SOU 1999:126

Politikens medialisering

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMDKRATI

Utredningen

Peter Berglez Leonor Camauêr Peter Dahlgren Konstantin Economou Mats Ekström :Per-Anders Forstorp Karl Erik Gustafsson Åsa Kroon Ståg Arne Nohrstedt Christian Svensson Lennart Weibull

Redaktör Erik Amnâ

Politikens

medialisering

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOM

Pohükens

medialisering

Peter Berg/ez Karl Erik Gustafsson

Leonor Camauér Åsa Kroon

Peter Dahlgren Stig Arne Nohrstedt

Konstantin Economou Christian Svensson

Mats Ekström Lennart Weibull

Per-Anders Forstorp

Redaktör Erik Amnå

Demokratiutredningens forskaruolym III

row

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU I 999:126

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 OO,Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-761-2 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-Z50X

Förord

Ett Demokratiutredningens uppdrag och värdera

av är att summera

de årens demokratiutredningar och demokratiforskning,

senaste ett

stimulera det offentliga samtalet demokratin. Av de annat att om skälen har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat våra temaseminarier runtom i landet liksom i flera våra debattorien-

av terade småskrifter. Av de skälen har också den här boken kommit till.

Det här är böcker där drygt hundra forskare

en av tretton ett

inom samhällsvetenskap och humaniora belyser olika aspekter

av den svenska folkstyrelsens utveckling. Författarna är verksamma inom drygt tio vetenskapliga ämnesområden. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet har vanligtvis säkerställts författarnas

genom att kollegor granskat dem inom för institutionernas forskarse-

ramen minarier. De flesta författarna till den här volymen har dessutom

av träffats några gånger i särskilda seminarier för diskutera varand-

att

ras bidrag.

Forskarvolymerna har tillkommit efter genomgång den

en av demokratirelevanta forskning pågår universitet och hög-

som skolor. En del forskare har ombetts redovisa forskningsläget

att jämte pågående eller nyligen avslutade studier. Andra har

sina egna,

fått uppdraget genomföra studier inom områden forskning-

att som

eftersatt Demokratiutredningen behöver kunskap

en men som om. Tack nästan alla blivit ombedda också lämnat bidrag

vare att som ett har denna breda, än långt ifrån fullständiga exponering våra

om av kunskaper demokratin blivit möjlig. Att forskarna det

om ser som

del sin yrkesroll att leverera underlag för det offentliga

en av samtalet är värt med tillfredsställelse. Inte för att forskarna

att notera skulle sitta inne med alla Men för deras olika teoretiska

svaren. att infallsvinklar och verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet insiktsfullt. Det är nämligen mångfald kompli-

mer en som cerar.

Förhoppningen är dessa ska kunna läsas med be-

nu att texter hållning även utanför forskarsamhället. Det betyder inte förfat-

att

förenklat svåra orsakssammanhang. Men jag bad dem skriva tarna så att texten blir läsbar för inte bara forskare inom andra ämnesom-

FÖRORD

råden även för allmänbildad medborgare. Detta kan kräva

utan en viss återhållsamhet med inomvetenskapliga jargonger. Särskilt svåra

och komplicerade tankegångar kan behöva något större pedago-

en gisk än vanligt. Eva Dahlström har biträtt med språklig

omsorg en granskning de flesta artiklarna i den här volymen.

Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till

uppsatsernas innehåll. Varje författare själv för innehållet i

ansvarar

sitt bidrag.

Politikens medialisering

Den direkta demokratin bygger möten ansikte ansikte, den

mot representativa demokratin förutsätter medier.

Vad professor Kent Asp vårt seminarium medierna och

om demokratin kallade första gradens medialisering bestod medi-

i att

steg för steg blev dominerande kommunikationskanal. Från erna en början 1970-talet började medierna dessutom allt oftare uppträda

självständiga politiska aktörer. Den tredje gradens medialise-

som ring inträder vid 1980-talets början, när politikens aktörer

anpassar

sig till medielogiken.

Vitala, självständiga massmedier är oskattbara tillgångar, förutsättningar för levande folkstyrelse. Men allt vad medier gör med

en politiken är inte nödvändigtvis bra för demokratin. Därför är det

legitimt att någon granskar granskarna, som Demokratiutredningen

t.ex. låtit göra när det gällde vad medier spelade för roll för 1998 års

valrörelse och valdeltagande

I nio kapitel presenterar här såväl teoretiska empiriska

som studier vad etablerade massmedier radio, TV och tidningar

av som spelar för roll för det offentliga samtalet Först sammanställer Lennart Weibull och Karl Erik forskningsläget när det

Gustafsson

gäller hur olika svenska medier utvecklas. De behandlar såväl

produktions- konsumtionsaspekter för både gamla och

som nya medier. De konstaterar tidningsläsandet är tämligen stabilt

att men

skillnaden mellan de och de äldres läsvanor växer. Att att yngres ungdomarna skulle ha övergett de traditionella tidningarna kan dock inte klart bevisas. Vidare de allt sällan

prenumererar resurssvaga mer

någon morgontidning. Den sociala segregeringen t.ex. Göte-

borg avspeglar sig också i morgontidningarna läses i rika än i

att mer fattigare stadsdelar. Men gratistidningen Metro har intressant

nog

bromsat skiktningen.

upp

FÖRORD

Weibull och Gustafsson konstaterar också TV:s informativa

att roll klingat något under 1990-talet. Att titta kvällsnyheterna är

av inte längre den allmänna, klass- och utbildningsneutrala

vana som tidigare också inbegrep dem inte särskilt politiskt intresse-

som var rade. De tämligen radikala förändringarna TV- och radiomarkna-

av den har bl.a. inneburit att med låg utbildning

personer ser mer

underhållningsprogram medan nyhetsprogrammen attraherar

mer högutbildade. Efter sin genomgång hur olika massmedier ut-

av vecklas drar författarna slutsatsen, "en mindre mängd innehåll

att

sprids i allt fler kanaler ägare. Det medielandskapet,

av stora nya inte minst de teknikerna, förändras mycket grundläggan-

nya ett de sätt. Det betraktat massmedieområde består

som ett nu av några mäklare tjänster distribueras i olika tekniska former.

av som Det demokratiska tänkandet kring medierna måste därför också

förändras, forskarna3.

menar

Därefter introducerar Peter Berglez några de inflytelse-

av mest rika teorierna vad informationen och kommunikationen har för

om betydelse för relationen mellan offentliga institutioner och medbor-

De består å sidan de moderna drömmarna perfekt gare. ena av om en

information. I föreställningen stark folkstyrelse finns

om en en stark tilltro till informationens avgörande betydelse. Det vilar i sin

tur ett ideal aktiva, kunniga och diskussionslystna medborga-

jakt efter skapa offentlig mening. Denna lidelse för så re att en en neutral information möjligt bär dock i sig fröet till för-

som en

vanskning det aktiva medborgaridealet. Tilltron till kan

av experter

avpolitisera politiken och devalvera medborgarskapet till offent-

ett

ligt liv tyckare och tryckare.

som

Ett slags drömmar utgår från det är kommuni-

annat att snarare

kation med oändliga tolkningsmöjligheter det medierna be-

av som rättar skall skapas mellan de politiska institutionerna och med-

som

borgarna. Det är inte opartiskheten offentliga samtal kring

utan subjektiva uppfattningar hur världen ut och borde ut

om ser se som

är det viktigaste.

Men alla dessa, bitvis romantiska bilder goda samtal för-

av som

modligen aldrig existerat, vilar fundamental förutsättning;

medborgarnas vilja delaktiga. Här paradox: de

att vara ryms en massmedier aldrig varit framträdande och centrala i det

som mera

offentliga meningsutbytet tycks utbreda tystnad i relationen mellan

politiska institutioner och medborgare. Men kanske denna tystnad inte utgörs uppgivenhet inför medialiserad politik

av en en utan av ett trots. Demokratin är nämligen inget projekt oavbruten

utan en

reflektion, hävdar Berglez. Om det är så förslår inga gemensam

FÖRORD

enkla, kortsiktiga åtgärdspaket för återskapa vitaliteten i med-

att

borgarsamtalen; vad hjälper det demokratin att den politiska makten

kan tvinga folket till valurnorna inte viljan infinna sig där

om att existerar

serie empiriska kapitel analyseras sedan mediernas mångdi-

I en mensionella relation till politiken. De två första handlar hur

om skaffar bilderna vår omvärld. Stig Arne Nohrstedts analys

oss av av

medierna och globaliseringen börjar pizzeria i Västerbergsla-

Hans artikel är kritik skevheten i den internationella gen. en av ny-

hetsförmedlingen. Utifrån och andras forskning vad

sin egen om nyhetsförmedlingen betyder i internationella krissituationer skriver han vad det internationella mediesystemet innebär för

om små stater

Sverige. Han för bristerna i teorin särskilt som varnar att om

kulturimperialismen till intäkt för överge frågorna kultu-

tas att om

rell dominans. I synnerhet den amerikanska nyhetsförmedlingens, dess koppling till utrikespolitik och den amerikanska mediepolitikens reträtt till förfång för allmän, pluralistisk opinionsbildning

påkallar vår uppmärksamhet därför att dess hegemoniska maktpotentialer är enorma.

Nu är det emellertid inte så enkelt att den amerikanska kulturen väller in våra nationella medier, även Nohrstedts exempel

genom om från internationella krishärdar visar hur mediebilderna sammansmälter med det amerikanska propagandabehovet, låt de svenska och

vara finska medierna mindre de norska och tyska. Det blir

än t.ex. särskilt tydligt när FNzs potentialer beskrivs. Slutligen visar författaren hur lätt journalistiken, den svenska ingalunda undantagen, blir

spegling de internationella maktförhållandena. Han en av menar att den enda möjligheten för att den svenska utrikespolitiken ska kunna

bedrivas självständigt global offentlighet där de svenska med-

är en

borgarna får tillgång till många perspektiv och synvinklar inter-

nationella händelser.

I Peter Dablgrens artikel analyseras särskild aspekt denna

en globalisering, nämligen den roll medierna har för vårt medlem-

som skap i EU. Men han inte i första hand informationens betydel-

avser

för ska korrekta underlag för politiska samtal. Nej, vad se att han intresserar sig för är vad medierna skulle kunna ha för roll för

att längre sikt skapa gränsöverskridande medborgarkultur.

en Frågan EU-identitet måste i grunden avetniciteras,

om menar

Dahlgren. Det gäller att lägga till identitetskomponent hos med-

borgarna; lojalitet till demokratiska värderingar bottnar

en som i ett instrumentellt -inte affektivt, emotionellt förhållande till den

ett politiska konstruktionen.

FÖRORD

Mer konkret handlar medieuppdraget kunskaper och

om att ge kompetenser i sedvanlig journalistik också sammanhållna bild-

men

ningsprogram. Medborgarna behöver ett kunskapsförråd och möj-

lighet till uppdatera referensramar för begripa innebörden

att att av

de fortlöpande nyheterna, förstå hur EU fungerar och bör fun-

t.ex.

i relation till dem själva. Det handlar också fortlöpande gera om ett

bildningsprogram för journalister. Lojalitet till demokratiska värden och procedurer är generellt

sett

mycket viktiga inslag i EU-medborgarkulturen. För att demokrati-

EU bör journalistiken å sidan insistera demokratiska sera ena principer i EU-sammanhang, och å andra sidan öppna frågor för

upp demokratisk debatt. Även debatter utifrån olika europeiska

uppfattningar demokrati skulle kunna berika våra samtal. Medbor-

om garkulturen måste också innefatta tolerans för skilda åsikter och

de etablerade spelreglerna. TV-journalistiken har

en acceptans av en unik förmåga förmedla världen in i vår vardag sina bilder

att genom

sätt tryckta ord inte kan jämföras med. Men än

ett som pressens

så länge upplevs EU fjärran och detta kan längre sikt föröda

som demokratin.

I de två därpå följande studierna analyseras just TV:s roll för de politiska samtalen. Mats Ekström frågar sig vad TV har för demokratiska potentialer den relation skapas mellan tittarna

genom som och politiken. Han avstånd från både de enbart ljusa och de

tar enbart mörka bilderna och i realistisk anda för

ger en mer argument mediets goda såväl dåliga sidor när det gäller att fördjupa de-

som mokratin. Med utgångspunkt i några konkreta kan han visa

program hur TV-mediet ibland åstadkommer distanserad likgiltighet,

en ibland ett berörande Han vidare sär-

engagemang. resonerar om en skild dubbelhet i tittandet: att nästan samtidigt uppfatta TV-programmet å sidan konstruerat och producerat, å andra sidan

som ena

fakta, även det den hållningen utmärkte de som om var senare som allra flesta tittade de aktualitetsprogram Ekström stu-

som som derat närmare. Med stöd exempel från olika kanaler han

av varnar för dra alla över kam. Han också den

att program en noterar att nya

kopplingen mellan TV och TV-bolagets hemsida här bjuder särskilda, problematiska inslag utifrån ideal goda offentliga

om samtal. Han också tendenser till hur chattandet färgar sig

ser av

inte sällan med nämnare; politikermissprogrammen, en gemensam

trons välbehag. Bortom sund skepsis till maktutövning och

en maktutövare slår den över i cynismens likgiltighet.

Christian Svensson har undersökt Svar Direkt, Nattöppet

samt Svart eller vitt. Det är debattprogram är intressanta från demo-

som

FÖRORD

kratisk synpunkt många skäl. De bjuder vanligt folk med-

av att verka kring ämnen t.ex. inte har sitt i riksdagsdebat-

som ursprung

Programmen för rad känslor, åsikter och känster. ger utrymme en

lor, Vilka vanligtvis inte politiska dagordningar. I historisk

ryms

belysning handlar det onekligen principiellt mycket löftes-

om sett rika demokratiska innovationer.

Vad Svensson blottlägger avviker emellertid några punkter från idealet rationella samtal. Han exempelvis väldigt litet

om ser av

argumentation och idéutbyte. I stället handlar mycket att tämli-

förutsägbart kontrastera åsikter varandra i hårt regisserade gen mot

föreställningar, dramaturgi är viktigare än innehållet. Det rör

vars sig ofta motsättningar mellan "folket och makten.

om stereotypa journalisterna gör sig till tolk för det maktlösa folket, dess-

som

alltid ha rätt. Den vanlige medborgaren, anmärkutom synes som

ningsvärt själv spelar ganska undanskymd roll, ett alibi

nog en ger för programmets äkthet. Att det, ofta har gjorts gällande, skulle

som röra sig det privatisering det kollektiva avvisar

om motsatta - en av dock Svensson. Det är tvärtom; det privata förvandlas till politik.

Expressens artikelserie flyktingpolitiken och Dagens

1993 om

Nyheters artiklar steriliseringspolitiken i Sverige föranled-

1997 om de omfattande mediediskussioner med medialt och politiskt

stort

genomslag, delvis med internationell uppmärksamhet följd.

som Utan ställning till sakfrågorna visar Åsa Kroon i sin studie

att ta att dessa debatter också förstärkte viktiga uppfattningar medier,

medborgare och politiker. Hon exempelvis bilder i det

ser av ena

fallet handlingsförlamande myndighetspersoner först efter att

som tvingats till det kan föra samtal viktiga frågor. I det andra fallet

figurerar skurkaktiga politiker hänsynslöst utnyttjande sin makt

över den Politiken beskrivs i det fallet ologisk och

svage. ena som

verklighetsfrämmande, i det andra kusligt logisk och slug. I båda

fallen spelar mediet självt hjältens roll, låt deras sätt

vara att att handskas med såväl "rena fakta ibland är anmärknings-

som termer värt elastisk. Bilden samhällskommunikationens samtida villkor

av är alltså komplex. Debatterna är debatter mycket än vad de

om mer

Ingen är utan skuld till att det går snett ibland. Var och synes vara.

bör därför sitt Kroon. en ta ansvar, menar

Till det senmoderna samhällets utvecklingsdrag

hör att engagerade medborgargrupper måste arbeta sig fram till bestämda positio-

i offentlighetens Det handlar att skaffa sig ställning

ner rum. om

bland många andra, legitim deltagare i det offentliga

som en, samtalet och tillförlitlig och representativ källa. Detta utgjorde

som viktiga arbetsvillkor för de olika kvinnoföreningar Leonor

tre som

FÖRORD

Camauêr skildrar. Kampen för nå offentligheten består ett

att av mycket sinnrikt samspel mellan organisationerna och olika medier.

Visserligen är det lyckligtvis ingen villkoren för

som ensam styr umgänget. Men ofta är priset för sin röst hörd högt: Kvinno-

att jouren normaliseras, Kvinnofronten osynliggörs och Tidskriften

reduceras ibland till leverantör stridbara debattörer. Medielo-

en av

giken motverkar djupsinniga, reflekterande och dynamiska

mer roller. "Mainstream-medier är primärt inte intresserade rörelser

av och samtal antagonistiska ståndpunkter5.Camauêr skäl

utan av ger för moderna organisationer vill delta i offentligheten bör

att som reflektera över sin mediestrategi.

Det torde också gälla de politiska partierna. Ibland tycks de des-

perat söka sig till vad de uppfattar medielogik i ti-

anpassa vara en den. Konstantin Economou och Per-Anders Forstorp uppmärksam-

i sin analys slaget representationen bl.a. socialdemokramar av om tins sexuellt anspelande videofilm till förstagångsväljarna i valrörel-

1998. De betraktar den delvis försök drapera önssen som ett att en

kan kortsiktig propagandaeffekt med intimisering väljar-

om en av

relationenf

Deras artikel belyser huvudsakligen medierna del

som en egen av den politiska makten. Under sin genomgång vad olika demokra-

av titeorier har för antaganden kommunikation prövar de bl.a.

om tan-

ken demokrati det system kommunikationsprocesser i

som av diskussion och beslutsfattande överbryggar skillnader -i

som genus, sexualitet, nationalitet, klass, etnicitet och generation och

administrerar mångfalden mellan människor och och där-

grupper, för förutsätter lika villkor för deltagande mellan likvärdiga och jim-

bördiga samtidigt unika och olika medborgare". En sådan de-

men

mokratiuppfattning riktar stränga krav såväl politiker jour-

som nalister öppnar också den politiska kommunikationen till

men upp

oförutsägbart spektrum åsikter, och aktörer.

ett stort men av arenor

De frågar sig avslutningsvis varför politiker ofta har så svårt

att hantera mediernas självständighet. De att irritationen kan ha

menar sin grund i journalisterna inte längre kan betraktas politi-

att som

kernas kollegor i upplysningsprojekt där de berättar

ett gemensamt

hur politiken går till. Nu är journalisterna själva makthavare

om bortom politikernas räckvidd. Det skulle också kunna så det

vara att

bara är politikerna många uppfattar popularise-

och forskare som

ringen och trivialisering politiken provocerande. Vad många

av som eliter känner främlingskap inför kanske i själva verket inte alls hotar

politikens värdighet och särart. Det kan framgång för de-

vara en mokratin politiken avkläds sin märkvärdighet. Har medierna

att

FÖRORD

blivit bättre än partier och politiker utföra politik De gör den

att

direktsändning politikerna bara avundsjukt kan drömma

om...

Demokratiseringen skulle med andra 0rd betyda, ingen längre

att med framgång kan bli trodd sitt anspråk neutral i det

att vara

offentliga samtalet. Varken medborgarna, politikerna, journalisterna

eller, för den delen, forskarna. Har därmed kommit närmare det

inledningsvis angivna idealet aktiva, kunniga och diskussions-

lystna medborgare jakt efter skapa offentlig mening

att en

Erik Amnå

Huvudsekreterare

Noter

1Mer härom finns att hämta i forskarvolym XII Valdeltagande iförändring SOU 1999:132. 2Vad den informationsteknologin IT betyder och skulle kunna betyda för

nya det offentliga samtalet granskas i bl.a. forskarvolym VII I Ti demokratins tjänst SOU 1999:117 och småskriften Elektronisk demokrati SOU 1999:12.

3Jämför Lena Johannessons tes att även konstinstitutionerna fungerar

samma massmediala villkor som övriga medier. Den estetiska har vidgats och alla

arenan har rätt till sin individuella hållning och kan därför inte utkrävas Vår

ansvar. forskarvolym IV Demokratins estetik SOU 1999:129.

4Seäven Ulf Hannerz analys hur olika kulturella hållningar påverkar medbor-

av garidentiteter i forskarvolym IX Globalisering SOU 1999:83.

5Jfr Lena Froms analys villkoren för kulturjournalistik i lokaltidningen i vår

av forskarvolym IV Demoikratins estetik SOU 1999:129.

6Se även Anders Björnssons kritik politiker berövar politiken dess särart

av som och värdighet i småskriften Den skyddade provinsen SOU 1999:22.

Svenskt medielandskap i förändring

En översikt

Lennart Weibull och Karl Erik Gustafsson

Det svenska medielandskapet genomgår sedan slutet 1980-talet

förändringar. Införandet kommersiellt finansierad privatägd stora av radio och TV 1991 respektive 1993 skapade många sätt en ny situation för alla medier. Konkurrensen publiken hårdnade,

om nya ägargrupper etablerades och det utvecklades ett korsägande mellan tryckta medier och etermedier. Under början 1990-talet försva-

gades dagstidningsmarknaden bl.a. beroende lågkonjunkturen och tidningsföretagen kom anlägga strikt ekonomisk

att en mer syn

verksamheten. Utländska mediebolag har också i större utsträck-

etablerat sig den svenska marknaden. Även lanseringen

ning av en

gratistidning, utdelad till resenärerna i samarbete med lokaltrafiken först i Stockholm i Göteborg och Malmö har förstärkt

men senare mediekonkurrensen publik och annonsörer.

De förändringar skett i Sverige det årtiondet har

som Senaste tett sig betydligt omvälvande än i många andra länder. En förklaring

mer

det svenska medielandskapet under flera decennier karaktäriär att serades stabilitet. Varje medium uppstod och utvecklades

av stor inom nisch och medierna reglerades och finansierades

sin egen olika sätt. Radio och TV nationellt distribuerade medier med

var

ensamrätt licensfinansiering. Deras utbud reglerades staten

av och de finansierades mottagaravgifter. Dagspressen däremot

av var främst lokal och regional och finansierades och

via annonser prenu-

merationer, undantag kvällspressen med sin nationella sprid-

men av ning och lösnummerfinansiering. Totalt sett dominerade

pressen annonsmarknaden. Därför hade radio och TV sidan och

å ena tidningarna å den andra begränsad inverkan varandra. Rege-

en ringens mediepolitik visade traditionellt dagspressen särskild hän-

Tidningar befriade från och åtnjuter särskilt stöd. syn. var moms Också regeringens restriktiva inställning till reklam i radio och TV

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

hade förklaring ville skydda tidningarnas inkomster.

som en att man Dagstidningar har också sinsemellan haft antal överenskomett melser och regler begränsat konkurrensen inom branschen. som

Uppgiften för den följande översikten grundläggande

är att ge en

beskrivning det svenska mediesystemet det vid 1990-

av som ser ut talets slut. Så långt möjligt har det också gällt dessutom belysa att

den successiva förändringen det svenska medielandskapet. För

det första uppmärksammar vilket slag de tydligaste utveck-

av lingslinjerna i de olika mediekategorierna är. För det andra karaktäriserar de huvudsakliga kännetecknen för de respektive mediernas nuvarande situation. Ett tredje fokus kommer ligga relatioatt mellan olika medier med avseende sådant ägandenerna som struktur och konkurrens allmänhetens uppmärksamhet. om Som ett första steg skall närmare den utveckling de olika se medierna genomgått, för att därigenom bild det mediala en av systemet i sin helhet.

Dagspressen

Fem viktiga kännetecken är fundamentala för förståelsen den av svenska dagstidningsmarknaden. Det första är nästan alla tidatt ningar huvudsakligen är lokala eller regionala. Endast de två lös-

nummertidningarna och Expressen kan betraktas

Aftonbladet som

verkligt nationella tidningar de har regelrätt spridning

genom att en över hela landet. Ett andra kännetecken den samlade dagstidningsupplagan är att är stor. Sverige är ett de mest tidningsläsande länderna i världen. av Den omfattande tidningsspridningen förklaras till del stor av att

dagstidningar läses i alla sociala Medan lågresursgrupper i

grupper. de flesta länder är sporadiska läsare har de i Sverige läsvana en som

ligger obetydligt under genomsnittet. Det enda egentliga undantaget

från detta förhållande finns i Storstockholm där andel en stor av

arbetarfamiljerna inte är regelbundna tidningsläsare. En tredje egenskap delvis följer detta kvällspressen

som av är att vanligen är ett tillval: nästan alla kvällstidningsläsare läser också en

lokal morgontidning regelbundet. Denna dubbelläsning förklarar den internationellt höga tidningsförsäljningen i Sverige.

sett En fjärde faktor utmärker den svenska tidningsmarknaden är som att morgontidningar med undantag hushållsabonneras och de att distribueras till sina läsare tidigt Forskning kring morgonen. läsvanor visar tydligt att läsarna värdesätter hemleveransen högt.

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Denna verkar också fungera anmärkningsvärt effektivt och bidrar till fasta läsvanor. Ett femte och sista karaktärsdrag den svenska är att pressen av tradition har varit knuten till politiska partier. Nästan alla tidningar deklarerar fortfarande partipolitisk inriktning, åtminstone formellt.

Med detta givetvis inriktningen tidningens ledarsida, inte

menas

nyhetsinnehållet. Att tidningarna har denna politiska tradition är otvivelaktigt viktig förklaring till den starka ställning dags-

en som

tidningarna har i opinionsbildningen: tidningarna uppfattas som en

omistlig del den svenska demokratin. av

Strukturell utveckling

Utvecklingen vad gäller antalet tidningar i Sverige under 1900-talet

visas i figur Figuren är Översikt över olika typer tidningar, en av klassificerade efter utgivningstäthet.

Figur Antalet tidningar i Sverige efter utgivningstat/øet 1900-1998

"m"

80b z -60-O. 3 å 2nr/vecka x 40 x ‘ .m ’

x /yy...Ã-;.w...w

20-- x "‘

i: ———‘.__ 0 i i l i u i i å 5 a a a e - - - - d — co :o co å å å å

8 s a 8 s s a

Kalla: Tollin, Sven,SvenskaDagstidningar 1900-1965 1965 och Tidningsstatistik AB. En viss skillnad föreligger mellan de två källorna. Uppgifter om endagstidningar föreligger inte före 1940.

Den svenska dagpressens utveckling kan inte annat än ses som

anmärkningsvärt stabil. Endast tidningar har upphört eller

ett par fusionerats under de åren, och även i ett längre perspektiv senaste

har förändringarna varit relativt få. Sedan tidningsmarknaden väl

SVENSKT MEDIELANDSKAP | FÖRÄNDRING

stabiliserats efter 1950- och 1960-talens talrika nedläggningar

tidningsdéden, kan endast vissa ökningar i antalet för tidningar med låg utgivningstäthet 1-3 nummer/vecka Förändring-

noteras.

har huvudsakligen varit koncentrerade till endagstidningarna,

arna i Sverige räknas dagspress definitionen för allmän som som om en

nyhetstidning uppfylls. Denna avvikelse beror reglerna för det statliga presstödet syftar till att uppmuntra utgivning dags-

som av

tidningar med både låg och hög periodicitet. Den samlade svenska dagstidningsupplagan 1-7 nummer/vecka

nådde sin topp i modern tid 1989, med daglig upplaga på ungefär en 5 miljoner exemplar. Detta motsvarade nästan 590 exemplar per

tusen invånare. Vardagsupplagan för tidningar minst

som ges ut tre

gånger vecka uppgick 1998 till 4 miljoner exemplar eller 536

per ca exemplar tusen invånare. Detta placerar Sverige bland de ledande per länderna i världen, efter Norge och på ungefär nivå strax samma Finland. Upplagesiffrorna har emellertid minskat med omkring som 15 procent sedan början 1990-talet. av Den svenska marknaden för dagstidningar delas vanligen in i fyra

huvudkategorier:

Storstadspressensmorgontidningar: Till denna räknas tid-

grupp

ningar utgivna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Samtliga är

sjudagarstidningar, prenumererade och morgonutgivna. Kate-

gorin inkluderar t.ex. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göte-

borgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Arbetet. Gruppen stod

1998 för närmare 30 den totala dagstidningsupplagan. procent av Storstädernas levallstidningar: Denna består kvällstidgrupp av ningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Alla är lösnum-

merförsålda, nationellt eller överregionalt distribuerade och

saknar heltäckningskrav nyheter bedriver "tabloidjour-

samt nalistik" när det gäller val nyheter och presentation. De två av största är Aftonbladet och Expressen. Tillsammans svarade denna

1998 för drygt 15 den totala dagstidningsupp-

grupp procent av

lagan. Inndsortspressen: I ingår alla tidningar utanför de

gruppen tre

storstadsregionerna utkommer minst gånger vecka.

som tre per

Alla är i huvudsak prenumererade och morgonutgivna; majo-

en ritet utkommer dagar i veckan. Gruppen stod 1998 för nässex tan 50 procent den totala dagstidningsupplagan. av

Lågfre/eventa dagstidningar fådagarstidningar: Gruppen om-

fattar samtliga tidningar, inklusive de i storstadsomsom ges ut rådena, utkommer med 1-2 vecka. Största desom nummer per

len tidningarna i är prenumererade och många

av gruppen ges ut

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

organisationer. Gruppen omfattade 1998 mindre är 5 procent av

den totala dagstidningsupplagan.

Storstädernas morgontidningar och landsortspressen är således de

två helt dominerande tidningsgrupperna i Sverige. Ekonomiskt svarade de 1998 för dryg tredjedel respektive knappt hälften en av branschens omsättning och deras relativa styrka har ökat under

1990-talet. Särskilt landsortspressen har upplagemässigt klarat sig

förhållandevis bra och kan sägas utgöra den svenska dagspressens

stabila kärna.

Figur Dagspressens upplageuwec/eling 1980-1998

5000a 4500 ä Smmad 4ooo morgon .. -I- Storstad 3500-kväll 300°" -i- Landsonspress 2500 3-7dagars i i - Å á á .L -X— Fádagarspress 20000 . . I 1 -2dagars 1500 -I-Dagspressen c , 1000 totalt 500 V 0 l a . . 19980 1985 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Källa: MedieSverige 1999.

Den största delen nedgången dagspressens upplaga kan hänfö-

av av till minskad benägenhet köpa andra tidning, särskilt vad ras en att en gäller lösnummerförsålda tidningar storstads- och regionala samt

tidningar distribueras utanför det huvudsakliga täckningsområ-

som det. Allmänheten har minskat läsandet andra tidning och när av en

de har gjort sitt tidningsval har de överlag prioriterat den lokala tid-

ningen jfr Severinsson 1994.

Utvecklingsmönstret reflekteras delvis i förändringarna inom de olika efter 1995. När det gäller storstadsmorgonpressen är

grupperna antalet tidningar konstant. Under början 1999 fanns det planer av

nedläggning Arbetet Nyheternas Göteborgsedition, efter

av men förhandlingar med bl.a. tryck och distribution

Göteborgs-Postenom

planerna tillbaka. Samtidigt har gratistidningen Metro etablerats

togs inom samtliga storstadsområden nedan. tre se

Storstadsmorgonpressens samlade upplaga har exkl. Metro

minskat sedan mitten 1990-talet, utvecklingen har skilt sig av men mycket mellan tidningar. I Stockholm har de tidgruppens stora

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

ningarna långsiktigt försvagats. Andratidningen Arbetet Nyheterna år

dock storstadspressgruppens förlorare och har under 1990stora

talet drygt 35 upplagan. Gruppens

tappat procent av upplagemässiga vinnare är Dagens Industri nedan och Sydsvenska Dagbladet

redovisat betydande upplageuppgångar under hela perioden.

som Kvällspressen har varit 1990-talets förlorare och samtidigt utmärkts stor turbulens. 1990 fanns det fyra självständiga tidav en ningar inom gruppen, sammanläggningen GT och Kvällsgenom av posten till Idag blev det sedan Idag upphört 1995 antalet tre men var nytt fyra. Expressens köp GT 1997 och den successiva samordav

ningen mellan tidningarna, i vilken Kvällsposten sedan 1998 ingår, innebär att det i praktiken bara finns två kvällstidningsföretag. Det

som numera kan betecknas Expressen-gruppen har varit kvällssom

pressmarknadens förlorare. Samtliga tidningar har minskat de

stora åren; GT hade 1998 endast hälften upplagan tio år tidigasenaste av Aftonbladet har stått relativt stabilt, tidningen tappade i re. men upplaga 1998.

Den mest stabila tidningsgruppen är landsortspressen. Antalet

tidningar har varit i det närmaste konstant efter 1996. De många

nedläggningar befarades inom den tidigare A-pressen de

som socialdemokratiska de flesta håll K

tidningar som är andratidningar har begränsat sig till två: Östgöteni Linköping och Örebro-Kuriren

- 1996; den lever dock vidare edition Karlskogasenare som en av

Kuriren. Samtidigt har de landsortstidningarna överlag behållit

stora eller stärkt sin position, även några har fått vidkännas t.0.m. om

upplageförluster, i första hand Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad. I övrigt faller landsortspressens mycket begränsade upplagened-

- -

gång i första hand andratidningarna. Landsortstidningarnas framgång är givetvis beroende den

av so-

ciala och ekonomiska utvecklingen inom det spridningsområ-

egna

det. I Bergslagen har minskat underlag medfört fusionering

en av lokala tidningar Nya Ludvika Tidning och Sala Allehanda har

minskat antalet utgivningsdagar. 1999 finns det beslut ytterligare om lokala i Härnösand och Å andra sidan finns

fusioneringar, Visby. det stora landsortstidningar har umgåtts med planer utöka

som att utgivningen till sju dagar i veckan, inte minst sedan

GefleDagblads

1996 och Arbetarbladets 1997 byte till sjudagarsutgivning har

bedömts lyckade.

som De lågñeleventa dagstidningarna har minskat i antal. Detta är dock

inte följd nedläggningar förändring i dagstidnings-

en av utan av en definitionen. En del de kristna tidningar

av som av pressstöds-

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

nämnden kommit definieras dagstidningar upphörde beatt som tecknas sådana i och med förändring i regelsystemet 1996. som en Vid sidan dessa relativt tydliga allmänna nyhetstidav grupper av

ningar finns det även några specialinriktade dagstidningar. Mest

har den Bonnier-gruppen ägda Dagens Industri

framgångsrik av

varit. Den startades 1976 försiktig satsning med utgivning som en två i veckan. År 1983 ökades utgivningen till fem dagari

dagar veckan och 1991 till Tidningens upplaga har kontinuerligt ökat:

sex. mellan 1983 och 1998 har upplagan utgivningsdag nästan fyrper dubblats, från 30 000 till nästan 110 000 exemplar, vilket gjort ca

den till Sveriges sjunde största tidning. Den kristna dagstidnin en

Dagen har under lång tid fått vidkännas minskande upplagor.

1998 upplagan under 20 000 exemplar. I början av 1999 gjordes

var tidningen Nya Dagen. Det markerades

en relansering av som att

skulle allkristen och inte för Pingströrelsen.

tidningen vara organ

Utgivningen minskades från fem till fyra dagar i veckan. Samtidigt

norska motsvarighet Vårt Land in delägare. gick tidningens som De olika nischtidningarnas skilda framgångar illustrerar ett

konkret sätt den svenska utgivningens förutsättningar. I Dagens

Industri lyckades skapa produkt fann Specialintres-

man en som en serad, nationell läsekrets dels beredd betala relativt som var att ett högt pris för sin tidning, dels intressant för viktiga annonsörer. var

Dagens problem den visserligen har relativt många Tidningen är att

läsare, lika attraktiv annonsmarknaden. men inte anses

Press och politik

Svensk har lång tradition starka band mellan tidningar press en av och Detta samröre utvecklades under hälf-

politiska partier. senare

1800-talet och första decenniet 1900-talet al. ten av av Hadenius et

1970. De flesta liberala och konservativa tidningarna grundades av

medan tidningar företräder socialdemokra-

privata företagare, som

och centerpartiet tidigare Bondeförbundet startades

terna som en del politiska offensiv 8CWeibull 1991. De

av partiernas Hadenius

förra satsade vanligen lokala marknader, medan de

tidningarna sökte regional spridning.

senare nå en

Den traditionella partipressen företrädde ursprungligen partilin-

jen i nyheterna ledarsidan. Under 1970-talet samma sätt som

dock i Sverige, precis i många andra

genomgick journalistiken som länder, professionaliseringsprocess. Journalisterna deklarerade

en sitt oberoende från partilojaliteten och framhållandet partilinjen av till ledarsidan. Förändringen tvekan följd

begränsades var utan en av

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

ett större inflytande för journalisterna, tidningarnas intresse

men av bredda läsekretsen till inkludera även andra

att att än partisympati-

också bidragande faktor. sörer var en Karaktäristiskt för svensk de flesta har bepress är att tidningar hållit sin partipolitiska signatur och helt

att nyhetsurvalet inte är fritt från påverkan ledarsidans ställningstagande. Partilojaliteten,

av även på ledarplats, är dock i avtagande det finns inte obeäven om tydliga band mellan redaktörer och det politiska livet

Nord 1998.

Sedan 1980-talet har allt fler tidningar betecknat sig "obe-

själva som

roende", det behållit sin partipolitiska Svenska

men trots inriktning.

Dagbladet har t.ex. ändrat sin beteckning från moderat till oberoende moderat. Dagens Nyheter den första större

som var tidning

som markerade sitt oberoende 1972 från "liberal" till genom att

"oberoende", gick ett steg i andra riktningen då tidningen 1998

började sin partisignatur "oberoende liberal. ange som Trots att de flesta svenska tidningar fortfarande är partipolitiska i sina ledare och till viss del i sin nyhetsbevakning Asp har

- 1995

ändå de formella banden mellan partierna och försva-

tidningarna

gats. Dessutom har ett stort antal tidningar börjat ökat ge utrymme för kolumnister och debattartiklar med politisk inriktning än annan tidningens. Fortfarande är dock svenska tidningar i

partipolitiska något större utsträckning än tidningar i andra länder. Den långa traditionen partipolitisk tillhörighet visar sig också i ägande-

av struktur och begränsade möjligheter till samarbete inom branschen.

Ekonomi och presstöd

De Senaste åren har varit förhållandevis goda för den svenska tidningsindustrin. Samtidigt har skillnaderna inom branschen ökat. Sett till lönsamhet är bilden mindre homogen. Det finns antal ett mycket lönsamma svenska tidningar, också antal

men ett tidningar

uppvisar förluster. Generellt befinner sig andratidsom stora sett

ningarna de inte är dominerande sin utgivningsort i svå-

som righeter. Utan statligt presstöd skulle de inte överleva.

Figur 3 Visar lönsamhetsutvecklingen för de dominerande tid-

ningarna. Där kan utläsa tidningsindustrins lönsamhet

att var ganska låg under delen 1970-talet. Åren 1982-86 senare av utgör något av en mellanperiod ekonomiskt industrin under sett, trots att perioden återfick något sin vitalitet. Den tredje fasen, 1987-92 av inleddes med stark uppgång i och två

en nettomarginalerna gyllene

år, 1988 och 1989. Trots den generella nedgången i den svenska ekonomin, 1992 det tredje lönsamma året 8,1 procent för var mest

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

sedan En kraftig nedgång i lönsamheten fram till

tidningarna 1976.

sedan, 1997 vände vinstkurvan åter uppåt och 1996 följde men uppgången fortsatte 1998.

Figur Dagstidningsföretagens nettomarginal i procent 1976-1998

Procent 12 --

1° " 9,1 I 9 7.6 ‘ 8" 7,6 A 8 a- I‘ 7,4 n , , 96 ‘I 6,8 g 6,4 6 3 x 6,4 6,4 I 6 -- 5,2 ’5,4 ‘ I 5,3 4.7 4 3,5 ‘ls I g -- ‘ - 3,4 3,3: , ‘ , 12.3 ‘ l 2,2 2 i 1,4

0 I I I I I I I I I I I 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998

Källa: Dagspressensekonomi 1998 Presstödsnämnden.

Den ekonomiska utvecklingen kan resultat sammantaget ses som ett två skilda krafter. efter 1981 och nedgången efter

av Uppsvinget

1992 kan båda tillskrivas konjunktursvängningar främst påversom kar tidningsindustrin via annonsmarknaden. I genomsnitt svarar för inkomsterna för svenska tidannonserna ungefär 60 procent av andelen till över 70 för de lönsamma tidningar; steg procent mest ningarna under de gyllene åren 1980-talet. En andra, långmer

siktig faktor, är professionaliseringen i publiceringen av tidningar.

introduktion teknik och ökade prenumera-

Rationalisering, av ny

har bidragit till större lönsamhet för de dominerande

tionsavgifter

har höjt sin priser förhållandevis kraftigt i

tidningarna. Tidningarna

förhållande till mellan 1981 och 1998 har den

konsumentprisindex:

abonnerade tidningen i fasta priser nästan fördubblat sitt pris mot läsarna, kvällstidningarna har drygt tredubblat sitt Weibull 1999.

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

Utgångspunkten för presstödet när det i större skala infördes 1971 det skulle kompensera andra för deras var att tidningar svaga position annonsmarknaden. Detta s.k. driftsstöd till de den

enskilda tidningsmarknaden tidningen eller svagaste tidningarna är

fortfarande den dominerande stödformen och utgjorde 1998 85

det totala presstödet. Den andra stödformen de: s.k. procent av var samdistributionsstödet tillkom redan 1968 och som som var ett sätt att stimulera samverkan inom tidningsbranschen. Med tiden har detta stöd dock kommit spela ekonomiskt mindre roll. att en I slutet 1970-talet och början 1980-talet täckte det samlade av av

presstödet 5-6 procent branschens utgivningskostnader. Under

av åren 1984-1988 motsvarande procenttal 4-5 Därefter var procent. har procenttalen successivt sjunkit till 3 Stödets ca procent 1998.

betydelse är givetvis större för enskilda tidningsföretag. För fådagarstidningarna den genomsnittliga stödandelen intäkterna 59

var av 1998. Andelen från stödet är lägre bland

flerdagarstidningar.

årocent1998 medelvärdet för

r låg andratidningar i landsorten 20

procent. De absolut största bidragen tidningsföretag till sett per gir tre storstadstidningar. Relativt finns det skillnader mellan sett stora dessa tidningar. För Svenska Dagbladet täcker

presstödet 6-7 p.ocent av utgivningskostnaderna, för Arbetet Nyheterna 38 och

procent för Skånska Dagbladet 43 För Arbetet har andelen ökat procent. något medan de för de två andra är relativt stabila.

När presstöd till driftkostnaderna började betalas de

ut låg en förhållandevis låg nivå. Tar hänsyn till

man konsumentprisutvecklingen har utbetalningarna till tidningarna lite fördubblats.

mer än

Som figur 4 visar nådde utbetalningarna för presstödet sin toppi

mitten 1980-talet. Sedan dess har de gradvis minskat

av grund av inflation, också till följd del mottagartidningar har

men av att en

lagts ned.

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Det direkta presstödets utveckling 1980-1998 i fastapriser;

Figur

1998 års priser

80/81 84/85 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 1996 1997 1998

Killa: MedieSverige 1998.

Tidningsägande

för svensk länge relativt stabil. Med

Ãgandestrukturen dagspress var

består även i slutet 1990-talet den struktur

några viktiga undantag av

hade etablerats år De flesta dem återfanns

som tjugo tidigare. av som

bland de 1978, finns fortfarande bland de 20 20 största ägarna största. den privata ägargruppen den svenska Bonnier, som är största marknaden, har sedan 1978 ökat sin andel den totala tidningsav upplagan från knappt 21 procent till nästan 27 procent. Ökningen

lanseringen affärs- och finanstidningen Dagens Industri

speglar av och två i Malmö: Sydsvenska Dagbladet och uppköpet av tidningar

de markerade klart uppbrott från

Kvällsposten. Köpen av senare ett

traditionen inom Bonniersfären, tidigare hade Bonnier inte expanderat utanför Stockholm; har detta följts upp av ytterligare senare lokala GT och Kristianstadsbladet. Trots antalet

tidningsköp att tidningar har ökat, har den sammanlagda upplagan för Bonnierägda

Bonniersfären ändå minskat något sedan 1995. Minskningen beror

uteslutande den kraftiga nedgången i upplagan för

nästan

Expressen.

Norska Schibsted ägare i Sverige. Koncerrepresenterar en ny

och Svenska Dagbladet signalerade de

nens köp av Aftonbladet senare utländska ökade intresse för svensk Schibsted har ägarnas press.

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

sina köp år blivit den näst största

genom ett par tidningsutgivaren

i Sverige och står för den totala

15 procent av dagstidningsupplagan.

Den socialdemokratiska A-pressen" har

pressen genomgått

- den största förändringen sedan 1978. Efter konkurs

moderbolagets

1992, berörde nästan alla tidningar i rekonstruerades som gruppen,

den socialdemokratiska totalt med den målsätt-

pressen uttryckliga

ningen att snabbt överföra tidningarna till fackföreningar och soci-

aldemokratiska partiorganisationer också utgivningsorterna, men

helt eller delvis till privatpersoner.

De större familjeägda lokal- och regionaltidningskedjorna,

sär-

skilt tidningssläkterna Ander i Karlstad, Pers i Västerås och Hamrin

ijönköping, är de aktörer står för den huvudsakliga stabiliteten som i svenskt tidningsägande. Dessa har grupper expanderat genom att

förvärva tidningar har bjudits till till

som ut försäljning. Expansion

trots minskade den andel den samlade upplagan kontrolleras av som

av familjeägda företag mer än någon ägarform mellan 1978

annan och 1994.

Ägarkoncentrationen inom svensk relativt hög redan press var 1978, då fyra ägare kontrollerade nästan halva och åtta ägare nästan

två tredjedelar den totala upplagan. 1993 hade den största ägaren av Ökat sin andel till nästan 27 Tabell 1 visar de 20 största procent.

dagstidningsägarna 1998.

Ett intressant fenomen i den svenska tidningshistorien senaste är

att den näst största ägaren tidigare A-pressen minskar. - som var - Efter den socialdemokratiska splittring pressens har den näst största

ägaren, som nämnts Schibsted, 15 dagstidningsupplagan. procent av Även andra utländska har etablerat i svenska ägare sig bl.a. press, norska Orkla Media, 1999 köpte Norrländska Socialdemokraten som

i Luleå.

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Tabell De tolv största ägarna inom dagspressen 1998 och deras andel den totala dagspressuplagan 1980-1998 procent

Ägare 1980 1966 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 BonnierAB 19,2 20,‘. 20,2 21 2. 25,0 4,4 21,9 21,5 25,1 25,4 Schibsted - — — — — 4,5 4,7 9,2 TidningsAB Stampen 8,0 7,8 7,7 7,6 7,7 7,6 7,5 7,6 7,8 6,5 6,5 NyaWermlands Tidningen 4,2 4.2 4,6 4,6 4,5 4,7 4,7 4,6 4,8 4,7 4,7 LO-MediaAB 10,2 9,4 7,7 7,6 7,7 7,8 7,6 8,1 4,5 4,7 4,7 Svenska DagbladetAB‘ 5.6 4,6 4,8 4,7 4,5 4,4 4,4 4,4 4,4 4.6 - Centertidningar2,5 2,5 2,5 2,4 2,4 2,8 2,5 3,3 3,4 3,6 3,6 HerenooAB 3,2 3,3 3,1 3,5 3,5 3.5 3,6 3,7 3,8 3,3 3,3 Stiftelsen Barometern2,6 2,6 2,7 2,7 2,7 2,7 2,7 2.8 2,9 2,9 2,9 Vestmanlau: LänsTidning 2,1 2,0 2,7 2,7 2,7 2,7 2,8 2,8 2,8 2,8 2,8 GefleDagblad Koncernen 1,0 1,0 2,3 2,3 2,3 2,4 2,4 2,4 2,5 2,8 2,8 Liberala TidningarKB 2,0 2,0 2,1 2,1 2,2 1.9 2,0 2,2 2,3 2,4 2,4 ArbetetAB‘ — — — — 2,4 2,2 2,2 2,1 1,9 1,7 1,7 Totalt 60,6 59,5 60,4 61,3 63,8 67,2 66,8 65,9 67,2 70,0 70,0

1TidigareTidnings AB Marieberg. 250 GT/Kvdllsposten dags upplaga ingår 1990-1996. Fr.o.m. 1997 ingår 48 °/o

°/oav

Bohusldningens upplaga. av 350 Aftonbladets upplaga ingår fr.o.m. 1996.

°/oav Svenska Dagbladet ingår fr.0.m. 1998 i Schibsted. 5Arbetet ingick i A-prcssen fram till desskonkurs i februari 1992. Källa: MedieSverige 1999.

Gratistidningar och webbtidningar

I och med lanseringen 1995 Metro en femdagarstidning sedan

av - 1996 6 nr/ gratis delades i Stockholms kollektivtra-

vecka som ut

fiknät förändrades inställningen till gratistidningar i Sverige. Den

helt annonsfinansierade tidningen mediekoncernen

som ägs av Modern Times Group MTG med Jan Stenbeck huvudägare

som

blev omtalad riktig tidning nästan omgående.

se nedan som en Andelen redaktionell främst från telegram- och nyhetsbyråer,

text,

hösten 1996 ungefär 40 procent. var

I längre perspektiv är det rimligt betrakta Metro

ett nu att som

för dagstidning den gratisutdelade dagstid-

exponent en ny typ av -

ningen. Gratisutgivna tidningar, normalt med utgivning gång i

en Veckan eller vecka, är i och för sig ingen företeelse i

varannan ny

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

Sverige även de inte inkluderas i den traditionella tidningsstatisom tiken. Sådana tidningar finns ofta inom områden där de traditionella

dagstidningarna har ställning. Det är brokig samling

en svag en av publikationer allt från renodlade annonsblad till tidningsliknande av produkter utkommit i flera decennier. som Det är svårt bedöma den totala gratistidningsmarknadens att storlek. En skattning gjordes 1995

som grundval av en rundfråga

pekade det då fanns 300 gratistidningar tillsammans att ca som omsatte nästan 900 miljoner. Tidningsgruppen är emellertid mycket heterogen och det ifrågasätts den bör behandlas markom som en

nad. Det går dock skilja dagstidningsliknande del gratis-

att ut en av

tidningssfären. Sådana gratistidningar vanligen gång

utges en per vecka eller vecka. De antingen små lokala blad i varannan utges som landsorten eller stadsdelstidningar i storstäderna.

som Habo-press

som ägs av Dagens Nyheter och danska Søndagsamsen International är utgivare ett stort antal gratistidningar i Stockholm. av

Metro är genom femdagars- och sexdagars- utgivning

senare en

bredare gratistidning. Läsarundersökningar visar de att tidningen av

flesta läsare uppfattas traditionell Den skil-

som en morgontidning.

jer sig från de i större utsträckning läsas senare genom att av yngre, lågresursgrupper och invandrare. År 1998 av av var upplagan 225 000 exemplar, vilket gjorde den till Stockholms näst största

morgontid-

ning.

I Stockholm byggde Metros framgång gratisutdelning

i tunnelbana och pendeltåg. När den startade i fanns

Göteborg det en

osäkerhet kunde lyckas lika bra och bussar.

om man spårvagnar

Upplagemässigt har tidningen dock varit framgångsrik och redo-

visade 1998 upplaga knappt 75 000 Detta har lett till

en exemplar.

att Metro hösten 1999 startade utgåva för Malmö. Att tiden ningsföretaget har blivit framgår bl.a. det faktum accepterat av att lanseringen sker i visst samarbete med Arbetet Nyheterna. En viktig förklaring till Metros snabba framgång i Stockholm är

att Stockholm är morgontidningsmarknad med många tid-

en svag ningslösa hushåll givetvis är intresserade

som av en gratistidning, samtidigt det finns mycket hög andel pendlare. Men lika

som en en Viktig faktor och faktor troligen varit i Göte-

- en som avgörande

borg är att tidningen har form gör den lättläst och - en yttre som en bred redaktionell profil skapar intresse hos Det

som många. som

bidrar till göra tidningen lönsam är dess mycket låga kostnader. att

Stockholmsutgåvan görs av 22 journalister, i jämförelse med 430

Dagens Nyheter.

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

MTG har etablerat Metrokonceptet i andra länder och tidäven

ningen finns både i Budapest och Prag järnvägarna i

numera samt Nederländerna. Idén göra dagstidning för kollektivtrafikreseatt en

närer har kopierats andra företag sådana tidningar i

av som startat London och Paris.

En gratistidningar är de s.k. Webbtidningarna. Med

annan typ av detta de tidningar finns tillgängliga Internet. De menas som svenska webbtidningarna är i huvudsak utgivna traditionella dagsav I alla dagstidningar har sedan 1997

tidningsföretag. stort sett en

Internetutgåva. Webbtidningarna nätet skiljer sig mycket åt. I de

enklaste fallen är de enbart kortversion den samtidigt publiceen av

rade pappersutgåvan, i andra fall är det tidning utnyttjar

en som möjligheter till direktakontakter med läsekretsen. nätets Utmärkande för Webbtidningarna i Sverige är de med fåtal att ett undantag är gratis för sina läsare. Tidningarna är därmed beroende annonsintäkter till webbtidningen. I de flesta fall täcker dessa av långt ifrån kostnaderna. Motivet ändå finnas med nätet är att att uppfattar det viktigt Internet och detta sikt man att synas att

kommer bli viktig marknadsplats där även dagspressen måste

att en

med nedan.

vara se . Endast svensk Webbtidning ha haft ekonomisk framen anses gång. Det är webbutgåva, tillhör de mest

Aftonbladets som en av

besökta platserna nätet i Sverige. Tidningen skildes 1999 ut som ett eget bolag.

Tidningsläsandet

Sammantaget 1980-talet mycket stabilt decennium när det var ett svenskarnas läsvanor. Mer än 90 befolkningen läste gäller procent av tidning minst gång i veckan; andelen regelbundet läste en en som en morgontidning över 75 andelen läste kvällstidvar procent, som en

ning ungefär 35 och andelen prenumererade tid-

procent som en

ning låg under Björkqvist-Hellingwerf 1996;

strax 80 procent Wadbring 1996. En liten nedgång i läsandet noterades i början av 1990-talet och andelen tidningsprenumeranter minskade efter även 1994. Men ungefär 90 befolkningen nåddes även 1998 procent av av

dagstidning åtminstone någon gång vecka och exponering-

en per för för övrigt andel en morgonpress var 1998 75 procent - samma som 1979. Kurvan över dagstidningsläsning under 1990-talet visar några

tydliga mönster:

SVENSKT MEDIELANDSKAP | FÖRÄNDRING

den totala räckvidden för dagspress läsning minst dags- 0 - av en

tidning eller kvällspress ligger stabilt

- morgon- - i stort sett

hela perioden, den regelbundna morgontidningsläsningen morgontidning

0 - en

minst fem dagar i veckan har försvagats under 1990-talet,

- men

visar de åren liten återhämtning,

senaste en

0 andelen läst minst morgontidning genomsnittlig dag

som en en

är i stabil över hela tidsperioden,

stort sett

0 både regelbunden läsning kvällstidningar minst dagar i

av - tre

Veckan och räckvidden genomsnittlig dag har minskat

- en

under hela perioden; nedgången är dock något mindre än vad

kunde förväntas från upplagestatistiken.

som

Tendensen är i första hand läsvanorna har blivit något mindre

att

stabila. En långsiktig trend är att benägenheten

annan att prenume-

morgontidning minskar samtidigt intresset läsa

rera en som att

morgontidningar är oförändrat. Slutsatsen tidningen

är att som medium behållit sin attraktivitet, det finns betalnings-

men att ett motstånd.

Ytterligare tendens de läsvanemönstren indikerar

en är att nya en

ökad polarisering dagstidningsspridningen i Sverige. För det

av första har det över tid blivit ökad skillnad mellan de och

en yngres de äldres läsvanor. Detta har Varit påtagligt för kvällspressen.

mest År 1980 läste i år kvälls-

varannan person åldersgruppen 15-24 en tidning, år 1998 är det mindre tredje Mediebarometern

än var 1998. finns motsvarande nedgång för läsning

För morgonpress minst fem dagar i veckan, medan andelen bland över 50 år

personer legat i stort nivå.

sett samma

Försvagningen särskilt morgontidningsprenumerationerna

av efter 1990 har främst ägt inom Det är i

rum resurssvaga grupper.

arbetarfamiljer läsning har blivit mindre regel-

som av morgonpress bunden, medan den inte påverkats nämnvärt bland högre tjänste-

och akademikerfamiljer. Studier Göteborg, där

manna- av morgon-

tidningsläsningen tradition ligger relativt högt, har visat bety-

av dande skillnader i morgontidningsläsning mellan och

resurssvaga resursstarka stadsdelar. Sådana skillnader har troligen alltid funnits,

de förefaller ha kraftigt under mitten 1990-talet men accentuerats av

att andelen tidningsprenumeranter gått i de

genom ner resurssvaga områdena. En viktig förklaring ligger givetvis i kostnaderna för

tidningsabonnemanget särskilt den relativt större ökningen 1996

—

följde införandet tidningsköpen Lithner

som av en moms

1999.

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Det intressanta med tidningen Metro i Stockholm är att den har nått sina framgångar i just de och bland

resurssvaga grupperna -

Det är människor olika skäl inte läser eller har yngre. som av upphört hålla sig med morgontidning. Följden den sociala

att en är att skiktningen i tidningsläsning snarast har blivit mindre i Stockholm och Göteborg tillkomsten Metro Wadbring 1999.

genom av

Även det samlade intrycket den svenska

om är att morgonpres-

står stark finns det således vissa tendenser försvagning. Det sen viktigaste är att vissa allmänheten i minskande utsträck-

grupper av

ning är regelbundna läsare. En del förklaringen ligger i att andelen

av abonnenter har minskat och arbetsplatsläsningen ökat.

En annan orsak kan själva läsa tidning dagligen inte är lika

vara normen att en

stark tidigare. Den tolkningen styrks den dagliga

som senare av att räckvidden inte minskat: människor del tidningar sig

tar av men ser

ändå inte regelbundna läsare. I detta ligger troligen också

som att

det medborgarskap kom till uttryck i både viljan att hålla sig

som

med tidning och i tidningsvalet har försvagats. Det är därför inte

en oväntat områden med låg dagstidningsspridning inte sällan också

att

har lågt valdeltagande Wadbring 1998.

ett

Ungdomars intresse att läsa tidningar har diskuterats under

år. Vissa ungdomar har övergett de traditionella senare menar att morgontidningarna till förmån för radio och TV. Studier sedan tidigt 1980-tal har dock inte kunnat påvisa sådan intresseför-

en skjutning. Det finns vissa tecken minskning intresset för

en av

tidningar del ungdomsgrupper, empiriska data visar inte

i en men något tydligt mönster över tid. Några studier från 1990-talets mitt

indikerar dock nedgång i det regelbundna läsandet Wadbring

en och Weibull 1996. Nedgången i den svenska ekonomin verkar mest ha påverkat medelålders läsare, framför allt barnfamiljer SOU 1994:94. Det finns del tecken tyder att tillgång till satel-

en som lit-TV-kanaler kan ha inverkat negativt dagstidningsläsandet.

Den tidningskategori har haft störst problem sedan slutet

som av 1980-talet, lösnummersförsålda tidningar, har förlorat flest läsare

bland Kvällstidningsläsande har haft betydligt

unga och resurssvaga. lägre prioritet i ungdomars liv 1980- och 1990-talen än det hade bland människor tjugo år tidigare. Det finns anledning

unga anta att

radio och TV gradvis har tagit kvällstidningarnas plats.

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

Tabell 2. Läsvanor för och kvällspress i olika

morgon- grupper

1998 procent

Kön Ålder Utbildning

Män Kv 15- 20- 25- 30- 40- 50- 60- Lág Medel Hög

19 24 29 39 49 59 75 Morgontidning Minst6dag/v 65 66 45 43 50 56 69 75 78 64 59 74 Prenumeration ihushállet 70 73 69 50 56 59 77 82 80 67 71 70 Kvällstidning Minstengáng/ vecka 57 49 60 61 58 57 52 52 46 59 57 39 Minstsex gánger/vecka 12 10 10 6 7 7 12 14 14 15 9 5 Källa: Dagspresskollegiet;Göteborgs universitet.

Nyckeln till stabiliteten i läsandet landsortens morgontidning

av ar är tidningarnas starka position lokal informationskälla. Lokala

som nyheter, nationella nyheter, radio- och TV-tablåer, interna-

samt

tionella nyheter viktigast. Grundandet lokala morgontid-

ses som av

ningar regionala marknader är också huvudförklaring till den

en svenska tillväxt. Morgontidningen är viktig informa-

pressens en tionskälla i läsarnas dagliga liv. I allt väsentligt är

morgon pressen

alltjämt ohotad i denna position.

Radio och TV

De svenska etermediesystemet har sedan början 1980-talet för-

av ändrats från bestå förhållandevis enhetlig struktur radio-

att av en av och TV-kanaler i public service-tradition allt inom för

en - ramen Sveriges Radio SR med regering och riksdag huvudaktörer

som till att bli ett system involverar relativt antal intres-

som ett stort

I det följande de olika aktörerna de svenska senter. presenterar radio- och TV-marknaderna, både de icke-kommersiella public service-företagen och de privata kommersiella bolagen. Vi kommer också beröra utvecklingen för programtjänster distribueras

att som via kabel eller satellit jfr vidare Gustafsson, 1987; Hadenius, 1998; Hadenius och Weibull, 1999.

Etermedier i förändring

Fram till mitten 1950-talet etermedier i Sverige detsamma

av var

radiosändningari kanal, där innehållet till största delen som en

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

bestod nyheter och underhållning; aktivt lyssnande förutsattes.

Det enda radioföretaget den tiden, Radiotjänst grundat 1924

med sändningsstart 1925, utvecklades under tid folkrö-

samma som relserna växte fram. Gradvis ökade ljudradion sin attraktionskraft. I mitten 1950-talet introducerades televisionen, inte utan tveksam-

av het politiskt håll. Någon egentlig konkurrens mellan radio och

TV blev det aldrig eftersom bolag Radiotjänst,

samma - men nu omdöpt till Sveriges Radio SR fick även för TV. Radion

- ansvaret korn i den situationen profileras ett utökat

nya att genom programutbud dagtid och erbjuda kanaler. I mitten

genom att nya av 1970-talet expanderade radion att starta regionala tjänster;

genom lokala radiokanaler hade till skillnad från i många andra länder sak-

nats i Sverige.

Fram till tidigt 1980-tal skedde således all expansion radio och

TV under stark offentlig reglering. Visserligen hade radioverk-

en samheten drivits privat företag ägt dagspressen och indu-

av ett av strin, verksamheten hade omgärdats många regler och tele-

men av verket hade haft för den tekniska utvecklingen. I mitten

ansvaret av 1950-talet kom folkrörelserna in delägare och tio blev

som år senare

folkrörelsegruppen majoritetsägare det formellt privatägda SR.

Sveriges Radios ensamrätt radio och TV tidvis omstridd.

var Särskilt under andra hälften 1960-talet skedde formering

av en av kritiken monopolet. Kritiken accentuerades då allmänhetens

mot starka mediet ledde till krav införande andra

respons av en

TV-kanal. De ville bryta monopolet förespråkade kommer-

som en siellt finansierad kanal i linje med det brittiska duopolet med licensfinansierade BBC och reklamfinansierade ITV.

En andra kanal introducerades också 1969. Beslutet hade föregåtts utdraget politiskt spel. Den andra kanalen blev inte kom-

av ett mersiell och inte heller oberoende Sveriges Radio blev

av som ett sammanhållet bolag för svensk radio-TV. Riksdagen beslutade

att två kanaler skulle förutsättningar och organiseras

ges samma för"stimulerande tävlan. De två kanalerna attraherade stor

en publik och efter hand matchades den ökade sändningstiden ökat

av tittande.

Den politiska debatten radio och TV fortsatte under 1970-

talet. Det principiellt viktiga beslutet borgerlig regering

togs av en 1978 då försöksverksamhet med närradio tilläts utanför public

en service-domänen med begränsning till lokala organisationers

—men medverkan. Introduktionen närradio principiellt viktig

av var en markering även den radion till början hade begränsad

om nya en en spridning. Från början det främst kyrkor och samfund

var som

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

sände -i mitten 1980-talet hittade politiska organi-

men senare av sationer dit. Också kommersiella intressen upptäckte den

nya radion.

På 1980-talet började de statliga public service-företagens domi-

allmänt ifrågasättas. Det då inte någon konsekvens närnans var av radion, utan tillkomsten satellit-TV-kanaler förmed-

snarare av nya lade kabelnät. Sveriges Radio kritiserades för centralism och

genom onödig byråkrati. I Sverige, liksom i många andra länder, svarade

TV-bolaget kritiken decentralisera programproduk-

genom att

tionen inom företaget och öka intaget oberoende produktioner.

av 1987 infördes organisation innebar samtliga

en som att program

nyheter undantagna i TV2 skulle produceras utanför Stockholm.

Decentraliseringen förändrade dock inte något avgörande sätt

bolagets centralistiska karaktär.

I mitten 1980-talet öppnade satellittekniken och omfattan-

av en de kabelnätutbyggnad helt vägar för konkurrens inom televisio-

nya

även svenska TV-företag. Starten Stenbecksfärens nen genom av Londonbaserade TV3 nyårsafton 1987 bröt de facto än inte

- om

juridiskt -public service-televisionens monopolställning i Sverige.

Runt 1990 nådde TV3:s signal ungefär tredjedel de svenska

en av hushållen. I början 1999 hade de svenska hushållen

av 58 procent av tillgång till TV3 SOU 1999:30.

TV3:s inträde väckte åter liv i kraven Sverigebaserad kom-

en mersiellt finansierad privatägd kanal. Hösten 1990 startade

ett annat

privatägt bolag, Nordisk Television, satellitsändningar till Sverige i

kanal kallades TV4. En socialdemokraterna initierad en som av utredning föreslog svensk kommersiellt finansierad TV, bl.a. för

en att

behålla reklampengarna inom Sverige 1998. Ungefär

Hadenius ett

år senare, efter period politiskt och ekonomiskt förhandlande,

en av

vilket komplicerades riksdagsval innebar social-

av ett som att demokraterna förlorade makten under förhandlingarnas slutskede, tilldelades TV4 sändningstillstånd för markbundna sändningar över Sverige i konkurrens med TV3. Samtidigt blev Stenbeck-sfären delägare TV4. TV4 började sända i marknätet redan senhösten

av 1991, sändningarna började formellt först 1992.

men

Endast år korn privatägd lokalradio introduceras

ett par senare att

1993. Formerna för sändningstilldelning där blev offentliga auktioner där högstbjudande fick koncession sändningsfrekvens.

Den borgerliga regeringen hade föreställt sig privatradio beståen-

en de strikt lokala stationer, det dröjde inte länge förrän den

av men

radion kom att domineras kedjor stationer med nationell nya av av

spridningsambition hade bildats.

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Public service-etermedierna i dag

till dagspressen där tryckfrihetsförordningen

I motsats garanterar en nästan fullständig frihet för det tryckta ordet finns det antal

ett regelsamlingar radio- och TV-verksamheten. Yttrandefri-

som styr

hetsgrundlagen, radio-TV-lagen och lokalradiolagen, de avtal

samt

villkoren för sändningstillstånden är regeringens och

som anger

riksdagens huvudsakliga instrument för utöva inflytande över

att radio- och TV-verksamheten i Sverige. Därutöver finns två offent-

liga kontrollerar sändningstillstånden följs: sedan 1

organ som att juni 1994 administrerar och övervakar Radio- och TV-verket tillstånden, medan Granskningsnämnden för radio och TV genomför

efterhandsgranskning sända utifrån sändningstillstånden

av program i såväl public service-sfären i privatägda radio- och TV-kanaler.

som

Som tidigare framgått har Sveriges Radio under nästan hela sin verksamhetsperiod haft ägare fristående från statsmakten. Den struktur grundlades 1966 folkrörelserna dominerande

som gav en

ställning. Motivet till ändringen ägandet framför allt

av var att ge

etermedierna politisk förankring. I praktiken formerade dock

en inte folkrörelserna någon enhetlig debatten i styrelsen

grupp utan

följde ofta politiska linjer. Förutsättningarna ändrades under

nytt

hälften 1980-talet, delvis konsekvens utvecksenare av som en av lingen i mediesektorn. Flera hade andelar i SR

av grupperna som började sig i verksamhet utanför och delvis i konkurrens

engagera

med SR. Svenska arbetsgivareföreningen SAF engagerade sig i

t.ex. närradion, till viss del för demonstrera potentialen i privatägd

att radio, Lantbrukarnas riksförbund LRF fanns med i det konsortium låg bakom satellitkanalen Nordisk Television, sedermera

som TV4, och dagspressen aktiv i lokal kabel-TV och började över-

var väga att investera i lokalradio.

Som konsekvens detta fick den public service-organisation

en av

började gälla 1994 karaktär. Moderbolaget upplöstes

som en annan

och tre oberoende, stiftelseägda public service-bolag skapades:

Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio.

Sveriges Radio kontrollerar fyra ljudradiokanaler, P1, P2, P3

nu och P4. Den sistnämnda kanalen är uppbyggd de 25 regionala

stationer tidigare ryggraden i SR:s särskilda lokalradiobolag,

som var Sveriges Lokalradio.

Sveriges Television sänder i de två kanalerna, SVT1 och SVT2, till

början med självständighet. För möta den ökade konkuren stor att

har dock samordningen mellan kanalernas programverksam-

rensen het gradvis ökat; samordningen formaliserades 1996. Sveriges Ut-

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

bildningsradio producerar material uteslutande sänds via de två

som

andra public service-bolagen. Public service-bolagen har också i sitt sändningstillstånd förbun-

dit sig bedriva försöksverksamhet med digital TV fr.o.m. 1999.

att

TV4

Sveriges första markbundna privata och kommersiella TV-bolag, TV4, fick rätten bedriva marksänd TV i Sverige 1991. Kanalen

att hade år tidigare satellitkanal via kabel till

ett par startat som en svenska hushåll. TV4:s verksamhet bygger Sveri-

samma sätt som

Televisions ett sändningstillstånd där vissa huvudprinciper

ges

för sändningarna Bolaget är underkastat reklamreglerna i

anges.

radio- och TV-lagen, liksom Granskningsnämndens efterhands-

kontroll. Detta innebär TV4 sätt kan betraktas del

att ett som en

public service-traditionen, det vanliga är att den av men se som en

privat TV-kanal underkastad viss offentlig reglering. en en

TV4:s ekonomi bygger den koncession har fått

att genom ensamrätt reklam i marksänd TV. För denna rätt betalar företaget

avgift till bestående fast avgift plus andel de en staten av en en av årliga annonsintäkterna.

Bolaget är privatägt. Sedan har ägarbilden ändrats. De

starten första Kinnevik, Investor Wallenberggruppen, LRF,

ägarna var

bokförlaget Natur och Kultur, försäkringsbolaget SPP. Två

samt ägarförändringar inträffade 1997: Bonnier övertog Marie-

genom

bergskoncernen respektive finska Alma Media där Bonnier är

största delägare Investors och SPP:s andelar.

TV4 är främst distributionskanal har relativt liten

en som en

central organisation med personal 370 att jämföra

en personer, med över 3 000 Sveriges Television. En stor del TV4:s

av pro-

gramverksamhet köps från oberoende producenter. Till början

en hade TV4 uppenbara svårigheter: starten skedde under

en svag konjunktur och reklamintäkterna blev mindre än de förväntade. Under dock intäkterna till den förväntade nivån, sedan

1993 steg 1996 har dock det ekonomiska resultatet varit något sämre bl.a. beroende ökad konkurrens.

Genom TV4:s öppnade sig också möjligheter att erbju-

start nya da lokal television inom koncessionsavtalets Lokala TV-bolag

ramar. kunde köpa sändningstid från TV4 och finansiera sin verksamhet

sälja reklamtid till lokala annonsörer. TV4 valde dock att genom att först konsolidera den nationella verksamheten och ägnade de lokala bolagen relativt lite uppmärksamhet. konsekvens blev

Som en

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

nästan alla lokala bolag rejält skuldsatta, del till och med nästan

konkursmässiga. TV4 gick då in delägare. Efter regelför-

som en ändring 1997 i fråga andelen reklam under bästa sändningstid

om kom de lokala bolagen utökad sändningstid och deras si-

att en tuation har successivt förbättrats.

Villkoren för TV4:s koncessionstillstånd är förhållandevis detaljerade. I samband med den första perioden led sitt slut

att mot uppkom livlig debatt huruvida TV4 hade levt till sina åtagan-

en om upp den. Den omfattande kritiken rörde bolagets policy för place-

mest

ring reklaminslag, vissa svagheter när det gällde kanalens

av samt programutbud, t.ex. avsaknaden barnprogram reklam riktad till

av barn under 12 år är förbjuden i Sverige och frånvaron lokala

nyheter. När debatten lagt sig förnyade dock Kulturdepartementet i

slutet 1996 koncessionsavtalet större förändringar. Depar-

av utan

gick efter påtryckningar från lokala intressen med tementet att ge TV4 rätt att sända reklam under bästa sändningstid TV4

mer mot att

gick med på lokala nyhetssändningar. Det konces-

att gynna nya sionsavtalet går ut år 2001. Inför detta har TV4 gjort rad utspel

en för att åstadkomma förlängning avtalet vill-

en av gynnsammare kor för verksamheten.

Utvecklingen inom satellit- och kabelsfären

I slutet 1991 hade 40 svenskarna via kabelnätet

av runt procent av tillgång till satellit-TV i sina hem. Ytterligare hade till-

20 procent

gång till satellittjänster via parabolantenn. Tillväxten när det gäller

tillgång till kabelnätet har planat ut de senaste åren. Antalet hushållsparaboler har vuxit. Det beräknades i slutet 1998 över 60

av att

svenskarna kunde satellitkanaler nedan. procent av se se

Den dominerande kabelnätägaren i Sverige har traditionellt varit Telia Infomedia, dotterbolag till Telia. Telias nätverk ansluter

ett

ungefär 1,3 miljoner Sveriges 4 miljoner hushåll. Andra

av ca stora operatörer är Kabelvision, ingår i Stenbeck-sfären, med

som strax under halv miljon hushåll, i Stockholm med 240 000

en Stjärn-TV

hushåll ett bolag först ägdes Stockholms stads allmännyt-

som av tiga bostadsbolag, 1995 såldes till Singapore Telecom och

men som

såldes vidare till ett investmentbolag inom Wallenbergsfären,

senare Scandinavian Equity Partners har sålt det

som i sin tur vidare samt Sweden On Line SOL, startades Riksbyggen

som av men som nu

investmentbolaget Bure, med ungefär 185 000 hushåll.

ägs av Tillsammans har dessa fyra alla kabelanslutna hushåll.

95 procent av

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

Det har gjorts många försök i syfte att stimulera lokala sändning-

via kabelnätet. I slutet 1980-talet fick sådana projekt årligen ar av ungefär 1,5 miljoner kr i stöd, endast fåtal reguljära kanaler

men ett kunde etableras. Öppningen för lokal-TV inom TV4:s tycks

ram ytterligare ha minskat intresset för lokal kabel-TV.

Kabel-TV i Sverige har därför till största delen handlat

om att distribuera satellitkanaler. 1995 fyrtiotal satellitkanaler till-

var ett gängliga i de svenska kabelnäten alla dock inte i samtliga nätverk, vilket än fördubbling sedan 1988. Störst bland dessa

var mer en var

de svenska underhållningskanalerna TV3 London och Kanal 5

Stockholm, tidigare TV5 Nordic och Femman, den svenska

ungdomskanalen ZTV Stockholm, CNN och Sky News, Eurosport, MTV och filmkanaler betal-TV.

som

Genom större utbredning parabolantenner har satellitka-

en av nalernas betydelse ökat. I slutet 1998 hade närmare 25 procent

av av de svenska hushållen tillgång till satellitkanaler via parabolantenner

Weibull 1999.

Privat Iokalradio

I den lag 1993 gjorde privat Iokalradio möjlig fastslog riksdagen

som

alla stationer skulle lokala de skulle oberoende att vara samt att vara

dagspressen. Den enda bestämmelsen gällde innehåll av som var ett

krav tredjedel sändningstiden skulle lokalt produce-

att en av vara

rad. Sändningstillstånden skulle tilldelas högstbjudande i offentliga

auktioner. Anbuden avsåg den årsavgift budgivarna beredda

var att

betala för sändningsfrekvens.

Auktionerna hölls 1993 och 1994. Utgången uppvisade följande

karaktärsdrag.

Priset för de flesta tillstånden årsavgiften förhållandevis 0 - - var

högt, särskilt i jämförelse med de fastslagna minimipriserna.

Många tillstånden hamnade hos företag inom dagspressen,

0 av

särskilt hos sådana hade intressen i morgontidningar inom

som de aktuella områdena.

Det dröjde inte länge förrän sändningstillstånden systematiskt köp

handfull huvudaktörer, med resultatet alla radiotes upp av en att stationer ingick i nationella nätverk.

snart nog

Bakom tidningsföretagens i radiomediet låg främst

engagemang försvarsmotiv: önskan kunna skydda sin position den

en om att lokala annonsmarknaden. Lokalradio bedömdes i och för sig inte

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

nödvändigtvis utgöra något större hot för tidningsannonseringen,

många håll fanns påtaglig för andra intressen men en oro att

att i lokalradion kunde fotfäste marknaden. genom agera -

De flesta stationerna har musikval och programform sik-

genom

tat in sig särskilda ålderskategorier sina viktiga målgrupper.

som Bildandet nationella nätverk närmast förutsättning för

av var en

denna strategi. De höga avgifterna för sändningstillstånden och

närvaron många aktörer relativt begränsad marknad,

av en gav dock upphov till problem. De eftersträvade nationell

snart som spridning och därmed finnas med alla mark-

var tvungna att stora nader tvingades betala höga belopp för tillstånden, något även

som trissade priserna för övriga intresserade. Konsekvensen blev för

upp de flesta stationer dålig ekonomi. Under 1994 och 1995 ägde

en sammanslagningar och aktörer trädde in marknaden.

rum nya

Franskägda NR, med flera års erfarenhet från andra länder

av att

producera radio för lyssnare, har varit framgångsrikt

unga mest sett till lyssnarsiffror, inte ekonomiskt. Stationer försökte

men som profilera sig och koncentrera sitt innehåll till exempelvis eller

sport kvinnofrågor, överlevde inte sitt första år. Tabell överblick

3 ger en över stationerna i ett antal svenska städer.

Sett public service-radions synvinkel har tillkomsten den

ur av privata lokalradion medfört viss minskning bland de lyss-

en yngre

P3. Totalt sett tog den privata radion under de tre-fyra narna nya första åren radiomarknaden med den

ca 30 procent av - genom-

snittliga lyssnartiden mått. Att inte lyckades bättre hänger

som man till stor del med den kanalprofilering Sveriges Radio

samman som genomförde 1993. Då blev P4 kanal inriktad mellan

en personer 35 och 40 år och uppåt med för SR:s regionala och

ansvar program för antal nationella bl.a. all sportbevakning. P3 blev

ett program, samtidigt ungdomskanal. Konsekvensen blev P3 först fick

en att lämna lyssnare till P4, sedan kanalen för hård konkur-

att utsattes

från de kommersiella stationerna. P3 är publikmässigt rens numera klart mindre än P4 och P1.

Samtidigt har de privata kanalerna haft fast

svårt att ett grepp

publiken. De inriktat sig de har haft svårt hålla om som yngre att fast dem. NR föreföll till början den publikmag-

en att vara stora

har efter 1997 börjat Samtidigt har den de prineten, men tappa. av vata kanalerna vänt sig till något medelålders publik

som en mera - Mix Megapol- successivt tagit publik. Paradoxen är dock de

att kommersiella stationer faktiskt följde lokalradiolagens

som ursprungliga intentioner lokala för bred publik varit de

- program en -

lyckats bäst både publikmässigt och ekonomiskt. som

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

Tabell Den privata lokalradion hösten 1998: stationer i

Stockholm, Göteborg, Umeå och Gävle

071 Station Huvudågare Annonsnätverk Program

Stockholm MixMegapol104,3 Bonnier Radiobokningen Megapol Stockholm Vinyl107,1 Bonnier Radiobokningen Stockholm NRJ/Energy105,1 NRJ NRJMedia Energy Stockholm Sky107,5 Murdoch s10Ckh0|fl| Bandit105,5 CLT Stockholm LugnaFavoriter104,7CLT Stockholm KlassiskaHits106,7 ScandinavianBroad- City3

castingSystem Stockholm Radio 4City105,9 ScandinavianBroad- City3 city

castingSystem Stockholm PowerHitRadio106,3MTG AirtimeRadio Power Stockholm RadioRIX101 MTG AirtimeRadio Rix

Goteborg MixMegapol107,8 Bonnier Radlobokningen Megapol Ggteborg NRJ/Energy105,3 NRJ NRJMedia Energy Goteborg RadioCity107.3 ScandinavianBroad- City3 City

castingSystem Goteborg RadioRIX105,9 Stampen AirtimeRadio Rix Goteborg PowerHitRadio104,8MTG AirtimeRadio Power

Umeå Energy106,2 NRJ NRJMedia Energy Umeå RadioRIX104,2 Västerbottens-KurirenAirtimeRadio Rix

Gavle RadioRIX105 GefleDagblad AirtimeRadio Rix Gavle Megapol106,7 Bonnier Radiobokningen Megapol

Källa: Hadenius BCWeibull 1999.

Närradion

Försökssändningar med närradio hade visserligen startat 1979

men närradion institutionaliserades inte förrän 1985 SOU 1984:53.

Syftet erbjuda föreningslivet kanal för information och

var att en opinionsbildning. Närradion skulle inte behöva uppfylla de krav

opartiskhet och saklighet ställdes public service-kanalerna.

som Reklam förbjöds dock. Detta förbud bestod fram till 1993 när privat

lokalradio introducerades och reklam också blev tillåten i närradion.

Det riktiga genombrottet för närradion kom 1986 då antalet sän-

dande föreningar översteg 1 500 nästan dubbelt så många året

- som innan. Så 1984 stod kyrkor och samfund för nästan 60

sent som pro-

den totala sändningstiden och politiska och fackliga organi-

cent av sationer för bara Den aktivitetsnivå

10 procent. senare gruppens

andel den totala sändningstiden har Varit förhållandevis

som av

stabil sedan dess, medan den relativa andelen för kyrkor och

samfund minskat.

Totalt har tillväxtkurvan för närradion planat Antalet

sett ut. sändare och sändningstiden har Ökat något, antalet användar-

men organisationer har minskat. Nästan alla använde närradion i

som Väntan kommersiell radio har lämnat systemet. Det är befogat att

introduktionen privata lokalradiostationer minskade det säga att av

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

allmänna intresset för närradion. Även det finns har

om undantag

resultatet blivit att närradion i viss mån återfått sin ursprungliga karaktär. Närradion har dock sedan sända reklam.

1993 rätt att

Ägande av TV och radio

Televisionen har vid sidan public service-TV SVT således

av en kort tempofylld historia. En mängd företag har etablerat sig

men marknaden inom loppet årtionde. Som konsekvens är det i

av ett en

det närmaste omöjligt att helt entydig bild ägarstrukturen i

en av denna föränderliga bransch. Under de åren har emellertid

senaste tre stora ägarblock uppstått. Modern Times Group MTG, tidigare Kinnevik, TV4 och Scandinavian Broadcasting System SBS.

MTG direkt och indirekt kontrolleras Jan Stenbeck har

som av snabbt byggt vertikalt integrerade företag är aktiva i svensk

upp som kommersiell TV. Gruppen har intressen i programproduktion,

reklamproduktion, i översättning och dubbning i

av program, re-

klam-TV, betal-TV, text-TV, annonsförsäljning, postorderförsälj-

ning via TV och kabel-TV. Verksamheten koordineras i huvudsak

MTG AB består antal dotterbolag och dottergenom som av ett

dotterbolag SOU 1999:30.

Som nämnts de ursprungliga ägarna till TV4 liten

var en grupp

inkluderade Wallenbergsfären och handfull företag med som en anknytning till LRF. I samband med tilldelningen koncessions-

av avtalet för Sveriges tredje marksända TV-kanal förvärvade Kinnevik

30 procent aktierna i TV4. Den nyemission gjorde det möj-

av som ligt för Kinnevik delta ha varit politiskt motiverad. Numera

att anses kontrollerar Bonnier den största delen TV4 direkt ägande

av genom och sin ägarandel i finska Alma Media.

genom

De lokala företag TV4 samverkar med har regel lokalt för-

som

ankrade ägda huvudsakligen med dagstidningar huvud- eller

- som

delägare med varierande grad deltagande från TV4. I början låg

- av TV4:s andelar mellan 1 och sedan mitten

10 procent, men av 1990-talet har de ökat och TV4 är största ägare i 10-tal de

nu ett av femton lokala produktionsbolagen. På år har tredje block

senare ett

stationer växt vid sidan de två aktörerna. De största av upp av stora företagen inom detta block är USA-baserade Scandinavian Broad-

casting System SBS och, i mindre utsträckning, GE production

Eklundgruppen. 1991 köpte SBS andel 75 procent i TV5

en Nordic Sweden sedermera Broadcast Sverige Femman AB

som driver kabel- och satellitdistribuerade Kanal SBS är också största

aktieägare i TV Norge och TV2 i Danmark. Dessutom innehar

SVENSKT MEDiELANDSKAP I FÖRÄNDRING

företaget avsevärda andelar i finska radiostationer.

SBS ägs numera

av ABC/ Capital Cities/Walt Disney.

Introduktionen privatägd reklamfinansierad radio i Sverige

av öppnade helt fält för aktörerna mediemarknaden. Det är

ett nytt dock mycket klar bild ägarstrukturen för den kom-

svårt att en av mersiella lokalradion. De innehar sändningstillstånden är inte

som de enda aktörerna marknaden. Därutöver finns produktionsbolag

ägs stationsnätverk, nationella nyhetsproducenter, som av

annonsförsäljningsföretag, lokala produktionsbolag, lokala nyhetsproducenter, lokala annonsförsäljningsföretag, och företag

som

producerar reklam.

I dag kan tala fyra nätverk: Mix/ Megapol, NR, Rix och

man om Fria Media. De privata lokalradionätverken är kopplade till andra medier. De flesta stationerna i Rix-gruppen är knutna till lokaltid-

ningar eller till Kinnevik/ MTG äger flera TV-kana-

Stenbeck som

ler och Megapol är del Bonnier-gruppen. Två de fyra nät-

en av av verken ägs alltså svenska mediekoncerner, medan det tredje,

av stora NR, är del i franskt transnationellt radioföretag.

ett

Förändringar i det totala radio- och TV-utbudet

Det totala utbudet radioprogram i Sverige har mångdubblats

av sedan 1980. Detta beror framför allt på införandet närradion,

introduktionen kanaler inom public service-bolaget men av nya

SR har också haft betydelse. Den totala sändningstiden i de fyra

public service-kanalerna uppgick 1998 till nästan 120 000 timmar

eller 2 200 timmar vecka. Nästan 70 dessa P4:s

ca per procent av var

lokala/ regionala Sändningarna i de rikskanalerna varie-

program. tre rade mellan 125 timmar P1 och 170 timmar vecka P3. Även i

per

dessa kanaler ungefär fjärdedel producerade

var en av programmen

lokalredaktionerna. Statistik över programinnehållet från 1998 av

distinkta programprofiler vid handen: P1, kanal för kultur, ger tre en samhälle och nyheter; P2, kanal för klassisk musik, även

en men

för kulturella minoriteter; och P3, lätt musik för program yngre

lyssnare. P4 erbjuder brett programutbud, utökad sänd-

ett men

ningstid kombinerat med budgetrestriktioner har gjort kanalen i

att

utsträckning är hänvisad till grammofonmusik. Ungefär halva

stor

sändningstiden i P4 utgjordes musik och lätt underhållning.

1997 av

Som tidigare framgått blev kanalomläggningen publikmässigt

framgång.

År 1960 hade public service-televisionen i kanal ungefärlig

en en

sändningstid 24 timmar vecka. Sändningstiden ökade

per succes-

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

sivt under 1960-talet, den förändringen kom 1969 när den

men stora andra TV-kanalen infördes. 1971/72 uppgick de två kanalernas totala sändningstid till över 80 timmar vecka, 1980/81 hade siffran

per stigit till över 100 timmar och där stannade den decenniet År

ut.

1997 hade den sändningstiden stigit till knappt 150

gemensamma timmar vecka. TV4 sände 113 timmar 1996 exklusive reklamin-

per slag vecka Hultén, Andersson 8C Nilsson 1997.

per

När det gäller erbjuds i de två SVT-kana-

typen av program som

lerna kan vissa förändringar Förändringarna speglar inträdet

noteras.

kanaler den svenska marknaden också förändringar i av nya men

de befintliga kanalerna. SVT ägnar exempelvis tid långfilmer

mer och fiktion, åt: talkshows, frukosttelevision och liknan-

annan samt de. Andelen bästa sändningstid" 19.30-21.30 ägnas

av som underhållning och fiktion har inte ökat Hultén 8CNilsson 1994.

Figur 5 visar programprofilerna för de sju svenska TV-kanalerna 1998. Den största skillnaden mellan SVT1 och SVT2 och de kommersiella kanalerna är dominansen fiktion i de särskilt i

av senare, TV3 och Kanal

Figur Underbållningsinriktat och infonnationsinri/etat program-

utbud i svensk TV, 1993, 1994, 1996 oc/9 1998

index

Övervikt informations- Jämn fördelning informa- Övervikt underhåliningsinriktat programutbud tions- och underhálls- inriktat programutbud

inriktat programutbud

Källa: Svenskt TV-utbud 1998 Utgiven Granskningsnämnden för radio och TV.

. av

SVENSKT MED|ELANDSKAP l FÖRÄNDRING

Sammanfattningsvis finns det skäl säga de privatägda kom-

att att mersiella kanalerna har försökt etablera sig underhållnings- och

som fiktionskanaler, medan public service-företaget SVT strävar efter

att erbjuda allsidiga inklusive såväl nyheter och icke-fiktion

program,

underhållning och fiktion. TV4 intar mellanställning, även

som en

kanalen framträder klart fiktionsinriktad än SVT. om som mera Vid sidan detta bedriver Sveriges Television SVT24 för-

av genom söksverksamhet med särskild nyhetskanal avsedd för digital-TV.

en I väntan publiken till skall SVT24 även för

digital-TV ansvara

vissa nyhetssändningar i SVTzs kanaler.

Radio- och TV-publiken

Radion når genomsnittlig dag än 80 procent allmänheten.

en mer av Under genomsnittlig vecka når radio nästan 95 be-

en procent av folkningen. Radion är det medium ägnar längst tid mellan

som - 2,5 och 3 timmar. Huvuddelen lyssnandet är dock passivt.

En genomsnittlig dag 1998 lyssnade drygt befolk-

55 procent av ningen minst public service-kanal. P4 har den största sprid-

en ningen med drygt 35 P1 och P3 har vardera.

procent, ca 15 procent Som tidigare nämnts innebar den förändring innehållet

av som

Sveriges Radio vidtog fr.o.m. 1 januari ändring i lyssnar-

1993 en mönstret: P3 den främsta ungdomskanalen, medan lyss-

är numera nandet P4 ökar med åldern.

Tabell Lyssnare 9-79 år en genomsnittlig dag 1998 procent

Kön Ålder Utbildning

Totalt Man Kvinnor 9-14 15-24 25-44 45-64 65-79 Låg Mellan Hög

P1	12 12 13 2 1 7 19 29 12 9 24
P2	3 3 3 1 — 1 4 8 3 2 5
P3	14 16 11 6 19 20 1 1 5 10 19 15
P4	36 37 36 7 12 30 54 54 55 35 30

SverigesRadiototalt 57 58 55 14 29 52 76 80 72 56 60

Rlx	8 8 8 7 14 13 3 0 3 13 7
NRJ	7 7 7 15 20 8 1 - 4 8 4
MlxMegapol	6 6 5 4 12 8 4 1 3 9 5
FriaMedia	5 5 5 3 10 B 2 0 3 7 3
City	4 4 5 2 7 7 2 1 2 6 5

Annanprivatiokalradio 4 4 5 4 11 4 3 1 3 6 4 Privatlokalradiototalt 25 26 24 27 51 37 12 2 12 35 23 Narradio 1 0 1 - 1 1 1 - 1 1 1

lMed privat lokalradio lyssnande till någon nätverken NR Energy, City/ Fria

avses av Media, Rix, Mix Megapol eller annan privat lokalradio. Källa: Mediebarometem 1998, Nordicom-Sverige.

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Sett till utvecklingen över tid har P1 förlorat betydande andel

en av sina lyssnare sedan 1970-talet. 1977 hade P1 alltjämt lyssnarandel

uppgick till över 30 befolkningen genomsnittlig

som procent av en

dag. Lyssnandet lokala/ regionala inlemmade i P4,

program, nu varierar stort mellan regionerna. I geografiskt distinkta och demografiskt koncentrerade områden Gotland har lyssnandet varit

som mest omfattande.

Den största förändringen när det gäller radiolyssnandet har varit

följd tillkomsten antal stationer. Först korn en av av ett stort nya närradion 1970-talet, och sedan kom med 1993 den privata

start kommersiella lokalradion. De traditionella närradiostationerna

icke-kommersiella och organisationsdominerade attraherade aldrig

någon större publik. Men i små homogena samhällen inklusive

Stockholm och Göteborg där frivilligorganisationerna erbjöd

musikradio, hade närradiokanalerna sådan räckvidd de konkurre-

att rade med P3 och P4 de kunde till och med större bland de

- vara

lyssnarna. När de kommersiella lokalradiostationerna yngre nya började sända, minskade intresset för närradion och lyssnarsiffrorna

sjönk till de ursprungliga nivåerna.

Lyssnandet de privata kommersiella lokalradiostationerna

varierar stort beroende programutbud och region. Det är dock

tydligt att lyssnandet dessa stationer är uppgång, och det

att ökade intresset har påverkat SR:s P3. Sveriges Radio attraherar

klart äldre och den kommersiella radion klart numera en en yngre

publik. En undersökning gjord i Göteborg i slutet 1995 fann

av att

genomsnittsåldern för dem regelbundet lyssnar P1 och P4

som

55 respektive 53 år, medan den för lyssnarna Radio Energy var NRJ och Radio Rix 27 och 31.

var

Precis andra håll har lyssnarnai Sverige delats mellan

som upp allt fler stationer och kanaler. P4 har än så länge lyckats bestå

som

bred kanal, det finns anledning den efterhand komen men tro att

förlora lyssnare till kommersiell lokalradio, särskilt de mer att om kommersiella stationerna väljer rikta in sig medelålders lyss-

att

Den framträdande tendensen i lyssnandet i dag är nare. mest annars

ålderssegregationen: under 30 år lyssnar nästan bara privata

man lokalradiostationer, över 50 år endast public service, medan det i

mellangruppen är blandat Strid 1997 och 1999.

Drygt svenskarna tittade TV genomsnittlig

85 procent av en dag 1998. Den genomsnittlige svensken TV knappt två tim-

ser

dag. Tittandet är jämnt fördelat över veckan, med liten mar per en övervikt för veckoslutet.

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

Tittandet har ökat något under 1980-talet, bl.a. följd

som en av

kanaler tillkommit, ökningen är förhållandevis liten att nya men ca 15 procent i förhållandet till ökningen i tillgängligt utbud. Den

genomsnittlige svensken ägnar ungefär tredjedel sin helgkväll

en av mellan 18 och 22 åt TV. De flesta tittarna väljer utan att

program bry sig särskilt mycket vilken kanal sänder dem. Den kanal

om som

erbjuder det attraktiva programutbudet vid rätt tidpunkt,

som mest attraherar den största publiken. Som tidigare är s.k. bästa

noterats sändningstid primetime, dvs. den tid då de flesta tittarna

är samlade framför TVzn, mellan 19.30 och 21.30 i Sverige.

Tittarvanorna skiljer sig mellan olika befolkningen.

grupper av I allmänhet är och äldre de största TV-konsumen-

yngre personer

Personer med låg utbildning TV än högutbildade.

terna. ser mer De äldre tittarna är de har den omfattande konsumtionen.

som mest

En majoritet pensionärerna tittar TV minst två timmar varje

av dag. I genomsnitt tittar de är 65 år eller äldre TV drygt två

som och halv timme dag.

en per

Tabell TV-tittande 9-79 år en genomsnittlig dag 1998

procent

Kön Ålder Utbildning

Totalt Mån Kvinnor 9-14 15-2425-44 45-64 65-79 Lág Mellan Hög

SVT totalt	54 56 52 29 32 46 65 84 64 52 59
TV3	18 19 18 27 31 18 13 12 16 20 14
TV4	50 49 51 52 57 47 45 58 58 50 38
Kanal5	11 11 12 17 19 11 8 9 12 12 8
TV6‘	1 2 1 — 2 1 1 3 1 2 1
ZTV	2 3 1 2 6 2 1 — 1 3 1
SVT+TV4	76 75 76 63 68 71 81 92 83 75 74

Svensksatellitkanal’ 25 25 24 35 41 25 17 19 23 27 19 Svenskreklam- TVtotalt 61 61 61 73 75 58 52 66 66 61 47 Någonfilmkanal 2 2 1 8 2 2 1 0 1 2 1 Någonsponkanal 2 4 1 1 2 2 2 4 3 2 Någonmuslkkanal 2 2 1 4 7 1 1 0 1 2 1

lHösten penetrationen för TV3 58 °/o,Kanal 5 55 %, TV6 28 % och ZTV 39 °/o

1998 var Källa: MMS Basundersökning 1998. Har tittat någon kanalerna TV3, Kanal TV6, TV8 och ZTV genomsnittlig

av en dag. 3Har tittat någon kanalerna TV3, TV4 Kanal TV6, TV8 och ZTV

av en genomsnittlig dag. Källa: Mediebarometem 1998, Nordicom-Sverige.

Tittarmönstret är tämligen internationellt. Den genomsnittliga

tittartiden är i regel längre där programtablåerna är längst, i

som exempelvis USA. Tittartiden påverkas dock också hur televi-

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

sionssystemet är utformat. Den ökning kan noteras i det

som svenska tittandet har göra med förlängd programtid under

att

lördagar och söndagar samt tidigare start vardagar. En

en ge-

nomsnittligt längre tittartid i befolkningen innebär regel

som att uppmärksamheten för det sänds är mindre. En del de

som stor av långa tittartider uppmäts i USA beror människor sätter

som att

TV:n när de kommer hem, oavsett någon tittar eller inte: TV-

tittandet har därvidlag kommit att likna ett passivt radiolyssnande. Tre programkategorier lockar större publik än andra: långa

ny-

hetsprogram i SVT1 och SVT2 kvällsnyheterna Rapport och långa

Aktuellt, nöjesprogram. Andra

sportevenemang samt program som har relativt höga tittarsiffror är s.k. blandad ickefiktion studioba-

serade talk shows och blandade programledarledda underhållnings-

program, långfilmer och fiktion.

annan

Därför är TV i dag i går -i Sverige liksom andra håll

som -

främst ett medium för nyheter, sport och underhållning. I Sverige har den relativa populariteten för olika programkategorier varit

ungefär densamma sedan införandet tvåkanalsystemet 1969.

av Systemet med två kanaler medförde ökat tittande "lättare

ett material, med motsvarande minskning i tittandet när det gällde

en aktuella händelser. Tillkomsten satellitkanaler och TV4,

av senare

har påverkat konsumtionen ytterligare i riktning. De

samma nya kanalerna tar ökande andel tittandet i anspråk, tittande

en av ett som i allt högre grad ägnas underhållning. Tendensen är särskilt påtag-

bland dem har låg utbildning och bland tittare jfr

som yngre Reimer 1994.

År 1998 stod SVT1 och SVT2 tillsammans för den

48 procent av genomsnittlige svenskens tittartid. I internationell jämförelse är detta förhållandevis hög andel för public service-kanaler -i

en Storbritannien har BBC bara drygt också trenden

40 procent - men för SVT pekar långsiktigt nedåt: år 1992 hade SVT-kanalerna fortfarande tittartiden. Andra kanaler särskilt TV4 och

75 procent av - TV3 delar resterande del publikens tittartid. 1997 TV4

- av var den största enskilda kanalen med 27 procent tittartiden tätt följd

SVT2. Precis för radio föredrar tittare privat komav som yngre mersiell TV ägnade 1997 bara sitt tittande SVT,

de 40 procent av medan äldre tittare ägnar tid åt public service-TV 62 procent

mer

1997.

Sammantaget verkar TV:s informativa roll ha blivit mindre under mitten 1990-talet än den årtionde tidigare. Att titta

av var ett kvällsnyheter är inte längre sådan stabil det gång

en vana som en var för alla detta är närmare relaterat till utbildning och

utan numera

SVENSKT MEDIELANDSKAP | FÖRÄNDRING

politiskt intresse än det 1986. Tittarvanorna är differentie-

var mer rade med låg utbildning underhåll-

så sätt att personer ser mer

ning och högutbildade nyheter.

ser mer

Veckotidningar och tidskrifter

Veckopress och tidskrifter utgör vital del det svenska

en av massmediesystemet. Det är omöjligt exakt hur många tidskrifter

att ange

ut i Sverige i dag. Tidskriftspressen växte fram ungefär

som ges sam-

tidigt dagspressen. Det är vanligt beskriva branschen

som att som bestående två parallella traditioner Larsson 1991. En tradition

av har sina rötter i tidningstyper vände sig till den utbildade

som medelklassen och erbjöd dem nyheter och konst och

reportage om politik. De första tidskrifterna denna grundades 1860-

av typ talet. Den andra, folkliga/ populära traditionen inleddes när de

mer danska publicisterna Laura och Carl Aller startade verksamhet i Sverige. Deras tidning Allers kom första gången 1879, riktade

som ut

sig att erbjuda blandning lätt underhållning och

genom en av praktiska tips till vid läsekrets Ahrens al. 1979. I takt med

en et att det blev allt vanligare att veckotidningarna kunde locka större

publik, tenderade skillnaderna mellan veckopress och dagstidningar

minska. Precis folkrörelserna under slutet 1800-talet att som av startade dagstidningar när dessa började nå allt större publik,

en grundade de Veckotidningar och tidskrifter när också dessa började nå massorna.

Parallellt med dessa förändringar skedde även förändringar inom

fackpressen. Branschorganisationer och fackföreningar grundade

sina första tidskrifter sekelskiftet. Inledningsvis spreds tid-

runt skrifterna sällan utanför organisationernas medlemskretsar.

egna Ingen tendens till popularisering, likt den ägde för

som rum tidningar och veckopress, skedde inom denna sektor förrän under

delen 1900-talet. senare av

Tidskriftsmarknaden

Den svenska tidskriftsmarknaden är relativt heterogen. På sidan

ena har den kommersiellt drivna populär- och tidskriftspressen, och

den andra publikationer från den breda floran organisationer,

små. Karaktäristiskt för marknaden helhet är de stora som som att

flesta tidningarna riktar sig till särskilda läsargrupper. Klassificeringsvenska tidskrifter skiljer vanligen mellan utgivare:

ar av två typer av

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

de där tidningsutgivandet har underordnad betydelse i för-

en hållande till någon aktivitet t.ex. organisationer och statliga

annan -

myndigheter och de för vilka utgivningen affärsmässig verk-

- är en samhet, dvs. förlag. På detta distinktion mellan icke-

sätt görs en en kommersiell och kommersiell sektor. I den följande uppställ-

en ningen tidningar står över den streckade linjen ut

ges som av organisationer, folkrörelser, statliga myndigheter och liknande; de

nedanför den streckade linjen är förlagsmässigt utgivna, grupperade

efter innehåll:

organisationstidskrifter: Byggnadsarbetaren, Kyrkans Tid-

0 t.ex.

ning,

statliga tidskrifter: Rapport från SIDA, Reid G Rön från

0 t.ex.

Konsumentverket, kommunala tidskrifter: Vårt Göteborg,

t.ex. företagstidskrifter: Upp och SAS, Volvo-Kontakt,

t.ex. ner

Året Runt,

populärtidskrifter: t.ex. Vec/eoRevyn,

facktidskrifter: t.ex. Statsvetenskaplig tids/erzfl, PC World och

Supermarket,

kultur- och allmänpolitiska tidskrifter: Ord oc/9 Bild, Moderna

Tider och Dolly.

Icke-kommersiella publikationer uppskattas stå för ungefär 60

veckotidnings- och tidskriftsmarknaden och komprocent av mersiella tidskrifter för Huvudtrenderna inom de

40 procent. res-

pektive återges nedan.

grupperna

Organisationstidskrifter

Organisationstidskrifter är antingen fackförenings-/yrkes- eller

konsumentorienterade. Av de 100 tidskrifter redovisas

ca som av

Tidningsstatistik AB TS, är än 80 fackförenings-

mer procent /yrkespublikationer. Av dessa tidskrifter startade före

60 procent

1950. De Sveriges största frivilligorganisationer och

representerar

har upplagor.

stora

Huvudtrenden bland tidskrifterna i denna kategori är att inne-

hållet har blivit allmänt. Fackförenings- och yrkestidskrifterna

mer har ökat sin attraktionskraft och konkurrerar med kommersiella

publikationer. SACO Sveriges akademikers Centralorganisation

bytte sin tidning från SA C O-Tidningen till Akademiker

namn

och har gått i riktning bli specialtidning in-

mot att en mer än ett

för fackföreningsmedlemmar. LO två former

ternt organ ger ut nya

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

tidskrifter särskilt riktar sig till kvinnor respektive av som yngre medlemmar. Syftet är att konkurrera med de kommersiella tidskrif-

vänder sig till Traditionella fackliga tidter som samma grupper. ningar Metallarbetaren Dagens Arbete har allt

som numera mer

kommit att likna allmänna intressetidningar; Dagens Arbete har minskat sin utgivningstäthet från 40 till år.

11 nummer per

Statligt stöd till organisationstidskrifter infördes 1976 då tid-

skrifternas roll för opinionsbildningen och kommunikations-

som

kanaler inom sina respektive organisationer uppmärksammades.

Subventionerna nådde i slutet 1970-talet, de halverades

en topp men nästan mellan 1980 och 1985 fasta priser. De upphörde helt

1986/ 87.

Populärpressen

När talar populärpressen de många tidskrifter med

om avser lätt underhållning och förströelse erbjuds allmänheten i lös-

som

eller kan abonneras. Det finns knappt 200 sådana nummer som tidningar i Sverige i dag. Av dem ingår 130 i den kommersiella

ca branschstatistiken. Den största undergruppen är tidskrifter

som

huvudsakligen innehåller och underhållning. I

reportage gruppen ingår också ett antal tidskrifter kommer ut sällan,

som mer exempelvis månadsvis.

I mitten 1950-talet nådde upplagan för denna den största ka-

av tegorin sin topp. Sedan dess har den minskat konstant. Nedgången kan konsekvens TV:s ankomst, minst lika

ses som en av men en viktig faktor är att många svenska kvinnor i dag arbetar heltid utanför hemmen och därför har betydligt mindre tid för att läsa

tidningar.

Specialtidningar

Till skillnad från de allmänna och underhållningstid-

reportage-

ningarna, har specialtidskrifterna ökat sin upplaga de decen-

senaste nierna. Dessa tidningar är främst inriktade fritidsaktiviteter och hobbyverksamhet bilar, matlagning och fiske. Tidskrifterna

som vänder sig till sina läsare konsumenter, inte praktiska

som som ut-

övare eller professionella facktidningarna gör. Två huvudtyper

som

kan urskiljas: de organisationer, och de publiceras

som ges ut av som

kommersiell grund. Den första svenska specialtidskriften Foto startade sin utgivning 1939. Sedan dess har rikt utbud

ett av tidskrifter täcker största delen fritids-/hobbysektorn

som av ut-

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

vecklats. Tidskrifter organisationer står för ungefär

som ges ut av

hälften specialpressens totala upplaga 1993.

av Hafstrand

År 1997 den totala upplagan för specialtidskrifterna

var som re-

gistrerades iTS-statistiken ungefär 50 miljoner exemplar. Medan organisationsutgivna tidskrifter haft nedåtgående trend

en svagt sedan 1970-talet, ökade kommersiella tidskrifter, både i antal och i total upplaga, under hela 1980-talet.

Tabell TS-registrerade specialtidningars årsupplaga, uppdelade efter ämnesområde 1992-1996 årsupplaga i miljoner exemplar

Ämnesområde	1992 1993 1994 1995 1996
Barn föräldrar	1,5	2,2	2,1	1,1	0,9
Ekonomi, teknik hobby	12,1	11,5	9,6	8,2	9,2
Film, foto TV	1,9	0,4	0,4	0,4	0,3
Hem, bostad, trädgård	4,6	4,2	5,3	5,4	5,4
Husvagn camping	0,4	0,4	0,4	0,3	0,3
Idrott, motion friluftsliv	10,3	10,2 10,9		11,9 11,9
Jakt fiske	4,1	4,3	4,2	4,1	4,0
Mat dryck	2,3	2,1	2,0	1,9	1,9
Mode nöjesliv	4,8	4,8	4,9	4,8	5,1
Motor segling	6,5	6,0	5,9	8,8	8,8
Musik resor	1,8	1,4	1,5	0,3	0,3
Övriga	4,7	4,5	4,8	4,3	4,2
Total årsupplaga	55,0	51,8 51,8 51,4 52,3

lUppgift upplaga saknasför tidskrifter.

om tre Källa: MedieSverige 1997.

Fackpressen

Tidskriftspressens totala expansion både den kvantitativa ökning-

och det kvalitativa breddandet innehållet i enskilda tidskrifter en av

har resulterat i gränsen mellan organisationstidskrifter och - att

kommersiella tidningar blivit otydligare. Denna utveckling gäller än fackpressen, där huvudkategorierna utgörs vetenskapliga

mer av

tidskrifter 30 procent, populärteknik/ hobby 2O procent,

ekonomi/ management/ administration 10 procent. Runt 60 samt

tidskrifterna finns med i branschstatistiken ut procent av som ges av

organisationer.

Det är rimligt uppgången för fackpressen

att anta att samman-

hänger med nedgången för vissa sektorer populärpressen. Fack-

av tidningarna fokuserar utvalda delar det innehåll finns i

av som

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

populärpressen och erbjuder detta till särskilt intresserade läsare: läsekretsen är mindre, läsarna läser regelbundet.

men mer

För tredjedel de yrkes- och professionstidskrifter 1993

en av som gavs ut av organisationer ungefär 175 stycken var åtminstone hälften läsarna inte medlemmar. Ett flertal organisationer har sålt

av sina tidskrifter till kommersiella förlag.

Ägarstruktur i populärpressen

Ägandet populärpressen är mycket koncentrerat och under 1980-

av talet ökade koncentrationen ytterligare. Ett litet antal utgivare

ger ut nästan alla tidskrifter och serietidningar i Sverige. Koncentrationen i

specialpressen är något mindre. Danskägda Allers Förlag började sin verksamhet i Sverige så ti-

digt 1879 i Helsingborg. Svenska Allers AB är den största

som som

utgivaren populärtidskrifter är verksamt inom vecko- och

av specialtidningsutgivning. Successivt har Bonniers avvecklat de traditio-

nella veckotidningarna fanns inom det tidigare veckopressför-

som

Åhlén 8CÅkerlund bl.a. titlar till Allers. Så sål-

laget genom att sälja des exempelvis det tidigare flaggskeppet Året Runt till Allers 1999. I

stället har specialiserat sig tidskrifter, inte minst interna-

man tionellt gångbara titlar Illustrerad Vetenskap. En del

som t.ex. av verksamheten förlagd till Frankrike.

är numera

Allers står för tredjedel tidskriftsmarknaden. Fram till

ca en av 1970 stod Åhlén 8C Åkerlund för den totala

en tredjedel av upplagan,

andelen hade 1997 fallit till Den tredje men ca 17 procent. stora

utgivaren är ICA-förlaget. ICA:s andel den .totala upplagan ökade

av stadigt från mitten 1950-talet till 1980-talet, den har

av men sena-

tid stagnerar. Hemmets journal danska Egmont, re som ges ut av

också Disney’s publikationer i Sverige, är den största

som ger ut

familjetidningen med 10 procent den totala upplagan. Övriga

utgivare stod 1997 för ungefär totalupplagan.

25 procent av

De flesta utgivarna populärtidskrifter företag. De

av är stora ledande utgivarna utövar inflytande över den mycket interna-

stort tionaliserade branschen. Bonniers i flertal interna-

engagemang ett tionella verksamheter, inte minst när det gäller tidningsverksamhet, är typiskt för branschen.

Ett framträdande drag är den utveckling samgående

annat mot mellan utgivarorganisationer och kommersiella intressen har

som

i Sverige sedan slutet 1980-talet. Tidskriftspressen uppviägt rum av

i dag därför helt spektrum opinions- och informasar ett annat av tionstidskrifter än den gjorde för bara decennier sedan.

ett par

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Vecko- och tidskriftspressens läsare

Tidskriftsläsandet är utbrett i Sverige. Ungefär 60 procent allav

mänheten läser minst Veckotidning genomsnittlig vecka.

en en Motsvarande andel för organisationstidskrifter och liknande är 50 Procentandelarna kan relateras till antalet tidningstitlar i procent.

varje relativt Veckotidningar läses ungefär lika många

grupp: av läser mycket antal tidskrifter. som ett stort Veckotidnings- och tidskriftsläsandet varierar mellan olika stort Populärtidningar läses i allmänhet kvinnor, grupper. mest av persomed låg formell utbildning och människor, medan män, ner yngre

högutbildade och medelålders är överrepresenterade bland läsare

av och fackpress. Tabell 7 överblick över kon-

organisations- ger en sumtionen olika veckotidnings- och tidskriftskategorier.

Tabell Andel läste minst vecko- eller månadstidning som en

respektive special- eller facktidskrift genomsnittlig dag 1987

och 1997 procent

Total Kön Ålder Utbildning M Kv 9- 15- 25 45- 65- Låg Medel Hög V°°k°°°". 14 24 44 64 79 ménadstldmng Ar 1937 22 13 so 11 24 14 26 39 29 2o 15 Ar 1997 29 22 34 32 24 22 29 46 35 24 27

Special-ochfack- """’" Ar1987 44 26 so 22 12 2a 31 so 19 17 31 Ar1997 26 31 23 12 19 2a 3a 24 21 2a 41

Källa: Mediebarometem 1997, Nordicom-Sverige.

Läsningen olika innehåll bestäms i hög grad med valet av typer av av

tidning. I den utsträckning olika tidskrifter tillgodoser särskilda

intressen är sannolikheten läsarna ska bli intresserade och stor att läsa deras innehåll.

för specialtidskrifter och facktidningar markna- Expansionen

den har, åtminstone fram till 1985, medfört ökat läsintresse för ett dessa kategorier. Motivet för läsandet dessa tidningar har i regel av göra med relevansen för läsarnas arbete eller fritidsintressen jfr att Weibull 1978.

SVENSKT MEDIELANDSKAP IFÖRÄNDRING

Ny medieteknik

De spridda kommunikationsteknikerna i svenska hem är radio, mest TV och telefon. Deras genomslagskraft har inte ändrats mycket, om över huvud något alls, det decenniet. Deras spridning taget senaste har dock ökat hushållen successivt har skaffat fler än genom att en varje År 1986 hushåll apparat av sort. uppgav vart tredje att man hade än TV-apparat, 1998 motsvarande andel över hälften mer en var och nästan vart femte svenskt hushåll hade eller uppgav att man tre fler jfr Bergström och Weibull 1999. apparater Video och text-TV upplevde kraftig expansion under en senare delen 1980-talet. CD-skivor och CD-spelare startade stark av en tillväxt i början 1990-talet. Nästa medieteknik expandera av att innefattade persondatorer och mobiltelefoner. Tillgången till dessa

medier expanderade efter 1992 respektive 1993. Spridningen för

telefaxtekniken i svenska hushåll har varit trög, medan telefonsvaraoch parabolantenner sakta säkert har ökat figur 6. re men

Figur Tillgång till oli/en slagsmedie- och leommunikationste/enologier i hushållen 1987-1998 procent befolkningen av

Procent 100- o Video ü Text-TV 90 EI Mobiltelefon O co 80 i Persondator I Internet 70

60-

20 -

O ‘ ‘ 1987 1988 1989 19901991 1992 19931994 1995 199619971998

Före 1993 gällde frågan hemdator/ speldator. Kommentar: Alternativet mobiltelefon tillkom 1993och Internetanknytning 1995. Källa: Bergstr6m8.Weibull 1999.

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Genom seklet har olika medieformer vuxit fram i vågor, telenya fonen i slutet 1800-talet, filmen i början seklet, radion 1930av av talet, den riksspridda kvällspressen 1950-talet, och televisionen under 1960-talet. Efter 1980 kan vågor medier nu se tre av nya slår igenom i de svenska hushållen. Under 1980-talet det som var video och text-TV, kort därefter gjorde CD-spelaren entré. Spridningen dessa medier har sedan flera år stabiliserats mellan 75 och av 80 I nästa våg det mobiltelefon och persondator. Från procent. var 1993 har haft konstant ökning dessa medier. Hösten 1998 en av hade två tredjedelar svenskarna tillgång till mobiltelefon och över av hälften till persondator i bostaden. Särskilt mobiltelefonen har

uppvisat anmärkningsvärt snabbt genomslag i Sverige.

ett Persondatorn skiljer sig från de övriga att den egentligen genom kommunikationsmedium, den inte tillförs något slag inte är ett om

kommunikationsutrustning och för tillgång

av programvara att ge till Internet och andra kommunikationsmöjligheter. Ett modem och hos Internetleverantör är den vanligaste hus-

ett abonnemang en

hållsvarianten för kontakt med nätet, därtill kommer webbatt en läsare i datorn. Dagens datorer har regel inbyggt modem, som ett

abonnemang för Internetuppkoppling kostar några hundralappar

per år och webbläsaren kostar regel inte någonting. som

Internetutvecklingen efter 1997 kan betraktas fjärde våg.

som en

Tillgången till nätet expanderar kraftigt. Hösten 1998 hade två

tredjedelar svenskarna persondator i hemmet och tredjedel

av en Internet. Internetanvändningen hade ökat gånger sedan hösten tre 1997. Utvecklingen för Internet går mycket fort och i februari 1999 41 58 hushållen hade

låg hushållstillgången procent. procent av

vid tidpunkt tillgång något sätt hemma, arbetet eller samma skolan MMS, 1999. persondatorer och Internet i hushållen har från

Spridningen av

varit socialt snedfördelad. Skevheten består även hösten starten

1998. Nyare teknologier står överlag i den äldsta åldersgrup-

svagt

Pensionärerna har i mycket liten utsträckning tillgång till

pen. kommunikationsteknologier mobiltelefon, fax och dator/ som Internet, även i fråga video, telefonsvarare och CD-spelare men om är innehavet glesare än bland de medelålders och yngre.

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

Tabell Tillgång till några olika medier i olika hösten

grupper,

1998 procent av befolkningen

	Alla Ålder Socialklasstillhörighet
Medieteknologi	15-29 30-49 50-64 65-80 Arb. Jbr Ltj Htj Efö
Minst en TV	97 96 96 97 98 97 99 98 98 97
Minst tre TV	18 20 23 16 7 17 7 15 15 28
Text-TV	79 77 82 84 68 81 68 77 77 83
Kabel-TV	43 54 42 39 38 44 12 47 47 41
Parabol	21 19 26 23 12 22 14 20 20 31
Video	79 84 90 81 45 81 49 82 82 82
Telefon	97 97 97 98 98 97 96 99 99 98

Telefonsvarare 32 44 38 28 12 24 16 54 54 36

Mobiltelefon	65 74 77 64 31 64 52 73 73 78
CD-spelare	76 96 89 70 32 74 48 89 89 78
Fax	18 15 24 20 6 1O 19 31 31 37
Persondator	54 65 72 48 11 44 14 78 78 61
Digital-TV	1 2 1 1 0 1 0 2 2 2
internet	35 44 49 29 5 27 7 54 54 42
Antal svar	3561 774 1271 893 623 1481 85 462 462 325

Kommentar: subjektiv klass bygger människors självklassificering efter familjetillhörighet: Arbarbetarfamilj, brjordbrukarfamilj, Ltjlägre tjänstemannafamilj, Htjhögre tjänstemanna/akademikerfamilj och Eföegen företagarfamilj.

De tre senaste tillväxtvågorna representerar således tekniker

tre av olika karaktär. Den första vågen förlängningen den traditio-

var av nella TV-tekniken. Video möjlighet till dels tillgång till innehåll

ger

främst långfilmer inte sänds iTV, dels s.k. time-shifting dvs.

som

frigöra tittarna från programtablåerna. Text-TV erbjuder

ett stort flöde information och service vid sidan och utöver TV-pro-

av av gramsändningarna. En nämnare för den andra och tredje

gemensam

vågen är att informationslagring och spridning har digitaliserats. CD-spelaren är ett exempel underhållnings elektronik

ren som representerar en slags uppgradering hushållets musikmaskin.

av Under 1990-talet började CD-spelaren ersätta de

stereoapparater

inköpts under 1970-talet. Den tredje vågen innehåller både som gammal och teknik: mobiltelefonen till början analog,

ny - en senare digital GSM och persondatorn. Mobiltelefonen frigör använ-

daren från bestämd plats och liknar det sättet från

en övergången

stationär radio till transistorradion. Precis videon möjliggör

som mobiltelefonen också ökad kontroll över användarsituationen.

Sammantaget kan säga att den kommunikationstekni ken

man nya har inneburit ökad individualisering medierna. Samtliga

en av tekniker tillfredsställer individuella behov bättre sätt än sina

ett

föregångare. Detta ligger i linje med iakttagelser under år

senare

tyder liknande utveckling för användning traditionella

som en massmedier. Den individualiserade de teknikerna, den

mest av nya

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

digitala medför kraftigt ökat utbud TV-kanaler, har ännu som ett av inte tilldragit sig något större intresse bland de svenska hushållen.

Internet och andra medier

Av de teknologierna är det givetvis Internet främst liknar nya som medium. Internet är egentligen inte medium ett ett nytt utan en ny digital informationsbärare är för de som snarast som papperet tryckta medierna. Som har ökar användningen snabbt. sett Karaktäristiskt för Internet användningen till huvuddelen har är att

Varit knuten till arbetsplatsen expanderar breda

men nu genom att ut sig i hemmen. Av samtliga svenskar hade under 1998 32 procent använt Internet i hemmet, 33 arbetsplatsen eller skolan procent och 9 offentlig plats, bibliotek. När procent annan t.ex. man studerar användningsplats för olika framkommer det är grupper att de och de högre tjänstemännen har den omfattanyngsta som mest de användningen både i hemmet och arbete eller skola. Men det framför allt utmärker dem de har betydligt högre användsom är att ning på arbete/ skola.

Det redovisade mönstret i användningsplats ger ett viktigt bidrag

till förståelsen det klara försteg och högre tjänstemän av som yngre

har i fråga Internetanvändning. Genom den tillgång de har till

om via skola eller arbete kommer de snabbare utvecklas till nätet att breda användare. Genom arbetet eller skolan har de dels fått upp ögonen för hur Internet kan användas, dels kunnat träna sig. De upp

står utanför sådan tillgång, pensionärsgruppen och

grupper som t.ex.

delar arbetargruppen, har mycket högre tröskel nå

stora av en att över för kunna bli regelbundna Internetanvändare. att Slutsatsen är tillgången till välutrustad arbetsplats är att en en

viktig faktor för att förklara Internetanvändningens omfattning.

Den har arbete sådana möjligheter får ett klart som ett som ger övertag i det moderna informationssamhället. Utanför Internetsam-

hållet skulle alltså framför allt de hamna står utanför arbetslivet som de finns inom icke-datoriserade sektorer arbetsmarksamt som naden. Vi har redan pekat pensionärerna utanförstående som en Arbetare står visserligen inte utanför, ligger klart efter grupp. men

tjänstemän vad gäller Internetanvändning.

Vad är det då specifikt Internet användas till Det mer som som utbrett bland är e-postanvändning och inforär mest gemene man

mationssökning webben www, inklusive nöjesanvändning.

Användning för nöje utbredd bland ungdomar och bland är mest i arbetarfamiljer. Det är också ungdomar i störst personer som

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

utsträckning chattar. Informationssökning utbredd bland

är mest tjänstemän och akademiker i olika åldrar, e-postanvändning är också något vanligare i dessa Andra områden för Internetangrupper.

vändning är relativt jämnt spridda i olika åldersgrupper och sociala

skikt. Ungefär femtedel Internetanvändarna övrig en av anser att me-

dieanvändning därigenom har minskat något. De upplever i

yngsta dubbelt så stor utsträckning över 50 år de minskat som personer att

annan medieanvändning. Minskningen fördelar sig 11 på

procent dagstidningar, 7 procent TV och 2 radio. Att så procent en liten andel Internetanvändningen inte gått över den tid menar att ut ägnas de traditionella medierna torde förklaras som av att en stor del Internetanvändningen inte sker fritid arbetstid. av utan Därigenom blir Internet i varje fall inte någon direkt konkurrent till användningen traditionella medier i hemmet. av

Nätets aktörer

Det intressanta med Internet är således förutom traditionella att att massmedier har fått sätt förmedla sitt innehåll till allett nytt att mänheten så möjliggör det för allmänheten söka sig information att och underhållning vid sidan radio och TV. Frågan är hur av press, dessa två funktioner kommer efterfrågas inom det existerande att mediesystemet. För utvecklingen nätet är det framför allt två av

problem har diskuterats. Det gäller de juridiska aspekterna,

som ena

särskilt och rättighetsfrågorna. I Sverige regleras nätet

ansvars- av

yttrandefrihetsgrundlagen. Det råder således etableringsfrihet för dem vill lägga hemsidor eller organisera "marknadsplatser

som upp nätet. Det andra problemet gäller skall betala. Nätet uppfattas vem som de flesta gratis, även vissa tjänster betalas användarna, av som om av

t.eX. ekonomiska tjänster. Svårigheten med betaltjänsterna är

att dessa inte med någon större säkerhet har kunnat göras via nätet, utan fått ske andra vägar. Betalsystemet har dessutom varit så

komplicerat att många företag dragit sig för det. Som tidigare

nämnts har de flesta dagstidningar nätet försökt i stället inatt tressera annonsörer för nättidningen.

Ett tredje betalt används de företag erbjuder

sätt att ta av som en

marknadsplats nätet. I Sverige det två statliga bolag Telia

var - Infomedia och Posten först med skapa sådana platser, - som var att

där företag placerar sina tjänster och de marknadsansvariga betalt

tar

för platsen. Passagen har blivit Sverige populäraste marknadsplats.

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Är 1998 den Scandinavia Online successivt etable-

togs över av som

sig Nordens viktigaste Internetaktörer. Bakom bolarat som en av

ligger den norska Schibstedgruppen mediekoncern inriktad get - en

dagspress och TV tillsammans med Telia och norska Telenor.

— Det bolaget fick samtidigt ansvaret för huvuddelen Telias

nya av interaktiva tjänster, bl.a. nyhetstjänsten Svenska CNN och shop-

pingplatsen Gallerian.

Det principiellt intressanta med sådana marknadsplatser är att de

grundläggande affärsidé den traditionella representerar samma som dagstidningen: erbjuda viss miljö skall locka både läsare

att en som och annonsörer. Internettjänster tycks således i viss mån kunna fungera alternativ till den traditionella papperstidningen.

som ett

Men det är svårt bedöma hur efterfrågan papperstidningen

att kommer påverkas utvecklingen inom Internet. Med ökad

att av en

hos allmänheten del information i elektronisk form vana att ta av och ytterligare upprustning det elektroniska hemmet är det dock

av troligt de två formerna tidningar integreras: nätet

att av genom kommer tidningen till persondatorn i hemmet, där de önskade de-

larna trycks

ut papper.

Internet har i sig skapat förutsättningar för aktörer

nya typer av inom kommunikationsområdet. Detta gäller både företag

som administrerar tillgång till nätet och sådana för vissa

som svarar grundfunktioner. Till den förra kan räknas America On

gruppen Line AOL och Microsoft, till den Netscape, också de

senare men dominerande sökmaskinerna Yahoo, och även här

som t. ex. - -

Microsoft. Det rör sig dataföretag sin anknytning

om som genom till nätet har blivit både nätadministratörer och slags medier.

ett Ingångssidorna eller de s.k. portalerna har blivit några nätets mest

av besökta platser och därmed attraktiva för annonsörer.

Digitalisering

Internet bygger digital informationsöverföring. Inom medieföhar produktionen sedan längre tid varit digital, det

retagen en men

i slutet 1990-talet kallas digitalisering omfattar även distrisom av

butionssystemen. Det är fråga datorbaserad överföring till

om en

publiken. Tekniken möjliggör ökad kapacitet och

en sammankoppling olika medier och Weibull 1999. Som en

av Hadenius

utpräglad distributionsteknik aktualiserades digitaliseringen först inom telekommunikationsområdet. Stora delar telenäten är

digitala. När digital överföring aktualiserats för radio och numera

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

TV har detta betraktats fråga ökad kapacitet. Samtidigt som en om har osäkerheten gällt mottagarsidans intresse. Eftersom traditionella radio- och TV-apparater endast är utrustade för analog mottagning fordras eller särskild tillsats, s.k. set-top-box. en ny apparat en en

Under 1996 kom experimentverksamhet med digital radio

en DAB igång, i de flesta fall experimentstadiet. Problemet har dock varit det ännu inte finns några digitala radioapparater tillatt gängliga marknaden.

De stora satellit-TV-företagen har också sett digitaliseringen

som ett sätt att expandera att erbjuda hushållen kanaler. genom nya Digital-TV via satellit har visat sig betydligt långsammare än beräknat. Publiken har inte de digitala satellitkanalerna är ansett att värda den kostnad ligger i köpa set-top-box och tillväxsom att en ten ligger långt under Den revolutionen i fråga prognoserna. stora

digitalisering gäller dock inte satellitsystemen marknäten. I

om utan

början av 1996 föreslog en statlig utredning SOU 1996:26 att

digitala TV-sändningar borde i marknätet. Fram till snarast starta 1999 skulle åtta TV-kanaler kunna sändas digitalt. Det analoga nätet skulle avvecklas tio det industripoliår. Ett argument var att var

tiskt viktigt snabbt komma igång med digital-TV,

att ett annat att marksändningar staten bättre insyn i vilka kanaler sänds i ger som Sverige eftersom då måste följa radio- och TV-lagens bestämman melser. Sex rikstäckande kanaler, med femtioprocentig räckvidd i Sveca rige, öppnades för försöket. Begränsningen medförde vissa bolag att får dela kanal. Bland de bolag får sända finns bl.a. SVT, en som TV4, TV3/Kanal 5 och Canal+. Vidare valdes fem lokala orter ut - Göteborg, Malmö, Norrköping, Stockholm och Sundsvall/ Östersund. SVT får sända samtliga och TV4 Även två rått att tre. lokala bolag kommer sända. Sändningen skall ske efter radio- och att TV-lagen, vilket bl.a. innebär reklam inte får sändas i att program. Sändningarna tänkta i början 1999. Det har emelvar att starta av lertid funnits rad tekniska och politiska problem försenat en som

uppbyggnaden de digitala marksändningarna. En svårighet är

av att skapa incitament för hushållen ansluta sig till det digitala att syste- Ännu så länge är intresset både beroende bristande

met. blygsamt

tillgång till tekniken och de höga kostnaderna.

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Mediekoncentration

Efter intensiv debatt under 1970-talet problemen med ägar-

en om koncentrationen i medierna, föreslog statlig utredning kart-

en som lagt ägandet inom medierna ett antal åtgärder för att tygla tenden-

till koncentration. Dessa genomfördes dock inte. Debatten serna ebbade i slutet 1980-talet, den största ägaren i svenska

ut av trots att medier, Bonnierkoncernen, ytterligare hade stärkt sitt inflytande och i slutet årtiondet kontrollerade betydande andelar inom de

av flesta sektorer medieområdet.

En förklaring till att detta i huvudsak accepterats är att Bonniers har haft rykte inte blanda sig i mediernas innehåll. På

gott genom att många håll har Bonniersfären dessutom kommit uppfattas

att som

svenskt alternativ föredra framför varje utländskt. Dessutom ett att verkar Bonnier ha försökt undvika kritik och risk för statlig reglering. Bonniers avstod exempelvis från med redan i budgiv-

att vara ningen koncessionsavtalet för Sveriges tredje markbundna TV-

om kanal, troligen för undvika förnyad debatt maktkoncent-

att en om

ration och ägarkoncentration debatt bud mycket väl

- en som ett kunde ha framkallat med tanke den första markbundna rik-

att stäckande kommersiella kanalen innebar sådan monumental

kursförändring den svenska mediepolitiken.

Under 1990-talet har Bonnier gått offensiven och skapat

mera debatt. Utlösande faktor blev Bonnierkoncernens köp Sydsvens-

av ka Dagbladet i Malmö samt i SDS-koncernen ingående landsortstidningar bröt med den tidigare principen att inte sig i

som engagera svensk landsortspress. Senare gick in stark ägare iTV4.

man som Bonniersfären förklarade sitt agerande med den utveckling ägt

som

den svenska mediemarknaden. Kulturministern uttalade sig rum kritiskt Bonniers förvärv aktier i TV4 i början 1997,

om av av men

några konkreta åtgärder vidtogs inte.

Det har också utvecklats tendenser i det svenska medieägan-

nya det. För det första har introduktionen kommersiella etermedier

av utan tvekan lockat ägargrupper till sektorn. Den viktigaste

nya av dessa är MTG, även utländska aktörer Scibsted, Egmont,

men - som SBS och NR har kommit in marknaden.

—

En andra trend är ett successivt ökat inom sek-

Bonniers är det typiska exemplet med intressen inom dagstorn.

tidskrifter, radio och TV, liksom inom böcker och film. Men press, även andra nivåer finns tendens med de lokala tidnings-

samma intressena i lokalradion framträdande exempel. Två de

som mest av s.k. nätverken inom lokalradion innefattar tidningar, och flera tid-

SVENSKT MEDIELANDSKAP IFÖRÄNDRING

ningar är involverade i lokala TV-bolag sänder i TV4. Länkar

som har också uppstått mellan radio och TV. Stenbecksfären har också fått fotfäste dagspressmarknaden i och med introduktionen

av Metro först i Stockholm och i Göteborg och Malmö.

senare

En tredje huvudtendens är internationaliseringen medieägan-

av det. I många år fanns svenska medier i svenska händer. Införandet

av kommersiella etermedier medförde förändring

en genom att ett antal utländska ägare kom in marknaden. De mest framträdande exemplen är NR i radio och SBS i TV, de är inte

men ensamma. Time Warner är aktivt i det svenska kabelsystemet och Schibsted har intressen och Svenska Dagbladet. Utländska ägare har

iAftonbladet

också kommit in i vecko- och tidskriftspressen Egmont och flera

dagstidningar samverkar TV-bilaga med det tyska medie-

om en

konglomeratet Bertelsmann.

Bonniers är Nordens största mediekoncern med verksamheter inom många områden figur 7. Vid internationell jämförelse är

en Bonnierkoncernen medelstorlek. Sett till den ekonomiska

av omsättningen ansågs Bonnier 1997 hamna 20:e plats i

runt en sam-

manställning de 50 största privata medieföretagen i Europa. I ett

globalt perspektiv motsvarade Bonniers volym detta år ungefär

åttondel den News Corporation Rupert uppvi-

av som Murdoch

sade, och endast femtondel det då största företaget, Time

en av Warner.

Bonniers har verksamhet i hela Norden. Som framgått det

av föregående är Bonniersfären inte detta det är tydligt

ensam om utan att Norden är väg att bli mediemarknad. De koncerner

en som vid sidan Bonniers är verksamma i hela Norden är Stenbeck-

sfären satellit-TV, TV-produktion, radio och telekommunikation,

norska Schibsted dagspress, TV, TV-produktion och IT och Orkla

dagspress, veckopress och direktreklam danska Egmont

samt

tidskrifter, TV-kanaler och TV-produktion.

I Finland är Sanoma-koncernen den helt dominerande med in-

inom radio och TV. Genom fusionen med förlaget tressen press, WSOY har den dessutom tagit steget till att bli Nordens näst största mediekoncern med 10,6 miljarder svenska kronor i omsättning.

ca Koncernen har i likhet med den andra stora finska Alma

gruppen Media med Bonniergruppen delägare, intressen både i Finland

som och Sverige. Samtliga nordiska mediekoncerner är dessutom verk-

även i andra europeiska länder, inte minst i Östeuropa. samma

LENNART WE|BULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

F igar B onniergrappens marknadsandelar inom olika mediese/etoreri jämförelse med näst största agargrapp 1997

Schibsted ENärmastekonkurrent Dagspresstotalt I Bonmersfären

Morgonpress-

I ,V Schibsted/LO

KvallspressI

Populärpressi "

3 SverigesRadio

Radio

Biografbesöki i

Rabéntörlagen

AllmänlmeraturI .

o 10 20 so 40 so eo 70

Kommentar: Med Expressens köp avtidningen GT ökar dock Bonniers sin andel inom kvällspress. Kalla: Bearbetning efter Staffan Sundin 1997, Rådetför mångfald massmedierna.i

De nordiska medieföretagen har vanligen inkluderat även de bal tiska länderna i sin intressesfär. Schibsted, Bonniers och Orkla är tidningsägare i Estland, Lettland och Litauen. Nästa i utveck-

steg lingen förväntas bli det utvecklas allianser mellan nordiska och

att internationella mediekoncerner. Vissa närmanden har skett mellan nordiska och internationella aktörer. Schibsted har fått koncessioner för CNN:s elektroniska nyhetstjänst i Danmark, Norge och Sverige.

Inom Norden har även telebolagen aktiverat sig och det har inom området teletjänster bildats konstellationer. Ett exempel är

nya Internettjänster. På detta område har Schibsted nämnts ut-

som vecklat Scandinavia Online i samverkan med Telenor f.d. norska

- Televerket och med det svenska statliga Telia. Den danska delen

görs i samarbete med Berlingske-gruppen, medan det danska, delvis privatiserade Televerket, 1997 köptes den amerikanska

som upp av telekommunikationskoncernen Ameritech, har planer inom

egna detta område. Svenska Telia fått ökande konkurrens efter

som en avregleringen den svenska telemarknaden förefaller härvid lag ha

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

varit mindre lyckosamt när det gäller forma allianser. Mycket

att talar för bolaget, i internationell jämförelse är relativt

att som en litet, sik t kan problem även att hålla sin starka position i

Sverige. Detta är säkerligen förklaring till Telias samgående med

en norska Telenor 1999, Vilket skapar konstellation telekom-

en ny munikationsmarknaden vid sidan Telia bl.a. Telenordia och Tele2-

Konkurrens om uppmärksamheten

Tre medier dominerar medieanvändningen i Sverige: TV, radio och

morgontidningar. Under perioden 1979-98 har alla dagligen haft

tre

genomsnittlig spridning mellan 70 och 85 procent.

På andra plats kommer böcker, kvällstidningar och CD-/

grammofonskivor dagligen når mellan 30 och befolk-

som 40 procent av

ningen. Något lägre spridning har vecko- och facktidningar. Video

har spridning mindre än 10 normal dag.

en procent en

Den genomsnittliga totala dagliga spridningen alla medier

av var

det hela stabil under hela 1980-talet. En liten uppgång för

stora radio och TV och liten nedgång för morgontidningar noterades i

en början 1990-talet. Kvällstidningar har minskat konti-

av i stort sett nuerligt under hela perioden. Tidskrifter särskilt special- och fack-

tidningar har ökat och från populärpressen övertagit positionen

den lockande kategorin bland de publikationer inte är som mest som dagliga. Framväxten CD-tekniken har ökat populariteten för

fonogram.

Utan motsäga dessa tendenser visar figur 8 Överraskande

att en stor stabilitet med tanke de många förändringar har skett i

som

medielandskapet under perioden. En förklaring spridning inte

är att

speglar intensiteten i eller omfattningen den dagliga användning-

Ett medium kan allestädes närvarande i människors vardagen. vara liga liv, detta behöver inte nödvändigtvis avgöra hur ofta och

men hur mycket mediet används.

Vi kan dock inte heller någon större förändring när tar hän-

till hur mycket tid ägnas de olika medierna. Även fördelsyn som ningen mellan lyssnande, tittande och läsande har förblivit relativt oförändrad. Läsandet har minskat något och lyssnandet har ökat i motsvarande grad.

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

- I I H

I I

I / / I

I I K L

H H mm

H H m

/ H / / c x I I I l I . I . . I p

,	.
z	- n
/	-

m .w

I I I u I T I u I I E 8 E 8 8 S 0

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

Figur Bmttotid befolkningen 9-79 år ägnar åt massmedier

som fördelad på olika medier 1998 procent

Radio 37%

Kassettband 2%

CD/grammofonskiva 7%

Vecko-/manadstidning 3%

-á Special-/facktidskrift 2%

Kvällstidning 2%

Morgontidning 6%

Böcker 6%

Internet 2%‘

Video 3%

Text-TV 1%

Television 28%

1Med användning Internet användning i hemmet samt uppgiven privat

av avses användning skola/ arbete Källa: Mediebarometern 1999, Nordicom-Sverige.

Mediekanalernas profilering och den stora volymökningen

av medieutbudet har haft överraskande liten inverkan hur mycket

en medierna används. Den sammanlagda tiden ägna medierna

som har Ökat med 10-15 sedan mitten 1980-talet, detta

procent av men står helt i proportion till det ökade utbudet. Den främsta anledning-

till detta är förmodligen att fritiden i Sverige har ökat mycket en litet, över huvud något, sedan 1980. Det ökade antalet

om taget alternativ har därför lett till uppdelning publiken. Talande är

en av att de enda har ökat sin konsumtion är de har

grupper som som

fritid barn och pensionärer när det gäller medier. mest - utom nya

Differentierad medieanvändning

Ett antal studier under 1980- och 1990-talen har visat större

en selektivitet i massmedieanvändningen deras val såväl medium

- av

medieinnehåll. Anledningen till detta är helt enkelt som att medieutbudet har ökat i betydligt större omfattning än den tid

som

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

människor har till sitt förfogande för mediekonsumtion. Denna utveckling gäller eller mindre för alla medier, den mer typer av men är särskilt tydlig för radio, TV och morgontidningar.

För morgontidningar kan ett mönster när det gäller innehålls-

preferenser skönjas; lokala nyheter högst prioritet, följda

ges av nationella och internationella nyheter Dessa prefesamt annonser. är dock inte kännetecknande speciellt för 1980- och 1990renser talen. De uppkom förmodligen flera decennier till

tidigare följd av

konkurrensen från TV, och de kan ha förstärkts ytterligare 1970av talets redaktionella profilering.

Parallellt med ökat programutbud ökade tydligt selektiviteten ett i TV-tittandet. Hur tittarna sig för påverkas både exponerar program deras grundläggande behov informera sig och deras av av att av

personliga intressen. Precis när det gäller tidningsläsande byter

som tittarna fritt mellan kanalerna för finna det material intresatt som dem. Eftersom det totala tittandet bara har ökat har

serar marginellt,

den rörligheten inneburit public service-kanalerna SVT1 nya att och SVT2 har förlorat marknadsandelar.

I radio har nyhets- och musiklyssnande prioriterats. Till skillnad

från TV och morgontidningarna, i likhet med kvällspressen,

men används radio för uppdatera kunskaper. Där får de att man senaste nyheterna, sedan vänder sig till andra medier för förmen man att djupa bilden. Under 1990-talet har det blivit allt

tydligare att även

TV och Internet kan spela denna roll. Annars handlar radio mycket förströelse och bakgrundsljud, om något som bryter tystnaden. Ett visst val görs ändå. Studier lyssav nandet till de närradiostationer i slutet 1980-talet började som av sända populärmusik riktad till publik, visar de stationer en ung att erbjöd det "rätta" musikurvalet kunde nå den publik de riktade som sig till. Samma logik gäller för flertalet de kommersiella statioav i de större städerna. nerna

Utvecklingen för special- och fackpress är i sig uttryck för

ett den ökade selektiviteten i medieanvändningen. Allt fler "nischmarknader har uppstått. De specialiserade tidskrifterna riktar dess-

sig

till läsare är beredda betala relativt höga priser. Samutom som att

tidigt har familjetidningar fått sina upplagor minska. Den frag-

se mentering kan notera för tidskriftsläsandet liknar därför sätt och vis den utvecklingen i TV-tittandet. senaste

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

Svensk mediepolitik

Ett karaktärsdrag för den svenska mediehistorien är nämnts att

som de medierna utvecklats parallellt, direkt konkurrens.

stora utan Pressen anpassade sig till radio och TV betona sin lokala

genom att karaktär. För radio och TV det inbördes förhållandet i huvudsak

var reglerat fram till början 1980-talet. De första stora förändringarna

av för TV korn 1986 med lagstiftning då bland de liberala i

en mest

Europa tillät mottagande satellitsändningar. När den

- som av svenska satellitkanalen TV3 startade nyårsafton 1987 innehöll den reklam inte tillåten enligt svensk lag, under

som var men press från den allmänna opinionen tolkades lagen sätt tillät

ett som reklaminslagen. Introduktionen kommersiell TV via satellit blev

av plattformen för den markbundna kommersiella television star-

som tade 1992.

Tidningsbranschen förändrades under period. De svenska

samma

tidningarnas politiska knytning blev allt lösare och journalistiken

oberoende. Samtidigt började ägarna betona ekonomiska mer as-

ledde till försvagning den traditionellt

pekter, något som en av

starka solidariteten mellan svenska tidningar och den klart fördö-

mande inställningen till utgivning gratistidningar mjukades upp.

under 1990-talet har inneburit och

Utvecklingen att statens politikens inflytande över mediesektorn försvagats. Målmedvetna

aktörer TV4 i reklam-TV, tidningsintressen i kommersiell radio

har tvingat statsmakterna sig till utvecklingen osv. - att anpassa inom respektive bransch. Detta är trend kan förväntas fort-

en som

sätta. TV4:s sändningstillstånd förnyades ännu en gång, trots att

företaget åsidosatt villkoren i avtalen i syfte tvinga fram libe-

att en ralisering. Inför andra förlängning avtalet har TV4 börjat

en av agera

för så bra utgångsläge möjligt.

att ett som

En konsekvens detta regeringens mediepolitik ändrats.

av är att När introducerades 1970-talet tanken det fanns

presstödet var att

behov säkerställa den representativa demokratin. Från ett av att av början också relaterat till partisystemet och till folkrö-

var systemet relserna. Statsmakternas politik för etermedierna har däremot

många sätt styrts av kulturpolitiska hänsyn. decenniernas utveckling har ändrat förutsättningarna

De senaste

för politiken. I tid ökande internationalisering har politiken

en av paradoxalt blivit allt nationell. En kursförändring kunde

nog mer

noteras 1995 när Bonniergruppen köpte Sydsvenska Dagbladet.

Köpet väckte het debatt. Ett huvudargumenten till försvar för

Bonnier garanterade tidningen stannade i svenska köpet var att att

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

händer. Konkurrensverket fastslog vid begärd pröv-

en av parterna ning att köpet inte snedvred konkurrensförhållandet i Malmö och

visade därmed att konkurrenslagen kraftlös i sammanhanget i

var varje fall med så snäv definition relevant marknad. Norska

en av Schibstedts förvärv aktier iAffonbladet 1996 mötte väntat

av som stark kritik från dem förespråkade helsvensk lösning. Samma

som en intressen föredrog Bonniers inledde lågtgående samarbete med

att Svenska Dagbladet tidningen, det blev, förvärvades

än att som av Schibsted.

Svensk mediepolitik har i regel alltid varit sektorsinriktad och fokuserat medium i Politiken har till del skapat

ett taget. stor

grundregler i samklang med utvecklingen för varje medium. Precis

i många andra länder har den minsta nämnaren som gemensamma för mediepolitik allmän varit den nationella aspekten.

av mer natur

Den mest intressanta frågan inför nästa decennium är hur

upp-

fattningen ökad ägarkoncentration problem i mediesektorn

om som ska kunna försonas med den rådande attityden utländskt ägande

mot

svenska medier. Kommer den nationalistiska trenden leda av att till Ökad koncentration accepteras Utfallet är inte lätt

att en att

förutse. Lagstiftning inhemskt ägande är inte förenlig

som gynnar med EU:s principer fri rörlighet för tjänster och inte

om varor, minst kapital, mellan medlemsländerna. En undersökning

om svenska journalisters inställning till ägandet inom medierna i slutet

1995, fann utbredd för utländskt ägande liksom av att en acceptans

— även för Ökad koncentration förutsatt ägarna

en att respekterar

den ansvarige utgivarens oberoende och redaktionens integritet Asp. och Weibull 1996. En hypotes svensk mediepolitik i allt

är att

större utsträckning kommer fråga ad hoc-lösningar

att vara en om med målet behålla mediestrukturen så svensk möjligt.

att som

Konvergens och mångfald

Även debatten, inte minst den har de traditionella

om politiska, rört mediegrupperna har de årens förändringar pekat ökan-

senaste en de konvergens mellan sidan etablerade massmedier

å ena som dagspress, radio och TV och å andra sidan telekommunikationsfö-

både ägare nät de f.d. televerken och nättjänster retag, av som av som t.ex. portaler Internet SOU 1999:55. Konvergensen kan förekomma flera nivåer: den gäller de tekniska näten distributio-

nen, de tjänster erbjuds information eller underhållning,

som

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

hushållets persondator multimedium och mark-

apparaterna som

naden publiken.

konkurrensen om

I den faktiska har utvecklingen konver-

medieutvecklingen mot

Varit mindre framträdande. Även i de större koncernerna har gens medier vanligen i traditionella kategorier, t.ex. tidnings-

grupperats utgivning, TV-produktion eller radioverksamhet. En förklaring är

det råder viss osäkerhet rättsförhållandena, t.ex. upphovsatt en om rätten, tekniken ännu så länge lägger hinder i vägen.

en annan att Dagspressens webbtidningar den digitala radion och televisio-

samt

är dock tecken de pågående förändringarna.

nen

En konsekvens de pågående förändringarna är att det inte

är enkelt skilja vad är massmedium. Den tradilängre att ut som ett tionella bilden massmediesektorn den bestod ett antal

av var att av

företag organiserade kring viss produktions- eller distri-

som var en butionsteknik: de tryckta medierna, radion och televisionen. Under

årens lopp korn de tryckta medierna differentieras och benäm-

att

ningen kom att utgå från deras typ: dagstidningar, kvällstidningar,

populärtidningar och tidskrifter. Den bild framträder i slutet

som av 1990-talet helt annorlunda Det kallar för massmedie-

ser ut. som området består antal aktörer mäklar antal olika

snarast av ett som ett tjänster de sprider med hjälp olika tekniker. En ägargrupp

som av

sända nyheter i digital form via Internet, kontrol-

kan utge tidning,

lera radio och TV. Även tjänst eller innehåll kan erbjudas i

samma olika former.

Det har under 1990-talet diskuterats i vad mån denna utveckling

har inneburit mångfalden i massmediesystemet ökat eller mins-

att kat. De har pekat de många kanalerna har ansett det

som vara bevis ökad mångfald i utbudet, de utgått från innehållet

en som

har mångfalden har minskat. En rimlig beskrivning

menat att snarast

situationen skulle kunna mindre mängd inneav vara att säga att en håll i allt fler kanaler ägare. Givetvis är detta

sprids av stora en

förenkling: det är exempelvis uppenbart Internet medfört att fler

att informationskällor gjorts tillgängliga för allmänheten, å andra

men sidan har del allmänheten i första hand intresserat sig för

en stor av

underhållningstjänsterna. Slutsatsen är snarast att segregationen i användningen har ökat. Den ökade segregationen i medieanvändningen är i hög grad

en demokratifråga. Den reflekterar visserligen ökad social och etnisk

en segregation i det svenska samhället förstärks föränd-

men av

ringstendenserna inom massmediesystemet. Nästan varje försök

under 1990-talet förutse vad skall hända och vilka konse-

att som

kvenser utvecklingen kan har varit misslyckade sig de gällt

vare

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

industripolitiskt motiverade satsningar digitalisering radio och

TV eller förslag åtgärder ägarkoncentration. En förklaring

om mot är att samhället fortfarande präglas mycket traditionell bild

av en av medieområdet. Visserligen stämmer den bilden i sina huvuddrag

även i dag den traditionella dagspressen är stark och public

service-medierna spelar viktig roll sökt visa, äger

en - men, som stora förändringar under ytan. De teknikerna håller

rum nya att ändra mediemarknadens villkor grundläggande sätt. Detta

ett kräver motsvarande förändring tänkandet kring medieutveck-

en av

lingen.

Noter

1Artikeln bearbetad och uppdaterad version tidigare beskrivning det

är en av en av svenska mediesystemet riktad till internationell publik Weibull och Gustafsson

en 1997. Underlaget för uppdateringen är i första hand hämtat från Hadenius och Weibull 1999 och Carlsson, Bucht och Facht 1999.

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

Referenser

Ahrens, Anita m.fl. 1979 Veckopressen i Sverige. Analyser och

perspektiv. Löderup: Mälarhusgården

Asp, Kent 1995 Medieval ’94. Göteborg: Institutionen för

journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Asp, Kent 1999 Svenskt TV-utbad 1998. Granskningsnämnden för

Radio och TV Asp, Kent och Lennart Weibull 1996 Svenska journalister

om mångfald och medier. Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna. 1996:3

Bergström, Annika och Lennart Weibull 1999 Internet

som massmedium. I Holmberg, Sören och Lennart Weibull red.

Ljusnande SOM-rapport 22. Göteborg: SOM-

nr institutet

Björkqvist-Hellingwerf, Karin 1996 Mediebarometern 1979-1995.

Göteborg

Carlsson, Ulla, Bucht, Catharina, Facht, Ulrika 1999 MedieSverige

1999/2000. Göteborg: NORDICOM-Sverige

Djerf, Monika 1996 Funktioner bos kabel- Göteborg:

Göteborgs universitet Gustafsson, Karl Erik 1987 Televisioner studie i branscbat-

- en

veckling. Stockholm: Rabén 8C Sjögren Hadenius, Stig, Jan-Olof Seveborg och Lennart Weibull 1970

Partipress. Socialdemokratiska 1910-1920. Stockholm: Rabén

press

8CSjögren

Hadenius, Stig 1998 Kampen monopolet. Svensk radio och TV

under 1900-talet. Stockholm: Prisma Hadenius, Stig och Lennart Weibull 1991 Partipressens död

Stockholm: Svensk informations mediecenter SIM Hadenius, Stig och Lennart Weibull 1999 Massmedier. Press, radio

oc/0 TViförvandiing. Stockholm: Albert Bonniers Förlag Hafstrand, Helene 1993 Tidskrifter. I Carlsson Ulla och

Magnus Anshelm red. MedieSverige 1993. Göteborg:

NORDICOM-Sverige

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Hultén, Olof, Andersson Anna Maria och Carin Nilsson 1997

Det Svenska TV-utbudet 1987-1996. ST/SVT Newsletter

I997:0I sdndningstid och programkategorier

Hultén, Olof och Carin Nilsson 1994 Det svenska TV-uthudet

1987 och Z993. Undersökning sändningstid och programkate-

av gorier. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet

Höijer, Birgitta och Lilian Nowak 1990 publikens intresse. Om

radio och TVi människors liv. Stockholm: Rabén 8C Sjögren Dagspressens ekonomi 1997. Stockholm: Presstödsnämnden Dagspressens ekonomi 1998. Stockholm: Presstödsnämnden Kratz, Charlotta 1991 Verklighetsval och kapital. Om det ekono-

miska och kulturella kapitalets betydelse för läsningen stock-

holmstidningar utanför Stockholm. Arbetsrapport Göteborg:

Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göte-

borgs universitet Kratz, Charlotta och Lennart Weibull 1993 Den lokala

morgon-

Tidningen. Dagspresskollegiets PM nr 19. Göteborg

Larsson, Lisbeth 1991 Trender i svensk veckopress. I

Gustafsson K. E. red. Veckopresshranschens struktur och

ekonomi. Göteborg: Handelshögskolan vid Göteborgs

universitet

Lazarsfeld, Paul F. 1940/1971 Radio and the Printed Page. An

Introduction to the Study ofRadio and Its Role in the Communi-

cation Ideas. New York: Arno Press

Lithner, Anders 1999 Återvändande

tidningsläsare i ny, brokig

kostym. I Holmberg, Sören och Lennart Weibull red.

Ljusnande framtid. SOM-rapport 22. Göteborg: SOM-

nr institutet

MM S 1999 Medieharometern 1997, NORDICOM-Sverige. Stockholm: Sveriges

radio, Publik- och programforskning

Medieharometern 1998, NORDICOM-Sverige. Stockholm: Sveriges

radio, Publik- och programforskning

Nord, Lars 1998 Opinionshildning. Lund: Studentlitteratur Ohlsson, Anders 1989 Politiska nyheter till nytta och nöje. Stock-

holm: Almqvist 8CWiksell International

SVENSKT MEDIELANDSKAP I FÖRÄNDRING

Tollin, Sven 1995 Svenska Dagstidningar 1900-1965 antal och

politisk gruppering. Stockholm: TU:s Förlag

Reimer, Bo 1994 The Most Common in Practices. On Mass Media Use in Late Modernity. Stockholm: Almqvist 8C Wiksell International Roe, Keith och Lennart Weibull red. 1989 Vad gör /eabel-TVi Sverige Lund: Studentlitteratur SOU 1984:53 Föreningarnas radio SOU 1994:94 Dagspressen i 1990-talets medielands/eap SOU 1999:30 och konkurrensen Förslag till medie-

Yttrandefriheten -

koncentrationslag

SOU 1999:55 Konvergens och förändring. Samordning lagstiftning

av för medie- och telesektorerna

Strid, Jan 1996 Radiolyssnandet i Göteborg". INilss0n, Lennart red. Västsvenska perspektiv. SOM-rapport 17. Göteborg:

nr SOM-instituet

Sverinsson, Ronny 1994 Tidningar i konkurrens. Dagstidningars

agerande på lokala lasarmarknaderi Västergötland 1950-1985. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Wadbring, Ingela 1996 Från till datorer: ungai medie-

teater

ålder. Ijarlbro, Gunilla red. Ungdomars opinioner. SOM-

institutet, Göteborgs universitet

Wadbring, Ingela 1999 Metro spåren. I Holmberg, Sören och Lennart Weibull red. Ljasnande framtid. SOM-rapport 22.

nr Göteborg: SOM-institutet Wadbring, Ingela och Lennart Weibull 1996 "Räckvidd och läsvana 1986-1995. En nivåjämförelse mellan två tidningsmått". I Carlsson, Ulla red. Medienotiser Göteborg 1996

Weibull, Lennart 1978 Dagspress eller veckopress. Göteborg: NORDICOM-Sverige

Weibull, Lennart 1997 Dagspress i Carlsson, Ulla och Catharina

Bucht red. MedieSverige 1997. Göteborg: NORDICOM- Sverige

LENNART WEIBULL OCH KARL ERIK GUSTAFSSON

Weibull, Lennart 1999 Dagspress. I Carlsson, Ulla, Catharina

Bucht och Ulrika Facht red. MedieSverige 1999/2000.

Göteborg: NORDICOM-Sverige

Drömmar och mardrömmar

om politiken, massmedierna

och medborgarna

En teoretisk redogörelse

Peter Berglez

I denna artikel behandlas det moderna samhallet och dess formule-

rade utopier respektive dystopier över demokratins utveckling och

betingelser. Vad beträffar innebörden det moderna samhället, står

av det klart det finns många företeelser kan knytas till denna

att som

Faktum är dock det moderna i mycket hög grad bör förterm. att knippas med framväxten och utvecklingen institationer. Dessa

av karakteriseras sådana avancerade aktiviteter bedrivs inom

av som

exempelvis den etablerade politiken, byråkratin, massmedierna,

utbildningen och vetenskapen. I varje enskild institution framträder särskilda tanke- och handlingsmönster, vilket inte minst kommer till uttryck avancerade arbetsrutiner och svårgenomträngligt

genom fackspråk. Trots de uppenbara skillnaderna mellan olika institutionella verksamheter, finns det samtidigt något förenar dem. Det

som handlar praktik funnits med från början, och

om en gemensam som

kan sägas utgöra den institutionella verksamhetens underligsom

gande ideologi: nämligen deras benägenhet skapa ordning,

att struktur och organisation värld skulle framstå

i en som annars som

så mycket heterogen, slumpmässig och oförutsägbar. I den

mera västerländska människans strävan efter utveckling och framsteg har institutionell praxis fungerat verktyg i strävan efter att

som omvandla till civiliserad och förnuftig kultur Rousseau.

naturen

Institutionerna finns inte till för skull, de finns till för

sin egen samhället, och samhället består medborgare -ingenting

av annat. Institutionerna kan därmed enbart förstås relationen till

genom medborgarna. Det moderna samhället baserar sig således fun-

en gerande social relation mellan institution och medborgare. Denna

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

relation inträffar medborgare konfronteras eller kom-

när man som

i kontakt med institutionernas praxis. Detta inträffar exempelmer vis när sitter i skolbänken, när medverkar i den

man man represen-

tativa demokratin politiskt valdeltagande, under-

genom när man

kastas byråkratins snåriga regelsystem eller diskuterar

när man massmediernas innehåll. Alla dessa saker vittnar social kon-

om en takt mellan institution och medborgare resulterar i samhällelig

som socialisation. Samtidigt institutionerna legitimeras medbor-

som av

utövar dessa slags social kontroll syftar till hålla garna, en som att ihop och bevara samhällsformationen.

Det ständiga frammanandet kontroll, ordning, struktur och

av organisation vilar målet utveckla förnuftigt samhälle.

att ett Genom den välfungerande relationen mellan institution och medborgare, förutsätts samhällets förnuftiga karaktär framträda. För-

nuftet förmedlas uppifrån och ned från institution till medborgare

och dess innehåll kan exempelvis bestå de kunskaperna - av sanna

världen, de legitima eller de fastställda föreskrifterna. om normerna

Det är följaktligen i detta begreppet information bör

moment som träda in i bilden. Utvecklingen förnuftigt samhälle, fritt från

av ett felaktigt tänkande och handlande, kräver fostrande informa-

en tionsförmedling. Institutionerna har hela tiden tagit sig allt

ett

större formulera lösningar samhälleliga problem. Såda-

ansvar att

komplexa ting medborgarna fall hade avhandlat och na som i annat bedömt hand kommunikation och dialog, levereras i

egen genom stället färdig information uppifrån.

som

Den sociala relationen mellan institution och medborgare baserar

sig således omfattning informationförmedlandets praktik.

i stor Vid närmare betraktelse framkommer dessa informativa

en att

praktiker präglas särskilda egenskaper med fokus effekt och

av resultat. Informationen måste leda till någonting konkret, den bör

avkastning och nyttig den måste utgöra ännu ett steg i det ge vara mänskliga förnuftets framåtskridande vandring. Vidare institu-

ger tionernas informationsstrategier i viss mån uttryck för makt och

kontroll manifesterat sändarens dominans

genom över mottaga-

Förvisso förutsätts sändarens informationsförmedling ska ren. att kunna för aktivt mottagande i form feed-back.

ge utrymme ett av Det sublima begreppetfeed-bac/e döljer dock något är största

som av

betydelse: nämligen att praktiken att informera indikerar att

- sändaren inte förväntar sig ömsesidigt samtal eller dialog. Det

ett en kan således inte handla ömsesidig kommunikation. En förut-

sättning för informationsförmedling ska kunna fungera utgörs

att därmed mottagandets passiva karaktär. I takt med massamhällets

PETER BERGLEZ

utvidgning under 1900-talet har institutionerna konstruerat allt mer

sofistikerade informationsstrategier med betoning effekt och

resultat och kalkylerande. administration och kunskapspro- Ju mer duktion från institutionernas sida, desto samhällsfostrande inmer formation uppifrån och ned. Resonemanget indikerar det moderna samhällsprojektets ovan att framåtskridande brottas med ett retsamt dilemma. Institutionernas

allt större ansvarstagande för samhälleliga problem av politisk, moralisk och kunskapsmässig karaktär, bör nödvändighet.

ses som en

Samtidigt har något viktigt gått förlorat vägen i denna utveckling nämligen medborgarnas aktiva deltagande i samhället: medborgar-

besitter i allt högre grad passiv åskådarroll politisk och na en ur moralisk synvinkel. Vi befinner i detta soff-politiska tilloss sega stånd i dag. Det emellertid aldrig meningen det skulle bli var att detta vis. Det moderna projektets programförklaring har från första början så mycket större ambitioner: det moderna har alltid rymt vilat ideal eller dröm medborgarnas kommunikativa ett en om deltagande och delaktighet i samhället. Det handlar allmänt om

opinionsskapande och fastställande offentlig mening vilket

av en således ska uttryck för medborgarnas aktiva formande politige av ken. Dessa kommunikativa ideal har dock successivt ätits upp av institutionell praxis institutionernas dominerande ställning i - sam-

hället tenderar följaktligen att undergräva medborgarnas möjlighet

påverka sin livssituation. Det är således möjligt konstaatt egen att

följande paradox: Institutionerna finns till för medborgarna

tera

skull, de har uppfunnits och legitimerats medborgarna hur har

av då den institutionella verksamheten kunnat förvandlas till deen struktiv kraft motverkar medborgarnas möjligheter till komsom munikativ delaktighet i politisk och moralisk bemärkelse Här finsåledes svårknäckt ekvation det moderna samhället ner en som inte har kunnat lösa. Syftet med denna är följaktligen redovisa teoriurval text att ett

olika perspektiv problematiserar det presenterade äm-

som ur ovan De institutionella verksamheter framför allt ska uppmärknet. som är politiken och massmedierna, och dessa institutioners relasammas tion till medborgarna i informativ och kommunikativ bemärkelse. Upplägget cirkulerar således kring begreppen och kom-

information

munikation där behandlingen respektive begrepp kan

av sägas ut-

trycka utopisk dröm perfekt samhälle

en teoretisk om ett ur

demokratisk synvinkel. Avslutningsvis redovisas slags teoretisk

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

mardrömsliknande nedmontering informations- och kommu-

nikationsbegreppens demokratiska potentialer.

Information Drömmen perfekt . Inledningsvis

om information

sker diskussion informationens och den informaen om tron tionsbaserade relationen mellan institution och medborgare som

den avgörande faktorn i förverkligandet demokratiskt

av ett sam-

hälle Lippman m.fl..

2. Kommunikation Drömmen perfekt I nästa

om kommunikation

behandlas kommunikationens betydelse för relasteg tron att tionen mellan institution och medborgare fungera inom att ramen för demokratiskt samhälle Dewey. ett

Informationens och kommunikationens frånvaro implosion

Mardrömmar och kommunikationens tillkorta-

om informationens

kommanden i relationen mellan institution och medborgare. Avslut-

ningsvis presenteras nedmontering de tidigare perspektiven

en av således drömmarna relationen mellan politiken, massmedierom att och medborgarna kan lösas utifrån sådana begrepp informana som tion och kommunikation Baudrillard.

Drömmen om information snarare än

kommunikation

Inledningsvis sker således koncentration begreppet informaen tion, och närmare bestämt med utgångspunkt från Walter Lippmans teorier. Den amerikanske journalisten och politiske analytikern

Lippman följde den amerikanska demokratins utveckling i början

av 1900-talet. Hans samtidsanalyser resulterade i slutsatsen demoatt

kratins utveckling präglades rad allvarliga problem. Lippman

av en hävdade emellertid förekomsten korrekt informationsförmedatt av ling från institution till medborgare skulle kunna det moderna samhället rätt köl. Om institutionerna levererar välgrundad och

sanningsenlig information till medborgarna, skapas viktig platt-

en form för det moderna samhällets utveckling förnuftig, demoav en kratisk och rättvis ordning. Därmed kommer Walter Lippman att

fungera som exempel den högst problematiska drömmen

om att det institutionella informationsförmedlandet förmår utgöra lös-

ningen det moderna samhällets alla problem.

I det vetenskapliga verket Public Opinion från 1922 problemati-

serar Lippman massamhällets framväxt, vilket inte minst karakteri-

PETER BERGLEZ

massdemokratins genombrott. Lippman iakttar hur det seras av

representativa demokratisystemet successivt bereder vägen för folkets eller majoritetens deltagande i de politiska beslutsprocesserna,

vilket kan uttryckas i social relation mellan

följaktligen termer av en

den politiska institutionen regeringen, parlamentet, den etablerade

politiken och medborgarna mellan de folkvalda och folket. Han konstaterar den politiska institutionen befattar sig med värld att en och verklighet förefaller i intellektuell been som svår att greppa märkelse: världen bör tvivel uppfattas svårhanterad utan som en Från den politiska institutionens sida krävs därmed

komplexitet.

förnuftigt tänkande och handlande för komplexiteten ska kunna att hanteras rätt sätt. Detta är demokratins viktigaste uppgift, menar Lippman det är enbart det politiska förnuftets närvaro i - genom

beslutsprocesserna den medborgerliga rättvisan och friheten

som kan försvaras.

En tillfredsställande politisk hantering verkligheten förverk-

av ligas i den mån den aktuella samhällspolitiken överensstämmer med vad är bäst för allmänheten. I det samhälle Lippman obsersom som det meningen folket eller majoriteten inom för verar, är att - ramen

den representativa demokratin ska styra samhällspolitikens ut-

formning och innehåll hand. Denna utveckling öppnar egen upp för följande politiska realitet: Om allmänheten politiken utstyr kristalliserar sig det allmännas väl och automatiskt folket beve stämmer politikens utformning och innehåll, vilket därefter verkställs och fullföljs den politiska institutionen. Hur logiskt av och rättvist helst kan tycka detta torde väl den som man - vara demokratin En sådan beskrivning denna utvecksanna munter av ling finner emellertid knappast hos Lippman. Denne är tvärtom man orolig över detta högst demokratiska scenario. Lippman litar inte

medborgarnas intellektuella potential forma de kunskaper och

att det förnuft krävs i den moderna politikens tidevarv. som Om Lippmans tillämpas nutida svenska förhållanden oro

framträder kanske följande frågeställningar: Ska verkligen den folkliga majoriteten avgöra den högst komplicerade frågan om ett

svenskt inträde i europeisk valutaunion För att en gemensam

kunna begripa denna komplexitet bör besitta diger och

man en om-

fattande kunskapsbank, fylld till bristningsgränsen med nationale-

konomiska och politiska sakkunskaper. Därmed kan undra man om

medborgarna verkligen förmår fastställa sina egentliga behov och

att intressen i denna invecklade fråga I hur hög grad allierar sanna pass

sig majoriteten med förnuftet, sanningen och kunskapen denna

om sak Tänk folket i stället bedömer saken utifrån känslobetonade om

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

förenklade förklaringar eller andra "irrationella" faktorer argument, olikartad karaktär Förekomsten sådant politiskt scenario av av ett uttryck för liberal-demokatiskt på

ger ett system förnuftsmässig

dekis, befarar Lippman. Ovanstående provocerande vittnar passage

om följande grundläggande lippmansk princip: Alla faktorer

som kan tänkas undergräva den bör elimineras från de

sanna kunskapen politiska beslutsprocesserna. Följaktligen fördomar, ideologiskt

besudlade förförståelser och förenklingar makt-

men även specifika

och klassintressen. I det politiska beslutsfattandet ska enbart den

kunskapen dominera.

sanna

Lippman uppvisar följaktligen misstro mot medborgarnas

potential att frambringa ett förnuftigt tänkande i komplexa politiska

frågor. Den ihärdiga projiceras framför allt på den institution oron kanske spelar den avgörande rollen för bedöm-

som medborgarnas ningar den komplexa verkligheten: nämligen massmedierna och i

synnerhet nyhetsförmedlingen. Det riktigt stora problemet för det

liberal-demokratiska finner han således i relationen mellan systemet massmedierna och medborgarna. Han konstaterar massmedierna att utgör den kommunikativa länken mellan den etablerade politiken

och medborgarna, och enligt Lippmans idealmodell förutsätts mass-

medierna kunna erbjuda medborgarna sanningsenlig

information om

de politiska frågor medborgarna i förlängningen ska med

som vara och besluta Massmedierna klarar dock inte hantera denna om. av att

viktiga uppgift, Lippman. De lider högst allvarlig och

menar av en illavarslande åkomma sig i journalistikens i

som yttrar oduglighet

fråga att beskriva och och verkligheten på korrekt om rapportera ett sätt.

The hypothesis, which the fertile, that and seems to me most news truth not the thing, and be clearly distinguished. The are same must function of signalize the function of truth news to an event, to bring the hidden facts, them into relation with each other, and to set make picture of reality which 1 a on men can act.

Massmedierna är usla återge verkligheten,

att menar Lippman,

och konstaterar vidare journalistiken besitter rad brister i att en

epistemologis/e bemärkelse. Med epistemologi de

menas processer präglar människans fastställande kunskap, och enligt det som av mönster denna sak problematiseras handlar det

som av Lippman, om

relationen mellan den tolkande människan, den

omgivande verklig-

heten och språket med vilket verkligheten och kartrepresenteras läggs. Massmedierna låtsas de förmedlar sanningsenlig informaatt tion när de i själva verket enbart förmår hum att ge ett om verklig-

PETER BERGLEZ

heten. Ett verklighetsfragment här och lösryckt beskrivning där

en mycket än så förmår emellertid inte massmedierna klämma

mer att

sig. Massmedierna gör sig ideligen skyldiga till att framproducera

följaktligen förenklade och förvängda bilder verkstereotyper - av ligheten. I inledningen denna text konstaterades att de samhälle-

av liga institutionerna skiljer sig vad beträffar praxis: i olika institu-

tionella sfärer förekommer skilda tanke- och handlingsmönster. Detsamma gäller massmediernas institutionella verksamhet

vars invanda metoder för hantera verkligheten i kombination med

att ett

rutinmässigt språk följaktligen framodlar Enligt Careys

stereotyper.

1989 tolkning konstaterar Lippman journalistiken enbart klarar

att

förmedla sådant verklighetsstoff kan brytas ned till minsta att som statistiska beståndsdel: exempelvis Sportresultat, de siffrorna

senaste från börsen eller dödsfallz. Så komplikationsgraden höjs

snart ett

snäpp, går journalistiken bet verkligheten.

Lippman är medveten massamhällets och massdemokra-

om att tins gigantiska maskineri enbart kan fungera med hjälp

av massmedierna eftersom dessa besitter potentialen nå med information

att ut

till praktiskt alla samhällsmedborgare. Likväl poängterar Lipp-

taget

massmediernas inflytande har bidragit till att det man att stora mo-

derna ;amhällsprojektet har gått ordentlig det kan inte sägas

snett: finnas reellt allmänt opinionsskapande i samhället präglat

ett - av

medborgarnas eller mindre självständiga bedömningar olika

mer av

politiska sakfrågor. Den allmänna opinionen existerar inte så länge

medborgarna faller offer för massmediernas degenererande verklig-

hetsbeskrivningar. Journalistikens sätter sig medbor-

stereotyper garnas näthinnor, och dessa andra klassens tanke-kategorier stereo-

besudlar således det politiska beslutsfattandet eftersom med-

typer

onekligen hämtar sin information från massmedierna. Det

borgaina är således inte medborgarna har makten över samhällspolitiken

som

den apinionsbildande makten tillfaller i stället massmedierna, och i ~— detta tillstånd befinner sig det moderna samhället mycket långt från

demokratisk ordning, hävdar Lippman.

Lijpmans lösning består i tilldela vetenskapen större aukto-

att

ritet. Vetenskapen bör i det massmediala stereotyp-träsket

rensa upp i syfte vaska fram den kunskapen världen och verklig-

sanna om

heten.Lippman är medveten att vetenskapens kunskapsproduk-

om tion besitter särskilda metoder, rutiner och konventioner, det år

således särskild snäv kunskap vetenskapen framproduce-

en som

Men i vilket fall helst, verklighetsbeskrivandets ranking-

rar. som lista ligger vetenskapen odiskutabel första plats medan

en massmedierna befinner sig hopplöst långt bakom täten. Enbart med hjälp

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

vetenskapen kan det moderna samhället och dess liberal-demoav katiska framodla samhälleligt förnuft. I samhället krävs system ett därmed initierad vetenskaplig Denna ska föra en expertgrupp. grupp intern debatt vilka politiska förslag kan tänkas bäst en om som vara för allmänheten, vidare ska denna intelligenta skara också ha som

uppgift lägga fram faktaorienterade uppgifter ska fungera

att som underlag för politiskt beslutsfattande. Vad händer då med medsom

borgarna, kan fråga sig Enligt min tolkning Lippman kan

man av ett medborgerligt politiskt bli aktuellt i samband med engagemang de tilldelas uppgiften godkänna alternativt underkänna den att att etablerade politikens förslag. Detta indikerar vidare medboratt

deltagande i de politiska ska ske enligt

garnas processerna ett

"trycka-på-ja-eller-nej-knappen-koncept.

Den påtagliga Iidelsen för informationsbegreppet

Vad är det då för mening med lyfta fram Lippman i demokraatt en tidiskussion 1999 Denna fråga besvaras bäst vi inledgenom att ningsvis skalar bort vissa delar hans tänkande verkar lite av som malplacerade i milleniumskifteskontext: den okänsliga elitismen en och den bitvis naiva tilltron till vetenskapen. Kvar återfinns emel-

lertid kan nå sublima höjder inom samhällspolitiken

tron att man med hjälp informationsförmedlandets praktik. Lippmans lidelse av för informationsförmedlandets praktik har lång tradition i det en västerländska tänkandet. Den nutida medie- och kommunikationsteoretikern John B. Thompson 1997 framför liknande samtidigt bitvis en men annorlunda och human version Lippmans teori sin mer av genom argumentation för deliberativ demokratiordning deliberative demoen cracy. Thompson konstaterar relationen mellan den etablerade att

politiken den politiska institutionen och medborgarna ingalunda

kan kommunikativ sådan. Inte heller kan relatioses som en man se mellan massmedierna och medborgarna i dialog eller nen termer av kommunikation. Massmedierna karakteriseras i stället medieav en rad kvasi-interaktion låtsas-kommunikation besitter som en monlogisk karaktär med aktiv sändare och passiv en en mottagare oundviklig konsekvens. massamhälle och massdemosom I ett en krati kan det inte fungera något vis. annat Thompsons koppling till Lippmans tänkande återfinns i definitionen deliberativ demokratiordning: för det hela ska av en att

PETER BERGLEZ

kunna fullbordas krävs att informationsförmedlandets praktik premioch utvidgas samtidigt forna drömmar och utopier läggs

eras som

hyllan utopiska drömmar politiken och demokratin bör

om att basera kommunikation och dialog. Utifrån realistisk och

sig en

bör således begripa kommunikations-

logisk bedömning, man att

och dialogbegreppen är passé. Vi måste vidare upphöra med att

drömma medborgarnas politiska hela tiden bör

om att engagemang i lokaler eller således offentliga sfärer arrangeras gemensamma rum, inom vilka politisk debatt mellan medborgare förutsätts ske det -

går lika bra politiskt engagerad medborgare enbart

att vara en gesitta hemma framför TV:n och del politisk nom att ensam ta av

informationsförmedling. Så det och det faktiska politiska

ser sanna i det senmoderna samhällets tidevarv. engagemanget ut Även inte Thompson till fullo delar Lippmans blinda om tro vetenskapen och dess expertiskunskaper, framhäver denne informationsförmedlandets betydelse i relationen mellan institution och

medborgare. Lippman föreställer sig informationen ska bestå i att

vetenskapens fastställande kunskap, medan Thompson i

av sann stället framhäver betydelsen informationen ska präglas pluav att av

ralism jfr Dewey följaktligen så många olika perspektiv

nedan

och fråga möjligt. Även de skiljer sig i detta

en samma som om avseende tenderar de båda framhäva informationsbegreppets att auktoritet över kommunikations- och dialogbegreppet. Informationsförmedlandets praktik från institution till medbor-

har följaktligen spelat och spelar fortfarande viktig roll i det

gare en västerländska tänkandet kring hur demokratisk samhällsordning en ska kunna fungera bästa vis. Relationen mellan institution och

medborgare måste basera sig information från sändare till mottadärför 1 den kunskapen och förnuftet enbart kan gare att sanna produceras med hjälp den institutionella verksamhetens expertav

kunskaper Lippman eller 2 därför att informationsförmedling

den enda realistiska beståndsdelen i den sociala relationen utgör mellan institution och medborgare Thompson -i massamhälle ett försvinner följaktligen möjligheterna till reell kommunikation och

dialog mellan institution och medborgare exempelvis dialogisk

en relation mellan makthavare och medborgare. Detta tänkande givetvis portion realism och förrymmer en stor nuft. Likväl besitter den uppenbara lidelsen för informationsbefundamentalt problem, vilket också tidigare har nämnts i greppet ett denna Trots informationsförmedlandets praktik text. att är av grundläggande betydelse för underhålla massamhället, råder det att

tvivel denna ständigt utvidgade praktik tenderar att inget om att

DRÖMMAR OCH MARDHÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

undergräva hela det liberal-demokratiska grundläggande systemets

ideal: medborgarnas aktiva kommunikativa deltagande i politiken

och samhället. I Lippmans fall framträder detta problem mycket

tydligt. Den blinda vetenskapligt grundad informationsför-

tron

medling bidrar i förlängningen till Lippman avpolitiserar med-

att borgarens roll i samhället till förmån för institutionernas praxis. I de politiska blir således medborgaren doldis i kulisserna processerna en enbart förväntas dyka den politiska när det som upp scenen är

dags att tycka-och-trycka de politiska valen, folkomröstningar etc.. Detta grundläggande dilemma uppmärksammade inte minst

john Dewey när han del Lippmans teorier 20-talet. tog av

Drömmen om kommunikation snarare än information

John Dewey är liksom Lippman intresserad problematisera

av att relationen mellan institution och medborgare i framväxten av ett modernt samhälle Och när Dewey koncentrerar

angriper Lippman, han sig inte minst Lippmans uppfattning den vetenskap-

om att liga institutionens auktoritet över massmedierna och slags annat tänkande i samhället. För skillnaderna mellan de två tänkarna ska att

kunna framkomma någorlunda konkret vis krävs inlednings-

ett vis närmare betraktelse Deweys kunskap, sanning och en av syn

språk. Till skillnad från Lippman Dewey vetenskapen inga-

menar att lunda förmår att representera den absoluta sanningen världen om och verkligheten. Liksom massmedierna besitter vetenskapen en oförmåga att framodla det absoluta vetandet. Dewey håller till stor

del med Lippman massmediernas hanteringar verkligheten

om att av inte alltid bästa kvalitet, det innebär inte automatiskt är av men att

vetenskapen måste uppfattas den primära kunskaps- och

som san-

ningsproducenten i samhället. Enligt Dewey bör vetenskapen

ses

flertalet debattdeltagare hur verkligheten ska tolkas.

som en av om

Det handlar debatt i egentlig mening aldrig

om en som kan sägas avslutas. Samhället sådant karakteriseras ständig tolksom av en

ningskamp där frågor sanning och kunskap hela tiden står

spel. Enligt Dewey bör vetenskapen givetvis fylla viktig funktion

en i denna debatt, den ska inte tillåtas utöva auktoritet över de men andra deltagarna. Dewey är således delvis kritisk till

vetenskapen

eftersom dess mekanismer syftar till avsluta den oändliga debatatt verklighetens beskaffenhet: detta sker således i form ten om av att

PETER BERGLEZ

hela tiden envisas med säga hur saker och ting ligger

vetenskapen att

till. konstaterades Lippmans uppfattning massmedi-

Tidigare om att

enbart låtsas beskriva verkligheten ett sanningsenligt sätt. erna kontrar emellertid med påpekandet vetenskapen besitter

Dewey att

skickliga egenskaper i denna slags låtsas-lek. Genom vetenän mera auktoritära skapas uppfattning hos medbor-

skapens framtoning en de förmedlade vetenskapliga faktakunskaperna inte kan

garna om att bli föremål för kritik och diskussion. I egentlig mening bör även

vetenskapens utsagor uppfattas som argumentativa debatterande påståenden verklighetens beskaffenhet.

om Detta således inte Lippman eftersom han resonemang passar andebatten och samtalet kring särskild fråga i princip är möjser att en avsluta och sätta punkt för. Detta sker i stund att samma som den absoluta sanningen framträder. Om den absoluta sanningen

framträder finns det således inte något debattera Eftermer att om. förmår producera det absoluta vetandet san-

som vetenskapen att ning, Lippman vetenskapen måste uppfattas som något

anser att och större än enbart vanlig deltagare i samhällsde-

mer något en

batten. påstår inte saker och ting hur helst, och

Vetenskapen som

den inte heller uttryck för subjektivt tyckande och tänkande: ger den redovisar vad eller inte drfallet.4 Därmed bör vetenskasom är dominera tänkande, och inte minst över massmedipen över annat

erna. Detta vittnar Lippmans och Deweys olikarresonemang om att tade språkets betingelser. Man skulle kunna tolka

uppfattningar om

det Lippman egentligen är rädd för språket och han som att att upp-

fattar språkanvändning tämligen riskabel aktivitet. Samtidigt

som en

möjliggör och grundlägger all kommunikation som språket givetvis och informationsförmedling, löper sig talar eller

man - vare man skriver alltid risken misslyckas. Beroende hur språket att -

används och tillämpas, uppstår olika tolkningar och uppfattningar

och sak. På detta sätt förlorar sändaren således konom en samma troll användande vad har över mottagaren mottagarens av som och kommunicerats kan helt utfall än vad sändaren sagts ett annat hade räknat med från början. Och det är följaktligen detta som tenderar frukta, och det är här således finner vik-

Lippman att en

tig anledning till hans lidelse för vetenskapen. Vetenskapens rigo-

i kombination med dess objektiva verk-

rösa begreppsdefinitioner

bör enda försök tämja

lighetsbeskrivningar ses som ett stort att

språkets potentiella vildhet. Det primära målet är således att uppnå

den exakta verkligheten denna språkliga renhet beskrivningen av

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

förutsätts kunna eliminera olikartade och

tolkningar av en samma

sak. För att Lippmans ideal institutionell informationsverksamom het ska kunna fungera krävs det använda till hundra

att språket pro-

cent överensstämmer med den verklighet beskrivs. Det handlar som ett språk skiljer sig från massmediernas och förom som stereotypa vrängda metoder för beteckna verkligheten. Inte heller får att att

språket besitta vardagsorienterade inslag, infiltrerat subjektivt

av tänkande och tyckande.

För Dewey språket någonting än enbart

representerar annat ett verktyg måste användas så precist möjligt i relationen som som mellan sändare och Språket grundlägger den sociala mottagare. gemenskapen mellan människor. Uppkomsten och formandet av en kultur bör först och främst förstås med

utgångspunkt från män-

niskors språkanvändning. Till skillnad från Lippman är Dewey inte

det minsta rädd för språkanvändandets oförutsägbara utfall.

Dewey

finner viktig poäng med kan till

snarare en att språket aldrig fungera

hundra vilket med hans

procent hänger ihop uppfattning om att en

kultur eller samhälle aldrig kan sägas Kul-

ett vara fardigkonstraerat. turen produceras och reproduceras ständigt olikartad genom språk-

användning vilket följaktligen manifesteras skillnaden mellan genom

exempelvis vetenskapligt, religiöst, massmedialt eller vardagsrela-

terat språkbruk. När dessa skilda språkpraktiker möts och konfron-

framträder olika subjektiva verklighetstolkningar och teras, följakt-

ligen åsiktspluralism. Den kommunikativa friktion kommer till som stånd, vidare uttryck för det aktiva och

ger ständigt pågående sam-

hället där debatten och diskussionen

om sanning, kunskap, politik

och moral, aldrig kan sägas avslutas. Genom språket och kommuni-

kationen upprätthålls denna diskussion i all

oändlighet och det är

detta utgör kulturens och samhällets fundament. som Genom Deweys språket, framträder således hans tvekan syn inför den vetenskapliga institutionens informationsförmedlande

samhällsfunktion. Vetenskapen vill inte diskutera och debattera.

Genom sitt icke-kommunikativa manér vill vetenskapen i stället

ideligen visa det absoluta sanningsskåpet ska stå någonstans. var Detta uppfattar Dewey delvis destruktivt eftersom kulturen som och samhället innebär ständigt pågående diskussion och debatt en skillnaden och pluralismen i fråga tänkande och handlande om är

följaktligen den huvudsakliga poängen med demokratisk

en sam-

hällsordning.

PETER BERGLEZ

Relationen mellan massmedier och

medborgare ur Deweys kommunikativa

perspektiv

Därmed blir det inte särskilt svårt konstatera det faktum att att Lippman och Dewey besitter skilda uppfattningar hur relationen om mellan institution och medborgare ska i det moderna samhälse ut let. Detta framkommer inte minst i deras hur relationen melsyn

lan massmedierna och medborgarna bör fungera. Enligt Lippmans

ideal borde massmedierna i enlighet med vetenskapen sträva efter att

förmedla eller sända särskilt innehåll till mottagarna.

ett fakta

också ska avläsa detta innehåll ett Meningen är att mottagarna korrekt sätt. På så vis insuper och tolkar mottagarna gemensam information och sak. Detta är den perfekta följaktom en samma relationen mellan institution och medborgare

ligen informativa

mellan sändare och mottagare. Deweys perspektiv samma samt

problematik, vänder i hög grad och ned de lippmanska

upp tankebanorna. I relationen mellan massmedierna institution som och medborgare förhåller det sig följande vis: Massmediernas innehåll sända budskapet finns inte till förrän det

det existerar

har diskuterats och debatterats Det räcker inte med av mottagarna.

passivt insupande faktakunskaper för ska kunna tala

av att man om reellt medieinnehåll. Innehållet kommer till, det närmast föds, ett tolkande, diskuterande och debatterande inom genom mottagarnas

vilken formas Massmediernas primära uppgift består följ-

mening

offentliga samtal och diskussioner, de ska aktligen i att generera för medborgarna i deras kommunika-

fungera som ett slags verktyg

tiva och aktiviteter och i skapandet allmän opinion.

dialogiska av en

Till skillnad från Lippman Dewey vidare att det inte spelar menar alltför roll inte tolkar sändarens budskap ett stor om mottagarna och sätt. Det bör tvärtom eftersom diskussioner samma snarare vara och debatter medborgare emellan kommer till massmedigenom att tolkas skilda vis. Det må så massmedierna ernas budskap vara att

och nyhetsrapporteringen enbart förmår sända signal att

att en om har inträffat någonstansö, det är följaktligen tolkan-

någonting men

det denna sända är det väsentliga, och i synnerhet de

av signal som

olikartade Skillnaden i sättet tolka och tänka

tolkningmönstren. att

och sak, detta karakteriserar det pågående samhälkring en samma let, det samtalet eller debatten verklighetens och värl-

oändliga om

dens beskaffenheter. Och detta tillstånd får inte någon institution

vetenskapen tillåtas

som rasera.

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

Naiv tro på mojlighet till kommunikationi

dagens samhälle

Medan Lippman drömmer epistemologisk renhet i den inforom mationsbaserade relationen mellan institution och

medborgare,

poängterar Dewey att mänsklig kommunikation är det bästa som finns. Han efterlyser offentliga inom vilka sub-

rum medborgarnas jektiva uppfattningar världen och verkligheten ska kunna mötas

om och konfronteras. Det demokratiska samhällets bestånds-

viktigaste

del är följaktligen det kommunikativa handlandet. Om den offent-

liga kommunikationen lyckas nå fram till det eller sålesanna år des inte alls lika viktigt medborgarna faktiskt kommunicerar som att i politisk och moralisk bemärkelse.

I Deweys teorier finner således tankar i allra högsta man som grad avhandlas i den nutida diskussionen demokratins kris. Likom denna diskussion ofta tenderar referera till tid och som att en ett stadium i samhället då allt så mycket bättre ställt med demokravar tin än vad det är nuförtiden, drömmer Dewey också tillbaka till

sig

epok inte längre finns eller kanske aldrig har funnits. en som som Det handlar samhälle inte så och in-

om ett som var komplicerat

vecklat det moderna faktiskt är. Det handlar där de som om en era institutionella verksamheterna ännu inte skapat avstånd mellan ett de folkvalda och folket eller och lekmän. Det handlar vidaexperter

ett samhälle där den muntliga face-to-face kommunikationen

re om frodas och där medborgarna avhandlar politiska och moraliska

frågor utifrån personliga och subjektiva perspektiv. Pluralismen

lever och medborgarnas aktiva politiska handlande realitet. I är en

denna lilla-huset-på-prärien-kultur träffas kontinuer-

medborgarna

ligt torget, och makthavare finns alltid inom räckhåll ortens om det skulle behöva diskuteras något offentlig karaktär. I detta

av slags

samhälle lever det offentliga helt i det rummet på ett annat sätt än moderna eller det nutida senmoderna samhället. Man sitter inte hemma framför TV:n och del information,

tar av utan medborgarna tillämpar sin kommunikativa och dialogiska kompetens

genom reella samtal och debatter.

Dewey är högst medveten denna romantiska tankekateom att gori inte stämmer särskilt väl överens med det moderna samhällets

utseende. Ett och kommunikativt ideal måste offras i samband annat med framväxten det moderna samhället. Trots det kan

av Dewey

inte låta bli rikta misstro institutionernas framväxt

att mot framför allt vetenskapen, den etablerade politiken, byråkratin och deras

successiva Övertagande sådana saker i egentlig borde

av som mening

PETER BERGLEZ

föremål för medborgarnas kommunikativa handlande i politisk vara och moralisk bemärkelse. Detta lämnar efter sig ett samhälle inom

vilket medborgaren allt sjunker in i åskådarroll. Här föremer en ställer sig Dewey emellertid massmedierna ska kunna fungera att kulturens primära igångdrivare offentlig debatter och samtal som av där följaktligen olika och intressen ska kunna deltaga nåparter

gorlunda jämlik basis.

Deweys oavbrutna hyllande kommunikationen kan följaktliav ställas i relation till Thompsons 1997 påpekande att kommugen

nikations- och dialogbegreppen bör uppfattas passé i

numera som

fråga medborgarnas politiska delaktighet i samhället. Begreppen

om odlar drömmar saker aldrig kan förverkligas i det nutida om som senmoderna samhället. Dessa drömmar skapar enbart ångest och

panik än vänder kommer kunna observera den vart oss att demokratiska ordningens förfall. Vi måste helt enkelt föreställa oss

medborgarnas politiska såsom något annat, och vidare

engagemang detta andra faktiskt kan uppfattas alright det att som —även om

handlar passivt insupande färdigpacketerad information,

om ett av medborgaras enbart tenderar ske och även om engagemang att ge-

valdeltagande och folkomröstningar. De framtida definitio-

nom begreppet demokrati och, de kommande funderingarna nerna av över vad demokratiskt samhälle kan tänkas innebära, måste i viss ett

mån befrias från gammalt tankegods.

Från drömmar till mardrömmar

En viktig poäng således har fram till denna punkt som sparats - bör inledningsvis formuleras följande vis: Om Lippmans teore-

tiska planer ska kunna fungera krävs att medborgarna verkligen är

intresserade del vetenskapens beskrivande verkav att ta av sanna av

ligheten, samtidigt de till skydda sig från massmediernas

som ser att felaktiga versioner verkligheten. Vidare kräver Deweys kommuav

nikativa och dialogiska ideal medborgarna verkligen försöker

att

upprätthålla vital offentlig debatt i politisk och moralisk bemär-

en kelse, och det kräver medborgarna verkligen använder även att massmedierna för aktivera sig kommunikativt i samhället. Lippatt framför allt Deweys teoretiska storbyggen förutsätter mans men att

medborgarna verkligen är villiga att deltaga i seriösa samhälleliga

verksamheter. Men vad är det säger att medborgarna verkligen som vill bli involverade i allt detta Nuförtiden finner många indiman kationer medborgarna inte ställer ömsa den att upp att om

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

sociala relationen mellan sig själva och det institutionella. Vid flertalet tillfällen i denna har det påpekats det institutionell text att är praxis hela tiden krymper och möjligheten till medsom utrymmet borgarnas aktiva politiska och moraliska delaktighet i samhället. Det är således institutionerna ska betraktas den destruktiva och som som stygga parten, den part tenderar underminera möjligheterna som att till reellt demokratiskt samhälle. Det är emellertid

ett möjligt att

vända och ned hela Det kan lika gärna så upp resonemanget. vara det är medborgarna initiativ har framodlat instituatt som eget tionernas dominans. Det politiska uppenbara frånengagemangets

kanske helt enkelt bör uppfattas medborgarnas egenhän-

varo som

diga val bryta med sin auktoritära fadersgestalt: den politiska

att upp institutionen. På detta vis formulerar den franske tänkaren Jean Baudrillard den negativa utveckling brukar betecknas i som termer av ett avstånd mellan den etablerade institutionella politiken och

medborgarna. Baudrillard glömmer långtifrån massmediernas roll i

detta sammanhang. Han konstaterar massmedierna befinner sig i att ett odefinierat landskap, någonstans mellan politiken och medborgarna och de inte riktigt parti de ska ska de försöka vet vems ta: skilsmässan mellan politiken och medborgarna eller ska de reparera alliera sig med medborgarnas apolitiska leverne successivt genom att överge förmedlandet meningsfull politisk information

av Enligt

Baudrillard försöker massmedierna klara allt detta och att av en gång, vilket får ödesdigra konsekvenser vad beträffar relatiosamma mellan den etablerade politiken och medborgarna. nen

Mardrömmar om information och

kommunikation

Deweys drömmar demokratisk ordning baserad kommuom en nikation fungerar inte. Som facit så är fallet kan till

att anknyta

de frågor dominerar den nutida diskussionen demokratins som om

utveckling: Hur står det till med det medborgerliga

engagemanget

bland medborgarna Varför är inte medborgarna delaktiga i de poli-

tiska processerna Vad måste göras för vitalisera medborgarnas att

deltagande i politiken

Vi har redan erhållit från Dewey angående denna sak, och ett svar enligt hans är det den institutionella praxis och dess resonemang dominans över medborgarna skapar detta tillstånd. Vidare kan som således också ifrågasätta denna eftersom det lika gärna kan man tes så att medborgarna helt enkelt inte längre vill bli involverade i vara

PETER BERGLEZ

de arbetsprocesser den politiska institutionen tillhandahåller.

som Det är följaktligen denna teori ska vidareutvecklas nedan med

som hjälp Jean Baudrillard. I vilket fall helst känns de

av som ovan uppradade frågorna gamla vi har hört dem förut, och kanske

som gatan, är det den allvarliga i frågeställarnas röster leder till att

tonen som tristhets- och trötthetsvibrationer sprids varje gång denna allvar-

sak hamnar Ju dessa frågor tenderar att komsamma tapeten. mer

pletteras med gäspvarning-skylt, desto större blir paniken hos

den seriösa och ihärdigt projicerar detta

allvarsamma part som

allvarsamma problem medborgarna: således den politiska institu-

tionens Dessa hävdar tiden är led det politis-

representanter. att ur -

inte hela samhället vilket det följaktlika engagemanget genomsyrar

borde. Politiken bedrivs inom institutionellt gen ett rum, men andra sidan väggen, i det omgivande samhället där majoriteten be-

finner sig, frodas heterogent virrvarr aktiviteter med undantag

ett av för politiskt Den majoriteten befinner sig utan-

engagemang. stora

för de politiska och bortom platsen för politiskt

processerna enga-

Därför är det inte den apolitiska politiskt apatiska medbor-

gemang.

ska betraktas samhällelig outsider, det är i garen som som en utan stället den politiska institutionens och de politiskt

representanter engagerade befinner sig kant med samhället eftersom dessa

som följaktligen befinner sig i minoritet.

Enligt Jean Baudrillard har medborgarna initiativ brutit

eget kontakten med den etablerade politiken, och denna tes framlägger han i boken In the Shadow oft/9e Silent Majorities 1983. Enligt Baudrillard finns inte längre relation mellan medborgarpublik

en en

och den politiska institutionen. I föreställningen om en medborgar-

publi/e, framträder bild organiserat och strukturerat

en av ett samhälle där medborgarna debatterar och för sina privata

argumenterar intressen i offentliga sammanhang. När vidare föreställer sig

man denna medborgarpublik förutsätter denna präglas olika

man att av samhällsintressen, klasser och ideologier, vilka följaktligen konfronteras med varandra i kommunikativ bemärkelse. Kommunika-

tionen är Vidare i hög grad riktad och institutionernas

mot statens verksamheter vilket innebär de allmänna opinioner framod-

att som las, syftar till förändra och förbättra de statliga och institutionella

att verksamheterna i framför allt ekonomisk och politisk bemärkelse.

Hela detta scenario påminner följaktligen vad Dewey har i

om tan-

karna i fråga plmalismen, och i synnerhet Habermas 1984 teori

den borgerliga offentlighetens uppgång och fall.

Denna slags bild organiserat och fungerande politiskt och

av ett

samhälleligt bland medborgarna, har ingen Verklig-

engagemang

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

hetsförankring i det senmoderna massamhället, Baudrillard. menar Därmed använder han i stället begreppet eller för massan massorna att beteckna medborgarnas relation till exempelvis sammantagna

politiken. Denna analytiska kategori- existerar egentli-

massorna -

inte riktigt och den uttrycker i egentlig mening ingenting

gen särskilt: den inte någon särskild klass eller ideologi, representerar den inte uttryck för någon politisk vilja eller mål: den verkar inte ger besitta några politiska ambitioner över huvud taget massorna uttrycker renodlad neutralitet. Det absolut enda med säkerhet som karakteriserar är deras påtagliga tystnad. massorna Denna tystnad framträder således i relationen mellan institution och medborgare. Det kanske fanns tid, påpekar Baudrillard, då en medborgarna den pådrivande i sin relation till samhällsinvar parten stitutionerna. Det berodde i sådant fall medborgarna hade att ett faktiskt behov upprätthålla och utveckla kontakt med det av att en institutionella. Via institutionerna strävade medborgarna efter inflytande och makt i samhället och vidare hävdade de också sin rätt del det materiella välståndet. Detta skapade relation att ta av en mellan medborgare och institution, och medborgarna lät sig således också involveras i de institutionella verksamheternas socialisations-

projekt. Medborgarna köpte i viss mån tankekonceptet syftet

att med samhället faktiskt består i medborgarnas meningsfulla relatio-

med politiken, även utbildningen, kulturen och vetenskaner men Detta tillstånd upprätthölls fram till den dag då medborgarna pen. blev medvetna de inte längre hade något större behov om att av institutionerna, och den specifika dag här åsyftas brukar ofta som kallas för senmodemitetens tidevarv nedan.

I dag är det följaktligen tvärtom medborgarna är inte längre den

pådrivande parten utan det äri stället institutionerna försöker som upprätthålla kontakten, denna kontakt successivt under det som moderna samhällets framväxt har försvunnit i det blå. Man upp skulle kunna beskriva detta tillstånd enligt följande mönster: Allt

existerar erhåller sin något levande enbart sin som status som genom relation till något Utifrån detta sätt brukar annat. att resonera man konstatera människan är social varelse endast relaatt en genom tionen till andra och den andres bekräftelse kan något sägas genom äga existens. Helt ofrivilligt tenderar den etablerade politiken och

institutionell verksamhet bort/eopplas från detta slags sociannan att ala spel. Om fortsätter med den etablerade politiken såsom pri-

märt exempel, kan konstatera den befinner sig i alltmer att en isolerad tillvaro, och det är följaktligen därför den så desperat ser ut

PETER BERGLEZ

den söker social kontakt nuförtiden: Det verkar handla när om en kamp liv och död. Det är i den politiska institutionens även andra institutiomen efter social kontakt med medborgarna Baud-

ners desperation som

rillards analytiska kategori blir användbar. Institutionerna massorna projicerar meningsfull information till medborgarna, och de försö-

ker maniskt till stånd kommunikation med medborgarna i att form samtal och debatt. Alla dessa från institutionerna av processer

bör försök medborgarna del den meningsfulla

ses som att att ta av informationen och respondent. Men alla dessa massiva insatser från

institutionernas sida besvaras följaktligen med tystnad, och större inflationen och överflödet informationen blir, desto märks av mer i de institutionella ögon, och desto desperationen representanternas blir Om leker med tanken att medborgarna tystare massorna. faktiskt responderar institutionernas massiva informations- och

kommunikationsaktiviteter, vad kan sägas inträffa i sådant fall Om det så vis skulle det följaktligen framträda från vore engagemang

vilken skulle åsiktsplaralism och

medborgarhåll, i sin tur generera skillnad i tänkande och handlande bland medborgarna Dewey. Den nuvarande frånvarande uttryckt såsom massornas responsen

tystnad, innebär följaktligen s/eillnadens och plaralismens frånvaro.

Massorna icke-skillnad och slags uppgående i representerar ett en tystnad vilket vidare indikerar individualitetens bortvittgemensam rande. Märk väl det inte finns någon handlande aktör i fråga att om det ingen uttänkt strategi bakom föremassorna, ligger massornas komst och dess icke-responderande karaktär. Massorna bör inte

uppfattas organiserad social och de representeras som en grupp — inte heller någon. De kan enbart förstås ett av tysta massorna som abstrakt samhälleligt fenomen, fenomen vilket institutionerna ett inte förmår eller kontakt med, trots alla dessa ihärdiga att greppa försök i informativ och kommunikativ bemärkelse. Det kanske

framstår kan framträda något konkret som om massorna som synsarveyandersökningarnas konstruerade konstateranden ligt genom allmänhetens tyckande och tänkande dessa undersökom - men

ningar syftar i egentlig mening enbart till skapa intrycket att

att av faktiskt kan fångas. massorna Baudrillard konstaterar aldrig har varit särskilt goda att massorna

förvaltare institutionernas meningsprodu/etion. Med meningspro-

duktion exempelvis vetenskapens seriösa sanningsproduk-

menas

tion, politiken sådan och dess ständiga påpekande vikten

som om av

medborgerligt politiskt för kunna vidareodla det

engagemang att demokratiska samhället, eller utbildningens seriösa kanalisering av

DRÖMMAR OCH MARDFIÖMMAROM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

kunskaper världen och verkligheten. Massorna har,

om menar Baudrillard, kanske alltid upplevt alienation inför de seriösa teore-

tiska projekt exempelvis Lippman och Dewey

som representerar. Egentligen har kanske under hela det moderna samhällets massorna utveckling, eller mindre ignorerat sådana saker epistemomer som

logisk renhet Lippmans sannings-tänkande och meningsfull kom-

munikation politisk och moralisk synvinkel. Eller kanske har ur försökt intressera sig för dessa allvarliga seriösa saker massorna att samtidigt har haft fullt sjå med dölja de ideligen återsom man att kommande gäspattackerna. Därmed Baudrillards den menar att

nutida debatten medborgarnas politiska apati, vittnar

om om att inte tillåts utöva sitt naturliga beteende, följaktligen sådana massorna aktiviteter olika sätt kontrasterar institutionernas som mot upp-

fattningar vad ska betraktas förnuftiga och

om av som som me-

ningsfulla samhällsaktiviteter: följaktligen de spektakulära, fascine-

rande och icke-seriösa tingen. Företeelser således premierar som

känslan framför det slags förnuftiga meningsproduktion le-

som

vereras uppifrån.

Can one ask questions about the fact that, after several revolustrange tions and century two of political apprenticeship, in spite of the a or newspapers, the trade unions, the parties, the intellectuals and all energy put into educating and mobilising the people, there still and will are be exactly the in years thousand who same ten or twenty a persons stand and million who remain passive and only up twenty not pas- — sive, but who, in all good faith and with glee and without asking even themselves why, frankly prefer football match to human and political a a drama 7

Vidare frågar sig Baudrillard det inte är inom /eonsmntionens om

område upplever den verkliga emancipationen,

som massorna engagemanget och alla de slags energiska aktiviteter samtidigt är som frånvarande inom politiken. Den frånvarande energin i massornas tysta relation till den etablerade politiken, närvarar på annan ort, följaktligen inom konsumtionssfären det relationerna till - är genom varor och i varuutbytets förnuftet och smartheten processer som tillämpas nuförtiden: det är i dessa slags de verkliga processer som revolutionerna sker. Det är väl möjligtvis därför den etablerade som

politiken i allt större omfattning låter sig involveras i varuutbytets-

på så vis politiken framför allt levereras såsom processer att en vara

inför medborgarna. Kanske bör denna utveckling

ses som ännu ett

exempel politikens sista desperata försök uppnå social kon-

att takt med massorna.

PETER BERGLEZ

Vad beträffar Baudrillards tänkande, har koncentrationen hittills

framför allt riktats relationen mellan den politiska institutionen mot

och medborgarna, uttryckt såsom tystnad. I detta

massornas sambör således fråga sig vilken funktion massmedierna

manhang man

kan tänkas fylla Vad kan massmedierna för någonting i sägas vara det slags eller senmoderna samhälle Baudrillard föreställer post- som

sig

Massmedierna och implosionen

Massmediernas funktion i detta sammanhang bör inledningsvis relateras till begrepp förekommer och tillämpas rad ett som en olika områden inom Baudrillards politiska och filosofiska tänkande:

nämligen implosion. Det slags samhälle Lippman, och många

som andra modernistiska tänkare verkar skulle mycket väl kunna förklaras med ordet explosions.Det handlar industrialis-

hjälp av om utveckling, kapitalismens och varuhandelns ständiga utbred-

mens

ning, vetenskapens ständiga framsteg i det mänskliga förnuftets tjänst, eller utbildningens kunskapsfostrande funktioner. Ett sådant

modernt samhälle karakteriseras följaktligen ordning och strukav vilket inte minst förverkligas de institutionella verksamtur, genom heternas socialiserande funktioner. Detta tillstånd ordning och av struktur förutsätter vidare de begrepp samhället befattar sig att som med besitter konkreta och bestämda definitioner. Begrepp som

vetenskap, journalistik, politik, ekonomi, underhållning, verklighet, fiktion, reklam, offentligt, privat alla dessa begrepp är begåvade

med bestämda betydelser, och det är upprätthållandet av

genom

bestämda betydelser det organiserade och struktubegreppens som

rerade moderna samhället upprätthålls och vidareutvecklas. När Baudrillard talar eller postmodernt samhälle i nu om ett senimplosion, föreställer han sig befinner i termer av att numera oss slags slutstadium den moderna människans och det moderna ett av samhällets utveckling. Ett tydligt bevis så faktiskt är fallet, att

utgörs de bestående begreppsdefinitionernas upplösning. Sådana

slags begrepp radats bör uppfattas auto-

som upp ovan, numera som tecken eftersom de inte längre nödvändigtvis behöver referera noma till och bestämda sak. Vidare karakteriseras det postmoen samma derna tillståndet lek eller spel med dessa tecken i den meningav en tecknen kombineras med varandra och sammankopplas i en att nya slags konstellationer. Som mycket konkret exempel kan nämnas samröre med underhållning vilket alltsom oftast resulterar

politikens

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

i ytlig imageinrikad version politiken. Denna utveckling vitt-

en av således hur till vitt skilda tecken imploderar. Tecknen nar om synes stoppas in i varandra vilket får till följd något nytt skapas. I att senmodernitetens tid bedrivs ohämmad lek med alla de

en begrepp

det moderna samhället tenderade så allvar som att ta stort jour-

nalistik, politik, verklighet, sanning etc.. I förlängningen innebär

denna utveckling de betydelsemässiga avstånden mellan olika att tecken suddas vilket vidare leder till skillnaden mellan ut att exem-

pelvis politik-underhållning, politik-reklam, privat-offentligt, san-

ning-fiktion eller vetande-tro sakteliga vittrar bort. Enligt Baudrillard är det följaktligen massmedierna i allra som

högsta grad går i bräschen för denna implosion-utveckling. Genom teknologins utveckling i form massmediernas potential skapa

av att fascinerandeoch spektakulära affekter kombinationen ljud, genom av bild och förvandlas inte minst televisionen, till enda text, ett stort imploderande maskineri. Det är följaktligen massmedierna drisom

den begreppsliga implosionen. Det är i massmediernas ver regi

som ovan nämnda begrepp kombineras och konstelleras i den slags lek utmynnar i skillnaden mellan politik, reklam, underhållsom att

ning, vetenskap, fiktion, verklighet etc. upplöses.

Denna imploderande är inte minst intressant process ur epistemologisk bemärkelse eftersom massmedierna tenderar

att upplösa

skillnaden och avståndet mellan verklighet och fiktion. Genom den

nya teknologin och dess artificiella egenskaper simulerar massmedifram modeller verkligheten, modeller vilka tenderar erna av att re-

presentera verklighet kan framstå verkligare än verklig-

en som som

heten själv hyperrealitet. Detta innebär i förlängningen

att massmediernas simulerade modeller verkligheten blir svåra av att separefrån den så kallade verkliga verkligheten. Detta drastiska och ra delvis överdrivna baudrillardska scenario skulle således innebära att massmedierna inte längre kan sägas referera till verkligheten jfr

Lippmans stereotyper.

Allt detta bidrar ofrånkomligen till massmediernas sammantaget fundamentalt icke-kommunikativa karaktär. De imploderande egenskaperna i kombination med det massiva informationsutbudet form-

ligen förintar massmediernas potential kunna fungera att som ett verktyg för sändare vill kommunicera något till

en som meningsfullt

potentiella mottagare. information massmedierna projicerar, mer desto fundamentalt icke-kommunikativt blir mediet. Ett

mer tydligt

tecken kommunikationens frånvaro finner enligt Baudman, rillard, i massmediernas försök simulera fram kommunikativ att en relation, det så endast handlar såpass banalt om om ett exempel som

PETER BERGLEZ

TV-tittarna att ringa in till ett särskilt programg. att uppmanas Denna teaterföreställning i kommunikation ska således ett

ses som enda det förhållandet råder. Att

stort symptom att motsatta massmedierna skulle kunna bära den bördan att fungera

tunga som informativ och kommunikativ länk mellan den politiska institu-

tionen och medborgarna är följaktligen inte att tänka på.

ens

Baudrillard undrar vidare det kan förhålla sig

om så att massmedierna detta vis allierar sig med att omvandla allt

massorna genom

potentiellt seriöst meningsinnehåll till något spektakulärt och fasci-

nerande vilket följaktligen förutsätts underhålla och tillfredsställa majoriteten Eller kan inte det så vis massmediernas

man se att framhetsande den nämnda leken med tecken, vilar

av ovan en oro från massmediernas vänder dem

sida att massorna ryggen, samma vis dessa vänt andra institutionella verksamheter

som massor ryggen tidigare Massorna kanske förhåller sig lika passiva och tysta gente-

massmedierna då dessa i allt större omfattning tenderar att mot upplösa möjligheterna till informera/ kommunicera något menings-

att fullt I vilket fall helst kan konstatera massmedierna i

som man att viss mån försöker skapa social kontakt mellan den politiska

att institutionen och det omgivande samhället, sitt hyper-

men genom reala och imploderande sätt att fungera, tenderar dess aktiviteter att förvandlas till meningslös vilket möjligtvis inte är

en soppa massorna

med igenom.

sena att se

Genom Baudrillards tänkande framträder följaktligen

ett sam-

hälle, präglat sfärer eller domäner, fullkomligen bortkopplade

av tre från varandra i informativ och kommunikativ mening. Den första domänen utgörs den seriösa minst politiska institutionella

av inte

verksamheten tvingas leva någon social kontakt med det

som utan samhälle det faktiskt Den andra domänen utgörs

representerar. av massmedierna sina försök hålla ihop samhället kring

som trots att något gemensamt, tenderar att förinta möjligheterna till kommunikation, inte minst vad beträffar relationen mellan den politiska institutionen och det omgivande samhället. Den tredje domänen

repre-

de denna abstrakta entitet vägrar att senteras av tysta massorna, som förvalta institutionernas meningsproduktion därför de inte fin-

att

något större intresse i det. De inte någon ärlig chans att följa ner ges

med och sig i exempelvis de politiska grund

engagera processerna

massmediernas imploderande och icke-kommunikativa egenskaav per.

Slutligen: Baudrillards abstrakta term är kanske inte nå-

massorna

särskilt sympatisk beteckning allmänheten eller medborgar-

gon av

Det tenderar att lukta elitism Lippman, kan tycka. na. a man

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAROM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

Dock, läser Baudrillard mellan raderna, framträder om man en

bild, nämligen det är folkmajoriteten besitter det

annan att som egentliga förnuftet. Det handlar det slags förnuft det moderom som samhällets institutioner har tenderat avvisa och förbise. Baudna att rillards implicita framlyftande denna sak, i kombination med det av

faktum besitter potentiell revolutionär energi, bör

att massorna en kanske tolkas indikation det demokratiska samhället som en att lever i inte anna ar avslutat. Om jag har tolkat Baudrillard rätt, nu måste den fortsatta demokratidiskussionen iscensätta djupgående en funderare över vad det är för slags förnuft och praxis det som moderna samhället i så hög grad har kommit utveckla Är det att detta förnuft ska dominera även i fortsättningen eller kan det som finnas något bättre förnuftsbegrepp bygga det framtida att demokatiska samhället kring tycks Baudrillard vilja mena.

Slutligen

Denna artikel ska följaktligen i första hand redogörelse ses som en för hur det vetenskapligt teoretiska tänkandet har och sett ut ser ut

bakgrund framväxten modernt och i förlängningen

mot av av ett ett senmodernt samhälle. Fokus har riktats relationen mellan inmot

stitution politiken, massmedierna och medborgarna, och hela denna relationsproblematik har behandlats med utgångspunkt från

begreppen information och kommunikation. Det står klart det att har handlat tämligen strikt urval teorier, samtidigt om ett av men vågar jag påstå att de teoretiska frågor och problem har tagits som

också bör uppfattas tämligen centrala för den offentliga

upp, som diskussionen kring demokratins utveckling och betingelser. Även Lippmans elitism kan sägas utgöra klart störande element, om ett kan inte komma ifrån dennes drömmar den perfekta man att om

informationsförmedlingen mellan institution och medborgare lever

och frodas i det nutida samhället. Även tankar häm-

om Deweys är

tade från det amerikanska samhället under 1900-talets början, kan det konstateras att mycket hans drömmande kommunikatioav om fundamentala betydelse för demokratin i hög grad finns närvanens rande i samband med dagens diskussioner kring demokratins kris. Baudrillards tänkande bör i viss mån uppfattas överdrift som en inte minst i fråga massmediernas imploderande all kommuom av nikation och information samtidigt det är svårt avvisa det - som att teoretiska resonemanget den så kallade tystnaden i relationen om mellan den politiska institutionen och medborgarna.

PETER BERGLEZ

Frågan är då vilket sätt detta slags teoretiska bidrag kan till-

lämpas någorlunda konkret sätt inom för offentlig

ett ramen en diskussion demokatins tillstånd och utveckling Samtidigt kan

fråga sig detta verkligen är någonting att eftersträva alterman om nativt det är möjligt över huvud taget Här bör något påpekas

säkerligen redan står klart för läsaren, nämligen de som att presenterade teorierna inte kan konkreta förslag vad bör

ses som som göras för vitalisera och förbättra den demokratiska ordningen i

att

eller andra riktningen skulle allvar ställa Lippena vem upp

idéerP. Detta indikerar följaktligen denna artikel i första mans att

hand ska kunna fylla funktion. Enligt min mening

en reflekterande

besitter följaktligen de reflektioner de aktuella teorierna möj-

som

ligtvis kan ett mycket viktigt egenvärde. Denna uppfattning

generera

egenvärde skulle jag vilja utveckla nedan och således

reflektionens

avsluta denna artikel med:

Summan de teoretiska redogörelserna dock med särskilt fo-

av kus Dewey och Baudrillard kan delvis sägas kontrastera mot ett särskilt förhållande i allt högre grad tenderar att prägla den

som

etablerade politikens relation till medborgarna: nämligen den ut-

veckling bidragit till demokratin sådan och den demo-

som att som kratiska ordningen mellan institution och medborgare i

relationen

allt större omfattning hanteras konkret projektarbete

som ett vars mål och syfte i första hand består i skapa efle/eti kombination

att med snabba resultat. I detta sammanhang åsyftas de så kallade leon-

kreta åtgärderna, dessa reformer följaktligen framproduceras

som av den politiska institutionen i syfte vitalisera och förbättra det

att demokratiska samhället.

För att förtydliga detta kan följande exempel använ-

resonemang das: Det stämmer Baudrillards teoretiska tänkande i viss mån bör

att betraktas slags politisk science fiction-berättelse med klart

som en överdrivna dystopiska och mardrömsliknande undertoner. Samtidigt

säger hans tänkande del den slags desperation

en om som numera faktiskt präglar den politiska institutionen i sin relation till medbor-

Det råder inget tvivel det baudrillardska tänkandet garna. om att skrattar den politiska institutionen rätt i ansiktet vågar ventilera

som

idén att lagstifta medborgarnas obligatoriska skyldighet att

om om rösta i politiska val. Hur sådant förslag kommer bemötas från

ett att medborgarhåll är följaktligen inte särskilt svårt förutse. Vi måste

att

följaktligen betrakta den tidigare behandlade tystnaden aktiv

som en handling präglad revolutionärt den auktoritära

av ett trots gentemot

fadersgestalten den etablerade politiken. Ett genomdrivande

av obligatoriskt röstande, leder, följer Baudrillards

om man resone-

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

säkerligen till ökat valdeltagande, samtidigt råder det

mang, men inget tvivel att viljan att inte inbefinna sig vid valurnorna komom öka. Här finner således konkret exempel hur relamer att ett tionen mellan institution och medborgare blir till slags konkret ett

projektarbete, präglat eller mindre desperata reparationsar-

av mer beten i marknadsekonomisk anda syftar till och resultat,

som effekt

i förlängningen i stället tenderar undergräva demokramen som att tin och relationen mellan den etablerade politiken och medborgarna.

återvända till den förra paragrafens inledande för Låt oss nu part att närmare komma in vad frågan vad de om summan av presenterade teorierna i denna artikel faktiskt kan sägas argumentera för.

Den argumentativa poängen består i konstaterandet det demoatt kratiska samhällets vitalitet i mycket utsträckning framträder stor enbart själva diskussionen och debatten vad demokrati genom om är för någonting, hur den i det samhälle lever i för tillfället ser ut hur den borde teoretiska utopier. Debatten sådan samt se ut som har således ett fundamentalt egenvärde och den behöver följakt- -

ligen inte alltid sammanfogad med begrepp effekt och

vara som resultat: det hela behöver inte resultera i någonting än reflekannat tion. denna slags debatt förekommer, desto vital kan Ju mer mer demokratin sägas Denna ståndpunkt kontrasterar således vara. mot det slags tänkande tenderar förvänta sig diskussionen som att att och debatten kring demokratins kris framför allt ska handla om att vaska fram konkreta åtgärder enligt det slags mönster framsom

kommit i ovanstående exempel obligatoriskt röstande. Natur-

ligtvis ska från den politiska institutionens sida kunna reforman demokratin, bör följaktligen inte glömma kommera men man att munikationen och debatten demokratin och dess betingelser har om ett fundamentalt egenvärde. I detta sammanhang kan kritik riktas såväl den etablerade politiken massmedierna för deras mot som

hantering denna sak.

av Det är denna ideologi således har omgärdat hela denna teorisom redogörelse. Förvisso vissa delar det presenterade teoriblockger av et uttryck för ett så kallat resultatinriktat projekttänkande Lipp-

man, samtidigt bör ha klart för sig att samtliga teorieri som man första hand ska teoretiska debattinlägg. I vilket fall helst ses som som är det kanske framför allt john Deweys tänkande som representerar

den ideologi lyfts fram i detta avslutningsavsnitt. Här åsyftas

som Deweys hyllande kommunikationens, samtalets och debattens av egenvärde i ett demokratiskt samhälle. Kommunikation behöver inte nödvändigtvis i konkret handlande vilket i sin utmynna ett tur förutsätts resultera i något eller framtvinga särskild efle/et. Deweys en

PETER BERGLEZ

hänger ihop med hans övertygelse att samhället

resonemang om som bör förstås enda debatt aldrig kan sägas avslutas.

som en stor som Inte minst gäller detta konversationen gällande relationen mellan

politiken, massmedierna oc/9 medborgarna.

Noter

Lippman, 1997, s. 226. 2 Carey, 1989, s. 77. 3SeCarey 1989 och Dewey 1991. 4Vilket kan jämföras med Habermas teori skillnaden mellan ett

om kommunikativt handlande och ett strategiskt handlande. SeHabermas 1995. 5SeLjunggren, 1996, 115-116.

s. ° Se not 7 Baudrillard, 1983, 13-14.

s. 8Se gärna Kellners 1991 Baudrillards explosionsbegrepp, 120-121.

av s. 9 Baudrillard, 1983, 98.

DRÖMMAR OCH MARDRÖMMAR OM POLITIKEN, MASSMEDIERNA OCH MEDBORGARNA

Referenser

Baudrillard, Jean 1983 In the Shadow the Silent Majorities. New

York: SemioteXte

Best, Steven, Kellner, Douglas 1991 Postmodern Theory: Critical

Interrogations. Houndmills, Basingstoke, Hampshire 8C London:

MacMillan Carey, W. James 1989 Communication As Culture: Essays

Media and Society. New York 8C London: Routledge Dewey, John 1991 The Public and Its Problems. Athens: Swallow

Press, Ohio University Press

Habermas, Jürgen 1984 Borgerlig offentlighet. Lund: Arkiv

Habermas, Jürgen 1995 The Theory Communicative Action:

Reason and the Rationality Society vol. Cambridge 8C

— Oxford: Polity Press

Lippman, Walter 1997 Public Opinion. New York: Free Press

Paperbacks

Ljunggren, Carsten 1986 Medborgarpubli/een och det egentliga

rummet: Om utbildning, medier och demokrati. Acta Universitatis

Upsaliensis

Thompson, John B. 1997 The Media and Modernity: A Social

Theory ofthe Media. Oxford 8CCambridge: Polity Press

Demokratin och

globaliseringen

Om transnationell journalistik och politisk opinionsbildning

Stig Arne Nohrstedt

På pizzeria i Söderbärke, med invånare i södra

en en ett par tusen Dalarna, får besökaren hösten 1998 oväntat ta del breaking

av en news de ledande svenska nyhetsmedierna först förmedlade

som något dygn Nelson Mandela är besök hos Gadaffi i Liby-

senare:

Pizzerian drivs invandrad kurdfamilj och kurdisk satelen. av en en litkanal visas TV-rnonitorn i taket. När nyheten når den

senare

del svenskarna enbart följer nyheterna i svenskspråkig TV

av som

Mandelas besök med kommentarer från Washington, rapporteras där det beklagas han valt bryta den bojkott mot Libyen

att att som USA drivit igenom. Vid ungefär tid utsträckt över

samma - men en

betydligt längre period rapporterar de svenska medierna utförligt

och i detalj alla i Monica Lewinsky-affären.

om turerna

Den alldagliga händelsen pizzerian säger något betecknande

dagens mediesituation. Närmare bestämt vill jag lyfta fram om tre saker: uppdelningen den globala mediekulturen i olika världar,

hybridiseringen den lokala mediekulturen och Washingtons möj-

av ligheter sätta för hur internationella händelser tolkas i

att ramarna nyhetsflödet globalt. Det är slående mötet mellan de två afri-

att kanska ledarna första gången når den svenske gästen ett matställe

drivs invandrare från Asien via TV-kanal främst som av en som riktar sig till deras landsmän i hemlandet. Gästen, ändå får

som

uppmärksam nyhetskonsument, får pizzerian i det

anses vara en kanske ursvenska alla landskap oväntat glimt delvis

mest av en av en

främmande nyhetskultur med andra prioriteringar och tolkningsra-

än den han dagligen möter i svensk TV. Skillnaden handlar mar som förstås inte svenska medier inte alls skulle uppmärksamma

om att Nelson Mandela eller hans besök i Libyen. Tvärtom har den syd-

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

afrikanske ledaren fått i både svenska och internastort utrymme tionella medier. Nej, det skiljer den kurdiska televisionen som är att toppar med denna nyhet, vilket betyder Mandelas motiveringar att till bryta bojkotten Libyen lyfts fram. Och detta är inte att mot betydelselöst. Det är tvärtom avgörande för i mediet får vem som

initiativet i tolkningsprocessen, dvs. tolkning händelsen

vems av tittarna möter. I det kurdiska nyhetsprogrammet är det Mansom

dela själv naturligtvis filtrerat och redigerat och

av redaktionen

inte Washington har kontroll över besökets symboliska innesom börd. När händelsen omtalas i svensk TV dagen därpå är det däremot inte Mandela har initiativet i meningsskapandet det som utan

politiska etablissemanget i Washington. Den svenska nyhetskultu-

har ögon och öron vända den enda kvarvarande supermakren mot ten och händelse i tredje världen tillmäts betydelse blir en som stor först viktig när den uppmärksammats de amerikanska medierna, av skulle kunna såga med viss tillspetsning. man en

Med detta exempel utgångspunkt ska jag utveckla några

som tankar utvecklingen inom det internationella mediesystemet och om vad det innebär för demokratin i små Sverige. De omvälstater som vande internationella förändringar ägt under 1990-talet är i som rum

sig tillräckliga för motivera ökade forskningsinsatser detta

att

område. Hur egentligen dagens informationsvärldsordning ut

ser Vad har kalla krigets slut och den snabba utvecklingen komav ny munikationsteknik, satellit-TV och Internet, betytt för makten t.ex. över informationen i globalt perspektiv Bara för nämna ett att nu

några de kanske viktigaste förändringarna. Jag det finns

av menar att goda skäl i denna situation, den Nya världsordningen, återatt nya aktualisera några de frågor rörande mediernas roll för de internaav tionella maktförhållandena diskuterades intensivt inom som UNESCO för än tjugo år sedan. Men givetvis innebär den mer nya situationen både frågorna måste och de delvis att nya svar att behöver formuleras för relevanta i dag. Jag ska här konom att vara

centrera framställningen till några centrala frågor:

Är kulturimperialismen relevant i ett forskningsobjekt globalise-

ringens tidearv och hur ska den i så fall studeras Är det rimligt hävda USA dominerar det internationella att att

nyhetssystemet Förändras journalistiken i riktning global

mot en gemensam,

nyhetskultur Hur påverkas demokratin och opinionsbildningen globalise-

av ringen inom mediesektorn

STIG ARNE NOHRSTEDT

Kulturimperialismen som realitet i globaliseringens tidevarv

Debatten om en ny informationsordning och teorin om

kulturimperialism

Mot slutet 1960-talet höjdes röster inom UNESCO den

av om att då rådande informationsordningen måste reformeras. Företrädare för länder i tredje Världen understödda öststaterna krävde

av en

jämnare balans i informationsutbytet, framför allt nyhetsförmed-

lingen, mellan den industrialiserade delen världen och utveck-

av lingsländerna, och mindre mediebild förhållandena i

en stereotyp av tredje världens länder. Kraven avvisades de ledande västmakterna

av med motiveringen de i själva verket attack informa-

att var en mot tionsfriheten och yttrandefriheten. Både USA och Storbritannien valde lämna UNESCO, vilket reducerade organisationens eko-

att nomiska bas med tredjedel. Debatten den internationella

ca en om informationsordningen dog och UNESCO inriktade sin verk-

ut samhet andra frågor för information debatten, Carls-

mer om se

1998; Hamelink 1997; Many Voices One World; Nohrstedt son

1986.

Medieforskare inom fältet internationell kommunikation talar i dag

sällan informationsordning, förmodligen

om en ny för att termen

belastad betydelser och förutsättningar inte längre är

anses av som aktuella. Samtidigt kan det onekligen hävdas det än nå-

att nu mer

gonsin finns anledning att tala informationsvärldsordning

om en ny

nära sammanhängande med den världsordning proklame-

nya som rades president George Bush i samband med Gulf- eller Kuwait-

kriget 1990-1991. Men medan uttrycket ny informationsordning i

UNESCO-debatten sin tid syftade förslag hur makten

om över informationen och medierna skulle kunna fördelas rättvist,

mer kan det i dag endast syfta den reellt existerande situationen

som utmärks allt tydligare skillnader mellan, å den sidan, fåtal

av ena ett globala mediemoguler med allt större mediemakt koncentrerad i sina händer och, å den andra sidan, majoriteten världens befolk-

av ning betydelse för den globala medie- och inforrnationsmakten

vars inskränker sig till rollen presumtiva konsumenter.

som

Den teoretiska bakgrunden till kraven informations-

en ny

ordning 70-talet den s.k. kulturimperialismteorin. Enligt

var denna hade imperialismen tagit sig former efter koloniernas

nya

frigörelse från kolonialmakterna. De gamla kolonialförvaltningarna

hade former beroende och underordning, främst

ersatts av nya av ekonomiskt och kulturellt. De staterna i tredje världen hade

nya

DEMOKHATIN OCH GLOBALISERINGEN

visserligen uppnått nationell självständighet politiskt,

men genom näringsstrukturen och allianser mellan främst över- och

genom medelklassen i de och finans- och handelscentra i

nya staterna tunga den gamla kolonialmakten befann sig fortfarande i ett starkt

man beroendeförhållande till herrar tidigare.

i stort sett samma som Detta beroende hade också kulturell sida, enligt kulturimperia-

en lismteorin. Redan under kolonialtiden hade medelklassen blivit utbildad och socialiserad enligt kolonialstyrets behov och i urbana

fanns växande än inte alltid så omfattande kulturutbud centra ett om med i Europa. Mediestrukturen blev i hög grad kopia

ursprung en av kolonialmaktens dito och flödet exempelvis nyheter gick till

av övervägande delen i den riktningen: från centrum i kolonial-

ena maktsmetropolen, London eller Paris, till periferin, dvs. län-

t.ex. derna i tredje världen. Denna ojämlika struktur blev alltså bestående

också efter koloniernas formella frigörelse, enligt kulturimperia-

lismteorin. Ursprungliga kulturer trängdes alltmer tillbaka i takt

med att industrialiseringen och förändringar jordbrukets förut-

av sättningar tvingade människorna flytta till städernas förorter.

att Mediekonsumtionen ökade överlag. Särskilt televisionen lockade

en allt större publik fick del utbud till helt övervä-

som ta av ett som gande delen bestod importerade ofta från Västeuropa

av program, eller Made in USA. Vid sidan den kulturkonsumtionen

av nya förändrades därmed inte bara vardagslivet och livsstilen även

utan

grundläggade värderingar och ideologiska föreställningar,

mer me-

nade anhängare kulturimperialismtesen. Tredje världen indoktri-

av nerades, västifierades och fortsatt kvar i underordnad rela-

satt en tion dominerad de gamla kolonialmakterna och USA än i

av om mildare former än under kolonialtiden.

Globalisering: dominans eller pluralism

Globaliseringen har blivit något ledtema i 1990-talets kultur-

av ett teoretiska och samhällsvetenskapliga diskussion. Det har till och med betecknats början paradigmskifte inom internatio-

som ett nell kommunikation al. 1997; Eke-

Sreberny-Mohammadi et

crantz 1998. Andra uttrycker dock ett visst obehag med begreppet

sådant, därför det tycks förknippat med förgivettagna vär-

som att

deringar och ställningstaganden samtidigt det kan syfta

som praktist alla relationer sträcker sig över nationsgränserna.

taget som Ett mindre anspråksfullt ordval än globalisering kan då att i

vara stället tala transnationella Hannerz 1996, 5-6. I

om processer s.

STIG ARNE NOHRSTEDT

det följande ska jag koncentrera mig hur mediefrågorna kommer

in i globaliseringsproblematiken.

För det första är det uppenbart medierna har avgörande be-

att

tydelse för globaliseringsprocesserna. Samtliga teoretiker för-

som sökt att beskriva de bakomliggande faktorerna nämner deras roll. Globaliseringen är alltså inte minst resultat medierna för-

ett av att medlar information, bilder och intryck från andra länder och världsdelar samt att de lägger grund för upplevelsen världen a

en av som single place Robertson 1992, 6. Det är förvisso inte enbart

s. medierna bidrar till detta handel, kapitalflöden och ekono-

som -

misk integration, turism och emigration/immigration är andra fakdriver globaliseringen.

torer som

För det andra är det påfallande de ökade informationsström-

att

och kontakterna mellan individer, folk och kulturer tolkas marna både utopiskt och dystopiskt. Marshall McLuhans vision

om en

global bygemenskap, the global village skapad de elektro-

genom

niska medierna, hör naturligtvis till de optimistiska

prognoserna, liksom Francis Fukuyamas historiens död i bemärkelsen

tes om att de ideologiska har gått i och med

stora systemen graven ersatts en

pragmatisk politik i grunden handlar plånboksfrågor

som om samma överallt jorden. Emot dessa optimistiska tolkningar står det

dystopiska perspektivet globaliseringen, kanske främst uttolkat

Samuel Huntington. Han de ökade kontakterna mellan av menar att olika kulturer Huntington tänker framför allt kontakterna

mellan västvärlden och den islamska kulturen kommer leda till

- att ökade friktioner och konflikter, kanske krig. I detta perspektiv kommer globaliseringen framkalla nationalistiska och funda-

att mentalistiska reaktioner. Konflikterna Balkan under 1990-talet

kan naturligtvis -i varje fall ytligt betraktat uppfattas be-

- som

kräftelser denna pessimistiska Alltså: även globalisering-

syn. om

ökar kontaktytorna mellan olika folk och kulturer är det inte en givet det leder till ökat samförstånd och global fred.

att

För det tredje kan det noteras dessa perspektiv också

att motsatta återfinns i frågan globaliseringen leder till ökad

synen om kulturell homogenitet eller heterogenitet. Med McLuhanskt eller

ett

Fukuyamskt synsätt blir förstås globaliseringen medför

svaret att ökad kulturell homogenitet, medan Huntington det

ger motsatta

globaliseringen ökar den kulturella heterogeniteten. Mer

svaret intressant är emellertid ett tredje synsätt har formulerats

som av bland Ulf Hannerz. Han har uppmärksammat det han har

annat

kallat kreolisering och hybridisering. Med hjälp dessa begrepp

av kommer ifrån ofruktbar motsatsställning mellan antingen

man en

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

homogenitet eller heterogenitet resultat globaliseringen och

som av kan i stället möjligheterna andra kulturella formationer och

se av

identiteter i globaliseringens kölvatten. Om för ett ögonblick nya återvänder till den kurdiske pizzabagaren och hans familj så kännetecknas deras tillvaro i kulturell bemärkelse de bär med sig

av att seder och bruk från den kurdiska traditionen samtidigt de

som som invandrare i Sverige givetvis också har vissa och

anammat normer regler, vilka skiljer sig från dem de vid från sina hemtrakter.

är vana Men det för enkelt deras kulturella identitet rätt och

vore att se som slätt blandning mellan deras ursprungskultur och svensk kul-

en en

Poängen är i stället de bägge kulturerna låt mig tills vidare tur. att

helt oproblematiserat använda ett språkbruk tycks baserat

som föreställningen monolitiska åtskilda kulturer fastän detta snart

om ska Överges relativiseras i deras tillvaro den kurdiska kulturen och

identiteten blir aldrig riktigt densamma efter erfarenheterna från Sverige och kanske andra länder de bott i efter de lämnade

som att Kurdistan. Och de kommer förmodligen inte heller någonsin att uppfatta sig riktigt svenska" i och med de har

som att ett ursprung

skiljer sig från de flesta andra svenskar. Men denna upplesom velse, denna hybridiserade kulturella identitet, kan faktiskt ligga till grund för kulturell gemenskap transnationell nivå.

en en annan, Jag tänker då inte det tämligen självklara de kan uppleva

att gemenskap med övriga kurder i exil utan slags minsta gemen-

kulturnämnare de delar med andra individer och sam som grupper

lösgjort sig från sin traditionella kulturella miljö. Det kan som

handla flyktingar, livsvagabonder eller kosmopoliter, dvs. män-

om niskor eller anledning kommit att leva betydande

som av en annan delar sitt liv i olika kulturer och därigenom tillägnat sig det

av som enligt Hannerz är metakulturell position, beredskap att

en en möta människor från andra kulturer och öppenhet inför skilda

en kulturella synsätt 1992, 252. Men, Hannerz också

Hannerz s. som

utvecklar, behöver det kosmopolitiska inte nödvändigtvis stå i motsättning till det lokala. Ty allt fler lokala miljöer kännetecknas

kulturell mångfald Rinkeby säkert så än Söderbärke, i av - mer men alla fall och medierna "now makes just about everybody little

- a

Cosmopolitan Ibid., 255. Globaliseringen skulle i så fall

more s.

tilltagande kulturell hybridisering kunna resultera i

genom en ge-

upplevelse kosmopolitisk identitet går tvärs över

mensam av som nations-, religions- och etniska gränser och utgör grundsten för

slags potentiellt global kultur nationen och det lokala. En en ovan

konvergerande heterogenitet med andra ord.

STIG ARNE NOHRSTEDT

För det fjärde har de olika perspektiven globaliseringen också

implikationer för hur USA:s roll i det internationella

man ser

eller globala maktsystemet. Här kan å den sidan urskilja ett

man ena

synsätt har beröringspunkter med kultuell hybridise-

som tesen om ring och betonar nationalstatens minskade betydelse i det post-

som industriella informationssamhället och inte minst efter kalla krigets slut. Utvecklingen mot reglering internationella förhållanden

överstatliga överenskommelser och samråd, utveckling genom en

engelska brukar sammanfattas med formeln from som govern-

governance, där nationalstater i och för sig utgör ment to en typ av

aktörer inte längre i lika tydlig särställning tidigare

men numera som eftersom politiken utformas i samspel med multinationella

nu industri- och kapitalkoncerner samt olika NGO:s, har enligt detta första synsätt tagits till intäkt för konstaterandet samtliga natio-

att nalstater, inklusive USA, har försvagats globalt. Inte den enda

ens återstående supermakten har full kontroll över det internationella systemet. Organ för internationellt samarbete såsom FN, NATO, Internationella valutafonden, Världsbanken, kan inte styras

osv. av USA, och det kapital rör sig tämligen obehindrat över nations-

som

gränserna har inte längre någon nationstillhörighet. Kapitalet har

inget hemland, redan Karl Marx konstaterade. Mot denna

som tes

transnationell politik, lösgjord från nationalstatens band, kan om en

ställas USA:s hegemoni i den Nya världsordningen.

en mottes om Enligt denna amerikansk hegemoni har den internationella

tes om

governance-politiken drivits starka amerikanska påtryck-

ningsgrupper, främst näringslivet, och USA:s militära slagstyrka

betraktas här den yttersta garanten för systemet. Dessutom är

som USA:s försvarsindustri inte bara militär betydelse USA

av stor -

i dag ensamt för än 40 procent världens samlade svarar mer av

SIPRI 1996, 463. Gulfkriget och Kosovokriget

vapenexport s.

visar, enligt hegemonitesens förespråkare, vad den bakomliggande amerikanska militära styrkan betyder för möjligheterna att tvinga

till underkastelse inte rättar sig efter USA:s vilja, samtidigt stat som

dessa krig är exempel USA:s möjligheter att tillvarata sina som

intressen, tillgången strategiska råvaror oljan i Persiska

t.ex. viken och marknadsekonomins penetration Östeuropa. Dessa

- av krig visar också, tvärtemot vad den första hävdar, USA inte

tesen att bara kan driva igenom sin linje i FN och därigenom legitimitet för sin politik Gulfkriget dessutom kan köra över FN och

utan etablerad internationell det nödvändigt Kosovo.

rätt när man anser

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

Globaliseringsproblematiken är således tämligen komplex och berör flera samhälleliga nivåer. I den följande framställningen ska jag begränsa mig till i huvudsak två aspekter:

den kritik kulturimperalismteorin globaliseringsdebatten

a av som

har genererat och

b vad globaliseringen nyhetsjournalistikens område innebär med

avseende eventuell amerikansk dominans.

Kritiken av kulturimperialismteorin

Globaliseringsdebatten återaktualiserar intressant sätt flera

ett av

de frågor kulturimperialismteorin väckte för ungefär trettio år

som sedan. En de reflektioner kan göra detta det i så

av man om är att hög grad har handlat att ta avstånd från denna teori. I och för sig

är detta naturligtvis det vanliga mönstret i forskningen; teorierna prövas kontinuerligt och vilka perspektiv uppfattas

som som mest fruktbara är i någon mån del tidsandan. Men det är ändå frap-

en av perande den teori och energiskt drivit

att gott ont - mest

som -

den amerikanska internationella dominansen blir föremål tesen om för relativt massivt avståndstagande just i tid när USA:s ställ-

ett en

ning supermakt, med så gott global hegemoni, är

som ensam som

påtaglig än någonsin. Detta kan onekligen utgångspunkt

mer vara en för funderingar forskningens relation till makten och dess

om förmåga till reflexivitet.

Men här ska jag i stället uppmärksamma sakinnehållet i kritiken

kulturimperalismteorin och därefter diskutera hur forskningen

av skulle kunna vidare med de frågor den dagordningen.

som satt Nu är det inte helt enkelt att avgränsa de frågor diskussionen

som

kring kulturimperialismteorin handlar Den breddar sig lätt till

om.

mängd i och för sig centrala teoretiska problem, det en t.ex. om finns några egentligen ursprungliga kulturer, människor är sär-

om skilt angelägna eller i behov särskild kulturell identitet,

om av en

I det här sammanhanget ska jag i varje fall hålla mig till några osv.

avgränsade spörsmål rörande dels den eventuella amerikanska mer dominansen mediemarknaderna, dels huruvida global journa-

en listkultur håller utvecklas resultat växande flöde

att som av av

nyheter globalt och vad det i så fall betyder för opinionsbildningen i

samband med internationella konflikter.

I UNESCO-debatten informationsordning

om en ny var en av de stora farhågorna uttrycktes företrädare för bland

som av annat tredje världens länder deras nationella kulturer skulle brytas ned

att

STIG ARNE NOHRSTEDT

och försvinna grund den omfattande importen nyheter och

av av

medierad populärkultur Hollywoodfilmer, TV-serier, musik, m.m.

från västvärlden Many Voices One World Debatten blev hårt

ideologiserad och polariserad och nämnts tidigare valde USA

som och Storbritannien lämna UNESCO. På tid har dock

att senare

kulturimperialismteorin blivit kritiserad vetenskaplig

ur mer synvinkel. Kritikerna har således det kulturimperialistiska

sagt att perspektivet är alltför endimensionellt och bortser från att utbytet

information och medieprodukter går i bägge riktningarna, inte bara

från de högt utvecklade till de lågt utvecklade länderna också i

utan

andra riktningen. Ett exempel ofta nämns är reaggin,

par som en musik med creolskt fått globalt genomslag, och tele-

ursprung som novelas, brasilianska soap-operas för TV också fått bety-

som en dande marknad i USA. Vidare har kritikerna ifrågasatt föreställningen homogena nationella kulturer skulle hotas utplå-

om som av

ning import exempelvis Hollywoodfilm. I varje fall i

genom av modern tid, kritikerna, har det inte funnits några genuina och

menar utifrån opåverkade kulturer. Det har ständigt förekommit utbyten och interaktion mellan olika kulturer, vilket innebär importen

att av medierad populärkultur endast vad beträffar själva tekniken.

är ny På sätt tidigare skett med andra transkulturella och

samma som transnationella influenser blandas det med det gamla i ständigt

nya

föränderliga hybridkulturer, när det gäller TV-tittande och

t.ex. musik- och klädsmak. Ytterligare kritik anförts mot kul-

en som turimperialismteorin det inte går dra omedelbara slutsatser

är att att

det symboliska och kulturella innehållet i exempelvis TV-serier om

och dess påverkanseffekter enbart utifrån de har producerats.

var Att TV-serie är gjord i USA innebär inte med någon automatik

dess innehåll, världsbild och värderingar är speciellt amerikanska. att Tvärtom, hävdar kritikerna, innebär globaliseringen marknaden

av för dessa produkter producenterna försöker deras inne-

att anpassa håll till internationell publik och därför undviker sådant

en som skulle kunna uppfattas alltför snävt vad gäller krav kulturell

som förförståelse Ett exempel här ofta nämns är MTV

m.m. som som inte bara vänder sig till transnationell publik inom ett visst ål-

en ders- och kultursegment utan därtill har differentierat sitt utbud efter vissa kulturgränser och bland har särskilda sändningar

nu annat för Europa. Slutligen invänder den mediers all-

man mot syn

männa påverkanseffekter förknippas med kulturimperialism-

som teorin. Den förutsätter, säger kritikerna, betraktar publiken

att man

kulturella drogmissbrukare cultural dopes utan självstän-

som dighet eller kritisk förmåga i sin mediekonsumtion. Mot detta stri-

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

der, kritikerna, den aktuella receptionsforskningens resultat

menar

visar publiken för det första inte är någon homogen som att massa med identiska tolkningar och reaktioner mediernas innehåll och för det andra inte sällan utvecklar ironiska och kritiska tolkningar i sitt förhållningssätt till medierna. Mot denna bakgrund räcker det varken med att undersöka varifrån medieprodukterna kommer eller hur innehållet för kunna säga något hur de påverkar

ser ut att om publiken i ett annat land eller kultur för Översikter kri-

en annan av

tiken kulturimperialismteorin, Ekecrantz 1998; Golding

mot se t.ex. 8CHarris 1997; et al. 1997; Tomlinson 1997.

Sreberny-Mohammadi

Mycket i denna kritik är träffande och viktigt för korrigera

att en del förenklade antaganden och alltför lättvindiga slutsatser

som

förekom i debatten informationsvärldsordning 1970-

om en ny talet och första hälften 1980-talet Jag nöjer mig hår med

av att ta

några de centrala diskussionspunkterna för därefter upp av att ut-

veckla preliminär bedömning kulturimperialismens

en egen av teoretiska relevans i dag.

En del kritiken kulturimperialismteorin är tämligen själv-

av mot klar och bestickande, ändå inte så nedgörande dess före-

men som språkare vill hävda. Naturligtvis har det aldrig funnits några helt genuina, homogena kulturer under 1900-talet plötsligt

som nu skulle riskera utplåning grund influenser utifrån. Detta är

knappast heller något teorin kulturimperialismen påstår.

som om Därför blir kritiken denna punkt sätt undvika det

snarast ett att

är den centrala frågan, nämligen det globala flödet

som om av medieprodukter innebär att vissa västvärldens ideal, föreställningar

och värderingar kort ideologiskt världsbild

- sagt, en sammansatt

dess starka politiska och ekonomiska intressen som gynnar - pressar tillbaka andra värderings- och tankesystem med andra kulturella rötter, och vad detta i så fall innebär för människorna i andra delar

världen. Man behöver inte fundamentalist i fråga av vara om att bevara några till äventyrs existerande urspungliga kulturer för

att känna över vad utbredningen allt aggressivare konsum-

oro av en tionsideologi kan komma innebära för den ekonomiska, sociala,

att politiska och kulturella utvecklingen i tredje världens länder. Likaså kan instämma i invändningen exempelvis amerikanska

man att medieprodukter inte med nödvändighet förmedlar bilden USA

av som ett idealsamhälle. Det är ganska lätt hitta exempel

att som ger en kritisk och knappast idealiserad bild det amerikanska samhället

TV-serien Arkiv-X eller filmen Wag the Dog. som

Allt detta är tämligen okontroversiellt. Men diskussionen

kulturimperialismen rör också några väsentliga frågor där det är

mer

STIG ARNE NOHRSTEDT

mindre klart vilka slutsatser är rimliga. En sådan är frågan om som

amerikanska medieprodukter verkligen över och

tar mer mer av marknaderna från inhemska producenter i tredje världen eller för

den delen i Europa. Detta ett de stora problemen, enligt var av

förespråkare informationsordning. Men som jag tidigare

av en ny har detta ifrågasätts med hänvisning till inhemska medienämnt att TV-serier inom "soap-genren, har högre populari-

produkter, t.ex.

tetssiffror, vilket har påvisats bland i Sydamerika och Europa. annat Brasilien exempel så har den brasilianska produktio- För att ta som inom denna de s.k. telenovelas, inte bara gått förbi de nen genre, importerade amerikanska serierna också blivit stor exportutan en till både USA, Karibien, Östeuropa och Asien Oliveira 1993, vara s.

117-118. Undersökningar TV-utbudet i Europa visar å andra

av andelen importerade filmer och serier producerade i USA sidan att ökade mellan 1988 och 1991. För filmer ökningen inte så marvar kant för serierna: andelen USA-filmer ökade från 46 °/o 1988 till som 53 °/o 1991 medan andelen USA-producerade serier ökade från 36 %

1988 till 56 °/o 1991 Bens al. 1992, 91, 94. Denna ökning De et s. har fortsatt under 90-talet nedan.

En allmän slutsats, även bekräftas i översikt, är att som en senare TV-kanaler i Europa visserligen har medfört ökad

expansionen av

inhemsk eller europeisk produktion i absoluta tal importen men att amerikanska produkter ändå tagit allt större del den snabbt av en av växande TV-marknaden, framför allt inom de kommersiella kana-

lerna Ibid.; Siune 8CHultén 1998, 30. Samtidigt bör vid s. man dessa uppgifter minnas också i Europa gäller det

tolkningen av att

publiken sätter större värde de inhemska TV-produktionerna att de får och de importerade serierna och filmerna relativt

när välja, att ofta används utfyllnad i programtablåerna sändningstider

som inte lockar den riktigt stora publiken. som

Innebär då minskningen i publikgenomslag för USA-producerat

material i Brasilien kan avskriva kulturimperialismteorins t.ex. att ökande amerikanska kulturell dominans inom mediesektorn tes om Oliveira diskuterar den frågan och hävdar den inte kan besvaras att enbart kvantitativa grunder, eftersom det primära är vilken kul-

turell och social betydelse innehållet i de inhemskt producerade TV-

serierna har och de skiljer sig från de amerikanska något om av- Ur denna kvalitativa synvinkel är de brasilianska tele-

görande sätt.

novelas inte annorlunda än de amerikanska, de förmedlar samma och livsstil är ägnad stärka de kom-

konsumtionsideologi som att

mersiella intressena och nyliberala värderingarna, Oliveira. menar Deras stories" och hjältar är inskrivna i sammanhang och ett en

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

social tillvaro där överklassen kan känna igen inte har sig, men som något att göra med den verklighet där största delen publiken av försöker överleva. I bästa fall de stunds flykt i fantasin till ger en en helt värld där även den fattige kan bli och

annan framgångsrik

lycklig bara han eller hon arbetar hårt och de villkor accepterar som samhället erbjuder. In Brazilian the American most soaps, lifestyle

portrayed Hollywood productions with ‘brazi-

reappears a lianized’ face. Inte heller kan påstå, han, telenovelas man menar att värnar den nationella kulturen än de amerikanska serierna mer Oliveira 1993, 129. Herman och McChesney kommer till s. slutsats i sin analys den helt dominerande brasilianska TVsamma av koncernen: In view, the important fact about Globo and our most the media system in place in Brazil that advertisement-based and of global that will consumerist and part a system press neoliberal ideology, unremittingly and with resources.

vast Her-

man 8CMcChesney 1997, s. 166 Mot denna bakgrund är min preliminära slutsats beträffande

kulturimperialismteorins relevans i dag den visserligen i sin

att ursprungliga form hade betydande brister, detta inte bör leda men att till att forskningen måste överge frågorna kulturell dominans. om En viktig slutsats är vidare det krävs teoretiskt och metodiskt att ett

utvecklingsarbete för forskningen ska kunna producera relevanta

att och empiriskt underbyggda slutsatser det här området. ska i

jag

avsnitt återkomma till vad detta skulle kunna innebära. ett senare

USA och makten över det

internationella

mediesystemet

Det internationella politiska omvandling efter kalla krisystemets slut är i mångt och mycket fortfarande något svårt gets som är att bedöma och därför föremål för intensiv debatt. Allt märks

tydligare att perspektiven från den tidigare epoken är svåra och

att ompröva

det ännu saknas riktigt bra begreppsbestämningar den

att av nuvarande situationen. Ett tydligt tecken denna osäkerhet och detta sökande är hur de blandas med de

mest utopiska föreställningar mest dystopiska.

Mot denna bakgrund kan det återfall i kalla synas vara ett krigettänkande att närmare analyser USA:s roll i den Nya

efterlysa av

världsordningen. Är inte detta just eko

att ge resonemang som särskilt vänstern åtminstone delvis influerade och de

inspirerade av

kommunistiska staterna ägnade sig under 1960- och 70-talen

STIG ARNE NOHRSTEDT

Något inget har med dagens realiteter att göra Min uppfattsom den rakt Om i dag hävdar frågor rörande ning är motsatta. man att maktförhållandena internationellt är irrelevanta och att det skulle

irrelevant diskutera USA:s ställning i det globala maktsysvara att

det hållning lever kvar i den ideologisering

temet är troligen en som utmärkte samhällsdebatten under kalla kriget. Man själva som ser

frågeställningarna led i ideologisk utmaning som ytterst

som ett en konkurrerande politiskt Men detta jag, gynnar ett system. är, menar ofruktbar hållning. Den situationen kräver nya perspektiv en nya och och innebörden världsordning med enda kvar-

analyser av en en

varande kan inte bedömas utifrån de ideologiska förut-

supermakt rådde under den bipolära världsordningen kän-

sättningar som som

netecknade perioden mellan 1945 och 1989. rörande USA:s ställning i det internationella makt-

Fyra aspekter

ska här kort behandlas: systemet

den allmänna inriktningen USA:s utrikespolitik institutioav ur

nell synvinkel;

maktförhållandena inom det globala mediestrukturen;

mediepolitikens reträtt och USA:s globala handlingsförmåga och beredskap att exploatera situationen strategiskt.

den nya

Amerikansk utrikespolitik: från FN till marknad. Beträffande den

första är det värt komma ihåg USA pådrivande i aspekten att att var bildandet FN efter Andra världskriget. Under kalla kriget spelade av FN:s säkerhetsråd viktig roll mötesplats och slags en som som en offentlighet där stormakterna, trots aktivt utnyttjande av vetorätten, kunde hantera vissa mellanhavanden, något också från som amerikansk sida Men i och med antalet

uppfattades som positivt. att

medlemsländer ökade resultat kolonierna i Afrika och som av att Asien erhöll nationell självständighet kom FN alltmer att marginali-

för USA:s utrikespolitik. I takt med kalla kriget

seras som arena att avmattades i och med Sovjetunionen fick allt större interna proatt blem och inte kunde USA:s kraftiga upprustning under svara 80-talet försköts tyngdpunkten i USA:s utrikespolitik till

Reagan

andra internationella större utdelning landets organ som gav ekonomiska och tekniska styrka såsom Världsbanken, Internatio-

nella Valutafonden, Internationella Teleunionen, GATT-avtalen, På medie- och kulturpolitikens område utträdet osv. var ur

UNESCO i anslutning till debatten informationsordning

om en ny bara isberget; offensiv strategi för stärka de ameritoppen en att

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

kanska kommersiella intressenas ställning de framväxande marknaderna för satellitburen telekommunikation, reklam-TV och Inter-

net kanaliserades via sådana internationella där makten förorgan delades efter medlemmarnas ekonomiska och inte efter

styrka prin-

cipen ett land, röst", i FN. Mediepolitiskt har denna

en som politik

haft oerhört genomslag. Den har drivit alla försök till nationell ett kontroll över utvecklingen och den marknadens

reträtt privata

aktörer har tagit kommandot.

De amerikanska mediemogulema. Den andra

aspekten hänger

intimt med denna omorientering USA:s

samman av utrikespolitik.

De vidgade för kommersiella intressens de

ramarna exploatering av

och snabbt växande marknaderna för och

nya medieprodukter

distributionskanaler har framför allt inneburit amerikanska att mediekoncerner har flyttat fram sina positioner. Mediesektorn,

inräknat IT-branschen, växer i dag snabbare än

bruttonationalpro-

dukten praktiskt överallt i världen. I Europa intäkterna taget steg från satellit-TV med 30 årligen i början 90-talet och procent av beräknades fortsätta i takt fram till millennieskiftet

samma Herman

8C McChesney 1997, 41 ff.. Ägandet inom branschen äri s. betydande utsträckning multinationellt. Men det råder ingen tvekan

att det är amerikanska intressen och USA-baserade medieom koncerner dominerar marknaden. Mellan 1988 och 1995 som tredubblades USA:s handelsöverskott med Europa inom mediesektorn och uppgick det året till 6,3 dollar

senare miljarder Ibid., s. 42.

Försäljningen amerikanska filmer och TV för visning i av program europeiska TV-kanaler ökade med 42 mellan 1994 och ca procent 1996 figur 1. Och när det gäller antal biobesök i EU-länderna

se är

det för år 1997 två tredjedelar samtliga besökare USAav som ser producerade filmer figur 2. Av de fem största medie-

konglomeraten med årlig omsättning mellan sju och femton milen jarder dollar är alla amerikabaserat. Dessutom har ameriutom ett kanskt kapital avsevärt inflytande i medieföretag i klassen under de allra största. I första finns följande koncerner i

gruppen rangordning

efter omsättning årlig omsättning 1996/1997 i miljarder dollar

inom parentes: Time Warner $25, Disney $24, Bertelsmann $15, Viacom $13, News Corporation $10 och TCI Till-

$7.

sammans med de 30-40 företag placerar sig i storleksca stora som ordning något under den ledande utgör de

gruppen ett oligopoliskt

system mediemarknaden under nordamerikansk och västeuropeisk kontroll Ibid., 70 ff.; 189. s.

STIG ARNE NOHRSTEDT

F U SA—fllmer och TV-program till västeuropeiska Figur örsáljning av

television J994-1996

3 000

Total 2 500

MPAA total

2 000 Total Free TV

MPAA Free TV 1 500

1 000 Total Pay TV MPAA Pay TV 500 AFMA Total AFMA Free TV

AFMA PayTV

O ~q°"’ xqqb

rxqqw

Källa: Statistical Yearbook ‘99. Council of Europe: European Audiovisual Observatory, 1999, s. 204.

Som är det i första hand s.k.

framgår av uppräkningen ovan mediemoguler med stark ställning inom underhållningsbranschen som

skaffat sig topposition mediemarknaden. För Time Warner en och Disney är de filmarkiven i Hollywood hörnstenar i t.ex. stora deras imperier. Men bägge koncernerna har omfattande delar av marknaderna inom andra mediesektorer. Time Warner t.ex. äger

tidningar och magasin, TV-kanaler och kabel-TV-system, åtskilliga

inkl. HBO den största betal-TV-kanalen i världen, musiksom är bl.a. CNN. Disney-koncernen har liksom Time Warner

bolag samt

temaparker och musikbolag under sin kontroll och vidare

bokförlag,

TV-kanalen ABC och helt dominerande mediemarknaden för är barn med den globala kabel-TV-kanalen Disney Channel och inom ESPN, nätverk med sportkanaler TV

sportsektorn genom ett

når minst 165 länder. News Corporation, styrd australisom av Murdoch, baserar sin ställning både televisionsensaren Rupert kanaler, och film. Koncernen hör bland till de tre

tidningar annat

i världen, den inbegriper Twentieth Cen-

största tidningsgrupperna

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

Figur Mar/enadsandelar biobesök för nationell oc/9 inom

av USA-film

E U

700 Others Atttrtás 600 Sonstige

- European films in their own market Films rzationaux sur leta propre marché Europäische Filme in ihrem Heimatmarkt

-US

3 ’

Källa: Statistical Yearbook ‘99. Council of Europe: European Audiovisual Observatory, 1999, S.99.

tury Fox’s film- och televisionsfaciliteter, drygt tjugotal TV-staett tioner bara i USA och flera TV-kanalsystem både i USA och Asien. Dessutom har Murdoch ägarintressen i brittiska och

stora BSkyB

Granada Sky Television, liksom i tyska, latinamerikanska,

japanska,

indiska och australiensiska kommersiella TV-kanaler

Ibid., s. 71

ff. Därutöver finns tydliga tecken integrations- och koncenatt

trationsprocesserna mellan de medieföretagen sprider sig

stora ytterligare och även kommer inkludera IT-branschen att genom kanske främst Microsoft, vilket bland joint genom annat venture med NBC skaffat sig möjligheter sig in den snabbt växande att ta marknaden för hybridtekniken PC-TV. Microsoft Network kontrollerar redan antal televisionsliknande kanaler ett som är av speciellt intresse för annonsering till speciella målgrupper 123

Ibid., s.

ff. Genomgående beräknas vinstandelen från exportdelen öka inom dessa koncerner. Detta tillsammans med dessa

att mediemogulers

företag sträcker sig över hela spektrat medier och

av praktiskt taget alla led i produktions- och distributionskedjan de har

gör att speci-

STIG ARNE NOHRSTEDT

ella intressen bevaka och också utgör synnerligen tunga påtryckatt inom mediepolitiken både nationellt och internationellt. are

retrdtt Demokratiskt opinionsbildande och be-

Mediepoliti/eens

slutsfattande inom mediepolitiken tycks hopplöst eller helt förlorat i

denna snabba Försöken att reglera utvecklingen om process. någon sådan vilja alls finns blir slag i luften, inte minst grund av -

har kallats den regulerande viljans teknologiska förvirring

det som

confusion of the regulatory mind, dvs. att lag-

the technological

grundar sig föråldrade gränser mellan olika typer av

stiftningen

medier al. 1997, xxiii. Medan infra-

Sreberny-Mohammadi, et s.

struktursektorn regleras konkurrenslagstiftning görs vissa

genom eller mindre valhänta försök innehålls-och servicesektorn mer att hävda visst allmänintresse begränsa koncentrationen av ett av att värna mångfald och kvalitet i utbudet. Men det ägandet samt att om

tenderar alltmer reduceras till policydeklarationer när senare att från kommunikationspolicy till konkurrens- eller

utvecklingen går marknadspolicy Ibid. ff.. Exempel detta är de europeiska

Berlusconi, Herseant, Bertelsmann, Murdoch

mediemogulernas -

i förhindra eller kringgå regler skulle förhindra

framgångar att som

alltför långtgående koncentration ägandet inom mediesektorn av

8CPalmer 1992. Ytterligare exempel kan nämnas i

Mazzoleni som

hur fastställandet standards för överföring

sammanhanget är av av

bland betal-TV, videofilm beställning demand, annat video on

VOD, dvs. standards för s.k. conditional gått över m.m., access, från EU-institutionerna till näringslivet Kaitatzi-Whitlock 1997.

det inte endast förvirring lägger hinder i

Men är teknologisk som

för demokratisk medieutvecklingen. Det handlar

vägen styrning av

också politiken avgörs övernationell nivå ligger om att en som bortom den nationella politiska offentlighetens gränser. NAFTA-

och GATT-överenskommelserna lägger fast konkurrensreglerna för

infrastruktursteknologin inom medieområdet, lämnar regle-

men innehåll och tjänster nationella eller privata beslutsfat-

ringen av

Samtidigt tyder exempelvis den europeiska mediepolitiken

tare. eller kanske bristen sådan de marknadsliberala snarare en att frihandelsöverenskommelserna grundar sig i prak-

principer som

tiken slår igenom också de sektorer och nivåer inte direkt som dessa avtal. Lokalt bland antalet komregleras av annat genom att

mersiella radio- och TV- kanaler växer kraven från som svar framför allt reklam- och medieindustrin. Nationella mediesystem

med public service-företag, de nordiska, betydande inslag av som hamnar under utvecklingslogik föga skiljer sig från den

en som

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

kommersiella verksamhetens. Även public service-området blir

lyssnar- och tittarsiffror använda sätt det ett som om vore expo-

neringen för reklaminslag utgjorde den ekonomiska som grunden,

trots att de allmännyttiga programföretagen både formellt och reellt har möjlighet och för balansera det breda kommersiella ansvar att utbudet med inte samlar den program, som riktigt stora publiken innebär totalt större del kan men som att en sett av befolkningen

tillgodose sina skiftande preferenser såväl underhållning

av som mer seriös mediekonsumtion. I globalt perspektiv denna tendens ett är

mot marknadsliberalism parad med försvagad eller obefintlig natio-

nell mediepolitik ännu markant. Världsbanken och Internatiomer nella Valutafonden tillämpar låne- och ställer

en bidragspolitik som krav liberalisering och avreglering hela ekonomin, inklusive

av mediesektorn. Ett huvudmål marknader

är att utvecklingsländernas

ska göras tillgängliga för de expansiva multinationella

företagen

främst i USA, Västeuropa och Japan Nationella

Mohammadi 1997.

prioriteringar kultur- och mediepolitiska mål kan inte

av t.ex. göras

än till betydande uppoffringar under detta tryck från de

annat internationellt helt dominerande långivarna. Som det konstateras i

en forskningsöversikt:

Även dessa överenskommelser om kan bidra till ökad konkurrens mellan olika nätverksföretag och grund för regional och global utgöra en handel har de litet att tillföra när det gäller stimulera globalt att ett mer perspektiv kommunikation, medborgarskap och demokrati. Sreberny-Mohammadi et al. 1997, xxiv; min översättning SAN. s.

USA:s /mndlingsfdrmcfga. USA:s utrikespolitik har ofta beskrivits som en pendelrörelse mellan perioder isolationism och perioder

aktivt ingripande i händelseutvecklingen utanför den ameri-

av mer kanska kontinenten. Efter kalla slut det emellertid klart

kriget är att

den återstående supermakten är inställd spela aktiv roll och att en även verka för tämligen dramatiska förändringar det interav nationella för kollektiv säkerhet. Man kan diskutera hur systemet stor betydelse inre och faktorer har haft i denna yttre process, men

det är tydligt Gulfkriget och Balkan

genom krigen att USA är beredd sätta in sin militära styrka för försvara sina att att egna nationella intressen och politiska värden sinnade

samt vänskapligt re-

gimer oavsett i världen dessa är hotade och oberoende var av om aktionerna har legitimerats FN. av I praktiken är detta knappast något helt Under kalla

nytt. kriget

genomförde USA, liksom huvudkontrahenterna Sovjet och Kina,

militära operationer hade mycket lite eller stöd i den

som inget

STIG ARNE NOHRSTEDT

internationella rättsordningen och FN-stadgan. Exempelvis det amerikanska i Koreakriget och i Vietnamkriget kan

engagemanget

nämnas fall där antingen FN-stadgan tänjts eller ignorerats för

som

Washingtons politiska syften. Men den Nya världsordning

att passa

president George Bush proklamerade i samband med Gulfkrisom

skulle innebära då den internationella rättsordningen get en ny era äntligen skulle råda i praktiken. Efter hand har det dock blivit alltmer uppenbart den rättsordning USA försvarar är den

att som

tolkningen den internationella rätten. I och för sig är det vad egna av

förmodligen varje nation försöker den avgörande

göra, men skillnaden är att USA har kapacitet och makt att göra sin tolkning till den rättsordning kommer gälla de facto än inte de

som att om

jure. Det finns allvarliga och allt att döma välgrundade anklagel-

alliansen i Gulfkriget för krigsförbrytelser, t.ex. att

ser mot man avsiktligt begravde irakiska soldater levande i deras värn med hjälp

bulldozers eller utsatte civilbefolkningen för oproportionerligt

av lidande, vilka säkerligen aldrig kommer att prövas i någon krigsförbrytarprocess. I Kosovo-fallet blev det helt klart att USA tillsam-

med de andra västmakterna inte längre beredda mans var att respektera Jugoslaviens nationella suveränitet i flagrant strid med FN-

stadgan. I stället för den gällande rättsordningen deklararerade

man ensidigt princip rätten ingripa militärt i lands

en ny om att ett annat

inre angelägenheter för förhindra folkfördrivning och etnisk

att rensning. Oavsett vilka bedömningar gör de motiv låg

man av som bakom NATO:s anfall är det ovedersägligt detta brott

att var ett

etablerad internationell rätt och exempel USA med mot ett att stöd de viktigaste västmakterna både har styrka och beredskap

av -

utöva hegemonisk makt i den Nya världsordningen.

att

Globalisering av nyhetsjournalistiken

En ny global journalistkultur

Nyhetsförmedlingen är ett specialområde som genom åren ägnats

uppmärksamhet medieforskarna. Möjligen har varit stor av man

alltför upptagen just nyheternas betydelse opinionspåver-

av som kande faktor och underskattat den opinionsmässiga och värderings-

skapande betydelse andra mediegenrer har exempelvis

som som

populärfilm, TV-serier, m.m. Men inte minst nyheternas anspråk

information verkliga händelser och förhållanden gör att ge sann om

naturligtvis de har stor betydelse för våra föreställningar t.ex.

att om

politik och andra Viktiga samhällsfrågor. Inte minst är det

genom

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

nyheterna de flesta får bild vad händer i andra som av oss en av som delar världen, särskilt i samband med internationella konflikter, av krig och katastrofer. Det är därför givetvis rimligt uppmärkatt hur medierna sådant vill förstå hur samma rapporterar om om man människor skaffar sig uppfattningar och åsikter tillståndet i om världen.

Det den bakgrunden det har varit intressant för är mot som forskarna området närmare studera hur det internationella att

för utbyte nyheter är uppbyggt och fungerar. Som jag

systemet av

nämnde tidigare handlade debatten informationsordning

om en ny

mycket dessa frågor. De önskade nyordning pekade

om som en framför allt flödet nyheter till helt övervägande delen gick att av de nyhetsbyråerna AP, UPI, Reuter, AFP och Tass genom stora samt att 80 procent världens nyhetstelegram passerade via New ca av York, Londom och Paris, där nyhetsdeskarna valde de nyheter ut sedan förmedlades vidare. En effekt detta är som av att merparten av de nyheter cirkulerar i världen handlar de ledande indusom om strinationerna i väst och mycket lite situationen i tredje världen om där majoriteten jordens befolkning lever. Förutom informaav att tionen från utvecklingsländerna så begränsad kritiserades också var den blev så negativ, eftersom den helt övervägande delen det att av faktiskt rapporterades förhållandena i dessa länder handlade som om

katastrofer, inbördeskrig, Many Voices One World.

om osv. Mycket har hänt sedan 1970-talet och bland har regionala annat nyhetsbyråer tillkommit bättre tillgodoser informationsbehosom i t.ex. Afrika och Karibien. TV-kanalerna har vuxit i antal och ven därmed också handeln med visuellt nyhetsmaterial. Satellitkanaler CNN och Sky News har kommit roll för nationella som att en TV-medier liknar den nyhetsbyråerna har för och som som press radio. Över huvud har varit

taget globaliseringsprocesserna tydliga

det ökade flödet nyheter globalt och det har föranlett genom av forskare titta närmare vad detta får för konsekvenser för att

nyheternas innehåll och form. Innebär globaliseringen nyheterna

att i olika länder blir alltmer identiska och lika Leder utvecklingen kanske till människor överallt i världen får ungefär att samma nyheter och världsbild Kommer journalistkåren bli alltmer homoatt

med professionen, med nyhetspri-

gen en gemensam syn samma oriteringar och nyhetskällor och kommentarer oberoende samma av medium och hemland

Stig Hjarvard har i sin avhandling från 1995 redovisat analys en

av Eurovisionens nyhetsutbyte Eurovision News Exchange

EVN. Systemet är i princip icke-kommersiellt och medlemmarna

STIG ARNE NOHRSTEDT

kan fritt använda de inslag erbjuds inom utbytet. Kostnaderna

som fördelas enligt solidaritetsprincip innebär att de stora TV-

en som länderna subventionerar de mindre. Hjarvard undersöker utbytet

av audiovisuellt material under perioden 16 februari till 1 april 1990. EVN kanaliserar framför allt utbytet mellan nationella TV-företag i Europa sinsemellan och från de stora TV-nyhetsbyråerna till de

europeiska TV-bolagen. Hjarvard det totala materialet

visar att av handlar 19 Västeuropa, 16 procent Östeuropa, 19

procent om om

Sovjetunionen och USA. Han redovisar procent om 13 procent om

siffror för antalet inslag kommer från TV-nyhetsäven separata som byråerna Visnews, WTN, CBI och CNN, vilket utgör hälften

samtliga. Den geografiska fördelningen visar här TV-byrå-

av att av

material handlar t.ex. 20 procent Sovjet, 24 procent om ernas om USA och Afrika, inkl. mellersta och södra

15 procent om norra, Afrika. Som jämförelse kan nämnas inslag FN utgör 1

att om ca

bearbetning tabell 11, 238 i Hjarvard 1995. Hjarvard

procent av s.

har också jämfört sina resultat med tidigare undersökningar från

början 1970-talet. Han konstaterar bilden inte har förändrats

av att

nämnvärt när det gäller den geografiska fördelningen, bortsett från

viss ökning inslag Sovjetunionen och Östeuropa

en av om samt

Latinamerika Ibid., 247. Hjarvards analys visar knappast

s. någon påfallande USA-dominans i EVN-materialet. Visserligen kommer hälften materialet från TV-byråer i några fall är

ca av som fokuserade den amerikanska Men i helhetsbilden är det

scenen.

knappast anmärkningsvärt åttonde inslag handlar USA.

att vart om Detta mönster tycks heller inte ha förändrats i nämnvärd utsträck-

ning de tjugofem åren. Hjarvards slutsatser bygger

senaste egna som

både bredare material och djupare analyser än vad här har

ett som fått plats redovisa pekar också i riktning. Det finns skäl

att samma

hoppas det internationella nyhetssystemet i varje fall inte att att blir ojämlikt och obalanserat över tid.

mer

Också projekt, The Global Newsroom, har studerat

ett annat EVN-utbytet. Men till skillnad från Hjarvard har i detta

man projekt även ambitionen studera nyhetsprocessen i dess helhet,

att inklusive nyhetsproduktionen, innehållet och publikens konsumtion

och reception al. 1996, viii. Projektet startade med

Cohen et s.

hypotesen det allt intensivare transnationella utbytet nyhets-

att av material skulle leda till journalister i olika delar världen

att av utvecklar alltmer likartade professionella synsätt och bedömningar, kort global nyhetskultur håller utvecklas. Efter

sagt att en att hand kom forskarna dock lägga allt större vikt vid motver-

att en kande tendens de kallar för domestication, dvs. medier i

som att

DEMOKRATIN OCH GLOBALISEHINGEN

olika länder och lokala kulturer de internationella nyheterna,

ger

förmedlas exempelvis EVN, varierande uttolkning och som genom

mening i syfte dem till den publiken. I projektet

att anpassa egna visar också dels att transnationella nyheter förmedlats

man som av EVN får tämligen skiftande utformning och tolkning i olika länders

TV-nyheter, dels att publikens värdering olika nyheter inte alltid

av överensstämmer särskilt väl med vad redaktionernas gatekeepers

tror publikens preferenser. Deras generella slutsats är att också

de journalister sysslar med utlandsnyheter nyhetsredaktio-

som

eller utrikeskorrespondenter måste behålla sin nationella nerna som identitet för att kunna nyheterna till publikens kulturella

anpassa

förutsättningar. Endast mycket liten kategori verkligt globala

en kommunikatörer eller journalister fungerar samordnare

som som inom EVN eller arbetar för de globala nyhetsnäten kommer

som att

släppa förankringen i sin ursprungliga miljö och utvecklas till

en slags övernationell eller överkulturell profession Ibid., 152 ff..

Dessa två studier nyanserad bild globaliseringsproble-

ger en av matiken i samband med transnationell nyhetsjournalistik. Det finns uppenbarligen delvis motverkande tendenser och det alltför

vore enkelt att påstå att utvecklingen går klart monolitisk situa-

mot en tion där exempelvis amerikansk kultur och värdesystem väller in ofiltrerat de nationella medierna. Det kan visserligen

genom vara viktigt att notera begränsningarna i de båda studierna det är också

något forskarna själva framhåller. Exempelvis är det naturligtvis

som

äventyrligt att generalisera från undersökningar i bästa fall

som omfattar månader. Inte heller kan säga projekten

ett par man att ett tillfredsställande sätt lyckas besvara frågan de nationella TV-

om systemen tenderar konvergera eller divergera i kvalitativt hän-

att seende, vilket ändå tycks ha varit ursprunglig tanke i Global

Newsroom-projektet Gurevitch al. 1991. För genomföra

et att en

sådan analys är det viktigt kunna följa nyhetsförmedligen över

att tid i flertal olika kanaler och det har tyvärr inte gjort i detta

ett man

projekt i olika sammanhang indikerar

trots att man ett process-

perspektiv nyhetsflödet. Om ska kunna välgrundat det problem

man ge ett svar som

enligt min uppfattning är kärnfrågan aktualiserades kultur-

som av

imperialismteorin, nämligen om utvecklingen går mot större globalt

inflytande för synsätt och värderingar är förankrade i den

som amerikanska kulturen krävs klarare begreppsbestämningar, större preci-

sion i analyserna och metod möjliggör systematiska kompa-

en som rationer över tid. För det första bör det i analyserna göras klart

konvergenstesen den kvantitativa utveckligen handeln med

avser av

STIG ARNE NOHRSTEDT

medieprodukter eller den förändringar rörande innehålls-

om avser liga och kvalitativa förhållanden i de symbolflöden rör sig över

som nations- och kulturgränserna. För det andra förefaller det viktigt att

konvergensbegreppet stringent innebörd, vilket innebär att ge en konvergens inte endast definieras överensstämmelse vid

som en given tidpunkt, dvs. synkront. I stället bör det definieras inom

ra-

för processperspektiv, vilket skulle innebära följande defimen ett

nition: konvergens innebar ett gradvis mirmande meningss/eapandet

av hos tidigare skilda nationella eller kulturella system. För det tredje är det inte fruktbart tolka kulturimperialismteorins konver-

att tes om

så den skulle generell, global tendens mot allt större gens att avse en

enhetlighet, i nyhetsförmedlingens ämnesval och geografisk

t.ex.

fokusering. Snarare bör konvergenstesen definieras

som ett antagande den amerikanska uppfattningen över tid kommer

om att att ökande genomslag i sammanhang där USA:s vitala intressen är berörda, såsom i internationella konflikter där är parter-

man en av

I varje fall konvergensfrågan i ett maktperspektiv är

na. om man ser

det viktigt den studeras i sammanhang där maktpåverkan kan

att

förekomma. Slutligen krävs analyserna är både diakront antas att och synkront komparativa, dvs. utvecklar metoder för att

att man samtidigt jämföra avståndet mellan olika nationella nyhetssystem och hur detta förändras över tid jfr Ekecrantz 1998.

Ett försök att pröva dominans- och konvergenshypoteserna

Enligt min personliga uppfattning är det alltför vanligt att frågorna

globaliseringen endast blir föremål för teoretiska om resonemang

närmare underbyggnad i empirisk forskning. Här framstår de

utan två projekt jag hänvisade till i förra avsnittet positiva

som som undantag från mönstret. Men det finns uppenbarligen göra

mer att

området och jag ska här kort nämna erfarenheterna från

ett projekt jag själv medverkat i och där har försökt implementera

som slutsatserna vad krävs för att ett relevant sätt undersöka

om som frågan USAzs dominans inom den medialiserade nyhetskulturen

om i samband med internationella konflikter.

I projektet journalism in the New World Order‘ har studerat

nyhetsförmedlingen från Gulfkriget 1990-1991 i fem länder med

olika metoder, både kvantitativa och kvalitativa. Enligt projektets teoretiska perspektiv Gulfkriget den första större konflikt där

var

frågan, vad den Nya världsordningen egentligen innebär med

om avseende de globala maktförhållandena i allmänhet och för mak-

över medierna i synnerhet, ställdes helt konkret. Det blev med ten

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

andra 0rd särskilt intressant undersöka och i vilken mån den

att om enda återstående supermakten hade möjlighet att kontrollera det

globala nyhetsflödets dagordning och innehåll. Det har också fun-

nits andra utgångspunkter för projektet, t.ex. mediernas roll för

eskalerings- eller deeskaleringsprocesser i samband med internatio-

nella konflikter. Men jag begränsar mig här till dominans- och kon-

vergensfrågorna. Mediematerialet består nyheter Gulfkriget tidningar

av om i tre och ett ledande TV-nyhetsprogram från vardera fem länder: Finland, Norge, Sverige, Tyskland och USA. Sammanlagt har trettio

ca dagar från tio s.k. timespots fördelade period två och

över en av ca

halvt år valts Detta för med rapporteringen från ett ut. att ett

antal viktiga moment under det utdragna händelseförloppet. Allt

allt bestod materialet drygt fyratusen artiklar och inslag. som av

Det är framför allt två huvudresultat förtjänar nämnas i

som att det här sammanhanget: För det första kan konstatera

att rappor-

teringen från Gulfkriget i betydande utsträckning handlade

om att

för närmast global publik berätta USA:s politiska linje i kon-

en om flikten. Eftersom USA drivande i fokuserade medier-

var processen

genomgående beslut, bedömningar och kommentarer den na amerikanska agendan. Därigenom kom den ledande supermakten

att utöva internationell eller global makt delvis via medierna. Denna ledande roll blev desto tydligare eftersom de politiska eliterna i flera andra länder intog vänta och se-attityd.

För det andra betyder detta emellertid inte att USA:s politiska linje i konflikten beskrevs sätt i alla medier oberoende

samma av nationell kontext. Även USA:s uppmärksammades i

om syn stort

samtliga medier varierade perspektiven och vinklingarna markant

beroende lokala historiska förhållanden i varje land. Nyheterna blev domesticerade så sätt att bilden USA:s politik färgades

av olika grund varierande prioriteringar och kommentarer i varje

av enskilt medium. I vissa fall beror detta uppenbarligen medietyp

eller mediegenre. Men betydelsefullt här rapporteringen

mer är att kännetecknas nationella mönster för tillägnelse och domestice-

ring. Detta kan kort exemplifieras med hur propagandan påverkade

mediediskurserna. Men innan jag gör det bör det understrykas att dessa nationella mönster inte automatiskt leder till någon given slutsats beträffande USA:s hegemoni. De behöver inte innebära

att USA skulle sakna förmåga att prägla rapporteringen med sin

propaganda. Huruvida detta är fallet är avhängigt karaktären hos dessa

variationer, dvs. de betyder att USA:s propagandaintressen

om gyn-

eller missgynnas och hur stabila mönstren är över tid. nas

STIG ARNE NOHRSTEDT

delstudierna i projektet analyseras Voice of Americas

I en av VOA ledare för att auktoritativ utgångspunkt för analyserna

i vilken utsträckning den amerikanska propagandan slog igenom i

av medierapporteringen. Laurien Alexandre svarade för denna

som analys visar att USA-koalitionens agerande entydigt beskrevs

som

uppdrag från FN, USAzs enda motiv befria Kuwait och ett att var att att etablera världsordning där frihet och rättvisa skulle råda. I

en ny denna propagandabild undviks eller nedtonas de ekonomiska sanktionerna, fredsinitiativ från tredje part uppmärksammas mycket

de inte avfärdas ytterligare Vilseledningsförsök

sparsamt, om som från Saddam Hussein för att splittra koalitionen. Slutligen är ett centralt inslag i VOA:s ledare Saddam Hussein beskrivs

att som ett lika farligt hot världsfreden Adolf Hitler Alexandre,

mot som under utgivning. Denna rekonstruktion den amerikanska

av propagandabilden konflikten bekräftas också i sina huvuddrag i flera

av andra studier t.ex. bidragen i Bennett 8C Paletz 1994 och Kellner

1992, s. 63.

Är det då denna bild också nyhetsmedierna förmedlar Som

som jag betonade har inte vidare antagit den bild kon-

ovan utan att av flikten USA:s politiska och militära ledning vill sprida

som automatiskt och oretuscherat förmedlas medierna i det transnationella

av nyhetsflödet. Tvärtom har inriktat att undersöka vilket

oss sätt nyheterna domesticeras och rekontextualiseras och hur de däri-

transformerar propagandan den till de lokala genom så att anpassas eller nationella kontexterna, vilket antingen kan innebära att den motverkas eller understöds.

I korthet blir projektets slutsats i denna del att medielan-

mer dets utrikes- och säkerhetspolitik är förbunden med USA och NATO desto tenderar mediediskursen understödja den

mer att

amerikanska propagandaversionen kriget. Exempel detta är

om bland bilden Saddam Hussein Hitler överlag

annat att av som en ny är betydligt framträdande i de amerikanska medierna än i de

mer

europeiska. Vidare analyserna vid handen detta drag är

ger att mer framträdande i norska och tyska medier än i finska och svenska, när

jämför de europeiska medierna med varandra. Ytterligare

man en indikation bland flera ska nämnas här: FN uppmärksammas minst i de amerikanska medierna och mest i de finska och svenska, och det

är också i de två sistnämnda mediegrupperna idealiseringen

som av FN framträdande 8C Ottosen, under utgivning.

är mest Nohrstedt

Konvergensanalysen, alltså går jämföra de

som ut att om europeiska medierna över tid närmar sig den amerikanska

propagandabilden i sin skildring konflikten, visar bland annat att det är

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

de finska och svenska mediegrupperna är minst benägna

som att ge

uttryck eller för positiva attityder till president Bush och

utrymme den amerikanska polititiken initialt. Efter tid blir dock

en rapporteringen också i dessa "pro-amerikansk". Till detta ska

grupper mer också tilläggas analyserna flera indikationer både den

att ger att norska och den tyska kontexten innebär att medierna befinner sig i

korstryckssituation. Det förefaller kurders och shias en t.ex. som att lidande i krigets förlängning innebar särskilt stor vånda i mediediskurserna i dessa länder, eftersom det är i dessa medier publiken

som får den allra positiva skildringen införandet de flygför-

mest av av

budszoner självsvåldigt proklamerats och upprätthållits

som av USA, Storbritannien och Frankrike efter Iraks kapitulation. Vid denna tidpunkt är de norska och tyska medierna till och med

mer pro-amerikanska än de amerikanska. Bidragande är här också att de amerikanska medierna i denna fas nedtonar sin rapportering och vänder uppmärksamheten bland de ekonomiska proble-

mot annat

men hemmaplan ibid.. Sammanfattningsvis leder projektet till slutsatsen USA i

att

Gulfkriget verkligen tycks ha haft hegemonisk position

en som också innebar den propagandabild först utvecklades

att som av en konsultfirma uppdrag exilkuwaitier och sedan användes i den

amerikanska propagandan fick allt större genomslag i nyhetsflödet globalt. I vilken utsträckning denna position också längre sikt

innebär amerikansk dominans i det transnationella mediesystemet är svårare säga. En hel del talar för propandakriget i samband

att att med större internationella konflikter innebär mycket speciella dis-

kursiva förutsättningar för medier och journalister inte kan

som generaliseras till normala tillstånd då det råder större diskursiv

mer öppenhet. Detta innebär givetvis att de resultat det här

som projektet kan inte är än begränsat bidrag till forsk-

rapportera mer ett

ningen kulturimperialismen. Mycket annat är viktigt att studera

om i framtiden frågorna ska kunna definitiva Till

om mer svar. exem-

pel vilket meningsskapande är kopplat till den betydande

som amerikanska exporten krigs- och actionfilm. Eller vilken betydelse

av diskussionerna Internet och webben de vanliga massmedier-

innehåll, exempelvis i samband med internationella kriser och nas

konflikter, har för publikens meningsskapande och för opinions-

bildningen. Eller vad avsaknaden information i våra medier

av om hur i tredje världen det internationella mediesystemet får

man ser för konsekvenser för möjligheterna i vår kultur tillägna sig

att en

global utblick. mer

STIG ARNE NOHRSTEDT

Demokratin och opinionsbildningen i en globaliserad värld

I samband med de amerikanska bombningarna Hanoi julen 1972

av gjorde Olof Palme, Sveriges statsminister, i tal mycket

ett ett uppmärksammat och synnerligen kritiskt uttalande USA. Han

mot

liknade bombningarna med andra kända krigsförbrytelser bland

som

facisternas bombningar Guernica under Spanska inbördesannat av

kriget. När USA under Kosovokriget 1999 bombar civilbefolkningoch TV-stationer i Belgrad uttrycker Sveriges politiska ledare

en förståelse". Något har uppenbarligen förändrats i svensk utrikespolitik och jag hävdar det har göra med strukturella föränd-

att att ringar och därmed förutsättningar för driva nationellt

nya att en

självständig utrikespolitik i den Nya världsordningen. Det handlar

alltså, enligt min bedömning, inte det här skulle helt

om att vara en

situation, att Kosovo 1999 inte kan jämföras med Vietnam annan 1972. Naturligtvis är det två olika historiska situationer, det är

men inte detta förklarar skillnaden i det svenska agerandet den

som utan måste förklaras faktorer har göra med den

snarare av som att svenska politikens beroenderelationer till omvärlden.

Det är två saker skett och radikalt förändrat den

som som svens-

ka utrikespolitikens förutsättningar. För det första innebär det svenska EU-medlemskapet, det tydligt i samband med

som angavs ansökan medlemskap, Sverige offrar del den nationella

om att en av suveräniteten för i gengäld möjlighet påverka unionens

att att politik. Som medlem i EU är Sverige skyldigt underordna sig

att utvecklingen mot en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Det är alltså praktiskt otänkbart Sverige offentligt skulle kritisera

taget att NATO:s krigföring Balkan eftersom de ledande länderna inom EU samtidigt är medlemmar i det nordatlantiska försvarssamarbetet.

Möjligheterna till självständig svensk utrikespolitik har alltså

en urholkats. Politiken bestäms högre regional nivå, detta är

en men

inte enbart effekt EU-medlemskapet.

en av

För det andra är det nämligen inte bara till EU-nivån Sverige

som

har förlorat sitt utrikespolitiska initiativ. Den Nya världsordningens

centrala ekonomiska och militära styrkeförhållanden innebär det

att finns starkt egenintresse hos svenskt näringsliv och svenskt

ett t.ex. försvar upprätthålla goda relationer med USA. Att också den

att

svenska politiska lyhördheten ökar för vad är gångbart i

som Washington är knappast förvånande. På sätt för tankarna till

ett som

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

svensk anpasslighet under Andra världskriget hur intresse-

ser

politiken ersätter självständig politik med moralisk integritet.

Mediernas betydelse för hur utrikespolitiken utformas ska inte

överdrivas. När allt kommer omkring låter sig knappast regeringar ledas avhandlas ledar-och debattsidor och knappast

av det som heller det i nyheterna. Visserligen kan mediernas

av som rapporteras

uppmärksamhet framtvinga ställningstagande i vissa frågor,

ett men bur den politiska eliten förhåller sig, Vilken politisk linje väljer,

man baserar sig ändå andra informationer och bedömningar. Men

egna det finns påverkan medierna har de politiska beslutsfat-

en som

inte kan ignoreras. Nämligen medierna skapar den bild tarna som att

allmänna opinionen i vissa fall kan bli vägledande för poliav som tikernas ställningstaganden. När det gäller internationella konflikter blir denna form mediepåverkan särskilt intressant, eftersom det

av nästan uteslutande är mediernas prioriteringar kommer att

som avgöra vilka opinioner uppmärksammas. Medierna skapar en

som bild internationell eller global opinion, det är troligt att

av en men denna endast existerar mediekonstruktion. I den mån före-

som en

ställningen denna opinion blir politikens utgångspunkt kommer

om medierna indirekt gripa in i och påverka det faktiska skeendet

att jfr Gurevitch 1991.

Den världsopinion medierna sålunda konstruerar är

som

någonting artskilt från vad vanligtvis med begreppet

som avses

opinion. Enligt inom samhällsvetenskapen välkänd analys

en av

Jürgen Habermas bör skilja mellan opinion som grundar sig

man en

öppet och rationellt meningsutbyte mellan enskilda individer,

ett å den sidan, och, å den andra sidan, opinion påförs all-

ena en som mänheten ovanifrån egentlig diskussion mellan medborgarna.

utan Habermas detta olika slags offentligheter där den förra

talar om som betraktas autentisk form och den eller

som en senare som en mer mindre falsk eller acklamatorisk form offentlighet Habermas,

av 1984. Det finns omfattande diskussion hur hållbar Haber-

en om mas analys är jag inte ska in här. Mitt syfte är endast att

som använda hans distinktion för karaktärisera den medierna

att av konstruerade opinionen kring internationella konflikter

som ett

tydligt fall acklamatorisk offentlighet eller opinionsextremt av

bildningsprocess. De uppfattningar och åsikter kommer fram i

som den transnationella nyhetsförmedlingen och i de medierade debat-

kring internationella konflikter kommer i ännu större utterna sträckning än när det gäller nationella eller lokala frågor att domi-

de internationellt ledande politikerna. Det finns knappast neras av någon realism i föreställningen medierna skulle kunna utgöra

att en

STIG ARNE NOHRSTEDT

global offentlighetssfär det slag Habermas autentisk,

av som ser som

eftersom det finns föga för medborgaropinion

utrymme att en underifrån skulle kunna genomslag i denna jfr Tomlinson 1994.

Däremot har politiker USAzs president och andra

som stormaktsledare självklar plats i denna transnationella offentlighet

upprättas det transnationella nyhets-och opinionsutbytet. som av Även också andra opinioner kommer till tals har de

om ett betydligt sämre utgångsläge, eftersom deras möjligheter påverka den in-

att ternationella konfliktens utveckling bedöms mindre, varför de

vara tillmäts mindre intresse och får mindre uppmärksamhet i medierna.

På detta sätt blir journalistiken faktor i själva verket bidrar

en som till att reproducera de internationella maktförhållandena. I den mån

som medborgarna tillfrågas om sin åsikt i frågan, t.ex. vid opinionsmätningar, är det denna supermaktsdominerade bild världs-

av opinionen, de i de flesta fall utgår från, och det närmast

som vore

anmärkningsvärt de förmådde inta helt självständig hållning.

om en Ur opinionsbildningssynpunkt medverkar alltså medierna

till en

i mycket liknar ett självspelande piano där musiken har process som skrivits de internationellt ledande makthavarna. Både politiska

ledare och allmänheten bibringas självförståelse,

en en syn

Sveriges betydelse internationellt marginell. Som

som ytterst exem-

pel kan nämnas analys Dagens Nyheters rapportering kriget

en av om i Bosnien där det framgår denna riksledande tidning framställer

att

riksdagsdebatten i början augusti 1995 kring den svenska

ställning och uppgifter under NATO:s ledning

truppens som ett

oväsentligt käbbel i fråga i praktiken redan är avgjord. EU:s

en som H6ge representant, dvs. Carl Bildt vid denna tid dessutom fort-

farande moderat partiledare får bland uttala sig och uttryck-

- annat

sin häpnad över oenigheten i svenska riksdagen och frågan

er att hur helst avgörs den internationella nivån. I DN behandlas

som denna fråga, rör fundamentala aspekter i den svenska utrikes-

som och säkerhetspolitiken, sätt inte inbjuder till öppen

ett som en

politisk diskussion Berglez 1999.

Det är sannolikt mediebild beskriver den svenska de-

att en som mokratins debatter och beslut betydelselösa dels minskar in-

som

för politiken, dels bidrar till den svenska utrikespolitiken tresset att

till framför allt den amerikanska politiska linjen anpassas genom

mediernas selektiva fokusering och prioritering hur tongång-

går i Washington framstår denna det Världsarna som som opinion önskar och kräver. Mot den bakgrunden är det naturligt

att också det svenska politiska etablissemanget ansluter sig till

samma

politiska linje. Endast aktivt efterfrågar alla de opinioner

om man

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

och röster inte blir hörda i medierna, i tredje världen, finns

som t.ex.

det anledning förvänta sig självständig svensk utrikespoli-

att en mer tik. För detta krävs alltså verkligt global offentlighet där medbor-

har tillgång till brett spektrum perspektiv och

garna ett av

de internationella händelserna. Är det lokaler den

synvinklar som

kurdiska pizzerian krävs för att sådan globalisering av vår

som en

offentlighet ska bli verklighet

Noter

1Projektet har bl.a. erhållit forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond och Nordiska samarbetsnämnden för samhällsvetenskaplig forskning.

STIG ARNE NOHRSTEDT

Referenser

Alexander, L. utgivning Voicing the Gulf: The Voice of

under

America Constructs the Gulf War, i Nohrstedt, A. 8COttosen, R. red. journalism and the New World Order. War, National

Gulf

News Discourses and Globalization. Nordicom Bennet, W. Lance 85 Paletz, David eds. 1994 Taken By Storm: The Media, Public Opinion, and US Foreign Policy in the War.

Gulf

Chicago, Ill: The University of Chicago Press

Berglez, P. 1999 Bilder FN NATO. Örebro: Studier i kom-

av och

munikation och medier, 15, Orebro universitet

nr Carlsson, U. 1998 Frågan internationell informationsord-

om en ny ning. Göteborg: Institutionen för journalistisk och masskommunikation, Göteborgs universitet Cohen, Akiba A., Mark R. Levy, Itzhak Roeh 8CMichael Gurevitch 1996 Global Newsrooms, Local Audiences. A Study the Eurovision News Exchange. London: John Libbey 85 Company Ltd. De Bens, E., Kelly, M. 8CBakke, M. 1992 Television Content: Dallasification of Cultures i Siune, K. 8CTruetzschler, W. eds. Dynamics Media Politics. London: Sage Ekecrantz, 1998 Modernitet, globalisering och medier", Sociolo-

gis/e Forskning, nr 3-4

Golding, Peter 8CPhil Harris 1997 Introduction, i Peter Golding. 8CPhil Harris, eds., Beyond Cultural Imperialism. Globalization, communication å international order. London: Sage

new Gurevitch, M., Levy, M.R. 8C Roeh, 1991 The Global Newsroom:

and diversities in the globalization of television news, convergences

i Dahlgren, P. 8C Sparks, C. eds. Communication and Citizenship.

journalism and the Public Sphere. London: Routledge Hamelink, C. 1997 MacBride with Hindsight, i Peter Golding. 85 Phil Harris, eds., Beyond Cultural Imperialism. Globalization, communication G international order. London: Sage

new Hannerz, U. 1992 Cultural Complexity. New York: Columbia

University Press

Hannerz, U. 1996 Transnational Connections. Culture, People, Places.

London: Routledge

Herman, E.S. 85 McChesnay, RW. 1997 The Global Media. London: Cassell

DEMOKRATIN OCH GLOBALISERINGEN

Hjarvard, 1995 Internationale TV-nyheter Akademisk Forlag

1995 Kaitatzi—Whitlock, 1997 The Privatizing of Conditional Access Control in the European Union, Communicatons G Strategies,

nr 25, 1st quarter Kellner. D. 1992 The Persian War. Boulder, Col.: Westview

Gulf

Press Many Voices One World 1980 International Commission for the Study of Communications Problems. London: Kogan Page Mazzoleni, G. 8: Palmer, M. 1992 The Building of Media Empires, i Siune, K. 8: Truetzschler, W. red. Dynamics Media Politics. London: Sage Nohrstedt, S.A. 8COttosen, R. utgivning Summary and

under

Conclusion: Globalization and the Gulf Conflict 1990-98: Challenges for War Journalism in the New World Order, i Nohrstedt, S.A. 8C Ottosen, R. red. journalism and tbe New World Order. War, National News Discourses and Globalization.

Gulf

Nordicom Oliveira, O.S. 1993 "Brazilian Soaps Outshine Hollywood: Cultural Imperialism Fading Out, i Nordenstren, K. 8CSchiller, H.I. red. Beyond National Sovereignty: International Communication in the 19905. Norwood, NJ.: Ablex Robertson, Roland 1992 Globalization. Social Theory and Global Culture. London: Sage SIPRI 1996 SIPRI Yearbook 1996. Armaments and Disarmarment and International Security. Oxford: Oxford University Press Siune, K. 8CHultén, O. 1998 "Does Public Broadcasting Have

a Future, i McQuail, D. 8: Siune, K. eds. Media Policy. Conver-

Concentration ê Commerce. London: Sage gence, Srebreny-Mohammadi, al. 1997 Editors introduction Media in

et -

global context", i Srebreny-Mohammadi, A., Winseck, D.,

McKenna, 8: Boyd-Barrett, O. red. Media in Global Context. A Reader. London: Arnold Statistical Yearbook ‘99. Council of Europe: European Audiovisual

Observatory, 1999

EU,

medborgarkultur och

mediernas demokratiska

uppgfit

Peter Dahlgren

Demokratin ideal de flesta i världen i dag kan ansluta sig

är ett som till, innebörden begreppet ofta kan omtvistad. I

även om av vara likhet med alla ideal finns det alltid diskrepanser till verkligheten oavsett hur definierar den brittiska poli-

man demokrati men som tiska filosofen John Dunn 1993 säger, även demokrati är något

aldrig kan uppnå fullt är det samtidigt något aldrig får sluta

sträva efter. För demokratins skull får inte heller upphöra med

att diskutera dess brister. För något kan betrakta

att som som en demokrati ska kunna fungera finns det självfallet många olika villkor

måste uppfyllas. Inom de flesta västerländska nationalstater i som dag, inklusive Sverige, finns det röster del dessa

som menar att en av

villkor har blivit problematiska. En del de förutsättningar de

av som demokratiska har byggt under efterkrigstiden håller

systemen att förändras och många samhället generellt och i

anser att synnerhet demokratin befinner sig i period omdaning. I Sverige har

en av kanske tenderat demokrati för givet de decennierna,

att ta senaste

börjar inse den kräver vår uppmärksamhet Hvitmen att se t.ex. felt och Karvonen 1999. Historiskt finns det inga garantier för

sett

demokratibygget, bara bättre eller sämre förutsättningar. Vi bör

därför inte inbilla demokrati kommer till stånd bara för

oss att att

reglementen och retoriken med god vilja framhåller begreppet.

Att har byggt inom Europa Överstatlig struktur, den

man upp en Europeiska unionen, EU, ska fungera demokratiskt sätt,

som ett gör inte situationen enklare. Den demokratiska utmaningen blir alltså ännu större när den ska avnationaliseras och globaliseras

t.ex. Amnå 1999a, 1999b. Sveriges inträde i EU 1995 utgör den

omfattande och komplexa utmaningen demokratin under mest av andra halvan 1900-talet. Hur från föreställning

av man tar steget en

EU, MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIH

demokrati har formats nationalstaten under århundradeom som av

till demokrati ska fungera inom ett politiskt-administra-

na en som tivt konturer ligger helt utanför den nationella erfaren-

system vars heten är inte någonting har fullt Min utgångspremiss är

grepp om.

eftersom befinner inom EU och EU gör anspråk att te att oss sig demokratisk konstruktion, är det angeläget demokrati

som en att

normativ princip inte släpps eller försvagas, utan utnyttjas

som en och utvecklas så mycket möjligt. Vi måste ständigt försöka höja

som oddsen för demokratins framgång. Vi kanske slutligen kommer

fram till EU är omöjligt från demokratiperspektiv. I så

att sett ett fall kan fundera utträde, enligt min uppfattning är det än

men så länge för tidigt dra sådan slutsats. Att bygga

att en upp fungerande demokratiska strukturer, och rutiner i

processer ett nytt sammanhang lång tid och befinner fortfarande i starten

tar oss av

Våra ansträngningar inom EU.

I detta kapitel jag Sveriges EU-medlemskap utifrån de-

tar upp mokratins horisonter. Demokrati prismatiskt begrepp; be-

är ett

belyser olika saker beroende hur vinklar det. Min vingreppet kel betonar vikten medborgarkultur för EU:s demokratiska

av en karaktär mediernas roll i detta. När medierna

samt resonerar om och demokrati framhåller Vanligtvis betydelsen information för

den demokratiska offentligheten. Medborgarna måste ha tillgång till

såväl viktiga och korrekta fakta idéer och debatt aktuella

som om händelser. Detta stämmer, det är centralt. Men det är inte tillräckligt; utöver det dagliga informationsflödet krävs också det jag kallar

för medborgarkultur, något har förankring i människors

en som en sedvanor, deras tänka och i vardagen, något be-

sätt att agera vars skaffenhet är långvarigt och kan utgöra kulturellt

mer som ett sorts förråd relativa stabila demokratiska i samhället.

av resurser

Medborgarkulturen är något bästa växer fram hos

som i fall

allmänheten och den gör så i samspel med medierna och deras journalistiska uppgifter. Medierna kan inte hand skapa med-

egen en borgarkultur andra samhällsfaktorer bidrar också till hur allmän-

heten förhåller sig till demokratin jag skulle framhålla att i

- men det medialiserade senmoderna samhället får medierna alltmer

en framträdande roll inom de flesta sfärerna, inte minst i det politiska

livet Björnsson och Luthersson 1997; Castells 1999; Thompson 1995. Man kan säga i dagsläget är det inte bara så medierna

att att bevakar det politiska livet, del det politiska livet

utan att en stor av

äger i mediernas symboliska Dvs. mycket av politiken

rum rum. händelser, uttalande existerar enbart i relation till medierna och är

— direkt skapade för mediebevakning. Denna tendens i sig är inte helt

PETER DAHLGREN

oproblematisk, vissa har kanske överskattat dess omfattning

men

1983 hävda politiken har reducerats till

Baudrillard genom att att

enbart bli mediespektakel. Utan att ta till sådana överdrifter att ett kan ändå konstatera mediernas innehåll och framställnings-

att

former spelar viktig roll för upprätthålla och prägla medbor-

en att

garkulturen.

Utöver att uppfylla de klassiska journalistiska dygderna vad gäller information måste medierna alltså även främja medborgar-

en kultur. I ett internationellt perspektiv har medierna i Sverige lyckats ganska bra med detta, de i nuvarande läge har blivit allt

även om mer kritiserade. Frågan är det blir möjligt sikt bygga

om att - - upp

någon modest motsvarighet till den nationella medborgarkulturen

europeisk nivå. Detta kan inte förhand, vad jag ska

veta men göra här är att specificera de viktiga dimensionerna i den nationella

medborgarkulturen särskilt medborgarnas identitet och förtyd-

- liga vilken roll medierna har för denna kultur nationell och internationell nivå. Därefter jag några tendenser i det senmoder-

tar upp

samhället inverkar medborgarkulturen och jag avslutar na som med mediernas villkor och möjligheter att främ-

ett resonemang om

demokratisk medborgarkultur inom EU.

Mitt syfte är alltså förtydliga vilken utmaning medierna står

att inför, i kampen förstärka EU:s demokratiska karaktär: hur blir

att

det när har förflyttat till den europeiska nivån Självfallet

nu oss är kampen för demokrati inte enbart mediernas den angår

ansvar -

alla det är detta jag lyfter fram här. I konkreta termer är oss - men grundfrågan hur de svenska medierna kan bidra till att skapa

medborgarkultur inom den europeiska offentliga sfären. Jag är inte

själv journalist och gör inte anspråk att säga hur medierna konkret ska sköta sitt jobb. Däremot hoppas jag kunna precisera några fundamentala villkor vad gäller medierna för demokratin inom EU.

Medlemskapets ambivalens

Tre glimtar från den svenska mediala offentligheten:

1 Under våren 1998 stod Sverige inför mycket viktig fråga:

en att ratificera det Amsterdamfördraget eller inte. I Danmark, Irland

nya och Portugal hade bestämt sig för folkomrösta detta

man att om fördrag, utgör grundlag för EU. Det omfattande

som en ny

Amsterdamfördraget medför viktiga förändringar bl.a. i sysselsättningskapitalet, öppenhetsåtaganden, jämställdhetsambitioner och

miljörnål. Fördraget utgör federativt system,

ett steg mot ett mer

EU, MEDBOFIGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT

samtidigt det främjar demokratin inom EU bl.a. ökad

som genom öppenhet och förstärkt roll för Europaparlamentet visavi EU-

en Kommissionen. Detta fördrag är komplext, det resultat

är ett av

politiska förhandlingar och kompromisser och sådan karaktär

är av

det tillfredsställer många del punkter säkert inte alla att en men

samtliga punkter. I Sverige bestämde regeringsnivå

man att

inte hålla någon folkomröstning eftersom ansåg att fördraget

man trots allt inte ändrade maktbalansen mellan EU och medlemsländerna.

I medierna information och debatten kring detta viktiga

var om

minimal. Några stickprov viss bild: Sverige skrev steg ger en avtalet den 29 april. Under hela april hade Aktuellts kvällssändning kl. 21.00 totalt två inslag Amsterdamfördraget. Det visades den

om ena 28 april, ett inslag nio minuter, inklusive fyra minuter lång

en intervju med utrikesministern Hjelm-Wallén. Det andra inslaget visades dagen därpå och två minuter långt. TV4:s Nyheter hade

var under perioden 980201 till 980429 inslag, detta den 29 april.

ett Aftonbladet hade 7 artiklar under period. Det betydligt

samma var bättre ställt med Svenska Dagbladet ägnade 40 artiklar

som

Amsterdamfördraget under perioden 980101 till 980429,

men profilen dess läsarkrets är knappast representativ för den svenska allmänheten.

2 Ett år under våren 1999 det dags för EU-val och inför

senare, var

valet något pessimistiska vad gäller valdeltagande:

var prognoserna Sifo spådde att det skulle bli drygt 58 medan Temo endast

procent, förväntade deltagande mellan 52 och 57 Som bekant

ett procent.

blev Valdeltagandet 38,3 Sverige kan kanske trösta sig

procent. en aning med tanke knappast värst i detta avseende. I vårt

att var

grannland Finland, i Sverige ibland kan uppfatta betyd-

som som

ligt EU-entusiastiskt, låg Valdeltagandet medan

mer 30,1 procent, i det motsträviga Storbritannien det 23,0. Det kosmopolitiska

var Holland visade endast 29,9 procents deltagande medan dennes

Belgien, där EU har sitt högkvarter, presterade

granne 90,0 procent. Bland de stora EU länderna ledde Italien Valdeltagandet med 70,8

Spanien följde med 64,3 Frankrike 47,0 procent, procent, procent och Tyskland 45,2 Spridningen alltså och även i de

procent. var stor äldre medlemsländerna deltagandet i inget jubla

var stort sett att över. Valdeltagandet är givetvis enbart indikation hälsotill-

en ståndet i demokrati, det mäste betraktas central

en men som en

sådan. I Sverige blev det naturligtvis mycket diskussion det låga

Valdeltagandet, sveket bland väljarna, politikerna inte

om om som

PETER DAHLGREN

drev engagerande debatt kring de frågorna och

en mer stora om medierna inte gjorde för att informera och entusiasmera

som mer väljarna. En analys de svenska medierna inför EU-valet finns i

Johansson 1999.

3 I dag tycks svenskarna mycket missnöjda med EU. På frågan

vara

det landet har fått EU-medlemskapet ligger

om egna nytta av Sverige lägst Lindahl 1999; endast 27 procent väljarna

av svarar Näst lägst siffror visas för Storbritannien med 37 procent, tätt följt

Finland och Tyskland med 39 procent. På övre delen skalan av av finns de nöjda: Irland toppar med 85 procent, Grekland med 76 och Danmark 70. I Sverige har utvecklingen väljarnas åsikter

av om EU lett till att 40 i huvudsak är för EU-medlemskap och

ca procent

40 i huvudsak är Cirka 20 har ingen ca procent som emot. procent bestämd åsikt i frågan.

Dessa tre glimtar visar bild ett Sverige stämmer för

en av som många andra EU-länder i varierande utsträckning ännu inte

som har lyckats integrera EU med sitt existerande politiska liv. EU-händelser och -beslut överskrider de nationella sammanhangen den

men nationella politiken fungerar oundviklig instans för EU-frå-

som en

inom Sverige och Varje medlemsland. De nationella partierna i

gor

den svenska riksdagen positionerar sig vis å Vis EU-frågor samtidigt

de måste i andra politiska konstellationer i EU-parlasom agera

All-EU politiska partier, politiker och valkampanjer finns

mentet. inte, politiken ska alltså via de nuvarande nationella systemen. EU kan inte framstå politisk enhet är direkt ansvarig

som en som

medborgarna sätt nationalstaten. mot samma som

Medierna förstärker denna struktur att låta nationalpoli-

genom

tikerna bestämma EU-dagordningen. Det saknas tillräckligt

en ut-

vecklad infrastruktur för opinionsbildning och opinionsförmedling

inom alla nationalstaterna för EU-frågor. Nationalstaternas offentlighet bygger nationella medier, nationell identitet och lingvistisk gemenskap och därmed har etniska minoriteter ofta haft

svårt att

hävda sig och sig i nationalstatens politiska liv. Kunskapen

engagera

hur EU fungerar brister hos många politiker, journalister och

om allmänheten. Man har knappast hunnit etablera några journalistiska traditioner för att bygga rapporteringen EU ett sätt

upp om som appelerar till allmänheten både medborgare nationalstat

som av en och EU. I många människors ögon finns det demokratiskt

av ett

underskott inom EU, legitimitetsproblem. Än så länge upplevs

ett EU de flesta fjärran från människors vardag och otillgängligt

av som

EU, MEDBORGARKULTUH OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT

för politiska initiativ från vanliga medborgare. EU uppfattas

många eliternas maktspel, präglat byråkrati, formalism och

som av

även korruption.

Mycket den kritiska reaktionen i Sverige efter EU-valet över

av bristande bland politikerna, medierna och medborgarna

engagemang

är säkert befogad, samtidigt kan också ställa frågan

men man om

inte förväntningarna är orimliga. Kan verkligen inom natio-

man en nalstat förhållandevis så kort tid förankra ett fungerande överstatligt och transnationellt ska fungera enligt demokra-

system som tiska och procedurer Särskilt kan konstatera

normer som att

Sverige och de övriga medlemsstaterna samhälle och

som som demokrati redan befinner sig tid omdaning

i en av

Den stora framtidsbilden är oklar. Vi kan inte säga Europa

om förmår förändras till demokratiskt med fungerande

att ett system representation, och förmår att fördjupa den faktiska demokratin. Det är många variabler ska samverka framgångsrikt sätt

som ett för att detta ska bli För vår del kan emellertid konstatera att

av.

villkor för denna utveckling är brett i det ett ett engagemang em-

bryoniska europeiska statsskicket, tillsammans med betydande

förskjutning lojalitet den europeiska nivån. Framväxten

av mot av

europeisk allmänhet och europeiska medborgare de

en ur nuvarande förhållandena handlar långsiktig utveckling mot

om en en medborgarkultur EU-nivå. Hur kan nå dit

man

Medborgarkulturens villkor

Demokratin bottnar i folkstyre och folket demos består i detta

- —

sammanhang medborgarna. I Demokratirådets

av senaste rapport

Petersson m.fl. 1998 författarna medborgarskap förut-

menar att sätter formell statstillhörighet och det också rad rättig-

att ger en heter det ställer vissa krav samhällsmedlemmarna. De

samt att

definierar medborgarstyre "som förening effektivt deltagande,

en av

politisk jämlikhet, makt över dagordningen, upplyst förståelse och

tolerans 144. Dessa definitioner och kategorier utgör det

normativa fundamentet till ett fruktbart sätt analytiskt närma sig

att demokrati. Om vi två tillbaka och reflekterar över hur

tar steg man uppnår dessa kriterier dvs. vilka de många villkoren måste

- som uppfyllas för sådan situation ska förverkligas är föreslår jag

att en -

enkel schematisk Å sidan har vi vad att gör en indelning. ena jag skulle kalla för de strukturella villkoren. Här finns allt det fundamentala kring statsskicket, de viktiga juridiska de centrala

ramarna,

PETER DAHLGREN

och deras Å civila och politiska institutionerna sätt att fungera. andra sidan har de kulturella villkoren, de aspekter och processer

ligger till grund för vital medborgarkultur. Jag använder

som en

alltså begreppet kultur antropologisk bemärkelse: medborgar-

i en

kultur handlar föreställningsvärldar, värderingar och levnadssätt.

om Vi är förmodligen tänka demokrati i strukturella mest vana att

demokrati kräver också förankring i medborgerliga

termer, men en dygder och vardaglig praktik cf. Preston 1997; Islin och Wood 1999. De strukturella och kulturella villkoren samspelar med varandra och står i ömsesidigt beroende. De strukturella aspekterna kan inverka de kulturella. Samtidigt är strukturerna beroende av de kulturella villkoren är uppfyllda, människor tänker och att att överensstämmer med demokratins behov. Annars agerar sätt som blir demokratin endast formalistiskt skal. I Sverige har ett tomt,

medborgarnas praktik och värderingar tagits under

teman om upp 1990-talet i diskussionerna kring begreppet civilsamhället Trägårdh 1995; Amnå 1999c där just har hävdat vikten demoman av kratins förankring i människors vardag. Människor kan i sina många olika aktiviteter i samhällslivet "träna upp" och utöva meden sorts

borgarkompetens och bidra till medborgaranda i samhället. Jag

en vill poängtera den medborgerligt socialt kapital att sortens som växer fram i det civila samhällets sammanhang utgör viktig del en av

medborgarkulturen, medborgarkulturen i min bemärkelse

men att syftar till något större, innefattar människors relation till såväl som det politiska det civila samhället. Vidare är medborgarkulturen som något även tillhör och kännetecknas den mediala offentligsom av heten, inte enbart medborgarnas vardag. Något skissartat omfattar

medborgarkulturen följande dimensioner:

Relevanta kunskaper och kompetenser. Människor måste ha till- 0

gång till tillförlitliga verklighetsgestaltningar, analyser, debatter,

och de måste kunna tillgodogöra sig dessa. I diskussioner osv. offentligheten säger det behövs information och det är om att riktigt. Men den goda demokratin kräver också att medborgarna kan till sig informationen och använda den för utveckla sina ta att kunskaper och sin förståelse världen så de kan reflektera av att över sin situation. Vidare behöver medborgarna kommuniegen kativt kunna delta i det offentliga livet. Dessa har varit teman diskussionsföremål så länge demokratin har funnits. Vilken kun-

skaps- och bildningsnivå hur andel medborgarna

samt stor av bör kunna uppfylla dessa nivåer kommer att förbli omtvissom tade. Självklart förväntar sig inte den stora majoriteten man att av

EU, MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT

medborgarna ska kunna expertkunskaper eller de kan

prestera att

hålla offentliga tal, frågor deras kunskapsnivåer och

men om

analys- och kommunikationsförmåga är ständigt relevanta frågor

för demokratins vitalitet. Och i vårt alltmer heterogena samhälle

uppstår även frågan vilka kunskaper relevanta.

om som är mest Nyligen har Petersson m.fl. 1998 slagit larm för i deras att

uppfattning håller inte kunskapsnivån hos medborgarna måttet.

Lojalitet till demokratiska värderingar och procedurer. Utan dyg-

der tolerans och vilja ansluta sig till demokratiska prinsom att ciper och spelregler i vardagen kommer inte demokratin som

system att fungera. Samtidigt ska inte underskatta komplexioch tvetydigheter kan uppstå. Bara för vanligt

teten som att ta ett exempel: invandrare icke-europeisk härkomst kan ibland av komma i kläm när något i deras tradition vad gäller kvinnans roll och rättigheter står i konflikt med europeiska traditioner. Att avgöra vilket tillvägagångssätt bäst speglar demokratiska som värderingar i sådana situationer är inte alltid självklart. Däremot råder det ingen oklarhet kring vikten ständigt hålla möjligav att heterna till diskussion öppna. Demokratiska värderingar och procedurer måste ständigt prövas och omtolkas inför situanya tioner och mediernas betydelse för denna uppgift kan knappast överskattas.

Praktik, rutin, tradition. Det är viktigt demokratin blir föratt

kroppsligad i konkreta, återkommande handlingar i vardagen jfr

civilsamhället, ovan, hur håller möte, hur t.ex. man ett man hanterar debatt och kommer fram till beslut. Samtidigt behövs en

det större, integrerande kollektiva handlingar med symboliska

laddningar aktivt förenar människor till - som ett gemensamt

demokratiskt ideal. Valkampanjer och valdeltagande är exempel

detta, det finns många handlingar med rimen sorters även —

tuella inslag t.ex. partikongresser och -nomineringar samt in-

stallationsceremonier kan befrämja och befästa demo-

- som kratin ideal. Över tid traditioner fram, minnesförsom växer ett råd erfarenheter sätter i större sammanhang. av som nuet ett Traditioner förmedlar kollektiv uppfattning handlingar en om

och deras betydelse i perspektiv inbegriper det omedel-

ett som bara konkreta i någonting större. Svårigheten demokratin att att fungera i frånvaron sådana traditioner exemplifieras av av erfarenheterna från de forna kommuniststaterna under det gångna decenniet.

PETER DAHLGREN

Människors identitet medborgare. Detta har göra med 0 som att

människors subjektiva uppfattning sig själv medlem och

om som

potentiell deltagare i politiskt samfund. Denna dimension är

ett

kanske den mest svårfångade aspekten av medborgarkulturen

eftersom sådan självförståelse oftast fungerar omedveten

en en nivå. Man kan likna denna dimension med lins:

en man ser verkligheten linsen, själva linsen är oftast svår

genom men att se.

Jag utvecklar denna dimension nedan.

mera

Dessa fyra dimensioner ska kretslopp, inte lista

ses som ett en av

punkter. De olika dimensionerna samspelar med varandra separata och förstärker varandra. Återigen: mediernas betydelse är här

mycket De kan främja respektive motarbeta medborgarkultu-

stor.

vad gäller alla dessa dimensioner. Det är naturligtvis många ren

samhälleliga faktorer kan inverka, hur utbildningssystem

som t.ex. fungerar, tillgång till för volontärverksamheter och det rå-

resurser

dande politiska klimatet, mediernas bidrag till medborgarkul-

men

är central Dahlgren och Höijer 1997. I de västerturen se t.ex. ländska demokratierna i dag finns det del bekymmer

en över me-

diernas utveckling och deras agerande inom för det politiska

ramen livet. Det skrivs mycket "infotainment och utarmning

om om en av den seriösa journalistiken Fallows 1997; Franklin 1997. Visst

mer finns det fog för kritisk reflektion över mediernas bidrag till demo-

kratin. Vi kan betrakta detta bekymmer inte minst över

som oro mediernas inverkan medborgarkulturen, över vilka kun-

en oro skaper medierna förmedlar, vilka värderingar de främjar vad gäller

demokratin, vilka traditioner de uppmärksammar, och inte minst,

vilken medborgaridentitet medierna inbjuder till

sorts som genom

tilltala publiken.

sitt sätt att

En levande medborgarkultur kräver kunskap och

engagemang från betydande del allmänheten, den förutsätter folk dis-

en av att

kuterar aktuella frågor med varandra, de tillsammans och

att agerar

de sig själva medborgare. Medierna har till uppgift

att ser som att stimulera medborgarna till diskussion, samt även att ibland

pro-

sätt kan fruktbara samtal och debatt. Krivocera ett som gynna terierna för levande offentlig sfär och demokrati inkluderar alltså

en inte enbart mångfaldigt medieutbud, även resonerande

ett utan en allmänhet. En medborgarkultur främjar demokratin just att

genom den formar demokratins resonerande aktörer. Denna demo-

syn kratin samtalsdemokratin Forstorp och Linell 1998; Benhabib

1996 förutsätter medborgarna ingår i mediepubliken, att de

att men

EU, MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT

inte nöjer sig med denna roll, de även och tillutan att pratar agerar

sammans.

Frågan möjligheterna till medborgarkultur med EU

om en som horisont är mycket komplicerad. Alla fyra dimensionerna är relevan-

jag vill framförallt uppmärksamma medborgaridentitet,

ta, men eftersom det är denna dimension den är den svåraste - trots att att sikt kommer avgörande för EU:s grepp om - som att vara mest demokratiska utveckling.

Medborgare som nationalstatens

medlemmar

Vanligtvis associerar medborgarskap med statstillhörighet

och en uppsättning juridiska rättigheter och plikter. Detta är den strukturella aspekten medborgarskap. Den har också kulturell sida, av en under de åren utvecklat inom Växande teoretisk som man senaste en litteratur Mouffe 1992, 1993, Clarke 1996. Man det är menar att angeläget för demokratin människor faktiskt kan betrakta sig att

själva medborgare, de sig själva individer

som att ser som som tillhör demokratiskt samhälle och de kan delta i dess utveckett att

ling. Så långt är resonemanget ganska självklart. Mycket denna

av litteraturen använder sig aktuella identitetsteorier betonar av som

människors pluralistiska jag, har mycket

ett resonemang som gemed den traditionella rollteorin. I det moderna mensamt mer samhället ingår människor alltså i allt fler olika sammanhang, där de

intar olika roller/ identiteter, med olika kunskapsområden, olika krav, olika lojaliteter. Dessa identiteter kan ibland stå i t.o.m. konflikt med varandra: kan identitet miljöt.ex. en persons som

kämpe kollidera med yrkesidentiteten företaget han eller hon

om arbetar miljöskadligt sätt. Några identiteter är agerar ett mer centrala i vårt psyke och andra är perifera; vissa är fråga mer mer en kulturarv, andra, de utvecklar fritiden om som t.ex. som genom

livsstilskonsumtion, är ett uttryck för tillval Fornäs 1995;

mer Slater 1997; Miles 1998.

Poängen är att medborgare, från demokratins perspektiv,

sett måste utgöra central identitet bland människors mångfald en av identiteter. Om demokratin ska frodas måste medborgarskap också utvecklas och betraktas del individens mångsi- — som - en av

diga identitet, någonting integreras med hennes subjektivitet

som och psykologi Alejandro 1993. Gellner 1994 använder metaforen modulmänniskof. Detta kan låta något motbjudande - man

PETER DAHLGREN

associerar till roboten Gellner att den moderna

osv. - men menar människan medborgare i demokrati har mängd identi-

som en en

någon dessa nödvändigtvis är totala eller utesluter teter utan att av de andra. Människor kan uppleva de ingår i civila eller politiska

att samfund i närsamhället grannskapet, inom kommunen eller regio-

och/ eller nivån nationalstaten, medborgaridentiteten nen, av men behöver inte bara spegling formella politiska strukturer. I

vara en av dagens Sverige finns det bl.a. de traditionella folkrörelserna, olika

intresseorganisationer och rörelser olika slag kan främja

nyare av känslor medborgarkollektivitet. Hos individ kan sådana tillhö-

av en

righetskänslor bygga flera sammanslutningar eller sammanhang

civil eller politisk relevans. Man kan inbegripen i nätverk av vara av relationer och gemenskaper kan samexistera inom per-

som samma

partimedlem, intresseförespråkare, fredsaktivist och fe-

son - t.ex. minist. Vi kan vara medborgare olika sätt och utöva demokratin vårt handlande och deltagandet många olika vis -fast

genom olika identiteter medborgare måste ha "ett hem. De måste

som vara förankrade inom för någon samhällelig gruppering och/ eller

ramen någon politisk enhet; de kan inte bara produkt tanke-

vara en av världen.

Hittills är det onekligen så det övervägande starkaste sätt

att vilket människor är medborgare är i relation till nationalstaten.

Demokratin i västvärlden har för det vuxit fram i samband

mesta med framväxten nationalstaten. Även i dag pluralise-

av om ser en

ring medborgaridentiteter måste vi komma ihåg att det natio-

av var nalstatens konstruktion formade mycket vår uppfattning

som av av demokratin och allt utgör de dominanta uppfattningarna

som trots

vad medborgarskap går på. Medborgare identitet blev

av ut som en starkt knuten till känslor nationalism. Det är här svårigheten och

av utmaningen ligger vad gäller EU: kunna sära det handlar

att som

känslor för det nationella och det angår demokrati och dess om som principer. De blir sammanflätade i nationalstatens medborgarskap,

i EU-sammanhanget är det viktigt utveckla

men att en syn medborgarskap inte uteslutande tillhör det nationella. Detta

som blir givetvis inte lätt, med tanke de historiska betingelserna.

Begreppet den föreställda gemenskapen 1993 har

Anderson

under de åren stimulerat reflektion kring nationalstatens

senaste framväxt och karaktär. Hur miljontals människor personligen

som aldrig har träffat varandra med åren kan komma att uppleva sam-

en hörighet med varandra vi-känsla" och identifiera sig med

- en - en och nationalstat något länge för givet,

samma var man tog men sistone har inte minst betonat mediernas roll för detta.

man

EU, MEDBOHGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT

De sociala och kulturella band utgör den kollektiva identisom teten att tillhöra nation har vuxit fram dels en genom gynnsamma

omständigheter geografi, etniska sammansättningar, osv., dels

gemedvetna policyåtgärder många olika nivåer. I den nom europeiska historien hur även våld ibland har använts för ser man att sammansvetsa nationell kultur och kväva separatistiska en gemensam strömningar i situationer där stat och nation inte perfekt sammanfaller t.ex. Spanien och Storbritannien. En nation utgör en komplex och abstrakt gemenskap. Historiskt har det visat sig sett bildandet nation är fylld med motsättningar att av en en process James 1996 och den gemenskap uppstår är inte bara som en produkt naturligt" umgänge, även resultat långsiktiga av utan ett av

strategier.

Medier har varit självklart instrument i uppbyggnaden ett av nationell kultur; även innan tryckpressen utvecklades hur det ser man skrivna språket, oftast kyrkan, tjänade fundament till genom som en nationell kultur och nationsomfattande värdegemenskap, åtminsto-

ne en miniminivå. Medier användes för samtala med av stater att och inbegripa sina medborgare i samhället; i den demokratiska traditionen har detta varit viktigt led i förevisa maktens legitiett att mitet. Orvar Löfgren 1990 skriver hur det under 1700- och om 1800-talen bedrevs medveten politik för nationalisera kultuen att ren: ett språk, ett flagga, svenska sånger och litterära traditioarv, en också Ehn, Frykman och Löfgren 1993. Dåtidens medier ner se användes medvetet för bygga nation med att upp en gemensamma referensramar och värderingar. Läskunnighet i samband med fram-

växten bl.a. dagspress och familjetidningar blev viktigt led i

av ett

detta projekt, även bilder spelade roll. I familjetidningar

men en stor och också vykort fanns det rikligt med svenska fostersenare ländska bilder med pittoreska åker, vattenfall, fjäll, kyrkovyer av ruiner, den faluröda med vita knutar, I och med lansestugan osv. ring radion 20-talet och TV 50-talet kunde nationaliseringav

en kopplas ihop med folkupplysning och folkbildningsarbetet

ett mycket effektivt sätt. Public service radio och TV hade uppgift som till för alla och deras bidrag till nationaliseringen kulturen att vara av kan nästan inte överskattas.

Med åren kom det oundvikligt rutinisering svenskheten i en av medierna; nationaliseringen kulturen blev i faktum. Det av stort ett från början utgick från medveten strategi övergick undan för som en undan till tillämpning självklara och cementerade referensramar. av Det växte inom medierna i alla västländer fram vardaglig en sorts "banal nationalism Billig 1995 där dess utbud be-

rutinmässigt

PETER DAHLGREN

fäste de kollektiva synsätten. Denna symboliska ordning förstärkte svenskarnas uppfattning sig själva och sitt land: mycket av om ett socialt progressivt folkhem med lysande framtid, befolkat en av hårt arbetande, plikttrogna medborgare tekniskt

ärliga, som var

innovativa, med speciellt förhållande till Det ett naturen, osv. svenska medborgarskapet kulturellt inbegripet i allt detta. var

Transnationell gemenskap

Runt i världen försvagning absolut inte ett förom ser en men nationalstaten, är klämd mellan utvecklingen

svinnande av som

både den globala och lokala nivån. Det nationella medierummet blir alltmer uppluckrat och betraktas många onödig beav som en

samtidigt transnationaliseringen medierna i viss gränsning, som av

kan motarbeta den mediebaserade nationella identiteten

grad

och Robins 1995. Vissa nationalstaterna befin- Morley menar att sig marknad där de måste konkurrera utländskt ner en mot

medieutbud för medborgarnas uppmärksamhet och

att engage-

1995. Dessa utvecklingar har väckt frågan om möjlig-

mang Price

heter till någon pan-europeisk identitet medierna, men sorts genom allt tyder detta är orealistiskt Schlesinger 1995. Känslor att av

nationstillhörighet lever kvar ett mycket påtagligt sätt; man ser

uppsving för nationalism många håll i världen. Om ett t.o.m. ett transnationellt medieutbud kan utvidgade referensramar så sägas ge är det desto svårare för sådant utbud att verkligen fånga många människors till kollektiv. Även med

djupare lojalitet någon större

utgångspunkt i de institutionella byggts inom EU är ramar som upp de allra flesta medborgares lojalitet till sin nation starkare än egen den till EU. En identitet europé tenderar ytlig och som att vara kan inte tillfredsställa de psykologiska behov nationell nog som en identitet fyller för de allra flesta. De allra flesta människor i Europa är inte benägna att titta ens TV-sändningar från andra länder de inte är det språket om egna finns förvisso tyska och franska språkområden och TV-sånd-

det

ningar korsar statsgränser; i bästa fall lockar vissa kategorier som av internationellt utbud satellitkanalerna. Svenskarna föredrar

oftast engelskspråkiga satellitprogram före sändningar från

t.eX. Norge eller Danmark. Försöket lansera satellitkanalen Euroatt News konkurrent till CNN har enbart haft begrän-

som europeisk

sad framgång och Meinhof 1999. Man har försökt att

Richardson

göra ett all-europeiskt nyhetsprogram som är uppbyggt som ett

EU, MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT

kollage inslag hämtade från olika länder. Redigeringen lämnar av ifrån sig inslag med enbart speakertext, så Varje land kan lägga till att

sitt eget språk. Formen blir konstig: det finns inga synliga nyhets-

uppläsare eller Ännu de allra reportrar. mer problematiskt är att flesta inslag ändå blir nationella till sin karaktär: det finns lite av ett

utvecklat europeiskt perspektiv, ordet Europa före-

trots att kommer ofta. Hittills har EuroNews inte haft den finansiering som

skulle möjliggöra rejäl satsning, experimentet tycks ändå

en men

Visa svårigheten att tala till så heterogen publik. Man utgår

en pass från premissen publiken i de olika länderna har mycket att gemen-

tack sitt EU-medlemskap, uppenbarligen upplever

samt vare men tittarna det inte så. Deras identiteter européer är inte stark som nog framkalla ändring i tittarvanorna. att en Teoretiska medial offentlighet EU-nivå i rön om en som stort sett speglar en sorts public service TV- modell inte mycket ger uppmuntran. Massiva kulturella svårigheter talar sådan utveckemot en

ling inom mediepolicyn Schlesinger 1997. Dessutom, gör den

nyliberala trenden avreglering och marknadskrafter för mot som ram mediernas utveckling detta ännu svårt: sådant koncept skulle mer ett helt enkelt inte ekonomiskt gångbart TV-marknaden. vara Nationell policy de två decennierna och inte minst EU senaste policy under 90-talet framhävdar industriella och ekonomiska perspektiv bekostnad allmänhetens medborgerliga intressen. Vi av saknar i dag den historiska distansen med någon säkerhet kunna att säga vad alla dessa samhälleliga och mediala förändringar innebär för

den nationella identiteten. Det är emellertid tydligt nationalism att kommer bestå viktig källa till den majoritetens att som en stora

medborgerliga identitet mediernas Ökade transnationalisering.

trots Det finns emellertid intressanta skillnader mellan EU-länderna

att notera vad gäller europeisk identitet. EU:s Eurobaromeegen ter 50 visar under hösten 1999 Sverige och Storbritannien är nr. att de länderna där har minst europeisk identitet

man Barkman 1999.

På frågan Har du nationell eller europeisk identitet" svarade 60 en procent svenskarna att de har enbart nationell identitet, 37 av en procent blandidentitet och endast 2 enbart europeisk en procent en identitet. Siffrorna för Storbritannien 62, 35, respektive 5 var procent, medan i många de andra länderna är siffrorna omvända. Där av säger en majoritet sig ha europeisk identitet. Man kan naturligtvis en fråga hur djupt dessa europeiska identiteter sitter och hur väl de

skulle stå sig när intressekonflikter blommar mellan EU och upp den respektive nationalstaten, de tyder ändå i men ett annat läge Sverige och Storbritannien också speglas i opinionen i frågor

som

PETER DAHLGREN

kring EU-medlemskap. Detta läge har sin historiska förklaring

- Sverige och Storbritannien har haft mindre erfarenhet tätt t.ex. av europeiskt samarbete än många de andra länderna och därmed av måste betraktas något kan förändras historisk som som genom erfarenhet. Medierna kan alltså "mjuka nationella identiteter,

upp

kan ingalunda utplåna dem eller hand skapa djupgående

men egen transnationella identiteter. Sådana utvecklingar måste bygga

nationella erfarenheter, där medierna kan samverka

betydande

beskriva, tolka och betona. Med Sveriges EU-medlemgenom att dörren till sådana erfarenheter. Även inom Sverige påskap öppnas

det saker inverkar identitetsfrågor nedan; det gäller

går som se

för medierna aktivt samspela med dessa utvecklingar. att

Mot pluralisering

Den objektiva homogenitet och den subjektivt föreställda gemenhar alltså haft avgörande betydelse för framväxten den

skapen en av

svenska demokratin i allmänhet och för medborgarkulturen i synnerhet. De har underlättat ömsesidig förståelse i det politiska livet

och politik i internationella sammanhang måste be-

främjat en som

traktas relativt konsensusinriktad. Samtidigt den som ser att knappast kommer vika i första hand för de globaliseringstenatt ge denser bevittnar inom medierna. Detta betyder inte som att samhället, kulturella mönster eller identitetsprocesser något sätt har

stått stilla. Tvärtom: del intressanta strömningar kan ser en som

ha relevans för EU-medborgarkultur.

vägen mot en

Den objektiva homogeniteten och förmodligen även den upplev-

da gemenskapen har emellertid blivit något uppluckrad de senaste

decennierna. Nationalstaten har blivit mångfacetterad och kommer i sin sammansättning. Samhällsstrukturer och som plex -processer bidrar till homogenisering och integrering till föreställd - en gemenhar förvisso fortfarande mycket stark närvaro i Sverige,

skap en

meni delar de med krafter främjar heterogenitet och

dag plats som

Dessa krafter är inbyggda i hela den senmoderna

fragmentisering. har präglat Sverige de flesta västländerna de utvecklingen som och

decennierna. senaste Det finns många analyser och infallsvinklar Sveriges nuvaran-

de situation, de centrala aspekterna dagens utveckling som

men av driver fram kan kort sammanfattas. Vi befinner i

heterogeniteten oss omvandling den korporativistiska strukturen har rått

en av som under halvt sekel. Detta innebär bl.a. viss upplösning den ett en av

EU, MEDBORGAHKULTUH OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT

svenska modellens maktstruktur, med de fakto förskjutning en av informell makt från det formella politiska och den systemet politiska eliten till sfären marknadskrafter och den ekonomiska eliav ten. Begreppet folkhemmet klingar tider. Ekonomin och svunna finansvärlden har blivit global till sin karaktär. I samband mer med dessa trender bevittnar reducering den i många en av årtionden dominerande konsensus inom det politiska livet, i sin som

upphov till styrproblem systemnivå.

tur ger De traditionella politiska partierna och folkrörelserna har allt

svårare att rekrytera medlemmar, samtidigt politiska

nya som nya aktörer form olika och rörel-

av medborgarsammanslutningar nya

ser uppstår. Det sociala läget har försvårats många håll: klassklyftorna och social marginalisering växer; situationen i synnerhet

för kvinnor har blivit hårdare. Vidare har under Sverige de senaste decennierna fått invandrare och är i stora grupper av nya dag ett multikulturellt samhälle. Detta dock i tid då de sociala svårigheen terna växer och tendenser till diskriminering människor av av utländsk härkomst fortsätter. Jämte denna trender i

utveckling ser

de kulturella mönster där livsstilskonsumtion har fått allt starkare en position och spelar viktigare roll för identitetsarbete indien vidnivå och för kulturell differentiering samhällsnivå. Ett mång-

faldigande hela medialandskapet och fragmentisering

av en av me-

diepubliken utgör viktiga aspekter i denna trend. I dag går medierna mer mot differentiering och skiktning; mediepubliken fortsätter

att indelas i allt flera nischer, baserade smak, kön, samhällsklass,

ålder och geografi.

Övergångenfrån svensk modernitet till senmodernitet har fört

med sig del och det är svårt föreställa sig innebören trauma att att den identiteten medborgarna i Sverige i skulle lämnas av som dag oberörd. En del de tidigare för det civila och

av orienteringsmallarna politiska samhället fungerar inte längre Det inte så

samma sätt. är att människor har släppt sin identitet medborgare i

som Sverige;

Sverige fortsätter nationalstat hemvisten för de allra att som vara flestas identitet medborgare. I denna bemärkelse lever nationasom

lism otvetydigt kvar. Poängen här är utvecklingen har

snarare att

problematiserat vad det betyder medborgare i Sverige, i

att vara en tid där själva medborgarkulturen befinner i Identi-

sig en övergång.

tetsdimensionen inverkar ömsesidigt de övriga dimensionerna av medborgarkulturen och dess betydelse kan därmed inte isoleras från

de övriga dimensionerna. Detta kan hypotetiskt innebära det att

finns små öppningar i den svenska medborgaridentiteten del-

som vis kan överföras till EU-sammanhanget.

PETER DAHLGHEN

Det finns aspekt här har göra med medborgaren annan som att identitet jag gärna vill nämna inte kan utveckla i detta som men

sammanhanget. Det handlar identitetspolitiken i frågan

om om är svensk och är inte Kort sagt befinner

gränsdragningar: vem vem

i övergången från uppfattning svenskhet har oss en av som en stark prägel etnicitet språk och uttal, klädsel och andra av - namn, kulturmarkörer, och inte minst utseende markör

religion en som

används rutinmässigt även passkontrollen till bottnar i av - en som juridisk Frågan "Men är han svensk syftar bara i vissa samstatus. manhang till vilket vederbörande har; i många fall är det spörspass

etnisk tillhörighet. Medborgarskap i juridisk bemärkelse

mål om innebär det inkluderar och exkluderar. Samma sak

gränsdragningar; medborgarskapet identitetsfråga: det är inte enbart

gäller som en en fråga individs uppfattningar, det handlar också om en egna utan om kulturella definitioner kan innesluta och utesluta och som grupper individer. Att det har kommit så mycket litteratur de åren senare om demokrati, medborgare och det multikulturella samhället Kymlicka

1995; Spinner 1994 tecken de svåra situationer många är ett länder befinner sig

Medierna mot en EU-medborgarkultur

Jag har betonat hur framväxten medborgaridentitet har varit av starkt knuten till nationalstaten och hur försök utveckla att mer europeiska identiteter särskilt via medier inte har

övergripande — rönt större framgång. Medborgarskap är fortfarande i hög grad

sammanflätat med nationalism. Tanken ska bli européer att

så djupgående det kan tjäna plattform för

ett sätt som är att som

medborgerlig i EU-sammanhang något sätt ska byta ut"

—att svenskheten med något allmänt europeiskt är inte särskilt realis- tisk. Samtidigt har jag hävdat våra identiteter blir alltmer pluraatt listiska det svenska samhället och dess kulturella mönster samt att har blivit alltmer heterogena. Det är just denna utvecklingssenare

trend erbjuder några öppningar medborgarkulturens iden-

som mot

titetsdimension: pluraliseringen identiteter och fragmentisering

av det svenska socio-kulturella landskapet kan utgöra viktiga förutav sättningar i detta avseende. Grundtanken här EU- medborgarkultur och särskilt är att en identitetsdimensionen bör minimera betoningen nationell kontra

europeisk tillhörighet. EU-medborgarskap måste betraktas nå-

som bortom denna identitetsmotsättning. Det är inte fråga om att ta got

EU, MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGII-"T

bort eller byta något; frågan EU-identitet måste i

ut om grunden

"avetniciteras. I stället måste det handla lägga till identiom att en

tetskomponent hos medborgarna vilar lojalitet till demo-

som en kratiska värderingar och bottnar i instrumentellt inte som ett ett affektivt, emotionellt förhållande till den politiska konstruktio- - Våra svenska identiteter inbegriper till del våra medbornen. stor gerliga identiteter vara svensk innefattar för det - att mesta att svensk medborgare. Den nationella identiteten dock

vara är mycket

än detta, och mobiliserar mängd olika känslor och uppfattmer en ningar hur är folk, kultur, samhälle. om som ett som en som ett Svenskheten" är mångbottnad och anspelar vår vår histosyn

ria, vårt kulturarv, vår specifika geografiska tillhörighet inom Sverige

m.m. Som svenskar är alltså medborgare i den formella juridiska

bemärkelse, men är mycket också.

mera Dessa element kan i princip lämnas orörda, de behöver inte sät-

tas i någon konkurrenssituation med vårt EU-medborgarskap. Att

vara EU-medborgare kan betraktas något kulturellt ganska som obestämt och personligt relativt ytligt. Man behöver inte sett se sig själv som europé i det abstrakta. Det räcker med dels är att man svensk eftersom Sverige tillhör EU, dels har förtroende att man ett för demokratiska ideal och förlitar sig demokratiska

tillväga-

gångssätt, i klassisk republikansk anda. EU förblir multinatioett nellt, multietniskt och multilingvistiskt projekt. Med andra ord

medborgaridentitet i relation till EU blir någonting utvecklar

utöver vår identitet svensk just med avsikt hand som att ta om

politiska frågor uppstår inom för EU.

som ramen Konflikter mellan Sveriges intressen och EUzs uppstår givetvis,

sådana konflikter uppstår även inom det nationella, det

men regio-

nala, det kommunala, det privata och det offentliga. Vi slits ofta

mellan intressekonflikter bär inom själva. Som pluralistiska oss modulmänniskor måste ibland kluvna; detta är

vara oundvikligt.

Huvudfrågan blir i stället vilka identiteter för är personligen som oss centrala och vilka är perifera. Bland våra olika medborgarsom identiteter sitter EU-modulen bra bit från Däremot en centrat.

måste den betydelsefull för praktiska politiska skäl: EU-

vara oss av beslut inverkar på våra liv och måste något kunna

sätt påverka

dessa beslut EU ska kunna fungera någorlunda demokratiskt om

och anspela någon legitimitet.

Detta är naturligtvis idealbild jag skissar Den pekar en som upp. på en riktning att sträva efter, måste inse det kräver men att ett

långtidsperspektiv. Det handlar utveckla politisk kul-

om att en ny tur och är definitivt inte där än; och jag inledningsvis finns som sa

PETER DAHLGREN

det inga garantier når dit. Men det är viktigt att strävar mot att

detta; demokratin och den nödvändiga EU-medborgarkulturen är

inte förhandsbestämda. Hur ska då mediernas roll i denna utveckling Min se egen önskelista över de svenska mediernas agerande vis â vis EU utgår

från det kretslopp utgör dimensionerna i medborgarkulturen.

som

Vi kan alltså EU-medborgarkultur självfallet förutsätter

säga att en relevanta och Men det handlar inte enbart

kunskaper kompetenser. sedvanlig journalistisk bevakning, sammanhållna bildnings-

om utan På olika håll i medierna redan tecken satsningar i program. ser

denna riktning, det behövs inte minst i landsortspressen.

men mera,

Medborgarna behöver kunskapsförråd och möjlighet till

ett att uppdatera referensramar för begripa innebörden de fortlöpande att av inte de flesta svenskar vilka beslut

nyheterna. Gissningsvis vet t.ex.

i Stockholm och vilka fattas EU. Vi måste förstå hur som tas som av EU och hur EU bör fungera, vad gäller demokratiska

fungerar

procedurer och medborgarnas relation till dem. Medierna måste också bidra till bemyndiga medborgarnas kommunikativa att egna i den bemärkelsen de visar kan hämta

kompetenser att var man

information, hur olika handlingsmöjligheter och hur de olika ser ut nivåerna kommunikation inom EU sig. Detta ställer

av politisk ter

krav journalister och redaktioner; i grunden handlar det stora om

fortlöpande bildningsprogram för journalister också. Många

ett

behöver fördjupa sina kunskaper EU och periodvis uppdatera

om dem. Lojalitet till demokratiska värden och procedurer viktig är en för EU-medborgarkulturen. Det är detta i bästa fall kan

stolpe som

förena" svenskar och alla de andra nationaliteterna inom EU-prooch samtidigt driva EU:s utveckling i demokratisk rikt-

jektet en

ning. Främjandet sådana lojaliteter är något de svenska medierna av redan är i färd med göra sina ofta kritiska anmärkningar att genom hur EU fungerar. Visst får det bli medieskandal när det är befogat EU-kommissionen fick avgå under våren 1999, det t.ex. när men också viktigt medierna fram de demokratiska landvinär att tar de äger och svenska medborgare i de ningarna när rum engagerar

principiella diskussionerna partirepresentation och offentlighet

om kontra hemlighet vad gäller beslutsfattande och tillgång till doku-

Att å sida insistera demokratiska principer i EU-samment. ena och å andra sidan öppna frågor för demokratisk de-

manhang, upp

central publicistisk uppgift för medierna. Med tanke de batt är en olika ländernas varierande politiska kulturer kunde även diskussiooch debatt olika uppfattningar demokrati ibland bidra

ner kring om

EU, MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT

till reflektion över detta något slitna begrepp. En lojalitet till demokratin måste innefatta tolerans för skilda åsikter hur den ska en om

förkroppsligas samt acceptans de etablerade spelreglerna.

en av Vad gäller praktik, rutin och tradition förutsätter kunska- -som

kompetenser och lojaliteter är syftet integrera EU med det

per, — att svenska politiska livet och det svenska vardagstänkandet. Här har televisionen speciell roll spela. TV-journalistiken i sina olika en att former har unik förmåga upplevelsemässigt förmedla världen en att in i vår vardag sina bilder sätt tryckta genom ett som pressens ord inte kan jämföras med. TV-mediet kan i sina bästa stunder

påtagligt bidra bortom informationsförmedlingen till våra

~— referensramar Dahlgren 1995. Än så länge gemensamma upplevs EU som fjärran och sikt är detta förödande för demokratin. Praktik består återkommande handlingar; TVzn och de andra av medierna kan visa dels vilka är de viktiga praktikerna inom EU, som dels vilka är de praktiker kan och bör som som medborgare utöva

Dahlgren 1997. Hur får medborgare i Sverige politisk

som kontakt med EU Vilka kan ta Medier kan till steg hjälpa att

göra sådan praktik tillgänglig och självklar, i våra som ett rutininslag

liv. På lång sikt får traditioner kan betrakta våra som som egna. Dessa traditioner, med sin praktik, tillsammans med kunskaperna, kompetenserna och lojaliteten utgör i sin fundamentet till den tur

EU-medborgaridentiteten jag har diskuterat Kretsloppet -i

ovan. bästa fall fortsätter och förstärks. -

Medierna i omvandling

En sådan vision är ohämmat ambitiös, men jag ser ingen annan väg. Jag tror att många inom medievärlden i princip skulle godkänna denna framtidsbild ideal, de skulle med all rätt påpeka som ett men del problematiska villkor står i vägen. Vi behöver bara konatt en statera det även inom Sverige finns förhållanden motarbetar att som medborgarkultur. En del dessa har göra med de samhälleen av att liga svårigheter alla västländer kämpar med, jag nämnde som som alldeles i början. Och vad gäller medierna är det så

onekligen att

aspekter deras utveckling de åren kan även motarbeta av senaste en svensk medborgarkultur. T.eX. kan det hårdnande kommersiella klimatet del mediernas

göra att en av bevakning av samhällsfrågor

och politik har blivit och/ eller populistisk år tunnare mer senare t.ex. Hultén 1999. På tid har medierna alltmer börjat se senare tilltala konsumenter än Man kan oss som snarare som medborgare.

PETER DAHLGREN

säga nationell medborgarkultur blir och oförenlig

att en mer mer med den kommersiella medieindustrin och detta är illavarslande för

EU-medborgarkultur. Detta viktig och känd diskussion och en är en jag ska inte fördjupa mig i den här. Jag vill bara poängtera att denna

utveckling är problematisk från demokratiperspektiv och det

sett ett kommer kräva all vår kreativitet bättre balans mellan de att att en ekonomiska vilkoren och det publicistiska uppdraget.

I dagens medievärld utgör digitaliseringen den mest genomgri-

pande utvecklingen och särskilt introduktionen Internet har gjort av fått medielandskap är markant annorlunda än det att ett som hade för tio år sedan. Vi har kommit förbi den fasen Internets nu av utveckling där debatterna till del består utopiska och dystostor av visioner. Numera gäller det konkreta analyser nuläget och

piska av

försiktiga framtiden, inte minst vad gäller Internets prognoser om

betydelse för demokrati 1999. Forskningen hittills tyder

Olsson

Internet kan tjäna till bredda offentligheten att att att genom flera deltar i politiska diskussioner. Internet utmärkt grupper är en för alla aktörer partier, organisationer, rörelser, och resurs grupper individer vill delta i det offentliga samtalet, bilda opinion och - som samordna aktiviteter och även aktioner. På det sättet kan Internet

bidra till vidareutveckla medborgarkultur. För individer blir att en

det smidigt sätt ta kontakt med myndigheter, politiska partier

ett att och även enskilda politiker. Vad blir särskilt relevant i EUsom sammanhang är just hur lätt det är kommunicera över nationella att

gränser: kan bli politisk aktör i europeiskt sammanhang.

man Internet används i många syften, det är bara liten bråkdel men en nätanvändarna brukar mediet i något politiskt sammanhang; av som hittills inga tecken det är väg revolutionera det ser att att politiska livet och Hughes 1998. Interaktiv, horisontell kom-

Hill

munikation för politiska ändamål kommer förmodligen att förbli en sfär för liten minoritet aktivister och mycket engagerade en av Internet har blivit starkt kommersialiserat medium

medborgare. ett

relativt kort tid, och det används mycket medium för som ett handel; de allra flesta hemsidor etableras är komnya som numera mersiella. Det finns däremot ytterligare trend notera här: en att nyhetsbyråer och sistone även TV-stationer och radio-

tidningar,

kanaler håller flytta in Nätet. Internet är allstå väg att i att

betydande utsträckning bli massmedium Roscoe 1999. Med

ett detta modell där litet antal begränsade produktionsmenas en ett distribuerar innehåll till antal Detta becentra ett stort mottagare. bl.a. journalistik är något kommer finnas och vityder att som att dare utvecklas nätet, och detta gäller inte bara globala medie- —

EU, MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT

aktörer även de svenska. Även kan utan om man kringgå journalister och söka sin information vissa händelser kommer egen om detta mönster förbli undantag. Snarare blir det fler och att ett att fler människor kommer använda Internets journalistiska utbud, att med de möjligheter finns för länkar, arkiv och även diskussion. som

Mediernas uppgift främja medborgarkultur EU-nivå mins-

att en kas inte Internet; i stället utgör Internet växande terräng av en ny för den journalistiska verksamheten.

Slutligen vill jag fästa uppmärksamheten några politiska

aspekter är relevanta för mediernas framtida utveckling. För det som första står det helt klart EU-medlemskap ändrar den svenska att nationalstatens suveränitet. Sveriges agerande måste numera samordnas med EU och med andra medlemsstater inom många områ-

den; de geografiska gränserna försvinner inte, de får men en annan innebörd. Detta betyder det politiska livet måste sig till att anpassa

dessa omständigheter och redan hur denna omstrukturerings

ser är påbörjad, den är långt ifrån avslutad. Dessa förändprocess men

ringar i det politiska livet tvingar i sin fram omdaningar i medi-

tur arbeta. De svenska medierna blir och ernas sätt att tvungna att mer

mer inbegripa ett EU-perspektiv. Det journalistiska arbetet är

väg starkare fokusering Bryssel, rutiner, att en men nya nya

dela bevakningsområden, källor och sätt att upp nya samarbetspart-

De svenska medierna befinner sig alltså redan i begynnelsen ner. av

en Sverigeanpassad EU-offentlighet. Inom EU växer det fram trans-

nationella regioner väcker speciella politiska frågor och kräver i som sin utvecklad hörna den offentliga sfären; Öresund tur en av är en av de främsta dessa regioner inom EU och kommer också av att ökad betydelse för det politiska livet och det journalistiska arbetet.

Medan EU-politiken bottnar i medlemsländernas deltagande

visar utvecklingen redan det kan bli svårt betrakta varje att att enskilt land i alla sammanhang sammanhållen aktör. I vissa som en

EU-frågor kan säga specifik lösning är bra eller dåligt för

man att en Sverige, och förstår beslut kan skapa både men mer mer att ett vinnare och förlorare inom Sverige. Dvs. det inte är så alla att att svenskar kommer dela intressen visavi EU: kommer att samma att alltmer intressekonflikter sinsemellan. Detta öppnar dörren till

mer tillspetsad EU-politik inom Sverige och därmed kan

- man

spekulera uppläggningar det journalistiska arbetet. Än så

- nya av länge är det i stort den svenska politiska eli-

sett och ekonomiska

bestämmer den politiska dagordningen inom medierna vad ten som gäller EU. På sikt kan emellertid förvänta sig förändring där man en medierna initiativ. I läge där bestämmandemakten förtar mer ett

PETER DAHLGREN

skjuts från Stockholm till Bryssel kommer del journalister inte

längre så rutinmässigt följa dessa signaler; de kommer själv-

att mer

ständigt intryck dagordningar inom EU-parlamentet och EU-

ta av kommissionen och förmedla dessa tillbaka till Sverige. Inledningsvis kan föreställa sig maktkamp mellan den svenska politiska

man en eliten och dessa svenska journalister, sikt kan för-

men nog vänta framväxten svenska journalister med yrkes-

oss av en annan identitet: de blir eurojournalister med svensk förankring, i stället för

svenska journalister bevakar EU.

som

EU behöver demokratisk medborgarkultur och medierna i

en Sverige har central roll i dess utveckling. Det finns tendenser i

en samhället i och inte minst i medierna försvårar denna

stort som

uppgift. Samtidigt finns det förändringsbanor inom medierna

som kan erbjuda möjligheter länka människor till EU och för-

nya att

stärka medborgarkulturen. Det gäller att ta tag i dessa möjligheter.

EU, MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT

Referenser

Alejandro, Roberto 1993 Hermeneutics, Citizenship and the Puhlic

Sphere. Albany: State University of New York Press

Amnå, Erik, red. 1999a Bör demokratin avnationaliseras. Demokratiutredningen, skrift 21. SOU 1999:11 nr Amnå, Erik, red. 1999b Glohaliseringen och demokratin. Demokratiutredningen, skrift 22. SOU 1999:56 nr Amnå, Erik, red 1999c Civilsamhallet. Demokratiutredningen, forskarvolym VIII. SOU 1999:84

Anderson, Benedict 1993 Den förestallda gemenskapen. Göteborg:

Daidalos Barkman, Clas 1999 Svensken ingen europé. Dagens Nyheter, den 4/12, A12 s.

Benhabib, Seyla, red. 1996 Democracy and Dzfirerence. Princeton:

Princeton University Press Billig, Michael 1995 Banal Nationalism. London: Sage Björnsson, Anders och Lutherson, Peter, red. 1997 Medialise— ringen Sverige. Stockholm: Carlssons av Castells, Manuel 1999 Informationsåldern. Bd Natver/essamhal—

lets framvaxt. Goteborg: Daidalos

Clarke, Paul Barry 1996 Deep Citizenship. London: Pluto Dahlgren, Peter 1995 Televison and the Public Sphere. London:

Sage

Dahlgren, Peter 1997 "Enhancing the civic ideal in TV journalism

i K. Brants m.fl., red. The Media in Question. London: Sage Dahlgren, Peter och Birgita Höijer 1997 Medier, och medbororo

garskap. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar

Dunn, John 1993 Western Political Theory in the Face the Future.

Cambridge: Cambridge University Press

Ehn, Billy, Frykman, Jonas 8C Löfgen, Orvar 1993 Försvens/eningen Sverige: det nationellas förvandlingar. Stockholm: av Natur och Kultur Fallows, James 1997 Breaking the News. New York: Vintage Books Fornäs, Johan 1995 Cultural Theory and Late Modernity. London:

Sage

PETER DAHLGREN

Forstorp, Per-Anders och Linell, Per, red. 1998 Samtalpa’ga’r. Stockholm: Carlssons Franklin, Bob 1997 Newzak and News Media. London: Edward Arnold Gellner, Ernest 1994 Conditions ofLiherty. London: Allen

Lane/ Penguin

Hill, Kevin A. och John E. Hughes 1998 Cyherpolitics: Citizen Activism in the Age the Internet. Lanham, MD: Rowman 8C Littlefied Hultén, Lars 1999 Orden och pengarna. Om kamp och /eapitula— tion inom journalistiken. Stockholm: Natur och Kultur Hvitfelt, Håkan och Lauri Karvonen, red. 1999 Den svala demokratin. Sundsvall: Demokratiinstitutet Isin, Engin F. och Patricia K. Wood 1999 Citizenship and Identity. London: Sage James, Paul 1996 Nation Formation: Towards Theory Abstract a

Community. London: Sage

Johansson, Debora 1999 En ganska dålig nyhet. EU-hevakningen i

svenska medier inför valet 1999. Sundsvall: Demokratiinstitutet,

Rapport nr 12

Kymlicka, Will 1995 Multicultural Citizens/aip. Oxford: Oxford

University Press

Lindahl, Rutger 1999 "Mångtydig EU-opinion i Holmberg och

L. Weibull, red. Ljusnandeframtid. SOM rapport nr 22. Göteborgs universitet Löfgren, Orvar 1990 Medierna i nationsbygget i Ulf Hannerz, red., Medier och kulturer. Stockholm: Carlssons Miles, Steven 1998 Consumerism Way ofLife. London: Sage as a Morely, David 8CRobins, Kevin 1995 Spaces Identity: Global Media, Electronic Landscapes and Cultural Boundaries. London:

Routledge

Mouffe, Chantal, red. 1992 Dimensions Radical Democracy. London: Verso Mouffe, Chantal 1993 The Return Political. London: Verso

ofthe

Olsson, Anders R. 1999 Elektronisk demokrati. Demokratiutredningen skrift 16: SOU 1999:12 nr Petersson, Olof m.fl. 1998 Demo/eratiridets rapport I998. Demokrati och medborgarskap. Stockholm: SNS Förlag

EU, MEDBORGARKULTUR OCH MEDIERNAS DEMOKRATISKA UPPGIFT

Preston, P. W. 1997 Political/ Cultural Identity: Citizens and Nations in Global Era. London: Sage a Price, Monroe E. 1996 Television, the Puhlic Sphereand National Identity. Oxford: Oxford University Press Richardson, Kay och Meinhof, Ulrike 1999 Worlds in Common Television Discourse in Changing Europe. London: Routledge a Roscoe, Timothy 1999 The construction of the World Wide Web audience. Media, Culture G Society 21 5 september. Schlesinger, Philip 1995 Europeanisation and the Media: National

Identity and the Public Sphere Working Paper No. 7. Oslo:

ARENA

Schlesinger, Philip 1997 From cultural defence political cul-

to ture: media, politics and collective identity in the European Union. Media, Culture G Society 19 3 July Slater, Don 1997 Consumer Culture and Modernity.

Cambridge: Polity Press

Spinner, Jeff 1994 The Boundaries Citizenship. Baltimore: Johns

Hopkins University Press

Thompson, John B. 1995 The Media and Modernity. Cambridge: Polity Press

Trägårdh, Lars red 1995 Civilt samhälle kontra offentlig sektor. Stockholm: SNS

TV-tittarna och demokratin

Mats Ekström

Att titta TV är de utbredda, vardagliga och självklara

en av mest aktiviteterna i det samtida samhället. I Sverige tittar TV i

genomsnitt ungefär två timmar dagen Mediebarometern 1997.

om Siffrorna är ungefär desamma i andra nordiska länder betydligt

men

högre i t.ex. USA. Vi organiserar våra vardagsliv kring TV-apparater

och TV-tablåer. Inga andra händelser samlar samtidigt så stora delar

befolkningen de händelser utspelas iTV Castells 1998,

av som som

s. 339.

Som Dahlgren 1995 påpekar är televisionen de domine-

en av rande institutionerna i det moderna samhällets offentliga sfär. Inom televisionens och de Övriga massmediernas produceras inte

ramar bara omfattande flöde nyheter och information. Här utspelas

ett av också offentliga debatter och allehanda politiska händelser. Televisionen kan ha avgörande betydelse för händelser över huvud

en att taget blir stora politiska händelser. Det är i stor utsträckning

som TV-tittare tar del och politik och samhällsdebatt.

av, engageras Som TV-publiker är del det kallats medialiserad

en av som en politik; politik till mediernas sätt att fungera, och

en som anpassas

iscensätts i medierna inför tänkt publik. som en

En demokratis vitalitet är i utsträckning fråga hur

stor en om kunskaper och åsikter formas, förmedlas och kommuniceras. De institutionaliserade formerna för kommunikation tillhör det demokratiska samhällets grundläggande Villkor. Detta är ett viktigt

argu-

i denna ment uppsats.

Kommunikationsformerna erbjuder medborgarna olika roller, de

skapar möjligheter sätter också gränser för deltagande i politis-

men ka demokratiska Televisionens utveckling, och etable-

processer. ringen TV-tittandet vardaglig aktivitet, har i grunden påver-

av som

kat villkoren för informationsspridning, opinionsbildning, medbor-

deltagande och deras relationer till det politiska livet Corner garnas

1995.

TV-TITTAHNA OCH DEMOKRATIN

Det bakgrund detta jag i denna ställer

är mot av som uppsats följande frågor: Vilken demokratisk potential har de kommunikationsformer televisionen skapar Vad kännetecknar TV-tittan-

som det särskild relation till politik och samhällsdebatt På vilka

som en sätt kan TV-tittandet utgöra hot respektive i demo-

ett en resurs en krati

Det är just TV-tittandet särskild roll och relation till den

som en offentliga sfären utgör fokus. Detta innebär

som uppsatsens att många andra frågor betydelse för diskussionen television

av stor om och demokrati utelämnas. Det gäller frågor mediernas institu-

om tionella relationer till stat och marknad; konsekvenserna televi-

sionens kommersialisering och globalisering; de olika mekanismer styr TV-produktionen; utbudets karaktär i mångfald,

som termer av fragmentarisering och förekomst kritisk granskning; skillnader i

av mediekonsumtion mellan olika vilka effekter televisionen

grupper; har människors föreställningar; hur televisionen fungerar i opini-

onsbildning och agenda-setting Hjarvard 1995, McCombs

se t.ex. 1998, Kellner 1990.

Många kritiska röster har under år höjts gällande televi-

senare sionens negativa konsekvenser. Det har televisionen för-

sagts att dummar, trivialiserar och reducerar allt till ytlig underhållning;

att televisionen reproducerar ideologier, ojämlikhet och etablerade maktförhållanden. Det har hävdats televisionen undermi-

t.o.m. att

demokratin. Andra har tvärtom argumenterar för televisionerar att

bidragit till ökad offentlighet och till skapa inte bara välnen en att informerade också engagerade och kritiskt resonerande med-

utan borgare jfr Bourdieu 1998, Corner 1995, Fallows 1996, Scanell

1989.

Denna uppsats kommer inte att leverera några enkla slutsatser

sig i den eller den andra riktningen. Forskningen televivare ena om sionens publiker har visat att det inte går att dra sådana enkla

generaliserande slutsatser, sig positiva eller negativa. TV-tittande är

vare

föränderlig och mångfacetterad social praktik måste förstås

en som

många olika aspekter. Olika tendenser påverkar TV-tittandet i ur delvis riktningar. Jag skall i lyfta fram antal

motsatta uppsatsen ett tendenser jag uppfattar väsentliga för diskussionen

som som om televisionens möjligheter och begränsningar demokratiskt

i ett samhälle.

decenniernas vetenskapliga analyser medier, de-

De senaste av mokrati och den offentliga sfären har varit mycket starkt påverkade

Jürgen Habermas teorier Habermas 1984a, 1984b. En offentlig av sfär är för Habermas när människor möts olika sociala

arenor

MATS EKSTRÖM

inte sig eller kommersiella för som styrs av vare staten intressen

debattera, utbyta information och åsikter. Ur dessa samtal kan att allmänna opinioner skapas. Idealt har alla i samhället i prin-

grupper cip möjligheter delta, lika villkor, i diskussioner

samma att som

inte präglas dominans och maktutövning. Idealt vägleds också

av samtalen kritiskt resonerande där olika uppfattningar prövas

av ett

varandra och där deltagarna är öppna inför andras uppfattningar mot och beredda ompröva sina Enligt Habermas har den

att egna. offentliga sfären underminerats inte minst utvecklingen

genom av massmedier styrs kommersiell logik. Medborgarna tillta-

som av en las här åskådare till spektakulära och underhållande tillställ-

som ningar i stället för att erbjudas möjligheten att delta i debatter där det kritiska resonerandet står

centrum.

Det ligger mycket i Habermas karakterisering televisionens

publiker. TV-program produceras för beskådas TV-tittare.

att av Även samtal och debatter i TV, där diskuterar aktuella

personer sociala och politiska frågor med varandra, är iscensatta uppträdanden så till vida de sker inför TV-publik och till just detta.

att en anpassas De är inte enbart eller i första hand rationella samtal utan regis-

ens serade föreställningar. Att debatterna blir spännande, dramatiska,

underhållande och sevärda för tittarna är det primära. Om debattö-

kan komma fram till något och eventuellt nå ömsesidig rerna nytt en förståelse är ofta underordnad betydelse i produktionen TV

av av Ekström och Eriksson 1996, Ekström 1997, 1998, även Christian

se Svenssons i denna volym. Självklart kan inte heller

uppsats som TV-tittare bli delaktiga i något skulle kunna likna rationellt

som ett samtal med debattörerna TV även i vissa fall kan ringa in

om våra åsikter eller skicka dem via e-post. TV massmedium och

är ett har sådant både möjligheter och begränsningar. Om värderar

som TV-tittandet med utgångspunkt i Habermas modell kan emeller-

tid knappast komma till någon slutsats än att TV-tittandet är

annan

hot och inte Men eftersom TV-tittande utgör ett en resurs. nu en dominerande publikroll i det massmediesamhälle skapats under

som

hälften 1900-talet framstår det fruktbart att ta senare av som mer TV-tittandet allvar och inte döma det förhand. Jag vill dock

ut framhålla jag denna reservation betraktar Habermas teori

att trots

fruktbara utgångspunkterna för kritisk analys

som en av de mest en

mediesamhället för diskussion kring detta t.eX. Dahlgren av en se 1995, Ekström 1996, Livingstone och Lunt 1994, Thompson 1995.

I likhet med Habermas Thompson fungerande de-

menar att en mokrati förutsätter medborgarna har reella möjligheter att

att som

aktörer forma övervägda ståndpunkter i politiska frågor,

autonoma

TV-TITFARNA OCH DEMOKRATIN

att delta med och i öppna offentliga diskus-

argument motargument

sioner, opinionsbildning påverka politiska Han

att genom processer. använder begreppet deliberativ demokrati för att uttrycka detta. En deliberativ demokrati behöver emellertid inte bygga direkta mellanmänskliga dialoger, utan kan likaväl utvecklas i de former

av medierad kvasiinteraktion televisionen och andra massmedier

som skapar. Detta är Thompsons kritik Habermas. Televisionen har

mot

skapat delvis former för offentlighet och deltagande måste

nya som

allvar i analys medier och demokrati. Även Thomptas en av om

risker i massmediernas utveckling framhåller han också de son ser

unika möjligheter denna utveckling skapat. Massmedierna kan

som t.ex. under Vissa villkor erbjuda individerna unika möjligheter till information även kanaler för artikluering åsikter, värden och

samt av

värderingar skulle förbli marginaliserade i den offentliga

som annars

sfären Thompson 257.

1995, s.

I det avsnitt följer skall jag mycket kortfattat försöka

som nu urskilja vad är typiskt för TV-tittande till skillnad från andra

som

publikroller. Jag tror att detta är viktig utgångspunkt för dis-

en en kussion TV-tittande och demokrati. Därefter skall jag under

om några rubriker ställa olika bilder televisionens publiker

av mot varandra. Dessa bilder skall motsatta inte motsägelsefulla.

ses som men Syftet peka tendenser påverkar TV-tittandet i olika

är att som riktningar. Jag skall t.ex. argumentera för att TV-tittande inte skapar antingen eller likgiltighet antingen kritisk eller

engagemang - en en okritisk publik både och. I särskilt avsnitt skall jag

~ utan snarare ett

också exempel former publikdeltagande kan skapas i

ge av som kombinationen television och informationsteknologi. Under-

av ny laget för denna hämtas dels från tidigare forskning, dels från

uppsats

empiriska studier inom projekt med rubriken TVegna ett

journalistikens giltighet". I det projektet undersöktes bl.a.

senare hur ett antal TV-tittare och tolkade fem olika

grupper av mottog

nyhets- och aktualitetsprogram de fick Ekström

som se se t.ex.

1997, 1998.

TV-tittande några grundläggande

karakteristi ka

uppfattning vad kan förvänta TV-tittande För att en om oss av

i demokrati kan det poäng först försösom resurs en vara en om ker klargöra vad är typiskt för den publikroll televisionen

som som skapar. Jag har försökt sammanfatta detta i tio punkter flerta-

varav

MATS EKSTRÖM

let kanske framstår självklara likafullt är avgörande

som men som av betydelse. Det hari samtliga fall göra med TV-mediets generella

att egenskaper och inte kvaliteten hos enskilda

program.

Televisionen publikerna möjlighet i bild följa händelser

ger att

inträffar andra platser och vid andra tidpunkter. Som TVsom tittare kan etablera relationer till och hör

personer som ser

aldrig möter ansikte mot ansikte. TV-mediet har utan tvemen kan inneburit sociala miljöer, kulturer, enskilda händelser och

att

blivit synliga för människor helt sätt, relativt personer ett nytt

oberoende rumsliga och tidsmässiga avstånd Thompson

1995.

Televisionen globalt medium och många tittare har i dag

är ett .

tillgång till antal produceras olika bolag

ett stort program som av och sänds från olika delar världen. Den tid då auktoritativ

av en institution bestämde det utbud alla TV-tittare i Sverige

som skulle är förbi.

Televisionen skapar enkelriktad kommunikation där rela-

en ett tivt fåtal producerar framträder och uttalar sig, inför

program, en

Av detta följer två viktiga förhållanden. För det första stor massa.

TV-program vanligen produceras för de skall många

att att passa samtidigt. För det andra TV-tittare kan titta och lyssna

att som

inte eller gripa in i de offentliga debatter förs. men svara som

Rollen TV-tittare är i första hand reaktiv. Vi får

som reagera och förhålla till händelser, verklighetsbeskrivningar och de-

oss

batter väljs och produceras utanför vårt inflytande.

som ut eget Vi kan ha åsikter det visas, göra olika tolkningar och

om som diskutera det med människor i vår omgivning. Vi har emel-

ser

letid ingen mycket begränsad makt påverka innehållet.

eller att

Som enbart TV-tittare har vi sig för, eller reella möj-

vare ansvar

ligheter formulera utgångspunkterna för det offentliga

att, samtalet.

Som I V-tittare är i första hand åskådare. TV-program produ- .

med hänsyn till just detta, det skall visas för åskådaceras att upp

Produktionen spektakulära mediehändelser, spännande re. av reportage, välregisserade politiska debatter, intervjuer och framträ-

danden olika slag är uttryck för detta. TV-program mäste i

av första hand tillfredsställa de krav ställer åskådare. Som

som TV-tittare förväntas inte heller inta någon roll. TV-tit-

annan tande är vardaglig aktivitet där slår framför TV-

en oss ner

och tittar kortare eller längre stund, apparaten en men utan att

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

direkt förväntas utifrån det eller använda det agera ser, tar

del något särskilt sätt. Emellanåt uttrycker kanske dåligt av

för bara tittar och inte gör något, TV-tittansamvete att men

det social praktik i vanliga fall inte alls ställer några är en som

sådana krav. Detta har också göra med TV primärt är att att ett

medium för fritid och avkoppling 1998, Silverstone

Castells

1990/1998. Som tittare går in i den kommunikativa situa-

tionen med föresatsen att det inte skall ansträngande, vara utan

skall lata att oss.

TV medium för hemmabruk 1990/1998. Det

är ett Silverstone

. att TV:n anpassades till det kallats "home-based var genom som

consumerism mediet fick sitt genomslag

som stora Stevenson

1995, Williams 1974. TV-tittande aktivitet sker i den är en som

privata sfären och i avskildhet från de många andra tittar som

och kanske på liknande sätt det samma program som reagerar

de Detta begränsar naturligtvis TV-tittandet i

ser. som resurs

opinionsbildning. I TV tenderar politiken bli till iscensatta att

händelser för privat konsumtion.

TV-tittande relativt odisciplinerad kommunikativ praktik är en .

jämfört med undervisningssituation eller möte

t.ex. en ett

jobbet. Vi är fria sätta på, eller stänga när vill. Vi att zappa av

kan titta koncentrerat eller okoncentrerat och göra andra saker

samtidigt. Vi kan kommentera och deras åsikter hur personer

vill utan att ta hänsyn till dem kommenterar. Det finns natur-

ligtvis styr det gör när tittar TV. Men är normer som

osynliga för dem talar till TV, och de kan sig som oss vare

ställa krav eller sitt beteende efter våra reaktioner. oss anpassa Framför TV:n kan med familjen och vänner diskutera maktha-

framträder skärmen någon helst vare som utan att ta som

hänsyn till deras närvaro och de kan lägga sig i och utan att

dominera diskussionen.

TV producerar strid ström nyheter, bilder, berättelser och en av . budskap. Ang 1985, 22 beskriver televisionens flöde "a s. som

coming and going of without their individuality leaprogrammes

ving any specifically deep impression även Williams 1974,

Castells 1998. Varje innehåller i sig många olika inslag. program

Det avlöser det andra i omfattande flöde där inslagen inte ena ett

sällan är mycket korta. I nyhetsproduktionen betraktas

ett

reportage tre till fyra minuter långt även det handlar som om

komplicerade sakförhållanden och sådant kan svårt om som vara

att begripa. Som TV-tittare får mycket lite tid för eftertanke,

MATS EKSTRÖM

reflektion och diskussion. Som normala TV-konsumenter

tar del många gånger information än vad i någon rimlig

av mer

mening kan ta till och TV skapar förgängliga

oss engagera oss bilder världen och tittare lär titta det mesta utan

av som oss

att bry i någon djupare mening.

oss TV är samtidigt berättande bildmedium med potential att

ett stor skapa dramatik, spänning, inlevelse och

engagemang Corner 1995. Mediet kan erbjuda unika möjligheter till identifikation med människor lever i kulturer och sociala miljöer långt

som

bortom vardagsverklighet. Dessa egenskaper det

vår egen -

förgängliga flödet punkt 8 sidan och den engagerande

å ena kraften i televisonens berättelser punkt 9 å andra sidan är två

tendenser delvis kan motverka varandra. TV är vidare

som ett medium ägnat att skapa känslor, upplevelser och intryck

men inte analys och intellektuell reflektion.

10. Som TV-tittare är indragna i kommersiell verksamhet där

en ekonomiska intressen styr och där storleken på publiken blivit allt avgörande Mcmanus 1994. För de reklamfinansierade

mer TV-kanalerna är storleken publiken det har att erbjuda

man annonsörerna/ finanisärerna. Men publiksiffrorna har blivit vikti-

även för public service televisionen. I den allt hårdare kongare kurrensen tittare följer ett ökat utbud rela-

om som av men en tivt konstant publik utvecklar TV-bolagen olika strategier för

Öka "ratings". Publikmâtningar och utvärde-

att programmens ringar dessa, utformningen såväl TV-tablåerna de

av av som enskilda direkt och indirekt marknadsföring

programmen, av pro-

är exempel detta Ang 1991, Garnham 1997. Telegrammen visionens utbud olika sätt till kommersiella intressen.

anpassas Programmens innehåll och form till minsta

anpassas en gemen-

nämnare inte eller riskerar att stöta bort sam som provocerar tittare. Men det finns naturligtvis också krafter motverkar

som

denna kommersialisering TV-mediet.

Låt mig lite närmare utveckla några teman olika sätt bely-

nu som

grundläggande TV—tittande

ser uppsatsens argument —att inte är ett hot eller i demokratiskt samhälle, både

en resurs ett utan snarare och.

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

De desinformerade och välinformerade TV-

publikerna

När medborgare tänker på, och pratar nationella och som om, internationella politiska händelser, och ställning i pågående detar batter, så gör detta i stor utsträckning utifrån bilder och berättelhämtade från televisionen och andra massmedier. Vi utgår från ser det sett TV utan att tänka är producerade att programmen organisationer valt beskriva verkligheten visst sätt. av som att ett Kritiker har hävdat medierna och journalistiken skev att ger en

och ytlig bild verkligheten. Trots ambitioner objektiva,

av att vara

sakliga och allsidiga tenderar journalistiken marginalisera vissa

att

kunskaper, samtidigt inflytelserika aktörers kunskaper och vär-

som deringar får genomslag i massmedierna Kellner 1990. Det stort finns många studier visar medierna spelar viktig roll i som att en

reproduktionen dominerande ideologier och stabiliseringen

av av maktförhållanden. Medierna normaliserar budskap skulle kunna som uppfattas kontroversiella. Ett konkret exempel är den som forskning visat att nyheterna gett stereotypa bilder invandsom av Invandrare har ofta beskrivits hot eller problem i rare. som en

journalistik präglas ett mot dom perspektiv. Mediernas

som av genomslag innebär att dessa bilder kan "common sense, status av

kunskaper uppfattas naturliga och självklara. Detta har

som som bidragit till att legitimera invandrares underordnade position i

samhället Löwander Dijk 1991.

1997, van Men detta är bara sidan saken. Massmediernas utveckling ena av har också inneburit att medborgarna har helt tillnumera en annan gång till regelbunden information än tidigare i historien. Det har

blivit väsentligt svårare för olika aktörer makthavare undanatt hålla information från offentligheten. Inte minst politiken är före-

mål för helt synlighet och offentlighet än tidigare. Corner

en annan 1995, 45 uttrycker detta mycket träffande sätt: s. ett

However fragmented and superficial public political understanding may be, and however much television might be to be susceptible to seen information control, previous period has citizenries larger, betno seen ter informed regularly updated. or more

Det finns emellertid betydande skillnader mellan olika i grupper samhället med avseende hur mycket utnyttjar massmedierna man för hålla sig informerad och uppdaterad. Massmedierna skapar att delvis former skillnader mellan i samhället. Hadenius nya av grupper

MATS EKSTRÖM

och Weibull 1999 påpekar dagstidningslåsningen under

t.ex. att 1990-talet minskat bland arbetarfamiljer.

Det finns således fog för beskriva televisionen både hot

att som och Valrörelsernas utveckling i Sverige och andra länder

resurs. illustrerar väl denna dubbelhet Esaiasson 1990. Televisionen har å

sidan gjort politiken synlig och erbjudit TV-tittarna offentena mer liga debatter, kritiska analyser omfattande information

och en som kan användas underlag för självständiga beslut. Som TV-tittare

som möter å andra sidan politik anpassats till mediets specifika

en som

logik i sådan utsträckning allvarligt kan ifrågasätta

en att man om inte detta är ett hot mot demokratin t.ex. Ekström och Eriksson

1999. Politiken personifieras och till reklamens språk.

anpassas Lyckade TV-framträdanden blir viktigare bekostnad det sak-

av politiska innehållet. Televisionen blir för opinionskänsliga

en arena

partier satsar alltmer professionaliserade valkampanjer i

som kampen väljare. Politiska debatter får karaktären iscensatta

om av

eller mindre underhållande battaljer. Televisionen har, mer samman-

fattningsvis, bidragit till demokratisering har samtidigt del i

men en det vissa beskrivit demokratins kris Kellner 1990.

som

De och TV-

engagerade Iikgiltiga publikerna

En ambition med många aktualitetsprogram produ-

gemensam som

för TV allt från traditionella nyheter till talk shows ceras är att redaktionerna vill skapa och debatt. projekt

engagemang I ett studerade det redaktionella arbetet bakom fyra i sig mycket olika

eller vitt, Striptease, Mosaik och Aschberg och co. program Svart På samtliga redaktioner framhölls denna ambition de

som en av

viktigaste. En programledare uttryckte det följande sätt: Det

handlar uppröra och väcka debatt, folk

om att engagera, att att lyfta sin tunga bak och agera."

Televisionen har andra kulturella uttrycksformer möj-

som en lighet att framkalla starka känslor, intryck och identifikation Cor-

1995. TV-mediet bildmedium kan skapa upplevelse ner är ett som

autenticitet och närvaro. Som tittare kan uppleva att är med av och del något verkligt sker här och det

tar av som nu, trots att ser är både producerat/ redigerat och förmedlat över tid och I syfte

rum.

beröra och tittarna kan TV-journalistiken utnyttja såda-

att engagera

uttrycksmedel och berättarformer används även i produkna som tionen fiktionsfilm.

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

Den undersökande journalistiken är ett exempel detta. Repor-

är inte sällan konstruerade spännande och dramatiska tagen som

berättelser där journalisternas avslöjanden står i centrum Ekström

och Eriksson 1998. Valet fall, valet att lyfta fram vissa uppgifter

av och bortse från andra, sättet använda kamera och ljud, iscensatt-

att

ningen intervjuer, redigeringen till väsentlig del

av osv. - styrs av ambitionen producera upprörande och dramatiska berättelser

att om missförhållanden i samhället. I den undersökande journalistiken händer det visas för dem kränkande sätt. I

att personer upp ett fall studerat har redaktionen motiverat detta med hänvisning

som till det övergripande målet detta sätt vill tittarna att

att man

orättfärdigheter i samhället. Att tittare får de reagera som se

drabbade och utpekade/ skyldiga i bild är viktigt för

personerna att

skall kunna skapa inlevelse och reportagen engagemang.

Skapar då dessa engagerade TV-publiker Det enkla

program sva-

är både och nej. Det beror självklart delvis vilket ret program det är, vilka det tittar, i vilket sammanhang Men låt mig

är som osv. utveckla detta med några konkreta illustrationer och några

svar mer teoretiska TV-tittandets innebörder.

resonemang om

I den redan refererade studien aktualitetsprogram genomförde

s.k. receptionsstudie där undersökte hur åtta TV-

en grupper av tittare förhöll sig till TV-program de fick Självklart kan

som se.

inte dra några enkla generella slutsatser från dessa åtta man grupper. I detta sammanhang använder jag materialet för illustrera

mest att några olika sätt vilka TV-program kan och uppfattas. En

mottas

de ingick i studien bestod fem kamrater 19-25 år. av grupper som av Studien genomfördes hemma hos I denna

en av personerna.

hemmiljö fick de fyra olika aktualitetsprogram, två

se samt nyhetsprogram detta vid olika tillfällen utspridda under cirka ett år. De ombads titta det vanlig

programmen som om vore en "TV-kväll". Vi tillsammans under inledningen

av programmen och forskare försökte bidra till situationen skulle bli så

som att

vardagslik möjligt. Konversationen uppstod under

som som pro-

spelades in och efteråt ställde forskaren frågor till grammen grup-

Vid tillfällena fick producerat pen. ett av gruppen se ett program av Striptease, vilket innehöll avslöjanden misstänkt fusk med EU-

om bidrag bland bönder, missförhållanden i skolan

ett reportage om

samt ett reportage avslöjade kopplingar mellan den frivilliga

som

befälsutbildningen FBU och högerextremistiska organisationer.

Trots att redaktionen utnyttjat TV-mediets möjligheter för

att ge

karaktär anmärkningsvärda och upprörande avslöjan-

reportagen av den intog denna mycket distanserat och närmast likgiltigt

grupp ett

MATS EKSTRÖM

förhållningssätt till innehållet i Programmet aktualise-

programmet.

rade ingen diskussion kring de frågor Vid upprepade

som togs upp. tillfällen framhöll långtråkiga och

personerna att reportagen var att de helst ville Ironiskt kommenterade

Zappa. en av personerna programmet följande sätt: "jaa lärde väl saker, att

oss en massa betygsystemet är dåligt, bönderna fuskar och det finns små-

att att

i FBU. Kommentaren följdes skratt. Vid flera tillfällen nassar av skämtade ironiskt och de dramaturgiska

personerna spontant om

redaktionen använt för skapa dramatik. Ett liknande grepp som att mottagande fick också i flera de andra

programmet av grupperna.

En distanserad likgiltighet präglade över huvud taget, i större eller mindre utsträckning, de olika reception de

gruppernas av pro-

de fick Naturligtvis fanns undantag vilket jag återkommer gram se. till. Det kan inte uteslutas dessa reaktioner delvis uttryck

att var ett för den speciella tittarsituationen att med i ett forskningspro-

vara jekt eller vissa tittare kanske inte så intresserade de frågor

att var av

i just dessa Detta är dock inte hela förklasom togs upp program.

ringen. Att TV-programmen inte skapade det

engagemang man kanske kunde förvänta sig, tolkar delvis uttryck för

som mer grundläggande förhållanden påverkar det konkreta TV-tittan-

som det.

De enskilda är del i ett omfattande flöde in-

programmen en av formation, bilder och berättelser. Varje tittar TV har

person som

Thompson 1995 framhåller varit vittne till oräkneliga mord, som dödsfall, barn svälter, berättar tragiska lev-

som personer som om nadsöden, politiska skandaler Som enskilda fall borde dessa

osv. kunna beröra, när mängden händelser blir tillräckligt

men av om-

fattande kan detta skapa likgiltighet, känsla inget

en en av att egentligen hört och allt förut. En i den

är nytt, att man sett av personerna

nämnda uttryckte det själv följande sätt "man blir ovan gruppen så matad till slut inte orkar bry sig." Kanske är det så

att man att TV-redaktionerna, sina dramatiseringar, avslöjanden och bil-

genom

der tragiska händelser, paradoxalt bidrar till skapa publi-

av nog att ker blir allt svårare att beröra och uppröra Kanske bidrar tele-

som visionen till skapa särskild inflation, där budskapen får

att en typ av allt mindre meningsfullt innehåll och där det krävs och

av mer mer

för att budskapen verkligen skall nå fram

Den distanserade likgiltighet kunde iaktta i vår studie

som hängde också med att ett flertal tittare uppfattade inslagen i

samman

flera långtråkiga och sega. Trots inslagen

av programmen som att inte än cirka 10-15 minuter långa och trots att journalis-

var mer

inte minst i samband med redigeringsarbetet, verkligen

terna, an-

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

strängde sig för det i hela tiden skulle "hända något

att reportagen

de själva uttryckte det, uppfattade tittarna

som reportagen som långa och händelsefattiga. På närmast självklart sätt värderade

ett många tittare med avseende deras underhållnings-

programmen värde. Den roll TV fått i många människors vardagsliv innebär

som

de TV-programmen i första hand förväntar sig stund att av en av

tillfällig underhållning och avkoppling.

Baudrillard 1983, 1992 har för kommunika-

argumenterat att tionen i massmediasamhället utvecklats dithän att den blivit till kvasikommunikation mening och innehåll. Som TV-tittare blir

utan översköljda budskap inte handlar direkt den verklighet

av som om lever Vi kan inte bemöta dessa budskap och upplever kanske inte heller det finns några kanaler vilka i handling kan på-

att genom verka det tas i medierna. I situation då publiker

som upp en som konfronteras med mängder budskap och retoriska strategier i

syfte att påkalla vår uppmärksamhet samtidigt saknar reella

- som möjligheter påverka det och hör kan den distanserade

att ser -

likgiltigheten bli form försvarsstrategi. Den massiva överpro-

en av duktionen budskap tenderar enligt Baudrillard skapa publik

av att en

för vilken tystnaden är den rimliga handlingen. Enligt

mest Baudrillard är det inte bara så denna överproduktion mängden

att -

händelser förbi TV-skärmen gör det praktiskt av som passerar -

omöjligt att individ verkligen ta till sig annat än möjligen

som en bråkdel. Det är också så televisionen i sig skapar ytlig relation

att en till den verklighet presenteras Stevensson 1995. Gränserna

som mellan den verkliga världen och virtuell låtsasvärld suddas ut.

en Baudrillards kan med rätta kritiseras för allt för

resonemang att vara generaliserande och svepande. Som jag skall visa nedan är det inte

alls så publikerna genomgående möter budskapen iTV med

att tystnad. Baudrillard fångar emellertid tendenser utan tvekan

som påverkar TV-publikernas situation och demokratins villkor i det senmoderna mediasamhället.

Trots dessa tendenser finns i våra studier också gott exempel

hur stimulerar till engagerade diskussioner. Något

programmen

tycks avgörande för tittarnas är i vilken mån som vara engagemang de har erfarenheter det i

egna av som tas upp programmet, om programmet ett meningsfullt sätt relaterar till tittarnas vardagserfarenheter. Striptease missförhållandena i gymnasiesko-

reportage om lan skapade diskussioner skolan, framför allt i två

t.ex. om grupper där det inte bara fanns lärare också flera hade barn

utan som egna

gick eller slutat gymnasiet. Några tittare framhöll också som nyss att Striptease just denna kväll inte innehöll så mycket

att reagera

MATS EKSTRÖM

de i andra fall brukade bli både engagerade och förbannade men att

när de tagit del Striptease’ avslöjanden.

av s

Att TV-mediets egenskaper under Vissa omständigheter har

en särskild kraft beröra och blev tydlig i fall. Det

att engagera extra ett

i bestående i SO-årsåldern, samtliga tillhövar en grupp av tre par rande samhällets överklass. När de fick programmet Svart eller

se vitt, vid denna tidpunkt hade mycket tydlig tabloidkaraktär,

som en och första inslag innehöll spektakulärt framträdande

vars ett av en

artist under koncert påstods ha uppträtt drogad och ung som en iklädd pyjamas blev tittarna inte oväntat mycket kritiska till

scen,

De beskrev något de programmet. programmet som rent trams, som absolut inte skulle titta i vanliga fall. Den starka kritiken kan del-

vis uttryck för denna populärjournalistik inte alls

ses som ett att passade tittarnas kulturella smak. De försvarade den seriösa journalistiken. Med dessa utgångspunkter kunde förvänta sig att

man tittarna också skulle kritiska till programmet. Inslaget

vara resten av

sedan följde handlade två bröder dödat sin efter som om som pappa

den under många år misshandlat både och bröatt senare mamman derna. Presenterat visst sätt skulle säkerligen även detta inslag

ett ha väckt kritik. Dessa tittare skulle mycket väl ha kunnat uppfatta

det redaktionen, likt sensationsjournalistik, cyniskt

som att annan utnyttjade tragisk händelse för locka tittare. Inslaget fick dock

en att

helt mottagande i Tittarna berördes mycket ett annan gruppen. starkt brödernas berättelse och identifierade sig med deras lev-

av nadsöden. I denna, och i andra fördes relativt

ett par grupper, engagerade diskussioner dels pojkarnas situation, dels i

om mer

generella frågor gällande de sociala myndigheternas för

t.ex. ansvar det inträffat, vilka straff bör utdelas till människor

som samt som

dödar någon i den situation pojkarna befann sig. som annan som

Inslaget fungerade i flera inspirationskälla för samtal

grupper som en

kring politiska, juridiska och moraliska frågor också gick

som utöver det konkreta fall i Det sätt vil-

som togs upp programmet.

ket inslaget gjort hade enligt vår tolkning avgörande betydelse

var för även de förhand kritiska tittarna till sig berättelsen och

att tog

engagerades den. Programledaren framstod autentisk när

av som hon med allvarlig blick introducerade inslaget och berättade den

tragiska händelsen. Reportaget uppbyggt kring intervju med

var en bröderna vilken iscensatt inom för lyrisk framställ-

var ramen en

ningsform skapade tryckt stämning och starka känslor. Brö-

som derna framställdes närmast oskyldiga offer ångrade det de

som som gjort och fri vilja berättade det fruktansvärda de varit

som nu av om med I studion diskuterades sedan fallet brödernas advokat

om. av

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

och rad andra olika sätt förstärkte berättelsen,

en personer som

trovärdighet och legitimitet inslaget.

samt gav

De program skapade det genomgående mest oengagerade

som TV-tittandet tvekan de traditionella nyhetsprogrammen jfr

var utan

Dahlgren 1995. Receptionerna präglades av ett passivt registreran-

de. Bara undantagsvis gjorde tittarna korta kommentarer till det de säg. När de efter ombads kommentera vad de do-

programmet sett, minerades dessa kommentarer att de återgav och försökte minnas

av vad nyheterna hade handlat Det de då återgav i huvudsak de

om. var

Övergripande för respektive nyhet. Nyheter har naturligtvis

temana stor betydelse för hålla allmänheten informerad. Att titta

att nyheter är för många vardaglig rutin och ritual känsla

en som ger en av att välorienterad, utan att för den skull behöver fästa nå-

vara man

särskild vikt vid vad egentligen Det viktiga är gon som tas upp. att

ha dagens nyheter. Detta behöver naturligtvis inte betyda

sett att innehållet i nyheterna saknar betydelse för människors värderingar

och handlingar långsiktigt.

mer

Genom televisionen kan händelser utanför vardagsverk-

vår egen lighet integreras i våra liv och bli del det känner för. I

en av ansvar autentiska bilder och engagerande berättelser handlar poli-

som om tiskt maktmissbruk, ojämlikhet, människors utsatthet eller globala

miljöproblem finns uppmaning till moraliskt och politiska

en enga-

Vi möter dessa bilder dagligen. Men televisionens sätt gemang. att fungera är motsägelsefullt. Som jag försökt visa finns flera olika

mekanismer bidrar till TV-tittande präglat distans

som snarare ett av och likgiltighet. I televisionen riskerar även händelser med tydliga moraliska och politiska innebörder bli till avkopplande visuella

att

upplevelser och tillfälliga begivenheter för åskådare. När politiken

blir politik i TV, och därigenom del i privat konsumtion

en en av

tillfälliga upplevelser, kan detta enligt vissa forskare bidra

till att

potentiellt kontroversiella frågor i praktiken avpolitiseras Steven-

son 1995, s. 183.

De kritiska och okritiska TV-publikerna

Inom medieforskningen har två olika perspektiv ofta ställts

mot varandra t.ex. Corner, 1996, jansson 1998. Enligt det beto-

se ena

mediernas och hela kulturindustrins makt över publikerna. nas Publikerna förstås i huvudsak passiva konsumenter påverkade

som för att inte säga manipulerade dominerande ideologier, liksom

de smaker, livsstilar och identiteter kulturindustrin skapar av som

MATS EKSTRÖM

och lanserar. Dominerande värderingar och bilder verkligheten av reproduceras effektivt medierna och övertas okritiskt genom av

publikerna. Enligt det andra perspektivet betonas publikerna har,

att och faktiskt utnyttjar, frihet tolka budskap i medierna olika en att sätt, utifrån erfarenheter och referensramar. TV-tittande inbeegna griper alltid någon form aktivt tolkande. Frågan hur vi utifrån av om våra referensramar tolkar eller avkodar det TV, är egna ser mycket komplicerad och jag väljer inte in närmare detta här att Morley 1992. En slutsats definitivt kan dra den se t.ex. av forskning bedrivits under de decennierna är att som senaste som TV-tittare inte är sig helt fria tolka det hur vill, eller vare att ser helt styrda budskap. TV-tittare är inte antingen av programmens kritiska och aktivt tolkande eller okritiska och manipulerade - utan både och. snarare

Med utgångspunkt i vår studie nyhets- och aktualitetsprogram

av skall jag här undersöka två speciella frågor: 1 Vad det de var som undersökta TV-tittarna kritiska till och vad tenderade de var att ta för givet Resultatet den första frågan leder fram till den andra:

2 Vad kommer det sig i samtliga med att personerna grupper

undantag accepterade nyheternas verklighetsbeskrivningar som självklara sanningar

studerade accepterade inte alls TV-programmen De grupper rakt och Tvärtom skapade både enskilda upp ner. programmen kritiska kommentarer och kritiska diskussioner. Av allt spontana att döma intog åtminstone vissa TV-tittarna kritiskt förhållav ett mer

ningssätt än Vanligt, detta följd forskningssituationen och

som en av de förväntningar skapas i sådan situation. Detta gör det inte som en mindre intressant undersöka vad de kritiska kommentarerna att handlade vad tittarna tenderade för givet. om samt att ta De kritiska kommentarer förekom, särskilt i vissa som grupper, riktades i många fall själva Striptease och Mosaik mot programmen. beskrevs ointressanta och långtråkiga, medan Aschberg t.ex. som och och Svart eller vitt kritiserades för ointressanta co att vara men också tramsiga, meningslösa och inte heller särskilt underhållande. Kommentarer riktades också direkt journalistiken, vilken mer mot kunde beskrivas hafsig, vinklad, tendentiös, exploaterande och som

hänsynslös.

Kritiken kan delvis uttryck för publimot programmen ses som kernas smak. De gillade vissa inte andra. Som Bourprogram men dieu 1979/ 1984 framhållit är människors smak kulturellt bestämd. Smaker är viktig del i de kulturella praktiker skapar och en som upprätthåller distinktioner mellan olika livsstilar och klasser i samhället.

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

Människor från olika klasser gillar lär sig gilla olika saker.

och att

Detta gäller också TV-program. I vår studie kunde del tittaren av kommentarer tolkas uttryck för de indirekt markerade nas som att sin sociala och kulturella tillhörighet. Typiskt för vissa tittare med rötter i intellektuell överklass de förhand värderaen var t.ex. att

de de seriösa" nyheterna mycket högt samtidigt de avfärdade

som

tabloidjournalistiken oseriöst trams och uttryck för dålig

som smak. För andra tittare tabloidprogrammen självklar del var en av deras normala mediakonsumtion och inget de något sätt som skämdes för de tittade på. att Tittarnas kritiska kommentarer också i många fall uttryck för var

de upplevde och journalistiken gjorde anspråk

att att programmen inte alls uppfylldes; anspråk objektivitet, sensationella som nyheter, intressant information eller underhållning. Programmen

och

de framträdde i programmen försökte något det som vara som de inte levde till. kommentarerna till upp De spontana programmen var inte sällan ironiska. Några exempel: "Ja det där väldigt var sensationellt." Vad är det för med det där Skulle det där nytt vara ett

debattprogram "Nu han väldigt rolig." Detta drabbade

var

samtliga program utom nyhetsprogrammen. Nyhetsprogrammen

bemöttes inte alls med denna kritik. Dessa tycks typ av representera

förhand accepterad programform; tradition,

en en genre som av sina väl etablerade presentationsformer, fått närmast genom en

självklar legitimitet.

Som TV-tittare ligger det nära till hands att rikta sin uppmärksamhet det och inte minst de uppträder i mot man ser personer som I den studie genomfört handlade mycket tittarprogrammen. av kommentarer hur såg vilka de hur nas spontana om personer ut, var, de uttalade sig och agerade i Särskilt programmen. i pratprogram Aschberg och och Svart eller vitt blir huvudpersonernas försom co måga att vinna TV-tittarnas förtroende och gillande avgörande för hur väl helhet går hem. Tittarna roades programmen som av att

ironisera över huvudpersonernas uppträdanden, det de hur de såg

sa, ut och vilka de försökte En programledare råkade säga fel vara. som kunde hånas och beskrivas förvirrad klantskalle". En som en perförsökte skämta bemöttes med kommentarer ja det son som som

där djävligt kul". Personer beskrevs uppblåsta, "själv-

var som goda eller tramsiga. I de olika TV-programmen framträdde ett antal eller mindre kända från tidigare framträdanden i personer mer

medierna. Den underliggande meningen i många kommen-

spontana tarer till dessa mediekändisar kan sammanfattas på följande sätt: Vad får dem skulle intresserade höra deras åsikter att tro att vara av att

MATS EKSTRÖM

allt vilka dem dem är Den ironiska kritiken om möjligt; tror att och medverkar behöver inte innemot programmen personer som bära tittarna i vanliga fall undviker de aktuella att programmen. Tvärtom tyder våra intervjuer tittare att kriatt man som roas av tisera och ironisera, häckla dem framträda i TV att som genom att gör anspråk auktoritet. Detta kan del i underhållande vara en en och avkopplande TV-konsumtion jfr Fiske 1992. Tittarna intog också ganska ofta kritiskt reflekterat förhållett ningssätt till de sätt vilka konstruerade: programmen var att valt vissa valt bort intervjupersoner för

journalisterna ut och andra

det skulle det budskap vill förmedla; att journaatt passa som man listerna överraskade människor med kameran för att bild att ge en av

de skyldiga; redigerade så de skulle bli så

var att reportagen var att spännande och dramatiska möjligt; att debatter iscensatta så som var det skulle bli stark konfrontation Men det också att en osv. var van- TV-tittarna relaterade till det de såg det verkligt att som om vore

ligheten de såg. Det tycks typiskt för TV-tittande att pendlar

vara mellan dessa två olika förhållningssätt stunden betrakta - att ena konstruerade och producerade för att i nästa programmen som stund betrakta det det verkligheten såg med ser som om vore egna ögon. Jag har exempel olika former kritik tittarna nu gett av som gav uttryck för när de fick Ingen TV-tittarna accepse programmen. av terade okritiskt allt de såg. Men jag har också kunnat konstatera att tittarnas kritik bara undantagsvis, i enstaka fall, innebar de ifråatt i den kunskap förmedlades, och/ eller

gasatte sanningshalten som ut-

vecklade tolkningar radikalt avvek från de dominerande budsom skapen i Jag exempel. Samma tittare resonereportagen. ger ett som rade kritiskt hur i Striptease konstruerade, kunde om reportagen var stund redaktionens bild verkligheten för given. När i nästa ta av gjorde det nämnda bön-

Striptease-redaktionen ovan reportaget om

derna och EU-bidragen redaktionens det förekom ett var tes att fusk med dessa bidrag, bönder försöker fuska sig till högre stort att bidrag än vad de är berättigade till. Det fanns siffror talade för som detta. Redaktionen åkte för intervjua vad trodde ut att man var storfuskare. Det visade sig dock i de flesta fall

några riktiga att man

inte alls kunde bevisa bönderna fuskat. Tvärtom kunde det fakatt tiskt finnas andra rimliga förklaringar till dessa bönder sökt att mer bidrag än vad de fått. I det färdiga iscensattes ändå flera reportaget bönderna inom för berättelse tydligt antydde de av ramen en som att

fuskat uttryckligen påstod det i de enskilda fallen.

utan att man Tittarna tolkade genomgående inom för denna reportaget ramen

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

övergripande berättelse ifrågasätta den eller

utan att om var sann inte. De resonerade självklart sätt bönderna fuskare. ett om som Programmet skapade det Fiske 1992 kallat för "a believing sub-

ject. Tittarna accepterade i huvudsak dominerande programmets

budskap det självklara sanningar.

som om vore Fiske 1989, 1992 vänder sig den kritik ofta riktats mot som mot tabloid- och populärjournalistiken. Den har beskrivits

och

fördömts osaklig, oetisk och oseriös. Den traditionella som ny-

hetsjournalistiken har vanligen betraktats värdefull för

som mer en upplyst allmänhet. Fiske vänder dessa när han resonemang argu-

för tabloidjournalistiken spelar roll för demo-

menterar att en viktig kratin eftersom den stimulerar publikerna till kritik och opposition.

De traditionella nyheterna tenderar däremot skapa a

att believing

subject. Nyheterna presenteras i form dem karaktären en som ger

objektiva sanningar. I dessa nyheter får makthavare politiker,

av företagsledare etc. ofta framträda officiella som representanter utan

deras och ställning ifrågasätts, deras åsikter

att status utan att

kritiseras. Tabloidjournalistiken gör inte objektisamma anspråk

vitet låter subjektiviteten slå igenom. I förhållande till maktutan havare, samhällets etablissemang, dominerande och värdenormer

ringar, intar tabloidjournalistiken enligt Fiske rollen ironisk,

som en

skeptisk provokatör. Därigenom kan denna journalistik stimulera

publikerna till det Fiske kallar the pleasure of disbelief, att roas av att ironisera, igenom och rikta sin misstro makthavare och se mot

etablerade sanningar.

Våra egna empiriska studier bekräftar delvis Fiskes teori. I förhållande till de traditionella nyhetsprogrammen i

var publikerna huvudsak passivt registrerande. Nyheterna betraktades med undantag som självklara sanningar. I stället för sig i

att engagera

kritisera och problematisera det ägnade sig

programmen, som sas, publikerna det Fiske kallar för dechiffrering, dvs. förmer man söker uttyda och komma ihåg vad Publikerna kritiserade som sas. inte heller journalistiken betraktade den i huvudsak utan som själv-

klart legitim och viktig. Nyhetsprogrammen, också

men program

Striptease och Mosaik skapade "believing subjects i betydligt

som större utsträckning än de tabloidorienterade Svart mer programmen eller vitt och Aschberg och De stimulerade till

co. senare väsentligt mer ifrågasättande och ironiserande jämfört med nyheterna.

Det finns exempel i vår studie tittarna aktualiserade och att

uttryckligen ifrågasätte sanningshalten i det i

som sas programmen. Detta dock undantag än regel. Reaktionerna var mer programhandlade vanligtvis Det åtta i men om annat. var grupper som deltog

MATS EKSTRÖM

studien, de fick fyra olika aktualitetsprogram och två nyhetsprose

Det hände bara undantagsvis någon antingen under

gram. att proeller i diskussionen efteråt korn med kommentarer av grammet Det där jag inte på; "Det där är inte sant; "Det där typen: tror inte han har stöd för påstå"; eller de radikalt tror jag att att gav en annorlunda de händelser inslagen handlade Det

tolkning av som om.

i denna okritiska förhållningssätt särskilt påtagligt då det

mening var

nyhetsprogrammen. Undantagen från detta gällde mottagandet av

framför allt då i några fall sådant var programmen tog upp som någon tittarna hade direkta kunskaper Mot bakgrund av av egna om. eller erfarenheter reagerade några tittare den

egna kunskaper att

bild delvis felaktig eller förenklad och som gavs i programmet var missvisande. Men i de flesta fall handlade sådant programmen om tittarna saknade direkta kunskaper om. som egna

Vi skall naturligtvis försiktiga med dra alltför generella

vara att slutsatser utifrån den här refererade studien. Mycket tyder dock

då i synnerhet nyheterna tenderar att TV-journalistiken och att

det Fiske kallar "a believing subject". Det finns också rimliga

skapa

orsaker till detta. skall här samverkande orsaker. Jag presentera sex

För det första är journalistiken institution med hög legitimitet

i samhället. Journalistiken och inte minst TV-nyheterna har

hög trovärdighet kunskapskälla. Detta kan låta ett mycket som som

påstående med tanke den kritik riktas mot journa-

märkligt som

listiken och den allmänna diskussionen dess reducerade förtroom endekapital. Det verkar dock finnas mycket tydlig skillnad melen lan denna allmänna kritik och den legitimitet journalistiken har som

i och journalisterna står i för praktiken. journalistiken centrum sam-

hällsdebatten och refereras regelbundet i olika sammanhang. Många

människor tittar regelbundet TV-nyheter och läser dagligen morgontidningar. I vardagslivets samtal talar det sett TV

om och läst i det oförmedlad verklighet om tidningarna som om vore en del En rad såväl amerikanska svenska enkätstudier tagit av. som

har också visat publikerna i utsträckning det de i

att stor tror ser

TV-nyheterna. Studierna visar publikerna uppfattar televisionen

att särskilt trovärdig 1994, Hadenius och Weibull

som McManus

1999.

I konstruktionen nyhetsprogram, även andra av men program, tillämpas för det andra s.k. diskursiva språkliga strategier som gör framstår objektiva och neutrala och det

att journalisterna som att

och visas framstår självklara sanningar och väl undersom sägs som fakta 1996. Det finns inte att in närmabyggda Potter utrymme dessa strategier här. Låt mig bara nämna några exempel. Prore

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

gramledaren i nyhetssändning använder sakligt, korrekt språk

en ett och distanserar sig själv från det sägs inte refesom genom att t.ex. till åsikter. Journalisterna låter andra uttala påstårera egna personer enden eller hänvisar till oidentifierbara andra. I stället för att säga

jag tycker" eller "vi tror med hänvisning till väljer

redaktionen

journalistiken formuleringar "det har hävdats, eller "man på-

som står att. På ett självklart sätt beskriver journalisterna hur det och är vad faktiskt hänt aktualisera eller

som utan att sanningsproblem tolkningsproblem. Ingen har hört journalist i nyhetssändning

en en säga: Jag är inte säker detta är har fått denna om sant, men uppgift och valt den" eller det finns säker flera beatt tro sätt att skriva denna händelse, har valt detta för

perspektiv." Typiskt nyhetsjournalistiken är att nyhetsankaret och nyhetsreportrarna

framträder med formell, distanserad och auktoritativ detta i en röst,

en miljö nyhetsstudion symboliserar organisation

som en som regelbundet får in fakta från världens alla hörn Dahlgren 1988. I inte minst den undersökande journalistiken konstruktionen är

sammanhängande berättelser viktig diskursiv strategi. av en Typiskt för berättelser är de Dahlgren 1992 påpekar skapar

att som en värld i sig själva. Styrkan i televisionens berättelser de med är att hjälp av en genomtänkt dramaturgi, visuella effekter, ljud kan etc. skapa helhet tittaren fångas En berättelse en som av. som fungerar, tittarna dras in i och tillräckligt skasom accepterar som trovärdig, tittare inte reflekterar över de enskilda delarna par som om är sanna eller inte.

För det tredje är TV medium innebär blir ögonvittett som att till det sker. Vi det händer, det sker faknen som ser som att som tiskt sker, säger det de säger. Varför skulle inte att personer tro detta Att framställningen kan konstruerad för

vara att underbygga ett visst budskap, slutprodukten är resultat rad

att ett av en strategiska val, är inget tänker inte börjar reflektera den om över

bakomliggande produktionsprocessen. Det ligger i TV-journalisti-

kens presentationsform denna förblir dold och sällan att process eller aldrig aktualiseras. TV-bilden har Corner som 1995, s. 12 säindexikal karaktär, vilket syftar bilden framstår ger en att som direkt bild verkligheten. TV:n fungerar ofta likt

en av ett teleskop

använder för hur det utanför det sitter som att se ser ut rum Bilden har stark bevisande/dokumenterande karaktär kan en som utnyttjas för skapa budskap sällan aktualiseras.

att vars sanningshalt För detfidrde handlar nyheter och aktualitetsprogram bara

undantagsvis sådant publikerna har direkta erfarenheom som egna ter eller kunskaper Hur tolkar det är i

om. ser stor utsträckning

MATS EKSTRÖM

beroende vilka erfarenheter och föreställningar har med av oss.

Det finns ingen anledning att ifrågasätta beskrivning av verklig-

en heten inte själv har kunskap säger något annat. Som när man en som Roscoe m.fl. 1995 framhåller förutsätter kritisk tolkning av en innehållet och budskapet tittarna kan utanför det sägs i att som Det i vår studie i den studie Roscoe m.fl. texten. var liksom pretittarna gjorde detta. De hade inte till-

senterar mycket ovanligt att

till alternativa kunskaper det Detta resultegång om som togs upp. rade i tittarnas benägenhet och vilja kritiska till att att vara proi stället kom till uttryck i kritik mot själva programmets grammet form, i ironiska kommentarer till deltog, eller i såpersonerna som dana allmänna kommentarer journalistiken säkert är vinklad, som att tittarna hur kunde tolka och beskriva den utan att angav man aktuella händelsen annorlunda Ett särskilt demokratiskt ett sett. problem är det i många fall saknas alternativa offentligheter som att kan medborgarna motbilder, alternativ till de bilder

erbjuda av

verkligheten dominerar i massmedierna. som För det domineras många aktualitetsprogram iscensatta

femte av

framträdanden och subjektiva tilltal. Det finns tendens

personliga en

utvecklas allt från objektiv till

att TV-journalistiken mer en en subjektiv presentationsform. Detta bidrar till att skapa en reception

där kommentarer och värderingar kretsar

mycket av publikernas

just framträdanden, deras utseende, personlighet kring personers

och trovärdighet. Frågan sanning blir mindre viktig än frågan

om sannfärdighet och autenticitet. Avgörande blir det om personernas inom retoriken kallas talarens kommunikativa etos, dvs. som persoförmåga övertyga med sin personlighet och karaktär. ners att Att TV-tittarna inte i någon större utsträckning ifrågasatte san-

ningshalten i det påstods härför det sjätte, enligt min tolkning,

som med den form kommunikation TV-tittandet är att göra av som en del I vissa kommunikativa situationer finns förväntningar att de

deltar skall inta kritiskt förhållningssätt och värdera det som ett som

med avseende dess sanningshalt. Det gäller bl.a. vetenskap-

sägs liga seminarier, överläggningar i domstolar och debatter tidning-

debattsidor. Att värdera hållbarheten i påståenden är ett cenarnas tralt i dessa praktiker. Detta gäller knappast TV-tittandet

inslag

TV-mediet inte i första hand till sådana kritiska värde-

inbjuder

TV-program värderas huvudsakligen utifrån andra kriterier;

ringar.

utifrån smak, vad och inte, underhållningsvärdet, de

man gillar

känslor väcker Så till Vida stämmer våra stusom programmen etc. dier mycket väl Habermas 1984 analys televisionens publiker: av läsande viker tendentiellt undan för "Den publikens resonemang

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

konsumenternas utbyte smak och böjelser av Habermas 1984, s.

220.

Vad gör det för skillnad om tittare hemma

i TV-sofforna diskuterar och intar

politik

kritiska ståndpunkter

I föregående avsnitt argumenterade jag för televisionen skapar att både kritiska och okritiska publiker. Frågan televisionen stimuom lerar människor tänka annorlunda och ifrågasätta dominerande att

uppfattningar, är naturligtvis i sig viktig demokratisk fråga. En

förutsättning för politiska oppositioner skall kunna

att uppstå är att människor stimuleras till tänka annorlunda. att Men vad gör det egentligen för skillnad människor hemma i om TV-sofforna gör olika tolkningar, diskuterar och intar kritiska

ståndpunkter

Kännetecknande för mycket forskning televisionens

om publiker

har varit stark fokusering den dvs.

en avgränsade receptionen,

publikernas tolkningar de enskilda undersökts. av program som Därigenom har underlåtit undersöka vilken skillnad dessa man att

tolkningsprocesser egentligen gör i ett större samhälleligt och poli-

tiskt perspektiv, och vilka sätt TV-programmen, via tittarnas receptioner, direkt eller indirekt kan leda till olika former kollektivt av

handlande, opinionsbildning och organiserade försök påverka

att förhållanden i samhället.

Enligt Jensen 1986 finns eller inga vetenskapliga studier som talar för människor i någon de kunatt större utsträckning omsätter skaper de får TV-konsumenter i handling. Jensen drar denna som slutsats delvis utifrån resultat empiriska studier. Cook av egna 1992 kritiserar de forskare framför allt lovordat den

Fiske som

demokratiska potentialen i aktivt tolkande Cook

en mediapublik.

Fiske talar hur publikerna gör motstånd dominemenar att om mot rande budskap i TV undersöka vilken detta utan att betydelse motstånd egentligen har. Vilken förändrande demokratisk kraft

ligger

det i ett TV-tittande i och för sig är kritiskt, i som men som praktiken legitimerar dels dominerande medieindustri, dels medboren roll åskådare tittar på I situation där garnas som de som en människor nöjer sig med rollen TV-tittare de som utmanar knappast några dominerande maktförhållanden och de heller

är knappast

aktiva aktörer i demokratiska processer.

MATS EKSTRÖM

Det är naturligtvis orimligt förvänta sig att som TV-publi-

att ker i skulle än bråkdel allt tar handling reagera annat en av som

del TV och har åsikter Mängden potentiellt viktiga

av om. av konfronteras med är ofantlig. Men det är

samhällsfrågor som na-

också de eventuella relationerna mellan TV-tittande

turligtvis så att

och är indirekta, långsiktiga och därmed svåra att

politisk handling

identifiera. Det är inte särskilt troligt människor sitter att som

och tittar TV tillsammans kväll, efter diskussion vad de en en om

bestämmer sig för direkt försöka göra något åt det de sett, att reage-

Däremot är det sannolikt så bär med det sett rat på. att oss

TV in i andra i arbetet, organisationslivet och polisammanhang

tiska där detta kan påverka vårt handlande. TV-program

partier

stimulerar tänka annorlunda, känna moraliskt och som oss att att

kan långsiktigt påverka vårt handlande i

politiskt engagemang, mer

olika sammanhang.

det de effekterna vissa mediekritiker

Men är just långsiktiga som

fram då de hävdat televisionen kan utgöra hot delyft att ett mot

mokratin. TV-mediets centrala ställning i den offentliga sfären och i

människors har långsiktigt bidragit till göra rollen

vardagsliv att som

åskådare till dominerande publikroll. Som Kellner 1990 påpekar en håller televisionen publikerna kvar i hemmen borta från deltagande i

sfär. TV-tittandet i huvudsak isolerad och

en offentlig är en

individualiserad social kopplingar till kollektiva samtal

praktik utan

där kan skapas. Som TV-tittare nöjer med

offentliga opinioner oss

åskådare. Det motsägelsefulla med televisionen är att den å att vara

sidan kan dra in medborgarna i mängder politiska händelser

ena av

och dra bort medborgare från offentliga för

samtidigt samma arenor

politiska samtal och debatter.

I situation då konkurrensen publikerna blir allt skarpare en om blir det för TV-redaktionerna allt väsentligt att utnyttja stratemer för attrahera tittare. Alla TV-redaktioner är direkt eller indi-

gier att

rekt beroende höga tittarsiffror och ingen kan räkna

av tillräckligt

med sådan Sveriges Television hade för

en monopolsituation som

inte så år sedan. Vissa TV-redaktioner litar i huvudsak till att

många

de i skall tillräckligt intressanta och de ämnen tar upp sig vara re-

levanta för tilltala tillräckligt stor publik. I mycket TV-pro-

att en duktion försöker emellertid attrahera tittare, inte bara med man till informationsvärdet, skapa sensatiohänvisning utan genom att

nella mediehändelser, dramatiska berättelser och spektakulära

attraktioner 1998. Producenterna försöker beröra och

Ekström känslor förenklingar, dramatiseringar och starka utskapa genom

Det får inte bli alldagligt, det måste alarmerande

trycksmedel. vara

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

och iögonfallande, är risken tittarna kanal. Hur annars att byter på-

verkar denna utveckling TV-publikernas har delvis engagemang Jag

varit inne denna fråga tidigare och framhållit risken för

att publi-

kerna blir allt svårare i takt med den inflationen att engagera starka budskap mediekonkurrensen bidrar till Låt

som att skapa. mig

här utveckla detta något.

I studien Talking politics Gamson 1992 för de varnar att som

med ärligt uppsåt är efter skapa politiskt i vissa

ute att engagemang fall litar för mycket till det han kallar hot button

en approach.

Förvisso kan starka, alarmerande budskap fram provocera kraftiga reaktioner bland människor. Men de ökar människors till-

knappast

tro till sina möjligheter påverka. I stället för stärka människatt att

känsla delaktighet kan budskapen bidra till ors av att skapa indig-

nation, frustration, uppgivenhet och cynism.

I ett de reportage publikerna fick i den studie av som se

genomfört hade Striptease intentionen följa

att upp ett tidigare redär visat det inom den

portage man att Frivilliga befälsutbildningen FBU fanns lokalförening med starka högerextremistiska eller

en t.o.m. nazistiska kopplingar. I denna uppföljning kunde man nu avslöja att det bland de förtroendevalda inom FBU fortfarande fanns

med bakgrund i högerextremistiska organisationer

en person trots

att man påstått sig ha gjort med dessa kopplingar. Reportaget

upp

var uppbyggt kring intervju med den utpekade Inter-

en personen. vjun var noggrant planlagd, iscensatt och redigerad som ett sensationellt och dramatiskt avslöjande. Intervjun fick formen av en anklagelseakt där den svarande först ovetande vad skulle om som

hända snärjdes i sina Offentligt avslöjades han

egna svar. som skyl-

dig och lögnare. Med vällovligt syfte nöjde inte TV-re-

som en sig daktionen med informera TV-publikerna förhållandena, att om utan ville skapa händelse kunde beröra och en som engagera publikerna. Publikernas reaktioner denna mediehändelse bekräftar delvis

det Gamson för. Inom publikgrupperna skapades inga dis-

varnar kussioner högerextremismens eventuella i om t.ex. utbredning samhället, än mindre vad borde göra detta. Däremot förekom om man tre andra typer reaktioner det iscensatta avslöjandet, vilka kan av

sammanfattas med begreppen indignation, underhållning, samt likgiltighet. Indignationen kom till uttryck i några tittare

att upprördes över den intervjuade riktigt försökte att var en lögnare som

slingra sig. Han blev för kategorin inflytelserika

en representant personer som man inte kan lita på. En vanligare reaktion dock var att tittarna underhålls inslaget. De skrattade ironiserade av spontant, och raljerade över huvudpersonens försök förklara De här-

att sig.

MATS EKSTRÖM

made hans kommentarer och skrattade tillsammans. Dramaturgin,

då huvudpersonen blev bortgjord och tappade masken inför kame-

fungerade underhållande. Många tittare uttryckte också vad ran,

närmast liknade li/egiltig/øet inför inslaget. Deras reaktion kan som sammanfattas ungefär följande sätt: "Jaha och än då Dessa

sen tittare uppfattade det redaktionen försökte förstora och

som att upp göra något sensationellt något egentligen inte särskilt

av som var

anmärkningsvärt.

Journalistiken kan med sina sensationella budskap bidra till indignation och cynism. Men det finns också gott exempel att

uppseendeväckande händelser visats iTV kan ha betydelse

som stor i opinionsbildning och för ökat engagemanget i sociala och poli-

ett tiska rörelser. Reportage med skakande bilder människor le-

som

under svåra förhållande har bidragit till människors ver engagemang

i olika hjälpinsatser. Miljöhot exponerade i medierna har sannolikt påverkat anslutningen till miljörörelserna, Det är inte medierna

osv.

skapat fredsrörelser, miljörörelser, rörelser mot rasism etc. som Samspelet mellan sådana kollektiva rörelser och medierna är betyd-

ligt komplicerat än så. Att televisionen kan inspirera till poli-

mer tiska kollektiva handlingar torde dock helt klart.

vara

Aschberg och co:s chattsida-ett

tankeväckande exempel

Jag hävdade televisionen drar bort medborgarna från

ovan att arenor där de aktivt kan delta i offentliga debatter och opinionsbild-

mer ning. Det finns stöd för påstå detta, kanske är det ändå

att men en sanning med viss modifikation. Vad jag tänker här är framför allt den medieutveckling skapar sätt att använda televisionen i

som nya

kombination med andra medier. Multimedieutvecklingen erbjuder

möjligheter kombinera rollen åskådare med andra ak-

att som mer tiva roller. TV-tittande kan kombineras med diskussioner och

t.ex.

opinionsbildning via internet.

Den politiska demokratiska potentialen i internet är stor fråga

en i sig jag inte skall behandla här. Liksom vad gäller TV-mediet

som finns olika Vissa framhåller mediet för de-

argument. som ett rum

mokratiska praktiker med unika möjligheter till globala politiska

aktioner och debatter över nationella och kulturella gränser. Det finns också exempel hur och diskussionssidor

gott om e-post nätet använts i opinionsbildning och för offentliga debatter där

många medborgare deltagit aktivt 1998, 366. Andra

Castells s.

TV-TITTARNA OCH DEMOKHATIN

framhåller internet är medium för eliter skapar foratt ett som nya

ojämlikhet i samhället Andersson 1999.

mer av Ett exempel hur internet och televisionen kombineras är de

diskussions- eller chatt- sidor öppnas i anslutning till specisom fika TV-program. Till Aschberg och knöts sådan programmet co en sida tittarna uppmanades utnyttja för inte bara komma som att att med synpunkter över huvud diskutera de programmet utan taget frågor togs Vi gjorde särskild studie alla de inlägg som upp. en av gjordes denna sida under veckor 150-200 inlägg som tre cirka per dag. Jag ska ta några resultat från denna specialstudie. jag upp har valt att ta det här eftersom det är exempel televiupp ett att sionen inte bara drar bort också kan dm in tittarna i offentliga utan debatter.

En sådan chattsida erbjuder möjlighet till samtal och diskusen sioner många andra sammanhang inte gör, så till vida det är som att möjligt för många inte bara del inläggen också aktivt att ta av utan delta i diskussionerna. Aschberg och tillhör co den typ av program enligt vissa medieforskare torde väcka hos tittarna som engagemang

inte minst sin provokativa och prioriteringen tablo-

genom ton av idorienterade ämnen Fiske 1989. En uttalad ambition med se t.ex. också beröra och Mot bakgrund programmet var att engagera. av detta kombinationen internets potentialitet och - av programmets ambitioner blir det särskilt intressant undersöka de samtal - att som etablerades sidan. En fördel med detta material metodiskt - ur ett perspektiv är att här kan studera hur tittare - en stor grupp förhåller sig till detta påverkas forskarnas programmet utan att av närvaro. Därmed inte är representativ för sig sagt att gruppen vare svenskar i allmänhet eller tittare. programmets Jag har här valt att särskilt uppmärksamma aspekt detta, en av nämligen det sätt vilket det rationella samtalets demokra-

den

tiska dialogens grundprinciper tillämpades och motverkades på

hemsidan jfr Habermas 1984a, Thompson 1995. Vi kan samman-

fatta dessa principer bör betraktas slags vägledande

som som en

ideal i följande punkter: att alla har principiella rättigheter

samma att delta med sina åsikter; det för samtalet vägledande målet är att en ökad förståelse; deltagarna det gemensam att tar som andra säger allvar och försöker förstå andras deltagarna är beredda argument; att att stå för sina påståenden och även är beredda egna att ge argument för dessa eventuellt ompröva tidigare uppfattningar. På Aschsamt berg och hemsida ställdes det rationella samtalet spel på cozs ett för diskussionen medier och demokrati intressant sätt. om

MATS EKSTRÖM

Varje kväll det hemsidan reagerade sådant

var personer som

i De förde fram sina ståndpunkter ett som togs upp programmet. sätt tydligt visade de ville utnyttja mediet för diskussion i

som att en moraliska och politiska frågor. Det kunde handla t.eX. miljöfrå-

och skolfrågor eller det moraliskt riktiga i redaktionens sätt gor om

arbeta. De skickade in sina inlägg tycktes ha den outtalade att som förhoppningen även andra skulle betrakta detta forum

att som ett för rationellt samtal. Det uppstod dock bara undantagsvis sådana

ett samtal. Det vanliga inläggen antingen lämnades okommente-

var att

de vilket skedde mycket ofta bemöttes med ironiska rade, eller att kommentarer, häcklande och fördömande knappast bi-

trams, som drog till rationellt samtal.

ett

Ett exempel: Den 1:a maj deltog Christer Pettersson

som var

misstänkt för mordet Olof Palme i Detta bara

programmet. var några efter Palmes söner Varit gäst i programmet.

program att en av Petterssons deltagande kommenterades flitigt hemsidan. En

stor del dessa kommentarer uttryck för ett häcklande drabba-

av Var som de de allra flesta gästerna över huvud deltog i

som taget program-

En typisk kommentar: "Dom Christer har mördat men. som tror att Palme kan inte så Jag säger bara Kolla in killen

vara smarta Flera tittare kritiserade dock redaktionen och argumenterade för

att det flera sätt oetiskt låta Pettersson delta gäst. Re-

var att som daktionen svarade typiskt inte denna kritik och de titta-

nog re/ chattare svarade gjorde det sätt knappast förde

som ett som diskussionen vidare. Här följer kort utdrag från samtalet.

ett

Gör vad helst för tittare Att dit sån Christer

- som att ta en som

Pettersson är väl verkligen ett stort misstag. Mårten Palme måste känna

sig kränkt det här, jag hoppas han inte ställer för det här

av att upp pro-

Inlägget hade rubriken: "Du går för långt Robban grammet mer. -Jag är böjd att hålla med vilket drag i programmet om Mårten

men och CP var med samtidigt.

Var inte så jävla känslig... -

Kommunikationen hemsidan präglades också i andra avseenden

förhållanden inte är förenliga med ett rationellt samtal. En av som grundprincip i rationellt samtal är de talar för

ett att som tar ansvar det de de kan göras ansvariga för sina påståenden och

säger, att avkrävas del kommunikationen Aschberg och

argument. En stor av

hemsida präglades tvärtom grundprincipen inte kan

cozs av att man göras ansvarig för det säger. Många deltog anonymt, vanligen

man med någon pseudonym. Mediets karaktär gör det möjligt delta

att med någon med olika från gång till gång etc. På

annans namn, namn

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

nätet kan fiktivt konstruerad bara

man agera som en person, som existerar i den virtuella verkligheten, och kan säga vad

som som helst och byta uppfattningar hur helst. Det finns inget ansvarigt

som

subjekt bakom talhandlingarna. Grundläggande för rationellt samtal är själva dialogen,

ett samt

deltagarnas villighet att ta intryck andras argument. Bland de

av hundratals inläggen hemsidan fanns mycket exempel

att

någon efter dialog med någon omprövade sina uppfatt-

en annan ningar i fråga. En stor del inläggen tycks över huvud inte

en av taget

uttryckta med förväntningar det skulle bli dialog,

vara att en att någon skulle instämma eller sätt bemöta in-

annan svara, annat

lägget. Merparten inläggen hade karaktären självständiga

av av ut-

tryck, slags fragmentariska kommentarer. I vissa fall reagerade

ingen besvarade deras inlägg. Om de därpå fick personer att ett

det ofta med ironiska kommentarer riktade svar var mot att perso-

inte fattat vad detta chattande går på, dvs. inte skall nen ut att man förvänta sig

ett svar.

Det rationella samtalet förutsätter kan skilja mellan skämt

att och allvar. Det förutsätter de talar något med det de

att som menar

säger, att de gör anspråk att uttrycka sig sannfärdigt och ärligt

förhållanden i verkligheten. I det chatt utvecklades hemom som sidan blandades allvar och skämt sätt gjorde det inte

ett som att sällan mycket svårt dra gränserna däremellan. Typiskt

var att var också uttalade sig sätt tydligt demonstre-

att personerna ett som

rade de inte gjorde några anspråk på sannfärdighet och inte ville

att

säga något viktigt och hade någon djupare mening. Om nå-

som var

ifrågasatte det de kunde de alltid undvika kritik med gon sa en uttryck typen: vem bryr sig, "det väl jag i eller det

av struntar var faan du blev allvarlig då.

va nu

Samtalen blir i stor utsträckning form lek och förströelse.

en av Det är lek dels så till vida tycks delta för det är roligt.

att man att Chattarna leker vidare med etablerade och samtalsformer.

genrer Det undflyende form kommunikation där deltagarna ofta

är en av gör varandra påminda det säger ändå inte har någon be-

om att man

tydelse, att det ändå inte är någon med inflytande lyssnar och

som låter sig påverkas. På hemsidan fanns exempel där det faktiskt etab-

lerades dialog kan betraktas rationellt samtal där fler

en som som ett personer utnyttjade möjligheten att öppet diskutera. Två sätt

att använda internet i vardagslivet stod varandra. Vissa försökte

mot använda mediet för säga något viktigt, för och de-

att att argumentera battera i angelägna frågor, andra använde det form lek.

som en av Leken för det överhanden. Seriösa inlägg bemöttes och

tog mesta

MATS EKSTRÖM

anklagades för alltför tråkiga och pretentiösa. Andra fram-

att vara höll eller indirekt det ändå är meningslöst diskutera.

direkt att att

En kortare diskussion jobben och orsakerna till arbetslösheten,

om vilken initierades efter ämnet i kunde t.ex.

att togs upp programmet, avslutas med någon ironiskt konstaterade att inläggen "väl-

att var

digt djupsinniga, följt inlägg där någon säger det

av ett annat att enda rätta är att och lägga sig.

I vissa fall gjordes denna kamp samtalets grundprinciper till

om explicit diskussion. Det skedde försökte återföra

en när personer samtalet till rationell dialog och explicit kritiserade dem ho-

en som tade detta sina meningslösa och oseriösa kommentarer. Den

genom

försökte återupprätta det rationella samtalet kunde i sin tur som utstå hånfulla kommentarer för sina anspråksfulla ambitioner.

Kombinationen provokativt och samhällskritiskt TV-pro-

av ett

och hemsida till vilken människor inbjuds till offentlig gram en en diskussion, skulle kunna möjlighet för publikerna att aktivt

vara en delta i samhällsdebatt där även frågor inte något större

en som ges

i den etablerade mediedebatten kan göras till politiska fråutrymme

Denna möjlighet utnyttjades knappast i detta fall. Det fanns de

gor.

försökte de bemöttes ofta ironiska kommentarer som men av av

Tror du det är någon bryr sig dina jävla åsikter. typen: att som om Vad är orsakerna till försöken etablera rationellt samtal

att att ett möttes sådant motstånd och trängdes tillbaka ett ironiserande,

av av lekfullt och i många fall föraktfull chattande intresse reell

utan av en dialog Jag tror att detta hänger med åtminstone tre

samman samverkande förhållanden: TV-programmets TV-mediets

och

generella karaktär, chattandet kommunikationsform, den

som samt

specifika publiken. Aschbergs vanligtvis spektakulära och provokativa.

program var Ett genomgående användes för att skapa ett underhållan-

grepp som

de TV-program bryta konventioner. En vägledande

var att mot princip för det är tillåtet bara det blir till-

programmet var att mesta räckligt kul. Det fick absolut inte bli konventionellt eller pretentiöst. drev med konventionella journalistiska

I reportagen man me-

toder; programledaren använde ett språkbruk programledare

som

vanligen inte använder; gäster benägna uttrycka spektakulära

att

uppfattningar och allmänt lustiga prioriteras Samtalen i

vara osv.

snabba subjektiva kommentarer kring olika programmet med ämnen; blandningen skämt, ironi och allvar etc. hade många

av likheter med publikernas chattande. Pratet i ett TV-program

som Aschberg och kan i själva verket beskrivas chattan-

co som en typ av de.

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

Det finns många olika sätt använda internet. Chattandet är

att ett sätt. Här integreras den datatekniken i vardagslivet i form

nya en av underhållande och lekfullt prat. Chattandet tycks åtminstone i vissa fall förknippat med särskild samtalskulur; där skämt och all-

var en

blandas; där ironi och hånfulla kommentarer värderas högt; där var det är viktigare rolig och okonventionell än seriös

att vara att vara och saklig. I chattandet är det inte ovanligt sig för

att personer utger

någon än den de är och det förekommer också relativt att vara annan ofta meddelanden präglade cynism, råa skämt och obsceniteter

av jfr Eklund 8C Enstad 1999. TV-program Aschberg och

som co

erbjuder utomordentligt underlag för just chattande, de

ett genom ämnen tas de bilder visas, de framträder

som upp, som personer som och de åsikter förs fram.

som

Programmet Aschberg och och internet med sin tillhörande

co, chattkultur, drar naturligtvis till sig viss publik bidrar

en men också till skapa denna publik. Att döma språket, och inte

att av minst alla de kommentarer anspelar kvinnor och tycks

som sex, det mycket mansdominerad publik. Gemensamt för de

vara en me-

dier här förs är de i utsträckning är förknippa-

som samman att stor de med förströelse och eskapism. De tittar

som programmet

Aschberg och och samtidigt chattar nätet tycks knappast

co vara

efter delta i politisk debatt. De är efter stunds underute att ute en hållande avkoppling. Kanske är detta också publik har liten

en som

tilltro till sina möjligheter påverka opinionsbildning. Den

att genom lekfulla ironin blir uttryck för inte låter sig invaggas i

ett att man en

föreställning någon verkligen skulle lyssna vad tyck-

om att man

det verkligen skulle meningsfullt försöka påverka

er, att vara att

politiken.

Chattandet har likheter med publikernas kommentera

sätt att

i de studier genomfört. Skämtsamma och iroprogrammen som niska kommentarer är vanligt. Inte sällan valde tittarna kommen-

utseende och agerande i stället för innehållet i det tera personernas de Typiskt är också att merparten tittarnas kommentarer

sa. av var

fragmentariska och lösryckta, och inte del i längre

en en sammanhängande diskussion. Programmens karaktär stimulerade sällan till eftertanke och längre fokuserade diskussioner. Att titta TV

mer

del ständigt händelser, bilder, budskap far förbi. är att ta av nya som Hela tiden händer något nytt. Vi kan Chattandet särskilt

se som ett tydligt uttryck för hur televisionen undflyende medium

som ett

skapar undflyende publik, hur mediets virtuella verklighet skapar

publik leker, spelar och hycklar.

en som

MATS EKSTRÖM

Vår fallstudie den chattsida knöts till programmet Asch-

av som berg och visade avslutningsvis också intressant sak. Den

co en annan

populärjournalistik programmet ett exempel kan

typ av som var uppenbarligen stimulera publikerna inta kritiskt och ironiskt

att ett förhållningssätt till makthavare, dem där uppe, och de institutio-

och grupperi samhället förknippas med någon form ner som av

etablissemang journalistiken själv. En mycket del

inklusive stor av

kommenterarna chattsidan uttryckte sådan kritik.

Så länge medborgarnas kritik och ironi uttrycker miss-

som en tänksamhet mot makthavare och benägenhet att inte ta etablera-

en de auktoriteter för givna torde det rimligt detta

vara att se som en viktigt demokratisk egenskap. Men Aschberg och chattsida

co:s slog kritiken ofta överi indignation och cyniskt förakt. Denna kritik uttryckte ingen tilltro till demokratiska och kollektivt

processer politiskt handlande i stället förakt för politiken, också

utan ett men populistiska och odemokratiska t.ex. rasistiska och kvinnoförned-

rande värderingar. Dessa uppfattningar fick inte alltid

stå oemotsagda de utgjorde ett starkt inslag chattsidan.

men

Här följer exempel hur politiker kommenterades hem-

ett sidan. I refererade Aschberg uttalande Stig Malm

ett program ett av

i föreläsning påstods ha sagt att enda skillnaden mellan som en Göran Persson och Margaret Thatcher är Persson är och

att man tjockare. Gästerna redaktionen diskuterade detta träf-

om var ett fande och roligt eller inte. På Aschberg och

personangrepp co:s hemsida kommenterade bl.a. följande sätt:

man

Göran är inte tjock han är bara uppblåst.

-Jag tror att Göran Persson fattade för sent att han satt i regeringen.

Han trodde att han fortfarande kunde kommunalpolitiker

agera som en

i Katrineholm. Stick tillbaka och fiffla i Katrineholm.

Feta har många stora män varit det är inte många varit så

~ men som

dumma Göran Persson och kommit till den ställning där han sitter.

som

Sossarna för högerpolitik

Sossarna för ingen högerpolitik. De för ingen politik alls. De har tap-

pat sin ideologi.

Vi i Katrineholm vill inte ha honom tillbaka. Här i Katrineholm finns

för mycket att göra med. Det är bättre att lägger ut honom

pengar av

hela Sverige och låter honom förstöra allt och inte bara idyllen

Katrineholm. Den misstro och förakt riktades politiker och det politiska

som mot

är naturligtvis inte skapad det enskilda programmet. I systemet av många fall är det dock tydligt publikerna inspireras det sätt

att av vilket politiken i i fanns

togs upp programmet men programmet

TV-TITTAHNA OCH DEMOKRATIN

vanligen olika åsikter. Vissa tittare hyllade Aschberg för hans

t.0.m. "hårda kommentarer till dumma politiker chattarna

som en av ut-

tryckte det.

Fiske 1989, 1992 tycks ha rätt när han för

argumenterar att

populärjournalistiken kan inspirera sina publiker till det han kallat

"the pleasure of disbelief. Chattarna roades uppenbarligen

av att misstro och raljera över politiker och andra auktoriteter. Men vår studie också stöd för de kritiserat Fiske och framhållit

ger som att denna misstro, och det motstånd den uttrycker, inte alls behö-

som

positivt ett demokratiskt perspektiv Kellner 1995. När ver vara ur misstron slår över i cyniskt förakt, populism och odemokratiska värderingar blir den i stället uttryck för demokratins problem.

ett

Sammanfattning

TV-tittande komplex social praktik påverkas rad

är en som av en delvis tendenser. TV-tittande kan skapa politiskt

motsatta engage-

också likgiltighet, såväl aktiva och kritiska passiva mang men som och okritiska tittare. Televisionen kan dra in sina publiker i politiska och moraliska frågor med global räckvidd, kan samtidigt dra

men

bort publikerna från för offentlig politisk debatt

arenor genom att tilltala medborgarna i rollen åskådare hänvisade till hemmets

som avskildhet. Televisionen är del i massmediesystem bidra-

en ett som

git till medborgarna i dag sannolikt är uppdaterade och väl-

att mer informerade politiska händelser än tidigare. Men televisionen

spelar samtidigt aktiv roll i reproduktionen dominerande ideo-

en av logier och maktförhållanden. Televisionen kan inspirera till ironi och sund misstänksamhet etablerade auktoriteter kan

mot men också bidra till cynism och förakt. TV-tittande kan publikroll

som

både hot och i det demokratiska samhället. Det är vara ett en resurs inte antingen eller både och.

utan

MATS EKSTRÖM

Referenser

Andersson, M. 1999 Politik, identitet, internet: möjligheter och

risker i natverkssamhallet. Uppsats presenterad vid 14:e nordiska

konferensen för medie- och kommunikationsforskning Ang, 1985 Watching Dallas: Soap Opera and the M elodramatic

Imagination. London: Methuen

Ang, 1991 Desperately Seeking the Audience. London: Routledge

Baudrillard, 1983 In the Shadow the Silent Majorities. New

York: Columbia University Baudrillard, 1992 Selected Writings. Cambridge: Polity Press Bourdieu, P. 1979/1984 Distinction. A Social Critique

ofthe

judgement Taste. London: Routledge

Bourdieu, P. 1998 Om televisionen. Stockholm: Brutus Östlings

Bokförlag

Castells, M. 1998 Natver/essamhalletsframvaxt. Goteborg:

Daidalos Cook, D. 1992 Ruses de Guerre: Baudrillard and Fiske Media

on Reception. journal for the Theory Social Behaviour. 22: 227- 238

Corner, 1995 Television Form and Public Adress. London:

Edward Arnold

Corner, 1996 "Reappraising Reception: Aims, Concepts and

Methods, i. Curran 8CM. Gurewitch eds. Mass Media and Society. London: Arnold

Dahlgren, P. 1988 "Berättande och betydelser i TV-nyheter, i Carlsson, U. red. Forskning journalistik. Göteborg:

om Nordicom, Göteborgs universitet

Dahlgren, P. 1992 Introduction, i P. Dahlgren 8C C. Sparks

red. Journalism and Popular Culture. London: Sage

Dahlgren, P. 1995 Television and the Public Sphere. Citizenship,

Democracy and the Media. London: Sage Eklund. H. och Enstad, A. 1999 Nya medier kommu-

—nya

nikationsmöjligheter" kommande antologi från huma-

nistiska institutionen, Orebro

univeristet

Ekström, M. 8C Eriksson, G. 1996 Det iscensatta talet på TV.

A/etualitetsprogram i det svenska TV-mediet. Örebro: Örebro

universitet

TV-TITTARNA OCH DEMOKRATIN

Ekström, M. 8CEriksson, G. 1998 Avslöjande journalistik och

dramatik. En programmet Striptease.

underhållande fallstudie av

Orebro: Orebro universitet Ekström, M. 8CEriksson, G. 1999 "Den medialiserade politikens

paradoxer", N ordicom Information kommande

Ekström, M. 1996 The Validity of TV Journalism. Theoretical

Starting Points for Critical Journalism Research. The N ordicom

Review, 1:129—152 Ekström, M. 1997 TV-journalistikens intentioner och

publikens

reaktioner: En fallstudie programmet Svart eller vitt. Orebro:

Orebro universitet Ekström, M. 1998 Attraktionens TV-journalistik. Sociologisk

Forskning. 35: 143-170 Esaiasson, P. 1990 Svenska oalkampanjer 1866-1988. Stockholm:

Allmäna förlaget

Fallows, 1996 Breaking the News. How the Media Undermine

American Democracy. New York: Pantheon Books

Fiske, 1989 Reading the Popular. London: Routledge

Fiske, 1992 Popularity and the Politics of Information". P.

Dahlgren och C. Sparks red., journalism and Popular Culture.

London: Sage

Gamson, W. 1992 Talking Politics. Cambridge: Cambridge

University Press

Garnham, N. 1997 "On the Cultural Industries, i P. Marris 8C

Thornham red. Media Studies. A Reader. Edinburgh: Edinburgh

University Press

Habermas, 1984a The theory Action.

ofCommunicative

Cambridge: Polity Press

Habermas, 1984b/ 1962 Borgerlig offentlighet. Lund: Arkiv förlag

Hadenius, och Weibull, L. 1999 Massmedier. En hok press

radio och TV. Stockholm: Bonnier

Hjarvard, 1995 Nyhedsmediernes rolle i det politiske demokrati. Köpenhamn, Medieudvalget Statsministeriet

Jansson, A. 1998 Smakernas begränsade frihet: Om

kulturindustrins makt över sin publik" Sociologisk Forskning 35:

7-32 Jensen, K. 1986 Making Sense News. Aarhus: Aarhus

ofthe

University Press

MATS EKSTRÖM

Kellner, D. 1990 Television and the Crisis Democracy Boulder:

Westview Press Kellner, D. 1995 Media Culture. London: Routledge Livingstone, och Lunt, P. 1994 Talk Television. London:

Routledge

Löwander, B. 1997 Rasism och antirasisrn på dagordningen. Studier

televisionens nyhetsrapportering i början 1990-talet. Umeå:

av av

Sociologiska institutionen Umeå universitet McCombs, M. 1998 News Influence Our Pictures of the

on World, i Dickinson m.fl. red. Approac/oes to Audiences. New York: Arnold

McManus, H. 1994 Market-Driven journalism. London: Sage. Mediebarometern 1997 1998 Stockholm: Sveriges radio, publik

och programforskning

Morley, D. 1992 Television, Audiences and Cultural Studies.

London: Routledge

Potter, 1996 Representing Reality. London: Sage

Roscoe, m.fl. 1995 The Television Audience: A Reconside-

ration of the Taken for granted Terms Active, Social and Critical. European journal Communication. 10:87-108

Scanell, P. 1989 "Public Service Broadcasting and Modern Public

Life, Media, Culture and Society 11:134-66 Silverstone, R. 1990/ 1998 Television and Everyday Life: Towards

Anthropology of the Television Audience, i Dickinson m.fl.

red. Approaches to Audiences. New York: Arnold Stevenson, N. 1995 Understandning Media Culture. London: Sage

Thompson, B. 1995 The Media and Modernity. Cambridge: Polity Press

Van Dijk, T. 1991 Racism and the Press. London: Routledge. Williams, R. 1974 Television: Technology and Cultural Form.

London: Fontana/ Collins

TV-debatter som

demokratiskt forum

Christian Svensson

Tio direktsända under våren med livliga debatter, engagerande

program ämnen, färgstarka gäster, drabbade och makthavare.

Citatet är hämtat från TV-programmet Svar Direkts hemsida

ovan I den här är det just TV-debattprogram, behandlar

uppsatsen som aktuella och samhällsrelevanta frågor och aktiva deltagare består

vars

såväl officiella för allmänav representanter som representanter heten, kommer stå i fokus. Denna diskussions- och

som att typ av

debattprogram i TV har år nämnts potentiellt

senare som ett nytt demokratiskt forum där allmänheten kan göra sin röst hörd och

utmana makten i direkta samtal. Med utgångspunkt i detta kommer jag att beskriva och analysera innehåll, deltagarstrukturer och interaktionsmönster i antal svenska TV-debattprogram, med för-

ett

hoppning att kunna problematisera deras demokratiska möjlig-

heter och begränsningar jag frågar mig dels hur belyser

man samhällsproblem i dessa dvs. hur sig dessa livliga debatter

program, tar

och engagerande ämnen uttryck Dels frågar jag mig hur

re-

för olika samhällsgrupper kommer till tals i presentanter program-

dvs. vilket deltagande är möjligt för de färgstarka gästerna,

men, "de drabbade och makthavarna Havadfrdgan handlar på vil-

om ket satt och i vilken mening dessa program lean demokratiska

anses och/eller har de lean bidra till demokratin.

anses

Uppsatsen disponeras följande sätt: Inledningsvis presenteras

några mycket kortfattade utgångspunkter för min medier och

syn demokrati. Därefter följer avsnitt diskussions- och

ett om samtalsprogram i TV. Avsnittet redovisar dels olika subgenrer och dels

redovisas den tidigare amerikanska och brittiska forskning

som

såväl demokratiska möjligheter risker i dessa sett som program. Sedan behandlas de svenska i undersökningen. Först

programmen

beskrivs allmänna förutsättningar. Därpå följer själva

programmens

analysen uppbyggnad och deltagare, både

av programmens sett ur

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

programmakarnas och gästernas perspektiv. Sist följer så avslu-

en tande diskussion kring debattprogrammens demokratiska potentialer, både utifrån analysen de svenska och utifrån den

av programmen

tidigare utländska forskningen.

Medier och demokrati några

utgångspunkter

I västerländska samhällen vårt används ofta demokrati för

som att

referera till medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Folkets vilja, uttryckt representation, samtycke och deltagande, spelar

genom en central roll för legitimera demokrati. En öppen och livaktig

att en relation mellan beslutsfattare och medborgare är avgörande för

att demokratin ska fungera. Det innebär också att den representativa demokratin förutsätter, och till del handlar olika former

stor om, av kommunikation. Denna kommunikation har under årens lopp tagit

sig många olika uttryck och utspelats skiftande platser, i dag

men sker onekligen allt samhällsdebatten och de viktiga politiska

mer av mötena i massmedierna.

Flera forskare t.ex. Dijk 1991, Asp och Esaiasson 1996

van

också får det vår särskilt politiska kunskap

menar att mesta av

medierna. TV-mediet, intar självklar plats i de flesta genom som en människors vardag, utgör kanske särskilt betydelsefull faktor i

en detta sammanhang. För nå med sina budskap är det nödvän-

att ut digt för beslutsfattare och samhällsdebattörer ha tillgång till

att medier. För medborgarna är det likaledes nödvändigt att ha tillgång till medier för kunna följa med ställning till och delta i aktuella

att ta

frågor. Samtidigt är medierna själva i behov tillgång till olika ty-

deltagare för kunna intresseväckande debatter. per av att arrangera Men mediernas återgivning samhällsfrågor och samhällsdebattö-

innebär inte enkel och oproblematisk överföring kunskap,

rer en av mening och förståelse. I stället är det uppenbart all mediering

att måste innebära olika former och perspektiv. Medierna i

av urval

form dess olika ägare, redaktioner, journalister osv. har

av ett stort

inflytande när det gäller vad viktiga ämnen och hur

som anses som de och i fråga eller vilka får tillgång till

presenteras om Vem som medierna och hur de tillåts delta. Medierna kan därför både

ses som

för samhällsdebatt och aktiv aktör i det offentliga en arena en samtalet, dvs. de både förmedlar och bidrar till formulera politiska

att och moraliska värderingar.

CHRISTIAN SVENSSON

TV-debatter och andra

samtalsprogram

Intresset för samtals- och diskussionsprogram i TV jfr engelska Talk shows etermediagenre värd vetenskaplig

som en text-, sam-

hälls- och kulturanalys sentida utveckling

är en

Att och diskussionsprogram i TV är svärdefinierad

prat- en genre verkar de flesta forskare överens Munson 1992,

vara om se t.ex. Rose 1985 och förslagen hur de kan delas in i underavdelningar är många Livingstone 8C Lunt 1994, Bruun 1994, Leurdijk 1997, Ekström 1997. Ett mycket generellt kriterium torde dock

vara; en eller flera programledare talar med eller flera i

som en personer

studio. Men samtidigt är inte alla där samtalar en program man ett diskussions- eller eftersom samtal förekommer i så

pratprogram, gott alla Det är knappast heller där

som program. program man enbart samtalar. Många de kallas Talk shows innehål-

av program som

ler t.ex. musikunderhållning t.ex. David Letterman och modeupp-

visningar t.ex. Oprah Winfrey. Kanske kan prat- och diskussions-

därför karakteriseras där i huvudsak program som program man samtalar, oftast visst ämne/ område. De flesta dessa

om ett av pro-

sänds också direkt eller är inspelade omtagningar. Inte gram utan sällan är det också relativt stark fokusering den eller

en mer

mindre kända programledaren. När studerar de faktiska

man pro-

lever till dessa definitioner finner emellertid gram som upp man ett antal olika utmärks vissa skillnader. Utan

programtyper, som av att göra anspråk heltäckande redovisning skulle dock några

en grundläggande skillnader mellan olika kunna listas

programtyper enligt deras relation till samtal, ämnesinnehåll och

typ av typ av

deltagareå

När det gäller det sätt samtalar på, kan skilja

som man man t.ex.

intervjuprogram t.ex. Skytte, debatt- eller diskussionsprogram

t.ex. Svar Direkt och med informell samtalsstil

program en mer

t.ex. Knesset, Tete-a-tete.

Ett annat sätt att skilja olika från varandra är den

program genom

ämnen behandlas även många består typ av som om program av en kombination t.ex. journalistiska och underhållande element. En

av grundläggande skillnad skulle då den mellan inriktade

vara program

t.ex. Skytte, Ekdal respektive inriktade

personer program olika ämnen flesta. I USA finns relativt tydlig uppdelning

de en

mellan inriktade nyhetsanalys eller politisk analys,

program pro-

inriktade underhållning och de kallas social gram program som issue talk show t.ex. Oprah Winfrey. sänds oftast

De senare dagtid och dess innehåll berör sociala problem t.ex. droger eller

TV-DEBATTER SOM DEMOKHATISKT FORUM

privata angelägenheter aktuella och socialt relevanta t.ex.

som anses könsbyte. Denna sub har dock delvis förändrats 1990-

genre talet. Ämnena har blivit inriktade interpersonella konflikter,

mer konfrontation, känslor och Inga ämnen är tabu, i stället efter-

sex. strävas chock och provokation. Man har kallat denna

typ av program för "bizarr talk exempel denna typ är t.ex. Ricki

av program

Lake.

Många de amerikanska underhållnings- och social issue-pro-

sänds också i Sverige. När det gäller svenska grammen program finns diskuterar nyhetsrelaterade, Samhällsrele-

dels program som

och politiska frågor Speciellt, Efter Svar Direkt osv.. Dels

vanta finns mänskliga relationer Renée, Alice Bah,

program som tar upp Lotta, Mänskligt m.fl.. Möjligen skulle kunna säga att Mänsk-

man ligt "bizarr-talk-trenden i USA sin in-

i viss mån motsvarar genom riktning sexuella avvikelser Däremot är det svårare att

etc. se

några direkt social issue-typen t.ex.

program som motsvarar Oprah Winfrey. Det finns också bygger kändisar

program som och underhållning t.ex. Adam, Luuk, Pettersson, Tengby. Till detta kan läggas s.k. konsumentmagasin, vilka utgör blandformat

ett med intervjuer eller samtal, korta diskussioner och presentationer

kring konsumentfrågor mode, trädgård, matlagning t.ex.

som osv. Emmas hus, Hemma, Livslust. I det svenska utbudet finns också

diskussionsprogram eller sätt de

som ett annat tar upp stora

existentiella frågorna eller vardagsfilosofiska spörsmål t.ex. Tete-a-

tete, Knesset, Samtiden.

En ytterligare möjlighet skilja åt är deras

att program samman-

sättning deltagare. Det finns med t.ex. Nattöppet.

av program en

eller flera programledare t.ex. Speciellt, Samtiden. Det finns

Lotta

med endast två deltagare, s.k. dyader t.ex. Skytte, Ekdal

program

och det kan kalla gruppdiskussioner de flesta. Det finns

man

enbart baserade experter t.ex. Speciellt, kändisar program

t.ex. Luuk, och privatpersoner t.ex. Svart eller vitt.

experter

privatpersoner t.ex. Mänskligt. Det finns också mec

program eller studiopublik och olika där studio-

utan typer av program publiken spelar eller mindre aktiv roll; publik hörs

en mer en som

skrattar, applåderar, publik inte hörs, aktiv

en som syns men en

och deltagande publik.

Demokratiskt forum eller skendemokrati

Av det ovanstående borde framgå det finns antal olika

att ett typer

med olika karakteristika eller sätt kan av program som ett annat

CHRISTIAN SVENSSON

hänföras till debatt- eller samtalsprogram. Det är därför vik-

genren tigt att påpeka att diskussionen debattprogrammen ett nytt

om som demokratiskt forum främst har gällt dessa nämli-

vissa av program,

den kallas social issue eller social servigen typ av program som ce. Främst gäller detta amerikanska Oprah Winfrey, Donahue,

Sally Jessy Rafael, Geraldo etc. och engelska Kilroy, The

program Time, The Place. Detta är debatt- eller diskussionsprogram tar

som

aktuella sociala och politiska frågor och där studiopublik

upp en aktivt deltar i diskussionen. Ett flertal forskare har föreslagit att just

dessa utgör slags alternativ offentlighet kan erbju-

program ett som da demokratiskt forum Livingstone 8CLunt 1994, Munson

ett nytt

1993, Carpignagno al. 1990, Leurdijk 1997.5 Detta forum skiljer

et sig från traditionella uppfattningar det offentliga samtalets delta-

innehåll och form, bland i följande avseenden. gare, annat

Det med dessa antas att de erbjuder möjlig-

nya program vara a het till deltagande för normalt inte hörs i offentlighe-

grupper som

ten b de frågor och perspektiv vanligtvis inte diskute-

tar upp som

i det offentliga samtalet är relevanta i många mänras men som niskors liv och de gör det använda

c genom att en annan typ av

dramaturgi än traditionella journalistiska politiska format.

och

Om den offentliga samhällsdiskussionen historiskt har befol-

kats ofta män i olika officiella roller så dessa

av personer antas

samtalsprogram nydanande. Här erbjuds deltagande för män-

vara niskor sällan får möjlighet att delta i det offentliga

som annars en samtalet. Vanliga medborgare och privatpersoner får chansen att göra sin röst hörd och makten ansikte ansikte. Såväl

att utmana mot kvinnor, svarta och arbetslösa män är några har

unga grupper som nämnts aktiva deltagare i samhällsdebatten Se t.ex. Living-

som nya

8C Lunt 1994, Shattuc 1997, Carpignagno al. 1990. Genom stone et

deras vardagserfarenhet har blivit socialt och kommersiellt releatt

samtalsprogrammen ha bidragit till att förändra

vant antas synen

politik och samhällsförändring.

b Dessa samtalsprogram också introducera ämnen och

antas nya perspektiv i samhällsdebatten. Samhällsdebatt politik har

och

oftast förknippats med frågor rör parlamentet och de formella

som politiska institutionerna. På det viset har uteslutit det privata

man och, indirekt, kvinnor och familjen från samhällsdebatten. Men

om politik också inkludera det personliga, livsstil, och vardags-

antas kultur så kan dessa samtalsprogram fylla viktig funktion. Man

en kanske inte diskuterar specifika parlamentariska eller sociala institutioner, att placera det privata i ett offentligt

men genom samman-

hang kan tydliggöra familjens och hemmets allt starkare

man re-

TV-DEBATTEH SOM DEMOKRATISKT FORUM

lation till det samhälleliga. Samtalsprogram handlar hustru-

som om

misshandel, utseendefixering, medborgargarden kan därför

etc. ut-

accepterade uppfattningar vad den politiska diskussionen

mana om ska handla Shattuc 1997.

Dessa samtalsprogram bygger också dramaturgi

c en annan än traditionella journalistiska format och traditionella uppfattningar

politik. De erbjuder inte balanserad översikt och om en argument fakta, utan ett spektrum erfarenheter och åsikter. På så vis

av bryter de med den dramaturgi eller pedagogik varit så dominant

som i offentlig television, dvs. att presentera viss information den

sociala Verkligheten och så vis erbjuda de nödvändiga verktygen för deltagande demokrati Shattuc 1997. Dessa samtalsprogram har

andra mål och filosofi. I dessa finns ingen absolut

en annan program sanning, främst uppvisande olika åsikter och känslor.

utan ett av Programmens styrka ligga just i konfrontationen mellan

antas konkret vardaglig erfarenhet och abstrakt eller politisk diskurs. Programmen kan då erbjuda insikt i olika sätt människor

en som upplever sociala realiteter och visa skillnader mellan officiella policys och akademisk kunskap visavi vardagligt liv. I den meningen kan de kollektiva försök definiera sociala problem och

ses som att konstruera inventering över olika intressen och perspektiv

en problemet Shattuc 1997. Man kan också hävda de synliggör

att och låter publiken identifiera sig med olika vardagliga

omständigheter att arbetslös, sjuk osv. och så vis kan

vara vara enskilda erfarenheter bidra till förståelsen sociala problem och där-

av med till den offentliga sfären 1991.

Masciarotte

Uppfattningen dessa potential demokra-

om programs som nytt tiskt forum har dock inte stått oemotsagd. Kritikerna har bland annat hävdat består tramsig och fördummande

att programmen av

underhållning trivialiserar viktiga sociala och politiska frågor

som

t.ex. Elfferding 1993. Man har också hävdat se att programmen lider brist analys och fakta och kritiska diskussioner Leurdijk 1997. Från olika håll har också påpekat detta rör sig

man att om styrda shower där deltagarna/ tittarna saknar faktiskt inflytande, makt och viktiga roller. Här det deltagandet"

ses nya som en mediestrategi för att effektivare kunna rekrytera folk aktörer/

som -

publik och därmed manipulera dem Thompson 1990. I det

avseendet skendemokratiska. Man har också

anses programmen vara hävdat debatt och/ eller kontrovers skapas

att programmens genom valet gäster, vilket ofta leder till moralspel där motpoler

av ett som man-kvinna, madonna-hora, bra-dåligt stereotypiseras

etc. Maclaughlin 1993. På liknande sätt har kritiserat

man programmen

CHRISTIAN SVENSSON

för de framställer vanliga medborgare irrationella offer

att som Shattuc 1997. Risken med detta antas att debatten i

vara pro-

begränsas till sin höjd visa upp olika livsstilar och grammen att

vardagliga praktiker vilka kan eller förkastas. På det vi-

accepteras

antas motverka viljan att åstadkomma verkliga

set programmen och strukturella förändringar Maclaughlin 1993. Man har också kritiserat inriktning enskilda erfarenhet.

programmens personers

Faran med detta tvåfaldig. Om alla frågor personaliseras

anses vara riskerar dels att förlora förmågan att underhålla idéer,

att generalisera från vår till andras erfarenhet, tänka abstrakt

egen att

1993. Dels handlar det faran den individuella Kaminer om att se erfarenheten den primära källan till sanning eftersom det göder

som

självhjälpslogik innebär att är maktlös att ändra något en som man bortom sitt liv. Det handlar hela sig själv och inte

eget om att om en kollektiv, politisk förändring Peck 1995. Risken skulle alltså

vara

individualiserar vad borde förstås sociala att programmen som som

frågorf

Svenska

program

Utmärkande för den tidigare forskningen är att den i mycket liten utsträckning har rört svenska och förhållanden.7I Sverige

program

finns knappast någon direkt motsvarighet till Oprah

program som Winfrey. Jag har dock valt titta närmare några svenska de-

att battprogram behandlar aktuella och samhällsrelevanta frågor

som och där olika makthavare och allmänhet aktivt

typer av experter, deltar i diskussionen Programmen är:

SVT: Svar Direkt, Nattöppet TV 4: Svart eller Vitt

Mycket den tidigare forskningen har också främst

av ett mer

övergripande plan diskuterat diskussionsprogrammens innehåll, möjligheter och begränsningar. Jag att det därför finns

menar an-

ledning studera enskilda fall och inslag i detalj. Analy-

att program

kommer därför att bestå i ett kritiskt detalj granskande ett sen av mindre antal På så vis hoppas jag kunna inte bara

program. svara vad sägs, när och hur. Det handlar så vis inte

som utan av vem, bara vilka ämnen och deltagare förekommer, vilka

om som utan sätt dessa framträder. Främst handlar det vilket sätt olika

om samhällsgrupper kan göra sina röster hörda i dessa i vilka

program roller, representanter för vad.

som

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

Innan jag går in själva analysen vill jag dock säga något

mer

generellt dessa

om program.

Programmens allmänna förutsättningar och ramar

Utmärkande för den här är de är billiga

typen av program att att göra, att de sänds sent kvällen och de sänds direkt eller de

att att är inspelade utan omtagningar. Programmen kan sägas rikta sig till

kväll, till alla samhällsintreserade medborvuxna sen men annars

gare. De är samtliga ungefär 40 minuter långa. Samtliga ut-

program spelas i studio med någon form läktare där studiopublik och

en av aktiva gäster sitter eller blandat och där

mer mindre en programledare relativt avskilt leder debatten att ställa frågor och

genom fördela ordet. Programmen är knappast särskilt komplexa i visuell

bemärkelse jfr t.ex. musikvideo.1°

Nattöppet sänds i SVT från Umeå. Varje innehåller

program oftast två olika debattämnen. Scenen är rund och utgörs rader

av tre höga läktare omgärdar liten cirkulär golvet där

som en yta programledaren huserar. Totalt finns cirka

Sverker Olofsson 60 per-

soner i studion. Av dessa är cirka 5-10 inslag aktiva.

personer per

Svart eller vitt, sänds i TV produceras produktionsbolaget

som av Dabrowski TV och produktionen sker i Stockholm. Programmet har marknadsfört sig i TV 4:s text-TV med reklamfrasen granskar och roar och innehåller oftast två debattinslag "tyngre" och

ett ett

"lättare inslag. De har också ett artistinslag varje gång. Scenen utgörs plan golvyta med högt bord till vänster där

av en ett programledaren Karin Pettersson står. Sedan finns till höger stor

en läktare med ett antal gäster. Totalt finns 35 i studion

ca personer och ungefär kommer till tals i varje inslag. Mittemot

5-6 personer läktaren finns också artistscen endast visas i början

en som av

och när artisten uppträder inför studiopubliken

programmet läktaren. Svar Direkt sänds i SVT från Göteborg. Varje

program innhåller oftast två debattinslag har det varit endast eller

dock ett

tre vid olika tillfällen. På programmets hemsida skriver bland

man

"Siewert Öholm skapade för 14 år sedan och annat programmet fortsätter ställa svenska folkets frågor får direkt i Svar

att som svar Direkt också inledningscitatet s.1. Scenen utgörs cir-

se av en kelformad läktare i sektioner med två bänkrader varje sektion.

tre Mitt golvet, framför läktarsektionen, finns ett bord och tre

ena

fåtöljer. Oftast sitter programledaren Öholm i fåtöljen i

Siewert

mitten och har gäst i fåtöljen bredvid sig. Totalt finns 50

en ca per-

i studion. Av dessa är 10 aktiva i varje inslag. soner ca

CHRISTIAN SVENSSON

Produktionen den här involverar rad

av typen av program en olika med rad olika roller. Under sändning har

personer en naturligtvis programledaren oerhört viktig funktion. Det är han eller

en hon ska själva diskussionen i hamn ställa rätt frå-

som ro genom att

till rätt vid rätt tillfälle Kameramän och bildprodugor personer etc.

bidrar också till helhetsintrycket påverka vilka

cent genom att som

i bild, när och vilket sätt. För lyckat krävs dock syns ett program

väldigt mycket förarbete. I undersökning Ekström 1997 av

Svart eller Vitt har konstaterat att redaktioprogrammet man t.ex.

arbete till delar handlar till varje hitta två nens stora om att program bra ämnen, söka rätt bra gäster, arbeta fram ett

samt manus

programmet följer relativt detaljerat följer viss

ett manus som en dramaturgi. Man har också visat diskussionen redaktionsmö-

att

handlar mycket hur bästa sätt använder de gäster tena om man

ska delta. Därför är det också Viktigt gästerna förbereds som att

inför vilket görs beskriva vilka peppas programmet, genom att frågor de ska och vad önskar att de ska Redaktionen

man svara. tycker också rätt gäster är det viktigaste för bra inslag.

att ett Researcharbetarna har därmed nyckelroll i produktionen efter-

deras arbete är inriktat ringa tänkbara gäster, intervjua som att dem deras åsikter, kolla de håller och skaffa underlag för

om om

och hur de kan användas, hur de förhåller sig till andra att se om gäster etc.

Vad handlar inslagen om och vilka deltar

I TV-debatter är det medieinstitutionen bestämmer vad diskus-

som sionen ska handla vilka ska delta, hur interaktionen inleds

om, som och avslutas. Medierna kan således bestämma villkoren för debatten

fastslå roller och och kontrollera innegenom att status genom att håll och stil. Hur och när ämnen och deltagare presenteras påverkar såväl deltagarnas möjligheter komma till tals tittarnas

att som uppfattning dessa olika röster och representanter. Förhoppningen är

detaljerade studier innehåll och deltagare kan bidra till att beatt av

lysa viktiga förutsättningar i den demokratiska

processen.

Utmärkande för dessa diskuterar aktuella

program är att man frågor samhällsrelevanta. Ofta ligger färsk undersök-

som anses en ning, siffror eller stundande beslut underlag för diskus-

nya ett som sionen. Typiskt är också ämnena har tydlig relation till andra

att en medier och andra delar det offentliga samtalet. Oftast bygger

av ämnena något redan har ventilerats i andra medier.

som

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

Det är också utmärkande samtliga ämnen kretsar kring att ett problem något slag: polisens förtroende har minskat, demokratin av

är i kris, människor är narkotikapåverkade arbetsplatsen, försäk-

ringsbolag betalar inte ersättning de fällts i domstol ut trots att etc. För att kunna genomföra dessa debatter, diskutera ämnet, krävs självfallet relevanta gäster. Vilken deltagare förekommer typ av som i olika inslag beror således det diskuteras. Samtidigt ämne som kan generellt säga gästerna oftast är rekryterade från någon man att

av följande kategorier: vanliga medborgare/ privatpersoner, olika

typer av experter, politiker samt representanter för olika organisationer/ grupper. I min analys har jag funnit samtliga inslag kan sägas bestå att av antal olika faser eller delar. Schematiskt skulle dessa återkomett mande delar kunna beskrivas nedan. Undantaget a, och som b h är dessa inte alltid i kronologiska ordning, även så ofta är samma om fallet:

Rubrik

Ämnet introduceras

b problemet av programledaren.

Problemets existens bekräftas någon drabbad. c av d Problemets existens bekräftas av expert. Problemet debatteras med olika åsikter. e av personer Problemet försvaras ansvariga f av personer. g Problemet återintroduceras programledaren. av h Inslaget ämnet avslutas.

I det följande ska jag kort kommentera dessa olika delar.

Inslagens rubrik

Inslagen börjar oftast med textgrafik eller voice-over

en en som presenterar inslagets ämne. Detta kan kallas inslagets rubrik. Denna består ofta i fråga bransch i kris, Vad gör

en Demokrati en man

när polisen inte sköter sitt jobb, lagen i händer eller polistar egna

anmäler polisen, 100 000 svenskar är knarkpåverkade jobbet, är det dags för obligatoriska drogtester jobbet, De blev friade

av domstolen fällda försäkringsbolaget, hur kommer det sig men av att

bolagen kan sätta sig över lagen, Bättre sjuk priVatP. I något

vara

fall utgörs rubriken påstående "Unga politiker anklagas för

av ett

okunnighet och överlöner. Dessa frågor/ påståenden är antingen

ganska allmänna Demokrati bransch i kris, oftast antyder en men

CHRISTIAN SVENSSON

rubriken debatt med två läger, kan delas in i ja/ nej eller en som

rätt/fel Är det dags för obligatoriska drogtester jobbet.

Man kan dessa rubriker delvis sätter för den fortsäga att ramen debatten fokusera viss aspekt eller förståelse satta genom att en

ämnet. Ett inslag bygger undersökning visar för-

av en som att troendet för polisen har minskat. Inget i inslaget tyder dock att

undersökningen visar varför förtroendet har minskat. Gästerna i studion är medborgare inte har fått hjälp när de ringt efter polisom

journalist med polisen expertområde, företrädare för

sen, en som

olika avdelningar inom polisen, för såväl regering

representanter opposition m.fl. Inslaget inleds med voice-over: som en

Exempel 1

Voiceover vad gör när polisen inte sköter sitt jobb, tar lagen i — man händer eller polisanmäler polisen. egna Svar Direkt, SVT, 16/10 1998.

Vad avspeglas i denna rubrik är ett visst förhållningssätt, nämsom ligen polisen inte sköter sitt jobb. Alternativa rubriker kunde att ha varit vad polisen inte hinner med sitt jobb" eller gör man om vad gör när förtroendet för polisen minskar. Genom valet man av rubrik framställs polisen några inte gör vad de ska. Samtisom som digt antyds dilemma för den drabbade allmänheten man; ska ett de tvingas själva och till anmäler polisen agera vem man

Problemet introduceras

Efter rubriken inleds alla analyserade inslag med introduktion en från programledaren där han eller hon vänder sig kameran, mot adresserar tittarna och definierar problemet, dvs. det ska ämne man Exempel 2 är från introduktionen till ämne bygprata om. ett som medborgarna i Malå ska folkomrösta huruvida de kan ger att om tänka sig Svensk Kärnbränslehantering SKB undersöker möjatt ligheterna förvara kärnavfall i deras kommun. att

Exempel 2 P Programledare

P alltså i tysthet pågår stor och mycket viktig debatt kan man - en säga, det handlar åttatusen livsfarligt avfall från de svenska om var ton kärnkraftsverken ska förvaras de närmaste, de närmaste hundratusen åren kan väl säga, egentligen borde det här förstås viktig man vara en fråga för våra riksdagspolitiker, i stället så är det såatt den just i men nu alla fall ligger i knät ungefär fyratusen medborgare i Malå Kommun i Västerbottens inland, det är det privatägda SKB, alltså Svensk Kärnbränslehantering Aktiebolag har uppdrag att hitta ett som statens

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

ställe som är tillräckligt säkert och är tillräckligt villigt som att ta emot det här avfallet ...

Nattöppet, SVT, 20/3 1998.

Det utmärkande med introduktionerna programledaren förär att klarar vad problemet handlar och vilka konsekvenser det kan få. om Det är också typiskt dessa konsekvenser beskrivs något att som negativt, ofta i form vilka risker det innebär. På detta vis fokuserar av

programledaren ytterligare jfr rubrik viss aspekt ämnet. I

en av det här fallet är riskerna uppenbara, förvaring kärnavfall är riskav

fyllt, programledaren understryker allvaret i frågan

men ett speciellt vis; det är mycket avfall åttatusen ton, det är livsfarligt

och det gäller lång tidsperiod fir. Programleda-

en hundratusen

konstaterar också det är stor och mycket viktig debatt ren att en

Efter detta förklarar programledaren problemet, nämligen

att medborgarna i Malå ska besluta denna svåra fråga. Detta görs om dock särskilt sätt, nämligen hävda ett genom att att:

egentligen borde det här förstås viktig fråga för våra riksdagsvara en politiker, i stället så är det så den just i alla fall ligger i knät men att nu ungefär fyratusen medborgare i Malå Kommun.

Detta antyder att rikspolitikerna orättmätigt har överlåtit frågan till fyratusen medborgare i Malå. På detta vis placerar

programledaren debatten inom viss vilket bland innebär en ram, annat att

riksdagspolitikerna inte har tagit sitt Detta förhållningssätt

ansvar.

följs också kontinuerligt programledaren i hans fortlöpande

upp av

frågor och påståenden hela inslaget:

genom

Exempel 3P Programledare

P den här frågan har blivit väldigt mycket kommunal fråga å - en väldigt lite riksfråga ... tycker du det är bra. en att P tycker du att det är ett svek från riksdagspolitikerna, - att man överlämnar till dig åpolarna i Storuman. P ... tycker du att riksdagspolitikerna har så säga lämnat den här - att frågan alldeles för lättvindigt till kommunerna.

Nattöppet, SVT, 20/3 1998.

Genom att ständigt frågan rikspolitikerna har överlämnat

ta upp om för frågan till kommunerna behålls just det perspektivet ansvaret ämnet. Deltagarna tvingas tala inom den sig de förnekar ramen vare

eller bekräftar problemet. Det är också tydligt programledaren

att

formulerar problemet rikspolitikerna inte har gjort vad de

som att

borde alldeles för lättvindigt, svek.

CHRISTIAN SVENSSON

Problemets existens bekräftas av någon drabbad

I de flesta inslagen vänder sig programledaren efter introduktionen till har personlig erfarenhet problemet och ber dem personer som av berätta sin historia hur de har påverkats det definierade att om av

problemet. I exempel från inslaget polisens minskade förtro-

om ende, händer detta efter har visat rubriker från tidningar att man

talar polisens misslyckanden och otillräcklighet att hjälpa

som om medborgare i behov assistans. Programledaren vänder sig till ett av inbrottsoffer:

Exempel 4 P Programledare, I Inbrottsoffer

P -ja, Patrik Brandt sitter här, du är faktiskt bakom de här en av rubrikerna kan säga man I -ja, det stämmer det P -ja kan du berätta , I äh, jag korn hem efter jobbet dag och fann min, jag hade haft - en att inbrott i min lägenhet och då ringer jag naturligtvis till polisen och jag väntar mig å hjälp i stället får jag höra att polisen håller å men omorganiserar och- Svar Direkt, SVT, 16/10 1998.

Det typiska här programledaren understryker problemets

är att autenticitet faktiskt har upplevt genom att presentera en person som det diskuteras. Det är också typiskt han frågar efter

problem som att

berättelse hur denne personligen har påverkats. Proen om gramledaren frågar dessa efter deras erfarenhet och inte personer deras professionella kunskap. Det är också utmärkande att som tittare inte får deras yrken sig programledaren eller den Veta vare av skylt visas i rutan. Till skillnad från andra gäster händer det som att dessa drabbade helt saknar skylt i eller bara personer rutan premed och inget epitet. När de med epitet senteras namn presenteras är det lika ofta erfarenhet i exemplet har epitetet

en mannen ovan

inbrottsoffer under sitt namn i rutan som en yrkestitel.

Ett utmärkande drag är också programledaren inte ifrågasätter

att dessa drabbade dem berätta, ställer personer, utan uppmuntrar att

intresserade/klargörande följdfrågor etc. På det här viset fungerar

denna illustration till problemet och bara att person som en genom finnas i studion kan han sägas bevisa problemets existens och därför blir det ifrågasätta dess relevans. I nästan omöjligt att senare

exempel 5 kan hur programledaren i programmet

se senare

använder de drabbade berättelser bevis för personernas som problemets autenticitet.

TV-DEBATFER SOM DEMOKRATISKT FORUM

Exempel 5 R Justitieminister, P Programledare R så är det oerhört Viktigt polisen också arbetar aktivt med det - att som år betydelsefullt för vanliga människor P å det upplever inte folk L nej i de berättelser du hör hår... - — Svar Direkt, SVT, 16/10 1998.

Vad i det här exemplet är två saker. Dels vanlig strategi som ses en

från makthavarna, nämligen påpeka bryr sig vanliga

att att man om människor. Dels hur programledaren använder de detta fall

i tre

drabbade privatpersonerna i studion för Tolk som representanter och vanliga människor. I detta läge kan justitieminstern knappast

hävda att problemet inte är verkligt eller allvarligt, kan

utan snarast välja mellan försvara eller försöka förmildra det problematiska. att

Problemets existens bekräftas av en expert

Nästa steg från programledaren är vanligen utveckla denna att personliga erfarenhet fråga någon hur detta, genom att typ av expert nu etablerade problem, skulle kunna påverka saker negativt i ett större perspektiv. I samma inslag, brist förtroende för polisen om

vänder sig programledaren till journalist:

Exempel 6 P Programledare, Journalist

P ska höra, Marie Söderqvist du har ägnat mycket, du är ledarskri- — bent Svenska Dagbladet, du har analyserat rätt mycket det här utav med förtroendet för polisen å vad du händer det är såna här tror om, om berättelser å får. mer mer som — jag tror att det är jättefarligt, å SIFO kommer med sån här ut en samhällsbarometer å dom har precis i dagarna kommit med där ut en dom mäter förtroendet...

Svar Direkt, SVT, 16/10 1998.

Som visas här programledaren alltid till dessa ser att presentera personers expertis du är ledarskribent Svenska Dagbladet, du har

analyserat rätt mycket och så vis legitimerar han dem

som

auktoriteter ämnet. Ett typiskt drag från programledaren

annat är att be dessa förklara vad problemet kan leda till, dvs. personer att

vilka risker det innebär här spekulerar programledaren

också i att kan fler och fler dessa berättelser. Dessa framställs i av personer relation till sina yrken och abstrakta kunskap. De framställs mer

som personer med fakta, slags kunskapsbanker

som ett som man kan låna Dessa alltid med fullständigt ur. personer presenteras namn

och yrkestitel i skylten i påpekas detta också

rutan ofta av programledaren. Genom att vända sig till denna har typ av expert pro-

CHRISTIAN SVENSSON

verifierat problemets vikt. är knappast heller

gramledaren Det en

den tillfrågade inte säger "det är inget större slump att experten

problem.

Problemet debatteras

I samtliga inslag finns med olika åsikter problemet som personer om

de uttrycker eller ombeds uttrycka. Exempel 7 är från inslaget

kärnavfall ska förvaras och huruvida kärnavfall ska natiovar vara en

nell eller lokal fråga.

I Lokalpolitiker, Å Malåbo Exempel 7 P Programledare,

P -...Irma, till hösten då ska ni i Malå folkomrösta vill att SKB ska om fortsätta å undersöka förutsättningarna i kommun uppe er tycker du det är bra det här, tycker du det är bra ni folkomröstar, att att

ni hanterar den här frågan det här sättet att I eftersom fullmäktige då det hära beslutet förstudie, då tog om redan då beslut då förstudien å granskning klar tog ett om att var

skulle ha folkomröstning å då tycker jag att det är vår skyldighet en hålla det löftet till Malåborna att P alltså sak är det är skyldighet, tycker du, alltså den - men en att er men här frågan har blivit väldigt mycket kommunal fråga å väldigt lite en

riksfråga uttrycker sig så, tycker du det är bra

en om man att

I jo, tycker jag - P du tycker de sköter sig bra, du är nöjd så att säga jodå tycker - att du SKB sköter sig bra hos då det gör dom att uppe er

P delar du hennes uppfattning - Å nej, det jag inte, jag tycker inte det här är nånting ska gör att som -

medborgarna i Malå

bestämmas av

P varför inte det då - Å det är för fråga helt enkelt, - stor

Nattöppet, SVT, 20/3 1998.

I denna fas låter programledaren gästerna uttrycka sina åsikter och

visar så vis det finns olika åsikter de alla utrymme att och att ges

i debatten. Det vanligaste är programledaren ber en specifik

att om

känd åsikt. Här hur två tänkbara åsikter i denna fråga

ofta ser

programledaren ber särskild åsikt presenteras genom att om en om

folkomröstning är bra eller och därefter låter gäst en inte en annan

motsäga denna första åsikt. På detta vis visar programledaren upp en

konflikt mellan dessa båda och kan själv förbli neutral. En viktig

för programledaren tydliggöra de olika åsikterna och uppgift är att

dem varandra, skapa konflikt. 5 Ett göra att spela ut mot att sätt att

detta alltid söka/ kräva enkelt eller nej och så vis är att ett

TV-DEBATTEH SOM DEMOKRATISKT FORUM

framhålla vilka är antagonister. I exemplet hur Izs som syns t.ex. åsikt att folkomröstning är skyldighet behandlas fel åsikt, en som som en teknikalitet döljer frågan bra eller dåligt. som om Personerna i denna fas framställs åsiktshållare med intressom och, framför allt, åsikter. Det viktiga här santa motsatta är persoåsikt och därmed finns ingen tydlig koppling till deras erfanernas

renhet respektive yrke kan ha åsikt.

alla en

Problemet försvaras av ansvariga

I samtliga inslag finns något vis kan

personer som anses vara ansvariga för det beslut ligger bakom eller för de

som åtgärder som

bör bli följden problemet. Detta i nästa exempel från inslaav syns kärnavfall där programledaren konfronterar riksdagsleget om en damot:

Exempel 8 P Programledare, O Riksdagsman, f.d. minister

P men alltså ni O: XX får jag säga det, du miljöminister när — var den här drog igång å är du kritisk till har du, processen nu processen, har du så säga ångrat dig att O kritisk, jag är, jag måste tolerera demokratiska beslut likaväl - som alla andra, det vill säga jag blev nedröstad kommunalt det om veto, tyckte jag fel, det blev Birger Schlaug också jag, äh, Miljöpartiet var tror och har uppfattning i den här frågan och har, har fått samma tolerera detta, minister har följa riksdagens beslut. som man att Nattöppet, SVT, 20/3 1998.

Vad är typiskt här är programledaren

som att gör en poäng av att denna inblandad i fatta beslut. Det är också person var att typiskt att

programledaren ifrågasätter dessa kräver de ska

personer, att förklara beslut och försvara sig själva. Ofta finns eller

en mer

mindre tydlig önskan de ska andra sig, be ursäkt eller om att om tillstå de handlat fel du så såga ångrat De framatt har att dig.

ställs potentiellt ansvariga för problemets existens och

som lösning.

Deras yrke, befattning eller officiella i förhållande till status problemet är viktigt och dessa alltid med och i presenteras namn yrke och ofta programledare. Genom vända till den här rutan av att sig typen av personer visar programledaren han inte räds den poliatt tiska makten, den för de drabutan utmanar som en representant bade och de potentiellt drabbade tittarna.

i studion

CHRISTIAN SVENSSON

Problemet återintroduceras

När sig slutet brukar programledaren ofta programmen närmar återvända till de förhållningssätt han/ hon drivit i programmet och så vis avsluta med fastslå det perspektiv han/ hon själv föratt fäktar. Detta görs antingen genom att upprepa samma frågor/ på-

ståenden har framförts hela inslaget eller genom att ge som genom sista ordet till tidigare har visat delar detta förnågon som att man

hållningssätt. I Polis-inslaget får ordet, den programleda-

experten expert som för bekräfta krisen inom polisen och åter ren använt att som nu fastslår denna kris:

Exempel 9 P Programledare Journalist

P Marie, har väldigt kort tid vänta ska du xx nu oss, nu, nu — sista ordet här J det är otroligt å sitta å säga att, att det inte är kris, jag menar — nittonhundrafemti så löste nitti procent alla våldsbrott, i dag man av löser hälften alla våldsbrott å så kan hålla å rabbla man av man statistik hur mycket helst, polisen klarar inte sitt jobb som Svar Direkt, SVT, 16/10 1998.

Inslaget avslutas

Oftast innehåller ingen konklusion, de bryts mitt programmen utan I de flesta inslag är det dock så någon hinner ta ytterligare att en

efter programledarens utvalda avslutare. I Polis-inslaget hinreplik

justitieministern lova till polisen. Det är endast i ner mer resurser

något enstaka inslag som programledaren ger sig en egen torftig

konklusion och tackar för deltagarna kom dit. I de andra att fortsätter till debatten medan rullar i programmen synes namnen dvs. de bryts mitt i. rutan, Dessa avslut intryck tittare har tagit del ger ett av att som av en debatt fortsätter även när slutat titta den naturligtvis

som vilken

också i någon mening. Kontentan inslagen blir detta vis gör av problemet kvarstår och därmed det fanns och att det var/ är att att värt diskutera därför kan ha fler debatter om samma att och att eller liknande ämnen. På detta vis framstår det det viktiga som om samtalet i sig och inte nå lösning, låta olika åsikter är att en utan att höras och konkurrera med varandra.

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

Programmakarnas perspektiv

Vad denna genomgång förhoppningsvis visar dessa har

är att inslag

vissa återkommande delar, ofta i viss där tilltaen ordning, gästerna las och olika sätt. Ofta det också viss presenteras är en syn ämnet återfinns i rubriker och programledarens introduktioner som

och förhållningssätt. När det gäller skulle kunna

gästerna man säga att de tilltalas i olika verksamhetsroller, dvs. de fyller ur programmakarnas perspektiv viss funktion i debatten. Detta kan en sammanfattas enligt nedan:

Man kan tala gästerna i debatten kan tilltalas i

om att exempel-

roller har personlig erfarenhet och berättar personer som av ämnet

om sin privata upplevelse, expertroller har professio-

personer som

nell kunskap ämnet och förklarar större strukturer, äsi/etsroller om personer håller vis åsikt i frågan och för som en argumenterar denna, änsvärsroller personer har för frågan och ska som ansvar försvara och förklara beslut. Dessa roller dock inte statiska t.ex. är

och säkert kan de delas in i ytterligare underavdelningar eller

andra sätt, och kan i flera dessa roller i en samma person agera av inslag. Alla kan också i åsiktsrollen. Däremot tilltalas de samma agera flestagästerna främst i bestämd roll. Exempelrollen är förbehållen en

de med personlig erfarenhet problemet, av expertrollen är

förbehållen de med professionell insikt i och ansvarsrol-

problemet

len är förbehållen de med anknytning till för beslut eller ansvar om-

ständigheter som rör problemet.

När det gäller ämnet det dels i rubriker och intropresenteras duktioner vissa sätt, nämligen något kan för eller som man vara emot och ofta tillspetsat. Dels alltid fasta det negativa, tar man de risker är förknippade med ämnet. Intressant med detta som är

också att programledaren oftast företräder visst förhållningssätt

ett som gynnar vissa ställning för drabbade medgrupper, t.ex. tar man borgare mot polisen som inte sköter sitt jobb. Detta innebär att deltagarnas verksamhetsroller inte enbart är personliga, också utan

interpersonella. Att vara exempelperson berätta sin personliga

om upplevelse av ett problem innebär också är det i allians med att man de framhäver allvaret och riskerna med

som problemet experter, vissa åsiktspersoner och programledaren och i konflikt

med de som vill mildra problemets allvar och risker ansvariga och vissa

åsiktspersoner.

CHRISTIAN SVENSSON

Deltagarnas möjligheter

Om det föregående har behandlat struktur, den programmens ram inom vilken debatten utspelas, ska jag här säga något vilka möjom har inom denna Vilket ligheter gästerna att agera ram. utrymme ges eller i debatten Hur mycket kan de tala, när, vad tar gästerna om och med vem

Av skäl det programledaren talar i de inslag naturliga är som mest

analyserats 22-35°/o talutrymmet räknat i antal 0rd. som ca av

Talutrymmet för de övriga deltagarna skiftar väldigt. Naturligtvis är

det inte helt avgörande hur mycket får vad kan man prata, utan man säga och när.

Detta för in nämligen programledaren kon-

nästa punkt, att trollerar samtalet i stor utsträckning. Det är programledaren som inför ämnen, ställer frågor och kräver Den vanligaste nya som svar. talarkonstellationen är också programledaren talar med gäst. att en Det inför ämnen, ställer frågor till eller är sällsynt att gästerna nya talar direkt med andra gäster. Huruvida gästerna lyckas införa ämställa frågor eller tala med varandra beror helt programnen, om ledaren tillåter det. Programledaren bort från ämnen styr som anses fel/ ointressanta eller framförda vid fel tidpunkt. Han eller hon tillåter inte alltid ställs eller de på. Oftast ställer att frågor att svaras också specifika frågor han/ hon vill ha på.

programledaren som svar

bestämmer således ska tala och när.

Programledaren vem som

Detta i sin kopplat till gästernas olika roller och den övergriär tur pande kronologin. Programledaren tilltalar främst gästerna i en speciell roll dvs. de får speciella frågor och oftast accepterar gästerna denna roll. Det innebär exempelpersonerna, ombeds berätta t.ex. att som vad de har upplevt och känt, också gör det. Typiskt är också att de

framställer sig vanliga, vettiga, hederliga, hjälpsamma, hårt

som arbetande och ansvarsfulla samhällsmedborgare. Dessa personer kommer sällan med kritik specifika eller myndigheter mot personer och de kräver sällan något ska ändras de får inte heller frå-

att och

hur problemet ska lösas.

gor om ombeds förklara större strukturer och

Expertpersonerna, som

tillstånd, brukar alltid till legitimera sin roll expert se att egen som och för sina grunder uttala sig sakernas tillstånd i

redogöra att om

Dessa är också måna framföra ett större perspektiv. experter om att de talar för allmänhetens bästa, deras expertis medatt att gagnar Dessa kräver ändringar beslut och åtgärder borgarna. personer av får också frågor vad bör göra. de om man

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

Åsiktspersonerkan olika slag och därför skiftar deras vara av utsagor. Vissa ombeds i bara säga eller nej och gör så. stort sett Andra ombeds förklara varför de tycker de gör och då handlar som

det försöka övertygande och tydlig. Argumenten kan

om att vara skifta från känsloladdade till logiska. Ett återkommande mer drag är dock att alltför teoretiska eller tvetydiga inte tillåts. resonemang Väldigt ofta framställer de sina åsikter allsom något som gagnar mänheten. Vissa kräver också ändringar och föreslår hur

problemen

ska lösas medan andra nöjer sig med kritisera. att

Ansvarskyldiga personer ifrågasätts och avkrävs svar, till

som

skillnad från är med påpeka de inte kan eller experter, noga att att är något. Man betonar inte är direkt ansvarig eller deatt man att man lar med någon. Ett utmärkande drag är också de framansvaret att ställer sina försvar gynnande allmänheten. som Finns det då ingen öppning för tala fritt i dessa debatter

att Jo,

det händer gästerna får ordet någon eller

att utan specifik fråga att

de lyckas bryta in i samtalet ha tilldelats ordet. Huruvida de utan att lyckas behålla det är dock också till

upp programledaren.

De som lyckas bäst med behålla ordet därmed får

att och

mycket utrymme är de

som:

i sin roll säger vad förväntas, agerar som

följer dagordningen oftast att problemet är ett problem

som innebär vissa risker,2°

0 inte komplicerar ämnet teoretiska undviker resonemang, är

kategoriska, ja/ nej eller rätt/ fel,

svarar 0 år konfliktlystna de direkt konfronterar eller kritiserar som

andra gäster.

För ästerna innebär detta sälvklart vissa be ränsnin i frå l g gar g a om möjligheten att utveckla tankar/ idéer. och uttrycka åsikter. Huruvida. ästerna framstår l ckade eller trovärdi för TV-tittarna g som y g a är dock historia,. är avhängig rad faktorer. en annan som en komplexa

Diskussion

Välregisserade föreställningar

Programmakarna väljer ämne, perspektiv ämnet, gäster, hur gäster ska tilltalas, när de ska tilltalas, de ska sitta och när de ska var

i bild. Den tydliga programstrukturen det inte

synas gör orimligt att anta att programmen följer ett relativt detaljerat manus. Allianser

CHRISTIAN SVENSSON

och konflikter verkar således i utsträckning redan finnas instor byggda i berättarstrukturen. Vi har också gästerna har relasett att tivt litet bryta berättarstrukturen och de oftast ifråutrymme att att de det. Den övergripande alliansen skulle detta gasätts om gör kunna sägas alla är överens följa dvs. att sätt vara att om att manus, leva till sin roll och inte motsäga perspektivet kan tala upp man om

programmakarna och gästerna utför samarbete." Detta

att ett innebär också de allianser/ konflikter utspelas knappast är att som oväntade. Man kan också säga det finns ganska litet utrymme att ett för prövande och utbyte idéer, handlar det argument av snarare om uttala erfarenheter/ åsikter i till andra.

att förväntade motsats

Av detta följer knappast har göra med rationella samtal, att att i betydelsen kritiskt resonerande där olika uppfattningar prövas mot varandra, där debattörerna är beredda att ompröva sina uppfattningdär de olika uppfattningarna värderas med avseende hållbarar, heten i de framförs, där och den pågående argument som processen diskussionen är det centrala. Snarare handlar det

oförutsägbara om berättelser eller välregisserade föreställningar spelas inför

som upp De deltar gör detta inom för förhand bepublik. som ramen stämda roller. Det är dramaturgin och inte samtalets innehåll i sig det viktiga. Deltagarna förväntas därför hålla fast vid sina som är uppfattningar eftersom de del dramaturgin. Man skapar inte är en av förutsättningar för kritiskt resonerande kan leda till som gemensam förståelse. I stället skapas tydliga motsättningar och konflikter.

Verksamhetsroller och samhällsroller

Vad hittills endast har är verksamhetsrollerna har som antytts att en

till olika samhällsgrupper. Exempelrollen innehas oftast koppling av Vanliga medborgare/ privatpersoner, expertrollen innehas oftast

journalister, akademiker, åsiktsrollen oftast höghögutbildade av

utbildade, inte alltid, och ansvarsrollen oftast politiker och men av myndighetspersoner. Denna återkommande distribution roller av för olika samhällsgrupper indikerar också till representanter en hur ska hantera och uppfatta frågor socialt syn om ansvar;

Vanligt folk påverkas är inte ansvariga för lösningen

av men av problemen. De är endast ansvariga för dela med sig sin historia att av och sin erfarenhet. Olika och åsiktspersoner typer av experter

akademiker, journalister etc. är ansvariga för dela med sig

att av sin och alternativa lösningar, inte för kunskap att presentera men själva lösningen. Politiker och andra i beslutande position är ansvaför förklara problemet och vidta åtgärder, dvs. riga att att agera

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

de andras delgivande. Programledaren kan också, direkt

media

eller indirekt, sägas framställa sig själva olika vis. Genom att framställa ämnena viktiga, verkliga och i behov som av en lösning och något inte skulle diskuteras framställer de som som annars sig själva behövda och de kan tillhandahålla möjlighet som som som en att lösa problemet. På det viset framstår de ansvariga för själva som

debatten, för dela med sig diskussionsutrymme.

att av ett Program-

ledarna tar också ofta folkets perspektiv vända sig genom att mot kameran och tala oss och vi. Detta förstärks

om ytterligare av det faktum de sin utgångspunkt i vanliga medborgares be-

att tar rättelser, litar dem och använder dem för makten. På att utmana det viset framställs de ansvariga för granska makten och lösa som att

vanligt folks problem.

De debatter iscensätts vilar därför i någon mening som motsättningen mellan folket och makten". Redaktionen framställer sig i dessa debatter folkets talesman och försvarare som genom att lyssna dess berättelser och ifrågasätta makten. Detta genom att förstärks också själva kronologin där först

genom privatpersoner

utan ifrågasättande berättar hur de har drabbats och därefter får

experter förmodat neutrala besitta fakta och personer som antas kunskap verifiera berättelsernas relevans. På det viset har pro-

gramledaren, privatpersonerna och ingått i slags

experten ett ifrågasättande allians företrädarna för makten ansvariga/som myndighetspersoner sedan måste förhålla sig till och försvara sig

emot. På ett plan kan därför säga programmakarna framman att ställer det vardagligt autentiska och den levda erfarenheten som och rättesnöre i dessa vanlige medborgaren har norm program den till alltid rätt. På plan kan synes ett annat man säga att programmakarna främst använder den vanlige medborgaren den levda

och

erfarenheten alibi för autenticitet. Genom som ett programmets att direkt eller hänvisa till vanligt folk kan TV-

indirekt man

publiken känna sig inbjuden, involverad och stället

att deltagande i

för passiv och duperad. På detta vis skapar också

programmakarna legitimitet sin verksamhet. Att den vanlige medborgaren

egen

oftast bara får ganska begränsat i början utrymme som exempel

inslagen, och inte bemöts eller med insom expert en person en

tressant åsikt avslöjar programmakarnas ställningstagande för

att folket kanske inte är helt oproblematiskt.

CHRISTIAN SVENSSON

Individer och samhälle

Att programledarna redaktionen ställning för den lilla

och tar

människan myndigheter och makthavare varken för-

mot är annars

kastligt eller märkligt. Det ingår i mediernas demokratiska uppdrag

granska makten kritiskt och därmed skydda medborgarna mot att maktmissbruk. Det är också uttalad ambition från

en programmakarna ställa ansvariga väggen". Vad dock är utmärkan-

att mot som de är vilket sätt det görs. I dessa framställs vanliga

program människor oftast offer och den del deras erfarenhet

som av som

efterfrågas är den drabbade. Den vanlige medborgaren framstår

därmed offer för han/ hon själv inte kan

som ett passivt ett system påverka. De kan endast hjälpas makthavarna ångrar/ änd-

genom att

beslut på debattledarnas initiativ. Man kan fråga sig rar ett om

denna på/ behandling vanliga medborgare uppmuntrar till

syn av

politiskt och deltagande Vilken funktion fyller

engagemang annan medborgaren berättande offer än tala i Debattakuten

som - att ut

- Gagnar det medborgarna och demokratin medierna ständigt

- - att reproducerar bild orättvist samhälle där makten

en stereotyp av ett dominerar passivt och folk endast kan hjälp

ett utsatt som av

medierna

Vi har alltså göra med debatter där enskilda individer och

att personlig erfarenhet konstrueras påverkade i relation till makten

som och större beslut. Den förmedlas är individer utsätts för

syn som att olika problem samhället och dess institutioner, utan att kunna

påverka detta själva. Detta kan kontrasteras de undersökningar

mot

amerikanska social issue talk shows har nämnts tidigare. av som Dessa har liknats vid terapi och har påpekat deras

program man

tydliga fokusering individer ansvariga för och kapabla att

som lösa sina problem. Man har kritiserat dessa för de

egna program att

ständigt behandlar det potentiellt politiska något privat. I de

som

jag har undersökt här är det tvärtom, dvs. det program snarast

privata behandlas alltid något politiskt. De initiala

potentiellt som

personliga historierna är i det avseendet inte primärt personliga utan

de används för exemplifiera hur vilken individ helst

typiska, att som

skulle kunna drabbas institutionellt eller strukturellt orsakat

av ett

fenomen. Dessa är i det avseendet foproblem/ program snarare ett

för debatt offentliga och politiska frågor rör folk i deras rum av som liv del ett kollektiv, inte som privatpersoner.

som av

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

Demokratiska potentialer

Själva debatterna i dessa kan knappast betraktas deprogram som mokratiska, med det fritt utbyte idéer mellan om man menar ett av deltagare lika villkor diskuterar samhällsfrågor. För, som utan att påstå att debatterna är helt förutsägbara finns visst det ett utrymme för oplanerade inlägg och fritt utvecklande åsikter, så är av proofta väl regisserade i förväg såväl vad gäller vad ska grammen som sägas, när och I viss mån skulle därför kunna instämma av vem. man i den kritik figurerat i samband med forskning kring amerisom kanska Talk shows. Det rör sig välregisserade där delom program saknar inflytande, deltagarna framställs delvis

tagarna stereotypiskt,

vanliga människor framställs offer På punkt skiljer sig som osv. en dock dessa Här finns inte inriktningen enskilda program. perso-

ner, en självhjälpslogik riskerar skymma sociala frågor,

som att är det tvärtom, dvs. det sociala betonas så starkt det snarast att personliga tenderar försvinna. att

Samtidigt kan fråga sig kraven jämlikt deltagande,

man om ett fritt utbyte idéer och idel rationella realistiska av argument är att ställa TV-mediet. Går det producera TV-program någon

att som

vill titta på där alla tillåts delta lika mycket, lika villkor Vilka är

i så fall alla Demokratin kräver alltid någon form av representation och kanske är betjänta diskutera vilka rimliga, mer av att snaän riktiga, krav går ställa TV-mediet demokrarare som att som tisk arena Om demokratin grundas den är förman antar att att ankrad i folks vardagsliv, dvs. människor tycker att att det är värt att försvara de demokratiska värdena, så kan dessa

debattprogram

kanske till vissa dessa värden Kan deras inriktning uppmuntra av

och utrymmesskapande för vardagsliv och vanliga medborgare

ses som ett sätt att stärka medborgarnas på, och möjlighet utöva, tro att demokratiska ideal yttrandefrihet och vikten sin

som av att uttrycka

åsikt/ erfarenhet, påverka Vi i alla fall att vet att programmens redaktioner har uttalad ambition intressanta frågor och en att ta upp att väcka debatt och de verkar denna välregisserade form anse att fyller denna funktion. Man kan också utgå ifrån de gäster att som kommer till sig ha någonting berätta programmet anser viktigt att och att de göra det inom denna former. Med accepterar att genres

utgångspunkt i möjligheter än dess begräns-

programmens snarare ningar vill jag därför återvända till de fördelar påpekats i som samband med amerikanska studier och program. Erbjuder de svenska i likhet med de amerikanska, programmen, en möjlighet till deltagande för normalt inte hörs i grupper som

CHRISTIAN SVENSSON

offentligheten Ja, i viss mån gör de det. Det är väldigt andra

andra sammanhang där vanliga medborgare har

program och en möjlighet göra sin röst hörd och tala direkt med makt-

att direkt

havare.

Tar de frågor och perspektiv vanligtvis inte diskuteras i

upp som det offentliga samtalet är relevanta i många människors

men som liv Detta är tveksamt. Det åsyftas i de amerikanska

mer som

undersökningarna och är ämnen tidigare har varit

programmen som tydligt kopplade till den privata sfären och ofta till kvinnors vardag. Det rör ämnen hur handskas med barn använder

som: man som droger, vad gör när misshandlar är könsbyte

man ens partner en, en mänsklig rättighet, ska homosexuella gifta sig I de här under-

etc. sökta svenska behandlas oftast ämnen tra-

programmen av en mer ditionell offentlig politisk karaktär. Möjligen kan säga att

och man

tillför perspektiv dessa områden tillåta vanliga man nya genom att medborgare deltagande, låta dessa berätta sina erfarenheter.

att om Annars är det Mänskligt, Lotta, Alice Bah

snarare program som m.fl. i svenskt sammanhang frågor från den privata

som ett tar upp sfären. Det är också här vissa specifika samhällsgrupper

som mer kan träda fram homosexuella, transvestiter etc.. Det finns därför

anledning studera även dessa närmare, ett demokrati-

att program ur

perspektiv.

Använder dramaturgi än traditio-

programmen en annan typ av nella journalistiska format Ja, med det nyheter

om man avser t.ex. där omvärlden vissa sätt för tittaren och där allmän-

presenteras heten endast förekommer i redigerade intervjuer

som mannen

gatan eller Speciellt bygger rationella

program som som argu-

och kritiska diskussioner mellan olika typer auktoriteter. ment av TV-debatterna syftar knappast till nå sanningen, eller till att

att ompröva och föra kritisk diskussion. De erbjuder

argument en

för deltagarna, möjlighet att uttrycka en

snarast, en åsikt/ erfarenhet och, för tittarna, del olika åsikter. Pro-

att ta av

styrka kan därför ligga i uppvisandet olika åsik-

grammens anses av

och konfrontationen mellan levd erfarenhet, ter olika typer av expertis och myndighets/ politiskt beslutsfattande. I det avseendet kan TV-debatterna komplement, alternativ, till

ses som ett snarare än ett andra samtal rör samhällsfrågor i bred

typer av medierade som

mening.

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

Framtiden och tittarna

Det är svårt att att den här typen utav skulle bli färre i se program framtiden. De är billiga producera och lockar relativt många att tittare Weibull 8C Gustafsson, denna volym. Om fasta man tar

de här analyserade möjligheter så har de onekligen

programmens också potential fungera demokratiskt forum, en att som en typ av kan demokratiska ideal. Frågan är emellertid som uppmuntra vissa i vilken mån denna potential uppfylls i nuvarande programmens form. Som analysen visar hörs förvisso olika åsikter, Vissa men åsikter får företräde framför andra och vanliga medborgare får chandelta, främst de råkat för eller drabbats sen att men som ut av ett speciellt problem. Ytterst handlar det alltså hårda om programmens styrning och tilldelning eller mindre färdiga roller till gästerav mer vilket i sin riskerar resultera i bild samhälna, tur att en stereotyp av let, dess problem och aktörer. Kanske måste inte alla intressanta samhällsfenomen behandlas problem där risker framhävs som bekostnad möjligheter Kanske kan göra där av man program repreför olika samhällsgrupper framställs mindre statiskt sentanter Kanske kan t.ex. den vanlige medborgaren fylla funktion i deen batten drabbad och kanske kan till och med makthautan att vara

tilltalas medborgare vanliga människor Kanske

varna som skulle med varierade infallsvinklar locka fram program mer rent av kreativ och konstruktiv sida hos gästerna tittarna, en mer och utan därför bli mindre konfliktfylld därmed tråkig Det får att och ses utmaning för redaktioner göra som en programmens att program vågar utmana dessa stereotyper. Det borde möjligt, som vara utan förlorar konfrontationen åsikter eller möjligheten att man av att ställa de ansvariga väggen, när det är befogat. Att inte behandla mot medborgare, makthavare och samhällsfenomen är som stereotyper således dem allvar och våga problematisera detta är att ta att också att ta tittarna allvar.

Detta för in TV-publiken. Som forskare självfallet

ser man dessa sätt än den genomsnittlige tittaren. Det program ett annat är därför högst osäkert tittarna upptäcker de mönster och roller om som jag tycker mig ha funnit i min närläsning Proav programmen. försöker allt sken samtal. Om grammen trots ge av att vara spontana tittarna uppfattar styrda eller kan jag programmen som spontana därför inte på. Det innebär emellertid alltid vissa risker för svara en journalist driva vissa perspektiv. Ett alldeles för tydligt ställatt

ningstagande från programledaren kan lätt genomskådas och för-

kastas kritisk publik. Programmens dramaturgi kan också av en an-

CHRISTIAN SVENSSON

vila bräcklig grund, eftersom den till del vilar ses en så stor

gästernas agerande. En mindre trovärdig inledande berättelse kan

omintetgöra utgångspunkten för hela dramaturgin och skicklig

en politiker/ ansvarig kan det framstå han/ hon inte alls är

att som ansvarig. Människor har också förmåga höra vad de vill höra och

en att ofta har bestämd åsikt frågor och redan innan

man en om personer

börjar titta tolkningar. Hur tittaren, medborgaren

man som styr ens i TV-soffan, till sig dessa är därför viktig nästa

tar program en upp-

gift.

Noter

1www.svt.se

2Analysmetoden kan kallas diskursanalytisk Fairclough 1992, 1995 eller dialogteoretisk Linell 1998. Perspektivet innebär fokus språkliga analyser

ett av

i sig, analysen sker mot bakgrund relevanta institutionella och programmen men av samhälleliga kontexter och makt relationer.

3Detta kan jämföras med den omfattande forskning som Varit fokuserad nyheter för några aktuella exempel bidragen i Bell 8CGarrett 1998 och

se t.ex. Hadenius 8CWeibull 1999.

4Det finns naturligtvis fler sätt att kategorisera program. Det kan t.ex. gälla pro-

övergripande socioekonomiska public service kontra kommergrammens ramar siella kanaler med deras olika institutionella premisser. Olika begagnar

program sig också olika former scenisk inramning: amfiteater, rundabordssamtal,

av av soffprogram, vardagsrum etc.. Programmens tekniska format kan också vara av intresse t.ex. direktsändning kontra olika typer av redigering. I USA skiljer man också som sänds dag- respektive kvällstid.

program 5Det nya relateras här dels till historiska omständigheter, dvs. hur och av vilka det offentliga samtalet faktiskt har förts och dels till tidigare dominerande antaganden hur och vilka det offentliga samtalet bör föras detta gäller

om av särskilt Habermas 1984 idéer den offentliga sfären och det goda samtalet.

om 6Från psykologiska perspektiv har också kritiserats för att utnyttja

programmen människor med svåra problem i t.ex. rådgivningsfrågor t.ex. Abt 1994, 1997. Liknande kritik har gällt exploateringen personer från sexuellt avvikande

av grupper t.ex. Priest 1995.

7Studier svenska samtals- och diskussionsprogram är begränsade, men några

av finns: Kleeberg 1996, Ekström 1997, 1998a, 1998b, Camauer 1994, Davidsson 1998, Nylund

u.u. 3Analysen grundar sig ett material bestående av 22 program med 35 inslag

innehåller ofta två inslag från 1996-1999. Hela materialet har varje program använts för Övergripande och jämförande analyser medan mindre antal inslag

ett 15 har valts för närmare analys och transkription. Eftersom materialet är från

ut 1996-1999 har dessa hunnit genomgå vissa förändringar. Svart eller Vitt

program slutade sändas. Det med Efter vilket i sin tur

ett tag att ersattes programmet

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

det återuppståndna Svart eller Vitt, i delvis form och med ersattes av ny ny programledare Lennart Ekdal Svar Direkt har hunnit b och form till yta namn . Debattakuten medan Nattö et behållitn o delvis ändrat form.. Det sitt namn men innebäru att korpusen förutom innehållera några inslag från Eftero programmen ovan 7 och Debattakuten, vilka främst fun referensmaterial. För närmare gerar som en beskrivningo n materialetu Svensson 1999. av se 9 Beskrivningen grundar sig de näranalyserade inslagen 15 stycken i materialet.

l° Detta beror naturligvis i debattprogram är det just talet, den språkliga att diskussionen och dess deltagare står i Eftersom talet är i fokus krävs som centrum. att tittarna kan följa med i debatten och det viktiga blir visa de talande att deltagarna. Den vanligaste bilden är också mediumbild/närbild i ögonnivå

talaren. Dessutom spelar dessa ofta att att de sänds direkt och program en poäng med denna livekänsla det känsla kameran bara registrerar är att ger en av att vad som händer. Detta kan anledning till att det sällan används hastiga/vara en fragmentariska klipp eller inklippta bilder illustration i dessa Detta som program. skulle kunna distrahera tittarna och göra dem uppmärksamma debatten att faktiskt är televiserad. Den övriga dekoren i studion är också sparsmakad. Man kan

också konstatera att studiopubliken inte särskilt mycket visuellt i ges utrymme programmen. Efter Nattöppet följande yrken med antal fler t.ex. programmet syns personer, än en, inom parentes i rutan programledare undantagen: redaktion 3, teknisk ledning, ljud, ljudassistent, ljus, bildingenjör kamera 4, studioassistent, bildmixer, service, studioman, smink 2, värdinna, dekorfoto, scenograf/grafiker,

redaktionsassistent/scripta, bildproducent, projektledare, redaktionssekreterare, producent.

2 Genom att hävda att den viktiga debatten pågått i tysthet påpekar programledaren också implicit att Nattöppet gör någonting eftersträvansvärt, eftersom de

uPPmärksammar denna nedt stade debatt. Y 3 Det är ett mycket vanligt grepp i dessaprogram att använda uppgifter från andra

medier t.ex. genom att visa eller referera till tidningsrubriker eller TV-inslag som underlag för det och relevanta i påstående. sanna ett

Det innebär inte att jag menar att programledaren borde ifrågasätta just att denna individ råkat ut för det han berättar Det är självklart och han är om. sant ditbjuden av just den anledningen. Frågan handlar i stället hur den enskilda om berättelsen framställs representativ för vittomspännande problem och hur som ett den används som bevis för denna sanning.

15Konflikter åstadkoms flera sätt. Förutom låta gäst motsäga att som ovan en en kan det t.ex. handla förstärka gästernas kritik varandra eller annans om att av genom kameraanvändning t.ex. att låta kameran visa antagonist till den en som talar.

’ Samtidigt kan man konstatera att det inte är helt oviktigt. I inslag demoett om kratins potentiella kris finns t.ex. stödjer programledarens en expert som tes att demokratin faktiskt är i kris. Denne har 22 % vilket är av utrymmet, extremt mycket. En med liknande expertkunskap antyder demoannan person som att

CHRISTIAN SVENSSON

kratin har positiva utvecklingspotentialer har 5 °/o och får inte lika

av utrymmet många frågor.

17Att de inte förekommer mycket till motstånd rollindelningen beror förstås

mot

att gästerna är inbjudna avvissa anledningar och under vissa förespeglingar. De är t.ex. inbjudna för att de tycker viss sak eller har råkat för något. Det finns

en ut

anledningar till att de inte skulle uppfylla sin roll. De vill naturligtvis framstå som trovärdiga inte göra bort sig i TV utifrån de förutsättningar gives.

som Kanske är man inte heller vid att framträda i TV. De främst gör motstånd

van som och motsäger sin roll är naturligtvis de tilltalas i ansvarsroller. Vad de

som motsäger sig är dock snarast graden medan de inte kan neka till sina faktiska

av ansvar beslut eller sin sociala status som programledaren lyfter fram. Deras val skulle

att inte delta, vilket de skulle riskera framstå än ansvariga vara genom att som mer skyldiga och kanske också fega. Genom de deltar kan de därför sägas

att acceptera sin roll, att försvara sitt

ansvar. 8 Detta kan kanske förstås bakgrund deras berättelser måste framstå

mot av att som trovärdiga. Det blir då viktigt för dem inte framstå gnälliga, krävande

att som och jobbiga Om deras berättelse och problem ska allvar bör det de

personer. tas berättar framstå värt att berätta något uppseendeväckande/ ovanligt/ farligt.

som 19Det är också typiskt försvarar sig påpeka/ hålla

att ansvarspersonerna genom att med om frågans komplexitet. Det är också vanligt dessa håller med

att personer om eller instämmer i kritiken samtidigt förklarar varför själv inte är

som man man inblandad. Det är också vanligt att tala är öppen och lyssnar,

om att man att man håller med insatser eller är beredd förändra.

att 2°Att inte erkänna problemets existens eller allvar ifrågasätta själva grund-

är att valen för debatten.

2‘ Detta överensstämmer med tidigare studier hur vissa dessa

av av program produceras, dvs. programmakarna först väljer ämne och dess perspektiv och

att därefter kan fylla olika funktioner. Sedan utarbetas detaljerat

gäster som ett manus med viss kronologi jfr 9 i denna uppsats.

en s. 22Det betyder inte att gästerna skulle kompromissa med sina åsikter, de

men att accepterar att framföra dem inom denna genres former. Camauer, i denna volym,

Visar hur t.ex. vissa kvinnoorganisationer att själva möjligheten fram-

anser att föra sina åsikter i ett brett medium TV kan värd utnyttja, de

som vara att trots att ofta har upplevt sig bli förvandlade till drunknar i den övergri-

stereotyper som pande dramaturgin.

23Idén debatten välregisserad föreställning har jag lånat Ekström 1997.

om som av 2‘ Inom för denna iscensättning är det inte särskilt märkligt

ramen att gästerna ständi i Positiva ordala refererar till allmänheten och vanligt folk

g g, gt utan att specificera vad detta är.

25Denna skillnad beror delvis de skilda kanske finns det

programtyperna, men också en kulturell skillnad mellan amerikansk inriktning individer och

en en svensk inriktning kollektiv Några studier har uppmärksammat kulturella skillnader när det gäller Talk shows, mellan tyska och amerikanska Krause 8C

t.ex. Goering 1995, mellan holländska och amerikanska Leurdijk 1997, mellan

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

brittiska och amerikanska Livingstone 8CLunt 1994, mellan franska, italienska och spanska Calsamiglia et al. 1995. 2°Denna fråga behandlas i denna volym Ekström.

CHRISTIAN SVENSSON

Referenser

Abt, V. 8CM. Seesholtz 1994 The Shameless World of Phil, Sally and Oprah: Television Talk Shows and the Deconstructing of

Society. journal Popular Culture, 281

Abt, V. 1997 Coming Oprah: cultural in the the

after fallout age

TV talk show. Bowling Green State Univeristy Popular Press Asp, K. 8C P. Esaiasson 1996 The Modernization of Swedish Campaigns: Individualization, Professionalization and Medialization. Swanson och Mancini red. Politics, Media and

Modern Democracy. Praeger

Bell, A. 8C P. Garrett eds. 1998 Approaches to Media Discourse. Blackwell: Oxford

Bruun, H. 1994 Snakkeprogrammet Inkredsning TV-

- en genre. Arbejdspapir TV:s aestetik. Aarhus Universitet

nr Calsamiglia, H., Cots, C. Lorda, L. Nussbaum, L. Payrato 8CA. Tuson 1995 Communicative Strategies and Sociocultural Identities in Talk Shows. Pragmatics, 5:325-339 Camauer, L. 1994 En fallstudie I kväll med Robert Aschberg.

Dahlgren, P. red. Den mångtydiga rutan. Nordisk forskning

TV om Carpignano, P., R. Andersen, Aronowitz 8CW. Difazio 1990 Chatter in the Age of Electronic Reproduction: Talk Television and the Public Mind. Sociotext 25/26: 33-55 Davidsson, Susanne 1998 "Ett retoriskt perspektiv pratshow.

Karlberg, M. 8CMral, B. Heder och påverkan -Att analysera

modern retorik. Stockholm: Natur och Kultur

Elfferding, W. 1993 Die Talk-Show Form des Schweigens

über Politik: Eine Diskurspolemik. Osterreichische

Zeitschriftfur

Politi/ewissenschaft, 4:463—476

Ekström, M. 1997 TV-joarnalistikens intentioner och publikens

reaktioner: En fallstudie programmet Svart eller vitt. Högskolan

av i Orebro Ekström, M. 1998a "När verkligheten inte duger den är En

som -

studie TV-journalistikens praktik. 20

av Nordicom-Information

4 Ekström, M. 1998b Attraktionens TV-journalistik. Sociologisk

forskning 3-4/ 98, s. 143-169

TV-DEBATTER SOM DEMOKRATISKT FORUM

Fairclough, N. 1992 Discourse and Social Change. Oxford: Polity Press Fairclough, N. 1995 Media Discourse. London: Edward Arnold

Habermas, 1984 Borgerlig oflentlighet. Lund

Hadenius, 8CWeibull, L. 1999 Massrnedier: hok press,

en om radio och TV. 7:e upplagan. Stockholm: Bonnier

Kleberg, M. 1996 Mänskligt avpolitiserar privatsfaren. Becker,

K., Ekekrantz, Frid, E-L. och Olsson, T. Medierummet, 236- 246. Stockholm: Carlssons Kaminer, W. 1993 Im Dysfunctional, Youre Functional: The Reco-

Movement and Other Self-Help Fashions. New York: Vintage very Krause, A. 8C E. Goering 1995 "Local talk in the global village:

an intercultural comparison of american and talk shows.

german

journal Popular Culture 292:189—207

Leurdijk, A. 1997 Common Sense Political Discourse:

versus Debating Racism and Multicultural Society in Dutch Talk

Shows. European journal ofCommunication, 122:147-168

Linell, P. 1998 Interaktionen i samtal teoretisk bakgrund".

- en Forstorp, P-A. 8C P. Linell. Samtal pågår. Dialogiska perspektiv på svenska mediedehatter. Stockholm: Carlssons Livingstone, 8C P. Lunt 1994 Talk Television: Audience Parti-

on cipation and Public Debate. London: Routledge Masciarotte, G-J. 1991 Cmon Girl: Oprah Winfrey and the Dis-

of Feminine Talk. Genders 11: 81-110 course Mclaughlin, L. 1993 Chastity Criminals in the Age of Electronic Reproduction: Reviewing Talk Television and the Public Spehre. journal Communication Inquiry 17.1: 45-55 Munson, W. 1993 All Talk: The Talk Show in Media Culture.

Philadelphia: Tempel University Press

Nylund, Iscensatt interaktion Strukturer och strategier i

M. u.u. politiska mediesamtal. Doktorsavhandling. Institutionen för kommunikationslära. Helsingfors Universitet Peck, 1995 "TV Talk Shows Therapeutic Discourse: The

as Ideological Labor of the Televised Talking Cure. Communication Theory. 5.1.:58-81 Priest, Patricia Joyner 1995 Puhlic Intimacies: Talk Show Participants and Tell-All TV. Cresskill, N: Hampton

CHRISTIAN SVENSSON

Rose, B. 1985 "The Talk Show. I Rose, B. red. TV Genres:/1 Handbook and Guide. Westport, CT: Greenwood

Reference

Press

Shattuc, 1997 The Talking Care: TV Talk Shows and Women.

New York: Routledge

Svensson, C. 1999 Det offentliga samtalets röster och

representanter Innehåll, interaktion och deltagare i svenska TV-debatt-

program. Opublicerat Tema Kommunikation,

manus. Linköpings Universitet

Thompson, .B. 1990 Ideology and modern culture: Critical social theory in the communication. Cambridge: Polity Press

era mass

Dijk, T. 1991 "The interdisciplinary study of dis-

van news as course. K. Jensen 86 N. Jankowski red. A Handbook

qualitative methodologies for communication research..

mass London and New York: Routhledge

Mediedebatter som

samtal i offentligheten

Om budskap och betydelseri förändring

Åsa Kroon

Ibland bryter korta intensiva mediedebatter kring visst ämne i

ut ett våra massmedier. Plötsligt riktas blickarna mot specifik fråga

en under kortare period, för efter hand plats för andra och

en att ge mindre omfattande nyheter när uppmärksamheten för ämnet har svalnat. Eftersom dessa debatter ofta utlöser intensiv aktivitet

från många medier under begränsad tidsperiod är de speciellt

en tacksamma att studera är intresserad att undersöka

om man av

nyhetstexter s.k. dialogiskt perspektiv. Genom iviss mån

ur ett att

den medierade diskussionen samtal bärs fram via se som ett som

repliker muntliga och skriftliga texter görs i olika sociala

som sammanhang, olika deltagare med olika mål och syften med kom-

av munikationen, kan relevanta resultat mediernas sätt att diskutera

om olika frågor erhållas.

I själva förmedlingen nyheten omvandlas den s.k. verkligheten

av via språket till text. Texten kan sedan bli till flera olika texter,

en t.ex. i olika i tidning, och kan i sin tur leda till att andra

genrer en medier refererar eller framställer texter bygger de första.

nya som Mediedebatterna kan därför kedjor kring

ses som av texter en specifik fråga. Här kommer mina analyser två olika mediedebatter

av användas för visa hur i medietexter kan tilldela politiken

att man olika roller inom för debatt, och därmed också positionera

ramen en

den olika sätt till dess eller granskare, journalistiken. Jag

motpart kommer också visa hur betydelser och formuleringar gärna

att glider och förändras under intensiv debatts gång, då olika debat-

törer, i olika sammanhang, tar aspekt samtidigt också

upp en men förändrar dess innehåll över tid.

MEDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN

Först inleder jag dock med presentation analysobjekten för

en av

sedan kortare översikt över forskningen området. Däratt ge en efter redovisas min forskningsfråga och teoretiska grund. Därpå

redogör jag för mina analyser och avsnittet avslutas med diskussion

en och slutsats.

Bakgrund

Vad är en mediedebatt

I september 1993 startade Expressen artikelserie skulle ta

en som

olika aspekter den flykting- och invandrarpolitik fördes

upp av som

i Sverige. Men debatten den invandrarpolitiska problematiken

om fick konkurrens med diskussion handlade huruvida

en som mer om kvällstidningen hade överträtt några moraliska och pressetiska grän-

med sin löpsedel "Kör dom Så tycker svenska folket inser ut om vandrare och flyktingar". Den intensiva diskussionen ledde seder-

till att chefredaktören för Expressen avgick från sin p0st.1 mera

I början 1996 utvisades familjerna Sincari Sverige efter

av ur att ha gömt sig i kyrkan i Åsele under månader. Utvisningen

sexton

fångades massmediernas kameror och blev mycket som av reportrar tumultartad, och upprörde många de följde de dramatiska

av som TV-bilderna. Utvisningen startade intensiv mediedebatt

en som under de veckor den pågick kom behandla olika frågor

att som väckts i dess spår, bl.a. bys agerande den s.k. Åseleandan, bar-

rätt i samhället, föräldrars moral, kyrkans roll och flyktingponens

litikens möjligheter och begränsningar.

Hösten 1997 publicerade Dagens Nyheter två omfattande artiklar steriliseringspolitiken i Sverige under 1930-1970-talen

om av DN-journalisten Maciej Zaremba. I artiklarna kritiserades framför allt socialdemokratin för i sin vilja bygga folkhem för alla,

att, att ett ha låtit sterilisera de inte ville inordna sig i det samhälleliga

som systembygget. Innehållet i artiklarna väckte såväl sympati

som motstånd från olika politiska läger, fick också konkreta politiska

men beslut till stånd. Regeringen beslutade inrättandet

t.ex. om av en

steriliseringsutredning bl.a. fick till uppgift utreda frågan

som att om ersättning till de drabbade

Listan frågor eller händelser lett till omfattan-

som att en mer de mediediskussion har startats, i olika medier och i olika

genrer, kan naturligtvis göras mycket längre. Mona Sahlins kontokortsan-

vändning, det giftiga tätningsmedlet i Hallandsåsen, Motalapoliti-

ÅsA KROON

kernas Ecce Homo-bilderna och diverse missförhållanden

resor, inom vården är ytterligare några exempel, och det finns ännu fler. Dessa ämnen har alla varit föremål för diskussioner har fått ett

som

genomslag i medierna under begränsad tidsperiod. Debat-

stort en terna kan tjäna några utvalda illustrativa exempel dessa

ovan som relativt korta intensiva mediedebatter.

men

Inom medieforskningen har dessa intensiva virvelvindar i medi-

väckt olika intresse. Ibland har fokuserat sig feerna sorts man

nomenet i sig, ibland ligger den huvudsakliga tyngdpunkten

men

generell nivå. Man önskar t.ex. ökad kunskap medieren mer om

roll i samhället, eller strukturella och organisatoriska förutnas om sättningar för nyhetsproduktion i olika medier. Nedan endast

ges en

kort beskrivning några de frågor tidigare har undersökt.

av av man

Tidigare forskning

Varför blossar mediedebatter upp

När medierna ibland gör ganska små frågor till stora vissa att

menar

det främst kan uttryck för mediernas sensationslystnad

ses som ett och jakt upplagor i konkurrensutsatt bransch. olika

en Där passar händelser, eller företeelser in i det mediedramaturgiska

personer

för sedan levereras till publiken underhållning systemet att som Mediedebatterna kan också ett resultat att medierna fått

ses som av

ökad insyn i den politiska verksamheten politiken blivit en samt att

publik och öppen och beroende mediernas medverkan Det mer av blir helt enkelt lättare gräva fram explosivt stoff kan ligga

att som till grund för debatter.

Varför skapar vissa frågor debatt och inte andra

mycket generellt plan vet inom forskningen att medierna

På ett man helt enkelt sätter sin agenda för vad kan och bör diskute-

egen som

Man bestämmer också vad skall definieras problem ras. som som ett och hur detta skall lämpligaste sätt. Likaså

presenteras vet man att medierna företräde händelser och uppfyller

ger personer som vissa kriterier. Till exempel är det mycket troligare händelse

att en

involverar någon eller några kända och dessutom är som personer negativ får ett större genomslag än nyhet där detta inte existerar.

en Allmänheten har å sin sida komma till tals. Att medierna

svårt att

i flock och plockar varandras nyheter, och då också gärna agerar upp

MEDIEDEBATTER SOM SAMTAL OFFENTLIGHETENI

kollektiv kan bidra till förstora något inledningsvis inte som att som

så omfattande, är också välkänt faktum.5 var ett

Hur kan intensiva mediediskussioner karaktäriseras

Mediedebatter den typ diskuteras här ibland benäm-

av som ges ningen "mediehändelse" eller skandal. Mediehändelsen kopplas ofta ihop med spektakulära situationer eller skeenden tillåts

som att ta ett stort utrymme i medierna, i form idrottsevenemang

t.ex. av ett eller Oscarsgala Det iscensatta och konstruerande elementet

en betonas hos vissa, och ibland poängteras det negativa i

att ge en sådan uppmärksamhet till s.k. oäkta händelser eller "pseudohändelser7. Mediehändelsen tenderar också begrepp kopplas

som att ihop med något medierna blåser i brist

som upp annan rapportering och associeras då med nyhetstorka, innehållslöshet och bristande relevans. Begreppet skandal används å andra sidan vissa

av forskare för benämna de debatter uppstår då samhälleliga

att som regler och konventioner för vad är rätt och fel överträds, t.ex.

som när politiker bedöms ha begått ett misstag kan

en som anses som moraliskt oförsvarbartå Upprätthållare dessa konventioner, och

av de också identifierar när något fel begåtts, är bl.a. just medier-

som na.

Utanför det vetenskapliga sammanhanget finns det också de, inte sällan politiker eller journalister, själva varit föremål för de-

som en batt eller skandal och sedemera också delger sina upplevelser

av detta i bokform

Min forskningsfrága och perspektiv

I kontrast till ovanstående forskning studerar jag däremot dessa korta och intensiva debatter ett annat, textorienterat,

ur mer pers-

pektiv. Min huvudsakliga frågeställning handlar i närana-

om att en lys i olika mediedebatter beskriva hur de uppkommer

av texterna och utvecklas över tid i samspelet mellan olika debattörer, medier och En viktig poäng fånga hur själva debatten i sig, i

genrer. är att interaktion med och mellan texter, skapar förutsättningar för den inriktning debatten sedan får. Den medierade interaktionen

som jämförs då, än inte jämställs, med samtal i vardaglig be-

om en mer märkelse. Denna analogi gör även mediedebatten

att ses som upp-

byggd repliker följer varandra kan bilda sin

av som som ses egen interna struktur och logik för hur diskussionen sedan kommer

att, och kan, utveckla sig. En poängerna med detta textnära perspek-

ÅSA KROON

lyfta fram nyhetsproduktion, textförmedling och textkon-

tiv är att sumtion sociala handlingar i visst sammanhang och betona

som ett att det rör sig kommunikation mellan människor, än i

om om en

specifik institutionellt sammanhang. Syftet är att komplettera

typ av de forskningsperspektiv nämnts där debatterna fe-

som ovan som

stått i där texterna ingåri debatten nomen centrum, men som kanske ägnats mindre intresse.

Teori

Utan försöka komplicera den teoretiska ingången allt för mycket

att

är det inte desto mindre lämpligt klargöra några utgångspunkter

att

är viktiga att ha i åtanke vad gäller detta perspektiv, också som som kan kallas dialogiskt eller diskursorienterat. Detta grundläggande synsätt kommunikation i korthet kommer beskrivas

som nu att har också, kommer vissa konsekvenser för hur

som att se, man

sedan den journalistiska praktiken och

ser texten.

I det demokratiska samhället är det styrande idealet för den journalistiska verksamheten att nyhetsförmedlingen skall ske ett så opartiskt sätt bara är möjligt. Detta föga omtvistade ideal gör

som

själva verksamheten naturliga skäl är impregnerad begrepp

att av av

"objektivitet, neutralitet, saklighet och sanning. Den

som

flitiga användningen av spegelmetaforen medierna speglar verklig-

heten exempel både inom medierna och inom de

är ett att man, institutioner inrättar lagar och regler för dessa, det

som ser som önskvärt sträva efter trovärdighet och legitimitet så

att genom ett neutralt rapporterande möjligt. Det reflekterat i

som man ser spegeln skall också vidare så -in i den journalistiska

föras texten. Endast detta vis kan allmänheten verklig möjlighet att be-

ges en döma värdet de nyheter de del

tar av.

I mitt och andra diskursorienterade forskares arbeten betonas nyhetstexten kommunikativ handling i ett visst

som en sammanhang, utformning får vissa konsekvenser för förståelsen och

vars tolkningen det sagda. Detta kan ett alternativ till

av ses som att endast resultat neutralt återberättande något

se texten som ett av ett av

hänt i omvärlden, kanske är det perspektiv joursom som som

nalisten själv, och också lagstiftare, önskar att upprätthålla. Men

kommunikation i sig, oavsett sammanhang och oavsett yrkesroll, innebär alltid anlägger visst perspektiv, sig är

att man ett vare man medveten det eller och naturligtvis görs detta också i den

om t.ex.

vetenskapliga Det skiljer den vetenskapliga från den

texten. som journalistiska är i den förra strävar efter så långt

texten att man att,

MEDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN

det är möjligt, blottlägga sina utgångspunkter bakom resultaten. Journalistens utgångspunkter är å andra sidan inte frilagda

samma vis, återfinns i generella regler, allmän praxis medan

utan osv., antaganden relationer och förhållanden har bäring textens

om som utformning inte görs i omedelbar anslutning till densamma. I stället

fyller läsare i det texten bygger på, och journalisten

som som hjälper med detta arbete olika språkliga medel.

oss genom

Kommunikationsforskare å sin sida alltså kommunika-

menar att tion mellan individer har mycket lite göra med för över

att att information till varandra oproblematiskt vis, eller

ett att speglar verkligheten med våra 0rd. Det sägs är i stället beroende

som av

säger vad, när och hur, och även sammanhanget är avgövem som rande för hur något uppfattas. Man brukar tala tolkning och

om förståelse kontextberoende. Exakt uttalande kan i

som samma själva verket uppfattas diametralt olika beroende det före-

var kommer. Och ibland kan förflyttningar ord olika

av - genom sammanhang innebörden skiftar i betydelse under

- göra att resans

gång. Detta kallas ibland för re/eontextmzliseringar, byte

ett av sam-

manhang. Därför också betydelser olika

menar man att av uttalanden, enstaka ord, bilder eller metaforer inte är statiska att

utan deras innebörder är dynamiska och flytande. Varje ord eller begrepp

bär dessutom ett bagage historiska innebörder den

av som som använder det kan välja utnyttja. Man brukar säga ekar

att att texter

andra texter. Samtidigt är det inte möjligt att eliminera icke önsav kade innebörder i de ord används. När begreppet intertextualitet

som används innebär det alla och

att man menar att utsagor texter egentligen är länkade och beroende varandra. Dessa grundläg-

gande antaganden kommunikationens inneboende har fö-

om natur reträdelsevis använts för att analysera muntliga samtal, har

men

år också övertagits diskursorienterade och medieintressesenare av rade samtalsforskare.

Genom att koppla detta, här kraftigt förenklade, kommunikationsperspektiv till den korta intensiva mediedebatten, kan

man närmare hur inom för det medierade samtalet kom-

se man ramen municerar sina bilder världen, sig är journalist, forskare

av Vare man eller fristående debattör, med hjälp anspelningar

av andra texter och historiska innebörder ord olika sätt hjälper till

av som att

skänka betydelser och mening till olika frågor. Med analyserna

som grund kan sedan visa mediernas olika inte endast

man att texter

formas strukturella och organisatoriska förutsättningar och be-

av gränsningar, också i själva den kommunikativa hand-

utan att man

lingen skapar slags intern dynamik får vissa effekter hur

en som

ÅSA KROON

mediedebatten sedan kommer utvecklas. Dessa kunskaper kan att sedan bidraga till ökad förståelse för debatterna speciell en som en mediefenomen, jämte den forskning redan existerar. typ av som

Det är slutligen mycket viktigt återigen poängtera att denna

att nyanserade kommunikation diskursforskare använmer syn som

der utgångspunkt i sina analyser är just teoretisk

som en ansats som får konsekvenser för hur tolkar resultaten. Ansatsen skall dock man

inte uppfattas forskare journalister och

som att man som anser att andra kommer till tals i medierna medvetet försöker att manisom pulera människor för vinnings skull, eller försöker egen att man att fabricera eller hitta historier för intressanta saker att skriva att Men i och med allt skall förmedlas till någon måste om. att som iklädas språklig dräkt så blir alla, iviss mån, till konstruktörer en den verklighet lever Att ibland ändå kan uppfattas av ansatsen kontroversiell beror säkerligen med denna infallssom att man

vinkel också problematiserar journalistikens möjligheter leva

att upp till ideal. sina egna

I de följande analyserna kommer jag med hjälp två exempel,

nu, av för det första illustrera hur inom för pågående, att man ramen en eller just initierad, mediedebatt, rekontextualiseringar ord, genom av bilder och begrepp, och dolda referenser till andra texter genom referenser, kan kommunicera än det

intertextuella mer som ome-

delbart och direkt möter Ögat. Det jag här har tagit fasta är som den bild politiken och politiker framkommer i Expressens av som

svart vitt-debatt och i Dagens Nyheters steriliseringsdebatt.

För det andra kommer jag illustrera ordens och begreppens att flytande och dynamiska karaktär inom debatterna med hjälp av ett

exempel från nämnda steriliseringsdebatt. Exemplet har valts ut

som handlar hur diskuterar hur många det om man i texterna var som

egentligen drabbades steriliseringsingreppet, och huruvida de

av gjordes med tvång eller

MEDIEDEBATTER SOM SAMTAL OFFENTLIGHETENI

Analyser

Politiska bilder

Svart på vitt-debatten

Måndagen den 6 september 1993 löd Expressens löpsedel;

Kör ut dom Så tycker svenska folket invandrare och flyktingar. De om svarta rubrikerna hade föregåtts massiv och kontroversiell av en reklamkampanj för kommande artikelserie i tidning en samma om tillståndet i Sverige vad gällde relationerna mellan svenskar å siena dan och flyktingar och invandrare å den andra, relation been som skrivits allt än friktionsfri: som annat

Hur länge kan i Sverige sken välkomnar invandrare och ge av att flyktingar För det gör inte. Svenska folket har bestämd åsikt en om invandringen och flyktingpolitiken. Makthavarna har en helt motsatt åsikt. Det går inte ihop. Det är opinionsbomb väg brisera. en att Därför berättar vi, med imorgon. Precis det är. Svart vitt. start som Innan det smäller. Ur annonssida för Expressen i DN 1993-09-05

Löpsedeln visade sig tolkning opinionsundersökning

vara en av en Expressen låtit SIFO genomföra där fem frågor svensk som om

flyktingpolitik ställts till urval svenskar i telefonintervju,

ett av en frågor redovisades i tidningen dag. Resultatet som samma sammanfattades chefredaktör Erik Månsson i rubriken En bomb på av våg att brisera, där klyfta målades mellan politikers och folks åsikter, en upp och avkrävdes makthavarna vad de skulle göra saken. svar om

Följande dags löpsedel hade till budskap; Ta

synes ett motsatt bana dem Så tycker Expressen invandrare och flyktingar. Den om om första dagens konflikttema hade fått plats för diskussion ge en om vilket under veckan ytterligare mildrades till ansvar, senare repormed sympatisk och förstående skildrade invandrartage som en ton och flyktingarnas situation i Sverige. Artikelserien kallad nas svart på vitt och tillhörande reklamkampanj fick mycken kritik ta emot

från andra journalister och från forskare ansåg argumentationen

som

för dåligt underbyggd och budskapet för tillspetsat. Stormen

vara kring Expressens serie ledde till dåvarande chefredaktören avgick att från sin drygt 1,5 vecka efter dess inledning. post,

ÅSA KROON

När på vitt inleds tidningens chefredaktör tydligt att svart uppger vill dra fram kontroversiell och känslig politisk fråga i

Expressen en

ljuset och diskutera denna öppet sätt. Mediet vill i detta fall ett både delta och forum för, politisk debatt för vilken de vara en

grunden med hjälp opinionsundersökning läsjälva lägger av en om

i landet. På artikelseriens första stormiga dag beskrivs politikerget innehavare bestämda åsikter flyktingpolitiken na som av om som tvärs med svenska folkets attityder. Chefredaktören uppges politikerna situationen allvar och göra något uppmanar att ta saken innan den förestående explosionen. annars Påföljande dag dras partiledarna direkt in i diskussionen tidledar-, kultur- och nyhetssidor. Ledarskribenten för

ningens varnar

politisk undfallenhet och ovilja inte önska diskutera brännatt ett samtidigt denne kommer med förslag för bart ämne som egna att förbättra politiken. På kultursidan det att politikerna varit anses alltför liberala med släppa igenom fördomsfulla aktörer att som ofördelaktigt sätt höjt ribban i debatten. De dominerande ett annars denna dag är två politikerintervjuer, dels med dåvarande reportagen statsminister Carl Bildt, och dels med Leif Blomberg just avgått som Metall-ordförande vecka tidigare. I båda reportagen som en konfronteras politikerna med Expressens SIFO-resultat och utges kommentera och diskutera frågan utifrån olika synvinkrymme att lar. I Ulf Nilsons intervju med Carl Bildt reporterns frågor varvas med statsministerns i och i artikeln med Leif Blomberg svar texten, i för sina tankar kring fråges hanstort utrymme texten reporterns

Även understryks denna dialog mellan politiker och gor. bildmässigt

journalist, där Carl Bildt bläddrande bland Expressens framsyns sidor och löpsedlar bord, och där fundersam Leif Blomberg ett en i sin artikel sittande i busskur där sidan glasväggen syns en ena av

täcks affisch från Expressens reklamkampanj. I följande dags

av en tidning filosoferar och reflekterar Marit Paulsen över den svenska

främlingsfientligheten medan kds-representanten Hardy Hedman kritiserar Expressen för sin lansering flyktingproblematiken.

av Efter Expressen sedan fokuserat mycket krafterna att att av skildra s.k. offer för den svenska flyktingpolitiken hamnar politi- kerna åter i fokus i form Bengt Westerberg Expressen 1993-09av

10. Den dåvarande folkpartiledaren talar flyktingpolitikens

ut om

svagheter i intervju och medger politiker i många fall

en stor att varit för och skriver också i bild i passiva tysta, reportern, som syns diskussion med politikern. Återigen poängteras dialogen mellan

och politiker både i och bild. Den dominerande bil-

journalist text

den större delen ett uppslag visar Westerberg ensam som tar upp av

MEDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN

vid hörnet hög, nedklottrad och smutsig murvägg. Bilden kan av en sägas framhäva flera de tidningen velat framföra av argument som under artikelseriens gång. För det första politikern både faksyns tiskt och metaforiskt ställd väggen frågvis och Vetgirig mot av en reporter är jakt efter sanningen. För det andra säger artisom keltexten i fråga återfinns i invandrartäta Husby, varför att muren

Westerberg vid betongväggen också kan associera till fångenskap.

Muren separerar invandrare och flyktingar från andra svenskar, liksom skiljer politikernas värld från den värld övriga svenskar lesom ver Efter den första turbulenta tiden med artikelserien avslutas

veckan med ledarplats i Expressen tillbaka de att man ser senaste sju dagarna och konstaterar hel del kritik fått att man trots en

igång ett viktigt och Öppet samtal flyktingpolitiken, och

om att politikerna detta sätt och med tidningens hjälp tvingats sitt ta an- Indirekt betyder det journalistiken därmed också tagit sitt svar. att

för viktig fråga börjat diskuteras.

ansvar att en

I Expressens svørtpå vitt är politikerna i hög grad delaktiga och

aktiva i det medierade politiska samtalet. Redan inledningsvis adres-

de direkt med frågor hur de skall varpå tidningen seras om agera också publicerar flera intervjuer med ledande politiker där stora dialogen mellan massmedium och politiker olika sätt poängteras, såväl i i bild. Några politiker fattar också själva för text som pennan att kommentera och kritisera artikelserien och blir också

publicerade i tidningen. Expressen ställer politiker till svars samtidigt som

från tidningens håll också identifierar fel och förslag man ger politiska åtgärder skall förbättra situationen. Politikens nuvarande som

svagheter belyses flyktingreportage där det berättas in-

genom om vandrare och flyktingar behandlas illa institutioner. Även som av om

kvällstidningen understödjer sina i intervjuerna

egna argument framkommer även kritik Expressen från politikernas sida vilket mot också kommer fram i den möter läsaren. Politikerna text som som

inledningsvis beskrivits ovilliga och undfallande i flyktingfrå-

som får komma till tals och den polariserade bild gan nyansera som inledningsvis debatten, dock allför från ges av utan stora avsteg

tidningens inledande argumentationslinjer. Politikerna framställs i

flera intervjuer resonerande, argumenterande och

stora som lyhörda för den debatt tidningen har även de också får som startat, om mottaga ironiska kommentarer för sin ovilja aktivt ställning. att ta Svenska folket, opinionen och allmänheten har en stor plats i debatten både indirekt och direkt. Indirekt används mer opinionens eller svenskens åsikter för debatt i och som start en

ÅsA KROON

med SIFO:s telefonintervjuer. Dessa resultat, tolkade och formule-

rade lite olika sätt journalisterna, i olika blir sedan baav genrer, för den argumentation sedan riktas till politikerna. Redan sen som efter första dagens presentation svart på vitt läsarna att av uppmanas ringa och säga sin åsikt i frågan, åsikter sedan publiceras över som

uppslag påföljande dag. Dessa inringda åsikter tillsammans med

ett frågor till folk "på gatan blir sedan återkommande inslag under ett debattens gång. De flesta artiklarna i svartpá vitt är dessutom av av karaktären nyhetsartiklar, vissa inslag även återkommer även om ledar-, debatt- och kulturplats.

Steriliseringsdebatten

Den 20:e respektive den 21:a augusti 1997 publicerade Dagens Ny-

heter två artiklar kultursidorna kom röna nationell som att stor och internationell uppmärksamhet. Med löpsedlar, framsidor och rubriker förmedlades det 60 OOOsvenskar hade steriliserats, att många sin vilja, och detta till del kunde skyllas mot att stor so-

cialdemokratin och dess uppbyggnad folkhems-Sverige, och

av kopplingar gjordes till rasism och nazism. Maciej Zarembas artiklar Rasren i välfärden och Oönskade i följdes fler DN-

folkhemmet av

artiklar i ämne och föranledde andra debattörer och medier samma

att följa i DN:s spår.

Kort efter de första artiklarna Aftonbladet tal legav svar darplats och hävdade DN fel när de pekade socialdeatt var ute ut mokratin boven i dramat. Skulden för praktiken i stället som var delad mellan olika partier eftersom det kunde bevisas det rådde att

politisk enighet kring steriliseringspolitiken. I stället för att ut-

peka välfärdsbygget och folkhemmet något kunde

tron som ont steriliseringarna bl.a. förklaras med den specifika tidsanda rådde som tillsammans med övertro vetenskapen, i sin starkt en som tur var influerad Darwinism och rasbiologiska tankar. Alternativa av scenarier ställdes detta sätt Zarembas i andra medier, mot teser detta det många DN:s artiklar skanmen trots var som tog som en dalös upptäckt över vilken alla svenskar borde skämmas, inte minst i utländska medier. Det fanns dock de hävdade det DN som att som avslöjat inte alls något tvärtom känt sedan länge. Dessvar nytt utan hävdade somliga Zaremba starkt vinklat artikelinnehållet utom att för sina och DN:s syften, och att det inte någon att passa egna var

egentlig sanning kommit i dagen.

som nu

Artikelanstormningen benämndes steriliseringsdebatten och

snart fick i både tidningar, TV och radio i 1,5 månads tid. Det utrymme ca

MEDIEDEBATFER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN

utländska intresset blev flyktigt intensivt. Nyheten slogs men upp stort i flera europeiska länder och föranledde många utländska kor-

respondenter att åka till Sverige för vad orsakat sådan att se som en buckla i den svenska modellen. Även när debattens intensiva

period

klingat ut och året gått över i skrevs flera artiklar och bakåtett nytt blickande analyser i olika fora i såväl inom- utomvetenskapliga som

sammanhang, vilka somliga orsakade flera de tidigare

av av debattörerna åter fatta och diskutera ämnet. att pennan Ett år före Valet och i välkänt liberalt forum pekar alltså ett Maciej Zaremba, sedemera understödd DN-material, av annat ut socialdemokratin och dess jakt välfärdsstaten de huvudsaksom

ligen skyldiga till steriliseringarna landets medborgare.

av svaga Även den socialdemokratiska i detta avseende

om politiken ome-

delbart involveras i diskussionen och därtill utpekas i som part en hemsk praktik, inte diskussionen med nutida politiker

öppnas som aktiva deltagare. Andå dagens politiker i medskyl-

ses texterna som diga då deras politik bygger idéarv inte förändrat sig över ett som tid, antyder Zaremba. Det är själva den socialdemokratiska ideologin och dess vilja bygga välfärdsstat är han. att en som rutten, menar

Som för sanningshalten och trovärdigheten i artiklarna står

garant bl.a. vetenskapen och de forskare fått möjlighet föra som nu att ut sina resultat till bredare publik. en Bilden politiken målas i artiklarna, här till del av som upp stor företrädd socialdemokraterna, är inte vacker. Socialdemokraterna, av än understödda andra partier, framställs lurendrejare om av som som förtvivlat velat upprätthålla de endast företrätt det myten om att goda samhället i alla avseenden värnat de De skall ha som om svaga.

blint dåligt underbyggd rasforskning och tagit politiska

trott beslut varit kraftigt färgade fördomar. De visas som av egna upp inhumana bödlar i hänsynslöst berövat sina som som statens namn

offer fortplantningsförmågan i jakten ekonomiska besparingar.

Även de inte varit direkt involverade beskrivs i allmän-

om politiker

het fega eftersom så vågat sig den förda polisom opponera mot tiken. För förstärka sina klipper Zaremba in uttalanden att argument

dåtida politiker akter, journaler, riksdagsprotokoll och

av ur motioner:

Under riksdagsdebatten 1941 anförde Gustav Möller att om man ge nom steriliseringar kunde avskaffa hela släkter, generation efter som generation belastar anstaltsvården, så har ingen verklig orätt skett mot någon individ, däremot har samhället gjort vinst, även men en som man,

ÅsA KROON

den inte är så efter min uppfattning bör beakta. DN 1997-08om stor, 21.

Bildsammansättningen i olika artiklar tjänar också till olika att sätt "hänga ut politiker, teknik inte bara används i DN, en som också i AB där svartvita närgångna porträtt bistra män radas utan av sida vid sida vid konfrontation hos polisen, och där upp som en bildtyperna inte så lite påminner det porträttera krimiom sätt att nella bildade skola redan i slutet 1800-talet.‘7I Zarembas som av sista artikel inom för den intensiva delen debatten, Ett ofler ramen av

för rekordåren DN 1997-09-27, drivs denna politikerframställning till sin Sex kvinnliga politiker och tidigare ledamöter Medi-

spets. av Socialpsykiatriska nämnd flesta socialdemo-

cinalstyrelsens de

radas sida vid sida ovanför vacker kvinna, krater upp en ung som svartvitt porträtt ler betraktaren. Till skillnad från den ett stort mot

kvinnan, med perfekt lagd frisyr och ett vackert smycke

unga som

halsen uppenbarligen varit beredd för fotografen, undertrycks

politikerkvinnornas professionalitet och kompetens bildmässigt.

Flera bilderna är lite underifrån medan kvinnorna av tagna en av tittar bort och En kvinnorna är lite rufsig i håret och ner. annan av

klädd i vad vardagskläder, och ytterligare någon ser

som ser ut som

käck hemmafru än slipad och kunnig politiker.

mer ut som en en Deras auktoritet och makt förstärks gentemot en svagare part däremot i och med placeringen ovanför den kvinnan unga som enligt bildtexten steriliserats sin vilja 1946. När de politiska mot ledamöterna dessutom radas sida vid sida bildar de upp en ogenomtränglig skulle kunna tolkas svår för den mur som som ensamma lilla" människan tränga igenom. Att politikerna här, enligt att Zaremba, också har varit oerhört nonchalanta i sina attityder

poängteras sedan i texten:

Jag har försökt räkna hur lång tid det för Inga Thorsson att ut tog komma fram till Mathildes barn inte önskvärda i folkhemmet. att var Med tanke nämnden hade 85 liknande ärenden dag kunde att samma det inte längre stund i anspråk än ett besök damrummet. DN ta 1997-08-27.

Samtida politiker får också kritik då de ha velat gömma uppges undan föregångarnas förehavanden. Zaremba att inget står menar i skolböcker eller i uppslagsböcker och forsk-

om steriliseringarna

ningen därom varit skral grund statligt motarbetande. heller av har nutida politiker avstånd från, eller bett ursäkt för, tidi-

tagit om

praktik, eller närmare rannsakat vilket tankegods som ligger gare

MEDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN

bakom dagens socialdemokratiska förehavanden, något också som skulle tala till samtida socialdemokraters nackdel.

Trots att Zarembas kritik socialdemokraterna i hög grad mot också gäller samtida politiker och politik fortsätter det relaatt vara

tivt tyst kring dagens politiker tidningstexterna. Enda undantaget

är dåvarande socialminister Margot Wallström tillfälligt hamnar som i fokus då hon presskonferens med anledning DN-artiklaren av lovar att åter diskutera kravet ersättning till de drabbade med na regeringen. Wallström håller också kort därefter presskonfeen ny för de nyfikna tillresta utländska och meddelar rens reportrarna också tillsättningen kommission skall uteda omständigav en som heterna kring den förda steriliseringspolitiken. Kommissionen och

Wallströms ageranden föranleder vissa kommentarer och inte minst det utländska intresset främst TV:s nyhetssändningar komgör att att innehålla viss flyktig fokusering på Wallström polimer en som

tisk aktör och intervjuobjekt. Förutom de politiska handlingar själva steriliseringsdebatten

som orsakar förblir fokuseringen dagens politik indirekt än dimer rekt. I stället utvecklar debatten spår där mellan olika

ett en dispyt

debattörer förstärks allt eftersom diskussionen fortlöper. Debatt-

spåret uppkommer främst i replikskifte mellan Aftonbladets ett Olle Svenning och DN:s Maciej Zaremba fortsätter sedan men att löpa debattperioden igenom mellan olika debattörer. Den ibland

hetsiga och irriterade diskussionen gäller huruvida steriliseringsdebatten debatt skall tjäna de drabbades syften eller den är en som om

är iscensatt någon/ några har andra partipolitiska syften.

av som Debattens eventuella politiska karaktär diskuteras alltså livligt, nu

men utan egentlig inblandning av politiker. I stället är det främst

journalister diskuterar andra journalisters och mediers intensom tioner:

Ur Studio Etts morgonsdndning, PI I997-08-26. Olle Svenning: Och själva undertexten nämligen att folkhemskonstruktionen, välfärdspolitiken egentligen bygger tanken ska tillämpa nåatt man gon form rashygien, det finns direkt här. Och det gör jag av antytt att tycker att debatten får lite egenartad karaktär, och lite- blir lite en partipolitisk. Och det förtjänar den inte. Morgonvärd: Maciej Zaremba finns med i studion, vad säger du det om MZ: Nej jag bara suckar och blir lite trött. Nu är det så det har attinte börjat någon debatt detta. Olle Svenning börjar med ännu om att, eeh, börjar debatten med att så att säga diskutera den partipolitiska dimensionen. Man har frågat mig under dagarna här varför det har varit så

ÅsA KROON

detta i Sverige så länge, varför det inte förekommer i skoltyst om varför det inte finns i historieböckerna. Och jag har haft böckerna, valite svårt den frågan, tycker jag Olle Svenning att svara men nu att lämnar utomordentlig illustration, till frågan varför det har varit en om Han citerar mig i Aftonbladet två gånger, båda citaten är falska, så tyst. dom här uttrycken han använder här, Z- Zarernba skriver den som om citat socialdemokratiska raspolitiken slut citat. Nå- något, något sådant

citat finns inte i mina artiklar.

Intervjun fortsätter

Det är svårt inte kalla steriliseringsdebatten i hög grad politisk

att en debatt. Den skuld socialdemokratin åläggs ha sina som uppges grunder bakåt i tiden antyds även ha konsekvenser nutida men

ageranden, inte minst grund kontinuerlig och politiska av en

samfälld socialdemokratisk tystnad sin historia. Men med om uttalanden och beslut socialministern med undantag av som tas av anledning debattens nationella och internationella utbredning, av inte politikerna i diskussionen i medierna. I stället är syns som sagt det forskare, journalister och för övrigt kända samhällsdebattörer

kommentera och reflektera över debatten. som ges utrymme att

Den politiska diskussionen i steriliseringsdebattens fall, och

som den breda publiken den, förs inte mellan eller med inslag daser av

politiker i någon högre grad. Däremot är gårdagens politiker,

gens

speciellt de aktiva från 30-50-talet, rikligt representerade

som var med hjälp korta inklipp från gamla dokument och föga smickav rande bilder leder tankarna till kriminell aktivitet och skuldsom

tyngda brottslingar. Den bilden politiken som

sammantagna av

växer fram bakgrund många steriliseringsdebattens texter

mot av av Även den socialdemokratiska politiken försvaras

är obehaglig. när görs detta andra än politiker själva, med några undantag.

av Resultatet blir i hög grad politisk debatt i ett känsligt ämne att en massmedium i samspel med andra medier, bidrar startas av ett som, till agerande i Detta leder i sin till nyhetsett politiskt nuet. tur nya där den egentliga politiska diskussionen, såväl rapporter, men om historien och framtiden, drivs framåt journalister som om nuet av och forskare, nationalekonomer och kulturdebattörer, med minimal

inblandning faktiska politiker.

av Genom det faktum dagens politiker är så i debatten föratt stärks det samlade intrycket politiker är passiva försöker av att som gömma undan sin smutsiga byk för allmänhetens och världens Ögon.

När kommer till tals i är det ofta i fördomsfulla

politiker texterna och citat i modernt sammanhang kan uppfattas ålderdomliga som ett

mycket stötande. I bilder förstärks bilden politikern som som av

MEDIEDEBATTER SOM SAMTAL OFFENTLIGHETENI

makthungrig, nonchalant och hård samvetskval sätter som utan staföre individen. I och med politikerinslaget i debatten för ten att övrigt är så litet görs också makten osynlig och antyds därför kanske desto farligare. Politikernas roll i debattexterna blir undanvara skymd medan politiken, den definieras andra än politiker, som av allt står i för diskussionen. Det politiska trots centrum inslaget

förskjuts också aning när i irriterat meningsutbyte jour-

en man ett nalister emellan träter vad diskussionen egentligen handlar om om,

partipolitik, mediepolitik eller möjligtvis både och

Som redan nämnts kan det sägas steriliseringsdebatten att är en diskussion till största delen förs ledar-, kultur- och debattsom sidor med mindre inslag nyhetsartiklar. Aktuellts och ett av rena Rapports nyhetssändningar tar ett flertal tillfällen ämnet, främst upp under den period när den utländska bevakningen är som störst, medan TV4 väntar lite längre innan ämnet letar sig i kanalens

nyhetsprogram. Antalet insändare förekommer i debatten som är få. "Allmänheten" eller opinionen heller

ytterst är inga begrepp

som utnyttjas i någon högre grad i diskussionen. Vid några enstaka tillfällen talas det hur svenska folket skäms över

om upptäckterna

och i TV intervjuas två på gatan säger det personer som att som hänt är förfärligt, är de involverade i debatten men annars grupperna främst från olika institutioner; massmedier, representanter veten-

skapen, läkarkåren, rättsväsendet och politiken.

Efter att ha två 90-talet förekommande mediedebatpresenterat teri Sverige och övergripande beskrivit den öppna och dolda mer bild politik och politiker där förmedlats till tittare,

av som lyssnare

och läsare, görs kortare jämförelse mellan de två debatternas nu en sätt att hantera bilden det politiska. av

Två debatter två bilder av det politiska -

Det är naturligtvis viktigt poängtera debatterna i DN och att att

Expressen skiljer sig många punkter, inte bara vad gäller ämnet

för debatterna. DN är stark medan

en morgontidning Expressen är en kvällstidning som generellt sett har betydligt lägre

en status ur

trovärdighetssynpunkt Hadenius 8CWeibull 1997, och också

som har delvis publik. Medan svartpå vitt i en annan typ av pågick

knappt två veckor sträckte sig steriliseringsdebatten 1,5

över ca månad och hade sålunda helt omfång den förra. Men i ett annat än båda fallen startade medium medvetet debatt i

ett en en politiskt

ÅSA KROON

och kom aktivt driva diskussionen framåt under

känslig fråga att en

viss tidsperiod. Båda medierna fick också mottaga kraftig

begränsad

kritik för sitt från olika håll, inte minst från andra journa-

agerande

lister. Inledningsvis tecknas konfliktsituation i Expressens svart en upp vitt där löpa mellan politiker och allmänhet. på en klyfta uppges Politikerna framställs till sjudande vil-

som ovilliga att lyssna en oro

ket förklaras med generell rädsla hos politiker vad gäller hanen att brännbara och kontroversiella frågor. Politiken identifieras tera av vilket leder till människor kommer i

tidningen som felaktig att svaga

kläm. Flyktingproblematiken, den framställs i Expressen, är ett som i och direkta liksom och omedelbara reakproblem nuet svar ansvar tioner avkrävs innan det är för I DN fokuse-

dagens politiker, sent.

däremot i tidningstexterna politisk fråga konse-

rar man en vars kvenser inte bara börjar skönjas redan har skördat många utan som

oskyldiga offer. Det ett oförlåtligt agerande är som

som anses vara det hävdas, inte enbart historisk skuld, är något också en utan som har för nutida politikers ideologiska rötter, vilka

implikationer dagens politiska beslut vilar.

I på vitt konfronterar politikerna med sina svart reportrarna och Politikerna dras detta sätt in i de-

opinionsresultat frågor.

batten och för i dialog med journalisten. Från att ha texterna en beskrivits institutionsföreträdare sticker huvudet i

som passiva som

sanden, får de aktiv, förklarande och diskuterande roll i diskusen sionen, med journalisten den pådrivande kraften. I DN om än som konfronteras inga politiker det direkta sker i Expressen. sätt som

I TV visas pressad Margot Wallström presskonferens med

en en utländska intervjuas inte än flyktigt i det forum reportrar men annat initierar och driver steriliseringsdebatten. I stället för i som att som

Expressen visa dialog mellan journalist och politiker i nuet,

en förs dialogen mellan icke längre existerande politikers utsagor ur och institutionella akter, och mellan den kommenterande

protokoll

och reflekterande journalisten. Även samtida politik också disom kuteras inte till direkt och aktivt samtal så utmanas politikerna ett används för indirekt stödja den argumentation som utan att mer drivs. Den typiske politikern i DN-debatten är därför aktiv, illvillig och fördomsfull 192 0-5 0-talen och intar 90-talet men tystnar och skuldmedveten roll, likt brottsling fören passiv, svag en som försöker dölja sitt brott. Politikern i steriliseringsdebatten blir gäves företrädare för verksamhet har mycket sitt och en som samvete

får inte dragit sig för utnyttja sina

representera en stat som att sva- Politikern i på vitt får kraftig kritik för gaste medborgare. svart att

MEDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN

inte ha velat existerande samhällsproblem ändå

se men ges möjlighet

kommentera problemen, något kan leda till slut-

att som möjligen satsen att politiska och sociala förändringar och förbättringar

trots allt är möjliga. I DN inbjuds inte läsaren det att reagera som kommit fram och endast några insändare i ämnet förekommer.

Opinionen retoriskt medel letar sig också sällan in i som mera texterna. I Expressen läsarna ringa in sina åsikter vilka uppmanas att också publiceras flertal gånger, liksom svenskar eller "allmänett heten används de viktigaste argumenterande i

som ett av inslagen

debatten.

Sammanfattningsvis framställs politikerna i Expressens debatt som handlingsförlamade myndighetspersoner inte vågar i

som ta tag brännbara frågor när de blir till det, kan men som, tvingade resonera

kring viktiga frågor. I Dagens Nyheters debatt dominerar bilden

den skurkaktige politikern hänsynslöst utnyttjar sin makt

som gentemot en part. Politiken beskrivs i kvällstidningen olosvagare som

gisk och verklighetsfrämmande, medan i politiken morgontidningen

framställs kusligt logisk och beräknande. Den som sammantagna bilden det politiska blir detta sätt negativ.

av Samtidigt som poli-

tikers passivitet poängteras, i olika avseenden och i båda debatterna,

träder bilden det handlingskraftiga och orädda massmediet fram av som vågar lyfta locket, öppna debatten, och tai det

tidigare

onämnbara.

Nu övergår jag till att visa hur s.k. faktauppgifter i själva verket förändras under debattens gång, beroende vad i vil- Vem som säger ken genre.

"60 000 tvángssteriliserade" fakta eller - förskjutning

Ett viktigt underlag för i steriliseringsdebatten handlar

argumenten antalet steriliserade och graden tvång vad sterilise-

om av gäller ringslagens tillämpning. I de medietexter refererar

som snarare innehållet i debatten än driver den framåt nämns efter kort tid en att 60 000 svenskar tvångssteriliserats, detta varken antalet eller utan att

omständigheterna ifrågasätts:

Att sextiotusen svenskar tvångssteriliserades rasbiologiska skäl av mellan 1934 och 1976 bör utredas oberoende kommission. Det av en anser moderatledaren Carl Bildt idag i brev till statsminister Göran ett

ÅSA KROON

Persson. Och dom svenska tvångssteriliseringarna uppmärksammas just

stort i utländska medier... Aktuellt 1997-08-26.

Steriliseringar blir alltså ganska snart tvångssteriliseringar. I en jäm-

förelse mellan olika kan dock gradvis förändring av

texter man se en

såväl antalet omständigheterna kring steriliseringarna, liksom

som

också kan finna ifrågasättanden dessa fakta många man av som av

för givna.

tas

På DN:s löpsedel 1997-08-20, löd texten; Sverige tvångssteriliserade 10 000-tals, medan framsidan dag i underrubri-

man samma ken kunde läsa; 60 000 steriliserades. Informationen i artiklarna byg-

naturligtvis Zarembas första artikel i vilken journalisten bl.a. ger anklagar socialdemokratin för att ha tystat steriliseringarnas

ner existens. I artikeln sägs inte uttryckligen att 60 OOOtvångssterilise-

andra omskrivningar antyder detta faktum återfinns i rats, men som flera versioner i Zaremba talar sextonårige Nils /som/

texten. om skalle steriliseras mot sin vilja, vilket följs en retorisk

senare av fråga; bar ocb på vilka grunder Nils och 60 000 andra svenskar be-

rövats fortplantningsförmågan. Vidare nämns forskning visar på

som

statlig utsovring och välfärdspartierna visat iver be-

att en att rensa

folkningen. Tvångssteriliseringar nämns begrepp inte ut-

som men tryckligen i relation till handlingar även Zaremba refere-

statens om

till politiska protokoll visar på vilja bruka tva°ng

rar som en att mer

vad gällde lagens tillämpning, och att forskning visat att lagens fri-

villigbet belt illasorisk. I Zarembas andra artikel talas det vidare

var

sanering och att politiker ansåg att genom steriliseringar

om man kunde bela släkter. I den delen artikeln skriver

avskaffa senare av

Zaremba:

Även långtifrån alla steriliserade tubbats till operationsbordet bland

de 60 OOOfinns del medicinska fall samt stor grupp utsläpade

en rent en

mödrar behåller folkhemmet sin dystra andraplats i Europa efter Nazi-

Tyskland i antalet kirurgiskt utsovrade mindervärdiga medborgare.

Brasklappen hindrar inte det totala intrycket, mot bakgrund

att av de två artiklarna och deras olika omformuleringar "tvång", i

av samspel med löpsedel och framsida, intrycket att 60 OOOfaktiskt

ger av steriliserats sin vilja. Att även i andra artiklar i DN

mot man uppfattat detta sätt bevisas den faktaruta 1997-08-23

samma av som återfinns inrikessidan, där det står; Totalt tvångssteriliserades cirka

60 000 i Sverige. Den eventuella osäkerhet Zaremba

personer som ville framföra är i sin rekontextualisering, i ett annat samman-

MEDIEDEBATTER SOM SAMTAL OFFENTLIGHETENI

hang, ett definitivt faktum. Detta blir också till presupposition i en den fortsatta diskussionen i olika medier och genrer. Det förekommer också kritik detta faktum bl.a. frammot som förs i AB och i artiklar i DN: senare

...det är svårt säga hur många dessa övertalades eller att av som utsattes för indirekt tvång, eftersom de flesta steriliserade själva undertecknat sin ansökan AB 1997-08-28.

När Guillou kritiserar DN för ha framfört felaktiga faktauppatt gifter ilsknar Zaremba till och försvarar sig med han att aldrig sagt att 60 OOOsteriliserats med tvång. I TV4:s Nyhetsmorgon 1997-09- 03 tycks han dock säker, även han väljer tillskriva vara mer om att informationen till någon annan:

Zaremba: ...det är historikerna står för det alltså, som att man nu mera kan säga med stor säkerhet dessa människor att merparten av steriliserades under tvång.

Zaremba får hel del kritik för sina artiklar kommer som mottaga en sedan tillbaka i debattens sista skälvande minut för återigen att understryka sina inledande argument:

Hur kunde trodde sig humanast i världen samtidigt slå en stat som världsrekord i fysisk stympning sina medborgare och sedan så av egna grundligt förtränga vad den gjort DN 1997-09-2 7.

Från ha omtalats steriliseringar benämns handlingarna

att som nu som fysisk stympning skribent. av samma

En liknande stegring kan spåras vad gäller antalet steriliseringar i förflyttningen mellan olika sammanhang. På löpsedeln sades dessa

10 OOO-tals, medan Zaremba nämner 60 O00 och i andra vara artiklar nämns siffran 62 OOO". I några artiklar refererat hur som ut-

ländska återgivit steriliseringsdebatten dyker begreppet

rapporter

massteriliseringar Denna ospecificerade beskrivning antalet

upp. av övergrepp används också DN-journalisten Kerstin Vinterhed då av hon i DN 1997-09-07 återger sina reflektioner över de uppgifter

kommit i dagen DN:s försyn:

som genom

Den socialdemokratiska ambivalensen avvikande har alltid gentemot funnits, kunde till sådana ytterligheter massterilimen att man som sering hade ingen anat.

På detta sätt förvandlas 10 OOO-tals tvångssteriliserade till

massteriliseringar sina mellan olika medietexter, medan resor

ÅsA KROON

"steriliseringar snabbt transformeras till "tvångssteriliseringar, tillspetsade form blir till fysisk stympning".

som i sin mest

Diskussion och slutsats

Jag har visat, utifrån några illustrativa exempel, hur kan

nu man förmedla bilden person, myndighet eller representant för

av en part

institution, i detta fall politiken, olika sätt. Analysen bilen av den det politiska i två olika mediedebatter Visar

av att man genom ordval, positionering, referenser till andra texter, och att

genom spela med innebörder mellan och bild, kan kommunicera bud-

text skap inte omedelbart friläggs vid bara ytlig betraktelse

som en av

texterna.

I Expressens fall, där den konfronterade politikern ståri

cen-

kan säga från journalisternas sida, i själva trum, man att man rap-

porterandet flykting- och invandrarfrågan, också samtidigt arbe-

för stärka och legitimera sina roller undersökande tar att egna som

i jakt sanning och rättvisa. Reportern aktiv reportrar syns som utfrågare både i och bild. På detta sätt kan Expressen sägas in-

text direkt upprätthålla den traditionella och gängse bilden journalis-

"den tredje statsmakten är viktig del diskursen ten som som en av

sätt vilket talar och förstår journalistiken och dess

det om

roll. Ändå kan tidningen personligen misslyckades

man säga att eftersom artikelserien fick massiv kritik, vilket troligen

mottaga en orsakade såväl upplagefall förlorad status.

som

I DN är det den osynlige politikern står i och

som centrum som omtalas i stället för vidtalas. I detta fall kan själva

att man se osyn-

liggörandet politiken ytterligare ett steg i att förfrämliga po-

av som litikerna själva och deras verksamhet från medborgarna. Genom att

öka distansen mellan politiker och s.k. vanligt folk lyckas DN det

hela driva hem argumentation sedan får praktiska poli-

stora en som tiska konsekvenser. Man kan också med detta förstär-

säga att man ker den negativa diskurs politiken återfinns i många

om som sammanhang, och handlar allmänt stigande politikerförakt

som om ett

ofta bero fifflande politiker, ökade klyftor och som uppges ouppfyllda vallöften. Även politiken får roll i sterilise-

om en annan ringsdebatten än i svartpå vitt tjänar den inte desto mindre

som en

för journalistiken legitimera sin roll pådrivare och

väg att egen som framdrivare "sanningar från det förflutna.

har också visat hur enskilda inte kan läsas isolera-

Jag texter som de från sitt sammanhang ska förstå hur förändringen från

om man

MEDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN

steriliseringar till tvångssteriliseringar, från 10 OOO-tals till

"massteriliseringar" gått till. I själva verket ingår alla artiklar, TV-inslag och radioreportage i långa kedjor kommunikativa händelser, av s.k. intertextuella kedjor, där budskap förändras allt eftersom de rör

sig olika medier och genom genrer. Precis replikeri ett vardagligt samtal inte kan återges ord för som ord när ska vad någon har i tidigare möte, repetera sagt ett

genomgår också mediernas nyheter olika transformeringar sin

väg från löpsedel till kulturartikel, och från artikel till radioinslag.

Alla har sina konventioner och möjligheter för uttrycka genrer att

sig och förändringar uppstår är därför helt naturligt. Att kom-

att

munikationen är dynamisk och föränderlig ligger i själva dess

natur. Med detta konstaterande följer också det är rena fakta inte att som alltid är så enkelt fastställa. Förvisso har ofta viss att man en typ av information vad faktiskt hänt, själva förmedlandet om som men av

uppgiften kräver sammanhang skapas vilket också kom-

att ett nytt förändra innehållet det sägs. Språkliga förflyttningar mer att av som innebär alltid budskapen i viss mån också förvandlas och öppnar att

för tolkningar det sagda.

nya av Med dessa reflektioner i åtanke kan alltså problematisera, man

än absolut inte avfärda, journalistikens objektiva" rapportering

i olika frågor. Nyhetsförmedling handlar till syvende

och sist om kommunikation mellan människor, kommunikation är allt en som

annat än oproblematisk. Tvärtom är den dynamisk och föränderlig

och innehåller alltid eller mindre medveten perspektiviseen mer ring, källa, innehåll och forum för det sagda. oavsett

Men vad ska då göm utifrån dessa resultat Kan de egentligen man

leda till några konkreta förändringar Naturligtvis är mina analyser,

vilka jag bara redovisat urval, inte främst framtagna för av ett att tjäna underlag för några beslut. Inga textanalyser i världen kan som säga allt hur saker och ting är eller bör Tvärtom ensamma om vara. bör de sättas i samband med forskning handlar jourannan som om nalistik och medier också beaktar produktionsvillkor, organisom satoriska strukturer och annat. Däremot kan de stämma till eftertanke journalistiken, likom att andra kommunikation, inte enbart bör vila som typer av antaganden om att objektiva, neutrala och opartiska fakta är det enda

som journalister eller textproducenter över huvud taget sysslar

med att förmedla, oberoende eller seriositet hos av status massme-

ÅSA KROON

diet eller Att göra skillnad mellan åsiktsjournalistik

reportern. en

t.ex. ledarsidan och nyhetsjournalistik på nyhetssidorna är

förstås möjligt i teorin, i praktiken är gränserna mellan åsik-

men ter och nyheten inte så enkla att upprätthålla.

Vi är i själva verket människor interagerar med varandra i

som

olika sammanhang, i komplext samspel med varandra, och

ett texten omvärlden. Textproduktion och förståelse och tolkning texter

av handlar mycket lite sända ut" och ta emot" "informa-

om att ren tion. Vi laddar allt med eller mindre synliga innebörder och

mer

värderingar såväl i muntlig skriftlig kommunikation. u förr vi;

som journalister, forskare, politiker och allmänhet tillsammans, inser detta, kan verklig och fruktbar debatt mediernas roll i det

en om demokratiska samhället komma igång.

Noter

l För utförlig analys debatten hänvisas till Kroon 1996, 1998.

en av 2För fördjupad analys steriliseringsdebatten, Kroon 1999.

en av se 3 Postman 1985.

Se t.ex. 1Thompson 1995. 5För översikt generella resultat från

en över mer masskommunikationsforskningen, t.ex. McQuail 1996.

se 6 Dayan 8CKatz 1992. 7Begreppet pseudohändelse brukar tillskrivas Boorstin 1961. 8Lull 8CHinerman 1997, Thompson 1997. 9 Sahlin 1997, Citron 1999 rn 1°För introduktion till denna teoretiska ansats, se Linell 1998a.

Diskursbegreppet används olika inom olika discipliner. För Översikter över dess användning inom olika områden, Mills 1997, Jaworski 8CCoupland

set.ex. 1999. 12Goodwin 8CDuranti 1992. 13Linell 1998a.

Linell 1998b, även Fairclough 1992.

se 5 Se Bell 8CGarrett 1998, Berkowitz 1997, Fairclough 1992, Hartley

t.ex. 1992, Dijk 1991 m.fl.

van 1‘ Citat återges indragen text.

ur texterna som 17Sekula 1989. 18Om "politikerförakt" realitet faktiskt existerar, och det i så fall beror

som om mediernas rapportering, politikernas förehavanden eller människors förvänngar problematiseras Möller 1998.

MEDIEDEBATTER SOM SAMTAL I OFFENTLIGHETEN

Referenser

Bell, A. 8C Garrett, P. eds. 1998 Approaches Media Discourse. to Oxford: Blackwell Berkowitz, D. red. 1997 Social Meanings News: A Text—Reader. Thousand Oaks; CA: Sage Publications Boorstin, D. 1961/85 The Image: A Guide To Pseudo-Events In America. New York: Atheneum Citron, B-M. 1999 Solve G C0. Stockholm: Norstedts Förlag Dayan, D. 8C Katz, E. 1992 Media Events: The Live Broadcasting History. Massachusetts: Harvard University Press

Fairclough, N. 1992 Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press

Goodwin, C. 8C Duranti, A. 1992 Rethinking context: an introduction. Duranti, A. 8C Goodwin, C. eds., Rethinking Context. Language As An Interactive Phenomenon. Cambridge: Cambridge University Press, s. 1-42 Hadenius, 8CWeibull, L. 1997 Massmedier: bok en om press, radio och TV. 6:e upplagan. Stockholm: Bonnier Alba AB Hartley, 1992 The Politics Pictures: The Creation the Public

In the Age ofPopular Media. London: Routledge

Jaworski, A. 8CCoupland, N. 1999 The Discourse Reader. London:

Routledge

Kroon, 1996 Svart Vitt Expressen och kampen det om om diskursiva utrymmet". Magisteruppsats 1996:1. Linköping: Tema Kommunikation Kroon, 1998 "Att lyfta locket till Pandoras ask. Forstorp,

P-A. 8C Linell, P. red., Samtal pågår: dialogiska perspektiv på

svenska rnediedehatter. Stockholm: Carlssons, 85-111 s. Kroon, 1999 "När folkhemmet blev folkhemskt niiranalys —en

av steriliseringsdebatten i svenska massmedier. Linköping: Tema

Kommunikation Linell P. 1998a Interaktionen i samtal teoretisk bakgrund. - en Forstorp, P-A. 8C Linell, P. red., Samtal pågår: Dialogis/ea perspektiv på svenska mediedehatter. Stockholm: Carlssons, 9s. 48

ÅSA KROON

Linell, P. 1998b "Discourse boundaries: recontextua-

across on lizations and the blending of voices in professional discourse. Text, No. 18/98, s. 143-157 Lull, 8CHinerman 1997 "The search for scandal. Lull, 8C Hinerman eds., Media Scandals. New York: Columbia University Press, s. 1-33

D. 1996 Mass Communication Theory: An Introduction.

McQuail,

4th Edition. London: Sage Publications Mills, 1997 Discourse. London: Routledge Möller, T. 1998 Politikerförakt eller misstro Äjour/ nr

mogen Svenska kommunförbundet. Stockholm: Norstedts Postman, Neil 1985, Amusing Ourselves T0 Death: Public Discourse In the Age Show Business. New York: Viking Sahlin, M. 1997 Med mina ord. Stockholm: MånPocket Sekula, A. 1989, The body and the archive. Bolton, R., The Contest Meaning. Critical Histories Photography. Cambridge: Mass., s. 342-388

Thompson, B. 1995 The Media and Modernity: A Social Theory

the Media. Stanford: Stanford University Press Thompson, B. 1997 Scandal and social theory. Lull, 8C Hinerman eds., Media Scandals. New York: Columbia University Press, s. 34-64

Dijk, T. 1991 The interdisciplinary study of

Van news as discourse. Bruhn Jensen, K 8CJankowski, N W eds.,

Methodologies For Mass Communication Research.

Qualitative

London: Routledge, 108-120

Rörelser i olika

rum

Leonor Camauêr

En välfungerande demokrati bygger bland fri åsiktsbild-

annat

ning och offentligt samtal där alla medborgare/ medborgar-

ett

har möjlighet delta och bidra till formulera hur grupper att att samhället bör I dagens svenska samhälle äger detta samtal i

se ut. rum offentligheten, eller rättare sagt i mängd olika större och mindre

rum, eller deloffentligheter, till exempel partiers, rörelsers, organi-

sationers och dominerande mediers offentligheter, vilka existerar parallellt. I denna artikel kommer jag undersöka samspelet mel-

att lan delar den deloffentlighet utgörs kvinnorörelsen och

av som av den dominerande, massmediebaserade offentligheten.

Innan jag går in i kvinnoföreningarnas värld, kommer jag att kort

några begrepp och teorifragment, med hjälp jag

resonera om vars har byggt den tolkningskontext, det vill säga det särskilda filter

upp eller glasögon vilka jag in i denna värld.

par av genom ser

Glasögonen

Medborgarskap

Om begreppet medborgarskap har åtskilligt skrivits under de

se-

åren och genomgång den litteraturen skulle kräva sin naste en av

artikel. Jag nöjer mig här med att presentera definition egen en som jag tycker är både träffande och relevant för den tolkningskontext

skisseras i det följande. Medborgarskap innebär rätten att till som fullo delta i samhällslivet med värdighet och rädsla rätten

utan samt

bidra till formulera hur samhället kan i framtiden Det att att se ut handlar, med andra ord, att definiera detta vill bli del

om som en

Medborgarskap bör dock inte enbart uppfattas uppsättav. som en ning politiska, sociala, ekonomiska, fysiska och kulturella rättig-

av heter och skyldigheter, det omfattar också sociala och kulturella

vardagshandlingar individerna tillhörighetskänsla Vår

som ger en

RÖRELSER OLIKAI RUM

kulturella konsumtion till exempel tidningar och TV-program

och produktion analyser och visioner, eller broschyrer och

av av

tidskrifter kan i detta ljus utgöra den kulturella dimensionen

anses

av medborgarskapet.

Borgerlig offentlighet och oppositionella offentligheter

Ett de viktigaste samhälleliga där människor utövar sitt med-

av rum

borgarskap är offentligheten. Jürgen Habermas offentlighetsteori

har introducerats i bokens första kapitel och jag nöjer mig därför här med teorin har kritiserats i flera avseenden Trots all

att notera att kritik vill många forskare, grund teorins förklaringsvärde och

av normativa styrka, inte avfärda den helt, förespråkar i stället

utan en del omformuleringar ämnade avhjälpa dess brister. En dessa

att av

utvecklingar offentlighetsteorin förespråkas den politiska

av av filosofen Nancy Fraser, tar avstånd från Habermas normativa

som

antagande att uppkomsten mängd olika offentligheter utgör

av en en avvikelse från än ett steg mot demokratin. Hon myntade

snarare

begreppet subaltern counter-publics jag i fortsättningen kom-

som

att kalla oppositionella offentligheter, betecknar de

mer som arenor för debatt och diskussion där medlemmar i underordnade

grupper för samtal formulerar deras identiteter, intressen och behov.

ett som

Dessa oppositionella offentligheter är inte enklaver, de

även om ibland kan ofrivilligt isolerade: dess medlemmar är inte enbart

vara upptagna att bilda opinion och omskapa sina sociala identiteter

av inom det "rummet", har strävan att sprida sina tolk-

egna utan en

ningar verkligheten till allt bredare publiken

En sådan oppositionell offentlighet utgörs kvinnorörelsen,

medlemmar och sammanlänkas inbördes och med vars grupper

andra deloffentligheter både former interpersonell kom-

genom av munikation ansikte ansikte möten och seminarier, och

mot som medierade kommunikationsformer. består dels

De senare av egenproducerade medier tidskrifter, broschyrer och Videofilmer,

som dels rörelsemedlemmars medverkan i medier producerade

av av

andra, till exempel insåndarbrev, och deltagande i samtalsprogram

och intervjuer.

Oppositionell är ett relationellt begrepp, det vill säga, det står för relation mellan den och det

en som opponerar man opponerar mot. Kvinnorörelsen, till exempel, mot allmänt hållna,

opponerar dominerande uppfattningar vad och hur kvinna bör

om en vara,

vilken hennes plats är i det privata såväl i det offentliga, samt som

LEONOR CAMAuEn

och generellt, mot alla former ojämlikhet mellan kvinnor och

mer av män.

Jag vill dock akta mig för att romantisera sociala rörelser och

oppositionella offentligheten del dessa exempel neokon-

en av till

servativa och rasistiska rörelser är antidemokratiska och reaktionära. Hur skiljer mellan reaktionära och progressiva eller

man

emancipatoriska rörelser är emellertid oerhört komplicerad fråga,

en och det finns inget för avhandla detta i denna text

utrymme att

Både feministiskt inspirerad offentlighetsteori och medieforskning har, när det gäller kvinnorörelsen, koncentrerat sig interna, oppositionella identiteter, fokuserat betydligt mindre

men och

mindre explicit rörelsers samspel med massmedier

Detta samspel framstår inte desto mindre oerhört viktigt när

som

betänker att massmedierna utgör de huvudsakliga man en av arenor där oppositionella offentligheter skulle kunna kommunicera sina

tolkningar verkligheten till mängd olika publiker. Genom att i

av en

denna artikel fokusera kvinnoföreningars samspel med

tre massmedier tar jag ett steg i riktning mot att fylla det nämnda gapet.

ovan

Men vilka är de andra deloffentligheterna I sina omfor-

en av

muleringar gör offentlighetsteorin analytisk distinktion mellan

en åtminstone dessa:

tre typer av ...the dominating, bourgeois, white, Western, adult and male-dominated Classical public sphere, the marginalized variants of popular, working class, ethnic, youth female alternative public spheres, and the openly

or oppositional counter-public spheres.7

Den medierade offentligheten

I dagens Sverige har andelen aktiva i föreningslivet sjunkit kraftigt,

det formella medlemskapet minskat relativt måttligt jämäven om fört med situationen för tio år sedan. Denna utveckling överens-

stämmer med stagnationen och nedgången i politiskt deltagande, särskilt inom de politiska partierna mötesplat-

De gemensamma

för samtal mellan medborgarna föreningar och partier

serna ett som erbjöd blir alltså mindre besökta, samtidigt allt större del

som en av det offentliga samtalet utspelar sig inom massmediernas institutio-

och nella scener ramar.

I detta ljus framstår massmedierna paradox, eftersom de å

som en

sidan förmedlar offentliga samtal och å andra sidan styrs

ena mer

eller mindre direkt eller marknaden bör komma

av staten av

RÖRELSER OLIKAI RUM

ihåg att ett viktigt drag offentligheten, så den definierades

av som av Habermas, den står självständig från och marknaden. är att staten

Dahlgren föreslår indelning den medierade offentligheten

en av underlättar dess studie. Han skiljer mellan den som gemensamma och den förespråkande sfären.9 De större dominerande medier som

bygger den liberala principen opartiskt tjäna alla medborgare

att finner inom den sfaren, vilken strävar efter universagemensamma litet. Dessa medier riktar sig till medborgarna i deras egenskap av medlemmar i olika sociopolitiska formationer, från den lokala orten till länet, nationen och den globala gemenskapen. Den gemensamma

sfärens uppgift upprätthålla bland sina deltagare kul-

är att en sorts turell erfarenhet demokratin. Det finns dock många i av grupper samhället inte äger tillträde till denna sfär. Den föresprå/eande som sfaren, å andra sidan, består mångfald mindre medier från av en av

politiska partier, intressegrupper, rörelser, organisationer och nät-

verk: nyhetsbrev, elektroniska anslagstavlor, närradio, tidskrifter

och organisationspress. Denna sfär utgör där alla medboren arena kan föra fram särskilda intressen och/ eller kulturella gare gruppers

och politiska tolkningar verkligheten, och samtidigt utveckla sina

gruppidentiteter. På detta Dahlgren, kan de förespråkan-

sätt, anser

de medierna delvis fungera oppositionella offentligheter för

som olika grupper. Distinktionen mellan de två sfärerna är analytisk: i praktiken

fungerar de inte isolerade från varandra. Man kan tvärtom tala om

ständigt och dynamiskt samspel mellan den sfärens

ett gemensamma medier och delar den förespråkande sfären, vilket, enligt Dahlav

bidrar till att upprätthålla mångfald perspektiv inom

gren, en av

offentligheten.

Detta samspel är vitalt för demokratin, inte enbart de margiur naliserade synpunkt, också alla andra medborgagruppernas utan ur Förutom de mest elementära politiska och sociala rättigheter res. varje individ behöver åtnjuta för med värdighet delta i det som att demokratiska samhällslivet, fordrar fullständigt medborgarskap ett tillgång till relevanta symboliska Det handlar resurser. om en sorts

medborgerliga kulturella rättigheter, vilka, enligt Graham Murdock,

omfattar rätten till vidaste möjliga betydelsefulla

information om

politiska, sociala och ekonomiska aktörer till exempel regeringen,

företag, sociala rörelser och transnationella organisationer; rätten

till mångfald representationer personliga och sociala eøfa-

en av av renbeter; rätten till kunskap, det vill säga tillgång till förklaringar av

de krafter formar till tolkningsramar pekar kopp-

som nuet, som lingar, mönster och och rätten till deltagande, det vill säga processer;

LEONOR CAMAUER

rätten tala sitt liv med sin röst. I detta perspektiv

att om eget egen kan säga när sociala rörelsers tolkningar verkligheten inte

man att av bereds utrymme eller enbart trivialiseras massmedier, berövas

av alla medborgare den information, den erfarenhet och den kunskap

de har rätt till, samtidigt rörelserna själva berövas sin rätt som som

till deltagande.

Sociala rörelsers kollektiva handlande befinner sig i skärningspunkten mellan politik och kultur: handlandet är orienterat att

mot förändra maktförhållanden den politiska dimensionen

genom att omdefiniera världen den kulturella dimensionen. Rörelsers

omtolkning världen omfattar inte sällan utopiska element, visioner

hur samhället skulle kunna ut. I detta ljus kan säga att när av se man massmedier utestänger rörelser, berövas medieanvändarna också framtidsvisioner.

Medieforskaren Liesbet Zoonen förstår samspelet mellan

van massmedier och rörelser interaktion mellan två sammansatta

som en sociala aktörer. Rörelsers kollektiva identitet skapas symbo-

genom liska interaktioner till exempel debatter inom rörelsen och med aktörer utanför den. I denna är massmedier viktig part.

process en De väljer och betonar vissa händelser och drag hos rörelsen och försummar andra. På detta sätt skapas rörelsens offentliga identitet,

där ideologiska, organisatoriska, yrkesmässiga och individuella förhandlingar och konflikter inom nyhetsmedier spelar roll.

en stor

Den offentliga identiteten inverkar alltid, enligt Zoonen,

van själva rörelsen, främja vissa aspekter och underminera

genom att andra. På detta sätt blir denna identitet inlemmad i rörelsers kollektiva identitet. Den offentliga identiteten skapas interaktion

genom mellan medier och rörelse, interaktionen äger inom

men rum ra-

för den hegemoniska sociala ordningen.

marna

När jag de begrepp och teorifragment till-

nu presenterat som

utgör min tolkningsram, mina glasögon, kommer jag i

sammans nästa avsnitt redogöra för och reflektera över formerna för

att samspelet mellan kvinnoföreningar och massmedierna.

tre

Samspelet mellan kvinnoföreningar och

massmed ie r

Det empiriska material denna artikel grundar sig kommer

som

från större forskningsprojekt kvinnoföreningar, identitet,

ett om

offentlighet och massmedier. I projektet har både etnografiska och

textanalytiska metoder använts. I detta avsnitt fokuserar jag

tre

RÖRELSER OLIKAI RUM

viktiga aspekter samspelet mellan tre kvinnoföreningar och

av massmedierna: resultatet samspelet så det sig uttryck i den

cw som tar faktiska mediebevakningen; villkoren för samspelet och dess konse-

kvenser för föreningarna. Dessa aspekter ägnas olika mycket

tre ut-

i underavsnitten beroende att min genomgång är rymme problemorienterad än heltäckande.

snarare

De studerade föreningarna kvinnojour i medelstor stad

är en en

jag i fortsättningen kallar jouren, lokalgrupp inom Kvin-

som en

nofronten och förening feministisk kulturtidskrift

en som ger ut en

jag kommer att kalla uttalade mål att

som Tidskriften vars var er-

bjuda forum för feministisk debatt. De två är verksamma i

ett senare

storstad. en

Resultatet av samspelet

I stället för göra uttömmande redovisning massmediernas

att en av

bevakning de föreningarna kommer jag fokusera några

av tre att

aspekter är relevanta ett offentlighetsperspektiv. jag

som ur avhandlar varje förening för sig och sammanfattar först bevakningens huvuddrag. jag presenterar sedan min och de intervjuade för-

eningsmedlemmarnas analys den, och för slutligen diskussion

av en

bevakningen utifrån offentlighetsperspektiv.

om ett

jouren omskrevs i 16 artiklar, notiser och ledare publicerade i lokaltidningar under år. Ungefär hälften artiklarna handlar jou-

ett av om

och/ eller innehåller intervjuer med dess medlemmar, eller med ren misshandlade kvinnor har varit i kontakt med den. Två längre

som artiklar i denna tillhör den subgenre jag kallar för miss-

grupp som handelshistorier: kvinna berättar sin misshandel i

en om en person-

ton och rubrikerna är lätt dramatiska. Den andra hälften omfattar stycken olika perspektiv handlar misshandel och där jou-

som ur om

omnämns eller mindre kort. Enligt mina informanter sände ren mer jouren tre insändarbrev under året, vilka blev publicerade redi-

utan

gering. Sammanlagt fem nyhetsinslag sändes jouren SVT:s

om av och SR:s regionala redaktioner.

Artiklarna jouren innehåller del beskrivningar den soci-

om en av ala företeelsen mäns misshandel kvinnor, genomgående be-

av som tecknas kvinnomisshandel, föreningens arbetssätt. En

som samt av del beskrivningar använder sig siffror vill säga jourens

av det

interna statistik och till exempel det antal kvinnor bodde

anger som ijouren under år och det antal telefonsamtal jouren fick.

ett som

LEONOR CAMAUER

Siffror förekommer i hälften artiklarna, även de är olika sif-

av om

fertunga.

Artiklarna innehåller också tolkningar, det vill säga utsagor

om orsakerna till misshandel eller dess ökning. Bland orsakerna nämns alkohol, narkotika, ekonomi, det Ökade våldet i samhället, medievåld och arbetslöshet och psykisk sjukdom. Tolkningen miss-

porr, av handel uttryck för mäns makt/ dominans i samhället och

som ett

familjen är den tolkning verkligheten jouren före-

som av som språkar förekommer två gånger, och när den gör det, är det i två medlemmars i intervju. Orsaksbilden, när det gäller

utsagor en misshandel, är brokig, eftersom så många olika orsaker föreslås. Men plan är bilden enhetlig: de flesta tolkningarna tar inte

ett könsmaktrelationer i beaktande.

Flera gånger i urvalet omskrivs Jouren inte Jour X, utan

som

bara X, alla i staden visste vad det handlar Försom som om om. eningsmedlemmar säger ofta att deras Jour är ett etablerat begrepp, något de inte är så lite stolta över. Den fråga inställer sig

som som omedelbart är, etablerat vad Förekomsten i artiklarna ut-

som av tryck Lene hjälper andra misshandlade kvinnor och Amanda

som har hjälpt många kvinnor bort från slående män", tillsammans med statistiken över stödinsatserna, bidrar till konstruera offentlig

att en identitet: Jouren blir vårdinrättning. Å andra sidan kan

en sorts man säga att jouren själv, än omedvetet, bidrar till att skapa denna

om identitet, i det den, grund sitt beroende kommunala bi-

att av av

drag, sig själv tvingad bevisa sin samhällsnytta offent-

ser att genom liggörande internstatistiken.

Flera medlemmar och anställda tycker den bild föreningen

att av

i massmedierna positiv. Sonja och Titi tycker att när de som gavs var har velat sprida något via har de kunnat göra det. Samtidigt

pressen, tycker flera mina informanter bevakningen har varit "oini-

av att tierad, media är intresserade "beskrivningar och snaskiga

att mer av detaljer än reflektera över orsakerna till våld kvinnor, och

att mot att media belönar gärna den personliga aspekten", vilket bero

anses

"att det säljer bättre.

Två misshandlade kvinnor sedan blev medlemmar ijouren

som har berättat sin misshandelshistoria för medierna. Lovisa tycker att det är viktigt att ut i massmedierna: "För dem har

som samma problem är det viktigt andra har det så här. När de frågade

att se att

det jobbigt, det är viktigt hjälpa andra. Titi, Sonja och var men att Vi är däremot skeptiska kvinnor framträder med eget

mot att namn,

grund de praktiska konsekvenserna, Vi kunde inte på-

av men minna sig hade haft övergripande diskussion

att gruppen en mer om

RÖRELSER OLIKAI RUM

för- och nackdelarna med misshandelshistorierna. De kvinnor

som

framträder tycks uppfatta sig själva fångna dilemma: de

som i ett om framträder i medierna för visa problemet finns, kan de

att att drabbas rent praktiskt de sitt verkliga namn, och samti-

om anger digt är det risk de bidrar till medierna trivialiserar deras histo-

att att rier och avpolitiserar själva företeelsen; de avstår från fram-

om att träda, bidrar de till problemet eller begränsa diskussio-

att tysta ner

nen.

Kvimzofronten fick väldigt lite uppmärksamhet från två

pressen artiklar/ notiser under två år och ingen från radion. Ett stycke handlar

broschyr pornografi utgiven Kvinnofronten, och den om en om av

andra nämner föreningen mycket kort. Två pressmeddelanden

samt

föreningens nyproducerade broschyr kvinnor och EU skickades

till tidningar i den storstadsregionen där den studerade lokalgruppen

är verksam resultera i någon artikel/ notis. Däremot har

utan att en

del samtalsprogram i TV börjat Visa uppmärksamhet för föreningen

under de senaste åren. Det handlar bygger

om program som sensation och konfrontation mellan för olika åsikter,

representanter

och jag i fortsättningen kommer kalla Vox-pop.

som att

Två mina informanter deltog i sådana Ett

av ett par program. av dem innehöll ett inslag där Susanne och Daniela diskuterade be-

en handling för våldtäktsmän med Kvinnorna fick kort

en expert. pre-

sin förening och betonade mäns sexualiserade våld sentera att mot kvinnor är ett samhällsproblem. Deras tolkningar kontrasterade

mot

tyckte det är biologiska faktorer får vissa expertens, som att som män att våldta. I drag kan säga att programledaren

grova man var lika ironisk och ifrågasättande kvinnorna han

mot som var mot experten. Kvinnornas huvudargument att medicinsk behandling

var inte är den lämpliga strategin för hantera socialt problem.

att ett

Utifrån de är det svårt avgöra vilken offentlig

tre programmen att identitet konstrueras föreningen, i synnerhet därför de

som att medlemmar framträdde i två dessa fick säga väldigt lite.

som av Danielas uppfattning är att

om programmen

det handlar inte att är intresserad vår uppfattning, det

om man av

handlar inte att ska föra fram vår åsikt, utan är tillräckligt

om om

gapiga, och tillräckligt starka och tillräckligt driftiga, då får chansen

att föra fram något...

Tidskriften omskrevs i 15 artiklar/ notiser under år. De flesta

ett av dem innehåller kortare eller längre recensioner olika

av nummer av

LEONOR CAMAUER

tidskriften, resten består stycken nämner den mycket kort. I

av som de längre recensionerna finner redogörelser

man för numrets

ämne och några de tolkningar verkligheten där

n av av som uttrycks samt något enstaka citat. Tidskriften sådan har inte sänt

som insändarbrev eller debattartiklar till andra medier. Däremot har flera

enskilda redaktionsmedlemmar, själva inom sitt yrke arbetar/

som medverkar i andra medier, publicerat sig i olika tidningar.

typer av Vissa gånger vid deras att de är redaktörer för Tidskrif-

anges namn ten. De här artiklarna ingår inte i mitt urval, jag påpekar

men omständigheten därför omnämnandet Tidskriften i del andra

att av en tidningar kan ha konsekvenser för dess spridning, det vill säga fun-

någon sorts reklam eller påminnelse Tidskriftens gera som om existens. Jag hittade bara radio- och inget TV-

ett program som handlade Tidskriften sådan. Även här gäller det några

om som att av dess redaktörer medverkade i radio- och TV-intervjuer och debatter några gånger, de därvid ofta presenterades Tidskriftens

samt att som redaktörer.

De flesta artiklar i mitt urval förekommer i tidningars kulturavdelningar. Tidskriftsredaktörernas akademiska och medelklasstillhörighet påpekas i flera artiklarna. En recension lovordar den för

av att den är spännande, rolig och frisk, för den blandar allvar

en annan att

och självironi innehåller analyser, självupplevda erfarenheter

samt

och distanserande inslag, tredje för den är ständigt uppslagsrik

en att och inbjuder feminister och dess kritiker till samtal, och fjärde

ett en för att den granskar företeelser med feministiska glasögon och

lägger ett genusperspektiv vardagslivet och dess miljöer. Kritiska omdömen kan gälla de förenklingar och krampaktiga analyser finns i bilds tvetydighet, är

som ett nummer, en att numren ojämna, och att Tidskriften inte förmådde avhandla visst ämne

ett ett adekvat sätt. Tonen i artiklarna är korrekt och ibland även berömmande.

Den offentliga identitet i artiklarna konstrueras åt Tidskrif-

som

ten inbegriper drag att spännande, rolig och frisk.

som vara

De intervjuade gruppmedlemmarna är, i nöjda med medie-

stort, bevakningen Tidskriften. De tycker den har varit positiv och,

av att säger Linnéa, när den har kritiserats har det Varit hygglig och befogad kritik. Publikationen har, enligt henne, sällan för avsikt-

utsatts ligt felläsande artiklar. Hanna påpekade de flesta artiklarna är

att skrivna solidariska, feministiska kvinnliga skribenter, vilket får

stöd i mitt dagstidningsurval.

RÖRELSER OLIKA RUMI

Sammanfattningsvis kan både jouren och Tidskriften

man säga att fick relativt uppmärksamhet från den sfärens

en stor gemensamma medier. Genom förekomsten i massmedier blir jourmedlemmars handlande och tillgängliga för publiker utanför jourens och

utsagor

kvinnorörelsens oppositionella offentlighet. Genom att i bevakning-

betona vissa aspekter jourens handlingar och en av utsagor till exempel deras stödinsatser för misshandlade kvinnor och

tona ner andra, kontroversiella dimensioner dessa, deras tolkning

mer av som

våld kvinnor uttryck för mäns dominans i samhället, av mot som ett nonnaliserar massmedier jouren och skapar den offentlig iden-

titet vårdinrättning. jourmedlemmarna är medvetna

som en sorts

dessa betoningar och nedtoningar och verkar i stort ha accepteom

dessa inneboende egenskap i massmediers sätt att fungerat som en

ra.

Med utgångspunkt i det undersökta årets knapphändiga

massmediebevakning Kvinnofronten är det svårt att tala att någon

av om offentlig identitet överhuvud skapas föreningen. Snarare kan

taget

säga den osynliggörs eller tystas den finns nästan inte i man att ner: den sfärens medier. Och de enstaka gånger den finns,

gemensamma tvingas den in i TV-format vox-pop känne-

ett programmens som

tecknas mycket stark redigering det medierade offentliga

av en av

samtalen redigering främjar konfrontation framför kun-

en som

skapsproduktion och brytning tolkningar.

av motsatta

Tidskriften är kanske den åtnjöt mest uppmärksamhet

grupp som från den sfärens medier, dels artiklar

gemensamma genom

huvudsakligen handlade publikationen i

kultursidor som om

sig, dels del dess redaktörer också verksamma i

genom att en av var övriga medier och medverkade i debatter och intervjuer. Den

offentliga identitet skapas i bevakningen inbegriper drag som

som

spännande, rolig och frisk. Genom att huvudsakligen

att vara uppfatta Tidskriften feministiska akademikers kulturella

som en grupp

produkt på bekostnad vissa dess utpräglade politiska di-

av av mer

förbiser massmedier till viss del några tolkmensioner av gruppens ningsramar och strävanden, till exempel den utgöra för

att en arena samtal mellan olika feminismer.

Villkoren för samspelet

Den relativt massmedieuppmärksamhet jouren har varit

stora som föremål för upplevs medlemmarna olika sätt, vilket kan bero

de olika roller och uppgifter de har i föreningen: medan Sonja

styrelsemedlem den enbart positiv, tycker Titi, i sin

ser som som

LEONOR CAMAUER

egenskap anställd har upplevt jourens vardagsliv, det kan

av att vara nästan besvärande ibland de blir otroligt ivriga vill jouren att uttala sig allt möjligt, till exempel fallet med den här

om om

drev massageinstitut". När jouren avböjer

mannen som ett att kommentera något eller journalist i sin lokal där det

att ta emot en också bor misshandlade kvinnor, tycker journalisterna att vi är lite

tråkiga", tillägger Titi. aspekt det vardagliga samspelet

En annan av med massmedierna har göra med den tidspress dessa arbetar

att som

under. Moa anställd ogillar till exempel hastiga telefoninter-

vjuer: ...då har ingen möjlighet korrekturläsa och ingen

man att kontroll över de klipper bort någonting jag tycker är vik-

om som tigt". Journalisterna kan också bli ivriga kontakt med miss-

att handlade kvinnor, säger Titi:

hon journalist, min tyckte vi snorkiga inte ville lämna

en anm var som

ut och berätta för de ringer och säger ’nu vill ha misshandlad

om en

kvinna, det är vanligt, kan ni fixa någon ställer och berättar

som upp

sitt liv det är olika hur de låter också, ungefär nu ska

om som

ha någon sensation, blir rädd, inte är det så lätt lämna sig i

man att ut

tidningen, har haft dåliga erfarenheter dem med incest

av som gått ut

Titi tycker att tidningarna och radion ringer "när det är något, nå-

sensation", till exempel någon misshandelsrättegång är

gon som mycket omtalad. Genom sin långa erfarenhet jourens vardagsliv

av är hon medveten riskerna med uttala sig staden är

om att ovarsamt: liten och det är lätt avslöja misshandlad kvinnas identitet,

att en dessutom har det blivit komplicerat för blandas det in

mer att nu

vårdnads- och umgängesfrågor så det är inga svårigheter kom-

att

i media, skulle kunna med mer". ma ut vara

Titis erfarenhet är att hon brukar "bli bortklippt", och "tidi-

att

ville journalisterna påtvinga slutklämmen Men är inte gare manshatare, det mindre det i Å andra sidan hon

men är av dag. tycker

inte att hon har blivit felciterad eller jouren har behövt demen-

att tera. jourens anställda brukar be journalister läsa artiklarna

att upp

före publicering.

jouren är verksam i medelstor stad. Några medlemmar och

en anställda känner del journalister sedan länge och det finns två

de särskilt respekterar. Titi, till exempel, brukade möta som en av dem varje dag sin väg till jobbet under period, och det hände

en att de stannade och bytte några ord. journalister i två olika tidningar

får regelbundet, begäran, föreningens medlemsblad sänt till

egen sig.

RÖRELSER I OLIKA RUM

När jag testade mina slutsatser analysen artiklarna en av av av med Moa, nämligen att Jouren framställdes vårdinrättning, som en höll hon med mig:

...jag tycker det är sådet framställs, och jag tror att... dels är det, naatt turligtvis ...massmedia har.. framställt det det viset jag som men tycker också föreningen kan sig.. för det den framatt.. ta ansvar ställs hjälporganisation, och det är ju, har till bit som en men en också, lite faller bort, inte kommer med och.. jag tror att som grann som det har väldigt många orsaker...en orsakerna jag har av tror är att man dålig feministisk förankring, liksom, i föreningen, så inte rikatt man .. tigt vågar och uttala sig skriva insändare det eller det, eller ut om så, sedan vet jag inte, det kan fundera på, om det ligger nåva... man bakom, den här balansgången med... att vill ha bidragen gonstans att kvar, ska liksom lagom här, va 2° provocera

För driva sin verksamhet är föreningen starkt beroende det att av årliga kommunala anslaget. En ängslan inför varje risk förlora det att påtalades också Vi, medlemsbladets redaktör, berättade av som om något hände när maken till medlem aktiv i ett polisom en som var tiskt parti läste sin frus medlemsblad, för några år sedan :

han hade hakat sig någonting där, han tyckte förde en...poliupp tisk propaganda som...han på, så inte slutade så skulle var så arg om han till blev med anslaget, så det hårda budmefter det blev se att av var det så ordföranden tittar och godkänner bladet innan det går ut... att

Jag bad Vi exempel kan uppfattas kontro-

att ge utsagor som som versiella: ... det har med att göra, det minsta lilla tar mannen man någonting det är skämt eller det är upp om mannen, om om allvar...alltid...därför den vardaglige de aktiva i

att stadsbon ser

jouren manshatare. Att "manshatare är något medsom vara som lemmar i alla föreningar jag har arbetat med har anklagats för. Vi be-

rättar närradioreporter intervjuade henne sade: a, det

att en som alla, ni jobbar kvinnojouren är manshatare allihop vet att som du väl i säger det. Titi tycker Jourens medvet att stan man att lemmar drabbas speciellt det i deras stad: ...vi får välja orden av jämt.. säger det minsta lilla negativa manssamhället, så är om manshatare ska vägas guldvåg.

I praktiken det de anställda fanns dagligen jouren var som styrelsemedlemmarna arbetade ideellt och vistades i regel relativt sällan där dagarna oftast besvarade journalisternas frågor. som Ibland uppdrogs de initiera mediekontakt. Titi minns, även att en till exempel, "det kunde till och med order, säger, att vara en om

LEONOR CAMAUER

innan april ska ni ha varit i tidningen. Enligt ordföranden skulle

lämplig ansvarsfördelning att låta de anställda besvara frågor

vara om misshandel och Jourens vardagsarbete, och styrelsen hand

ta om

bredare föreningsfrågor. Det också så det fungerade i praktiken,

var enligt Moa anställd under hälften min undersöknings-

som var av period. Förutom denna princip, verkar inte jouren ha haft någon artikulerad massmediestrategi, det vill säga tydligt uttalade riktlinjer för vad ville åstadkomma med sina kontakter med

man massmedierna.

När Daniela, medlem i Kvinnofronten, inbjöds att delta i ett

en vox-

behandling våldtäktsmän, fick hon bara timpopprogram om av tre

för att bestämma sig, berättar hon. Producenterna använde mar ar-

hon inte deltog, skulle stå oemotsagd.

gumentet att om experten Sådana har troligen stark inverkan kvinnorna i

argument en denna eftersom de är medvetna de har haft väldigt

grupp, om att tillfällen framträda i massmedier tiden. Hon säger

att senaste att hon förhandlade med producenterna och tvingade igenom att hon skulle ha medlem med sig. Lyssna Danielas berättelse

en annan

det hände strax före direktsändningen:

om som

de sade att skulle så hetsiga möjligt och skrika så mycket

vara som

möjligt, och de hade lurat experten precis sätt, för

som samma

träffade honom innan och han hade fått flera dagar tidigare han

veta att

skulle ställa att han skulle i lugn och presentera sin forskning

upp, ro

ensam...där...

De två kvinnorna är väl medvetna "det är den

om att typen av pro-

har chans att med seriösa är gram en vara mer program mer sällan i. Föreningen hade tidigare kontaktat olika TV-program och erbjudit sig att bli intervjuade eller medverka annat sätt,

men ingen svarade. Jag vill dock akta mig för att göra

vox pop program-

till de enda bovarna i dramat: även public service televisionens men

nyhetsinslag kan problematiska när det gäller förmedla

vara att

tolkningar verkligheten. Susanne och Daniela tycker

gruppens av att det är stor skillnad mellan och det nyhetsinslag

Vox-pop program där Veronica, föreningsmedlem, intervjuades: "Här vill de

en annan ha kunskap och åsikter och analys, inte konfrontation, de låter henne prata. Men det Visade sig såg inslaget be-

att personer som rättat för dem att de inte riktigt hade hört vad Veronica sade: det går så fort, säger Daniela, "så folk tycker hon och sade nå-

att att var gonting bra att inte ska finnas det här sättet, de

om porr men flesta kan inte redogöra precis för allt hon om.

som pratar

HÖRELSER OLIKA| RUM

aspekt samspelet förening-massmedier, också

En annan av som påtalats Hanna i Tidskriften, media ofta vill ha särskilda av är att inte för Enligt Daniela beror personer, en representant gruppen. detta medier behöver allt någon inte lägger sig när att trots som diskussionen börjar hetta". Susanne de ska ha känt säger att ett ansikte folk känner igen... media också bygger

som eftersom upp

det här ska ha ansikte för varje grej, det är att man ett uppbyggt så, ska inte ett kollektiv när är med i man vara man me-

I sina tolkningar verkligheten betonar de intervjuade kvinnor-

av konsekvent strukturella analyser företeelser misshandel na av som och pornografi. De har också stark identifikation med kvinnor en och vägrar lika konsekvent kritisera andra kvinnor som grupp att

offentligt. Susanne deltog i inspelningen ett där

av vox-pop program hon uttalade sig flera gånger och försökte föra fram bredare strukturella analyser. I det redigerade blev endast hennes programmet tre av

repliker kvar:

jag hade sagt till dem producenterna, min anm att Jag tänker inte till det där och hoppa de här kvinnorna, det vägrar jag, programmet för jag inte att det är dem jag ska hoppa på, utan porrindustrin anser mer och sexindustrin, och det sade jag ockå de klippte i programmet, men bort och när det är såkommer kameramannen fram till mig paus, och säger Bra det du säger, säg du är den enda säger något mera, som vettigt i det här djävla programmet...

Hon berättar vidare fotografen zoomade in henne hela tiden att vilket också i det sända programmet, för ha bra bild syns att en henne gång, i fall hon sade något. Hon de en var en av som hade mikrofon sig hela tiden "så jag kunde säga vad jag ville en att när helst". I förintervjun, säger Susanne, försökte producentersom henne "att hoppa de här kvinnorna mig na att att att säga att de här kvinnorna horor eller något sådant där. var... Liksom kvinnorna ijouren har Kvinnofrontsmedlemmar blivit

kallade manshatare eller fått frågan de är det. När det är medierom ställer sådana frågor, tycks både Daniela och Susanne na som uppfatta då skriver in dem i bestämd position i debatten. Jag att man en frågade Daniela det kan finnas andra sätt förhålla sig än om att att eller nej: svara

fast det är svårt med sådana saker är.. något sätt, fastslagna... så som kallade sanningar feminister, för att.. någon skulle säga till om om mig a, och du är väl manshatare, eller i media, då eftersom det underförstått är så, att alla feminister är rabiata manshatare... då är jag

LEONOR CAMAUlER

det, vad jag än säger, så är jag rabiat manshatare jag inte säger Nej,

jag är inte rabiat manshatare, jag älskar män, då kan jag möjligtvis

vara

icke manshatare, med alla andra är jag manshatare.. och det

va, svar

tycker jag är svårt, när det gäller strategier, då, gentemot media...

Daniela och Susanne har diskuterat frågor denna och deltagan-

som de i samtalsprogram med andra medlemmar, verkar

men annars varken den studerade lokalgruppen eller föreningen i sin helhet ha nå-

tydligt uttalad massmediestrategi.

gon

L L Ls v;u Kvinnorna i fick från hel del massmedial

Tidskriften starten en uppmärksamhet. Hanna berättar hur förhöll sig i början:

om gruppen

väldigt...klara över, tycker jag, hur media fungerar, det här med att

var

tjej och bli exponerad, varför blev det, det visste vi,

vara ung man var

helt klara det inte så kritiska så att sade nej, hade

var men

strategi gentemot media, hela tiden, till exempel att sade nej till

ett i TV och delade vet jag, i början, när

vox-pop program upp,

det började ringa, såbestämde för att OK, alla får göra varsin grej,

oss

väldigt måna framställas

var om att som en grupp...

Hanna minns att de i början hade långa diskussioner huruvida de

om skulle delta i i kommersiell kanal. Några år

ett vox- pop program en därefter, när intervjun gjordes, tyckte hon med tanke kultur-

att tidskrifternas hårda ekonomiska villkor, kunde ha exploaterat

man det här för fler Även Frida minns

mycket mer, att prenumeranter. de "maratonmöten där diskuterade hur och skulle

gruppen var man verka och "Hur feministisk demokrat. De intervjuade

är man en kvinnorna flera orsaker till varför de avböjde medverka i

anger att

det ideologiska skäl", det "mer att vox- pop program: var av var förlora vinna skräcken för med i de här vulgomedi-

än att att vara erna, "att jag inte vill figurera i TV med mitt ansikte, ängslan att

göra bort sig och trovärdigheten, och ställde väldiga

tappa att man krav på sig själv och trodde behövde ha

att man svar alltin

Liksom Kvinnofrontmedlemmarna, tyckte kvinnor i Tidskriften

massmedier ville placera dem i bestämda positioner i debatten: att Frida mindes att gruppmedlemmarna inte ville bli "den här gullegulltjejen och inte komma i polemik med äldre feminister

som man medierna, min hela tiden ville, ville in i hörn".

anm man oss ett Linnea uttryckte det med metafor: debattsituationen, att

en man tror kanske har fri den är riggad när

att man en scen, men man kommer in. Hon TV gör debattörer till talking heads,

anser att

RÖRELSER OLIKAI RUM

och min största fruktan jag skulle diskvalificera mig från jour-

är att nalistrollen för att jag har blivit ett talking head.

När tidskriften hade funnits och massmedierna började

ett tag,

söka specifika började gruppmedlemmarna i

personer, ut mer egenskap individer. Detta gjorde också några framträdde

av att oftare än andra.Tre de intervjuade kvinnorna har skrivit i andra

av tidningar och medverkat i några radioprogram. Hanna har framträtt oftare i debattprogram i både radio och TV. Hon tycker den

att värsta ångesten med i medier har släppt och tycks ha

över att vara byggt uppsättning kriterier för att avgöra hon ska fram-

upp en om träda eller det kan gälla någon debatt där medier behöver företrädare för position hon tycker är värd försvara, eller

en som att en uppföljning något hon har skrivit i större tidning: ...nu

av som en är jag maktfaktor och maktfaktorer måste folk det

en utmana finns ett ställa upp". Andra kriterier är frekvensen det

ansvar att ska inte för ofta, huruvida hon har något säga i den fråga

vara att

avhandlas i programmet, och hon att frågan är viktig. som om anser

Hon tycker hon har haft lite småsnobbig inställning till TV

att en förut, TV och radio har större räckvidd. Kvinnopolitiskt

men att är det därför ganska rationellt in i radiostudion, tillägger hon,

att för då får spridning över hela landet.

man

Hanna är medveten de roller hon tilldelas när hon framträder

om i medierna: ibland handlar det medier vill ha med kvinna

om att en på sådana där oerhört gubbtäta för jag är sådan där

program en

ska uppnosig dem. Handlar det då "ska som vara mot om sex, man

någon moraltant...som sitter och säger att är fult. vara porr

För alla föreningar utgör medlemmarnas berättelse villkoren för

om deras samspel med den sfärens medier provkarta på

gemensamma en

brytningar mellan föreningens och mediernas organisatoriska ruti-

tolkningsramar och intressen. När det gäller jouren, kan ner, man säga att de lokala massmedier i synnerhet tidningar jouren

som samspelar med förhåller sig till föreningen till leverantör

som en av begärliga utsagor de vill föreningen ska uttala sig "allt möj-

att om ligt, de misshandlade kvinnor medierna vill inter-

personer som

vjua och händelser. Dessutom begärde två lokaltidningsjournalister

medlemsbladet regelbundet sänt till sig. Allt detta tyder att att lokala massmedier Jouren kvasiofficiell nyhets-

ser som en typ av

källa. Andra brytningar har göra med tidsaspekten till exempel

att konflikten mellan tidnings behov snabbt göra telefon-

en av att en

intervju och jourkvinnans intresse läsa före publice-

att manuset

LEONOR CAMAUER

ring, med rumsaspekten journalisten vill plats, komma till

vara

jourlokalen, medan jourkvinnan vill skydda de boende iouren, och anonymitetsaspekten jourkvinnan vill skydda misshandlade

kvinnors identitet, journalister vill misshandelshistorier. tag Jourmedlemmar är medvetna inte ostraffat kan utom att man

dominerande tolkningsramar när det gäller kön och upplever

mana de får orden, för inte bli betraktade manshataatt jämt välja att som Detta medför del medlemmar rundar eller förmildrar re. att en av de uttalar sig saker de uppfattas konuttrycket när om som vet som troversiella, till exempel manssamhället. Det förmildrade talet bör dock inte enbart kopplas till villkoren för samspelet med de lokala

massmedierna: det framkallas också utommediala omständigheter av Jourens starka beroende kommunala anslag. Men oavsett som av anledning, får detta tala konsekvenser för den offentliga sätt att identitet skapas jouren i massmedier. som I Kvinnofrontens fall handlar det brytningar mellan mer om voxoch föreningens arbetsrutiner, tolkningar och inpop progmmmens Gruppens tillträde till den sfärens medier har tressen. gemensamma inskränkts till denna tiden. ofrivilligt typ av program senaste Därmed tilldelas medlemmarna också roll i den starkt regisserade en dessa omvandlar det offentliga samtalet

föreställning som program till. Man kan för fungerar föreningen

säga att vox-pop program leverantör specifika och inte vilken som en av personer represenhelst, också är starka debattörer kan föra företant som som som

ställningen framåt.

Kvinnofrontens medlemmar för konsekvent fram strukturella

analyser misshandel och pornografi och använder sig kraftig

av av en och frispråkig retorik. Rent praktiskt är de inte beroende årliga av

anslag och politiskt de själva benämnandet förtryckande soci-

ser av

ala praktiker med de de tycker dessa praktiker bör ha ett

namn som led i kvinnoförtrycket. I deras fall kan därför tala

kampen mot man det ihärdiga talet. Deras övergripande uppfattning av samspelet

om med massmedier de placerats i bestämd posigenom åren är att en tion i det samtalet: den rabiata feministen", eller "mans-

offentliga

hataren, och i diskussioner är det svårt utanför dikotomin att att manshatare/ jag älskar män". En medlem i Tidskriftens redaktion understryker att gruppen

från början hade tydlig strategi medierna: till exempel

en gentemot avböjde de medverka i och försökte att sprida att vox-pop program framträdandena i medier mellan många medlemmar. Strategin fick

dock medierna började inbjuda specifika Lik-

ge vika när personer. medlemmar i de två andra föreningarna, upplever kvinnorna i som

RÖRELSER I OLIKA RUM

Tidskriften medier vill tilldela dem bestämd roll i debatten: att en att i polemik med andra feminister, spela motståndare eller att att fungera alibi den enda kvinna bland flera manliga deltagare. som Det däremot skiljer Tidskriften från de andra föreningarna som är att några dess medlemmar, förutom del kvinnorörelsens av en av

oppositionella offentlighet, också år verksamma journalister i andra

medier. Därigenom har de insiderkunskap och medve-

en speciell

tenhet massmediers logik. När de här kvinnorna om resonerar över hur de själva förhåller sig till den sfärens medier, gemensamma gör de det utifrån både feministisk och I Tidskrif-

en en yrkesidentitet.

tens fall är det svårare finna bestämd tal, eftersom att en typ av när medlemmar framträder i massmedier är det ofta i

numera egenskap

individer. av

Konsekvenser av samspelet

Flerajourkvinnor jag intervjuade är i nöjda med

som stort sett me-

diernas bevakning, samtidigt de är medvetna som om att samspelet

sker under villkor de bara delvis kan kontrollera. Därtill

som tycks

de uppfatta den förekomsten i massmedier villkor för egna som ett att Jouren ska finnas kvar i människors medvetanden: ...man vet inte hur folk läser tidningen... samtidigt kan märka folk man att säger Finns jouren kvar Jag har inte någonting i tidningen, sett

säger Titi. Den vårdsinrättningsidentitet skapas jouren i

som massmedier normøliserar handlande, och frestas gruppens gruppen att reproducera det förmildrade talet eftersom detta visar sig vara

framgångsrikt.

Efter diskussion deras medverkan i been av vox-pop programmen

stämde medlemmar i K7/innofronten de i fortsättningen skulle

att avböja delta i del dessa. I andra fall ställde de villkor, till att en av exempel att de skulle sitta bland gästerna och inte bland studio-

publiken. Om Villkoren inte accepterades, vägrade de medverka.

att Danielas och Susannes reflektioner över sina erfarenheter av sam-

spelet med tidningar och TV de understryker flera gånger inte

vilka

är så många, eftersom deras inte framträtt så ofta grupp senaste

tiden präglas känsla spänning och obehag. Lyssna Dani-

av en av ela:

jag har aldrig upplevt vill sätta dit det sättet journaatt man en som lister vill när kommer feminist, när det gäller andra saker man som som jag har blivit intervjuad jag kan ha dåliga erfarenheter journalister om, av ändå, jag har inte den här upplevelsen de är efter dit men att ute att sätta

LEONOR CAMAuäR

det typiskt för är feminist, feminist och en, utan är att man att vara speciellt jobba det sexuella våldet, då är paria, då är liksom att mot man man

lovligt villebråd...

Men tycker de inte har råd avstå från att samtidigt att gruppen att

framträda i medierna:

Daniela jag kan känna ibland att...det har varit så jobbigt att vara med i media, så jag huvudtaget inte ville med igen, och att över vara sedan så går det tid, och såär jag i alla fall med, det är... väldigt en men

mycket...vad ska säga politisk vilja...

man

Susanne det handlar tycker det är såviktigt att mera om att man att föra sin kunskap, så gör det till vilket pris helst, nästan, ut att man som så ska sitta i direktsändning i Vox-pop program, så OK, då om man för det så viktigt några gör det, så inte osynliggör sig i att är att att man

onödan...

Den massmedier ägnade från bör-

uppmärksamhet som Tidskriften

fick konsekvenser flera plan. När det gäller gruppen, berättar

jan

det blev konkurrens när medierna efter tid Hanna att "mycket en

söka specifika ...de ringde och sade Kan du kombörjade personer:

ma‘ ibland göra det, så kände var man sugen att att man inte ringde någon hade dåligt samvete över att man annan...men

hela tiden för det där. Hon betonar väl en strategi att gruppen var

medveten hur medier fungerar i förhållande till kvinnogrupper. om Denna medvetenhet tycks dock ha förmått stävja endast del en

effekter medielogiken: kunde fördelningen av

av gruppen styra framträdandena bara till viss del och under avgränsad period. Den en verkar inte heller ha kunnat förutse samspelets alla konsekvenser för

för vill säga publikationen och för in-

gruppen, produkten det

dividerna. Det blev inte bara strävan bli sedda grupp som att som

kom skam: enligt Agneta hände det också någonting medpro-

d u/eten :

jag blev väldigt hämmade fick bra under ett tag tror att av att press och det blev sökte inte göra andra besvikna.. att motatt mera att att förväntningarna också, blev vid att ha applåder något svara att vana undermedvetet sätt och det skapade någon slags rädsla, vad händer att inte är PK politiskt korrekta, min anm eller, om nu spetsar om till saker och ting, kommer det bli då alltså bekräftelse att tyst en ska komma utifrån det hade varit tidigare, något som snarare än som vis, jobba med vad finns inom och i första skeendet att som gruppen skita i vad övriga media skulle säga det, och jag att den makten om tror

RÖRELSER I OLIKA RUM

återtogs lite i och med ett Tidskriftsnummer, där valde grann att säatt skiter i vad de säger, de tycker är trista kör ga om att ändå, gör det ifrån vad tycker är viktigt jag men tror att under period alldeles för fokuserade, kan jag uppleva i fall, en var vart av vad de andra medierna skulle säga än vad ville om oss, snarare säga...till en...alltså publik...

Den kvinnor gör Tidskriften utgör, förutom del grupp som en av

kvinnorörelsen, redaktion producerar medium

en som ett eget och inte något organisationsorgan och detta medium måste överleva i

en tid då kulturtidskrifter har det svårt. Redaktörerna drevs av en stark önskan göra bra och annorlunda tidning. Flera dem att en av började arbeta inom andra medier ungefär samtidigt eller kort efter

det de startade Tidskriften. Att åstadkomma att en produkt som uppskattades både och andra medier skulle höja deras av massyrkesmässiga status. Denna strävan ledde till spänningar mellan

olika målsättningar: till början hade Tidskriften ambition en en att fungera kanal för debuterande kvinnliga skribenter, som en men denna kanal smalnade och blev något Frida av av en tratt, som uttrycker det, när för kvalitetsnivå

gruppen att upprätthålla en hög

började anlita smalare skribentkrets. Gruppens offentliga identien tet inbegrep drag som att vara spännande, rolig och frisk, vilka hade

uppskattats massmedier. Dessa drag inlemmades i kolav gruppens lektiva identitet och redaktörers självförståelse

som medieprodu-

center samt färgade redaktionsarbetet. Den förskjutning av gruppens tyngdpunkt från sig själv och sin publik till mellanrum egen en sorts

mellan sig själv och massmedierna, Agneta talar kan

som om, ses som en konsekvens offentliga identitet. Därigenom av gruppens kom det redaktionella arbetet delvis massmediers föratt styras av

väntningar.

Konsekvenser samspelet med massmedierna kan också märkas av individuellt plan, Hanna berättar ett mer som om:

ett sätt faktiskt har jag blivit tolerant den här jävla patriarmer mot kala strukturen i media och det är svårt, det där måste liksom hela man tiden kämpa samtidigt jag har blivit mer...cynisk, jag, jag emot, som tror tycker jag har blivit uppgiven på något just för hela tiden att sätt att man känner jag får komma med för jag Tidskriftens att att är en av redaktörer det varför ringer för de ska ha men vet man, man oss, en tjej i sin panel, för de har bara gubbar, den cynism är bra... typen av det är bra att klarsynt, ibland så kan det göra man...förvara men att ringar värdet faktiskt har någonting det kan jag av att man att säga, uppleva ibland, det har andra sagt till mig Nej, kom igen säg men nu, det du har saga’ och då har jag liksom glömt vad huvudanledningen att

LEONOR CAMAUER

jag ska med, för jag såinne i det här jag ska med är att vara att är att vara för jag är tjej, förstår du vad jag menar att

skulle kunna för jouren är kon-

Sammanfattningsvis man säga att

sekvensen med den sfärens medier det av samspelet gemensamma att förmildrade talet tenderar reproduceras, medan Kvinnofronten, att i endast fick tillträde till liten provins dessa medier som stort en av under det undersökta året, bestämde sig för

Vox-pop programmen

i del fall avböja medverkan i dessa En medlems att en program. minne hon gång tidigare bestämde sig för inte om att en att vara med och sedan framträdde igen tyder pendling mellan en sorts hårt inklusion och självvald" exklusion. Det ihärdiga

mycket styrd

talet Verkar än så länge endast efterfrågas vox-pop programmen, av fast fel anledning, det vill säga inte för olika tolkningar av att av i resonerande former bryts varandra, för att

verkligheten mot utan

talet ska föra föreställningen framåt. Kvinnorna i Tidskriften hade från början medvetenhet hur en om massmedier har i förhållande till kvinnogrupper, och kunde

fungerat

därför del för oönskade konsekvenser detta förebygga en gruppen av Genom selektiva vid val medium och frekvens samspel. att vara av för framtrådandena, slapp de bidra till skapa överallt föreatt kommande feministiska mediepersonligheter, även om några

så småningom började framträda mycket oftare än

gruppmedlemmar

andra. Ändå visade det sig varken kunde förutse eller att gruppen förhindra alla konsekvenser samspelet med medierna: det gick av i sprida framträdanden mellan alla medlemmar och inte att längden

den medieuppmärksamheten och Tidskriftens offentliga myckna

identitet försköt sin tyngdpunkt från sig själv gjorde att gruppen och sin i den sfärens media. Sam-

publik riktning mot gemensamma

kan i detta ljus där ingen helt spelet ses som en process part var passiv, ingen helt kunde heller. men som part styra

Slutdiskussion

har kring hur de studerade föreningarna rör sig i Jag resonerat tre olika det vill i den oppositionella och den dominerande, rum, säga

massmediabaserade och hur de samspelar med ak-

offentligheten,

i den under olika villkor och med olika resultat och törer senare, konsekvenser. När det resultat, så det sig uttryck i den

gäller som tar

faktiska mediebevakningen, fann jag massmedier normaliserar att och Kvinnofronten och, till viss del, Jouren, tystar ner osynliggör

RÖRELSER I OLIKA RUM

förbiser några Tidskriftens tolkningsramar och strävanden. de av Ur

medborgerliga kulturella rättigheternas perspektiv kan alla mediean-

vändare därigenom tillgång till mindre informaantas en mängd tion och kunskap erfarenheter från social aktör om samt en viktig kvinnorörelsen än fallet hade varit föreningarnas tillträde till om och manöverutrymme inom den sfärens medier hade gemensamma varit mindre den rådande medielogiken. Genom dessa bestyrt av

gränsningar av mängden information, erfarenhet och kunskap,

underlåter massmedier bidra till öka kvaliteten och vitaliteten att att hos det för demokratin så väsentliga offentliga samtalet.

Samspelet mellan de föreningarna och massmedier tre äger rum under villkor ingen belt kontrollerar, det som part även om är massmedierna I varje fann fram-

som styr mest. förening jag exempel

gångsrika "förhandlingar" och motstånd eller avvisande av mediers krav och förväntningar. Lokala massmedier tycks tillskriva

jouren en status av kvasiofficiell nyhetskälla de vänder sig till som

för uppgifter, kommentarer och till

att hänvisningar personer som kan intervjuas. Kvinnofronten och Tidskriften adresseras medierav na i en roll leverantörer specifika förväntas som av personer som

dels starka debattörer, dels bärare oppositionella

vara av tolkningar av verkligheten. Medlemmar i alla föreningarna tycker de

tre att när inbjuds att medverka i massmedier förväntas de inta bestämda

positioner och roller i debatter och diskussioner. När

föreningarnas tolkningar av verkligheten osynliggörs massmedier eller enbart

av släpps in i dessa inom den rådande medielogikens hårt

kringskurna

berövas medlemmarna den kulturella

ramar, medborgerliga rät-

tigheten till deltagande, det vill säga rätten tala sitt liv att om eget och samhällslivet med sin röst. Dessutom hindras rörelsemedegen lemmar från uttrycka och medieanvändare från del att att ta av visioner hur framtida, jämlikt samhälle skulle kunna om ett mer se

ut. Oavsett föreningarna åtnjöt liten eller relativt om stor massme-

dieuppmärksamhet, är konsekvensen samspelet fick

av att grupperna sig till åtminstone några mediernas för

anpassa av förväntningar

att över huvudtaget framträda i dessa. För både jouren och Tidskriften innebär detta något kan kallas iden

som förskjutningar:

förras fall, från det kontroversiella till det förmildrade talet

även

om andra, utommediala aktörer också spelar och

en roll reproduk-

tionen det sistnämnda; i den från i den

av senares, tyngdpunkten

egna gruppen och publiken till mellanrum mellan ett sorts gruppen och massmedierna. Kvinnofronten, däremot, tal för

vars ihärdiga

närvarande huvudsakligen efterfrågas

av vox-pop programmen,

LEONOR CAMAuêR

mellan hårt styrd inklusion i den sfärens pendlar gemensamma medier och då de avböjer medverkan i del dessa.

perioder en av

Medlemmar i alla föreningarna är större eller mindre uttre i medvetna den massmedielogik styr deras sam-

sträckning om som

med dessa medier. Men medan jouren och Kvinnofronten inte

spel

har formulerat någon tydlig, övergripande massmediestrategi, an-

vände kvinnorna i Tidskriften sin medvetenhet för formulera att Vissa för Även strategin inte kunde förutse

riktlinjer samspelet. om

eller förhindra alla konsekvenser samspelet för för av gruppen, och för individerna, gjorde den åtminstone

publikationen att man

kunde del oönskade konsekvenser samspelet. Att

förebygga en av

vistas i både den och den förespråkande sfärens gemensamma medier vill framträda i massmedier också ha tilldet säga, att men till smalare medium riktar sig till större gång ett eget, som en den kvinnorna iTidskriften gör, kan publik än egna gruppen, som och rörelser oerhörd styrka, är knappast ett reage grupper en men listiskt mål för många enskilda föreningar. I detta ljus framstår utar-

betandet tydlig massmediestrategi som något ytterst väsentligt

av en eftersom massmedier viktig kanal, varigenom många medutgör en

borgare skulle kunna ta del föreningars tolkningar av verklighe-

av och visioner. Men bör akta sig för lägga hela ten man noga att ansvaför detta spridningsarbete föreningar och rörelser: i ett deret mokratiskt samhälle har massmedierna själva och specifikt nymer hetsmedier i vid bemärkelse skyldighet tillgodose medboren att till information och så viktiga politiska och garnas rätt kunskap om kulturella aktörer de sociala rörelserna, däribland kvinnorörelsom

sen.

tackar Carin Åberg för den språkliga revideringen denna text.

Jag av

Noter

1Graham Murdock, "Rights and Representations: Public Discourse and Cultural Citizenship, iMedia and Knowledge: The Role Television, red. Iostein Gripsrud

Bergen, 1996, s. 11 2 Canc1ini,Con5umidores ciudadanos: Conflictos multicultumles de Néstor Garcia y globalizacién México, 1995, s. 19 3 till exempel Mats Dahlkvist, Jürgen Habermas teori oriprivat ’ och ’offent- Se Borgerlig offentlighet. Kategorierna privat och offentligt i det moderna ligt i samhället, Habermas Lund, 1984/62, XVII Peter Dahlgren, "Ideology Jürgen s. and Information in the Public Sphere, The Ideology the InformationAge, red.

RÖRELSER OLIKAI RUM

Slack och F. Fejes Nordwood, N: Abbex, 1987 24-46; och Peter Dahlgren, s. Introduction, i Communication and citizenship: journalism and the Public Sphere

in the New Media Age, red. Peter Dahlgren och Colin Sparks London, 1991, s. 1- 24.

4Nancy Fraser, Rethinking the Public Sphere: A Contribution the Critique of to Actually existing Democracy, i Hahermas and the Public Sphere, red. Craig Cal-

houn Cambridge, 1992, 122 s.

5För sådan diskussion, Peter Dahlgren, en se Television and the Public Sphere

London, 1995, 153 f.;ohan Fornäs, Cultural Theory and Late Modernity s. London, 1995, 79; och Fraser, 124. s. s.

6 Lisa Mclaughlin, "Feminism, the Public Sphere, Media and Democracy", Media,

Culture and Society 15 4 1993, 600, 614. s.

7Fornäs, 86. s.

8SeOlof Petersson, Jörgen Hermansson, Michele Micheletti, Jan Teorell och Anders Westholm, Demokrati ochmedborgarskap.Demokratirådets 1998 rapport Stockholm, 1998, 67 s.

9Det är svårt finna lämplig översättning för begreppen common domain att en och "advocacy domain: vissa går förlorade, vilket jag försöker nyanser att avhjälpa

genom att mer noggrant redogöra för begreppen. SeDahlgren, 1995, 155 ff. s. ° Murdock, s. 17

Håkan Thörn, Modernitet, sociologi och sociala rörelser diss. Göteborg, 1997, s.

‘Z Liesbet Zoonen, A Dance of Death: New Social van Movements and Mass Media, i Political Communication in Action: States, Institutions, Movements, Audiences, red. David L. Paletz Cresskill, N, 1996, 203 s. 13Projektet redovisas i sin helhet i rr1in kommande avhandling.

Den rafiska delen omfattar delta ande observation förenin etno g g av gsmöten under ett ,, life-sto. . . med kvinnor. . . förenin. ar samt interv Juer ra 1var Je g gru pp -, intervjuer med kvinnor och fokuserade , deras samspel med samma intevjuer om massmedier. Vidare har jag gjort textanalyser artiklar och av program ur mass-

mediernas bevakning föreningarna.

15För utförlig redovisning pressbevakningen föreningarna,

en mer av av se Leonor Camauêr, "Arrangör, vårdare eller nån feminist: Om kvinnogruppers mediala sorts identitet, iKraflfa"lt: Forskning kön och journalistik, red. Birgitta Ney, MK:s om skriftserie 1998: 1 Stockholm, 1998.

"’ När jag samlade radio- och TV-material kvinnoföreningarna, koncenpress-, om trerade jag mig först perioden juli 1994 till juni 1995. I de fall då jag fann väldigt

artiklar/ sträckte jag perioden till omfatta hela och program, att 1994 1995. Insamlingen gjordes följande sätt: jag lät de största dagstidningarna i de orter där föreningarna är verksamma, ALB för ljud och bild, SR och

samt Arkivet

SVT:s regionala redaktioner göra sökningar i sina artikel- och programregister.

Vidare gick jag igenom föreningarnas klipparkiv. Dessutom tillhandahöll enskilda

medlemmar artiklar deras personliga arkiv inspelningar TV-program ur samt av ur

LEONOR CAMAUER

skydda enskilda kvinnors och lokala anonymitet, deras videotek. För att gruppers kommer jag inte nämna någon tidning, radio- eller TV-program.

att ‘7Vox-popprogram är paraplybeteckning för sorts populärjournalistiska

en en pro-

är billiga att producera och omfattar mängd olika typer. Programmen gram som en kan avhandla allt från privata relationsproblem till konkreta politiska frågor. Både

och vanliga människor deltar, och samtalstonen är livlig, inte minst experter därför deltagare väljes så de motsatta åsikter. SeDahlgren,

att att representerar 1995, 62 ff.

s. 18Styckena kommer dels några landets största dagstidningar, dels några

ur av ur lokala och regionala tidningar. Detta bredare urval beror att Tidskriften säljs i

tiotal städer, vilket gör dess läsekrets grovt kan sägasomfatta stor del av ett att en landet.

‘9Setill exempel Mats Ekström, "När verkligheten inte duger den är: En

som studie TV-journalistikens praktik, Nordicom Information, vol. 20, 4

av nr Göteborg, 1998

2°Tecken används i citat: att eller flera meningar

som anger paus, anger en har lyfts Kursivering ord eller uttryck uttalas med eftertryck.

ut. anger att

2‘ SeEkström,

RÖRELSER | OLIKA RUM

Referenser

Camauêr, Leonor 1998 "Arrangör, vårdare eller någon sorts

feminist". I Birgitta Ney red. Kraftfalt: Forskning kön och

om journalistik. IMK:s skriftserie 1/98. Stockholm: JMK, 143-160 s.

Dahlgren, Peter 1995 Television and the Public Sphere: Citizenship,

Democracy and the Media. London: Sage Dahlgren, Peter 1991 Introduction. I Peter Dahlgren och Colin

Sparks red., Communication and citizenship: journalism and the

Public Spherein the New Media Age. London: Routledge, 1-24 s. Dahlgren, Peter 1987 "Ideology and Information in the Public

Sphere. I. Slack och F. Fejes red., The Ideology the

Information Age. Nordwood NJ: Abbex, 24-46 s.

Dahlkvist, Mats 1984 "Jürgen Habermas teori privat och

offentligt ’. IJürgen Habermas 1984/1962 Borgerlig oflentlighet: Kategorierna privat och offentligt i det moderna

samhallet. Lund: Arkiv, i-xxxvii s. Ekström, Mats 1998 "När verkligheten inte duger den är: En som

studie TV-journalistikens praktik". I Nordicom Information,

av vol. 20, 3-19 nr s. Fornäs, Johan 1995 Cultural Theory and Late Modernity. London:

Sage

Fraser, Nancy 1992 "Rethinking the Public Sphere: A Contri-

bution to the Critique of Actually Existing Democracy. I Craig

Calhoun red. H ahermas ana the Puhlic Sphere. Cambridge: The MIT Press, 109-142 s. Garcia Canclini, Néstor 1995 Consumidores ciudadanosz y Conflictos culturales de globalizacion. México: Grijalbo McLaughlin, Lisa 1993 Feminism, the Public Sphere, Media and Democracy". IM edia, Culture and Society, vol. 15, 599nr s. 620

Murdock, Graham 1996 "Rights and Representations: Public Discourse and Cultural Citizenship. Ijostein Gripsrud red.,

Media and Knowledge: The Role Television. Rhetoric - Knowledge Mediation. Working Papers NO. 1996. Bergen: -

University of Bergen, 9-26

LEONOR CAMAUER

Petersson, Olof, jörgen Hermansson, Michele Micheletti, Jan Teorell och Anders Westholm 1998 Demokrati och medborgarskap. Demo/eratira’dets rapport 1998. Stockholm: SNS

Förlag

Thörn, Håkan 1997 M odemitet, sociologi och sociala rörelser.

Vetenskaplig avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet

Zoonen, Liesbet 1996 "A Dance of Death: New Social van Movements and Mass Media. I David L. Paletz red. Political Communication in Action: States, Institutions, Movements, Audiences. Cresskill, N: The Hampton Press, 201-222

Den medialiserade

demokratin - ett om

slag representationen

Konstantin Economou och Per-Anders Forstorp

Det "nya" medielandskapet

Att ofta talar utvecklingen i medierna behöver inte

om som ny innebära att de fenomen problem eller fokuserade i

ser som som dag inte funnits tidigare. Inte heller innebär det medielandskapet

att och förhållandet mellan medierna, politikerna och folket alltid tidig-

varit enhetligt och stabilt Journalistik har funnits i Sverige i are

några hundra år, populärkulturella politiska kommentarer t.ex. i skillingtryck och nidvisor ännu längre. Instruktioner och uppfostringsmanualer för hur skulle bete sig i det offentliga och poli-

man tiska livet t.ex. Stiernhielms Hercules lästes 1600-talet den

av lilla publik för vilken sådan kunskap relevant. Ett fåtal skribenter

var skrev då för fåtal likasinnade läsare i land just formerat

ett ett som sig europeisk i region världsledande i

som en stat en som var politiskt tänkande, konst och textskapande åtminstone

— i stormaktstidens ögon. Begrepp rationalitet, förnuftstro,

egna som objektivitet och vetenskapstro har sina upphov i tid, och så

samma

har också de statsbildningar lägger grunden till de moderna

som

lever i i dag. Men dessas "för-moderna" informationskanastater

ler föregångare till dagens tidningar och nyhetsmedier

som var aldrig eller först dåtidens offentliga Det

ensamma ens arena. var populärkulturella former historieberättande, eller

som t.ex. myter sånger långt tidigare spred information till större folkflertal

som ett och också makthavare kunde använda sig för skapa och

som av att upprätthålla viss bild sin och politik. Ett svenskt

en av person exempel är förstås Gustav Eriksson Vasa bild bevarats

vars som frihetskämpe mot alla odds, och med hjälp mobiliserad

som av en allmoge lyckas rädda landet från dåtidens utländska inkräktare. En historia dramaturgiskt och retoriskt är mycket välkonstru-

som sett

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN

erad och lägger fram åtminstone tre olika fenomen är vik-

som som tiga också i samtidens historier:

makthavare måste legitimera sig gärna frihetskämpar

0 som ur en

underifrån position, folket måste mobiliseras kanske vädjas till eller

0 genom att ge-

nom att erbjudas en plats att deltaga,

frihet och demokrati står under och hot utifrån och måste 0 press

försvaras.

Att i dag leveri demokratiska styrelseformer innebär inte att historierna hur makten legitimeras har försvunnit; de

om ser naturligtvis annorlunda ut och uppförs i andra kanaler kan ha inslag

men

olika former historieberättande utvecklats under olika av av som skeden i historien och nutiden. På vis är journalistik del

samma en

det större kultur- och mediefältet och hör ihop med detta än av mer

isolerad praktik. Men skapandet medietexter att vara en egen av baseras i produktionsförhållanden vilka definition medför urval

per och exkluderanden. Selektionerna det skall ingå i sådana

av som

medieproducerande kommunikationsprocesser kan eller

vara mer mindre medvetet genomförda. Mediernas rapportering olika

om händelser kan ymniga och fylliga aldrig helt och hållet

vara men täckande. Urvalet det skall bestäms syftet

av som rapporteras av med kommunikationen, deltagarna, och fortlöpande till

av anpassas

själva kommunikationsprocessen.

Ett kommunikativt perspektiv såväl makten medierna

som intresserar sig för vad uttalanden och texter gör", vad och hur de

kommunicerar Språk enligt detta perspektiv kommunikation

ses

handling, olika typer aktiviteter ingår i som som av som en samtalsliknande struktur där såväl deltagarroller

argument som befästs eller förändras kontinuerligt Vad är egentligen det nya i den samtida och framtida mediesituationen är det tekniken, stra-

tegierna eller det faktum olika aktörer möts i offentligheten Att

att hävda dagens mediesituation är helt ny något över-

att vore av en drift, påstå den helt går härleda från historien

men att att att ett kausalt vis inte heller tillräckligt. Snarare måste betrakta

vore man arbetet i offentligheten, bl.a. i medierna, bl.a. politiker eller jour-

av nalister, kommunikativt arbete flera olika nivåer. Detta

som ett arbete kan bygga såväl inarbetade metoder t.ex. vilken

typ av frågor journalister hittills brukat ställa minister och de sätt denna

brukat svara, dvs. den professionella kunskap visat sig fungera

som under visst skede, bygger hur förändrar situationen

ett som man och utvecklar annorlunda och hittills oprövade nya arbetssätt

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

och språkliga/ bildmässiga tekniker. Samma sak gäller de historier

berättas för publiken såväl journalister politiker

som av som medierna. Att i medierna och i de olika medieroller kan ta

agera man är definition retoriskt. Retorik är till exempel här för-

per att agera mågan att kunna plats i samtalet och upprätthålla sin position

ta en utan att förlora ansiktet, kunna förhandla i interaktion med

att andra- något människor ständigt gör, i vardagliga såväl

som som

officiella sammanhang.

som

Det finns kanske förgivet uppfattning retorik och

en tagen om politik går ut att den språkliga dräkt något är iklätt i är

som som förskönande och ämnat övertyga och det därför finns någon-

att att ting bakomliggande, dolt och fult i varje uttalande. Detta kan leda

till uppfattning sanningen" alltid finns någon

en om att annanstans,

den döljs och den därigenom orättmätigt ägs" någon

att att av

än Retorik är med sådan bara propaganda. Men annan oss. en syn sådana tolkningar blir intressanta analysera när de själva

snarare att används i det offentliga samtalet; vad kan det t.ex. betyda

om en debattör kallar någon för bara retorik" jämför också hur

utsaga begreppet ideologi används i dag. Därför kan skäl till för-

ett att

söka fördjupa problematiken kring den medierade demokratin

vara just försöka fler dimensioner i relationen mellan

att som ovan se politik och medier; hur går det till utföra granskning, delta

att en att i debatt, försöka göra sin stämma hörd kvinnoorgani-

en att som sation, och hur går det till för allt detta/l Är det

att vara publiken

kanske både medierna och politikerna använder just publi-

så att ken medial och retorisk teknik

som en

I detta kapitel kommer diskutera dessa och angränsande

att

frågor medier och politik att inledningsvis, med två

om genom konkreta exempel Se den här Hälsn. Mona "Hur tacksam

samt får domare hur både medier och politik kan förstås

en vara se

med begrepp hämtade från dramatikens område. Detta leder till

oss

nyansering hur kan förstå den centrala företeelse här en av studerar, medierna och dess förändrade roll i det politiska livet ivår

samtid där publiken och dess möjliga deltagande i olika

samman-

hang tycks alltmer central angelägenhet både för politiker

vara en och för journalister. Efter dessa konkreta exempel och försök till begreppsnyansering går vidare för hur den kommunikativa

att se

demokrati och representation blir eller inte blir synlig i synen

några exempel samtida politisk teori. Avslutningsvis försöker

identifiera viktiga frågor att beakta för fortsatt diskussion

en av

folkstyrets framtid med utgångspunkt från detta

resonemang om medier och politik.

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN - ETTSLAG OM REPRESENTATIONEN

Den tes vill driva är i korthet att medierna är centrala aktörer i

produktionen det samtycke nödvändigt villkor för det

av som är ett politiskap u livet.n 5Mediernan bidrar0 aktivtn tillc medskapa det u

att vi upp-

fattar verklighet. Men, det nyheterna och del i

som ser tar av medierna är inte Verkligheten själv utan historia i text, ljud och

en bild mötet mellan olika medieproducenter och händelse/

om en -

dessa bedömt intressant för del person som vara oss att ta av - att en medietext realistisk är produkt medial kommuni-

ser ut en av en

kativ produktionsprocess och mängd förhandlingar och konkreta

val bl.a ord än s.k. objektiv spegling verklig-

av snarare en av en het. Politiker och journalister är viktiga aktörer i detta skeende

deltagande och tolkning det offentliga medierade samtalet,

av,

även publiken är i stigande grad viktig, kan både bli aktiv

men en deltagare och annekterat alibi.

ett

Dramatik i det privata och offentliga livet

I den publika meningen kan verksamheterna medier och politik inte enbart förstås i Överförd och metaforisk mening utan även

en omtalas i konkret bemärkelse med och begrepp hämtade

en mer termer från den klassiska dramatiken. Tänk hur vanligt det

är att exempelvis betrakta medier och politik eller scen.6

som en arena en

Drama betyder handling och kommer grekiskt ord

av ett som betyder "handla" och syftar människor eller människor i gestal-

djur eller gudar handlar agerar. Denna handling liknar ter av som

skiljer sig också från den handling kännetecknar vardagslimen som

den har karaktären strategiskt genomtänkt och

vet, mer av att vara

uppvisad för någon, handling enligt viss plan. De handlande

en en människorna i dramat skiljer sig från varandra med avseende de roller de har att spela. Drama handling syftar även det

som som

förlopp handlingen har, något kan förtydligas med

som som en

konstnärligt genomtänkt dramaturgi. Denna handling kan finnas

föreskriven text i ett eller fortlöpande förmedlas

som manus genom

muntliga och synkrona regianvisningar. Vi kan använda begreppet

eller jfr för syfta det där dessa handarena scen ovan att rum

lingar visas för publik. Denna publik är ett grundläggande

upp en villkor för dramat även den inte handlar sätt än just

om annat att utgöra närvarande publik. Verksamheten och utanför

en scenen skiljer sig och markeras sådana företeelser ridå och kuliss.

av som Själva upptas särskild fysisk gestaltning kallas

scenen av en som

scenografi och syftar konsten bygga miljöer så

som att scenen att färg, form och stil uppfyller de krav och regi ställer.

som manus

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTOHP

Den handling gestaltas utformas i regi eller

som en arena av en

flera är ansvariga för att deras tolkning handlingen

personer som av blir synlig, ideologiskt och estetiskt. De är aktörer eller

som bakom bidrar tillsammans upprätthålla

scenen till att en repertoar,

dvs. förteckning eller utbud uppsättningar spelas

en ett av som en teater under längre eller kortare tid och speglar ledningens,

som regissörens och eventuellt även de agerandes konstnärliga intressen. Vare sig dramat komedi eller tragedi syftar handlingen till

är en en att publikens bifall.

Hur är detta dramaturgiska perspektiv applicerbart medier och

politik samhälleliga företeelser och hur kan de bidra till vår för-

som ståelse dem ömsesidigt beroende storheter Begreppen häm-

av som tade från dramatiken används ofta dem analyserar dessa

av som verksamheter utifrån olika vetenskapliga perspektiv, inom

t.ex.

medie- och kommunikationsvetenskap, statsvetenskap och sociolo-

gi.7De dramaturgiska begreppen används ofta metaforer för att

som tala hur det sociala livet i dess olika dimensioner gestaltar sig

om och hur mänsklig interaktion kan Vad de decen-

se ut. som senaste nierna gjort denna kommunikativt inriktade samhällsveten-

typ av

skapliga begrepp aktuella i mediesammanhang kan sägas den

ett vara

utveckling där privat och offentligt och börjar föras ihop i

mer mer politik och medier. Dagens mediesituation kanske kan karakterise-

fått inblick i fler och fler intima sfärer både hos politiker ras av att och hos den vanlige medborgaren. De roller varit vid har

Vana

utökats och komplicerats och politiker är inte längre tämligen

en en

levererar politiska uttalanden kanslisvenska. anonym person som Även denna utveckling faktiskt påbörjades redan 1960 talet

om då Tage Erlander filmades sitt sommarnöje tillsammans med

t.ex. barnbarnen har den kanske i dag blivit utgångspunkt än

snarare undantag det finns i medieretoriken i dag slags närhetens kom-

- ett munikationsformat. Samtidigt kan denna hybrid mellan privat

och offentligt, backstage och frontstage med Goffmanns

ter-

innebära både politikers och medieföreträdares tilltal blir mer, att

vardagligt inte nödvändigtvis att varken medier eller mer men politiker kommer så att säga närmare folket. Både politiken och medierna är till Vilka tillträdet är begränsat och institutio-

arenor naliserat. Trots att bägge är hävd också har haft makt

arenor som av och kunskap i hur budskap och bilder kan utformas verkar dagens situation präglas misstro den och tilltro till den andra.

av mot ena

Vi skall vidare med två konkreta exempel för visa hur dessa

att kommunikativa och dramaturgiska kan användas för för-

termer att

stå några samtida handlingar i det politiska och offentliga

rummet och för hur dessa strategiskt utnyttjas olika aktörer, politi-

att se av

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN - ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN

ker såväl journalister. Exemplen hämtas från svensk politik och

som svenska medier och är ett försök förstå hur dessa olika aktörer

att kan i det offentliga samtalet.

agera

"Se den här Hälsn. Mona

Inför valet 1998 fick svenska förstagångsväljare mängder politisk

av information i brevlådan, däribland litet paket innehållande

ett en videofilm. Paketet innehållande filmen hade ingen avsändare på omslaget, inte heller någon logotype eller indikation

annan vem

kunde källan och det fanns över huvud inget som vara taget som tydde paketet hade något göra med den politiska informa-

att att

tion fyllde förstagångsväljarnas brevlådor. I paketet låg

som en videofilm fodral. På filmen fanns gul it-lapp med

utan en post texten "Se den här Hälsn. Mona. Texten såg att skriven för hand

ut vara

med vardaglig, lite slängig handstil. Den väljare placerade

en som filmen i sin video och sig tillrätta i TV-fåtöljen möttes inte

satte av några introducerande förhandstexter information

som gav ny om vad detta kunde för film, blev i stället vittne till

vara typ av utan ömma filmade i svartvitt, föreställande och

scener, en ung man kvinna, nakna, försiktigt kysste och smekte varandra. De

snart som intima är okommenterade och äger under längre

scenerna rum en stund. Som åskådare är benägen tänka sig detta är in-

man att att

ledningen till hemlighetsfull pornografisk film. Men innan hän-

en delseutvecklingen hinner utvecklas från det intima till det skabrösa

"Första gången glömmer du aldrig. Därefter följer ser man texten med jämna mellanrum intervjuporträtt män och kvinnor

av unga

alla talar liknande sätt: "Första gången glömmer du aldsom ett rig; "Det länge sist; Första gången jag 19 år och det

var sen var

längesedan; Det är lika kul fortfarande". När någon de var av intervjuade säger Den 20 september tänker jag göra det

personerna igen kan åskådare till videofilmen börja fundera över vil-

man som

ken repetition förstagångshandlingar äger med

typ av av som rum

sådan precision och framförhållning. Här börjar analogin till det

sexuella språket att halta. Det dröjer bra stund och flera sådana

en intervjuporträtt innan det står klart för tittaren anspelningarna

att

faktiskt handlar förstagångstillfälle, nämligen den

om ett annat första gången kan delta i det parlamentariska valet till kommun,

man

landsting och riksdag. Detta blir än tydligt när

mer ser ett intervjuporträtt med Mona Sahlin sittande brygga vid

en vattnet,

då förstår måste den Mona är avsändaren, där hon som vara som

uttryck för hur viktigt det är och rösta. Hennes budskap ger att

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

det viktigaste är röstar, själv är den är att att man men att man som

avgör vad skall rösta på. Avslutningsvis förtydligar hon sin

man

position säga hon hoppas rösten skall falla egen genom att att att socialdemokraterna.

I SSU-videon till förstagångsväljarna sammankopplas politiken

med den intima och personliga sfären. Att välja i politiska val liknas vid att göra sexuell debut, det är något bara gör gång, det är

man en

unikt tillfälle också kanske färgar sig på alla kommande ett som av upprepningar detta tillfälle. Väljandet form sexuell och

av som en av kärleksfull handling, debut med allt vad det innebär nervosi-

en av

i unikt engångstillfälle vittnar vikten bra i teten ett om att en start

sitt liv politisk sexuell dvs. medborgare. Intres-

som och mogen

med Videon är också dess avsändare inte markerar sig sant att som traditionell politiker, att den inofficiell ut och framför allt att

ser den så säga inte Våga Visa sitt huvudbudskap från början

att ser ut att

inleda med något är både intim och speciell händelse utan att som en i det privata. Budskapet är också allmänt än parti-

ytterst mer politiskt; framför allt och rösta och sedan avslutningsvis med

att förhoppningen avsändaren ska rösten. Videon försöker

om att skapa ett kommunikativt format ska ut att respektfullt

som se vara och inkännande pekpinnar eller hota. Den använder

snarare än att ge sig samtidigt den kan också kanske ganska

av sex men ses som defensiv i meningen det politiska budskapet är nedtonat,

att mer allmängjort och vädjande det är inte partiets direkta åsikter eller

politik sprider. Att valt att dramatisera förstagångs-

man man väljandet ovanstående vis är intressant, det kanske mindre

passar bra till konkret partipolitiskt valbudskap det innehåller

ett mer men i denna form viktig retorisk undertext; inte bara att det är

en annan

viktigt politiskt deltagande medborgare just detta

att vara en utan att parti också skulle omfatta högre politiska värden än de krassa vallöftena stå för just detta. På det viset är videons

genom att anspråk högre än de i förstone kan och den försöker så säga

se ut att

sätta sig över det skulle kunna uppfattas vanlig valpropa-

som som

ganda. Budskapet det är viktigare röstar än vilket

att att mottagaren parti hon röstar och endast förhoppningen" rösten ska falla

att

avsändarens parti kan exempel annorlunda

ses som ett ett tilltal i kommunikationen med väljarna, speciellt med tanke också den kommunikationsform valdes. Det försöker anta ett kom-

som munikativt format ska det personligt,

som se ut som om vore mer intimt och samtidigt allmängiltigt demokratiskt och moraliskt vik-

tigt än kortsiktigt propagandamässigt. Samtidigt kan det

snarare alltså tolkas defensivt och vädjande. Vad videon framför allt

som gör är försöka etablera kommunikativ inramning ämnad att

att en

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN —ETTSLAG OM REPRESENTATIONEN

legitimera politiken i sig och där inom själv ta positionen det

av demokratiska deltagandets försvarare. Valpropagandan har här alltså följt allmän medieutveckling där "närhet9 är central

en mer en retorisk teknik och där intimiteten också kan bli till anspråk poli-

ett tisk legitimering. Det är också försök nå väljarna utanför de

ett att sedvanliga mediala kanalerna, ofiltrerat.

mer

Hur tacksam får en domare vara

En DN-artikel Hur tacksam får domare vara", DN 7/3 1995

uppmärksammade utnämningen svensk politisk tjänsteman till

av en

hög domarpost inom EU:s revisionsrätt. Journalisten Maciej en Zaremba kritiserar i artikeln särskilt tillsättningsförfarandet där han

den politiske tjänstemannen eller mindre utnämnt sig menar att mer själv till denna post. Indikationer att detta är fallet finner journalisten i samtal han själv haft med politikern. Enligt journa-

ett som

listen så har politikern själv berättat tillvägagångssättet i denna

om utnämning. Med kort exempel DN-artikeln kan här försöka

ett ur

analysera hur några de möjliga handlingarna i beskrivnings-

det offentliga strategiskt kan utnyttjas olika

rummet av

maktenHi

aktörer.

Eller, för den delen, hur han redan den 9 oktober 1994 innan några andra kandidater synts till kunnat berätta för undertecknad sin

- om förestående nominering. Man skall inte lita journalister när de

ens håller ett vinglas i handen. DN 7/3 1995

journalisten här står för avslöjandet har inlett artikeln med

som en historisk betraktelse över maktens korrumpering och det interna,

osynliga givandet och tagandet privilegier viktigt ämne

av - ett att granska. Den politiske tjänstemannen har här i samtal med jour-

ett nalisten tydligen avslöjat han själv kan tillsättandet

att styra av

något visas han själv indirekt citeras. posten, som upp genom att Det kunde viftas bort ett rent påstående blir

som annars som

väldigt trovärdigt journalisten själv hört det huvudpersonens

om ur

och att skriva det så att det är denne "berättar", mun — genom som alltså är den aktive, framstår den granskas antingen dum

som som eller Skrupelfri. Samtidigt journalisten tillfället i akt markera

tar att sin roll bara lyssnarens, går så snabbt i

egen som men parentesen in i sin roll allmänhetens Parentesen, for-

som representant. som muleras den har ett tilltal både till läsaren och till den politiske

så att

tjänstemannen, markerar alltså språkligt dels slags avslöjande och

ett

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

dels Vilken sida journalisten står den tredje statsmakten i fol-

kets tjänst.

Men vad också sker i detta textutsnitt är att får inblick

som en i hur granskandet går till, hur informationen erhålls något väl-

digt sällan får. Parentesen kan nämligen också ett försök att

ses som hantera ett kommunikativt dilemma gentemot läsaren: jour-

om nu nalisten så lättvindigt fick den här informationen vilket förhållande

har han då till den han granskar; går de ofta och dricker vin till-

ut sammans Så, från ha visat hur han fått informationen, att

att genom kunna visa bilden den han granskar så lite suspekt, måste

upp av som skribenten hantera läsarens undran deras förhållande. Det gör

om han bryta ursprungliga tilltal med parentesen och

genom att textens tar där avstånd från den kollegialitet mellan granskare och granskad

kan vålla honom legitimitetsproblem inför läsaren. som

Att det finns kollegialitet mellan granskare och granskad är

inte så konstigt, journalister rör sig i kretsar politiker

samma som

och gränsdragningen kan ofta problematisk. Journalisten klarar

vara här distansera sig från den han granskar att så att säga be-

att genom

stilbrottet det stilistiska uppvisandet brottet mot kollegialite-

av ten skriva saken.

att om

Just uppvisandet själva formen har blivit och vanligt i

av mer mer

medierna. Det kan visa tillkomstprocesser, redigeringen, dramatur-

gin sätt till exempel användandet dold kamera i

nya genom av intervjuer. Det viktiga blir kunna analysera denna kommunika-

att tion. Det medvetna uppvisandet formen skapar här bild

av en av rollen själv tar.

man

Genom denna retorisk inviterar journalis-

typ av common sense

också läsaren honom dennas och i ten att se som representant som någon mening objektiv artikeln inte rubricerad debatt

var som

placerad kultursidan. Detta anspelar också vår

utan var svenska variant begreppet tredje statsmakten där journalistens

av granskande är nationell angelägenhet. Men rollen läsarens

en av

och kanske sanningens representant bara representant, t.o.m. som lurar de förtjänar det, etableras den retoriska vinglaspa-

som genom

låter journalisten bli sedd i situation objektivt rentesen som en av

kunskapsinhämtande precis jobbet stipulerar. Det legitimerar

- som honom journalist bara gör sitt jobb och tar bort blicken

som som

från det förhållande han samtidigt lika mycket ingick i typisk

att en relation mellan journalisten och makthavaren mellan två olika

samhälleliga makthavare och

representanter.

Vad med sådan retorisk dekonstruktion är att kan

menar en låsa, så säga baklänges och hur artikeln är organise-

att genom att se rad också börja förstå hur journalistisk händelse och jour-

en en

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN - ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN

nalistisk roll kan förverkligas. Journalisten å sidan

uppammar ena

en indignation som avslöjaren av misshälligheter som ska göra

honom trovärdig folkets och visar, å andra sidan,

som representant

samtidigt upp en journalistisk professionalism och objektivitet

som

hans artikel tyngd och legitimitet DN-avslöjande och inte ger som

debatt. Han har makten att inte bara vänta nyheten" tills som ut utnämningarna är klara flera månader efter vinkvällen också

utan att bestämma hur den ska definieras och och därmed

representeras dess plats i samhällsdebatten.

Vi alltså historien hur maktpositionen legitimerar sig eller

ser om blir avklädd sin legitimering.

Representationer, t.ex. de uttalanden och påståenden

som som en journalist gör någon eller något i artikel är inte isolerade från

om en den journalistik" han/ hon är mitt i konstituera.

process av uppe att De är inte fakta bara för de fakta, dvs. de alltid l

att ser ut som är också del textuell form är i begrepp argumentera och

av en som att där del i retoriken är just framstå fakta. För detta finns

en att som l många tillgå och kan undersöka själva använda

grepp att och

några sådana. Till exempel själva inramningen, den övergripande ‘

rubriken eller delen tidning artikel står under.

av en som en

De dramaturgiska begreppen används aktörer såväl i den prak-

av tiska verksamheten i medier och politik ibland

som lånar dem för att i tala sin verksamhet. Men politiker lånar begrepp från

om som

dramatiken gör det samtidigt med viss försiktighet. De tycks vilja utnyttja förklarings- och attraktionsvärdet i den dramaturgiska

analogin, utan att samtidigt så långt skänker skimmer

att man ett av overklighet och dikt över den verksamheten. En sådan fik-

egna

den verksamheten, det medier eller åj

tionsprägel egna vare sig är

politik, riskerar fördunkla seriositeten i det uppdraget. Den i

att egna

verksamheten är riktigt än vad dramatiken är. Utifrån egna mer denna balansgång är det intressant iaktta hur de utnyttjar

att som

olika dramaturgiska format samtidigt är måna tala

om att om att dessa endast är hjälpmedel och redskap, de inte skall tolkas för

att

bokstavligt.

Medier, mediering och deltagande

l Det är viktigt skilja medier och olika och å

att mediering sätt

olika nivåer. Medier kan syfta de tekniskt särskiljande former för

utsändning och mångfaldigande ett visst producerat innehåll

av eller direkt mänskligt tal och bild/ljud från viss situation,

en t.ex. television, radio, Internet och tidningar. Ordet medier används i

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

dag för beteckna hela sfären aktiviteter och praktiker

att av som utför denna produktion, oftast i singular form "media" vilket innebår ordet institutionell och ibland reifierad form. Många

att antar en människor använder i dag ordet media i meningar typen enligt

av media så..., media framställer..." och dagens media.

Ett problem med detta är gör många olika aktiviteter och praktiker

att man inom och diversifierat verksamhetsfält till enda alltför

ett stort en enhetligt definierad enhet därigenom låter både imposant och

som otydlig på gång det blir svårt framför sig vad detta

samma - att se MEDIA kan bestå denna allmänna konstruktion låter i alla

av men

fall någonting viktigt och Ett problem blir

som stort. annat att man tillskriver media intention det är media framställer och

en - som visar hur det ut i världen, det är ägarna medierna

oss ser av som vill något särskilt. Därmed inte aktörer i medier saknar

oss sagt att inflytande, detta kan leda till att dels inte att det skapas

men man ser flera olika bilder i olika medier och olika medieproducenter och

dels dessa bilder och meningar just är produktioner framtagna

att

under mångfald produktionsförhållanden och arbetsvillkor.

en av Dessutom kan det bli svårare någonstans tilltalet i

att se var en medietext kan ligga, kanske inte frågar så mycket efter vad

man medieproducenten vill säga med just sin vinkling och denne behöver inte framställa sitt perspektiv sitt eget utan just medias.

som som Media kan användas både alltför generaliserande skällsord

som ett

utifrån också ett lika generaliserat kollegialt skydd för de

men som

är innanför. Man borde kanske alltså hellre tala medier, som om

medietexter och medieproducenter för beskriva de professionella

att verksamheter, dessas produkter och utövare utgör det fält

som av

produktion offentliggjorda och bilder de allra flesta

av texter som människor i Sverige kommer i någon kontakt med varje dag. Det kan tyckas banalt påpeka media är begrepp riskerar

att att ett som

bli alltför det kopplas loss från de att stereotypt om processer, situationer och relationer vill beskriva. Det används dock

som man

ganska ofta specifik referent vilket, kan skapa uppfattningen att

utan

själva producerandet, skrivandet, intervjuandet, alltså hela den arbetsprocess ligger i det offentliga visandet medietext

som av en bara är viss bakomliggande teknik inte har med själva

en som

eller innehållet göra. Än värre skulle det kunna leda

budskapet att till uppfattning det sätt någonting är producerat och

en om att uppvisat är så att säga genomskinligt, det vill säga att innehållet alltid existerar på precis det sätt det kommer visas i

som att en

medieproduktion. Denna uppfattning innefattar också populär

metafor media, nämligen media speglar själv

om att utan att påverka. Det viktiga är att inse detta egentligen inte borde

att vara

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN - ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN

något problem utan är inbyggt i mediernas förutsättningar det

nyheterna är inte verkligheten själv historia i ljud

ser utan en text, och bild mötet mellan olika medieproducenter och händel-

om en se/person dessa bedömt intressant för del

som vara oss att ta av. Detta har också varit tämligen självklar metafor för mediepro-

en ducenten; den i vårt ställe del händelse och återbe-

som tar av en rättar vad han/hon hört eller läst medierna mediemre

sett, - som eller översättare. Men därifrån till att uppfatta medieringen,

pro-

duktionen, översättningen den primära eller egentliga

som texten borde ett långt felsteg. Ett möjligt skäl till att reifierad bild

vara en

Media med stort M finns kvar och del dess metoder och -Å, av att en av arbetsprocesser uppfattas transparenta kan att medierna i

som vara

dag är självständig än tidigare, dess uppdrag när det

en mer arena gäller det politiska framställs i dag oberoende än parti-

som snarare bundet, dvs. det kritiska uppdraget allmänt och obundet

ses som

än kommande från någon viss position. En förklaring är snarare

också den allmänna trend mot vardagliga och interaktiva nog mer kommunikationsformer, den tidigare nämnda närheten med den

personliga interaktionen och samtalet mall kan i

som som man se medierna och i det offentliga samtalet. Som självständig kan

arena förstås medierna bestämma inramningen för sina olika aktiviteter

och det blir fråga mellan medieformatet och dess publik:

mer en

Det afgörende det selve kontakten mellem medie pub-

nye er, at er og

likum, der har en kvalitet i sig selv. I konsekvens heraf medierne

blevet til selvstaendig institution, der afgörende vis regulerer in-

dividernas adgang til förståelse både dem selv de andre

og og sam-

fundsmaessige institutioner. Hjarvard, 1999.

Att skapa medietext innebär alltid slags pedagogiskt uppdrag.

en ett Man måste identifiera uppdrag, föreställa sig publik och Välja

ett en ett sätt att kommunicera. I medieringen måste alltid detta operatio-

naliseras vissa avgränsade kommunikationshandlingar i olika

som format och med olika aktörer: berättar, instruerar eller

en person förevisar någonting för flera talar sinsemellan för

oss; personer att berätta, instruera eller förevisa; hela spelas Medie-

scener upp, etc. ringen är därför alltid kopplad till någon form social interaktion

av och kommunikation.

Med mediering kan förstå den kommunikation och sociala interaktion äger mellan människor, medierad såväl i privata

som rum

offentliga situationer. Kommunikationen kan officiellt som vara

offentlig eller vardaglig och dessa former i olika sammanhang.

anta Möjligheten till ett dagligt tilltal och kontakt uppstår när denna övergår från uttrycka sig enbart fiktivt till använda

att att mer

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

faktion och interaktion. Genom bort sina för-

att ta ett av egna

givet dramaturgiska/distansskapande kommunikationssätt blir

tagna det möjligt betraktas deltagande Genom inte bara

att som arena. att

publiken tillfällen till vardagligt gårdagens händelser

ge att prata om utan att skapa där den direkt i realtid, live etc.

genom arenor faktiskt är med och upphov till form vardagligt

ger en ny av repre-

sentantskap blir dessa viktiga för uttryckandet vad det

arenor av

må folk tycker. När politiker deltar där och också utför några vara

de handlingar är politik dvs. omedelbara ut

av som ger svar som ser

att ansvarstagande och procedurella jag ska titta

vara av typendet i bitti de säger politik kan utfö-

morgon anger en ton som att

det sättet. Dilemmat är förstås det har "demokraras att sett mer

tiskt låta vardag och representantskap konvergera

ut att trots att det är designat just att inte vad det förra förutskickar.

senare vara

Slaget om representationen

Att påstå att medierna har makt är kanske inte ett kontroversiellt påstående. Inte heller ett särskilt djupgående sådant, inte

om man gör tydligt hur makten kan förstås och hur uppfattar den

man att

upprätthålls. Att använda ett maktbegrepp kan implicera

att man ser utövning makt över huvud endast

av taget som en process som s a s är verksam ovanifrån och ned. Den innehar maktposition är

som en automatiskt placerad överst i hierarki och kan utöva förtryck

en mot dem befinner sig i underordnad position. När det gäller

som en mediernas makt är det emellertid långt ifrån så enkelt att denna alltid och enbart utgörs sådan hierarkisk dominansposition.

av en

Att påstå att mediernas makt har många ansikten och att den inte alltid ytan visar vad den sig för att är inte heller

utger Vara, ett kontroversiellt påstående. Mediernas makt visar lika många

prov

uppfinningsrika förklädnader de uppfinningsrika försöken att

som härleda dessa masker till och ansikte. I denna mening kan

ett samma

tala mediernas makt är distribuerad till de olika aktörer man om att

i den medialiserade offentlighetens som agerar rum.

Men det är kanske viktigt även peka hur

att motsatsen, t.ex.

kan utnyttja underifrån position för att identifiera makten man en

och, i någon mening, samtidigt göra anspråk avslöja den.

att Kritiken mot makten kan också förstås makt och denna kan

som utnyttjas olika sätt. Icke-makten kan alltså fungera posi-

som en tion från vilken också gentemot mediernas makt, bl.a.

man agerar

kunna kritiskt läsa medietexter kunna mediegenom att samt att se

producenterna just meningsskapare än bara

som snarare rappor-

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN ETT SLAGOM REPRESENTATIONEN -

törer i dessa inte minst viktigt, dem maktpositexter, samt se som tioner i samhället. Det är detta perspektiv konsumenterna som av medierna kan icke-makten förvandlas till redskap för avslöta, ett

jande och för publik mobilisering. Men denna inflytelserika icke-

makt kan ifrån dem, dem för medierna. Att även tas av som agerar själv medieföreträdare inta publikens position och att göra det som ett övertygande mimetiskt sätt, så säga göra sig till publiatt att kens kan effektfullt sätt sätt representant, vara ett att agera, ett som har fördelen icke-makt. Det försiggår kamp av att se ut som en om

publiken.

Makten har alltså att göra med makten över representationen: Vem och vad skall återges och göras närvarande Av vem I detta avseende legitimerar sig medierna med argument politisamma som ken. Begreppet representation kan betyda åtminstone två olika saker är intimt sammankopplade. Den dubbla betydelsen som menar ordet representation syftar dels den kommunikativa gestaltav

ningen någonting, alltså representation återgivning i tal, text

av som eller bild. Dels syftar det ett system för ställföreträdarskap är som

typiskt för vissa politiska den representativa demo-

system, t.ex.

kratin. Relevanta avledningar begreppet representation är

av repre-

representantskap och representativitet, syftande de roller

sentant, kan inta i relation till representationen de kriterier som man samt

för bedömningen giltighet och legitimitet i detta rolltagande.

av Raymond Williams denna representationens dubbelhet i tar upp sin kända bok millenniets politik. I Towards 2000 skriver han om

ordet representation:

Redan tidigt i historien förekommer två relaterade åtskiljbara bemen tydelser, för det första att göra någonting närvarande maprocessen king present", å andra sidan symboliseringsprocess. De politiska en användningarna av begreppet representation är ofta bland ning en av dessa betydelser. Williams 1983:111; vår översättning.

De flesta representativa är, Williams, "förvirrade systern menar

blandningar dessa två olika grundprinciper 15 av ibid:112. Representation begrepp med mängder betydelser i

är ett av som utskrift från SAOB 14 sidor. Ordet representation såväl en upptar dess olika avledningar och som representera, representant representativ, förekommer både i medier och politik. Att representera innebär, enligt SAOB, fungera ombud eller utöva värdatt som att skap. Att år officiellt vara representant en person som representerar viss eller viss Representativ är den utgör en person en grupp. som

lämpligt eller typiskt exempel, eller den värdigt sätt kan

som ett representera viss eller viss Inom politiken en grupp en person.

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

används representation för beteckna särskilt

att ett demokratiskt

system med valda företrädare. Begrepp representation däri

som ses

första hand beteckningar de organisatoriska formerna för

som

folkstyre representantskap, dvs. former för substitution

genom

för flertal andra. Betydelsen representation

genom en person ett av

bildlig framställning, avbildning eller återgivande är dock den

som betydelse i SAOB, dvs. ordet förstått i dess

som tar mest utrymme

kommunikativa bemärkelse, eller i den filosofiska mer mer

betydelsen kopplad till mentala föreställningar, kognitiva såväl

som dramaturgiska. I medier och politik anspelar ordet

mängd dessa betydelser, pendlande mellan att åsyfta

av represen-

tation i parlamentarisk mening och att representera i symbolisk

form i bild, språk eller

t.ex. en ett en text.

Slaget representationen sker i offentlighet förutsätter

om en som att det talar är allmänt känt. Detta åstadkommes

man om genom någon form kommunikation potentialen distri-

av som rymmer att bueras till den allmänhet Offentligheten är dock sällan så

som avses. allmängiltig den gör anspråk och den totala täck-

som att vara ningen i begreppets syftning är ofta idealiserad än konkret.

mer

Offentligheten syftar även den eller de platser och där

arenor medborgare kan kommunicera med varandra, sig detta är

vare rum-

för beslutsfattande i kommunfullmäktige och riksdag, tidmen

ningar och nyhetsbrev eller televisionens nyhets- och debattprogram. Dessa offentliga platser kan konkreta,

vara t.ex. gator, torg och eller virtuella, särskilda platser i mediernas

rum, t.ex. utrymme där deltagandet kan ske både i studio och vardagsrum,

en i ett hemma hos folket.

Slaget representationen sker inför och med publik. Den

om en

etymologiska bakgrunden till ordet publik är "offentlig", dvs. all-

mänt känd jfr ovan. Att göra någonting offentligt kan formuleras

även genom uttrycket att göra något publikt, att göra någonting

tillgängligt för större människor, delar eller hela

en grupp av av

offentligheten. Publicering innebär göra den handling

att typ av som

innebär ett bidrag till denna offentlighet och specialisten detta är

den är publicist. Publik har konkret dimension, nämli-

som en mer

syftande samling åskådare eller deltagare. I denna bemärgen en kelse är publiken ofta knuten till avgränsade män-

mer grupper av niskor än de med offentligheten, t.ex. läsekretsen

som avses av en viss tidning, tittarna till ett visst röstarna särskilt

program, ett parti, eller åsiktsföreträdarna för någon särskild sakfråga.

Hur då bataljmålningen ut Slaget representationen gäller

ser om

möjligheten göra sig synlig och giltig och konstituerar det

att offentliga samtalets villkor. Man kan tala vissa samtal äger

om att

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN —ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN

i åtskilda offentligheter och de olika offentligheterna bidrar

rum att till denna avskildhet även att forma sin pedagogik och

genom egen sin särpräglade kommunikativa gestaltning, inte sällan medvetet

utformad kritiska kontraster till andra sådana samtal. I det

som samtida samhället kan kanske urskilja tendenser till segregering

man av sådana olika konkurrerande och alternativa kommunikationspraktiker. Försök överskrida olika sådana gränser mellan de

att

offentliga innebär ömsesidiga anpassningsprocesser, där

rummen just kriterier för representation och kampen denna kommer att

bli särskilt tydlig. Medborgarnas tillgång till de olika för

rummen

offentliga samtal är långt ifrån självklar, självklarheten i

även om detta ofta framställs demokratins främsta adelsmärke. Att

som över huvud taget räknas legitim deltagare i sådana demo-

som en kratiska och mediala aktiviteter är inte självklart. Mer inflytelserika aktörer har liknande problem: journalisterna behöver hitta vinkel

göra representationen vinklad; politikerna måste sig

utan att anpassa eller välja vid sidan medierna. Varför positionen

att av att repre-

är viktig samhällsfunktion såväl makt kan tyckas sentera en som en

självklart. Representationen kan syfta politikers legitimitet och

politikens uttryck. Samtidigt gäller sak journalistiken; jour-

samma

nalistikens uttryck skapar journalistikens legitimitet. Denna legiti-

mitet erhålls hos publik ofta beskrivs de har den

en som som som

slutgiltiga makten de politiskt utövar gång fjärde år i

som en vart — medierna sker och erbjuds möjliga val varje dag.

Det kan också innebära inte kan skilja utövandet

att man av en politisk makt från den bild och definition politiken själv

av som detta utövande befäster förändrar. Men sak gäller för

eller samma

medierna, producenterna och medietexterna. Trots deras uppdrag

att

inte politiskt styrande maktens granskare

är att vara utan att vara kommer deras utövande sin formuleringsmakt att intimt

av vara förknippad med allmängjord bild det beskrivs, t.ex

en av som

politiken och politikern, bild också kan styra, möjliggöra

en som eller förhindra olika politiker. En utveckling kan

sätt att vara som alltså att medierna och tar över rollen folkets

vara mer mer av

representant" samtidigt som politikernas representantskap ifråga-

sätts. Oavsett varje enskild granskning är riktig eller den

om ger förenklade allmängjorda bilden medierna och politiken i dag

av en situation där politiken kan defensiven, vädjande till

se ut att vara medborgarna att överhuvud deltaga medan medierna är moraliskt

avkrävande politikerna i medborgarnas Det är

gentemot namn. fördenskull naturligtvis inte politikerna förlorat sin makt till

så att

journalisterna det är intressant det är politiker

men att notera att

i allt större utsträckning i dag den defensiva underifrånsom tar

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

positionen, ibland kopplad till närhetens kommunikationsformat medan det är journalistiken den konfrontativa debattposi-

som tar tionen i våra två inledande exempel.

- som Det finns två olika sätt berätta just sin historia att är

att om man legitim makthavare och två olika mobilisera folket.

som - sätt att

Kommunikation och mediering i politisk

teori om demokrati

Är det möjligt förstå demokratin och dess olika begrepp repre-

att

sentation, offentlighet, publik, etc. hänsyn till den kom-

utan att ta munikativa dimensionen I den föregående preliminära invente-

ringen elementen i politisk dramaturgi har vi försökt lyfta

av en att fram det faktum flera centrala begrepp har både kommuni-

att en kativ och politisk dimension och därmed göra gällande den

en att medialiserade demokratin inte kan förstås utan sin kommunikativa dimension. De konkreta exemplen hämtade från politisk kommunikation och journalistik politik syftade också till att göra detta

om påpekande. Olika definitioner demokrati förutsätter förståelse

av en

kommunikationen och ofta normativ framställning av presenterar en

hur den bör fungera för också demokratin skall kunna av att fungera. Frågan kan ställas inte demokrati huvudsakligen är ett

om kommunikativt begrepp antaganden hur olika

som rymmer om

förhåller sig till varandra kommunikativa handlingpersoner genom ar Åtminstone kan urskilja den kommunikativa nivån i demo-

kratin den där den ständiga förmedlingen och förhandlingen

som inte bara åtgärder, äger också den där själva de

om etc. rum, utan demokratiska problemen och definitionerna behandlas. Man har, med ledning detta synsätt, svårt tänka sig definition

av att en av demokrati inte samtidigt innebär någon form påstående i

som av kommunikativ mening." Några ingångar till analys

en av ovanstående skall göras i det följande.

teman

Enligt Aristoteles är den politiska gemenskapen polis "ett kol-

lektiv efter det bästa livet .22

av jämlikar som strävar potentiellt

Den amerikanske filosofen och statsvetaren Hannah Arendt utgår från Aristoteles definition vad konkret kännetecknar

om som mer

polis i den grekiska traditionen, och förstår detta i termer ett av mänsklig interaktion i form tal och handling. Enligt Arendt är det

av möjligheterna för interaktion mellan medborgare i polis, dvs. den kommunikativa organiseringen än enbart den särskilda

snarare

fysiska platsen som utgör ett polis:

DEN MEDIALISEHADE DEMOKRATIN - ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN

Det egentliga polis är inte stads-staten i dess fysiska mening, det är snarare den organisation människor uppkommer när dessa talar av som och handlar tillsammans, och dess plats är där människor lever sanna tillsammans i detta syfte de råkar befinna sig. Vart du än går oavsett var är du polis" dessa berömda ord blev inte bara den grekiska kolonien sationens särprägel, de uttryckte också övertygelsen handling om att och tal skapar yta mellan deltagarna kan finna sin riktiga lokaen som lisering nästan när och helst. Arendt 1958, 198; vår översättvar som ning

I definitionen polis är det enligt Arendt interaktionen mellan av

medborgare skapar detta Utrymmet är inte plats

som utrymme. en eller institution skapas tal och handlingar en utan genom som sitt utförande konstituerar det politiska livet. Detta är något genom kan genomföras relativt oberoende tid och Dess som sett av rum. rätta lokalisering, säger Arendt, är den mänskliga interaktionen. Man kan då fråga sig vilka dessa platser för utförandet den av mänskliga interaktionen är möjliga tänka sig. Det kan som att vara konkreta fysiska platser medger ansikte-mot-ansikte interaksom tion det politiska livet kan också utföras i andra interaktionsmen former. Arendt just inte detta exempel, kanske kan tänka ger men att medierna är sådan plats där det politiska livet utspelar sig. oss en I reflektionerna kring demokratins kommunikativa villkor ingår det

viktig förutsättning, att förstå hur det politiska livet kon-

som en stitueras de mänskliga interaktionerna i deras olika former, genom också utanför vedertagna och institutioner. arenor Men det kanske ändå inte är vilka relationer helst kan som som tänka i demokratin, det Aristoteles kallar "a oss utan som community of equals. Karaktären interaktionen mellan medborgarna kan inte hursomhelst. Den måste utformad sådant se ut vara ett sätt den, enligt Druscilla Cornell, medger true att statsvetaren engagement among peers.23 Det och de relationer engagemang som upprättas skall de äger mellan jämlika medborgare. vara som rum

Medborgarskapet kan liknas vid vänskapsrelation,

en ett tema som bl.a. den franske filosofen Jacques Derrida utvecklat i några sina av

explicit politiska texter. När bygger vidare teorin

mer om demokratin utifrån denna jämlika relation förutsätter också deltagande och kommunikation, bl.a. det sätt som anges av

Arendt i strukturer är participatoriska och dialogiska

ovan, som och inte innebär tvång eller forcerad övertalning.

Cornell som

Det populära deliberativa synsättet inom demokratiteorin har

mål sådan icke-tvingande användning den offentliga

som en av debatten kan bidra till hantera de djupaste kollektiva dissom att

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

i moraliska, politiska och sociala frågor. Sättet hantera pyter att dessa olika problem bygger tilltro till tal, samtal och dialog i

det offentliga än till tvångs- och våldshandlingar.

rummet, snarare Samtidigt får dessa talsituationer präglade sådan

inte vara av en

ofrivillighet kan ha skäl tala tvång eller symboliskt

att man att om våld. Hela det övertalande finns endast i argumentatio-

momentet

och den rationellt genomförda diskursen, inte i andra former nen av

övertalning ligger utanför språket eller utnyttjar andra

som som dimensioner det, det emotionella. Ett sådant deliberativt

av t.ex. synsätt med dess tilltro till människors förmåga ett

att resonera

respektfullt sätt har flera förutsättningar, bl.a. i människosyn

ligger nära det kantianska idealet, dvs. aldrig behandla mänsom att niskor enbart medel, mål. Förutsättningarna ligger

som utan som också i teori hur värdighet och respekt etableras. I delibe-

en om rativa teorier återfinns kriterierna för demokratin i förståelsen

av och försvaret för sådana kommunikativa procedurer gör det

som

möjligt genomföra sådana offentliga samtal inte är tvingan-

att som de. Dess företrädare sådana offentliga samtal utgör den

menar att enda möjliga situationen där människor kan uttrycka såväl sina olik-

heter sina övertygelser samt garanti för att

som gemensamma en undvika de eroderas irreversibelt sätt.

att senare ett

Det deliberativa synsättet sammankopplas inte sällan med

en normativ moral i form regler skall gälla. Detta s.k. eontolo-

av som

giska deontologi är regel- eller pliktetik moraliska synsätt har sitt upphov huvudsakligen hos Kant, i efterföljd flera företrä-

vars av darna för deliberativ demokrati återfinns. Att deliberativ enligt

vara

sådant normativt moraliskt synsätt innebär alltså formulera ett att regler dikterar rätt handling och är bindande i och

som som genom

sig själva. Benämningen procedur används ibland för beteckna

att detta normativ och teoretikerna kallas därför även

sätt att vara ibland proceduralister, det gäller John Rawls, Jürgen Habermas

t.ex. och Thomas Scanlon. Procedurer är ett antal riktlinjer de

som, om efterföljs, leder till konsensus i moraliska och politiska frågor. Orsaken till fäster sådan vikt vid dessa procedurer,

att man en kommunikativa, sociala och psykologiska till sin karaktär, och dess

riktiga efterföljande är programmatiskt sådana inte

att man anser att kan hämtas någon ifrån, det finns ingen individ eller

annanstans

ingen Gud eller högre makt kan bestämma över grupp, annan som de villkor för skapa konsensus råder i viss Kriteri-

att som en grupp.

skall kunna forma beslut och avgöranden i erna för hur den gruppen moraliska och politiska frågor kan endast utifrån den

normeras procedur vilka dessa beslut fattas, dvs. sättet vilket

genom genom kommunikationen genomförs. Enligt detta synsätt blir demokratin

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN - ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN

demokratisk just medborgarna följer vissa regler för

genom att kommunikation de tillsammans har är just demo-

som enats om kratiska.

För att konfliktlösning skall bli möjlig enligt sådana procedurer, är det vikt de deltagande har förmåga

av att personerna en att representera sina intressen, också att delvis avstå från dem i

egna men

syfte opartiska. Dessa kommunikativa procedurer fungerar

att vara inte enbart hävdar sina intressen, vilja förstå

om man egna utan att vad de andra har för skäl och mål. Ett gemensamt krav alla delta-

är därför kunna åstadkomma sådan distansering till de gare att en

åsikterna, att tillfälligt avstå från empiriska intressen och motiegna vationer. Detta krav är just och får inte innebära

gemensamt att någon utsätts för våld tvingas den till distan-

genom att vara som tar

seringen. Flera skeden i det proceduralistiska/deliberativa synsättet

är kritiska, i likhet med detta, och teorierna detta område är

knappast omedvetna sådana inneboende risker. Gemensamt för

om dem är dock ökad kunskap kommunikation och framför

att en om

allt ökad precisering ifråga de kommunikativa procedurerna

en om enligt rationella kriterier kan bidra till bättre hantera sådana kon-

att flikter.

Demokrati kan betyda det kommunikationsprocesser i

system av diskussion och beslutsfattande överbryggar skillnader i

som - genus, sexualitet, nationalitet, klass, etnicitet och generation och

administrerar mångfalden mellan människor och och

grupper, som därmed förutsätter lika villkor för deltagande mellan likvärdiga och jämbördiga samtidigt unika och olika medborgarezé Demokrati

men i denna mening är sätt förstå och erkänna detta komplexa

ett att sys-

skillnader multiple intersecting känne-

tem av differences som

tecknar varje människa. Men demokrati innebär samtidigt

tron

att finna och implementera för ekvivalering unika

ett system av skillnader i jämlikhet eller jämbördighet. Nancy Fraser

termer av argumenterar för att den socialpolitiska dimensionen rättvisa och

av jämlikhet måste kombineras med kulturpolitisk dimension

en av identitet och skillnad. Kulturella skillnader kan bara demokratiskt

hanteras, hon, de baseras social jämlikhet. Hon

menar om eftersträvar position mellan de bägge motpolerna dekonstruktiv

en anti-essentialism och pluralistisk multikulturalism för kunna

att förstå kulturella skillnader bara kan utvecklas och demokratiskt

att

medieras democratically mediated bas social jämlikhet.

en av

Från delvis andra utgångspunkter har Raymond Williams disku-

demokrati och kommunikation. Han för det första terat menar att frågan kultur och kulturell tillhörighet är central för den form

om av förståelse måste göra demokratin möjlig. Att detta breda sätt

som

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

tala kommunikation har givetvis göra med de procedurer om att

inkluderar samtidigt mycket bred som tidigare åsyftats men en

kulturellt Williams det fatala i att repertoar av engagemang. noterar

det skett låst uppdelning mellan hög- och lågkultur.

en Ingenting har bidragit till för dess naturliga anhängare försura mer att den demokratiska idén och driva dem i självexil än de enkla överarg gripande kulturella frågorna: den uppenbara uppdelningen vår kultur i av distanserad och självupptagen sofistikering å den sidan och å den en ena andra, drogad Williams 1989:17 1958; vår Översätt ning. en massa.

Den honom fatala uppdelningen kan ha konsekvenser för vår

enligt

vilken kommunikation och vilka medier är legitima. syn som Williams också specifikt vilken plats kommunikationen noterar mer förståelse och betonar särskilt det finns missvisande har i vår att en måste akta för. syn som oss

Vi har vuxit med vissa idéer kommunikation jag tror i det upp om som hela är missledande. Vi kommunikation aktivitet som stora ser som en utspelar sig efter det de viktiga sakerna redan hänt. Kommunikation att så efteråt, det händer efter det viktigt. är att säga röran som som var Den kommer i andra hand, sätt tror att konst är samma som man sekundär, marginell aktivitet, eftersom det verkliga livet kommer en först och sedan gestaltningen. Först kommer verkligheten och sedan kommunikation verkligheten. Men detta är så i grunden missvisande om inte förstår detta förstår ingenting. Vad först måste är att om se det i våra uppfattningar och i vårt samhälle är utformat att sättet som finns vissa kommunikationsmönster bara delvis är medvetna om. som Dessa kommunikationsmönster är inte föregivna, de är skapade oss, av de förändras och är öppna för kritik. Dessutom måste de läras om av generation. Williams 1989:21 1961; vår översättning. varje ny

Williams hade idé medborgarna skall äga produktions-

en om att medlen, inte minst detta medierna produktionsmedlen i

gäller som

den demokratiska kulturen. Han ville medvetet komma bort från de

faktorer bestämmer hur kommunikationen förs, nämligen som nu

baseras i auktoriteter och kontrollmonopol, i paternalism

de som och kommersiella intressen. Mot detta ville han ställa utvecklandet

demokratisk struktur för inflytande i medierna. Kontrollen av en skulle spridas, det skulle utvecklas verkligt öppna "truly open

kanaler för deltagande, skall ägas deltagarna och allmän system av en och maktfördelning skall råda. Basen för det

decentralisering

demokratiska är, han vanliga människor skall systemet menar att kunna ha kontroll i sina händer och de inte skall målegna att vara tavlor eller objekt för några andra, för annonsörer eller patert.ex. nalistiska fostrare."

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN -

Såhär långt har diskuterat några olika normativa visioner av demokratin, särskilt med hänsyn till kommunikationen. Vi tagen bör erinra villkoren för sådana visioner och teorioss att presentera er, nämligen att sådana framställningar normativa begrepp alltid av är uttryck för form Att förskriva

en av auktoritetsutövning. nor-

mera någonting är, som Judith Butler säger i samband med visioner

av genus och solidaritet, konstruera och postulera vi".28 Att att ett normativ innebär således sig beskrivnings- och definivara att ta

tionsmakten formuleringsprivilegiet.

samt Med utgångspunkt från ovanstående exempel kan flera och

frågor

farhågor identifieras. Vi har i detta kapitel olika

några sätt

diskuterat hur kan förstå relationerna mellan medier/ kommuman nikation och politik. Framtida studier behöver fasta dessa

ta möj-

liga relationer utgångspunkt för förstå den historiska som en att

utvecklingen inom respektive område. Frågan gäller demo-

t.ex. om kratins villkor har göra med dessa i kommunika-

att förändringar

tionen, dvs. förändras vårt politiska sätt att vara genom förändringar

i förutsättningarna för det offentliga samtalet. också Frågan gäller

demokratin kan stärkas olika former eller

om genom av regleringar

åtgärder detta område, det deliberativa t.ex. genom att ta synsät-

möjlig och framkomlig utgångspunkt eller det deli-

tet som en om berativa synsättet paradoxalt just sin idealism kanske har nog genom för distanserad de vardagliga mellan människor en syn möten

som vanligtvis inte ingående i det offentliga samtalet

ses som Det offentliga samtalet, skriver Björn Elmbrant kritiskt, är ett språkspel för de redan invigda. I sin bok Dom där dam där uppe — nere. Om demokratin i Sverige vädrar han många farhågor avseende

mediernas roll för politiken och i för demokratin. På det

synnerhet

hela han här konturerna för demokratins framtid taget ser av ett

mycket negativt inflytande och farhågor vad den etablerade

avser politiska kommunikationens destruktiva inflytande demokratin.

Runtom i Sverige finns vettiga människor med kunskaper, idéer, synpunkter och erfarenheter. Det finns också idealister, människor som utstrålar civilitet och ansvarstagande, motståndare till dogmatism, brinnande demokrater. Men alla lever de under spärreld

en daglig, tung

av cynismer från det ibland kallas det offentliga samtalet. som Elmbrant, 1997:51

Den politiska kommunikationen i demokratin

utgörs av en komplex koordinering olika former samtalstyper och alltså den av av genrer,

politiska kommunikationen är ett konglomerat olika

av typer av påståenden och antaganden vävs på olika sätt i olika som samman sammanhang. Detta komplexa fält är något bör studeras som

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

Vi bör kanske fråga vilka är de kommunikativa

ytterligare. även oss:

känneteckna det ideala folkstyret kan dessa

egenskaper som anses för utgöra grund till framställningar

egenskaper presenteras att en av demokratin Kan del dessa kommunikativa förutsättningar

en av

utgöra grunden i alternativa modeller för den normativa politiken Är det så vårt sätt tala demokrati alltid får utopisk att att om en karaktär och vad har det för konsekvenser för Vårt i sätt att agera den medialiserade demokratin

Medierna, kommunikationen och

folkstyrets framtid

Som inledningsvis befinner sig det offentliga samtalets

påpekade

aktörer under olika historiska epoker ständigt i relation till en varandra. Denna relation skulle kunna kalla eller mindre kolman mer Politiker, Vasatiden såväl i dag, har alltid relation

legial. som en

till och till dem professionellt och publikt befolkar

publiken som

den innebär är Verksam och

publika arenan. Kollegialiteten att man

inom befinner sig mellan respektive möts en gemensam arena som aktörers verksamhetsfält. Mellan dessa aktörer utvecklar sig nöd-

relationer i likhet med alla andra mänskliga relationer,

vändiga som,

balans mellan beroende och oberoende, mellan för-

bygger en

troende och tvivel. består i de ömsesidiga beroenden

Kollegialiteten

och förtroenden utgör relationen och är förutsättning som som en för arbete både i och medier, kollegialiteten definieras

politik men

också aktörerna alltid förhåller sig till tredje part, genom att en

publiken, lyssnarna, väljarna.

Ett deliberativt innefattar också kommunikasynsätt en syn tion liknar det skulle kunna kalla den svenska modellens; som man där kommunikation pedagogik och där människor är en fråga om ska till förståelse för de politiska procedurerna. Kanhända

lyftas

irritation medierna i dag beror dessa politikens gentemot att

verkar formulera starkare pedagogiskt uppdrag sig själva i

ett

såväl underhållningsprogram, där ibland politiker gärna populära medverkar, debatter och granskande journalistik, än tidigare.

som Politiker kanske vid tillsammans med media för folket var vana att kunna berätta historien hur politiken går till- och detta om att se slags nästan uppdrag. Medierna i dag är som ett gemensamt och formaten för hur historierna ska

mycket mer självständiga

berättas fram inom fält och ibland med

växer journalistikens eget journlistikens angelägenheter huvudfokus. De gentemot

egna som makten oberoende medierna är oundgängliga för demokratin det -

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN -

har närmat i detta kapitel är också dessa medier

oss att analysera

del makten. Det finns så säga position som en av att ingen som är neutral deltar i det offentliga samtalet, om man oavsett om man är politiker, journalist eller forskare däremot kan berätta histo- - man

rien sig själv objektiv, själv rollen den

om som genom att ta som legitime representanten för det är i den historien. som sant egna Att ställa frågor inom för offentlig innebär

ramen en utredning

också delta i det offentliga samtalet. En bidrar till

att utredning att

definiera problem och föreslå dessa. På att lösningar samma sätt som journalister och politiker upprättar kollegiala relationer i detta

offentliga samtal, ingår medarbetarna i utredning i sådant en ett samtal med större eller mindre skicklighet kan medverka till som att utöva den makt detta innebär. Utredningen folkstyret i som om Sverige inför 2000-talet utgår, enligt kommittédirektiven

1997:101, från samtidsbild och identifierar där antal faktorer en ett viktiga för förändringen det samtida svenska som anses vara av samhället. I första hand gäller detta sådana ekono-

demografiska,

miska, politiska och sociala förändringar har för

som betydelse

statsskicket, de politiska institutionerna och landets förhållande till

omvärlden. Till de viktiga i samtiden kan processerna som påverka

det politiska livet hör exempelvis förändringar i den sekoffentliga

torn och utvecklingen inom folkrörelserna och de

politiska partier-

Till de förändringarna i samtidsbilden hör den sociala, na. stora även

politiska och kulturella globaliseringen och den betydelse för den

kulturella identiteten det innebär som att Sverige nu agerar som en aktiv del Europas politiska administration. av

Några dessa förutsättningar, problem och möjligheter

av som folkstyret möter inför 2000-talet framställs och

som nya gäller,

enligt kommittédirektiven, utvecklingen kommunikations- och

av informationsmönster i samhället, och

spridandet användningen av

informationstekniker. Dit hör också det

nya utvecklingen av nya medielandskapet med förutsättningar interaktivt kombinera

att olika auditiva och visuella teletekniker. i medieland-

Förändringen

skapet består även i koncentrationer och

nya konglomerat av ägande

och växande kanalutbud kan ha konsekvenser ett som sammantaget för hur fri och allsidig opinionsbildning sker i samhället. Till det en

medielandskapet hör även den ökade betydelsen för opinions-

nya

bildningen spelas olika professioner, journalisterna,

som av t.ex. av

den s.k. journalismen. i ökad

Opinionsbildningen styrs även grad

olika intressegrupper medvetet använder

av som sig av lobbyister, kommunikationskonsulter, eller utvecklar strategiska kontakter

med medierna för så vis bli synliga och Öka

att förutsättningarna

för bilda opinion.

att

KONSTANT|N ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

Efter sådan kort den ovanstående

en problemredovisning som

med det politiska arbetet finns och

bör man fråga sig var problemen

hos Är det för arbetande politiker och/eller för

vem. ett problem

medborgare Är det svenska folkstyret i reell

politiskt deltagande mening hotat Hur problemen i Sverige ut i ett jämföverkligen ser

rande Är det politiska arbetet hotat illegitima feno-

perspektiv av

men/ krafter populärkultur-media-politikP

Vad här kan är historien den hotade demokratin. se om Varför det inte överdriva problemen Dels behöver

är viktigt att

inte överdriva situation såsom direkt hotande

man naturligtvis en

och för kunna motivera utredning frågorna det farlig att en av hade

varit någonting sådant hade knappast utredandet hjälpt

frågan om

framför allt det viktigt just utreda frågor, dilemman och men är att situationer reifiera och objektgöra Problemet. Detta snarare än att flera skäl; dels kan försöka fördjupa frågorna och

är viktigt av man

studiet den medierade demokratin behöva ha första av utan att som det finns fundamentalt problem omedelbart premiss att ett som måste lösas för inte katastrof ska inträffa, dels är det viktigt att en

inse definieras allvarligt problem kan

att att något som som ett ge

legitimitet åt olika typer åtgärder. Ett "problem som säger att

av demokratin hotad skulle kunna motivera mängd olika

är allvarligt en

Detta är viktigt också utifrån insikten att den

politiska åtgärder. om

också sig rätten föreslå vilka som så att säga äger ett problem tar att åtgärder ska sättas in för rätta till problemet. Hur man som att

rättar till problemet är emellertid ingen oproblematisk åtgärd som

alla automatiskt är överens Huvudanledningen för att om. oss reflektera ovanstående saker är dock denna bok just handlar runt att kan motivera, föra fram, formulera och skapa

om hur man offentligt bilder, påståenden och hur kan upprätthålla

texter, argument, - man bilden och idén diskussionerna åtgärderna förs av om att om en tillgänglig för alla. Att demokrati fortsätter arena som år oss att vara de fås styrelse över de många; alltså det demo-

någonting mer än att

kratiska styrelseskicket är väl fungerande inte bara till sin yttersta

procedur folkets röstande vart fjärde år, utan att styret är synligt -

och söker offentlig och folklig legitimitet ständigt och en politisk,

kontinuerligt också mellan valen.

Kanske det i dag inget reellt hot den svenska de-

föreligger mot

mokratin Kanske typiska för välfärdsstat i föränd-

är problemen en

Problemen formuleras, samtidsbilden i ring som nu t.ex. genom kommittédirektiven innebär kanske det polijfr ovan, snarare att

tiska arbetet håller "förverkligas" ett för etablissemanget att

icke önskat det populärkulturella inslaget i igenkännbart

sätt — ofta hot seriositeten och de demo-

politiken uppfattas som ett mot

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN - ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN

kratiska ambitionerna hos folkstyrets eliter. Vilken roll medi-

spelar

erna i detta oönskade "förverkligande det arbetet Är

av politiska problemet med medierna företagsekonomisk kon-

av natur, t.ex.

centrationen och spridningen deras ägandestruktur

av och/ eller är det problem med medieringen och därmed kommunikaett ett mer tivt problem Är det kanske så medierna behärskande att genom sitt

den mediala och politiska dramaturgin har blivit "bättre" av att utföra politik, så säga i direktsändning inför folket vad

att än politi-

kerna vara Men politikens in till studion synes om torg flyttat

innebär inte detta automatiskt detta demokratisk att är en mer arena med fler möjligheter till folkligt De mediala

deltagande. positionerna är inte närmare folk/ tittare/väljare än andra maktpositioner.

Har i dag svårt identifiera det folkliga deltagandets sociala att former former inte känner igen de traditionella som som Er- bjuder medierna former för folkligt och

nya politiskt deltagande är

— medierna möjlighet eller problem För kunna uttala en ett att oss relationen mellan dessa olika nivåer medier och blir

om av mediering

det särskilt viktigt har gjort i denna -identifiera att - som volym

hur kan förstå vad medier kan och hur kan förstå den vara kommunikativa medierande

aspekten.

Noter

1För historisk-sociologisk analys de svenska mediernas en av i synnerhet tidningarna utveckling i relation till makt, marknad och myndighet, Ekecrantz se Olsson 1994.

2 Andra kommunikativa perspektiv medier och makt kan fokusera någon av de många institutionella faktorer också bidrar till dess utformning, villkor som t.ex. har göra med ekonomi, organisation, teknik, politik, kultur och som att

professioner.

3För analyser offentlighetens diskurs i analogi med samtal, flera

av se av bidragen i

Forstorp 8CLinell, red. 1998.

4 Flera bidragen i denna bok den medialiserade demokratin just sådana av om gör fördjupningar av dessa problematiken

SJfr. diskussionerna organiseringen om av samtycke i medierna hos bl.a. Hjarvard 1999 och Chomsky 8: Herman 1994.

‘White 1995.

7Se även Hjarvard 1999 med ledning Goffmann och Meyrowitz för som av en diskussion hur dramaturgiska begrepp används inom sociologi och av

medieforskning. sMeyrowitz 1985.

9 Hjarvard 1999.

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

1°Begreppet "beskrivningsmakten" hämtas från Ekecrantz 8COlsson 1994 som

ställe definierar detta . .hur nyhetsjournalistiken beskriver samhället ett som . och därmed också makt aa;13-14 och vidare 15 Varje händelse utövar en förutsätter beskrivning där något tillmötes signifikans. Detta görs olika sätt en inom olika diskursen Sålunda är historisk händelse sak inom historiet.ex. en en vetenskapen och inom journalistiken. Härigenom problematiseras något annat själva händelsebegreppet. Händelsen kan inte från beskrivningen den separeras av i original. För det inom medieforskningen okontroversiella synsättet

emfas

hur medier fortlöpande skapar än speglar verklighet, t.ex. Schudson snarare en se 1995 och Grossberg, Wartella 8CWhitney 1998.

Att förstå hur någonting blir journalistisk händelse är, enligt Ekecrantz en Olsson 1994;15 viktig del i förstå beskrivningsmakten. en att

12Potter 1996.

13Utvecklingen mediernas självständighet central punkt i Harvards av är en reflektioner den danska situationen: "Medierna udgör i dag selvstendige sociale om institutioner, hvis karakteristika filtrerer former den offentlige kommunikation og bestemte måder" aa.

Holmberg 1999 listar fler möjliga betydelserav det politiska begreppet

representation: social representation, rollrepresentation, åsiktsrepresentation,

anticipatorisk representation det han slutligen kallar dynamisk represensamt tation.

5 vidare kritisk det sätt vilket representativiteten har utvecklats i Han är mot den brittiska politiken: The idea has considerable force. Its broad now terms, a class of representatives has been formed, initially close relation to bodies of

forced opinion, who certain point personal of being at a enter careers representative, in What really the old symbolic They of sense. are persons political experience and judgement. they do already through accident not some of election have anywhere to represent, there public career or anyone or discussion and private action about finding them seat. Thus oftens happens a that there important political representatives who do not yet represent are anybody, the carefully retained formal Reified in this that being a sense. way, so representative position job, the actual of amounts to a career, a or a process representing formed opinions be aside made subordinate, to the extent can set or that failure select reselect such be desribed sacking och to or aperson can as firing him, turning him of his job. But this ludicruous, while the legitimacy out of the assembly still formally derived from election within the diversity of open formed opinions. ibid:113.

Utskriften gjord från uppslagsordet REPRESENTATION web-adressen till är SAOB htt 3.5 raaakdata. REPREAAA 2wU .html 1999-03-12. : .se tm 17Representation i denna mening nyckelbegrepp för forskare inom medieär ett och kulturstudier, t.ex. Hall 1997116. se 18Jfr kapitlen Ekström och Svensson i denna volym. av 19Kanske sker detta i synnerhet i sådana varianter demokrati kallas av som "deliberativa" och finna formler för kommunikativ försoning och som avser att samtycke. Jfr avslutningen detta kapitel kapitlet Berglez i denna volym. av samt av

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN - ETT SLAG OM REPRESENTATIONEN

2°Jfr Holmberg 1999. 2‘ konventionellaI Statsvetenskapliga Översikter demokrati och representation,

av t.ex. hos Holmberg, såsaknas dock denna viktiga kommunikativa dimension. Politics 1328b35 vår översättning 23Cornell 1997:212. Derrida 1988. Chambers 1996. 2‘ Fraser 1997:98. 27Williams 1989:29—30. 28Butler 1990:14—15. Jfr Hajer 1995246; Forstorp 85Linell, 1998. 3°Gusfield 1989.

KONSTANTIN ECONOMOU OCH PER-ANDERS FORSTORP

Referenser

Aristoteles 1998, Politics. Indianapolis: Indi Hacket Pub Butler, Judith 1990 Gender Trouhle: Feminism and the Subversion

Identity. New York: Routledge

Chambers, Simone 1996 Reasonable Democracy. furgen Hahermas and the Politics Discourse. Ithaca, NY: Cornell University Press

Chomsky, Noam 8C Edward Herman 1994 Manufacturing

Consent: The Political Economy the Mass Media. London:

Vintage

Cornell, Druscilla 1997 IJodi Dean red. Feminism and the New

Democracy: Re-Sisting the Political New York: Sage

. Derrida, Jacques 1988 The Politics of Friendship, i journal

Philosophy 80, 2

Ekecrantz, Jan 8CTom Olsson 1994 Det redigerade samhallet. Om

journalistikens, hes/erivningsma/etens och det informeradeförnuftets

historia. Stockholm: Carlssons Elmbrant, Björn 1997 Dom där uppe dom dar Om - nere. demokratin i Sverige. Stockholm: Atlas Forstorp, Per-Anders 8CPer Linell, red. 1998 Samtal pågår. Dialogis/ea perspektiv på svenska mediedehatter. Stockholm: Carlssons Fraser, Nancy 1997 IJodi Dean red. Feminism and the New

Democracy: Re—Sisting the Politica. New York: Sage

Grossberg, Lawrence, Ellen Wartella 8CD. Charles Whitney 1998 MediaMaking. Mass Media Popular Culture. London: Sage in a Gusfield, Joseph R. 1989 Constructing the ownership of social problems: Fun and profit in the welfare state. Social Problems, Vol 36 no 5 Hajer, Maarten A. 1995 The Politics Environmental Discourse: Ecological Modernization and the Policy Process. Oxford: Clarendon Hall, Stuart 1997 "The work of representation, i Stuart Hall ed.

Representation. Cultural Representations and Signijfi/ing Practices. London: Open University

Sage/The

Hjarvard, Stig 1999 Politik mediemontage. Om mediernes

som forandring den politiske kommunikation iJ. G. Andersen,

DEN MEDIALISERADE DEMOKRATIN ETI SLAG OM REPRESENTATIONEN

P. M. Christiansen, T.B. Jörgensen, L. Togeby 8C Vallgårda

Den demokratiske udfordring. Antologi ingående i den danska ma/etutredningen. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag

Holmberg, Sören 1999 Representativ demokrati. SOU 1999:64. Meyrowitz, Joshua 1985 No Sense Place. New York: Oxford

University Press

Potter, Jonathan 1996 Representing Reality. London: Sage

Schudson, Michael 1995 The Power News. Cambridge, MA:

Harvard University Press White, R. Kerry 1995 An Annotated Dictionary Technical,

Historical and Stylistic Terms Relating to Theater and Drama. A

Handbook Dramaturgy. Lewiston: The Edwin Mellen Press Williams, Raymond 1983 Towards 2000. London: Chatto 8C

Windus Williams, Raymond 1989 Resources Hope: Culture, Democracy,

Socialism. London: Verso

Författarpresentationer

PETER BERGLEZ

Peter Berglez är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap

vid Örebro universitet. Primära forskningsintressen utgörs inter-

nationell konfliktrapportering med Balkan särskilt specialom-

som råde, och vidare politisk kommunikation med fokus relationen mellan den etablerade politiken, massmedierna och medborgarna.

LEONOH CAMAUER Leonor Camauêr är medieforskare och lektor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation J MK vid Stockholms universitet. I sin doktorsavhandling Feminism, Citizenship and the Media: An Ethnographic Study Identity Processes within F W0-

our

Associations undersöker hon fyra svenska kvinnogruppers men samspel med massmedier enskilda medlemmars bruk medier

samt av och dessas roll i kvinnornas identitetsskapande

processer som feminister och medborgare.

PETER DÅHLGREN

Peter Dahlgren är professor i medie- och kommunikationsvetenskap

vid Lunds universitet. Hans forskning kretsar kring demokrati, medborgare och medier i det senmoderna samhället. Han är intresserad mediernas roll i demokratins vardagskultur, inklusive med-

av borgaridentiteter och studerar dessa områden både samtals-

genom intervjuer och analyser utbudet. Vidare är han också engagerad i

forskning kring medier och deras möjligheter till utvidga den

nya att offentliga sfären, inte minst i transnationella sammanhang EU.

som

KONSTANTIN ECONOMOU Konstantin Economou är fil. dr i kommunikation och lektor i kul-

och mediegestaltning vid ITUF, Campus Norrköping, Linkö-

turpings universitet.

FÖRFATTARPRESENTATIONER

MATS EKSTRÖM Mats Ekström är docent i sociologi och verksam inom medie- och

Örebro universitet. Han har under

kommunikationsvetenskap, se-

år forskat journalistikens praktik och etik, TV-produknare om om tion och TV-tittande, hur politiken iscensätts mediernas

samt om

Själv och tillsammans med andra har han bl.a. skrivit boken scen. journalistikens etiska problem 1996 och de vetenskapliga artiklarna:

Attraktionens TV-journalistik 1998; Nar verkligheten inte duger

som

den ar.- En studie TV-journalistikens praktik 1998; Den

av me-

dialiserade politikens paradoxer 1999.

PER-ANDERS FORSTORP Per-Anders Forstorp är fil. dr i kommunikation och lektor vid Kungliga Tekniska Högskolan samt lektor i samhälls- och kultur-

analys vid ITUF, Campus Norrköping. Linköpings universitet.

KARL ERIK GUSTAFSSON Karl Erik Gustafsson, professor i massmedieekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, inledde sin forskarkarriär med studier för

reklamutredningen företagens reklambeslut och 1972 års

av pressut-

redning presstödets effekter tidningskonkurrensen. Därefter

av följde studier mediernas, särskilt dagspressens, struktur och eko-

av nomi, ofta för statliga utredningar. Tillsammans med tiotal kol-

ett legor arbetar Gustafsson för närvarande fyrbandsverk

med ett om den svenska historia.

pressens

ÅsA KROON Åsa Kroon är sedan 1996 doktorand vid Tema kommunikation,

Linköpings universitet. Hennes pågående avhandlingsarbete be-

handlar ett antal fallstudier mediedebatter från svenska

av massmedier 1990-talet. Det huvudsakliga syftet i närstudier

är att av texter beskriva hur dessa debatter uppkommer och utvecklas, i

samspelet mellan olika medier och debattörer, över tid. Hon undervisar också i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro univer-

sitet.

STIG AnNE NOHRSTEDT Stig Arne Nohrstedt är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. Forskningsområden: internatio-

nell kommunikation, krigsjournalistik, journalistisk etik risk-

samt och kriskommunikation. Har bland annat publicerat: Tredje världen

i nyheterna, 1986 akademisk avhandling; foiirnalistikens etiska

FÖRFATTARPRESENTATIONER

problem, 1996 med Mats Ekström; journalism in the

tillsammans

New World Order. War, National News Discourses and

Gulf

Globalization, under tillsammans med Rune Ottosen.

utg.

CHRISTIAN SVENSSON Christian Svensson är fil. och doktorand vid Tema kommuni-

mag. kation, Linköpings universitet. Arbetstiteln hans avhandling är Det offentliga samtalets röster och representanter innehåll, interaktion

och deltagare i svenska TV-dehattprogram. Han har tidigare bl.a. publicerat artiklar mediernas rapportering från Estoniaolyckan

diskursanalysen metod.

samt om som

LENNART wElBULL

Lennart Weibull är professor i massmedieforskning vid Göteborgs

universitet och verksam vid Institutionen för journalistik och

masskommunikation J MG. Han undervisar och forskar i första hand

mediehistoria, medieanvändning och IT-utveckling.

Demokratiutredningens forskarvolymer

Redaktör Erik Amnå

Maktdelning SOU 1999:76 Demokrati och medborgarskap SOU 1999:77 Politikens medialisering Demokratins estetik SOU 1999:129 Medborgarnas erfarenheter SOU 1999:113

VI Det unga folkstyret SOU 1999:93 VII IT i demokratins tjänst SOU 1999:117 VIII Civilsamhället SOU 1999:84 IX Globalisering SOU 1999:83

Demokratins trotjänare lokalt partiarbete

förr och nu SOU 1999:130

Marknaden som politisk aktör SOU 1999:131 XII Valdeltagande i förändring SOU 1999:132 XIII Avkorporativisering och Iobbyism

SOU 1999:121

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför ZOOO-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya IT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning, folkrörelsernas förändringar och det sjunkande valdeltagandet. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom - offentliga seminarier runt om i landet 0webbplatsen www.demokratitorget.gov.se med fria debatter

och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring

Demokratiutredningen - en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarieinlägg

och forskarantologier.

Demokratin behöver starka, självständiga medier. Men allt som de gör gynnar inte ett starkt, levande medborgarskap. Tvärtom tycks vår samtida medieutveckling i vissa delar motverka mångfald, insikt och kommunikation och i stället främja hegemoni, cynism och misstro. Den vidgar också klyftorna mellan olika medborgargrupper.

Genom teoretiska analyser och empiriska exempel granskas i den här boken mediernas demokratiska funktioner. Författarna analyserar vad medierna spelar för roll i internationell politik och Europasamarbetet men också hur lokala kvinnoföreningar förhandlar sig fram till en plats i den politiska offentligheten.

Med delvis lyckade exempel från TV och några uppmärksammade tidningsdebatter diskuteras också under vilka förutsättningar som medieutvecklingen kan gynna bildning och engagemang.

Det tycks pågå en kamp mellan journalister och förtroendevalda om vem som bäst företräder folket.

fakta info direkt

Tc 08-587671oo. Fan08-587671

Box 6430.11382Stockholm

0nlcr"7f7.1ktai11flnscvvw.f-ukt-.1inflnsc