Skola för delaktighet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

SKOIA

?FOR

DELAKTIGHET

Statens offentliga utredningar 1985: 30

@ w

?få Civildepartementet

Skola för

delaktighet

Betänkande från en arbetsgrupp inom års demokratiberedning Stockholm 1985

Omslag Jörgen Högberg Teckningar Harald Gripe och Barnkulturcentrum i Eskilstuna

ISBN 91-38-08899-1 ISSN 0375-250X Allf 1145 002

Norstedts tryckeri, Stockholm 1985

Fotografer: Gunnar Hansson, Henried, Folke Rantatalo, Sven Oredson

Till Statsrådet och chefen för civildepartementet

Genom beslut den 26 maj 1983 bemyndigade regeringen chefen för Bo att tillkalla en beredning civildepartementet, Holmberg, för att utreda och utveckla den kommunala demokratin, brukarinflytande och brukarmedverkan. Beredningen har antagit namnet 1983 års demokratiberedning. har (Dir 1984: 31) fått i Beredningen genom tilläggsdirektiv att utarbeta förslag som syftar till att öka elevernas uppdrag och föräldrarnas medverkan, delaktighet och ansvar i skolan. efter samråd med chefen för utbildningsdepar- Uppdraget gavs tementet, statsrådet Hjelm-Wallén och statsrådet Göransson. I samband med att beredningen fick dessa direktiv förordnades from den 16 juli 1984 ledamoten i demokratiberedningen, landstingsrådet Gunnel Färm, såsom sakkunnig och tillika ordförande i en särskild arbetsgrupp inom beredningen. Såsom sakkunniga i arbetsgruppen förordnades vid samma tillfälle ledamoten i demokratiberedningen, kommunalrådet Sven riksdagsledamoten Larz Johansson, kommunalrådet Lindgren, Marita Bengtsson, sakkunnige Johnny Nilsson och utredaren Mats Ahnlund. Som experter åt arbetsgruppen förordnades fr o m den 16 juli 1984 förbundssekreteraren Bengt Andersson, skoldirektören Sven Backman, byråchefen Sven-Åke Dahlbeck, undervis- Hans Hamber, ekonomibiträdet Harriet Jansson, ningsrådet studeranden Jonas redaktören Erik Söderberg, konsu- Sjöstedt, lenten Sörhuus samt läraren Wilson.

Elisabeth Solveig

Som sekreterare förordnades den 16 juli 1984 skolpsykologen, tillika sekreterare i demokratiberedningen, Annalill Ekman. I sekretariatet har även ingått sakkunniga Anne-Christine Taubermann, Sven-Erik Wallin och asdepartementssekreteraren sistenten Margareta Nitz. arbete har bedrivits självständigt. En succes- Arbetsgruppens siv redovisning av arbetet har lämnats till demokratiberedningens ledamöter, sakkunniga och experter. I med beslut fattat av demokratiberedningen, svarar enlighet den särskilda arbetsgruppen själv för innehållet i det här framlagda betänkandet.

Arbetsgruppen överlämnar härmed betänkandet Skola för delaktighet.

Stockholm ijuli 1985

Gunnel Färm Mats Ahnlund Marita Larz Bengtsson Johansson Sven Nilsson Lindgren Johnny /Annalill Ekman Anne-Christine Tauberman Sven-Erik Wallin Margareta N itz

InnehåH

1 och motiv . . . . . . . . . . . . . 9

Förutsättningar

för och ansvar . . . 10

Nya förutsättningar delaktighet

i otakt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Inflytande

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Utmaningar Motiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 2 Samrådet

Våra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 förslag av samrådet i skolan . . . . . . . . . . . . 29 Reglering

Verksamheter för och ansvar . . . . 37

3 delaktighet

och . . . . . . . . . . . . . . . 37

Skolan föreningslivet

i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Kooperativ

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Självförvaltning

Diskussion och . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 förslag

4 Ett demokratiskt arbetssätt . . . . . . . . . . . . 49

olika arbetssätt . . . . . . . . . . . . . . 51

Exempel på

- Metod för i skolan Arbetsboksmetoden 56

delaktighet

i demokrati . . . . . . . . . . . . . 61

5 Undervisning

Innehållet i centrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 - vad beställningar är skolans

Motstridiga politiska

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

uppgift?

- 80? . . . . . . . . . . . 67

Vad säger läroplanen Lgr

En modell utifrån Lgr 80 . . . . . . . . . 70

pedagogisk

Våra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 förslag

och fortsatt 77

6 Sammanfattning utvecklingsarbete

Lokalt . . . . . . . . . . . . . . . 78

utvecklingsarbete

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Avslutning

Reservationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

och Sven . . . . . . . . . . 82

Av Larz Johansson Lindgren

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 AV Sven Lindgren

Särskilda yttranden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Av Mats Ahnlund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Av Larz Johansson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

Bilaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Kommitténs direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

m?? «

. s .. \\

...axx

n...?

.\ . \ .

.mmwwâw

..\\\.-

“NI

u

wNuW\\Wu\\

HÅNxPNWmVI

.›\

\s\x\U\“\.m\d“““.

.annah

vit... .|l .

x \ ..._

.

Hugo och Josefin

SOU 1985: 30

och motiv

Förutsättningar

Fröken öppnar mun flera gånger men stänger den igen. Hon ser ut som en Hon fisk på land. Till sist måste hon avbryta Hugo för att få en syl i vädret. förstår att Hugo inte kan veta det, säger hon, men i skolan är det så att barnen måste sitta tysta. Fröken pratar, och barnen får bara svara när fröken

ger dem en fråga. förvånad ut. Hugo lyssnar mycket noga på detta. Men han ser oförställt - Dä va könstigt, säger han sen. - Vad är det för konstigt med det? frågar fröken. - Dä ä la inte vettigt att vi ska svara söm inge kan. Dä ä la vi söm ska

fråga. (Ur Hugo och Josefin av Maria Gripe.)

är en ömsint och stark person som i alla situationer Hugo och handlar Han är aktiv och

tänker självständigt. nyfiken,

använder alla sina sinnen för att erövra kunskap och ställer hellre än besvarar frökens. Han värnar om andra

egna frågor människors väl, tar kamrater i försvar och genomskå-

svagare

dar klarsynt de vuxnas skenmanövrer.

finns hos alla bara vi tillåts att utveckla

Hugos egenskaper

Starkast framträder de när vi är barn. Varefter vi växer in

dem. i skola och samhälle det som om vi blir allt mindre

tycks och aktiva. Många utvecklar en passiv nyfikna, självständiga

initiativen Vi överlåter an-

mottagaranda. De egna reduceras.

åt andra och tar inte aktiv del i verksamheter och beslut.

svaret

Det finns sedan en tradition av fostran till lydnad och

länge

i skolsystemen världen över. Det gamla arpassivitet inbyggd

vet med överhet och undersåtar, förkunnare och

uppdelning på

mannens överhet över hustrun, föräldrarnas över barlyssnare,

nen, lever fortfarande.

Målet att skolan skall fostra till demokrati har tillkommit först de stora skolreformerna från mitten av 1900-talet och

genom -

tradition har en tradition

framåt. En ny börjat byggas upp som måste vila andra värderingar än de gamla. Det är en på

känd att måste vinnas för demokratin.

tes, varje ny generation

SOU 1985: 30 9

Nya förutsättningar

för och

delaktighet ansvar

I hela samhället fördes i slutet av 1960-talet och av början 1970-talet en intensiv debatt kring inflytandefrågor. Detta gäller även för skolan. Besluten i samband med SIA (utredningen om skolans inre arbete) innebar ett ställviktigt principiellt ningstagande för en övergång till ett decentraliserat målstyrt skolsystem. Nytt statsbidragssystem med friare resursanvändning, en ny läroplan som beskriver skolans ideologiska målsättning och beslut om gymnasieskola i är de utveckling viktigaste förändringarna det senaste årtiondet.

- Grundskolan

ny läroplan

Den nya läroplanen för grundskolan, Lgr 80, bryter tidigare mönster på flera - ur inflytandesynpunkt viktiga områden.

Lgr 80 understryker en samhälls- och där både människosyn barn och vuxna förutsätts vara aktiva, skapande, kunskapssökande och villiga att ta och ge ansvar. Detta får som konsekvens att skolans innehåll och arbetssätt måste utformas så att denna samhälls- och människosyn främjas. (Lgr 80 s 13)

För att utveckla ett sådant arbetssätt föreslås i en läroplanen organisation i arbetsenheter. Med denna stigrupporganisation muleras samarbetet mellan lärare. De vuxnas samarbete är enligt Lgr 80 ett viktigt föredöme för eleverna i demopraktisk krati. Målet är att arbetsenheterna skall kunna utvecklas till en liten skola inom den större skolans ram. Arbetsenheterna ses som de naturliga enheterna för av planläggning grund-

läggande färdighetsträning, utläggning av teman, överenskom-

melser om elevernas ansvarsområden egna och egna insatser i miljön. De är ofta enheter for information lämpliga och diskussion med föräldrar i olika 80 s 42-43) frågor. (Lgr

Som resultat av samrådet om den pedagogiska planeringen skall en arbetsplan upprättas. Arbetsplanen skall enligt Lgr 80 ligga till grund för av skolans utvärderingen verksamhet. Vad man åstadkommit (resultatet) och hur man åstadkommit det (processen) skall utvärderas. 80 s 61) (Lgr

Arbetssätt, föräldramedverkan, generella kunskaper och färdigheter, samverkansformer m m är exempel sådana verkpå samheter som 80 bör enligt Lgr utvärderas. Både lärare, elever och föräldrar, och skolledning övrig personal är intressenter i utvärderingen. Utvärderingen skall ske på flera nivåer som klass, arbetsenhet, rektorsområde och kommun. Den skall sedan vara grunden för beslut o1n hur arbetsplanen för kommande läsår skall utformas.

En annan ny förutsättning är att Lgr 80 kraftigt betonar elevernas aktiva medverkan både i skolarbetet och för att forma skolans miljö. (Lgr 80 s 13 och 22)

Enligt den nya läroplanen innebär demokratisk fostran bl a att eleverna tillsammans skall kunna fördela arbetsuppgifter, organisera redovisningar och utställningar, ta ansvar för yngre kamrater och ta del i arbetet för en god arbetsmiljö. Detta innebär att eleverna behöver öva sig i att argumentera rationellt, bedöma olika påståenden samt kritiskt granska lösningar De måste också vid att på komplicerade problem. vänja sig på andras och förslag och till en lyssna argument uppmuntras reflekterande inställning. (Lgr 80 s 44) Även synen på föräldrarna har förändrats i Lgr 80 i förhållande till tidigare läroplaner.

I SIA-utredningens direktiv ingick en översyn av hem/skolasamarbetet. En del av utredningens förslag vilade på tankar som också till för om den kommunala låg grund utredningen demokratin, att beslut bör fattas av dem som närmast nämligen berörs. Vad gäller skolans verksamhet ansågs det viktigt att elever och föräldrar fick större till medinflytande. möjligheter Av till den nya läroplanen framgår att det skett en förslagen förskjutning i synen på föräldrarna från passiva mottagare av information till en förväntan om en mer aktiv roll. I Lgr 80 slås fast att huvudansvaret för barnen alltid vilar på Skolan hemmens påverkan och fostran. hemmet. kompletterar Omsesidigt skall man stödja varandra i uppgiften att fostra barnen. (Lgr 80 s 17) föreslår att föräldrarna skall kunna utnyttjas som Läroplanen resurs i skolans arbete. Skolan skall i såväl undervisningen som i den övriga verksamheten kunna tillvarata och använda sig av föräldrarnas yrkeskunnighet, kunskaper, erfarenheter och speciella intressen. Genom sin medverkan lär föräldrarna också känna skolan och får en inblick i barnens vardag. (Lgr 80 s 25)

Från till målstyrning detaljstyrning

Under 1970-talet började man mer och mer inse att detaljstyrningen ibland var ett hinder för utveckling utifrån lokala behov. Riksdagens beslut 1976 på grundval av SIA-utredningens förslag blev en vändpunkt. Statsbidragssystemet omformades och förenklades. Kommunerna fick större inflytande över hur skolan skall organiseras. Förstärkningsresursen gav t ex en betydande lokal frihet att avgöra hur individuella insatser skall prioriteras liksom rätten att inom givna ramar fördela

ämnen och tid inom vart och ett av de olika stadierna. Skolorna ålades att göra och tolkningar prioriteringar i form av lokala arbetsplaner.

Det som förut var givet genom eller beslut regler utanför skolan måste man nu ta till ställning mot bakgrund av lokala förhållanden. Tidigare fanns det ett och därmed reglerat begränsat sätt att utforma skolans verksamhet. Nu ges det större möjligheter att pröva olika lokala alternativ vad gäller organisation, arbetsformer och till viss del också innehåll. De övergripande målen for skolan fortfarande fast läggs på central nivå för att garantera en likvärdig i landet. utbildning

Målstyrning som

har

en självklar konsekvens att verksamheter måste utvärderas. Skolan måste

kontinuerligt utröna om de

medel, metoder och resurser som används leder fram mot målen.

Genom övergången till ett mer decentraliserat och målstyrt skolsystem har vi kommit en bit på väg mot en skola där de direkt berörda kan få ett reellt inflytande över verksamheten.

På kort tid har lokala och nämnder styrelser fått ett större inflytande över förhållanden som av tidigare styrts statliga bestämmelser. Detta ställer ändrade krav på skolstyrelserna. När vi talar fortsättningsvis om skolstyrelse avses också lokala organ med ansvar för skolan där har fullmäktige så beslutat.

Skolstyrelsen måste nu tolka och analysera målen och intentionerna i de beslut som och fattat riksdag regering i form av bl a och

statsbidragsforordningar läroplaner. Det kan t ex ske

genom att politikerna formulerar

verksamhetsplaner utifrån

skolans mål och klargör prioriteringar för vissa tidsperioder. Därefter kan konkreta lokala beslut fattas och lokala riktlinjer anges. Goda exempel på sådana finns i Lin-

verksamhetsplaner

köping och Uppsala.

De förtroendevalda måste med andra ord ta ett annat och större ansvar for skolans än utveckling tidigare. De måste i skolstyrelsen formulera de mål och ambitioner som skall utgöra ramar för skolledarnas och beslut. planering Nu pågår arbete i syfte att ytterligare minska bl a i stat-

detaljregleringen och kom-

munberedningens skolgrupp. Aven

demokratiberedningen be-

rör denna fråga i sitt betänkande Aktivt i folkstyre kommuner och landsting (SOU 1985:28). Den anser att nuvarande detaljregler hämmar skolan att utvecklas och anpassas till lokala förhållanden.

Skollagstiftningen bör enligt beredningen i fram-

tiden utformas som en Kommunerna ramlag. bör ha samma ansvar för verksamhet specialreglerad som för övrig verksamhet.

Skollagstiftningens regler om förhållandet mellan skolsty-

relse och kan också

skolledning behöva ses över för att dessa

intentioner skall kunna genomföras.

12 SOU 1985: 30

Gymnasieskola i utveckling

Aven har under 1980-talet fått ändrade förutgymnasieskolan som till ökat elevinflytande. Resättningar ger möjligheter formarbetet inom gymnasieskolan har utgått från att utbildär för ökad demokrati och jämlikhet. ningen viktig

Det målet har varit att kunskap till fler. övergripande ge mer för självkänsla, självförtroende och Kunskap utgör grunden Kunskaper möjligheter för medpersonlig utveckling. ger också att och skapa förutborgarna påverka samhällsutvecklingen för ett aktivt deltagande i den demokratiska beslutssättningar processen. För trettio år sedan var gymnasieutbildningen ett privilegium för ett fåtal. 1950 gick endast 10 % av en årskull vidare till i de dåvarande gymnasierna. Dåtidens studenter utbildning fick sin en i samhället som dem genom utbildning position gav ett i mycket år. Nio av tio ungdomar stod emellerövertag unga tid utanför denna och den frihet och de möjligheter kunskap som kommer av kunskap.

I alla ungdomar i en nioårig grundskola. Ca 90 % dag går form av gymnasieutbildning. Den utbildning genomgår någon som var ett för ett fåtal är nu att bli tidigare privilegium på väg en verklighet för alla.

1981 överlämnade gymnasieutredningen sitt betänkande (SOU 1981:96) En reformerad till Gymnagymnasieskola regeringen. föreslog bl a att kompetensen när det gäller sieutredningen bör breddas. Den framhöll att skolans arbete demokratifrågor bör vara sådant att det motiverar och rustar eleverna att aktivt delta i samråds- och beslutsprocesser på arbetsplatser och i I en ny gymnasieskola borde en mångfald arorganisationer. betsformer och metoder få prövas och utvecklas så att eleverna får träna sig i att planera, genomföra och utvärdera sitt studiearbete på ett självständigt sätt.

måste lärarna i den reformerade Enligt gymnasieutredningen mera se eleverna som medagerande i ingymnasieskolan på än som Detta kan ske bl a lärningsarbetet passiva mottagare. att eleverna i allt större utsträckning får ta eget ansvar genom inte bara för delar utan också för större avsnitt av lärostoff och arbetsperioder.

Det framhölls också att det är Väsentligt att arbetssätt och arbetsformer i inte på ett avgörande sätt gymnasieskolan från det samtida arbetslivets, där demokrati och skiljer sig medbestämmande blivit allt viktigare inslag.

I riksdagens beslut om en gymnasieskola i utveckling som i stort bygger på gymnasieutredningens förslag, föreslås en steg-

sou 1985:30 13

vis under reformering en femårsperiod av försöksverksamhet och Under denna utvecklingsarbete. tid skall olika idéer konkretiseras, prövas och utvärderas.

Reformstrategin stämmer väl med den av be-

decentralisering

slutsfattande och ansvar som varit en del i 1970-talets viktig skolreformer. På central nivå det att fast gäller lägga målen och ramarna för regionala och lokala och för läramyndigheter re och skolledare det att tillsammans gäller med eleverna finna smidiga vägar och konstruktiva som leder till lösningar målen.

De politiska målen och för

strategin förändring slås således fast

centralt. Det konkreta reformarbetet får sedan fram växa lokalt genom och en bred utvecklingsarbetet försöksverksamhet.

I detta försöks- och utvecklingsarbete prövas nu en rad projekt som syftar till ökat och som elevinflytande på några års sikt kan ge oss värdefulla erfarenheter hur elevernas medverkan och delaktighet kan förstärkas i gymnasieskolan.

”

” Vâabgslüiásáttáizâär attfövergåixgexiizill “ett målstyrtg de- .›

centraliseratjskohystem; läroplanfár grundskolan_ ;

.

och»detrwgâendeøgförsöka-rätt:;utvecklingsarbetetför«

»att reformer* gyámná

“ i o iisigerfêtttstort; ..

;zme för.medverkangz_äelak--L:i

_ .nn-e árbetezför:bådeieiáver;

Inflytande i otakt?

1970-talets intensiva debatt

kring inflytandefrågor i samhället

resulterade också i att skolans fick personal möjligheter till ökat inflytande via sina fackliga organisationer genom lagen om medbestämmande (MBL). Elever och föräldrar fick formella möjligheter till samråd och information genom rektors informations- och samrådsplikt. Högstadiets och gymnasiets elever skulle omfattas av arbetsmiljölagen.

Olika obligatoriska formaliserade samverkansformer skulle garantera ett ökat elev- och

föräldrainflytande.

Skolförordningen innehåller nu föreskrifter om följande sam-

manträdesformer i grundskolan:

0 för elevorgan och föräldrasamråd

0 Skolkonferens

0 personalkonferens

0 arbetsenhetskonferens

14 SOU 1985: 30

0 klasskonferens 0 klassråd 0 elevvårdskonferens. På finns samma föreskrifter med för gymnasieskolan undantag arbetsenhetskonferensen. Dessutom har föreskrifter kring samarbetsnämnder tillkommit i denna skolform. I skolkonferensen deltar företrädare för elever och föräldrar tillsammans med skolpersonal och rektor. Skolstyrelsen bestämmer antalet. När arbetsenhetskonferensen och klasskonferensen behandlar vissa frågor skall ordföranden kalla företrädare för eleverna i samma antal som antalet ledamöter. Huruvida dessa beslut faktiskt inneburit ökade möjligheter till inflytande för elever och föräldrar är osäkert. Forskningen kring t ex effekterna av rektors informations- och samrådsskyldighet är ännu så länge mycket knapp. Vissa undersökningsresultat dock otvetydigt på att en formell central pekar reglering av inflytandefrågor ingalunda alltid inneburit ett reellt inflytande. Av en enkät som skolförfattningsutredningen redovisar i sitt delbetänkande Konferenser i skolan (DsU 1982:5) framgår

att arbetsenhetskonferenser införts inom 90 % av undersökta

rektorsområden på grundskolans låg- och mellanstadium och inom 75 % på högstadiet.

Elevmedverkan i arbetsenhetskonferenser på låg- och mellan-

stadiet förekom endast i vart tredje rektorsområde. På högstadiet hade omkring 40 % av rektorsområdena ingen elevmedverkan. AV samma betänkande framgår att det är med elevsällsynt medverkan i klasskonferenser i båda skolformerna. När elevmedverkan förekommer brukar det i både grundskola och gymnasieskola vara färre elever än arbetstagare som deltar i sammanträdena. Vid sidan av den knappa forskningen finns en mängd erfarenheter av formaliserat samråd såväl inom som grund- gymnasieskolan. Flera länsskolnämnder har kartlagt elevernas delaktighet inom vissa rektorsområden på grundskolan. Resultaten av kartläggningarna visar att det främst är klassråd som används för elevmedverkan. Enkäter till elever och har skolpersonal använts för att få fram dels innehållet i klassråden och dels elevers och till klassråd. Nedanstående personals inställning citat från länskolnämnden i Göteborgs och Bohus län utgör en sammanfattning av de olika länsskolnämndernas resultat:

soU 1985: 30 15

”Eleverna ville ha klassråd och ville att det skulle fungera. Man uppskattade särskilt möjligheten att kunna ta upp invididuella och kollektiva till problem diskussion. Eleverna tyckte också att de hade gjort goda framsteg; i början hade man inte förstått så mycket under sammanträdena.

Lärarna däremot var mer kritiska. Många sade sig ha fått otillräcklig information och visste inte riktigt vad man väntade sig av klassråden.

Vad är ett fungerande klassråd enligt lärarna? Frågan är komplicerad därför att det som är ett fungerande klassråd för en lärare kan av en annan upplevas som en pedagogisk katastrof.

Problem som återkommer i enkätsvaren är lärarnas och elevernas bristande kunskap om de riktlinjer som givits för exempelvis klassrådsverksamheten av centrala myndigheter, bristande om ansvarsområden och befokunskaper genheter, osäkerhet om vilka möjligheter som finns att utforma och utveckla verksamheten.

Den traditionella sammanträdestekniken verkade passiviserande på många elever. Lärarna ville inte pröva andra arbetsformer, man hade fått den uppfattningen att den traditionella sammanträdesformen var obligatorisk.

Lärarna betonar brister i sin som ett hinder utbildning för att på ett bra sätt kunna arbeta med klassråd. Flera lärares slutsats är att elevmedverkan är en och ett inställning förhållningssätt.

Sedan 1978 finns från

anvisningar skolöverstyrelsen angående

klassrådens verksamhet i gymnasieskolan (SO-FS 1978:210). Under hösten 1984 har i skolöverstyrelsen fått uppdrag av regeringen att i samråd med oss utvärdera verksamheten.

Preliminära resultat av tre som i utvärundersökningar ingår deringen visar att klassråden inte är en utbredd och reguljär arbetsform på alla skolor. Klassrådsverksamheten i stor äger utsträckning rum på klassföreståndarens I undervisningstid. huvudsak behandlas aktuella problem samt klassresor, lägerskolor 0 d. Det råder osäkerhet om vilken funktion klassrådet egentligen skall fylla.

Utvärderingen visar också att såväl elever som lärare ofta uppfattar klassrådet som något påtvingat. Det visförknippas serligen med

demokratiseringen av skolan men ses som något

ytligt och påklistrat och ibland som ett störande i skolinslag vardagen.

Preliminära slutsatser som kan dras av är att utvärderingen klassrådsverksamheten på gymnasieskolan i sin nuvarande form inte uppfyller målet att stimulera till viljan medinflytande och medansvar. kommer Skolöverstyrelsen att redovisa uppdraget till under hösten regeringen 1985.

Samma utvärdering visar att dit eleverna klasskonferensen, skall kallas när av allmänt pedagogiska frågor slag behandlas, spelar en helt underordnad roll för eleverna. De flesta elever vet inte om att det varit klasskonferenser under läsåret.

16 sou 1985:30

Rektors samrådsskyldighet med eleverna känner få elever till. I de undersökningar som gymnasieutredningen gjort framhålls att eleverna på samtliga linjer märker ganska litet av skolans ansvar for elevernas personlighetsutveckling som läroenligt planen är ett viktigt mål för skolan.

Det tycks enligt samma utredning vara en allmän uppfattning bland eleverna att de har mycket litet inflytande över de egna studierna, undervisningens uppläggning och innehåll, studietakten etc. Verksamheten på särskilt de teoretiska studievägarna uppfattas också ofta som avskärmad från samhälle och arbetslivet i övrigt.

Elevorganisationengmenar i en skrivelse till utbildningsdepartementet 1983, att samrådsplikten i praktiken fungerar mycket olika på olika skolor. Konflikter har uppstått om hur elevrepresentanterna skall utses. Representanterna har ofta utsetts utan något samråd med elevernas företrädare. Enligt Elevorganisationen har man ofta utan samråd med elevföreträdare beslutat att välja skolkonferensen som huvudsakligt forum för samrådet, vilket elevorganisationen finner olämpligt. Elevrepresentanterna försvinner ofta i den stora som skolkonförsamlingen ferensen utgör och det kan vara hämmande att samrådet sker tillsammans med föräldrarna. Enskilda överläggningar med elevrepresentanter bör vara huvudregel enligt elevorganisationen. Riksförbundet Hem och Skola framför i skrivelse till ordföranden i demokråtiberedningen 1983, att beslutet om rektors informations- och samrådsskyldighet hittills inte visat sig motsvara förväntningarna. En enkätundersökning våren 1983 angående föräldrarepresentanternas erfarenheter av rektors samråd och skolkonferenser visade att det fanns både praktiska och attitydmässiga hinder och risken är uppenbar att föräldrarepresentanterna känner samrådsförfarandet som meningslöst. Personalen är den grupp i skolan som genom lagen om medbestämmande fått möjligheter till ett reellt inflytande genom sina fackliga organisationer. Vad detta får för konsekvenser för elevers och föräldrars möjligheter till inflytande tas upp i ett pågående forskningsprojekt vid institutionen i Lund Arbetsrätten och de Statsvetenskapliga kommunala skolbesluten. Där behandlas den arbetsrättsliga lagstiftningens betydelse bl a MBL-verksamhetens omfattning och organisation, liksom dess betydelse för verksamheten. Projektet kommer att rapporteras 1986. Vad gäller arbetsmiljölagen saknas fortfarande tillämpningsbestämmelser beträffande eleverna. Reglerna om rätten att utse och ledamöter i har skyddsombud skyddskommittéerna

soU 1985: 30 17

dock hittills inte ansetts möjliga att tillämpa för eleverna. Ett av skälen till detta är att arbetsmiljölagstiftningens tillämpning i huvudsak av avtal mellan på arbetsregleras parterna marknaden.

Utmaningar

Elever Trots generösa formella bestämmelser, och nya förutsättningar för lokalt inflytande, är det en överdrift att påstå att grund- och gymnasieskolan fungerar som en demokratisk förebild i den meningen att eleverna i samverkan med personalen har ett Väsentligt inflytande över och medansvar för verksamheten. Orsakerna till detta kan givetvis inte bara hänföras till skolan. Vårt välfärdssamhälle har gett de unga en materiell trygghet, utbildningsmöjligheter och ett socialt skyddsnät som är unikt i världen. Fortfarande saknar emellertid barn och unga ofta meningsfulla uppgifter och tränas inte i att ta ansvar. Barn- och ungdomstiden riskerar därigenom att för många bli en väntetid. Ett tomrum uppstår när de ungas resurser inte tas i anspråk. Problem och hinder för ökat elevinflytande finns inom både grund- och gymnasieskolan. Det mest grundläggande hindret har kanske att göra med de dominerande attityderna bland stora personalgrupper men också hos många elever. Att utöva inflytande och ta ansvar är en lång process som kräver tid. Lärarna känner sig tidspressade för att hinna igenom kursen. Särskilt aktiva elever inom elevkår och elevråd riskerar att få sämre betyg, eftersom de måste vara borta från lektioner. Föreställningen om att det råder ett motsatsförhållande mellan och demokratiska arbetsformer måste kunskapsinhämtande därför bearbetas. Goda ämneskunskaper i t ex svenska språket,

naturvetenskapliga och Samhällsorienterande ämnen m m är givetvis grunden för att eleverna skall kunna bilda sig en föra fram sina åsikter och ta uppfattning, våga argumentera, tillvara sina rättigheter. Vi menar att kunskaper och inflytande är beroende av varandra och förstärker varandra. ömsesidigt

Det förekommer att eleverna fortfarande betraktas som konsumenter eller objekt till vilka ett visst fast kunskapsstoff skall överföras. Detta har konsekvenser för hur undervisningen organiseras. Den objektsyn på eleverna som fortfarande finns företrädd i många skolor försvårar det elevdemokratiska arbetet i och utanför klassrummet. Om eleverna skolan som auktoritär och opåverkbar upplever fördröjs och försvåras deras förväntade medverkan i ett demokratiskt arbets- och samhällsliv. Enligt läroplanen skall skolan stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis grundläggande värderingar. Detta arbete kan emellertid försvåras genom att skolan också skall värdera, bedöma och sortera elever efter deras prestationer i skolan. Detta gör att skolan ibland prioriterar lätt mätbara framför att som demokratisk kunskaper uppgiften fungera förebild. studier visar eleverna önskar mer över

Åtskilliga att inflytande

sin egen situation både när det trivsel, ordning, undergäller visningens innehåll och undervisningsmetoder. De sämsta möjtill har eleverna haft på undervisningens ligheterna inflytande innehåll och undervisningsmetoder. Det är samtidigt på dessa områden, som elever redovisar största önskan om ett vidgat inflytande. innehåll och metod i undervisningen innebär en Inflytande på annan elev-lärarrelation än den traditionella. De studier som redovisats under 1970-talet att undervisningen ofta tyder på karakteriserats av att läraren talar och ställer frågor och eleverna arbetar var och en för sig. Läraren är inte enbart den mest verbalt aktiva. Hon/han är också den som strukturerar aktiviteter medan eleven får med att svara.

och utlöser nöja sig

En förändring av lärar-elevrollen måste ske gradvis och börja tidigt. Ett demokratiskt förhållningssätt kan inte skapas genom for-

mell träning under en eller flera lektioner någon gång per

månad. Skall eleverna ges möjligheter att påverka sin situation, måste den dagliga verksamheten i klassen/gruppen genomsyras av ett öppet och diskussionsvänligt klimat där eleverna får krav att ta medansvar och agera uppleva på självständigt.

sou 1985: 30 19

Ett särskilt problem inom skolverksamheten är svårigheterna för elever och vuxna att tillsammans på jämlik bas utöva medinflytande och ta ansvar. Risken är stor att den auktoritet som av tradition tillhör Vuxenpositionen och lärarrollen leder till passiv skenmedverkan utan eget ansvar från elevens sida. Eftersom lärarna har det formella ansvaret för barnens undervisning, blir lärarens suveräna. Dessutom har läraren synpunkter kunskaper och erfarenheter som eleverna rimligen inte kan ha. Det vilar således ett stort ansvar på de vuxna i skolan att organisera och genomföra arbetet på ett för eleverna demokratiutvecklande sätt. Trots decentraliseringen inom skolväsendet är den enskilda skolan i viktiga avseenden fortfarande centralstyrd. Skolans förutsättningar att fungera som ett demokratiskt modellsamhälle försvåras t ex av de regler som gäller för den ekonomiska förvaltningen. Som det nu är ges elever och personal ett mycket begränsat ekonomiskt driftansvar för skolan. Förändringar i dessa avseenden skulle kunna vara en metod för att viktig demokratisera skolan.

Dessa utmaningar måste mötas och bearbetas för att öka elevernas inflytande och också deras möjligheter att i högre grad utvecklas till ansvarstagande samhällsmedborgare.

Föräldrar Från olika och under

utredningar forskningsrapporter

1970- och av 80-talet redovisas en rad olika slutsatser början när det gäller samverkan mellan hem och skola: 0 Kontakterna mellan skolan och hemmen är flest på lågstadiet för att sedan fortlöpande minska 0 Föräldrarna vill ha ett och kontinuerligt samarbete med gott skolan men inte alltid på skolans villkor 0 Föräldrarna har om skolan och vill ha

bristfälliga kunskaper

mer information om den 0 för föräldrarna är samverkan när det det Viktigast gäller barnets kontakt med läraren egna personliga 0 Föräldrarna vill från det egna barnet och klassen och utgå diskuterar då gärna problem och funderingar om sådant som man oroar sig för 0 Klasslärarens intresse är en förutsättning för ett bra fungerande föräldrasamarbete

h - Forskningsöversikt presenterad i Persson, Bengt ”Samverkan föräldrar skola - vem samverkar var kring vad? Stockholms Universitet, Psykologiska Institutionen. (1984)

0 Skolan framstår som en avskild institution i samhället och elevernas föräldrar har liten betydelse för lärarnas upplevelse av sitt arbete

0 Om föräldrar har inflytande på skolan är det i huvudsak föräldrar ur 1 och 2 och i områden dominerade av socialgrupp socialgrupp 1 och 2 0 Föräldrasamverkan har inte nått de föräldrar som är negativa till skolan

0 Föräldrasamverkan har inte nått invandrarföräldrarna.

Den föräldrarna har när de diskuterar naturliga referenspunkt skolan är oftast den egna skoltiden. ”Nuförtiden sätts i relation till ”då”. Barnen befinner sig en generation framåt. En del föräldrar är kritiska mot det nya som kan uppfattas som stridande mot ens intressen och det man betraktar som värdefullt. Skolan kan alltså som ett hot mot de värden, intressen upplevas och den livsstil som föräldrar Hotet kan dessrepresenterar. utom ses som en del av den generationsklyfta som alltid finns mellan barn och föräldrar och som speglar den allmänna uti tiden. vecklingen var de flesta föräldrarna mot

Enligt POSLEF-undersökningenz

Lärarna måste bestämma var den domineranelevinflytande. de åsikten.

De till att klass- eller föräldramöten vanligaste anledningarna kallas samman är att skolan vill informera förpå högstadiet äldrarna om verksamheten, om elevernas linjeval inför kommande läsår, eller det har hänt någonting, som fordrar föräldrarnas engagemang och medverkan för att återställa ordningen. I samtliga fall är det klara rollfördelningar mellan deltagarna - skolans är informatörer och föräldpersonal initiativtagare, rarna är oförberedda och passiva åhörare. En viktig invändning mot denna form av kontaktverksamhet mellan hem och skola är att den tredje men - eleven - inte alltid viktigaste parten finns med. En annan och lika viktig invändning är att de två som möts har få att träffas under vuxengrupper möjligheter informella former så att förtroende kan uppstå. ömsesidigt - Läraren har en central roll i samspelet hem skola, men berör emellertid detta samarbete. lärarutbildningen knappast Lgr 80 ger föräldrar en mer aktiv roll i skolans verksamhet. För att skall få i praktiken på denna punkt, läroplanen genomslag fordras att lärarna får möjlighet att utveckla en pedagogik där också föräldrarna finns med.

2 Problemorienterad samverkan mellan lärare, elever och föräldrar. Institutionen för praktisk pedagogik i Göteborg (1984).

sou 1985: 30 21

Att inflytandefrågorna i skolan är ett svårt område som innehåller stora utmaningar får åskådliggöras av två citat, dels skriften Föräldrar finns dom? dels från i

från länsskolnämnden

Östergötlands läns svar på demokratiberedningens skrivelse. Föräldrarna kommer inte till skolan med sina krav utifrån en styrkeposition. Att vara förälder till barn och ungdomar är svårt och en uppgift där många känner sig misslyckade. Föräldrar har också så olika förutsättningar - bland annat på självförtroendeplanet - att bistå barnen på hemmaplan när ett sådant bistånd är viktigt. Läraren måste få möjlighet att utveckla en pedagogik där han kan ta med föräldrarna i detta pedagogiska arbete. Att formulera ett sådant krav innebär att man ger startsignalen för ett pedagogiskt utvecklingsarbete, som är oerhört långsiktigt och totalt försummat i den svenska skolan. Föräldrarna är en resurs men bara till namnet. - (Föräldrar finns dom? Riksförbundet Hem 0 Skola 1982.)

Motiv

Elevernas rätt till inflytande

Det går nästan en miljon elever i och cirka tregrundskolan hundratusen i gymnasieskolan. Att i skolan en grundlägga tilltro hos eleverna till deras att kunna vara med egen förmåga och ta ansvar och påverka måste vara den bästa garantin för vår demokratis fortbestånd. Genom bl a decentralisering med ökade befogenheter och ansvar längre ut i verkställighetsledet, självstyrande grupper m m, vill både näringsliv och offentlig sektor fler i engagera ansvaret för arbetet med gemensamma angelägenheter. Samtliga politiska partier söker nya vägar för att intressera framför allt yngre människor att delta i samhällsarbetet. Skolan är Sveriges största arbetsplats. Att de vuxna har möjligheter till inflytande över sin egen arbetssituation är en förutsättning för att eleverna skall få ett ökat inflytande. Denna förutsättning är nu genom lagen om medbestämmande uppnådd i skolan. Nu måste nästa i inflytandeledet tas! steg Det vilar ett stort ansvar på alla vuxna i skolan att tillägna sig ett förhållningssätt till eleverna så att eleverna kan grundlägga och utveckla vilja och förmåga att vara med och ta ansvar och påverka.

Vi menar att det grundläggande motivet i ett demokratiskt samhälle är var och ens rätt till inflytande över sin egen situation. Vi vet att när människor anser sig att oförmögna påverka sin situation växer olust, hjälplöshet och uppgivenhet fram. Detta kan leda till passivitet. Ett stort antal undersökningar stöder uppfattningen att eget inflytande över arbetet ökar välbefinnandet och människor aktiva och gör deltagande.

22 sou 1985:30

uuuxotulmøuu n ostuootuuns uu L Elam. sam iaaa-os-io su-zau/az.

Annalill Ekman Demokratiberedningen Civildepartementet 103 33 STOCKHOLM

Ber man i ett brev i januari om kontakt ”snarast”. blir man sannolikt överraskad av ett svar i maj. Ändå har det sin förklaring. Det gäller demokratiberedningens förfrågan om utvecklingsarbete med ökat elevinflytande och ökad föräldramedverkan. Jag kunde gjort det lätt för mig genom att rapportera min länsskolnämnds stöd till en del lågstadieförsök med föräldramedverkan, till landstingets ungdomsforum om arbetslösheten och ett och annat smått och gott som låtit ana om nämndens medvetet aktiva engagemang i frågan om skolans inre demokrati. Men ärligt hade det inte varit. Jag kunde också ha valt att avstå från svar. Den östgötska länsskolnämnden hade då framstått som ointresserad av en demokratiutveckling i skolan. Det hade emellertid heller inte varit ärligt. l själva verket är elevinflytande och föräldramedverkan, i synnerhet det förstnämnda, teman som nämndens ledamöter och tjänstemän de senaste åren åter och åter igen berört och diskuterat. Hedvetenheten om behovet av utveckling är klar - men vägarna att vandra är dunkla. Det är komplicerade frågor. Stundom vill man se frågan om elevinflytande som ett enkelt krav att bryta ner ett hierarkiskt system. l själva verket är skolvardagen snarare exempel på ett anarkistiskt system där varje lärare i sin klass är höggradigt autonom. Elevinflytande genom klassråd i stormötesform är därför inte den självklart bästa inskolningen till demokrati; i synnerhet inte om den dessutom är den enda, vilket ofta är fallet. - Det

säregna är att samhället noggrant reglerat de vuxna skolmedlemmarnas formella inflytandeapparat medan de växande medlemmarna lämnats utan en sådan. Föräldramedverkan är nästan en lika svår fråga, så länge vi inte enats om vilken medverkan det bör handla om. Föräldrarnas roll som kunskapsgivare och utvärderare är för min länsskolnämnd ganska klar, men deras påverkansroll i skolans inre arbete är mer svårfângad så länge vi har en skola med ambition att ha likvärdig utbildningsstandard. - Vad står för resten likvärdig för i dag? Att det inte har samma innebörd som under skolformernas uppbyggnad är dock uppenbart.

Jag har med det ovan sagda velat erkänna att länsskolnämnden i östergötland tyvärr inte bedriver, beklagligt nog inte stöder därför att vi inte har någonting att stödja eller konkret planerar utvecklingsarbete med ökat elevinflytande och ökad föräldramedverkan som verkligen gör skäl för den rubriceringen. Men vi skulle vilja. Vi söker. Bland annat genom att lära oss. Vi har till exempel ett flerårstema “att leva i gymnasieskolan” där vi hoppas tydligare se om vår teori är sann att elevinflytande! ofta är ganska gott på lågstadiet för att sedan avta allt mer. När det borde vara tvärtom. Vi försöker också se om mellanstadieeleverna får utrymme för sina tankar om tillvaron i skolarbetet. Några klasser har spontant skildrat sin syn på jobben i framtiden, andra har ritat och skrivit om datorerna. Vår förhoppning är att få en debatt med stadiets lärare om och på vilka villkor eleverna får bearbeta och fördjupa sin framtidsundran på lektionstid. - En sådan debatt kan kanske leda till ett ökat elevinflytande.

med vänlig hälsning -i t . . kvm. Lars Elam Länsskolinspektör vid Länsskolnämnden i Östergötlands län

Pumans Golvadloss ?nu-Inn Bm JM .l|u|,4||Nnrbl*|N› n..n...,,.n. v. tr mini-IN

sou 1985: 30 23

Samma förhållande råder i

givetvis skolan som på andra arbetsplatser mellan graden av inflytande och i ar-

engagemang betet. I takt med att eleverna får ett

större inflytande och

ansvar ökar också trivseln och arbetet blir meningsfullare.

Förutom den

oavvisliga rättigheten till inflytande över den

egna situationen finns också och

pedagogiska fostrande motiv för elevinflytande.

En god

pedagogik innehåller ett väl genomtänkt elevinfly-

tande. När eleverna är med och

planerar undervisningen, del-

tar i skötseln av

skolan, ansvarar för vissa verksamheter och

utvärderar arbetet, ökar både deras motivation och aktivitet.

Ett av de

viktigaste målen i skolan är att ge barn och

ungdom demokratisk fostran. För att denna skall bli

trovärdig måste

den till

kopplas ett reellt inflytande. När eleverna får detta

reella deras

inflytande, ökar ansvarskänsla

för sin egen utbildning och för skolans miljö.

Föräldrarnas och

delaktighet ansvar

Huvudansvaret för barnen vilar alltid

på hemmet. Skolan har i

samarbete med hemmen ett medansvar för att barnen utveck-

las till demokratiska och

ansvarstagande människor. Hem och skola skall

ömsesidigt stödja varandra i uppgiften att fostra

barnen.

Nästan alla barn i i

Sverige går någon typ av förskola. Där är

det att

vanligt föräldrar deltar och stödjer sina barn under inskolningen. Inom

barnomsorgen har föräldrarna därtill dag-

lig kontakt med personalen och de att

inbjuds på olika sätt

delta i verksamheten. Föräldrarna blir vana vid att tala med

personalen om hur barnen har det. Det är att

viktigt skolan tar

till vara och utvecklar detta engagemang.

Barn och kommer

ungdomar så gott som i kontakt dagligen

med två vuxenvärldar, hemmet och skolan. Båda utövar en

stark

påverkan på barnet. Från barnets synpunkt är det viktigt

att de båda världarna har god kontakt med varandra och sam-

verkar. Det

skapar trygghet och goda

utvecklingsmöjligheter

för barnet.

Samverkan mellan föräldrarna i en klass är också mycket vär-

defull för barnen. Att vuxna kommer överens om gemensamma

angelägenheter ger goda modeller för barnen och underlättar

samvaron. På håll i landet

många stödjer och hjälper föräldrar,

barn och

skolpersonal varandra i s k

familjegrupper.

Föräldrarna behövs som resurser i både

undervisning och övrig

verksamhet i skolan. Deras aktiva medverkan är som

viktig

länk dels mellan hemmen och

skolan, dels mellan skola och yrkesliv, t ex i PRAO-verksamheten.

Skolan har nytta av för-

24 sou 1985: 30

äldrarnas yrkeskunnighet, kunskaper, erfarenheter och speciella intressen. Genom sin medverkan lär föräldrarna också känna skolan och får en inblick i vardagsarbetet där.

Att föräldrarna delaktiga i den verksamhegöra pedagogiska ten är en stor utmaning för skolans personal. Goda sådana initiativ har tagits på flera håll i landet. Genom att utifrån närmiljön bygga upp undervisningen i samarbete mellan skolpersonal, barn, föräldrar och folkbildning har man i bl a Ram-

kvilla och Mullsjö ort flera delaktiga i den verkpedagogiska

samheten. Ett av huvudsyftena med projektet är att utvidga kontaktnätet mellan barnens undervisningsmiljö och den resurs som föräldrar och folkbildning utgör. Högskolan i Jönköping utvärderar projektet. Nya former för att förbättra kontakten mellan skola och hem och samtidigt öka barns läsförmåga med föräldrarnas hjälp också. Hittills erfarenheter visar ett prövas gjorda på mycket gott resultat. Vi vill sätta barns och ungdomars inflytande i fokus. Barnen behöver föräldrarnas stöd for att kunna vara med och påverka. Den viktigaste uppgiften för föräldrarna blir då att på olika sätt - enskilt och gemensamt hjälpa och stödja barnen både när det gäller deras kunskapsinhämtande och deras påverkan på sin och arbetsmiljö undervisning. Med detta synsätt blir det väsentligt att skolan tillsammans med föräldrarna utvecklar goda vardagskontakter. Ur barnens synvinkel är detta ett bättre stöd i deras utveckling än att föräldrarepresentanter enbart får ta emot övergripande information av rektor ett par gånger per termin.

SOU 1985: 30 25

26 sou 1985:30

2 Samrådet i skolan

Skolförordningen ger eleverna inflytande i de flesta formella som finns för att handlägga frågor av allmän pedagogisk organ art. Eleverna har dessutom rätt att bilda egna organisationer som elevråd, elevkår och andra elevföreningar.

Trots dessa formella vågar vi påstå att eleverna har rättigheter ett inflytande över sin egen arbetssituation. mycket begränsat

Vår slutsats år att centralt utfärdade detaljregler om formerna för inte i leder till ett inflytande någon högre grad reellt Vi menar att klassråd och andra sammaninflytande. trädesformer kan leda till medinflytande, men inte garanterar det. Klassråden har ofta en traditionell sammanträdesform. Det innebär ofta enbart en träning i en slags formell demokrati - en sammanträdesdemokrati. Formen blir viktigare än innehållet.

Vi anser att till en demokratisk skola är det sätt på grunden vilket man bedriver undervisningen och hur man väljer att organisera Demokrati förutsätter agerande i skolvardagen. grupp och samspel med andra människor. Först i ett system där och uppföljning av hela skolvardagen planering, genomförande till stor del sker under ansvar kan skolan utvecklas gemensamt till en demokratisk förebild.

De lokala att skolan måste bli tydligare i arbetsplanerna gör sina ambitioner och prioriteringar. Skolstyrelsen får ett annat och större ansvar för målformulering och uppföljning av skolans verksamhet. Allt detta förutsätter en kontinuerlig dialog mellan olika i skolans verksamhet. Denna dialog måsgrupper te föras lokal nivå mellan berörda på parter.

Våra

förslag

Som för våra dels våra diskussioner i kap 1 grund förslag ligger och dels demokratiberedningens ställningstaganden inom två viktiga områden, brukarinflytande och delegationsbestämmelser.

Vi vill förstärka elevernas rätt till på alla niinflytande våer i skolan. Vi föreslår därför att rektor, lärare och övrig

SOU 1985: 30 27

personal skall samråda med eleverna före beslut i som frågor har stor betydelse för eleverna. Eleverna skall dessutom ha initiativrätt att begära samråd i för dem viktiga frågor.

Vi vill också att skolan underlättar elevernas möjligheter att organisera sig. Det finns ett demokratiskt värde i att elever sig och försöker ta ansvar för engagerar sin egen och sina kamraters arbetssituation. Om elever är aktiva i demokratifrågor bör de vuxna i skolan stödja, och underlätta ett uppmuntra sådant arbete.

Föräldrarna ska ha över beslut inflytande gällande det egna barnet. Föräldrarna har en författningsenlig rätt att delta i viktiga beslut när det gäller det egna barnets skolgång. Denna rätt måste också i fungera praktiken. Exempelvis klassdelningar, principer angående hemuppgifter, individuella åtgärdsprogram, PRAO och barnens och färdighets- kunskapsutmåste diskuteras veckling tidigt med föräldrarna i vissa fall med de enskilda föräldrarna och i andra fall med föräldrarna som kollektiv.

Föräldrarnas medverkan som resurs och stöd för det egna barnet och dess klass/grupp bör utvecklas. Tillsammans med övriga föräldrar, elever och har den skolpersonal enskilda föräldern ett ansvar att en anda skapa god och vikänsla för gruppen tillsammans

och lösa olika problem och

skapa former för detta. Ersättning

genom föräldraförsäkringen

för att medverka i det egna barnets och dess grupps skolarbete ser vi som en viktig princip som bör utvecklas.

Vi tar avstånd från beslutande av blandorgan typen bestyrelser och skolnämnder. Skolan är en angelägenhet för hela samhället och bör samma sätt som styras på övriga samhällsverksamheter genom politiskt valda En organ. målstyrd skola skall endast på styrelsenivå bestå av politiskt utsedda ledamöter. Utifrån de mål som och riksdag regering har angivit i och skall skollag, skolförordning läroplan Skolstyrelsen utfärda lokalt anpassade ramar för skolverksamheten i kommunen.

Vi föreslår att rätten till samråd regleras centralt. Vi ansluter oss till

skolförfattningsutredningens riktlinjer att rätts-

säkerheten för enskilda inte får minska, att samverkan i huvudsak bör ske i informella former och att formellt samråd bör anpassas efter lokala behov. Vi vill emellertid vad gå längre gäller elevernas rätt till samråd och minska den samtidigt statliga regleringen av formerna för samrådet.

Vi föreslår att formerna för samråd lokalt. Forregleras merna skall utarbetas i samråd med eleverna och i vissa fall föräldrarna. Det är en demokratisk viktig process att olika

28 SOU 1985: 30

grupper lokalt kommer överens om fungerande samrådsformer. Formerna skall redovisas i en plan som fastställes av skolstyrelsen.

av samrådet i skolan

Regleringen

Enligt direktiven skall vi behandla skolförfattningsutredningens betänkande (DsU 1982:5) Konferenser i skolan, i de delar som berör elev- och föräldrainflytande. Skolförfattningsutredhar i betänkandet lämnat förslag till förenklingar i ningen skolans konferenssystem. Förslaget, som har remissbehandinnebar att varje rektorsområde eller skolenhet skulle lats, ges större att utforma ett konferenssystem som är anmöjligheter efter de lokala behoven. passat Skolförfattningsutredningen valde uttrycket samverkansgrupper som en samlingsbeteckning för de olika organ som regleras i skolförordningen. Som obligatoriska sådana föreslog utredskolkonferensen, elevvårdskonferensen, klassrådet och ningen i dessutom klasskonferensen. De övriga samgymnasieskolan som kunde behövas borde det beslutas lokalt verkansgrupper om. i om elev- och för- Skolförfattningsutredningens förslag fråga innebar i huvudsak följande: äldrainflytandet 0 I skolkonferensen, med elev- och föräldraföreträpersonal-, dare, skulle alla som har stor betydelse för eleverna frågor behandlas innan beslut fattas 0 Klassrådet skulle behandla frågor av gemensamt intresse för eleverna i klassen och vara förberedande för andra samverkansgrupper 0 Vissa närmare angivna av frågor skulle alltid behandlas slag i samverkansgrupp där företrädare för eleverna är någon med. om elev- och föräldrainflytandet i skolan har tidigare Frågan behandlats av regering och riksdag i samband med det reformarbete som blev en följd av SIA. SIA föreslog en ledningsgrupp kallad bestyrelse, inom varje rektorsområde. Den skulle bestå av skolledning samt företrädare för övrig personal, elever och föräldrar. Föredragande statsråd (prop 197 5/76:39) var i princip positiv men menade att ett fortsatt beredningsarbete borde komma till stånd. Så skedde också i en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet, vilken lade fram två promemorior i saken: Medinflytande i skolan (DsU 1977:2) och Skolnämndens beslutsområde (DsU 1978:3). Saken behandlades därefter i propositionen (prop 1979/80:182) om elevers och föräldrars medinflytande i skolan, vari den nuvarande ordningen föreslogs.

6 § För varje arbetsområde för rektor i grundskolan och för varje skolenhet av gymnasieskolan skall det en gång varje läsår till skolstyrelsen lämnas en närmare redogörelse för samrådsförfarandet och utvecklingen av elevinflytandet.

Motivering

1 §

Nuvarande reglering, liksom skolförfattningsutredningens förslag, lägger samrådsskyldigheten på rektor. Vårt förslag går längre på den punkten. Vi menar att samrådsskyldigheten

skall omfatta alla som fattar beslut, avger yttranden eller läm-

nar förslag. Detta gäller oavsett om det är om en anställd fråga med statligt reglerad anställning eller med kommunal tjänst. Samrådsskyldigheten skall gälla både beslut som enligt föreskrift skall fattas på skolan och beslut som fattas på delegation. Därmed innebär vårt förslag i praktiken att en miniminivå läggs fast beträffande rent kommunala beslut som fattas på delegation, eftersom man i fråga om inflytande här kan gå

längre.

Demokratiberedningen har i sitt betänkande Aktivt folkstyre i kommuner och landsting (SOU 1985:28) anfört om följande

delegation av kommunala beslut.

Gällande kommunallagstiftning och speciallagstiftning ger stora möjligheter att utveckla olika samrådsformer. Kommunallagens delegationsbestämmelser medger att beslut i rutinärenden kan delegeras till enskilda förtroendevalda eller till anställda. Bestämmelserna innebär i sig inget förbud mot att delegationer villkoras med krav på samråd med brukarna. Samrådets inverkan på personalens möjlighet att fatta självständiga beslut kan variera. Villkoren för delegation kan begränsas till krav på att ett icke bindande samråd ska ske med brukarna. Villkoren kan också få större tyngd genom att ställa krav på enighet mellan beslutsfattare och brukare. I vissa verksamheter kan det finnas skäl att gå ännu ett steg längre. En delegation kan utformas med villkor att den verksamhetsansvarige ska följa brukarnas synpunkter om inte dessa kränker lag, avtal, kommunens mål och riktlinjer för verksamheten, eller innebär ett oansvarigt nyttjande av de anslagna ekonomiska medlen. I princip får då brukarna ett visst medbestämmande medan det kommunala ansvaret behålls. Det är också möjligt att koppla ett krav på att beslutet ska återföras till nämnden om samrådet inte leder till enighet.”

För att klara ut vilka möjligheter som KL:s

delegationsregler i fråga om villkorade delegationer anser att ger beredningen kommunallagens bestämmelser om delegation bör komplet-

teras. Möjligheten till villkor om samråd bör klart

framgå.

Den enskilde läraren fattar många beslut som skulle omfattas av en samrådsskyldighet enligt vårt förslag. Bl a av det skälet

- vi vill undvika

men också därför att central reglering av

32 sou 1985:30

formerna - anser vi oss inte behöva föreslå obligatoriska klassråd. Någon form av samråd måste ändå komma till stånd på klassnivån med den rätt till samråd som vi föreslår. I själva verket är det naturligtvis rörande den dagliga verksamheten som de mest ingripande besluten fattas. Det blir därför också på den nivån den mest omfattande samrådsverksamheten kommer att äga rum. Också på arbetsenhetsnivå kan det fattas beslut som är av stor betydelse för eleverna. Det kan, liksom på klassnivån, gälla undervisningens uppläggning, den tidsmässiga av planeringen arbetet, urval av lärostoff och den närmare utformningen av de fria aktiviteterna, för att nämna några exempel. Rektor är ju den som främst fattar beslut inom sitt område, i de fall det mera saker. Han eller hon lämnar gäller övergripande också förslag eller yttranden i frågor som har stor avger betydelse för eleverna. Enligt nuvarande regler behöver samråd inte ske när det råder tidsbrist. Vi föreslår inte någon motsvarande regel. Dels anser vi att det bör vara sällsynt att tidsnöden är så stor att samrådet inte kan hinnas med, dels anser vi att metoderna för samråd bör göras så smidiga att samrådet inte blir något hinder. Det är enligt vår mening inte rimligt att den som är att skyldig samråda skall kunna undandra sig detta genom att hävda att en fråga inte är av stor betydelse för eleverna. Därför bör eleverna ha rätt till samråd om de begär det oavsett ^ frågans betydelse. Vi anser att föräldrarna bör kunna företräda eleverna på lågoch mellanstadierna. Detta bör dock i första hand samråd gälla på rektors nivå. Det är utomordentligt angeläget att alla inblandade respekterar även de yngre elevernas åsikter och rätt till inflytande. Skolstyrelserna har en viktig i att se till uppgift att de vuxna inte lägger beslag på elevinflytandet.

Frågan om med vem eller vilka samrådet skall ske har i den tidigare beredningen av inflytandefrågorna tillmätts stort intresse och kanske i viss mån varit en stötesten. Olika förslag har framförts, med kvotregler o d. Vi anser att de som är berörda av en fråga och är intresserade av samråd i den också skall ha rätten till det. I allmänhet torde det inte leda till några praktiska problem, vare sig av tidsmässig eller annan art. Det är att skolan inte eleverna viktigt påtvingar någon organisationsform, utan låter dem formera sig Däremot har skosjälva. lan ett stort ansvar för att stimulera eleverna att söka former för samverkan. Det vanligaste kommer naturligen att bli att eleverna genom någon organisation företräder sina intressen. Skulle flera organisationer ñnnas kommer deras inflytande att stå i proportion

soU 1985:30 33

6 § För varje arbetsområde för rektor i grundskolan och för varje skolenhet av gymnasieskolan skall det en gång varje läsår till Skolstyrelsen lämnas en närmare redogörelse för samrådsförfarandet och utvecklingen av elevinflytandet.

Motivering

1 §

Nuvarande reglering, liksom skolförfattningsutredningens förslag, lägger samrådsskyldigheten på rektor. Vårt förslag går längre på den punkten. Vi menar att samrådsskyldigheten

skall omfatta alla som fattar beslut, avger yttranden eller läm-

nar förslag. Detta gäller oavsett om det är om en anställd fråga

med statligt reglerad anställning eller med kommunal tjänst.

Samrådsskyldigheten skall gälla både beslut som enligt föreskrift skall fattas på skolan och beslut som fattas på delegation. Därmed innebär vårt förslag i praktiken att en miniminivå läggs fast beträffande rent kommunala beslut som fattas på delegation, eftersom man i fråga om inflytande här kan gå

längre.

Demokratiberedningen har i sitt betänkande Aktivt folkstyre i

kommuner och (SOU 1985:28) anfört om

landsting följande

delegation av kommunala beslut.

”Gällande kommunallagstiftning och speciallagstiftning ger stora möjligheter att utveckla olika samrådsformer. Kommunallagens delegationsbestämmelser medger att beslut i rutinärenden kan delegeras till enskilda förtroendevalda eller till anställda. Bestämmelserna innebär i sig inget förbud mot att delegationer villkoras med krav på samråd med brukarna. Samrådets inverkan på personalens möjlighet att fatta självständiga beslut kan variera. Villkoren för delegation kan begränsas till krav på att ett icke bindande samråd ska ske med brukarna. Villkoren kan också få större tyngd genom att ställa krav på enighet mellan beslutsfattare och brukare. I vissa verksamheter kan det finnas skäl att gå ännu ett steg längre. En delegation kan utformas med villkor att den verksamhetsansvarige ska följa brukarnas synpunkter om inte dessa kränker lag, avtal, kommunens mål och riktlinjer för verksamheten, eller innebär ett oansvarigt nyttjande av de anslagna ekonomiska medlen. I princip får då brukarna ett visst medbestämmande medan det kommunala ansvaret behålls. Det är också möjligt att koppla ett krav på att beslutet ska återforas till nämnden om samrådet inte leder till enighet. För att klara ut vilka som KL:s

möjligheter delegationsregler i fråga om villkorade delegationer anser att ger beredningen kommunallagens bestämmelser om delegation bör komplet-

teras. till villkor om samråd bör klart

Möjligheten framgå.

Den enskilde läraren fattar många beslut som skulle omfattas av en samrådsskyldighet enligt vårt förslag. Bl a av det skälet

- vi vill undvika central

men också därför att reglering av

32 sou 1985:30

formerna - anser vi oss inte behöva föreslå obligatoriska klassråd. Någon form av samråd måste ändå komma till stånd på klassnivån med den rätt till samråd som vi föreslår. I själva verket är det rörande den verksamheten naturligtvis dagliga som de mest ingripande besluten fattas. Det blir därför också på den nivån den mest omfattande samrådsverksamheten kommer att äga rum. Också på arbetsenhetsnivå kan det fattas beslut som är av stor betydelse för eleverna. Det kan, liksom på klassnivån, gälla undervisningens uppläggning, den tidsmässiga planeringen av arbetet, urval av lärostoff och den närmare utformningen av de fria aktiviteterna, för att nämna några exempel. Rektor är ju den som främst fattar beslut inom sitt område, i de fall det gäller mera övergripande saker. Han eller hon lämnar också förslag eller avger yttranden i frågor som har stor betydelse för eleverna.

Enligt nuvarande regler behöver samråd inte ske när det råder tidsbrist. Vi föreslår inte någon motsvarande regel. Dels anser vi att det bör vara sällsynt att tidsnöden är så stor att samrådet inte kan hinnas med, dels anser vi att metoderna för samråd bör så smidiga att samrådet inte blir hinder. göras något Det är enligt vår mening inte rimligt att den som är att skyldig samråda skall kunna undandra sig detta genom att hävda att en fråga inte är av stor betydelse for eleverna. Därför bör eleverna ha rätt till samråd om de begär det oavsett frågans betydelse. Vi anser att föräldrarna bör kunna företräda eleverna på lågoch mellanstadierna. Detta bör dock i Första hand gälla samråd på rektors nivå. Det är att alla inutomordentligt angeläget blandade respekterar även de yngre elevernas åsikter och rätt till har en i att se till inflytande. Skolstyrelserna viktig uppgift att de vuxna inte lägger beslag på elevinflytandet.

Frågan om med vem eller Vilka samrådet skall ske har i den tidigare beredningen av inflytandefrågorna tillmätts stort intresse och kanske i viss mån varit en stötesten. Olika förslag har framförts, med kvotregler 0 d. Vi anser att de som är berörda av en fråga och är intresserade av samråd i den också skall ha rätten till det. I allmänhet torde det inte leda till några praktiska problem, Vare sig av tidsmässig eller annan art. Det är viktigt att skolan inte påtvingar eleverna någon organisationsform, utan låter dem formera sig själva. Däremot har skolan ett stort ansvar för att stimulera eleverna att söka former för samverkan. Det vanligaste kommer naturligen att bli att eleverna genom någon organisation företräder sina intressen. Skulle flera organisationer ñnnas kommer deras inflytande att stå i proportion

soU 1985: 30 33

till deras styrka. Finns inga organisationer kan eleverna givetvis ändå gemensamt utse sina företrädare.

2 § I likhet med skolförfattningsutredningen anser vi att en del områden för samråd särskilt skall markeras. Det gäller främst sådant som är övergripande och principiellt. Det finns annars en risk att det bort och att samrådet kommer att gälla glöms endast och konkreta saker. dagsaktuella, näraliggande Syftet med bestämmelsen är också att få till stånd ett samråd beträffande hur verksamheten bedrivs mera allmänt och beträffande verksamhetens inriktning utan att för den skull vissa konkreta ärenden behandlas.

3 § Som sagts tidigare anser vi att en central reglering av formerna för inflytandet i möjligaste mån bör undvikas. Däremot menar vi att en bör komma till stånd lokalt. Det är inte reglering minst viktigt för att inflytandefrågorna skall ägnas tillbörlig uppmärksamhet. Det behövs naturligtvis också för att alla berörda skall veta hur de skall agera för att göra sina uppfattoch för att beslutsfattare o d skall bli medvetna ningar gällande om sina skyldigheter. Vi anser således att det för varje rektorsområde eller skolenhet skall finnas en som utvisar de närmare formerna för samplan rådet, med vilka det sker och hur det skall dokumenteras. För att bli meningsfull bör givetvis planen också innehålla uppom vilka som fattar beslut, yttranden eller lämnar gifter avger förslag, så att det framgår vilka som har samrådsskyldighet.

Anspråken på formalisering kan enligt vår mening sättas lägre klassnivån, eftersom samrådet i klassen naturligen sker på relativt informellt och bör vara en verksamhet. En kontinuerlig allt för strikt formalisering kan leda till att formerna tar överhanden över innehållet. Det sagda gäller alltså den mer eller mindre verksamheten. Aven på klassnivån bör emellerdagliga tid ett mera formaliserat samråd ske i övergripande frågor och sådana som innebär avsteg från den dagliga rutinen. Detta inte minst för att alla elever skall få träning i de demokratiska arbetsformerna. 4§ Det yttersta ansvaret för att planen kommer till stånd vilar rektor. Utarbetandet av de skilda delarna av naturligtvis på den kan däremot t ex ske på de olika nivåer där samråd sker. Praktiska förhållanden, liksom elevernas ålder och arbetssätt i en undervisningsgrupp varierar inom ett rektorsområde eller en skolenhet. Detta måste givetvis påverka hur samrådet går till. Likaså kan de berörda komma fram till olika naturligtvis

34 soU 1985:30

metoder för samråd. Det är därför inte nödvändigt att samrådet sker på samma sätt på alla nivåer, och variationer bör även kunna förekomma inom en och samma nivå, beroende vilka på som är berörda. Variationer kan av nämnda skäl också förekomma mellan olika delar av en kommuns skolväsende.

5-6 §§

Den närmare tillsynen över samrådsverksamheten bör ligga på skolstyrelsen. Detta därför att av skäl bör tillsynen praktiska ligga så nära skolan som möjligt, men också for att skolstyrelsen måste anses ha en särskild kompetens på området.

Demokratifrågorna är så viktiga i skolan att de bör naturligen ges en framskjutande plats i skolornas Den arbetsplaner. plan som skall finnas enligt vårt förslag kan integreras i arbetsplanen, men till skillnad från i kommer de arbetsplanen övrigt alltså att kunna ändras av skolstyrelsen. Vi finner detta naturligt, dels av skäl vi redovisat tidigare, dels därför att skolan i det här avseendet i kan vara en av flera någon mening sägas parter. Det vore orimligt att skolan som en ensam part finge bestämma om samrådsförfarandet.

SOU 1985: 30 35

3 Verksamheter för

och ansvar

delaktighet

För att öka elevernas delaktighet och ansvar är det viktigt att de förutom innehåll och uppläggpåverkan på undervisningens också får ta ett ansvar för skolans skötsel. Det ning praktiskt finns verksamheter som elever självständigt eller tillmånga sammans med vuxna kan ansvara för.

Vi diskuterar i detta kapitel några sådana verksamheter: föroch självförvaltning. Dessa verkeningsmedverkan, kooperativ samheter är också viktiga för att eleverna ska få insikt i ekonomiska realiteter och förstå helheten.

Skolan och föreningslivet

i skolan kan ske på olika sätt: Föreningsmedverkan 0 Föreningar medverkar i en del av de fria aktiviteterna

0 bedriver verksamhet fore och efter skoldagen Föreningarna samt under raster och andra uppehåll

0 deltar i Föreningsledare undervisningen. När ansvarar för fria aktiviteter eller anordnar föreningar verksamhet i till bidrar de till att föranslutning skoldagen verkliga läroplanens mål att utveckla olika intressen hos eleverna, stimulera till engagemang och därigenom också berika elevernas fritid. När föreningar tas i anspråk i undervis-

själva

de en en del av kunskapsinningen utgör pedagogisk resurs, hämtandet och en kontakt med det omgivande samhället.

De motiven för föreningsmedverkan kan belygrundläggande med citat ur om inre arbete

sas några propositionen skolans

m m. (1975/76:39): Föreningslivet kan tillföra verksamheten nya inslag som kan stimulera till aktivt deltagande och ge barn och ungdomar möjligheter till ett eget ansvarstagande i demokratiska sarnarbetsformer.” (sid 253) Genom kontakter på skoltid med föreningslivets olika grenar och med det övriga fritids- och kulturutbudet i samhället kan skolan medverka till att öka elevernas medvetande om olika gemenskaps- ,och aktivitetsformer som finns att tillgå under fritiden. (sid 261)

SOU 1985: 30 37

I Lgr 80 kan man bl a läsa följande om föreningsmedverkan:

I svensk demokrati spelar frivilliga organisationer och föreningar en stor roll. Skolan bör stödja de organisationer och folkrörelser och det fritidsliv som ungdomen själv organiserar, likväl som skolan i sin tur får stöd från dem.

der tiden för fria aktiviteter. (sid 25)

Som riktlinjer för planeringen av fria aktiviteter under skoldagen bör enligt Lgr 80 gälla:

attusitimulera elevernas egen föreningsverksamhet och därvid se till att den

betraktas och behandlas som elevernas och egen angelägenhet, organiserad ledd av dem själva.

.bredda kännedomen om ortens förenings-, kultur- och fritidsliv och stimu-

det är angeläget att knyta ihop temastudier och fria aktiviteter och därmed också befrämja ett samarbete mellan lärare och ledare från föreningar eller organisationer. (sid 36)

Hur har

föreningsmedverkan utvecklats?

Regeringen gav 1979 statens ungdomsråd i att i samuppdrag råd med i skolöverstyrelsen utvärdera vilken utsträckning och i vilka former medverkar i skolan. föreningslivet I uppdraget ingick också att studera vilken den betydelse lag om rätt till ledighet för vissa inom

föreningsuppdrag skolan (1979:1184)

har för föreningsledares möjligheter att delta i skolan. Resultaten av utvärderingen finns redovisade i rapporten Föreningsmedverkan i skolan (stencil 1984, statens ungdomsråd).

Ungdomsrådet konstaterar föreningslivets medverkan i

aitz:

skolan inte varit rfarenheterna problemfri. varierar emellertid kraftigt från kommun till kommun. I stort dock de upplevs olika föreningarnas verksamhet som något positivt både av elever och Det framhålls skolpersonal. ofta att föreningsaktiviteterna Ökat trivseln bland eleverna. Den medverkan som sker under lektionstid har över bra. På det området lag fungerat finns ett tämligen väl inarbetat samarbete mellan skola och

föreningar.

Beträffande föreningsmedverkan i framtiden menar statens ungdomsråd att det ännu är för att dra tidigt några långtgående slutsatser. Rådet pekar dock på några utvecklingstendenser.

På grund av att inte har många föreningar kapacitet och resurser att kontinuerligt medverka i de fria aktiviteterna kan antalet som finns i skolan föreningar komma att minska. Skolan kan stävja en sådan att i större utveckling genom utsträckning engagera föreningar vid vissa avgränsade tillfällen som

38 sou 1985: 30

eller För att få i

t ex under temaveckor temadagar. stadga

verksamheten borde alla skolor ställa upp konkreta mål, t ex i

för vad man vill med föreningarnas medverkan.

arbetsplanen,

bör sätta tydliga mål för På motsvarande sätt föreningarna upp

sitt i skolan. engagemang

till för i skolan, som lag- Den rätt ledighet föreningsuppdrag fästes har inte i någon större utsträckning.

1979, utnyttjats kan vara flera. till ledighet men den Orsakerna Lagen ger rätt till för förlorad arbetsinkomst. Den ger inte rätt ersättning som erhåller för sin medverkan va-

ersättning föreningsledare rierar från kommun till kommun. Ersättningen utgår kraftigt

måste emel-

för den tid aktiviteterna pågår. Föreningsledaren

avsätta tid för resor, förberedelser i

lertid oftast ytterligare

till aktiviteterna etc. En annan orsak till att direkt anslutning till inte är att ledighet för förenings-

rätten ledighet utnyttjas

ännu inte anses var ett

medverkan på många arbetsplatser

skäl att vara frånvarande från arbetet. Dessa svårig-

legitimt

och få ersättning leder till att

heter att ta ledigt tillräcklig anställda ökar på bekostnad av de andelen föreningsledare

arbetar ideellt. De leder också till att föreningarna ledare som får att bedriva en kontinuerlig verksamhet i skolan.

problem

att lärare som ledare inom de Det är inte ovanligt engageras Det kan i och för finnas skäl för

fria aktiviteterna. sig goda

Det får emellertid inte vara så att lärare, för att få full detta. tas i under de fria aktiviteterna. En

tjänstgöringstid, anspråk

minska antalet föreningar i

sådan utveckling skulle ytterligare en ur synvinkel värdefull

skolan. För att uppnå pedagogisk

och fria aktiviteter bör man istälkontakt mellan undervisning let för att lärare som ledare sträva efter ett nära engagera

samarbete mellan föreningsledarna och lärarna.

anser att bristen ändamålsenliga lokaler

Många föreningar på

bedriva en bra verksamhet. Detta kan utgör ett hinder för att bero att det i vissa skolor inte finns tillräckliga

naturligtvis på

I fall skulle inventering av de lokaler

utrymmen. många nog en

Ett som kan

som finns kunna lösa problemen. positivt exempel

oftast utan några hinder får nämnas är att idrottsföreningar skolan har för och idrott.

disponera de lokaler som gymnastik

Det borde vara lika att t ex fältbiologerna får disponenaturligt musiksalen etc. Där förening-

ra biologisalen, musikföreningar

lokaler i närheten av ar kunnat bedriva verksamhet i egna

har man kunnat redovisa erfarenheter.

skolan positiva

är att ett inom skolan skapar

Ett annat problem engagemang merarbete som är betungande för en del

ett administrativt som t ex arbetsgivaransvar, behovet av att

föreningar. Frågor

med flera kommunala (skolan och fritiden) kommunicera organ för föreningar som inte tidigare

skapar många gånger problem

administration kommunal nivå.

har haft en väl utbyggd på

39 SOU 1985: 30

Detta gäller framförallt, av de mindre naturliga skäl, föreningarna. Det är också framförallt denna av typ föreningar som trappar ner sitt engagemang i skolan efter en tid.

Föreningarna redovisar också med att hinna problem bedriva en profilerad verksamhet. På skolor fria många serveras aktiviteter som ett där skall smörgåsbord föreningar konkurrera om elevernas gillande dels med andra och dels andra föreningar fria aktiviteter. Detta gör att många föreningar anpassar sin verksamhet till det eleverna förväntas vilja delta i. Risken är stor att föreningsledda aktiviteter blir snarlika oavsett vilken förening som ordnar den. De föreningsledda fria aktiviteterna tenderar att domineras av organisationer som bedriver idrott, hobby och olika typer av spel. De s k idéburna organisationerna som i sin verksamhet olika lägger tyngdpunkten på typer av idé- och medverkar i mindre samhällsfrågor omfattning.

-

Föreningslivet en resurs

Det pågår f n en vilket utveckling på många områden, direkt eller indirekt kan komma att stimulera i föreningsmedverkan skolan.

Främst bör här nämnas den som sker i utveckling många kommuner mot en ökad av den kommunala decentralisering beslutsprocessen och ett ökat lokalt inflytande. Detta innebär bl a att beslutsfattare, foreningsaktiva och ansvariga i skolan kommer närmare varandra, får större överblick och bättre förutsättningar att samverka. i sitt Demokratiberedningen ägnar huvudbetänkande uppmärksamhet åt hur man kan utveckla en utökad folkrörelseanknuten verksamhet i samverkan med kommunerna.

Inom ramen för de aktiviteter som kommer att genomföras med anledning av det s k 1985 finns världsungdomsåret många projekt som direkt eller indirekt kan erfarenheter och ge nya impulser till fler kontakter också mellan skolan och föreningslivet. Temat för är: världsungdomsåret delaktighet, utveckling och fred. I Sverige kommer att tyngdpunkten speciellt läggas vid att öka barns och ungdomars i de verksamheter delaktighet och den miljö som närmast dem. Det innebär att omger så gott som all verksamhet kommer att bedrivas lokalt. Föreningslivet deltar aktivt i flertalet projekt. har Regeringen avsatt 30 milj kronor för verksamheten. Den under

beredningsgrupp, ledning

av utbildningsministern, som fördelar kommer att pengarna dokumentera och utvärdera verksamheten.

Regeringen har också avsatt 30 kronor för milj utvecklingsarbete vid I de fritidsgårdar. riktlinjer som gäller för verksamheten understryks satsningar på projekt som syftar till att öka ungdomars inflytande över verksamheten att på fritidsgårdar,

ett större ansvar för sin egen fritid och att stärka ge ungdomar den demokratiska fostran.

har även avsatt 30 kronor för utvecklingsarbe- Regeringen milj ten rörande barn och inom idrotten. I riktlinjerna för ungdom det att det är angeläget att utveckla utvecklingsarbetet anges demokratiska arbetsformer och att se till att också de yngsta medlemmarna blir insatta i hur föreningar arbetar.

Den kommitté som tillsatte 1982 för att göra en regeringen av fritidsverksamheten för skolbarn i åldern 7- 12 år översyn hade sina direktiv i att särskilt i enligt uppdrag överväga vilka former samverkan mellan fritidshem och skola skall ske, liksom vilka till samarbete med andra kommunala möjligheter och frivilliga som finns. Resultaförvaltningar organisationer arbete har underlag för att tet av kommitténs gett ytterligare olika sätt stärka samarbetet mellan skolan och föreningslipå vet.

När det att väcka och kanalisera ett allmänpolitiskt gäller hos eleverna de ungdomsforbunden en intresse spelar politiska roll. Det är därför otillfredsställande att de politiska viktig ofta möter i kontakterna med skolan. föreningarna svårigheter är det som hinder i vägen för Främst objektivitetskravet lägger dessa att komma in i skolan. I Lgr 80 understryks föreningar emellertid att även om inte förbund har samtliga politiska att medverka i den enskilda skolan, så får inte detta möjlighet hindra de förbund som finns orten och som vill medverka att på Skolan kan på andra sätt skapa allsidighet och ge engageras. eleverna en helhetsuppfattning om olika politiska åskådning-

ar.

i skolan

Kooperativ

På skolor i har eleverna startat skolkooperativ. många Sverige Idén är inte Det har funnits elevägda verksamheter i skony. lorna i USA och i Polen sedan 1930-talet. I Frankrike finns

åtskilliga tusen skolkooperativ.

svenska är sen. Det första kooperati- Den utvecklingen ganska vet startades 1976 Lundbomsskolan i Kiruna. på Hjalmar

finns ett 40-tal gymnasie- och Idag kooperativ på högstadie-, Intresset för att starta skolkooperativ växer. folkhögskolor. driver en cafeteria, men även kiosker, Vanligen kooperativen och av olika förekommer. Det finns dessutom odlingar slag hur verksamheten skall kunna utökas till många idéer kring att omfatta fler områden.

Genom att ett kooperativ på en skola vinner man organisera fördelar. Eleverna skolas i demokrati, får många praktisk sköta en verksamhet, som de i egenskap av medlemmar, själva

SOU 1985: 30 41

får ta fullständigt ansvar för. De lär hur ett sig kooperativt företag ska fungera. Detta innebär många fördelar i skolan rent pedagogiskt. I stället för att i t ex leka företagsekonomi med kan man arbeta med sitt luftföretag eget riktiga företag kooperativet. Andra exempel på tillämpningen är att sköta bokföringen på matematiken, hålla stämman på samhällskunskapen, skriva protokollen eller på svenskan, driva kooperativet som projektarbete.

Behovet av att en mer skapa verklighetsförankrad undervisning var den till de första ursprungliga anledningen att kooperativen startades. Allt oftare har dock elevernas behov av en

cafeteria eller kiosk varit den främsta till

anledningen att starta verksamheten. Ar man som vill många starta då är kooperativ den naturliga formen.

Ett problem har varit att om ekonomiska lagen föreningar, vilket är den formen för vanligaste skolkooperativ, föreskriver att styrelseledamöterna i ska vara föreningen myndiga svenska För att även medborgare. garantera de omyndiga medlemmarna ett direkt inflytande över verksamheten kan därför ett förvaltningsråd, med god mellan olika årskurser och spridning klasser, inrättas. Styrelsen, som är juridiskt för föreansvarig tagets Verksamhet, skall alltid lyssna på förvaltningsrådet. Därmed blir det i praktiken förvaltningsrådets representanter som fattar de besluten om t ex sortiment och avgörande prissättning. Det är föreningsstämman som fastställer bestadgar, slutar om återbäring, väljer styrelse och m m. förvaltningsråd

På flera skolor ses kooperativet som ett sätt att förverkliga intentionerna i läroplanen för grundskolan. Kooperativets verksamhet skulle kunna även till andra expandera sektorer än cafeterian. I kan t ex planerna ingå att låta klassen med tillvalsämnet vardagsteknik driva en och cykel- mopedverkstad, klassen med tillvalsämnet

kulturorientering filmverk-

samhet. Olika former av kan startas odling av kooperativet.

-

Skolkooperativet Vi har bara sett början

Kooperativ i skolan intressanta rymmer många utmaningar och möjligheter. Vi har bara sett av den början kooperativa utvecklingen. Många idéer är på gång. Genom att organisera kooperativ kan skolan hitta former för att sin bryta isolering och bli en levande resurs för närsamhället. Några exempel:

0 Höstterminen 1985 ett genomförs projekt i Kooperativa institutets regi för att uppmuntra skolor att arbeta temat kring Behov. Det kan såväl behov gälla i den egna skolan som i samhället omedelbart utanför. Tanken är att eleverna skall kläcka idéer till verksamheter som senare kan i organiseras

42 SOU 1985: 30

form. Det kan handla om inköpscentraler för kooperativ och andra skrivtillbehör, cykel- och mopedutblock, pennor teoretisk körkortsutbildning (i skolan) eller andrahyrning, handsaffärer, bageri, sevice och legotillverkning (till samhället utanför skolan).

0 På en mellanstadieskola utanför Norrköping, Kimstadskoett för att tillverka fågelholkar lan, organiseras kooperativ som till invånarna orten. Intresset är stort. I mars säljs på 1985 startade med 200 fågelholkar som resulproduktionen tat. I det här fallet har kooperativet beslutat att merparten av överskottet skall till flyktingar i Latinamerika. gå

Självförvaltning

har sina rötter i samhällssektorer utanför sko- Självförvaltning lans värld och har vuxit fram i anslutning till problem kring Grunden är en tilltro till männiproduktionens organisation. skors att utöva om de får vara med och förmåga självkontroll formulera egna regler och tilldelas ansvar.

Overenskommelser och avtal till diskussioner melger upphov lan brukare och beslutsfattare. Detta leder i sin tur till ökad ömsesidig förståelse, mer effektivitet och målinriktat arbete, mindre främlingskap och destruktivitet.

Inom skolan och verksamhetsgeregleras beslutsbefogenheter nomförandet i ett ramavtal som är ömsesidigt mellan skolstyrelsen och rektorsområdet. I avtalet förpliktar sig elever/personal att sköta skolans inom vissa områden. angelägenheter att överlåta visst beslutsansvar och Skolstyrelsen förpliktar sig ge organisatoriska och ekonomiska förutsättningar.

innebär alltså både rättigheter och skyldig- Självförvaltningen heter. De ömsesidiga sätter i gång en viktig förpliktelserna social och demokratisk process. Varje år återkommer en diskussion om skolans sätt att fungera, där såväl elever som lärare deltar.

Elevernas initiativ en bra skolmiljö, till kanüfrämja göra skolan en Onskvärda drivkrafter (ansvar, omsorg, positiv arbetsplats. och aktivitet, kamratlighet, respekt) sätts i rörelse deltagande därför att demokratin fått ett reellt innehåll. Det ansvar just som överförs till elever/personal skall fyllas med ett innehåll och det formuleras i av de berörda själva. hög grad

stämmer väl med Lgr 80s riktlinjer om

Självförvaltningsidén

demokratisk fostran, träning i praktiska färdighelagarbete, samarbete mellan barn och vuxna och mellan elever i olika ter, åldrar.

sou 1985: 30 43

Flera skolstyrelser diskuterar idag möjligheterna att pröva självförvaltning. En del har redan kommit med igång verksamheten. Demokratiberedningen presenterade i

självförvaltning

Tranmursskolan i Gävle i SOU översiktligt 1984:84 Lokalt brukarmedverkan folkstyre genom exempel och erfarenheter. En mer finns detaljerad redogörelse i beredningens småskriftserie Tranmursskolan en modell för delaktighet.

Självförvaltning finns även idag på högstadieskolor i Bredängs

rektorsområdei Stockholm, Källmurs rektorsområde i Gävle,

inom skolor i Orebro kommun och flera andra på platser i landet.

Diskussion och

förslag

Vi anser att föreningsmedverkan, kooperativ och självförvaltning alla är exempel verksamheter med på stort demokrativärde. Erfarenheter visar att elever som varit skoltrötta fått nya krafter och ny motivation att sköta verkgenom samheter som de själva får ta ansvar för.

Vi ser dessa verksamheter som en del i hela skonaturlig lans pedagogiska verksamhet. I för de läroplanens riktlinjer fria aktiviteterna bl a att skolan skall stimulera elevernas sägs egen föreningsverksamhet.

Vi menar att skolan i högre utsträckning än i dag bör verka för att det bildas speciella i vilka skolföreningar, eleverna på en enskild skola kan vidareutveckla olika intres-

sen, känna samhörighet men också få kanaler för att diskutera och påverka som berör frågor den egna skolan. Det kan vara teaterföreningar, fotbollslag, forskarklubbar, musikföreningar m fl. Oavsett vilken konkret verksamhet eleverna att väljer organisera i får de i föreningsform föreningen tillfälle att träna de demokratiska spelreglerna och den uppleva glädje och gemenskap detta kan ge.

Den här av är typen skolföreningar ingenting nytt. Tvärtom, var de tidigare ett ganska i skolan. Det finns vanligt inslag över huvud taget i skolans Värld - och detta också gäller internationellt en tradition på detta område. Vi menar att det finns

anledning att återuppliva och vidareutveckla skolföreningarna och ta vara på de möjligheter som dessa kan allt för ge. Framför att de kan en större skapa vi-känsla på den enskilda skolan och därmed öka förutsättningarna för och samarbete gemenskap mellan eleverna.

Samtidigt måste eleverna få kännedom om ortens föreningsliv och stimuleras att delta i detta. Det etablerade föreningslivet med sin riksomfattande verksamhet kanaler ut mot en ger vidare omvärld. Många av de eleverna har intresse

frågor sqn

lokalt den egna orten har ett allmänt av på den egna skolan, på De därtill ofta ett regionalt, centralt eller intresse. avgörs på För att eleverna skall kunna kanalisera ett t 0 m globalt plan. intresse, engagemang i miljö- och fredsfrågor allmänt politiskt att de får insikter om hur folkrörelser och organisatioetc krävs arbetar och verkar. Ett ökat inflytande över den egna allra ner står inte i motsatsställning till ett mer närmaste omgivningen som sträcker sig bortom den lokala horividgat engagemang sontlinjen.

och älv- De erfarenheter som föreningsmedverkan, kooperativ sj i skolan hittills anledning att fundera över forvaltning givit ger hur de kan utvecklas vidare.

Vi menar att det är att både skolan och föreningsangeläget livet inriktar mot en diskussion om målen för verksamhesig För skolans del är det naturligt att målen skrivs in i ten. Vi vill också det ansvar som skolstyrelarbetsplanen. peka på sen har att ta initiativ inom dessa områden. Demokratibered-

om till delegationsbestämmel-

ningens förslag kompletteringar för att över mer anserna gör det möjligt Skolstyrelsen lägga och förvaltsvar och befogenheter på föreningar, kooperativ t ex fritidsverksamhet, rastverksamhet, kost- och ningsråd, mathållning m m.

de som föreningslivet redovi- När det gäller praktiska problem, vi att man i fall kan hitta lösningar att sar, tror många genom ta vara de erfarenheter som finns. Svenska kompå positiva munförbundet har t ex i rapporten Samlad skoldag. Erfarenhe- 1980) visat på hur ter från några kommuner (stencil, exempel och kommuner skrivit avtal som innebär att forföreningar avlastas en del av det administrativa eningarna betydande

ansvaret.

För att skall öka elevernas delaktighet föreningsmedverkan är det av största vikt att eleverna får och inflytande självklart ha ett reellt över både planering och genomförande inflytande av aktiviteterna. Samma demokratiska regler måste naturligtför verksamhet både i och utanför skovis gälla föreningarnas Elevernas över verksamheten måste garanteras lan. inflytande sätt som för medlemmarna i en förening. Både skopå samma måste vara på detta. lan och föreningarna uppmärksamma

skolor utför eleverna lego-arbeten på

På flera yrkesinriktade

av kommunen eller företag på orten. Ersättningen, beställning som kan vara omfattande, går idag till skolan. Genom att orgaett skulle kunna gå till den nisera kooperativ ersättningen skulle di-

kooperativa föreningen, och därmed medlemmarna

hur ska användas. Aven delar av rekt få avgöra pengarna verksamhet skulle sikt kunna skötas i skolornas ordinarie på form. kooperativ

45 sou 1985: 30

När det gäller bör och självförvaltning bakgrunden till, syftet vinsten med dessa aktiviteter för annars klargöras eleverna, finns risk att medansvaret enbart leder till sysselsättningsterapi, d v s att eleverna utför något i skolan utan att de har varit med och bestämt vad eller hur det skall göras. Man bör också visa respekt for barnens fria lektid.

Vi vill också betona att eleverna inte skall vara servicepersonal eller ersätta annan arbetskraft för att göra ekonomiska inbesparingar utan verksamheterna skall bedrivas för att utveckla elevernas ansvar och kunskap om ekonomiska realiteter.

Mot bakgrund av vad vi här redovisat föreslår vi att föreningsmedverkan, bildandet av skolföreningar och utvecklingen av skolkooperativ stimuleras med syfte att stärka och sprida de möjligheter till och delaktighet inflytande för eleverna som och innebär. föreningar kooperativ

Vi vill också att vi ser dessa tre verksamunderstryka heter som en del i skolans verksamhet och

pedagogiska

betonar vikten av att Skolstyrelsen beslut så delegerar långt ut till brukarna som till förmöjligt förvaltningsråd, eningar och kooperativ.

Vi föreslår att all får delta i utveckpersonal gemensamt lingsarbete inom dessa områden. Verksamheterna är gemensamma angelägenheter för all personal i skolan och för både stat och kommun. Sådan fortbildning bör ingår i det lokala utvecklingsarbetet och bekostas av medel avsatta för detta ändamål.

Vi avser med detta inte ett minskat kommunalt ansvar för fortbildning av den kommunala personalen. Vi vill i stället betona vikten av att stat och kommun på detta område lägger samman sina resurser så att ett för alla personalkategorier gemensamt utvecklingsarbete kan bedrivas. Detta ger all personal och elever till ett mer demomöjligheter meningsfullt kratiarbete utifrån en helhetssyn på skolans verksamhet.

Vi anser slutligen att det ur är av demokratisynpunkt avgörande betydelse att eleverna i skolan får komma i kontakt med de politiska ungdomsförbundens verksamhet och därmed få insikt om hur ideer politiska konkretiseras och politiskt arbete bedrivs i ett demokratiskt samhälle.

46 soU 1985:30

MAN KAN VARA RADD FÖR

ATT EM

UTSKRATTAD Av

KOMPASAR, som TE AT T

TAPPA w TALLw

MAT-

\

SALEN.

Barnkulturcentrum i Eskilstuna SOU 1985: 30 47

?k ,L .. /

4 Ett demokratiskt arbetssätt

Grunden till en demokratisk skola är det sätt på vilket man bedriver undervisningen. En demokratisk skola måste bygga på demokratiska arbetsmetoder.. Bra undervisning utgör ramar inom vilka en demokratisk skola kan nås. Att förändra undervisningen är både lätt och svårt. Svårt därför att det är ett så oerhört omfattande område. Lätt är det eftersom man kan göra det varje minut, varje lektion. (Rapport om skoldemokrati inför Elevriksdagen 1985).

Vi delar Elevorganisationens uppfattning. Ett mer demokratiskt arbetssätt med större utrymme för elevernas delaktighet och ansvar i hela skolvardagen och möjligheter att påverka innehåll och former i skolans verksamhet är den viktigaste grunden för ökat elevinflytande. För att eleverna skall kunna utnyttja till möjligheterna inflytande måste de få känna att deras språk och åsikter duger. Ett öppet och accepterande bemötande från vuxna gör att eleven sin och komma med synpunkter och idéer. vågar säga mening Att våga uttrycka sig hänger samman med självtillit och säkerhet. De inre hinder som finns hos var och en kan bearbetas och motverkas genom en organisation som möjliggör diskussioner i mindre grupper. Där finns utrymme för fler att bli bättre på att lyssna aktivt, att argumentera, analysera och vara med och fatta beslut. Därför kräver ett demokratiskt arbetssätt en väl genomtänkt organisation. Det är lärarens uppgift att skapa organisatoriska förutsättningar och ge tid för elevernas medverkan. Viktiga förutsättningar förutom tiden är att eleverna får tillräcklig information. De måste ha möjlighet att kommunicera med andra för att kunna bearbeta sina egna åsikter och de måste ha beslutsprocessen klar för sig. Arbetssättet i skolan skall i vara ett resultat av en högre grad dialog mellan elever och lärare och bygga på insikten om att elever vill vara aktiva och ta ansvar. Arbetssättet måste variera mellan olika åldrar, ämnen m m. Vi kan därför inte föreskriva eller rekommendera ett visst arbetssätt. Vi istället erfarenheter ger exempel på

SOU 1985: 30 49

från några olika skolor där man medvetet försöker utveckla arbetssätt och arbetsformer så att eleverna få mer inflytande över sin egen undervisningssituation. Vi menar att det i skolans uppgifter inte bara att förmedingår la utan i lika hög grad att tillfälle att kunskaper ge eleven utvecklas till en självständig samhällsmedborgare med personligt engagemang i omvärlden. Målen för skolan avser den enskilde elevens hela personlighet och utveckling såväl kunsom känslomässigt och socialt. skapsmässigt Lgr 80 anger grupporganisationen arbetsenheter som medel för förändring av arbetssätt och arbetsformer. En strävan skall vara att få arbetsenheternä att bli reella planerings- och samverkansenheter i skolan. Vi menar att fördelarna med arbetsenheternä är många. Den enskilde läraren får bättre överblick över arbetets uppläggarbetet kan efter enskilda förutsättning, anpassas personers ningar och gruppmedlemmarna kan ge varandra stöd och utveckla en social gemenskap. En grupp kan också lättare påverka och förändra arbetets innehåll och uppläggning än enskilda personer. Genom lokalt kring arbetsenhets- och samutvecklingsarbete arbetsfrågor har lärarna fått ökade möjligheter till en helhetssyn på undervisningen, som innefattar både kunskapsmässig, känslomässig och social utveckling hos eleverna. Erfarenheter visar att när de vuxna i skolan börjar samarbeta och samplanera ökar deras förståelse för vikten av elevinflytande. Samarbete mellan de vuxna i skolan blir ett viktigt föredöme i praktisk demokrati för eleverna. Olika arbetsformer måste prövas och utvärderas. Lärare och elever skall komma överens om hur arbetet skall organiseras beroende på syfte, stoff eller arbetsmaterial. Möjligheterna till flexibla elevgrupperingar kan utnyttjas bättre. Även valet av läromedel skall ske i samråd med eleverna och vara en del av Lärare och elever undervisningsplaneringen. skall komma överens om lämpliga läromedel för att nå uppställda mål. Valet mellan att t ex besöka en eller att arbetsplats läsa om den i en bok är ett pedagogiskt val som måste träffas i skolan. Vi vill också understryka arbetssättets nära samband med undervisningens innehåll. I många fall är det omöjligt att skilja metodfrågor från undervisningens innehåll. Sist i kapitlet beskriver vi en metod för att starta lokalt utvecklingsarbete utifrån olika gruppers behov.

50 sou 1985: 30

olika arbetssätt

Exempel på

Lågstadiet

Så här beskriver RUNA STORM den verksamhe-

pedagogiska ten på Tranmurskolans i Gävle. lågstadium

Det okända skapar otrygghet, ängslan och oro. Vi människor är mer eller mindre känsliga för det okända och reagarar därefter. Så var det för föräldrarna till barnen i Tranmurskolan, innan den hade börjat sin verksamhet. Man fick läsa i pressen om en skola med ett nytt arbetssätt och en ny inriktning. Det skapade oro och ängslan inte minst bland föräldrar, vars barn kunde tänkas komma i beröring med skolan, men också bland skolfolk och andra icke berörda. Otaliga var de rykten som kom i omlopp och spreds bland oroliga om en experimentskola, flumskola osv - rykten som tonats ner nu, sedan skolan kommit igång, och man har tagit del av informationen om vad den står för. Det talas mycket om att skolan ständigt har förändrats på sistone, men jag vill påstå att innanför klassrummets väggar har förändringarna inte blivit så märkbara. Att föräldrar reagerar negativt inför förändringar i skolan kan jag förstå. Den enda anknytning till skolan som många föräldrar har, är bara den egna skolgången, som vanligtvis ligger 20-30 år tillbaka i tiden. Tron på att skolan måste vara som den var då, för att anses vara bra, är alltför vanlig. Man tar det naturligt att läkarvård, tandvård osv förändras och förbättras under 20-30 år p g a forskning och nya kunskaper, men att undervisning förändras och förbättras av samma skäl, är det svårare att förstå. Tranmursskolan är en skola, som bara tillämpar Lgr 80 konsekvent och ingenting annat. Inom det pedagogiska är det absolut inga större revolterande förändringar. Flera av oss har arbetat som vi gör nu, men då fanns vi utspridda på flera olika skolor. Det kännetecknande för oss är att vi vill försöka skapa en skola, som passar alla elever, en skola som kan ge uppskattning och trygghet för såväl den studiesvage, som den mer studieinriktade eleven. Alla skolor har numera en lokal arbetsplan, som talar om vilken inriktning man vill ha på sin undervisning. Så också Tranmursskolan, där arbetsplanen tillkommit genom samarbete mellan all personal och eleverna. Vi vet att när barnen kommer till första klass, så har de en mognadsnivå och prestationsförmåga, som pendlar mellan 4-5 och upp till omkring 9 års ålder. Det är ett faktum, som vi inte kan eller får blunda för. Vi vet också hur barn reagerar, när vi ställer för höga krav: mindervärdighet, som så småningom utmynnar i skolk och andra problem. Skulle du finna tillfredsställelse i ditt arbete om Du dagligdags skulle få känna och kanske höra att du inte klarade av dina uppgifter? Hur skulle du psykiskt orka med? Barn reagerar också om man ställer för låga krav. Känslan av att aldrig behöva spänna sin båge, kan ju få dem att tappa sugen och tycka det är tråkigt. På vår skola har vi tagit individualiseringen i högsätet direkt hämtad ur läroplanen. Tack vare den årskursblandade sammansättningen har vi fått möjlighet att sätta in undervisningen inte efter vilket år barnen är födda, utan efter deras förmåga. Finns de en enda klass där alla har samma mognad för läsinlärning och läsning? Är det vettigt att inhandla 25 läseböcker av samma sort och tro att man tillfredsställer allas behov? Vi har köpt 5-6 stycken av varje sort i

många olika svårighetsgrader. Ett riktigt skolbibliotek är ett mäste i skolor-

na, så att undervisningen och lästräningen kan ske i böcker, där eleven får vara med och välja. Det är betydligt mer stimulerande att läsa en bok, som jag själv väljer, än en bok som någon annan säger att jag ska läsa.

-

Lärarlaget en nödvändighet

På lågstadiet har vi ca 75 barn i varje arbetsenhet, motsvarande en 1:a, 2:a och 3:a. Till det är vi tre lärare och en speciallärare, som utgör ett lärarlag. Vi har ett intimt samarbete och det betyder ju att vi får sätta till några timmar i veckan. Var det inte en stor brist innan lärarlagens tid, att lärare nästan aldrig pratade arbetssätt med varandra? Eftersom alla barn i vår arbetsenhet har FA samtidigt så blir alla lärare lediga samtidigt. Den tiden använder vi till planering. Det är en avsevärd skillnad att sitta formiddagar och kläcka idéer och diskutera olika undervisningsgrepp än att sitta eftermiddagar mellan 15 och 17, som vi orde första året. Sedan man arbetat 6-7 timmar med 25 till 30 barn är en hjärna lagom bedövad och tröttkörd.

Eleverna veckoplanerar själva

Vi på Tranmur låter eleverna planera sitt självständiga arbete varje måndagmorgon. Det är en planering vi gör som ska vara klar på fredag för redovisning. Vi behöver inte stå över dem varje minut och kolla vad de gör. De får ansvar och med ansvar får de en arbetsglädje och arbetslust, som är underbar att skåda. Den här delen av det självständiga arbetet kan uppta 7-8 lektioner under en vecka beroende på stadier. Ingen ska tro att eleverna sitter hela veckan och arbetar själva. Vi har gemensamma lektioner, gemensamma genomgångar osv men en viss tid är avdelad till självständigt arbete, som varje fredag kollas upp och utvärderas.

Svårigheter

För oss lärare innebär det ett merarbete. Det krävs betydligt mer av en lärare att låta elever utveckla sig efter sin nivå. Det kräver en noggran uppföljning, mer bokföring och det kräver också en viss organisationsförmåga. För läraren är varje lektion mer intensiv. Det är svårare att få alla föräldrars förståelse för det här arbetssättet. Föräldrar forväntar sig, att man ska sitta stilla på sin stjärt i 40 minuter och att alla ska arbeta med samma uppgifter! Lärarens roll blir med ovanstående arbetssätt annorlunda än i traditionell undervisning. Det finns naturligtvis ingen given pedagogisk metod för hur eleverna kan motiveras och bli aktiva, ta ansvar och känna det meningsfullt att ha inflytande. Här ligger en stor utmaning där lärarnas pedagogiska kompetens till fullo måste utnyttjas. Att söka nya vägar för det pedagogiska arbetet är en viktig del av skolans vardag. Med ökat ansvar och ökad frihet för den lokala skolenheten har också utrymmet for försök vuxit. Att anpassa skolan efter de villkor som gäller inom en skolenhet eller för en viss undervisningsenhet kräver ett ständigt utvecklingsarbete.

52 soU 1935: 30

Högstadiet

Från Stöpenskolan i Skövde berättar MALIN, 8 F, om undervisi Samhällsorienterande ämnen. I dessa ämnen ingår

ningen

historia, reigion, samhällskunskap och geografi.

Malin beskriver klassens sätt att arbeta så här: - Vi använder oftast ingen lärobok där man ska läsa precis vad som står och sedan få prov på det. Istället kommer läraren med forslag på ett område vi kan arbeta med, och vi får lämna förslag på vad olika grupper kan arbeta med inom området. Läraren samlar material till grupperna. Sedan får vi välja ut vad som är viktigt. Ska vi på studiebesök eller om vi behöver ringa någonstans, får vi ordna det I andra ämnen läser man en sak och sedan går man vidare och läser själva. nästa. Men i SO diskuterar vi alltid ett område efteråt och utvärderar. Prov har vi väldigt sällan. Jag tror vi har haft två prov sedan vi började sjuan. Det är att arbeta så här. Jag har blivit bättre på att samarbeta och arbeta

bra

De funkade inte. i grupp. När jag gick i sexan avskydde jag grupparbeten. För det mesta jobbade bara en i gruppen, resten slapp. Nu har alla lärt sig att arbeta tillsammans. Det är svårt, men det går. som är viktiga på gymnasiet, menar Malin. Jag tror att vi har fått kunskaper Jag hoppas att vi ska kunna jobba så här även på gymnasiet - men samtidigt är jag lite rädd för att det bara blir vanligt pluggande där. Men man har mer senare i livet, än ”skolkunskapei” - sånt som nytta av vardagskunskaper man bara lärt in for skolans skull, säger hon. att han inte försöker komma med Läraren är mycket noga med att betona ska bedrivas eller hur lärare ska någon patentlösning på hur undervisning var. - tillsammans Jag försöker bara följa Lgr 80 och utveckla undervisningen med eleverna. Det är deras synpunkter och erfarenheter som har format undervisningen. Jag tror att en lärare måste ha distans till det han gör och vara självkritisk. Undervisningen måste utvecklas hela tiden. - måste ha ett värde för eleven själv och inte bara vara till Kunskaperna för att man ska komma in på gymnasiet, menar läraren. - i allmänhet alldeles för svårgripbara och främman- Idag är kunskaper de. Ofta direkt tagna ur en lärobok utan koppling till elevens egen situation. Sådana kunskaper ger inget sammanhang, kunskapsbilden blir fragmentarisk. - Innehållet måste vara utgångspunkten i undervisningen, fortsätter läraren. Men det hänger starkt samman med arbetssättet. För man kan inte behandla viktigt innehåll hur som helst och slänga ut det över huvudena på eleverna. Då får man inte ut något av det.

- Men det är farligt med en skola som bara är rolig. Studiebesök for

studiebesökens bara för att det är kul, leder egen skull eller intervjuer inte fram till djupare kunskap. - Det jag vill ge mina elever är att de ska känna att: det här området behärskar jag - det här har jag förstått.

sou 1985: 30 53

- Det är viktigt att utgå från elevernas egen verklighet och funderingar i undervisningen, menar läraren. - Det kan vara svårt eftersom hela lärarutbildningstraditionen försvarar

det vanliga mönstret med läroböcker. De är inte skrivna för den här

sortens undervisning. Andå stödjer läroplanen ett undersökande arbetssätt. Eleverna ska vara med och planera och ansvara för arbetet i skolan. De ska lära sig söka kunskaper utifrån sin verklighet. Redan på sidan ett i läroplanen står det att människan är aktiv och skapande. - Men det betyder inte att eleverna bör få välja undervisningens innehåll och former till hundra Eleverna procent. har vissa olika förutsättningar. Och samhället har en åsikt om vad undervisningen ska syfta till. Det måste vägas in, menar läraren. Läraren delar in sin undervisning i tre steg. Först lyfter han fram tankar och problem genom att t ex visa ett tv-program eller läsa en berättelse eller en tidning. Det är viktigt att väcka motivation så att eleverna ser en mening i det som ska studeras och känner ett behov. Sedan följer det självständiga arbetet i grupp eller enskilt. Sist kommer redovisningen. Den är inte traditionell, utan mer som en diskussion där läraren går in och kompletterar om han tycker att eleven glömt något. Han försöker skapa en helhet av de erfarenheter eleverna fått. Malin tyckte att det här sättet att jobba fungerade redan i sjuan.

Högstadiet och gymnasieskolan

SIV LUNDBERG, Piteå, undervisar i språk. Hon beskriver sin och elevernas verksamhet på högstadiet och gymnasieskolan så

här: Enligt min mening innebär demokrati att alla skall ha inflytande över, ansvar för och kontroll över sin situation. Detta förutsätter att lärarna ser sina elever som aktiva och skapande. Synsättet är av yttersta vikt eftersom lärarnas attityder påverkar hela organisationen. Det är också väsentligt att eleverna på högstadiet och gymnasiet får insikt om vilka mål och riktlinjer som riksdag och regering uppställt for svensk skola. Språket är ett medel med vars hjälp man skaffar sig kunskap och förmedlar kunskap. Om budskapet är väsentligt blir språket levande och laddat. Därav följer att budskapet i de texter vi använder i språkundervisningen bör vara väsentligt för att inlärningen ska bli så effektiv som möjligt. I gymnasiet i ämnet engelska arbetar vi med övergripande frågor som det är viktigt att eleverna tränger in i för att de ska kunna försvara och fördjupa demokratin här hemma och i andra länder. Vi arbetar med frågor och mekanismer kring förtryck, rasism, fördomar, hierarkier - - - mansroll invandring, jämlikhet jämställdhet kvinnoroll, Våld - vapen - krig - militarism, elitism, fred - solidaritet. Frågorna hänger samman. Material lider vi ingen brist på. Det hämtar vi ur läroböcker, romaner, noveller, tidskrifter, tidningar, tv-program. Genom att arbeta med detta med metoder vi själva väljer kan vi inte

innehåll

undgå att fylla läroplanens ämnesmässiga krav i engelska.

Det finns inget i läroplanen som säger att man ska använda sig av vissa läroböcker, att läroboken är lika med kursen. Ansvaret att följa läroplanen kan vi lärare inte krypa undan genom att följa en lärobok och lita på att det är kursen. Läroboksförfattarna kan aldrig ta över vårt professionella ansvar. Läroböcker är en tillgång bland många andra med vars hjälp vi kan nå målen.

kunniga människor Ska vi släppa ifrån oss aktiva, skapande, engagerade, som går långt utöver lärobokens pärmar och måste vi äga en professionalitet som tillåter eleverna att vara skapande, aktiva, engagerade och kunniga. Både formen för vårt arbete och innehållet i det måste visa, gynna och utveckla de demokratiska värderingar på vilka vårt samhälle bygger.

Gymnasieskolan

Rinmansskolans tekniska linje i Eskilstuna berättar ele-

Från

ver och lärare följande:

är undervisningen av tradition uppdelad på olika ämnen. I gymnasieskolan mellan ämnen och kunskapsområden lämnas oftast över till Integrationen eleverna blir fragmentiserade. Det är svårt för oss elever själva. Kunskaperna över utbildningen. I arbetslivet möts människor av att skapa en helhetsbild i beslutsfattande, och planering av sin krav på att medverka ansvarstagande egen och andras verksamhet. Samarbetsförmåga är en viktig egenskap. Under tre år har vi på kemitekniska grenen arbetat intensivt för att öka få fler företagskontakter, stärka elevinflytandet och förämnesintegrationen, bättra vårt samarbete. så att naturliga arbetsområden ska- Målet är att bryta ner ämnesgränserna ämnen. Därför arbetar vi i lärarlag. Planeringen startar i åk 3 pas mellan tillsammans med elever och företagsrepresentanter. Klasserna delas i S-grupper. som bas (fadderföre- I åk 4 genomförs med 8-gruppernas respektive företag tag): 0 Tekniska rapporter om processer, produkter, arbetsmiljöåtgärder eller dylikt på företaget O Arbetsmiljömätningar och analyser 0 där helhetssynen på företaget och dess verksamhet betonas Projektarbete O .Temastudier där flera ämnen samverkar (t ex Stress i arbetslivet - före-

komst, orsaker, effekter, åtgärder) Kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering sker med hjälp av en bestående av lärarlaget och en mindre elevgrupp från de planeringsgrupp olika 8-grupperna. Eleverna turas om mellan sina medlemmar. Både lärare och elever upplever en ökad motivation i sitt arbete genom att och utvärdera samt förändra arbetet. Genom tillsammans planera, genomföra vårt arbetssätt kan vi också jämföra innehållet i kursplaner med den verksamhet som finns utanför skolan i företag och inom andra områden.

Metod

-

för i skolan

delaktighet

Arbetsboksmetoden

Det kan vara svårt att veta hur man skall starta ett lokalt utvecklingsarbete i Det demokratifrågor. kan givetvis ske på många olika sätt. I Falun har en skola under ett och ett halvt års tid använt sig av den norska arbetsboksmetoden för att få igång ett utvecklingsarbete. Försöket är mycket lyckat.

Arbetsboksmetoden är en process i tre Först de etapper. fångas för arbetsplatsen aktuella Dessa frågorna upp. redovisas och utvecklas till förslag och idéer av en lokal som redaktionsgrupp sammanställer arbetsbok nr 1. Förslagen presenteras som frågor eller påståenden och mottagarna att skriva ner uppmanas egna förslag och kommentarer. Arbetsboken delas sedan ut till alla berörda.

Svaren i den första arbetsboken i arbetsbok nr 2 presenteras som delas ut till alla som fått del av den första. Nu med uppmaning att samlas till gruppdiskussioner. Grupperna utarbetar och diskuterar fram vilka och förslag synpunkter som bör prioriteras.

Prioriteringen blir arbetsbok nr 3, eller om man så vill ett förslag till en lokal Genomförandet handlingsplan. av handlingsplanen förs nu fram som och underlag utgångspunkt för diskussion med beslutsfattarna.

I projektet i Falun Ung tog elever, föräldrar och personal under våren 1984 fram tretton områden som man ville förändra. Förändringsarbete har nu i nio av de tretton påbörjats områdena. Arbetet har inriktats som på frågor elevinflytande, gemenskapen i skolan och klassrummen, fritidslokalen skollokalerna, samt matsalen och maten. Under tematimmar har klass varje tillsammans med sina utifrån klassföreståndare, arbetsbok 3, diskuterat vad elever, personal och föräldrar kan förändsjälva ra. De frågor som ansågs viktigast att med var elevmedbörja verkan och fritidslokaler.

Många stora och små har skett under det senaste förändringar året på Västra skolan och i förändringsarbetet pågår betydligt högre grad än tidigare.

Arbetet med arbetsboken har gett eleverna och skolan ett handlingsprogram som är konkret och lätt för eleverna att stämma av”. Eleverna kan se resultat av sitt arbete. De får att uppleva de tas på allvar, att vuxna lyssnar deras och på synpunkter argument. De tillåts ta ansvar i viktiga och får frågor uppleva att de klarar av att genomföra sina bara de förslag, får stöd och lite från vuxna. hjälp

56 SOU 1985: 30

Största delen av personalen tycks nu vara enig om att stämningen skolan är bättre än någonsin, mycket tack vare Ung i på Falun-projektet. Det har dock tagit drygt ett år att få personalen inställd till arbetsboksmetoden och projektet, vilket positivt de mest sett som ett hinder i sitt arbete att förmedla tidigare har börjat förändras. kunskaper. Synen på kunskap Hem och skola-föreningen har blivit mycket aktiv med jämfört tidigare. Den har även använt arbetsboksmetoden i föreningens arbete. Via arbetsboksmetoden har Hem och skola också fått konkreta arbetsuppgifter vilket man tidigare saknade.

Elevmedverkan i den planeringen och arbetsplan pedagogiska för klassråden, nytt schemaförslag där elevernas behov och önskemål beaktats är några exempel på förändringsarbeten i Ung i Falun.

En aktivitet som betytt mycket skolan är på Operation Dagsoch Nattverke. Hela skolan, elever, personal och föräldrar deltog på olika sätt i arbetet. Alla arbetade tillsammans för ett mål. Här har eleverna fått samarbeta med varandgemensamt ra och med positiva vuxna och fått känna verklig uppskattning. Västra skolan dras sedan med ett Nu då gammalt dåligt rykte. skolan Dags- och Nattverke med intensiv genomfört Operation bevakning av radio, TV och tidningar har man fått framstå som en bra skola som man är stolt att tillhöra.

Elevråden kommunens samtliga högstadieskolor och gympå nasieskolor har diskuterat olika lokalalternativ för ungdomsverksamhet. Ett förslag kallat Ungdomens Hus utreds f n på uppdrag av kommunstyrelsen.

Hem och Skola-rörelsen har i första hand arbetat med hur klassrumssitutationen och gemenskapen på skolan kan förbättras. Nu också ett nytt system med den s k kontaktkomprövas mittén och kontaktperson för att förbättra kontakten mellan hemmen och skolan. Ett informationsblad från Hem och Skola Västra skolan får avsluta detta kapitel.

SOU 1985: 30 57

Information från styrelsen Hem 9 Skola Västra skolan

Du förälder! Vi behövs!

Det finns någon oskriven regel som säger att när våra barn börjar på högstadiet behövs inte längre vi föräldrar i skolan. Låt oss tillsammans ta död på denna myt.

* Lärarna på skolan efterlyser i skolans lokala plan mer föräldramedverkani Våra barn efterlyser i projektet Ung i Falun föräldramedverkan! * Styrelsen för H05 - Västra skolan önskar mer kontakt och medverkan från föräldrar. Styrelsen skall representera föräldrarna och måste då självklart veta mer om vad föräldrarna tycker.

VI BEHÖVS! :;)

Visst är det svårt att medverka, engagera sig och deltaga om man inte vet vad som händer på skolan. Vi behövs kanske i en mer annorlunda roll nu när våra barn håller på att bli vuxna och tar egna initiativ och egna ansvar. Vi behövs för att visa väg, stötta, ge råd, hjälpa dem att förverkliga sina ideêr och ställa upp praktiskt när de ber om hjälp.(t ex bazarer, danser)

Just nu pågår temaarbeten och praktiska arbeten kring projektet Ung i Falun. Våra barn är fantastiska. Många fina förslag till positiva förändringar både lokalmässigt och socialt har de arbetat fram.

Det finns en otrolig VILJA hos eleverna att göra Västra Skolan till VÅR SKOLA.Mycket har de redan hunnit genomföra, men mycket har de framför sig. Förändringar tar tid!

För att hålla dig förälder informerad om dels vad vi behandlar på styrelsemötena dels vad som händer i projektet Ung i Falun vill vi sätta fart på denna KONTAKTPÄRh.

ARA BARN VILL! VILL VI? Cirka 1000 timmar/läsår vistas våra barn i skolan Visst måste vi medverka!!!

©

58 SOU 1985: 30

i demokrati

Undervisning

Beredningen bör också belysa hur frågan om det demokratiska samhällssystemet, demokratins grundläggande värderingar, principer och olika former kan ges en mer framträdande roll i undervisningen. (Ur våra direktiv)

De Samhällsorienterande ämnena har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att fostra eleverna till medborgare i ett demo-

kratiskt samhälle. I detta diskuterar vi därför hur dessa

kapitel

ämnen behandlas i samt i olika och

läroplanen kursplaner

läromedel.

Tomas Pedagogiska institutionen i Uppsala, har tagit Englund, fram underlaget till kapitlet. Vi ger här en starkt förkortad

version”. I slutet av finns våra förslag.

kapitlet

innehållet i centrum

Hittills har skolans demokratiska fostran mest handlat om

idén om den formen som löser alla problem och övervingoda ner alla motsättningar. (Liedman 1982)

Skolan har koncentrerat sig på att diskutera hur den demokra-

tiska fostran som form ska Vad den ska innehålla

genomföras.

har man brytt sig mindre om. Innehållet är emellertid viktigt

för skolans och bildande roll.

medborgerliga politiskt

3 Det huvudsakliga underlaget presenteras i arbetsrapport 108 i Skolan och demokratin, Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. Som underlag för detta kapitel har också använts av samma författare arbetsrapport 86 Argument för och grunddrag i en samhällsorientering som medborgarförberedande, politisk utbildning, Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen (1984) och Om samhörighet och konflikt. En temagranskning av politiksynen i läromedel i samhällskunskap. Statens institut för läromedelsinformation (1984).

SOU 1985: 30 61

Läroplaner, kursplaner och läromedel samt den kunskapssyn som följer i deras spår bestämmer formen för undervisningen. Innehållet i undervisningen i sin tur av skilda styrs politiska viljor. Nya läroplaner och kursplaner har successivt arbetats fram i syfte att förändra Det har emellertid undervisningen. visat sig att läromedelstraditionen har så stark styreffekt på undervisningen att de nya intentionerna har svårt få genomslag

-

Motstridiga politiska beställningar vad

är skolans

uppgift?

Demokratiberedningen har i uppdrag att föreslå hur medborgarnas medverkan, delaktighet och ansvar skall stärkas i kommuner och Genom skall landsting. tilläggsdirektiv man också studera hur eleverna och föräldrarna skall få större i inflytande skolan. Enligt direktiv

demokratiberedningens är det viktigt

att demokratin utövas genom delaktighet.

Det här är kontroversiella Vilken frågor. demokratiuppfattning skall t ex skolan föra fram? Vilka värdegrundläggande ringar och principer skall man fram? Vad skall lyfta undervisningen egentligen innehålla? Tre kan synsätt urskiljas det patriarkaliska, det vetenskapligt/rationella och det demokratiska. Alla har de olika syn på hur undervisningen i det demokratiska dess politiska systemet, värderingar och principer skall ske.

En blick tillbaka

Alltsedan skolreformerna 1918/1919 har det funnits ett särskilt skolämne som skulle överföra en auktoriserad demokratisyn och vara I samtidigt objektivt. fortsättningsskolan hette ämnet medborgarkunskap, i folkskolan och grundskolan samhällskunskap.

Fram till slutet av andra

världskriget gick folkundervisningens

demokratifostran ut på att en inpränta patriarkalisk samhörighet innebärande en given uppdelning med bestämda hierarkiska relationer. Målet med var att undervisningen förmedla fosterlandskärlek, medborgerliga rättigheter och skyldigheter och kärlek till arbetet. Aven den religiösa underdånighetsfostran levde kvar, trots att redan läroplanen 1919 markant hade tagit avstånd från detta.

Medborgarnas skyldigheter gentemot staten underströks. Historia var det främsta Samhällsorienterande ämnet. Fosterlan-

dets historia utorde grundvalen för en fostran till nationell

samhörighet. Medborgarkunskap var delvis utformat som ett bihang till historieämnet.

62 SOU 1985: 30

Enligt det stod politiken i centrum för patriarkaliska synsättet historie- och var den strikt samhällsundervisningen. Samtidigt till staten och dess I stort sett var avgränsad representanter. den också avskild från samhället och medborgarna i övrigt. De om som skolan förmedlade betonade konstikunskaper politik tutionen, det fastställda regelverket och de existerande institutionerna.

En viss spänning fanns dock och till skillnad från historieämnet i läroverken betonade i fortsättmedborgarkunskapen den formella basen för den politiska demokratin, ningsskolan dvs den allmänna rösträtten.

Det nationella intresset och samhörigheten gick emellertid före eventuella konflikter. Eleven, den uppväxande medborgaren, blev inte delaktig i utan till att naturligt politiken uppfostrades främst uppfylla Vissa medborgerliga skyldigheter.

När andra gick mot sitt slut och de fascistiska världskriget regimerna successivt ersattes med ett demokratiskt styrelsesätt fokuserades skolans roll i hela västvärlden. Tanken på att skolan skall bära demokratin att fostra eleverna till upp genom demokratiska människor slog nu igenom.

I markeras denna demokratisträvan av att vi har en Sverige sammanhållen grundskola som en likvärdig undernioårig ger visning över hela landet. Skolans innehåll och arbetssätt blir också centrala moment i denna demokratisträvan.

Det var direkt kopplat till skonya samhällskunskapsämnet lans mål att fostra demokratiska människor. Eleverna skulle rätt till om de stora ideologiska och äga saklig upplysning stridsfrågorna för att skapa förutsättningar för samhälleliga och en på medborgarnas egen insikt vilja grundad samhällsutveckling”. Utbildningssynen ingick i en vidare kulturpolitisk offensiv som i sin tur av en stark tro på människans möjligheter präglades att aktivt delta i samhällsutvecklingen och bära upp och försvara demokratin. Denna demokratisyn innebar också en utpräglad tilltro till Undervisningen måste, hette det vetenskapen. vila en vetenskaplig grundval och fick inte förpå objektiv medla doktrin. Den okritiska tilltron till venågon ideologisk tenskapen skulle visa sig ha konsekvenser i takt med att demokratifostranskravet som mindre akut och tonades upplevdes ned.

Det rationella successivt form vetenskapligt synsättet tog genom att de och utbildningsdesamhälleliga förutsättningarna batten mot slutet av 1950-talet hade förskjutits på vissa avgörande I centrum stod inte längre försvaret för demopunkter. krati. Istället sköt tillväxtsamhällets problem demokratifrågorna i bakgrunden.

sou 1985: 30 63

Det centrala är inte demokrati begreppet längre utan föränderligt samhälle. Detta innebär att också perspektivet skolans på medborgerliga och politiska fostran förskjuts mot ett vetenskapligt rationellt synsätt.

I 1962 och senare 1969 års för fick läroplan grundskolan samhällskunskapen inte någon framskjuten med position någon uttalad till I stället talade anknytning demokratifrågorna. man om ”elevernas orientering om yrkeslivet och kominriktning på mande uppgifter i arbetslivet. Den Samhällsorienterande ämnessektorns timtal skars också successivt ned utan egentliga motiveringar.

Historieämnet och samhällskunskapen skildes från varandra. De tidigare värdemässiga intentionerna i dessa ämnen (historieämnets nationellt samhörighetsfostrande och samhällskunskapens demokratifostrande) tunnades ut. Det var ett resultat av den rådande vetenskapssynen. Kravet bepå objektivitet fäste ämnenas skenbart neutrala prägel.

I samhällskunskapen utvecklades en där samhörighetsfostran teknik- arbetsliv- yrkesförberedelse Stuutgjorde grunden. die- och yrkesorienteringen ñck en framträdande plats. Skolans undervisning i politik underordnades skolans sociala fostran och en funktionell En samhällsatsamhällssyn. positiv tityd betonades på bekostnad av kunskaper om politikens realiteter. Skolans undervisning ett av råbyggde på accepterande dande sociala förhållanden och den ekonomiska utvecklingen, dvs ekonomisk tillväxt baserad på teknisk utveckling och en syn på människan som arbetskraftsresurs. Nyckelord blev teknik- arbetsliv- tillväxt- yrkesval/yrkesutbildning. Denna inriktning av samhällsorienteringen innebar att den rådande samhällsutvecklingen okritiskt accepterades.

Den Vetenskapligt-rationella innebar att deutbildningssynen mokratin ses som en styrelseform varigenom eliter får politisk bestämmanderätt genom konkurrens om folket röster. De demokratiska institutionerna är centrala liksom förekomsten av flera konkurrerande partier. Att medborgarna deltar aktivt är mindre betydelsefullt.

Omkring 1970 återuppväcktes den som demokratisyn grundar sig på delaktighet. Nu i nya former som betonar medbestämmanderätt i samhälle och arbetsliv. Den hade från början tagit form efter 1945 men gick förlorad genom övertron på vetenska- De enskilda människornas i beslutsfattande pen. deltagande sattes nu i centrum. Av centralt intresse är här kravet på ekonomisk demokrati.

Riktmärke för en demokratisk är en demokratiutbildningssyn uppfattning som betonar delaktighet. Demokrati definieras som en styrelseform som förverkligas i samma utsträckning

som folket deltar i den Med denna politiska beslutsprocessen. definition på demokrati kommer frågan om utbildningens roll, innehåll och form samt relation till samhället i ett annat läge. Vad innebär detta för skolan? Hur skall en demokratisk utbildning som fokuserar jämlikhet och delaktighet utformas? Vilken roll får skolans traditionellt medborgerligt och politiskt bildande ämnen i en demokratisk utbildningssyn? För det första kan demokratifrågorna inte begränsas till dessa ämnen. De måste i hög grad genomsyra flera ämnen och påverka hur de utformas. Undervisningen i varje ämne måste sättas in i sitt samhälleliga sammanhang. För det andra bör de traditionellt medborgerligt och politiskt bildande ämnena få en starkare plats (dvs fler timmar etc). Grundläggande för den demokratiska samhällsorienteringen är att samhället inte framställs som konfliktfritt. Nödvändigheten av samförstånd måste givetvis lyftas fram men de bakomliggande konflikterna får inte döljas. Samhällskonflikterna skall redovisas i undervisningen. Begreppet politik bör kopplas ihop med hur man hanterar konflikter och fördelar olika resurser. Politik är således att samordna skilda intressen så att det blir en helhet. Politisk fostran handlar i sin tur om att klarlägga, analysera och blottlägga vad politik är. Vad politik och demokrati är kan alltså förklaras tydligare för eleverna. Målet att de frågorna finns klart uttryckt göra politiska synliga för den svenska skolans Samhällsorienterande undervisning. Läroplanen kan emellertid tolkas på olika sätt. Den modell som samhällsorienteringen och medborgarutbildningen grundar sig på har ofta en djupare förklaring än läroplanens. Avgörande är hur läromedelsförfattarna tolkar direktiven från läroplanen. Detta slår sedan igenom i läromedlen när olika politiska frågor beskrivs.

Är Iäromedelstraditionen ett hinder?

Under efterkrigstiden har det utvecklats en tradition för hur läromedel i samhällsorientering skall se ut. Den kännetecknas av två grundläggande drag: För det första tar man avstånd från en tradition patriarkalisk med ett fosterländskt underdånighetsfostrande historieämne i centrum och med samhällsläran som bihang. För det andra har samhällsorienteringen anpassats till ett teknologiskt tillväxt- och välfärdssamhälle. Samhällskunskapen har kring studie- och yrkesvalets Samhälbyggts upp problem. let beskrivs som utpräglat motsättningsfritt. Den dominerande bilden är ett väl institutionellt fungerande, uppbyggt Sverige.

sou 1985: 30 65

Politiken och därmed demokratin har fått sin bestämda plats avskild från samhället i övrigt. Genom internationella jämförelser framstår den svenska demokratin som som något positivt inte kan förbättras eller ifrågasättas i olika delar. Historiskt visar man också hur den successivt har blivit bättre. Läromedlen i samhällskunskap ger således en utpräglad konfliktfri bild av det svenska samhället. Hur detta är uppbyggt och fungerar beskrivs mycket detaljerat. Men läromedelsförfattarna bryr sig inte om att ta upp centrala, aktuella samhällsfrågor och inte heller hur olika institutioner är tillskapade för att hantera konflikter i samhället eller att referera den aktuella ideologiska diskussionen. Ämnet Samhällskunskap har sällan ett historiskt perspektiv. Detta gör det svårare att förså att dagens starkt institutionaliserade svenska samhälle har skapats av människor i kamp och konflikt och att det delvis har skett genom att makten har förskjutits. I dagens läromedel verkar institutionerna bara finnas där som om de var av Gud eller naturen givna. Historieämnet ger inte heller en bakgrund till och en förståelse för det nutida svenska samhället. I första hand ges istället kunskaper i historisk kronologi. Splittringen mellan ämnena historia och församhällskunskap svårar förståelsen för det egna samhället och människans egen roll i detta samhälle. Det saknas med andra ord en och planerad sammanhållen kunskapsförmedling och möjlighet att kritiskt betrakta det egna samhället ur både ett nutidshistoriskt och ett socialt perspektiv. Det läromedel som dominerar marknaden är SOL 2000. Där behandlas val och partier, riksdag och regering i årskurs 8. Beskrivningen är markant provanpassad genom en stark betoning på detaljkunskap, lösryckta fakta och fragmentariska moment. Författaren har inriktat sig på att beskriva funktioner och verksamheter mycket Däremot ställs detaljerat. inga frågor om hur de beskrivna institutionerna uppstått eller vad vår demokrati grundar sig på. Den historiska och en bakgrunden jämförelse mellan olika demokratibegrepp får eleverna först i årskurs 9 i historia och samhällskunskap. Dessa avsnitt som skulle kunna ge en kritisk förståelse för demokratin kommer således sent. De är dessutom utspridda på olika ämnen utan någon ambition till samordning. Avsnittet om svensk och nordisk historia under 1900-talet fokuserar t ex inte demokratins framväxt och problem. Där betonas snarare hur ett välfärdssamhälle har vuxit fungerande fram. Ideologierna verkar döda sedan tid tillbaka. Partierlång nas och de politiska ideologiernas rötter berörs Men det något. finns ingen ambition att ge en allmän, historisk till bakgrund de nuvarande spänningarna i det svenska samhället.

66 sou 1985:30

-

Vad 80?

säger läroplanen Lgr

Vad den nuvarande om skolans demokrati-

säger läroplanen

-

fostrande uppgift, om relationen demokratifostran objektivi-

tet och om skolans beskrivning av hanteringen av samhälleliga

konflikter?

Som vi visat stod inte demokratin i centrum i de båda

tidigare

62 och Lgr 69. Detta trots att

föregående läroplanerna, Lgr

skolkommissionen starkt betonade demokratifostran.

Demokratimålet var inte bortglömt men i den demogivetvis

kratiska namn stod valet av framtidssamhålle inte

ideologins

i fokus. Demokratin var i hög grad en formalitet under-

längre ordnad andra mål. Skolans Samhällsorienterande medborgar-

fostran inriktades på att förbereda eleverna för ett yrkesverk-

samt vuxenliv. Bilden av ett harmoniskt, konfliktfritt samhälle i stark ekonomisk tillväxt frammanades för eleverna. Objekti-

mot olika kritiska perspektiv. vitetsbegreppet skyddade länge

Samhällsorienteringen ansågs allt mindre viktig. Detta för-

stärktes av s k intresseundersökningar som visade att eleverna

inte var intresserade av Huruvida

speciellt samhällsfrågor.

detta ointresse berodde innehållet i de Samhällsorienterande

på ämnena man dock aldrig reda på. Först under 1970-talets

tog

ekonomiska nedgång och sociala kris skymtar ett konfliktper-

Skolans förment neutrala roll och Samhällsoriente-

spektiv. objektivitetsneutralism börjar nu att ifrågasättas.

ringens

I 80 finns en starkare inriktning mot skolans

Lgr återigen

-

övergripande mål demokratifostran. Samhällsorienteringen får sådana riktlinjer att det att återupprätta dess roll för går medborgarfostran. I inledning till Lgr 80 står:

Grundskolan är en del av samhället. Läroplanen speglar demokratins samhällssyn och människosyn: människan är aktiv, skapande, kan och måste ta ansvar och söka kunskap för att i samverkan med andra förstå och förbättra livsvillkor. Skolans innehåll och arbetssina egna och sina medmänniskors sätt måste vara så utformat att det befrämjar denna samhälls- och människohar skyldighet att ge eleverna ökat ansvar och medinflytande i syn. Skolan takt med deras stigande ålder och mognad. (s 13)

Det heter vidare att Skolan skall fostra. Det innebär att skolan aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk, vardaglig handling”, (s 16) Skolan skall vara öppen för att skiljaktiga värderingar och åsikter framförs och hävda betydelsen av ett personligt engagemang. Samtidigt skall skolan hävda vår demokratis väsentliga värden och klart ta avstånd från allt som strider mot dessa. Skolan får inte ställa sig neutral eller passiv i fråga om det demokratiska samhällets grundläggande värderingar. Skolan måste i stället medvetet verka för dessa värderingar och fostra eleverna till att respektera dem.” (s 19)

soU 1985:30 67

En stark markering av konfliktperspektivet och en brytning

med den harmonierade finns också med i läro-

samhällssynen planen:

Saklighet och allsidighet fordrar att samhället inte framställs som konfliktlöst och harmoniskt. I stället är det viktigt att barn får klart för sig sambandet mellan å ena sidan mänskliga, sociala och nationella konflikter och å andra sidan aggression, våld och krig. Skolan måste göra eleverna medvetna om att människor lever under olika ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden och att motsättningar därigenom kan uppkomma mellan olika grupper.” (s 33)

Lgr 80s mer konflikt- och problembaserade samhällsbild och

delaktiga demokratisyn uttrycks koncentrerat i målet för de

samhällorienterande ämnena. Där heter det att ”Skolans samhällsorientering har ett särskilt ansvar för att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. Undervisningen skall ge kunskaper om och förståelse för de lagar och normsystem som vårt samhälle vilar på. Den skall också leda till insikt om vikten av att värna om de demokratiska rättigheterna och fullgöra skyldigheterna. Genom undervisningen i de Samhällsorienterande ämnena skall eleverna vidga sina kunskaper om sig själva och andra, om människors liv och verksamhet förr och nu samt om tillvaron och dess problem. De skall därigenom skaffa sig tilltro till sin förmåga att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsförhållanden. Eleverna skall stimuleras till egna insatser i samhällslivet och få kännedom om de möjligheter som finns att påverka utvecklingen genom medverkan i politiskt och fackligt arbete och genom anslutning till olika ideella organisationer och föreningar I undervisningen skall eleverna träna sig att söka orsaker till motsättningar och att bearbeta konflikter. Skolan skall hjälpa eleverna att förstå hur konflikter mellan enskilda människor, mellan grupper och stater uppstått i det förflutna och kan uppstå i dag, och vilken grund konflikterna kan ha, hur de kan förebyggas och hur de kan lösas. (s 119- 120)

Att demokratifostran och samhället inte beskrivs som konflikt-

löst i läroplanen är för att grundläggande samhällsorientering-

en skall som

fungera politisk bildning.

Ett nytt relativt framträdande i dokumenten och debatten

drag omkring Lgr 80 är således konfliktperspektivet och kritiken av det sedan länge dominerande harmoniska samhällsperspekti-

Vet.

Bryter Lgr 80 mot skolans traditionella roll som samhörighets-

fostrare? Både ja och nej. Nej, därför att skolan också i fortsättningen skall bidra till i samhället. Grunderna i

samhörigheten denna samhörighetsfostran, den sammanhållna grundskolan,

fostran till samarbete etc står givetvis fast.

Om innehållet i undervisningen sägs det emellertid uttryckli-

gen ifrån att ett harmonierande perspektiv inte får före-

dölja

kommande konflikter och motsättningar. Man skall också stär-

ka elevernas möjligheter att i framtiden aktivt försöka delta i

68 sou 1985:30

och lösa olika konflikter. I finns dekonfliktlösningsprocessen mokratiska värden. I läroplanen betonas att konfliktlösningen bör ske i demokratiska former. Skolans samhörighetsfostran får detta sätt en ny innebörd. Eleverna, det uppväxande på skall medvetna om och i konflikter och släktet, göras delaktiga i samhället. På detta sätt kan de själva utveckla en problem politisk-medborgerlig kompetens.

överensstämmer Iäromedelstraditionen med Lgr 80?

Stämmer då den läromedelstradition som de samhällsorienterande ämnena har utvecklat och som i hög grad består och delvis har förstärkts efter 1980 överens med Lgr 80? Eftersom är en kan dess intentioner ockläroplanen politisk kompromiss så tolkas olika. Läroplansanvisningarna har samtidigt blivit Det ett stort för olika vagare. gör att det finns ganska utrymme i läromedels- och undervisningssammanhang. tolkningar 80s strävan att decentralisera ansvar kan också ses som ett Lgr sätt att central nivå bli av med de konflikter som finns i vårt på samhälle. Istället får lokala makthavare bestämpluralistiska ma hur de vaga anvisningarna skall tolkas. I ett sådant läge har en etablerad ämnes- och läromedelstradition än givetvis starkare att hävda sig som auktoriserad uttolkare möjligheter av läroplanen.

Kursplanen för samhällsorientering 80 har samhällsorienteringen ett särskilt ansvar Enligt Lgr för att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. En viktig till orienteringsämnenas centrala bakgrund roll i medborgarutbildningen ges i läroplanspropositionen. Där heter det att i framtidsfrågor inte kan avgöranden lämnas över till specialister inom begränsade områden eller avgöras inom en elitbetonad grupp av experter. Vetenskapliga frågor har under de senaste decennierna blivit och måste bli politiserade i den mening att inriktningen måste avgöras efter en bred samhällelig debatt... Ett starkt demokratiskt argument talar därför för att skolan ger alla en insikt i problemens dimensioner, en uppfattning om vilket problem det gäller, deras sammanhang, deras avhängighet av mänskliga prioriteringar och det pris i form av uteblivna fördelar som den eller den andra lösningen kan föra med sig. Undervisningen måste vara en förberedelse för en kritisk och aktiv roll i att forma samhälls- och arbetsmiljö. Att undervisningen i samhällsorientering skall bygga på delaki Dels tighet preciseras ytterligare målbeskrivningen. genom dels de relativt utförliga anvisningarna konfliktperspektivet, för hur de historiska studierna skall Det heter bl a läggas upp. att eleverna bör ”göras medvetna om att det varit och är möjligt att ändra rådande förhållanden... och att undervisningen skall leda till att eleverna får kunskaper om

sou 1985: 30 69

sådana skeenden och företeelser som bidrag till att skapa de förhållanden som råder i dag. Genom att analysera rådande förhållanden ur ett historiskt perspektiv, bör eleverna bli medvetna om att framtiden är beroende av handlingar och beslut i gårdagens och dagens samhälle.”

Huvudmomenten i SO

De s k huvudmomenten, dvs andra kursplanernas del, uppfyller inte intentionerna i 80.s mål och samt Lgr riktlinjer kursplanernas målbeskrivningar. Huvudmomenten är relavisserligen tivt opreciserade och kan därför utvecklas. Men med tanke på vilken tyngd läromedelstraditionen har tenderar i indelningen olika moment bestå. Det överordnade i huvudmoperspektivet menten är alltför vagt för att kunna bryta den etablerade läromedelstraditionen och den lärarroll som med den. följer

Målet för de Samhällsorienterande ämnena beskrivs ganska utförligt och är inriktat på att ge eleverna en kritisk skolning. Kursplanerna har däremot en spännvidd som till ger möjlighet olika tolkningar. I beskrivningen av huvudmomenten fullföljs inte ambitioner. Där i stället målbeskrivningens bekräftas en etablerad uppdelning i olika moment utifrån helt andra utgångspunkter än vad målbeskrivningen anger. Målet i både Lgr 80 och i att eleverna kritisk kursplanen ge en skolning genom SO följs alltså inte upp i huvudmomenten.

En modell utifrån

pedagogisk Lgr 80

I centrala delar således 80 mot den konfliktfria bryter Lgr läroplanstraditionen. Skolan bör inte enligt Lgr 80 de dölja konflikter som finns i samhället. Lgr 80 också från skiljer sig tidigare läroplaner genom att den starkare betonar skolans roll som demokratifostrare.

Vad innebär då 80 för de vi skall Lgr problem lösa, nämligen att ge demokratifrågorna en mer framträdande plats i skolan? Skolan skall i första hand undervisa om demokratins grunder. I denna historiskt baserade intar

samhällsorientering givetvis

det demokratiska samhällets dvs kärninstitutioner, riksdag och regering, kommuner och liksom landsting rättsväsendet, sociala institutioner och skolan etc en central Om man plats. belyser dessa institutioner som organ för att bl a lösa konflikter mellan medborgarna och samhället så tillgodoses också läroplanens övergripande mål.

Därutöver bör man också få igång en diskussion med eleverna om vilka områden som skall omfattas av demokratisk styrning. Hur skall diskussionen om den sektorns offentliga utveckling tas upp i undervisningen?

i 70 SOU 1985: 30

Meningsskiljaktligheter om offentliga sektorns utveckling, kraven på privatisering och politisering av olika områden behöver inte bli ett hinder utan kan snarare pedagogiskt fungera som ett stöd för att utveckla olika pedagogiska exemplariskt modeller som fram den existerande och de lyfter oenigheten olika synsätten. Oenigheten måste sättas i system: det som gör demokratin till demokrati är, vad jag förstår, inte att vi är eniga utan att vi har rätt att vara oeniga och t 0 m uppmuntras därtill”. (Liedman 1983) En undervisning som är upplagd på detta sätt kan genom en kritisk belysning av vårt institutionaliserade samhälle Visa varför det ser ut som det gör, vilka krafter som har legat bakom, hur olika institutioner utformats, hur de fungerar, vilka de har och vilken kritik som riktas mot dem. problem Denna inriktning innebär en stark betoning av hur institutiovuxit fram eleverna nerna och tagit form. Detta förutsätter att får historiska kunskaper och en historisk om varför

förankring

det svenska samhället ser ut som det gör idag. Aven de ideolomotsättningarna som funnits och finns bör då presentegiska ras. Den historie- och samhällssyn som förmedlas bör inte bara berätta om det som har hänt utan också ställa frågor om hur och varför och vilka motsättningar som ligger bakom. Denna modell skulle kunna ge demokratifrågan en mer framträdande plats. De övergripande direktiven, att öka medborgarnas medverkan, delaktighet och ansvar, innebär då att Öka de medborgarnas politiska kompetens att i uppväxande framtiden kunna ta till de grundläggande fråställning gorna om hur samhället skall organiseras på grundval av bl a kunskaper om skilda ideologier och partier. Modellen till viss del det sk demokratiska följer synsättet. För skolsamhället blir idealet inte att betona demokratin som form utan att använda demokratins pluralism för att skapa förutsättningar för att elever skall förstå och på självständigt sikt kunna inta en distanserad hållning till den politiska diskussionen. En modell för högstadiets hela samhällsorientering skulle kunna se ut så här: Åk 7 Ung idag (främst religion och samhällskunskap) Amnenas och grundläggande begrepp sammanhang (främst historia och geografi, i viss mån även samhällskunskap och religion) - Åk 8 Det internationella samhället områdesbaserat (inte- gration) Åk - och konflikt historia och 9 Sverige samhörighet (främst samhällskunskap)

SOU 1985: 30 71

Det är således främst i årskurs 9 som i demokratifrågorna Sverige bör belysas. För att perspektiv åt ge demokratibegreppet har också undervisningen i åk 8 stor betydelse. Där tar man upp skilda länders styrelsesätt, olika sätt att definiera demokrati, historiska förutsättningar för demokrati etc.

Genom att kritiskt analysera samhällets institutioner och studera det svenska samhällets kan i mångfald undervisningen svensk nutidshistoria utveckla elevernas politiska kompetens och deras förmåga att analysera konflikter och relatera dessa till bakomliggande ideologier. Därmed skulle skolan också kunna utveckla en grund hos eleverna att fatta självständiga beslut och få respekt för demokratin. De två vägledande principerna är således pluralism/mångfald och kritisk analys av hur samhällets institutioner byggts upp genom historien.

Ar detta forslag realistiskt? Kan skolan ha som ambition att exempelvis lära eleverna i åk 7 få grepp om historien, skapa distans till sin egen situation och tillägna sig grundläggande begrepp och skapa internationell förståelse i åk 8 och ge medborgerlig kompetens i åk 9?

Den konkreta klassrumssituationen verkar på högstadiet många gånger långt borta från dessa mål. Men är i förslaget första hand tänkt som en övergripande för SO-lärarinriktning na. Först i andra hand är det tänkt som konkreta mål för elevernas personliga utveckling.

Förslaget syftar främst till att överbrygga den hart när olösliga motsättningen mellan ett ämnesövergripande arbetssätt och varje ämnes speciella innehåll. Arbetssättet bör på sikt anpassas till de ambitioner som har knutits till innehållet i ämnet dvs en medborgarfostran som politisk bildning.

Förslaget koncentreras på att reformera innehållet i samhällsorienteringen. Lärarfrågan är mindre viktig jämfört med frågan om vilket innehåll den Samhällsorienterande undervisningen ska ha. Att en av innehållet också sikt reformering på påverkar ämneslärarutbildningen är emellertid givet.

Kan läromedelstraditionen förändras?

Läromedelstraditionen att dela och olika kursupp läroplanen planer i osammanhängande moment och dess objektivitetssyn har tidigare utpekats som ett viktigt hinder för att få in demokratifrågorna mer centralt i undervisningen.

De Samhällsorienterande läromedlens historia i visar Sverige att de strikt ämnesbaserade läromedlen är marknadsmässigt gångbara, de föredras av lärarna. Dessutom dominerar objektiva, ickekontroversiella utslätade och provanpassade läromedel marknaden. Dvs lärarna läromedel som väljer ger ytliga

och rätt svar på ett hopkok av frågor. Allehanda kunskaper försök att ta fram läromedel som är mer omfattande, mer ambitiöst resonerande och som ställer öppna frågor, problematiserar och som innehåller en viss portion kontroversiella aspekter tenderar att motas i Läromedlen fortsätter att utformas grind. för skolsamhällets traditionella villkor, lärarroll och synsätt på kunskapsförmedling. Ett av problemen med undervisningen kring demokratifrågor är elevernas och eventuella brist intresse för frågan. mognad på

I den senare svenska har en och utbildningshistorien uttunning förkortning av lärobokstexter i Samhällsorienterande ämnen och en allt mer kortfattad behandling av samhällsfrågor legitimerats av om elevers bristande läsförmåga och föreställningar intresse för samhällsfrågor. Alltsedan 1950- talets intresseunhar emellertid stoffets karaktär inte på allvar dersökningar Skulle en Samhällsorienterande undervisning av ifrågasätts. helt annan karaktär vara lika ointressant för eleverna?

Amerikanska forskare har visat hur barns och ungdomars förmåga att tänka runt samhälle och politik, moral och rättsbevida de dominerande föreställningarna. Ett grepp överstiger annat sätt att utveckla den Samhällsorienterande undervisningen som helhet vore exempelvis att pedagogiskt medvetet stödja detta intresse för moral- och rättvisefrågor. Från andra länder finns vars material är exempel på projekt mindre inriktat mot traditionella ämnen men mer mot att uppöva elevernas tänkande och beredskap till ställningstagande. Stor vikt vid och diskussion. Eleverna lärs läggs argumentation att behärska olika diskussionsformer liksom de lärs att värdera diskussionerna efter olika kriterier: efter det innehåll som behandlas, frågor om värden, värderingar och moral, deñnitionsfrågor, frågor om fakta och förklaringar, juridiska frågor, fråom referensramar liksom frågor om på vilken nivå diskusgor sionen förs. Utifrån detta koncentreras också läroböckerna på perspektiv kontroversiella och värdekonflikter med den samhällsfrågor uttalade tanken att just blottläggandet av konflikter, dess offör det uppväxande släktet och strävan att lösa fentliggörande konflikterna demokratiskt är samhällsundervisningens primära uppgift.

Våra

förslag

Vårt främsta syfte med detta kapitel är dels att presentera en analys av hur behandlas i samhällsorientedemokratifrågorna rande ämnen idag och dels att stimulera till debatt om skolans undervisning i demokrati. Den pedagogiska modell som presenteras skall ses som utgångspunkt för diskussioner och inte som ett förslag från vår sida. Med kapitlet vill vi också lyfta fram läromedlens stora betydelse dels för demokratifrågornas behandling i undervisningen, dels för innehåll och arbetssätt i alla ämnen.

Ett förändrat och mer demokratiskt arbetssätt, en syn elepå verna som aktiva, skapande och kunskapssökande, ett elevinflytande på undervisningens planering, genomförande och utvärdering fordrar en annorlunda typ av läromedel än de traditionella. Enligt Lgr 80 är läromedel sådant som lärare och elever kommer överens om att använda för att nå uppställda mål. Valet av läromedel skall vara en del av undervisningsplaneringen. Valet skall med utgångspunkt i skolstyrelsens beslut ske efter rektors samråd med lärare och elever.

Läromedlen har stor betydelse för hela skolans sätt att arbeta. Å ena sidan blir läromedlen ofta bestämmande för undervisningens innehåll och därmed också för de undervisningsmönster som kommer att bli kännetecknande för undervisningen. andra sidan innehåller läromedlen genom t ex lärarhandledningen anvisningar som direkt påverkar undervisningens form. Självfallet beror det på läraren hur mycket läromedlen i realiteten styr undervisningen. Lärarnas arbetsbörda leder dock normalt till att man följer läromedlets förenkplanering. Något lat påstår vi att när man läromedel så man också väljer väljer undervisning. Således kommer stoffet/innehållet indirekt att bestämma undervisningens utformning, arbetssätt, arbetsformer och metodik. I och med att innehållet i hög grad förblivit konstant konserveras skolans sätt att arbeta. Därför bör läromedelsfrågan beaktas noga.

Vi föreslår att läromedel i SO med i granskas utgångspunkt den demokratisyn som Lgr 80 och skolans övriga styrdokument förordar.

Vi menar att det är att man i det slutligen väsentligt pågående arbetet med kursplan för i ny samhällskunskap gymnasieskolan diskuterar de slutsatser som i de olika dragits forskningsrapporter som vi redovisat vad gäller SO-ämnenas roll och funktion i skolan.

På motsvarande sätt bör en kommande revision av läroplan för

särskilt huvudmomenten i

grundskolan uppmärksamma

SO-ämnena.

l

EN1k0L|:-SV.0LA

KAN

DET ocksa van Pacman

ÖNMJSEN AR

QFTNBT

gex-Q

Q

VÃRSTA.

r

mo p. DU

K”-

ÃAK m

valt. HLD

Om,

u s

$vzmsuöy

Barnkulturcentrum i Eskilstuna.

sou 1985: 30 75

och

Sammanfattning

fortsatt utvecklingsarbete

som en del av samhället, en del som i största Vi vill se skolan skall behandlas och styras på samma sätt möjliga utsträckning som övriga delar av samhället.

Vi vill stärka elevernas rätt till inflytande över sin egen arbets- - bara i förhållande till situation alla nivåer i skolan inte på utan också till enskilda lärare och övrig persoskolledningen till skall slås fast centralt. Formerna nal. Denna rätt inflytande skall utarbetas lokalt av de berörda och redoviför inflytandet sas i en som Skolstyrelsen fastställer. inflytandeplan

vill betona skolledningens och övrig personals Vi lärarnas, för att demokratiskt arbetssätt hela ansvar ett genomsyrar skolans arbete - såväl i undervisningen som i de mer praktiska

och skötselbetonade verksamheterna.

rätt till över beslut Vi vill också stärka föräldrarnas inflytande och behovet av föräldrargällande det egna barnet understryka nas stöd i det barnets och klassens skolvardag. egna

Vi vill att föreningsmedverkan, bildandet av skolföreningar stimuleras. Det är att Skolstyrelsen deleoch kooperativ viktigt beslut så ut till brukarna som möjligt till förvaltgerar långt och All bör delta i ningsråd, föreningar kooperativ. personal fortbildning inom dessa områden. gemensam Vi vill att eleverna i skolan får komma i kontakt med de verksamhet och därmed få insikt

politiska ungdomsförbundens

idéer konkretiseras och arbete beom hur politiska politiskt drivs i ett demokratiskt samhälle.

Vi vill att eleverna så långt möjligt skall delta i arbetsmiljöarbetet i skolan samma villkor som personalen. på

ha en diskussion om innehållet i under-

Vi vill genomgripande

om demokrati. Det speciellt i Samhällsorientevisningen gäller rande ämnen som har ett särskilt ansvar för att fostra eleverju na till medborgare i ett demokratiskt samhälle.

77 soU 1985:30

Vi vill dessutom att läromedel i SO-ämnen granskas med utgångspunkt i den som demokratisyn Lgr 80 och skolans övriga styrdokument förordar.

Vi vill också de lokala understyka skolpolitikernas ansvar för att formulera tydliga verksamhetsplaner utifrån de centrala styrdokumenten och lokala ramar och för och utuppföljning värdering av hur och i vilken grad målen Detta uppfyllts. gäller också valet av läromedel.

Vi vill också slutligen framhålla att skolan genom decentralisering, nytt statsbidragssystem, ny läroplan och beslut om en utveckling av gymnasieskolan fått

nya förutsättningar för både

elevinflytande och föräldramedverkan. Aven om lagen lokala organ innebär

nya förutsättningar för bättre dialog mellan

brukare och beslutsfattare.

Vi vill att formerna för skall inflytande få variera utifrån lokala och därför

förutsättningar skall fastställas på lokal nivå

i dialog mellan de berörda skolan och på skolstyrelsen.

För att åstadkomma dessa förändringar krävs ett lokalt utvecklingsarbete under en tid i skolan. längre I detta arbete har skolledarna en nyckelroll.

Lokalt

utvecklingsarbete

Genom våra kontakter med enskilda kommuner, skolor och länsskolnämnder vet vi att det flera bra lokala pågår utvecklingsarbeten kring demokrati i skolan.

Länsskolnämnden i Södermanlands län startar läsåret 1985/86 ett flerårsprojekt med demokrati inriktning på i skolan. Genom insatser riktade till de vuxna i skolan vill länsskolnämnden pröva olika möjligheter att stärka elevernas inflytande. Ett tjugotal skolor inom samtliga stadier i länet har anmält sitt intresse för projektet.

Länsskolnämnden i Stockholms län arbetar med demokratifrågor särskilt riktade till skolledarna. I seminarieserier diskuteras skoldemokratins innehåll och form. De båda länsskolnämnderna har också gjort enkäter och

intervjuundersökning-

ar kring i länens

demokratifrågor skolor för att ha aktuell

information som bas för utvecklingsarbetet.

Även Elevorganisationen kommer att intensifiera utvecklingsarbetet i dessa frågor under de närmaste åren. Grunden för detta arbete är om elevdemokrati rapporten som antogs på Elevrikdsdagen 1985. Några kommuner bl a Gävle och Göteborg samverkar med Elevorganisationen för att på försök pröva nya vägar för elevinflytande.

Också Hem och Skola stöder idag flera projekt t ex utveckling enskilda samtalen, försök med att bättre kontakt av de skapa mellan skola och hem att ta föräldrarna i anspråk i genom att öka barns Hem och skola söker också på försök läsförmåga. olika orter hitta lokala former för samarbete och samråd och studier tillsammans med och elever utifrån stödjer skolpersonal närmiljön.

Medel för utvecklingsarbete

Vi vill stimulera till ett intensivare utvecklingsarbete i demobåde och att under kratifrågor på grund- gymnasieskola genom en anslå 6 kronor år. Vi föreslår att en del treårsperiod milj per av medlen som använts för särskilt 3-årigt utvecktidigare i tas i för utvecklingsarbete i lingsarbete lågstadiet anspråk fr 0 m läsåret 1986/87 då lågstadiesatsningen demokratifrågor avslutas. Vi föreslår vidare att medlen för vart och ett av dessa tre år fördelas enligt följande:

4 reserveras för från länsskolnämndermilj/år projektansökan na till lokalt inom en kommun eller enskilt utvecklingsarbete rektorsområde.

1 avsätts till Elevorganisationen som stöd för att genommilj/år föra det för skoldemokratifrågor som diskuhandlingsprogram terades och som är särskilt inriktat på på Elevriksdagen 1985, att stimulera undervisningsformer och dämpa utslagningnya en i skolan.

1 anslås till Hem och Skola för ett intensifierat försöksmilj/år och med I det lokala arbeutvecklingsarbete inflytandefrågor. tet alla föräldrar av Hem och Skola att delta oberoende erbjuds av medlemskap eller ej genom klassmöten, klassombudsutav skilda slag och genom andra sambildning, föreningsträffar Det är att stärka informationen till föräldlingar. nödvändigt rarna om skolans mål och arbetssätt och stimulera alla föräldrar att aktivt ta del i sina barns skolarbete och i klassens Vi vill också att Hem och Skola intensifierar arbegemenskap. tet med en föräldrautbildning som bygger på ömsesidigt erfamellan människor. Denna föräldrautbildning renhetsutbyte bör ske i samverkan med studieförbund.

Vi anser vidare att en utvärdering bör göras av medlens anoch av de olika projekten. Resultatet av utvärderingvändning en bör sedan sammanställas och bilda underlag för bredare diskussioner om för att förbättra demokratin i skolan. åtgärder

I det bör också elevernas inflyföreslagna utvecklingsarbetet tande och i i skolan ingå som en delaktighet arbetsmiljöarbetet naturlig del.

soU 1985:30 79

Arbetsmiljölagen, omfattar som vi nämnt i princip även eleverna i högstadiet och gymnasieskolan. Det har dock hittills inte ansetts som möjligt att låta eleverna utse ledamöter i skyddskommittéerna. Det största hindret för detta är att arbetsmiljölagstiftningens tillämpning i huvudsak regleras av avtal mellan parterna på arbetsmarknaden. Vi har erfarit att det f n pågår samtal mellan parterna i syfte att åstadkomma en rekommendation med riktlinjer för lokala överenskommelser om elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetet.

Vi ser det som angeläget att en sådan rekommendation snarast kan komma till stånd. Att utifrån centrala riktlinjer lokalt komma överens om formerna för elevernas deltagande stämmer väl med den vi i det inriktning föregående föreslagit for hela arbetet med elevernas i skolan. inflytande

Från våra utgångspunkter är det att eleverna naturligt så långt som möjligt likställs med personalen på skolan i arbetsmiljöarbetet. Detta gäller både rätten att utse skyddsombud, möjlighet till för eleverna och arbetet utbildning i skyddskommittéer. Vi menar att elevernas bör arbetsmiljöarbete tas upp i det lokala utvecklingsarbetet och att de ekonomiska medel vi föreslår också bör tas i för att stimulera anspråk elevernas aktiva deltagande i detta arbete.

Avslutning

I detta betänkande har vi sökt att öka nya vägar elevernas och föräldrarnas medverkan, och ansvar i skolan. delaktighet Att personalen har till möjligheter inflytande över sin egen arbetssituation är en eleverna förutsättning för att skall få ett ökat inflytande. Denna förutsättning är nu genom lagen om medbestämmande uppnådd i skolan. Nu måste nästa i steg inflytandeledet tas!

Vi sätter kombinationen skolans inre arbete och ett aktivt lokalt folkstyre i fokus. Därmed vill vi ge vårt bidrag till ett utvecklingsarbete för att öka barn och tilltro till sin ungdomars egen förmåga att vara med och ta ansvar och kunna påverka. Denna tilltro är grunden för ett levande i ett medborgarskap demokratiskt samhälle.

Tre sätt att se på samma arbetsuppgifter: Det var en tre som alla blev tillfrågång stenhuggare om vad det egentligen var de höll på med. gade Den första svarade: J ag arbetar för mitt levebröd.” Den andre fortsatte hugga medan han sa: Jag gör det bästa i hela landet. stenhuggarjobbet Den tredje tittade upp med en vision lysande i Ögonen: J ag bygger en katedral.

SOU 1985: 30 81

Reservationer

1 Reservation av Sven och

Lindgren (m)

Larz Johansson (c)

Kapitel 2

Enligt vår mening hade det Varit att ännu i möjligt gå längre förenkling vad gäller föreskrift om vad som skall finnas i plan

om elevinflytande. Vi hyser full tilltro till de lokalt berörda att finna former utan centrala

lämpliga pekpinnar.

Arbetsgruppens förslag Vårt förslag

§ 3 § 3 För varje arbetsområde för För varje arbetsområde för rektor i grundskolan och för rektor i och för grundskolan varje skolenhet av gymnasie- varje skolenhet av gymnasieskolan skall det finnas en plan skolan skall det finnas en

plan

som visar som visar formerna för samråd

1 vilka som beslutar, lämnar forslag eller avger

yttran-

den i frågor som har stor be-

tydelse för eleverna, formerna för samråd,

rP-CIONJ

med vilka samråd sker, hur samrådet dokumenteras och

C11 hur elevinflytandet skall vi-

dareutvecklas

§4 §4 Planen skall utarbetas i sam- Planen skall utarbetas i samråd med eleverna eller företrä- råd med eleverna eller företrä-

dare för dem. Om oenighet dare för dem och

godkännas rått om innehållet skall det av

Skolstyrelsen redovisas för skolstyrelsen.

82 SOU 1985: 30

§5 Skolstyrelsen skall godkänna eller besluta om förplanen ändringar i den.

§6 För varje arbetsområde för rektor i och för grundskolan varje skolenhet av grundskolan skall det en gång varje läsår till Skolstyrelsen lämnas en närmare redogörelse för samrådsförfarandet och utvecklingen av elevinflytandet.

2 Reservation av Sven (m)

Lindgren

Jag reserverar mig mot utredningens forslag att medel för utvecklingsarbete i demokratifrågor skall kanaliseras till Hem och Skola och elevorganisationen. De utvecklingsmedel som kan omfördelas för detta ändamål skall min helt . enligt mening och hållet kanaliseras genom länsskolnämnderna. Mitt motiv är att detta utvecklingsarbete berör alla som är verksamma i skolan, inte bara två organisationer. Det torde vara omöjligt att med förstärkt elev- eller föräldrainflytande genomföra projekt . utan att hela skolan engageras.

SOU 1935: 30 83

Särskilda

yttranden

1 Särskilt Mats Ahnlund

yttrande av (s)

§ 4 i förslaget till borde författningsförslag reglera att inflytandeplanen skall utarbetas även i samråd med föräldrarna till eleverna i grundskolan.

Detta beroende att skall bl a med på planen innehålla vilka samrådet på skolan skall ske. I vissa t ex frågor, klassdelningar, lägerskolor, skoldagens längd, principer för hemuppgifter, har föräldrarna intressen att enskilt legitima bevaka, eller kollektivt. Föräldrainflytandet kan därför komma att beröras av planen. Av det skälet bör föräldrarna också omfattas av samrådet inför utarbetandet av planen.

2 Särskilt Larz

yttrande

av Johansson (c)

Jag delar arbetsgruppens uppfattning att det fortsatta utvecklvångsarbetet bör stimuleras genom ett särskilt anslag. Enligt min mening är det som föreslås ställas till belopp länsskolnämndens disposition otillräckligt för att ge någon påtaglig effekt. Eftersom frågan bör prövas i

budgetsammanhang avstår

jag från att föreslå något alternativt belopp.

Bilaga

®

Kommittédirektiv gg

w

Dir 1984:31

till 1983 års demokratiberedning (C

Tilläggsdirektiv

1983:03)

Dir 1984:31

Beslut vid regeringssammanträde 1984-06-28.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmberg, anför.

Förslag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet, Jag föreslår statsrådet och statsrådet Göransson att 1983 års demokrati- Hjelm-Wallén, beredning får i uppdrag att utarbeta förslag som syftar till att öka elevernas och föräldrarnas medverkan. delaktighet och ansvar i skolan.

Bakgrund mer samlat om elevers och föräldrars Senast riksdagen tog upp frågan i skolan var hösten 1980 med av propositionen om inflytande anledning elevers och föräldrars i skolan l979/80zl82. UbU medinflytande (prop. rskr beslut innebar bl. a. att rektor fick viss 1980/81:9 142). Riksdagens att informera och samråda med företrädare för elever och skyldighet föräldrar i vissa frågor. Vissa ändringar genomfördes också i skolfözordningens regler om konferenser m. m. Skolförfattningsutredningen hari betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan lämnat förslag till förenklingar i skolans konferenssystem. Förslaget, som har remissbehandlats. innebär att varje rektorsområde eller skolenhet ges större möjligheter att utforma ett konferenssystem som är anpassat efter de lokala behoven. Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslaget. Elevorganisationen i Sverige har i en skrivelse till Utbildningsdepartementet den 18 mars 1983 föreslagit att åtgärder vidtas för att stärka elevinflytandet i skolan. Skrivelsen har remitterats till Riksförbundet Hem och Skola, som i sitt yttrande har understrukit behovet av att åter aktualisera frågan om elevernas och föräldrarnas medinflytande l skolan. skall bl.a. behandla frågan om 1983 års demokratiberedning (C 1983:03)

medborgarnas medverkan. delaktighet och ansvar i den kommunala verksuznheten. direktiven Enligt (Dir 1983:44) skail beredningen medverka tiil att försöksverksamheten inom detta område startas och att erfarenheter fran verksamheten sammanställs och förmedlas till kommuner och organisationer. Ätcn barn och ungdomsdelegalionen (Ju l983()l ) har att inom sitt oimade behandla fragor av detta slag.

Uppdraget Det ar väsentligt att nu mer samlat ta upp frågan om elevers och föräldrars medverkan. delaktighet och ans\ ar i skolan. Denna fraga knyter nära an till 1983 ars demokratiberednings utredningsuppdrag. Denna beredning bor därför fä i uppdrag att utarbeta förslag som syftar till att öka elevernas och föräldrarnas medverkan. och ansvar i skolan. Därvid bör delaktighet beredningen överväga hur elev- och föräldrainflytandet skall samspela med personalinflytandet och avvägas med hänsyn till den styrning som skolstyrelsen och i förekommande fall lokala organ skall fullgöra. Beredningen bör också belysa hur frågan om det demokratiska samhällssystemet. demokratins grundläggande och olika värderingar. principer former kan ges en mer framträdande roll i undervisningen. Beredningen bör stimulera försöksverksamhet inom ramen för gällande bestämmelser och också föreslå de förändringar i bestämmelserna som kan behövas för att möjliggöra ytterligare försöksverksamhet. Beredningen bör vidare föreslå hur försöksverksamheten skall följas upp och utvärderas samt hur ett fortsatt utvecklingsarbete inom detta område kan läggas upp. I sitt arbete bör beredningen också bidra till att stimulera debatt och studier inom området. Såvitt möjligt bör beredningens arbete mynna ut i konkreta förslag till bestämmelser om elev- och föräldrainflytandet i skolan. Mot bakgrund av dessa frágors särskilda karaktär avser jag att inom ramen för demokratiberedningens uppdrag förordna de sakkunniga och de experter som l hövs för att ingå i en särskild arbetsgrupp inom beredningen för dessa här berörda nytillkommande arbetsuppgifter.

Skolförfattningsutredningens betänkande (Ds U 1982:5) Konferenser i

skolan och de skrivelser som kommit in i samband med remissbehandlingen av detta betänkande kommer att i de delar som berör elev- och föräldrainflytandet överlämnas till beredningen för fortsatta och överväganden förslag. Även elevorganisationens ovan nämnda skrivelse och remissyttrandet från Riksförbundet Hem och Skola kommer att överlämnas till beredningen. Beredningens arbete med de frågor som jag nu har behandlat bör bedrivas i nära samarbete med Under

stat-kommunberedningen (C 1983:02).

86 sou 1985: 30

Bilaga

utredningsarbetets gång bör vidare den arbetsgrupp som skall arbeta med frågorna om elev- och föräldrainflytandet i skolan informera berörda fackliga huvudorganisationer - och i förekommande fall annan central arbetstagarorganisation med \ ilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anstallningsvillkør ›- och bereda dem tillfälle att föra fram synpunkter Lltredningsarbetet bor bedrivas skyndsamt. Demokratibcredningens övervaganden i denna fråga bör redovisas senast den 1 juli 1985.

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen utvidgar demokratiberedningens uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Ci\^ildepartementct›

SOU 1985: 30 87

nu; 1985-08115

.

nø-axww-q

Skola för är ett betänkande delaktighet framlagt av en arbetsgrupp inom

demokratiberedningen.

Det är en känd tes att varje ny generation måste vinnas för demokratin. Här har skolan tillsammans med föräldrarna en l betänkandet nyckelroll. betonas elevernas rätt till inflytande över sin arbetssituation - inte bara i förhållande till utan också till skolledningen den enskilde läraren och övrig personal.

Arbetsgruppen betonar också lärarnas, och skolledningens övrig personals ansvar för att ett demokratiskt arbetssätt hela genomsyrar skolans arbete - såväl de teoretiska som de mer praktiska och skötselbetonade delarna.

De lokala skolpolitikernas ansvar för de målbeskrivningar utifrån centrala styrdokumenten och för utvärdering understrykes. Det är viktigt att beslut - Skolstyrelsen delegerar så långt ut till brukarna som möjligt till förvaltningsråd, föreningar och kooperativ.

I stället för att föreslå en mängd anser detaljregler arbetsgruppen att det enda som måste bestämmas centralt är rätten till samråd. Hur inflytandet

l

skall utformas måste få växa fram lokalt bland de närmast berörda.

Skola för delaktighet innehåller även en hel del praktiska exempel på ett mer demokratiskt arbetssätt och verksamheter där elever och föräldrar har ett inflytande.

Liber ISBN 91-38-08899-1

Allmänna

Förlaget

ISSN 0375 -25OX