Enklare skolförfattningar

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

..

s\/\.L«:\.3

a. . .

. .

så:

Statens offentliga utredningar

äga?

1986: 11 Utbildningsdepartementet

Enklare

skolförfattningar

Del 2

Motiv m. m.

Betänkande av skolförfattningsutredningen Stockholm 1986

Omslag Liberlnformation ISBN 91-38-00000 ISSN 0375-250X Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

SOU 1986: 11

Till statsrådet Göransson

Bengt

Regeringen bemyndigade den 6 september 1979 dåvarande statsrådet Rodhe att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över vissa skolförfattningar. Den 13 september 1979 förordnades rättschefen i utbildningsdepartementet, numera hovrättslagmannen Arvid Sanmark till utredare. Att såsom experter biträda utredaren förordnades den 16 oktober 1979 sektionschefen Henry Björinder (t.o.m. den 31 december 1981), departementssekreteraren Lillemor Johansson, departementssekreteraren Olle Johnson (t.o.m. den 31 december 1979), språkexperten Kenneth Larsson och f.d. länsskolinspektören Östen Persson. Därefter har såsom experter förordnats, den 6 mars 1980 numera förhandlingsdirektören Sven-Erik Wallin, den 16 februari 1982 avdelningsdirektören Bertil Hammarström och den 17 januari 1983 sektionschefen Bertil Andersson. Till sekreterare förordnades den 15 oktober 1979 hovrättsassessorn Lars Eric Håkansson. Utredningen har antagit namnet skolförfattningsutredningen. Utredningen har tidigare överlämnat två delbetänkanden, (Ds U 1981:4) Skollagen och (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan. Vidare har utredningen i en skrivelse till regeringen föreslagit att ett stort antal skolförfattningar omedelbart upphävs. _ Hammarström har biträtt med att utarbeta förslag till bestämmelser rörande skolans personal. Utredningen får härmed överlämna sitt slutbetänkande, Enklare skolförfattningar. Experterna har instämt i förslagen. Betänkandet har två delar. I del 1 (SOU 1986:10) finns dels en kort inledning och sammanfattning, dels utredningens författningsförslag. Del 2 ( ) innehåller motiven samt ett antal bilagor. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i januari 1986

Arvid Sanmark

/Lars Eric Håkansson

SOU 1986: 11

Innehåü

Enklare skolförfattningar, del 2.

Förkortningar

1 Utredningsuppdraget 1.1 Direktiven . . . . 1.2 Utredningens arbete . . . . . 10 1.3 Något om betänkandets uppläggning 11

Nuvarande regelsystem 13

Enklare skolförfattningar - allmänna överväganden 17 3.1 Vad är förenkling? Förenkling för vem? 17 3.2 Regelsystemets uppbyggnad . 19 3.3 Behovet av ytterligare regelförenklingar 24

Skol/edares och lärares åligganden 25 4.1 Bakgrund och avgränsningar 25

4.2 Åligganden enligt delegation . . . 26

4.3 Åligganden enligt författning . . . . . . . . . 27

4.4 Allmänt om gränsdragningen mellan förtroendevaldas och tjänstemäns funktioner . . . . . . 27 4.5 Allmänt om tjänstemäns åligganden . . . . . . 29 4.6 Något om bakgrunden till nuvarande detaljreglering av rektorsuppgifter . . . . . . . . . . . . 34 4.7 Närmare om rektors uppgifter enligt skolförordningen 35 4.7.1 Pedagogiska, sociala och administrativa funktioner 36 4.7.2 Befattningsbeskrivning . . . . . . . . 36 4.7.3 Handläggning av ärenden - faktiskt handlande. Myndighetsutövning . . . . 36 4.7.4 Beslut - verkställighet . . . . . . . . . 38 4.7.5 Rektors kompetensområde i förhållande till skolstyrelsens och lärarnas . . . . . . . . 39 4.7.6 Några sammanfattande synpunkter på rektors ställning formellt och reellt 41

4.8 Överväganden och förslag 41

4.8.1 Rektor 41 4.8.2 Lärare 46

SOU 1986: 11

5 Behörighet förrlärare 47 5.1 Allmänna behörighetsvillkor 48 5.2 Särskilda behörighetsvillkor 48 5.3 Materiellbehörighetsprövning . . . . . 49 5.4 Förslagen till behörighetsföreskrifter . . . . . . 50 5.4.1 Den redaktionella utformningen av behörighetsbilagorna 50 5.4.2 Särskilda frågor rörande vissa tjänsteslag 52 5.4.3 Ytterligare förenkling av behörighetsbilagorna? 54

6 Tillsättning av tjänster som lärare . . . . 57 6.1 Tillkännagivande av ledig icke-ordinarie lärartjänst 57 6.2 Ämneskombinationer m.m. 57 6.3 Befordringsgrunder . . . . . . 58 6.4 Tillträdes- och avgångsdag på lärartjänst 61 6.4.1 Nuvarande regler 61

6.4.2 överväganden och förslag 62

7 Lärares anställning vid viss skolform 65

8 Lärarvikarier . . . . . . . . 67 8.1 Något om bakgrunden till nuvarande regler 67 8.2 Önskemål och synpunkter 68 8.3 Personanknytning av vikariat 69

8.4 överväganden och förslag . . . . . . . . . . 72

8.5 Vad innebär förslagen jämfört med nuvarande bestämmelser i skolförordningen och LAS? 75

9 Genomförande av skolförfattningsutredningens förslag 79

10 Ekonomiska konsekvenser av förslagen 81

Bilagor Bilaga] Jämförelse mellan skolförordningen och skolförfattningsutredningens författningsförslag jämte kommentarer 83 Bilaga 2 sammanställningar över vissa föreskrifter som ersätts av förslaget till personalförordning för skolväsendet 117

Bilaga 3 Jämförelse mellan förslaget till personalförordning för

skolväsendet och skolförordningen m.fl. författningar 129 Bilaga 4 Jämförelse mellan förslaget till grundskoleförordning v och skolförordningen . . . . . . . . 139 Bilaga5 Jämförelse mellan förslaget till gymnasieskolförordningen och skolförordningen . . . . . . 143 Bilaga 6 Sammanställning över skolförfattningar jämte förslag till vissaåtgärder . . . . . . . . . . . 147 Bilaga 7 Sammanställning över Övergångsbestämmelser till vissa skolförfattningar jämte förslag till vissa åtgärder 169 Bilaga 8 Rektors åligganden m.m. enligt skolförordningen 177

SOU 1986: ll

Bilaga 9 Lärares åliggandenrmm. enligt skolförordningen 183 Bilaga 10 Skiss till föreskrifter om rektor och biträdande rektor 185 Bilaga 11 Utdrag ur skolförfattningsutredningens förslag till föreskrifter om samverkan i skolan. Ur betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan . . . . 189

I SOU 1986:10 Enklare skolförfattningar, del 1, har tagits in inledning och sammanfattning samt författningsförslag.

SOU 1986: l 1

Förkortningar

AD Arbetsdomstolen AST Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän Dir. Kommittédirektiv Ds Betänkande i form av departementsstencil (t.ex. betyder Ds C departementsstencil från civildepartementet och Ds U departementsstencil från Utbildningsdepartementet) GrF Förslaget till grundskoleförordning GyF Förslaget till gymnasieskolförordning LAS Lagen (1982:80) om anställningsskydd Lgr 80 1980 års läroplan för grundskolan (hänvisningar avser SÖ:s publikation Läroplan för grundskolan, Allmän del, 1980) 1970 års läroplan för gymnasieskolan (hänvisningar avser SÖ:s Lgy 70 publikation Läroplan för gymnasieskolan, Allmän del. Tredje upplagan, 1983) LOA Lagen (1976:600) om offentlig anställning MBL Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Omsorgs- Lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utlagen vecklingsstörda Omsorgs- Stadgan (1968:146) angående omsorger om vissa psykiskt stadgan utvecklingsstörda PF Förslaget till personalförordning för skolväsendet PM Promemoria prop. Regeringens proposition rskr. Riksdagens skrivelse SIA Utredningen om skolans inre arbete SL Skollagen (1962:319)

Nya SL Förslaget till ny skollag enligt prop. 1985/86: 10

SF Skolförordningen (1971:235) SOU Statens offentliga utredningar SFS Svensk författningssamling SYO Studie- och yrkesorientering SÖ Skolöverstyrelsen SÖ-FS Skolöverstyrelsens författningssamling UbU Utbildningsutskottets betänkande UFB Utbildningsväsendets författningsbok

SOU 1986: ll

1 Utredningsuppdraget

1.1 Direktiven

Enligt direktiven (Dir. 1979:122) skall skolförfattningsutredningen göra en språklig och redaktionell översyn av skollagen och skolförordningen. Utredningen skall också undersöka om olika bestämmelser och regelsystem i dessa författningar kan förenklas. Utredningsuppdraget omfattar, förutom skollagen och skolförordningen, även sådana föreskrifter i andra författningar på skolområdet som hänvisar eller på annat sätt knyter an till skollagen eller skolförordningen. För skolförfattningsutredningen gäller direktiven (Dir. 1981:42) om begränsning av statlig normgivning till kommuner och landstingskommuner. Däri framhålls bl.a. att av hänsyn till den kommunala självstyrelsen och samhällsekonomin bör tvingande statliga föreskrifter rörande kommunal verksamhet i princip förekomma endast när särskilt starka skäl kan åberopas för det. Skolförfattningsutredningen skall också iaktta vad som sägs i direktiven (Dir. 1984:5) angående utredningsförslagens inriktning. Där framhålls bl.a. att varje möjlighet att effektivisera den offentliga sektorn bör tas tillvara samt att framlagda utredningsförslag inte får öka de offentliga utgifterna eller minska statsinkomsterna. Regeringen har till skolförfattningsutredningen överlämnat en framställning från Svenska kommunförbundet angående översyn av föreskrifterna om entledigande från lärartjänst. Den språkliga och redaktionella bearbetningen av gällande föreskrifter är givetvis en väsentlig del av utredningsuppdraget. Samtidigt har man under arbetets gång i olika sammanhang markerat betydelsen av att regelsystem förenklas. Det är i allmänhet inte möjligt att göra ett regelsystem

enklare utan att systemets sakliga innehåll berörs. Direktiven kan inte

anses hindra att skolförfattningsutredningen föreslår ändringar i sakligt hänseende när sådana kan medföra förenkling av regelsystem, minskad byråkrati eller andra fördelar. Med den allmänna inriktning som utredningen har framstår det samtidigt som naturligt att det faller utanför uppdraget att föreslå mer genomgripande förändringar av saklig natur. Många föreskrifter i skolförordningen och anknytande författningar rör skolans personal. Merparten av dessa föreskrifter behandlar sådant som numera får regleras genom kollektivavtal. Det är arbetsmarknadens parter

10 Utredningsuppdraget SOU 1986: 1 I

som skall avgöra om och i vad mån regleringen skall överföras till avtal. Därför måste en utgångspunkt för skolförfattningsutredningen vara att en fråga som nu regleras i författning tills vidare skall regleras i denna ordning även om frågan är avtalsbar. Detta hindrar inte att skolförfattningsutredningen överväger och föreslår förenkling av regelsystem inom det avtalsbara området (övergångsbestämmelserna till LOA punkt 6 och 7).

1.2 Utredningens arbete

Skolförfattningsutredningen har gått igenom ett mycket stort antal författningar för att kartlägga om och i vad mån dessa anknyter till skollagen eller skolförordningen. Jämsides med skolförfattningsutredningen har det på många håll - inom i olika kommittéer regeringskansliet, och hos förvaltningsmyndigheter bedrivits omfattande utrednings- och reformeringsarbete som direkt eller indirekt kan påverka innehållet i skolförfattningarna. Detta arbete har haft

delvis andra utgångspunkter och annan inriktning än skolförfattningsutred-

ningens uppdrag. Det har visat sig vara svårt att få en samlad överblick över allt som nu är på gång och som kan ha betydelse för skolans regelsystem. Under arbetet har skolförfattningsutredningen samrått med flera andra utredningar, vars förslag i större eller mindre omfattning kan påverka skolans regelsystem. Endast i begränsad utsträckning har det varit möjligt att åstadkomma samordning av förslag med andra utredningar. Skolförfattningsutredningen har fortlöpande haft kontakt med bl.a. företrädare för myndigheter på olika nivåer inom skoladministrationen, personalorganisationer och andra intresseorganisationer. Vid ett antal sammankomster med skolledare och andra som har att tillämpa skolans regelsystem har svårigheterna vid den praktiska tillämpningen av skolförfattningarna belysts. Vid de underhandskontakter som utredningen haft har också diskuterats olika förslag till regelförenklingar, som arbetats fram inom utredningens sekretariat. Många värdefulla synpunkter och idéer som därvid har framförts har beaktats i utredningens fortsatta arbete. Skolförfattningsutredningen har tidigare överlämnat två delbetänkanden, nämligen Skollagen (Ds U 1981:4) och Konferenser i skolan (Ds U 1982:5). Utredningen har vidare i en skrivelse till Utbildningsdepartementet föreslagit att ett stort antal författningar omedelbart upphävs. Skolförfattningsutredningen har avgett remissyttranden över vissa förslag från andra utredningar. I detta betänkande lägger skolförfattningsutredningen fram förslag till dels en samlad personalförordning för skolväsendet dels utbildningsförordningar för grundskolan och gymnasieskolan. Däremot har utredningen inte utarbetat fullständiga författningsförslag till utbildningsförordningar för andra skolformer på motsvarande nivå. Dessa bör, enligt utredningens mening, utformas efter samma mönster som förordningarna om utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan. I detta betänkande lämnar skolförfattningsutredningen också förslag till

SOU 1986: 11 Utredningsuppdraget 11

åtgärder med ett stort antal författningar som på ett eller annat sätt knyter an till skollagen eller skolförordningen. De författningsförslag som nu läggs fram bör kunna genomföras utan att man avvaktar resultat av annat utredningsarbete. Utredningen ser det som särskilt angeläget att genomförandet av en personalförordning för skolväsendet inte onödigtvis fördröjs. I samband med genomförandet av utredningens nu framlagda förslag måste vissa föreskrifter som skolöverstyrelsen har utfärdat ses över. I detta betänkande har - bl.a. på grund av det omfattande författningskomplexet - endast i begränsad omfattning kunnat beaktas sådant som har betydelse för utredningens förslag men som trätt i kraft efter den 1 juli 1985. Emellertid har utredningen så långt som möjligt också tagit hänsyn till senare beslutade ändringar och framlagda förslag. Skolförfattningsutredningens förslag bör, efter remissbehandling, kunna genomföras den l juli 1987.

1.3 om betänkandets uppläggning Något

skolförordningen är en utgångspunkt för de förslag som läggs fram i detta, betänkande. Visserligen avviker de föreslagna författningarna väsentligt från skolförordningen såväl vad gäller utformning som omfång. Däremot är det endast i begränsad omfattning som sakliga ändringar av betydelse föreslås. Skolförfattningsutredningens författningsförslag finns i del 1 av betänkandet (SOU 1986:10). Gällande författningstexter, som är mycket omfångsrika, har inte tagits i in betänkandet. Utredningen har nämligen ansett sig kunna utgå från att läsaren i allmänhet lätt kan få tillgång till dessa, t.ex. i UFB. Motiv samt vissa bilagor finns i del 2 av betänkandet ( ). För att underlätta för läsaren redovisas motiv och kommentarer till olika föreskrifter i en sammanställning (bilaga l), som paragraf för paragraf innehåller jämförelser mellan skolförordningen och närmaste motsvarigheter i författningsförslagen. I en del fall har utredningen ansett att någon särskild kommentar utöver själva hänvisningen inte behövs. I allmänhet kommenteras utredningens förslag kortfattat i sammanställningen. När en fråga behandlats mer ingående i betänkandet hänvisas till det aktuella kapitlet i den löpande texten. En motsvarande sammanställning för personalbestämmelser i några andra skolförfattningar än skolförordningen finns i bilaga 2.

SOU 1986: ll

2 Nuvarande regelsystem

Normgivningen enligt regeringsformen berördes översiktligt i betänkandet (Ds U 1981:4 s. 48-54). En mera utförlig redogörelse finns i Skollagen statsrådsberedningens publikation Regeringsformens regler om normgivningsmakten (1985). Skolväsendet är en viktig del av den offentliga sektorn; det förekommer kommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap. Dessutstatligt, om finns det skolor med enskild huvudman; för närvarande i ringa omfattning. har utvecklats ur olika skolformer med skiftande Dagens skolväsende organisation. Många av de föreskrifter som gäller i dag har tillkommit under helt andra samhällsförhållanden än dagens. för skolväsendet med andra kom- Det statliga regelsystemet är, jämfört munala och landstingskommunala sektorer, omfattande och delvis mycket detaljerat. På senare år har detaljreglering ersatts av s.k. ramlagstiftning inom bl.a. socialtjänsten samt hälso- och sjukvården. för skolväsendet är att en stor del av personalen inom kommu- Speciellt nala och landstingskommunala skolformer har statligt reglerade anställningar. Det dubbla huvudmannaskapet för sådan personal kräver särskild uppmärksamhet vid författningsreglering. Flera reformer har genomförts under årens lopp utan att skolans författblivit föremål för en mer samlad översyn. I vissa fall har ningssystem tillägg och ändringar gjorts i en befintlig författning, t.ex. har regler om elevers och föräldrars medinflytande tagits in i skolförordningen (bl.a. 2 a och 2 b kap.). I andra fall har man valt att reglera en fråga i en särskild t.ex. gymnasial lärlingsutbildning. Skolans regelsystem har författning, med tiden fått karaktär av ett lappverk som blivit allt svårare att överblicka. Ett särskilt problem som gäller statlig reglering av kommunal och landstingskommunal verksamhet är principen om den kommunala självstyrelsen. Mot denna princip måste för varje sektor vägas riksövergripande intressen såsom ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildningsstandard. Det finns en rad ledningsorgan på olika nivåer, både statliga och kommunala, innan man når den konkreta skolverksamheten i klassrummet. Skolans ledningsorganisation fungerar endast delvis som ett hierarkiskt sybefogenheter olika stem. I ganska stor omfattning tilläggs självständiga

14 Nuvarande regelsystem SOU 1986: 11

nivåer med förbigående av andra ”överordnade” nivåer (SIA:s betänkande (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö, s. 857). Exempelvis föreskrivs i skolförordningen i detalj vad som ankommer på rektor och lärare i vissa avseenden. De “överordnade” statliga och kommunala ledningsorganen kan formellt sett inte påverka avgörandet i en sådan fråga, t.ex. betygsättning. Ofta, men inte alltid, är det sådana frågor där en professionell pedagogisk bedömning har ansetts vara särskilt viktig. Det bör i detta sammanhang noteras att det ytterst ankommer på statsmakterna att avväga på vilken nivå olika uppgifter skall utföras samt att ange ramarna för handlingsutrymmet. Om detta inte direkt eller indirekt framgår gäller naturligtvis de för all offentlig verksamhet grundläggande föreskrifterna i 1 kap. 9 § regeringsformen; allas likhet inför lagen samt att i all offentlig verksamhet skall iakttas saklighet och objektivitet. I princip finns således inget utrymme för godtycke! Det anges i allmänhet inte i författning hur eventuella kompetenskonflikter mellan olika nivåer skall lösas. Sådana kan förekomma t.ex. mellan rektor och Skolstyrelsen/lokalt organ eller mellan kommunfullmäktige och skolstyrelsen. De grundläggande föreskrifterna för grundskolan och gymnasieskolan liksom för motsvarande skolformer i ungdomsskolan kommer att ges i den nya skollagen (prop. 1985/86:10). Till skillnad från nu gällande skollag kommer även utbildningen i särskolan att regleras i den nya skollagen. Sedan den 1 juli 1985 finns de grundläggande föreskrifterna för komvux, grundvux och statens skolor för vuxna i vuxenutbildningslagen (1984:1118). Enligt lagen (1975:160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning får regeringen meddela föreskrifter i ämnen där normgivningen enligt regeringsformen primärt tillkommer riksdagen. I skolförordningen finns föreskrifter om grundskolan och gymnasieskolan. Skolförordningen omfattar fler än 600 paragrafer jämte två långa bilagor. Den tar upp närmare 200 trycksidor i SFS. Föreskrifterna i skolförordningen kan mycket grovt uppdelas i ”utbildningsföreskrifter” och ””personalföreskrifter”. Motsvarande föreskrifter finns för specialskolan i specialskolförordningen (1965:478) samt för särskolan i omsorgslagen (1968:146) och omsorgsstadgan (1968:146). Reglerna om utbildningen i särskolan är f.n. under beredning i regeringskansliet. Skolförfattningsutredningen har därför inte funnit skäl att utarbeta förslag till utbildnings- och personalföreskrifter för särskolan. För vuxenutbildningen gäller sedan den 1 juli 1985 vuxenutbildningsförordningen (1985:288). Föreskrifter finns för andra skolformer i

särskilda förordningar; t.ex. sameskolförordningen (1967:216); privatskol-

förordningen (19672270), förordningen (1970:333) om riksinternatskolor samt folkhögskoleförordningen (1977:551). I ett stort antal författningar har regeringen meddelat föreskrifter som i olika avseenden knyter an till och kompletterar föreskrifterna i de nu uppräknade författningarna (se bilaga 6). I skolans regelsystem har läroplanerna för olika skolformer en särställning. Läroplanerna är författningar. De innehåller således bindande före-

sou 1985; 11 Nuvarande regelsystem 15

skrifter. Dessutom ingår det i läroplanerna kommentarmaterial, som däremot har karaktär av allmänna råd. Skolöverstyrelsen har i betydande omfattning meddelat bindande föreskrifter för olika skolformer. Denna normgivning grundas på bemyndiganden från regeringen. Dessutom utfärdar skolöverstyrelsen allmänna råd för skolväsendet. Dessa är formellt sett inte bindande men kan naturligtvis ha stor betydelse för tolkning och tillämpning av regler inom skolväsendet. En lång rad författningar har betydelse för skolväsendets verksamhet utan att författningarna direkt tar sikte på just denna sektor. Främst kan nämnas sådana grundläggande regler som finns intagna i grundlagarna. Särskilt bör nämnas föreskrifterna om fri- och rättigheter (2 kap. regeringsformen) samt om meddelarfrihet, allmänna handlingars offentlighet och rätt till anonymitet (l -3 kap. tryckfrihetsförordningen). Exempel på andra författningar som har grundläggande betydelse är kommunallagen (1977: 179), sekretesslagen (1980: 100) och förvaltningslagen (1971:290). Dessutom kan nämnas centrala författningar inom arbetsrätten, t.ex. lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, lagen (1976:600) om offentlig anställning, lagen ( 1982:80) om anställningsskydd och arbetsmiljölagen (1977: 160). Det kan erinras om tendensen att inom den offentliga sektorn i ökad omfattning reglera arbetsrättsliga frågor genom kollektivavtal. Sådana avtal får successivt ersätta författningsreglering. Många av de personalföreskrifter som finns i t.ex. skolförordningen rör frågor som i och för sig faller inom det avtalsbara området. I utbildningsväsendets författningsbok (UFB), finns huvuddelen av de föreskrifter som gäller för skolväsendet, dock inte läroplanerna. I UFB finns också kollektivavtal för anställda med statligt reglerad anställning. UFB ges ut varje hösttermin. Regeringsförfattningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) eller i någon annan författningssamling, t.ex. skolöverstyrelsens författningssamling (SÖ-FS). Det bör observeras att SÖ-FS inte längre innehåller s.k. andrahandstryck av författningar som publicerats i SFS. I publikationen UF B-Nytt återges däremot fortlöpande ändringar i bl.a. alla sådana författningar som tagits in i UFB. Även lokalt meddelas föreskrifter för skolväsendet. Skolstyrelsen får besluta om t.ex. principer för skolskjutsning eller resursfördelning inom kommunen. Skolstyrelsen får också utfärda ordningsstadga (12 kap. 1 § SF). Det kan också nämnas att rektor skall meddela erforderliga ordningsföreskrifter för sitt arbetsområde (12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § SF).

SOU 1986: l l

-

3 Enklare skolförfattningar allmänna

överväganden

Rättsordningen skall främst styra människors handlande och ge vägledning för att lösa konflikter. En utgångspunkt för rättsordningen är antagandet att alla känner till vad som är gällande rätt. Den som handlat i strid mot gällande rätt kan i princip inte freda sig med att han eller hon svävat i villfarelse om vad som gäller. Innehållet i gällande rätt förmedlas genom olika rättskällor. Den viktigaste är författningar av olika valör. För att fastställa vad som är gällande

rätt är det ofta nödvändigt att söka ledning även i andra rättskällor. Som

exempel kan nämnas propositioner, utskottsbetänkanden, domstolspraxis, uttalanden av justitieombudsmannen, doktrin och allmänna råd från förvaltningsmyndigheter. samhällsutvecklingen har inneburit att allt fler områden blivit föremål för ingående reglering. Omfattningen av författningarna ökar ständigt. Detta gäller i synnerhet det regelverk som styr skolan. Redan omfånget av UFB:s sidantal ger en antydan om detta. Det är av stor vikt att innehållet i gällande rätt görs tillgängligt för dem som är berörda. Förståelsen för rättsreglerna är en viktig faktor när det gäller att skapa respekt för rättsordningen. Exempelvis får föreskrifterna inte vara så krångliga att det inte går att tillämpa dem i praktiken (17 kap. 49 c § SF; jämför betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenseri skolan). Det finns en växande opinion mot för många och alltför krångliga regler. Från statsmakternas sida har olika åtgärder vidtagits för att minska regelbeståndet eller på annat sätt förenkla reglerna. Allmänt sett pågår en utveckling mot minskad detaljreglering från statens sida inom sådana förvaltningsområden som administreras av kommuner och landstingskommuner. Det finns en politisk strävan att stärka den kommunala självstyrelsen; Som ett led i denna utveckling får man se den ramlagstiftning som tillkommit inom bl.a. hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Det pågår också försöksverksamhet med s.k. frikommuner.

3.1 Vad är förenkling? Förenkling för vem?

Det är inte enkelt att förenkla. Man kan inte entydigt ange vad som är förenkling av regler. Vad som är ett enkelt regelsystem i något avseende eller för en grupp av personer kan vara krångligt i andra avseenden eller för

18 Enklare skolförfattningar - allmänna överväganden SOU 1986: 11

en annan grupp. I samband med att föreskrifter utformas är det en rad olika - - delvis motstridiga hänsyn som måste tas. Som en bakgrund till skolförfattningsutredningens överväganden och förslag skall helt kort anges några aspekter på regelförenkling. Syftet med den rättsliga regleringen skiftar. Självklart är det av grundläggande betydelse vid utformningen av författningar att tillgodose syftet med det beslut som är grunden för den rättsliga regleringen. Exempelvis är det i vissa fall en politisk avsikt att endast i allmänna ordalag ange inriktning eller målsättning för en verksamhet utan att närmare ange hur verksamheten skall bedrivas. I andra fall önskar man en rättslig reglering som i detalj anger hur olika frågor skall lösas. Ytterst är det en politisk avvägning hur stort utrymmet för handlingsfrihet är - hur vida ramarna skall vara - för att syftet med regleringen skall anses vara tillgodosett. Författningsföreskrifter är av mycket skiftande slag. Det finns allt ifrån allmänna och grundläggande principregler som berör alla och envar till ytterst detaljerade föreskrifter som riktar sig till ett fåtal specialister. När författningar utformas är det viktigt att göra klart för sig vem eller vilka som är adressater. Det är tyvärr inte möjligt att i praktiken utforma alla föreskrifter så att de kan förstås av alla. Utformningen av författningarna bör så långt möjligt anpassas efter adressaternas behov och önskemål, låt vara att de inte alltid är samstämmiga. Ett och samma regelsystem kan uppfattas olika av olika adressater. Detta kan hänga samman med i vilken egenskap dessa skall använda reglerna. Det kan också bero på de olika förutsättningar som adressaterna har. Det är således viktigt att göra klart för sig - förutom naturligtvis syftet med reglerna vilka som är de huvudsakliga adressaterna. Avreglering innebär naturligtvis ofta förenkling. Sådana föreskrifter som är föråldrade och inte längre fyller någon funktion kan utan svårigheter utmönstras. I andra fall måste man i samband med att avreglering övervägs vara observant på att denna inte leder till att ett nytt regelverk tillkommer på annan väg. Erfarenheten visar att den som är van vid en långtgående detaljreglering ofta efterlyser vägledning i samband med att avreglering sker. Detta kan ibland ske genom att allmänna råd - eller rentav föreskrifter - utfärdas av en förvaltningsmyndighet. Författningsreglering som tas bort ersätts ibland av kollektivavtal. Ofta är kollektivavtal mer svårtolkade än motsvarande författningar. När det gäller att åstadkomma en mer omfattande sanering av ett regelkomplex har på senare år regeringen utfärdat s. k. solnedgångsförordningar (t. ex. SFS 1984:778). Ökad reglering är - för många kanske överraskande - också en väg att förenkla. Detaljföreskrifter som exakt anger hur man skall handla i en viss situation framstår ofta som enkla för tillämparen. Sådana regler kräver ett minimum av utfyllnad. Samtidigt är det i ett detaljreglerat system lätt att förutse effekterna av ett visst handlande, vilket kan ha betydelse för rättssäkerheten. Ju mer generell utformning en föreskrift ges desto svårare kan det bli för tillämparen. Det behövs mer utfyllnad. För detta krävs kunskaper och omdöme. Ett detaljreglerat system blir ofta mycket stelbent. Det blir också svårt att överblicka. Det finns således en gräns för förenkling genom ökad reglering.

SOU 1986: ll Enklare sko/författningar - allmänna överväganden 19

Överskådligheten av ett regelsystem har mycket stor betydelse för tillämpningen och förståelsen. Man kan inte se enbart på de enskilda bestämmelsernas utformning utan måste också sätta in dem i ett vidare sammanhang. Olika regelsystem är sammanflätade med varandra. Det gäller såväl författningar av olika valörer som kollektivavtal liksom allmänna råd. Hänvisningar mellan olika författningar och paragrafer föranleder ofta praktiska svårigheter. Många gånger är upprepningar att föredra framför kortfattade hänvisningar. Dispositionen av regelsystemen har grundläggande betydelse för överskådligheten. Det gäller naturligtvis dispositionen av varje författning men också av systemen som helhet. Här kommer sådana överväganden in som vad som bör regleras var, t.ex. på skolområdet i förordning eller läroplan. Det är viktigt att man inte behöver söka på för många ställen för att få fram innehållet i gällande rätt. Register är en väg som kan underlätta sökandet. När det är fråga om en omfattande författning kan det ibland vara lämpligt att ha ett sakregister som en del av författningen. I detta sammanhang har också användande av ADB-teknik betydelse. Ibland kan tabelluppställningar avsevärt förbättra överskådligheten av regler jämfört med traditionell paragrafindelning. - Man måste se på ett regelverk som helhet för att kunna bedöma hur enkelt eller komplicerat det är. Detta kräver överblick över systemet. Systemförståelse är viktig för att rätt kunna förstå och tillämpa ett mer komplicerat regelverk. Det gäller således att se varje detalj från makroperspektiv. För detta krävs information och kunskap. Allmänt sett har systemförståelsen större betydelse ju mer generell utformning reglerna har. För överskådligheten har naturligt nog tillgängligheten stor betydelse. Handböcker och författningssammanställningar, t.ex. UFB, fyller här en viktig uppgift. Författningssamlingarna är ofta svårtillgängliga, inte minst beroende på de tillägg och ändringar som sker utan att hela författningen ° trycks om. Den språkliga utformningen är naturligtvis en viktig del av förenklingsarbetet. Språket måste anpassas till adressaternas förutsättningar. Detta är inte minst viktigt när det gäller användningen av facktermer. För övrigt är det viktigt att försöka undvika att termer och uttryck används i olika betydelser i författningar och andra regler som har anknytning till varandra. Meningsbyggnad och utmönstring av svårförståeliga ord och uttryck skall inte underskattas vid förenklingsarbete. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att en målsättning för författningsskrivningen bör vara att åstadkomma FASTA - FÅ - GENE- RELLA regler. Häri ligger givetvis motsättningar, men det bör inte hindra att målsättningen kan finnas. Det måste alltid bli en avvägning av olika intressen.

3.2 Regelsystemets uppbyggnad

De övergripande målsättningarna för skolan, såsom en likvärdig utbildningsstandard och ett enhetligt skolsystem, är naturligen av grundläggande betydelse för all reglering av skolverksamheten. Författningarna är ett viktigt instrument för att styra verksamheten mot dessa mål. Emellertid är

20 Enklare skolförfattningar - allmänna överväganden SOU 1986: 11

skolans verksamhet så mångfacetterad att olika delar av regelverket måste ha varierande utformning. I vissa frågor anses en ganska långtgående detaljreglering från statens sida vara nödvändig för att tillgodose likvärdighetskravet. När det gäller bl.a. vissa organisatoriska frågor har det ansetts lämpligt att ge vidsträckt utrymme för lokala variationer. Skolförfattningsutredningen har, i enlighet med direktiven, arbetat med den allmänna inriktningen att den statliga regleringen skall minskas så att ramarna för lokalt inflytande vidgas. Som en komplikation i detta sammanhang får ses de olika specialdestinerade statsbidrag som utgår till skolverksamhet. Detta avviker från andra kommunala förvaltningsområden. Genom den utveckling som pågår mot mer schabloniserade statsbidrag minskar samtidigt behovet av statlig detaljreglering. Skolförfattningsutredningen har allmänt sett strävat efter att göra reglerna mer enhetliga. Detta gäller såväl särreglering för skolan i förhållande till andra förvaltningar som varierande regler för olika skolformer. Enligt utredningens mening bör särreglering behållas endast om det finns starka skäl för det. Naturligtvis får likriktningen av reglerna inte inkräkta på sådant som olika skolformers särart. Olika föreskrifter för skolan har olika adressater. Vissa delar av regelverket är av stort allmänt intresse och riktar sig till i stort sett alla medborgare. En snävare men ändå bred målgrupp har sådana föreskrifter som rör elevernas rättigheter och skyldigheter liksom bestämmelser om skolans inre arbete. Som exempel kan nämnas delar av skolförordningens utbildningsföreskrifter liksom läroplanerna. Förutom till skolans personal riktar sig dessa föreskrifter till bl.a. eleverna och deras föräldrar. En stor del av de detaljbetonade bestämmelser som finns i skolförordningen och motsvarande författningar är emellertid huvudsakligen av intresse för den administrativa personal som arbetar inom skolväsendet. Det är då i första hand dessa tjänstemän, men även förtroendevalda, som skall tillämpa bestämmelserna. Författningarna är för dem ett viktigt arbetsredskap. I stort sett dagligen har de att i sitt arbete läsa, tolka och tillämpa olika föreskrifter. Deras rättstillämpning har stor betydelse såväl för skolväsendet som helhet som för enskilda personer. Skolförfattningsutredningen anser att det är angeläget att föreskrifterna utformas så att de underlättar arbetet inom skolan. Vid utformningen måste beaktas bl.a. att de tjänstemän somi allmänhet tillämpar bestämmelserna saknar juridisk utbildning. De svårigheter som kommunala tjänstemän har när det gäller lagtillämpning har nyligen varit föremål för en vetenskaplig undersökning. Resultatet av undersökningen presenteras i en rapport (Britt-Louise Gunnarsson och Lena Edling: Laganvändning på kommunnivå, Fums rapport nr 127). Mot de behov och .önskemål om författningarnas utformning som finns hos tjänstemännen måste naturligtvis vägas bl.a. intresset att de som berörs av beslut, som fattas med stöd av bestämmelserna kan kontrollera om besluten är korrekta. Ett viktigt led i skolförfattningsutredningens arbete har varit att under hand inhämta synpunkter från dem som har att tillämpa skolförfattningarna. Det är de som i sin dagliga verksamhet har att tillämpa bestämmelserna som konfronteras med de praktiska problemen. De har också kunnat lämna många värdefulla synpunkter och idéer beträffande reglernas ut-

SOU 1986: 11 Enklare skolförfattningar - allmänna överväganden 21

formning. Vid olika tillfällen har skisser till förenklingar, som utarbetats inom utredningens sekretariat, presenterats och diskuterats. Skolförfattningsutredningen har, framförallt när det gäller utformningen av förslaget till personalförordning, tagit stor hänsyn till sådana synpunkter som lämnats under hand. Det gäller inte bara från tjänstemän inom skolväsendet utan även vad som framkommit vid kontakter med företrädare för olika personalorganisationer och andra intresseorganisationer. Naturligtvis har det inte varit möjligt att tillgodose alla önskemål som framförts. Detta beror bl.a. på att många delvis motstridiga intressen måste beaktas. När man överväger förenkling av skolförordningens bestämmelser är det, som tidigare framhållits, nödvändigt att också beakta föreskrifter i andra författningar. För att det skall vara möjligt att skapa en bättre överblick över regelkomplexet bör hänsyn tas också till sådan reglering som inte direkt omfattas av utredningsuppdraget. Skolförfattningsutredningen går emellenid inte närmare in på dessa föreskrifter. Det gäller t.ex. läroplaner och statsbidragsförfattningar. För att få en överblick över skolans regelkomplex har skolförfattningsutredningen gjort en kartläggning av de författningar på skolområdet som har utfärdats av regeringen (se sammanställningen i bilaga 6). Sammanställningen tar endast upp sådana författningar som har en direkt anknytning till de skolformer som utredningens arbete omfattar. Sådana allmänna föreskrifter som har betydelse även för skolan, t.ex. förvaltningslagen och allmänna arbetsrättsliga lagar, har inte tagits med. Det har i vissa fall varit svårt att utröna om och i vad mån en författning alltjämt är formellt Utredningen har funnit att åtskilliga föreskrifter som alltjämt är gällande. gällande numera saknar praktisk betydelse. l en särskild skrivelse till regeringen föreslog skolförfattningsutredningen att ett stort antal författningar skulle upphävas. Även om utredningen strävat efter att få fram en samlad översikt över gällande skolförfattningar, som har utfärdats av regeringen, gör sammanställningen inte anspråk på att vara uttömmande. Det är enligt utredningens mening därför angeläget att i samband med remissbehandlingen förvaltningsmyndigheter, intresseorganisationer och andra ger upplysningar som kan tjäna som underlag för komplettering av sammanställningen. Skolförfattningsutredningen föreslår att ett stort antal författningar och Övergångsbestämmelser upphävs (se bilagorna 6 och 7). Vidare föreslås att många föreskrifter arbetas samman i syfte att förbättra överskådligheten av författningskomplexet. Förslag lämnas till en särskild förordning om upphävande av vissa äldre författningar. Dessutom anser skolförfattningsutredningen att man närmare bör överväga om det är möjligt och lämpligt att tillämpa ett s.k. solnedgångsförfarande vad gäller sådana regeringsförfattningar som inte tagits med i sammanställningen och som reglerar enbart de skolformer som nu är aktuella. Emellertid är en sådan åtgärd inte invändningsfri. Sålunda kan någon enstaka författning som borde finnas kvar komma att bli upphävd. Denna risk får dock anses vara ganska liten sedan sammanställningen kunnat kompletteras efter remissbehandlingen. Skolförfattningsutredningen utgår således ifrån att de remissinstanser som får yttra sig över betänkandet anger vilka äldre författningar och övergångsbestämmelser som inte tagits med i sammanställningarna men som

22 Enklare -

skolförfattningar allmänna överväganden SOU 1986: 11

fortfarande har aktualitet. En särskild svårighet är att ge ett s. k. solnedgångsförfarande en sådan avgränsning att det i framtiden inte kan uppstå någon tvekan om huruvida en författning gäller eller inte. Till de författningar som tagits med i sammanställningen anknyter ett stort antal föreskrifter som har utfärdats av skolöverstyrelsen. Därtill kommer allmänna råd. Dessutom har en del författningar som tas upp i sammanställningen mer eller mindre anknytning till kollektivavtal. För att förbättra överskådligheten bör enligt skolförfattningsutredningens mening en strävan vara att den som vill ta reda på vad som är gällande rätt i en viss fråga skall behöva läsa på så få ställen som möjligt. Detta har utredningen försökt tillgodose genom olika åtgärder i förslagen. Det går i praktiken inte att åstadkomma en författningsreglering som innebär att alla bestämmelser samlas i en enda författning. Praktisk betydelse har här handböcker m.m. I sådana kan man på ett för läsaren praktiskt sätt samla regler av olika slag, oberoende av normgivningsnivå. Vidare kan tas in upplysningar om innehållet i rättspraxis, motivuttalanden och allmänna råd. Som särskilt besvärande upplevs hänvisningar mellan olika författningar. Sådana förekommer i stor omfattning till skolförordningen från andra författningar. Redan på ett tidigt stadium i utredningsarbetet skisserade utredningen en samlad personalförordning för flera skolformer. Genomgående har de som under hand tillfrågats ansett att detta skulle kunna underlätta betydligt. Genom det förslag till personalförordning som skolförfattningsutredningen nu lägger fram undviks i stor utsträckning hänvisningar. I förslaget till personalförordning har skolförfattningsutredningen också strävat efter att så långt som möjligt ha enhetliga bestämmelser för olika skolformer. Behörighetsvillkoren för lärare anses allmänt vara svåröverskådliga. Skolförfattningsutredningen föreslår att villkoren anges i tabellform. Dessutom föreslås att i författningstexten i allmänhet anges endast nu aktuella

utbildningsvägar för lärare. Beträffande den närmareåuppbyggnaden av

utredningens förslag till reglering av behörigheten för lärare hänvisas till kapitel 5. Sammantaget bör de föreslagna åtgärderna göra att behörighetsreglerna blir mer lätthanterliga. Skolförfattningsutredningen har övervägt att sammanföra föreskrifter om utbildning i olika skolformer till en samlad författning på motsvarande sätt som nyss angavs beträffande personalföreskrifterna. En sådan ”utbildningsförordning skulle då inledas med gemensamma föreskrifter och därefter i särskilda avsnitt särbestämmelser för de olika skolformerna. Eftersom det finns ganska stora skillnader mellan olika skolformer skulle det för alla skolformer gemensamma avsnittet bli tämligen begränsat. Vinsterna med en samlad författning skulle därigenom begränsas avsevärt. Utredningen har också övervägt om den skulle förbättra överskådligheten med en förordning för utbildning på gmndskolans nivå och en på gymnasieskolans. Emellertid har utredningen funnit att ej heller detta skulle vara någon bra lösning. Skolförfattningsutredningen anser att det är mest ändamålsenligt och bäst gagnar läsarna om varje skolform regleras i en förordning för sig. Härigenom undviks hänvisningar. Olägenheten med en ökning av textom-

SOU 1986: 11 Enklare skolförfattningar - allmänna överväganden 23

fånget uppvägs enligt utredningens mening mer än väl av den förbättrade överskådligheten. I detta sammanhang är att märka att de föreskrifter som föreslås inflyta i utbildningsförordning för olika skolformer generellt sett har intresse för betydligt bredare grupper än personalbestämmelserna. Viktigt för överskådligheten är, som tidigare sagts, att författningsföreskrifter i ett ämne inte sprids i onödigt många författningar. Genom sammanslagning kan överskådligheten förbättras betydligt. Emellertid bör man enligt utredningens mening inte driva detta alltför långt. Hänsyn måste också tas till att föreskrifterna i ett och samma ämne kan ha olika - vissa föreskrifter riktas till en bred allmänhet, medan en del adressater specialbestämmelser riktas endast till ett fåtal experter. Särskilt gymnasieskolans regler framstår som något av ett lappverk. Ett stort antal författningar skulle enligt skolförfattningsutredningens mening med fördel kunna arbetas samman till en utbildningsförordning. Se närmare bilaga 5 och förslaget till gymnasieskolförordning. Inom gymnasieskolan pågår ett omfattande reformarbete. Nämnas kan t.ex. den försöksverksamhet som inletts mot bakgrund av gymnasieutredningens förslag om en reformerad gymnasieskola (prop. 1983/84: 1 16; även SOU 1981:96). Utformningen av den framtida yrkesutbildningen övervägs för närvarande av arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY). Arbetsgruppen väntas inom kort överlämna sina förslag till utbildningsdepartementet. Vidare är statsbidragssystemet för gymnasieskolan under övervägande. Av särskild betydelse är att läroplanen för gymnasieskolan, Lgy 70, framstår som föråldrad såväl sakligt som författningstekniskt. Enligt skolförfattningsutredningens mening bör en samlad och mer övergripande bearbetning av gymnasieskolans regelverk göras. Detta arbete bör naturligtvis omfatta även läroplanen. En sådan bearbetning har inte kunnat göras inom ramen för skolförfattningsutredningens uppdrag. Detta hindrar emellertid inte att betydande förenklingar kan göras genast. Skolförfattningsutredningens förslag till gymnasieskolförordning bör således kunna träda i kraft utan att man avvaktar den mer övergripande bearbetning som bör komma till stånd. Även om läroplanerna inte omfattas av skolförfattningsutredningens är det viktigt att försöka åstadkomma bättre harmoni mellan uppdrag utbildningsförordningar och läroplaner. Smärre ändringar i läroplanerna föreslås därför. Läroplanerna för grundskolan, specialskolan och komvux är något bättre synkroniserade med skolförordningen än Lgy 70. Emellertid finns det dubbelreglering i en rad frågor. Inte sällan finns samma föreskrift både i skolförordningen och Lgr 80. Särskilt svårt blir det för läsaren om olika uttryckssätt används. Det finns inte något enkelt och klart system i uppdelningen mellan reglering i skolförordningen och läroplan. Många gånger är det tillfälligheter som avgjort om en föreskrift tagits in på ena eller andra stället. Skolförfattningsutredningen anser att det bör göras en principiell avvägning mellan vad som skall regleras i utbildningsförordning och läroplan. Eftersom läroplanerna inte direkt omfattas av utredningsuppdraget går utredningen inte närmare in på detta. Allmänt sett bör dock dubbelreglering undvikas.

24 Enklare - allmänna

skolförfattningar överväganden SOU [9862 ll

Detta hindrar inte att en föreskrift som meddelas i en författning upprepas i en annan, när detta behövs för sammanhanget. Tvärtom kan överskådligheten då förbättras. Det är emellertid då viktigt att det klart framgår vilket som är den rättsliga regleringen och vilket som endast är ett återgivande av denna.

3.3 Behovet av ytterligare regelförenklingar

Skolförfattningsutredningens uppdrag är, som tidigare sagts, begränsat till skolförordningen och vissa direkt anknytande författningar. Ibland har det hävdats att hela regelkomplexet för skolan borde ses över i ett sammanhang. Detta skulle krävt betydligt större insatser än skolförfattningsutredningen haft resurser för. De förslag till grundskoleförordning och gymnasieskolförordning som

utredningen nu lägger fram är avsedda att tjäna som modell för utformning-

en av motsvarande författningar för andra skolformer, såsom specialskolan, komvux och särskolan. För att undvika ett kanske omfattande dubbelarbete bör dock utformningen av dessa författningar kunna anstå tills de nu framlagda förslagen har remissbehandlats. Skolöverstyrelsens författningar är för närvarande föremål för en systematisk genomgång. Det bör i samband därmed vara lämpligt att göra den anpassningen av reglerna som kan föranledas av de förslag som läggs fram i detta betänkande. Vissa kollektivavtal bör ses över och anpassas till de nu framlagda författningsförslagen. Som framgår av det tidigare sagda anser skolförfattningsutredningen att även andra delar av skolans regelkomplex än som omfattas av utredningsuppdraget är i behov av översyn från författningsteknisk synvinkel. Det gäller bl.a. gymnasieskolans läroplan och andra föreskrifter för denna skolform. Statsbidragsgivningen till skolväsendet är föremål för överväganden i sakligt hänseende. Det bör enligt skolförfattningsutredningens mening också beträffande de författningar som reglerar statsbidragen tas ett samlat grepp för att åstadkomma mer enhetliga regler och bättre överblick. Därvid bör övervägas om föreskrifterna kan samlas i ett mindre antal författ-

ningar, kanske rentav en eller två. Åtgärder i denna riktning bör underlät-

tas genom att statsbidragen görs mer schabloniserade.

SOU l986: ll

4 Skolledares och lärares åligganden

4.1 Bakgrund och avgränsningar

Det bör framhållas att frågan om olika tjänstemäns åligganden numera får regleras genom kollektivavtal. Det har således förekommit förhandlingar angående ett sådant avtal för lärare. Något kollektivavtal har emellertid ännu inte träffats. Som tidigare angetts är en utgångspunkt för skolförfattningsutredningens arbete att sådana ämnen som nu regleras i författningsbestämmelser tills vidare skall regleras i någon författning (jämför övergångsbestämmelserna till LOA). Det ankommer på arbetsmarknadens parter att avgöra om och när det är lämpligt att föra över olika regler till kollektivavtal. Av tradition innehåller skolförfattningarna detaljerade föreskrifter om åligganden för skolledarna och lärarna (bilagorna 8 och 9). Samtidigt innebär denna reglering inte någon fullständig beskrivning av dessa befattningshavares uppgifter. Vid de kontakter som utredningen haft med företrädare för bl.a. myndigheter och intresseorganisationer har det framkommit att det inte sällan råder osäkerhet om vad som åligger olika arbetstagare. Många har efterlyst klarlägganden, inte minst när det gäller gränsdragningen mellan de förtroendevaldas och tjänstemännens uppgifts- och ansvarsområden. I linje med den allmänna utvecklingen mot ökat bruk av ramlagstiftning när det gäller kommunal och landstingskommunal förvaltning har det framförts önskemål om minskad detaljreglering av befattningshavares åligganden. En viktig uppgift för skolförfattningsutredningen är därför att granska och överväga den statliga regleringen av skolledarnas och lärarnas åligganden. Framställningen i det följande tar i första hand sikte på grundskolan och gymnasieskola med primärkommun som huvudman. I huvudsak gäller motsvarande för gymnasieskola med landstingskommun som huvudman. I det följande behandlar skolförfattningsutredningen inte närmare den i och för sig betydelsefulla frågan om den inbördes kompetensfördelningen mellan olika politiska organ på lokal nivå, såsom kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och andra nämnder samt lokala organ. Utredningen har nämligen utgått ifrån att frågan kommer att behandlas ingående i samband med den pågående översynen av kommunallagen. Av särskilt intresse är gränsdragningen när en fråga skall behandlas av olika organ inom kom-

26 Skolledares och lärares iåligganden SOU 1986: I1

munen, t.ex. både kommunfullmäktige och skolstyrelsen. Detta gäller exempelvis införande av samlad skoldag. Som ett led i arbetet med översyn av kommunallagen har 1983 års demokratiberedning överlämnat betänkandet (SOU 1985:29) Principer för ny kommunallag. Betänkandet remissbehandlas. I detta sammanhang kan också nämnas att i de s.k. frikommunerna får redan nu en friare nämndorganisation förekomma försöksvis [lagen (1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisationl.

Åligganden

4.2 enligt

delegation

Av 13 § skollagen framgår att Skolstyrelsen har rätt att utnyttja de delegationsföreskrifter som 3 kap. 12 § kommunallagen anvisar. Detta sker också i betydande omfattning i anslutning till bl.a. 12 kap. 9 § l och 13 kap. 9 § l skolförordningen. Utformningen av 3 kap. 12 § kommunallagen visar att skolstyrelsens rätt att delegera bygger på ett förfarande i två steg. Först krävs ett bemyndigande av fullmäktige som ger skolstyrelsen rätt att begagna sig av den delegationsordning som styrelsen gett in till fullmäktige. Därefter krävs ett beslut av skolstyrelsen att utnyttja den. Båda dessa led är nödvändiga för att beslut som fattats med stöd av delegation skall vara lagliga. Delegationsbestämmelserna i 3 kap. 12 § kommunallagen syftar på delegation av beslutanderätt, dvs. rätten att fatta beslut som självständigt får överklagas. Från sådana beslut bör man skilja den arbetsledning som närmast anknyter till verkställigheten av beslut som skolstyrelsen fattat. Denna beslutsrätt faller utanför den lagreglerade delegationsrätten. Riksdagen har uttalat att delegationsinstitutet bör användas restriktivt och på ett sådant sätt att allmänna demokratisynpunkter inte träds för nära. Delegation kan ges till en ledamot eller en suppleant, till ledamöter eller suppleanter eller till ledamöter och suppleanter i förening. Delegation kan ges till en tjänsteman. Däremot kan inte delegation ges till två eller flera tjänstemän i förening. En sådan konstellation anses som ett kollegialt organ och regleras inte i kommunallagen. Blandad delegation, dvs. delegation till förtroendeman och tjänsteman i förening är inte tillåten. Orsaken är att olika ansvarsregler gäller för förtroendemän och tjänstemän. Detta skulle kunna leda till en märklig situa- _ tion om ansvar skulle behöva utkrävas för ett felaktigt beslut. Vidaredelegation (subdelegation) är inte tillåten. Den som mottagit ett delegationsuppdrag kan alltså inte i sin tur delegera detta till någon annan. Rent praktiskt kan detta medföra att delegation till en arbetstagare som är underställd rektor, t.ex. studierektor, måste ske med förbigående av rektor. Skolstyrelsen kan när som helst återkalla lämnad delegation. Däremot kan i princip inte ett med stöd av delegation fattat beslut återtas. Ansvaret för ett med stöd av delegation fattat beslut övergår helt på den eller de personer som bemyndigats fatta beslutet. Beslut som fattats med stöd av delegation skall anmälas till skolstyrel-

Skolledares och lärares åligganden 27 SOU 1986: 11

sen. Därigenom tillgodoser man bland annat skolstyrelsens informationsoch kontrollbehov. Rektor fattar i allmänhet många beslut som grundas på delegation från Han eller hon handlar då på skolstyrelsens vägnar och skolstyrelsen. besluten blir överklagbara i samma utsträckning som om skolstyrelsen själv hade fattat beslutet. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning på kommundelsnämnd eller annat lokalt organ som tillkommit med stöd av lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna.

4.3 Ãligganden enligt författning

skolförordningen har rektor direkt tilldelats en lång rad uppgifter. Enligt Många gånger är det fråga om beslut. Skolstyrelsen eller det lokala organet får i ett sådant fall inte ingripa i beslutsfattandet och långt mindre själv fatta beslut. En annan sak är att skolstyrelsen många gånger indirekt och budgetbeslut. Som utövar ett inflytande genom t.ex. resurstilldelning nämnts får inte rektor delegera rätten att besluta till annan, om tidigare detta inte uttryckligen anges i författning. Ej heller får rektor utan författningsstöd sätta annan i sitt ställe i de olika konferenser enligt skolförordningen där rektor är ledamot (Ds U 1982:5 Konferenser i skolan, s. 87- 88). innehåller endast allmänt hållna föreskrifter om biträ- Skolförordningen dande skolledares uppgifter (bl.a. 12 kap. 10 § och 13 kap. 10, 24 och 25 §§ SF). Rektor har under och skolchefen det övergripande ledskolstyrelsen ningsansvaret för verksamheten inom sitt arbetsområde (12 kap. 7 § 1. och Det innebär naturligt- 13 kap. 7 § l. SF). Detta ansvar är i princip odelbart. vis inte att rektor skall delta i alla verksamheter. Tvärtom måste många av andra, t.ex. biträdande skolledare eller skolledningsfunktioner fullgöras lärare med specialfunktioner. Skolledarrollen har beskrivits i olika sammanhang (se t.ex. SIA:s betäns. 887 ff). Även om innehållet i kande (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö skolledarrollen är mycket varierande får tyngdpunkten anses ligga på det

- - Det konkreta innehållet i

pedagogiska professionella ledarskapet. skolledarrollen utvecklas och förändras ständigt. Föreskrifterna bör därför att det finns ett rimligt utrymme för utveckling av ges en sådan utformning skolledarrollen utan att ändring av föreskrifterna behöver göras. Även i fråga om lärarnas uppgifter innehåller Skolförordningen ganska föreskrifter (bl.a. 14 kap. 9-14 §§, 15 kap. 22-34 §§ och 16 detaljerade a §§ SF). De nya föreskrifterna i skolförordningen om syofunkkap. 33-41 tionärernas åligganden är däremot mindre detaljerade (bl.a.16 a kap. 5 §

SF).

4.4 Allmänt om gränsdragningen mellan

förtroendevaldas och funktioner

tjänstemäns

Det är ofta svårt att dra gränsen mellan de förtroendevaldas och tjänstemännens kompetensområden. Detta gäller såväl statlig som kommunal och landstingskommunal verksamhet.

28 Skolledares och lärares åligganden SOU l986: ll

I olika sammanhang har till skolförfattningsutredningen framförts att det upplevs som ett särskilt problem att rektor genom statliga föreskrifter tillagts befogenheter med förbigâende av Skolstyrelsen. Förvaltningsutredningen har i betänkandet (SOU 1983:39) Politisk styr- - administrativ ning självständighet berört gränsdragningsproblemet och anfört bl.a. (s. 79-80):

En svårdragen och ofta omtvistad gränslinje inom den offentliga sektorn är den som löper mellan politiska och tekniska avgöranden. Politiska beslut handlar i första hand om verksamhetens mål medan tekniska beslut rör dess medel eller metoder, men mellan dessa zoner finns ingen beständig och vedertagen avgränsning. Vad som vid ett tillfälle uppfattas som teknik kan vid ett annat tillfälle vara politik och vice versa; under senare år har t.ex. en rad frågor kring kärnkraftens användning flyttats från det ena området till det andra. Men även vid en och samma tidpunkt råder ofta delade meningar om var politikernas legitima revir slutar och tjänstemännens börjar. De förtroendevalda gör å ena sidan gällande, att alla kontroversiella aspekter av den offentliga verksamheten måste kunna underkastas en politisk bedömning. De anställda å sin sida begär respekt för sin erfarenhet och sakkunskap. Diskussionen om var skiljelinjen bör gå har intensifierats under senare tid - bl.a. i anslutning till arbetsrättsreformerna - men några allmänt omfattade slutsatser har knappast kunnat dras. Den växande volymen av tekniska avgöranden inom den offentliga sektorn har samband både med den allmänna expansionen och med den tilltagande specialiseringen. Statstjänsten har visserligen alltid hanterat en mycket stor del av sin tids vetande. Från äldsta tider fram till våra dagar har den övervägande delen av universitets- och högskoleutbildade absorberats av offentliga sysslor. Men mycket länge var de yrkesgrupper som sysselsattes i offentlig tjänst ändå relativt få och sammanhållna. Under de senaste decennierna har däremot arbetsuppgifterna fmfördelats och antalet specialiserade yrkesgrupper kraftigt ökat. Detta är bl.a. en reflex av förändringar inom utbildningssystemet, där det i stället för ett fåtal generalistiskt inriktade studiegångar numera finns mer än hundra olika yrkesförberedande utbildningslinjer. Utvecklingen mot allt fler skilda specialiteter och befattningstyper kan beskrivas som en horisontell differentiering av förvaltningen. Vid sidan härav har det emellertid också skett en vertikal differentiering i de offentliga arbetsprocesserna. I små organisationer behöver avståndet mellan beslut och handling inte bli långt. När systemen växer i omfång spjälkas emellertid verksamheten upp i många olika moment och kedjan från beredning via beslut till verkställighet blir allt längre. Härigenom blir också ledning och styrning viktiga professionella specialiteter. Yrkeskunniga planerare får i uppdrag att stå för framförhållning och framtidstänkande. Den differentiering och specialisering som således skett inom tjänstemannakåren har på flera sätt medverkat till ökad självständighet. Först och främst har den enskildes möjligheter till egna ställningstaganden i skilda arbetsfrågor ökat. För det andra har det på många områden utvecklats gruppnormer som spelar stor roll för olika yrkeskategoriers verksamhet. Med uppkomsten av olika yrkesgrenar växer det fram professionella beteendekoder om hur olika slags arbetsuppgifter skall lösas och vilka skyldigheter den yrkesverksamme har i förhållande till arbetsgivare, kolleger och klienter. Professionella normer kommer därmed att komplettera - och någon gång kanske konkurrera med - de normer som utfärdats av riksdag och regering. För det tredje kan det fördjupade yrkeskunnandet i viss utsträckning försvåra insyn och påverkan från lekmän. Genom den ökade komplexiteten har de förtroendevalda i ökande utsträckning kommit att inrikta sig på målen och de huvudsakliga medlen för verksamheten.

SOU 1986: ll Skolledares och lärares åligganden 29

Även om förvaltningsutredningens uppdrag varit inriktat på den statliga förvaltningen gäller de nu citerade uttalandena i allt väsentligt hela den offentliga sektorn. Det är naturligtvis ytterst ett politiskt ställningstagande att avgöra var gränslinjen skall dras mellan politikers och tjänstemäns funktioner. Särskilt intresse tilldrar sig då frågan om och i vad mån politiska organ på olika nivåer skall få styra verksamheten mellan riksdagen och klassrummet. I detta sammanhang bör också framhållas den konflikt som kan ligga i andra former av inflytande. Det gäller dels arbetstagarnas inflytande enligt MBL och annan arbetsrättslig lagstiftning samt enligt kollektivavtal dels elevernas och vårdnadshavarnas inflytande genom konferenser och andra samverkansorgan. 1983 års demokratiberedning har nyligen behandlat frågan om brukarinflytandet och därvid berört också frågan om ansvars- och uppgiftsfördel-

ning mellan förtroendevalda och tjänstemän. Beredningen har överlämnat

tre betänkanden som kan vara av intresse i sammanhanget, nämligen (SOU 1985:28) Aktivt folkstyre i kommuner och landsting, (SOU 1985:229) Principer för ny kommunallag och (SOU 1985:30) Skola för delaktighet. Dessa betänkanden remissbehandlas.

4.5 Allmänt om tjänstemäns åligganden

Rent allmänt gäller att en tjänsteman är skyldig att dels följa instruktion, arbetsordning och andra bestämmelser om arbetet, dels oberoende av fastställd arbetsfördelning lämna det biträde som förman bestämmer (se numera upphävda 10 § statstjänstemannalagen (1965:274) och 15 § kommunaltjänstemannalagen (1965:275) jämförda med övergångsbestämmelserna till LOA). - det må vara skolledare, lärare eller syofunktionär - får En tjänsteman anses skyldig att utöver vad som följer av skolförordningen och andra utföra som står i naturligt samband med skolans författningar uppgifter verksamhet och som kan anses falla inom tjänstemannens yrkeskvalifikationer dom 1929 nr 29 och prop. 1975/76:105 s. 214-215. Se även (AD:s t.ex. AD:s dom 1985 nr 6). Som tidigare nämnts finns det i skolförordningen detaljerade föreskrifter om rektors och lärares åligganden. Det går emellertid inte att dela upp skolans verksamhet i olika roller och sedan strikt hålla isär pedagogiska dem. Verksamheten består av många moment, som överlappar varandra. Det är därför inte möjligt att fullständigt och samtidigt detaljerat ange allt eller lärare i tjänsten. Förhållandena kan vad som kan åligga en skolledare variera mycket mellan olika skolor. Utvecklingen av nya arbetsformer, där ansvaret i stor utsträckning ligger på lokal nivå, medför särskilda svårigheter för en detaljreglering. Den kommunala självstyrelsen är en av de grundläggande principerna för all kommunal förvaltning. Särskilt inom specialreglerade verksamhetsformer är emellertid den kommunala självstyrelsen mer eller mindre begenom statliga föreskrifter (3 § kommunallagen). Inom förvaltgränsad mot en minskad statlig detaljstyrning av komningen pågår en utveckling

30 Skolledares och lärares åligganden SOU 1986: 11

munal verksamhet. Ramföreskrifter och allmänt formulerade målangivelser har i allt större utsträckning ersatt detaljbestämmelser. Inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården har på senare år gjorts genomgripande ändringar i denna riktning. Utrymmet för kommunerna har vidgats betydligt bl.a. när det gäller möjligheterna att anpassa organisationen efter varierande lokala förhållanden. I regel finns det inte någravstatliga föreskrifter som lägger bestämda funktioner på vissa kommunala tjänstemän. Inom exempelvis socialtjänsten ñnns det över huvud taget inte någon statlig reglering av tjänstemännens uppgifter. Kommunala delegationsbeslut och befattningsbeskrivningar är helt avgörande för olika tjänsters innehåll. Inom några förvaltningsområden förekommer det dock att statliga föreskrifter anger att vissa uppgifter skall tillkomma bestämda kommunala befattningshavare. Sådan reglering förekommer inom hälso- och sjukvården, omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda, skolväsendet och brandväsendet. Genomgående torde enhetlighets-, kvalitets- och effektivitetshänsyn vara orsaken till den statliga regleringen av vissa kommunala befattningshavares uppgifter. Denna reglering kan få till följd att konflikter uppstår såväl i förhållande till den kommunala politiska demokratin som den rätt till medinflytande som arbetstagare, elever och föräldrar kan ha. Det finns en politisk strävan att decentralisera beslutsfunktioner till lägre nivåer, att närma besluts- och verkställighetsnivåerna till varandra, bl.a. genom minskad detaljreglering, samt att öka arbetstagar- och brukarinflytandet över den egna situationen. Utredningen om den kommunala demokratin yttrade i betänkandet (SOU 1977:39) Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner bl.a. (s. 144):

De speciella befogenheter som på vissa områden tillagts chefstjänstemän synes regelmässigt ha motiverats av effektivitetshänsyn. Sålunda är det t.ex. uppenbart att brandlagstiftningens bestämmelser om åligganden för brandchef har till syfte att för det allmännas bästa säkerställa brandförsvarets funktionsduglighet i alla tänkbara situationer. Liknande intentioner ligger bakom reglerna om chefstjänstemännens uppgifter på sjukvårdsområdet. Lagstiftaren har genom klara befogenhets- och ansvarsregler velat garantera hög och jämn kvalitet på vården. På skolområdet kan reglerna i vissa avseenden uppfattas som en vilja hos lagstiftaren att säkerställa den pedagogiska sakkunskapens inflytande över skolans verksamhet. Vi anser det självklart att vissa specialbestämmelser erfordras i syfte att säkerställa grundläggande effektivitets- och kvalitetskrav t.ex. vad gäller brandskydd och sjukvård. Vissa av de föreställningar om effektivitet som kommer till uttryck i speciallagstiftningen är dock med dagens synsätt på kommunal demokrati och kommunalt arbetsliv enligt vår mening alltför snäva. Det kan sålunda inte anses

rimligt eller acceptabelt att regleri speciallagstiftning kan medföra avgörande hinder

för en numera normal och av kommunala arbetsgivare och arbetstagare genom avtal eftersträvad företagsdemokratisk utveckling i förvaltningarna. Alltför långtgående formuleringar i speciallagstiftningen om chefstjänstemän bör därför bli föremål för översyn dels från allmän kommunaldemokratisk synpunkt (inflytandet för de förtroendevalda, medborgare och brukare av kommunala tjänster), dels från medbestämmandesynpunkt (inflytande för de anställda).

SOU 1986: 11 Skolledares och lärares åligganden 31

Kommittén för vissa medbestämmandefrågor har i betänkandet (SOU 1982:56) Kommunal förvaltning och medbestämmanderätt bl.a. övervägt i vad mån de befogenheter som i författning har tillagts chefstjänstemännen bör tas bort ellerjämkas med hänsyn till den kommunala demokratin eller till de anställdas medbestämmande. Kommittén yttrade bl.a. (s. 189):

Vad angår skolområdet innehåller nuvarande författningsreglering en mängd detaljföreskrifter, inte minst såvitt angår chefstjänstemännens befogenheter. I avsevärd utsträckning lämnar bestämmelserna tillfälle till samverkan och samråd inte bara med elever och föräldrar utan även med de anställda. Skolsystemet har fortlöpande varit föremål för översyn och f.n. pågår bl.a. viss försöksverksamhet med kommundelsnämnder. Situationen på skolområdet är enligt kommitténs uppfattning därför f.n. sådan att det inte är möjligt att ur skollagen eller skolförordningen plocka fram några särskilda befogenheter för chefstjänstemännen som kan sägas på något väsentligt sätt utgöra hinder för de anställda att utöva medbestämmande i de här ifrågavarande formerna utan att systemet för verksamheten påverkas. Överväganden i den riktningen bör

därför enligt kommitténs mening göras i samband med en översyn som även tar sikte

på utformningen av själva skolverksamheten. Detsamma gäller förhållandet till den kommunala demokratin. Från de utgångspunkter som kommittén har för sina överväganden i detta avsnitt finns inte heller skäl att föreslå några författningsändringar såvitt rör folkhögskoleväsendet.

(Dir. 1983:30) kan i sitt arbete antas komma in

Stat-kommunberedningen

på frågan om den statliga regleringen av skolledarnas uppgifter. Syftet med beredningens uppdrag är främst att föreslå sådana förändringar i det statliga regelsystemet som leder till effektivitetshöjningar och kostnadsreduceringari den kommunala verksamheten. Inom beredningen har tillsatts en särskild arbetsgrupp för skolfrågor. Av intresse är den försöksverksamhet som bedrivs i de s.k. frikommunerna. 1983 års demokratiberedning har allmänt förordat en klarare rollfördelning mellan de förtroendevalda och förvaltningen; de förtroendevalda lägger fast målen medan förvaltningen väljer metoder och arbetsformer för att nå de uppsatta målen. Se närmare betänkandet (SOU 1985:28) Aktivt folkstyre i kommuner och landsting. Skolförfattningsutredningen har vid kontakter med företrädare för framförallt sådana kommuner som har försöksverksamhet med lokala organ erfarit att många upplever detaljregleringen på skolans område, bl.a. regleringen av rektors uppgifter, som ett hinder för samverkan mellan olika

förvaltningsgrenar. Såväl skolledare som lärare bör, menar man; ha sam-

ma ställning som andra kommunala tjänstemän. Särskilda problem som hänger samman med lokala organ har behandlats av 1983 års demokratiberedning. Vidare finns det en särskild arbetsgrupp inom civildepartementet som arbetar med frågor rörande lokala organ. Det nya statsbidragssystemet för skolledningsresurser innebär en viss utvidgning av det lokala inflytandet över skolledarorganisationen. Mot bakgrund av vad som nu sagts kan man konstatera att det allmänt sett finns en strävan mot minskad statlig detaljreglering av kommunal verksamhet. Denna strävan inbegriper också reglering av kommunala tjänstemäns uppgifter. I detta sammanhang anmäler sig osökt frågan om

32 Skolledares och lärares åligganden SOU 1986: 11

utvecklingen kommer att medföra en förskjutning av skolans pedagogiska ledning från rektor till de förtroendevalda. Diskussionerna kring de lokala arbetsplanerna har redan aktualiserat frågan (se Lgr 80 s. 59 och UbU 1983/8423 s. 2-3). Det kan vara av visst intresse att i detta sammanhang som jämförelse nämna något om den statliga regleringen av hälso- och sjukvårdens personal efter det att hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) trätt ikraft. Genom statliga föreskrifter om behörighetsvillkor för läkare och andra stora personalgrupper tillförsäkras verksamheten viss kvalitet. All personal inom hälso- och sjukvården har ett självständigt medicinskt yrkesansvar, som avser egna bedömningar, beslut och åtgärder inom yrkesutövningen. De anställda är därvid skyldiga att följa socialstyrelsens föreskrifter om medicinsk behandling. När det gäller ledningen av verksamheten på tjänstemannanivå brukar man skilja mellan medicinskt och administrativt ledningsansvar. Det medicinska ledningsansvaret (14 § hälso- och sjukvårdslagen) kan betecknas som ett yttersta ansvar för att underställd personal fullgör sina medicinska åligganden. Ansvaret omfattar främst diagnos, vård och behandling av enskilda patienter men även t.ex. in- och utskrivning av patienter, prioritering mellan patienter och journalföring. Den som har - i allmänhet en överläkare - är ålagts det medicinska ledningsansvaret när det gäller vård och behandling av enskilda patienter endast underställd socialstyrelsens tillsyn och ansvarsnämndens disciplinära prövning. De förtroendevalda får självklart inte direkt ingripa i den medicinska behandlingen av enskilda patienter. Samtidigt är det emellertid viktigt att framhålla att landstingskommunen/kommunen får ange de ramar inom vilka övriga åtgärder inom det medicinska ledningsansvarets ram får ske, t.ex. antalet patientplatser på olika avdelningar. Departementschefen framhöll med anledning härav att det var angeläget att de läkare som ålagts ett medicinskt ledningsansvar deltar i huvudmannens planering av verksamheten (prop. 198l/82:97 s. 82). Det administrativa ledningsansvaret avser alla åligganden som inte omfattas av den medicinska verksamheten (prop. l98l/82z97 s. 74). Före hälso- och sjukvårdslagens tillkomst fanns det mycket detaljerade föreskrifter, b1.a. i 1962 års sjukvårdslag, om olika befattningshavares administrativa uppgifter. Denna reglering har utmönstrats och numera finns det över huvud taget inga statliga föreskrifter rörande det administrativa ledningsansvaret. Detta är en helt landstingskommunal/kommunal angelägenhet. Vid remissbehandlingen motsatte sig flera remissinstanser att den statliga regleringen skulle avvecklas. Som skäl anfördes bl.a. att administrativa och medicinska beslut inte kunde särskiljas samt att ansvarsförhållandena blev oklara. Ã andra sidan ifrågasattes under remissbehandlingen om det fanns behov av statlig reglering rörande det medicinska ledningsansvaret. Stor försiktighet måste naturligtvis iakttas när man försöker dra paralleller från ett förvaltningsområde till ett annat. Varje sakområde fordrar särskilda hänsynstaganden. Emellertid kan enligt skolförfattningsutredningens mening ett par iakttagelser vara av intresse. Inom såväl hälso- och sjukvården som skolväsendet upprätthålls ett kvalitetskrav genom behö-

Sko/ledares och lärares åligganden 33 SOU 1986: lt

för personal. låt vara mer rigoröst inom hälso- och righetsföreskrifter än inom skolväsendet. Det medicinska yrkesansvaret som bl.a. sjukvården läkare har innefattar skyldighet att följa socialstyrelsens föreskrifter om medicinsk behandling. På liknande sätt kan varje lärare sägas ha ett pedagogiskt yrkesansvar. Läraren är skyldig att följa läroplanen. Han eller hon har ett självständigt ansvar för egna bedömningar, beslut och åtgärder. Den i förhållande till huvudmannen som det medicinska självständighet ledningsansvaret ger uttryck för är av likartad natur som det ledningsansvar rektor har när det gäller ledningen av skolans inre arbete (ett pedagogiskt ledningsansvar). I många fall får skolstyrelsen ange ramar för verksamhet som faller inom rektors yrkesmässiga ledningsansvar. På motsvarande sätt som inom hälso- och sjukvården framstår det som att den som har det professionella ledningsansvaret deltar i angeläget huvudmannens planering av verksamheten. svårigheterna att hålla isär det professionella ledningsansvaret och det administrativa är måhända större inom skolväsendet än inom hälso- och sjukvården, men tveklöst finns gränsdragningsproblemet inom båda förvaltningsområdena. För skolans del uppmärksammades detta gränsdragningsproblem i samband med tillkomsten av föreskriften i 9 § andra stycket b) skollagen om skyldighet för Skolstyrelsen att tillse, att verksamheten vid skolorna enligt gällande föreskrifter och sörja för samordning av och enhetfortgår i verksamheten. 1951 års skolstyrelseutredning hade föreslagit att lighet föreskriften skulle ha en något annorlunda utformning, nämligen en skyldighet för skolstyrelsen att med avseende å skolans inre arbete följa undervisningen och tillse, att den fortgår efter givna föreskrifter, ävensom främja pedagogisk försöksverksamhet (betänkandet (SOU 1955:31) Skolväsendets lokala och regionala ledning samt läranillsättningen, s. 500). Vid anförde › behandlingen av skolstyrelseutredningens förslag på denna punkt departementschefen bl.a. (prop. 1956: 182 s. 59-60):

Jag delar skolstyrelseutredningens uppfattning, att tyngdpunkten i en skolstyrelsereform icke ligger i att den nya styrelsen erhåller ett större antal administrativa uppgifter utan i det vidgade kompetensområde styrelsen får med åtföljande möjligheter att överblicka, samordna och utveckla skolväsendet i kommunen. Jag har också i allt väsentligt kunnat ansluta mig till vad utredningen föreslagit rörande skolstyrelsens allmänna uppgifter enligt skolstyrelselagen. Emellertid synes det mig, som om utredningen i sitt förslag icke tillräckligt klart markerat gränsen mellan skolstyrelsens och den fackliga ledningens befogenheter. Utredningen citerar i sitt betänkande (s. 415) och ger sin anslutning till skolkommissionens uttalande att rektorer, kollegier och lärare måste tillerkännas självständighet även i förhållande till de kommunala skolorganen. Undervisningens frihet måste säkerställas. Jag finner det angeläget, att utformningen av skolans inre arbete och ledningen av detta icke blir föremål för direkta ingripanden från skolstyrelseledamöternas sida och har i detta syfte givit lagförslaget i denna del en annan utformning än utredningen. Denna har föreslagit att det skall åligga skolstyrelsen att med avseende å skolornas inre arbete följa undervisningen och tillse, att den fortgår efter givna föreskrifter, ävensom främja pedagogisk försöksverksamhet.” Denna formulering skulle kunna ge upphov till föreställningen. att skolstyrelsernas ledamöter skall öva tillsyn över hur den egentliga pedagogiska verksamheten bedrives, vilket icke kan vara meningen. Jag anser det i detta avseende vara tillfyllest med en allmänt hållen bestämmelse om

34 Skolledares och lärares åligganden SOU 1986: 11

att styrelsen skall tillse, att undervisningen vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter.

Avslutningsvis kan noteras att skolverksamhet liksom hälso- och sjukvården ställer krav på professionalism, men att detta krav allmänt sett är betydligt svagare inom skolväsendet.

4.6 Något om bakgrunden till nuvarande detaljreglering

av rektors

uppgifter

Stadgan (1933: 109) för rikets allmänna läroverk innehöll mycket detaljerade föreskrifter om rektors uppgifter. Dessa uppgifter var av mycket skiftande slag - pedagogiska, skolsociala och administrativa (se bl.a. 139- 153 §§ läroverksstadgan). Rektor var en statlig ämbetsman med mycket självständig ställning. Han fattade vad som brukade kallas enrådighetsbeslut. Läroverksstadgan fungerade som en instruktion för rektor. En antydan om att regleringen i stadgan i princip skulle betraktas som uttömmande ger lydelsen av 152 §:

Skulle för något fall i fråga om läroverkets angelägenheter bestämd föreskrift saknas, skall rektor anmäla sådant hos skolöverstyrelsen, som förordnar, huru i ärendet skall förfaras; ägande rektor emellertid att för tillfället meddela föreskrift. och gäller sådan föreskrift till ovillkorlig efterlevnad, intill dess överstyrelsens beslut hunnit meddelas.

Den statliga regleringen av skolledningen i det obligatoriska skolväsendet är av sent datum. Distriktsöverlärarna tillkom sålunda först år 1946. Härvid kom den kollektiva beslutsformen, som användes inom kommunalförvaltningen, att gälla. På grundval av förslag från 1951 års skolstyrelseutredning realiserades principen att det i varje kommun skulle finnas en skolstyrelse. Skolstyrelseutredningen gick inte närmare in på den detaljreglering av skolledarnas uppgifter som då fanns för olika skolformer (SOU 1955:31 s. 103). Däremot föreslog skolstyrelseutredningen en harmonisering mellan olika skolformer vad gällde uppgiftsfördelning mellan skolans styrelse och rektor. 1956 års riksdag beslutade på grundval av skolstyrelseutredningens om en förslag genomgripande reformering av skolväsendets lokala och regionala ledning. En särskild utredning, skolförfattningssakkunniga, tillsattes för att biträda ecklesiastikdepartementet med att utarbeta de för reformen nödvändiga författningsförslagen. Det kan nämnas att skolförfattningssakkunniga övervägde att samla alla föreskrifter rörande de skolformer som omfattades av reformen i en författning. Denna skulle disponeras efter reglernas sakinnehåll och i varje kapitel skulle anges dels för alla skolformer gemensamma föreskrifter dels därefter de nödvändiga special- och undantagsbestämmelserna. De sakkunniga ansåg emellertid att detta inte var möjligt eftersom det fanns alltför många avvikelser inom de dåvarande yrkesskolorna (jämför 1957 års skolberednings betänkande (SOU 1961:30) Grundskolan, s. 751 ff). Det författningssystem som tillskapades innehöll visserligen en allmän skolstadga, som var gemensam för de skolformer som

SOU 1986: 11 Skolledares och lärares åligganden 35

omfattades av reformen. Emellertid behöll man samtidigt systemet med en särskild författning (stadga) för varje skolform. Principen en kommun - en skolstyrelse innebar att rektors ställning som beslutsfattare stärktes i samband med övergången från distriktsöverlärare till rektor den 1 juli 1958. När det gällde att ange arbetsuppgifterna för skolledarna i den obligatoriska skolan kom läroverksstadgan att ligga till grund. Frågan synes inte ha närmare diskuterats i förarbetena. 1957 års skolberedning utarbetade förslag till, förutom en skollag, en gemensam skolstadga för grundskolan och de skolformer som byggde på grundskolan, dvs. motsvarande nuvarande gymnasieskolan (SOU 1961:30 s. 747-757 samt departementsstencil (1961:848) Förslag angående skolstadga). Härigenom blev författningssystemet mer överskådligt. Den långt- , gående detaljregleringen av rektors uppgifter behölls. Någon närmare förklaring ñnns inte i förarbetena. Efter de nu nämnda genomgripande reformerna har ändringar och tillägg gjorts i föreskrifterna om skolledarnas uppgifter. Det har emellertid varit fråga om ändringar inom ramen för det nuvarande detaljsystemet. Rektors beslutsfunktioner enligt skolförordningen har i vissa frågor sin grund i tanken att rektor - som specialist - och inte skolstyrelsen skall ansvara för ledningen av det pedagogiska arbetet vid en skolenhet eller motsvarande (se t.ex. UbU l983/84i3. Jämför vad som sagts om gränsdragningen mellan förtroendevaldas och tjänstemäns uppgifter under 4.4 ovan). Härigenom vill statsmakterna tillförsäkra skolverksamhetcn, det inre arbetet, en professionell pedagogisk ledning. I andra frågor kan sådana motiv knappast finnas. I stället framstår det närmast som om praktiska överväganden lett till att vissa uppgifter lagts på rektor och andra på skolstyrelsen. - -

4.7 Närmare om rektors

uppgifter enligt skolförordningen

I bilaga 8 finns en sammanställning över skolförordningens föreskrifter om uppgifter som ankommer på rektor. Vissa föreskrifter beskriver i allmänna ordalag innehållet i en rektorstjänst (12 kap.7-9 §§ och 13 kap. 7-9 §§ SF), medan andra mer i detalj anger olika uppgifter för en rektor. Här bortses från sådana åligganden som direkt har samband med rektors undervisning. I denna verksamhet har rektor samma uppgifter som lärare (se t.ex. 12 kap. 15 § och 13 kap. 17 § SF). Även av läroplan och andra författningar framgår direkt eller indirekt att olika uppgifter ankommer på rektor. Dessutom fullgör rektor, som tidigare nämnts, åtskilliga uppgifter enligt delegation från skolstyrelsen ( 12 kap. 7 § 6. och 9 § l. samt 13 kap. 7 § 8. och 9 § l. SF) eller lokalt organ. Någon gång kan det vara svårt att avgöra om en uppgift formellt hör till skolstyrelsens eller rektors kompetensområde. I det följande begränsas framställningen, om inte annat anges särskilt, till den reglering av rektors uppgifter som finns i skolförordningen. Innan man närmare diskuterar behovet av statliga föreskrifter om rektors uppgifter kan det finnas skäl att helt kort nämna något om hur man kan

36 Skolledares och lärares åligganden SOU 1986: ll

se på den nuvarande regleringen. Det skall emellertid genast påpekas att rektors uppgifter ofta är så komplexa att det ter sig föga meningsfullt att systematiskt gruppera dem i några klan avgränsade kategorier. Gränsdragningsproblemen är många och ofta svåra eller rentav omöjliga att lösa på ett tillfredställande sätt.

4.7.1 Pedagogiska, sociala och administrativa funktioner

De uppgifter som rektor har indelas ibland i pedagogiska, sociala och administrativa. En sådan indelningsgrund kan visserligen ha ett visst värde för att belysa skolledningens roll. Många uppgifter är emellertid alltför komplexa för att en systematisk gruppering i dessa kategorier skall vara meningsfull. Skoladministrativa utredningen gjorde i betänkandet (SOU 1964:53) Organisation av skolledningen i grundskolan en indelning av rektors uppgifter med utgångspunkt i de kvalifikationer som var mest betydelsefulla för att fullgöra olika uppgifter (s. 31 och 155-160). Det visade sig vara mycket svårt att finna några rationella indelningsgrunder. Den föreslagna gruppindelningen utsattes också för stark kritik.

4.7.2 Befattningsbeskrivning

Många av de föreskrifter om rektors uppgifter som finns i skolförordningen och andra författningar kan närmast karaktäriseras som en allmän befattningsbeskrivning (främst 12 kap. 7-9 §§ och 13 kap. 7-9 §§ SF). De anger i huvudsak olika slag av verkställighetsuppdrag. Vissa föreskrifter anger ärenden som rektor skall eller får besluta i (t.ex. 5 kap. 10 a § SF om hemspråksundervisning och 6 kap. 25 § SF om elevs ledighet). I viss mån kan rektor anses ha uppgifter på grund av sin tjänsteställning ställningsfullmakt - även om det inte direkt framgår av vare sig författning eller skolstyrelsens beslut. För att få en mer fullständig bild av innehållet i en rektorstjänst måste man även känna till vilka uppgifter skolstyrelsen genom ”befattningsbeskrivning har lagt på rektor. Se även ovan under 4.2.

4.7.3 Handläggning av ärenden - faktiskt handlande

Myndighetsutövning

Myndigheternas - och således även skolans - verksamhet brukar delas in i handläggning av ärenden och s.k. faktiskt handlande. Typiskt sett leder handläggningen av ett ärende fram till ett beslut, nämligen ett myndighetsuttalande som myndigheter och enskilda har att rätta sig efter. Ärenden kan naturligtvis vara av mångahanda slag. En grupp av ärenden som det finns anledning att särskilt uppmärksamma är sådana som innefattar myndighetsutövning mot enskild. Myndighetsutövning mot enskild kan beskrivas som befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande” (3 § förvaltningslagen. Även

SOU 1986: 11 Skolledares och lärares åligganden 37

prop. l985/86:80 om ny förvaltningslag). Som exempel på jämförbart förhållande har angetts disciplinära åtgärder mot elever. Det dagliga arbetet i skolan illustrerar på ett mycket konkret sätt s.k. faktiskt handlande. Som exempel kan anges att en lärare håller lektion, att man laborerar eller företar studiebesök. Till grund för det faktiska handlanhandlandet innefattar det ligger ofta ett eller flera beslut. Det faktiska således verkställighet av beslut. Handlandet kan givetvis också grundas beslutet outtalat direkt på författningsföreskrifter. Ofta är emellertid ord och handling är ett. mellan handläggning av ärende och faktiskt hand- Någon klar gränslinje lande kan inte anges. En del beslutsfattande av ren verkställighetsnatur får närmast anses ske inom ramen för vad som är faktiskt handlande. Ibland smälter även handläggning av ett ärende in i det faktiska handlandet (se t.ex. betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan, s. 68-69). När man närmare skall se på de uppgifter som ankommer på rektor är det inte heller mellan handläggning av ärende och faktiskt handlande som avgränsningen är mest väsentlig. Det är dock viktigt att framhålla att det finns en artskillnad mellan verksamhetsformerna. Vad som däremot är viktigt att försöka avgränsa är handläggning av sådana ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskilda. När det gäller sådana ärenden är rättssäkerhetsintresset särskilt framträdande. Naturligtvis bör den som handlägger ett ärende och skall besluta ha klart för sig om det är fråga om myndighetsutövning mot enskild. Detta har bl.a. för vilka föreskrifter rörande handläggningen som skall betydelse tillämpas (3 samt 14-19 §§ förvaltningslagen; jämför förvaltningsutredningens betänkande (SOU 1983:73) Förslag till ny förvaltningslag samt prop. 1985/86:80 om ny förvaltningslag). Beslutsfunktioner som rektor har enligt skolförordningen och som får anses innebära myndighetsutövning mot enskilda är exempelvis - vid oenighet mellan lärare (6 kap. 11 § och 9 kap. 32 § betygsättning SF), - rättelse av betyg (6 kap. 15 § och 9 kap. 38 § SF), uppflyttning av elev under läsåret (6 kap. 18 § och 19 § tredje stycket SF). - elevs ledighet för enskilda angelägenheter (6 kap. 25 § och 9 kap. 54 § SF), - beslut om hemspråksundervisning (5 kap. 10 a § tredje stycket och 8 kap. 4 a § SF), - m.m. (9 kap. 28 § SF). intagning av extra elev i gymnasieskolan, Även normbeslut kan vara att hänföra till myndighetsutövning, t.ex. rektors beslut om ordningsföreskrifter (12 kap. 7 § 5. och 13 kap. 7 § 7. SF). Relationerna mellan en offentlig arbetsgivare och en arbetstagare bestäms i princip genom avtal. Som huvudregel gäller att det i sådana avtalssituationer inte är fråga om myndighetsutövning när arbetsgivaren meddelar beslut som rör arbetstagaren. Det har emellertid förutsätts att vissa frågor rörande offentligt anställda inte skall bestämmas på kontraktsrättsverksamhetens mål, lig väg. Det gäller sådant som har med den offentliga omfattning, inriktning och kvalitet att göra. Regleringen av arbetstagares

38 Skolledares och lärares åligganden SOU 1986: 11

skyldigheter i tjänsten faller däremot inom det avtalsbara området. Emellertid har kollektivavtal ännu inte träffats om arbetsskyldighet för skolledare och lärare. Dessa och andra frågor inom det avtalsbara området regleras därför fortfarande ensidigt av arbetsgivaren; i detta fall staten eftersom tjänsterna är statligt reglerade. Det skulle därför kunna hävdas att det rör sig om myndighetsutövning mot enskild när rektor med stöd av skolförordningen beslutar om tjänstefördelning mellan lärarna. Skolförfattningsutredningen anser att man bör skilja mellan ärenden som närmast rör ledningen och fördelningen av arbetet (tjänstgöringsföreskrifter) och ärenden som främst rör tjänstemännen personligen t.ex. tjänstetillsättning, avskedande, anställningsförmåner och disciplinfrågor. Ärenden som väsentligen rör ledningen och fördelningen av arbetet bör inte hänföras till myndighetsutövning. Däremot bör ärenden som främst rör tjänstemännen personligen betraktas som myndighetsutövning, iden mån kollektivavtal i ämnet ännu inte har träffats. Med detta synsätt är således rektors handläggning av ärenden som rör tjänstefördelning mellan lärare samt olika lärares skyldigheter enligt åtskilliga föreskrifter i 15 och 16 kap. skolförordningen inte att anse som myndighetsutövning mot enskilda.

4.7.4 Beslut -

verkställighet

Det förekommer en mängd olika definitioner av begreppet beslut. En vanlig beskrivning är att det formella beslutet är ett val mellan olika alternativ i avsikt att påverka framtida tillstånd. Det formella beslutsfattandet brukar ses som ett bland flera led i en beslutsprocess. Denna kan sammanfattas i tre faser, nämligen initiativ, beredning och formellt beslutsfattande. Efter själva beslutsprocessen följer verkställigheten. Ibland hänförs verkställigheten till beslutsproces- \ sen (se t.ex. SIA:s betänkande (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö, s. 872 f). I-lur man avgränsar beslutsprocessen är i detta sammanhang av underordnad betydelse. Det viktiga är att markera att väsentliga led föregår det formella beslutet och att detta i allmänhet måste följas av ytterligare led för att förverkligas. Ett reellt inflytande över ett beslut förutsätter inte nödvändigtvis rätt att delta i det formella beslutsfattandet. De led som föregår det formella beslutet är ofta av avgörande betydelse för beslutets innehåll. Som exempel kan anges rektors - ofta på sakkunskap grundade - yttrande och förslag-i frågor som Skolstyrelsen skall besluta i. Motsvarande kan gälla medinflytande från t.ex. lärare och elever i frågor där den formella beslutanderätten tillkommer rektor. Verksamheten inom ett rektorsområde eller en skolenhet är typiskt sett att betrakta som verkställighet. Man företar olika åtgärder som innebär eller ytterst syftar till förverkligande av de politiska besluten om övergripande mål för skolan. Teoretiskt - men inte i praktiken - skulle man kunna tänka sig en så långtgående detaljreglering av någon verksamhet att verkställigheten följde med automatik av föreskrifter och beslut. Beslut om hur verkställigheten skall ske skulle då inte behövas. Ett sådant system är naturligtvis otänkbart i skolan.

i SOU 1986: 11 Skolledares och lärares åligganden 39

Utvecklingen på skolområdet går tvärtom i riktning mot att avgöranden om hur verkställigheten skall ske skall läggas så nära de närmast berörda som möjligt. Inom ramen för verkställigheten av ett beslut är det ofta nödvändigt att fatta en rad olika beslut. Sådana beslut kan vara av skiftande karaktär. Av intresse är här två huvudtyper, nämligen dels beslut som närmare preciserar mål/delmål dels beslut om val mellan olika handlingsalternativ för hur olika mål/delmål skall nås. Var gränslinjen ligger mellan ”målbesluf” och ”verkställighetsbesluV är inte lätt att ange. Lokala arbetsplaner i grundskolan kan sägas innefatta båda dessa beslutstyper även om arbetsplanerna som helhet anses ha karaktär av verkställighetsbeslut (jämför bl.a. gränsdragningen mellan politikernas och tjänstemännens funktioner, ovan under 4.4). Skolstyrelsen har ett övergripande ansvar för skolverksamheten och dess organisation. Samordningsfrågor intar också en central roll i skolstyrelsens uppgifter. Skolstyrelsen skall inom de ramar som staten anger organisera skolan. Alla funktioner som inte uttryckligen har tillagts någon annan kan sägas formellt ligga på skolstyrelsen. Bland skolstyrelsens uppgifter ingår att fatta beslut som på olika sätt har betydelse för vilka mål/delmål som kan uppställas för skolverksamheten. Det är emellertid viktigt att mål/delmål på förtroendemannanivå inte anges med så långtgående konkretisering att utrymmet för anpassning på verkställighetsnivå onödigtvis begränsas. De närmast berörda, dvs. personalen och eleverna inom ett rektorsområde eller en skolenhet, bör ges möjlighet att påverka utformningen av sin arbetssituation. Här har politikerna ett ansvar för att de inte utan starka skäl begränsar handlingsfriheten på verkställighetsnivå. Skolstyrelsen får också anses ha en viss skyldighet” att delegera så att olika frågor inte handläggs på högre nivå än nödvändigt. Genom befattningsbeskrivningar och beslutsdelegering bör besluts- och verkställighetsnivåerna närmas varandra. Den konkreta verkställigheten - det pedagogiska skeendet - äger rum på klass- eller arbetsenhetsnivå. Lärarna verkställer! Detta skall ske i nära samverkan med såväl skolledare som annan personal, elever och föräldrar. En huvuduppgift för rektor är att vara arbetsledare. Rektor kan sägas vara arbetsledare för såväl personal som elever inom sitt arbetsområde. Liksom arbetsledare inom annan verksamhet skall rektor samordna verksamheten. Detta innebär inte att rektor skall i detalj ange hur verkställighe- - ofta tillsammans med ten skall ske. Tvärtom är detta något som läraren eleverna - Rektor skall emellertid inte bara leda själva skall avgöra. verkställighetsprocessen utan också leda utvecklingen av hur verkställigheten skall kunna förbättras i framtiden. Detta utvecklingsarbete är en annan av rektors huvuduppgifter.

4.7.5 Rektors kompetensområde i förhållande till skolstyrelsens

och lärarnas

När man ser litet närmare på de uppgifter som enligt skolförordningen ankommer på rektor kan man konstatera att de ofta rör ämnen som ligger inom skolstyrelsens kompetensområde. Sålunda är skolstyrelsen i vissa frågor beslutande. Här bortses från att

40 Skol/edares och lärares åligganden SOU 1986: Il

Skolstyrelsen kan delegera beslutsrätten till rektor (jämför ovan under 4.2). Enligt föreskrifteri skolförordningen skall rektor förse Skolstyrelsen med beslutsunderlag, yttra sig, delta i sammanträden e.d. Som exempel kan nämnas att rektor skall - ärenden som rör skolenheten yttra sig i viktigare (2 kap. 6 § SF). avge förslag till basläromedel m.m. (5 kap. l3 § SF), yttra sig rörande klassindelning (5 kap. 22 § SF), - lärarnas planlägga tjänstgöring (14 kap. 23 § SF), - till ämneskombinationer avge förslag för lärartjänst (15 kap. l3 § SF), yttra sig rörande lärartillsättning (17 kap. 46 § SF), - föreslå huvudlärare (17 kap. 50 § SF), - föreslå institutionsföreståndare (17 kap. 51 § SF). I något fall får rektor enligt skolförordningen interimistiskt besluta i en fråga som normalt ankommer på Skolstyrelsen, t.ex. inställande av skolarbetet vid smittorisk (5 kap. 32 § SF). Det kan ifrågasättas om beslutsdelegation över huvud taget behövs för nödsituationer. Rektor får anses ha vissa beslutsbefogenheter i kraft av sin ställning som arbetsledare (en form av ställningsfullmakt). I andra frågor har rektor inom sitt arbetsområde en i förhållande till Skolstyrelsen självständig beslutsbefogenhet. Detta gäller emellertid ofta ämnen där mer övergripande beslut skall fattas av skolstyrelsen. Exempel på detta är anskaffande av vissa läromedel inom angivna ekonomiska ramar (5 kap. 13 § SF), anpassning av lärotider efter förhållandena inom rektorsområdet (5 kap. 27 och 28 §§ SF), inställande av skolarbetet viss kortare tid (5 kap. 33 § SF). Hit kan även hänföras beslut i fråga om lärarnas tjänstefördelning m.m. inom rektorsområdet enligt bl.a. 5 kap. 35 § och 8 kap. 38 § samt olika föreskrifteri 14- 16 kap. skolförordningen. Detta är frågor som rör den mer detaljbetonade arbetsfördelningen inom rektorsområdet. I allmänhet förutsätts att samråd sker innan rektor fattar beslut. I några frågor med direkt anknytning till skolans inre arbete har lärarna självständig beslutsbefogenhet. Främst gäller det betygsättning. Rektor har emellertid att besluta i speciella situationer, t.ex. betygsättning vid oenighet mellan lärare och beslut om att betyg inte skall sättas med anledning av lång frånvaro (t.ex.6 kap. ll § SF). Även beslut om rättelse av betyg hör hit (t.ex. 6 kap.l5 § SF). Vissa andra uppgifter som ankommer på rektor och har anknytning till betygsättningen kan däremot betraktas som rent expeditionella, t.ex. utfärdande av slutbetyg (6 kap. 13 § SF). Föreskrifterna om prövning av elevs ledighet för enskilda angelägenheter bör uppmärksammas i detta sammanhang. För grundskolans del gäller att prövningen skall göras av klassföreståndaren, rektor eller skolstyrelsen. Vissa begränsningar gäller för klassföreståndaren och rektor, bl. a. att de får bevilja en elev ledighet med sammanlagt högst nio dagar under ett läsår. En elev/vårdnadshavare har emellertid rätt att få frågan om ledighet prövad av Skolstyrelsen redan från första ledighetsdagen under läsåret. Skolstyrelsen får delegera beslutanderätt till exempelvis rektor. Således kan rektor när det gäller elevs ledighet fatta beslut i två typfall, nämligen dels enligt skolförordningen dels enligt delegation från skolstyrelsen. Det

Skolledares och lärares åligganden 41

SOU 1986: 11

har visat sig att detta kan leda till praktiska svårigheter när det gäller frågan om överklagande. I allmänhet får ju beslut som rektor meddelar med stöd av skolförordningen inte överklagas, medan skolstyrelsens beslut liksom beslut som rektor meddelar enligt delegation - får överklagas genom kommunalbesvär (se regeringsrättens beslut den 18 december 1984 i mål nr 1825- 1827 / 1984). När det gäller gymnasieskolans elever skall prövning av frågor om ledighet för enskilda angelägenheter göras av klassföreståndaren eller rektor (9 kap. 54 § SF). Skolstyrelsen har således inte att pröva sådana frågor. Detta hänger naturligtvis samman med att gymnasieskolan är en frivillig skolform.

4.7.6 Några sammanfattande synpunkter på rektors ställning

formellt och reellt

Rektors i förhållande till Skolstyrelsen framstår formellt självständighet sett som ganska begränsad. Ramarna för rektors handlingsfrihet är i allmänhet snäva. Genom olika föreskrifter i bl.a. skolförordningen och läroplaner anges ramar för rektors handlingsfrihet. I många frågor är rektor direkt underställd Skolstyrelsen. I andra frågor begränsas handlingsfriheten indirekt genom skolstyrelsens anslagsbeslut m.m. Lärarna har tillsammans med eleverna stor självständighet att utforma den konkreta skolverksamheten. Ofta fattas verkställighetsbeslut i konferenser och andra samverkansorgan där rektor är en av flera ledamöter. I alla väsentliga frågor som rektor ensam skall besluta i skall samrådsförfarande i någon form föregå det formella beslutet. En annan sak är att rektor ofta i realiteten har ett betydande inflytande i olika frågor. Detta kan emellertid antas bero på sådant som rektors personoch sakkunskap. Även t.ex. traditioner samt föreställningar om lighet formell kompetens kan inverka.

4.8 Överväganden och förslag

4.8.1 Rektor

Den nuvarande regleringen i skolförordningen av vad som ankommer på rektor är en provkarta på allt från kvalificerade pedagogiska ledningsfunktioner till administrativa rutinuppgifter. Denna detaljreglering framstår som otidsenlig. Genom olika reformer har rektorsfunktionen successivt förändrats från en auktoritativ chef till en samordnande ledare. Ökat medinflytande från olika intressegrupper i väsentliga frågor ställer nya krav på ledningsfunk» tionen inom ett rektorsområde. Författningstekniska anpassningar har i allt väsentligt skett genom påbyggnad av det detaljreglerade system som härrör från äldre läroverksstadgor. Den utveckling som har skett talar skolförfattningsutredningens mening för att lämpligheten av en enligt långtgående statlig detaljreglering kan ifrågasättas.

42 Skolledares och lärares åligganden SOU 1986: 11

De lokala förhållandena kan variera mycket mellan olika kommuner liksom mellan rektorsområdena inom en kommun. En statlig detaljreglering blir med nödvändighet stelbent. Allmänt sett bör tillgängliga resurser bäst kunna utnyttjas om man så långt som möjligt kan anpassa tjänstemännens uppgifter efter rådande lokala förhållanden. Naturligtvis får detta inte ske på ett sådant sätt att övergripande mål för skolan sätts åsido. Genom kommunreformer har antalet kommuner minskat avsevärt. Kommunerna bör numera ha goda förutsättningar att utan statlig detaljstyrning självständigt organisera och administrera olika verksamheter. Sedan något decennium pågår också en utveckling mot minskad statlig detaljreglering av kommunala förvaltningsområden. Den statliga normgiv-

ningen har allt mer fått karaktär av målinriktad ramstyrning.

Statsmakterna har i olika sammanhang klart angett att skolans inre arbete och ledningen av detta inte får bli föremål för direkta ingripanden från skolstyrelseledamöternas sida. Härigenom har markering gjorts av att skolan skall ses som en professionell organisation. Detta framstår som en grundläggande tanke bakom den självständighet i förhållande till skolstyrelsen som skolledare och lärare tillförsäkras genom statliga föreskrifter. En stor del av skolförordningens föreskrifter om rektors uppgifter bygger på detta. Frågan huruvida denna principiella och grundläggande skiljelinje mellan skolstyrelsens och rektors kompetens- och ansvarsområden skall brytas får anses falla utanför ramen för skolförfattningsutredningens uppdrag. En utgångspunkt för utredningens överväganden av förenklingar av nuvarande regelsystem är därför att nämnda princip skall bibehållas. Detta bör emellertid inte hindra att förslag läggs fram som innebär förskjutningar i den nuvarande kompetensfördelningen förutsatt att det sker med beaktande av denna grundläggande skiljelinje. I detta sammanhang kan erinras om att principiella överväganden när det gäller kompetensfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän kan komma att göras inom bl.a. stat- kommunberedningen. Skolförfattningsutredningens överväganden rörande statlig reglering av rektors (och andra skolledares) uppgifter har som allmänna utgångspunkter dels att tjänster som skolledare alltjämt skall vara statligt reglerande dels att skolledarnas och lärarnas åligganden tills vidare inte regleras i kollektivavtal dels ock att rektor skall ha en självständig ställning i förhållande till skolstyrelsen när det gäller ledningen av skolans inre arbete inom rektors arbetsområde. Skolförfattningsutredningen anser att en strävan bör vara att försöka åstadkomma ett system som ger vida möjligheter att anpassa rektors uppgifter efter varierande lokala förhållanden men som samtidigt inte tvingar kommunerna att göra några mer genomgripande förändringar. Den kommunala självständigheten när det gäller att bestämma om skolans organisation bör inte begränsas genom statliga föreskrifter i vidare mån än som är nödvändigt för att tillgodose sådana övergripande målsättningar som en likvärdig utbildningsstandard och ett enhetligt skolsystem. Samtidigt måste emellertid beaktas att rättssäkerheten ställer krav på viss reglering när det gäller handläggningen av sådana ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskilda. Inom en kommun har skolstyrelsen det övergripande ansvaret för skol-

SOU 1986-. 11 Skolledares och lärares åligganden 43

verksamheten. Det är därför enligt skolförfattningsutredningens mening naturligt att se rektor, liksom andra tjänstemän, som underställda skolstyrelsen. Som en huvudregel bör gälla att rektor under Skolstyrelsen leder verksamheten inom sitt arbetsområde. Statliga föreskrifter om undantag från denna huvudregel bör enligt utredningens mening meddelas endast när det finns starka skäl för det. Skolan är en professionell organisation i den meningen att funktionärer med speciella yrkeskvaliñkationer behövs för verksamhetens bedrivande. Samtidigt är verksamheten till sin natur sådan att även andra aspekter än renodlat pedagogiska kan ges ett betydande utrymme. Samverkan mellan olika intressegrupper är numera en hörnpelare i skolans inre arbete. Som jämförelse kan nämnas att medicinska åtgärder beträffande en patient ofta lämnar mycket litet, om ens något, utrymme för annat än rent medicinska hänsyn. Skolan får vid en jämförelse betraktas som en avsevärt mindre professionellt inriktad verksamhet än exempelvis hälso-och sjukvården. Detta kan sägas komma till uttryck också genom t.ex. de vidsträckta möjligheter som finns att utnyttja lärare som saknar formell behörighet. Sett mot denna bakgrund bör det inte vara nödvändigt att inom skolsektorn ställa lika stränga krav på avgränsningen mellan de förtroendevaldas kompetensområde och det professionella området som man behöver inom hälso- och sjukvården. Tvärtom kan det kanske finnas vissa fördelar i en mindre strikt och detaljreglerad avgränsning. Förhoppningsvis kan detta vara ägnat att bredda och fördjupa samverkan mellan förtroendevalda och tjänstemän och därmed minska det revirtänkande som i vissa fall kan märkas från båda grupperna. Samtidigt bör emellertid framhållas att det mot bakgrund av vad som tidigare anförts alltjämt skall finnas en spärr mot att skolstyrelseledamöterna utövar ett direkt bestämmande inflytande över skolans inre arbete. Skolförfattningsutredningen anser att detaljregleringen av rektors uppgifter bör utmönstras. Därvid bör i stället i mer allmänna ordalag anges det självständiga ansvarsområde som rektor har. De förtroendevalda har lika väl som tjänstemännen ett ansvar för att intentionerna bakom en sådan föreskrift följs. En svårighet är naturligtvis alltid med ramföreskrifter att de i sig ger utrymme för varierande tolkningar. Detta behöver emellertid inte vara till men för skolverksamheten så länge ramarna inte är vidare än som kan godtas med hänsyn till de övergripande målen för skolan. Det kan i sammanhanget framhållas att beslutsnivån generellt sett så långt som möjligt bör närmas verkställighetsnivån. Detta innebär att såväl Skolstyrelsen som lokala organ har anledning att sträva efter en långtgående delegering till rektorsområdesnivå. Som tidigare angetts får de förtroendevalda inte direkt ingripa i skolans operativa verksamhet. I första hand tillförsäkras lärarna, såsom pedagogiska specialister, en betydande självständighet. De skall i samverkan med bl.a. eleverna utforma verksamheten inom givna ramar. Föreskrifter om hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas ges främst i läroplaner. Varje lärare har ett ”pedagogiskt yrkesansvar för sina egna bedömningar, beslut och åtgärder inom yrkesutövningen. Rektor och andra skolledare (skolledningen) har från denna utgångspunkt väsentliga uppgifter när det gäller att leda, samordna och utveckla

44 Skolledares och lärares åligganden SOU 1986: 11

skolans inre arbete. Det är främst i denna ledningsfunktion som skolledarnas professionalism kan ha betydelse. Det är ju också inom detta område som Skolstyrelsen inte tillåts att direkt ingripa i ledningen. Rektors pedagogiska ledningsansvar innefattar ett yttersta ansvar för att lärarna och annan personal fullgör sina åligganden när det gäller den pedagogiska verksamheten. Detta ledningsansvar omfattar också samordning och planering av den pedagogiska verksamheten inom rektorsområdet. Hit hör t.ex. ansvar för schemaläggningen samt för att lokala arbetsplaner utarbetas, utvärderas och fortlöpande bearbetas. Rektors självständighet när det gäller den pedagogiska ledningen kan begränsas genom beslut av skolstyrelsen. Det pedagogiska ledningsansvaret kan också sägas innefatta ett ansvar för att underställd personal inte åläggs andra eller mer kvalificerade uppgifter än deras utbildning och erfarenheter medger. Enligt särskilda föreskrifter i skolförordningen skall rektor besluta om en lärare skall fullgöra uppgifter som inte ingår i lärarens tjänst. Vanligtvis skall då en bedömning göras om läraren har tillräckliga kvalifikationer. Det ankommer på skolstyrelsen att anställa lärare. Vida möjligheter finns att anställa icke behöriga lärare. I sådana fall måste givetvis göras en bedömning av om läraren har tillräckliga kvalifikationer för att över huvud taget kunna upprätthålla en viss tjänst. Det finns enligt utredningens mening inte några vägande skäl för att i författning föreskriva att rektor skall besluta om en redan anställd lärare skall fullgöra uppgifter utöver vad som ingår i tjänsten. Tvärtom kräver den arbetsrättsliga lagstiftningen att det finns en enda arbetsgivare. Emellertid är det i allmänhet lämpligast och mest ändamålsenligt att rektor är den som faktiskt beslutar. Detta är emellertid inte skäl nog för att staten skall detaljreglera frågan. Skolförfattningsutredningen förutsätter att sådana arbetsledningsfrågor kommer att handläggas av rektor även i framtiden. Rektor har en viktig funktion som arbetsledare för personalen. I denna egenskap uppträder rektor närmast som skolstyrelsens administrative ledare för rektorsområdet. Enligt skolförfattningsutredningens mening finns det inte några vägande skäl för att staten skall reglera vilka administrativa uppgifter som skall ankomma på rektor. Det administrativa ledningsansvaret bör därför vara en helt kommunal angelägenhet. Det bör dock framhållas att det enligt utredningens mening ter sig naturligt att arbetsledande uppgifter i mycket stor omfattning ankommer på rektor. Exempelvis kan den nyss berörda frågan om lärarnas åligganden normalt läggas på rektor. Beslutsnivån bör allmänt sett läggas så nära verkställighetsnivån som möjligt. Emellertid behöver inte varje uppgift i detalj beskrivas i delegeringsbeslut eller befattningsbeskrivning. Vissa uppgifter bör kunna anses ingå i arbetsledarens - rektors n funktion såsom chef för ett rektorsområde (ställningsfullmakt). Formellt sett bör rektor dock när det gäller den administrativa ledningen anses vara underställd skolstyrelsen. svårigheterna att hålla isär det pedagogiska och administrativa ledningsansvaret skall inte underskattas. Ett nära samarbete mellan förtroendevalda och rektor är därför nödvändigt. När det gäller den elevvårdande verksamheten - främst den individinriktade elevvården - har ofta andra yrkesspecialiteter än den pedagogiska stor betydelse. Det gäller framför allt hälso- och sjukvården (läkare, skol-

Skolledares och lärares åligganden 45

sou 1986; 11

sköterska, skolpsykolog) samt socialtjänsten (Skolkurator). Många viktiga

beslutsfunktioner ankommer på Skolstyrelsen eller i vissa fall elevvårdskonferensen när det gäller mer ingripande åtgärder inom elevvården. På område inom skolverksamheten är det naturdetta mycket betydelsefulla att de tjänstemän som har olika fackkunskaper kan utöva ligtvis väsentligt ett inflytande. Samtidigt bör det allmänt sett ligga närmast till hands att har ett samlat övergripande ansvar för elevvården. Givetvis Skolstyrelsen måste i praktiken elevvården väsentligen äga rum inom rektorsområdet. Rektor har då sin naturliga funktion som ledare och samordnare för elevvårdsinsatser av olika slag. Emellertid finns det enligt skolförfattningsutför redningens mening inte samma behov av att markera en självständighet rektor i förhållande till Skolstyrelsen på detta område som när det gäller verksamheten. Som jämförelse kan erinras om att hela den pedagogiska socialtjänsten saknar reglering av olika tjänstemäns uppgifter. Vad gäller individinriktade åtgärder som kan hänföras till hälso- och sjukvården gäller givetvis de särskilda ansvarsreglerna för medicinska åtgärder. av rektors rör

Mycket av den nuvarande detaljregleringen uppgifter

annat än beslutsbefogenheter för rektor. I stor omfattning bör sådan detaljreglering kunna utmönstras.

Det bör vara självklart att Skolstyrelsen i frågor som angår ett rektors-

område och i synnerhet om det finns inslag som kan hänföras till det området nära samarbetar med rektor och andra berörda. pedagogiska Det går inte att bortse från att en sådan teknik som skolförfattningsutredningen förordar för att avgränsa de förtroendevaldas kompetensområde från rektors kan leda till kompetenskonflikter. Det är viktigt att det löi skolan inte hindras genom sådana konflikter. Även om pande arbetet måste ha det yttersta ansvaret Hår skolverksamheten bör det skolstyrelsen vara rektor som har att se till att det inre arbetet inte stoppas upp. Det löpande arbetet i skolan får inte hindras, lika litet som man får avbryta den medicinska behandlingen av en patient. Om man, som skolförfattningsutredningen förordar, överger nuvarande av rektors uppgifter och i stället markerar rektors självständetaljreglering ledare genom en ramföreskrift, behövs viss komdighet som pedagogisk plettering. Sådana beslutsfunktioner som rektor nu har och som kan anses innebära myndighetsutövning mot enskilda bör enligt utredningens mening i författning. Rättssäkerhetskravet är särskilt framträdande i preciseras sådana frågor. beslut som innebär myndighetsutövning ankommer idag Många viktiga på skolstyrelsen. Skolförfattningsutredningen anser att endast sådana fråmarkant pedagogiskt inslag formellt bör ankomma gor som har ett särskilt sådant som har med betygsättning att på rektor. Det gäller exempelvis bör den formella beslutanderätten ankomma på skolstyrelgöra. I övrigt sen. Detta bör även gälla frågor om elevs ledighet för enskilda angelägenheter, både i grundskolan och gymnasieskolan. Givetvis måste skolstyrelsen i praktiken delegera olika uppgifter. Genom att beslutanderätten ankommer på skolstyrelsen får man också ett mer enhetligt system för överklagande.

46 Skolledares och lärares åligganden SOU 1986: H

4.8.2 Lärare

Mycket av vad de allmänna övervägandena som gjorts under 4.8.1 beträffande skolledare gäller även lärare. Som tidigare nämnts har vid skolförfattningsutredningens kontakter med företrädare för olika myndigheter och intresseorganisationer m.fl. ofta framförts önskemål om att utredningen bör försöka utmönstra eller i vart fall minska detaljregleringen av lärarnas åligganden. Till skillnad från exempelvis skolledarna har lärarna inte reglerad arbetstid. Omfattningen av en lärares tjänstgöring anges som ett visst antal timmars undervisningsskyldighet i veckan. En allmän utgångspunkt är att denna undervisningsskyldighet, vilken varierar mellan olika tjänsteslag, ger uttryck för full tjänstgöring. En lärares genomsnittliga tjänstgöringstid anses sålunda vara densamma oavsett om undervisningsskyldigheten är bestämd till 29 timmar (t.ex. lågstadielärare) eller 21 timmar (lektor). Det förhållandet att lärarna inte har reglerad arbetstid innebär naturligtvis vissa svårigheter vad gäller precisering av deras åligganden. Å andra sidan finns enligt skolförfattningsutredningens mening flera skäl för att man bör överväga en mer allmän beskrivning av lärarnas åligganden. Utredningen vill särskilt framhålla följande: El Skolans arbetssätt utvecklas och förändras Verksamheten ständigt. bygger i allt större utsträckning på samverkan mellan olika personer inom och utom skolan. Den decentralisering som bl.a. SIA- reformen har inneburit, har medfört att möjligheterna att besluta lokalt har ökat. Frågan om ytterligare decentralisering övervägs t.ex. i samband med det s.k. frikommunförsöket. EJ Detaljregleringen av lärarnas uppgifter kan aldrig göras fullständig. Om en exempliñerande uppräkning av skyldigheter blir alltför omfattande, finns det en benägenhet att i praktiken som uppfatta uppräkningen uttömmande. Detta har vid flera tillfällen framhållits vid de kontakter som skolförfattningsutredningen haft. E] Parterna på arbetsmarknaden har möjligheten att träffa kollektivavtal om en precisering i framtiden skulle visa sig önskvärd/nödvändig. Utredningen kan inte finna att det från statsmakternas sida finns något behov av detaljreglering. ü Den föreslagna författningstexten innebär inte några sakliga ändringar. D Författningstekniskt är lösningen enkel.

SOU 1986: ll

5 Behörighet för lärare

Vid tillsättning av statligt reglerade tjänster får man fästa avseende endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet (11 kap. 9 § andra stycket regeringsformen, 4 kap. 3 § andra stycket LOA samt 17 kap. 38 och 39 §§ SF). Förtjänst avser anställningstidens längd. Befordringsgrunden skicklighet omfattar däremot en rad olika faktorer, såsom utbildning, yrkeserfarenhet, personliga egenskaper och språkkunskaper. För en del tjänster finns föreskrifter om viss behörighet. Ibland är den formella behörigheten ett absolut krav, t.ex. legitimation för viss sjukvårdspersonal. I andra fall kan även den som saknar föreskriven formell behörighet komma ifråga, t.ex. då det inte finns någon behörig sökande att tillgå. Så är fallet beträffande lärare. Den formella behörigheten är en av de faktorer som utgör skicklighetskriteriet. (Se närmare t.ex. Meritutredningens betänkande (Ds C 1983: 16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m. m., s. 174 ff). Genom att ange behörighetsvillkor på skolområdet ger staten en form av garanti för utbildningens kvalitet. Detta är ett av de medel som staten använder för att uttrycka den övergripande målsättningen om en likvärdig utbildningsstandard i hela landet. Föreskrifterna om behörighetsvillkor för lärare är mycket omfattande. Det torde vara den mest ingående reglering av formell behörighet som förekommer på den svenska arbetsmarknaden (se betänkandet (SOU 1978:65 s. 90) Skolan. En ändrad ansvarsfördelning). Behörighetsvillkoren för lärare indelas i allmänna och särskilda. De allmänna behörighetsvillkoren anges i 14 kap. 8 § skolförordningen och gäller alla slags lärare. Det föreskrivs att en lärare dels skall vara fri från sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för tjänsten, dels skall ha god förmåga att undervisa och gott sätt att behandla eleverna. De särskilda behörighetsvillkoren är knutna till olika slag av lärartjänster. I huvudsak avser dessa behörighetsvillkor utbildning och yrkeserfarenhet. Huvuddelen av behörighetsvillkoren för lärare i grundskolan och gymnasieskolan är intagna i skolförordningen, bilagorna 1 och 2. Kompletterande villkor finns i föreskrifter som regeringen eller skolöverstyrelsen utfärdar. I skolförordningen finns det även utanför bilagorna föreskrifter om behörighet att undervisa i visst ämne, t.ex. 15 kap. 16 och 17 §§ skolförordningen. För lärare vid andra skolformer än grundskolan och gymnasieskolan finns ofta behörighetsföreskrifter som anknyter till skolförordningen.

48 Behörighet för lärare SOU 1986: 11

5 .l Allmänna behörighetsvillkor

De allmänna behörighetsvillkoren, som anges i 14 kap. 8 § skolförordningen har gamla anor. De har tillkommit under helt andra samhällsförhållanden än dagens. De avser vissa personliga egenskaper. I praktiken tycks det vara mycket sällsynt att en sökande utesluts med tillämpning av de allmänna behörighetsvillkoren. I de fall då en sökande är uppenbart olämplig som lärare kan sökanden uteslutas även om det inte finns någon specialföreskrift i skolförfattningarna. Det måste anses ligga i tillsättningsmyndighetens allmänna prövning av skicklighetskriteriet. I detta sammanhang kan också framhållas att man i framtiden, enligt meritutredningens förslag, skall fästa större vikt vid sökandens personliga lämplighet för den sökta tjänsten. (Prop. 1984/852219. Även meritutredningens betänkande (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m.m.) Skolförfattningsutredningen föreslår att föreskrifterna om allmänna be-

hörighetsvillkof för lärare utmönstras.

5.2 Särskilda behörighetsvillkor

Det framstår som angeläget att man försöker underlätta den praktiska hanteringen av de särskilda behörighetsvillkoren för lärare. Vid övervägande av förenklingar av reglerna måste dock en grundläggande förutsättning vara att det reella kvalitetskravet på lärarna i huvudsak blir oförändrat. De särskilda behörighetsvillkoren kan hänföras till tre kategorier; nämligen a) utbildning/yrkeserfarenhet, b) praktisk lärarerfarenhet (dvs. tjänstgöring som lärare viss tid, i allmänhet efter fullgjord teoretisk utbildning), c) övriga villkor. Att sökande har praktisk lärarerfarenhet föreskrivs i många fall som villkor för behörighet till en extra ordinarie anställning. I en urvalssituation är numera betydelsen av detta behörighetsvillkor ringa. Vid val mellan behöriga sökande blir i allmänhet tjänstgöringstiden som lärare (förtjänsten) utslagsgivande (jämför dock t.ex. prop. 1984/85:2l9 om den statliga personalpolitiken). Det särskilda behörighetskravet på pedagogisk erfarenhet för extra ordinarie anställning bör därför kunna utmönstras. Man kan räkna med att det i framtiden endast blir i undantagsfall som konkurrensen är så liten att en lärare förordnas som extra ordinarie utan att dessförinnan ha arbetat som lärare under en tid som motsvarar nuvarande krav. Huvuddelen av de särskilda behörighetsvillkoren som anges i de förut nämnda bilagorna gäller utbildningsvägar som inte längre förekommer. Flertalet av de i dag verksamma lärarna har emellertid fått sin behörighet grundad på dem. Efter hand kommer allt fler lärare att ha sin behörighet grundad på nu aktuella utbildningsvägar. För att man inte i varje kommun skall behöva ha föreskrifter om äldre, ej längre förekommande, utbildningsvägar aktuella föreslår skolförfattningsutredningen att föreskrifter om behörighet för lärare utformas efter i huvudsak följande riktlinjer:

SOU 1986: 11 Behörighetför lärare 49

D l tabellform anges för varje tjänsteslag de utbildningsvägar m.m. som förekommer i dag och som ger behörighet för lärartjänst. D Samma behörighetskrav skall gälla för extra ordinarie och extra tjänst som lärare. Detta innebär vissa marginella förbättringar för arbetstagarna. El En generell föreskrift meddelas om att den som har eller har innehaft en ordinarie eller extra ordinarie anställning som lärare av visst slag är behörig till sådan tjänst. Detsamma gäller den som har eller har haft förordnande tills vidare som extra lärare. Genom denna föreskrift kommer de allra flesta behöriga lärarna med äldre utbildning att vara behöriga även enligt det nya författningssystemet (3 kap. 6 § PF). E] För de fall då någon med tidigare behörighetsgivande utbildning varken har eller har haft förordnande som lärare föreslås att en möjlighet till formell behörighetsprövning införs. Behörighetsförklaring skall efter ansökan meddelas om sökanden uppfyller de behörighetsvillkor som gällde fram till den tidpunkt då de nya föreskrifterna träder i kraft (3 kap. 7 § PF). Troligtvis kommer det, möjligen bortsett från en övergångsperiod, att röra sig om ganska få personer som söker sådan behörighetsförklaring. Prövningen är regelmässigt mycket enkel. E! När det gäller ämneslärare uppkommer emellertid en svårighet. Det förekommer ju ofta att en lärare är behörig att undervisa i fler ämnen än som ingåri den tjänst han eller hon innehar. Detta skulle kunna medföra praktiska problem om inte avsteg från huvudregeln gjordes. Exempelvis skulle en filosofie magister, som är behörig att undervisa i matematik, fysik och kemi, men som innehar en tjänst som endast omfattar matematik och fysik, inte genom innehav av denna tjänst vara formellt behörig för en tjänst som även omfattar kemi. Det skulle fordras behörighetsförklaring även i dessa fall. De mest frekventa äldre utbildningsvägarna för ämneslärare bör därför anges i författning. Beträffande den närmare utformningen av behörighetsvillkoren för olika tjänsteslag, se nedan under 5.4 samt bilagorna till PF.

5.3 Materiel] behörighetsprövning

Fram till den l juli 1982 fick länsskolnämnden medge en sökande till ordinarie lärartjänst befrielse från vissa behörighetsvillkor. Detsamma gällde vid tillsättning av icke-ordinarie lärartjänster. Länsskolnämndens beslut gällde endast en viss tjänst. Länsskolnämndens beslut fick överklagas hos regeringen. SÖ kunde, om särskilda skäl förelåg, förklara en person behörig till tjänst av visst slag om bristen i behörighet var av mindre vikt med hänsyn \ till övriga meriter. Behörighetsförklaring av SÖ gällde generellt. SÖ:s beslut kunde inte överklagas. Länsskolnämndens prövning kan sedan den 1 juli 1982 gälla både sökande till tjänst och innehavare av tjänst. Länsskolnämnden skall höra skolstyrelsen innan nämnden beslutar. Länsskolnämnden kan befria från samtliga slag av behörighetsvillkor. Fortfarande begränsas prövningen till att avse en viss kommun. Besvärsprövningen har flyttats från regeringen till SÖ, som också är slutinstans.

50 Behörighet för lärare SOU 1986: 11

De två system som nu finns för befrielse från behörighetsvillkor är snarlika och utredningen har övervägt om det verkligen är lämpligt att pröva befrielse hos olika myndigheter. Utredningen har uppmärksammats på att det inte är helt ovanligt att två olika myndigheter ungefär samtidigt prövar en lärares behörighet och att detta ibland leder till icke önskvärda olikheter i bedömningen. Skolförfattningsutredningens förslag innebär att prövning av behörighet i första hand skall göras av länsskolnämnderna. Det bör gälla alla fall när behörighetsprövningen har ett samband med en sökt eller innehavd tjänst (3 kap. 6 § första stycket PF). Den som av en länsskolnämnd har förklarats behörig till en viss tjänst i en kommun blir enligt förslaget också behörig till motsvarande tjänster i andra kommuner (3 kap. 8 § första stycket PF). I de fall då någon söker behörighetsförklaring utan att det finns något samband med sökt eller innehavd tjänst bör dock alltjämt prövningen göras av SÖ (3 kap. 6 § andra stycket PF). Exempelvis kan SÖ, liksom nu, meddela generell behörighetsförklaring för en lärare som har utländsk utbildning även om denne varken innehar eller söker någon lärartjänst.

5.4 Förslagen till

behörighetsföreskrifter

5.4.1 Den redaktionella utformningen av behörighetsbilagorna

I skolförordningen betecknas tjänster som lärare i grundskolan och gymnasieskolan med nummer. För grundskolan används nummerserien 1-23 och för gymnasieskolan 101-185. Skolförfattningsutredningen föreslår att nummerbeteckning införs även för lärartjänster vid de andra skolformer för vilka personalförordningen enligt förslaget skall tillämpas. För detta ändamål kan förslagsvis en 300-serie användas för specialskolan och en 400-serie för särskolan. Utredningen använder genomgående tre positioner för nummerbeteckning av en lärartjänst. Denna metod överensstämmer med de rutiner som redan tillämpas för registrering av lärare i kommunernas dataregister. För skolformerna sameskola, statens skolor för vuxna, kommunal vuxenutbildning, grundutbildning för vuxna, riksinternatskolor och fristående skolor med statsunderstöd är tjänsteslagen samma som för grundskolan och/eller gymnasieskolan. Några särskilda nummerserier behövs därför inte för dessa skolformer.

Sammanföring av föreskrifter till bilagorna

De särskilda behörighetsvillkoren som gäller för olika tjänsteslag anges i bilagorna till skolförordningen. I 15 och 16 kap. skolförordningen finns en rad föreskrifter som också knyter an till vissa tjänsteslag, nämligen följande:

sou 1986: 11 Behörighet för lärare 51

grundskolan gymnasieskolan a) tjänsteslag 15 kap. l § 16 kap. l och 27 §§ b) ämneskombinationer 15 kap. 4-5 §§ l6 kap. 5-16, 20-22 §§ c) särskilda villkor för inrättande av visst tjänsteslag 15 kap. 10-10 a §§ 16 kap. 20 och 25 §§ d) hur innehållet i en redan inrättad l5 kap. 22-34 §§ 16 kap. 33-41 §§ tjänst kan ändras (delvis) (delvis)

För att skapa bättre överblick har i bilagorna till PF sammanförts föreskrifter om behörighetsvillkor och föreskrifter i de avseenden som anges under a) d) ovan.

Varianter av tjänsteslag

I de föreslagna tabellbilagorna används för vissa tjänsteslag en modell som innebär att den tresiffriga koden för tjänsteslagen kompletteras med en tvåsiffrig kod för att beteckna en variant av ett tjänsteslag. På detta sätt redovisas, inriktningen av specialundervisningen på olika handikapp, - ämneskombinationer för tjänster som lektor, adjunkt m.fl., - sådan arbetsteknik som kan förekomma för lärare inom yrkesinriktad utbildning. Vid kontakter med expertis för datamässig registrering har utredningen erfarit att man önskar komplettera lärarregistren med aktuella ämneskombinationer då sådana förekommer. Införandet av tjänstebeteckningar i enlighet med skolförfattningsutredningens förslag underlättas om antalet tjänsteslag är färre.

Tjänstebeteckningar

I skolförordningen betecknas en lärartjänst med dess nummer och arbetsområde. Skolförfattningsutredningen anser att det är ändamålsenligt att komplettera dessa uppgifter med en tjänstebeteckning. För tjänster som lektor och adjunkt finns redan föreskrifter om att tjänstebeteckningar skall utsättas i förordnandena. Tjänstebeteckningar används normalt inom all statlig och kommunal verksamhet.

Viss uppmjukning av behörighetsföreskrmer

Vid sin genomgång av nuvarande behörighetsföreskrifter har utredningen funnit ett antal föreskrifter som framstår som föga klarläggande. Ett krav på t.ex. “ådagalagd lämplighet för tjänsten genom föregående praktisk verksamhet” är inte tillräckligt preciserat för att vara vägledande vid tillsättningen av en tjänst. Skolförfattningsutredningens förslag innebär genom borttagandet av sådana villkor en viss uppmjukning av nuvarande krav. Om vetenskapligt författarskap eller liknande krävs för behörighet till en viss tjänst är det enligt utredningens uppfattning bättre att ett svårtolkat behörighetskrav ersätts med ett krav på behörighetsförklaring av SÖ. Värdet av författarskapet blir då prövat av expertis.

S2 lärare SOU 1986: 11

Behörighetför

Nuvarande bemyndiganden till skolöverstyrelsen

De behörighetsföreskrifter som finns i skolförordningens bilagor kompletteras för vissa tjänsteslag av behörighetsföreskrifter som SÖ har utfärdat på grund av särskilda bemyndiganden. Skolförfattningsutredningens förslag innehåller inga sådana bemyndiganden. Det har möjliggjorts dels genom den utmönstring av vissa tjänsteslag som redovisas i det följande dels genom att det i bilagorna till PF tagits in sådana behörighetsföreskrifter som tidigare utfärdats av SÖ.

5.4.2 Särskilda frågor rörande vissa tjänsteslag

Nuvarande tjänsteslag 12-15, 21 och 177 (kombinationstjänster)

Behovet av att inrätta tyåämnestjänster av dessa slag är obetydligt. Enligt

statistiska centralbyråns lärarstatistik för 1985 finns 55 tjänster i hela landet, vilket innebär cirka nio tjänster för vart och ett av de sex tjänsteslagen. En tjänst kan med andra ord sägas bli inrättad i var trettionde kommun. En utökad kompetens hos en lärare bör enligt utredningens uppfattning kunna utnyttjas av en skolstyrelse utan tjänstebyte. Om den utökade kompetensen motiverar en högre lön bör detta kunna lösas avtalsvägen.

Nuvarande tjänsteslag 16, 17 och 18

I skolförordningen finns tre tjänsteslag för undervisning på grundskolans högstadium i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska, tyska, franska, finska, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi och fysik. Tjänsteslagen är 16, 17 och 18. Den som utses till innehavare av en tjänst som lärare 16 förordnas att vara adjunkt. Tjänst som lärare 18 - tidigare benämnd ämneslärartjänst - inrättas om den som förordnas har avlagt folkskollärarexamen eller examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola och genom vidareutbildning förvärvat kompetens för att undervisa på högstadiet. Skolförfattningsutredningen föreslår att alla tjänster som inrättas för ändamålet får beteckningen adjunkt. Det nuvarande utbildningskravet för tjänst som lärare 18 redovisas i bilaga 1 till PF. Utredningens förslag innebär samtidigt att föreskrifterna i 15 kap. 18 § SF utmönstras. l den mån olika kompetens för en tjänst kan anses motivera olika lönesättning bör detta, liksom nu, regleras i kollektivavtal. Föreskrifterna i 15 kap. 18 § och 19 a § SF bör utgå.

Nuvarande tjänsteslag 158-161 (kombinationstjänster)

För dessa fyra tjänsteslag gäller för närvarande följande. Kombinationstjänster finns för lektorer (158 och 160) samt adjunkter (159 och 161). Kombinationsmöjligheten innebär att ett ämne för en lektor 152 sammanförs med ett ämne för en lektor 154 (ekonomiskt ämne). På motsvarande sätt kombineras ett ämne för en lektor 152 med ett ämne för en lektor 156 (tekniskt ämne). Samma kombinationsmöjligheter föreligger för tjänster

Behörighetför lärare 53

SOU 1986: 11

som adjunkt (159 och 161). Skolöverstyrelsen har bemyndigande att föreskriva om behörighetsvillkor. Det finns f.n. i hela landet 27 lektorstjänster och 351 adjunktstjänster av dessa slag. Behovet av dylika ämneskombinationer bör enligt utredningens uppfattning kunna tillgodoses inom ramen för tjänsterna 154- 157. Tjänsteslagen 158- 161 föreslås därför bli utmönstrade. För tjänst 154 och 155 föreslås ett ”Ett ämnen kan även vara samhällskunskap eller tillägg av tjänstens matematik. För tjänst 156 och 157 föreslås ett motsvarande tillägg Ett Kraven på av tjänstens ämnen kan även vara matematik, fysik eller kemi”. genomgången utbildning på ekonomlinjen respektive linje inom sektorn för utbildning för tekniska ämnen bör kvarstå. För det ämne som kombineras med ekonomiskt eller tekniskt ämne bör därutöver krävas 40 poäng. SÖ:s bemyndigande kan med den föreslagna regleringen utmönstras.

Nuvarande tjänsteslag 162-166

Utredningen har funnit att behov inte längre föreligger att inrätta tjänsteslagen 163 och 165. De bör därför utmönstras ur tjänsteförteckningen.

Övriga tjänsteslag inom gruppen bör redovisas som varianter av tjänstesla-

gen 101, 137 och 145. Nuvarande tjänsteslag 162 motsvaras av 101/99, 164 av 145/02 och 166 av 137/OZ. Preciserade behörighetsföreskrifter saknas i skolförordningens bilaga 2. SÖ har med stöd av bemyndigande utfärdat sådana föreskrifter. Utredningen föreslår att dessa tas in i bilaga 2 till PF. Bemyndigandet för SÖ kan då utgå.

Nuvarande tjänsteslag 167-176

Tjänsterna är en kvarleva från yrkesskolan. Efter den* 1 juli 1971 får ordinarie tjänster av dessa slag inte tillsättas. Utredningen bedömer att behov inte längre föreligger att nyinrätta tjänster inom gruppen 167- 175 och att förhållandet är detsamma för tjänsteslaget 176. Utredningen föreslår därför att tjänsteslagen utmönstras.

Nuvarande tjänsteslag 178, 179 och 181

Tjänsteslagen har tillkommit för ämnen i följande specialkurser:

- av arbetsterapeuter 178 för utbildning -

179 för utbildning av fritidspedagoger

- 181 för utbildning av sjukgymnaster.

Utbildning av arbetsterapeuter, fritidspedagoger och sjukgymnaster sker numera i högskolan och inte i gymnasieskolan. Utredningen föreslår därför att tjänsteslagen 178, 179 och 181 utmönstras.

Uânsteslaget 180

I en ämbetsskrivelse från den 30juni 1972 finns föreskrifter om provisoriska särskilda behörighetsvillkor för lärare 180.

54 Behörighet för lärare sou 1986: l l

Skolförfattningsutredningen har övervägt att arbeta in de provisoriska föreskrifterna i bilaga 2 till PF. Utredningen har emellertid erfarit att SÖ utrett frågan om behörighet för att undervisa i datakunskap i både grundskolan och gymnasieskolan. Ett förslag till behörighetsregler har nyligen överlämnats till regeringen. Därför avstår skolförfattningsutredningen från att nu ta in behörighetsvillkor för lärare 180 i bilaga 2 till PF.

Uânsteslaget 183

Tjänster av detta slag inrättas för undervisning i karaktärsämnen på tvåårig musiklinje inom gymnasieskolan. Ett stort antal ämneskombinationer är möjliga och ett stort antal utbildningsalternativ ger behörighet i olika situationer. Behörighetsregleringen är därför omfattande och komplicerad. Ett sjuttiotal tjänster av detta slag har inrättats i hela landet. Utredningen föreslår att nuvarande behörighetsreglering kvarstår om ämnena allmän musiklära samt allmän musiklära och musikhistorisk orientering ingår och om de kombineras med ämnet ensemble (183/01-04). Under varianten 183/05 samlas de övriga ämneskombinationer som förekommer på musiklinjen. Detta innebär ökade möjligheter för kommunerna att anpassa tjänsterna efter sina behov.

5.4.3 Ytterligare förenkling av behörighetsbilagorna?

Skolförfattningsutredningen har diskuterat om bilagorna till PF skulle kunna göras mer överskådliga och lättlästa genom att anmärkningskolumnen togs bort. En del anmärkningar kan eventuellt tas bort helt eller utformas som fotnoter. Andra skulle kunna tas in i någon annan kolumni bilagorna. I det följande anges några alternativ vad gäller de anmärkningar som finns i bilagorna till PF. Utredningen anser att det kan vara lämpligt att få denna praktiska fråga belyst vid remissbehandlingen. Regleringen av fyllnadstjänstgöring på annat underlag än sådant som normalt kan utgöra underlag för statligt reglerade tjänster skulle kunna tas in i fotnot, regleras i en särskild bilaga eller tas in i 3 kap. PF under avsnittet om fyllnadstjänstgöring. Detta gäller anmärkningarna till lärartjänsterna 001, 003/03, 004/03, 006, 022 anmärkning 3, 145/01, 145/02 anmärkning 2, 150, 182/07, 183 och 304/03. I en del fall finns föreskrifter om att tjänstgöringen till högst en tredjedel får avse undervisning på mellanstadiet och specialundervisning. Huvudsyftet med regleringen är sannolikt statsñnansiellt. Genomgående innebär nämligen regeln att lärare med högre lön inte i så stor utsträckning får tjänstgöra på ett underlag som normalt är avsett för lärare med lägre lön. Kopplingen mellan lärarlönerna och statsbidraget är inte så direkt som tidigare. Om en kommun väljer att utnyttja exempelvis en adjunkt på mellanstadiet får kommunen i stort sett bära kostnaden för det. Varje prövning av om en lärare på högstadiet skall få sin tjänstgöring förlagd till mellanstadiet eller specialundervisning måste givetvis grundas på en bedömning av lärarens förutsättningar och skolans behov. Risken för missbruk torde vara mycket liten. Detta gäller anmärkningarna till tjänsterna 016 och 019. Motsvarande bör gälla anmärkning l till tjänst 305.

SOU 1986: 11 Behörighet för lärare 55

/ Anmärkningen till tjänst 016 och anmärkning 2 till tjänst 305 innebär att nuvarande lärare 18 (vidareutbildad mellanstadielärare) inte är behörig till en tjänst som endast omfattar ett eller två ämnen. Den bestämmelsen borde kunna utgå. Normalt skall alla tjänster för lärare 16 i den föreslagna ordningen likaväl som i den nuvarande omfatta tre ämnen. Det borde vara tillräckligt styrande. Dessutom omfattar utbildningen för grundskolans ämneslärare numera tre ämnen. När tjänsten väl är inrättad och tillsatt kan Skolstyrelsen ändra förläggningen av tjänstgöringen så att den bara omfattar två ämnen. Även mot den bakgrunden kan det förefalla obehövligt att för just vidareutbildade mellanstadielärare föreskriva att tjänsten vid tillsättningstillfállet skall omfatta tre ämnen. Anmärkningen för tjänst 016/22 innebär att tjänst i någon annan än de angivna kombinationerna får inrättas endast om det finns särskilda skäl. Bestämmelsen bör kunna utmönstras. För att få behöriga lärare, vilket Skolstyrelsen skall sträva efter (1 kap. 2 § andra stycket PF), måste skolstyrelsen inrätta tjänster i de kombinationer van lärarutbildning ges. Dessa kombinationer överensstämmer med skolförordningens regler. Mot-

svarande gäller anmärkningen till tjänst 153/18.

Anmärkning 1 och 2 beträffande tjänst 022 kan möjligen anses vidga innehållet i lärartjänsten till att avse även studiehandledning och socialt kontaktarbete. Om någon särskild reglering behövs av detta kan den ske i kolumn 3. Man kan också anse att det täcks av regleringen av lärares skyldigheter i 3 kap. 9 § PF. Det ligger i sakens natur att olika lärare har olika skyldigheter beroende på tjänsternas innehåll, läroplanens innehåll beträffande det deras tjänstgöring omfattar m.m., trots att författningsregleringen i PF är densamma för alla. Anmärkningen till tjänst 023 och 182 kan ha samma motiv som anmärkningarna till 016 och 019, dvs. att ekonomiska överväganden har legat bakom regleringen. Eftersom skolstyrelsen omedelbart efter tjänstens inrättande kan ändra innehållet så att det strider mot innebörden i bestämmelsen utan att begå något fel, är det knappast meningsfullt att upprätthålla kravet beträffande själva tillsättnings- och inrättandeögonblicket. Enligt anmärkningen till tjänst 101/99 får tjänsten inrättas endast om den inte kan inrättas som någon av de tidigare under 101 nämnda varianterna. Det kan ifrågasättas om denna reglering är nödvändig. Detsamma gäller tjänst 137/02 och 145/02, anmärkning l. Anmärkningen till tjänst 152 kan flyttas till kolumn 4. Anmärkning 1 till tjänst 156 och 157 kan utgå. I stället kallas ämnet enbart elteknik, utan angivande av inriktning. Resultatet synes bli detsamma. . Anmärkningen till tjänst 185 bör kunna flyttas till kolumn 4.

SOU 1986: ll

6 av som lärare

Tillsättning tjänster

Skolförfattningsutredningen behandlar i detta kapitel några frågor som har av lärartjänster, nämligen tillkännagivande av en samband med tillsättning ledig icke-ordinarie lärartjänst (6.l), ämneskombinationer m.m. (6.2), befordringsgrunder (63) samt tillträdes- och avgångsdag på lärartjänst (6.4). I de följande kapitlen tar utredningen upp ett par frågor som har mer princinämligen lärares anställning vid viss skolform (kapitel 7) piell betydelse, och frågan om lärarvikariat (kapitel 8).

6.1 av ledig icke-ordinarie lärartjänst Tillkännagivande

Enligt 17 kap. 44 § första stycket skolförordningen skall lediga ickeordinarie lärartjänster anmälas lediga hos den offentliga arbetsförmedlingen. Från denna huvudregel finns flera undantag. Några sådana anges i paragrafens andra stycke medan andra anges i föreskrifter som SÖ har meddelat med stöd av bemyndigande. För att ge en bättre överblick över de undantagsfall då lediganmälan får underlåtas bör enligt skolförfattningsutredningens mening dessa anges i personalförordningen för skolväsendet (6 kap. 5 § PF). Det är också viktigt att undantagen begränsas till de fall då en lediganmälan inte fyller någon praktisk funktion. Länsskolnämnden skall hålla sig informerad om övertalighetsläget bland lärarna i länet (17 § förordningen (SÖ-FS 1984:49) om vissa åtgärder i fråga om anställningstrygghet för lärare med anställning tills vidare). Mot denna bakgrund anser utredningen att man i vissa av de fall då undantag generellt medges i dag i stället bör göra detta beroende av länsskolnämndens prövning. Det gäller de fall som avses i 17 kap. 44 § andra stycket 4. skolförordningen samt i SÖ-FS 1983:228 under avsnitten 1.2.2 och 1.2.3. Skolförfattningsutredningens förslag vad gäller undantag från kravet på lediganmälan hos arbetsförmedlingen innebär att de undantagsföreskrifter som SÖ har utfärdat kan upphävas. Något bemyndigande för SÖ behövs inte i frågan.

6.2 Ämneskombinationer m.m.

När en lärartjänst nyinrättas får innehållet inte avvika från vad som föreskrivs i 15 kap. 1-13 §§ respektive 16 kap. l-27 §§ skolförordningen.

58 Tillsättning av tjänster som lärare SOU 1986: 11

När en lärare väl har blivit anställd finns det emellertid möjlighet att ändra innehållet i tjänsten. 15 kap. 30 § skolförordningen är ett exempel på en föreskrift som gör detta möjligt. Exempelvis kan en adjunktstjänst i grundskolan i ämnena samhällskunskap, historia och geografi utöver dessa ämnen innehålla även t.ex. religionskunskap och medverkan i fria aktiviteter. Så blir förhållandet om läraren med tillämpning av 14 kap. 9 § andra stycket och 9 a § första stycket I. skolförordningen, utöver att undervisa i tjänstens ämnen, har ålagts att undervisa i religionskunskap och medverka i fria aktiviteter. Enligt vad skolförfattningsutredningen erfarit finns det många gånger ett praktiskt behov av att redan i samband med lediganmälan av en tjänst kunna ange vad denna faktiskt kommer att omfatta. Särskilt angeläget tycks det vara att denna möjlighet ges i fråga om Samhällsorienterande och naturorienterande ämnen i grundskolan. Skolförfattningsutredningen föreslår inte någon ändring vad gäller principen att en lärartjänst skall inrättas i en i författning angiven kombination (3 kap. PF samt bilagorna till PF). Emellertid framstår det enligt utredningens mening som ändamålsenligt, för såväl arbetsgivaren som för dem som överväger att söka en ledig tjänst, att det redan i samband med lediganmälan av tjänsten så långt som möjligt preciseras vad tjänsten faktiskt är avsedd att omfatta. För att markera detta föreslås att i personalförordningen tas in en föreskrift om detta (6 kap. 8 § PF). I det exempel som nyss angavs skulle tjänsteunderlaget kunna anges i samband med lediganmälan på det av följande tre sätt som bäst gagnar verksamheten, både den för dagen aktuella och inom den tid som kan överblickas:

Tjänstens ämnen Annat ämne m. m.

1. religionskunskap, historia, samhälls- geografi, fri aktivitet kunskap 2. religionskunskap, historia, geografi samhällskunskap, fri aktivitet 3. samhällskunskap, historia, geografi religionskunskap, fri aktivitet

Urvalet bland dem som söker tjänsten skall naturligtvis göras med utgångspunkt från tjänstens ämnen. Detta hindrar emellertid inte att man även, t.ex. vid val mellan flera behöriga sökande, kan fästa avseende vid kunskaper i det fjärde ämnet.

6.3 Befordringsgrunder

Enligt regeringsformen och 4 kap. 3 § andra stycket LOA skall det vid tillsättning av statliga tjänster fästas avseende endast vid sakliga grunder. I skolförordningen finns det vissa preciseringar av vad som är sakliga grunder vid tjänstetillsättningar, nämligen följande:

sou 1935; u Tillsättning av tjänster som lärare 59

17 kap. SF Tjänstetyp Föreskriftens innehåll

l5 § Ordinarie skolledare 1. Insikter 23 § Ordinarie biträdande 2.

Erfarenhet

skolledare 3. Ovriga egenskaper som företrädesvis fordras för att utöva 23 § Extra tjänst som tjänsten biträdande rektor 26 § Arvodestjänst som Den lämpligaste skall förordnas studierektor 31 § Lektor l. Kunskaper och färdigheter i ämnen som hör till tjänsten eller på någon annan grund kan vara av betydelse vid tjänstens utövande. 2. Särskild vikt skall fästas vid doktorsexamen, betyget i licentiatexamen och vid disputation för doktorsgrad. 3. Längden av väl vitsordad tjänstgöring. 38 § Icke-ordinarie tjänst som l. Kunskaper och färdigheter i lärare ämnen som hör till tjänsten eller på någon annan grund kan vara av betydelse vid tjänstens utövande. 2. Längden av väl vitsordad tjänstgöring. 39 § Lärare 22 i hemspråk l. Kunskaper i hemspråket. 2. Kunskaperisvenska. 3. Utbildning som är av betydelse förtjänsten. 4. Insikter, erfarenhet och övriga egenskaper som företrädesvis behövs för att utöva tjänsten.

Skolförfattningsutredningen anser att de nu redovisade föreskrifterna inte ger någon nämnvärd vägledning utöver vad som ligger i orden förtjänst och skicklighet. I utredningens författningsförslag har det därför inte tagits in

några motsvarande föreskrifter. Ett undantag utgör bestämmelsen om att

särskild vikt skall fästas vid forskarerfarenhet vid tillsättning av tjänster som lektor (6 kap. ll och 12 §§ PF). Några ändringar i sak innebär inte förslagen. Till ledning för tillsättning av icke-ordinarie tjänster som lärare har SÖ enligt l7 kap. 40 § skolförordningen meddelat tillämpningsföreskrifter. Dessa anger i detalj hur olika meriter skall värderas poängmässigt. Meritpoäng skall enligt dessa föreskrifter tillgodoräknas för följande slag av meriter:

I Betyg från den behörighetsgivande utbildningen.

Il Genomgången vidareutbildning/fortbildning.

III Tjänstgöring som lärare eller i därmed jämställd befattning. IV Annan yrkesverksamhet.

60 Tillsättning av tjänster som lärare SOU 1986: ll

Motiven för att komplettera föreskrivna befordringsgrunder med en poängmässig meritvärdering är flera. Inför en ny termin skall ofta ett stort antal tjänster tillsättas under en kort tidsperiod. Det finns ofta många sökande till varje tjänst. Det är önskvärt att meriter värderas på samma sätt oberoende av i vilken kommun tillsättningen sker. De som söker en tjänst har inte sällan utbildning enligt olika studieordningar med olika betygssystem vilket medför svårigheter att jämföra sökandena om det saknas hjälpmedel. De under tiden 1982-85 utfärdade föreskrifterna har anpassat meritvärderingen till de förändringar som genomfördes 1982. Betyget i lärarskicklighet utgick och därmed försvann en tidigare första befordringsgrund. Detta rubbade balansen mellan förtjänst och skicklighet. Vidare ändrades metoden för betygsättning i lärarutbildningen. Betyg sätts på kurser i stället för ämnen/studiekurser. Systemet för poängberäkning av behörighetsgivande utbildning (I) innebär att varje kurs/ämne i lärarutbildningen som krävs för att vara behörig värderas i poäng med hänsyn till omfattning och åsatt betyg. För att värdera omfattningen tillämpas ett viktfaktorsystem. Examensbetyg och verbala betyg förvandlas till numeriska värden. Genom poängberäkningsgrund II, genomgången vidareutbildning/fortbildning, beräknas värdet av dels utbildning inom högskolan som ligger utanför den som krävs för behörighet dels annan utbildning (kurser och motsvarande) som anses vara av betydelse för den sökta tjänsten. För varje läsårs heltidstjänstgöring som lärare tillgodoräknas en sökande 2 meritpoäng enligt poängberäkningsgrund III. Deltidstjänstgöring och tjänstgöring kortare tid än helt läsår ges lägre poängvärden i relation till talet 2. Med fullgjord lärartjänstgöring likställs viss annan tjänstgöring och även tid för viss tjänstledighet. Annan yrkesverksamhet (även som egen företagare) ges enligt poängberäkningsgrund IV under vissa förutsättningar samma värde som lärartjänstgöring för maximalt två år och för överskjutande tid halva värdet. Som jämförbart med annan yrkesverksamhet kan under vissa villkor räknas militärtjänstgöring och vård av egna barn eller andra anhöriga. En sökande får tillgodoräknas högst 40 meritpoäng sammanlagt enligt poängberäkningsgrunderna III och IV. Det nuvarande systemet innebär att en sökandes förtjänst och skicklighet till huvudsaklig del skall mätas genom poängmässig värdering av meriterna. Det utrymme som är kvar för att fastställa en slutlig rangordning är emellertid inte helt obetydligt. ”skicklighet som styrkts på annat sätt än genom betyg öppnar för en granskning av sökande i vid bemärkelse. En sådan granskning motiveras även av villkoren om tjänstens beskaffenhet och skolans särskilda behov. De slag av meriter i övrigt som anges är fortsatta studier, vetenskapligt författarskap, pedagogiskt författarskap, insatser inom folkbildningsarbetet och verksamhet som ungdomsledare. Sådana meriter får betydelse framför allt vid val mellan sökande som poängmässigt är ungefär lika meriterade. Skolförfattningsutredningen har uppfattningen att den poängmässiga beräkningen av meriter ofta följs alltför slaviskt. Möjligheterna att göra avsteg utnyttjas sällan. Enligt utredningens mening bör en så strikt formell

Tillsättning av tjänster som lärare 61 sou 1936; 11

av meriter som ett poängsystem medför användas endast som bedömning ett hjälpmedel vid rekryteringen och inte vara ensamt utslagsgivande. anser att man på sikt bör överväga att avskaffa poängberäk- Utredningen ningssystemet. I vart fall bör det kunna förenklas avsevärt. vara lämpligt att Det kan enligt skolförfattningsutredningens uppfattning åt SÖ att i ett antal kommuner bedriva försöksverksamhet med uppdra lärartillsättning utan poängmässig värdering av meriter eller med en sådan värdering i minskad omfattning. Skolförfattningsutredningen anser dock att betydelsen av den poängmässiga värderingen redan nu, innan en sådan försöksverksamhet äger rum, kan tonas ner. Detta kan lämpligen ske genom att låta systemet för värdering ha karaktär av allmänna råd och inte av föreskrifter poängmässig (6 kap. 15 § PF). Utredningen förutsätter att de förslag som lämnas i detta betänkande sammanvägs med de förslag som i samma fråga lämnas på annat sätt.

6.4 Tillträdes- och avgångsdag på lärartjänst

6.4.1 Nuvarande regler

Det finns inte reglering av tillträdesdag för tjänster i allmänhet i någon LAS, LOA eller anställningsförordningen. Regelmässigt är tillträdesdagen den första för arbetstagaren. Det förekommer dock att tjänstgöringsdagen och arbetstagaren kommer överens om att en tjänstledigarbetsgivaren hetsperiod skall inleda anställningen. I skolförordningen finns det för lärare föreskrifter som innebär avsteg från huvudregeln att tillträdesdagen är första tjänstgöringsdagen. Skolförordningens föreskrifter bygger på att en lärartjänst i allmänhet skall tillträdas den eller den 1 juli. Främst detta förordnanden tills l januari gäller vidare utan När förordnande skall utfärdas för viss tid tidsbegränsning. däremot i regel att tillträdesdagen är första tjänstgöringsdagen. Ungäller dantag förekommer vid vissa fall av tjänsteförening (17 kap. 47 h § SF). om att en lärartjänst skall tillträdas den 1juli eller den l januari i Regeln stället för första hänger samman med skolans redovistjänstgöringsdagen ningsår, som omfattar tiden fr. o. m. den ljuli t. o. m. den 30juni följande kommuår (l kap. 5 § SF). Tidigare gav grundskolans statsbidragssystem nerna täckning, i stort sett, för lönekostnaderna för varje lärare under redovisningsåret. Av betydelse är också lärarnas rätt till ferieledighet (18 kap. 6 § SF) och reglerna om lön under ferierna (18 § AST). När tillträdesdagen är den l juli eller den 1 januari infaller således vanligen en tjänstgöringsfri tid mellan tillträdesdagen och första tjänstgöringsdagen. Genom bestämmelserna om ferieavdrag i specialbestämmelserna till 18 § AST relateras lönen under ferietiden till den lön som utgått under läsåret efter ganska komplicerade regler. Löneberäkningen är negativ, dvs. det är genom avdrag på lönen som den önskade relationen åstadkoms. Ferieavdrag kan förekomma både under julferier och sommarferier. I fråga om avgångsdag finns det föreskrifter i LAS, LOA och anställ-

62 Tillsättning av tjänster som lärare SOU 1986: ll

ningsförordningen. Vidare regleras uppsägningstiden i AST. För arbetstagare med statligt reglerad anställning är i allmänhet avgångsdagen den sista tjänstgöringsdagen. På grund av terminsindelningen och lärarnas ferieledighet infaller avgångsdagen från en lärartjänst vanligen under ferietid. I skolförordningen finns därför specialregler som i vissa fall förskjuter avgångsdagen till den 30juni eller den 3l december (17 kap. 47 i § och 18 kap. 8 a § SF). Flera grupper av arbetstagare med kommunalt reglerad anställning har tjänstgöringsförhållanden som kan jämföras med vad som gäller för lärare med statligt reglerad anställning. Det gäller exempelvis förskollärare. lärare vid kommunala musikskolor, skolmåltidspersonal och vissa lokalvårdare. Inom det kommunalt reglerade området används delvis andra begrepp än inom det statligt reglerade. Sålunda motsvaras uppehåll av ferier. verksamhetsår av redovisningsår, arbetsår av läsår och uppehållslön av ferielön. Uppehållslönen åstadkoms genom en positiv löneberäkningsmetod. Den är aktuell endast under sommarferier. Syftet är detsamma som i det statliga systemet, dvs. att relatera lönen under uppehållstiden (ferierna) till den lön som utgått under arbetsåret (läsåret). För en arbetstagare med kommunalt reglerad anställning sammanfaller i allmänhet första tjänstgöringsdagen med tillträdesdagen. Om den första tjänstgöringsdagen är vårterminens första dag och anställningen avser hela vårterminen skall dock den l januari anses som tillträdesdag. Avgångsdagen är i allmänhet sista tjänstgöringsdagen. Emellertid skall, om anställningen varat hela höstterminen, den 31 december vara avgångsdag. Av intresse i sammanhanget är också att det för arbetstagare med statligt reglerad anställning i vissa fall är möjligt att sluta sin anställning och övergå till en annan tjänst utan att säga upp sig. Så får exempelvis den som har anställts men inte börjat utöva tjänsten sluta anställningen när som helst fram till första tjänstgöringsdagen utan att iaktta något uppsägningsförfarande. Vidare kan även den som utövar en statligt reglerad tjänst övergå till en annan sådan tjänst utan att iaktta uppsägningsförfarande (7 kap. ll § LOA). Huruvida den första anställningen då upphör utan särskild åtgärd eller ej hänger samman med bestämmelserna om förening av tjänster. Det finns från kommunerna ett starkt önskemål om att föreskrifter införs som innebär att en lärare i princip alltid skall vara skyldig att iaktta uppsägningsförfarande. Ett skäl till detta är att kommunerna inte sällan har svårt att med kort varsel rekrytera lärare när en redan anställd övergår till tjänstgöring i annan kommun. Dessutom kan en kommun i vissa fall drabbas av lönekostnader utan att läraren över huvud taget tjänstgjort i kommunen.

6.4.2 överväganden och förslag

För kommunerna skulle det innebära fördelar om samma regler om tillträdes- och avgångsdag gällde för alla arbetstagare med likartade tjänstgöringsförhållanden, oberoende om det är fråga om statligt eller kommunalt

SOU 1986: 11 Tillsättning av tjänster som lärare 63

Önskemål har framförts om att den nuvarande reglerade anställningar. - om tillträdesenligt många krångliga särregleringen och avgångsdag på lärartjänst tas bort. Nuvarande statsbidragssystem är så konstruerat att det inte krävs någon direkt knytning mellan bestämmelser om tillträdesdag och redovisningsårets början. Föreskrifterna kan därför ändras utan att detta påverkar statsbidragsgivningen. Det nuvarande regelsystemet har nackdelar för kommunerna såsom arbetsgivare. Ett vanligt fall i praktiken är att en person samtidigt söker läranjänster i olika kommuner och att de sökta tjänsterna skall tillträdas vid höstterminens början. I denna situation händer det ofta att läraren under en period blir betraktad som arbetstagare i flera kommuner. Från arbetsgivarens synvinkel är det också otillfredsställande att en lärare i spekulationssyfte ända fram till terminens början kan hålla öppet i vilken kommun han eller hon skall tjänstgöra. Vidare kan en lärare genom att själv välja uppsägningsdag flytta fram avgångsdagen och därigenom åsamka kommunen extra kostnader. Det nuvarande systemet medför vidare att det kan bli olika tillträdesdagar för lärare som börjar tjänstgöra samma dag. Detta beror på om tillsättningsbeslutet fattas före eller efter den l juli. För lärarna såsom arbetstagare skulle en övergång till det kommunala systemet i många fall medföra ett avbrott i anställningen. Detta blir fallet bl. a. när en lärare övergår från en kommun till en annan. Några exempel får illustrera detta:

Sista tjänst- Första tjänst- Enl. 17 kap. Enl. det komgöringsdagi göringsdag i 47 c § SF munala systemet A kommun B kommun avgångs- till- avgångs- tilldag i trädes- dag i trädeskommun A dag i kommun A dagi

Enligt skolförfattningsutredningens mening kan den försämring i form av anställningsavbrott som framgår av de två första exemplen inte utan vidare anses godtagbar från arbetstagarnas synvinkel. Emellertid skulle anställningsavbrott kunna undvikas om i de angivna exemplen ferietiden fram till tillträdesdagen i kommun B betraktades som anställningstid hos kommun A. För kommunernas del skulle detta inte heller medföra någon särskild olägenhet. Dessutom är lösningen författningstekniskt enkel. Det kommunala systemet skulle innebära att en lärare får senare tillträdesdag än enligt skolförordningens bestämmelser. Ett anställningsförhållande skulle uppkomma första tjänstgöringsdagen i stället för som nu den 1 januari eller den l juli. Detta innebär en anpassning till vad som gäller för arbetstagare i allmänhet. För en lärare som övergår direkt från en tjänst till en annan skulle detta emellertid inte innebära några direkta nackdelar.

64 Tillsättning av tjänster som lärare SOU 1986: 11

Läraren skulle nämligen behålla den tidigare anställningen ända fram till tillträdesdagen på den nya tjänsten. Den nackdel det kan innebära för en lärare som tillträder sin första tjänst att få en något senare tillträdesdag än enligt nuvarande regler bör mer än väl uppvägas av de fördelar systemet i övrigt innebär. Skolförfattningsutredningen föreslår att nuvarande regler om tillträdesoch avgångsdag på tjänst som lärare ändras i enlighet med det sagda. Därvid förutsätter utredningen att de nuvarande reglerna i AST angående lärarnas ferielön anpassas till det föreslagna systemet. Någon särskild föreskrift om tillträdesdag behövs inte. Beträffande den författningstekniska utformningen i övrigt hänvisas till 7 kap. 2 § PF. När det gäller frågan om uppsägning från arbetstagarens sida är det att märka att en generell föreskrift om skyldighet för lärare att iaktta uppsägningstid skulle innebära avsteg från vad som enligt LOA gäller för statligt reglerade tjänster i allmänhet. Skolförfattningsutredningen anser att en sådan ordning bör införas endast om det finns mycket starka skäl för det. De förslag som skolförfattningsutredningen lägger fram mildrar i vissa fall de för kommunerna negativa verkningarna av föreskriften i 7 kap. ll § LOA. Sålunda föreslås att tjänster som lärare i allmänhet skall tillträdas första tjänstgöringsdagen. Vidare föreslår utredningen att vikariat som omfattar en hel termin i framtiden skall kunna tidsbegränsas (se kapitel 8). Införande av en föreskrift om uppsägningstid för lärare skulle skapa nya problem med lärarbyten under en termin i två kommuner. Detta kan illustreras med ett exempel. Det antas att lärartjänster tillsätts den l, 10 och 20 under perioden från den l maj fram till höstterminens första dag som är den 20 augusti. Om en arbetstagare säger upp sin anställning är uppsägningstiden en månad. Verkningarna av att införa uppsägningstid framgår av följande översikt:

* Här räknas med 3 dagar från beslut till mottagande av detta.

Trots att vissa problem tveklöst finns för kommunerna med nuvarande anser skolförfattningsutredningen inte att det finns tillräckliga skäl regler, att beträffande uppsägningstid för lärare ha andra regler än som gäller för andra arbetstagare med statligt reglerad anställning.

SOU 1986: 11

7 Lärares vid viss skolform

anställning

För de flesta lärare med statligt reglerad anställning hos en kommun eller landstingskommun gäller att tjänsten är knuten till en viss skolform. Anställningen avser t.ex. tjänstgöring vid grundskolan eller gymnasieskolan i kommunen. På motsvarande sätt avser anställningen hos en landstingskommun gymnasieskolan eller särskolan. Reglerna om fyllnadstjänstgöring innebär emellertid att det i en tjänst som formellt är knuten till en viss skolform faktiskt kan ingå ganska omfattande tjänstgöring vid en eller flera andra skolformer. Från det nu beskrivna mönstret avviker de lärare som huvudsakligen tjänstgör inom komvux i en kommun. Dessa lärare skall anställas vid skolväsendet i kommunen och inte vid någon viss skolform enligt förordningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun. Någon formell knytning till komvux finns således inte även om läraren uteslutande tjänstgör vid denna skolform. För lärare vid grundvux har det hittills inte varit möjligt att inrätta tjänster som direkt knyter an till denna skolform. I stället har i allmänhet tjänsterna knutits till grundskolan. Lärare förordnas således vid grundskolan i kommunen trots att de över huvud taget inte tjänstgör vid denna skolform, utan tjänstgöringen är förlagd till grundvux. Denna fråga har behandlats i budgetpropositionen för år 1984/85. Bl.a. framhålls att grundvux vanligen organiseras och administreras av komvux och att grundvux även i övrigt mycket nära följer de regler som gäller för komvux. Enligt gällande föreskrifter får emellertid en lärare som skall tjänstgöra enbart vid grundvux inte förordnas som lärare vid skolväsendet i kommunen enligt 1975 års förordning. På förslag av departementschefen har riksdagen beslutat att reglerna skall ändras på så sätt att vissa tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun skall få inrättas för tjänstgöring inom grundvux. Det gäller tjänsteslagen 1, 2, 3 och 22 i grundskolan (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 228-229, UbU l984/85z20, rskr 1984/85:199). Skolförfattningsutredningen har under hand inhämtat att ändringarna troligen inte kommer att genomföras förrän den 1 juli 1987. Skolförfattningsutredningen har övervägt om det är möjligt och lämpligt att införa ett mer enhetligt system för förordnande av lärare vid olika skolformer med kommunalt huvudmannaskap. De praktiska skillnaderna mellan att en lärare förordnas vid viss skolform, t.ex. gymnasieskolan, och vid skolväsendet i kommun enligt 1975 års förordning (dvs. i praktiken komvux) är obetydliga.

66 Lärares anställning vid viss skolform SOU 1986: |1

Komvux och grundvux har numera sådan omfattning att det i de flesta kommunerna kan finnas skäl att förordna lärare vid dessa skolformer. Det finns knappast något praktiskt behov av 1975 års förordning. En möjlighet är att alla lärare anställs vid skolväsendet i kommunen utan att anställningen knyts till någon viss skolform. Med hänsyn bl.a. till de stora olikheter som gäller för behörighet för lärare vid olika skolformer anser skolförfattningsutredningen att en sådan reform kräver grundligare undersökningar än skolförfattningsutredningen kunnat göra. En annan möjlighet att åstadkomma större enhetlighet i fråga om reglerna angående lärares anställning är att anställningen alltid knyts till en viss skolform. En sådan lösning ligger i linje med det beslut som riksdagen nyligen har fattat beträffande lärare som tjänstgör inom grundvux. Möjligheterna till fyllnadstjänstgöring vid andra skolformer än den anställningen är knuten till gör att det knappast finns några olägenheter med detta, vare sig för arbetsgivare eller arbetstagare. I annat sammanhang behandlar skolförfattningsutredningen frågan om utvidgning av möjligheterna till fyllnadstjänstgöring (3 kap. 3 § PF). En regel om att lärare alltid skall anställas vid viss skolform har inte heller några ekonomiska konsekvenser. Skolförfattningsutredningen föreslår att tjänster som lärare alltid skall inrättas vid en viss skolform. Lärarens anställning bör då naturligen knytas till den skolform som tjänstgöringen i huvudsak skall vara förlagd till (5 kap. l §PF). När det gäller frågan vilka tjänsteslag som enligt skolförfattningsutredningens mening skall få inrättas vid olika skolformer hänvisas till bilagorna till förslaget till personalförordning för skolväsendet. I samband med övergång till det nu föreslagna systemet kan förordningen om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun upphävas. De lärare som nu är anställda som lärare vid skolväsendet i kommun bör i stället få sin anställning knuten till viss skolform. Regelmässigt blir detta komvux. Vissa övergångsanordningar kan behövas.

SOU 1986: ll

8 Lärarvikarier

Ett anställningsavtal skall enligt huvudregeln i 4 § LAS gälla tills vidare. För att avtalet skall upphöra att gälla krävs därför i allmänhet att det sägs upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren. I 5 och 6 §§ LAS anges en rad undantagssituationer då ett anställningsavtal får tidsbegränsas. Ett vanligt sådant fall är vikariat. Emellertid gäller föreskrifterna i 5 och 6 §§ LAS inte lärare. I stället regleras frågorna om anställningsformer för lärare i 17 kap. skolförordningen. I sammanhanget bör nämnas att särskilda föreskrifter finns i skolförordningen också beträffande anställningsform för skolledare och syofunktionärer. För dessa personalgrupper är emellertid avvikelserna från LAS inte lika betydande som vad gäller lärarna (jämför översikten under 8.5 nedan). Av 17 kap. skolförordningen följer att en lärarvikarie många gånger skall förordnas tills vidare även om man redan när anställningsavtalet ingås bedömer att det inte finns underlag för anställning mer än en termin. Som förutsättningar för att ett tillsvidare-förordnande skall meddelas gäller dock att den som anställs är behörig till det tjänsteslag som är aktuellt, att tjänstgöringen skall pågå minst en termin och att tjänstgöringen avser minst halvtid. Systemet medför bl. a. att ett uppsägningsförfarande måste iakttas i många fall när man i en likartad situation för annan arbetstagare från början kunnat träffa avtal med tidsbegränsning.

8.1 Något om bakgrunden till nuvarande regler

Innan den obligatoriska skolans _lönesystem år 1942 anpassades till det statliga användes för lärare anställningsformerna ordinarie, extra ordinarie och vikarierande. Med vikarierande lärare avsågs en lärare som anställdes som ersättare för en tjänstledig lärare eller på en vakant befattning (vakansvikarie), dvs. som ersättare på en ordinarie tjänst som av någon anledning inte fått en ny innehavare. Som synes var vikariebegreppet klart personanknutet. Det bör påpekas att vid denna tid användes begreppet anställningsform för att ange vad som numera betecknas som tjänstetyp. Genom folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 inordnades lärarna i det statliga lönesystemet. I reglementet fanns följande anställningsformer för lärare; ordinarie, extra ordinarie och extra.

68 Lärararvikarier SOU 1986: ll

De ordinarie lärarnas antal fastställdes av SÖ. De icke ordinarie lärarnas antal bestämdes med ledning av det klassanordningsbeslut som statens folkskoleinspektör fastställde inför varje läsår. Om en icke ordinarie lärare skulle anställas som extra ordinarie eller extra lärare berodde på de behörighetsvillkor som anknöt till tjänsteslaget. I regel var kravet på viss tids lärartjänstgöring den enda skillnaden i behörighetsvillkoren för extra ordinarie och extra anställning. Vikariat som anställningsform försvann i formell mening med den nya löneregleringen. Det fanns då inte längre något krav på identifikation mellan den tjänstledige och den som trädde i hans eller hennes ställe. I allmänt språkbruk har begreppet vikarie emellertid levt kvar med oförändrad styrka. Avsaknaden av ett vikariebegrepp skulle senare visa sig komplicera tilllämpningen av LAS på skolområdet. Med åren har läget blivit ett helt annat. Antalet kommuner har minskat från cirka 2 500 på 1940-talet till f. n. 284. Den obligatoriska skolan har blivit nioårig och fått en organisation som förutsätter en tämligen rik

uppsättning av olika slags lärare. Ungdomsskolan i övrigt har utökats från

något tiotal procent av en årskull till i det närmaste etthundra procent. För framför allt gymnasieskolan krävs lärare av många skilda slag. Denna utveckling har lett till att många kommuner har funnit det nödvändigt att skaffa sig en egen organisation för att bemästra sitt ersättningsbehov av lärare. Sedan länscentralernas medverkan i vikarieförmedlingen upphörde år 1982 har en sådan utveckling påskyndats. Trots skyldigheten att göra anmälan till arbetsförmedlingen, både vad gäller lediga tjänster och ersättare för lediga lärare, får skolstyrelserna numera i stor omfattning lösa sina vikarieproblem själva. När det gäller problemen i samband med ersättare för lärare kan man urskilja två typsituationer. Den ena situationen hänger samman med hur stort ersättningsbehov man har att räkna med vid början av en termin. Behovet grundas på såväl begärda ledigheter som erfarenhetsmässigt beräknade sådana. Den andra situationen, som kan sägas vara vikariat i hävdvunnen mening, avser sådana inte beräkningsbara och i allmänhet mera kortvariga behov av ersättare som uppkommer under terminens gång, bl. a. i samband med sjukdomsfall. Det bör i detta sammanhang framhållas att det numera inte finns något hinder mot att vikariat är mycket långvariga, ibland åtskilliga år. Ett skäl till att ett vikariebegrepp för lärare inte infördes i samband med att LAS trädde i kraft synes ha varit att det skulle inneburit en försämring av anställningsvillkoren för många lärare.

8.2 Önskemål och synpunkter

Skolförfattningsutredningen har ofta tagit emot starka önskemål om att utredningen skulle se över reglerna om förordnande av ersättare för lärare. Från bl. a. kommunalt håll har man framhållit att det behövs ökade möjligheter att förordna lärarvikarier för bestämd tid. Olika skäl har anförts för att möjligheterna att tidsbegränsa förordnande för lärare skall ökas. Den möjlighet som finns att enligt 15 kap. 8 § Skolför-

SOU 1986: Il Lärararvikarier 69

ordningen anställa s. k. fasta lärarvikarier i grundskolan är otillräcklig för att täcka behoven av ersättare vid tillfälliga tjänstledigheter. I stor utsträckning uppkommer underlag för att anställa lärare i en kommun genom tjänstledigheter under en termin eller mer. En ökande andel av de lärare som anställs såsom ersättare är behöriga. De skall därför i allmänhet förordnas tills vidare. Tillfälliga tjänstledighetstoppar i en kommun får ofta till följd att kommunen får ett antal övertaliga lärare med förordnande tills vidare. Den som ersätter en tjänstledig lärare får samma anställningsform som den tjänstledige. Ibland kan då en konkurrenssituation uppstå dem emellan när den tjånstledige skall återinträda i tjänst. Enligt turordningsreglerna kan nämligen ersättaren komma att placeras förmånligare än den som varit ledig. l sin tur kan detta leda till att den som varit tjänstledig blir uppsagd, medan ersättaren får behålla sin anställning. Det har sagts att systemet kan leda till manipulerande med tjänstledighctsperioder. Från administrativ synpunkt är förfarandet med uppsägningar tungrott, i synnerhet som det tenderar att beröra allt fler lärare. De nuvarande reglerna medför kostnader i form av uppsägningslön. Det har påståtts att nuvarande regelsystem indirekt kan leda till konflikter mellan skolledning och lärare, å ena sidan, samt elever och föräldrar, å den andra, om vilken lärare som skall undervisa i en klass i samband med att en tjänstledig lärare återinträder i tjänst. Mot bakgrund av dessa önskemål och synpunkter upprättades inom skolförfattningsutredningen en skiss till ett system för lärarvikarier. Denna skiss diskuterades med företrädare för bl. a. kommuner och olika intresseorganisationer. Skissen, som i allt väsentligt överensstämmer med det förslag som nu läggs fram, granskades också av tjänstemän vid skolförvaltningarna i några kommuner av varierande storlek. Vad som därvid framkommuner kom stödde uppfattningen att det - åtminstone för flertalet skulle innebära stora fördelar att i ökad omfattning kunna tidsbegränsa förordnandena för lärare i vikariatssituationer.

8.3 av vikariat

Personanknytning

Ett vikariat föreligger om en ersättare förordnas att i stället för den som innehar en viss befattning fullgöra dennes arbetsuppgifter helt eller delvis. Enligt hittillsvarande praxis har det i princip krävts att det finns en anknytning mellan ersättarens anställning och en viss ledig arbetstagares anställning eller en bestämd ledig befattning. Vanligen har detta inte föranlett några särskilda svårigheter. I vissa fall har det emellertid visat sig vara svårt att strikt upprätthålla kravet på personanknytning. Det har ibland sagts att detta skulle vara ett hinder mot att införa ett vikariesystem för lärare. AD hari en dom den 4 december 1985, nr 130/85, som gällde vikariat på vissa tjänster vid en specialskola, ansett att något oeftergivligt krav på personanknytning av vikariat inte kan upprätthållas. AD anförde i sina domskäl bl. a. följande:

Enligt domstolens mening måste dock anknytningskravet i nu aktuellt hänseende alltid ställas i relation till omständigheterna i det enskilda fallet. Så till exempel kan

70 Lärararvikarier SOU 1986: ll

arten av arbetsgivarens verksamhet och inte minst förekomsten av tjänstledigheter av olika längd och procentandelar ge upphov till praktiska svårigheter vid tillsättande av vikariat. Det skulle således i vissa fall vara att gå för långt att kräva att ett visst vikariat alltid måste stämma överens med längden och/eller procentandelen av en viss ordinarie arbetstagares ledighet. Det väsentliga är i stället att en anknytning föreligger på det sättet att vikariaten vid en helhetssyn så att säga speglar den verkliga personalsituationen och grundar sig på ordinarie tjänsteinnehavares ledigheter. I det anförda ligger att de skäl arbetsgivaren åberopar till stöd för att vikariaten är äkta inte får framstå som en efterhandskonstruktion.

Skolförfattningsutredningen anser att det bör vara möjligt att ha ett system som innebär att vikarier på lärartjänster skall anställas utan att varje vikariat kan knytas till en bestämd tjänstledig befattningshavare eller annars till en bestämd tjänst. Väsentligt i sammanhanget är att vikarier inte får anställas utöver den ram som tjänstledighetsvolymen utgör. Många gånger går det även på lärarområdet att se ett klart samband mellan ett vikariat och den tjänst som vikariatet avser. Det är emellertid ofta svårt att åstadkomma personanknytning av vikariat i stora kommuner. Skolförfattningsutredningen har funnit att tjänstledighetsvolymen i en kommun bör kunna beräknas enligt följande. Inför varje termin görs i kommunen en sammanställning över de tjänstledigheter som är aktuella. Av en sådan sammanställning bör för varje tjänstledig lärare framgå dels det tjänsteslag som tjänsten avser dels hur många timmars undervisning som tjänstledigheten avser. Endast sådana ledigheter som avser hela terminen är aktuella. Det sagda kan illustreras med följande exempel för lärare i grundskolan i en kommun:

SOU 1986: 11 Lärararvikarier 71

Tjänstledighetsvolymen Registrering av ansökningar om tjänstledighet Lärarens Tjänsteslag/antal veckotimmar som ledighet begärs från namn 12 3 45 6789 l0ll1213141516-1920212223 18

13 29 29 35 12 - - - - - - 132 - - - 29 - Summavtr 145159,5- Bemanning avtillsvidareförordn. lärare ll687---29-29-------72----- Underlag för vikarie 2972,5-13--29612------60---29-

Av sammanställningen i exemplet framgår bl. a. att tjänstledighetsvolymen inför en termin är för lärare 2 (mellanstadielärare) 159,5 veckotimmar. Detta underlag skall användas i första hand för att bereda de lärare som har förordnande tills vidare utan tidsbegränsning fortsatt anställning. I exemplet utnyttjas 87 veckotimmar för detta, dvs. tre heltidstjänster om 29 veckotimmar. Resterande underlag (159,5-87 =) 72,5 veckotimmar kan utnyttjas på två sätt, nämligen dels för att med tidsbegränsat förordnande

72 Lärararvikarier SOU 1986: ll

återanställa sådana lärare som har företrädesrätt till anställning, dels för att nyrekrytera vikarier med tidsbegränsat förordnande. Underlaget medger således två heltidstjänster och en halvtidstjänst. Det bör framhållas att enligt skolförfattningsutredningens mening bör förordningen (l977:98) om turordning vid uppsägning av vissa lärare med statligt reglerad anställning i kommun m. m. ändras så att företrädesrätt till återanställning kommer att omfatta även behöriga lärare som har tidsbegränsade förordnanden. Föreskrifterna i LAS om underrättelse och besked till en arbetstagare i vissa fall när en tidsbegränsad anställning upphör skall naturligtvis tillämpas även på vikarierande lärare.

och

8.4 överväganden förslag

Alla särbestämmelser för skolans personal i förhållande till vad som gäller för andra arbetstagare med statligt reglerad anställning bör kunna motiveras. Om några särskilda skäl inte finns bör således de vanliga föreskrifterna gälla också för skolans personal. Skolförfattningsutredningen har diskuterat om föreskrifterna i LAS om anställning kan göras tillämpliga även inom skolväsendet. Detta skulle innebära att de undantag från LAS regler som anges i l7 kap. l § tredje och fjärde styckena skolförordningen togs bort. Därigenom skulle det bli möjligt att tidsbegränsa anställningsavtal för lärare i motsvarande fall som man kan göra det för de flesta andra personalgrupper. Det gäller bl. a. i vikariatssituationer. Å andra sidan skulle en tillämpning av LAS regler inom skolväsendet innebära att många icke behöriga lärare skulle få förordnande tills vidare utan tidsbegränsning. Detta skulle stå i strid med behörighetsvillkorens huvudsyfte, nämligen att ett visst kvalitetskrav skall finnas för alla lärartjänster. Denna fråga har stor betydelse såväl principiellt som praktiskt. Tillämpningen av LAS regler skulle också leda till att ett förordnande tills vidare kunde komma att meddelas även vid låg tjänstgöringsgrad för en lärare. Detsamma skulle gälla om det fanns behov av att inrätta en tjänst för endast ett begränsat kursavsnitt under en del av en termin. Skolförfattningsutredningen anser att det behövs en ingående beredning, under medverkan av bl. a. arbetsgivare och arbetstagare, för att ett sådant steg skall kunna komma i fråga. En utgångspunkt för utredningens överväganden när det gäller vikariat för lärare är således att de grundläggande reglerna för tillsättning av lärartjänster i huvudsak skall vara oförändrade. Detta innebär bl. a. att som förutsättningar för att en lärare skall anställas med förordnande tills vidare utan tidsbegränsning i allmänhet skall gälla vissa villkor i fråga om lärarens behörighet samt beträffande tjänstgöringsgrad och tjänstgöringens varaktighet. Skolförfattningsutredningen anser att man åtminstone till en del bör kunna komma tillrätta med de svårigheter som kommunerna har genom att öka möjligheterna att anställa s. k. fasta lärarvikarier. Sådana bör enligt utredningens mening kunna täcka behovet av ersättare oavsett hur lång tjänstledigheten är. Den nuvarande treprocentsregeln bör därför ersättas

SOU 1986: ll Lärararvikarier 73

av ett mer flexibelt system. Kommunerna har erfarenhetsmässigt en ganska god bild av hur behovet av ersättare varierar. I stället för att ange en bestämd procentsats bör det vara möjligt att knyta an till vad som varje kommun bedömer vara kommunens stadigvarande behov. Vidare bör det, enligt utredningens mening, vara möjligt att anställa fasta lärarvikarier även vid andra skolformer än grundskolan. Hur behovet av fasta lärarvikarier kan beräknas illustreras med följande exempel:

Frånvaro i procent 15* 14-* 13- 12 11- 10- 9.. 8-

5 H _ T I I I l I I i I Malm9$15/9 15/1015/11 15/1215/1 15/2 15/3 15/4 15/5 tillfällen

Vid mätningstillfällena bör alla tjänstledigheter tas med. Det bör gälla oavsett hur långa eller korta de är. I exemplet är den lägsta frånvaron 8,5 procent och den högsta 15 procent. Således skulle man kunna betrakta 8,5 procent som ett stadigvarande behov. Det kan i sammanhanget erinras om att dessa fasta lärarvikarier är anställda tills vidare vid viss skolform i kommunen. De har således samma anställningstrygghet som andra fast anställda lärare. Den sålunda förordade utvidgningen av möjligheterna att anställa fasta lärarvikarier löser emellertid endast en del av de problem som kommunerna har. Vilka fördelar och nackdelar skulle då vara förenade med att dessutom införa en möjlighet att tidsbegränsa förordnanden för behöriga lärare som skall tjänstgöra en hel termin och med en tjänstgöringsgrad av minst 40 procent? Kravet på tjänstgöringsgrad för lärare skulle således minskas från 50 till 40 procent av heltidstjänstgöring och därigenom anpassas till vad som gäller för arbetstagare i allmänhet (jämför 17 kap. 47 a § första stycket 2 SF). För arbetsgivaren skulle en sådan ordning framför allt förbättra överblicken och möjligheterna till god personalplanering. Förfarandet med uppsägningar är administrativt mer arbetskrävande än förfarandet för att få ett tidsbegränsat anställningsavtal att upphöra. Förutom de besparingar som kan göras genom minskad administration kan också uppsägningslön ofta undvikas. Kvaliteten på skolverksamheten bör allmänt sett kunna hållas högre om underlaget för lärarnas tjänstgöring mera konsekvent svarar mot

74 Lärararvikarier SOU 1986: ll

deras behörighet. Stridigheter om en klass skall få behålla sin vikarie eller få tillbaka den lärare som varit tjänstledig kan i många fall undvikas. För arbetstagaren framstår ett förordnande tills vidare utan tidsbegränsning som tryggare än ett tidsbegränsat förordnande. Detta gäller framför allt fram till dess företrädesrätt till återanställning föreligger. Enligt gällande turordningsregler kan det dock vara så att ett förordnande tills vidare faktiskt inte ger en större trygghet i anställningen än ett tidsbegränsat. Minskar underlaget för tjänster - på grund av en minskad organisation eller därför att tjänstlediga lärare återgår i tjänst - måste nämligen några anställda sluta oavsett om de är förordnade tills vidare eller för bestämd tid. När en arbetstagare har förvärvat rätt till återanställning minskar skillnaden i trygghetshänseende. En nackdel för arbetstagaren kan vara att förmåner enligt gällande trygghetsavtal för icke-statliga lärare (TrA-L) inte utgår om en tidsbegränsad anställning upphör. Emellertid gäller trygghetsavtalet inte för en arbetstagare under de tre första anställningsåren. Det oaktat kan en arbetstagare i begränsad omfattning få del av förmåner enligt avtalet redan tidigare. Vidare är att märka att den som har förordnande tills vidare inte skulle riskera att bli utslagen av sin vikarie, vilket kan förekomma med nuvarande system. Skolförfattningsutredningen bedömer att fördelarna med att införa möjlighet att tidsbegränsa förordnande för lärare är sådana att detta bör mer än väl uppväga de nackdelar som i vissa fall otvivelaktigt kan uppkomma för arbetstagarna. Den omständigheten att vikariat som lärare inte alltid kan personanknytas utgör, som tidigare har angetts, inte något hinder mot att ett vikariesystem införs. Utredningen vill framhålla att man i samband med införande av ett vikariesystem bör ändra nuvarande bestämmelser om rätt till återanställning så att dessa kommer att bli tillämpliga även på behöriga lärare med tidsbegränsad anställning. Eftersom Skolstyrelsen i allmänhet knappast kan överblicka bemanningssituationen för lärare för mer än en termin i taget, dvs. cirka 150 dagar, bör långtidsvikariat på lärartjänster inte förekomma (6 kap. 17 § andra stycket PF). Skolförfattningsutredningen anser att obehöriga lärare skall kunna erhålla tidsbegränsat förordnande, längst till utgången av läsåret (6 kap. 19 och 20 §§ PF). Även om detta innebär en viss förbättring av dessa lärares anställningsvillkor vill utredningen framhålla att Skolstyrelsen alltid har ett ansvar för att så långt det är möjligt anställa behöriga lärare (1 kap. 3 § PF). Under 8.5 nedan finns en sammanställning som visar vad utredningens förslag beträffande anställningsform för skolledare, lärare och syofunktionärer innebär dels i förhållande till gällande föreskrifter i skolförordningen dels i förhållande till LAS. Av sammanställningen framgår också mer i detalj vad förslaget till vikariesystem för lärare innebär.

SOU 1986: 11 Lärararvikarier 75

8.5 Vad innebär förslagen med nuvarande

jämfört

bestämmelser i och LAS?

skolförordningen

6 kap. PF Vad behandlar Typ av för- Vad gäller enligt Vad gäller enligt föreskriften? ordnande? nuvarande regler? LAS och SFS 1974: 1007?

16 § l st Tillsättning av Förordnande D20 D20 tjänst som skol- tills vidare ledare utan tidsbegränsning 16 § 2 st Tillsättning Tidsbegränsat Dzo Dzo av vikarie på förordnande tjänst som skolledare 17 § 1 st Tillsättning Förordnande D20 D:0 av tjänst som tills vidare lektor utan tidsbegränsning 17 § 2 st Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Tidsbegränav vikarie på förordnande förordnande sat förordtjänst som som korttids- antingen som nande lektor vikariat på långtidsvikaadjunktstjänst riat på lektorstjänst eller korttidsvikariat på adjunktstjänst 18 § 1. Tillsättning Förordnande Förordnande Förordnande av tjänst som tills vidare tills vidare tills vidare lärare, be- utan tidsbe- utan tidsbe- utan tidshörig sökande, gränsning gränsning. Nu- begränsning hel termin, varande möjminst 40 pro- ligheter till cent (som be- sammanlägghörig anses ning av perioäven adjunkt der enligt enligt 6 kap. 17 kap. 47 a § 14 § PF) första stycket a-b har utmönstrats. Även begränsningsregler i 17 kap. 47 a § andra stycket har utmönstrats.

Undantag från Tidsbegränsat Tidsbegränsat Reglerar huvudregeln förordnande förordnande inte tjänsteenligt 17 kap. förenings- 47 h § fall

76 Lärararvikarier SOU 1986: ll

6 kap. PF Vad behandlar Typ av för- Vad gäller enligt Vad gäller enligt föreskriften? ordnande? nuvarande regler? LAS och SFS 1974: 1007?

18 § 2. Tillsättning Förordnande Förordnande Förordnande av tjänst som tills vidare tills vidare tills vidare lärare, behö- utan tidsbe- utan tidsbe- utan tidsrig sökande, gränsning gränsning en- begränsning del av termin ligt 17 kap. + hela nästa 47j §. För termin, minst övriga fall 40 procent som kan bli aktuella saknas föreskrift 18 § 3. Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Förordnande av tjänst som förordnande förordnande tills vidare lärare, behö- utan tidsrig sökande, begränsning kortare tid än hel termin men minst 7 dagar i följd, minst 40 procent. 18 § 4. Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Tidsbegränav tjänst som förordnande förordnande sat förordlärare, behö- (bestämd tid) (längstförord- nande rig sökande, nande) kortare tid än 7 dagar 19 § l. _ Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Förordnande av tjänst med förordnande förordnande tills vidare obehörig sö- (längst till längst till utan tidskande, minst utgången av utgången av begränsning 7 dagar, minst läsåret) läsåret enligt 40 procent 17 kap. 47 b § andra stycket och 17 kap. 47 e §, längst till utgången av terminen enligt 17 kap. 47 d § 19 § 2. Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Tidsbegränsat av tjänst med förordnande förordnande förordnande obehörig sö- (bestämd tid) (längstförordkande, kortare nande) tid än 7 dagar

SOU 1986: 11 Lärararvikarier 77

6 kap. PF Vad behandlar Typ av för- Vad gäller enligt Vad gäller enligt föreskriften? ordnande? nuvarande regler? LAS och SFS 1974: 1007?

20 § l st Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Förordnande av tjänst som förordnande förordnande, tillsvidare omfattar mind- (längst till längst till utan tidsre än 40 pro- utgången av utgången av begränsning cent, minst läsåret) läsåret enligt 7 dagar 17 kap. 47 f §, längst till utgången av terminen enligt 17 kap. 47 d §

20 § 2 st Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Tidsbegränsat av tjänst som förordnande förordnande förordnande omfattar mind- (bestämd tid) (längstförordre än 40 pro- nande) cent, kortare tid än 7 dagar 21 § l st Tillsättning Tidsbegränsat Föreskrift Tidsbegränsat av vikarie på förordnande saknas förordnande lärartjänst (längst till utgången av läsåret) 22 § l st Tillsättning Förordnande D10 Dzo av tjänst som tillsvidare syofunktionär, utan tidsbebehörig sökan- gränsning de, minst 40 procent 22 § 2 st Tillsättning Tidsbegränsat D:o Förordnande av tjänst som förordnande tills vidare syofunktionär, (längst till utan tidsobehörig sö- utgången av begränsning kande, minst redovisnings- 40 procent året) 22 § 3 st Tillsättning Tidsbegränsat Dzo Förordnande av tjänst som förordnande tills vidare syofunktionär, (längst till utan tidsmindre än 40 utgången av begränsning procent redovisningsåret) 22 § 4 st Tillsättning Tidsbegränsat D20 Dzo av vikarie på förordnande en syofunktionärstjänst

SOU 1986: ll

9 Genomförande av

skolförfattningsutredningens förslag

Som tidigare har framgått finns det ett stort praktiskt behov hos dem som är anställda inom skoladministrationen av att snarast få tillgång till enklare och mer överskådliga skolförfattningar. De nu framlagda förslagen bör därför genomföras så snart som möjligt. Förslagen innebär också ett ytterligare steg i decentraliseringen av den offentliga verksamheten. Den reglering som behövs i anledning av olika framtida reformer inom skolväsendet bör kunna ske inom ramen för det författningssystem som nu föreslås. Det finns därför inte skäl att skjuta upp ett genomförande av förslagen i avvaktan på annat arbete som nu pågår eller planeras inom regeringskansliet eller i särskilda utredningar. En fördröjning skulle också lätt kunna få till följd att det blir nödvändigt att ånyo i detalj gå igenom ett omfattande författningsmaterial och därigenom medföra ett tidsödande extraarbete. För att utforma utbildningsförordningar för andra skolformer än grundskolan och gymnasieskolan, bl.a. för komvux, behövs vissa arbetsinsatser. Dessa behöver emellertid inte bli särskilt betungande om förslagen till grundskoleförordning och gymnasieskolförordning får tjäna som mönster. En del föreskrifter i skolförordningen grundas på beslut av riksdagen. Detsamma gäller vissa föreskrifter i andra skolförfattningar som berörs av utredningens förslag. Sådana föreskrifter kan inte ändras i sakligt hänseende utan föregående riksdagsbeslut. Skolförfattningsutredningens förslag kan visserligen till största delen genomföras utan föregående riksdagsbehandling. Emellertid innebär förslagen i en del avseenden sådana ändringar som måste underställas riksdagen i en proposition. Detta gäller exempelvis förslaget att de lärare som tjänstgör vid komvux skall anställas vid denna skolform och inte som nu vid skolväsendet i kommunen. Den ändrade regleringen av rektors åligganden som utredningen föreslår innefattar moment som bör underställas riksdagen. Detsamma gäller förslaget till enklare behörighetsbestämmelser för lärare. Att slå fast huruvida vissa av de sakliga lösningarna av olika detaljfrågor är bundna med riksdagen eller ej - bundna därför att riksdagen har uttalat - kräver stora arbetsinsatser. sig i frågorna Det skulle nämligen i princip vara nödvändigt att noga gå igenom riksdagstrycket för ett mycket stort antal år. Utredningen har inte ansett ett sådant tidsödande arbete vara befogat. Utredningen föreslår i stället att regeringen utverkar ett generellt bemyndigande av riksdagen att i syfte att förenkla reglerna på skolans

80 Genomförande av skolförfattningsutredningens förslag SOU 1986: 11

område genomföra ändringar i sakligt hänseende, även om det innebär smärre avsteg från vad riksdagen kan ha beslutat tidigare. SÖ har utfärdat både föreskrifter och allmänna råd - tidigare anvisningar - som knyter an till sådana frågor som berörs av skolförfattningsutredningens förslag. Det är därför angeläget att SÖ ges möjlighet att gå igenom och anpassa sina författningar och råd innan skolförfattningsutredningens förslag genomförs. Detta arbete bör underlättas av att SÖ, liksom andra förvaltningsmyndigheter, före den l juli 1986 skall gå igenom alla sina författningar. Sedan skolförfattningsutredningens förslag remissbehandlats, bör en proposition kunna överlämnas till riksdagen under hösten 1986. Förslagen bör därefter, efter de kompletterande åtgärder som kan behövas, kunna genomföras den 1 juli 1987.

SOU 1986: ll

10 Ekonomiska konsekvenser av förslagen

De direkta ekonomiska följderna av skolförfattningsutredningens förslag är endast marginella. I några fall kan man påvisa kostnadskonsekvenser. Vissa förslag innebär besparingar eller förskjutningar av kostnader mellan skolhuvudmän. Det gäller exempelvis förslaget till ändrade föreskrifter för tillträdes- och avgångsdag på lärartjänst (kapitel 6.4). De föreslagna reglerna om lärarvikariat (kapitel 8) kan också i vissa fall medföra besparingar. Sålunda kan lön under uppsägningstid undvikas om det blir möjligt att tidsbegränsa ett förordnande. En viss kostnadsökning kan de föreslagna förenklingarna av behörighetsvillkoren medföra. I en del fall kan nämligen en lärare komma att förordnas på en extra ordinarie tjänst vid en tidigare tidpunkt än enligt nu gällande bestämmelser. Visserligen är de direkta ekonomiska följderna av de nu framlagda förslagen totalt sett ringa. Skolförfattningsutredningen anser emellertid att det enklare regelsystem som nu föreslås såsom helhet indirekt bör ge betydande ekonomiska fördelar. Genom enklare och överskådligare för- - i förening med lämplig information fattningar och utbildning kan på sikt mycken värdefull tid vinnas inom skoladministrationen på olika nivåer. Tidsåtgången för att läsa och tolka författningar bör minska för i stort sett alla som har detta som en del av sitt arbete. Med hänsyn till det stora antal befattningshavare som detta gäller blir det enligt utredningens uppfattning sammanlagt fråga om betydande besparingar.

sou 1986: 11 Bilaga 1 83

Bilaga l

Jämförelse mellan och

skolförordningen skolförfattningsutredningens författningsförslag jämte kommentarer

I bilaga l finns paragraf för paragraf en jämförande sammanställning mellan skolförordningen och närmaste motsvarigheter i utredningens författningsförslag. Kommentarer och motiv till förslagen anges ofta kon i bilagan. Det är att märka att dessa kommentarer och motiv ofta inte finns i någon annan del av betänkandet. Delvis kan bilagan således anses utgöra en specialmotivering. I många fall hänvisas dock från bilagan till det kapitel i den löpande texten där en fråga behandlas mer utförligt. Den som önskar jämföra gällande föreskrifter i skolförordningen med utredningens förslag bör således med fördel kunna göra detta med utgångspunkt från bilaga 1. Samtidigt måste man givetvis ha tillgång till såväl gällande författningstext, t. ex. UFB 2, och utredningens författningsförslag, del l av betänkandet.

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m.

l kap. l § 1 st. PFl kap. l § GrF 1 kap. 1 § GyFl kap. l § 2 st. - Den uppföljande verksamheten regleras i förordningen (1983: 583) om uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år. I förordningen finns föreskrifter om statsbidrag, utbildning och personal. Se även 3 kap. 18 § Nya SL och Lgr 80 s. 40. 1 kap. 2 § PFl kap. 3 § De olika personalgrupper med statligt reglerad anställning som finns i skolan anges i 2-4 kap. PF. Däremot finns det inga detaljerade föreskrifter om t.ex. personaltäthet i författningsförslaget. Utredningen vill framhålla att kommunerna genom statsbidragsgivningen ges bestämda gränser för det antal lärare som kommunen får anställa (se t. ex. prop. 1981/82: 157). Det bör också påpekas att behöriga lärare skall anställas så långt som möjligt (se 6 kap. 13 § PF).

84 Bilaga I SOU 1986: ll

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m.

GrF3 kap. Se betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenser i 1kap.3§ GyF2 kap. skolan. Utdrag ur författningsförslaget finns i bilaga ll nedan. Jämför även demokratiberedningens betänkande (SOU 1985:30) Skola för delaktighet. 1 kap. 4§ Onödig reglering. Jämför förordningen (1985:894) om kommunalförbund. 1kap.5§ PF1 kap. 2 § Särskilda definitioner i inledningskapitlen till GrF1 kap. 2 § GrF och GyF av basläromedel (Se 4 kap. 22 § GrF4 kap. 22 § GrF och 4 kap. 28 § GyF), läromedel (jämför GyF1 kap. 2 § t.ex. Lgr 80 s. 50-51) och skola får anses vara - GyF4 kap. 28 § obehövliga i de nu föreslagna författningarna. Skolförfattningsutredningen föreslår däremot i förtydligande syfte att definitioner införs av ferietid, fria aktiviteter, rektorsområde och skoldagar. Dessa förslag innebär inte några ändringar av vad som redan gäller. För tydlighetens skull bör det dock framhållas att ett rektorsområde, liksom nu, inte behöver vara geografiskt avgränsat. - Årskurs har i skolförordningen två, delvis olika, definitioner. I de nu föreslagna författningarna används emellertid årskurs endast i en betydelse. Från åtskilliga håll har angetts att den nuvarande definitionen av begreppet skolenhe! är svår att begripa. Skolförfattningsutredningen har därför i förtydligande syfte och utan att ändring i sak åsyftas utarbetat förslag till ändrad lydelse av definitionen (jämför betänkandet (SOU 1978:4) Skolplanering och skolstorlek). - I definitionen av studieväg har ordet kurs använts i stället för specialkurs. Någon saklig förändring avses inte därmed. Självstudietimmar i gymnasieskolan (8 kap. 1b § SF) omfattas av begreppet lektion. 1 kap. 6§ I författningsförslagen används i stället för ordet ”föräldrar” termen vårdnadshavare. Se prop. 1985/86:10 s. 31-32 och Ds U 1981:4 s. 70. 1kap.7§ Förslaget till förord- Föreskrifterna om poängsystem för beräkning av ning om beräkning av skolväsendets omfattning har i huvudsak betyomfattningen av skol- delse för statsbidragsgivningen och föreslås bli väsendet m. m. intagna i en särskild förordning om beräkning av omfattningen av skolväsendet i kommun, se s. 00.

SOU 1986: 11 Bilaga 1 85

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 1 kap .7a§ 7a-7d §§ SF innehåller endast hänvisningar till 1 kap .7b§ olika författningar (jämför I kap. 1 §PF, l kap. 1 kap .7c§ 2 §GrF och l kap. 1 §GyF). l kap .7d§ GyF6 kap. l § 1 kap .8§ 1 kap .9§ Särskild föreskrift om skyldighet för skolöverstyrelsen att utfärda allmänna råd behövs inte. Se 8 § förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen. 2 kap. |§ Enligt 2 kap. 6 § Nya SL (9 § SL) har skolstyrelsen ansvaret för förvaltning och verkställighet. Häri ligger också att Skolstyrelsen skall fatta de beslut som behövs för arbetsledningen vid olika skolenheter. Föreskriften i 2 kap. 1 § SF är närmast ett förtydligande om detta och inte någon delegering av normgivning i regeringsformens mening. Skolförfattningsutredningen anser därför att föreskriften kan utgå. Zkap. 1a§ Se Ds U 1982: 5, främst s. 107 samt 9 § författningsförslaget (bilaga 11 nedan). Jämför även 2 kap. 6 § SF. 2 kap .2§ Onödig detaljregering. 2 kap .3§ Se 2 kap. 6 § Nya SL (även kommentaren till 2 kap. 1 § SF ovan). 2 kap .4§ Har upphävts genom SFS 1983: 721. 2 kap .5§ Har upphävts genom SFS 1971: 1272. 2 kap .6§ Se kapitel 4. 2 kap .7§ Statlig reglering av rådgivande organ till skolsty- 2 kap .8§ relsen bör kunna utmönstras (se prop. 1985/ 2 kap. 8a § 86: 10 s. 132jämfört med Ds U 1981:4 s. 120). En skolstyrelse kan inrätta de rådgivande organ den anser behövas i den mån det finns medel för det. 2 kap. 9§ 1 st. Se 3 kap. 12 § andra stycket Nya SL. 2 st. GrF4 kap. 40 § GyF4 kap. 45 §

86 Bilaga 1 SOU 1986: ll

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 2 kap.10 § Av allmänna grundsatser för prövning av förvaltningsärenden följer att en myndighet skall se till att nödvändig utredning görs innan beslut fattas i en fråga. Detta innebär att läkarundersökning och andra undersökningar, t. ex. anlagstest, regelmässigt behövs för att avgöra ett ärende om skolgång vid sex års ålder liksom en fråga om uppskjuten skolgång. Enligt skolförfattningsutredningens mening behövs det inte någon särskild föreskrift om detta i GrF (jämför prop. 1985/86: 10 s. 86. Se även förvaltningsrättsutredningens betänkande (SOU 1983: 73) Ny förvaltningslag s. 80-82). 2 kap. ll § Föreskriften är numera obehövlig (jämför prop. 1985/86: 10 s. 87). Bestämmelserna i Nya SL (se även 36 § SL) är tillräckliga. 2 kap. 12 § l st. GrF2 kap. 1 § Jämför dock prop. 1985/86: 10 s. 90 (3 kap. 13 § Nya SL). 2 st. Föreskriften behövs inte. Skolstyrelsen måste självklart föra behövliga register över skolpliktiga barn för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Se även vid 6 kap. 1 § tredje stycket SF nedan, angående inskrivning. 2 kap. 13 § 1 st. GrF2 kap. 4 § 1 st. 2 st. GrF2 kap. 4 § 2 st. 9 kap. 10 § Nya SL. 2 kap. 14 § GrF2 kap. 4 § l st. Jämför dock prop. 1985/86:10 s. 90 (3 kap. 14 § Nya SL). 2 kap. 15 § Ändrade föreskrifter om elevområden tas in i 2 kap. 16 § Nya SL. Se prop. 1985/86: 10 s. 34 ff samt 4 kap. 2 kap. 17 § 6-9 §§ och 5 kap. 3-6 §§ Nya SL. - Föreskrift 2 kap. 18 § om vem som skall besluta om elevområden för 2 kap. 19 § gymnasieskolan bör tas in i GyF. l avvaktan på det förslag i frågan, som skolöverstyrelsen har i uppdrag att utarbeta, har skolförfattningsutredningen emellertid avstått från att föreslå någon sådan föreskrift (jämför prop. 1985/86: 10 s. 36). 2 kap. 20 § 1 st. Föreskriften är obehövlig. 2 st. Särskilda föreskrifter om skyldighet att inhämta yttrande behövs inte. Av allmänna grundsatser för prövning av förvaltningsärenden följer att en myndighet skall se till att nödvändig utredning görs innan beslut fattas i ett ärende. Det är därför självklart att yttrande från länsstyrelsen skall inhämtas i sådana ärenden som har större regionalpolitisk betydelse.

SOU 1986: 11 Bilaga I 87

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 2 kap. 21 § Kommunal angelägenhet. Jämför dock vad som gäller om en allsidig social sammansättning enligt 5 kap. 14 § andra stycket SF och Lgr 80 s. 14. 2 kap. 22 § En organisationsplan behövs naturligtvis alltid i 2 kap. 23 § praktiken, men skolförfattningsutredningen anser att staten inte behöver meddela någon föreskrift om detta. Det kan vara lämpligt att skolstyrelsen för kännedom sänder sådan plan till länsskolnämnden även om detta inte uttryckligen föreskrivs. Länsskolnämnden bör vara oförhindrad att infordra - Om organisationsplan. pågående försöksverksamhet leder till att basresurser i framtiden inte binds till skolenhet [4 § förordningen (1985: 782) om försöksverksamhet beträffande skolväsendet i vissa kommuner och landstingskommuner] behövs det inte någon föreskrift om att länsskolnämnden får besluta att anordna eller dra in skolenheter. 2 kap. 24 § Onödig detaljreglering. 2 kap. 25 § För skolöverstyrelsens rådgivande verksamhet behövs det inte någon föreskrift utöver vad som följer av allmänna bestämmelser om skolöverstyrelsens uppgifter enligt 8 § 9. förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen. 2 kap. 26 § Har upphävts genom SFS 1975: 159. 2 kap. 27 § 1 st. GrF4 kap. 21 § Se även 4 kap. 15 § Nya SL. 2 st. Lgr 80 s. 50. 3 st. Föreskriften är obehövlig. 2 kap. 28 § Obehövlig reglering. 2 kap. 29 § 2 kap. 30 § Nödvändiga föreskrifter finns i förordningen (1983: 583) om statsbidrag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år. Jämför även 3 kap. 18 § Nya SL. 2a kap. GrF 3 kap. Frågor om samrådsförfarande, konferenser 2b kap. GrF 2 kap. m. m. har behandlats i skolförfattningsutred- 3 kap. ningens betänkande (Ds U 1982: 5) Konferenseri skolan. Utredningens författningsförslag, se bilaga ll nedan. Frågan har därefter behandlats av demokratiberedningen, se betänkandet (SOU 1985: 30) Skola för delaktighet.

88 Bilaga I SOU 1986: ll

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. - 4 kap. Föreskrifter om Skolhälsovården finns i 11 kap. Nya SL (prop. 1985/8610 s. 129-130). Skolförfattningsutredningen anser att ytterligare reglering inte behövs. Se även kommmentar vid 17 kap. 54 § SF angående föreskrifter om behörighet för Skolsköterska. - 5 kap. 1 § Lgr 80 s. 14 och 16-19. - 5 kap. 2 § Har upphävts genom SFS 1981: 149. - 5 kap. 3 § Lgr 80 s. 26. - 5 kap. 3a § l st. Jämför 3 kap. 11 § Nya SL. 2 st. GrFl kap. 2 § 3 st. GrF4 kap. 14 § 5 kap. 3b § GrF4 kap. 7 § 5 kap. 3C § 1 st. GrF4 kap. 8 § l st. 2 st. GrF4 kap. 8 § 2 st. 5 kap. 4 § 1 st. GrF4 kap. 18 § 2- 3 st. 2 st. GrF 4 kap. 18 § l st. Skolförfattningsutredningens förslag innebär att föreskriften om att länsskolnämnden skall fastställa lokalt utarbetade kursplaner utmönstras. Frågor om dessa planer bör kunna handläggas på lokal nivå. - 5 kap. 5 § l st. Lgr 80 s. 156 ff. 2 st. GrF4 kap. 20 § - 5 kap. 6 § Lgr 80 s. 65 ff. - 5 kap. 6a § Onödig detaljreglering. 5 kap. 6b § GrF4 kap. 19 § - 5 kap. 7 § Lgr 80 s. 156. - 5 kap. 8 § Lgr 80 s. 157-158. - 5 kap. 8a § Lgr 80 s. 160. - 5 kap. 8b § Föreskriften bör tas in i Lgr 80. - 5 kap. 8C § Föreskriften bör tas in i Lgr 80. - 5 kap. 9§ Lgr 80 s. 158. Anpassning i läroplanen måste göras. 5 kap. 10 § Lgr 80 s. 27-28.

SOU 1986: 11 Bilaga 1 89

Författningsförslaget Kommentarer m. m. Skolförordningen GrF5 förslag innebär att 5 kap. 10a § kap. l § Skolförfattningsutredningens Skolstyrelsen beslutar om en elev skall få undervisning i hemspråk. Emellertid förutsätts att sådana frågor i lämplig omfattning delegeras; exempelvis till rektor (se kapitel 4). Skolförfattningsutredningen anser att dubbelreglering i olika författningar så långt som möjligt bör undvikas. Således bör i allmänhet samma föreskrift inte finnas både i GrF och i Lgr 80 s. 23). Utredningen förutsätter att de (jämför ändringar beträffande hemspråk som gjorts bl. a. genom SFS 1985: 587 arbetas in i Lgr 80. Sådana föreskrifter i 5 kap. 10a § SF som inte har tagits in i 5 kap. 1 § GrF bör således enligt Skolförfattningsutredningens mening finnas endast i Lgr 80. - 5 kap. ll § Lgr 80 s. 161. - i läroplanen måste gö- 5 kap. 12 § Lgr 80 s. 47. Anpassning ras. GrF4 Beträffande skolstyrelsens och rektors funktio- 5 kap. 13 § kap. 21 § GyF4 kap. 22 § ner hänvisas till kapitel 4. - Jämför ännu Ds U 1982: 5. 5 kap. 13a § Lgr 80 s. 50-51. 5 kap. 14 § 1 st. GrF4 kap. 2 § 2 st. - Lgr 80 s. 14. 3 st. - Föreskrifter om arbetsformer m. m. finns i Lgr 80 s. 46 ff. - SFS 5 kap. 15 § 5 kap. 15-20 §§ SF har upphävts genom - 1978: 588. 5 kap. 16 § - 5 kap. 17 § - 5 kap. 18 § - 5 kap. 19 § - 5 kap. 20 § - 5 kap. 21 § l st. Lgr 80 s. 34 och 158. 2 st. - Skolförfattningsutredningen anser att föreskriften bör kunna utgå. I annat fall bör den föras över till Lgr 80. - Har upphävts genom SFS 1978:588. 5 kap. 22 § 5 kap. 23 § GrF4 kap. 5 § 5 kap. 23a § 1 st. GrF4 kap. 4 § 2 st. GrF4 kap. 9 § Eftersom utbildning skall äga rum under friluftsdagar kommer dessa att omfattas av definitionen av skoldagar enligt 1 kap. 2 § GrF.

90 Bilaga I SOU 1986: ll

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 5 kap. 24 § Onödig detaljreglering. 5 kap. 25 § l st. GrF4 kap. 9 § 2 st. GrF4 kap. 10 § 5 kap. 26 § l st. Se 3 kap. ll § tredje stycket Nya SL. 2 st. GrF4 kap. 6 § 5 kap. 27 § GrF4 kap. 11 § Skolförfattningsutredningen föreslår att reglerna om samling utformas så att större möjligheter ges till anpassningar efter olika lokala förhållanden. Samlingar behöver inte nödvändigtvis äga rum på morgonen, även om detta ofta är lämpligt. Ordet morgonsamling bör därför ersättas av samling. Däremot bör begreppet gemensam samling användas som benämning endast på sådana samlingar som avses i Lgr 80 (se t. ex. Lgr 80 s. 22 och 47). Enligt skolförfattningsutredningens mening är det tillräckligt att ange en tidsram per vecka för samlingar enligt grundskoleförordningen. Utredningen anser att tiden lämpligen bör bestämmas till en timme i veckan, vilket innebär en smärre avvikelse från nuvarande bestämmelser. Av 3 kap. 9 § PF följer att en lärare är skyldig att leda sådan samling som avses i GrF. Detta föreslås således gälla oavsett om samlingen omfattar eleverna i en eller flera klasser. Det tillhör arbetsledningen att avgöra när samling skall äga rum och hur den skall ledas (jämför kapitel 4). 5 kap. 28 § Lgr 80 s. 47 5 kap. 29 § Har upphävts genom SFS 1978: 588. 5 kap. 30 § GrF4 kap. 12 § 5 kap. 31 § GrF4 kap. 13 § 5 kap. 32 § Regleringen framstår som otidsenlig. Det får anses vara en arbetsledningsuppgift att ställa in arbetet vid akut fara. Eftersom återläsning numera får anses sakna praktisk betydelse har utredningen inte funnit skäl att i författningsförslaget ta med föreskrift om återläsning. 5 kap. 33 § Inom ramen för rektors arbetsledning finns utrymme för att samla eleverna eller i begränsad omfattning befria dem från skolarbete när det finns särskilda skäl för det. Jämför även vad som i Lgr 80 sägs om t. ex. temaarbeten och gemensam samling.

SOU 1986: ll Bilaga 1 91

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 5 kap. 34§ GrF 4 kap. 14 § Se även Lgr 80 s. 50. Det är självklart att hemuppgifterna skall fördelas så att eleverna får en så jämn arbetsbörda som möjligt. 5 kap. 35§ Att det skall finnas en plan för lärarnas tjänstgöring är självklart och behöver inte föreskrivas i PF eller GrF. Samråd m. m. regleras i MBL och anknytande föreskrifter och avtal. Utarbetande av en sådan plan är närmast att se som ett moment i schemaläggningen (jämför vid 5 kap. 36 § SF). 5 kap. 36§ GrF 4 kap. 3 § Det ankommer på rektor såsom arbetsledare att avgöra hur förslag till schema skall utarbetas. 5 kap. 37§ GrF 5 kap. 2 § 5 kap. 37a§ GrF 5 kap. 3 § 5 kap. 38 § l st. GrF 5 kap. 4 § 2 st. Jämför kommentaren till 2 kap. 10 § SF ovan. 3 st. GrF 5 kap. 5 §2 st. Förslaget innebär att beslutanderätten alltid ligger på Skolstyrelsen, som i lämplig omfattning kan delegera till någon befattningshavare att besluta (jämför kapitel 4) 5 kap. 39§ GrF5 kap. 5 § 1 st. 5 kap. 40§ Föreskrifter om avvikelser från tim- och kursplaner bör finnas endast i läroplanen. 5 kap. 41§ 5 kap. 41-44 §§ SF har upphävts genom SFS 1978:588 5 kap. 42§ 5 kap. 43§ 5 kap. 44§ 5 kap. 45 § l st. Jämför 10 kap. 3 § Nya SL 2 st. GrF 5 kap. 8 § Föreskrift om att länsskolnämnden i vissa fall skall lämna medgivande synes vara obehövlig. 5 kap. 46 § lst. GrF 5 kap. 10 § 2 st. GrF 5 kap. 7 § 3 st. GrF 5 kap. 9 § 5 kap. 47 § l st. GrF 5 kap. 6 §2 st. 2 st. Se 10 kap. 3 § Nya SL. 5 kap. 48 § Har upphävts genom SFS 1978: 588. 5 kap. 49 § Se 10 kap. 3 § Nya SL. 5 kap. 50§ GrF5 kap. ll § lst. De föreskrifter utöver 5 kap. l 1 § GrF om anpassad studiegång som regeringen behöver meddela finns i Lgr 80 s. 55-56.

92 Bilaga 1 SOU 1986: ll

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 5 kap. 51 § Se kommentar vid 5 kap. 50 § SF ovan. 5 kap. 52 § GrF 5 kap. ll§2st. 6kap. 1 § l st. GrF 2 kap. 2§2st. 2 st. Enligt prop. 1985/86: 10 skall vartannatårsintagning upphöra (s. 59-60). 3 st. GrF 2 kap. 2§lst. Skolstyrelsen i hemkommunen har ett ansvar för att skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt. Inskrivning föeslås därför avse alla skolpliktiga barn, således även de barn som inte skall gå i hemkommunens grundskola. Inskrivningen skall enligt skolförfattningsutredningens förslag vara en registrering av att ett barn är skolpliktigt och inte innefatta ställningstagande till om skolplikten skall fullgöras vid annan skolform än grundskolan eller i grundskolan i någon annan kommun än hemkommunen. 6 kap. 2 § 1 st. GrF 2 kap. 3§ 2 st. Vad som föreskrivs i 3 kap. 8 § Nya SL är tillräckligt. 6 kap. 3 § Onödig detaljreglering som bör kunna utgå. 6 kap. 4 § 6 kap. 5 § l st. Utmönstras som självklarhet. 2 st. GrF 4 kap. 36 § l st. 6 kap. 6 § Jämför 4 kap. 12 § Nya SL (prop. 1985/86: 10 s. 38-39 och 99). 6kap.7§ GrF 2 kap. 2§ Jämför beträffande inskrivning anmärkning vid 6 kap. l § tredje stycket SF ovan. 6 kap. 8 § Föreskriften synes numera vara obehövlig. 6 kap. 9 § 1 st. GrF 4 kap. 27 § l St. 2 st. GrF 4 kap. 27 §2st. I Lgr 80 anges i vilka ämnen betyg skall ges. 3 st. Föreskriften, som infördes hösten 1985, bör tas in i Lgr 80. 6 kap. 9 a § Föreskriften bör tas in i Lgr 80. 6 kap. 10 § 1 st GrF 4 kap. 28§ 2 st. Föreskrifter om tillvalskurser bör tas in i Lgr 80. 6kap. ll § 1 st. GrF 4 kap. 29 § l st. 2 st. GrF 4 kap. 29§2st. 3 st. GrF 4 kap. 30§ 4 st. GrF 4 kap. 31§

sou 1986: 11 Bilaga I 93

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 6 kap. 12 § GrF 4 kap. 32 § GrF 4 kap. 33 § 6 kap. 13 § GrF 4 kap. 34 § 6 kap. 14 § GrF 4 kap. 35 § GrF 4 kap. 36 § 6 kap. 15 § GrF 4 kap. 37 § 6 kap. 16 § l st. GrF 4 kap. 23 § 2 st. GrF 4 kap. 24 § 6 kap. 17 § GrF 4 kap. 38 § 6 kap. 18 § GrF4 kap. 25 § 6 kap. 19 § GrF 4 kap. 24 § Se även betänkandet (Ds U 1982: 5) Konferenser GrF 4 kap. 25 § i skolan s. 73. 6 kap. 20 § GrF 4 kap. 26 § Förslaget innebär att beslutanderätten ankommer på Skolstyrelsen som har möjlighet att i lämplig omfattning delegera till någon befattningshavare att besluta (se närmare kapitel 4). 6 kap. 21 § GrF 4 kap. 23 § Detaljföreskrifter bör kunna undvaras. Samtliga 6 kap. 22 § beslut i samband med uppflyttning av elever, bör 6 kap. 23 § meddelas på lokal nivå. Se kapitel 4. 6 kap. 24 § GrF 4 kap. 15 § GrF 4 kap. 16 § 6kap. 25 § GrF4 kap. 17 § l st. Se 3 kap. ll § andra stycket Nya SL. Även kapitel 4. 6 kap. 26 § GrF 4 kap. 17 §2 st. 6 kap. 27 § Föreskriften behövs inte. 6 kap. 28 § Se prop. 1985/86: 10 s. 60-61 och 87-88 samt 3 - 6kap. 29§ kap. ll § andra stycket Nya SL. Skolförfatt- “ anser att information om möj- 6 kap. 30 § ningsutredningen ligheterna att vidta disciplinära åtgärder måste ges till skolorna. Enligt utredningens mening råder det ofta osäkerhet hos skolledare och lärare om vad man får göra och när det kan vara lämpligt med olika åtgärder. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att informera. - 6 kap. 31 § Har upphävts genom SFS 1971: 1272. 6 kap. 32 § GrF 4 kap. 38 § 6 kap. 33 § 6 kap. 34 § 6 kap. 35 § 1 st. 2 st. GrF 4 kap. 39§

94 Bilaga I SOU 1986: ll

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. - 6 kap. 36 § Se 12 kap. 6 § Nya SL och förordningen (1984:631) om avgifter för prövning inom skolväsendet och vuxenutbildningen. 7 kap. l § - Se 5 kap. l § Nya SL. 7kap.1a§ GyFlkap.3§ 7 kap. 2 § GyF 4 kap. l § Det råder oklarhet i fråga om bl.a. gränsdrag- GyF bilagan ningen mellan högre specialkurs och påbyggnadsutbildning. Skolförfattningsutredningen anser att termen kurs lämpligen kan användas som sammanfattande benämning för högre specialkurser och påbyggnadsutbildningar för att särskilja dessa från utbildning på linjer och inom ramen för gymnasial lärlingsutbildning. 7 kap. 3 § - Se 5 kap. l § Nya SL. 7 kap. 4 § l st. GyF 4 kap. l §2 st. GyF7 kap. 4 § l. 2 st. GyF 4 kap. 2 § 3 st. - Se 5 kap. l § Nya SL. 4 st. - Se vid 7 kap. l a § SF ovan. 7kap.5§ GyF7kap.4§l. 7kap. 5 a§ GyF6kap. l § Se kapitel 3 s. 23. - I samband med en mer genomgripande bearbetning av regelkomplexet för gymnasieskolan bör bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning tas in i ett särskilt kapitel i GyF. I avvaktan härpå har skolförfattningsutredningen hänvisat till de föreskrifter som finns i den nu gällande förordningen från 1984. 7 kap. 6 § l st. - Se 5 kap. 2 § Nya SL. 2 st. - Onödig detaljreglering. 3 st. GyF 6 kap. l § - 7 kap. 7 § l st. De föreskrifter som behövs finns i 5 kap. 2 § Nya SL. 2 st. GyF l kap. 5 § 3 st. GyF 1 kap. 5 §

i Nya SL och i förordningen

sou 1986:11 Bilaga I 95

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. - 7 kap. ll § (1984: 618) om elevplatser i gymnasieskolan m. m. Självklart skall skolöverstyrelsen göra en allsidig bedömning i ärenden som gäller vilka studievägar som skall finnas vid en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola. 8 kap. l § 1 st. GyF 4 kap. 25 § 2 st. Skolförfattningsutredningen anser att det är angeläget att se över läroplanen för gymnasieskolan (se s. 23). Benämningama för läroplanens olika delar bör därvid ändras. Lämpligen används samma benämningar som i Lgr 80. 2 st. - Föreskrifterna i 4 kap. GyF gäller inte gymnasial lärlingsutbildning. Jämför 6 kap. l § GyF. 3 st. GyF 4 kap. 25 § l st. GyF 7 kap. 4 §6. 4 st. - Se Lgy 70 s. 138 samt förordningen (1983:505) om samordnade timplaner och resurser. _ 5 st. -

8 kap. 1 a § GyF 7 kap. 5 § Behövliga samråd skall ske. Särskilda föreskrif-

ter om detta behövs inte. - 8 kap. 1 b § l st. Lgy 70 s. 140 samt timplanerna. 2 st. GyF l kap. 2 § Självstudietimmar omfattas av definitionen för veckotimmar. Se vid l kap. 5 § SF ovan. 3 st. - - 8 kap. l c § Jämför kapitel 3. - 8 kap. 2 § l st. Föreskriften bör tas in i Lgy 70, Allmänna bestämmelser till timplanerna. 2 st. - Lgy 70 s. 141. 3 st. GyF 4 kap. 16 § 8 kap. 3 § GyF 7 kap. 4 §7. - 8 kap. 4 § Lgy 70, timplanerna. 8 kap. 4 a § l st. GyF 5 kap. l § l st. Beträffande hemspråk, se kommentar vid 5 kap. 10 a § SF ovan. 2 St 3 st. GyF 5 kap. 1 §2 st. 4 st. - - 8 kap. 4 b § Lgy 70 s. 198. - 8 kap. 4 c § Bör föras över till Lgy 70, Allmänna bestämmelser till timplanerna.

96 Bilaga 1 SOU 1986: ll

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 8 kap. 4 d § GyF 5 kap. 2 § Föreskrifter om undervisning i svenska finns GyF 5 kap. 3 § även i förordningen (1982: 490) om extra undervisning i svenska för vissa elever i gymnasieskolan. - 8 kap. 5 § Lgy 70 s. 141. 8 kap. 6 § GyF 7 kap. 4 § 11. Föreskrifter om bl.a. frivilliga ämnen och utökad studiekurs bör lämpligen samlas i Lgy 70 (jämför Lgy 70 s. 39 samt timplanerna). Bemyndigandet för skolöverstyrelsen bör dock tas in i GyF. - 8 kap. 7 § Se vid 8 kap. 6 § SF ovan. 8 kap. 8 § GyF kap. 6 § Se även Lgy 70. - 8 kap. 9 § Lgy 70, särskilt s. 35-38. - Föreskriften 8 kap. 10 § bör tas in i Lgy 70. - 8 kap. 11 § Föreskriften bör tas in i Lgy 70 (jämför Lgr 80). 8 kap. 12 § GyF 4 kap. 28 § Se närmare kapitel 4. - 8 kap. 12 a § 1 st. Lgy 70 s. 65 ff. 2 st. - Jämför betänkandet (Ds U 1982: 5) Konferenseri skolan. 8 kap. 13 § GyF 4 kap. 26 § Skolförfattningsutredningen kan inte finna att 8 kap. 13 a§ eller annan undervisning med samma syfte 8 kap. 13 b § ger någonting utöver vad som följer av ordet 13 c§ arbetsteknik. - Arbetsteknik 8kap. är ju inte något i ämne i gymnasieskolan utan utgör ett moment i en rad olika ämnen. - Skolstyrelsen bör självständigt få besluta även i de fall som avses i 8 kap. 13 c § andra stycket SF. - 8 kap. 13 d § Onödig detaljreglering. 8 kap. 14 § GyF 4 kap. 27 § 8 kap. 15 § 1 st. GyF4 kap. 6 § 2 st. GyF 7 kap. 4 §4. 8 kap. 16 § l st. GyF 4 kap. 7 § 2 st. GyF 4 kap. 9 § 8 kap. 17 § Detaljregleringen kan enligt skolförfattningsutredningens mening undvaras. Jämför förordningen (1984: 618) om elevplatser i gymnasieskolan.

sou 1986: 11 Bilaga I 97 Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m.

- 8 kap. 19 § 8 kap. 20 § l st. GyF 1 kap. 5 § 2 stf GyF 4 kap. 3 § 3 st. GyF 4 kap. 5 § 4 st. -

8 kap. 21 § 1 st. GyF 4 kap. 4 § l st. 2 st. GyF 4 kap. 4 § 1 st. g 3 st. GyF 4 kap. 4 § 2 st. 4 st. -

8kap. 21 a§ GyF7kap.4§2. - 8 kap. 22 § 1 st. 2st. GyF7kap. 4 §3. 8 kap. 23 § GyF4 kap. 12 § 1 st. 8 kap. 24 § 1 st. GyF 4 kap. 12 § 1 st. 2 st. GyF 7 kap. 4 §5. 3 st. GyF 4 kap. 12 §2 st. 8kap.24a§ GyF4kap. 11 § 8 kap. 25 § 1 st. GyF 4 kap. 12 §2 st. 2 st. - anser att det inte Skolförfattningsutredningen behövs någon särskild föreskrift om att skolstyrelsen beslutar när utbildningen skall börja. 3 st. GyF 4 kap. 13 § “ 8 kap. 26 § Onödig detaljreglering. 8 kap. 27 § 1 st. GyF4 kap. 18 § 2 st. GyF 4 kap. 16 § 8 kap. 28 § 1 st. GyF4 kap. 14 § l st. 2 st. GyF 4 káp. 14 §2 st. 3 st. GyF 4 kap. 16 § 4 st. GyF 4 kap. 15 § 8 kap. 29 § GyF 4 kap. 17 § Se även Lgy 70 s. 54-55. - Särskilda 8 kap. 30§ föreskrifter om arbetspassens längd -

8 kap. 31 § behöver inte meddelas i GyF (jämför vad som gäller för grundskolan). 8 kap. 32 § GyF4 kap. 19 § 8 kap. 33 § GyF 4 kap. 20 §

98 Bilaga I SOU 1986: ll

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. - 8 kap. 34 § Regleringen framstår som otidsenlig. Det får anses vara en arbetsledningsuppgift att ställa in arbetet vid akut fara. Utredningen anser att återläsning numera saknar praktisk betydelse. Se även kommentar vid 5 kap. 33 §§ SF ovan. - 8 kap. 35 § Jämför kommentaren till 5 kap. 34 § SF ovan. 8 kap. 36 § GyF 4 kap. 21 § Det är självklart att hemuppgifterna bör fördelas så att eleverna får så jämn arbetsbörda som möjligt. - Föreskriften bör inte behövas. Skolförfatt- 8 kap. 37 § ningsutredningen utgår från att lokaler om möjligt ställs till förfogande såväl för religiösa samlingsstunder som för andra liknande ändamål, t.ex. elevernas föreningsverksamhet. Från skolans sida bör elevernas aktivitet inom kultur- och föreningsliv uppmuntras och stödjas. - 8 kap. 38 § Jämför kommentaren till 5 kap. 35 och 36 §§ SF - 8 kap. 39 § ovan. 8 kap. 40 § l st. GyF 5 kap. 3 § 2 st. - 3 st. GyF 7 kap. 4 §8. 8 kap. 41 § GyF 5 kap. 4 § - 8 kap. 41 a § 8 kap. 42 § GyF 5 kap. 5 § “ 8 kap. 43 § Lgy 70 s. 48.

8 kap. 44 § GyF 7 kap. 4 §8.

8 kap. 45 § l st. GyF 5 kap. 9 § l st. GyF 5 kap. ll § 2 st. GyF 5 kap. 9 § 1 st. 3 st. GyF 5 kap. 10 § 4 st. GyF 5 kap. ll §2 st. 8 kap. 46 § 1 st. GyF 5 kap. 9 §2 st. 2 st. GyF 5 kap. 12 § 8 kap. 47 § GyF 5 kap. 13 § Beslutanderätten föreslås bli flyttad från skolöverstyrelsen till länsskolnämnden. - 9 kap. l a § Har upphävts genom SFS 1984: 625. - 9 kap. l b § 9 kap. 2 § l st. GyF 3 kap. 1 § 2st. GyF7kap.4§ 13. 9 kap. 3 § GyF 3 kap. 2 §

SOU 1986: ll Bilaga I 99

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 9 kap. 4§ GyF 7 kap .4§l3. 9 kap. 5§ GyF 3 kap .2§lst. GyF 7 kap .4§l3. 9 kap. 6§ GyF 3 kap .4§ Se även 9 kap. 27 § andra stycket SF 9 kap. 7§ GyF 3 kap .5§ 9 kap. 8§ Har upphävts genom SFS 1984: 625. 9 kap. 9§ 9 kap. I0§ GyF 3 kap. 4§ 9 kap. ll§ GyF 3 kap. 6§ 9 kap. l2§ Har upphävts genom SFS 1984: 625. 9 kap. l3§ 9 kap. 14§ Har upphävts genom SFS 1973: 9. 9 kap. 15§ 9 kap. 16§ GyF 7 kap .4§l3. 9 kap. 16a§ GyF 7 kap .4§l3. 9 kap. l6b§ GyF 7 kap .4§l3. 9 kap. 16c§ GyF 3 kap. 3§ 9 kap. 17§ Onödig föreskrift. 9 kap. 18 § 1 st. GyF 3 kap. l0§ 2 st. 3 st. GyF 7 kap .4§l3. 9 kap. l9§ 9 kap. 20§ GyF 3 kap. 7§ 9 kap. 2l§

9 kap. 22§ GyF 7 kap. 4§l3. 9 kap. 23§ Se 5 kap. 12 § Nya SL. 9 kap. 24 § l st. GyF 3 kap. 8§ 9 kap. 25 § l st. GyF 3 kap. 9§ 2 st. 3 st. GyF 7 kap .4§l3. 9 kap. 26§ GyF 7 kap .4§l3. 9 kap. 27 § l st. Föreskrifter om tid och sätt för inträdesprövning behöver inte tas in i GyF (jämför 7 kap. 4 § 13. GyF). 2 st. GyF 3 kap. 4§

100 Bilaga I SOU 1986: 11

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. - 9 kap. 28 § Något behov av föreskrifter om extra elev och specialelev finns inte. Specialelever synes inte ha förekommit under senare tid. Givetvis bör det ñnnas möjlighet att låta även den som inte är elev i gymnasieskolan följa undervisningen i vissa fall. T. ex. gäller det utlandsstipendiater. Skolförfattningsutredningen anser att det inte behövs någon särskild föreskrift om detta (jämför 12 kap. 5 § Nya SL). 9 kap. 29 § l st. GyF 3 kap. 5 § 2 st. ] 3 st. GyF 7 kap. 4 § 13. 9 kap. 30 § l st. GyF 3 kap. 5§ 2 st. GyF 4 kap. 44 § - 9 kap. 30 a § Utmönstras som självklarhet. 9 kap. 31 § 1 st. GyF 4 kap. 29 § 2 st. GyF 4 kap. 30 § 1 st. 3 st. GyF 4 kap. 29 §2 st. 4 st. GyF 4 kap. 32 § 9 kap. 32 § l st. GyF 4 kap. 31 § 1 st. 2 st. GyF 4 kap. 31 §2 st. 3 st. GyF 4 kap. 32 §2 st. 9 kap. 33 § GyF 4 kap. 29 § 9 kap. 34 § GyF 4 kap. 33 § 9 kap. 35 § GyF 4 kap. 34 § GyF 4 kap. 35 § 9 kap. 36 § 1 st. GyF 4 kap. 36 §

2 st. 3 st. GyF 4 kap. 37 §2 st. GyF 4 kap. 40 § 9 kap. 37 § 1-4 st. GyF 4 kap. 37 § l st. 5 st. GyF 4 kap. 38 § Lgy 70 s. 143. 6 st. GyF 7 kap. 4 §9. 9 kap. 38 § GyF 4 kap. 39 § 9 kap. 39 § GyF 4 kap. 41 § 9 kap. 40 § GyF 4 kap. 42 § 9 kap. 41 § GyF 4 kap. 42 § Lgy 70 s. 142-143. 9 kap. 42 § l st. GyF 4 kap. 42 § 3 st. 2 st. GyF 3 kap. 1 st. 9 kap. 43 § GyF 4 kap. 44 § 9 kap. 44 § GyF 4 kap. 43 § 9 kap. 45 § 1 st. GyF 5 kap. 6 § 2 st. GyF 5 kap. 7 § - 9 kap. 46 § Lgy 70 s. 142- 143.

SOU 1986: 11 Bilaga 1 101

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m.

9 kap. 47§ GyF 4 kap. 41 § 9 kap. 48§ Onödig detaljreglering. Jämför Ds U 1982: 5. 9 kap. 49§ GyF 3 kap. ll § 9 kap. 50§ GyF 5 kap. 8 § 9 kap. 5l§ GyF 3 kap. 12 §2 st. 9 kap. 52§ GyF 3 kap. 12 § 1 st. 9 kap. 53§lst GyF 4 kap. 22 § 2st GyF 4 kap. 23 § Med hänsyn till gymnasieelevernas ålder bör skriftlig försäkran kunna avges även av den som ännu inte fyllt 18 år. Intyg från vårdnadshavare bör då inte längre förekomma. 9 kap. 54§ GyF 4 kap. 24 § Se kapitel 4. 9 kap. 55§ Föreskriften behövs inte. 9 kap. 56§ Se 3 kap. 21 § Nya SL beträffande disciplinära 9 kap. 57§ GyF 7 kap. l § åtgärder mot elever i gymnasieskola (jämför be- 9 kap. 58§ träffande grundskolan prop. 1985/86: 10 s. 60- - 9 kap. 59§ GyF 7 kap. 3 § 61). Ordet avstängning används i förslaget oavsett vilken tid som åtgärden avser. Ordet förvisning används således inte. Det sakliga innehållet är oförändrat. - Det ligger i sakens natur att rektor som arbetsledare får varna elever som inte följer gällande regler m. m. Någon särskild föreskrift om detta behövs inte. - Jämför även vad som har sagts om behovet av information i kommentaren till 6 kap. 28-30 §§ SF ovan. 9 kap. 60§ GyF 7 kap. 2 § 9 kap. 6l§ GyF 4 kap. 44 §

l

9 kap. 62§

9 kap. 63§ GyF 7 kap. 4 § 12.

9 kap. 64§ 12 kap. 6 § Nya SL och förordningen (1984: 631) om avgifter för prövning inom skolväsendet och vuxenutbildningen. 10 kap. l § Utmönstras som självklarhet. Framgår av Lgr 80 och Lgy 70. 10 kap. 2 § PF3 kap. 3 § 10 kap. 3 § Otidsenlig. 10 kap. 4 § Har upphävts genom SFS 1976: 938. 10 kap. 5 § PF1kap.l§ Lärare vid inbyggd utbildning har inte statligt reglerad anställning. De omfattas därför inte av föreskrifterna i PF.

102 Bilaga I SOU 1986: 11

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. - 11 kap. Har upphävts genom SFS 1985: 587. 12 kap. PF 2 kap. 12-13 kap. SF har omarbetats och ersätts av 2 kap. PF. Se även kapitel 4. Jämför bilaga 10. 13 kap. PF 2 kap. 14 kap. l § 1 st. PF 3 kap. 2 §2 st. 2 st. - Föreskriften om rätt för en lärare att välja anställning som timlärare i stället för anställning som extra ordinarie eller extra infördes år 1957 för att adjunkter och övningslärare inte skulle förlora ekonomiskt genom den då använda s. k. vägningsmodellen för fastställande av undervisningsskyldighet. Eftersom denna typ av reglering inte torde finnas på arbetsmarknaden i övrigt och det enligt utredningens mening inte nu finns skäl för särreglering för skolan, bör föreskriften i 14 kap. 1 § andra stycket SF kunna utgå. 3 st. - Se kapitel 7. 14 kap. 2 § 1 st. PF5 kap. l § 1 st. 2-3 st. PF 5 kap. 8 § 1 st. 14 kap. 3 § PF 5 kap. 9 § Förslaget innebär att Skolstyrelsen alltid skall besluta om förläggning av lärares tjänstgöring till skolenheter. - 14 kap. 4 § Har upphävts genom SFS 1982: 614. - 14 kap. 5 § - 14 kap. 6 § - 14 kap. 7 § - 14 kap. 8 § Beträffande allmänna behörighetsvillkor se kapitel 5.1 14 kap. 9 § PF 3 kap. 9 § Se kapitel 4. 14 kap. 9 a § 14 kap. 10 § - 14 kap. ll § Regleras i kollektivavtal, se Tjänsteföneckningsavtal för undervisningsområdet (TFU Avd. A, 6 kap. l §3 mom.). 14 kap. 12 § l st. PF3 kap. 10 § l. 2 st. PF 3 kap. 10 §2. Den nya föreskriften har utformats med utgångspunkt från att riksdagens beslut om en ändrad skolledning i gymnasieskolan genomförs från och med den 1 juli 1987. Förslaget innebär att huvudlärare och institutionsföreståndare ersätts av lärare med specialfunktioner.

sou 1986: ll Bilaga 1 103

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m.

14 kap. 13 § PF3 kap. ll § 14 kap. 13 a § 1-2 st. PF 3 kap. 10 § 2. Någon inskränkning i de uppgifter som nu kan PF 3 kap. 12 § vara specialfunktioner innebär inte förslaget. Utöver vad som nu gäller bör enligt utredningens mening även t. ex. administrativa uppgifter inom ett rektorsområde ibland kunna vara specialfunktioner för lärare. På så sätt åstadkoms ett mer flexibelt system. Emellertid bör, liksom för närvarande, rektors biträde med administrativa uppgifter i allmänhet ankomma på biträdande skolledare.

Ytterligare föreskrifter behövs inte. Givetvis skall skolstyrelsen i varje enskilt fall fatta de beslut som behövs. 14 kap. 14 § PF 3 kap. 10 § 3.

14 kap. 15 § PF 3 kap. 3 § Skolförfattningsutredningen anser att den nuva- 14 kap. 16§ rande detaljregleringen av fyllnadstjänstgöring 14 kap. 17 § är otidsenlig. Samverkan över skolforms- och 14 kap. 18 § kommungränser kan bäst ske genom mer flexibla 14 kap. 19 § regler för fyllnadstjänstgöring. Förslaget till sål4 kap. 20§ dana finns i 3 kap. 3 § första stycket PF. För 14 kap. 21 § några få tjänsteslag anser utredningen dock att detaljregler behövs. Förslag till sådana föreskrifter har tagits in vid respektive tjänsteslag i bilagorna till PF (se t. ex. lärare nr 003/03 och 150). l 3 kap. 4§ PF har skolförfattningsutredningen tagit in behövliga föreskrifter om fyllnadstjänstgöring för vissa befattningshavare med kommunalt reglerad anställning. Från kommunalt håll har uttryckts önskemål om generell möjlighet för befattningshavare med kommunal anställning att få fullgöra uppgifter som ligger inom ramen för vad som ankommer på bl.a. lärare. Skolförfattningsutredningen anser dock att denna fråga inte ryms inom utredningsdirektiven. Emellertid föreslår utredningen en viss utvidgning med några personalgrupper vilka det synes vara särskilt angeläget att kunna utnyttja i skolan. Förslaget beträffande förskollärare knyter an till betänkandet (SOU 1985: 22) Förskola - skola och den försöksverksamhet med frikommuner som pågår.

104 Bilaga I SOU 1986: ll

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 14 kap. 22 § l st. För att en extra eller extra ordinarie statligt reglerad tjänst skall få inrättas krävs i allmänhet att tjänstgöringsgraden är minst fyrtio procent av heltidstjänstgöring. F.n. gäller dock undantag för lärare, vars tjänstgöringsgrad skall vara minst femtio procent. Skolförfattningsutredningen anser att denna särreglering inte längre bör ñnnas. 2 st. Föreskrift utöver vad som följer av förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen behövs inte. 3 st. PF5kap. l §2st. 14 kap. 23§ Onödig detaljreglering. 14 kap. 24§ Föreskrift om länsskolnämndens medverkan synes icke behövas. En förutsättning för fyllnadstjänstgöring bör i de fall då mer än en skolhuvudman berörs vara att huvudmännen kan enas. 14 kap. 25§ PF7 kap. 3 § Särskild föreskrift om när betyg eller intyg skall utfärdas behövs inte. Det är självklart att detta skall göras snarast möjligt. 14 kap. 26§ Har upphävts genom SFS 1982: 694. 14 kap. 27§ 14 kap. 28§ 14 kap. 29§ 14 kap. 30§

15 kap. l§lst. PF 3 kap. l § Angående behörighetsbilagornas innehåll, se ka- Bilaga 1 till PF pitel 5. 2 st. Bilaga 1 till PF 3 st. Bilaga 1 till PF 4 st. 5st. Se övergångsbestämmelserna PF p. 4.

till

15 kap. 2§ PF 1 kap. 3 § 1 st. PF5 kap. 3 § 15 kap. 3§ Har upphävts genom SFS 1982:694. 15 kap. 4§ Bilaga 1 till PF 15 kap. 5§ Bilaga 1 till PF 15 kap. 6§ Har upphävts genom SFS 1982:694. 15 kap. 7§ 15 kap. 8§ PF5 kap. 5§ Se kapitel 8. 15 kap. 9§ Har upphävts genom SFS 1982:694. 15 kap. 10§ Se kapitel 5.

sou 1986: 11 Bilaga I 105

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m.

15 kap. 10 a § Bilaga 1 till PF Tjänsteslag 023. 15 kap. 11 § Har upphävts genom SFS 1975: 269. 15 kap. 12 § Har upphävts genom SFS 1982: 694. 15 kap. 13 § PF5kap.4§ 15 kap. 14 § Har upphävts genom SFS 1982:694. 15 kap. 15 § 1 st. PF 3 kap. 5 § 1 st. Föreskrifter om tillämpningen av behörighetsbi- Bilaga 1 till PF lagorna behövs inte enligt utredningens mening. Detta hindrar inte skolöverstyrelsen att meddela de allmänna råd som kan behövas.

2 st. PF 3 kap. 5 §2 st. 15 kap. 16 § Se kapitel 5. 15 kap. 17 § Se kapitel 5. 15 kap. 18 § Se kapitel 5. 15 kap. 19 § Har upphävts genom SFS 1982:694. 15 kap. 19 a § Se kapitel 5. 15 kap. 20 § PF 3 kap. 8 § 1 st. Se kapitel 5. 15 kap. 21 § PF 3 kap. 8 §2 st. Se kapitel 5. 15 kap. 21 a § Se kapitel 5. 15 kap. 22 § PF 3 kap. 9 § Se kapitel 4. Även bilaga 9. Se även kommentar 15 kap. 23 § Bilaga 1 till PF vid 15 kap. 39 § SF nedan. 15 kap. 24 § PF 3 kap. 14 § 15 kap. 25 § 15 kap. 26 § 15 kap. 27 § › 15 kap. 28 § 15 kap. 29 § 15 kap. 30 § 15 kap. 31 § 15 kap. 32 § 15 kap. 33 § 15 kap. 34 § Se kapitel 7- 15 kap. 34 a § Se kommentar vid 14 kap. 15-21 §§ SF ovan 15 kap. 35 § PF 3 kap. 3 § 15 kap_ 36 § angående fyllnadstjänstgöring. 15 kap. 37 § - SFS 1984: 45. 15 kap. 38§ Har upphävts genom

106 Bilaga I SOU 1986: ll

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m.

15 kap. 39 § PF 3 kap. 14 § Genom en nedsättning kan en lärare inom ramen för en fastställd undervisningsskyldighet fullgöra andra arbetsuppgifter än att undervisa. l stället för nedsättning används ibland begreppet inräknande av tjänstgöring men utredningenjämställer dessa båda begrepp och använder genomgående det förra uttrycket. För närvarande regleras möjligheterna för en lärare att fullgöra andra arbetsuppgifter än undervisning på olika sätt. De arbetsuppgifter som enligt skolförordningen får föranleda nedsättning och de tjänsteslag för vilka åtgärden får vidtagas är följande: - A. konsulentuppgifter lärare 3, 4, 5-15, 21, inom sitt ämnesom- 23, 149-151, 176, råde 177, 182 - B. studie- och yrkes- lärare i specialskolan orientering - C. studiehandledning lärare 22 på hemspråk D. socialt kontakt- - lärare 22 arbete E. specialfunktion - lärare l-23 - F. annan arbetsuppgift lärare l-4 Om nedsättning av undervisningsskyldigheten sker enligt SF gäller - oavsett om statsbidrag eller helt kommunala medel tas i anspråk för åtgärden att nedsättningstiden ur pensionssynpunkt jämställs med fullgjord undervisning. Detsamma gäller möjligheter för lärare som undervisar i idrott att få nedsättning för planläggning och övervakning av elevernas friluftsverksamhet. Denna fråga är reglerad i kollektivavtal. Vid sidan om regleringen i skolförordningen och kollektivavtalet finns en förordning (1984:225) om tillgodoräkning av tjänsteår för pensionsförmån åt skolledare och lärare m. fl. I denna uppräknas vissa arbetsuppgifter som har anknytning till skolverksamheten men inte står i sådan överensstämmelse med lärarens roll att de kan betraktas som åligganden. Innebörden av förordningen är följande. Läraren förutsätts vara tjänstledig med helt eller partiellt C-avdrag för att fullgöra någon av de uppräknade uppgifterna på en kommunal befattning. Sådan tjänstled;ghet betraktas ur pensionssynpunkt som fullgjord

SOU 1986: ll Bilaga I 107

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 15 kap. 39§ PF 3 kap: 14 § tjänstgöring på skolledar- eller lärartjänsten. Om den kommunala befattningen har en tjänstgöringsgrad om lägst 40 procent är förutsättningen för detta dock att kommunen erlägger pensionsavgift till staten. Förklaringen till detta är att pensionsrätt uppkommer på en kommunal befattning med sådan tjänstgöringsgrad. Utredningens förslag innebär följande: 1) Studie- och yrkesorientering, studiehandledning på hemspråk, socialt kontaktarbete och specialfunktion anses vara uppgifter för lärare som står i överensstämmelse med lärarens roll enligt läroplan och för vilka kostnader kommunen erhåller statsbidrag. Skolstyrelsen får besluta om nedsättning för sådana uppgifter med tillämpning av 3 kap. 14 § PF. 2) Om Skolstyrelsen utnyttjar en lärare för de speciella arbetsuppgifter som uppräknas i 1984 års förordning och för vilka kommunen inte erhåller statsbidrag, beviljas läraren tjänstledighet med C-avdrag. Då gäller föreskrifterna om tillgodoräkning av tid för pension och i förekommande fall avgift. Nuvarande konsulentuppgifter för lärare 3, 4, 5-15, 21, 23, 149-151, 176, 177 och 182 förs över till detta område. 3) Om Skolstyrelsen utnyttjar lärare för andra arbetsuppgifter beviljas läraren tjänstledighet med C-avdrag. Kommunen svarar för tillgodoräkning av tid för pension. Nuvarande andra arbetsuppgifter för lärare 1-4 förs över till detta område. 15 kap. 40§ Har upphävts genom SFS 1973: 417. 15 kap. 41§ 15 kap. 42§ 15 kap. 43§ Särskild föreskrift om denna självklarhet behövs “ inte. 15 kap .44 § PF3 kap. 4 § Se kommentar vid 14 kap. 3 § SF ovan. 15 kap. 45§ 15 kap. 46§ Har upphävts genom SFS 1982: 694. 15 kap. 47§ Se kommentar vid 14 kap. 3 § SF ovan. 15 kap. 48§ Har upphävts genom SFS 1981: 986. 15 kap. 49§ 15 kap .50 § 15 kap. 51§

108 Bilaga 1 SOU 1986: 1 1

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. - 15 kap. 52 § Har upphävts genom SFS 1981:986. - 15 kap. 53 § - 15 kap. 54 § - 15 kap. 55 § - 15 kap. 56 § 16 kap. 1 § PF 3 kap. l § Angående behörighetsbilagornas innehåll, se ka- Bilaga pitel 5. 2 till PF. 16 kap. 2 § 1 st. Bilaga 2 till PF 2 st. PF 3 kap. 2 §2 st. 3 st. 4 st. PF 3 kap. 2 § 1 st. 5 st. - Se övergångsbestämmelserna till PF p. 4. 16 kap. 3 § Har upphävts genom SFS 1982:694.

16kap.4§lst PF5kap.2§ 2 st. 3 st. PF l kap. 3 § PF 5 kap. 3 § 16 kap. 5 § Bilaga Se kapitel 5. Med den utformning som förslagen 16 kap. 6 § 2 till PF till behörighetsvillkor har behövs inte någon fö- 16 kap. 7 § reskrift om rätt för skolöverstyrelsen att besluta 16 kap. 8 § ide fall som avses i 16 kap. 6 och 16 §§ SF. 16 kap. 9 § 16 kap. 10 § › 16 kap. 11 § 16 kap. 12 § 16 kap. 13 § 16 kap. 14 § 16 kap. 15 § 16 kap. 16 § , 16 kap. 17 § PF 5 kap. 4 § - 16 kap. 18 § Se kapitel 4. - 16 kap. 19 § Se kapitel 4. 16 kap. 20 § Bilaga Se kapitel 4. 16 kap. 21 § 2 till PF 16 kap. 22 § - 16 kap. 23 § Har upphävts genom SFS 1982: 694. - 16 kap. 24 § Har upphävts genom SFS 1975: 269. - 16 kap. 25 § Se kapitel 4. - 16 kap. 25 a § Har upphävts genom SFS 1982: 694.

SOU 1986: 11 Bilaga I 109

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. - 16 kap. 26 § Har upphävts genom SFS 1982: 694 - 16 kap. 27 § Se övergångsbestämmelserna till PF p. 4. 16 kap. 28 § l st. Bilaga Med den föreslagna utformningen av behörig- 2 till PF hetsvillkoren behövs inte något bemyndigande för skolöverstyrelsen motsvarande det som finns i 16 kap. 28 § SF. 2 st. Se kapitel 5. 16 kap. 29 § Se kapitel 5. 16 kap. 30 § Se kapitel 5. 16 kap. 31 § 1 st. PF3 kap. 8 § 1 st. 2 st. 3 st. Se kommentar vid 14 kap. 15-21 §§ SF ovan. 16 kap. 32 § PF3 kap. 8 §2 st. Se kapitel 5.3. 16 kap. 32 a § Se kapitel 5. 16 kap. 33 § PF 3 kap. 9 § Se kapitel 4. 16 kap. 34 § Bilaga 16 kap. 35 § 2 till PF 16 kap. 36 § 16 kap. 37 § 16 kap. 38 § 16 kap. 39 § 16 kap. 40 § 16 kap. 41 § 16 kap. 41 a § Bör kunna utgå i samband med att ändrade föreskrifter för skolledare i gymnasieskolan införs den 1 juli 1987. Behovet av resurser för ändamålet bör tillgodoses inom ramen för skolledningsresurserna för gymnasieskolan. Uppgifterna som sådana bör rymmas inom specialfunktionerna (3 kap. 12 § PF). 16 kap. 42 § PF3 kap. 3 § Se kommentar vid 14 kap. 15-21 §§ SF ovan. 16 kap. 43 § 16 kap. 44 § PF3 kap. 4 § 16 kap. 44 a § 16 kap. 45 § Bör kunna utgå som en följd av riksdagens beslut 16 kap. 46 § om en ändrad skolledning i gymnasieskolan från 16 kap. 47 § och med den 1 juli 1987. 16 kap. 48 § 16 kap. 49 § 16 akap. l § PF4kap.1§ PF4kap. 2§

110 Bilaga l SOU 1986: l 1

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m.

l6akap.2§ PF4kap.4§ 16akap.3§ PF4kap.5§lst. l6akap.4§ PF4kap.5§2st. 16 a kap. 5 § PF 4 kap. 6 § För tydlighetens skull bör framhållas att förslaget inte innebär någon ändring i sak. l6akap.6§ PF4kap.7§ 16 a kap. 7 § Föreskriften är obehövlig. - 16 a kap. 8 § Se kommentar vid 14 kap. 15-21 §§ SF ovan. - 16 a kap. 9 § - 16 a kap. 10 § - 16 a kap. 11 § - 16 a kap. 12 § - 16 a kap. 13 § - 17 kap. 1 § 1 st. Föreskrifter utöver de som finns i lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet samt i författningar som anknyter därtill behövs inte. 2 st. - 3 st. PF 6 kap. 1 § - 17 kap. 1 a § Har upphävts genom SFS 1975: 269. 17 kap. 2 § PF 6 kap. 3 § 17 kap. 3 § PF 6 kap. 9 § 17 kap. 4 § PF 6 kap. 9 § Föreskrifter om vilka ansökningshandlingar som 17 kap. 5 § skall ges in behöver inte meddelas av regeringen. - 17 kap. 6 § Föreskrift om förnyat ledigkungörande. Jämför 6 kap. 3 § PF. 17 kap. 7 § PF 6 kap. 1 § Se anställningsförordningen till vilken 6 kap. 1 § PF hänvisar. 17 kap. 8 § PF 6 kap. 10 § - 17 kap. 9 § l st. Utmönstras som självklarhet. 2 st. PF 6 kap. 1 § I 6 kap. 1 § PF hänvisas till 10 § anställningsförordningen. Att Skolstyrelsen skall ange skälen för sitt förslag följer av förvaltningslagen. 17 kap. 10 § PF 6 kap. 1 § 17 kap. 11 § 1st. Om det efter det att en tjänst har ledigförklarats visar sig att tjänsten inte bör tillsättas, kan myndigheten besluta att ej tillsätta tjänsten. Ett sådant beslut skall motiveras. Skolförfattningsutredningen anser att en särskild föreskrift i PF inte behövs. Jämför 1 kap. 3 § andra stycket PF.

sou 1986:11 Bilaga I 111

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m.

17 kap. 11 § 2 st. PF 6 kap. 23 § Förslaget innebär att samma förfarande för tillkännagivande skall tillämpas för alla tjänster. Utredningen anser att det är rimligt att alla som sökt en tjänst skall underrättas om beslut i tillsättningsärendet. Det bör vara tillräckligt att sända meddelande med posten under sökandens uppgivna adress. - 17 kap. 12 § “ 17 kap. 13 § Har upphävts genom SFS 1985: 587. 17 kap. 14 § PF 6 kap. 2 § 1 st. 17 kap. 15 § PF 6 kap. 11 § Se kapitel 6.3. l - 17 kap. 16 § Har upphävts genom SFS 1975: 269. 17 kap. 17 § PF 6 kap. 3 § - 17 kap. 18 § Har upphävts genom SFS 1985:587. 17 kap. 19 § PF 6 kap. 23 § Se kommentaren vid 17 kap. 11 § SF. - 17 kap. 20 § Har upphävts genom SFS 1985:587. - 17 kap. 21 § “ 17 kap. 22 § Bör kunna utgå som följd av riksdagens beslut om en ändrad skolledning i gymnasieskolan. 17 kap. 23 § PF 6 kap. 2 § Se kapitel 6 och 8. Även kommentaren vid 17 PF6kap.3§ kap.1l§SF. PF 6 kap. 11 § PF 6 kap. 16 § 1 st. - 17 kap. 24 § Har upphävts genom SFS 1982: 694. 17 kap. 25 § PF 6 kap. 2 § Se kapitel 6 och 8. Även kommentaren vid 17 PF6kap. ll § kap. 11 §SF. PF 6 kap. 16 § PF 6 kap. 23 § ° 17 kap. 26 § Bör kunna utgå. Se kommentar vid 17 kap. 22 § SF ovan. 17 kap. 27 § PF 6 kap: 2 §2 st. Se kapitel 6. PF 6 kap. 16 § 1 st. 17 kap. 28 § PF 6 kap. 2 § 1 st. 17 kap. 29 § PF 6 kap. 3 § 17 kap. 30 § l st. PF 6 kap. 4 § 2 st. - Föreskrifterna om länsskolnämndens uppgifter i förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen är tillräckliga. 17 kap. 31 § PF 6 kap. 11 § Se kapitel 6.3. PF 6 kap. 12§

112 Bilaga I SOU 1986: ll

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. - 17 kap. 32 § Onödig detaljreglering. 17 kap. 33 § 1 st. PF 6 kap. 17 § Bilaga 2 till PF 2 st. PF 6 kap. 25 § 17 kap. 34 § PF 6 kap. 23 § Se kommentar vid 17 kap. ll § SF. - 17 kap. 35 § Se kapitel 6.4. 17 kap. 36 § PF 6 kap. 27 § 17 kap. 37 § l st. PF 6 kap. 2 §2 st. 2 st. - Beträffande som skolkantor, se förordtjänster ningen (1982: 375) med provisoriska bestämmelser om skolkantorer. 17 kap. 38 § PF 6 kap. 11 § Se kapitel 6 och 8. 17 kap. 39 § 17 kap. 40 § PF 6 kap. 15 § Se kapitel 6.3. - 17 kap. 41 § 17 kap. 42 § 1 st. PF 1 kap. 3 § PF 6 kap. 13 § 2 st. PF 6 kap. 14 § - 17 kap. 43 § Har upphävts genom SFS 1976: 682. 17 kap. 44 § PF 6 kap. 5 § Se kapitel 6.1. PF 6 kap. 6 § 17 kap. 45 § PF 6 kap. 7 § - 17 kap. 46 § Onödiga detaljföreskrifter 17 kap. 47 § PF 6 kap. 24 § 17 kap. 47a§ PF6 kap. 14§ Se kapitel 8 angående förslaget till system för 17 kap. 47b § PF 6 kap. 18 § lärarvikarier. Angående tillträdes- och avgångs- 17 kap. 47e § PF 6 kap. 19 § dag på lärartjänst se även kapitel 6.4 samt 7 kap. 17 kap. 47d § PF6 kap. 20 § 2 § PF. 17 kap. 47e § PF6 kap. 21 § 17 kap. 47f § 17 kap. 47g § 17 kap. 47h § 17 kap. 47i § 17 kap. 47 j § - 17 kap. 48 § 1 st. Skolförfattningsutredningen anser att föreskrifterna är obehövliga. 2 st. PF6 kap. 23 § Se kommentar vid 17 kap. 11 § SF. 17 kap. 49 § PF6 kap. 26 §

SOU 1986: ll Bilaga l 113

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 17 kap .49a§ PF5 kap. 7 § 17 kap. 49a-49c §§ SF behandlar ändrad om- 17 kap .49b§ fattning av lärartjänster. För att minska omfatt- 17 kap .49c§ ningen av en tjänst torde det enligt rättspraxis numera krävas att föreskrifterna om uppsägning i lagen om anställningsskydd iakttas. Skolförfattningsutredningen anser att någon särskild föreskrift om minskad omfattning av tjänst inte behöver tas in i PF. Skulle reglering anses behövlig bör denna tas in i förordningen (SÖ-FS 1984:245) om vissa åtgärder i fråga om anställningstrygghet för med anställning tills vi-

lärare

dare. - Skolförfattningsutredningen föreslår ett förenklat förfarande för ökning av omfattningen av en lärartjänst. Föreskrifterna finns i 5 kap. 7§ PF. 17 kap. 50§ Bör kunna utgå som en följd av riksdagens beslut 17 kap. 5l§ om en ändrad skolledning i gymnasieskolan från och med den ljuli 1987. 17 kap. 5la§ PF6 kap. 5 § Se kapitel 6.1 17 kap. 51b§ Onödig detaljföreskrift. 17 kap. 51c§ PF6 kap. 2 § 2 st. PF6 kap. 22 § 17 kap. 5ld§1st. Skolförfattningsutredningen anser att föreskriften är obehövlig. 2st. PF6 kap. 23 § Se kommentar vid 17 kap. ll § SF. 17 kap .51c§ Bör enligt utredningens mening utmönstras. 17 kap .52§ Tjänsten är helt kommunal. Föreskriften är därför obehövlig (jämför l kap. 3 § PF). 17 kap .53§ Har upphävts genom SFS 1978: 588. 17 kap .54§ Statlig reglering av behörighet och befordringsgrunder för Skolsköterska är enligt utredningens mening obehövliga. Självfallet ankommer det på kommunen att endast anställa legitimerad sjuksköterska (jämför l kap. 3 § PF). 17 kap. 55§ I PF har tagits in föreskrifter endast om personal med statligt reglerad anställning. 18 kap. 1§ Har upphävts genom SFS 1985: 587. 18 kap. 2§ 18 kap .3§1st. PF6 kap. 2 § 3 st. Skolförfattningsutredningen anser inte att god- PF7 kap. 4 § kännande av länsskolnämnden behövs för förlängning av lärarvikariat.

114 1 SOU 1986: 11 Bilaga

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. - Föreskriften är 18 kap. 3 § 2 st. enligt skolförfattningsutredningen mening obehövlig. Skolstyrelsen bör utan särskild reglering kunna handlägga frågorna. - 18 kap. 4 § Har upphävts genom SFS 1985: 587. 18 kap. 5 § PF7 kap. 4 § 18 kap. 6 § PF7 kap. 1 § 18 kap. 7 § PF7 kap. 4 § Förslaget innebär att samtliga beslutsfunktioner 18 kap. 7a § läggs på Skolstyrelsen, som i lämplig omfattning 18 kap. 7b § får delegera till någon befattningshavare att be- _ sluta. Se kapitel 4. Hänvisningen i 18 kap. 7a § andra stycket SF utgår. 18 kap. 8 § 1 st. PF5 kap. 5§ PF6 kap. 21 § 2 st. PF3 kap. 9 § 18 kap. 8a § PF7 kap. 2 § 18 kap. 8b § PF7 kap. 4 § 18 kap. 8c§ PF7 kap. 4 § - 18 kap. 9 § I PF har endast tagits in föreskrifter om arbetstagare med statligt reglerad anställning. 18 kap. 9a § PF6 kap. 16 § 2 st. PF6 kap. 22 § 4 st. 18 kap. 9b § PF6 kap. l § - 18 kap. 10 § Har upphävts genom SFS 1985:587. 18 kap. ll § PF7 kap. 4 § Frågor om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan eller avstängning enligt 10- 12 kap. och 13 kap. 1 § LOA prövas av länsskolnämnden, medan frågor om läkarundersökning och avstängning enligt 13 kap. 2 § LOA prövas av SÖ. Skolförfattningsutredningen föreslår att skolstyrelsen skall handlägga dessa frågor. Redan nu är det kommunerna som handlägger sådana frågor för arbetstagare som inte har statligt reglerad anställning. Kommunerna bör ha tillräcklig kompetens för att göra prövningen. Genom den möjlighet till prövning av AD som finns får, enligt utredningens mening, den enskildes rättssäkerhet anses tillgodosedd. 18 kap. 12 § PF7 kap. 4 §

Bilaga 1 115

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m. m. 19 kap. 1 § l st. PF9 kap. 1 § 1 st. Förslaget innebär att beslut om fyllnadstjänst- GrF9 kap. l § göring, vilket får anses tillhöra arbetsledningen, -

GyF7 kap. 6 § inte kan överklagas. Överklagande angående

skolplikt regleras i Nya SL. Beträffande de generella besvärsbestämmelserna om anställningsförmåner m. m., se personalbesvärsutredningens

betänkande (Ds C 1985: 20) Överprövning av be-

slut i personalfrågor, särskilt s. 127 ff. 2 st. PF9 kap. 6 § 19 kap. 2 § PF9 kap. 1 §2 st. 19 kap. 3 § Har upphävts genom SFS 1982: 590. 19 kap. 4 § GyF7 kap. 8 § 19 kap. 5 § 1 st. PF9 kap. 2 § 2 st. Se kommentar vid 19 kap. 1 § 1 st. SF ovan. 3 st. Se kommentar vid 2 kap. 22§ SF ovan. 4 st. PF9 kap. 6 § 19 kap. 6 § 1 st. PF9 kap. 3 § 2 st. 3 st. Se kommentar vid 19 kap. 1§ l st. SF ovan. 19 kap. 7 § PF9 kap. 4 § 19 kap. 8 § Se Nya SL. 19 kap. 9 § PF9 kap. 8 § 19 kap. 10 § PF9 kap. 5 § 19 kap. 10a § Har upphävts genom SFS 1982:590. 19 kap. 11 § PF9 kap. 7 § BILAGORNA BILAGORNA TILL Beträffande behörighetsbilagorna till PF hänvi- TILL SF PF sas till kapitel 8.

i « x

i i 2 1 1

2 å ›I Å ; ç

SOU 1986: ll Bilaga 2 117

Bilaga 2

vissa föreskrifter som

Sammanställning över

er-

sätts av till personalförordning för förslaget

skolväsendet

I sammanställningarna har tagits in föreskrifter i vissa skolförfattningar som ersätts av föreskrifter i förslaget till personalförordning för skolväsendet eller som kan utgå till följd av förslaget. Sammanställningarna avser följande författningar: Specialskolförordningen (1971: 235) bilaga 2 A Sameskolförordningen (1967: 216) bilaga 2 B Vuxenutbildningsförordningen (1985: 288) bilaga 2 C Förordningen (1975: 337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun bilaga 2 D Det bör påpekas att innehållet även i andra paragrafer i specialskolförordningen, sameskolförordningen och vuxenutbildningsförordningen än de som anges i sammanställningarna kan påverkas av skolförfattningsutredningens förslag. Det gäller exempelvis vissa paragrafer som innehåller föreskrifter om åliggande för rektor och lärare. Förordningen om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun föreslås bli upphävd i sin helhet, se kapitel 7.

118 Bilaga 2 A SOU 1986: 11

Bilaga 2 A

Specialskol- Förslaget till Kommentarer m. m. förordningen personalförordning 63 § 1 kap. 3 § Se kommentar vid l kap. 2 § SF i bilaga l. Den lokala styrelsen bör enligt skolförfattningsutredningens mening få besluta om tjänsteorganisationens omfattning inom de ekonomiska ramarna för varje läsår. Allmänna bestämmelser om de lokala styrelserna för specialskolan bör tas in i utbildningsförordning för specialskolan. (Jämför allmänna verksstadgan och 20 § sameskolförordningen) 64 § 3 kap. 3 § 65 § 2 kap. l § Se kommentar vid 63 § ovan. 66 § 2 kap. 6 § 67 § 2 kap. 6 § 68 § 1 st. 2 kap. 9§ 1 st. Skolförfattningsutredningen föreslår att styrelsen vid en skolenhet bör bestämma rektors och biträdande skolledares undervisning. 2 st. - 3 st. - 69 § - Onödig detaljföreskrift. 70 § l kap. 3 § Se kommentar vid 63 § ovan. 71§1st. 2kap.7§ 2 st. 2 kap. 9 § l st. Se kommentar vid 68 § första stycket ovan. 3 st. - Motsvarande föreskrift har inte ansetts behövas för grundskolan. 4 st. - 5 st. - 72 § l st. 1 kap. 3 § Se kommentar vid 63 §0van. 2 st. 2 kap. 9 § l st. Jämför kommentar vid 68 § första stycket ovan. 73§lst. 3kap.l§ 2 st. Bilaga 3 till PF 3 st. - Se kapitel 5.4 4 st. - Onödig upplysning. 73 a § 3 kap. l § Bilaga 3 till PF 74§ 3kap.2§2st.

sou 1986: n Bilaga 2 A 119

Förslaget till Kommentarer m. m. Specialskolförordningen personalförordning 75§1st. 3kap.9§ 5 kap. 1 § 2 st. 7 kap. 3 § 2 st. 8 kap. 3 § Det bör ankomma på rektor som arbetsledare att besluta om i vilken ordning resplaner för elever skall utarbetas. 3 st. 3 kap. 10 § 76 § 3 kap. 11 § - 77 § Har upphävts genom SFS 1982: 745. 78 § 3 kap. 14 § Se kommentar vid 15 kap. 39 § SF i bilaga 1. 78 a § 79 § 80 § 3 kap. 9 § 81 § 3 kap. 14 § 82 § Bilaga 3 till PF - 83 § Har upphävts genom SFS 1967: 252. 84 § - - 85 § 86 § Uppgiften får anses falla inom styrelsens arbetsledningsfunktion. 86 a § 6 kap. l § 6 kap. 2 § 6 kap. 3 § 6 kap. 9 § 6 kap. 10 § 6 kap. 11 § 6 kap. 16 § 6 kap. 23 § 6 kap. 24 § 6 kap. 25 § 87§ l st. 6 kap. l_§ 6 kap. 2 § 2-3 st. 6 kap. 5-15 §§ 6 kap. 18-21 §§ 6 kap. 23-24 §§ 6 kap. 26 § 2 st. 6 kap. 1 § 6 kap. 2 § 3 st. 6 kap. 5-15 §§ 6kap. 18-21 §§ 6 kap. 23-24 §§ 6 kap. 26 §

120 Bilaga 2 A SOU 1986: ll

Specialskol- Förslaget till Kommentarer m. m. förordningen personalförordning - 87 § 3 st. Se kommentar vid 17 kap. 49 a-49 c §§ SF i 4 st. bilaga l (jämför 5 kap. 7 § PF). 5 st. - 6 st. - 7 st. - 8 st. - Onödiga detaljföreskrifter. 9 st. - - 88 § Har upphävts genom SFS 1982: 745. 89 § 2 kap. 8 § 90 § 91 § 3 kap. 5 § 92 § Bilaga 3 till PF 93 § 94 § 95 § 96 § 97 § 3 kap. 8 § 98 § - Har upphävts genom SFS 1978: 619.

99§1st. tNkap2§3sL

6 kap. 21 § 7 kap. l § 7 kap. 2 § 7 kap. 4 § 2 st. 6 kap. 2 § 3 st. 6 kap. 21 § 7 kap. l § 7 kap. 2 § 7 kap. 4 § 3 st. - Föreskriften bör ej tas in i personalförordningen. 4 st. 6 kap. 21 § 99 a § 7 kap. 4 § 100 § 101 § 9 kap. 102 § 103 §

sou 1986:11 Bilaga 2 B 121

Bilaga 2 B

Same- Förslaget till Kommentarer m. m. skolför- personalförordordningen ning 6§2st. 8kap.l§1st. 25§ 8kap.l§2st. 26§ 8kap.2§1-2 st. - 27 § Se kommentar vid 1 kap. 3 § SF i bilaga l. Sameskolstyrelsen bör enligt skolförfattningsutredningens mening få besluta om tjänsteorganisationens omfattning inom de ekonomiska ramarna för varje läsår. Allmänna bestämmelser om sameskolstyrelsen bör tas in i utbildningsförordning för sameskolan. Jämför 20 § sameskolförordningen. 36§1st. 8kap.l§3st. 3 st. 8 kap. 2 § 3 st. 4 st. 6 kap. 2 § 37 § 8 kap. l § 2 st. Skolförfattningsutredningen föreslår att de särskilda behörighetsvillkoren för sameskolchefen utgår. Givetvis skall väl vitsordad erfarenhet av samisk utbildning, samisk kultur och samiska levnadsförhållanden tillmätas stor betydelse vid tillsättningen (jämför meritutredningens förslag i betänkandet (Ds C 1983: 16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m. m.). I enlighet härmed bör föreskriften i 37 § andra stycket utgå. 38§ 8kap.2§2st. 39 § 7 kap. 4 § 40 § 7 kap. 4 § Förslaget innebär att de frågor som anges i 40 § skall prövas av sameskolstyrelsen. 42 § 1 kap. 3 § 43 § 3 kap. 3 § 44 § - Se kommentar vid 27 § ovan. 45 § 2 kap. 8 § 46 § 2 kap. 7 § 47§ 2kap.9§1st. 48 § Se kommentar vid 27 § Qvan. 49 § 2 kap. 7 § 50 § 3 kap. 5 kap.

122 Bilaga 2 B SOU 1986: ll

Same- Förslaget till Kommentarer m. m. sk0lför› personalförordordningen ning

51 § Övergångsbestämmel-

serna till PF p. 4 52 § Inledningen till bilagoma till PF, not l - 53 § Har upphävts genom SFS 1982: 1036. 54 § - 55§lst. 8kap.l§3st. 8 kap. 2 § 3 st. 6 kap. 55 § 2-6 st. - Se kommentar vid 17 kap. 49 a-49 c §§ SF i bilaga 1 (jämför 5 kap. 7 § PF). 7 st. - Onödig detaljföreskrift. 56 § 7 kap. 4 § 57 § 7 kap. 4 § 62 § 9 kap. 63 § 64§

sou 1986: 11 Bilaga 2 C 123

Bilaga 2 C

Vuxenutbildnings- Förslaget till Kommentarer m. m. förordningen personalförordning

2kap.8§ 3kap.l§ Bilaga l till PF 3 kap. 40 § 2 kap. 3 kap. 40-54 §§ vuxenutbildningsförordningen 3 kap. 41 § har omarbetats och ersätts av 2 kap. PF 3 kap. 42 § 3 kap. 43 § 3 kap. 44 § 3 kap. 45 § 3 kap. 46 § 3 kap. 47 § 3 kap. 48 § 3 kap. 49 § 3 kap. 50 § 3 kap. 51 § 3 kap. 52 § 3 kap. 53 § 3 kap. 54 § 3 kap. 55 § 3 kap. l § Bilaga l och 2 till PF 3 kap. 3 § 3 kap. 56§ l st. 3 kap. 2 §2 st. 2 st. - Detaljregleringen bör kunna utgå. 3 kap. 57 § 3 kap. 9 § 3 kap. 10 § 3 kap. 58 § l st. 4 kap. l § l st. 4 kap. 2 § 2 st. 4 kap. 1 §2 st. 3 kap. 59 § 4 kap. 4 § 3 kap. 60 § 4 kap. 6 § 4 kap. 7 § 3 kap. 61 § 4 kap. 3 § 3 kap. 62 § 6 kap. l § 6 kap. 2 § 6 kap. 3 § 6 kap. 9 § 6 kap. 10 §

124 Bilaga 2 C sou 1986: 11

Vuxenutbildnings- Förslaget till Kommentarer m. m. förordningen personalförordning 3 kap. 63 § 6 kap. l § 2 st. 6 kap. 9 § 6 kap. 10 § 6 kap. ll § 6 kap. 16 § 6 kap. 23 § 6 kap. 24 § 3kap.64§lst. 6kap.l§ 6 kap. 2 § 6 kap. 5 § 6 kap. 6 § 6 kap. 7 § 6 kap. 8 § 6 kap. 9 § 6 kap. 10 § 6kap. 11 § 6kap. 13 § 6 kap. 14 § 6 kap. 15 § 6 kap. 18 § 6 kap. 19 § 6 kap. 20 § 6 kap. 21 § 2 st. 5 kap. 7 § Se kommentar vid 17 kap. 49 a-49 c §§ SF i bilaga l. 3 kap. 65 § 6 kap. l § 6 kap. 2 §2 st. 6 kap. 5 § 6 kap. 9 § 6 kap. 10 § 6kap. 11 § 6 kap. 22 § 6 kap. 23 § 6 kap. 24 § 3 kap. 66 § 7 kap. 4 § 3 kap. 67 § 7 kap. l § 7 kap. 2 § 7 kap. 4 § 3 kap. 68 § 6 kap. 22 §4 st. 7 kap. 4 §

sou 1986: 11 Bilaga 2 C 125

Vuxenutbildnings- Förslaget till Kommentarer m. m. förordningen personalförordning 3 kap. 69 § 3 kap. 3 § 4 kap. 8 § 2 kap. Den personal som skall finnas vid en statlig skola bör redovisas i personalförteckning. 4 kap. 9 § 2 kap. 4 kap. 10 § 2 kap. 4 kap. ll § 2 kap. Föreskrifterna ersätts av 2 kap. PF. Beslutanderätt enligt 4 kap. ll § vuxenutbildningsförordningen föreslås bli Överförd till Skolstyrelsen. 4 kap. 12 § l st. l. 3 kap. l § Bilagorna 1 och 2 till PF l st. 2. Utredningen förutsätter att riksdagens beslut om en ändrad skolledning i gymnasieskolan får genomslag även vid statens skolor för vuxna varvid huvudlärare och institutionsföreståndare ersätts av lärare med specialfunktioner. 3 kap. 5 kap. 4 kap. 13 § 3 kap. l § Bilagorna 1 och 2 till PF 3 kap. 2 § 2 st. 4 kap. 14 § 4 kap. 15 § 3kap.9§ 4 kap. 16 § Föreskrifter om annan personal än skolledare, lärare och syofunktionärer bör ej tas in i PF. Tjänsteorganisationens omfattning bör bestämmas inom de ekonomiska ramarna för varje läsår. 4 kap. 17 § 6kap. l § 6 kap. 2 § 6 kap. 3 § 6 kap. 9 § 6 kap. 10 § 6kap. 11 § 6 kap. 16 § 6 kap. 23 § 6 kap. 24 § 6 kap. 25 §

126 Bilaga 2 C SOU 1986: ll

Vuxenutbildnings- Förslaget till Kommentarer m. m. förordningen personalförordning 4kap. 18 § 1 st. 6kap.1§ 6kap. 2 § 6 kap .4§ 6 kap .5§ 6 kap .6§ 6 kap .7§ 6 kap .8§ 6 kap .9§ 6 kap. 10§ 6 kap. 1l§ 6 kap. l2§ 6 kap. 13§ 6 kap. 14§ 6 kap. l5§ 6 kap. 17§ 6 kap. 18§ 6 kap. 19§ 6 kap. 20§ 6 kap. 21§ 6 kap. 23§ 6 kap. 24§ 6 kap. 25§ 6 kap. 26§ 2-6 st. 5 kap. 7§ Se kommentar vid 17 kap. 49 a-49 C §§ SF i bilaga 1. 4 kap. 19 § Föreskrifter om annan personal än skolledare, lärare och syofunktionärer bör ej tas in i PF. 4 kap. 20 § 4 kap. 21 § 7 kap. 1§ 4 kap. 22 § 7 kap .2§ 7 kap .4§ 5 kap. 9 kap.

SOU l986: ll Bilaga 2 D 127

Bilaga 2 D

Förordning om tjänster Förslaget till Kommentarer m. m. som lärare vid skol- personalförordning väsendet i kommun l§lst. 5kap. l § l st. Skolförfattningsutredningens förslag innebär att tjänster alltid skall inrättas vid viss skolform. Se kapitel 7. 2 st. Onödig reglering. Jämför lagen (1985:894) om kommunalförbund. 2§ 3kap. l § Bilagorna l och 2 till PF. 3§1st. 5kap. l § 3kap. 3 § 2st. 5kap. 8 § 4§ Se anmärkning vid l § första stycket ovan. 5§ 6kap. 18 § Föreskrifterna har utformats för att täcka även 6kap. 19 § särskilda förhållanden inom komvux. 6kap. 20 § 6kap. 21 § 6§ Onödig detaljreglering. 7§ 5 kap. 7 § 8§ 3 kap. 3 § Förslaget innebär att vissa nu gällande föreskrif- 3 kap. 9§ ter utmönstras på motsvarande sätt som gäller 3 kap. 10 §3. SF. 5 kap. l §2 st. 7 kap. 3 § 9§ 3 kap. 3 § lO§ 3 kap. 3 § ll§ 3 kap. 5 § I 11 § första stycket 3. och andra stycket finns Bilagorna l och 2 föreskrifter om särskild lärarutbildning eller särtill PF. skild erfarenhet för att bli anställd vid komvux. Utredningen föreslår att dessa särskilda behörighetskrav utmönstras. 12§ 6 kap. 18 § 6 kap. 19 § 6 kap. 20 § 6 kap. 21 § l3§ 3 kap. 8 § l4§ 6kap. 2 §2 st.

128 Bilaga 2 D SOU 1986: ll

Förordning om tjänster Förslaget till Kommentarer m. m. som lärare vid skol- personalförordning väsendet i kommun

l5§ 6 kap. ll§ 6 kap. 12§ 6 kap. l3§ 6 kap. l4§ 6 kap. l5§ l6§ 6 kap. l8§ Se kapitel 6 och 8. 6 kap. l9§ 6 kap. 20§ 6 kap. 2l§ l7§ 6 kap. l8§ Se kapitel 6 och 8. 6 kap. l9§ 6 kap. 20 § 6 kap. 21 § l8§ 6kap. l § 6 kap. 5 § 6 kap. 6 § 6 kap. 7 § 6 kap. 24 § 6 kap. 26 § l9§ Se kommentar vid 17 kap. 49 a - 49 c §§ SF i 20§ bilaga l, (jämför 5 kap. 7 § PF). 21 §lst. 6kap. 2 § 3 st. 6kap. 21 § 2 st. 3 kap. 9 § Förslaget innebär att beslutsfunktionen läggs på Skolstyrelsen. Jämför kommentar vid 18 kap. 7- 7 b §§ SF. 3 st. 7kap.1§ 4 st. 7kap. 4 § 22§ 7kap. 2 § 7kap. 4 § - Föreskrifterna Om emeller- 23§ synes inte behövas. - 23a§ tid någon föreskrift skall anses nödvändig bör den tas in i statsbidragsförfattning rörande komvux. 24§ 9 kap. 25§

sou 1986: 11 3 129

Bilaga

Bilaga 3

Jämförelse mellan till

förslaget personalförordning för skolväsendet och skolförordningen

m. fl.

författningar

I följande tabell ñnns en översiktlig jämförelse mellan skolförfattningsutredningens förslag till personalförordning för skolväsendet och vissa nu gällande föreskrifter i följande skolförfattningar, nämligen

skolförordningen (1971: 235), förkortas SF

specialskolförordningen (1965: 478), förkortas SpF

sameskolförordningen (1967: 216), förkortas SaF vuxenutbildningsförordningen (1985: 288), förkortas VuF förordningen (1975: 337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun förkortas SIK

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK

I kap. 1 § SF 10 kap. 5 § l kap. 2 § SF 1 kap. 5 § l kap. 3 § SF 15 kap. 2 § SF 16 kap. 4 § SF 17 kap. 42 § SpF 63 § SpF 70 § SpF 72 § SaF 42 § 2 kap. SF 12 kap. SF 13 kap. VuF 3 kap. 40-54 §§ VuF 4 kap. 8-11 §§ SpF 65-68 §§ SpF 71-72 §§ SpK 89-90 §§ SaF 45-49 §§ 3 kap. VuF 4 kap. 12 § SaF 50 §

130 Bilaga 3 sou 1986: n

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK

3 kap. l § SF 15 kap. l § SF 16 kap. l § VuF 2 kap. 8 § VuF 3 kap. 55 § VuF 4 kap. 12 § VuF 4 kap. 13 § SIK 2 § SpF 73 § SpF 73 a § 3 kap. 2 § SF 14 kap. l § SF 16 kap. 2 § VuF 3 kap. 56 § VuF 4 kap. 13 § SpF 74 § 3 kap. 3 § SF 10 kap. 2 § SF 14 kap. 15 § SF 14 kap. 16 § SF 14 kap. 17 § SF 14 kap. 18 § SF 14 kap. 19 § sr 14 kap. 20 § SF 14 kap. 21 § SF 15 kap. 35 § SF 15 kap. 36 § SF 15 kap. 37 § SF 16 kap. 42 § SF 16 kap. 43 § VuF 3 kap. 55 § VuF 3 kap. 69 § SIK 3 § SIK 8 § SIK 9 § SIK 10 § SpF 64 § SaF 43 § 3 kap. 4 § SF 15 kap. 44 § SF 16 kap. 44 § 3 kap. 5 § SF 15 kap. 15 § SIK 11 § SpF 91 § SpF 92 § SpF 93 § SpF 94 § SpF 95 § SpF 96 § 3 kap. 6 § 3 kap. 7 § 3 kap. 8 § SF 15 kap. 20 § SF 15 kap. 21 § SF 16 kap. 31 § SF 16 kap. 32 § SIK 13 § SpF 97 §

sou 1986: 11 3 131

Bilaga

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK

3 kap. 9 § SF 14 kap. 9 § SF 14 kap. 9 a § SF 14 kap. 10 § SF 15 kap. 22 § SF 15 kap. 23 § SF 15 kap. 24 § SF 15 kap. 25 § SF 15 kap. 26 § SF 15 kap. 27 § s1= 15 kap. 28 § SF 15 kap. 29 § SF 15 kap. 30 § SF 15 kap. 31 § SF 15 kap. 32 § SF 15 kap. 33 § SF 15 kap. 34 § SF 16 kap. 33 § SF 16 kap. 34 § SF 16 kap. 35 § SF 16 kap. 36 § SF 16 kap. 37 § SF 16 kap. 38 § SF 16 kap. 39 § SF 16 kap. 40 § SF 16 kap. 41 § SF 18 kap. 8 § VuF 3 kap. 57 § VuF 4 kap. 15 § SIK 8 § SIK 21 § SpF 75 § SpF 80 § SpF 81 § SpF 82 § 3 kap. 10 § SF 14 kap. 12 § SF › 14 kap. 13 a § SF 14 kap. 14 § VuF 3 kap. 57 § SIK 8 § SpF 75 § 3 kap. 11 § SF 14 kap. 13 § SpF 76 § 3 kap. 12 § SF 14 kap. 13 a § 3 kap. 13 § SF 14 kap. 13 a § 3 kap. 14 § SF 15 kap. 22 § SF 15 kap. 23 § SF 15 kap. 24 § SF 15 kap. 25 § SF 15 kap. 26 § SF 15 kap. 27 § SF 15 kap. 28 § SF 15 kap. 29 § SF 15 kap. 30 § SF 15 kap. 31 §

132 Bilaga 3 SOU 1986: 11

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK 3 kap. 14 § SF 15 kap. 32 § SF 15 kap. 33 § SF 15 kap. 34 § SF 15 kap. 39 § SpF 78 § SpF 79 § SpF 80 § SpF 81 § SpF 82 § 4 kap. 1 § SF 16 a kap. 1 § VuF 3 kap. 58 § 4 kap. 2 § SF 16 a kap. 1§ VuF 3 kap. 58 § 4 kap. 3 § VuF 3 kap. 61 § 4 kap. 4 § SF 16 a kap. 2 § VuF 3 kap. 59 § 4 kap. 5 § SF 16 a kap. 3 § SF 16 a kap. 4 § 4 kap. 6 § SF 16 a kap. 5 § VuF 3 kap. 60 § 4 kap. 7 § SF 16 a kap. 6 § VuF 3 kap. 60 § 5 kap. VuF 4 kap. 12 § SaF 50 § 5 kap. 1 § SF 14 kap. 2 § SF 14 kap. 22 § SIK 1 § SIK 3 § SIK 8 § SpF 75 § 5 kap. 2 § SF 16 kap. 4 § 5 kap. 3 § SF 15 kap. 2 § SF 16 kap. 4 § 5 kap. 4 § SF 15 kap. 13 § SF 16 kap. 17 § 5 kap. 5 § SF 15 kap. 8 § SF 18 kap. 8 § 5 kap. 6 § 5 kap. 7 § SF 17 kap. 49 a § SF 17 kap. 49 b § SF 17 kap. 49 c § VuF 3 kap. 64 § SIK 7 § 5 kap. 8 § SF 14 kap. 2 § SIK 3 § 5 kap. 9 § SF 14 kap. 3 § 6 kap. SaF 55 §

SOU 1986: 11 Bilaga 3 133

Förslaget ti11 personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-S1K

6kap. 1 § SF 17 kap. l § SF 17 kap. 7 § SF 17 kap. 9 § SF 17 kap. 10 § SF 18 kap. 9 b § VuF 3 kap. 62 § VuF 3 kap. 63 § VuF 3 kap. 64 § VuF 3 kap. 65 § VuF 4 kap. 17 § VuF 4 kap. 18 § SIK 18 § SpF 86 a § SpF 87 § 6 kap. 2 § SF 17 kap. 114 § sr 17 kap. 23 § sr 17 kap. 25 § SF 17 kap. 27 § SF 17 kap. 28 § SF 17 kap. 37 § SF 17 kap. 51 c § SF 18 kap. 3 § VuF 3 kap. 62 § VuF 3 kap. 64 § VuF 3 kap. 65 § VuF 4 kap. 17 § VuF 4 kap. 18 § SIK 14 § SIK 21 § SpF 86 a § SpF 87 § SpF 99 § SaF 36 § 6 kap. 3 § SF 17 kap. 2 § SF 17 kap. 17 § SF 17 kap. 23 § SF 17 kap. 29 § VuF 3 kap. 62 § VuF 4 kap. 17 § SpF 86 a § 6 kap. 4 § SF 17 kap. 30 § VuF 4 kap. 18 § 6 kap. 5 § SF 17 kap. 44 § SF 17 kap. 51 a § VuF 3 kap. 64 § VuF 3 kap. 65 § VuF 4 kap. 18 § SIK 18 § SpF 87 § 6 kap. 6 § SF 17 kap. 44 § VuF 3 kap. 64 § VuF 4 kap. 18 § SIK 18 § SpF 87 §

134 Bilaga 3 sou 1986: 11

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK

6 kap. 7 § SF 17 kap. 45 § VuF 3 kap. 64 § VuF 4 kap. 18 § SIK 18 § SpF 87 § 6 kap. 8 § VuF 3 kap. 64 § VuF 4 kap. 18 § SpF 87 § 6 kap. 9 § SF 17 kap. 3 § SF 17 kap. 4 § SF 17 kap. 5 § VuF 3 kap. 62 § VuF 3 kap. 63 § VuF 3 kap. 64 § VuF 3 kap. 65 § VuF 4 kap. 17 § VuF 4 kap. 18 § SpF 86 a § SpF 87 § 6 kap. 10 § SF 17 kap. 8§ VuF 3 kap. 62 § VuF 3 kap. 63 § VuF 3 kap. 64 § VuF 3 kap. 65 § VuF 4 kap. 17 § VuF 4 kap. 18 § SpF 86 a § SpF 87 § 6kap. 11 § SF 17 kap. 15 § SF 17 kap. 23 § SF 17 kap. 25 § SF 17 kap. 31 § SF 17 kap. 38 § SF 17 kap. 39 § VuF 3 kap. 62 § VuF 3 kap. 63 § VuF 3 kap. 64 § VuF 3 kap. 65 § VuF 4 kap. 17 § VuF 4 kap. 18 § SIK 15 § SpF 86 a § . SpF 87 § 6kap. 12 § SF 17 kap. 31 § VuF 4 kap. 18 § SIK 15 § SpF 87 § 6 kap. 13 § SF 17 kap. 42 § VuF 3 kap. 64 § VuF 4 kap. 18 §

SOU 1986: 11 Bilaga 3 135

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK

6 kap. 14 § SF 17 kap. 42 § VuF 3 kap. 64 § VuF 4 kap. 18 § SlK 15 § SpF 87 § 6 kap. 15 § SF 17 kap. 40 § VuF 3 kap. 64 § VuF 4 kap. 18 § SIK 15 § SpF 87 § 6 kap. 16 § SF 17 kap. 23 § SF 17 kap. 25 § SF 17 kap. 27 § SF 18 kap. 9 a § VuF 3 kap. 62 § VuF 3 kap. 63 § VuF 4 kap. 17 § SpF 86 a § 6 kap. 17 § SF 17 kap. 33 § VuF 4 kap. 18 § 6 kap. 18 § SF 17 kap. 47 a § SF 17 kap. 47 b § SF 17 kap. 47 c § SF 17 kap. 47 d § SF 17 kap. 47 e § SF 17 kap. 47 f§ SF 17 kap. 47 g § SF 17 kap. 47 h § SF 17 kap. 47 i § SF 17 kap. 47j § VuF 3 kap. 64 § VuF 4 kap. 18 § SIK 5 § SIK 12 § SIK 16 § SIK 17 § SpF 87 § 6 kap. 19 § SF 17 kap. 47 a § SF 17 kap. 47 b § SF 17 kap. 47 c § SF 17 kap. 47 d § SF 17 kap. 47 e § SF 17 kap. 47 f§ SF 17 kap. 47 g § SF 17 kap. 47 h § SF 17 kap. 47 1 § SF 17 kap. 47j § VuF 3 kap. 64 § VuF 4 kap. 18 §

136 Bilaga 3 SOU 1986: 11

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet iSF-SpF-SaF-VuF-SIK

6 kap. 20 § SF 17 kap. 47 a § SF 17 kap. 47 b § SF 17 kap. 47 c § SF 17 kap. 47 d § SF 17 kap. 47 e § SF 17 kap. 47 f§ SF 17 kap. 47 g § SF 17 kap. 47 h § SF 17 kap. 47 i § SF 17 kap. 47j § VuF 3 kap. 64 § VuF 4 kap. 18 § SIK 5 § SIK 12 § SIK 16 § SIK 17 § SpF 87 § 6 kap. 21 § SF 17 kap. 47 a § SF 17 kap. 47 b § SF 17 kap. 47 c § SF 17 kap. 47 d § SF 17 kap. 47 e § SF 17 kap. 47 f§ SF 17 kap. 47 g § SF 17 kap. 47 h § SF 17 kap. 47 i § SF 17 kap. 47j § SF 18 kap. 8 § VuF 3 kap. 64 § VuF 4 kap. 18 § SIK 5 § SIK 12 § SIK 16 § SIK 17 § SIK 21 § SpF 87 § SpF 99 § 6 kap. 22 § SF 17 kap. 51 c § SF 18 kap. 9 a § VuF 3 kap. 65 § VuF 3 kap. 68 § 6 kap. 23 § SF 17 kap. 11 § SF 17 kap. 19 § SF 17 kap. 25 § SF 17 kap. 34 § SF 17 kap. 48 § SF 17 kap. 51 d § VuF 3 kap. 62 § VuF 3 kap. 63 § VuF 3 kap. 65 § VuF 4 kap. 17 § VuF 4 kap. 18 § SIK 18 § SpF 86 a § SpF 87 §

SOU 1986: 11 Bilaga 3 137

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK

6 kap. 24 § SF 17 kap. 47 § VuF 3 kap. 62 § VuF 3 kap. 63 § VuF 3 kap. 65 § VuF 4 kap. 17 § VuF 4 kap. 18 § SIK 18 § SpF 86 a § SpF 87 § 6 kap. 25 § SF 17 kap. 33 § VuF 3 kap. 62 § VuF 4 kap. 17 § VuF 4 kap. 18 § SpF 86 a § 6 kap. 26 § SF 17 kap. 49 § VuF 4 kap. 18 § SIK 18 § SpF 87 § 6 kap. 27 § SF 17 kap. 36 § 7 kap. 1 § SF 18 kap. 6 § VuF 3 kap. 67 § VuF 4 kap. 21 § VuF 4 kap. 22 § SIK 21 § SpF 99 §

7kap. 2§ SF 18 kap. 8 a § VuF 3 kap. 67 § VuF 4 kap. 21 § VuF 4 kap. 22 § SIK 22 § SpF 99 § 7kap. 3 § SF 14 kap. 25 § SIK 8 § SpF 75 § 7kap. 4§ SF 18 kap. 3 § SF 18 kap. 5 § SF 18 kap. 7 § SF 18 kap. 7 a § SF 18 kap. 7 b § SF 18 kap. 8 b § SF 18 kap. 8 c § SF 18 kap. 11 § SF 18 kap. 12 § VuF 3 kap. 66 § VuF 3 kap. 67 § VuF 3 kap. 68 § VuF 4 kap. 21 § VuF 4 kap. 22 § SIK 21 § SIK 22 § SpF 99 § SpF 99 a § SpF 100 §

138 Bilaga 3 sou 1986: 11

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK

7 kap. 4 § SaF 39 § SaF 40 § SaF 56 § SaF 57 § s kap. 1 § SaF 6 § . SaF 25 § SaF 36 § Saf 37 § SaF 55 § s kap. 2 § SaF 26 § SaF 36 § SaF 38 § SaF 55 § 8 kap. 3 § SpF 75 § 9 kap. VuF 5 kap. SIK 24 § SIK 25 § SpF 101 § SpF 102 § SpF 103 § SaF 62 § SaF 63 § SaF 64 § 9kap. 1 § SF 19 kap. 1 § SF 19 kap. 2 § 9 kap. 2 § SF 19 kap. 5 § 9 kap. 3 § SF 19 kap. 6 § 9 kap. 4 § SF 19 kap. 7 § 9 kap. 5 § SF 19 kap. lO§ 9 kap. 6 § SF 19 kap. l § SF 19 kap. 5 § 9 kap. 7 § SF 19 kap. 11 § 9kap. 8§ SF 19 kap. 9§

SOU 1986: ll Bilaga 4 139

Bilaga 4

Jämförelse mellan till

förslaget grundskoleförordning och skolförordningen

Förslaget till grundskoleförordning skolförordningen lkap. l § lkap. l § l kap. 2 § l kap. 5 § 5 kap. 3 a § 2 kap. l § 2 kap. l2 § 2 kap. 2 § 6 kap. l § 6 kap. 7 § 2 kap. 3 § 6 kap. 2 § 2 kap. 4 § 2 kap. 13 § 2 kap. 14 § - 2 kap. 5 § 3 kap. 1 kap. 3 § - 4 kap. l § 4 kap. 2 § 5 kap. 14 § 4 kap. 3 § 5 kap. 36 § 4 kap. 4 § 5 kap. 23 a § 4 kap. 5 § 5 kap. 23 § 4 kap. 6 § 5 kap. 26 § 4kap. 7§ Skap. 3b§ 4kap. 8§ 5kap. 3c§ 4 kap. 9 § 5 kap. 23 a § 5 kap. 25 § 4 kap. 10 § 5 kap. 25 § 4kap. ll § 5 kap. 27 § 4 kap. 12 § 5 kap. 30 § 4kap. 13 § 5 kap. 31 § 4kap. l4§ Skap. 3a§ 5 kap. 34 § 4 kap. 15 § 6kap. 24 § 4 kap. 16 § 6 kap. 24 §

140 Bilaga 4 sou 1986: 11

Förslaget till grundskoleförordning Skolförordningen 4 kap. 17 § 6 kap. 25 § 6 kap. 26 § 4 kap. 18§ 5 kap. 4 § 4kap. l9§ 5kap. 6b§ 4 kap. 20 § 5 kap. 5 § 4 kap. 21 § 2 kap. 27 § 5 kap. 13 § 4 kap. 22 § l kap. 5 § - 5 kap. |3 § 4 kap. 23 § 6 kap. 16 § 6kap. 21 § 6 kap. 22 § * 6 kap. 23 § 4 kap. 24 § 6 kap. 16 § 6 kap. 19 § 4 kap. 25 § 6 kap. 18 § 6 kap. 19 § 4 kap. 26 § 6 kap. 20 § 4 kap. 27 § 6 kap. 9 § 4 kap. 28 § 6 kap. 10 § 4kap. 29§ 6kap. ll § 4kap. 30 § 6kap. ll § 4kap. 31 § 6kap. ll § 4 kap. 32 § 6kap. 12 § 4 kap. 33 § 6 kap. 12 § 4 kap. 34 § 6 kap. 13 § 4 kap. 35 § 6 kap. 14 § 4 kap. 36 § 6 kap. 5 § 6 kap. [4 § 4 kap. 37 § 6 kap. 15 § 4 kap. 38 § 6 kap. 17 § 6 kap. 32 § 6 kap. 33 § 6 kap. 34 § 6kap. 35 § 4 kap. 39 § 6 kap. 35 § 4 kap. 40 § 2 kap. 9 § Skap. l§ Skap. l0a§ 5 kap. 2 § 5 kap. 37 § Skap. 3§ Skap. 37a§ 5 kap. 4 § 5 kap. 38 § 5 kap. 5 § 5 kap. 38 § 5 kap. 39 §

sou 1986: 11 Bilaga 4 141

Förslaget till grundskoleförordning Skolförordningen 5 kap. 6 § 5 kap. 47 § 5 kap. 7 § 5 kap. 46 § 5 kap. 8 § 5 kap. 45 § 5 kap. 9§ 5 kap. 46 § 5 kap. l0§ 5 kap. 46 § 5 kap. ll § 5 kap. 50 § 5 kap. 52 § 6kap. l § 19 kap. l § - 6 kap. 2 §

sou 1986: u

Bilaga 5

Jämförelse mellan till

förslaget gymnasieskoloch skolförordningen förordning

Förslaget till gymnasieskolförordning skolförordningen lkap. l§ lkap. l§ lkap. 2§ lkap. 5§ 8 kap. l b § lkap. 3§ 7kap. la§ l kap. 4 § lkap. 5§ 7kap. 7§ s kap. 20 § l kap. 6 § - 1 kap. 7 § 2 kap. l kap. 3 § 3kap. 1§ 9kap. 2§ 9 kap. 42 § 3kap. 2§ 9kap. 3§ 9 kap. 5 § 3kap. 3§ 9kap. l6c§ 3kap. 4§ 9kap. 6§ 9 kap. 10 § 9 kap. 27 § 3kap. s§ 9kap. 7§ 9 kap. 29 § 9 kap. 30 § 3kap. 6§ 9kap. 11§ 3 kap. 7 § 9 kap. l9§ 9 kap. 20 § 9kap. 21 § 3 kap. 8 § 9 kap. 24 § 3 kap. 9 § 9 kap. 25 § 3 kap. 10 § 9 kap. 18 § 3kap. ll § 9kap. 49§ 3 kap. 12 § 9kap. 51§ 9 kap. 52 §

144 Bilaga 5 sou 1986: n

Förslaget till gymnasieskolförordning Skolförordningen 4kap. 1§ 7kap. 2§ 7 kap. 4 § 4kap. 2§ 7kap. 4§ 4 kap. 3 § 8 kap. 20 § 4 kap. 4 § 8kap. 21 § 4 kap. 5 § 8 kap. 20 § 4 kap. 6 § 8 kap. 15 § 4 kap. 7 § 8 kap. 16 § 4 kap. 8§ 8 kap. 18 § 4kap. 9§ 8kap. l6§ 8 kap. 18 § - 4 kap. 10 § 4kap. l1§ 8kap.24a§ 4 kap. 12 § 8 kap. 23 § 8 kap. 24 § 8 kap. 25 § 4 kap. 13 § 8 kap. 25 § 4 kap. 14 § s kap. 28 § 4 kap. 15 § 8 kap. 28 § 4 kap. 16 § 8 kap. 2 § 8 kap. 27 § 8 kap. 28 § 4 kap. 17 § 8 kap. 29 § 4kap. 18 § 8 kap. 27 § 4 kap. 19 § 8 kap. 32 § 4 kap. 20 § 8 kap. 33 § 4 kap. 21 § 8 kap. 36 § 4 kap. 22 § 9 kap. 53 § 4 kap. 23 § 9kap. 53 § 4 kap. 24 § 9 kap. 54 § 4kap. 25 § 8kap. l § 4 kap. 26 § 8 kap. l3§ 8 kap. 13 a § 8 kap. 13 b § 8 kap. 13 c § 4 kap. 27 § l kap. 5 § 8 kap. 14 § 4 kap. 28 § 8 kap. 12 § 4 kap. 29 § 9 kap. 31 § 9 kap. 33 § 4 kap. 30 § 9 kap. 31 § 4kap. 31 § 9kap. 32§

sou 1986: 11 Bilaga 5 145

Förslaget till gymnasieskolförordning Skolförordningen 4 kap. 32 § 9 kap. 31 § 9 kap. 32 § 4 kap. 33 § 9 kap. 34 § 4 kap. 34 § 9 kap. 35 § 4 kap. 35 § 9kap. 35 § 4 kap. 36 § 9 kap. 36 § 4 kap. 37 § 9 kap. 36 § 9 kap. 37 § 4 kap. 38 § 9 kap. 37 § 4 kap. 39 § 9 kap. 38 § 4 kap. 40 § 9 kap. 36 § 4 kap. 41 § 9 kap. 39 § 9 kap. 47 § 4 kap. 42 § 9 kap. 40 § 9 kap. 41 § 9 kap. 42 §

4 kap. 43 § 9 kap.v44§

4 kap. 44 § 9 kap. 30 § 9kap. 43 § 9kap. 61 § 9 kap. 62 § 4 kap. 45 § 2 kap. 9 § Skap. l§ 8kap. 4a§ 5kap. 2§ 8kap. 4d§ Skap. 3§ 8kap. 4d§ 8 kap. 40 § 5 kap. 4 § 8 kap. 41 § 5 kap. 5 § 8 kap. 42§ Skap. 6§ 8kap. 8§ 9 kap. 45 § 5 kap. 7 § 9kap. 45 § 5 kap. 8 § 9 kap. 50§ 5 kap. 9 § 8 kap. 45 § 8 kap. 46 § 5 kap. 10 § 8 kap. 45 § 5 kap. ll§ 8 kap. 45 § 5 kap. 12 § 8 kap. 46 § 5 kap. 13 § 8 kap. 47 § 6kap. 1§ lkap. 7d§ 7 kap. 5 a § 7 kap. 6 § 7kap. l§ 9kap. 2§ 9 kap. 57 § 7 kap. 2 § 9 kap. 60 §

146 Bilaga 5 sou 1986: n

Förslaget till gymnasieskolförordning Skolförordningen

7 kap. 3 § 9kap. 59§ 7kap. 4§ 7kap. 4§ 7 kap. 5 § 8 kap. l § 8 kap. 3 § 8 kap. 6 § 8 kap. l5 § 8 kap. 21 a § 8 kap. 22 § 8 kap. 24 § 8 kap. 40 § 8 kap. 44 § 9 kap. 2 § 9 kap. 4 § 9 kap. 5 § 9 kap. 16 § 9 kap. 16 a § 9 kap. l6 b § 9 kap. 18 § 9 kap. 22 § 9 kap. 25 § 9 kap. 26 § 9 kap. 29 § 9 kap. 37 § 9 kap. 63 § 7 kap. 5 § 8 kap. 1 a § 7 kap. 6 § 19 kap. 1 § 7 § - 7 kap. 7 kap. 8 § 19 kap. 4 § Bilagan 7 kap. 2 §

SOU 1986: ll 6 147 Bilaga

Bilaga 6

Sammanställning över skolförfattningar jämte

till vissa

förslag åtgärder

Sammanställningen är upprättad per den l juli 1985. Ändringar och tillägg

som har gjorts senare har inte alltid kunnat beaktas. I fråga om äldre författningar som inte har publicerats i någon författningssamling har det ofta varit svårt att fastslå om författningarna har upphävts eller ej. Sammanställningen har avgränsats enligt följande tre huvudlinjer: 1. Endast författningar som har utfärdats eller beslutats av regeringen - Kungl. Majzt - har tagits med i sammanställningen. Således saknas sådana författningar som har beslutats av skolöverstyrelsen eller annan förvaltningsmyndighet. 2. I sammanställningen har endast tagits med författningar som hör till utbildningsdepartementets ansvarsområde. Det innebär bl.a. att författningar rörande särskolan (Socialdepartementet) och viss arbetsmarknadsutbildning (arbetsmarknadsdepartementet) inte har tagits med. 3. Vidare har i sammanställningen endast tagits med författningar som enligt sin lydelse helt eller till huvudsaklig del rör grundskolan, gymnasieskolan, komvux eller andra skolformer på motsvarande nivå. Författningar med en mer generell inriktning på förvaltningsverksamhet i stort har inte tagits med även om de skall tillämpas inom skolväsendet. Ej heller författningar som rör studiestöd och stipendiefonder m.m. har tagits med i förteckningen. Detsamma gäller sådana författningar som väsentligen utgör instruktioner för förvaltningsmyndigheter. Trots de gjorda avgränsningarna innehåller sammanställningen ett stort antal författningar. Många av dessa finns i sin helhet eller till vissa delar återgivna i UFB. Skolförfattningsutredningen har inte i detalj haft möjlighet att granska de förtecknade författningarna. Emellertid framstår det redan vid en summarisk genomgång som tämligen klart att många författningar bör kunna upphävas. I en del fall tycks författningarna vara inaktuella. Skolförfattningsutredningen har på grundval av sin summariska genomgång av författningarna angett vilka författningar som utredningen anser bör kunna utmönstras. Vid en närmare granskning kan man antagligen i en del fall komma till annan slutsats. Det finns säkerligen anledning att upphäva även andra författningar än dem som skolförfattningsutredningen föreslagit. Mot bakgrund härav är det viktigt att de myndigheter, intresseorganisationer och andra som ges tillfälle att yttra sig över skolförfattningsutredningens betänkande, närmare går igenom sådana skolförfattningar

148 Bilaga 6 SOU 1986: ll

som faller inom remissorganets intresseområde och lämnar synpunkter och förslag såväl när det gäller kompletteringar av sammanställningen som i fråga om upphävande m. m. av författningar. Skolförfattningutredningen anser efter sin genomgång av författningskomplexet att det bör övervägas att för överskådlighetens skull i en årligen utgiven förordning ta in sådana föreskrifter som gäller försöksverksamhet. Särskilt inom gymnasieskolan förekommer en omfattande försöksverksamhet. Skolförfattningsutredningen har i sammanställningen angett vilka författningar som lämpligen skulle kunna tas in i en sådan förordning. Skolförfattningsutredningens förslag till utmönstring av författningar har markerats med X (se även förslag till förordning om i sammanställningen av vissa författningar rörande skolväsendet, m. m. i del 1 av upphävande betänkandet). På motsvarande sätt har i sammanställningen markerats med FÖ för sådana författningar som föreslås ingå i en årligen förnyad författning om försöksverksamhet.

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

1 Kungörelse (1936: 45) angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet 2 Kungörelse (1948: 485) angående särskilda skolor å lots- och fyrplatser 3 Ämbetsskrivelse 1953-04-17 angående till- 33 stånd för vissa trossamfund att i skolornas ställe ombesörja religionsundervisning 4 Cirkulär (1954: 671) till de lokala styrelserna för statliga, kommunala och statsunderstödda enskilda skolor och utbildningsanstalter angående upplåtelse av lokaler åt fo]kbildningsorganisationer och andra ideella organisationer 5 Kungl. brev 1955-05-12 med särskilda be- X stämmelser om tjänstgöringsskyldigheten för vissa rektorer m. fl. med riksdagsmannauppdrag 6 Kungl. brev 1956-06-29 angående hälsovården vid de statsunderstödda privatlärover- - ken 7 Förordning (1961: 210) om elevhem inom 613 det obligatoriska skolväsendet 8 Ämbetsskrivelse 1961-01-27 angående förläggning av viss undervisning till ort utom riket 9 Skollagen (1962: 319) 15 Nya SL 10 Kungl. brev 1963-06-05 med reglemente rö- X rande skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor 11 Stadga 1963-06-28 för lantbrukets yrkesskolor

SOU 1986: 11 Bilaga 6 149

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

12 Kungl. brev 1963-06-28 med Övergångsbe- 412 X stämmelser till 10 kap. 21-23 §§ skolstad- 3kap. 6 § PF gan Kungl. brev 1963-06-28 beträffande tillämp- 414 X ningen av 10 kap. 23 § skolstadgan i fråga 3kap. 6 § PF om läroämnet samhällskunskap Ämbetsskrivelse 1963-11-08 angående un- X dantagande av vissa lantbruks- och hushållsskolor från överinseende av regional skolstyrelse m. m. 15 Kungl. brev (1963: 687) med särskilda bestämmelser om skolledare och lärare vid landstingskommunala yrkesskolor m. m. 16 Ämbetsskrivelse 1963-11-22 angående undantagande av vissa yrkesskolor på lantbrukets område från överinseende av regional skolstyrelse m. m. Förordning (1964: 137) om statsbidrag till 791 vissa privatskolor Ämbetsskrivelse 1964-02-21 om benämning 76 av vissa skolanläggningar Ämbetsskrivelse 1964-10-23 om dispens an- 415 gående behörighet till vissa lärartjänster 20 Specialskolförordningen (1965 : 478) 505 21 Ämbetsskrivelse 1965-01-29 om behörighet 417 X efter genomgång av viss allmän yrkespeda- 3kap. 6 § PF gogisk kurs 22 Ämbetsskrivelse 1965-03-26 om behörighet 418 X till tjänst som lärare i vårdyrken 3kap. 6 § PF 23 Ämbetsskrivelse 1965-06-30 om behörighet 418 X efter genomgång av extra lärarkurs för exa- 3kap. 6 § PF minerade ekonomiföreståndare 24 Ämbetsskrivelse 1965-12-10 om utbildning 418 x av lärare vid omskolningsverksamheten 3kap. 6 § PF 25 Förordning (1966: 115) om statsbidrag till 687 driftkostnader för viss kommunal utbildning 26 Kungl. brev 1966-01-27 med bestämmelser om tjänstetillsättning m. m. för vissa lärare vid försvaret 27 Ämbetsskrivelse 1966-04-29 om de privata gymnasiernas organisation 28 Ämbetsskrivelse 1966-05-06 angående musikgymnasiet i Stockholm 29 Ämbetsskrivelse 1966-05-13 med behörig- 409 X hetsvillkor för vissa lärare i läroämnen 3kap. 6 § PF

150 Bilaga 6

Ordn. Författning U FB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida 30 Ämbetsskrivelse 1966-06-16 om behörighet 417 X som speciallärare efter genomgång av Eri- 3kap. 6 § PF castiftelsens läkepedagogiska institut 31 Kungl. brev 1966-06-29 angående vissa fö- X reskrifter rörande icke-pedagogisk personal vid gymnasierna 32 Kungl. brev 1966-12-09 angående bestämmelser rörande skyldighet för vissa ordinarie lärare att utöva tjänst vid kommunalt /gymnasium/ m. m. 33 Sameskolförordningen (1967: 216) 489 34 Privatskolförordningen (1967: 270) 587 35 Ämbetsskrivelse 1967-03-31 om tillgodoräk- 416 ning av tjänstgöring som assistentlärare 36 Cirkulär 1967-09-06 om rätt att i vissa fall ur 642 skolkantorstjänst avskilja däri ingående lärartjänst 37 Kungl. brev 1968-02-16 angående prövning av frågor om återbetalning av äldre statsbidrag till skolbyggnader och lärarbostäder 38 Ämbetsskrivelse 1968-03-15 angående avveckling av vissa skolformer inom vuxenutbildningen 39 Ämbetsskrivelse 1968-07-11 om behörighet 415 X för vissa teckningslärare att söka och inne- 3 kap. 6 § PF ha ordinarie och extra ordinarie tjänst som lärare i teckning 40 Ämbetsskrivelse 1968-11-29 om behörighet 414 X för ämneslärarinna till adjunktstjänst 3kap. 6 § PF 41 Ämbetsskrivelse 1969-03-14 angående dis- 21 positionen av lönedonationer vid rikets allmänna läroverk m. m. 42 Ämbetsskrivelse 1969-04-11 angående ändrad sammansättning av vissa skolstyrelser för lantbrukets yrkesskolor 43 Ämbetsskrivelse 1969-04-11 om viss befriel- 417 x se från praktisk-pedagogisk utbildning för 3kap.6§PF lärare i klassiska språk 44 Ämbetsskrivelse 1969-07- 10 om nedsättning 594 X av undervisningsskyldigheten för arvodes- 2kap. 9 § PF anställd studierektor vid privatskola med gymnasium 45 Ämbetsskrivelse 1969-07-24 om behörighet 417 X till ordinarie tjänst som speciallärare m. m. 3kap. 6 § PF 46 Ämbetsskrivelse 1969-08-28 angående kost- X nader för vissa samlingsannonser i Postoch Inrikes Tidningar

SOU 1986: 11 Bilaga 6 151

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

47 Ãmbetsskrivelse 1969-11-21 om avbrytande 287 X av tillsättningsförfarandet beträffande vissa 6 kap. l § PF tjänster inom skolväsendet 48 Förordning (1970: 333) om riksinternatsko- 601, 799 lor 49 Förordning (1970: 340) om skolskjutsning 24 50 Ämbetsskrivelse 1970-03-13 angående avtal om för högstadium vid Birgittasko-

lokaler

lan i Orebro 51 Kungl. brev 1970-05-14 angående läroplan för gymnasieskolan 52 Ãmbetsskrivelse 1970-06-17 angående intagningsnämnd för riksintematskolor 53 Ãmbetsskrivelse 1970-06-29 om särskild ut- 415 X bildning av lärare i musik 3 kap. 6 § PF 54 Ãmbetsskrivelse 1970-07-24 om intagning 38 av icke svenska medborgare i skolor för syn- och hörselskadade 55 Skolförordningen (1971: 235) 59 X 56 Kungörelse (1971:339) om ersättning vid 43 samverkan inom skolväsendet 57 Ãmbetsskrivelse 1971-03-19 med bestäm- 322 X melser om lärare vid skola som byter huvudman med anledning av gymnasieskolans genomförande m. m. 58 Ãmbetsskrivelse 1971-04-23 angående lokaliseringen av skogsbruksutbildningen i gymnasieskolan 59 Ãmbetsskrivelse 1971-04-23 med bestäm- 415 X melser om särskild utbildning av lärare i 3 kap. 6 § PF teckning 60 Ãmbetsskrivelse 1971-05-14 med bestämmelser om frivillig undervisning i instrumentalmusik m. fl. ämnen vid de privatskolor som avses i privatskolstadgan 61 Ãmbetsskrivelse 1971-06-18 med bestäm- 323 X melser om skolledare och lärare i gymnasieskolan, såvitt denna ersätter lantbruksskola, lanthushållsskola eller skogsbruksskola 62 Ãmbetsskrivelse 1971-06-30 angående förande på övergångsstat av tjänsten som byrådirektör vid länsskolnämnden i Gotlands län m. m. 63 Ãmbetsskrivelse 1971-06-30 med behörig- 369 X hetsvillkor för tjänst i vilken ämnet steno- 3 kap. 6 § PF grañ ingår

152 Bilaga 6 SOU 1986: ll

Ordn. Författning UF B 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

64 Åmbetsskrivelse 1971-06-30 med bestäm- 607 melser om korrespondensundervisning på gymnasial nivå 65 Åmbetsskrivelse 1971-06-30 om delegering av beslutanderätten rörande statsbidrag till vissa enskilda yrkesskolor 66 Kungl. brev 1971-06-30 om statsbidrag till X driftkostnader för utbildning på tvåårig jordbrukslinje inom gymnasieskolan m. m. 67 Åmbetsskrivelse 1971-11-05 angående Om specialstatsbidrag till specialkurser för utbildning kurs godkänns av yrkeschaufförer m. m. av Iänsskolnämnden, blir statsbidragsreglerna automatiskt tilllämpliga 68 Åmbetsskrivelse 1972-01-21 angående loka- X liseringen av utbildningen inom jordbruk och trädgårdsnäring i gymnasieskolan 69 Åmbetsskrivelse 1972-01-28 angående planeringen av utbildningen vid skolor för lanthushållsutbildning 70 Åmbetsskrivelse 1972-04-07 med bestäm- X melser om frivillig undervisning i instrumentalmusik m. fl. ämnen i gymnasieskolan 71 Åmbetsskrivelse 1972-04-21 om särskild ut- 342 X bildning av lärare i musik vid lärarhögsko- 3 kap. 6 § PF lorna under budgetåret 1972/73 m. m. 72 Åmbetsskrivelse 1972-05-05 om anord- 583 X nande av kompletteringskurs för lärare i 3 kap. 6 § PF särskolans träningsskola (iämställande ur behörighetssynpunkt med viss utbildning vid lärarhögskolans speciallärarlinje) 73 Åmbetsskrivelse 1972-06-07 om särskild ut- 343 X bildning av lärare i teckning 3 kap. 6 § PF 74 Åmbetsskrivelse 1972-06-30 om förlängd 197 undervisning i gymnasieämnen utanför gymnasieskolan 75 Åmbetsskrivelse 1972-06-30 med särskilda 399 Bör finnas behörighetsvillkor för extra ordinarie och kvar tills nya extra tjänst som lärare 180 i gymnasiesko- föreskrifter lan om behörighet för tjänst som lärare i ADB har utfärdats 76 Åmbetsskrivelse 1972-09-29 om ersättning X till viss personal vid skolor för skogsbru- Bör ha ersatts kets yrkesutbildning för resor mellan bo- av reseavtal stad och tjänsteställe

SOU 1986: 11 Bilaga 6 153

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

77 Ämbetsskrivelse 1972-12-28 om befrielse 33 från deltagande i viss undervisning m. m. 78 Åmbetsskrivelse 1973-01-26 angående utbildning av trañkskolepersonal vid gymnasieskolan m. m. 79 Ämbetsskrivelse 1973-03-16 angående intagning i Stor-Stockholms gymnasieskola m. m. 80 Ämbetsskrivelse 1973-04-06 angående medgivande att anordna undervisning i visst Cspråk 81 Ämbetsskrivelse 1973-04-13 om försöks- Jämför Ds U verksamhet med samarbetsnämnder 1982: 5 82 Ämbetsskrivelse 1973-05-25 om särskild pe- 357, 367 X dagogisk kurs för nu verksamma lärare 3kap. 6 § PF inom handel och kontor 83 Åmbetsskrivelse 1973-06-05 om åtgärder rörande lärare vid statsunderstödda enskilda yrkesskolor i samband med att statsbidraget upphör 84 Ämbetsskrivelse 1973-06-05 angående flexibel periodindelning på gymnasieskolans vårdlinje 85 Ämbetsskrivelse 1973-06-14 angående statsbidrag m. m. till förberedande scenisk utbildning i gymnasieskolan i Skara kommun 86 Ämbetsskrivelse 1973-06-20 om befrielse X från avgift vid särskild prövning 87 Ãmbetsskrivelse 1973-06-29 om särskild 344 X kurs för behörighet till lärartjänst i textil- 3kap.6 § PF slöjd vid grundskolan 88 Ämbetsskrivelse 1973-12-20 om komplette- X rande utbildning för vissa vävlärare i syfte 3kap. 6 § PF att ge behörighet till lärartjänst i textilslöjd vid grundskolan 89 Förordning (1974: 439) om statsbidrag till 827 produktion av vissa läromedel

Kungl. brev 1974-04-19 angående statsbidrag till vissa privatskolor i Stockholm 91 Ämbetsskrivelse 1974-04-26 angående bestämmelser för utrikes resor inom ramen för det pedagogiska utvecklingsarbetet inom skolväsendet 92 Ämbetsskrivelse 1974-05-31 om försöks- FÖ verksamhet med specialinriktad kursplan i gymnasieskolan

154 Bilaga 6 SOU 1986: 11

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

93 Ämbetsskrivelse 1974-05-31 om resurser för 181 samordnad specialundervisning i gymnasieskolan m. m. 94 Åmbetsskrivelse 1974-06-28 med bestäm- 221 melser om ledningen av gymnasieskolenheter med utbildning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring m. m. 95 Åmbetsskrivelse 1974-06-28 med bestämmelser om tjänstgöring under ferier för yrkesvalslärare i grundskolan Ãmbetsskrivelse 1974-08-30 om elevområde för sjukgymnastutbildningen i Göteborg 97 Ämbetsskrivelse 1974-09-13 om obligatoris- 166 ka tillvalsämnen på vissa linjer i gymnasieskolan 98 Åmbetsskrivelse 1974-09-27 om befrielse 33 från deltagande i viss undervisning 99 Åmbetsskrivelse 1974-12-13 angående försöksverksamhet med övergång från specialkurs till linje i vissa kommuner Lag (1975: 160) med bemyndigande att med- 53 dela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning 101 Förordning ( 1975 : 337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun 102 Förordning 1975-04-17 om ansvarsåtagande för staten vid specialskolans obligatoriska praktiska yrkesorientering 103 Förordning 1975-12-18 om vidtagande av 410 särskilda åtgärder rörande vissa lärare med avvecklingstjänster vid grundskolan

104 Beslut 1976-06-23 om utseende av elevrepresentanter m. m. i styrelsen för försvarets gymnasieskola

105 Förordning (1977:535) om utbildning av apotekselever

106 Folkhögskoleförordningen (1977:551) 475, 763

107 Förordning (SÖ-FS 1977: 19) om försöksverksamhet med transportteknisk utbildning

108 Förordning (SÖ-FS 1977:69) om försöksverksamhet med övergång från specialkurs till verkstadsteknisk linje i Strömstads kommun

sou 1986: 11 Bilaga 6 155

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

109 Förordning (SÖ-FS 1977: 177) om Bergssko- Ian i Filipstad

H0 Förordning 1977-03-30 om viss skolledarutbildning

11 1 Förordning 1977-05-12 om anställning av lä- 390 X rare med ordinarie tjänst i merkantila äm- 3 kap. 6 § PF nen vid gymnaieskolan på extra ordinarie tjänst som adjunkt

112 Förordning (1978:345) om statsbidrag till 657 driftkostnader för grundskolan, m. m. i 113 Förordning (1978:591) om statsbidrag till 769 svensk undervisning i utlandet

114 Förordning (SÖ-FS 1978:41) om utbildningi 152 konsumtionsfrågor vid landstingskommuns gymnasieskola

115 Förordning (SÖ-FS 1978:113) om försök x med särskild läroplan på helklassisk variant i gymnasieskolan i vissa kommuner

116 Förordning (SÖ-FS 1978:114) om försöks- FÖ verksamhet på vårdlinjens gren för barnaoch ungdomsvård

117 Förordning (SÖ-FS 1978:118) om anordnande av vissa specialkurser i gymnasieskolan

118 Förordning (SÖ-FS 1978: 150) om utbyte av undervisning i yrkesbetonat ämne mot undervisning i ämnet svenska i årskurs 2 på vissa tvååriga och treåriga specialkurser

119 Förordning (SÖ-FS 1978:162) om viss för- FÖ söksverksamhet på gymnasieskolans treåriga ekonomiska linje, tvååriga ekonomiska linje och distributions- och kontorslinje

120 Förordning (SÖ-FS 1978:181) om meritbe- 771 räkning vid tjänstgöring vid utlandsskola

121 Förordning (SÖ-FS 1978:182) om statsbidrag till kostnad för resor och flyttning för lärare vid utlandsskolor

122 Förordning (SÖ-FS 1978:190) om statsbidrag till särskild undervisning av zigenarbarn

156 Bilaga 6 SOU 1986: 11

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

123 Förordning (SÖ-FS 1978:208) om ersättning 776 till kommun vid undervisning av utlandssvenskars barn

124 Förordning (SÖ-FS 1978:246) om skolor för 777 barn till utlandsanställda vid styrelsen för internationell utveckling

125 Förordning (SÖ-FS 1979:20) om betygsätt- 192 ning i praktikämnen inom gymnasieskolans vårdutbildning

126 Förordning (SÖ-FS 1979:56) om försöks- FÖ verksamhet med ñskeutbildning inom gymnasieskolan

127 Beslut (SÖ-FS 1979:62) med bestämmelser X om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan, m. m.

128 Förordning (SÖ-FS 1979:64) om tjänstle- 771 dighet för anställning vid utlandsskola

129 Förordning (SÖ-FS 1979:73) om försöks- X verksamhet på vårdlinjen

130 Förordning (SÖ-FS 1979:75) om försöks- X verksamhet med tvåårig social servicelinje i gymnasieskolan

131 Förordning (SÖ-FS 1979: 103) om särskilda ordinarie tjänster som lärare

132 Förordning (SÖ-FS 1979: 141) om anordnande av vissa specialkurser i gymnasieskolan

133 Förordning (SÖ-FS 1979:151) om omplace- X ring av skolledare inom gymnasieskolan

134 Förordning (SÖ-FS 1979:194) om försöks- Fö verksamhet med jämkade timplaner på grundskolans låg- och mellanstadier för hemspråksundervisning

135 Förordning ( 1980:63) om rätt för skolöverstyrelsen att meddela föreskrifter om läkarintyg för vissa lärartjänster m. m.

136 Förordning (1980:154) om mål och riktlinjer i 1980 års läroplan för grundskolan

137 Förordning (SÖ-FS 1980:34) om behörighet X efter genomgången avkortad praktisk-pedagogisk utbildning

SOU 1986: 11 Bilaga 6 157

Ordn. Författning UF B 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

138 Förordning (SÖ-FS 1980:67) om lärares undervisning i specialkurs i mätteknik

139 Förordning (SÖ-FS 1980:113) om studie- 521 och yrkesorientering i specialskolan

140 Förordning (SÖ-FS 1980:124) om försök FÖ med estetisk variant av gymnasieskolans tvååriga sociala linje i Stockholm och Linköping

141 Förordning (SÖ-FS 1980: 147) om anställningsförhållanden för lärare som genomgår viss utbildning till ämneslärare

142 Förordning (SÖ-FS 1980:148) om anställ- T. o. m. 1986ningsförhållanden för vissa lärare vid ge- 06-30 (so-rs nomgång av praktisk-pedagogisk utbildning 1985:53)

143 Förordning (SÖ-FS 1980:161) om anställ- X ningsförhållanden för viss personal med anledning av avvecklingen av den gymnasiala utbildningen inom försvaret

Förordning (SÖ-FS 1980:218) om försöks- FÖ verksamhet med vårdinriktad kompletteringskurs (högre specialkurs) i gymnasieskolan

145 Förordning 1980-07-10 om fortsatt försöks- FÖ verksamhet med ändrad gymnasieskolorganisation i Ludvika

146 Förordning 1980-10-30 om kursplaneri 1980 års läroplan för grundskolan

147 Förordning 1980-10-30 om timplaner och föreskrifter för timplaner i 1980 års läroplan för grundskolan

148 Förordningar 1980-10-30, 1980-12-18 och 1981-04-23 om kommentarmaterial i 1980 års läroplan för grundskolan

149 Förordning (1981:449) om minskning av 819 statsbidrag till kommunal utbildning

150 Förordning (1981:501) om statsbidrag till 711 särskilda åtgärder på skolområdet

151 Förordning (SÖ-FS 1981:6) om beräkning 660 av basresurser på grundskolans mellanstadium

158 Bilaga 6 SOU 1986: 11

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

152 Förordning (SÖ-FS 1981:107) om statsbi- 813 drag till driftkostnader för vissa lanthushållsskolor

153 Förordning (SÖ-FS 1981:125) om kopiering i skolorna och högskolorna (se även SÖ-FS 1985: 15)

154 Förordning (SÖ-FS198l:149) om statsbidrag för särskilda behov inom kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna

155 Förordning (SÖ-FS 1981:150) om försöksverksamhet med grundskolekurser på invandrarspråk

156 Förordning (SÖ-FS 1981:169) om gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i Orebro

157 Beslut (SÖ-FS 1981:196) om försöksverk- FÖ samhet med slopande av altemativkurser i matematik och engelska m. m.

158 Förordning (SÖ-FS 1981:201) om försöks- FÖ verksamhet med förberedande dansundervisning i grundskolan

159 Förordning (1982:39) om resurstimmar i 160 gymnasieskolan

Förordning (1982:393) om vissa statliga in- 823 satser beträffande läromedel

161 Förordning (1982:490) om extra undervis- 169 ning i svenska för vissa elever i gymnasieskolan

162 Förordning (1982:608) om statsbidrag till lo- 735 kal skolutveckling m. m.

163 Förordning (1982:897) om yrkesinriktad ñ- 63 lialutbildning i gymnasieskolan

164 Förordning (1982:993) med provisoriska be- 128 stämmelser om undervisning och betygsättning i orienteringsämnen på grundskolans högstadium m. m.

165 Förordning (SÖ-FS 1982: 13) om vissa resurser för undervisning i franska och tyska i grundskolan

SOU 1986: l1 Bilaga 6 159

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning 111 1985/86 sida

Förordning (SÖ-FS 1982:88) om minskning av statsbidrag till Bergsskolan i Filipstad

167 Förordning (SÖ-FS 1982: 100) om bibehål- 276 lande av vissa tjänster som huvudlärare

168 Förordning (SÖ-FS 1982: 152) om specialkurs för utbildning av yrkesdansare i gymnasieskolan 169 Förordning (SÖ-FS 1982: 161) om ersättning för metodiklektors tjänstgöring i grundskolan 170 Förordning (SÖ-FS 1982: 163) om ersättning till vissa handikappade elever m. 11. för resor 171 Förordning (SÖ-FS 1982: 181) om timreduktion i vissa privata skolors gymnasieutbildning vid låga elevantal 172 Förordning (SÖ-FS 1982: 184) om avgifter för undervisningsmaterial i statlig vuxenutbildning 173 Förordning (SÖ-FS 1982: 187) om statsbidrag till kostnader för tilläggspensionsavgift enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter för lärare vid statsunderstödda utlandsskolor 174 Förordning (SÖ-FS 1982: 189) om tillsynslä- 216 X rare i grundskolan (1986-07-01) 175 Förordning (SÖ-FS 1982: 198) om övergângsanordningar med anledning av apoteksteknikerutbildningens avveckling i gymnasieskolan 176 Förordning (SÖ-FS 1982:202) om internationell gymnasial utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket 177 Förordning (SÖ-FS 1982:262) om försöks- FÖ verksamhet på tvåårig distributions- och kontorslinje i gymnasieskolan 178 Förordning (SÖ-FS 1982:265) om viss fyllnadstjänstgöring för lärare i gymnasieskolan i Jokkmokk 179 Förordning (SÖ-FS 1982: 266) om konsulenter för rörelsehindrade elever respektive för dövblinda 180 Förordning (SÖ-FS 1982: 305) om tillsättning av vissa lärare m. m. i nybildade kommuner

160 Bilaga 6 SOU 1986: 11

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

181 Förordning (SÖ-FS 1982: 309) med vissa fö- 250 reskrifter med anledning av överenskommelser den 3 mars 1982 mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge om gemensam nordisk arbetsmarknad för klasslärare i grundskolan 182 Förordning (SÖ-FS 1982:335) om vissa högre specialkurser i gymnasieskolan 183 Förordning (1982: 199) om kombination 148 med Specialidrott i gymnasieskolan 184 Förordning (1982: 200) om engelskspråkig gymnasial utbildningi Stockholm 185 Förordning (1982: 208) om försöksverksam- FÖ het med yrkesinriktad utbildning på invandrarspråk inom kommunal vuxenutbildning 186 Förordning (1983: 28) om undervisning av bam och ungdom som bereds vård med stöd av lagen (1980: 621) med särskilda bestämmelser om vård av unga 187 Förordning (1983: 46) om kurser för invandrarungdom i gymnasieskolan 188 Förordning (1983: 97) om statsbidrag till fri- 779 stående skolor för skolpliktiga elever 189 Förordning (1983: 199) om statsbidrag till 792 Göteborgs högre samskola m. fl. för undervisning på grundskolenivå 190 Förordning (1983: 238) om särskilt statsbi- 751 drag till lokal skolutveckling (omtryckt 1984: 630) 191 Förordning (1983:412) om minskning av 800 vissa statsbidrag till riksintematskolor m. m. 192 Förordning (1983: 505) om samordnade tim- 155 planer och resurser i vissa kommuners gymnasieskolor 193 Förordning (1983: 583) om statsbidrag till 719 uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år 194 Förordning (1983: 584) om statsbidrag till 727 utbildning av handledare för Skolungdomar under praktik på arbetsplats 195 Förordning (1983: 599) om statsbidrag till vissa elevresor 196 Förordning (1983: 724) om skolverksamhet under krig och vid krigsfara 197 Förordning (SÖ-FS 1983: 25) om rätt för vårdlärare att fullgöra viss undervisning i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning, m. m.

SOU 1986: 11 6 161 Bilaga

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

198 Förordning (SÖ-FS 1983: 43) om försöks- FÖ verksamhet med specialkurs i Bild och form i gymnasieskolan

Förordning (SÖ-FS 1983: 61) om statsbidrag till Kristofferskolan, Hillelskolan och de estniska skolorna 200 Förordning (SÖ-FS 1983:65) om statsbidrag till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket för undervisning på grundskolenivå 201 Förordning (SÖ-FS 1983: 66) om högre specialkurs för utbildning till maskinförare 202 Förordning (SÖ-FS 1983:75) om försöks- FÖ verksamhet med finskspråkiga linjer i gymnasieskolan i Stockholm 203 Förordning (SÖ-FS 1983: 98) om försöks- FÖ verksamhet med individuella timplanejämkningar för idrottsträning för elever i gymnasieskolan 204 Förordning (SÖ-FS 1983: 106) om statsbidrag till lokalt utvecklingsarbete på grundskolans lågstadium 205 Förordning (SÖ-FS 1983: 110) om specialkurs i gymnasieskolan för utbildning av tandtekniker 206 Förordning (SÖ-FS 1983: lll) om försöks- Fo verksamhet med kost- och näringsinriktad gren av tvåårig konsumtionslinje i gymnasieskolan 207 Förordning (SÖ-FS 1983: 123) om försöks- FÖ verksamhet med integrerad samisk högstadieundervisning vid grundskolan i Gällivare 208 Förordning (SÖ-FS 1983: 124) om försöks- FÖ verksamhet med integrerad samisk undervisning på låg- och mellanstadiet vid grundskolan i Arjeplog 209 Förordning (SÖ-FS 1983: 125) om integre- FÖ rad samisk högstadieundervisning vid grundskolan i Åre 210 Förordning (SÖ-FS 1983: 126) med vissa fö- X reskrifter om behörighetsförklaring till 3kap. 6 § PF tjänster som lärare vid grundskolan och gymnasieskolan 211 Förordning (SÖ-FS 1983: 127) med vissa bestämmelser om lärare som är förordnade på särskilda extra ordinarie lärartjänster och bristtjänster 212 Förordning (SÖ-FS 1983: 128) om ramar för elevplatser i gymnasieskolan redovisningsåren 1983/84-1985/86

162 Bilaga 6 SOU 1986: ll

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

213 Förordning (SÖ-FS 1983: 141) om nedläggning av vissa specialkurser i gymnasieskolan

214 Förordning (SÖ-FS 1983: 154) om särskilda

möjligheter att anordna gren eller variant i gymnasieskolan genom inbyggd utbildning 215 Förordning (SÖ-FS 1983: 155) om tilldel- 516 ning av lärarresurser vid specialskolan m. m. 216 Förordning (SÖ-FS 1983: 157) om försöks- FÖ verksamhet med kommunikationstekniska och naturvetenskapliga varianter av naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan 217 Förordning (SÖ-FS 1983: 169) om vissa påbyggnadsutbildningar inom gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning 218 Förordning (SÖ-FS 1983: 183) om statsbi- T. o. m. drag till kostnader för korrespondensmate- läsåret rial vid handledning vid försöksverksamhet 1985/86 med Swedish Culture vid internationell skola 219 Förordning (SÖ-FS 1983: 184) om modifierade alternativa timplaner vid Grännaskolan 220 Förordning (SÖ-FS 1983:266) om försöks- FÖ verksamhet med engelskspråkiga tekniska studievägar i gymnasieskolan i Norrköping 221 Förordning (1984: 41) om timreduktioner i 163 gymnasieskolan i förhållande till elevantal 222 Förordning (1984: 43) om extra resurstim- 163 mar i gymnasieskolan 223 Förordning (1984: 75) om regional samverkan i fråga om undervisning för elever med handikapp 224 Förordning (1984: 234) om resurstimmar i 589 gymnasieskolutbildning vid riksinternatskolor 225 Förordning ( 1984: 329) om kommunal er- 46 sättning till staten i vissa fall för kostnader för specialskolans elever 226 Förordning (1984: 571) om ramtimplaner 65 och resurstilldelningssystem för årskurs 4 av fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan 227 Förordning (1984: 573) om statsbidrag till 803 fristående skolor på gymnasial nivå 228 Förordning (1984: 618) om elevplatser i 145 gymnasieskolan m. m. 229 Förordning (1984: 622) om gymnasial lär- 138 lingsutbildning

SOU 1986: 11 Bilaga 6 163

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

230 Förordning (1984:623) om avveckling av 143 försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning 231 Förordning (1984: 624) om intagning till › 829 grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan 232 Förordning (1984:626) om statsbidrag till 755 kostnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal utbildning 233 Förordning (1984: 628) om statsbidrag till 701 anskaffning och förnyelse av utrustning i gymnasieskolan 234 Förordning (1984: 631) om avgifter för pröv- 133 ning inom skolväsendet och vuxenutbildningen 235 Förordning (l984: 632) om extra statsbidrag 699 till försöksverksamhet och utvecklingsarbete i gymnasieskolan 236 Förordning (1984:633) om resurser för 166 stödinsatser i svenska på vissa yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan 237 Förordning (1984: 762) om turordning vid uppsägning av vissa lärare med statligt reglerad anställningi kommun m. m. 238 Förordning (1984: 795) om försöksverksamhet med beslut av länsskolnämnden om regionalt arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan 239 Förordning (1984: 825) om verksamheten 491 vid vissa statliga skolor under krig och vid krigsfara 240 Vuxenutbildningslagen (1984: 1118) 421 241 Förordning (1984: 1120) om inbyggd utbild- 431 ning i kommunal och statlig vuxenutbildning 242 Förordning (SÖ-FS 1984:49) om vissa åt- 289 gärder i fråga om anställningstrygghet för lärare med anställning tills vidare 243 Förordning (SÖ-FS 1984: 64) om speciallä- X rare vid den gymnasiala utbildningen för 3 kap. 1 § PF döva och gravt hörselskadade i Orebro och bilaga 3 till PF 244 Förordning (SÖ-FS 1984:66) om utveckling 514 av verksamheten vid specialskolan 245 Förordning (SÖ-FS 1984:68) om tilldelning av lârarresurser vid sameskolan

164 Bilaga 6 SOU 1986: ll

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

246 Förordning (SÖ-FS 1984: 72) om statsbidrag till kostnader för undervisning i hemspråk m. m. som kommun anordnat för elever med minoritetsspråk vid vissa fristående skolor Förordning (SÖ-FS 1984:85) om resurstimmar i gymnasieskolutbildning vid riksinternatskolor 248 Förordning (SÖ-FS 1984: 87) om undervis- 215 ningsskyldighet för skolledare i grundskolan m. m. 249 Förordning (SÖ-FS 1984:88) om omplace- T. o. m. ring av lärare i samband _med omlokalise- 1986-06-30 ring av myndigheter till Ostersund 250 Förordning (SÖ-FS 1984:96) om beräkning av elevveckor för föräldrar till döva, hörselskadade eller talskadade barn vid genomgång av teckenspråkkurs vid folkhögskola 251 Förordning (SÖ-FS 1984: 101) om statsbidrag till datorutrustning och programvara för dataundervisning på grundskolans högstadium 252 Förordning (SÖ-FS 1984: 102) om oavkortad lön till lärare vid vissa läroanstalter under tjänstledighet för arbetslivsorientering och yrkesstudier m. m. 253 Förordning (SÖ-FS 1984: 106) om yrkes- 335 valslärartjänster i grundskolan 254 Förordning (SÖ-FS 1984: 114) om statsbidrag till utveckling av verksamheten vid statliga skolor för vuxna 255 Förordning (SÖ-FS 1984: 119) om försöks- FÖ verksamhet med ramtimplan för tvåårig musiklinje i gymnasieskolan 256 Förordning (SÖ-FS 1984: 122) om försöks- FÖ verksamhet med estetisk variant av tvåårig social linje i gymnasieskolan 257 Förordning (SÖ-FS 1984: 125) om avveckling av statsbidrag till traditionell lärlingsutbildning m. m. 258 Förordning (SÖ-FS 1984: 127) om försöks- FÖ verksamhet med tvåårig estetisk-praktisk linje i gymnasieskolan 259 Förordning (SÖ-FS 1984: 128) om försöks- FÖ verksamhet med ämnet kulturkunskap i gymnasieskolan 260 Förordning (SÖ-FS 1984: 131) om befrielse 608 från avgift vid särskild prövning av vissa elever i statlig vuxenutbildning

SOU 1986: ll Bilaga 6 165

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

261 Förordning (SÖ-FS 1984: 132) om befrielse från avgift vid särskild prövning i gymnasieskolan 262 Förordning (SÖ-FS 1984: 134) om veckotimpris för bas- och förstärkningsresurser m. m. 263 Förordning (Sö-FS 1984.2 151) om utbildning av hörselskadade i Orebro kommuns gymnasieskola 264 Förordning (SÖ-FS 1984: 152) om konsulenter för dövblinda vuxna 265 Förordning (SÖ-FS 1984: 167) om beräkning av elevveckor vid Ljungskile folkhögskola 266 Förordning (SÖ-FS 1984: 175) om försöks- FÖ verksamhet med kurs som förbereder tvåspråkiga för vårdutbildning i gymnasieskolan 267 Förordning (SÖ-FS 1984: 223) om försöks- FÖ verksamhet i gymnasieskolan med individuella timplanejämkningar 268 Förordning (SÖ-FS 1984:234) om fortbildning för det lokala utvecklingsarbetet i den kommunala vuxenutbildningen och grundutbildningen för vuxna 269 Förordning (SÖ-FS 1984:245) om vissa åt- 483 gärder i fråga om anställningstrygghet för lärare med anställning tills vidare vid folkhögskolor 270 Förordning (1985: 123) om försöksverksam- 167 FÖ het i fråga om praktik för elever i gymnasieskolan 271 Vuxenutbildningsförordningen (1985 : 288) 431 272 Förordning (1985:537) med särskilda be- 621 stämmelser för skolledare, biträdande skolledare och lärare inom skolväsendet 273 Förordning (1985 : 548) om statsbidrag till 707 studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan budgetåret 1985/86 274 Förordning (1985:554) om statsbidrag till 759 kostnader för vissa trygghetsåtgärder för rektorer, studierektorer och lärare vid vissa privatskolor, riksintematskolor och statsunderstödda folkhögskolor 275 Förordning (1985: 586) om gymnasieskolans 693 timunderlag för undervisning och statsbidrag

166 Bilaga 6 SOU 1986: ll

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

276 Förordning (1985: 709) om vissa ersättningar vid kommunal samverkan på skolväsendets område under läsåret 1985/86 277 Förordning (1985: 782) om försöksverksam- FÖ het beträffande skolväsendet i vissa kommuner och landstingskommuner 278 Lag (1985: 903) om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet m. m. 279 Förordning (SÖ-FS 1985: 7) om yrkesinriktad ñlialutbildning (specialkurs i manuell glastillverkning) i Lessebo kommun 280 Förordning (SÖ-FS 1985: 16) om kopieringi skolorna 281 Förordning (SÖ-FS 1985: 18) om turordning vid uppsägning och företrädesrätt till återanställning för lärare vid folkhögskolor 282 Förordning (SÖ-FS 1985:20) om bemyndigande för skolöverstyrelsen att meddela föreskrifter om vissa prov i grundskolan och gymnasieskolan 283 Förordning (SÖ-FS 1985: 27) om ändring av vissa bestämmelser om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. 284 Förordning (SÖ-FS 1985:36) om försöks- FÖ verksamhet med tvåårig handels- och kontorslinje gymnasieskolan 285 Förordning (SÖ-FS 1985:37) om försöks- FÖ verksamhet med industriteknisk gren i årskurs 2 av tvåårig drift- och underhållsteknisk linje i gymnasieskolan 286 Förordning (SÖ-FS 1985: 38) om försöks- FÖ verksamhet med sammanhållen, variantlös utbildning på livsmedelsteknisk linje, gren för storhushåll och restaurang i gymnasieskolan 287 Förordning (SÖ-FS 1985: 39) om försöks- FÖ verksamhet med sammanslagning av grenar i årskurs 2 av processteknisk linje i gymnasieskolan 288 Förordning (SÖ-FS 1985:40) om övergångsanordningar för vissa studievägar i gymnasieskolan läsåret 1985/86

289 För0rdning“(SÖ-FS 1985:41) om folkhög- 764

skolans undervisningsvolym 290 Förordning (SÖ-FS 1985:42) om riktlinjer för att fastställa timplaner m. m. för kommunal vuxenutbildning

SOU 1986: Il Bilaga 6 167

Ordn. Författning UF B 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

291 Förordning (SÖ-FS 1985: 43) om riktlinjer för att fastställa timplaner för statens skolor för vuxna 292 Förordning (SÖ-FS 1985: 44) om försöks- FÖ verksamhet med särskild intagning av tvåspråkiga elever inom vårdutbildning i gymnasieskolan 293 Förordning (SÖ-FS 1985:45) om antalet X skolledare och biträdande skolledare i (T. o. m. 1986grundskolan och gymnasieskolan vid sjun- 06-30) kande poängtal 294 Förordning (SÖ-FS 1985:46) om en dag (Läsåret 1985/ för kulturaktiviteter i skolan 86) 295 Förordning (SÖ-FS 1985:47) om statsbidrag till planering och information i samband med införandet av 1982 års läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna 296 Förordning (SÖ-FS 1985:52) om tidsbe- 292, 302 gränsning av förordnanden på tjänster som skolledare och biträdande skolledare m. fl. i grundskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning, m. m. 297 Förordning (SÖ-FS 1985:55) om statsbidrag till utvecklingsarbete med kulturi skolan 298 Förordning (SÖ-FS 1985:57) om statsbidrag till sommarkurser i teknik för flickor 299 Förordning (SÖ-FS 1985:60) om ramar för elevplatser i gymnasieskolan redovisningsåren 1985/86 och 1987/88 300 Förordning (SÖ-FS 1985:64) om försöks- FÖ verksamhet med sameskola i Kiruna 301 Förordning (SÖ-FS 1985:75) om ändring av vissa bestämmelser om undervisning för invandrare i svenska språket m. m. 302 Förordning (SÖ-F S 1985:76) om elevveckor för studerande med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa som genomgår folkhögskolekurs under budgetåret 1985/86 303 Förordning (SÖ-FS 1985:77) om visst undantag från föreskrifter om särskild delram 304 Förordning (SÖ-FS 1985:79) om vissa kurser på folkhögskola för arbetslös ungdom 305 Förordning (SÖ-FS 185: 97) om nedsättning av undervisningsskyldighet i samband med verksamhet med teknikservice i gymnasieskolan läsåret 1985/86

168 Bilaga 6 SOU 1986: 11

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

306 Förordning (SÖ-F S 1985: 98) om försöks- FÖ verksamhet med gemensam undervisning för elever i gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning 307 Förordning (SÖ-FS 1985: 100) om försöks- FÖ verksamhet med grund- och tilläggskurser i vårdämnen i gymnasieskolan 308 Förordning (SÖ-FS 1985: 102) om försöks- FÖ verksamhet med grund- och tilläggskurser i ämnet handels- och kontorslära i gymnasieskolan 309 Förordning (SÖ-FS 1985 : 102) om försöksverksamhet med ändrade förutsättningar för fortbildning av lärare 310 Förordning (SÖ-FS 1985: 105) om vecko- 673 timpris för bas- och förstärkningsresurser m. m. 311 Förordning (SÖ-FS 1985: 124) om försöks- FÖ verksamhet med sammanhållen årskurs 3 och förlängning av fyraårig teknisk linje

sou 1986: n Bilaga 7 169

Bilaga 7

Sammanställning över Övergångsbestämmelser

till vissa till vissa

skolförfattningar jämte förslag åtgärder

l sammanställningen har tagits in vissa Övergångsbestämmelser som rör följande författningar: 7 Skolförordningen (1971: 235) nr 1-54 Specialskolförordningen (1965:478) nr 55 -63 Sameskolförordningen (1967:216) nr 64-70 Privatskolförordningen (1967: 270) nr 71-75 Förordningen (1975: 337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun nr 76-78

Ordn. Övergångsbe- Innehåll Bör ut- Kommentar nr stämmelser till mönstras

Skolförordningen 1 SFS 1971:235, Allmän föreskrift om att en ny x p. 3 föreskrift ersätter en äldre till vilken hänvisning gjons 2 SFS 1971:235, Vissa prövningar enligt äldre x Beslut enligt p. 5 läroplan för grundskolan får Övergångsbestämfortsätta till 1974-12-31 melsen bör således eller senare efter särskilt inte längre få beslut av Skolstyrelsen fattas av skolstyrelsen 3 SFS 1971:235, Tidigare medgivande att in- Se Övergångsbep. 6 rätta yrkesskola, fackskola stämmelse till eller gymnasium skall anses GyF punkt 4 a gälla gymnasieskola 4 SFS 1971:235, Medgivande för vissa kommuner x p. 10 och landstingskommuner att inrätta vissa specialkurser t.o.m. 1974-06-30 5 SFS 1971: 235, Möjlighet till förlängning av x Synes inte längre p. 11 medgivande enligt nr 4 ovan vara aktuell 6 SFS 1971: 235, - x Medgivande att Ino. m. 1979 Synes inte längre p. 19 eller senare om SO medger det - vara aktuell anordna prövning enligt läroplan för fackskola

170 Bilaga 7 sou 1986: n

Ordn. Övergängsbe- Innehåll Bör ut- Kommentar nr stämmelser till mönstras

7 SFS 1971: 235, Verkan av tidigare konstituto- Ersätts av överp. 21 rial och förordnande med av- gångsbestämmelse seende på de nya nummertjäns- till PF punkt 4 terna i grundskolan 8 SFS 1971:235, Skolledningen i gymnasieskola x Synes inte längre p. 25 i vissa fall vara aktuell 9 SFS 1971: 235, Angående särskilda bestämmelser x Jämför ämbetsp. 26 nr l om lärare med anledning av skrivelse 1971gymnasieskolans införande 03-19 (bilaga 6 nr 57) 10 SFS 1971: 235, Angående särskilda bestämmelser x Jämför ämbetsp. 26 nr 2 om lärare som 1971-06-30 hade skrivelse 1971tjänst vid lantbruksskola, lant- 06-18 (bilaga 6 hushållsskola eller skogs- nr 61) bruksskola 11 SFS 1971:235, Överföring av ordinarie lärare Se övergångsbep. 27 vid yrkesskola, fackskola och stämmelse till gymnasium till gymnasieskolan PF punkt 10 a 12 SFS 1971:235, Överföring till gymnasieskolan Se Övergångsbep. 33 av icke ordinarie lärare vid stämmelse till yrkesskola, fackskola och gym- PF punkt 10 a nasium 13 SFS 1971: 235, Åliggande för vissa lärare x Se 3 kap. 9 § PF p.35 14 SFS 1971:235, Skyldigheten för lärare att delta x Synes inte längre p. 36 i viss fortbildning enligt 1962 vara aktuell års skolstadga 15 SFS 1971:235, Äldre ämneskombinalioner får x Se Övergångsbep. 37 efter 1971-06-30 tillämpas på stämmelse till PF sökande med äldre utbildning punkt 3 (SO har preciserat i cirkulär) 16 SFS 1971: 235, Äldre behörigheter gäller för mot- x Se 3 kap. 6 § PF p. 39 svarande tjänst efter 1971-06-30 17 SFS 1971:235, Angående fortsatt giltighet av x Synes inte längre p. 42 vissa äldre föreskrifter behövas 18 SFS 1971: 235, Bemyndigande för SÖ att meddela x Synes inte längre p. 44 vissa Övergångsbestämmelser behövas 19 SFS 1973: 417, Överföring av vissa skolledar- Se Övergångsbep. 2 tjänster stämmelse till PF punkt 10 b. 20 SFS 1973:417, Behörighet för vissa yrkesvals- x Synes inte längre p. 3 lärare vara aktuell. Jämför bilaga 1 till PF, lärare 016 21 SFS 1973:678 Åliggande för vissa lärare (lärare x Synes inte längre 5-15, 16-19) behövas. Jämför 3 kap. 9 § PF 22 SFS 1974: 481, Bestämmelser om studie- och yrkes- x Synes inte längre p. 3 orientering skall gälla vissa lärar- behövas tjänster som finns övergångsvis

sou 1986: 11 Bilaga 7 171

Ordn. Övergångsbe- Innehåll Bör ut- Kommentar nr stämmelser till mönstras

23 SFS 1974: 481, Vissa bestämmelser angående yrkes- x Synes inte längre p. 4 valslärare vara aktuella 24 SFS 1975: 1185. Fortsatt giltighet av äldre för- x Se Övergångsbep. 2 ordnanden i samband med LAS bestämmelse till ikraftträdande PF punkt 10 c 25 SFS 1976: 938, Poängberäkning i vissa fall med x Förlorar betydelsen p. 4 avvikelse från l kap. 7 § skol- när riksdagens beförordningen slut om en ändrad skolledning i grundskolan genomförs 1986-07-01 26 SFS 1977: 518. Poängberäkning i vissa x Förlorar betydelsen p. 3 fall med avvikelse från 1 kap. 7 § när riksdagens beskolförordningen slut om en ändrad skolledning i gymnnasieskolan genomförs 27 SFS 1978:588, Behörighet för vissa lärare x Se 3 kap. 6 § PF p. 3 28 SFS 1978: 588, Överföring av vissa lärartjänster x Ersätts av överp. 4 gångsbestämmelser till PF 29 SFS 1978:588, Adjunktstjänster med ämneskombina- x Ämnet finska kan p. 5 tion i vilken ämnet finska ingår ingå i adjunktstjänst (se 15 kap. 4 § SF samt bilaga 1 till PF) - SFS 1980:531 Tjänsteorganisationen i gymnasieskolan ändrades. Den tidigare gruppen 121- 125 delade i två grupper 121-122a och 123-125. Tjänsteslaget l22a infördes. I samband härmed föreskrevs (se ordn. nr. 30-32): 30 SFS 1980: 531, Tjänst som lärare 128 fick inte in- x Tjänsteslaget har p. 2 rättas eller återbesättas tagits bort ur tjänsteförteckningen 31 SFS 1980: 531, Ordinarie tjänst som lärare 141 med x Se Övergångsbep. 3 ämnet produktionsteknik fick inte stämmelse till PF inrättas eller återbesättas punkt 4 32 SFS 1980:531, Ordinarie och icke-ordinarie lärare x Synes inte längre p.4 141 som var behörig till tjänst som vara aktuell lärare 125 fick utan ledigförklarande under vissa förutsättningar förordnas på tjänst som lärare 125

172 Bilaga 7 sou 1986: 11

Ordn. Övergångsbe- Innehåll Bör ut- Kommentar nr stämmelser till mönstras

33 SFS 1981: 986 Arvodestjänster som huvudlärare Föreskriften och institutionsföreståndare i gäller t. 0. m. grundskolan drogs in 1982-07-01 1987-06-30 och ersattes av specialfunktioner. De innehavare av tjänster som då hade högst fem år kvar till nedre gränsen av pensioneringsperioden ñck behålla tjänsten till avgången 34 SFS 1982: 41 Avgångsbetyg från gymnasie- x Ersätts av överskolan som utfärdas efter gångsbestämmelse 1982-06-30 skall innehålla till GyF punkt uppgift om specialarbete som 4 b utförts dessförinnan 35 SFS 1982:251, SÖ:s rätt att i vissa fall be- x Synes inte längre p. 2 och 3 sluta att centrala läromedel vara aktuell får antas som basläromedel 36 SFS 1982: 251, Yttrande i ärenden om gransk- x p. 4 ningar av basläromedel 37 SFS 1982:590 Vid överförandet av besvärs- x Synes inte längre prövningen från länsskolnämn- vara aktuell den till skolöverstyrelsen 1982-09-01 föreskrevs att länsskolnämnden alltjämt skulle pröva besvär över beslut om tillsättningar före 1982-09-01 38 SFS 1982: 694, Behörighet till skolchefs- x Den statliga regp. 2 tjänster leringen av skolchefstjänsterna har upphört 1985- 07-01 39» SFS 1982:694, Återförande på stat av vissa Viss övergångsp. 3 lärartjänster bestämmelse behövs. Jämför övergångsbestämmelse till SFS 1985: 587 punkt 5, (nr 50 nedan) 40 SFS 1982:694, Behörighet för vissa lärare x Se 3 kap. 6 § PF p. 4 41 SFS 1982:694, Äldre handläggningsordning x Synes inte längre p. 5 vara aktuell 42 SFS 1983: 187 Äldre besvärsordning x Synes inte längre vara aktuell 43 SFS 1983:508, Överförande av tjänster Se Övergångsbep. 2 stämmelse till PF punkt 10 e 44 SFS 1983:508, Äldre besvärsordning x Synes inte längre p.3 vara aktuell

SOU 1986: 11 Bilaga 7 173

Ordn. Övergångsbe- Innehåll Bör ut- Kommentar nr stämmelser till mönsuas

45 SFS 1984:209, Yrkesvalslärare jämställs med x Synes sakna aktuap. 2 syofunktionär vid sammansätt- litet när Nya ning av intagningsnämnd SL träder i kraft 46 SFS 1984:209, Övergångsbestämmelser i sam- Se Övergångsbeband med att statligt regle- stämmelse till p. 3-6 och 8 rade tjänster som syofunk- PF punkt 10 f tionär infördes 1984-07-01 47 SFS 1984:209, Särskilda föreskrifter om Se förordningen p. 7 yrkesvalslärare i grundskolan (SÖ-FS 1984: 106) om yrkesvalslärartjänster i grundskolan. Även övergångsbestämmelse till PF punkt 10 f

48 SFS 1985: 587, Förfarande när tjänst som skol- x Se Övergångsbep. 2 chef ledigförklarats före 1985- stämmelse till PF 07-01 punkt 10 g. (End

49 SFS 1985:587, Behållande av tjänst som skol- “fm “We”

p. 3 och 4 direktör m. fl. efter 1985-06-30 gangsbestgmmelse

som finns 1 punkt 50 SFS 1985:587. Rätt för skolchef m. fl. att be- 5 m] SFS 1985; p. 5 läranjänst som botten- 587 synes vara tjänst aktuell efter 1987-07-01) 51 SFS 1985:587, Äldre besvärsordning i vissa p. 6 fall 52 SFS 1969: 51, Gäller ämbetsskrivelse x Ämbetsskrivelsen p. 3 1966-05-13 med behörighetsvillkor föreslås bli utför vissa lärare i läroämnen mönstrad (se nr 29 i bilaga 6) 53 SFS 1970: 78, Gäller förordningen 1975- x 1975 års förp. 4-5 12-18 om vidtagande av sär- ordning föreslås skilda åtgärder rörande vissa bli utmönstrad lärare med avvecklingstjänster vid grundskolan (se nr 103 i bilaga 6) 54 SFS 1970:578, Behörighetsvillkor för huvud- x Synes inte längre p. 3 lärartjänst i ekonomi vara aktuell

Specialskolförordningen 55 SFS 1970: 327, Vissa ordinarie lärartjäns- x Se Övergångsbep. 5 ter får finnas kvar efter stämmelsema till 1970-07-01 PF punkt 4 56 SFS 1970: 327, Icke-ordinarie tjänster som x Torde inte längre p. 6 yrkeslärare och lärare i vara aktuell handelsyrken fick tills vidare inrättas i specialskolan 57 SFS 1970: 327, Bemyndigande för SÖ att ut- x Inaktuellt p. 7-8 fárda Övergångsbestämmelser

e

174 Bilaga 7 sou 1986: 11

Ordn. Övergångsbe- Innehåll Bör ut- Kommentar nr stämmelser till mönstras 58 SFS 1971: 346, Äldre föreskrifteri skolför- x p. 3 ordningen fick i vissa fall tillämpas på sökande till vissa tjänster 59 SFS 1976: 1034 Förordnandc på ordinarie tjänst x Föreskriften under åren 1977- 1980 eller synes vara införsta halvåret 1981 ges kon- aktuell eftersom stitutorials verkan det i förordnandena skall ha angetts att de har konstitutorials verkan 60 SFS 1982: 745, Äldre besvärsordning x Synes inte längre p. 3 vara aktuell 61 SFS 1982: 745, Återförande på stat av vissa p. 4 tjänster som förts över stat .62 SFS 1983:421 Äldre besvärsordning x Synes inte längre vara aktuell 63 SFS 1985: 540 Äldre besvärsordning

Sameskolförordningen 64 SFS 1975: 451, Tillsättningsförfarande x Synes inte längre p. 2-5 vara aktuell 65 SFS 1975: 1196 Äldre besvärsordning x Synes inte längre vara aktuell 66 SFS 1976: 1038 Förordnande på ordinarie x Föreskriften sytjänst under åren 1977-1980 nes vara inaktuell eller första halvåret 1981 eftersom det i ges konstitutorials verkan förordnandena skall ha angetts att de har konstitutorials verkan 67 SFS 1982:747, Äldre besvärsordning x Synes inte längre p. 4 vara aktuell 68 SFS 1982:747, Återförande på stat av vissa p. 5 tjänster som förts över stat 69 SFS 1983:615, Äldre besvärsordning x Synes inte längre p. 4 vara aktuell 70 SFS 1985:542 Äldre besvärsordning x

Privatskolförordningen 71 SFS 1975:454, Förfarande vid tillsättning x Synes inte längre p. 2-7 av vissa tjänster vara aktuell 72 SFS 1982:746, Återförande på stat av vissa p. 3 tjänster som förts över stat 73 SFS 1982:746, Äldre besvärsordning x Synes inte längre p.4 vara aktuell

SOU 1986: ll Bilaga 7 175

74 SFS 1983: 419 Äldre besvärsordning Synes inte längre vara aktuell 75 SFS 1985: 553 Äldre besvärsordning

Förordningen om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun 76 SFS 1975: 337 Tillsättningsförfarande Synes inte längre vara aktuell 77 SFS 1979: 449, Tlllsättningsförfarande Synes inte längre p. 2-5 vara aktuell 78 SFS 1982: 793 Äldre besvärsordning Synes inte längre vara aktuell

SOU l986: Il 177

Bilaga 8

Rektors åligganden m. m. enligt

skolförordningen

Skolförordningen Åligganden

2 kap. 6§ Yttra sig i viktigare ärende som rör skolenheten innan styrelsen avgör ärendet 13 § Underrätta hemkommunen om elev som fullgör skolplikt i annan kommun 14 § Underrätta särskilt då förhållanden enligt 2 kap. 13 § föreligger och sådan elev utan giltigt förfall är frånvarande i större omfattning 2 a kap. l § Dels lämna information till företrädare för elever och föräldrar, dels samråda med företrädarna inför beslut 4 § Informera 5 § [-2 st. Samråda i frågor av stor betydelse för eleverna 6 § Samråda i andra frågor som rör eleverna l0 § Tillsammans med företrädarna bestämma former för information och samråd 2 b kap. 3 § Vara skolkonferensens ordförande 9 § Kalla till icke-obligatorisk skolkonferens ll § Avge utslagsröst vid lika röstetal i skolkonferensen 12- 13 §§ Efter samråd med föräldrar respektive elever kalla andra företrädare till skolkonferens 3 kap. l § 2 st. Ingå i och vara ordförande för personalkonferens 3 § Utfärda kallelse till personalkonferens 4 § 2 st. Avge utslagsröst vid lika röstetal i personalkonferens 5 § 2 st. Ingå i arbetsenhetskonferens 5 § 3 st. Vara ordförande eller utse annan att vara ordförande i arbetsenhetskonferens 8 § Om rektor är ordförande i arbetsenhetskonferens, kalla företrädare för eleverna till sammanträden › 10§ Ingå i klasskonferens på gymnasieskolan. Rättighet att kalla annan personal att delta l0 a § l st. Kalla arbetstagare till annan konferens 10 a § 2 st. Kalla elever när rektor utnyttjar rättigheten enligt 10 a § första stycket

178 Bilaga 8 SOU 1986: ll

Skolförordningen Ãligganden 3 kap. l0b-§ Ta upp frågor som gäller anskaffning av läromedel i konferens enligt l0 a § första stycket innan rektor fattar beslut Kalla enbart icke-pedagogisk personal till överläggning Ingå i samarbetsnämnd vid gymnasieskola Ingå i elevvårdskonferens om rektor inte utnyttjar möjlighet att lämna över uppdraget åt annan skolledare 22§3 st. Vara ordförande eller att utse annan till detta 24§ Sammankalla elevvårdskonferensen om rektor är ordförande 25§l-2st. Kalla icke-ledamöter till elevvårdskonferens 5 kap. 6b§ Tillse att arbetsplan finns 10a§3st. Besluta om undervisning i hemspråk. Skyldighet att samråda före beslut l3§2st. Föreslå basläromedel l3§3st. inom fastställda ekonomiska ramar besluta om anskaffning av andra läromedel (betr. samråd se 3 kap. 10 b §l l3§5st Ta del av avgivna uttalanden då det gäller basläromedel som skall granskas 27§2st. Besluta i frågor angående anordnande av morgonsamling 27§3st. Bestämma vem som skall leda morgonsamling 28§ Besluta om avvikelser från 40-minuters arbetspass 32§ 1st. I brådskande fall besluta om inställande av skolarbete innan Skolstyrelsen tagit ställning 33§ Samla eleverna eller befria dem från skolarbete på minnesdag 35 § l st. Fastställa tjänstefördelning 36§ l st. Fastställa schema 36§3 st. Tillse att lärarna bereds tillfälle att yttra sig över förslaget till schema 6 kap. ll §2st. Bestämma betyg vid oenighet mellan lärare ll §3-4 st. Besluta om att betyg inte skall sättas 13§3st. Utfärda slutbetyg 15§2st Besluta om rättelse av betyg och att vidta åtgärder i samband med detta l9§3 st. Besluta om uppflyttning till högre årskurs under läsåret 20§ Medge elev att gå om årskurs 22§2st. Besluta om avvikelse från regeln att elever skall behålla sina klasskamrater vid uppflyttning 22§3 st. Yttra sig då skolstyrelse skall pröva frågan om att eleverna skall behålla sina klasskamrater 22§4st. Föreslå klassammansättning som grundas på elevernas val av tillvalsämnen 23§ Yttra sig då ärende om avvikande klassammansättning av Skolstyrelsen hänskjuts till länsskolnämnd

SOU 1986: ll

Skolförordningen Åligganden 6 kap. 25 §2 st. Pröva fråga om elevs ledighet från skolarbetet 26§ Befria elev från vissa lektioner 27§ Besluta om ledighet då elev har smittosam sjukdom 29§ l st. Utreda orsaken till elevs onormala beteende 29§2st. Rätta till elevs onormala beteende och rättighet att utdela varning 30§ Hänskjuta disciplinärende till skolstyrelsen i vissa fall 33§2st. Utfärda betyg vid särskild prövning 34§4st. Utfärda betyg över fyllnadsprövning 35§ Utse lärare som skall förrätta prövning 8 kap. 4a§2st. Efter samråd med berörda besluta om hemspråksundervisning 6§3st. Besluta om frivilligt deltagande i viss undervisning eller att utbyta viss undervisning mot annan l2§2st. Föreslå basläromedel l2§3st. Besluta om anskaffande av andra läromedel än basläromedel l2§4st. Samråda innan förslag lämnas enligt l2 kap. 2 § och beslut fattas enligt 12 kap. 3 § l2§5st. Ta del av uttalande i granskningsärende angående läromedel l3d§2st. Fullgöra av styrelsen för skolan bestämda uppgifter beträffande inbyggd utbildning 29§ Besluta om gemensam samling 30§ Besluta om sammanläggning av lektioner till arbetspass 31 §3st. Bestämma om avvikande fördelning av lektioner och raster 34§ l st. Inställa undervisning i brådskande fall för att hindra spridning av smittosam sjukdom 35§ Samla elever för högtidlighållande av minnesdag eller för annat särskilt ändamål 38 § l St. Fastställa tjänstefördelning 39§ l st. Fastställa schema 39§2st. Fastställa planer för skrivningar, friluftsverksamhet m. m. 39§3 st. Tillse att lärarna bereds tillfälle att yttra sig över förslag till schema 9 kap. 28 § l st. Besluta om intagning av extra elev och specialelev 28 § 2st. Medge extra elev undantag från deltagande i undervisning i visst ämne 28§4st. Medge den som inte är elev att följa undervisningen 30§ Bestämma former för flyttningsprövning 32§2st. Avgöra betygsfråga om lärare är oeniga 32 §3 St. Avgöra om betyg ej skall sättas

180 8 SOU 1986: 11 Bilaga

Skolförordningen Åligganden 9 kap. 36 § 3 st. Ufárda avgångsbetyg 38 § 2 st. Besluta om utfärdande av nytt betyg då rättelse behövs 43 § 1 st. Bestämma sätt för tlyttningsprövning 54 § 1 st. Bevilja elev ledighet för enskilda angelägenheter 54 § 2 st. Besluta om elevs ledighet vid värnpliktstjänstgöring 54 § 3 st. Befria elev från vissa lektioner m. m. 54 § 4 st. Befria elev från undervisning i ämne i vilket han undergått provning 55 § Besluta om ledighet då elev har smittsam sjukdom 57 § 1 st. Utreda disciplinärenden för elever 57 § 2 st. Vidta åtgärder vid disciplinfall 62 § 2 st. Utfärda betyg eller intyg om prövning 62 § 4 st. Utfárda avgångsbetyg då prövning skett vid flera skolenheter 63 § 2 st. Avgöra betygsfråga då lärare är oeniga i samband med fyllnadsprövning samt utfärda betyg eller intyg 12 kap. 7 § Utföra vissa arbetsledningsuppgifter 8 § Utveckla skolverksamheten 9 § Utföra de övriga arbetsuppgifter som Skolstyrelsen ålägger rektor , 11 § Vara skolchef 15 § Fullgöra skyldigheteri samband med att rektor undervisar 13 kap. 7 §i Motsvarar 12 kap. 7 § 8 § Motsvarar 12 kap. 8 § 9 § Motsvarar 12 kap. 9 § 9 a § Motsvarar 12 kap. 11 § 11 § l st. Fullgöra fastställd undervisningsskyldighet 11 § 3 st. Fullgöra den sammanlagda högsta undervisningsskyldigheten 17 § Fullgöra skyldigheter i samband med att rektor undervisar 23 § Hänvisning till 13 kap. 7-9 a §§ 26 § 1 st. Fullgöra fastställd undervisningsskyldighet 26 § 3 st. Motsvarar 13 kap. 11 § 3 st. 30 § 1 st. Hänvisning till 13 kap. 17 § 33 § Hänvisning till 13 kap. 7-9 a §§ 35 § l st. Fullgöra fastställd undervisningsskyldighet 35 § 2 st. Motsvarar 13 kap. 11 § 3 st. 37 § Hänvisning till 13 kap. 17 § 14 kap. 9 § 2 st. Besluta om att lärare skall undervisa i ämnen som inte ingår i tjänsten 9§3st. Besluta om att lärare skall undervisa i tillvalskurser

SOU 1986: 11 Bilaga 8 181

Skolförordningen Åligganden 14 kap. 19 § Samverka med annan rektor för bestämmande av tjänstgöringstider när lärare har fyllnadstjänstgöring 23 § Delta i sammanträde för planläggning av lärares tjänstgöring 25 § 2 st. Utfárda betyg och intyg för lärare 15 kap. 13 § Avge förslag om ämneskombination för lârartjänst 29 § 2 st. Besluta om att särskild undervisning skall fullgöras av lärare 5- 15 31 § Besluta om att undervisning på mellanstadiet eller specialundervisning skall fullgöras av lärare 16- 19 32 § 2 st. Besluta om specialundervisning, lärare 20 33 § Besluta om specialundervisning, lärare 21 33 c § 2 st. Besluta om att lärare 23 skall meddela specialundervisning eller leda planläggning av friluftsverksamhet 34 § 1 st. Besluta om att vissa lärare skall undervisa i svenska som andraspråk 16 kap. 17 § Lämna förslag till ämneskombination för lärartjänst 33 § 2 st. Besluta om specialundervisning, lärare 101-139 33 a § 2 st. Besluta om specialundervisning, lärare 140 33 b § Besluta om specialundervisning, lärare 141- 147 33 c § Besluta om specialundervisning, lärare 148 35 § 3 st. Besluta om att lärare 149-151 skall fullgöra visst slag av undervisning/tjänstgöring 36 § 2 st. Besluta om specialundervisning, lärare 152- 161 37 § Besluta om specialundervisning, lärare 162- 166 38 § 2 st. Besluta om specialundervisning, lärare 167- 175 40 § 2 st. Besluta om specialundervisning, lärare 178- 181 40 b § 2 st. Besluta om att lärare 182 skall meddela viss undervisning och fullgöra viss tjänstgöring 41 § Pröva om vissa lärare skall undervisa i ämnen som inte ingår i tjänsten 41 a § Besluta om nedsättning för lärare som biträder skolledning vid särskild enhet, typ 1 17 kap. 46 § Yttra sig i om tillsättning av tjänst som lärare

ärende

50 § 1-2 st. Föreslå huvudlärare 51 § 1-2 st. Föreslå institutionsföreståndare 18 kap. 7 § Bevilja lärare ledighet vid sjukdom, högst två veckor i följd 7 a § Avgöra om ersättare behövs vid kortare ledighet för lärare 7 b § i gymnasieskolan Avgöra om ersättare behövs vid kortare ledighet för lärare igrundskolan 8 § 2 St Besluta om hur undervisningen skall uppehållas vid tillfalligt förfall för lärare

SOU 1986: 11 Bilaga 9 183

Bilaga 9

Lärares

åligganden

m. m.

enligt

skolförordningen

Skolförordningen Åligganden Gäller lärare nr 14 kap. 9§ 1 st. Undervisa i första hand på stadium 1-23,101-184 eller i ämne som ingår i tjänsten 9 § 2-3 st. Undervisa i andra hand i ämne av 1-23,101-184 annat slag. (l 15 och 16 kap. finns detaljföreskrifter till 14 kap. 9 §2-3 st.) 9a§l. Medverka i fri aktivitet 1-23 9a§2. Besöka arbetsplatser där elever har 1-23 praktisk arbetslivsorientering l0§l. Medverka i friluftsverksamhet 1-23,10l-184 10§|. Övervaka elevernas uppförande och l-23, 101-184 ordning när de står under skolans omedelbara tillsyn 10.52. Delta i konferenser 1-23,101-184 10§2. Delta i studiedagar l-23, 1111-184 10§2. Delta i föräldramöten och samman- [-23, 101-184 komster l0§3. Biträda vid inskrivning av elever 1-23,101-184 l0§3. Biträda vid prövningar l-23,101-184 10§4. Vårda materiel och inventarier i an- 1-23,101-184 slutning till utbildning 10§5. Medverka i samarbetsnämnd l-23, lOl-l84 10§6. Biträda med övervakning av elever l-23, 101-184 vid elevhem 12§lst. Vara klassföreståndare l-23, 101-184 13a§ Fullgöra specialfunktion l-23 14§ Biträda vid lärarutbildning vid skol- 1-23. 101-184 enheten l4§ Delta i anordnande och bedömning 1-23, 101-184 av undervisningsprov 15 kap. 29 § 3. Planlâgga och övervaka friluftsverk- 5, 149 samt2l, 23, samhet 176, 177, 182 om idrott ingår i tjänsten

184 Bilaga 9 SOU 1986: ll

Skolförordningen Åligganden Gäller lärare nr

16 kap. 33 § 3st. Föra anteckningar för maIeriaL. 101-148. 33a§3st. tids- och arbetskontroll 162-166 33b§ 33c§ 37§ 33§3st. Biträda rektor vid kostnadsbe- l0l- 148. 33a§3st. räkningar m. m. för arbetsuppgifter. I62-l66 33b§ som kan tillföras skolan 33c§ 37§

SOU 1986: ll Bilaga 10 185

Bilaga 10

Skiss till föreskrifter om rektor och biträdande

rektor

lnom skolförfattningsutredningens sekretariat utarbetades hösten 1983 en skiss till minskad statlig reglering av skolans ledningsorganisation. Skissen har legat till grund för diskussioner såväl inom utredningen som vid kontakter med myndigheter och intresseorganisationer. Skissen innebar i huvuddrag att den statliga regleringen av tjänster som skolchefer i kommun skulle utgå samt att den statliga regleringen av tjänster för skolledare skulle minska avsevärt. De i det följande återgivna föreskrifterna i skissen var avsedda att i huvudsak ersätta 12 och 13 kap. skolförordningen. Eftersom riksdagen i samband med beslutet om ett nytt statsbidragssystem för skolledningsresurser också tagit ställning till frågan om vilka tjänster för skolledare som skall få finnas, har skolförfattningsutredningen ansett att det för närvarande inte bör föreslås ytterligare ändringar. Med hänsyn till det intresse som från olika håll visats för ytterligare minskning av den statliga regleringen vad gäller tjänster för skolledare har utredningen emellertid ansett det vara lämpligt att ta in skissen som en bilaga till betänkandet. Skolförfattningsutredningens förslag rörande rektor och biträdande skolledare finns i 2 kap. PF. Några kommentarer till olikheterna mellan förslaget och skissen har tagits in nedan på s. 187.

Skiss till

Kap. Rektor och biträdande rektor

Organiserande av rektorstjänster l § För varje rektorsområde skall det finnas en rektor. Tjänst som rektor är en ordinarie heltidstjänst. En rektorstjänst kan dock förenas med arvodestjänst som förvaltningschef eller motsvarande under skolstyrelsen.

2 § En tjänst som rektor får avse flera skolformer som har gemensam styrelse.

186 Bilaga 10 SOU 1986: ll

Ãligganden

3 § Rektor skall under Skolstyrelsen leda verksamheten inom rektorsområdet. Rektor skall särskilt ansvara för ledning, samordning och utveckling av den pedagogiska verksamheten. Rektor skall besluta i sådana frågor som anges i särskilda föreskrifter.

4 § För att biträda en eller flera rektorer får Skolstyrelsen inrätta en eller flera tjänster som biträdande rektor. Arbetsområdet för en biträdande rektor bestäms av skolstyrelsen.

Behörighet 5 § Behörig till tjänst som rektor eller biträdande rektor är den som är behörig till tjänst som lärare eller syofunktionär vid någon skolform som ingår i arbetsområdet. Om det finns särskilda skäl får den som inte har sådan behörighet förordnas.

Undervisningsskyldighet

6 § Skolstyrelsen skall besluta i fråga om rektorers och biträdande rektorers undervisningsskyldighet. Undervisningsskyldigheten får inte omfatta mer än . . . av tjänstgöringstiden om det inte finns särskilda skäl för det.

Specialfunktioner

7 § Lärare och syofunktionärer får biträda en eller flera rektorer med att fullgöra särskilda arbetsuppgifter (Specialfunktioner). Specialfunktioner får avse högst . . . av tjänstgöringstiden.

Något förslag härtill har inte behandlats inom skolförfattningsutredningen.

SOU 1986: ll 10 187

Bilaga

i

Jämförelse mellan 2 kap. förslaget till personalförordning och ut-

redningens ursprungliga skiss

Förslaget till Kommentar 2 kap. PF

l § Ingen skillnad mot l § första stycket i skissen. 2-3 §§ 3 § PF innebär en anpassning till senare ändringar i skolförordningen beträffande skolchefsfunktionen. I övrigt ingen ändring av betydelse. 4§ Paragrafen, som inte fanns i den ursprungliga skissen, innebär en anpassning till 1985 års riksdagsbeslut om en ändrad skolledning. 5§ I 5 § PF anges både tjänsteslag och tjänstetyp för biträdande skolledare i grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Det innebär en anpassning till riksdagsbeslutet om en ändrad skolledning. Enligt den ursprungliga skissen fick kommunen frihet att välja tjänstetyp. Endast ett tjänsteslag skulle finnas. Alla biträdande skolledare benämndes i skissen biträdande rektor. Sådana tjänster kunde inrättas antingen för heltidstjänstgöring eller deltidstjänstgöring (4 § i skissen). 6§ Ingen ändringjämfört med 3 § i skissen. 7§ Ingen ändringjämfört med 4 § andra stycket i skissen. 8§ Ingen ändringjämfört med 5 § i skissen. 9§ 6 § andra stycket och 7 § i skissen grundades på tanken att ingen principiell skillnad skulle upprätthållas mellan skolledningsuppgifter och specialfunktioner. Vad som nu benämns specialfunktioner får i allt väsentligt betraktas som ledningsuppgifter, som skall fullgöras inom ett rektorsområde eller en del därav, t. ex. en arbetsenhet eller institution. Någon uppräkning av specialfunktioner skulle således inte tas in i författningstexten (se 3 kap. 12 § PF). Gränsdragningen mellan en biträdande rektor och en lärare/ syofunktionär med specialfunktioner skulle enligt skissen göras på grundval av hur stor de! av arbetstagarens Ijänstgöringstid som utgjordes av undervisning och hur mycket som upptogs av olika ledningsuppgifter. Enligt skissen var konstruktionen lärare/syofunktionär med specialfunktioner förenad med möjlighet till tilläggsarvode. 9 § andra stycket PF innebär i förhållande till skissen en anpassning till riksdagens beslut.

SOU 1986: ll Bilaga 11 189

Bilaga 11

Utdrag ur skolförfattningsutredningens förslag

till föreskrifter om samverkan i skolan

Ur betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenser i

skolan

Inledande föreskrifter

l § I detta kapitel finns föreskrifter om 1. Skolkonferens, elevvårdskonferens och klassråd i grundskolan och gymnasieskolan samt om klasskonferens i gymnasieskolan (obligatoriska samverkansgrupper). 2. samverkansgrupper som inrättas efter beslut inom ett rektorsområde eller en skolenhet (lokala samverkansgrupper).

2 § Utöver den samverkan som skall ske i obligatoriska eller lokala samverkansgrupper får rektor, när det behövs, kalla berörda arbetstagare, elever och andra till överläggningar i en fråga.

3 § Samverkan som sker med stöd av föreskrifterna i detta kapitel får inte inkräkta på vad som enligt andra författningar eller enligt kollektivavtal gäller om behandling av en viss fråga.

Skolkonferens

4 § En Skolkonferens skall finnas antingen för varje skolenhet eller gemensamt för alla skolenheter inom ett rektorsområde. Om särskilda skäl föreligger får en Skolkonferens dock ha ett annat verksamhetsområde.

5 § Ledamöter i skolkonferensen är 1. rektor, som också är ordförande, 2. företrädare för personal som representerar olika delar av skolverksamheten, 3. företrädare för eleverna på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan, 4. företrädare för vårdnadshavarna till eleverna på grundskolans alla stadier.

6 § Styrelsen för skolan skall bestämma l. skolkonferensens verksamhetsområde,

190 Bilaga 11 SOU 1986: ll

2. det antal ledamöter som skall företräda olika grupper. 3. formerna för hur företrädare för olika grupper skall utses, 4. mandattiden för ledamöterna.

7 § I skolkonferensen skall samråd och information äga rum l. i frågor som är av gemensamt intresse för skolkonferensens verksamhetsområde och som rektor eller någon annan ledamot tar upp till behandling, 2. i andra frågor som skall behandlas av konferensen enligt denna förordning eller andra föreskrifter.

8 § Frågor som gäller enskilda individer får inte behandlas av skolkonferensen.

9 § Innan rektor beslutar i en fråga som har stor betydelse för eleverna skall rektor ta upp frågan till samråd i skolkonferensen. Detsamma gäller innan rektor avger förslag eller yttrande i en sådan fråga. Föreligger tidsnöd eller annat hinder får rektor underlåta att samråda. Frågan skall då anmälas vid nästa sammanträde med skolkonferensen. Om en fråga är begränsad till exempelvis en arbetsenhet, en klass eller ett ämne, behöver rektor inte ta upp frågan till samråd i skolkonferensen. Frågan skall då i stället behandlas i någon annan samverkansgrupp vari ingår ledamöter som företräder de berörda eleverna på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan samt vårdnadshavarna till de berörda eleverna på grundskolans lågstadium och mellanstadium.

10 § Rektors samrådsskyldighet enligt 9§ gäller oavsett om rektors behörighet grundas direkt på föreskrift i författning eller på delegationsbeslut.

ll § Skolkonferensen skall sammanträda på kallelse av ordföranden minst en gång varje termin.

Elevvårdskonferens

12 § En elevvårdskonferens skall finnas för varje rektorsområde i grundskolan samt för varje skolenhet med gymnasieskola.

Om en skolenhet omfattar både grundskola och gymnasieskola skall en

elevvårdskonferens finnas för var och en av skolformerna.

13 § Ledamöter i elevvårdkonferensen är rektor, som också är ordförande, Skolläkare, skolpsykolog,

xlmllu-b-_bübái-

. Skolsköterska, . Skolkurator, . arbetstagare som svarar för studie- och yrkesorientering, . den studierektor som ansvarar för den berörde elevens studier,

SOU 1986: ll Bilaga 11 l9l

8. klassföreståndaren till den berörde eleven. l förekommande fall är dessutom berörd speciallärare eller hemspråkslärare ledamot i elevvårdkonferensen.

14 § Elevvårdkonferensen skall handlägga eller l. frågor som ankommer på konferensen enligt denna förordning andra föreskrifter, 2. andra elevvårdsfrågor som rör en enskild elev och som med hänsyn till elevens bästa inte lämpligen kan lösas på annat sätt.

15 § Elevvårdkonferensen skall sammanträda på kallelse av ordföranden när ordföranden eller någon annan ledamot anser att det behövs.

Klassråd

16 § För varje klass i grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd. Ledamöter i klassrådet är samtliga elever i klassen och deras klassförståndare.

17 § Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna i klassen. Innan en sådan fråga behandlas i en annan samversom elever medverkar i, skall frågan ha diskuterats i klassråkansgrupp, det. Detta behöver dock inte ske om tidsnöd eller annat hinder föreligger.

Klasskonferens i gymnasieskolan

18 § För varje klass i gymnasieskolan skall det finnas en klasskonferens. Ledamöter i klasskonferensen är 1. rektor, som också är ordförande, 2. den eller de studierektorer vilkas ansvarsområde klassen tillhör, 3. de arbetstagare som stadigvarande tjänstgör i klassen.

19 § Klasskonferensen skall handlägga 1. frågor om elevernas studiesituation och vad som hänger samman därmed, i den mån handläggningen inte ankommer på elevvårdskonferensen, _ 2. frågor som enligt denna förordning eller andra föreskrifter ankommer på klasskonferensen.

Lokala samverkansgrupper

20 § I fråga om lokala samverkansgrupper beslutar rektor efter samråd med skolkonferensen 1. vilka lokala samverkansgrupper som skall finnas inom ett rektorsområde eller en skolenhet,

192 Bilaga 11 SOU 1986: ll

2. vilka slag av frågor som en lokal samverkansgrupp skall behandla, 3. vilka persongrupper som skall ingå i eller vara företrädda i varje samverkansgrupp och det antal ledamöter som skall företräda varje persongrupp, 4. formerna för hur företrädare för olika persongrupper skall utses, 5. mandattiden för de ledamöter som skall utses, 6. hur ordföranden skall utses. Om rektor i en fråga har annan uppfattning än skolkonferensens majoritet, skall frågan hänskjutas till styrelsen för skolan för avgörande.

Samverkan i vissa frågor

21 § I någon samverkansgrupp med företrädare för berörda arbetstagare och elever skall alltid behandlas l. frågor om planering och uppföljning av skolverksamheten, 2. pedagogiska frågor av allmän karaktär, 3. frågor om skolmiljön, 4. förslag till läromedel som skall antas av styrelsen för skolan.

Gemensamma föreskrifter

22 § Den som i egenskap av arbetstagare är ledamot i en samverkansgrupp är skyldig att delta i beslut som ankommer på samverkansgruppen. Elever på grundskolans högstadium eller gymnasieskolan, som är ledamöter i en samverkansgrupp, får delta i besluten, men har rätt att avstå därifrån. Detsamma gäller den som i egenskap av vårdnadshavare är ledamot. Elever på grundskolans lågstadium eller mellanstadium, som är ledamöter i en samverkansgrupp, får inte delta i besluten. De får dock delta i sådana beslut som fattas i klassrådet, men har även rätt att avstå därifrån.

23 § En samverkansgrupp är beslutför när mer än hälften av de ledamöter som enligt 22§ första stycket skall delta i besluten är närvarande. Som samverkansgruppens mening gäller den mening som de flesta av dess ledamöter enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

24 § Om rektor är självskriven ledamot i en samverkansgrupp, får rektor sätta annan arbetstagare i sitt ställe, om inte annat är särskilt föreskrivet.

25 § En samverkansgrupp får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

26§ Protokoll skall föras vid varje sammanträde med en samverkansgrupp. Vid sammanträden med ett klassråd är protokollföring dock inte obligatorisk.

SOU 1986: ll Bilaga 11 193

27 § Protokollet skall innehålla uppgifter om 1. tid och plats för sammanträdet, 2. vilka som varit närvarande, 3. de beslut som fattats, 4. skiljaktig mening, om sådan förekommit. En elev på grundskolans lågstadium eller mellanstadium, som är ledamot i en annan samverkansgrupp än klassråd, har rätt att på begäran få sin mening antecknad i protokollet.

28 § Länsskolnämnden får från föreskrifterna om obligatoriska samverkansgrupper i detta kapitel medge sådana avvikelser som av särskilda skäl är nödvändiga för ett rektorsområde eller en skolenhet.

Statens offentliga utredningar 1986

Kronologisk förteckning

. Översyn av rättegång balkar. 2. Högsta domstolen och rättsbildningen. Ju. . En treårig yrkesutbildning - riktlinjer. U. En treårig yrkesutbildning - beskrivningar, förslag. U. Bostadskommitténs slutbetänkande. Sammanfattning. Bo. Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 1. Bo. Del 2. Bo.

°$°.°°.*FS”PPN

Bostadskommitténs slutbetänkande. Militära skyddsområden. Fö. Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten. Fi. Nv Iönegarantilag. A. _. . Enklare skolförfattningar. Del 1. Sammanfattning, författningsförslag. U. . Enklare skolförfattningar. Del 2. Motiv m. m. U.

Statens offentliga utredningar 1986

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Översyn av rättegångsbalken 2. Högsta domstolen och rättsbildningen. [1]

Försvarsdepartementet Militära skyddsområden [7]

Finansdepartementet Soliditet och skålighet i försäkringsverksamheten. [8]

Utbildningsdepartementet En treårig yrkesutbildning - riktlinjer. [2] En treårig yrkesutbildning - beskrivningar, förslag [3] Enklare skoiförfattningar. Del 1. Sammanfattning, författningsförslag. [10] Enklare skolförfattningar. De] 2. Motiv m. m. [11]

Arbetsmarknadsdepartementet Ny lönegarantiiag. [9]

Bostadsdepartementet Bostadskommitténs slutbetänkande. Sammanfattning [4] Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 1. [5] Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 2. [6]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen.

. ...____ KUNGL. BIBL.

1985-04-0 2

s-rggjgnouxa _

1 .($\\$

M72*

Liber ISBN 91-38-09190-9

__ __

Allmanna ISSN 0375-250):

Forlagct