Organisation av skolledningen i grundskolan

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

.Sou, STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964:53 Ecklesiastikdepartementet

ORGANISATION AV SKOLLEDNINGEN I GRUNDSKOLAN f BETÄNKANDE AVGIVET AV SKOLADMINISTRATIVA U T R E D N I N G E N

Stockholm 1964

\tjQj . 5 3 fa

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964 Kronologisk förteckning

1. I n d e x l å i . Del I. K i h l s t r ö m . 96 s. F l . 2. I n d e x l å i . Del I I . K i h l s t r ö m . 526 s. F l . 3. K o n s u m t i o n s m ö n s t e r p å b o s t a d s m a r k n a d e n . Esselte. 212 s. I. 4. Effektivare k o n s u m e n t u p p l y s n i n g . E s s e l t e . 111 s. H . 6. B ä t t r e å l d r i n g s v å r d . E s s e l t e . 121 s. S. 6. A l k o h o l r e k l a m e n . N o r s t e d t & S ö n e r . 278 s. Fl. 7. S t a t e n s s k o g a r o c h s k o g s i n d u s t r i e r . S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s A B . 144 s. F l . 8. K a p i t a l i t v e c k l i n g e n 1 d e t s v e n s k a l a n t b r u k e t . Esselte. 88 s. J o . 9. A r b e t s t . d s f ö r k o r t n i n g e n s v e r k n i n g a r . Esselte. 216 s. S. 10. F ö r e t a g s i n t e c k n i n g . T i d e n - B a r n ä n g e n T r y c k e r i e r A B . 149 s. J u . 11. Ä l g f r å g i n . N o r s t e d t & S ö n e r . 188 s. J o . 12. V e t e r i n i r m e d i c i n s k f o r s k n i n g o c h u n d e r v i s n i n g . Del II. Ssselte. 302 s. J o . 13. Religionsfrihet. A B W i l h e l m s s o n s B o k t r y c k e r i . X X V I I I + 5 9 4 s. E. 14. S v e n s k n a m n b o k 1964. A B E G J o h a n s s o n s B o k trycker:, K a r l s h a m n . 227 s. J u . 15. Utlåtande av J u r i s t k o m m i s s i o n e n 1 W e n n e r s t r ö m a f ä r e n . N o r s t e d t & S ö n e r . 117 s. J u . 16. H i s t o r i s i ö v e r s i k t . K y r k o b e g r e p p . A l m q v i s t & Wiksells B o k t r y c k e r i A B , U p p s a l a . L I I I + 324 s. I". 17. R a p p o r t a v p a r l a m e n t a r i s k a n ä m n d e n 1 W e n n e r s t r ö n a f f ä r e n . N o r s t e d t & S ö n e r . 46 s. J u . 18. ö v e r s ä t : n i n g a v f ö r d r a g a n g å e n d e u p p r ä t t a n det av E u r o p e i s k a atomenergigemenskapen (Euratom) och t i l l h ö r a n d e d o k u m e n t . M a r c u s . 187 s. H 19. K o m m u n a l s k a t t e u t j ä m n i n g . K i h l s t r ö m . 419 s. F l . 20. K r i g s m a k t e n s f ö r b a n d s s j u k v å r d . E s s e l t e . 222 s. Fö. 21. Bilskrotning. Esselte. 75 s. K. 22. F ö r b u d m o t u t f ö r s e l a v k u l t u r f ö r e m å l . K i h l s t r ö m . f7 s. E. 23. K r o n h j c r t s r e s e r v a t m . m . B e r l i n g s k a B o k t r y c k e r i e t , Lund. 109 s. J o . 24. B e h a n d : i n g s f o r s k n l n g v i d u n g d o m s v å r d s s k o l o r n a . Esselte. 279 s. S. 25. N y t t s k a t t e s y s t e m . E s s e l t e . 827 s. F l . 26. Offentliga b y g g n a d e r 3. E k o n o m i s k t b y g g a n d e . Esselte. 103 s. K. 27. L a g orr. f ö r v a l t n i n g s f ö r f a r a n d e t . E s s e l t e . 719 s. Ju.

28. B e r ä k n i n g a v p e n s i o n s r e s e r v i p e n s i o n s s t i f t e l s e . H o l m q v i s t s k r i v b y r å & k o n t o r s t r y c k e r i . 39 s. J u . 29. K o n c e r n b i d r a g m . m . E s s e l t e . 160 s. F l . 30. K r i s t e n d o m s u n d e r v i s n i n g e n . E s s e l t e . 182 s. E . 31. S k a d e s t å n d II. Esselte. 170 + 62 s. J u . 32. F ö r t i d a t i l l t r ä d e , e x p r o p r i a t i o n s k o s t n a d m . m . M a r c u s . 118 s. J u . 33. ö v e r s ä t t n i n g av v i k t i g a r e f ö l j d f ö r f a t t n i n g a r till fördragen angående Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemens k a p e n . M a r c u s . 521 s. H. 34. A k t e n s k a p s r ä t t I. F ö r f a t t n i n g s t e x t . M a r c u s . 96 s. J u . 35. Ä k t e n s k a p s r ä t t I I . M o t i v . M a r c u s . 597 s. J u . 36. ö k a t stöd till b a r n f a m i l j e r . Esselte. 148 s. S. 37. L a n t b r u k e t s s t r u k t u r u t v e c k l i n g . E s s e l t e . 251 s. J o . 38. S a m m a n s t ä l l n i n g a v r e m i s s y t t r a n d e n ö v e r förf a t t n i n g s u t r e d n i n g e n s förslag till n y f ö r f a t t n i n g . Del 3. K a p . 6 1 f ö r s l a g e t till r e g e r i n g s f o r m . M a r cus. 98 s. J u . 39. R a p p o r t o c h a r b e t s m a t e r i a l f r å n a r b e t s g r u p p e n för det k o m m u n a l a s a m b a n d e t j u n i 1964. M a r cus. 179 s. J u . 40. M e n t a l s j u k v å r d s l a g . E s s e l t e . 418 s. S. 41. B o s t a d s s t ö d för p e n s i o n ä r e r . H s e g g s t r ö m . 105 s. I. 42. K o m m u n a l m a r k p o l i t i k . Esselte. 117 s. I . 43. Social o m v å r d n a d av h a n d i k a p p a d e . E s s e l t e . 208 s. + 16 s. 111. S. 44. S k o l a n s f ö r s ö r j n i n g m e d l ä r a r e I I . E s s e l t e . 296 s. E. 45. S j u k s k ö t e r s k e u t b i l d n i n g e n I. G r u n d u t b i l d n i n g . Esselte. 319 s. S. 46. S j u k s k ö t e r s k e u t b i l d n i n g e n II. Vissa g r u n d l ä g gande undersökningar. Utkommer senare. 47. F r i l u f t s l i v e t i S v e r i g e . Del I. U t g å n g s l ä g e o c h utvecklingstendenser. Svenska Reproduktions A B . 218 s. K. 48. F a r m a c e u t l s k u t b i l d n i n g o c h f o r s k n i n g . Esselte. 256 s. E. 49. R ä t t e n till a r b e t s t a g a r e s u p p f i n n i n g a r . N o r s t e d t & S ö n e r . 78 s. J u . 50. S a m o r d n a d r e h a b i l i t e r i n g . Del I. T i d e n - B a r n ä n g e n T r y c k e r i e r AB. 223 s. S. 51. S a m o r d n a d r e h a b i l i t e r i n g . Del XI. T i d e n - B a r n ä n g e n T r y c k e r i e r A B . 105 s. S. 52. S t a t s l å n till s a m f u n d s l o k a l e r . K i h l s t r ö m . 58 s. I . 53. O r g a n i s a t i o n av s k o l l e d n i n g e n i g r u n d s k o l a n . Esselte. 172 s. E.

A n m . Om särskild tryckort ej anglves, fir tryckorten S t o c k h o l m .

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1964:53 Ecklesiastikdepartementet

ORGANISATION AV SKOLLEDNINGEN I GRUNDSKOLAN BETÄNKANDE AVGIVET AV SKOLADMINISTRATIVA UTREDNINGEN

E S S E L T E AB, STOCKHOLM 1 9 6 4

Innehåll

Skrivelse till Herr Statsrådet och chefen för Kungl. ecklesiastikdepartementet

11 Kapitel 1. Uppdraget

15 Kapitel 2. Undersökningsmetodik

18 Kapitel 3. Redogörelse för enkätmaterialet 3.1 Inledning 3.2 Modellrektorsområden och modellkommuner — sammansättning 3.3 Rektorsområden med rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap 3.3.1 Årsarbetsmängder 3.3.2 Arbetets fördelning på kvalifikationsgrunder 3.3.3 Arbetets fördelning på sakområden 3.3.4 Arbetets fördelning på befattningshavare 3.3.4.1 Inledning 3.3.4.2 Av skolledare och biträdande skolledare utfört arbete . . . . 3.3.4.3 Fördelning av med huvudkvalifikationsgrunden A betecknat arbete 3.3.5 Säsongvariation 3.4 Rektorsområden med rektor som förenar rektors-och skolchefsskap 3.4.1 Inledning 3.4.2 Årsarbetsmängder 3.4.3 Arbetets fördelning på kvalifikationsgrunder 3.4.4 Arbetets fördelning på sakområden 3.4.5 Arbetets fördelning på befattningshavare 3.4.5.1 Skolchefsarbete 3.4.5.2 Rektorsarbete 3.4.5.2.1 Av skolledare och biträdande skolledare utfört arbete . . . 3.4.5.2.2 Fördelning av med huvudkvalifikationsgrunden A betecknat arbete 3.4.6 Säsongvariation

25 25 26

Kapitel 4. Funktioner och arbetssituation 4.1 Rektor och rektorsexpedition 4.2 Rektor därjämte skolchef och rektorsexpedition/skolkansli . . .

75 75 77

Kapitel 5. Rationaliseringsåtgärder 5.1 Inledning 5.2 Tidigare behandlade rationaliseringsåtgärder 5.3 Förenkling av arbeten sammanhörande med statsbidragsrekvisitioner 5.4 Övriga möjligheter till reducering av arbetsmängden

81 81 83

27 27 29 34 40 40 41 42 43 45 45 46 50 55 68 68 68 68 71 73

85 88

4 5.4.1 Statistiska m. fl. rapporter från rektorsområden och kommuner 5.4.2 Rlankettutformning 5.4.3 Undertecknande av handlingar 5.4.4 Kontorsteknisk utrustning 5.4.5 »Vardagsrationalisering» 5.4.6 Samarbete mellan skolkansli och andra kommunala förvaltningar 5.5 Arbetsfördelning

88 89 89 90 91 92 93

5.6 Säsongutjämning

98 Kapitel 6. Ökad tid för pedagogisk ledning av rektorsområdet

100 Kapitel 7. Förhållanden i vissa andra länder

104 Kapitel 8. Organisation av skolledningen Principiella synpunkter och förslag 8.1 Ledningen av rektorsområden 8.1.1 Den egentliga skolledningen i rektorsområden 8.1.2 Tillsynslärarorganisationen 8.1.3 Biträdespersonal åt rektor 8.2 Ledningen av kommuns skolväsende 8.2.1 Skolchef 8.2.2 Biträde åt skolchef Kapitel 9. Förslag till normer 9.1 Ledningen av rektorsområden 9.1.1 Rektors och studierektors undervisningsskyldighet 9.1.2 Nedsättning av tillsynslärares undervisningsskyldighet . . . . 9.1.3 Biträdespersonal åt rektor 9.2 Ledningen av kommuns skolväsende 9.2.1 Reducering av undervisningsskyldigheter för rektor och studierektor 9.2.2 Biträde åt skolchef Kapitel 10. Utbildning och fortbildning av rektorer och av biträden åt skolledare 10.1 Inledning 10.2 Utbildning och fortbildning av rektorer 10.2.1 Nuvarande utbildningsmöjligheter 10.2.2 Utbildning av skolledare i utlandet 10.2.3 Synpunkter och förslag rörande utbildning och fortbildning av rektorer 10.3 Utbildning och fortbildning av biträden åt skolledare 10.3.1 Nuvarande utbildningsmöjligheter 10.3.2 Synpunkter rörande utbildning och fortbildning av biträden åt skolledare Kapitel 11. Sammanfattning

samt jämförelser mellan nuläge och förslag . . .

108 108 108 116 118 121 121 123 127 127 127 128 128 128 128 129 130 130 130 130 132 133 138 138 138 140

Bilagor: 1. Förslag till ändring i skolstadgan den 6 juni 1962 (SFS 1962/439)

. . . .

5 2. Modellrektorsområden och modellkommuner 3. Rektors och rektorsexpeditionens samt skolchefs och skolkansliets arbetsuppgifter A arbetsuppgifter, kvalifikationsgrunder och variabler B beräknad tidsåtgång i timmar per personalkategori, arbetsuppgift, variabel och år 4. Beräknad årsarbetsmängd vid rektorsområden av olika storlek och struktur för A skolledningen B biträdespersonal åt rektor 5. Beräknad årsarbetsmängd för skolchef, assistent och personal i biträdeskarriären i kommuner med skolväsende av sådan omfattning a t t en skolledare har a t t förena rektors- och skolchefsskap 6. Moment i »Administrasjonskurs for skoleledere»

148 153 153 161 169 169 170

171 172

Tabellförteckning 1. Sammansättning av modellrektorsområdena 1—7 2. Sammansättning av modellkommunerna I—II 3. Sammansättning av modellrektorsområden till modellkommunerna — skolchefernas egna rektorsområden 4. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden — nuläge 5. Studierektors och tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden — nuläge 6. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden — nuläge 7. Av biträdespersonal vid modellrektorsområden utförda arbetsmängder — nuläge 8. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge . . 9. Studierektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 10. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 11. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 12. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge 13. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga tidsåtgången per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 14. Studierektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge 15. Studierektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga tidsåtgången per sakområde på huvudkvalifikatiotionsgrunder. — Nuläge

26 26 27 28 28 29 29 32

33 35

36 36

6 16. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge 17. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga tidsåtgången per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 18. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge 19. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning av årlig tidsåtgång per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 20. Av biträdespersonal vid modellrektorsområden utförd arbetsmängd. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge 21. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområde I. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 22. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområdena I och II. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 23. Med A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområde I — vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 24. Med A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområdena I och I I — vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 25. Rektor därjämte skolchef. Total årsarbetsmängd i modellkommuner. — Nuläge 26. Under semestertid föreliggande approximativa arbetsmängder för rektor därjämte skolchef i modellkommuner. — Nuläge 27. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Total årsarbetsmängd. Fördelning på rektors- respektive skolchefsarbete. — Nuläge 28. Egentligt rektorsarbete hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner samt arbete hos egentlig rektor i rektorsområden motsvarande dessa skolchefers egna rektorsområden. — Nuläge 29 a. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. — Nuläge 29 b. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden men med rektor som ej förenar rektors- och skolchefskap — Nuläge 30. Av biträden i modellkommunerna utförda årsarbetsmängder. — Nuläge . 31. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Total årsarbetsmängd. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 32. Skolchefsarbete i modellkommuner. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 33. Egentligt rektorsarbete hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 34. Egentlig rektors arbete vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge . . . . 35. Arbete vid det egna rektorsområdet hos rektor därjämte skolchef i modell-

39 40

41 42

43 46 46 47

48 48

49 49

50 51

kommuner samt egentlig rektors arbete vid motsvarande rektorsområden sedan undervisning och därav föranlett arbete frånräknats. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 36. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 37. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 38. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Total årsarbetsmängd. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge 39. Skolchefs i modellkommuner arbete. Fördelning på sakområden. — Nuläge 40. Skolchefs årsarbetsmängd i modellkommuner. Procentuell fördelning av den årliga tidsåtgången per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 41. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Årsarbetsmängd vid det egna rektorsområdet. Procentuell fördelning på s a k o m r å d e n . — N u l ä g e . . . . 42. Egentlig rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge 43. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Årsarbetsmängd vid det egna rektorsområdet — exklusive undervisning och därav föranlett arbete. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge 44. Egentlig rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner — exklusive undervisning och därav föranlett arbete. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge 45. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Arbete vid eget rektorsområde. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgruner. — Nuläge 46. Egentlig rektors arbete vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 47. Studierektors årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge 48. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge. . . . 49. Studierektors årsarbetsmängd vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på s a k o m r å d e n . — Nuläge 50. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge . . . . 51. Studierektors årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder 52. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge

54 55 56

57 58

61 62 62

8 53. Studierektors årsarbetsmängd vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 54. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 55. Av biträden åt skolchef i modellkommuner utförda årsarbetsmängder. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge 56. Av skolchef och biträden åt skolchef utförd sammanlagd årsarbetsmängd. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 57. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområde I — vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 58. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområdena I och II — vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 59. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområde I — vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 60. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområdena I och II — vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 61. Skolledares och biträdande skolledares sammanlagda årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell minskning i jämförelse med förhållandena vid motsvarande rektorsområde då rektor ej förenar rektorsoch skolchefskap. — Nuläge 62. Med A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområde I — vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 63. Med A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområdena I och II — vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 64. Med A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområde I —• vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden men med rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 65. Med A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområdena I och II — vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden men med rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 66. Arbetsuppgifter som bör överföras, helt eller delvis, dels från rektor, studierektor och tillsynslärare till biträdespersonal på rektorsexpeditionen, dels från skolchef till assistent och biträdespersonal på skolkansliet. . . .

66 68 68

9 67. Antal på Kommunskolan anordnade kurser för skolledare åren 1956—1964 samt antal deltagare i kurserna 131 68. Antal kurser för personal på skolkanslier och rektorsexpeditioner på Kommunskolan åren 1959—1964 samt antal deltagare i kurserna 138 69. Insats av lärartimmar i skolledningen vid modellrektorsområden enligt nuläge och enligt förslag, uttryckt i antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna 142 70. Insats av lärartimmar i ledningen av skolväsendet i modellkommuner och i ledningen av skolchefernas egna rektorsområden enligt nuläge och enligt förslag, uttryckt i antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna . . . 143 71. Antal klasser och dessas fördelning på stadier och skolanläggningar vid modellrektorsområden 149 72. Antal elever och dessas fördelning på stadier och skolanläggningar vid modellrektorsområden 150 73. Antal skolanläggningar i modellrektorsområden 150 74. Genomsnittsavstånd i km mellan rektorsskola och övriga skolanläggningar i modellrektorsområden 150 75. Antal skjutsade elever, antal skjutsanordningar, ytvidd i km 2 samt folkmängd i vissa modellrektorsområden 151 76. a. Sammansättning av modellkommun I 151 76. b . Modellrektorsområde till modellkommun I 151 76. c. Antal skjutsade elever, antal skjutsanordningar, ytvidd i km 2 samt folkmängd i modellrektorsområde till modellkommun I 152 77. a. Sammansättning av modellkommun II 152 77. b . Modellrektorsområde till modellkommun II 152 77. c. Antal skjutsade elever, antal skjutsanordningar, ytvidd i km 2 samt folkmängd i modellrektorsområde till modellkommun II 152

F igurförteckn ing 1. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområde 2. Fördelning på månader. Nuläge 2. Studierektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområde 2. Fördelning på månader. — Nuläge 3. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområde 2. Fördelning på månader. — Nuläge 4. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområde 2. Fördelning på m å n a d e r . — N u l ä g e 5. Av biträdespersonal utförd årsarbetsmängd vid modellrektorsområde 2. Fördelning på månader. — Nuläge 6. Total årsarbetsmängd hos rektor tillika skolchef i modellkommun I. Fördelning på månader. — Nuläge 7. Skolchefs i modellkommun I årsarbetsmängd. Fördelning på månader. — Nuläge

44 44 44 44 45 73 73

Till Herr Statsrådet

och chef en för Kungl.

ecklesiastikdepartementet

Den 14 april 1961 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga, därav en såsom ordförande, för att verkställa utredning rörande vissa skoladministrativa spörsmål, ävensom att utse sekreterare åt de sakkunniga. Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade departementschefen den 28 april 1961 såsom sakkunniga skoldirektören i Solna Thorbjörn Eliasson, rektorn vid Nya elementarskolan i Stockholm Nils Erik Anrup, samt dåvarande förste byråsekreteraren i statskontoret, sedermera organisationskonsulenten hos Svenska stadsförbundet, numera avdelningsdirektören i skolöverstyrelsen Bengt Gunnar Karlin. Tillika uppdrogs åt Eliasson att såsom ordförande leda utredningsarbetet och förordnades till sekreterare åt de sakkunniga filosofie magistern, numera byrådirektören i statskontoret, Paul Verner Almefelt. De sakkunniga antog benämningen skoladministrativa utredningen. Genom Kungl. Maj :ts beslut den 18 oktober 1963 erhöll chefen för ecklesiastikdepartementet bemyndigande att tillkalla ytterligare två ledamöter av skoladministrativa utredningen. Jämlikt detta bemyndigande tillkallade departementschefen samma dag såsom ledamöter av utredningen rektorn tillika skolchefen i Finnskoga-Dalby kommun Lars Gunnar Elam och sekreteraren i Svenska landskommunernas förbund, numera Svenska k o m m u n förbundet, Karl Sixten Lögdberg. Att såsom expert biträda skoladministrativa utredningen tillkallade departementschefen genom beslut den 28 januari 1963 rektorn vid det obligatoriska skolväsendet, numera förste rektorn i Norbergs köping Sten Gunnar Bergh. Bergh har från och med den tidpunkt, vid vilken han tillkallades att biträda utredningen, deltagit i utredningens sammanträden. Under tiden 28 november 1961—31 december 1962 har folkskolläraren, filosofie magistern Karl Bjarne Nylund fungerat såsom biträdande sekreterare hos utredningen.

12 Vid fullgörandet av utredningsuppdraget har utredningen haft att beakta följande från ecklesiastikdepartementet överlämnade handlingar: en inom skolöverstyrelsen upprättad skrivelse rörande utbildning av skolledare — överlämnad den 11 september 1961 — samt ett av överstyrelsen för yrkesutbildning framfört förslag att utredningsarbetet även måtte omfatta frågan rörande biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna vid de tekniska läroverken — överlämnat den 2 maj 1962. Enligt direktiven till de sakkunniga skulle utredningsarbetet bedrivas i etapper. I första hand skulle läroverksrektorernas arbetsförhållanden undersökas. Därefter skulle motsvarande frågor beträffande rektorerna vid det obligatoriska skolväsendet behandlas. Förslag, avsedda att lätta läroverksrektorernas arbetsbörda, borde föreligga till behandling i samband med budgetarbetet hösten 1961. I enlighet därmed har utredningen den 26 oktober 1961 till departementschefen överlämnat en rapport, »Vissa förslag till förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation» (stencil, ecklesiastikdepartementet), med redovisning av de utredningsresultat som nåtts under den första etappen av utredningsarbetet. I en den 20 november 1962 till departementschefen avgiven rapport, »Förslag till förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation» (SOU stencil, ecklesiastikdepartementet 1962:5), har utredningen lämnat slutlig redovisning av utredningsarbetet rörande arbetsförhållandena för rektor och rektorsexpedition vid skolenheter av närmast högre allmänt läroverks och högre tekniskt läroverks natur samt förslag till personalorganisation för ledning och administration av dylika skolenheter. I rapporten redovisades även en undersökning rörande elevregistrering vid det obligatoriska skolväsendet. Sedan sistnämnda rapport avlämnades har utredningen dels verkställt undersökning rörande arbetsförhållandena för skolledare vid det obligatoriska skolväsendet, dels penetrerat spörsmål angående utbildning och fortbildning av rektorer och av biträden åt skolledare. På grund av särskilda remisser har utredningen sedan föregående rapport avlämnades avgivit utlåtanden till Kungl. Maj :t den 21 november 1962 över av 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning framlagt förslag angående skolväsendets centrala ledning (SOU 1962: 28), den 29 november 1963 över av 1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning m. m. framlagda förslag rörande den nya skolöverstyrelsen (SOU stencil, ecklesiastikdepartementet 1963: 9), den 9 december 1963 över studiehjälpsutredningens betänkande »Bättre studiehjälp» (SOU 1963:48), den 7 februari 1964 över 1960 års gymnasieutrednings fjärde betänkande »Ett nytt gymnasium» (SOU 1963: 42),

13 den 7 februari 1964 över fackskoleutredningens betänkande »Fackskolan» (SOU 1963:50) samt den 15 oktober 1964 över framställningar från skolstyrelserna i Hagfors, Kalix, Kinna, Mönsterås och Vaxholm om rätt att i underlag för beräkning av arvode och av nedsättning av undervisningsskyldighet för tillsynslärare vid skolanläggning med grundskola och annan skola inräkna samtliga vid skolanläggningen befintliga klasser. Enligt önskemål från 1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning m. m. har utredningen under sommaren 1963 efter genomgång av visst av kommittén sammanställt material rörande fördelning av befogenheter mellan centrala, regionala och lokala skolorgan till densamma framlagt synpunkter i frågan om beslutsinstans för ärenden inom skolväsendet. Vid fullgörandet av sitt utredningsarbete avseende arbetsförhållandena för skolledare vid det obligatoriska skolväsendet och avseende utbildning och fortbildning av personal, engagerad i skolledning och skoladministration har utredningen haft kontakter med bl. a. skolöverstyrelsen, vissa länsskolnämnder, 1960 års gymnasieutredning, fackskoleutredningen samt personalutbildningsberedningen. Mera ingående studier av skolledarnas och rektorsexpeditionernas/skolstyrelsernas kansliers arbetsuppgifter har utförts i följande kommuner: Boo, Norbergs köping, Råneå, Skellefteå stad samt Stockholm (Solberga rektorsområde). I följande kommuner har utförts översiktliga studier och/eller vissa detaljstudier: Arvika, Skellefteå landskommun, Uppsala och Övertorneå. Vid behandling av vissa rationaliseringsåtgärder har utredningen haft överläggningar med rektorn vid samrealskolan i Storvik, numera skoldirektören i Mariestad Sven Olsson, som enligt skolöverstyrelsens beslut den 26 mars 1962 haft i uppdrag att såsom sakkunnig inom överstyrelsen i samarbete med skoladministrativa utredningen »utreda frågan om åtgärder för förenkling, samordning och modernisering av arbetet på skolexpeditionerna, särskilt med hänsyn till frågor vilka uppkommer vid samorganisation av grundskola och annan skolform (dagböcker, klassböcker, matriklar, elevkort, hälsokort o. s. v.)». Som resultat av sitt under den tredje utredningsetappen nu slutförda arbete får utredningen härmed överlämna bifogade betänkande »Organisation av skolledningen i grundskolan». Det åt skoladministrativa utredningen anförtrodda utredningsuppdraget rörande rektorernas arbetsförhållanden och organisation för ledning och administration av skolenheter/rektorsområden anses härmed fullgjort. Genom beslut den 10 november 1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt matematikmaskinnämnden och skolöverstyrelsen att gemensamt och i samverkan med skoladministrativa utredningen undersöka möjligheterna att utnyttja automatiska datamaskiner för vissa delar av skolornas planering

14 av läsåret. Efter matematikmaskinnämndens inlemmande i statskontoret den 1 juli 1963 bedrivs arbetet i samarbete mellan statskontoret och skolöverstyrelsen. Med hänsyn till att skoladministrativa utredningens medverkan i förenämnda undersökning numera kan betraktas vara av endast formell karaktär och att det i utredningens direktiv angivna utredningsuppdraget nu anses fullgjort hemställer utredningen att bli befriad från medverkan i det i samarbete mellan statskontoret och skolöverstyrelsen sålunda bedrivna undersökningsarbetet. Stockholm i november 1964 Thorbjörn Nils Erik A nr up Bengt Karlin

Eliasson Lars Sixten

Elam Lögdberg /Paul

Almefelt

KAPITEL 1

Uppdraget

Enligt direktiven för utredningsuppdraget, vilka återfinnes i anförande till statsrådsprotokollet den 14 april 1961 av chefen för ecklesiastikdepartementet, har skoladministrativa utredningen till huvuduppgift att utarbeta konkreta förslag, som på ett avgörande sätt kan förbättra läroverksrektorernas arbetssituation. I uppdraget ingår även motsvarande frågor i vad gäller rektorer inom det obligatoriska skolväsendet samt en begränsad översyn av de regionala skolorganens och, om det skulle visa sig erforderligt, de centrala skolmyndigheternas arbetsuppgifter, främst avseende frågan vilka och hur många instanser, som skall ha att befatta sig med de enskilda ärendena. Det förväntas att utredningen kartlägger rektors och rektorsexpeditionernas arbetsuppgifter, vidtager möjliga elimineringar och förenklingar av desamma och utreder vilka funktioner ledaren för en skolenhet bör fylla. Därefter bör behandlas frågan om erforderlig organisation för ledning och administration av skolenheter. Det angivna utredningsuppdraget bör enligt departementschefen bedrivas i etapper, varvid förslag avsedda att lätta läroverksrektorernas arbetsbörda bör föreligga till behandling i samband med budgetarbetet hösten 1961. Utvidgning av utredningsuppdraget har skett genom att för beaktande från ecklesiastikdepartementet till utredningen överlämnats dels den 11 september 1961 en inom skolöverstyrelsen upprättad skrivelse rörande utbildning av skolledare och yttranden däröver, dels den 2 maj 1962 ett av överstyrelsen för yrkesutbildning framfört förslag att utredningsuppdraget även måtte omfatta frågan rörande biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna vid de tekniska läroverken. Utredningsuppdraget är sålunda centrerat kring frågan om rektorernas arbetsförhållanden, översynen av fördelningen av befogenheter och arbetsuppgifter mellan länsskolnämnder och centrala eller lokala skolorgan bör ses utifrån detta förhållande. Vid utredningens undersökningar har frågan om fördelning av befogenheter mellan olika skolorgan därför ej tagits upp annat än i den mån den mer eller mindre direkt berör rektorernas arbetsförhållanden. Dock har utredningen enligt önskemål från 1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning m. m. under sommaren 1963 efter genomgång av visst av kommittén sammanställt material framlagt synpunkter och förslag ifråga om beslutinstans för ärenden inom skolväsendet.

16 I enlighet med sina direktiv har utredningen i en till departementschefen den 26 oktober 1961 avlämnad rapport, betitlad »Vissa förslag till förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation» (stencil, ecklesiastikdepartementet), redovisat resultatet av den första etappen av utredningsarbetet. Efter att under den andra etappen av sitt arbete ha verkställt en fullständig organisalionsundersökning beträffande läroverkens rektorsexpeditioner har utredningen den 20 november 1962 till departementschefen överlämnat en rapport, »Förslag till förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation» (SOU stencil, ecklesiastikdepartementet 1962:5), med slutlig redovisning av utredningsarbetet rörande arbetsförhållandena för rektor och rektorsexpedition vid skolenheter av närmast högre allmänt läroverks och högre tekniskt läroverks natur samt förslag till personalorganisation för ledning och administration av dylika skolenheter. Såsom bilaga till rapporten redovisades en undersökning rörande elevregistreringen vid det obligatoriska skolväsendet med ett principförslag till nytt system för elevregistreringen. Utredningens principförslag till nytt elevregistreringssystem vid det obligatoriska skolväsendet har sedermera bearbetats och vidareutvecklats av rektorn vid samrealskolan i Storvik, numera skoldirektören i Mariestad Sven Olsson, som genom beslut den 26 mars 1962 av skolöverstyrelsen kallats att såsom sakkunnig inom överstyrelsen i samarbete med skoladministrativa utredningen »utreda frågan om åtgärder för förenkling, samordning och modernisering av arbetet på skolexpeditionerna, särskilt med hänsyn till frågor vilka uppkommer vid samorganisation av grundskola och annan skolform (dagböcker, klassböcker, matriklar, elevkort, hälsokort o. s. v.)». Den i föreliggande betänkande redovisade undersökningen har inriktats på att dels utforma en sådan organisation för ledning och administration av rektorsområden i grundskolan som både tillgodoser skolans behov av samlad pedagogisk ledning och möjliggör normala arbetsförhållanden för samtliga i skolledningen engagerade befattningshavare, dels skapa sådana organisatoriska förutsättningar för en rektor att förena rektors- och skolchefsskap att varken ledning av och planering för kommunens skolväsende eller ledning av sådan rektors eget rektorsområde skall behöva eftersättas. Vidare framläggs vissa synpunkter på och förslag ifråga om utbildning och fortbildning av rektorer och av biträden åt skolledare. Ehuru utredningens arbete i vad avser det obligatoriska skolväsendet inriktats på grundskolan, äger utredningsresultaten i tillämpliga delar giltighet även ifråga om folkskolan. Den redovisade undersökningen berör sålunda ej endast arbetsförhållandena för rektor och rektorsexpeditionen vid det obligatoriska skolväsendet. Med hänsyn till att ett stort antal rektorer vid den obligatoriska skolan jämväl fungerar såsom kommunala skolchefer, har det befunnits nödvändigt

17 att studera även skolchefers och skolkansliers (skolstyrelsers kansliers) arbetsuppgifter och arbetsförhållanden. I de fall en rektor är rektor tillika skolchef eller förste rektor fungerar för övrigt rektorsexpeditionerna oftast även såsom skolkanslier. Vid studierna av arbetsförhållandena för sådan rektor, som jämväl är kommunal skolchef, har det varit av speciellt intresse att dels söka skilja mellan sådant arbete som är att hänföra till ledningen av rektorsområdet och sådant som är att hänföra till ledningen av kommunens skolväsende, dels söka utröna hur funktionen som rektor, d. v. s. i detta fall funktionen som ledare för ett rektorsområde, och funktionen som skolchef på ett ändamålsenligt sätt skall kunna utövas av en och samma skolledare. För tillvägagångssättet vid undersökningen redogörs i kapitel 2. Som bilaga 1 till betänkandet är fogat förslag till ändring i skolstadgan den 6 juni 1962 (SFS 1962/439 med däri senare vidtagna ändringar). Slutligen må här beröras vissa terminologiska spörsmål. Såsom redan framgått av det ovanstående har utredningen valt att benämna skolstyrelsens expedition, såväl i det fall denna är fristående som i det fall och till den del denna utgörs av rektorsexpedition, skolkansli. Utredningens val av denna benämning är ej att uppfatta som en rekommendation utan endast som en praktisk definitionsåtgärd för undersökningsarbetet. I de mindre och medelstora kommunerna benämnes skolstyrelsens kansli i regel skolkontor. I förtydligande syfte benämnes stundom rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap »egentlig rektor». För att få en gemensam beteckning på rektorer som förenar rektors- och skolchefsskap, det må gälla rektor tillika skolchef eller förste rektor, använder utredningen begreppet »rektor därjämte skolchef». Med begreppet »rektorsskola» avses den skolanläggning vid vilken rektor och/eller studierektor är expeditionelit stationerad. Folkskolans klasser i årskurserna 1—9 jämställs med grundskolans lågoch mellanstadier.

2—412931

KAPITEL 2 Undersökningsmetodik

Undersökningen har i huvudsak utförts i form av en organisationsundersökning. Därvid har för erhållande av underlag för ställningstaganden och utarbetande av förslag samt rekommendationer företagits en detaljerad kartläggning, analys och kvantifiering av skolledares, biträdande skolledares och rektorsexpeditioners/skolkansliers arbetsuppgifter. De härför erforderliga uppgifterna har erhållits genom en omfattande enkät, genom studier av de författningar och anvisningar som reglerar skolledares, biträdande skolledares och rektorsexpeditioners/skolkansliers arbete, genom intervjuer och diskussioner med befattningshavare vid skolöverstyrelsen och länsskolnämnder, samt genom intervjuer med skolledare (rektorer, rektorer tillika skolchefer, förste rektorer, skoldirektörer), biträdande skolledare och biträdespersonal på rektorsexpeditioner/skolkanslier. Intervjuerna har i vissa fall kompletterats med detaljerade studier och uppföljningar av arbetsuppgifter under olika skeden av läsåret. Genom hänvändelse till respektive länders ambassader i Stockholm har utredningen vidare erhållit uppgifter om skolledar- och biträdesorganisation vid skolor närmast motsvarande grundskolan i de nordiska länderna — utom Island — samt i Nederländerna och Västtyskland. Sålunda erhållna uppgifter redovisas i kapitel 7. Från Danmark, Finland och Norge har även inhämtats upplysningar rörande förekomsten av organiserad skolledarutbildning. Dessa upplysningar redovisas i kapitel 10. Syftet med utredningens enkät var att få ett säkrare underlag för en bedömning av skolledarnas arbetssituation än vad som kan erhållas genom intervjuer vid ett förhållandevis begränsat antal rektorsområden och kommuner samt en grundval för förslag och rekommendationer rörande organisationen av ledningen av rektorsområdena och, i begränsad omfattning, av ledningen av kommuners skolväsende. Genom enkäten har sålunda erhållits uppgifter om den totala årsarbetsmängden hos skolledare, biträdande skolledare och rektorsexpeditionernas/skolkansliernas personal vid rektorsområden och i kommuner av olika struktur, om den årliga tidsåtgången för utförandet av de olika arbetsuppgifterna, om fördelningen av denna tidsåtgång på de olika personalkategorierna och därmed ett ungefärligt malt på arbetsfördelningen, samt, i förekommande fall, om fördelningen av skolledarens och dennes biträdespersonals arbete på rektors- respektive skol-

19 chefsarbete. Enkäten har därmed på ett betydelsefullt sätt kompletterat utredningens övriga undersökningar. Uppgifter om tidsåtgången för olika arbetsuppgifter skulle i och för sig ha kunnat inhämtats genom exempelvis frekvensstudier. På grund av karaktären av rektors och rektorsexpeditionens arbetsuppgifter skulle dylika studier dock ha måst bedrivas i ett flertal rektorsområden och kommuner och utsträckas över ett helt arbetsår. Mot denna bakgrund har tillvägagångssättet med en, låt vara omfattande, enkät bedömts vara smidigare och ge ett för praktiska ändamål godtagbart underlag för mätning av arbetsmängderna hos skolledare och personal på rektörsexpeditioner/skolkanslier. Dylika mätningar måste med nödvändighet bli schablonmässiga när det gäller ett så stort antal olika organisationsenheter som i detta fall. Enkäten har under vårterminen 1963 tillställts sammanlagt 147 rektorer, fördelade på 79 egentliga rektorer, d. v. s. rektorer som ej förenar rektorsoch skolchefsskap, 48 rektorer tillika skolchefer samt 20 förste rektorer. I bilaga 3 A redovisas bl. a. den av utredningen vidtagna kartläggningen av skolledares, biträdande skolledares och rektorsexpeditionens/skolkansliets arbetsuppgifter. Bilagans förteckning över arbetsuppgifter är i stort densamma som i utredningens enkät. Ett av problemen vid undersökningen har varit att så vitt möjligt söka beakta sådana faktorer som i olika fall kan tänkas påverka omfattningen och sammansättningen av skolledarnas och rektorsexpeditionernas/skolkansliernas arbetsuppgifter. Bland dylika faktorer kan vad beträffar rektorsarbete nämnas rektorsområdets struktur (dess sammansättning av låg-, mellan- och högstadium), personalorganisation (förekomst av studierektor och dennes arbetsområde) och storlek. Vidare är arbetets omfattning beroende av om skolledaren — rektor — därjämte är kommunal skolchef (rektor tillika skolchef eller förste rektor). Om rektorsområdet har tillgång till en kurator kan detta påverka de enskilda befattningshavarnas arbetsmängder. Faktorer som påverkar skolchefsarbetet och arbetet för skolchefens medhjälpare är främst strukturen av kommunens skolväsende samt organisationen av skolstyrelsens kansli i kommunen, d. v. s. förekomsten av biträden av olika slag åt skolchefen. Förekomsten av vissa andra personalkategorier vid rektorsområdena har beaktats på sätt som närmare angives i det följande. Av de nämnda faktorerna har utredningen av förklarliga skäl endast kunnat taga hänsyn till de mera lätt gripbara. Dessa är rektorsområdets/det kommunala skolväsendets struktur, personalorganisation (ifråga om skolchefsarbete närmast skolkansliets) och storlek. Bland annat för att erhålla möjligheter att utröna huruvida rektorsområdets/det kommunala skolväsendets struktur och personalorganisation (förekomst av studierektor och dennes arbetsområde, skolledarens eventuella dubbelfunktion såsom ledare för rektorsområde och chef för kom-

20 muns skolväsende samt personalorganisation på skolkansliet) är av betydelse för arbetsuppgifternas omfattning, har utredningens enkätmaterial sålunda bearbetats fördelat på åtta olika grupper vad beträffar rektorsarbete och på två olika grupper vad beträffar skolchefsarbete. Dessa grupper ä r : I. ifråga om rek torsarbete grupp RA 1: rektorsområden bestående av endast låg- och mellanstadierna. Ingen studierektor. Rektor ej skolchef. grupp RA 2: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för högstadiet. Rektor ej skolchef. grupp RA 3 : rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för lågoch mellanstadierna. Rektor ej skolchef. grupp RA 4: rektorsområden med samtliga stadier. Ingen studierektor. Rektor ej skolchef. grupp RB 1: rektorsområden bestående av endast låg- och mellanstadierna. Ingen studierektor. Rektor därjämte skolchef. grupp RB 2: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för högstadiet. Rektor därjämte skolchef. grupp RB 3 : rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för lågoch mellanstadierna. Rektor därjämte skolchef. grupp RB 4 : rektorsområden med samtliga stadier. Ingen studierektor. Rektor därjämte skolchef. II. ifråga om skolchefsarbete skc-grupp 1: skc-grupp 2:

kommuner med skolkansli utan skolassistent eller motsvarande. kommuner med skolkansli med skolassistent eller motsvarande.

Såsom framgår av denna gruppering av enkätmaterialet vid bearbetning i vad avser rektorsarbete, har bearbetningen utförts med materialet uppdelat på två huvudgrupper, nämligen gruppen RA omfattande egentliga rektorer och gruppen RB omfattande rektorer som är därjämte skolchefer. Skillnad har således inte gjorts mellan rektor tillika skolchef och förste rektor. Grupperingen av enkätmaterialet i vad avser rektorsarbete har gällt även vid beräkning av arbetsmängder hos studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola. Beräkning av arbetsmängder hos tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola har skett på grundval av ett ogrupperat enkätmaterial. Härvid har sålunda bortsetts från dels huruvida rektor i vederbörande rektorsområde därjämte är skolchef, dels de strukturella och personalorganisatoriska förhållandena i rektorsområdet eller rid skolanlägg-

21 ningen. Studium av primärmaterialet har ej gett anledning att utgå ifrån, att arbetsmängden hos tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola är beroende av huruvida rektor är egentlig rektor eller rektor därjämte skolchef. Att bortse från de strukturella och personalorganisatoriska förhållandena vid beräkning av arbetsmängder för tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola motiveras av det förhållandet, att högstadieklasser ej synes finnas vid i enkätmaterialet representerade skolanläggningar av aktuellt slag annat än i något sällsynt fall. Intensivstudium av primärmaterialet i sistnämnda fall ger ej anledning till särbehandling av detsamma. Vid beräkning av arbetsmängder för biträdespersonal åt rektor i hans egenskap av ledare för rektorsområde har utredningen utgått ifrån dels att rektors status (egentlig rektor eller rektor därjämte skolchef) ej bör påverka omfattningen och sammansättningen av biträdespersonalens arbete, dels att man i stort kan bortse från de personalorganisatoriska förhållandena (förekomst av studierektor och dennes arbetsområde) vid rektorsområdet. Enkätmaterialet har därför till denna del bearbetats uppdelat på följande tre strukturellt olika grupper: grupp Bt 1: grupp Bt 2: grupp Bt 3 :

rektorsområden utan högstadium. rektorsområden med samtliga stadier. Högstadiet mindre än låg- och mellanstadierna tillhopa. rektorsområden med samtliga stadier. Högstadiet större än låg- och mellanstadierna tillhopa.

Rektorsområdenas/kommunernas storlek har beaktats med hänsyn till antalet klasser och elever. I fråga om kommunerna har även antal skolor beaktats. Omfattningen av vissa arbetsuppgifter kan betraktas vara oberoende av ett rektorsområdes/en kommuns skolväsendes storlek. Dylika arbetsuppgifter kan benämnas fasta. Omfattningen av andra arbetsuppgifter varierar, förutom med hänsyn till rektorsområdets/det kommunala skolväsendets struktur, i förhållande till något mått på rektorsområdets/det kommunala skolväsendets storlek. Utredningen har därvid vid beräkning av arbetsmängder för egentlig rektor och biträde åt denne såsom variabler använt sig av antalet klasser och antalet elever vid rektorsområdet i dess helhet eller delar av detsamma, d. v. s. låg-, mellan- och högstadium samt i ett avseende skolanläggning utöver rektorsskola. Vid beräkning av arbetsmängder för skolchef och dennes medhjälpare har såsom variabler använts antal skolor samt antal klasser och antal elever i kommunens skolorganisation eller delar av densamma (skolor, delar av skolor). De variabler utredningen sålunda använt sig av, liksom innebörden av desamma, framgår av definitioner i bilaga 3 A. Av denna framgår även hur

utredningen klassificerat de olika arbetsuppgifterna i förhållande till variablerna, d. v. s. med vilken variabel omfattningen av en viss arbetsuppgift ansetts variera. Vid studium av variablerna bör beaktas att användningen av desamma vid arbetsmängdberäkningar för rektorsområden och kommuner av olika storlek och struktur med nödvändighet leder till i viss mån schablonmässigt resultat. Såsom i det föregående framhållits, har utredningen emellertid i detta avseende med nödvändighet måst arbeta med förenklingar. Vad beträffar rektorsvariablerna må noteras, att de använts i sin bokstavliga betydelse, d. v. s. gällande rektorsområdet i dess helhet, endast vid beräkning av tidsåtgång för arbetsuppgifter utförda av rektor och biträdespersonal åt rektor. Vid beräkning av tidsåtgången för arbetsuppgifter utförda av studierektor, tillsynslärare vid rektorsskola och tillsynslärare rid annan skolanläggning än rektorsskola har grundvariablerna k ( = klasser) och e ( = elever) hänförts till de olika befattningshavarnas speciella arbetsområden — enheter (stadium/-er, rektorsskola och övrig skolanläggning). Vid beräkning av arbetsmängder för skolassistent eller motsvarande har använts endast två variabler. Dessa är variablerna f ( = fast) och kso ( = varierande i proportion med antalet klasser i kommunens skolorganisation), vilka hänförts till grupper av arbetsuppgifter — sakområden — i stället för till enskilda arbetsuppgifter. Variabelvärdet f för varje sakområde utgör sålunda summan av skolassistents beräknade genomsnittliga tidsåtgång för de enskilda i sakområdet med skolchefsvariablerna f och f + sf ( = fast vad beträffar det obligatoriska skolväsendet, i övrigt varierande i proportion med antalet skolor i kommunen) betecknade arbetsuppgifterna. Variabelvärdet kso för varje sakområde utgör summan av skolassistents beräknade genomsnittliga tidsåtgång för de enskilda i sakområdet med övriga skolchefsvariabler betecknade arbetsuppgifterna. Denna förenklade beräkningsmetodik har måst väljas, då det vid studium av enkätmaterialet framkommit, att skolassistents arbetsinsats från fall till fall fördelas mycket olika på de enskilda arbetsuppgifterna inom sakområdena. Att under sådana förhållanden basera arbetsmängdsberäkningarna på medianvärden per enskild arbetsuppgift skulle leda till en felaktig bild av den totala arbetsmängden. Bearbetningen av enkätmaterialet har föregåtts av en granskning av detsamma. Därvid har vissa korrigeringar måst göras av de i enkätsvaren redovisade beräkningarna av den årliga tidsåtgången för vissa arbetsuppgifter och personalkategorier. Sålunda har årlig tidsåtgång för rektors egen undervisning och arbete med anledning därav beräknats med utgångspunkt från rektors fastställda undervisningsskyldighet, d. v. s. exklusive eventuella tilläggstimmar. Av studierektor och tillsynslärare i förekommande fall redovisad tidsåtgång för arbetsuppgifter som de ej kan förväntas utföra i sin egenskap av studierektor respektive tillsynslärare, har ej medtagits i beräkningarna.. I en del

23 enkätsvar har tidsåtgång redovisats för kurator, yrkesvalslärare eller annan lärare. Den tidsåtgång som redovisats för dessa befattningshavare har beaktats i den mån densamma har kunnat hänföras till rent expeditionellt eller organisatoriskt arbete av sådan art, som ej kan anses ingå i respektive befattningshavares ordinarie åligganden. I fråga om av biträdespersonal redovisat arbete må nämnas att till detta hänförts arbete som angetts utföras av såväl fast som tillfälligt anställd personal vid rektorsexpeditionerna/skolkanslierna. Vaktmästares arbete har beaktats endast i den mån det kunnat hänföras till arbete av ren expeditionskaraktär och har då inräknats i biträdespersonalens arbetsmängd. Vid granskningen av enkätmaterialet kunde konstateras, att man i de olika rektorsområdena/kommunerna vid beräkningen av den årliga tidsåtgången för utförandet av förekommande arbetsuppgifter ej utgått från enhetliga värden i fråga om läs- och arbetsårets längd samt i fråga om antal arbetsdagar per läs- och arbetsår. I de fall så varit nödvändigt har enkätsvaren därför korrigerats i dessa avseenden. Därvid har ett arbetsår ur skolledarens och rektorsexpeditionens/skolkansliets synpunkt beräknats vara 280 arbetsdagar. Av dessa har 210 betraktats såsom läsdagar fördelade på 39 veckor och 70 såsom arbetsdagar under ferietid och lovdagar. Antalet effektiva undervisningsveckor per läsår har förutsatts vara 35. Studierektor har beräknats biträda rektor under ca 230 arbetsdagar, tillsynslärare under ca 220 arbetsdagar. Totalt sett har bearbetningsbara enkätsvar erhållits från 84 % av de tillfrågade skolledarna. 86 % av de egentliga rektorerna, 79 % av rektorerna tillika skolcheferna samt 90 % av förste rektorerna har avlämnat bearbetningsbara enkätsvar. Av de aderton bearbetningsbara enkätsvar som avlämnats av förste rektorerna kunde tre emellertid bearbetas endast i fråga om arbete med anledning av skolchefskapet. Relaterad svarsfrekvens på utredningens enkät får anses tillfredsställande i en undersökning av föreliggande art. Det sålunda erhållna enkätmaterialet har därför lagts till grund för approximativa beräkningar av årsarbetsmängdens omfattning för olika personalkategorier sysselsatta med ledningen av rektorsområden och kommuners skolväsende och det därmed förbundna administrativt-expeditionella arbetet. Vid bedömningen av resultatet av de på enkätmaterialet baserade arbetsmängdsberäkningarna bör beaktas, att beräkningarna utförts i huvudsak separat för var och en av de strukturgrupper som enkätmaterialet uppdelats i. Säkerheten i beräkningarna för de olika grupperna torde kunna förutsättas stå i viss relation till det antal enkätsvar som kunnat hänföras till respektive grupp. Upplysas bör dock i sammanhanget om att enkätmaterialet omfattar samtliga rektorer vid grundskola i landet — exklusive de i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö — som haft förutsättningar att på erfoderliga erfarenhetsgrunder besvara enkäten. Antal enkätsvar som

vid beräkning av (egentlig) rektors, studierektors och tillsynslärares vid rektorsskola arbetsmängder kunnat hänföras till de olika grupperna framgår av nedanstående tablå (observera att studierektor är representerad endast i grupperna RA 2—3 och RB 2—3; jfr sid. 20). Grupp

RA 1

RA 2

RA 3

RA 4

RR 1

RB2

RR 3

RB 4

Antal enkätsvar

(3

4 Beräkning av arbetsmängden för tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola har såsom omtalats i samband med redogörelsen för grupperingen av enkätmaterialet skett på ett ouppdelat material. Vid beräkning av årsarbetsmängder för biträdespersonal åt rektor har till grupp Bt 1 kunnat hänföras 23, till grupp Bt 2 77 och grupp Bt 3 21 enkätsvar. Till skolchefsgrupp 1 — skolchef i kommun utan skolassistent eller motsvarande — har kunnat hänföras 44 och till skolchefsgrupp 2 — skolchef i kommun med skolassistent eller motsvarande — 12 enkätsvar. Med hänsyn till att enkätmaterialet till vissa delar utvisade relativt stor spridning ifråga om beräknad tidsåtgång per arbetsuppgift, enhet, personalkategori och år har arbetsmängdsberäkningarna baserats på medianvärden. Vad beträffar arbetsuppgifter, vilkas omfattning kan förutsättas vara i stort oberoende av rektorsområdets/det kommunala skolväsendets struktur, har medianvärdet för tidsåtgång per arbetsuppgift etc. framräknats på hela enkätmaterialet. I fråga om uppgifter, där de strukturella skillnaderna mellan två eller flera dylika grupper icke befunnits ha någon inverkan, har medianvärden uträknats på grundval av samtliga de enkätsvar som hänförts till dessa grupper. Det förhållandet att antalet enkätsvar i vissa strukturgrupper är för litet för att ge signifikativa värden, har sålunda härigenom beaktats. Resultatet av bearbetningen av enkätmaterialet redovisas i närmast följande kapitel. Sedan av utredningen påpekade möjligheter att rationalisera skolledares, biträdande skolledares och rektorsexpeditionens/skolkansliets arbete genom bl. a. överflyttning av arbete från en kategori befattningshavare till en annan beaktats, har nya arbetsmängdsberäkningar utförts. De värden som därvid framkommit för den beräknade årliga tidsåtgången per arbetsuppgift, variabel och personalkategori -vad rektorsområden och modellkommuner av olika struktur och med olika personalorganisation framgår av bilaga 3 B. Dessa värden har sedermera lagts till grund för utredningens förslag angående organisationen av skolledningen i grundskolan.

KAPITEL 3 Redogörelse för e n k ä t m a t e r i a l e t

3.1 Inledning I föreliggande kapitel redovisas resultatet av bearbetningen av utredningens enkät till skolledarna. Redovisningen avser helt nuläget. För att kunna jämföra förhållandena vid rektorsområden och kommuner med skolväsende av olika struktur och med olika personalorganisation har utredningen inom de förut nämnda strukturgrupperna konstruerat s. k. modellrektorsområden och modellkommuner. Elev- och klassantal i dessa modellrektorsområden och modellkommuner överensstämmer i stort sett med elev- och klassantal i genomsnittsrektorsområdena respektive -kommunerna i de olika strukturgrupperna. Elev- och klassantalet vid de olika modellrektorsområdena och modellkommunerna har vidare fördelats på låg-, mellan- och högstadium samt skolanläggningar — i modellkommunerna även skolor — ungefär så som denna fördelning ter sig vid genomsnittsrektorsområdena och genomsnittskommunerna i respektive strukturgrupper. Sammansättningen av sålunda konstruerade modellrektorsområden och modellkommuner redovisas i sammandrag i avsnitt 3.2 nedan. Detaljorganisation av modellrektorsområdena och modellkommunerna redovisas i bilaga 2. Det som i första hand bedömts vara av intresse att belysa med värden ur enkätmaterialet är den genomsnittliga årsarbetsmängden hos skolledare, biträdande skolledare och biträdespersonal i rektorsområden och kommuner av olika struktur och med olika personalorganisation. Av intresse är även att se hur den totala årsarbetsmängden hos personal, sysselsatt med ledning och administration av rektorsområden och kommuners skolväsende med olika personalorganisation och av olika sammansättning fördelar sig på olika befattningshavare. Bl. a. för en bedömning av frågan, vilka kvalifikationer som bör krävas av de befattningshavare, som har att svara för ledning och administration av verksamheterna vid rektorsområden och kommuners skolväsende, är det vidare av intresse att studera fördelningen av skolledares och biträdande skolledares årsarbetsmängd på s. k. kvalifikationsgrunder. Vidare torde det vara av viss betydelse att studera fördelningen av de olika personalkategoriernas årsarbetsmängder på de arbets- (sak-)områden i vilka arbetsuppgifterna kan grupperas.

26 Slutligen är årsarbetsmängdernas fördelning på årets månader, d. v. s. säsongvariationen, av intresse i en undersökning av detta slag. 3.2 Modellrektorsområden och modellkommuner —• sammansättning Sammansättningen av de av utredningen konstruerade sju modellrektorsområden, som är hänförliga till huvudstrukturgruppen RA (strukturgrupperna RA 1—RA 4), omfattande egentliga rektorer, framgår i vad avser elev- och klassantal samt stadiefördelning och personalorganisation av tabell 1. I tabellen redovisas även enligt skolöverstyrelsens anvisningar 26.6. 1959 beräknad undervisningsskyldighet för rektor vid vart och ett av nio(lellrektorsområdena. För detalj organisation av modellrektorsområdena hänvisas till bilaga 2 (tabellerna 71—75). Sammansättningen av de två modellkommuner — en med rektor tillika skolchef såsom skolchef (nr I) och en med förste rektor såsom skolchef (nr II) — utredningen arbetat med, framgår av tabell 2. I tabell 3 redovisas sammansättningen av till dessa modellkommuner uppbyggda modellrektorsområden — skolchefernas egna rektorsområden — i vad avser elevoch klassantal samt stadiefördelning och personalorganisation. Enligt skolöverstyrelsens ovan nämnda anvisningar beräknad undervisningsskyldighet för skolcheferna i dessa modellkommuner redovisas även i tabellen. Tabell 1. Sammansättning av modellrektorsområdena 1—7 Rektorsområdets sammansättning Modell nr

1 2 3 4 5 6 7

Antal klasser Lst

Mst

Hst

23 15 10 15 9 9 6

18 15 8 15 10 9 4

15 26 15 27 7 13

Antal elever Summa

Lst

Mst

Hst

Summa

41 45 44 45 46 25 23

460 300 200 300 180 180 120

400 330 170 340 220 200 90

360 620 360 650 170 310

860 990 990 1000 1050 550 520

Studierektor för

Rektors-u-vskyld vtr

LstMst

LstMst

Hst

Hst

8 5 5

X X

4 4 11 11

X X

Tabell 2. Sammansättning av modellkommunerna I—II Ant sf1 Modell 1 Ant sf exkl nr obl I II

2 2

l3 1*

Antal klasser kso 37 86

kho

32 79

14 24

ko

klmo 18 55

Antal elever 2

khs 0 0

1 = skolformer 2 = skolchefs variablerna (jfr bilaga 3 A) 3 = kommunal yrkesskola: 5 klasser. Totalavstånd: 10,5 km 4 = kommunal yrkesskola: 7 klasser. Totalavstånd: 21 km

eso

810 1880

eo 2

elo 2

eso-elmo 2

710 1 740

200 580

440 1 160

27 Tabell 3. Sammansättning

av modellrektorsområden till modellkommunerna chefernas egna rektorsområden

Rektorsområdets sammansättning

I: 1 1:2 II: 1 II: 2

Antal elever

Antal klasser

Modell nr Lst

Mst

Hst

Summa

Lst

Mst

Hst

Summa

10 10 14 14

8 8 12 12

14 14 15 15

32 32 41 41

200 200 280 280

170 170 270 270

340 340 360 360

710 710 910 910

— skol-

Studierektor för

Rektors-u-vskyld vlr

Lst Mst

Hst

Lst Mst

x

71 X

23 X

Hst

52 l1

X

1. Om rektor ej förenar skolchefsskap med rektorsskapet beräknas undervisningsskyldigheten vara 2. Dito 3. Dito 4. Dito

10 vtr 8 • 6 * 5 "

För detalj organisation av modellrektorsområdena hänvisas till bilaga 2 (tabellerna 76 a—c och 77 a—c). Modellkommuner med endast låg- och mellanstadier av grundskola har ej konstruerats, fastän några kommuner av denna typ är representerade i enkätmaterialet. Till modellkommuner hörande modellrektorsområden sammansatta av endast låg- och mellanstadier eller av samtliga stadier men utan studierektor, har ej heller konstruerats. Slutligen vill utredningen i detta sammanhang framhålla att modellrektorsområdena och modellkommunerna endast är att betrakta såsom genomsnittsrektorsområden respektive genomsnittskommuner av de rektorsområden och kommuner som berörs av utredningens enkät.

3.3 Rektorsområden med rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap 3.3.1 Årsarbetsmängder Rektor Den genomsnittliga årsarbetsmängden för rektorer vid olika modellrektorsområden kan med utgångspunkt från de ur enkätmaterialet erhållna medianvärdena beräknas till de i tabell 4 angivna timtalen. (I detta delavsnitt bortses från modellrektorsområden till modellkommunerna.) Visst av rektor utfört arbete med och i samband med schemaläggning ingår i arbetsmängderna. Studier av säsongvariationerna i rektorsarbetet utvisar att 50—100 timmar av detsamma synes ligga i juli och början av augusti, den för rektorer närmast ifrågakommande semestertiden. Med beaktande härav kan ur ta-

28 Tabell 4. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden — nuläge Modell nr

7 Antal timmar/år

1 840

1 830

1 870

1 890

2 050

1 870

1 880

bell 4 utläsas att i stort sett normal årsarbetsmängd synes föreligga för rektorerna vid modellrektorsområdena. Dock utgör modellrektorsområde 5 ett undantag. Årsarbetsmängden för rektor vid detta modellrektorsområde synes med 100—200 timmar överstiga vad som brukar betraktas såsom normal årsarbetsmängd för tjänstemän, sedan hänsyn tagits till semester m. m. Härvid har förutsatts att den del av rektorsarbetet som ligger i juli och början av augusti utförs av en rektors vikarie. Resterande rektorsarbete är sålunda koncentrerat till själva läsåret. Ur tabellen kan vidare utläsas bl. a. att ett rektorsområde med samtliga stadier och med studierektor för låg- och mellanstadierna synes medföra större arbetsbörda för rektor än ett rektorsområde av i stort sett samma struktur men med studierektor för högstadiet. Studierektor

och tillsynslärare

vid

rektorsskola

De enligt enkätmaterialet beräknade arbetsmängderna för studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola vid olika modellrektorsområden framgår av tabell 5. Beträffande studierektors årsarbetsmängder bör beaktas, att däri ingår arbete med och i samband med schemaläggning, vilket på grund av primärmaterialets karaktär ej kunnat göras till föremål för specialberäkningar. Av tabell 5 kan bl. a. utläsas att studierektor för högstadiet synes utföra proportionsvis större arbetsinsats än studierektor för låg- och mellanstadierna. Härvid må erinras om att i det föregående konstaterats, att rektor vid rektorsområde med studierektor för låg- och mellanstadierna under i stort sett samma strukturella betingelser relativt sett synes ha större arbetsbörda än en rektor vid rektorsområde med studierektor för högstadiet. Relativt sett synes tillsynslärares vid rektorsskola arbete störst vid rektorsområden med samtliga stadier men utan studierektor.

Tabell 5. Studierektors och lillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellreklorsområden — nuläge Modell nr

2 Sr H

3 Sr H

4 Sr LM

5 Sr LM

7 Bef hav

Sr

TI

TI

Sr

TI

Sr

TI

Ant timmar/år. . . .

—

170 810 210 1290 320 460 140 340 180

—

—

290 TI

TI

TI

29 Tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola Av tabell 6 framgår de enligt enkätmaterialet beräknade årsarbetsmängderna för tillsynslärare vid de genomsnittsskolanläggningar med tillsynslärare utöver rektorsskola, vilka utredningen konstruerat för de olika modellrektorsområden (se bilaga 2). Tabell 6. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden — nuläge Skolanläggn vid modell nr

7 Antal timmar/år

60 Biträdes personal I tabell 7 redovisas enligt enkätmaterialet beräknade av biträdespersonal åt rektor vid modellrektorsområdena utförda arbetsmängder. Tabell 7. Av biträdespersonal vid modellrektorsområden utförda arbetsmängder — nuläge Modell nr

7 Antal timmar/år

660 Av tabellen framgår att av biträdespersonal åt rektor utfört arbete synes vara proportionsvis störst vid rektorsområden där högstadiet är större än låg- och mellanstadierna tillhopa. 3.3.2 Arbetets fördelning på kvalifikationsgrunder Rektors arbete sägs innefatta uppgifter av pedagogisk, administrativ och skolsocial natur. I rapport 20.11.1962, »Förslag till förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation», har skoladministrativa utredningen redovisat en av utredningen företagen uppdelning av läroverksrektors arbete på uppgifter av nämnda slag. Utöver denna uppdelning av rektorsarbetet efter uppgifternas allmänna natur har utredningen i sagda rapport även föreslagit och redovisat en viss, enligt utredningens mening ändamålsenlig fördelning av den beräknade erforderliga totala årliga arbetsinsatsen för utförandet av arbetsuppgifter av olika natur på de kategorier av befattningshavare, som utredningen finner böra finnas för administration och organisation av läroverken och det därmed förbundna expeditionella arbetet. Vid remissbehandlingen av utredningens rapport 20.11.1962 har framkommit, att man i vissa fall synes ha uppfattat den av utredningen vidtagna uppdelningen av rektorsarbetet på uppgifter av pedagogisk, administrativ

och skolsocial natur innebära, att därmed avses, att av den som skall utföra exempelvis uppgifter, som betecknats som pedagogiska, krävs lärarutbildning och -erfarenhet, etc. Vederbörlig uppmärksamhet har ej riktats på det förhållandet, att den av utredningen vidtagna uppdelningen av arbetet i uppgifter av anförd art skett utifrån endast rektors eget arbete, ej heller den av utredningen i rapporten föreslagna och redovisade fördelningen av erforderlig total arbetsinsats per uppgift på olika kategorier av befattningshavare. Denna fördelning har utförts efter det att utredningen genom analys av totalarbetsmängden funnit, att arbetsmängdsmässiga förutsättningar ej föreligger på rektorsexpeditionerna vid läroverk av nuvarande struktur för inrättandet av tjänster för rent administrativa kvalificerade krafter av typen byråsekreterare, och att rektors kvalificerade biträde därför borde vara en lärare vid skolenheten. Ett flertal remissinstanser synes även ha jämställt begreppen skolhygienisk och skolsocial verksamhet och elevvårdande verksamhet. Utredningen avser emellertid i detta sammanhang med begreppet skolhygienisk och skolsocial verksamhet rektors och rektorsexpeditionens arbete i samband med eller med anledning av dylik verksamhet, ej verksamheten som sådan, överväganden rörande omfattningen och organisationen av den elevvårdande verksamheten vid de av utredningens undersökningar berörda skolorna ingår ej i utredningsuppdraget. För att eliminera de möjligheter till missuppfattningar som synes ha förelegat i fråga om utredningens tidigare uppdelningen av rektorsarbetet i uppgifter av olika natur, avstår utredningen i förevarande undersökning från att mera allmänt söka dela upp rektors och skolchefs arbete i uppgifter av pedagogisk, administrativ och skolsocial natur. Såsom indelningsgrund har i stället valts det slag av kvalifikationer — utöver en viss teoretisk utbildning i regel liktydigt med erfarenheter — som krävs eller enligt utredningens mening bör krävas för uppgifternas fullgörande. De olika slag av kvalifikationer — kvalifikationsgrunder — som utredningen arbetar med, benämnes pedagogiska, administrativa och skolsociala. Pedagogiska kvalifikationer förutsätts därvid besittas av befattningshavare med lärarerfarenhet, administrativa av befattningshavare med administrativ erfarenhet, skolsociala av befattningshavare med erfarenhet av och/eller utbildning för elevkurativ verksamhet. Observeras bör att den av utredningen vidtagna, starkt schematiserade, indelningen enligt ovanstående principer skett med utgångspunkt endast från skolledares och biträdande skolledares arbete. Att på motsvarande sätt söka indela arbetet hos biträden åt skolledare är överflödigt, då detsamma ständigt är att betrakta såsom arbete som kräver administrativ eller i regel riktigare »expeditionella kvalifikationer». Indelningen av skolledarnas arbete enligt ovan nämnda principer redovisas separat för varje arbetsuppgift i förteckningen över rektors och rek-

31 torsexpeditionens samt skolchefs och skolkansliets arbetsuppgifter (bilaga 3 A). Därvid används följande beteckningar: p = arbetet bör helt utföras av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, pa = arbetet bör till övervägande delen (här beräknat till ungefär V4) utföras av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med administrativ erfarenhet, a = arbetet bör helt utföras av befattningshavare med administrativ erfarenhet, ap = arbetet bör till övervägande delen utföras av befattningshavare med administrativ erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, s = arbetet bör helt utföras av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, sp = arbetet bör till övervägande delen utföras av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, as = arbetet bör till övervägande delen utföras av befattningshavare med administrativ erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, ps = arbetet bör till övervägande delen utföras av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med skolsocial erfarenhet. I tabellerna 8—11 nedan redovisas den procentuella fördelningen på kvalifikationsgrunder av de enligt enkätmaterialet beräknade årsarbetsmängderna för skolledare och biträdande skolledare vid olika modellrektorsområden. I den nedre delen av varje tabell angives fördelningen av årsarbetsmängden på vad som här betecknas som huvudkvalifikationsgrunder. Dessa ä r : A = summa administrativt arbete i uppgifter betecknade med kvalifikationsgrunderna a, ap, pa och as. P = summa pedagogiskt arbete i uppgifter betecknade med kvalifikationsgrunderna p, pa, ap, sp och ps. S = summa skolsocialt arbete i uppgifter betecknade med kvalifikationsgrunderna s, sp, ps och as. Av tabell 8 framgår bl. a. att rektors befattning med arbete som betecknats med P synes vara störst vid modellrektorsområdena 6 och 7. Denna omständighet, som i första hand ej synes kunna tillskrivas vare sig strukturella eller personalorganisatoriska förhållanden vid rektorsområdena, torde närmast betingas av att dessa rektorsområden är avsevärt mindre än övriga.

32 Tabell

8. Rektors årsarbetsmängd kvalifikationsgrunder

vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge

på

Procentuell fördelning Kvalifikationsgrund

Modell nr

pa a p s sp ps as Summa

29 1,5 42 21 1,5 3 2

25 3 41 21 2 1 4 3

25 4 42 20,5 1,5 0,5 3,5 3

25 3 39 24 1 1 3 4

23 4 39 25 1 1 3 4

40 1,5 32 20,5 0,5 0,5 3 2

39 2 31 22 0,5 0,5 3 2

60 37,5 2,5

60 36 4

60 36 4

61 36 3

58 39 3

50 48 2

49 49 2

100 Huvudkvalifikationsgrund A P S Summa Tabell

9. Studierektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder.

Procentuell fördelning — Nuläge

Procentuell fördelning Kvalifikationsgrund

Modell nr

p.. pa. a. . ap. sp. ps. as. Summa

3l

21 4,5 29 38 0,5 1 4

21 9 26 34 1 1 6 2

22 7 25 40 1

20 8 24 44 0,5

4 1

3 0,5

61 36 3

56 41 3

58 40 2

61 38 1

100 Huvudkvalifikationsgrund

Summa 1 2

studierektor för högstadiet » » låg- och mellanstadierna

T a b e l l 9 u t v i s a r bl. a. a t t s t u d i e r e k t o r s a r b e t e g e n o m g å e n d e av m e d A betecknat arbete. Betraktas fördelningen på

domineras

kvalifikationsgrun-

d e r f r a m g å r a v t a b e l l e n bl. a. a t t d e n p r o c e n t u e l l a a n d e l e n m e d

kvalifika-

33 tionsgrunden a betecknat arbete är störst hos studierektor för högstadium. Den procentuella andelen med kvalifikationsgrunden ap betecknat arbete är störst hos studierektor för låg- och mellanstadierna. Det med kvalifikationsgrunderna a och ap betecknade arbetet hos studierektor för högstadium är procentuellt uttryckt störst hos studierektor för högstadium vid rektorsområde, vid vilket högstadiet är mindre än låg- och mellanstadierna tillhopa. I fråga om studierektors för låg- och mellanstadierna med kvalifikationsgrunderna a och ap betecknade arbete kan motsatt tendens utläsas ur tabellen. Vid studium av i tabell 9 redovisad procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder av studierektors arbete Tabell 10. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procentuell fördelning Modell nr

Kvalifikationsgrund

Summa

44 53 3

42 55 3

41 56 3

44 44 12

43 43 14

57 37 6

57 37 6

85 13 2

86 13 1

85 14 1

86 11 3

86 11 3

89 9 2

89 9 2

| 1000

100 Huvudkvalifikationsgrund p . Summa

Tabell 11. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procentuell fördelning Modell nr

Kvalifikationsgrund

Summa

51 46 3

51 46 3

56 42 2

54 44 2

51 47 2

59 38 3

54 44 2

87 12 1

87 12 1

89 10 1

89 10 1

88 11 1

90 9 1

88 11 1

100 Huvudkvalifikationsgrund A

P Summa 3—412931

31 bör hållas i minne de i tabell 5 ovan redovisade kvantitativa skillnaderna i studierektors arbete vid olika modellrektorsområden. Ur tabell 10 kan utläsas bl. a. att av tillsynslärare vid rektorsskola utfört arbete som betecknats med A synes vara procentuellt störst vid modellrektorsområdena 6 och 7, d. v. s. rektorsområden utan studierektor. Med kvalifikationsgrunden as betecknat, av tillsynslärare vid rektorsskola utfört arbete synes vara procentuellt störst vid rektorsområden med studierektor för låg- och mellanstadierna. 3.3.3 Arbetets fördelning på sakområden Redan under kartläggningen av skolledarnas, biträdande skolledarnas och rektorsexpeditionernas/skolkansliernas arbete har utredningen funnit uppdelningen av arbetet efter de kvalifikationer som bör krävas för utförandet av de olika arbetsuppgifterna ur utredningsteknisk synpunkt föga tillfredsställande. Utredningen har därför indelat skolledningens arbetsuppgifter i ett antal grupper, benämnda sakområden. Genom denna indelning möjliggörs bl. a. en mera direkt funktionell analys av skolledarnas och biträdande skolledarnas arbete. Vart och ett av sakområdena kan innehålla arbetsuppgifter betecknade med de i det föregående behandlade kvalifikationsgrunderna. Sakområdena är följande: I Undervisning samt allmänpedagogisk och administrativ utveckling II Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal III Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning, stimulera föreningsverksamhet IV Undervisningens organisation V Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc VI Fastigheter VII Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbibliotek VIII Expedition — kansli: personaluppgifter, löner, arvoden etc, ekonomi, statistik och expeditionsarbete i övrigt IX Arbete i samband med skolhygienisk och skolsocial verksamhet X Sammanträden, särskilda uppdrag m. m. Vilka arbetsuppgifter som ingår i vart och ett av de tio sakområdena framgår av bilaga 3 A. Av bilagan framgår även genom de spärrningar som i kolumnerna 3—6 vidtagits i fråga om vissa arbetsuppgifter, huruvida ledaren för rektorsområdet eller ledaren för kommunens skolväsende enligt utredningens mening bör ha att svara för dem. Rektor Den procentuella fördelningen på sakområden av den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittliga årsarbetsmängden för rektor vid olika typer av modellrektorsområden framgår av tabell 12.

35 Tabell 12. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Sakområde nr

Modell nr

1 2 3 4 5 6 7

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

I—X

26,5 20 19 17 16 34 33,5

18 21 21 25 24 21 19,5

6 9 9 10 9 7,5 7

10 9 11 11 16 11 15

5 6 7 6 6 4,5 3,5

2,5 3 2 2 2 1 1

4,5 5 4 4 4 5 4,5

24 22 21 20 18 12,5 12

2 3 4 3 3 1,5 2

1,5 2 2 2 2 2 2

100 100 100 100 100 100 100

Av tabell 12 kan utläsas att sakområde I, »Undervisning samt allmänpedagogisk och administrativ utveckling», kräver den största delen av rektors totala arbetsinsats vid modellrektorsområdena 1, 6 och 7. Vid rektorsområdena 4 och 5 upptages den största delen av rektors arbete av sakområde II, »Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal». Vid rektorsområde 3 dominerar sakområdena II och VIII, det senare omfattande huvudsakligen expeditionellt arbete, i lika stor omfattning vardera. Vid rektorsområde 2 domineras rektors arbete av sakområde VIII. Den näst största delen av rektors arbetsinsats ägnas vid rektorsområdena 1, 4 och 5 åt sakområde VIII, alltså huvudsakligen expeditionelit arbete, samt vid rektorsområdena 2, 6 och 7 åt ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal (sakområde II). Såsom tredje sakområde i fråga om dominans framträder vid rektorsområde 1 sakområde II, vid rektorsområdena 2, 3, 4 och 5 sakområde I samt vid rektorsområdena 6 och 7 sakområde VIII. På fjärde och femte platserna kommer genomgående sakområdena IV, »Undervisningens organisation», och III, »övervakning av elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning, stimulera föreningsverksamhet». Härefter kommer vid samtliga modellrektorsområden med undantag av 6 och 7 sakområde V, »Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc». Vid rektorsområdena 6 och 7 kommer detta sakområde i fråga om dominans något efter sakområde VII, omfattande arbete med inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel samt skolbibliotek. Det är även av intresse att studera hur rektors årliga tidsåtgång per sakområde fördelar sig på arbete betecknat med de olika huvudkvalifikationsgrunderna. Genom parallellstudium av en dylik fördelning, som redovisas i tabell 13, och årsarbetsmängdens fördelning på sakområden enligt tabell 12, erhålles bl. a. kvantitativa utgångspunkter för åtgärder ledande till en avlastning av arbete från skolledaren. Det med A betecknade arbetet dominerar således genomgående sakområdena III—VIII och sakområde X.

36 Tabell 13. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga tidsåtgången per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder — Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakområde Huvudkvalifikationsgrund

Sakområde

I

A P A P A P S A P A P A P A P A P A S A

II III IV V VI VII VIII IX X

Modellrektorsområde nr 1

17 83 44 56 50 33 17 81 19 96 4 89 11 81 19 99 1 36 64 100

21 79 39 61 44 33 23 77 23 92 8 87 13 78 22 98 2 39 61 100

21 79 39 61 44 33 23 74 26 91 9 89 11 79 21 98 2 47 53 100

23 77 41 59 43 31 26 80 20 88 12 85 15 77 23 98 2 69 31 100

23 77 25 75 43 30 27 78 22 86 14 85 15 77 23 97 3 74 26 100

12 88 36 64 46 31 23 88 12 94 6 95 5 82 18 99 1 65 35 100

12 88 36 64 47 31 22 80 20 93 7 94 6 82 18 99 1 69 31 100

Parallellstudier av tabellerna 12 och 13 ger vid handen att de största kvantiteterna med A betecknat arbete är att finna inom sakområdena VIII, II, IV och V, i nu nämnd ordning, vad beträffar rektorerna vid modellrektorsområdena 2 och 4. Vid rektorsområdena 1, 3 och 5 är sakområdesföljden denna: VIII, IV, II och V. För rektorsområde 6 gäller ordningsföljden VIII, IV, II och VII, för rektorsområde 7 IV, VIII, II och VII. Studierektor Av tabell 14, som är en motsvarighet till tabell 12 avseende rektor, framgår, att den största delen av studierektors arbete oberoende av dennes stadieTabell 14. Studierektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Modell nr

21 31 42 52

Sakområde nr I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

I-X

9 5 15 21

34 32 39 38

8 10 6 5

31 34 15 13

12 12 10 9,5

—

2 2 9 8,5

3,5 4 5 4,5

0,5 1 1 0,5

—

100 100 100 100

studierektor för högstadiet » i låg- och mellanstadierna

37 tillhörighet ägnas sakområde II, »Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal». Dock utgör studierektor vid modellrektorsområde 3 undantag. Studierektor vid detta rektorsområde synes ägna den procentuellt största delen av sitt arbete åt sakområde IV, »Undervisningens organisation». Sakområde IV synes, om man vad beträffar studierektor för låg- och mellanstadierna bortser från under sakområde I upptaget arbete med allmänpedagogisk och administrativ utveckling, kräva den näst största delen av studierektorernas vid modellrektorsområdena arbete. Därefter kommer ifråga om dominans sakområde V, »Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc». Studierektorerna synes ej i något fall utföra arbete hänförligt till sakområdena VI, »Fastigheter», och X, »Sammanträden, särskilda uppdrag m. m.». I tabell 15 redovisas på samma sätt som tidigare skett ifråga om rektorer (tabell 13) h u r studierektors årliga tidsåtgång per sakområde under nuvarande förhållanden fördelar sig på huvudkvalifikationsgrunder. Av tabell 15 framgår att med A betecknat arbete vid samtliga rektorsområden utgör den största delen av studierektors arbete ifråga om sakområdena I, IV, V, VII och VIII. I sakområdena II och III utgör med P betecknat arbete genomgående den största delen. Den i absoluta tal uttryckt största mängden med A betecknat arbete är vad beträffar studierektorer för högstadier störst i sakområde IV, »Undervisningens organisation», samt vad

Tabell 15. Studiereklors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga tidsåtgången per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. —• Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakområde Sakområde

Huvudkvalifikationsgrund

Modell nr l

l

74 26 32 68 29 40 31 85 15 86 14 76 24 97 3 100

74 26 20 80 25 49 26 81 19 85 15 76 24 98 2 100

74 26 37 63 32 46 22 81 19 75 25 62 38 100

74 26 40 60 39 44 17 80 20 91 9 55 45 100

2 I II III IV V VII VIII IX 1 1

A P A P A P S A P A P A P A P S

studierektor för högstadiet » » låg- och mellanstadierna

38 beträffar studierektorer för låg- och mellanstadier störst i sakområde II, »Övervakning och ledning av undervisning och lärarpersonal». Tillsynslärare vid rektorsskola Såsom framgår av tabell 16 åtgår den största delen av tillsynslärares vid rektorsskola arbete genomgående åt sakområde VII, som omfattar arbete med inventarier samt undervisnings- och förbrukningsmateriel. Starkast framkommer detta förhållande ifråga om tillsynslärare vid rektorsområdena 1, 6 och 7. Vid dessa rektorsområden finns ej studierektor. I tabell 17 redovisas hur tillsynslärares vid rektorsskola årliga arbetsTabell 16. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Modell nr

1 2 3 4 5 6 7

Sakområde nr I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

5 3 7 5 3 3

6 17 16 25 24 2 2

6 5 5 16 17 6,5 7

5 7 7 6 6

3 2 2 2 2 1 1

4 5 5 5 5 4 4

72 51 53 33 34 69 69

3 7 8 5 5 14 13

1 1 1 1 2 0,5 1

— —

X

— i

— — — — —

I—X 100 100 100 100 100 100 100

Tabell 17. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga tidsåtgången per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procent av tidsåtgång per sakområde Sakområde nr

I II III IV V VI VII VIII IX

Huvudkvalifikationsgrund

A P A P A S A A A P A P A A S

Modell nr 1

90 10 70 30 100 100 86 14 83 17 100 88 12

75 25 83 17 85 15 100 100 93 7 83 17 100 88 12

75 25 80 20 85 15 100 100 93 7 82 18 100 88 12

75 25 83 17 82 18 100 100 93 7 87 13 100 88 12

75 25 81 19 81 19 100 100 92 8 87 13 100 88 12

75 25 75 25 76 24

75 25 75 25 81 19

100 92 8 88 12 100 88 12

100 92 8 89 11 100 88 12

39 mängd per sakområde under nuvarande förhållanden fördelas på huvudkvalifikationsgrunder. Såsom framgår av tabellen dominerar vid samtliga modellrektorsområden med A betecknat arbete inom vart och ett av de sakområden inom vilka tillsynslärare vid rektorsskolor utför arbete. Den i absoluta tal uttryckt största mängden med A betecknat arbete ligger vid samtliga modellrektorsområden i sakområde VII, som omfattar arbete med inventarier samt undervisnings- och förbrukningsmateriel. Tillsynslärare

vid annan skolanläggning än

rektorsskola

Av tabell 18, i vilken redovisas den procentuella fördelningen på sakområden av den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittliga årsarbetsTabell 18. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Modell nr

1 o2 3 4 5 6 7

Sakområde nr I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

I-X

5 7 6 3 8 5

6 7 6 5,5 7 6

10 13 10 5,5 15 10

5 4,5 4 5,5 4 4,5

6 9 8 4 11 7

8 5 7 7 7 7

52 48 52 62 41 54

5 4,5 5 5,5 4 4,5

3 2 2 2 3 2

— — — — —

100 100 100 100 100 100

Tabell 19. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning av årlig tidsåtgång per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakomrde Sakområde nr

I II III IV V VI VII VIII IX

Huvudkvalifikationsgrund

A P A P A S A A A P A P A A S

Modell nr 1—2

75 25 81 19 96 4 100 100 95 5 82 18 100 88 12

75 25 80 20 98 2 100 100 95 5 85 15 100 88 12

75 25 80 20 98 2 100 100 96 4 86 14 100 88 12

75 25 79 21 96 4 100 100 97 3 85 15 100 86 14

75 25 85 15 98 2 100 100 95 5 87 13 100 88 12

75 25 82 18 98 2 100 100 95 5 84 16 100 88 12

40 mängden för tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola, framgår att den största delen av tillsynslärarnas arbete genomgående faller på sakområde VII, »Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmaterial, skolbibliotek». Den näst största delen av arbetet ägnas åt sakområde II, omfattande arbete med övervakning av elevernas skolgång, flit och ordning. I tabell 19 redovisas den procentuella fördelningen av den årliga tidsåtgången för tillsynslärares arbete per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. Med A betecknat arbete dominerar genomgående, såsom framgår av tabellen, samtliga sakområden. Den i absoluta tal uttryckt största mängden med A betecknat arbete är genomgående att finna i sakområde VII. Biträdespersonal

åt rektor

I tabell 20 belyses med värden ur enkätmaterialet fördelningen på sakområden av arbetsmängder utförda av biträdespersonal åt rektor vid olika modellrektorsområden. Tabell 20. Av biträdespersonal vid modellrektorsområden utförd arbetsmängd. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Modell nr

1 2 3 4 5 6 7

Sakområde nr I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

I—X

_ — — — —

0,4 0,6 0,4 0,6 0,3 0,5 0,2

0,4 0,4 0,2 0,4 0,2 0,5 0,3

6,6 7 6 7 6 4,4 4

15 18 13 18 13 13 8,1

_ — — — — — —

6,6 2 1,2 2 1,2 2,4 1,5

71 71,4 78,4 71,4 78,5 79 85,5

0,6 0,8 0,6 0,8 0,2 0,4

— — — — — —

100 100 100 100 100 100 100

•

—

—

Av tabell 20 kan utläsas, att den största delen av biträdespersonals åt rektor arbete genomgående ägnas sakområde VIII, som omfattar expeditionellt arbete. Den näst största arbetsinsatsen gäller vid samtliga modellrektorsområden sakområde V, »Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc». Därefter kommer vid samtliga modellrektorsområden sakområde IV, »Undervisningens organisation». 3.3.4 Arbetets fördelning på befattningshavare 3.3.4.1 Inledning Av intresse är att med utgångspunkt från ur enkätmaterialet erhållna värden mera konkret än vad som framkommit vid i det föregående lämnad redogörelse över omfattning och sammansättning av de olika befattningsha-

41 varnas arbetsmängder vid modellrektorsområdena, söka analysera h u r arbetet fördelar sig på olika kategorier av befattningshavare. Utredningen har utfört en sådan analys i två avseenden, nämligen dels ifråga om fördelning av arbete utfört av skolledare och biträdande skolledare, dels ifråga om fördelning av med A betecknat arbete som utförs av samtliga personalkategorier. Vid dessa analyser har, vad beträffar fördelning av arbete utfört av skolledare och biträdande skolledare, beaktats arbete utfört av rektor, studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola. Endast dessa befattningshavares jämte biträdespersonals arbete synes bero av hela rektorsområdets storlek, sammansättning och personalorganisation. Arbete som utförs av tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola synes vara avhängigt av endast den egna skolanläggningens storlek. Vid analyserna, som i båda fallen utförts i två moment, har vidare bortsetts från, i det ena fallet, arbete under sakområde I, i det andra fallet, arbete under sakområdena I och II. Sakområde I omfattar dels arbete med anledning av egen undervisning (gäller endast rektor), dels sådant arbete som författningsstudier och annan verksamhet, som så att säga utgör en förutsättning för under övriga sakområden upptagen verksamhet. Visst av under sakområde II upptaget arbete är av sådan karaktär att omfattningen av detsamma hos olika befattningshavare kan förväntas vara beroende av den tid som under olika förhållanden står till buds.

3.3.4.2 Av skolledare och biträdande skolledare utfört arbete I tabell 21 redovisas med utgångspunkt från värden erhållna ur enkätmaterialet fördelningen av den totalarbetsmängd som utförs av skolledare och Tabell 21. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområde I. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge

Modellrektorsområde nr

1 Sr»

TI

89 61 31 50 40 75 19 79,5 12,5 77 81

11 8 10 6 8 23 19

S

P

A

Procent

Procent R

1 2 3 4 5 6 7

Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund

Totalarbetsmängd

S:a

R

100 87,5 100 62,5 100 53 100 77 100 78,5 100 72 100 77

R

Sr

TI

S:a

27 34 15 11

12,5 10,5 13 8 10,5 28 23

100 92,5 100 56 100 42 100 71 100 81 100 91 100 94

Sr

TI

S:a

R

40 54 27 16

7,5 4 4 2 3 9 6

100 100 100 100 100 100 100

94 73 61 83 86 88 91

i R = rektor, Sr = studierektor, TI = tillsynslärare vid rektorsskola

Sr

25 36 12 6,5

TI

S:a

6 2 3 5 7,5 12 9

100 100 100 100 100 100 100

42 Tabell 22. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområdena I och II. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge

Modellrektorsområde nr

1 2 3 4 5 6 7 1

Totalarbetsmängd

Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund

Procent

Procent

R1

Sr1

86 63 51 78 82 70 76

27 37 15 9

A

TI 1 S:a 14 10 12 7 9 30 24

R

s

p

Sr

TI

S:a

R

Sr

100 86,5 100 64 26 100 53 34 100 79 13 100 82 8 100 68 100 74

13,5 10 13 8 10 32 26

100 100 100 100 100 100 100

82 57 42 71 81 74 84

35 49 26 15

TI

S:a

R

Sr

18 8 9 3 4 26 16

100 100 100 100 100 100 100

94 73 61 83 86 88 91

25 36 12 6,5

TI

S:a

6 2 3 5 7,5 12 9

100 100 100 100 100 100 100

R = rektor, Sr = studierektor, TI = tillsynslärare vid rektorsskola

biträdande skolledare samt av total arbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområde I — på olika befattningshavare. Av tabell 21 framgår, om endast totalarbetsmängdens fördelning beaktas, att rektor vid modellrektorsområden, vid vilka finns studierektor för högstadium, synes utföra en relativt sett mindre del av totalarbetsmängden än en rektor vid ett nästan identiskt modellrektorsområde med studierektor för låg- och mellanstadierna. Denna skillnad synes bli allt mer markant ju större högstadiet blir i förhållande till låg- och mellanstadierna. Vad sålunda konstaterats rörande totalarbetsmängdens fördelning gäller även beträffande fördelningen av totalarbetsmängden per huvudkvalifikationsgrund. Ur tabellen kan även utläsas, att tillsynslärare vid rektorsskola vid modellrektorsområden vid vilka studierektor ej finns, ehuru samtliga stadier är förlagda till rektorsområdet, synes utföra en procentuellt sett avsevärt större del av såväl totalarbetsmängd som totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund. Av tabell 22 framgår hur den totalarbetsmängd som utförs av skolledare och biträdande skolledare samt totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund fördelas på befattningshavare, sedan man bortsett från under både sakområde I och sakområde II redovisat arbete. Tabell 22 understryker vad som anförts i kommentaren till tabell 21. 3.3.4.3 Fördelning av med huvudkvalifikationsgrimden A betecknat arbete Ur tabell 23 kan utläsas bl. a. att av studierektor för högstadiet utfört med A betecknat arbete är procentuellt sett större än motsvarande arbete utfört av studierektor för låg- och mellanstadierna. Tillsynslärare vid rektorsområden utan studierektor utför en större procentuell del av det med A be-

43 Tabell 23. Med A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområde I — vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. (Bilrädespersonals arbete är helt hänförligt till A). — Nuläge Procent per befattningshavare Modellrektorsområde nr

1 2 3 4 5 6 7

Rektor 62 48 37 56 49 53,5 48

Studierektor

Tillsynsl v rektsk

Biträdespersonal

Samtliga

20 24 11 7

9 8 9 6 6 21 14

29 24 30 27 38 25,5 38

100 100 100 100 100 100 100

Tabell 24. Med A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområdena I och II — vid modellrektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge Procent per befattningshavare Modellrektorsområde nr

1 2 3 4 . 6 7

Rektor 59 46,5 35,5 54 48 49 44

Studierektor

Tillsynsl v rektsk

Biträdespersonal

Samtliga

19 23 9 5

9 7,5 8,5 5 5,5 23 15,5

32 27 33 32 41,5 28 40,5

100 100 100 100 100 100 100

tecknade arbetet än tillsynslärare vid rektorsskola i övriga modellrektorsområden. I tabell 24 redovisas på samma sätt som i föregående tabell fördelningen av med A betecknad totalarbetsmängd, sedan man bortsett även från under sakområde II upptaget arbete. 3.3.5 Säsongvariation Frågan om arbetets fördelning på årets månader utgör en i allt organisationsarbete betydelsefull faktor. Utredningen har därför med utgångspunkt från enkätmaterialet företagit vissa beräkningar för erhållande av de olika personalkategoriernas arbetsbelastning under olika månader. I enkäten till skolledarna ombads desamma att redovisa under vilken eller vilka av årets veckor de olika arbetsuppgifterna utfördes. Sålunda erhållna uppgifter har lagts till grund för beräkning av tidsåtgång för olika arbetsuppgifter på årets månader. Biträdande skolledares och biträdespersonals tidsåtgång för olika arbetsuppgifter har i stort fördelats på samma sätt som rektors motsvarande tidsåtgång.

44 Timmor 300

^

ioo Figur 1. Rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområde 2. Fördelning på månader. — Nuläge

50 Jan Feb Mar Aug Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nav Dec

Figur 2. Studierektorsområde 2. Fördelning på månader. — Nuläge

Jan Feb Mar Apr Maj Jun J u l

Aug Sep Okt

Nov Dec

Timmar 150

100 Figur 3. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområde 2. •— Nuläge

so

o Jon Feb Mar Apr Maj Jun Jul

Aug Sep Okt Nov Dec

Timmar 10i

Figur 4. Tillsynslärares vid annan skolanläggning än rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområde 2. Fördelning på månader. — Nuläge

Jon Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

45 Timmar 100

25 Figur 5. Biträdespersonal utförd årsarbetsmängd vid modellrektorsområde 2. Fördelning på månader. — Nuläge

Ja, Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Resultaten av beräkningarna åskådliggöres i figurerna 1—5. Här redovisade beräkningar omfattar endast ett modellrektorsområde, nämligen modellrektorsområde 2. Rektorsområden av denna struktur och med denna personalorganisation är de vanligast förekommande i utredningens enkätmaterial. Figurerna bekräftar den vedertagna uppfattningen att vårterminens senare hälft och höstterminens början utgör arbetstoppar för den personal, som har att svara för ledning och administration av rektorsområden.

3.4 Rektorsområden med rektor som förenar rektors- och skolchefsskap 3.4.1 Inledning I detta avsnitt redovisas på liknande sätt som i avsnitt 3.3 rörande egentliga rektorer resultatet av bearbetningen av utredningens enkät i vad avser rektorer som förenar rektors- och skolchefsskap. Med de i framställningen brukade modellerna 1: 1—II: 2: 2 förstås sålunda (jfr avsnitt 3.2): 1: 1 modellkommun I. Studierektor för högstadiet vid skolchefens eget rektorsområde. Ingen skolassistent eller motsvarande på skolkansliet. 1:2 modellkommun I. Studierektor för låg- och mellanstadierna vid skolchefens eget rektorsområde. Ingen skolassistent eller motsvarande på skolkansliet. II: 1: 1 modellkommun II. Studierektor för högstadiet vid skolchefens eget rektorsområde. Skolassistent eller motsvarande på skolkansliet.

46 II: 2 : 1 modellkommun II. Studierektor för låg- och mellanstadierna vid skolchefens eget rektorsområde. Skolassistent eller motsvarande på skolkansliet. II: 1:2 modellkommun II. Studierektor för högstadiet vid skolchefens eget rektorsområde. Ingen skolassistent eller motsvarande på skolkansliet. 11:2:2 modellkommun II. Studierektor för låg- och mellanstadierna vid skolchefens eget rektorsområde. Ingen skolassistent eller motsvarande på skolkansliet. 3.4.2 Årsarbetsmängder Rektor.

Totalarbetsmängder

Den med utgångspunkt från de ur enkätmaterialet erhållna värdena beräknade totala årsarbetsmängden (rektors- + skolchefsarbete) för rektorer därjämte skolchefer i modellkommuner med olika personalorganisatoriska förhållanden på skolkanslier och vid skolchefers egna rektorsområden framgår av tabell 25. Studier av säsongvariationerna i arbete som åvilar rektor därjämte skolchef i modellkommunerna visar att i tabell 26 redovisade ungefärliga arbetsmängder synes ligga i juli och början av augusti, den för berörda befattningshavare närmast ifrågakommande semestertiden. Om man förutsätter, att den del av arbetet som beräknats ligga i juli och början av augusti i regel utförs av en rektors semestervikarie och att övrig årsarbetsmängd sålunda tillfaller rektor själv kan ur tabell 25 utläsas bl. a. att i stort sett normal årsarbetsmängd under nuvarande förhållanden synes föreligga för rektor tillika skolchef i modellkommun I. Rektor därjämte skolchef i modellkommun II synes i det fall skolassistent eller motsvarande finns på skolkansliet ha en årsarbetsbörda, som överstiger den för tjänstemän som normal betraktade med 150—250 timmar. I det fall skolassistent eller motsvarande ej finns på skolkansliet i modellkommun II synes rektors Tabell 25. Rektor därjämte skolchef. Total årsarbetsmängd i modellkommuner. — Nuläge Modell nr

1:1

1:2

II: 1: 1 II: 2: 1 11:1:2 II: 2: 2

Antal timmar/år

1 950

1 900

2 200

2 120

2 440

2 360

Tabell 26. Under semesterlid föreliggande approximativa arbetsmängder förrektor därjämte skolchef i modellkommuner.—Nuläge Modell nr

Antal timmar

1:1—1:2

120—170

11:1:1—11:2:1 11:1:2—11:2:2

130—180

170—220

47 årsarbetsbörda överstiga den för tjänstemän som normal betraktade årsarbetsmängden med 350—500 timmar. Kommuner av aktuell storlek med skolkansli utan skolassistent är dock fåtaliga i utredningens enkätmaterial. Av tabell 25 framgår även att den totala årsarbetsmängden för rektor därjämte skolchef i modellkommun II synes överstiga den för en tjänstemannabefattning som normal betraktade årsarbetsmängden med 100—200 timmar i det fall skolassistent eller motsvarande finns på skolkansliet, samt med 350—450 timmar i det fall skolassistent eller motsvarande ej finns på skolkansliet. Rektor. Rektors- respektive skolchefsarbete I tabell 27 redovisas hur total årsarbetsmängd för rektor därjämte skolchef i modellkommuner fördelar sig på rektors- och skolchefsarbete. Enligt tabell 27 synes sålunda i modellkommun I arbetet domineras av verksamheten vid det egna rektorsområdet. Arbetet för rektor därjämte skolchef i modellkommun II synes fördelas i stort sett lika på rektors- respektive skolchefsarbete i det fall skolassistent eller motsvarande finns på skolkansliet. I det fall skolassistent eller motsvarande ej står till förfogande för rektor därjämte skolchef i modellkommun II synes rektors arbete domineras av skolchefssysslor. Av intresse i förevarande sammanhang är även att jämföra den del av årsarbetsmängden hos rektor därjämte skolchef, som hänför sig till hans eget rektorsområde med den enligt enkätmaterialet beräknade årsarbetsmängden hos en egentlig rektor vid ett i övrigt jämförbart rektorsområde. Med hänsyn till att omfattningen av rektors undervisningsskyldighet beror på bl. a. huruvida rektor är därjämte skolchef, är det vid en dylik jämförelse lämpligt att bortse från rektors egen undervisning och därav föranlett arbete. Sålunda beräknade årsarbetsmängder redovisas i tabell 28. Upplysningsvis redovisas i tabellen även totalarbetsmängden (egen undervisning och därav föranlett arbete inräknat) för rektorer, som ej förenar rektors- och skolTabell 27. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Total årsarbetsmängd. Fördelning på rektors- respektive skolchefsarbete. — Nuläge Skolchefsarbete

Rektorsarbete

Totalt

Timmar

Procent

Timmar

Procent

Timmar

Procent

790 790 1 080 1 080 1 320 1 320

40,5 41,5 49 51 54 56

1 160 1 110 1 120 1 040 1 120 1 040

59,5 58,5 51 49 46 44

1 950 1 900 2 200 2 120 2 240 2 360

100 100 100 100 100 100

48 Tabell 28. Egentligt rektorsarbete hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner samt arbete hos egentlig rektor i rektorsområden motsvarande dessa skolchefers egna rektorsområden. — Nuläge Antal timmar/är Egentligt rekEgentlig rektor torsarbete hos rektor tillika skolchel (exkl undervisning Exkl underTotalt visn m m m m)

Modell nr

1:1 1:2 11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2

820 840 980 950

1230 1 260 1 470 1 570

1 690 1 660 1 770 1 840

chefsskap. Skolchefs totala, till det egna rektorsområdet hänförliga arbete har redovisats i tabell 27. Av tabell 28 framgår bl. a. att det arbete rektor därjämte skolchef under nuvarande förhållanden synes ägna det egna rektorsområdet avsevärt understiger arbetsmängden hos rektor för ett motsvarande rektorsområde, då rektor ej förenar rektors- och skolchefsskap. Huruvida detta förhållande kan innebära att ledningen av det egna rektorsområdet i vissa avseenden blir eftersatt på grund av att rektor därjämte är skolchef måste bedömas mot bakgrund av bl. a. de arbetsmängder, som utförs av biträdande skolledare vid rektorsområdet, samt med beaktande av hur rektors och biträdande skolledares arbete fördelar sig på dels sakområden, dels kvalifikationsgrunder. Förhållandena härvidlag måste jämföras med de förhållanden som kan beräknas för det fall rektor ej förenar rektors- och skolchefsskap. Studierektor

samt tillsynslärare

vid

rektorsskola

De enligt enkätmaterialet beräknade årsarbetsmängderna för studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola vid de till modellkommunerna hörande skolchefernas egna rektorsområden framgår av tabell 29 a. I tabell 29 b redovisas motsvarande värden från rektorsområden där rektor ej förenar rektors- och skolchefsskap. Tabell 29 a. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbelsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. — Nuläge Modell nr Befattningshavare Antal timmar/år

1:1

1:2

11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2

Stud rekt

Tills lär

Stud rekt

Tills lär

Stud rekt

Tills lär

Stud rekt

Tills lär

49 Tabell 29 b. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbelsmängd vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden men med rektor som ej förenar rektors- och skolchefskap. — Nuläge Modell nr Befattningshavare

11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2

1:2

1:1 Stud rekt

Tills lär

Stud rekt

Tills lär

Stud rekt

Tills lär

Stud rekt

Tills lär

'.40

150 Av tabellerna framgår att de enligt enkätmaterialet beräknade årsarbetsmängderna för studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola vid de till modellkommunerna hörande skolchefernas egna rektorsområden och vid rektorsområden motsvarande dessa men med rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap genomgående är nära nog lika stora. Tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola Såsom omtalats i föregående kapitel i samband med redogörelsen för grupperingen av enkätmaterialet har vid beräkning av arbetsmängder hos tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola bortsetts bl. a. från h u r u vida rektor i vederbörande rektorsområde därjämte skolchef. Beräkningar av arbetsmängder hos tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola av sådan storlek som i skolchefernas i modellkommunerna egna rektorsområden, har redovisats under 3.3.1 Anledning föreligger därför ej att även i detta sammanhang presentera arbetsmängder hos berörda befattningshavare. Biträdespersonal åt skolchef I tabell 30 redovisas enligt enkätmaterialet beräknade, av biträden åt skolchef i modellkommunerna utförda arbetsmängder. Tabell 30. Av biträden i modellkommuner utförda drsarbelsmängder. — Nuläge Antal timmar/år Modell nr

1:1—1:2 11:1:1—11:2:1 11:1:2—11:2-2

Bitr pers

Skolassistent eller motsv

Summa

800 1 270 1 990

1 810

800 3 080 1 990

Biträdespersonal åt rektor Enligt enkätmaterialet beräknade, av biträdespersonal åt rektor vid skolchefernas i modellkommunerna egna rektorsområden utförda arbetsmäng4—412931

50 der uppgår till 460 timmar vad beträffar modellerna I: 1—I: 2 samt till 500 timmar vad beträffar modellerna II: 1: 1— II: 2: 2. Erinras må här att utredningen vid beräkning av arbetsmängder för biträdespersonal åt rektor utgått ifrån dels att rektors eventuella skolchefsskap ej bör påverka omfattningen och sammansättningen av biträdespersonalens arbete, dels att man i stort kan bortse från de personalorganisatoriska förhållandena (såsom studierektors arbetsområde) vid rektorsområdet. 3.4.3 Arbetets fördelning på kvalifikationsgrunder I tabellerna 31—33 redovisas hur dels totalarbetsmängd, dels skolchefsarbete, dels ock rektorsarbete hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner fördelas på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. Såsom framgår av tabell 31 domineras det totala arbetet hos rektor därjämte skolchef genomgående av med A betecknat arbete. Denna dominans framträder starkast beträffande arbete hos rektor därjämte skolchef i modellkommun II, då skolassistent eller motsvarande ej finns på skolkansliet. Svagaste dominansen för med A betecknat arbete föreligger ifråga om arbete hos rektor därjämte skolchef i modellkommun I. Denna modellkommun har ej ens hälften så många klasser och elever som modellkommun II. Tabell 32 visar bl. a. att drygt 70 % av skolchefs arbete hänför sig till kvalifikationsgrunden a i det fall skolassistent eller motsvarande ej finns på skolkansliet. Då skolassistent finns, uppgår procenttalet till drygt 65.

Tabell 31. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Total årsarbelsmängd. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procentuell fördelning Kvalifikationsgrund

a

Summa

Modell nr 1:1

1:2

11:1:1

11:2:1

11:1:2

11:2:2

23 1,7 49,7 22,1 0,5 0,3 1,7 1

19,3 4,5 52 22 0,3

12,1 1,6 55 27 0,8 0,2 2,1 1,2

10 4,5 55,5 27 0,8

11 1,5 58 25,5 0,8 0,2 2 1

9,1 4,2 59 25 0,7

67,5 31 1,5

70 29 1

76 22 2

77 21 2

78,5 20 1,5

79 19,5 1,5

1 0,9

1,3 0,9

1,2 0,8

Huvudkvalifikationsgrund A P S Summa

51 Tabell 32. Skolchefsarbete i modellkommuner. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procentuell fördelning Modell nr

Kvalifikationsgrund 1:1—1:2

Summa

11:1:1—11:2:1 11:1:2—11:2:2

1,3 73,4 23,3 0,8 0,6 0,6

1 67 29 1,5 1 0,5

0,8 71,2 25,6 1,2 0,8 0,4

92 7 1

89 9 2

91 8 1

100 Huvudkvalifikationsgrund A p. . S Summa

Tabell 33. Egentligt rektorsarbete hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Procentuell fördelning på kvalifikations grunder och huvudkvalifikationsgrunder. —• Nuläge Procentuell fördelning Modell nr

Kvalifikationsgrund

Summa

11:1:1— 11:1:2

11:2:1— 11:2:2 20,8 8,5 43 24,5 0,2

1.3 1,1 100

24 2,3 43 25,1 0,2 0,4 3,2 1,8 100

51 47,5 1,5

55 44,5 0,5

64 34 2

64,5 34 1,5

1:1

1:2

38,5 2 33,5 21,5 0,2 0,4 2,5 1,4

33 7 36,4 21,1 0,1

1,6 1,4

Huvudkvalifikationsgrund A P S Summa

52 Betraktas fördelningen på huvudkvalifikationsgrunder kan dock ca 90 % av arbetet genomgående hänföras till A. Av intresse i sammanhanget är att jämföra den procentuella fördelningen på kvalifikationsgrunder av arbete vid det egna rektorsområdet hos rektor därjämte skolchef med fördelning av egentlig rektors arbete vid motsvarande rektorsområde. I tabell 34 redovisas beräknad fördelning av rektorsarbete vid modellrektorsområden motsvarande de i modellkommunerna befintliga skolchefernas egna rektorsområden. Av tabell 35 framgår den procentuella fördelningen på kvalifikationsgrunder av arbete vid det egna rektorsområdet hos rektor därjämte skolchef samt av egentlig rektors vid motsvarande rektorsområde arbete sedan egen undervisning och därav förlett arbete borträknats. Ur tabellerna 34 och 35 kan ej utläsas någon annan skillnad ifråga om fördelning på kvalifikationsgrunder av rektorsarbetet — exklusive undervisning och därav föranlett arbete — än den, att egentlig rektor synes anslå relativt sett något mer tid åt arbete, som helt eller delvis betecknats med kvalifikationsgrunden s, än en rektor, som är därjämte skolchef. Relativt sett synes detta ske på bekostnad av sådant arbete som helt eller delvis betecknats med kvalifikationsgrunden a. Skillnaden är dock, sedd i stort, tämligen obetydlig.

Tabell 34. Egentlig rektors arbete vid modellrektorsområden motsvarande skolchefernas egna rektorsområden i modellkommuner. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge 3

Modell nr

Kvalifikationsgrund

p pa a ap s sp PS

as Summa Huvudkvalifikationsgrund A P S

Summa

rocentuel fördelning

1:1

1:2

11:1:1— 11:1:2

11:2:1— 11:2:2

37 3 35 19 1 0,5 2 2,5

35 3 34 22 0,6 1,2 3 1,2

27,5 3 40,3 20,4 1,6 0,6 3,4 3,2

27 2,8 38 23,5 0,7 1 3,2 3,8

51 46 3

52 46 2

59 37 4

57 38 5

53 Tabell 35. Arbete vid det egna rektorsområdet hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner samt egentlig rektors arbete vid motsvarande rektorsområden sedan undervisning och därav föranlett arbete frånräknats. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procentuell fördelning Modell nr Kvalifikationsgrund 1:2

1:1

pa ap ps Summa

11:1:1—11:1:2 11:2:1- -11:2:2

Rds

Egr

Rds

Egr

Rds

Egr

Rds

Egr

13,5 3 47 30 0,4 0,6 3,5 2

13 3,9 48 26 1,8 0,8 3 3,5

11,8 9 48 28 0,1

15 3,7 44,5 29 0,8 1,6 3,7 1,7

13,5 2,6 49 28,5 0,2 0,5 3,7 2

13 3,5 48,5 24,5 2 0,7 4 3,8

13 9 47,4 27 0,2 1,8 1,6

14,5 3,5 44 27,5 0,8 1,2 4 4,5

72 26 2

71 25 4

72 27 1

68 28 4

72,5 25,5 2

70,5 25 4,5

71 28 1

67 27 6

1,7 1,4

Huvudkvalifikationsgrund A P S Summa

Studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder av arbete som utförs av studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola vid skolchefernas i modellkommunerna egna rektorsområden framgår av tabell 36. I tabell 37 redovisas denna fördelning beträffande arbete utfört av studierektor samt tillsynslärare vid motsvarande rektorsområden, då rektor ej förenar rektorsoch skolchefsskap. En jämförelse mellan tabellerna 36 och 37 visar bl. a. att den del av studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola arbete som betecknas med A synes vara något större vid rektorsområden med egentlig rektor än vid rektorsområden med rektor därjämte skolchef. Skillnaderna är dock så obetydliga att det synes riktigare att tala om tendenser än om skillnader.

Tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola Då procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder av arbetsmängder hos tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola av sådan storlek som i skolchefernas i modellkommunerna egna rektorsområden redovisats under 3.3.2 föreligger ej anledning att här uppehålla sig vid densamma.

54 Tabell 36. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procentuell fördelning Modell nr Kvalifikationsgrund 1:1 Sr p.. pa.

TI

19 6 26 44

ap. s. .

52,5 47

1,3 2,4 1,3

ps. Summa

1:2

0,5

11:1:1—11:1:2 11:2:1- -11:2:2

Sr

TI

Sr

18,3 3 28,5 43 0,3

3,3 57,9 33,5

19 6 26,4 43,7

53 46,5

5,3

1,2 2,5 1,2

0,5

5,5 1,4

TI

Sr

TI

20 3 30 38,6 0,4

3 54 30

6 2

61 37 2

88 11,9 0,1

62 36 2

89 9,5 1,5

60 38 2

87,7 12,2 0,1

61 37 2

87 10 3

100 Huvudkvalifikationsgrund A P S Summa

Tabell 37. Studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på kvalifikationsgrunder och huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procentuell fördelning Modell nr Kvalifikationsgrund I: 1 Sr 20 4,4 28 38 0,6 1 6 2

pa. ap. s.. sp. ps. Summa

11:1:1—11:1:2 11:2:1- -11:2:2

1:2 TI

43 53,5

3,5

Sr 19,5 7,2 23,3 45,5 0,3 3,3 0,9

TI

Sr

20 4,4 29 37 0,6 1 6 2

43 44

TI

Sr

43 54

22 6,5 25 41 0,5

TI

45 43

4 1

59 38 3

85 14 1

59,5 39 1,5

86 11 3

60,5 37 2,5

86 13 1

58 40 2

86 11 3

100 Huvudkvalifikationsgrund A P S.. Summa

55 3.4.4 Arbetets fördelning på sakområden Rektor. Totalarbetsmängder Den procentuella fördelningen på sakområden av den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittliga totala årsarbetsmängden hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner framgår av tabell 38. Tabell 38. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Total årsarbetsmängd. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Sakområde nr

Modell nr

1:1 1:2 11:1:1 11:2:1 11:1:2 11:2:2

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

I—X

28 25 17,3 16 15,6 14,5

13 11,5 16 14,6 14,5 13,2

3,3 2 4 2,4 3,4 2,1

5 10,6 6 9,3 5,4 8,3

3,2 3,4 4 4,2 3,7 3,8

3 5,3 8,7 9,3 8 8,3

3 2,2 4,3 3,3 4,8 3,9

24,5 25 25 25,6 31,1 32

2,5 2,5 3,7 3,8 3,5 3,6

12,5 12,5 11 11,5 10 10,3

100 100 100 100 100 100

Av tabellen kan utläsas att sakområde I, »Undervisning och allmänpedagogisk och administrativ utveckling», och sakområde VIII, omfattande expeditionelit arbete, tillsammans kräver ca hälften av det arbete som rektor därjämte skolchef i modellkommun I utför. Denna del av arbetet fördelas i stort sett lika på de två sakområdena. Efter sakområdena I och VIII framträder ifråga om dominans sakområde II, »Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal», och sakområde X, omfattande främst arbete med anledning av skolstyrelsens och dess eventuella avdelningars verksamhet. Dessa två sakområden kräver ungefär lika stor del vardera av arbetsinsatsen. Hos rektor därjämte skolchef i modellkommun II upptages den största delen av det totala arbetet av sakområde VIII, »Expedition— kansli . . . » etc. Denna dominans framträder starkast i det fall skolassistent eller motsvarande ej står till skolchefens förfogande (modellerna nr II: 1: 2 och II: 2: 2). Den näst största delen av det totala arbetet hos rektor därjämte skolchef i modellkommun II ägnas sakområde I, »Undervisning och allmänpedagogisk och administrativ utveckling». Därefter framträder ifråga om dominans sakområde II, omfattande övervakning och ledning av undervisning och lärarpersonal. Rektor. Skolchefsarbete Fördelningen på sakområden av skolchefsarbete hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner framgår av tabell 39. Av tabellen framgår att sakområde X, omfattande i huvudsak arbete med anledning av skolstyrelsens och dess eventuella avdelningars verksamhet,

56 Tabell 39. Skolchefs i modellkommuner arbete. Fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Modell nr

1:1—1:2 11:1:1— 11:2:1 11:1:2— 11:2:2

Sakområde nr I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

I—X

13,2

5,6

0,8

1,4

12,5

24,5

4,5

30,5

13,7

9,6

1,2

3,2

2,2

6,1

17,2

6,2

22,6

11,2

2,6

1,8

14,6

6,6

30,3

5,4

18,5

synes kräva den största delen av arbetet hos skolchef i modellkommun I och hos skolchef i modellkommun II i det fall skolassistent eller motsvarande finns på skolkansliet. Denna dominans framträder starkast i modellk o m m u n I. I modellkommun II domineras skolchefens arbete, i det fall skolassistent eller motsvarande ej finns på skolkansliet, av sakområde VIII, som omfattar expeditionellt betonat arbete. Nära en tredjedel av skolchefens arbete åtgår härtill. Näst störst ifråga om dominans framträder i modellkommun I sakområde VIII, i modellkommun II med skolkansli med skolassistent sakområde VI, omfattande arbete med fastigheter och byggnationer, samt i modellkommun II med skolkansli utan skolassistent sakområde X, som omfattar främst arbete med anledning av skolstyrelsens verksamhet. Såsom tredje sakområde i vad avser dominans framträder hos skolchef i modellkommun I — med relativt knapp marginal före sakområde VI, »Fastigheter» — sakområde I som i detta avseende omfattar allmänpedagogisk och administrativ utveckling, hos skolchef i modellkommun II med skolkansli med skolassistent sakområde VIII, »Expedition — kansli . . .» etc samt hos skolchef i modellkommun II med skolkansli utan skolassistent sakområde VI, »Fastigheter». På fjärde plats kommer i modellkommun II, oberoende av huruvida skolassistent finns på skolkansliet eller ej, sakområde I, som omfattar allmänpedagogisk och administrativ utveckling. För att erhålla bl. a. kvantitativa utgångspunkter för åtgärder ledande till en avlastning av arbete från skolledare har även beräknats h u r skolchefs årliga tidsåtgång per sakområde fördelar sig på de olika huvudkvalifikationsgrunderna. Dessa beräkningar redovisas i tabell 40. Med undantag av sakområde III, som omfattar arbete med övervakning av elevernas skolgång m. m., domineras således varje sakområde helt av med A betecknat arbete. Parallellstudier av tabellerna 39 och 40 utvisar att de största kvantiteterna med A betecknat arbete är att finna inom sakområdena X, VIII, VI och I, i nu nämnd ordning, vad beträffar skolchef i modellkommun I. I modellkommun II med skolkansli med skolassistent gäller ordningsföljden: X, VI, VIII och I. I modellkommun II med skolkansli utan

37 Tabell 40. Skolchefs årsarbetsmängd i modellkommuner. Procentuell fördelning av den årliga lidsåtgången per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakområde Sakområde

I II III IV V VI VII VIII IX X

Modell nr

Huvudkvalifikationsgrund

A P A P A P S A P A A P A P A P A S A

1:1—1:2 (utan ass)

11:1:1—11:2:1 (med ass)

11:1:2—11:2:2 (utan ass)

75 25 89 11 17 66 17 100

75 25 88 12 15 62 23 94 6 100 94 6 83 17 93 7 75 25 100

75 25 88 12 15 62 23 94 6 100 96 4 85 15 96 4 76 24 100

100 95 5 87 13 94 6 80 20 100

skolassistent är sakområdesföljden denna: VIII, X, VI och I. Skolchefsarbete hänförligt till sakområde II är av mycket liten omfattning. Rektor. Rektorsarbete I tabell 41 redovisas hur arbete vid det egna rektorsområdet hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner fördelas på sakområden. I tabell 42 redovisas motsvarande fördelning av egentlig rektors arbete vid rektorsområden motsvarande de i modellkommunerna befintliga skolchefernas egna rektorsområden. Av tabell 43 framgår fördelningen på sakområden av skolchefs arbete vid det egna rektorsområdet sedan undervisning och därav föranlett arbete frånräknats. I tabell 44 redovisas h u r motsvarande fördelning skulle te sig i det fall rektor ej vore därjämte skolchef. Såsom framgår av tabell 41 kan i modellkommun I den största delen av arbetet vid det egna rektorsområdet hänföras till sakområde I, »Undervisning och allmänpedagogisk och administrativ utveckling». I modellkommun II domineras arbetet vid det egna rektorsområdet av sakområde VIII, som omfattar expeditionelit arbete. Sistnämnda sakområde kräver i modellkommun I den näst största delen av arbetet. I modellkommun II är den näst största delen rektorsarbete att finna inom sakområde II, som omfattar ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal. Detta sakområde intar tredje plats ifråga om dominans vad

58 Tabell 41. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Årsarbetsmängd viddet egna rektorsområdet. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Modell nr

1:1 1:2 11:1:1— 11:1:2 11:2:1— 11:2:2

Sakområde nr I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

I—X

37,5 33

18 16

5,2 2,8

7,3 17

4,5 4,7

2 0,3

24,5 25

1 1

—

0,2

100 100

20,7

22,5

6,4

8,7

—•

2,5

1,2

—

18,7

3,6

15,5

6,3

0,2

0,3

1,4

—

100 Tabell 42. Egentlig rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Modell nr

1:1 1:2 11:1:1— 11:1:2 11:2:1— 11:2:2

Sakområde nr I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

I—X

33 30

18 22

7 6,5

8 11

5 5

2 1,5

4 4

19 17

3 2,1

1 0,9

100 100

22,5

20,5

8,5

5,8

2,5

4,5

21,5

3,2

9,5

2,5

beträffar rektorsarbete i modellkommun I. I modellkommun II intas tredje plats av sakområde I, »Undervisning och allmänpedagogisk och administrativ utveckling». Då jämförelser ifråga om arbete vid eget rektorsområde hos rektor därjämte skolchef och egentlig rektors arbete vid ett motsvarande rektorsområde, såsom i det föregående framhållits, lämpligast göres sedan m a n bortsett från rektors egen undervisning och därav föranlett arbete, avstås här från kommentarer i anledning av tabell 42. Såsom framgår av tabell 43 dominerar, sedan arbete med anledning av rektors egen undervisning borträknats, sakområde VIII, »Expedition — k a n s l i . . . » etc. genomgående arbetet vid det egna rektorsområdet hos rektor därjämte skolchef i modellkommunerna. Den näst största delen av rektorsarbetet — exklusive undervisning m. m. — åtgår vid skolchefernas egna rektorsområden nästan genomgående till sakområde II, »Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal». Noteras kan även att rektors insats på sakområde IV, »Undervisningens organisation», synes relativt sett störst vid skolchefers egna rektorsområden med studierektor för låg- och

59 Tabell 43. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Årsarbetsmängd vid del egna rektorsområdet — exklusive undervisning och därav föranlett arbete. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Sakområde nr

Modell nr

1:1 1:2 11:1:1—• 11:1:2 11:2:2 11:2:1—

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

I—X

12,1 12

25,1 20,7

7,3 3,7

10,2 22,2

6,4 6,3

0,2

2,8 0,3

34,6 33,3

1,5 1,3

—

100 100

25,5

7,2

9,9

6,7

—

2,8

36,5

1,4

—

10,5

0,2

0,3

37,5

1,5

—

100 Tabell 44. Egentlig rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsomrdden motsvarcnde skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner — exklusive undervisning och därav föranlett arbete. Procentuell fördelning pä sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Sakområde nr

Modell nr

1:1 1:2 11:1:1— 11:1:2 11:2:2 11:2:1—

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

I—X

8,2 8

25,2 29

9,4 8,5

11,1 14,5

7,5 7

2,7 1,5

5 4,8

26 22,5

3,7 3

1,2 1,2

100 100

6,8

24,7

10,3

10,8

2,8

5,2

3,8

2,6

6,3

28,3

6,7

2,2

4,9

22,2

2,4

mellanstadierna. Vid dessa rektorsområden synes rektor ägna en relativt sett något mindre del av sitt arbete åt sakområdena II, »Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal», III, »övervakning av elevernas skolgång . . .» etc och VII »Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbibliotek» än rektor vid motsvarande rektorsområden med studierektor för högstadium. Såsom framgår av tabell 44 domineras egentlig rektors arbete — exklusive undervisning etc. — vid modellrektorsområden motsvarande skolchefernas i modellkommunerna egna rektorsområden genomgående av sakområde II, »Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal». I tabell 43 h a r redovisats, att den största delen av arbetet vid det egna rektorsområdet hos rektor därjämte skolchef — exklusive undervisning etc. — åtgår till sakområde VIII, »Expedition — k a n s l i . ..» etc. Procentuellt sett synes egentlig rektor ägna även sakområdena III, »Övervakning av elevernas skolgång . ..» etc, VII, »Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbibliotek» och IX, »Arbete i samband med skolhygienisk och skolsocial verksamhet» något större del av sitt arbete än rektor, som därjämte är skolchef. Jäm-

60 förelser mellan tabellerna 43 och 44 utvisar även att rektor, som därjämte är skolchef, vid redovisningen av sitt arbete i utredningens enkät synes ha betraktat under sakområdena VI, »Fastigheter», och X, »Sammanträden, särskilda uppdrag m. m.», upptaget arbete såsom skolchefsarbete. För egentlig rektor beräknad arbetsmängd inom dessa sakområden är dock, sett ur totalsynpunkt, ej av väsentlig omfattning. Vidare kan noteras alt den procentuellt uttryckt utläsbara skillnaden i andelen rektorsarbete i sakområde IV, »Undervisningens organisation», mellan rektorsområde med studierektor för högstadium och rektorsområde med studierektor för låg- och mellanstadierna är mindre enligt tabell 44 än enligt tabell 43. Den relativa andelen rektorsarbete i sakområde II, »Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal», är enligt tabell 44 större vid rektorsområde med studierektor för låg- och mellanstadierna än vid rektorsområde med studierektor för högstadium. Ur tabell 43 kan det motsatta förhållandet utläsas. Den procentuella fördelningen på huvudkvalifikationsgrunder av den årliga mängden egentligt rektorsarbete per sakområde hos rektor därjämte skolchef i modellkommuner framgår av tabell 45. I tabell 46 redovisas motsvarande fördelning beträffande egentlig rektor. Vid beräkning av i tabellerna redovisade procenttal har bortsetts ifrån under sakområde I upptaget arbete med anledning av rektors undervisning. Tabell 45. Rektor därjämte skolchef i modellkommuner. Arbete vid eget rektorsområde. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakområde Sakområde

P II III IV V VI VII VIII IX

Huvudkvalifikationsgrund

A P A P A P S A P A P A A P A P A S

X

Exklusive undervisning etc.

Modell nr 1:1

1:2

11:1:1—11:1:2

11:2:1—11:2:2

75 25 37 63 37 38 25 77 23 89 11

75 25 34 66 45 39 16 67 33 85 15 100 83 17 93 7 82 18

75 25 37 63 35 41 24 78 22 88 12

75 25 32 68 43 38 19 56 44 86 14 100 83 17 95 5 79 21

78 22 91 9 67 33

79 21 92 8 79 21

61 Tabell 46. Egentlig rektors arbete vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommunerna. Procentuell fördelning av den ärliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakområde Sakområde

I1 II III IV V VI VII VIII IX X 1

Huvudkvalifikationsgrund

A P A P A P S A P A P A P A P A P A S A

modell nr 1:1

1:2

11:1:1—11:1:2

11:2:1—11:2:2

75 25 40 60 49 29 22 76 24 92 8 88 12 79 21 93 7 47 53 100

75 25 42 58 33 37 30 78 22 88 12 79 21 75 25 93 7 70 30 100

75 25 40 60 45 32 23 76 24 92 8 88 12 78 22 97 3 47 53 100

75 25 42 58 24 30 46 78 22 88 12 83 17 78 22 97 3 70 30 100

Exklusive undervisning etc.

Jämförelser mellan tabellerna 45 och 46 visar bl. a. att andelen med P betecknat arbete i sakområdena II, III, V och VIII genomgående synes vara procentuellt sett något större hos rektor, som därjämte är skolchef, än hos egentlig rektor vid ett motsvarande rektorsområde. Hos rektor därjämte skolchef med studierektor för låg- och mellanstadierna märks denna tendens även ifråga om sakområde IV. I absoluta tal är emellertid den med P betecknade arbetsmängden för nämnda sakområden snarast mindre hos rektor som därjämte är skolchef än hos en egentlig rektor. Skolchefs arbetsmängd för det egna rektorsområdet understiger nämligen, såväl totalt som per sakområde, motsvarande arbetsmängd hos egentlig rektor med samma rektorsområde. Studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola I tabellerna 47 och 48 presenteras fördelning på sakområden av arbete som utförs av studierektor respektive av tillsynslärare vid rektorsskola vid skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner. I tabellerna 49 och 50 redovisas motsvarande fördelning av studierektors respektive tillsynslärares vid rektorsskola arbete vid rektorsområden motsvarande de i modellkommunerna befintliga skolchefernas egna rektorsområden då rektor ej förenar

62 Tabell 47. Studierektors årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. fördelning på sakområden. — Nuläge

Procentuell

Procent av årsarbetsmängden Modell nr

1:1 1:2 11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2

Sakområde nr II

III

IV

V

33 52 34 50,1

7 8,7 6,6 9,8

40,5 18 41,3 18,2

13,5 14 12,6 14,3

VI

—

VII

VIII

3 5 2,8 5,1

3 2 2,7 2,0

IX

X

0,3

— 0,5

I—X 100 100 100 100

Tabell 48. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning pä sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Modell nr

1:1 1:2 11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2

Sakområde nr II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

11,5 7,3 11 6

4,8 8 4,5 14

3,8 10,2 4 9,1

1,1 2,1 1 1,8

8,2 20,5 8,5 19

64,7 46,7 64,6 42,7

4,8 3,7 5,4 3,7

1,1 1,5 1 3,7

X

—

I—X 100 100 100 100

Tabell 49. Studierektors årsarbetsmängd vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Modell nr

1:1 1:2 11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2

Sakområde nr II

III

IV

V

36,1 48,5 35,5 48,8

10,7 7 10,5 7

33,3 16 34 15,7

13,1 12 13,3 11,4

VI

—

VII

VIII

IX

X

I—X

2,3 11,1 2,2 10,8

3,8 5 3,8 5,7

0,7 0,4 0,7 0,6

—

100 100 100 100

Tabell 50. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner med egentlig rektor. Procentuell fördelning på sakområden. — Nuläge Procent av årsarbetsmängden Modell nr

1:1 1:2 11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2

Sakområde nr II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

17,6 27 17,2 25,7

7 17,3 6,4 18

7,4 6,7 7,4 6,9

2,1 2,3 2,5 2,8

4,8 5,3 5 4,9

52,1 34,6 52,7 34,7

8 5,3 7,8 5,6

1 1,5 1 1,4

X

—

I—X 100 100 100 100

63 rektors- och skolchefsskap. För uppnående av jämförbarhet har vid beräkningarna bortsetts från av studierektor och tillsynslärare under sakområde I upptaget arbete med författningsstudier och annan verksamhet som kan anses utgöra en förutsättning för under övriga sakområden upptaget arbete.. Såsom framgår av tabell 49 domineras studierektors arbete vid modellrektorsområdena 1: 1 och 1 1 : 1 : 1—II: 1: 2, i det fall rektor ej förenar rektors- och skolchefsskap, av sakområde II, »Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal». Näst störst i fråga om dominans är sakområde IV, »Undervisningens organisation». På tredje, fjärde, femte och sjätte platserna kommer sakområdent V, »Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning, avgång etc», III, »övervakning av elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning, stimulera föreningsverksamhet», VIII, »Expedition . . . » etc. och VII, »Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbibliotek». Tabell 47 utvisar att den största delen av studierektors arbete vid modellrektorsområdena 1:1 och II: 1: 1—II: 1: 2, i det fall rektor förenar rektors- och skolchefsskap, åtgår till sakområdena IV, »Undervisningens organisation». Den näst största delen är att hänföra till sakområde II. På tredje, fjärde, femte och sjätte platserna kommer här sakområdena V, III, VIII och VII. Av studierektors arbete vid modellrektorsområdena 1: 2 och II: 2: 1—II: 2: 2 åtgår, i det fall rektor ej därjämte är skolchef, enligt tabell 49 den största delen till sakområde II. Näst störst i fråga om dominans är sakområde IV. Därefter kommer sakområdena V, VII, III och VIII. Enligt tabell 47 domineras studierektors arbete vid modellrektorsområdena 1:2 och II: 2: 1—II: 2: 2, även i det fall rektor förenar rektors- och skolchefsskap, av sakområdena IV och V. På fjärde, femte och sjätte platserna kommer här sakområdena III, VII och VIII. Av tabell 50 framgår att tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden, i det fall rektor ej förenar rektors- och skolchefsskap genomgående domineras av sakområde VII. Näst störst i fråga om dominans är genomgående sakområde II. På tredje plats kommer i modellrektorsområdena 1: 1 och II: 1: 1—II: 1: 2 sakområde VIII samt i modellrektorsområdena 1:2 och II: 2: 1—II: 2: 2 sakområde III. Fjärde plats intas genomgående av sakområde IV. Därefter följer i rektorsområdena I: 1 och II: 1: 1—II: 1: 2 sakområde III samt i rektorsområdena I: 2 och II: 2: 1 II: 2: 2 sakområde VIII. Även i det fall rektor vid modellrektorsområdena därjämte är skolchef domineras, såsom framgår av tabell 48, tillsynslärares vid rektorsskola arbete genomgående av sakområde VII. Dominansen för sakområdet är dock i detta fall avsevärt starkare. Den näst största delen av tillsynslärares vid rektorsskola arbete åtgår i det fall rektor även fungerar som skolchef i modellrektorsområdena 1: 1 och 1 1 : 1 : 1—II: 1: 2 till sakområde II samt i modellrektorsområdena 1: 2 och II: 2: 1—II: 2: 2 till sakområde VI, »Fastigheter». På tredje och fjärde platserna kommer i modellrektorsområdena 1: 1 och 1 1 : 1 : 1—II: 1: 2 sakområdena VI och VIII, i mo-

64 dellrektorsområde I: 2 sakområdena IV och III samt i modellrektorsområdena II: 2: 1—II: 2: 2 sakområdena II och IV. I tabellerna 51 och 52 redovisas fördelning på huvudkvalifikationsgrunder av arbete per sakområde som utförts av studierektor respektive av tillsynslärare vid rektorsskola vid skolchefers i modellkommuner egna rektorsområden. I tabellerna 53 och 54 redovisas motsvarande fördelning i vad avser studierektor samt tillsynslärare vid rektorsskola vid rektorsområden motsvarande skolchefernas egna rektorsområden i modellkommuner, då rektor ej förenar rektors- och skolchefsskap. Även i detta sammanhang bortses från under sakområde I upptaget arbete. Såsom framgår av tabellerna 51 och 53 utgör med A betecknat arbete, oberoende av huruvida rektor förenar rektors- och skolchefsskap eller ej, största delen av studierektors arbete i fråga om sakområdena IV—VIII. I sakområdena II och III dominerar med P betecknat arbete. Vid jämförelse framkommer även beträffande studierektor för låg- och mellanstadierna att dominansen för med A betecknat arbete i sakområdena II, V och VII synes vara större vid rektorsområde med rektor som därjämte är skolchef än i rektorsområde med rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap. Den i absoluta tal uttryckt största mängden arbete som betecknats med A är hos studierektor för högstadium i såväl rektorsområde med rektor som därjämte är skolchef som i rektorsområde med egentlig rektor att finna i sakområde IV, »Undervisningens organisation». Noteras kan dock att den med A betecknade arbetsmängden i sakområde IV är störst hos studierektor för högstadium vid rektorsområde med rektor som förenar rektors- och skol-

Tabell 51. Studiereklors årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakområde Sakområde

II III IV V VII VIII IX

Huvudkvalifikationsgrund

A P A P S A P A P A P A P S

Modell nr 1:1

1:2

30 70 35 35 30 78 22 81 19 76 24 86 14

48 52 16 60 24 76 24 95 5 79 21 100 100

11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2 31 69 33 37 30 79 21 72 28 73 27 86 14

42 58 16 58 26 76 24 95 5 75 25 100 100

65 Tabell 52. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakområde Sakområde

II

Huvudkvalifikationsgrund

A P A S A A A P A P A A S

III IV V VI VII VIII IX

Modell nr 1:1

1:2

81 19 100

75 25 84 16 100 100 94 6 89 11 100 88 12

100 100 98 2 87 13 100 88 12

11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2 77 23 100 100 100 98 2 84 16 100 88 12

75 25 78 22 100 100 94 6 86 14 100 88 12

Tabell 53. Studierektors årsarbetsmängd vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner med egentlig rektor. Procentuell fördelning av den ärliga arbetsmängden per sakområde pä huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakområde Sakområde

II III IV V VII VIII

Huvudkvalifikationsgrund

A P A P S A P A P A P A P S

Modell nr 1:1

1:2

33 67 25 46 29 81 19 84 16 75 25 89 11 100

41 59 33 44 23 81 19 77 23 55 45 100 100

11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2 32 68 34 45 21 81 19 85 15 76 26 93 7 100

38 62 30 48 22 81 19 82 18 61 39 100 100

chefsskap (ca 20 % ) . Den absolut sett näst största mängden med A betecknat arbete hos studierektor för högstadium är, oberoende av huruvida rektor vid rektorsområdet därjämte är skolchef eller ej, att finna i sakområde II. Undantag utgör dock studierektor för högstadium vid modellrektorsområde I: 1 då rektor förenar rektors- och skolchefsskap. Den näst största mängden med A betecknat arbete hos studierektor vid detta rektorsområde är att finna i sakområde V. På tredje plats kommer sakområde II. Hos övriga 5—412931

66 Tabell 54. Tillsynslärares vid rektorsskola årsarbetsmängd vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers i egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning av den årliga arbetsmängden per sakområde på huvudkvalifikationsgrunder. — Nuläge Procent av årlig tidsåtgång per sakområde Sakområde

II III IV V VI VII VIII IX

Huvudkvalifikationsgrund

A P A S A A A P A P A A S

Modell nr 1:1

1:2

82 18 88 12 100 100 94 6 82 18 100 88 12

81 19 83 17 100 100 93 7 87 13 100 88 12

11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2 83 17 88 12 100 100 93 7 82 18 100 75 25

81 19 83 17 100 100 93 7 86 14 100 75 25

studierektorer för högstadium intar sakområde V tredje plats, oberoende av huruvida rektor därjämte är skolchef eller ej. Hos studierektor för låg- och mellanstadierna är den absolut uttryckt största mängden arbete som betecknats med A, oberoende av huruvida rektor därjämte är skolchef eller ej, att finna i sakområde II. På andra och tredje platserna kommer genomgående sakområdena IV och V. Av tabellerna 52 och 54 framgår att det med A betecknade arbetet, oberoende av rektors skolchefsskap, utgör den största delen av tillsynslärares vid rektorsskola arbete i fråga om samtliga sakområden. I vissa sakområden finns endast med A betecknat arbete. Vid jämförelser mellan tabellerna 52 och 54 framkommer även att dominansen för med A betecknat arbete i sakområdena III, VI och VII synes vara större ifråga om arbete hos tillsynslärare vid rektorsskola i rektorsområde med rektor som därjämte är skolchef än ifråga om motsvarande tillsynslärares arbete i rektorsområde med egentlig rektor. I avseende å sakområdena III och VII utgör dock tillsynslärare vid modellrektorsområdena 11:2: 1—II: 2: 2 undantag. Även ifråga om sakområde IX är dominansen för det med A betecknade arbetet störst hos studierektor i modellrektorsområdena 1 1 : 1 : 1 — 1 1 : 1 : 2 och 1 1 : 2 : 1 — 1 1 : 2 : 2 då rektor förenar rektors- och skolchefsskap. Av följande sammanställning framgår hur sakområdesföljden i tillsynslärares vid rektorsskola arbete ter sig under olika personalorganisatoriska förhållanden vid modellrektorsområden då sakområdena ordnats med utgångspunkt från den i varje sakområde ingående med A betecknade absoluta arbetsmängden:

67 tillsynslärare vid rektorsskola torsområde med

i rekSakområdesföljd

egentlig rektor samt med studierektor för högstadium VII, II, VIII, IV, III, VI, V och IX rektor därjämte skolchef med studierektor för högstadium VII, II, VI, VIII, III, IV, V och IX egentlig rektor med studierektor låg- och mellanstadierna

för VII, II, III, IV, VIII, VI, V och IX

rektor därjämte skolchef med studierektor för låg- och mellanstadierna VII, VI, IV, III, II, VIII, V och IX

Sammanställningen visar bl. a. att sakområde VI får en mera framskjuten position hos tillsynslärare vid rektorsskola i rektorsområde med rektor som därjämte är skolchef än i rektorsområde med egentlig rektor. I sammanhanget kan även noteras att den med A betecknade arbetsmängden i såväl sakområde VII som sakområde VI är avsevärt större hos tillsynslärare vid rektorsskola i rektorsområde med rektor därjämte skolchef än vid motsvarande rektorsområde med egentlig rektor. Den med P betecknade arbetsmängden i sakområde II är för övrigt störst hos tillsynslärare vid rektorsskola i rektorsområde av sistnämnt slag. Påvisade förskjutningar i arbetsmängder hos tillsynslärare vid rektorsskola är relativt sett mest påtagliga i rektorsområden med studierektor för låg- och mellanstadierna.

Tillsynslärare

vid annan skolanläggning

än

rektorsskola

Såsom tidigare framhållits föreligger ej anledning att i detta sammanhang behandla arbete hos tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola.

Biträdespersonal

åt skolchef

I tabell 55 redovisas hur enligt enkätmaterialet beräknade arbetsmängder, som utförs av biträden åt skolchef i modellkommunerna, fördelar sig procentuellt på sakområden.

Biträdespersonal

åt rektor

Utredningen har vid beräkning av arbetsmängder för biträdespersonal åt rektor i hans egenskap av ledare för rektorsområde utgått ifrån dels att rektors eventuella skolchefsskap ej bör påverka omfattningen och sammansättningen av biträdespersonalens arbete, dels att man i stort kan bortse

68 Tabell 55. Av biträden åt skolchef i modellkommuner utförda årsarbetsmängder. centuell fördelning på sakområden. — Nuläge

Pro-

Procent av årsarbetsmängden Sakområde nr Modell nr

I

II

1 2

n

VI

CA (A

3 CA

yl

i

éq

7 VIII

VII

s < n< S < s < S <S

CO CO

< 1:1—1:2 11:1:1— 11:1:2 11:1:2— 11:2:2

v

IV

III

DB

CO CO

ht

Cfl CO

IX

I—X

X CO to

u

S <

S < S

8 CA CA

CA co

2 <

_ 100

,

i 3

8 4

— 3

— — — 2 — 11 — 3 — 8 5 58 78,5 6 3 5 5,5 100 100 i 7 2 -- 5 — 73 — 4 — 3 — 100 — ——— 1 i

Bitr = Personal i den s k biträdeskarriären Ass = Skolassistent eller motsvarande

f r å n de p e r s o n a l o r g a n i s a t o r i s k a f ö r h å l l a n d e n a ( s å s o m s t u d i e r e k t o r s a r b e t s o m r å d e ) vid r e k t o r s o m r å d e t . A n l e d n i n g föreligger d ä r f ö r ej a t t i d e t t a s a m m a n h a n g r e d o v i s a n å g o n f ö r d e l n i n g p å s a k o m r å d e n av d e n n a b i t r ä d e s p e r sonals arbete.

3.4.5 Arbetets fördelning på befattningshavare 3.4.5.1 Skolchefsarbete I tabell 56 r e d o v i s a s m e d u t g å n g s p u n k t från de u r e n k ä t m a t e r i a l e t e r h å l l n a v ä r d e n a h u r d e n a v skolchef o c h b i t r ä d e n åt skolchef u t f ö r d a s a m m a n l a g d a å r s a r b e t s m ä n g d e n fördelas p å olika b e f a t t n i n g s h a v a r e . Tabell 56. Av skolchef och biträden ät skolchef utförd sammanlagd Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge

årsarbetsmängd.

Procent av total årsarbetsmängd Modell nr

1:1—1:2 1:1:1—11:1:2 11:1:2—11:2:2

Skolchef

Skolass

Bitr pers

Samtliga

49,5 26 40

43,5

50,5 30,5 60

100 100 100

3.4.5.2 R e k t o r s a r b e t e 3.4.5.2.1 AT skolledare och biträdande skolledare utfört arbete I tabell 57 r e d o v i s a s m e d u t g å n g s p u n k t f r å n v ä r d e n e r h å l l n a u r e n k ä t m a t e r i a l e t f ö r d e l n i n g av t o t a l a r b e t s m ä n g d , u t f ö r d av s k o l l e d a r e o c h b i t r ä d a n d e s k o l l e d a r e o c h av t o t a l a r b e t s m ä n g d p e r h u v u d k v a l i f i k a t i o n s g r u n d p å olika

69 Tabell 57. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och toialarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområde I — vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund

rotalarbetsmängd

P

A

S

Modell nr Procent 1

Sr

1 TI

45 64

44 24

48 60

R 1:1 1:2 11:1:1— 11:1:2 11:2:1— 11:2:2 1

1 Procent R

Sr

TI

S:a

R

Sr

TI

S:a

R

Sr

TI

S:a

11 12

100 47 100 64

38 20

15 16

100 39 100 62

56 34

5 4

100 54 100 44

43 44

3 12

100 100

100 50

100 41

100 55

100 61

100 59

100 36

100 S:a

R = rektor, Sr = studierektor, TI = tillsynslärare vid rektorsskola

Tabell 58. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområdena I och II — vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund

Totalarbets mängd

A

s

P

Modell nr Procent Sr

1 TI

1 S:a

R

Sr

TI

S:a

R

Sr

TI

S:a

R

Sr

TI

S:a

56 75

35 17

9 8

100 58 100 75

30 14

12 11

100 49 100 73

47 24

4 3

100 63 100 83

34 10

3 7

100 100

100 61

100 52

100 74

100 76

100 72

100 88

100 R 1:1 1:2 11:1:1— 11:1:2 11:2:1— 11:2:2 1

Procent

l

R = rektor, Sr = studierektor, TI = tillsynslärare vid rektorsskola

befattningshavare i skolchefernas i modellkommunerna egna rektorsområden. Vid beräkning av i tabellen redovisad fördelning har bortsetts från sakområde I. Av tabell 58 framgår motsvarande fördelning sedan man bortsett från under både sakområde I och sakområde II redovisat arbete. I tabell 59 redovisas fördelning av totalarbetsmängd, utförd av skolledare och biträdande skolledare och av totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområde I — på befattningshavare i modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Av tabell 60 framgår motsvarande fördelning, sedan man bortsett från även under sakområde II upptaget arbete. Vid beräkning av i tabellerna 57—60 angivna fördelningar har av skäl som redovisas under 3.3.4.1 beaktats arbete utfört av rektor, studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola.

70 Tabell 59. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområde I — vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge Totalarbets mängd

Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund

Procent

Procent

A

P

S

Modell nr 1

Sr

1 TI

1 S:a

R

Sr

TI

S:a

R

Sr

TI

S:a

R

TI

Sr

S:a

56 75

35 17

9 8

100 58 100 75

30 14

12 11

100 49 100 73

47 24

4 3

100 63 100 83

34 10

3 7

100 100

100 61

100 52

100 74

100 76

100 72

100 88

100 R 1:1 1:2 11:1:1— 11:1:1— 11:2:2 11:2:2 1

R = rektor, Sr = studierektor, TI = tillsynslärare vid rektorsskola

Tabell 60. Skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängd och totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund — exklusive sakområdena I och II — vid rektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden i modellkommuner men med egentlig rektor. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge 1"otalarbets mängd

Totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund

Procent

Procent

A

P

S

Modell nr

1:1 1:2 11:1:1— 11:1:2 11:2:1— 11:1:2 1

R1

Sr 1 TI 1

S:a

R

Sr

TI

S:a

R

Sr

TI

S:a

R

Sr

TI

S:a

57 77

32 13

11 10

100 59 100 78

29 11

12 11

100 45 100 74

47 23

8 3

100 63 100 83

34 10

3 7

100 100

100 62

100 50

100 74

100 79

100 74

100 88

100 R = rektor, Sr = studierektor, TI = tillsynslärare vid rektorsskola

Jämförelser mellan å ena sidan tabellerna 57 och 58 och å andra sidan tabellerna 59 och 60 visar bl. a. att rektors andel av såväl totalarbetsmängd som totalarbetsmängd per huvudkvalifikationsgrund är minst i det fall rektor förenar rektors- och skolchefsskap. Vid bedömning av i tabellerna redovisade förskjutningar i arbetsfördelningen må erinras om att i det föregående konstaterats bl. a., att det arbete som en rektor ägnar ledningen av rektorsområdet är avsevärt mindre om han är rektor därjämte skolchef än om han är egentlig rektor för ett motsvarande rektorsområde, att de beräknade årsarbetsmängderna för studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola vid skolchefernas egna rektorsområden och vid rektors-

områden motsvarande dessa men med egentlig rektor genomgående är nära nog lika stora, att fördelningen på sakområden av arbetsmängder hos skolledare och biträdande skolledare synes förskjutas till förmån för mindre pedagogiskt betonade sakområden då rektor är därjämte skolchef, samt att fördelningen på huvudkvalifikationsgrunder av arbete per sakområde hos skolledare och biträdande skolledare tenderar att förskjutas till förmån för huvudkvalifikationsgrunden A i det fall rektor förenar rektorsoch skolchefsskap. Av tabell 61 framgår det procenttal med vilket rektors och biträdande skolledares sammanlagda årsarbetsmängd i skolchefers egna rektorsområden understiger den sammanlagda årsarbetsmängden hos rektor och biträdande skolledare i motsvarande rektorsområden då rektor ej är därjämte skolchef. Tabell 61. Skolledares och biträdande skolledares sammanlagda årsarbetsmängd vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell minskning i jämförelse med förhållandena vid motsvarande rektorsområden då rektor ej förenar rektors- och skolchefskap. — Nuläge Procent av sammanlagd årsarbetsmängd Modell nr

Alternativ

Exl sakomr I—II

1:1

1:2

20 19

25 19

11:1:1—11:1:2 11:2:1—.11:2:2 21 21

28 24

3.4.5.2.2 Fördelning av med huvudkvalifikationsgrunden A betecknat arbete

I tabell 62 redovisas fördelning på de olika kategorierna av befattningshavare av med huvudkvalifikationsgrunden A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområde I — i skolchefers egna rektorsområden. I tabell 63 redovisas motsvarande fördelning sedan även sakområde II borträknats. Av tabell 64 framgår fördelningen på befattningshavare av med A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområde I — i modellrektorsområden motsvarande skolchefernas egna rektorsområden men med egentlig rektor. Av tabell 65 framgår motsvarande fördelning sedan man bortsett från även under sakområde II upptaget arbete. Jämförelser mellan å ena sidan tabellerna 62 och 63 och å andra sidan tabellerna 64 och 65 visar sålunda bl. a. att rektors andel av med A betecknat arbete såväl relativt som absolut sett är minst i det fall rektor förenar rektors- och skolchefsskap. Vid bedömning av de i tabellerna redovisade förskjutningarna må beaktas dels att den med A betecknade totalarbetsmängden är 10—15 % mindre i rektorsområde med rektor som förenar rek-

72 Tabell 62. Med A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområde I — vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge Procent per befattningshavare Modell nr

1:1 1:2 11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2

Rektor

Studierektor

Tills lär rekt skola

Bitr pers

Samtliga

33 41 36 41

27 13 26 16

10 10 10 10

30 36 28 33

100 100 100 100

Tabell 63. Med A betecknad total arbetsmängd — exklusive sakområdena I och II — vid skolchefers egna rektorsområden. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge Procent per befattningshavare Modell nr

1:1 1:2 11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2

Rektor

Studierektor

Tills lär rekt skola

Bitr pers

Samtliga

31 41 35 41

25 9 24 10

10 10 10 11

34 40 31 38

100 100 100 100

Tabell 64. Med A betecknad total arbetsmängd — exklusive sakområde I — vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden men med rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap. Procentuell fördelning på befattningshavare. — Nuläge Procent per befattningshavare Modell nr

1:1 1:2 11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2

Rektor

Studierektor

Tills lär rekt skola

Bitr pers

Samtliga

43 52 46 55

22 10 21 10

9 8 8 7

26 30 25 28

100 100 100 100

Tabell 65. Med A betecknad totalarbetsmängd — exklusive sakområdena I och II — vid modellrektorsområden motsvarande skolchefers egna rektorsområden men med rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap. Procentuell fördelning på befattnigshavare. — Nuläge Procent per befattningshavare Modell nr

1:1 1:2 11:1:1—11:1:2 11:2:1—11:2:2

Rektor

Studierektor

Tills lär rekt skola

Bitr pers

Samtliga

42 50 45 53

21 7 20 8

8 7 8 6

29 36 27 33

100 100 100 100

73 tors- och skolchefsskap, dels att arbetsmängdsberäkningar i fråga om biträdespersonal åt rektor av skäl, som angivits i det föregående, företagits utan hänsynstagande till huruvida rektor därjämte är skolchef eller ej. Vidare må hänvisas till vad ovan anförts rörande förskjutningar i fördelningen på dels sakområden, dels huvudkvalifikationsgrunder per sakområde av skolledares och biträdande skolledares arbete.

3.4.6 Säsongvariation Med utgångspunkt från ur enkätmaterialet erhållna uppgifter har utredningen sökt beräkna säsongvariationerna i arbetet även för rektor därjämte skolchef. Dylika beräkningar har i detta sammanhang ej utförts i fråga om andra befattningshavare än rektor. Resultatet av beräkningarna, som omfattar endast rektor därjämte skolchef i modellkommun I med studierektor för högstadium — modell 1:1 — åskådliggöres i figurerna 6 och 7 nedan. Figur 6 avser total årsarbetsmängd hos rektor därjämte skolchef ( = skolchefsarbete + rektorsarbete). Figur 7 gäller endast skolchefsarbetet. Ser man på det totala arbetet hos rektor därjämte skolchef finner man, att

Figur 6. Total årsarbetsmängd hos rektor tillika skolchef i modellkommun 1. Fördel- 50 ning på månader. — Nuläge, (övre snedstreckade fältet avser skolehefsarbete, nedre Jan rektorsarbete.)

Feb Mar Apr Maj

Jun Jul

Aug Sep Okt

Nov Dec

Timmar 50 i

50 Figur 7. Skolchefs i modellkommun I årsarbetsmängd.' Fördelning på månader. — Nuläge

0 Jan ' Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

74 detta liksom arbetet hos egentlig rektor har toppar vid vårterminens slut och höstterminens början. Dock är säsongvariationskurvans lägsta nivå, som är att hänföra till sommarmånaderna, avsevärt högre hos rektor därjämte skolchef. Skolchefsarbetet synes vara relativt j ä m n t fördelat över årets månader, dock med viss koncentration till månaderna augusti och september.

KAPITEL 4

F u n k t i o n e r och a r b e t s s i t u a t i o n

4.1 Rektor och rektorsexpedition Rektorsexpeditionen är en arbetsenhet med synnerligen mångskiftande funktioner. Dessa är till arten i stort sett oberoende av rektorsområdets eller skolenhetens storlek, struktur och personalorganisation. Uttryckt helt allmänt kan rektorsexpeditionens funktioner sägas vara att utgöra ett rektorsområdets eller skolenhetens ordercentrum, rapporterings- och meddelandecentrum, kontaktorgan och servicecentrum. Sålunda är rektorsexpeditionen den plats där rektor fullgör de flesta av sina pedagogiskt-administrativa åligganden och mottager besök av bl. a. elever, lärare och föräldrar. Vidare är det på expeditionen som exempelvis rapporter och meddelanden till skolans egna befattningshavare eller olika skolmyndigheter upprättas eller andra uppgifter mottages och i förekommande fall vidarebefordras internt eller externt. På expeditionen upprättas och föres dessutom olika registreringshandlingar rörande elever, inventarier m. m. Expeditionen är även den arbetsenhet på skolan till vilken myndigheter och allmänhet i regel vänder sig. Det sätt på vilket kontaktverksamheten handhas, kan vara av största betydelse för den allmänna uppfattningen, ej bara om rektorsexpeditionens, utan om skolans sätt att arbeta. Tidigare betraktades rektorsexpeditionen enbart såsom ett serviceorgan åt rektor. Numera bör den betraktas såsom ett serviceorgan för hela rektorsområdet eller skolenheten. Den service rektorsexpeditionens biträdespersonal för närvarande lämnar lärare, synes i de fall då så överhuvudtaget sker vara av ringa omfattning. E n del mindre kvalificerat registrerings- och rapporteringsarbete, som inte h a r någon direkt anknytning till det pedagogiska arbetet, bör utan tvekan utföras av biträdespersonal på rektorsexpeditionen och icke av lärare. Exempel på dylikt arbete är upprättande av viss skolstatistik och vissa förteckningar. Vidare kan lärares arbete med terminsbetyg och med registrering av betyg i betygskataloger underlättas genom att expeditionens biträdespersonal i förväg ifyller huvuden på terminsbetyg och betygskatalogens namnkolumner. Med anledning av att chefen för ecklesiastikdepartementet i 1904 års statsverksproposition i samband med anmälan om anslag för skrivhjälp åt lärare

7ti vid de allmänna gymnasierna finner dylik hjälp böra ges även lärare inom grundskolans högstadium, vill utredningen här erinra om att den i sin rapport 20.11.1962, »Förslag till förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation», i samband med behandlingen av rektorsexpeditionens funktioner berört frågan om det organisatoriska inlemmandet av personal för skrivhjälp åt lärare bland skolans övriga personal. Då vad utredningen därvid anfört äger giltighet även beträffande grundskolan, återges här utredningens uttalande: »Med beaktande av vad som anförts angående rektorsexpeditionens funktioner såsom ett hela skolenhetens serviceorgan, finner skoladministrativa utredningen det rationellt att skrivhjälpen åt lärare helt samordnas med den biträdespersonal som i övrigt står till skolenhetens förfogande. De båda biträdeskategorierna bör således sammanföras till en gemensam organisationsenhet, en skolenhetens skrivcentral. Härigenom möjliggöres bl a ett rationellt utnyttjande av skolenhetens totala expeditionella arbetskapacitet. Någon anledning särskilja den service rektorsexpeditionen skall lämna lärare för skoladministrativt arbete från den som skall lämnas för rent pedagogiskt arbete torde ej föreligga.» Det ankommer ej på utredningen att närmare taga ställning till frågan om behov av skrivhjälp åt lärare i det pedagogiska arbetet. Arbetssituationen för såväl rektor som rektorsexpeditionens personal karaktäriseras i mycket hög grad av den bristande arbetsro som vissa av expeditionens ovannämnda funktioner medför. Genom allehanda besök från lärare och andra befattningshavare, från föräldrar och elever och från utomstående samt genom telefonpåringningar kommer både rektors och biträdespersonalens arbetstid att sönderstyckas i kortare tidsperioder, vilka i vissa fall icke kan utnyttjas effektivt. Möjligheterna att i högre grad råda bot på detta missförhållande torde vara begränsade. Speciella mottagningstider för elever, föräldrar och allmänhet torde i regel vara fastställda för rektorerna och biträdespersonalen. Med hänsyn till lärares tjänstgöringsförhållanden och till förhållandena i övrigt vid en arbetsenhet av det slag som ett rektorsområde eller en skolenhet utgör, torde det knappast annat än i speciella fall vara möjligt att införa någon form av rektors mottagningstid för lärare. Det må dock understrykas att ett flertal av de detalj spörsmål som nu föranleder att lärare t a r kontakt med rektor, bör kunna lösas på ett lägre plan. Av redovisningen av enkätmaterialet i föregående kapitel framgick bl. a. att 50—60 % av rektors årsarbetsmängd vid samtliga typer av modellrektorsområden utgörs av arbete som betecknats med huvudkvalifikationsgrunden A. Beträffande fördelning på kvalifikationsgrunder har i föregående kapitel redovisats att 30—40 % av rektors årsarbetsmängd vid samtliga typer av modellrektorsområden utgörs av arbete som betecknats med kvalifikationsgrunden a. Till arbetsuppgifter som helt eller delvis betecknats med p kan hänföras 55—65 % av årsarbetsmängden. Analys av rektors nuvarande arbetsförhållanden visar även att rektor i

77 saknad av erforderlig biträdespersonal på rektorsexpeditionen nödgas utföra en avsevärd mängd mindre kvalificerat administrativt-expeditionellt arbete. En del av detta borde för övrigt kunna överflyttas till skolkansli. Enkätmaterialet visar även att den pedagogiska ledningen av rektorsområdena för närvarande under förhållanden med i stort sett normala årsarbetsmängder hos rektorerna synes vara i hög grad eftersatt i vissa avseenden. Detta gäller både det löpande pedagogiska arbetet och det pedagogiska utvecklingsarbete som utgör en förutsättning för förverkligandet av grundskolans målsättningar. Om rektor skall vara en i första hand pedagogisk ledare är nu rådande fördelning av rektors arbete på pedagogiska och organisatoriskt-administrativa uppgifter otillfredsställande. Förhållandena i detta avseende är under i övrigt lika villkor avgjort sämre för en rektor med studierektor för låg- och mellanstadierna än för en rektor med studierektor för högstadiet. Denna skillnad synes såsom tidigare anförts bli allt mer markant ju större högstadiet blir i förhållande till låg- och mellanstadierna. Den enligt enkätmaterialet för rektor och studierektor beräknade sammanlagda mängden arbete, som är hänförligt till den pedagogiska ledningen av ett rektorsområde, är för övrigt mindre vid ett rektorsområde med studierektor för låg- och mellanstadierna än vid ett motsvarande rektorsområde med studierektor för högstadiet. Den nuvarande studierektorsinstitutionen i grundskolan synes sålunda ej tillfredsställande fylla vare sig det kvantitativa behovet av samlad pedagogisk ledning av rektorsområdena eller behovet att avlasta rektor arbete. Utredningen h a r därför eftersträvat att, sedan möjligheter att genom olika rationaliseringsåtgärder reducera skolledningens administrativt-expeditionella arbete beaktats, bygga upp en skolledarorganisation för grundskolan (organisation för ledningen av rektorsområden) som dels tillgodoser skolans behov av samlad pedagogisk ledning, dels möjliggör normala arbetsförhållanden för samtliga i skolledningen engagerade befattningshavare.

4.2[Rektor därjämte skolchef1 och rektorsexpedition/skolkansli Rektor därjämte skolchef fungerar samtidigt dels såsom ledare för ett rektorsområde eller en skolenhet, dels såsom ledare för en kommuns hela skolväsende. Vad i föregående avsnitt allmänt anförts rörande rektors och rektorsexpeditionens funktioner och arbetssituation gäller även för rektor därjämte skolchef i hans egenskap av rektor samt för rektorsexpeditionen/skolkansliet såsom serviceorgan för rektorsområdet. I samband med redovisningen av enkätmaterialet i föregående kapitel h a r konstaterats bl. a. att den totala årsarbetsmängden hos rektor därjämte 1 Beträffande innebörden av begreppet rektor därjämte skolchef erinras om a t t därmed avses rektor som överhuvudtaget förenar rektors- och skolchefsskap (rektor tillika skolchef och förste rektor).

78 skolchef i modellkommun I under nuvarande förhållanden i stort synes uppgå till den för tjänstemän som normal betraktade årsarbetsmängden. Modellk o m m u n I är att betrakta såsom ett genomsnitt av de av enkätmaterialet berörda kommuner, där skolchefen är rektor tillika skolchef. I modellkommun II, som är att betrakta såsom ett genomsnitt av de av enkätmaterialet berörda kommuner, där skolchefen är förste rektor, har skolchefens totalarbetsmängd konstaterats överstiga den för tjänstemän som normal betraktade årsarbetsmängden med upp till c:a 250 timmar i det fall skolassistent eller motsvarande finns på skolkansliet, och med upp till ca 500 timmar i det fall skolassistent eller motsvarande saknas. Beträffande fördelning av totalarbetsmängd hos rektor därjämte skolchef på arbete hänförligt till ledning av rektorsområde respektive arbete hänförligt till ledning av kommuns skolväsende, har i föregående kapitel framgått att arbetet hos rektor därjämte skolchef i modellkommun I domineras av verksamhet vid rektorsområdet (ca 60 % ) . Arbetet hos rektor därjämte skolchef i modellkommun II synes i det fall skolassistent eller motsvarande finns på skolkansliet fördelas i stort sett lika på rektors- respektive skolchefsarbete. I det fall skolassistent eller motsvarande saknas i sistnämnda k o m m u n domineras rektors arbete av skolchefssysslor (ca 55 % ) . I föregående kapitel har översiktligt även analyserats h u r det förhållandet att en rektor med ledarskapet för rektorsområdet förenar ledarskapet för kommunens skolväsende påverkar dels hans egen insats i ledningen av rektorsområdet, dels den totala ledningen av rektorsområdet, i detta fall rektors, studierektors samt tillsynslärares vid rektorsskola arbete. Resultatet av denna analys innebär i sammandrag, att det arbete som en rektor ägnar ledningen av rektorsområdet är avsevärt mindre om han är rektor därjämte skolchef än om han är egentlig rektor för ett motsvarande rektorsområde, att de beräknade årsarbetsmängderna för studierektor och tillsynslärare vid rektorsskola vid rektorsområden med rektor som förenar rektors- och skolchefsskap och vid motsvarande rektorsområden med egentlig rektor är i stort sett lika, att på grund härav arbetsinsatsen i den totala ledningen av ett rektorsområde med rektor som förenar rektors- och skolchefsskap avsevärt understiger arbetsinsatsen i den totala ledningen av ett motsvarande rektorsområde med rektor som ej är därjämte skolchef, att fördelningen på sakområden av arbetsmängder hos såväl rektor som biträdande skolledare synes förskjutas till förmån för mindre pedagogiskt betonade sakområden då rektor förenar rektors- och skolchefsskap, samt att fördelningen på huvudkvalifikationsgrunder av arbete per sakområde hos rektor och biträdande skolledare tenderar att förskjutas till förmån för huvudkvalifikationsgrunden A i det fall rektor därjämte är skolchef. Den omständigheten att rektor med ledarskapet för ett rektorsområde

79 förenar ledarskapet för en kommuns skolväsende medför sålunda under nuvarande förhållanden en försämring av betingelserna för den pedagogiska ledningen av rektorsområdet. Mellan denna försämring och dels omfattningen av kommunens skolväsende, dels graden av knapphet på mera kvalificerat biträde på skolkansliet synes ett påtagligt samband råda. Erinras må i sammanhanget att icke ens i rektorsområden med egentlig rektor betingelserna för den pedagogiska ledningen är tillfredsställande. Analysen av det arbete rektor därjämte skolchefer ägnar ledningen av eget rektorsområde visar att rektor i stor omfattning ägnar sig åt mer eller mindre rutinbetonat expeditionellt arbete som skulle kunna utföras av rektorsexpeditionens biträdespersonal om sådan fanns i erforderlig omfattning. Även i det arbete som rektor därjämte skolchef utför i sin egenskap av skolchef synes ingå en påfallande stor del sådant arbete, som en skolchef rimligtvis ej borde ha att befatta sig med personligen. Att så är fallet speciellt i kommuner med skolkansli utan skolassistent eller motsvarande hjälp torde ej tarva någon närmare förklaring. Enligt gällande bestämmelser består en skolchefs åligganden beträffande ledningen av en kommuns hela skolväsende främst i att närmast under skolstyrelsen utöva ledning och tillsyn av kommunens skolväsende, samordna de olika skolornas och rektorsområdenas och/eller skolenheternas arbete i pedagogiskt, organisatoriskt och administrativt hänseende, övervaka planeringen för den framtida skolutvecklingen inom kommunen, ansvara för skötseln av skolstyrelsens kansli, att deltaga i skolstyrelsens och dess avdelningars sammanträden och föredraga ärenden, där ej annat beslutats, att verkställa beslut, som fattas av skolstyrelsen eller dess avdelningar, därest verkställigheten icke på grund av gällande föreskrifter eller särskilt uppdrag skall ombestyras på annat sätt, att årligen inom föreskriven tid till skolstyrelsen inlämna erforderliga uppgifter för uppgörande av förslag till utgifts- och inkomststat för skolväsendet för nästkommande år samt att om så påfordras föra styrelsens och dess avdelningars protokoll. Bland dessa skolchefens och därmed i betydande utsträckning också skolkansliets arbetsuppgifter kan urskiljas dels sådana av pedagogiskt-administrativ eller pedagogiskt-organisatorisk karaktär, dels sådana av ekonomisk karaktär, dels ock sådana av rent administrativt-expeditionell karaktär. I de pedagogiskt-administrativa eller pedagogiskt-organisatoriska uppgifterna ingår i första hand ledning och tillsyn av kommunens skolväsende samt planering för skolväsendets utveckling i kommunen. I såväl planeringsverksamheten som ledningen och tillsynen av skolväsendet ingår givetvis både ekonomiska och administrativa funktioner. Till arbetsuppgifter av huvudsakligen ekonomisk karaktär hör ekonomi-

80 och inköpsärenden, avlöningsgöromål samt vissa skolsociala ärenden såsom skolmåltidsverksamhet och handläggning av studiebidrag och stipendier. I denna grupp kan även inräknas sådana i planeringsfunktionen ingående uppgifter som lokal- och fastighetsfrågor samt budgetberäkningar. Arbetsuppgifter av rent administrativ art på skolkansliet är anställningsoch entledigandeärenden, skolpliktsregistrering samt allmänna kansligöromål såsom diarieföring, matrikelföring, maskinskrivning, besvarande av förfrågningar från allmänhet, myndigheter och personal, telefonkoppling m. m. Av redovisningen av enkätmaterialet i föregående kapitel framgick bl. a. att skolchefs i modellkommunerna årsarbetsmängd till ca 90 % utgörs av arbete betecknat med huvudkvalifikationsgrunden A. Den procentuella andelen med denna huvudkvalifikationsgrund betecknat skolchefsarbete är något mindre i kommun med skolkansli med skolassistent än i kommun med kansli utan assistent. Med kvalifikationsgrunden p helt eller delvis betecknat arbete utgör dock ca 25 % av skolchefens årsarbetsmängd i modellkommun utan skolassistent eller motsvarande och ca 30 % i kommun med assistent. Enkätmaterialet visade även att i det fall skolassistent eller motsvarande ej finns på kommunens skolkansli utgörs 1/4—1/3 av skolchefs årsarbetsmängd av rent expeditionellt arbete, d. v. s. arbete upptaget under sakområde VIII. I det fall skolassistent finns, kräver detta sakområde ej mer än ca 1/6 av skolchefens arbete. Redan av det anförda torde framgå att rektor därjämte skolchef i egenskap av skolchef i en kommun med skolkansli utan skolassistent eller motsvarande i stor omfattning ägnar sig åt arbete som k a n och bör utföras av befattningshavare med både andra och lägre kvalifikationer. Detalj studium av enkätmaterialet i dessa avseenden bekräftar detta. Genom att rektor därjämte skolchef i sin egenskap av skolchef i hög grad upptages av mer eller mindre rutinbetonat administrativt-expeditionellt arbete, beskärs hans möjligheter att i erforderlig omfattning ägna sig åt såväl de väsentliga skolchefsfunktionerna som ledningen av det egna rektorsområdet. Att under nuvarande förhållanden redan den omständigheten att en rektor med ledarskapet för ett rektorsområde förenar ledarskapet för en kommuns skolväsende, oberoende av personalorganisationen vid kommunens skolkansli, försämrar förutsättningarna för den pedagogiska ledningen av rektorsområdet, har tidigare påvisats. Mot bakgrund av det anförda har utredningen funnit det angeläget att dels påvisa möjligheter att genom olika rationaliseringsåtgärder befria skolchef från mindre kvalificerat löpande administrativt arbete, dels skapa sådana organisatoriska förutsättningar för en rektor att förena rektors- och skolchefsskap att varken ledning och tillsyn av kommunens skolväsende, planering för skolutvecklingen i kommunen d i e r pedagogisk ledning av det egna rektorsområdet skall behöva eftersättas.

KAPITEL 5 Rationaliseringsåtgärder

5.1 Inledning Av det föregående torde ha framgått att arbetsförhållandena för en rektor och en rektor därjämte skolchef för närvarande är otillfredsställande bl. a. i så måtto att en stor del av deras arbete upptages av uppgifter för vilkas fullgörande det ej krävs sådana kvalifikationer som en skolledare förutsätts besitta. Ett flertal av dessa arbetsuppgifter kan helt eller delvis hänföras till rent administrativt-expeditionellt arbete. Utredningen finner det synnerligen angeläget att rektor och rektor därjämte skolchef på olika sätt så långt det är praktiskt möjligt avlastas sådant arbete. Självklart är att även biträdande skolledare i möjligaste mån skall avlastas expeditionellt arbete. En arbetsenhets arbete kan i huvudsak rationaliseras genom eliminering av icke nödvändiga arbetsuppgifter, förenkling av arbetsrutiner, överföring av arbete från en personalkategori till en annan, överföring i vissa fall av arbetsuppgifter från en arbetsenhet till en annan samt genom förbättring av den kontorstekniska utrustningen. Andra åtgärder är utbildning av personalen och ökad personalinsats. I fråga om utbildning av personal hänvisas till kapitel 9. I fråga om rationalisering genom förenkling av arbetsrutiner och eliminering av icke nödvändiga arbetsuppgifter vill utredningen först hänvisa dels till vissa rationaliseringsobjekt som utredningen behandlat i samband med redovisning av sina undersökningar rörande läroverksrektorernas arbetsförhållanden, dels till det rationaliseringsarbete som — till vissa delar efter överläggningar med utredningen — utförts av skolöverstyrelsens tidigare nämnda sakkunnige för utredning av »frågan om åtgärder för förenkling, samordning och modernisering av arbetet på skolexpeditionerna . ..» etc. Vissa av de i utredningens rapporter 26.10.1961 respektive 20.11.1962 behandlade rationaliseringsobjekten omfattade såväl högre skolor som det obligatoriska skolväsendet, såväl rektors och rektorsexpeditionens arbete som skolchefs och skolkansliets arbete. En kortfattad redogörelse över dels dessa av utredningen behandlade rationaliseringsobjekt, dels vissa delar av det rationaliseringsarbete som utförts av skolöverstyrelsens sakkunnige, lämnas i avsnitt 5.2. I sammanhanget må även erinras om att genomförandet bl. a. av de decentraliseringsförslag som framlagts av 1963 års organisationskommitté för 6—412931

82 skolväsendets centrala ledning m. m. (stencil, ecklesiastikdepartementet 1963: 9), och av de förslag till förenklad handläggning av studiehjälpsärenden, som studiehjälpsutredningen framfört (SOU 1963:48), medför såväl vissa elimineringar av arbetsuppgifter som förenkling av rutiner för utförande av arbetsuppgifter på rektorsexpeditioner och skolkanslier. Såsom en åtgärd ägnad att underlätta i första hand skolchefs och skolkansliets arbete får tillkomsten av kungörelsen om schablonersättningar vid interkommunal skolsamverkan (SFS 1963/551) betraktas. Kungörelsen har tillkommit efter en utredning som företagits inom kommunförbunden. Inom ramen för utredningens direktiv föreliggande möjligheter till rationalisering av rektorsexpeditioners och skolkansliers arbete genom förenkling av arbetsrutiner och eliminering av icke nödvändiga arbetsuppgifter synes i huvudsak ha beaktats i ovan nämnd rationaliseringsverksamhet. Dock har utredningen kunnat konstatera, att nu gällande bestämmelser och anvisningar för ansökan om och rekvisition av vissa statliga driftbidrag till det obligatoriska skolväsendet medför ett omfattande arbete med redovisning av i regel mycket specificerade detalj uppgifter. Utredningen har därför inom ramen för sina direktiv, d. v. s. med bibehållande av gällande beräkningsgrunder och kostnadsfördelning mellan stat och kommun, sökt påvisa möjligheter att förenkla arbetet med statsbidragsrekvisitioner. Dessa möjligheter behandlas i avsnitt 5.3. Enligt vad som kunnat konstateras föreligger vidare icke så få möjligheter till rationalisering av lokalt utbildade arbetsformer. Det torde emellertid ankomma på rektorsexpeditionernas och skolkansliernas egna befattningshavare att tillvarata dessa möjligheter att underlätta arbetet. Utredningens rationaliseringsarbete har nämligen måst begränsas till sådana arbetsuppgifter och arbetsrutiner som dels förekommer generellt på reklorsexpeditioner och skolkanslier, dels befunnits möjliga att behandla i stort utan hänsynstagande till lokalt utbildade arbetsformer på och samarbetsformer mellan rektorsexpeditioner och skolkanslier. Dock redovisas vissa synpunkter på bl. a. sistnämnda spörsmål i avsnitt 5.4. Rationalisering genom överföring av arbete från en personalkategori till en annan behandlas i avsnitt 5.5, »Arbetsfördelning». I avsnittet behandlade rationaliseringsåtgärder gäller fördelning på befattningshavare av såväl arbete sammanhängande med ledning och administration av rektorsområden som arbete sammanhängande med ledning och administration av kommuners skolväsende. Vad beträffar rationalisering genom överföring av arbetsuppgifter från en arbetsenhet till en annan vill utredningen hänvisa till att den genom spärrningar i kolumnerna 3—6 i den förteckning över rektors och rektorsexpeditionens samt skolchefs och skolkansliets arbetsuppgifter, som bilaga 3 A utgör, angivet huruvida ledare för rektorsområde — rektor, d. v. s. i regel rektorsexpeditionen — eller ledare för kommuns skolväsende •— skolchef,

83 d. v. s. i regel skolkansliet — bör ha att befatta sig med de olika uppgifterna. Av bilaga 3 B kan även utläsas det ungefärliga förhållandet mellan rektors och skolchefs beräknade årliga arbetsinsats per variabel i fråga om sådana arbetsuppgifter som såväl rektor som skolchef, ehuru på skilda plan, har att befatta sig med. Den av utredningen vidtagna, i förteckningen redovisade, fördelningen av arbete mellan rektor och skolchef har skett utifrån den, som det synes utredningen, självklara principen att en rektor ej skall befatta sig med annat arbete än det som nödvändigtvis måste utföras i samband med ledningen av verksamheten inom ett rektorsområde. Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att den i sitt yttrande över betänkandet »Den nya skolöverstyrelsen», bl. a. funnit att den totala verkan av ett genomförande av de i betänkandet framförda decentraliseringsförslagen ej torde bli ofördelaktigt för de lokala skolorganen, d. v. s. skolkanslierna och rektorsexpeditionerna. Såsom i det föregående omtalats, har utredningen beretts tillfälle att redan på ett tidigt stadium av det i nämnda betänkande redovisade utredningsarbetet framföra sina synpunkter på lämplig beslutsinstans för ärenden inom skolväsendet. Vissa ur effektivitetssynpunkt fördelaktiga förskjutningar i arbetsfördelningen mellan olika skolorgan är även att förvänta av genomförandet av förslag som framlagts av studiehjälpsutredningen. Mot bakgrund av det anförda finner skoladministrativa utredningen ej anledning föreligga att i förevarande sammanhang ytterligare behandla frågor rörande fördelning av arbetsuppgifter mellan olika skolorgan. Dock berörs mera allmänt i avsnitt 5.4, »övriga möjligheter till reduceringar av arbetsmängden», bl. a. spörsmål rörande arbetsfördelning dels mellan rektorsexpeditionen och skolkansliet, dels mellan skolkansliet och andra kommunala förvaltningar. Det torde ej ankomma på utredningen att framlägga några förslag eller rekommendationer i sistnämnda, rent kommunala angelägenheter. Utredningen finner sig ej heller böra framlägga förslag eller rekommendationer i fråga om delegering av beslutanderätt i ärenden från skolstyrelse till skolchef, rektorer eller andra befattningshavare. Sammanställningar över ärenden i fråga om vilka beslutanderätten kan delegeras eller i olika fall har delegerats, har publicerats i olika sammanhang. Utredningen vill dock som sin principiella mening i detta spörsmål deklarera att delegering av beslutanderätt i ärenden alltid bör ske till ur praktiska synpunkter lägsta möjliga nivå. Det är i regel kvantitativt mindre arbetskrävande att fatta beslut i ett ärende än att avgiva yttrande till en annan beslutande instans. 5.2 Tidigare behandlade rationaliseringsåtgärder Såsom tidigare nämnts omfattade vissa av de rationaliseringsobjekt beträffande rektors och rektorsexpeditionens arbete, som utredningen behandlat

84 i samband med redovisning av sina undersökningar avseende läroverksrektorernas arbetssituation, såväl högre skolor som det obligatoriska skolväsendet, såväl rektors och rektorsexpeditionens som skolchefs och skolkansliets arbete. Sålunda behandlades i utredningens delrapport 26.10.1961 möjligheterna att utnyttja automatiska datamaskiner för vissa arbetsuppgifter inom skoladministrationen. I utredningens rapport 20.11.1962 framlades dels vissa förslag rörande fastställande av ämneskombination i lärartjänst vid såväl högre skolor som det obligatoriska skolväsendet, dels ett principförslag till ett nytt system för elevregistreringen vid det obligatoriska skolväsendet. Av de i utredningens delrapport 26.10.1961 redovisade två projekten för utnyttjande av automatiska datamaskiner inom skoladministrationen, bedömdes det ena, som avsåg vissa delar av planering av läsåret, främst upprättandet av arbetsordning för allmänt läroverk och det obligatoriska skolväsendets högstadium, såsom det mest angelägna. Genom beslut den 10 november 1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt matematikmaskinnämnden och skolöverstyrelsen att gemensamt och i samverkan med skoladministrativa utredningen undersöka möjligheterna att utnyttja automatiska datamaskiner för förenämnda arbetsuppgifter. Denna undersökning pågår, varvid kontakter bl. a. upprätthålles med vissa i utlandet bedrivna undersökningar rörande motsvarande spörsmål. Efter matematikmaskinnämndens inlemmande i statskontoret den 1 juli 1963 bedrivs arbetet i samarbete mellan statskontoret och skolöverstyrelsen. Det andra projektet för utnyttjande av automatiska datamaskiner gällde proceduren vid tillsättandet av vissa ordinarie lärartjänster, nämligen framräkningen av de sökandes meritpoäng enligt de tre befordringsgrunderna samt arbetet med placering och fördelning av de sökande till tjänster som skall tillsättas. En sådan undersökning skulle för övrigt även kunna tänkas leda till en reformering av matrikelföringen beträffande lärare, genom att m a n i samband med tillsättningsförfarandet ackumulerar ur pensionssynp u n k t relevanta data. Ur utredningens synpunkt har detta projekt lägre prioritet än det förstnämnda, emedan det berör förhållanden som endast indirekt påverkar rektors arbetsförhållanden. Det har emellertid synts synnerligen värdefullt om även detta projekt undersöktes. Vid underhandskontakter med matematikmaskinnämnden erfor utredningen att nämndens kapacitet icke medgav att nämnden åtog sig en dylik undersökning. Mot denna bakgrund har efter samråd med utredningen i slutet av år 1961 föreslagits av befattningshavare hos skolöverstyrelsen att en undersökning av detta projekt skulle verkställas genom överstyrelsens försorg. Utredningens i rapport 20.11.1962 framförda förslag avseende fastställande av ämneskombination i lärartjänst innebar dels att fastställande av ämneskombination skulle decentraliseras till skolstyrelse, dels att rektors arbete

85 i samband med utarbetande och avlämnande av förslag till ämneskombination skulle förenklas. I förevarande sammanhang må endast tilläggas att 1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning m. m. i sitt betänkande »Den nya skolöverstyrelsen» bland ärenden om vilka beslut enligt kommitténs mening bör fattas av skolstyrelse tagit upp bl. a. fastställande av ämneskombinationer vid grundskolan och vid statliga och kommunala gymnasier. Denna decentraliseringsåtgärd har numera genomförts. Grundtanken i det i rapport 20.11.1962 framlagda principförslaget till nytt elevregistreringssystem för det obligatoriska skolväsendet är att integrera den lokala elevregistreringen med folkbokföringsmyndigheternas primäruppgifter om skolpliktiga barn och därmed befria personal på skolkanslier och skolenheter från arbete med notering av de primära elevdata som skall finnas på olika, rörande varje elev erforderliga registreringshandlingar. Detta utredningens principförslag har sedermera bearbetats och vidareutvecklats av skolöverstyrelsens tidigare nämnde sakkunnige och utmynnat i dels ett nytt elevregistreringssystem, dels ett i anslutning härtill uppbyggt system för högstadieplanering. Enligt beslut av skolöverstyrelsen i februari 1963 skall det nya elevregistreringssystemet införas successivt fr. o. m. den inskrivning av nybörjare, som sker vårterminen 1964. När det planerade ADB-systemet för folkbokföring, taxering och uppbörd om några år sättes i funktion skall de s. k. skolkort, som folkbokföringsmyndigheterna levererar, ersättas med skolkort i form av dataförsedda självhäftande etiketter, tre för varje elev, avsedda för skolpliktkort, elevkort och hälsokort. I det nya elevregistreringssystemet ingår, förutom nämnda skolpliktkort och elevkort, avgångsanmälan och inskrivningsanmälan. I samband med utarbetandet av elevregistreringssystem och planeringsmetodik har skolöverstyrelsens sakkunnige även utarbetat formulär för de organisationstablåer m. m. som i olika sammanhang bedömts nödvändiga att upprätta för skolledningens eget eller skolstyrelsens eller annan skolmyndighets praktiska behov. I anslutning till utformandet av lämpliga elevregistreringsformer för skolenheternas-rektorsområdenas interna arbete har den sakkunnige utarbetat ett nytt klassbokssystem för grundskolan. 5.3 Förenkling av arbeten sammanhörande med statsbidragsrekvisitioner En icke obetydlig avlastning av arbete från skolkanslierna anser utredningen möjlig att åstadkomma genom en mer välplanerad och på mer allsidig användbarhet inriktad rapportgivning från skolkanslierna till länsskolnämnderna. Jämlikt de anvisningar som av skolöverstyrelsen utfärdats (16.2.1963) finns för den interna planeringen av det kommande läsårets högstadieorga-

86 nisation under slutet av vårterminen 14 olika blanketter för preliminära uppgifter angående beräknat elevantal och elevernas tillval m. m. Den sålunda verkställda planeringen jämte planeringen för de två lägre stadierna skall därefter redovisas i en femtonde och en sextonde blankett, vilka jämte formulär för beräkning av olika befattningshavares undervisningsskyldighet (rektors, studierektors, yrkesvalslärares) skall insändas till länsskolnämnden för fastställelse. Av de först nämnda fjorton blanketterna skall — enligt anvisningarna — fem i duplikat sparas till hösten och då, men först efter omarbetning till de vid läsårets början gällande faktiska förhållandena, till länskolnämnden ingivas som en s. k. höstrapport. Denna s. k. höstrapport synes emellertid icke kunna användas av länsskolnämnden för avgivande av erinringar mot den faktiska högstadieplaneringen, då läsåret redan påbörjats, eller för beräkning av lärarbehov, eftersom sedermera särskilda uppgifter för detta ändamål infordras, eller som underlag för den kommande statsbidragsgranskningen. I flertalet län synes vidare vara praxis, att länsskolnämnderna i samband med granskningen av ingiven driftbidragsrekvisition, vilken av skolkanslierna i regel sammanställs mer än ett år efter det den ursprungliga arbetsplaneringen för det aktuella läsåret upprättats, infordrar jämväl en »Arbetsplan och lärarförteckning». I »Arbetsplan och lärarförteckning» lämnas allmänt detaljuppgifter utöver vad som synes påkallat för statsbidragsgranskningen, sålunda icke blott enstaka specialupplysningar. Självfallet måste den som verifikation till statsbidragsrekvisitionen ingivna arbetsplanen redovisa icke de vid läsårsplaneringen sammanställda uppgifterna av preliminär natur, utan de vid kalenderårsskiftet gällande, vilka enligt statsbidragsbestämmelserna skall ligga till grund för beräknat statsbidragsbelopp av schablonkaraktär. Vad som i detta sammanhang gör skolkansliernas arbete än mer betungande är det förhållandet, att summeringarna i arbetsplanen icke direkt kan överföras till nu fastställt formulär för rekvisition av driftbidrag. Icke ovanligt är vidare, att länsskolnämnd under sitt arbete med granskning av ingiven rekvisition av driftbidrag, måhända igångsatt mer än ett halvår efter det rekvisitionen ingivits och närmare två år efter det den arbetsplanering uppgjorts, vilken legat till grund för det aktuella läsårets undervisning, anmodar skolchef eller dennes kanslipersonal att inkomma med ytterligare detalj upplysningar och redovisningar. Det förekommer vidare, att länsskolnämnden en tid efter läsårs början infordrar avskrifter av arbetsordningar för samtliga ett rektorsområdes klasser bl. a. under motivering att ifrågavarande material skall användas i samband med statsbidragsgranskningen efterföljande år. Hittills har dessutom i början av läsår från länsskolnämnderna infordrats uppgifter på då tjänstgörande lärare och aktuellt elevantal. Det s. k. stimulansbidraget har ungefär samtidigt nödvändiggjort en inrapportering av det den första läsdagen aktuella elevantalet, sifferuppgifter som icke kan förutsättas harmo-

87 niera med de en eller annan vecka in på läsåret aktuella. Vidare skall uppgifter om elevantal och andra gällande förhållanden någon månad senare ingivas i samband med den centrala skolstatistiken. För ett och samma läsår skall sålunda utarbetas och sammanställas icke mindre än tre detaljerade och fullständiga men sinsemellan olikartade redovisningar: först planerade, så faktiska och slutligen med utgångspunkt från statsbidragssystemet tänkta förhållanden och vid sidan därav ingivas minst två, måhända flera skriftliga och kompletterande muntliga specialupplysningar, allt inom en tidrymd omspännande närmare två hela år. Utredningen finner detta förhållande orationellt. »Förslag till klassanordning», ingiven under våren före det aktuella läsåret, samt »Höstrapporten», omvandlad till en »Årsskiftesrapport» och kompletterad med de uppgifter som erfordras för en på centralt håll verkställd beräkning av framtida lärarbehov synes utgöra så fylligt underlag för den sedermera kommande statsbidragsgranskningen, att en ytterligt förenklad uppgiftskomplettering i samband med bidragsrekvisitionen möjliggöres. En översyn av nuvarande formulär för rekvisition av driftbidrag jämte rekommenderad »Arbetsplan och lärarförteckning» bör göras så att dessa anpassas efter varandra och det för granskningen reella uppgiftsbehovet. Utredningen förutsätter att nuvarande rubricering av det statsbidragsverifierande formuläret frångås, då det för närvarande icke vare sig till uppläggning, innehåll eller iordningställande harmonierar med sin nuvarande beteckning »arbetsplan» i överensstämmelse med avsikten enligt 5 kap. 40 § skolstadgan. Utredningen förutsätter vidare i detta sammanhang att i fortsättningen krav från länsskolnämnders sida på avskrifter av olika klassers arbetsordningar icke skall ställas. Utredningen utgår ifrån att hittills av länsskolnämnderna infordrad redogörelse för tjänstgörande lärare och elevantal i de olika klasserna i samband med läsårets början ej skall infordras. Anses ifrågavarande uppgifter av synnerligt värde för nämndernas inspekterande verksamhet, bör motsvarande uppgifter kunna avges genom till rektorsexpeditionerna levererade kopieblanketter till den centralt infordrade klassstatistiken. Hittills har i samband med statsbidrag till skolskjutsar infordrats dels en våren före det aktuella läsåret ingiven anhållan om statsbidrag för nyinrättade eller förändrade skjutsar med särskilt insatta fordon, dels en vid läsårets början avlämnad detalj redovisning av skjutsarnas beräknade kostnader, dels en särskild framställning om förskott å statsbidrag och slutligen en efter läsårets slut ingiven detaljerad — och på sina håll fortfarande med verifierande bilagor kompletterad — statsbidragsrekvisition. Då skolskjutsverksamheten i samband med grundskolans genomförande synes komma att öka avsevärt, kommer skolkansliernas arbete i samband med rekvisition av statsbidrag härför att bli allt mer betungande. Utredningen finner det därför tillfredsställande att det särskilda ansökningsförfarandet nu av-

88 skaffats. Utredningen förutsätter att höstprognosen angående skolskjutsarna jämväl försvinner. Dess värde som underlag för det centrala petitaarbetet synes på intet vis svara mot det arbete prognosgivningen förorsakar de kommunala skolkanslierna, i synnerhet som i det närmaste lika fullgott beräkningsmaterial torde kunna erhållas från ingivna statsbidragsrekvisitioner för tidigare läsår. Utredningen vill sammanfattningsvis konstatera, att icke oväsentliga rationaliseringar i rektorsexpeditionernas och skolkansliernas administrativa arbete kan åstadkommas genom radikalt förenklade rutiner för arbeten i samband med statsbidragsrekvisitioner. 5.4 Övriga möjligheter till reducering av arbetmängden I detta avsnitt behandlas mera allmänt dels vissa spörsmål rörande statistiska m. fl. rapporter från rektorsområden och kommuner, blankettutformning, undertecknande av handlingar, kontorsteknisk utrustning och s. k. vardagsrationalisering, dels frågor om samarbete såväl mellan rektorsexpeditionen och skolkansliet som mellan skolkansliet och andra kommunala förvaltningar. Förstnämnda spörsmål har tidigare behandlats i utredningens rapport 20.11.1962, »Förslag till förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation». Då vad därvid anförts äger giltighet även i vad avser arbetet vid nu berörda rektorsexpeditioner samt arbetet vid skolkanslier och då vissa därvid påtalade olägenheter alltjämt består finner utredningen det angeläget att ånyo ta upp dessa frågor. 5.4.1 Statistiska m fl rapporter från rektorsområden och kommuner Rektorsområdena/skolenheterna och kommunernas skolförvaltningar avkrävs mer eller mindre regelbundet en mångfald statistiska och andra rapporter. Vad gäller det obligatoriska skolväsendet har vissa av dessa behandlats i det arbete som bedrivits av skolöverstyrelsens nämnde sakkunnige för utredning av »frågan om förenkling, samordning och modernisering av arbetet på skolexpeditionerna . . . » etc. Utredningen vill understryka den stora betydelsen av att behovet av rapporter, statistiska uppgifter och liknande fortlöpande utsattes för kritisk granskning såväl av den som inhämtar uppgifterna som av den som avlämnar dem. Därvid skall således bedömas huruvida arbetet är oundgängligen nödvändigt. Då central eller regional skolmyndighet eller andra myndigheter behöver tillgång till statistiska uppgifter rörande skolväsendet, bör hänvändelse i första hand ske till statistiska centralbyråns avdelning för undervisningsstatistik. Endast i de fall erforderliga uppgifter ej kan erhållas från det centrala statistikorganet, i förekommande fall efter viss ytterligare bearbet-

89 ning av där befintligt grundmaterial, kan det vara befogat att inhämta uppgifter från de enskilda rektorsområdena eller skolförvaltningarna. Även om de sålunda centralt tillgängliga uppgifterna stundom icke är helt aktuella, torde de i flertalet fall vara användbara. Motsvarande kan i vissa fall gälla i fråga om skolkansliets inhämtande av uppgifter från de enskilda rektorsområdena. 5.4.2 Blankettutformning I detta sammanhang bör även framhållas betydelsen av att de blanketter vilka rektorsexpeditionerna och skolkanslierna har att arbeta med revideras. Den övervägande delen av de blanketter som passerar rektorsexpeditioner och skolkanslier saknar för närvarande ändamålsenlig och systematisk utformning. Härigenom förhindras en rationell behandling av blanketterna. Vad som anförts gäller blanketter utarbetade av såväl skolöverstyrelsen som andra myndigheter. Utredningen vill därför aktualisera sitt i rapport 20.11.1962 framförda förslag att en särskild blankettrevision bör komma till stånd, förslagsvis genom skolöverstyrelsens försorg. Samarbete bör därvid förekomma med företrädare för kommunala intressen. 5.4.3 Undertecknade av handlingar Viss avlastning av arbete från rektor och skolchef torde kunna åstadkommas genom tillämpning av förenklade former för undertecknande av handlingar. När en befattningshavare vid ett rektorsområde eller ett skolkansli utfört en bestämd arbetsuppgift, exempelvis sammanställt vissa av överordnade eller andra myndigheter infordrade data, bör befattningshavaren i fråga sålunda kontrasignera handlingen. För mottagaren av handlingen framgår då vilken befattningshavare som bör efterfrågas, om anledning skulle uppstå att inhämta kompletterande upplysningar. För närvarande synes det *rara långt ifrån ovanligt att man från olika centrala ämbetsverk ringer rektor eller skolchef eller rentav skolstyrelsens ordförande i dylika angelägenheter. Denne kan oftast icke lämna de begärda kompletterande uppgifterna eller upplysningarna utan att först ha hört den befattningshavare som upprättat rapporten eller skrivelsen. Vid centrala eller andra myndigheters utformning av blanketter, som skall behandlas på rektorsexpeditioner och skolkanslier, synes det för övrigt icke alltid böra förutsättas att en blankett måste undertecknas av rektor eller skolchef. De praktiska och psykologiska konsekvenserna därav blir att rektor eller skolchef ej kan utnyttja de biträden som står till hans förfogande i största möjliga utsträckning.

90 Vissa handlingar bör personalen på rektorsexpeditionerna och skolkanslierna kunna upprätta eller utfärda på eget ansvar och underteckna på rektors- eller skolchefsämbetets vägnar eller enligt uppdrag. Förutom vissa statistiska rapporter gäller detta bl. a. intyg av olika slag, arbetsböcker och enklare korrespondens. På vissa håll där biträdespersonalen redan nu arbetar relativt självständigt i dessa avseenden, har sålunda exempelvis utarbetats mallar för skrivelser av olika slag. Utredningen vill i detta sammanhang uttala förhoppningen att tillkomsten av ett permanent skoladministrativt rationaliseringsorgan i form av en utredningssektion inom skolöverstyrelsen skall innebära bl. a. att man vid uppbyggandet av skoladministrativa rutiner ägnar största uppmärksamhet åt frågan hur dessa kommer att påverka ej blott centralorganets utan även lokala och regionala skolorgans arbetsförhållanden. Utredningen vill för övrigt erinra om att den i sitt yttrande över betänkandet »Den nya skolöverstyrelsen» föreslagit, att utredningssektionen skall förses med blankettekniker. 5.4.4 Kontorsteknisk utrustning Effektivisering av rektorsexpeditionernas och skolkansliernas arbete kan i vissa fall även nås genom komplettering av den kontorstekniska utrustningen. Det ställer sig emellertid icke möjligt att i en undersökning av detta slag uttala vad som i olika fall bör krävas. Till stor del är detta beroende av de enskilda arbetsenheternas sätt att arbete samt av behovet av kontorstekniska hjälpmedel i det pedagogiska arbetet, vilket icke innefattas i utredningens uppdrag. I det närmast följande lämnas dock vissa synpunkter på frågan. Genom utredningens enkät till skolledarna inhämtades även uppgifter om på rektorsexpeditionerna och skolkanslierna befintliga eller för desamma tillgängliga kontorsmaskiner. Rektorsexpedition och skolkansli är lokalmässigt åtskilda hos endast två av de i enkätmaterialet representerade rektorerna som förenar rektors- och skolchefsskap. De inhämtade uppgifterna visar att en märkbar upprustning synes ha skett av den kontorstekniska utrustningen vid rektorsexpeditionerna/skolkanslierna under senare år. Denna utveckling tenderar att vara mera påtaglig i fråga om förste-rektors- och rektor-tillika-skolchefs-expedition än ifråga om egentlig rektors expedition. Vad gäller skriv- och räknemaskiner samt annan utrustning för mångfaldigande än fotokopieringsapparater synes såväl standarden som förekomsten vara förhållandevis god. Även vid nyanskaffningar under senare år har dock i anmärkningsvärt få fall inköpts elektriskt drivna skrivmaskiner och stencileringsapparater. Utredningen vill för sin del rekommendera att rektorsexpeditionerna/skolkanslierna fortsättningsvis beredes möjlighet att köpa elektriskt drivna dylika kontorsmaskiner med hänsyn till deras arbetsbesparande effekt.

91 Vid tidpunkten för enkätmaterialets insamlande fanns fotokopieringsapparat vid 66 % av de av enkätmaterialet berörda förste-rektors-expeditionerna. Motsvarande procenttal för rektor-tillika-skolchefs-expeditionerna var 26. Om expeditioner av sistnämnt slag i kommuner med endast låg- och mellanstadierna borträknades, uppgick procenttalet till 31. Endast 4 av de i enkätmaterialet representerade egentliga rektorerna hade tillgång till fotokopieringsapparat. På vissa håll har rektorsexpeditioner och/eller skolkanslier även tillgång till elektrostencilapparater. I regel används dessa gemensamt av skolkansliet och flera rektorsexpeditioner i en kommun. I huvudsak torde elektrostencilapparater komma till användning inom det pedagogiska arbetet i skolan. Utredningen har därför icke närmare undersökt förekomst eller behov av dylika apparater. 50 % av de i enkätmaterialet representerade förste rektorerna hade tillgång till dikteringsapparat. För rektorer tillika skolchefer gällde procenttalet 16. Om kommuner med sistnämnda skolchefskategori och med endast låg- och mellanstadierna borträknades, gällde procenttalet 19. Endast 2 av de egentliga rektorerna hade tillgång till dikteringsapparat. Lokal- eller snabbtelefon var installerad vid 77 % av förste-rektors-expeditionerna samt vid 68 % av rektor-tillika-skolchefs-expeditionerna. Borträknades expeditioner av sistnämnt slag i kommuner som ej hade samtliga stadier av grundskola, uppgick procenttalet till 81. Lokal- eller snabbtelefon var installerad vid 55 % av de egentliga rektorernas expeditioner. Om man bortsåg från rektorsområden med endast låg- och mellanstadierna, uppgick procenttalet till 71. S. k. chef-sekreterare-anläggning, d. v. s. telefonanläggning som möjliggör slussning av telefonsamtal till rektor, fanns vid 61 % av förste-rektors-expeditionerna samt vid 47 % av rektor-tillikaskolchefs-expeditionerna. Borträknades expeditioner av sistnämnt slag i kommuner med endast låg- och mellanstadierna, uppgick sistnämnda procenttal till 56. 49 % av de egentliga rektorerna hade chef-sekreterare-anläggning på expeditionen. Borträknades rektorsområden med endast låg- och mellanstadierna, uppgick procenttalet till 63. 11 % av förste rektorerna, 18 % av rektorerna tillika skolcheferna och 27 % av de egentliga rektorerna var utan både snabb- och lokaltelefon och chef-sekreterare-anläggning. De av enkätmaterialet berörda rektorsexpeditionerna/skolkanslierna var sålunda förhållandevis dåligt utrustade med tekniska hjälpmedel för den interna kommunikationen. Detta gällde speciellt de egentliga rektorernas expeditioner. 5.4.5 »Vardagsrationalisering» Såsom tidigare framhållits har den rationaliseringsverksamhet utredningen berört måst begränsas till mera generella arbetsuppgifter och arbetsrutiner.

92 Lokalt utbildade, mindre rationella arbetsformer har ej kunnat tagas upp till behandling. Icke oväsentliga reduceringar i arbetsmängden torde emellertid stå att vinna genom en lokal översyn av arbetsrutiner och arbetsformer. I nästfoljande stycke berörs bl. a. vissa dylika möjligheter. I någon mån kan utredningen anses ha beaktat förekommande avarter genom att vid sina beräkningar av de olika personalkategoriernas årsarbetsmängder efter påvisade rationaliseringsåtgärder m. m. ha utgått från de med enkätmaterialet som grund framräknade medianvärdena för tidsåtgången för de olika arbetsuppgifterna. Den fortlöpande förenklingen och effektiviseringen av arbetet, stundom sammanfattat under begreppet vardagsrationalisering, bör lämpligen ankomma på såväl rektorer och skolchefer som andra befattningshavare vid rektorsområden och skolkanslier. Det är att förvänta att den utbildning av både rektorer och biträden åt skolledare som utredningen skisserar i kapitel 10 kommer att göra dem mera skickade för detta arbete.

5.4.6 Samarbete mellan skolkansli och andra kommunala förvaltningar Utgångspunkten för den fördelning av arbetsuppgifter mellan rektor/rektorsexpedition och skolchef/skolkansli som utredningen verkställt och redovisar genom spärrningar i bilaga 3, har varit att rektor och rektorsexpedition ej skall belastas med sådant arbete som utan olägenheter med hänsyn till arbetet vid rektorsområdet kan koncentreras till skolkansliet. Exempel på arbete som rektor och rektorsexpeditionen sålunda bör vara befriade från är annat arbete med personalens löner än inlämnande vid läsårets början av primär uppgifter för löneutbetalningar — »stamrapport» — och månatliga uppgifter om avvikelser från »stamrapporten». Rektor och rektorsexpedition bör ej heller belastas med upprättande av olika statsbidragsrekvisitioner. Arbete av kameral natur bör i all möjlig utsträckning avlastas rektorsexpeditionen. Matriklar rörande lärare och andra rektorsområdets befattningshavare bör vidare föras vid skolkansli eller annat organ och ej på rektorsexpeditionen. Ett flertal uppgifter om de tjänstgöringsförhållanden som erfordras för upprättande av tjänstgöringsbetyg/-intyg bör ej föras vid rektorsexpeditionerna utan bör vid behov kunna inhämtas från vederbörande organ som handhar matrikelföringen. En till skolkansliet centraliserad anskaffning av lärarvikarier torde i många fall erbjuda fördelar. Möjligheter torde även föreligga att till största delen koncentrera den s. k. undervisnings- och lärarstatistiken till skolkansliet. S. k. attestbokföring bör ej behöva föras vid vare sig rektorsexpeditioner eller skolkanslier, då sådan utgör ett påtagligt dubbelarbete vid sidan av den av kommunalt medelsförvaltande organ förda medelsredovisningen. En

93 förutsättning är dock att rektorer och skolchefer periodvis erhåller aktuella bokföringsrapporter av tillfredsställande utformning från det medelsredovisande organet samt att bokföringen sker med den systematisering som är erforderlig. Genom lämplig utformning av inköpsrutiner m. m. inom en komm u n s skolväsende kan för övrigt rektorsexpeditionerna besparas handhavandet av själva fakturorna. Inköpsrutiner med dylik verkan har utarbetats bl. a. i samband med vissa av svenska stadsförbundets rationaliseringsavdelning utförda organisationsundersökningar rörande skolförvaltningar. Genom utredningens enkät inhämtades uppgifter från rektorer som förenar rektors- och skolchefsskap om instans för uträkning av löner till lärare och annan personal inom skolväsendet i kommunen. Av de inhämtade uppgifterna framkom att i tre av de av enkätmaterialet berörda kommunerna ombesörjdes uträkningen av löner av det medelsförvaltande organet. Efter vad utredningen erfarit förekommer detta dock i åtskilliga av kommuner som ej berörs av utredningens enkät. Att kommunernas medelsförvaltande organ lämnar skolkanslierna dylik service finner utredningen rationellt. Av utredningens enkät framgår att rektorer stundom anlitas som sekreterare i skolbyggnadskommittéer eller andra komittéer som handlägger skolbyggnadsfrågor. Att rektor engageras i skolbyggnadsfrågor synes naturligt, men utredningen ifrågasätter lämpligheten av att belasta en rektor med de mer eller mindre verkställighetsbetonade åligganden som ett sekreterarskap medför. Att skolstyrelserna, d. v. s. i praktiken skolkanslierna, i sitt arbete utnyttjar de speciella resurser som vissa andra kommunala förvaltningar besitter synes utredningen fördelaktigt. Dock vill utredningen understryka att den överföring av arbetsuppgifter från skolkansli till andra kommunala organ som sålunda kan ske, ej innebär att skolstyrelsen därmed avhänder sig beslutanderätten i ifrågavarande ärenden.

5.5 Arbetsfördelning Under det senaste decenniet har arbetet på rektorsexpeditioner och skolkanslier ökat väsentligt, ökningen av det administrativa och expeditionella arbetet beror i första hand på den dynamiska såväl organisatoriska som pedagogiska utveckling som pågår inom skolväsendet. Därtill har tillkommit nya arbetsuppgifter, framför allt av skolsocial art. För att rektor och rektor därjämte skolchef 1 ej skall nödgas eftersätta sina funktioner som ledare för rektorsområde respektive kommuns skolväsende, måste de i erforderlig omfattning avlastas såväl rutinmässigt som mera kvalificerat administrativt-expeditionellt arbete. Naturligt är dock att en i 1

Beträffande begreppet rektor därjämte skolchej jfr sid. 17.

94 sista hand ansvarig chef för en arbetsenhet aldrig helt kan befrias från befattningen med de på arbetsenheten förekommande arbetsuppgifterna. Den överflyttning av arbete från rektor och rektor därjämte skolchef till andra befattningshavare, som sålunda bör äga rum, utgör i själva verket en tillämpning av välkända arbetsfördelningsprinciper. Enligt dessa bör sålunda en arbetsuppgift ej utföras av en befattningshavare med större kvalifikationer än som krävs för arbetet i fråga. Med ledning av inhämtat material har utredningen verkställt en summarisk översyn av fördelningen på befattningshavare av dels arbete sammanhängande med ledning och administration av rektorsområden, dels arbete sammanhängande med ledning och administration av kommuners skolväsende. Vad beträffar arbete sammanhängande med ledning och administration av rektorsområden har utredningen därvid funnit, att ett antal av de arbetsuppgifter som nu mestadels utförs av rektor, studierektor eller tillsynslärare vid rektorsskola, helt eller delvis kan och bör utföras av biträdespersonal. En icke oväsentlig del av dessa arbetsuppgifter kräver att de handläggs av biträde som kan arbeta självständigt. I fråga om det med ledning och administration av kommuners skolväsende sammanhängande arbetet har utredningen funnit att en mångfald arbetsuppgifter helt eller delvis kan överföras från skolchef till dels ett mera kvalificerat biträde, dels personal i den s. k. biträdeskarriären. Det mera kvalificerade biträdet åt skolchef benämnes i det följande assistent. Denne förutsätts ha särskilda teoretiska och praktiska kvalifikationer för självständig handläggning av frågor av ekonomisk, administrativ och kameral natur. Utredningen utgår ifrån att assistent ej skall befatta sig med endast kameralt arbete. På vissa punkter har den av utredningen sålunda skisserade arbetsfördelningen mellan olika personkategorier kunnat konstateras nästan helt överensstämma med de faktiska förhållandena vid rektorsexpeditioner/skolkanslier vid vilka biträdespersonal i erforderlig omfattning och med nödvändiga kvalifikationer finns. De arbetsuppgifter beträffande vilka utredningen ansett en ändrad arbetsfördelning i första hand böra komma till stånd framgår av tabell 66. Kolumn 3 avser fördelning av arbete sammanhängande med ledning och administration av rektorsområden. Kolumnerna 4—5 avser fördelning av arbete sammanhängande med ledning och administration av kommuners skolväsende. Observeras bör att utredningen vid verkställandet av översynen av fördelningen på personalkategorier av arbete av sistnämnda art, utgått ifrån förhållanden vid skolkanslier vid vilka skolassistent, eller motsvarande ej finns. Tabell 66 utgör till följd härav, i de delar den utvisar fördelning av arbete mellan skolchef och a s sistent i stort en förteckning över sådana arbetsuppgifter som assistent förutsätts befatta sig med eller som nu förekommande skolassistent eller motsvarande åtminstone delvis redan befattar sig med.

95 Tabell 66. Arbetsuppgifter som bör överföras, helt eller delvis, dels frän rektor, rektor och tillsynslärare till biträdespersonal på rektorsexpeditionen, dels från till assistent och biträdespersonal för skolkansliuppgifter

studieskolchef

Personalkategori till vilken överföring bör ske x = helt (x) = delvis Arbetsuppgift

1. Studium av anvisningar, utredningar, för fattningar etc 2. Deltagande i kurser och av SÖ, LN eller annan myndigheter anordnade konferenser 3. Utredningar av pedagogisk och administra tiv natur angående utbyggnad av kommunens skolorganisation 4. Upprätta PM och anslag för rektorer, lärare och annan personal 5. Arbete för lärarnas deltagande i studie dagar; planeringsdagar, kurser etc 6. Åtgärder för elevs tillrättaförande; utredningar etc 7. Samarbete med hemmen genom enskilda samtal med målsmän — ej studieorientering, disciplinfrågor eller föräldra- och föräldraföreningsmöten 8. Arbete med anledning av skolsparverksamhet, insamlingar samt tävlingar 9. Arbetsordning: förberedelsearbete (annat än tjänstgöringsfördelning — exempelvis införskaffande av lärarönskemål etc) 10. Arbetsordning: granskning och fastställande av låg- och mellanstadieschemata 11. Arbetsordning: tryckning, duplicering, distribution 12. Arbete med schemata för flyttningsprövningar, skrivningar, vakter under raster, vid skolbespisning etc 13. Organisatoriska m fl åtgärder beträffande frivillig undervisning, skolradio och TVprogram, film, teater, föredrag, firande av högtidligheter eller minnesdagar 14. Arbete med anledning av elevernas studiebesök, studieresor, fjällfärder, idrottsdagar etc 15. Förberedelsearbete för och upprättande av högstadieplan(er) eller motsvarande organisationsplaner 16. Arbete med förslag till klasser.samt klasstyper 17. Arbete vid höstterminens början med redovisning av antalet elever i klasserna och tjänstgörande lärare 18. Arbete med förteckning över lärare på högstadiet i läro-, övnings- och yrkesämnen..

Sakområde Arb vid och nummer rektors(i bilaga 3 A) område

Arb vid skolkansli

Till bitr pers

Till pers i Till assistent bitr kärr

1:4

(x)

1:5

(x)

1:6

(x)

II: 14

(x)

(x)

II: 15

(x)

111:5

(x)

III: 6

(x)

III: 9

(x)

IV: 2,1

X

IV: 2,3

(x)

IV: 2,4

X

IV: 4

(x)

IV: 7

(x)

(x)

IV: 9

(x)

(x)

IV: 10 IV: 11

(x) (x)

(x) (x)

IV: 12

X

X

IV: 13

X

X

(x)

19. Arbete före och efter rektorskonferenser (lokaler) 20. Arbete i samband med elevers ansökan om inträde i andra skolor — gymnasier, yrkesskolor etc 21. Arbete med klasslistor samt på högstadiet listor för tillvalsgrupper och alternativkurser 22. Granska bctygskataloger, klassböcker och/ eller dagböcker 23. Arbete i samband med åhörardagar, uppvisningar, termins- och årsavslutningar. . . 24. Ai bete med ev premier och stipendier (ej statsstipendier och studiebidrag) 25. Arbete med registrering av elever (elevbokföring) 26. Ev efterforskning av barn som ej infunnit sig till inskrivning 27. Tillsyn över och skötsel av skolans fastig heter och tomter 28. Åtgärder och yttranden med anledning av byggnads- och reparationsarbeten 29. E v förhyra skollokaler upprätta avtal eller kontrakt 30. Utreda behov av nyanläggningar eller ned läggningar av skollokaler, yttranden över program och ritningar 31. Nyanskaffning, tillsyn, förteckning och inventering av inventarier 32. Nyanskaffning, uppställning, förteckning, inventering och vård av undervisningsmateriel (även kontakter och försäljare) . . 33. Granskning, nyanskaffning, förteckning och uppställning av läro- och läseböcker 34. Inköp och distribution av annan förbrukningsmateriel för undervisningen 35. Ordna undervisningen vid lärares tillfälliga frånvaro 36. Primäruppgifter vid läsårets början för löneutbetalningar 37. Månatliga uppgifter för löneutbetalningar, rapporter om sjukdomsfall etc 38. Utfärda tjänstgöringsbetyg och -intyg för lärare och annan personal, ev yttranden över ansökningar om tjänstebyten, avsked etc 39. Arbete med anställande av icke ordinarie personal 40. Arbete med personals ansökan om tjänstledighet och semester 41. Arbete med lediganmälan av ordinarie lärartjänster, förslag till ämneskombination —• granskning, meritvärdering och sammanställning av ansökningar till ordinarie lärartjänster, yttranden över sökande 42. Arbete med anställande av annan personal än lärarpersonal 43. Arbete med anledning av lärarnas/personalens bostadsfrågor 44. Insamlande av debetsedlar, adressuppgifter etc

IV: 15

(x)

V: 5

(x)

V: 6

(x)

V: 9

(x)

V: 11

(x)

V: 12

(x)

V: 13 V: 15 VI: 1

(x)

VI: 2

(x)

VI: 3

(x)

VI: 4

(x)

VII: 1

(x)

(x)

VII: 2

(x)

(x)

VII: 4

(x)

(x)

VII: 5

(x)

VIII: 1

(x)

VIII: 2

X

VIII: 3

X

VIII: 4

(x)

VIII: 5

(x)

VIII: 6

(x)

VIII: 7—

(x)

VIII: 10

(x)

VIII: 11

(x)

VIII: 12

i 45. Arbete vid uthyrning av skolans lokaler . . 46. Arbete med ersättningar för skadegörelser etc 47. Granskning, kontering och attestering av räkningar 48. Anslagskontroll 49. Arbete med infordrad statistik 50. Planera och leda arbetet, för annan personal än lärare 51. Postärenden 52. Besvara förfrågningar från personal coh allmänhet 53. Arbete med ordnande, förtecknande och förvaring av skolans/skolstyrelsens arkivalier 54. Renskrivning, stencilering etc som icke redovisats såsom ingående i annan punkt. 55. Behovsberäkningar och framställningar om inrättande av nya ordinarie lärartjänster. 56. Speciella utredningar etc vid förordnande av ordinarie lärare, arbete i samband med överklagningar 57. Rapportering till ländsskolnämnd rörande förordnanden och tjänstledigheter 58. Utredningar i lönefrågor 59. Uträkningar av löner 60. Rektroaktiva ersättningar, kompensation för pensionsavgifter etc 61. Förande av tjänstematrikel rapporter till försäkringskassa 62. Utredningar beträffande olycksfallsanmälningar och läkarvårds- och läkemedelsersättningar 63. Inkomst- och arbetsgivaruppgifter rörande personal 64. Arsuppgifter till pensionsanstalten 65. Upprätta personal och lönestatistik 66. Förslag till inkomst- och utgiftsstat 67. Rekvisition av medel till driftbudget 68. Ansökan och rekvisition av statsbidrag till byggnader m m samt rekvisition av förskott till dito 69. Rekvisition och redovisning av studiebidrag och stipendier 70. Redovisning till R R V 71. Fondförvaltning 72. Debitering, kreditering och krav (ej elevkostnader) 73. Utanordning 74. Organisatoriska m fl åtgärder beträffande läkarundersökningar, tandvård etc, övervakning av sanitära och hygieniska förhållanden 75. Organisatoriska m fl åtgärder avseende bad och simundervisning 7—412931

5 VII: 13

X

V I I I : 14

(x)

(x)

(x)

X

X X

X

X X X

V I I I : 19 VIII: 20

(x)

(x) (x)

(x)

V I I I : 21

(x)

(x)

(x)

VIII: 23

X

X

X

VIII: 25

X

VIII: 15 VIII: 16 VIII: 17

X

VIII: 26

(x)

V I I I : 27

(x)

VIII: 28 VIII: 29 1—2 VIII: 30 1—2

X X

X

X

X

VIII: 31

X

X

VIII: 32

X

X

V I I I : 33

X

X

VIII: 34 VIII: 35 V I I I : 36 VIII: 37 VIII: 38 1—5

X X X

X X X

(x) (x)

V I I I : 39

(x)

VIII: 40 V I I I : 41 V I I I : 42

X X X

X

VIII: 43 V I I I : 44 1—3

X

X

(x)

IX: 1 IX: 3

(x)

(x) X

76. Arbete i samband med. skolmåltidsverksamhet — organisatoriska åtgärder, upp handling 77. Arbete i samband med elevernas förvärvs arbete 78. Arbete med studiebidrag och statsstipen dier (ej rekvisition och redovisning) 79. Arbete i samband med skolskjutsar, elevernas buss- och järnvägskort (ej rekvisition av statsmedel) 80. Arbete med elevförsäkringar 81. Förberedelser för skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s sammanträden 82. Arbete efter skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s sammanträden (verkställighet protokoll; expediering etc) 83. Sammanträden med kommunala myndigheter 84. Utredningar, remisser, interpellationer.. . . 85. Debiteringsarbete för undervisning av elever från annan kommun 86. Betala ersättningar till andra kommuner för undervisning av elev från den egna kommunen 87. Övriga kontakter med andra kommuners skolväsende

IX: 4

(x)

IX: 5

(x)

(x)

IX: 6

(x)

(x)

(x)

IX: 8 IX: 10

(x)

(x) (x)

(x)

X: 1

(x)

X: 3

(x)

X: 4 X:6

(x) (x)

X:8

(x)

X:9

(x)

X: 10

(x)

Fördelningen av den sammanlagt erforderliga tidsåtgången per arbetsuppgift, variabel och år på de olika personalkategorierna kan utläsas ur bilaga 3 B. I de fall då en arbetsuppgift ansetts behöva kräva endast helt obetydlig arbetsinsats av en av personalkategorierna, har för denna kategori ingen som helst tidsåtgång redovisats för denna arbetsuppgift. När det gäller rektor och skolchef får dylik arbetsinsats anses ingå i uppgifter att vara rektorsområdets respektive skolkansliets chef och således leda och fördela arbetet och i egenskap av chef ytterst svara för att allt arbete vid rektorsområdet respektive skolkansliet utförs tillfredsställande. 5.6 Säsongutjämning I det föregående har konstaterats att arbetet hos såväl rektor som rektor därjämte skolchef liksom deras medhjälpares arbete präglas av starka säsongvariationer. Arbetstoppar kan noteras för samtliga personalkategorier under senare hälften av vårterminen och vid höstterminens början. Härav uppstår såväl arbetsorganisatoriska som personalorganisatoriska problem. Utredningen har sökt beakta även dessa problem, men funnit få möjligheter att i detta avseende rationalisera det administrativt-expeditionella arbetet på rektorsexpeditioner och skolkanslier, eftersom detta i så hög grad beror av läs- och arbetsårets rytm. Nämndvärda möjligheter synes ej heller föreligga att åstadkomma avsedda förbättringar genom att ändra

99 tidpunkter för inlämnandet av vissa mera omfattande rapporter, planer eller redogörelser till centrala, regionala eller lokala myndigheter. Dessa tidpunkter synes under rådande förhållanden så synkroniserade med periodiciteten i främst det centrala statliga förvaltningsarbetet, att möjligheter ej föreligger till förskjutningar av desamma utan att förhållanden på det centrala förvaltningsplanet berörs. Dock torde i detta eller andra sammanhang framförda förslag, ägnade att underlätta arbetet på rektorsexpeditioner och skolkanslier, emellertid medföra viss, i sammanhanget icke oväsentlig, utjämning av säsongvariationerna. Till en utjämning av dessa variationer, åtminstone mellan olika personalkategorier, bidrager även utredningens förslag angående vissa ändringar i arbetsfördelningen. De största möjligheterna att åstadkomma utjämningar av säsongvariationerna i rektorsexpeditionernas och skolkansliernas arbete synes finnas vid de enskilda rektorsområdena och skolkanslierna, genom att arbetet planeras så att vissa arbetsuppgifter förberedes eller helt utföres under mindre arbetstyngda perioder, till exempel under ferierna. Detta gäller exempelvis i fråga om upprättande av olika schemata, utskrivning av namnkolumner i betygskataloger och huvud på terminsbetyg, förande av elevkort, upprättande och komplettering av inventarieförteckningar och vissa andra förteckningar, inventering av blankettförråd. Möjligheter föreligger även att på skolkanslierna på detta sätt förbereda upprättandet av vissa statsbidragsrekvisitioner.

KAPITEL 6 O k a d t i d för p e d a g o g i s k l e d n i n g a v r e k t o r s o m r å d e t

I föregående kapitel har behandlats olika åtgärder, ägnade att nedbringa skolledningens arbete av annan än pedagogisk karaktär. Härigenom kan skolledningen i större utsträckning än under rådande förhållanden förväntas kunna ägna sig åt den pedagogiska ledningen. Att de sålunda behandlade möjligheterna att befria skolledningen från arbete av icke pedagogisk karaktär i förekommande fall förutom rektor även gäller studierektor bör uppmärksammas. Då i det följande frågan om erforderliga insatser av skolledningen i den pedagogiska ledningen av rektorsområdet behandlas, avses med skolledningens arbete sådant som för närvarande utförs av icke bara rektor utan även studierektor. Arbete som utförs av övriga biträdande skolledare, tillsynslärare vid rektorsskola och tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola, är ej att hänföra till arbete sammanhängande med den egentliga ledningen av rektorsområdet. Det är förenat med stora svårigheter att fastställa h u r lång tid skolledningen skall behöva anslå åt det egentliga pedagogiska arbetet. Den genomsnittliga tid som skolledningen enligt enkäten redovisat för arbetsuppgifter av pedagogisk art har utredningen dock ansett klart otillfredsställande i fråga om följande arbetsuppgifter: åhöra lektioner (II: 1), handleda lärare, pedagogiska samtal med lärare (II: 2), nyanskaffning . . . av undervisningsmateriel (VII: 2), arbete med anledning av skolbiblioteks och skolbibliotekaries verksamhet (VII: 3) samt granskning, nyanskaffning . . . av läro- och läseböcker (VIII: 4). Den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittliga tidsåtgången för rektors åhöronde av lektioner varierar vid rektorsområden av olika struktur och med olika personalorganisation mellan 1,24 och 2,80 timmar per klass och år. Det högsta värdet avser rektor vid rektorsområde med samtliga stadier och med studierektor för låg- och mellanstadierna, det lägsta rektor vid rektorsområde med samtliga stadier men utan studierektor. För studierektor för högstadium uppgår tidsåtgången för arbetsuppgiften till 2,25 timmar per klass och år. För studierektor för låg- och mellanstadierna är värdet 1,73. För handledning av lärare och pedagogiska samtal med lärare varierar den genomsnittliga tidsåtgången per klass och år för rektor vid rektorsområden

101 med olika struktur och personalorganisation mellan 1,64 och 3,90 timmar. Värdet 1,64 gäller rektor vid rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna. Det högsta värdet, 3,90, gäller rektor vid rektorsområde med samtliga stadier men utan studierektor. För studierektor för högstadium uppgår tidsåtgången för handledning av lärare och pedagogiska samtal med lärare till i genomsnitt 4,71 timmar per klass och år. För studierektor för låg- och mellanstadierna är värdet 1,14. Enligt utredningens mening kan dessa genomsnittstider ej bereda skolledningen tillfälle att tillfredsställande utöva den pedagogiska ledningen. Ett förverkligande av intentionerna i 1962 års skolreform kräver att skolledningen ges avsevärt ökade tidsmässiga möjligheter att ägna sig åt det egentliga pedagogiska arbetet. För att den nya skolan skall få det innehåll som eftersträvas, måste skolledningen beredas tidsmässiga möjligheter till aktiva insatser i dels det pedagogiska nydaningsarbetet, dels samordningen och ledningen av skolans inre arbete i övrigt. Skolledningens möjligheter att genom kontakter med lärare i lärosalar och vid enskilda samtal på fältet föra det pedagogiska utvecklingsarbetet vidare intar i detta sammanhang en nyckelposition. Med hänsyn härtill har utredningen ansett sig böra räkna upp genomsnittstiderna för åhörande av lektioner samt för handledning av lärare och pedagogiska samtal med lärare. Vid sina beräkningar h a r utredningen därför i fråga om dessa arbetsuppgifter utgått ifrån en sammanlagd genomsnittstid på åtminstone 5,25 timmar per låg- och mellanstadieklass och år ( = i genomsnitt 4,5 timmar per undervisningsvecka vid modellrektorsområde 2) samt 13 timmar per högstadieklass och år ( = i genomsnitt 5,5 timmar per undervisningsvecka vid modellrektorsområde 2). Ett effektivt drivet pedagogiskt nydaningsarbete kräver också att skolledningen har mera tid för arbete i samband med ämnes- och stadiekonferenser än enkätmaterialet visar. Behovet av ökning av de tidsmässiga möjligheterna för dylikt arbete har beaktats vid ovan redovisade uppskrivningar av tider för åhörande av lektioner respektive handledning av lärare och pedagogiska samtal med lärare. Med hänsyn till skolbibliotekets centrala roll i skolarbetet finner utredningen det angeläget att skolledningen beredes möjligheter att i större omfattning än för närvarande följa biblioteksverksamheten. Den genomsnittliga tid skolledningen nu ägnar detta arbete varierar mellan 3 och 15 timmar per år. I utredningens beräkningar har genomsnittstiden för arbetet upptagits till 18 timmar per år ( = i genomsnitt 2 timmar per läsårsmånad) vid rektorsområde med samtliga stadier eller endast högstadium samt till 12 timmar per år ( = i genomsnitt 1,3 timmar per läsårsmånad) vid rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna. Om skolledningen på ett tillfredsställande sätt skall k u n n a utöva den pedagogiska ledningen samt utveckla skolans arbetsformer, måste den även beredas möjligheter att följa utvecklingen beträffande ny undervisnings-

102 materiel samt nya läro- och läseböcker. En rationell och väl genomtänkt materielanskaffning torde dessutom borga för inte endast ur undervisningssynpunkt utan även ur ekonomiska synpunkter fördelaktiga nyanskaffningar. För arbetet i samband med materielanskaffning har i enkätmaterialet ej framkommit någon genomsnittstid för biträdespersonal. Detta torde få tolkas så, att arbetet i samband med materielens inköp, uppställning, förteckning och inventering i regel helt faller på skolledning samt tillsynslärare, i förekommande fall även huvudlärare. Då utredningen emellertid övertygats om att visst arbete i samband med materielanskaffningen kan och bör utföras av biträdespersonal har det befunnits motiverat att för detta ändamål räkna med ett behov av arbetsinsats av biträdespersonal under åtminstone i genomsnitt 0,5 timmar per klass och år. Härigenom torde skolledningens behov av tid för behandling av frågor om anskaffning av undervisningsmateriel i stort tillgodoses inom ramen för den i nuläget beräknade genomsnittliga tiden per klass och år för denna arbetsuppgift. Beaktas bör i detta sammanhang att tillsynslärare sålunda ej inräknas i skolledningen. Den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittliga tidsåtgången per klass och år för rektors arbete med granskning och nyanskaffning av lärooch läseböcker varierar mellan 0,36 och 0,53 timmar. Det lägsta värdet gäller rektor med endast låg- och mellanstadierna, det högsta rektor med samtliga stadier men utan studierektor. För studierektor vid högstadium är motsvarande värde 0,86, för studierektor vid låg- och mellanstadierna 0,48. Vid sina beräkningar har utredningen i fråga om skolledningens arbete med granskning och nyanskaffning av läro- och läseböcker utgått ifrån en genomsnittstid på åtminstone 0,74 timmar per klass och år vad beträffar arbete som för närvarande utförs av rektor vid rektorsområden hänförliga till strukturgrupperna RA 1—RA 3, samt till 0,93 timmar per klass och år vad beträffar arbete som för närvarande utförs av rektor vid rektorsområde hänförligt till strukturgrupp RA 4. I fråga om arbete som för närvarande utförs av studierektor, har genomgående räknats med en genomsnittlig tid på 0,74 timmar per klass och år. I detta sammanhang vill utredningen även beröra frågan om rektors undervisningsskyldighet. Som pedagogisk ledare har rektor enligt utredningens mening nytta av viss egen undervisning. Den omedelbara kontakt med det pedagogiska skolarbetet som egen undervisning ger, är ur allmänpedagogiska synpunkter av betydelse för rektors möjligheter att utöva det pedagogiska ledarskapet. Att rektor själv har undervisning ökar såväl hans egen som skolans totala möjlighet att ge insiktsfull allmänpedagogisk handledning åt lärare. Att detta gäller i hög grad i en skola, vars verksamhet skall kännetecknas av ett ständigt pågående utvecklingsarbete, torde ej behöva motiveras närmare. Värdet av rektors egen undervisning bör även bedömas ur psykologiska synpunk-

103 ter. Om rektor har direkt kontakt med undervisningssituationen torde nämligen effekten av hans handledning av lärare öka. Även om omfattningen av rektors undervisningsskyldighet måste vara avhängig av rektorsområdets storlek, utgår utredningen ifrån att den som regel ej skall understiga den nu gällande minimiundervisningsskyldigheten för rektor som ej förenar rektors- och skolchefsskap, d. v. s. 4—5 veckotimmar. Sedan hänsyn tagits till de i föregående kapitel påvisade möjligheterna att rationalisera rektors och rektorsexpeditionens arbete har nya arbetsmängdsberäkningar utförts med beaktande av det ovan förda resonemanget rörande erforderlig tidsåtgång för vissa av skolledningens pedagogiska arbetsuppgifter. De värden som därvid framkommit för den beräknade årliga tidsåtgången per arbetsuppgift, variabel och personalkategori vid rektorsområden av olika struktur eller med olika personalorganisation, framgår av bilaga 3 B. På grundval av dessa värden har företagits genomsnittliga beräkningar av den totala årliga arbetsmängden för skolledningen och biträdespersonalen vid rektorsområden av olika storlek och struktur. Resultatet härav åskådliggöres grafiskt i bilagorna 4 A—B.

KAPITEL 7 Förhållanden i vissa andra länder

Genom hänvändelser till vissa länders ambassader i Stockholm har utredningen erhållit uppgifter om skolledarorganisation och biträdespersonal åt skolledare vid skolor närmast motsvarande grundskolan i de nordiska länderna — exklusive Island — samt i Nederländerna och Västtyskland. Den organisatoriska strukturen hos ifrågavarande skolor avviker dock i regel så pass mycket för svenska förhållanden, att frågorna rörande skolledarorganisation och biträdespersonal åt skolledare ej torde kunna bedömas efter likartade riktlinjer. Då det emellertid kan vara av intresse att se hur man i dessa länder sökt lösa problemen, redovisar utredningen nedan de uppgifter som erhållits. Danmark Rörande den danska folkeskolen har från det danska undervisningsministeriet meddelats följande: »I den danske folkeskole varetages lederforrettninger ved den landsbyordnede skole (under 200 elever) af f0rste- eller enelsereren og ved den k0bstadordnede skole i landkommunerne (over 200 elever) samt ved skoler i k0bstaederne af skolinspekt0ren. 1. F0rstelsererens pligter er som regel fastsat i en instruks godkent av skoledirektionen. Under hans administrative pligter h0rer bl. a. fordeling af arbejdet med f0relse af fors0mmelselister, utfaerdigelse af meddelelse til statskonsulenten om fors0mmelser for hele skolens vedkommende, modtagelse af inmeldelse og udmeldelse af b0rn og udfserdigelse af flyttebeviser for udmeldte b0rn, f0relse af skoleprotokollen og udfserdigelse af meddelelser for hele skolen til de årlige indberetninger. For udf0relsen af dette administrative arbejde samt tilsynet med den daglige orden oppebserer f0rstelsereren et ledertillaeg på p. t. 92 kr -4- 128 % årlig pr. klasse, og hans timetal er ved skoler på mindst 7 klasser nedsat i forhold til det normale: 32 ugentlige timer. Der er ikke fastsat regler om kontorhjselp for f0rstelserere. 2. Skoleinspekt0rens pligter fastsaettes i en instruks, der godkendes of undervisningsministeriet. Hans administrative pligter er af samme art som f0rstelsererens. Hertil kommer hans pligter som lcererpersonalets nsermeste foresatte. Ved skoler, der har mindst dobbelte klassersekker hele skolen igenom bortset fra 9. klasse og 2. og 3. realklasse normeres en viceinspekt0rstilling for hver dobbelte klassersekke, dog at der altid normeres en viceinspekt0rstilling for hver 500 b0rn. Viceinspekt0ren er medhjaelper for skoleinspekt0ren ved skolens administration. Det er i cirkulaere af 14. september 1961 angående det pligtige timetal for folke-

105 skolelserere henstillet, at der for skoleinspekt0ren ved st0rre skoler af kommunen stilles kontormedhjselp til rådighet i forn0dent omfång, og at der ved st0rre skoler af kommunen ydes et vederlag for arbejde med skoleplanelaegningen. Denne henstilling er formentlig fulgt ved de store skoler.» Finland I svaret på utredningens förfrågan rörande förhållandena i Finland berörs ej frågan om skolledarorganisation. Det omtalas blott, att avlönad kanslipersonal ej står till förfogande för skolledare vid folk- och medborgarskolor. Norge Från Kirke- og undervisningsdepartementet i Norge har följande meddelats rörande administrationspersonal vid skolor motsvarande grundskolan: »Administrasjonspersonalc Kommunene har plikt til å tilsette skoleinspekt0r, men departementet kan godkjenne sserordningen for mindre kommuner. Skoleinspekt0ren kan samtidig vsere skolestyrer (rektor) ved en skole. Skoler der det ikke er tilsatt styrer, blir administrert i samarbeid mellom skolinspekt0r og laerere. Skolestyrer Når kommunestyret samtykker, kan det tilsettes skolestyrer (rektor) ved skoler der det samlede antall undervisningstimer pr. år ikke er mindre enn 2 500 timer. Skolestyrerne har leseplikt, gradert etter skolens st0rrelse. En har nå disse grupper av styrere:

Undervisningstimetall ved skolen

Styrerens leseplikt timer

Styrer I Styrer II Styrer III Styrer IVa (bare ved 7-delte skoler Styrer IVb

44 301 25 601—44 300 13 101—25 600

100— 450 250— 700 500—1 050

2 500—13 100 2 500—13 100

900- -1400 900- -1 400

I Ungdomsskolen

Klassetall

Leseplikt pr. uke

Styrer — undervisningsleder

3 klasser 6 » 10 i 14 i 18 i 22 » 28 »

18 t. 16 > 14 » 12 i 9» 8» 6»

I Barneskolen

1 Departementet arbeider med revisjon av disse bestemmelsene. En saerlig »Lsererregulativ-komité» av 1960 har foreslått å senke undervisningsplikten for skolestyreren og undervisningsledere.

106 F0rsteherer (inspektor) Til hjelp i arbeidet med den daglige styringa av skolen kan styreren ha en f0rstelserer. I barneskolen kan slik stilling opprettes ved folkeskoler som h a r styrer I. Til denne stillingen er det lagt en leseplikt som for styrer IV. Ved en del ungdomsskoler er det tilsat f0rstelasrere. Men en holder ennå på å pr0ve seg frem, og det er ikke gjort fäste regler gjeldende for dette skoleslag. Fors0ksrådet har gjort fremlegg om å opprette f0rstelsererstilling ved ungdomsskoler med mer enn 7 klasser. Bistillinger Skolestyret kan, når kommunestyret samtykker, sette en laerer til å f0re tilsyn med undervisningen i enkelte fag. En slik tillsynslserer skal ha nedsat leseplikt, fastsat av skoledirekt0ren etter fremlegg fra skolestyret, men ikke tillegg til l0nn. Skolestyret kan også, med kommunestyrets samtykke, sette en laerer til å f0re tilsyn med undervisningsrom og samlinger. I dette tilfelle skal tillsynslsereren ha sserskilt honorar for arbeidet i tillegg til l0nn, men ikke nedsatt leseplikt. I ungdomsskolen er det opprettet bistilling som rådgiver. St0rre skoler vil trolig få flere lserere i denne funksjon. Disse har til nå fått en reduksjon i sin leseplikt på 2 timer pr. 100 elever. Det er videre aktuelt å opprette bistillinger som »velferdslserer» og stilling som »fritidsleder», det siste saerlig ved skolinternater. Kontorutdannet personate Her er det ikke gitt fäste regler. Rent generelt heter det at det er forutsetningen at styreren ved st0rre skoler får den kontorhjelp han trenger for å utf0re sine pedagogiske og administrative oppgaver p å en fullgod made. Men der er ikke pålagt kommunen bestemte plikter. Fordeling av funksjoner mellom personalet i administrasjonen F o r skolestyrer og f0rstelserer er det utarbeidet normalinstruks, som spesifiserer de funksjoner som er lagt til disse stillingene under samordning med stillinger og råd under den kommunale skoleadministrasjon (skoleinspekt0r, skolepsykolog, skolestyrer e t c ) . Arbeidet med å läge instruksen for bistillinger i folkeskolen er tätt opp med innsamling av materiale som legges til rette av Fors0ksrådet for skoleverkct.» Nederländerna R ö r a n d e a d m i n i s t r a t i o n e n i skolor för p r i m ä r u n d e r v i s n i n g i N e d e r l ä n d e r n a h a r från ecklesiastikdepartementet i Haag l ä m n a t s följande upplysningar (översättning): »De allmänna skolorna för primärundervisning förvaltas av kommunerna. Skolornas administration sker på kommunens kansli. Enligt stadgar h a r skolföreståndaren (utom vid de större skolorna) jämväl undervisning i klass. Skolföreståndarens administrativa uppgifter omfattar bl. a. elevadministration, korrespondens med diverse befattningshavare och instanser såsom skolläkare, skoltandläkare, skolpsykolog, socialvårdssyster, pedagogiskt centrum, undervisningsinspektion samt olika kommunala myndigheter. Det står kommunalstyrelserna fritt att — i det fall de anser det nödvändigt — vid dessa skolor anställa en vaktmästare, som utöver sina normala åligganden även kan belastas med enkla administrativa uppgifter. Med anledning av den efter det

107 andra världskriget omfattande utvecklingen på de pedagogiska, psykologiskt-didaktiska samt samhälleliga och sociala områdena har skolföreståndarens uppgifter ökats kraftigt. Detta medför en utökning av den administrativa verksamheten. I olika rapporter från undervisningsorganisationer anförs sålunda att föreståndaren helt eller delvis befrias från undervisning, så att mer tid blir disponibel för övrig verksamhet. Privatskolornas för primärundervisning administration ombesörjs helt av dessa skolors styrelser. Föreståndaren åläggs ledning av undervisning och därtill hörande administration. Därtill åläggs han i skolpliktslag, skolpliktsbestämmelser och bestämmelser om elevers skydd mot smittofara föreskriven elevadministration. Det står skolornas styrelser fritt att befria föreståndaren från undervisning. I det belopp som av det allmänna ställs till förfogande för skolans drivande är inberäknat ersättning för administrationsarbete. Ersättningen varierar från fall till fall. I allmänhet anses beloppet emellertid vara för litet. Det står privatskolornas styrelser fritt att ställa en administrativ hjälp till föreståndarens förfogande eller att anställa en vaktmästare, som även kan utföra enkelt administrativt arbete. För detta ändamål lämnas dock ej något extra bidrag av det allmänna. Vad ovan sagts rörande ökningen i arbetets omfattning för föreståndarna vid de kommunala skolorna gäller även föreståndarna vid privatskolorna. Därtill belastas ofta privatskolornas föreståndare med löneadministration. Sammanfattningsvis kan konstateras att administrativ hjälp i allmänhet ej kan ställas till förfogande för föreståndarna vid skolor för primärundervisning. Det står dock kommunal- och skolstyrelser fritt att vidtaga åtgärder i dessa avseenden.» Västtyskland Av de kortfattade uppgifter som erhållits rörande förhållandena i Västtyskland framgår att frågan om biträdeshjälp åt skolledare betraktas som en angelägenhet för skolans huvudmän (Gemeinde, Städte, Kreise). När behov av biträdeshjälp föreligger, sägs skolledaren få ta erforderliga kontakter med huvudmannaorgan. Det anges dock att praxis torde vara att någon biträdeshjälp ej ställs till förfogande för skolledare vid folk- och mellanskolor. Vid högre skolor finns i regel skrivhjälp som samtidigt fungerar som skolledarens sekreterare. Biträdeshjälpens ringa omfattning antas bero av främst det förhållandet att motsvarande tyska, ur organisationsstrukturella synpunkter relativt enhetliga, skolenheter är avsevärt mycket mindre än de svenska. Det framgår även att lärare anlitas för vissa skolledningen tillkommande administrativa uppgifter. Kompensation härför ges genom reducering av undervisningsskyldigheten.

KAPITEL 8 O r g a n i s a t i o n a v skolledningen. Principiella s y n p u n k t e r och förslag 8.1 Ledningen av rektorsområden

8.1.1 Den egentliga skolledningen i rektorsområden

I det föregående har framkommit att den nuvarande skolledarorganisationen i grundskolan (organisationen för ledningen av rektorsområden) ej möjliggör erforderliga insatser i den pedagogiska ledningen inom ramen av i stort sett normala årsarbetsmängder hos rektorerna. Detta förhållande ä r mest markant ifråga om de rektorsområden som har studierektor för lågoch mellanstadierna och ett högstadium som är större än låg- och mellanstadierna tillhopa. Vid modellrektorsområde av denna typ är detta fallet trots att årsarbetsmängden hos rektor överstiger den för tjänstemän som normal betraktade årsarbetsmängden. Vidare har av redovisningen för enkätmaterialet framgått, att 50—60 % av en rektors årsarbetsmängd vid samtliga typer av modellrektorsområden utgörs av arbete, som betecknats med huvudkvalifikationsgrunden A, d. v. s. arbete som i och för sig skulle kunna utföras av en befattningshavare med andra än pedagogiska kvalifikationer. Frågan vilka kvalifikationer ledaren för ett rektorsområde bör besitta, kan emellertid ej besvaras med utgångspunkt från årsarbetsmängdens fördelning på huvudkvalifikationsgrunder. Den med huvudkvalifikationsgrunden A betecknade arbetsmängden härrör nämligen delvis även från uppgifter som till viss del kan utföras av en befattningshavare med administrativa kvalifikationer, till viss del av befattningshavare med andra kvalifikationer. Ett närmare studium av dessa arbetsuppgifter i vad avser omfattning och antal tillfällen då de återkommer under ett arbetsår, visar att det i regel ej är vare sig möjligt eller ur rationella synpunkter försvarligt att dela upp desamma på flera befattningshavare med hänsyn till huvudkvalifikationsgrunder. Frågan vilka kvalifikationer som bör krävas av ledaren för ett rektorsområde bör därför ej bedömas med utgångspunkt från årsarbetsmängdens fördelning på huvudkvalifikationsgrunder, utan med utgångspunkt från dess fördelning på kvalifikationsgrunder. I det föregående har redovisats att av rektors årsarbetsmängd vid modellrektorsområden 30—40 % kan hänföras till arbete som betecknats med kvalifikationsgrunden a samt 55—65 % till arbete som helt eller delvis be-

109 tecknats med kvalifikationsgrunden p. Arbete som helt betecknats med kvalifikationsgrunden p uppgår till 25—40 % av årsarbetsmängden. Det sagda gäller under förhållanden då årsarbetsmängden för rektorer vid modellrektorsområden på ett undantag när är i stort sett normal. Såsom redovisats i kapitel 3 överstiger årsarbetsmängden för rektor vid det modellrektorsområde med studierektor för låg- och mellanstadierna, vid vilket högstadiet är större än låg- och mellanstadierna tillhopa, den som normal betraktade årsarbetsmängden för tjänstemän med 100—200 timmar.Den med kvalifikationsgrunden a betecknade årsarbetsmängden hos rektor utgör vidare i intet fall mer än ca 2/-> av den för en tjänstemannabefattning i regel beräknade årsarbetsmängden. Vid de modellrektorsområden där studierektor finns, uppgår rektors och studierektors sammanlagda, med kvalifikationsgrunden a betecknade årsarbetsmängd i ett fall till nära »/« av den för en tjänstemannabefattning beräknade årsarbetsmängden. I övriga fall utgör rektors och studierektors sammanlagda, med kvalifikationsgrunden a betecknade arbete c:a 2/3 av sistnämnda årsarbetsmängd. En analys av fördelningen på kvalifikationsgrunder av rektors eller rektors och studierektors sammanlagda arbete stöder sålunda nu gällande princip, att ledare för ett rektorsområde vid grundskolan skall vara en befattningshavare med pedagogisk bakgrund och övervägande pedagogiska funktioner. Gällande bestämmelser rörande antal rektorer vid grundskola i kommun möjliggör överhuvud taget ej upprättande av rektorsområden av sådan omfattning att frågan om rektors kvalifikationer utifrån en analys av fördelningen på kvalifikationsgrunder av skolledningens arbete kan bedömas på annat sätt. Härvid må även erinras om att i det föregående framhållits, att rektor i saknad av biträdespersonal på rektorsexpeditionen nödgas utföra 2n avsevärd mängd mindre kvalificerat administrativt-expeditionellt arbete. Avgörandet om ledaren för ett rektorsområde skall vara en befattningshavare med pedagogiska eller administrativa kvalifikationer måste emellertid grundas icke blott på en analys av h u r skolledares och biträdande skolledares totalarbetsmängder fördelas på kvalifikationsgrunder utan även på en mera direkt funktionell analys av skolledningens arbete. En analys av sistnämnd art visar, att den övervägande delen av rektors arbete är att hänföra till funktionen arbetsledning. Rektors arbetsledning utövas väsentligen genom hans insatser i skolledningens primäruppgift, den pedagogiska ledningen av skolan. De arbetsledande uppgifterna är sålunda i huvudsak pedagogiska till sin karaktär. Rektors arbetsledande funktioner utövas gentemot lärarna vid kollegier, klass-, ämnes- och stadiekonferenser, i lärosalar och vid enskilda samtal. Beträffande utrustning och pedagogiska hjälpmedel har rektor att inom ramen för skolans anslag mot varandra väga de behov som redovisas i ämnesoch stadiekonferenser. Även för många av de arbetsuppgifter som åvilar rektor eller faller på hans ansvar i samband med undervisningens organisation,

110 såsom vissa problem i samband med elevernas studieval, skollokalernas disposition, förarbetet till schemaläggningen och icke minst vid uppgörandet av lärarnas tjänstgöringsfördelning, är pedagogiska insikter av värde. Sålunda visar även en analys av skolledningens arbete utifrån funktionella aspekter, att en genom egen lärarverksamhet vunnen förtrogenhet med undervisningens liksom det övriga pedagogiska arbetets villkor är av stor betydelse för rektor i hans ställning som ansvarig för arbetet vid ett rektorsområde. Vid utformandet av de formella behörighetsvillkoren för rektorstjänst vid grundskolan bör beaktas det sätt på vilket behörighetsvillkoren för rektorstjänst vid det nya gymnasiet och vid fackskolan kommer att utformas. I framtiden torde skolenhet med grundskola i vissa fall komma att inrymma även annan skola. Ledningen av och ansvaret för verksamheten måste även vid en sådan skolenhet ligga hos en chef, rektor. Av bl. a. detta skäl måste de formella kompetensbestämmelserna för rektorstjänst vid grundskolan ges en vidare utformning än för närvarande. Av det föregående har även framgått att om rektor skall vara i första hand pedagogisk ledare, nu rådande fördelning av hans arbete på pedagogiska och organisatoriskt-administrativa uppgifter måste anses vara otillfredsställande. Förhållandena härvidlag har under i övrigt lika villkor konstaterats vara avgjort sämre för en rektor med studierektor för låg- och mellanstadierna än för en rektor med studierektor för högstadiet. Denna skillnad har visat sig alltmer markant ju större högstadiet är i förhållande till låg- och mellanstadierna. I kapitel 5 har olika åtgärder behandlats, ägnade att nedbringa skolledningens arbete av annan än pedagogisk karaktär. Härigenom kan skolledningen i större utsträckning än under rådande förhållanden förväntas kunna ägna sig åt pedagogisk ledning. De behandlade möjligheterna att frigöra skolledningen från arbete av icke pedagogisk karaktär gäller i förekommande fall förutom rektor även studierektor. Vid behandling av frågan om erforderliga insatser av skolledningen i den pedagogiska ledningen avses, såsom tidigare anförts, med skolledningens arbete sådant som för närvarande utförs av icke bara rektor utan även studierektor. Arbete som utförs av övriga biträdande skolledare, tillsynslärare vid rektorsskola och tillsynslärare vid annan skolanläggning än rektorsskola, berörs sedan frågan om organisation av den egentliga skolledningen behandlats. Dessa befattningshavares arbete är ej att hänföra till den egentliga ledningen av rektorsområdet. Frågan om den tid skolledningen skall behöva anslå åt sådana pedagogiska uppgifter, i fråga om vilka utredningen funnit de genomsnittstider som redovisats i enkäten vara klart otillfredsställande, har behandlats i kapitel 6. Såsom framgått av kapitel 6 har, sedan hänsyn tagits till dels i kapitel 5 påvisade möjligheter att rationalisera rektors och rektorsexpeditionens arbete, dels i kapitel 6 fört resonemang rörande genomsnittliga tider för vissa

Ill av skolledningens pedagogiska arbetsuppgifter, nya arbetsmängdsberäkningar utförts. Därvid framkomna värden för beräknad årlig tid per arbetsuppgift, variabel och personalkategori vid rektorsområden av olika struktur eller med olika personalorganisation framgår av bilaga 3 B. De beräkningar av genomsnittlig total årlig arbetsmängd för skolledning och biträdespersonal vid rektorsområden av olika struktur som företagits på grundval av angivna värden redovisas grafiskt i bilagorna 4 A—B. I bilaga 4 A redovisas sålunda den beräknade årsarbetsmängden för den egentliga skolledningen (d. v. s. arbete som för närvarande ankommer på rektor och studierektor) vid rektorsområden av olika storlek och struktur, sedan skolledningen så långt detta bedömts möjligt avlastats mer eller mindre rutinbetonat adminislrativt-expeditionellt arbete samt beretts tidsmässiga möjligheter att i större omfattning än för närvarande ägna sig åt pedagogiska uppgifter. I de i bilagan redovisade årsarbetsmängderna ingår ej arbete med upprättande av arbetsordning för högstadium, ej heller rektors egen undervisning. Med hjälp av bilagan kan beräknas vid vilket elevantal en som normal betraktad arbetsmängd för en befattningshavare i skolledningen uppnås, om hänsyn jämväl tages till att rektor skall ha en undervisningsskyldighet på 4—5 veckotimmar och att visst arbete som nu synes utföras av tillsynslärare vid rektorsskola men som utredningen i enlighet med vad som närmare utvecklats i det följande, finner böra åligga den egentliga skolledningen, medräknas. Detta sker vid rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna vid ett elevantal av ca 1 100—1 200,i vid rektorsområde med samtliga stadier, vid vilket högstadiet är mindre än låg- och mellanstadierna tillhopa, vid ett elevantal av ca 850—950, vid rektorsområde med samtliga stadier vid vilket högstadiet är större än låg- och mellanstadierna tillhopa rid ett elevantal av ca 800—900 samt vid rektorsområde med endast högstadium vid ett elevantal av ca 700—850. Med hjälp av bilaga 4 A kan även beräknas att förhållandet mellan den totala årsarbetsmängden hos skolledningen i rektorsområden med endast låg- och mellanstadierna och den totala årsarbetsmängden i rektorsområden med endast högstadium är ungefär 1:1,5. Med utgångspunkt från utredningens beräkningar kan således nu gällande poängsystem för bedömning av grundskolans omfattning — enligt vilket varje klass av låg- och mellanstadierna har poängvärdet 1, varje klass av högstadiet poängvärdet 1,5 — användas för att ange sambandet mellan ett rektorsområdes omfattning och total årsarbetsmängd för skolledningen i rektorsområdet. Härvid är dock att observera att de i bilaga 4 A redovisade beräkningarna utförts sedan hänsyn tagits till påvisade möjligheter att rationalisera skolledningens arbete genom bl. a. överföring, helt eller delvis, av vissa uppgifter till biträdespersonal 1 Härvid förutsätts att rektor vid rektorsområde av detta slag ej behöver befatta sig med arbete med de elever som från rektorsområdet avlämnats till högstadium vid annat rektorsområde.

112 på rektorsexpeditionen. Det nuvarande poängsystemet kan sålunda användas endast under den uttryckliga förutsättningen att biträdespersonal i erforderlig omfattning ställes till rektors förfogande. Detta spörsmål berörs ytterligare i det följande i samband med behandling av frågan om behov av biträdespersonal åt rektor. I det material på vilket utredningens beräkningar baserats har klassuppdelningen i årskurs 9 skett enligt för försöksskolan gällande bestämmelser. Emellertid kan tillämpningen av skolstadgans bestämmelser om hur linje med övervägande yrkesämnen i årskurs 9 i grundskolan skall anordnas såsom särskild klass, i vissa fall medföra att klassantalet och därmed poängtalet för rektorsområdet blir lägre än om klassuppdelningen under i övrigt jämförbara förhållanden skett enligt bestämmelserna för försöksskolan. För att poängvärdet per undervisningsenhet av även linje med övervägande yrkesämnen i årskurs 9 i grundskolan adekvat skall uttrycka sambandet mellan förekomsten av undervisningsenheten ifråga och det arbete den förorsakar skolledningen, bör därför, enligt utredningens mening, klass av 9 pr, tp, ha och ht, som vid undervisning i yrkesämnen är delad, i poänghänseende räknas som två klasser. Förslag till ändring i skolstadgan i bl. a. detta avseende lämnas i bilaga 1. Ovan har redovisats beräkningar, företagna med utgångspunkt från skolledningens totala årsarbetsmängder, rörande den omfattning rektorsområden av olika struktur kan ha för att ledningen av desamma skall kunna åvila en enda befattningshavare. Uttryckes de olika rektorsområdenas omfattning i klassantal — genomsnittligt elevantal per klass på olika stadier förutsätts vara detsamma som i utredningens modellrektorsområden — kan beräknas att behov av biträdande skolledare skulle föreligga vid rektorsområde med samtliga stadier eller med endast högstadium då rektorsområdets klassantal överstiger 35—40 samt vid rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna då klassantalet överstiger 55—60. Då en reformering av grundskolans ledning enligt utredningens mening måste ske på ett sådant sätt, att normala arbetsförhållanden skapas för däri engagerade befattningshavare, kan behovet av biträdande skolledare emellertid ej bedömas endast med utgångspunkt från skolledningens totala årsarbetsmängd. Bl. a. måste säsongvariationerna i skolledningens arbete beaktas. Såsom i det föregående påvisats utgör senare hälften av vårterminen och höstterminens början kraftiga arbetstoppar för skolledningen. Dessa arbetstoppar består förutom av pedagogiska eller pedagogiskt betonade konferenser och sammanträden huvudsakligen av organisatoriskt arbete. Samlas skolledningens totala arbete på en enda hand, d. v. s. hos rektor, leder arbetstopparna under relativt långa tidsperioder till onormal arbetsbörda hos rektor även i de fall skolledningens totala årsarbetsmängd ej överstiger den för en befattningshavare som normal betraktade årsarbetsmängden. Den ogynn-

113 samma effekt på rektors arbetsförhållanden som säsongvariationerna sålunda leder till, kan undvikas eller åtminstone minskas om rektor erhåller biträde med skolledningen även i det fall skolledningens totala årsarbetsmängd icke skulle motivera detta. Mot bakgrund av vad sålunda anförts, föreslår utredningen att biträdandeskolledarinstitution må inrättas vid rektorsområde som består av högstadium eller högstadium jämte annat stadium av grundskolan, då rektorsområdets poängtal uppgår till lägst 22. Vid rektorsområde med endast lågoch mellanstadierna må biträdande-skolledarinstitution inrättas då rektorsområdets poängtal uppgår till lägst 51. Detta förslag bör ses även mot bakgrund av de ställningstaganden utredningen i det följande redovisar beträffande behov av biträdespersonal. Vad beträffar den närmare utformningen av den biträdande-skolledarinstitutionen föreslår utredningen att denna skall bestå av en biträdande skolledare med hela rektorsområdet som verksamhetsområde. Förslaget innebär sålunda att ledningsfunktionen vid rektorsområden organiseras efter en vertikal i stället för en horisontell princip. Utredningen förutsätter att den biträdande skolledaren skall vara lärare, som regel med sin undervisning inom rektorsområdet. I det föregående har nämligen anförts att skolledningens huvudsakliga arbete utgöres av pedagogiska uppgifter. Förvisso innehåller många uppgifter väsentliga moment administrativt eller organisatoriskt arbete som i och för sig skulle kunna utföras av en befattningshavare med andra än pedagogiska kvalifikationer. En dylik uppdelning synes emellertid, såsom av det föregående torde ha framgått, icke vara rationell. När det är fråga om en arbetsuppgift av engångskaraktär är nämligen den ickepedagogiska delen av uppgiften i regel så liten, att en överföring av densamma till annan befattningshavare totalt sett ej skulle medföra vinst utan snarare förlust av tid och arbete. Då fråga är om en större, mer eller mindre regelbundet återkommande arbetsuppgift kan visserligen den totala icke pedagogiska delen av uppgiften, per år eller läsår räknat, synas så stor att den med fördel skulle kunna avskiljas. Ett dylikt förfarande vore emellertid felaktigt då bedömningen av möjligheterna att med positivt resultat avskilja den icke-pedagogiska delen av arbetsuppgiften måste ske med utgångspunkt från den arbetsinsats som åtgår för fullgörande av uppgiften vid vart och ett av de tillfällen då den återkommer, ej med utgångspunkt från den totala arbetsinsatsen per viss period. Utredningen har även diskuterat andra sätt att organisera grundskolans ledning. En möjlighet vore sålunda att utforma en biträdande-skolledarinstitution såsom en flerhövdad studierektorsinstitution med exempelvis en studierektor för varje i rektorsområdet ingående stadium. Studierektorerna kunde åläggas pedagogiska funktioner såsom åhörande av lektioner, handledning 8—412931

114 av lärare samt övrig övervakning och ledning av undervisning vid sina respektive stadier. Utredningen har emellertid funnit en lösning efter dessa linjer mindre rationell. Såsom i det föregående påvisats tillgodoser den nuvarande skolledarorganisationen ej skolans behov av samlad pedagogisk ledning. En uppdelning av den pedagogiska ledningen på befattningshavare, som var och en endast skulle företräda visst stadium torde ej leda till den samlade pedagogiska ledning, som sålunda måste eftersträvas. En organisation innefattande en pedagogisk ledare för varje i rektorsområdet ingående stadium kan snarare vidga än utjämna klyftorna mellan stadierna och i olyckliga fall leda till en konservering av arbetsformerna vid de olika stadierna. En uppdelning av ledningsfunktionen på rektor och flera biträdande skolledare med olika stadier skulle också medföra behov av ökad insats för samordning. En lösning efter sistnämnda linjer skulle även kräva större insatser av lärartimmar och därmed ställa sig mera kostsam än den lösning utredningen förordar. Uppdelas den biträdande skolledningsfunktionen på flera 'lärare måste undervisningsskyldigheten för var och en av dem avpassas i förhållande till den omfattning i vilken han förutsätts biträda rektor. Härför nödvändiga insatser av lärartimmar i skolledningen torde emellertid totalt sett bli större än om den biträdande skolledningsfunktionen koncentreras till en befattningshavare. Då lärartimmar måste anslås, måste det ske på ett sådant sätt att det resulterar i största möjliga effektiva arbete i skolans ledning. Den lösning utredningen förordar i fråga om organisation för ledning av rektorsområden i grundskolan utgår sålunda ifrån nuvarande ordning att ledarskap för kommuns skolväsende och ledarskap för däri ingående enskilda rektorsområden/skolenheter är utformade såsom skilda funktioner. Utredningen har visserligen under sitt arbete ifrågasatt, huruvida denna ordning på sikt är den mest lämpliga. Genom exempelvis en koncentration av å ena sidan de organisatoriskt-administrativa ledningsfunktionerna inom kommuns samlade skolväsende till en ledare, och å andra sidan av de därigenom renodlade pedagogiska ledningsfunktionerna inom kommuns samlade skolväsende till en annan ledare, skulle man möjligen kunna effektivisera såväl hela den kommunala skoladministrationen som den samlade pedagogiska ledaraktiviteten inom skolväsendet. Utredningen har emellertid icke funnit förutsättningar för närvarande föreligga för konstruktiva förslag efter de riktlinjer som antytts. Sammanfattningsvis kan således konstateras, att rektor då rektorsområdets storlek så kräver vid sin sida bör ha en biträdande skolledare, att denne skall ha hela rektorsområdet som verksamhetsområde och bör vara lärare med sin undervisningsskyldighet förlagd till rektorsområdet. Utredningen föreslår att arbetsfördelningen mellan rektor och den biträdande skolledaren ej fastställes på sådant sätt, att någondera av befattningshavarna låses

115 till vissa bestämda funktioner. Såväl rektor som den biträdande skolledaren är att betrakta såsom i första hand pedagogiska befattningshavare. Enligt utredningens mening bör rektor ha frihet att med den biträdande skolledaren överenskomma om den arbetsfördelning som med hänsyn till personlig fallenhet och individuella intressen befinns lämplig. Den överenskomna arbetsfördelningen mellan rektor och den biträdande skolledaren bör fastställas av skolstyrelsen och kungöras för rektorsområdets lärare. Då arbetsfördelningen mellan rektor och den biträdande skolledaren föreslås få uppgöras från fall till fall, föreslår utredningen att den biträdande skolledaren tillsättes genom förordnande tills vidare, varvid förordnandet som regel får förutsättas gälla åtminstone tid sammanfallande med vederbörande rektors tjänstetid. För den biträdande skolledaren i grundskolan skulle utredningen velat föreslå benämningen biträdande rektor eller rektorsassistent. Eftersom biträdande skolledare i det nya gymnasiet och i fackskolan föreslagits få benämningen studierektor, har utredningen emellertid funnit det lämpligt att även biträdande skolledare i grundskolan får samma benämning. Inte minst med tanke på de möjligheter till samorganisation av olika skolor i en och samma skolenhet som i det föregående berörts, bör de i en skolas ledning engagerade befattningshavarna så vitt möjligt benämnas lika och fylla likartade funktioner. Enligt utredningens förslag bör studierektor vara lärare, men eftersom han icke skall vara knuten till visst stadium av grundskolan bör för behörighet till befattningen ej krävas lärarutbildning av visst bestämt slag. Studierektor bör åtnjuta semester, ej ferier, samt vara skyldig mottaga vikariatsförordnande såsom rektor. Det bör också åligga studierektor att närmast under rektor svara för schemaläggningen. Att uppgöra förslag till schema bör dock kunna anförtros annan person. På grund av det meransvar funktionen som studierektor medför bör studierektor, förutom det att hans undervisningsskyldighet avpassas med hänsyn till insatserna i skolledningen, tillerkännas arvode. Att studierektorsinstitutionen konstrueras som en arvodesbefattning för en skolans lärare torde i varje särskilt fall utgöra den bästa garantin för en väl sammansatt skolledning. Arvodesfrågan får lösas vid förhandlingar mellan berörda parter. Med utgångspunkt från dels de i bilaga 4 A redovisade årsarbetsmängderna hos skolledningen, dels ovan föreslagna poänggränser för inrättande av studierektorsbefattning, framläggs i följande kapitel förslag till normer för fastställande av undervisningsskyldighet hos de i den samlade skolledningen engagerade befattningshavarna. Med hänsyn till att den biträdande skolledaren förutsätts ha hela rektorsområdet som verksamhetsområde och att arbetsfördelningen mellan rektor och biträdande skolledare föreslås få uppgöras från fall till fall finner utred-

116 ningen det konsekvent att betrakta frågan om undervisningsskyldighet hos rektor och biträdande skolledare som en fråga om undervisningsskyldighet hos den egentliga skolledningen i rektorsområdet. Det bör därför ankomma på länsskolnämnd att, i stället för att fastställa undervisningsskyldighet för rektor och nedsättning av undervisningsskyldighet för studierektor, fastställa den totala undervisningsskyldigheten för den egentliga skolledningen, d. v. s. den sammanlagda undervisningsskyldighet som skall åvila rektor och studierektor. Det bör ankomma på skolstyrelsen att, efter hörande av rektor, fördela den sålunda fastställda undervisningsskyldigheten mellan rektor och studierektor, varvid beaktas att rektors undervisning ej må understiga i skolstadgan föreskriven minimiundervisningsskyldighet. Vid fördelningen bör dock beaktas att rektor alltid skall ha erforderlig tid för utövande av chefsfunktionerna.

8.1.2 Tillsynslärarorganisationen

I grundskolan finns enligt gällande bestämmelser befattningar som tillsynslärare vid skolanläggningar som omfattar minst tre klasser, om rektor ej är knuten till anläggningen. Vid övriga skolanläggningar, s. k. rektorsskolor, skall också tillsynslärare förordnas om skolanläggningen omfattar minst elva klasser och poängtalet i kommunen överstiger 14. Tillsynslärares arbetsuppgifter kan i korthet sammanfattas i följande punkter. Det åligger honom att ha tillsyn över skolanläggningen, att ha tillsyn över ordningen vid skolanläggningen, att utöva ledning av och tillsyn över anskaffning och vård av inventarier och undervisningsmateriel i den mån sådant ej ankommer på annan, att utföra förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret, att ordna för skolanläggningen gemensamma arrangemang såsom föräldramöten, studieutflykter, skolavslutningar m. m., att utöva erforderlig tillsyn över ekonomipersonalens tjänstgöring. Såsom kan utläsas ur den lämnade sammanställningen över tillsynslärares åligganden, vilken upprättats med utgångspunkt från bl. a. vad som i skolstadga och normalinstruktion för tillsynslärare (ASÖ 1964/6) anförs rörande tillsynslärares arbetsuppgifter, har tillsynslärare att i vissa avseenden utöva direkta ledningsfunktioner vid skolanläggningen. Att så måste vara fallet vid en skolanläggning, vid vilken varken rektor eller studierektor är expeditionelit stationerad synes utredningen naturligt. Vid en dylik skolanläggning är det nödvändigt att på en bestämd person lägga ansvaret för erforderlig samordning av de olika företeelserna i skolans dagliga liv, för förbindelserna mellan skolledningen och skolanläggningen, för skolans materielsam-

117 lingar samt för skolanläggningen i dess helhet och för dess vaktmästar-, städerske- och skolmåltidspersonal. Mot bakgrund av det anförda finner utredningen den nuvarande tillsynslärarorganisationen ändamålsenlig för annan skolanläggning än rektorsskola. Tillsynslärarinstitutionen vid dylik skolanläggning förutsätts därför fungera enligt gällande bestämmelser. Dock föreslås den ändringen att tillsynslärare skall finnas så snart skolanläggningen omfattar mer än en klass. Vad angår tillsynslärarinstitutionen vid rektorsskola — skolanläggning vid vilken rektor och/eller studierektor finns — vill utredningen anföra följande. De i skolstadga och i normalinstruktion för tillsynslärare angivna riktlinjerna för tillsynslärares verksamhet gäller såväl tillsynslärare vid rektorsskola som tillsynslärare vid annan skolanläggning. Såsom ovan påpekats innebär dessa riktlinjer bl. a. att tillsynslärare i vissa avseenden har att utöva direkta ledningsfunktioner vid skolanläggningen. Då det torde vara realistiskt att räkna med att den studierektor som utredningen föreslår såsom rektors biträde vid ledningen av hela rektorsområdet i regel kommer att vara expeditionelit stationerad vid samma skolanläggning som rektor, kan således vid en rektorsskola uppstå den situationen, att direkta ledningsfunktioner skulle komma att utövas av inte mindre än tre olika befattningshavare, nämligen rektor, studierektor och tillsynslärare. Vid skolanläggning med rektor eller studierektor skulle direkta ledningsfunktioner ankomma på två befattningshavare. En uppspaltning av angiven art av ledningsfunktioner vid en och samma skolanläggning synes utredningen mindre ändamålsenlig ur såväl funktionella som rationella synpunkter. Förutom att den i olyckliga fall kan ge upphov till vissa kompetenstvister, kan den bidraga till att hos skolans lärare och i synnerhet dess övriga personal utveckla en oklar bild av befogenhetsfördelningen mellan den egentliga skolledningen och tillsynsläraren. Enligt utredningens mening bör tillsynslärarinstitutionen vid rektorsskola utformas på ett sådant sätt att olägenheter av angiven art undviks. Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att den nuvarande tillsynslärarinstitutionen rid rektorsskola tillkommit till följd av i proposition 1962: 54 angående reformering av den obligatoriska skolan m. m. framlagt förslag om förstärkning av tillsynslärarorganisationen. Förslaget framfördes under hänvisning till den betydelse en effektiv materielvård h a r för skolans inre arbete. Departementschefen framförde förslaget med bl. a. följande ord: »För att underlätta för skolan som helhet att effektivt utnyttja den materiel som ställes till dess förfogande anser jag mig böra förorda viss förstärkning av tillsynslärarorganisationen i den obligatoriska skolan . . .». Mot bakgrund av det anförda synes det utredningen välgrundat att uttala, att tillsynslärares vid rektorsskola primära åliggande skall vara att närmast mast under skolledningen utöva ledning av och tillsyn över anskaffning och

118 vård av undervisningsmateriel. De därmed sammanhängande arbetsuppgifterna är av sådan omfattning och sådan karaktär att skolledningen för deras fullgörande bör ha tillgång till en speciell befattningshavare. På tillsynslärare vid rektorsskola bör även ankomma att närmast under skolledningen svara för ordningen rid skolanläggningen. Arbetet härmed är av sådan karaktär att det ej helt kan läggas på skolledningen utan att resultera i minskad arbetseffektivitet hos denna. Det är ej heller realistiskt att räkna med att ansvaret för ordningen vid skolanläggningen helt skall kunna åläggas lärarna. De övriga funktioner som enligt skolstadga och normalinstruktion för tillsynslärare nu ankommer på även tillsynslärare rid rektorsskola hör enligt utredningens mening till den egentliga skolledningens funktioner och bör sålunda utövas av företrädare för densamma, d. v. s. vid skolanläggning vid vilken rektor och studierektor finns, av rektor och/eller studierektor samt vid skolanläggning vid vilken endast rektor eller studierektor finns, av rektor eller studierektor. Skulle det befinnas lämpligt, att samma person förordnas såväl till studierektor som tillsynslärare vid rektorsskola — med rektorsskola avses här sålunda även skolanläggning vid vilken endast studierektor är expeditionellt stationerad — synes principiella hinder härför ej föreligga. I det föregående har redovisats att utredningen övertygats om att visst, för närvarande av skolledning och av tillsynslärare utfört arbete i samband med materielanskaffningar k a n och bör utföras av biträdespersonal. Utredningen har därför räknat med visst behov av arbetsinsats av biträdespersonal för detta ändamål. Med hänsyn till att även tillsynslärare vid rektorsskola härigenom kan förväntas befrias från visst rutinbetonat expeditionelit arbete, utgår utredningen ifrån att den av utredningen förordade tillsynslärarorganisationen skall kunna fungera med bibehållande av gällande regler för fastställande av nedsättning av tillsynslärares undervisningsskyldighet. Utredningen förutsätter att normalinstruktion för tillsynslärare, avpassad för tillsynslärare vid rektorsskola, utarbetas av skolöverstyrelsen.

8.1.3 Biträdespersonal åt rektor

I det föregående torde ha framkommit att utredningen bl. a. funnit, att skolledningen för närvarande i alltför stor utsträckning får ägna sig åt rutingöromål på rektorsexpeditionen, vilka bör utföras av personal i den s. k. biträdeskarriären. Utredningen anser det vara slöseri med allmänna medel att dyr, för annat ändamål, nämligen den pedagogiska ledningen av skolan, avsedd arbetskraft brukas för rent expeditionsarbete. Ställes ej erforderliga biträdesresurser till rektors förfogande förhindras ej blott ett optimalt utnyttjande av skolledarnas — skolledningens — arbetskapacitet utan även en meningsfylld reformering av skolledarorganisationen i grundskolan.

119 I avsnitt 5.5 ovan har redovisats de arbetsuppgifter, i fråga om vilka utredningen ansett en ändrad arbetsfördelning mellan skolledningen och biträdespersonalen på rektorsexpeditionen i första hand bör komma till stånd. Sedan nämnda och vissa andra påtalade möjligheter att underlätta skolledningens och rektorsexpeditionens arbete beaktats har beräkningar utförts rörande arbetsmängder för biträdespersonal vid rektorsområden av olika struktur. De värden som därvid framkommit för det årliga behovet av insatser av biträdespersonal per arbetsuppgift och variabel, framgår av bilaga 3 B. I bilaga 4 B redovisas grafiskt det med ledning av dessa värden beräknade totala årliga behovet av biträdestimmar vid rektorsområden av olika storlek och struktur. I de sålunda redovisade årsarbetsmängderna har även inräknats visst expeditionelit arbete som biträdespersonal förutsätts avlasta tillsynslärare vid rektorsskola och som ej är att hänföra till arbete i samband med materielanskaffning etc. För arbete av det sistnämnda slaget har såsom i det föregående omtalats tid beräknats och inräknats i de i bilaga 3 B redovisade variabelvärdena. I samband med redovisningen av enkätmaterialet har redogjorts för vissa beräkningar rörande arbetsbelastningen under årets olika månader hos den personal som är engagerad i ledning och administration av rektorsområden. Därvid har bl. a. konstaterats att arbetet hos samtliga berörda personalkategorier kännetecknas av påtagliga säsongvariationer. Vårterminens senare hälft samt höstterminens början utgör speciellt arbetstyngda tidsperioder. Vid utarbetandet av utredningens ovan i principiella delar presenterade förslag till organisation av ledningsfunktionerna vid rektorsområden har de av säsongvariationerna vållade personalorganisatoriska problemen ägnats speciell uppmärksamhet. Dessa problem måste uppmärksammas även vid beräkning av behov av biträdeshjälp åt rektor. Utredningen har därför, sedan i det föregående berörda möjligheter att i mindre omfattning utjämna säsongvariationerna beaktats, sökt dela upp det beräknade årliga totala behovet av biträdestimmar vid rektorsområden av olika storlek och struktur i dels ett konstant behov, dels ett säsongmässigt behov. Dessa beräkningar kan vara till viss vägledning vid utmätning av såväl den fasta som den tillfälliga biträdespersonalen för rektorsexpeditioner vid rektorsområden av viss storlek och viss struktur. Även dessa beräkningar redovisas grafiskt i bilaga 4 B. Vid beräkningarna av konstanta årsarbetsmängder har förutsatts att biträdespersonalen tar ut semester under juli månad, den för rektorsexpeditionen minst arbetsbelastade månaden. Beträffande biträdeshjälpen åt rektor vill utredningen vidare erinra om tvenne i det föregående berörda spörsmål. Det ena spörsmålet avser frågan om de kvalifikationer som biträdespersonalen på rektorsexpeditionen bör besitta. Härvid må endast hänvisas till vad i avsnitt 5.5, »Arbetsfördelning», anförts, nämligen att en icke oväsentlig del av de arbetsuppgifter som enligt utredningens mening bör utföras av

120 biträdespersonal på rektorsexpeditionen, kräver handläggning av biträde som kan arbeta självständigt. Det andra spörsmålet gäller sambandet mellan poängsystemets utformning och omfattningen av den biträdeshjälp som ställs till rektors förfogande. Såsom av det föregående framgått har utredningen med utgångspunkt från sina undersökningar funnit, att gällande poängsystem för bedömning av grundskolans omfattning i Olika sammanhang kan tillämpas endast under den bestämda förutsättningen att biträdespersonal ställs till rektors förfogande i erforderlig omfattning. Endast om så sker kan gällande poängsystem läggas till grund för bedömning av exempelvis h u r arbetskrävande ledningen av ett rektorsområde av viss omfattning kan förväntas vara eller för fastställande av i skolledningen engagerade befattningshavares undervisningsskyldighet. Ur bilaga 4 B kan nämligen även utläsas att behovet av biträdestimmar per högstadieklass, under förutsättning att skolledningen avlastas rutingöromål i önskvärd omfattning, synes vara ungefär dubbelt så stort som behovet av biträdestimmar per låg och/eller mellanstadieklass. Ges rektor ej erforderlig biträdeshjälp kan poängrelationen 1—1,5 mellan låg- och/eller mellanstadieklassen och högstadieklassen sålunda ej anses ge ett ur arbetsmängdssynpunkt rättvist utslag. Under de senaste årtiondenas reformarbete inom det obligatoriska skolväsendet har vid skilda tillfällen och av skilda instanser berörts frågan om att skapa vissa garantier för att rektorerna vid den obligatoriska skolan skall få erforderlig biträdeshjälp. Därvid har från såväl statliga skolorgan som skolledares och lärares fackliga organisationer uttalats sympatier för centralt utformade normerande bestämmelser för anslagstilldelning för biträdeshjälp. Det har även ifrågasatts om inte statsbidraget till skolledartjänsterna borde göras beroende av om kommunerna tillfredsställande löst biträdesfrågan. I samband med behandling av frågan om behov av biträde åt skolchef under 8.2.2 nedan kommer att återges vissa under diskussionen av denna fråga i skilda sammanhang gjorda uttalanden. Vid bedömning av förevarande spörsmål har skoladministrativa utredningen för sin del kommit fram till att bindande normer för anslagstilldelning för biträdeshjälp, vilka har karaktären av i varje kommun automatiskt verkande regler, ej bör uppställas av staten. Grundskolan står under kommunalt huvudmannaskap. Det synes under dessa förhållanden ej riktigt att den lokala skoladministrationen regleras av generella statliga bestämmelser, som i vissa fall kan försvåra rimliga hänsynstaganden till olika lokala förhållanden. I detta sammanhang må för övrigt även erinras om att enligt de uppgifter som erhållits och i det föregående redovisats (kapitel 7) rörande skolledarorganisation och biträdespersonal åt skolledare i skolor närmast motsvarande grundskolan i vissa andra länder, är biträdesorganisationen i de berörda länderna ej föremål för statlig reglering utan betraktas som en angelägenhet för skolans huvudmän.

121 Vad utredningen ovan påvisat rörande såväl pedagogiska som ekonomiska och organisatoriska olägenheter av att erforderlig biträdeshjälp ej ställs till rektors förfogande borde resultera i att kommunerna bereder skolledningen möjligheter att i optimal utsträckning ägna sig åt pedagogiskt ledarskap. Det av utredningen beräknade och redovisade årliga behovet av biträdestimmar vid rektorsområden av olika storlek och struktur bör kunna vara till vägledning vid utformandet av biträdesorganisation vid enskilda rektorsområden. 8.2 Ledningen av kommuns skolväsende 8.2.1 Skolchef

I det föregående har konstaterats att den omständigheten, att en rektor med ledarskapet för ett rektorsområde förenar ledarskapet för en kommuns skolväsende, under nuvarande förhållanden försämrar betingelserna för den pedagogiska ledningen av det egna rektorsområdet. Ett påtagligt samband synes föreligga mellan denna försämring och dels omfattningen av kommunens skolväsende, dels graden av knapphet på mera kvalificerat biträde på kommunens skolkansli. Av det sistnämnda förstås att rektor därjämte skolchef även i sin egenskap av skolchef får ägna sig åt arbete som kan och bör utföras av befattningshavare med kvalifikationer av både lägre och annan art än de som en skolledare förutsätts besitta. Genom att rektor därjämte skolchefs arbete i icke ringa omfattning upptages av mer eller mindre rutinbetonat administrativt-expeditionellt arbete beskärs hans möjligheter till erforderliga insatser såväl i ledningen kommunens skolväsende som i den pedagogiska ledningen av det egna rektorsområdet. Mot bakgrund av vad anförts har utredningen funnit sig böra dels påvisa möjligheter att genom olika rationaliseringsåtgärder befria skolchef från mindre kvalificerat administrativt arbete, dels skapa sådana organisatoriska förutsättningar för en rektor att förena rektors- och skolchefsskap, att varken ledningen av kommunens skolväsende eller ledningen av det egna rektorsområdet skall behöva eftersättas. Olika åtgärder, ägnade att avlasta skolchef administrativt arbete, har behandlats i kapitel 5. Den största effekten är att förvänta av en ändrad arbetsfördelning mellan skolchef och biträden för skolkansliuppgifter. Utredningen utgår nämligen ifrån att en mångfald arbetsuppgifter helt eller delvis kan överföras från skolchef till dels ett mera kvalificerat biträde, dels personal i den s. k. biträdeskarriären. För det mera kvalificerade biträdet har utredningen använt arbetsbenämningen assistent. Assistenten förutsätts besitta särskilda teoretiska och praktiska kvalifikationer för självständig handläggning av frågor av ekonomisk, administrativ och kameral natur och skall ej befatta sig med endast kameralt arbete. F r å s a n om behov av biträden åt skolchef och biträdenas arbetsområden

122 m. m. behandlas utförligare under 8.2.2 nedan. Här må endast anföras att utredningen ur både ekonomiska och andra synpunkter finner det ligga i det allmännas intresse att skolchefernas arbetskapacitet utnyttjas rationellt. Detta förutsätter att skolcheferna får erforderliga biträdesresurser. Sedan påvisade rationaliseringsmöjligheter beaktats har beräkningar utförts rörande arbetsmängder för skolchef och biträden åt skolchef — assistent och personal i biträdeskarriären. Därvid framkomna värden för den beräknade årliga tidsåtgången per arbetsuppgift, variabel och personalkategori kan utläsas ur bilaga 3 B. (Såsom omtalats på sid. 00 har vid beräkning av arbetsmängder för assistent använts endast två variabler.) Resultatet av de på grundval av dessa värden företagna beräkningarna av genomsnittlig årsarbetsmängd för skolchef och biträden för skolkansliuppgifter i kommuner med skolväsende av sådan omfattning, att en skolledare har att förena rektors- och skolchefsskap, redovisas grafiskt i bilaga 5. Skolväsendets struktur i kommunerna har förutsatts vara i stort densamma som strukturen av skolväsendet i den av utredningen konstruerade modellkommun, som har förste rektor som skolchef (modellkommun II). I bilagorna redovisad omfattning av skolväsendet i kommunerna har beräknats och angivits enligt gällande poängsystem. Omständigheter har ej heller framkommit som motiverar ändring av poänggränserna för inrättande av sådan skolchefstjänst som ej är förenad med rektorstjänst. Såsom bl. a. framgår av bilaga 5 medför befattningen som skolchef ett omfattande merarbete för en rektor som därjämte är skolchef. Det är därför motiverat att söka anpassa sådan rektors arbetsbörda vid det egna rektorsområdet med hänsyn till detta merarbete. Så sker även redan nu i viss utsträckning. Enligt gällande bestämmelser och anvisningar kan nämligen den för rektor därjämte skolchef i egenskap av rektor fastställda undervisningsskyldigheten reduceras med upp till 5 veckotimmar. Geografiska förhållanden, såsom stora avstånd till skolanläggningar inom annat rektorsområde i kommunen, bör kunna medföra större reducering. Då utredningen emellertid anser, att även en rektor som förenar rektors- och skolchefsskap bör kunna fullgöra alla sina åligganden med bibehållande av i stort normal årsarbetsbörda och i övrigt normala arbetsförhållanden, kan de nuvarande organisatoriska förutsättningarna för förenande hos en person av de båda funktionerna ej anses tillfredsställande. Gällande föreskrifter för kompensering för av skolchefsskap förorsakat merarbete hos rektor som därjämte är skolchef bygger på en enligt utredningens mening alltför statisk bild av förhållandet mellan omfattningen av kommuns skolväsende och årsarbetsmängden för skolchef. Med beaktande av det anförda och på grundval av i bilaga 5 presenterade beräkningar av ungefärliga årsarbetsmängder för skolchef i kommuner av olika omfattning har utredningen utarbetat förslag till nya normer för kompensering av genom skolchef skåp uppkommet merarbete hos rektor som där-

123 jämte är skolchef. 1 Förslaget presenteras under 9.2.1. De föreslagna normerna har konstruerats så att de dels bättre än nu gällande normer beaktar sambandet mellan omfattningen av kommunens skolväsende och skolchefsarbetets omfattning, dels — även i de största av de kommuner i vilka en skolledare har att förena rektors- och skolchefsskap — tillgodoser behovet av pedagogisk ledning vid rektor därjämte skolchefs eget rektorsområde. Det bör understrykas, att tillämpningen av de föreslagna normerna förutsätter, att skolkansliuppgifter av ekonomisk, administrativ och kameral natur självständigt ombesörjes av biträde med för desamma erforderliga kvalifikationer. För uppgifter av nämnt slag skall skolchefen utöva ledningen, ej utföra rutinarbetet. 8.2.2 Biträde åt skolchef

Av det föregående torde ha framgått att ett rationellt utnyttjande av även skolchefernas arbetskapacitet kräver att de som regel i större omfattning än för närvarande bereds möjligheter att avlasta sig arbete på biträden. Framför allt måste möjligheterna att överföra arbete till ett mera kvalificerat biträde, ovan benämnt assistent, ökas. Såsom tidigare nämnts utgår utredningen ifrån att assistenten ej skall ha att utföra endast kameralt arbete, d. v. s. arbete som i utredningens förteckning över skolchefs och skolkansliets m. m. arbetsuppgifter (bilaga 3 A) är att finna under sakområde VIII, »Expedition — kansli: personal, löner, arvoden e t c , ekonomi, statistik, expeditionsarbete i övrigt». En närmare analys av skolchefs arbete visar nämligen att möjligheter föreligger att i större eller mindre utsträckning från skolchef till assistent överföra arbete inom samtliga de sakområden, i vilka utredningen indelat skolchefs arbetsuppgifter. Beträffande de arbetsuppgifter inom de olika sakområdena i fråga om vilka dylik överföring enligt utredningens mening kan eller bör komina till stånd vill utredningen här endast hänvisa till avsnitt 5.5 »Arbetsfördelning». Noteras bör i sammanhanget* att den i avsnittet skisserade ändrade arbetsfördelningen redan under rådande förhållanden åtminstone delvis gäller även i fråga om andra sakområden än sakområde VIII i vissa kommuner med skolkansli med skolassistent eller motsvarande. För utförande av rutingöromål på skolkanslierna måste erforderlig personal i den s. k. biträdeskarriären ställas till skolchefs förfogande. Behovet av personal i biträdeskarriären vid skolkansli som jämväl fungerar som rektorsexpedition måste bedömas i ett sammanhang. Beräkningar av årligt behov av insatser av personal i biträdeskarriären liksom av mera kvalificerat biträde för skolkansliuppgifter i kommuner med skolväsende av sådan omfattning, att en skolledare har att förena rektors- och skolchefsskap, presenteras i bilaga 5. Ur bilagan kan för exemplifiering utläsas bl. a. att totala årsarbetsmängder motsvarande i stort årsarbetsmäng1

Beträffande innebörden av begreppet rektor därjämte skolchef jfr sid. 17.

124 den för Va och Vi assistenttjänst föreligger, då poängtalet för kommunens skolväsende uppgår till ca 35 respektive ca 95. I kommun med poängtalet 150 motsvarar det årliga behovet av »assistenttimmar» drygt 1 V2 tjänst. Totala årsarbetsmängder motsvarande i stort V2 och Vi tjänst för personal i biträdeskarriären kan beräknas föreligga i kommuner med ett poängtal på ca 60 respektive ca 125. I kommun med poängtalet 150 motsvarar det årliga behovet av biträdestimmar ungefär 1 V 4 tjänst. Enligt de i bilaga 5 redovisade beräkningarna skulle således det årliga behovet av »assistenttimmar» vara något större än behovet av biträdestimmar i en kommun med ett givet poängtal. Detta förhållande bör dock ej tagas såsom något definitivt givet. Relationen mellan behovet av insatser av assistent och behovet av insatser av personal i biträdeskarriären är i viss utsträckning även beroende av den sistnämndas kvalifikationsnivå. Vid de beräkningar som utredningen företagit har förutsatts, att biträdespersonalen ej är att hänföra till den övre delen av karriären. Därav har följt att vissa arbetsuppgifter, som i och för sig skulle kunna utföras av biträdespersonal om den vore väl kvalificerad, åtminstone delvis förutsatts utföras av assistent. Detta gäller framför allt det s. k. lönearbetet. I det fall den biträdespersonal som ställs till skolchefs förfogande är att hänföra till den övre delen av biträdeskarriären, torde bl. a. sistnämnda arbete liksom vissa andra smärre arbetsuppgifter helt kunna överlåtas åt densamma. Det torde under dylika förhållanden vara rimligt att utgå ifrån att i en kommun med ett givet poängtal behovet av »assistenttimmar» är i stort detsamma som behovet av biträdestimmar. Också frågan hur rektor som därjämte är skolchef skall garanteras erforderliga biträdesresurser även i sin egenskap av skolchef har förts på tal av skilda instanser. Man har därvid i regel ej hållit isär spörsmålet om biträdesresurser åt skolchef och spörsmålet om biträdesresurser åt rektor. I det följande återges några av de uttalanden som i skilda sammanhang gjorts i frågan. Utifrån vissa undersökningar rörande de dåvarande överlärarnas arbetsförhållanden framhöll 1950 års lärarutredning, att en lättnad för överlärarna i fråga om kameralt arbete och kontorsarbete var nödvändig, om mera tid skulle kunna ägnas den pedagogiska ledningen. Utredningen uttalade också, att det inte vore orimligt om staten som villkor för erhållande av statsbidrag till överlärare ställde krav på att erforderliga kommunala anslag beviljades till biträden på folkskolexpeditionerna. Frågan fick dock anstå i avvaktan på förslag från den samtidigt pågående skolstyrelseutredningen. 1951 års skolstyrelseutredning (SOU 1955: 31) ansåg att biträdeshjälp på skolexpeditioner icke stod till förfogande i tillfredsställande utsträckning. »Det är otvivelaktigt slöseri med statens och kommunens medel, när förhållandevis dyr arbetskraft måste användas för att utföra rena rubingöromål på skolexpeditionen, såsom maskinskrivning, förande av elevförteckningar,

125 uthyrning av lokaler, siffergranskning av räkningar o. s. v., vilka bör utföras av billigare och för ändamålet utbildad arbetskraft, så att skolledarna till gagn för skolan kan frigöras för viktigare uppgifter. Blir inte så fallet, förfelas lätt en del av syftet med en bättre utbyggd skolledarorganisation.» Med hänsyn till de betydande statsbidragen till skolledartjänsterna, ansåg skolstyrelseutredningen, att viss garanti borde skapas för att få dessa tjänster utnyttjade på bästa sätt. »Utan tvivel finns starka skäl för sådana bestämmelser som lärarutredningen ifrågasatte, men utredningen anser det tills vidare vara tillfyllest, om en viss tillsyn över dessa förhållanden sker. Denna bör lämpligen åligga mellaninstanserna, som skall hålla sig väl underrättade om hur kommunerna ordnar med kontorshjälp på skolexpeditionerna. Skulle brister härvidlag förekomma, bör mellaninstanser på lämpligt sätt ingripa och försöka åstadkomma rättelse.» I Kungl. Maj :ts proposition 1956: 182 med förslag till skolstyrelselag m. m. förklarade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, »att det är av vital betydelse för hela skolledarorganisationen, att frågan om skolledarnas biträdeshjälp bringas till en acceptabel lösning. Effekten av de olika åtgärder, som vidtages i syfte att skapa en tillfredsställande pedagogisk skolledning, går ju till väsentlig del förlorad, om resultatet huvudsakligen blir att vi får expeditionsmänniskor, som tynges av administrativa rutingöromål. Om staten åtager sig huvuparten av kostnaderna för den fackliga ledningen, anser jag, att det från varje kommuns sida bör betraktas som ett självklart och skäligt åtagande att sörja för att de rent arbetstekniska förutsättningarna för skolledarna blir tillfredsställande ordnade. Så är i alltför stor utsträckning ännu inte fallet. Skolstyrelseutredningen har uttalat, att det otvivelaktigt finns starka skäl för att som villkor för statsbidrag till skolledarnas löner föreskriva, att erforderlig biträdeshjälp skall finnas på skolexpeditionen. Utredningen har dock inte framlagt något förslag härom utan litat till att kommunerna själva, efter eventuella ingripanden från mellaninstansens sida, skall åstadkomma tillfredsställande förhållanden.» Departementschefen slutade: »Jag förutsätter, att utredningens förhoppningar i detta avseende kominer att infrias. Jag ämnar noga följa utvecklingen på detta område.» Det sammansatta konstitutions- och statsutskottet underströk departementschefens uppfattning angående behovet av kameral hjälp åt skolledarna. »Funktionsdugligheten hos de nya skolstyrelserna är till stor del beroende av att dylik hjälp kan ställas till förfogande: icke minst krävs kvalificerad hjälp vid handläggningen av de ärendegrupper, som skall decentraliseras till skolstyrelserna. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer utvecklingen på området samt tager de initiativ, som kan anses påkallade.» Frågan aktualiserades under en interpellationsdebatt i andra kammaren vid 1958 års höstriksdag. Statsrådet Edenman erinrade om det uttalande, som hans företrädare gjort, och förklarade att han ville ansluta sig därtill.

126 Frågan om biträdeshjälp åt skolledarna vid det obligatoriska skolväsendet berördes även av 1957 års skolberedning i dess slutbetänkande »Grundskolan». Härvid anfördes bl. a. följande: »Skolberedningen framlägger för sin del inte något förslag i denna fråga rörande den obligatoriska skolan men vill starkt understryka vikten av tillräckliga insatser på detta område från kommunernas s i d a . . . » . Beredningen erinrade därvid om departementschefens ovan återgivna uttalande i proposition 1956: 182. I åtskilliga yttranden över skolberedningens slutbetänkande visades frågan om biträdeshjälpen åt skolledarna betydande intresse. Flera yttranden innehöll önskemål om eller krav på normerande bestämmelser. Under 8.1.3, »Biträdeshjälp åt rektor», har utredningen anfört, att anslagstilldelning m. m. för biträdespersonal på rektorsexpedtionerna ej bör göras till föremål för normering från statens sida. De skäl som därvid anförts för utredningens ståndpunktstagande talar för att ej heller frågan om biträdesresurser åt skolchef göres till föremål för statlig reglering. Utredningen utgår således ifrån att kommunerna på det sätt som i varje särskilt fall befinnes lämpligt i full utsträckning tillgodoser även skolchefernas behov av biträde. Detta utgör förutsättning för att de av utredningen föreslagna organisatoriska anordningarna skall möjliggöra för en skolledare att på ett tillfredsställande sätt förena rektors- och skolchefsskap. Utredningens beräkningar av det årliga behovet av insatser av dels mera kvalificerat biträde (assistent), dels personal i biträdeskarriären i kommuner med skolväsende av sådan omfattning, att en skolledare har att förena rektorsoch skolchefsskap, kan tjäna till vägledning vid utformningen av biträdesorganisationen vid de kommunala skolförvaltningarna. Utredningen är medveten om att det i första hand i de minsta kommunerna under en övergångstid kan bli svårt att tillfredsställande lösa frågan om kvalificerat biträde (assistent) till skolchefen. Möjligheter bör i sådant fall föreligga för skolstyrelsen att vidtaga särskilda åtgärder, exempelvis att på kommunens bekostnad nedsätta rektors (skolledningens) undervisningsskyldighet utöver den av länsskolnämnden fastställda nedsättningen.

KAPITEL 9

Förslag till normer 9.1 Ledningen av rektorsområden

9.1.1 Rektors och studierektors undervisningssky i il i gli et

Utredningen föreslår att undervisningsskyldigheten för den egentliga skolledningen vid rektorsområden (rektor och i förekommande fall studierektor) fastställes enligt följande tablå, uttryckt i antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna. Antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna för skolledningen inom rektorsområde som består av Rektorsområdets poängtal

Högst 11 12—21 22—29 30—36 37—43 44—50 51—57 58—63 64—70 71—

enbart låg- och/ eller mellanstadium

högstadium eller högstadium jämte annat stadium

20—22 17—19 14—16 11—13 8—10 6— 8 33—34 30—32 27—29 26

16—20 11—15 39—41 35—38 30—34 26—29 23—25 20—22 18—19 17

I det fall studierektorsbefattning icke inrättas ehuru rektorsområdets poängtal överstiger det lägsta poängtal vid vilket så må ske, beräknas rektors undervisningsskyldighet genom reducering av ovan angivna veckotimtal med 30. Undervisningsskyldigheten för rektor, som ej med rektorsbefattningen förenar befattning som skolchef, må dock icke understiga 4—5 veckotimmar. Den undervisningsskyldighet för den egentliga skolledningen som av länsskolnämnden fastställts enligt ovanstående normer utgör den ram inom vilken skolstyrelsen i samråd med rektor har att utmäta undervisningsskyldigheten för rektor och studierektor. Den sålunda utmätta undervisningsskyldigheten för envar av de båda befattningshavarna skall därefter i förekommande fall multipliceras med talet 0,8 för undervisning i läroämnen på

128 högstadiet och specialundervisning samt med talet 1,2 för undervisning såsom yrkeslärare. Möjlighet bör föreligga att med hänsyn till speciella omständigheter avvika från de föreslagna gränserna vid fastställande av den egentliga skolledningens undervisningsskyldighet. Några allmänna anvisningar i detta avseende kan enligt utredningens mening icke utfärdas. Speciella bestämmelser förutsätts gälla ifråga om undervisningsskyldighet hos skolledningen i rektorsområden med rektor som jämväl är kommunal skolchef. Förslag till dylika bestämmelser lämnas under 9.2. 9.1.2 Nedsättning av tillsynslärares undervisningsskyldighet

Utredningen utgår ifrån att tillsynslärares undervisningsskyldighet nedsätts enligt nu gällande regler. 9.1.2 Biträdespersonal åt rektor

Några normer för tilldelning av anslag för biträdespersonal på rektorsexpeditionerna finner sig utredningen ej böra föreslå. Vissa beräkningar, ägnade att vara till hjälp vid utmätande av biträdesbehovet vid rektorsområden av olika storlek och struktur, redovisas grafiskt i bilaga 4 B.

9,2 Ledningen av kommuns skolväsende 9.2.1 Reducering av undervisningsskyldigheten för rektor och studierektor

Utredningen föreslår att den för rektor och i förekommande fall för rektor och studierektor fastställda sammanlagda undervisningsskyldigheten vid rektorsområde med rektor som därjämte är skolchef (rektor tillika skolchef eller förste rektor) av länsskolnämnden reduceras enligt följande tablå, uttryckt i antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna.

Kommunens poängtal

Nedsättning uttryckt i veckotimmar på grundskolans låg- och mellanstadium

Högst 10 1 1 — 40 4 1 — 70 71—100 101—130 Lägst 131

Högst 3 3— 6 6— 8 8—11 11—13 13—14

Skolchef som är rektor vid icke obligatorisk skola föreslås få motsvarande nedsättning av för honom i egenskap av rektor fastställd undervisningsskyldighet, dock med iakttagande av att erforderlig multiplicering av timtalet kommer till stånd. Möjlighet bör föreligga att med hänsyn till speciella omständigheter från fall till fall avvika från de föreslagna gränserna för reducering av rektors

129 och eventuellt studierektors undervisningsskyldighet. Till dylika omständigheter hör exempelvis geografiska förhållanden, onormalt omfattande skolskjutsverksamhet, tidskrävande skolbyggnadsärenden samt större omläggningar av kommunens skolorganisation. Till omständigheter av detta slag hör jämväl det förhållandet, att skolchef i kommun utan eget högstadium likväl har att utföra omfattande arbete sammanhängande med högstadieelevernas skolgång. 9.2.2 Biträde åt skolchef

Några normer för tilldelning av anslag till biträde åt skolchef finner sig utredningen icke böra föreslå. Beräkningar, ägnade att vara till hjälp vid utmätning av behov av biträden av olika kategorier, presenteras grafiskt i bilaga 5.

9— 412931

K A P I T E L 10 Utbildning och fortbildning a v rektorer och^av biträden åt skolledare

10.1 Inledning Under utredningsarbetets gång har vissa frågor rörande utbildning av skolledare och av biträden åt skolledare aktualiserats. Dels har till utredningen överlämnats vissa skrivelser i frågan, dels har utredningen under sitt fältarbete kunnat konstatera att behov föreligger i fråga om både utbildning och fortbildning av nämnda personalkategorier. Följande handlingar i frågan har tillställts utredningen: från ecklesiastikdepartementet den 11 september 1961 en inom skolöverstyrelsen upprättad skrivelse rörande utbildning av skolledare, samt från skolöverstyrelsen den 29 juni 1961 en resolution med till överstyrelsen av rektor vid högre allmänna läroverket i Växjö ställd skrivelse angående anordnande av studiedagar för biträdeshjälpen på rektorsexpeditionerna. Representanter för biträdespersonal vid läroverk i södra och mellersta Sverige har såväl muntligen som skriftligen till utredningen framfört önskemål om utbildning och fortbildning i de med arbetet på rektorsexpeditionerna sammanhängande spörsmålen. I sammanhanget må erinras om att även 1957 års skolberedning och 1960 års gymnasieutredning i sina huvudbetänkanden »Grundskolan» (SOU 1961:30) respektive »Ett nytt gymnasium» (SOU 1963:42) uttalat behov av skolledarutbildning. 10.2 Utbildning och fortbildning av rektorer 10.2.1 Nuvarande utbildningsmöjligheter

För närvarande finns tre olika typer av organiserade utbildnings- och fortbildningsmöjligheter för skolledare. Lärarsammanslutningarna anordnar under ferierna skoladministrativa kurser på några veckors längd. Vid dessa kurser behandlas skolans administration i stort, arbetet på en rektorsexpedition samt de författningar, som reglerar verksamheten i skolan. Kandidater till lediga rektorstjänster hänvisar ofta i sina ansökningar till deltagande i kurserna. Den för Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet gemensamma Kommunskolan i Sigtuna har i samarbete med skolledarorganisa-

131 Tabell 67. Antal på Kommunskolan anordnade kurser för skolledare åren 1950—1964 samt antal deltagare i kurserna Deltagarkategori SkoIstyrVSkolledare

Skolledare Ämnesområde

Ar Adm. /Organisation

Adm./Organisation

Pedagogik Antal

Kurser

Deltagare

Kurser

Deltagare

1 1 2 2 2 4 2 1 2

35 63 89 100 59 226 111 38 110

1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1

Kurser

Deltagare

2 10 3

59 436 156

75 Kommunala förtroendemän.

tioner sedan ett flertal år bedrivit fortbildningsverksamhet för aktiva skolledare. I denna fortbildningsverksamhet, som omfattar kurser av i regel en veckas längd, behandlas organisatoriska frågor, framför allt med hänsyn till den aktuella skolutvecklingen. Vid dessa kurser lägges stor vikt även vid författnings- och lönetekniska problem. Kurserna synes ha rönt stort intresse bland skolledarna, och antalet sökande till kurserna har, efter vad som inhämtats hos arrangörerna, varje år kraftigt överstigit antalet tillgängliga platser på desamma. Av tabell 67 framgår antal på Kommunskolan anordnade kurser för skolledare under åren 1956—1964 samt antal deltagare i kurserna. Under senare år har skolöverstyrelsen lämnat visst ekonomiskt bidrag till av lärar- och skolledarorganisationer anordnade skoladministrativa kurser. Skolöverstyrelsen har numera i sin reguljära kursverksamhet kurser, som speciellt vänder sig till skolledare. Dessa kurser är pedagogiskt inriktade. Behandlingen av rektors uppgifter i fråga om pedagogisk ledning och elevvård ges i dem en central ställning. Denna skolöverstyrelsens kursverksamhet har dock först under det senaste året haft nämnvärd omfattning. Nämnas må i detta sammanhang även de informationsmöjligheter som erbjuds skolledare i olika av skolledarorganisationer, centrala eller regionala skolmyndigheter eller andra institutioner mer eller mindre regelbundet anordnade kontakt- eller informationskonferenser. Vid dessa konferenser lämnas i regel bl. a. gedigen information om aktuella skolorganisatoriska

132 spörsmål. Vid konferenserna sker även ett värdefullt erfarenhetsutbyte skolledare emellan. 10.2.2 Utbildning av skolledare i utlandet

I andra länder finns exempel på skolledarutbildning i form av fast organiserade kurser och utbildningsvägar för skoladministrativ personal. Utbildningen är därvid ofta förlagd till lärarhögskolor och universitet. Framför allt i USA finns utbildningsanstalter med fasta program för utbildning av skolledare och -administratörer. Denna utbildning bedrivs i samarbete mellan pedagogiska och sociologiska institutioner. I kurserna ingår bl. a. organisation och administration av skolenheter, statistiska metoder, pedagogisk forskningsmetodik, kursplaner och metodiska anvisningar. Även i författningskunskap, praktisk skoladministration, rektorsåligganden m. m. ges kurser. Såsom anförts i kapitel 2 har utredningen inhämtat speciella upplysningar rörande förekomsten av organiserad skolledarutbildning i Danmark, Finland och Norge. De uppgifter som erhållits redovisas nedan. DANMARK Från det danska undervisningsministeriet har meddelats att någon organiserad utbildning av skolledare icke finns i Danmark. Skolledare i såväl folkeskolen som gymnasieskolen utväljs bland lärare som i sitt skolarbete dokumenterat framstående pedagogisk förmåga. Erfarenhet av administrativt arbete betraktas som en fördel men icke som en nödvändighet för utnämning till ledarpost. • FINLAND Enligt vad som meddelats från skolstyrelsen i Helsingfors finns ej heller i Finland någon organiserad utbildning av skolledare. Skolstyrelsen anför i övrigt bl. a. följande: »Folkskoleinspektörer kan nog sammankalla skolledare till speciella överläggningsmöten, vid vilka de efter sitt förgottf innan de kan låta dryfta sådana med skolledarbefattningen sammanhängande frågor, som de anser viktiga. Skolstyrelsen har några gånger anordnat informations- och överläggningsdagar för skolledare för s. k. kommunala mellanskolor (till antalet 73). De behandlade frågorna har varit dels administrativa, dels pedagogiska. Rektorerna vid statens läroverk (till antalet 139) har skolstyrelsen år 1961 för första gången sammankallat till studieoch överläggningsdagar. Först år 1963 kunde skolstyrelsen anordna motsvarande studiedagar för rektorerna vid de s. k. privata läroverken (till antalet 338). Vid dessa möten, som varat 3 dagar, har behandlats dels pedagogiska frågor, av vilka må nämnas »Rektor som pedagogisk ledare för sin skola», »Lärarens förhållande till elever», »överdrivet ambitiösa elever», »Stödjande av elevernas fritidsintressen», »Klassföreståndartimmen» (avsedd i främsta rummet för medborgaruppfostran), dels administrativa frågor.»

133 NORGE Rörande utbildning av skolledare i Norge har från Kirke- og undervisningsdepartementet i Oslo meddelats följande: »Rekrutteringen av skoleledere i Norge föregår på merittbasis, både i den obligatoriske skolen og i gymnasiale skoleformer. Det har hittil ikke vaärt noen fast organisert utdanning i skoleadminislrasjon, men mange skoleledere har likevel skaffet seg slik utdanning — ved selvstudium, ved studier i utlandet, eller ved de korte sommerkurs som gjennom flere år har vaert drevet av Norsk Skolelederlag. I 1962 sendte Kirke- og undervisningsdepartementet ut et rundskriv som gjorde tilsetting av skoleledere avhengig av at de var villige til å ta denne opplseringen og få den inn i fastere former. Et utvalg nedsatt av Norsk Skolelederlag leverte et forslag til et noe utvidet kurs i skoleadministrasjon. Utkastet ble bearbeidet av Kirkeog undervisningsdepartementct ved Lererutdanningsrådet, og h0sten 1963 ble det for f0rste gang arrangert et 6 ukes kurs for skoleledere. Det er meningen å holde et lignende kurs hvert år. For universitetsstuderende i pedagogikk ved Universitetet i Oslo blir det holdt et frivillig kurs i skoleadministrasjon. Det er to forelesere, en som behandler den lokale og en som behandler den sentrale skoleadministrasjon. Da loven om pedagogisk embetseksamen ble vedtatt i 1961, hadde regjeringen foreslått en egen linje for administrasjon som del av det pedagogiske studiet, men detta forslaget ble ikke vedtatt av Stortinget.» I bilaga 6 lämnas en förteckning över de olika moment som ingick i den av Kirke- og undervisningsdepartementet i Norge under hösten 1963 anordnade »administrasjonskurs for skoleledere».

10.2.3 Synpunkter och förslag rörande utbildning och fortbildning av rektorer

I den följande framställningen avses med begreppen skolledarutbildning och fortbildning av skolledare utbildning respektive fortbildning av rektorer, d. v. s. ledare för skolenheter eller rektorsområden. Utredningen bortser sålunda i sammanhanget från spörsmålet rörande behov av utbildning och fortbildning av skolledarkategorin skolchefer. Mycket talar för att utbildning och fortbildning av sistnämnda skolledarkategori får betraktas såsom en i första hand kommunal angelägenhet och ett naturligt inslag i den utbildningsverksamhet som anordnas för kommunala chefstjänstemän. Behovet av skolledarutbildning motiveras primärt av det faktum, att det är av avgörande betydelse för utbildning och fostran vid en skolenhet eller ett rektorsområde vilken förmåga chefen för enheten i fråga har att leda underställd personal till en effektivt och smidigt fungerande verksamhet. Att närmare utveckla i h u r hög grad både det mänskliga arbetsmaskineriets sätt att fungera och andan på en arbetsplats kan vara beroende av chefens förmåga att leda organisationens verksamhet torde i detta sammanhang vara överflödigt. I vad mån ledarförmåga kan grundläggas eller förbättras genom teoretisk utbildning kan i och för sig diskuteras. Att på detta liksom andra områden,

134 där man ofta talar om den stora betydelsen av naturlig fallenhet och medfödd begåvning, visa vad utbildning kan åstadkomma är svårt. Dock torde man kunna utgå ifrån att teoretiska insikter inom ämnesområdet och en medveten inriktning av intresset på ledarfunktionens problem i allmänhet bör vara till hjälp vid utvecklandet av ledarförmågan. Omfattande erfarenheter av ledarfunktionens eller — i vidsträckt mening — arbetsledningens problem har samlats och systematiserats. Det bör vara viktigt även för här aktuella befattningshavare, som fått chefsfunktioner att ombesörja, att i tillämpliga delar taga del av detta erfarenhetsmaterial och därav dragna slutsatser. I debatten kring behovet av skolledarutbildning h a r även andra motiv anförts. Bland dessa märks frågan om meritering till skolledartjänster samt frågan om skolledarnas skicklighet såsom ledare för det ständigt pågående nydaningsarbetet i skolan. Sistnämnda fråga hänger på sätt och vis samman med frågan om utvecklandet av ledarförmågan. Dock måste komponenterna i en utbildning av skolledare med tanke på ledning av utvecklingsarbetet inom skolan ligga på ett annat plan, som mera berör organisatoriskt-administrativa och pedagogiska frågor, än komponenterna i en utbildning syftande till uppammande av den egentliga ledarförmågan. Av det ovan anförda torde framgå att man kan tala om utbildning för skolledare i två avseenden. Dels behövs en grundläggande skolledarutbildning, fortsättningsvis ofta benämnd chefsutbildning, 1 syftande till att utveckla ledarförmågan hos skolledarna. Dels behövs fortbildning av skolledare i syfte att göra dem skickade att på bästa sätt leda skolans organisatoriska och pedagogiska utvecklingsarbete. Chefsutbildning för skolledare av det slag utredningen närmare skisserar nedan har helt saknats i hittills i Sverige bedriven utbildningsverksamhet för skolledare. Överhuvudtaget har ledarutbildningen i offentlig verksamhet i vårt land hittills varit av begränsad omfattning. En påtaglig aktivitet på området har emellertid utvecklats under sistlidna år av den av chefen för civildepartementet år 1961 tillsatta s. k. personalutbildningsberedningen. Efter initiativ av beredningen har bl. a. bedrivits försöksverksamhet med administrativ ledarutbildning för högre statstjänstemän. Utbildningen om ledarskapets problem bör omfatta orientering i de psykologiskt betonade kärnämnena personalledning och personaladministration. Dessutom bör ingå orientering om arbetsorganisation, rationaliseringsteknik, skolförvaltning och skolförfattningar. I utbildningen i personalledning och personaladministration bör behandlas moment som ledning av skolenhetens arbete, arbetsplatsens psykologi, arbetet och hälsan, introduktion av nyanställda. Den speciella problematiken i skolledarens relationer till elever, föräldrar och lärare bör uppmärksammas. 1 Med chef avses i detta sammanhang den högsta ansvariga ledaren för en institutions eller ett organs verksamhet. Begreppet chef får här sålunda ej förväxlas med begreppet skolchef.

135 Tid bör även ägnas åt behandling av personalvårdande verksamhet samt intervjuteknik och samtalsmetodik. I de arbetsorganisatoriska och rationaliseringstekniska avsnitten av chefsutbildningen bör behandlas frågor om organisationsstrukturer, delegering och arbetsfördelning. I dessa avsnitt bör vikt läggas vid orientering i vardagsrationalisering, förutom delegering och arbetsfördelning, frågor om kontorstekniska hjälpmedel, blanketter, förvaring, kommunikationsanordningar, lokaldisposition, möbler, belysning etc. Orientering i statistik för administrativt vardagsbruk torde även vara av värde. I utbildningsavsnittet rörande skolförvaltning bör även behandlas spörsmål rörande skolans roll i samhällslivet, spörsmål rörande kommunal ekonomi och organisation, avlöningsfrågor samt frågor om tjänstemännens rättsliga ställning. Av värde är även att skolans och skolledarens förhållande till statliga och kommunala myndigheter samt till allmänhet och press behandlas. Innebörden av offentlighetsprincipen bör belysas ur skolans synvinkel. Vissa av de ovan nämnda ämnena eller ämnesomådena i chefsutbildningen behandlas förutom i föredrag och föreläsningar lämpligen även under grupparbeten. En grundläggande skolledarutbildning med den starkt allmänna och praktiska inriktning på ledarproblem och administrativa problem, som utredningen ovan skisserat, synes, om den komprimeras, kunna genomföras på en relativt kort kurstid. Utredningen räknar med 2—3 veckor. Kurserna bör förläggas till internat. Detta ger erfarenhetsmässigt en väsentligt ökad pedagogisk effekt och en starkare emotionell samling åt verksamheten. Nämnas kan i sammanhanget att ovan omtalade försöksverksamhet med administrativ ledarutbildning för högre statstjänstemän skett i form av internatkurs på tre veckor. Åt den skoladministrativa kurs för skolledare som under hösten 1963 anordnades i Norge anslogs sex veckor. Denna kurs synes dock enligt vad som kan bedömas bl. a. mot bakgund av den förteckning över i kursen ingående moment som redovisas i bilaga 6 till väsentliga delar ha varit av annan karaktär än den ovan skisserade, allmänt inriktade chefsutbildningskursen. Den norska kursen synes bl. a. ha omfattat en stor del sådana organisatoriskt-administrativa och pedagogiska frågor som enligt utredningens mening bör ingå i fortbildningen av skolledare. Anledning synes ej föreligga att differentiera chefsutbildningen med hänsyn till skolledare vid olika skolor (skolformer). Man torde för övrigt för framtiden kunna förvänta sig att ledaren för en skolenhet kan komma att fungera som chef för mer än en skola. Chefsutbildningen för skolledare bör enligt utredningens mening sättas in i det läge, där skolledaren på allvar ställs inför ledarproblemen, d. v. s. som regel vid en tidpunkt strax efter utnämningen till skolledare. Detta torde

136 vara en pedagogiskt sett lämplig tidpunkt. Då har ledarproblemen aktualiserats, och skolledaren känner själv ett behov av att orientera sig på området. Genom att utgå ifrån att chefsutbildningen för skolledare bör sättas in efter det att skolledaren utnämnts till sin befattning, t a r utredningen även ställning till frågan huruvida en reguljär skolledarutbildning skall ges en grundläggande ställning i meriteringshänseende. Så bör ej vara fallet. Enligt utredningens mening finns det ingenting som å priori talar för att lärare, som visat intresse för skolledande verksamhet genom att deltaga i skolledarkurser eller skoladministrativa kurser, härigenom dokumenterat personlig lämplighet för skolledarbefattning. Vid vilken tidpunkt på året utbildningskurserna skall arrangeras torde kräva speciella överväganden. Frågan hänger intimt ihop med spörsmålet huruvida utbildningen skall förläggas i omedelbar anslutning till den första tjänstgöringens början för den nye skolledaren eller till en något senare tidpunkt. Två möjliga alternativ kan här övervägas. Enligt det ena alternativet kan den grundläggande skolledarutbildningen förläggas till tiden mellan utnämningen och den tidpunkt, då skolledaren tillträder sin tjänst. Härför krävs dock dels att skolledartjänster skulle tillträdas endast vid högst två tillfällen varje år, t. ex. den 1 januari och den 1 juli, som även för närvarande är de vanligaste tidpunkterna, dels att utnämningen sker avsevärd tid före dessa data. Med detta arrangemang vunnes den väsentliga fördelen, att alla nytillträdande skolledare redan vid början av sin skolledartjänstgöring hade en viss gemensam, genom utbildning förvärvad bakgrund på områden av väsentlig betydelse för tjänstgöringen. Enligt det andra alternativet kan den grundläggande skolledarutbildningen förläggas till en tidpunkt, som infaller exempelvis ett till ett och ett halvt år efter det skolledaren första gången tillträtt skolledartjänst. Härigenom vunnes den fördelen att skolledaren fått en praktisk erfarenhet av skolledararbete under ett helt verksamhetsår innan utbildningskursen genomgås. Utredningen håller principiellt sett före att den grundläggande utbildningen av skolledare bör anordnas enligt det förstnämnda alternativet, d. v. s. i omedelbar anslutning till den första skolledartjänstgöringens början. Det är ett primärt intresse att nytillträdande skolledare ej skall ställas inför nya, omfattande chefsuppgifter helt utan någon förberedelse. Den problematik i mera konkreta spörsmål, som skolledaren så småningom får erfara i sin fortlöpande verksamhet, bör beaktas och behandlas i den fortbildning för skolledare som utredningen också r ä k n a r med. Förutsättningar för anordnande av den grundläggande skolledarutbildningen enligt detta alternativ k a n emellertid ej skapas omedelbart, i den mån detta överhuvudtaget är möjligt sedan samtliga i frågan betydelsefulla faktorer beaktats. Utredningen föreslår därför, att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att snarast möjligt starta försöksverksamhet med en skolledarutbildning enligt ovan skisserade principiella linjer, i vilken deltagande erbjuds dels sedan något

137 år verksamma skolledare, dels nyutnämnda skolledare, som ej tillträtt sina befattningar eller tjänstgjort endast obetydlig tid. En så upplagd försöksverksamhet torde ge värdefulla erfarenheter för en fortsatt reguljär skolledarutbildning. Den grundläggande utbildningen för skolledare bör handhas och ledas av skolöverstyrelsen. Utbildningen bör utformas i samförstånd med kommunförbunden, personalutbildningsberedningen eller det eventuella permanenta organ för utbildning av personal inom den statliga förvaltningen som beredningens arbete kan resultera i, statskontoret samt skolledarorganisationerna. Av vikt är även att inhämta erfarenheter från näraliggande utbildningsverksamhet inom näringslivet. Med den frekvens av förstagångsförordnanden av skolledare som gällt under de senaste åren, torde under de närmaste åren behov föreligga av 3—4 grundläggande skolledarutbildningskurser per år, med 20—40 deltagare per kurs. Fortbildningen av skolledare, motiverad framför allt av den ständigt pågående pedagogiska och organisatoriska utvecklingen av skolan, bör bestå av kursverksamhet av två slag, dels rent pedagogisk, dels praktiskt-administrativ. Även fortbildningsverksamheten, som skall handhas av skolöverstyrelsen, bör utformas i samförstånd med kommunförbund och skolledarorganisationer. De pedagogiska fortbildningskurserna bör organiseras med beaktande av bl. a. de erfarenheter som vunnits av de under 10.2.1 nämnda, av skolöverstyrelsen för skolledare anordnade pedagogiskt-metodiska kurserna. Härvid bör uppmärksammas att möjligheter torde föreligga att i viss utsträckning integrera fortbildningsverksamhet för skolledare och fortbildningsverksamhet för lärare. Väsentligt är att kurserna ej gives en rent informativ karaktär utan läggs upp på ett sådant sätt att skolledarna stimuleras att på fältet föra det pedagogiska utvecklingsarbetet vidare. Den praktiskt-administrativa fortbildningen av skolledare bör behandla organisatoriskt-administrativa frågor som skolledarna ställs inför i det löpande arbetet. Dylika spörsmål aktualiseras ofta speciellt genom timade organisatoriska samt författnings- och förvaltningsmässiga förändringar i skolans verksamhet. Denna utbildningsverksamhet kan till stora delar läggas upp med utgångspunkt från de principer som gällt vid anordnandet av de på Kommunskolan givna, under 10.2.1 nämnda, skoladministrativa kurserna för aktiva skolledare. Grupparbeten med s. k. case-studier torde vara ett värdefullt inslag i denna utbildningsverksamhet. Viss del av fortbildningsverksamheten för skolledare torde av praktiska skäl behöva differentieras med hänsyn till den skola eller de skolor som i kurserna deltagande skolledare representerar.

138 10.3 Utbildning och fortbildning av biträden åt skolledare 10.3.1 Nuvarande utbildningsmöjligheter

Lika viktigt som det är att biträdespersonal i erforderlig omfattning ställs till skolledarnas förfogande för administrativt-expeditionellt arbete, är det att denna personal har utbildning för ett ändamålsenligt fullgörande av sina arbetsuppgifter. Utbildningen av biträden kan delas upp i introduktionsutbildning och fortbildning. Då berörda befattningshavare emellertid båda avlönas och tillsätts av kommunerna — utredningen utgår härvid ifrån att även gymnasierna i enlighet med förslag av 1960 års gymnasieutredning kommer att kommunaliseras inom en snar framtid — framför utredningen ej några konkreta förslag rörande utformning och omfattning av utbildning av biträdespersonal åt skolledare, utan anför endast vissa synpunkter rörande behov och värde av samt tänkbara ämnesområden i en sådan utbildning. Verksamheten får betraktas såsom en kommunal angelägenhet. Utredningen utgår ifrån att den utbildningsverksamhet på området som under senare år påbörjats av kommunförbunden kommer att intensifieras. Att behov föreligger av utbildning för biträden inom den lokala skoladministrationen verifieras redan av det stora intresse som berörda personalkategorier visat för deltagande i den utbildning av detta slag som genom Kommunskolans i Sigtuna försorg i begränsad omfattning hittills stått till buds. Deltagare i de av Kommunskolan anordnade kurserna h a r varit företrädesvis personal vid skolkanslier, i begränsad omfattning personal på rektorsexpeditioner. Vissa av kurserna har varit avsedda för skolassistenter eller skolkamrerarc eller motsvarande befattningshavare. Hösten 1962 har även givits en kurs speciellt avpassad för biträdespersonal på läroverkens rektorsexpeditioner. Till här behandlad utbildningsverksamhet kan även hänföras den utbildningsverksamhet som under de senaste åren i begränsad omfattning ägt r u m vid Sveriges skolkamerala förenings årskonferenser. I denna utbildning har dock sällan deltagit andra personalkategorier än skolkamrerarc, skolassistenter eller motsvarande. I tabell 68 redovisas upplysningsvis antal på Kommunskolan anordnade kurser för skolkanslipersonal åren 1959—1964 samt antal deltagare i dessa kurser. Tabell 68. Antal kurser för personal på skolkanslier och rektorsexpeditioner på Kommunskolan åren 1959—1964 samt antal deltagare i kurserna. År

1964 Antal kurser Antal deltagare

2 63

2 50

2 74

4 199

5 210

2 96

10.3.2 Synpunkter rörande utbildning och fortbildning av biträden åt skolledare

En kortare introduktionsutbildning är utan tvivel ägnad att sätta nyanställda biträden, som saknar tidigare erfarenhet av skolförvaltning och skoladmi-

139 nistration, i tillfälle att snabbare än eljest förstå arbetets krav och förpliktelser liksom dess förmåner och möjligheter, till gagn för dem själva och för skolan. I introduktionsutbildningen synes, förutom orientering om skolförvaltningens organisation samt om det egna arbetets betydelse i det större sammanhanget, böra behandlas moment sådant som anställdas rättigheter — inklusive lönefrågor —, kontorsteknik med elcmenta i kontorsrationalisering, gången av ärenden samt problem i samband med skrivelsers uppställande, telefonservice. Utrymme torde även krävas för behandling av samarbetsproblem på arbetsplatsen. Avsnittet rörande kontorsteknik bör innefatta information om tidsbesparande arbetsmetoder samt utnyttjandet av maskinella hjälpmedel i kontorsarbetet. Orientering i frågor rörande blanketteknik och systematisk maskinskrivning är även väsentlig. Utöver den allmänt hållna introduktionsutbildningen föreligger behov av en fortbildningsverksamhet för biträden. I denna fortbildningsverksamhet synes uppmärksamhet böra ägnas åt dels spörsmål föranledda av organisatoriska, förvaltningsmässiga, lönetekniska etc. förändringar i skolans verksamhet, dels praktiska studier av och övningar i handläggningen av större och för verksamheten väsentliga och allmänt förekommande arbetsuppgifter. Uppgifter av sistnämnd art är lönerapportering eller -uträkning (inklusive erforderliga författningsstudier), upprättande av olika slag av schemata, (utkast till) organisationsplaner och rapporter, genomgång av flyttningsbestämmelser eller inträdeskrav, frågor om anställningsförhållanden för lärare, genomgång av sjukbestämmelser, handläggning av studiehjälpsfrågor etc. Vid utbildning av detta slag torde vid jämförelser mellan olika rektorsexpeditioners och skolkansliers sätt att handlägga ärenden av samma slag goda tips kunna framkomma för rationalisering och förbättring av arbetet på rektorsexpeditioner och skolkanslier.

K A P I T E L 11 S a m m a n f a t t n i n g a v förslag s a m t jämförelser m e l l a n n u l ä g e och förslag

I föreliggande betänkande redovisar skoladministrativa utredningen resultat av sina undersökningar rörande dels skolledarorganisation i grundskolan m. m., dels utbildning och fortbildning av rektorer och av biträden åt skolledare. I betänkandet behandlas möjligheter att rationalisera och effektivisera skolledares m. fl. arbete och framläggs synpunkter och förslag angående dels organisation för ledning och administration av rektorsområden i grundskolan, dels organisatoriska anordningar som möjliggör för en rektor att förena rektors- och skolchefsskap, dels ock utbildning och fortbildning av rektorer och av biträden åt skolledare. I fråga om rektorsområdenas ledning och administration innebär utredningens förslag att till att biträda rektor i dennes skolledararbete skall, då rektorsområdets omfattning så kräver, finnas en biträdande skolledare med hela rektorsområdet som verksamhetsområde. Ledningsfunktionerna vid rektorsområden föreslås sålunda organiseras efter en vertikal i stället för en horisontell princip, varigenom bl. a. skolans behov av samlad pedagogisk ledning kan tillgodoses. Biträdande skolledarinstitution må inrättas vid rektorsområde som består av högstadium eller högstadium jämte annat stadium av grundskolan, då rektorsområdets poängtal uppgår till lägst 22, och vid rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna, då poängtalet uppgår till lägst 51. Utredningen föreslår att arbetsfördelningen mellan rektor och den biträdande skolledaren ej fastställes på sådant sätt, att någondera av befattningshavarna låses till vissa bestämda funktioner. Rektor bör ha frihet att med den biträdande skolledaren överenskomma om en med hänsyn till personlig fallenhet och individuella intressen lämplig arbetsfördelning. Den överenskomna arbetsfördelningen mellan rektor och biträdande skolledare bör fastställas av skolstyrelsen och kungöras för rektorsområdets lärare. Eftersom biträdande skolledare i det nya gymnasiet och i fackskolan föreslagits få benämningen studierektor, har utredningen funnit det lämpligt att även biträdande skolledare i grundskolan får benämningen studierektor. Enligt utredningens förslag bör studierektor vara lärare med sin undervisningsskyldighet förlagd till rektorsområdet. Eftersom han icke skall varg

141 knuten till visst stadium av grundskolan, bör för behörighet till befattningen ej krävas lärarutbildning av visst bestämt slag. Studierektor bör åtnjuta semester, ej ferier, samt vara skyldig mottaga vikariatsförordnande såsom rektor. Det bör också åligga studierektor att närmast under rektor svara för schemaläggningen. Att uppgöra förslag till schema bör dock kunna anförtros annan person. På grund av det meransvar funktionen som studierektor medför bör studierektor, förutom det att hans undervisningsskyldighet avpassas med hänsyn till insatserna i skolledningen, tillerkännas arvode. Med hänsyn till att den biträdande skolledaren förutsätts ha hela rektorsområdet som verksamhetsområde och att arbetsfördelningen mellan rektor och biträdande skolledare föreslås få uppgöras från fall till fall, finner utredningen det konsekvent att betrakta frågan om undervisningsskyldighet hos rektor och biträdande skolledare som en fråga om undervisningsskyldighet hos den egentliga skolledningen i rektorsområdet. Därför föreslås att det bör ankomma på länsskolnämnd att i stället för att fastställa undervisningsskyldighet för rektor och nedsättning av undervisningsskyldighet för studierektor, fastställa den totala undervisningsskyldigheten för den egentliga skolledningen, d. v. s. den sammanlagda undervisningsskyldighet som skall åvila rektor och studierektor. Det föreslås att det bör ankomma på skolstyrelsen att besluta om fördelningen mellan rektor och studierektor av den sålunda fastställda undervisningsskyldigheten. Förslag till normer för fastställande av undervisningsskyldighet för den egentliga skolledningen (rektor och i förekommande fall studierektor) lämnas. Tillsynslärarinstitutionen vid rektorsskola föreslås omformas såtillvida, att på tillsynslärare vid sådan skolanläggning ej skall ankomma andra uppgifter än att utöva ledning av och tillsyn över anskaffning och vård av inventarier och undervisningsmateriel, i den mån sådant ej ankommer på annan, samt att ha tillsyn över ordningen vid skolanläggningen. Gällande regler för fastställande av nedsättning av undervisningsskyldighet för tillsynslärare vid rektorsskola förutsätts bibehållas. Bestämmelser rörande visst klassantal m. m. för rätt att inrätta befattning som tillsynslärare vid rektorsskola förutsätts däremot icke finnas. Tillsynslärarinstitutionen vid annan skolanläggning än rektorsskola förutsätts fungera enligt nu gällande bestämmelser. Dock föreslås den ändringen att tillsynslärare skall finnas, så snart skolanläggningen omfattar mer än en klass. Beträffande tilldelning av anslag för biträdespersonal på rektorsexpeditionen finner sig utredningen ej böra föreslå några normer. Frågan om denna biträdesorganisation är en kommunal angelägehet. Vad utredningen påvisat rörande såväl pedagogiska som ekonomiska och organisatoriska olägenheter av att erforderlig biträdeshjälp ej ställs till rektors förfogande borde resultera i att kommunerna bereder skolledningen möjligheter att i optimal

142 utsträckning ägna sig åt pedagogiskt ledarskap. Beräkningar av årliga behov av biträdestimmar vid rektorsområden av olika storlek och struktur redovisas. Utredningens förslag beträffande organisatoriska anordningar som möjliggör för en rektor att förena rektors- och skolchefsskap innebär dels att sådan rektor i sin egenskap av skolchef skall avlastas arbete av ekonomisk, administrativ och kameral natur, dels att det merarbete, som för sådan rektor uppkommer med anledning av skolchefsskapet, kompenseras genom nedsättning av undervisningsskyldigheten för honom själv och i förekommande fall för studierektor. Sker ej det sistnämnda kan behovet av pedagogisk ledning vid skolchefens eget rektorsområde ej tillgodoses. Förslag till normer för kompensering av genom skolchefsskap uppkommet merarbete lämnas. Frågan om biträdesresurser åt skolchef är en kommunal angelägenhet, varför utredningen ej funnit sig böra föreslå några normer för tilldelning av anslag. Emellertid redovisas beräkningar av behov av biträde av olika slag åt skolchef i kommuner med skolväsende av sådan omfattning, att en skolledare har att förena rektors- och skolchefsskap. 1 fråga om utbildning och fortbildning av rektorer föreslår utredningen, att det skall ankomma på skolöverstyrelsen att dels igångsätta försöksverksamhet med grundläggande skolledarutbildning, dels organisera fortbildning för skolledare. Synpunkter och förslag rörande innehåll i och utformning av angiven utbildningsverksamhet lämnas. Frågan rörande utbildning och fortbildning av biträden åt skolledare har belysts. Dylik utbildningsverksamhet är, liksom utbildningsverksamhet för kommunala skolchefer, att betrakta såsom en kommunal angelägenhet. Vad beträffar kostnaden för den föreslagna skolledarorganisationen m. m. finner utredningen det ändamålsenligt att endast presentera vissa jämförelser mellan nuläge och förslag, eftersom ej ens på kort sikt tillförlitliga beTabell 69. Insats av lärartimmar i skolledningen vid modellrektorsområden enligt nuläge och enligt förslag, uttryckt i antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna1. 1 Modell nr

7 Nu- För- Nu- För- Nu- För- Nu- För- Nu- För- Nu- För- Nu- Förläge slag läge slag läge slag läge slag läge slag läge slag läge slag

Antal veckotimmar . 22 20— 35— 35— 35— 35— 33— 35— 29— 38— 16— 19— 16— 19— 22 40 37 40 37 39 37 33 40 28 21 28 21 1 Vid beräkningarna har i fråga om nuläget i vad avser rektor vid rektorsområdena 1—5 utgått ifrån den för respektive rektor i tabell 1 angivna undervisningsskyldigheten, ifråga om rektor vid rektorsområdena 6 och 7 har undervisningsskyldigheten beräknats enligt bestämmelserna i skolstadgan. Studierektor har förutsatts finnas även vid dessa rektorsområden. Så är ej fallet enligt tabell 1. Nedsättning av studierektors undervisningsskyldighet (i nuläget) har beräknats enligt bestämmelserna i skolstadgan.

143 Tabell 70. Insats av lärartimmar i ledningen av skolväsendet i modellkommunerna, och i ledningen av skolchefernas egna rektorsområden enligt nuläge och enligt förslag uttryckt i antal veckotimmar på låg- och mellanstadierna I: 1

II: 1

I: 2

II: 2

Modell nr

Antal veckotimmar

Nuläge

Förslag

Nuläge

Förslag

Nuläge

Förslag

Nuläge

Förslag

31—33

32—38

28—32

32—38

38—43

42—47

34—38

42—47

1 Vid beräkningarna har utgåtts från den för respektive rektor i tabell 3 angivna undervisningsskyldigheten. Nedsättning av studierektors undervisningsskyldighet (i nuläge) har beräknats enligt bestämmelserna i skolstadgan. räkningar kan företagas med utgångspunkt från dagens läge. Från statsverkets synpunkt är därvid i första hand av intresse den insats av lärartimmar, som skolledarorganisationen kräver. I tabell 69 redovisas därför beräknad insats av lärartimmar i skolledningen vid de av utredningen konstruerade modellrektorsområdena enligt nuläge och enligt förslag. Såsom framgår av tabell 69 kan den föreslagna skolledarorganisationen förväntas kräva ökade insatser av lärartimmar endast vid modellrektorsområden med samtliga stadier, där högstadiet är större än låg- och mellanstadierna tillhopa och där nu studierektor är förordnad för låg- och mellanstadierna. I tabell 70 redovisas beräknad sammanlagd insats av lärartimmar i ledningen av skolväsendet i modellkommunerna och i ledningen av skolchefernas egna rektorsområden enligt nuläge och enligt förslag. Då en skolledare har att förena rektors- och skolchefsskap innebär således utredningens förslag, såsom framgår av tabell 70, en större insats av lärartimmar än för närvarande. Utredningen har ej funnit anledning att behandla kostnader för erforderliga biträdesinsatser i den lokala skoladministrationen, ej heller frågan om eller hur dylika kostnader kan påverka fördelningen av kostnader för skolväsendet mellan stat och kommun.

BILAGA 1

Förslag till ändring i skolstadgan den 6 juni 1962 (SFS 1962/439 med däri senare vidtagna ändringar)

F ö r s t a avdelningen 1 kap. Inledande

bestämmelser

4 §. 1 b) får ändrad lydelse enligt nedan. 4 §. 1 b) varje klass av högstadiet (klass av 9 pr, tp, ha och ht, som vid undervisning i yrkesämnen är delad räknas som två klasser). 2 kap.

Tillämpningsföreskrifter

till 2 samt 5—8 kap.

skollagen

8 §. Paragrafen utgår. 3 kap.

Skolchefer

11 §. Får ändrad lydelse enligt nedan. 11 §. Beträffande rektor som är skolchef må för honom i egenskap av rektor fastställd undervisningsskyldighet kunna av länsskolnämnden för varje läsår nedsättas inom gränser angivna i nedanstående sammanställning. Finnes inom rektorsområdet studierektor skall sådan nedsättning gälla rektors och studierektors sammanlagda undervisningsskyldighet.

Kommunens poängtal

Nedsättning av undervisningtskyldigheten. Antal veckotimmar u t t r y c k t i veckotimmar på grundskolans lågoch mellanstadium

högst 10 11—40 41—70 71—100 101—130 lägst 131

högst 3 3—6 6—8 8—11 11—13 13—14

Äro särskilda skäl därtill må ytterligare nedsättning medgivas.

A n d r a avdelningen Grundskolan 9 kap. Skolledare

och biträdande

skolledare

3, 7, 9, 10, 11, 14 och 15 §§ får ä n d r a d lydelse enligt nedan. 12 § utgår. 3 §. För behörighet till rektorstjänst fordras att vara med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet och övriga egenskaper skicklig och lämplig för tjänsten.

145 7 §. 1 mom. Länsskolnämnden fastställer rektors och i förekommande fall den för rektor och studierektor sammanlagda undervisningsskyldigheten, uttryckt i veckotimmar på låg- och mellanstadierna, för varje läsår inom följande gränser:

Rektorsområdets poängtal

högst 11 12—21 22—29 30—36 37—43 44—50 51—57 58—63 64—70 71—

Antal veckotimmar uttryckt i veckotimmar på låg- och mellanstadierna för skolledningen inom rektorsområde som består av enbart låg- och mellanstadium

högstadium eller högstadium jämte annat stadium

20—22 17—19 14—16 11—13 8—10 6— 8 33—34 30—32 27—29 26

16—20 11—15 39—41 35—38 30—34 26—29 23—25 20—22 18—19 17

Vad om lärares skyldigheter är stadgat skall äga motsvarande tillämpning beträffande rektor och studierektor, i den mån de fullgöra undervisningsskyldighet. 2 mom. Äro särskilda skäl därtill må av länsskolnämnd lägre undervisningsskyldighet än som framgår av 1 mom. fastställas. 3 mom. Om möjligheten jämlikt 9 § att i rektorsområde inrätta befattning som studierektor icke utnyttjas, skall rektors undervisningsskyldighet beräknas genom reducering av i 1 mom. angivna veckotimtal med 30. Dock skall därvid iakttagas vad i 6 mom. stadgas. 4 mom. Av länsskolnämnd fastställd undervisningsskyldighet skall i förekommande fall av skolstyrelsen efter hörande av rektor fördelas mellan rektor och studierektor. 5 mom. Om rektor eller studierektor undervisar i läroämnen på högstadiet eller fullgör sin undervisning genom specialundervisning, skall vid beräkning av hans undervisningsskyldighet det veckotimtal, som hans undervisningsskyldighet enligt 1—4 mom. omfattar, multipliceras med talet 0,8. Fullgör han sin undervisning såsom yrkeslärare skall veckotimtalet multipliceras med talet 1,2. 6 mom. För rektor som ej är skolchef skall undervisningsskyldigheten, uttryckt i veckotimmar på låg- och mellanstadierna, vara lägst 5 veckotimmar, såvida ej länsskolnämnden på grund av särskilda omständigheter annat medgiver. 9 §. Uppgår rektorsområdets poängtal till lägst 22 eller, om enbart låg- och mellanstadier ingå i rektorsområdet, till lägst 51, må studierektor finnas. 10 §. För behörighet till befattning som studierektor fordras att inneha lärartjänst vid grundskolan i kommunen. Äro särskilda skäl därtill, må länsskolnämnden medgiva att till studierektor förordnas rektor eller lärare som ej är anställd vid grundskolan i kommunen. 11 §. Studierektor skall biträda rektor i hans arbete som skolledare och svara för schemaläggningen. Studierektor är skyldig vikariera för rektor. Studierektor åtnjuter semester. 12 §. Paragrafen utgår. 14 §. Vid skolanläggning skall finnas en tillsynslärare, om rektor eller studie10—412931

146 rektor ej är knuten till anläggningen och mer än en klass av grundskolan finns vid anläggningen. Vid skolanläggning till vilken rektor eller studierektor är knuten må tillsynslärare finnas. Äro skollokaler tillsyn. 15 §. 1 mom. Tillsynslärare vid skolanläggning, till vilken rektor eller studierektor icke är knuten, skall under rektor a) b) c) d) e) dylikt. 2 mom. Tillsynslärare vid skolanläggning, till vilken rektor eller studierektor är knuten, skall under rektor a) ha tillsyn över ordningen vid skolanläggningen b) utöva ledning av och tillsyn över anskaffning och vård av inventarier och undervisningsmateriel, i den mån sådant ej ankommer på annan. 3 mom. Vad i 6 § a) och b) föreskrives skall äga motsvarande tillämpning beträffande tillsynslärare. I övrigt skall tillsynslärare fullgöra vad som bestämmes för honom i instruktion, som skolstyrelsen fastställer med ledning av normalinstruktioner, utfärdade av skolöverstyrelsen. 10 kap. Lärare 8 § får ändrad lydelse enligt nedan. 8 §. Efter medgivande av länsskolnämnden må i kommun inrättas icke-ordinarie folkskollärartjänst med undervisning i klass, i vilken även rektor eller studierektor undervisar handen. Föranleder veckotimmar. I fråga bestämmelser.

F e m t e avdelningen Yrkesskolor 23 kap. Befattningshavare 16 § får ändrad lydelse enligt nedan. 16 §. Studierektor skall närmast under rektor a) utöva den pedagogiska ledningen och tillsynen över det arbetsområde, för vilket han är förordnad, b) tillse, att föreskrivna eller eljest erforderliga kollegier, konferenser och föräldramöten hållas, c) regelbundet besöka klasser och kurser, göra sig förtrogen med skolarbetet och rådgöra med lärarna om arbetets lämpliga uppläggning samt d) utföra förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret, såsom att uppgöra förslag till elevernas fördelning på klasser och kurser, till arbetsfördelning mellan lärarna och till schema. Det åligger

b) och c ) .

147 S j ä t t e avdelningen Gemensamma bestämmelser

27 kap. Ledighet,

vikariat och

avsked

1 § får ändrad lydelse enligt nedan. 1 §. Beträffande skoldirektör, biträdande skoldirektör, rektor vid skola under skolstyrelsens förvaltning och studierektor vid grundskola gäller att a) semester förlägges till tid, som skolstyrelsen bestämmer, b) månad, c) ledighet under längre tid än i b) sägs beviljas av överstyrelsen eller, beträffande studierektor, av skolstyrelsen, d) e) avgörande.

10*—412931

BILAGA 2

Modellrektorsområden och modellkommuner

Vid uppbyggandet av modellrektorsområden och modellkommuner har totala antalet klasser och elever på olika stadier, ifråga om modellkommuner även skolor, varit den primära utgångspunkten. Detta emedan variabeln k (avseende antingen hela, del eller delar av rektorsområde eller kommuns skolväsende) med det arbetsmängdsberäkningssystem utredningen begagnar synes skapa de mest påtagliga variationerna i de olika befattningshavarnas arbetsmängder. Härav följer att exakt överensstämmelse ej kan uppnås vad beträffar elevantalet mellan de verkliga genomsnittselevantalen (totala) och de i modellerna beräknade. Genom beräkningar å hela enkätmaterialet har framkommit, att det genomsnittliga elevantalet per klass på olika stadier av grundskolan vid de i enkätmaterialet ingående rektorsområdena uppgår till 20 på lågstadiet, 22 på mellanstadiet samt 24 på högstadiet. Genomsnittliga antalet elever per klass vid de yrkesskolor (kommunala), som finns i de av enkätmaterialet berörda kommunerna, b a r beräknats till 20. Vid dessa beräkningar har utgåtts endast ifrån yrkesskolor, som är fristående och av permanent karaktär. I modellkommunerna förutsätts endast denna typ av yrkesskolor finnas. Enstaka deltidskurser av mer eller mindre tillfällig natur ger ej utslag i de arbetsmängdsberäkningar som kan baseras på enkätmaterialet. Gymnasier förutsätts icke finnas i modellkommunerna, som, vilket bör understrykas, endast är att betrakta såsom genomsnittskommuner av de kommuner som berörs av skoladministrativa utredningens enkät. Relationen mellan olika stadier inom modellrektorsområdena och modellkommunernas skolväsende — ifråga om modellkommunerna även skolor — har beräknats såsom genomsnittstal för var och en av de rektorsområdes- respektive kommungrupper, vilka utifrån strukturella och personalorganisatoriska synpunkter kunnat byggas upp av de i det bearbetningsbara enkätmaterialet representerade rektorsområdena och kommunerna. Viss avrundning av talen har skett. Sålunda h a r i några fall viss justering fått ske av klassantalen vid rektorsskolor och skolanläggningar utöver rektorsskolan inom rektorsområdena, emedan modellrektorsområdena uppbyggts utifrån principen att rektorsområdets samtliga högstadieklasser genomgående hänföres till rektorsskolan. Ur det föreliggande enkätmaterialet har kunnat utläsas att skolanläggningar utöver rektorsskolan med högstadieklasser är mycket sällsynta. Med utgångspunkt från de strukturella och personalorganisatoriska förhållandena vid de i enkätmaterialet representerade rektorsområdena (egentliga rektorsområdena — ej rektorsområden ledda av rektor tillika skolchef eller förste rektor) h a r följande sju modellrektorsområden utarbetats: 1. Rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna. Studierektor finns ej. 2. Rektorsområde med samtliga stadier. Högstadiet mindre än låg- och mellanstadierna tillhopa. Studierektor för högstadiet finns. 3. Rektorsområde med samtliga stadier. Högstadiet större än låg- och mellanstadierna tillhopa. Studierektor för högstadiet finns.

149 4.

R e k t o r s o m r å d e m e d s a m t l i g a s t a d i e r . H ö g s t a d i e t m i n d r e än låg- o c h m e l l a n s t a d i e r n a t i l l h o p a . S t u d i e r e k t o r för låg- o c h m e l l a n s t a d i e r n a f i n n s . 5. R e k t o r s o m r å d e m e d s a m t l i g a s t a d i e r . H ö g s t a d i e t s t ö r r e än låg- o c h m e l l a n s t a d i e r n a t i l l h o p a . S t u d i e r e k t o r för låg- o c h m e l l a n s t a d i e r n a f i n n s . 6. R e k t o r s o m r å d e m e d s a m t l i g a s t a d i e r . H ö g s t a d i e t m i n d r e än låg- o c h m e l l a n s t a d i e r n a tillhopa. S t u d i e r e k t o r finns ej. 7. R e k t o r s o m r å d e m e d s a m t l i g a s t a d i e r . H ö g s t a d i e t s t ö r r e ä n låg- o c h m e l l a n stadierna tillhopa. Studierektor finns ej. D e n d e t a l j e r a d e o r g a n i s a t i o n e n av d e s s a sju m o d e l l r e k t o r s o m r å d e n f r a m g å r a v t a b e l l e r n a 71—74 n e d a n . I t a b e l l 71 a n g i v e s k l a s s a n t a l , i t a b e l l 72 e l e v a n t a l o c h i t a b e l l 73 a n t a l s k o l a n l ä g g n i n g a r i m o d e l l r e k t o r s o m r å d e n a . I t a b e l l 74 r e d o v i s a s genomsnittsavstånd mellan rektorsskola och övriga skolanläggningar i rektorsomr å d e n a . I t a b e l l 75 r e d o v i s a s a n t a l s k j u t s a d e e l e v e r , a n t a l s k j u t s a n o r d n i n g a r , ytv i d d i k m s s a m t f o l k m ä n g d för de m o d e l l r e k t o r s o m r å d e n , v i d v i l k a d e s s a f a k t o r e r e n l i g t s k o l ö v e r s t y r e l s e n s a n v i s n i n g a r 26.6.1959, b i l a g a 2, ä r a v b e t y d e l s e för fasts t ä l l a n d e av r e k t o r s u n d e r v i s n i n g s s k y l d i g h e t .

Tabell

71. Antal

klasser

och dessas fördelning på stadier och skolanläggningar rektorsområden

vid

modell-

25 9 9 7 18 19 5 7 7 12 5 3 2

23 6 4 13 10 14

Antal klasser Modellrektorsområcle nr Organisationsenhet

Rektorsområdet: totalt » lågst » mellanst » högst » låg + mellanst Rektorsskola: totalt » lågst » mellanst » högst » låg + mellanst. . . Skolanl med ti: totalt i » • lågst » » »mellanst • » » högst » • i låg + mellanst.. Skolanl utan ti: totalt » » » lågst » » » mellanst » » » högst » » » låg + mellanst.

41 23 18 41 20 10 10 20 10

10 1 1

45 15 15 15 30 23 3 5 15 8 10 5 5 10 2 2

44 10 8 26 18 36 4 6 26 10 6 4 2

45 15 15 15 30 21

46 9 10 27 19 27

6 15 6

27 19 9 10 19

1 13 1 9 6 3

150 Tabell 72. Antal elever och dessas fördelning på stadier och skolanläggningar vid modellrektorsområden Antal klasser Modellrcklorsområde nr Organisationsenhet

*

lågst

• »

högst låg + mellanst

i

860 460 400

990 200 170 620 370 830 80 130 620 210 120 80 40

1 000 1 050 300 190 340 220 360 650 640 400 490 650

420 210 120 90

990 300 330 360 630 530 60 110 360 170 210 100 110

130 360 130 170 100 70

400 180 220

860 420 200 220

lågst

Skolanl med ti: totalt

»

i

» låg- + mellanst

210 20 20

210 40 40

120 40 40

»

i

» låg- + mellanst

40 Tabell 73. Antal skolanläggningar

i

550 180 200 170 380 420 100 150 170 250 110 60 50

520 120 90 310 210 330

110 20

20 310 20 190 120 70

modellrektorsområdena

Antal skolanläggningar Modellrc ktorsomr ^de nr Skolanläggning

Totalt Med tillsynslärare utöver rektorsskola. . .

Tabell 74. Genomsnittsavstånd

4 2 1

4 2 1

3 1 1

4 3

2 1

3 1 1

2 1

i km mellan rektorsskola och övriga skolanläggningar modellrektorsområdena Antal km Modellrektorsområde nr

Avstånd

Genomsnittligt Totalavstånd

per

skolanläggning

3,5 10,5

3,5 10,5

3,5 7,0

3,5 10,5

3,5 3,5

3,5 7,0

3,5 3,5

—

i

151 Tabell 75. Antal skjutsade elever, antal skjutsanordningar, ytvidd i km2 samt folkmängd i vissa modellrektorsområden Antal Enhet

Modellrektorsområde nr

Skjulsanordning Ytvidd km 2

50 8 78 8 775

95 7 295 3 825

138 4 240 4 000

För sammansättning av skolväsendet i modellkommunerna — en med rektor tillika skolchef såsom skolchef och en med förste rektor såsom skolchef — liksom sammansättningen av respektive skolchefers egna rektorsområden hänvisas till tabellerna 76 a och 77 a respektive 76 b—c och 77 b—c nedan.

Tabell 76 a. Sammansättning Ant sf1

2 1 2 3

Ant st 1 exkl obl V-

av modellkommun

Antal klasser

I

Antal elever

kso 2

ko 2

kho 2

klmo 2

khs 2

eso2

eo 2

elo2

eso-elmo 2

= skolor (skolformer) = skolchefsvariablerna = kommunal yrkesskola, 5 klasser. Totalavstånd: 10,5 km

Tabell 70 b. Modellrektorsområde

till modellkommun

I

Antal klasser resp elever Organisa Lionseiihe t

Klasser: Rektorsområdet Rektorsskolan Skolanl m ti — 2 st å Elever: Rektorsområdet Rektorsskolan Skolanl m ti — 2 st å » utan ti — 1 st Avstånd per skolanläggn — rektorsskola: 3,5 km totalavstånd: 10,5 km

Låg + mellanst

Totalt

Lågst

Mellanst

Högst

32 21 5 1

10 3 3 1

8 4 2

14 14

18 7 5 1

710 490 100 20

200 60 60 20

170 90 40

340 340

370 150 100 20

152 Tabell 76 c. Antal skjutsade elever, antal skujtsanordningar, ytvidd i km2 samt folkmängd i modellrektorsområde till modellkommun I Enhet

Skjutsade elever

Skjutsanordningar

Ytvidd i km 2

Folkmängd

4 070

Antal

Tabell 77 a. Sammansättning Ant sf1

3 1 2 3

av modellkommun

Antal elever

Antal klasser

Ant st 1 exkl obl

kso

l3

kho

ko

klmo

II

khs

eso

eo

1 880 1 740

elo2

eso-elmo 2

1 100

= skolor (skolformer) = skolchefsvariablerna = kommunal yrkesskola, 7 klasser. Totalavstånd 21 km

Tabell 77 b. Modellreklorsområde

till modellkommun

II

Antal klasser resp elever Organisationsenhet Totalt

Lågst

Mellanst

Högst

Låg + mellanst

41 23 8 2

14 4 4 2

12 4 4

15 15

26 8 8 2

910 530 170 40

280 80 80 40

270 90 90

360 360

550 170 170 40

Klasser: Skolanl m ti 2 st å » utan ti — 1 st Elever:

Avstånd per skolanl rektorsskola: 3,5 km totalavstånd: 10,5 km

Tabell 77 c. Antal skjutsade elever, antal skjutsanordningar, ytvidd i km2 samt folkmängd i modellreklorsområde till modellkommun II Enhet

Skjutsade elever

Skjutsanordningar

Ytvidd i km 2

Folkmängd

7 570

BILAGA 3

Rektors och rektorsexpeditionens samt skolchefs och skolkansliets arbetsuppgifter

A. Kvalifikationsgrunder, variabler, rektorsarbete — skolchefsarbete 1 denna bilaga redovisas i de olika kolumnerna följande uppgifter kolumn 1: nummer på sakområde och nummer på arbetsuppgiften inom sakområdet, kolumn 2: sakområde och arbetsuppgift, kolumnerna 3—4: kvalifikationsgrund för arbetsuppgiften — kolumn 3 avser rektor, kolumn 4 skolchef. Kvalifikationsgrunderna är följande. p = bör helt utföras av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, pa = bör till övervägande delen (här beräknat till ungefär s/4) utföras av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med administrativ erfarenhet, a = bör helt utföras av befattningshavare med administrativ erfarenhet, ap = bör till övervägande delen utföras av befattningshavare med administrativ erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, s = bör helt utföras av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, sp = bör till övervägande delen utföras av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, as = bör till övervägande delen utföras av befattningshavare med administrativ erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, ps = bör till övervägande delen utföras av befattningshavare med pedagogisk erfarenhet, i övrigt av befattningshavare med skolsocial erfarenhet, kolumn 5: variabel — rektor. Beteckningarna i kolumnerna innebär att arbetsuppgiften ifråga är f = fast, k = varierande i proportion med antalet klasser i rektorsområdet, kh = varierande i proportion med antalet klasser vid högstadiet i rektorsområdet, klm = varierande i proportion med antalet klasser vid låg- och mellanstadierna i rektorsområdet, e = varierande i proportion med antalet elever i rektorsområdet, eh = varierande i proportion med antalet elever vid högstadiet i rektorsområdet, el = varierande i proportion med antalet elever vid lågstadiet i rektorsområdet, kolumn 6: variabel — skolchef. Beteckningarna i kolumnerna innebär att arbetsuppgiften ifråga är f = fast,

154 f + sf = fast vad beträffar det obligatoriska skolväsendet, i övrigt varierande i proportion med antalet skolor i kommunen, kso = varierande i proportion med antalet klasser i kommunens skolorganisation, ko = varierande i proportion med antalet klasser vid det obligatoriska skolväsendet i kommunen, kho := varierande i proportion med antalet klasser vid högstadiet av det obligatoriska skolväsendet i kommunen, klmo = varierande i proportion med antalet klasser vid låg- och mellanstadierna av det obligatoriska skolväsendet i kommunen, khs = varierande i proportion med antalet klasser vid icke obligatoriska (högre) skolor i kommunen, eso = varierande i proportion med antalet elever i kommunens skolorganisation, eo = varierande i proportion med antalet elever vid det obligatoriska skolväsendet i kommunen, 'elo = varierande i proportion med antalet elever vid lågstadiet av det obligatoriska skolväsendet i kommunen, eso—elmo = varierande i proportion med antalet elever i kommunens skolorganisation exklusive elever vid låg- och mellanstadierna av det obligatoriska skolväsendet, genom spärrningar i kolumnerna 3—6 har angivits huruvida ledare för rektorsområde eller ledare för kommuns skolväsende enligt utredningens mening bör ha att befatta sig med uppgiften i fråga.

155 Rektors och rektorsexpeditionens samt skolchefs och skolkansliets arbetsuppgifter; kvalifikationsgrunder och variabler

Sakomr nr Arbuppg nr

1 I: 1 1:2 I: 3 I: 4 1:5 I: 6

Kvalifikationsgrund Rektor

Undervisning samt allmänpedagogisk och administrativ utveckling Egen undervisning Förbereda lektioner, rättningsarbeten Fortbildning i undervisningsämnen och i allmän undervisningsmetodik Studium av anvisningar, utredningar, författ ningar etc Deltagande i kurser och av SÖ, LN eller andra myndigheter anordnade konferenser Utredningar av pedagogisk och administrativ natur angående utbyggnad av kommunens skol organisation (ej anläggnings och byggnadsfrågor)

11:1

Ledning och övervakning av undervisning och lärarpersonal Åhöra lektioner

11:2

Handlcda lärare, pedagogiska samtal med lärare .

11:3 11:4

Deltaga i och leda kollegiesammanträden Förberedelser för och arbete efter kollegiesamman träden Deltaga i och ev leda ämnes- eller stadiekonferenser Förberedelser för och arbete efter ämnes- eller stadiekonferenser Deltaga i klasskonferenser Förberedelser för och arbete efter klasskonferenser Planeringssammanträden med tillsynslärare, studierektor och yrkesvalslärare med anledning av dessas verksamhet Taga kännedom om elevernas skriftliga arbeten, ev åtgärder i samband därmed Inspektion och besök i skollokaler utan åhörande av lektioner (ej tid för förflyttning mellan skolanläggningar) Arbete i samband med inspektörs-, konsulent-, auskultant-, studiebesök etc Åtgärder i samband med iakttagen försummelse eller överträdelse av befattningshavare Upprätta PM och anslag för rektorer, lärare och annan personal Arbete för lärarnas deltagande i studiedagar, planeringsdagar, kurser etc, egen medverkan. . . Sammanträden med lärare, enskilt eller i grupp . .

II

11:5 11:6 11:7 II: 8 11:9 11:10 11:11 II: 12 11:13 11:14 11:15 11:16 III 111:1

Variabel

Sakområde/Arbetsuppgift Skolchef

Rektor

Skol chef

P P P ap

ap

f + sf

ap

ap

f + sf

ap

ap

klm kh klm kh f

ap P

f f

ap P ap

f k k

ap

k eh

ap

ap

k

kso

ap

ap

k

ko

a

f

f

f

kso

k

kso kso

ap a

Övervakning av elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning, stimulera föreningsverksamhet Utarbeta lokala ordningsregler

* Beroende av rektorsområdets (och i förekommande fall kommunens skolväsendes) organisation ** Beroende av antal vtr i fastställd undervisningsskyldighet

156 1

111:2 III: 3

Bevilja lov åt enskilda elever Enskilda samtal med elever i andra sammanhang än vid lovgivning och disciplinfrågor Arbete med anledning av elevråds verksamhet, förenings- och hobbyverksamhet etc Åtgärder för elevs tillrättaförande; utredningar etc Samarbete med hemmen genom enskilda samtal med målsmän — ej studieorientering, disciplinfrågor eller föräldra- och föräldraföreningsmöten Samarbete med hemmen genom deltagande i föräldra- och föräldraföreningsmöten — ej studieorienteringsmöten Förberedelser för och arbete efter föräldra- och föräldraföreningsmöten Arbete med anledning av skolsparverksamhet, insamlingar (Röda Korset, Rädda Barnen m fl) samt tävlingar (i stil med nutidsorienteringen).

ap

e

ps

e

111:4 III: 5 III: 6 III: 7 111:8 III: 9

IV IV: 1

IV: 2 2.1 2.2

Undervisningens organisation Plan för tjänstgöringsfördelning —• innefattande utseende och vidtalande av klassföreståndare, huvudlärare, institutionsföreståndare samt av ledare av gemensam morgonsamling — fördelning av övertimmar Arbetsordning Förberedelsearbete (annat än tjänstgöringsfördelning — exempelvis införskaffande av lärarönskeUpprättande — högstadium samt schemabundna låg- och mellanstadierna

sp as

sp as

f e

f

ps

ps

e

eo

ps

ps

k

ko

a

a

k

ko

a

a

f

I

pa

kh

a

k

ap

khklm 1

ap a a

klm kh k

a

k

a

k

eo

Granskning och fastställande av låg- och mellanIV: 2.3 2.4 IV: 3 IV: 4 IV: 5

IV: 6 IV: 7

IV: 8 IV: 9 IV: 10 IV: 11 1

Tryckning, duplicering, distribution Under läsåret nödvändiga schemaändringar Arbete med schemata för flyttningsprövningar, skrivningar, vakter under raster, vid skolbespisOrganisatoriska åtgärder för påbjuden undervisning i barnavård, olycksfallsvård, trafikkunskap, brandskydd etc samt arbete med skolsäkerhetspatruller Organisatoriska åtgärder för studieorientering, yrkesvägledning, yrkesteori och yrkespraktik . . Organisatoriska m fl åtgärder beträffande frivillig undervisning, skolradio och TV-program, film, teater, föredrag, firande av högtidligheter eller minnesdagar Ombesörjande av särskild undervisning, särskild specialundervisning samt elevs placering i specialklass (ej samtal med målsmän, ej statsbidrag) Arbete med anledning av elevernas studiebesök, studieresor, fjällfärder, idrottsdagar etc Förberedelsearbete för och upprättande av högstadieplan(er) eller motsvarande organisations-

a

a

a

kh

ko

k

ko

pa

pa

e

eo

a

a

k

kho

a

a

kh

kho

a

a

klm

klmo

Arbete med förslag till fördelning på klasser samt

Vid rektorsområde med endast låg- och mellanstadierna och vid beräkning av tid för studierektor för låg- och mellanstadierna.

157 IV: 12 IV: 13 IV: 14 IV: 15 IV: 16 IV: 17 IV: 18

V V: 1 V: 2 V: 3 V: 4 V: 5 V: 6 V: 7 V: 8 V: 9 V: 10 V: 11 V: 12 V: 13 V: 14 V: 15 V: 16 VI VI: 1 VI: 2 VI: 3 VI: 4 VI: 5

11—412931

Arbete vid höstterminens början med redovisning av antalet elever i klasserna och tjänstgörande lärare Arbete med förteckning över lärare på högstadiet i läro-, övnings- och yrkesämnen Rektorskonferenser (lokala) Arbete före och efter rektorskonferenser (lokala).. Arbete i samband med ev anhållan om avvikelse från bestämmelser om undervisningens organisa tion Arbete med preliminär plan för undervisningens organisation vid läroverk och högre kommunala skolor Arbete med definitiv plan för undervisningens orga nisation vid läroverk och högre kommunala skolor Flyttning, prov, terminsavslutningar, inskrivning avgång etc Flyttningsprövningar och uppflyttningar av elev, medgiva elev gå om årskurs (ej schemata för flyttningsprövn.) Möten med föräldrar för studieorientering Övrigt arbete i samband med studieorientcring. . Arbete i samband med ändring av elevs ämnes kurs- och linjeval Arbete i samband med elevers ansökan om inträde i andra skolor — gymnasier, yrkesskolor e t c . . . Arbete med klasslistor samt på högstadiet listor för tillvalsgrupper och alternativkurser Arbete i samband med upprop Utfärda slutbetyg samt arbete med anledning av fyllnadsprövningar Granska betygskataloger, klassböcker och/eller dagböcker Arbete i samband med standardprov Arbete i samband med åhörardagar, uppvisningar, termins- och årsavslutningar Arbete med ev premier och stipendier (ej stats stipendier och studiebidrag) Arbete med registrering av elever (elevbokföring) Arbete med inskrivning av nybörjare, inklusive skolmognadsprov E v efterforskningar av barn som ej infunnit sig till inskrivning E v arbete i samband med inskrivning i förskola. . Fastigheter Tillsyn över och skötsel av skolans fastigheter och tomter Åtgärder och yttranden med anledning av byggnads- och reparationsarbeten E v förhyra skollokaler, upprätta avtal eller kontrakt Utreda behov av nyanläggningar eller nedläggning av skollokaler, yttranden över program och ritningar Byggnadskommittés (motsvarande) sammanträden

ko a ap a

a ap a

kh f

f

kho f f

kli

khs khs

ap ap

e klm kh e

pa

eh eh k e eh k k

f

f + sf f + sf eo

a a ap

el

el o

elo f

kso ap

ap

kso

a

kso eso

f + sf

158 i VII VII: 1 VII: 2 VII: 3 VII: 4 VII: 5 VII: 6

VIII VIII: 1 VIII: 2 VIII: 3 VIII: 4 VIII: 5 VIII: 6 VIII: 7 VIII: 8 VIII: 9 V I I I : 10 V I I I : 11 VIII: 12 V I I I : 13 VIII: 14 V I I I : 15 VIII: 16 V I I I : 17 VIII: 18

VIII: 19 V I I I : 20 VIII: 21

Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbibliotek Nyanskaffning, tillsyn, förteckning och inventering av inventarier Nyanskaffning, uppställning, förteckning, inven tering och vård av undervisningsmateriel (även kontakter med försäljare) Arbete med anledning av skolbiblioteks och skolbibliotekariers verksamhet — även klassb"iblio tek (ej statsbidrag) Granskning, nyanskaffning, förteckning och upp ställning av läro- och läseböcker Inköp och distribution av annan förbrukningsmateriel för undervisningen Handhavande av blankettförråd och förråd av kon torsmateriel Expedition — kansli: personaluppgifter, löner, arvoden etc ekonomi, statistik och expeditionsarbete i övrigt Ordna undervisningen vid lärares tillfälliga från varo Primäruppgifter vid läsårets början för löneutbetalningar •— »stamrapport» Månatliga uppgifter för löneutbetalningen, rappor ter om sjukdomsfall etc Utfärda tjänstgöringsbetyg och -intyg för lärare och annan personal, ev yttranden över ansökningar om tjänstebyten, avsked etc Arbete med anställande av icke ordinarie lärare Arbete med anledning av personals ansökan om tjänstledighet och semester Arbete med lediganmälan av ordinarie lärartjäns ter, förslag till ämneskombination Granskning, meritvärdering och sammanställning av ansökningar till ordinarie lärartjänster, yttranden över sökande Arbete i samband med lärarnas ansökningar om medgivande att åtaga sig undervisning vid an nan läroanstalt Arbete med anställande av annan personal än lärarpersonal Arbete med anledning av lärarnas/personalens bostadsfrågor Insamlande av debetsedlar, adressuppgifter m m . Arbete vid uthyrning av skolans lokaler Arbete med ersättningar för skadegörelse etc Granskning, hantering och attestering av räkningar Anslagskontroll Arbete med infordrad statistik Av SÖ eller LN infordrade redovisningar för verksamheten (erfarenheter från medgivna avvikelser från stadgebestämmelser, läro- och kursplaner etc) Planera och leda arbetet för annan personal än lärare (tid som ej inräknats i andra punkter). . . Postärenden (öppna, diarieföra, fördela) Besvara förfrågningar från personal (exkl lärarpersonal) och allmänhet (även telefon, ej skrivelser) — (tid som ej inräknats i andra p u n k t e r ) . . .

ap

ap

pa

ap

ap

ap

a

a

a

k

a

k

a

k

ap a

ap a

k k

a

a

k

ap

ap

k

ap

ap

k

a a a a a a a

a a a a a a a

f k f e k k k

pa

pa

a a

a a

159 i

VIII: 22 V I I I : 23 V I I I : 24 V I I I : 25 V I I I : 26 V I I I : 27 V I I I : 28 V I I I : 29 29.1 29.2 V I I I : 30 30.1 30.2 V I I I : 31 V I I I : 32 VIII: 33 V I I I : 34 V I I I : 35 V I I I : 36 V I I I : 37 V I I I : 38 38.1 38.2 38.3 38.4 38.5 VIII: 39 VIII: 40 V I I I : 41 V I I I : 42 V I I I : 43 V I I I : 44 44.1 44.2 44.3 IX IX: 1 IX: 2

Korrespondens och kontakter med allmänhet och myndigheter som ej redovisas i annan punkt. . . Arbete med ordnande, förtecknande och förvaring av skolans/skolstyrelsens arkivalier Verksamhetsberättelse för skolväsendet i kommunen Renskrivning, stencilering etc som icke redovisas såsom ingående i annan punkt Behovsberäkningar och framställningar om inrättande av nya ordinarie lärartjänster Speciella utredningar etc vid förordnande av ordinarie lärare, arbete i samband med överklagningar Rapportering till länsskolnämnd rörande förordnanden och tjänstledigheter Utredningar i lönefrågor (avtalstolkning, lönegrads- och löneklassplacering, uppläggning av lönekort etc) Lärarpersonal övrig personal Uträkning av löner Lärarpersonal Övrig personal Retroaktiva ersättningar, kompensation för pensionsavgifter etc Förande av tjänstematrikel, rapporter till försäkringskassa Utredningar beträffande olycksfallsanmälningar och läkarvårds- och läkemedelsersättningar. . . . Inkomst- och arbetsgivaruppgifter rörande personal Årsuppgifter till pensionsanstalten Upprätta personal- och lönestatistik Förslag till inkomst- och utgiftsstat Rekvisition av medel till driftbudget Allmänt driftbidrag Bidrag till skolmåltidsverksamhet Skolskjutsar och inackordering Allmänt bidrag till pedagogisk utrustning m m . . . Ovan ej redovisade driftbidrag (inkl icke statliga bidrag) samt övriga löne- och arvodesmedel.. . . Ansökan och rekvisition av statsbidrag till byggnader m m samt rekvisition av förskott av dito. . Rekvisition och redovisning av studiebidrag och stipendier

f + sf kso f kso kso kso kso

kso kso kso kso

kso kso kso kso kso kso kso ko f

eo f kso

kso esoelmo

Redovisning till riksrevisionsverket Fondförvaltning Debitering, kreditering och krav (ej elevkostnader) Utanordning Löner etc för lärarpersonal Löner etc för övrig personal Övriga utbetalningar Arbete i samband med skolhygienisk och skolsocial verksamhet Organisatoriska m fl åtgärder beträffande läkarundersökningar, tandvård etc, övervakning av sanitära och hygieniska förhållanden Arbete i samband med skolpsykologisk och skolkurativ verksamhet

f

f kso kso kso kso

as

as

f

s

s

eo

160 IX: 3 IX: 4 IX: 5 IX: 6 IX: 7 IX: 8 IX: 9 IX: 10 X X: 1 X: 2 X:3 X:4 X:5 X:6 X: 7 X: 8 X:9 X: 10

Organisatoriska m fl åtgärder avseende bad och simundervisning Arbete i samband med skolmåltidsverksamhet — organisatoriska åtgärder, upphandling (ej vaktlistor) Arbete i samband med elevernas förvärsarbete (arbetsböcker m m ) Arbete med studiebidrag och statsstipendier (ej rekvisition och redovisning) Arbete med elevhem och inackorderingshem (ej rekvisition av statsmedel) Arbete i samband med skolskjutsar, elevernas buss- och järnvägskort (ej rekvisition av statsmedel) Arbete med anledning av feriekursverksamhet elevernas kolonivistelse etc Arbete med elevförsäkringar Sammanträden, särskilda uppdrag — i den mån dessa ej redovisats under andra rubriker — övrigt utöver i det föregående redovisat Förberedelser för skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s sammanträden Skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s samman träden Arbete efter skolstyrelsens och dess avdelning(ar)s sammanträden (verkställighet, protokoll, expediering etc) Sammanträden med kommunala myndigheter. . Sammanträden ej redovisade i annan p u n k t . . . Utredningar, remisser, interpellationer som ej redovisas i annan punkt Sammanträden med representanter för andra kom muners skolväsende Debiteringsarbete för undervisning av elever från annan kommun Betala ersättningar till andra kommuner för under visning av elev från den egna kommunen Övriga kontakter med andra kommuners skolväsende — korrespondens — telefonkontakter etc

a

f

a

k

a

eh

a

eh a

f

a

e

a a

k k

a

f

a

f

a a a

f f f

a a a a a

•

t

161 B. Beräknad tidsåtgång per personalkategori, arbetuppgift variabel och år I denna bilaga redovisas beräknad tidsåtgång (i timmar) per personalkategori, arbetsuppgift, variabel och å r vid rektorsområden av olika struktur och med olika personalorganisation samt i kommuners skolväsende sedan olika rationaliseringsmöjligheter och uppskrivning av tider för vissa arbetsuppgifter beaktats. De olika strukturgrupperna är i vad avser rektors, studierektors och tillsynslärares vid rektorsskola arbete följande: R A 1 : rektorsområden med endast låg- och mellanstadierna. Studierektor finns ej, RA 2: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för högstadiet finns, RA 3: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor för låg- och mellanstadierna finns, RA 4: rektorsområden med samtliga stadier. Studierektor finns ej; i vad avser arbete hos biträdespersonal åt rektor följande: B t l : rektorsområden med endast låg- och mellanstadierna, Bt2: rektorsområden med samtliga stadier. Högstadiet är mindre än låg- och mellanstadierna tillhopa. Bt3: rektorsområden med samtliga stadier. Högstadiet är större än låg- och mellanstadierna tillhopa.

162 eq SB

d

k.

o

C

„ o

3 "3 c

s

X X X X X in TT

•3-* e-2 8 « O y

o

M XJ

< £

•9 c c g

in l ä

JS :n 1? ° < « ,2 o

t/:

> y TS

M c.

Oj cu

x • in

•a M

o CN T

s o"

•/i

ca

O

£ o

>3 o o -c

1 111 1

u,

S

i_J

fl > C u fa -r, — 9 o E t=: «d o • Q :«

C

I 111 I

OH

I I 1! 1

-a Öl

I

c "> :lS *o a 3 W

tfj

a C

1 CO

1 1 1 o

•45

,

c

•a

I

T-

1 1

1 O

I

[

M

O

|

<

C

£ <

°-~ O.

•«

1-H

X

*

3 -g

o WJ

2g

c 3

f:cS lg

c

11 1 1 1

o s v:

cd cu m "O

>

g OJ

ii

3 «

• g i n

•2 | i o o c 1 1 m i>

I 11oo

B 3

a

•es o

^ 1 u

in r-

K I 1 o o '5, 1 1 i o t >

o

t

O

£ 1 1 in r-

v. V.

o co o co o

co

P

öä

—+

+

0-H

W5

<*-!

Vi Ö)N

a.

9,50 12 6 25 i-t CO

»5

<H

«H

«t-l

N

O

CO

1-*

T-H

oc CO c *

a

a*

a

„

<OH

i

<«-l

CIH:^

1-.

F-

Q. u

2 c

CO CO "*t*

lO

CO

SI

^

s SI OJ Vi fl - H _^

B

!S

B B :cd CJ TH

21 . o *o

:CÖ

I^J

O

a a-

"

W5

.fe w

sa v

-

O

^2 c

S*^ -i ^ - : f l 5 o. c

C C- -

>)

•9 5 M oc e

•S

OJ

"g oc M B 9 B B c a S=

ö

13 g >S •v .2

*s

w

>• CO « h

SJ

C

q

c ig •a 3

u

t? Ö

>

o «-> _•^, Cw _ -B S DC

lO « o

I—I

Oj

C C O

B Z

överv klm kh klm kh

£

,_, :«

£ in o o o CM =a i> in in in T - t T-H ~* *-T co*co ci"

o co

C5 O "C

^ "O

co

3,50

person

C/3 >-

o

B

aw un dervisr ing oc 1,75 1,75 3,50 3,50 3,50 9,50

Za* «

raliv u tveckli

il

•c

•o s

•O

H

B .s Tj

S XJ -c S B B r

O

O

t« N a> OJ

19 OJ B O G

•a 2 ^

<5 •?! <" I

3 :0 •

o;

C3

Soj —e •2 •" a a > > ca

er

o o

i 1 I x x £3 o" O I>

Tf CO o i CN CN CO

«-_

o" o" o" o" o"

i I | I i i iiäl CN

,

- , Tji

,

20i 0,04

0,02

1l§l111I8§

i CO 0 0

CO I

, TJ<

.

.

TT

,

,

^

]

co^in TJI o " rn" O " , CO 0 0

co c"

n w o" IH

, O •

i cö .

,

O"

. 00 . ,

111 1 « 1 ~ 1 O

I I IS IS i i - I o

CO .

co 1 o"

O

O

1 1 1 1 1 1 1 II i

o" m o

1 1 IS 1 1 1 IS 1

,111111111

l i

CO CO O I N OJ M l r . H i n ^ O

rt o o " o " T*

0,19 0,67

CO CO t > T J CN

H w t>ncno TS o o " o

1• o

1,31 0,70

O

0,16 0,43

c o"

o" m co co TH i co o i i I ^H ^H o OJ 1 o o | I T * C: o o o o o

O T). I H Tji

0,23

i i ia i i i i«i

00 CO o o co m o O f o o" o" o" o"

Oj

c

O O' o o o Tf CO en CO O T * n o o T - 1 o o t ^ OJ CN C3 o o o o O O iCJ Tf ro 1 ^ a. a o Q Ch<5 O- H ol O I CM 00 a n o o en o o O o e o i n CO 53 r- CO o c; i o O I -.o -r n o o o o 'O M OI C o o o o o CO CO m !>• o O 1 CO O I T T co n o o 1o o m O I O ] O *1 o O e T-,

CO CO CO O I T f CO 0 0

| O

0,96 0,22

« cN^r r ^ o • * co 1 T-I i n o* TH o o " o o " o " m r O O ^ O l H P ) * ? 1 9 -CO i-i oi^ co i> co -v i n 1 c" o" o o" o" o o" O CO OJ O 1 t>- I > H C O H * | © o"o o O

-

.« Hi Hi Hi o n: ni —

o o o o •Ji in Hi ni -a M

« HI

=:

• - -

• - - .

^ _; o o

o TJ«

-t OI

CN

CO

t^ CO

OI 00

»1

T

TJI

OI OI

in

"" C ! o 1

1 1 OJ I CN i n 1 1 i n 1 co co O O O

1 oi 1 O

1 OI 1 Cl

m 1 1

C

1 OI 1 o i O CO

c

OI T ~

o o

1 O °° 1 O

co r~i-i i-t

o

o

OJ o

O Tf 1 °° 1o o O o

1 9 Ow I CO CO

1 CN O

o

o

1 « a i 1 TH CN 1 o

o

Vi

C

<;* ~

Hl

Ö l

T3

CJ

—

"«

CO

00 'B Ht

o 1 co | co 1 co i

o

o"

•c p

0,11

10 10

o o

0,11

0,75 0,04 0,69 0,05

C

0,55

0,36 0,36

o"

<D

fä

t*H

OJ

c> HL

Hi

s—<

_£ JZ » .B £ JS Hl Hi Hi Hi Hi C Hi Hi Ht £ Hi Hi Ö l

Oi

o. c . CC

v.

IA

O, M Ci w «

»

CC 10

cs 33

C O. B* O, C c t a a f l a o f l f l f l f l .

IH»«I-.«3

U>Q

Cl Ci 0)

<a •S B .

C II •a

13 "O T3 130 g O •-' : f l en ä c a

Ö

-niNcOTjimcoc^oooj

i - ; CN 1-icNCN

e n Tf CNCNCOTjiincO

Hj-HH-BaaSS

>£££

£££;££;£;

-~ — — •g > 2 •fl »—• ***:fl :fl :fl *-> 73 t-* ca cn cn > 3?^ m m o =^ i> 3 ^ H " C O ^ "

i/TcD"?- TJI

US

O

164 I I I ISSJSI I I I I I I I I oo'o x I x x x x x I I I XXX I I o co in o oi TJI

o

o

o

o

o

o

o

o

0,01 0,05 0,05

0,48

o

,

0,017 0,05 0,09

i n CN oo i n co co o CO TT co o" o" o" o" o

0,05

o ©

0,020G 0,02( 0,82 0,62

o o

1 ] 1111111i 1

1 1 I I 1 1 1 1 1 l.l

0,001

eoo'o

O) I

o

_ Tj2>.-<

i> o o ^H O

II

o

0,36 0,26 1 O CO

1 m oi o o

O J T - C N O C N O C N C O I ^ I ^ O O O T H O O O I O

«J O

o o o o o

c —

«

c

GJO

o

o O o ° o oO

C

ao u o eo

O y CO_T-

-• B ~

CO

3 1 T? o" "co

J3 C JS <u Hl Hl i Hl Hl v -

0 I/J 3 Hl H. C/J

VJ

= — —

|

o [

o"

0,09 0,009

O

o o ° ° C o o Hl S Ä B C ^ J : ^ HiHl-3, Hi

ö .2

O O O ' t O O o

Hl O •n Ht

- O CO ; O Tt

I I

fl

1 O

OJ 00 CO OJ TJ< .oco CJ^-TJtOCNOCNTfco O i O TJI r - _ o o _ q - n o _ o _ M c " i-H c " o o o * o " o " ° - o * CN TJI CO OJ TJI a co

o o o c o

Hl

CO 1 o

C T ?

1 OJ TJI CO

.£ o

O O O O

0,005

0,43

e/c.

q o

0,005

1 1 1 1 1 1 II 1 i i

">

H

w

.s »

o c"

ö

co

£

-oi B ° "> C o

C

Hl

Hl

CJ "ÖJ

A

fa Hl

si O CJ Ht Hl

a Hl

h t , O O

i, S 3 £ ,

- 1 "v ^ CJ 41 f y fa fa* o CJ ol .Q

5 -

=•

P n f l f l f l f l f l f l

CD

S E a TTJ T3 TT. U v r

CSDnCCICCfCCtCCiCOCQ

>>>>?>

>>>

cdBiCcjcdccfcSrtc:

>>> .. i-ii-i -1 >

THCN

cOTfincot^oocji-

> > >•

>' j> {> >• Jsi > > >

-3 2 £ £ £ § 1 >B £ E > g s » > J? § o o ;ra

sai £ i s

12, m 3

O

X

X

X

1 -

m o Ol

11 XXXXXXX^I

m

© i-, ol © m m

©

X

T*

Ol

c i C

1 N ,

.

• ^ CO »O CO H O

o

o 2

-oo

©

.

Tf

1-H 0 0 O CO

—< o o c

CN T f uO CN

coin *-•

O ©

te ©m i| © o

TJI

Ä

S 12

O

»O 0 0

r - co o o

©

n". 1 o

© ©

o

©

0,86 2,13

" I I I

cow o" o"

" I I I

m T* N i-i o" o

© ii

1 0,017

1 1

in

CO CO

do"

. Q Tji 0 0 0 0 fa. co r~ TH

TH

1 ©_

o

co -j-

cn - j -

O

a.©-©-

0,017

©"

o"

CO cM I O in

o O CU CU «*H

o

o

cn

cn co

o

o" o

^ 1 tf X

e*H

(M

C) CU

—

C tn U

+

O t/J

C — *2

I

,

,

|

|

|

a

^ H co o

,

.

•

,

,

' ~

—

r-

— 1 C O T—

o

o"

t

t

1 I

1 1

£

*

I

1 1

1 H CU

u o 1

© CN

l

i

[

1 i

s

T H " ©

|

I

cu

1 1

©_©

Tf

cu "fi t

[

©

SI 1 ©"

o ? TJI 1 g co 1 -o"

I o i © m N co 1 1 CN oo © TH TH I o o © o"©

•er o i ;2 m ,_- o "

1 1

1 o i co i n m co I 1 oi_ co © TH TH^ | ©" o o " © o

i-^-oo

1 CN co i n CN co

I

5 , T^

|

|

|

o. o 3 •er; TH i 2 TH

|

Ol i n ©

TH TH

o" © o

o

o

CN TJI m © TH C 1 C O O O H | O O o o ©

-T-l C to

O m

C

C •_

X

Ht

s * ""

Hl

o

Cfa cd cd cd

Si

i IM

M

—

•

CO

t- © 1 o ©"

gs- och 0,30 0,67 12

m

<H

,

©

1 ]

oo Tji H

.§ o " © "

t* OJ

© © O Tf © © o

Ö> C TJI T-I CO • ~ CO O0 T H

co •<# CO m o o

H

1 o ©"

m

-

olo"

imaler el, sko Ibibliot ek 0,86 0,34 1,90 0,14 0,17 2,70 18 18 12

1 1

I

CO O CO © < ©

itarier a ap ap

I

©

1-<

1 l

©~o~

O

,

O*

den etc , ckom

" I I I

CN Ol

O

9J

Tf 00 O l Tt ©

0,86 2,70

' I I I

CO oo i n CN © o

0,86 2,13

o

O

— o" o

0,74 0,74 0,74 0,93 0,011 0,005 0,005 0,017 1 1 1 1

" • I I I ©

©

0,77 1,67

©

T*

i

|

CO ^T* C75 i-H CN <N CO_ CO ©" ©" O O

2 O ©

X X X X

O^ O O I-H O R 1 o " o " O O C?

--.©,

o ©

o

X

0,12

O

O

0,09

CO 0 0 O

0,12 0,13 0,01

...

o O O o cn •r. X X X X

o BB

X

fan

X XXX

• >

• >

o

c

_< TM

-f CU

i,

fl fl fl fl fl fl

w u -C •£

fl

Q-

fl

fl

fl

M

0-,

&

a

C

TH TH

CN T-I

co Tt m

©

>

£

^>> >

T* 1-t T-I T-i

fl

fl p,

TH CN co

TH CN co TH in

£•>££££

a fl

B, CC

TJI m

-

q} Cd — TI

©

S3,

TT" fl

2-2

fl

a. fl

«

O. c . cd a ta

fl

fl

flflflflflflfl

X cn ioicOTjiin©r^cooj

| 3 co

a

>

TÖ"TH"

>

p-p-p.p-p.p-p-p.p~p-

166 CO © cN © CO

lO 1-H

|

©"

|

©

LO ©

lO

O 1-T ©

©

I I ©

©

T

H

O

O

O

O

O

©

©

X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X in

TH

I

TH TH

© © I o o o © o" o"

CN TH 00 oo TH i n

o " © o"

CO O CN o CN

co O CN O CN CO © y ©

TH

i o

co

©

©

I in

© eo I © o"© ©

CN

o o

i in

O T* o" o o

™

© o"

o o o o o cn cn o cn tn cn 44 M o M M 44

!«H

flfl

|

fl

+

+

cn

M <M tu 44 44 44 «M

v« 44 «*-

fl

cS

fl

fl

fl

fl

Ö«

i

o

o o o o o o o o o o o o o o

cn

c n c n c n c n c O c n c n c n c n c o c n c n c A c n

,^.*--i4444444444444444444444444444 «•-.«•-.««•

flflfl

flflflflflflflflflflflflflflflfl DC

•3 flrt

©i-< y-t i-i .. .. k_ _-

fl

fl

fl

fl

fl

fl

ÖH

fl

flflfl

cNCO-^iOcoi>oo H ^ I H r l r l i H f H

© TH

©•THCN cNtNcN

M M M M M M

HH

M

M

4H HH

flflfl"

c O T p L O c o r ^ M ^ - ^ - w c N c o ^ i i O c o C^C<IC^C^Cac<lC71©OcOcOCOCOCOCOCO CN CN CO CO 4H HH M HH HH tin £3 4H N-S HH »•* NH

c ;* c7 Cl »O CO - f

LCO

167 incNTHOTHT-inoi TH CO © © TH © o" o o" o " o " ©"

I © © 1 CO T-

© ©

©

o

| X X | X

x

©

o

00 X X X X X X X X

X

x x x x x x S * .

x2§

X X X

©

,__ ---. Hi n 1 ^ O CN CO •a

CO ©

co

1 © 1 o

1 1 I © co co 1 1 1© o o o © ©

0,008

co o o*©

0,08

CN © CO CO O T .

5 0,009

^ m

IN

*•"

o

09 TT

©

T* TT O TJI © ©

•a

T f TH

O CO O ©

O O

O

© ©"

© O © ©"

o o •e

c

o

©

*T

©

TJI CN

O O © ©"

©

O o

o . o "o o g

:

© © Tf CN © 1 O O © o " CO O © ' CO T * Ol ©

:© © i o o

I

© o

x» x »xi

S CO

I

T2 * ofl »*«

© ©

I © ©

p g |

fa fa* fa

©

So 2 oo o S 'o •« g " ' 3

T3

5. Q.

•c c

o o o o o o o c £ i/i i/i ui 22 HH fa-I C/J Ui 1/1 t/1 l*H Vi X X TH cg i , X X m a M M 44 44 44

o IM

o

O cu <t-< 44 >*H .o cu

44 cu «<-i 44 cu «

o

o o

o

ft* cu - 4 «*-i * H jn

<—1

e.3 §

B 3 B ca ^ cd J - CJ -B o s J O B o cd

a+

cu 44 44

cu cn d cn fl fl fl a

flflflflflflflfl flflflflflfl

ill

fl flflfl

i**

cu fl T"

KoOCOCOOOCCcOTji

T»-f T f ^ T f

" co co co co co ä-HTH-T-TH-HH-äS

. T»T»T«mn ^ S C M M i! M J

>>>>>

>>

TJ

>>> >>>>

I

©2 T H C N C O T H I O ©

X X X X X X X

C^- 00 Ol TH

I

xxxx~ M M

**

H

^

XX

00 £ -g B * 3 4 9 B B g B :cd > 3

»:2,£ * . i- ™ £ ;cd o o COTH-ti

168 CN CN

1 1 1 135 | 1 1 1 M 1 1 1 l l 1 1

CN

| |

©"

O CN

XXXXX

| | XX

XXXXXigggg

ocNtn©©©"»

1 1""'22~"""'g20

co m i n co TH co

'

~ ^

<

o ©

CO

r^

©

m

TJI

CO

CN

— ©

©

T-

© oi

1 1

1 CO

O -* u VI

l~-

e

n o c c 4 •is 4V7 m a m o :-r to A IC CU C C 01 5b

HI CO

tT

©

oi

I

©

oi

1 I

©

oi

l~-

E—

(

a

O

c

I

c:

c. TC-d

m

+ -H

TJI

fan

+

faH

+

+

+

fan

TH

+

+

S+

fan

S

C a

O

X

q

a GB

o

fan

fan

Bo Cd cd o o

fl

o

X X

CO

CN

-

cc

cd

cd

cd

cd

cd

cd

cd

cd

J

I

cd

cd

cd cd

cd

I

O

©

I

>

©

T

O

H

T

©

CN

CO

T

x

x

x x x x x x ' x ' j ,

H

X

X

X XIM >1

>.

3 T>

T~:

tj

£ £

B

c 0

~ £ = ^ =B B £ E o 0 Ijrfo

v

*

BILAGA 4

Årsarbetsmängd för skolledning och biträdespersonal åt rektor vid rektorsområden av olika storlek och struktur

I följande bilagor 4 A—4 B redovisas grafiskt beräknad årsarbetsmängd för skolledning respektive biträdespersonal åt rektor vid rektorsområden av olika storlek och struktur sedan rationaliseringsåtgärder beaktats. I de i bilaga 4 A redovisade årsarbetsmängderna för skolledningen ingår ej tid för schemalaggning och rektors egen undervisningsverksamhet. Av bilaga 4 B framgår dels beräknat årligt totalt behov av biträdestimmar, dels konstant biträdesbehov, dels ock säsongmässigt behov ( = totalt årligt behov — konstant behov).

A. Beräknad årsarbetsmängd för skolledningen vid rektorsområden av olika storlek och struktur. Exklusive schemaläggning och rektors undervisning 3100-, L

o

2900-

"

-—

—

« o. 2700-

ektorsomräde med endast låg-och mellanstadierna » samtliga stadier; L+M>H (förh ca 2:1) H>L*M ( » » 1.4:1) i. endast högstadium /

/ •?>.•«

s

E P 2300-

/',

s ^

y

^

•N

—5-"^-

1700J

x> -"

s^.s

1500-

yy\ s^,*

1300-

y/, ^ • 200

1400 1500

Antal elever

170 B.

Beräknad

årsarbetsmängd

2400-

för biträdespersonal lek och Itruktur

Rektorsområde med endast Log- och mellanstadierna « samtliga stadier; L*M > Hl , , ... . ; H > L , M | <b«tr forh i* endast högstadium

»_ 2300•o £.2200

^

e bil 3A)

^ i s r r - ^ ,--'' -•"""

^ ^ ^ ^^•n «-—"*" 4 ^ * ° ,,--* : ' - - —-"" ==S-Si* *.-~~c-—

800 L M-H.s

ov olika stor-

--totalbehov totalbehov -konstant behcv '"^1--•" ---konstant "^. —-" ^ T - r S ^ - totalbehovbehov *^ -<£tf»** *7„". -—" - konstant behov

C

vid rektorsområden

totalbehov

>B,

-

1200 1300 H00 Antal elever

konstant behov

1500 Strukturen på rektorsområdena med samtliga stadier förutsätts vara i stort densamma som strukturen i de respektive genomsnittsrektorsområden — modellrektorsområden — som utredningen konstruerat.

BILAGA 5

Beräknad årsarbetsmängd för skolchef, assistent och personal i biträdeskarriären i kommuner med skolväsende av sådan omfattning att en skolledare har att förena rektors- och skolchefsskap 310U-

i

i

,_ 2900 •o

Skolchef

« 2700

-\ssistent" 3

|

i

I

ersonol i biträdeskarriären

"

e

s* '

^H-"-

1900 i

**^ ^

s

s* X

1500-

^ '

•*•*

^•f** •****

.s*

1100 900

?r

S"

^

_-'

S* 700

H-

:••*

.•'"*'

„---

500 •~r***^ 300 0

1950 2170 2390 2600 2820 3040 3260 Antol elever (avrundat till tiotal) 90 100 110 120 130 140 150 Antal poäng

BILAGA 6

Moment i »administrasjonskurs for skoleldere»

(Momenten har upptagits i den ordning de har i programmet för berörda kurs.) Skolelederen i dagens skole Administrasjon — prinsipper og generelle retningslinjer Skolelederens status og arbeidsoppgaver Skolelederens forhold til skolemyndighetene — de kommunale myndigheter Samarbeidspsykologi og -teknikk Samarbeidsforhold — personalkonflikter Samarbeidet med elevene Skoleplanlegging — regionalt og kommunalt. Prinsipper for arbeidet Trivsel på arbeidsplassen Klassedeling — fag og timeplaner Skolens protokoller og dagb0ker Skoleruter •— skyssordning Eksamen og eksamensordning Karakterer — evaluering Reglement og instrukser L0nnsforhold og I0nnsregulativ Norsk skole — samordning, progresjon Spesiell service —spesialskoler, hjelpe- og st0tteundervisning, skolepsykologisk virksomhet, rådgivningstjenesten Skolens helsetilsyn Undervisningsplaner Undervisningsmetoder — differensiering Integrasjon Skolestyret •— saksområde, kompetanse Lsererråd — skoleråd •— kretstilsyn P R i skolen K U D-avdelinger og kontorer; saksfordeling, sakkyndige råd Fylkesforvaltning •— kommunalförvaltning Aktuelle skolelover Skolebygg —prinsipper, 0konomi Utformning av skolebetyg — innredninger Statens Pensjonskasse —pensionssaker Trygdekasse — permisjonsforhold Refusjoner — stat/fylke Kretsreguleringssaker Den etiske oppdragelsen Kontororganisasjon Budsjett — budsjettarbeide Planleggingsdager i skolen Personalforvaltning Skolens oppbygning i vare naboland Dagens kulturdebatt ___«______^__ Skolen som kulturformidler

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1964 1. Tekntkerutbildning i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Del II. 2. Nordisk etterutdannelse i by- og regionplanlegglng. 3. Nordiskt institut för elementarpartikelfysik. 4. Invaliditetsvurdering, erstatningsfastsettelse, tabellsystemer m. v. i yrkesskadetrydgene 1 Norden. 5. Nordiska rådets öresundskonferens den 13—15 april 1964.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964 Systematisk förteckning (Siffrorna Inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet Företagsinteckning. [10] Svensk namnbok 1964. [14] Utlåtande av Juristkommissionen 1 Wennerströmaffären. [15] Rapport av parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären. [17] Lag om förvaltningsförfarandet. [27] Beräkning av pensionsreserv i pensionsstiftelse. [28] Skadestånd II. [31] Förtida tillträde, expropriatlonskostnad m. m. [32] Familjerättskommittén. Äktenskapsrätt I. Författningstext. [34] Äktenskapsrätt II. Motiv. [351 Sammanställning av remissyttranden över författningsutredningens förslag till ny författning. Del 3. Kap. 6 i förslaget till regeringsform. [38] Äapport och arbetsmaterial frän arbetsgruppen för det kommunala sambandet Juni 1964. [39] Rätten till arbetstagares uppfinningar. [49] Försvarsdepartementet Krigsmaktens förbandssjukvård. [20] Socialdepartementet Socialpolitiska kommittén. 3. Bättre åldringsvård. [51 4. Social omvårdnad av handikappade. [43] Arbetstidsförkortningens verkningar. [9] Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna. [24]

Finansdepartementet Värdesäkringskommittén l. Indexlån. Del I. [1] 2. indexlån. Del II. [2] Alkoholreklamen. [6] Statens skogar och skogsindustrier. [7] Kommunal skatteutjämning. [19] Nytt skattesystem. [25] Koncernbidrag m. m. [29] Ecklesiastikdepartementet 1958 års utredning kyrka-stat III. Religionsfrihet. [13] IV. Historisk översikt. Kyrkobegrepp. [16] V. Kristendomsundervisningen. [30] Förbud mot utförsel av kulturföremål. [22] Skolans försörjning med lärare II. [44] Farmaceutisk utbildning och forskning. [48] Organisation av skolledningen i grundskolan. [53]

Jordbruksdepartementet 1960 års jordbruksutredning. 1. Kapitalutvecklingen 1 det svenska lantbruket. [8] 2. Lantbrukets strukturutveckling. [37] Älgfrågan. [11] Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. Del II. [12] Kronhjortsreservat m. m. [23]

Okat stöd till barnfamiljer. [36] Mentalsjukvårdslag. [40] 1962 års utredning ang. sjuksköterskeutbildningen I. Grundutbildningen. [45] II. Vissa grundläggande undersökningar. [46] Centrala rehabiliterinsutredningen 1. Samordnad rehabilitering. Del I. [50] 2. Samordnad rehabilitering. Del II. [51]

Handelsdepartementet Effektivare konsumentupplysning. [4] översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och tillhörande dokument. [18] översättning av viktigare följdförfattnlngar till fördragen angående Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen. [33]

Kommunikationsdepartementet Bilskrotning. [21] Statens byggnadsbesparingsutredning S. Offentliga byggnader. Ekonomiskt byggande. [26] Friluftslivet 1 Sverige. Del I. Utgångsläget och utvecklingstendenser. [47]

Inrikesdepartementet Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. [3] Bostadsstöd för pensionärer. [41] Kommunal markpolltik. [42] Statslån till samfundslokaler. [52]

E S S E L T E AB, S T O C K H O L M