Enklare skolförfattningar

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

får. 13)._

S k

.G3 ,.

.› ff* :G 5a

Hsmâo

NGEN

SKOLFÖRFATTNINGSUTREDN

BETÄNKANDE AV

a

l22.

Statens

offentliga utredningar

WW 1986:10

%

Utbildningsdepartementet

Enklare

skolförfattningar

Del 1

Sammanfattning Författningsförslag

Betänkande av

s_k0lförfattningsutredningen

Stockholm 1986

Omslag Liber Information ISBN 91-38-00000 ISSN 0375-250X gotab Stockholm 1986 84548

Till statsrådet Göransson

Bengt

Regeringen bemyndigade den 6 september 1979 dåvarande statsrådet Rodhe att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över vissa skolförfattningar. Den 13 september 1979 förordnades rättschefen i utbildningsdepartementet, numera hovrättslagmannen Arvid Sanmark till utredare. Att såsom experter biträda utredaren förordnades den 16 oktober 1979 sektionschefen Henry Björinder (t.o.m. den 31 december 1981), departementssekreteraren Lillemor Johansson, departementssekreteraren Olle Johnson (t.o.m. den 31 december 1979), språkexperten Kenneth Larsson och f.d. länsskolinspektören Östen Persson. Därefter har såsom experter förordnats, den 6 mars 1980 numera förhandlingsdirektören Sven-Erik Wallin, den 16 februari 1982 avdelningsdirektören Bertil Hammarström och den 17 januari 1983 sektionschefen Bertil Andersson. Till sekreterare förordnades den 15 oktober 1979 hovrättsassessorn Lars Eric Håkansson. Utredningen har antagit namnet skolförfattningsutredningen. =

Utredningen har tidigare överlämnat två delbetänkanden, (Ds U 1981:4) Skollagen och (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan. Vidare har utredningen i

en skrivelse till regeringen föreslagit att ett stort antal skolförfattningar omedelbart upphävs. Hammarström har biträtt med att utarbeta förslag till bestämmelser rörande skolans personal. Utredningen får härmed överlämna sitt slutbetänkande, Enklare skolförfattningar. Experterna har instämt i förslagen. Betänkandet har två delar. I del 1 ( ) finns dels en kort inledning och sammanfattning, dels utredningens författningsförslag. Del 2 (SOU 1986:11) innehåller motiven samt ett antal bilagor. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i januari 1986

Arvid Sanmark

/Lars Eric Håkansson

Innehån

Enklare skolförfattningar, del 1

Inledning och sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Författningsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 1 Förslag till personalförordning för skolväsendet . . . . . . . . . . . . 15 2 Förslag till grundskoleförordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 3 Förslag till gymnasieskolförordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 4 Förslag till förordning om beräkning av omfattningen av skolväsendet m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 5 Förslag till förordning om upphävande av vissa författningar rörande skolväsendet m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

I SOU 1986:11 Enklare skolförfattningar, del 2, har tagits in motiv m.m.

Inledning och sammanfattning 7

och

Inledning sammanfattning

Skolförfattningarnas antal och omfattning

Vårt skolväsende styrs av ett omfattande regelverk. Det finns omkring 300 gällande skolförfattningar som har utfärdats av regeringen, eller före 1975, av Kungl. Maj :t. Därtill kommer en mängd författningar som har beslutats av skolöverstyrelsen och andra förvaltningsmyndigheter. Enbart skolförordningen omfattade nästan 200 sidor i Svensk författningssamling när förordningen senast trycktes om år 1983. g Flertalet bestämmelser för skolväsendet har tagits in i Utbildningsväsendets författningsbok (UFB), del 2. Totalt omfattar del 2 närmare 1 000 sidor. Av de författningar som inte har tagits med i del 2 märks i första hand de olika läroplanerna. Dessa innehåller många bestämmelser om hur utbildningarna skall anordnas och om utbildningarnas innehåll.

Utredningens tillkomst och direktiv

I slutet av 1970-talet framstod det som alltmer uppenbart att skollagen, skolförordningen och vissa andra skolförfattningar var i behov av en språklig och teknisk översyn. Dessutom framfördes från olika håll önskemål om att regelsystemen i skolförfattningarna borde förenklas. I september 1979 beslöt regeringen därför om direktiv för en ny utredning, skolförfattningsutredningen. Enligt direktiven skall utredningen tekniskt och språkligt se över skollagen, skolförordningen och andra författningsbestämmelser som knyter an till dessa två författningar. Däremot omfattar utredningens uppdrag inte olika statsbidragsbestämmelser för skolväsendet liksom inte heller läroplaner och sådana föreskrifter som har meddelats av skolöverstyrelsen eller annan myndighet under regeringen. I sitt arbete skall utredningen överväga om olika bestämmelser och regelsystem kan förenklas.

Kontakter

Utredningen har fortlöpande hållit kontakt med skolöverstyrelsen, statens arbetsgivarverk och andra myndigheter som har anknytning till skolväsendet eller som av annan anledning har sysslat med frågor av betydelse för skolväsendet. Vidare har utredningen samarbetat med olika statliga utred-

8 Inledning och sammanfattning

och med företrädare för kommunningar och landstingsförbunden. Utredningen har också fortlöpande diskuterat olika frågor med företrädare för personalorganisationerna på skolans omrâde, liksom med företrädare för elev- och föräldraorganisationer. För att skaffa sig kunskaper om hur länsskolnämnder och Skolförvaltningar samt de anställda vid olika rektorsområden ser på skolförfattningarna och på tillämpningen av dessa författningar har utredningen gjort ett stort antal studiebesök på olika håll i landet. Företrädare för utredningen har också medverkat med föredrag och diskussionsinlägg vid olika kurser, seminarier m.m. inom skolområdet.

Det förändringsarbetet inom skolväsendet

pågående

Vid utredningens studiebesök har man ofta pekat på att handläggningen av skolfrågorna försvåras av att ändringar ofta görs i skolförfattningarna och att många frågor fortlöpande är föremål för överväganden. Även utredningens arbete har i hög grad påverkats av att så är fallet. I sammanhanget kan det anges att skolförordningen under åren 1980-1985 har ändrats 39 gånger samt att i Svensk författningssamling bara under 1985 har förts in mer än 60 författningar rörande skolväsendet. Vidare kan det nämnas att det hos skolöverstyrelsen för något mer än två år sedan fanns mer än 30 olika projekt som på något sätt knöt an till utredningens uppdrag.

Erfarenheter Utredningen har vid sina studiebesök och vid andra kontakter fått del av mycket värdefulla erfarenheter av tillämpningen av skolförfattningarna. Till utredningen har också framförts många önskemål om hur olika frågor bör lösas i framtiden. Vid olika sammanträffanden har skisser och förslag till förenklingar ofta presenterats och diskuterats. Allt detta har varit till stor hjälp för utredningen i dess arbete. Sammanfattningsvis kan följande sägas. Uppfattningen att skolans regelsystem är i behov av översyn har genomgående bekräftats. Vissa delar av regelsystemen upplevs som så krångliga att man inte helt kan tillgodogöra sig innehållet i reglerna utan specialkunskaper eller så grundliga studier som man sällan har tid till i den dagliga verksamheten. I vissa fall förekommer det föreskrifter som inte går att tillämpa. Det finns en uppenbar risk att man ute i verksamheten drunknar i regelfloden och i stället för att försöka sätta sig in i vad bestämmelserna syftar till gör som man tycker är bäst i det enskilda fallet. Det är inte säkert att en sådan till synes förnuftig hantering av det enskilda ärendet alltid kommer att stämma överens med de intentioner som riksdag och regering har med bestämmelserna. Det är inte heller säkert att den enskildes rättssäkerhet i sådana fall alltid kommer att tillgodoses. Det är därför viktigt att man ständigt strävar efter att uppnå så enkla och lättolkade regler som möjligt. Det är också viktigt att de som har att tillämpa reglerna fortlöpande informeras om bakgrunden till olika ändringar och tillägg. Utredningens erfarenheter visar att reglerna annars lätt kan upplevas som oförnuftiga eller obegripliga.

Inledning och sammanfattning 9

Om författningstexterna kan göras enklare och om informationen om olika nyheter kan göras bättre, kan det antas att mycken värdefull tid kan vinnas för alla som arbetar inom skoladministrationen. För närvarande finns det inom grundskolan och gymnasieskolan över 4 500 skolledare (rektorer och studierektorer). Om man som exempel antar att deras arbete med läsning och tolkning av skolförfattningar kan minskas med i genomsnitt tio timmar om året för var och en, innebär redan detta att skolledarna årligen under 45 000 timmar kan ägna sig åt andra delar av sin viktiga verksamhet inom skolan. Även författningsförenklingar som kan tyckas vara ganska obetydê liga är därför alltid befogade. För samhället som helhet måste det alltid löna sig att satsa tid och kvalificerade tjänstemäns arbete på att försöka åstadkomma enkla författningar och god information om författningsnyheter inom skolområdet.

Konsekvenserna av olika regeländringar på skolområdet för utredningens arbete och förslag

Frågan hur den offentliga verksamheten skall styras har diskuterats intensivt under senare år. Särskilt har intresset riktats mot verksamhetsforrner med kommun eller landstingskommun som huvudman. Nya modeller för ledningsorganisation prövas försöksvis i olika former. Ramlagstiftningens fördelar och nackdelar debatteras; var finns en lämplig balanspunkt? Utredningen har i sitt arbete sökt följa och beakta den pågående utvecklingen. Självklart gäller detta också det omfattande utrednings- och reformarbete som avser skolan. Skolförfattningsutredningen har för diskussion och synpunkter öppet presenterat skisser och förslag till förenklingar av olika regelsystem. Arbetsmaterial från utredningen har också kunnat utnyttjats i samband med beredningsarbete inom regeringskansliet. I en del fall har utarbetade skisser och förslag blivit överspelade, bl.a. genom att ändringar med väsentligen samma innehåll som utredningens förslag redan beslutats. Det förslag som utredningen nu lägger fram är grundat på situationen den l juli 1985. I många avseenden har utredningen dock kunnat beakta utveckligen därefter och fram till den 1 december 1985. Det finns en uppenbar risk att olika framtida förändringar inom skolomådet kan resultera i att skolförfattningsutredningens förslag snabbt blir föråldrat. Det bör därför genomföras så snabbt som möjligt. Om utredningens förslag genomförs i enlighet med utredningens intentioner, är det utredningens förhoppning och tro att framtida författningsförslag inom skolområdet utan svårighet kommer att kunna anpassas till den författningsteknik som präglar utredningens förslag.

Den typ av förslag som utredningen lägger fram

Av det nu sagda har indirekt framgått att utredningen har måst avsätta en stor del av sin tid åt att försöka följa den pågående utvecklingen inom skolområdet. Samtidigt har utredningen strävat efter att så snart som möjligt kunna lägga fram sina förslag.

10 Inledning och sammanfattning

I den uppkomna situationen har utredningen principiellt haft att välja mellan två alternativa möjligheter att fullgöra sina uppgifter. Den första skulle innebära att utredningen försökte utarbeta ett så genomarbetat, heltäckande och aktuellt förslag som möjligt. I detta skulle utredningen också kunna beakta det arbete inom skolområdet som pågår på olika håll. Detta arbetssätt skulle ha krävt större resurser än betydligt utredningen haft möjlighet att förfoga över. Den andra varianten skulle innebära att utredningen skulle lägga fram ett heltäckande förslag som skulle grundas på situationen en längre tid tillbaka antagligen mer än ett år tillbaka - och inte skulle kunna ta större hänsyn till vad som pågick i övrigt. Ett sådant förslag skulle uppenbarligen riskera att vara föråldrat redan när det läggs fram. Vid sin bedömning av detta arbetsläge har utredningen kommit fram till att utredningen lämpligen bör lägga fram förslag till personalbestämmelser för skolväsendet samt till vissa andra slag av bestämmelser för de viktigaste skolformerna. Efter en remissomgång av utredningens betänkande bör det enligt utredningens mening vara möjligt att utan alltför omfattande arbetsinsatser komplettera utredningens förslag med de bestämmelser som sålunda saknas. Även i fråga om sådana nu gällande bestämmelser på skolområdet som utredningen inte har tagit upp blir remissomgången därför av betydelse.

Utredningen ser det som väsentligt att företrädare för alla skolformer, som

kan beröras av utredningens förslag, dels bereds tillfälle att yttra sig, dels också i sina remissyttranden försöker ta ställning till om de förslag, som utredningen har lagt fram, principiellt passar även för deras egen skolform. I remissyttrandena är det således önskvärt att det anges om ett delförslag inte principiellt är genomförbart eller är mindre lämpligt för den egna skolformen.

Vilka fram

förslag lägger utredningen

Utredningen har funnit det lämpligt att föra samman olika bestämmelser om skolledare och lärare samt syofunktionärer inom olika skolformer till en enda förordning, kallad Personalförordning för skolväsendet”. Denna bör enligt utredningens mening avse arbetstagare med statligt reglerad anställning vid grundskolan, sameskolan, specialskolan, Särskolan, gymnasieskolan, statens skolor för vuxna, kommunal vuxenutbildning, grundutbildning för vuxna, riksinternatskolor samt sådana fristående skolor som avses i privatskolförordningen. Däremot avser bestämmelserna inte personal vid folkhögskolor. Utredningen har ansett att bestämmelserna härom bör tas in i folkhögskoleförordningen (1977:551). Något förslag därtill har utredningen inte utarbetat. Utredningen har inte heller haft möjlighet att beakta de konsekvensändringar som utredningens förslag kan få för vissa andra författningsbestämmelser, såsom kyrkomusikerförordningen, olika statsbidragsförordningar och andra förordningar vari hänvisningar kan göras till personalbestämmelser i skolförordningen. Vidare har utredningen bedömt att det i nuläget inte är meningsfullt att utarbeta förslag till behövliga särbestämmelser för särsko-

r och 11

sou 193540 Inledning sammanfattning

lan. Nya, ännu ej utfärdade, regler för särskolans personal skall av andra skäl gälla från den 1 juli 1986. Vid utredningens arbete har det visat sig lämpligast att i en särskild för varje skolform ta in sådana föreskrifter som utbildningsförordning väsentligen rör utbildningens organiserande. Utredningen har utarbetat

förslag till en utbildningsförordning för grundskolan (grundskoleförordning)

och till en motsvarande förordning för gymnasieskolan (gymnasieskolförordtill övriga utbildningsförordningar har inte utarbetats. ning). Förslag Utredningen har inte heller angett de konsekvensändringar som kan krävas i olika förordningar. Det kompletterande författningsarbete som behövs efter av detta betänkande bör emellertid inte bli särskilt remissbehandling Det förutsätts då att förslagen till grundskoleförordning och betungande. gymnasieskolförordning får tjäna som mönster för motsvarande förordningar för andra skolformer.

Konsekvenser av utredningens förslag såvitt avser skolförfattningarnas antal och omfång

Det finns inte något enkelt sätt att mäta om en författning är lätt att tolka för läsaren. I den allmänna debatten sätts ofta likhetstecken mellan regelförenkling och minskning av antalet bestämmelser; ju mindre antal bestämmelser, desto bättre bestämmelser och enklare tillämpning. Detta är naturligtvis många gånger riktigt. Emellertid kan ävenoen utvidgning av regelbeståndet innebära en förenkling. Att det är så beror på att författningar riktar sig till olika persongrupper. Vad som är en förenkling för en grupp kan för en annan innebära motsatsen. Detta kan bero på i vilken egenskap man tar del av en författning. En viktig utgångspunkt när författningar skrivs måste därför vara att skribenten frågar sig vilka som är de huvudsakliga adressatema. Är det ett fåtal specialister, en bred allmänhet eller någon annan grupp? En annan viktig del i förenklingsarbetet är frågan om hur man kan underlätta för läsarna att hitta rätt bland alla bestämmelser. Det gäller att försöka och - kanske ännu göra varje författning viktigare varje regelkomplex så överskådligt som möjligt. Läsarna måste kunna förstå sambanden mellan olika författningar och hur reglerna samverkar. Detta kräver i sin tur viss kunskap hos läsarna om varför olika regler har tillkommit eller med andra ord om vilka motiv som ligger bakom bestämmelserna. Flertalet regelkomplex innehåller föreskrifter av regeringen och av något centralt verk. Ibland finns också föreskrifter av regionala och lokala myndigheter. När man skall bedöma om ett regelkomplex är lätt att ta del av, måste man beakta alla föreskrifter, oavsett vem som har utfärdat dem. En förenkling av de regler som en instans meddelar får i princip inte resultera i

att en annan instans fyller ut” sina föreskrifter i motsvarande mån. I sitt

arbete har utredningen utgått från att de föreskrifter, som utredningen föreslår att regeringen skall meddela, normalt inte skall behöva kompletteras med föreskrifter av myndigheter. Tvärtom borde olika sådana föreskrifter, som nu gäller, kunna utmönstras. Utredningen har dock inte haft i uppdrag att se närmare på den frågan. Givetvis har också den språkliga uppbyggnaden av en författning betydelse i förenklingsarbetet. Viktiga moment därvid är varje paragrafs längd, antalet

12 Inledning och sammanfattning sou 193540

meningar i varje stycke, meningarnas längd liksom ordval och språklig behandling i övrigt. I nuvarande skolförfattningar finns många paragrafer som av olika skäl är mycket långa och krångliga. Utredningen har i sina författningsförslag försökt undvika paragrafer med mer än tre stycken. Det är således inte särskilt meningsfullt att jämföra nuvarande antal författningar och deras totala antal paragrafer med det antal författningar och det antal paragrafer som utredningens förslag innebär. Upplysningsvis kan ändå sägas följande. Utredningens förslag till personalförordning omfattar 83 paragrafer och bilagor om 34 sidor. Detta kan jämföras med det antal paragrafer som de nya bestämmelserna främst ersätter, nämligen personalbestämmelserna i skolförordningen, sameskolförordningen, förordningen om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun och privatskolförordningen. Dessa omfattar f.n. ca 450 paragrafer och två bilagor om ca 60 sidor. I förslagen till utbildningsförordningar för grundskolan och gymnasieskolan finns ca 140 paragrafer vilka motsvarar ca 225 paragrafer i skolförordningen. Utredningen har gjort en sammanställning över gällande skolförfattningar. I denna anges 311 författningar. Utredningen föreslår att ett 70-tal av dessa upphävs. Av de författningar som har tillkommit före 1980 kan enligt utredningens mening ca 50 procent upphävas.

Dispositionen av betänkandet

Främst för att underlätta för läsaren att samtidigt kunna ta del av både författningstext och motiv har utredningen valt att lägga fram sina förslag i två volymer. Den första innehåller förutom detta avsnitt utredningens författningsförslag. Den andra innehåller dels redovisningar av utredningens uppdrag och arbete samt nuvarande regelsystem, dels allmänna motiveringar till vissa förslag, dels ett stort antal bilagor. Av dessa bilagor är bilaga 1 av särskild vikt. Den innehåller en jämförelse mellan skolförordningen, paragraf för paragraf, och utredningens författningsförslag. För varje paragraf i den nuvarande skolförordningen har i bilagan angetts vilken eller vilka paragrafer i de föreslagna författningarna den gamla paragrafen motsvarar. I de fall då ingen motsvarighet finns till hela eller delar av den gamla paragrafen, liksom då någon ändring föreslås, har i en särskild kolumn i bilagan, Kommentarer m.m.” angetts skälen till detta. I ett mindre antal fall saknas sådan kommentar, nämligen i de fall då utredningen bedömt det som självklart att viss bestämmelse inte längre behövs. I kommentarerna finns också hänvisningar till de kapitel i betänkandet i vilka utredningen behandlat vissa frågor. Vidare har utredningen i särskilda bilagor, paragraf för paragraf, redovisat förslagen till personalförordning, grundskoleförordning och gymnasieskolförordning samt deras motsvarigheter i nuvarande författningar. Genom den använda tekniken är det möjligt för den som vill veta vad utredningen föreslår beträffande en viss paragraf i skolförordningen resp. vilken motsvarighet en paragrafi någon av de föreslagna förordningarna har i

Inledning och sammanfattning 13

skolförordningen att ta reda på detta. Denne läsare behöver då i regel även tillgång till gällande lydelser av nuvarande författningsbestämmelser. l andra bilagor lämnar utredningen vissa redovisningar vilkas innehåll framgår av innehållsförteckningen.

Innehållet i vissa kapitel i betänkandet

Utredningen berör i kapitel 3 kortfattat frågan om regelförenklingar. Vissa aspekter på denna fråga har tagits upp ovan. I kapitel 4-8 diskuterar utredningen olika personalfrågor. Föreskrifterna om rektors och lärares åligganden är för närvarande mycket detaljerade. Som framgår av bilaga 8 beskrivs rektors åligganden i ca 150 punkter i skolförordningen. Utredningen föreslår i kapitel 4 att allmänt hållna föreskrifter om åliggandena förs in i personalförordningen. Några mer betydelsefulla sakliga förändringar föreslås inte när det gäller fördelningen mellan Skolstyrelsen och rektor av rätten att besluta i olika frågor. I några fall innebär dock förslaget att beslutanderätten formellt flyttas från rektor till skolstyrelsen. Utredningen förutsätter emellertid att Skolstyrelsen i lämplig omfattning kommer att delegera rätten att besluta till rektor eller annan befattningshavare. Rektors åligganden föreslås bli beskrivna i huvudsak i två punkter, nämligen D rektor skall under Skolstyrelsen och skolchefen leda verksamheten inom rektorsområdet, D rektor har ett professionellt ansvar för ledningen av den pedagogiska verksamheten. På motsvarande sätt föreslås att en lärare skall vara skyldig att D fullgöra de uppgifter som hör samman med den utbildning som lärarens tjänstgöring omfattar, D även i övrigt, inom ramen för sina yrkeskvalifikationer, fullgöra andra uppgifter som stämmer överens med lärarens roll enligt läroplan eller annan författning. Vissa uppgifter för lärare föreslås dock även framdeles bli angivna särskilt. Det gäller bl.a. skyldigheten att vara klassföreståndare och att åtaga sig specialfunktioner. Utredningen föreslår också att den nuvarande uppräkningen av vad som kan vara specialfunktioner ersätts av en mer allmänt hållen beskrivning. När det gäller såväl rektors och lärares uppgifter som beskrivningen av specialfunktioner ser utredningen det som angeläget att inte genom detaljerade föreskrifter försvåra anpassningar efter varierande lokala behov och önskemål. I fråga om behörighetsvillkoren för lärare föreslår utredningen i kapitel 5 att regleringen byggs upp på annat sätt än för närvarande. Som huvudregel föreslås att endast de aktuella utbildningarna anges i behörighetsföreskrifterna. I fråga om äldre utbildningsvägar införs en allmän regel om att den som innehar eller har innehaft en lärartjänst av visst slag skall anses vara behörig till tjänster av motsvarande slag. För att täcka in vissa undantagssituationer föreslås att sådana lärare som har en äldre utbildning skall kunna förklaras behöriga efter en rent formell behörighetsprövning.

14 Inledning och sammanfattning

Utredningen föreslår i kapitel 6 vissa ändringar i fråga om när en lärare i regel skall tillträda en tjänst resp. avgå från en tjänst. En viktig förändring är att tillträdesdagen i allmänhet blir första tjänstgöringsdagen och således inte som för närvarande binds till den 1 januari eller den 1 juli. I kapitel 7 föreslås att förordningen om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun utmönstras. Förslaget innebär att en lärare alltid skall anställas vid en viss skolform. Utredningen föreslår också att reglerna om fyllnadstjänstgöring för lärare förenklas samt att möjligheterna till sådan tjänstgöring utökas något. Förslaget innebär att ett mycket stort antal författningsbestämmelser ersätts av en enda paragraf. Ikapitel 8 föreslås att ett system för anställning av lärare som vikarie införs. Det innebär större möjligheter att tidsbegränsa ett förordnande för lärare. Samtidigt medför systemet att uppsägningsförfarande kan undvikas i många fall.

Ekonomiska konsekvenser

Det är uppenbart att ett enklare regelsystem totalt sett innebär stora tidsvinster, framför allt för dem som arbetar inom skoladministrationen.

Författningsförslag PF 1 kap. 1-2 §§ 15

Författningsförslag

1 Förslag till

Personalförordning för skolväsendet

Härigenom föreskrivs följande.

l kap. Inledande föreskrifter

Innehåll

l § I denna finns föreskrifter förordning om arbetstagare med statlig reglerad anställning vid följande skolformer: grundskolan, sameskolan, specialskolan, (Särskolan), gymnasieskolan, statens skolor för vuxna, kommunal vuxenutbildning (komvux), grundutbildning för vuxna (grundvux), riksinternatskolor, samt fristående skolor som avses i privatskolförordningen (1967:270).

Föreskrifter som rör personal med statligt reglerad anställning finns även i andra författningar. Vissa frågor för sådan personal regleras i kollektivavtal.

Definitioner

2 § Om annat inte anges särskilt, avses i denna förordning med nedan angivna begrepp följande: Ferietid Den tid under ett redovisningsår då utbildning inte skall meddelas v Läsår 40 veckor då utbildning (280 dagar) av ett redovisningsår skall meddelas Redovisningsår Tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni följande år

16 Färfattningsförslag PF 1 kap. 2 §-2 kap. 5 §

Rektorsområde Det arbetsområde som en rektor skall ansvara för; ett rektorsområde kan således vara dels geografiskt avgränsat (t.ex. till en eller flera skolenheter för grundskolan i kommunen), dels funktionellt avgränsat (t.ex. för specialundervisningen i kommunens grundskola eller för flera geografiskt avgränsade rektorsområden) Skolenhet En organisatorisk gemenskap av elever som undervisas antingen i ett eller i flera skolhus som ligger nära varandra Skolstyrelse Styrelsen eller motsvarande organ för ledning av en skolform, såsom skolstyrelsen i kommun, (omsorgsstyrelse), utbildningsnämnd, sameskolstyrelsen, lokal styrelse för specialskola eller styrelsen för en fristående skola.

Allmänna skyldigheter för skolans huvudman

3 §Sk0lstyrelsen har ansvar för att den som behövs för personal verksamheten anställs. Styrelsen skall iaktta vad regeringen har föreskrivit rörande användningen av statliga medel. skall verka Skolstyrelsen för att personal med tillräcklig kompetens utnyttjas i verksamheten.

2 kap. Rektor och biträdande skolledare

Organiserande av tjänster

l § För varje rektorsområde skall det finnas en rektor.

2 § Tjänst som rektor inrättas av skolstyrelsen som en ordinarie heltidstjänst. En tjänst som rektor får avse flera skolformer som har gemensam styrelse.

3 § Om skolväsendet i en kommun har mindre omfattning än 130 poäng enligt förordningen (00O0:00) om beräkning av omfattningen av skolväsendet m. m., får skolstyrelsen ålägga rektor att även vara skolchef.

4 § Om en kommuns gymnasieskola har mindre omfattning än 10,5 poäng enligt förordningen (00O0:00) om beräkning av omfattningen av skolväsendet m. m., skall gymnasieskolan ingå i ett rektorsområde för grundskolan.

5 § För att biträda en eller flera rektorer får skolstyrelsen inom ramen för skolledningsresurserna inrätta tjänster som biträdande skolledare enligt följande, 1. i grundskolan dels ordinarie tjänster som studierektor, dels arvodestjänster som tillsynslärare,

SÖU 1986:10 PF 2 5 § - 3 I § 17

Författningsförslag kap. kap.

2. i gymnasieskolan dels ordinarie tjänster som studierektor, dels extra tjänster som studierektor, 3. i komvux dels ordinarie tjänster som studierektor, dels arvodestjänster som studierektor.

Åligganden

6 § Rektor skall under Skolstyrelsen leda verksamheten inom rektorsområdet. Rektor skall särskilt ansvara för ledning, samordning och utveckling av den pedagogiska verksamheten. Rektor skall besluta i sådana frågor som anges i särskilda föreskrifter.

7 § En biträdande skolledare skall biträda en eller flera rektorer inom det

arbetsområde som Skolstyrelsen bestämmer för den biträdande skolledaren.

Behörighet

8 § Behörig till tjänst som rektor eller biträdande skolledare är den som är behörig till en tjänst som lärare eller syofunktionär vid någon skolform som ingår i arbetsområdet. Om det finns särskilda skäl får den som inte har sådan behörighet förordnas.

Undervisningsskyldighet

9 § Skolstyrelsen skall besluta i fråga om rektorers och biträdande skolledares undervisningsskyldighet. skall besluta i fråga om nedsättning Skolstyrelsen av tillsynslärares undervisningsskyldighet.

3 kap. Lärare

Uänsteslag

1 § Föreskrifter om tjänsteslag samt ämneskombinationer för vissa tjänsteslag finns i följande bilagor till denna förordning: Bilaga 1 grundskolan, grundutbildning för vuxna, sameskolan, kommunal vuxenutbildning och statens skolor för vuxna Bilaga 2 gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och statens skolor för vuxna Bilaga 3 specialskolan (Bilaga 4 särskolan)

18 PF 3 2-6 §§

Författningsförslag kap.

Tjänstetyper

2 § Ordinarie tjänster som lärare finns som lektor i gymnasieskolan (lärare 152, 154 och 156). Andra tjänster som lärare är icke ordinarie. Sådana tjänster kan vara extra ordinarie, extra eller arvodestjänster som timlärare.

F yllnadstjänstgöring

3§ I en tjänst som lärare, som inte är arvodestjänst, får såsom fyllnadstjänstgöring ingå tjänstgöring som lärare 1. vid annan skolform eller läroanstalt med samma huvudman, 2. vid samma eller annan skolform eller vid statsunderstödd läroanstalt med annan huvudman. För vissa tjänsteslag som lärare får såsom fyllnadstjänstgöring även ingå tjänstgöring enligt föreskrifter i bilagorna.

4§ med kommunalt anställning får undervisa i Arbetstagare reglerad grundskolan eller gymnasieskolan i de fall som anges nedan i denna paragraf. Detta gäller dock endast om de berörda kommunala nämnderna kommer överens om det och arbetstagaren har förutsättningar att undervisa i grundskolan eller gymnasieskolan.

Arbetstagare Undervisning m.m. som tjänstgöringen får avse 1. lärare vid kommunal musik och ämnen som kan ingå i en tjänst som musikskola lärare 183 2. hemspråkstränare hemspråk, studiehandledning på hemspråk 3. förskollärare lågstadium 4. instruktör Specialidrott 5. lärare i hälso- och ämnen som kan ingå i tjänster som lärare 145 och sjukvård 146

Behörighetsvillkor m. m.

5 § Föreskrifter om behörighetsvillkor för lärare vid olika skolformer finns i bilagorna 1-4 till denna förordning. Föreskrifter om behörighetsvillkor för lärare från andra nordiska länder meddelas av regeringen.

6 § Den som inte uppfyller de behörighetsvillkor som anges i denna förordning är ändå behörig till tjänster som lärare av visst slag, om han eller hon 1. innehar eller har innehaft ordinarie eller extra ordinarie tjänst av samma slag eller motsvarande slag, eller 2. innehar eller har innehaft förordnande tills vidare på en extra tjänst av samma slag eller motsvarande slag.

sou 1986:10 PF3 7-13 §§ 19

Författningsförslag kap.

Formell behörighetsprövning

7 § Skolöverstyrelsen skall efter ansökan meddela behörighetsförklaring för den som, enligt föreskrifter som gällde före denna förordnings ikraftträdande, var behörig till visst slag av tjänst men som inte uppfyller de behörighetsvillkor som följer av 5 eller 6 §. I en sådan behörighetsförklaring skall anges alla de tjänsteslag som behörighetsförklaringen gäller. Vid behov skall anges vilka ämnen som får ingå i en tjänst som behörigheten gäller.

Materiel] behörighetsprövning

8§ Om det med hänsyn till skolans behov finns särskilda skäl, får länsskolnämnden meddela behörighetsförklaring avseende en bestämd tjänst som lärare för den som söker eller uppehåller den aktuella tjänsten. Behörighetsförklaring får dock inte meddelas om tjänsten omfattar mindre än fyrtio procent av heltidstjänstgöring. I andra fall än som avses i första stycket får skolöverstyrelsen efter bedömning av en sökandes meriter meddela behörighetsförklaring.

Äligganden

9§ En lärare är skyldig att fullgöra uppgifter som hör samman med den utbildning som lärarens tjänstgöring omfattar samt, inom ramen för sina yrkeskvalifikationer, även andra uppgifter som överensstämmer med lärarens roll enligt läroplan eller föreskrift i annan författning.

l0§ En lärare är skyldig att, om det uppdras åt honom eller henne, 1. vara klassföreståndare enligt 11 §, 2. biträda rektor med sådana specialfunktioner som avses i 12 §, 3. biträda vid lärarutbildning vid den eller de skolenheter där läraren tjänstgör.

1l§ Klassföreståndaren har det allmänna ansvaret för en klass eller en särskild undervisningsgrupp. Klassföreståndaren skall särskilt leda elevvården inom klassen. Klassföreståndaren skall biträda rektor i frågor som rör klassen eller gruppen.

12§ Med specialfunktioner för lärare avses sådana uppgifter för ledning, samordning och utveckling som enligt läroplan eller annan författning skall fullgöras inom ett rektorsområde. Specialfunktioner kan också innefatta ansvar för gemensam utrustning. Om det föreligger särskilda skäl får en lärare tas i anspråk för att fullgöra sådana uppgifter för mer än ett rektorsområde.

l3§ Skolstyrelsen beslutar om en lärare skall fullgöra specialfunktioner.

i

20 Författningsförslag PF 3 kap. 14 § - 4 kap. 4 §

Nedsättning av undervisningsskyldighet

l4§ Om en lärare fullgör studie- och yrkesorientering, studiehandledning på hemspråk, socialt kontaktarbete i samband med undervisning i hemspråk eller specialfunktion får Skolstyrelsen nedsätta lärarens undervisningsskyldighet.

4 kap. Syofunktionärer

Uänsteslag

l § I grundskolan, gymnasieskolan och för komvux finns det tjänster som syofunktionär. Sådana tjänster inrättas i den omfattning som fordras för att uppehålla skolans studie- och yrkesorientering.

Uänstetyper

2§ Tjänster som syofunktionär är extra ordinarie, extra eller arvodestjänster.

F yllnadstjänstgöring

3§ I en tjänst som syofunktionär, som inte är arvodestjänst, får ingå fyllnadstjänstgöring 1. vid en annan skolform eller läroanstalt med samma huvudman, 2. vid samma eller annan skolform eller vid statsunderstödd läroanstalt med annan huvudman.

Behörighetsvillkor

4§ Behörig till tjänster som syofunktionär är den som 1. har genomgått utbildning om 120 poäng för syofunktionärer på studieoch yrkesorienteringslinjen enligt högskoleförordningen (1977:263), eller 2. före den 1 juli 1986 har genomgått utbildning i studie- och yrkesorientering om 40 eller 60 poäng på studie- och yrkesorienteringslinjen enligt högskoleförordningen eller med godkänt betyg har genomgått kurs i studieoch yrkesvägledning om två terminer vid tidigare lärarhögskola, eller 3. före den 1 juli 1979 antingen har genomgått av skolöverstyrelsen anordnad terminskurs i yrkesvägledning eller, vad avser utbildning före år 1957, av arbetsmarknadsstyrelsen anordnad lägre kurs för yrkesvalslärare, eller 4. före den 1 juli 1971 har av skolöverstyrelsen, efter samråd med förklarats ha utbildning som är likvärdig med arbetsmarknadsstyrelsen, sådan utbildning som avses i punkt 3.

Författningsförslag PF 4 kap. 5 § - 5 kap. 2 § 21

Behörighetsprövning

5§ Om det med hänsyn till skolans behov finns särskilda skäl, får länsskolnämnden meddela behörighetsförklaring avseende en bestämd tjänst som syofunktionär för den som söker eller innehar den aktuella tjänsten. Behörighetsförklaring får dock inte meddelas om tjänsten omfattar mindre än fyrtio procent av heltidstjänstgöring. I andra fall än som avses i första stycket får skolöverstyrelsen efter bedömning av en sökandes meriter meddela behörighetsförklaring.

Ãligganden

6 § En syofunktionär är skyldig att fullgöra uppgifter inom skolans studieoch yrkesorientering liksom undervisning som knyter an till denna verksamhet. En syofunktionär skall också, om Skolstyrelsen beslutar det, 1. fullgöra andra uppgifter med anknytning till studie- och yrkesorientering, 2. fullgöra sådana uppgifter som avses i förordningen (1983:583) om statsbidrag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år, 3. biträda intagningsnämnd.

7§ Den som innehar en tjänst som syofunktionär får, efter beslut av skolstyrelsen, inräkna undervisning i ämne som kan ingå i en tjänst som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan, om syofunktionären har genomgått studiekurser i ämnet om sammanlagt 40 poäng eller, såvitt gäller svenska, 60 poäng på någon ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263) eller motsvarande utbildning.

5 kap. Inrättande och ändring av tjänster som lärare

Inrättande av tjänster

l § Tjänst som lärare skall inrättas vid en viss skolform. Om en lärartjänst skall omfatta tjänstgöring vid mer än en skolform, bör tjänsten inrättas vid den skolform där huvuddelen av tjänstgöringen skall förläggas.

2 § Antalet ordinarie tjänster som lärare 152, 154 och 156 skall sammanlagt vara detsamma som under redovisningsåret 1970/71. Skolöverstyrelsen skall fördela sådana tjänster mellan länsskolnämnderna. Länsskolnämnden beslutar om fördelning av tjänsterna mellan kommuner vars gymnasieskola omfattar tre- eller fyraåriga linjer. Skolöverstyrelsen skall meddela de föreskrifter som behövs för fördelningen av tjänsterna.

22 PF 5 3-9 §§ SOU 1936110

Författningsförslag kap.

3§ Icke ordinarie tjänster som lärare inrättas av Skolstyrelsen.

4t§ I ett beslut om att inrätta en tjänst som lärare anges det eller de ämnen som tjänsten skall omfatta.

5§ Utöver sådana tjänster som lärare vilka inrättas med hänsyn till utbildningsverksamhetens omfattning och organisation, får det inrättas tjänster i den mån det finns ett stadigvarande behov av ersättare med anledning av tjänstledigheter.

6 § Om samma myndighet skall besluta om både inrättande och tillsättning av en tjänst, får beslutet om tjänstens inrättande meddelas i samband med tillsättningsbeslutet.

Ändrad omfattning av tjänst

7 § För den som innehar en icke ordinarie deltidstjänst med förordnande tills vidare bör tjänstens omfattning ökas om följande tre förutsättningar är uppfyllda, nämligen l. läraren skulle dessutom kunna få en arvodestjänst som timlärare under minst ett läsår, 2. läraren har föreskriven behörighet och 3. arvodestjänstens innehåll får ingå i en tjänst av samma tjänsteslag som deltidstjänsten.

Tjänsters förläggning till skolenhet

8 § Skolstyrelsen beslutar om lärartjänsters förläggning till skolenheter.

9 § För ordinarie lärare får förläggningen av tjänstgöringen ändras om det är nödvändigt på grund av omorganisation av skolväsendet eller om det annars finns särskilda skäl till det.

Författningsförslag PF 6 kap. 1-5 §§ 23

6 kap. Tillsättning av tjänster

1 § Vid tillsättning av tjänster skall följande iakttas:

Tjänst l lagen om anställ- Av 7 a-14 §§ anställningsskydd (1982:80) ningsförordningen gäller INTE följande (1965:601) gäller föreskrifter ENDAST följande föreskrifter

Skolledare, 4 § första stycket 7 a §, 7 b §, 9 § första stycket 3, biträdande samt 5, 6 och 28 §§ 4, 5 och 7, 9 § andra stycket, skolledare, 10 §, varvid vad som förelektor skrivs om regeringen i stället gäller länsskolnämnden, samt 14 § Annan tjänst 4 § första stycket 9 § första stycket 3, 4, 5 och 7, som lärare än samt 5, 6 och 28 §§ 9 § andra stycket samt 14 § tjänst som lektor Tjänst som 4 § första stycket 7 a §, 7 b §, 9 § första stycket 3, syofunktionär samt 5 och 6 §§ 4, 5 och 7, 9 § andra stycket samt 14 §

Tillsättningsmyndighet

2§ Ordinarie tjänster som rektor och biträdande skolledare tillsätts av länsskolnämnden efter förslag av skolstyrelsen. Detsamma gäller tjänster som lektor. Andra tjänster tillsätts av skolstyrelsen. Andra vikariat än långtidsvikariat tillsätts av skolstyrelsen. Om tillsättning av lângtidsvikariat finns föreskrifter i anställningsförordningen (1965:601).

Tillkännagivande av ledig tjänst

3§ Ordinarie tjänster som rektor och biträdande skolledare samt tjänster som lektor skall Skolstyrelsen kungöra lediga på det sätt som föreskrivs i lagen (1976:600) om offentlig anställning och 10 § anställningsförordningen (1965:601).

4 § Vakanta lektorstjänster skall kungöras lediga minst en gång vartannat år. Skolöverstyrelsen får medge undantag, om det finns särskilda skäl.

5 § Icke ordinarie tjänster som lärare eller syofunktionär skall Skolstyrelsen anmäla lediga hos den offentliga arbetsförmedlingen.

24 Författningsförslag PF 6 kap. 5 - 15 §§

Anmälan behöver inte göras, 1. om tjänsten är en sådan arvodestjänst som kan öka omfattningen av en deltidstjänst enligt 5 kap. 7 §, 2. om tjänsten måste tilldelas en lärare som tilläggstimmar, 3. om anställningstiden beräknas vara högst två veckor i följd, 4. om länsskolnämnden medger undantag av särskilda skäl. Tjänster enligt andra stycket 1 skall ledigförklaras på annat lämpligt sätt.

6§ Vikariat på en tjänst som lärare anmäls ledig på samma sätt som tjänsten.

7 § Ytterligare föreskrifter om tid och sätt för lediganmälan får meddelas av skolöverstyrelsen.

8 § När en icke ordinarie tjänst som lärare anmäls ledig får det anges om och i vad mån undervisning i ett eller flera ämnen som inte ingår i tjänsten kan antas ankomma på den som anställs.

Ansökan till tjänst samt återkallelse

9§ Ansökan till en tjänst skall vara skriftlig och ges in till skolstyrelsen.

10§ Återkallelse av ansökan skall vara skriftlig och ges in till tillsättningsmyndigheten.

Befordringsgrunder m.m.

ll § Av regeringsformen och 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1976:600) om offentlig anställning följer att det vid tillsättning av tjänster skall fästas avseende vid sakliga grunder.

l2§ Vid tillsättning av en tjänst som lektor skall särskild vikt fästas vid doktorsexamen, vid betyg i licentiatexamen och vid disputationsprov för doktorsgrad.

13 § Den som är behörig till en tjänst och inte är olämplig att utöva tjänsten skall vid tillsättningen alltid komma ifråga före den som saknar föreskriven behörighet.

14§ Vid tillsättning av tjänst för lärare 016, 153 och 305 får skolstyrelsen med behörig lärare likställa den som är obehörig under förutsättning att dels minst hälften av timunderlaget för tjänsten avser ämnen som ingår i en tjänst till vilken läraren är behörig dels, om tjänsten omfattar två eller flera ämnen, läraren är behörig till tjänst vari minst två av dessa ämnen ingår.

15 § Skolöverstyrelsen skall meddela allmänna råd för tillämpning av 11 § på lärare. I den mån det är möjligt skall dessa ange grunder för poängmässig värdering av meriter.

Författningsförslag PF 6 kap. 16-19 §§ 25

Anställningsform

16 § Tjänster som rektor eller biträdande skolledare tillsätts med förordnande tills vidare. Vikarie får förordnas för bestämd tid eller tills vidare längst till viss tidpunkt, om det kan antas att tjänsten inte skall finnas kvar två år från tillträdesdagen eller behov föreligger av annan anledning.

17 § Tjänster som lektor tillsätts med förordnande tills vidare. Om vikarie behövs på en sådan tjänst tillämpas 21 § varvid tjänsten som lektor anses vara tjänst som adjunkt.

18 § När en icke ordinarie tjänst som lärare tillsätts med en behörig sökande skall, med de undantag som anges i 20 § om deltidstjänster och i 21 § om vissa vikariat, förordnande meddelas enligt följande: 1. Om tjänstgöringen börjar vid terminens förordnande tills vidare på början (eller vid komvux första undervisnings- extra ordinarie tjänst dagen för ett kalenderhalvår) eller senast på åttonde dagen därefter och beräknas pågå hela den återstående delen av terminen (eller vid komvux till och med den sista undervisningsdagen för kalenderhalvåret). Undantag: 20 § skall dock tillämpas om läraren innehar en lika hög eller högre tjänst och tjänstledighet från denna beviljas enligt 29 § tredje stycket anställningsförordningen (1965:601). 2. Om tjänstgöringen börjar senare än på förordnande tills vidare på terminens åttonde - extra ordinarie dag och beräknas pågå tjänst förutom återstående del av terminen - även hela påföljande termin. 3. Om tjänstgöringen beräknas pågå kortare förordnande tills vidare, tid än som anges under 1. men minst sju dagar i längst till utgången av terföljd. Detta krav skall anses vara uppfyllt om minen (eller vid komvux omfattar - i sista tjänstgöringen måndag fredag undervisningsdagen samma vecka. för kalenderhalvåret) på extra tjänst 4. Om tjänstgöringen beräknas pågå kortare förordnande för bestämd tid än sju dagar i följd. tid på arvodestjänst som timlärare.

19 § När en icke ordinarie tjänst som lärare tillsätts med en sökande som inte

har föreskriven behörighet skall, med de undantag som anges i 20 §,

förordnande meddelas enligt följande: 1. Om tjänstgöringen beräknas pågå minst sju förordnande tills vidare, dagar i följd. Detta krav skall anses vara längst till utgången av läs- uppfyllt om tjänstgöringen omfattar måndag året (eller vid komvux sisfredag i samma vecka. ta undervisningsdagen för redovisningsåret) på extra tjänst

26 Författningsförslag PF 6 kap. 19-24 §§

2. Om tjänstgöringen beräknas pågå kortare förordnande för bestämd tid än sju dagar i följd. tid på arvodestjänst som timlärare.

20§ Om en deltidstjänst som lärare omfattar mindre än fyrtio procent av

heltidstjänstgöring skall läraren förordnas tills vidare, längst till viss tidpunkt under läsåret, på arvodestjänst som timlärare.

Om tjänstgöringen beräknas pågå kortare tid än sju dagar skall dock

förordnandet utfärdas för bestämd tid.

21§ Vikarier på tjänster som lärare förordnas för bestämd tid eller tills vidare längst till utgången av läsåret. För den som inte innehar en annan statligt reglerad tjänst bestäms tjänstetypen med tillämpning av 19 och 20 §§. Långtidsvikariat som avses i 15 § anställningsförordningen (1965:601) får inte meddelas på tjänster som lärare.

22 § När en tjänst som syofunktionär tillsätts med en behörig sökande skall förordnande meddelas tills vidare på en extra ordinarie tjänst. Om den som skall förordnas inte har föreskriven skall behörighet, förordnandet meddelas tills vidare, dock längst till utgången av redovisningsåret, på en extra tjänst. Om en deltidstjänst som syofunktionär omfattar mindre än 40 procent av heltidstjänstgöring skall, oavsett om behörighetskraven uppfylls eller inte, förordnande meddelas tills vidare, längst till utgången av redovisningsåret, på en arvodestjänst. Vikariat på tjänst som syofunktionär får tidsbegränsas enligt kungörelsen \ (1974:1007) om tidsbegränsning av statligt lönereglerad anställning, m.m.

Utfärdande av anställningsbevis m.m.

23 § Länsskolnämnden och Skolstyrelsen skall tillkännage sina beslut om att tillsätta eller inte tillsätta tjänster dels genom anslag på myndighetens anslagstavla, dels genom meddelande till samtliga sökande. Anslag och meddelanden skall innefatta underrättelse om vad den som vill överklaga beslutet skall iaktta och uppgift om skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan handling. Meddelandet skall sändas samma dag som beslutet anslås.

24§ I ett anställningsbevis skall anges tjänsteslag (nummerbeteckning), tjänstetyp, antällningsform, tjänstgöringsgrad och tillträdesdag.

sou 1986:10 PF 6 25 § - 7 kap. 4 § 27 Födattningsförslag kap.

25 § Anställningsbevis på en ordinarie tjänst som skolledare och på en tjänst som lektor får inte utfärdas förrän tillsättningsbeslutet har vunnit laga kraft.

26§ Anställningsbevis på en icke ordinarie tjänst som lärare får utfärdas även om tillsättningsbeslutet inte har vunnit laga kraft. Om den som Skolstyrelsen utsett har tillträtt tjänsten innan tillsättningsbeslutet har vunnit laga kraft och efter överklagande någon annan blir förordnad, skall skolöverstyrelsen bestämma tillträdesdag för denne.

Lektorstjänst över stat

27 § En ordinarie tjänst som lektor skall föras Över stat, om innehavaren av tjänsten är tjänstledig för att uppehålla en statligt reglerad tjänst med förordnande tills vidare utan tidsbegränsning. Den över stat förda ordinarie tjänsten skall återbesâttas, om det behövs. Om den tjänstledige återgår till den över stat förda tjänsten, skall tjänsten återföras på stat på det sätt som länskolnämnden bestämmer.

7 kap. Ledighet, anställnings upphörande, bisysslor

lärare samt icke ordinarie lärare med förordnande som 1§ Ordinarie omfattar tid då ferier infaller har rätt att åtnjuta ledighet under ferierna. Detta dock inte i den mån en lärare har andra arbetsuppgifter än gäller undervisning.

2 § Om anställningen för en lärare, som enligt 1 § har rätt till ferieledighet, skall upphöra vid utgången av en termin eller under ferier, skall anställningen anses omfatta även ferietiden fram till nästa termins början. Anställningsförhållandet skall dock upphöra tidigare 1. om arbetstagaren begär det, eller 2. om arbetstagaren tillträder en annan anställning och det därigenom skulle uppkomma en icke tillåten förening av tjänster.

3 § En lärare har rätt att på begäran få tjänstgöringsbetyg. För icke ordinarie lärare som under läsåret tjänstgjort högst 60 dagar får i stället utfärdas intyg om tjänstgöringens art och omfattning.

4§ skall i fråga om arbetstagare med statligt reglerad Skolstyrelsen anställning handlägga frågor av följande slag, nämligen 1. semester och annan ledighet från anställning, 2. anställnings upphörande enligt 7 kap. lagen (1976:600) om offenlig anställning, 3. besked om bisysslor enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601),

28 Författningsförslag PF 7 kap. 4 §-9 kap. 2 §

4. disiciplinansvar enligt 10 kap. lagen om offentlig anställning, 5. avskedande enligt 11 kap. lagen om offentlig anställning, 6. åtalsanmälan enligt 12 kap. lagen om offentlig anställning, 7. avstängning och läkarundersökning enligt 13 kap. lagen om offenlig anställning.

8 kap. Särskilda föreskrifter för statliga skolformer

sameskolan

1 § Närmast under sameskolstyrelsen leds verksamheten vid sameskolan av en sameskolchef. Vad som i denna förordning föreskrivs om rektor skall också tillämpas på sameskolchefen. Tjänsten som sameskolchef tillsätts med förordnande tills vidare av regeringen efter förslag av sameskolstyrelsen och yttrande av skolöverstyrelsen.

2 § Hos sameskolstyrelsen skall det finnas en tjänst som sameskolkonsulent. Sameskolkonsulenten skall biträda sameskolchefen med företrädesvis pedagogiska uppgifter. Vad som i denna förordning föreskrivs om biträdande skolledare skall också tillämpas på sameskolkonsulenten. Tjänsten som sameskolkonsulent tillsätts av skolöverstyrelsen efter förslag av sameskolstyrelsen.

specialskolan

3§ En lärare i specialskolan är skyldig att som färdledare följa elever vid resor till och från skolan.

9 kap. Överklagande

l § Skolstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär, om beslutet gäller 1. fråga om att tillsätta en tjänst eller ett vikariat eller att inte tillsätta en tjänst, 2. tjänstetyp, 3. tjänstledighet, 4. besked om bisyssla, eller 5. ändring av tjänstgöringens förläggning för en ordinarie lärare. Skolstyrelsens beslut om förslag till tillsättning av en statligt reglerad tjänst får inte överklagas.

2§ Länsskolnämndens beslut enligt denna förordning får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.

Ivcap.

sou 193540 Författningsförslag PF 9 3-8 §§ 29

3§ Beslut som skolöverstyrelsen har meddelat som första instans enligt denna förordning får överklagas hos regeringen genom besvär. Beslut om behörighetsförklaring enligt 3 kap. 7 § eller 8 § andra stycket eller 4 kap. 5 § axndra stycket får dock inte överklagas.

4§ Beslut som skolöverstyrelsen har meddelat som andra instans enligt denna förordning får överklagas hos regeringen genom besvär, om beslutet gäner 1. tillsättning av en tjänst eller ett vikariat som rektor eller biträdande skolledare, 2. besked om bisyssla. Vissa beslut som skolöverstyrelsen har meddelat som andra instans får överklagas hos statens arbetsgivarverk enligt förordningen (1983:341) om överklagande av beslut i ärenden om tjänstledighet m.m.

Övriga beslut som skolöverstyrelsen har meddelat som andra instans enligt

denna förordning får inte överklagas.

5 § Ett överklagbart beslut om tjänstetillsättning, som länsskolnämnden eller skolöverstyrelsen har meddelat enligt denna förordning, får överklagas även av skolstyrelsen.

6 § Besvärstiden för ett sådant beslut om tillsättning av tjänst eller vikariat, som skall tillkännages genom anslag enligt 6 kap. 23 § räknas från den dag beslutet anslogs. Detsamma gäller ett beslut att inte tillsätta en tjänst, om beslutet skall anslås.

7 § Om en arbetstagare med statligt reglerad anställning har fått ett tidsbegränsat förordnande trots att det enligt denna förordning kan utfärdas ett förordnande utan tidsbegränsning, skall arbetstagarens förordnande på hans eller hennes begäran förklaras gälla utan tidsbegränsning. Mål som gäller ändring av förordnande enligt första stycket skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

8 § I lagen (1965:276) om inskränkning i rätten att föra talan mot offentlig arbetsgivares beslut föreskrivs att en arbetstagare inte får anföra besvär mot offentlig arbetsgivares beslut rörande arbetstagarens arbets- och anställningsvillkor, om talan i saken skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

sou 1986:10 PF 317480* 31

Bilagor till personalförordning för skolväsendet

Bilaga 1 avser lärare i grundskolan Bilaga 2 avser lärare i gymnasieskolan Bilaga 3 avser lärare i specialskolan (Bilaga 4 avser lärare i Särskolan) I bilagorna anges dels de tjänsteslag och varianter av tjänsteslag som får inrättas, dels behörighetsvillkor, dels vissa andra villkor som är knutna till ett tjänsteslag. Vissa tjänster får inrättas även vid andra skolformer än de som anges i bilagorna enligt följande:

Skolform Tjänsteslag som får inrättas

Sameskolanl 001, 002, 005-011, 016, 019, 020

Statens skolor för vuxnaz 016, 101, 137-142, 145, 146, 149-157, 180,

182-185 Komvux 016, 101, 137-142, 145, 146, 153, 155, 157, 180 Grundvux 001-011, 016, 019, 020, 022, 023, Riksinternatskolor 001-011, 016, 019, 020, 022, 023, 101, 137-142, 145-146, 149-157, 180, 182-185 Fristående skolor med 001-011, 016, 019, 020, 022, 023, 137-142, statsunderstöd 145-146, 149-157, 180, 182-185

För tjänster vid sameskolan får skolöverstyrelsen föreskriva att insikt i samiska ger företräde. 2 Vid statens skolor för vuxna får den som är behörig till tjänst 153, 155 och 157 förordnas på tjänst som lärare 152, 154 respektive 156.

PF 1 33

Författningsförslag Bilaga

Bilaga 1

Behörighetsvillkor m m för lärare i

grundskolan

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

001 Klass/arbetsenhet Lågstadielärarlinjen enligt hög- Fyllnadstjänst- Lågstadie- med lågstadium skoleförordningen (1977:263) göring i förskola lärare kan ingå i tjänsten

002 Klass/arbetsenhet Mellanstadielärarlinjen enligt hög- Mellan- med skoleförordningen (1977:263) stadie- mellanstadium lärare

003 Specialundervis- Special- ning i årskurserlärare na 1-6 i särskild undervisningsgrupp eller inom klasslarbetsenhet

01 för hörselskadade Behörig som lågstadielärare; se 001

Speciallärarutbildning som omfattar 60 poäng

02 för synskadade Behörig som lågstadielärare; se 001

Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng

03 för talskadade Behörig som lågstadielärare; se 001 Fyllnadstjänst- . _ göring i förskola Talpedagogutbildning som omkan ingå i tjänsten fattar 40 poäng

04 för andra än hör- se 001 Behörig som Iågstadielärare; sel-, syn- eller , . _ _ talskadade Speciallärarutbildmng som omfattar 20 poäng

004 Specialundervis- Special- ning i årskurserlärare na 4-9 i särskild undervisningsgrupp eller inom klass/arbetsenhet

34 Författningsförslag PF Bilaga 1

1 2 3 4 5 __ Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

004 01 för hörselskadade Behörig som mellanstadielärare; 002

Speciallärarutbildning som omfattar 60 poäng

02 för synskadade Behörig som mellanstadielärare; se 002

Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng

03 för talskadade Behörig som mellanstadielärare; se Fyllnadstjänst- 002 göring i förskola , _ . kan ingå i tjänsten Talpedagogutbildning som omfattar 40 poäng

04 för andra än hör- Behörig som mellanstadielärare; se sel-, syn- eller 002 talskadade _ _ _ Speciallärarutbildnmg som omfattar 20 poäng

005 Idrott A. Gymnastiklärarlinjen eller Idrotts- variant med inriktning mot lärare idrottslärare enligt högskoleförordningen (1977:263) B. Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken idrott ingår

006 Musik A. Ettämesutbildning på musiklä- Fyllnadstjänst- Musiklärare rarlinjen enligt högskoleför- göring vid komordningen (1977:263) med såda- munal musikskola na fördjupningsstudier som kan ingå i tjänsten syftar till behörighet till tjänst som lärare 006

B. Särskild utbildning av lärare i musik som anordnats av högskoleenhet

C. Genomgång av sådan fortbildningskurs för lärare i kommunal musikskola m.fl. som syftar till att ge behörighet för undervisning i musik i grundskolan D. Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken musik ingår

E. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinje vid musikhögskola I anslutning till grundkursen anordnad påbyggnadskurs i form av praktisk-pedagogisk utbildning

Författningsförslag PF Bilaga 1 35

1 2 3 4 5 d_ Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

007 Bild Bildlärarlinjen enligt högskole- Bildlärare förordningen (1977:263)

008 Trä- och metall- . Slöjdlärarlinjen enligt högsko- Slöjd- slöjd leförordningen (1977:263) lärare . Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken trä- och metallslöjd ingår 009 Textilslöjd . Textillärarlinjen enligt högsko- Textil- leförordningen (1977:263) lärare . Behörighet till tjänst som lärare 023, i vilken textilslöjd ingår

010 Hemkunskap . Hushållslärarlinjen enligt hög- Hemkun- skoleförordningen (1977:263) skaPs .. . .. . . lärare . Behörighet som larare 023 l vrlken hemkunskap ingår

011 Barnkunskap . Barnavårdslärarlinjen eller pe- Barnkun- dagogik/metodiklärarlinjen skaps- enligt högskoleförordningen lärare (1977:263)

. Kurs för förskollärare i barnoch ungdomskunskap under 18 veckor vid lärarhögskola

Kompletteringskurs under sex veckor för deltagare i 18 veckorskursen

016 Två eller tre äm- . Historisk-samhällsvetenskaplig, Lägsta poäng i Tjänstgöringen Adjunkt nen på högstadiet matematisk-naturvetenskaplig tjänstens ämne(n): får till högst en enligt följande. eller språkvetenskaplig äm- Ettämnestjänst: tredjedel avse un- Tvåämnestjänst neslärarlinje enligt högskole- 40 dervisning på skall omfatta nå- förordningen (1977:263). 160 Tvåämnestjänst: mellanstadiet och gon av följande poäng, varav 120 poäng 40+40 specialundervisämnesgrupper ämnesteoretiska studier och 40 Treämnestjänst: ning. (anges med kur- poäng praktisk-pedagogisk ut- 60+40+20 eller siverad stil). Tre- bildning. Om ämnet svenska 40+40+40 ämnestjänst som främmande språk ingår I ämnet svenska skall omfatta dels krävs dock 180 poäng, varav fordras alltid en ämnesgrupp, 140 poäng ämnesteoretiska stu- minst 60 poäng. dels ett tredje dier. I ämnena svensämne (anges ka som främmaninom parentes) de språk, engelska, tyska, franska, finska, samhällskunskap, religionskunskap och biologi fordras alltid minst 40 poäng.

36 Författningsförslag PF Bilaga 1

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

016 Å. Filosofie kandidatexamen enligt Lägsta poäng i kungörelsen (1969:50) om ut- tjänstensämbildning vid de filosofiska fakul- ne(n): tetema. 120 poäng ämnes- Ettämnestjänst: teoretiska studier. Om ämnet 40 svenska som främmande språk in- Tvåämnestjänst: går krävs dock 140 40+40 poäng Treämnestjänst: 40+40+20 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt för- I ämnet svenska ordningen (1968:318) om lärar- fordras alltid minst högskolorna 60 poäng. I ämnena svenska som främmande språk, engelska, tyska, franska, finska, samhällskunskap, religionskunskap och biologi fordras alltid minst 40 poäng . Filosofisk ämbetsexamen enligt Lägsta betyg i äldre föreskrifter tjänstens ämne(n): Ettämnestjänst: 2 Examen på ämneslärarlinjen betygsenheter vid lärarhögskola enligt för- Tvâämnestjänst: ordningen (1968:318) om lärar- 2+2 betygshögskoloma eller motsvaran- enheter de äldre föreskrifter Treämnestjänst: 2+1+1 betygsenheter

Om det i tjänsten ingår ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst en betygsenhet i vartdera examensämnet.

De ämnen som ingår i tjänsten skall anses svara mot examensämnen i filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller, om sådan benämning ej finns, av examensämnen enligt följande:

Författningsförslag PF 1 37 Bilaga

l 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Åmnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

Ämnen Examenssøm in- ämnen går i tjänsten svenska nordiska språk och litteraturhistoria med poetik franska romanska språk sam- statshälls- kunkun- skap och skap nationaleko- * nomi

biologi botanik och zoologi D. Behörig som lärare 002 Utbildningen ger inte behörighet Tillvalskurs på mellan- till tjänster som stadielärarlinjen i två av omfattar endast tjänstens tre ämnen och i tjäns- ett eller två ämtens tredje ämne genomgång nen på högstadiet av kurs(er) enligt högskoleförordningen (1977:263) som av linjenämnd förklarats likvärdiga med utbildning i ämnet på ämneslärarlinje eller utbildning i ämne(n) enligt vad som fordrades för filosofie kandidatexamen eller filosofisk ämbetsexamen enligt äldre föreskrifter 01 svenska, religionskunskap, (historia, geografi) 02 svenska, historia (geografi) 03 svenska, svenska som andraspråk (engelska, tyska, franska el. finska)

38 PF 1 SOU 1986: 10

Författningsförslag Bilaga

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Anmärkningar

Amnesteoretiska

variant huvudsakligen Studier

016 04 svenska, engelska (historia el. geografi) 05 svenska, tyska (historia el. geografi) 06 svenska, franska (historia el. geografi) 07 svenska, finska (historia el. geografi) 08 engelska, tyska (franska, finska, samhällskunskap, historia el. geografi)

engelska, franska (tyska, finska, samhällskunskap, historia el. geografi) 10 engelska, finska (tyska, franska, samhällskunskap, historia el. geograf!)

1.1 tyska, franska (engelska, samhällskunskap, historia el. geograf!) 12 religionskunskap, historia, (samhällskunskap el. geografi) 13 samhällskunskap, historia, (religionskunskap el. geografi) 14 samhällskunskap, geografi, (historia) 15 samhällskunskap, matematik (geografi)

Författningsförslag PF Bilaga I 39

1 2 3 4 5 __ _ Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen Studier

016 16 historia, geografi (religionskunskap el. samhällskunskap) 17 geografi, biologi (kemi) 18 biologi, kemi, (matematik, fysik el. geografi)

19 matematik, fysik (kemi, el. geografi) 20 matematik, kemi (fysik, geografi el. biologi)

21 kemi, fysik (matematik el. geografi)

22 annan ämnes- Får inrättas enkombination dast om det finns särskilda skäl 23 ettämnestjänst

019 Tre ämnen på Genomgång av sådan utbildning för Tjänstgöringen Teknik- högstadiet, näm- tjänst som lärare 019 som omfat- får till högst en lärare ligen matematik tar 40 poäng tredjedel avse unoch teknik samt dervisning på fysik eller kemi mellanstadiet och specialundervisning 020 Maskinskrivning Handels- och kontorslärarlinjen en- Maskin- ligt högskoleförordningen skrivnings- (1977:263) lärare

022 Hemspråk A. Hemspråkslärarlinjen enligt I en tjänst får ingå Hem- högskoleförordningen 1. Studiehandledspråks- (1977:263) ning på hemsprålärare ket B. Behörig som lärare 001, 002 eller 016 eller förskollärarlinjen 2. Socialt konenligt högskoleförordningen taktarbete för (1977:263) elever som deltar i undervisning i Väl vitsordade kunskaper i hemspråket eller hemspräket meddelas studiehandledning på hemspråket 3. Fyllnadstjänstgöring i förskola

40 Författningsförslag PF Bilaga 1

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

023 Två eller tre äm- Se nedan för de olika varianterna Lägsta poäng i Tjänst som lärare Lärare i nen enligt nedan: 023 får inrättas entjänstensäm- (tjänstens nen: dast om minst en ämnen) Tvåämnestjänst: tredjedel av tjänst- 60+40 göringen skall Treämnestjänst: avse ämnen en- 60+40+2O ligt ämnesgrupp 2 I ämnena idrott, (variant 01-05) musik, trä- och eller de två sistmetallslöjd, tex- nämnda ämnetilslöjd, hemkun- na (variant skap och svenska 06-07) fordras alltid minst 60 poäng. Ämnet idrott motsvaras av kurs i gymnastik. Ämnet hemkunskap motsvaras av kurserna kostkunskap 40 poäng och miljö- och konsumentkunskap 20 poäng 01 Dels idrott dels . Variant på gymnastiklärarlinengelska, biolo- jen enligt högskoleförordningen gi, kemi eller ma- (1977:263) som omfattar 160 tematik poäng, varav 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning . Behörighet som lärare 005 = 60 Poäng enligt ovan poäng i idrott i ämne som ingår i ämnesgrupp 2 DeLs musik dels . Variant på musiklärarlinjen enengelska, histo- ligt högskoleförordningen ria, matematik el- (1977:263) som omfattar 160 ler svenska poäng, varav 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning . Behörig som lärare 006 = 60 Poäng enligt ovan poäng i musik i ämne som ingår i ämnesgrupp 2 03 Dels hemkunskap A. Variant på gymnastiklärarlindels biologi, kemi, jen enligt högskoleförordmatematik eller ningen (1977:263) som omfattar samhällskunskap 160 poäng, varav 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 _ poäng praktisk-pedagogisk utbildning . Behörig som lärare 010 = 60 Poäng enligt ovan poäng i hemkunskap i ämne som ingår i ämnesgrupp 2

Författningsförslag PF Bilaga 1 41

1 2 3 4 5 __ Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

023 04 Dels trä- och me- A. Variant på slöjdlärarlinjen entallslöjd deLs eng- ligt högskoleförordningen elska eller mate- (1977:263) som omfattar 160 matik poäng, varav 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning . Behörig som lärare 008 = 60 Poäng enligt ovan poäng i trä- och metallslöjd i ämne som ingår i ämnesgrupp 2 05 Dels textilslöjd . Variant på textillärarlinjen endels engelska el- ligt högskoleförordningen ler matematik (1977:263) som omfattar 160 poäng, varav 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning . Behörig som lärare 009 = 60 Poäng enligt ovan poäng i textilslöjd i ämne som ingår i ämnesgrupp 2 06 Idrott, biologi och A = Variant Ol-A kemi

B. Behörig som lärare 005 = 60 Poäng enligt ovan poäng i idrott i biologi och kemi

07 Idrott, kemi och A = Variant 01-A matematik

B. Behörig som lärare 005 = 60 Poäng enligt ovan poäng i idrott i kemi och matematik

Författningsförslag PF Bilaga 2 43

Bilaga 2

m m för lärare i gymnasieskolan

Behörighetsvillkor

1 2 3 4 5 Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar Tjânsteslag/ Tjänsten avser variant huvudsakligen studier 101 Industri- och hamverkslinjen enligt Industri- högskoleförordningen och hant- (1977:263) i anslutning till tjänstens verkslärare ämnen 11 Beklädnadsteknik/damkläder 12 Beklädnadstekmik/herrkläder 21 Bygg- och anläggningsteknik/ bergteknik 22 Bygg- och anläggningstekniklbetongteknik 23 Bygg- och anläggningsteknik/ byggnadsplåtslagare 24 Bygg- och anläggningsteknik/ byggnadsträteknik 25 Bygg- och anläggningsteknik/ gatu-väg-ledningsteknik 26 Bygg- och anläggningstekniklgolvläggare 27 Bygg- och anläggningsteknik/ murare 28 Bygg- och anläggningsteknik/målare

44 Författningsförslag PF Bilaga 2

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

29 Bygg- och anläggningsteknik/värme- och sanitetsmontörer 31 El-teleteknik/ elektriker 32 El-teleteknik/ kontorsmaskinreparatörer 33 El-teleteknik/ styr- och reglermekaniker 34 El-teleteknik/ telemontörer 35 El-teleteknik/ telereparatörer 41 Fordonsteknik/ bilmekaniker 42 Fordonsteknik/ tlygmekaniker 43 Fordonsteknik/ maskinmekaniker Fordonsteknik/ reservdelspersonal 45 Fordonsteknik/ transportteknik 51 Livsmedelsteknik/bageri och konditori 52 Livsmedelsteknik/charkuteri 53 Livsmedelsteknik/livsmedelspro- A cessindustri 54 Livsmedelsteknik/restaurang 55 Livsmedelstekniklserveringsteknik

Författningsförslag PF Bilaga 2 45

l 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

56 Livsmedels- A. Industri- och hantverkslärarlintekniklstor- jen enligt högskoleförordhushåll ningen (1977:263) i anslutning till tjänstens ämnen

B. Hushållslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) Minst ett års praktik från storhushåll 61 Processteknik/ Industri- och hantverkslärarlinjen byggnadsämnes- enligt högskoleförordningen teknik (1977:263) i anslutning till tjänstens ämnen 62 Processteknik/ kemiteknik 63 Processteknik/ metallurgi Processteknik/ pappers- och pappersmasseteknik 71 Träteknik/båtbyggare 72 Träteknik/m0dellsnickare 73 Trätekniklverkstadssnickare 81 Verkstadsteknik/ järnbruksyrken 82 Verkstadsteknik/ plåt- och svetsmekaniker 83 Verkstadsteknik/ verkstadsmekaniker 99 Ämne(n) i Får inrättas om specialkurs det i tjänsten ingår ett ämne som förekommer i specialkurs men inte i någon av de varianter som anges ovan

46 Fözfattningsförslag PF 2 Bilaga

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

137 01 Ett eller flera av Handels- och kontorslärarlinjen en- Handels- ämnena mas- ligt högskoleförordningen (1977: lärare kinskrivning, 263) kontorskunskap, maskinskrivningoch kontorskunskap, praktiskt sekreterararbete och stenografi

02 Åmne(n) i Får inrättas om specialkurs det i tjänsten ingår ämne(n) som förekommer i specialkurs men inte i variant 01

138 Distributions- Handels- och kontorslärarlinjen en- Handels- kunskap och/ ligt högskoleförordningen (1977: lärare eller konsu- 263) ment- och varukunskap 139 01 Ett eller flera av Lantmästarlinjen enligt högskole- Jordbruks- ämnena anima- förordningen (1977:263) lärare lieproduktion, __ _ _ __ _ Samt Lararlinjen for jordbruk,

växtodling skogs-

lantbruksma_ bruk och trädgårdsskötsel enligt skiner och högskoleförordningen (1977:263) byggnadsunderhåll

02 Ett eller flera av Trädgårdsteknikerlinjen enligt hög- Träd- ämnena mark- skoleförordningen (1977:263) gårds- byggnad. fri- .. . . .. . lärare

landsodling, Lararlinjenuforjordbruk, skogs-

och enligt

växthusodüng, bruk tradgårdsskotsel

växtodling och hogskoleforordningen (1977:263) maskinlära

03 Ett eller flera av Skogsmästarlinjen enligt högskole- Skogs- ämnena maskin- förordningen (1977:263) bruks- lära, skogspro- __ _ _ __ j längre driv_ Lararlinjen for jordbruk,

duktion, skogs-

och

ning, mätning_ bruk trädgårdsskötsel enligt

och virkeslära hogskoleforordningen (1977:263) samt naturvård

140 01 Ett eller flera av Argonomlinjen enligt högskoleför- Adjunkt ämnena anima- ordningen (1977:263) lieproduktion, lant- Lärarlinjen för jordbruk, skogsväxtodling, bruksmaskiner bruk och trädgärdsskötsel enligt och byggnads- högskoleförordningen (1977:263) underhåll samt lantbruksekonomi

sou 1986:10 Författningsförslag PF Bilaga 2 47

1 2 3 4 5 i_ Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen Studier

140 02 Ett eller flera av A. Hortonomlinjen enligt högskoämnena mark- leförordningen (1977:263) byggnad, fri- . . . . B. enligt

landsodüng, växt_ Landskapsarkitektlinjen

hogskoleforordnmgen husodüng, växt_ (1977:263) odling och maskmlara Lärarlinjen för jordbruk, skogbruk och trädgârdsskötsel enligt högskoleförordningen (1977:263) 03 Ett eller flera av Jägmästarelinjen enligt högskoleämnena maskin- förordningen (1977:263) lära, skogspro- _ . _ __ _ duktion, driv_ Lárarlinjen for jordbruk,

skogs-

och enligt

ning_ mämings_ bruk trädgårdsskötsel

och virkesläm hogskoleforordnmgen (1977:263) samt naturvård

141 Ett eller flera av A. Hushållslärarlinjen enligt hög- Lärare i ämnena bostads/ skoleförordningen (1977: (tjänstens miljökunskap, 263). Om ämnet produktionsämne(n) produktions- teknik ingår i tjänsten krävs minst teknik, kostkun- ett års praktik från storhushåll. skap och konsu- __ _ . __ B. Behorig till tjanst som larare mentkunskap 182/01 eller 02

142 01 Textilkunskap/ A. Textillärarlinjen enligt högsko- Textil- Sömnad leförordningen (1977:263) lärare .. . . B. Behorig till tjanst som lärare 182/04

02 Textilkunskap/ A. Textillärarlinjen enligt högsko- Påbyggnadskurs/ Vävning leförordningen (1977:263) enstaka kurs i

B. Behörig till tjänst som lärare mxmsléâd §°m

avser 182/05. vavning om 20 poang

03 Textilkunskap/ Textillärarlinjen enligt högskole- Påbyggnadskurs/ Sömnad och väv- förordningen (1977:263) enstaka kurs i ning textilslöjd som avser vävning om 20 poäng

145 01 Vårdkunskap Legitimation som sjuksköterska Inbyggd utbild- Vård- _ n _ _ _ _› ning i gymnasie-

lärare Yardlararlinjen enligt hogskole- Skola eller kom_

förordningen (1977:263) munal högskola kan ingå i tjänsten

Får inrättas för 02 Annat/andra äm- Yrkesutbildning för sådant yrke ämne(n) som nen än vårdkun- som svarar mot tjänstens ämne. förekommer på skap Två års väl vitsordad tjänstgöring annan studieinom yrket efter avslutad yrkesut- väg än linje. bildning. Inbyggd utbild- __ _ _ _ __ ning i gymnasie-

Yårdlararlinjen enligt hogskole- Skolan eller kom_

forordningen (1977:263) munal högskola kan ingå i tjänsten

48 Författningsförslag PF Bilaga 2

1 2 3 4 5 __ Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

146 Barnkunskap A. Barnavårdslärarlinjen eller pe- Barn- samt barn- och dagogik/metodikiärarlinjen kunskaps- ungdomskunskap enligt högskoleförordningen lärare (1977:263)

B. Kurs för förskollärare i barnoch ungdomskunskap under 18 veckor vid lärarhögskola

Kompletteringskurs under sex veckor för deltagare i 18 veckorskursen

149 Idrott A. Gymnastiklärarlinjen eller vari- Idrotts- ant med inriktning mot idrottslärare lärare enligt högskoleförordningen (1977:263) B. Behörighet till tjänst som lärare 182 i vilken idrott ingår

150 Musik A. Ettämnesutbildning på musik- Fyllnadstjänst- Musik- lärarlinjen enligt högskoleför- göring i kommulärare nal musikskola ordningen (1977:263) med sådana fördjupningsstudier som får ingå i tjänsten syftar till behörighet som lärare 150

B. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinje vid musikhögskola I anslutning till grundkursen anordnad påbyggnadskurs i form av praktisk-pedagogisk utbildning C. Behörighet till tjänst som lärare 182 i vilken musik ingår

151 Bild Teckningslärarlinjen enligt högsko- Bildleförordningen (1977:263) lärare

152 Ämneskombina- Dels grundutbildning enligt 153 Kravet på dok- Lektor tioner enligt vad dels doktorsexamen inom ämnes- torsexamen ansom anges nedan område som motsvarar ämne som ses uppfyllt även i denna kolumn. ingår i tjänsten av den som av- Ämnena skall dels två års tjänstgöring som lärare lagt filosofie liförekomma på i gymnasieskolan centiatexamen entreåriga och fyra- ligt äldre beåriga linjer stämmelser med minst bety- Tvâämneskombinationer dels äm- get med beröm godkänd i det elne(n) som anges ler ett av de examed kursiverad mensämnen, som stil dels i föremotsvarar tjänskommande fall tens ämne(n) ett av de inom parentes angivna ämnena.

Författningsförslag PF Bilaga 2 49

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Anmärkningar

Amnestepretiska

variant huvudsakligen studier

152 01 Svenska (engelska, tyska, franska, historia, religionskunskap el. filosofi) 02 Engelska (tyska, franska el. latin) 03 Tyska, franska 04 Latin (tyska el. franska) 05 Religionskunskap, historia 06 Psykologi, socialkunskap 07 Samhällskunskap (historia, psykologi, socialkunskap el. matematik) 08 Matematik (fysik el. kemi) 09 Kemi (fysik el. naturkunskap) 10 Biologi (kemi el. naturkunskap)

Treämneskombinationer: 11 Engelska, latin, allmän språkkunskap 12 Franska, latin, allmän språkkunskap 13 Tyska, latin, allmän språkkunskap 14 Psykologi, samhällskunskap, socialkunskap 15 Kemi, biologi, naturkunskap 16 Ettämnestjänst

50 Författningsförslag PF Bilaga 2

l 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

153 Ämnesk0mbina› A. Historisk-samhällsveten- Lägsta poäng i Adjunkt tioner enligt vad skaplig, matematisk-naturve- tjänstens som anges nedan tenskaplig eller språkveten- ämne(n): i denna kolumn skaplig ämneslärarlinje enligt Ettämnestjänst: högskoleförordningen 60 (1977:263). 160 poäng, varav 120 Tväämnestjänst: poäng ämnesteoretiska studier 60+40 och 40 poäng praktisk-peda- Treämnesljänst: gogisk utbildning. Om ämnet 60+40+20 (varisvenska som andraspråk ingår ant 13-16) krävs dock 180 poäng, varav 40+40+40 (vari- 140 poäng ämnesteoretiska ant 17). studier Se vidare anmärkning vid dessa varianter. I ämnena svenska och samhällskunskap fordras alltid minst 60 poäng

B. Filosofie kandidatexamen enligt Lägsta poäng i kungörelsen (l969:50) om ut- tjänstensämbildning vid de filosofiska fakul- ne(n): tetema Ettämnestjänst: 60 Examen på ämneslärarlinjen Tvåämnestjänst: vid lärarhögskola enligt för- 60+40 ordningen (1968:318) om lärar- Treämnestjänst: högskolorna 60+40+20 eller 40+40+40 (se anmärkning vid varianterna 13-17)

I ämnena svenska och samhällskunskap fordras alltid minst 60 poäng C. Filosofisk ämbetsexamen enligt Lägsta betyg i äldre föreskrifter tjänstensämne(n): Examen på ämneslärarlinjen 2 Ettämnestjänst: vid lärarhögskola enligt förbetygsenheter ordningen (1968:318) om lärar- Tvåämnestjänst: högskolorna 2+2 betygsenheter Treämnestjänst: 2+2+1 betygsenheter

Om det i tjänsten ingår ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst 2+1 betygsenheter i examensämnena.

Författningsförslag PF Bilaga 2 51

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier _ 153 De ämnen som ingår i tjänsten skall anses svara mot examensämnen i filosofisk examen med samma eller liknandebenämni ngar eller, om sådan benämning ej finns, av examensämnen enligt följande:

Ämnen Examenssom in- ämnen går i tjänsten svenska nordiska språk och litteraturhistoria med poetik franska romanska språk biologi botanik och zoologi filosofi teoretisk filosofi eller praktisk filosofi och teoretisk filosofi psykologi psykologi och pedagogik el. psykologi och teoretisk filosofi

52 Författningsförslag PF Bilaga-Z SOU 1936110

1 2 3 4 5 __ Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

153 ryska slaviska språk eller ryska Tvåämneskombinationer (dels det ämne som anges med kursiverad stil deLsett av de inom parentes angivna ämnena): 01 svenska (engelska, tyska, franska, finska, historia, religionskunskap el. filosofi) 02 engelska (tyska, franska, finska, spanska, portugisiska, italienska, ryska, grekiska, kinesiska el. latin) 03 tyska (franska, finska, spanska, portugisiska, italienska, ryska, grekiska el. kinesiska) 04 franska (finska, spanska, portugisiska, italienska, ryska, grekiska el. kinesiska)- 05 latin (tyska, franska) 06 religionskunskap (historia) 07 psykologi (socialkunskap) 08 samhällskunskap (historia, psykologi, socialkunskap, matematik) matematik (fysik, kemi)

Författningsförslag PF Bilaga 2 53

1 2 3 _ 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

153 10 kemi (fysik, naturkunskap) 11 biologi (kemi, naturkunskap) Treämneskombinationer (dels ämnen som anges med kursiverad stil dels, i förekommande fall, ett av de inom parentes angivna ämnena): 12 svenska, svenska som andraspråk (engelska, tyska, franska, finska) 13 engelska, latin all- För den som gemän sprdk- nomgått utbildkunskap ningsväg enligt A el. B fordras för behörighet i allmän språkkunskap endast 20 poäng i ämnet (153/13-15) i 14 tyska, latin, aIlmän sprdkkunskap 15 franska, latin, allmän språkkunskap 16 psykologi, sam- För den som gehällskunskap, nomgått utbildsocialkunskap ningsväg enligt A el. B fordras för behörighet i socialkunskap endast 20 poäng i sociologi (153/16) 17 kemi, biologi, na- För den som geturkunskap nomgått utbildningsväg enligt A. el. B fordras för behörighet i naturkunskap dels 20 poäng i fysik dels 20 poäng i geovetenskap el. geografi (153/17)

54 PF 2 SOU 1986: 10

Författningsförslag Bilaga

1 2 3 4 5 Tjänstesl ag Tjänsten avser Utbildningsvåg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsaldigen studier

153 18 annan ämnes- Varianterna 18 kombination och 19 får inrätmed två ämnen tas endast om det finns särskilda 19 annan ämnesskäl. kombination med tre ämnen

20 ettämnestjänst

154 Ett eller två av A. Dels grundutbildning enligt 155 Lektor följande ämnen dels doktorsexamen inom ämpå treårig eller nesområde som motsvarar fyraårig linje: ämne som ingår i tjänsten företagsekonomi dels två års tjänstgöring som distribution lärare i gymnasieskolan. redovisning B. Behörighetsförklaring av skolförvaltning Överstyrelsen. rättskunskap Ett av tjänstens ämnen kan även vara samhällskunskap eller matematik

155 Ett eller två av Ekonomlinjen enligt högskoleför- Lägsta poäng i Adjunkt följande ämnen: ordningen (1977:263) tjänstensämföretagsekonomi ne(n) distribution Ämneslärarlinjen vid lärarhögskola Ettämnestjänst: enligt förordningen (1968:318) 60 redovisning om lärarhögskolorna förvaltning Tvâämnestjänst: rättskunskap 60+40

Ett av tjänstens I ämnet företagsämnen kan även ekonomi fordras vara samhällskun- alltid minst 60 poskap eller mate- äng. Om rättskunmatik skap ingår i tjänsten fordras 20 poäng i handelsrätt 156 Ett ämne eller två Behörighetsförklaring av skolöver- Elteknik M, B Lektor samhörande äm- styrelsen och K anses vara nen på fyraårig samma ämne linje: Teknologi får i teknologi, kontvâämnestjänst enstruktion M, dast kombineras energi, produkmed konstruktion M, reglerteknik tion M, energi el- M, eltekler produktion M nik M, byggteknik, konstruktion B, produktion B, hus- och stadsplanering, anläggning, VVS, elteknik B,

sou 1986:10 Författningsförslag PF Bilaga 2 55

1 2 3 4 5 u Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

156 ellära, elektronik, reglerteknik E1, telekommunikatior , systemteknik, elmaskiner, elanläggning, elkraft, maskinteknik E1, fysikalisk, kemi, organisk, kemi, biokemi, analytisk och fysikalisk kemi, apparatteknik, teknisk kemi, elteknik K

Ett av tjänstens ämnen kan även vara matematik, fysik eller kemi 157 Ett eller två sam- A. Linje inom sektorn för utbild- Minst 40 poäng (2 Elteknik M, B Adjunkt hörande ämnen; ning för tekniska ämnen en- betygsenheter) i och K anses vara teknologi på fyra- ligt högskoleförordningen tjänstens äm- samma ämne årig linje, tekno- (1977:263) ne(n) eller mot- Teknologi får i logi M, teknologi svarande ämne(n) . = 153 (gäller dock endast tjänst tvåämnestjänst en- El och K, konsom omfattar ämnen som anges dast kombineras struktion M, med kursiverad stil) med konstrukenergi, produktion M, energi eltion M, reglerteknik M, elteknik ler produktion M M, byggteknik, konstruktion B, produktion B, husbyggnad, hus- och stadsplanering, anläggning, VVS, elteknik B, ellära, elektronik på fyraårig linje, elektronik Elk, elektronik Elt, reglerteknik El, telekommunikation, systemteknik, elmaskiner, elanläggning, elkraft, maskinteknik El, fysikalisk kemi, organisk kemi, biokemi, analytisk och fysikalisk kemi, fysikalisk kemi med analys, kemiteknik,

56 Författningsförslag PF Bilaga 2

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Åmnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

157 apparatteknik, teknisk kemi och elteknik K.

Ett av tjänstens ämnen kan även vara matematik, fysik eller kemi 180 ADB-personal Behörighetsvillkor enligt de särskil- ADB- utbildning da bestämmelser som regeringen lärare meddelar

182 Två eller tre av Se nedan för de olika varianterna Lägsta poäng i Tjänst som lärare Lärare följande ämnen: tjänstens 182 får inrättas eni (tjänstens ämnen: dast om minst en ämnen) Tvåämnestjänst: tredjedel av tjänst- 40+40 göringen skall Treämnestjänst: avse ämne(n) en- 40+40+20 ligt ämnesgrupp 2 I ämnena kostkunskap, träoch metallslöjd, textilkunskap, idrott, musik, svenska och samhällskunskap fordras alltid minst 60 poäng

Mot ämnena bostads/miljökunskap, konsumentkunskap svarar kurs i miljö- och konsumentkunskap. Mot ämnet textilkunskap svarar kurs i textilslöjd. Mot ämnet idrott svarar kurs i gymnastik. 01 DeLs konsument- A. Variant på hushållslärarlinjen kunskap ochlel- enligt högskoleförordningen ler bostadslmiljö- (1977:263) som omfattar 160 . kunskap deLs bio- poäng, varav 120 poäng ämlogi, kemi, mate- nesteoretiska studier och 40 pomatik eller sam- äng praktisk-pedagogisk uthällskunskap bildning B. Behörig som lärare 141 Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2

Författningsförslag PF Bilaga 2 57

1 2 3 4 5 Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

02 Dels kostkun- A. Variant på hushållslärarlinjen skap, dels biolo- enligt högskoleförordningen gi, kemi, matema- (1977:263) som omfattar 160 tik eller samhälls- poäng, varav 120 poäng ämkunskap nesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning . Behörig som lärare 141 Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2 03 Dels trä- och me- . Variant på slöjdlärarlinjen entallslöjd, ligt högskoleförordningen dels matematik el- (1977:263) som omfattar 160 ler engelska poäng, varav 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning . Behörig som lärare 008 Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2 04 DeLs textilkun- . Variant på textillärarlinjen en- I textilkunskap skap/sömnad ligt högskoleförordningen fordras utöver 60 dels matematik el- (1977:263) som omfattar 160 poäng, påbyggler engelska poäng, varav 120 poäng äm- nadskurs 20 nesteoretiska studier och 40 po- poäng avseende äng praktisk-pedagogisk ut- sömnad bildning . Behörig som lärare 142 Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2

05 DeLs textilkun- . Variant på textillärarlinjen en- I textilkunskap skap/vävning, ligt högskoleförordningen fordras utöver 60 dels matematik el- (1977:263) som omfattar 160 poäng, påbyggler engelska poäng varav 120 poäng äm- nadskurs om 20 nesteoretiska studier och 40 poäng avseende poäng praktisk-pedagogisk vävnad utbildning . Behörig som lärare 143 Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2 06 Dels idrott, . Variant på gymnastiklärarlindels engelska, jen enligt högskoleförordbiologi, kemi el- ningen (1977:263) som omfattar ler matematik 160 poäng, varav 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning . Behörig som lärare 149 Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2

58 Författningsförslag PF Bilaga 2

1 2 3 4 5 u Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

182 07 Dels musik, A. Variant på musiklärarlinjen Fyllnadstjänstdels engelska, his- som omfattar 160 poäng, var- göring i kommutoria, matema- av 120 poäng ämnesteoretiska nal musikskola tik eller svenska studier och 40 poäng praktisk- får ingå i tjänst pedagogisk utbildning som lärare 182/07

B. Behörig som lärare 150 Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2 183 01 Allmän musiklära A. Musiklärarlinjen enligt högsko- Fyllnadstjänst- Musik- leförordningen (1977:263), göring i kommulärare ettämnesutbildning nal musikskola får ingå i tjänsten B. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977:163)

Musikpedagogisk påbyggnadskurs

C. Musiklärarexamen vid musikhögskola 02 Allmän musiklära A. Musiklärarlinjen enligt högsko- Obligatoriskt och musikhisto- leförordningen (1977:263), fördjupningsalterrisk orientering ettämnesutbildning nativ jämte tillvalskurs som syftar till behörighet till tjänst som lärare 150

B. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263)

Praktisk-pedagogiskpåbyggnadskurs

C. Musiklärarexamen vid musikhögskola D. Musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263), tvåämnesutbildning E. Musikpedagogisk påbyggnadsutbildning i musikteori (teoripedagogutbildning) 03 Allmän musiklära A. Musiklärarlinjen enligt högsko- Obligatoriskt och ensemble leförordningen (1977:263), fördjupningsettämnesutbildning alternativ jämte tillvalskurs som syftar till behörighet till tjänst som lärare 150

Författningsförslag PF Bilaga 2 59

1 2 3 4 5 avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar Tjänsteslag Tjänsten variant Studier huvudsakligen 183 B. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) Praktisk pedagogisk påbyggnadskurs

C. Musiklärarexamen vid musikhögskola 04 Allmän musiklära A. Musiklärarlinjen enligt högsko- Obligatoriskt och musikhisto- leförordningen (1977:263) ett- fördjupningsalterrisk orientering ämnesutbildning nativ jämte och ensemble tillvalskurs som syftar till behörighet till tjänst som lärare 150

B. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263)

Praktisk-pedagogiskpåbyggnadskurs

C. Musiklärarexamen vid musikhögskola 05 Annat ämne eller A. Musiklärarlinjen enligt högsko- Fördjupningsandra ämnen på leförordningen (1977:263) alternativ inmusiklinjen eller riktat mot tjänssådant ämne tens ämne(n) kombinerat med allmän musiklära och/eller ensemble Pedagogisk spe- . Musikerlinjen enligt högskole- och cialisering förordningen (1977:263) huvudämne eller huvudinstrument som svarar mot tjänstensämne(n) . Musikpedagogutbildning vid Musikpedagogmusikhögskola, Göteborgs el- utbildning i ler Malmö musikonservatori- tjänstens ämne(n) um, Stockholms borgarskola, Framnäs folkhögskola, Folkliga musikskolan i Ingesund eller Örebro musikpedagogiska institut

D. Rytmikpedagogutbildning vid Utbildning i musikhögskolan i Malmö eller tjänstens ämne(n) Dalcrozeseminariet i Stockholm

60 Författningsförslag PF Bilaga 2

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

184 Ett eller flera av Industri- och hantverkslärarlinjen Lärare i ämnena maskin- enligt högskoleförordningen (tjänstens teknik Du, el- och (1977:263) med inriktning mot ämnen) reglerteknik, el- tjänstens ämne(n) driftteknik, fartygsteknik med huvudsaklig inriktning på maskintjänst och fartygsteknik med huvudsaklig inriktning på däckstjänst 185 Social servicekun- A. Social servicelinje eller social Sökande till tjänst Lärare skap omsorgslinje vid kommunal som lärare 185 i social högskola skall vid ansökservice- __ _ , _ __ ha ningstillfället enhgt hog-

kunskap Vårdlararlmjen förvärvat två års

skoleforordmngen (1977:263) erfarenhet av so_ ma 5°”°°*“b°*° B. Utbildning till föreståndare för ålderdomshem

Vârdlärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) C. Legitimation som sjuksköterska Påbyggnadslinje för sjuksköter- Vårdlärarlinjen enligt högsko- skor för ålderleförordningen (1977:263) domshem och öppen âldringsvård

Författningsförslag PF Bilaga 3 61

Bilaga 3

Behörighetsvillkor m m för lärare i specialskolan

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

301 01 Synskadade ele- Förskollärarlinjen enligt högskole- Förstadie- ver förordningen (1977:263) lärare _ , _ Speciallärarutbildmng som omfattar 40 poäng.

02 Döva och hörsel- Förskollärarlinjen enligt högskoleskadade elever förordningen (1977:263)

Speciallärarutbildning som omfattar 60 poäng

302 01 Synskadade ele- Lågstadielärarlinjen enligt högsko- Special- ver på lågstadiet leförordningen (1977:263) l.. ara” Speciallärarutbildning som omfattar 60 poäng.

02 Döva och hörsel- Lågstadielärarlinjen enligt högskoskadade elever leförordningen (1977:263) på lågstadiet . _, _ _ Speciallararutbildning som omfattar 80 poäng.

03 Talskadade elever Lågstadielärarlinjen enligt högskopå lågstadiet leförordningen (1977:263)

Talpedagogutbildning som omfattar 40 poäng eller särskild talpedagogutbildning som omfattar 20 poäng 303 01 Synskadade ele- Mellanstadielärarlinjen enligt hög- Special- ver på mellansta- skoleförordningen (1977:263) lärare diet och högstadiet Speciallärarutbildning som omfattar 60 poäng

02 Döva och hörsel- Mellanstadielärarlinjen enligt högskadade elever skoleförordningen (1977:263) på mellanstadiet Speciallärarutbildning som omfatoch högstadiet tar 80 poäng.

52 Författningsförslag PF Bilaga 3

1 2 3 4 5 o_ Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

303 03 Talskadade elever Mellanstadielärarlinjen enligt hög- på mellanstadiet skoleförordningen (1977:263) och högstadiet j _ Talpedagogutbildmng som omfattar 40 poäng eller särskild talpedagogutbildning som omfattar 20 poäng. 01 Idrott A. Gymnastiklärarlinjen eller

304 Speciallärarutbild

Idrotts- variant med inriktning mot ningen skall vara lärare idrottslärare enligt högskoleför- inriktad mot samordningen (1977:263) ma slags handikapp som tjänsten.

Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng

B. Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken idrott ingår

Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng

Musik- 02 Musik A. Ettämnesutbildning på musik- Fyllnadstjänstlärare lärarlinjen enligt högskoleför- göring vid komordningen (1977:263) med såda- munal musikna fördjupningsstudier som skola kan ingå syftar till behörighet till tjänst i tjänsten som lärare

Speciallärarutbildning som omfattar 60 poäng

B. Särskild utbildning av lärare i musik som anordnats av högskoleenheten

Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng

C. Genomgång av sådan fortbildningskurs för lärare i kommunal musikskola m.fl. som syftar till att ge behörighet för undervisning i musik i grundskolan Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng

D. Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken musik ingår

Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng

E. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen vid musikhögskolan

sou 193610 Författningsförslag PF Bilaga 3 63

1 2 3 4 5 Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Åmnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen Studier 304 I anslutning till grundkursen anordnad påbyggnadskurs i form av praktisk-pedagogisk utbildning Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng Bild- 03 Bild A. Teckningslärarlinjen enligt lärare högskoleförordningen (1977:263) Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng B. Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken teckning ingår Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng Slöjd- 04 Trä- och metall- A. Slöjdlärarlinjen enligt högskolärare slöjd leförordningen (1977:263)

Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng B. Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken slöjd ingår Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng Textil- 05 Textilslöjd A. Textillärarlinjen enligt högskolärare leförordningen (1977:263)

Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng B. Behörighet till tjänst som lärare 023, i vilken textilslöjd ingår Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng Hem- 06 Hemkunskap A. Hushållslärarlinjen enligt högkun- skoleförordningen (1977:263) skaps- _ __ _ _ lärare Speciallararutbildnmg som omfattar 40 poäng B. Behörighet som lärare 023 i vilken hemkunskap ingår Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng

64 Författningsförslag PF Bilaga 3 sou 193640

1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg. examen, m.m. Åmnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

305 Ett, två eller tre A. Historisk-samhällsveten- Lägsta poäng i Tjänstgöringen Adjunkt av följande äm- skaplig, matematisk-naturve- tjänstens får till högst en nen på högstadi- tenskaplig eller språkveten- ämne(n): tredjedel avse unet: skaplig ämneslärarlinje enligt Ettämnestjänst: dervisning på svenska, matema- högskoleförordningen 40 mellanstadiet och tik, engelska, (1977:263). 160 poäng, varav 120 Tvåämnestjänst: specialundertyska, franska, re- poäng ämnesteoretiska studier 40+40 visning. ligionskunskap, och 40 poäng praktisk-peda- Treämnestjänst: _ ,_

samhällskunskap, gogisk utbildning. Om ämnet 60+40+20 eller sPeclånararut

büdmnge ska historia, geografi, svenska som andraspråk ingår 40+40+40 vara inriktad biologi, kemi och krävs dock 180 poäng, varav I ämnet svenska mot samma slags fysik 140 poäng ämnesteoretiska fordras alltid handikapp som studier. minst 60 poäng. I ämnena svenska tjänsten. Speciallärarutbildning som som andraspråk, omfattar 40 poäng engelska, tyska, franska, finska, samhällskunskap, religionskunskap och biologi fordras alltid minst 40 poäng

B. Filosofie kandidatexamen enligt Lägsta poäng i kungörelsen (1969:50) om ut- tjänstens ämbildning vid de filosofiska fakul- ne(n): teterna. 120 poäng ämnesteo- Ettämnestjänst: retiska studier. Om ämnet 40 svenska som andraspråk ingår Tvåämnest j änst: krävs dock 140 poäng 40+40 Treämnestjänst: 40+40+ 20

Examen på ämneslärarlinje vid I ämnet svenska lärarhögskola enligt förord- fordras alltid minst ningen (1968:318) om lärar- 60 poäng. högskolorna I ämnena svenska som andraspråk, Speciallärarutbildning som omengelska, tyska, fattar 40 poäng franska, finska,

samhällskunskap, religionskunskap och biologi fordras alltid minst 40 poäng

C. Filosofisk ämbetsexamen enligt Lägsta betyg i äldre föreskrifter tjänstensämne(n): Examen på ämneslärarlinjen 2 Ettämnestjänst: vid lärarhögskola enligt förbetygsenheter ordningen (1968:318) om lärar- Tvåämnestjänst: högskolorna eller motsvaran- 2+2 betygsenheter de äldre föreskrifter Treämnestjänst: som 2+ 1+1 betygs- Speciallärarutbildning enheter omfattar 40 poäng

sou 1986:10 Författningsförslag PF Bilaga 3 65

1 2 3 4 5 Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

305 Om det i tjänsten ingår ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst en betygsenhet i vartdera examensämnet.

De ämnen som ingår i tjänsten skall anses svara mot examensämnen i filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller, om sådan benämning ej finns, av examensämnen enligt följande: Ämnen Examenssom in- ämnen går i tjänsten svenska nordiska språk och litteraturhistoria med poetik franska romanska språk

sam- statshälls- kunkun- skap skap och nationalekonomi

biologi botanik och zoologi D. Behörig som lärare 002 Utbildningen ger inte behörighet Tillvalskurs på mellanstadietill tjänster som lärarlinjen i två av tjänstens tre omfattar endast ämnen och i tjänstens tredje ett eller två ämämne genomgång av nen p å h ogs a let t d kurs(er) enligt

66 Författningsförslag PF Bilaga 3

1 2 3 4 5 Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier

305 högskoleförordningen (1977:263) som av linjenämnd förklarats likvärdiga med utbildning i ämnet på ämneslärarlinje eller utbildning i ämne(n) enligt vad som fordras för filosofie kandidatexamen eller filosofisk ämbetsexamen enligt äldre föreskrifter

Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng

306 Tre ämnen på Genomgång av sådan utbildning för Tjänstgöringen Teknik- högstadiet, näm- tjänst som lärare 019 i grundsko- får till högst en lärare lan som omfattar 40 poäng tredjedel avse unligen matematik och teknik samt _ __ , . dervisning på sm °mfat mellanstadiet och

fysik eller kemi Specmllaäfärutblldmng

ta 40 Pong specialundervisning.

Speciallärarutbildningen skall vara inriktad mot samma slags handikapp som tjänsten.

307 Psykiskt utveck- A. Speciallärarlinjen för lärare Tjänst får inrättas Special- lingsstörda elever med utvecklingsstörda elever endast vid de spelärare som är syn- eller med hörselhandikapp och/eller cialpedagogiska hörselskadade synhandikapp resurscentren vid skolenheterna i B. Speciallärarlinjen för lärare Örebro (synskamed utvecklingsstörda, blinda dade elever) och elever Gnesta

PF

Författningsförslag Övergångsbestämmelser 67

Övergångsbestämmelser till personalförordning för

skolväsendet

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987. 2. Genom förordningen - - - om upphävs (Jämför förslaget till förordning upphävande av vissa författningar rörande skolväsendet m.m. Se även bilaga 6.) 3. Ett förordnande på en tjänst som lärare, vilket har utfärdats före denna förordnings ikraftträdande och som avser ett t jänsteslag eller en ämneskombination, som inte anges i förordningen, skall fortfarande gälla.

4. Övergångsvis finns även andra ordinarie som lärare än som

tjänster anges i denna förordning. Sådana tjänster får inte längre inrättas eller återbesättas. 5. Den som den 30 juni 1987 innehar en arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare i gymnasieskolan med förordnande tills vidare får behålla arvodestjänsten om mindre än fem år återstår till dess läraren uppnår nedre gränsen inom den pensioneringsperiod som gäller för läraren. Den som innehar en sådan arvodestjänst är skyldig att fullgöra specialfunktioner enligt denna förordning. Vikarie får inte förordnas på en arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare. 6. En lärare som under läsåret 1986/87 haft nedsättning av undervisningsskyldigheten men som inte kan få sådan nedsättning enligt denna förordning får ändå medges nedsättning fram till pensionsavgången om mindre än fem år återstår till dess läraren uppnår nedre gränsen inom den pensioneringsperiod som gäller för läraren . 7. Den som vid denna förordnings ikraftträdande är förordnad som lärare vid skolväsendet i en kommun enligt förordningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun skall i stället erhålla förordnande som lärare vid komvux eller grundvux i kommunen. 8. För handläggning av ett ärende som påbörjats före denna förordnings ikraftträdande skall äldre föreskrifter tillämpas. Detsamma gälleri fråga om överklagande av beslut som har meddelats före denna förordnings ikraftträdande. 9. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften om inte annat följer av punkterna 4-8 ovan. 10. Utöver vad som följer av det föregående skall följande föreskrifter fortfarande gälla, nämligen

68 Författningsförslag PF Övergångsbestämmelser

a. punkterna 27 och 33 i övergångsbestämmelserna till skolförordningen (1971:235), b. punkt 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1973:417) om ändring i skolförordningen, c. punkt 24 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1975:1185) om ändring i skolförordningen, d. punkt 3 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1982:694) om ändring i skolförordningen, e. punkt 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1983:508) om ändring i skolförordningen, f. punkterna 3-8 i Övergångsbestämmelserna till förordningen (1984:209) om ändring i skolförordningen, g. punkterna 3-6 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1985:587) om ändring i skolförordningen.

sou 1986:10 GrF 1 1-2 69

Fötjfattningsförslag kap. §§

2 Förslag till

Grundskoleförordning

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande föreskrifter

l § I denna förordning meddelas föreskrifter om grundskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1962:319). Föreskrifter som rör grundskolan finns även i läroplan och i andra författningar.

2§ Om annat inte anges särskilt, avses i denna med nedan förordning angivna begrepp följande: Arbetsenhet Klasser i grundskolan för viss gemensam verksamhet Ferietid Den tid under ett redovisningsår då utbildning inte skall meddelas Fria För eleverna verksamhet som inte är lektioner obligatorisk aktiviteter eller gemensam samling och som tillsammans med övrig verksamhet under skoldagen skall bilda en pedagogisk helhet Grupp Elever som tillfälligt undervisas i gemensamt exempelvis visst ämne, ämnesgrupp eller tillvalskurs Klass Elever som undervisas i olika regelmässigt gemensamt ämnen och ämnesgrupper Lektion En tidsenhet om 40 minuter under vilken undervisning meddelas Lärokurs Den utbildning och annan verksamhet som enligt gällande läroplan skall förekomma i grundskolan Läsår 40 veckor (280 dagar) av ett redovisningsår då utbildning skall meddelas Tiden från och med den Redovisningsår 1 juli till och med den 30 juni följande år Skoldagar De dagar under ett läsår under vilka utbildning skall äga rum Skolenhet En organisatorisk gemenskap av elever som undervisas antingen i ett eller i flera skolhus som ligger nära varandra

70 GrF 1 2 § - 3 kap. Födattningsförslag kap.

Stadievecko- Det sammanlagda antalet veckotimmar i ett visst timmar ämne, ämnesgrupp eller tillval som förekommer på ett stadium i grundskolan Veckotimme En lektion i veckan i en årskurs Årskurs Den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår eller under 40 veckor (280 dagar) av två på varandra följande redovisningsår

2 kap. Rätt till utbildning och skolplikt

1 § Skolstyrelsen i varje kommun skall se till att skolpliktiga barn som är kyrkobokförda i kommunen får föreskriven utbildning.

2 § Skolstyrelsen skall under vårterminen varje år skriva in barn som senast under kalenderåret blir skolpliktiga och som inte dessförinnan har skrivits in. Den som har vårdnaden om ett barn som skall skrivas in, skall se till att barnet anmäls för inskrivning.

3§ Skolstyrelsen beslutar om tid och sätt för inskrivning.

4§ Om ett skolpliktigt barn deltar eller skall delta i utbildningen i i en annan kommun än hemkommunen eller i någon annan grundskolan skolform än grundskolan med staten, kommun eller landstingskommun som huvudman, skall huvudmannen snarast underrätta Skolstyrelsen i barnets hemkommun 1. när intagning sker och vilken årskurs som barnet kommer att tillhöra, 2. vid början av varje läsår om vilken årskurs som barnet tillhör, 3. om barnet avbryter utbildningen innan skolplikten har fullgjorts, 4. när barnet har fullgjort sin skolplikt, 5. om barnet i betydande omfattning är frånvarande utan giltigt förfall, 6. om det annars finns särskild anledning. I 50 a § skollagen (1962:319) föreskrivs uppgiftsskyldighet för huvudman för fristående skola.

3 kap. samverkansorgan

(Se bilaga 11 till detta betänkande. Jämför även skolförfattningsutredningens betänkande (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan samt demokratibered-

ningens betänkande (SOU 1985:30) Skola för delaktighet.)

»Författningsförslag

GrF 4 kap 1-11 §§ 71

4 kap. Utbildningens organisation

Arbetsenheter, klasser och grupper

1§ I 24 § skollagen (1962:319) finns föreskrifter om årskurser och stadier.

2§ Eleverna inom en skolenhet skall fördelas på klasser och grupper. Klasser skall sammanföras till arbetsenheter. Till en arbetsenhet kan föras två eller flera klasser i en årskurs, i flera årskurser på samma stadium eller i flera årskurser på olika stadier.

Schema

3§ Inom varje rektorsområde skall för läsåret eller kortare tid schema fastställas. I schemat skall för varje årskurs, klass och grupp finnas uppgifter om skolarbetet under varje lektion i veckan samt om lärares namn.

Lärotider m.m.

4§ Ett läsår skall omfatta minst 178 skoldagar.

5 § Läsåret skall fördelas på två terminer, en hösttermin och en vårtermin. Läsåret skall börja i augusti och sluta senast i juni följande kalenderår. Skolstyrelsen skall besluta om dagar för terminemas början och slut.

6§ Skolstyrelsen skall besluta hur lång skoldagen skall vara och när den tidigast får börja och senast får sluta.

7§ Skolstyrelsen får besluta att skoldagen vid ett rektorsområde eller en skolenhet skall utformas som samlad skoldag. Ett sådant beslut får begränsas till ett visst stadium eller en viss årskurs.

8 § Samlad skoldag innebär att eleverna genom särskilda åtgärder skall tas om hand under hela den tid som skoldagen omfattar enligt 6 §. Vid utformningen av den samlade skoldagen skall, särskilt för elever på lågstadiet, eftersträvas att tiden i skolan för en och samma elev inte växlar mellan veckans dagar.

9 § Skoldagar skall i regel vara helgfria måndagar-fredagar. Lovdagar och studiedagar enligt 12 och 13 §§ är inte skoldagar.

10 § Länsskolnämnden får medge att, för en klass eller en grupp i årskurs 1 eller 2, antalet skoldagar i veckan skall begränsas till fyra.

11§ Under skoldagen får samling anordnas, dock högst en timme i veckan.

72 Födattningsförslag GrF 4 kap. 12-21 §§

12§ Varje läsår skall eleverna ha tolv lovdagar.

13 § För planering av verksamheten i skolan eller för fortbildning av lärare får skolarbetet ställas in upp till fem dagar varje läsår (studiedagar).

l4§ Huvuddelen av elevernas arbete skall utföras under skoldagen. Hemuppgifter får inte ges till dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag.

Ledighet

15 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast anmälas till skolan.

16 § Skolstyrelsen får föreskriva att intyg om anledningen till frånvaro skall lämnas.

17 § Skolstyrelsen får bevilja en elev ledighet för enskilda angelägenheter. Sådan ledighet får för en elev avse högst sex dagar under ett läsår. Om det finns särskilda skäl får dock längre ledighet beviljas. Skolstyrelsen får även i i mindre omfattning befria en elev från vissa lektioner eller annat skolarbete, om det finns särskilda skäl.

Läroplan m. m.

18 § Läroplanen för grundskolan fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Läroplanen omfattar följande huvudavsnitt, nämligen 1. mål och riktlinjer för skolans verksamhet, 2. timplaner, 3. föreskrifter för timplaner och 4. kursplaner. Dessutom ingår kommentarmaterial i läroplanen.

19§ Inom varje rektorsområde skall det finnas en arbetsplan. Närmare föreskrifter om arbetsplanen finns i läroplanen.

20§ Skolöverstyrelsen får i anslutning till vad som föreskrivs i läroplanen utfärda föreskrifter om stadieveckotimmars fördelning vid samundervisning av olika årskurser.

Läromedel

2l§ Skolstyrelsen skall se till att eleverna har tillgång till basläromedel, andra läromedel samt annan materiel som behövs för utbildningen.

sou 1986:10 Författningsförslag GrF 4 kap. 22-32 §§ 73

22§ Skolstyrelsen skall anta basläromedel. Som basläromedel får antas endast sådana läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne och som statens institut för läromedelsinformation har fastställt som basläromedel.

Uppflyttning m. m.

23§ Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1-8 flyttas till närmast högre årskurs. Om möjligt skall eleverna därvid behålla sina klasskamrater och lärare.

24 § Elevvårdskonferensen får besluta att en elev inte skall flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven.

25 § Elewårdskonferensen får besluta att under ett läsår flytta en elev till högre årskurs, om eleven har goda förutsättningar för att delta i utbildningen i den högre årskursen samt elevens vårdnadshavare medger det.

26 § Skolstyrelsen får medge att en elev frivilligt går om en årskurs, om det inte medför av skolorganisationen utvidgning eller annan större olägenhet.

Bestämmande av betyg

27§ Eleverna i årskurserna 8 och 9 skall ges betyg i slutet av varje termin. Närmare föreskrifter \ om betyg i ämnen, ämnesgrupper och tillvalskurser finns i läroplanen.

28§ Som betyg används någon av siffrorna 1-5. Högsta betyg är siffran 5.

29§ Läraren i ämnet, ämnesgruppen eller tillvalskursen sätter betyget. Om betyget är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektor.

30§ Om en elev har varit frånvarande från utbildningen en längre tid, får rektor besluta att betyg inte skall sättas.

31 § Om ett ämne under en termin har haft så lågt timtal i en klass eller en arbetsenhet att det inte finns tillräckligt underlag för betygsättning, får rektor besluta att betyg inte skall sättas. Närmare föreskrifter härom meddelas av skolöverstyrelsen.

32 § Varje betyg skall antecknas i betygskatalog. Beslut att inte sätta betyg för en elev skall också antecknas i betygskatalogen.

74 Förjfattningsförslag GrF 4 kap; 33-37 §§

Utfärdande av betygshandling m.m.

33§ För varje elev skall de betyg som har antecknats i betygskatalog sammanföras till ett terminsbetyg, om inte slutbetyg skall utfärdas. Terminsbetyg skall undertecknas av klassföreståndaren.

34§ Slutbetyg skall utfärdas när skolplikten upphör eller vid den tidigare tidpunkt när eleven har fullgjort sin skolplikt. Även en elev som efter skolpliktens upphörande tillfredsställande har genomgått årskurs 9, skall erhålla slutbetyg. Slutbetyg skall innehålla uppgift om den högsta årskurs eleven genomgått samt om elevens senaste betyg i ämnen, ämnesgrupper och tillvalskurser. Slutbetyg skall undertecknas av rektor eller den rektor bestämmer.

35§ Om en elev avgår från en kommuns grundskola utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om elevens avgång utfärdas. Intyget skall innehålla uppgift om 1. den årskurs från vilken eleven avgått, 2. tiden för avgången, 3. i fråga om elev på högstadiet, elevens tillvalskurs och kursval i ämnen med alternativa kurser enligt föreskrifter i läroplanen, 4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och ämnesgrupper tillval. Intyget skall undertecknas av rektor eller den rektor bestämmer.

36 § Intyg om avgång skall sändas till Skolstyrelsen för den skola där eleven skall fortsätta sin utbildning om detta är känt. Intyget skall också sändas till elevens vårdnadshavare.

37 § Om betyg som tagits in i betygskatalog, terminsbetyg eller slutbetyg på grund av skrivfel eller liknande misstag har blivit oriktigt, får rektor besluta om rättelse. I sådana fall skall nytt terminsbetyg eller slutbetyg utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga terminsbetyget eller slutbetyget makuleras. Anteckning skall göras i betygskatalogen.

Författningsförslag GrF 4 kap. 38-40 §§ 75

Prövning

38§ I grundskolan finns olika typer av prövning enligt följande:

Typ av pröv- Vem har rätt att Vad får pröv- Betygsättning ning pröva? ningen avse? Betygshandling

1. Flytt- Den som är elev Ett, två eller Betyg sätts ningspröv- i grundskolan tre ämnen i före- endast i ämne ning gående årskurs, i årskurs 8 dock inte frivilligt ämne 2. Särskild A. Den som inte Hela lärokursen Betygsätts. prövning har genomgått i grundskolan Slutbetyg utgrundskolan och färdas enligt inte är elev i 34 § grundskolan

B. Den som inte Ämne, ämnes- Betygsätts.

har genomgått grupp eller till- Betygshandling grundskolan valskurs som in- utfärdas av

går i grund- rektor eller

skolans läro- den rektor kurs utser

3. Fyllnads- Den som erhål- Ämne, kurs i Betygsätts.

prövning lit slutbetyg ämne, ämnesgrupp Betygshandling från årskurs 9 eller tillvalskurs utfärdas av i grundskolan som ingår i rektor eller grundskolans den rektor utlärokurs. Den ser som erhållit slutbetyg i särskild kurs får inte pröva i allmän kurs

39 § Ytterligare föreskrifter om särskild prövning och fyllnadsprövning får meddelas av skolöverstyrelsen.

Särskild föreskrift om undervisning i religionskunskap

40 § Om en elev har befriats från undervisningen i religionskunskap och visar att han eller hon har deltagit i annan utbildning enligt 3 kap. 12 § /Nya skollagen/, skall eleven i fråga om betygsättning, utfärdande av betyg och uppflyttning behandlas som om religionskunskap ingick i läroplanen.

76 Författningsförslag GrF 5 kap. 1-5 §§

5 kap. Elever med särskilda behov

Hemspråk

l§ För en elev som har annat språk än svenska som sitt dagliga i hemmet skall umgängesspråk (hemspråk), utbildning i hemspråket anordnas om eleven önskar delta i sådan utbildning. Detsamma gäller studiehandledning på hemspråket i annat eller andra ämnen. Om en kommun inte kan anordna utbildningen eller studiehandledningen, får länsskolnämnden befria kommunen från denna skyldighet.

Svenska som andraspråk

2§ Utbildning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för 1. elever som inte har svenska som hemspråk, 2. elever som har svenska som hemspråk och som har tagits in från skolor i utlandet. Utbildning i svenska som andraspråk är obligatorisk för elever som behöver utbildningen.

Stödundervisning

3§ Stödundervisning får anordnas för sådana elever som önskar ändra studieinriktning eller av annan orsak har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad tid. Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplan eller som ett komplement till sådan utbildning.

Specialundervisning

4 § Specialundervisning skall anordnas för elever som har behov av särskilt stöd. Specialundervisning skall i första hand anordnas inom den arbetsenhet eller klass som eleven tillhör.

5 § Specialundervisning i särskild undervisningsgrupp får anordnas för 1. elever med påtagliga fysiska handikapp, 2. elever med uttalade sociala och känslomässiga störningar, 3. elever med andra uttalade skolsvårigheter. Skolstyrelsen skall besluta i fråga om en elevs uttagning till särskild undervisningsgrupp.

Författningsförslag GrF 5 kap. 6 § - 6 kap. 2 § 77

Särskild undervisning

6§ Särskild undervisning för elever, som på grund av handikapp eller sjukdom inte kan delta i skolans verksamhet, skall i den mån det är möjligt motsvara den utbildning eleven inte kan delta i.

7§ Särskild undervisning får meddelas en elev endast om läkare som ansvarar för elevens vård medger det.

8§ Om särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, får huvudmannen för inrättningen åta sig att gentemot den kommun där inrättningen finns svara för undervisningen.

9 § Särskild undervisning får anordnas i elevens hem om elevens vårdnadshavare medger det.

10 § Frågor om särskild undervisning skall prövas av elevvårdskonferensen.

Anpassad studiegång

ll § Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens intressen och anlag, får skolstyrelsen besluta att anpassad studiegång skall anordnas för eleven. Skolöverstyrelsen skall meddela närmare föreskrifter om anpassad studiegång.

6 kap. Överklagande

1 § Skolstyrelsens beslut att en elev skall undervisas i särskild undervisningsgrupp enligt 5 kap. 5 § får överklagas genom besvär hos skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.

2§ Beslut som rektor eller annan arbetstagare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas. Detsamma gäller beslut som elevvårdskonferensen har meddelat enligt denna förordning.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987. - - - 2. Genom förordningen upphävs (Jämför förslaget till förordning om upphävande av vissa författningar rörande skolväsendet m.m. Se även bilaga \ 6.) 3. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften.

Författningsförslag GyF 1 kap. 1-2 §§ 79

3 Förslag till

Gymnasieskolförordning

Härigenom föreskrivs följande.

l kap. Inledande föreskrifter

l § I denna förordning meddelas föreskrifter om gymnasieskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1962:319). Föreskrifter som rör gymnasieskolan finns även i läroplan och i andra författningar.

2§ Om annat inte anges särskilt, avses i denna förordning med nedan angivna begrepp följande: Ferietid Den tid under ett redovisningsår då utbildning inte skall meddelas Grupp Elever som tillfälligt undervisas gemensamt exempelvis i visst ämne, ämnesgrupp eller tillvalskurs Klass Elever som regelmässigt undervisas gemensamt i olika ämnen och ämnesgrupper Lektion En tidsenhet om 40 minuter under vilken undervisning meddelas. Självstudietimmar som läggs ut enligt timplan likställs med lektion Lärokurs Den utbildning och annan verksamhet som enligt gällande läroplan skall förekomma på en viss studieväg i gymnasieskolan Läsår 40 veckor (280 dagar) av ett redovisningsår då utbildning skall meddelas Redovisningsår Tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni följande år Skoldagar De dagar under ett läsår under vilka utbildning skall äga rum Skolenhet En organisatorisk gemenskap av elever som undervisas antingen i ett eller i flera skolhus som ligger nära varandra

80 Författningsförslag GyF 1 kap. 2 §-3 kap. 1 §

Studieväg Varje linje, kurs, gren eller variant Skolstyrelse Skolstyrelse i primärkommun eller utbildningsnämnd i landstingskommun Veckotimme En lektion i veckan i en årskurs, eller för studieväg som är kortare än en årskurs, en lektion i veckan på studievägen Årskurs Den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår eller under 40 veckor (280 dagar) av två på varandra följande redovisningsår

3§ Utbildningen i gymnasieskolan organiseras i tre huvudformer, nämligen 1. linjer enligt bilagan till denna förordning, 2. kurser, 3. gymnasial lärlingsutbildning.

4§ Utbildningen hänförs till någon av följande sex sektorer, nämligen . humanistisk-samhällsvetenskaplig sektor (HS-sektorn) . vård-, social- och konsumtionssektor (VSK-sektorn)

O\LI|-ÄL›lt\)›-I

. ekonomisk-merkantil sektor (EM-sektorn) . teknisk-naturvetenskaplig sektor (TN-sektorn) . teknisk-industriell sektor (TI-sektorn) . jordbruks- och skogsbrukssektor (J ST-sektorn)

5§ Skolöverstyrelsen skall besluta vilka skolenheter med gymnasieskola som skall finnas. Föreskrifter om vilka studievägar en gymnasieskola skall omfatta finns i förordningen (1984:618) om elevplatser i gymnasieskolan.

2 kap. samverkansorgan

(Se bilaga 11 till detta betänkande. Jämför även skolförfattningsttredningens betänkande (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan samt demokiatibered-

ningens betänkande (SOU 1985:30) Skola för delaktighet.)

3 kap. Rätt till utbildning på studievägar, m.m.

Behörighet

1§ Behörig att tas in på grundskoleanknuten studieväg när utbildningen startar är den som har genomgått obligatorisk skolgång eller har motsvarande kunskaper. Den som har skilts från vidare studier i gymnasieskdan enligt 4 kap. 42 § tredje stycket anses behörig att åter tas in endast om han eller hon bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen på den sökta studiexägen. För andra studievägar meddelas behörighetsvillkor särskilt.

3 2-8 §§

Författningsförslag GyF kap: 81

2 § Även den som väntas bli behörig innan en utbildning startar får söka till utbildningen. Behörigheten skall ha uppnåtts senast när slutligt beslut om intagning fattas. En sökande har rätt att genomgå inträdesprövning för att styrka sin behörighet.

Om en elev på en linje eller kurs som inte är slutförd vill övergå till en 3§ annan linje eller kurs när denna startar likställs han eller hon med den som vill påbörja utbildningen.

4 § Behörig att tas in på en studieväg vid senare tidpunkt än när utbildningen startar är den som 1. klasskonferensen bedömer ha nödvändiga kunskaper och färdigheter eller 2. efter flyttning kyrkobokförs inom elevområdet för samma studieväg vid annan gymnasieskola, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Behörighet för högre årskurs eller studieperiod

5§ Om en elev har de kunskaper och färdigheter som behövs, är eleven behörig att välja den studieväg i högre årskurs eller studieperiod som han önskar. Om denna studieväg inte finns eller plats inte kan beredas vid den gymnasieskola där han eller hon är elev, har eleven rätt att genomgå studievägen vid en annan gymnasieskola om plats kan beredas och eleven tillhör elevområdet. Behörigheten prövas av klasskonferensen.

Urval

6§ Av förordningen (1984:624) om intagning till grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan framgår hur urval skall ske bland behöriga sökande när en sådan studieväg startar.

Intagningsförfarande

7 § Intagning av elever till skilda studievägar samordnas i 1. en kommuns gymnasieskola, 2. flera kommuners gymnasieskola efter beslut av länsskolnämnden eller av skolöverstyrelsen då frågan berör mer än ett län och länsskolnämnderna inte är ense, 3. Stockholms kommun och vissa närliggande kommuner enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

8 § Lånsskolnämnden utser ledamöter och suppleanteri intagningsnämnden för högst tre år. Länsskolnämnden utser en av ledamöterna till ordförande och en till vice ordförande.

82 3 9 §-4 2 §

Författningsförslag GyF kap. kap.

9§ Intagningsnämnden är beslutför, när ordföranden och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

l0§ I fråga om sådan utbildning på grundskoleanknutna studievägar som startar en hösttermin gäller följande. Efter ansökningsförfarande i början av vårterminen närmast före utbildningens start skall ett preliminärt beslut om intagning fattas. Höstterminsbetyget från årskurs 9 i grundskolan skall därvid vara urvalsgrund för sökande som tillhör grupp A enligt förordningen (1984:624) om intagning till grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan. Slutligt beslut om intagning skall såvitt möjligt fattas före den 1 juli.

Förlängd undervisning

11 § Den, som på en studieväg i gymnasieskolan har följt mindre studiekurs, har rätt till utbildning (förlängd undervisning) i varje ämne i vilket han eller hon varit befriad från utbildning i enlighet med vad som föreskrivs i läroplan. Den förlängda undervisningen skall äga rum inom fyra år efter avslutad utbildning på studievägen. Förlängd undervisning får förläggas till gymnasieskolan, om detta inte medför att skolorganisationen måste utvidgas. Regeringen meddelar särskilt föreskrifter om förlängd undervisning i andra fall.

A vgång

12 § Om en elev vill avgå från gymnasieskolan utan att ha slutfört lärokurs, skall detta anmälas till skolan. Vårdnadshavares samtycke fordras för avgången. Om en elev inte inställer sig eller anmäler giltigt förfall inom tre dagar efter uppropet, skall eleven anses ha avgått från gymnasieskolan.

4 kap. Utbildningens organisation på studievägar

Allmänna grunder

1§ Utbildningen på gymnasieskolans linjer omfattar två, tre eller fyra årskurser enligt bilagan till denna förordning. Utbildningen på gymnasieskolans kurser omfattar en eller flera årskurser eller endast en del av en årskurs.

2§ Linjer och kurser kan delas upp på två eller flera grenar. Flera varianter kan finnas på en linje eller en kurs. På motsvarande sätt kan flera varianter finnas på en gren av en linje eller en kurs.

Författningsförslag GyF 4 kapg3-l2 §§ 83

Elevantal

3§ Utbildningen på en viss studieväg, i ett visst ämne eller enligt en viss lärokurs får starta om antalet elever är lägst åtta.

4§ Om elevantalet under utbildningens gång sjunker under åtta, skall utbildningen i en påbörjad årskurs alltid slutföras. Utbildning som därefter återstår får slutföras dels på studieväg för vilken högsta tillåtna elevantal i en klass är 16, dels på studieväg på vilken elever från skilda årskurser har sammanförts till en klass. Länsskolnämnden får dock besluta att endast en mindre del av den återstående utbildningen skall slutföras.

5 § Om det finns synnerliga skäl, får länsskolnåmnden medge att utbildning på en viss studieväg startar eller slutförs även om antalet elever understiger vad som följer av 3 eller 4 §.

Klasser och grupper

6 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper.

7§ En klass får omfatta upp till 30 elever om annat inte föreskrivs i läroplanen.

8 § En grupp får omfatta upp till 30 elever. Dock får en grupp för utbildningi arbetsteknik inte omfatta fler än 16 elever.

9 § Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden medge att en klass eller en grupp omfattar fler elever än som föreskrivsi 7 eller 8 § eller i läroplanen.

Schema

l0§ Inom varje rektorsområde skall för läsåret eller kortare tid schema fastställas. I schemat skall för varje årskurs, klass och grupp finnas uppgifter om skolarbetet under varje lektion i veckan samt om lärares namn. Inom ett rektorsområde skall det också fastställas en plan för elevernas prov och andra särskilda arbeten.

Lärotider

11 § Ett läsår skall omfatta minst 178 skoldagar.

12 § Läsåret skall fördelas på två terminer, en hösttermin och en vårtermin. Läsåret skall börja i augusti och sluta senast i juni följande kalenderår. Skolstyrelsen skall besluta när terrninema börjar och slutar.

84 FörfattningsförslagjrGyF 4 kap. 13-24 §§

l3§ Praktik får anordnas under ferietid i den mån det anges i läroplanen.

14l§ En skoldag får för eleverna omfatta högst åtta lektioner.

I samband med frivillig undervisning får antalet lektioner under en skoldag vara högre än åtta.. Detsamma gäller om särskilda skäl föreligger.

15 § Skolstyrelsen skall besluta hur lång skoldagen skall vara samt när den tidigast får börja och senast får sluta.

l6§ För utbildning och praktik som är förlagd till arbetsställe utanför gymnasieskolan får skoldagen anpassas till de tider som gäller på arbetsstället.

17§ Utöver lektioner får det under skoldagen anordnas gemensamma samlingar enligt föreskrifter i läroplanen.

18 § Skoldagar skall i regel vara helgfria måndagar - fredagar. Lovdagar och studiedagar enligt 19 och 20 §§ är inte skoldagar.

19§ Varje läsår skall eleverna ha tolv lovdagar.

20 § För planering av verksamheten i skolan eller för fortbildning av lärare får skolarbetet ställas in upp till fem skoldagar varje läsår (studiedagar).

21 § Huvuddelen av elevernas arbete skall utföras under skoldagen. Hemuppgifter får inte ges till dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag.

Ledighet

22 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast anmälas till skolan.

23 § Skolstyrelsen får föreskriva att eleverna skall lämna skriftlig försäkran på heder och samvete om anledningen till frånvaro.

24 § Skolstyrelsen får bevilja en elev ledighet för enskilda angelägenheter. Sådan ledighet får för en elev avse högst sex dagar under ett läsår. Om det finns särskilda skäl får dock längre ledighet beviljas. Skolstyrelsen får även i mindre omfattning befria en elev från vissa lektioner eller annat skolarbete, om det finns särskilda skäl.

4 25-31

Författningsförslag GyF kap. §§ 85

Läroplan

25 § Läroplan för gymnasieskolan fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Läroplanen omfattar föreskrifter om 1. mål och riktlinjer samt allmänna anvisningar för skolans verksamhet, 2. timplaner och kursplaner, 3. allmänna bestämmelser till timplanerna och kursplanerna. Dessutom ingår kommentarmaterial i läroplanen.

26 § Utbildning i arbetsteknik får helt eller delvis förläggas till arbetsställe utanför gymnasieskolan. Enligt föreskrifter i läroplanen skall sådan utbildning på vissa studievägar anordnas som inbyggd utbildning. För andra studievägar får Skolstyrelsen besluta om och i vad mån utbildningen skall anordnas som inbyggd utbildning.

27§ I utbildningen får ingå att arbeten utförs på beställning eller för försäljning.

Läromedel

28§ Skolstyrelsen skall anta basläromedel. Som basläromedel får antas endast sådana läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne och som statens institut för läromedelsinformation har fastställt som basläromedel.

Betygsättning

29 § Eleverna skall i regel ges betyg i slutet av varje termin samt när de avgår från gymnasieskolan. Närmare föreskrifter om betyg i ämnen och ämnesgrupper samt i vilka fall betyg inte skall sättas finns i läroplanen.

30§ Som betyg används någon av siffrorna 1-5. Högsta betyg är siffran 5. I praktikämnen inom gymnasieskolans vårdutbildningar används dock som betyg uttrycken Godkänd eller Underkänd.

31 § Läraren i ämnet eller ämnesgruppen sätter betyget. Om betyget är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektor.

4 32-37 §§ sou 1986:10

86 Författningsförslag GyF kap.

32§ Rektor får besluta att betyg inte skall sättas i följande fall, nämligen kraven och 1. om eleven inte uppfyller på godtagbart yrkeskunnande ämne som avser yrkeskunnande i inskränkt betygsättningen gäller mening, 2. om eleven på grund av långvarig frånvaro, försummelse, handikapp eller annan särskild inte har uppnått de kunskaper och omständighet färdigheter, som utbildningen i ämnet är avsedd att ge. Innan rektor fattar beslut enligt första stycket, får rektor anordna prov med eleven.

33§ Betyg skall avse den del av en årskurs som eleven genomgått. När ett ämne avslutas, skall betyget avse hela kursen i ämnet. Avgår en elev från gymnasieskolan utan att ha slutfört kursen i ämnet, skall betyget avse den del av kursen som eleven har genomgått.

Utfärdande av betygshandling m.m.

34 § Varje betyg skall antecknas i betygskatalog. Beslut att inte sätta betyg för en elev skall också antecknas i betygskatalogen.

35§ För varje elev skall de betyg som har antecknats i betygskatalogen sammanföras till ett terminsbetyg eller avgångsbetyg när sådant skall utfärdas. I terminsbetyget skall också anges studieväg samt om eleven deltagit i utbildning i sådant ämne i vilket betyg inte skall sättas. Terminsbetyg skall undertecknas av klassföreståndaren.

36 § Avgångsbetyg skall utfärdas när en elev avgår från gymnasieskolan eller övergår till annan gymnasieskola. En elev som har slutfört årskurs 3 på fyraårig teknisk linje har rätt att på begäran få avgångsbetyg, även om eleven inte avgår från gymnasieskolan.

37§ Avgångsbetyg skall innehålla uppgifter om 1. den studieväg och årskurs som eleven senast tillhört, 2. om eleven slutfört lärokursen eller ârskursen, 3. om eleven följt fullständig, utökad eller mindre studiekurs, 4. de betyg i ämnen och ämnesgrupper som eleven fått vid avgången, 5. i fråga om ämne som avslutats tidigare termin, det betyg eleven senast fått, 6. obligatorisk praktik och annan obligatorisk utbildning enligt äroplanen, 7. om eleven deltagit i utbildning i sådant ämne i vilket betyg inte skall bestämmas, 8. betyg som eleven erhållit vid särskild prövning i vissa fall, i 9. betyg i ett ämne som eleven fått efter genomgång av gymnasieskalkurs

kommunal eller statlig vuxenutbildning om ämnet ingår i lärokursen på den

studieväg i gymnasieskolan som eleven tillhör vid avgången.

skall undertecknas av rektor och tillställas eleven. Avgångsbetyg

\

j_

4 38-43 87

Författningsförslag GyF kap. §§

38§ Föreskrifter om utfärdande av nytt avgångsbetyg finns i läroplanen.

39 § Om betyg som tagits in i betygskatalog, terminsbetyg eller avgångsbetyg på grund av skrivfel eller liknande misstag har blivit oriktigt, får rektor besluta om rättelse. I sådana fall skall nytt terminsbetyg eller avgångsbetyg utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga terminsbetyget eller avgångsbetyget makuleras. Anteckning skall göras i betygskatalogen.

40 § Rektor får uppdra åt annan arbetstagare att underteckna avgångsbetyg enligt 37 § andra stycket.

Uppflyttning

4l§ Klasskonferensen skall vid slutet av en årskurs pröva frågan om elevernas fortsatta skolgång.

42§ De elever som antas kunna tillgodogöra sig utbildningen i närmast högre årskurs skall flyttas upp med fullständig studiekurs. Elever som har påtagliga studiesvårigheter kan på vissa studievägar flyttas upp med mindre studiekurs. Närmare föreskrifter härom finns i 5 kap. och i läroplanen. Om en elev inte kan flyttas upp med fullständig eller mindre studiekurs skall eleven kvarsättas. Om eleven två gånger har genomgått samma årskurs på en och samma studieväg skall eleven dock skiljas från vidare studier, om inte särskilda skäl föranleder annat.

43 § Klasskonferensen får medge att en elev under ett läsår flyttas upp med fullständig studiekurs till högre årskurs om eleven har goda förutsättningar att följa utbildningen.

88 Författningsförslag GyF 4 kap. 44-45 §§ SOU 11986: l0

Prövning

44§ I gymnasieskolan finns olika typer av prövning enligt följande:

Typ av prövning Vem har rätt Vad får pröv- Betygsättning att pröva? ningen avse? Betygshandling

1. Flyttnings- A. Elev som Ämne eller ämnen Betygsätts prövning uppflyttats med som klasskonfemindre studie- rensen bestämmer kurs, kvarsatts eller skilts från vidare studier B. Elev som önskar påbörja studier i högre årskurs eller motsvarande än som följer av elevens tidigare studiegång. 2. Särskild A. Den som inte Hel årskurs Betygsätts. prövning har genomgått Avgångsbetyg gymnasieskolan enligt 36 § utfärdas B. Alla Ämne eller kurs Betygsätts. i ämne, dock inte Betygshandling om ämnet eller utfärdas av kursen kan rektor eller ingå i lärokurs den rektor som den prövan- utser de genomgått 3. Fyllnads- Den som slut- Ämne eller ämnen Betygsätts. prövning fört lärokurs som lärokursen Betygshandling i gymnasie- kan omfatta utfärdas av skolan rektor eller den rektor utser

Särskild föreskrift om undervisning i religionskunskap

45§ Om en elev har befriats från undervisningen i religionskunskap och visar att han eller hon har deltagit i annan utbildning enligt 3 kap. 12 § /Nya skollagen/, skall eleven i fråga om intagning, betygsättning, utfärdande av

Författningsförslag GyF 4 kap. 45 §-5 kap. 5 § 89

betyg och uppflyttning behandlas som om religionskunskap ingick i läroplanen.

5 kap. Elever med särskilda behov

Hemspråk

I§ För en elev som har annat än svenska som sitt språk dagliga umgängessprâk i hemmet (hemspråk) skall utbildningi anordnas hemspråket om eleven önskar delta i sådan utbildning. Detsamma gäller studiehandledning på hemspråket i annat eller andra ämnen. Om en kommun inte kan anordna utbildningen eller studiehandledningen, får länsskolnämnden befria kommunen från denna skyldighet.

Svenska som andraspråk

2 § För en elev som inte har svenska som hemspråk får, om det behövs och eleven önskar det, utbildning i svenska som andraspråk anordnas i utbyte mot utbildning enligt läroplanen.

Stödundervisning

3§ För sådana elever som har svårt att tillgodogöra sig den vanliga utbildningen enligt läroplanen får stödundervisning anordnas jämsides med den vanliga utbildningen.

Specialundervisning

4§ För sådana elever som på grund av handikapp har svårt att följa den vanliga utbildningen enligt läroplanen får specialundervisning anordnas antingen jämsides med den vanliga utbildningen (samordnad specialundervisning) eller i särskild undervisningsgrupp (specialklass).

5§ Specialklass får anordnas enligtföljande:

Klassens art Elevantal Elevantal Därutöver för en för tvâ en klass klass klasser för varje påbörjat

hämmade

90 5 5-12

Författningsförslag GyF kap §§

Om särskilda skäl föreligger får länsskolnämnden medge att specialklass anordnas eller behålls vid lägre elevantal än som anges i första stycket.

Mindre studiekurs

6§ Om en elev på studieväg där det enligt läroplanen kan förekomma mindre studieväg har påtagliga studiesvårigheter, får klasskonferensen befria eleven från att delta i utbildningen i ett eller flera obligatoriska ämnen på studievägen (mindre studiekurs).

7 § Den som i gymnasieskolan har följt mindre studiekurs har rätt till utbildning i det eller de ämnen som inte ingått i utbildningen på den studieväg som eleven följt. Utbildningen skall anordnas i gymnasieskolan eller, om det är lämpligare, inom kommunal vuxenutbildning.

Förnyad genomgång av högsta årskursen

8§ Klasskonferensen får medge en elev att helt eller delvis gå om högsta årskursen på sådan studieväg som omfattar minst två årskurser. Medgivande får ges endast om det på grund av sjukdom eller andra särskilda skäl är lämpligast för eleven. Förnyad genomgång av högsta årskursen skall ske i omedelbar anslutning till första av årskursen, om inte särskilda skäl finns för genomgången awikelse.

Särskild undervisning

9 § Särskild undervisning får anordnas för elever som på grund av handikapp eller långvarig sjukdom inte kan delta i skolans verksamhet under minst tre veckor. För en elev, som på grund av sjukdom tvingas till upprepad kortvarig frånvaro, får särskild undervisning anordnas även om en frånvaroperiod är kortare än tre veckor. Särskild undervisning skall i den mån det är möjligt motsvara den utbildning eleven inte kan delta i.

l0§ Särskild undervisning får meddelas en elev endast om läkare som ansvarar för elevens vård medger det.

l1§ Särskild undervisning får anordnas på sjukhus eller liknande inrättning. Särskild undervisning får anordnas i elevens hem om eleven och elevens vårdnadshavare medger det.

l2§ Särskild undervisning får meddelas enskilt eller i grupp. Undervisning som meddelas enskilt bör omfatta fem veckotimmar.

Författningsförslag GyF 5 12 §-7 3 § 91

kap. kap.

Undervisning i grupp bör omfatta åtta veckotimmar för två elever och ytterligare tre veckotimmar för varje ytterligare elev i gruppen.

Individanpassad studiekurs

13 § Om det finns synnerliga skäl, såsom om en elev på grund av handikapp har påtagliga svårigheter att delta i viss verksamhet, får länsskolnämnden medge undantag från vad som enligt föreskrifter gäller för studievägen. Länsskolnämnden kan därvid besluta att eleven trots undantaget skall anses ha fullständig studiekurs.

6 kap. Gymnasial lärlingsutbildning

l§ Föreskrifter om finns gymnasial lärlingsutbildning i förordningen (1984:622) om gymnasial lärlingsutbildning.

7 kap. Övriga föreskrifter

Disciplinära åtgärder

1 § Om en elevs uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller om det finns andra särskilda skäl får Skolstyrelsen avstänga eleven från utbildningen helt eller delvis. Beslut om avstängning skall tidsbegränsas och får inte avse längre tid än tre terminer utöver den termin under vilken beslutet meddelas. Om eleven står under åtal för brottslig gärning, får eleven avstängas på grund av gärningen endast om han eller hon erkänt denna eller fällts till ansvar genom dom, som har vunnit laga kraft.

2 § I fråga om elevi inbyggd utbildning gäller utöver vad som föreskrivs i 1 § att det företag eller den institution som tillhandahåller utbildningen får vidta disciplinära åtgärder mot eleven i enlighet med vad som föreskrivs i kollektivavtal. Sådant kollektivavtal skall på arbetstagarsidan ha slutits eller godkänts av organisation, vilken är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Företaget eller institutionen får tillämpa avtalet på en elev som får utbildning som avses i avtalet, även om eleven inte är medlem i någon avtalsslutande arbetstagarorganisation. Detta dock inte en elev som omfattas gäller av annat tillämpligt kollektivavtal.

3§ får förordna att beslut om avstängning Skolstyrelsen skall följas utan hinder av att beslutet inte har vunnit laga kraft.

92 Författningsförslag GyF 7 kap 4-8 §§

Bemyndiganden m. m.

4 § Med stöd av 55 § fjärde stycket skollagen (1962:319) bemyndigas skolöverstyrelsen att beträffande gymnasieskolan meddela föreskrifter enligt följande: 1. vilka kurser som får anordnas i gymnasieskolan, 2. tidpunkter och former för ansökan om undantag från föreskrifter om elevantal i klasser och grupper, 3. uppgifter till skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden om elevantal, klassfördelning och gruppfördelning, 4. sammanföring till klasser av elever från skilda årskurser på en studieväg, när samundervisning kan ske enligt läroplanen, 5. för viss studieväg awikelse från föreskrifter om läsårets förläggning och utbildningens början enligt 4 kap. 12 §, 6. fastställande av delar av läroplanen, nämligen a. timplaner för specialkurser, b. kursplaner för specialkurser, c. föreskrifter för timplaner och kursplaner, d. ramar för timplaner och kursplaner för lokalt arbetsmarknadsanknutna kurser, e. kommentarmaterial, 7. anordnande av försöksverksamhet av annat slag än som anges i läroplanen samt fastställande av timplaner och kursplaner för sådan försöksverksamhet, 8. stödundervisning och specialundervisning, 9. avgångsbetyg, 10. betygsättning annat än terminsvis, 11. föreskrifter om frivilliga ämnen enligt läroplanen, 12. om särskild prövning och fyllnadsprövning, 13. i fråga om gymnasieskolan föreskrifter om behörighet, intagningsnämnd, intagningsförfarande, inträdesprövning, urval och byte av studievag.

5§ Skolstyrelsen bemyndigas att fastställa timplaner och kursplaner för lokalt arbetsmarknadsanknutna kurser inom de ramar som skolöverstyrelsen har beslutat enligt 4 § 6 d.

Överklagande av beslut

6 § Skolstyrelsens beslut om avstängning av en elev enligt 1 § får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

7 § Beslut som rektor eller annan arbetstagare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas. Beslut som klasskonferensen har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas.

8 § Enligt 5 kap. 12 § tredje stycket /Nya skollagen/ får intagningsnänndens beslut inte överklagas.

SOU 1986: 10

Författningsförslag GyF Bilaga 93

Bilaga

Förteckning över linjer i gymnasieskolan

Humanistisk-samhällsvetenskaplig sektor (HS-sektorn)

. treårig humanistisk linje (H) . treårig samhällsvetenskaplig linje (S)

KIIJÄKAÅRÃD-i

. tvåårig social linje (So) . tvåårig musik-linje (Mu) . tvåårig estetisk-praktisk linje (Ep)

Vård-, social- och konsumtionssektor (VSK-sektorn) 1. tvåårig vårdlinje (Vd) 2. tvåårig social servicelinje (Ss) 3. tvåårig konsumtionslinje (Ko)

Ekonomisk-merkantil sektor (EM-sektorn) 1. treårig ekonomisk linje (E) 2. tvåårig ekonomisk linje (Ek) 3. tvåårig distributions- och kontorslinje (Dk)

Teknisk-naturvetenskaplig sektor (TN-sektorn)

1. fyraårig teknisk linje (T) 2. treårig naturvetenskaplig linje (N) 3. tvåårig teknisk linje (Te) 4. tvåårig drift- och underhållsteknisk linje (Du)

Teknisk-industriell sektor (TI-sektorn) . tvåårig beklädnadsteknisk linje (Be) . tvåårig bygg- och anläggningsteknisk linje (Ba) . tvåårig el-teleteknisk linje (Et)

OOQQUIJÄUOIQb-t

. tvåårig fordonsteknisk linje (F0) . tvåårig livsmedelsteknisk linje (Li) . tvåårig processteknisk linje (Pr) . tvåårig träteknisk linje (Tr) . tvåårig verkstadsteknisk linje (Ve)

Jordbruks- och skogsbrukssektor (JST-sektorn) l. tvåårig jordbrukslinje (Jo) 2. tvåårig skogsbrukslinje (Sb) 3. tvåårig trädgårdslinje (Td)

Författningsförslag GyF Övergångsbestämmelser 95

Övergångsbestämmelser till gymnasieskolförordningen

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987. - -- 2. Genom förordningen upphävs (Jämför förslaget till förordning om upphävande av vissa författningar rörande skolväsendet m.m. Se även bilaga 6.) 3. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften. 4. Utöver vad som följer av det föregående skall följande föreskrifter fortfarande gälla, nämligen a. punkt 6 i övergångsbestämmelserna till skolförordningen (1971:235), b. övergångsbestämmelserna till förordningen (1982:41) om ändring i skolförordningen.

Författningsförslag

Omfattningen av skolväsendet m. m. 97

4 Förslag till

Förordning om beräkning av av skolväsendet omfattningen

m.m.

Härigenom föreskrivs följande. För varje redovisningsår skall av en kommuns eller en omfattningen landstingskommuns skolväsende och högskoleutbildning beräknas till det antal poäng som följer av nedanstående tabell. Med redovisningsår avses tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni följande år.

Skolform Beräkningsgrund Antal poäng

Grundskolan varje basresurs enligt för- 1,5 ordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m.m. varje fullt 13-tal vecko- 0,5 timmar i form av stödundervisning i svenska för elever som har annat språk än svenska som modersmål, studiehandledning på hemspråk och hemsprålcsundervisning, allt enligt föreskrifter av regeringen eller, enligt regeringens bemyndigande, av skolöverstyrelsen

Gymnasieskolan varje påbörjat 30-tal av det 1,5 sammanlagda antalet elever inom varje årskurs i en skolenhet på följande linjer, nämligen tvåårig distributionsoch kontorslinje, tvåårig drift- och underhållsteknisk linje, tvåårig ekonomisk linje, tvåårig social linje, tvåårig teknisk linje, treårig ekonomisk linje, treårig humanistisk linje,

98 av skolväsendet m. m.

Författningsförslag Omfattningen

Skolform Beräkningsgrund Antal poäng

treårig naturvetenskaplig_linje, treårig samhällsvetenskaplig linje samt fyraårig teknisk linje

varje påbörjat 16-tal av det 1,5 sammanlagda antalet elever på annan linje i en skolenhet

varje klass av kurs som om- 1,5 fattar ett helt läsår

varje klass av annan kurs som 1,0 _ omfattar minst en termin under redovisningsåret varje påbörjat 20-tal kursveckor 1,0 av andra kurser vid en skolenhet

varje påbörjat 800-tal lektioner 1,5 i fråga om skolenhet till vilken sådan praktik i skolverkstad på fyraårig teknisk linje är förlagd som avses i bestämmelser i timplanen

varje påbörjat 5-tal elever i 0,5 gymnasial lärlingsutbildning, dock att om en årskurs omfattar delar av två på . varandra följande redovisningsår beräknas för vart och ett av redovisningsåren för

varje linje _ 0,75

varje klass av kurs 0,75

Komvux och varje påbörjat 900-tal 1,5

statens skolor lektioner eller timmar för

för vuxna studiehandledning samt för studie- och yrkesorientering vid komvux, varvid en lektion

eller timme i yrkesorienteran-

de ämnen skall räknas som 1,5 lektion eller timme

Författningsförslag Omfattningen av skolväsendet m. m. 99

Skolform Beräkningsgrund Antal poäng

Grundvux varje påbörjat 800-tal lek- 1,5 tioner eller timmar för studiehandledning samt studie- och yrkesorientering

Annan skola varje klass av särskola som 1,0 inom skol- förlagts till lokaler vilka väsendet ingår i skolanläggning för grundskolan eller gymnasieskolan

i annat fall tillämpas den motsvarande beräkningsgrund som enligt antal, dvs. ovan gäller för närmast 0,5, 0,75, 1,0 jämförlig utbildning eller 1,5

Elevhem varje elevhem 1,0

Kommunal hög- varje studerandegrupp som 1,5 skoleutbildning avses i 24 kap. 4§ högutanför vård- skoleförordningen (1977:263) området och vars utbildning omfattar ett läsår enligt 2 kap. 1-5 §§ samma förordning

varje annan studerandegrupp, 1,0 vars utbildning omfattar minst en termin under redovisningsåret

varje påbörjat 20-tal kurs- 1,0 veckor av sådana kurser som under redovisningsåret omfattar mindre än en termin

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.

av vissa 101

Författningsförslag Upphävande författningar

5 Förslag till Förordning om upphävande av vissa författningar rörande

skolväsendet m. m.

Härigenom föreskrivs att följande författningar, i den mån de fortfarande gäller, skall upphöra att gälla den 30 juni 1987, nämligen

1. kungl. brevet den 12 maj 1955 med särskilda bestämmelser om tjänstgöringsskyldigheten för vissa rektorer m. fl. med riksdagsmannauppdrag, kungl. brevet den 5 juni 1963 med reglemente rörande skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor, . kungl. brevet den 28 juni 1963 med Övergångsbestämmelser till 10 kap. 21-23 §§ skolstadgan, . kungl. brevet den 28 juni 1963 beträffande tillämpningen av 10 kap. 23 § skolstadgan i fråga om läroämnet samhällskunskap, . ämbetsskrivelsen den 8 november 1963 angående undantagande av vissa lantbruks- och hushållsskolor från överinseende av regional skolstyrelse m. m., kungl. brevet (1963:687) med särskilda bestämmelser om skolledare och lärare vid landstingskommunala yrkesskolor m. m., ämbetsskrivelsen den 22 november 1963 angående undantagande av vissa yrkesskolor på lantbrukets område från överinseende av regional skolstyrelse m. m., ämbetsskrivelsen den 21 februari 1964 om benämning av vissa skolanläggningar, ämbetsskrivelsen den 23 oktober 1964 om dispens angående behörighet till vissa lärartjänster, 10. ämbetsskrivelsen den 29 januari 1965 om behörighet efter genomgång av viss allmän yrkespedagogisk kurs, 11. ämbetsskrivelsen den 26 mars 1965 om behörighet till tjänst som lärare i vårdyrken, 12. ämbetsskrivelsen den 30 juni 1965 om behörighet efter av genomgång extra lärarkurs för examinerade ekonomiföreståndare, 13. ämbetsskrivelsen den 10 december 1965 om utbildning av lärare vid omskolningsverksamheten, 14. brevet den 27 januari 1966 med bestämmelser om

kungl. tjänstetillsätt-

ning m. m. för vissa lärare vid försvaret, 15. ämbetsskrivelsen den 13 maj 1966 med behörighetsvillkor för vissa lärare i läroämnen,

102 av vissa författningar Författningsförslag Upphävande

16. ämbetsskrivelsen den 16 juni 1966 om behörighet som speciallärare efter genomgång av Ericastiftelsens läkepedagogiska institut, 17. brevet den 29 juni 1966 angående vissa föreskrifter rörande kungl. icke-pedagogisk personal vid gymnasierna, 18. brevet den 9 december 1966 angående bestämmelser rörande kungl. skyldighet för vissa ordinarie lärare att utöva tjänst vid kommunalt /gymnasium/ m. m., 19. ämbetsskrivelsen den 31 mars 1967 om tillgodoräkning av tjänstgöring som assistentlärare, 20. cirkuläret den 6 september 1967 om rätt att i vissa fall ur skolkzntorstjänst avskilja däri ingående lärartjänst, 21. kungl. brevet den 16 februari 1968 angående prövning av frågor om återbetalning av äldre statsbidrag till skolbyggnader och lärarbostä- * der, 22. ämbetsskrivelsen den 15 mars 1968 angående avveckling av vissa skolformer inom vuxenutbildningen, 23. ämbetsskrivelsen den 11 juli 1968 om behörighet för vissa tecknzngslärare att söka och inneha ordinarie och extra ordinarie tjänst som lärare i teckning, 24. ämbetsskrivelsen den 29 november 1968 om behörighet för ämneslärarinna till adjunktstjänst, 25. ämbetsskrivelsen den 11 april 1969 om viss befrielse från praktiskpedagogisk utbildning för lärare i klassiska språk, 26. ämbetsskrivelsen den 10 juli 1969 om nedsättning av undervisningsskyldigheten för arvodesanställd studierektor vid privatskola med gymnasi- . um, 27. ämbetsskrivelsen den 24 juli 1969 om behörighet till ordinarie tjänst som speciallärare m. m., 28. ämbetsskrivelsen den 28 augusti 1969 angående kostnader för vissa samlingsannonser i Post- och Inrikes Tidningar, 29. ämbetsskrivelsen den 21 november 1969 om avbrytande av tillsättningsförfarandet beträffande vissa tjänster inom skolväsendet, 30. ämbetsskrivelsen den 29 juni 1970 om särskild utbildning av lärare i musik, 31. skolförordningen (1971:235), 32. ämbetsskrivelsen den 19 mars 1971 med bestämmelser om lirare vid skola som byter huvudman med anledning av gymnasieskolans genomförande m. m., 33.» ämbetsskrivelsen den 23 april 1971 med bestämmelser om särskild utbildning av lärare i teckning, 34. ämbetsskrivelsen den 18 juni 1971 med bestämmelser om skolledare och lärare i gymnasieskolan, såvitt denna ersätter lantbruksskola, lanthushållsskola eller skogsbruksskola, 35. ämbetsskrivelsen den 30 juni 1971 angående förande på övergårgsstat av tjänsten som byrådirektör vid länsskolnämnden i Gotlands lä1 m. m., 36. ämbetsskrivelsen den 30 juni 1971 med behörighetsvillkor för tjänst i vilken ämnet stenografi ingår, 37. kungl. brevet den 30 juni 1971 om statsbidrag till driftkostrader för utbildning på tvåårig jordbrukslinje inom gymnasieskolan m.m.,

Författningsförslag Upphävande av vissa författningar 103

38. ämbetsskrivelsen den 21 januari 1972 angående lokaliseringen av utbildningen inom jordbruk och trädgårdsnäring i gymnasieskolan, 39. ämbetsskrivelsen den 7 april 1972 med bestämmelser om frivillig undervisning i intrumentalmusik m. fl. ämnen i gymnasieskolan, 40. ämbetsskrivelsen den 21 april 1972 om särskild utbildning av lärare i musik vid lärarhögskolorna under budgetåret 1972/73 m. m., 41. ämbetsskrivelsen den 5 maj 1972 om anordnande av kompletteringskurs för lärare i särskolans träningsskola, 42. ämbetsskrivelsen den 7 juni 1972 om särskild utbildning av lärare i teckning, 43. ämbetsskrivelsen den 29 september 1972 om ersättning till viss personal vid skolor för skogsbrukets yrkesutbildning för resor mellan bostad och tjänsteställe, 44. ämbetsskrivelsen den 25 maj 1973 om särskild pedagogisk kurs för nu verksamma lärare inom handel och kontor, 45. ämbetsskrivelsen den 20 juni 1973 om befrielse från avgift vid särskild › prövning, 46. ämbetsskrivelsen den 29 juni 1973 om särskild kurs för behörighet till lärartjänst i textilslöjd vid grundskolan, 47. ämbetsskrivelsen den 20 december 1973 om kompletterande utbildning för vissa vävlärare i syfte att ge behörighet till lärartjänst i textilslöjd vid grundskolan, 48. ämbetsskrivelsen den 31 maj 1974 om resurser för samordnad specialundervisning i gymnasieskolan m. m., 49. ämbetsskrivelsen den 28 juni 1974 med bestämmelser om ledningen av gymnasieskolenheter med utbildning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring m.m., 50. ämbetsskrivelsen den 30 augusti 1974 om elevområde för sjukgymnastutbildningen i Göteborg, 51. ämbetsskrivelsen den 13 december 1974 angående försöksverksamhet med övergång från specialkurs till linje i vissa kommuner, 52. förordningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun, 53. förordningen den 18 december 1975 om vidtagande av särskilda åtgärder rörande vissa lärare med avvecklingstjänster vid grundskolan, 54. beslutet den 23 juni 1976 om utseende av elevrepresentanter m. m. i styrelsen för försvarets gymnasieskola, 55. förordningen (SÖ-FS 1977:19) om försöksverksamhet med transportteknisk utbildning, 56. förordningen (SÖ-FS 1977:69) om försöksverksamhet med övergång från specialkurs till verkstadsteknisk linje i Strömstads kommun, 57. förordningen den 12 maj 1977 om anställning av lärare med ordinarie tjänst i merkantila ämnen vid gymnasieskolan på extra ordinarie tjänst som adjunkt, 58. förordningen (SÖ-FS 1978:113) om försök med särskild läroplan på helklassisk variant i gymnasieskolan i vissa kommuner, 59. beslutet (SÖ-FS 1979:62) med bestämmelser om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan, m. m., 60. förordningen (SÖ-FS 1979:73) om försöksverksamhet på vårdlinjen,

104 Författningsförslag Upphävande av vissa författningar

61 förordningen (SÖ-FS 1979:75) om försöksverksamhet med tvåårig social servicelinje i gymnasieskolan, 62. förordningen (SÖ-FS 1979:151) om omplacering av skolledare inom gymnasieskolan, 63. förordningen (SÖ-FS 1980:34) om behörighet efter genomgången avkortad praktisk-pedagogisk utbildning, 64. förordningen (SÖ-FS 1980:67) om lärares undervisning i specialkurs i mätteknik, 65. förordningen (SÖ-FS 1980:161) om anställningsförhållanden för viss personal med anledning av awecklingen av den gymnasiala utbildningen inom försvaret, 66. förordningen (SÖ-FS 1981:150) om försöksverksamhet med grundskolekurser på invandrarspråk, 67. förordningen (SÖ-FS 1982:189) om tillsynslärare i grundskolan. 68. förordningen (SÖ-FS 1982:305) om tillsättning av vissa lärare m. m. i nybildade kommuner, 69. förordningen (SÖ-FS 1983:126) med vissa föreskrifter om behörighetsförklaring till tjänster som lärare vid grundskolan och gymnasieskolan, 70. förordningen (SÖ-FS 1983:127) med vissa bestämmelser om lärare som är förordnade på särskilda extra ordinarie lärartjänster och bristtjänster,

71. förordningen (SÖ-FS 1983:141) om nedläggning av vissa specialkurser i

gymnasieskolan, 72. förordningen (SÖ-FS 1983:169) om vissa påbyggnadsutbildningar inom gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning, 73. förordningen (SÖ-FS 1984:64) om speciallärare vid den gymnasiala

utbildningen för döva och gravt hörselskadade i Örebro,

74. förordningen (SÖ-FS 1984:87) om undervisningsskyldighet för skolledare i grundskolan m. m.,

75. förordningen (SÖ-FS 1985:45) om antalet skolledare och biträdande

skolledare i grundskolan och gymnasieskolan vid sjunkande poängtal, 76. förordningen (SÖ-FS 1985:52) om tidsbegränsning av förordnanden på tjänster som skolledare och biträdande skolledare m. fl. i grundskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning, m.m.

Statens offentliga 1986 utredningar

Kronologisk förteckning

. Oversyn av rättegångsbalken 2. Högsta domstolen och rättsbildningen. JU. . En treårig yrkesutbildning - riktlinjer. U. . En treårig yrkesutbildning - beskrivningar, förslag. U. . Bostadskommittáns slutbetänkande. Sammanfattning. Bo. Bostadskommirténs slutbetänkande. Del 1. Bo

stopstpgnhun

Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 2. Bo. . Militära skyddsområden. Fö. Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten. Fi. . Ny lönegarantilag. A. . Enklare skolförfattningar. Del 1. Sammanfattning,författningsförslag. U.

Statens offentliga utredningar 1986

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Översyn av rättegångsbalken 2. Högsta domstolen och rättsbildningen. [1]

Försva rdepartementet Militära skyddsom råden. [7]

Finansdepartementet Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten. [8]

Utbildningsdepartementet En treårig yrkesutbildning - riktlinjer. [2] En treårig yrkesutbildning - beskrivningar, förslag. [3] Enklare skolförfattningar. Del 1. Sammanfattning. författnings. förslag. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet Ny lönegarantilag. [9]

Bostadsdepa rtementet Bostadskommitténs slutbetänkande. Sammanfattning. [41 Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 1. [5] Bostadskomminéns slutbetänkande. Del 2. [61

KUNGL. BlüL.

lQÖÖ-OA-l] 2

Tññllblñl N!

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen.

å!

L Liber ISBN 91-38-096189-5:

-

Allmänna ISSN 0375-250x

Förlaget