Det unga folkstyret

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMOKBATI

lltredningen

Jan Carle Verner Denvaii Tomas Englund Kristian Hansson Maria Jarl Lisbeth Lundahl Mats Lundström Ove Sernhede Adrienne Sörbom Annika Theodorsson

Redaktör Erik Amnå

Detunga

folkstyret

ÅÅII

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

/CE /âc-F

SOU Occ

Detunga

folkstyret

Jan Car/e Lisbeth Lundahl

Verner Denval/ Mats Lundström

Tomas Eng/und Ove Sernhede Kristian Hansson Adrienne Sörbom

Maria Jarl Annika Theodorsson

Redaktör Erik Amnå

Demokratiutredningens forskarvolym V7

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post: order@faktainfo.se

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-810-4 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 03 75-25OX

Förord

Ett Demokratiutredningens uppdrag och värdera

av är att summera

de årens demokratiutredningar och demokratiforskning, ett

senaste

att stimulera det offentliga samtalet demokratin. Av de annat om skälen har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat våra temaseminarier i landet liksom i flera våra debattorien-

runt om av terade småskrifter. Av de skälen har också den här boken kommit till.

Det här är böcker där drygt hundra forskare

en av tretton ett

inom samhällsvetenskap och humaniora belyser olika aspekter

av den svenska folkstyrelsens utveckling. Författarna är verksamma inom drygt tio vetenskapliga ämnesområden. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet har vanligtvis säkerställts författarnas

genom att kollegor granskat dem inom för institutionernas forskar-

ramen seminarier.

Forskarvolymerna har tillkommit efter genomgång den

en av demokratirelevanta forskning pågår universitet och hög-

som skolor. En del forskare har ombetts redovisa forskningsläget

att jämte pågående eller nyligen avslutade studier. Andra har

sina egna,

fått uppdraget genomföra studier inom områden forskning-

att som

eftersatt Demokratiutredningen behöver kunskap

en men som om. Tack nästan alla blivit ombedda också lämnat ett bidrag

vare att som

har denna breda, än långt ifrån fullständiga exponering våra

om av kunskaper demokratin blivit möjlig. Att forskarna det

om ser som

del sin yrkesroll leverera underlag för det offentliga

en av att samtalet är värt med tillfredsställelse. Inte för forskar-

att notera att

skulle sitta inne med alla Men för deras olika na svaren. att teoretiska infallsvinklar och verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet insiktsfullt. Det är nämligen mångfald

mer en som

komplicerat.

Förhoppningen är dessa ska kunna läsas med be-

nu att texter hållning även utanför forskarsamhället. Det betyder inte förfat-

att

förenklat svåra orsakssammanhang. Men jag bad dem skriva tarna så blir läsbar för inte bara forskare inom andra ämnesom-

att texten råden utan även för allmänbildad medborgare. Detta kan kräva

en

FÖRORD

viss återhållsamhet med inomvetenskapliga jargonger. Särskilt svåra

och komplicerade tankegångar kan behöva något större pedago-

en gisk än vanligt". Eva Dahlström har biträtt med språklig

omsorg en

granskning de flesta i den här volymen.

av texterna

Det folkstyret

unga

På vilka sätt kan de medborgarnas delaktighet, deltagande och

unga inflytande i samhället fördjupas Hela 1900-talet kan förvisso

ses

ett makalöst framgångsrikt sekel inte minst barnens synvinsom ur

kell. Men samtidigt finns det både frivillig och ofrivillig margi-

en

nalisering de också inom politiken. Det framgick också

av unga av forskarnas vårt seminarium kring det medborgar-

rapporter unga skapet En betydande tilltro till den svenska demokratin kombi-

med avsevärd tvekan att sig i de befintliga struktuneras en ge

Ibland, långt ifrån alltid, leder detta till de skarerna. men att unga

alternativa organisationsformer kring sina idéer

par

I den här boken analyseras först de vardagsliv i skolan från

ungas demokratiteoretiska synpunkter. I den andra delen behandlas det

blivit många ungdomars liv efter skolan; arbetslöshet och komsom

munala ungdomsprojekt. Slutligen diskuteras ungdomarnas villkorade samhällsengagemang generellt.

mer

Vad är rimligt att förvänta sig skolan demokratifostrare I

av som

färsk studie från 24 länder hävdas fastän de flesta säger en att att

medborgarskapsutbildning är viktig har den väldigt låg

en status. Vad skolan kan göra demokratin beror vidare samhällets kulturella och politiska traditioner, Vilka formar elevernas grundvärderingar. En viktig, än föga Överraskande, slutsats är även

annan om att

demokrati lärs under hela skoldagen står demokratins ideal om ut ofta i bjärt kontrast alla de erfarenheter gör skolan

mot man

under vanlig vardag. Själva undervisningen i medborgarskap för-

en vandlar lätt demokrati till något avlägset, abstrakt och formellt. Den relateras sällan till de nätverk och frågor finns där ele-

grupper, som

och lärarna bor och studerar verna

Redan det sätt vilket talar skolan dess möjligheter

om anger

och begränsningar, Tomas Englund i den här volymens första

menar bidrag. Han går där igenom de olika demokratiideal och de olika uppfattningar vad skolan ska betyda för demokratin dessa

om som ideal också historiskt upphov till i skolutredningar och offent-

gett

liga debatter. Åttiotalet innebar succesiv förskjutning

en av synen skolan. Inte minst Maktutredningen bidrog till flytta fokus från

att politik, kollektiv och jämlikhet till ekonomi, individer

och autonomi. Det finns skäl, Englund, till det åttiotalets skol-

anser att sena

FÖRORD

debatt fördes under ett ganska traditionellt perspektiv vad

avser

ordning, disciplin och kunskapsförmedling medan frågorna den

om

demokratin kom i skymundan. Debattens förflyttning,

stora som ytterligare förstärkts under 1990-talet, förklaras i utsträckning

stor

Maktutredningens och de stora borgerliga tidningarnas sätt

av att

dagordningen för skoldebatten. Detta utbildningspolitiska

ange systemskifte fick vittgående följder för relationen mellan skola och demokrati; i stället för att demokratin allas angelägenhet

som en vidareutvecklades blev den något för begränsad individ- och

en familjenivå där politiken ersätts civilrätten. Författaren

av argu-

för plats den demokratins frågor i menterar att nu ge mer av stora deliberativ anda. Mer konkret betyder det skolan bör bli plats

att en

för argumentation och samtal kring både kunskap och värden, där

skilda perspektiv konfronteras under respekt. Såväl demokrati-

som effektivitetsskäl talar för sådant alternativt Skolprojekt, hävdar

ett

Englund.

Spänningen mellan den diskursiva demokratins ideal och självförvaltningsmodellen intresserar också Mats Lundström när han analyserar försöken med skolstyrelser där eleverna är i majoritet. Han eleverna inte är något suveränt demos medlem-

menar att utan

i ett medborgarkollektiv där skolan utifrån samhällsmar styrs ett intresse. Den demokratiska fostran kan därför inte inskränkas till

att delta i självförvaltning. Skulle exempelvis eleverna ha andra mål för skolan än lärarna och politikerna, kan ökad elevmakt skapa svåra

en konflikter och ineffektivitet. Regeringen åberopade fyra huvudskäl för reformen: elevernas rättigheter, demokratisk fostran, pedagogisk effektivitet och bättre utnyttjande elevernas kompetens. Men

av

inget dem nödvändiggör egentligen elevmajoritet. Och identiska

av

kan anföras för helt andra medel. Lundström argument varnar överlag för betrakta skolan politisk instans; skolan är

att som en en läroanstalt dels har ett demokratiskt uppdrag från medborgar-

som

dels ett uppdrag att eleven och hennes framtida arbetsgivare na, ge

kompetens. Han dock inte det pedagogiska uppdraget

menar att skulle utesluta elevmakt, bara elevmakten alltid måste såväl

att vara

Villkorlig begränsad. I viktiga principiella avseenden måste

som

därför elevdemokratiska överideologi preciseras.

statens

Verner Denvall illustrerar några dilemma i sin studie hur

av elevdemokrati går till högstadieskola med 800 elever och 100

en

I än tio år har försökt att olika sätt befrämja vuxna. mer man elevernas delaktighet och inflytande. Ändå är det bara det

när

gäller skolmiljön och skolmaten eleverna upplever verklig

som en framgång. När det däremot gäller vad i omvärlden kanske

mest förväntar påverkan det pedagogiska arbetet i skolan, visar sig

oss,

FÖRORD

begränsningarna tydligt. Vad är det då förklarar de s.k. elev-

som om rådens relation till skolledningen blir eller mindre demokratis-

mer ka Denvall blottlägger faktorer. Elevernas val företrädare

tre av

fritt från varje försök till påtryckning eller kontroll utimåste vara från. De måste också ha chans kontrollera vad deras företrä-

en att dare uträttar och sedan utkräva för det. De måste slutligen ha

ansvar tillgång till fria diskussioner med mötes- och yttrandefrihet. Det handlar alltså ganska generella demokratiska lärdomar. Men det

om

är också uppenbart experimenten pågår i spänningsfält mellan

att ett vuxenvärldens inordning eleverna i sina demokratiformer

av egna

och ungdomarnas organisering för hävda sina rättigheter

egen att och stärka sitt inflytande.

Synen föräldrarnas inflytande över skolan genomgick dra-

en matisk förändring under 1990-talet, visar Maria jarl i sin

uppsats. Det demokratiskt otänkbara blev plötsligt det demokratiskt önsk-

värda. Föräldrarna sades ha deltaga brukare. De sågs

nu rätt att som dessutom med makt öka skolans legitimitet, bli

som en resurs att

hörnsten i det demokratiska samhällsbygget i stort. En tjugoårig en ängslan föräldrarna kan särintresse i konflikt med

över att vara ett

medborgarintresset enig riksdags klartecken för lokala

ersattes av en

styrelser med föräldramajoritet. Skolpolitikernas och rektorns makt över inte bara klätterställningarna också den pedagogiska in-

utan riktningen och skolans ekonomi delegeras till brukarna.

kan numera

169 skolstyrelser har bildats. Det finns skäl att noggrant följa de-

nu

utveckling för klarlägga deras eventuella potentialer inte-

ras att att

såväl brukare medborgare i den svenska demokratins grera som

Gränsen mellan förskola och skola suddas ut steg för steg. Vad

händer demokratiskt när föräldrar bildar kooperativ för sina som förskolebarn studerar Annika Tbeodorsson. Den formen för själv-

organisering knyter till historiskt mycket viktig demokrati-

an en

form i Sverige. När hon jämför kooperativ slås hon hur

tre nya av olika och heterogent de faktiskt är och hur såväl själv-

sammansatta förtroende förtroende för de andra inblandade utvecklas.

som

Delaktigheten växer, är hennes preliminära slutsats.

Vad betyder arbetslösheten för ungdomars politiska åsikter När

Carle tillfrågar ungdomar runtom i Norden, han väldiga likan ser heter oberoende nationalitet, kön eller sysselsättningssituation.

av De arbetslösa har inte någon radikalt annorlunda samhällssyn. De är något mindre intresserade politik än dem studerar vidare

av som eller fått arbete. De placerar sig i mitten den politiska högervänsterskalan, för övrigt är tydlig i åsikterna. En viss tendens

som till arbetslösheten ökar deras likgiltighet eller liknöjdhet kan

att iakttas. Erfarenheten arbetslös leder till avståndstagande

av att vara

FÖRORD

från alla slags politiska aktiviteter de krävande och

utom mer expres-

siva. Den minskar böjelsen använda parlamentariska

att mer metoder. Ju längre tids arbetslöshet erfarit, desto positiv blir

man mer

till omedelbar aktion utanför det etablerade representativa man systemet.

Vad kan kallas samhällsförvaltningens tilltagande "projekt-

som sjuka har också drabbat ungdomarna. Nittiotalets rekordhöga

ungdomsarbetslöshet upphov till ökat kommunalt för

gav ett ansvar dessa ungdomar, säkerligen med de allra bästa avsikter. Den kritik

Lisbeth Lunda/al och Kristian Hansson riktar mot de kommunala som

ungdomsprojekten har implikationer för ungdomspolitiska åtgärder generellt. Den gäller oklarheter organisering, syfte och

mera om an-

Inget stadgas exempelvis information och medinflytande.

svar. om

Projekten lämnar ett mycket begränsat för de med-

utrymme unga

borgarna själva påverka tillkomst och inriktning. Vidare är det så

att bråttom den långsiktigt bärkraftiga strävan efter samarbete

att mer

och förankring motverkas. Och när demokratisyftet åberopas är det vanligen den individualistiska demokratisynen

som avses.

Unga invandrarmän i storstädernas förorter är sinnebilden för

det Sveriges vidgade klassklyftor. "Jag har inget med

nya gemensamt det svenska samhället, säger Muhammed, 19-årig svensk med-

en borgare invandrat från Nordafrika Ove Sern/øede regel-

som som bundet träffat under två års tid. Han bor i område där de flesta

ett avstod från rösta i riksdagsvalet 1998. Och själv röstade varken

att han eller någon hans kompisar. Inte för de tycker illa

av att om politik eller för de skulle apatiska. Men det decenne-

att vara senaste

niets globalt verkande segregation och marginalisering har också lett

till ett påfallande utanförskap i de svenska multietniska förortsområdena med starka konflikter gentemot socialvård och rättsväsende. I det läget skapar dessa ungdomar kulturella motståndsformer där inte minst rapmusiken används för identifiera sig med andra för-

att

tryckta folk. Det verklighet, diversifiering med be-

är en ny en ny tydande hot Våldsam söndring, rasism och konfrontation

om men också med möjligheter, Sernhede. Men det går inte tvinga

menar att in ungdomarna i givna organisationer. Från skolan och hela

vuxenvärlden krävs i stället öppenhet, lyssnande och respekt gentemot de främmande dragen i vad han kallar Det Nya Sverige.

Kan även en

eller rockband betraktas självstyrande ungdomsrapgrupp ett som verksamhet där centrala värden medverkan och delaktighet lärs

av och lärs ut

Avslutningsvis ifrågasätter Adrienne Sörbom den dominerande

ungdomar för något skall komma. synen som representanter som Tänk det i stället är så den morgondag ungdomarna står

om att som

FÖRORD

inför, det väntar, är del det redan finns runtom-

nya som en av som kring, del vår eller mindre verklighet Hon

en av mer gemensamma intervjuar dussin äldre och medborgare för hur

ett yngre att veta

de uppfattar sitt politiska och deltagande. Det hon då

engagemang

finner också pensionärernas politik och deltagande har

är att syn

ändrats under deras livslopp. När de tillfrågades de aldrig

var unga

sina åsikter enskilda, bara delar i ett kollektiv. Nu är de om som som

positiva till att de enskilda medborgarnas uppfattningar efterfrågas i högre grad än tidigare. Fastän deras tilltro till organisationernas

effektivitet fortfarande är är personlig aktivism inte längre

stor, otänkbar för dem. De mellan 20 och 50 år gamla, uppmanades

yngre, visserligen under sin uppväxt att hävda sina uppfattningar. Men

egna särskilt 20- och ÃSO-åringarnasindividcentrerade kompromisslöshet leder i frustrerande återvändsgränd; antingen ska de aktiva

en vara

då så mycket de nästan tvingas tjänstledigt eller också

men att ta förbli inaktiva. Problemet är att de vill aktiva, har allt

vara men svårare låta sig företrädas andra Och dessa förändringar

att av gäller inte bara de Individualiseringen förstärker både tilltron

unga.

till möjligheterna också skyldigheten göra något. Men det

men att

ständiga ifrågasättandet gröper liksom dessa dygder. Trots att det

ur politiska blivit Öppet blir oförlöst. Det

systemet mer engagemanget goda de vill, det gör de inte.

som

Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till

uppsatsernas innehåll. Varje författare själv för sitt bidrag.

ansvarar

Erik Amnå

Huvudsekreterare

FÖRORD

Noter

Se vår småskrift Gör barn till medborgare. Om barn och demokrati under

t.ex. 1900-talet SOU 1998:97. 2 medborgarskapet SOU 1998:101.

Det unga 3Se Håkan Thörns "Nya sociala rörelser och politikens globalisering.

t.ex. uppsats Demokrati utanför parlamentet i forskarvolym VIII Civilsamballet SOU 1999:84 och Kajsa Kleins kommande artikel IT-nätverken i forskarvolym VII

om IT i demokratins tjänst. 4 Civic Education Across Countries: Twenty-four National Case Studies from the EA Civic Education Project, eds.: Torney-Purta, Schwille,; Amadeo, J-A. Amsterdam: The International Adssociation for the Evaluation of Educational Achievement 1999. Sjfr de omfattande danska erfarenheterna i Peter Bogasons Demokrati i den

mer offentlige sektorns forandring", i vår småskrift Demokratin i den offentliga sektorns förändring SOU 1999:40. 6Att representation kan uppfattas integritetskränkande konstaterar också Li Bennich-Björkman i sin uppsats "Känslomakarem Populärkulturens makt och medborgarrollens förändring, i Civilsamballet SOU 1999:84.

InnehåH

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN. MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR 13 Tomas Englund

DEMOKRATI I SKOLAN 51 Mats Lundström

ELEVINFLYTANDETS REALITETER 121

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . .. Verner Denva/l

BRUKARDELTAGANDE PÅ GOTT OCH ONT 153

. . . . . . . . . . . . . . . . . .. Maria Jarl

FÖRÄLDRAKOOPERATIVA FÖRSKOLOR soM DEMO- KRATISKA PLANTSKOLOR 175

. . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Annika Theodorsson

ARBETSLÖSHETEN ETT HOT MOT DEMOKRATIN.

- OM FÖRHÅLLANDET MELLAN ARBETSLÖSHET, UNGDOMARS SAMHÄLLSINTRESSE OCH ENGAGEMANG I ETT NORDISKT PERSPEKTIV 195

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . .. Jan Car/e

KOMMUNALA UNGDOMSPROJEKT DEMOKRATI-

- PROJEKT 235

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . .. Lisbeth Lundahl och Kristian Hansson

"ALIENATmN IS 0uR NATION REALITY ns MY

- NATloNALlTlY". OM UTANFÖRSKAP, DEMOKRATI OCH MOTSTÅNDSKULTURER BLAND UNGA INVANDRARMÄN I DET NYA SVERIGE 263 Ove Sernhede

ENGAGEMANG MED FÖRHINDER YNGRE OCH ÄLDRE OM POLITIK, FÖRÄNDRING OCH MILJÖ 295 Adrienne Sörbom

FÖRFATTARPRESENTATIONER 327

. . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ...

Den svenska skolan och

demokratin

Möjligheter och begränsningar

Tomas Englund

Syftet med följande är perspektiv den svenska

text att ge ett skolan med demokratin i fokus. De frågor jag försöker hantera är: Vilken demokratifunktion har skolan haft och kan den ha Vad, eller vilka krafter, är det bestämmer hur denna funktion form

som tar

En underliggande frågeställning jag ämnar undersöka är hur barns och ungdomars politiska kapacitet och intresse för folkstyret,

antas

form. Vilka föreställningar har funnits och finns detta Vilken ta om betydelse tillskrivs skolan ha i denna Min betraktelse är

process

historiskt förankrad. Avsikten är emellertid inte skriva den

att

svenska medborgarutbildningens historia påvisa de

utan snarare att historiskt konstituerade möjligheter och begränsningar för skolans

demokratiformering talet skolans demokratiroll producerar.

som om

I det första avsnittet talet skolan vill jag påvisa hur

- om - att

talar skolans möjligheter och begränsningar vad gäller dess

om demokratifunktion i hög grad också dessa möjligheter och

anger begränsningar. Eftersom talet skolan förs olika intressenter

om av med skilda ståndpunkter är talets auktoritet och betydelse-

status fullt.

I det andra avsnittet är uppdelat två avdelningar

som presente-

ett antal olika demokratiuppfattningar successivt placeras in

ras som

i den svenska efterkrigskontexten. På denna grund urskiljs olika

tre

utbildningskonceptioner. Speciellt fokuseras olika varianter

av en

demokratisk utbildningskonception och det utbildningspolitiska systemskiftets konsekvenser.

I det tredje och avslutande avsnittet ställs, bakgrund de

mot av

tidigare avsnitten, dels den dagsaktuella problematiken talet

om var

skolan till dags dato lett och dels vad relationen skola-deom oss

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

mokrati skulle kunna innebära. Skolans relation till deliberativ

en demokratiuppfattning spåras tendens i det historiska talet

som en

skolan jfr avsnittet Olika demokratiuppfattningar och skolans om mening och lyfts fram ideal revitalisera.

som ett att

Talet om skolan möjligheter och

anger

begränsningar

Min första utgångspunkt såväl den allmänna debatten den

är att som

specialiserade diskussionen skolan med dess språkliga förmer om

skjutningar och motsättningar i hög grad förutsättningarna,

anger

möjligheterna och begränsningarna, för vad sker där. En grund-

som läggande poäng med denna ansats är att betrakta skolan inte-

som

grerad i föränderlig politisk kultur med antal eller

en ett mer mindre uttalade förhållanden för givna.

som tas

Att utgångspunkt i talet skolan bestämmande för vad

ta om som

ske i skolan kan uppfattas både självklart och konsom antas som troversiellt. Att talet skolan i utbildningspolitiska dokument,

om forskning och den allmänna och specialiserade debatten över

mer tid har viss betydelse för skolans praktik torde alla överens

en vara

Det är dock komplicerade samband det är fråga med om. som om specifika förtecken. Ett sådant är spelet mellan flera olika talare

olika talare och också förändras över tid. Exem-

arenor, arenor som pelvis den interna pedagogiska debatten med relationen mellan

utbildningspolitiska dokument, pedagogiska forskare och lärare samt

dess relation till den allmänna debatten domine-

i sin tur landets rande och de starka aktörerna denna Avgö-

massmedia arena.

rande för diskussionens karaktär är här den ständigt pågående dragkampen vad gäller vikten den interna debatten i den allmänna

av mer och vilka frågor över huvud får plats i den I detta

som taget senare.

bidrag kan endast några belysande exempel det utrymme

ges som står till buds. Jag vill ändå hävda dessa relationer är synnerligen

att

betydelsefulla för det problemområde behandlas.

som

Under tid 1960- och 1970-talen förekom stark retorik i

en en såväl de utbildningspolitiska dokumenten i den interna pedago-

som giska debatten skolans övergripande mål demokrati och

om om jämlikhet. I vissa lärarkretsar, liksom i delar den allmänna debat-

av

avvisades dessa riktlinjer "vackra" ord och läroplanspoesi. ten, som Välmenande retorik ansågs inte överensstämma med den bistra

klassrumsverkligheten. Noteras bör även den svenska läroplans-

att teorins andra stadium Englund 1990, påverkat den

som var av nya

TOMAS ENGLUND

utbildningssociologin starkast under 1970-talet och första hälften

1980-talet också betonade denna åtskillnad mellan ideal och av

verklighet, exempelvis med analyser den dolda läroplanen".

av Under det 1980-talet och 1990-talet har den dominerande sena utbildningsretoriken successivt utvecklats till något handsom mer lar ekonomisk tillväxt, valfrihet, individuell kompetens och om om traditionell skola. Den har letts krafter utanför vad kan en av som betecknas intern pedagogisk debatt, starka ekonomiska och som av politiska organisationer samt dominerande massmedia Säfström 8C Östman 1995. Den interna debatten sin

pedagogisk-didaktiska å sida, betonat förskjutningen från form till innehållsfrågor och

som framhävt vikten kommunikation och har haft

av meningsskapande,

en betydligt mindre plats i den allmänna debatten.

Min generella ståndpunkt i enlighet med modern språkaktsteori

och vad går under benämningen "den

som språkliga vändningen"

är att språket skolan är diskursivt; det samspelar med, konom stituerar och gränser för skolverkligheten. Språket skolan anger om är, som ovan påvisats, intet sätt enhetligt inbegripet i utan en ständig kamp. Vi kan skillnader i bemötande från krafter notera utanför skolvärlden och traditionella skolkrafter beroende retorikens innebörd. Vi kan också hur dessa krafter kan inta se en mer eller mindre framträdande roll vad gäller formera skolans uppgift att retoriskt.

I analys likvärdighetsbegreppets förskjutning under de

en av se-

naste tjugo åren Englund, 1999 har påvisats begreppet plats

att tog

i den utbildningspolitiska retoriken i samband med begynnande decentralisering och nära kopplat till jämlikhetssträvanden. Successivt

har det emellertid kommit bli eller mindre liktydigt med att mer valfrihet, samtidigt det också delvis använts i den förra betydelsom

Begreppet har liksom många andra jämförbara begrepp

sen. snarast alltmer kommit innebörd bara kan bestämmas - att en som genom förhandling och i förhållande till olika specifika samman-

hang.

Vad har då hänt med demokratibegreppet historiskt som är ett centralt honnörsord även för den svenska skolan Har relationen skola-demokrati försvagats Hur har kopplingen till andra

begrepp

och strävanden förändrats givit demokratibegreppet innebörd som Mitt främsta syfte här söka de skil-

är att påvisa mest betydande jelinjerna inom, och förändringsfaktorerna för, talet skola och

om demokrati i Sverige under tid. Bidraget kan därför betraktas senare ett teoretiskt och empiriskt baserat bland som resonemang som

annat syftar till fortsatt forskning i ämnet, där de frågeställningar

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

och successivt form kan prövas. jag har också avstått teser som tar från den lockande uppgiften i det dagsaktuella talet skoatt om lan det förs landets dominerande massmedia. Vad jag som av tror mig kunna påvisa med min skissartade analys är varför detta tal ser

det gör i dag. Ett exempel är det oemotsagda talet

ut som om en

allmän skola grundad kunskapsförmedling, traditionell ordning

och disciplin saknar visioner skola-demokrati och det som om samtidigt okritiska stödet till alla former fristående skolor av som sikt kan utvecklas starkt segregerat skolsystem. mot ett

Olika demokratiuppfattningar och skolans

mening

Dispositionsidén i de följande avsnitten A och B i avsnitt A är att

"byggnadsställning. Den innehåller de grundläggande

presentera en och elementen i skilda demokratiuppfattningar med

begreppen avseende den svenska efterkrigsutvecklingen. I avsnitt B fördjupas analysen dessa begrepp och element från A placeras in i

genom att talet relationen skola-demokrati. Min avsikt är att så sätt göra om

karta över skilda demokratiuppfattningar och skolans möjliga

en relationer till demokrati i den specifika kontext den svenska som skolan är del en av.

A. En första översikt

Fostran till demokrati ett samhäI/scentrerat demokratibegrepp - Den svenska skolan har talet skolan historiskt pålagts genom om

många olika uppgifter. I dag är uppgifterna näst intill oräkneliga

om alla intressenters förslag skulle kunna beaktas. De är dessutom i många avseenden motsägelsefulla. Det har dock sedan lång tid tillbaka rått och råder i dag relativt enighet att den stor om som nu

gällande läroplanen uttrycker det:

Det offentliga skolväsendet vilar demokratins grund. Skollagen 1985:1100 slår fast verksamheten i skolan skall utatt formas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar Skolan har viktig uppgift när det gäller förmedla och hos eleen att förankra de värden vårt samhällsliv vilar på. Lpo 94 S. verna som s.

TOMAS ENGLUND

Den närmare innebörden i demokratins grund och grundläggande demokratiska värderingar de värden vårt

samt demokratiska som

samhällsliv vilar kan också i det följande skall utredas

- som - ges

olika preciseringar. längre tillbakablickande efterkrigstidspers-

I ett pektiv med startpunkt i Skolkommissionen SOU 1948:27 har demokratibegreppet varit starkt kollektivt förankrat. Det har betonat behovet referensram med starka jämlikhetsinslag

av en gemensam

förutsättning för allas deltagande i det demokratiska samhällssom

bygget samhällscentrerad demokratitradition.

en

Funktionalistisk respektive normativ demokratiuppfattn/ngz

Det samhällscentrerade demokratibegreppet har emellertid visat sig kunna uppfattas skilda sätt med implikationer för relationen

skola-demokrati: Under efterkrigstiden kan två huvuduppfattningar

demokratins funktionssätt urskiljas. Den funktionalistiska deom mokratiuppfattningen är därvid den dominerande tradition

som avgränsar demokratin form för representativ styrelse, i den

som meningen elit förvaltar demokratin dem väljer sina

att en som representanter. Här är demokratin primärt medel och form för

ett en att fatta beslut. Som ett kritiskt alternativ existerar och utvecklas

en normativ demokratiuppfattning realiseras i den mån folket

som deltar i det politiska beslutsfattandet. Här är demokratin mål i sig

ett

själv. Nära sammanhängande med denna demokratisyn

är en

jämlikhetsuppfattning betonar vikten resursjämlikhet, det

som av

vill säga viss jämlikhetssträvan förutsättning för

en typ av ses som

denna demokratisyn.

Översatt till skolans värld kan dessa båda de-

uppfattningar om

mokrati skilda förhållningssätt för relationen

sägas representera skola-demokrati. Med den funktionalistiska demokratiuppfattning-

följer att demokratin är kunskapsområde innehåller Vissa en ett som

fakta bland andra kunskapsområden. Det är också kunskapsom-

ett råde bland andra i den meningen Vissa förutsätts intressera-

att vara de, andra inte. Med den normativa uppfattningen följer starkare

en strävan att inom skolans söka bidra till skapa jämlika förut-

ram att sättningar för alla förstå demokratins grundpremisser och bli

att att kapabla delta i demokratin.

att

Den normativa demokratiuppfattningen innehåller också

en föreställning demokratin något vidare än form för

om som en styrelse. Demokratin levnadssätt alla uppväxande medbor-

är ett som

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

skall bli delaktiga de institutioner, exempelvis skolan, gare i genom

kan befordra demokratin i olika avseenden. som

En fråga här skall behandlas gäller den närmare innebörden i

som utbildningspolitiska intentioner i förhållande till dessa skilda demokratiuppfattningar och i förhållande till andra krav skolans verksamhet, det vill säga dess plats, karaktär och styrka. Styrkan och

i skolans specifika uppgift bidra till den växande statusen att generationens vilja erövra, fördjupa och förstärka demokratin är

att en uppgift det funnits och finns många skilda uppfattningar

som om. Det är också uppgift kommit stå eller mindre i fo-

en som att mer kus.

Två varianter av normativ demokratiuppfattning: deltagardemokrati och deliberativ demokratis

En fördjupad analys kommer göras två skilda modeller för

att av demokratifostran. De kan underavdelningar till den

ses som normativa. Jag kommer därvid utveckla förklaring till intresset

att en att för skolans relativt framträdande demokratiuppgift successivt falnade 1970- och tidigt 1980-tal. Det hade göra med den

under att att

kom bli kopplad till kritiserad deltagar-demokratisk idé med

att en

jämförelsevis framträdande patriarkaliska drag. Den deltagardemo-

kratiska fostransidén, där medverkan i sig betraktades centralt

som

kom, exempelvis vad gäller de starka jämlikhetssträvandena,

att uppfattas likriktande. Innehållsligt, vad gäller till exempel freds-

som fostran, sågs det överensstämmande med att vissa demo-

som av kratins värden skulle förmedlas skolan de rätta och inte

av som

kunde ifrågasättas. sådan deltagardemokratisk utformning kom

I en också med rätta den normativa dernokratiuppfattningen att kriti-

seras.

En alternativ normativ demokratiuppfattning bygger de-

som mokratins grundläggande idé pågående möte mellan skilda

om ett synsätt och framhäver den demokratiska debattens betydelse,

som

skolan skulle kunna platsen för ett möte mellan argument, att vara hade svårare göra sig gällande när den stötte skolans traditio-

att nella förmedlingskultur. Vad kommit att benämnas den delibe-

som

rativa dernokratiuppfattningen innebär betoning skilda

- som en av synsätt och skolan plats för argumentation har dock fun-

som en nits med underström i skoldebatten alltsedan Skolkommis-

som en sionens betänkande även begreppet deliberativ

om är av senare

datum och framlyft i utbildningspolitiska dokument även runt

var

TOMAS ENGLUND

Lgr 80. Den deliberativa uppfattningen kan i dag, framför allt genom

betydliga landvinningar inom den politiska filosofin och de-

mokratiteorin, utgöra starkt alternativ för skola för demoett en krati. En utförligare betraktelse den deliberativa demokratiuppav

fattningen återkommer i det sista avsnittet.

Från den stora till den lilla demokratin och en individcentrerad demokratiuppfattn/ng: Maktutredningen som katalysator

Skolans demokratifostransuppgift i betydelsen skolan står i

att en direkt relation till den samhälleliga demokratin - med dess successiva förskjutning från länge dominerande funktionalistisk demoen

kratiuppfattning till normativ har det utbildnings-po-

en - genom litiska systemskifte inträtt under de decennierna, försom senaste svagats och kommit i bakgrunden till förmån för andra uppgifter för skolan. Denna förändring handlar om

successivt återförande till funktionalistisk demokratiett en

uppfattning,

förskjutning demokratiska frågor från, vad Maktutreden av ningen benämner den stora demokratins frågor till den lilla som, demokratins,

förskjutning från demokrati i betydelsen folkstyre till

en av en

betydelse självförvaltning det vill säga till exempelvis frågor

av

elev- och föräldrainflytande i skolan,

om förskjutning från samhällscentrerad till individcentreen en en

rad demokratiuppfattning.

Vad gäller den första aspekten bör understrykas demokratideatt batteri under tid förskjutits också värdet och besenare genom att tydelsen den nationella demokratins institutioner ifrågasatts, dels av de enskilda nationernas begränsade för självstängenom utrymme diga beslut och dels debatt behovet starkare och snabav en om av bare beslutspotens, något påstås skulle förhindras den tradisom av tionella demokratiska De övriga aspekterna inprocessen. tre som

gående behandlas Maktutredningen skall fördjupas i den följande

av betraktelsen och dess implikationer för relationen skola-demokrati

analyseras. Framlyftningen Maktutredningen katalysator kan

av som givetvis diskuteras, jag den synnerligen välartikumen ser som ett lerat och representativt inslag i den förskjutning demokratiav

debatten/det utbildnings- politiska systemskifte den är med

som

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

genomföra, tillsammans med de stora borgerliga dagstidningarna

att DN och SvD.

B. En fördjupad analys utifrån elementen i A ovan: Tre olika

utbildningskonceptioner

Den patriarkaliska konceptionen

Den svenska folkundervisningen bär historiskt ett tungt patriarkaliskt skolans verksamhet handlar fostran till

arv: ytterst om en

underdånighet under världsliga och andliga överordnade. Denna patriarkaliska tradition har sin historiska förankring i dels kyrkans

starka och för folkundervisningen och det

grepp om ansvar succes-

siva statliga ansvarstagandet, där skolan länge den statliga

setts som

myndighetens förlängda i uppfostran och undervisning

arm av den enskilde. Den patriarkaliska konceptionens närmare innebörd

och nyckelbegrepp bar i sin historiska gestaltning karaktärsfostran,

offervillighet och samhällsanda innebärande specifik form

en av samhörighet med det svenska. Patriarkalismen står i motsatsställning till demokratiska strävanden och vilar bestämd värdera-

en tionalitet. Patriarkalismens utpräglat hierarkiska karaktär och dess uttalade över- och underordnande funktion baserat i värderatio-

en nalitet Tingsten gång benämnde "Gud och Fosterlandet

som en Tingsten 1969 kan sägas ha brutits formellt i det andra världskri-

slutskede med den så kallade beredskapspedagogikens jfr

gets

Richardson 1978 omöjliggörande.

Om patriarkalism kan användas för något än beteck-

annat som ning för historisk epok kan diskuteras, jag den

en men menar att också kan betecknande specifik och tidlös överord-

ses som en mer

nings-underordningsrelation mellan styrande och styrda och mellan och barn/ ungdomar den formella underdånigheten

vuxna även om och auktoritetsrelationerna överskridits. Former patriarkalism

av kan således leva vidare bl.a. därför skola handlar barn och

att om ungdomar. Patriarkalismen kan då också förstås något

som som tenderar leva kvar i delar skolkulturen ensidigt värde-

att av som en rationell förståelse skolans uppgift, något jag är rela-

av som menar tivt tydligt i exempelvis religiöst fundamentalistiska friskolor.

Den demokratiska utbildningskonceptionens historiska förankring

I det andra världskrigets slutskede och under de första åren efter kriget flödar i hela västvärlden liksom i Sverige demokratisk ut-

en

TOMAS ENGLUND

bildnings/eonception, utbildningens framtida roll för

en tro att nya generationer åter och återigen skall säkra och erövra demokratin. Innebörden i denna konception inplacerar skolans verksamhet och

påverkan central vad gäller medborgarformering. De erfaren-

som heter görs i skolan kunna stärka det samhälleliga

som antas enga-

och utveckla antal egenskaper hos det uppväxande gemanget ett släktet kan karakteriseras demokratiska värden:

som som propagandaresistens, tolerans, solidaritet, den enskilda individens för

ansvar

demokratin, respekt för pluralism

etc.

Det är således skolans politiska uppgift, uttolkad specifikt

ett sätt i dess roll för säkra demokratin sikt under ett år

att som par

står i fokus och även präglar den Skolutredning lade grunden

som för det framtida skolväsendet i Sverige, Skolkommissionen SOU 1948:27. I denna utredning har också, vad i dag kan benämnas,

som

deliberativ demokratiuppfattning framträdande plats: Genom en en

uppfostran till propagandakritisk hållning skulle självständiga in-

en

divider med kunskap de ideologiska och samhälleliga stridsfrå-

om

för "en medborgarnas insikt och vilja gorna ta ansvar egen grundad samhällsutveckling" SOU 1948:27 3. Såväl i Skolkommis-

s.

sionens betänkande i den efterföljande propositionen prop.

som 1950:70 betonades känslan för medansvar för samhällsutveck-

att lingen inte så allmän den borde Det alltför

var som vara. var som

hyste djupgående personligt intresse för folkstyret. Den med-

ett ur

borgerlig synpunkt bristfälliga samhällsorienteringen skulle avhjälfrämst det samhällskunskapsämnet. Den deltagar-

pas genom nya demokratiska ambitionen med inrättandet samhällskunskaps-

av ämnet i sin förbundet med det övergripande mål för skolans

var tur arbete innebar "skolans främsta uppgift blir fostra demo-

som att att kratiska människor" SOU 1948:27 3.

s.

Spänningsfält politik ekonomi och vetenskapens roll

- Redan under 1940-talets år och successivt under 1950-talet

senare ställs emellertid andra uppgifter i fokus för skolan. De skymmer den politiska, demokratiskt fostrande uppgiften, efterhand

som anses

tämligen oproblematisk, eftersom den demokratiska övervara ideologin växer sig allt starkare och befästs i institutioner. Märkbart är här skolans demokratiska potential överskuggas idé- och

att av en samhällsutveckling demokratin för given och i stället

som tar ser skolans potential i förhållande till den ekonomiska utvecklingens krav.

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

Det andra världskrigets slutskede och den närmaste efterkrigstiden skapade således helt betingelser för skolans roll i det

nya svenska samhället jämfört med tidigare. De länge dominerande,

av kriget förstärkta, överordnade nationella värdena individen

som hade att underordna sig, kunde inte längre utgöra grundvalen för skolan. Helt krav skolans fostransroll trädde fram och

nya en spänning mellan dessa upprättades Det främst två skilda

snart. var ur

skolans framtidsroll kom diskuteras. Å sidan

perspektiv som att ena

det demokratins skolans roll för upprätthållandet demokratin var av

fostran till och för demokrati- det vill säga primärt genom ett

politiskt perspektiv där medborgarens framtida politiska roll

Å andra sidan det den ekonomiska och tekniska

fokuserades. var utvecklingens skolans roll för adekvat arbetskraftsproduktion och naturvetenskaplig-matematisk kunskapsuppbyggnad det vill säga

-

primärt ett marknadsperspektiv där medborgarens ekonomiska roll fokuserades. Avgörande för skolans framtidsinriktning blev hur dessa båda perspektiv uppfattades styrinstrument för skolans

som

innehåll. En nära sammanhängande och mycket komplex fråga

av

betydelse gällde vilken roll vetenskapen och vetenskapssam-

stor hället skulle ha i förhållande till skolans innehåll, då det det

som hette i Skolkommissionens betänkande demokratisk

1948, en

undervisning måste vila objektiv vetenskaplig grundval

en SOU 1948:27 3.

s.

Skolans samhällsfostran har under efterkrigstiden i hög grad svängt mellan dessa bägge poler, å sidan förberedelse för demo-

ena

kratin med det politiska perspektivet i förgrunden och å den andra

sidan förberedelse för ekonomi och arbetsmarknad.

Ett viktigt underliggande för dessa svängningar har också

nav varit dimensionen kollektivism contra individualism. Utgångspunkten

här redovisats lång tradition kollektivistisk, var - som - en av

patriarkalisk fostran med mycket begränsat för den

ett utrymme enskilde individen.

Skolkommissionens tidigare omnämnda inriktning

mot en upp-

lysning de uppväxande medborgarna samhälleliga stridsfrågor

av om inom skolans innebar ett klart brott med den patriarkala tradi-

ram tionens utestängande dessa frågor, den tradition länge domi-

av som

skolans samhällsfostran. Inriktningen det individuella nerat mot an-

för bära demokratin innebar också brott svaret att upp ett mot patriarkalismens kollektivism.

Om det ämnet samhällskunskap för årskurserna 4-9,

nya som ur

detta perspektiv utgjorde viktig nyhet i ämnesuppsättningen,

en

hette det motivering den bristfälliga samhällsorienteringen

som att

TOMAS ENGLUND

medborgerlig synpunkt särskilt beklaglig och ämnets hu-

ur var att

vudsyfte var:

lärjungarna konkret kännedom de företeelser, kommer

att ge om som

möta dem i samhället, och göra dem bättre anpassade för livets

att ute

svårigheter SOU 7.

1948:27 s.

I försöksverksamhetens/enhetsskolans kursplaner hette det

studiet bör läggas så, de hos eleverna grundlägger intresse för

att att ett

allmänna frågor och samhällsarbete och stimulerar viljan till insat-

egna

anpassade efter och förmåga. Undervisningen syftar det

ser, vars ens

hela till väcka förståelse för vårt samhälles grundvärden och till

taget att

främja elevernas utveckling till aktiva, omdömesgilla och

att

ansvarsmedvetna medborgare fritt land Timplaner och huvud-

i ett

moment 1951 s. 33.

En vetenskaplig-rationell utbi/dningskonception

På längre sikt under 1950-talet kom dock den ekonomiska och

- tekniska utvecklingens krav, det föränderliga samhället, att utgöra

överordnad bestämning än demokratiförberedelsen för uten mer bildningens innehåll, och specifikt dess samhällsfostran. Den tidiga

efterkrigstidens individuellt ansvarstagande för demokra-

tro ett

ständigt pågående, fri och vetenskapligt baserad diskussion

tin, en ersätts successivt allt starkare tilltro till vetenskaplig expertis

av en

problemlösare och riktningsgivare för den utveckling

som som alltmer karakteriserades i ekonomiska framstegstermer. Detta sker

såväl i den allmänna i skoldebatten.

som

I takt med skolan under 1950- och 1960-talen inordnas i

att en ekonomisk referensram, där ekonomisk tillväxt och adekvat arbetskraftsproduktion ställs i fokus de explicit demokratiskt fost-

tynar rande kraven successivt bort. Samtidigt med den enskilde indivi-

att

träder tillbaka och de kollektiva arbetsmarknadskraven dens ansvar blir alltmer framträdande inträder behov sätta individen i

ett av att

i utbildningsretoriken. Genom de första så kallade centrum

intresseundersökningarna utvecklas efter hand det progressivistiska perspektivet inom skolan stöd i olika vetenskapliga moti-

som tar vationsteorier.

Den vetenskapligt rationella utbildningskonception successivt

som

form bygger bland funktionalistisk demokratiupptar annat en

fattning demokratin styrelseform varigenom eliter får

som ser som politisk bestämmanderätt konkurrens folkets röster. De

genom om

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

samhälleliga och utbildningsmässiga konsekvenserna konkur-

är att mellan olika eliter primär och den breda participarensen ses som tionen sekundär. Det blir i sådant "rationellt" låta som ett systern att

vissa fördjupad samhällsorientering, medan andra

grupper en inte behöva det förhållande kom grupper anses ett som senare att

analyseras ingående i låginkomstutredningens rapporter. Det samhällskunskapsämnet, enligt skolkommissionen

nya som skulle bidra till att fostra framtidens demokratiskt medvetna medborgare, förvandlas successivt till studie- och yrkesorienteringsett

ämne, där demokratifrågor intar marginell plats. Inte heller

en

gymnasienivån, där samhällskunskapsämnet endast till be-

når ut gränsade kretsar, står demokratin i fokus. Här i stället ämnets anges referensram kopplingen till de akademiska disciplinerna, genom

Statskunskap, nationalekonomi, kultur- geografi i någon mån

samt

sociologi. Samhällskunskapsämnets vetenskapligt rationella utformning

är också typisk för hur tankegångarna går beträffande skolans innehåll i stort. Det är skolämnena förenklade avspeglingar de som av

Vetenskapliga disciplinerna innehållande vetenskapligt baserade fakta

är den grundläggande modellen för skolans kunskapssom

förmedling.

De två första läroplanerna för grundskolan, Lgr 62 och Lgr 69, är i många avseenden likartade och båda är tydliga uttryck för den ve-

tenskapligt rationella utbildningskonceptionen. En relativt tydlig skillnad Lgr 62 har i utbildningsfilosofisk mening

är att en mer essentialistisk karaktär, det vill tydligare kunskapsinriktning i säga en

betydelsen avgränsade fakta och färdigheter skall förmedlas

att medan Lgr 69 har progressivistisk karaktär, starkare inrikten mer en ning elevaktiva arbetssätt och samarbete. Lgr 69 innehåller mot också smärre inslag det 1960-talets uppvaknande inför av sena

yttervärlden och könsrollsfrågan beaktas. Bägge läroplanerna är

emellertid strikt underordnade demokratisk överideologi en som tas för given och innebär skolans demokratiroll är i bakgrunden. att satt

Det är vetenskapen och vetenskapssamhället är riktnings-

som givande för skolans verksamhet skolkunskapen skall genom att vara

relaterad till vetenskapens nuvarande ståndpunkt och objektivitets-

kravet uttolkas strikt neutralitet. I fokus för skoldebatten står som

kravet individualisering vad gäller kunskapsinhämtande och tron utbildningsteknologin och andra tekniska lösningar

som ut-

vägar för lösa individualiseringsproblemet.

att

Sammantaget intar vetenskapen och vetenskapssamhället

en framträdande roll och fungerar också för demokratin. som garanter

TOMAS ENGLUND

Den vetenskapliga auktoriteten kan i många avseenden sägas likna den tidi atriarkalismen samtidi dess värderationella

g are p t som

rundvalar vetenska värdefrihet. g ersatts av en P g

En skola för demokrati De/tagardemokratiska och deliberativdemokratiska tendenser

Det är först under 1970-talet i tämligen förvirrade former den

som

strömlinjeformade "vetenskapligt-rationella skolan ifrågasätts.

Först i hård kritik den så kallade utbildningsteknologin

en av som

förytliga kunskapens karaktär och negligera det professionella

anses lärararbetet. Senare i kaotisk debatt dialogpedagogiken

en om som efter hand lägger grunden för konservativ moteld, inledningsvis

en

uppbackad av kunskapsrörelsen.

1970-talets tidsanda är samtidigt ganska politiserad i den bemärkelsen för skilda ståndpunkter även icke etablera-

att ett utrymme

de Samhällsklimatet deltagardemokratiska

ges utrymme. gynnar tendenser, alltid innehållets komplexa karaktär fokuse-

men utan att

det finns dock inte anledning närmare analysera 1970-talet ras att

här. Desto viktigare är hur läroplanen för grundskolan 1980 i

att se

många avseenden utgör mångfasetterad politisk kompromiss där

en relationen skola-demokrati är jämförelsevis tydligt utsagd och

ut-

trycker en normativ demokratiuppfattning: Skolan sägs ha

en uppgift att fostra till demokrati. I det avseendet kan utbildnings-

en filosofisk tyngdpunktsförskjutning till den så kallade rekonstruktivistiska utbildningsfilosofin Det rekonstruktivistiska

noteras. draget kvalificeras ytterligare klar konfliktmedvetenhet.

genom en Den tidigare spänningen mellan progressivism och essentalism finns också med, den rekonstruktivistiska tyndpunktsförskjutningen

men

är det tydligaste utbildningsfilosofiska draget i Lgr 80.

Rekonstruktivismen innebär i demokratifostranstermer spän-

en ning mellan deltagardemokratiska och deliberativdemokratiska

tendenser. I enlighet med skolans tradition och uttryck för den ti-

som digare kritiken skolans centralistiska progressivism tenderar dock

av demokratitendenserna att tolkas och utmålas deltagardemo-

som kratiska i den allmänna debatten.

Men läroplanen och dess förarbeten innehåller också klart uttalade, vad skulle kunna kallas, deliberativdemokratiska tendenser

som och förslag. Allra tydligast framställs kärnkraftsdebatten

med som

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

fond den deliberativdemokratiska idén i läroplanspropositionens

vädjan att

valet alternativa lösningar påverkar varje människas dagliga liv och

av nu

i framtiden. Avgörandena kan inte lämnas över till specialister eller

av-

göras inom elitbetonad experter. Vetenskapliga frågor har

en grupp av

under de decennierna blivit politiserade i den meningen att in-

senaste

riktningen måste avgöras efter bred samhällelig debatt Ett starkt

en

demokratiskt argument talar därför att skolan alla insikt i

ger en pro-

blemens dimensioner, uppfattning vilka problem det gäller, deras

en om

sammmanhang, deras avhängighet mänskliga prioriteringar och det

av

pris i form uteblivna andra fördelar den eller andra lösningen

av som ena

kan föra med sig prop. 1978/79:180 s. 75.

Ett konfliktperspektiv anlades vidare som riktlinje för frågor som tidigare

ofta dolts av en harmonisk samhällsbeskrivning:

Saklighet och allsidighet fordrar att samhället inte framställs kon-

som

fliktlöst och harmoniskt Lgr 33.

80 s.

Dessa citat kan betecknas tydliga markeringar ett synsätt

som av

skolan kollektiv medborgerlig rättighet deliberativ grund

som en med skolan medel för kunna delta i den demokratiska

som ett att

Här uttrycks relativt klart tanke skolan processen. en om att - ge-

belysa och problematisera alternativa lösningar i framtids-

nom att frågor skulle kunna bidra till, aktiv institutionell kraft i

- vara en

kollektiv viljebildning.

en

Sammantaget kan läroplansreformen 1980 balanserat

ses som ett

kompromissbetonat uttryck för att bl.a. söka överskrida den men

progressivistiska deltagardemokratiska traditionen och betona idén

skolans kollektivt medborgarförberedande roll deliberativ om

grund. Den efterföljande utredningen och debatten orienterings-

om ämnenas roll är också symtomatisk i detta avseende. I denna fanns

tydliga inslag söka följa Skolkommissionens och läropla-

av att upp

deliberativa idéer, också starka inslag centralistisk nens men av

progressivism, exempelvis vad gällde läsning och betygsättning i ämnesblock. Liedmans 1983/1986 analys samhällsorientering

av en för demokrati innebar oenigheten måste sättas i system:

att

Det gör demokratin till demokrati är, vad jag förstår, inte är

som att

eniga har rätt oeniga och uppmuntras därtill

utan att att vara t.0.m.

Liedman 1986 s. 15.

TOMAS ENGLUND

Den preciserade innebörden i Liedmans förslag, vilket är kri-

mer tiskt mot de allmänna ideal ligger till grund för läroplanen, ut-

som trycks i termer av att en

effektiv målbeskrivning skulle innebära ett slags renodling kon-

av kurrerande samhälls- och historieuppfattningar det är dessa konkurrerande bilder än de mycket allmänna idealen

snarare gemensamma, som

skulle kunna ligga till grund för effektiv målbeskrivning i de

en

Samhällsorienterande ämnena a.a. 13-14.

s.

Förslag sätta konfliktperspektivet i arbete i pluralismens

att - att

göra skilda uppfattningar till undervisningsinnehåll och

namn stärka skolans politiskt bildande och demokratifostrande roll stötte dock det svenska samhällets och skolans tradition i form

mot av

ämnesuppbyggnad och förment neutrala hållning. Den egentligen didaktiska diskussionen orienteringsämnenas uppgift stelnade i

om

motsättning, kopplad till betygsättning i progressivistiskt inte-

en grerade blockämnen eller traditionell ämnesupp-

essentialistisk

delning, även vissa auktoritativa försök samtidigt gjordes

om att överskrida progressivismen med bland deliberativdemokra-

annat

tiska utvecklingsförslag Skolöverstyrelsen: Rapport 1986-04-11.

Sammantaget kan konstateras vad utmålades den

att som som

progressivistiskt centralistiska skolpolitiken hade nått sina

temporära gränser i omvärld ställde krav skolans anpassning till

en som tradition, ökad internationell konkurrens och till lokala profile-

ringskrav. Det dröjde också bara ytterligare några år innan Skolöverstyrelsen lades ned.

Försvann därmed också förutsättningarna för den deliberativa demokratimodellen Ja, åtminstone temporärt i så måtto den inte

att fördes i den allmänna debatten. De innehållsliga förslagen med

upp

pluralism och konfliktperspektivet i fokus, skolans politiskt

bildande roll i deliberativ mening, där historie- och samhällskunskapsämnena föreslogs inta centrala roller, förbigicks till förmån för kritiken de deltagardemokratiska idéerna och framför allt,

av som sagts, frågan blockämnen eller traditionell ämnesuppdelning.

om Det i många avseenden den gamla motsättningen mellan folk-

var skolans progressivistiska integration och läroverkens essentialistiska tradition fokuserades; den deliberativdemokratiska modellen

som lyckades ta plats i talet skolan.

om

I andra länder diskuterades dessa frågor desto intensivare under flera decennier. Den deliberativa idén den utformades i Sverige

som hämtade också sin inspiration från olika internationella rörelser med anknytning till vad benämndes political education och poli-

som

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

tische Bildung. I England utvecklades exempelvis ett projekt

som bestod främst statsvetare, historiker och lärare från såväl konser-

av vativa socialdemokratiska kretsar. Detta "political literacy-

som projekt syftade till i skolan utveckla förståelse för "the

att en creative conciliation of differing interests, whether these interests

are

primarily material moral Crick 8C Porter 1978. I USA seen as or

rörelsen inte lika framträdande tämligen omfattande var men en debatt sig inom forskarvärlden och antal läromedel

utspann ett stort utvecklades. I det dåvarande Västtyskland diskuterades politische Didaktik" och "politische Bildung allmänt alltsedan de

mer

Hessiska läroplansriktlinjerna.

I såväl Skolöverstyrelsens 1986-04-11 i Demokrati-

rapport som beredningens skolbetänkande SOU 1985:30 framlades således

centrala utgångspunkter för det deliberativa förhållningssättet i

skolan förslagen kom i historiens ljus helt och hållet i

men - sett fel tid och beaktades inte, bl.a. grund Skolöverstyrelsens vid

av

denna tid mycket försvagade position kan exemplifieras med

som att

nämnda rapport aldrig trycktes och offentliggjordes i större skala.

Den deliberativdemokratiska utvecklingen Lgr 80 fick således

av

aldrig chansen i den offentliga debatten det utbildningspolitiska

utan systemskiftet successivt över. I mitten 1980-talet och allt

tog av tydligare efter Olof Palmes död trädde skoldebatten successivt in i helt mönster, tendens påbörjats redan under tidigt 1980-

nya en som

tal jfr Schüllerqvist 1995. Den Palme förkroppsligat och

era som

innebar skolan spjutspets och forum för som en tro som demokratiska diskussioner föreföll till ända. Om för

nu vara en stund återvänder till de klassiska citaten från Palme kan det

ett av

påvisas att den politiska viljeambitionen och demokrati påver-

som kan vid denna tid förlora sin klassiska uttolkning och

var väg att var väg att ges en ny tolkning:

Det är över huvud vanföreställning det finns frågor är

taget en att som

för för vanliga människor att ta ställning till de avgörande be-

stora

sluten är i grunden beroende värderingar önskvärd samhällsut-

om en

veckling där ingen elit kan åberopa privilegier och högre visdom. Politi-

ken är åtkomlig, möjlig påverka för och Det är demokratins

att var en.

yttersta innebörd Palme 1972 70.

s.

Citatet hade länge i enlighet med de jämlikhetsorienterade delta-

gardemokratiska strävandena under 1970-talet tolkats

- som ett uttryck för vanligt folk också skall rätten delta i de

att ges att stora besluten, dvs. den linje efterhand också utvecklades med olika

som deliberativdernokratiska modeller.

TOMAS ENGLUND

Men inom Demokratiberedningen föreslogs också utvecklingen brukarinflytande, inriktning ökad demokrati främst

av en mot

"lägre nivåer. Den politik- och demokratiuppfattning

som successivt kom utvecklas bred front hade också vissa likheter med de

att ambitioner tagit form i Demokratiberedningen och gått under

som

brukarinflytande och självförvaltning. Men alldenstund

namn som

dessa förslag, exempelvis Demokratiberedningens, regel betrak-

som

kompletterande instrument till den deltagardemokratiska

tats som idén visade det sig att andra idéer för beslutsfattande, skulle

som betydelse för relationen skola-demokrati, också väg

nu var att utvecklas.

Andra hälften 1980-talet är här central omvandlingsperiod

av en och den sammanfaller också med den tid den svenska Maktut-

som

redningen arbetar. Maktutredningen kom, jag det, att fun-

som ser

manifest katalysator för förändrade perspektiv såväl gera som en demokrati relationen skola-demokrati och kan därför inte

som

förbigås.

Om Palmes död 1986 betecknar denna omvandlingsperiods inledning så kan det realsocialistiska Östeuropas fall symbol

ses som för dess höjdpunkt. Det positiva intresset för det civila samhället och den förödande kritiken det offentliga skapade förut-

av nya sättningar för talet demokrati.

om

Maktutredningen som katalysator. Från en skola för public good" till en skola för private good"

Under tiden 1985-1990 genomför maktutredningen med uppdra-

-

get att analysera fördelningen makt och inflytande inom olika

av områden det svenska samhället sitt arbete. Ett utredningens

av - av viktigaste resultat den ifrågasätter sina direktiv från den

är att egna socialdemokratiska regeringen SOU 1990:44. Dessa direktiv sägs uttrycka samhällscentrerad demokratitradition där utgångs-

en punkten är idén suveränt folk med den enskildes roll

om ett som medlem samhällskollektiv. Folket förutsätts ha kollektiv

i ett en identitet där beroendet och samhörigheten mellan samhällsmedlemmarna betonas. Suveränitetstanken förutsätter vidare ett makt-

centrum.

Maktutredningen lanserar alternativ till denna samhälls-

som ett centrerade demokratitradition vad benämns individcentrerad

som en demokratitradition. Utgångspunkten är idén den suveräna

om individen för sitt öde. Här framhävs den enskil-

som tar ansvar eget

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

de individens särart och friheten för alla ordna sina förhål-

att egna landen utifrån intressen och eget samvete.

egna

Maktutredningens alternativa demokratiuppfattning, betoningen

individualistisk demokratisyn tvekan tidens tecken. av en är utan ett Ett 1980-talets allra framträdande utvecklingslinjer, först i

av mest USA och England med Reagan och Thatcher och i Sverige med allt växande styrka med realsocialismens fall symbol, har varit

samt som just kritiken vad betecknats det kollektivistiska,

av som som statsmonopolistiska. Mot detta har ställts individens fria val, individens autonomif

Det demokratibegrepp utredningen utpekar alternativ

som som utgångspunkt skiljer sig således i viktiga avseenden från den demokratisyn kommer till uttryck i direktiven. Demokrati kan inte,

som

utredningen, identifieras enbart med flertalsstyre och kollekmenar tiva beslutsprocesser. Demokratin förutsätter balans mellan den

en enskildes rättigheter och plikter i förhållande till kollektivet och kollektivets rättigheter och plikter i förhållande till den enskilde. I

historiskt perspektiv relateras den tidigare demokratiuppfatt-

ett ningen dvs. direktivens till den svenska modellen och socialdemokratins hegemoni. Ett antal såväl interna förändrings-

som externa faktorer läggs till grund för den föreslagna alternativa demokrati-

uppfattningen. Utbildningssektorn betonas i detta avseende specifikt, medborgarna stigande utbildning blivit

t.ex. att genom mer självständiga. Den svenska modellens problem kan således delvis hänföras till dess framgångar.

Vilka är då de centrala implikationerna för relationen skola-de-

mokrati följer Maktutredningen Ja, återigen gäller att ut-

som av

redningen här lyfts fram katalysator för tendenser finns

som som flera olika plan och lika väl kan analyseras i centrala utbild-

som

ningspolitiska dokument jfr Schüllerqvist 1995 i den allmänna

som

politiska debatten jfr Boréus 1994. Utredningen bidrar uppenbart till tendentiell förskjutning från utbildning public

en att se som

good" till att i högre grad betrakta utbildning "private good".

som

Dessa termers närmare innebörd kan givetvis diskuteras. Jag

me-

de kan appliceras den moderna svenska utbildningshisto-

nar att

rien det sättet att utbildning public good"/det allmänna

som

goda kan representativ term för det svenska utbildnings-

ses som en

det tagit form under lång tid. Speciellt under eftersystemet som

krigstiden med skolans genomgripande reformering inneburit

som

jämlikhetsskapande, för alla grundskola med medbor-

en gemensam gerlig fostran huvudmål uttryck för den svenska

som som ett mo-

dellen och dess samhörighetssträvanden.

TOMAS ENGLUND

Visserligen har för "private good" i betydelsen

ett stort utrymme fritt val för den enskilde eleven förelegat hela tiden både

genom

undervisningens arbetsformer och utbildningssystemets

genom organisatoriska uppbyggnad gett utrymme för elevers fria val

som etc.. Men i har för de flesta utbildnings-

stort sett ett gemensamt

kunnat utvecklas och bibehållas och principiellt ifrågasatts system förrän under delen 1980-talet.

senare av

Utbildning private good kan representativ

som ses som en

för den specifika utmaning det offentliga utbildningssys-

term av

ställts under det decenniet -inte bara i Sverige temet som senaste och innebär i sin utdragna konsekvens den successiva uppbyggnaden

ett till det offentliga skolsystemet alternativt/ kompletterande

av

privat skolsystem byggt föräldrars deras prio-

och barns

riteringar och framtidsbedömningar. Tendensen kan också i den

ses

anpassning inom det offentliga skolsystemets i Sverige

ram som betecknas med profilering, det vill varje enskild skola skall

säga att

möjlighet att utveckla sin profil samt att ett större utrymme ges inom skolans timplan skall för fritt val vidare

vara reserverat se SOU 1992:94. Skolan således i detta perspektiv tydligast gi-

ses -

vetvis i exemplet privat skola familjeangelägenhet där

- som en en investering i adekvat skolgång, rätt skola, kan avvägas i förhållande

till familjens bedömningar skolan karriärgrundande eller

om som

fostrande till rätt värderingssystem, exempelvis religiöst fostrande.

Vad skett är således förskjutning fostran från

som en av synen vad kan kallas den demokratin till den lilla. Den först-

som stora nämnda innebär via abstrakta institutioner bestämma över kol-

att lektiva angelägenheter. Demokrati i denna mening förutsätter två saker:

stat samt folklig kontroll denna stat. Staten, rättsordningen, en en av

förvaltningsapparaten är ett instrument, ett redskap för att förverkliga

angelägenheter. Den folkliga kontrollen utövas gemensamma genom medborgerliga fri- och rättigheter, allmän rösträtt och fri opinionsbildning. Den demokratin förutsätter politiska partier. Partierna for-

stora

mulerar allmänna ideologiska sammanhängande uppfattningar

program,

samhället i stort Petersson et al. 1989 84-85. om s.

Den lilla demokratin däremot innebär i direkt,

att en grupp personer personlig samverkan bestämmer över sina villkor.

gemensamma

Överförd till utbildning innebär det föräldragrupper

att kan avgöra

barns utbildning.

sina egna

Skiftet från den till den lilla demokratin i högre grad

att stora att

skall gälla är principiellt synnerligen genomgripande och kan sikt

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

förskjuta i den mån det faktiskt genomförs exempelvis vilken ut-

bildningens funktion är, vad utbildningen förbereder för auk-

samt toritetsförhållandena vad gäller utbildningens utformning och innehåll.

I public good-perspektiv är den kollektiva,

ett gemensamma demokratiska bestämmanderätten över utbildning i den stora demokratin förmedlad eller parlamentariskt vald försam-

via staten en

ling lägre nivå den grundläggande principen. Varje uppväxande

en tillförsäkras rätten till likartad utbildning, utformning och

en vars innehåll bestäms i kollektiv demokratisk ordning.

Det avgörande i private good"-perspektivet däremot

är att enskilda föräldrar i högre grad bestämmanderätten över utbild-

ges

ningens utformning och innehåll. Utbildning här primärt

ses som relaterad till varje enskild familj och de barn denna innehåller

som

där föräldrar är de har fatta beslut angående barnens samt som att utbildnings- karriärer och/ eller fostran.

Ett underliggande synsätt för denna förändring är att barn och framför allt deras föräldrar betraktas personliga och individuella

som

ägare sina respektive kapaciteter, jämförbart med ägandet

av av

egendom. De pedagogiska implikationerna detta förhållan-

annan av de är att

schooling provide opportunities for children to develop the

to appro-

priate traits they innately and to them for their social

possess use own

betterment Popkewitz 142.

1991 s.

Det fria valets attraktion föräldrarätten och utbildningspolitikens retorik

- Föräldrarätten till bestämmande över de barnens utbildning -i

egna privata skolor eller sätt etablerades under 1980-talet

annat - som

kraftfullt alternativ till det traditionella perspektivet skolan ett

kollektiv medborgerlig rättighet jämlikhetens grund. De

som en historiska och internationella referenserna och stöden för utbildning

private good uttolkad föräldrarätt hämtades hos som som

rättighetsförklaringen tagen i Förenta Nationerna. Skolpeng

Hösten 92, utgiven föreningen Den välfärden och del

av nya en av

de s.k. medborgarnas offentliga utredningar, inleds just med citatet

"rätten välja den undervisning, skall barnen, om att att som ges tillkommer i främsta deras föräldrar Engellau red. 1992.

rummet

Den polarisering lyfts fram i dokument det

som som ovan nämnda och i den retorik, successivt kommit att prägla svensk

som utbildningspolitisk diskussion sedan 1980-talets andra hälft, är

motsättningen mellan vad som benämnts som

TOMAS ENGLUND

statligt monopol familjens rätt att VS utbildning bestämma skola

Att polariseringen kommit utformas detta sätt säger hel del att en den bristande legitimiteten i det svenska offentliga och allmänna om

utbildningssystemet under denna tid. Det allmänna utbildningssys-

tidigare, de allra flesta, betraktats grundpelare i tem som av som en den svenska modellen och demokratin, symboliserades i den nya

utbildningsretoriken centralistisk och monopolistisk. Det är

som dock inte barnens rätt utgångspunkt, det är försom tas som utan

äldrars patriarkala här återuppstår.

rätt som En alternativ, eller rättare traditionell svensk modellbetraksagt telse kan ställas den anförda. En polarisering den mot ovan svenska modellens villkor lyfter fram dess positiva egna - som snarare sidor perspektivet elevens rätt framtida medborgare ur av som skulle kunna följande sätt se ut

varje elevs rättighet föräldrarnas rätt att vs möta det pluralistiska bestämma över sina barns att samhället i varje enskild skola socialisation värderingar,

för kunna ta religion, politiska

att som vuxen

ställning ideologi

Uttolkad detta sätt kan också pluralismproblemet, vilket är en

central komponent i varje demokratiuppfattning, två skilda be-

ges

tydelser, nämligen som

pluralism inom varje enskild eller organiserad pluralism

skola inom det allmänna baserad såväl allmänna skolsystemet privata skolor som

Visserligen är andelen fristående skolor baserade specifika ideo-

logier hittills begränsad, uppenbart skolans demokrati-

men är att fostrande roll vad gäller exempelvis pluralism försatts i ett helt nu

läge. Kanske uttrycker också denna polarisering hur plura-

nytt av

lismen kan uppfattas något den komplexitet inträtt

av som genom de tankegångarna. Den tidigare debatten relationen skolanya om demokrati hade utgått från för alla skolsystem, ett gemensamt men

är organisationsidé med och skapar helt för-

nu en ny arenan nya

utsättningar.

Vad Maktutredningen också kan sägas bidra till i förhållande till

den tidigare konceptionsbetraktelsen är återupprätta den veten-

att

skapligt-rationella utbildningskonceptionen styrande för sko-

som lans arbete och innehåll. Det är emellertid intressefrågan som suc-

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

cessivt specifik lösning ökat inflytande för studerande

ges en genom och föräldrar. Såväl i delrapporter i slutrapporten utmålar som

Maktutredningen skolan plats för begränsat medborgarin-

som en flytande. Genom komplettera och balansera den samhällscentreatt rade demokratitraditionen med individcentrerad demokratiuppen fattning följer bestämda konsekvenser för relationen skola-demo-

krati. Via denna demokratiuppfattning förs självförvaltnings-

ett moment ett möjligt uttryck för relationen skola-demokrati." som

På väg mot ett utbi/dningspo/itiskt systemskifte

Den successiva förskjutningen den utbildningspolitiska debatten

av under 1980-talets andra hälft inte något sätt isolerad förevar en teelse. Den led i omfattande förskjutning, något var ett en mer som kan liknas vid systemskifte från politik till ekonomi, från kolett lektivt och offentligt till individuellt och privat, från jämlikhet till

privat autonomi Systemskiftet påverkades internationella rö-

etc. av relser hade också genuin nationell innebörd. men en

Genom långsiktig kampanj med rötter i Arbetsgivareföre-

en ningens moteld och Näringslivets ekonomifakta där de domine- rande svenska massmedierna, främst DN och SvD, spelade huvudroller försköts samhällsdebatten under 1980-talet successivt höger jfr Boréus 1994.

Två huvudtendenser i det utbildningspolitiska systemskiftet

under 1990-talets första hälft kan klart urskiljas. Organiseringsfråförskjutning, det vill säga frågan fristående skolor och frågans om

ökat föräldrainflytande, förflyttade utbildningsdebattens

gan om dagordning alltmer från den interna pedagogiska debatten till de stora tidningarnas ledarsidor och förstärkte traditionell lekmanen nasyn behovet traditionell skola.

av en

Kunskapsfrågans förskjutning med hård kritik det tidiga-

en mot s.k. flummet, lämnade vägen öppen för strikt mål- och utvärre ett

deringssystem vilket också ett den läroplanens, Lpo 94:s

var av nya och det bakomliggande betänkandets SOU 1992:94, centrala inslag och egentliga hårdvaluta. Skola för bildning SOU 1992:94 kan för övrigt betecknas som

en synnerligen motsägelsefull produkt innehållande i vissa

avseen-

den återupprättande traditionella utbildningsfilosofier

ett av som essentialismen beständiga kunskaper och strikta ämnesgränser och

perennialismen med bildningsbegreppet, det nämnda mål- och utvärderingssystemet och samtidigt ett problematiserande kun-

TOMAS ENGLUND

skapskapitel och idéer deltagande målstyrning. Inte heller denna

om

läroplan skall här analyseras ingående än konstatera talet

mer att att

skolan åter placerat kunskapsreproduktionen i och

om centrum att

demokratifrågan definitivt placerats i bakgrunden för ett försök till analys konsekvenser utifrån den läroplanen, Carlgren 8C

av nya se

Englund 1995. Vad betyder denna utveckling för vår problemfokusering Läroplansbetänkandet proklamerar bildning istället för demokrati jfr Ljunggren 1995 och demokratiuppgiften i meningen att skolan

skulle relaterad till den stora demokratin försvinner därmed

vara

från agendan. Demokratifrågor i skolans värld hade förflyttats till

nu frågor inflytande. Samtidigt kan konstateras de senaste årens

om att

intresse för skolans värdegrund, dvs. primärt demokratins, stora

ställt problemet hur skolan skall socialisera till demokrati. nytt

Den relativt framträdande paradoxen i 1990-talets skoldebatt är,

jag uppfattar den, skolan åter placerats i traditionellt som att ett

ordnings-, disciplin- och kunskapsförmedlingsperspektiv, samtidigt

förvåningen är att det inte är fullfjädrat aktiva och kritiska som stor

medborgare träder in i offentligheten och sig poli-

som engagerar tiskt när de slutar skolan.

Den aktuella skoldebatten

Står relationen skola-demokrati över huvud taget på

dagordningen

Hur idag relationen skola-demokrati Det är relativt

ser uppenbart den relation skola-demokrati utformats i köl-

att som

det utbildningspolitiska systemskiftet Maktut-

vattnet av genom

redningen, med sitt förslag till kompletterande individuell

som en

demokratiuppfattning till den länge dominerande samhälleliga, kasat

förutsättningarna för skolans demokratiroll jämfört med hur om debatten såg för 20 år sedan. Skoldebatten har därvid successivt

ut ca ändrat karaktär. Det är förändring innebär att skolans

en som demokratiroll, i betydelsen relation till och förberedelse för den

demokratin, är klart försvagad och andra, traditionella stora att mer krav återigen ställs skolan.

nu

Konsekvenserna dessa förändringar kan rimligen bara

av spekulera Men jag vill påvisa/ påstå hur nämnda förändringar i talet

skolan och förväntningar skolans verksamhet bidrar till om att

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

hålla de uppväxande utanför samhället och skapa skoltillvaro

att en

social mening, mening knyter ansenliga delar skolans

utan en som av verksamhet och innehåll till den framtida medborgarrollen. Den

deltagardemokratiska traditionens vidareutveckling till deliberativ

en skulle därvid kunna gemenskap i och meningsfullhet skol-

ge arbetet, allas rätt till kommunikation kring frågor samhällets

om om utformning skulle stå dagordningen. I stället för sko-

att inom

lans söka vidareutveckla demokratin allas

ram som gemensamma

angelägenhet, har utvecklingen under tid bidragit till

senare att förstärka vad kallas demokrati individ- och familjenivå, det

som

vill säga skolan enhet för självförvaltning/ plats för inflytande

som

där civilrättsligt språk har politiskt språk. Medborgar-

ett ersatt ett

skapet har i denna förskjutning kommit betraktas primärt

att som juridisk status med framhävande individens rättigheter

av gentemot staten. Därmed förefaller förbindelsen mellan etik och politik ha gått förlorad. Detta samband skulle möjligen kunna återupprättas

medborgarskapet uppfattas form politisk

genom att som en av identitet, där den sociala rättigheten till utbildning tolkas

som en

rätt att utveckla kapacitet för att utöva politiska rättigheter,

en en identifikation kan skapas med "res publica demokratisk

som genom deliberation bland via skolan.

annat

Jag givetvis inte skolans meningsproblem helt skulle

menar att kunna lösas inom för skolan starkt samhällsanknuten

ramen som en gemenskapande institution deliberativ grund. Men jag

menar att

den utvecklingsmöjligheten inte bör försittas i ljuset den

av av

många redovisade nedgången i politiskt deltagande. Vad säger då

aktuella analyser relationen skola-demokrati Bygger de den

om deliberativa demokratitanken i det avseendet skolan betraktas

att

potential för utveckla demokratisk deliberation som en att

I jämförelse med Skolkommittén SOU 1997:121 utgår

som från den friställda ungdomen och det avtynande samhäl-

tesen om let/ den friställda skolan och skolarbetet skilt från samhället så

som är den deliberativa vägen helt väg även samtalet står i

en annan om

fokus i de bägge modellerna. Skiljelinjerna kan preciseras den

i att deliberativa modellen samtalet, den ömsesidiga kommunikatio-

ser

kring skilda problem, fundamental länk i kollektiv nen som en en viljebildning innebär att normativ giltighet olika sätt

som en - att

uppfatta världen och argumentation syftar till uppnå kon-

som att

kontinuerligt form. Hos Skolkommittén förefaller sensus - tar samtalet kort sagt inte alls ha denna anknytning den

genom att snarast skiljer skola och samhälle och vill skolan avgränsad

se som en enhet Ljunggren 1998. Kommittén betonar lärandets nödvändiga

TOMAS ENGLUND

kontextualisering och söker bryta med traditionella dikotomier

som form och innehåll den samhälleliga och/eller medborgerliga

men

kontextualiseringen saknas.

Skolkommittén kan också uppföljare Maktutred-

ses som av ningen och stärkandet den lilla demokratin med sina förslag

av om elev- och föräldrainflytande, där kommittén vill bemöta infan-

t.ex.

tiliseringen med de studerande inflytande, och i högre grad

att ge utforma skolans verksamhet den berör. Även centrala

så att om skiljelinjer till deliberativ uppfattning således kan konstateras må

en också hävdas att kommitténs befordran samtalet inte uttryck-

av

ligen sätts i samband med kunskapsbildning och meningsskapande relaterad till medborgarformering vidare de inträngande

se mer analyserna Skolkommitténs förslag i Utbildning och demokrati

av nr 1 1998 och beträffande kunskapsbildningens villkor, Forsberg

1995 och Sundgren 1996.

Jag uppfattar Skolkommitténs betänkande välartikulerat

som ett och till tidens krav anpassat progressivistiskt projekt med vilket jag

att det är de studerandes utveckling fokuseras. De menar som

grundläggande föreställningar betänkandet bygger under-

som stödjer emellertid inte även de inte heller direkt motsäger

- om - en skola för deliberativ kommunikation. Vad saknas är uppfatt-

som en ning relationen skola-samhälle.

om

SNS demokratiråds Demokrati och medborgarskap

rapport

Petersson et al. 1998 påvisar medborgarnas bristande politiska

kunskaper. Den stämmer därmed in i 1997 års sommardebatt

om att

skolan misslyckats med pränta grundläggande kunskaper

att om att Förintelsen faktiskt ägt Demokratirådet lyfter fram

rum. uppgifter att del ungdomar inte är statsminister.

om en ens vet vem som Är det så illa och är det i så fall uttryck för skolans misslyckan-

ett de

Det sätt att mäta kunskaper dessa undersökningar använder

som sig är till att börja med synnerligen tveksamma. Det finns ofta

av ett förekommande motstånd från många ungdomar själlöst besvara

att den typen frågor påminner dem skolans Det

av som om prov. sammanhang i vilket både tar till sig och redovisar kunskap är oftast

man

avgörande.

Det finns här intressant notering från Demokratirådets sida då

en de hävdar samtalets betydelse stimulans för lärande och ökade

som

kunskaper. Bland mötesplatser kan för dessa

som ge utrymme samtal nämns skolan, arbetsplatsen föreningar. Vad kan då

samt förvänta skolan i detta avseende

oss av

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

Det jag uppfattar i hög grad avgörande och går

som som som tillbaka den analys skisserats är dels vilken politisk

som ovan kultur skolan och dels vilken politisk samtals-kultur

som omger

kan plats i skolan. Förutsättningarna för skolan skall som ta att

kunna bidra skapa acceptabel medborgerlig-politisk kun-

till att en

skapsnivå och politiskt intresse för samhällets utformning be-

ett

dömer jag avhängig nära sammanhängande dimensioner

som tre som

avspeglar den politiska kultur präglar skolan och

i sin tur som som

densamma. omger

För det första handlar det vilket politisk bild-

om utrymme som ning har i skolans undervisning, för det andra vilken karaktär den har och för det tredje i vilken mån och hur den enskilda medborga-

relateras till samhället helhet. ren som

Vilken plats och vilket har politisk bildning i

utrymme haft skolans undervisning Som påvisats är Skolkommissionens stolta vision just historia. Tron över huvud betrakta skolung-

att taget

domar politiskt bildbara medborgare är i dag synnerligen

som svag.

Infantilisering och tillrättalagda perspektiv dominerar sedan länge.

Den undervisning kan karakteriseras uttalat medborgar-

som som

förberedande synnerligen begränsat och Lgr 80:5

ges ett utrymme försök lansera konfliktsyn samhället kopplad till bred

att en en

medborgerlig samhälls- och naturorientering förefaller i dag

vara

glömd. I den senaste läroplanen Lpo 94 är samhällsfrågor återigen strikt avgränsade till enbart samhällskunskapsämnet. Den marginalisering modern historia och samhällsfrågor

av se

vidare Utbildning och Demokrati 2 1997 vidlådits skolan

nr som

även dessa aldrig varit speciellt framträdande kom-

om moment

pletteras den katastrofala medieutvecklingen med public service-

av

företagens anpassning till lek och för-stunden-underhållning i radio och tv och medielogikens snedvridning politikens princi-

även av

piella frågor nyhetsplats och i kvällstidningarna populis-

genom

tiska anspelningar

etc.

Vilken karaktär har då skolans politiska bildning Faktaförmedlingen dominerar och problematiserande samtalskultur, läran-

en ett de kommunikation, har plats. Detta förklaras

genom svårt att ta av såväl tradition upplevd brist tid hinna med kursen.

som en att Det är emellertid märka modern pedagogisk didaktisk forsk-

att att

ning sedan länge proklamerat kommunikationens betydelse för lä-

randet, vilket understryks också Demokratirådets undersök-

nu av

Även skoltraditionalist Nyheters chefredaktör

ning. en som Dagens

har i skoldebatten insett och proklamerat samtalets betydelse i demokratifostran Bergström, DN 13/6 1997.

ToMAs ENGLUND

Ett tredje fält betydelse gäller förskjutningen i den politiska

av

kultur skolan. Den Viktigaste förändringen här

som omger är att sy-

skolan mötesplats för skilda kulturer och nen som en gemensam skilda sociala har skola för likasinnade

grupper utmanats av en föräldrarättens grund skola knappast det

- en som gynnar som Demokratirådet betraktar demokratins uppfordran till själv-

som

ständiga ställningstaganden under respekt för oliktänkande

Petersson et al., DN debatt 19/8 1998.

Paradoxen beträffande skolans sätt fungera är således sko-

att att lans historiska relation till demokratisträvanden, syf-

gemensamma

tande till folksuveränitet skapandet potentiellt delaktiga

genom av och deliberativt kapabla medborgare alltså med respekt för den

-

andre och med nödvändiga kunskaper, färdigheter och intresse för

kunna delta i utformningen det framtida samhället kraftfullt att av -

förskjutits i enlighet med individualistiskt och familjegrundat

ett demokratibegrepp. Detta har för skolans del inneburit den i vissa

att centrala avseenden kommit betraktas privat familjeange-

att som en lägenhet. Det är den lilla demokratins valfrihet, med val skola och

av fristående skolor potentiella "tankeghetton jag lånar här

som Demokratirådets terminologi, skolans historiska rela-

som ersatt tion till den demokratin, skolan potential för den med-

stora som

borgerliga dialogens betydelse för upplyst förståelse".

Det successivt försvagade politiska intresset för den demo-

stora kratins frågor undersökningen redovisar förklaras delvis hur

som av Maktutredningen ordförande i SNS demokrati-

med samma som

råd fungerat som katalysator i demokratibegreppets förskjutning.

Skola för kvalificerade samtal ett möjligt

-

projekt

En skola i linje med det samhällscentrerade demokratibegreppet har historiskt betonat referensram med starka jämlik-

en gemensam

hetsinslag betydande förutsättning för allas deltagande i det

som demokratiska samhällsbygget. Även sådan

om föreställningen om en

referensram med den senaste läroplanen i hög grad utgemensam tunnad till kognitivt avgränsade mål finns också inledande del i

en läroplanen talar demokratin värdegrund. I förhållande

som om som till det sagda förefaller denna värdegrund

ovan i sin tur vara utma-

nad betoningen autonomiprincipen uttolkad inriktningen

av av som mot privata livsprojekt jfr Skolverket 1996, Rothstein 1994 och Englund 1999. Den referensramen kan dock forme-

gemensamma

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

olika sätt och den sedan länge dominerande substantiella ras innebörden för alla likartad kurs och betoningen jämlika

- en av villkor kan i det multikulturella, pluralistiska samhället

w ges nya innebörder.

Kan den eller mindre övergivna referensramen

mer gemensamma

åtminstone den betydligt betoningen denna i subeller svagare av stantiell mening till förmån för det ökade individualistiska

utrym-

i ljuset förutsättningar för formerandet met ses av nya av gemen-

skap, former för gemenskapande funktioner inom utbildnings-

nya

systemet Ja, jag betraktar utbildningssystemet central

som en potential mötesplats mellan olika kulturer, olika uppfattningar,

som

olika grundläggande värderingar, där det övergripande målet skulle

kunna utveckla kommunikativ kompetens och ömsesidig

vara att en respekt hos de deltagande. En kommunikativ kompetens med sikte

kollektiva viljebildningsprocesser hur umgänget människor

om emellan och hur samhället skall utformas.

Ett sådant tänkande har funnits med underström i den

som en svenska utbildningshistorien och kan förankras hos såväl pedagogikens klassiker Dewey 1916/1966 kommunikationen

- om som demokratins bärande element och Durkheim 1992 de

- - om professionellas roll i det differentierade samhället hos

- som en senmodern samhällsteoretiker Jürgen Habermas 1995 sökt ut-

som som veckla teori just kollektiva viljebildningsprocesser, det vill

en om

säga språkliga samförståndsprocesser för vad uppfattas

som som normativt riktigt, och den amerikanska liberala samhällsfilosofen Amy Gutmann 1987 placerat in den allmänna skolan i ett så-

som

dant perspektiv.

conclude that "political education the cultivation of the

we can -

Virtues, knowledge, and skills for political participation has

necessary moral other of public education democratic

primacy over purposes a society. Political education citizens to participate in

prepares consciously reproducing their society, and conscious social reproduction the ideal not only of democratic education but also of democratic

sumption in favor of participatory disciplinary methods

more over more

of teaching and toward the goal of giving every child education

an

adequate participate the political which choices

to processes

good lives socially Structured Gutmann1987 287.

among are s.

Gutmann hävdar också i arbete det är rimligt att i skolan

samma att söka utveckla allas kapacitet och möjlighet att ifrågasätta traditionella auktoriteter föräldrar och religiösa idéer och förse varje

stu-

ToMAs ENGLUND

derande med kritiska intellektuella färdigheter behövs för

som att bedöma livsformer, också de skiljer sig från föräldrarnas;

som att, kort lyftas sitt privata liv och de föreställningar de bär med

sagt, ur sig till offentlig värld med möjligheter välja olika vägar för det

en att goda livet jfr Reese 1988, Englund 1997.

Vad i detta sammanhang är värt att understryka är att Gut-

som

bara är bland många framträdande representanter för mann en en liberal dygdeteoretisk tradition betonar den allmänna skolans

som roll för utveckla den deliberativa dygden. Skolorna måste påta sig

att uppgiften, säger de, barn och ungdomar utveckla kapa-

att att citeten i kritiska diskussioner där fakta och värden är

att sam-

tidigt närvarande vilket de regel är och i dessa offentliga

som

samtal utveckla politisk-moralisk bedömningsförmåga jfr Kym-

en licka 8CNorman 1999.

Gutmann 1987 kan representativ för god balans

ses som en

mellan deltagardemokratisk och deliberativ uppfattning, den

en se-

vidareutvecklad och preciserad tillsammans med Dennis nare

Thompson 8CThompson 1996. Liksom deltagardemo-

Gutmann

kratin åsätter deliberativdemokratin själva deltagandet i demokratiska högt värde jfr 3 den deliberativa de-

processer ett not men

mokratiuppfattningen lägger specifik vikt vid ka-

en processernas raktär där utgångspunkten ofta är skilda åsikter skall jämkas

som

eller ställas mot i argumentation; startpunkten är

samman varann en således förekomsten två eller flera uppfattningar företrädda

av av

möts och ett centralt krav är öppenhet i argumentapersoner som tionen:

Om erkänner kan bli oeniga, försäkrar den deliberativa de-

att oss

mokratin har förmåga bestämma vårt eget öde ett sätt

att att som

är ömsesidigt godtagbart för alla Gutmann 8CThompson 1996 361,

s.

från Lewin 102.

1998 s.

Den deliberativa demokratiteorin betonar också, till skillnad från deltagardemokratin, och konsekvenser, och ställer därmed

ansvar socialisationen till medborgarskap och medborgarskapets utövande i fokus.

Gutmann 8CThompson 1996 lägger fram principer för den

tre

deliberativa demokratin: Ömsesidighet, offentlighet och ansvarighet.

Ömsesidigheten innebär hänsyn till andra och andras

bl.a. att ta åsikter, vilket också leder till specifika konsekvenser för de andra

principerna. Offentligheten innebär alla förhållanden och

att argu-

skall göras kända också just därför att ömsesidighetsprincipen ment

gäller. Ansvarsprincipen innebär alla är ansvariga inför "I

att varann:

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

deliberativ demokrati förväntas de förtroendevalda motivera sina en handlingar i moraliska termer. I ömsesidighetens anda skall de ge skäl kan alla dem år bundna lagar och den som accepteras av som av politik de förordar 8CThompson 129, från Lewin

Gutmann s.

1998 s. 101. En viktig företrädare för det deliberativa synsättet är Jürannan Habermas 1995 utvecklat det i relation till liberal gen som respektive republikansk och kommunitär tradition. Habermas har också i sin analys påvisat de olika traditionernas skilda medborgar-

begrepp och påpekat hur den vanligtvis dikotomiserade begreppsbildningen kring rättigheter inom dessa traditioner inte fångar det

intersubjektiva innehållet som kräver ömsesidigt beaktande ett av

rättigheter och plikter i symmetriska erkännanderelationer"

Habermas 1995 s. 79.

Den så kallade diskursteorin idéer från bägge dessa traditar upp tioner och integrerar dem i idén ideal procedur för deliberaom en tion. En närmare betraktelse Habermas deliberativa modell och av speciellt dess implikationer för skolan får anstå för det kräver en omfattande analys, det kan direkt jag finner men sägas att att Habermas kan uttolkas flera olika sätt vad gäller implikationerna

för utbildningsväsendet. Kort kan han placerar förverkli-

sägas att

gandet den deliberativa politiken i institutionalisering

av av procedurer, där intersubjektivitet högre nivå förväntas uppstå. Att en offentliga diskurser finner bara under villkor brett resonans av ett

deltagande fordrar "en egalitär politisk kultur är fri från

som som alla bildningsprivilegier, kultur är intellektuell bred front 3 en som Habermas 1995 121. Samt att politisk autonomi är ett själväns. damål inte kan förverkligas enskild individ privat som av en som fullföljer sina intressen, endast alla tillsammans i egna utan av en

intersubjektivt delad praxis. Det deliberativa projektet kan med

Habermas led i fullbordandet det moderna ses som ett av skolan

massutbildning är skapad i det moderna.

som Den deliberativa demokratimodellen anger, som den presenterats de flesta företrädare, behovet utbildning deliberativa grundav av av hållningar bland medborgarna utövar den kommunikativa makt som är dess konsekvenser. En diskursivt formerad uppfattning som en av företrädare för den deliberativa demokratiuppfattningen ofta ses av som bildningsprocess, att i skolan tillfälle att utveckla sina en kommunikativa rättigheter.

ToMAs ENGLUND

Avslutande reflektioner: Om behovet av ett ökat utrymme för deliberativa samtal inom skola

Den deliberativa idén skall emellertid inte bara fråga

ses som en om

sätt undervisa och i demokrati det deliberativt komett att om utan munikativa perspektivet handlar också generell modell

om en mer för skolans praktik och politiska kultur. Jag att skolan i

menar betydligt högre grad än i dag bör inom olika verksam-

ge utrymme heter och ämnen för deliberativ argumentation i frågor där kunskap och vården är sammanflätade och så sätt vägledning för

ge pro-

blemhantering skilda slag, kunskapssökande och i perspektiv-

av konfrontationer exempelvis det multikulturella mötet för ökad

som

ömsesidighet och respekt etc.

Utvecklingen deliberativa samtal kan också i ljuset ökad

av ses av effektivitet i lärandet ökat för såväl sonderande

genom ett utrymme

planerade samtal mellan såväl studerande mellan lärare och som som studerande. Det deliberativa samtalet förutsätter och implicerar

ett bruk såväl det talade det skrivna ordet innebär att det

av som som

åsätts kontinuerligt giltighetskrav endast kan prövas och

ett som avgöras intersubjektivt. Det innebär också att det talade och det

skrivna ordet, språket innebär sociala handlingar, gör något

att man med språket. Förstår varann Förstår du mitt perspektiv i den här

frågan Inser du vilka fakta och värderingar jag bygger min

argumentation och hur kan din argumentation prövas min Delibe-

mot ration kan givetvis också användas för analysera och kritisera hur

att

språk kan användas och fungera nedsättande. ett

Det här handlar i utsträckning successiv omvandling

stor om en

skolans verksamhet från vad kan kunskapsförmedav som ses som ling riktning, dvs. från lärare och läromedel till studerande, till

i en ömsesidig kommunikation och meningsskapande verksamhe-

som

Kort förskjutning från elevarbete inhämtande tens nav. sagt en som

kunskap/kunskapsreproduktion till intersubjektiv bearbetning,

av kvalificerade samtal utifrån problem och perspektiv skilda slag.

av

Jämförande forskning mellan s.k. traditionell kunskapsförmed-

ling och den samtalande skolan har bl.a. påvisat i de flesta

en avseenden högre kvalitet i lärandet samtal. En samtalsundervis-

genom

ning givetvis inte genomförs natt visade sig också

som över en

karakteriserad autentiska frågor från lärarna där möjligvara av mer heter för de studerandes reflektion utvecklades, de studerandes

att

i högre grad kom bearbetas i samtalet de studerande svar att samt att

blev uppmuntrade i betydligt högre grad än i den traditionellt för-

medlande undervisningen 1998. Här finns ett snabbt växan-

Hoel

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

de pedagogiskt forskningsfält och några referenser litet olika slag

av

i sin baserar sig olika traditioner är Burbules 1993, Säljö som tur 1998 och Gisselberg 1991.

Här öppnar sig emellertid problematik inte kan behandlas

en som

utförligare i detta sammanhang, och jag bara vill antyda. Den

som

didaktiska problematiseringen undervisningens och lärandets,

av eller hellre kommunikationens och meningsskapandets innehåll

leder dessutom till skilda perspektiv i olika ämnesområden.

Föreställningar barn och ungdom kapabla att kommu-

om som nicera och med inneboende potentialer är bland pedagogiska och

didaktiska forskare och många lärare i den interna debatten mycket

framträdande och påtaglig är även den etablerade den

synen tra-

ditionella kunskapsförmedlande skolan återvändsgränd.

som en

Samtidigt är det den skolan idag förepråkas mycket starka

som av krafter i det tal skolan är dominerande i den allmänna de-

om som batten.

Vi står här inför synnerligen paradoxal situation i den

en meningen att förskjutning skolans verksamhet det delibera-

en av mot tiva samtalet förutsätter infrastruktur i skolan helt

en som ser annorlunda än dagens. Samtidigt har skolans ekonomiska situa-

ut tion kraftigt försämrats och stärkt kraven traditionell skola,

en en skola många studerande Dessutom flyttar många

som accepterar. starka föräldrar sina barn till privata skolor och gröper det demo-

ur kratiska projekt också handlar till den allmänna

som om resurser skolan. i

Noter

I Centrala element i den text här går i hög grad tillbaka

som presenterats egen tidigare utförd forskning. Jag har i texten angett de centrala inspirationskällorna från andras forskning med hänvisningar till tidigare arbe-

men tyngt texten egna ten. För den vill vidare i den forskning jag själv utfört kan här följande

som som referenser använts omnämnas: Englund 1986ab för sammanhållen

som en utbildningshistorisk och läroplansteoretisk granskning samhällsorientering och

av medborgarfostran i svensk skola där bl.a. de utbildningskonceptionerna är

tre ett centralt resultat, Englund 1994 för sammanställning tio 1980-talstexter

en av som bl.a. utvecklar tidiga modeller för deliberativ demokrati i skolan. Englund red. 1995

för antologi det utbildningspolitiska systemskiftet där bl.a. i kap. 3

en om Marshalls rättighetsbegrepp utgör utgångspunkt för den kritiska granskning

av Maktutredningen också redovisas här och där i kap. 4 de olika läroplanerna

som värderas demokratisynpunkt. För diskussion undervisning

ur en om som ett ordnat samtal i relation till de utbildningskonceptionerna, Englund 1995. För

tre se ett stort antal inlägg av undertecknad och andra olika sätt berör

som

TOMAS ENGLUND

relationen skola-demokrati och också fungerat plattform och inspiration

som som för denna artiklar i tidskriften Utbildning och demokrati tidskrift för

text, se didaktik och utbildningspolitik började utkomma 1992. Kan beställas från

som pedagogiska institutionen, Örebro universitet.

2 Uppdelningen i funktionalistisk respektive normativ demokratisyn är hämtad från

Lewin 1970.

3 Uppdelningen i deltagardemokratisk respektive deliberativ demokratisyn

är en uppdelning är omtvistad och utvecklats litet olika sätt olika forskare

som som av under de senaste decennierna där också andra beteckningar ibland valts. Min avsikt

är här inte att göra formell genomgång de komplicerade skiljelinjer kan

en av som diskuteras eller närmare diskutera den eller den andre forskaren bör

att om ena tillhöra den eller den andra demokratiteoretiska traditionen. Mitt primära syfte

ena att åtskilja dessa bägge traditioner är för därvid kunna påvisa den normativa

att demokratisynens skilda gestalter i den svenska utbildningskontexten.

En tämligen renodlad isärdragning de bägge traditionerna innebär att den

av deltagardemokratiska traditionen i betydligt högre grad än den deliberativa har

en kommunitär ådra, betonar moral och dygder har mycket optimistisk

samt en tro medborgarnas kapacitet att deltaga aktivt i de demokratiska beslutsprocesserna. Bland representativa forskare för denna tradition kan nämnas klassiker

som Rousseau, JS. Mill och Cole bland aktuella Carole Pateman, Benjamin

samt namn Barber, Robert Bellah, m.fl.

Den deliberativa demokratitraditionen tar sin utgångspunkt i deontologiska intersubjektiva procedurer, betonar rationell argumentation och den offentliga

diskussionen frågor där skilda uppfattningar gör sig gällande. Bland

av representativa forskare kan nämnas Jürgen Habermas, Amy Gutmann, Dennis

Thompson, David Miller, Joshua Cohen, John Dryzeck och många andra.

l Autonomibegreppet är notoriskt svårdefinierat att det använts inom flera

genom olika traditioner med olika kopplingar och kan inte här analyseras specifikt. En

polarisering kan göra min tankegång tydligare är skilja mellan vad

som att som skulle kunna betecknas privat autonomi- ett rörelseutrymme för den

som en enskilda individen fullfölja sitt livsprojekt och politisk autonomi där

att - en självständigheten i högre grad kopplas till utvecklingen kapacitet deltaga i

av en att det politiska beslutsfattandet.

5 rättighetstermerI och med specifik referens till Marshalls 1949/1991,

Englund red. 1996 kap. 3 klassiska utveckling rättighetsbegreppet i civila,

av politiska och sociala rättigheter så kan hur den skisserade utvecklingen

se kondenserar specifik motsättning mellan dessa rättigheter. Det kravet

en nya som ställs föräldrarnas civila eller i terminologi negativa bestämma

en annan rätt att över sina barns utbildning står den studerandes sociala rätt till utbildning

mot en

innehåll historiskt garanterats i parlamentariskt demokratiska former via vars staten och under de senaste decennierna innan detta civilrättsliga krav

utvecklades utvecklats ett sätt att kvalificera den uppväxande medborgarens

som politiska rättigheter. Det är nämligen också så Habermas 1995 preciserat

som att det endast är

de politiska deltagarrättigheterna medborgarens rättsstatus

som ger en reflexiv, självrefererande karaktär. De negativa frihetsrättigheterna och de

sociala rättigheterna kan däremot tilldelas paternalistiskt. Rättsstat och

socialstat är i princip möjliga också utan demokrati Habermas 1995 137.

s.

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKHATIN

6 Kompletterande betraktelser till Schüllerqvist 1995 över förskjutningen talet

av

skolan under 1980-talet, exempelvis förskjutningen från offentligt till privat om och hur krav den traditionella skolan växte fram och vilka krafter drev dessa

som krav, är önskvärda. För exemplarisk relativt tidig debatt vad gäller vissa

en principiella grundfrågor där de skilda perspektiven beträffande offentligt och privat

är tydliga, Rothstein 1988 och Englund 1989.

se

TOMAS ENGLUND

Referenser

Bergström, Hans 1997 Grundskolan har misslyckats". Dagens Nyheter 13 juni 1997

Boréus, Kristina 1994 Högervåg. Nyliberalism och kampen

om språket i svensk ofentlig debatt 1969-1989. Stockholm: Tiden Burbules, Nicholas 1993 Dialogue in Teaching. Theory and Practi- New York: Teachers College ce. press

Carlgren, Ingrid 8C Englund, Tomas 1995 "Innehållsfrågan, didaktiken och läroplansreformen". I Englund, Tomas red. Utbildningspolitiskt systemskifte s. 205-213

Crick, Benjamin 8C Porter, Alex red. 1978 Political Education and Political Literacy: London: Longman

Dagens Nyheter 13 juni 1997,

Dagens Nyheter 19 augusti 1998

Dewey, John 1 916/ 1966 Democracy and Education. New York: Free press Durkheim, Emile 1992 Ethics and Civic Morals.

Professional

London: Routledge

Engellau, Patrik red. 1991 Skolpeng hösten 92. Den

nya välfärden. Medborgarnas offentliga utredningar MO U 1991:4

Englund, Tomas 1986a Curriculum Political Problem. as a Changing Educational Conceptions with special Citi-

referenceto

zenship Education. Lund: Studentlitteratur

Englund, Tomas 1986b Samhallsorientering och medborgarfostran i

svensk skola. Pedagogisk Forskning i Uppsala vol. 65/66 Februari 1986. Uppsala universitet: Pedagogiska institutionen

Englund, Tomas 1989 Offentligt och privat. Forskning Utbild-

om ning vol. 16 1 46-49 no. s.

Englund, Tomas 1990 På pedagogiskt dynamisk analys

väg mot en innehållet. Forskning utbildning vol. 17 1 19-35 av om no. s. Englund, Tomas 1994 Skola för demokrati Bokslut över ett svunnet och demokratiskt syftande läroplan Lgr 80: En kom-

SOL-tal en

menterad dokumentation tio Pedagogisk Forskning i av texter.

Uppsala 115 Juni 1994

Englund, Tomas 1995 På undervisning det ordnade

väg mot som samtalet I Berg, Gunnar 8C Englund, Tomas 8C Lindblad, Sverker

red. Kunskap, Organisation, Demokrati. Lund: Studentlitteratur,

S. 49-70

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

Englund, Tomas red. 1995 Utbildningspolitiskt systemskifte

Stockholm: HLS Förlag Tomas 1997 "Barns och ungdomars rätt till plura-

Englund, en

listisk Utbildning och demokrati för didak-

utbildning". tidskrift

tik och utbildningspolitik vol. 6 no. 1 5-15 s.

Englund, Tomas 1999 Talet i svensk utbildnings-

om likvärdighet

I Säfström, Carl-Anders 8C Ostman, Leif red.: Textana-

politik.

En introduktion till syftesrelaterad kritik. Lund: Studentlitte-

lys.

ratur Eva 1995 Elevers inflytande över skolarbetet". Utbild-

Forsberg,

ning och demokrati för didaktik och utbildningspolitik

- tidskrift

vol. 4 1 72-96 no. s. Kjell 1991 Vilka frågor ställer elever och vilka elever

Gisselberg,

ställer frågor En studie elevers frågor i naturorienterande ämnen ao i och utanför klassrummet. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Gutmann, Amy 1987 Democratic Education. Princeton: Princeton

University press

Gutmann, Amy 8CThompson, Dennis 1996 Democracy and Dismoral be aooided in politics, and agreement. Why conflict cannot what should be done about it. Cambridge: Harvard University press Habermas, Jürgen 1995 Diskurs, ratt och demokrati. Göteborg: Daidalos

Hoel, Torlaug 1998 Laering undervisning i et dialogisk per-

og spektiv". Utbildning och demokrati för didaktik och ut-

- tidskrift

bildningspolitik vol. 7 2 67-77

no. s.

Kymlicka, Will 8CNorman, Wayne 1999 Medborgarens åter-

komst. Ord G Bild 1 42-49 no. s. Lewin, Leif 1970 Folket och eliterna. Stockholm: Almqvist 8CWiksell Lewin, Leif 1998 Bråka inte. Om vår tids demokratisyn. Stockholm: SNS Förlag Liedman, Sven-Eric 1983/ 1986 Kunskaper och kontroverser. I Naeslund, Jon red.: Kunskap och begrepp. Stockholm: Liber Carsten 1995 "Skola för bildning och frågan demo-

Ljunggren, om krati". I Englund, Tomas red. Utbildningspolitiskt systemskifte s.

182-204

TOMAS ENGLUND

Ljunggren, Carsten 1998 Ny skola och gammal- synpunkter

publikationer från 1997 års skolkommitté". Utbildning och demokrati för didaktik och utbildningspolitik vol. 7 1 1-

- tidskrift no. s.

Läroplaner för grundskolan 1962, 1969 och 1980

Laroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolfor- 1994. Stockholm: Utbildningsdepartementet

merna Palme, Olof 1972 Demokrati förändra den sociala verkligär att heten". I kerman, Nordal red.: Demokratibegreppet. Det nya samhallet Stockholm: Prisma 60-70 s. Petersson, Olof 8CWestholm, Anders 8C Blomberg, Göran 1989 Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons Petersson, Olof 8C Hermansson, Jörgen 8C Micheletti, Michele 8C Teorell, jan 8CWestholm, Anders 1998 Demokrati och medborgarskap. Demokratirådets rapport. Stockholm: SNS Förlag. DNdebatt 19 augusti 1998.

Popkewitz, Thomas 1991 A Political Sociology Reform.

ofSchool

Power/Knowledge in Teaching, Teacher Education and Research. New York: Teachers College press

Prop. 1950:70 angående riktlinjer för skolväsendets utveckling

Prop. I978/79:J80 läroplan för grundskolan

Richardson, Gunnar 1978 Svensk skolpolitik 1940-1945. Stockholm: Liber Reese, William 1988 Public schools and the good. common Educational Theory vol. 38 4 431-440 no. s.

Rothstein, Bo 1988 Noteringar privat och offentligt inom

om skolvärlden. Forskning Utbildning Vol. 15 3 29-34 om no. s. Rothstein, Bo 1994 Vad bör staten göra Om

oalfardsstatensmora-

liska och politiska logik. Stockholm: SNS Förlag

Schüllerqvist, Ulf 1995 Förskjutningen svensk skolpolitisk de-

av batt under det decenniet. I Englund, Tomas red. Utbildsenaste

ningspolitiskt systemskifte s. 44-106

Skolöverstyrelsen: Rapport 1986-04-11. Undervisning och betyg-

sättning i naturorienterande och Samhällsorienterande ämnen i

grundskolan. Regeringsuppdrag 1982-11-25

SOU 1948:27 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling

SOU 1985:30 Skola delaktighet

DEN SVENSKA SKOLAN OCH DEMOKRATIN

SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige SOU 1992:94 Skola bildning SOU 1997:121 Skolfrågor. Om skola i tid

en ny Sundgren, Gunnar 1996 Kunskap och demokrati. Lund: Student-

litteratur Säfström, Carl-Anders 8C Östman, Leif 1995 Den utbild-

nya

ningsretoriken". I Englund, Tomas red. Utbildningspolitiskt

sys-

temskifte s. 156-167

Säljö, Roger 1998 Lärande behärska institutionella former

- att av

kommunikation. Utbildning och demokrati tidskrift för didaktik

-

och utbildningspolitik vol. 2 15-28

7 no. s.

och havadmoment för stiidieplaner för skolor A- och B-

Timplaner av vid försöksverksamhet i anslutning till 1946 a°rs skolkommis-

form

sions principförslag. Stockholm: Skolöverstyrelsen

Tingsten, Herbert 1969 Gud och Fosterlandet. Stockholm: Nor-

stedts

Utbildning och demokrati- för didaktik och utbildnings

tidskrift

politik

Demokrati i skolan

Mats Lundström

Riksdag och regering fattade under våren 1997 beslut för-

om att sök tillåta inrättandet lokala skolstyrelser med elevmajoritet inom

av

gymnasieskolan Syftet att eleverna avgörande makt i såväl

var ge en

administrativa pedagogiska frågor.

som

Förslaget till elevmakt sägs bygga demokratins princip. Men

argumentationen är komplex än så. En rad handlar

mer argument

förmodade effekter förslagets genomförande ökat inflytan-

om av

de för den enskilde eleven, ökad studiemotivation, demokratisk

fostran" och kompetensutnyttjande

Demokratins princip är fundamental för vårt samhällsskick inte

bara institutionell ordning också samhällsbärande

som utan som normsystem. Studier demokrati är därför central i

av statsveten-

skaplig forskning. Olika frågor ställs i denna forskning. Grovt

sett

kan skilja mellan frågeställningar: empiriska,

man tre typer av teoretiska och normativa. Den empiriska demokratiforskningen undersöker samhälleliga förutsättningar och konsekvenser demokratif

av Den teoretiska demokratiforskningen för abstrakta

resonemang om demokratins innebörd och de beslutsregler den bygger på. Den

som

normativa demokratiforskningen diskuterar värderingar

och argument talar för och emot demokrati.

som

Denna rapport bygger till största delen rön från den teoretiska

och den normativa demokratiforskningen. I fokus principiell

står en diskussion innebörden och önskvärdheten demokrati i

om av

skolvärlden. Någon empirisk utredning olika genomföra

av sätt att elevdemokrati görs inte.

Jag har närmare bestämt två syften. Att tolka och precisera idéer och rörande demokrati i skolan, så de formule-

argument som

i nationella styrdokument, utredningar och riksdagstryck. 2. Att

ras kritiskt diskutera dessa och idéer utifrån

argument en statsvetenskaplig diskurs.

Texten kan uppfattas polemisk och kritisk till regeringens

som

förslag elevstyrda skolstyrelser. Min ambition är dock

om att vara

DEMOKRATI ISKOLAN

kritisk i vetenskaplig mening, inte i en politisk. Som statsvetare

en

jag min uppgift problematisera och analysera regeringens

ser som att

förslag utifrån dess premisser. Jag har tagit mig rollen

egna som

"opponent. Någon roll inte möjlig.

annan vore

Demokratibegreppet

Hur skall egentligen definiera demokrati Den framlidne

man partiledaren Gösta Bohman har lika gärna kan kalla

sagt att man demokrati för "Karlsson. Man kan förmoda denna kommentar

att är inspirerad Karl Poppers begreppsnominalism.5 Att definiera är,

av

nominalismen, något föreställer sig. enligt att sätta ett namn man Definitioner är inte eller falska, utan språkliga konventioner

sanna

möjliggör kommunikation. Det viktiga medlemmarna i som är att en

viss språklig gemenskap tänker ungefär sak när de hör

samma eller läser ord. Ordet diktatur kan fungera lika bra ordet

ett som demokrati

Man kan skilja mellan två definitioner: lexikaliska och

typer av stipulativa.7 En lexikalisk definition hur viss term faktiskt

anger en används i språklig gemenskap. Denna definition kan tolkas

en typ av

empiriskt påstående eller falskt. Men den kan som ett som är sant också tolkas inte har något sanningsvärde

som en norm, som - en

väljs därför den tillämpas i viss språklig gemenskap.

norm som att en I s.k. stipulativ definition regel för innebörd i

en anges en en terms

visst sammanhang vad betyder i andra

ett oavsett termen

sammanhang.

Att stipulera definition "demokrati" vållar inga större

en av problem. Däremot är det svårare tydligt vad betyder

att ange termen eller har betytt alltsedan den började användas. Det faktum att ter-

är värdeladdad gör dess innebörd särskilt kontroversiell. En men

vanlig uppfattning bland är att demokratibegreppet är

statsvetare

"essentially contested därför det är oskiljaktigt integrerat i

att normativ politisk teori.8 När definierar termen demokrati tror

man

sig uttrycka politiska värderingar. Samma sak gäller frihef och

man

jämlikhet. En oenighet i politiska värderingar uttrycks ofta i termer

av

språklig oenighet. Den politiska prestigen i demokratins idé

enorma smittar sig "demokrati", vilket gör det frestande

av termen att, medvetet eller omedvetet, utnyttja den för beteckna alla möjliga

att ståndpunkter vill försvara. Termen demokrati används i

som man

övertalningsdefinitioner politiska Man modi-

ett slags av program

MATS LUNDSTRÖM

fierar begreppet demokrati, lägga till något

genom att man anser önskvärt, byta Det detta Tingsten vände sig

utan att term. var som

när han anklagade "den vänstern för att missbruka deemot nya

mokratibegreppet. De använde, Nils Elvander uttryckte det,

som en innehållslig definition demokrati".1°

av

Att definition demokrati är innehållslig betyder att den

en av inkluderar tänkbart utfall demokratiska procedurer i begrep-

ett av

demokrati. Socialistiska produktionsförhållanden är inte, pet menade Tingsten, definitoriskt villkor för demokrati, kan

ett men genomföras inte genomföras inom för politisk demo-

eller ramen

krati. Demokratin är neutral i förhållande till socialism och kapitalism. Man kan demokrat, men därjämte socialist, liberal eller

vara konservativ", Tingsten uttryckte det. Med denna formulering

som

ville Tingsten uttrycka föreställningen demokrati är "över-

att en ideologi. Men kan enig demokratins värde och samtidigt

vara om

oenig i mängd olika politiska sakfrågor. Enligt Tingsten

vara en

innebär demokrati en bestämd organisation statsstyrelsen,

av en

organisation, i vilken regelmässiga och legalt obundna folkliga opinionsyttringar i praktiken huvudsakligen i form val är

- av centrala moment

Enligt Tingstens definition betecknar demokrati sak-

ovan ett förhållande; det faktum är demokratisk implicerar inte att

att en stat den är rättvis, god eller human. Men ofta används demokrati för

uttrycka värdeomdöme. Den amerikanske filosofen John att ett Dewey karakteriserade "demokrati" "the truly human of

som way

living".

Ambitionen hos många statsvetare, t.ex. Alf Ross, Herbert Tingsten och Robert Dahl, har dock varit demokrati

att ge termen

beskrivande innebörd i enlighet med dess etymologiska en ursprung. Det grekiska ordet "demokrati betyder helt enkelt folk-

Avsikten är att föreslå definition är både styre av en stat. en som vetenskapligt fruktbar och i linje med dominerande språkbruk.

ett

Trots demokratibegreppet är "essentially contested" kan

att man inte komma ifrån den haft grundbetydelse ända sedan

att en som antiken dominerat språkbruket. Demokrati form för kollektiv

är en

maktutövning jämlika medborgare. Under antiken demokra-

av var tin direkt; i modern tid är den representativ. Men i båda fallen är demokrati sätt fördela makt över

ett att en stat.

DEMOKRATI I SKOLAN

Robert Dahls demokratidefinition

Dahl fem villkor för demokrati:" anger

jämlikhet i beslutsproceduren Effektivt deltagande

Upplyst förståelse

Kontroll dagordningen

av Inklusivt demos.

Dahls definition kan uppfattas rekonstruktion språksom en av ett bruk. Den kondenserar innebörden demokrati detta styrelav som

seskick uppfattades under antiken. De fem punkterna uttrycker

en "idealtypsdefinition demokrati, det vill säga teoretisk renodav en

ling demokratibegreppet. Därmed uttrycker den något aldrig

av som kan realiseras fullt Men existerande demokratier kan mätas ut. mot

dessa punkter. En sådan mätning deskriptiv; den

är rent anger graden demokrati. av En idealtyp teoretisk konstruktion inte bör förväxlas är en som med normativt politiskt ideal. Dahls fem punkter bara ett anger ett begreppsinnehåll. Man kan Dahls definition, acceptera utan att vara anhängare demokrati i den mening han Definitioner är av som anger.

terminologiska konventioner inte implicerar något politiskt

som

eller moraliskt ställningstagande.

Dahls demokratidefinition proceduriell liksom sägs vara - Tingstens. Den proceduriella innebörden demokrati har också av formulerats den engelske Brian Barry: av statsvetaren

By democratic procedure I method of determining the mean a content of laws and other legally binding decisions such that the preferenas of the citizens have formal connection with the ces some outcome

which equally.l9

each counts

Att demokrati är procedur för beslutsfattande innebär tänken att bara utfall ligger utanför demokratibegreppet, vilket framhålls av

Barry:

That I reject the notion that should build into democracy to say, one constraints the content of the produced, such any on outcomes as substantive equality, for human rights, for the general respect concern welfare, personal liberty, the rule of law. or

Vilka politiska institutioner bör finnas i demokrati Vilka en samhällssystem kan kallas demokratiska Den proceduriella demokratidefinitionen bara abstrakt idealtyp, kan implementeras anger en som

MATS LUNDSTRÖM

olika sätt. Grundprincipen är jämlikt fördelad makt över stat en bland medborgare. Den är förenlig med både direkt och indirekt demokrati. Men de kallar demokratiska bygger indirekt stater

demokrati, dvs. politisk jämlikhet i valet politiska

av represen- Dahl har sju politiska institutioner är nödvändiga tanter. angett som indirekt demokratiz" i en

Valda makthavare Fria och rättvisa val Allmän rösträtt Allmän valbarhet Yttrandefrihet Informationsfrihet

Organisationsfrihet.

Tillsammans bildar dessa punkter s.k. klassdefinition demoen av krati. mängden kan kallas demokratiska. De avgränsar av stater som Dessa sju punkter kan dock konkretiseras i olika valsystem, beslutsregler och konstitutionella Att närmare dearrangemang. mokratins konkreta utformning i olika länder faller utanför ramen

för denna Det viktiga försöka grundbetydelse i

text. är att ange en begreppet demokrati, är relevant i diskussionen skoldemosom av krati. Enligt min mening fångar alla de diskuterats tre statsvetare som

Tingsten, Dahl och Barry kärna i demokratibegreppet,

ovan en

förnekar djupa meningsmotsättningar demokratins

som trots om mål och medel. Jag vill lyfta fram följande grundläggande element i

demokratibegreppet:

Maktprincipen: demokrati är fördelning makt över

en av en stat."

Jämlikhetsprincipen: demokrati alla medborgare lika rätt och

ger möjlighet utöva politisk makt över stat. att en

Suveränitetsprincipen: demokrati konstitutionella möjlig-

ger heter till oinskränkt medborgarmakt över stat. en

Demokrati bör inte förväxlas med makt över ett samhälle. statens gäller beslut och åtgärder inom statsmakten. Vad

Medborgarmakten

medborgarna använder till beror Vilka beslut fattas. staten som

DEMOKRATI | SKOLAN

Majoritetsprincipen

Den beslutsprincip främst förknippas med demokrati är majo-

som

ritetsprincipen. Men sambandet är inte självklart. Majoritetsprinci-

härleds inte rätt för majoriteten kravet pen ur en att styra, utan ur att alla skall med och styra. vara

Den viktigaste konkurrenten till majoritetsprincipen är enhällighetsprincipen. Enhällighetsprincipen innebär dock individ i

att en praktiken får vetorätt varje beslut. Detta har anförts mot argument mot att enhällighetsprincipen skulle demokratisk; den strider vara Å andra sidan

mot principen om politisk jämlikhet." enhällig-

ger hetsprincipen ett maximalt skydd tvång enskilda individer. mot mot

Spänningen mellan dessa två beslutsprinciper speglar konflikten

mellan demokrati och liberalism. Majoritetsprincipen ger utrymme

för kollektiva handlingar. Enhällighetsprincipen för indiger garanti videns samtycke.

Av det faktum majoritetsprincipen är det demokratiska att mest sättet att fatta beslut följer inte fler beslut fattas enligt att som majoritetsprincipen i samhälle, desto demokratiskt är ett mer sam-

hället. Det finns ofta förbisedd tvetydighet i demokratibegreppet.

en Som bekant använder både folkstyre och folksuman termerna veränitet till demokrati. Men dessa två drar som synonymer termer begreppsligt olika håll. Folksuveränitef betecknar den yttersta

och avgörande maktutövningen i Folkstyre kan beteckna

en stat. administrativ princip, sätt och fatta beslut. en ett att styra För att förtydliga skillnaden kan göra distinktion mellan man en

beslutsprocedurer första och andra ordningen. De av senare reglerar

beslut beslut. Beslutsprocedurer kan stå i hierarkiskt förhålom ett lande till varandra; beslut högre nivå kan

en styra beslutsproce-

durer lägre nivå. Man kan, kort besluta

en sagt, om beslutsregler.

Demokrati i meningen folksuveränitet innebär folket är suveränt att att fatta beslut beslutsregler inom olika samhällsområden. Det är om således öppen fråga och majoritetsprincipen skall tillämen om var pas. Ett demokratiskt styrelseskick vilar konstitution säger en som att all offentlig makt utgår ifrån folket jfr RF 1 kap. 1 Denna

folksuveränitetsprincip är konstitutionell princip säger vilka en som har befogenhet fatta beslut lagar. Den säger inte folsom att om att ket eller dess skall delta i styrandet hela samhället. representanter av Folkmakten kan användas för delegera makt till domstolar, att

förvaltningsmyndigheter eller internationella t.ex. EU.27

organ Den kan också användas för införa självförvaltning inom olika att

MATS LUNDSTRÖM

sektorer, inom kommuner eller skolväsendet. Men folksuverä-

t.ex.

nitetens princip pekar inte någon särskild regulativ princip inom

ut den demokratiska jurisdiktion. Det minimala kravet

statens som

folksuveränitetsprincipen ställer inte avskaffar demo-

är att man en kratisk beslutsregel den högsta, konstitutionella nivån. Det är dock inget hindrar via demokratiska beslut kommer

som att man fram till inte tillämpa demokratiska principer inom mängd

att en olika områden.

Med metafor, lånad från Robert Dahl, kan likna de-

en man ett mokratiskt samhälle vid kinesisk ask, mindre ask

en som rymmer en

mindre osv. Demokrati innebär den största som rymmer en att asken är demokratiskt uppbyggd. Huruvida de andra askarna innehåller demokrati är inte avgörande för graden demokrati i

av samhället. Strängt taget är demokratiska procedurer ganska ovanligt

ett sätt att fatta beslut i demokratiska samhällen. Avgörande är vilken styrningsprincip i demokratisk ordning finner

som man lämplig inom olika verksamheter. Majoritetsprincipen kan in-

vara effektiv eller illegitim inom olika områden. I vårt samhälle finns

många olika regulativa principer: ämbetsmannastyre lagar,

genom

marknadsstyrning, korporativ styrning via organisationer, brukarinflytande etc.

Demokrati innebär makt reglera. Följaktligen är det öppen

att en fråga vilka regleringsprinciper blir utfallet demokratisk

som av en

beslutsprocedur. Man kan inte härleda krav självförvaltning

ett

majoritetsstyre demokratins princip, lika lite kan

genom ur som man härleda krav individuella eller kollektiva rättigheter går

som

utöver demokratiska politiska rättigheter. Demokratins maktägande subjekt är medborgarna. Medborgarkollektivet är suveränt i för-

hållande till andra kollektiv, löntagargrupper, kapitalägare, kul-

t.ex. turella minoriteter, studenter, lärare och elever.

Demokrati och rättsstat

I västerländska demokratier förenas, i varierande proportioner, folksuveränitetsprincipen med rättsstatsideal. Rättsstatsidealet

ett

härrör från naturrättslig upplysningstradition, sätter indivi-

en som ders rättigheter framför folksuveräniteten. Statsmakten

skall vara

både bunden och begränsad. Principen maktdelning, främst

om som förknippas med Montesquieu, motiverades rädsla för majori-

av en tetsstyre. Statens yttersta legitimitetskälla den individuella

var naturrätten, inte folkviljan.

DEMOKRATI I SKOLAN

Man brukar skilja mellan två olika rättsstatsideal: den

typer av formella rättsstaten och den materiella rättsstaten. I den formella

rättsstaten gäller legalitetsprincipen, vilken betyder att den offentliga makten utövas under lagarna det står i regeringsformen.

som

Maktutövningen måste helt enkelt ske i enlighet med regler be-

som

stäms gällande rätt. Även förändringen regler måste ske enligt

av av regler, dvs. enligt konstitutionen. Men den politiska makten begrän-

bara proceduriella hinder i formell rättsstat. Alla politiska sas av en målsättningar, inklusive demokratins avskaffande, kan i princip

genomföras.

I materiell rättsstat, däremot, råder absoluta förbud mot att

en genomföra vissa sakinriktade beslut. I både USAzs och Tysklands

konstitution finns naturrättsligt motiverade paragrafer förbju-

som der majoriteten fatta vissa beslut. Det engelska uttrycket "rule of

att law" materiell rättsstat, medan uttrycket "rule by law

motsvaras av

formell rättsstat. Som framgår citatet Brian motsvaras av av av Barry finns det inget i demokratins princip be-

ovan, som säger att sluten bör respektera "rule of law", det vill säga rättigheter inte

som

ingår i den demokratiska proceduren. På ett begreppsligt plan kan

därför den materiella rättsstaten, dvs. kravet rule of law sägas innebära inskränkning demokratin.

en av

Den materiella rättsstaten har dock vissa känne-

gemensamma tecken med den tunnare formella rättsstaten, bara kräver le-

som galitet. Båda innebär krav förutsebarhet och likabehandling i den offentliga maktutövningen. Men i den materiella rättsstaten krävs inte bara förutsebarhet förutsebarhet i enlighet med vissa sub-

utan stantiella rättighetsprinciper. Den formella rättsstatens legalitets-

princip säger bara gällande rätt skall respekteras, medan den

att materiella rättsstaten kräver något Den kräver gällande rätt

mer. att aldrig får kränka Vissa rättigheter besluten tas i demo-

- oavsett om

kratisk ordning.

Förhållandet mellan demokrati och rättsstat har, skall

som in principiell relevans för de försök med skoldemokrati

senare, en

regeringen föreslagit. Likabehandling och förutsebarhet i

som

utbildningsväsendet sätter gränser för all diskretionär maktutövning

den utövas elever. Även respekt för individers och

även som av kulturella minoriteters rättigheter måste vägas mot demokratiska

styrelseformer i skolan.

Demokrati är, för att citera Alf Ross, "ett rättssystem, inte

en

morallära De rättigheter demokrati varje medborgare

som ger

regleras i den positiva, dvs. den gällande, rätten. Den positiva rätten

är, liksom följaktligen även demokrati, något är skilt från

som mora-

MATS LUNDSTRÖM

len. Men demokrati, kan liksom andra institutioner, försvaras

av olika moraliska principer.

Demokrati bör, sammanfattningsvis, betraktas makt-

som en struktur alla individer inom ett demos rätt att utöva

som ger samma kollektiv makt över Termen demokrati är deskriptiv, vilket

en stat. innebär den inte uttrycker något värdeomdöme. Däremot kan

att demokrati försvaras olika värdeprinciper, vilket är ämnet för nästa

av avsnitt.

Normativa demokratiteorier

Normativa demokratiteorier besvarar frågor Varför är de-

av typen: mokrati föredra framför andra styrelseskick Vilka moraliska

att värdeprinciper ligger till grund för försvaret demokrati Men

av normativa demokratiteorier också ofta frågor

rymmer svar om vad termen demokrati betyder och demokratins förutsättningar. Värdepremisser vävs ofta med definitioner och faktuella fö-

samman reställningar människans och samhällets

om natur.

Elitister och deltagardemokrater

I Statsvetenskapliga läroböcker har demokratiteoretiker traditionellt

delats i två skolbildningar: sidan deltagardemokrater eller

å ena

participationister, å andra sidan elitister eller realister. Deltagar-

demokraterna vill hålla fast vid det antika demokratiidealet med direkt folkstyre. De kallas därför ofta för klassiska demokrater. Eli-

tisterna däremot vill revidera det ursprungliga demokratibegreppet.

De modern demokrati med nödvändighet måste

menar att vara ett

elitstyre; folkstyre är både teoretisk och praktisk omöjlighet. De-

en

demokratidoktrin benämns därför ofta revisionistisk.4° ras

namnkunniga företrädarna för den deltagardemokra-

De mest tiska skolan är Rousseau, Mill, gillesocialisten G. D. H. Cole och den australiensiska statsvetaren Carole Pateman. På äldre dagar har även amerikanen Robert Dahl utvecklats i denna riktningf Den s.k. diskursdemokratiska skolan behandlas utförligt

som mer ne-

med Iürgen Habermas i spetsen ligger nära deltagardemo-

dan

kraterna. Skillnaden är att den förra lägger större vikt samtalets

legitimitetsskapande funktion både empirisk och moralisk

- i en en mening. Demokrati är sätt finna moraliska och

ett att gemensamt politiska principer, alla kan och också faktiskt

som acceptera - som är moraliskt försvarbara. Deltagardemokraterna, däremot, betonar

DEMOKRATI I SKOLAN

demokratins fostrande funktion. Därför fäster deltagardemokrater större vikt vid demokratiska procedurer lägre nivåer,

t.ex. genom självförvaltning i arbetslivet, medan diskursdemokraterna betonar

den samhälleliga, medborgerliga demokratin."

Elitisterna hävdar den ursprungliga formen demokrati bara

att av lämpar sig i små stadsstater. Demokratin i moderna nationalstater måste indirekt vilket i praktiken innebär ett slags elitstyre. De

vara

kända företrädarna för denna skola är Harry Eckstein, Giomest vanni Sartori, den Robert Dahl och Joseph Schumpeter. Den

yngre

reviderade innebörden i termen demokrati. Han kallas därför senare revisionist. Och eftersom för denna terminologiska

argumentet revision demokrati i dess ursprungliga innebörd omöjlig

var att var

genomföra, kallas han också realist. att

Klassisk demokrati är både omöjlig och farlig försöka

att genomföra, hävdade Schumpeter. Folkviljan teoretisk fiktion

är en

reellt innehåll. Den vanliga medborgaren saknar också komutan

fatta rationella beslut. Statens bör därför överlämnas petens att styre

elit. Medborgarna bör ägna sig sina privatliv. Denna

en arbetsdelning mellan folket och eliten social, ekonomisk och

gynnar politisk stabilitet

Elitister och participationister bygger sina olika före-

teser

ställningar människans Deltagardemokraterna sägs ha

om natur. en

optimistisk människors förmåga och vilja delta i politiska

syn att beslutsprocesser. De betraktar demokrati instrument för

som ett individers självförverkligande kollektiv gemenskap. Elitisterna

i en

har pessimistisk människosyn. Deras politiskt delta-

en mer syn gande präglas de katastrofer de massrörelser

av som anser att stora

kommunismen och nazismen förorsakat. fara i alltför som De ser en

stort politiskt från medborgarnas sida. Inspirerade

engagemang av sociologen Robert Michels massväldets nödvändiga övergång

tes om i oligarki "oligarkins järnlag, hävdar de alla massrörelser riske-

att

utvecklas till elitstyrda arméer".45 Deltagardemokrati kan

rar att leda till instabilt massvälde blir till täckmantel för totali-

ett som en tärt styre.

Eftersom alla samhällen med nödvändighet eliter, kan

styrs av demokrati bara innebära medborgarna kontrollerat elitstyre.

ett av Demokrati innebär, kort tävlan mellan eliter medbor-

sagt, en om

godkännande i periodiskt återkommande val. Elitisterna garnas anknyter till den klassiska liberalismens negativa försvar demokrati.

av Ett konstitutionellt begränsat folkstyre betraktas det bästa

som sättet undvika de värsta politiska olyckor. Ett klassikt uttryck för

att detta synsätt är Winston Churchills välkända yttrande: "Democracy

MATS LUNDSTRÖM

the form of for all the others Många

worst government, except sentida liberalers försvar demokrati har byggt synsätt.

av samma Även demokrati individens frihet erbjuder den

om inte garanterar det bästa skyddet för den. Så resonerade F. A. Hayek och Karl

t.ex.

Popper."

Elitisternas pessimistiska demokrati stärktes nobelpris-

syn av

Kenneth Arrows s.k. omöjlighetsteorem. Han visade att tagaren majoritetsprincipen, demokratiskt styre vilar på, inte pekar ut

som

entydig folkvilja bryter antal rimliga vill-

en utan att man mot ett

kor. Arrow byggde vidare den franske upplysningsfilosofen Condorcets upptäckt s.k. cykliska preferenser i majoritetsbe-

av

slut. Majoritetsbeslut med parvis eliminering är ingen säker metod

för nå fram till "folkvilja", eftersom olika beslut kan manipu-

att en leras fram. Det finns teoretiskt ofrånkomligt godtycke i demo-

ett

kratiska procedurer, gör talet folkviljan är

som att om en myt, menade Condorcet. Samma perspektiv demokrati anlägger den

amerikanske William Riket, i demokrati enbart ett

statsvetaren som ser

undvika öppen maktkamp mellan olika eliter. sätt att

En något optimistisk folkviljans förverkligande har

mer syn den s.k. rational choice-skolan. Denna skola hänförs också till det elitistiska lägret, den hävdar, i analogi med neoklassisk teori

men om marknaden, att medborgaren kan styra politiken sätt som

samma

konsumenten produktionen. Politikerna säljer politiska

kan styra

beslut de "paketerar i ideologier. Konsumenterna, dvs. väljar-

som

väljer varumärke, liberaler eller konservativa, därför na, ett t.ex. att de erfarenhet har kunnat lita dess producent levererar

av att

god kvalitet. Den italienske statsvetaren Giovanni Sartori varor av har uttrycket demodistribution för karakterisera denna

myntat att instrumentalistiska demokratisyn Demokratins värde ligger i att den levererar varor väljarna vill ha, de själva inte

som men som produceraf. Folkmakt, däremot, bygger folket självt deltar i

att

"produktionen" de nyttigheter det politiska systemet

av som levererar. Men, Sartori, folkmakt ineffektiv och farlig

menar är en metod i politiska Vare sig har demodistribution"

stora system. man eller demokrati, består dess värde i nyttomaximering. Denna rationalistiska demokratisyn behandlas i diskussionen

senare om demokratisk

fostran

Den elitistiska skolan har liberal och konservativ slagsida,

en me-

dan deltagardemokraterna ligger nära socialister och syndikalister.

Herbert Tingsten brukar också hänföras till det elitistiska lägret. Hans idé demokratin legitimeras Överideologi kan dock

att av en

relevant även för de vill ha direktdemokratiska instivara som mer

DEMOKRATI I SKOLAN

tutioner. Även uppfattningen demokrati för be-

att är en procedur

slutsfattande kan förenas med både elitistisk och participatioen nistisk demokratisyn. Oavsett vilka ha makten och som antas oavsett vad de realisera, innebär demokrati procedur för maktantas en utövning. Robert Dahls proceduriella demokratidefinition, som angetts bygger den klassiska, direktdemokratiska doktriovan, nen.

Förslaget att införa elevmakt i skolorna anknyter naturligtvis

mer till den deltagardemokratiska traditionen än till den elitistiska. Att

eleverna majoritet i styrelsen gymnasium ligger väl i linje

ge över ett

med G. D. H. Coles syndikalistiska program. Men deltagardemokrati i Rousseaus tappning bygger medborgarmakt än själv-

mer förvaltning. Detsamma gäller den s.k. diskursdemokratin. Den elitistiska skolans kritik deltagar- och diskursdemokrati blir också av relevant. Vilka får egentligen makt eleverna eller liten elit Vi - en återkommer till dessa frågor när närmare skall granska regeringens argument för elevmakt. Först skall lite närmare slags tre normativa demokratiteorier.

Tre typer av normativa demokratiteorier

Elitister kontra participationister ganska och delvis förär en grov åldrad indelning normativa demokratiteorier. Modern politisk av

teori erbjuder precisa indelningsgrunder. Om fasta

mer man tar den normativa frågan varför är demokrati värdefull kan - - man urskilja tre typer demokratiteorier. De två första demokrati av ser ett medel att nå visst mål; enligt den tredje är demokrati som ett en rättvis procedur har ett Värde i sig oberoende sina konsesom av kvenser.

Folkviljeteorier

Utgångspunkten för denna teori är finna beslutsordtyp av att en ning förverkligar folkviljan vilken den än är. Demokrati har som -

ett värde därför att den erbjuder procedur för preferensaggre-

en

gering procedur tillmäter allas preferenser lika vikt.

- en som stor Målet är kollektiv rationalitet bland jämlika medborgare. Kollektiv rationalitet kan, liksom individuell rationalitet, rangordses som en ning ett antal möjliga beslutsalternativ. Denna rangordning skall av uppfylla mängd villkor, t.ex. transitivitet, fullständighet och en paretooptimalitetf Inom den s.k. social choice-teorin har man ut-

vecklat avancerad teoribildning kring möjligheten härleda

en att en

MATS LUNDSTRÖM

kollektiv rangordning olika beslutsalternativ individuella

av ur

rangordningar. Argumentet för demokrati är, enligt folkviljeteori,

en helt enkelt den erbjuder politisk teknik för jämlik basis

att en att överföra individers önskningar till ett kollektivt beslut.

Utan närmare in alla de tekniska problem den kol-

att som lektiva rationaliteten aktualiserar, kan konstatera att den är

man moraliskt Folkviljeteorier förhåller sig till demokrati,

tom. som neoklassisk ekonomisk teori förhåller sig till marknad. I båda fallen utvärderas institutionellt regelverk i ljuset dess förmåga att

ett av

tillfredsställa folks preferenser. Utvärderingskriteriet bygger inte någon människors önskningar bör förverkligas

annan norm än att vilka de än är. Om medborgarna vill slänga alla invandrare kan

ut demokratin erbjuda effektiv maktstruktur för förverkliga

en att detta mål.

Det finns, paradoxalt koppling mellan folkviljeteorier

nog, en och den elitistiska demokratisyn företräds Anthony

som av t.ex. Downs och Giovanni Sartori.5° Demokrati rationalistiskt

är ett pro-

jekt, värde ligger i preferenstillfredsställelse. Folkvil-

vars yttersta jeteorier hyllar primärt inte folkmakt, det Sartori kallar

utan som demodistribution"; det politiska skall leverera de nyttig-

systemet

heter medborgarna önskar. Vilka producerar nyttigheterna

som som

är egalt.

Rousseaus försvar demokrati i allmänviljan kan tol-

av termer av kas liknande sätt. Demokratins mål är kollektiv rationalitet.

ett Han majoritetsregeln leder till beslut ingen har intres-

antog att som

Med hjälp spelteori kan visa att de går se av att emot. av man som

majoritetsbeslut i ett samarbetsproblem typen "fångar-

emot ett av

dilemma", går sina intressen. Demokrati är ett sätt nas emot egna

koordinera individuella strävanden undviker effektiatt så att man vitetsförluster ingen vill ha.

som

Det finns dock inget analytiskt samband mellan demokrati och

folkviljans förverkligande. Det empirisk fråga huruvida demo-

är en kratiska procedurer är mest ändamålsenliga. En brist i Rousseaus försvar demokrati han inte klargör sambandet mellan män-

av är att niskors politiska deltagande och den effektiva ordning allmän-

som viljan kräver. Teoretiskt kan upplyst despot fatta beslut

en som realiserar folkviljan. Man kan också tänka sig folkviljan realiseras

att

direkta politiska beslut, marknaden. utan t.ex. genom

Folkviljeteorier har också, paradoxalt vissa likheter med

nog, Hobbes teori Leviathan, dvs. idén att alla tjänar att

om om en diktator upprätthåller ordning alla skydd till liv och lem.

en som ger Båda betraktar politiska institutioner modus vivendi, dvs.

som ett

DEMOKRATI I SKOLAN

rationell förhandlingslösning mellan rationella nyttomaxisom en merare. Detta är den s.k. public choice-skolans politik bör

tes;

möjliggöra effektivt samarbete mellan individer. Någon ut att moralisk måttstock står över enskilda individers preferenser

som erkänns inte. Individer kan ha önskemål grundas moraliska

som

ställningstaganden, dessa vikt andra önskning-

men ges samma som

Demokratin särskiljer inte egoistiska eller amoraliska preferenser

ar. från moraliska preferenser. Folkviljan bestämmer målen för den demokratin oavsett vad den vill.

2. UtfaI/steorier

Utfallsteorier försvarar, i likhet med folkviljeteorier, demokratin i termer dess konsekvenser. Men utvärderingen bygger

av normativa principer gäller oberoende vad folkviljan önskar. Att

som av demokratin realiserar folkviljan är inte tillräckligt för försvara

att demokratin. Demokratin utvärderas utifrån moralisk måttstock.

en

Ett typiskt exempel utfallsteori är utilitarismen. Demokrati

en försvaras den leder till maximering välfärd. Detta gäller både

om av hedonistiska utilitarister till lycka och preferensutilita-

som ser

rister till önskningar; maximering välfärd går före kol-

som ser av lektiv rationalitet.

Ett annat exempel utfallsteori är Rawls teori social rätt-

en om

visa. Den erbjuder ett utvärderingskriterium för moralisk be-

en

dömning ett samhälles grundläggande politiska struktur, inklusive

av demokratin. Rawls formulerade två rättviseprinciperf Den första säger att alla medborgare skall civila och politiska

garanteras rättigheter är lika för alla. Den andra ojämlikhet med

som säger att

avseende primära nyttigheter inkomst, sjukvård, utbildning, etc. är legitim de sämst ställda den differensprincipen.

om gynnas av Rawls rättviseteori härleds hypotetiskt, kontraktsteoretiskt

ur ett

Demokratin värde medel genomföra resonemang. ges ett som att principer för social rättvisa principer gäller oberoende

- som av om

den stöds majoritet.

av en

Även den s.k. diskursdemokratin, kan

som tidigare nämnts, hänföras till utfallsinriktad demokratiteori. Demokratins värde

en

ligger i att den möjliggör ett fortgående offentligt samtal leder

som fram till rättvisa beslut. Vad rättvisa är kan inte avgöras abstrakt, utan måste, enligt diskursdemokratin, ständigt diskuteras. Konsen-

i grundläggande moraliska och politiska frågor är möjlig nå i

sus att

s.k. ideal samtalssituationf" Enighet i moraliska frågor är dock en inget kriterium rättvisa, försök nå enighet kan

men att vara en

MATS LUNDSTRÖM

metod för nå rättvisa.°5 Detta deliberativa mål är inte föremål för

att demokratiska beslut, är oberoende utvärderingskriterium.

utan ett

Den s.k. deltagardemokratiska skolan anlägger ett liknande

perspektiv demokratiska institutioner. Demokratiskt deltagande

an-

ha karaktärsdanande funktion. Individen utvecklas moraliskt ses en

delta i politiskt beslutsfattande. Detta Mills perspektiv av att var

demokratin. Statsmaktens viktigaste syfte är, enligt Mill "to

the virtue and intelligens of the people themselves Mill promote står för s.k. perfektionistisk utilitarism till män-

en som mer ser niskors moraliska utveckling än till deras välfärd. Demokratins värde

ligger i dess förmåga skapa dygdiga människor förverkligar

att som

sig själva i politisk gemenskap. Innan den breda hade

en massan

tillräcklig bildning och moralisk mognad de för

var inte mogna demokrati. I likhet med Aristoteles ansåg han politiken inte skall

att

för kamp mellan särintressen, medel för vara en arena utan ett moralisk utveckling. Det yttersta målet för politiken är att befrämja människors självförverkligande. Vad konstituerar moraliska

som

framsteg bestäms teleologisk ändamålsinriktad moralteori,

av en

s.k. perfektionistisk utilitarism, gäller oberoende vilka en som av preferenser medborgarna har. Den är, liksom Benthams hedonistiska utilitarism, moralisk måttstock, i förhållande till

en som är extern

folkviljan.

Man kan i princip tänka sig oändligt många utfallsteorier le-

som gitimerar demokrati. Alla föreställningar demokrati förverk-

om att ligar värde är logiskt oberoende demokratiska procedurer

ett som av hör till denna kategori. Inte bara social rättvisa, frihet och

nytta,

dygd utan också ekocentriska, miljövårdsinriktade principer kan

tjäna utvärderingskriterier demokrati. Den elitistiska demo-

som kratiskolan, i Schumpeters tappning, betonar social och politisk

som stabilitet kan också tolkas försvar för demokrati i

som ett termer av ett önskvärt utfall.

Många de värden skolans demokratiska fostran skall

av som

bibringa eleverna kan bilda utgångspunkten för utfallsperspektiv

ett

demokrati. Personliga attityder och karaktärsdrag tolerans,

som solidaritet, respekt för allas lika värde, miljömedvetenhet kan

etc.,

fungera måttstock demokratiska procedurer. I begreppet

som demokratisk fostran finns outtalad förväntan att demokra-

en om

tiska procedurer förverkligar många moraliska värden ligger

som utanför demokratins princip diskuteras utförligt i nästa

vilket mer

kapitel.

DEMOKRATI | SKOLAN

Proceduriel/a demokratiteorier

En proceduriell demokratiteori har struktur plikt-

samma som en etisk eller rättighetsinriktad moralteori. Demokratin försvaras utifrån princip individers rätt till lika villkor för deltagande i

en om

politisk maktutövning. Denna rättighet är fundamental och härleds

inte från någon normativ princip. Till skillnad från de två

annan andra normativa demokratiteorierna är den proceduriella teorin likgiltig inför konsekvenserna demokratiska procedurer. Demo-

av

kratins värde ligger Varken i den förverkligar folkviljan eller

att att den optimerar värden föreskrivs generell normativ teori.

som av en

Avgörande är individers likabehandling i fråga demokratins

om

"input".

Den proceduriella demokratiteorin är kanske den viktigaste för den vill demokrat". Den erbjuder det tillförlitligaste för-

som vara

för demokratiska procedurer. Idéhistoriskt är teorin besläktad svaret med liberalismens idé individers moraliska jämlikhet. Idén

om om omöjligheten nå säker moralisk kunskap gör allas

av att att uppfattningar måste väga lika När inte kan skilja kvalite-

tungt. man teten i olika preferenser, återstår bara att "räkna huvuden, dvs.

en kvantitativ bedömning. Detta leder till den s.k. liberala paradoxen,

drabbar även den proceduriella demokratiteorin: moralisk som skepticism har anförts skäl för moralisk tes individers

som en om

lika politiska rättigheter.

Den moraliska skepticismen, ofta kallas "vårderelativism,

som spelade stor roll i t.ex. Max Webers, Bertrand Russells, Isaiah Berlins och Hans Kelsens försvar för demokrati." Politiska ställningstaganden handla val, inte kunskap, och i detta val finns

anses om om det inte någon högre auktoritet än individens samvete."

eget

Den proceduriella demokratiteorin är besläktad med kontraktsteorin. Alla individer rättigheter i procedur le-

ges samma en som

gitimerar politisk maktutövning. Men medan kontraktsteorin lägger tonvikten enhällighet, bygger demokratiska procedurer majoritetsprincipen. Demokratiska procedurer kan dock legitimeras via

kontrakt verkligt eller sluts i enhällighet. Men då är

ett fiktivt som

demokratiska principer härledda normativ teori än den

ur en annan proceduriella demokratiteorin.

De tre typer normativa demokratiteorier nämnts här är inte

som uttömmande eller varandra uteslutande. De generella

anger tre perspektiv demokratins värde kan kombineras och kompletteras

som med andra perspektiv. Men de står för tre "huvudfåror i den

normativa demokratiteorin.

MATS LUNDSTRÖM

Gemensamt för dessa de bygger grundläggande jäm-

är att en likhetstanke. Alla individer i utvärdering de-

ges samma status en av

mokratin. Folkviljeteorin till förverkligandet individers önsk-

ser av ningar; utfallsteorin till förverkligandet moralisk princip

ser av en

behandlar alla lika och den proceduriella demokratiteorin till som ser allas rätt till lika villkor för politiskt deltagande.

Vilken relevans har denna abstrakta indelning demokratiteo-

av rier för diskussion skoldemokrati Oavsett demos

en om om ett ut-

görs medborgare i eller inom självförval-

av en stat av en grupp en tande enhet, erbjuder den olika perspektiv när vill utvärdera

tre man demokratiska procedurer. Om elever makt att styra

antar att ges

skola demokratiska procedurer, kan tänka tre uten genom oss värderingskriterier dessa normativa demokratiteo-

som motsvarar rier.

Enligt folkviljeteorin fungerar elevdemokratin bra i den ut-

sträckning besluten förverkligar elevernas önskemål. Inom ka-

som tegorin utfallsteorier kan tänka sig flera olika relevanta krite-

man rier. Regeringen i sin proposition elevdemokrati önsk-

anger om tre värda utfall elevdemokrati: demokratisk fostran, effektivare in-

av

lärning och kompetensutnyttjande.

Den proceduriella demokratiteorin anknyter till de första motivet

regeringen nämligen den rätt till inflytande sti-

som anger, som puleras i Barnkonventionen. Men rätten till inflytande individnivå kan också restriktion för demokratisk maktutövning.

ses som en Precis Barnkonventionen sätter gränser för riksdagens makt

som

sätter den gränser för elevstyrda skolstyrelser. I nästa kapitel skall regeringens för elevmakt granskas utförligt.

argument mer

Elevdemokrati: begrepp, förslag och

argument

Vad innebär skoldemokrati

När säger sig vilja införa "skoldemokrati kan många

man man avse olika saker. I vid mening handlar det elever större in-

en om att ge flytande i skolan. Men skoldemokrati är inte sak elevin-

samma som

flytande i största allmänhet. Om anknyter till de begreppsliga

bestämningar demokrati innebär skoldemo-

av som angetts ovan, krati kollektiv makt för elever via demokratiska beslutsregler.

Elevinflytande är ett vidare begrepp än skoldemokrati. Det innefattar även individuellt och kollektivt inflytande inte bygger

som

DEMOKRATI I SKOLAN

maktrelation. Om elev ber lärare utföra visst

en en en att ett projekt och läraren går med det, utövar eleven inflytande. Men

inflytandet är individuellt och villkorligt. Det bygger inte makt-

utövning, varken individuell eller kollektiv nivå. Utmärkande för

maktrelation aktör kan övertrumfa andra aktörers viljor. en är att en Inflytande innebär bara kan påverka andras beslut.

att man

Inflytande kan också utövas kollektivt. Antingen i institutiona-

liserade samrådsorgan eller "utomparlamentariska" metoder,

genom

bojkotter eller namninsamlingar. I inget fallen bygger infly-

t.ex. av tandet rätt att utöva kollektiv makt.

en

I Skolkommitténs betänkande framhåller under påverkan

man, av Maktutredningen, att demokrati kan "samhällscentrerad, dvs.

vara kollektivistisk eller individcentreradå Enligt den gängse stats-

vetenskapliga uppfattningen bör dock demokratibegreppet

reserve-

för kollektiv maktutövning i stat. I grunden är dock demoras en kratin individcentrerad, eftersom det bara är medborgare

som ges makt. Men utmärkande för demokratisk makt individers makt

är att

jämlik basis till kollektiv maktutövning. När individer

aggregeras utövar makt hand, t.ex. medborgare, brukare, konsu-

egen som

menter eller producenter, sker ingen demokratisk maktutövning

inte hindrar den kan sanktioneras demokratisk vilket att genom

makt.7°

Individuell makt kan stå i motsättning till demokrati. Att in-

ge divider rättigheter innebär restriktioner för demokratin. Rättigheter

den amerikanske filosofen Ronald Dworkin uttryckt det, är, som trumfkorf majoritetsstyret." I stället för tala

gentemot att om samhällscentrerad och individcentrerad demokrati bör tala

man om demokrati kontra individers rättigheter. Ytterst handlar det

om

spänningen mellan demokrati och liberalism. Rättighetsperspektivet

skall dock inte förväxlas med nyliberalism". Krav rättigheter kan gälla rätt till social trygghet och från sida. Rät-

resurser statens tigheter kan negativa eller positiva. De förra innebär frihet från

vara tvång; de innebär rätt till resurser. Rätten till utbildning är

senare

form positiv rättighet. Med Berlins terminologi kan rättigheter

en av

både positiv eller negativ frihet beroende vilka rättigheter sägas ge

det gäller.

Det Maktutredningen kallar individcentrerad demokrati är

som

samling liberala institutioner i form civila, sociala och juridiska en av rättigheter. Historiskt är liberalismens förhållande till demokratin Villkorlig och ambivalent. Demokratin har under förut-

accepterats sättning att den begränsasg När Skolkommittén talar "individ-

om centrerad demokrati elevernas möjlighet påverka sin situa-

avses att

MATS LUNDSTRÖM

tion individnivå. Individualisering är bättre beteckning än

en elevdemokrati denna strävan. Om grund terminolo-

man, av gisk oklarhet, är omedveten den potentiella konflikten mellan

om demokrati och individuell frihet kan felaktiga förväntningar

man

försök med skoldemokrati.

Elevers möjlighet att påverka sin situation i skolan kan institutionaliseras många olika sätt. Man kan urskilja åtminstone två dimensioner i elevers påverkansmöjligheter. Den första gäller individ kontra kollektiv; den andra gäller inflytande kontra makt. Om

man kombinerar dessa dimensioner i fyrfältsschema kan avgränsa

ett man begreppet skoldemokrati.

Kollektiv Individ

Makt Demokrati Rättigheter

Inflytande Samverkan Påverkan

I praktiken kan inflytande lika framgångsrikt maktutöv-

vara som ning de har makten väljer lyssna och låta sig påverkas

om som att av

eleverna. Men viktig skillnad är ansvarsfördelningen. Inflytande

en medför inte makt. Just detta förhållande är också

samma ansvar som ett skäl för regeringen eleverna makt.

att ge

Om godtar skoldemokrati innebär kollektiv maktutövning,

att återstår åtminstone två frågor besvara: Vilket kollektiv 2.Vad

att får kollektivet makt över

Frågorna kan sägas gälla två avgränsningsproblem:

ett yttre som

gäller personkretsen och inre gäller agendan. På

demos ett som nationell nivå utgörs demos medborgarna är suveräna

av som att föra alla frågor dagordningen; de kan fatta vilka beslut

upp som helst enligt konstitutionella regler. Om rakt överför denna

av suveränitetsprincip till skola skulle alla verkar där utgöra

en som ett demos. På dess dagordning skulle alla frågor rör skolan kunna

som föras I teorin skulle detta innebära varje skola blev suverän

upp. att

föra sin utbildningspolitik. En så långtgående självförvalt-

att egen

ning har aldrig aktualiserats. Vissa övergripande frågor måste ligga

utanför skoldemokratins maktsfär och beslutskompetens.

Frågan hur skall avgränsa kollektiv skall utgöra

om man ett som

demos har inte varit föremål för någon omfattande diskussion i ett

DEMOKRATI I SKOLAN

statsvetenskaplig forskning Demokratiska procedurer kan

inte avgöra frågan, eftersom de förutsätter det redan finns demos.

att ett Inom för existerande demokrati kan dock delegera

ramen en man makt till inom sig tillämpar demokratiska procedurer.

grupper som Då kan frågan hur skall avgränsa ett "subdemos avgöras

om man demokratiskt. I den svenska regeringsformen garanteras kommuner

visst självstyre. Men det är inte kommunerna fattat beslut ett som

denna författning, det svenska folket sina om utan genom repre-

i riksdagen. För återknyta till Dahls metafor kan sentanter att man säga den största kinesiska asken är suverän i förhållande till de

att mindre.

Det principiella för kommuner självstyre

argumentet att ge handlar att de berörs vissa beslut bör ha makt över dessa

om som av beslut. Den geografiska närheten har historiskt utgjort grund för

en

intressen, och därmed för exklusiv makt över Vissa gemensamma frågor. Principen makten dem berörs den

som av anses av många den normativa grundvalen för demokrati. just denna

som

princip är naturligtvis viktigt för olika former själv-

ett argument av

förvaltning. I teorin skulle beröringsprincipen" kunna användas för

lösa alla vilket demos och inre agenda avgränsatt yttre vilken ningsproblem. De har intresse fråga bör ha

som ett gemensamt av en rätt att påverka beslutet i denna fråga. Man skulle kunna tillordna

varje fråga visst demos utifrån beröringsprincipen".86

ett

Problemet är dock beröringsprincipen utgår ifrån subjektiva

att intressen vikt inte kan fastställa oberoende människors

vars man av

egna uppfattningar frågan. Beröringsprincipen ger inget entydigt

utfall i avvägningen mellan olika intressen. Man kan säga att den är

självrefererande: beröringsprincipens innehåll bestäms vilken

av

form beröring viktig, vilket bestäms berörings-

av som anses av

principen. I slutändan innebär beröringsprincipen alla frågor be-

att rör alla hävdar att de berörs frågan.

som av

Svårigheten att ett objektivt sätt lösa intressemotsättningar har ofta åberopats viktigt för majoritetprincipen

som ett argument

inom medborgarkollektivet, dvs. för demokrati. Det enda "objek-

tiva måttet tyngden i ett intresse är att räkna huvuden". Kan

för exempel gäller kommunalt självstyre, hävda

man, att ta ett som

kommuner bör ha vetorätt slutförvaring kärnbränsleavatt mot av fall Frågan angår inte bara medborgare i viss kommun,

en utan alla medborgare i Sverige. Hur skall avväga allmänintresset mot

man

särintresset i denna fråga. "Beröringsprincipen knappast något

ger entydigt Även den vetorätt riksdagen kommuner-

svar. om som gett

i denna fråga motiveras med slags "beröringssprincip, är

na ett

MATS LUNDSTRÖM

vetorättens legitimitetsgrund medborgarkollektivets suveränitet.

Den kommunala vetorätten exempel hur i demokratisk är ett man

ordning kan reglera beslutsprocedurer, folkstyret i vissa frågor

så att

begränsas. Medborgarna kommun kollektiva rättigheter

i en ges som fungerar "trumfkort" mot den centrala statsmakten. som Samma avvägningsproblem mellan särintresse och allmänintresse aktualiseras vill införa skoldemokrati. Beröringsprincipen när man talar inte entydigt för skoldemokrati. Den kan anföras ett skäl som både för och emot skoldemokrati. Ekonomiskt är satsningen utbildning den enskilt kostsamma investering gör mest som staten varje år. Mot bakgrund detta kan hävda allmänintresset av man att måste väga än särintresset i förvaltningen skolan. Men tyngre av detta behöver inte utesluta självförvaltning demokratiska genom procedurer. Skoldemokrati kan ett allmänintresse, det är ett vara om effektivt sätt nå vissa mål allmänintresset har bestämt, att som t.ex. effektivare inlärning och "demokratisk fostran. Det kan också vara allmänintresset självmant drar sig tillbaka till förmån för ett så att särintresse, oavsett dess effekter, det grundas principer om som

anses legitima.

Oavsett vilka argument åberopas för delegation makt som av innebär demokratins princip medborgarkollektivet är suveränt att

avgöra frågan delegationens lämplighet. Man kan inte härleda

att om

någon skyldighet till delegation makt demokratins princip.

av ur Avgörande är vilken avvägning görs mellan olika intressen och som det är just denna avvägning den demokratiska proceduren är till som

för avgöra. Om åberopar viss avvägningsprincip,

att man en t.ex. en liberal idé människors rätt till privategendom eller om - mer generellt uttryckt rätt till autonomi, går utöver demokratins prin- - man cip. Demokrati innebär politisk jämlikhet i kollektiv maktutövning. Om vill försvara vissa utfall demokrati, självförvaltning, man av t.ex. måste åberopa normativa principer eller mål går utöver man som demokratins princip.

Sko/demokrati, demokrati och rättsstat

Om graden skoldemokrati bestäms maktutrymmet för ett deav av har skolan arbetsplats, är det uppenbart maximal mos som som att skoldemokrati kan komma i konflikt med politisk demokrati nationell nivå. Det råder ett slags trade off mellan självförvaltning

och medborgarkollektivets makt över skolan. Elevinflytande kan inskränka medborgarkollektivets makt över skolan. Total självförvaltning kan också komma i konflikt med rättsstatliga principer

om

DEMOKRATI I SKOLAN

likabehandling och förutsebarhet i myndighetsutövningen. Även elevstyrda skolor är myndigheter.

Skoldemokratins yttersta legitimitetsgrund, demokratisk

ur synvinkel, den införs i enlighet med det demokratiska statsskick-

är att

regler. Man kan betrakta skoldemokrati delegation ets som en av makt från medborgarkollektivets sida till demos inom skolan. Ett

ett alternativt synsätt är att betrakta individerna inom skolan främst

eleverna bärare mänskliga rättigheter står över

som av som

kräver de får självförvaltning. Regeringens

demokratin som att

hänvisning till Barnkonventionen är i linje med detta synsätt. I båda

fallen måste dock självförvaltningen godkännas demokratiskt

av ett beslut nationell nivå. Skillnaden ligger rättigheter

i vems man betonar: medborgarnas rätt utöva kollektiv makt över skolan

att eller elevernas rätt till självförvaltning. Men vilken moralisk

oavsett

legitimitetsgrund åberopar, finns bara politisk legitimitets-

man en

grund, nämligen riksdagens maktutövning. Någon rätt till självför-

valtning finns inte i den svenska författningen för kommu-

utom

ner. Den svenska folkstyrelsen vilar inte syndikalistisk dok-

en

trin, det kollektiva medborgarstyrets principer.

utan

Den nationella demokratins politiska överhöghet belyses det

av faktum den utövar tvång elever i grundskolan. Skolp-

att gentemot likten innebär inskränkning elevers frihet både individer

en av som och kollektiv. Medborgare inom ett visst åldersintervall har

som en

skyldighet att tillägna sig vissa kunskaper och färdigheter. Denna skyldighet är beslutad i demokratisk ordning och regleras i lag. Skollagen upprätthålls liksom andra lagar ett rättsväsende

av som

kan tillgripa polisiär våldsmakt. Detta förhållande är ytterst ett exempel det demokratiska statsskickets funktionssätt. Liksom alla stater utövar även den demokratiska staten tvångsmakt.

Även försöken med skoldemokrati är exempel den demokratiska statsmaktens strävan verksamhet. I juridisk mening

att styra en är skoldemokrati underordnad den politiska makten i de kommu-

där den införs, eftersom elevernas önskemål i frågan inte ner egna

är avgörande.

I den mån elever makt inom skolan är det således den

ges politiska demokratins villkor. Den nationella demokratin demo-

är ur kratisk synvinkel överordnad elevers inflytande inom skolan. Man kan också säga att elever har ett inflytande medborgare över 18

som år är överordnat deras inflytande elever.

som som

Att säga demokratiskt statsskick kräver elevmakt, är lika

att ett felaktigt att hävda att demokratiskt statsskick kräver löntagar-

som makt eller privat äganderätt till företag. I folksuveränitetens princip

MATS LUNDSTRÖM

ligger makten reglera olika verksamheter. Att reglera administra-

att tionen över skolan med hjälp skoldemokratiska principer är

av en av flera möjliga åtgärder inom för demokrati.

ramen en

Detta kan sig formalistiskt, det är nödvändigt

resonemang te men

föra både begreppsanalytiskt och ett normativt att - ur ett pers-

pektiv. Det är nämligen, påpekats, medborgaren är demo-

som som kratins suverän. Att i demokratibegreppet införa restrik-

yttersta tioner denna suveränitet är sätt kringskära folksuveräni-

ett att

Den politiska demokratin sådan är neutral till olika förteten. som

valtningsprinciper. I den mån självförvaltning tillåts eller

upp-

beror det folkmajoriteten funnit det lämpligt. Ett

muntras att motiv för självförvaltning kan det stärker det demokratiska

vara att statsskickets legitimitet eller erkänner vissa rättighetsprin-

att man ciper. Men kan anföras, och har anförts, för den

samma argument privata äganderätten. Varken den privata äganderätten eller rätten till självförvaltning kan dock härledas demokratins princip.

ur

Om bortser ifrån detta principiella kan

man resonemang man

utifrån praktiska och empiriska överväganden härleda samband

ett mellan självförvaltning i skolorna och politisk demokrati. Elevdemokrati kan stärka den politiska demokratin. Dess positiva effekter

demokratin är dock inte självklara. Dels kan den undergräva medborgarstyret sådant, dels kan det undergräva andra värden

som

hyllas, tolerans, respekt för kulturella och religiösa minosom t.ex. riteter, faktiskt även den politiska demokratin sådan. Dessa

som effekter må osannolika, deras möjlighet gör att elevdemo-

vara men kratin måste utvärderas empiriskt, syftar till stärka vissa

om man att värden.

Avgörande är hur försöken med elevmajoritet i lokala skolstyrelser faller Om skoldemokratin upplevs chimär eller

ut. som en

meningslös, kan den bidra till cynisk och skeptisk inställning

som en till demokrati i allmänhet. Om, å andra sidan, skoldemokrati upplevs

meningsfull och engagerande, kan den stärka elevernas politiska

som

självförtroende. Demokratins huvudakliga är dock inte

arena arbetsplatsen, samhället. De flesta elever kommer att

utan senare

till arbetsplatser med begränsat inflytande för det anställda.

ett

Medbestämmandelagen kräver inte löntagarmakt i den lokala företagsadministrationen. Arbetsplatsdemokrati i den form före-

som slås inom gymnasieskolan är ganska ovanligt i det svenska arbetsli-

vilket i sin beror så har beslutats inom för den vet, tur att ramen politiska demokratin.

Begreppet skoldemokrati är egentligen hybrid mellan flera

en

olika styrningsprincper: självförvaltning, brukarinflytande och lo-

DEMOKRATI I SKOLAN

kaldemokrati. Eftersom skolor är myndigheter, inte politiska

organ,

är demokratibegreppets tillämplighet inte självklar. Regeringens

förslag till skoldemokrati innebär vissa myndigheter gymnasie-

att

administreras med slags demokratisk skolor av ett organ ett

representation. Eleverna får majoriteten i lokala skolstyrelser.

utse Det demokratiska inslaget består i viss procedur för maktut-

en övning. Men demokrati kräver också demos och kontroll

ett av dagordning. Här stöter skoldemokratin problem. Är eleverna

ett demos Har de kontroll över dagordningen frågor disku-

Dessa

teras i slutkommentaren.

Regeringens förslag

I propositionen Lokala styrelser med elevmajoritet prop.

1996/972109 föreslår regeringen kommunerna under fyraårig

att en försöksperiod får överlåta vissa och beslutsfunktioner till

ansvars-

lokal styrelse med elevmajoritet.89 Riksdagen beslöt under våren

en

1997 att godkänna regeringens förslag.

Försöksverksamheten omfattar gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. I juridiskt hänseende är de elevdomi-

nerade skolstyrelserna självförvaltningsorgan den regle-

av typ som

i kommunallagen. De lokala skolstyrelsernas makt bygger

ras en delegation uppgifter från den kommunala nämnd har

av som ansvar

för gymnasieskolan. Formellt elevrepresentanterna denna

utses av nämnd. Den kommunala nämnden har också det ekono-

yttersta miska och juridiska för de beslut de lokala styrelserna

ansvaret som fattar.

De lokala skolstyrelserna skall ta över vissa beslut i dag lig-

som

rektor och/eller nämnden för utbildningen. Exakt vilka beslut ger

kommer bli föremål för elevmakt har inte angivits som att av rege-

ringen. I generella ordalag talas inflytande över undervisningens

om innehåll och arbetsformer Mer specifikt kan det, allt döma,

av att

gälla skolans undervisningsprofil, rekrytering lärare, admi-

av nistrativa beslut rör organisation och schemaläggning. Men

som regeringen framhåller elevstyrelserna aldrig kan överta lärarnas

att

professionella för undervisningen och inte heller rektors led-

ansvar

ningsfunktion. I de lokala styrelserna kan för

även representanter föräldrar och det lokala näringslivet ingå.

De elevstyrda styrelserna kommer, vilket är ganska självklart,

att ha begränsad makt över skolan. Rektor och lärare skall fortfa-

en rande ha professionellt för skolverksamheten. Men deras

ett ansvar

professionella maktutövning kommer allt döma minska.

av att att

MATS LUNDSTRÖM

Syftet med elevdemokrati är delvis utnyttja elevers kompetens

att både i administrativa och pedagogiska frågor, vilket innebär ele-

att

kunna tillföra professionellt kunnande. Vilken ver anses ett rent reell makt de elevstyrelserna får visar sig när försöksverksam-

nya heten kommit igång.

Man kan förmoda elevmakten kommer variera från skola

att att till skola och från kommun till kommun. Frågan är vilka frågor

som den kommunala nämnden bestämmer sig för delegera till den lo-

att

kala skolstyrelsen. Avgörande för elevers upplevelse makt är att

av de får beslutanderätt i frågor upplevs viktiga.

som som

Andra former för elevinflytande, främst s.k. klassråd,

genom kommer över meddelar regeringen. Gällande förordningar

att ses för grundskolan och gymnasieskolan föreskriver att klasser och undervisningsgrupper har rätt att tillsammans med läraren i s.k. klassråd behandla frågor intresse för eleverna. Här

av gemensamt aktualiseras potentiell konflikt mellan decentraliserat elevinfly-

en tande klassnivå och elevmakt i den lokala skolstyrelsen. Även den s.k. skolkonferensen kan komma i konflikt med elevdemokrati

ge-

lokala skolstyrelser. I skolkonferensen, är obligatorisk för nom som

varje gymnasieskola, har eleverna lika representation lärare

stor som

och övrig skolpersonal.

Oavsett vilken konkret utformning och omfattning elevmakten får i olika skolor kan föra principiellt dess

man ett resonemang om

värde demokratisk synvinkel. Låt börja med regeringens

ur oss argument.

Regeringens argument

Tre huvudargument åberopas regeringen för försöks-

av att starta

verksamheten med elevmajoritet i lokala Skolstyrelsen

Rättighet. Elever har grundläggande rätt" att påverka sin

en ar-

betssituation. Regeringen hänvisar till artikel 12 i Barnkonven-

tionen. Även skollagen åberopas, föreskriver elever skall

som att

möjlighet till inflytande över sin utbildning.

ges

Demokratisk fostran. Elever bör inflytande därför det är

att

skolans uppgift "fostra demokratiska medborgare".

att

effektivitet. Ökat bättre motivation

Pedagogisk inflytande ger för inlärning, hävdar regeringen. Det är "en förutsättning" för

livslångt lärande, påstås det.

I propositionen framträder också fjärde dock inte

ett argument, som

lyfts fram så tydligt.

DEMOKRATI | SKOLAN

Bättre korn ttande. Re erin hävdar mnasiepetensutn y 1 g g en att gy elever är så de är kompetenta för . vuxna, att att ta ansvar s1n utbildnin och för sin skola deras kom bör ttas g att petens utn y 1 som

för skolledn1ngen.%

en resurs

Dessa fyra är sinsemellan logiskt oberoende. Giltigheten argument av ett argument påverkar inte giltigheten ett annat. Det första av ar-

gumentet, rättighetsargumentet, är det enda strikt principiella

arför elevmakt. Men det kan, visas nedan, tolkas gumentet som som försvar för individuella rättigheter, än kollektivt inflyett snarare

tande. De övriga är nyttoinriktade. Elevmakt

tre argumenten mer motiveras dess förmodade konsekvenser: ökad tilltro till demoav

krati, ökad inlärning och kompetensutnyttjande. Man kan naturligt-

vis inte utgå ifrån elevinflytande har de konsekvenser att som regeringen Ytterst är det empirisk uppgift pröva dessa antar. en att anta-

ganden.

De fyra argumenten bygger olika värdepremisser. Men efterdet inte är någon självklar harmoni mellan dessa värden kan som värdekonflikter uppstå. Innan diskuterar eventuella värdekonflikter bör dock innebörden de olika analyseras närav argumenten vilket är ämnet för nästa avsnitt. Där kommer de olika mare, argumenten också relateras till olika relevanta demokratiteoretiska att skolor.

Hättighetsargumentet

Som stöd för rättighetsargumentet hänvisar regeringen till Barnkonventionens 12:e artikel, i sin helhet lyderz som State Parties shall the child who capable of forming his assure to or her views the right to those views freely all afown express to matters fecting the child, the view of the child being given due weight in accordance with the and maturity of the child. age

For this the child shall, in particular, be provided the purpose, opportunity to be heard in judicial and administrative proceedings any affecting the child, either directly through representative or a or an appropriate body, consistent with the procedural rules of a manner national law.

Denna text kan, liksom de flesta innehållet i intertexter som anger nationella konventioner, tolkas olika sätt. Frågan är vilka praktiska åligganden följer den. Åläggerkonventionen den som av

MATS LUNDSTRÖM

svenska statsmakten att införa elevdemokrati det slag riks-

av som dagen beslutat om

Barnkonventionen är, liksom FN:s deklaration mänskliga

om rättigheter, fokuserad individens rättigheter. Individen två

ges rättigheter i den 12:e artikeln: Rätten uttrycka åsikt i frågor

att en

rör individen. Rätten denna åsikt respekterad "being som att given due weight. Den första rättigheten är inte så svår tolka.

att Den andra, däremot är ganska oklar. Vad innebär det att ett barns åsikter skall being given due weight Vem bedömer vad är

som

due weight Artikeln rätt till medinflytande

anger en ett vars

tyngd och omfattning lämnas öppen.

Frågan är Barnkonventionen stöd för skolstyrelser med

om är ett elevmajoritet. Två skäl talar detta. För det första är de rättig-

emot heter stadgas individrelaterade. För det andra stadgas inte

som en

rätt till maktutövning, rätt till hänsynstagande från dem

utan en som utövar makt. Den föreskriver skydd för dem är föremål för

ett som

maktutövning oavsett utövar makt. På grundskolenivå

- vem som

inte Barnkonventionen anledning till införa anses vara en att elevdemokrati, vilket måste innebära den kan respekteras ändå

att eftersom även grundskolans elever omfattas Barnkonventionen.

av

Barnkonventionens 12:e artikel ställer krav alla administra-

ett tiva enheter fattar beslut i angelägenheter rör barn. Således

som som måste även elevdominerade skolstyrelser respektera Barnkonventionen. Det faktum att styrelsen har majoritet

en av representanter för eleverna är inte någon garanti för alla elevers rättigheter

att res-

pekteras. Rättighetsprinciper innebär restriktion all form

en av maktutövning även demokratiskt sanktionerad maktutövning.

-

Demokrati handlar kollektiv maktstruktur. Rättigheter

om en handlar skydd utfallet denna maktstruktur. De är,

om mot av som Dworkin har uttryckt det, trumfkort varje individ kan sätta

som

alla former kränkningar även de sker deupp mot av - om genom mokratiska beslut. Det faktum den svenska riksdagen är folk-

att

vald är naturligtvis ingen garanti för den respekterar individers

att rättigheter olika slag Inte sällan ställs den svenska staten till

av an-

.

inför Europadomstolen för påstådda brott Europakonven-

svar mot

tionen de mänskliga rättigheterna. Anklagelser brott

om om mot Barnkonventionen har också förekommit. Demokratiska besluts-

former är ingen garanti för skydd rättigheter. Det är Öppen

av en

fråga huruvida elevstyrda skolstyrelser leder till respekt för Barn-

konventionen. I princip kan elevdominerade maktorgan ställas till

för brott Barnkonventionen, de behandlar enskilda ansvar mot om elever sätt strider den.

ett som mot

DEMOKRATI I SKOLAN

Några specifika organisatoriska former för elevinflytande stipu-

leras inte i Barnkonventionen. Inflytandet kan ske många olika sätt. Huruvida demokratiska beslutsformer är lämpliga är öppen

en

fråga. Kollektivt beslutsfattande enligt majoritetsprincipen är

vilket

demokratins bärande arbetssätt kan, den tillämpas direkt, inne-

om bära ett inflytande individnivå "due Weight", detta

som ges en om innebär att allas önskningar skall väga lika tungt. Majoritetsprinci-

är, den alla röst, den beslutsprincip bäst uppfylpen om ger en som ler kravet jämlikhet i "inflödet" preferenser. Men kravet

av "due weight kan tolkas att olika preferenser skall vägas olika.

som Särskilda behov och intressen kanske skall väga än andra.

tyngre

Majoritetsprincipen inte hänsyn till intensiteten i olika prefe-

tar

Därför kan majoritetsbeslut drabba enskilda individer olika renser. hårt. blir "överkörda" i mycket viktig fråga det kan

De som en -

gälla undervisningens innehåll och uppläggning kan hävda de

- att utsätts för majoritetsförtryck. För elev har särskilda behov

en som och intressen kan elevdemokrati hot, än tillgång.

vara ett snarare en

Om definierar makt i termer produkten mellan intresse

man av och kontroll, kan demokrati leda till ojämn maktfördelning i ett

en demos där det finns intensiva minoriteter Man kan också

stora uttrycka det värdet makten blir ojämnt fördelad makten

så att av om används sätt drabbar eleverna olika hårt. Individer och

ett som minoriteter kan ha större rättigheter än demokratiska

nytta av av

procedurer.

Individens ställning i demokratiska procedurer blir starkare mindre demos är och direkt individen kan delta i besluts-

mer fattandet. Direktdemokratiska beslut i klassen klassråd indivi-

ger den större makt än representativ demokrati i styrelsen för

en gymnasieskola. Samtidigt kan mindre enheter ha mindre möjligheter att åstadkomma förändringar. I alla demokratiska enheter finns det

en

motsättning mellan möjlighet till participation och systemkapacitet;

större enheter desto mindre deltagande, desto större förmåga

men att lösa problem Men måste också ta hänsyn till vilka frågor

man

kommer dagordningen. Ju "livsavgörande de är för

som upp mer individen desto större risk hon hon hamnar i minoritet

tar om Att instifta rättigheter är ett sätt att ta bort vissa frågor från dagordningen eller hindra vissa beslut även de förs

att om upp dagordningen. Rättigheter sätt fördela makt mellan individ

är ett att och kollektiv. Det är i detta perspektiv bör Barnkon-

man se ventionen. Den kräver respekt för individer inte kollektiv makt-

-

utövning.

MATS LUNDSTRÖM

Men Barnkonventionen ställer naturligtvis inga hinder i vägen för elevdemokratiska försök. Tvärtom. Regeringen kan ha rätt i den

att motiverar elevdemokrati. Sambandet är dock inte givet. Med den terminologi använt tidigare kan den utfalls-

man säga att anger en orienterad för elevdemokrati. I den mån enskilda elever får

norm

större möjlighet att uttrycka sina åsikter och dem respekterade

av beslutsfattande är elevdemokrati bra. Huruvida detta utfall

organ,

uppnås måste naturligtvis undersöka empiriskt. Det kan

man vara en

sannolik, dock ingen självklar, effekt elevmajoritet i lokala

men av

styrelser.

Om tolkar rättighetsargumentet i önskvärda utfall

man termer av

elevdemokrati, blir även detta instrumentellt och konav argument

sekvensinriktat. Men propositionens formuleringar döma,

av att

betraktar regeringen rättighetsargumentet analytiskt

som ett procedurargument för demokrati. Barnkonventionen kräver, hävdar den, att elever skall inflytande demokratiska procedurer.

ges genom Enligt min mening är denna tolkning mindre rimlig än den utfallsorienterade tolkningen. Det är svårt i Barnkonventionen något

att se

elever rätt till skoldemokrati. Den rätt argument som ger ger snarare

till skydd hänsynslös och "tyrannisk maktutövning

mot gentemot individer makten utövas demokratiskt.

- oavsett om

Om tolkar Barnkonventionen så den föreskriver rätt

man att en till demokratiska procedurer, leder det till den paradoxala konsekvensen att elever har rätt till något kan mindre inflytande.

som ge Om förhållandet mellan inflytande och skoldemokrati är empiriskt, inte analytiskt, kan inte Barnkonventionen sägas kräva skoldemokrati i sig. Det är, med andra ord, inte så bryter Barn-

att man mot konventionen underlåter införa skoldemokrati. Där-

om man att

emot bryter myndighet, inklusive lokal skolstyrelse med

en en elevmajoritet, mot Barnkonventionen den inte hörsammar

om enskilda elevers legitima rätt till inflytande.

2. Demokratisk fostran

Det andra för införa skolstyrelser med elevmajoritet

argumentet att är att det följer att skolan skall eleverna demokratisk fost-

av ge en ran. Under rubriken Skolans värdegrund och uppgifter i

LpO

1994 sägs att "Det offentliga skolväsendet vilar demokratins grund. Under hänvisning till skollagen hävdas skolan skall

att utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och och verkar inom skolan skall främja akt-

att var en som

ningen för varje människas egenvärde och respekten

för vår gemen-

DEMOKRATI I SKOLAN

miljö.°4 I hänvisas till 1 kap. 2 § i skollagen. Men

samma texten denna paragraf innehåller inga skrivningar demokratisk fostran. I

om 1 § sägs dock skolan skall främja elevernas utveckling till har-

att moniska och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar". Även inte uttrycket demokratisk fostran används, kan

om man förmoda det ligger nära målet skapa "ansvarskännande

att att samhällsmedlemmar.

Liksom i det politiska språket får demokratisk

termen en mycket vid normativ innebörd i läroplanen. Den betecknar

en

mängd värden, attityder och förhållningssätt uppskattar i vår

som

kulturgemenskap. I läroplanen för samhällskunskap stadgas sko-

att lan skall verka för eleven vill omfatta och praktisera demokra-

att tins värdegrund Där sägs också Demokratins innebörd och

att

tolkning har naturligtvis relation till styrelseskick och andra delar

en

samhällsorganisationen, också bäring mot livsmönster i

av men en

familj, grannskap, arbetsplatsen, fritiden.1°°

Här kan skönja två målsättningar för demokratisk fostran:

man

och försvara det demokratiska statsskicket, dels dels att acceptera utveckla Önskvärt livsmönstef praktiseras i olika sociala

ett som sammanhang. Det ligger nära till hands likhetstecken mel-

att se ett lan demokratisk fostran och fostran till de

normer som anges som skolans värdegrund: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män solidaritet med och utsatta är de värden

samt svaga

skolan skall gestalta och förmedla." Dessutom hänvisas till som kristen tradition och västerländsk humanism, innebär in-

som att dividen fostras till rättskänsla, generositet, tolerans och

ansvars-

tagande.°7

Skolkommittén hävdar i sitt delbetänkande demokratisk fost-

att

innebär "att eleverna i skolan skall kunna utveckla sina möjligran heter byta perspektiv, visa social förståelse för andras situa-

att att tion, visa tolerans och empati.1°8 Dessutom framhålls att

att "demokratisk fostran har betydelse både i det offentliga och i det privata livet. Det hävdas demokratiska hållningar" påverkar

att människors privata relationer i äktenskap och i vänskap, i förhål-

lande till företag och myndigheter, vid läkarbesök och i köpcentrat"

etc. Här hur demokratibegreppet inte bara görs till poli-

ser ett tiskt honnörsord, till moraliskt och etiskt begrepp är

utan ett som tillämpligt alla nivåer social interaktion.

av

Regeringen har i flera propositioner sedan slutet 80-talet

av framhållit demokratisk fostran kräver elever får praktisera

att att kollektivt beslutsfattande enligt demokratiska principer.° Detta

MATS LUNDSTRÖM

har framträdande plats även i propositionen förargument en om söksverksamhet med elevdominerade typisk for-

skolst I en

mulering skriver regeringen

att: Eleverna skall ha inflytande därför det ingår i skolans uppgifter

att att fostra demokratiska medborgare. För att kunna utveckla tolerans och förståelse för andra måste eleverna involveras i samarbetet med andra.

Eleverna måste erfarenhet och utöva inflytande byg-

att ta ansvar som

demokratiska grunder. Med ett större inflytande följer också

ger ett

större ansvar.

Här kan urskilja både karaktärsdanande och politiska uppfost-

ringseffekter. Påpekandet att inflytande kan tolkas

ger ansvar som

förhoppning att det utövas ansvarsfullt, vilket betyder vissa en att värden respekteras Men demokratiska maktstrukturer är ingen garanti för "ansvarsfullhet. Det demokratiska ansvarsutkrävandet kan ske värdegrunder inte stämmer med dem regering-

som som

"demokratiska". en anser vara

Uppfostringsargumentet bygger generellt att demokratiska

maktstrukturer har vissa önskvärda karaktärsdanande effekter dem utövar makten. I de nationella styrdokumentens formu-

som

leringar demokratisk fostran kan urskilja uppfostrings-

om man tre mål: En moralisk mognad i allmänhet. En politisk mognad

som innebär positiv inställning till demokratiska värden". En

en mer instrumentell kompetens visavi det demokratiska sättet fatta be-

att slut. Dessa mål flyter ofta ihop när talar behovet de-

tre man om av mokratisk fostran. Men de målen kan och relateras till

tre vart ett tre demokratiteoretiska perspektiv betonar olika värden i den

som demokratiska I det följande skall jag diskutera begreppet

processen. demokratisk fostran utifrån demokratikonceptioner: delta-

tre en gardemokratisk, diskursdemokratisk och rationalistisk folk-

en

vilje konception.

Deltagardemokrati: dygder och moralisk utveckling

Det personlighetsutvecklande eller etiska perspektivet demokrati har nära anknytning till den deltagardemokratiska skolan, be-

som

sambandet mellan demokrati och dygder. För många deltatonar gardemokrater, t.ex. Mill, dygden målet och demokratin

var medlet. Demokratins värde ligger, enligt Mill, den möjliggör

i att individers moraliska utveckling både med avseende personliga

och politiska dygder. Ett liknande perspektiv hade Alexis de Tocqueville, hävdade demokratins värde ligger i de läro-

som att

den möjliggör. Han försvarade också det amerikanska processer

DEMOKRATI I SKOLAN

med lekmän i domstolars jury med dess utbildande funksystemet tion

Den norske filosofen Jon Elster har i kritisk analys den

en av deltagardemokratiska skolan, hävdat den gör bieffekter till de-

att mokratins huvudmålm Individers moraliska utveckling må

vara ett önskvärt resultat demokrati, den kan demokratins

av men inte vara

syfte. Elster hävdar personlighetsutveckling är essensiell bi-

att en ejjfe/et,vilket innebär den görs till huvudmål, så omintetgörs

att om den. Tillstånd bara kan uppstå bieffekter söker

som som när man uppnå andra mål är essensiella bieffekter. En schackspelare

som

försöker spela elegant parti misslyckas, därför att eleganta drag är

ett

bieffekt målet att vinna ett parti. På sätt är en av samma person-

lighetsutveckling bieffekt människor är engagerade och

en av att aktiva i politiska sakfrågor. Att snegla essensiella bieffekter

av en aktivitet kan upphov till schizofren motivationsstruktur.

ge en Man måste lura sig själv att nå ett mål kanske är likgiltig

som man inför. Att i politisk demonstration i syfte utveckla sin

en att per-

sonlighet motivationspsykologiskt problem; varför skall

kan vålla ett

jag egentligen demonstrera

Elster hävdar först måste till "the business aspect"

att man se av demokratisk aktivitet. Demokrati är sätt lösa praktiska

ett att politiska problem. Om ställer andra mål kan det svårt att

man upp vara

effektivt. Principen "vägen är allt, målet är intet kan ha sin agera poäng i distanserad reflexion över olika aktiviteter, den

en men om

vägleder praktiskt handlande kan det bli problematiskt. Skolkommittén möjligen exempel detta problem när

ger ett den skriver: "Det är diskussionerna gränserna skall

om var som

utgör dynamiken i utvecklingen. Det är alltså viktigt att söka efter

gränserna, det är inte lika viktigt finna dem.5 Den diskus-

men att

sion gäller kompetensfördelningen mellan lärare, föräldrar

som avses och elever. Det måste motiverad i diskussion

vara svårt att vara en där ämnet i sig är mindre viktigt än själva diskussionen.

Elsters iakttagelser essensiella bieffekter är dock inte så för-

om ödande han enligt min mening. Han pekar ett motiva-

som tror,

tionspsykologiskt problem i sig inte är ett argument mot att

som

personlighetsutveckling skulle kunna demokratins viktigaste

vara mål. Det faktum inte kan Vägledas ett visst värde i

att man av en praktisk kontext, gör inte detta värde måste avskrivas helt. Per-

att

sonlighetsutvecklingsmålet kan vägleda åtgärder konstitutio-

en nell nivå, då konstruerar institutioner och regelverk. Men när

man de enskilda individerna verkar inom detta regelverk behöver de inte

ha detta mål för ögonen. Regleringsbeslut kan ha målsättning

en

MATS LUNDSTRÖM

"glöms bort när handlar inom för dessa regler. som man ramen Målet med att skapa skoldemokratiska institutioner behöver inte vägleda eleverna när de utnyttjar dessa.

Problemet uppfostringsmotiven kanske inte kan redovisas

är att öppet och ärligt inför eleverna, när inför demokratiska styr-

man metoder. Att försvara elevmakt med något annat argument än att eleverna har rätt till makt, kan förta intresset och hos

engagemanget eleverna. Att "Ni får makt därför vill ni skall

säga att att att ut-

vecklas moraliskt, kan upplevas välvilligt förmynderi,

som ett som undergräver tilltron till de elevdemokratiska institutionernas reella makt. Syftet är social och politisk socialisation i vuxenvärldens

värdegemenskap. I förlängningen uppfostringsargumentet ligger

elevmakten kan inskränkas de önskvärda effekterna inte att om

uppnås.

Att värdesätta politiskt deltagande personlighetsut-

som en vecklande aktivitet behöver dock inte betyda försvarar

att man

självförvaltning arbetsplatser och skolor. Deltagarperspektivet kan riktas alla nivåer politisk maktutövning. Självförvaltning

mot av kan viktig aspekt demokratisk fostran. Men ett ökat all-

vara en av

mänpolitiskt deltagande, sänkt rösträttsålder, kan

t.ex. genom vara

lika viktigt. Det politiska deltagandet kan ske medborgarnivå. De uppfostringseffekter regeringen eftersträvar kan också nås

som om

stimulerar eleverna till utåtriktat politiskt deltagande. man ett

Skolan kan stödja politisk debatt och organisationsverksamhet. Den

kan bidra till att elever får kontakt med politiska institutioner utanför skolan inte bara kommunal och nationell nivå, utan

även internationell nivå.

Att fokusera deltagandet självförvaltningsnivå kan bidra till ett

inskränkt och gruppcentrerat perspektiv politisk verksamhet. De

värden, attityder och förhållningssätt statsmakten vill bibringa

som eleverna kräver sträcker sig utanför skolans

ett engagemang som

väggar. Globalisering och internationell integration vidgar den politiska agendan. Den kommunikationsteknologiska utvecklingen

dataområdet möjliggör informationsinhämtande, debatt och

i frågor gränslös natur. Detta perspektiv de-

engagemang av mokratisk fostran torde särskilt viktigt i tid då demokratin

vara en växer nationalstaten. Demokratins agenda blir universalistisk;

ur mer det handlar inte bara lösa det svenska folkets problem

om att utan

hitta principer för gränslös rättvisa. Förhållandet mellan om att demokrati och universella värdeprinciper leder över till dis-

oss kursdemokratin.

DEMOKRATI I SKOLAN

Samtal för moralisk enighet

Demokratins etiska dimension poängteras också den diskursde-

av mokratiska skolan, främsta företrädare är Jürgen Habermas.

vars

Medan deltagardemokratin till individens moraliska utveckling,

ser

diskursdemokratin till utvecklingen och legitimeringen ett ser av kollektivt normsystem. Demokratins värde ligger i dess diskursiva

praxis. Den erbjuder forum för och offentlig delibe-

ett gemensam ration. Målet för denna deliberation nå fram till universella

är att

I moralfilosofiska kan säga deltagardemonormer. termer man att kratin syftar till det goda för individen, medan diskursdemokratin syftar till det rätta rättvisa för samhället.

Det diskursiva i demokratiska beslut är dock inte bara

momentet

sätt komma fram till kollektivt beslut. Diskursen är ett att ett ett redskap för individen komma fram till vad hon själv vill

att som politiskt subjekt. Det offentliga samtalet tvättar individernas prefe-

de kan försvaras med principiella, moraliska renser, så att argument. Individens åsikter betraktas inte givna, växa

som utan antas fram resultat den deliberativa demokratin

som ett av process som innebär. Därför är det komplementärt förhållande mellan demo-

ett krati och privat autonomi, hävdar Habermasm

Att betrakta politiskt beslutsfattande diskursiv praxis, har

som en

likheter med idén vetenskaplig verksamhet är stora om att ett rationellt samtal".m Målet för det vetenskapliga samtalet är objek-

tivitet, vilket innebär intersubjektiv enighet vilka hypoteser,

om teorier och det finns skäl accepterad Den

resonemang som att veten-

skapliga objektiviteten består i själva verket i intersubjektivitet.

Målet för det demokratiska samtalet är, enligt Habermas,

en normativ intersubjektivitet; nå fram till kodifieras

att normer som ge-

lagar alla kan rättvisa. Om förenklar nom som acceptera som man kan både kunskap och rättvisa nås kollektiv

man säga att genom en deliberation bygger argumentets primat. Det finns ett

som

proceduriellt moment i legitimeringen såväl kun-

av normer som

skap. Proceduren består i offentlig prövning

en av argument.

Diskursdemokratins proceduriella karaktär bör inte förväxlas med den proceduriella demokratiteori berörts Den

som ovan. senare betonar den individuella rättvisan i proceduren; diskursdemokratin betonar procedurens diskursiva momennm Diskursdemokratin är

utfallsteori än proceduriell demokratiteori; demokratins en mer en värde ligger i kan nå fram till för rättvisa. Genom

att man normer samtalet kommer individer fram till vad de rätt och kol-

anser vara lektivet kommer fram till beslut vilka regler

ett gemensamt om som

MATS LUNDSTRÖM

bör gälla. Proceduren både kollektiv i preferens-

ses som en resurs

formeringen individnivå och legitimitetskälla kollektiv

som en nivå. Samtalet är både sökningsmekanism och normkälla.

en en Idealt bör diskussionen leda fram till konsensus, vilket möjliggör

enhälliga beslut. Diskursdemokratins målsättning bygger föreställningen

om en "ideal samtalssituation, i praktiken är svår att upprätthålla.

som Den kräver maximalt från deltagarnas sida, både i fråga

engagemang

tid och moralisk motivationd om

Vilket stöd erbjuder den diskursdemokratiska skolan för

rege-

ringens förslag till elevstyrda skolstyrelser För det första måste

framhålla diskursdemokratin är teori för den samhälleliga man att en

politiska För det andra finns det, påpekats, betoning

arenan. som en

normstyrning och rättsstatd Båda dessa kännetecken hos diskursdemokratin gör att den inte självklart kan sägas kräva själv-

förvaltning genom elevstyrda skolstyrelser. Det talar för elevstyrda skolstyrelser skulle de sti-

som vara att mulerade allmän diskussion bland elever i principfrågor rör

en som utbildningens utformning och innehåll. Denna diskussion skulle dels kunna pedagogisk resurs" faktiskt leder fram till

vara en som

bra och rättvisa beslut, dels legitimitetsskapande procedur

vara en

gör att de fastställda principerna vinner allmän Om som acceptans. den allmänna diskussionen uteblir eller inte fungerar är det svårt

att

diskursdemokratin skulle legitimera elevstyrda skolstyrelser.

se att

Diskursdemokratin kräver något än representativ demokrati

mer och majoritetsbeslut. Den kräver seriös kollektiv överläggning

en

universella Om elevstyrda styrelser används för driva om normer. att särintressen, skulle förmodligen Habermas föredra äm-

ett

betsmannastyre rektorsvälde bygger universella

som normer och målsättningar härrör från diskursiv medbor-

som en process

garnivå.

Diskursdemokratins politiska subjekt är medborgaren. Om

man betonar diskursdemokratins tillämpning samhällsnivå kan den komma i konflikt med elevstyre två skäl. För det första kan den

av samhälleliga diskursiva leda fram till beslut är bin-

processen som dande för alla verkar inom skola. För det andra kan elevsty-

som en ret inkräkta den kunskapsinriktade verksamhet, är förut-

som en sättning för eleverna skall kunna delta i det offentliga samtalet.

att Diskursdemokratin kräver både djupt och eftertänk-

engagemang samhet. Utbildningsväsendet är därför sådant central insti-

som en tution för hela det demokratiska systemet. Men därav följer inte

att

utbildningsväsendet bör styras enligt självförvaltningsprinciper.

DEMOKRATI | SKOLAN

Avgörande skolorna kan fylla sin funktion förmedlare

är att som av den kommunikativa kompetens krävs för att diskursdemokratin

som i samhället helhet skall fungera.

som

Eftersom kunskapsinhämtande generellt bygger diskursiv

en

verksamhet, har utbildningsinstitutioner mycket att lära diskurs-

av demokratin. Den erbjuder teori för deliberativ praxis har

en en som

generell relevans i både vetenskapliga och normativa frågor. Men

en deliberativ praxis behöver inte förutsätta maktutövning självförvaltningsnivå. Den diskursiva verksamheten behöver inte riktas mot administrativa problem i den lokala verksamheten, utan mot

sam-

hällsproblem i stort.

Ur diskursdemokratins synvinkel är eleverna demokratiska aktö-

i egenskap medborgare har eller kommer att fullständirer av som

politiska rättigheter. Skolan kan bidra till fördjupa den poli-

ga att tiska diskussionen samhällsnivå, forum för

genom att vara ett kvalificerad debatt och samhällskritik. Men denna målsättning kan,

praktiska skäl, stå i motsättning till ett självförvaltningsansvar.

av

All diskursiv verksamhet kräver tid och Ett administra-

resurser. tivt för den skolan kan konkurrera med utåt-

ansvar egna en mer riktad diskursiv verksamhet. Men det kan också komple-

vara ett

mentärt förhållande mellan självförvaltning och allmänpolitiskt

intresse. Hur det förhåller sig med den saken måste naturligtvis

man undersöka. Vad är principiellt viktigt framhålla är dis-

som att att kursdemokratin sådan inte ställer krav självförvaltning

som alla samhällsområden.

Man kan uttrycka det så självförvaltning inte har något prin-

att cipiellt egenvärde, ett instrumentellt värde visavi diskursdemo-

utan kratins genomförande i samhället. Det starkaste för

argumentet

självförvaltning är dels dess inlärningseffekter eleverna, dels dess effekter den samhälleliga diskursen i utbildningspolitiska frågor.

Därmed ställs diskursdemokratin inför liknande problem

ett som

deltagardemokratin: det är bieffekterna självförvaltning är de

av som viktiga. Det faktum eleverna utövar makt över skolan bygger inte

att

rätt utöva den makten. Detta problem drabbar alla

en att normativa demokratiteorier inte hävdar att det finns rätt till själv-

som en

förvaltning vilket diskuteras i sammanfattningen.

mer

Diskursdemokratins krav medborgarnas politiska kompetens

gör skolans viktigaste funktion, demokratisk synvinkel, är att

att ur

elever kunskaper och färdigheter gör att de kan förverkliga

ge som

diskursdemokratins målsättningar. Ett inflytande grundas

som

pedagogiska skäl är naturligtvis i linje med denna målsättning. All

inlärning förutsätter inflytande från dem skall lära sig. Men

ett som

MATS LUNDSTRÖM

detta handlar god pedagogik klassnivå elevdemo-

mer om än om krati.

Elevdemokrati kan ha värde kan härledas diskursde-

ett som ur mokratiska principer. På övergripande plan är dock den samhäl-

ett

leliga politiska demokratin överordnad alla självförvaltningsstruk- Om självförvaltning införs måste den legitimeras i demokra-

turer.

tiska procedurer medborgarnivå. I argumentationen för elevde-

mokrati kan åberopa dess goda effekter diskursdemokratin i

man samhället. Man kan också, följd den politiska diskussio-

som en av

samhällsnivå komma fram till uppfattningen att elever bör ha nen

rätt till självförvaltning oberoende dess eventuella en av gynnsamma effekter. Men i båda fallen är medborgarna suveräna att avgöra

om de vill ha skoldemokrati eller inte. Det bryter inte diskurs-

mot demokratiska principer frånta eleverna majoriteten i lokala

att

skolstyrelser. Avgörande är vilka argument åberopar. Att

man

förhand stipulera rätt till självförvaltning inskränka

en vore att ut-

för den diskursdemokratiska maktutövningenm Det unirymmet versalistiska perspektivet i diskursdemokratin sätter medborgarrollen i Demokratins principer gäller i den största kine-

centrum. siska asken. Hur de mindre askarna skall fungera är fråga

en som diskursdemokratin inte besvarar Men den metod för hur

anger en

bör tillväga besvarar den. man när man

Regeringens förslag till elevdemokrati och de värden

eget som den befordra erbjuder i sig lämpligt ämne för diskurs-

antas ett en demokratisk I denna är naturligtvis elevernas

process. process egna

viktiga. Skolan kan fungera forum i debatten argument som ett om vad "demokratisk fostran egentligen bör innebära. Elevdemokrati kan sätt stimulera denna debatt.

vara ett att

Hationalistisk demokratiteori: foIkvi/jans förverkligande

Uppfostringsargumentet kan även åberopas utifrån demokratisyn

en

inte har etiskt perspektiv demokratin. Man kan försvara som ett demokrati ungefär sätt marknaden; den är det bästa

samma som sättet tillfredsställa människors önskningar. Liksom markna-

att den kräver kunniga konsumenter känner till sina rättigheter,

som kräver demokratin kunniga medborgare känner till hur

som man bäst kan påverka Skolans uppgift blir, detta

sina representanter. ur perspektiv, att eleverna förmåga att driva sina intressen i

ge en en demokrati, vilka de än är. Om demokratins värde

man anser att

ligger i den förverkligar folkviljan, är detta centralt moment i

att ett demokratisk fostran.

DEMOKRATI I SKOLAN

Folkviljeteorier har, berördes rationalistisk demosom ovan, en

kratisyn. Tonvikten läggs preferensaggregering och nyttomaxi-

mering individnivå. Därav följer inte den förutsätter indiatt att

viderna är egennyttiga. Alla preferenser räknas lika egoistiska såväl

etiska. Till skillnad från deltagardemokratin och diskursdemosom kratin har den moraliskt neutralt perspektiv demokratin. Men ett den är inte likgiltig införpolitis/e rättvisa. Den politiska rättvisan består i att alla individers företräden tillmäts vikt i den politiska samma

beslutsprocessen.

För att uppnå politisk rättvisa krävs att alla individer har lika

politiska Skolans uppgift kan, i detta perspektiv,

stora resurser. vara eleverna likvärdiga politiska Skoldemokratiska inatt ge resurser. stitutioner kan ett sätt nå denna målsättning. Den kan bidra vara att till att elever tränas att argumentera och driva önskemål i demokratiska institutioner. Man kan elevstyre övning i medborse som en

garstyre. I denna övningsprocess uppstår problem

samma som nämnts tidigare: den tid och kraft från elevernas kompetensuttar veckling andra områden. Dessutom kan det, rationalistiskt ur ett

perspektiv, viktigare att eleverna lär sig att politiskt

vara agera som medborgare i de kommunala och nationella demokratiska institutionerna. Avgörande är vilken erbjuder de effektiva arena som mest

medlen till maktutövning.

Liksom diskursdemokratin bygger den rationalistiska demokrati-

konceptionen medborgarstyre inte självförvaltning

- ar-

betsplatser. Intresseaggregeringen sker utifrån medborgarrollen.

Man kan inte förutsätta individers intressen bestäms deras att av position i arbetslivet. Detta gäller även elever. Deras medborgarintresse väger tyngre än deras intresse elever. Elever med rösträtt även som de rösträtt kan påverka sin situation via traditionella politiska utan kanaler. Eftersom kommunen är huvudman för skolan är avståndet till de ansvariga ganska kort. Demokratisk fostran kan, utifrån den rationalistiska demokratiteorin, innebära eleverna lär sig att att agera den politiska både den kommunala och den nationella. arenan -

Kunskaper och kommunikativ kompetens är lika viktiga

ur ett rationalistiskt demokratiperspektiv diskursdemokratiskt. som ur ett Men den deliberativa demokratin till hur preferenser uppstår ser mer än till hur de Därför fyller diskussion och debatt aggregeras. en viktigare funktion. Ur rationalistiskt perspektiv kan diskussion ett och debatt träning i driva intressen, än delibevara en att snarare att över vad är rätt och riktigt utifrån universalistiskt rera som ett

perspektivd Den skoldemokratiska läroprocessen får

en annan

MATS LUNDSTRÖM

innebörd i rationalistiskt perspektiv. Det övergripande syftet blir

ett

effektivisera preferensaggregeringen.

att

Den svenska modellen

Den s.k. svenska modellen har historiskt byggt förhandlingar

mellan särintressen ofta i korporativt uppbyggda maktorgan. Dju-

-

sett har den svenska modellen likheter med den rationalistiska pare

demokratiteorin. Förhandlingar mellan organiserade

kohandel

intressen har varit effektivt sätt maximera för olika

ett att nyttan

En fostran i den svenska modellens demokratiska arbetssätt grupper.

kan därför lära sig organisationskunskap och för-

ut att handlingsteknik. Skoldemokrati kan viktigt läromedel. Men

vara ett även utåtriktad organisationsverksamhet måste centralt

mer vara ett moment i fostran i den svenska modellens demokratiska

en arbetssätt.

Självförvaltning har spelat relativt liten roll i den svenska

en mo-

dellen. Medborgarstyret har kompletterats med inflytande

snarare

nationell nivå via eller mindre centraliserade organisatio-

mer

ner.° Organiseringen har främst byggt individers position

arbetsmarknaden. Om överför den svenska modellens arbetssätt

man

till skolans område, är elevinflytande via facklig organisering vik-

en

tigare än självförvaltning. Elevorganisationer kan representation

ges i beslutande både central och lokal nivå. Huruvida sådana

organ

korporativa" kanaler för inflytande verkigen den enskilde

ger eleven inflytande är öppen fråga. Men de år i linje med

mer en mer demokratiskt inflytande enligt den svenska modellen än självför-

valtning. Uppfostringsmotivet kan, sammanfattningsvis, olika inne-

ges börd beroende vilken normativ demokratiteori är

typ av som man

anhängare Här har uppfostringsmotivet tolkats i ljuset

av. av tre demokratiteorier: deltagardemokratin, diskursdemokratin och den rationalistiska demokratiskolan. Den första betonar individens

moraliska utveckling. Den andra betonar deliberation och legitimering

rättvisenormer. Den tredje betonar intresseaggregering.

av

Vilken dessa skolor ligger närmast de uppfostringsmål

av som

i olika styrdokument De allmänna formuleringar respekt

anges om för oliktänkande, tolerans, solidaritet med de och insikt

svaga om alla människors lika värde, indikerar etiskt perspektiv demo-

ett krati. Därmed är den rationalistiska demokratiskolan mindre relevant än de två övriga. Demokratisk fostran kan inte bara ut att lära sig driva sina intressen. Målet måste bibringa eleverna

vara att en

DEMOKRATI I SKOLAN

värdegrund inte bara har med "folkviljans" förverkligande

som att göra.

Både den deltagardemokratiska och den diskursdemokratiska

skolan regeringens uppfostringsmål. De värden

passar som

handlar både individers utveckling och anges om om gemensamma

Generellt sett vill regeringen befordra humanistiska och linormer. berala värden. Frågan den försöksverksamhet i elevdemokrati

är om

föreslås befäster den värderingar. Det är naturligtvis

som typen av

fråga för empirisk utvärdering.

en

Även försöksverksamheten med skoldemokrati lyckas i

om en organisatorisk bemärkelse är det inte säkert den befordrar den

att samhällsmoral regeringen vill måna Sambandet mellan

som om. strukturella reformer och värdemässiga effekter kan inte tas för givet. Eleverna kan använda skoldemokrati för att driva särintressen

strider krav solidaritet och allmänanda. Även elesom mot om

inte driver särintressen, kan inte utesluta elever förverna man att ordar beslut bygger "fel" Etnocentriska, antiliberala

som normer.

värden kan vägleda elevrepresentanters beslut.

Den rationalistiska demokratiteorin moraliserar inte över sådana

åtgärder så länge de speglar folkviljan. Därför den alltför

ger ett

inskränkt perspektiv skoldemokratins målsättning. Deltagar- och

diskursdemokratins moraliska ambitioner ligger i linje med

mer

regeringens argumentation. Men ingen dessa teorier förordar

av

självförvaltning framför medborgarstyre. Ett generellt problem i uppfostringsperspektivet är att skolor

inte är politiska institutioner. Att lära elever demokratisk självförvaltning är inte sak fostran i demokratiska värdering-

samma som ar. Agendan för elevdemokrati är, liksom för arbetsplatsdemokrati i

allmänhet, begränsad. Men de värderingar regeringen vill lära ut

som

förutsätter större agenda med bredare samhälleligt perspektiv

en ett där principer solidaritet och tolerans är relevanta. Ett

om mer mer utåtriktat deltagande kan därför också ett viktigt inslag i

vara en demokratisk fostran.

Effektivare inlärning

Det tredje för skoldemokrati handlar dess effekter

argumentet om

inlärningen i allmänhet. Regeringen hävdar att skoldemokrati ökar lusten och motivationen lära -inte bara i gymnasieskolan:

att

Ett ökat inflytande är också förutsättning för att skolan skall lyckas

en

utbilda för livslångt lärande. Elever måste tycka det är roligt och

ett att

MATS LUNDSTRÖM

viktigt att i skolan, så att de även efter skoltiden har lust och förmåga

förbättra sin utbildningsnivå och öka sin kompetensm

att

Här anförs allmän empirisk hypotes, i sig inte behöver

en som vara

stöd för just regeringens förslag. Inflytandets effekter kan bero

ett

dess omfattning och dess former. Sker det kollektivt eller individuellt I vilka frågor har inflytande I administrativa eller

man pedagogiska Att just försöksverksamheten med elevdominerade skolstyrelser ökar elevernas genomsnittliga lust och motivation till

att skolan kan inte förutsätta psykologiska och sociologiska

man utan undersökningar. Effekterna det livslånga lärandet måste också

undersökas empiriskt. Regeringen använder uttrycken roligt", "viktigt", "lust" och

förmåga för beskriva effekterna ökat inflytande. Termerna

att av betecknar egenskaper individnivå. Men inflytande den

egna

studieinriktningen och dess genomförande sak; kollektivt in-

är en

flytande till skolstyrelse är

genom att utse representanter en annan sak. Effekterna skoldemokrati kan olika håll. Även den

av om innebär eleverna känner större lust till skolan är det inte

att att

säkert inlärningseffekterna blir positiva. Den skoldemokratiska

att aktiviteten kan konkurrera med kunskapsinhämtande. Huruvida det finns sådan motsättning måste undersökas.

en

Dessutom finns det andra faktorer har avgörande infly-

som ett tande både trivsel och studiemotivation. Nedskärningar och sämre materiell standard kan inte kompenseras ökad elevdemo-

av rati. Snarare kan elevdemokrati i förening med nedskärningar skada tilltron till elevdemokrati. Precis i samhället torde det fin-

som ute

samband mellan demokratins legitimitet och dess förmåga att nas ett nå resultat.

Likgiltighet och "politikerförakt kan breda sig i skolan,

ut

i samhället utanför. Om elevstyrda ledningsorgan

samma sätt som

får administrera nedskärningar kommunalpolitiker beslutar

som om, kan motivationen och lusten inför både inlärning och självförvaltning minska. Demokratiska strukturer är ingen garanti för trivsel, varken i skolan eller i samhället utanför.

Det kan också den enskilde eleven inte vill ha infly-

vara så att tande kollektiv representation. Som diskuterats är det

genom ovan också empirisk fråga elevdominerade skolstyrelser leder till

en om ökat inflytande för de enskilda eleverna. Denna fråga måste också

besvaras undersökningar. Även regeringen har rätt i sin

genom om

hypotes sambandet mellan inflytande och inlärningsmotivation,

om

DEMOKRATI I SKOLAN

måste den belägga sambandet mellan elevdominerade skolstyrelser

och inflytande. I Maktutredningens medborgarundersökning visade att in-

man flytandet upplevdes minst inom skolvärldenm Men det

som var individnivå denna frustration fanns. Samma frustration, fast i

som

mindre omfattning, kunde Maktutredningen påvisa inom barnominom vården och arbetsplatsen Ökad individualisering,

sorg, inte ökad kollektiv makt, kan det bästa botemedlet.

vara

Den empiriska frågan hur bäst åtgärdar individers krav

om man

inflytande skall inte behandlas närmare i denna Inte hel-

rapport. ler frågan inflytandets effekter studiemotivationen kan besva-

om

här. Det viktiga några samband inte kan förutsättas. Dessras är att utom är det principiellt viktigt skilja mellan positiva effekter

att aggregatnivå och individnivå. När kan positiva effekter inflytande och studiemotivation godtagbara skäl till elevdemokrati

vara Antag att inflytande såväl studiemotivation ökar i genomsnitt,

som samtidigt minoritet upplever den effekten. Är

som en stor motsatta dessa effekter godtagbara skäl för införa elevdemokrati Det

att rimliga är att ta hänsyn till hur positiva effekter fördelas individ-

nivå.

Här ställs ett grundläggande normativt problem vid alla former

av demokratisk maktutövning sin hur skall majoritetens

spets: intressen individers Inflytandet via majoritetsbeslut ökar

vägas mot för dem tillhör majoriteten och minskar för dem tillhör

som som minoriteten. Om ökad studiemotivation följd ökat infly-

är en av tande, är det rimligt effekten studiemotivationen är

att anta att negativ för dem tillhör minoriteten särskilt minoriteten

som - om hyser intensiva preferenser i de frågor de förlorar. Majoritets-

som och minoritetsförhållanden över tid och olika beslut kan således

vara

avgörande för fördelningen positiva effekter studiemotivation.

av Eleverna kan inte förutsättas homogen med

vara en grupp ge-

intressen i alla frågor. Beroende hur konfliktdimenmensamma sionerna kan elevdemokrati helt olika konsekvenser den

ser ut studiesociala miljön.

Hänvisningen till positiva inlärningseffekter aktualiserar också

problemet med essensiella bieffekter. åberopa detta

Kan man argu-

inför eleverna, de demokratiska målsättningarna förment utan att lorar i trovärdighet. Antag den Ökade studiemotivationen uteblir.

att Hur skall då argumentera för ökad elevmakt

man

Sammanfattningsvis bör åtminstone tre frågor besvaras innan

regeringen kan hävda försöksverksamheten med elevdominerade

att

skolstyrelser leder till ökad inlärning:

MATS LUNDSTRÖM

Leder elevdemokratisk självförvaltning till ökat inflytande för

den enskilde eleven

Leder detta eventuella inflytande till ökad studiemotivation

Hur fördelas de eventuella positiva effekterna studiemotiva-

tionen individnivå

Ökat kompetensutnyttjande

Detta för självförvaltning är mycket instrumentellt

argument ur statsmaktens synvinkel. Målet är inte inflytande och lokaldemokrati,

utan resursutnyttjande. Argumentet aktualiserar viktig princip-

en

fråga. Vilken uppgifter har de lokala skolstyrelserna Genom-

typ av för de målsättning statsmakten har bestämt eller beslutar de

en som

olika målsättningar. Skall de, kort bedriva politik eller om sagt,

fungera som en lojal förvaltningsmyndighet Frågan är tillspetsad

och förenklad, bestämmer relevansen begreppet

men svaret av

kompetens hos skolstyrelsernas ledamöter.

Om förenklar kan skilja mellan beslut bygger

man man som

värdemässiga överväganden och beslut bygger sakliga över-

som väganden. Max Weber gjorde distinktionen mellan värderationalitet och målrationalitet för beskriva dessa olika beslunm

att typer av Värderationalitet innebär väljer mellan olika mål

att man som grundas olika värderingar; målrationalitet innebär Väljer medel

att man för nå visst mål. Politiska beslut bygger kombination

att ett en av mål- och värderationalitet. Men beslut i förvaltningsledet bygger, enligt Weber, enbart målrationalitet; målen är bestämda

av

politikerna. Webers idealtypiska föreställning den lojale ämbetsmannen

om bygger att det är skillnad mellan politik och förvaltning. Poli-

en tiska beslut skall lösa mål- och värdekonflikter. När väl de politiska målen är fastställda återstår värdeneutral implementering

en av en

lojal byråkrati.

Ett viktigt argument för demokrati har alltid varit politiska

att beslut handlar värdekonflikter, lösningar är fråga

om vars ytterst en

subjektiva önskemål. I frågor handlar implementering

om som om

demokratiskt fastställda beslut, kan demokratiska beslutsformer av

ineffektiva. Det kan rationellt överlämna exekutiv vara vara att en makt till Om det handlar beslut i instrumentella frågor,

experter. om

hur bäst uppnår vissa mål, är det inte säkert demoom man att kratiska beslutsformer är de ändamålsenliga.

mest

I modern förvaltningsforskning har den skarpa åtskillnaden mellan politik och förvaltning och suddats ut. Valet åt-

mer mer av

DEMOKRATI I SKOLAN

gärder för implementera beslut kan betraktas politiska i den

att som

meningen de grundas normativa överväganden inte är

att som strikt målrationella. Enligt detta synsätt är det svårt tala

att om en

kompetens står över politiska värderingar. Politik bedrivs

som

tjänstemän och experter.

även av

Frågan är vilken "kompetens" regeringen när den

som avser ar-

för elevstyrda skolstyrelser. Om den förmåga

gumenterar avser en

genomföra mål redan är beslutade, är det inte säkert att att som kompetensen ökar. Avgörande är dels eleverna målen,

om accepterar dels de faktiskt är kompetenta än rektor

om mer t.ex. en att genomföra målen. Det är öppen fråga de elever väljs till

en om som

skolstyrelserna är de mest kompetenta regeringens synvinkel.

ur

Begreppet kompetens förutsätter given målsättning. Men

en om

är oenig målsättningen kan bli oenig vad "kompe-

man om man om tens innebär.

Vilken roll kommer eleverna ha i skolstyrelserna Är de

att tjänstemän eller för värderingar och åsikter. Poängen

representanter med ha demokratiska val är väga enskilda elevers

att att samman personliga åsikter och preferenser. Varken i valet representanter

av eller i beslut kanske kompetens inte är den vik-

representanternas tigast dimensionen. Demokratisk representation behöver inte bygga

kompetens åsiktsrepresentativitet eller något annat röst-

utan motiv den enskilde eleven har.

som

Kompetensargumentet kan också åberopas mot elevinflytande i lokala skolstyrelser. Inflytandet i inlärnings-

genom representanter situationen kan viktigare. Detta gäller särskilt eleverna har

vara om individuella studieprogram. Ett centralt kollektivt inflytande behö-

inte innebära tillvara elevers kompetens. Argumentet ver att man tar kan tala för inflytande individnivå i stället.

ett

I viss mening kan kompetensargumentet dessutom

en sägas vara odemokratiskt därför att det legitimerar makt kunskap.

genom

Vem avgör vilka är kompetenta I förlängningen kompe-

som av

ligger väktarstyret".8 Om elevdemokratiska intensargumentet stitutioner är till för lösa intressemotsättningar och värdekon-

att flikter kan inte åberopa någon "kompetens i största allmänhet.

man Att elevdemokrati sätt rekrytera dugliga admi-

se som ett att nistratörer innebär regeringen har kriterium kompetens

att ett

är oberoende elevmajoritetens preferenser. Detta argument

som av

aktualiserar ytterligare principiell invändning. Handlar det

en om att

i stället för elever har till Är det utnyttja" att ge något som rätt rimligt använda elever för administrativa uppgifter Finns det

att

besparingsmotiv bakom förslaget till elevdemokrati

MATS LUNDSTHÖM

Kompetensargumentet är, sammanfattningsvis, ganska problematiskt demokratisynpunkt. När säger någon är kompe-

ur man att tent har indirekt någon har vissa förmågor behövs

man sagt att som för nå vissa mål. Frågan är vilka mål regeringen när de vill

att avser

"utnyttja" elevers kompetens. Om kompetensen är relaterad till administrativa uppgifter föreläggs Skolstyrelsen är det demokra-

som

tiska urvalet elevrepresentanter osäkert och i princip överflödigt.

av

Sammanfattande diskussion

Regeringen anför tre huvudargument för elevmajoritet i lokala skolstyrelser:

Det innebär respekterar den rätt till inflytande sti-

att man som puleras i artikel 12 i Barnkonventionen. Det leder till att elever demokratisk fostran.

ges en Det leder till högre studiemotivation och därmed effektivare

inlärning.

Dessutom anförs fjärde dock inte tillmäts lika

ett argument som stor vikt:

Det leder till elevers kompetens utnyttjas.

att

Inget dessa argument talar, enligt min mening, entydigt för just

av

det förslag till elevinflytande regeringen formulerat. Strikt

som sett åberopas inget argument innebär regeringen är skyldig

som att att ge

eleverna majoritet i lokala skolstyrelser gymnasienivå. Alla

argu-

bygger förslaget har vissa effekter regeringen

ment att som anser önskvärda.

Inledningsvis antyddes att det första rättighetsar-

argumentet,

skulle kunna tolkas elevdemokrati måste gumentet, som att genomföras just därför elever har rätt till det. Men vid närmare

att granskning Barnkonventionen finner den rätt till infly-

av man att tande stipuleras ligger individnivå. Varje elev har

som rätt att framföra synpunkter i frågor berör vederbörande. Denna rätt

som

gäller lokal skolstyrelse med elevmajoritet. De-

även gentemot en mokratiska val administrativa ledningsorgan kan inte

av anses vara ett tillräckligt villkor för att Barnkonventionens artikel 12 efterlevs. Om det så skulle inte detta ledningsorgan bundet

vore vara av Barnkonventionen.

Demokratiska val kan inte heller nödvändigt villkor

anses vara ett för Barnkonventionen efterlevs. Den enskilde eleven kan

att ges

DEMOKRATI I SKOLAN

inflytande sätt. Strängt stipulerar inte konventionen

annat taget

viss maktfördelning rätt till hänsyn och respekt från den

en utan en

har makten oavsett eller vilka utövar makt. som - vem som

Rättighetsargumentets giltighet är således villkorligt. Det talar

för elevmajoritet i lokala skolstyrelser detta leder till att den

om enskildes inflytande ökar. Att så blir fallet är inte självklart, måste

utan undersökas empiriskt. Det kan så att elevinflytandet måste de-

vara centraliseras till klass- och individnivål Men vilka institu-

oavsett tionella former för inflytandet väljs måste det utvärderas in-

som dividnivå. Barnkonventionen tillåter inte majoritetsförtryck

av varken individer

eller grupper.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är också rättighetsfråga

en

inte behöver sammanfalla med demokratiska principer. Rätten som

till likabehandling är såväl förutsättning för begränsning

en som en

demokratisk maktutövning. Demokrati förutsätter jämlikhet av inflödessidan, dvs. alla individers preferenser räknas lika i

att en kollektiv beslutsprocedur. Men utflödessidan", dvs. i de beslut

fattas, kan enskilda eller utsättas för diskriminering i som grupper den meningen att deras intressen inte respekteras. Denna diskriminering kan ske både med avseende kön och etnicitet. Huruvida

demokratiska beslut respekterar kravet ickediskriminering

är en öppen fråga. Avgörande är vilka besluten.°

normer som styr

En jämn könsbalans i beslutande är ingen garanti för

organ att

regeringens jämställdhetsmål med avseende undervisningens

uppläggning och innehåll respekteras. Därför kan bindande direktiv

nödvändiga direktiv inskränker elevmakten. vara - som

Det mångkulturella samhällets utmaningar, i hög grad

som speglas i skolans värld, aktualiserar särskilt den potentiella konflikten

mellan demokrati och rättigheter. De rättigheter skyddar kul-

som turella minoriteter innebär begränsning elevers rätt till makt-

en av

utövning. Skolans behandling religiösa frågor kan inte över-

av t.eX. lämnas till demokratisk styrning elever, utan måste följa natio-

av nella styrdokument, stadgar ickekonfessionell undervis-

som en ning Denna restriktion kan sig självklar, den belyser

te men

spänningen mellan rättigheter och elevdemokratisk styrning

av undervisningens innehåll och uppläggning, dvs. det sakområde

som regeringen vill att elever skall inflytande över.

Historiskt har nationalstaten varit demokratins bästa jordmån. Anledningen är demokratin inte tål alltför konflikter mel-

att stora

lan Dess legitimitet kräver värdegemenskap gör att

grupper. en som

vissa konfliktskapande frågor aldrig tillåts komma dagord-

upp ningen Det demokratiska statsskickets beroende tyst vär-

av en

MATS LUNDSTRÖM

degemenskap kommer också till uttryck inom skolans värld. större olikheter det kan gälla etniska, kulturella eller religiösa

olikheter desto sårbara blir de demokratiska procedurerna. De

- mer blir sårbara därför det krävs hänsyn och finkänslighet från

att mer majoritetens sida. Om majoriteten fundamentala och livs-

utmanar avgörande intressen nos minoriteter hotas demokratins legitimi-

cum

Därmed kommer in det andra för skolstyrelser

argumentet med elevmajoritet, nämligen demokratisk fostran. I begreppet demokratisk fostran mängd värden och principer i sig

ryms en som inte har med demokrati göra. Liksom i den politiska debatten

att

görs "demokrati till samlingsbeteckning för mängd

en vag en omistliga värden humanism, tolerans, västerländsk värdegemenskap, alla människors lika värde. Det är därför viktigt poängtera

att

demokrati är maktstruktur varken eller mindre. Demoatt en - mer

krati möjlighet till kollektiv maktutövning jämlik basis. Det

ger finns ingen garanti för denna maktstruktur används sätt

att ett

överensstämmer med vissa moraliska eller politiska ideal. De som socialliberala ideal, i huvudsak ligger bakom föreställningen

som om demokratisk fostran kan kräva skydd mot demokratiska beslut. Liksom i den politiska debatten blandas demokrati och moraliska principer aningslöst sätt i för elevdemokrati.

ett argumenten

Tolerans är ett centralt värde i det komplex dygder ingår i

av som "demokratisk fostran. samhälle alltmer präglas olik-

I ett som av heter längs etniska, kulturella och religiösa dimensioner blir tolk-

ningen denna princip särskilt viktig. Hur förhåller sig egentligen

av elevdemokrati till tolerans

Toleransens princip är, historiskt förknippad med libe-

sett, mer ralism än med demokrati. Värdet tolerans aktualiserades först

av religionens område i Lockes Letters Toleration 1689. Men hans argument för tolerans gick främst ut att det meningslöst att

var

försöka påtvinga människor religiös övertygelse. Toleransen

en motiverades inte han respekterade det han tolererade. Han tange-

av att rade därmed det kommit att kallas toleransens paradox: att

som tolerera innebär något tycker är fel. Para-

att man accepterar man doxen inte lösa för Locke, eftersom han anför ratio-

var så svår att nalitetsskäl för något han ogillar: det går ändå inte att

att acceptera ändra påm Ett sådant krasst övervägande är knappast det

avser med tolerans i dag. Tolerans innebär erkänner individers rätt

att man till oliktänkande, det är möjligt påverka dem att

oavsett om att tänka rätt". Samtidigt måste det finnas gränser för toleransen

-

övergår den till amoralism och cynism. annars

DEMOKRATI I SKOLAN

Efter demokratins genombrott blev politisk tolerans lika Viktig

religiös. Att respektera demokratiska fri- och rättigheter inne-

som bär med nödvändighet är tolerant i den meningen

att man att man erkänner sina motståndares rätt utöva sina politiska rättigheter.

att Men respekt för demokrati behöver inte innebära förordar

att man moralisk och kulturell tolerans från statsmaktens sida. Man behöver inte hylla mångfald eller pluralism bara därför är demokrat.

att man Demokratins princip stadgar försöka ändra vissa be-

en rätt att slut, med den stadgar inte förbud genomdriva majori-

ett mot att tetens värden mängd olika områdenw

en

Inte heller elevdemokrati är någon garanti för tolerans inom

skolan. Invandrarfientliga kan inte förhand förbjudas

grupper att verka inom skoldemokratiska institutioner. Att säkerställa tole-

en rant och pluralistisk ordning i skolor kan kräva elevdemokratin

att omgärdas med restriktioner.

De värden åsyftas när talar demokratisk fostran

som man om går utöver det demokratiska beslutsfattandet sådant. Det är

som en

empirisk fråga regeringens förslag får de uppfostringseffekter

om

önskas. Förmåga till deltagande i skoladministrativa frågor besom

höver inte innebära känslomässig eller värdemässig utveckling i

riktning liberala ideal tolerans och vidsynthet.

mot som

Skolans krav att meddela demokratisk fostran kan också

ses

restriktion elevdemokratisk maktutövning som en - samma

de rättigheter Barnkonventionen stipuleranw I båda sätt som som fallen handlar det krav varje maktägande inom

om yttre organ skolan; de måste skydda individers rätt till inflytande och de måste

undervisningens innehåll så eleverna fostras demokratiskt. styra att Demokratisk fostran handlar inte bara lära sig procedurer i

om att

praktisk handling, utan utveckla Övertygelser och inhämta

om att

kunskaper. Dessa mål talar för professionellt inflytande för lära-

ett

Den amerikanska Amy Gutman hävdar lärares re. statsvetaren att

professionella auktoritet i undervisningen är sätt hindra into-

ett att lerans och repression oliktänkandeys

mot

En del demokratisk fostran är också bibringa eleverna in-

av att sikten skillnaden mellan demokrati och självförvaltning. Demo-

om kratins maktbas är medborgarstyret Det svenska

av en stat. statsskicket bygger folksuveränitetens princip. I den mån skolan skall fostra elever respektera grunden för det svenska statsskicket

att måste förhållandet mellan självförvaltning och demokrati tydlig-

göras. Självförvaltning skolor och arbetsplatser är ingen demo-

kratisk rättighet. Det svenska samhället bygger inte syndikalistiska principer. Större delen arbetslivet är organiserat enligt

av

MATS LUNDSTRÖM

hierarkiska principer där det privata ägandet är basen för maktut-

övningen. Den offentliga förvaltningen är också hierarkiskt uppbyggd.

Statsmakten styrs lagar och förordningar. Statstjänstemän

genom handlar uppdrag medborgarnas valda ombud. Samma

av uppdragsrelation råder också mellan medborgarna och de lokala skol-

styrelserna. Om inte elevstyrets förhållande till medborgarstyret

klargörs, kan det skapa missriktade förväntningar leder till

som frustration.

Kravet demokratisk fostran kan, utgår från den

om man svenska demokratins sätt att fungera, motivera stimulans till

ett ut-

åtriktat, samhälleligt politiskt deltagande. Participativ förmåga i den reguljära politiska i kommunal- och riksdagsval är de-

processen ur

mokratisk synvinkel minst lika viktig förmåga delta i själv-

som att styre. Eleverna är elever under begränsad tid, de är medbor-

en men

hela livet. Demokratisk fostran handlar primärt elever gare om att ge

ett politiskt självförtroende medborgare. Det är i medborgar-

som rollen de kan demokratiska aktörer.

som agera som

Den värdemässiga komponenten i uppfostringsmålet talar också

för utåtriktat medborgarpespektiv. I Sverige, liksom i de flesta

ett västerländska statsskick, legitimeras demokratin liberal över-

av en ideologi betonar individers rättigheter, tolerans och respekt för

som allas lika värde. Den demokratiska Överideologin i Sverige bygger också ett "kommunitärt folkhemsideal även det inte är lika

om framträdande tidigare. Vissa kollektiva värden och solidaritet

som med och framhålls Att stimulera elever till

svaga utsatta grupper ett allmänpolitiskt och att delta i diskussion i ideo-

engagemang en logiska grundfrågor, inte har med skoladministration göra,

som att måste därför också del i demokratisk fostran.

vara en en

Det finns således spänning mellan självförvaltningsperspekti-

en

och medborgarperspektivet i talet demokratisk fostran. Povet om litiskt självförtroende i medborgarrollen kräver erfarenhet och träning i demokratiskt beslutsfattande. Men eftersom folksuveräniteten är primär finns det gränser för självförvaltningen. Demokrati

innebär också underordning och lojalitet gentemot medborgarmak-

inte bara självförvaltning. Om demokratisk fostran inskränks ten till att delta i självförvaltning kan den motverka sitt syfte. Elever är inget suveränt demos, utan medlemmar i ett medborgarkollektiv

styr skolan utifrån ett allmänintresse. som

Det tredje studiemotivationen ökar, är i linje med

argumentet, att det instrumentella perspektivet självförvaltning. Men här åbero-

regeringen indirekt och svårbestämd effekt. par en mer Som antytts

DEMOKRATI I SKOLAN

måste fördelningen denna effekt individnivå vikt. ovan av vara av Det är också väsentligt skilja mellan motivation lära sig saker

att att

har med det demokratiska deltagandet göra och motivation som att att lära sig i allmänhet. Regeringens argument gäller generell

en effekt gäller alla individer och alla ämnen. Huruvida elevstyrda

som lokalstyrelser får denna effekt måste naturligtvis undersökas.

Även det fjärde tillvarata kompetens, är i hög

argumentet, att grad instrumentellt. Det principiellt intressanta med detta argument

regeringen hävdar kompetens bör grund för

är att att vara en att ge individer makt. Argumentet avslöjar det demokratiska perspektivets grundläggande irrelevans. Skolor är inte politiska enheter, läro-

utan anstalter. Därmed inte sagt att eleverna skall passiva objekt utan

vara inflytande eller makt. Både elever och lärare deltar både i ett kun-

skapande och i "värdeskapande". Men eleverna är inget "de-

ett mos", brukare och förmånstagare.

utan

Kompetensargumentet är kanske det svagaste argumentet för elevdemokrati. Det aktualiserar konflikten mellan professionellt ansvarsutkrävande och demokratiskt ansvarsutkrävande. Lärare och

skolledning har professionellt huvudmannen för

ett ansvar gentemot verksamheten. De väljs inte, utan utses grundval yrkesmässiga

av meriter. Men elever väljs andra elever utses de skäl de

som av av som röstande har för lägga sin röst viss Vissa kan

att en person. betona kompetens, andra kan betona andra egenskaper. Om

man antar att elever har ett intresse att maximera kompetensen i

av skolledningen, skulle även lärare och administratörer kunna bli valbara.

Det finns ett korporativf element i tanken att elever måste

elever. Elever kan också lärare och representeras av representeras av skolledare. Valproceduren kan utvidgas så att eleverna kan nominera

helst även lärare och skolledare. Huruvida valda elevvem som -

ökar kompetensen i skoladministrationen måste representanter prövas empiriskt. Men godtar den demokratiska procedu-

om man

måste godta dess utfall. Syftet med demokratiska proceduren man

är att lösa konflikter mellan olika intressen, inte att fram adrer ministrativ kompetens.

Det är dock inte bara kompetensargumentet

som rymmer en potentiell målkonflikt i regeringens förslag. Även alla

om argumenten är instrumentella bygger de olika värden inte självklart

som harmonierar med varandra. Inget argument åberopar rätt till de-

en mokratiska procedurer, betonar olika utfall olika skäl är

utan som av önskvärda. Dessa olika utfall kan stå i ett kausalt motsatsförhållande till varandra, vilket innebär att de inte kan maximeras samtidigt.

MATS LUNDSTRÖM

Vilket värde är viktigast Elevers inflytande, demokratisk fostran, ökad studiemotivation eller kompetensutnyttjande

En rangordning dessa mål kan underlätta hanteringen

av av eventuella målkonflikter. Men rangordnar bieffekter

om man av elevdemokrati före elevdemokrati kan det svårt skapa legiti-

vara mitet för elevdemokrati.

institutionella problem

Den institutionella utformningen elevdemokratin inte i

av anges regeringens förslag till försöksverksamhetdso Dess utformning kan varieras beroende vilken målsättning viktigast. Man

man anser kan urskilja institutionella problem och

två typer av - ett externt ett internt. Det externa problemet handlar elevdemokratins förhål-

om lande till andra makthavare: kommunen, skolledning och lärare. Vilka gränser sätter andra aktörer för elevmaktens dagordning Det interna problemet handlar hur elevmakten skall organiseras

om

underifrån. Hur väljs elevrepresentanter Hur lång blir mandatpe-

rioden

Vilken makt egentligen till elevdominerade lokala skolstyrel-

ges ser I regeringens proposition sägs att makten bör gälla undervisningens innehåll och arbetsformeråm Men elevmakten i dessa frå-

begränsas från håll. För det första får den inte inkräkta gor tre

rektors ledningsfunktiond För det andra får inte elevstyrelsen

överta det professionella ansvaret över undervisningen från lärarna För det tredje, vilket allvarligt, lyder de elevdominerade

är mer ledningsorganen under den kommunala skolnämnden är

som juridiskt och ekonomiskt ansvarig för de beslut de lokala skol-

som styrelserna fattar. Ansvaret för skada tredje faller inte

gentemot man

den lokala Skolstyrelsen. Den lokala Skolstyrelsen år ett självförvaltningsorgan rättsli-

vars

ställning regleras i kommunallagen. Formellt utses ledamöterna

ga

den kommunala nämnden, också kan avsätta enskild ledaav som en

denne inte fullgör sin uppgiftm Detta innebär demomot om ett kratiskt ansvarsutkrävande från två håll: dels från kommunalpolitiker, dels från eleverna. Det avgörande och juridiskt reglerade

an-

har dock inte eleverna, kommunen. svaret utan

Här hur den politiska demokratin medborgarnivå är

ser överordnad elevers självförvaltning. Eftersom elevmakten motiveras med den är bristen reellt problem. Vilka

att ger ansvar ansvar ett konsekvenser riskerar de elever sitter i den lokala Skolstyrelsen

som

DEMOKRATI l SKOLAN

Möjligheten till ansvarsutkrävande är fundamental i alla

representativa demokratiska Eftersom elever makt

system. antas ge-

är också regler för ansvarsutkrävande nom att utse representanter avgörande för vilken reell makt de får. Möjligheten till

ansvarsut-

krävande begränsas, allt att döma, elevrepresentanternas för-

av av

valtningsrättsliga ställning: de kan avsättas kommunal skol-

av en nämnd. Men å andra sidan bör de kunna avsättas sina väljare.

av Hur detta ansvarsutkrävande ska till är oklart.

Möjligheten till elevdemokratiskt ansvarsutkrävande under-

ett ifrån bestäms hur valen sker och hur ofta de sker. Valproceduren

av berörs inte närmare i regeringens proposition, den är avgö-

trots att rande för vilken reell makt eleverna får. Man kan tänka sig flera olika varianter: direkta personval, indirekta personval via klassråds-

med hela skolan valkrets Även representanter, "partival som osv.

"folkomröstningar" kan övervägas. Ur participativ synpunkt är den formen maktutövning viktig.

av

Organisationer har viktig funktion i alla former

en av representativ demokrati. Man kan tänka sig personval eller "partival, dvs. val

mellan grupperingar företräder olika ståndpunkter. Om

som man betonar värdet demokratisk fostran kan "partival att före-

av vara dra. Då stimuleras eleverna formulera långsiktiga i

att program or-

ganiserade former. Att organisera sig och formulera ståndpunkter i

mindre fora kan viktigt i demokratisk fostran.

vara ett moment

Valperiodernas längd är också avgörande för möjligheten till

ansvarsutkrävande. Liksom demokratin riksnivån ställs elevdemokratin inför problemet väga långsiktighet och effektivitet

att mot

väljarinflytande. längre valperioder desto större möjlighet att regera; kortare valperioder desto större möjlighet till deltagande

för alla elever.

Möjligheten och meningsfullheten i demokratiskt ansvarsutkrävande kräver också ett visst mått och stabilitet hos ett

av permanens demos. Problemet med elevdemokrati är dess demos är mycket

att rörligt. Elever slutar, byter skola, studerar utomlands Rörlig-

etc. heten är särskilt stor vuxengymnasier. Kommer de valt elev-

som representanter att kunna utkräva från dem de har valt

ansvar som Kommer de valt elevrepresentanter kunna avsätta dem

som att

Ett demos är inte organisk helhet, individer med

en utan egna intressen och önskningar. Den svenska valmanskåren är delvis

ny inför varje val. Den största rörligheten sker mellan generationer. Detta skapar demokratiskt rättviseproblem. Med vilken rätt fat-

ett

demos beslut binder samhällsutvecklingen för nästa detar ett som

mos Kärnkraftsfrågan typexempel detta rättviseproblem.

är ett

MATS LUNDSTRÖM

Beslut med långsiktiga konsekvenser kan skapa rättvisepro-

samma blem skola. Årskullar elever kommer och går. Nya elever

en av får konsekvenserna vad deras äldre skolkamrater beslutat.

ta av

Om demokrati innebär demos skall välja och kunna

att samma avsätta sina krävs relativt korta valperioder. Om

representanter ansvarsutkrävandet dessutom skall kunna grundas utvärdering

en

de beslut fattats bör besluten inte alltför långsiktiga. av som vara

Möjligheten till feedback mellan maktutövning

och ansvarsutkrävande underlättas korta valperioder och reversibla åtgärder.

av

Valmanskåren i skoldemokratin byts ut så ofta att dess möjlighet

demokratiskt subjekt begränsas. Majoritetsstyrets le-

att agera som gitimitet inte bara potentiella konflikter med samtida

utmanas av minoriteter även potentiella konflikter med framtida majo-

utan av riteter355 Om i demokrati sätt öka inflytandet i frå-

man ser ett att

berör viss personkrets, bör beslutsområdet till gor som en anpassas

avgränsningen denna personkrets. Rätten fatta beslut

av att som

påverkas kan, paradoxalt tala elevinflytande via

man av nog, emot ett kollektiva beslut. De frågor regeringen vill göra till föremål för

som

elevmakt gäller främst undervisningens utformning och innehåll. Frågan är makt över undervisningens innehåll och utformning

om bör ligga hela elevkollektivet

ett organ som representerar en skolenhet. Undervisningen individualiseras alltmer. Tonvikt läggs

kunskapande i projektarbeten. Undervisningen blir alltmer

en "öppen innehåll inte kan förutsäga och än mindre

process vars man

Om elever har rätt att påverka undervisningen måste denna styra. rätt rimligen främst ligga individ- och klassnivå.

Elevdemokrati skolstyrelser kan alltför centralistisk.

genom vara Lokala skolstyrelser har främst administrativt Ur elevens

ett ansvar. synvinkel kan dess verksamhet ett uppdrag att sköta

man se som re-

surstilldelning och ett regelverk möjliggör elevernas eget "kun-

som skapande. Ett inflytande i dessa administrativa frågor är inte ovik-

tigt, det är inte avgörande för kunna påverka undervisning-

men att

innehåll och uppläggning. Som tidigare påpekats måste även

ens en

skolstyrelse med elevmajoritet respektera varje elevs rätt till infly-

tande över sin situation. Därför måste det finnas beslutsområde

ett

elevdemokratin inte bör inkräkta på. Ur elevens synvinkel och som

behöver det inte avgörande

ur Barnkonventionens vara om

Skolstyrelsen har elevmajoritet eller inte.

Individens kollektiv maktutövning via

nytta av representanter

majoritetsbeslut, vilket är demokratins modus som utses genom operandi, bestäms tre faktorer: Ett varaktigt och avgränsat de-

av

Ett beslutsområde intressesfären hos detta mos. som motsvarar

DEMOKRATI I SKOLAN

demos. Risken besluten går individens intresse. Alla

att emot dessa tre faktorer bestämmer elevens faktiska möjlighet till inflytande över sin situation via elevdemokratiska institutioner.

Enligt rationalistiskt demokratiperspektiv bör dessutom

ett man väga beslutskostnader för demokratiska beslut. Dessa kostnader uppstår dels i valet representanter, dels i de beslutsprocesser

av som

deltar i den lokala Skolstyrelsen. Priset för representanterna i demokrati består i beslutskostnader och negativa utfall demo-

av kratiska beslut. De negativa utfallen behöver inte bara bestå i be-

att sluten går emot individers intressen, utan också i att de år betydelselösa.

Detta ekonomiska perspektiv demokrati kan sig inskränkt

te och alltför instrumentalistiskt. Men vill betona andra

även om man värden, moralisk utveckling och deliberativ aktivitet, kan

som man inte bortse från nyttoaspekten. Om den elevdemokratiska besluts-

kostar än vad den upplevs den illegitim, vilapparaten mer ger, som ket kan önskvärda bieffekter uteblir. Även

göra att deltagardemo-

kraten och diskursdemokraten måste kunna visa att demokratin faktiskt leder till goda resultat för de flesta.

Dessa reflexioner kan sig överdrivet cyniska och pessimistiska.

te Men de speglar problemet med att göra skolan till demokratisk

en enhet. Skolan är inte politisk instans, utan läroanstalt har

en en som

demokratiskt sanktionerat uppdrag från medborgarna. Dessutom ett har skolan informationsuppdrag eleven och hennes

ett gentemot

framtida arbetsgivare: den skall gradera elevens kompetens med

avseende den verksamhet skolan bedriver. Makten över be-

som tygsättningen kan inte till eleverna. Häri finns motsägelse i det

en elevdemokratiska projektet. Elevrollen konstitueras inte rätt till

av makt, utan rätt och skyldighet att delta i läroprocess där

av en - - en

blir bedömd efter sina resultat. Det pedagogiska uppdraget man utesluter inte elevmakt, det gör elevmakten Villkorlig och begrän-

men sad.

En sko/demokratisk över/deo/ogi

Att försök introducera elevdemokrati kräver inte bara förvalt-

reformer. Överdrivna och felaktiga förväntningar ningsmässiga

elevdemokratin kan lika problem det praktiska

vara ett stort som genomförandet. Liksom den politiska demokratin kräver elevdemokratin "överideologi, dvs. rätt-

en ett gemensamt normsystem som färdigar den. Den elevdemokratiska överideologin kan

inte sammanfalla med den politiska demokratins överideologi. Elevdemo-

MATS LUNDSTRÖM

kratins syften och legitimitetsgrund är annorlunda. Eleverna är inte

suveräna definiera och genomföra det pedagogiska projektet.

att Om elever, lärare och politiker är oeniga skolans målom yttersta sättningar kan elevmakten bli källa till konflikter och ineffektien vitet.

En elevdemokratisk överideologi bör generellt fyra

sett ge svar

frågor:

Hur förhåller sig elevdemokrati till medborgarstyret Hur förhåller sig elevdemokrati till elevers individuella inflytan-

de och rättigheter

Hur förhåller sig elevdemokrati till lärarnas professionella ansvar Hur förhåller sig elevdemokrati till lärarnas fackliga inflytande

Den elevdemokratiska överideologin behöver således utvecklas och förtydligas. Försöken med elevdemokrati är i sig stimulans till en en diskussion i denna fråga. Men denna diskusson måste förutvara

sättningslös. Därför finns det ingen anledning att godta regeringens argumentation den enda rimliga.

som

Regeringens argumentation för elevdemokrati är genomgående

instrumentell. Strängt regeringen inget absolut taget presenterar bindande för elevers rätt till majoritet i lokala skolstyrelargument

Alla bygger målsättningar kan kräva andra

ser. argument som medel. Avslutningsvis vill jag citera den amerikanska statsvetaren Amy Gutmans slutsatser beträffande elevdemokrati i amerikanska prischools, slutsatser också torde relevanta för elevdemary som vara

mokrati i svenska gymnasieskolor:

The disciplinary virtues the imparting of knowledge and instilling of emotional along with intellectual discipline also the - are among purpoof democratic eduation, and appearantly they are not always most ses effectively taught the democratic methods, especially most among those students least committed learning. The question of how much to democracy within schools democratically desirable remains doubly difficult therefore, because have incomplete data the to answer, we on educative effects of democratic methods and because rightly more we value the disciplinary well the participatory purposes of primary as as education. Without empirical evidence, cannot precisely more we say how much democracy in schools desirablemm

DEMOKRATI I SKOLAN

Noter

1Denna text är bearbetad version till Skolverket angående

en av en rapport regeringens förslag till elevmajoritet i lokala skolstyrelser inom gymnasieskolan. Mitt uppdrag för Skolverket att analysera förslaget statsvetenskaplig synvinkel.

var ur en Ett skäl till att jag accepterade Skolverkets erbjudande att skriva skoldemokrati

om är att jag arbetar med ett forskningsprojekt med titeln Demokrati och mångkulturalism finansierats Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

som av Manuskriptet har sedan bearbetats under höstterminen 1998 då jag hade förmånen att vara Fellow vid Kollegiet för samhällsforskning Scasss i Uppsala. Jag vill tacka min vän och kollega universitetslektor Donald Söderlind för värdefull gransk-

en ning manuskriptet. För alla fel och brister naturligtvis författaren

av ansvarar ensam. 2 Prop 1996/97:109.

3 Ibid

4Se Putnam 1993 för uppmärksammat bidrag till forskningen demokratins

ett om sociala förutsättningar.

5 Se Popper 1972:19

6 Historiskt har faktiskt diktatur använts för innebörden begreppet

att ange av demokrati. Marx och Engels hävdade att demokrati betyder proletariatets diktatur, eftersom majoriteten proletariatet. Påverkade de franska

utgörs av av revolutionärernas språkbruk satte de likhetstecken mellan diktatur och maktutövning. Demokrati betyder således folkets diktatur. Se Naess 1956:116

7SeNaess 1956:27. Naess använder dock "descriptive definition för det

termen jag kallar lexikalisk definition och termen "normative definition" för det jag kallar stipulativ definition. Jfr Vedung 1982:80.

8SeConnolly 1993:22.

9Stevenson 1969:210 beskriver övertalningsdefinition persuasive definition

en

följande sätt: In persuasive definition the defined familiar

any term a one, whose meaning both descriptive and strongly emotive. The of the

purpose definition to alter the descriptive meaning of the term, usually giving greater precision within the boundaries of its but the

costumary vagueness; definition does not make change in the terms emotive meaning. And the

any defintion used, consciously unconsciously, in effort by this

or an to secure, interplay between emotive and descriptive redirection of peoples

meaning, a attitudes.

° SeElvander red. 1975.

Tingsten 1945:57.

z Tingsten 1933:58. Seäven Naess 1956:158 och Boström l988zkap.

13Citerad i Tännsjö 1992:7.

H SeBobbio 1993:17.

15Se Ross 1968:84.

6 Se Dahl 1979 och 1989.

MATS LUNDSTRÖM

7 Dahls definition demokrati är utgångspunkten för SNS Demokratiråds utvär-

av dering den svenska demokratin. Rådet lägger dock till två ytterligare villkor i sin

av demokratidefinition: rättsstat och effektivitet. SeRothstein m.fl. 1995:122. B Det finns dock tvetydighet i Dahls krav upplyst förståelse. Vissa formu-

en leringar antyder han inte bara faktuell kunskap möjliggör rationella

att avser som beslut, utan även moraliska insikter. SeDahl 1989:168. I så fall bygger Dahl in ett normativt i demokratibegreppet, vissa beslut definition

moment som gör att per strider hans definition demokrati. Om viss moralisk Överygelse ingår i

mot av en definitionen likhetstecken mellan demokrati och

av upplyst förståelse har han satt rattvisa. 9 Enbart utfall demokratiska procedurer utesluts Barrys definition,

ett av av nämligen avskaffande rättigheter är nödvändiga för demokratins fortlevnad.

av som Se Barry 1991:25 2°Ibid. 21Dahl 1989:221. 22Se Naess 1968:12, Ross 1968:82 och Barry 1974. 23SeLively 1975:17 24Ibid. 25SeSejersted 1988. 26Distinktionen mellan demokratisk styre och demokratisk styresett" framhålls

Naess 1968:92. Den termen motsvaras ungefär den svenska termen av senare av "folksuveränitet. 27SeLundström 1998. 28Dahl 1990:68. 29Detta framhålls Dahl 1970:72: I do not believe there contradiction in

av any saying that in order for the people make their choices effective matters of

to on importance to them they will need stages of government that less demo-

some are cratic than others. 3°Se Petersson och Söderlind 1992:20 ff. 3 Se Hermansson 1986. 32Se Frändberg 1986 och Sejersted 1988. 33SeMontesquieu 1990. 34Se Hayek 1969:165. 35Regeringsformen 1 kap.1 u Se Elster 1988:2 och Lundström 1996c:19n. 37Se Hayek 1969:165. 3 Ross 1963:221. 39SeSimmonds 1989 för diskussion.

en 4°SeLively 1975 för översikt över dessa två skolbildningar.

en 41SeDahl 1989.

DEMOKRATI | SKOLAN

52Man kan diskursdemokratin lämnar frågan lokal självförvaltning

säga att om öppen för ett demokratiskt samtal. Att föreskriva lokal självförvaltning arbetsplatser och i företag kan också strida emot kravet statsmaktens neutralitet inför olika livsideal. Det är inte självklart att alla medborgare föredrar självförvaltning framför andra styrningsprincper. Se Arneson 1995:143 för

en diskussion. 45 ofta citerad formulering har Joseph Schumpeter formulerat den moderna

I en demokratins innebörd följande sätt: "The democratic method that institutional arrangement for arriving at political decisions which individuals acquire the to decide by of competitive Struggle for peoples votes. Den

power means a klassiska innebörden demokrati formulerar Schumpeter såhärz ...that insti-

av tutional arrangement for arriving at political decisions which realises the

common good by making the people itself decide issues through the election of individuals who to assemble in order its will. Citerad i Liveley 1975:37.

are to carry out 45Sedebatten mellan Torbjörn Tännsjö och Lars Bergtröm i Tidskrift för politisk filosofi, 2 1997.

nr 55SeMichels 1962. 55Citerad i Ravich 1992:85. 17Popper använde uttrycket "Open Society" för beskriva sitt samhällsideal,

att som är besläktat med Hayeks idé "the Great Society" ett ideal präglas libe-

om - som av ralismens rädsla för all politisk makt även demokratisk makt. Se Popper

- 1972:350, Hayek 1969:163 och Lundström 1996a för diskussion.

en 48Se Lewin 1990:73 ff. 49Se Riker 1982:kap. 5°Denna skolas mest typiske representant är Anthony Downs 1957. 51Sartori 1989:232. 52Se Cole 1919 55Se Beitz 1989. För översikt Lundström 1996c och Lundström 1997.

en se 54SeElster 1986. 55Jfr Downs 1957. 55Se Downs 1957 och Sartori 1989. 57SeHardin 1984:155 och Runciman och Sen 1965. 58SePlamenatz 1992:176. 59Jfr Buchanan 1988. °° Se Buchanan och Tulloch 1969.

t.ex. 51Rawls 1971:60. 52Rawls 1971:198 skriver: "In framing just constitution I that the two

a assume principles of justice already chosen define independent standard of the desired

an outcome.

MATS LUNDSTRÖM

66Set.ex. Cohen 1998:187 skriver: "mdemocracy, the deleberative

som on conception, substantive, not simply procedural, ideal and that the substance

a comprices egalitarian and liberal political values. Sevidare Elster 1998, Habermas 1988 och Dryzek 1994. 64SeElster 1986 för kritisk diskussion.

en 65Se Gutman och Thompson 1996:26

66SeGould 1990:127 för kritisk diskussion.

en 67SeMill 1958 66Mill 1958:25 citerad i Nelson 1984:48.

Jfr Gould 1990:255. 70Se Barry 1989:kap. 71Se Kelsen 1955:15 Se Spragens 1981 för översikt. Jfr Lundström

t.ex. en 1993:173 72Sambandet mellan moralisk skepticism och den proceduriella demokratiteorin är intuitivt och teoretiskt osäkert. Grundpremissen politiska institutioner skall

är att

opartiska, vilket implicerar att alla lika villkor för deltagande i den politiska vara ges maktutövningen. Men denna princip kan naturligtvis inte härledas moralisk

ur en skepticism. Ofta har den motsatta principen härletts, att "makt är rätt. 76Se Hermansson 1994.

74SOU 1996:22, 48. Seäven Thuresson 1993:48.

s. 75Se Barry 1974:493;1991:25, Dahl 1989:194, Ross 1968:82, Naess 1968:111 och Tingsten 1933:58. 76Jfr SNS Demokratiråd har den lilla demokratin för be-

som myntat termen att teckna individers inflytande mängd områden boende, skola, arbetsplats,

en sjukvård m.m.. "Den lilla demokratin uttryck för "valfrihetsrevo-

anses vara en lution. Demokratibegreppet kopplas därmed till individuell valfrihet i största allmänhet. Se Petersson m.fl. 1998:44 ff. Problemet med sådan demokratikon-

en ception är att det blir inkoherent samtidigt inkluderar demokrati i

om man man traditionell mening, dvs. medborgarstyre Medborgarstyret kan använ-

av en stat. das för att öka eller minska valfriheten individnivå, t.ex. inom sjukvården. 77SeDworkin 1977. 78SeLundström 1989. 79Berlin 1984.

60SeOlsen 1990. SeLundström 1991 för kritisk diskussion.

en 6 SeBobbio 1993. 62SeGrundskoleförordningen 1994:1194 och Gymnasieförordningen 1992:394

refereras i 1996:109, 12. för bestämning begreppet samverkan. som prop. s. en av 83Prop 1996/97:109, s.

66SeWhelan 1983. 85SeDahl 1989:105.

DEMOKRATI I SKOLAN

86Detta är den innebörd ofta läggs subsidiaritetsprincipen.i Se diskussionen

som

svensk författning i Moderna Tider, Oktober 1997. om en ny 87SeElster 1988. 88Hypotetiskt kan tänka invandrarfientliga får makt i beslu-

man sig att grupper tande J Den Nationella Frontens framsteg i franska kommunalvalet våren

organ. 1997, i vissa städer ledde till att bibliotekens urval litteratur ändrades för att

som av bli "franskt". Dessa åtgärder vidtogs korrekt demokratisk ordning.

mer i en 89Prop. 1996/97:109, s. °° SFS 1994:690. 91Prop. 1996/97:109, s.

92Prop. 1996/97:109, s. 13. 93SeGrundskoleförordningen SFS 1994:1194 och Gymnasieförordningen SFS1992:394 som refereras i prop. 1996/972109, s. 12. 94Rektor har dock utslagsröst. Skolkonferensens beslutskompetens kan variera från kommun till kommun. Huvudmannen för gymnasieskolan, dvs. kommunen, har rätt att delegera uppgifter till skolkonferenser hör till rektors

som annars beslutsområde dock frågor som i författning ålagts rektor att besluta. Se SFS 1992:394, 5-10 §3 I många kommuner har Skolkonferensen långt gående

getts en beslutanderätt och därmed har elevinflytandet blivit betydande. 95Prop. 1996/97:109. 96Ibid, s. 97Bring och Lysén 1996:242. 98Enligt Hohfeldts klassifikation rättigheter Barnkonventionen "claim

av anger en right eller kravrättighet. Den anger därmed en plikt hos de som har makten att

en lyssna och hänsyn till barns önskemål i frågor berör dem. Se Simmonds

ta som 1989:136. 99SeDworkin 1977. 1°°Jfr det uppmärksammade fallet med utvisningen medlemmar familjen

av av Sincari i Åsele vintern 1996. Beslutet i korrekt demokratisk ordnin

togs men ansågs många strida mot Barnkonventionen.

av m Den amerikanske sociologen James Coleman 1990 definierar makt

som produkten mellan intresse och kontroll. Hans maktmodell SNS

tas upp av Demokratiråd i diskussionen demokrati och gränser. Se Petersson m.fl.

om 1997:18. m SeDahl och Tufte 1973. m Se Barry 1991 för diskussion.

en m LpO 1994 via Skolverkets hemsida http://www.skolverketse/indexhtml 1°5Ibid. °° Ibid.

l°7 Ibid. 108SOU 1996:22, s. 22.

MATS LUNDSTHÖM

109Ibid:23.

m Skolverket 1995:13.

m Prop. 1996/97:109, s.

z Ansvar kan också ha deskriptiv innebörd. Den har makt kan sägas

en rent som ha oavsett vilka beslut fattas. Regeringen tycks dock den

ansvar, som avse att som har makt blir ansvarsfull, i den meningen vederbörande får moraliskt

att ett perspektiv. Huruvida det är så måste naturligtvis undersöka. Den får makt

man som kan handla ansvarslöst. SeLundström 1993:25 för diskussion

en om ansvarsbegreppet.

3 SeElster 1986 för diskussion.

en l Ibid.

H5SOU 1996:22, S.

6 Se Copp 1995:113.

7 Riker och Ordershook 1973:276 har gjort betydelsefull distinktion mellan

en questions of actions" och "questions of regulation". skapar skoldemo-

När man kratiska institutioner handlar det "question of regulation när löser

om man problem inom för dessa institutioner handlar det "question of action".

ramen om s SeMoon 1995:150 och Beynes 1995. Jfr Habermas. 1995.

9 Se Goodin 1986.

2° Habermas 1995:66

m SeBjörklund. 1996:133 Jfr Dryzek 1994.

m Se Popper 1972.

m Se Beynes 1995:214.

m Elster 1986:153 sju kritiska synpunkter denna målsättning:

anger mot Kravet att delta i diskussion kan leda till paternalism. Diskussionen behöver inte

leda till konsensus grund fundamental värdepluralism. Att nå enhällig-

av en het kan såtidskrävande i slutändan måste tillgripa majoritetsbeslut.

vara att man Individernas utgångspunkter behöver inta

vara moraliska, vilket kan leda till att en kompromiss blir orättvis. Offentlig diskussion kan frammana primitiva,

amoraliska beslut masspsykologiska mekanismer. Enhälligheten kan dölja kon-

genom formism än enighet mellan individer. Universalistiska

snarare autonoma argument kan dölja särintressen.

125Det finns ett släktskap mellan diskursdemokratin och den liberala kontrakts-

teorin Kant förknippas med. Ytterst är målet individuell och kollektiv

som autonomi. För Kant var autonomi ungefär sak moral och förnuft. Kant

samma som betraktade det individuella abstrakta förnuftet moralens normkälla.

som yttersta Till skillnad från Kant betonar dock Habermas den kollektiva deliberationen och den konkreta politiska diskursen normkälla. Men i likhet med Kant försvarar

som Habermas konstitutionellt bunden inte tillåter används

en stat, som att staten av särintressen. SeHabermas 1995:kap.

DEMOKRATI | SKOLAN

m Habermas är generellt kollektiva rättigheter. Se Habermas 1995:151 ff.

emot m Att föreskriva självförvaltning kan också kritiseras utifrån ett neutralitetsperspektiv; påtvingar medborgarna viss livsstil. SeArneson 1995 för

staten en en diskussion.

m Se Downs 1957 och Sartori 1986:kap.

1 Se Öberg 1997:2243.

w Se Lewin 1992 för en analys.

m Prop. 1996/971109, s.

m Petersson, Westholm och Blomberg 1989:53.

m Ibid:52

I Weber 1977.

135Dahl 1989:65

13°Se Rothstein 1991.

37 I sin avhandling, Den socialdemokratiska staten 1986 jämförde Bo Rothstein effektiviteten i genomförandet socialdemokratisk politik inom arbetsmark-

av nadspolitiken och utbildningspolitiken. Han visar att eftersom tjänstemännen inom Arbetsmarknadsstyrelsen delade regeringens målsättningar blev implementeringen effektiv, medan det omvända förhållandet fallet inom utbild-

var ningspolitiken. Inom lärarkåren dominerade borgerliga värderingar, vilket försvårade lojalt genomförande socialdemokratisk politik, hävdar Rothstein.

ett av Rothsteins viktiga principfrågor regeringens kompetensargument

teser reser om för elevdemokrati. Vilka effekter har elevmakten den politiska maktens möjlighet implementera viss utbildningspolitik Vilka skolpolitiska värderingar

att en

dominera bland elevrepresentanterna i de lokala skolstyrelserna kommer att

s SeDahls kritik "väktarstyre" i Dahl 1989:kap.

av 39 utvärdering "elevdemokratiska grupper Nyvångskolan i Dalby

I en av skriver Verner Denvall 1996:4: "Vi inte ännu i vilken utsträckning

vet som arbetet i längden ett reellt inflytande från eleverna över skolan och dess

gagnar undervisning. På de områden där eleverna har erfarenhet och stort

stor egen egenintresse, dvs. inom skolans undervisning, finns låg beredskap för att släppa

en in elever. Det är befogat fråga sig vilka konsekvenserna är att vuxenvärlden

att av integrerar elever i sina demokratiska former. Men elever behöver också

egna frizoner från vuxenvärlden och skyddade revir större insyn." Duvall

egna utan antyder skoldemokrati uttryck för det Herbert Marcuse kallade

att är ett som "repressiv tolerans, dvs. ett sätt att utöva dold makt.

14°Se Lundström 1996b och 1999b för en diskusson.

l Se Borevi 1997 för diskussion religionsfriheten i skolan.

en om Z Se Holmes 1995:kap.

3 SeLundström 1997 för en diskussion.

1" SeMendus 1989:22 ff., 78. För liberal modernt snitt är dock tole-

en av mer

paradox svårlöst. Var går toleransens gränser Ett terna i liberalismens ransens mer försvar för oliktänkande, t.ex. hos Mill, är att ingen med säkerhet kan sägavad

MATS LUNDSTRÖM

är rätt eller fel. Men hur kan då säga det är rätt tolerant som man att att vara Toleransens paradox är aspekt liberalismens paradox: varför liberal när

en av vara

inte har några objektiva för liberal ståndpunkt. Mill hade dock man argument en ett "objektivt" argument för liberala friheter: de är förutsättning för moraliskt

en framåtskridande. Om människor tillåts att experimentera med olika livsstilar sker en utveckling mot allt bättre livsstilar. På sätt resonerade Mill beträffande

samma yttrandefriheten: den är förutsättning för i skall kunna närma

en att oss sanningen. SeMill 1984.

5 Ibid.

f Den kommunitäre filosofen Charles Taylor 1994 hävdar majoriteten har

att rätt att använda statsmakten för att skydda "majoritetskultur".

en 7 Barnkonventionen åberopades skäl för att ändra det uppmärksammade

som beslutet utvisa medlemmar den turkiska familjen Sincari från Åsele vintern

att av 1996. Men utvisningsbeslutet i demokratisk ordning regeringen. Exemplet

togs av visar att Barnkonventionen är restriktion demokratiska beslut -inte

en ett argument för demokratiska beslut.

s Hennes kommentar härvidlag är också relevant för maktförhållandena mellan elever och lärare generellt: The professionalism of teachers, properly defined, serves as a saveguard against repression and discrimination. But professionalism,

this democratic definition, erects another obstacle democratic edueven on to cation. The professional autonomy of teachers stands in tension with democratic education to the extent that teachers invoke their professional Competence to deny students influence shaping the form of their education. The

any or content own solution to this problem cannot be to give students equal control the condi-

over tions of their schooling. Students lack the Competence to share equally in

necessary making decisions. Ceding them equal control all issues would

many on mean denying teachers minimal degree of professional The problem of

even a autonomy. authority within schools, therefore, does not lend itself to the democratic solution of political equality." Gutman 1987:88.

g Se LpO 94.

15°Vid tidpunkten för författandet denna text är omfattningen försöksverk-

av av samheten och dess konkreta utforming okänd. analys de praktiska erfa-

För en av renheterna, kommande C-uppsats Mattias Danielsson vid Statsveten-

se en av skapliga institutionen, Uppsala universitet.

15 Prop. 1996/97:109, s.

52 Ibid:10.

53 Ibid.

154Ibid:9.

55 Denna principiella kritik har riktats brukarinflytande inom statsförvalt-

mot ningen. Rothstein l99lz77 principiella problem med brukarinfly-

anger tre tande, också har relevans för förslaget till elevdemokrati. Olika majoriteter

som kan fatta beslut från gång till gång är motstridiga och därför svåra

som att genomföra. 2. Konflikter mellan majoriteter och minoriteter kan leda till orättvisor och därmed legitimitetsproblem. Brukarinflytande tenderar elit med

att gynna en

DEMOKRATI I SKOLAN

överlägsna i form begåvning och tid. Petersson och Söderlind 199299

resurser av anför också brukarinflytande kan komma i konflikt med den politiska demo-

att kratin och med de fackliga organisationernas inflytande.

15°SeSartori 1987:kap

157Gutman 1987:91.

MATS LUNDSTRÖM

Refe ren ser Arneson, R. 1995 "Democratic Rights at National and Workplace

Levels", i Copp, D. Hampton, och Roemer, LE. red. 1995

Barry, B. 1991 "Is Democracy Special iDemocracy and Power.

Oxford: Clarendon Press Beitz, C. 1989 Political Eqaality. Princeton, NJ: Princeton

University Press

Beynes, K. 1995 Democracy and Rechtstaat: Hahermass Fa/etizitat

and Geltimg i White ed. 1995

Björklund, 1996 En författning för disputation. Stockholm:

Almqvist 8CWiksell International Bobbio, N. 1993 Liberalism och demokrati. Stockholm: Daidalos Borevi, K. 1997 "Religion i skolan", i Karlsson, P. och Svanberg,

red.. Religionsfrihet i Sverige. Lund: Studentlitteratur

Boström, B-O. 1988 Samtal demokrati. Stockholm: Doxa

om

Bring, O., och Lysén, G. 1996 Materialsamling i follerätt. 2:a

uppl. Stockholm: Iustus förlag Buchanan, 1988 Maktens gränser. Stockholm: Timbro Buchanan,. 8C Tullock, G. 1969 The Calcalus ofConsent. Ann

Arbor: The University of Michigan Press

Cohen, 1998 Democracy and Liberty i Elster,. red. 1988

Cole, G. D. H. 1919 Selfgoverment in Industry. London: G. Bells

8C Sons Connolly, W. E. 1993 The Terms Political Discource. Oxford:

Blackwell Copp, D. 1995 "Could Political Truth be Hazard for Demo-

a

i Copp, D. Hampton, och Roemer. .E. red. 1995

cracy

Copp, D. Hampton, och Roemer, LE red. 1995 The Idea

Democracy. Cambridge: Cambridge: University Press

Dahl, R. 1971 Polyarchy. New Haven: Yale University Press Dahl, R. 1979 Procedural Democracy i Laslett, P. 8C Fishkin,

1979. Philosophy, Politics and Society, 5th Series, New Haven:

Yale University Press. Sv. översättning i Dahl, R. m.fl. 1992

Dahl, R. 1989 Democracy and its Critics. New Haven: Yale

University Press

DEMOKRATI I SKOLAN

Dahl, R. 1990 the Revolution. New Haven: Yale University

After

Press Dahl, R. m.fl. 1992 Idéer demokrati. Stockholm: Tiden

om Dahl, R. 8CTufte, E. R. 1973 Size and Democracy. Stanford:

Stanford University Press Denvall, V. 1996 Skola i demokrati utvärdering de elev/styrda

- av

på Nyvångs/eolan i Dalby. Socialhögskolan i Lund

grupperna Downs, A. 1957 An Economic Theory Democracy. New York:

Harper 8C Row

Dworkin, R. 1977 Taking Rights Serioasly. Cambridge. Mass.:

Harvard University Press Elster, 1986 "The Market and the Forum: Three Varieties of

Political Theory, i Elster 8C Hylland 1986. Sv. översättning i Dahl, R. m.fl. 1992

Elster,. 1988 "Introductionf" i Elster,. 8C Slagstad red. 1988.

Sv. översättning i Dahl, R. m.fl. 1992 Elster, 1998 Introduction" i Elster red. 1998

Elster,. red. 1998 Deliheratioe Democracy. Cambridge:

Cambridge University Press

Elster, 8C Hylland, A. red. 1986 Foandations Social Choice

Theory. Cambridge: Cambridge University Press.

Elster, 8C Slagstad eds. 1988 Constitationalism and Democracy.

Cambridge: Cambridge University Press

Elvander. N. 1975 Dags för seriös debatt demokratins

en om problem", i Elvander, N. red. 1975. Demokrati och socialism. Stockholm: Rabén 8C Sjögren

Goodin, R. E. 1986 Laundering Preferences, i Elster 8C Hylland

red. 1986

Gould, C. 1990 Rethin/eing Democracy. Cambridge: Cambridge University Press

Gutman, A. 1987 Democratic Education. Princeton: Princeton

University Press

Gutman, A. and Thompson, D. 1996 Democracy and Disagree-

ment. Cambridge. Mass: Harvard University Press Habermas, 1988 Kommani/eativt handlande. Göteborg: Daidalos Habermas,. 1995 Dis/ears, ratt och demokrati. Göteborg: Daidalos

MATS LUNDSTRÖM

Hadenius, K. 1990 jämlikhet och frihet. Politiska mål för den

svenska skolan. Stockholm: Almqvist 8CWiksell International. Hardin, R. 1982 Collective Action. Baltimore: Johns Hopkins

University Press

Hermansson, 1994 "Hur kan demokratin rättfärdigas i

Sannerstedt 8CJerneck red. Den moderna demokratins problem.

Lund: Studentlitteratur Kelsen, H. 1955 "Foundations of Democracy, Ethics LXVI, 1-

101. October 1955 Lewin, L. 1990 Upptäckten framtiden. Stockholm: Norstedts

av Lewin, L. 1992 Samhället och de organiserade intressena.

Stockholm: Norstedts Liedman, S-E. 1993 Från Platon till kommunismens fall.

Stockholm: Månpocket Lively, 1975 Democracy. Oxford: Basil Blackwell

Lundström, M. 1991 "Maktutredningens vetenskapliga liberalism, Statsvetenskaplig Tidskrift, 94, 161-169

Lundström, M. 1993 Politikens moraliska En studie i F. A.

ram. Hayeks politiska filosofi. Stockholm: Almqvist 8CWiksell International

Lundström, M. 1996a Varför bör demokratin fördjupas Svensk

Tidskrift. Årg. 83, 1996

nr Lundström, M. 1996b jämställdhet eller sexistisk rättvisa

Stockholm: SNS Förlag

Lundström, M. 19960 The Moral Standing Democracy. Uppsala

universitet. Statsvetenskapliga institutionen Lundström, M. 1997 "Det rätta och det goda i mångkulturell

en

demokrati. Svensk teologisk kvartalsskrif. 73, 80-87 Lundström, M. 1998 EU-inträdet och demokratin i Sverige i

Demokrati på europeisk nivå. SOU 1998:124. Stockholm: Fritzes Lundström, M. 1999a "Så gott demokrati, Statsvetenskaplig

som

tidskrift kommande

Lundström, M. 1999b "Vad innebär jämStäIIdhetP, Tidskrift för

politisk filosofi. Nr 2. 1999

May, K. O. 1952 "A Set of Independent Necessary and Sufficient

Conditions for Simple Majority Decision. Econometrica 20, 680-84

DEMOKRATI I SKOLAN

Mill, 1958 1861 Considerations Representative Government.

on

Bobs Merrill: New York Mill. 1984 1859 Om friheten. Stockholm: Natur och kultur Michels, R. 1962 1911 Political Parties: A Sociological Study

Oligarc/aical Tendencies Modern Parties. New York: Collier

Books Moon, D. 1995 "Practical Discourse", iWhite ed. 1995 Montesquieu, C. L. 1990 1757 Om lagarnas anda. Stockholm:

Ratio

Naess, A. 1956 Democracy, Ideology and Objectivity. Oslo: Oslo University Press

Naess. A. 1968 Demokratisk styrefomi. En presiserings-meny. Oslo:

Universitetsforlaget

Nelson, W. 1980 On justzfjling Democracy. London: Routledge 8C

Kegan Paul

Olsen, P. 1990 Demokrati på svenska. Stockholm: Carlssons Pateman, C. 1970 Participation and Democratic Theory.

Cambridge: Cambridge University Press

Petersson, O. 1997 Den försenade demokratin", i Bildningsgång.

Stockholm: Natur och Kultur Petersson, O. mfl. 1996 Demokrati och ledarskap. Stockholm:

SNS Förlag

Petersson, O. m.fl. 1997 Demokrati över gränser. Stockholm:

SNS Förlag

Petersson, O. m.fl. 1998 Demokrati och medborgarskap.

Stockholm: SNS Förlag Petersson, O. och Söderlind, D. 1992 Förvaltningspolitik.

Stockholm: Publica Petersson, O., Westholm, A. och Blomberg, G. 1989 Medborgar-

makt. Stockholm: Carlssons

nas

Popper, K. R. 1972 1963 Conjectures and Refutations. London:

Routledge 8C Kegan Paul

Putnam, R. 1993 Making Democracy Work. Princeton: Princeton

University Press

Ravich, D. red. 1992 The Democracy Reader. New York: Harper

Perennial

MATS LUNDSTHÖM

Rawls, 1971 A Theory ustice. Cambridge, Mass.: Harvard

University Press

Riker, W. H. 1982 Liberalism Against Populism. San Francisco: W.

H. Freeman Riker, W. H. 8C Ordershook, P. C. 1973 An Introduction to Posi-

tive Political Theory. Engelwoods Cliffs, N. Prentice-Hall Ross. A. 1968 1946 Varför demokrati Stockholm: Tidens förlag Roth, H-I. 1995 Mångfaldens gränser. Stockholm: Arena Rothstein, B. 1986 Den socialdemokratiska staten. Lund: Arkiv

förlag

Rothstein, B. 1991 introduktion i Rothstein red. Politik

som

organisation. Stockholm: SNS Förlag

Rothstein, B. red. 1995 Demokrati dialog. Stockholm: SNS

som

Förlag

Rousseau, J-J. 1994 1762 Om samhallsfördraget. Stockholm: Natur

och Kultur Runciman, WG. och Sen, A. 1965 Games, Justice and the Gene-

ral Will, Mind. Vol. 74, 554-562. Sartori, G. 1987 The Theory Democracy Revisited. Vol. 1-2.

Chatham: Chatham House Publications. Svensk Författningssamling 1992:394; 1994:690;1994:1194 Shapiro. 1994 "Three Ways be Democrat, Political Theory.

to a

Vol. 22. No. 124-151 Simmonds, N. 1989 juridiska principfrågor. Stockholm: Norstedts Skolverkets 35 1995 Demokrati och inflytande i skolan.

rapport nr

Stockholm: Skolverket SOU 1996:22. Inflytande på riktigt. Delbetänkande Skolkom-

av

mittén. Stockholm: Fritzes Spragens T. 1981 The Irony Liberal Reason. Chicago: The

University of Chicago Press

Stevenson, C. 1969 1944 Ethics and Language. New Haven: Yale

University Press

Svingby, G. Vad är ratt och rättvist Utvärdering grundskolan

av

1995. Skolverkets rapport 125

nr Taylor, C. 1994 Det mångkulturella samhallet och erkannandets

politik. Göteborg: Daidalos

DEMOKRATI I SKOLAN

Tingsten. H. 1933 Demo/eratiens och kris. Stockholm:

seger

Bonniers Tingsten, H. 1941 Idé/eriti/e. Stockholm: Bonniers Tingsten, H. 1945 Demo/eratiens problem. Stockholm: Bonniers Tingsten, H. 1965 Från idéer till idyll. Stockholm: Norstedts de Tocqueville, A. 1986 Iamli/e/øeten vårt öde. Stockholm: Ratio

Tännsjö, T. 1992 Popalist Democracy: A Defence. London:

Routledge

Vedung, E. 1982 Political Reasoning. Beverly Hills: Sage

Weber, M. 1977 Politik yrke, i Vetenskap och politik.

som

Göteborg: Korpens förlag

Whelan, F. G. 1983 "Prologuez Democratic Theory and the Boun-

dary Problem". Nomos XXV White, ed. 1995 T/øe Cambridge Companion to Habermas.

Cambridge: Cambridge University Press

Öberg, P-O. 1997 Medborgarnas inflytande och sarintressenas ma/et.

Rapport till Förvaltningspolitislea kommissionen. Pisa-projektets

rapporter 17. Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala

nr

universitet

Elevinflytandets realiteter

Verner Denva/l

Det ar väl bra på skolan det ar löjligt att skolan /aarfått ett sågott

men rykte i Sverige för sin elevdemo/erati. Såfantastiskt är det val inte.

Många råden ar direkt nödvändiga för att skolan ska fungera enligt min

av

mening, och för att har ska roligt och intressant att vistas.

vara

Ta bort s/eitet

Tre elever, åk Nyvångskolan, våren 1998

Elevdemokrati är aktuellt aldrig tidigare. På flera olika sätt

som uppmärksammas elevers inflytande över sin vardag i skolan och deras rättsliga ställning har stärkts under nittiotalet. Det är exempelvis

nu-

skyldighet för rektor utveckla skolans arbetsformer mera en en att så de aktivt elevinflytande. Det har också blivit möj-

att gynnar ett

ligt inrätta lokala styrelser gymnasiet med elevmajoritet. Sta-

att ten har aktivt medverkat till denna utveckling och åttio- och nittiotalens skolministrar har samfällt fört fram betydelsen ökad skol-

av demokrati.

Skolverket har erhållit ett flertal direktiv för genomföra denna

att förändring inom skolan. Något bland annat sker tillsyn

som genom

landets skolor, försöksprojekt och kunskapssammanställ-

ute ningar. Som så ofta skiljer sig politisk retorik och administrativ praktik åt. Skolverket konstaterar i sina skrifter att det går trögt, att starka traditioner gör skolan svår att styra och att elevinflytande

begrepp och praktik är otydligt, komplext mångtydigt.

som samt Ofta tycks det inte bara handla de formaliserade beslutsgångarna

om

skola utan något mycket och större. Det beskrivs

en om mera

fråga ett genuint delaktighet och

som om engagemang, om ansvar.

utveckla formerna för demokrati i skolan och för lusten För att att lära och lära tillsammans, krävs livfull och oavbruten dialog i

en en

anda ömsesidig respekt" Trots sin otydlighet det i allmän-

av anses het innebära något

gott.

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

Syftet med det här kapitlet är att undersöka begreppet och dess praktik visa fram skola där elevdemokrati och elev-

genom att en

inflytande blivit del vardagen. Texten med

en av startar att argumentera varför just detta exempel är väl valt för att sedan beskriva

ut-

veckling och kring elevdemokrati och elevinflytandet i

status Sverige. Därefter redogör jag för hur det elevdemokratiska arbetet bedrivs konkret hur det uppfattas denna skola. Vidare berör

samt jag konsekvenserna för elever, lärare och skola och avslutar med

några generella iakttagelser kring elevdemokratins räckvidd och

villkor.

Exemplet "Nyvång"

Under nittiotalet har superlativen haglat över Nyvångskolan i Dalby

utanför Lund. Skolans strävan att arbeta med elevdemokrati och med mobbing, har fått journalister och studiebesökare att skynda dit. Rektorn hyllas demokratins ängel", Elevdemokrati för-

som vandlade skolan, Här är det tuffast bekämpa mobbing; några

att rubriker från tid. Skolans bland elever,

senare representanter, annat är ute andra skolor och berättar sitt arbete. Skolans rektor har

om deltagit i Kvällsöppet, film skolan visades i TV våren 1996,

en om elever har intervjuats i Dagens Eko och skolan erhöll 100 000 kro-

i pris det skånska näringslivet våren 1999. nor av

En sådan positiv uppmärksamhet är inte vanlig för skola. Vad

en

har hänt Det här kapitlet bygger två undersökningar jag har

som

utfört. Dels utvärderingsrapport 1997 Ungdomsstyrelsen då-

en varande Statens Ungdomsråd och Lunds kommun. Dels under-

nya sökningar 1998 i samband med detta kapitel, något sammanföll

som med Skolverket inom för sina satsningar stimulera

att ramen att

elevinflytande önskade rapport utvecklingen skolan.

en om

Nyvångskolan är Sveriges femtonde största grundskola. Här till-

bringar drygt 800 elever och cirka fem veckans dagar.

100 vuxna av Eleverna kommer från centralorten Dalby liksom från byar och gårdar den omgivande skånska slätten. Skolan byggdes 1967 och det finns fortfarande personal kvar från den tiden. slöjd-

1987 tog en lärare initiativ till bilda trivselråd bland eleverna högstadiet.

att

Han ville motverka nedskräpning, vandalisering och mobbing. Genom eleverna större inflytande och påverkansmöjligheter

att ge

hoppades han befrämja trivsel och bättre arbetsmiljö skolan.

en

Det startade projekt, har vuxit till reguljär

som ett men nu en verksamhet innefattar 15 olika råd

som elevdemokratiska grupper

VERNER DENVALL

träffas regelbundet under skoltid bilaga. Här diskuteras allt som se

möjligt. Från ordningen i matkön till schemaläggning och mobban-

de elever. och råden finns cirka tio elever och

I vart ett av en oftast eller flera Eleverna väljs under demokratiska former klass-

vuxna. av råden vid höstterminens början. Ordförande är alltid elev. Samt-

en liga ordförande samlas dessutom till elevrådsstyrelse. Grupperna

en träffas fyra gånger termin under lektionstid, 2 timmar möte,

per per

enligt uppgjort schema. Mötena protokollförs. Cirka fjärdedel

ett en

skolans samtliga elever deltar i rådens arbete. Under sin skoltid av beräknas ungefär elev ha deltagit i något råd. Vuxenrepre-

varannan

utgörs intresserade lärare och personal. Det finns sentanter av annan

kärngrupp med slöjdläraren träffas

en av tre personer som i spetsen regelbundet och söker stödja rådens arbete.

Jag kommer inrikta mej huruvida arbetet med de elev-

att demokratiska medför något reellt inflytande för eleverna.

grupperna Är det skola elever i arbeta under formaliserade demo-

ett sätt att att kratiska former eller utgör det verkligt stöd i elever

ett att ge mera makt och inflytande i sin skolmiljö Vilka konsekvenser får så

ett

intensivt och långvarigt arbete med elevdemokrati för skola, pass en för dess lärare och elever Vilken räckvidd har elevinflytandet Vilka intressemotsättningar uppstår och hur kan dessa hanteras

Frågorna kan ställas är många och har ofta imponerat

som svaren

studiebesökarna. Här kommer dock bortom de glada

att se

och visa nyanserad bild vad demoreportagen upp en mera av ett kratiarbete innebär skola. Undersökningen har skett

en genom intervjuer med urval elever och personal, frågeformulär 1996 och

av 1998 till elever och samtlig personal, deltagande vid möten med de elevdemokratiska intervjuer med elever stått utanför

grupperna, som råden flera träffar med de aktivt driver det elev-

samt vuxna som demokratiska arbetet. Resultaten från dessa undersökningar har därefter för lärare, elever och beställare. Skolan har hela

presenterats tiden visat intresse och nyfikenhet i samband med dessa

ett stort

undersökningar.

Utvecklingen

Jag har valt översiktligt redogöra för det elevdemokratiska arbe-

att

utifrån två perspektiv. Dels beröra utvecklingen

tet genom att ge-

tidsmässig tillbakablick de olika former det har tagit, nom en som dels framhålla villkoren under vilka skolans utvecklings-

genom att

och förändringsarbete bedrivs.

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

Trivsel, inflytande och ungdomsprojekt

Under 1980-talet ökade intresset för olika sätt stödja och på-

att

verka ungdomars utveckling och uppfostran. En allmän åsikt tycks

ha varit det uppstått alltför avstånd mellan vuxenlivet

att ett stort med dess värderingar och det uppväxande släktet. Man kunde peka

problem ökande ungdomskriminalitet, konfrontationer

som

mellan ungdomar från skilda kulturer, mobbingproble-

grupper av matik skolor samt vandalism och förstörelse. Denna ökade

upp-

märksamhet ligger bakom den uppsjö projekt, utredningar och

av satsningar från då startade. Satsningar antivålds-

staten som som

kampanjen 1986, TIMU tidiga insatser mot drogmissbruk bland

ungdomar och andra antidrogkampanjer Ej till Salu är bara

samt

några exempel. Ofta initierades dessa statliga myndigheter. Så

av hade också de flesta departement eller flera projekt med syfte

ett att förhindra ungdomar begick brott, vandalism och klotter

att stoppa

och förebygga missbruk droger. Vanligen organiserades dessa

av projekt i samverkan med lokala föreningar i kommunerna. Det

ute kunde också ske omfattande kampanjer för förändra

genom att

ungdomars värderingar, t.ex. Tänk ett slag. Gärna med syfte att fostra ungdomar och dem organiserade i vuxensammanhang. Om

de inte är med i samhällslivet står utanför i kultur kan

utan en egen

det skapa problem. Ett syfte har därför varit integrera ungdomar,

att göra dem delaktiga i samhället och minska konflikter.

Det finns ingen beräkning kring den ekonomiska omfattningen dessa projekt. I undersökning utförts Ingrid Sahlin

av en som av 1992 står det emellertid klart hundratals miljoner Ofta

att omsattes. krävdes förutom bidrag från de lokala aktörerna, i

staten att synnerhet kommuner, skulle bidra med ekonomiska medel. Resultaten från dessa projekt är inte lätta reda på. Förändrades ungdomars vär-

att

deringar Har mindre ungdomsbrottslighet Deltar ungdomar

aktivt i samhällslivet mera

Ett vanligt uttalat mål i dessa projekt och i den för-

syn som medlats olika signaler sedan 1980-talet har varit

genom statens att

öka ungdomars delaktighet och inflytande i frågor gäller dem

som själva. I SOU 1985:30 framhålls till exempel behovet ökat

av ett

verkligt elevinflytande i skolan, något också kommit till uttryck

som

i den läroplanen. Ungdomsstyrelsen är den myndighet

nya som

kanske ihärdigt förfäktat betydelsen ungdomars delaktighet

mest av och inflytande. I idéskrifter har de sökt sprida kunskap olika

om exempel. De förmedlar där avsevärd tilltro till ungdomars aktivi-

en

VERNER DENVALL

tetslust, ansvarskänsla och skaparkraft och

argumenterar gentemot

bilden ungdomar passiva och problemskapande:

av som

Problemet är att vuxensamhället har svårt att ta tillvara den kraft

snarare

som ungdomar har. Vuxna hellre ungdomar problem än som re-

ser som

För att nå dialog måste bjuda ungdomar till

surser. en vuxna en

diskussion lika villkor. Alltför ofta tilldelas ungdomar bara formellt

inflytande reella möjligheter påverka. Vuxna makthavare lutar

utan att

sig mot olika regler, principer och traditioner och glömmer bort att de

samtidigt omöjliggör utveckling där idéer får prövas.

en nya

SUR 1994:2

Generaldirektören krävde offentligt under våren införandet

1999 att

elevinflytande i skolan skall skyndas och nödvändigt tving-

av om

fram BRUS 19923. as

Aspekter kring elevers inflytande har behandlats mängd offi-

i en ciella publikationer de senaste åren: Ungdom och makt Ungdoms-

kommittén SOU 1991:12, Inflytande riktigt Skolkommittén

1996:22, Bilden skolan 1996 Skolverket och Krokig väg till

av

Ungdomsstyrelsen, ungdomsrapport del 1 och 2 1996. I

vuxen dessa skrifter förs tämligen likartad diskussion. Den bottnar i

en en

problemen: elever har begränsat inflytande över sin

samsyn ett

vardag i skolan, skolan hänger dåligt med dagens snabbt föränderliga

värld, elever riskerar att bli understimulerade, de utgör outnyttjad

en

i skolan. Eftersom ungdomar befinner sig längre tid i resurs en skolutbildning än förut bör deras och bestämmande över

ansvar skolan arbetsmiljö öka. Inte minst eftersom yrkeslivet ställer

som

krav självständigt tänkande och problemlösningsförmåga. Elevers

formella inflytande i skolan skall öka och deras rättigheter tillvaratas

bättre. Något också fått genomslag i läroplanen Lpo 94

som ett liksom i kommuners skolplaner där aspekter kring demokrati och

medinflytande vanligtvis förekommer. Efterkrigstidens politiska arbete bland inriktat

var annat att se till så medborgarna fostrades tänka demokratiskt. Det fick

att att bland annat genomslag i 1946 års skolkommission liksom i fyrtiotalets samhällsplanering. Gemenskap och samhällsanda behövde åstadkommas, grannskapstänkandet betonades i samband med

nybyggnation och demokratins ideal skulle främjas Drygt femtio år

uttrycks elevers rätt till inflytande klart i LPO 94 läroplanen

senare för det obligatoriska skolväsendet 1994. "De demokratiska prin-

ciperna att kunna påverka, och delaktig, skall omfatta

ta ansvar vara alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter de allt större för det arbetet och för

att tar ett ansvar egna

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

skolmiljön de får reellt inflytande utbildningens

samt att ett ut-

formning 1 kap. 2 Skolans inriktning uppfattas med andra 0rd

inte enbart att förmedla kunskap även positiv

vara utan att ge en relation till demokratiska beslutsformer och förtroende för det politiska funktion.

systemets

En rad bestämmelser sedan 1970-talet har föregått detta ställningstagande, beslut klasskonferenser och klassråd, skyl-

som om digheter till information och samråd med företrädare för elever och föräldrar, möjlighet till skolkonferenser och ökat formellt in-

ett flytande för elever över sin arbetsmiljö. En särskild föreskrift SKOLFS 97:13 ålägger rektor för utveckla skolans

ansvaret att arbetsformer de aktivt elevinflytande. Utform-

så att gynnar ett ningen skall preciseras i skolans arbetsplan. Däremot är det sämre beställt med klargörande hur detta skall och konsekvenserna

se ut för de skolor inte är framåt. Det preciseras inte vilket

som ansvar

kan utkrävas eller elever skall vända sig till inte som vem som om skolan till intentionerna. Även ungdomars rättigheter

svarar upp om har stärkts har inte bara konstruerat dessa regler, de har

vuxna nya

även ett fortsatt tolkningsföreträde Lindberg 1998. Innebörden i begrepp delaktighet", inflytande och

som makt är långt i från självklar. Olika intressenter lägger sin tolk-

ning. Det medför naturligtvis komplikationer inom

om man en verksamhet sträva efter ökad delaktighet för elever i

enats om att skolans arbete det sedan visar sig att är vägen dit.

om man oense om

Ofta beroende lägger olika betydelser i begreppet

att man delaktighet. Sahlin har i den tidigare refererade genomgången visat hur sådana inbördes skiljaktigheter kan skapa konflikter och tolk-

ningsproblem och hur detta sedan påverkar projekts utveckling.

ett Man något bör ske sedan när det kommer till kritan

enas om att klarar kanske inte att reda vad de varierande utgångs-

man av ut punkterna egentligen står för. Olika aktörer pratar förbi varandra, inte sällan med resultat ungdomar känner sig uppgivna och inte

att tagna allvar. I Skolverkets attitydundersökning 1997 framkom-

att elever tycker att de kan med och bestämma de mer vara men att

framför allt i frågor rör själva undervisningens utformning

som känner begränsat inflytande. Lärare utövar fortfarande sin

ett

urgamla rätt att utforma undervisningen de själva vill.

som

Denna problematik tycks bottna i två synsätt delaktighet och inflytande. För det första kan delaktighet uppfattas inflytande

som

villkor, det vill ungdomar stöd och möjlighet till

egna säga att ges

självbestämmande i frågor berör dem. Med sådan betoning

som en blir det viktigt att stödja ungdomars initiativ, det handlar

egna att

VERNER DENVALL

lära sig tolka dessa och kanske förstå om att att som vuxen ung-

domskulturens snabbt föränderliga skepnad. Inflytande kan då

exempelvis skola medföra det stöd till

en att ges processer som

stödjer ungdomars organisering och enskilda själv-

egen personers

ständiga utveckling. Ett viktigt medel kan att ungdomar

vara ge

möjlighet själva påverka sin vardag och det de är delaktiga

att som

Betoningen ligger då inflytande än delaktighet.

av. mera

Med det andra perspektivet finns tonvikten anpassning till vuxenlivet. Elever och ungdomar behöver stöd i sin fostran, något

kan tänkas ske de inlemmas i lämpliga demokratiska som genom att former. Ett sådant syfte kan bottna i vill undvika passivitet

att man bland ungdomar liksom förhindra de dras i olämpliga

att ung-

domsmiljöer. Delaktighet i samhällslivet och i de sammanhang där

det finns de kan relatera sig till och lära kan då lämp-

vuxna av vara liga medel. Ungdomar känner större och växer i allmänt

ansvar accepterade för vuxenbeteende. Delaktighet kan därför

normer existera något faktiskt inflytande för ungdomar och led

utan som ett i vuxenvärldens socialisation och uppfostran.

Att förändra skolan

I samband med den utvärdering elevinflytande föregick

av som

denna undersökning och utfördes Ungdomsstyrelsen 1996

som framkom det enbart vid Ungdomsstyrelsens totalt 13

att var tre av pilotkommuner det pågick demokratiarbete knutet till skolan.

som Något syntes Överraskande bakgrund det är i skolan

som mot av att

ungdomar möter vuxenvärldens varför det borde som normer vara särskilt lämpligt stödja elevers för den plats de till-

att engagemang bringar så mycket tid Att det allt är så projekt då rik-

trots som tades mot relationen skola elever skulle kunna bero skolan

- att är helig plats och att de inflytande- och maktformer råder

en som mellan elever och personal överlag är så bestämda och välfungerande att det inte finns anledning sträva efter förändring. På alla

att skolor förekommer någon form elevråd, de flesta

numera av klasser har klassråd, det vill säga tid för diskutera

egen att gemen-

samma angelägenheter.

Mot detta talar de ökande krav inflytande över skolans inre värld kommer till uttryck olika sätt. Många tycks uppleva

som skolan sluten och svår påverka. Därför experimenteras

som att olika håll med har inflytande över

partssammansatta organ som skolans ledning. I Lunds kommun finns exempelvis varje rektors-

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

område Skolkonferens skall besluta viktiga angelägen-

en som om heter rörande skolan. Vid eventuella tvister skall olösta frågor hänskjutas till kommundelsnämnden. Tre elever och fyra föräldrar deltar exempelvis i den Skolkonferens är organiserad Nyvång-

som skolan.

Å andra sidan känner elever fortfarande maktlösa.

sig Något som

kan bero att skolan är trögrörlig institution. Förändring kräver

en

förnyad eleven och dennes rätt till inflytande. En del en syn av hindren hänga med läroböckernas starka ställning

tros samman Englund 1998. Det förekommer begränsat med studier

som uppmärksammat relationen mellan skolorganisation, arbetsformer och

elevinflytande.

Skolan för påverkan. Många vill med och forma

är utsatt stor vara den utifrån sina specifika intressen. Sådana exempel har under

nittiotalet gällt göra den marknadsanpassad förslag

att mera genom

införande skolpeng, öppnande skolor för konkurrens och om av av valfrihet från föräldrar, starkare reglering den tid lärare till-

av som

bringar skolan och läroplan. Man kan med fog

- en ny säga att skolan är utsatt för omfattande försök till ingripande. Och ändå är det skulle hävda dessa insatser också fått något genomslag

som att i hur undervisning bedrivs. Frågan hur skall skapa bra

om man en skola är nämligen inte enkel kring.

att enas

Ett sätt närma sig kan kriterier för

att svaret vara genom att ange

framgångsrik skola. Amerikansk skolforskning visar sedan 70en talet det är framför allt fyra områden bör intressera sig

att som man

för vid skolutveckling Winberg 1995:73 ff:

Skolkulturen; ordning, sammanhållning och för-

engagemang,

väntningar Skolstrukturen; feed-back till personalen, ledarskap, satsning skolförbättring och medveten rekryteringspolicy

Klassrumskultur; fokus basfärdigheter och avancerade

mer

kunskaper

Klassrumsstruktur; former för tidsanvändning, schemasamord-

ning, tillgång till bra undervisningsmaterial och effektiva undervisningsmetoder.

Samma forskning visar också det inte tycks råda automatiska

att samband mellan tilldelning och skolans resultat,

av externa resurser dessa är inte heller beroende elevunderlag och sociala faktorer. Däremot är skolans former för ledarskap och dess allmänna

atmos-

VERNER DENVALL

fär betydelsefulla liksom förväntningarna eleverna och möjlig-

heten lärare vetskap resultatet sin undervisning.

att som om av

Dessa aspekter liknar vad organisationsforskare från andra sekto-

föreslår strategiska inslag för utveckla kvalitén inom rer som att en organisation. Framför allt föreslås stödjer förmågan lära

att man att och att förnya och utveckla kompetens och kunnande hos med-

arbetarna. Begrepp organisatoriskt lärande" och kontinuerligt

som lärande har blivit något modeord riskerar att urvattnas. Men

av som

verkligen strävar efter skapa arbetsplats kon-

om man att en som tinuerligt tillvaratar, stödjer och förnyar medarbetarnas kompetens krävs medvetna satsningar i rad avseenden. Det förekommer

en emellertid ingen allmänt accepterad teori eller någon

gemensam receptsamling efter. Beroende vilken källa går till får

att man

skilda Det finns sålunda ingen kring vilket sätt man svar. samsyn

bör inrätta skola den utvecklas Än

man en så att kontinuerligt.

mindre hur sådan skulle kunna åstadkommas

en process genom satsning ökat inflytande för elever. Tvärtom kan ökat elevin-

ett

flytande medföra former intressemotsättningar aktualiseras

nya av

fler områden än tidigare blir reglerade. Vuxenvärlden får genom att maka sig där de tidigare haft ensambestämmande.

Forskare och konsulter förespråkar organisatorisk inlärning

som föreslår insatser skall öka den enskildes möjlighet till överblick

som och känsla för hur vederbörandes arbete inverkar helheten liksom betydelsen fungerande Vidare brukar vikten och

av team. av att var

får chansen förverkliga sina personliga drömmar i arbetet been att

liksom delaktig i vision kring arbetstonas att vara en gemensam platsens mål. Särskilt väsentligt förefaller det stödja kvalifi-

vara att cerade medarbetares förmåga till lärande. Paradoxalt kan

nog gam-

mal kunskap begränsa kompetenta professionellas nyinlärning. Det kan krävas avlärning Senge 1995, Argyris 1994

Ett särskilt problem utgörs många arbetsplatser hellre

av att strävar efter stabilitet och icke-förändring än ägnar sig medveten

utveckling. Det kommer sig organisation befolkas indi-

av att en av

vider och med skiljaktiga intressen t.ex. professioner,

grupper åldrar, kön varför förändringar tenderar aktualisera olika former

att

motstånd och därmed intressemotsättningar och konflikter. av Vilket inte gärna öppet Däremot kan för-

man pratar om. prat om ändring användas för åstadkomma legitimitet och respekt från

att omgivningen 1990, Sahlin-Andersson 1989. Inte minst

Brunsson

gäller det skolans värld är särskilt utsatt för yttre krav. Något

som

kan bidra till sådan organisation förändras som att en mera som

resultat tillfälliga moden undervisningsmodeller, inflytande-

av

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

former än utifrån den arbetsplatsens särskilda utvecklings-

egna behov.

Sammantaget förekommer det flertal uppfattningar kring

ett vilka insatser kan krävas för stimulera utvecklingen

som att av en skola. drag förefaller betydelsen stimulera

Ett gemensamt vara av att reflektion resultaten från arbetet. Å andra sidan

över problematisedessa antaganden möjlig positiv och harmonisk utveckling

ras om en

peka den ytlighet kan komma utvecklas. Det genom att som att

kan behagligare att tillrättalagd bild för omgivningen än

vara ge en

visa de reella motsättningar dras med. Därmed är att som man också inne vikten ärligt redogöra för demokratiarbetets

av att fram- och baksidor. En utvecklingsprocess liknande den Nyvång-

skolan föder med naturlags nödvändighet motstånd och olika

en intressen mobiliseras.

Starten

När frågar någon de aktiva med vid tiden för

man av som var starten, 1986-1987, kan det låta så här:

De startade, det är 10 år nästan, 86-87 någonting sånt, med

sen att

Kjell Persson slöjdlärare och jag efter tillsynslärare, korn

var tror strax

till mig med idé han hade i huvudet, och han hade alltså blivit till-

en

frågad vår dåvarande rektor han kunde ta för inköp

av om ansvar av nya

möbler till våra uppehållsrum för eleverna. Och eftersom han är slöjd-

lärare och är att jobba praktiskt med elever och ungefär vad dom

van vet

kan och så, så hade han med några elever delar den här

pratat om av

tanken han planterade hos mig, nämligen hur skulle

som man

eleverna här, för inköpet. För fick dem göra

att ta ett ansvar att man att

det så tänkte han då kanske de också skulle ansvarsfulla

att vara mer

mot det dom hade köpt eller införskaffat.

Den berättar är Eva Hjorthagen arbetar socialsekre-

som som som

terare skolan Skolkurator. I tidningsartiklar brukar den tiden utmålas förfärlig:

som

Förstörelsen Överallt fanns klotter och

var enorm. väggarna snus-

prillor, elevskåpen söndersparkade och det rådde mycket obe-

var ett

hagligt tufft klimat i korridorerna. Värst det nästan i matköerna.

ute var Lärarna hade för länge sedan givit upp hoppet om att skapa lugn. Den uppgiften vilade i stället vaktmästare likt furir tillrättavisade

som en

stökiga elever med kommandorop.

ur tidningen Littera 18-19

s.

VERNER DENVALL

Slöjdläraren, socialsekreteraren och även kanslist startade

senare en tre trivselgrupper skolan. Några år tillkom matsalskom-

senare mitté, busskommitté och trivselråd för mellanstadiet. Råden fungerade under de fyra första remissinstans i olika interna

åren som en

frågor till exempel kring rökfri skola", temadagar i skolmiljö,

en

personalens utvärderingsdag, med Det konkreta arbetet med

mera.

förbättra skolmiljön skedde s.k. målarhelger och vid säratt genom

skilda temadagar i skolmiljö. De olika hade konstnärliga

grupperna ledare till stöd och omfattande ommålningar inom skolan blev

av. Grupperna gjorde även studieresor, bland hos möbeltillverk-

annat

En elev anlitades för göra fungerande busschema och are. att upp ett de ansvariga drivande tyckte arbetet flera positiva effekter:

gav skadegörelsen minskade och relationerna mellan elever och personal förbättrades. Dessutom uppnåddes bieffekter: eleverna tränades i

mötesteknik, muntlig framställning, protokollskrivning och kon-

takttagande med tjänstemän och politiker utanför skolan: "De lär känna sina rättigheter och sina skyldigheter. Allteftersom våra

ser elever att ansträngningarna resultat tror också att de bi-

ser ger bringas bättre insikt i sina möjligheter till inflytande, medverkan och delaktighet i sin dagliga tillvaro i skolan. Vi vill eleverna ska

att se skolan del samhället. Vi tror att vårt projekt

som en av genom

också bidragit till verklighetsanknuten undervisning

en mer ur

projektrapport 1990.

Listorna över initiativ råden tagit och uppgifterna hur de

som om har arbetat imponerar lätt. Läsåret 1990/91 upptar den exempelvis 47 skilda inslag. Från målat i korridorer, asfalt skolgården och

ny anslagstavla i varje korridor till hur de har informerat andra skolor

sitt arbete och uppvaktat angående skolskjutsarna. Just frågan

om

kring skolskjutsarna visade sig fråga engagerade ele-

vara en som

Tre elever tvingades dela bussåte för två verna. ett avsett perso-

Deltagarna i busskommittén uppvaktade skolstyrelsen och

ner. mobiliserade massmedia. Bland annat kom TV-programmet Barnjournalen till skolan och gjorde Enligt vad berät-

ett reportage. som

skolan det grund dessa elevers ansträngningar tas var av som de slipper trängas bussäte.

numera tre ett

Uppmärksamheten från utomstående något glädjas över.

var att Rådsverksamheten då fortfarande Ökad

uppfattades som projekt

trivsel i skolan:

Svårigheten i dag ligger i hur eleverna ett tillfredsställande sätt ska tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen och det trivselbefrämjande arbetet. Allt fler elever har involverats och det uppmärksammas

alltmer lärare vid ordinarie lektionspass. Vid rektorsområdets senaste

av

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

utvärdering visade det sig dock att endast ett fåtal lärare hade kritiska synpunkter... Allteftersom våra elever ansträngningarna ser att ger resultat har de också förstått att deras möjlighet till påverkan i den dagliga skoltillvaron förbättrats och deras inflytande ökat. ur Rapport 920612

Arbetet har därefter blivit stabilt och förändrats från osäker en projekttillvaro till regelbundet inslag i skolans verksamhet. Det ett övergår i början 90-talet från att ett trivselbefrämjande arbete av vara till att handla elevdemokratiarbete respektive elevinflytande. om

Denna betydelseskiftning infaller samtidigt med ungdoms-

statens

råds intresse för pilotkommuner kring inflytande och del-

att aktighet dvs. omkring 1992/1993. Nyvångskolan sökte då stöd för upprustning kafeteria och iordningställande möteslokal för av av elevråden. Lunds kommun har varit aktiv i sina kontakter med ungdomsråd och bl.a. erhållit stöd för arbeta fram statens att en rättighetshandbok liksom för de drivande i arbetet vid Nyvångatt skolan skulle frikopplas under del sin tid för stödja elevråden av att vid övriga högstadieskolor och arbeta med igång liknande att utveckling håll. Något dock visat sig svårt eftersom varje annat som skola vill hantera elevdemokratifrågor sitt sätt. Kommunens planerade erfarenhetsseminarier fick ställas in grund för anmälav ningar. Utanför Lund framstod emellertid rådsverksamheten som en förebild. På Nyvångskolan hände desto Två startade mera. nya grupper

omkring 1993/94: Antimobbinggruppen AMOR respektive undervisningsrådet. Och informationsfilm spelades in 1994;

en Nyvångs/eoløzn skola med AM OR. Sedan 1994 har fyra råd - en nya tillkommit. Nyvångskolan har under åren erhållit 300 000-400 000: i externa projektstöd, något har utnyttjats till eleverna be- - som av slutade inköp såsom dator till elevrådsrummet plus inredning av möbler till uppehållsrum Skolans löpande kostnader rummet, m.m. uppskattas till mellan 50 000-60 000 kronor år exklusive tid för per

personalens deltagande elevråden. En principiellt betydelsefull händelse många gärna tar

som upp

rör Lunds kommuns planer privatisera städningen skolorna

att av 1993. I slagkraftiga rubriker kunde Lundaborna del elevers ta av

budskap: Rädda vår gemenskap. Eleverna Nyvångskolan i Dalby

vill ha kvar sina städerskor, "Unikt projekt hotat". Dåvarande ordföranden i elevrådet trädde fram och argumenterade krafi pressen tigt för det nuvarande med kommunal städning skulle att systemet bibehållas. Annars skulle det byggts skolan som upp raseras me-

VERNER DENVALL

nade han. Städerskorna viktiga kuggar för trivseln och gjorde så

var mycket än att enbart städa. Ett privat städbolag skulle aldrig ta

mera

och lägga tid elevkontakter befarade han. En samma ansvar ner viktig grund till att elevdemokratin skolan fungerade bestod i det goda samarbetet med personalen, inte minst städerskorna. Dessa finns fortfarande kvar. En är särskilt engagerad, hjälper till med elevernas kafeteria och i kafeteriarådet. I efter-

är vuxenrepresentant hand tackar många den drivande elevrådsordföranden. Utan hans

hade kanske inte privatiseringen kunnat engagemang stoppas.

Det krävs välfungerande administration för arbetet skall

en att löpa friktionsfritt; val 150 ledamöter skall hanteras, mötestider

av ca 60 sammanträden/ termin bokas, protokoll från samtliga möten skrivas och anslås, hemsida hållas aktuell, förberedelser ske under klassråd 40 min/ klass i veckan, de deltagarna informeras,

vuxna

utlån filmen AMOR organiseras 10 ständigt är

av om ex som utlånade till andra skolor, studiebesök tre/ termin,

tas emot ca besök ske andra skolor

etc, etc.

Hur har det fungerat

Framställningen inriktas visa hur det elevdemokratiska arbetet

att

uppfattas Nyvångskolan jämföra med andra lärare och

samt att

elevers inställning till elevinflytande i skolan Personalgruppen

Nyvångskolan är stabil. Nästan tredjedel de anställda har arbe-

en av

där 20 år eller Nästan hälften är 50 år eller äldre, majoritetat mera.

ten, tre fjärdedelar är kvinnor. Det sker begränsad nyrekrytering,

en även rektor framhäver de anställt några och lärare

om att nya unga

tiden. Överlag är de lärarna positiva till det

senaste yngre mest arbete med elevinflytande pågår. Skolan har cirka 800 elever

som

400 högstadiet. Det elevdemokratiska arbetet förknippas varav med de elevdemokratiska de så kallade råden.

grupperna,

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

Tabell Åsikter råden, elever årskurs 9

om Markera de åsikter stämmer med dina

som

Antal svar Andel svar %

1saknat svar; 113 elever har besvarat frågan

Tabell 2. Åsikter råden, lärare

om Nyvångskolan

Markera de åsikter stämmer med dina

som

Antal svar Andel svar %

Inga saknade svar, 59 personer har besvarat frågan

VERNER DENVALL

Som existerar det omfattande stöd för råden. Ingen

synes ett av lärarna och enbart några elever de inte behövs. Däremot

anser att

är inte eleverna lika övertygade att de är viktiga deltagare i

om vuxna rådens arbete, vilket däremot de Nästan samtliga

vuxna anser. vuxna betonar eleverna lär sig demokrati, medan knappt elev

att varannan

det. De i stället att den största förtjänsten är att skolan anser anser får det minskar risken för Å

god uppmärksamhet samt att mobbing.

andra sidan drygt 2 de får för lite information vad

anser av 3 att om

sker inom rådsverksamheten. Både lärare och elever som anser att arbetet främjar trivseln skolan. AMOR och trivselråden uppfattas

de viktigaste råden. Men många åsikter finns företrädda. som

Kritiska elever pekar att det är för många onödiga råd och att

missar för mycket lektionerna deltar. Vidare kan de man av om man

kritiska till hierarkin inom råden, att eleverna sitter i råden vara som har för mycket makt skolan alternativt att råden inte har särskilt

mycket makt. En elev varit med i undervisningsrådet påpekar

som

de inte åstadkom särskilt mycket tyvärr. Framför allt höjs de att kritiska rösterna kring informationen, särskilt från de inte del-

som tagit. Å andra sidan påpekar elever i huvudsak är positiva att de

som tycker det är viktigt, roligt, intressant och vill med och

att man vara göra insats. Så här resonerade elever i sjuan: "Det verkar kul

en att kunna och känna gör Att del i någon-

ta ansvar att man nytta. vara

vara att vara stämma och lära ansvar.

ta mer

Lärarna är i huvudsak positivt inställda. Lärarperspektivet elevernas rådsdeltagande betonar å sidan vikten att det är

ena av elever kan föra klassens talan och å den andra deltagandet

som att kan enskilda elever:

gagna

Det har betytt väldigt mycket för honom för det är pojke

nog en som

har det lite svårt teoretiskt, är väldigt duktig praktiskt och det har

men

gjort att han känner sig lite viktig och han, hade farhågor

man

när han skulle börja högstadiet. Det skulle bli stora problem och så,

vilket det inte alls har blivit.

Kvinnlig lärare, klassföreståndare

Men det förekommer också elever enligt lärarna är olämpliga;

som de deltar för att komma bort från lektioner. Om det då är svagpresterande elever sig i detta kan ibland

som engagerar man se tendenser till studieresultatet blir lidande." intervju med manlig

att lärare. Åsikten del vill med för bullar och fika

om att en vara att har nämnts vid flertal intervjuer med personalen, såväl bland

ett som elever: Ibland har jag känsla de bara sitter och dricker

en av att

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

kaffe och äter tårta och kakor och de här mötena. Och

myser att de är onödigt länge borta från lektioner. lärare. Men det förekommer även åsikter några de busiga har fångats

om att av upp

att de deltar i råden. Förväntningarna från delar skolans genom av personal de elever deltar i rådsarbetet är klart uttalade. Dessa

som har de måste leva till. Detta kan då innebära

ett stort ansvar som upp

de skall fungera föredöme inför sina kamrater, framför allt att som

själva aktivt befrämja och stödja regler olika slag. Exempelvis inte

av själva klottra skåp, hoppa i soffor eller bete sig illa mot

vuxen-

personal skolan.

Vad vill och vad kan elever vara med och bestämma om

Skiljer det sig mellan elever på Nyvång och elever i övriga Svenge

Vad ska i undervisningen i olika ämnen innehåll

som tas upp Vilka läroböcker och läromedel ska ha i skolan läromedel

Hur ni ska arbeta lektionerna, t.ex. i göra

grupp,

undersökningar eller lyssna läraren arbetssätt egna Hur skolmiljön, lokalerna och skolgården ska miljö

t.ex. vara Reglerna i skolan regler

Hur skolan använder sina t.ex. inköp

pengar, av material, vikarier och studiebesök

resurser Vilka lärare du har lärare

Skolmaten skolmat Hur mycket läxor ni ska ha läxor4

VERNER DENVALL

Figur Andel elever vill med och bestämma i hög utsträckning i

50m vara

skolan /øögutsträckning mycket eller ganska mycket

i

innehåll LäromedArbetssätt Miljö Regler Resurser Lärare Skolmat Läxor

. Elever åk 7-9 Sverige Åk 8 Nyvång

i

i Åk 9 Nyvång

Underlaget tolkas eleverna Nyvångskolan i allmänhet är

som att

klara de vill påverka sina förhållanden i skolan än sina mera över att kamrater i Sverige. På samtliga aspekter -innehållet i

runt om undervisningen, läromedel, arbetssätt, miljö, regler, lärare,

resurser, skolmat och förekomst läxor skiljer de sig. De vill kunna utöva

av inflytande. Möjligen kan denna skillnad uppfattas så att demokratiarbetet sätter sina spår; med- och självbestämmande blir något

viktigt och självklart. Enligt Skolverkets attitydundersökning Vem skolan

tror 1997 svarade även där majoritet elever däremot de har

en av att jämförelsevis små möjligheter kunna påverka förhållandena i

att skolan. Den vill kan inte; så sätt kan situationen

men sammanfattas. Hur står sig då denna uppfattning i jämförelse med eleverna

Nyvångskolan

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

Figur Andel elever kan med och bestämma i bög utsträckning

som vara

i skolan i bög utsträckning mycket eller ganska mycket

O

Innehåll Miljö Regler Resurser Lärare Skolmat Läxor

I Elever åk 7-9 Sverige E Åk 8 Nyvâng

Åk 9 Nyvång

Lite märkligare kan det då tyckas elever Nyvångskolan inte

att upplever att de kan med och bestämma i hög utsträckning.

vara Trots den omfattande satsningen elevdemokrati vilken saknar motstycke inom den svenska skolan. Det är i princip endast inom två områden, skolmiljön och skolmaten, där eleverna Nyvång-

skolan upplever de har inflytande i högre utsträckning än kam-

att

från Övriga Sverige. Hur förstå detta Skolans tolkning är rater att

elever har ambitioner finns också risken de blir missom stora att nöjda, när de upptäcker det kan För säkert

att vara tungrott. att veta

krävs andra komparativa undersökningar.

typer av

Inflytandets gränser

Det förekommer starkt stöd för verksamheten skolan, både

ett bland elever och personal. Elever har råden både insyn i och

genom visst för delar den komplexa verksamhet bedrivs

ansvar av som skolan. Nio tio elever tycker det är bra råden finns. Anti-

av att mobbingarbetet och arbetet med trivselfrågor framhålls särskilt

som viktigt både personal och elever. Men arbetet med de elevdemo-

av kratiska råden har förändrats från i början enbart betona triv-

att

selfrågor till fokusera inflytandeformer. De allra flesta

att nu som kan jämföra situationen skolan i dag med hur det för tio år

var

VERNER DENVALL

sedan upplever skolan är trivsammare. Mindre nedskräpning, att vandalisering och stök. Relationerna mellan elever och bevuxna skrivs bättre i flera avseenden. I så måtto tycks utveckling ha som en skett uppskattas skolan. Men hur är det med inflytandet för som eleverna Och vilket sätt anknyter arbetet till demokratins klas-

siska problem rörande räckvidd och begränsningar, hur deltagande skall främjas och organiseras liksom kring reglering och eventuella

sanktioner Det är därför naturligt intressera sig för vilken räckvidd att som elevernas inflytande har och identifiera gränserna för vad får som diskuteras och inte. Att elever får med och bestämma över utvara

formningen undervisningen lärares traditionella inflytandeom-

av råden brukar framhävas viktigt. På Nyvångskolan finns tradisom tion och intresse för att släppa eleverna i sådant rör miljö, som

drift och trivsel. Undervisningsfrågorna skiljer ut sig. Så här

resoneflicka i åk tillika ordförande i råd: rar en ett

Jag tycker att det har inflytande över miljö och så inte så mycket men har lärare och undervisning och så och det är där som tror att den biten ligger. Det är det absolut viktigaste. Allt i framtiden stora som hänger lärarna. Det är verkligen lärarna styr skolan och det är som det är det viktiga. Inte vilka buskar ska plantera. Det måste som och försöka förändra. Allt är viktigt lärarna är det satsa men

viktigaste.

Enskilda lärare får inte diskuteras i undervisningsrådet. Denna regel har upprättats efter önskemål från lärargruppen. Det kan vara ett

problem för elever skilja allmänna frågor gällande undervisning

att från enskilda lärares undervisning.

Som medlem i undervisningsrådet märker jag hur känsligt det är att diskutera lärare. En dålig lärare all verksamhet byggts raserar annan som för förbättra undervisningen Varför får dåliga lärare stanna upp att Kille åk enkät

Men det är klart det är så att lärare missköter sig, så jag om en menar det måste eller sätt kunna i den här att man ett annat ta upp grupför då kanalisera det till skolledningen. Därför att vitsen pen, att sen med det är demokratins styrka, dvs det är inte lille Pelle och Kalle kommer och klagar, därför då går det inte, de har inte chans att som en vinna, får det till ett ärende. men om man Lärare, intervju

Ovanstående reflektioner illustrerar kärnfråga: de enskilda läraren ställning. Att förändra skola är enligt rektor "söka nas en som att

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

vända atlantångare med virknål". Dvs. det gäller för skolleden ningen fast och bestämd, ändå lyckas lärarna med sig. att vara men Annars kommer inte lyckas med något. Hur elevinflytandet man att kring undervisningen reellt ska bedrivas, det vill säga form och

innehåll, är skolledningen osäker Lärarna är enskilda professioom. nella med behov arbeta självständigt utifrån sin kompetens av att

samtidigt insyn och påverkan krävs. Såväl från skolledning

som som från elever och föräldrar. Sak gäller lärare har varit samma som anställda under lång tid och där elever och lärare gång gång uttalat

att det inte fungerar. Det enda kan göra är stötta att personen med råd och samtal, göra andra, mindre Det kan bara grupper. göra till viss gräns. De är det inget problem med. rektor en nya intervju. Som också framhäver hur viktigt det är för skolans ur uteckling med aktivt elevinflytande och vilket stöd det innebär i ett utvecklingsarbetet skolan. För henne är elevdemokrati både ett mål i sig och ett medel för kunna administrera och utveckla att skolan.

Konsekvenser för elever, lärare och skola

Elever

Eleverna framhåller positivt råden dem visst inflytande som att ger och att de bidrar till trivseln skolan. Skolan uppfattas som trygg vistas Elever inte är med, framför allt i årskurs sju, kan att som tänka delta. Å andra sidan märks de kritiska sig att rösterna mera

äldre eleverna är. Dessa elever tar de ändå bestämmer för lite upp att och lärare kan klaga då elever är närvarande lektioner. att Elever står utanför råden pekar bristande insyn och de är som att

osäkra vad egentligen sker. Informationsproblem även

som tas elever från de elevdemokratiska De klagar dels upp av grupperna. ointresserade kamrater tycker också det är svårt övermen att att blick över vad andra råd än det sysslar med. egna Cirka hälften eleverna deltar i något råd under sin skoltid. av Åtskilliga dessa är intresserade att delta väljs inte sina av av men av kamrater. Här finns också sned könsfördelning. Exempelvis en att flertalet ordförande är killar. Råden reproducerar tydligt genom den hierarki råder skolan: ordförande nior som vuxna killar - åttor sjuor mellanstadium lågstadium. - - - - Vissa lärare elever väljer den lättare utvägen med rådsanser att möten framför krävande undervisning. Några elever är misstänken över att deltagarna sitter tiden, har det mysigt och fikar. samma av

VERNEH DENVALL

Elever deltar i rådsarbetet hamnar i mellanställning. De för-

som en väntas uppträda föredömen och Visa rätt inställning till allmän-

som

regler. De elevdemokratiska innebär inte bara ökat na grupperna

elevinflytande. De är även ett sätt upprätthålla respekt för regler

att

och god ordning och uppförande bland eleverna.

en ett gott

Enskilda elever pekas och kallas till olika rådsmöten. Till

ut exempel de bråkat i matkön eller skolbussen. Lärare får där-

om

emot inte under exempelvis undervisningsrådets möten. Här

tas upp finns tydlig gräns för hur långt denna skola för närvarande är be-

en redd släppa in eleverna. Närvaron riske-

att av vuxenrepresentanter

ha dämpande inverkan diskussionerna i råden bland rar att annat

att möten formaliseras liksom de genom att vuxna tar stort utrym-

Å andra sidan påpekar del elever bra me. en att ett engagerat vuxenstöd kan ha avgörande betydelse för rådets arbete. Eleverna deltar

en inte i val vuxenstöd det är frivilligt åtagande från lärarnas

av utan ett sida.

Lärarna

Personalen pekar att trivseln ökat skolan sedan råden startade. De tycker det är bra att elever lär sig arbeta demokratiskt

att men det uppfattas också bland majoritet lärarna positivt

en av som att eleverna får större inflytande över skolan. Som kritik de

tar upp att elever missar undervisning, att för lite vad sker

man vet som mötena och det kan oklart vad vissa råd har för syften. En

att vara del lärare uppfattar sig inte riktigt företrädda i arbetet med de elevdemokratiska De kritiska rösterna hörs framför allt från

grupperna. de äldre lärarna. Deras intressen åsidosätts till viss del vilket

är ett

medvetet ställningstagande från skolledningen. Det är relevant

att tala maktförskjutningsprocess, vilket inneburit reella in-

om en tressekonflikter även klagomål bristande information,

men om

delaktighet och insyn.

Skolan

Skolan i dag är organisation med mångfald nivåer. Här finns

av en en flera källor till förvirring. Olika formella skall

grupper samsas om arbetet, det finns inte alltid tydliga distinktioner mellan

men respektive ansvarsområden. En och fråga kan behandlas både

samma här och där: 14 elevdemokratiska klassråd, elevrådsstyrelse,

grupper,

föräldraråd, Skolkonferens, kommundelsnämnd, fackliga

organ,

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Dessutom finns fler-

ett tal eller mindre informella bland föräldrar och personal.

mer grupper Sammantaget detta brokigt och levande system

representerar ett

skolans skilda intressenter möjlighet till både insyn och som ger inflytande i vad pågår. Det finns inte besitter

som en part som en total och makt. Å andra sidan sådan

enväldig omöjliggör en mängd

skilda enheter överblick möjligen för rektor. De olika ni-

- utom våerna existerar till viss del avskurna från varandra. Medan i

man vissa frågor är starkt beroende vad sker nivå, kan

av som en annan

i andra självständigt. Här finns tillfälle för många oklarman agera heter och konflikter. Bland i vilken mån elever faktiskt

annat som kan ha reellt inflytande i skolans råd jämfört

ett genom engagemang

med egenorganisering.

spontan

En anledning till arbetet kunnat fortgå under så lång tid är ett

att

välfungerande stödsystem med hög kontinuitet, tre engagerade

ansvariga bland personalen liksom goda administrativa rutiner för

bland val elever och protokollspridning. En viktig förut-

annat av sättning för nystartad verksamhet skall lyckas det finns

att en är att eldsjälar är tillräckligt engagerade och envisa för att göra det

som lilla Eldsjälar riskerar isoleras har under åren erhållit

extra. att men

uttalat stöd från Även

ett skolledningen Nyvångskolan. om

arbetet har relativt brett stöd saknas helhjärtat

ett ett engagemang från lärarkåren.

delar av

Arbetet med råden är slutligen led i såväl drift förändring

ett som

skolan. Skolledning och elever förenas kring intresset för utveckav ling undervisningsformer. Men elever riskerar att bli brickor i

av

interna intresseuppgörelser skolan. Exempelvis vid kon-

vuxnas

flikter inom kollegiet gällande hur undervisning skall bedrivas, regler

olika slag Vi ännu inte i vilken utsträckning arbetet i av etc. vet som längden reellt inflytande från elever över skolan och dess

gagnar ett undervisning. På de områden där eleverna har erfarenhet

stor egen och egenintresse, det vill säga inom skolans undervisning, finns

stort

lägre beredskap för släppa dem.

en att

Träning i demokrati eller reell demokrati

Är då detta i elevdemokrati eller faktiskt

ett exempel träning inflytande Först några ord själva demokratibegreppet. I alla

om samhällen måste relationen mellan styrda och styrande organiseras

något sätt. Med demokrati då varigenom

avser ett system folket direkt eller indirekt representanter deltar i maktut-

genom

VERNER DENVALL

övandet. I parlamentarisk demokrati finns allmän rösträtt, fria val

en

och flerpartisystem. Medborgarna förväntas sedan möjlighet

ett till inflytande och deras åsikter beaktas i förhållande till styrkan i

att

de mandat ligger till grunden för hur inflytandet som organiseras

inom de olika institutioner byggts kommuner,

som upp av staten;

landsting, riksdag.

Elevinflytande inom skola aktualiserar tidlösa frågor kring

en demokrati. De har göra med demokratins räckvidd och begräns-

att ningar; hur långt skall inflytandet sträcka sig, vilka områden skall

demokratiskt arbete tillämpas Vidare anknyter de till deltagande: ett vilka skall med och Vilka skall ställas utanför Hur skall

vara

deltagande befrarnjas: under vilka förutsättningar är beredd

man att delta och när vill stå utanför På vilket sätt regleras det

man som bestäms under demokratiskt arbete: dvs. vad gör med de

ett man

ställer sig utanför och inte vill rätta sig i demokratiskt fattade som beslut. Skall det då tillgripas sanktioner

Demokratiskt arbete på vuxnas villkor

Inflytande och demokrati behöver naturligtvis förenliga.

inte vara Man kan tänka sig institution skolan organiserar elev-

att en som inflytande så sätt att enbart de äldsta och bäst skickade eleverna betyg, social status utses till utöva inflytande inom för

att ramen skolans arbete. Ett skulle främmande för den

system som anses som svenska skolan helt normalt i andra sammanhang t.ex. engelska

men internatskolor. I stället väljer skolan elevrådsmodellen där elever väljer representanter som utövar ett reglerat inflytande inom skolan. Hur långt detta sedan sträcker sig och vilka frågor elevråden

som utövar inflytande över bestäms bland relationen mellan

annat av elevråd och skolledning. Om elevråden form betrakta

som är att

demokratiska avgörs åtminstone skilda faktorer. som av tre

Elevernas val av representanter, huruvida detta sker fritt och utan påtryckning och extern kontroll

Nyvångskolan anstränger sig för arbetet skall ske rättvist och

att

styrning från skolan. Man försöker också tillmötesgå enskilda utan elevers intresse tillhöra vissa speciella råd. Enbart några råd

av att bygger lämplighet och förtroende. Där väljs elev

man som obestämd tid och avgör själv vill avgå. En nackdel med det

när man representativa systemet är att valen inte bygger elevers in-

annars

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

för sakfrågor. Eleverna vilket område de är intresserade tresse anger

skolan pusslar därefter lediga platser med möjliga elever.

av, samman Det finns alltså potential bland elever inte utnyttjas till en stor som fullo. Här finns också sned könsfördelning. Ojämlika könsmönsen reproduceras. Flertalet ordförande är killar. ter

2. Elevernas möjlighet att kontrollera sina representanters arbete och

utkräva någon form av ansvar

Även här anstränger sig skolan tillhandahålla genom att samman-

trädesprotokoll för samtliga elever och personal skolan. Formellt

tillgodoses detta önskemål, det förekommer kritik från såväl trots personal elever bristande insyn. Något bland annat besom om som klassråden fungerar olika, sig skolledning eller elever ror att vare kan dess utformning till fullo. Såväl elever personal kan styra som klaga över bristande lämplighet hos del utsedda. Lärare pekar en vissa elever väljer den lättare utvägen med rådsmöten framför att en krävande försöka smita undan. Även

undervisning; somliga uppges

elever kamrater hellre försöker komma undan och misstänktror att samheten deltagarna sitter tiden, har det mysigt och fikar över att av

bullätandet. Men även till hyckleri.

om att systemet uppmuntrar Mobbande elever har uppgivits förekomma i antimobbingrådet.

Vuxenrepresentanterna utser sig själva utan insyn.

Elever är aktiva i rådsarbetet hamnar i representantskapets som klassiska mellanposition. Arbetet med råden handlar inte bara om utökat elevinflytande är också vilket det talas tyst ett sätt utan om för skolan stärka kontroll över elever och upprätthålla god att en och uppförande. Elever är med i råden förordning ett gott som väntas uppträda föredömen. som

Möjlighet till fria diskussioner i gemensamma frågor, exempelvis

mötes- och yttrandefrihet

De elevdemokratiska kan uppfattas skolans försök grupperna som

stödja så elevernas rättigheter tillgodoses och väg att

att att som en hjälpa eleverna Genom förbereda formerna för deras traven. att möten har eleverna integrerats i skolans arbete. Denna aspekt har en fram- och baksida. Å sidan eleverna mötesfrihet en ena garanteras och skolan har förberett deras organisering genom att understödja denna och bidra med lektionstid. Å andra sidan formerna relativt är fixerade. Skolan har fast för hur mötena skall ske, ett system vuxna

VERNER DENVALL

sätter agendan för mötesfriheten. Detta märks tydligast för-

genom budet diskutera enskilda lärares undervisning i undervisnings-

att rådet. Att jämföra med hur frekvent enskilda elevers uppfö-

som rande tas under matsals- och bussrådets möten.

upp t.ex.

I detta avseende finns markerad gräns för hur långt skolan för

en närvarande är beredd släppa in eleverna. Det har utvecklats

att en praxis inom för de olika respektive arbete. Vad

ramen gruppernas

gäller undervisningsrådet baserat lärares önskemål slippa

att schavottera offentligt. Oklarheter och osämjor bör klaras mellan

ut

respektive lärare och elev är spridd åsikt. Ur elevperspektiv

en ett kan däremot det faktum elever går och söker stöd hos

att samman varandra medföra ökade möjligheter impopulära beslut

att emot och lyckas påverka skolledning eller enskilda lärares arbete. Det vill säga utgöra väg till reellt inflytande.

en

Utifrån det arbete faktiskt bedrivs i de elevdemokratiska

som

är det svårt entydigt Mycket det

grupperna att ge ett svar. av som avhandlades råden kan karakteriseras löpande verksamhet.

som Bussrådet snöbollskastning och vilka elever skulle åka

tog upp som med vilka bussar. Matsalsrådet diskuterade disciplinen i matsalen

samt förslag praktiska förändringar. Amorgruppen diskuterade

vissa fall mobbing hur når med information. Fler-

av samt man ut talet råd är stabila med tydliga ansvarsområden vilket medför perioder då inga radikala förändringar föreslås tiden ägnas

utan den löpande verksamheten. Detta naturligt förhållande i

är ett ett demokratiskt arbete. Undervisningsrådet arbetar däremot under annorlunda förhållanden. Här finns det regler förhindrar

som ett fritt Å andra sidan det detta råd både

meningsutbyte. är kring som

elever och skolledning uttrycker såväl frustration höga för-

som

väntningar.

Sammanträdena är förvisso träning i formaliserade demo-

en kratiska mötesformer. Därmed inte råden inte innebär elev-

sagt att

inflytande. Vi vet sedan tidigare elever varit med och genomdrivit

att förändringar skolan. Vidare finns det potential i råden försöka

att nå ett större inflytande, flertalet elever sina uppdrag

tar ett allvarligt sätt. De funnits med i råden har

vuxenrepresentanter som visat ett stort i det elevdemokratiska arbetet. Men det

engagemang finns också risk deras i råden helt enkelt blir för

en att engagemang stort, tar för mycket plats. Eleverna får inte det de

utrymme behöver.

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

Avslutning

Skolkommittén föreslår utökning elevers rättighet att påverka

en av

sin skolmiljö och förespråkar utveckling ligger nära vad

en som som

i dag praktiseras Nyvångskolan SOU 1996:22, Inflytande på riktigt. Då återstår den viktiga frågan: är det lämplig utveckling

en

För det första måste klar demokratiskt

man vara över att ett utvecklingsarbete aldrig kommer Oavsett vilken modell

att avstanna.

för tillfället främjas ett flertal intressenter kommer det alltid som av

förekomma kritik och strävan förändra denna. Därför måste att att

medvetet sätt hålla sig underrättad konsekvenserna man ett om av

modell kämpa för dess fortsatta existens. Med en snarare än att andra 0rd bör modell för elevdemokrati också innehålla inslag

en av feed-back och returkunskap hur den fungerar. Ovanstående

om

leder till den närmast triviala slutsatsen att det inte resonemang finns sätt och given modell använda för nå ökat elev-

ett en att att

inflytande. Det kan nås olika sätt. Den Nyvångskolan

väg som valt innebär träning för elever att arbeta representativt, den har

en innehållit mått kontinuitet, respekt och lyhördhet base-

ett stort av

rat eldsjälsinsatser liksom ett långsiktigt ledningsstöd.

För det andra fokuserar arbete med elevdemokrati

en svag

intressen och makt förutsätts kunna främjas och grupp elever vars ökas former för inflytande. Det finns inga skäl

genom nya att tro att alla berörs sådan förändring kommer applådera

parter som av en att den. Eftersom det handlar makt kommer relationerna mellan

om elever och andra att förändras. Makt är än ett nollsummespel

mer där inflytande förändras bekostnad någon

en grupps av annans. Elever har alltid någon form makt de kan demonstrera. För-

av som ändring maktrelationer föder gärna olika former motstånd. Det

av av leder till reaktioner inom och utom skolan. Medarbetare i skolan

kan ha förstå meningen med föreslagna förändringar.

svårt att

Ungdomar kommer ställa krav eget inflytande i frågor

att som tidigare varit förbehållna Det finns ingen gräns är

vuxna. som förhand given där ungdomar kan förväntas stå vid sidan. Tvärtom kommer gränsfrågor kring får med och bestämma att

vem som vara bli precis lika viktiga och infekterade förut. På så sätt kommer

som inte ökat elevinflytande automatiskt leda till lugnare och

ett att en

harmonisk skola. Det är därför skillnad skolledning mera stor om en strävar efter öka elevers inflytande inslag i trivselbe-

att som ett en främjande åtgärd respektive avsikten är att förändra maktbalan-

om

inom skola till förmån för elever. sen en

VERNER DENVALL

För det tredje är det jag framhållit skillnad mellan in-

som stor

flytande och demokrati. Ett representativt det Ny-

system som vångskolan är uppbyggt för rättvisa val. Det inne-

noga att garantera

håller även god portion vuxenstyrning för att stadga det sätt

en ge varpå elever förväntas arbeta demokratiskt. På så sätt sker arbetet till

del välvilliga premisser. Vi också många

stor vuxnas vet att av

ungdomarna uppskattar detta Det däremot

vuxenengagemang. vet mindre är i vilken utsträckning arbetet i längden

om som gagnar ett reellt inflytande från elever över skolan och dess undervisning. Undersökningen har visat det förekommer frustration och

att mer kritik äldre eleverna är. Inom områden där eleverna har

stor egenerfarenhet och egenintresse dvs. inom skolans undervis-

ett stort

ningsformer finns det relativt låg beredskap för att släppa in dem.

en

Men elevinflytandet andra medel för skolledningens

är även ett av strävan att utveckla skolan.

Låt mej sammanfatta Det är befogat fråga sig vilka konse-

att kvenserna är vuxenvärlden inordnar elever i sina former

av att egna för demokrati. Elever får plats i redan existerande modeller för inflytande. Men ungdomar behöver också frizoner från vuxenvärlden och skyddade revir utan större insyn. Elevdemokratiska

egna grup-

kan uppfattas sätt för vuxenvärlden skola elever inom per som att

förhand accepterade institutionella demokratiska arbetssätt och

därigenom tillrättalagda makt- och inflytandeformer. Dessa är fost-

rande och bevarar allmänt rådande samhällsnormer och politiska

På så sätt ställer de sig till den rad sunda aktiviteter system. av som vuxenvärlden sedan årtionden för stödja goda demo-

anammat att

kratiska seder och förhindra ungdomskriminalitet, vandalisering och

alltför flagranta vuxenvärldens Med denna

uppror mot normer. betoning är det tämligen villkorad demokrati.

en

Å andra sidan också fortgående utveckling där elevers

ser en

och ungdomars rättigheter stärks och hur det riktas betydande

en

uppmärksamhet de skall reellt inflytande över

mot att ett samhällslivet, inte minst i skolan. Något sker i spänningsfält

som ett mellan olika intressenter. Alla vill inte ungdomar ska organisera

att och sig villkor. Skolan har möjlighet

engagera egna en att som ett

viktigt föredöme praktisera sådan utveckling med-

en genom att

vetandegöra ungdomar, tillämpa rättighetstänkande och stödja

ett deras självorganisering och skolan kan hjälp elever i sitt

även ta av

eget förbättrings- och förändringsarbete. Exemplet Nyvångskolan

inblick i dessa dess gränser och möjligheter. Det ger processer, betyg denna förändring kommer baseras i sin

som att tur intressenternas position, avsikter och

engagemang.

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

Noter

Baksidestext Skolverket 1998.jag vill ba inflytande över allt. 2Se Uno Åhrén 1945. Ett planmássigt sambällsbyggande. Bilaga till bostads-

t.ex. sociala utredningen. SOU 1945:63. 3En omfattande framställning kommer publiceras under 1999

mera att genom Socialhögskolan i Lund. Beställning via tel. 046-2229425, fax 046-2229412. 4Underlaget har hämtats dels från enkäter till lärare och elever i åk 8 och 9 Nyvångskolan, dels från underlagsmaterialet till Skolverket 1997. Vem tror på skolan Attityder till skolan 1997. Stockholm: Skolverket 114. Samma

rapport nr frågeunderlag har utnyttjats.

VERNER DENVALL

Referenser

Argyris, Chris 1994 On organizational learning. Cambridge, Mass:

Blackwell Brante, Thomas ö: Fasth, Eva 1982 Termer i sociologi. Stockholm:

Liber förlag

Brunsson, Nils 1990 "Det organiserade hyckleriet, Tvärsnitt ur 1990:2 s. 54-60

Englund, Boel 1998 Laromedelsstyrning och elevinflytande

- en resonerande kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket, ELEVSAM

Lindberg, Jan 1998 Elevinflytande. Elevers ratt rättsliga ställning.

Stockholm: Skolverket, ELEVSAM

Sahlin, Ingrid 1992 Ungdomsprojekt. Retorik och praktik.

Stockholm: BRÅ-PM 1992:1 Sahlin-Andersson, Kerstin 1989 Oklarhetens strategi. Organiseringen projektarbete. Lund: Studentlitteratur av Senge, Peter 1995 1990 Den disciplinen. Den lärande

femte orga-

nisationens konst. Stockholm: Narenius 8C Santérus förlag Skolverket 1996 Bilden skolan 1996. Stockholm: Skolverket av Skolverket 1997 på skolan Attityder till skolan 1997. Vem tror Stockholm: Skolverket 114 rapport nr Skolverket 1998 jag vill ha inflytande över allt. En bok vad om elevinflytande ar och skulle kunna Stockholm: Skolverket vara.

Statens offentliga utredningar, SOU 1991:12 Ungdomskommittén. Ungdom och makt: ungdomars delaktighet, inflytande och

om jämlikhet pa° 1990-talet. Stockholm: Allmänna förlaget Statens offentliga utredningar, SOU 1996:22. Skolkommittén.

Inflytande riktigt. Stockholm: Fritzes

pa

Statens Ungdomsråd 1994 Makt och möjligheter. En idéskrift

om

ungdomars delaktighet och inflytande. Stockholm: Statens ungdomsråd

Ungdomsstyrelsen 1996 Krokig till Ungdomsrapport del

vag vuxen. En kartläggning ungdomars livsvillkor. Stockholm: av

Ungdomsstyrelsen

Ungdomsstyrelsen 1996 Krokig till Ungdomsrapport del

vag vuxen. Fyra fritid, massmedia, skola och arbete. Stockholm:

forskare om

Ungdomsstyrelsen

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

Winberg, Sven 1995 Riv skolan, börja lära Reformrörelseri USA.

Stockholm: SNS

Österlind, Eva 1998 Disciplinering via frihet. Elevers planering

av

sitt eget arbete. Uppsala: Uppsala studies in education 75

Därtill kommer mängd lokalt källmaterial framtagits inom

en som arbetet med de elevdemokratiska Nyvångskolan

grupperna protokoll, diskussions-PM, rapporter m.m. liksom ett antal tid-

ningsartiklar.

Bilaga presentation av det elevdemokratiska arbetet på

- Nyvångskolan

I denna bilaga beskrivs kortfattat de olika råden och deras verksamheten

Valen till råden sker där klassrådet väljer elever till

genom ett system de olika platserna. Fördelningen till de olika råden sker sedan huvudsakligen utifrån de valda elevernas intresse. Några väljs

annat sätt AMOR Antimobbingrådet deltagare själva

som vars väljer in sina Man väljs normalt för år. De

representanter. ett vuxna utses internt inom skolan bland intresserade eller de är särskilt

som insatta i respektive råds sakområde.

Klassråd finns i varje klass. Tanken arbetet i råden skall för-

är att beredas diskussioner här. För denna verksamhet har

genom avsatts

lektionstimme 40 min i veckan. Elever ordförande och en agerar sekreterare. Klassråden brukar inledas med läser före-

att man upp gående veckas protokoll varefter läraren lämnar information till klassen, exempelvis vad sker i kommande vecka, därefter

om som

elevernas dagordning mötet. En stående punkt är upplåsstyr egen ning protokoll från de olika råden liksom eleverna brukar

av att ta

läget i klassen och diskutera detta. upp

l Se även HYPERLINK http://wvvw.skolor.lund.se/nyvang/titelsidahtm

VERNER DENVALL

Elevrådsstyrelsen elevrådet består ordförandena från de olika

av

Man kan elev med i högst förutom grupperna. som vara en grupp rådens ordförande tillsammans utgör elevrådet. Här deltar inga

som

och rådet bestämmer själv när det skall träffas. vuxna

Mötesver/esambeten i råden sker under lektionstid. Varje möte

varar cirka två timmar och sker fyra gånger termin. Ett schema görs

per

där respektive råds mötestider är utspridda över terminen så att upp inte enskilda ämnen skall drabbas elever har hög frånvaro.

genom att Själva arbetet i råden det kommer fram till bör göras skall ske

man utanför lektionstid.

Ordförande och sekreterare i råden är elever. Det finns

en vuxen närvarande förutom i AMOR där flera olika deltar.

vuxna

Protokollen redovisas anslagstavla hänger strategiskt

en som mellan lärarrummet och biblioteket. Dessutom har slöjdläraren

en tavla inne sitt arbetsrum innanför den slöjdsal där han arbetar. Ofta distribuerar han kopia till lärare han borde

en som anser uppmärksamma det råden.

som tas upp

AMOR Antimobbingrådet är sekretessbelagt eftersom de där tar

enskilda elever. Uppgiften förebygga informera och upp är att arbeta fysisk och psykisk mobbing och andra former

mot av trakasserier.

Busskommittén består elever åker buss till och från skolan.

av som Här diskuteras bland ordningsfrågor i bussarna och de

annat samarbetar med busschaufförerna. Kjell deltar från skolan.

Matsalsrådet diskuterar möblering, ordning och matsedeln. Husmor, slöjdläraren och skolvärdinnan deltar.

Sportrådet planerar frilufts- och idrottsdagar. En gymnastiklärare är

med.

Kulturrådet har hand Luciaevenemanget, discon och avslutning-

om

och skall arbeta för stimulera elevernas kulturella intresse. en att Skolvärdinnan deltar från vuxensidan.

Trivselråden är fem till antalet. Ett: vardera låg- och mellanstadium och Varje arbetsenhet högstadiet. Dessa är de

tre ursprungliga råden från 1980-talet. Här diskuteras uppehålls-

t.ex.

och den miljön. Uppgiften är arbeta för förrummen yttre att att bättra både den såväl fysiska och psykiska trevnaden för elever och

ELEVINFLYTANDETS REALITETER

personal skolan. Deltagarna kan föreslå inköp utrustning eller

av

initiativ till aktiviteter berör hela skolan. ta som

Undervisningsrådet har bara funnits något år. Här diskuteras under-

visningsformer, datasatsningar Det skall arbeta för

prov, m.m. att

förbättra elevinflytande i undervisningen skolan.

samt mer En lärare företräder skolan.

ESKO elevskyddskommittén leds skolsköterskan, skolans löne-

av assistent lärare och har till uppgift verka för Öka säker-

samt att att heten och förbättra miljön för eleverna skolan.

Kafeteriarådet uppstod när eleverna kände behov driva skolans

av att kafeteria under fastare former. De beslutar inköp och

om organise-

skall stå och sälja. Skolvärdinnan och städerska är rar vem som en vuxenstöd.

B iblioteksrådet diskuterar bokinköp, regler och har varit aktiva kring

skolans internetuppkoppling. Bibliotekarien och SO-lärare deltar.

en

Internøztionaliseringsrådet består elever är intresserade

av som av globala frågor. De har anordnat temadagar skolan utveck-

om

lingsländer och för operation dagsverke. En SO-lärare

ansvarar deltar.

Brukardeltagande på gott och ont

Maria Jarl

Fenomenet brukardeltagande

Den svenska demokratin är i gungning. Missnöjet med politikerna ökar, förtroendet för politikerna och de politiska institutionerna

minskar samtidigt det politiska systemets legitimitet ifrågasätts.

som

Det höga valdeltagande och förenings- och organisationsengage-

har varit så kännetecknande för det svenska politiska mang som sys-

är i avtagande. Samtidigt visar åtskilliga undersökningar

temet att

medborgarna över lag är missnöjda med sina möjligheter att påverka

såväl det politiska beslutsfattandet de offentliga verk-

i stort som samheter de berörs i sin vardag.

av

I takt med denna utveckling det från politiskt håll allt

ses som

Viktigare att göra medborgarna delaktiga i politiken och i lokal-

mer samhället för så sätt vitalisera den svenska demokratin. Som

att Stig Montin har visat Demokratiutredningens skrifter, Lokala

i en av demokratiexperiment 1998, sker i de svenska kommunerna i dag

åtskilliga satsningar öka medborgarnas och del-

att engagemang tagande. Förutom förnya och göra de traditionella parlamenta-

att riska kanalerna lättillgängliga förekommer också satsningar

mer att göra medborgarna direkt delaktiga i lokalsamhället,

mer exempelvis ökad valfrihetsdemokrati, satsningar byaråd och lo-

genom

kala utvecklingsgrupper och införandet medborgarkontor- och

av

paneler Montin 1998. Satsningarna göra medborgarna direkt

att

delaktiga kommer speciellt tydligt till uttryck den form

genom av

deltagande kallas brukardeltagande. Ett större och

som engagemang

ökad delaktighet bland brukarna leda till den lokala deen antas att mokratin förbättras.

Vilka är då att betrakta brukare Vad innebär egentligen

som

brukardeltagandet Grunden för brukarens rätt till deltagande ligger

i det faktiska nyttjandet kommunal serviceverksamhet. Enligt

av en den riksdag och regering vedertagna definitionen är brukare

av

BRUKARDELTAGANDE PÅ GOTT OCH ONT

"personer nära och personligt berörs kommunal verk-

som av en samhet och i regel utnyttjar den under relativt lång period

som en

1991:18 38. Det faktum brukaren nåra och Ds s. att ett personligt sätt skall beröras den kommunala verksamheten under lång

av en period innebär tillfälliga och kortvariga kontakter med olika

att mer kommunala verksamheter utesluts definitionen. Typiska brukare

ur

föräldrar till barn i skolanz och de äldre nyttjar äldrevårär t.ex. som den. Såväl skolan äldrevården är verksamheter individen

som som kommer i kontakt med under lång tid och de är också mycket

genomgripande och stor betydelse för den enskilde individen.

av

Brukardeltagandet omfattar den del den politiska beslutspro-

av

rör själva driften viss verksamhet och sker således cessen som av en inom för de politiska beslut har tagits angående verk-

ramen som samhetens mål och ekonomiska I sammanhanget är det

resurser.

mycket viktigt skilja mellan begreppen brukarmedverkan och

att brukarinflytande. Med brukarmedverkan brukarnas medverkan

avses i verksamhetens dagliga sysslor, arbetet förskola. Bru-

t.ex. en

karinflytandet, vilket jag här sätter synonymt med brukardeltagan-

det, rör däremot rätten att fatta beslut och påverka verksamhetens utformning 1991:18 25. För skall kunna åstadkom-

Ds s. att man

ett reellt deltagande krävs dock att brukarna har något att bema stämma över, att de har formell rätt att fatta beslut. Brukardelta-

en

gandet förutsätter därför långtgående maktförskjutning eller,

en med andra ord, delegering rätten fatta för verksamheten

en av att

avgörande beslut från de demokratiskt valda representativa

organen och från ansvariga tjänstemän till brukarkollektivet Ds

se t.ex. 1991:18 s. 26 Strandberg 1998:329.

Det ökade brukardeltagandet framställs alltså ett sätt att

som förbättra den lokala demokratin och motiveras följaktligen med de positiva konsekvenser det antas ha för demokratin. jag emel-

menar lertid brukardeltagandet också har demokratisk baksida i

att en som själva verket kan komma innebära än förbätt-

att att man snarare en ring demokratin åstadkommer försvagning densamma. Det

av en av år motsåttningen mellan vad kan antas bli de positiva respektive

som negativa följderna för den lokala demokratin det ökade brukardelta-

av

gandet skall uppmärksammas i detta kapitel. jag kommer också att

som göra ett nedslag på skolans område dar det pågår försök med ett

na

mycket långtgående brakardeltagande. Motsättningen mellan be-

att

trakta brukardeltagandet å sidan något positivt för demo-

ena som kratin och å andra sidan något negativt för demokratin fram-

som

träder mycket tydligt till den politiska diskussion

om man ser som har föregått brukardeltagandets införande i skolan, vilket gör skolan

MARIA JARL

intressant närmare på. De problem tidigare ansågs extra att se som

förknippade med ökat brukardeltagande inom skolan förefaller

ett

bortblåsta och från politiskt håll sätts i dag idel förhoppnu vara

ningar till brukardeltagandets demokratiska potential.

Brukardeltagandets demokratiska tvetydighet

Motiven för ökat brukardeltagande är flera Montin

ett se t.ex. 1998:44; Jarl 1997:1; Möller 1996:232 och Kristensen 1998:14 f.. För det första kostnaderna för verksamheten minska att

antas genom brukarna själva medverkar i olika delar driften verksamhet.

av av en För det andra ökat deltagande och inflytande från de

antas ett som direkt berörs verksamheten, vilka därmed också kan ha

av antas en

god uppfattning de behov och förutsättningar råder, leda

om som till bättre kvalitet de tjänster produceras. Exempelvis kan

en som föräldrarnas deltagande i skolan tillföra verksamheten synsätt

nya och kunskaper olika sätt kan förbättra kvaliteten skolan.

som För det tredje framkommer ett solidaritets- och legitimitetsargument. Genom brukarna själva tillfälle delta och detta sätt

att ges att skaffa sig inblick i och större förståelse för hur de kommunala

en en verksamheterna verksamheternas legitimitet öka. I takt

styrs antas med brukarna själva större förväntas också deras

att ges ett ansvar samhörighetskänsla och därmed deras solidaritet med verksamheten

förbättras. att

Sist, inte minst, spelar demokratiargumenten och antagandet

men

brukardeltagandet leder till positiva konsekvenser för den lokala att demokratin mycket central roll. Det är främst dessa demokrati-

en

jag skall uppmärksamma i detta kapitel. Den danske

argument som statsvetaren Jens Hoff att brukardeltagandet

menar rymmer en

mycket potential för skapandet demokratiskt

stor av ett mer samhälle Hoff 1993:76. Hoff får också medhåll svenska

av statsvetare

att de tankegångar har föregått det ökade brukarsom menar som

deltagandet i Sverige i hög grad präglas dessa demokratiargument

av

Montin 1998:45; Möller 1996:232. Låt granska demose t.ex. oss kratiargumenten lite närmare. På vilket sätt kan ett ökat deltagande från brukarnas sida leda till den lokala demokratin förbättras

att

BRUKARDELTAGANDE PÅGOTT OCH ONT

En möjlighet för demokratin

Det faktum medborgarna och brukarna har visat sig miss-

att vara

nöjda med sina möjligheter påverka såväl politiken i de

att stort som verksamheter de dagligen berörs betraktas demokratiskt

av som ett problem. Grunden för väl fungerande demokratiskt samhälle är

ett

medborgarskapet och förverkligandet de rättigheter det medför.

av Författarna till den svenska Maktutredningen skriver medbor-

att garskapet bygger "principen människors lika Värde och lika

om

rättigheter. Varje medborgare är tillförsäkrad möjligheter

samma att

del i samhällsutvecklingen m.fl. 1989:9. Det är alltså

ta Petersson

demokratisk rättighet med och påverka det samhälle en att vara lever Genom att brukarna ökade möjligheter till deltagande

nu ges hoppas från politiskt håll komma till rätta med det underskott

man vad beträffar deltagandemöjligheter råder i det svenska

som samhället.

Brukardeltagandet dock inte enbart sätt förverkli-

ses som ett att

de rättigheter medborgarskapet medför. De förhoppningar

ga som

från politiskt håll sätts till brukardeltagandet är betydligt högre

som än så. Ett ökat deltagande också leda till positiva konsekvenser

antas för de brukare deltar, även för den lokala demokratin i

som men

stort. Anledningen till denna förhoppning är brukardeltagandet

att

slags skola i demokrati. Vi kan vända till den ses som ett oss normativa demokratiteorin för utveckla denna tankegång lite närmare.

att

och förhoppningar har framförts från politiskt

De argument som

håll har nämligen mycket tydliga paralleller till den del den

av normativa demokratiteorin kallas den deltagardemokratis/ea teorin

som Teorin har fått ett tydligt uppsving tid vilket alltså märks i

senare

de tankegångar har föregått det ökade brukardeltagandet. Upp-

som

svinget framkommer också inom den Statsvetenskapliga forskningen där har börjat ställa sig frågan huruvida ökat medborger-

man nu ett ligt deltagande den lokala nivån verkligen innebär den skola i demokrati teorins förespråkare hävdar Kristensen 1998

som se t.ex. och Annika Theodorssons bidrag i denna antologi. Låt för

oss ett

ögonblick diskutera hur inom den deltagardemokratiska teorin

man

det medborgerliga deltagandet och den betydelse deltagandet

ser förväntas spela för demokratin.

Den deltagardemokratiska skolan bygger till del vad

stor som kan de klassiska demokratiidealen, såsom föreställningen

sägas vara

medborgarnas direkta deltagande i den grekiska stadsstatens

om

församlingar eller medborgarnas överläggningar under eken i Rous-

1700-tals samhälle Petersson m.fl. 1998:18; Pateman seaus se t.ex.

MARIA JARL

1970:17. Enligt deltagardemokraterna fyller medborgarnas delta-

gande mycket central roll för demokratin Elster 1992:143. Man en

deltagandet offentlig angelägenhet och något bör

ser som en som

utövas i samspråk med andra medborgare. De parlamentariska kanaler för deltagande och påverkan ligger till grund för det

som re-

presentativa demokratiska exempelvis valdeltagande och

systemet, individuella kontakter med politiker och tjänstemän, betraktas som

otillräckliga och bör kompletteras direkt deltagande.

med ett mer

Man således det medborgerliga deltagandet bör utvidgas

menar att till gälla fler områden än de traditionellt politiska och att representativa Nagel 1987:19. På detta sätt medborgarna tillfälle att ges delta i och påverka de samhällsområden intar viktig plats i som en

det vardagliga livet, in the ongoing of everyday policies"

process Gutman 8CThompson 1996:40; även Pateman 1970:35; Warren se 1992:9; Barber Även inom vad benämns den deliberativa

1984. som

demokratiteoriøf förespråkar utökat, direkt, deltagande man ett mer bland medborgarna Elster 1992; Gould 1988. Precis se t.ex. som Annika Theodorsson visar i sitt bidrag till denna antologi är grunden i den deliberativa demokratiteorin det offentliga samtalets synen betydelse för vitaliseringen den lokala demokratin. Eftersom av

brukardeltagandet ett komplement till de traditionella

ses som politiska kanalerna och dessutom omfattar områden spelar som en central roll för medborgarna i deras vardagliga liv kan alltså brukar-

deltagandet ett exempel just den form deltagande

ses som av som deltagardemokraterna och i viss mån de deliberativa demokraterna

förespråkar. Anledningen till att förespråkar ett utökat deltagande är att

man det förutsätts ha utbildande och fostrande effekt för de medboren deltar Pateman 1970; Warren 1992; Nagel 1987. Genom gare som

deltagandet förutsätts medborgarna erhålla ökad kunskap och

en om ett ökat intresse för politiken och förväntas också utveckla man en större tilltro till sig själv och till den förmågan delta även i egna att andra sammanhang. Genom delta, samtala och fatta beslut tillatt med andra utveckla större förståelse för sammans antas man en var-

andras önskemål och preferenser. Deltagandet i det näraliggande och vardagliga sammanhanget slags grogrund såväl för

ses som ett ett

vidare och intresse för övergripande politiska

engagemang mer frågor för ökat deltagande inom de traditionella polisom ett mer tiska kanalerna. Genom delta alltså individerna bli bättre att antas psykologiskt rustade för fortsatt deltagande i framtiden och ett man brukar tala de deltar utvecklar ökat politiskt självförom att som ett troende. Det är bland annat den förväntade ökningen deltagande i av

BRUKARDELTAGANDE PÅ GOTT OCH ONT

andra sammanhang sikt medföra vitalisering den

som antas en av lokala demokratin. Om beaktar det missnöje finns bland medborgarna och man som

brukarna när det gäller möjligheterna påverka såväl politiken i

att stort de offentliga verksamheterna råder det föga tvivel som om att ambitionen vitalisera den lokala demokratin göra bruatt genom att

karna delaktiga är förtjänstfull. Om skall de

mer man tro argument framförs från politiskt håll och samtidigt beaktar de antaganden som brukardeltagandets positiva konsekvenser kan utläsas om som främst den deltagardemokratiska teorin även den delibeur men ur rativa teorin verkar det alltså brukardeltagandet besitter som om en

demokratisk potential. Det är enligt min mening onekligen något

positivt brukardeltagandet leder till de brukare deltar om att som

upplever ett ökat politiskt självförtroende och därmed blir bättre

lämpade för vidare deltagande och i framtiden. ett engagemang Problemet är emellertid brukardeltagandet långt ifrån omfatatt alla medborgare i samhället. Kan verkligen tala förtar man om en bättring och vitalisering demokratin enbart fokusera en av genom att den väl avgränsade brukare Hur påverkas det resterande gruppen

medborgarkollektivet och deras möjligheter till deltagande och påverkan Samtidigt brukardeltagandet har

som man antar att positiva konsekvenser måste medveten fenomenet man vara om att också har baksida. En baksida faktiskt kan komma inneen som att bära än förbättring demokratin åstadkommer att man snarare en av försvagning densamma följd det ökade brukardeltaen av som en av

gandet.

Ett hot mot demokratin

Precis noterades tidigare innebär principen medborgarskasom om pet att alla medborgare bör ha rättigheter med och samma att vara

påverka politiken lika villkor och brukardeltagandets införande kan alltså sätt förverkliga dessa rättigheter. Vad

ses som ett att som dock de allvarliga demokratiska problemen med det är ett av mest ökade brukardeltagandet dess införande i realiteten medför är att att

rättigheterna till deltagande snedfördelas i samhället och bland med-

borgarna. Därmed kan tvärtemot vad åsyftades, faktiskt man, som

tala slags uppluckring den grundläggande medborgar-

om en av skapsidén. Låt mig förklara vad jag menar. Grunden för medborgarnas rätt till deltagande utgörs själva av det faktum de bor i Sverige och således kan betraktas att som samhällsmedborgare.5 I det representativa demokratiska där systemet

MARIA JARL

den främsta Vägen till deltagande och påverkan något förenklat kan sägas Via valet politiska har alltså medborgarna i

av representanter princip samma inflytande över hela den offentliga verksamheten

Lindbom 1995:16 Med brukardeltagandet har dock form

en ny för deltagande uppstått och därmed förändras också grunden för rätten till deltagande. Grunden för brukarnas rätt till deltagande bygger faktiskt nyttjande kommunal verksamhet och

ett av en därmed brukarna särskilda rättigheter att bestämma över den

ges offentliga sektorns olika delar ibid..

Utöver brukarna är bärare de medborgerliga rättigheterna

att av till deltagande de särskilda rättigheter att bestämma över den

ges nu verksamhet de är brukare Detta deras rättigheter delta

av. gör att att

i politiken kraftigt utökas jämfört med övriga medborgares rättig-

heter. Samtidigt måste också medveten medborgar-

man vara om att

väg till inflytande är indirekt och går via valet politiska nas av representanter vilka, så att säga, utgör de representativa politiska

organen.

Låt också dra till minnes brukardeltagandet bygger

oss oss att att rätten fatta för verksamheten viktiga beslut förflyttas från de

att politiska till brukarkollektivet. Maktförskjutningen till bru-

organen karkollektivet innebär alltså i realiteten att medborgarkollektivets

väg till inflytande försvagas Sørensen 1995:7. Man kan

samma gång tala utökning brukarnas rätt till deltagande och

om en av en

försvagning medborgarnas rätt till deltagande. Genom olika

av att

medborgare olika vägar i det politiska systemet grupper av nu ges

kan tala fragmentarisering medborgarskapet

man om en av se t.ex. Kristensen 1998:16; Hoff 1993:76. Ur demokratisk synvinkel är detta problematiskt och från politiskt håll har det också mycket riktigt framförts kritik det ökade brukardeltagandet just med hän-

mot

visning till den fara det utgör för principen medborgarnas jäm-

om

lika rättigheter till deltagande och påverkan Möller 1997:6, även

se Sørensen 1998:129 och Ds 1991:18 48 ff..

s.

Även när det gäller brukardeltagandets demokratiska baksida

jag kan dra parallell till den normativa demokratiteomenar att en rin, i det här fallet till vad brukar benämnas den konkurrensde-

som mokratiska te0rin.7 därför diskutera hur konkurrensdemo-

Låt oss

kraterna det medborgerliga deltagandet och den roll det spelar

ser för demokratin. Den konkurrensdemokratiska teorin kan sägas ha uppstått reaktion den klassiska demokratins föresprå-

som en

kande utbrett medborgerligt deltagande 1970; Held

av ett Pateman

1995 och dess grundläggande tankegångar återspeglas till del i

stor det representativa demokratiska råder i dag. Enligt den

system som konkurrensdemokratiska teorin bör medborgarnas deltagande inta

BRUKARDELTAGANDE PÅ GOTT OCH ONT

till viss del undanskymd roll. Deltagandet privat och

en ses som en individuell handling och något främst bör omfatta det traditio-

som nellt politiska området utövas indirekt deltagande i

samt genom allmänna val Elster 1992:143; Petersson m.fl. 1998. Enligt förespråkarna för den konkurrensdemokratiska teorin är det demokra-

tiska främsta mål alla medborgares preferenser och

systemets att önskemål skall väga lika och tillmätas lika vikt i det poli-

tungt stor tiska beslutsfattandet. Detta är något åstadkommas

som antas ge-

att medborgarna väljer sina politiska representanter vilka sedan nom sinsemellan konkurrerar makten Elster 1992:143 ff.; Held

om

1995.

Det är främst med anledning inom den konkurrens-

av att man demokratiska skolan att det bör råda jämlikhet i hänsynsta-

menar

gandet till alla medborgares preferenser är skeptisk till

som man ett utbrett, direkt medborgerligt deltagande inom samhällsområden

mer utanför det traditionellt politiska. Något förenklat kan

man säga att konkurrensdemokraterna misstror de enskilda individernas förmåga att hand tillvarata det allmänna medborgarintresset och

egen därmed tillgodose den jämlikhet eftersträvas. Man betraktar

som individerna drivna sitt egenintresse vilket de främst

som av gör att förväntas hänsyn till sina önskemål och preferenser och

ta egna därför inte förmår hänsyn till andras. Individerna bedöms inte

ta heller ha den kompetens krävs för göra detta. Inom den

som att konkurrensdemokratiska teorin befaras också betydande instabi-

att

litet och ojämlikhet uppkommer vissa medborgare

om ges mer att säga till än andra i det politiska beslutsfattandet

om Lewin

1970:180; Pateman 1970:7; Warren 1992:9 f..

Risken för ojämlikhet föreligger emellertid inte bara mellan olika medborgargrupper utan även inom brukarkollektivet. Det är ett väl etablerat faktum inom forskningen förutsättningarna för delta-

att gande och är ojämnt fördelade mellan olika individer.

engagemang

Bland har det visat sig utbildningsnivåer och yrkestillhö-

annat att righet spelar roll för i vilken utsträckning individerna deltar i

en stor samhället Hoff 1993; Möller 1996; Ribom 1993. Att individerna

har ojämlika förutsättningar för deltagande är givetvis problem

ett även när det gäller indirekta deltagandeformer t.ex. val-

mer som

deltagandet. Jag dock det direkta deltagande

menar att mer som brukardeltagandet utgör ställer mycket krav individen när

stora det gäller tid, sociala och förmåga göra sig själv och sina

resurser att ståndpunkter hörda, detta är problem blir aktuellt

att ett som mer och brännande i samband med brukardeltagandet. Det ökade bru-

MARIA JARL

kardeltagandet kan alltså innebära social segregering i dubbel be-

en märkelse.

Låt mig sammanfatta. Brukardeltagandet bygger maktför-

en skjutning från de politiska till brukarna och det är därför

organen

befogat tala slags fragmentarisering och uppluckring

att om en av

medborgarskapsbegreppet. Samtidigt brukarnas vägar till delta-

som

gande förstärks försvagas medborgarkollektivets vägar till deltagan-

de. Ur demokratisk synvinkel är detta problematiskt. Om de tankegångar råder inom den konkurrensdemokratiska teorin applice-

som

brukardeltagandet förefaller det högst rimligt det

ras att anta att kan komma att leda till ojämlikhet när det gäller i vilken utsträck-

ning tar hänsyn till olika medborgargruppers åsikter och prefe-

man

i det politiska beslutsfattandet. Detta är långt ifrån oproblerenser matiskt. Är det självklart, för skolan

t.ex. att ta som ett exempel, att skolan främst skall ett intresse för de elever och föräldrar

ses som

berörs dess verksamhet Skall inte medborgarna, de som av vars skattepengar går till finansiera verksamheten och de barn

att vars kanske i framtiden kommer i skolan, också ha möjligheter

att att

med och påverka densamma vara

Situationen i dag

Vi har alltså kunnat konstatera det föreligger motsättning

att en mellan att å sidan betrakta brukardeltagandet sätt

ena som ett att förbättra den lokala demokratin och å andra sidan betrakta det

som

något innebär ett hot mot det jämlikhetsideal präglar

som som

medborgarskapsbegreppet och den representativa demokratin. Vad i praktiken blir följden det utökade brukardeltagandet är

som av alltså osäkert och jag därför inte kan det demokrati-

menar att ta

används för motivera ökat brukardeltagande argument som att ett

för givet. Innan kan tala brukardeltagandet något

om som som vitaliserar den lokala demokratin, det sätt ofta görs i den

som politiska debatten, måste enligt min mening också ställning till vad

ta

blir följden för det resterande medborgarkollektivet och dess som

möjligheter till inflytande.

Det faktum att ett teoretiskt plan, så jag har gjort i

man som

detta kapitel, kan brukardeltagandet för med sig såväl posi-

anta att tiva negativa konsekvenser för demokratin behöver emellertid

som inte innebära dessa konsekvenser uppkommer i praktiken. I dag

att är våra kunskaper vad blir konsekvenserna det ökade

om som av

brukardeltagandet överlag bristfälliga. Detta beror till viss del

att

BRUKARDELTAGANDE PÅ GOTT OCH ONT

brukardeltagandet är ett förhållandevis nytt inslag i den svenska kontexten och således naturliga skäl är ganska outforskat. Till

av största delen beror det dock det hittills inom den empiriska

att

forskningen har skett betydande koncentration kring frågan

en om vad föregår brukarnas deltagande. Vad hittills har stått i fo-

som som kus är främst olika socioekonomiska faktorers betydelse för behovet

och viljan sig brukardeltagandereformens institu-

att engagera samt tionella förutsättningar Möller 1996; Petersson m.fl. 1989;

se t.ex. Hoff 1993; Lindbom 1995; Ribom 1993. Man kan dock

notera att

brukardeltagandet, t.ex. skolans område, år betydligt ut-

mer vecklat i Danmark än i Sverige. Erfarenheterna från Danmark visar

de danska föräldrarna upplever sina påverkansmöjligheter

att som betydligt större än vad de svenska föräldrarna gör, vilket kan

tas som intäkt för brukardeltagandet innebär vissa positiva konsekvenser

att för de deltagande brukarna 1993:92 f.. Det finns också

Hoff en

undersökning visar deltagandet inom de danska

som att

skolstyrelserna med föräldramajoritet medför föräldrarna

att utvecklar ett slags demokratisk kompetens. Det kan dock inte beläg-

denna demokratiska kompetens medför ökat deltagande i gas att ett

andra sammanhang Kristensen 1998:195 ff..

Hur förhåller det sig då med vad jag påstår de negativa kon-

vara sekvenserna det ökade brukardeltagandet Trots maktför-

av att

skjutningen politisk beslutanderätt från de representativa politis-

av ka till brukarkollektivet och det faktum att rättigheterna till

organen deltagande snedfördelas utgör uppenbara problem demokratisk

ur synvinkel, är det ännu för tidigt uttala sig huruvida detta

att om också kommer bli ett problem i praktiken. Allt beror, jag

att som ser det, hur de försök med ett ökat brukardeltagande pågår

som nu

i landet faller Kommer brukarna tillvarata de möjligruntom ut. att heter till deltagande finns Finns det intresse för ett

som nu ett deltagande i denna form Och kanske viktigast allt, förmår

av man ta steget från informell medverkan till ett konkret inflytan-

en mer de Eller, med andra 0rd, kommer utnyttja den långtgående

man att beslutanderätt finns och det sättet skaffa sig ett reellt in-

som nu flytande över verksamheterna ifråga Det är nämligen först när kan visa att ett ökat brukardeltagande inom Verksamhet, eller

en delar den, leder till reellt inflytande bekostnad de politiska

av av

inflytande kan tala maktförskjutningen

organens som om som ett demokratiskt problem. Problemet blir långt ifrån lika uppenbart

om det i stället skulle Visa sig har göra med skendemokrati"

att att en där brukarna inte heller i fortsättningen kommer att göra något

än bestämma färg gardinerna i klassrummet eller framannat att

MARIA JARL

föra synpunkter vilken skall ålderdoms-

mat som serveras hemmet, för tydliga exempel. Huruvida konsekven-

att ta ett par

det ökade brukardeltagandet verkligen innebär vitalise-

serna av en ring den lokala demokratin är alltså än så länge betrakta

av att som

empirisk fråga, för att använda inom statsvetenskapen flitigt

en ett

nyttjar uttryck.

Hur förhåller det sig då empiriskt Inom vilka verksamhets-

rent områden ökat brukardeltagande aktuellt och har utveck-

är ett var lingen kommit längst I Sverige är införandet ökat bru-

som av ett

kardeltagande aktuellt inom flera den offentliga sektorns politik-

av områden, däribland skola- och barnomsorgen äldre- och sjuk-

samt vården, även inom boende-, kultur- och fritidssektorn

men Ds

1991:21 55 f.. Förutsättningarna för genomförande bru-

s. ett av

kardeltagandereformen sig emellertid inte lika inom

ter gynnsamma alla områden. Grundskolan och barnomsorgen områden

anses vara

där det finns naturlig grund för aktivt föräldraengagemang

en ett Möller 1996:42; även Petersson m.fl. 1989:59. Samtidigt

se anses förutsättningarna sämre inom t.ex. sjuk- och äldrevården. Detta

vara beror dels att det inom dessa verksamheter svårt

anses vara att

uppbåda det kollektiva brukardeltagandet kräver

engagemang som

och dels äldre och patienter i hög grad upplever sig själva

att som tämligen passiva mottagare den aktuella serviceverksamheten

av Möller 1996:42 ff.; Petersson m.fl. 1989:57 f..

Man kan också den faktiska utvecklingen

notera att motsvarar

dessa skilda förutsättningar eftersom utvecklingen reellt

mot ett brukardeltagande har kommit allra längst inom den svenska

som grundskolan. På skolans område pågår det försök med

nu ett

mycket långtgående brukardeltagande inom för vad kal-

ramen som las lokala styrelser, i vilka föräldrarna sitter i majoritet. Det finns

anledning utfallet denna försöksverksamhet kommer

att tro att av att spela mycket central roll för den fortsatta svenska utvecklingen

en

när det gäller brukardeltagandet. Eller Andreas Duit och

som Tommy Möller uttrycker saken rfarenheterna denna försöks-

e av verksamhet kommer med mycket sannolikhet konsekven-

stor att

för brukardeltagandets framtida möjligheter generellt i

ser rent svensk politik Duit 8CMöller 1997:38. Frågan föräldrarnas

om plats i skolan har dock sedan länge varit mycket laddad och det

långtgående deltagande finns i dag bryter, vilket jag skall visa

som nedan, mycket kraftigt tidigare traditioner skolans område.

mot Genom att teckna utvecklingen skolans område får också

en

inblick i brukardeltagandets allmänna historia i Sverige.

BRUKARDELTAGANDE PÅ GOTI OCH ONT

Brukardeltagande i den svenska grundskolan

Historiskt har skolan präglats statlig styrning och detaljregle-

sett av ring. Jämfört med andra offentliga verksamhetsområden är skolan

onekligen det område där den statliga centralstyrningen har varit påtaglig och genomgripande Lindbom 1995:55; även

som mest se Rothstein 1992. Ända sedan den allomfattande skolplikten infördes i mitten 1800-talet har det sin skyldighet

av staten sett som att ge-

centralstyrning och utformandet enhetliga regler skapa

nom av en

likvärdig skola för alla medborgare. Inom för detta skolsys-

ramen

har det heller aldrig allvar varit tal föräldrarna nåtem om att ge

reellt inflytande. Statsvetaren Anders Lindbom skriver i sin got av-

handling Medborgarskapet i välfärdsstaten 1995 det stod i

att som fokus för debatten föräldrarnas plats i skolan fram till slutet

om av 1970-talet främst olika former för informera föräldrarna

var att om skolan och dess verksamhet, snarare än dem möjligheter

att ge att påverka verksamheten 1995:131.

Lindbom

Som fenomen är brukardeltagandet förhållandevis nytt. Det

var först i början 1980-talet, i samband med socialdemokraterna

av att

återtog regeringsmakten 1982, som frågan om brukardeltagandet allvar kom den politiska dagordningen 1995b:75;

upp Rothstein

även Strandberg 1998:312 ff.. Flera forskare framväxten se ser av

brukardeltagandet reaktion de borgerliga partiernas före-

som en språkande ökad frihet för individen välja mellan privata och

av en att kommunala alternativ t.ex. Strandberg 1998:328 f.. I den social-

se

demokratiska regeringens strävan förnya den offentliga sektorn

att under 1980-talet spelade frågan ökad delaktighet och ökat

om ansvar för brukarna central roll. Lindbom noterar att frågan

en om föräldrarnas plats i skolan under denna period diskuterades livligt och föremål för flertal statliga utredningar

var ett Lindbom

1995:137 ff..

Något faktiskt genomslag fick dock inte heller brukardeltagandet

inom skolan under 1980-talet. Absolut tongivande i debatten under 1980-talet, och även bit in 1990-talet, tvivel det fak-

en var utan

föräldrarna sågs för tydligt särintresse tum att som representanter ett

bl.a. Lindbom 1995:137 ff.. Eftersom skolan betraktades se som

intresse för hela samhället, medborgarintresse, sågs det ett som ett

eller mindre omöjlighet föräldrarna reellt mer som en att ge ett mer

inflytande över skolan. Ett dylikt inflytande ansågs hota det

representativa demokratiska systemet och dess grundläggande princip

i mångt och mycket går medborgarna skall försäkras som ut att

MARIA JARL

rättigheter och möjligheter att påverka politiken och

samma samhällsutvecklingen. Följande citat från dåvarande skolministern Bengt Göransson, och tillika ordförande i Demokratiutredningen, är mycket talande för den från regeringshåll rådde för-

syn som

äldradeltagandet under denna period:

Vad gäller frågan möjligheterna öka elevernas och föräldrarnas

om att

inflytande beslutsprocesserna inom skolväsendet har det för mig

varit självklar utgångspunkt sådant inflytande inte får strida

en att ett

den representativa demokratins och den kommunala självstyrelsens

mot

principer. Elev- och föräldraintresset utgör i förhållande till samhällsin-

specifikt särintresse. Sådana särintressen bör enligt min

tresset ett me-

ning inte företrädda i vilka allmänna medbor-

vara organ, representerar

Den statliga detaljregleringen avtog i samband med kommunalise-

ringen skolan i slutet 1980-talet. Kommunaliseringen främjade

av av

utveckling från regelstyrd till målstyrd skola där kommu-

en en en

är huvudman med frihet att välja sina vägar för nen numera stor egna att nå de uppställda nationella målen. Skolans kommunalisering skedde i tid omfattande decentralisering från den centrala

en av politiska nivån till kommunerna. Samtidigt framhölls det från centralt

politiskt håll decentraliseringen ingalunda borde vid

att stanna kommunnivån utan fortsätta längre i de kommunala verksam-

ner heterna. I kommunallagen infördes därför möjligheter olika

att sätt och i olika utsträckning delegera beslutanderätt och för

ansvar olika verksamheter till de närmast berörda, dvs. till brukarna. För-

ökat samrådsförfarande med brukarna infördes möjlighet utom ett

till villkorad delegation och inrättande självförvaltningsorgan.

av

Enligt delegationsbestämmelsen kan beslutanderätt delegeras till

personalen i viss verksamhet med förbehållet att brukarnas

en syn-

punkter skall inhämtas innan beslut fattas. Självförvaltningsorganen

bygger något långtgående princip, där brukarna tillsam-

en mer

med personalen hand får sköta driften anläggmans egen av en ning eller institution 1991:18 29 ff.; även Montin

Ds s. se 1998:45 L.

Trots reformeringen kommunallagen onekligen har inne-

att av

burit potential för ökat brukardeltagande inom de

en stor ett offentliga verksamheterna har denna potential varit tämligen begränsad just när det gäller skolans område Duit 8C Möller 1997:10. Detta beror att flera centrala frågor såsom ekonomifrågor, frågor

personaltillsättning och pedagogisk inriktning, enligt olika

om spe-

cialregleringar har legat under rektorn eller den ansvariga politiska

BRUKARDELTAGANDE PÅ GOTT OCH ONT

nämnden och därför inte varit delegeringsbara enligt just kommunallagens föreskrifter Duit 8CMöller 1997:10; även

se prop. 1995/962157. Skolan därför fortfarande i mitten 1990-talet

var av en

de kommunala verksamheter där brukarna ansåg sig ha minst av som

möjligheter kunna påverka verksamheten ifråga m.fl.

att Petersson

1998:28.

1996 utökades dock föräldrarnas möjligheter till deltagande inom

skolan mycket kraftigt. I maj 1996 fattade enig riksdag beslut

en om

att varje skola, inom för femårig försöksverksamhets, kan

ramen en införa lokal styrelse där föräldrarna sitter i majoritet. I och med

en införandet de lokala styrelserna undanröjs till del de be-

av stor

gränsningar speciallagstiftningen tidigare har inneburit och

som reformen är till och med så långtgående skolan kan

att numera ses som

ett pionjärfall i brukardeltagandesammanhang 8C Möller

Duit

1997. Nu kan beslutanderätt tidigare, enligt grundskoleför-

som

ordningen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, har le-

under rektorn och den ansvariga politiska nämnden delegeras till gat brukarna. I praktiken medför detta det de skolor där lokala

att styrelser har införts sitter föräldrar och bestämmer i frågor inte

som

bara rör friluftsdagar, byggandet klätterställningar eller kokande

av

kaffe till olika klassmöten även i frågor rör den lokala av utan som

arbetsplanen där bland undervisningens pedagogiska inrikt-

annat ning och skolans ekonomi är centrala delar. Vidare har beslu-

man tanderätt över lärotider, fördelning timmar och budgetmedel

av Duit 8C Möller 1997:10; SFS 1996:605.

Det är intressant att notera de för ökat föräldra-

argument ett deltagande har framhållits i den politiska debatt har före-

som som gått inrättandet de lokala styrelserna. Om drar till minnes

av oss att det ända fram till början 1990-talet demokratiska skäl sågs

av av

otán/ebart släppa in föräldrarna i verksamheten är de som att argu-

används, enligt min mening, mycket uppseendeväck-

ment som nu ande. Nu det demokratiska skäl tvärtom angeläget

ses av som ytterst att släppa in föräldrarna i verksamheten. Med hänvisning till det

att

grundläggande medborgerlig rättighet med och påver-

är en att vara

ka samhällsutvecklingen de forskningsresultat för-

ses som Visar att

äldrarna upplever sina deltagandemöjligheter påfallande små

som

mycket problematiska SOU 1995:103 13 ff.. Föräldrarna

som s.

också tidigare outnyttjad, oerhört viktig

ses som en men resurs som kan tillföra skolan och värdefulla perspektiv. Föräldrarnas delta-

nya gande i skolan ett sätt öka skolans legitimitet

ses nu som att men också ett slags grundbult för det demokratiska samhället i

som stort. Eller med dåvarande skolministern Ylva Johanssons ord:

MARIA JARL

Hela samhället vilar ytterst människans deltagande i demokratin. Den sammanhållna skolan är i sig grundfundament för demokrati, ett jämlikhet och rättvisa. Skolan måste människors berättigade svara mot krav skola hög kvalitet med starkt brukardeltagande. Om inte en av detta lyckas riskerar hela skolväsendet att hamna i en legitimitetskris

prop. 1995/96:157 s. 7.

Samtidigt förefaller uppfattningen föräldrarna betrakta att är att som särintresse står i konflikt med medborgarintresset ett som vara bortblåst. Det problem så tydligt har dominerat debatten alltsom sedan början 1970-talet berördes över huvud taget inte i av t.ex. Skolkommitténs beredande de lokala styrelserna I den riksdagsav debatt föregick införandet de lokala styrelserna väcktes fråsom av

endast till mycket vänsterpartistisk ledamot.

gan av en, synes ensam, Skolminister Ylva Johansson, avfärdade dock problemet att genom påstå medborgarintresset faktiskt garanteras eftersom ansvaret att för skolan övergripande plan fortfarande ligger kvar den ett

kommunala nivån. Johansson att "medborgarintresset är just

menar det politiska Det finns politiskt vald instans i kommuansvaret. en beslutar ifall vill ingå i försöksverksamheten Den nen som man politiska instansen går det avsätta i allmänna Val RD 1995/ 96:97 s. 161. Det förefaller mig detta bemöta problemet har som om sätt att

uppenbara svagheter. Med tanke den mycket långtgående makt-

förskjutning införandet de lokala styrelserna innebär kan det som av onekligen komma bli svårt för de politiska ha den att organen att inblick i och kontroll över verksamheten deras position som som skolans huvudman kräver.

De lokala styrelsernas framtid

Den motsättning finns mellan att brukardeltagandet som en som se demokratisk rättighet, något förbättrar den lokala demosom som kratin, och det hot demokratin och principen att se som ett mot om

det jämlika medborgarskapet går alltså tydligt igen i den diskussion

förts angående föräldrarnas plats i skolan sedan 1970-talet. Det som

är dock föräldradeltagandet demokratisk rättighet

synen som en kraftigt dominerar den debatt har föregått införandet som som av

just de lokala styrelserna. Varför denna kraftiga omsvängning har ägt är för mig något mysterium. De problem från

rum av ett som

politiskt håll tidigare sågs förknippade med ökat brukardel-

som ett tagande inom skolan är långt ifrån överspelade. Tvärtom blir problemen, vilket jag hoppas min diskussion i detta kapitel har visat, att

BRUKARDELTAGANDE PÅ GOTI OCH ONT

påtagliga och aktuella i takt med brukardeltagandet ökar.

än mer att När riksdag och regering efter försöksverksamhetens slut skall ta ställning till de lokala styrelsernas framtid är det därför min bestäm-

da uppfattning det långt ifrån är tillräckligt studera huruvida

att att de uppställda demokratiska målen har uppfyllts eller inte. De lokala styrelserna bör i vidare perspektiv än så. Hänsyn bör också ses ett till huruvida brukardeltagandet i praktiken leder till medbortas att

garkollektivets möjligheter till inflytande över skolan försämras och principen det jämlika medborgarskapet undergrävs.

om

Låt mig avslutningsvis kort spekulera kring de lokala styrelsernas

framtida eller icke Det faktum reformen utgör vara vara. att ett nytt fenomen i den svenska kontexten och uppenbart sätt bryter ett tidigare traditioner skolans område har fått svenska forskare mot att uttala sig skeptiskt till de lokala styrelsernas framtid. Anders Lindbom tar den historiska bakgrunden till intäkt för genomföatt randet de lokala styrelserna kommer tid och innebära av att ta motstånd från framför allt lärarkollektivet 1995:203. Duit 8C

Lindbom

Möller i sin inte kan dra någon slutsats än menar tur att man annan att den påbörjade försöksverksamheten med föräldrastyrda lonu

kala grundskolor mött tämligen ljumt intresse 8C Möller

ett Duit

1997:14. Man hävdar också detta beror det finns brist att att en

i grundpremissen bakom försöksverksamheten", vilken sig i

yttrar att det inom forskningen inte har belagts föräldrarna är beredda att det de lokala styrelserna innebär ibid.. Man kan att ta ansvar som också notera att författarna till Demokratirådets 1995 förutrapport

spådde att denna deltagandeform skulle innebära mycket

en stor

potential för lokala demokratin, eftersom "medborgarinflytandet i

svenska kommuner skulle stärkas denna styrelseform i allom togs mänt bruk Rothstein 1995a:66. Två år senare noterar man att ut-

vecklingen går trögt och därmed ifrågasätts det verkligen finns

om något intresse för dylikt deltagande från brukarnas sida ett

Petersson m.fl. 1997:73.

Jag vill påstå det ännu är för tidigt dra dessa något pessiatt att mistiska slutsatser. I skrivande stund har det gått nästan precis år tre den totala försöksperioden och två år återstår. I mitten juni av av 1999 hade formellt 169 lokala styrelser bildats. Skolverket ser po-

sitivt utvecklingen och betydligt fler lokala styrelser kan komma

bildas. Med tanke de lokala styrelserna innebär mycket att att en

långtgående och genomgripande reform förefaller det troligt in-

att förandet kräver och i många fall tidsödande förberedelnoggranna Det kan så de skolor där lokala styrelser redan har bilser. vara att dats är skolor redan tidigt hade kommit långt i tankarna som ett

MARIA JARL

ökat föräldradeltagande. Det är därför fullt rimligt under den

att återstående delen försöksperioden kan vänta tillskott lokala

av ett av styrelser skolor inte lika långt framme i sina tankar vid

som var försöksperiodens början. Den närmaste tiden kommer med stor sannolikhet bli avgörande för huruvida de lokala styrelserna

att kommer bli bestående inslag i de svenska skolorna. Med tanke

att ett

den stora betydelse försöket med de lokala styrelserna tillskrivs för brukardeltagandet rent generellt, kommer den närmaste tiden också att bli avgörande för huruvida brukardeltagandet kommer att bli allt vanligare inslag i det svenska samhället i Om

ett stort. ett större inslag brukardeltagande i det svenska samhället är något

av

skall med tillförsikt eller inte återstår dock att som se an se.

Noter

1De tankegångar i detta kapitel bygger i stor utsträckning det

som presenteras avhandlingsprojekt jag för närvarande bedriver vid Statsvetenskapliga insti-

som tutionen, Göteborgs universitet. Avhandlingen har arbetsnamnet Brukardeltagandets konsekvenser -føzllet grundskolan. 2I formell mening är det eleverna är brukare skolan eftersom eleverna

som av men under grundskoletiden inte uppnår myndighetsålder betraktas föräldrarna eller motsvarande vårdnadshavare skolans brukare. I gymnasieskolan däremot

som betraktas eleverna brukare. För diskussion brukardeltagandet inom

som en om gymnasieskolan, Mats Lundströms kapitel Demokrati i skolan i denna antologi.

se 3Den deltagardemokratiska teorin kan under olika beteckningar, t.ex. självrealiseringsdemokrati Elster 1992 eller direkt- och deltagardemokratisk teori Petersson m.fl. 1989. 4Även den deliberativa demokratiteorin kan under olika beteckningar,

se t.ex. deliberativ demokrati Eriksen 1995, diskussions- eller samtalsdemokrati Petersson m.fl. 1998 och diskursiv demokrati Dryzek 1990. 5Det formella medborgarskapet i sig är inte det mest centrala i sammanhanget. Det

är avgörande är i stället att "som fullvärdig medlem i samfällighet" har som man en

med och påverka det samhälle lever i se Peterson m.fl. 1989:12. rätt att vara man 6Min kursivering. 7För olika beteckningar den konkurrensdemokratiska skolan, t kon-

se ex: kurrensdemokrati Lewin 1970, social beslutsdemokrati Elster 1992 och doktrinen representativ demokrati Petersson m.fl. 1989.

om 8Försöksverksamheten pågår under perioden 960701-010630. Skolverket har i uppdrag utvärdera försöksverksamheten och efter periodens slut skall riksdag

att och ställning till eventuellt framtida permanentande de lokala

regering ta ett av styrelserna. 9Se SOU 1995:103 Föräldrar i självförwaltande skolor.

BRUKARDELTAGANDE PÅ GOTT OCH ONT

m Skolverket har dessutom fått anmälningar ytterligare 50 lokala styrelser

om ca ijönköpings län. Samtliga dessa styrelser är emellertid initierade uppifrån, från centralt kommunalt håll, och Skolverket ifrågasätter därmed det verkligen finns

om någon fungerande verksamhet i dessa styrelser.

MARIA JARL

Referenser

Barber, B. R. 1984 Strong Democracy. Participatory Politics

fora

New Age. Los Angeles: University of California Press Dryzek, 1990 Discarsive Democracy. Politics, Policy, and Poli-

tical Science. Cambridge: Cambridge University Press

Ds 1991:18 Vidga hrakarinflytandet/ En vag till ökad delaktighet och

battre service. Stockholm: Civildepartementet

Ds 1991:21 Vidga hrakarinflytandet/ Rapport från konferensi

en

Uppsala den 21 november 1991. Stockholm: Civildepartementet Duit, A. 8CT. Möller 1997 Demokrati påprov. Erfarenheter

av

försöksverksamhet med föraldrastyrda skolor. Rapport till Skol-

verket Elster, 1992 Marknaden och torget: tre slags politisk teori

s.

143-168 i Barry Brian m.fl. Idéer demokrati. Stockholm:

om

Tidens förlag

Eriksen, E. O. 1995 Deliherativ Politikk. Demokrati i teori prak-

og

sis. Bergen: LOS-senteret Gould, C. 1988 Rethinking Democracy. Freedom and Social Co-

operation in Politics, Economy and Society. Cambridge: Cam-

bridge University Press.

Gutman, A. 8CD. Thompson 1996 Democracy and Disagreement.

Harvard: Harvard University Press Held, D. 1995 Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till

demokratisk autonomi. Göteborg: Daidalos

Hoff, 1993 "Medborgerskab, brugerrolle magt 75-106 i

og s.

Andersen, mfl. Medhorgerskah Demokrati politisk delta-

- og

gelse. Herning: Systime

Jarl, M. 1997 Vem skall bestämma över skolan En studie lokal

av en

implementeringsprocess gällande föraldrainflytande i grundskolan. Kandidatuppsats. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen

Kristensen, N. E. 1998 Skolehestyresler demokratisk deltagelse

og -

støvets fortøellning. Köpenhamn: Jurist- økonomforbundets

og

Forlag

Lewin, L. 1970 Folket och eliterna. En studie i modern demokratisk

teori. Stockholm: Almquist 8CWicksell

BRUKARDELTAGANDE PÅ GOTT OCH ONT

Lindbom, A. 1995 Medborgarskapet i valfardsstaten. Föraldrain-

flytande i skandinavisk grundskola. Uppsala: Acta Universitatis

Upsaliensis

Montin, 1998 Lokala demokratiexperiment exempel och analy-

-

ser. SOU 1998:155 Möller, T. 1996 Brukare och klienter i valfardsstaten. Om missnöje

oc/øpåverkansmöjligketer inom barn- och äldreomsorg. Stockholm:

Publica

Möller, T. 1997 Mötet med välfärdsstaten. Om exiH-strategins

begränsningar 64-87 i Kommunal ekonomi ock politik vol.

s. nr

Nagel, 1987 Participation. New Jersey: Prentice-Hall

Pateman, C. 1970 Participation and Democratic Theory.

Cambridge: Cambridge University Press

Petersson, O. A. Westholm, 8C G. Blomberg 1989 Medborgarnas

makt. Stockholm: Carlssons Petersson, O. Hermansson, M. Micheletti 8CA. Westholm 1997

Demokrati över gränser. Demokratirådets rapport 1997.

Stockholm: SNS Förlag Petersson, O. Hermansson, M. Micheletti, Teorell 8C A. West-

holm 1998 Demokrati ock medborgarskap. Demokratirådets

rapport 1998. Stockholm: SNS Förlag Prop. 1988/89:4 Om skolans utveckling oc/ø styrning Prop. 1995/96: 157 Lokala styrelser med föraldramajoritet inom skolan RD 1995/96197

Ribom, L. 1993 Föraldraperspektiv pa skolan. En analys från två

håll. Stockholm: Almquist 8CWicksell International

Rothstein, B. 1992 Den korporativa smten. Intresseorganisationer

ock statsförvaltning i svensk politik. Stockholm: Norstedts Rothstein, B. red. 1995a Demokrati dialog. Demokratirådets

som

rapport 1995. Stockholm: SNS Förlag

Rothstein, B. red. 1995b Politik organisation. Förvaltnings-

som

politikens griindproblem. Stockholm: SNS Förlag

Strandberg, U. 1998 Debatten den lokala sjalvstyrelsen 1962-

om

1994. Hedemora: Gidlunds förlag SFS 1996:605 SOU 1995:103 Föräldrar i sjalvförvaltande skolor. Stockholm:

Utbildningsdepartementet

MARIA JARL

Sørensen, E. 1995 Democracy and Regulation in lnstitations

Public Governance. Köpenhamn: Institut for Statskundskab Sørensen, E. 1998 New forms of democratic empowerment:

Introducing influence in the primary school system

user

Denmark 129-143 iStatsvetens/eaplig tidskrift, årg. 101, 2

s. nr Warren, M. 1992 Democratic Theory and Self-Transformation."

8-23 iAmerican Political Science Review 86

s.

Föräldrakooperativa

förskolor demo-

som

kratiska plantskolor

Annika Theodorsson

I titeln Föräldrakooperativa förskolor demokratiska plantskolor

som

tankar demokrati, deltagande och växandel. Om ryms om om om börjar med demokratin är det bekant för de allra flesta demokrati

att betyder folkstyre. Med detta brukar texter handlar demo-

som om krati inledas. De människor bor i stadsdel, i kommun, i

som en en

land, ska med och bestämma lika villkor. Det är ett vara ytterst

motsätter sig det bör så. Det är min, och många andras, som att vara övertygelse att fler människor sig och vill med

som engagerar vara och påverka desto bättre är det. Alla former bör

av engagemang upp-

och främjas.

muntras

Det är tvivel så att deltagandet i demokratiska har

utan processer effekter de människor är med. Ordet plantskola är den lik-

som nelse jag använder för sammanfatta den jordmån för växande

att som

jag föräldrakooperativ eller liknande förening kan

tror att ett en

Denna förändring i form större kunskaper till exempel att

vara. av lära sig fatta beslut tillsammans med andra och större självför-

- ett troende, kan tänkas leda till människor blir benägna

att mer att en-

sig i andra sammanhang, till exempel å något sätt bli politiskt

gagera aktiv. Filosofen John Stuart Mill har uttryckt tanken lärandet

om såhär:

We do not learn to read write, to ride swim, merely being told

or or

how to do but doing only practising popular govern-

so

limited scale, that people will learn how to exercise

ment on a ever on

larger. Mill i Pateman 1970 s. 31.

a

On limited scale, säger Mill. Detta lilla deltagande kan med för-

a

del i till exempel föräldrakooperativ förskola. Det finns

äga rum en

hel del talar för just deltagandet i föräldrakorentav en som att ett

FÖRÄLDRAKOOPERATIVA FÖRSKOLOR SOM DEMOKRATISKA PLANTSKOLOR

operativ kan just den jordmån just det växande jag talar

vara som ger

Ett kooperativ är litet, och idealt finns det om. ett stort engagemang och demokratiskt Det demokratiska är viktig in-

ett styre. styret en grediens för att jordmånen för växande ska den rätta. Den

vara amerikanska statsvetaren Carole Pateman poängterar att equality of