Medborgarnas erfarenheter

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMDKRATI

Litredningen

Thomas P. Boje Henry Bäck Abdul Khakee Anna Meeuwisse Tommy Möller Martin Peterson Maritta Soininen Stefan Svallfors Jan Teorell Anders Westholm

Redaktör Erik Amnå

Medborgarnas

erfarenheter

nnnna

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

h

Re

VC

Medborgarnas

erfarenheter

Thomas Boje Man‘/n Peterson Henry Bäck Maritfa Soininen Abdul Khakee Stefan Sva//fors Anna Meeuwisse Jan Teorell Tommy Möller Anders Westholm Redaktör Erik Amnå

Demokratiutredningens forskarvolym V

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

S00 1999:1 13

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-843-O Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN O375-Z5OX

Förord

Ett Demokratiutredningens uppdrag och

av är att summera värdera de årens demokratiutredningar och demokrati-

senaste forskning, ett annat att stimulera det offentliga samtalet

om demokratin. Av de skälen har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat våra temaseminarier i landet liksom i flera

runt om

våra debattorienterade småskrifter. Av de skälen har också den av här boken kommit till.

Det här är böcker där drygt hundra forskare

en av tretton ett

inom samhällsvetenskap och humaniora belyser olika aspekter

av den svenska folkstyrelsens utveckling. Författarna är verksamma inom drygt tio vetenskapliga ämnesområden. Artiklarnas

vetenskapliga kvalitet har vanligtvis säkerställts författarnas

genom att kollegor granskat dem inom för institutionernas forskarse-

ramen minarier.

Forskarvolymerna har tillkommit efter genomgång den

en av demokratirelevanta forskning pågår universitet och hög-

som skolor. En del forskare har ombetts att redovisa forskningsläget jämte pågående eller nyligen avslutade studier. Andra

sina egna, har fått uppdraget genomföra studier inom områden

att som

forskningen eftersatt Demokratiutredningen behöver

men som kunskap Tack nästan alla blivit ombedda också

om. vare att som lämnat ett bidrag har denna breda, än långt ifrån fullständiga

om

exponering våra kunskaper demokratin blivit möjlig. Att

av om forskarna det del sin yrkesroll att leverera underlag

ser som en av för det offentliga samtalet är värt med tillfredsställelse.

att notera Inte för forskarna skulle sitta inne med alla Men för

att svaren. att deras olika teoretiska infallsvinklar och verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet insiktsfullt. Det är nämligen

mer

en mångfald som komplicerar.

Förhoppningen är dessa ska kunna läsas med be-

nu att texter hållning även utanför forskarsamhället. Det betyder inte att författarna förenklat svåra orsakssammanhang. Men jag bad dem

FÖRORD

skriva så blir läsbar för inte bara forskare inom andra

att texten ämnesområden utan även för allmänbildad medborgare. Detta

en kan kräva viss återhållsamhet med inomvetenskapliga jargonger. Särskilt svåra och komplicerade kan behöva

tankegångar en något

större pedagogisk än vanligt". Eva Dahlström har biträtt

omsorg med språklig granskning vissa delar materialet.

en av

Medborgarnas erfarenheter

I bokens inledande kapitel frågar sig Teorell och Anders West-

fan

halm den politiska jämlikheten ökat i Sverige sedan slutet

om av sextiotalet. Då skillnaderna mellan kvinnors och mäns

var stora politiska mellan medelålders och gamla, mellan

resurser, unga, dem hade studerat länge och dem slutat skolan tidigt

som som

mellan olika yrkesgrupper. Deras formar sig i

samt kapitel långa

stycken till framgångskatalog över svensk folkstyrelse. Köns-

en skillnaderna har visserligen inte försvunnit helt minskat

men

mycket kraftigt. Det tycks knappast bero att kvinnorna i dag

arbetar utanför hemmet mycket än tidigare

mer utan samman-

hänger med de utbildar sig längre än tidigare. Men det

snarare att

finns samtidigt tecken att jämställdheten sedan tid inte ökar

en

lika kraftigt. Ett liknande utvecklingsdrag kännetecknar jäm-

förelsen mellan de har och de inte har arbete; ojämlik-

som som heten är liten Ökar.

men

När det gäller generationsskillnaderna visas bland de

annat att

ungas betydande demonstrationsdeltagande under tidigare decen-

nier går tillbaka till hur det vid sextiotalets slut. "Kun-

nu var

skapssamhället" har hittills inte reducerat tjänstemännens

politiska övertag över arbetarklassen. De allt färre jordbrukarna har dock stärkt sin politiska ställning, inte minst inom partierna. Det förklaras främst de resursstarka männen och de högut-

av att bildade sedan tid inte ägnar sig partipolitik i

en samma

utsträckning förr.

som

De tre årtiondena präglas eljest anmärkningsvärd dyna-

av en mik när det gäller formerna för medborgarnas I

engagemang.

början av mätperioden demonstrerade män oftare än kvinnor,

arbetarna och de lågutbildade oftare än tjänstemän och högut-

bildade. Men därefter inträder tjugo år när de och väl-

yngre

utbildade tjänstemännen dominerar demonstrationstågen.

FÖRORD

Skillnaderna mellan olika generationer, utbildningsgrupper, kön

och klasser ganska små.

är numera

Ändå blir slutsatsen deras historiska studie Sverige håller

av att

bli nio-tiondelssamhälle. Det beror allt vad

att ett mest av

händer med särskild medborgargrupp: oberoende vad som en av

de tillhör för klass, generation, kön eller utbildningsgrupp står

medborgare med utländsk bakgrund utanför politikenl.

Det är detta Marina Soininen och Henry Bäck i sin

som gör att

kan tala de ökade klyftornas medborgarskap, vilka

uppsats om skakar välfärdsstaten såväl ideologiskt organisatoriskt. Deras

som

analys handlar invandrare medborgare, väljare och poli-

om som tiker i den stora respektive lilla demokratin. De prövar vilka skillnader och aktivitet beror kulturell

i engagemang som

orientering i vilka attityder har till

termer av man staten, grupper och individer, och vilka beror hur integrerad är i det

som man svenska samhället. De urskiljer fyra olika kulturella orienteringar: egalitärer, hierarker, individualister och fatalister. Resultatet visar

de har svagast grupplojaliteter är lojala mot

att som men som överheten alltså fatalisterna utanför i alla

- - står mest samman-

hang. Utanförskap lagras varandra möjligheter till

utan

kompensation. Förutsättningar för aktiva medborgare

att vara

enligt den svenska folkstyrelsemodellen saknas alltså. Möjligen

kan tillgången till arbete innebär integration med andra

ett som

den nyckel kan låsa dörren till den svenska vara som upp demokratin.

Vanmakt och utanförskap är inga unika medborgarerfaren-

heter för människor med utländsk härkomst. Stora medborgar-

litar inte politiker och offentliga tjänstemän. De litar

grupper

inte heller det politiska vilja väljarnas

systemets att motsvara

förväntningar. I jämförelse med ganska

en en annan men annorlunda välfärdsstat Nya Zeeland, där tillit och självförtroende

som

är något högre, konstaterar Stefan Swzllforsatt klasskillnaderna

alltjämt är mycket framträdande. Tragiken blir desto större eftersom just de är marknaden också har

grupper som svaga den klenaste tilltron till politiska och till det

sina egna resurser

politiska förmåga. Utbildningsskillnader förklarar inte

systemets allt. Han är alltså för sin del inte beredd tolka den sjunkande

att

politiska tilltron avspegling rimlig kritisk hållning

som en av en till auktoritära Varför skulle de lågutbildade och arbe-

system.

i så fall ha den tilltron Han därför det tarna svagaste menar att

FÖRORD

kan så här växande, reaktion eliternas

vara att ser en folklig mot sätt att gestalta demokratin. När Tommy Möller försöker tolka innebörden i den politiska

passiviteten iakttar även han fenomen; fler och fler med-

samma

borgare upplever politisk och social marginalisering. I för-

en hållande till den politiska makten är de fortfarande undermer såtar än medborgare. Det stora flertalet svenskar gör dock sin

röstplikt är i övrigt ganska passiva. De säger sig sakna för-

men troende för de ledare de röstar fram förväntar sig ändå men att

det politiska systemet skall leverera Viktiga sociala nyttigheter.

Här är det alltså inte frågan vanmakt hälsa om en tyst utan om en tiger still. Men i förhållande till ambitiöst demokratiskt som ett

ideal om aktiva medborgare är dessa medborgares hållning naturligtvis likafullt mycket utmanande.

Olika konkret försöka häva förmyndarskap och

sätt att

marginalisering inom de välfärdsområdena, vården,

ett av stora redovisar Anna Meeuwisse i sin studie patient- och klientskap. av Hon noterar att det finns större öppenhet för olika arbetsnu en

och organisationsmodeller, bl.a. utveckla

genom att begreppet empowerment ung. bemäktigande och skapa relationer till

nya

frivilligorganisationernaz. Hon att det finns i huvudsak två

menar traditioner inom vad kallas klientdemokrati. Inom den som ena

demokratiseras själva institutionerna och rehabiteringsmiljöerna,

inom den andra utvecklas klienternas organisationer. Hon

egna att flera experimenten inte bara är intresse för de anser av av

inblandade individerna själva för hela samhället. Föga

utan

oväntat finner hon inga universallösningar flera

men ansatser värda följa såväl kritiskt

att som nyfiket. Ett annat exempel bemäktigandeförsök utgör det medborgardeltagande i samhällsplaneringen,

som var ett svar

tidigare proteströrelser. Abdul K/øa/eees slutsats den

av

lagstiftning som möjliggjort rad försök är dock dyster. Det har

en

helt enkelt varit för mycket upptagenhet vid makten, partier och

snabba beslut och för litet lyssnande och hänsynstagande. I stället för den rationella planeringssyn hittills dominerat föresom språkar han kommunikativ. Där blir medborgare, folkrörelser en och andra intressenter i "livsvärlden" lika viktiga näringsliv, som

offentlig byråkrati, politiska partier och andra etablerade aktörer i "systemvärlden. Initiativet kommer inte nödvändigtvis uppifrån och bejakar de konflikter planeringsprocesserna

processen som aktualiserar. Maktfördelning och språket måste när de

ifrågasättas

FÖRORD

stads- och boendemiljöerna planeras, medborgarnas

nya om

deltagande ska kunna påräknas.

Vi kan inte förstå dessa förändrade politiska attityder och beteenden med mindre också analyserar välfärdsstatens för-

än att ändrade förutsättningar, Thomas P. Boje i sin kunskaps-

menar översikt. Relationerna mellan välfärdsstaten, lönearbetet och familjen har ändrat karaktär i och med individualiseringen och

att

differentieringen ökat. De sociala är partiku-

nya grupperna mer laristiska än de gamla, kollektivt orienterade. Familjen och lokalsamhället har vidare förlorat sin traditionellt betydelse för

stora

den sociala sammanhållningen. Familjeförpliktelserna har blivit

kollektiv angelägenhet. Familjebilden har förändrats i riktning en

allt fler ensamstående och ensamhushåll. Välfärdsstatens mot

medborgarskap är därför motsägelsefullt: den politiska sfären betonar demokratiska beslut, generell politik och jämlikhet

medan den ekonomiska och sociala utvecklingen t.ex. arbets-

marknaden skapar ojämlikhet och kopplar rättigheterna till rad

en individuella, behovsprövade villkor. Betalt arbete blir förut-

en

sättning för det sociala medborgarskapet och samhällsintegrationen.

Välfärdsstaten har dessutom förändrat könsrelationerna ett sådant sätt att männens sociala nyttigheter är större och rättighetsbaserade medan kvinnornas är mindre och behovsprövade. Så, samtidigt välfärdsstaten överta många de

som genom att av tra-

ditionella omsorgsuppgifterna från kvinnorna gjort det möjligt

för dem arbeta utanför hemmet, har deras beroende denna

att av välfärdsstat blivit dubbelt, vilket framgick med särskild tydlighet under nedskärningarna. Dels det de förlorade jobben,

var som dels deras sociala service och kontaktytor bort. Chansen

togs att kombinera familjeförpliktelser med lönearbete reducerades, och

därmed möjligheterna oavhängiga medborgare. Det finns

att vara därför bilden den skandinaviska

skäl att nyansera av

välfärdsstatens kvinnovänlighet. Om den sociala skiktningen och

marginaliseringen ska kunna motverkas, måste individerna friare

välja hur de vill utforma sitt lönearbete och sitt omsorgsarbete.

Den sammantagna förmyndaraktiga fastlåsningseffekt som

arbetsmarknadens segregering och välfärdsstatens stödsystem

skapar för medborgarna måste plats större möjligheter för

ge den enskilde påverka sina livsbetingelser -inom för

att ramen en

samhällelig solidaritet och jämställdhet.

FÖRORD

Sista kapitlet i boken är skrivet i spänningen mellan

en interkulturell välfärdsstat och interkulturell demokrati för

en 2000-talet. Martin Peterson inser, precis Soininen/ Bäck,

som att de etniska-kulturella konflikterna blir allt tydligare i

nu

folkstyrelsen. Han utgår från marginaliseringstendenser

samma

Teorell/Westholm, Svallfors och Möller. Utifrån

som en samhällsanalys bitvis sammanfaller med Bojes han skäl för

som ger att skapa större öppenhet för flera olika välfärdskulturer och

en

alternativa välfärdsformer där olika kulturella behov

gör sig

gällande. Likt Meeuwisse han för i

argumenterar att patienter, hans fall bl.a. akronymbarnen, skall kunna inkluderas i demokratidiskussionen i stället för diagnostiseras defekta. I

att som samma strävan Khakee att finna sätt för medborgare

som nya att

träffas och samtala problem, finner han "pla-

om gemensamma

neringscellen, där kön och andra kulturella olikheter avspeglas

och företräds. Han den formen skulle kunna utvecklas i

tror att

Sverige som en mer radikal form multikulturell demokrati än

av den nuvarande offentliga elitistiskt isolat

apparaten - ett som ogärna släpper in obekväma element inom sin krets." Det behövs

former för folkstyrelsen skall del medborgarnas

nya att av erfarenheter.

Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till

uppsatsernas innehåll. Varje författare själv för innehållet

ansvarar

i sitt bidrag.

Erik Amnå

Huvudsekreterare

FÖRORD

Noter

1För ytterligare analyser denna aspekt den svenska folkstyrelsen

av av se exempelvis våra småskrifter Invandrars/eap och medborgarskap SOU 1999:8 och Att slakta ettfåri Guds Om religiorzsfribet och demokrati SOU 1999:9 samt

namn. Ove Sernhedes artikel i forskarvolym VI Det ungafol/estyret SOU 1999:93.

2För fler diskussioner kring civilsamhällets relationer till stat och kommun, vår

se forskarvolym VIII Civilsam/fillet SOU 1999:84.

Var det bättre förr

Politisk i under 30 år

jämlikhet Sverige

Jan Teorell och Anders Westholm

För 30 år sedan, när den historia vi här skall berätta tar sin början, Sverige ännu industrisamhälle. I dag har tjänster ersatt varor var ett de främsta bytesobjekten marknaden, samtidigt kunsom som skap och informationsteknik blivit allt viktigare del produken av tivkrafterna. Under tidsperiod har landet gått från ställsamma en västvärldens ledande ekonomier och förebild ning som en av en bland välfärdsstater till i stället inta rollen problembarn i att som bägge hänseenden, med hög arbetslöshet och sociala nedskärningar följd. Sveriges nationella suveränitet har fått vika för insom ge ett ternationellt beroende, funnit sitt konkreta erkännande i som mest vårt medlemskap i den Europeiska unionen. För 30 år sedan var ännu andel kvinnorna hemarbetande; i dag är de nästan en stor av lika välrepresenterade arbetsmarknaden männen. De yngre som har blivit alltmer välutbildade, ålderspensionärerna allt fler. Och från ha varit de kulturellt homogena länderna Europas att ett av mest

karta har i dag intagit platsen mångkulturell bland

som en stat andra. Listan över viktiga och välkända förändringar ekonomisk, av politisk, social, kulturell eller demografisk art kan utan svårighet

göras längre. De frågor här skall söka besvara gäller utvecklingstendenser av mindre välkänt potentiellt lika viktigt slag, nämligen de för-

ett men ändringar i demokratins kvalitet följt i de stora omvandlingssom släptåg. Det närmare bestämt skall granska är den processernas

politiska jämlikhetens utveckling medborgarnivå. Vilka medbor-

har vunnit och vilka har förlorat i fråga förmågan att gargrupper om sin röst hörd Har klyftorna generellt blivit större eller göra sett

mindre Är Sverige i fråga den politiska resursfördelningen ett

om bättre eller sämre land än för 30 år sedan ett

VAR DET BÄTTRE FÖRR

Att mäta jämlikhet

jämlikhet hör till den politiska filosofins omhuldade honnörsmest ord. Det har hävdats det utgör den

rent av att grundläggande byggsten varpå samtliga stora ideologier ytterst vilar Kymlicka 1990.

Utifrån normativa utgångspunkter är det givetvis

av avgörande

betydelse det eftersträvas är jämlik materiell standard, lika om som

behandling, lika möjligheter eller lika rättigheter. Men

gemensamt för dessa skiftande värderingar är ändå

en föreställning om att

någonting skall fördelas jämlikt. Jämlikhetens önskvärdhet således är vida accepterad. Frågan är vil/een jämlikhet eftersträvas sorts som Dworkin 1983; Beitz 1989, 3 Sen 1992, 3 13 ff., 22 f.

Den frågan gäller inte enbart själva fördelningsobjektet

utan handlar också dem det fördelas på. En

om grundläggande skiljelinje

går här mellan jämlikhet individuell spridning och jämlikhet som

som gmppsleillnader Petersson, Westholm 8C Blomberg 1989,

18 ff..1 I det första fallet jämlikhetsbegreppet avser fördelningen

mellan enskilda individer. En situation betraktas fullt

som jämlik

endast allas innehav är exakt lika Utifrån det andra om stort. perspektivet kan däremot individuella skillnader bara så accepteras, men länge de inte är knutna till viss grupptillhörighet. Inkomstskillen nader mellan könen är klargörande Om jämlikheten

ett exempel.

betraktas detta perspektiv är det underordnad

ur av betydelse om

vissa män eller kvinnor tjänar än andra så mer länge mäns genomsnittliga inkomstnivå är densamma kvinnors. jämlikhet likställs som

med frånvaron gruppskillnader.

av Det är jämlikhet i det avseendet här kommer undersenare att söka. Innehav antal politiska av ett resurser -förmågor, färdigheter och handlingar kommer jämföras med avseende antal - att ett sociala bestämningar, närmare bestämt kön, ålder,

utbildning, yrkes-

förvärvssituation och invandrarbakgrund. De skillnader grupp, som

är betingade dessa grupptillhörigheter betraktas

av som ett uttryck

för politisk ojämlikhet.

Ett sådant synsätt är givetvis inte Det faktum

oproblematiskt. att

skillnad i exempelvis politisk aktivitet kan konstateras mellan två en grupper behöver nämligen inte med nödvändighet bero de att reella möjligheterna delta eller att att utöva inflytande är ojämlikt fördelade. Olikheten kan även bero de två definieatt grupperna sina behov eller intressen olika. Om arbetslösa i

rar exempelvis ett

visst avseende uppvisar större än förvärvsarbetande ett engagemang kan detta resultat de har skäl vara ett av att större att engagera sig. I

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

så fall kan inte vidare skillnaden mellan de båda man utan se grup-

perna som ett utslag av politisk ojämlikhet.

För åstadkomma rättvisande utvärdering den politiska att en av mellan olika borde således helst kunna

jämlikheten grupper man

skilja mellan möjligheter göra sin röst hörd å den en grupps att ena sidan och deras incitament för bli hörda å den andra Sen 1992, att 31; Verba, Schlozman 8C Brady 1995, 26 f.. När i vårt fall man som

endast har jämförbara uppgifter faktiskt uppnådda nivåer är

om detta emellertid inte möjligt. Våra resultat måste därför kringgärdas reservation för de klyftor kallar ojämlikhet i vissa fall kan av en att tänkas inte bara skiftande möjligheter också skiftande

avspegla utan

incitament att påverka.

En komplikation uppstår då vill jämföra graden

annan man av

jämlikhet mellan olika politiskt deltagande eller, i värt

typer av som

fall, mellan deltagande vid olika tidpunkter. Den fråga

samma typ av då infinner sig är hur skillnaden närmare bestämt skall betraksom Är det den absoluta skillnaden mellan bör ligga tas. grupperna som till för jämförelsen eller bör i stället beakta hur andel grund man stor för2

av fördelningsobjektet de svarar

Tabell illustrerar hur de båda perspektiven skiljer sig åt. Siff- 1

kan exempelvis betraktas procentandelen deltagare inom

rorna som de två A och där kolumnerna I-III olika grupperna representerar eller politiska aktiviteter med varierande grad

tidpunkter typer av av

deltagande i befolkningen helhet. I tabellens vänstra del är som graden jämlikhet konstant förutsatt sin utgångspunkt i av att man tar de absoluta differenserna. Skillnaden mellan A och B är i grupp fall 20 procentenheter. Om denna skillnad sätts i relation

samtliga

till den nivån förändras emellertid bilden. I takt med

genomsnittliga

nivån i befolkningen helhet minskar från 40 till 20 procent att som då från kolumn I-III, ökar nämligen skillnadens andel rör oss av denna nivå. Betraktat andelsperspektiv försämras således jämur ett likhetssituationen, medan den förblir oförändrad tar utom man gångspunkt i de absoluta skillnaderna. I tabellens högra del råder det omvända förhållandet. Den abso-

luta skillnaden mellan de två ökar här från 20 till 40 grupperna procentenheter. Men eftersom den genomsnittliga nivån ökar i samma

takt sker ingen förändring jämlikheten denna uttrycks som

av om skillnadens andel genomsnittet. i detta fall till de absoluta av Ser man skillnaderna försämras således jämlikheten, medan den ett ur andelsperspektiv förblir oförändrad.

VAR DET BÄTTRE FÖRR Tabell Graden jämlikhet baserad absoluta skillnader

av

respektive andelar

Otöränderliga skillnader Oföränderliga andelar

den genomsnittliga nivån

Inget dessa båda perspektiv låter för alla

av sig en gång utpekas som

det enda rätta. Beroende vilka tilläggsantaganden man är villig att göra går det finna för såväl den första den andra att argument som linjen. Vi har därför valt beakta båda. Resultaten redovisas i att första hand med utgångspunkt från de absoluta skillnaderna, främst

det skälet det är presentationstekniskt enklare. I den mån av att an-

delsperspektivet upphov till slutsatser väsentligt

ger som ett sätt skiljer sig från dem erhålls basis de absoluta skillnaderna som av kommer detta påpekas. att De resultat baserar två

presenterar sig undersökningsserier.

Den utgörs levnadsnivåundersökningarna, vilka sin

ena av tar början 1968, inom för den dåvarande och

ramen låginkomstutredningen,

fortsätter med 1974, 1981 och Den andra består

nya mätningar 1991.

de båda den första

av medborgarundersÖkningarna, genomförd

1987, inom för den dåvarande Maktutredningen, och den ramen andra 1997.3 Eftersom antal centrala

ett mått politiska

resurser

och politiskt deltagande i båda har ingår undersökningsserierna

möjlighet att följa hur den politiska jämlikheten utvecklats mellan

olika tidpunkter under år.

sex en sammanlagd tidsrymd om 30 Undersökningsurvalen är i samtliga fall representativa för i Sverige

bosatta inom visst åldersintervall. För personer ett att uppnå jämförbarhet över alla undersökningsåren har sex avgränsat våra analyser till i åldern 18-76 fir.‘ personer

De intervjufrågor står till vårt förfogande låter

som sig sammanföras till fem olika mått resursnivå:

politisk förmåga att överklaga, individuell opinionsbildning, kontakt med beslutsfattare,

partiaktivitet och demonstrationsdeltagande. Vilka

intervjufrågor ligger till grund för respektive mått hur dessa

som samt svaren

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Tabell Politiskt deltagande och politiska 1968-1997

resurser

procent

Mätinstrument 1968 1974 1981 1987 1991 1997 Förmåga att överklaga Skulle kunna åta sig att själv författa en skrivelse

och överklaga ett beslut av enmyndighet:

Individuell opinionsbildning Har någon gång talat inför ett möte i en förening 24,7 27,9 33,1 40,9 42,5 40,8

eller organisation Har någon gång skrivit insändareeller artikel 9,9 11,4 16,0 20,5 20,0 22,0

en

till någon tidning eller tidskrift

Demonstrationsdeltagande Har någon gångdeltagitien offentlig demonstration 14,5 16,7 23,6 29,3 25,0 26,6

Kontakt med beslutsfattare Harnågon gångtagit kontakt med en personi ansvarig 7,0 10,4 13,0 17,7 16,0

-

ställning for att påverka ettbeslut i ensamhällsfråga

Partiaktivitet Är medlem i politiskt parti eller politisk samman- 13,0 13,9 14,2 15,0 10,9 7,6

slutning Har varit på politiskt möte eller sammankomst 13,5 14,7 14,0 10,6 8,9 6,7

under det senasteåret Har fdrtroendepost i politisk förening eller 2,2 2,6 3,1 2,4 2,8 1,5

organisation Anmärkning: Sammatabell har tidigare publicerats somtabell 3.2 Peterssoni m.fl. 1998.

fördelar sig vid samtliga tidpunkter framgår tabell Samtliga

sex av mått är utformade så nivån teoretiskt kan variera mellan 0

att sett och 100.

Förmåga överklaga är mått individs självupplevda

att ett en

förmåga författa skrivelse för överklaga ett myndighets-

att en att

beslut. Det fångar således förutsättningarna för handling än

snarare faktiskt handlande. De två frågor tillsammans under

som grupperats rubriken individuell opinionsbildning däremot faktiska hand-

avser lingar dock inte nödvändigtvis behöver ha utförts i syfte att

som

påverka samhällsutvecklingen. Eftersom de speglar förmågor och

VAR DET BÄTTRE FÖRH

erfarenheter central betydelse för möjligheterna

av att utöva poli-

tiskt inflytande väljer ändå med dem i vår

att ta undersökning.

De återstående måtten utgör alla exempel vad i facktre som litteraturen betecknas politiskt deltagande, det vill

säga handlingar

som syftar till att påverka beslut eller andra företeelser betydelse av

för samhällsutvecklingen. De också de huvud-

representerar tre av

former politiskt deltagande urskilts i av som tidigare forskning se

t.ex. Petersson, Westholm 8CBlomberg 1989, 97 ff., Petersson m.fl.

1998, 73 f.. Kontakt med den beslutsfattarerepresenterar typ av po-

litiskt deltagande direkta kontakter mellan

som avser medborgare

och olika slag makthavare. Partia/etivitet och

av avser medlemskap

aktivitet inom de politiska partierna.

Demonstrationsdeltagande ut-

gör flera tänkbara exempel politiska manifestationer. Bland ett av de deltagandeformer är företrädda märks i första hand valsom deltagande. Skälen till denna viktiga form för politiskt handlande att fått utgå är i huvudsak två: Dels är inte

levnadsnivåundersökningaroch medborgarundersökningarnas frågor fullt nas om valdeltagande jämförbara, dels kommer valdeltagandets utveckling bli föremål

att

för specialstudium i publikation från en annan Demokratiutredning-

en.

Det finns ytterligare viktig skiljelinje mellan de olika måtten

en

redan här bör uppmärksammas. Två dem förmåga

som av att över- -

klaga och partiaktivitet speglar förhållanden i

- nuet eller det nära

förgångna. De övriga tre -individuell opinionsbildning, kontakt med beslutsfattare och demonstrationsdeltagande bygger däremot

intervjufrågor där den svarande ombetts han eller hon uppge om någon gång utfört viss handling. Ett jakande kan således en svar ibland tänkas referera till handlingar ligger långt tillbaka i tiden. som

En frågekonstruktion detta slag kan beteckningen ålders-

av ges /eumalativ eftersom den bortser från innebär

om man minnesfel

för viss individ bara kan förändras i med att svaret en en riktning

stigande ålder från nej till ja. Detta är i flertalet fall till nackdel för

analysen dock Petersson, Westholm 8C Blomberg 1989, 345.

se

Bland kan positivt samband med ålder inte vidare tolannat ett utan kas äldre utför handlingen än Vidare kan den som att oftare yngre.

uppmätta nivån i befolkningen helhet stiga snabbt många som om

inte tidigare deltagit inte sjunka snabbt

som mobiliseras men

eftersom nivån i princip bara kan vända nedåt till följd beav att

folkningssammansättningen förändras, vilket normalt är

sett en

långsam process. De problem den ålderskumulativa frågekon-

som struktionen medför bör has i åtanke vid de resultat

tolkningen av

redovisar.

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

På flera punkter diskuteras också problemet i texten, antingen i

syfte för förhastade slutsatser eller i syfte att belägga att att varna siffrorna realiteter än mätartefakter. Ett de hjälpspeglar snarare av medel därvid står till förfogande är den följdfråga innehållande som

tidsavgränsning vid samtliga mättillfällen utom ett 1987

en som

åtföljt frågan demonstrationsdeltagande.5Denna följdfråga ger

om

möjlighet skapa fre/evenslmsemt mått kan ställas mot

oss att ett som det ålderskumulativa. För skilja de båda måtten talar i det att förra fallet demonstmtionsfiekvens i stället för demonstrationsom Dessvärre varierar tidsavgränsningen något mellan de

deltagande.

olika varför det frekvensbaserade måttet inte är

undersökningsåren

fullt jämförbart över tid.6 Eftersom det i till det ålderskumotsats

mulativa tillförlitligt frågan hur ofta handlingen

ger ett svar om utförs det inte desto mindre värdefullt diagnostiskt komutgör ett

plement.

Kvinnor och män

Den ojämlikheten mellan olika befolkningsgrupper är inte politiska

och förutbestämd. Det kanske bästa beviset den saken är den

evig

minskande mellan kvinnor och män. Analyser de första 20

klyftan av

åren i den mätserie här undersöker visade könsskillnaderna i att

fall tämligen kontinuerligt utvecklats i riktning mot ökad samtliga

Westholm 8CBlomberg 1989, 364 ff.. Likaså

jämlikhet Petersson,

har skillnaderna mellan kvinnors och mäns politiska intresse och

mediekonsumtion minskat avsevärt sedan 1960-talet, och

politiska

sedan 1976 något högre bland kvinnor än bland

Valdeltagandet är

8C Wängnerud 1995, 38-55. Kvinnorna har också

män Oskarsson

fram sina positioner inom såväl renodlat politiska

gradvis flyttat som

andra makteliter Bergqvist 1994; Petersson m.fl. 1996, 70-73;

Wängnerud 1998.

De 10 år med vilka kan skriva fram tidigare redovisade tidsnu

serier tyder, framgår figur fortsatt gradvis ökning av

som av en Inte i fall dock minskningen i skillnad mellan

jämlikheten. något är

kvinnor och under det decenniet statistiskt säkerställd, män senaste det emellanåt är nära. Det finns därmed indikationer, om än även om osäkra, den jämställdhetens tillväxttakt har avtagit. I

att politiska

fall, demonstrationsdeltagande, är den tämligen jämlika situation

ett återfanns redan i huvudsak oförändrad Inom övriga 1987 som områden har männen fortfarande kvar ett visst överläge.

VAR DET BÄTTRE FÖRR

Figur Kön och politiska 1968-1997 resurser

Förmåga att överklaga Individuell opinionsbildning

4 Män Män Kvinnor Kvinnor

1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997

Kontakt med beslutsfattare Partiaktivitet

Män Kvinnor Män Kvinnor

0 0 1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997

Demonstrationsdeltagande Demonstrationsfrekvens

Kvinnor Män

Kvinnor Män 0 1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

I huvudsak kvarstår bild utvecklingen i stället granskas samma om ur andelsperspektiv, det vill säga då skillnadens storlek sätts i ett re-

lationen till den genomsnittliga nivån vid respektive tidpunkt. Sna-

framstår förbättringen med detta betraktelsesätt än mer rast som dramatisk, i synnerhet under perioden mellan 1968 och 1987 då nivån i helhet i flertalet fall ökade påtagligt samti-

befolkningen som

skillnaderna mellan kvinnor och minskade. Även

digt män

som kontakt med beslutsfattare, i absoluta mått mätt bara uppvisar som till minskande skillnader slutet perioden, har i

en antydan mot av

andelstermer räknat utjämnats påtagligt och kontinuerligt. Av de kontakter kommer betydligt större andel från kvinnor i som tas en dag än för 30 år sedan. Varför har då den politiska jämlikheten mellan kvinnor och män

ökat Även inte har möjlighet något fullständigt

om att ge svar denna kan två punkter dock säga något de stora fråga om mekanismer varit pådrivande. För det första är det betydelse som av huruvida jämlikheten ökat därför kvinnorna närmat sig männen att eller därför männen blivit lika kvinnorna. Har utjämningen att mer skett dragit sig politiken eller att kvingenom att männen ur genom in Svaret denna fråga finner redan i figur

norna släppts

Även flera områden inneburit ökning för

om utvecklingen en

båda könen huvudtendensen tillväxttakten varit högre bland är att kvinnorna bland Särskilt tydlig är denna tendens för än männen. De fall i någon mån avviker från

demonstrationsdeltagandet. som

huvudmönstret är i första hand kontakt med beslutsfattare, där kvinnor och hållit tämligen jämna uppåt under huvuddelen män steg partiaktivitet, där det under den delen av perioden, samt senare av handlar än tillväxt för båda könen.

perioden om tillbakagång snarare

till hands liggande tanke är den politiska mobilise- En nära att bland kvinnorna med deras förändrade ställ-

ringen hänger samman

arbetsmarknaden. År 1968 fortfarande dryg tredjedel ning var en kvinnorna hemarbetande. År 1991 hade siffran sjunit till knapp av en tjugondel. Man kan därför, i linje med etablerade teorier inom

kvinnoforskningen, uppställa hypotesen att kvinnornas politiska

främst är resultat de i allt större utsträckning

mobilisering ett av att

lämnat hemmet för inta rollen förvärvsarbetande

att som Pateman

1989; Togeby 1994; Oskarsson 1999. Det material har till förfogande ger oss möjlighet att pröva denna individnivå. Det visar sig då att kvinnornas uttåg

hypotes

arbetsmarknaden förvisso har bidragit till deras mobilisering även

i avseende, detta bidrag är förhållandevis litet. Be-

politiskt men att

roende hur tekniskt genomförs, kan säga att

analysen sett man

VAR DET BÄTTRE FÖRR

Figur Kön och politiska 1968-1997: i

resurser Förändringar graden

av jämlikhet till följd förändringar bos enskilda individer

av respektive förändringar i befolkningens sammansättning

Kontakt med -2,0

- Förändring jämlikheten till följd förändring av av hos enskilda individer l: Förändring jämlikheten till följd förändringar av av i befolkningens sammansättn

kvinnornas förändrade förvärvssituation står för mellan och 15 31 procent av förändringen över tid i förmågan överklaga, och melatt lan 11 och 27 för individuell Beträffande

procent opinionsbildning.

demonstrationsdeltagande och kontakter med beslutsfattare är

effekterna ännu mindre. Om därtill hänsyn till vad man tar som torde den främsta orsaken till resurstillskottet bland vara såväl kvinnorna män under den studerade

som tidsperioden, utbildnings-

explosionen, framstår förvärvssituationens effekt som än mer obetydlig. Den förklarar sin höjd kvinnornas nu några procent av

politiska mobilisering, medan utbildningssektorn står för mellan

30 och 70 densamma Förvisso utesluter inte procent av dessa resultat

att utträdet arbetsmarknaden gjort samhällsklimatet för

politiskt

deltagande mer gynnsamt för kvinnor i vidare bemärkelse. Men en individnivå kan den bara förklara liten del den

en av utveckling

som ägt rum.

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Detta emellertid andra fråga kring den mekanism reser en som varit för den ökade jämlikheten mellan könen, nämligen

pådrivande

verkat likartat i alla Är utjämningen främst

den åldersgrupper.

om resultat hos enskilda individer eller har den i hu-

ett av förändringar

vudsak skett därför befolkningen fått ett tillskott yngre, mer att av

jämlika, samtidigt äldre, ojämlika, försvunnit generationer som mer

Figur försök till denna fråga. Varje aktivitets- eller 2 är ett svar har här försetts med två staplar. Summan de båda resurstyp av stapnettoskillnaden i politisk jämställdhet mellan 1968 larna motsvarar och 1997. Den första stapeln visar den sammanlagda effekten av hos enskilda individer, den andra den sammanlagda

förändringar

förändrats

effekten att befolkningens sammansättning

av I flera fall den förändrin den starkaste. I är senare individuell kontakt med beslutsfattare

fråga om opinionsbildning, och demonstrationsdeltagande skulle jämlikheten i dag varit långt

inte äldre, ojämlika, generationer försvunnit och sämre om mer tillkommit. I de båda förstnämnda fallen pekar yngre, mer jämlika,

resultaten individförändringarna verkat i negativ

rentav att snarai Vi vill dock för detta till nåre än positiv riktning. reservera oss att del kan tänkas artefakt den ålderskumulativa frågegon vara en av konstruktionen. Förmågan att överklaga uppvisar en något annor-

lunda Här har individuella förändringar och befolknin

dynamik.

tillsammans verkat i riktning, de individu-

omsättning samma men

ella förändringarna är i detta fall de starkaste. I fråga partiaktivi-

om

teten, slutligen, är de båda mekanismerna ungefärligen jämnstarka. Sammanfattningsvis kan således konstatera att den politiska

mellan könen samtliga områden förbättrats under de

jämlikheten

30 åren del denna förbättring skett till senaste samt att en stor av äldre och mindre

följd av att nya, mer jämställda generationer ersatt jämställda. Även de generationerna också jämställ-

om yngre är mer da arbetsmarknaden kan den ökade förvärvsfrekvensen bland

kvinnor bara förklara mindre del den förbättring den polien av av

tiska jämställdheten

som ägt rum.

Gammal och i går och i dag

ung -

En åldrandets politiska relevans är att de

vanlig föreställning om

och har de står sig båda än de unga gamla något gemensamt: svagare medelålders. Bilden olika politiska ställning målas

av åldersgruppers

den klassiska ålders-

vanligtvis upp som en båge som påminner om

VAR DET BÄTTRE FÖRR

trappan: de och ålderspensionärerna i de nedre ändarna och yngsta den välbeställda medelåldern vid dess topp. De skäl för detta åldersmönster skiftar. Beträffande de som anges

unga tycks ständig för generationsbetingad

en oro en nedgång göra sig gällande. Den mediala uppmärksamhet under valår riktas som

mot förstagångsväljarna speglar tydligt detta förhållande. Har den

nya generationen präglats till politiskt utanförstående Kommer de alls och rösta Frågor detta för

att av slag ger uttryck en ständig

misstanke i den allmänna debatten unika erfarenheter knutna om att till generationstillhörigheten förklarar skillnaden mellan de yngre och de medelålders till exempel Bennich-Björkman När

se 1998.

de äldres påstådda utanförskap diskuteras sker det dock

vanligen i

andra termer. Här talas det ofta knuten till åld-

om en resurssvaghet

randet i sig. När levnadsbanan sitt och hälsan

börjar närma sig slut,

och uthålligheten sviktar, kan inte den i politiska rösten samma utsträckning göra sig hörd längre. Därför även de mindre del

tar gamla

i det politiska livet. Frågan är i vilken utsträckning dessa kan

nu hypoteser beläggas.

Är de och de äldre politiskt de medelålders yngre resurssvagare än Om så är fallet, är detta mönster stabilt tid Och vilken över typ av mekanismer förklarar de skillnader egentligen som kan observeras Låt börja med de båda första frågorna. Som

oss framgår av figur 3

bekräftas i allt väsentligt den allmänna i

föreställningen fråga om förmåga att överklaga, individuell opinionsbildning och kontakt med

beslutsfattare. Linjen för de och de

unga 18-35 gamla 56-76

ligger här ständigt under den för de medelålders

36-55. Denna

tendens tycks dessutom ha förstärkts något tid för i

över synnerhet

kontakter och individuell opinionsbildning. De absoluta skillnaderna mellan de medelålders å sidan och de och den ena unga gamla å andra har här ökat. Om utvecklingen däremot studeras

som respektive andel den genomsnittliga nivån grupps av är förändringarna obetydliga. Åldersgruppernasrelativa styrkepositioner tycks ha

förblivit intakta. Det är dock i detta fall viktigt ha i

att frågekonstruktionen

åtanke. Måtten individuell och kontakt

opinionsbildning med be-

slutsfattare bygger frågor där den intervjuade ombeds uppge om han eller hon någon gång ägnat sig den nämnda aktiviteten, oberoende hur länge sedan det skedde. Hade i stället kunnat av mäta aktivitetsnivån inom dessa båda områden under

exempelvis det se-

naste året, är det inte säkert mönstret åldersskillnader i alla att av avseenden blivit detsammado

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

36-55 18-35 18-35

1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997

Demonstrationsdeltagande Demonstrationsfrekvens

36-55

18-35 56-76

~.3e—55 \ 18-35 56-76 O 1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997

VAR DET BÄTTRE FÖRR

Trots även måttet demonstrationsdeltagandet bygger

att en ålderskumulativ frågekonstruktion denna

uppvisar aktivitetstyp ett helt annorlunda mönster. I undersökningsperiodens början ål-

är derssambandet i det närmaste linjärt med de i botten och de yngsta gamla högst Efterhand hämtar emellertid såväl de de upp. unga som medelålders sitt underläge, vilket kring 1980-talets slut resulterar i

ett jämviktsläge snart sagt utan några åldersskillnader alls. Under det

decenniet har sedan de medelålders skaffat sig försprång senaste ett framför och äldre, varför ålderssambandet för demonyngre

strationsdeltagande först i dag har fått det utseende de tidigare

som redovisade måtten uppvisar under hela perioden.

I detta fall har även vissa möjligheter studera hur utveckatt lingen efter korrigering för ålderskumulativiteten diagramsett ut met längst ned till höger i figur 3. Förutom kunna uttala att oss om

erfarenheten någon gång ha deltagit i demonstration, kan

av att en med detta frekvensbaserade mått också säga något hur den om mer aktuella aktivitetsnivån vid respektive mättillfälle varierar med ålder. År 1968 åldersskillnaderna i det var närmaste obefintliga. Det som sedan sker är framför allt de aktiveras, vilket får till att unga följd att ålderssambandet 1980-talet blir omvänt med de äldsta i

linjärt

botten och de Överst. Under det decenniet har det yngsta senaste emellertid skett tillbakagång bland de innebär en unga som att situationen 1997 i huvudsak gestaltar sig sätt 1968. samma som De och i viss mån även de medelålders, deltog således flitigt i unga, demonstrationer under cirka två decennier har därefter

men återgått

till nivå nära utgångsläget.

en Den femte och sista deltagandeformen, aktiviteten inom de

politiska partierna, uppvisar sina särdrag. Som framgår figur 3

egna av följde åldersskillnaderna vid mätseriens början i huvudsak det vanli-

ga bågformade mönstret med de yngsta och de äldsta under de medelålders. Men bågen har efterhand kommit bli alltmer lik att en linje och vid 1990-talets slut är det den äldsta de åldersgrupav tre främst bär partiernas inre liv. perna som upp

Sammanfattningsvis kan åldersskillnaderna, i till

sägas att motsats

könsskillnaderna, inte entydigt utvecklats i riktning ökad järn-

mot likhet. Den gångna 30-årsperioden utmärks kontinuitet, snarast av

samtidigt som styrkeförhållandena mellan olika åldersgrupper i

några avseenden ändrat karaktär. Den viktiga svårbesvarade men frågan vad åldersskillnaderna beror tvingas här i huvudsak om lämna därhän. Låt emellertid påpeka de två vanligt förekomoss att

mande tolkningar inledningsvis återgav i flera fall visat

sig vara

felaktiga. Exempelvis pekar tidigare forskning baserad de första

-

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

två de decennier här uppehållit vid att skillnaden

av tre oss mellan och medelålders i flera fall bör tolkas resultat

unga som ett

livscykelvariationer medan däremot skillnaden mellan medelav ålders och äldre är generationsbetingad Petersson, Westholm 8C

se

Blomberg 1989, 343-346. Huruvida likartade slutsatser låter sig dras det senaste decenniets utveckling är ännu för tidigt att säga.

om

För den politiska jämlikhetens vidkommande är det givetvis inte

helt irrelevant skillnaderna är knutna till generationstillhörighet

om

eller beror livscykelvariationer. Den generationsbetingade ojäm-

likheten är resultat omständigheter drabbat eller

ett av yttre som

dem fötts vid viss tidpunkt. Den nedärvda eller gynnat som en turen

född just då är godtycklig fördelningsmekanism

oturen att vara en och klart fall strukturellt betingad ojämlikhet. Åldrandet är

ett av däremot för alla individer. Om skill-

en process som är gemensam naderna mellan åldersgrupper endast uttryck för variationer

är ett knutna till livscykeln, skulle ojämlikheten försvinna jim-

om man förde individers hela levnadsförlopp med varandra.

Frågan är emellertid sådant håller fullt För

om ett resonemang ut. det första är det tveksamt det verkligen kan betraktas

om som en kompensation för den ha Varit bättre bemedlad tidigare i

svage att livet eller kunna förvänta sig bli det Behov varierar över

att senare. livscykeln. Att kan vill när blir medel-

veta att man som man man ålders är ingen tröst för den vill ha någonting För det

som annat nu. andra skiftar behoven mellan olika historiska epoker. Att

vara gammal i dag är givetvis något än vad det för 100 år sedan. Den

annat var

åldersbetingade resurssvagheten drabbar således inte jämlikt. Slutligen bygger tanken kompensation över livscykeln alla

om att lever lika länge, eller åtminstone tills de blir gamla. Tyvärr förhåller det sig inte det sättet. Oavsett de observerade skillnaderna är

om

resultat generations- eller livscykeleffekter är det således i viss ett av

utsträckning berättigat betrakta dem uttryck för politisk

att som ett

ojämlikhet.

Utbildning och yrke

Få politiska ojämlikheter i modern tid har tilldragit sig större

uppmärksamhet än dem antingen är knutna till samhällets system

som för kunskapsöverföring eller grundade människors relation till

produktionsmedlen. Utbildning och yrke hör till det politiska medborgarskapets viktigaste beståmningar, därom tvistar samhälls-

forskare. Som indikatorer så kallad "socioekonomisk status hör

VAR DET BÄTTRE FÖRR

de tillsammans med till de egenskaper i undersök-

inkomst som

ning efter undersökning visat sig tydligt avskilja de politiskt aktiva

från de passiva.

Det finns flera förklaringar till detta faktum. Utbildning

har i en uppmärksammad amerikansk studie visat sig ha betydelse inte bara för de kognitiva faktorer betingar den politiska resursnivån

som utan också för individens centralitet i de sociala nätverk

som styr

möjligheterna till politisk handling Nie, Junn 8C Stehlik-Barry

1996. Samtidigt finns det resultat vad

som visar att som ser ut som

utbildningeffekter i själva verket till viss del produkt de

är en av se-

lektionsmekanismer rekryteringen till högre utbildnings-

som styr

former Westholm, Lindquist 8C Niemi 1990. Förklaringarna till yrkesvariabelns betydelse är lika mångfacetterade, och sträcker sig

från marxistiskt inspirerade teorier klassmedvetande och eko-

om nomisk deprivation Schlozman 8C Verba 1979; Gaventa 1980 till

föreställningar om arbetsplatsens betydelse skola i demo-

som en kratiska färdigheter Verba, Schlozman 8C Brady 1995.

Tabell Utbildningsnivå 1968-1997

Mätinstrument 1968 1974 1981 1987 1991 1997 Antal utbildningsår medelvärden 8,27 9,18 9,87 10,83 10,90 11,81 Högsta utbildningsnivå pr0centb

--

aEn med övriga undersökningar jämförbar uppgift högsta utbildningsnivå saknas i

om 1991 års levnadsnivåundersökning. b levnadsnivåundersökningarna harI

skiljelinjen mellan enbart obligatorisk och mer än obligatorisk utbildning dragits grundval av den intervjuades födelseår. För

födda före 1950 den förstnämnda kategorin dem enbart har personer avser som folkskoleutbildning. För födda 1950 eller kategori dem

personer senare avser samma som enbart har grundskoleutbildning. I medborgarundersökningarna behöver inte uppgift om födelseår tillgripas för att avgöra vad i det enskilda fallet är betrakta

som att som obligatorisk utbildning. Den intervjuade har här själv fått avgöra

om en utbildningsstege med folkskola eller grundskola som lägsta nivå är tillämplig. Beträffande kategorin "studentexamen eller motsvarande bör noteras att termen motsvarande avser tre- eller fyraårig teoretisk gymnasielinje.

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM Tabell 4. Yrkesstruktur 1968-1997 procent

Anmärkning: Yrkesklassificeringen är baserad SCB:s socioekonomiska indelning SEI. Ålderspensionärerhar klassificerats med utgångspunkt från tidigare yrke och ingår därmed i de databearbetningar ligger till grund för tabellen.

som

Att Sverige inte utgör något undantag från regeln utbildningens

om

och yrkesställningens avgörande betydelse för den politiska

resursnivån är ett välbelagt faktum t.ex. Petersson, Westholm 8C

se

Blomberg 1989; Petersson m.fl. 1998, kap. 4. Vår uppmärksamhet riktas därför i första hand frågan hur denna betydelse

mot om eventuellt förändrats över tid.

Låt till börja med konstatera Sverige i fråga såväl

oss att att om

utbildnings- yrkesstruktur är land i dag än för 30 år

som ett annat

sedan. Som visas i tabell 3 har den genomsnittliga utbildningsnivån

höjts radikalt. Exempelvis har det genomsnittliga antalet utbildningsår ökat från cirka 8 till cirka 12 mellan 1968 och 1997. Andelen

med minst studentexamen eller treårig gymnasieutbildning personer har under tidsperiod vuxit från 6 till 37 procent, andelen

samma universitets- eller högskoleutbildade från 2 till Av tabell

17 procent.

4 framgår även yrkesstrukturen förändrats ett påtagligt sätt.

att

Arbetarna utgjorde 1968 drygt hälften den befolkningen,

av vuxna

tjänstemännen omkring tredjedel; i dag är storleksförhållandet

en nästintill det omvända. Lantbrukarna har under tidsperiod

samma minskat från cirka 7 till cirka Den yrkesgrupp vid

2 procent. som seklets början svarade för över SO sysselsättningen och

procent av för 70 år sedan ännu den största är i dag så liten den med nöd

var att och näppe låter sig redovisas kategori i intervjuunder-

som separat sökningar det slag här förlitar på.

av oss

Frågan är dessa strukturförändringar åtföljts några för-

nu om av

ändringar i den politiska resursfördelningen mellan olika utbildnings- och yrkesgrupper. Resultaten för utbildning i

presenteras

figur där begagnar uppdelning i utbildningsnivåer

oss av samma

tidigare redovisat i tabell som

VAR DET BÄTTRE FÖRR

De tre mått visar sig ha starkast samband med utbildningssom

nivå är förmåga att överklaga, individuell opinionsbildning

samt kontakt med beslutsfattare. I samtliga fall finns markanta skillnader

vid samtliga tidpunkter. Sett över hela perioden har dock jämlikhe-

förbättrats något. Allra tydligast är denna trend för individuell ten

opinionsbildning. I fråga om förmåga att överklaga är utbildnings-

skillnaderna förvisso mindre 1997 än vad de 1968, samtidigt var men har utvecklingen under de tio åren inneburit nedgång för senaste en

de lägsta utbildningskategorierna. Kontakt med beslutsfattare

uppvisar ett omvänt mönster. Denna politiska aktivitet skiljer sig mellan

utbildningsnivåer ungefär lika mycket i dag för 30 år sedan,

som

efter ökning ojämlikheten fram till 1981 har utvecklingen

men en av därefter åtminstone vänt till det bättre. Betraktas utvecklingen ur ett andels- än skillnadsperspektiv är situationen bättre 1997 snarare ett än den 1968 även ifråga kontakter. var om

Vad beträffar partiaktivitet är kopplingen till utbildning inte lika

stark. Även här återfinns dock minskande skillnader mellan

högoch lågutbildade. I undersökningsperiodens början fanns

små men likväl statistiskt säkerställda skillnader mellan utbildningskategori-

under det decenniet har dessa nästintill försvunerna, men senaste nit. Även minskat inom

om partiaktiviteten samtliga utbildnings-

grupper, betyder det samtidigt att partierna särskilt aktiva tappat

bland de högutbildade. Demonstrationsdeltagandet uppvisar återigen annorlunda dy-

en namik. År skillnaderna mellan olika

1968 var utbildningsgrupper

små. Den enda avvikelse kunde skönjas den andel som var att som någon gång deltagit i demonstration något högre bland de en var lägst utbildade. Under 1970- och 1980-talet skedde emellertid en

kraftig mobilisering bland de högre utbildningskategorierna, särskilt

de universitetsutbildade, bland vilka omkring hälften hade deltagit i

demonstration vid 1980-talets slut. Från i undersökningsen att periodens inledningsskede ha haft omvända förtecken fick därmed

sambandet mellan utbildning och demonstrationsdeltagande

samma

riktning hos de övriga måtten politiska med de

som resurser, högutbildade i och de lågutbildade i botten. Även skillnatopp om derna är mindre än i fråga såväl individuell opinionsbildning om som förmåga att överklaga denna situation sedan ut att ha hållit i sig ser under 1990-talet.

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

F igw Utbildning och politiska 1968-1997

resurser Förmåga att överklaga Individuell opinionsbildning

1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997 Kontakt med beslutsfattare Partiaktivitet

VAR DET BÄTTRE FORE

Ännu gång måste emellertid bilden då betraktar de-

en nyanseras

monstrationsdeltagandet med utgångspunkt från det frekvensbase-

rade måttet. De utbildningsskillnader basis den åldersku-

som av mulativa mätmetoden framträder 1997 visar sig återigen spegla händelser under tidigare decennier. När intervjufrågan handlar hu-

om ruvida under det senaste året deltagit i demonstration

man en snarare

någon gång gjort det finns inga påvisbara skillnader melän om man lan låg- och högutbildade kvar vid 1990-talets slut. Att marschera

och är således inte längre aktivitet främst utmärgator torg en som

ker de högutbildade. Denna form för politiskt deltagande har blivit ungefär lika vanlig eller, så vill, ovanlig i alla utbildnings-

om man skikt.

Vi kan därmed dra slutsatsen den politiska jämlikheten med

att avseende utbildning i flera fall förbättrats något och i intet fall försämrats jämfört med den situation rådde 1968. Betraktas

som

jämlikheten i ett andelsperspektiv än med utgångspunkt från

snarare de absoluta skillnaderna blir de förbättringar ägt än tydli-

som rum

gare.

Några motsvarande tendenser till utjämning kan emellertid inte konstateras vad gäller förhållandet mellan olika yrkesgrupper. Som framgår figur 5 har skillnaderna inte något avgörande sätt för-

av

ändrats under de 30 åren. I fråga förmågan överklaga,

senaste om att individuell opinionsbildning och kontakter har tjänstemännen och företagarna legat klart högre nivå än arbetarna under hela

en

undersökningsperioden. Inga tecken utjämning kan här heller

skönjas. För den enda väsentliga förändringen står lantbrukarna,

i två fall lämnat position likvärdig med arbetarnas för som av tre en att i stället närma sig ställning motsvarande tjänstemännens och

en företagarnas. Lantbrukarna har således individer betraktade bli-

som vit politiskt resursstarkare samtidigt de minskat i antal.

som

Lantbrukarna utmärker sig sin jämförelsevis mycket

även genom höga partipolitiska aktivitet. Nivån är flera gånger högre än i andra

yrkesgrupper. I övrigt är skillnaderna mycket små: företagare,

tjänstemän och arbetare har ända sedan 1968 legat tämligen

en likartad nivå i fråga partiaktivitet. Nedgången under 1990-talets

om

för dem alla. är gemensam

JAN TEOHELL OCH ANDERS WESTHOLM Figur Yr/ee och politiska 1968-1997 resurser Förmåga att överklaga Individuell opinionsbildning Tjm. Föret. Lantbr. Arb. 4 1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997 Kontakt med beslutsfattare Partiaktivitet

0 0 1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997 Demonstrationsdeltagande Demonstrationsfrekvens

0 o a 1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997

VAR DET BÄTTRE FÖRR

Inte helt oväntat avviker demonstrationsdeltagandet även i detta fall från det allmänna mönstret. Det komplicerad dynamik är en som framträder, huvudtendensen liknar den i fråga men sett om utbildning. För 30 år sedan arbetarna överrepresenterade bland var dem någon gång deltagit i demonstration. Banderoller och som en plakat i första hand arbetarklassens uttrycksform. Under 1970var och 1980-talen vinner den emellertid kraftigt ökad användning bland tjänstemän och lantbrukare. Precis i tidigare fall skymmer som emellertid det ålderskumulativa måttet bilden vad hänt av som under de åren. Som framgår det frekvensbaserade diasenaste av grammet hör tjänstemännens och lantbrukarnas tydliga överrepre-

sentation bland demonstrationsdeltagarna redan till förgången

en tid. Benägenheten delta i demonstrationer är i dag förhållandevis att jämnt fördelad mellan olika yrkesgrupper.

Sammanfattningsvis har således den politiska jämlikheten med avseende utbildning ökat något, medan den yrkesrelaterade för-

blivit i det närmaste oförändrad. Man skulle kunna tänka sig att detta sammanhänger med allmänt koppling mellan yrke en svagare och utbildning. Någon sådan tendens kan emellertid inte skönjas. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan arbetare, tjänstemän, företagaoch lantbrukare är ungefär desamma i dag för 30 år sedan. re som

Arbetande och arbetslösa

Att låta människors yrke bestämma deras sociala position har blivit

vedertagen praxis inom samhällsvetenskaperna. Det finns emel-

en lertid central fråga därmed riskerar bli ställd i skymunen som att

dan, nämligen den betydelsen över huvud ha

om av att taget ett arbete. I takt med arbetslöshetssiffrorna i höjden gör sig den att rusat

frågan påmind med allt större tydlighet.

Samtidigt är den flera skäl svårare besvara än dem gälav att som ler andra slag gruppskillnader. För det första finns det ingen obeav stridd definition när skall räknas arbetslös. Själva av en person som

principen för indelning arbetskraften är nämligen i sig politiserad.

av

Skall människor ingår i statliga understödsprogram eller

som ge-

nomgår statligt finansierad arbetsmarknadsutbildning räknas till

kategorin arbetslösa Det i regel inte de politiska krafter i anser som

regeringsställning med hjälp dylika åtgärder vill hålla arbetslös-

av hetssiffrorna Men kanske skall å andra sidan de grund nere. som arbetsbrist hemma med barnen, eller efter längre av stannar som en tids fruktlösa försök givit sökandet efter plats, också räknas upp en

JAN TEOHELL OCH ANDERS WESTHOLM

Tabell 5. Arbetslöshet 1968-1997 procent

Andel arbetslösa 1968 1974 1981 1987 1991 1997 Enligt SCB:s arbetskrafisund. 2,2 2,0 2,5 2,2 3,2 8,5 Enligt levnads-/medborgarund. 2,0 2,0 2,5 1,8 3,4 9,7

Antal intervjuade arbetslösa 71 74 95 27 127 92 i levnadsnivå-/medborgarund.

dUppgifterna för 1974-1997 bygger en sammanställning enrhållen från SCB. Uppgiften för 1968har avlästs figur 8:2 iTham 1994

ur

till de arbetslösa Det kan politiska krafter hävda när de i

samma opposition vill hålla arbetslöshetssiffrorna Inget definitions-

uppe. försök kan helt kringgå denna politiska kamp ordens innebörd.

om

Och till detta begreppsliga problem kan dessutom läggas

ett mer

mättekniskt, nämligen att de två undersökningsserier våra analyser

grundar sig inte innehåller fullt jämförbara frågor knutna till förvärvssituationen.

Den definition allt valt bygger i huvudsak den inter-

trots vjuades uppfattning ordet arbetslös. De arbetslösas andel

egen av

arbetskraften med detta sätt att mäta framgår tabell Som av av sy-

ligger nivåerna mycket nära dem erhållits i de så kallade nes som ar-

betskraftsundersökningarna, vilka ligger till grund för de

i sin tur officiella arbetslöshetssiffrorna. Noteras kan avvikelserna är

att

aningen större för de båda medborgarundersökningarna, vilket är

precis vad borde förvänta med tanke urvalsstorleken i

man att dessa båda fall är väsentligt mindre. Noteras bör även

att gruppen arbetslösa i vårt material består ett tämligen litet antal intervjua-

av de: vid flertal tillfällen handlar det mindre än 100

ett om personer. Detta utgör andra problem knutet till analysen de arbetslösas

ett av situation. Konsekvensen den statistiska osäkerheten i de

är att skattningar skillnaden mellan arbetslösa och förvärvsarbetande

av nedan är större än i flertalet andra fall.

presenterar

Figur 6 redovisar skillnaderna i politiska mellan förvärvs-

resurser arbetande och arbetslösa. Det är ingen entydig bild framträder,

som

två huvudmönster kan ändå konstateras. Det första skillmen är att naderna i de flesta fall är små och statistiskt säkerställda. Nivån för de arbetslösa flera ställen den för de förvärvsarbe-

tangerar tande, och är med undantag mindre än 10 skalenheter.

gapet Gruppen arbetslösa har således under den gångna 30-årsperioden hållit nästintill jämna med de förvärvsarbetande i fråga

steg om

politiska resurser.

VAR DET BÄTTRE FÖRR Figur Arbetslöshet och politiska 1968-1997 resurser Förmåga att överklaga Individuell opinionsbildning

5 1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997 Kontakt med beslutsfattare Partiaktivitet

Förvarb

Förv.arb. ArbJösa Arb.lösa 1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997 Demonstrationsdeltagande Demonstrationsfrekvens

Arb.lösa . Förv.arb. 1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Men det andra huvudmönstret denna bild åtminstone delvis

är att

bryts 1997. I fråga förmågan överklaga, individuell opinions-

om att bildning och kontakter hamnar de arbetslösas situation i

nu en ny dager -i tydligt underläge de förvärvsarbetande. Att

ett gentemot

vidgas när arbetslösheten ökar är intet sätt ett självklart gapet resultat. Det finns inget logiskt samband mellan storlek

gruppers och skillnaden i politiska mellan dem. Man skulle i detta fall

resurser

kunnat förvänta Arnell Gustafsson 1994, 15. snarare motsatsen Under 1970- och 1980-talen, då arbetslösheten med internationella mått ännu obefintlig i Sverige, skulle till exempel ha kunnat

var man tänka sig arbetslösheten något bara drabbade de värst ut-

att var som

i samhället när den någon gång drabbade. I så fall borde den satta politiska klyftan under denna tidsperiod ha varit större. På motsvarande sätt skulle mycket Väl ha kunnat föreställa sig arbets-

man att lösheten, när den 1990-talet blir vanligt fenomen,

nu ett mer drabbar även dem resursmässigt står sig starkare i samhället.

som Skillnaden i politiska skulle i så fall ha minskat. Men

resurser nu förhåller det sig alltså precis tvärtom: när arbetslösheten ökar växer klyftan; växande ojämlikhet arbetsmarknaden spiller över till

en växande ojämlikhet inom den politiska sfären.

Det finns emellertid ytterligare problem knutet till analysen

ett

de arbetslösa: de utgör heterogen och dessutom mycket föränav en derlig Tabell 6 visar hur arbetslösheten drabbat olika sociala

grupp.

över tid. Som framgår har arbetslösheten sedan 1980-talet grupper varit koncentrerad till de lägre åldersgrupperna, 1997 har denna

men överrepresentation bland de minskat avsevärt. När arbetslös-

unga heten skjutit i höjden har den således trängt även bland de äldre. Det förhållandet gäller arbetslöshetens koppling till

motsatta ut-

bildning. Möjligen i strid den allmänna föreställningen de

mot om arbetslösa i alla avseenden visar dessa siff-

som en resurssvag grupp

arbetslösheten inte varit knuten endast till de lägre utbildror att ningsnivåerna. I allt väsentligt beror detta det ålderssamband

som just konstaterats: stå arbete är något främst drabbat de

att utan som

vilka genomsnittligt har högre formell utbildning än den

yngre, sett

yrkesverksamma befolkningen i Den arbetslöshet

gemen. stora som inträtt under det sista årtiondet har emellertid ändrat även detta förhållande: I 1997 års undersökning är de lågutbildade överrepresenterade bland de arbetslösa. Med avseende kön framträder inget distinkt mönster. Invandrarna, slutligen, utgör arbetslöshetens

offer. Detta gäller vid flera tillfällen ända tillbaka till 1968, stora

är slående 1997, då så många tre gånger men gapet som mest som fler invandrare än infödda svenskar stod utan arbete.

VAR DET BÄTTRE FÖRR

Tabell Arbetslöshet inom olika 1968-1997 procent grupper

Andel arbetslösabland 1968 1974 1981 1987 1991 1997

Unga 18-35 år 2,3 2,6 4,6 3,3 6,3 10,5 Lågutbildade den undre hälften 2,3 2,1 2,8 1,4 3,6 11,6 Män 2,3 1,8 2,3 1,6 3,7 11,3 Invandrade 3,6 2,8 5,6 2,3 8,1 27,9

i Statistiskt säkerställd överreresentation vid säkerhetsnivå 90 °/o. en m" Statistiskt säkerställd överreresentation vid säkerhetsnivå 95 °/o. en

Arbetslöshetens varierande koppling till framför allt ålder, utbild-

ning och invandrarskap innebär försiktighet måste iakttas när

att dess politiska konsekvenser studeras särskilt över tid. Samtliga de — faktorer påverkar sannolikheten för skall som att en person vara ar-

betslös strukturerar nämligen samtidigt jämlikheten i de politiska

variabler här lagts under lupp. Om hänsyn till ålder, utbildsom tas ning, kön och invandrarskap visar det sig också de redan små att skillnaderna mellan arbetslösa och förvärvsarbetande blir ännu mindre. Även det 1997 efter kon-

vidgade gapet krymper avsevärt;

troll är det endast i fråga individuell opinionsbildning skillom som naden mellan arbetslösa och förvärvsarbetande är statistiskt säkerställd. Det politiska mellan arbetslösa och förvärvsarbetande gapet speglar således i många fall endast andra, underliggande, sociala skiljelinjer, inte situationen arbetslös i sig. som Hur kommer det sig arbetslösheten, i strid med den hävdatt

uppfattningen, tycks ha så liten betydelse för den poli-

vunna pass tiska jämlikheten Vårt statistiska material inga entydiga ger oss svar den frågan, det finns ändå skäl framföra två tolkningar, men att mätteknisk och substantiell. Den förstnämnda faller återigen en en tillbaka ålderskumulativiteten i flertalet våra mått. Arbetslösav het kan drabba individen väldigt olika över livscykeln. Att stå utan arbete är tillstånd träder i och sätt ett man ut ur ett som skiljer sig fundamentalt från de övriga sociala kategorier studerar, såsom

kön, yrke och invandrarskap. Just kombinationen denna nutidsav anknytning å sidan, och det faktum flertalet resursmått ena att handlar huruvida någon gång i livet utfört handling å den om man en andra, innebär några särdeles starka effekter knappast är nu att att förvänta. I den mån några reellt resursdämpande effekter arbetsav löshet faktiskt existerar finns det helt enkelt risk för den tillbaatt kablickande eftersläpningen i de ålderskumulativa måtten för är ett grovt mätinstrument för kunna fånga dem." att

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Den substantiella tolkningen de små skillnaderna är att

mer av det finns skäl misstänka två motverkande effekter situationen

att av

arbetslös. Å sidan finns nedsättande inverkan det som ena en politiska självförtroendet; utanförskapet från arbetsmarknaden resulte-

i känsla utanförskap även från den politiska gemenskapen.

rar en av Men å den andra sidan sker ökning incitamenten och tillfällena

en av för politiska metoder överklaganden, kontakter och de-

att ta som monstrationer i bruk. Dessa två tendenser kan motverka och kanske

upphäva varandra. Att arbetslös får både hämmande rent av vara

och främjande konsekvenser för det politiska deltagandet, vilket

resulterar i små nettoskillnader mellan arbetslösa och förvärvs-

arbetande.

Sammanfattningsvis framträder tudelad bild den politiska

en av jämlikheten med avseende förvärvssituation: Klyftan mellan förvärvsarbetande och arbetslösa är förhållandevis liten, har å

men andra sidan vuxit i takt med arbetslösheten.

invandrade och infödda

Det år har gjort migration till särskilt uppmärk-

som senare ett

politiskt problem den sätter fingret känslig

sammat är att en

punkt i medborgarskapstanken Bäck 8C Soininen 1998; Soininen 8C

Bäck 1999. Frågan gäller vilka egentligen omfattas demo-

som av

kratins politiska jämlikhetsideal. Endast de i juridisk mening

som

har förvärvat medborgarskap, eller alla vid given tidpunkt är

som en bosatta inom landets gränser Det har påpekats att migrationspolitiken i flera västländer under efterkrigstiden utmärks moralisk

av en inkonsekvens. principiellt plan tillskrivs de invandrat

På ett som

fri- och rättigheter de infödda. Samtidigt vill regle-

samma som man

inflödet människor vid landets gränser. Den universalistiska ra av utgångspunkten i dem har invandrat överges då frågan

synen som

gäller vilka skallfå invandra. Ett principiellt försvar för gränslös

som rättvisa blir i praktiken lätt rättvisa inom gränser Öberg 1994.

en

Men i vilken utsträckning fungerar då denna inskränkta rättvisa Figur 7 visar utvecklingen i SO-årsperspektiv. Andelen invand-

ett rade i Sverige har under denna tidsperiod ökat från cirka 5 till cirka

10 befolkningen. Samtidigt är det uppenbart att klyftan

procent av mellan och infödda i de flesta fall vuxit över perio-

invandrade sett

den helhet. Ar 1968 skillnaderna mellan invandrade och

som var

infödda i fråga förmåga överklaga, individuell opinionsbild-

om att ning, offentliga demonstrationer och kontakter med beslutsfattare mycket små. I dag har emellertid Vidgats avsevärt. Denna ut-

gapet veckling är i första hand resultat vad hänt under 1990-ta-

ett av som let."

VAR DET BÄTTRE FÖHR

Figur Invandring och politiska 1968-199

resurser

..

2 -------------------------------------------------- 1 infödda ------------------------------------------

infödda ____. Invandr. L lnvandr- ., O 1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997

Demonstrationsdeltagande Demonstrationsfrekvens

4 2

infödda 0 0 1967 1977 1987 1997 1967 1977 1987 1997

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Det finns två undantag från det allmänna mönstret. Det första är

partiaktiviteten. Som framgår figuren är utvecklingen här den

av omvända, åtminstone fram till början 1990-talet: Från för 30 att år sedan ha stått de infödda långt efter i fråga partipolitisk aktiom vitet uppvisar de invandrade i dag ingen statistiskt säkerställd avvikelse. Denna förändring har emellertid inte skett invandgenom att rade under år mobiliserats till ökad partipolitisk aktivitet. senare Skälet är i stället de infödda dragit sig den. att ur

Det andra undantaget gäller politisk handling där de in-

en typ av vandrade vid tillfälle faktiskt Visar sig aktiva än de inett vara mer födda. Som framgår figur klyftan mellan invandrades och av 7 ser inföddas demonstrationsdeltagande helt olika beroende ut om studerar det ålderskumulativa eller det frekvensbaserade måttet. man Även trendlinjerna följer varandra hamnar nämligen inom vandrarna vid 1990-talets båda mätpunkter över de infödda i fråga demonstrationsfrekvens, medan de i det ålderskumulativa om pers-

pektivet aldrig lyckas Vid tidpunkt, 1991, är överläget

passera. en dessutom statistiskt säkerställt.

De utvecklingstendenser kan observera frågan selek-

reser om tionsmekanismer kan ha varit pådrivande. Utmärkande för de invandrade har under de tre senaste decennierna varit viss överreen

presentation arbetare de något ålderskategorierna. Sett

av ur yngre till det genomsnittliga antalet utbildningsår har invandrarkollektivet stått något starkare än den infödda befolkningen, även det bland om de invandrade döljer sig betydligt större variationer i detta avseende. Mot 1990-talets slut har emellertid dessa skillnader i det närmaste försvunnit. Den enda statistiskt säkerställda avvikelse utsom nu märker de invandrade underrepresentation bland tjänstemänär en De politiska resursklyftorna förändras heller inte nämnvärt när nen. potentiella selektionsvariabler detta slag förs in i analysen. Skillav naderna mellan invandrade och infödda skulle i allt väsentligt varit desamma även dessa två likadana ut i fråga om grupper sett om ålder, klass och utbildning. Huvudresultatet kvarstår således. Det finns tydliga, och under 1990-talet ökande, skillnader mellan infödda och invandrade och dessa låter sig inte avfärdas med migrationens betingelser fört hit att människor med från befolkningsgenomsnittet avvikande sociala

bakgrundsförutsättningar. Vad kan den i så fall bero på

En första misstanke måste riktas arbetslösheten. Som tidigamot nämnts ökade antalet arbetslösa bland de invandrade från knappt re 10 till närmare 30 mellan 1991 och 1997. Frågan är procent nu om detta kan skälet till de invandrade hamnat i bakvattnet även vara att

VAR DET BÄTTRE FÖRR

i politiskt hänseende. Kontroller för invandrarnas negativa utveckling arbetsmarknaden Visar sig emellertid ha mycket liten inverkan deras politiska Det är endast obetydlig del resurser. en av deras politiska eftersläpning under 1990-talet kan hänföras till som utvecklingen arbetsmarknaden. En tänkbar förklaring är invandrarkollektivets etniska annan

sammansättning. För 30 år sedan invandringen till Sverige nästan

var uteslutande europeisk. En majoritet de invandrade härstammade av från de övriga nordiska länderna, och de två största därgrupperna utöver kom från Nord- och Östeuropa. I dag har andelen européer sjunkit till ungefär två tredjedelar, och både den nordiska och den nordvästeuropeiska andelen har minskat med ungefär hälften. I

gengäld har ökad invandring skett från Central- och Sydamerika,

en Asien Afrika. Det faktum större del de invandrade samt att en av kommer från bakgrund starkt skiljer sig från infödda en som svenskars skulle kunna tänkas förklara de ökande politiska resursskillnaderna. Även denna visar emellertid komma skam.

hypotes sig Klyftan

minskar förvisso något då invandrarkollektivets etniska samman-

sättning hålls konstant över undersökningsperioden, minsk-

men ningen är ytterst liten. Utvecklingen under 1990-talet kan således inte förklaras de flyttat till Sverige i ökad utsträckning av att som kommit långväga ifrån. Detta i sin tur beror till stor del de politiska resursskillnaatt derna mellan invandrare olika etnisk härkomst har krympt. För av tio år sedan differenserna mellan nordiska, europeiska var samt

utomeuropeiska invandrare i flera avseenden ganska tydliga. År 1997

är avstånden mellan dessa invandrargrupper små och i de flesta tre fall statistiskt säkerställda. Samtidigt mellan invandrade som gapet och infödda vuxit, har således de inbördes skillnaderna mellan olika

invandrargrupper minskat.

Varken social bakgrund, utslagning från arbetsmarknaden eller nationell härkomst tycks således kunna något väsentlig bidrag till ge förståelsen varför klyftan mellan invandrade och infödda i

av Sverige

har ökat. Detta i sin upphov till oroväckande reflekger tur en mer tion. Om förklaringsfaktorerna inte finna hos de invandrade står att själva riktas misstankarna naturligen det samhälle de bosatt sig mot

Förklaringen till det vidgade tycks i så fall inte ligga i de

gapet att invandrade haft särskild oförmåga sig fram till det politiska en att ta skranket. Är det i stället så skranket för att är högt

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Slutsatser

Den i historisk tid har företagit sin början under

resa nu tog sent 1960-tal. Då Sverige samhälle där de politiska

var ett resurserna var mycket ojämnt fördelade mellan kvinnor och män, mellan låg- och

högutbildade, och mellan olika yrkesgrupper. I dag, 30 år

senare, framträder delvis annorlunda bild den politiska jämlikheten.

en av Skillnaderna mellan könen har minskat kraftigt och i vissa avseenden försvunnit helt. Den politiska jämställdheten är vida bättre i dag än för 30 år sedan. Även skillnaderna mellan hög- och lågutbildade har minskat något.

Utvecklingen har emellertid inte varit enbart positiv från jämlikhetssynpunkt betraktad. Medan vissa klyftor slutits har andra Öpp-

sig. I synnerhet gäller detta skillnaden i politiska mellan

nat resurser infödda och invandrade. vid 1980-talets slut de

Så sent som var som invandrat inte i någon större utsträckning sämre ställda politiskt än dem levt i Sverige i hela sitt liv. undantag har

som Snart sagt utan emellertid denna klyfta vuxit under 1990-talet. Även de arbetslösa

har börjat uppvisa oroväckande tecken politiskt utanförskap, men

denna klyfta är mindre framträdande och slår inte igenom område efter område lika systematiskt i invandrarnas fall. Skillnaderna

som mellan medelålders och gamla har också tilltagit något under

unga, de 30 åren. Även drastiska inte ägt

gångna om några förändringar

har de utanförskap tenderat växa. rum, ungas att

Om således förändring i eller små mått är vad utmärker

stora som

flertalet de gruppskillnader studerat måste utvecklingen i

av åtminstone avseende sägas utmärkas påtaglig kontinuitet.

ett av en Skillnaderna mellan yrkesgrupper har förändrats i mycket liten utsträckning. Industrisamhällets avklingande och informations- och

tjänstesamhällets intåg har inte förändrat tjänstemännens politiska

övertag över arbetarklassen. Den förändring kan skönjas gäller i

som

stället jordbrukarna, parallellt med att de kraftigt reducerats i

som antal har stärkt sin ställning i den politiska klasshierarkin.

Så kan förändringsprocesserna sammanfattningsvis karaktäriseras

betraktar dem med utgångspunkt från de sociala gruppinom man delningar i huvudsak vår framställning. Men det kan även

som styrt

intresse sammanfatta resultaten från perspektiv, vara av att ett annat

nämligen med utgångspunkt från de olika mått politiska

resurser

studerat.

De två måtten kollektivt organiserad politisk aktivitet, de-

monstrationsdeltagande och partiaktivitet, skiljer sig här ett tydligt sätt från de övriga. Utmärkande för demonstrationsdeltagandet

VAR DET BÄTTRE FÖRR

är den växlande dynamiken, de tvära kasten och instabiliteten i

sambandsstrukturen. Inget mått politisk aktivitet uppvisar så-

annat

dana förskjutningar i gruppskillnaderna detta. När mätperioden

som

tar sin början är likheterna mellan olika befolkningsgrupper överlag

stora. Kön utgör det enda tydliga undantaget med männen långt

mer demonstrationsbenägna än kvinnorna. I den mån någon skillnad därutöver kan skönjas är den till arbetarnas och de lågutbildades förmån också det unik egenskap hos denna form för politisk

- en

handling. Men därefter påbörjas cirka 20 år lång mobiliseringsprocess,

en där banderoller och plakat och i huvudsak blir de

gator torg yngre och välutbildade tjänstemännens uttrycksmedel. Emellertid

mer bryts även denna utveckling. Under tid har det skett

senare ett återtåg från den kollektiva form inom de

protestens grupper som under 1970- och 1980-talen gjorde den till sitt kännemärke. Skillna-

derna i demonstrationsdeltagande med avseende ålder, utbildning

och klass är i dag ungefär lika obefintliga de för 30 år sedan.

som var Mönstret är likartat i fråga arbetslöshet och invandring, därjäm-

om likhet i demonstrationsdeltagandet i rått under hela under-

stort sett

sökningsperioden. Den enda kvarstående förändringen gäller köns-

skillnaderna. Kvinnorna nådde nivå männen för de-

samma som ett cennium sedan och håller fortfarande ställningarna.

Hur skall denna till nyckfulla dynamik förstås Den när-

synes

till hands liggande tolkningen är demonstrationsdeltagande

mast att utgör form politiskt handlande i ovanligt utsträck-

en av som stor ning styrs den aktuella politiska situationen. Till skillnad från vad

av

gäller för många andra former politiskt deltagande kan

som av en individ dras med i demonstration bara "tillfälle ges". En kombi-

en nation fokusering kring särskilt brännande sakfråga och

av stor en

mobiliserande kraft aktivt söker och folk en som upp uppmanar att protestera torde den tändande gnista krävs. Detta innebär

vara som

de individuella blir mindre avgörande för demonstraatt resurserna

tionsdeltagandet än den politiska dagordningen. Därmed skapas

en

särskild grogrund för snabba förändringar.

Det finns alltså goda skäl misstänka just demonstrations-

att att

deltagandet i större utsträckning än andra handlingsformer styrs

av

den politiska dagordningen än individuella De

snarare av resurser. tvära kasten i detta mått kan således i sig tolkas demonstra-

som att

tionsdeltagandet är mindre bemängt politisk ojämlikhet än de

av

övriga påverkansformerna.

Även partiaktiviteten är mindre strukturerad, detta

ojämlikt men

faktum kommer till uttryck sätt. I jämförelse med andra

ett annat

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

har varit förhållandevis jämnt för-

politiska resurser partiaktiviteten delad mellan samhällsgrupperna. Och utvecklingen har dessutom i köns- och utbildningsskillnaderna gått i för jämlikheten fråga om en De främsta exemplen ojämlik fördelning är i dag positiv riktning.

de åldersskillnaderna den starka partipolitiska stora samt extremt bland lantbrukarna i jämförelse med övriga

organiseringen Den avtagande partiaktiviteten har således i huvudsak yrkesgrupper.

minskande än ökande skillnader mellan olika beåtföljts av snarare Den omedelbara förklaringen till detta är att det i

folkningsgrupper.

första hand är de resursstarkaste männen och de höggrupperna utbildade under år lämnat partipolitiken. - som senare

Sammanfattningsvis kan således konstatera att den politiska utveckling i Sverige såväl förändring jämlikhetens ger prov som

kontinuitet. I vilken mån de resultat här redovisat är unika för

eller allmänna utvecklingstrender i västvärlden är

Sverige speglar mer

svårt säga. Den enda undersökning liknande slag att av som känner till, genomförd amerikansk studie Brady m.fl.

en nyligen 1998, visar små eller obefintliga förändringar i den politiska

under de decennierna vad beträffar socioeko-

jämlikheten senaste

nomisk och utbildning och förhållandet mellan

status inkomst

och vita. svarta Således går det sig i Sverige eller i det grannlandet i vare stora väster skönja någon entydig utveckling mot vad kommit att att som

kallas två-tredjedelssamhället, med tilltagande polarisering

en

mellan marginaliserad tredjedel och den resterande befolkningen.

en

betydligt komplicerad än så. Möjligen kan i Verkligheten är mer man

stället tendens till framväxten svensk mark niose en av ett tiondelssamhälle. Vad då har i åtanke är givetvis det under senare år växande mellan infödda och invandrade. Det förtjänar gapet avdenna klyfta skär tvärs igenom de övrislutningsvis att upprepas att

sociala skiljelinjerna. Invandrarnas politiska utanförskap kvarstår

ga då faktorer ålder, utbildning, klass och arbetslöshet beakäven som Deras marginalisering är vår tids dramatiska förändring av tats. mest

den politiska jämlikheten i Sverige.

VAR DET BÄTTRE FORE

Noter

1Petersson, Westholm 8CBlomber 1989 urskiler även tredje rundt g l en g VP, "jämlikhet. avseende kumulering", vilken utrymmesskäl har utelämnat v1 av ur denna framställning.

2 Se Petersson, Westholm 8CBlomberg 1989, 362 ff. Distinktionen Raes motsvarar 1981, 112, 114 uppdelning mellan "the least difference criterion och the ratio

criterion, men skall inte sammanblandas med Waldmans 1977 åtskillnad mellan

absolute och relative inequality. Den fasta jämlikhetsmåtts senare tar ett känslighet för det antal komponenter t.ex. grupper jämförs se Coulter som 1989, 1911..

3Datamaterialet från levnadsnivåundersökningarna har ställts till förfogande av Institutet för social forskning, Stockholms universitet, också till del lett som stor genomförandet undersökningarna. Vi vill rikta särskilt tack till Magnus av ett Bygren och Janne Jonsson vid SOFI för praktisk hjälp vid överföringen av materialet goda råd vid nyttjandet detsamma. Genomförandet de båda samt av av medborgarundersökningarna har i huvudsak letts forskare verksamma vid av Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Olof Petersson, Anders

Westholm och Göran Blomberg i samarbete med norsk forskargrupp 1987; en Anders Westholm och Jan Teorell 1997. Självfallet för de analyser och är ansvaret tolkningar här redovisas helt och hållet vårt som eget.

4 Urvalsstorleken uppgår till 6 522 1968, 6 593 1974, 6 813 1981, 2 658 personer 1987, 6 773 1991 samt 1 964 1997. Andelen svarande är 90,8, 85,8, 82,3, 77,9, 78,3 respektive 74,3 procent. Dessa uppgifter hela urvalet vid respektive underavser sökningstillfälle 16-76 år 1968, 1974 och 1981; 18-76 år 1991; 16-80 år 1987 och

1997 snarare än det delurval, begränsat till åldersgruppen 18-76 år, använt i som syfte att uppnå jämförbarhet över tid. Skillnaderna i förhållande till det urval

begagnat är dock marginella. Fältarbetet genomfördes i samtliga fall oss av av Statistiska centralbyrån. Svaren inhämtades personliga intervjuer. Intergenom vjuerna genomfördes i flertalet fall besök i hemmet. För ytterligare inforgenom mation om levnadsnivåundersökningarna, Fritzell 8CLundberg 1994. För se ytterligare information medborgarundersökningarna, Petersson m.fl. om se 1998.

5I 1997 års undersökning åtföljdes samtliga ålderskumulativa frågor sådan av en följdfråga.

6I 1968 års undersökning tillfrågades de sig ha deltagit i demonsom uppgav en stration om de gjort detta under de åtta åren. För 1974 motsvarande senaste var avgränsning nio år, för 1981 fem år och för 1991 och 1997 det året. senaste 7Samma resultat erhålls även grundval det frekvensbaserade måttets utveckav ling mellan 1991 och 1997.

8 Resultatet baserar sig serie analyser de kvinnor ingår i de fyra leven av som nadsnivåundersökningarna 1968, 1974, 1981 och 1991. Måttet hemarbete är en dikotomi konstruerad med utgångspunkt från den kod de intervjuade tilldelats

enligt SCB:s socioekonomiska indelning SEI. På grund jämförbarhetsproblem av i detta mått har medborgarundersökningarna exkluderats analysen. Det mindre ur generösa måttet förvärvssituationens inverkan baserar sig tanken att förändringen varit konstant linjär; den ostandardiserade regressionskoefficienten

för undersökningsår före och efter kontroll för hemarbetsvariabeln har då jämförts.

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Det generösa förhållningssättet är baserat variansanalys, med tid diskret som en i stället för kontinuerlig variabel; i detta fall har de förklarade varianserna före och

efter kontroll jämförts. Samma förfarande har sedan vid kontroll för upprepats utbildning mätt i antal år.

9 Effekterna variansanalys med undersökningsår, födelseår, har estimerats genom interaktionen mellan undersökningsår och kön och mellan födelseår och kön, samt kön oberoende variabler. Effekten individuella förändringar är den skillnad sorn av i jämlikhet mellan könen kan uppmätas mellan 1968 och 1997 efter kontroll som för generationssammansättning födelseår. Den effekt tillskrivs förändringar som i befolkningens sammansättning är den skillnad i jämlikhet mellan de båda

undersökningsåren återstår sedan effekten individuella förändringar räknats som av bort. Det bör för ordningens skull påpekas det vid all kohortanalys är att som logiskt möjligt tolka de skillnader här beskriver generationseffekter att som Sådana alternativa tolkningar måste dock i detta fall bygga mindre annat sätt. sannolika kombinationer livscykel- och periodeffekter. av ° Vid det mättillfället, 1997, kan saken prövas, eftersom det då även ställdes senaste kompletterande fråga där intervjupersonen ombads någon av de en ange om nämnda aktiviteterna ägt under det året. I fråga individuell rum senaste om opinionsbildning hamnar de närmare de medelålders i detta frekvensbaserade unga perspektiv, samtidigt underläget för de äldre accentueras. Intressant nog sker som emellertid det i fråga kontakter: de underläge accentueras, motsatta om ungas medan de äldres minskar. Dynamiken skiljer sig således för dessa två mått, vilket

komplicerad bild än vad i förstone kunnat tro. genererar en mer man Vi vill här påminna resultaten för demonstrationsfrekvens inte är fullt om att jämförbara över tid till följd de växlande tidsavgränsningar som använts se av fotnot 6. I det fall här redovisas, liksom i dem fortsättningsvis presenterar, som finns det emellertid goda skäl de allmänna utvecklingstendenser att anta att som kan avläsas i diagrammen i huvudsak är korrekta.

z Resultaten beträffande såväl demonstrationsdeltagande partiaktivitet blir som desamma i andelsperspektivet.

3 Den allmänna bilden ökning jämlikheten framträder även då utbildning av en av mäts i antal år i stället för i diskreta kategorier. Den enda väsentliga skillnaden gäller kontakt med beslutsfattare, där jämlikheten med detta sätt att mäta minskar

något med utgångspunkt från de absoluta skillnaderna efter nedgång men en återvänder till ursprungsnivån i andelsperspektivet.

H Slutsatsen rörande yrke blir i allt väsentligt densamma oberoende jämav om med utgångspunkt från de absoluta skillnaderna eller med utgångslikheten mäts punkt från respektive andel den genomsnittliga nivån. grupps av 15Sambandet har undersökts med hjälp variansanalys där antalet utbildningsår av en den beroende och yrkesgrupp den oberoende variabeln. Den förklarade utgör variansen ligger under hela undersökningsperioden mellan 20 och 24 procent utan

någon skönjbar trend i den eller andra riktningen. ena 16I levnadsnivåundersökningarna innebär detta att de att personer som uppger under förra veckan "har gått arbetslös eller permitterad" 1968 eller "sökte eller

väntade arbete, arbetslös eller permitterad 1974-91, och samtidigt var som inte förvärvsarbetade eller uppbar pension, klassificeras arbetslösa. I medsom

VAR DET BÄTTRE FÖRR

borgarundersökningarna har den vid intervjutillfället sig tillfälligt som uppgav vara arbetslös eller "arbetslös sedan längre tid" förts till arbetslösa. I båda gruppen fallen ställs denna grupp mot de yrkesverksamma. Vare sig pensionärerna, de

hemarbetande eller de studerande finns därmed med underlaget föri de analyser

redovisar i detta avsnitt.

17Resultaten blir desamma jämlikheten mäts med utgångspunkt från andelsom perspektivet.

l En tänkbar förklaring till detta är det inte bara är arbetslöshetsnivån att som stigit under 1990-talet, även arbetslöshetens längd. I takt med antalet utan att långtidsarbetslösa ökar torde även underläget i politiska tillta. Tyvärr resurser saknar möjligheter fullt pröva denna hypotes, eftersom medborgaratt ut undersökningarna inte innehåller precisa uppgifter hur länge arbetslöshetsom perioden varat. I LNU 1991 kan dock effekterna politiska arbetsresurser av löshetsperiodens längd i veckor estimeras. Resultaten pekar små och

statistiskt säkerställda skillnader; även Adman 1999. se 19Med den gruppindelning som används i tabellen blir de överrepresentation ungas bland de arbetslösa inte statistiskt signifikant 1997. Om ålder stället mäts

kontinuerligt kvarstår emellertid statistiskt säkerställt negativ samband med ett sannolikheten för att bli arbetslös.

20Arbetslöshetens relation till yrke borde egentligen också i beaktande, tas men av mättekniska skäl är detta inte fullt genomförbart. I 1968 och 1974 års levnads-

niväundersökningar har de arbetslösa inte klassificerats med avseende yrke.

21Vi vill rikta tack till Per Adman för detta påpekande. Mot dylik invändning ett en talar emellertid resultatet från den prövning kan grundval de som göras av frekvensbaserade mått kontakter och individuell opinionsbildning återfinns som i 1997 års medborgarundersökning. Trots effekten det ålderskumulativa att kontaktmåttet i detta fall är statistiskt säkerställd effekten den freär kvensbaserade motsvarigheten, där tidsperioden avgränsas till det året, senaste obetydlig och statistiskt säkerställd. I fråga individuell opinionsbildning om är dock effekten arbetslöshet statistiskt säkerställd för såväl det ålderskumulativa av som det frekvensbaserade måttet.

22Ett belägg för arbetslösheten kan hafrdmjande effekter de politiska att en av förmågan överklaga beslut, finns i 1997 års medborgarundersökning. resurserna, att Bland de arbetslösa det här dubbelt så många försökt rättelse efter var som att att ha blivit felaktigt behandlad myndighet jämfört med de förvärvsarbetande 22 av en respektive 11 procent. Försök rättelse visar sig i sin ha statistiskt att tur ett säkerställt positivt samband med upplevd förmåga att överklaga ett

myndighetsbeslut. Arbetslösheten innebär således tydligt ökad exponering för en resursfrämjande omständighet behöva överklaga beslut. en - att ett

23Invandrarskap mäts inte på exakt sätt i de båda undersökningsserier samma använder. I levnadsnivåundersökningarna tillfrågades de vid tidpunkten för som födelsen hade minst förälder med utländskt medborgarskap de födda i en om var Sverige eller i något annat land. I medborgarundersökningarna tillfrågades samtliga

intervjuade om de invandrat till Sverige. Denna skillnad i mättekniken torde

knappast leda till några problem för jämförbarheten.

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

24Resultaten beträffande invandrare blir desamma jämlikheten mäts med ut-

om gångspunkt från andelsperspektivet.

Z5Den ökning i partiaktivitet invandrarna uppvisar från 1968 till 1991 är

svaga som inte statistiskt säkerställd, vilket däremot de inföddas minskning under

samma tidsperiod är.

2°Det kan tyckas förvånande invandrarna detta hamnar under de infödda i

att trots det ålderskumulativa perspektivet 1997. Huvudförklaringen torde antingen att

vara de kommit till Sverige efter 1991 haft avsevärt mindre erfarenhet

som av demonstrationsdeltagande än de korn dessförinnan, eller att det främst varit de

som demonstrationsaktiva flyttat under 1990-talet. I 1997 års medborgar-

som ut undersökning kan kontroll göras för invandringsår. Det visar sig då att 20,2

en

dem invandrat före 1991 någon gång deltagit i en demonstration, procent av som medan detta endast gäller dem invandrat 1991 eller

12,2 procent av som senare. Denna skillnad baserar sig emellertid ett förhållandevis litet antal

personer N 137, och är inte statistiskt säkerställd.

VAR DET BÄTTRE FÖRR

Referenser

Adman, Per 1999 Arbetslöshetens effekter politiskt deltagande i Sverige". Uppsats presenterad vid det nordiska statsvetarförbundets årsmöte i Uppsala Arnell Gustafsson, Ulla 1994 Från låg till hög arbetslöshet: Något individuella och samhällsstrukturella konsekvenser. om Arhetslivscentrum Working Paper Series, 15 Beitz, Charles 1989 Political Equality. Princeton: Princeton University Press

Bennich-Björkman, Li 1998 Dr Spock och medborgardygderna". I

Patrik Aspers 8C Emil Uddhammar, red., Framtidens dygder - om

etik ipraktiken. Stockholm: City University Press

Bergqvist, Christina 1994 Mans makt och kvinnors intressen. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis Brady, Henry, Kay Lehman Schlozman, Sidney Verba, 8C Laurel Elms 1998 Who BoWls: Class, Race, and Changing Participatory Equality. Uppsats presenterad vid amerikanska statsvetarförbundets årsmöte i Boston Bäck, Henry 8CMaritta Soininen 1998 Immigrants in the Political Process. Scandinavian Political Studies, 21 1:29-50

Coulter, Philip 1989 Measuring Inequality: A Methodological Hand-

book. Boulder: Westview Press Dworkin, Ronald 1983 "In Defence of Equality. Social Philosophy

and Policy, 11:24-40.

Fritzell, Johan 8C Olle Lundberg, red. 1994 Vardagens villkor: Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm:

Brombergs

Gaventa, John 1980 Power and Powerlessness: and

Quiescence

Rebellion in Appalachian Valley. Urbana: University of Illinois

an Press Kymlicka, Will 1990 Contemporary Political Philosophy: An Introduction. Oxford: Clarendon Press Nie, Norman, Jane Junn, 8C Kenneth Stehlik-Barry 1996 Education

and Democratic Citizenship in America. Chicago: The University of Chicago Press

Oskarson, Maria 8C Lena Wängnerud 1995 Kvinnor väljare och som valda. Lund: Studentlitteratur

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Oskarson, Maria 1999 Projektplan: Välfärdsstaten och kvinnornas

politiska medborgarskap". Ansökan till HSFR 1999

Pateman, Carole 1989 The Disorder Women: Democracy, Feminism and Political Theory. London: Sage Petersson, Olof, Anders Westholm 8C Göran Blomberg 1989 Medbormakt. Stockholm: Carlssons garnas Petersson, Olof, Jörgen Hermansson, Michele Micheletti 8CAnders Westholm 1996 Demokrati och ledarskap. Demokratirådets rapport 1996. Stockholm: SNS Förlag Petersson, Olof, Jörgen Hermansson, Michele Micheletti, Jan Teorell 8CAnders Westholm 1998 Demokrati och medborgarskap. Demo/eratirddets rapport 1998. Stockholm: SNS Förlag

Rae, Douglas 1981 Equalities. Cambridge: Harvard University Press

Schlozman, Kay Lehman 8C Sidney Verba 1979 Injury to Insult:

Unemployment, Class, and Political Response. Cambridge:

Harvard University Press Sen, Amartya 1992 Inequality Reexamined. Oxford: Clarendon Press Soininen, Maritta 8C Henry Bäck 1999 Invandrare medborgare, som

väljare och politiker i denna volym Tham, Henrik Ökar marginaliseringen i Sverige.

1994 Iohan

Fritzell och Olle Lundberg, red., Vardagens villkor: Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Stockholm: Brombergs

Togeby, Lise 1994 Political Implications of Increasing Numbers of

Women the Workforce. Comparative Political Studies,

272;211—24o

Verba, Sidney, Kay Lehman Schlozman, 8CHenry E. Brady 1995 Voice and Equality. Civic Voluntarism in American Politics.

Cambridge: Harvard University Press

Waldman, Loren 1977 Types and Measures of Inequality. Social

Science Quarterly, 58 September:229-241

Westholm, Anders, Arne Lindquist, 8CRichard G. Niemi 1990 "Education and the Making of the Informed Citizen: Political Literacy and the Outside World. I Orit Ichilov, red., Political Socialization, Citizenship Education, and Democracy. New York: Teachers College Press Wängnerud, Lena 1998 Politikens andra sida. Om kvinnorepresen-

tation i riksdag. Göteborg: Göteborg Studies Politics Sveriges

VAR DET BÄTTRE FÖRR

Öberg, Nils 1994 Granslös rättvisa eller rättvisa inom gränser Om

moraliska dilemman i invandrings- och invand-

valfardsstaters

rarpoliti/e. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis

Invandrare som

och

medborgare, väljare

politiker

Maritta Soininen och Hemy Bäck

Demokratins problem i teorin och i

praktiken

Länge sågs Ökad internationalisering i enbart positiva Sedan

termer. 1980-talet har dock i nyanserad bild även börjat

man en mer uppmärksamma de allt fler samhällsproblem den Ökade inter-

nya som

upphov till Mörth och Sundelius 1998.

nationaliseringen ger

saknar i allt större människor till följd

Exempelvis dag grupper av av internationell grundläggande politiska rättigheter, eller är migration inte i stånd i praktiken utnyttja de rättigheter de formellt har.

att Därigenom internationell migration både den formella och

utmanar

reella politiska jämlikheten genom att skapa nya politiskt margina-

liserade Hur kan då förstå detta demokratiproblem

grupper. nya

Ett sätt närma sig problemet är identifiera de nära samband

att att

finns mellan individens politiska, sociala och civila rättigheter, som hennes medborgarskap och hennes medlemskap i nationalstat, ett

en

mönster Brubaker den politiska ojämlikhetens

som ser som nya

kärna Brubaker 1989. Utan medborgarskap inga medborgerliga och medlemskap i alltjämt i dag oftast

rättigheter utan en stat, en

nationalstat, inget medborgarskap. Medborgarskap som ett juridiskt

medlemskap i politiskt kombineras således med

ett system medlemskap i social och kulturell mening i nation och uppfattas

en

därför ofta liktydigt med nationell tillhörighet. Följaktligen skapar

fel nationell bakgrund problem både för individen och demokratin. När nationalstaten detta sätt fungerar institu-

som tionell för och sociala rättigheter uppstår dis-

grund politiska en

mellan invandrares reella behov civila, sociala och poli-

krepans av tiska rättigheter och medborgarskapets eller mindre explicit

mer

INVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

ställda krav "rätt nationell och kulturell tillhörighet villkor som

för dessa rättigheter.

Historiskt har demokratins landvinningar handlat göra det om att

politiska medborgarskapet tillgängligt för allt fler samhällsgrupper

Mouffe 1992, Phillips 1995. Mouffe beskriver demokratins

framsteg som utvidgning av politiska rättigheter utmed två axlar,

"either have claimed rights already declared, new groups access to or new rights have been demanded social relations hitherto considered ‘naturally’ hierarchical, such those concerned with as race, gender, etc. Mouffe 1992:1 ff. Ivår tids västerländska demokra-

tier duger kön, religion, hudfärg eller ekonomiska tillgångar inte längre argument för formell uteslutning från den politiska

som pro- Enligt Mouffe är det inte heller demokratins ideal cessen. som är

dagens huvudproblem utan det faktum dess principer långt ifrån

att är genomförda i de länder gör anspråk dess ens som att vara främsta företrädare. Hon är inte kritisk. I förs ensam om att vara dag en livlig politikteoretisk debatt den demokratiska om representationens villkor och brister. Vilken relevans äger då denna debatt för när vill analysera invandrarnas

oss marginaliserade sam-

hällsposition Vilken sorts verktyg demokratidebattens biger oss drag för bättre ska förstå de demokratiproblem har sitt att som upphov i internationell migration

En central fråga i den politikteoretiska debatten har under den senaste tiden kommit handla hur kan fullt inatt om man garantera

flytande i den demokratiska för minoritetsgrupper, med

processen från majoriteten annorlunda intressen och erfarenheter

Benhabib

1996, Kymlicka 1995. Enligt Kymlicka har de problem är be-

som häftade med invandrarnas, och andra kulturella minoriursprungsteters rättigheter kastat tveksamhetens ljus över flera grundanta-

ganden i decennier det politiska livet. Intressedispyter

som styrt mellan minoritetsgrupper och majoriteten, ofta diskuteras i som

termer kulturella rättigheter, många politikteoretiker

av ses av som den kanske största utmaningen för dagens demokratier. Man efter-

lyser nya identitet/särart-policies identity/dzfference, dvs. sätt

nya att i den offentliga politiken hantera människors olikhet

grund av

deras kulturella bakgrund. När den kända teoretikern Benhabib i

mitten 1990-talet beskriver agendan för medborgarskaps- och av demokratidebatten, framhåller hon hur identitets- och särartsfrå-

gorna senare tid har upptagit särskilt framträdande plats i en västerländska liberala demokratier. Den politiska diskussionen har i

hög grad kretsat kring s.k. sociala rörelser och de frågor dessa nya har väckt och tagit strid för. Dessa rörelsers frammarsch tolkar nya

MARlTTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

hon uttryck för postmateriella värden har fått

som ett att en mer framskjuten position i samhället, och det i politiken har ägt att rum

övergång från fördelningspolitiska frågor till diskutera the

en att of forms of life. Vi kan citera henne Benhabib 1996:4: grammer

The struggles wealth, political position, and that characteover access rised bourgeois and Working-class politics throughout the nineteenth and the first half of the twentieth century were replaced struggles abortion, ecology and the politics of racial, linguistic and over over ethnic pride.

Den mångkulturella politiken ofta

presenteras som ett steg mot en

lösning de socialt och politiskt marginaliserade minoritetsgrupproblem. Man utgår då från grundantagande att

pernas ett om en individs kulturella identitet central betydelse eftersom den påär av verkar hur andra bemöter henne. Människors självrespekt är således

i regel beroende den respekt och uppskattning, eller bristen av av därpå, den kulturella åtnjuter i samhället. Den som egna gruppen liberala demokratins universella politik utgår från alla medborsom lika värde därför inte problemfri. Visst har den gares anses vara liberaldemokratiska traditionen inneburit utjämning medborgerav och politiska rättigheter för samhällsmedlemliga stora grupper av och ofta även viss social och socio-ekonomisk jämlikhet. Men i mar, och med dess särartsneutrala politik innebär alla samhällsatt att medlemmar får identiskt paket fri- och rättigheter, utan hänett av till individers och olikhet gentemot varandra, tvingas syn gruppers de i enhetlig form inte gör dem rättvisa, form en som en som dessutom inte är neutral i själva verket speglar majoritetskulutan

uttryckssätt, erfarenheter och värderingar Taylor 1992. Ett

turens sådant icke-erkännande leder till eller far illa att en person en grupp när det omgivande samhället återspeglar förfalskad eller ringen

aktande uppfattning den. Vanligtvis är de grund sin

av av grupptillhörighet nedvärderade och stigmatiserade individerna också

underrepresenterade i politiken. Därför talar erkännandets

man om politik alternativ till den förtryckande särartsneutrala politisom ett

ken. Den mångkulturella politikens alternativ inbegriper offentliga

åtgärder för skydda och stödja minoritetsidentitet. Här kan att en stödformerna sträcka sig från speciella språkrättigheter till garante-

rad representation i politiska församlingar. I princip handlar det

om

bevilja den grund sin minoritetsställning missgynnade

att av eller form särskilda rättigheter för kompengruppen en annan av att för det respekt och skydd majoriteten automatiskt åtnjusera som

ter.

INVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

Som alternativ till mångkulturell politik förespråkar Vissa debatt-

deltagare den icke-diskriminerande modellen mindre radikal som en

policy-linje i minoritetsfrågor. Enligt politikteoretikern Walzer,

som är en varm anhängare den icke-diskriminerande av staten som en lösning etno-kulturella motsättningar, går modellen ut att man i den offentliga politiken ställer sig neutral till de olika kulturella

konstituerar samhället. På sätt kan grupper som samma som staten låta bli ställning i frågor och religion, ska den varken att ta om tro uppmuntra eller bestraffa olika minoritetsgruppers identiteter och uttryck för kulturell tillhörighet. Individen behöver varken känna

sig upphöjd eller nedvärderad grund sin kulturella bakgrund. av Den offentliga politiken bör neutral i kulturhänseende och i vara stället hänvisas värnandet kulturella identiteter till den privata om sfären Walzer 1995. Knappast oväntat har de har velat som

kritisera modellen ifrågasatt det möjliga för i praktiken

staten att kunna driva kulturellt neutral offentlig politik. De har avfärdat mo-

dellen praktisk omöjlighet, bland med hänvisning till

som en annat samhällets institutioner den dominerande majoatt genomsyras av ritetskulturen i allt från värderingar till högtidsdagar.

Som begrepp mångkulturell politik förknippat med åt-

anses vara

skilliga problem, inte minst beroende dess mångtydighet. Under

detta paraplybegrepp avhandlas flera olika artskilda frågor. sorters Den har lösning från varandra mycket olika presenterats som

marginaliserade gruppers problem, såsom ursprungsminoriteters, de

homosexuellas och invandrarnas. Men har också framhållit man att

den mångkulturella politiken inte bör lösning invand-

ses som en

samhällsposition. Då handlar argumentationen

rares svaga om att invandrargrupper inte kan betraktas etno-kulturella eller språksom liga minoriteter i den meningen de skulle resultat att vara ett av en

statsbildningsprocess, och uppstått grund tvångsinförlivande

av landområden med andra kulturella eller undanav grupper genom

trängande ursprungsminoriteter. I stället bygger den etniska

av nya

mångfalden enskilda individers och familjers frivilliga val läm-

att det gamla landet, val också innebära na ett som anses att man ut-

tryckligen tagit ställning för kulturell integration i det hem-

nya landet. Visserligen strävar invandrargrupperna efter och har rätt till

majoritetssamhällets respekt för sina kulturella rötter huvudmen syftet är ändå bli integrerad i majoritetssamhällets institutioner, att och den kulturella pluralismen kan därför nya anses vara av mer övergående karaktär. Statens bör då begränsas till till ansvar att se att

offentliga politiska varken eller missgynnar in-

program gynnar

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

vandrare grund deras kulturella tillhörighet, dvs. till den icke-

av diskriminerande modellen för offentlig politik

En möjlig invändning distinktionen mellan etno-kulturella

är att och invandrarminoriteter inte alltid är lika glasklar vill göra

som man

gällande. I dagens värld haltar exempelvis argumentet frivillighet

om

grund för utvandrings-/invandringsbeslutet eftersom

som

betydande delar migrationsrörelserna i realiteten består flyk-

av av

tinginvandring där människor ofta just grund sin

grupper av av minoritetsetnicitet blivit förföljda staten. Den framtvingade

av

flykten kan knappast tolkas medveten viljeyttring för att

som en

önskar kulturell integration i mottagarlandet, för att spetsa gruppen till Därmed inte sagt att den mångkulturella politiken

resonemanget. är det rätta sättet för förhålla sig till invandrargrupper;

staten att endast de framförda sådan politik inte är

att argumenten mot en invändningsfria. För det andra är det uppenbart att individens rätt

till erkännande sin kulturella särart enligt resonemanget tycks

av

begränsad, eftersom endast i de fall då tidigare brutit vara man staten

kan för dess rätt till offentligt stöd och mot gruppen, argumentera skydd. Därmed framstår och framställs till sin faktiska

ett sam-

mansättning mångkulturellt samhälle än i dag avvikelse från

som en det normaltillstånd för nation, nationalstat utgör.

som en stat en en

Följaktligen kräver den mångkulturella politiken särskild motive-

en ring till skillnad från den en-nationella kulturpolitiken

som norm.

Nyttan den demokratiteoretiska debatten kan ändå

av senaste kanske sägas begränsad för vår uppgift, analysera invandrar-

vara att

marginalisering i samhället. När den teoretiska problematise-

nas ringen kulturell identitet och särart och medborgarskapets i

av av realiteten ojämlika innebörd, endast inbegriper med for-

grupper

mella medborgerliga rättigheter, ursprungsminoriteter, kvinnor

m.fl., blir debatten mindre intressant för Även debattens starka

oss. fokus frågor kring kulturell identitet och särart gör den mindre

relevant för diskussion invandrarnas bristfälliga sociala och

en om

Ökad tolerans kulturyttringar och statligt politiska rättigheter. mot

erkännande invandrargruppers minoritetsidentiteter löser i sig

av

knappast frågorna social och politisk uteslutning, kan

om man hävda. Grundproblemet handlar i första hand högst materiella

om värden och först i andra hand postmateriella sådana. Det före-

om faller i lika hög grad utländska medborgare och till

som att som en del även naturaliserade, befinner sig i marginaliserad position i

en samhället och i politiken, är de också osynliga i den demokratiteoretiska diskussionen. Invandrare icke medborgare hör inte

som hemma i den politiska demokratin, inte heller i diskussionen

men

INVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

demokrati. En huvudförklaring till detta ligger

om i att argumentationen den liberaldemokratiska traditionens brister i själva

om verket förs med utgångspunkt i den liberaldemokratiska teorin,

en teo-

rigrund inom vilken det formella medlemskapet i den politiska

ge-

menskapen för givet Kymlicka 1995.

tas

Migrationsforskningen har valt något annorlunda perspektiv

ett

rättighetsfrågan. Främst har intresset riktats frågor in-

mot om

vandrarnas formella position med betoning medborgarskapets juridiska sida, dvs. medborgarskap legalt medlemskap i det

som politiska Hit hör till exempel jämförande studier olika

systemet. av

länders medborgarskapslagstiftning och dubbelt medborgarskap

av

och denizensbipz Bauböck 1994. Men forskar också

man om, som till exempel Brubaker gör, hur olika länders tänka och tala

sätt att

nationen och nationellt medlemskap, har utformats olika om om beroende den historiska och institutionella kontexten.

En stats

medborgarskapslagstiftning, reglerar kan tillträde

som vem som

till det legala medlemskapet, kan då institutionalisering

ses som en

dess diskurs nationen Brubaker 1989, 1992. Inom denna av om

forskningsgren söker problematisera den formella uteslutning-

man

invandrare och de historiska och juridiska mekanismerna en av bakom denna. Men de frågor handlar ivilken utsträckning

som om

invandrare i praktiken lyckas realisera det medborgar-

som nyvunna skapets formella civila, sociala och politiska rättigheter, brukar däremot ofta hamna utanför dessa studiers intressefokus. Föga överraskande har också kritiserat den juridiserande för

man ansatsen

ensidighet och för den inte har ägnat tillräckligt mycket

att uppmärksamhet det substantiella medborgarskapet 1994.

Castles

Om i stället väljer det sistnämnda analysens startpunkt,

man som ställer andra och annorlunda frågor. Till exempel saknar vissa

man

medborgargrupper med formella medborgerliga rättigheter,

som etniska minoriteter, ändå i fulla Å andra sidan

praktiken rättigheter.

har exempelvis bosatta invandrare, de i många

permanent trots att länder formellt inte är medborgare, mycket omfattande sociala och

även vissa politiska rättigheter, med kvasi-medborgare

status som eller denizens Castles 1994. Att det substantiella medborgarskapet överensstämmer med det juridiska är teoretiskt bara flera

sett ett av

möjliga utfall.

Således har den samtida demokratidebatten kritiserat det libe-

raldemokratiska arvet för för minoritetsgrupper förtryck-

att ett ande sätt i själva verket kamouflera majoritetshegemonin i sin påstådda universalism, medan debatten medborgarskap och in-

om vandrare varit inriktad problematisera villkoren för det

mera att

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

formella medborgarskapet. Diskrepansen mellan människors reella behov å sidan och deras formella rättigheter å den andra kan sä-

ena den röda tråd ändå binder de båda debatterna.

gas vara som samman Detta leder till vårt nästa problem, nämligen till frågan hur

oss om

kan minska den rådande demokratiska obalansen. man

Den svenska modellen för demokratisk

representation

Flera politikteoretiker identifierar betoningen individuella rättig-

av heter den liberaldemokratiska traditionens svaghet och

som stora hävdar underrepresenterade minoriteter behöver någon form

att av

kompletterande grupprättigheter Benhabib 1996, Kymlicka 1995,

Phillips 1995. de ska kunna sina intressen tillgodosedda

För att måste staten garantera dem skydd för kulturella särrättigheter och

representation den politiska Anne Phillips formulerar det

arenan.

medan majoritetspolitiker väl kan redan etableså att representera

rade politiska idéer och ståndpunkter, förmår

de inte representera en

minoritetsgrupps speciella erfarenheter. En fungerande demokratisk

representation kräver därför medlemmar från olika sociala

att

deltar i den politiska och sin närvaro grupper processen genom

påverkar de politiska besluten Phillips 1995. Av

gemensamma resonemanget följer till exempel att endast invandrare själva kan

sådana problem och erfarenheter i det svenska representera samhället enkom har med deras livssituation göra. Upplevelser

som att

att grund sin annorlunda kulturella bakgrund ha blivit utsatt av av för negativ särbehandling i arbetslivet eller bostadsmarknaden kan tänkas tillhöra kategori invandrarspecifika erfarenheter.

en av

Diskussionen grupprepresentation väcker naturligtvis rad

om en mycket debatterade och svårlösta frågor vilka samhällsgrupper

om

kan konstituera sådana minoritetsgrupper ska ha som anses som särrättigheter och och vilka grunder kan tillskriva

om som staten

individer viss grupptillhörighet.

en

Ett där grupprepresentation används komple-

arrangemang som

till liberalismens åsiktsrepresentation pekar i riktning

ment mot en

korporativ grupprättighetsmodell där olika samhällsgruppers särin-

vägs i de politiska besluten. Internationellt har särtressen man skilt fokuserat den svenska modellen institutionellt

som ett arrange-

där även invandrare och minoriteter goda möjligmang garanteras heter att sina frågor och särintressen representerade. Den svenska

korporativa formen intresseförmedling har därmed blivit

av presen-

INVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

terad förebild och intressant experiment för hur invand-

som en ett

kan inlemmas,som med intressen och behov i det rare grupper egna

politiska med goda möjligheter mobilisera för sina

systemet, att intressen Soysal 1994.

Den korporativa stilen för policyutformning utgör tillsammans med den universella välfärdspolitiken den svenska modellens två

grundelement. En från till medborgarna

vaggan graven omsorg om

medelst generella välfärdsprogram stigmatiserande indi-

utan en viduell prövning 1992 och strävan efter social jäm-

Rothstein en

likhet i samhället har präglat välfärdspolitikens dagordning och

traditionellt även omfattat invandrare. Denna politik lade även

grunden för 1975 års invandrar- och minoritetspolitiska riktlinjer. Därför har invandrarpolitiken, ändrad officiell rubricering från

trots 1975 års invandrar- och minoritetspolitik först till 1986 års invand-

rarpolitik och sedan till 1996 års integrationspolitik, alltjämt sedan

slutet 1960-talet haft jämlikhetsmålet den helt överordnade

av som politiska ambitionen. Skillnaden mellan infödda svenskar och invandrare, naturaliserade svenska medborgare eller denizens utan svenskt medborgarskap, har civila, sociala och politiska

i termer av rättigheter hållits till minimum.

Ett uttryck för den politiska viljan erbjuda invandrare lika

att villkor är den liberala medborgarskapslagstiftningen. I internationella sammanhang har beskrivit den svenska medborgarskaps-

man policyn "The Swedish have understood

som: government appears to

the potential political ramifications of labour migrations

postwar early Naturalization in Sweden relatively quick and and

on. easy, naturalization rates high Miller 1989:131. På grund sin

are av

liberala grundhållning uppvisar den svenska medborgar-

synen

skapsfrågan likheter med de medborgarskapspolicies brukar

som känneteckna länder bygger invandring. Men den kan även

som jämföras med den expansiva franska där barn till invandrade

synen, föräldrar med viss automatik erhåller franskt medborgarskap.

Bakom den franska expansionistiska stilen ligger enligt Brubaker

den franska elitens starka tilltro till de institutionernas,

egna exempelvis skolväsendets, förmåga inte bara integrera också

att utan kulturellt assimilera, de medborgarna Brubaker 1992. I Sverige

nya

har den liberala hållningen i medborgarskapspolicyn

setts som en

viktig länk i framgångsrik integrationspolicy och ... Sweden has

en been able make citizens of its immigrants with little

to postwar so fuss friction, konstaterar Brubaker år 1989 1989:10.

or Brubaker

En delförklaring tror han finns i den svenska invandrarpopula-

MARITTA SOIN|NEN OCH HENRY BÄCK

tionens sammansättning ända fram till 1980-talet dominerades

som

nordisk och europeisk invandring.

av

I internationell jämförelse den svenska invandrarpolitiken

anses ha utmärkt sig för generös inte bara i fråga invandrares

att vara om

sociala rättigheter också när det gäller deras möjligheter till

utan

politiskt inflytande. Den har präglats ambitionen integrera in-

av att vandrarna utan krav kulturell assimilering Castles 1994. Ett konkret resultat detta policyval 1975 års rösträttsreform,

av Var som öppnade kanaler även för invandrare utländska medborgare,

som var denizens, rösta och kandidera i kommunala val. En utomstående

att

observatör har betygsatt den svenska regeringens invandrarpolitik följande sätt:

immigrants did naturalize, and the Swedes recognized that

...many not

this anomalous in democratic society. As result, they granted

was a a

municipal and regional voting rights to resident aliens 1975. Despite

this exemplary decision, the problem of alien participation and

repre-

sentation Swedish society has not been fully solved. Miller 1989:131

I den svenska institutionella kontexten utgör kanaler för särintresse-

representation viktigt drag och intresseorganisationerna

ett en central plattform för insyn och inflytande i de där den offent-

processer

liga politiken utformas. Organiserade särintressen, och speciellt de starka arbetsmarknadsorganisationerna, intar traditionellt viktig

en

roll i politiken att de via representation kan påverka

genom egen

dagordningen, driva frågor och skaffa tolkningföreträde för sin

egna problemsyn. De kan med andra ord göra sina medlemmars särskilda behov och erfarenheter i Även invandrare har

gällande politiken. är, argumenterat i jämförande studie invandrarpolitiken i

man en av ett

antal västeuropeiska länder, i Sverige inkorporerade sätt

samma

sin etnisk-kulturella grupptillhörighet Soysal 1994.

genom

Enligt Soysal styr framför allt två faktorer hur invandrare i Väst-

blir inkorporerade samhällsmedlemmar Soysal 1994. europa som Dels har den internationella diskursen mänskliga rättigheter på-

om

verkat mottagarländers invandrarpolitik. Dels har varje lands

egna institutionella lösning för i det politiska inlemma de

att systemet

samhällsmedlemmarna även tillämpats invandrare. Hon egna

för Sverige skiljer från andra länder där den argumenterar att t.ex. liberala principen individen i fokus dominerar, i Storbritan-

om som nien, eller där staten är utgångspunkten för det politiska medlemskapet, fallet är i Frankrike. Den svenska modellen för inkor-

som

porering medborgare i det politiska betyder, när

av egna systemet den tillämpas invandrare i Sverige ... defines migrant

att man

INVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

ethnic minority communities, and aims equality betgroups as at

ethnic While emphasizing separate existences and colween groups, lective identities" Soysal 1994:80. Individen har politiska rättigheter medlem i social och denna ingår i sin i

som en grupp tur ett centraliserat inbyggda kanaler för inflytande i den poli-

system av

tiska Invandrargrupper har i likhet med andra korpora-

processen. tiva väl definierad relation till bland med

grupper en staten, annat

representation i offentliga utredningar, i beslutande och rådgivande

offentliga Staten i sin har uttalad policy för att hantera

organ. tur en deras kollektiva intressen.

Den svenska modellen institutionell för invandrarnas

som ram intressemobilisering inbegriper således dels enskilda individers in-

flytande via de partipolitiska kanalerna, dels utnyttjandet de

av

korporativa påverkansformerna via organisationsväsendet. I sista

hand är deras politiska inflytande beroende förmågan effektivt

av att utnyttja bägge kanalerna. Medan den kommunala rösträttsreformen 1975 avsåg för denizens öppna vägen för politiskt och fackligt

att

deltagande och hjälpa invandrare placera sina frågor den

att

lokalpolitiska agendan, skulle de nationella invandrarorganisationerna fungera intressesammanslutningar i förhållande till

som

majoritetssamhället Hammar 1985.

Tillsammans med den liberala medborgarskapspolicyn garanterar dessa institutionella invandrarna formellt stark

arrangemang en ställning i den demokratiska både individer och

processen, som som medlemmar i med särintressen. Mycket talar för Sverige

en grupp att åtminstone teoretiskt har uppnått "a relatively successful political

assimilation of immigrants Castles 1994.

Socialt och politiskt medlemskap i praktiken

Den formella uteslutningen invandrare från samhällets ekono-

av miska och politiska institutioner är reducerad till ett minimum. I internationell jämförelse har de långtgående formella sociala och

politiska rättigheter samtidigt reglerna för naturalisering

som avser att underlätta byte till svenskt medborgarskap. Invandrarna borde ha haft särskilt goda möjligheter kunna göra sina problem och

att erfarenheter gällande i politiken. Men med vilken framgång har de

formella rättigheterna blivit genomförda Och hur jämlik är i prak-

tiken invandrares samhällsposition med de infödda majoritetssvens-

MAHITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

karnas Ett sätt att besvara dessa frågor är citera färsk utvär-

att en dering svensk demokrati:

av

Demokratins likhetsideal är sällsynt illa uppfyllt vad invandrarna.

avser

De svenskar som immigrerat eller har utländska föräldrar har ofta

mycket svårt att ta sig i det etablerade Sveriges institutioner. Tecknen

passivitet och vanmakt är mycket oroande. Allt färre utländska

medborgare finner det värt att utnyttja sin rätt att rösta i kommunala

val.

Så beskriver SNS Demokratiråd situationen för invandrarväljarna i sin rapport över tillståndet i den svenska demokratin 1997 Petersson m.fl. 1997:37. Liknande slutsatser drar flera statliga

ut-

redningar, senast Demokratiutvecklingskommittén SOU 1996:162 samt Invandrarpolitiska kommittén SOU 1996:55. Vi ska nedan närmare granska två medborgarroller goda

som grunder kan sägas inta nyckelposition i individs liv. I det soci-

en en

ala medborgarskapet är arbetslivsdeltagandet centralt för med-

att borgaren ska kunna omvandla sina formella rättigheter till konkreta sociala Kanske är arbete i sig inte tillräcklig ändå

resurser. en men en

nödvändig förutsättning för individens deltagande inom samhällets

övriga domäner, inklusive i det politiska livet. Hennes villkor bostadsmarknaden, hennes hälsa och sociala kontaktnät i hög

styrs grad hon har arbete och vilket slags arbete hon har.

av om

En överblick över invandrarnas ställning arbetsmarknaden visar den i snabb takt har försämrats sedan 1980-talet. Ända tills i

att början 1970-talet fick arbetskraftsinvandrarna möta expande-

av en rande arbetsmarknad. Det arbetskraftstillskottet lösning

nya var en

den akuta arbetskraftsbristen både inom industrin och inom den offentliga sektorn under stark uppbyggnad. Sedan dess har

som var dock situationen ändrats radikalt och i synnerhet under 1990-talet när statens finanser kraftigt försämrades efter viss återhämtning

en under 1980-talets del SOU 1997:57. Grundvillkoren för

senare den svenska modellens välfärdspolitik och de ekonomiska förut-

sättningarna har genomgått drastisk omprövning. I praktiken har

en staten tvingats att överge full sysselsättning det traditionella

som

arbetsmarknadspolitiska målet, med kraftig ökning arbetslös-

en av heten under första hälften 1990-talet, vilket också har ändrat för-

av

utsättningarna för den aktiva arbetsmarknadspolitiken

Lindbeck

1997. Den med internationella mått omfattande offentliga sektorn ses inte längre lösning samhällets problem utan

som en snarare

problem för den nationella ekonomin 1996. På

som ett Premfors

ett motsvarande sätt tycks den invandrade arbetskraften ha för-

INVANDRARE SOM MEDBOHGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

vandlats från ha varit lösning arbetsmarknadens problem

att en

uppfattas dess främsta problem.

till att som ett av

Den tidens ekonomiska utveckling har fått betydande

senaste konsekvenser för invandrarna. Sedan början 1990-talet har

av ar-

betslösheten varit hög och arbetskraftsdeltagandet lågt bland ut-

ländska medborgare och i synnerhet bland utomnordiska medbor-

Under 1996 30,6 procent de utomnordiska medborgarna gare. var av arbetslösa medan motsvarande siffra för svenska medborgare låg 7,3 År 1997 hade arbetslösheten bland de förra stigit till 33

procent.

Även arbetslösheten inte är lika hög bland procent Ura 1998:1. om naturaliserade svenska medborgare är den ändå betydligt högre än bland infödda svenska medborgare; under andra halvåret 1997 uppgick arbetslösheten bland dem till Tidigare studier

18 procent. av invandrarnas arbetsmarknadsposition indikerar dessutom med

att avseende inkomster ligger utrikesfödda efter den svenska

majoriteten Wadensjö 1991 och den sociala rörligheten bland

att dem är begränsad Ekberg 1993, Ekberg och Gustafsson 1995.

AMS för framtidens utvecklingstrender arbetsmark-

prognos naden är inte särskilt hoppingivande när det gäller de i dag värst

drabbade kategorierna arbetssökande. I synnerhet gäller detta

av

kategorin utomnordiska medborgare. Enligt verkets bedömning är

inte utsikterna särskilt goda situationen för dessa nämnvärt

att kommer att förbättras under konjunkturuppgång. På grund

ens en

den fortsatta rationaliseringen och effektiviseringen både inom

av den offentliga och den privata sektorn kommer enklare arbetsuppgifter rationaliseras bort och okvalificerade arbeten även i fort-

att sättningen minska. Speciellt hårt drabbar detta de flyktingar från

att

utomeuropeiska länder har lägre utbildning än motsvarande

som

grundskola Ura 1998:1.

Förklaringarna till invandrarnas position arbetsmarkna-

svaga den inkluderar bland invandringens ändrade karaktär från

annat arbetskrafts- till flyktingmigration, de drastiskt ändrade villkoren arbetsmarknaden och konsekvenser strukturella förändringar

av inom industrisektorn arbetslivets krav, bland annat s.k.

samt nya social kompetens, liksom invandrarnas bristande språkkunskaper. Men har även fått ögonen för invandrarnas vittnesmål

man upp om etnisk diskriminering i arbetslivet SOU 1997:174, Soininen och Graham 1995, Graham och Soininen 1998.

Således skapar vardagslivets villkor olika faktisk innebörd det

av

sociala medborgarskapet för invandrare och majoritetssvenskar. Den långtgående formella jämlikheten saknar sin motsvarighet i det

sociala medborgarskapets faktiska villkor, vilket även har påpekats

av

MAFNTTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

flera statliga utredningar har uttryckt inför framtiden. Man

som oro har diskuterat risken för etniskt och socialt segregerad

att en arbetsmarknad håller växa fram, vilket i sin kan leda till

att tur ett

klassamhälle där skiljelinjerna går efter etnisk tillhörighet.

nytt SOU 1996:55, SOU 1997:174. Det är lätt för att att frågor

oss se

rör arbete och utbildning, social kompetens och yrkeskvalifi-

som kationer liksom diskriminering därför är viktiga för invandrare. Den fråga då naturligtvis inställer sig är hur de har mobiliserat sig

som kring dessa och andra för dem vitala politiska frågor. Som har sett är de institutionella förutsättningarna i särklass goda i form indi-

av

viduella och korporativa rättigheter för ett aktivt politiskt medborgarskap.

Ett viktigt bakom 1975 års rösträttsreform att den

argument var kommunala rösträtten skulle göra det möjligt för denizens att delta i

lokalpolitiskt och fackligt arbete villkor andra

samma som samhällsmedlemmar. Från att Valdeltagandet låg 60 procent i 1976 års kommunala val, sjönk det till i 1994 års val, vilket kan

40 procent

för hela väljarkåren. Även de

jämföras med 85 procents deltagande

naturaliserades valdeltagande ligger 10 procent under det

ca genomsnittliga Bäck och Soininen 1996, 1998a. Trots den liberala med-

borgarskapslagstiftningen och denizens lokala politiska rättigheter,

avviker invandrarna markant från den Övriga väljarkåren lågt

genom

valdeltagande och klen politisk representation. Medan de utrikes-

födda utgör cirka 10 befolkningen ligger deras andel

procent av bland de förtroendevalda i kommuner och landsting klart under fem

4,6 respektive 4,4 Bäck och Soininen 1996, procent, procent 1998a. Med andra ord är deras intressen och erfarenheter tydligt underrepresenterade i den demokratiska Men kanske vill

processen. infödda politiker föra deras talan Detta är dock inte fallet enligt

en år 1993 genomförd studie bland kommunpolitiker. Inte ens en pro-

de i Sverige födda politikerna nämnde invandrare eller flykcent av

tingar bland de kategorier de ansåg sig Bäck och

representera Soininen 1996, 1998a. Utan tvekan ifrågasätter de beskrivna

ovan resultaten bilden invandrare politiskt assimilerade i det

av som svenska politiska Tvärtom markerar resultaten den tydliga

systemet. klyftan mellan de politiskt beslutade och i praktiken realiserade

politiska rättigheterna. Den korporativa inflytandekanalen via organisationsväsendet står

öppen för invandrare och utgör ett komplement till rösträtten.

Intresserepresentation fackliga organisationer och via

genom egna invandrarorganisationer framstår i den svenska kontexten

som minst lika avgörande nyttjandet rösträtten. Teoretiskt sett

som av

INVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

borde förutsättningarna goda för invandrare arbeta för sina vara att kollektiva särintressen exempelvis när det gäller deras i särklass position arbetsmarknaden, eller i fråga för invandrarsvaga om viktiga sociala och kulturella frågor. Men hur det i grupper ser ut

praktiken Historiskt intar de fackliga organisationerna stark position i

en Sverige, inte minst beroende att de inte har varit splittrade efter

religiösa eller etniska skiljelinjer. Den fackliga organiseringsgraden

är i internationellt perspektiv hög och även utländska medborgare är nästan lika ofta anslutna infödda svenskar. Däremot är som sanno-

likheten ha fackligt förtroendeuppdrag cirka 35 lägre

att ett procent för utländska medborgare Bäck och Soininen 1996. Påståenden om det förekommer etnisk diskriminering även inom fackliga att

organisationer SOU 1992:96 tillsammans med underrepresenta-

tionen i förtroendeuppdrag tyder det kan svårt för inatt vara vandrarmedlemmar gehör för sina intressen. Detta väcker att

naturligtvis viktiga frågor den interna organisationsdemokratin,

om

skapar dessutom tveksamhet kring de fackliga organisationerna

men i deras roll för sina invandrarmedlemmars besom representanter

hov. Det inom forskningen frivilliga organisationer känd

är en om

paradox just de organisationer huvudsyfte är arbeta för

att vars att Ökad demokrati och rättvisa inte alltid själva förmår bristerna i se

den interna organisationsdemokratin Wrench 1996.

En svårighet är att den svenska modellens korporativa inannan

tresserepresentation primärt utgår från klassintressen, vilket möjli-

har försvårat för de fackliga organisationerna erkänna vikten gen att andra särintressen, till exempel intressen bygger kulturella av som skillnader eller kön, i form bristande jämställdhet eller etnisk av diskriminering i arbetslivet. Den klassbaserade korporativa modellen för policyutformning tenderar särartsneutral och just därför att vara

i första hand majoritetsintressen och majoritetens

representera värden, behov och erfarenheter. Ser till de svårigheter speciellt utomnordiska invandrare som och framför allt utomeuropéer tycks möta arbetsmarknaden i det politiska livet, tyder resultaten det rör sig vitala intressen att om

inte är tillgodosedda. Lågt arbetskraftsdeltagande och hög

som arbetslöshet med invandrarnas frånvaro i den politiska paras proces- De organisationerna är ytterligare kanal för invandrare sen. egna en att föra fram sina frågor i den politiska Frågan är vilken processen.

roll invandrarorganisationerna kan tillmätas politiska aktö-

som som I internationella jämförelser har tillskrivit dem rollen rer. man som invandrarnas kanal till inflytande i det politiska där egen systemet,

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

och medpart balanserar samhällets organiserade staten som motsärintressen varandra. Invandrarorganisationerna erhåller

mot av

ekonomiskt stöd till sin verksamhet och anlitas staten av samma stat

remissorgan i frågor rör invandrare. Men fungerar de

som som som

inflytelserika språkrör för invandrargruppers sociala, politiska och

kulturella intressen Enligt den forskning finns området är

som inte detta självklart. I första hand ägnar sig de lokala invandrarföreningarna kulturella aktiviteter och idrott, och sällan driva

mera

särintressefråga Bäck 1983. Ett fåtal större riksorganisationer

en har dock arbetat påtryckningsorganisationer gentemot staten i

som

språk- och skolfrågor. Man har för det

t.ex. även argumenterat att

statliga stödets utformning, bidrag till nationella föreningar

som främjar kulturella aktiviteter, skulle ha försvårat för invandrare att identifiera sociala och politiska intressen Schierup

gemensamma 1992. Bortsett från enstaka minoritetskulturella frågor, har invand-

rarorganisationerna sannolikt spelat underordnad roll

en mer som

för invandrarintressen i den demokratiska representanter processen.

Deltagande, kultur och integration

Utländska medborgare fick 1975 rätt rösta i kommunala val.

att Valdeltagandet uppgick i det första valet 1976 till och

60 procent, har därefter successivt fallit för 1994 nå 40 När skri-

att procent.

detta är resultatet för 1998 års val inte känt i detta avseende, ver men det finns tecken har fortsatt Även

som tyder att nedgången om

invandrare blivit naturaliserade svenska medborgare,

som som

också får delta i riksdagsvalen, röstar i högre utsträckning, så är deras valdeltagande regelmässigt ungefär tio procentenheter lägre än vad gäller för hela väljarkåren. Den här utvecklingen med

som ett lågt och monotont fallande valdeltagande har förstås upplevts

som alarmerande. Regeringen uppdrog t.ex. hösten 1998 det nybildade

integrationsverket undersöka det låga Valdeltagandet bland in-

att vandrare. Det är karaktäristiskt för tonläget, verket i inbjudan

att en till ett forskarserninarium saken satte rubriken "Demokrati

om - en krisbransch

En fråga, det kan befogat ställa, är vilka grunder

som vara att

ska alarmerad. Det skulle kunna påminnas att den man vara om skola inom tänkandet politik och samhälle, går under be-

om som

teckningen public choice aldrig lyckats det för den enskilde

visa, att väljaren är rationellt delta i val. Visserligen är individens kostna-

att der för delta i val små och visserligen kan nyttoutfallet stort,

att vara

|NVANDRARE SOM MEDBOHGARE, VÄLJAHE OCH POLITIKER

när nyttoutfallet diskonterats med sannolikheten just min men att röst ska avgöra, slutar kalkylen ändå minus jfr Laver 1997,

t.ex. Green och Shapiro 1994. Kanske finns det andra påverka

sätt att politiken, och kanske finns det andra påverka den livs-

sätt att egna situationen är effektivare delta i val. Man kan inte, från

som än att det faktum invandrare i liten och minskande utsträckning deltar i

att de val de har rätt att delta, omedelbart dra slutsatsen invandrarna

att är utanförstående och marginaliserade i den svenska demokratin. I

sådant perspektiv är det överraskande, det skulle kräva ett mer som

förklaring, någon över huvud bryr sig

en snarare att taget om att delta i val; inte att någon eller några avstår från delta.

att

Vi undersökte med hjälp intervjuer med 366 invandrarväljare i

av Malmö 1991 Valdeltagandet och dess variationer. Våra viktigaste slutsatser två strukturella faktorer betydelsefulla när

var att var man skulle förstå såväl variationen mellan olika invandrare och invand-

mellan infödda svenskar och invandrare. Den rargrupper, som ena av dessa strukturella faktorer integrationen varmed avsåg

var — deltagandet i olika sociala sammanhang. Den andra strukturella faktorn kallade kulturell orientering". Med detta menade individens hållning till individen, och överhet. Den med

grupper avseende deltagande i val utanförstående kategorin lågt in-

mest var tegrerad och föll i kulturell orientering karakteriserades

en som av

grupplojaliteter lydnad överhetens bud.‘

svaga men gentemot

I den här delen denna artikel ska med hjälp

av av samma mate-

rial användes för analysen Valdeltagandet vidga perspektivet,

som av för mönster återkommer i andra avseenden

att se om samma av po-

litiskt deltagande. Har invandrarna undanskymd ställning än

en mer de infödda också då betraktar dessa andra Är

ur aspekter samma invandrargrupper med avseende Valdeltagandet

som var svagast också i andra avseenden Ackumuleras svagheten eller

svagast tar

igen vad förlorar karusellen man gungorna man

Allmänt brukar det olika slags samhälleligt och poli-

vara så, att tiskt deltagande är kumulativt. Den till exempel är aktiv i för-

som eningar deltar med större sannolikhet även andra sätt, exempelvis

att kontakta politiker och byråkrater eller delta i manifestagenom tioner. Det kan diskuteras, hur sådan samvariation mellan olika

en deltagandeformer ska förstås och förklaras. En i litteraturen ofta förekommande förklaring år sociala och ekonomiska år

att resurser den bakomliggande förklaringen. Resursstarka individer deltar olika sätt, medan de avstår från alla olika former del-

resurssvaga av

tagande. Denna sambandet mellan resursstyrka och politiskt

tes om deltagande har kommit betraktas standardmodell för

att som en po-

MARITFA SOININEN OCH HENRY BÄCK

litiskt deltagande, närmande sig social naturlag jfr

status som en Verba m.fl. 1978.

Det är förstås denna lag" talar för att också bland de

som av

intervjuade invandrarna ska vänta sammanfallande mönsoss oss ett

vad gäller valdeltagande och andra former deltagande. Mot

ter av detta talar, det i olika sammanhang har kunnat konstateras, att

att just deltagande i val visar relativt samband med andra del-

ett svagt tagandeformer, och därmed också med den socioekonomiska

standardförklaringen. Både Verba, Nie och Kim i sin jämförande studie

det politiska deltagandet i sju länder och den svenska Maktutav

redningen i undersökningen svenskarnas deltagande i slutet

av av 1980-talet, konstaterar Valdeltagandet tenderar bilda

att att en egen

deltagandedimension, relaterad till andra former deltagande

svagt av

m.fl. 1978, Petersson m.fl. 1989

Verba

Analysen här består delar: Först ska studera sådana frå-

av tre

direkt berör individ eller hennes familj personligen det gor som en -

Maktutredningen kallade den lilla demokratin m.fl.

som Petersson

1989. Därefter ska övergå till -i terminologi- den stora

samma

demokratin, deltagandet i sammanhang där det gäller att påverka

situationen för större gemenskap, kommunen eller landet. Inom

en

"den demokratin ska skilja ramen för resonemanget om stora mellan detfaktis/ea handlande: och den mentala beredskapen att delta. Vi kallar denna för medborgerligt där uppmärk-

engagemang

kunskap och intresse för politik, politiskt självförtroen-

sammar om de den svenska demokratin.

samt synen

Den lilla demokratin

I analysen "den lilla demokratin behandlade Maktutredningen

av

olika "medborgarsituationer eller roller: rollen boende, sex som

konsument, patient, småbarnsförälder, skolsom som som som barnsförälder och rollen förvärvsarbetande. Som analysin-

som

utvecklades schema med fyra kategorier: strument ett

Hälsan tiger still: Medborgaren är nöjd med sin situation och tar 0

heller inga initiativ till förändra den.

att Tyst vanma/et: Medborgaren är missnöjd med situationen

0 men

ändå inget initiativ till förändring.

tar

Ma/etlös/oet: Medborgaren är missnöjd med situationen, försöker 0

påverka den misslyckas.

men

INVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

0 Ma/etutövning: Medborgaren är missnöjd med situationen och

gör framgångsrika försök förändra.

att

I våra intervjuer har ställt frågor liknar Maktutredningens

som frågor för fyra roller, har särskilt relevanta för in-

som sett som vandrarna och för den kommunalpolitiska kontexten: rollen

som förälder har frågat relationerna till skola/ barnomsorg och till

vi om

hemspråksundervisning, rollen äldre eller anhörig till äldre

som

äldreomsorgen, rollen flykting kommunala flykting-

som den

mottagningen. Våra data medger inte skiljer mellan kate-

att man gorierna maktlöshef och maktutövning dvs. huruvida försök

att påverka har krönts med framgång. Vi har därför dem till

summerat den kategorin "maktförsök".

nya

Tabell Medborgerliga handlingsvägar i fyra situationer.

Procent

Med avseende skola, barnomsorg och hemspråk är bilden ganska

ljus: den har klar tyngdpunkt hälsan tiger still och makt-

en försök. Man ska dock hålla i minnet, de vanmäktiga

att trots allt är ganska stora femte till sjätte. Äldreomsorg och

grupper var var

flyktingmottagning visar lite dystrare bild, då de domineras

en mer

de passiva kategorierna. Detta gäller särskilt flyktingmottag-

av

ningen. Man kan jämföra med Maktutredningens resultat för de

som tre situationer närmast avsåg relationen till kommunernas

som

välfärdsproduktion patient eller anhörig, småbarnsförälder och skolbarnsförälder visade vanmäktiga 1987 varierade

en grupp som mellan 15 och 34 När SNS Demokratiråd upprepade mät-

procent. ningen 10 år hade de vanmäktigas andelar ökat med 7 till 10

senare,

procentenheter m.fl. 1998.

Petersson

Våra resultat och Maktutredningens/Demokratirådets resultat är

inte direkt jämförbara, det förefaller inte alltför vågat påstå

men att

skillnaderna i det här avseendet "den lilla demokratin mellan att av invandrare och infödda svenskar i skiftet mellan 1980- och 1990-tal

de fanns, ganska små. När det gäller de andelar har tagit om var som initiativ för förändra sin situation, konstaterar demokratirådet

att att

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

det 1997 finns skillnad, till invandrarnas nackdel. Det kan alltså

en

möjligt, situationen för invandrarna har försämrats under de vara att

tio år gått sedan Maktutredningens förra mätning.

som

Till den lilla demokratins personliga sfär skulle också vilja

mer räkna det Maktutredningen kallade "administrativ kompetens,

som

vilket operationaliserades trodde sig kunna

som att man om att författa överklagande blivit felbehandlad myndig-

ett om man av en

het. Två tredjedelar Maktutredningens respondenter i denna

av var mening "administrativt kompetenta. Här får i vårt intervjumaterial rätt så mycket lägre tal 58 procent. Av demokratirådets

ett

uppföljning 1997 framgår att förmågan att överklaga i stort sett är

oförändrad, skillnaderna mellan infödda svenskar och in-

men att vandrare har ökat.

Efter dessa iakttagelser, vilka tyder något sämre ställning

en för invandrare vad gäller förmågan påverka i "den lilla demokra-

att tin ska över till undersöka våra data med hjälp

att av samma

modell använde för analysen Valdeltagandet, dvs. analys

som av en i integration och kulturell orientering. Vi måste dock först

termer av

för säga några ord hur dessa strukturella stanna upp ett tag att om faktorer har mättszå

Integration mäts med index bestående förvärvsarbete, 0 ett av

äktenskap, socialt umgänge, föreningsmedlemskap och

mass-

mediakonsumtion.

Kulturell orientering har i första vändan mätts med hjälp 0 av ett

batteri 15 attitydfrågor staten, och individer.

av om grupper

Från attitydfrågorna har med hjälp faktoranalys konstruerat två

av dimensioner, vilka de korsas med varandra upphov till fyra

om ger kategorier. Dessa har i sin tur tolkats i termer den amerikanske

av

Aaron Wildavskys Thompson m.fl. 1990

statsvetaren av

socialantropologen Mary Douglas 1973, 1982 inspirerade kulturteori, pekar ut fyra oflzfez

som ways

Egølitárer är sociala varelser med värdemässig tonvikt 0 en so-

lidaritet, sammanhållning och ömsesidighet, med skepsis

men en

staten. Samvete bryter lag och den uppfattningen är

mot egna

viktig.

Hiemrker har sociala värden egalitärerna beto- 0 samma som men

laglydnad ett viktigare värde än den uppfattningen

nar som egna

och det samvetet.

egna

INVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

0 Individualisterna är hierarkernas raka Sammanhåll-

motsats:

ningen i familj och är mindre viktig. Lag kan brytas

grupper om

eller så bjuder.

samvetet egennyttan Fatalistema saknar liksom individualisterna gruppförankringen,

är liksom hierarkerna med laglydnaden.

men noga

En analys den lilla demokratins handlingsvägar och den admini-

av strativa kompetensen i dessa termer visar signifikanta samband med

både integration och med kulturell orientering:

Tabell 2. Handlingsvägar i den lilla demokratin och administrativ

kompetens. Fördelning procent efter kulturell orientering

respektive integration

Hälsan Tyst Makt- Admi-

tiger van- försök nistrativ

still makt kompe-

tens

Fatalister 58 31 11 Chi-två 16,85 35 Chi-två 38,49

Individu- 41 21 37 DF 6 74 DF 3

ration

De faktiskt försökt påverka sin situation är bara elva

som procent av fatalisterna, att jämföra med 21-37 de övriga kategorierna

procent av

kulturell orientering. Den andel de högt integrerade,

av av som

sätt försökt påverka sin situation är hela 21 procentenheter samma större än motsvarande andel de lågt integrerade. Samma mönster

av återkommer när betraktar förmågan överklaga beslut: Det är

att fatalisterna och de i det svenska samhället integrerade,

svagt som utmärker sig med särskilt låga andelar. En multivariat analys,

som inte redovisar här, pekar på, de båda faktorerna kulturell

att orientering och integration för sig har effekter de beroende

var variablerna.

Medborgerligt engagemang

Man kan âpriori göra troligt det finns koppling mellan delta-

att en gande i den demokratin aktiviteter syftar till påverka

stora - som att beslut i och kommun och intresse för olitik, känslan oli-

stat — P av P

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

tiskt självförtroende, kunskaper politik och det demo-

om synen kratiska Man kan vänta sig passiv hållning från den systemet. en mer

är ointresserad, har politiskt självförtroende, dåliga kun-

som svagt skaper politiken och kritisk eller alienerad hållning om en gentemot det demokratiska Omvänt väntar aktivitet systemet. oss mer av den i dessa olika avseenden medborgerligt har som av engagemang

positiva värden: politiskt intresse, starkt politiskt självförtroende, goda kunskaper politiken och positiv demokratin.

om en syn Däremot är det inte självklart hur orsakssambanden mellan med-

borgerligt och politiskt deltagande ut. Intuitivt

engagemang ser skulle kanske tänka det medborgerliga engagemanget oss som en

förutsättning för deltagande, kan också med deltagarde-

men man mokraterna deltagandet fostrande. Genom deltagandet växer se som

kunskaper, intresse och självförtroende jfr Pateman 1970.

Det kan till och med rimligt föreställa sig det medborvara att

gerliga och deltagandet ömsesidigt beroende

engagemanget som av varandra. Ett sådant antagande kan leda till dynamiska förlopp som är "onda cirklar eller goda cirklar: Svagt leder till lågt engagemang deltagande, vilket ytterligare förstärker utanförståendet och

försvagar Eller: Deltagande kan bryta den onda cir-

engagemanget.

keln och öka kunskaperna, intresset och självförtro-

engagemanget, endet, Vilket leder till ännu deltagande jfr Gaventa 1980. mer osv.

Tabell Intresse för politik

Mycket Ganska Ganska Helt intresserad intresserad ointresserad ointresserad

Rikspolitik 23 44 15 18 339 Kommunalpolitik 45 16 341 Malmö

He"a'‘e‘S 32 32 15 21 318

politik

De intervjuade i vår undersökning framstår inte överlag särskilt som

ointresserade politik. Omkring två tredjedelar säger de är

av att

ganska eller mycket intresserade politik. I Maktutredningens

av

riksrepresentativa urval år tidigare det 62 procent

ett par var som

påstod sig ganska eller mycket intresserade politik. I

vara av ett

riksrepresentativt urval° år genomförde vår

annat samma som

undersökning de tillfrågade menade

var det bara 56 procent av som sig ganska eller mycket intresserade. vara

INVANDRARE SOM MEDBOHGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

Det politiska självförtroendet har sökt närma med

oss en upp-

sättning frågor hur bedömer möjligheter är i jämfö-

om man att ens relse med andras. Tror sig ha större eller mindre möjligman om att heter än andra föra fram krav till politikerna, sina krav beatt att aktade politikerna, rättelse behandlats fel och av att om man att förstå vad händer i politiken som

Tabell Politiskt självförtroende möjligheter större

ens egna eller mindre än andras. Procent

Mycket Något Något Mycket N större större mindre mindre Att föra fram krav till 5 12 42 42 243 politikerna Att få krav beaktade av 4 11 45 41 229 politikerna Att få rättelse vid felbe- 7 15 49 30 245 handling Att förstå vad som händer i 11 22 41 26 246 politiken

Det politiska självförtroendet är genomgående lågt. I alla efterfrå-

gade avseenden är det flertal 67-85 procent ett stort av respondenterna, tror att deras möjligheter är mindre än andras. som egna

Maktutredningens medborgarundersökning hade andra svarsalter-

nativ skala från O för mycket mindre till 10 för mycket

en

större och redovisar för frågor ställt medelvärden samma som mellan 4,1 till 4,8 tiogradig skala. Om försöksvis räknar en man vår fråga till tiogradig skala 3 1/3 för något mindre och 6 om en 2/3 för något större varierar medelvärdena för de olika delfråmellan 2,6 och 3,9. Denna jämförelse pekar alltså de gorna mot att

intervjuade invandrarna känner ett lägre politiskt självförtroende än

svensken i gemen.

De kommunalpolitiska kunskaperna har undersökt

med tre olika mått:

Intervjupersonerna har själva fått skatta sina kunskaper

0 egna om

kommunala frågor femgradig skala från mycket dålig till

en

"mycket bra. En knapp tredjedel 29 procent menade sig ha ganska eller mycket dåliga kunskaper. Ungefär lika många 28 procent ansåg att kunskaperna ganska eller mycket bra,

var medan tyckte sig ha varken bra eller dåliga kunska- 44 procent per S .

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

I intervjufråga har bett de svarande rätt partibe- 0 en att uppge

teckning gruppledarna för de i stadsfullmäktige

sex repre-

senterade partierna. I medeltal 1,6 rätta frågan,

uppgavs svar

och 45 hade inte något rätt.

procent

I fråga har de intervjuade fått de känner till 0 en annan uppge om

de olika partierna hade några kandidater i 1991 års kommu-

om

nalval med invandrarbakgrund. I medeltal ansåg sig ha så-

man

dan kunskap de partierna.

om 2,2 av sex

De självskattade kunskaperna framstår ganska hyfsade, det

som men blir ett rätt nedslående resultat de direkta kunskapsfrågorna.

mer Inte heller vad gäller det svenska demokratiska

synen systemet utmärker sig de intervjuade invandrarna särskilt pessi-

av oss som mistiska. Över lag tycks tilltron till det svenska politiska

systemet

vara god. För samtliga frågor, ger majoriteten 63-76 procent

Svagast är tilltron med avseende

systempositiVa svar. po-

litikernas förmåga strid och konflikt samt den lokala autono-

att ta min.

Tabell 5. Syn det svenska demokratiska systemet. Procent

Tar helt Tar delvis Instämmer instämmer N avstånd avstånd delvis helt

Röstning påverkar 12 13 19 57 289 rikspolitiken Spelar 56 19 14 1 1 273

roll vem som har majoriteten Röstning påverkar 12 16 24 48 304 kommunalpolitiken Beslut kan lika 49 22 16 14 252 gärna tas av tjänstemän Andra avgör kom- 38 26 19 17 270 munens framtid Politikerna alltför 17 21 27 36 249 överens

Dessa kan jämföras med avgivna i den rikstäckande kom-

svar svar

munmedborgarundersökningen 1991, där fyra de frågorna

av sex också ställdes. De systempositiva för tre dessa mel-

svaren var av lan 7 och 25 procentenheter mindre vanliga än bland våra invandrare. Endast med avseende tilltron till politikernas förmåga strid

att ta

invandrarna negativa än svenskarna. var mer

lNVANDRARE SOM MEDBOHGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

Vi har kunnat konstatera, de intervjuade invandrarna i Malmö

att 1991 med avseende intresse för politik och systemtilltro är minst

lika engagerade "svenskarna". När det gäller kunskapsdimen-

som

sionen har inte haft något riktigt bra jämförelsematerial. Av de aspekter medborgerligt har diskuterat, är det

av engagemang som framför allt med avseende det politiska självförtroendet

som invandrarna faller De tror i mindre utsträckning än "svenskarna

ur: att deras röst räknas i politiken. Dessa resultat stämmer väl överens med vad Demokratirådet redovisar i sina resultat från år 1997: Högre värden för invandrare än för infödda vad systemtilltro 3

avser

lägre värden för invandrare avseende "självtilltro". Slutsatsen men blir invandrarna med avseende medborgerligt

att engagemang liknar eller har bättre värden än de infödda, dock med det viktiga

undantaget de uppvisar märkbart sämre politiskt självförtroende.

att

Vi ska övergå till att granska sambanden mellan medborgerligt

nu

och vår kultur-/integrationsmodell. I detta

engagemang sammanhang har reducerat de beroende variablerna enligt följande:

Intresse för politik: Intresse för svensk rikspolitik, intresse för 0

Malmös kommunalpolitik, intresse för hemlandets politik.

Politiskt självförtroende: Faktorpoäng7 för faktor bildad

0 en av

bedömningarna den möjligheten föra fram krav,

av egna att

krav beaktade, rättelse och förstå politiken.

att

0 Kunskap om politik: Självskattad kunskap balansmått andel mycket eller ganska bra minus andel mycket eller ganska dålig, kunskap lokala partiledare antal rätta partitillhö-

om svar om

righet, kunskap invandrarkandidater antal partier

om man an-

sig veta de har invandrarkandidater eller ej. ser om

Syn på svensk demokrati: Syn påfolkszyret: röstning i riksdagsval

avgör politiken; Syn på demokratins /mndlings/emft: additativt in-

dex frågorna att det inte spelar någon roll vad kommunen

av om

beslutar, eftersom andra avgör, tjänstemän lika gärna kunde

att

besluta i stället för politikerna och det inte spelar någon roll

att

har makten i kommunens

vem som

MARITFA SOININEN OCH HENRY BÄCK

Tabell Medborgerligt och kulturell orientering

engagemang

Fatalister Individualister Hierarker Egalitärer

kraft7 Anm: 1Procent mycket intresserade 2 Medelvärde 3 Balansmått 4 Antal rätta svar 5 Antal partier tror vet har invandrarkandidater eller man 6 Procent instämmer helt som 7Medelvärde additativt index, skala 0-100

När relaterar det medborgerliga olika kompoengagemangets till kulturell orientering 6 framträder inte enhetnenter tabell ett ligt mönster. Följande samband kan noteras: typer av eller nästan signifikant relaterade; har lagsta

0 Signifi/eant fatalisterna

värden: Intresse för svensk rikspolitik, intresse för Malmös

lokalpolitik, självskattad kunskap politik, kunskap lokala

om om

partiledare, svensk demokratis handlingskraft

syn Signzfi/eant relaterat har inte det lägsta värdet:

0 men fatalisterna

Intresse för hemlandets politik

signifikant relaterade: politiskt självförtroende, kunskap om

0 invandrarkandidater, folkstyret syn

Motsvarande analys sambanden med integration 7 visar,

av tabell

intresse för hemlandets politik och

att samtliga komponenter utom

den svenska demokratin är relaterade ett enhetligt sätt synen till De sämre integrerade är mindre intresserade

integration: av

lNVANDRARE SOM MEDBOHGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

svensk riks- och Iokalpolitik, de har sämre politiskt självförtro-

ett

ende och de har sämre politiska kunskaper än de välintegrerade.

Tabell Medborgerligt och integration

engagemang

0,027 p 0,00 Röstning avgör 58 58 Chi-två 0,016 p 0,90 Syn på demokratins handlings- 31 30 E2 0,000 kraft p 0,81 Anm: Setabell

För den här analysen kan konstatera, de flesta att summera att

centrala aspekterna medborgerligt relaterade till

av engagemang är

kulturell orientering och integration valdelta-

samma sätt som gande och deltagandet i "den lilla demokratin de är - som svagare integrerade i det svenska samhället och de har kulturell som en orientering, som har betecknat fatalism, kännetecknad som av svag gruppförankring lydnad inför överheten, är mindre intresmen serade och mindre kunniga än övriga. Det kanske viktigaste undan-

taget, väl värt att notera är, den egenskap har kallat "poatt som litiskt självförtroende inte sätt kulturellt besamma synes vara

tingad. Här är det graden integration slår igenom. De

av som som inte deltar i andra sociala samspel i samhället, de känner också

sig

politiskt än andra. Det är inte minst viktigt peka detta svagare att

förhållande policysynpunkt. Om nämligen den kul-

ur man antar att

turella orienteringen djupare liggande psykologisk disposition,

är en kanske med i det gamla hemlandets politiska kultur, ursprung så är det graden integration, är både den svenska statsmaktens och av som

invandrargemenskapernas handlingsparameter. Man skulle med

någon rimlighet åtminstone kunna skissera kedja effekter där en av integration i det svenska samhället, oberoende kulturell bakav

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

leder till ökat politiskt självförtroende, i sin med-

grund, ett som tur för ökande demokratiskt deltagande.

ett

Deltagandet i den stora demokratin

Vi ska i detta sista delavsnitt betrakta antal olika former kan

ett som komma till användning för påverka det allmännas beslut i poli-

att tiska frågor, utöver deltagandet i val. Att här utelämnar valdeltagandet kommer sig förstås vi, det inledningsvis konstate-

av att som rades, har studerat detta i annat sammanhang.

ett

Tabell Deltagande valdeltagande i "den stora demokra-

utom

tin. Procent

Invandrare i Malmö Sverige Sverige

teman Kontaktat tjänsteman som 12

är invandrare

hemlandet

Anm 1 I Invandrare i Malmö 1991 och Sverige 1987: procent som någonsin

deltagit i aktivitet; i de båda andra undersöknin "procent deltagit i

resp. som

aktivitet under senaste året". resp. Anm 2 I "Invandrare i Malmö 1991 och Sverige 1987: Kontaktat eller medverkat

e u1...; nde båda andra undersökninu garna: Skrivito 0 insändare.

lNVANDRAHE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

Samma eller liknande frågor har ställts i några andra intervju- eller

enkätundersökningar, omfattande urval är

av svarspersoner som såväl infödda svenskar invandrare. Dessa undersökningar som är

Maktutredningens medborgarundersökning

från år 1987, som också refererat till andra ställen, 1991 års kommunmedborgar-

undersökning, det också tidigare i framställningen gjorts

som jämförelser med, och det är slutligen enkät med urval Malmöen ett bor 1991.9

Resultatet jämförelsen i tabell 8 kan sammanfattas med det av att är små skillnader mellan infödda svenskar och invandrare. Det enda fall, där bedömer våra resultat signifikant skiljer sig från alla de att

övriga undersökningarnas resultat gäller hur många bidragit

som

med eller deltagit i penninginsamlingar, där Maktutredningen

pengar visar rätt mycket högre andel än vad Våra data gör. I kan

en Övrigt

man skönja tendens invandrarna faktiskt är aktivare än en svag att svensken i dessa skillnader är troligen inte gemen, men som sagt statistiskt säkerställda.

Dessa iakttagelser från år 1991 står i bjärt kontrast de mot stora skillnader mellan invandrares och inföddas deltagande redovisas som Demokratirådet för år 1997. På de deltagandedimensionerna av tre "kontakter, partiaktiviteter och manifestationer de inföddas är aktivitetsnivå 1,4 till 2,4 gånger så hög invandrarnas. När som man går tillbaka till Maktutredningens data tio år tidigare, visar det

sig att

skillnaderna är beskedliga: de inföddas aktivitetsnivåer mer är ungefär 1,2 gånger så höga invandrarnas. På denna punkt som synes det med andra ord ha skett avsevärd försämring i den meningen en skillnaden i deltagande mellan svenskar och invandrare har Ökat. att

Detta ligger väl i linje med det kraftigt fallande Valdeltagandet bland

invandrarna.

Vi ska eventuella samband mellan deltagandeformerna nu se om

och vår kultur-/integrationsmodell kan förmå kasta ljus

att ett över

denna utveckling. För något reducera dataanalysens att komplexitet har genomfört faktoranalys materialet, och en av vägledda av

denna konstruerat fem olika sammanfattande mått olika delta-

gandedimensioner:

0 Hemlarzdsorientemd aktivitet: Arbetat i "hemländskt" poliett tiskt parti eller förening i Sverige, arbetat i den egna gruppens invandrarförening, kontaktat eller medverkat i "hemländska massmedia.

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

I nwmdmrorientemd aktivitet: Kontaktat kommunal eller 0 en

tjänsteman med invandrarbakgrund eller kontaktat statlig en

politiker är invandrare. som Svens/eorientemd aktivitet: Kontaktat svensk politiker, kon- 0 en taktat svensk kommunal eller statlig tjänsteman, arbetat i en en svensk förening eller organisation, kontaktat eller medverkat i svenska massmedia, arbetat i svenskt politiskt parti. ett Bidragit ekonomiskt, samlat bojkot-

0 Mamfestatiorzerz pengar,

vissa bidragit ekonomiskt, samlat in för att tat t.ex. varor, pengar skickas till hemlandet.

Aktioner: Arbetat aktionsgrupp, deltagit i strejk arbets-

0 i en

platsen.

För och dessa dimensioner har någon aktivar en av noterat om vitet förekommit. Slutligen tillförs analysen sammanfattande ett

mått alla aktivitetstyperna:

Någon aktivitet: Minst aktivitetstyperna.

0 en av

Tabell Deltagandeformer, kulturell orientering och integra-

tion. Procent med någon aktivitet i respektive kategori

Aktivitet Hemlands- Invandrar- Svensk- Manifesta- Aktioner Någon orienterad orienterad orienterad tioner aktivitet Fatalister 16 10 20 22 3 32 Individua- 19 10 39 46 12 65 lister

ration Hög integ- 20 13 44 50 12 69

ration Chi-två 0,134 0,000 19,590 3,123 1,942 8,142 P 0,715 0,992 0,000 0,077 0,163 0,004

Det visar det två aktivitetsdimensioner resultat

sig att är som ger

stämmer överens med kultur-/integrationsmodellen. Det gäller

som vad här kallat svenskorienterat deltagande dvs. kontakter med svenska politiker och tjänstemän, arbete i svenska partier eller föreningar medverkan eller kontakter med svenska media,

samt och dessutom manifestationer. I båda dessa avseenden visar

lNVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

"fatalisterna" och de integrerade särskilt liten aktivitet. Därsvagt emot är deltagande är orienterat hemlandet eller insom mot mot vandrare i Sverige, även "aktioner" oberoende såväl kulturell men av

orientering integration. Vi har också genomfört flerdimen-

som en

sionell analys med hjälp variansanalys. Denna visar av ett än tydliga-

resultat: re

0 Endast totalmåttet någon aktivitet stämmer helt överens med

kultur-/integrationsmodellen. Det finns också signifikant

en interaktionseffekt mellan kulturell orientering och

integration det visar sig bland egalitärerna befordrar inte integration

att

aktivitet.

Det svenskorienteradä deltagandet är endast signifikant rela- 0

terat till integration.

Manifestationer är endast signifikant relaterat till kulturell 0

orientering.

Innebörden detta är, när det gäller de i den svenska demokraav att timodellen centrala deltagandeformerna, så är dessa i första hand

beroende integration i meningen deltagande i andra sociala

av samspel i det svenska samhället. Parallellen med det politiska självförtroendets beroende integration är slående. Om det så, 1997 av är att års och för den delen 1999 års invandrare i det svenska samhället i olika avseenden är integrerade än 1991 års invandrare, kan svagare förstå den nedgång i deltagande i den demokratin och de stora ökande klyftorna i politiska mellan infödda och invandrare, resurser SNS Demokratiråd har som noterat.

Sammanfattning

Vi kan i tablå sammanfatta de analyser har innu en som gjorts av vandrarnas deltagande i den lilla demokratin", invandrarnas

medborgerliga och deras deltagande i den de-

engagemang stora

mokratin:

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

Tabell 10. Sammanfattning invandrarnas politiska deltagande

av

KuItur-/integrations- Integrationsrelaterat Kulturrelaterat Inga samband relaterat o Påverkan och makt i den lilla demokratin o Administrativ kompetens Intresse för riks- o Politiskt själv- o Intresse för o och Iokalpolitik förtroende hemlandets Självskattad Kunskap om politik o o kunskap och invandrarkan- o Syn på kunskap om didater demokratins lokala parti- handlingskraft ledare Syn på folkstyret Någon aktivitet Svenskorientera o Manifestationer o lnvandrarorieno överhuvud taget t deltagande terat deltagande Hemlandsorien- o Aktioner o terat deltagande

visar, i de flesta avseenden är den modell gil-

Sammanställningen att

där kulturell orientering och integration de centrala förkla-

tig, var

och utvecklade i vår tidigare analys val-

ringsvariablerna, som av

Detta innebär, i de flesta de avseenden under-

deltagandet. att av

sökt deltagande i den lilla demokratin, medborgerligt engagemang av och deltagande i den demokratin, finner liknande mönster stora

i analysen Valdeltagandet. Det är i

som av samma grupper invandrarkollektivet tenderar stå utanför i alla olika som att sam- Det är de är integrerade i samhället, och det är

manhang: som svagt

de har kulturell orientering samhället präglas som en gentemot som

grupplojaliteter lydnad inför överheten. Vissa

av svaga men grupper står alltid utanför utanförståendet kumuleras. Det finns inga igen förlusterna karusellen på. gungor att ta Men kanske finns det också något löftesrikt i resultaten. I två

alldeles centrala avseenden spelar den kulturella orienteringen en

mindre eller roll: Det gäller det politiska självförtroendet och ingen

det gäller de deltagandeformer direkt riktar sig det svenska som mot

politiska Här är det integration är den avgörande

systemet. som

faktorn. I vårt integrationsindex ingår komponent deltagan-

som en de i arbetslivet. Det är markant i Demokratirådets jämförelse att mellan olika med avseende medborgarskapets dimensiogrupper så det exakt skillnader mellan arbetande och ner, är nästan samma arbetslösa mellan infödda och invandrare. Allt detta pekar som arbetet den nyckel skulle kunna låsa invandrarnas som som upp utanförstående i den svenska demokratin.

INVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

Att representera erfarenheter

Att representera erfarenheter är central demokratifråga. I ansluten ning till vår undersökning den kommunala i

om invandrarpolitiken

Haninge, Malmö och Västerås i början 1990-talet och Soi-

att Bäck ninen 1998b genomförde rad intervjuer med de en kommunpo-

litiker och tjänstemän hade kommit i kontakt med lokala insom

vandrarfrågor, några dem i sin egenskap ledande kommun-

av som

politiker, andra återigen i undanskymd roll en mera som fritidspoli-

tiker. Av de intervjuade politikerna hade invandrarbak- 13 personer grund de födda i utlandet. I våra intervjuer med denna genom att var

politikerkategori tog bland frågor rörde politisk

annat upp som representation och vilken betydelse tillmätte den som man egna

invandrarerfarenheten i det lokalpolitiska arbetet.

Vi indelade intervjupersonerna i fyra kategorier med utgångs-

punkt i deras politiska karriär och de kommunala

förtroendeuppdrag

de hade haft: lägre respektive högre allmänpolitiker och som lägre respektive högre invandrarpolitiker. Distinktionen mellan allmänoch invandrarpolitiker drog skiljelinje mellan dem

en vars

kommunalpolitiska engagemang huvudsakligen handlade in-

om

vandrarpolitik och dem främst gjorde karriär som som allmänpoliti-

ker. Vilken social bakgrund hade då våra vilka invandrar-

politiker,

hörde de hemma i och hur såg deras karriär ut

grupper politiska Kategorin lägre allmdnpolitiker, alltså hade politiska för-

som

troendeuppdrag lägre nivå utan uttalad invandrarpolitisk profil,

kännetecknades framför allt de hade sin hemvist

av att politiska

inom fackföreningsrörelsen och socialdemokratin. Här fann en

socialdemokratisk politiker i lite perifer nämnd med tidigare

en fackliga uppdrag. Han hade i likhet med flera våra politiker komav mit till Sverige barn. När från Finland till

som familjen flyttade

Sverige i början 1940-talet han bara fem år

var gammal. Följaktli-

talar han sig själv "vi svenskar". På motsvarande gen om som ett sätt följde även politiker två i mitten 1960-talet tio år nummer som gammal med sin familj till Sverige. Under sitt liv

yrkesverksamma

hade hon arbetat både inom sjukvården och industrin och även i hennes fall vilade det politiska

engagemanget tidigare facklig utbildning och fackliga uppdrag. Ytterligare socialen annan kvinnlig demokratisk politiker i denna kategori hade flyktingbakgrund från Tyskland och korn till Sverige i anslutning till andra världskriget. Hennes politiska karriär sträckte sig antal politikområden,

över ett bland hade hon arbetat med kvinno- och och tidi-

annat miljöfrågor i viss utsträckning även med invandrarfrågor. i gare Låg utbildning

MARITTA SOIN|NEN OCH HENRY BÄCK

tider ökad arbetslöshet i början 1990-talet hade resulterat i att av av hon vid tidpunkten för intervjun arbetslös. var Även den i Sverige utbildad civileko-

fjärde allmänpolitikern, en

med kurdisk familjebakgrund, och med för-

nom från Turkiet

troendeuppdrag lokalt inom folkpartiet, hade tillbringat sin upp-

växttid i Som aktiv han medlem i det liberala

Sverige. folkpartist var

invandrarförbundet hade däremot aldrig varit medlem i någon men

nationell invandrarförening. Endast våra fem lägre allmänpoli-

en av

tiker hade flyttat till Sverige i ålder. Han ursprungligen

vuxen var

från dåvarande Jugoslavien och vid intervjutillfället i social-

satt nämnden. Trots sitt arbete kroatisk hemspråkslärare han som var med betona han inte medlem i någon de många noga att att var av och kroatiska organisationerna fanns orten.

jugoslaviska som

För det andra har de politiker närmast kan karakteriseras som

allmänpoliti/eer. Ett dem ledande kommunpo-

som högre par av var litiker, bland dåvarande och skulle det sedermera visa annat ett ett, blivande kommunalråd, moderat respektive socialdemokrat. I

sig,

det fallet rörde det efter kriget följde med ena sig om en person som sin från Danmark ettåring, i det andra fallet tvåfamilj som om en motsvarande sätt korn med familjen från Estland. åring som ett Det moderata kommunalrådet kunde minnas hur han under sin . skoltid hade blivit mobbad grund sina danska rötter, medan av med estnisk bakgrund hade minnen hur han under sina

politikern av

delvis hade känd Det talades estniska i hans

ungdomsår sig som est.

föräldrahem.

allmänpolitiker, folkpartist, socialde- Ytterligare tre högre en en

mokrat och ingick i urvalet. Samtliga hade

en vänsterpartist tre som

varit bosatta i sedan 1960- respektive början 1970-talet,

Sverige av

karriär bakom sig. Folkpartisten, född och

hade en lång politisk i hade ursprungligen varit besök i Sverige uppvuxen Tyskland,

via liberala ungdomsförbundet. Emellertid blev genom ett utbyte han kvar i och verksam företagare. De Sverige var numera som egen två från Finland, hade under 1980-talet

övriga politikerna, bägge

varit aktiva i den finska föreningsverksamheten och bland

mycket i den finska skolfrågan.

annat agerat

Endast våra intervjupersoner ingick i kategorin lägre in-

en av Denna finländska industriarbetare för social-

vandrarpolitiker. satt

demokraterna i socialnämnden, arbetade främst med invandrarfrågor

och hade sedan slutet 1970-talet vid sidan sina politiska av av

förtroendeuppdrag även starkt sig i den finska föreningen

engagerat där han dessutom tidigare hade varit styrelsemedlem.

lNVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

Slutligen kan för det fjärde urskilja de invandrarpolitiker i

som början 1990-talet framstående roll den komav upptog en mer

munalpolitiska arenan högre irwandmrpoliti/eer. Samtliga dessa

tre politiker korn till Sverige ivuxen ålder 1960- och 1970-talet, med

eller mindre avslutade universitetsstudier med i från

mer bagaget

Estland, Polen respektive från Grekland. Gemensamt för alla tre är de har kombinerat sin kommunalpolitiska karriär med

att betydande i den invandrargruppens förenings- och

engagemang egna organisationsverksamhet. Två dem representerade det socialdemokratiska av partiet, den tredje verksam moderat De

var som kommunpolitiker.

förtroendeuppdrag de hade haft i invandrarnämnden hade också fått

sällskap av uppdrag i kyrkorådet, Skolstyrelsen och valberedningen,

för nämna några. att

Sammanfattningsvis kan samtliga

säga att tretton politiker hade gedigen svensk bakgrund de födda i utlandet. en trots att var Utan undantag hade de varit bosatta i sedan årtionden till-

Sverige

baka och för det också tillbringat sin barndom och

mesta uppväxttid

här. Med tanke den sociala bakgrunden kan de framför allt anses

socialt representativa för 1960-talets arbetskraftsinvandrare från

vara Finland och Sydeuropa, för i

samt flyktinginvandringen anslutning

till andra världskriget. Flertalet dem socialdemokrater och för av var

många dem byggde den kommunalpolitiska karriären av ett tidigt

engagemang i fackligt arbete, fackliga kurser och uppdrag. Rollen

som intresseförmedlare mellan invandrarföreningar och den

kommunala beslutsarenan tycktes dock endast ha axlats de till av

Sverige i ålder flyttade kommunpolitikerna.

vuxen Det är tydligt 1970- och 1980-talets från

att flyktinginvandring

utomeuropeiska länder inte i början 1990-talet hade lämnat

av några

spår i hur politikerkåren i de aktuella kommuvar sammansatt tre

nerna. En viktig delförklaring kan den fackliga vägen till

vara att att bli involverad i socialdemokratiskt olika skål inte

partiarbete av

längre fungerar lika effektivt förut. Dels har änd-

som invandringen

rat karaktär från arbetskrafts- till dels kan den

flyktinginvandring,

höga arbetslösheten bland utländska medborgare och den

generella

Ökningen av korttidsanställningar i arbetslivet sannolikt ha bidragit

till minska både möjligheterna till och intresset för arbeta att att

fackligt. En ytterligare förklaring kan finnas i det faktum endast

att ungefär hälften våra politiker invandrare i den

av var meningen att

de hade flyttat till Sverige ivuxen ålder. detta borde Enligt mönster det barn till de decenniernas

snarare vara senaste flyktinginvandrare

än representanter för föräldragenerationen, 10-20 år kan som senare förväntas dyka den upp politiska arenan.

MAHITTA SO|NINEN OCH HENRY BÄCK

Vem representerar politiker med invandrarbakgrund

Ställda inför frågan vilken eller Vilka samhällsgrupper och/eller om intressen våra politiker i första hand ansåg sig som tretton repre-

kunde deras variera mycket. Bland lägre allmänpolitiker

sentera, svar det vanligt sig för arbetare, sina var att se som representant kamrater" eller arbetarklassen. Dessa de typiska från Var mest svaren

socialdemokratiska politiker, vilka också i regel ansåg sig tillhöra

arbetarklassen. Men även invandrare eller flyktingar nämns av några särskild företräda i politiken. som en grupp att Då kunde det låta följande sätt:

Jag tycker jag har uppgift överblicka det sociala och framför att en att allt det gäller invandrare. Det är i individärenden jag har när som att bidra med. det kan invandrarärenden där invandrare har råkat ut vara för och många gånger lyckas jag förklara varför det är och så och

beslut skall fattas och så. att

Främst identifierar sig dessa fem allmänpolitiker med arbetarklassen, i vissa fall med andra i samhället, Främst turkar men även grupper och kurder, och de i samhället, handikappade och svaga t.ex. knarkare och barn. En politiker han "Vet säger insäger att men vandrarklassen. Säger det finns speciell invandrarklass i att en samhållet." Politikerna i högre allmänpolitiker tenderade i

kategorin att större utsträckning problematisera frågan representation. Som

om moderat kommunalråd kan konstatera att: "Det var en knepig man fråga. Jag alla människor i samhället privilegiet att representerar

kommunstyrelsens ordförande föra det partiets politik."

som egna Däremot kan han inte frågan vilken samhällsklass han svara om tillhör, han "kan inte uppleva samhället det sättet. Den ledande

socialdemokratiske kommunpolitikern har däremot något lättare att till han politiker. Han företräder ta ställning vem representerar som socialdemokraterna, arbetarklassen och lägre medelklass. Folkpartisten, den ledande allmänpolitikern, deklarerar tydligt han

tredje att

inte identifierar med invandrare eller med sin invandrarsig egen även han är mycket intresserad sociala frågor. grupp om annars av

Däremot högre allmänpolitiker med finländsk bakgrund att

anser en han sig tillhöra Sverige-finländare eller arbetare. Är stolt

Upplever

sin finska uppväxt och känner starkt för sina finska rötter. över kan tänka just de politiker har eller

Hypotetiskt oss att som har haft sin huvudsakliga politiska gärning inom det invandrarpoli-

tiska området i grad än andra skulle sig själva företrä-

högre se som

dare för invandrare generellt eller för vissa invandrargrupper mer

lNVANDHARE SOM MEDBOHGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

specifikt. Detta tycks dock inte stämma med dessa politikers egen saken. syn

En våra tre högre invandrarpolitiker sig

av ser som representant för det socialdemokratiska partiet och tolkar sin roll invandrarsom politiker snarare ett resultat önskemål och påtryckningar som av från partiet, det solklart han med sina skulle

var att språkkunskaper

ta sig an invandrarfrågorna. Men även initiativet låg hos om partiet framhåller han han gärna vill arbeta med och

att invandrarfrågor lyfta fram dem i politiken. Men frågan och om grupptillhörighet

identitet blir han närmast känner arbetare. svaret att sig som

Vår andra socialdemokratiska invandrarpolitiker hade grund av stridigheterna med kommunen lämnat invandrarpolitiken i mitten

av 1980-talet. Han ansåg sig dock präglas sitt grekiska och av ursprung därför kändes det fortfarande naturligt för honom känna att

tillhörighet med den grekiska i Som gruppen Sveri politiker

tycktes han den hade axlat för arbeta för den vara som ansvaret att grekiska och även för andra invandrargruppers intressen.

Den tredje högre invandrarpolitikern, moderat, såg sig visserligen

för de berördes invandrarsom representant personer som av nämndens verksamhetsområde, betonade han i

men att politiken

representerade alla kommunbor oavsett de invandrare eller om var svenskar. Att han själv skulle identifiera med någon samhälls-

sig

främmande tanke för honom moderat. Man grupp var en som tän-

ker inte i de banorna, konstaterade han.

Vilken betydelse tillmäter de representationsfrågan

Att erfarenheter bara kan dem delar dessa har representeras av som varit utgångspunkterna i demokratidebatten. Hur

en av problema-

tiserade då politikerna frågan representation och vilken

om betydel-

ville de tillmäta den sociala representationen i förhållande till idése och åsiktsrepresentation när det gällde invandrarnas intressen Vil-

ken erfarenheter ansåg det behövdes för arbeta typ av man att att

med invandrarfrågor och skulle exempelvis just med inpolitiker

vandrarbakgrund bättre skickade än andra för arbeta med vara att

invandrarfrågor Vi vänder först till kategorin lägre allmänpolitiker, de flesta

oss uppvuxna i Sverige och uttalade intressen för specifikt utan att arbeta med invandrarfrågor. Nej, det finns ingen skillnad mellan in-

vandrarpolitiker och andra i det avseendet, de arbetar med men som invandrar- och flyktingfrågor måste ha invandrarna

god kunskap om

och deras kulturella bakgrund, är det sammanfattande slutom

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

omdömet i denna politikerkategori. Det krävs inte själv är att man invandrare, visst kan det just politiker med invandmen vara så att

rarbakgrund kan ha något särskilt bidra med i invandrarpolitiska

att

frågor, En de intervjuade Önskar sig svenska

resonerar man. av att

politiker arbetar med invandrarfrågor verkligen utnyttjade möj-

som ligheten lyssna invandrarerfarenheter. Han kommenterar att detta med "Vi svenskar har ibland egenhet att tro att är att en bäst allt och jag har märkt andra kulturer kan före och att vara oss har löst problemen andra bra sätt. som

Kunskapen invandrare, invandrarkunskapen är ett viktigt

om

för flera de intervjuade politikerna. Kunskap behövs enligt

tema av dem även för Invandrare kan missbruka den svenska en av att välfärden. Svensken kan inte de har blivit lurade. ana att

Ytterligare politiker belyser problematiken från

en annan ett mycket annorlunda perspektiv. Hon berör både det dilemma som en minoritetsrepresentant kan hamna dvs. svårt att vinna gehör att

för sina synpunkter, och själva huvudproblemet att kunna

om erfarenheter och intressen själv inte har. Dels representera man konstaterar hon man kanske lyssnar lite svensk att mer en om han för fram de här kunskaperna, samtidigt framhåller hon att men Men inte inte har upplevt hur det lämtro att en person som är att sitt hemland hur det känns. Man kan ha språkkompetensen na vet måste också ha kulturkompetensen, kunna identifiera sig men man med dem skall företräda, vår socialdemosom man resonerar

kratiska politiker med flyktingbakgrund från Tyskland. Bland högre allmänpolitiker är tongångarna i sak de i

samma representationsfrågan, formulerar sig annorlunda sätt. men man ett I grunden gäller inte själv behöver invandrare för att man vara att kunna denna väljarkategori. Det räcker med är representera att man

kompetent, kunnig och har hög integritet. Helst skall ha vida

man kunskaper världen, ha insikt hur människor kan ha det. Det om om är viktigt är lite idealist och humanist, eller har humanisatt man sin lidelse, och dessutom har kunskap sitt men som om eget sam-

hälle. Färdigheter dessa kan exempelvis skaffa sig

som man genom

utlandstjänstgöring, politikerna. När det gäller flyk-

resonerar en av

ting- och invandrarfrågor är det viktigt har bra människosyn

att man och solidaritet, känner för rättvisa och jämlikhet gentemot att man andra. Till skillnad från lägre allmänpolitiker får den kunskap och

kompetens här efterlyses vidare betydelse. Den begränsas

som en inte till handla kunskap invandrare och deras bakatt om om

grundskulturer syftar till både rätta kunskaper

utan snarare en av

och värderingar hållning i invandrarfrågor.

sammansatt

lNVANDRARE SOM MEDBOHGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

Men visst, konstaterar de intervjuade högre allmänpolitien av kerna, Det är lättare politiker för dem har att vara som man en ge-

bakgrund med. Det handlar väldigt mycket förstå

mensam om att levnadsvillkor. Och han fortsätter: "Jag med invandrarbakgrund vet vad det innebär hamna längst ned samhällsstegen. att

Vilken representationsfrågan har då de politiker i

syn som första hand har arbetat med invandrarfrågor under sin politiska kar-

riär Vi får inget direkt frågan invandrarbakgrunden är

svar om nödvändig för skall kunna företräda invandrarintressen. att man Däremot betonar vikten goda kunskaper i invandrar- och man av

flyktingfrågor. Samtliga tre poängterar också det är mycket

att tungt att arbeta med invandrarfrågor, inte minst beroende verkatt samheten i invandrarnämnden täcker hel rad områden och en av arbetsfält med frågor skolan, språkundervisning, bostäder och om

sociala problem. En intervjupersonerna måste

av menar att man kunna visa vanlig mänsklighet för "då klarar det mesta. man Men det kan också så ändå inte klarar uppgiften. vara att man av En före detta i invandrarfrågor aktiv politiker hade lämnat ord-

förandeskapet i invandrarnämnden efter långvariga stridigheter med

kommunen. Han mycket bitter. Enligt hans beskrivning invar var vandrarfrågorna mycket inflammerade och "Det kan riskabelt vara

invandrare och syssla med invandrarfrågor i kommunalpoli-

att vara tiken. Dessutom får invandrarpolitiker lätt dra dubbel man som en börda, dels för invandrarfrågor, dels det vanliga kommuansvaret nalpolitiska arbetet för hela väljarkåren, vilket till slut gör att man

inte orkar längre. Detta tycks de vanliga svenska politikerna slippa,

de skyller bristande språkkunskaper för inte behöva att engagera

sig i invandrarfrågor, resonerade han.

Teoretiskt är det Önskvärt invandrar- och flyktingbehosett att företräds i politiken politiker med genuina invandrarven av egna

erfarenheter, i praktiken tycks just denna kategori politiker,

men av med invandrares upplevelser och erfarenheter det en vuxen av svenska samhället och med invandrarfrågorna arbetsområde, som

möta flest problem i det politiska arbetet. Medan lägre allmänpolitiker betonade behovet "invandrarkunskap" och högre allmänpo-

av litiker såg lösningen i ideologiskt orienterad humanism och en mer

kompetens i arbetet med invandrarfrågor, erfor de politiker i

som

praktiken hade ägnat sin politiska gärning invandrarfrågor med viss resignation detta synnerligen svårt politikområde.

som ett

Slutligen har frågan ifall våra politiker ansåg deras

om att egen

invandrarbakgrund förpliktigade dem särskilt uppmärksamma

att

invandrarväljarnas intressen. Med undantag för någon enstaka

per-

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

uppfattade inte de tretton intervjuade politikerna sig själv

son som särskilda företrädare för invandrare eller flyktingar. Detta

sammanfattar också bra sätt våra resultat. Flertalet de intervjuade

ett av politikerna varken ansåg sig representera invandrarväljarna eller kan

representativa för de invandrargrupper kommit till

anses vara som Sverige under de årtiondenas flyktinginvandring. Som barn

senaste till invandrare, flera dem förefaller de dessutom

som av var, snarare

socialt representativa för den uppväxande generationen med

vara

utländskt påbrå knappast för den invandrarbefolkningen.

men vuxna

De ökade klyftornas medborgarskap att

-

institutionalisera det ojämlika

medborgarskapet

Av vår genomgång framgår hur invandrarnas sociala och politiska

medborgarskap i betydande utsträckning präglas ojämlikhet. En

av

arbetsmarknadsposition och i praktiken begränsat politiskt in-

svag flytande kännetecknar i varierande grad både naturaliserade och denizens. En teoretiskt möjlig förklaring till detta kunde tids-

vara en

mässig eftersläpning mellan beslut formella rättigheter

statens om

och deras praktiska genomförande. Mot den tolkningen talar dock

det faktum att under de senaste årtiondena har klyftan ökat

snarare än minskat.

Vi nämnde inledningsvis hur problemet med invandrarinflytande

direkt för till kärnfrågorna i dagens demokratidebatt och till

oss frågan vilket sätt samhället kan garantera ett fullvärdigt de-

om mokratiskt inflytande för de har från majoriteten

grupper som annorlunda intressen och erfarenheter. Många bedömer den liberaldemokratiska formen både otidsenlig och otillräcklig för att

som

lösa problemet för de samhällsgrupper i dag lider margi-

som av en naliserad position i samhället och i politiken. Man har lösningen

sett

i någon form kompletterande grupprättigheter kunde

av som ga-

även dessa likvärdig demokrati, demokrati rantera grupper en en

skulle dem chans sina intressen erkända och tillgosom ge en att dosedda. Demokratins värde för de eftersatta handlar

grupperna naturligtvis huruvida även de kan sina intressen inväg-

ytterst om da i de politiska besluten, framhåller Kymlicka

gemensamma man

1995. Den svenska modellens öppning för särintresserepresentation

har nämnts intressant experiment där invandrares indi-

som ett

|NVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÃLJARE OCH POLITIKER

viduella politiska rättigheter blivit kompletterade med möjligheter till grupprepresentation. Men mot bakgrund deras position i

av arbetslivet och i politiken, kan knappast påstå denna modell för

att

intresserepresentation har fungerat för social och

som en garant po-

litisk jämlikhet.

En möjlig förklaring kan den allmänna nedtoningen all

vara av

korporativ representation sedan 1980-talet. På grund den eko-

av

nomiska och ideologiska utvecklingen, dels den offentliga politikens

minskade ekonomiska utrymme, den offentliga sektorns nedbantning och prioriteringen ekonomisk effektivitet, dels nyliberalis-

av

gynnande marknadsinfluerad politisk ledningsstil, har den

mens av

korporativa sammanjämkningen skilda gruppintressen

av som ett tidigare viktigt led i den politiska alltmer trängts undan.

processen

Med andra ord har all korporativ representationen förlorat i bety-

delse och därmed även den specifikt gällt för invandrarintres-

som

Den svenska modellens uppkomst och eventuella fall har under sen. de decennierna många debattörer och

senaste engagerat statsvetare. Både slutsatserna betygssättningen har varierat mycket allt be-

som roende vilka aspekter modellen stått i fokus för debatten.

av som De flesta är dock överens den svenska modellen i grunden är

om att

försvagad när det gäller sådana grundläggande drag full syssel-

som

sättning det övergripande målet för arbetsmarknadspolitiken

som

samförstånd och korporatism politisk stil

samt som Premfors

1999.

Den andra förklaringen handlar för den svenska modellen

om interna problem. Trots den ofta tolkas modell för all

att som en

särintresserepresenration är den i grunden samarbetsmodell för

en arbetsmarknadens parter och staten, i historiskt perspektiv

en modell för reglera konflikten mellan arbete och kapital. Som klass-

att baserad modell för klasspolitik den svenska korporatismen

ger mindre spelrum för andra särintressen, och i realiteten underordnas dessa den grundläggande klassdimensionen. Även korporatism

om ofta beskrivs och uppfattas möjlighet för samhällets alla

som en or-

ganiserade intressen utöva politiskt inflytande, har i verkligheten

att

endast de arbetsmarknadsorganisationerna och organisationer

stora

bygger folkrörelser reellt inflytande som ett mer Premfors

1999. Dessa villkor uppfyller inte invandrarorganisationerna även

de teoretiskt har möjlighet samverka med om sett en att staten.

Den tredje förklaringen handlar slutligen invandrarorganisa-

om tionernas roll korporativa intresseförmedlare. I den utsträck-

som ning de över huvud har arbetat för

som taget som representanter särintressen har de i regel gjort detta i frågor rört etnisk-kultu-

som

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

rella problem, något möjligen kan naturlig följd

som ses som en av hur de är organiserade, efter etnisk-nationell tillhörighet. Däremot har de frågor är förknippade med invandrarnas sociala och

som po-

litiska medborgarskap sällan funnit till riksorganisatio-

sin väg ens

nernas agenda. Riksdagsbeslutet år 1986 om att invandrargrupper

inte åtnjuter grundlagens skydd minoritetsgrupper, vilket

som ansågs följa den internationella folkrätten, är naturligtvis också

av

frågan invandrargruppers särintressen, och

ägnat att tona ner om

därmed även invandrarorganisationers roll för

som representanter sådana intressen.

Teoretiskt är den svenska modellens politikprocess öppen

sett för invandrares särintressen. I praktiken har denna öppenhet haft sina begränsningar. Castles slutsatser situationen i Australien

om kan därmed sägas äga relevans för de svenska förhållandena. Enligt

honom överbrygger inte formell jämlikhet medborgare i sig

som ekonomisk eller social marginalisering eller delaktighet och makt

ger i centrala ekonomiska och politiska institutioner. Och

att vara

medborgare är ingen garanti för skydd diskriminering Castles

mot

1994.

För de invandrare inte är svenska medborgare, denizens,

som

skiljer sig vardagens sociala och politiska medlemskap i det svenska

samhället drastiskt från den jämlikhet deras formella rättigheter

som utlovar: Arbetslösheten är hög och den politiska underrepresentationen ett faktum. Men även för naturaliserade svenska medborgare och deras i Sverige födda barn tycks villkoren relativt

vara sett

sämre. Till exempel löper enligt nyligen genomförd arbetsmark-

en

nadsundersökning andra generationens invandrare betydligt större

risk än infödda svenskar drabbas arbetslöshet, i övrigt

att av trots

likartad bakgrund och likvärdiga skolbetyg: andra generationens

invandrare, det vill säga de är födda i Sverige, har betydligt

som sämre odds än jämförbara kamrater med helsvensk bakgrund, kon-

forskarna SVD 990214. staterar

Den Ökade klyftan mellan formella och reella medborgerliga rät-

tigheter är ett generellt problem i det svenska samhället enligt be-

tänkandet "Nya villkor för ekonomi och politik" SOU 1993:16.

Utredningen fastslår demokratins samhällsordning grundar sig

att

det aktiva medborgarskapet" och framhåller att medborgarens faktiska möjligheter utnyttja sina rättigheter kräver hon har

att att

tillgång till olika slag Visserligen är de medborgerliga

av resurser. re-

internationellt relativt jämnt fördelade i det svenska surserna sett

samhället, utredningen, samtidigt den kraftigt

resonerar men ser ökade arbetslösheten det i dag allvarligaste hotet mot det aktiva

som

INVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

medborgarskapet. Vi kan bara tillägga att detta hot inte drabbar samhällsmedlemmar jämnt, i särskilt hög grad dem med in-

utan

vandrarbakgrund, och detta medborgarskap och de är

oavsett om födda i Sverige eller

Mycket tyder således att villkoren för vardagslivets medlemskap i det svenska samhället inte endast följer det formella och juridiska medlemskapet denizen eller medborgarskap naturali-

som som serad svensk medborgare. I stället styrs individens faktiska medlemskap medborgarskapets andra dimension, hennes medlem-

även av skap i den dominerande kulturella i nationen Sverige. På

gruppen, sikt finns det risk för utveckling i riktning attcdet juridiska

en mot medlems-/medborgarskapet alltmer skiktas beroende individens

av etnisk-nationella Samtidigt den svenska liberala

ursprung. som

medborgarskapslagstiftningen kan tolkas den nära följer jus

som att

Sali-principen, bosättningsrätt rätt till medborgarskap, tycks

ger det praktiska medlems- och medborgarskapet i stället visa ökad

tendens följa jus sanguinis-principen, enligt vilken härstamning

att

rätten till civila, sociala och politiska rättigheter. styr

Att det råder ett motsatsförhållande mellan formellt

att vara

medborgare och ändå urskiljbar från andra medborgare

vara genom etniskt eller kulturell tillhörighet blir allt vanligare i dagens

ursprung samhällen. Men när dessa skillnader dessutom upphov till ojäm-

ger likhet måste medborgarskapet icke fullbordat Castles

ses som

1994. Hur kan medborgarskapet göras inklusivt Enligt

mer t.ex. Leca möter dagens demokratier viktig utmaning i utveckla

en att en

medborgarskapssyn är relevant för mångetniska och mångkul-

som turella samhällen, och där betoningen nationell homogenitet

ersätts med ökad pluralism ifråga kulturella och etniska identiteter

om Leca 1992. Enligt Castles, talar för jämlikt medbor-

som ett mer

garskap och likvärdigt deltagande alla samhällsgrupper, förutsät-

av

detta viktiga institutionella förändringar. Han förespråkar multi-

ter

kulturellt medborgarskap kombinerar universalitetsprincipen

som med rätt till olika behandling samhällsgrupper med skilda värden,

av intressen och behov Castles 1994. För det första betyder det jim-

lika medborgarskapet likhet inför lagen, dvs. det juridiska medborgarskapets formella jämlikhet. Men detta är dock inte tillräckligt.

Erkännandet formella lika rättigheter leder inte nödvändigtvis till

av

jämlikhet i fråga respekt, och möjligheter. Tvärtom kan

om resurser

sådant formellt erkännande i själva verket dölja och legitimera ett att vissa missgynnas och diskrimineras. Att behandla in-

grupper t.ex. vandrargrupper lika trots att rådande förhållanden, lagar och policies i praktiken resulterat i till och med med tiden ökad marginalisering,

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

är bara sätt befästa ojämlikhet. Genom lämpliga politiska

ett att åtgärder bör motverka barriärer är baserade sociala

staten som markörer. Men hit hör också kraven behandla olika människor

att med skilda karakteristika, behov och önskemål och slutligen

att erkänna sådana gruppskillnader legitima i stället för dem

som att se

handikapp, avvikelser från majoritetsnormen.

som

De institutionella förändringar har ägt sedan

som rum senare hälften 1980-talet i den svenska modellens ideologiska och

av organisatoriska bas, kan måhända sikt bidra till inklusivt

ett mera

medborgarskap än dagens. Den liberala vågen 1980-talet bidrog

till generell ideologisk förskjutning från kollektiva identiteter och

en värden ökad individualism 1998. Tillsammans med

mot Rothstein

internationalisering har utpekat ökad individualism,

man som en av de två huvudsakliga drivkrafterna bakom den svenska modellens

försvagning Premfors 1999. De starka kollektiva identiteterna

som grund för solidaritet och jämlikhet i samhällsbygget vika för

ger en

individualistisk livsstil, inte minst grund medborgarnas mer av höjda utbildningsnivå. Den alltmer utbredda identiteter

synen

enskilda individers livsprojekt där multipla grupptillhörigheter

som och identiteter korsar varandra, kommer sannolikt framtvinga

att

politiska praktiker för hantera mångfald. Dessutom kommer

nya att välfärdsstaten både ideologiskt och organisatoriskt behöva

att hantera i praktiken alltmer skiktat medborgarskap, kan

ett som komma den sociala och politiska jämlikheten dess

att utmana som

grundpelare.

Noter

l Maritta Soininen har haft huvudansvaret för utarbetandet artikeln förutom

av avsnittet Deltagande, kultur och integration" utarbetats Henry Bäck.

om som av 2 Med uttrycket denizens permanent bosatta utländska medborgare.

avses 3Den s.k. Demokraticentralen i Umeå har gått igenom röstlängderna i tio invandrartäta kommuner I dessa kommuner varierar deltagandet mellan 26 och 34

. procent. Deltagandet i hela landet uppskattas till 34 procent. På vilka grunder denna uppskattning vilar framgår dock inte Demokraticentralen

av rapporten. 1998.

4 Undersökningen Valdeltagandet finns redovisad i Bäck och Soininen 1994.

av 5Det redogörs ingående för konstruktionen mätinstrumenten och

mer av analyskategorierna i Bäck och Soininen 1994 och Soininen och Bäck 1993.

6 Medborgarundersökningen inom forskningsprogrammet Demokrati i förändring. För allmänt upplägg se Bäck och Johansson 1993. För teknisk beskrivning

se Johansson m.fl. 1993.

INVANDRARE SOM MEDBOHGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

7Faktoranalysen endast faktor uppfyller Kaisers kriterium eigenvalue

ger en som 2,867. De fyra variablernas faktorladdningar varierar mellan 0,75 och 0,90.

8En faktoranalys de frågor redovisats under demokratin

av sex som synen ger två faktorer, de här uppräknade frågorna laddar den andra faktorn efter

varav varimaxrotation med O,73~0,76. De tre övriga variablernas laddningar med samma faktor varierar mellan -0,12 och 0,23.

9Denna undersökning redovisas bl.a. i Håkansson 1994.

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

Referenser

Bauböck R. red. 1994 From Aliens Citizens. Redefining the

to

Status Immigrants in Europe’, Aldershot: Avebury

Benhabib red. 1996 Democracy and Difference: Contesting the

Boundaries the Political Princeton, NJ: Princeton University Press Benhabib 1996 "Introduction The Democratic Moment and the Problem of Difference i Benhabib red. Democracy and Difference: Contesting the Boundaries the Political Princeton, NJ: Princeton University Press Brubaker R. red. 1989 Immigration and the Politics ofCitizenship in Europe and North America, London: The German Marshall Fund of the United States and University Press of America Brubaker R. 1989 Citizenship and Naturalization: Policies and Politics i R. Brubaker red. Immigration and the Politics Citizenship in Europe and North America, London: The German Marshall Fund of the United States and University Press of America Brubaker R. 1992 Citizenship and Nationhood in France and

Germany, Cambridge: Harvard University Press

Back H. Invandrarnas riksorganisationer, Stockholm: Dele-

gationen för invandrarforskning

Bäck H. och F. Johansson 1993 Medborgarna och politikerna i

G. Gustafsson red. Demokrati iförandring. Svenska kommuner och landsting i det lokala valfardssamhallet, Stockholm: Publica Bäck H. och M. Soininen 1994 Invandrarnas valdeltagande i H. Bäck och A. Håkansson red. Valjare ikommunalvalet. Om missnöje, misstroende och politisk kultur, Stockholm: SNS Förlag Bäck H. och M. Soininen 1996 Invandrarna, demokratin och

sam-

hallet: Om invandrarnas politiska deltagande i dagens Sverige, Göteborg: Förvaltningshögskolan

Bäck H. och M. Soininen 1998a Immigrants in the Political Process Scandinavian Political Studies Vol. 21, 29-50

s. Bäck H. och M. Soininen 1998b Den kommunala invandrarpolitiken. Arenor, aktörer och harriarer, Stockholm: SNS

Förlag

Castles 1994 "Democracy and Multicultural Citizenship. Australian Debates and the Relevance for Western Europe i R.

lNVANDRAHE SOM MEDBORGAHE, VÄLJARE OCH POLITIKER

Bauböck red. From Aliens Citizens: redefining the to status

immigrants in Europé, Aldershot: Avebury 1-26

Demokraticentralen 1998 Rapport Valdeltagande. Rapport

om

Valdeltagandet bland de röstberättigade utländska medborgarna i

10 invandrartäta kommuner", Umeå: Demokraticentralen Douglas M. 1973 Natural Symbols Harmondsworth: Penguin Douglas M. 1982 In the Active Voice London: Routledge and

Kegan Paul

Ekberg 1993 Geografisk och socioekonomisk rörlighet bland

invandrare, Stockholm: ERU Ekberg och B. Gustafsson 1995 Invandrare på arbetsmarknaden, Stockholm: SNS Förlag Gaventa P. 1980 Power and Powerlessness: and Rehel-

Quiescence

lion in Appalachian Valley, Urbana: University of Illinois

an Press Graham M. och M. Soininen 1998 "A model for The

immigrants

Swedish model and the prevention of ethnic discricorporate mination journal Ethnic and Migration Studies Vol 24, 523- 539 Green D. och Shapiro 1994 Pathologies Rational Choice:A Critique Applications in Political Science, New Haven: Yale

University Press

Hammar T. 1985 Sweden i T Hammar red. European Immi-

gration Policy: a comparative study, Cambridge: Cambridge

University Press 17-49 Håkansson A. 1994 "Det kommunala valresultatet i Malmö i H. Bäck och A. Håkansson red. Valjare i kommunalvalet. Om missnöje, misstroende och politisk kultur, Stockholm: SNS Förlag Johansson F., L. Strömberg och L-O. Lorentzson 1993 Kom-

munmedborgarundersökningen 1991. Undersökningsdesign, urval, datainsamling, marginalfördelningar och bortfall, Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen

Kymlicka W. red. 1995 The Rights Minority Cultures, Oxford: Oxford University Press

Kymlicka W. 1995 Introduction iW. Kymlicka red. The Rights

Minority Cultures, Oxford: Oxford University Press Laver M. 1997 Private Desires, Political Action: An Invitation the to Politics Rational Choice, London: Sage

MARITTA SOININEN OCH HENRY BÄCK

Leca 1992 Prefacez Democratic Politics Today i C. Mouffe red. Dimensions Radical Democracy. Pluralism, Citizenship, Community, London: Verso Lindbeck A. 1997 The Swedish Experiment, Stockholm: SNS

Förlag Miller M. 1989 Political Participation and Representation of

Noncitizens i R. Brubaker red. Immigration and the Politics Citizenship in Europe and North America, London: The German Marshall Fund of the United States and University Press of America Mouffe C. red. 1992 Dimensions Democracy: Plura-

ofRadical

lism, Citizenship, Community, London: Verso Mörth U. och B. Sundelius 1998 Interdependens, och

konflikt

säkerhetspolitik, Stockholm: Nerenius 8C Santérus Förlag Pateman C. 1970 Participation and Democratic Theory,

Cambridge: Cambridge University Press

Petersson 0., A. Westholm och G. Blomberg 1989 Medborgarnas makt, Stockholm: Carlssons Petersson 0., Hermansson, M. Micheletti och A. Westholm 1997 Demokrati över gränser, Demokratirådets

rapport. Stockholm: SNS Förlag Petersson O., Hermansson, M. Micheletti, Teorell och A. Westholm 1998 Demokrati och medborgarskap", Demokratirådets rapport 1998. Stockholm: SNS Förlag Phillips A. 1995 The Politics ofPresence, Oxford: Clarendon Press Premfors R. 1996 Reshaping the Democratic State: Swedish

experience comparative perspective. Stockholm: SCORE

in a Premfors R. 1999 Den svenska modellen demokrati; Amnå,

som

E. red. Demokrati och medborgarskap SOU 1999:77

Rothstein B. 1996 The Social Democratic State: The Swedish Model and the Bureaucratic Problem Social Reforms. Pittsburgh:

University of Pittsburgh Press

Rothstein B. 1998 just Institutions Matter: the moral andpolitical

logic the universal welfare state. Cambridge: Cambridge University Press

Schierup C—U. 1992 Kultur eller handling Zenit 117-118: 45-61

|NVANDRARE SOM MEDBORGARE, VÄLJARE OCH POLITIKER

Soininen M. och H. Bäck 1993 Electoral Participation ofImmi— grants in Sweden: Integration, Culture and Participation. New

Community Vol. 20 Nr 1

Soininen M. och M. Graham 1995 Persuasion Legislation: contra preventing racism the Workplace. Sweden Dublin: European at Foundation for the Improvement ofLiving and Working Condi-

tions. Working No: WP/95/53/EN

paper SOU 1992:96 Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet SOU 1993:16 Nya villkorför ekonomi ocb politik SOU 1995:76 Arbete till invandrare SOU 1996:55 Sverige: framtiden ocb mångfalden SOU 1996:162 På medborgarnas villkor

SOU 1997:57 I medborgarnas tjänst: samlad förvaltningspolitik för

en staten SOU 1997:174 Räkna med mångfald: förslag till lag etnisk mot

diskriminering i arbetslivet

Soysal Y. 1994 Limits Citizenship: migrants and post-national membersbip in europé, Chicago: University of Chicago Press

Svenska Dagbladet 1999 14 februari Invandrarnas barn har svårt

jobb"

Taylor C. 1992 The Politics of Recognition i A Gutmann red. Multiculturalism and the ‘Politics Recognition Princeton, N: Princeton University Press

Thompson M., R. Ellis och A. Wildavsky 1990 Cultural Theory,

Boulder: Westview Ura 1998:1 Arbetsmarknaden för invandrare" AMS

Wadensjo E. 1991 Högre utbildning och inkomster iArbetskraft,

arbetsmarknad och produktivitet. Expertrapport 4 till Produktinr

vitetsdelegation Stockholm.

Walzer M. 1995 Pluralism: A Political Perspective iW. Kymlicka red. The Rights ofMin0rity Cultures. Oxford: Oxford University Press 139-154 Verba S., N. Nie och Kim 1978 Participation and Political

Equality:/1 Seven-Nation Comparison. Cambridge: Cambridge University Press

Wrench 1996 Preventing Racism the Workplace: A Report

at on 16 European Countries. Dublin: European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions

Antipoder

Politisk tilltro och välfärdsstaten i

attityderti||

Sverige och Nya Zeeland

Stefan Svallfors

Gå och hämta Nordisk familjebok ska vi på bilderna. Vi hade gjort det - se många gånger, når lyssnar till musik kunde återleva men som man man mysteriet att slå avsnittet Nya Zeeland: fotografierna upphörde av upp om aldrig att lysa, de blanka sidorna insidan hennes var som av armar. Dar har du Syd-öns väldiga fjäll. De år över tretusen meter höga, he- tåckta evig snö. Du måste varmt kladd, fast det år så långt söderut, av vara för där på andra sidan ekvatorn år söder detsamma för nere som norr oss. Det svårt att dra konsekvenserna ett sådant yttrande. var av

ur Göran Tunströms fuloratoriet

Allt står inte rätt till med den svenska demokratin. Det sjunkande Valdeltagandet under nittiotalet, i synnerhet vid det valet senaste 1998, sjunkande förtroende för politiker och det politiska systemet, minskande identifikation med och medlemstal i de politiska partierär några indikationer svenskarnas attityder gentemot den na att

organiserade politiken blivit skeptiska Schmitt 8C Holmberg

mer 1995; Widfelt 1995; Möller 1998; Holmberg 1999. Parallellt med detta har det inom delar den politiska eliten av vuxit fram vad med Kerstin Jacobsson kunde lite tillspetsat man

kalla "post-demokratisk" övertygelse Jacobsson 1997:313 ff.;

en se även Lewin 1998. Här inte längre politik och demokrati ser man fråga vissa beslutsformer, söker förverkliga idé som en om som en

politisk jämlikhet. I stället politik frågor hand-

om ser man som om lingskraft och kompetenta fattar de rätta besluten. Däratt personer för vill olika sätt eller man t.ex. genom mer expertstyre genom -

långsiktiga överenskommelser mellan politiska eliter begränsa

-

ANTIPODER

väljarnas direkta inflytande i praktisk politik t.eX. Åberg 1997;

Södersten 1997; Dockered m.fl. 1998. I denna uppsats kommer medborgarnas politiska tilltro stå i att för analysen. För det första kommer analyseras i vilka centrum att hittar den starkaste politiska tilltron, och i vilka grupper grupper den är lägre. För det andra ska undersökas i vilken mån den politiska tilltron får effekter för medborgarnas välfärdsstaten. Det syn är rimligt föreställa sig den inte litar politiker, att att som

offentliga tjänstemän och det politiska eller sin

systemet, egen förmåga att agera politiskt, också kommer mindre villig att vara att acceptera en långt gående statlig intervention olika områden. Detta emellanåt förts fram i den s.k. "instituär ett argument som tionalismen", där hävdat det sätt vilket de politiska man att institutionerna fungerar är fundamentalt i fråga forma medom att

borgarnas tilltro och inställning till statlig intervention

Rothstein

1995. Politiska institutioner är ineffektiva, orättvisa eller svåra som

att påverka skapar motstånd statlig intervention generellt,

mot mer något varit särskilt tydligt i fallet USA 1994. man menar Steinmo Samtidigt detta omedelbart förefaller som är ett argument som högst plausibelt har det empiriska stödet för inte visat sig helt tesen

övertygande. I vissa undersökningar har funnit samband

man ett såtillvida att de politiskt alienerade också är skeptiska till mest mer välfärdsstatlig intervention Kolberg 8C Pettersen 1981. I andra undersökningar har dock inte funnit några sådana samband alls man Martinussen 1988; Edlund 1999; Svallfors 1999.

En tänkbar anledning till inte lyckats hitta några entydiga

att man samband mellan politisk tilltro och attityder till välfärdsstaten kan att dessa samband kanske varierar mellan olika vara typer av välfärdsstater och politiska I denna ska därför det system. uppsats svenska fallet kontrasteras med i såväl geografisk institutioett som nell bemärkelse avlägset land, nämligen Nya Zeeland De karakteristiska dragen i det nyzeeländska fallet jämfört med det svenska kommer närmare utvecklas nedan. Tills vidare kan nöja att oss med peka i såväl välfärdsstatliga kännetecken

att att som politiskt system som politisk utveckling skiljer sig Sverige och Nya Zeeland

påtagligt från varandra. De samband kan hitta är som gemenför bägge dessa länder är sannolikt rådande i samma en stor uppsättning västländer.

Trots detta finns i fråga den politiska tilltrons utveckling drag

om som är gemensamma för de båda länderna. I bägge fallen har man

nämligen noterat påtaglig nedgång i politisk tilltro bland

en medborgarna allt sedan sextiotalet Möller 1998; Holmberg 1999;

STEFAN SVALLFORS

Vowles 1998. Denna utveckling har i fallet Nya Zeeland lett till

att

efter folkomröstning övergett det gamla majoritetsvalsyste-

man en och i stället infört form proportionellt valsystem. I Svemet en av rige har i stället diskuterat svårigheterna att utkräva politiskt

man

vid koalitionsregerande och diskuterat olika sätt att stärka ansvar

regeringens handlingskraft t.eX. Åberg 1997; Lewin 1998.

De empiriska frågor analysen besvara kan därför

som avser att summeras som följande:

Hur den politiska tilltron i Sverige, jämfört med i

a ser ut en många avseenden radikalt annorlunda välfärdsstat den

som nyzeeländska Hur de aggregerade nivåerna tilltron ut

ser Hänger olika aspekter politisk tilltro likartat sätt i

samman de båda länderna Är det uppvisar hög

samma grupper som respektive låg tilltro i de bägge länderna

Hur länken mellan politisk tilltro å sidan och attityder b ser ena till välfärdsstaten å den andra i de båda länderna Är de

ut som litar det politiska i större utsträckning än andra vil-

systemet liga också anförtro viktiga uppgifter Ser dessa

att staten samband likartat sätt i Sverige och Nya Zeeland Hur viktig är

ut

den politiska tilltron för forma åsikter kring välfärdspolitiken

att

jämfört med andra förhållanden, grundade i arbetsdelning och marknadsfördelning

Uppsatsen är disponerad följande sätt: I nästa avsnitt beskrivs de

viktigaste särskiljande kännetecknen i de svenska och nyzeeländska

välfärdsstaterna och politiska utveckling. Avsnitt tre beskri-

senare de data artikeln bygger och de metodproblem blir ver som som

aktuella i jämförande attitydforskning. I det fjärde avsnittet analy-

den politiska tilltron, dess nivå och struktur jämförs både seras mellan och inom de båda länderna. Avsnitt fem analyserar länken mellan politisk tilltro och attityder till välfärdsstaten. Slutsatsavsnittet viktigaste resultat, både i relation till

summerar uppsatsens den pågående debatten politisk tilltro och i förhållande till

om teo-

politiska institutioners betydelse.

rier om

Två välfärdsstater några kännetecken

-

Trots sina inbördes skillnader har Sverige och Nya Zeeland under hela 1900-talet haft predikament. De är båda små

ett gemensamt världsmarknadsberoende länder, i vilka ett behov att skydda sina

ANTIPODER

befolkningar från världsmarknadens svängningar uppstått jfr Kat-

zenstein 1985. De sätt de historiskt valde för hantera denna sett att situation dock radikalt skilda, vilket också fått följder för deras var sätt att möta den ekonomiska globaliseringens krav under 1980- och 90-talen Castles 1985; 1987; 1996; Castles m.fl. 1994; Davidson

1989; Stephens 1996.

Sverige, tillsammans med andra mindre västeuropeiska länder, är

ett typiskt exempel vad Castles 1987 kallar kompensations-

politik domestic compensation, där deltar fullt i frihandeln man ut och konkurrensen världsmarknaden söker via arbetsmen att

marknadsmässiga och välfärdsstatliga åtgärder kompensera

de gruptillfälligt eller blir förlorare i konkurrensen. per som permanent Genom omfattande socialförsäkringar och andra bidrag icke samt en marknadsstyrd sektor offentliga tjänster har sökt säkerställa av man att de brutala sidorna marknadskonkurrensen inte slår mer av igenom i människors vardagsliv. Dessutom har byggt man upp ett

system arbetsmarknadsåtgärder för göra det möjligt för så

av att en

stor del befolkningen möjligt återinträda arbets-

av som att marknaden och sin försörjning via denna. Nya Zeeland valde i slutet förra seklet helt

och Australien av en

väg för skydda sin ekonomi och befolkning annan att mot marknadens osäkerhet. I stället för kompensationspoliatt satsa

tik valde i så utsträckning möjligt skydda ekono-

man att stor som min och befolkningen från världsmarknaden

domestic defence

Castles 1989. Att denna strategi föll sig naturlig berodde kanske framför allt landet jämförelsevis rikt, långt från det befästa att var

fattighus Sverige vid denna tid utgjorde.

I denna skyddspolitik det framför allt element var tre som var

väsentliga. Det första starkt reglerad invandringspolitik.

var en Denna hämtade inte sällan sin näring i uttalat rasistiska argument: det gällde hejda den gula faran och behålla den anglosaxiska beatt

folkningsstocken främmande inblandning. Men åtgärderna

utan syftade framför allt till bibehålla arbetskraftsbrist gjorde att en som

full sysselsättning och höga löner möjliga. Det andra

var ett omfattande tullskydd för den inhemska industrin. Detta gjorde egna det möjligt för företagen överleva och vinstrika de att vara trots re-

lativt höga lönerna. Det tredje och kanske viktigaste inslaget

sett var ett system för rättslig reglering löner och arbetsförhållanden, the av conciliation and arbitration system, i vilket skiljedomsnämnd en reglerade förhållandet mellan arbetsgivare och anställda. Denna skiljedomsnämnd etablerades 1894 och fick under 1930-talet utöka-

de befogenheter Davidson 1989: 179-187.

STEFAN SVALLFOHS

Under del 1900-talet fungerade denna form skyddsen stor av av

politik väl. Arbetslösheten obefintlig under efterkrigstiden fram

var

till mitten sjuttiotalet. Lönerna i ett jämförande perspektiv

av var höga. Nya Zeeland dessutom fram till början 1970-talet var av

förmodligen, såvitt kan bedömas från ganska bristfälliga data,

ett av jämlika länderna i den industrialiserade världen

de mest Castles

1985:27 ff..

Denna socialpolitiska modell innebar många välfärdsstatliga

att åtgärder förblev förhållandevis rudimentära och dessutom behovsprövade. Välfärdsstatens insatser skulle framför allt i anspråk tas av de för kortare tid råkade hamna utanför den ordinarie som en arbetsmarknaden. Till sin ålderdom arbetaren grund egen antogs av de relativt höga lönerna kunna själv. På sin ålders höst hade spara dessutom de flesta färdigamorterat hus bo göra det ett att att möjligt äga sin bostad centralt inslag i den att egen var ett nyzeeländska välfärdsmodellen Davidson 1994. Trots denna relativa selektivism dock Nya Zeeland tidigt ute var med olika välfärdsstatliga reformer: allmän folkpension infördes redan 1898. Under 30- och 40-talen kom vissa universella t.ex. mer inslag inkluderas i den nyzeeländska välfärdsstaten. En allmän att och kostnadsfri utbildning och sjukvård infördes 1938, flera år innan

den brittiska NHS. Något socialförsäkringssystem västeuropeiskt

av slag, med inkomstrelaterade ersättningar, kom dock aldrig att etableras. Det samlade socialpolitiska karaktär kom därför systemets förbli utpräglat selektivt och inriktat hjälpa de sämst ställda att att inte kunde försörjas via arbetsmarknaden, familjen eller som egna

besparingar Davidson 1989: kap. 5-8.

Under åttio- och nittiotalen har såväl den svenska den som nyzeeländska välfärdsstaten genomgått markanta förändringar. Om-

fattningen omstruktureringen liksom det sätt den genomförts

av skiljer sig dock markant. Dessa skillnader återspeglar till betydande del den skilda institutionella miljö i vilken de genomfördes.

I Nya Zeeland blev omstruktureringen drastisk och konfliktfylld.

Den inleddes under Labourregering, kom till en som regeringsmakten 1984. Förändringen leddes finansministern Roger av

Douglas och hans nyliberalt orienterade departement. Avregleringar

kredit- och valutamarknader, kraftigt minskade eller helt av avskaffade tullskydd för den inhemska industrin, ökade marknadsinslag i den offentliga sektorn, övergång till ekonomisk politik med en låg inflation främsta mål och avskaffande de sista resterna som av av skiljedomssystemet för löner och arbetsförhållanden några var av

beståndsdelarna i politiken. Politiken påtagligt elitstyrd och

var

m

ANTIPODER

följde strategi formulerades crash through crash, där en som som or

policyförändringar genomfördes i rasande fart över huvudena

en både opposition, fackförbund och väljare m.fl. 1994; Kelsey

Castles

1995.

I valet 1990 föll den vid det laget djupt impopulära Labourrege-

ringen och konservativ regering tillträdde. Denna har de flesta en områden fortsatt och accelererat den politik Labour inledde. Arbets-

marknaden och välfärdsstaten, där Labour gick fram försiktigt mer än den ekonomiska politikens område, har reformerats i en

marknadsanpassad riktning. Hälsovården har till delar gjorts

stora avgiftsfinansierad, bara de sämst ställda får gratis hälsovård. numer Ersättningsnivåerna för arbetslöshet och sjukdom har skurits ner markant och barnbidraget avskaffats. Kronjuvelen i denna nyliberala

omorientering är den s.k. Employment Contract Act, förvandlar som relationen mellan anställda och arbetsgivare till närmast en privatjuridisk angelägenhet med den uttalade ambitionen göra att fackförbunden överflödiga. Denna ambition har till delar stora uppfyllts: de redan tidigare fackförbunden har under nittiotasvaga let tappat både medlemmar och inflytande Kelsey 1995: kap. 8-9. Även den svenska välfärdsstaten har förändrats

många punkter

under nittiotalet Stephens 1996; Palme 8C Wennemo 1998. Den

kraftigt ökade arbetslösheten under nittiotalets första de år var en av bidragande orsakerna till snabbt ökande underskott finani statens

ser. Det statliga budgetunderskottet har under perioden efter 1994

eliminerats kombination skattehöjningar och nedskärgenom en av

ningar i välfärdspolitiken. Nya egenavgifter inom socialförsäkring-

har införts, samtidigt särskild värnskatt höga inarna som en

komster införts. Ersättningsnivåer inom socialförsäkringarna har minskats samtidigt ersättningsvillkoren skärpts många

som punkter. Inom kommunerna har personaltätheten inom skola, vård och minskat, detta dras många kommuner med omsorg men trots en dålig ekonomi till följd den fortsatt höga arbetslösheten och av

ökade socialbidragskostnader Bergmark 1997.

Den största institutionella förändringen har varit införandet av ett nytt pensionssystem, i vilket det tidigare förmånsbaserade ATPsystemet ersatts med baserat intjänade rättigheter, där ett system dessutom villkoren förändrats många punkter. Trots detta måste

den svenska utvecklingen under nittiotalet sägas bygga föränd-

ringar, besparingar och nedskärningar inom existerande

ett systern än ett systemskifte i fallet Nya Zeeland. snarare som Problemen vad gäller den politiska tilltron har därför kommit att olika i de båda länderna. I det nyzeeländska fallet har den se ut po-

STEFAN SVALLFORS

litiska tilltron påverkats negativt drastiskt och till stora delar

av ett

systemskifte, framburet och genomdrivet liten

oannonserat av en

centralt placerade politiker och tjänstemän. Att systemskiftet

grupp

påbörjades under Labourregering gjorde dessutom frustrerade

en att väljare lämnades alternativ när regering under höger-

utan en ny partiet National efter valet 1990 fortsatte och fördjupade systemskiftet.

Frustrationen över systemskiftets hastighet och elitstyrda karaktär anledningarna till kraven byte valsystem

var en av att av växte sig starkare i Nya Zeeland under nittiotalets inledning. Dess-

fanns utbredd känsla att det rådande majoritetsvalssysutom en av

the post inte lämnade för politiska altemet first past utrymme ternativ utanför de två dominerande partierna.

Efter folkomröstning i samband med valet 1993 övergavs det

en

gamla valsystemet till förmån för variant proportionellt val-

en av

under efterkrigstiden tillämpats iVästtyskland. Erfa-

system som renheterna från valet 1996 blev dock till delar besvikelse för

stora en

de förväntat sig den politiska förutsägbarheten och med-

som att

borgarkontrollen över politiska skulle öka till följd

processer av

bytet valsystem. Valets populistpartiet New Zea-

av stora segrare, land First, gick till val protektionistiskt och stark

ett program en kritik regeringspartiet National. Efter valet gjorde ko-

av man en vändning och gick efter månaders betänketid i koalition med just

National. Under tiden i regering har partiets väljarstöd krympt ihop till någon enstaka samtidigt nyzeeländarna lärt sig att

procent som

proportionalitet och koalitionsregerande inte nödvändigtvis innebär Ökad kontroll över den politiska Undersökningar den

processen. av

politiska tilliten tyder viss, ganska liten, ökning den

en men av politiska tilliten mellan 1993 och 1996, ökning i jämförelse

en som

med den påtagliga nedgången sedan sextiotalet är mycket blygsam

Karp 8C Banducci 1998; Vowles 1998.

I Sverige har tillitsproblematiken under nittiotalet kommit i

en

tappning. Här har svårigheterna varit att urskilja var

annan snarare

det politiska för olika åtgärder ska sägas ligga. Det

ansvaret mesta av

de välfärdspolitiska nedskärningarna har legat kommunal nivå, samtidigt både i form övervältringskostnader från

som ramarna av

nedskärningar i socialförsäkringarna och i form skattestopp ska-

av

central nivå. Detta har i många fall underlag för pats gett en "skuldundvikandets politik", där olika politiska sökt und-

parter

komma för impopulära besparingsåtgärder Svallfors 1996a:

ansvaret 221; 1996b; Weaver 1986.

ANTIPODER

Det permanenta minoritets- och koalitionsregerandet, alltid som

gör den politiska ansvarsfrågan diffus, har blivit speciellt problematiskt i tider nedskärningar och åtstramningar. Centrala politiska

av beslut under nittiotalet, försvaret kronkursen under hösten som av

1992 och påföljande finanspolitiska och socialpolitiska åtstram-

ningsåtgärder, har varit föremål för överenskommelser partipolitiska eliter emellan med liten insyn och oklara ansvarsförhållanden Elmbrant 1993: kap. 33-34; Svallfors 1996a:157-169; Teorell 1998: kap

2-5.

Skillnaderna mellan Sverige och Zeeland i dessa avseenden nya speglar till del den skilda institutionella miljö i Vilken 1980- och stor 90-talens förändringar i välfärdsstaten ägt rum:

0 Det nyzeeländska majoritetsvalssystemet handlingskraftiga

gav

enpartiregeringar medan proportionellt valsystem svensk

ett av

tenderar producera minoritets- eller koalitionsregeringar

typ att är beroende politiska kompromisser för sin överlevnad. som av

0 De Välfärdsstatliga institutionerna är komplexa i Sverige, där

mer både kommunernas starka ställning och de fristående myndigheterna fungerar hinder för drastiska och snabba som omstruktureringar. Den nyzeeländska institutionella strukturen är

betydligt enklare och medger politiska majoritetsskiften i

att

parlamentet snabbt kan genomslag i praktiska reformer.

0 De nyzeeländska fackföreningarna är splittrade och och

svaga har i ganska liten utsträckning kunnat bjuda motstånd. Från

Labour-ledningens sida såg över huvud inga skäl

man taget att konsultera dem under åttiotalets omorientering. I Sverige har både LO och TCO varit aktiva aktörer i välfärdspolitiska frågor och LO behåller nära relationer till det socialdemokratiska partiet, påfrestningar i samarbetet under år. trots stora senare

Givet de stora institutionella skillnaderna mellan Sverige och Nya Zeeland, och de flagranta olikheterna i det sätt vilket välfärds-

statlig förändring genomförts under 80- och 90-talen, finns det goda

skäl att närmare undersöka hur den politiska tilltron är fördelad mellan olika befolkningsgrupper och hur denna hänger med samman

attityder till Välfärdspolitiken. Innan dess måste dock de data analy-

sen bygger presenteras.

STEFAN SVALLFORS

Data och analysmetoder

De data artikeln baseras kommer från International Social Survey

Program ISSP. I detta har försökt skapa genuint program man uppsättning industrialiserade länder

jämförbara attityddata i en se

Davis och Jewell 1989; Becker m.fl. 1990. Programmet startade i

mitten åttiotalet och involverar i slutet nittiotalet trettio av av ca

industriländer spridda kontinenter. Attitydundersökningar

över sex inom rad områden har genomförts, och från och med 1990 har en

inlett replikationer tidigare studier så möjlighet finns

man av att nu jämföra både över tid och mellan länder Svallfors 1996c. att

Komparativ attitydforskning kan mycket givande. Samtidigt

vara den dock behäftad med svårigheter kan göra resultaten svårär som

tolkade. Det viktigaste är förmodligen problemet att konstruera indikatorer har komparativ validitet. Attityder är naturligt

som en kontextberoende, vilket är orsaken till över huvud nog att man vill jämföra dem mellan länder, och detta är i sig inget problem. taget Problemet uppstår det inte är värderingar och attityder som om varierar mellan länder, innebörden ivissa begrepp. Här finns utan en

uppenbar risk skapa artefakter i stället för forskningsresultat.

att

Den studerar attityder till välfärdspolitik inser till exempel

som snabbt frågor välfärd i Sverige och frågor Welfare i att om om USA inte refererar till sak. Svenskarna kommer att svara samma

vad de sjukvård, pensioner alltså välfärdspolitiken i

anser om rn m, bred mening. Amerikanerna kommer vad de att svara anser om till de sämst ställda och kommer i de flesta fall

behovsprövade bidrag

associera till ensamstående, drogmissbrukande mödrar i ghettot att

eller någon högst negativ bild 1987.

annan Smith

Problem dessa har så långt möjligt hanterats inom ISSP. som som genuint transkulturell

Utformningen av frågeformuläret är t.ex. en

övning, där drafting bestående flera länders representanter groups av

förbereder förslag till frågeformulär sedan ska godkännas i

nya som hela ISSP-församlingen med alla länders representanter. Möjligheterna

lokalisera och eliminera och begrepp skapar problem i att termer som har därför varit unikt inom ISSP. Det torde dock

jämförelser stora vara

helt undvika med jämförbarheten, och det är där-

omöjligt att problem

för klok taktik mindre antal strategiskt valda länder

en att analysera ett

inkludera så många länder möjligt. Därigenom kan snarare än att som

forskaren lättare och tolka specifika problem i jämförbarhe-

syn

ten.

ANTIPODER

Ett annat problem rör urval och bortfall ISSP96: Study Descrip-

tions. Urvalen är i bägge länderna slumpmässiga och representativa

för den befolkningen. Svarsfrekvensen i % och vuxna är Sverige 68,3 i Nya Zeeland 70,9 % och de svarande är i representativa stort sett

för befolkningen i fråga de bakgrundsfaktorer kan studeras

om som

kön, ålder, utbildning, bostadsort. En viss överrepresentation kan

dock märkas bland de med Några

högre utbildning. stora problem vad gäller jämförbarheten torde inte bortfall

uppstå, även om ett 30 °/o naturligtvis inte är idealt. ca

De samlade dataproblemen pekar bör att man vara omsorgsfull både i designen komparativ forskning och i de av tolkningen av

resultat produceras. Man bör inte fästa för vikt som stor vid smärre skillnader i enstaka procenttal, lägga vikt vid bredare men större attitydmönster de avtecknas i olika attitydindex och också som

beakta hur olika bakgrundsfaktorer påverkar attityder i olika länder

Küchler 1987; Scheuch 1989.

De frågor använts i analysen kommer från 1996 års undersom sökning T/øe Role Government, genomfördes i 23 länder, om som däribland Sverige och Nya Zeeland. I denna ställdes rad

en frågor

beträffande både medborgarnas politiska tilltro och deras

attityder

till statlig intervention i olika avseenden. De indikatorer politisk tilltro används har utformats för som att fånga olika aspekter. Här finns både indikatorer tilltron till den politiska förmågan, indikatorer tilltron till det

egna politiska systemets vilja och förmåga respondera krav från medborgar-

att na och indikatorer tilliten till politiska aktörers ärlighet och in-

tegritet.

I fråga att välja indikatorer mått stöd för välfärdsom som

statlig intervention erbjuder denna olika möjligheter. I

survey ett batteri frågor listas olika insatser kan för ekoav som staten göra nomin och frågar respondenterna är för eller dessa. Detta om mot batteri förefaller dock alltför präglat de rådande förhållandena i av

respektive land minska de offentliga utgifterna eller minska den statliga regleringen av näringslivet betyder t.ex. rätt olika saker i

Sverige och Nya Zeeland. Dessutom har de "insatser för ekonomin listas i flera fall föga med välfärdspolitik I som att göra. ett annat frågebatteri listas antal områden och respondenterna tillett

frågas de eller mindre skattepengar bör

om anser att mer satsas dessa. Detta är också svårt jämföra mellan länderna, då

att uppfattningar mer eller mindre naturligtvis påverkas hur de om av mycket faktiskt skattepengar.

satsar av

STEFAN SVALLFORS

I stället valdes uppsättning indikatorer där frågar en man om

respondenterna det bör offentliga myndigheters

anser att vara anatt..." och därefter listar rad tänkbara insatser. Det bedömsvar en des detta frågebatteri skulle adekvat bild det prinatt ge en mer av stödet för välfärdsstatliga insatser. Som framgår nedan visade

cipiella

sig detta frågebatteri dessutom mått med tilltalande tekniska ge

egenskaper i bägge länderna.

De följer går från redovisa procentsiffror för analyser som att enstaka indikatorer, till med olika former dimensionsanalys stuatt av dera hur dessa hänger inbördes, över konstruktion samman av sammanfattande mått i indexform, till multivariata analyser av sambanden mellan olika Variabler och indikatorer. De konkreta analysmetoderna och olika mått i anslutning till tolkningen av presenteras tabellerna.

Politisk tilltro

I analyser politisk tilltro brukar skilja mellan olika aspekter av man diskussionen i Craig m.fl. 1990 och där citerade arbeten. se t.ex. Den viktigaste distinktionen är förmodligen mellan vad kan man

kalla politiskt självförtroende, dvs. bedömning sina

en persons av

förmågor delta kompetent sätt i politiska frågor, och

egna att ett

"systemtilltro, dvs. tilltro till det politiska systemets responsivitet och dess lyhördhet för medborgerliga krav Till detta kan lägga

tillit dimension, ivilken tilliten till stabilitepolitisk som en egen

integriteten och ärligheten hos politiska aktörer och det poli-

ten, tiska står i fokus systemet Hur då svenskarna och nyzeeländarna det politiska systeser och sin förmåga och möjlighet påverka det I tabell 1 finns met att sammanställda de påståenden kring detta ställdes i ISSP-undersom och i Sverige och Nya Zeeland. I tabellen redovi-

sökningen svaren

för det första den andel varje fråga instämmande. sas som svarar För det andra redovisas medelvärdet för varje enskild fråga. Svarsalternativen för varje delfråga i tabellen har där kodats i fem steg, så

mycket låg politisk tilltro får värdet O medan mycket hög

att en en sådan får värdet 4.4 Genomsnitten för varje fråga kan alltså variera mellan O och 4 och högre värde indikerar starkare tillit och politiskt

självförtroende.

ANTIPODER

Tabell Politisk tillit och politiskt självförtroende i och

Sverige

Nya Zeeland

Sverige Nya Zeeland

Instämmer Medelvärde Instämmer Medelvärde

Människor som jag har inget 66,4% 1,23 61,2% 1,45 att säga till om i beslut som fattas av regering och riksdag

Den vanlige medborgaren har 12,3% 1,31 19,0% 1,42 ett ganska stort inflytande på politiken

Inte ens den mest kompetente 54,2% 1,61 53,7% 1,68 politiker kan åstadkomma särskilt mycket eftersom det politiska systemet fungerar som det gör

Jag tycker jag är ganska 40,9% 2,17 63,6% 2,54 insatt i de viktiga politiska frågorna ivärt land

Allmänna val är ett bra sätt att 70,1% 2,77 67,7% 2,72 få politiker att lyssna till vad människor tycker

Jag tror de flesta människor 20,0% 2,20 15,4% 2,39 är mer insatta i politik än vad jag är

De politiker väljer till riksda- 15,2% 1,48 25,7% 1,66 gen försöker att hålla sina vallöften

Man kan lita på att de flesta 12,7% 1,35 24,6% 1,71 högre offentliga tjänstemän gör vad som är bäst för landet

Intresserad av politika 34,9% 2,03 50,6% 2,40

n minimum 1 185 1 113

a andel sig Mycket eller Ganska intresserad politik

som uppger vara av Källa: ISSP96

Som framgår är inte medborgarnas tilltro till det politiska

systemet särskilt i sig Sverige eller Nya Zeeland. litar

stor vare Genomgående också nyzeeländarna något det politiska och sin

mer systemet egen politiska kompetens än vad svenskarna gör. För den

som vant sig svenskarna omtalas folk där tilltron till myndig-

att se som ett heter och politik skulle särskilt kan denna förefalla för-

vara stor bluffande liten. Å andra sidan

stämmer siffrorna väl med forskning

STEFAN SVALLFORS

pekat kontinuerlig nedgång i den politiska tilliten från

som en sextiotalet och framåt Holmberg 1999.

Hur hänger de olika indikatorerna politisk tilltro med

samman varandra En inspektion korrelationerna mellan enskilda indika-

av

vid handen tabellens femte indikator, de allmänna torer ger att om valen bra sätt politiker lyssna, har samband

som ett att att svaga med de andra frågorna, särskilt i Sverige. Detta kan bero att den

inte tydligt skiljer frågan val iprincip är bra sätt att poli-

om ett

tiker lyssna från frågan valen i dagfa/etis/et fungerar

att om av detta sätt.

De övriga frågorna uppvisar begripliga och tolkbara samband,

vilket framgår faktoranalysen i tabell 2.5 På den första faktorn i

av bägge länderna laddar frågor har med tilliten till det politiska

som

och till politiska aktörer göra, frågor systemets och systemet att om

lyhördhet, kompetens, ärlighet och integritetf

dess representanters Den andra faktorn innefattar i stället frågor rör den

som egna upp-

fattade politiska kompetensen och intresset.

Med stöd i faktoranalysens resultat kan därför två summerade index konstrueras. Det första döps till "Politisk tillit och kan

ge-

summering värdena de relevanta indikatorerna variera nom av mellan O och 20. Högre värde indikerar starkare tillit till det

en politiska Det andra indexet döps till Politiskt självförtroen-

systemet. de". Detta kan efter summering resterande frågor variera mellan O

av och 12, med högre indexvärde indikerande starkare politiskt självförtroende. I tabell 3 visas indexfördelningar i Sverige och Nya Zeeland, deras reliabilitet.7 Tabellen visar, kunde för-

samt som vänta från tabell både den politiska tilliten och det politiska

oss att

självförtroendet är något högre i Nya Zeeland än i Sverige.

I vilka kan förvänta sig större respektive mindre

grupper man politisk tilltro I tidigare forskning har ofta kommit fram till

man

kvinnor, lågutbildade, arbetare och har mindre politisk tillit att unga

och politiskt självförtroende än män, högutbildade, högre tjänste-

och äldre Hayes 8C Bean 1993; Listhaug 1995. I den svenska män debatten har det däremot hävdats att den politiska misstron skiljer

sig väldigt lite mellan olika befolkningsgrupper Petersson 1977:

260; Holmberg 1981: 165-8.

ANTIPODER

Tabell Dimensioner i politisk tillit och politiskt självförtroende i Sverige och Nya Zeeland. Principal Components-analys

Varimax rotation

Sverige Nya Zeeland Faktor 1 Faktor 2 Faktor 1 Faktor 2

Faktorladdningar 0,50 fettade. För påståendenas formulering, tabell

se

Tabell Politisk tillit och politiskt självförtroende i Sverige och Nya Zeeland. Indexvärden

från 1997 års medborgarundersökning, framkommer dock

stora

skillnader framför allt mellan utbildningskategorier och yrkesklasser i fråga den politiska självtilltron m.fl. 1998: kap. 4.

om Petersson

Detta är också fallet vad gäller utövandet olika politiska aktivite-

av

ter och "medborgerliga färdigheter" m.fl. 1998: 90-1,

Petersson

STEFAN SVALLFORS

122-4. På de punkter jämförelser över tid kan göras tyder dessa

skillnaderna i dessa avseenden är synnerligen stabila. att I vilka i Sverige och Nya Zeeland hittar den största grupper

respektive minsta politiska tilliten och självförtroendet Här ska jämföra män med kvinnor, högutbildade med lågutbildade,

personer i olika klasser med äldre. Medan köns- och åldersvasamt yngre

riablerna inte erbjuder några problem vad gäller jämförbarheten mellan länderna, är problemen större vad gäller att skapa jämförbara utbildnings- och klasskategorier. Utbildningsvariabeln skiljer mellan

de endast har grundskola i de båda länderna, de tre grupper: som

har gymnasial eller eftergymnasial utbildning inte har

som men exafrån universitet, och de har universitetsexamen. Detta men som en

är den detaljerade jämförbara indelning låter sig göras

mest som de påtagliga skillnaderna mellan länderna i utbildningssystemet

givet

mellan grundskolenivå och universitet.

skapa jämförbara klasser har de olika yrkesindelningarna

För att använts kodats till variant det klasschema utsom om en av som vecklats John Goldthorpe och hans kollegor och sedan använts i av mängd undersökningar social mobilitet och röstande. Logiken en av i detta schema yrken i enlighet med den arbetssituaär att gruppera tion och marknadsposition karakteriserar dem och

som Erikson

Goldthorpe 1992:28-47. Klassificeringen har visat sig ha hög intern

validitet i fråga faktiskt skilja mellan yrken med skilda om att arbetsmarknads- och arbetssituationer 1992. Klasschemat

Evans

finns i varianter med varierande detaljrikedom. Den version som används här skiljer mellan okvalificerade arbetare, kvalificerade ar-

betare, lägre tjänstemän, tjänstemän mellannivå, högre tjänstemän

och egenföretagare detaljer i Svallfors 1997; 1999a.

se

Ett problem med klassvariabeln i Nya Zeeland har stort är att frågan yrke endast ställts till de har något arbete. Pensioom som arbetslösa, hemarbetande har inte inkluderats. I de tabeller närer, etc följer har därför sambanden mellan klass och tillit/självförsom troende i Nya Zeeland endast inkluderats bivariat nivå,

en som

då endast de har arbete. I den multivariata representerar som anahar klass utelämnats. Då analyser där endast de lysen separata som har arbete inkluderats intressanta avvikelser i resultat jämfört gett med dem redovisas i tabellerna kommenteras detta i och som text fotnoter. I tabell 4 jämförs indexvärdena i olika både bivariat och grupper, med kontroll för de övriga variablerna. Siffrorna bygger s.k.

Multipel klassifikationsanalys MCA, där sambanden mellan

en oberoende variabler och beroende variabel beräknas.

uppsättning en

ANTIPODER

MCA producerar mängd användbara mått, de faktiska

en t.ex. medelvärdena i respektive medelvärden justerade med avseende

grupp,

andra variablers inverkan, sambandsmåtten Eta och Beta

samt

uttrycker sambandet mellan den oberoende variabeln och den som beroende, med respektive kontroll för inverkan från modellens

utan övriga variabler

Tabell Politisk tillit och politiskt självförtroende i olika i

grupper Sverige och Nya Zeeland. MCA

Politisktillit Politisktsjälvförtroende Sverige NyaZeeland Sverige NyaZeeland

Medelvärde 6.93 7,97 6,50 7,38

Medelvärdes- Faktisk Justerad Faktisk Justerad Faktisk Justerad Faktisk Justerad

arbetare

Facklärda -0,73 -0,62 -1,08 -0,67 -0.69 —0.43

- — arbetare

Lägretjänste- -0,47 -O,14 -0,06 -0,15 0,18 -0,21

- män

män Företagare -0,02 0,07 -0,72 0,92 0,72 0,43

- - Utbildning 0,22" o,17" 0.21"‘ 0,21 0,25 0,20 0.17"‘ 0.22"’ Grundskola —0,62 -0.37 —0,78 -0.76 -0,57 -0,51 -0,24 -0,43 Gymnasiumetc -O,26 -0,26 0,10 0,10 -0.13 -0,07 -0.08 —0,01 Universitets- 1,67 1,32 1,38 1,34 1,16 0,88 0,82 0,98 examen 97% 7,1

- - 5,0 - 19,5 — 11,3

Signifikansnivåer """ 0.001-nivfin i 0.01-nivån " 0.05-nivin a I Nya Zeeland endast för dem i arbete

I tabellen kan flera intressanta iakttagelser göras. För det första

ser

för den politiska tilliten spelar varken kön eller ålder

att någon

större roll i något länderna. De inte

av yngre uppvisar någon mar-

STEFAN SVALLFORS

kant tillit än de äldre, kunde förvänta utifrån tidilägre som oss I Sverige har de tvärtom något högre tillit än de gare resonemang. en äldre även skillnaderna mellan olika åldersgrupper inte är staom

tistiskt signifikanta.

För det andra klasskillnaderna och skillnaderna mellan ser att

och lågutbildade i fråga politisk tillit. De universi-

hög- är stora om tetsutbildade och de tjänstemännen har markant högre tillit

högre till det än de med grundskoleutbildning och

politiska systemet arbetarna. Klasskillnaderna i Sverige reduceras dock betydsom synes utbildningsnivån konstanthålls. Detsamma gäller i Nya Zee-

ligt när

land, vilket analyser där endast den arbetande framgår av separata inkluderas, klasskillnaderna där inte reduceras

befolkningen även om

lika I bägge länderna finns dock vissa klasskillnader kvar

mycket. även när tagit hänsyn till olika klassers utbildningsnivå.

man

Om flyttar blickarna till gruppskillnaderna i politiskt självför-

troende här spelar både köns- och åldersskillnader ser att en stor roll. Kvinnor och sig i mindre utsträckning än män och unga ser politiskt intresserade och kompetenta. Könsskillnaderna äldre som framträdande i Sverige, medan det motsvarande gäller för

är speciellt

åldersskillnaderna i Nya Zeeland. Mot bakgrund kvinnoav att

representationen i den svenska politiken är högre än i något annat

land, och Sverige även i övrigt ofta betraktas jämställdatt som en hetens högborg, är det förra anmärkningsvärt resultat. ett Klasskillnaderna och skillnaderna mellan olika utbildningskate-

i fråga politiskt självförtroende är också framträdande, gorier om

i Sverige. De högre tjänstemännen och

något som synnerhet gäller de företagarna liksom de med högre utbildning har betyd-

egna ett

bättre politiskt självförtroende än arbetarna och de lågutbildade ligt

har. Som minskar klasskillnaderna i Sverige när kon-

framgår

stanthåller utbildningsnivån betydande klasskillnader kvarstår men även i den multivariata analysen En variabel slag än dem hittills jämfört är politiska av annat Här finns det anledning den politiska tilliten

sympatier. att tro att huruvida själv sympatiserar med den regering påverkas av man som

för tillfället innehar den politiska makten. Men det kan också så vara

sympatisörer för olika partier tenderar ha skilda grader

att att av tillit och politiskt självförtroende alldeles bortsett från den

politisk partipolitiska färgen regeringen. I analysen har fem olika kategorier partisympatisörer urskiljts:

av

vänsterpartiet i Sverige och the Alliance i a vänstersympatisörer Nya Zeeland, socialdemokratiska/ Labour-sympatisörer,

b c

sympatisörer för mittenpartier fp, kd och i Sverige, New

mp

ANTIPODER

Zealand First i Nya Zeeland, M i

d högersympatisörer Sverige,

National och Other‘° i Nya Zeeland, de partisymsamt e utan

patier.

I tabell 5 hur dessa partisympatisörer skiljer från

ser sig varandra med avseende politisk tillit och självförtroende.

politiskt

Tabellen visar dels hur partisympatisörerna faktiskt från

skiljer sig

varandra, också hur "nettoskillnaderna" partierna emellan men ser ut när kontrollerat för skillnader i utbildningsnivå och för köns-, ålders- och klasskillnader mellan sympatisörer för olika

partier.

Tabell Politisk tillit och politiskt självförtroende bland olika

partisympatisörer i Sverige och Nya Zeeland. MCA

Politisktillit Politisktsjälvförtroende Sverige NyaZeeland Sverige NyaZeeland Medelvärdes- Faktisk Justerad Faktisk Justerad Faktisk Justerad Faktisk Justerad avvikelse Eta Beta Eta Beta a Eta Beta Eta Beta "

Parlisympati o,27" o,2s" 0,12 0,10 0.22"‘ o,1s" 0,14‘ 0,10 Vänsterpartier 0,54 0,74 -0,36 -0,34 0,58 0,97 0,33 0,46 Socialdemokra- 0,82 1,05 —0,37 -0.29 -0,05 0,09 -0,12 -0,09 terna/Labour Mitten 1,02 0,64 -0,70 -0,46 0,44 0,22 0,14 0,02 Höger 0,09 -0.31 0,44 0,41 0,55 0,14 0,27 0,17 ingaparti- -1.46 -1.32 -0,15 -0,21 -0.70 -0.55 -0.40 -0.28 sympatier Signifikansnivåer """‘ 0.001-nivån """ 0.01-nivån ‘ 0.05-nivån a med kontroll för variablerna i tabell

Som är det i Sverige i synnerhet de saknar

ser som partisympatier som skiljer ut sig ha lägre politisk tillit och politiskt

genom att

självförtroende. Detta är knappast förvånande då är det faktiskt

förvånande denna inte skiljer sig så från de mer att grupp mycket andra i Nya Zeeland. Vi också när håller andra skillnader ser att man konstanta är högersympatisörerna i mindre tillitsfulla

Sverige än

andra sympatisörer. Detta skulle kunna tolkas

antingen som att

moderata sympatisörer skeptiska till och

är mer politiker offentliga

tjänstemän i allmänhet, eller det just är den socialdemokrasom att tiska regeringen för vilken de har tillit. Den

lägre senare tolkningen

får visst stöd det i Nya Zeeland

ett av att är högersympatisörerna

har den största politiska tilltron alla. I Zeeland det till som av Nya är skillnad från i Sverige de sympatiserar med den mitten

som politiska är allra skeptiska politiken. Detta

som mest gentemot är knappast

STEFAN SVALLFORS

förvånande då New Zealand First haft utpräglat populistisk och en

"systemkritisk appell. I både Sverige och Nya Zeeland är det Vänstersympatisörerna har det bästa politiska självförtroendet. Det goda självförtro-

som endet hos är i huvudsak effekt de till

högersympatisörerna en av att

större delen än andra partier har högt utbildad, manlig och tjänsen temannapräglad väljarkår, eftersom skillnaderna mellan dem och andra i försvinner när dessa faktorer konstanthålls. partier stort sett I detta avsnitt har alltså tittat hur den politiska tilliten och

det politiska självförtroendet fördelas mellan olika befolknings-

i och Nya Zeeland. Men får dessa faktorer någon

grupper Sverige

effekt hur medborgarna betraktar och välfärdsstatens ansvar statlig intervention Detta är frågan för nästa avsnitt.

Attityder till välfärdsstaten

Vilket medborgarna i Sverige och Nya Zeeland att ansvar anser myndigheter bör ha i fråga säkerställa goda lev-

offentliga om att

nadsförhållanden I tabell 6 redovisas, för de frågor ställts kring som detta i ISSP96 , den andel myndigheterna abso1ut som anser att bör ha sådant medelvärden för de olika delfrågorna. ett ansvar samt

För varje delfråga i tabellen får den tycker att offentliga

som myndigheter absolut bör ha för viss åtgärd värdet ansvaret en den de förmodligen ska ha sådant får som anser att ett ansvar värdet den de "förmodligen inte bör ha får som anser att ansvaret värdet medan den offentliga myndigheter "absolut som anser att inte ska ha sådant får värdet Genomsnitten för varje ett ansvar kan alltså variera mellan O och 3 och högre värde indikerar

fråga

starkare stöd för statlig intervention. Av tabellen framgår stödet för statlig intervention flera att starkare i Sverige än i Nya Zeeland. Det är framför allt i

punkter är

för arbetslösheten och de arbetslösas levsynen statens ansvar nadsstandard skillnaderna Även i fråga som är stora. om synen

inkomstutjämning är svenskarnas och nyzeeländarnas attityder klart

åtskilda. För andra områden är dock attitydskillnaderna små: nyzeeländarna i lika utsträckning svenskarna att anser t.ex. stor som för sjuk- och hälsovård och stöd för universtaten bör ha ansvaret sitetsstudier.

ANTIPODER

Tabell Synen statens i och Nya Zeeland

ansvar Sverige

Bör det vara offentliga Sverige Nya Zeeland myndigheters ansvar att...

Ja, absolut Medelvärde Ja, absolut Medelvärde ...se till att alla som vill ha ett arbete 34,4% 1,89 18,4% 1,55 får det ...hålla prisutvecklingen under 44,5% 2,26 29,6% 1,94 kontroll ...svara för sjuk- och hälsovård 71,1% 2,66 71,4% 2,68 ...svara för att de äldre har en 69,1% 2,66 58,5% 2,52 hygglig levnadsstandard ...upprätthålla en hygglig Ievnads- 38,3% 2,26 15,2% 1,68 standard för de arbetslösa ...minska inkomstskillnaderna 42,8% 2,03 21,6% 1,42 mellan rika och fattiga ...ge ekonomiskt stöd till univer- 36,0% 2,11 34,0% 2,16 sitetsstuderande vars föräldrar har låga inkomster ...skapa hyggliga boendeförhållan- 27,0% 2,05 23,5% 1,96 den för dem som inte själva har råd n minimum 1236 1095 Källa: ISSP96

Detta är intressant då det i utsträckning kan sägas spegla insti-

stor tutionella effekter: fri och allmän sjukvård och utbildning

var som

centrala inslag i den nyzeeländska Välfärdspolitik

sett ovan som etablerades redan innan kriget. Arbetslöshetspolitik har däremot, till

skillnad från den svenska modellens fokus

sysselsättningspolitik,

det hela Varit eftersatt och residualt område.

taget ett

I tabell 7 har frågorna till "Interventionsindex".

summerats ett Indexet kan variera mellan O och 24 och för de enskilda

precis som

frågorna indikerar högre indexvärde starkare stöd för inter-

statlig

STEFAN SVALLFORS

vention. Som framgår är värdet indexet högre i Sverige än i Nya Zeeland, något uppenbart redan i tabell

som var

I vilka hittar då det starkaste stödet för respektive

grupper största motståndet statlig intervention Och skiljer sig dessa

mot mönster mellan de båda länderna I tabell 8 jämförs värdena "Interventionsindex" i olika MCA-analys. I

grupper genom en denna har variabler inkluderats i tabell 4 Dessa är

samma som ovan. nämligen i samtliga fall relevanta även för studera attityder till

att välfärdspolitik: välfärdsstaten har betydelse för mäns och

stor kvinnors livschanser och relationer; den omfördelar mellan

resurser livscykelfaser och generationer; den modifierar relationen mellan marknadspositioner och levnadsförhållanden och mellan arbetsgiva-

och anställda, positioner i utsträckning fångas klass-

re som stor av

positioner och utbildningsresurser.

I tabell 8 gruppskillnaderna i attityder är framträdande i

ser att Sverige. Framför allt är det klasskillnaderna i attityder är stora,

som och de reduceras ganska lite kontroll för övriga variabler i

av en modellen. Även efter kontroll för variabler skiljer indexvärdet

övriga sig

nära fem skalsteg mellan facklärda arbetare och högre tjänstemän.

Utbildningsskillnaderna är betydligt mindre, de starka samband

finner bivariat nivå reduceras avsevärt när klasspositioner tas

en med i bilden: de universitetsutbildade är skeptiska till statlig

att mer intervention än de med någon gymnasieutbildning beror

typ av t.ex.

helt att de har högre klasspositioner.

Åldersskillnaderna i också framträdande.

attityder är yngre

respondenter desto större skepsis välfärdsstaten. Det är framför

mot allt den allra yngsta skiljer ut sig sitt svagare

gruppen som genom stöd för intervention. Även mellan och kvinnor återfinns

statlig män attitydskillnader i förväntad riktning.

Skillnaderna mellan män och kvinnor är större i Nya Zeeland än i

Sverige. Betydelsen ålder är ungefär densamma, gruppskill-

av men

naderna i Nya Zeeland följer utpräglat livscykelmönster, där

ett mer de äldsta och i "småbarnsfasen uppvisar det starkaste

grupperna stödet medan de medelålders skeptiska. Klass och utbildning

är mer

har betydligt mindre betydelse i Nya Zeeland än i Sverige, även

om mönstren gruppskillnader liknande sätt.

av ser ut

Den fråga återstår besvara är hur sambandet

som nu att ser ut

mellan de båda aspekter politisk tilltro politisk tillit och poli-

av -

tiskt självförtroende analyserades i avsnittet och attity-

- som ovan der till statlig intervention. Utifrån i vissa institutionella

argument teorier borde förvänta den har hög politisk tillit

oss att som en också borde stödja statlig intervention. Hur sambandet mellan poli-

ANTIPODER

tiskt självförtroende och attityder till statlig intervention borde

se ut är dock svårare att ha någon uppfattning förhand.

om

Tabell Interventionsindex i olika i Sverige och Nya

grupper Zeeland. MCA

— Signifikansnivåer "“‘ 0.001-nivån "" 0.01-nivån " 0.05-nivån a I Nya Zeeland endast för dem i arbete

Redan de analyser hittills genomförts kan dessutom

av som ana att relationen mellan politisk tillit och attityder till välfärdspolitik är

komplex än vad den teoretiska debatten sken Det är mer ger av.

nämligen i stor utsträckning högre tjänstemän och

samma grupper —

högutbildade både uppvisar den starkaste politiska tilliten och

- som

de skeptiska attityderna vad gäller statlig intervention.

mest

STEFAN SVALLFORS

Det finns dock skäl direkt studera hur sambanden

att mer ser ut

mellan politisk tillit, politiskt självförtroende och attityder till väl-

färdsstatens I tabell 9 redovisas hur sambanden mellan poli-

ansvar.

tisk tillit och politiskt självförtroende sidan och attityder till

å ena statlig intervention å den andra i Sverige och Nya Zeeland.

ser ut Eftersom frågan yrke endast ställts till de arbetar i Nya

om som Zeeland, och sambanden i denna är starkare än i befolkningen

grupp

helhet redovisas sambanden både för befolkningen och som i stort för den arbetande befolkningen.

Tabell Samband mellan Politisk tillit/ Politiskt självförtroende och Interventionsindex. B-koefficienter

Politisk tillit Politiskt självförtroende

Sverige NyaZeeland NyaZeeland Sverige NyaZeeland NyaZeeland

alla arbetande alla arbetande

Utan kontroll -0,o7 -o,13" —o,o7 —o,27" —o,12 -0.25"

Signifikansnivåer """" 0.00l-nivån """ 0.01-nivån " QOS-nivån

Som framgår tabell 9 är sambanden mellan graden politisk tillit

av av och attityder till välfärdsstaten I Sverige uppnår de inte

svaga. statistisk signifikans, sig enkla samband eller med kontroll för

vare som andra variabler. I Nya Zeeland är förtecknen sambanden, där

signifikanta sådana återfinns, genomgående negativa. har

De som

högre politisk tillit stödjer välfärdsstatlig intervention i mindre

utsträckning än de har lägre tillit. Det finns alltså inga helst

som som tecken hög politisk tillit, det sätt det här har definierats och

att mätts, går hand i hand med stöd för statlig intervention.

I fråga det politiska självförtroendet att mellan detta

om ser

och attityder till välfärdsstaten finns i Sverige tydliga negativa

samband när inga andra variabler än dessa två inkluderas. De har

som

stort politiskt självförtroende stödjer i mindre utsträckning än andra

statlig intervention. Detta beror dock uteslutande både atti-

att

tyder till välfärdsstaten och det politiska självförtroendet så tydligt

bestäms klasspositionen. När denna med i modellen försvin-

av tas

sambanden mellan politiskt självförtroende och attityder till

ner

ANTIPODER

välfärdsstaten helt. Att de med svagt politiskt självförtroende tenderar stödja välfärdsstaten är alltså inte orsakat just detta

att av svaga

självförtroende; det är orsakat har

av att samma grupper som svagt politiskt självförtroende också har starkare stöd för väl-

ett

färdspolitiken.

I Nya Zeeland är sambanden i hela befolkningen mellan politiskt

självförtroende och attityder till välfärdspolitik Bland de för-

svaga. värvsarbetande finns starkare samband. Dessa försvagas kon-

av en stanthållning för klass, inte lika mycket i Sverige. Det är

men som först när alla variabler med sambanden inte är statistiskt

tas som

signifikanta. Att politiskt självförtroende och politisk tillit spelar obefintlig

en

roll i att bestämma attityder till välfärdspolitik styrks också att

av sambanden mellan de andra variablerna kön, klass, ålder, utbild-

—

ning och attityder till välfärdspolitiken knappast förändras alls när

-

med politisk tillit och politiskt självförtroende i modellen

tar tabeller visar detta kan erhållas från författaren. Inte heller

som ökar modellens förklaringsvärde, uttryckt andelen förklarad

som varians. Det tycks det viktigaste resultatet i detta avsnitt blir

som om negativt i så måtto att inte finner några helst samband mellan

som

politisk tillit och politiskt självförtroende sidan och attityder

å ena till välfärdsstaten å den andra. I slutsatsavsnittet återkommer till hur detta resultat egentligen ska tolkas.

Slutsats

I kapitlets inledning ställde jag några frågor den empiriska

som analysen avsåg besvara. Det första knippet frågor rörde den

att politiska tilltrons nivå, inbördes samband och bestämningsfaktorer i Sverige och Nya Zeeland. Här kan konstateras att nivån den

politiska tilltron är låg i bägge länderna: andelar befolkningen

stora av hävdar de inte litar politiker och offentliga tjänstemän och har

att liten tillit till systemets vilja och förmåga att respondera väljarnas krav. Den politiska tilliten och självförtroendet är ännu lägre i Sverige än i Nya Zeeland.

I frågan vilka faktorer strukturerar politisk tillit och

om som politiskt självförtroende är det framför allt arbetsmarknadens stratifi-

eringsmekanismer, här fångade i skillnader mellan utbildnings- och klasskategorier, är framträdande. Detta gäller i synnerhet i Sve-

som

rige och särskilt vad gäller det politiska självförtroendet: denna

punkt är klasskillnaderna frapperande stora. Det är i stora drag

sam-

STEFAN SVALLFORS

i Sverige iNya Zeeland uppvisar låg respektive

ma grupper som som

hög politisk tilltro, gruppskillnaderna är det hela något

men taget

större i Sverige.

I den andra uppsättningen frågor spordes huruvida den politiska tilltron viktig bestämning för attityder till välfärdsstaten, något

är en

förhand och utifrån teoretiska kunde förvänta som man argument sig. Här blir svaret entydigt nekande: sambanden mellan den politiska tilltrons olika aspekter och vad bör göra är

synen staten helt obefintliga både i Sverige och Nya Zeeland. Jämfört med de stora klasskillnaderna i åsikter kring välfärdsstaten, speciellt i Sverige, är åsiktsskillnaderna mellan de med hög och låg tillit och

självförtroende minimala.

Dessa resultat kan inledningsvis antyddes diskuteras i rela-

som tion till såväl den pågående debatten politisk tilltro och dess be-

om

stämningsfaktorer, debatten de politiska institutionernas

som om

betydelse för välfärdsstatsattityder. I det första avseendet är det

viktigt ha klart för sig detta kapitel inte berört det varit

att att som

de flesta tidigare undersökningars primära syfte: jämföra och

att förklara förändringar i politisk tilltro över tid och framför allt den

påtagliga nedgången i denna tilltro kunnat registrera i olika

man länder Listhaug 1995; Nye m.fl. 1997; Holmberg 1999. I stället har fokus varit inriktat att jämföra olika politiska tillit och

gruppers självförtroende inom och mellan de båda länderna.

Vad framför allt framtonat i denna jämförelse, och tidi-

som som

undersökningar lagt föga vikt vid" är de påtagliga klasskillna-

gare derna i politisk tilltro. Det kan uttryck för klassrela-

ses som ett tionernas långa arm de inte bara formar direkt produktions- och

att

fördelningsrelaterade attityder; de har betydelse även för

stor synen

det politiska och den politiska kompetensen. Man

systemet egna skulle till och med kunna det något tragisk paradox

se som av en att

marknadssvaga beroende politiken

grupper, som är mest av som en

för kompensera denna marknadssvaghet, samtidigt är de

arena att

i minst utsträckning litar detta politiska och sin som system egen

politiska förmåga.

Det skulle sannolikt värdefullt i fortsatta analyser för-

vara att av

ändringar i politisk tilltro även ta hänsyn till hur dessa förändringar

är relaterade till klassförhållanden. Förändras den politiska tilltron, i dess olika aspekter, sätt i olika klasser, eller hittar teck-

samma

konvergens eller polarisering Vilka mekanismer förklarar bäst en sambanden mellan klasspositioner och politisk tilltro Som sett kan skillnader i utbildning förklara hel del sambandet mellan

en av klass och politisk tillit, medan detta inte är fallet vad gäller det

ANTIPODER

politiska självförtroendet. Att belysa vilka ytterligare mekanismer här gör sig gällande angelägen forskningsuppgift.

som synes som en

I fråga den politiska tilltrons betydelse för välfärdsstatliga

om attityder är den ringa. I ett tidigare arbete hävdade jag att

som synes de obefintliga samband jag fann mellan politisk tilltro och attityder till välfärdsstaten i Sverige och Norge eventuellt kunde bero

att välfärdsstaten i de skandinaviska länderna sin omfattning och

genom universella karaktär blivit ett så självklart inslag i människors vardagsliv den politiska tilltron just här skulle ha liten betydelse

att för välfärdsstaten 1999b. Efter ha repli-

synen Svallfors att nu kerat resultaten i väsensskild välfärdsstat den

en så pass som nyzeeländska vågar jag påstå att de obefintliga sambanden mellan politisk tilltro och attityder till välfärdsstaten inte är någon specifikt skandinavisk märklighet sannolikt kommer replikeras i andra

utan att västliga industriländer. Det finns därför anledning generellt

att mer diskutera resultaten.

En tänkbar förklaring till inga samband stått finna kunde

att att

de valda indikatorerna politisk tilltro inte är lämpliga. På vara att ett sätt är ett sådant lätt avvisa. De valda indikatorerna

argument att

nämligen att fånga precis de aspekter i debatten pekats ut

synes som

centrala: tilliten till politiker och offentliga tjänstemän, som synen

det politiska lyhördhet och möjligheter på-

systemets egna att verka politiken. Samtidigt kan dock inte utesluta att de i viss

man

utsträckning påverkas den sittande regeringen än

av synen snarare

långsiktiga värderingar kring politik och demokrati. Om så är fallet

skulle detta kunna bidra till att fördunkla sambanden mellan politisk tilltro välfärdsstaten.

och synen

Även sambandet mellan politisk tilltro det här har de-

om - som finierats och mätts och attityder till välfärdspolitik alltså

— är svaga betyder det inte nödvändigtvis att det institutionella argumentet skulle felaktigt. Man kan mycket väl tänka sig de välfärds-

vara att politiska institutionerna i snäv bemärkelse och deras sätt att

mer

fungera är fundamentalt för de välfärdsstatliga attityderna. Som

Rothstein 1994 påpekar är institutioner upplevs rättvisa

som som

och effektiva sannolikt förutsättning för välfärdspolitiken ska

en att erhålla stöd för medborgarna.

Detta kan därför andra område i behov forsk-

ses om ett av mer

ning, nämligen hur de välfärdsstatliga institutionernas procedurer

och funktionssätt bidrar till forma deras legitimitet. Här

att egen

skulle såväl implementerings- attitydforskning ha mycket

som att bidra med. En sådan forskning bör dock öppen för möjligheten

vara

hur institutionerna fungerar administrativt kan av att synen rent

STEFAN SVALLFORS

ha liten betydelse: kanske är det stratifierade och stratifierande

som

fördelningsinstanser de välfärdspolitiska institutionerna inverkar sitt opinionsstöd, sin marknadskompenserande och

eget genom riskreducerande funktion.

Även den låga politiska tilltron i alltså inte fått

om Sverige som

resultat någon allmän svikt i stödet för kollektiva ordningar,

som välfärdspolitiken, stämmer dock de resultat redovisats i detta

som kapitel och refererad forskning till eftertanke. Är nedgången i

annan politisk tilltro bara sund skepsis inför auktoritär ledarstil och

en

byråkratiska arbetsformer, "mogen misstro

en som statsvetaren

Tommy Möller 1998 uttrycker det Inglehart 1997 just

menar

detta i ett försök koppla nedgången i politisk tilltro till grund-

att

läggande Värderingsförskjutningar i anti-auktoritär och allmänt post-materialistisk" riktning. Men varför är det i så fall bland de

lågutbildade och arbetarna hittar den politiska tilltron

svagaste Fick tro Inglehart borde det väl bland de högutbildade post-

vara materialisterna" borde finna den största skepsisen Eller signalerar

den ömsesidiga skepsisen mellan folk och politiska eliter

som

inledningsvis refererade något allvarligare: utveckling i post-

en demokratisk riktning, där demokratin princip är

som okontroversiell. .och därför för given, där samtidigt

tas men ut-

.

vecklingen glidit allt längre från de principer bekänner sig till

man

Jacobsson 1997:316. Den sjunkande och låga politiska tilltron i riktning

vetter en mot

sund skepsis auktoritära politikformer; i gränsar en mot en annan

den mot cynism, uppgivenhet och utveckling allt elit-

en mot mer

styrda politiska Sverige och Nya Zeeland må

system. vara geografiska antipoder, i detta avseende delar de hotbild.

men snarast en

ANTIPODER

Noter

i Forskningen redovisas i har erhållit ekonomiskt stöd från Huma-

som uppsatsen nistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Socialvetenskapliga forskningsrådet. Tack till Alex Davidson, Phil Gendall, Sören Holmberg och Jack Vowles för goda råd och information. Alex har dessutom bidragit med uppmuntrande och konstruktiva kommentarer. En tidigare version

av kapitlet presenterades vid Sveriges sociologförbunds årsmöte i Stockholm, 28-29 januari 1999. Tack till deltagarna vid detta tillfälle för stimulerande diskussion.

en 1I Nya Zeeland är det ganska vanligt att referera till landet Aotearoa

numer som New Zealand, där den första delen är det maoriska namnet. Jag har dock avstått från detta då namnet är helt okänt i Sverige

2Denna distinktion formuleras engelska den mellan internal eflicacy och

som external efficacy, vilket är svåröversatta begrepp till svenskan.

3Craig m.fl. 1990 skiljer dessutom mellan regime-based trust och incumbent-based trust, finner att denna distinktion inte går att belägga empiriskt.

men 4Svarsskalan har för varje fråga fem steg, från Instämmer starkt" till "Tar starkt avstånd". Den sista frågans svarsskala går i fem steg från Mycket intresserad till Inte alls intresserad. Den instämmer starkt i påstående 2,4,5,7 och "tar

som starkt avstånd från påstående 1,3 och sig ha "mycket stort poli-

samt uppger tiskt intresse får i respektive fall det högsta värdet De som svarat vet eller inte svarat alls frågan har utelämnats.

5I faktoranalys reduceras den totala variationen i enstaka frågor till

en svaren

antal underliggande mönster, s.k. faktorer. Frågor har starkt samband med ett som varandra får höga korrelationer, s.k. faktorladdningar, med underliggande

samma faktor, medan frågor med svagt inbördes sammanhang korrelerar med olika faktorer. Den faktoranalys redovisas s.k. Principal Components-analys

som är en med Varimax rotation. Andra extraktions- och rotationsmetoder i allt väsent-

ger ligt liknande resultat de redovisas i tabellen.

som som " För Nya Zeeland är de siffror redovisas resultaten stipulerad tvåfak-

som av en torlösning. När det normala kriteriet för antalet faktorer tillämpas Eigenvalue 1, urskiljs i Nya Zeeland faktorer. Den första faktorn i tabell 2 då

tre separeras två faktorer, där den relaterar till tillit i snäv bemärkelse indikator 6 och 7,

ena och den andra till det politiska systemets responsivitet indikator 1-3.

synen Denna distinktion Craig m.fl. 1990 också gjorde se sid 13.

är som synes en som Eftersom denna distinktion a inte går att upptäcka i Sverige, b är otydlig i det att indikator 2 laddar bägge dessafaktorer, c ger index med otillfredsställande reliabilitet och d föga substantiellt intressant information, valdes den

ger av dimensionsanalys och indexkonstruktion redovisas i tabell 2 och följande

som analyser. Resultat från andra alternativa dimensionsanalyser kan erhållas från författaren.

STEFAN SVALLFORS

7Cronbachs Alpha reliabilitetsmått, enkelt uttryckt indikerar de

är ett som om variabler ingår i index verkligen mäter sak. Som tumregel brukar

som ett samma en

betrakta ett Alpha-värde än 0.70 fullt tillfredsställande, medan man mer som index med Alpha-värden mindre än 0.60 har för låg reliabilitet för användas.

att

8MCA förutsätter additiv modell, dvs. att effekterna för viss variabel är

en en desamma värdet den andra oberoende variablerna i modellen. Med något

oavsett enstaka undantag gäller detta för de variabler ingår.

som 9När både klass och utbildning inkluderas i modellen för dem har arbete i

som Nya Zeeland minskar klasskillnaderna påtagligt betaO,12 sign, medan

skillnaderna mellan utbildningskategorier inte minskar särskilt mycket jämfört med dem finner i modellenbetaO,19M. Vi kan alltså konkludera

man att klasskillnaderna i politiskt självförtroende mellan klasser Nya Zeeland till

övervägande delen beror skillnader i utbildning medan detta framgår

som av tabell 4 inte är fallet i Sverige.

OAnledningen till att inkludera other i högerkategorin beror att det finns

goda skäl att anta att de flesta dessa i 1996 års undersökning sympatiserade med

av Association Consumers and Taxpayers ACT, utpräglat nyliberalt parti under

ett ledning f d Labour-ministrarna Roger Douglas och Richard Prebble. Det visar

av sig också att other-kategorin är den mest välfärdsstatskritiska alla

av partikategorier i Nya Zeeland, vilket stöder antagandet den till största delen

att består av ACT-anhängare.

1 I batteriet ingick också frågor att ... stimulera tillväxten inom industrin"

om och "minföra strikt lagstiftning för minska industrins miljöförstöring". Dessa

att har, föga förvånande, svagt samband med de övriga frågorna. Detta gäller i syn-

nerhet den Då dessa frågor dessutom knappast kan ses som indikatorer

senare. välfärdsstatligt har de utelämnats från summerade

engagemang tabellen och senare index. De frågor redovisas i tabellen hänger väl och bildar som

som samman framgår i tabell 7 index med hög reliabilitet.

‘ZOm syftet primärt varit att förklara variationer i välfärdsstatsattityder finns det

fler jämförelser kunde tänkas ha betydelse. Skillnader mellan privat- och

som offentliganställda, skillnader mellan arbetande och arbetslösa och skillnader mellan

olika inkomstskikt är några de mest relevanta.

av 13Vid analys där endast de med arbete inkluderas och klass därigenom kan tas

en med minskar Beta-koefficienten konstanthåller för de

för klass till 0,19 när man andra variablerna i modellen. Koefficienten för utbildning minskar från 0,13 för Eta

till 0,06 för Beta signifikant.

Varför detta är fallet har jag för närvarande inget bra svar på.

15I själva Verket sjunker andelen förklarad varians någon tiondels procent i både Sverige och Nya Zeeland. Detta är egentligen inte möjligt eftersom fler variabler i

modell definitionsmässigt inte kan medföra lägre andel förklarad varians. en Resultatet förklaras att populationen i de båda modellerna inte är exakt likadana

av

grund uteblivna svar vissa frågor.

av

ANTIPODER

16Demokratirådets senaste rapport konstaterar visserligen skillnaderna mellan

att olika yrkesgrupper se 114-115, författarna fäster liten vikt

är stora ovan, s. men vid detta i sina slutsatser, där i stället lyfter fram invandrares och arbetslösas

man marginalisering. I hur stor utsträckning skillnader mellan invandrare och svenskar

eller mellan arbetslösa och arbetande som i själva verket är klasskillnader går heller inte att utläsa emedan inga multivariata analyser genomförs

ur rapporten, Petersson m.fl. 1998.

STEFAN SVALLFORS

Referenser

Becker, W.; James A. Davies; Peter Ester 8C Peter P. Mohler red.

1990 Attitudes Inequality and the Role ofGoverrzment.

to Rijswiik: Sociaal Cultureel Planbureau

en Bergmark, Åke 1997 From reforms rationing Current allo-

to cative trends social services Sweden Scandinavian journal

Social Welfare. Vol 74-81

s. Castles, Francis G. 1985 The Wor/eing Class and Welfare. Sydney: Allen 8C Unwin Castles, Francis G. 1987 The politics of economic vulnerability:

a comparison of Australia and Sweden Acta Sociologica. Vol. 30, S. 271-280 Castles, Francis G. 1989 Social protection other

means: Australias of coping with external vulnerability i

strategy Castles, Francis G red. The Comparative History ofPublic Policy. New York: Oxford University Press Castles, Francis G. 1996 Needs—based strategies of social

protection in Australia and New Zealand i Esping-Andersen, Gøsta red. States in Transition: National Adaptions in Global

Welfare

Economies. London: Sage Castles, Francis G., Rolf Gerritsen 8c Jack Vowles red. 1994 The Great Experiment: Labour Parties and Public Policy Transformaion in Australia and New Zealand. Sydney: Allen 8C Unwin Craig, Stephen C.; Richard G. Niemi 8C Glenn E. Silver 1990 Political efficacy and the NES Pilot Study

trust: a report on items Political Behavior Vol. 12, 289-314

s Davidson, Alexander 1989 Two Models Welfare. The Origins and Development the State in Sweden and New Zealand

Welfare

1888-1988. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis Davidson, Alexander 1994 A Home ofOne’s Own: Housing Policy in Sweden and New Zealandfrorn tbe 18405 to the 19905. Stockholm: Almqvist 8CWiksell Davis, James A. 8C Roger Jowell 1989 Measuring national differ-

An introduction the International Social Survey Proences. to

ISSP ioWell, Roger; Sharon Witherspoon 8C Lindsay

gramme Brook British Social Attitudes. Special International Report. Aldershot: Gower

ANTIPODER

Dockered, Bo; Kjell-Olof Feldt; Carl Johan Åberg 8CNils G Åsling 1998 Vänd dig mot mitten, Persson Dagens Nyheter 1998- 09-22, A4 s. Edlund, Jonas 1999 Trust and welfare government regimes: attitudes redistribution and financial cheating the United to States and Norway European journal Political Research

kommande

Erikson, Robert 8CJohn H Goldthorpe 1992 The Constant Flux. A Study Class Mobility in Industrial Societies. Oxford: Clarendon Press

Evans, Geoffrey 1992 Testing the validity of the Goldthorpe

class schema European Sociological Review Vol. 211—232 s. Hayes, Bernadette and Clive S Bean 1993 "Political efficacy: a comparative study of the United States, West Germany, Great Britain and Australia European journal Political Research Vol. 23, s. 261-280 Holmberg, Sören 1981 Svenska väljare. Stockholm: Publica Holmberg, Sören 1999 Down and down political in we go: trust Sweden i Norris, Pippa red. Critical Citizens. Global Support for Democratic Government. Oxford: Oxford University Press Inglehart, Ronald 1997 Post-materialist values and the erosion of institutional authority i Nye, Joseph S Jr; Philip D Zelikow 8C David C King red. Why People Don t Trust Government.

Cambridge, MA: Harvard University Press

ISSP 1996 International Social Survey Program 1996 Role of - Government III. Datafile compiled Zentralarchiv, Universität at Köln zu Jacobsson, Kerstin 1997 Så demokrati. Om demokratigott som frågan iEU—dehatten. Umeå: Boréa Karp, Jeffrey 8C Susan Banducci 1998 Voter satisfaction after electoral change iVowles, Jack; Peter Aimer, Susan system Banducci 8CJeffrey Karp red. Voters’ Victory New Zealand’s First Election Under Proportional Representation. Auckland: Auckland University Press Katzenstein, Peter 1985 Small States in World Markets. Industrial Policy in Europe. Ithaca, NY: Cornell University Press

STEFAN SVALLFORS

Kelsey, Jane 1995 Economic Fundamentalism. London: Pluto Press Kolberg, Jon Eivind 8CPer Arnt Pettersen 1981 Om velferds—

politiske basis Tidss/eriftfor samfunnsfors/ening. Vol.

statens 22, s. 193-222 Küchler, Manfred 1987 "The utility of for cross-national

surveys research Social Science Research. Vol. 229-244

16, s. Lewin, Leif 1998 B råka intel Om va°r tids demo/eratisyn. Stockholm: SNS förlag

Listhaug, Ola 1995 "The dynamic of trust in politicians Wes-

Europe i Klingemann, Hans-Dieter 8C Dieter Fuchs red. tern Citizens and the State. Changing Political Attitudes Towards Government in Western Europe. Oxford: Oxford University Press Martinussen, Willy 1988 Solidaritetens Oslo: Universitets-

grenser.

förlaget

Möller, Tommy 1998 Politikerförakt eller misstro Stock-

mogen holm: Svenska kommunförbundet Nye, Joseph Jr; Philip D. Zelikow 8C David C. King red. 1997 Why People Dont Trust Government. Cambridge, MA: Harvard

University Press

Palme, Joakim 8C Irene Wennemo 1998 Swedish Social Security in the 19905: and Retrenchment. Stockholm: Socialdeparte-

Reform

mentet Petersson, Olof 1977 Väljarna och valet I976. Stockholm: Liber Petersson, Olof, Jörgen Hermansson, Michele Micheletti, Jan Teorell 8C Anders Westholm 1998 Demokrati och medborgarskap. Demokratirådets rapport 1998. Stockholm: SNS förlag Rothstein, Bo 1994 Vad hör staten göra Om valfardsstatens

mora-

liska och politiska logik. Stockholm: SNS förlag

Rothstein, Bo 1995 Political institutions overview i

- an Goodin, Robert E. 8CHans-Dieter Klingemann red. A New Handbook Science. Oxford: Oxford University Press

ofPolitical

Scheuch, Erwin K. 1989 Theoretical implications of comparative

research: Why the wheel of cross-cultural methodology survey keeps being reinvented International Sociology. Vol.

on s. 147-67

ANTIPODER

Schmitt, Hermann 8C Sören Holmberg 1995 Political parties in decline 95-133 i Klingemann, Hans-Dieter 8c Dieter Fuchs s. red. Citizens and the State. Oxford: Oxford University Press

Smith, Tom W. 1987 "That which call welfare other we any would smell sweeter Public Opinion Quarterly. Vol. 51, name s. 75-83

Steinmo, Sven H. 1994 American exceptionalism reconsidered: culture institutions i Dodd, Lawrence C. 85 Calvin Jillson The or Dynamics American Politics. Boulder: Westview Press

Stephens, John D. 1996 The Scandinavian welfare achievestates:

crisis, and prospects i Esping-Andersen, Gøsta

ments, red. WelfareStates in Transition. National Adaptions in Global Economies. London: Sage

Svallfors, Stefan 1996a Valfara'5statensmoraliska ekonomi. Val-

färdsopinionen i 90-talet5 Sverige. Umeå: Boréa

Svallfors, Stefan 1996b Med Svartepetter hand LO-tidningen,

nr 36,1996, 18 S. Svallfors, Stefan 1996c National differences national identities An introduction the International Social

to Survey Program

New Community, Vol. 22, 127-134 s. Svallfors, Stefan 1997 Worlds of Welfare and attitudes redistrito bution: comparison of eight nations Sociolo-

a western European

gical Review, Vol. 13, 283-304 s.

Svallfors, Stefan 1999a "Välfärdsregimer och välfärdsopinioner:

en

jämförelse mellan åtta västländer, Sociologis/e forskning,

nr 1999, s. 93-119

Svallfors, Stefan 1999b "Political and attitudes towards trust redistribution: comparison of Sweden and Norway European a Societies, Vol. 241-268 s.

Södersten, Bo 1997 Begränsa demokratin Dagens Nyheter 1997-

12-14, s. A4

Teorell, Jan 1998 Demokrati eller fåtalsvalde Om

beslutsfattande

partiorganisationer. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis

Weaver, R. Kent 1986 "The politics of blame avoidance journal Public Policy Vol. 371-398 s.

Widfelt, Anders 1995 Party

membership and party representativeness 134-182 i Klingemann, Hans-Dieter 8c Dieter s. Fuchs red. Citizens and the State. Oxford University

Oxford:

Press

STEFAN SVALLFORS

Vowles, Jack 1998 Aspects of electoral studies, and

present past:

New Zealand and the system 1949-1996’ Political Studies

voters

Vol. 49, 90—1 10

s. Åberg, Carl-Johan 1997 Ett svårs/eött pastorat. H förnya svensk

ur

politik Stockholm: SNS förlag

Hälsan still

tiger

Om vanmakt, apati och liknöjdhet i svensk

demokrati

Tommy Möller

Valdeltagandet sjunker, deltagandet i politiska partier minskar, lik-

förtroendet för politiker. Hur skall denna utveckling, som som under längre tid pågått såväl i Sverige i andra länder, förstås en som Och framför allt: hur allvarlig är den‘ Syftet med 1 beskriva innebörden och disuppsatsen är att av kutera tänkbara förklaringar till det låga och därtill allt att döma av minskande politiska engagemanget bland medborgarna, samt att 2

med utgångspunkt i tillgängliga empiriska data söka besvara frågan

vilken empirisk evidens dessa förklaringar kan sägas ha. Avslutningsvis diskuteras 3 de normativa implikationerna de olika av

förklaringarna.

Först finns emellertid anledning kort erinra bakgrunden. att om

Ett minskat politiskt engagemang

Valdeltagandet har under lång tid legat stabil och hög nivå i

en svensk politik. Under den decennier långa perioden med tre en-

kammarriksdag har ungefär lite drygt 90 procent de röst-

eller av

berättigade röstat fram till 1985, därefter har nivån sjunkit knappt

fem procentenheter för 1998 nå den lägsta nivån 81,4 procent

att sedan det andrakammarvalet 1958. Valdeltagandet har följaktextra

ligen sjunkit med knappt 10 procentenheter sedan mitten 1980-

av talet. Till detta skall läggas valdeltagande i de båda valen till ett

Europaparlamentet 1995 och 1999 nivå utlöst chockvågor

en som i debatten: 41,6 respektive 38,8 procent.

Det sjunkande Valdeltagandet i riksdagsvalet 1998 korn knappast

blixt från klar himmel; tvärtom hade flera varningstecken som en en förekommit. Under hela nittiotalet har debatt demokratins en om

HÄLSAN TIGER STILL

kris pågått. Utgångspunkten för denna debatt hari första hand det

minskade i de politiska partierna varit, också det engagemanget men rent allmänt sjunkande intresset för politiska aktiviteter har stått i fokus för diskussionen. Många deltagare har uttryckt farhågor för

den svenska formen demokrati, med starkt medborgaratt av ett engagemang inom för stark folkrörelsetradition, är god ramen en väg att dö sotdöden. En demokrati engagerade medborgare utan kan, framhålls det, inte behålla den vitalitet är nödvändig. som Med det sjunkande Valdeltagandet 1998 tillfördes bränsle i nytt debatten demokratins kris. Orsakerna till det låga röstetalet blev om

föremål för uppmärksamhet, liksom implikationerna och konse-

kvenserna detta. Kunde trenden fortsätta och vad innebar i så fall av det för demokratins framtid

Några säkra dessa frågor finns ännu inte. I utsträcksvar stor

ning är det också fråga bedömningsfrågor subjektivt slag.

om av mer

Kommande forskningsrapporter kan förhoppningsvis

ett mer auktoritativt sätt säga något orsaker och möjligen också tänkbaom

konsekvenser det allt lägre Valdeltagandet. Men det är samtidigt

ra av viktigt att redan framhålla det även efter forskningen nu att att om allt går väl lyckats tillföra debatten och perspektivvidgande - ny kunskap sannolikt finns betydande för skilda ett utrymme normativa bedömningar. Det finns nämligen diametralt olikartade synsätt och förväntningar vilken roll medborgarna skall ha i väl en

fungerande demokrati.

Två tolkningsperspektiv

En vanligt förekommande och mycket plausibel tolkning det

är att

sjunkande Valdeltagandet hänger med den växande politi-

samman

kermisstron. Först börjar, enligt detta tolkningsperspektiv,

nu misstron konsekvenser. att

Så länge Valdeltagandet låg runt 90 det lätt

procent var att upp-

fatta larmrapporterna ökad politikermisstro något bara

om som som fanns i valforskarnas tabeller. Varför skulle medborgarna göra

sig

besväret till vallokalen de åtminstone inte kände visst att om ett förtroende för de partier och kandidater fanns välja mellan som att I allt väsentligt har medborgarna också röstat etablerade partier.

Proteströstning har förvisso förekommit. I 1988 års val röstades miljöpartiet i riksdagen delvis med hjälp proteströster. Tre år av nådde proteströstningen sin hittills omfattande nivå: 27 senare mest

procent väljarna valde inte stödja något de partier

av att av sex som

då representerade i riksdagen, antingen rösta något

var genom att

TOMMY MÖLLER

parti eller rösta blankt eller inte alls. Mest påtaglig har dock annat proteströstningen Varit i kommunerna. Antalet lokala partier har ökat oavbrutet. Efter 1998 års val är det sammanlagt 158 lokala

par-

tier representerade i landets kommunfullmäktigeförsamlingar.

Raset det. valet, dessutom föregåtts successiv

senaste som av en

minskning Valdeltagandet de närmast föregående valen, tyder

av dock misstron finns också i verkligheten. Och,

att som sagt, att den också börjar konsekvenser. Denna misstro därmed

nu att som

sannolikt sig till känna är möjligen och betydligt

ger av ett annat

allvarligare slag än den proteströstning tidigare på. Ty att

sett prov

medborgarna den representativa demokratins primära och

ratar mest fundamentala påverkanskanal de allmänna valen kan

- - vara ett tecken de också vänder det demokratiska styrelseskicket

att ryggen.

Detta perspektiv förutsätter emellertid att icke-röstning är ett

uttryck för politiskt medveten handling i den meningen det är

en att

fråga det politiska Det sjunkande val-

om en protest mot systemet. deltagandet handlar således, enligt detta betraktelsesätt, att allt

om

fler medborgare i vrede eller resignation vänder sig från politiken.

En hypotes är således vanmakt och utanförskap förklarar det

att

sjunkande Valdeltagandet.

Men det kan också helt sentiment

vara en annan typ av som

upphov till politisk passivitet, nämligen ointresse. Kanske

ger var det just brist intresse gjorde många väljare från att

som att avstod

bege sig till vallokalerna I forskarrapport hävdas att det just är

en detta bristen är den verkliga utmaningen för

— engagemang - som demokratin:

Det är sannolikt inte den den svala demokratin för-

svaga - utan - som tjänar belysas när den svenska folkstyrelsens framtida problem skall

att diskuteras. De mångas svala känslor är förmodligen ett större problem än några fås avståndstagande Nord 1999: 71.

Vad Lars Nord syftar när han talar sval demokrati är alltså

om en inte den djupa animositet politiker kännetecknar ett

mot som ge-

nuint politikerförakt och givit upphov till ett mins-

som sannolikt

kat valdeltagande. Det är den politiska apati finns hos den breda

som

hotar demokratins vitalitet än det massan som snarare av-

ståndstagande återfinns hos individer med politikerförakt

som som

beskrivs grundproblemet.

som

Nu är kanske inte det relativa ointresset för politik någonting

vilket det sjunkande Valdeltagandet beror oin-

nytt, talar mot att

Men i kombination med den sociala säger att tresse. att norm som

HÄLSAN TIGER STILL

icke-röstning mindre acceptabelt politiskt beteende jfr be-

är ett

greppet röstskolkare i stigande grad tycks kommit urlakas

att Gilljam 8CMöller 1996: 161, framstår också ointresset som en

tänkbar hypotes till det sjunkande Valdeltagandet i 1998 års val. Ett

visst stöd för denna tolkning finns i SNS Demokratiråds medbor-

garundersökning från 1998. I denna framgår det blivit mindre att

vanligt att medborgarna ser röstdeltagande som en medborgerlig

dygd såväl ett effektivt sätt påverka samhället

som att Petersson

m.fl. 1998: 52, 130. Men tendensen är förhållandevis svag. Man behöver alltså inte längre skämmas för sitt politiska ointres-

Att stanna hemma valdagen tycks inte längre klanderse. vara ett värt beteende sätt tidigare. samma som Huruvida detta ointresse sedan betrakta är att som ett allvarligt problem eller är beroende vilka normativa bedömningar av man

väljer att göra. Enligt ett deltagardemokratiskt perspektiv är all form politisk apati styggelse eller någonting väsensfrämman-

av en rentav de i demokrati 1970; Barber 1984.

en Pateman

Sett från konkurrensdemokratisk utgångspunkt blir apati och

en passivitet mindre dramatisk. Tongivande för sådan demokratien

konception är framför allt forskare Joseph Schumpeter 1942

som och Giovanni Sartori 1987, någon torde i svensk debatt men om

formulerat denna ståndpunkt lika tydligt och provokativt sätt

ett Harry Schein i Moderna Tider: som

Den största politiska hälsan är likgiltigheten, för vår författning eller för jordbrukspolitiken, för den kommunala vattenförsörjningen eller

inbördeskriget i Sudan. Man medborgarna föredrar ägna sig

att sitt arbete, sin kärlek, sina krämpor, sina tankar och sin fritid Schein

1993: 38.

Senare i denna problematiseras implikationerna den svala

uppsats av demokratin. Redan här är det emellertid hur passivitet värt att notera

och ointresse inte nödvändigtvis behöver uppfattas proble-

som matiskt. Det innebär två skilda perspektiv finns när det gäller det att

låga medborgarengagemanget; ett pessimistiskt krisperspektiv och

avdramatiserande. Enligt det förra befinner sig demokratin i ett mer svår kris. Det är vanmakt och frustration förmodas ligga bakom som

det vikande Medborgarna vänder politiken

engagemanget. ryggen, vilket får demokratin förtvina. Enligt det perspektivet att senare

ifrågasätts tolkningen det är vanmakt och politikermisstro

att av ett

genuint slag förklarar engagemangsminskningen. Ett så-

mer som dant kan förvisso finnas, marginalen och det är knapmen mer

past huvudförklaringen till engagemangsminskningen. I stället pekar

TOMMY MÖLLER

den relativa liknöjdheten bland medborgarna: avsaknaden man av och politiskt tolkas hälsan tiger proteströstning engagemang som att

still. En variant denna finns dock, och den är mindre

av passivitet

kan helt enkelt uttryck för den genuina

idyllisk: passiviteten vara ett

form ointresse kan benämnas politisk apati. Låt med av som oss hjälp de kvalitativa data ligger till grund för denna uppsats av som skärskåda detta närmare.

Passivitet, ointresse och apati

Kännetecknande för de allra flesta intervjupersonerna i urvalet är ett

eller mindre tydligt ointresse för politik. Men vissa variationer mer finns ändå. Å sidan finns alltså dvs.

ena politiskt apatiska personer,

bär Å andra sidan finns också

personer som apolitiska attityder.

sådana, politiska intresse särskilt starkt i motsats vars utan att vara till den förra ändå är sådan beskaffenhet de inte kan gruppens, av att beskrivas indifferenta. De följer med vad sker i politiken, som som

tämligen förstrött och från åskådarplats.

men Den första de politiskt apatiska utgör anmärk-

kategorin - en

andel i urvalet femtedel de intervjuade. Efter-

ningsvärt stor en av

antalet intervjuer 120 st. inte medger några statistiska generasom det vanskligt diskutera materialet i antal liseringar är att termer av och andelar, det detta värt den frekventa fömen är trots att notera rekomsten sådan attityd. Särskilt bland de äldre är det vanligt av en

helt vänder politiken Delaktigheten är här sina

att man ryggen. håll obefintlig. De händelser i Rosenbad och Helsom äger rum geandsholmen, och medierna upphetsat rapporterar om, uppsom märksammas över huvud taget inte. Den andra kan kallas för åskådardemokrater. Med

kategorin

Almonds och Verbas terminologi i den klassiska boken The Civic

Culture 1963 är dessa åskådardemokrater "deltagare i den mede och följer med vad händer; det finns därningen att röstar som med i för aktivt Åtminstone

någon mån en potential ett deltagande.

bland vissa. Intresset för och kunskaperna politik varierar starkt om mellan de intervjupersoner är åskådardemokrater. I perspektisom aktivitet är detta viktigt Många de vet av potentiell att notera. av

har nämligen sådan kunskap politik de allt att passiva om att av

döma skulle ha påverka sin situation de behövde

möjlighet att om

göra det. För andra är det tveksamt bedöma påverkansmöjmer att

ligheterna. Det finns alltså ingen självklar koppling mellan passivitet

HÄLSAN TIGER STILL

och ointresse även intresserade och välinformerade kan - personer

vara passiva.

Helt passiva är i allmänhet inte dessa åskådardemokrater. För-

de röstar i allmänna val diskuterar de emellanåt

utom att politiska

frågor med vänner och arbetskamrater. Det finns heller

ingen själv-

klar koppling mellan å sidan avsaknad

ena av politikerkontakter,

som passiviteten i praktiken innebär, och å andra sidan misstro

mot politiker. Misstro finns hos passiva åskådardemokrater såväl

aktiva, engagerade deltagare.

som En närmare studie de politiskt apatiska i urvalet visar det av att är

möjligt att vara genuint ointresserad politik ungefär

av samma sätt det är möjligt fullkomligt ointresserad idrott som att vara av eller konst. Att misstror politikerna för säga att man att man är ointresserad politik är alltså fel. Man just Detta

av anser ingenting.

viktig observation. är en Någon skulle säkert invända och mot resonemanget göra gällande

att politisk apati om något är ett uttryck för verkligt genuin

en misstro. Det finns nämligen betydelsefull skillnad vad

en gäller implikationerna av likgiltighet inför politik och exempelvis idrott.

Alla i samhället är allt berörda den.

trots av politiken, ingen undgår

Man kan visserligen vända den och därmed sitt med-

ryggen undfly

borgerliga ansvar, är likafullt berörd. Att vända

men man politiken

är alltså, med detta sätt saken, för ryggen att se att ge uttryck en implicit och kanske också omedveten form misstro. Resoneav

manget har tydlig värdeobjektiv anstrykning så vis det kan

en att sägas ligga i demokratins själva förutsättning alla

att medborgare engagerar sig i de angelägenheterna.

gemensamma En sådan kritik utgår ifrån bestämd demokratinorm, den en

kommunitära, säger varje medborgare bör delta i

som att styrelsen de angelägenheterna,

av gemensamma annars legitimeras en politisk kultur med anti-sociala drag. Med

medborgarskapet följer enligt

denna för det En norm ett ansvar gemensamma. passiv medborgare är demokratisk anomali Caney 1992: 282;

en Hallberg 1997: 22 f..

Med liberalt synsätt är emellertid passivitet inte deett mer något mokratiskt problem. Enligt liberalismen aktivt i

är ett deltagande

politiken någonting bör föremål för individernas fria val. som vara Liksom det är delta, det

en medborgerlig rättighet att är en rättighet

att inte göra det Parry 1991:168.

Tre former passivitet kan urskiljas i materialet. För det första av är passivitet i del fall ganska många, bestämt en ~ närmare ett ut- tryck för misstro och alienation. Korthuggna kännetecknansvar är de för denna kategori när frågor ställs politik. I några fall med om

TOMMY MÖLLER

de helst inte vill tala eländet. Här handlar tillägg av typen att om det alltså ointresse med tydligt avståndstagande. Passiom parat ett viteten till misstro. Den kausala relationen är emellertid

är kopplad

svårfixerad i del fall. Passiviteten kan betingad misstro en vara av likaväl kan upphov till sådan. Generellt gäller

som passivitet ge en

dock dessa båda sammankopplade med varandra

att komponenter är

sådant de väl föreligger samtidigt handlar det i ett sätt, att när

utsträckning kausal ett självförstärkande slag.

stor om en process av Misstron hos passiv individ resulterar således i ännu större en en Och passiviteten hos individ obenägenhet att engagera sig. en som misstror i sig till ännu starkare misstro den disger upphov genom

till politik passiviteten innebär. tansering som

Den andra formen passivitet skiljer sig från den förra så vis av det här inte alls handlar något misstroende just enbart att om utan ointresse. Påfallande många saknar uppfattningar politik och om Ibland tycks detta genuina ointresse ta sig uttryck i att

politiker.

försök intervjuaren till lags, arti-

respondenterna, som ett att vara

kulerar uppenbar avsaknad åsikt. Vanligtvis yttrar svar trots en av en sig dock ointresset i axelryckningar och även här i korthuggna - -

och synnerligen oengagerade Jag vet inte är ett vanligt svar,

svar. liksom "det har aldrig tänkt på". Med anti-liberalt perspektiv

jag ett

kan således denna betraktas implicit form även passivitet som en av

misstro. Det finns också har visst politiskt intresse, och personer som ett förhållandevis välinformerade politik, helt som är om men som enkelt inte har tid sig. Detta är den tredje formen att engagera av passivitet. hyser inte nödvändigtvis misstro. Dessa upptagna personer Flera dem eller mindre nöjda med sakernas tillav är tvärtom mer stånd; deras förhållningssätt till politiken kan karakteriseras i termer "hälsan tiger still. Passivitet kan således även ett uttryck av att vara för förtroende. Vad är värt redan efter denna kortfattade exposé som att notera kvalitativa kännetecken är kopplingen mellan ointresse och över att misstro kan Här finns dock tydlig generationsvara ytterst svag. en skillnad. Hos de flesta äldre i denna undersökning finns inte något från gör det motiverat tala

avståndstagande politiker som att om

misstro i De flesta är helt enkelt bara ointresserade

djupare mening. i sådan utsträckning kan av politik; åtskilliga, som sett, en att man

indifferens eller Bland dessa äldre saknas för-

tala om politisk apati.

ståelse för demokratin fordrar aktiva och engagerade argumentet att

samhällsmedborgare.

HÄLSAN TIGER STILL

Hos flera de och medelålders dock situationen av yngre är en i denna kategori finns många delar den kommunitära annan: som

synen. Vissa säger sig ha dåligt för de alltför samvete att är passiva.

Här följer några exempel hur dessa de får fråpersoner svarar när

hur viktigt det är olika gan om att man som medborgare på sätt

engagerar sig i politik:

I: Är "sämre medborgare

man en om man inte engagerar sig

Ja, det tycker - jag nog.

Som medborgare har både rättigheter och skyldigheter. - man Ett

problem är demokratin för given. Jag har själv demon-

att tar aldrig

strerat eller mig något, skrivit insändare, det engagerat mot t.ex. men är

Viktigt att folk gör det. Vi är allting samhället ordnar och vana att fixar. Det är ett problem. Folk blir sittande med i kors. armarna

Det är självklart skall sig. - att man engagera

I Är "sämre" man en medborgare om man inte sig engagerar

—a. Då är bara borgare inte "medborgare. Ordet man - "sam-

hälle betyder samma häll", dvs. delar har man ugn. Men ett gemen-

samt hushåll. Då har alla tillsammans. ett ansvar

Det är väldigt viktigt att sig. Men orkar inte. - man engagerar man Man får hoppas det är andra det. Det händer faktiskt att som gör att jag

har lite dåligt jag inte mig eftersom faksamvete att engagerar mer jag

tiskt är ganska intresserad. Jag har tänkt flera gånger sedan, att dvs. i

framtiden, skall jag mig politiskt. engagera

Tre röster från politiskt intresserade den personer. Samtliga anser att

låga engagemangsnivån är ett stort demokratiproblem. De båda

första är själva aktiva i politiken medlemmar i som ett parti och

den tredje är passiv.

Vissa de ointresserade har uttrycklig misstro såväl av en mot po-

litiker politiska institutioner. Men denna misstro kännetecknas som

den påfallande ofta är och heller

av att dåligt underbyggd, knappast

vid närmare påseende är särskilt intensiv. I allt låter

ett väsentligt

den sig karakteriseras "loj skepsis. Eller så vill: rituell som om man

cynism. De mest vanligt förekommande åsikterna politikers om brister radas eller mindre mekaniskt och oreflekterat. upp mer Poli-

tikerna sålunda lova för "käbbla för

anses mycket, mycket om småsaker" och Verklighetsfrämmande i den de vara meningen att

alltför ofta fattar beslut saker de inte förstår eller behärskar. om Ett

typexempel detta är intervjuperson omedelbart förklarar en som

sig helt likgiltig inför politik helt enkelt vara "jag bryr mig inte"

- efter också säger kritisk till men som ett tag sig vara politiker gene-

TOMMY MÖLLER

rellt och sakna förtroende. Attityden till politik kan beskrivas i ter-

just rituell cynism: "Jag litar aldrig löften från politiker-

mer av na, säger hon. Slutsatsen är alltså ointresse även i den avancerade meningen att

politisk apati inte nödvändigtvis behöver liktydig med misstro.

vara

Många gånger sammanhänger naturligtvis ointresset med misstro.

Den kausala kopplingen tycks då i regel sådan ointresset bevara att misstron; i sådana fall kan verkligen med fog tala att ror man om vänder politiken ryggen". Men orsakssambandet kan alltså man också det omvända, och misstron får då karaktär vara en annan just själva ointresset innebär i dessa fall avsaknad förståelse. en av Denna brist förståelse för politikens premisser ofta upphov ger till misstro. Fram bilden ointresserade individer förtonar av som strött från tv-sofforna enstaka yttranden och händelser snappar upp från det medium den franske kultursociologen Pierre Bourdieu som i sin bok Om Televisionen 1998 lider brådskans diktamenar av tur. Kombinationen lågt intresse för det förmedlas och av som därmed brist kontextuell förståelse och den medielogik - som innebär snuttifierade, dramatiserade, tillspetsade, kritiska, problembetonande och kanske överdrivna inslag, sig förödande. Komter jag får hela tiden känsla att det dom mentarer av typen en av som politikerna inte riktigt angår mig illustrerar sannolikt pratar om just detta. Denna form ointresse är naturligtvis problematisk demoav ur kratisk synvinkel. Teoretiskt är den dock möjlig att åtgärda. En sett kommunikationskonsult skulle säga att det är fråga

enbart en om

kommunikation. Om de folkvalda bara bättre kommunivore att skulle mycket den misstro betingas ointresse kunna cera, av som av minska, skulle konsulten säga. På allmänt plan är det naturligtvis ett

lätt instämma. Om förutsättningarna för meningsfull dialog

att en mellan medborgare och politiker förbättrades radikalt, skulle sannolikt förståelsen för de styrandes situation öka. Och därmed skulle också förtroendet för dessa förmodligen förbättras.

Vanmakt och utanförskap

Det sjunkande Valdeltagandet faller in i generellt mönster

ett som gör det befogat tala demokratins kris, sammantaget att om en menar många. Partierna, är de viktigaste kanalerna i den representativa som demokratin, har förstelnat. De förlorar medlemmar och de av som

HÄLSAN TIGER STILL

finns kvar är det allt färre vill aktiva. Partierna fungerar som vara därför allt sämre länkar mellan medborgarna och som staten. Till detta kommer vad ibland kallas flykten från det som gemen-

samma. De värderingsförändringar ägt innebär med-

som rum att borgarna blir individualistiska och För allt fler det mer autonoma. är

viktigt att kunna förverkliga sina individuella livsprojekt,

att utveckla sig själva och större för sina liv. Denna värta ett ansvar egna

deringsförändring följer ett logiskt mönster närmast determinis-

av tiskt slag, får den amerikanske Ronald om man tro statsvetaren

Inglehart 1997. När fattigdom och materiell otrygghet inte längre hotar breder post-materialistiska värderingar Vi blir

oss ut sig. mindre benägna bejaka värdet auktoriteter och efterfrågar att av mer inflytande över de villkor konstituerar våra vardagsliv. som Dessa värderingsförändringar, återfinns eller mindre som mer

tydligt hos samtliga västliga demokratier, utgör central kompo-

en i förståelsen den förändring den svenska demokratin nent av som genomgått under år. I sitt slutbetänkande 1990 menade redan senare Maktutredningen individualistisk demokratimodell väg att en var att successivt ersätta kollektivistisk modell SOU 1990:44. Fören utom individualistiska värderingar sig denna förändring mer tog ut-

tryck i medborgarna i ökad utsträckning vände sig från

att de över-

gripande politiska strukturerna och i stället, i stigande grad,

valde att

sig i näraliggande och Överblickbara sammanhang.

engagera mer Ett sätt formulera sak är allt färre upplever annat att samma att politik i traditionell mening meningsfull. En sådan känsla som av

meningslöshet kan, visar intervjuundersökningen Möller 1999, ha

flera orsaker. För vissa framstår det politiska alltför systemet som

komplext och svåröverskådligt. Att påverka sig meningslöst; dels

ter är makt- och ansvarsförhållanden oklara och dels är de politiska institutionernas möjligheter och kontrollera allt mindre. att styra Detta resulterar i vanmakt och resignation.

För andra framstår politiken meningslös helt enkelt för som att den inte ha eller lösningar de problem sig väanses svar som ter

sentliga. Med inslag postmateriella Värderingar förändras

mer av

medborgarnas krav och anspråk det politiska Krav

mot systemet.

delaktighet och inflytande, bättre möjligheter till självför-

som mer verkligande, bättre miljö ställer aktörer och instituosv. systemets tioner inför och helt andra utmaningar. De postmateriella nya nya förväntningarna är betydligt svårare att tillfredsställa än de materiella

stått i förgrunden under välfärdsstatens uppbyggnad och som

expansion. Åtminstone så länge det fanns

resurser.

TOMMY MÖLLER

Till krisperspektivet skall också läggas den omständigheten att en

helt kategori passiva under tid varit möjlig identifiera: ny senare att resursstarka, framgångsrika människor med urban livsstill trots som

de har såväl systemtilltro politiskt självförtroende väljer att

att som

avstå från sig. En minskad röstningsbenägenhet finns

att engagera också i denna kategori, vilket alltså visar att det inte nödvändigtvis enbart behöver socialt marginaliserade vänder vara grupper som po-

litiken Möller 1998:49.

ryggen har detta givit upphov till hos dem vill slå

Sammantaget oro som

vakt den traditionella, svenska formen kollektivistisk demoom av krati. I partiernas och de traditionella folkrörelsernas kris ser man också demokratins kris.

Hälsan tiger still

Den avdramatiserande tolkningen hur det minskade mer av engai den mån det är fråga sådant skall förstås, gemanget nu om ett - baserar demokratinorm än den hittills uppehållit sig en annan vid. Den implicita premissen för de forskare och debattörer oss som över utvecklingen, inte sällan sådant sätt att de stämmer oroas ett i demokratins svanesång, demokratin förutsätter aktiva är att

medborgare. En demokrati med utbredd passivitet uppfattas som en

anomali. Deltagande har alltså egenvärde och betraktas alldeles ett oberoende bevekelsegrunderna i alla fall så länge engagemanget av inom för de lagar och samhället påbjuder äger rum ramen normer

medborgerlig dygd och plusfaktor för demokratin

som en som en

och styrelseform.

som system Så är inte fallet bland dem liknöjdheten demokratins som ser som största hälsa jfr ovan. Aktivitet är enligt detta perspektiv någon-

ting kopplat till missnöje. Man sig för

som logiskt är engagerar att vill förändra. Frånvaro aktivitet tolkas i analogi med detta man av synsätt uttryck för det råder tillfredsställelse hälsan tisom ett att still. Att förhållandevis medborgare är politiskt aktiva är såleger des tecken det finns grundläggande förtroende för de ett att ett

styrande. Representativ demokrati bygger medbor-

att man som överlämnar maktbefogenheter till politiker. Ytterst kan valgare handlingen i sig tecken förtroende. Sedan är det ses som ett upp till dessa efter bästa omdöme och förmåga leva till förtroenatt upp det. Sker inte detta kan medborgarna rösta något parti eller annat någon kandidat vid nästa valtillfälle, givetvis kan också annan men medborgarna söka påverka skeendet mellan de allmänna valen. Men

HÄLSAN TIGER STILL

det måste alltså finnas något motiv.

Antingen agerar man grund

missnöje eller för slå vakt rådande förhållanden, dessa av att om om uppskattas och befarar de styrande förändra dem. man att avser att Det handlar alltså här minimalistisk, mindre ambitiös om en

medborgarroll. Medborgarnas uppgift begränsar sig till i samband

att med de allmänna valen inputs till det politiska avge systemet som sedan skall omvandlas till outputs. Ett passande begrepp är servicedemokrati: det politiska förse medsystemets uppgift är att borgarna med olika nyttigheter dessa artikulerar i typer av som anslutning till de allmänna valen. I förlängningen av argumentet om att hälsan tiger still kan dock också tecken

icke-röstning ses som ett

tillfredsställelse. "Den tiger samtycker

som lyder ett gammalt

talesätt naturligtvis också går överföra till de

som att överväganden

medborgarna kan tänkas göra inför val. ett Röstning kan emellertid uttryck för starkare ses som ett ett systemstöd så länge inte röstar partier verkar för — man som att störta det rådande Proteströstning är

systemet. naturligtvis någon-

ting helt än "hälsan tiger still. annat att

Empirisk evidens

Vilket stöd finns för dessa båda tolkningsperspektiv Till

att börja

med finns det anledning något beröra själva djupet och allvaret i att den beramade krisen. Det vilar kommer ett drag av "vargen över det decenniets demokratidebatt i

senaste Sverige. Domedagsprofe-

tiorna har stått spön i backen. som För det första: Är

verkligen ett valdeltagande 81,4 procent ett

uttryck för att det politiska befinner sig i kris Vid insystemet en ternationell jämförelse är Valdeltagande 81,4 ett procent en ganska anständig nivå. Genomsnittsnivån i

Västeuropa ligger knappt

83 procent under efterkrigstiden, då ingår även sådana länder men där det råder röstplikt och Grekland i

t.ex. Belgien, Luxemburg

- statistiken Topf 1995. I Finland det mindre 70 var än procent som röstade i det valet. Och Valdeltagandet i USA senaste ligger som bekant nivå får den svenska debatten framstå en som att som

provinsiell och perspektivlös. Det alltjämt relativt sett tämligen höga Valdeltagandet kan i kom-

bination med väljarna i tämligen

att begränsad utsträckning protest-

röstat missnöjespartier bekräftelse hälsan tiger ses som en att

still"-hypotesen har fog för sig.

TOMMY MÖLLEH

För det andra: Att deltagande i partier minskat är

medborgarnas

ställt bortom varje tvivel, denna trend är avläsbar sedan slutet av 1970-talet Bäck 8C Möller 1997:112 f, kan å andra sidan men man det varit så partierna förmått

knappast göra gällande att någonsin att

mobilisera i någon dramatiskt mycket större utsträck-

medborgarna

ning än vad är fallet. Inte under partiväsendets guldsom nu ens ålder 1960- och 70-talen det särskilt många aktiva var som var - inom Medlemsantalet har de facto sjunkit, särskilt

partiverksamhet.

under 1990-talet, det är svårt exakt avgöra omfattningen av men att denna eftersom socialdemokraterna blev med nästan

minskning av

800 000 medlemmar i enda hugg i och med kollektivanslutett att ningen upphörde 1991. Sedan 1992 har sammanlagt kvarts miljon en

människor försvunnit partiernas medlemsregister. I dag är

ur 450 000 anslutna medlemmar till något politiskt parti, personer som

även ungdomsförbundens medlemmar räknas. Uppskattningsvis

om handlar det minskning 300 000 medlemmar —som mest —om en försvunnit sedan partiväsendets gyllene Mer alarmerande är som era. kanske antalet aktiva tycks ha halverats sedan slutet 1970-talet att av här är sifforna osäkra. Krisen måste emellertid rimliga

men ges

Deltagandet har minskat, detta måste mot

proportioner. men ses en

vidare kontext i vilken partiernas roll i den demokratiska processen

förändrats. Partierna har med tiden blivit väljarorienterade och mer mindre medlemsorienterade, inriktade kampanjverksamär mer het intern verksamhet såsom programarbete och studieverkän samhet. Detta gäller i fler länder än i Sverige Panebianco 1988;

Gilljam 8C Möller 1996. Parallellt med denna förändring har dock

deltagandet i ökad utsträckning tagit sig andra former.

Efter dessa brasklappar finns dock anledning att konstatera att

vanmakt och utanförskap existerar i Sverige Möller 1999. Kännetecknande för dessa individer de har låg social position i olika är att avseenden utbildning, inkomst etc., det

arbetslöshet, samt att

bland dessa finns upplevelse det politiska systemet sviker en av att sina och det saknas möjligheter komma till tals.

åtaganden att att

Det alltså individer har mycket tilltro till politiker, likär som svag till makthavare över huvud Det finns påfallande ofta som taget. en

föreställning konspiration ingåtts elitnivå. För att låna

om att en och samhällsdebattören Björn Elmbrants i detta

journalisten sammanhang illustrativa och klargörande terminologi Elmbrant 1997

sig denna misstro uttryck i vag men mycket påfallande övertar en dom däruppe eliten, makthavarna ingått tyst alli-

tygelse att - en

främsta syfte materiella intressen. Fallans vars är att gagna egna skärmsavtal, skyhöga löner och olika former etiskt otillständiga av

HÄLSAN TIGER STILL

tjänsteförmåner uppfattas bevis för sådan eliternas

som en konspi-

ration.

Det handlar politikerförakt i ordets och lexika-

om ett verkliga

liska mening: dessa individer fördömer, avstånd, känner bittar en terhet många gånger gränsar till hat och Miss-

som oförsonlighet.

tron riktar sig inte enbart de aktörer sitter vid makten mot som utan också det politiska institutioner. Dessa levererar mot systemets inte vad utlovats eller i fall det förväntas och de som - vart som -

anses inte möjliga påverka. Det politiska

vara att systemets responsivitet bedöms obefintlig. Hos vissa individer den vara gränsar låga

systemtilltron till anti-demokratiska värderingar. Här

är ett exem-

pel:

Saker och ting diskuteras sönder. Det är bättre något. Även att göra om det blir fel är det bättre göra något än ingenting alls. Ibland funderar att jag om inte någon form diktatur ändå bättre. Lite det av vore som romerska med kejsare kände förtroende för. systemet, en som man Sedan han inte skötte sig med huvudet bara Det i alla fall om - av vore ett alternativ till allt detta velande.

Den intervjuperson här visar starkt politikerförakt

som prov ett är vid den tid när intervjun genomfördes 28 år. Han

är lågavlönad,

arbetar inom traditionell tillverkningsindustri och har endast

grundskoleutbildning. Han har tidigare sympatiserat med socialdemokra-

terna grund av att de värnade arbetarnas intressen" om men proteströstade i 1991 års val Ny demokrati med hänsvisning till det behövdes röras i grytan. Hans huvudkritik det att om mot politiska är det och händer systemet att är tungrott byråkratiskt. Det ingenting mycket snack och lite verkstad. -

Kunskaperna politik och påverkansvägar är i allmänhet

om ytterst begränsade bland dessa alienerade politikerföraktare, vilket bland sig i inte förmår från annat yttrar att man att skilja politiker tjänstemän eller inte känner till vad de olika att man politiska orgahar för kompetens- och ansvarsområden. nen

Några undersökningar entydigt och auktoritativt

som ger ett svar frågan hur andel medborgarna känner vanmakt om stor av som och utanförskap detta slag finns emellertid inte. heller finns av Inte följaktligen någon forskning som ger några säkra indikationer

hur utvecklingen över tid Avsaknaden ser ut. av forskning är problematisk i detta sammanhang, eftersom bedöma

möjligheten att

den empiriska evidensen i de båda blir förhål-

förklaringsansatserna

landevis begränsad. För det skall verifiera

att vara möjligt att hypo-

tesen att det primärt är vanmakt och förklarar det

utanförskap som

TOMMY MÖLLER

minskande deltagandet är det nämligen nödvändigt att visa att andelen vanmäktiga ökat.

Det närmaste kommer sådana data är den medborgarunderman 1997 genomfördes SNS Demokratiråd. Undersök-

sökning som av ningen pendang till den Maktutredningen genomförda

var en av

medborgarundersökningen gjordes tio år tidigare. Såväl vilka

som

subjektiva uppfattningar medborgarna har vad gäller påverkansmöjligheter deras faktiska påverkansbeteende eller passivitet

som kartlades.

Hur påverkansmöjligheter bedöms är avhängigt dels hur

av man

det politiska responsivitet i mer övergripande

ser systemets en

mening, dels i vad mån sig själv i besittning av

av man anser vara

förmåga att påverka systemet.

visar överraskande bilden det politis-

Undersökningen nog att av ka responsivitet när det gäller tillmötesgå olika krav

systemets att

framförs medborgare eller organisationer blivit positiv.

som av mer Som framgår tabell 1 har tilltron till det politiska systemets lyav hördhet och påverkbarhet ökat det decenniet. Dessa resultat senaste innebär, skriver SNS-statsvetarna i sin "att måste sätta rapport, man för bilden ständigt fördjupad förtroendekris för

frågetecken av en

det politiska systemet m.fl. 1998:50.

Petersson

Tabell Medborgarnas systemtilltro medelvärden skalan 0-10

Intervjufråga 1987 1997 Hur stor vikt fäster politikerna vid krav som förs fram av t.ex. lokala 3,7 4,0 organisationer eller grupper av människor Hur stor möjlighet har människor i allmänhet att föra fram sina 4,2 4,3 åsikter till politikerna Hur stor möjlighet att få rättelse finns det för den som blir felaktigt 3,4 3,7 behandlad av en myndighet Hur stor förmåga har människor i allmänhet att förstå vad som 3,8 3,9 händer och sker i politiken l hur stor utsträckning har människor i allmänhet de kunskaper 3,6 3,9 som behövs för att fatta politiska beslut Genomsnitt 3,7 4,0 Kommentar: Siffrorna är hämtade från SNS Demokratiråd Petersson m.fl. 1998, 51. Svaren har avgivits längs skala med ändpunkterna ingen alls 0 respeks. en tive "mycket stor 10.

De flesta har dock fortfarande övervägande negativ uppfattning

en det responsivitet. Men tendensen är alltså om politiska systemets med bilden blivit allt positiv har positiv. Analogt att av systemet mer

HÄLSAN TIGER STILL

även det politiska självförtroendet ökat. Men fortfarande det

är vanligare sig ha mindre förmåga än andra människor att man anser när det gäller komma till tals och kunna påverka politiker och att politiska institutioner.

Tabell Medborgarnas självtilltro medelvärden skalan

0-10

Intervjufråga 1987 1997 Har människor som Du större eller mindre möjligheter än andra att 4,1 4,3 få politikerna att ta hänsyn till era krav

Har människor som Du större eller mindre möjligheter än andra att 4,5 4,6 föra fram sina krav till politikerna

Har Du större eller mindre möjligheter än andra att få rättelse om 4,6 4,6 Du skulle bli felaktigt behandlad av en myndighet

Har Du större eller mindre möjligheter än andra att förstå vad som 4,8 5,0 händer och sker i politiken Har Du i större eller mindre utsträckning än andra de kunskaper 4,2 4,4 som behövs för att fatta politiska beslut

Genomsnitt 4,4 4,6 Kommentar: Siffrorna är hämtade från SNS Demokratiråd Petersson m.fl. 1998, s. 51. Svaren har avgivits längst skala med ändpunkterna mycket mindre O en respektive "mycket större" 10.

Något stöd för hypotesen det är vanmakt och

om att en tilltagande

ett växande utanförskap förklarar det minskande

som politiska en-

gagemanget och tilltron till politiker alltså inte denna undersökger

ning. Däremot bekräftas själva verklighetsbilden deltagandet de

- att facto minskar. På denna punkt framstår emellertid Demokratirådets resonemang som motsägelsefullt. Efter 16 områden rör allt från

att som

partiarbete till studerat utvecklingen mellan

namnunderskrifter

1987 och 1997 konstateras de förändringar kan

att som urskiljas

inte är helt entydiga. Det är varken allmän

frågan om en uppgång

eller tillbakagång i medborgarnas politiska aktiviteter. delta-

Några

gandeformer ökar, några är oförändrade och några minskar" Petersson m.fl. 1998:56. Strax därefter sammanfattas emellertid

analysen hur deltagandet utvecklats med följande bombasm:

om Bilden svenskarnas olitiska delta ande måste revideras. Maktutav P g nu rednin anal allt väsentli rundades å års medborgens y som i g gt P 1987 garundersökning, innebar invånarna blivit alltmer att aktiva, även om en et huvudsakli andra vä än via de traditionella gageman g gen to g gar partierna. Utvecklingen under den tioårsperioden har senaste varit en helt Inte inom något de här undersökta områdena annan. av noteras nå-

TOMMY MÖLLER

ökning. Medborgarnas politiska stagnerar eller gon engagemang minskar ibid. 61 f..

Det är svårt förstå denna sammanfattande bedömning i ljuset av att Demokratirådets data. Deltagandet har de facto ökat inom fyra egna områden. Inom område bojkott exempelvis vissa är

ett av varor

det fråga fördubbling, ett resultat ligger i linje med

om en som an-

forskning visar medborgarna i allt högre grad väljer att

nan som att påverka rösta med fötterna". Exit-strategin tycks genom att passa dagens mobila, otåliga och allt mindre lojala medborgare. Vidare

minskar andelen passiva medborgare ett tämligen entydigt sätt.

Detta resultat strider mot vanmaktshypotesen. Olika undersökningar bekräftar också bilden klar majoav att en ritet medborgarna uppskattar de verksamheter tillhandahålls av som

det politiska Det sjunkande förtroendet för politiker

av systemet. och politiska institutioner tycks alltså inte i särskilt utsträckstor

ning kopplat till missnöje med den offentliga sektorn.

vara ett

andra sidan är förväntningarna mycket höga. Samtidigt med-

som borgarna det hela är nöjda med vad de får, är de missnöjda taget med de inte får Det finns glapp mellan anspråk och att mer. ett resultat. Missnöjet med den verksamhet bedrivs tycks dock i nedsom skärningarnas kölvatten ha ökat något under år, åtminstone senare inom vissa områden. Av den medborgarundersökning SNS som

Demokratiråd genomförde 1997 framgick det inom samtliga fem

att områden Maktutredningen undersökte 1987 skett ökning som en av missnöjet m.fl. 1998: 37. Huruvida denna förändring,

Petersson

statistiskt säkerställd, i första hand kan förklaras de nedsom var av

skärningar gjorts i kommuner och landsting under denna

som pe-

riod framgår dock inte. Också stigande anspråk kan ha bidragit till

det ökade missnöjet.

Såväl 1987 1997 det endast inom de områden som var ett av som undersöktes där andelen aktiva tagit initiativ under det som senaste året i syfte påverka sin situation större än andelen passiva. att var Passiviteten dominerar således alltjämt. På två områden skolan och barnomsorgen har dock andelen aktiva blivit större. - Den förändring i detta sammanhang framstår allra mest som som central andelen passiva är nöjda minskar inom alla områär att som den. 1987 denna hälsan tiger still-kategori den största inom var alla områden med undantag arbetslivet. Att majoritet 61 av en medborgarna i rollen förvärvsarbetande tagit åtprocent - av som minstone initiativ under år i syfte att påverka sin situation ett ett

HÄLSAN TIGER STILL

den arbetsplatsen är kanske inte särskilt

egna nu anmärkningsvärt.

Som framgår tabell 3 förlorar kategorin hälsan tiger still mark

av till kategorin tyst vanmakt". Allt fler är alltså missnöjda och

vanmäktiga. Men fortfarande är den förra kategorin betrakta

att som

stor. För påfallande många medborgare tiger hälsan fortfarande still,

men för allt fler handlar passiviteten vanmakt och frustration.

om Det gäller i särskilt hög grad inom sjukvården och skolan. Föga oväntat är dock vanmakten allra störst bland dem är arbetslösa.

som Nästan två tredjedelar inom denna kategori ingick i Maktut-

som

redningens studie känner vanmakt med sin situation.

Tabell Passivitet och aktivitet inom olika områden 1987 och

1997 procent.

studerande Källa: Petersson m.fl. 1998:45.

I undersökning baserar sig kvalitativa data hur olika

en som om individer i rollen brukare inom barn- och äldreomsorgen

som upplever sin situation Möller 1996 visas stödet för passiv med-

att en borgarroll är stark inom de flesta I oberoende

grupper. stort sett av partitillhörighet och social situation förväntade sig de individer

som ingick i undersökningen det allmänna skall tillhandahålla

att en verksamhet med hög kvalitet och de allra flesta är dessutom nöjda med den verksamhet de åtnjuter. Välfärdsstaten uppfattas

som som

serviceproducent. Att kunna påverka framstår viktigt i såda-

en som

situationer då verksamheten inte fungerar tillfredsställande, na men

att mer reguljärt delta i och för verksamheten, exempelvis

ta ansvar

TOMMY MÖLLEH

medverka i olika former brukarinflytande, lockar inte genom att av särskilt många.

Stödet för demokratikonception ivilken medborgarrollen är

en

passiv offentlig service och verksamhet tycks en mottagare av annan således starkt. Medborgarnas roll är att i samband med de all-

vara männa valen förse det politiska systemet med ett antal inputs, därefter skall dessa inputs omvandlas till "outputs" och i den mån medborgarna inte finner dessa till fyllest ankommer det dem i rollen väljare i nästkommande val besked saken.

som att ge om Något förenklat kan folk vill framför allt ha tillgång till

sägas, att en

väl fungerande verksamhet. Inflytande, delaktighet och påverkans-

möjligheter framstår mindre centralt. På liknande sätt kan

som ett

Demokratiutredningens tolkas: olika demokratireen av rapporter former syfte det är att stärka medborgarnas inflytande har ett

vars begränsat stöd. Påfallande många är beredda överlåta

rent av att ett större till olika 1999. Av allt döma

ansvar experter Oscarsson att skall dessa resultat i ljuset det starka stödet för servicedemo-

ses av kratin.

Normativa implikationer

Tillståndet för svensk demokrati har varit föremål för

stor uppmärksamhet bland svenska statsvetare under det senaste decenniet. Trots detta framstår vid samlad bedömning forskningsläget

en som

långt ifrån entydigt. På övergripande nivå är det möjligt finna

en att

vad gäller den utveckling ägt Deltagandet sjun-

en samsyn som rum. ker i traditionella politikformer, samtidigt det ökar i andra del-

som tagandeformer. Helt klart den traditionella, kollektivistiska

är att demokratimodellen befinner sig Vilka slutsatser skall

i regress. som dras är dock beroende hur bedömer och värderar dessa för-

av man ändringar rent normativt.

Mot ett postdemokratiskt tillstånd

Den bild SNS Demokratiråd sedan 1995 givit demokratins

som av tillstånd i sina blandad. Å sidan finns

årliga rapporter är ena en växande vanmakt och växande utanförskap i vissa

ett resurssvaga grup-

Å andra sidan ökar generellt medborgarnas systemtilltro

per. sett

och självtillit m.fl. 19982148-149.

Petersson

Forskare vid Demokratiinstitutet i Sundsvall konstaterar in-

att

tresset för politik är anmärkningsvärt lågt: hälften medborgarna

av

HÄLSAN TIGER STILL

klassificeras politiskt indifferenta. Man talar sval demo-

som om en

krati". För de allra flesta upplevs politik någonting tråkigt. Att

som många avstår från sig beror också politik

att engagera att anses ta alldeles för mycket tid. Många också det politiska

menar att systemet är alldeles för komplicerat och det är svårt påverka.

att att Återigen hur såväl likgiltighet vanmakt förklarar

ser som samma

sak: lågt Det tydligaste belägget för den svalhet

ett engagemang.

finns inför den demokratiska är emellertid som processen att en

majoritet 51 procent de 3 700 medborgare deltagit i

av som Demokratiinstitutets undersökning nej frågan "Om det

svarar skulle bli intensiv debatt i din kommun fråga bety-

en om en av stor delse skulle du då vilja delta i diskussionen/förberedelserna för det

kommunala beslutet Endast svarade m.fl.

44 procent Nord

1998.

Kanske svalheten kommer sig många medborgare

av att numera tar demokratin för given. Samtidigt det råder stark konsen-

som en

de principer konstituerar demokratin, tyder demokrasus om som

tins praktik att i handling glider allt längre ifrån dessa princip-

I så måtto befinner väg i "post-demokratiskt tiller. oss ett

stånd jfrjacobsson 1997:316.

Varför det sjunkande valdeltagandet är allvarligt

De flesta det sjunkande Valdeltagandet utomordentligt all-

ser som varligt. Detta är också den officiella politiken: statsmakterna är

ytterst bekymrade över att medborgarna vänder politiken ryggen.

I fokus för den långa rad utredningar, tillsatts under 1990-

av som

talet och uppgift det varit från olika utgångspunkter belysa

vars att

demokratiproblem, har det sjunkande Valdeltagandet stått

När förra gången stod tröskeln till sekel det

ett nytt var annorlunda. Sverige befann sig då i fördemokratisk fas. Kampen

en för allmän rösträtt upphov till omfattande medborgerlig

gav en mo-

bilisering. Men höll Oron betydande för vad

staten emot. var en styrelse baserad folket i dess helhet kunde medföra. Att med

vara

och riksdagsledamöter någonting krävde ansvarskänsla

utse var som och över huvud intellektuell och moralisk förmåga slag

taget av ett

långt ifrån alla i besittning Nu är det tvärtom: Att som var av. statsmakterna så till den grad bekymrar sig över medborgarnas brist engagemang är åtminstone i ett historiskt perspektiv principiellt

av intresse och kan bara förstås i ljuset demokratin och politiken

av att i detta sekulariserade århundrade blivit vår tids statsreligion. Demo-

kratin har beskrivits överideologi Tingsten 1941.

som en

TOMMY MÖLLER

I vår politiska kultur har därför sedan lång tid tillbaka betraktat

valhandlingen någonting långt viktigare än bara själva röst-

som

ningen ett speciellt parti. Det är medborgerlig plikt inne-

en vars börd också är ett legitimerande slag. Utan ett starkt stöd i form

av

många röstande kan inte demokratiska styrelseskick åtnjuta den av legitimitet erfordras. En valskolkare bara

som - namnet ger en antydan icke-röstandets normativa implikation är därför,

om - sett

demokratins systemmässiga synvinkel, sämre medborgare än

ur en

röstande medborgare. Ur systemets synvinkel är det eftersträen vansvärt att även missnöjda och politiskt frustrerade deltar

personer i valen. Bättre än ligga soffan är rösta blankt. Ty valhand-

att att

lingen har det nämnda legitimitetsskälet symbolisk imp-

av nyss en likation sträcker sig bortom den statsrättsliga funktionen att

som

ledamöter till riksdagen och till landstings- och kommunfullutse

mäktigeförsamlingar. Att utöva sin medborgerliga rättighet är såle-

des betrakta närmast skyldighet. Därmed också nå-

att som en som

gonting högtidligt, att i kyrkan. När blir avprickad i

som man röstlängden manifesterar är aktivt troende demo-

man att man en krat, och bekänner sig till principen en röst.

att man om man, en

Ungefär så torde den många känner över det sjunkande val-

oro deltagandet förstås. Till detta skall dessutom läggas det dystra förhållandet Valdeltagandet minskade bland

att mest resurssvaga grup-

i socialt och politiskt marginaliserade miljöer 1998.

per Oscarsson

Då röstning är den mest jämlika formen politiskt deltagande är

av det särskilt alarmerande allt fler, sannolikt lång rad olika

att av en

skäl, upplever valhandlingen mindre meningsfull

som Petersson

m.fl. 1998:52.

I den representativa demokratin är röstning den erbjuds

väg som

medborgarna när de vill påverka politiken. I politiken är framför allt väljare. Andra former politiskt deltagande spelar under-

av en ordnad roll. Att exempelvis inte folkomröstningar eller brukarinflytande, från och till diskuterats komplement till allt-

som som en

förstelnad representativ demokrati, kommit prövas i ett mer att mer läge då från politiskt håll vill medborgarna större delak-

man ge en tighet, är i sammanhanget illustrativt. Demokrati svenska är alltså nästan uteslutande representativ demokrati; styrelse och

en av ge-

partierna. Signifikativt för particentrerade styrel-

nom vår extremt seform då de styrande, i någorlunda konsensus, försökt

är att att vitalisera demokratin har detta skett förändring val-

genom en av

så det vid sidan partivalet också skall finnas möjligsystemet att av het särskild personröst. Men förändringen är blygsam.

att avge en

Partiernas överhöghet får inte undergrävas.

HÄLSAN TIGER STILL

Efter det rekordlåga deltagandet i de båda valen 1998 senaste års val till riksdag, landsting och kommuner och 1999 års val till Europaparlamentet har röster för första gången höjts i svensk de- — batt det kan finnas anledning överväga införande om att nu att ett av röstplikt. En sådan existerar i några europeiska demokratier Bel-

gien, Grekland och Luxemburg i vilka Valdeltagandet är klart högre

än i de länder där röstningen är frivillig. Något starkt stöd tycks ännu inte finnas för sådant obligatorium. För många framstår ett röstplikt ett väsensfrämmande inslag i demokrati. Rösträtten som en är just rättighet och kännetecknande för sådan är en en att man som medborgare har den alldeles oberoende vilka konsekvenser den av

upphov till. På sätt det är medborgerlig rättighet

ger samma som en att kunna rösta bör det kan utifrån liberal - man en ar-

gumentationslinje hävda medborgerlig rättighet slippa

- vara en att delta. Även kan starka framfö-

ur ett nyttoperspektiv invändningar

ras. Att obligatorisk röstning skulle bidra till att stärka medboren demokratiska värderingar är således högst tveksamt skulle garnas -

religiositeten öka det blev obligatoriskt med antal kyrkobe-

om ett sök år per En argumentation för röstplikt skulle dock kunna sin utgångsta punkt i det förhållandet rösträtten är den jämlika formen att mest av politiskt deltagande och att just det sviktande intresset för delta i att valen bland i detta perspektiv, framstår resurssvaga grupper, som

särskilt olyckligt. Om Valdeltagandet fortsätter sjunka dra-

att ett matiskt sätt, och det därtill blir så de klassklyftor redan i dag att som

är tydliga vad gäller röstningsbenägenhet ytterligare,

accentueras

närmar sig det politiska sjunkande legitimitet kritisk

systemets en gräns. En överhängande risk finns i ett sådant läge socialt att stora,

och politiskt marginaliserade upplever utanförskap

grupper ett som kan upphov till spänningar i samhället. Med röstplikt skulle ge stora den politiska jämlikheten öka. Möjligen skulle detta leda till ett minskat utanförskap i de hotas sådant eller grupper som av ett som

redan i dag upplever sig i maktens periferi.

vara

Vanmakt eller Iikgiltighet eller både och - Vanmakten förklarar del det minskade Men en av engagemanget. den förklarar inte hela minskningen. Passiviteten är också kopplad till ointresse helt slag. Ointresset är stundom så påfalav ett annat

lande kan tala politisk apati. Likgiltigheten eller

att man om snarare liknöjdheten är utbredd, även bland de medborgare utnyttjar som sin rösträtt. Att medborgarna inte ständigt besöker politiska möten

TOMMY MÖLLER

eller åtar sig politiska uppdrag behöver alltså inte nödvändigtvis

innebära de vänder det politiska i fun-

att systemet ryggen en mer

damental mening. Detta är viktigt understryka.

att

Vissa att passivitet är ett tecken att medborgarna är

menar nöjda med det politiska Hälsan tiger still: I stället för

systemet. att

sig politiskt föredrar människor sitt arbete, sin engagera att satsa familj, litterär förkovran eller svampplockning; de besöker hellre

hundutställningar eller idrottsevenemang än går politiska möten.

Att betrakta detta uttryck för demokratins kris framstår för

som ett

anhängare med avseende frågan participation

av en - om - mer minimalistisk eller, så vill, realistisk, demokratikonception

om man

klar överdrift. Enligt vissa är det just avsaknaden politiskt som en av

kan hälsotecken. Människor förutsätts engagemang som ses som ett

sig politiskt när de är missnöjda.

engagera

Deltagare, undersåtar och utanförstående

I tidigare amerikansk debatt betraktades ett högt valdeltagande i analogi med detta någonting oroväckande. Ett

sätt att resonera som

tecken missnöje och politisk överhettning förelåg.

att

klassiskt statsvetenskapligt arbete Gabriel Almond och

I ett av

Sidney Verba 1963 urskiljdes tre typer medborgare med

av avse-

ende inställningen till politik. En kategori, dominerade i de

som demokratiska industriländerna, de deltagande medborgarna. De

var flesta dessa politiskt insatta, röstade i de allmänna valen, och

av var hade förmåga framföra krav de styrande. Om de så

att gentemot önskade. Med dagens måttstock och terminologi skulle lejonparten

dessa medborgare kallats åskådardemokrater än deltagare. av snarare Inom såväl forskning samhällsdebatt är ett aktivt och kontinu-

som erligt deltagande det ideal eftersträvas och används mått

som som demokratins vitalitet.

Men sådan utgångspunkt är naturligtvis baserad vissa

en normativa premisser: demokrati är och jämlikt

att ett gemensamt styre

sådant är gemensamt. av som

Den finländske sociologen Erik Allardt kritiserade den svenska

Maktutredningen för den inom för sin medborgarunder-

att ramen sökning, när den mätte medborgerlig aktivitet, så djupt rotad i

var

kollektivistisk föreställningsvärld att den inte bemödade sig en ens

undersöka i vad mån alternativ och individuellt baserad att en mer

demokratikonception ägde empirisk bärighet. Det faktum det

att endast "voice undersöktes Maktutredningen, ansåg

var som av

Allardt avspegling implicit medborgarideal i svensk

vara en av ett

HÄLSAN TIGER STILL

demokratidebatt: den ideale medborgaren förväntas finna sig till rätta inom det existerande Detta är nämligen utformat så

systemet. att det skall de allra flestas behov och önskemål. I den mån

passa verksamheten inte uppskattas förväntas den missnöjde medborgaren

sig inom för de påverkanskanaler erbjuder.

engagera ramen systemet Exit-beteende, dvs. lämna eller hota göra detta,

att systemet, att tänks helt enkelt ofta bort. Maktutredningens diskussion med-

om

borgardygder visar också enligt Allardt att det i Sverige föreligger

en enorm press att vara medborgare Allardt 1989.

Allardt framförde sin kritik 1989, i kommentar till Maktut-

en att

redningens rapport Medborgarnas makt m.fl.

utgavs Petersson

1989. Den kan i dag i två avseenden skärpas ytterligare. För det första SNS Demokratiråd i den medborgarundersökning

noterar

som utgjorde Maktutredningens uppföljning hur "exitbeteendet

fördubblats under det decenniet. Men detta föranledde ingen

senaste djupare reflexion; rådets allmänna bedömning det politiska

var att deltagandet sjunkit till nivå i vissa avseenden att betrakta

en som var

"alarmerande m.fl. 1998: 62. Att deltagandet så

som Petersson

tydligt ändrat karaktär tycks inte ha påverkat bedömningen

nämnvärt.

För det andra är det enligt många forskare och debattörer inte bara i situationer där missnöje uppkommer medborgarna bör

som

sig, även reguljärt och fortlöpande. Även här kan

engagera utan mer ett exempel hämtas från de SNS Demokratiråd utgi-

en av rapporter vit. Genom dramatiskt öka antalet kommunala förtroendeupp-

att drag från 40 000 till 150 000 så att skolor, daghem, vårdinrättningar och andra kommunala institutioner skulle kunna di-

styras av rektvalda fritidspolitiker skulle, menade SNS-statsvetarna, politikens segregering brytas, intresset för samhällsfrågor öka, förståelsen för demokratins arbetsmetod spridas och fördjupas och klyftan

mellan politiker och väljare överbryggas. Den målsättning

som eftersträvades hälften medborgarna någon gång under sin

var att av

livstid skulle ha erfarenhet dylikt förtroendeuppdrag Roth-

av ett stein m.fl. 1995:67 f..

En kategori i Almonds och Verbas indelning medbor-

annan av gartyper kallades "de undersåtliga. Förutom i länder där det rådde röstplikt deltog i regel inte dessa undersåtar i de val ordnades.

som Undersåtarna emellertid väl integrerade i samhället så sätt

var att

de respekterade lagar och visade benägenhet rätta sig efter

stor att

myndigheternas påbud. Undersåtarna i kraftig dominans i de

var

forna kommuniststaterna; 80 medborgarna i

uppemot procent av dessa länder beräknades tillhöra denna

grupp.

TOMMY MÖLLER

En tredje medborgarkategori utgjordes "de utanförstående,

av

olika skäl stod helt utanför det politiska dvs. sådana personer som av

och i vissa fall endast medvetna den centrala systemet var vagt om statsmaktens existens. Det handlade analfabeter, invånare i

om av-

lägsna perifera byar landsbygden i u-länder, också

men om exempelvis gamla kvinnor i del industriländer inte ansåg sig

en som vara berörda det politiska livet. I stället för att rösta gick de helt i

av upp

den egna familjen.

Almonds och Verbas demokratin tenderar bli

tes var att att som

stabil i länder där de medborgartyperna balanserar varandra. mest tre

I den ideala politiska kulturen är medborgarna tillräckligt aktiva och

informerade i politiken för kunna artikulera sina åsikter till de

att styrande i samband med de regelbundet återkommande valen,

men de är å andra sidan inte så engagerade de aktivt motarbetar

att fattade beslut eller att de vägrar att godta dessa beslut. Genom att

väljarna är passiva får de styrande ett visst handlings-

merparten av

de får tid till eftertanke och behöver inte befinna sig utrymme; under den upphov till populism och

typen av press som ger opportunism.

En liknande har lanserats Albert Hirschman 1970: Precis

tes av

affärsdrivande företag, för fungera väl, måste ha såväl som ett att alerta loja kunder krävs det, för demokratin skall fungera

som att väl, de politiska makthavarna har väljarmarknad inte

att en som enbart består välinformerade och intensivt engagerade väljare. Att

av

del väljarkåren är "alert" framtvingar ett nödvändigt nytänk-

en av ande, inte i sådan utsträckning att politikerna befinner sig

men en under ständig Då försvinner möjligheten till eftertanke.

press.

Detta sätt har sedermera mött stark kritik. I dag rå-

att resonera der nästan total konsensus det demokratiska värdet aktiva

en om av

och välinformerade medborgare. Ideologiskt är bevekelsegrunderna skiftande slag. Högerorienterade liberaler såväl

av personer - som kommunitära bejakar individernas och de små enheternasroll i ett

väl fungerande civilsamhälle; demokratin fungerar väl i den

mån som individerna enskilt eller tillsammans med för den

andratar ansvar

livssituationen och/eller den lokala gemenskapen. Vissa vänsegna terorienterade också för ett vitalt civilsamhälle. De

personer vurmar

sådant grunden för den starka och verkligt genuina demoser i ett kratin, där direktdemokratiska beslutsformer kan betydande

ges ett

1993:341. Men har vänsterutrymme Premfors oavsett om man eller högersympatier och oavsett förordar ett starkare

om man civilsamhälle eller är traditionell etatist, råder enighet

en om att kunskap och är nödvändigt för demokratin skall

engagemang att

HÄLSAN TIGER STILL

fungera väl. Humankapitalet starkt, därom råder enighet.

måste vara I det sociala kapitalet går det däremot upptäcka vissa synen att dissonanser. I konsekvens med liberalismens grundpremisser en av är inte social interaktion någonting självklart sätt behöver som ett vara entydigt positivt. I det avseendet skiljer sig konsekvent en utdragen liberal ståndpunkt från såväl konservativ sociaen som en listisk.

Passiviteten beror såväl missnöje med påverkansmöjligheterna allmän liknöjdhet. Oroväckande många människor är som en som starkt kritiska till olika beslut och många är missnöjda med sin som situation avstår från försöka påverka. Bland dessa individer att ens finns alltså vanmakt. De inte det tjänar någonting till anser att att rösta eller kontakt med någon politiker. De upplever sig inte att ta bli sedda, lyssnade på, de inte någon företräder eller anser att representerar dem. De är, kort och klientiserade i sitt förhållgott, ningssätt till det politiska Undersåtar, skulle Almond och systemet. Verba säga. I vissa fall finns naturligtvis också utanförskap. Det ett tycks finns växande andel i den svenska befolkningen uppleen som

sig politiskt och socialt marginaliserade. Det handlar in-

ver vara om

vandrare, långtidsarbetslösa, lågutbildade och allmänt

om resurssvaindivider. ga Denna kategori tycks alltså öka även kan men om man säga att det är bedömningsfråga är den ännu inte så för allvar en stor att hota det politiska stabilitet. Åtminstone inte inom översystemets

skådlig tid. Men detta betyder självfallet inte marginaliseringen är

att

oproblematisk.

Den överväldigande majoriteten svenskar den första motsvarar

idealtypen i Almonds och Verbas kategoriindelning: deltagarna. De

röstar, är i Övrigt politiskt passiva; de knorrar och beklagar sig men över politikerna och förklarar sig i de tätt återkommande undersökningarna sakna förtroende för de styrande. Men inte värre de än att åtminstone ännu så länge går och röstar de politiker de - -

många gånger säger sig misstro. Och de har höga förväntningar

det politiska Systemet förväntas lösa små systemet. stora som problem, leverera välfärd och andra sociala nyttigheter. Man kan definitivt säga, att för de allra flesta svenska medborgare är det hälsan

tiger still. Inställningen till politik präglas svalhet och oin-

som av Ibland i sådan grad kan tala likgiltighet och apati. tresse. att man om

TOMMY MÖLLER

För anhängare ett participatoriskt demokratiideal är detta

av en dyster slutsats.

Å andra sidan är sådan dysterhet inte något under solen.

en nytt Det idrottsintresset vid det förra sekelskiftet oroade många

stora vänsterdebattörer, visar journalisten John Chrispinsson 1999:407 i

sin krönika sekelskiften. Sportfånerief ansågs till för den

om vara arbetslösa överklassens fettbekämpning. Att arbetarungdom före-

drog idrott före politik förbryllade. Med misstänksamhet

stor note-

rades hur företag lämnade bidrag till idrottsföreningar. Det fanns

en baktanke, hävdade de bekymrade vänsterdebattörerna. Ty idrotten

betraktades meningslös förströelse, ledde bort

som en som upp-

märksamheten från den livsavgörande politiska klasskampen.

Känns resonemanget igen

Noter

1Denna baserar sig data från ännu opublicerat manuskript, prelimi-

uppsats ett närt betitlat Politikens meningslös/yet Om misstro, cynism och utanförskap. I detta

— manuskript analyseras med hjälp ett drygt 100-tal djupintervjuer karaktären

av den politikermisstro sedan ett decennier tillbaka satt sin prägel den

som par representativa demokratins förutsättningar i Sverige och i andra länder Möller 1999.

2 Endast något år efter att den s.k. Demokratiutvecklingskommittén 1996 presenterade sitt huvudbetänkande SOU 1996:162 tillsattes den utredning inom

vars ram denna uppsats utarbetats. Efter 1998 års val tillsattes särskild demokrati-

en minister.

HÄLSAN TIGER STILL

Referenser

Allardt, E. 1989 Diskussionslägg Maktutredningens med-

om

borgarundersökning. Statsvetenskaplig Tidskrift, nr 2

Almond, A. 8CVerba, 1963 The Civic Culture: PoliticalAttitude5 and Democracy in Five Nations. Princeton: Princeton University Press

Barber, B. 1984 Strong Democracy. Berkely: University of Cali-

fornia Bourdieu, P. 1998 Om Televisionen. Stockholm: Norstedts Bäck, M. 8CMöller, T. 1997 Partier och organisationer. 4:e uppl. Stockholm: Publica Caney, 1992 Liberalism and Communitarianism: A Misconceived Debate", Political Studies. Vol. XL, June

Chrispinsson, 1999 Sekelskzften. En krönika makt och

om sex, pengar. Stockholm: Norstedts Elmbrant, B. 1997 Dom däruppe dom där Om demokratin i

- nere. Sverige. Stockholm: Atlas förlag

Gilljam, M. 8C Möller, T. Från medlemspartier till väljarpartier. På

medborgarnas villkor. Bilaga till betänkande Demokratiut-

av

vecklingskommitten SOU 1996:162

Hallberg, P. "Samtida demokratiteoretisk debatt", iFolkomröst-

ningar och demokrati. Bilaga till fokomröstningsutredningens

betänkande. SOU 1997:56 Hirschman, A. O. 1970 Exit, Voice, and Loyalty: Responses to Decline in Firms, Organizations, and States. Cambridge: Harvard

University Press

Inglehart, R. 1997 Postmaterialist Values and the Erosion of Institutional Authority, iNye Jr, Zelikow, P. 8C King, D. Why People Don t Trust Government. London: Harvard

University Press

Jacobsson, K. 1997 Så demokrati. Om demokratifrågan i

gott som E U-dehatten. Umeå: Borea Möller, T. 1996 Bru/eare och klienter i vdlfardsstaten. Om missnöje

och påoerkansmöjligheter inom harn- och äldreomsorg. Stockholm:

Publica Möller, T. 1998 Politikerförakt eller misstro En översikt.

mogen Stockholm: Kommentus förlag

TOMMY MÖLLER

Möller, T. 1999 Politikens meningslöshet Om misstro, cynism och -

utanförskap. Opubl. manuskript

Nord, L. mfl., 1998 Mitt i opinionen. Demokratiinstitutet. Eftervalsseminarium i Rosenbad den 2 december 1998 Nord, L. 1999 JVar demokratin får börja Lokal politik och om -

opinion de politiska affärerna i Gavle och Motala. Opubl.

efter

manuskript

Oscarsson, H. 1998 Analys 1998 års svenska riksdagsval. av

Nationalencyklopedins årsbok

Oscarsson, H. 1999 Demokratiopinioner. Stockholm: SOU

1999:26 Demokratiutredningen

Panebianco, A. 1988 Political Parties: Organization and Power. New York: Cambridge University Press Parry, G. 1991 Conclusionz Paths Citizenship, iVogel, U. 8C to Moran, M. eds., The Frontiers Citizenship. London: MacMillan Pateman, C. 1970 Participation and Democratic Theory.

Cambridge: Cambridge University Press

Petersson, O. Estholm, A., Blomberg, G. 1989 Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons Petersson, O., Hermansson, Micheletti, M., Teorell, 8C Westholm, A. 1998 Demokrati och medborgarskap. Demokratirådets 1998. Stockholm: SNS förlag rapport Premfors, R. 1993 "En postmodern demOkratiP, i Sydow, B., von Wallin, G., Wittrock, B. red. Politikens väsen. En vanbok till OlofRuin. Stockholm: Tidens förlag Rothstein, B., Esaiasson, P., Hermansson, Micheletti, M. 8C Petersson, O. 1995 Demokrati dialog. Demokratirådets som 1995. Stockholm: SNS förlag rapport Sartori, G. 1987 The Theory Democracy Revisited 1. New Jersey: Chatham House Schein, H. Likgiltighetens demokrati. Moderna Tider, 1993, 1 nr

Schumpeter, 1942 Capitalism, Socialism, and Democracy. New

York: Harper and Row SOU 1990:44. Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens

huvudrapport

SOU 1996:162. På medborgarnas villkor En demokratisk infra- —

struktur. Betänkande Demokratiutvecklingskommittén

av

HÄLSAN TIGER STILL

Topf, R. 1995 "Electoral Participation, i Klingemann, H-D. 8C

Fuchs, D. eds. Citizens and the State. New York: Oxford

University Press

för

Egenorganisering

stärkt

medborgarskap

och ökat

inflytande

Om alternativ till patient- och klientskap

Anna Meeuwisse

Det handlar inte bara om rösträtt...

Vissa positioner och roller i samhället har tradition låg och

av status,

innebär i praktiken också kringskurna rättigheter och icke full-

ett

värdigt medborgarskap. Det är inte svårt exempel hur det

att ge

medborgerliga inflytandet olika sätt begränsats för människor

med funktionshinder och för klienter inom socialvården. Och det gäller än i dag, vällovliga reformer i demokratins och jämlik-

trots hetens där det stadgas rätt till inflytande och självbestäm-

namn mande. Låt mig utgångspunkt för den fortsatta diskussionen

som en

försök stärka inflytande påminna några

om att svaga gruppers om förhållanden.

Länge placerades människor något sätt avvek från

som samhällets särskilda anstalter; tukthus, dårhus, arbetsin-

normer rättningar och modernare motsvarigheter med andra namn

etc., Antalet människor intagna institutioner nådde i Sverige

som var sin kulmen så under mitten 1900-talet. Att intagen

sent som av vara

anstalt innebär slags fysisk och social uteslutning från

ett samhället Vad skedde innanför institutionernas väggar ofta

som var

eller mindre obekant för omvärlden, vilket ökade risken för mer övergrepp. Rättssäkerheten urholkades begränsade möjligheter

av för de intagna klaga och rätt Många fick dessutom hospitali-

att seringsskador resultat själva institutionsvistelsen, vilket

som ett av gjorde dem dåligt rustade att möta samhället och när de väl

om skrevs ut.

EGENORGANISERING FÖR STÄRKT MEDBORGARSKAP OCH ÖKAT INFLYTANDE

Nu har många traditionella anstalter försvunnit och de förut

ute-

stängda skall liksom andra medborgare ha möjligheter påverka

att

sin situation och göras delaktiga i samhällsutvecklingenf Men alla

människor har inte möjligheter utöva inflytande eller

samma att att

påverka sitt vardagsliv. Resurser har visat sig betydelsefulla

som vara

i sammanhanget är till exempel ekonomisk och social bastrygghet, viss grundutbildning och kunskaper hur samhället fungerar

om

Medborgarinflytande kan också förutsätta mötesplatser och tillgång

till sociala nätverk i form arbetskamrater arbetsplats,

av en vänner, studiekamrater, medlemskap i förening Många

en etc. människor kan i praktiken utestängda från vitala delar

vara av samhällslivet och står därför också utanför samhällsdialogen. Det gäller i synnerhet människor har arbete, människor med

som svårt att dålig ekonomi, och människor dessutom har andra

som typer av

handikapp. Innanförskap och verkliga påverkansmöjligheter

avgörs i hög grad sociala, kulturella och institutionella faktorer

av som

lagstiftningens och välfärdssystemens utformning, dess konkreta tillämpning, den faktiska tillgången till fullgoda arbeten,

samt bostäder och mötesplatser också för sårbara och män-

ensamma niskor.

Ett belysande exempel allvarliga brister i samhällets stödinsatser förmedlades Psykiatriutredningen i början 1990-talet

av av Människor med långvariga psykiska sjukdomar hade i nästan alla

avseenden sämre levnadsförhållanden än andra i samhället. De

grupper bodde sämre, hade mindre kortare utbildning, i större

pengar, var utsträckning ensamboende, arbetslösa och de hade färre sociala kontakter och fritidssysselsättningar utanför hemmet. Sådana livs-

villkor innebär naturligtvis också begränsade möjligheter

att ut-

veckla det självförtroende och den kompetens krävs för

som att utöva självbestämmande och delta i politiska Den sociala

processer.

stigmatisering det än i dag innebär psykiskt sjuk eller bero-

att vara ende sociala myndigheter gör det inte lättare. Problem tillva-

av att

rata demokratiska rättigheter för socialtjänstens klienter framgår

bland Ann Hermodssons avhandling.7 Klienternas möjlig-

annat av

heter begränsas beroendeställningen relativt självstän-

av gentemot

diga myndighetsrepresentanter med såväl kontrollerande stöd-

som jande uppgifter. Många klienter känner inte till sina rättigheter och får inte del beslutsunderlag rör deras förhållanden.

ta av som egna Det är dessutom ganska sällsynt socialvårdsklienter organiserar

att sig för att kollektivt värna sina rättigheter.

om

Man kan utgå från åtskilliga socialvårdsklienter och männi-

att skor med funktionshinder förmodligen inte känner sig berörda

ens

ANNA MEEUWISSE

decenniets parlamentariska makt- och demokratiutav det senaste redningar. Inte heller diskussionen behovet förnya de-

av om av att

mokratin och öka medborgarnas delaktighet och inflytande i

att samhället. En viktig fråga blir därmed hur kan stärka

man resurs-

inflytande i samhället och hur kan skapa svaga gruppers man gynn-

förutsättningar för självbestämmande I det följande disku-

samma

olika försök organisatorisk väg stärka utsatta teras att gruppers inflytande och kontroll över sin livssituation. Det handlar försök

om

demokratisera vården och att upprätta relativt självständiga att om "mikrodemokratier. Begreppet empowerment behandlas också.

Vad betyder begreppet och hur kan det konkret innehåll

ges Avslutningsvis två exempel arbetsmodeller inom rehabi-

ges nya literingsområdet: Klubbhusrörelsen för psykiskt funktionshindrade

och Basta Arbetskooperativ för människor med missbruksproblem. Båda dessa frivilligorganisationer bygger sin verksamhet

gemen-

skap, arbete och brukarinflytande.

Klientdemokrati -tvâ traditioner

Man kan urskilja två traditioner båda inbegriper försök

som att organisatorisk väg uppnå klientdemokrati. Den innebär försök

ena

stärka patienters och klienters ställning att skapa demoatt genom kratiska institutioner och rehabiliteringsmiljöer. Dessa försök har

ofta initierats reformatorer inom vården och skolväsendet. Den

av andra traditionen utgörs klienters organisationer för inbör-

av egna

des hjälp, erfarenhetsutbyte och socialpolitisk aktivitet.

Miljöterapi

Betydelsefulla insatser för stärka klienters och patienters ställ-

att

i vården har gjorts inom för den miljöterapeutiska rörelning ramen

Denna rörelse har många olika förgreningar inom såväl sen. psy-

kiatri, barn- och ungdomsvård missbruksvård, binds

som men

strävan att skapa gemenskapsbefrämjande miljö,

samman av en en

mellan personal och klienter bryts och där demodär gränser ner kratiträning utgör viktigt led i själva vården eller rehabilite-

ett ringen Ett tidigt exempel försöken i början 1900-talet att

var med amerikanska konstitutionen modell skapa små idealsam-

som

hällen i miniatyr så kallade "Junior Republics för ungdomar

- — med sociala problem. Homer Lane vidareutvecklade idéerna i sitt

"Little Commonwealth" i England där ungdomarna kallades för

EGENORGANISERING FÖR STÄRKT MEDBORGARSKAP OCH ÖKAT INFLYTANDE

citizens medborgare, avlönades för sitt arbete och hade en egen Citizens Court. Den välkända skolan "Summerhill" tillhör också denna tradition.

Maxwell Jones brukar förknippas med begreppet terapeutiskt

samhälle Hans sjukhusexperiment i England från och med 1940talet gick ut demokratisera Vården stormöten med att genom öppen kommunikation och aktiv medverkan från patienterna samt

för behandlingen och alla vardagsrutiner. Jones

gemensamt ansvar närde visioner strukturera hela sjukvården och även andra om att om samhällssektorer med det terapeutiska samhället modell. som Visionerna förverkligades knappast, och modellen har kritiserats för

motsägelsefull och pseudodemokratisk. Som resultat

att vara ett av

en tilltagande professionalisering inom den institutionsbaserade miljöterapin har psykoterapeutiska tekniker efterhand kommit

att betonas bekostnad de demokratiska reformsträvandena. Men av idéerna det terapeutiska samhället har tvekan om utan utgjort en viktig inspirationskälla för många försök reformera vården, och att miljöterapin har vidareutvecklats former. i nya Ronald Laings och David Coopers anarkistiska mentalvårdsexperiment i England 1960-talet gick slopa alla instituut att

tionsregler. Försöken ledde till konflikter med sjukhusdirektionen

och genomfördes därefter i fristående så kallade anti-institutioner, där och psykotiska tillsammans försökte hitta experter personer samlevnadsformer fungerade. Den italienske överläkaren som Franco Basaglia försökte också reformera mentalvården inifrån. Han lät mentalsjukhuset i Gorizia bli föremål för successiv libeen

ralisering och demokratisering, övergång från slutna till

genom en öppna avdelningar och med det terapeutiska samhället modell. I som

Trieste gick Basaglia längre. Majoriteten mentalsjukhu-

ett steg av sets patienter fick möjlighet flytta till olika former boendeatt ut av kollektiv i samhället och öppna psykosociala centra" fick ersätta in-

stitutionsvården. Icke-professionell personal anlitades för bryta

att det institutionella våldet. Basaglias experiment blev viktiga mo-

dellprojekt för den psykiatriska avinstitutionaliseringsprocessen,

både i Italien och internationellt.

Som ganska den miljöterapeutiska rörelsen har det

en ny gren av vuxit fram minisamhällen för människor med missbruksproblem,

vilka i hög utsträckning drivs deltagarna själva. Gemensamt för så

av kallade Concept Houses de eftersträvar oberoende i förhålär att lande till den offentliga sektorn och den professionella vården, och

arbete får central roll i rehabiliteringen. Trots brukarstyr-

att en ningen är dessa Verksamheter samtidigt hierarkiskt uppbyggda och

ANNA MEEUWISSE

vilar sträng, social kontroll, varför demokratin kan ifrågasättas.

denna är Synanon

Exempel riktning paraplyorganisationerna och

Le Patriarche finns flera olika länder. Aven arbetskooperativet

som l San Patrignano i Italien kan räknas hit.

Klientorganisationer och Självhjälp

Egenorganisering och Självhjälp har under de senaste årtiondena bli-

vit alltmer betydelsefull makt- och rehabiliteringsstrategi för

en ut-

i samhället. Människor olika anledningar har satta grupper som av svårt klara sig själva och inte kan konkurrera i samhället

att som

villkor andra, bildar organisationer för hjälpa samma som egna att varandra tillgång till olika Brukar- och kli-

att typer av resurser.

entorganisationer erbjuder forum för och hand-

samvaro gemensam ling och kan bidra till medlemmarna inte behöver känna sig helt

att

beroende myndigheters välvilja. Genom självorganisering kan

av medlemmarna perspektiv sig själva, sin tillvaro och sina

nya möjligheter förändra den.

att

Den finns olika typer vi för oss-organisationer Vissa är

av öppna medlemsorganisationer där alla kan med, några är slutna

vara för dem inte har specifikt problem. Vissa samarbetar med

som ett professionella inom vården, andra förhåller sig skeptiska till sådan

inblandning. En del organisationer är strängt att ställa

upptagna av

politiska krav socialpolitik och vårdpolitik. Andra själv-

om är rena hjälpsorganisationer, ofta lokala till sin karaktär. Det finns också

or-

ganisationer försöker kombinera dessa målsättningar.

som

I slutet 1960-talet föddes flera brukarorganisationer,

av nya som den svenska klientrörelsen och de brittiska och amerikanska

pa-

tientorganisationerna. Den amerikanska medborgarrättsrörelsen

var

viktig inspirationskälla för dessa organisationer. I Sverige fick

en nya

de så kallade R-förbunden organiserade kriminella, psykiskt

som sjuka, alkoholister och drogmissbrukare och från början hade

som ett tätt samarbete och sammanhållen ideologi med Pocket-

en

tidningen R språkrör. Som kamporganisation krävde R-för-

som bunden radikala samhällsförändringar och riktade skarp kritik

mot

anstaltsväsendet. Så småningom upplöstes samverkansorganisa-

tionen och de olika förbunden gick skilda vägar. På det sociala

området har Riksförbundet för social och mental hälsa RSMH och Riksförbundet för hjälp narkotika- och läkemedelsberoende RFHL kommit spela framträdande roll.

att en

Klientorganisationerna har fått kämpa hårt för uppnå

att anseende, deras inflytande har stärkts det senaste decenniet och de har

men

l i 171 I l

l

EGENOHGANISERING FÖR STÄRKT MEDBORGARSKAP OCH ÖKAT INFLYTANDE

vunnit inträde i vårdpolitiken bidragsmottagare och remissin-

som stanser. RSMH har till exempel deltagit i rad utredningar, bland en annat den stora psykiatriutredningen, och samarbetar med många

socialpolitiska organisationer och inom handikapprörel-

grupper

sen. Klientorganisationer driver också självhjälpsbaserade verk-

samheter i form nätverk för kamratkontakt och ömsesidig hjälp, av dagverksamheter, studiecirklar etc., och ibland även arbetskoegna

operativ och behandlingshem. Klientorganisationerna är emellertid

sårbara, särskilt det lokala planet, grund ekonomiska svåav righeter och instabil medlemskår. en

En betydelsefull roll för den växande självhjälpsrörelsen har Anonyma Alkoholister AA spelat. Organisationen grundades

av två alkoholister i USA 1935 och har med åren utvecklats till bruen karrörelse är spridd i hela världen. Allt sedan har verksom starten

samheten byggts kring regelbundna möten bland gelikar och

upp ett andligt genomsyrat 12-stegsprogram för att komma till rätta med

sjukdomen. Organisationsstrukturen är uppbyggd kring tolv tra-

ditioner och tolv principer fungerar stadgar för all AAsom som verksamhet. I korthet innebär dessa stadgar ingen kan uteslutas att

ur gemenskapen, anonymitetsskydd, att varje skall själv-

grupp vara

styrande, självständig och självförsörjande, AA skall förbli icke-

att

professionellt och princip minsta möjliga organisation. Elit-

en om bildning och ledarskiktning förhindras bestämmelser genom om absolut demokrati och rotation alla förtroendeposter. Kravet att

AA-grupper måste fullständigt oberoende omgivningen

vara av innebär samtidigt det demokratiska arbetet endast riktas inåt, att

organisationen tar inte ställning i politiska frågor och sig

engagerar inte sätt R-förbunden i vårdpolitiken. samma som

I AA:s efterföljd har stor mängd självhjälpsgrupper för olika

en målgrupper bildats. I Sverige fick redan 1940-talet en egen, sekulariserad variant AA i form Län/erörelsen, utgick från av av som arbetarrörelsens självhjälpsideologi. Delar Länkrörelsen av utvecklade samarbete med bidragsmottagare och statsapparaten som

remissorgan ivårdpolitiska frågor. De senaste decennierna har det i

Sverige bland annat via den så kallade Minnesotamodellen vuxit fram

antal AA-inspirerade självhjälpsgrupper flera olika

ett stort områden."

Independent Living-rörelsen är intressant modell för

en annan att stärka sårbara människors makt över sin livssituation." Begreppet

independent living har sin upprinnelse i fysiskt handikappade

människors krav självbestämmande över boende och service, men har även anammats vissa organisationer för utvecklingsstörda, av

ANNA MEEUW|SSE

äldre och psykiskt sjuka. Det 1960- och 70-talen började som enskilda manifestationer och organisationer i USA och Storsom britannien har utvecklats till såväl lokala och nationella intersom

nationella Independent Living-nätverk. I Sverige bildades organi-

sationen GIL i Göteborg 1984 och STIL i Stockholm 1988 och rö-

relsen finns många Rörelsen vänder sig mot att nu orter. mynoch professionella dikterar villkoren för service och

digheter om-

förhåller sig också kritisk till välgörenhet och avlönad sorg, men anhörigvård. Även sådana vårdformer bidra till stigmatiserande anses klientroller försämrar möjligheterna till jämlika relationer och som full i samhällslivet. Rörelsen kämpar för sina medlem-

delaktighet

själva avgöra vilket stöd och vilka insatser de behöver mars rätt att för leva så fritt och oberoende liv möjligt, till exempel att ett som

inta arbetsgivarställning i förhållande till personlig

genom att en en assistent. Svenska föreningar anordnar bland kurser där annat man igenom arbets- och avtalsrätt, försäkringar, lönefrågor, arbets-

går

tidsfrågor och försöker så sätt förverkliga intentionerna i etc., LSS-reformen särskilt stöd och service till funktions-

Lagen om

Att från rollen passiv servicemottagare till kom-

hindrade. som

arbetsledare och kravformulerare innebär naturligtvis petent en

radikal förändring den tidigare underlägsna positionen.

av

Empowerment

Ett med nära koppling till klientrörelsens autonomi- och

begrepp

inflytandesträvanden är empowerment. Detta svåröversatta be- 1970-talet användas inom del rörelser för grepp började en mar-

exempel anglosaxiska kvinno- och klientginaliserade grupper till rörelser, kamp- och försvarsstrategi olika former

som en gentemot

socialt förtryck. Begreppet politiskt och ideologiskt laddat

av var och ofta strategier flera olika nivåer för stärka den

inbegrep att

Den bärande tanken att ömsesidigt egna gruppen. var man genom stöd protestaktioner skulle motarbeta samhäloch gemensamma och förtryckande strukturer och återta makten

lelig stigmatisering över sin livssituation. Medvetandegörande gruppdiskussioner sågs

medel för uppå socialpolitisk aktivism som ett att empowerment, och brukarstyrd, social service andra. som Under det decenniet har empowerment blivit något av en senaste modeterm inom det socialvetenskapliga fältet, särskilt i USA och

England, begreppet börjar också vinna intåg i Sverige. Det

men också för beteckna olika slag samhällsinsatser för

tillämpas nu att av

EGENORGANISERING FÖR STÄRKT MEDBORGARSKAP OCH ÖKAT INFLYTANDE

lokal utveckling och lokalt självstyre, och för förhåll-

professionella

ningssätt sägs villkoren för individer och som gynna att svaga grupskall ökat och makt. Utifrån kritiskt betraktelper ansvar mer ett sesätt har därmed berövats sitt protestgrupperna eget begrepp som via samhällets Övertagande förlorat sin Det kan

egentliga mening.

hävdas i likhet med andra

att empowerment trendkänsliga begrepp som delaktighet, medinflytande endast fyller retorisk funk-

etc. en tion, eller det i själva verket utnyttjas för mins-

att att legitimera ett kat offentligt ansvarstagande. En välvillig radimer tolkning är att

kala påtryckningsgrupper faktiskt lyckats influera tankesätt och

praktiker inom det sociala fältet. Huruvida denna också

påverkan

innebär konkreta förändringar och stärkt inflytande för resurssvaga grupper är naturligtvis en fråga får undersöka. som man

En översiktlig genomgång den växande empowermentlitte-

av raturen snabbt vid handen begreppet ännu inte har ger att en given definition. Empowerment kan inrymma allt kan som något sätt förknippas med idéer, insatser eller stärker inprocesser som svaga dividers och/eller möjligheter själva sina liv. gruppers att styra över Empowerment kan både betraktas medel och mål, som ett som ett och sägs ha relevans såväl individuellt,

ett psykologiskt plan som

och samhällsnivå. Robert Adams definition: grupp- ger följande

Empowerment be defined the which individuals, may as means and/or communities become able take control their cirgroups to over cumstances and achieve their goals, thereby being able work own to towards helping themselves and others maximise the quality of their to lives Adams, 1996 5. s.

I de teoretiska hänvisas det i litteraturen ibland till resonemangen Michel Foucaults dubbla maktperspektiv både

som inbegriper

maktens negativa, förtryckande dimensioner och dess kreativa

sida,

ibland till Paulo Freires frigörande för Som

pedagogik förtryckta. professionell strategi innebära avståndsta-

sägs empowerment ett

gande från såväl eXpert— och behandlingsstrategier utgår

vilka

från psykoanalytiska eller medicinska från "företrä-

modeller som

darmodellen där det handlar företräda sina klienters intresom att sen. Till skillnad från dessa modeller den makt- och

uppges själv-

tillitsskapande empowermentmodellen ut stärka och

att utveckla människors förmåga själva kommandot sina liv." att ta över Klienterna uppfattas och behandlas med

som jämbördiga parter rättmätiga krav delaktighet

och ansvar.

En uppenbar risk eller kanske poängen med honnörsbevaga är att de uttolkas helt olika sätt olika med olika grepp av parter

ANNA MEEUWISSE

intressen. i professionella sammanhang förmodligen

En snäv, men

vanlig översättning det handlar

ganska av empowerment, är att om stärka sårbara individers förmåga behärska vardagslivet, till att att

exempel social färdighetsträning. Enligt vidare och

genom en mer

radikal tolkning politisk både in-

är empowerment en process som

psykologiska förändringsprocesser stärkt identitet och begriper

stärkt självförtroende och förändrade förhållanden. Empoyttre

uppnås kollektiv organisering, omfördelning av re-

werment genom förändrade maktstrukturer konkreta erfarensurser, samt genom heter ökat och makt. Enligt sådant synsätt kan av ansvar mer ett makt inte till någon, den måste erövras. Professionella kan ges

understödja skapa institutionella

empowermentprocesser genom att

förutsättningar för sådant makt över tagande. De kan till

ett exembidra med ekonomiskt och moraliskt stöd till brukarstyrda verk-

pel

samheter, plats för aktiv brukarmedverkan i olika besluts-, planege rings- och utvärderingsforum och andra sätt dela med sig inav formation och kan underlätta ökat brukarinflytande. resurser som

Man kan naturligtvis ifrågasätta det verkligen går att tillämpa

om sådan modell inom för verksamheter eller hela samhällsen ramen

bygger i grunden ojämlika maktvillkor. Empower-

system som mentdiskussionen kan sägas vila idealistisk och rationalistisk en grund, eftersom den utgår från det med tämligen enkla medel är att

möjligt stärka position samhället. Verklig

att svaga gruppers

empowermenf kräver naturligtvis genomgripande förändringar

flera nivåer. Men empowermentbegreppet kan användas utsom

gångspunkt för undersökningar brukarinflytande i olika

av organisationstyper. Man kan till exempel undersöka förekomsten foav

för medinflytande, har problemformuleringsprivi-

rum vem som egentligen bestämmer vad, hur sätten att legiet, vem som om samt organisera verksamheten och dess förhållande till omgivningen på-

verkar förutsättningarna för självbestämmande.

En ny syn på frivilliga organisationer

Både i den allmänpolitiska debatten och i den samhällsvetenskapliga

forskningen har i Sverige under det decenniet kunnat man senaste ökat intresse för det civila samhället och den ideella notera ett sektorn Intresset har inte minst riktats de funktioner mot som frivilligorganisationer inom det sociala området fyller och skulle

kunna fylla.

EGENORGANISERING FÖR STÄRKT MEDBORGARSKAP OCH ÖKAT INFLYTANDE

Aktuell komparativ forskning visar den svenska ideella sekatt torn helhet är förhållandevis välutbyggd. Den har emellertid som en

speciell struktur och inriktning skiljer den från många andra

som västländers. I Sverige idrotts-, fritids- och för

svarar fackföreningar stor del frivilligsektorns omsättning, medan det i till en av exempel

Tyskland är social och hälsovård dominerar. Den omsorg som svenska välfärdsstaten kännetecknas stark tillit till offentliga lösav

ningar sociala problem, medan välgörenhetsorganisationer och serviceproducerande stiftelser intar ganska blygsam roll. Denna

en

inriktning är ett resultat samarbetsprocesser mellan organisatio-

av och staten pågått ända sedan mitten 1800-talet. Från nerna som av

början fungerade många ideella organisationer slags

som ett avantgarde för sociala reformer verksamheter så genom att starta nya som

småningom övertogs staten. Modernare frivilligorganisationer

av etablerades komplement till relativt allmän

som en välutbyggd, so-

cial service och formulerade sina mål denna

mot bakgrund. Men de ekonomiska och politiska förutsättningarna håller

att förändras. Minskade offentliga och

resurser ifrågasättanden av socialförsäkringssystemens konstruktion har bidragit till det

att nu

riktas förväntningar de frivilliga organisationerna. Tenden-

nya

ser tyder ökad betoning frivilligsektorns roll välfärds-

en av som producent. Det har också vuxit fram för

nya sammanslutningar att kompensera minskat offentligt ansvarstagande. Sådana motiv

ett kan finna inom det kallas nykooperationen, bland

man som anhörigorganisationer och i sådana hybrider mellan frivilligt och offentligt de frivilligcentralerna.

som nya Det ökade samhällsintresset för de frivilliga organisationerna är dock inte enbart ekonomiskt motiverat. Inom flera aktuella

politiska och samhällsvetenskapliga riktningar lyfts frivilligorganisationer fram viktiga kuggar i demokratiskt Att de som ett samhällsbygge. spelar viktig roll för opinionsbildningen är visserligen välkänt

en

sedan länge, frivilliga organisationer och så kallade "nya sociala

men rörelser också helt sätt än den sektorn anses ett annat offentliga

ha förutsättningar skapa tillhörighet, tillit och

att engagemang, ansvar. I detta sammanhang brukar med till den

man hänvisning ame-

rikanske Robert Putnam tala hur de framstatsvetaren om gynnar

växten socialt kapital", det vill säga slags medborgaranda

av ett som

bygger tillit och samarbetsvilja, och i bildar

som förlängningen

grunden för levande demokrati. en

Det i Sverige nyintroducerade begreppet social ekonomi

ger också uttryck för delvis sätt betrakta den sek-

ett nytt att frivilliga

torn, även begreppet ännu inte har någon given definition. Det om

ANNA MEEUW|SSE

kommer ursprungligen från Frankrike och används inom EU som

beteckning för sådan verksamhet bedrivs kooperativ, ömsesom av

sidiga bolag, ideella föreningar och allmännyttiga stiftelser. Enligt

en föreslagen svensk definition inbegriper den sociala ekonomin: verksamheter primärt har samhälleligt ända-

organiserade som ett

mål och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn 1998:48, Både ordet social och ordet ekonomi skall

Ds s. 9.

denna definition förstås ivid mening ekonomi med enligt som en ett socialt ansikte. Verksamheterna måste inte ägna sig tjänste-

produktion och behöver marknaden. inte agera Det finns flera skäl till begreppet social ekonomi aktualiserats att i Ett är det redan används inom EU där också

Sverige. att man

olika försöker främja denna del ekonomin. Det finns också sätt av förhoppningar tjänster och arbetstillfällen kan skapas om att nya inom detta område, särskilt för socialt sårbara olika grupper som av står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Den sociala

anledningar ekonomins betydelse i kampen social utslagning betonas.

mot

Av denna genomgång torde det ha framgått det i dag tycks

att

ställas närmast orimliga förväntningar de frivilliga organisatio-

inte minst när det gäller deras möjligheter att stärka nerna, svaga i samhället. Det står också klart många de begrepp grupper att av används för beteckna vad dessa organisationer uträttar, eller som att borde kunna är och svepande. Samtidigt har det ökade uträtta, vaga

intresset för frivilliga organisationer villkoren för etablering

gynnat verksamhetsformer och utveckling alternativa stödsystem. av nya av skall i de följande två exempel hämtade från den sociala

Jag ge

område. Klubbhusrörelsen riktar sig till människor

rehabiliteringens

med psykiska funktionshinder, Basta till människor med miss-

bruksproblem. 38Gemenskap, arbete och brukarinflytande utgör

i rehabiliteringen i båda fallen, verksamheterna stommen även om

lite olika sätt. Båda organisationerna har inspirerats organiseras av

utländska rehabiliteringsmodeller eftersträvar oberoende i försom hållande till den offentliga sektorn, bygger ändå visst stöd men från och samarbete med det offentliga. Även empowerment om kanske inte utgör centralt begrepp i dessa verksamheters ett egen

självförståelse, belyser praktiken vad empowerment konkret kan

handla Båda organisationerna faller också inom för den om. ramen svenska definitionen den sociala ekonomin". Samtidigt som av Klubbhusrörelsen och Basta har många drag, finns det gemensamma

vissa intressanta skillnader. De arbetsbefrämjande åtgärderna skiljer

och har valt skilda modeller för brukarinsig man att garantera och självbestämmande. Jag skall kortfattat beskriva demo-

flytande

EGENORGANISERING FÖR STÄRKT MEDBORGARSKAP OCH ÖKAT INFLYTANDE

kratiarbetet inom de två organisationerna, och vilka funktioner det

kan tänkas fylla för medlemmarnas självbestämmande och rehabili-

tering.

Frivillig organisering för brukarinflytande

två exempel

-

Kiubbhusrörelsen mutua| empowerment -

Klubbhusrörelsen internationell rehabiliteringsverksamhet för är en människor med psykiska funktionshinder. Grunden lades AAav en

inspirerad självhjälpsgrupp för utskrivna mentalpatienter i New

York 1940-talet, verksamheten omvandlades till men snart en privat stiftelse Fountain House med

Foundation som hjälp av an-

ställd personal utvecklade form rehabilitering. På 1970-talet en ny av fick Fountain House statliga bidrag för bedriva i den

att utbildning

så kallade klubbhusmodellen, och många klubbhus bildades. På nya 1980-talet utvecklades verksamheten till internationell rörelse. I en dag finns det omkring 350 klubbhus ivärlden, däribland nio svenska.

Vad är då klubbhus och hur utformas verksamheten för ett att garantera brukarmedverkan och brukarinflytande Den vårdideo-

logiska utgångspunkten är att människans självförtroende och sociala kapacitet byggs vänskap, arbete och Denna upp genom självstyre.

utgångspunkt får också återverkan organisationsstrukturen och

arbetsformerna. På klubbhus bedrivs ingen behandling i ordets ett vanliga bemärkelse. Medlemmarna är i klubb och

organiserade en

använder huset arbetsplats dagarna och för och som en möten sociala aktiviteter kvällar och

helger. Medlemskapet är frivilligt och tidsbegränsning, väljer själv hur vill

utan man länge man vara medlem.

Ett klubbhus är huvudsakligen organiserat

kring gemensamt arbete. På dagarna fungerar klubbhus där med-

ett som en arbetsplats

lemmarna och personalen tillsammans praktiskt för allt det ansvarar krävs för verksamheten skall fungera och vidareutvecklas som att — det Vill säga allt från till och husreno-

exempel städning, matlagning

vering till budgetarbete och utåtriktad verksamhet. Detta

uppfattas som meningsfullt, "riktigt arbete, till skillnad från degraderande

sysselsättningsterapi. Medlemmarna får dock inte lön för sitt arbete i huset. Men de får heller inte tvingas till något

genom behandlings-

planer, regler eller kontrakt, bestämmer själva vad de vill eller utan

ANNA MEEUWISSE

inte vill Personalen kallas "handledare" och år anställda just för göra. handleda, stöd och kontinuitet. att ge garantera Alla beslut klubbhus skall fattas i enlighet med demokraett tiska principer och alla skall ha tillgång till alla forum och utsamma i huset. Det får inte förekomma möten för enbart rymmen personalen eller för enbart medlemmarna och det får inte finnas särskilda

Det får inte heller finnas några dokument eller akter

personalrum.

inte medlemmarna har tillgång till. Formellt är medlemsom sett och inflytande i klubbhusens styrelser visserli-

marnas personalens mycket styrelsearbetet delegeras till särskilda

gen svagt, men av arbetsutskott där de har inflytande. Medlemmarna involveras stort så sätt i alla frågor rör klubbhuset, till exempel anställning av ny som ekonomi- och policyfrågor och frågor rörelsens fram-

personal, om

tida Det finns dock medlemmar olika skäl inte

utveckling. som av sina möjligheter utöva inflytande, medan andra är utnyttjar att

aktiva. Erfarenheten sägs de flesta medlemmar med mycket vara att tiden intar allt aktivare roll i beslutsprocesserna. I intervjuer med en svenska klubbhusmedlemmar betonar de möjligheterna att vara med och bestämma i klubbhus skillnad från hur det är i

ett till

många andra verksamheter. Detta viktigt eftersom det stärker anses självkänslan och bort en överdriven respekt för överheten". tar Personalstyrkan klubbhus får inte för eftersom ett vara stor, detta kan urholka medlemmarnas inflytande och Meningen ansvar. verksamheten skall organiseras sådant sätt måste är att ett att man varandras Det länge sällsynt erfarna ta vara resurser. var att klubbhusmedlemmar anställdes personal det börjar bli som men vanligare, åtminstone i USA. I slutet 1980-talet inleddes av experiment med medlemsdrivna klubbhus, där hela personalstyrkan be-

stod människor själva varit psykiskt sjuka. Trots vissa förav som tjänster dock erfarenheterna i huvudsak negativa: man anses vara fick interna maktstrider och hade svårt upprätthålla stabilitet och att kontinuitet i verksamheten. Därför förespråkar de flesta inom klubbhusrörelsen den så kallade "partnerskapsmodellen och vad

kallar "mutual empowerment. Empowerment ses som en man där samspel med bland handömsesidig process man genom annat ledarna får den styrka krävs för Våga och handla. som att agera En del verksamheten går hjälpa varandra att viktig av ut att sikt riktiga arbeten den öppna arbetsmarknaden. För detta

har utvecklat särskilt med så kallade övergångsman ett system arbeten, i USA slagit väl Systemet innebär medlemmar som ut. att känner för det får chans pröva deltidsarbeten som sig mogna att helt vanliga" arbetsplatser normal lön. Medlemmarna lärs mot

EGENORGANISEHING FÖR STÄRKT MEDBORGARSKAP OCH ÖKAT INFLYTANDE

personalen klubbhuset också arbetet upp av som garanterar att blir utfört någon blir sjuk eller inte klarar det. Varje om av Övergångsarbete löper under månader. Tanken är medlemmarna sex att skall kunna samla sig dokumenterad arbetslivserfarenhet från

flera olika arbetsgivare och arbetsfält. Därmed inte bara förutanses

sättningarna att ett arbete öka, också möjligheterna välja

utan att vad vill syssla med. Motivet för

man att tidsbegränsa övergångsar-

beten är dels kraven inte skall för dels såatt upplevas som stora, att dana arbeten aldrig betraktas slutmål i Det allt som ett sig. är trots

fråga om ett specialarrangemang; enligt klubbhusfilosofin är sådana

stigmatiserande och kan aldrig medlemmarna oberoende ge samma och självkänsla vanligt arbete. Inom för klubbhusen som ett ramen anordnas också bostadsprogram och

en egen bostadsförmedling

utbildningsprogram.

Som rehabiliteringsverksamhet värnar klubbhusen obero- i

om en ende ställning i förhållande till den offentliga vården. klubb-

Många

hus långt ifrån är liksom Fountain House och de svenska

men alla

klubbhusen organiserade privata stiftelser, och därmed

som organi-

satoriskt fristående från såväl sjukvård socialvård. Man inte som tar medlemmar remiss och lämnar inte information 3 emot ut om enskilda För tillgodose medlemmarnas och klubbhusens personer. att behov skall styrelsen besitter vara sammansatt av personer som

kompetens inom skilda fält: det privata näringslivet, bostadssektorn,

den sociala sektorn, universitetsvärlden, handikappförbund och

klientorganisationer etc. Människor med anknytning till l psykiatrin

brukar ingå får inte dominera. Husen försöker sin men värna autonomi genom bred rekryteringsbas och bestämmelser en om att styrelseledamöter endast får "sig själva och måste till representera se i verksamhetens bästa. Verksamheten drivs huvudsakligen med och

hjälp av statliga j

kommunala bidrag, så i strikt ekonomisk klubbhusen

mening är

knappast oberoende. Klubbhusens önskemål

om integritet löper

hela tiden risk komma i konflikt med beroendet olika att av parter för att finansiera verksamheten. En möjlighet hade varit finanatt

siera verksamheten produktion i kooperativ form,

genom egen men klubbhusrörelsen avvisar den idén med till det skulle

hänvisning att

leda till segregation. Man försöker i stället andra sätt garantera oberoende och skydda sin modell från ovälkomna krav från

omgivningen.

De olika klubbhusen har välutvecklat samarbete med varandra ett och samordnar sin verksamhet nationella och internationella genom klubbhuskonferenser där såväl medlemmar och personal som

j

Q

ANNA MEEUWISSE

deltar. Patienter och klienter har i regel inte rätt

styrelseledamöter

delta medicinska psykiatrikongresser eller socialarbetaratt konferenser, och inte heller sätt någon aktiv roll i forges annat mål, arbetsmetoder och arbetsför-

muleringen av organisationens

klubbhusrörelsen har beslutat med-

delningsprinciper. Inom man att lemmar skall finnas representerade i alla sammanhang. Det framgår

också med klubbhusmedlemmar i det

av intervjuer att engagemang kan bidra till stärkt självkänsla och

gemensamma utvecklingsarbetet

för rehabiliteringen. Medlemskapet i klubbhus-

vara betydelsefullt

rörelsen kan hantera stigmatisering och

fungera som en strategi att utanförskap aktivt deltagande i olika klubbhussammanhang

- genom

kan självbild och mening i

man nya vänner, en ny positiv en ny de internationella konferenserna år träffas tillvaron. På vartannat till hundra för under dagar utbyta erfaåtta personer att ett par upp renheter. Den tillåtande atmosfären och informella arbetsgrupper,

med och framträdanden har karak-

varvat plenardiskussioner som

vittnesbörd, bidrar till medlemmarna har tären av personliga att en

chans sina hörda och aktivt bidra till rimlig att göra röster att orga-

nisationens utveckling.

Som led i rörelsens utveckling har den antagit normer, som ett klubbhusmodellens filosofi och praxis i konkreta

uttrycker termer.

skall för medlemmarna och

Normerna fungera som rättigheter an-

vändas husen för självutvärdering. Det finns i dag av som ett redskap

också särskilda och kontrollorgan skall

utbildningsorgan som

verksamheten drivs i med Den frigarantera att enlighet normerna.

stående International Center for Clubhouse Deve-

organisationen

ICCD, enskilda klubbhus kan ansluta sig till mot

lopment" som

viss rad olika kommittéer med olika

en avgift, är uppbyggt av en uppgifter. Organisationen för kvalitetskontroll genom ett

svarar

särskilt utbildningscentra, samordnar legitimationssystem, utser nya

de internationella konferenserna, föreslår ändringar eller tillägg i

olika informations- och normerna samt fungerar sätt som ett reför hela klubbhusrörelsen. Styrelsen består ett tjugotal surscenter av och från olika klubbhus i världen.

styrelse- medlemsrepresentanter

för medlemmar och personal från olika klubbhus in-

Representanter

i alla kommittéer. kommittéer har även knutit till sig

går Några ex-

forskare, för brukar- och tern expertis till exempel representanter

för offentliga mentalvårdsor-

anhörigorganisationer, representanter

med rådgivande och informerande funktion.

ganisationer

Förutom klubbhusens kvalitet förväntas ICCD att garantera i Under det decenniet har klubb-

agera vårdpolitiska frågor. senaste

husrörelsen också vunnit möjligheter påverka vård- och utbildatt

EGENORGANISEHING FÖR STÄRKT MEDBORGARSKAP OCH ÖKAT INFLYTANDE

ningsutbudet och att fungera remissinstans det som när gäller sam-

hällets skyldigheter för funktionshindrade.

psykiskt

Basta ett brukarstyrt arbetskooperativ

-

Den ideella föreningen Basta Arbetskooperativ bedriver sin verk-

samhet ägor utanför och bärs i egna Södertälje dag upp av ett 60-

tal före detta missbrukare lever och arbetar där. som Som ett led i

självhjälpsverksamheten försöker bygga

man upp en egen produk-

tion och tjänster villkor.

av varor marknadsmässiga Precis

som den svenska klubbhusrörelsen har Basta utländsk

inspirerats av en

rehabiliteringsmodell, förlagan här är italienska San Patrignano. Båda

verksamheterna kan samtidigt exempel klassisk,

ses som skandinavisk med kontakter

frivilligorganisering goda med den

offentliga sektorn med förväntningar autonomi och medparat om

lemsdemokrati.

Basta etablerades 1994 resultat samarbete mellan som ett av ett frivilligorganisationen RFHL, några kommuner och den svenska

staten. RFHL hade stått för och

projektering utbildningsinsatser

vilka bekostats Socialstyrelsen och samarbetskommunerna. av

Kommunerna hade också deltagit aktivt i

verksamhetsplaneringen

förbundit sig förköpa under

samt att rehabiliteringsplatser