Lärarnas arbete en statistisk arbetstidsstudie : betänkande

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

t3

O f ! 11 ""

6?^

Lärarnas arbete En statistisk arbetstidsstudie

Betänkandet avgivet av Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden

Stockholm 1971

Statens offentliga utredningar 1971:53 Utbildningsdepartementet

Lärarnas arbete En statistisk arbetstidsstudie

Betänkande avgivet av Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden Stockholm 1971

Göteborgs Offsettryckeri A B , Sthlm 71.116 S

Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Genom beslut den 3 april 1964 bemyndigades chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst 10 sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning rörande lärarnas arbetsförhållanden m.m. Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade departementschefen samma dag såsom sakkunniga förbundsjuristen i Svenska facklärarförbundet Karl-Erik Alfredsson, numera skolinspektören vid länsskolnämnden i Stockholms län Karl Bodell, sekreteraren i Svenska kommunförbundet Sune Eriksson, numera förbundsordföranden i Sveriges lärarförbund Hans Hellers, sedermera avdelningschefen vid Statskontoret Ingemar Nord, generaldirektören och chefen för statistiska centralbyrån Ingvar Ohlsson, numera förhandlingsdirektören i Statens avtalsverk Birger Sandberg, dåvarande sekreteraren i Svenska Stadsförbundet Karl-Erik Stenerudh och rektorn vid Per Brahegymnasiet i Jönköping Halward Tylén samt uppdrog åt Ohlsson att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Den 1 juni 1964 uppdrog departementschefen åt Bodell att tjänstgöra såsom huvudsekreterare hos utredningen. Sedan ledamoten Stenerudh begärt att bli befriad från sitt uppdrag, tillkallade departementschefen i stället den 30 mars 1965 såsom sakkunnig numera sekreteraren i Svenska kommunförbundet Henry Björinder. Sedermera har även ledamoten Nord begärt och den 28 maj 1970 erhållit befrielse från sitt uppdrag. De sakkunniga har antagit namnet utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden och i arbetet liksom nu i betänkandet använt förkortningen ULA. För utredningens experter redogöres i avsnitt 1.2.2. Byråchefen Edmund Rapaport har deltagit i utarbetandet av betänkandet i dess helhet med undantag för de kapitel och avsnitt som behandlar rationalisering och fältstudien, i fråga om vilka kapitel och avsnitt organisationsdirektör Bengt Karlin deltagit i utarbetandet. För bilagorna A, B, D, F och G svarar byråchef Rapaport, för bilagorna C och H civilingenjör Gustav Rylander och för bilaga E avdelningsdirektör Joachim Vogel. I övrigt har experterna icke deltagit i utarbetandet av betänkandet. SOU 1971:53

Utredningen har nu slutfört sina undersökningar rörande arbetstidsförhållandena för lärarna vid vissa awecklingsskolformer och grundskolan, genomförda beträffande avvecklingsskolorna läsåret 1965/66 och beträffande grundskolan läsåret 1968/69. Någon särskild undersökning av lärarnas och andra befattningshavares fullgörande av åligganden i fråga om tillsyn, handhavande och vård av undervisningshjälpmedel och material har av skäl som anges i betänkandet icke genomförts. Såsom också närmare framgår av betänkandet är ytterligare bearbetningar av insamlade data möjliga utöver vad utredningen kunnat finna utrymme för inom sitt program. Enligt direktiven skulle ställning till utsträckning av undersökningen till det nya gymnasiet och fackskolan tagas först efter det att de nu redovisade undersökningarna avslutats. Utredningen avser att i en särskild skrivelse behandla denna fråga. Utredningen får härmed vördsamt överlämna sitt betänkande "Lärarnas arbete. En statistisk arbetstidsstudie." Stockholm den 18 maj 1971 Ingvar Ohlsson Karl-Erik Alfredsson Henry Björinder Karl Bodeli Sune Eriksson Hans Hellers Birger Sandberg Halward Tylén

4 SOU 1971:53

Innehåll

Kapitel 1 Utredningens allmänna förutsättningar 9 1.1 Direktiven för utredningen . . . 9 1.2 Utredningens arbete 15 1.2.1 Uppläggning 15 1.2.2 Organisation 15 1.2.3 Undersökningar 16 1.2.4 Disposition av betänkandet 17 1.3 Lärararbetet 19 1.3.1 Lärararbetets allmänna karaktär 19 1.3.2 Huvudgrupper inom lärararbetet 20 1.3.3 Avgränsningen av lärararbetet i vissa fall 23 1.3.4 Arbete i och utom tjänsten 27 1.3.5 Övertimmar, specialfunktioner och andra särskilt arvoderade eller kompenserade åtaganden — begreppet tjänstekoefficient 29 1.3.6 Arbetsår och arbetsrytm . 31 1.3.7 Arbetsmiljö 32 1.4 Undersökningsmetodik 34 1.4.1 Metodfrågan enligt direktiven 34 1.4.2 Systematisering av lärararbetet 35 1.4.3 Erfoderliga typer av data . 36 1.4.4 Metoder att mäta arbetstidsåtgång 38 1.4.5 Använda metoder 39 1.4.6 Metoder för studium av anspänning 40 SOU 1971:53

1.4.7 Observationsmetoder inom pedagogisk forskning . . .

Kapitel 2 Avvecklingsskoleundersökningens förutsättningar 2.1 Motiven för en undersökning av avvecklingsskolornas arbetsförhållanden 2.2 Awecklingsskoleundersökningens omfattning med avseende på skolformer och lärarkategorier 2.2.1 Direktivens uttalanden om avsedda skolformer och lärarkategorier 2.2.2 Avvecklingsskolornas omfattning läsåret 1965/66 . 2.2.3 Utredningens ställningstaganden i fråga om skolformerna 2.2.4 Lärarkategorier i undersökningsskolorna 2.2.5 Utredningens ställningstaganden i fråga om lärarkategorierna 2.3 Tjänstgöringsförhållandena för avvecklingsskolornas lärare undersökningsåret 1965/66 2.3.1 Lärararbete och arbete i tjänsten 2.3.2 Föreskrivna arbetsuppgifter 2.3.3 Arbetsuppgifter enligt praxis

44 45

47 48

51 51 51 55

2.3.4 Mot särskild ersättning ålagda uppgifter 2.3.5 Icke ålagda arvode rade uppgifter 2.4 Undersökningarnas uppläggning och genomförande 2.4.1 Avvecklingsskoleundersökningarnas omfattning 2.4.2 Ferieundersökningarna . . 2.4.3 Läsårsundersökningen . . . Kapitel 3 Grundskoleundersökningens förutsättningar 3.1 Förutsättningarna för en grundskoleundersökning 3.2 Grundskoleundersökningens omfattning med avseende på grundskolans organisatoriska förhållanden och lärarkategorier 3.3 Tjänstgöringsförhållandena för grundskolans lärare undersökningsåret 1968/69 3.3.1 Lärararbete och arbete i tjänsten 3.3.2 Föreskrivna arbetsuppgifter 3.3.3 Mot särskild ersättning ålagda uppgifter 3.3.4 Icke ålagda arvoderade uppgifter 3.4 Undersökningarnas uppläggning och genomförande 3.4.1 Grundskoleundersökningens omfattning 3.4.2 Ferieundersökningarna . . 3.4.3 Läsårsundersökningen . . . Kapitel 4 Fältstudiens förutsättningar 4.1 Förutsättningarna för en fältstudie 4.1.1 Utredningens allmänna överväganden .... 4.1.2 Frekvensstudieprov 4.1.3 ALLISKO-projektet 4.1.4 Reviderat fältprojekt 4.2 Fältstudiens genomförande 4.2.1 Projektering och organisa tion 6

4.2.2 Undersökningsskolan . . . 4.2.3 Genomförda undersökningar

76 77

57 57 57 58 58

60 60

65 65 65 69 70 70 70 71 71 73 73

73 74 74 75 76 76

Kapitel 5 Utgångspunkter för redovisningen av undersökningsresultaten . . 79 5.1 Undersökningspopulationer och redovisningsformer 79 5.1.1 Undersökningarna och resultatredovisningens omfattning 79 5.1.2 Läsårsundersökningen vid avvecklingsskolorna . . . . 79 5.1.3 Ferieundersökningen vid awecklingsskolorna . . . . 86 5.1.4 Läsårsundersökningen vid grundskolan 88 5.1.5 Ferieundersökningarna vid grundskolan 92 5.1.6 Fältstudien 93 5.2 Precision, kvalitetskontroller och felkällor 94 5.2.1 Precisionsfrågor 94 5.2.2 Kvalitetsfrågor 96 5.2.3 Materialets representativitet 97 5.2.4 Mätbeteendet som felkälla 98 5.2.5 Förändrat arbetsbeteende som felkälla 99 5.2.6 Sammanfattande bedömning av felkällornas inverkan på undersökningsresultaten 100

Kapitel 6 Undersökningsresultaten . . 6.1 Undersökningen vid avvecklingsskolorna (AVU) 6.1.1 Lärarnas totala arbetstid . 6.1.2 Iakttagelser beträffande vissa data från avvecklingsskoleundersökningen . . . 6.1.3 Arbetstidsåtgången för lärarna i läroämnen vid realskolan 6.2 Resultaten från undersökningen vid grundskolan (GRU) 6.2.1 Lärarnas totala arbetstid

102 102 102

112 114 114

SOU 1971:53

6.2.2 Läsårsarbetets fördelning Kapitel 8 Sammanfattande utvärdering på aktivitetsgrupper och av undersökningsresultaten från ratiodelaktiviteter 123 naliseringssynpunkt 183 6.2.3 Arbetstidsåtgången för sär8.1 Allmänna förutsättningar för skilt arvoderade åtaganden 137 övervägandena 183 6.2.4 Skillnader i lärarnas arbets8.1.1 Utredningens rationalisetidsåtgång på grund av orringsuppgift 183 ganisatoriska förhållanden 141 8.1.2 Principiella utgångspunkter 183 6.2.5 Övriga data och iakttagel8.2 Utredningens överväganden på ser från grundskoleundergrundval av undersökningsresulsökningarna 152 taten 185 6.2.6 Aktivitetsvärdenas använd8.2.1 Planering av lärararbetet . 185 barhet vid tjänstefördel8.2.2 Konstruktion och anskafningen för lärare i läroämfande samt rättning och benen 155 dömning av prov 186 Resultaten från fältstudien . . . 8.2.3 Klassföreståndararbete . . 188 6.3.1 Erfarenheter rörande un- 155 8.2.4 Lärares vakttjänstgöring . 189 dersökningsmetoder . . . . 8.2.5 Utnyttjande av annan per6.3.2 Allmänna synpunkter på 155 sonal än lärare 190 undersökningsresultaten 8.2.6 Läromedelsanvändning . . 191 6.3.3 Resultaten från frekvens- 157 8.2.7 Andra överväganden . . . . 192 studien och bokförings8.2.8 Sammanfattning och uppstudien 159 följning av utredningens ra6.3.4 Resultaten från lektionstionaliseringsöverväganden 193 studien 160 Kapitel 9 Sammanfattning 195

Kapitel 7 Jämförelser mellan avvecklingsskolorna och grundskolan 163 7.1 Bakgrunden 163 7.2 Direktiven och ULA:s ställningstagande 163 7.3 Förutsättningar för jämförelser . 164 7.4 Jämförelse av tidsåtgång för "Lärokursbundet arbete" och "Totalt lärararbete" 169 7.5 Speciella förutsättningar för jämförelse av tidsåtgång för lärokurser 172 7.6 Jämförelse av tidsåtgång för lärokurser 173 7.7 Jämförelse av arbetstiden under ferierna 181 7.8 Jämförelse av lektionsbortfall . . 182 7.9 Sammanfattning 182

SOU 1971:53

Förteckning över tabeller och diagram

203 Förkortningar

1.1 Utredningens allmänna förutsättningar

Direktiven för utredningen

Direktiven för utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden innefattas i ett anförande till statsrådsprotokollet den 3 april 1964 av chefen för ecklesiastikdepartementet. Då dessa i sin helhet haft avgörande betydelse för undersökningarnas planläggning och genomförande, anser ULA det ändamålsenligt att här återge dem in extenso. "Tanken på en närmare undersökning av lärarnas arbetsförhållanden aktualiserades i samband med propositionsarbetet rörande grundskolan. I sina yttranden över 1957 års skolberednings betänkande om grundskolan hade nämligen lärarnas organisationer bl.a. hävdat, att övergången till den nya skolan skulle komma att i olika avseenden öka lärarnas arbete. Mot bakgrunden härav gjorde jag i propositionen 1962:54 angående reformering av den obligatoriska skolan m.m. (s. 494 ff) vissa uttalanden om lärarnas arbetsförhållanden. Jag anförde bl.a., att vid en sammanvägning av de skilda omständigheter, som kunde tänkas påverka lärarnas arbetssituation, omfattningen av lärarnas arbete, såvitt det då var möjligt för mig att bedöma, generellt sett inte skulle komma att öka till följd av grundskolans genomförande. De omständigheter, som kunde anföras för att belysa omfattningen av lärarnas arbete, baserade sig emellertid i allt väsentligt mer på allmänna värderingar än på faktiska kunskaper om tyngden och intensiteten i lärararbetet som helhet. Då kunskapen på detta SOU 1971:53

område sålunda var ofullständig och de berörda spörsmålen sannolikt skulle komma att även i fortsättningen aktualiseras, fann jag det lämpligt, att man i samband med genomförandet av en ny skolorganisation genom allsidig undersökning, så långt det vore möjligt, penetrerade hela problemkomplexet, avseende i huvudsak grundskolans olika stadier, de högre kommunala skolorna och de allmänna gymnasierna. Vid det tillfället var jag emellertid inte beredd att framlägga närmare förslag om hur en sådan undersökning skulle genomföras, bl.a. därför att den, om den skulle ge underlag för en bedömning av arbetets omfattning och de skilda arbetsfunktionernas mest rationella fullgörande i den föreslagna obligatoriska skolan, måste utgå från dennas läroplaner och arbetsförhållanden. Det förutsattes i det sammanhanget, att en undersökning måste föregås av tämligen ingående överväganden, inte minst undersökningsmetodiska, innan den kunde påbörjas. Slutligen framhölls, att en förutsättningslös och allsidig arbets- och funktionsundersökning på undervisningens område kunde förväntas ge värdefulla uppslag till rationaliseringar och att den därför även borde betraktas som ett medel för konstruktiva förändringar och förbättringar på skolans område. I det av riksdagen godkända utlåtandet 1962:1 (s. 182) anslöt sig särskilda utskottet till vad i propositionen 1962:54 anförts och förordats i denna fråga. 9

Sedan dessa principuttalanden om en undersökning gjordes, har de närmare riktlinjerna för undersökningsarbetet övervägts under medverkan av såväl representanter för personalorganisationerna som företrädare för kommunförbunden och vederbörande centrala ämbetsverk. Särskilda sakkunniga bör nu tillkallas för det fortsatta arbetet med undersökningen. För de sakkunnigas arbete vill jag här ange följande riktlinjer. Såsom redan i viss mån framgått, blir syftet med utredningen tvåfaldigt. För det första skall genom ingående undersökningar lärarnas hela, faktiska arbetssituation kartläggas. Det material, som härvid framkommer, avses kunna utgöra en tillförlitlig grundval för framtida överväganden i förhandlingssammanhang av lärarnas undervisningsskyldighet. Av de sakkunniga skall dock frågor av förhandlingsnatur inte tagas upp. Utredningens andra, mera konstruktiva syfte är att sätta de sakkunniga i stånd att, främst på grund av vad som framkommer i undersökningarna, överväga åtgärder för rationaliseringar i lärararbetet. I fråga om den sist angivna delen av utredningsarbetet torde det i varje fall för närvarande inte finnas anledning att närmare precisera de sakkunnigas uppdrag. Under undersökningens gång kan framkomma idéer och uppslag, värda att ges en mera allmän spridning och tillämpning, för att exempelvis förkorta tidsåtgången för utförande av vissa arbetsmoment. Här torde vidare kunna aktualiseras åtgärder, som innebär en ökad koncentration av lärarens arbetsinsatser till yrkets huvuduppgifter. Det bör också framhållas, att denna utrednings tillkomst inte får bli ett hinder för nya insatser under utredningsperioden för att förbättra skolans inre arbete eller för pågående utvecklingsarbete i övrigt inom skolan. Däremot är det av vikt både av undersökningstekniska skäl och med tanke på den konstruktiva delen av utredningsarbetet, att de sakkunniga noga följer pågående utveckling och diskussion på området. Vad så gäller uppläggningen av undersök10

ningen av lärarnas arbetssituation torde det vara nödvändigt att bl.a. göra vissa avgränsningar av uppdraget. Det har redan från början stått klart, att undersökningen kommer att inrymma mycket betydande undersökningstekniska svårigheter och att dess genomförande, även om det begränsades till en enda skolform, skulle kräva synnerligen omfattande insatser av tid och resurser för att ge resultat av verkligt värde. Från personalorganisationernas sida har emellertid framförts önskemål om att undersökningen skall omfatta nästan alla typer av läroanstalter och lärarkategorier utanför universiteten och att den skall innefatta jämförelser mellan äldre och nyare organisationsformer. Dessa önskemål måste givetvis vägas mot vådorna av att ytterligare försvåra undersökningen och därmed kanske äventyra dess genomförbarhet och resultatens värde. Det bör vidare framhållas, att en undersökning av lärarnas arbetsförhållanden inom en skolform kan få en allmänt grundläggande betydelse för bedömningen av motsvarande förhållande även inom andra mer eller mindre likartade läroanstalter. Även om jag sålunda inte finner det lämpligt eller ens möjligt att ge undersökningen en så vid omfattning som personalorganisationerna önskat, vill jag inte heller - trots att detta i och för sig vore naturligast - begränsa den till den nya skolorganisationen, i en första omgång grundskolan och i ett senare skede ett nytt gymnasium och tvååriga fackskolor. Såsom nyss redovisats, gjordes redan i propositionen 1962:54 vissa preliminära uttalanden om vilka skolformer undersökningen kunde tänkas gälla, nämligen "i huvudsak grundskolans olika stadier, de högre kommunala skolorna och de allmänna gymnasierna". Om också utredningsarbetet, med vissa närmare preciseringar, som jag strax återkommer till, ges en sådan vidare ram, är det enligt min mening självklart, att tyngdpunkten i undersökningen liksom naturligtvis i utredningens övriga mera konstruktiva delar klart skall falla inom den nya skolorganisationen. Undersökningar inom äldre organisationsformer bör ske enSOU 1971:53

dast i den mån de är av väsentlig betydelse för att belysa de nya skolformerna och deras förhållanden. Mindre fruktbara och för framtiden tämligen intresselösa jämförelser av arbetsförhållandena inom äldre och inom nyare skolformer bör undvikas. I detta sammanhang vill jag också bestämt ta avstånd från ett under förberedelsearbetet väckt förslag, att utredningen på olika vägar även skulle insamla material till belysning av arbetsförhållandena i olika skolformer under början av 1950-talet. I fråga om vilka skolformer undersökningen bör omfatta, vill jag mera preciserat förorda följande. Såvitt gäller gruppen högre kommunala skolor bör undersökningen, på lämpligt sätt begränsad, avse tre- och fyraårig realskola. Om undersökningstekniska skäl talar därför, bör emellertid hinder inte möta mot att medtaga även statlig realskola. En utvidgning till kommunal flickskola och eventuellt även praktisk realskola bör komma i fråga, endast om de sakkunniga vid sina närmare överväganden finner det oundgängligen nödvändigt. De begränsade undersökningarna av nu berörda skolformer måste med hänsyn till dessas snara avveckling höra till de första etapperna i de sakkunnigas arbete. För gymnasiets del bör en till omfattningen på lämpligt sätt begränsad undersökning göras av nuvarande förhållanden. Bland de allmänna gymnasierna bör särskilt försöksgymnasiernas förhållanden uppmärksammas. Trots angelägenheten av att begränsa undersökningens omfång synes det från andra synpunkter vara mest rationellt att inbegripa även tekniska gymnasier och handelsgymnasier. Därest det av gymnasieutredningen föreslagna tidsprogrammet för gymnasiereformen kommer att följas, torde utredningsplanen böra uppläggas på ett sådant sätt, att det blir möjligt att göra studier både rörande förhållandena i det nuvarande gymnasiet och i en ny typ av gymnasium. Undersökningens huvudobjekt bör nu vara grundskolan. Även skolor av B-typ torde här böra beaktas. I förberedelsearbetet har från flera olika håll särskilt framhållits, att underSOU 1971:53

sökningsarbetet i grundskolan inte bör sätta in förrän den nya läroplanen trätt i tillämpning fullt ut på de olika stadierna och arbetssituationen hunnit stabilisera sig. Detta synes riktigt och jag vill vidare uttala min principiella anslutning till ett under förberedelserna framfört önskemål, att grundskolans samtliga stadier undersökes samtidigt. Om så sker, skulle undersökningen i grundskolan verkställas tidigast under läsåret 1966/67, helst kanske ännu ett år senare, om inte de skolor som utväljes tidigare än normalt infört anordningen med sammanhållna klasser i årskurserna 7 och 8. Ett viss dröjsmål skulle också medföra den fördelen att analys- och metodfrågor kunde hinna grundligt genomarbetas och att en viss praktisk utprövning av metoderna kunde ske dels i de tidigare lagda, mera begränsade undersökningarna i äldre skolformer, dels eventuellt i en särskilt arrangerad försöksetapp för grundskolan. Först sedan möjligheter föreligger att bedöma värdet av en sålunda påbörjad första undersökningsetapp, bör ställning tagas till frågan om en utsträckning av undersökningen till ett nytt gymnasium och den tvååriga fackskolan. Även med denna avgränsning i fråga om skolformerna blir antalet lärarkategorier, som beröres av undersökningen, betydande. Det är nämligen min uppfattning att denna i princip skall omfatta samtliga lärartyper i de medtagna skolformerna. Småskollärare, folkskollärare, lärare i läroämnen och övningslärare bör sålunda medtagas. Genom att de två sistnämnda kategorierna inrymmer företrädare för ett stort antal olika ämnen med sinsemellan skiftande arbetsförhållanden, blir givetvis antalet kategorier, som skall särhållas, väsentligt större än uppräkningen ger intryck av. Med den nyss angivna totalramen bör hinder inte heller möta mot att arbetsförhållandena för olika slag av yrkeslärare och speciallärare i grundskolan studeras. Att undersökningen skall ge en kartläggning av lärarnas hela, faktiska arbetssituation innebär vidare bl.a., att specialuppdrag som studierektor, tillsynslärare, yrkesvalslärare, klassföreståndare, institutions11

föreståndare, huvudlärare, bibliotekarie etc. skall bli beaktade; beträffande vissa dylika uppgifter återkommer jag i det följande. Efter dessa avgränsningsfrågor övergår jag till spörsmål om undersökningens närmare uppläggning i olika avseenden. Jag vill då inledningsvis framhålla, att mina synpunkter i det följande i första hand tar sikte på undersökningen i grundskolan. Modifikationer och begränsningar kan bli aktuella beträffande undersökningar i andra skolformer. Det är nödvändigt att de sakkunniga inleder arbetet med en grundlig analys av de olika delar och moment, av vilka lärarens arbete är sammansatt. Utan anspråk på att här göra annat än en grov och ofullständig indelning och exemplifiering kan jag antyda sammansättningen på följande sätt: planläggning av arbetet för läsåret, för terminen och för kortare perioder; lektions- och laborationsförberedelser, undervisning, efterarbete efter lektioner och laborationer; klassföreståndarskap, elev- och föräldrakontakter av skilda slag, skolsociala uppgifter i övrigt; utarbetande av arbetsmaterial och prov av olika slag, rättning av skrivningar och prov; konferenser och kollegier; fortbildning i organiserad form och av annan art; betygsättning och därmed sammanhängande uppgifter; vård, handhavande och tillsyn av institutioner och materiel etc. Undersökningen avser till stor del en ren registrering - så objektiv och tillförlitlig som möjligt - av tidsåtgången för den totala arbetsvolymen och de skilda arbetsmoment, som ingår i lärararbetet. Det insamlade materialet skall självfallet ingående belysa variationer i denna tidsåtgång för lärarna individuellt och mellan olika kategorier av lärare. Den registrerade arbetsbelastningen bör emellertid också kunna ställas i relation till faktiska omständigheter av skilda slag, exempelvis skollokalernas ändamålsenlighet, skolans tillgång på kontorsteknisk och annan apparatur, undervisningsmateriel och hjälpmedel av olika slag, tillgången på skrivhjälp och på skolpsykologisk och annan särskild expertis, elevantalet och åldersstadierna i de 12

klasser läraren arbetar med. Andra exempel på data, som naturligen bör ingå i undersökningsmaterialet är uppgifter om lärarens ålder, kön och utbildning liksom tidigare tjänstgöring. Vidare bör bl.a. registreras det totala antalet effektiva undervisningsdagar under läsåret samt lovdagar, friluftsdagar, tid för skrivningar och liknande avbrott i det normala schemat för såväl skolans olika årskurser som för de enskilda lärarna. Naturligtvis bör också framgå hur de schemabundna lektionerna för den enskilde läraren fördelar sig på veckans dagar och under skoldagen med beaktande också av förändringar häri på grund av koncentrationsläsning eller dylikt, liksom för klasslärarnas del hur ämnesbyte mellan lärare medför undervisning av samme lärare i flera klasser och en begränsning av det antal ämnen han undervisar i. Lärarens övertimmar utöver undervisningsskyldigheten och därmed sammanhängande arbetsuppgifter (förberedelser, skrivningsrättning m.m.) skall självfallet särredovisas. Förekomsten av uppdrag utanför lärartjänsten av mera tidsödande slag torde också böra registreras. Av intresse kan även vara att få uppgift om lärarens egen uppfattning om anledningarna till upplevda svårigheter och till särskilt stor tidsåtgång för vissa uppgifter, om disciplinförhållandena vid skolan och bland de egna eleverna etc. Vad jag nu berört utgör exempel på frågor, som bör belysas i undersökningen, och data, som kan ha relevans för en bedömning av lärarnas arbetssituation. På de sakkunniga bör ankomma att i den inledande fasen av undersökningsarbetet, jämsides med den tidigare nämnda analysen av vad som ingår i lärararbetet, närmare precisera dylika frågeställningar eller detaljmålsättningar för undersökningen och fastställa härför erforderliga typer av data. För belysning av intensiteten och tyngden i olika arbetsuppgifter bör kunna inhämtas uppgifter om hur lärarna själva i grova drag graderar olika arbetsuppgifter inbördes, exempelvis vilka uppgifter som kräver en särskilt hög grad av koncentration eller eljest är särskilt tröttande, och vilka moment, t.ex. SOU 1971:53

deltagande i pedagogdagar och friluftsdagar, som kan medge ett visst mått av avkoppling. Av betydelse för en bedömning av arbetet kan också vara uppgifter om sjukledighetsfrekvens och avgång från tjänsten i förtid. Ytterligare frågor, som kräver stor uppmärksamhet i den första fasen av undersökningsarbetet, är sådana, som gäller representativiteten i det material som skall insamlas. Hit hör spörsmål om underlagets storlek och valet av undersökningsenheter men också frågor om tidsmässig representativitet. Att undersökningen så vitt möjligt bör belysa förhållandena under ett helt arbetsår torde vara ett för alla parter klart önskemål. Vissa exempel har redan anförts på data, som bör avse hela läsåret. Huruvida registrering ute bland lärarna av tidsåtgången för olika arbetsuppgifter behöver pågå kontinuerligt under ett helt läsår eller med lämpliga avvägningar kan inskränkas till stickprovsmässigt valda perioder blir emellertid en fråga för de sakkunniga att ytterligare överväga. Uppgifter även beträffande ferietidens utnyttjande för arbete med anknytning till lärartjänsten är naturligtvis av stort intresse för totalbilden av lärarnas arbetssituation. Nödvändigt är vidare, att de sakkunniga ägnar undersökningsmetodiken en ingående prövning. Vissa erfarenheter om svårigheterna på området och risker för felkällor samt uppslag i fråga om lämpliga metoder torde de sakkunniga kunna erhålla från dels några få tidigare undersökningar på skolans område av i viss mån liknande natur, möjligen även de i anslutning till 1957 års skolberedningsarbete genomförda s.k. kursplaneundersökningarna och motsvarande undersökningar inom gymnasieutredningen, dels gjorda arbetstidsundersökningar inom näringslivet, dels de undersökningar, som på senare tid utförts inom försvaret genom militära arbetstidsberedningen, dels kanske också utländska undersökningar av liknande art. De nämnda undersökningarna torde dock bara i begränsad omfattning kunna ge de sakkunniga vägledning. Metoderna måste under alla förhållanden genomtänkas från grunden med utgångspunkt i de förhållanden det här gäller. SOU 1971:53

Eftersom en stor del av lärarnas arbetstid normalt är förlagd till hemmet, finns knappast någon möjlighet att med objektiva arbetsmätningsmetoder kartlägga vad som utföres utom lektionstid. Undersökningsmetoderna bör visserligen inte låsas i detta sammanhang och vidare bör möjlighet föreligga att parallellt använda olika metoder. Det synes dock vara sannolikt, att undersökningen till större eller mindre del måste baseras på personliga enkäter. Även om jag hyser tillit till den goda viljan och vaksamheten mot bristande objektivitet hos den kår, vars arbetsförhållanden skall undersökas, är det med hänsyn till att resultaten bl.a. skall kunna åberopas i förhandlingssammanhang klart, att synnerlig omsorg, särskilt vid tillämpning av enkätmetoden, måste nedläggas på planeringen och genomförandet av undersökningen, för att den skall ge ett så långt möjligt objektivt och tillförlitligt resultat. Utrymmet för personliga skattningar, om vilkas realism tvekan kan råda, måste göras så litet som möjligt. Under förberedelsearbetet har diskuterats att göra direkta fältstudier, baserade på förutsättningen att lärare vid någon eller några skolor, där möjligheter finns att bereda arbetsplats m.m., till skolan förelägger allt det arbete, som eljest sker i hemmet. Ett sådant arrangemang skulle kunna vara värdefullt både från undersökningsteknisk synpunkt och med hänsyn till de mera konstruktiva utredningsuppgifterna i rationaliseringssyfte. Genom möjligheten att åtminstone tidvis följa läraren i hans arbete på nära håll skulle bl.a. objektiviteten i undersökningarna kunna stärkas och bättre insikter kunna nås om tyngden i olika arbetsuppgifter; samtidigt får givetvis beaktas, att underlaget i en sådan begränsad undersökning kan bli tämligen osäkert från statistisk synpunkt. Såsom ett rationaliseringsexperiment i aktivt samspel med de i undersökningen deltagande lärarna kan anordningen måhända ge mera. Tillfälle skulle kunna ges att studera exempelvis tidsoch effektivitetsvinster genom omedelbar tillgång i arbetslokalerna till bl.a. bibliotek och kontorstekniska hjälpmedel; problem 13

rörande schemaläggning och utnyttjandet av håltimmar skulle måhända kunna ses från en ny aspekt, av betydelse också för allmänt aktuella frågor om klassföreståndarskapets utövande, elevkontakter m.m. - Det här i korthet antydda uppslaget bör ytterligare övervägas av de sakkunniga i samband med övriga metodproblem. För att undvika missförstånd vill jag här framhålla, att det självfallet inte är avsikten, att denna utredning skall ge sig i kast med rent pedagogiska och undervisningsmetodiska spörsmål. Arbetsmetoder, som hänför sig t.ex. till sättet att utföra skrivningsrättning, föra elevanteckningar, framställa arbetsmaterial och dylikt, skall däremot lika självfallet kunna studeras, jämföras och värderas. Intet bör heller hindra att i undersökningen uppmärksammas om lektionstiden i olika avseenden blir inneffektivt utnyttjad t.ex. på grund av brist på tekniska hjälpmedel. Också andra skäl talar för att klassrumsdörren inte får vara stängd för undersökarna. Jag är övertygad om att skolledare och lärare kommer att möta undersökningen med sådan förståelse för det positiva syftet, att önskemål att få närvara i erforderlig omfattning även under lektioner inte skall utgöra något problem. Vad jag hittills berört i fråga om analysarbete, fastställande av datatyper, val av undersökningsmetoder m.m. hänför sig till en första, inledande fas i undersökningen, där de sakkunniga förutsattes ta aktiv del i och gemensamt ansvar för att uppläggningen så långt möjligt blir sådan, att resultaten kan omfattas med tilltro från skilda parter. Redan i denna fas krävs dock tillgång till matematisk-statistisk och annan undersökningsteknisk expertis samt till utanförstående skolexpertis från skilda områden. I den därpå följande fasen, som innefattar utförandet av själva kartläggningsarbetet, insamling, granskning och bearbetning av material, bör arbetet i största möjliga utsträckning utföras självständigt av särskild expertis utanför de sakkunnigas krets och fristående från de partsintressen, som utgör bakgrunden till undersökningen. Man får 14

dock vara på det klara med att även i denna fas kommer att finnas behov - bl.a. för granskning av insamlat enkätmaterial - av kvalificerad skolexpertis. Vad gäller själva bearbetningsmetodiken förutsätter jag, att någon form av maskinell bearbetning blir nödvändig med hänsyn till materialets omfattning. I en tredje fas av undersökningsarbetet bör de sakkunniga åter träda in med full aktivitet för att taga ställning till de framkomna resultaten. De bör sedan på grundval härav framlägga sina slutsatser och bedömningar om arbetets anordning i olika avseenden och vidare de förslag till åtgärder för rationalisering och förbättring av arbetet, som de finner undersökningarna ge anledning till. Däremot bör det, såsom tidigare framhållits, inte ankomma på de sakkunniga att överväga frågor av förhandlingsnatur. Redovisning av resultaten av undersökningarna och utredningens arbete i övrigt bör, om så finnes önskvärt och lämpligt, kunna framläggas i etapper. Önskemål om en sådan etappredovisning i en speciell fråga framfördes redan i den inledningsvis nämnda propositionen 1962: 54. Det framhölls nämnligen där, att i undersökningen borde ägnas uppmärksamhet och studium inte minst åt den del av lärarnas och andra befattningshavares åligganden som rör tillsyn, handhavande och vård av undervisningshjälpmedel och annan materiel samt institutionsföreståndaruppgifter o. d.; en första partiell redovisning borde om möjligt göras rörande dessa frågor med anknytning till undervisningshjälpmedel och annan materiel. I denna speciella del av undersökningsarbetet, som måhända bör läggas upp som en separat undersökning med förtur, har sålunda också förutsatts ett studium av inte bara lärarnas utan även andra befattningshavares åligganden. Här beröres alltså vissa rent kommunalt reglerade tjänster, t.ex. vaktmästartjänster för grundskolan. Vad gäller sådana kategorier utanför lärarkåren torde få förutsättas, att undersökningen inskränkes till sådana sysslor, som är nära förbundna med lärarnas arbete, dvs. i huvudsak uppgifter SOU 1971:53

rörande tillsyn, handhavande och vård av undervisningshjälpmedel och annan materiel. Samtidigt måste man givetvis i utredningen ha klart för sig att även andra arbetsuppgifter regelmässigt ingår i deras totala arbetsvolym." 1.2 Utredningens arbete 1.2.1

Uppläggning

Enligt direktiven var den ursprungliga tanken att utredningsarbetet skulle ske i tre skilda faser, varav den första skulle omfatta metoddiskussion och planläggning, den andra datainsamling och databearbetning och den tredje utvärdering av insamlade data. Dessa tre faser har i utredningsarbetet gått in i varandra. Det visade sig nämligen nödvändigt att genomföra datainsamlingen vid avvecklingsskolorna så snart som möjligt, medan stabiliteten i organisationen och antalet inom dessa skolformer verksamma lärare fortfarande medgav en datainsamling, som med hänsyn till användningen skulle kunna accepteras. Metoddiskussionen för och planeringen av grundskoleundersökningen kunde därför ej ske, innan avvecklingsskoleundersökningen sattes i gång. ULA fann det också önskvärt att kunna draga lärdomar i metodiskt och undersökningstekniskt avseende av avvecklingsskoleundersökningen, innan den slutgiltigt tog ställning till detaljutformningen av grundskoleundersökningen. I överensstämmelse med tankegången i direktiven har insamling, granskning och bearbetning av material utförts självständigt av särskild expertis utanför de sakkunnigas krets och fristående från partsintressen, varmed den i direktiven åsyftade garantin för objektivitet i undersökningarna har vunnits. Således har till de sakkunniga icke förekommit någon redovisning av datamaterial från någon av undersökningarna, förrän datainsamlingen i grundskoleundersökningen avslutats. 1.2.2

Organisation

På framställning från ULA har departementschefen tillkallat följande personer att vara SOU 1971:53

experter åt utredningen, nämligen den 1 juni 1964 byråchefen vid statistiska centralbyrån Edmund Rapaport, den 16 juli 1964 numera byråchefen vid högskoleenheten i Linköping Paul Almefelt, den 13 oktober 1964 undervisningsrådet i Skolöverstyrelsen Nils Erik Svensson och numera organisationsdirektören i Skolöverstyrelsen Bengt Karlin, den 6 juli 1967 numera rektorn vid Hässelbygårds skola i Stockholm Julius Heimklo samt den 24 april 1969 rektorn vid Kumla skola i Tyresö John Björk. Genom beslut den 19 april 1967 medgav departementschefen utredningen att för planering och genomförande av ett försök att förlägga lärarnas hela arbete till skollokalerna anlita en konsult för administrativ rationalisering. För detta uppdrag har civilingenjör Gustav Rylander, Uppsala, engagerats. Genom beslut av chefen för försvarsdepartementet den 2 juni 1965 ställdes numera avdelningsdirektören Joachim Vogel till utredningens förfogande för visst utredningsarbete under ca 11 månader. Enligt direktiven har utredningens uppgift varit tvåfaldig och bestått i att dels kartlägga lärarnas hela faktiska arbetssituation, dels främst på grundval av vad som framkommit i undersökningarna överväga åtgärder för rationaliseringar i lärararbetet. Ehuru i begreppet lärarnas arbetsförhållanden inte enbart ryms deras arbetstidsförhållanden, har ULA dock i enlighet med direktivens intentioner betraktat uppmätningen av arbetstidsåtgången som sin primära uppgift. Det huvudsakliga arbetet härmed har ULA efter bemyndigande av departementschefen uppdragit åt statistiska centralbyråns utredningsinstitut (Ui). De arbetsstudier som ULA genomfört med syfte främst att anskaffa data för rationaliseringssidan av sitt uppdrag, har den utfört i samverkan med personal från statskontoret och skolöverstyrelsen samt efter medgivande av departementschefen under anlitande av ovannämnde konsult. Inom ULA har organiserats tre stående arbetsgrupper. En av dessa har svarat för 15

inriktningen, avgränsningen och detaljmålsättningarna för undersökningarna samt fastställt härför erforderliga regler, typ av data och definitioner, medan utredningsinstitutet ensamt omhänderhaft och ansvarat för den statistisk-tekniska uppläggningen av själva kartläggningsarbetet liksom för insamlingen, granskningen och bearbetningen av datamaterialet. Avrapporteringen av resultaten i form av tekniska rapporter med tillhörande tabellsammanställningar bär utredningsinstitutet det slutliga ansvaret för. Emellertid har ULA fortlöpande konsulterats och fått framföra synpunkter och önskemål beträffande dessa rapporters uppläggning och redigering. Genom de sålunda träffade arrangemangen och den gjorda gränsdragningen beträffande ansvaret för undersökningarna anser ULA att direktivens ovan angivna föreskrifter beträffande undersökningarnas opartiskhet 1.2.3 Undersökningar kunnat tillgodoses. De av utredningsinstitutet utförda underEtt huvudsyfte med utredningen är såsom ovan redovisats enligt direktiven att den sökningarna har varit följande (data för degenom ingående undersökningar skall kart- partementschefens beslut anges inom parenlägga lärarnas hela, faktiska arbetssituation. tes). Denna kartläggning sägs böra föregås av en en provundersökning vid vissa avvecklingsgrundlig analys av de olika delar och mo- skolformer under månaderna mars - maj ment av vilka lärarens arbete är sammansatt 1965 (22 februari 1965), och av överväganden rörande datainsamlingsen ferieundersökning vid samma skolmetodiken. Det påpekas att utredningen därformer omfattande sommarferierna 1965 vid har behov av tillgång till lämplig expertis. och julferierna 1965/66 (8 juni 1965), Beträffande själva utförandet av undersöken läsårsundersökning vid samma skolningarna anges i direktiven att dessa — som former omfattande läsåret 1965/66 (25 juli till stor del är att betrakta som ren regi1965), strering - bör vara så objektiva och tillförlitliga som möjligt och att arbetet i största en provundersökning vid grundskolan möjliga utsträckning bör utföras självständigt under tiden november 1966 - februari 1967 av särskild expertis utanför de sakkunnigas (15 november 1966) samt krets och fristående från partsintressen. en grundskoleundersökning omfattande ULA:s på dessa premisser grundade utred- såväl läsåret 1968/69 som sommarferierna ningsarbete kom i hög grad att präglas av det 1968 och julferierna 1968/69 (24 april 1967 förhållandet att avtal slutits med statistiska och 17 maj 1968). centralbyråns utredningsinstitut beträffande Grundskoleundersökningen har av ULA flertalet av de genomförda undersökningarbetraktats som dess huvudundersökning. Avna. Arbets- och ansvarsfördelningen mellan vecklingsskoleundersökningen förkortas i beULA och institutet har i enlighet med rikttänkandet AVU och grundskoleundersöklinjerna i direktiven utformats så att ULA — med institutets tekniska bistånd - svarat för ningen GRU.

planerings- och samordningsuppgifter (planeringsgruppen). En annan har haft att precisera avtalsparternas önskemål beträffande undersökningsobjekten, arten hos erforderliga data samt datatabellernas redigering och presentation av undersökningsresultaten (konsumentgruppen). En tredje har förberett och övervakat fältstudien samt beträffande övriga undersökningar bevakat rationaliseringsaspekterna (rationaliseringsgruppen). För ledningen av planeringen och genomförandet av datainsamlingen i ULA:s fältprojekt vid Engelbrekts skola i Stockholm tillsattes en särskild arbetsgrupp med konsulten Rylander som projektledare. Närmare redogörelse härför lämnas i avsnitt 4.2 och den av projektledaren avgivna tekniska rapporten. (Bilaga C)

16 SOU 1971:53

I anslutning till provundersökningen vid awecklingsskolorna insamlade ULA också materialet till en anspänningsundersökning, vilken utgjort en försöksstudie, som helt handhafts av utredningsmannen Joachim Vogel. Den har bortsett från materialinsamlingen varit fristående i förhållande till utredningsinstitutets undersökningar. Även i fråga om denna undersökning har utredningsmannen åtnjutit självständighet gentemot de sakkunniga. Samtidigt med den första provundersökningen utförde ULA i samverkan med och under ledning av personal från statskontoret i maj 1965 ett frekvensstudieprov vid högre allmänna läroverket i Strängnäs (departementschefens beslut: 31 maj 1965) i syfte att bedöma möjligheten att göra direkta arbetsstudier i en skola. Slutligen utförde ULA under ledning av konsulten Rylander en fältundersökning vid Engelbrekts skola (grundskola) i Stockholm, (departementschefens beslut: 5 maj 1969). Vid denna som pågick under dels våren och dels hösten 1969 ställdes experter till ULA:s förfogande av skolöverstyrelsen och statskontoret, varjämte viss samverkan ägde rum med Stockholms skoldirektion. Enligt direktiven skulle ULA eventuellt med förtur ägna uppmärksamhet och studium åt den del av lärarnas och andra befattningshavares åligganden som rörde tillsyn, handhavande och vård av undervisningshjälpmedel och annan materiel. Emellertid fann ULA att hithörande problem icke kunde belysas på ett tillfredsställande sätt så länge icke ULA:s data från grundskolan insamlats. I avvaktan härpå uppsköts behandlingen av denna särfråga. Sedan emellertid under mellantiden fram till GRU dels skolledarutredningen insamlat data från de gymnasiala skolformerna, vilka belyste hithörande problem, samt även fått i uppdrag att utsträcka sina undersökningar till grundskolan, dels huvudlärarskapet fått ett vidgat innehåll och dels skolöverstyrelsen framfört förslag och anslagsäskanden beträffande omhänderhavandet av läromedel vid skolorna beslöt ULA för undvikande av dubbelinsamling av data SOU 1971:53 2

att icke fullfölja denna del av sina undersökningar. För den närmare utformningen av de olika undersökningarna redogöres i det följande. Utredningen har på därom gjord anmodan avgivit ett antal remissyttranden. 1.2.4 Disposition av betänkandet Inledningsvis vill ULA också redogöra för sin uppläggning av betänkandet. I den fortsatta redovisningen av de allmänna förutsättningarna för utredningen behandlas närmast (under 1.3) lärararbetet, dess allmänna karaktär, olika klassificeringar och begrepp samt andra förhållanden kring lärararbetet som varit av betydelse att penetrera för undersökningarnas uppläggning och innehåll. Det första kapitlet avslutas därefter med en allmän redovisning (under 1.4) av ULA:s metoddiskussion fram till valet av undersökningsmetod för arbetstidsmätningen. Därjämte beröres något den problematik som sammanhänger med försöken att mäta arbetsanspänning. I kapitel 2 och 3 behandlas var för sig de speciella förutsättningar som under respektive undersökningsår förelåg för datainsamling i respektive avvecklingsskolorna och grundskolan. Därvid tas frågor upp som gäller bl a omfattningen av undersökningarna, däri ingående lärarpopulationer och dessas arbetsuppgifter. Även undersökningarnas allmänna uppläggning och genomförande behandlas. Att redogörelsen för avvecklingsskolorna därvid kommit att få det större utrymmet sammanhänger med att ställningstagandet i fråga om undersökningarnas omfattning för deras del var mera komplicerat. Samtidigt tillhörde dessa flera olika skolformer, mellan vilka betydande skillnader förelåg. Redogörelsen för grundskolan har också i viss utsträckning kunnat tillgodogöra sig framställningen i det tidigare kapitlet, vilken ULA därför i dessa fall inte ansett sig behöva upprepa. På samma sätt presenteras i kapitel 4 förutsättningarna för ULA:s fältstudie vid 17

Engelbrekts skola i Stockholm. Metod- och kvalitetsfrågor behandlas i detta fallet mindre utförligt än för de föregående. Sedan ULA således i de fyra första kapitlen redogjort för förutsättningarna för sina undersökningar, redovisas i de följande utfallet av dessa. I kapitel 5 behandlas såsom bakgrund till den kommande utvärderingen av resultaten vissa allmänna frågor. De gäller undersökningspopulationerna, redovisningsformerna samt precision, kvalitetskontroller och felkällor. Utredningen sammanfattar här sin egen bedömning av undersökningarna. Kapitlet är enligt ULA:s mening en nödvändig bakgrund för den som vill närmare studera resultaten sådana de sammanfattas i kapitel 6. Detta sistnämnda kapitel behandlar undersökningsresultaten från var och en av ULA:s undersökningar. Huvudintresset har här koncentrerats till läsårsundersökningen i grundskolan, som ULA betraktat som sin huvudundersökning och för vilken detaljerade sammanställningar ges. För såväl AVU som GRU lämnas redovisningar av såväl det totala lärararbetet som delar därav. Dessutom har försök gjorts att beräkna arbetstidsåtgången för en s k hel tjänst utan övertimmar eller arvoderade specialfunktioner. För grundskolans vidkommande har även utförts beräkningar av lärararbetstiden för ett helt år, dvs för såväl läsår som ferier. I kapitel 7 söker ULA genomföra vissa jämförande studier mellan AVU och GRU, nämligen mellan realskolan i AVU och högstadiet i GRU. Förutsättningarna för sådana jämförelser redovisas relativt detaljerat. ULA:s kommentarer till undersökningsresultaten från rationaliseringssynpunkt presenteras i kapitel 8. Det har icke ingått i ULA:s uppdrag att fungera som rationaliseringsutredning. Den tid som efter framtagningen av data stått ULA till buds har ej heller medgivit någon systematisk penetrering av dessa från rationaliseringssynpunkt. ULA har därför inskränkt sina kommentarer till att gälla förslag till områden som redan vid ett ytligt betraktande synes vara av intresse att närmare studera från nämnda syn18

punkt. Till grund för kommentarerna har legat data från såväl GRU som fältstudien. Betänkandet avslutas med en sammanfattning, kapitel 9, vari partier från det föregående rekapituleras. Den som läser betänkandet i dess helhet kan även eljest på vissa punkter iakttaga dubbleringar. ULA har nämligen i några fall ansett det berättigat att upprepa vissa synpunkter till hjälp för de läsare som i visst fall endast tar del av något eller några kapitel. Främst förekommer sådana dubbleringar i kapitlen 5, 6 och 7. ULA har eftersträvat att lämna erforderlig vägledning, då det gäller använd terminologi. En viss förtrogenhet med skol- och löneförfattningar för de undersökta skolformerna torde dock vara till nytta för den som vill tillgodogöra sig expertrapporterna, undersökningsresultaten och tankegångarna i ULA:s betänkande. Till betänkandet är fogade två volymer bilagor. I Bilagor I presenteras tekniska rapporter för ULA:s tre olika undersökningar, nämligen de av statistiska centralbyråns utredningsinstitut avlämnade AVU-rapporten (Bilaga A) och GRU-rapporten (Bilaga B) samt konsulten Rylanders rapport över fältstudien (Bilaga C). Vidare redovisas här en studie av fyllnadstjänstgöringens inverkan på tiden för resor till och från skolarbetet (Bilaga D) samt en studie av arbetsanspänning hos läroverkslärare (Bilaga E). I ett andra bilageband, Bilagor II, redovisas det fullständiga tabellmaterialet i tre bilagor: AVU-tabellerna (Bilaga F), GRU-tabellerna (Bilaga G) och fältstudietabellerna (Bilaga H). För att underlätta tabellhänvisningarna har tabellerna i Bilaga F och Bilaga G försetts med nummer, som inleds med romerska siffror, som i allmänhet betecknar lärarkategorier. Till skillnad härifrån inleds tabellnumren i betänkandedelen med en arabisk siffra, som anger kapitelnumret. Tabellerna i Bilaga H är numrerade med arabiska siffror. Förteckning över använda förkortningar ingår i slutet av betänkandedelen och en förteckning över i avvecklingsskoleundersökningen deltagande skolor i bilagebandet Bilagor II som Bilaga I. SOU 1971:53

1.3 1.3.1

Lärararbetet Lärararbetets allmänna karaktär

Att på ett kortfattat men dock korrekt och någorlunda uttömmande sätt skissera huvuddragen i en yrkesutövning är synnerligen vanskligt. Föreliggande beskrivande avsnitt gör icke anspråk att i enskildheter vara en "befattningsskrivning" i teknisk bemärkelse utan är endast avsett att tjäna som en introduktion för i skolarbetet icke närmare initierade läsare och att sålunda för dem återge en bakgrund till ULA:s undersökningar. Avsnitten är så disponerade, att i 1.3 lämnas en mera allmän framställning av lärarnas arbete under tiden för ULA:s undersökningar, medan i avsnitten 2.3 och 3.3 mera detaljerat redogöres för de förhållanden i olika avseenden som varit utmärkande för avvecklingsskolorna läsåret 1965/66 och för grundskolan läsåret 1968/69. Vid tiden för ULA:s undersökningar gav skollagens första paragraf följande sammanfattande beskrivning av samhällets målsättning för skolans verksamhet: "Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar." Läroplanen för grundskolan inleds med detta citat ur skollagen och dess giltighet för avvecklingsskolformerna hade fastslagits i särskilda kungörelser. Målsättningen för skolan utvecklades närmare i "Undervisningsplan för rikets folkskolor" (U55), "Allmänna anvisningar för undervisning och fostran på skolans högre stadier" och de allmänna anvisningarna till läroplanerna. I dessa användes som sammanfattande termer begreppen fostran och undervisning, vilka därmed kom att bli de väsentliga inslagen i lärarnas yrkesuppgifter. Lärarnas och skolans verksamhetsområden behöver inte i och för sig helt sammanfalla och gör det för övrigt inte heller, eftersom SOU 1971:53

vissa skoluppgifter ankommer på andra personalkategorier än lärare. De återgivna bestämmelserna kan med sina allmänt hållna formuleringar verka vara utan större betydelse som referensram för en arbetstidsundersökning av här föreliggande slag. Att de ändå är av visst värde för denna beror på att lärararbetet vid såväl avvecklingsskolorna som de nya skolformerna endast delvis bundits genom bestämda arbetstider och arbetsinstruktioner. Sålunda är en del av lärararbetet helt tidsbunden genom dels läsårs- och terminsindelningen, dels lektions- och vaktschema, sammanträdestider och andra tidsfixerade åligganden. För vissa andra arbetsuppgifter kan en mer eller mindre bestämd tidsfrist för färdigställande gälla, t. ex. för lektionsförberedelser, provkonstruktioner, rättningsarbete och betygsättning ävensom för insamling och granskning av elevansökningar och andra elevdata. Eljest äger läraren fritt bestämma om förläggningen av sin arbetstid. I fråga om de icke schemabundna arbetsmomenten förekommer vanligen icke någon reglering av hur lång tid som skall anslås för viss uppgift. Likaså kan läraren ofta själv bland tillgängliga hjälpmedel välja vilka han vill använda. Denna rätt för läraren att i förhållandevis stor utsträckning själv forma sitt arbete har i det av Kungl. Maj:t fastställda avsnittet "Mål och riktlinjer" i läroplan för grundskolan, enligt den lydelse som gällde under GRU, uttryckts på följande sätt: "Vilka undervisningsformer eller undervisningsmetoder som bör användas kan inte generellt anges, och det är varken önskvärt eller möjligt att ge anvisningar för varje uppkommande situation. Det är lärarens både skyldighet och rättighet att utforma sin undervisning så, att den med det arbetssätt som är bäst för honom själv och klassen, leder till önskade resultat. Hans stora frihet i arbetet medför således också ett stort ansvar för honom att ständigt sträva efter att förbättra sin undervisning." Innebörden av denna lärarens pedagogiska 19

frihet får dock icke överdrivas. Sålunda inne- dess kvalitativa omfattning å andra sidan är bar redan för vissa av avvecklingsskolformer- mycket svårdefinierad. Detta konstaterande avser i första hand de na examina med centralt utarbetade obligatoriska prov liksom för folkskolan och seder- skolformer till vilka ULA förlagt sina undermera för grundskolan och det nya gymnasiet sökningar och den tidpunkt då dessa ande icke-obligatoriska standardproven eller ordnats. centrala proven en styrning, som i vissa avseenden begränsade också de metodiska 1.3.2 Huvudgrupper inom lärararbetet variationsmöjligheterna. En väsentlig styrande effekt utövar också de för skolan av Då man i direktiven för ULA eller eljest talar ämneskonferensen föreslagna och av skol- om läraryrkets huvuduppgifter, åsyftas vad styrelsen valda läroböckerna, vilkas förfat- som i då gällande läroplaner betecknades tare ofta själva gjort de val beträffande alter- som elevemas fostran och undervisning. Åt nativa kursmoment o.d., som i läroplanen skolan har samhället emellertid uppdragit överlåtits åt den enskilde läraren eller kollek- även andra funktioner, som inte direkt kan tivt åt stadiets lärare eller ämneskonferensen. inrymmas i dessa huvuduppgifter. 1 en del Även den enskilda skolans lokalförhållanden fall gäller det samhälleliga åtgärder, som har och läromedelsresurser kan begränsa lärarens direkt samband med barnens och ungdomarnas egenskap av elever, och man talar då om pedagogiska handlingsfrihet. Vid utredningsarbetets början fördes bl.a. skolsociala och skolhygieniska åtgärder. i samband med uppgörandet av den s.k. Stundom kan därvid dessa infogas som led i lärararbetsmodellen (se avsnitt 1.4.2) inom elevernas fostran eller undervisning, vilket ULA ingående diskussioner angående möjlig- kan göra lärarnas medverkan motiverad. 1 heten att jämsides med arbetstidsmätningar- andra fall utnyttjar samhället skolan såsom na kvalitétsmässigt söka bedöma resultaten den kontaktpunkt, där man från skolpliktsav lärarnas arbetsinsatser i skolan. ULA kom tidens början fram till värnpliktsåldern lätt dock mycket snart till det resultatet, att en når barn och ungdom. Då skolan utnyttjas sådan bedömning i detta samanhang icke på detta sätt, är det ur samhällets synpunkt enklast att anlita lärarna för fullgörande av var möjlig (se vidare avsnitt 1.4.3). Även om det alltså från undersökningssyn- de härmed förenade arbetsuppgifterna, såpunkt skulle kunnat ligga nära till hands att vida inte personal av annat slag erfordras önska sig ett mått på lärararbetets effektivi- eller eljest står till förfogande. Vid sidan av tet, dvs. dess kvalitet, har ULA i samband de nämnda arbetsuppgifterna finns det i med sina undersökningar lämnat dessa aspek- skolan en rad organisatoriska och administrater obeaktade och helt bortsett från att tiva uppgifter, för vilkas utförande det i och eventuella skiftningar härvidlag kan förefin- för sig inte krävs lärarutbildning men för nas i lärarnas lika väl som i andra yrkesut- vilka det ändå ligger nära till hands att anlita övares arbete. Försök att relatera erhållna lärare. Såsom framgått av föregående avsnitt är tidsdata till några som helst kvalitetsmässigt lärararbetet till sin huvudsakliga karaktär ett definierade data har alltså icke gjorts. Sammanfattningsvis kan således konstate- betingsarbete. För den enskilde läraren kan ras att lärararbetet till sin allmänna karaktär man skilja mellan dels ett individuellt beting, är ett slags betingsarbete. Det består av en innebärande att läraren har att meddela de tidsbunden del och en del som icke är egna eleverna i en eller flera klasser undervistidsmässigt utan endast innehållsmässigt de- ning och fostran enligt gällande läroplaner finierad. Betingets kvantitativa omfattning jämte andra bestämmelser och anvisningar låter sig till stora delar rätt väl bestämmas samt därjämte ombesörja visst härför erforgenom stadgebestämmelser, tim- och kurs- derligt organisatoriskt arbete, dels delaktigplaner samt metodiska anvisningar medan het i ett kollektivt beting gällande i första 20

SOU 1971:53

hand fostran av samtliga elever vid skolenhe- vara avgörande, som gäller för den skola, där ten samt vissa delar av det organisatoriska ar- de tjänstgör. betet vid denna. Även kontakter med skolledning, kolleger och övrig personal torde till omfattningen Den mest arbetstidskrävande delen av lä- vara mycket beroende av de lokala förhållanrarnas arbete utgör undervisningen i förening dena och skolledningens, lärarnas och övriga med det för- och efterarbete som direkt funktionärers individuella läggning. Till skillsammanhänger med denna. Undervisningens nad från vakthållning och sammanträden är innehåll bestämmes av läroplanerna, och kontakterna till sin natur inte tidsbestämda. ULA har därför betecknat detta arbete som Detta betyder å andra sidan givetvis inte, att lärokurs bundet. läraren ensidigt kan avgöra deras tidsmässiga Ersättandet av avvecklingsskolformerna omfattning. med grundskolan och övriga nya skolformer Den enskilde läraren är skyldig att under har inte endast syftat till organisatoriska och i anslutning till undervisningen handha förändringar utan även omfattat dylika i vården av skolanläggningens utbildningsmafråga om kursinnehållet och formerna för teriel och inventarier. Därutöver är han skylskolans inre arbete. Dessa senare föränd- dig att biträda vid förtecknandet av denna ringar har dock inte skett oförmedlat utan är materiel och dessa inventarier. Beträffande resultatet av en lång utveckling på det peda- vård därav i större omfattning hänvisas till gogiska området, till stor del som en följd av vad som nedan sägs om vissa specialfunktionförsöksverksamhet initierad av lärarna själva. er. Till lärarnas åliggande hör att vaka över elevernas uppförande och ordning såväl Enligt 1 kap. 3 § skolstadgan förstås med en under lektioner och raster som eljest, då klass de elever som regelmässigt i olika eleverna står under skolans omedelbara till- ämnen undervisas gemensamt av samma lärasyn. Denna lärarnas övervakning av eleverna re, även om de ej tillhör samma lärokurs är ett led i dels den tillsyn av minderåriga eller årskurs. I lärares åligganden ingår att elever som åvilar skolan under den del av vara klassföreståndare, vilket innebär att ha dagen, dä dessa befinner sig i dess vård, dels det allmänna ansvaret för klassen samt skylupprätthållandet av ordningen inom skolan- dighet att gå rektor till hända i frågor läggningen. Särskilt då det gäller yngre elever som rör denna. I klass där en lärare har alla avser den också en skolning av eleverna, t.ex. eller flertalet lektioner är det regelmässigt i fråga om deras uppträdande mot varandra, denne som är klassföreståndare och man mot skolpersonalen och mot utomstående, brukar i sådant fall tala om klasslärarsystem. deras trafikbeteende, matvanor o.d. I fråga Är undervisningen i klassen fördelad på flera om skolans friluftsdagar inskränker sig lärar- lärare, utses en av dessa till klassföreståndanas åligganden inte till enbart övervakning re. I de flesta fall tilldelas denna uppgift en utan anges i skolstadgan avse medverkan, lärare i läroämnen. vilket gäller oavsett lärartjänstens art och Klassföreståndarens uppgifter är av såväl friluftsverksamhetens karaktär. organisatorisk, administrativ som elevvårdanSåsom till lärararbetet hörande samman- de karaktär. Till de förra hör journal- och träden har ULA betecknat dels sådana som protokollföring, betygsskrivning, insamling är obligatoriska för lärarna, såsom kollegie- av datauppgifter, anmälningar, ansökningar sammanträden samt klass- och ämneskonfe- o.d. samt tillsyn över inventarier och materenser, dels sammankomster enligt praxis, riel i klassrummet, om klassen disponerar ett föräldramöten som inte anordnats av skolan, sådant. De elevvårdande uppgifterna omfatelevföreningssammanträden under medver- tar en uppföljning av elevernas skolgång, kan av lärare o.d. I de senare fallen torde för aktgivande på deras hälsoförhållanden samt lärarnas deltagande i första hand den praxis kontakt med hemmen. SOU 1971:53

Arbetsuppgifterna i samband med klassföreståndarskapet är inte tidsmässigt bundna utan förekommer såväl under som utanför lektionstid. I viss utsträckning har läraren därför möjlighet att avgöra hur lång tid han vill anslå för klassföreståndarskapet. Å andra sidan kan betydande variationer däri förorsakas av faktorer, som läraren ej råder över.

undersökningar datainsamlingar pågått och redovisats av bl.a. skoladministrativa utredningen (SOU 1964:53) och skolledarutredningen (SOU 1969:47). Med anledning härav har ULA inte funnit sig behöva framlägga uttömmande dataredovisningar beträffande dessa. Vissa uppgifter lämnas dock i fråga om det arbete som tillsynslärare, bibliotekarier, handledare och huvudlärare utfört i sina särskilt arvoderade funktioner.

I lärarnas åligganden ingår också att vara huvudlärare. I avvecklingsskolorna och grundskolan har detta åliggande haft olika Den snabba utveckling, som sedan ett par karaktär beroende på att i sistnämnda skol- årtionden råder inom skolväsendet, forskform vid tiden för GRU inrättats särskilda ningen och tekniken, har givit ökad betydelarvodestjänster som huvudlärare (se 2.3.2 se hi fortbildning och studier. Praktiskt taget och 3.3.3). Om för ämnet finnes institution varje lärare måste i någon form bedriva eller ämnesrum, brukar i regel åt huvudlära- dylika. Med avseende på ändamålet eller det ren uppdragas att förestå dessa (institutions- åsyftade målet kan fortbildningen och stuföreståndare), även om sådant uppdrag även dierna indelas i följande sex grupper. Det mest omedelbara ändamålet med stukan givas någon annan av ämnets lärare. En läraruppgift, som förekommer i vissa dierna är en förkovran i pedagogiskt avseenskolor eller anförtros åt vissa härtill utvalda de eller i fråga om ämneskunskaperna. Efterlärare, är medverkan i lärarutbildningen. Lä- som den vanligaste studieformen är läsning rarna fungerar därvid bl.a. som handledare av böcker och facktidskrifter, kan denna och/eller auskultationslärare för en eller flera rubriceras som studium av metodik- och lärarkandidater (praktiklärare) och erhåller facklitteratur i anslutning till tjänstens ämhärför särskild ersättning. Detta är ett tjäns- nen. Även artiklar i dagstidningar, program i teåliggande men bygger i de individuella radio och TV, föredrag, filmer, konserter fallen i regel på en överenskommelse med och teaterföreställningar samt praktik inom näringslivet och auskultering vid utbildningsden medverkande läraren. anstalter o.d. kan, beroende på vilka lärarens undervisningsämnen är, ge sådan förkovInom en skola finns ytterligare många uppran. gifter, som utan att ingå i lärarnas stadgeFörändringarna i läroämnenas innehåll, enliga åligganden eller vara direkt knutna till elevernas undervisning och fostran ändock den nya gränsdragningen mellan dessa enligt lämpligen bör anförtros åt någon av skolen- de nya läroplanerna och de betydande förändhetens, skolanläggningens eller skolbyggna- ringar som i vissa ämnen vidtagits i metodens lärare. Sådana uppgifter arvoderas sär- diskt avseende har emellertid medfört ett skilt och har i denna undersökning tillsam- behov för lärarna att genom kompletterande mans med huvudlärar- och handledarskapen studier bli skickade att omhänderha underbetecknats som arvoderade special- visningen i tjänstgöringsämnena. Läraren funktioner. Hit hör t.ex. uppgifter som skol- måste då genomgå utbildningskomplettering bibliotekarie, yrkesvalslärare, tillsynslärare, eller fortbildningskurser som anordnats eller materielförvaltare etc. i den mån dessa före- sanktionerats av skolöverstyrelsen. Som ett led i denna organiserade studiekommer vid skolformen. De två sistnämnda har bl. a. ansvaret för vården av skolanlägg- verksamhet kan skolan för nyssnämnda ändamål anslå tid för fortbildning under studieningens gemensamma materiel. Vad beträffar de särskilt arvoderade spe- dag, som anordnas enligt skolstadgans becialfunktionerna så har parallellt med ULA:s stämmelser. 22

SOU 1971:53

Fortbildning behöver emellertid inte nödvändigtvis ha formen av speciellt utarbetade kurser, syftande till att ge deltagarna ett behörighetsbevis. I ULA:s begrepp annan fortbildning innefattas också kunskapsmeddelelse till lärarna i samband med sammanträden i lärarsammanslutningar, konferenser och kongresser ävensom på egen hand bedriven fortbildning. De ovan avsedda studierna har tagit sikte på att vidmakthålla eller öka lärarens förutsättning att utföra det arbete som ingår i hans tjänst. Studierna kan emellertid också avse att ge läraren behörighet till en annan tjänst, vanligtvis högre än den han innehar {vidareutbildning). Bland lärarna torde de vanligaste slagen härav avse ämneslärarkompetens för folkskollärare och lektorskompetens för adjunkter. Slutligen kan studierna sakna direkt anknytning till läraryrket eller ha karaktär av forskning med eller utan anknytning till lärararbetet. För det övervägande flertalet lärare är det tidsbundna lärararbetet i huvudsak förlagt till en enda skolanläggning. Emellertid torde för nästan alla lärare någon del av tjänstgöringen under året förläggas annorstädes. Så är fallet vid exkursioner och studiebesök, friluftsverksamhet, för lärare vid flera skolor gemensamma sammanträden, planering och fortbildning under studiedagar, samlingar för eleverna och liknande aktiviteter. I vissa fall kan en väsentlig del av tjänstgöringen vara förlagd till byggnader och andra anläggningar (idrottsplatser, simhallar o.d.) utanför huvudbyggnaden, vilka regelmässigt utnyttjas för skolans verksamhet. Förflyttningar mellan dylika arbetsställen har i ULA:s undersökningar betecknats som resor och förflyttningar mellan skolans anläggningar. För lärare som undervisar vid flera skolenheter eller skolor kan i samband med fyllnadstjänstgöring förekomma resor och förflyttningar mellan skolor. Hur noga man än söker uppdela redovisningen av de aktiviteter som ingår i lärararbetet, SOU 1971:53

kommer det ändå att finnas mindre frekventa sådana som det är svårt eller olämpligt att infoga i någon av de större aktivitetsgrupperna i en systematisk uppräkning. Hit hör t.ex. arbete i samband med arvoderade prövningar, privatistexamina, morgonsamlingsförrättning jämte förberedelser, administrativa arbetsuppgifter utanför klassföreståndar- eller huvudlärararbetet eller andra specialfunktioner, medverkan i elevernas fritidssysselsättningar samt föreningsarbete o.s.v. Sådant arbete betecknas i undersökningen som övriga aktiviteter eller övrigt. Liksom i all annan verksamhet förekommer också inom läraryrket tidsintervall, som inte kan utnyttjas på ändamålsenligt sätt. För lärarnas del förekommer dessa huvudsakligen i form av sådana s.k. håltimmar eller delar därav, som varken kan utnyttjas för lärararbetet eller erfordras för vila. I undersökningarna har denna tid i den mån den ej använts för andra redovisningsbara sysselsättningar rubricerats som uppehåll under arbetet i skolan, vilket ej använts till annan aktivitet. Häri kan också ingå en del av rasttiden. 1.3.3 Avgränsningen av lärararbetet i vissa fall Det kan visserligen inte anses ankomma på ULA att föreslå en exakt gränsdragning för lärararbetet och än mindre att fastslå någon sådan. ULA har dock för genomförandet av sina undersökningar tvingats att fastställa en operationell avgränsning att användas vid insamlingen, och redovisningen av undersökningarnas data. Detta har underlättats av att skolstadgor, läroplaner och gällande praxis för den tidsmässigt helt dominerande delen av lärarnas observerade aktiviteter gett klara besked om de borde inräknas i lärararbetet eller inte. ULA har under sitt arbete fått kontakt med lärare som såsom en svårighet i samband med aktivitetsnoteringarna angivit, att de ansett att praktiskt taget hela deras tid uppfylles av verksamhet som har samband med yrket. 23

Framför allt synes dessa lärare betrakta varje lärararbete, om den undervisning planeringkontakt med elever som ett led i tjänsteutöv- en, förberedelserna och efterarbetet hänför ningen. De menar också att läraren måste sig till ingår i tjänsteåliggandena. Detsamma inrikta sig på att ständigt vara mottaglig för gäller oavsett om läraren i detta arbete utiakttagelser och idéer, som kan förmodas bli nyttjat till buds stående tidsbesparande läroanvändbara i den dagliga gärningen. Detta medel och assisterande personal eller icke. Emellertid finns det gränsfall, där man gäller såväl läroplanens ämnesområden som kan vara böjd att tveka vid bedömningen om allmän människokännedom. ULA har emellärararbete föreligger eller ej. I den undervislertid inte ansett det föreligga någon princining som numera bedrivs vid våra skolor piell skillnad mellan lärarna och andra med spelar material från massmedia, dvs. pressen, dem i löne- och tjänsteställning jämförbara radio och TV, en betydande roll. Man kan yrkesgrupper i ovan berörda avseende. För då fråga sig i vilken utsträckning lärarnas envar av dessa gäller att kontakten med tidningsläsning, radiolyssnande och TV-titsådant som hör till yrket inte kopplas av vid tande skall betraktas som lärararbete, respekden fastställda arbetstidens slut, i den mån en sådan finnes. Graden av yrkesengagemang tive sådan allmänorientering och förströelse, under fritiden varierar såväl mellan som som är en allmänmänsklig företeelse i vårt inom yrkesgrupperna, något som även gäller samhälle och som ingår i krav som ställs på lärarkåren. Personlig läggning, ålder, erfaren- varje yrkesverksam person i motsvarande het och intresseinriktning torde härvidlag löne- och tjänsteställning, utan att det därför tillgodoräknas honom eller henne som arvara av stor betydelse. betstid. Vid sitt ställningstagande har ULA först I de fall då de vanliga lektionerna ersattes av utskilt sådana aktiviteter inom massmediafriluftsverksamhet, studiebesök, exkursioner området som otvetydigt är lärararbete, nämo.d. har dessa aktiviteter givetvis betraktats ligen då läraren avser att under en eller flera som lärararbete, i förekommande fall dock till tiden eller i lärokursen bestämda lektiomed undantag för däri ingående måltidsner med klassen penetrera en tidnings- eller raster och andra uppehåll, som läraren kuntidskriftsartikel eller diskutera ett program, nat utnyttja för privata aktiviteter. I de fall då studieresor för eleverna eller lägerskole- som eleverna i så fall får i uppgift att lyssna verksamhet även innefattat måltider, vila och till eller se, eventuellt för deras del i form av tid för andra privata aktiviteter har det varit en bandupptagning. En lärare i samhällskunsvårare att draga gränser för vad som skulle skap kan ha givit elever i uppgift att i kunna bedömas som lärararbete eller icke. massmedia följa ett visst politiskt förlopp, Det är sålunda svårt att i dylika fall avgöra i som han då också själv måste ta del av. För att lärarens tidningsläsning, radiolyssvilken utsträckning lärarna genom arrangemanget hindras från att fritt utnyttja sin nande eller TV-tittande skulle anses hänförfritid. Lärarens ledarfunktioner och ansvar är bart till aktiviteterna planering och förberedessutom beroende av elevernas ålder och delser har ULA ansett sig böra ställa krav på förmåga att reda sig på egen hand. De sist- att verksamheten varit aktiv och inriktad på nämnda problemen har emellertid spelat en en konkret undervisningssituation. Ett mera obetydlig roll tidsmässigt sett i AVU och passivt uppföljande av vad som händer i syfte att se om något dyker upp som till GRU. äventyrs kan utnyttjas i undervisningen har Aktiviteterna, planering, förberedelser och icke i undersökningen betraktats som lärararefterarbeten hör till de läraraktiviteter, där bete. Vad nyss sagts om massmedia gäller givetläraren mest fritt avgör vilken tid han vill anslå. I princip kan sägas, att oavsett längden vis också slumpvis gjorda iakttagelser vid på den anslagna tiden, har denna ansetts avse promenader i skog och mark, besök på mu24

SOU 1971:53

seer och utställningar, konserter, föredrag, uppvisningar och tävlingar. De krav som här ställts har gällt såväl termins- som ferietid. Det bör observeras att dessa inte förhindrat att målinriktade studier kunnat betraktas som avbrott i fritidssysselsättningar, t.ex. studier i samband med nöjesresor. Naturligtvis har vid sådana tillfällen gjorda sammanställningar och bearbetningar för undervisningsbruk av lärarens iakttagelser kunnat få ingå i reguljärt förberedelsearbete. Vid ULA:s datainsamlingar har anvisningarna för uppgiftslämnandet baserats på detta synsätt.

tagande i sådant sammanträde på tjänstetid inom sin förvaltning. I analogi med vad ovan sagts om massmedias roll i planerings- och förberedelsearbetet har ULA, då det gäller kontakterna, krävt att dessa skall vara målinriktade på en konkret frågeställning för att räknas som lärararbete. Liksom för andra yrkeskategorier ligger det nämligen nära till hands för lärarna att under samvaro med kolleger och även andra resonera om yrkesproblem. Även om sådana samtal utanför ordinarie tjänstgöringstid mellan personer med fasta arbetstider många gånger direkt kan tillgodogöras i tjänsten eller det Givetvis ingår i lärararbetet sådana samman- dagliga arbetet, får de inte tillgodoräknas träden, vid vilka läraren genom stadgebe- som arbete i tjänsten, vilket innebär att stämmelser ålagts närvara. Hit hänförs också varken ersättning eller tidskompensation utsammanträden, som tillkommit på grund av går. I princip har motsvarande slag av konbeslut av skolledare, kollegium eller utgör takter för lärarnas del bedömts på samma stadgeenlig konferens, samt sådana till vilka sätt, dvs. såsom liggande utom lärararbetet. läraren utsetts som skolans eller lärarkårens Vad beträffar frågan om sådan övervakrepresentant eller till vilka han på grund av ning vid elevfester o.d., som lärare i vissa sin tjänst erhållit kallelse från statlig eller fall frivilligt åtagit sig, skulle räknas som kommunal myndighet. Deltagande i egen- lärararbete, har skolans praxis fått vara avskap av ledamot eller suppleant i skolsty- görande. relsesammanträde har icke av ULA redovisats som lärararbete. Utöver den vidgning av lärarens fackkunVad beträffar deltagande i av föräldra- skaper, som förberedelserna för den dagliga förening anordnat sammanträde eller sam- undervisningen innebär, krävs att han följer mankomst har detta av ULA räknats som utvecklingen inom yrket och sitt speciella lärararbete, om läraren av rektor kallats eller undervisningsområde. ULA har med utgångsanmodats att närvara eller gällande praxis punkt i tidigare redovisad beskrivning av krävt lärarens närvaro. karaktären i olika fortbildnings- och studieDeltagande i av lärarorganisation anord- aktiviteter (1.3.2) utformat anvisningar till nade sammanträden, konferenser och kon- lärarna rörande inräknande av dylika aktivigresser har i ULA:s undersökningar räknats teter i lärararbetet vid arbetstidsredovisningsom lärararbete i den omfattning dessa syss- en. lat med pedagogiska frågor med anknytning Beträffande studiet av metodik- och facktill lärarnas tjänst. Däremot har de delar av litteratur har i anvisningarna krävts, att detta dessa sammanträden, konferenser och kon- för att kunna noteras som lärararbete avsett gresser, varvid fackliga frågor behandlats, be- förkovran för lärararbete på det stadium och dömts ligga utom lärararbetet. Till det som i de ämnen läraren haft undervisningsskyldigtillgodoräknats har hört den s.k. Skolveckan. het. Som lärararbete har också betraktats I fråga om fackligt utsedda representanter utbildningskomplettering och fortbildning. i samarbetsorgan inom skolväsendet har den Dit har även räknats studier, kurser, exprincipen följts, att närvaro vid sammanträde kursioner och studieresor under ferietid unbedömts som lärararbete under förutsättning der förutsättning att de dels anslutit sig till att statsanställda med fast arbetstid inte lärarens tjänst eller undervisningsämnen, dels skulle behövt vidkännas löneavdrag för del- inte ingått i vidareutbildning för högre tjänst. SOU 1971:53

Av principiellt annat slag är vidareutbildningen. Läraren åsyftar att genom denna kunna få en annan och i regel högre tjänst än den han innehar. Vidareutbildningen har av ULA betraktats som liggande utanför lärararbetet. Detsamma gäller studier, som inte avser läraryrket. Den forskning som lärarna bedriver avser också ofta meritering. Utgår någon form av ersättning eller bidrag är den att betrakta som bisyssla. Forskningen har av dessa skäl betraktats ligga utom lärararbetet. Vad beträffar resor och förflyttningar har alla förflyttningar inom skollokalerna samt mellan skolans byggnader och övriga anläggningar bedömts tillhöra lärararbetet, såvida de skett i anslutning till i detta ingående aktiviteter. Som lärararbete har också räknats förflyttningar och resor mellan skolor i samband med fyllnadstjänstgöring. Resor och förflyttningar i tjänsten har också bedömts föreligga vid sammanträden och studiedagar i annan lokal än den egna skolan vid vilka läraren varit skyldig närvara. I fall då också elever deltar i en förflyttning eller resa, torde lärarens aktivitet ofta helt eller delvis ha noterats som vakt. Förflyttningarna mellan bostaden och skolan har inte betraktats som lärararbete. Vissa lärare, som haft timtjänstgöring förlagd till flera skolenheter, har av skolmyndigheterna kunnat beviljas tillgodoräkning för tidsödande resor i form av veckotimmar som fått inräknas i undervisningsskyldigheten. Dessa restider har givetvis inräknats i lärararbetet. Vad övrigt arbete i eller i anslutning till tjänsten beträffar, har främst dettas art avgjort, hur det betraktats. Givetvis har allt skoladministrativt arbete fått utgöra lärararbete. Detsamma gäller alla de icke tidigare i detta avsnitt specificerade läraraktiviteter, som enligt författningar, anvisningar, läroplaner eller gällande praxis åvilar lärarna. Bedömningarna kan dock påverkas av insatsernas omfattning på sätt som senare skall beröras. Särskilt gäller detta lärarnas engage26

mang i elevernas fritidssysselsättningar och kulturella aktiviteter samt i samarbetet mellan skola och hem eller skola och lokala myndigheter. För denna mångskiftande grupp av delaktiviteter, som i varje fall då det gäller den genomsnittliga totala tidsåtgången för de olika lärarkategorierna visat sig ha ringa betydelse, har ULA avstått från att lämna detaljerade data, som skulle gjort aktivitetsredovisningen som helhet svåröverskådlig och tungarbetad. Så långt som det befunnits praktiskt genomförbart har de i redovisningstabellerna fördelats på två samlingsaktiviteter (i AVU-tabellerna 35 A och B och i GRU-tabellerna 57 A och B), varav den ena (A) fått inrymma lärararbete och den andra (B) icke-lärararbete. Ehuru "Uppehåll i arbetet i skolan, vilket ej använts till annan aktivitet" i ULA:s aktivitetsgruppering hänförts till huvudgruppen övriga sysselsättningar, har bedömningen av detta från arbetssynpunkt ansetts motivera, att det i denna översikt behandlas för sig. ULA har icke funnit anledning att ta ställning till i vilken utsträckning uppehåll i arbetet skall betraktas som ingående i lärararbetet. För redovisningen av resultaten har ULA i detta liksom i en del andra fall, där gränsdragningen för vad som skall ligga i lärararbetet kan diskuteras, fastställt vissa regler för behandlingen av sådana uppehåll. I redovisningen inräknas sålunda för annan aktivitet icke utnyttjade delar av den sammanlagda rasten mellan lektionerna (pausen) i lärararbetet. Under skoldagen inträffar i vissa fall att en lärare antingen enligt schemat eller tillfälligt blir fri från undervisningen under en lektion, som ligger mellan andra lektioner, då han undervisar, eller i omedelbar anslutning till måltidsrasten. Lektioner av detta slag, då läraren är fri från undervisning, brukar betecknas som håltimmar. Dessa kan sålunda antingen vara ständigt återkommande eller tillfälliga. I redovisningen har de behandlats på samma sätt och inräknats i lärararbetet. Detta har enligt anvisningarna redovisats som SOU 1971:53

uppehåll i arbetet. löneklass inom den för hans lärartjänst fastSådana delar av måltidsrast av normal ställda lönegraden. De arbetsuppgifter som längd som läraren ej utnyttjar för annan åvilar honom i denna tjänst och för vilka han aktivitet har ULA ej ansett böra betraktas utöver löneklasslönen icke erhåller någon som uppehåll i arbetet utan hänfört till tid särskild ersättning, har i detta betänkande utanför lärararbetet. Lärarnas måltidsrast har betraktats som lärarens arbete i tjänsten. Till nämligen i princip betraktats på samma sätt arbete utom tjänsten räknas sålunda i detta som motsvarande ledighet för andra arbets- betänkande alla sådana arbetsuppgifter som tagare. Av samma anledning har outnyttjad läraren författningsmässigt ålagts eller friviltid i skolan före lärarens första och efter ligt åtagit sig att fullgöra mot särskild ersätthans sista lektion för dagen icke ansetts böra ning oavsett dennas storlek. Så är fallet betecknas som uppehåll i arbetet. Tidsför- beträffande exempelvis vissa prövningar, som lusten förorsakas ju här bl.a. av kommunika- förrättas med andra än skolans egna elever tionsförhållandena. och inträdessökande till skolan. Vissa lärarFördelningen av arbetet på aktiviteter har kategorier har också skyldighet att åtaga sig i huvudsak utförts av de deltagande lärarna viss undervisning utöver den som åligger själva i samband med noteringarna i bok- heltidsanställd lärare. Det har i denna underföringshäftena och med ledning av de i dessa sökning ansetts mest ändamålsenligt att beingående anvisningarna för bokföringen, vil- trakta det härmed förenade arbetet såsom ka på förhand granskats och godkänts av utfört utom tjänsten. Detsamma är givetvis ULA. På undersökningsledningen har an- också fallet med alla särskilt arvoderade åtakommit att fördela återstoden, som bestått ganden som läraren frivilligt åtagit sig, t.ex. av noteringarna på de s.k. specifikationsak- tillsynslärar- och bibliotekarieskap samt untiviteterna av typen "annan" och "övrigt" dervisning utöver full tjänst, dvs. de ovansamt de noteringar i fråga om vilka lärarna nämnda övertimmarna (se nedan). genom beskrivning av aktiviteten överlåtit åt Med utgångspunkt i ULA:s ovan angivbearbetarna att hänföra dem till avsedd ak- na definition av begreppet "i tjänsten" är tivitetsgrupp. gränserna mellan arbete i och utom tjänsten således icke en gång för alla bestämda utan kan förändras i administrativ ordning eller i 1.3.4 Arbete i och utom tjänsten samband med förhandlingar mellan arbetsUtredningen har på sätt som framgått av det givare och arbetstagare. Sålunda skulle en föregående funnit behov av att uppdraga en arbetsuppgift som tidigare utgjort arbete i gräns, inom vilken alla aktiviteter betraktas tjänsten, för vilken således ingen särskild som lärararbete. För redovisningen av insam- ersättning utgått, genom avtal kunna bli helt lade data har det därför blivit nödvändigt att eller delvis särskilt arvoderad och därmed införa ett särskilt begrepp, arbete "i tjäns- enligt ULA:s terminologi falla utom tjänsten. ten", dvs. i en hel tjänst. För undvikande av Ett exempel härpå utgör huvudlärararbetet missförstånd måste här påpekas att på sid. 5 (se nedan). i bokföringshäftet för GRU också talas om Ändringar i gränsdragningen för arbete i "arbete i tjänsten", som där säges avse "lä- tjänsten, som föranletts av stadge- och lärorarnas undervisningsskyldighet jämte över- plansförändringar, är i allmänhet lättare att timmar vid grundskolan i anslutning till konstatera och lämna anvisningar om. Svåratjänsten samt övriga skyldigheter i tjänsten". re att bedöma kan verkningarna av ändrad Beträffande det i redovisningarna begagnade praxis vara. Vid datainsamlingen har en uppbegreppet arbete "i tjänsten " gäller däremot gift, som vid en skola brukar ombesörjas av följande. lärare utan särskild ersättning bedömts böra En heltidsanställd lärare (innehavare av en betraktas som arbete i tjänsten, om lärarna hel lärartjänst) erhåller lön efter en viss av traditionen vid skolan känner sig tvungna SOU 1971:53

arbete i tjänsten. Det är de lektioner som ingår i undervisningsskyldigheten i tjänsten som sådan. I huvudsak utgöres dessa av vecko- eller undervisningstimmar enligt den för skolformen gällande timplanen, vilka finns angivna i den för skolenheten eller klassen fastställda arbetsordningen (schemat). All särskilt arvoderad undervisning (övertimmar, extraarvoderad stödundervisning o.d.) har vid utvärderingen av undersökningsresultaten behandlats som arbete utom tjänsten. I den föreskrivna undervisningsskyldigheten har lärarna medgivits rätt att under vissa förutsättningar inräkna undervisning vid andra skolor, skolenheter eller skolformer än den där deras tjänst är placerad {fyllnadstjänstgöring). Vid datainsamlingen har ULA av undersökningstekniska skäl inte använt denna term helt enligt dess stadgemässiga innebörd. I AVU, som omfattade flera skolformer, har i bokföringshäftet i stället den undervisningsskyldighet, som fullgjorts vid annan skolform än de vid ifrågavarande undersökning avsedda, betecknats som fyllnadstjänstgöring oavsett tjänstens formella placering. I GRU har därutöver tjänstgöring vid grundskola i annan kommun fått denna beteckning. Såsom ovan nämnts åtar sig lärarna i vissa fall fler vecko- eller undervisningstimmar än vad som ingår i undervisningsskyldigheten i en hel tjänst. I princip innebär detta, att läraren vid sidan av sin ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst innehar en eller flera arvodestjänster som deltidsanställd lärare (jfr 34 § kommunaltjänstemannastadgan). Ett sådant förordnande — i det följande benämnt timlärarförordnande — medför att läraren för vecko- eller undervisningstimmar utöver full tjänst (övertimmar) erhåller timlärararvode. I regel är det inte några särskilda schematimmar som är timlärararvoderade. Hur ULA gått till väga för att hålla isär tidsåtgången för arbetet i tjänsten och det med timlärarförordnandet förknippade arbetet, som betraktats som liggande utom Vad beträffar själva undervisningen som så- tjänsten, redovisas i det följande (1.3.5). Även i fråga om andra aktiviteter än de dan är det i princip klart vad som utgör

att åtaga sig den. Bryts traditionen, t.ex. genom ett framgångsrikt kollektivt hävdande av frivilligheten i ett åtagande från lärarnas och ett accepterande härav från skolledningens sida, blir enligt samma bedömning uppgiften i fråga inte längre att betrakta som arbete i tjänsten, kanske inte ens som lärararbete. Ett exempel på en sådan praxisförändring, som ägt rum under ULA-arbetets gång, gäller gymnastiklärarnas befattning med elevernas idrottsverksamhet utanför lektionstid och friluftsdagar. Enligt den praxis, som rådde under AVU, ingick denna verksamhet i gymnastiklärarens arbetsuppgifter och utgjorde därmed arbete i tjänsten. 1 ett uttalande, som skolöverstyrelsen på framställning av Lärarnas riksförbund gjort den 20 mars 1969 angående gymnastiklärarnas tjänsteåligganden i samband med skolidrotten, har en delvis annan uppfattning framförts. Skolöverstyrelsen utvecklar i nämnda skrivelse bl.a. följande principiella tankegång om omfattningen av lärarnas icke preciserade arbetsuppgifter: "I ett enskilt fall kan sålunda ambitionsnivån av olika skäl vara högre än vad skolans målsättning i och för sig kräver. Även om arbetsuppgifterna med hänsyn till sin art är sådana, att de bör fullgöras av läraren, måste omfattningen av dessa insatser stå i rimlig proportion till lärarfunktionen i övrigt." Innebörden synes kunna beskrivas så, att om en lärare exempelvis på skolans teaterverksamhet utom lektionstid nedlägger mångdubbelt längre tid än vad som genomsnittligt är fallet vid andra skolenheter inom skolformen, så synes det inte vara rimligt att betrakta hela denna tid som arbetstid i tjänsten. Det nedlagda arbetet synes i detta fall ha sin grund i ett personligt kulturellt intresse hos läraren, vilket går långt utöver skolans av statsmakterna fastställda målsättning och intentioner i fråga om samhällets resursfördelning. I ett dylikt fall får alltså en del av lärarens insats anses falla utanför lärararbetets ram.

28 SOU 1971:53

lärokursbundna har en motsvarande uppdel- Motsvarande gäller om lärarkandidaten får ning varit nödvändig. Således har vad gäller överta andra arbetsuppgifter från handlevakterna de ej särskilt arvoderade bedömts daren, där den senares uppgift därvid blir att som arbete i och de särskilt arvoderade som handleda och granska, hur dessa utförs. Handledare, yrkesvalslärare och tillsynsläarbete utom tjänsten. Klassföreståndararbetet ingår i regel i lä- rare samt stundom även bibliotekarier erhålrarnas arbete i tjänsten. I vissa fall har inom ler en del av kompensationen för sitt arbete det obligatoriska skolväsendet klassföre- med specialfunktionen i form av nedsättning ståndarskap i mera än en klass kunnat med- i undervisningsskyldigheten. Hur detta påverföra kompensation genom nedsättning i un- kat utredningens beräkningar kommer att dervisningsskyldigheten (ej att sammanblanda redovisas i följande avsnitt (1.3.5). med jämkningen för lärare i läroämnen). I de fall då detta förekommit i ULA:s undersök1.3.5 Övertimmar, specialfunktioner och ningar, har klassföreståndarskapet i sin helandra särskilt arvoderade eller kompenserade het betraktats som arbete i tjänsten och på åtaganden - begreppet tjänstekoefficient grund härav eventuellt förekommande timlärarförordnande på övertimmar betraktats En av de frågeställningar ULA önskat få som arbete utom tjänsten. belyst genom de statistiska undersökningarna Huvudlärararbetet ingick under AVU helt har varit vilken genomsnittlig arbetstidsåti lärarnas arbete i tjänsten och medförde gång en heltidstjänst utan övertimmar och ingen särskild ersättning. Då GRU genomför- särskilt arvoderade eller kompenserade åtades, hade den förändringen skett, att huvud- ganden motsvarar för olika lärarkategorier. lärararbetet delvis fortfarande ingick i lärar- Att endast insamla data från heltidstjänstgötjänsten, medan återstoden såsom särskilt rande lärare utan övertimmar eller sådana arvoderad i denna undersökning betraktats åtaganden (huvudlärarskap, handledarskap, som arbete utom tjänsten. Hur detta påver- uppdrag som tillsynslärare eller bibliotekarie kat ULA:s beräkningar kommer likaledes att o.s.v.) skulle emellertid ha inneburit en av redovisas i det följande (1.3.5). flera skäl icke acceptabel begränsning av I AVU fick institutionsföreståndarskapet undersökningarnas omfattning. Undersökutgöra en egen aktivitet även i de fall, då ningarnas lärarunderlag (undersökningspohuvudläraren förestod institutionen i ämnet. pulationerna) har därför definierats så att de Denna uppdelning bibehölls inte i GRU. inkluderat lärare med såväl övertimmar som Arbetstidsåtgången för institutionsarbete i ett eller flera särskilt arvoderade eller komden senare för andra än huvudlärare har penserade åtaganden. (Däremot ingår ej, såbetraktats och bokförts som materielvård som tidigare framhållits, lärare som tjänsteller som övrigt arbete i eller i anslutning till gjort i mindre utsträckning än motsvarande tjänsten. en heltidstjänst.) Då en enskild lärare normalt ej kan särNär det gäller övriga specialfunktioner lig- skilja från sitt lärararbete i tjänsten vare sig ger det nära till hands att tänka sig, att allt övertimmar, inkl. tillhörande för- och efterhithörande arbete skulle ligga utom tjänsten, arbete, eller vissa till särskilda åtaganden eftersom specialfunktionen som sådan med- hörande arbetsmoment, kan en exakt mätför särskild ersättning. Så behöver emellertid ning av arbetstidsåtgång för hel tjänst ej icke vara fallet. erhållas från insamlade data utan endast en I handledarnas arbete ingår t.ex. att åhöra uppskattning av arbetstiden enligt följande lärarkandidaternas lektioner. I den mån beräkningar. handledaren samtidigt friställes från att själv För varje lärare har konstruerats tal, tjänshålla lektion, utgör tiden för själva åhöran- tekoefficientvärden, karakteriserande den indet ingen extra tidsbelastning för denne. nehavda tjänstens omfattning. KonstrukSOU 1971:53

tionen av nämnda tal kan bl.a. sägas syfta till att möjliggöra en proportionell reduktion av den redovisade arbetstiden med ledning av förhållandet mellan den faktiska totala tjänstgöringsskyldigheten inkl. övertimmar, i grundskoleundersökningarna även inkl. särskilt arvoderade åtaganden osv., och den för heltidstjänst stadgade preciserade eller genomsnittliga tjänstgöringsskyldigheten. En utförlig redogörelse för hur talen beräknats, bl.a. hur begreppet tjänstekoefficient definierats formellt, återfinns i AVUoch GRU-rapporterna. Det förtjänar särskilt framhållas att tjänstekoefficienten utgör ett uttryck för förhållandet mellan den till en enskild lärare faktiskt utgående årslönen och lönen för en "normal" heltidstjänst utan övertimmar och särskilt arvoderade eller kompenserade åligganden. Framställningen i det följande avser att ge en översiktlig, exemplifierad belysning av konstruktionen av tjänstekoefficienten och denna konstruktions förutsättningar. Beträffande lärarnas mot full tjänst svarande undervisningsskyldighet finns för skolformerna i fråga två olika normer, varav den ena, som tillämpas för alla lärarkategorier utom lärare i läroämnen, innebär att ifrågavarande undervisningsskyldighet för en viss lärarkategori fastställts till ett visst antal vecko- eller undervisningstimmar, varvid nedsättning av undervisningsskyldigheten kan förekomma medan den andra, dvs. den för lärare i läroämnen tillämpliga, innebär att endast en genomsnittlig undervisningsskyldighet fastställts. Vid beräkning av lärarnas lön innebär detta för den förra gruppen, dvs. samtliga lärarkategorier utom lärarna i läroämnen, att varje veckotimmes undervisning utöver lärarkategorins mot full tjänst svarande undervisningsskyldighet eller, ifall nedsättning av undervisningsskyldigheten förekommer, undervisning utöver den reducerade undervisningsskyldigheten arvoderas med ett timlär ar arvode, som står i direkt relation till lärarens lön och lärarkategorins undervisningsskyldighet. En övningslärare, småskollärare eller folkskollärare, för vilken den mot full tjänst svarande undervisnings30

skyldigheten är fastställd till 30 veckotimmar, men vars faktiskt fullgjorda undervisningsskyldighet uppgår till 33 veckotimmar erhåller t.ex., därest ingen nedsättning förekommer, arvode för 3 veckotimmar (3 övertimmar) så avvägt att lön och timarvode tillsammans motsvarar lönen för 1 3/30 tjänst. För den senare gruppen, dvs. lärarna i läroämnen, beräknas först det sammanlagda antalet veckotimmar vid skolenheten. Detta antal delas med den för vederbörande lärarkategori fastställda genomsnittliga undervisningsskyldigheten, varvid ett visst antal tjänster erhålles. Dessa appliceras sedan på de vid skolenheten befintliga ordinarie, extra ordinarie och extra tjänsterna. De tjänster eller delar därav som därefter resterar, fördelas sedan såsom timlärartimmar på lärarna under hänsynstagande till de enskilda tjänsternas omfattning. Detta innebär exempelvis för två lärare i läroämnen på grundskolans högstadium, vilka båda har 27 veckotimmar, men där undervisningsskyldigheten för denna lärarkategori i genomsnitt är 24 veckotimmar, att den ene på grund av att hans tjänst bedöms som tyngre än genomsnittet kan erhålla 23 veckotimmars undervisningsskyldighet i tjänsten jämte timlärararvode för 4 veckotimmar (4 övertimmar) medan den andre, om hans tjänst bedöms som lättare än genomsnittet, kan erhålla 25 veckotimmars undervisningsskyldighet jämte timlärararvode för 2 veckotimmar (2 övertimmar). Timlärararvodet motsvarar i detta fall, dvs. på grundskolans högstadium, 1/24 av respektive lärares årslön, beräknad som 12 gånger månadslönen enligt för läraren i fråga gällande lönegrad och löneklass. Fördelningen innebär, att den förra läraren av skolledningen bedömts fullgöra 1 4/24 tjänst och den senare 1 2/24 tjänst. För lärare i läroämnen i awecklingsskolorna var undervisningsskyldighet motsvarande full tjänst och timlärararvoden olika för olika stadier, men själva beräkningen av antalet övertimmar gjordes på i princip samma sätt. En lärare i en skolenhet med gymnasium och realskola, som undervisade i båda skolforSOU 1971:53

merna, kunde tilldelas övertimmar i endera funktioner så in i varandra, att de inte eller bådadera. Följande exempel klargör hur tidsmässigt kan särskiljas. Här har inte vid antalet övertimmar därvid beräknades. arvoderingen, såsom i fråga om övertimmarEn lärare hade 19 veckotimmar i gymna- na, eftersträvats någon direkt proportionalisiets två högsta och 9 i realskolans tre högsta tet mellan arvoden och vederbörande lärares klasser. För lärare i läroämnen utgjorde un- lön i tjänsten. Främst framgår detta av att dervisningsskyldigheten i gymnasiet 21 och i arvodet kan vara till beloppet exakt lika för realskolan 24 veckotimmar i medeltal för en småskollärare i lägsta löneklassen i lönesamtliga lärare vid en skolenhet. Vid fördel- grad U4, en adjunkt i högsta löneklassen i ningen av övertimmar antas läraren i exemp- lönegrad U17 och för att gå utanför grundlet på grund av skrivlagsarbete ha erhållit 5 skolan en lektor i högsta löneklassen i lönes.k. AT- och 2 s.k. BT-timmar. Timarvodet grad U20. En specialfunktion för vilken detär för AT-timmarna 1/21 och för BT-tim- ta gäller är huvudlärarskapet. marna 1/24 av lärarens årslön, beräknad på En annan specialfunktion, som i likhet det sätt som angavs i förra exemplet. Läraren med huvudlärarskapet är av lärararbetskarakbedömdes således fullgöra ( 1 + 5/21 + 2/24) tär, är handledarskapet för lärarkandidater. I = 1 9/28 tjänst, dvs. hans tjänstekoeffi- en del andra fall, såsom t.ex. beträffande cient, som den definierats för avvecklings- tillsynslärar-, bibliotekarie- och yrkesvalsläskolornas lärare, är 1,32. Fördelningen av rarskapen är lärararbetskaraktären mindre övertimmarna för lärarna i läroämnen i av- framträdande, och arvodena kan därför ockvecklingsskolorna skedde således med beak- så förväntas vara ännu mindre direkt avsedda tande av tyngden av den enskilde lärarens att vara relaterade till lärarlönen. Utredningtjänst exkl. arbete avseende särskilt arvodera- en har emellertid funnit det möjligt att de specialfunktioner. Även om den enskilde utnyttja de enskilda lärarnas arvoden för lärarens mot full tjänst svarande undervis- beräkning av tjänstekoefficienttillskott. ningsskyldighet är resultatet av skolledBeräkningens utformning, som i detalj ningens subjektiva bedömning, så är medel- framgår av GRU-rapporten, innebär i princip talet för samtliga lärare i läroämnen vid en att tjänstekoefficienttillskottet på grund av skola fixerad genom bestämmelserna angåen- innehav av viss specialfunktion beräknats de undervisningsskyldigheten. som förhållandet mellan den enskilde läraDet kan framhållas att skolledningen icke rens arvode och en genomsnittslön för de har befogenhet att frångå stadgade bestäm- lärare som innehaft specialfunktionen i fråmelser rörande den genomsnittliga undervis- ga. Beträffande t.ex. huvudlärarskap innebär ningsskyldighetens storlek och att de fackli- detta, då arvodet i detta fall som nämnts är ga organisationerna givetvis är observanta då lika stort för samtliga lärarkategorier, att det gäller att tillse att samtliga disponibla tjänstekoefficienttillskottet blir detsamma timlärartimmar utdelas till lärarna, så att ej för alla lärare som varit huvudlärare. den faktiskt uttagna genomsnittliga undervisningsskyldigheten överstiger den stadgeenligt 1.3.6 Arbetsår och arbetsrytm eller avtalsmässigt bestämda. För en lärare med full tjänst som endast Med anledning av att en särskild utredning, utför sina tjänsteåligganden i tjänsten och skolarbetstidsutredningen, i sitt betänkande inte har några övertimmar, är tjänstekoeffi- "Skolans arbetstider" (SOU 1967:14) utförcienten 1,00. I de ovan angivna exemplen är ligt behandlat lärotiderna anser sig ULA i tjänstekoefficienten alltså för 1 3/30 tjänst detta sammanhang endast behöva beröra ett 1,10, för 1 2/24 tjänst 1,08, för 1 4/24 par hithörande förhållanden. tjänst 1,17 och för 1 9/28 tjänst 1,32. Lärararbetet karaktäriseras bl.a. av kalenI grundskolan går lärararbetet i tjänsten derårets indelning i läsår och ferier. Skolans och arbetet med vissa arvoderade special- arbetsår är i första hand elevernas arbetsår, SOU 1971:53

läsåret, vars utformning under datainsam- het i den genomsnittliga läsårsrytmen att lingsåret 1965/66 kunde variera något mel- det bedömdes som olämpligt att koncentrera lan de i undersökningen deltagande skol- datainsamlingen till endast en eller ett par formerna. (Se 2.3.2) Från och med läsåret korta perioder under läsåret. Särskilt gällde 1968/69 utgör detta 40 veckor för alla de detta för realskolorna och det gamla gymnaskolformer, som innefattas i ULA:s direktiv. siet med deras examina. Återstoden av kalenderåret utgöres av ferier. Lärare är enligt avtal berättigad till semester 1.3.7 Arbetsmiljö och denna skall förläggas till ferietid. Under läsåret förflyter inte arbetet kon- Såsom lärarnas arbetsmiljö kan man betrakta tinuerligt och likformigt. Härvidlag är det dels den miljö (närsamhället), som skolenelevernas skolarbete som verkar bestämman- heten som sådan ingår i, dels den miljö som de på förhållandena. Enligt skolstadgorna själva skolanläggningen utgör och dels sluthar ett visst antal dagar under läsåret ansla- ligen den arbetsmiljö, där läraren fullgör de gits till lovdagar för eleverna. Ehuru dessa arbetsmoment som förlagts till bostaden. Vad först beträffar närsamhället som ardagar inte utgör ledighet för lärarna, påverkar de skolans och därmed lärarnas arbets- betsmiljö kan skolortens geografiska förutrytm. Framför allt gäller detta om sådana lov sättningar inverka på undervisningens uppsom omfattar flera dagar, såsom påsklovet läggning och innehåll och därmed också på och vårvinterlovet. Även friluftsdagarna, för lärarens arbetsförhållanden. Av särskild vikt är för vissa ämnen förevilkas ledning icke alla lärare behöver vara engagerade, kan påverka lärarnas arbetsrytm, komsten av kulturella institutioner och tradinågot som givetvis även gäller för enstaka tioner, sociala välfärdsanordningar och andra samhällsorgan, anläggningar och anordningar lovdagar. Bland annat på grund av att de nämnda för idrotts- och friluftsverksamhet o.s.v. Skolmiljön utgör i mera inskränkt belängre loven och de centralt givna proven hade en relativt fast placering under läsåret, märkelse lärarnas arbetsmiljö, som i olika vilket också gäller för de med terminernas hänseenden kan växla från skola till skola. I början och slut förknippade arbetsuppgifter- fråga om skollokalerna kan man finna en na, ämnes- och mitterminskonferenser och indelningsgrund i skolöverstyrelsens lokalandra föreskrivna händelser under läsåret, normer, som skiljer mellan administrations-, uppkommer i skolarbetet en viss läsårsrytm undervisnings- och samlingslokaler samt övsom påverkar lärarnas arbetsförhållanden riga utrymmen. Lärarnas arbetsförhållanden påverkas bl.a. och som ULA därför fann det vara av intresse att närmare studera i GRU. Förutom denna av undervisningslokalernas och läraravdelför skolan gemensamma läsårsrytm kan ock- ningens utformning. På grundskolans så en individuell sådan rytm förekomma i låg-och mellanstadier är liksom tidigare i den enskilde lärarens arbete. Denna kan sam- motsvarande årskurser av folkskolan undermanhänga med kursuppläggningen och pla- visningen i huvudsak förlagd till klassrum. ceringen av skriftliga prov. För vissa lärar- Särskilda lokaler kräver här främst underviskategorier, t.ex. gymnastiklärarna, inverkar ning i gymnastik och trä- och metallslöjd. därvid också årstidsväxlingen på orten. Stu- Hur undervisningen utformas i detalj blir diet av läsårsrytmen har främst till syfte att beroende av lokalernas rymlighet och utrustkonstatera jämnhetsgraden i arbetsbelast- ning. Utan anspråk på fullständighet kan ningen samt i händelse större skiftningar som exemplifiering på omständigheter av visar sig föreligga söka finna utvägar för att betydelse nämnas förekomsten av grupprum, beskaffenheten hos skolmöbler, svarta tavlor nå en jämnare belastning. Från undersökningsteknisk synpunkt och anslagstavlor, förefintligheten av mörkmedförde möjligheten av en avsevärd ojämn- läggningsanordningar, el-uttag, tillgången i 32

SOU 1971:53

eller i närheten av lärorummet av vatten och Till de lokalmässiga faktorer, som spelar avlopp, tillgången på uppslags- och bredvid- en roll för lärararbetets omfattning och utläsningsböcker samt klassbibliotek, projek- formning, hör också skolanläggningarnas torer, bandspelare, radio och TV o.s.v. storlek och belägenhet. Sålunda påverkas Förutom den nyssnämnda undervisnings- lärarnas övervakningsuppgifter bl.a. av dessas materielen, som kan ingå i klassrummens inre och yttre kommunikationsförhållanden, fasta utrustning, är såväl rikhaltigheten som vilka också bestämmer den tid lärarna måste kvalitén hos skolans övriga läromedel av stor anslå till egna förflyttningar och transporter betydelse för lärararbetet. Detta gäller inte inom skolenheter. endast apparatur, instrument, undervisningsmedel o.d., i fråga om vilka skolöverstyrel- Till miljöfaktorerna hör också skolans orgasen utarbetat utrustningslistor, samt filmer, nisatoriska förhållanden (bl.a. storlek, stabildband, ljudband o.s.v. utan också det dier och elevernas ålder) och personalresurser. tryckta studiematerialet i form av de av Den vanligaste undervisningsenheten utskolstyrelsen beslutade läroböckerna med göres av klassen, som vanligen omfattar tillhörande kompletterande material i form 25 — 35 elever. För vissa moment i lärokurav böcker och häften, prefabricerat lek- sen delas denna i grupper, som i regel omfattions- och provmaterial, programmerat mate- tar en halv klass. Även större undervisningsrial för vissa färdighetsmoment samt annat avdelningar, omfattande elever w två eller material av självinstruerande karaktär. flera klasser har förekommit, främst i musik Vad ovan sagts gäller även för högstadiet och gymnastik. Under senare år har försök och de gymnasiala skolformerna liksom även gjorts med varierande klasstorlek och lagför de tidigare awecklingsskolorna. Behovet undervisning, varvid flera klasser omväxlande av specialutrustade undervisningslokaler är undervisats gemensamt och i mindre grupper dock för dessa skolformer mycket större, av två eller flera lärare. Individuell undervisvilket lett till att man där tillämpar antingen ning förekommer också i form av särskild ett mer eller mindre fullständigt ämnesrums- undervisning för sjuka elever och stödundersystem eller ett kombinerat klass- och äm- visning samt klinikundervisning för elever nesrumssystem. Ämnesrumssystemet innebär med fysiska och psykiska handikapp, då det att för varje ämne eller grupp av närbesläk- gäller att tillägna sig vanlig klassundervisning. tade ämnen finnes en institution med lä- Förekomsten av specialklasser och kliniker ro- och laborationssalar jämte utrymmen för för specialundervisning påverkar indirekt läromedel och preparation. också lärararbetet i normalklasserna. I den mån lärarnas förberedelse- och efterFormerna för samverkan mellan lärarna arbete till lektionerna förlagts till skolans inbördes samt mellan dessa och andra befattlokaler, torde detta för låg- och mellanstadie- ningshavare baseras dels på sammanträden lärarnas del för närvarande mestadels ske i och konferenser och dels på personliga konklassrummet. För övriga lärare förläggs det takter. De sker företrädesvis på antingen däremot till de preparationsutrymmen, som ämnes- eller klassbasis, varvid i det förra kan stå till förfogande inom respektive insti- fallet ämneskonferenser och i det senare tutioner, till arbetsplatser inom läraravdel- klass- eller elevvårdskonferenser är de stadgeningen och till särskilda utrymmen för läro- enliga organen härför. medelsproduktion. Individuella arbetsplatser Av betydelse är också, hur skolledningen inom läraravdelningen och institutionerna är organiserad vid den skolenhet, där läraren har hittills stått till lärarnas förfogande en- arbetar. Möjlighet till snabb direktkontakt dast i begränsad omfattning. Endast undan- med rektor, studierektor, där sådan är antagsvis har individuella arbetsrum förekom- ställd, och huvudlärarna föreligger, om dessa mit i de skolformer som omnämnas i direk- tjänstgör vid samma skolanläggning som lärativen för utredningen. ren. I andra fall förmedlas kontakten med SOU 1971:53

skolledningen oftast av tillsynslärarna, där undersökningsmetodiken en ingående prövsådana förekommer. Även stora skolenheter ning. För den skull rekommenderades ULA kan vid sidan av rektor ha en tillsynslärare, att taga del av dels de fåtaliga tidigare till vilken vissa av rektors administrativa undersökningarna av i viss mån likartad göromål överförts. I skolenheter med alle- karaktär på skolväsendets område ävensom nast en eller två lärare får dessa ombesörja de av 1957 års skolberedning och gymnasiemånga av de uppgifter som eljest åvilar nå- utredningen genomförda s.k. kursplanegon skolledare. Även skolledarnas sätt att undersökningarna, dels arbetstidsundersökorganisera sitt arbete är av betydelse för ningar inom näringslivet, dels militära arbetstidsberedningens arbete, dels också utlärarnas arbetsförhållanden. Dessa förhållanden påverkas också av till- ländska undersökningar. Dessa tidigare ungången vid skolan av skrivbiträdespersonal, dersökningar antogs dock endast i begränsad som också lärarna får anlita, vaktmästare, omfattning kunna ge vägledning för ULA. skolvärdinnor, assistenter och institutions- Metoderna måste enligt direktiven under alla tekniker, skolkurator, skolpsykolog, skol- förhållanden genomtänkas från grunden med sköterskor och skolläkare, dels genom att utgångspunkt i de förhållanden det här dessa övertar vissa arbetsuppgifter som eljest gällde. Vad som särskilt ansågs försvåra en datainåvilat lärarna, dels genom att personalkonsamling var givetvis att en stor del av de takterna ökar. Slutligen utgör elevernas fysiska och psy- ifrågavarande lärarnas arbetstid normalt var kiska status en miljöfaktor, som påverkar förlagd till hemmet. Direktiven säger härom, att det knappast finns någon möjlighet att lärarnas arbetssituation. Tillsammans med skolledningen och övrig med objektiva arbetsmätningsmetoder kartskolpersonal skapar lärare och elever gemen- lägga vad som utföres utom lektionstid och samt den arbetsatmosfär, som också utgör en att det var sannolikt att undersökningen till del av lärarnas arbetsmiljö. Denna påverkas i större eller mindre del måste baseras på sin tur av lärarnas och elevernas motivation personliga enkäter. Det borde dock föreligga möjlighet att parallellt använda olika metoför sitt arbete. Då dels skolhusgruppen inom statens insti- der. En strävan borde vara att utrymmet för tut för byggnadsforskning, dels läromedels- personliga skattningar, om vilkas realism utredningen och utredningen om skolans in- tvekan kunde råda, gjordes så litet som re arbete (SIA), dels skolöverstyrelsen ge- möjligt. Slutligen diskuterades ett under förberenom sina arbetsgrupper för arbets-, trivdelsearbetet för dessa framfört förslag att sel- och ordningsförhållanden i den obligatogöra direkta fältstudier, baserade på förutriska skolan samt arbetsgrupper för samversättningen att lärare vid någon eller några kan i skolan (SISK) från olika synpunkter skolor, där möjlighet finns att bereda arbetsägnat och ägnar dessa frågor speciell uppplats m.m., till skolan förlägger allt det märksamhet har ULA inskränkt sig till att lärararbete, som eljest sker i hemmet. insamla visst bakgrundsmaterial beträffande Enligt direktiven skulle valet av undersöklärarnas arbetsmiljö. Detta material är till stor del ännu obearbetat men torde lämp- ningsmetoder jämte analysarbetet och fastligen kunna utnyttjas av ovannämnda eller ställandet av datatyper utgöra en första inledande fas i undersökningen, där de sakandra utredningar. kunniga förutsattes ta aktiv del och gemensamt ansvara för att uppläggningen så långt 1.4 Undersökningsmetodik som möjligt blev sådan, att resultaten kunde 1.4.1 Metodfrågan enligt direktiven omfattas med tilltro av skilda parter. ULA I direktiven underströk departementschefen har i dessa avseenden kunnat helt följa särskilt nödvändigheten av att ULA ägnade direktiven, varvid ställningstagandet från 34

SOU 1971:53

samtliga ledamöters sida föregåtts av att avtalsverkets och personalorganisationernas företrädare inom ULA detaljgranskat och yttrat sig över olika delar av huvudundersökningarnas och de viktigare provundersökningarnas uppläggning samt den planerade metodiken. Lärarnas arbetsförhållanden bestämmes av en rad olika faktorer, t.ex. skolans målsättning och formerna för fostran och undervisning, arbetsmiljön, hjälpmedlen, elev-, personal- och organisationsförhållandena, arbetstiden och anspänningen. Även om det teoretiskt skulle vara möjligt för ULA att jämsides söka belysa flera av dessa faktorer var arbetstiden att betrakta som huvudobjektet i undersökningarna. För de ändamål, vartill data avsågs bli använda, skulle andra slag av data sakna större betydelse, om inte också tidsdata förelåg. Den primära uppgiften blev därför att söka insamla data som belyste tidsåtgången. Såsom framgår av direktiven har ULA vid sitt val av undersökningsmetodik varit obunden. Eftersom här varit fråga om lärarnas arbetsförhållanden har förutom undersökningar och metoder, som avsett direkt arbetstidsmätning, även de i samband med pedagogisk forskning använda observationsmetoderna varit av intresse att studera.

velat få fram samt c) den precision man i stora drag önskat att resultaten av undersökningen skulle ha. Dessa uppgifter har sedan utgjort basen för diskussion av metoder för och omfattningen av undersökningarna samt de därur härledda kostnaderna att genomföra undersökningarna. Med utgångspunkt härifrån har ULA utarbetat de slutliga planerna för sina utredningar. Utöver den svårighet, som förelegat beträffande metodval och som redan klart återspeglats i direktiven, vill ULA speciellt framhålla kostnadssidan. Utredningar av den typ det gällt är relativt sett kostsamma. ULA har med anledning härav funnit det nödvändigt att företa prioriteringar av olika delar av ett i och för sig önskvärt kartläggningsarbete och har av kostnadsmässiga skäl fått avstå från vissa kartläggningar och redovisningar, även sådana som omnämnts i direktiven. Denna prioritering har underlättats av att de blivande konsumenterna av resultaten varit direkt representerade i ULA. Vad rationaliseringssidan beträffar har ULA genom representation från statskontoret och genom särskilda experter kunnat tillgodogöra sig erfarenheter från rationaliseringsverksamhet på olika områden. 1 inledningsskedet av ULA.s verksamhet framstod det som önskvärt att närmare systematisera objektet för kartläggningen. Försöksvis utarbetades en s.k. lärararbetsmodell samt vad gäller undervisningsverksam1.4.2 Systematisering av lärararbetet heten en produktmodell. Denna teoretiska ULA:s uppgift har i enlighet med direktiven i systematisering var uppbyggd på i och för sig stor utsträckning varit deskriptiv. Det har enkla sakförhållanden och utgick från det gällt att genom olika direkta datainsamlingar förhållandet att bl.a. undervisningsverksamoch eventuellt andra observationsmetoder heten är att se som en produktionsprocess söka kartlägga lärarnas arbetsförhållanden. som leder till vissa produkter eller tjänster. Planeringen av denna ur metodsynpunkt Modellen spelade en idéutvecklande roll i mycket komplicerade kartläggning har skett ULA:s inledande diskussioner och har sedan mot bakgrunden av de två syften, som också utgjort en referensram för arbetet angivits i direktiven - avtalsförhandlingar inom ULA:s kansli. Modellen initierades från och rationaliseringsöverväganden - under rationaliseringssidan och utarbetades av raaktiv medverkan av de i 1.2.2 omnämnda tionaliseringsexpertis. Då rationaliseringsavarbetsgrupperna. snitten i ULA:s verksamhet fått en begränsad Dessa grupper har speciellt medverkat vid omfattning, har modellens användning i försULA.s ställningstaganden till a) olika lärarak- ta hand blivit att ge en mer konkretiserad tiviteter man velat kartlägga, b) tabeller man översikt av de samband och den samverkan SOU 1971:53

Förutom arbete som består i preciserbara som kan tänkas förefinnas mellan olika faktorer inom undervisningsverksamheten. produkter, ingår i lärarnas aktiviteter även Den ger också en möjlighet till en samlad sådant arbete som inte direkt kan hänföras framställning av hypotetiska samband mellan till bestämd produkt, vare sig kurs eller olika faktorer i undervisningssammanhang. 1 annan, utan snarast är att hänföra till lärarmånga fall kan dessa sammanhang uttryckas arbetet ("lärarrollen") i dess helhet. Hit hör i kvantitativa data, och man skulle med hjälp vissa sammanträden, viss fortbildning utan av undersökningsresultaten kunna konstatera anknytning till någon särskild kurs liksom dels huruvida antagna samband föreligger, också vissa resor och förflyttningar, tidsbegrepp som "väntetid" o.d. dels sambandens ungefärliga styrka. Lärarnas arbete systematiserades slutliDen inom undervisningsväsendet bedrivna verksamheten betraktas sålunda i modellen gen försöksvis i en lärararbetsmodell, som som en produktionsprocess, som resulterar omfattar dels aktiviteter som leder till proi ett antal produkter eller tjänster i enlig- dukter eller tjänster (produktmodeller), dels het med den terminologi som innefattas aktiviteter som inte direkt kan hänföras till i det programbudgeteringstänkande som hål- viss produkt. ler på att genomföras inom statsverket. De väsentligaste av dessa är kurserna, för vilka 1.4.3 Erfoderliga typer av data en "kursmodell" skisserades. Med kurs förstås här det kunskaps- och färdighetsstoff i ULA har funnit att den i stort sett skulle ha ett läroämne, som skall förmedlas under en behövt fyra typer av data för sina kartläggviss tid i en undervisningsenhet, ävensom den ningar. Den första och för arbetet centrala kunskaps- respektive färdighetshalt denna typen av data gäller lärararbetets kvantitativa sida (arbetstiden). Den andra gäller kvaliteförmedling resulterar i hos eleverna. I kursmodellen betraktades "kurs" (kvanti- ten i undervisningens resultat (kurskvalitetet och kvalitet), "tid" för genomförande av ten). Den tredje gäller "lärararbetets karakkurser och därur härledd "kostnad" som tär". Här kommer sådana faktorer in som primära parametrar. "Tid" är lika med en graden av anspänning och möjligheten att total beläggningstid bestående av belägg- observera och mäta denna. Den fjärde typen ningstider för olika kapacitetsslag såsom data gäller vad kursmodellen betecknar som personal, lokaler och utrustning. Den totala "sekundära" parametrar. Däri ingår olika beläggningstiden beror ej endast av den bakgrundsvariabler av den typ som angivits i kurskvantitet som är aktuell utan även av direktiven, t.ex. lokaler, utrustning och lärarhur sådana faktorer som skolans lokalisering, nas utbildning. Dessa sekundära variabler elevernas psykiska och fysiska status, under- skulle komma till användning vid en utvärdevisningens organisation, undervisningsutrust- ring av de tre andra typerna av data. ULA har diskuterat metoder för insamling ning, lokaler samt egenskaper och kvalifikationer hos lärare och annan personal dels var av dessa fyra typgrupper av data. Med för sig, dels i samverkan påverkar både hänsyn till resultatet av dessa diskussioner totaltiden och dennas fördelning på olika skall här i omvänd ordning ULA:s ställningskapacitetsslag. Denna process ger utslag i taganden i korthet redovisas. De sekundära parametrarna har i regel inte kostnaden för kursen. De nu nämnda faktorerna kan benämnas sekundära parametrar. vållat större bekymmer. Det är delvis fråga Andra produkter eller tjänster, som fram- om administrativt tillgängliga uppgifter. kommer av lärarnas verksamhet, samman- Dessa har kunnat insamlas dels från skolorhänger bl. a. med klassföreståndar-, huvud- na, dels direkt från de lärare som deltagit i lärar- och institutionsföreståndarskap. För undersökningarna och gäller uppgifterna bevarje sådan produkt skulle en produktmodell träffande lärarnas ålder och utbildning, tillgången till viss utrustning samt skolornas kunna utvecklas. 36

SOU 1971:53

organisation och klassernas storlek. I ULA:s fältstudie har skett en fullständigare insamling av bakgrundsvariabler. Detta har hängt samman med dels behovet av att presentera den miljö, där datainsamlingen företogs, dels fältundersökningens huvudsakliga inriktning på rationaliseringsfrågor. Vid redovisningen av undersökningsresultaten har icke alla insamlade bakgrundsvariabler kommit till användning bl.a. av kostnadsskäl. ULA vill dock betrakta primärmaterialet till sina undersökningar som en databank upplagd på magnetband där möjlighet finns att ta fram flera statistiska bearbetningar allt efter uppkommande konsumentönskemål, varvid dock det sekretesskydd, som enligt 16 § sekretesslagen tillkommer de statistiska primäruppgifterna även då måste iakttagas. Lärararbetets karaktär i form av t.ex. graden av anspänning har i och för sig bedömts som en mycket viktig fråga. ULA har vid sin diskussion av den allmänna uppläggningen gett denna ett stort utrymme. Det har emellertid av vad ULA kunnat inhämta visat sig att forskningen på detta område ännu icke kommit så långt, att mätproblemen kunnat lösas tillfredsställande från utredningens synpunkt. ULA har därför icke funnit det möjligt att ta fram önskade data på detta område. Med hänsyn till anspänningens betydelse kommer dock ett särskilt avsnitt nedan att något mera beröra dessa frågor (1.4.6). Kurskvaliteten är mycket svår att kartlägga. För att kunna inväga alla de faktorer som påverkar den kvalitativa sidan av undervisningen, såsom elevernas förmåga att tillgodogöra sig olika typer av undervisning av intellektuell och praktisk art, olika undervisningsrutiners effektivitet, lärarnas utbildning och personlighetstyp, hade ULA måst anordna omfattande pedagogiska, metodiska och sociologiska undersökningar, vilket ansågs ligga helt utanför dess uppdrag. Den målrelaterade forskningen på dessa områden synes ULA icke heller ha nått fram till sådana resultat, att ens tillnärmelsevis oomtvistliga mätmetoder skulle kunna appliceras på dessa SOU 1971:53

problem. Att såsom kvalitétsmässiga data införa elevernas betyg i examina, terminsoch slutbetyg ansåg ULA skulle ha varit ett icke användbart tillvägagångssätt liksom att relatera undersökningarnas tidsdata till lärarnas vitsord i undervisningsskicklighet och fallenhet för läraryrket i samband med den praktiska lärarutbildningen eller deras vitsord i erhållna tjänstgöringsbetyg. ULA ansåg det inte heller vara meningsfullt att inhämta bedömningar av lärarna från de lokala skolledarna, skolinspektörerna eller de tjänstemän i skolöverstyrelsen som handhade den mera direkta observationen av skolans verksamhet. Dessa observationer ansågs inte vara så kontinuerliga eller av den art att objektiva data skulle kunna erhållas. Inga data har således inhämtats om kvaliteten i de enskilda deltagande lärarnas prestationer. Metoderna för mätning av arbetstiden med dess uppdelning av denna på lärokurser och olika aktiviteter har i enlighet med direktiven ägnats en mycket omfattande uppmärksamhet. Närmast till hands ligger att mäta upp den tid som verkligen åtgår vid undersökningstillfället och på grundval därav beräkna arbetstidsåtgången för varje lärarkategori. En annan målsättning kan vara att söka utröna vilken arbetstid som skulle krävas, för att läraren skall kunna utföra sina arbetsuppgifter, så att de på ett fullgott sätt överensstämmer med gällande läroplaner och övriga föreskrifter. Redan vad som ovan sagts om svårigheten att mäta kvalitetskomponenten har gjort att ULA helt avstått från att arrangera några datainsamlingar för att utröna det optimala arbetstidsbehovet. Intresset har därför koncentrerats till den empiriska datainsamlingen. ULA har studerat vissa undersökningar av likartat slag men icke funnit några i metodiskt avseende tillfredsställande förebilder att gå efter, då det gäller arbetstidsundersökningar på lärarområdet. Däremot har det befunnits lämpligt att ta del av olika metoder för arbetstidsmätning, som prövats inom andra områden för att utröna, om de i någon form skulle kunna 37

tillämpas på ULA:s undersökningar. Vidare har ULA funnit det angeläget att för uppläggningen och utvärderingen av sina undersökningar taga del av den arbetskunskapsteknologi, varpå arbetsstudier oftast bygger. 1.4.4

Metoder att mäta arbetstidsåtgång

Det har för ULA framstått som naturligt att inledningsvis ta del av den undersökningsteknik som förekommer inom näringsliv och förvaltning. Där använder man ofta metoder som medför relativt små totala kostnader. Dessa undersökningar är inriktade på rationaliseringar, ackordssättning för vissa arbetsrutiner etc. Från kartläggningssynpunkt framstår målsättningen för dylika undersökningar som mera begränsad än den ULA haft att arbeta med varför ofta andra krav torde ställas beträffande representativitet och tillförlitlighet än i ULA:s undersökningar. De förra kan sedan ha ett större eller mindre inslag av statistisk metodik. Flera olika metoder kan därvid komma till användning. Dessa kan uppdelas på metoder som innebär direkt observation genom observatörer, TV e.d. och indirekta metoder som innebär att den studerade personen själv redovisar sin uppfattning om använd tid för olika aktiviteter. Bland de direkta metoderna kan nämnas de s.k. frekvensstudierna. Dessa kan gå så till att observatörer vid slumpmässigt utvalda tidpunkter genom direktobservation av den person, vars arbetstid skall studeras, registrerar den aktivitet som försiggår just vid tidpunkten i fråga. Aktiviteten kan då klassificeras enligt på förhand uppgjorda koder. Genom statistiska metoder kan sedan den sökta arbetstiden för olika aktiviteter räknas ut och dess slumpvariation anges i den utsträckning undersökningsplanen så medger. ULA fann denna metod så intressant att prov gjordes på dess användbarhet vid Högre allmänna läroverket i Strängnäs. Den fungerade där tekniskt tillfredsställande. För ett närmare studium av lektionstid och övriga aktiviteter i en skola syntes därför denna 38

metod användbar och ULA har också använt den vid sin fältundersökning vid Engelbrekts skola i Stockholm, varvid dock lärarna själva registrerade sin aktivitet under lektionstid vid genom rastsignalsystemet angivna tidpunkter. Frekvensstudierna har sin uppenbara begränsning för mätning av lärararbetstiden i hemmet. ULA kom därför helt naturligt till den bedömningen att frekvensstudietekniken för registrering av aktiviteter i hemmet icke kunde komma i fråga med de tekniska hjälpmedel, som marknaden för närvarande erbjöd. Den precision som fordrades i ULA:s undersökningar skulle kräva omfattande frekvensstudier, vilka skulle bli kostsamma, och de måste dessutom kompletteras med andra undersökningar för hemarbetet. Bland metoder för direktstudier, som ULA övervägt, har även ingått "klockstudier" av vissa aktiviteter genomförda av observatörer. Det skulle då närmast vara fråga om beräkning av stycktider för viss hemaktivitet, främst rättning av skrivlag i olika ämnen. Av olika anledningar avskrevs dock sådana planer på ett tidigt stadium i planeringsarbetet. ULA har också tangerat frågan om arbetsvärderingssystem, varvid bl.a. användbarheten av ULA:s resultat för konstruktion av ett sådant system genom samarbete mellan arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer berörts. Bland de indirekta metoderna kan främst nämnas bokförings- och intervjumetoderna. I förra fallet bokför den som är föremål för arbetstidsregistrering själv sin arbetstid inom ett i förväg bestämt registreringssystem. Detta sker i enlighet med givna instruktioner och vid definitionsmässigt fastställda tidpunkter. Bokföringsmetoden bedömdes vara att föredraga från kostnadssynpunkt. Å andra sidan bygger denna på att de i undersökningen deltagande själva registrerar sin arbetstid vilket - med eller utan rätt - kan ge upphov till tvivel om tillförlitligheten i uppgifterna, samtidigt som den kan leda till en förändring i de bokförandes aktivitetsmönsSOU 1971:53

ter under bokföringsperioden. Intervjumetoden är också en indirekt metod men datainsamlingen sker i denna genom intervjuare vid personliga besök eller per telefon. Denna metod är relativt sett mera kostnadskrävande. Tätare intervjuer ökar kostnaderna men minskar glömskeeffekten. Under vissa förutsättningar kan denna metod innebära mindre risker för ändrat aktivitetsmönster under observationsperioden än bokföringsmetoden. Såväl bokförings- som intervjumetoderna har bedömts som tekniskt möjliga att utnyttja vid kartläggning av lärarnas arbetstid och då även beträffande arbetstiden i hemmet. Detta konstaterades bl.a. vid de provundersökningar, som ULA utförde under sitt planeringsarbete. Dessa anordnades för att utprova säväl bokförings- som intervjuteknik, som från olika synpunkter syntes bäst lämpade för ULA.s undersökningar av avvecklingsskolorna och grundskolan. 1.4.5

Använda metoder

I direktiven har betonats vikten av att ULA:s undersökningar skall ge ett så långt möjligt objektivt resultat. Utrymmet för personliga skattningar, om vilkas realism tvekan kan råda, måste göras så litet som möjligt. Detta skulle såsom ovan anförts i och för sig motivera ett användande av i första hand frekvensstudier, i andra hand intervjumetod och i tredje hand bokföringsmetoden. Av skäl som redovisats i föregående avsnitt har ULA icke ansett att frekvensstudier kunde användas i dess huvudundersökningar, utan valet har stått mellan användande av intervju- respektive bokföringsmetoden. ULA har också haft att ta ställning till om det över huvud taget med någon av dessa metoder går att med godtagbar tillförlitlighet registrera det totala lärararbetet och dess olika komponenter. Under planeringsarbetet har ULA med hjälp av provundersökningar och olika studier stannat för en metodik som bygger på bokföringsmetoden som basmetod med en serie kompletterande undersökSOU 1971:53

ningar. Vad som vägt över för bokföringsmetoden vid jämförelse med intervjumetoden har varit de större möjligheterna till uppdelning av arbetstiden i aktiviteter och dess kostnadsmässiga fördelar. Genom att de utförda undersökningarna inneburit en fortlöpande bokföring av tidpunkter för aktivitetsbyten i stället för personliga skattningar av tidsåtgång för aktiviteter har metodens tillförlitlighet sannolikt kunnat ökas. ULA har dock ansett det nödvändigt att kring dessa basundersökningar bygga upp ett "kvalitetskontrollsystem". I detta ingår traditionell kvalitetsgranskning av materialet både manuellt och maskinellt. I denna granskning har olika logiska kriterier och rimlighetskriterier uppställts, även med anlitande av "externt" material inhämtat från skolorna. Vidare har genom intervjuundersökningar som oberoende metod åstadkommits jämförande undersökningsmaterial. Genom enkätundersökningar har de medverkande lärarnas attityder till undersökningarna kunnat kartläggas liksom deras synpunkter på vissa grundläggande frågeställningar, t.ex. eventuell ändring av aktivitetsmönstret under bokföringsperioderna. De kvalitetskontrollerande åtgärderna kan sammanfattningsvis sägas ha haft två syften. Det ena har varit att eliminera brister rörande enskildheter i det insamlade materialet för att därigenom erhålla ett så korrekt material som möjligt inom ramen för bokföringsundersökningens förutsättningar. Det andra syftet har varit att genom fristående undersökningar belysa olika aspekter av respektive bokföringsundersöknings funktionssätt för att få ett underlag för bedömning av tillförlitligheten hos och användbarheten av det resultat som skulle erhållas. Undersökningarna har härigenom och genom de inledande provundersökningarna fått en utformning som enligt ULA:s bedömning dels gav en rimlig förväntan om deras användbarhet och dels sörjde för tillräcklig information för en efterhandsbedömning av denna användbarhet och för närmare bestämningar av tillförlitlighetsnivån. De har därför sedan medel beviljats genomförts med resultat som 39

på sådant sätt att endast en faktor studeras vid varje tillfälle medan övriga faktorer av mätningstekniska skäl måste hållas konstanta. Sådana aktiviteter kunde t.ex. vara hållande av lektion i visst ämne eller på visst stadium, lektionsförberedelse, rättningsarbete eller vakthållning av visst slag. Förutsättningen för att hållbara slutsatser skall kunna dragas av mätningarna är bl.a. att 1.4.6 Metoder för studium av anspän- dessa organiseras i så stor skala att redovisning ningsgrupper av erforderlig storlek erhållas. En viktig aspekt på arbetsförhållandena ULA har icke bedömt ett sådant arrangeinom ett yrke är den anspänning som arbetet mang såsom realistiskt, bl.a. med hänsyn till förorsakar. Denna växlar inte bara mellan de härför erforderliga personalresurserna. Emellertid kommer härtill att man vid de yrkena utan även mellan olika aktiviteter och situationer inom dessa. Anspänningen fysiologiska undersökningarna synes kunna behöver inte heller vara densamma för alla erhålla samma "stressvärden" vare sig situationen upplevts som behaglig eller obehaglig, personer inom ett yrke. Den medicinska skadeverkan, som anspän- intressant eller tröttande, positiv eller neganingen kan förorsaka, har formen av kropps- tiv. Detta förhållande försvårar givetvis utliga och psykiska stressreaktioner, som kan värderingen med avseende på arbetsförhålgöras till föremål för studier. På senare år har landena. Vad gäller möjligheterna att genom beföretagits en rad experiment och undersökningar med syfte att studera stress i olika teendevetenskapliga undersökningar studera former och situationer. Man har därvid ob- anspänningen är den stora svårigheten att serverat försökspersoner under situationer man saknar objektiva mätmetoder och mätsom skulle innebära en press på organismen skalor och måste lita till subjektiva skattoch således vara stressande, t.ex. lösandet av ningar. Det är emellertid på sådana metoder besvärliga uppgifter, utförande av fysiskt direktiven syftar, då där förklaras, att man arbete under tidspress, utsättande för elekt- borde kunna inhämta uppgifter för belysning riska stötar, svårt buller osv. De viktigaste om intensiteten och tyngden i olika arbetsfysiologiska måtten som använts är utsönd- uppgifter genom att låta lärarna själva i grova ringen av adrenalin och noradrenalin i uri- drag gradera olika arbetsuppgifter inbördes. ULA har också i samband med provundernen, kroppsmotståndet och hjärtverksamhesökningen våren 1965 vid avvecklingsskolorten. De psykologiska måtten utgörs i regel av na låtit genomföra ett speciellt prov enligt skattningsskalor med vilkas hjälp försöksperdirektivens intentioner. ULA utvalde därvid sonerna fått ange graden av "stress", "påett antal aktiviteter, för vilka de deltagande frestning" eller "trötthet". Stressundersökningar har även företagits i verklighetsbeto- lärarna fick ange graden av anspänning efter en 5-gradig skala. Vid utvärderingen studeranade situationer på arbetsplatser. Vad man skulle vilja uppnå med en des därefter en rad olika faktorers betydelse anspänningsundersökning för lärare skulle för denna. Denna undersökning har framvara dels en kartläggning av anspänningsgra- lagts såsom licentiatavhandling i sociologi vid den för olika aktiviteter i lärararbetet, dels Stockholms universitet. De data, som framkom vid provundersökförekomsten av olika grader av anspänning ningen uppvisade en splittrad bild. ULA fann hos olika lärarkategorier samt inom dessa. det sannolikt att en undersökning i större För att få kunskap om anspänningen i skala vid grundskolan ej skulle ge en tillfredssamband med olika aktiviteter skulle det ställande belysning av problemen. Beträffanvara nödvändigt att organisera mätningarna

redovisas i det följande. Slutligen bör tilläggas att ferieundersökningar som avser att komplettera registreringen av läsårsarbetet utförts genom dels intervjuer, dels postenkäter. Tillförlitligheten i dessa torde icke stå i nivå med läsårsundersökningarnas.

40 SOU 1971:53

de provundersökningens resultat hänvisas till sammanfattningen därav. (Bilaga E) En möjlighet att belysa lärararbetets grad av anspänning skulle möjligen också kunna vara att studera sjukfrekvens, för tidig avgång ur arbetet m.m. Detta berörs i direktiven. Det fordras emellertid då någon jämförelsenorm, t.ex. motsvarande uppgifter rörande andra yrken. ULA har konstaterat att någon i dessa avseenden jämförbar statistik icke föreligger. Även om detta skulle kunnat ske, är slutsatser svåra att draga utan renodling av problematiken, vilket skulle vara omöjligt med tillgänglig information och metodik. Viss information kring anspänningsproblematiken skulle också kunna erhållas genom att insamla data om lärarnas egen uppfattning av anledningarna till upplevda svårigheter och till särskilt stor tidsåtgång för vissa uppgifter, om disciplinförhållandena vid skolan och bland de egna eleverna. En sådan undersökning hade planerats ingå i GRU. På grund av en snävare kostnadsram än den först beräknade måste denna undersökning inställas för att bokföringsundersökningen skulle kunna fullföljas på ett tillfredsställande sätt. Detta betyder icke att ULA uppfattar en sådan undersökning som oviktig. Tvärtom berör den en mycket betydelsefull aspekt av lärarnas arbetsförhållanden. ULA har därför diskuterat möjligheterna till komplettering av undersökningsresultaten, för att erhålla en allsidigare belysning av lärarnas arbetsförhållanden. Sedan emellertid Kungl. Maj:t tillsatt en utredning om skolans inre arbete (SIA), synes det numera närmast böra ankomma på denna att insamla eventuellt erforderligt material av ifrågavarande slag. ULA vill dock framhålla vikten av fortsatt forskning på dessa områden i syfte att förbättra mätmetodik och tolkningsmodeller. 1.4.7 Observationsmetoder inom pedagogisk forskning Avslutningsvis vill ULA beträffande sina metodstudier redovisa viss genomgång av SOU 1971:53

observationsmetoder, utnyttjande inom pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Det har naturligtvis legat utanför utredningens uppdrag att bedriva någon form av pedagogiska eller psykologiska undersökningar. Däremot har den i begränsad omfattning sökt ta del av dessas metoder och resultat, då de haft direkt anknytning till ULA:s arbetsuppgifter. Den pedagogiska forskningens objekt är bl.a. undervisningen, dvs. målinriktad och systematiskt arrangerad inlärning. Ett av dess viktigaste problemområden utgör undervisningens förutsättningar, process och effekter. Av dessa är det framförallt studierna av själva undervisnings- och inlärningsprocessen, som från metodsynpunkt varit av intresse för utredningens arbete. Genom direktobservationer eller med film, TV och annan apparatur registreras inlärningsbeteendet för att sedan analyseras. Eftersom inlärningssituationer ofta innebär samspel mellan lärare och elev eller mellan eleverna inbördes kan analyserna inriktas på den sociala interaktionen vid inlärning. Denna forskning ger ett underlag för undervisnings-modeller och -teorier, som kan utnyttjas vid konstruktion av läromedel, vid utformning av lärarutbildning m.m. Den enklaste formen av direktobservationer är att med utgångspunkt i arbetsredogörelser låta lärare och/eller elever registrera förlopp vari de själva deltar. Ett annat sätt är att registreringen överlåts åt särskilda observatörer. Ibland brukar man anlita lärarkandidater, som fått göra och redovisa sina iakttagelser såsom ett led i den egna utbildningen. Emellertid påverkas de agerande, dvs. lärare och elever, av observatörernas närvaro. För att eliminera olägenheterna härav kan iakttagelserna göras med s.k. one-way-screen, då lärare och elever inte har reda på vid vilka tillfällen de observeras. Observationerna kan ske kontinuerligt eller med tidsintervall. Lektionsstudier kan också baseras på filminspelningar och fotograferingar med jämna intervaller. Vad de sistnämnda beträffar, 41

uppstår en svårighet, då det gäller att tolka, vad bilden ger uttryck för. ULA har tagit del av ett försök, som professor Ray Revans gjort med filmbilder utan ljudupptagning tagna med korta intervaller för att dokumentera händelseförloppet under en lektion. En annan observationsmetod, som bl.a. beskrivits i en rapport från lärarhögskolan i Göteborg, bygger på TV-observationer av läraraktiviteter i klassrummet. Datainsamlingen har här formen av fjärrstyrda bild- och ljudinspelningar, varvid arrangemangen görs på sådant sätt att varken lärare eller elever har kännedom om huruvida inspelning pågår eller ej. Utvärderingen kan därefter ske genom upprepade uppspelningar av videobandet. För att minska den påverkan TVinspelningarna har på lärarnas och elevernas beteende är det önskvärt att dessa utsträcks under en längre tid, varunder inspelningar äger rum vid för de agerande okända tidpunkter. Metoden kan endast användas för studier av aktivitet som försiggår i lokaler där inspelningsutrustning kan installeras. De skildrade metoderna används för såväl metod- som tidsstudier avseende lektionstidens användning. Inom den pedagogiska forskningen vill man emellertid också kartlägga inlärningens mål och förutsättningar samt dess resultat eller effekter. Genom den psykometriska forskningen har metoder för mätning eller kartläggning av det mänskliga beteendet och dess förutsättningar utvecklats. Vad man därvid i första hand försökt mäta är begåvningsfaktorer, attityder, färdigheter, kunskaper m.m. Resultaten har i många fall kunnat omsättas i praktiska tekniker, t.ex. i form av intelligens-, färdighetsoch kunskapsprov. Ytterligare en pedagogisk forskningsinriktning bör här nämnas eftersom den har anknytning till rationaliseringssidan i ULA.s uppdrag, nämligen den utbildningsteknologiska. Här utvecklas en beteendevetenskaplig teori för målinriktad inlärning. Vad man studerar är möjligheterna att konstruera och tillämpa inlärningsarrangemang med vilkas hjälp man uppnår vissa i förväg uppställda mål. 42

2 Awecklingsskoleundersökningens förutsättningar

2.1 Motiven för en undersökning av avvecklingsskolornas arbetsförhållanden Såsom framgår av direktiven har denna utredning kommit till stånd bl. a. såsom en följd av att lärarnas organisationer i sina yttranden över 1957 års skolberednings betänkande om grundskolan hävdat att övergången till den nya skolan skulle komma att i olika avseenden öka lärarnas arbete. Mot denna uppfattning anförde departementschefen en rad faktorer, som skulle verka minskande på lärararbetet. Han förklarade sig emellertid vilja utreda frågan genom en allsidig undersökning. Beträffande de äldre organisationsformerna förklarade departementschefen att undersökningar endast borde ske i den mån de var av väsentlig betydelse för att belysa de nya skolformerna och deras förhållanden. Mindre fruktbara och för framtiden tämligen intresselösa jämförelser av arbetsförhållandena inom äldre och inom nyare skolformer borde undvikas. Från ett under förberedelsearbetet väckt förslag, att utredningen på olika vägar skulle söka insamla material till belysning av arbetsförhållandena i olika skolformer under början av 1950-talet tog departementschefen bestämt avstånd i direktiven. En undersökning förutsattes däremot bli utförd rörande nuläget vid vissa avvecklingsskolor, vilka närmare angives i avsnitt 2.2.1. En förutsättning var att denna utfördes på sådant sätt, SOU 1971:53

att möjligheten till jämförelser underbyggdes vid undersökningarnas planering. ULA kunde i sina diskussioner snart konstatera, att generell jämförbarhet i korrekt statistisk mening mellan en undersökning i avvecklingsskolorna och senare undersökningar i de nya skolformerna icke kunde förväntas. Olika faktorer utom kontroll för utredningen kunde på ett svårbedömbart sätt påverka resultaten. Hit hörde bl.a. det förhållandet, att undersökningsomgångarna skulle komma att omfatta på olika sätt sammansatta populationer i fråga om ålder, lärarerfarenhet, utbildning m. m. Det måste vidare observeras att en undersökning av avvecklingsskolorna måste avse de skolenheter som vid undersökningstillfället ännu inte hunnit avvecklas. Undersökningen kunde alltså ej grundas på ett slumpmässigt urval ur en total population före avvecklingens början. ULA bedömde ändock icke jämförelsemöjligheterna vara helt uteslutna. Genom att analysera och strukturera material från undersökningarna kunde måhända i vissa avseenden värdefulla resultat erhållas. Redovisningar av jämförelsedata fick vidare icke föranleda missförstånd angående förutsättningarna för jämförelsen. Se vidare kapitel 7. Vid sin bedömning av AVU ansåg ULA dessutom att kunskap om andra arbetsförhållanden i avvecklingsskolorna än de som 43

direkt berörde tidsåtgången kunde bli av framtida värde. Vad beträffar ULA:s syfte, att sätta de sakkunniga i stånd att överväga åtgärder för rationaliseringar i lärararbetet, kunde konstateras att några sådana åtgärder inte kunde bedömas bli aktuella vid de skolformer som skulle hinna avvecklas, innan ULA:s resultat kunde redovisas. Vissa mera allmängiltiga iakttagelser kunde dock förväntas bli av framtida värde. Vid bedömningen av angelägenheten av att genomföra en undersökning vid avvecklingskolorna tillkom också hänsynstagande till behovet att låta datainsamligen vid de nya skolformerna föregås av en provundersökning av mera omfattande slag än vanligen är fallet. I direktiven framhålles fördelen av att en viss praktisk utprovning kunde ske bl. a. i de tidigare lagda, mera begränsade undersökningarna i de äldre skolformerna. Det stod klart för ULA att dess undersökningar på grund av sin omfattning skulle bli relativt kostnadskrävande, men ULA ansåg denna omfattning likväl nödvändig bl. a. med hänsyn till de i direktiven angivna kvalitetskraven samt till skolverksamhetens omfattning och lärararbetets skiftande karaktär. Nämnda krav motiverade särskilt omsorgsfulla förberedelser innefattande exempelvis flera större provundersökningar, vilket även hängde samman med det förhållandet att arbetstidsundersökningar av intellektuellt arbete dittills endast förekommit i mycket begränsad omfattning. ULA:s undersökningar krävde alltså en mycket omsorgsfull planering samt utprovning och utvärdering av de metoder som avsågs bli använda, något som också starkt betonats i direktiven. Värdet av en större provundersökning låg därvid mindre i ett konstaterande av huruvida den avsedda metodiken som sådan var användbar än i utprovningen av adekvata kvalitetskontroller, varigenom mätresultatens värde kunde bedömas. Härför erfordrades inte minst att de deltagande lärarna skulle finna det meningsfullt att nedlägga den omsorg i sin andel av datainsamlingen, som ett kvalita44

tivt fullgott resultat kräver. Efter dessa överväganden beslöt ULA i enlighet med sina direktiv att inhämta vederbörligt medgivande att fä genomföra en undersökning inom avvecklingsskolorna.

2.2 Avvecklingsskoleundersökningens omfattning med avseende pä skolformer och lärarkategorier 2.2.1 Direktivens uttalanden om avsedda skolformer och lärarkategorier Av ULA:s direktiv framgår att tanken ursprunligen varit, att undersökningarna i huvudsak skulle avse grundskolans olika stadier, de högre kommunala skolorna och allmänna gymnasierna. 1 departementschefens precisering sker emellertid säväl en vidgning som en begränsning av den angivna ramen. Undersökningen av de högre kommunala skolorna borde avse tre- och fyraårig realskola, men hinder borde ej möta mot att medtaga även de statliga realskolorna, om undersökningstekniska skäl talade härför. Däremot borde kommunal flickskola och praktisk realskola endast medtagas, om de sakkunniga vid sina närmare överväganden funne detta oundgängligen nödvändigt. 1 fråga om de allmänna gymnasierna borde särskilt försöksgymnasiernas förhållanden uppmärksammas, och dessutom skulle tekniska gymnasierna och handelsgymnasierna ingå i undersökningen. Vad lärarkategorierna beträffar, anges i direktiven att undersökningarna i princip skulle omfatta samtliga lärartyper i de medtagna skolformerna. Eftersom den successiva avvecklingen av de nämnda äldre skolformerna befann sig i ett långt framskridet stadium vid ULA:s tillkomst, blev den naturliga utgångspunkten för ställningstagandet till undersökningarnas omfattning en beräkning av vad som kunde finnas kvar att undersöka läsåret 1965/66, den vid ULA:s tillkomst i april 1964 tidigaste tänkbara tidpunkten för en datainsamling med tanke på direktivens föreskrifter om metoddiskussion, det erforderliga planeringsSOU 1971:53

arbetet och behovet av provundersökningar, som med hänsyn till sommarferierna tidigast kunde förläggas ett stycke in på höstterminen 1964.

Den årskursvisa fördelningen framgår av tabell 2.1. En del av folkskoleklasserna tillhörde kommuner, där införandet av grundskolan redan satts i gång. Antalet folkskoleklasser i kommuner, där grundskolans införande läsåret 2.2.2 Avvecklingsskolornas omfattning läs1965/66 ännu inte påbörjats, utgjorde därför året 1965/66 endast 4 540, fördelade på 227 kommuner. Såsom avvecklingsskolformer betecknas de Till dessa hörde ingen av de 20 största skolformer, om vilkas avveckling beslut städerna och endast 2 av de 20 därpå fattats i samband med 1962 års beslut om följande, nämligen Kristianstad och Nyinförande av grundskola och fackskola, köping. Även i geografiskt avseende var samt 1964 års beslut om införande av ett fördelningen ojämn. Förortskommunerna nytt gymnasium. 1962 års avvecklingsbeslut kring de tre största städerna var således innebar att folkskolan, realskolan och flick- orepresenterade, och av norrlandskomskolan skulle avvecklas enligt en särskild munerna hörde endast 11 hit. Huvuddelen tidsplan, medan 1964 års gymnasiebeslut tillhörde södra och västra Götalands landsinnebar att de tidigare allmänna gymna- bygd. Av högre folkskolan fanns läsåret 1965/66 sierna, tekniska gymnasierna och handelsgymnasierna successivt från och med läsåret endast kvar den yrkesbestämda högre folk1966/67 skulle ersättas med en gymnasial skolan i Hofors med 4 klasser. Realskolan förekom antingen fristående skola, benämnd gymnasium. Inom den förra gruppen kan särskiljas ytterligare två skol- såsom statlig (vanligen benämnd samrealformer, som i vissa avseenden intagit en i skola) eller kommunal realskola eller också i förhållande till respektive huvudform fri- förening med statligt eller kommunalt allstående ställning, nämligen de allmänna och mänt gymnasium, handelsgymnasium, prakyrkesbestämda högre folkskolorna samt tisk realskola, flickskola eller folkskola. Den praktiska realskolorna. Av de allmänna gym- fördelade sig på tre linjer: 3-, 4- och 5-årig nasierna intog försöksgymnasierna en sär- linje, varav den sistnämnda vid de flesta ställning därigenom att de anpassats för att skolor där den förekommit hade avvecklats mottaga elever med slutbetyg från den 9-åriga försöksskolans gymnasieförberedande Tabell 2.1 Antalet klasser i det obligatoriska linje. Vid sin bedömning av vilka skolformer skolväsendet den 15 september 1965. som borde medtagas i undersökningen, utgick ULA från vederbörande rektorers rap- ÅrsFolkskolan Grundskolan kurs porter 1964 angående klassantalet och lärar- och NorSpeNorSpemalcialmalcialbehovet läsåret 1965/66. Dessa prognoser klassklass klass klass klass har emellertid i den här givna framställ- typ ningen med tillhörande tabeller ersatts med la 497 3 765 16 310 483 20 3 763 310 de till statistiska centralbyrån insända upp- 2a 3a och 3A 469 6 3 803 199 gifterna om det verkliga klass- och elev- 4A 7 404 3 212 220 antalet den 15 september 1965 (SCB:s 5A 399 5 3 145 219 615 17 2 961 236 statistiska meddelanden U 1966:8 och 11). 6A 2 854 670 27 261 Avvecklingen av folkskolan var läsåret 7A 8A 578 2 421 218 39 1965/66 redan mycket långt framskriden. 9A 64 1 2 828 110 2 23 Sålunda var antalet folkskoleklasser då en- 10A 4 084 1 134 dast 5 944 mot 35 978 grundskoleklasser, av b- och B-form 1 293 321 Summa 5 483 3 217 461 32 761 vilka sistnämnda 8 692 tillhörde högstadiet. SOU 1971:53

tre största städerna och Västmanlands län, där samtliga realskolor redan avvecklats. För varje realskoletyp tagen för sig var spridAntal Antal Antal ningen mindre. ÅrsklasklasÅrsklasÅrsAv praktiska realskolan fanns läsåret kurs ser ser kurs ser kurs 1965/66 5 skolor, där avvecklingen ännu 4 5 52 4 5 335 363 33 inte påbörjats, nämligen i Jönköping, Karl4b 288 39 23 285 34 4 b 3 skoga, Kristianstad, Norrköping och Udde19 2 248 3 l 216 2b 11 162 l4 valla. Tillsammans omfattade dessa 80 klas_ _ lb 3 ser, fördelade på handelslinje, maskinteknisk 124 — Summa 836 1 061 linje och huslig linje. Antalet kommunala flickskolor som läsåret 1965/66 ännu inte berördes av avvecksåsom en följd av statsmakternas beslut 1956 lingen var 10, varav 8 (i Halmstad, Jönom realskolans organisation under övergångsköping, Kristianstad, Norrköping, Nyköping, tiden före enhetsskolans genomförande. AnUddevalla, Varberg och Ystad) med femårig talet klasser framgår av tabell 2.2. linje och 2 (i Strängnäs och Visby) med Vid många realskolor hade emellertid de sjuårig linje. De förra omfattade 112 och de lägsta årskurserna såsom framgår av tabell senare 28 klasser. 2.2 redan avvecklats, varför antalet klasser De allmänna gymnasierna var läsåret vid de av avvecklingen ännu oberörda skolor1965/66 dels statliga och dels kommunala. na var betydligt lägre (se tabell 2.3). De förra var i regel förenade med statlig De kommunala realskolorna fanns alla på realskola, varvid skolenheten benämndes mindre orter, varav endast två städer, nämhögre allmänt läroverk. Även de kommunala ligen Gränna och Sävsjö. Detsamma gällde de gymnasierna stod i regel i förening med en fristående statliga realskolorna (samrealrealskola. Emellertid pågick i många fall skolor) med undantag för en skola i Norravveckling av realskoledelen på grund av att köping. Antalet skolor i städer var här 15. försöksskola var under uppbyggnad i komDe med gymnasier förenade realskolorna munen. Läsåret efter det då försöksskolan i fanns med ett par undantag i städer, varav 9 en kommun lämnat ifrån sig sina första tillhörde de 40 största. Vad den geografiska spridningen av real- elever med slutbetyg från årskurs 9 g, vilket skolan som helhet beträffar, så förekom tidsmässigt sammanföll med att de sista denna skolform över hela landet utom i de eleverna på 4-årig realskollinje avlade realexamen, påbörjades omorganisationen av det allmänna gymnasiet till försöksgymnasium. Under omorganisationen befann sig det Tabell 2.3 De 3- och 4-åriga realskollinjerna allmänna gymnasiet som sådant under avveckläsåret 1965/66 vid av avvecklingen ej berörling och försöksgymnasiet under uppbyggda skolor. nad. Antalet skolenheter med gymnasium, vilka läsåret 1965/66 icke berördes av någon avveckling av vare sig realskolan eller det 4-årig allmänna gymnasiet utgjorde 34 med sam3-årig linje linje Skolform manlagt 449 klasser. Eftersom ringarna I4 och II4 redan avvecklats, återstod av den 192 41 Kommunala realskolor ogrenade delen av gymnasiet endast ring I 3 . Fristående statliga 269 165 realskolor Såsom ovan nämnts låg de av avvecklingen oberörda allmänna gymnasierna med ett par Statliga realskolor förena206 403 de med gymnasium undantag i städer, varav 9 tillhörde de 40 667 Summa 609 största. Den geografiska spridningen var nåTabell 2.2 Antalet klasser av allmän realskola den 15 september 1965.

SOU 1971:53

got mindre än för realskolorna: i de 3 största De 28 skolenheter som med hänsyn härtill städerna och 8 av länen fanns inga sådana, kunde ifrågakomma, omfattade 311 klasser varjämte fördelningen i övrigt var 6 skolen- av det treåriga handelsgymnasiet och 47 heter i vardera av Svealand och Norrland klasser av den ettåriga särskilda utbildningen samt 22 i Götaland. Till 14 av här avsedda för studenter, den s. k. fackkursen. Härvid allmänna gymnasier fanns anknutna filial- har icke medräknats filialklasser som förlagts klasser av handelsgymnasium och tekniskt till andra skolenheter. 27 filialklasser var gymnasium, sammanlagt 24 av det förra och dock förlagda till de förut redovisade all17 av det senare slaget, vilka inte inräknats i männa gymnasierna och försöksgymnasierna. den ovan angivna summan. Undervisningen i den ettåriga särskilda utSåsom ovan angivits utgjorde försöks- bildningen för studenter omfattade det tregymnasiet den gymnasiala påbyggnaden på åriga gymnasiets kurser i ekonomiska ämnen försöksskolan. På grund av att den senare och den handelsbetonade delen av dess skolformen tillkommit successivt och på- språkundervisning. Målet för denna kurs var byggnaden likaså, var denna gymnasieform att ge studenter en ekonomisk utbildning att betrakta som en skolform under upp- motsvarande handelsgymnasieexamen. byggnad. Vissa hithörande skolenheter omIcke heller i fråga om de tekniska gymnafattade endast en eller två årskurser av sierna hade utbyggnaden av nya skolenheter gymnasium, medan andra innehöll årskurser upphört, varför samma stabilitetskrav som av såväl försöksgymnasium som allmänt beträffande försöksgymnasierna borde gymnasium av äldre typ. Eftersom ULA:s tillämpas också här. De 24 skolenheter som direktiv beträffande grundskolan betonar vik- med hänsyn härtill kunde ifrågakomma, ten av en stabilisering av denna skolform, omfattade 448 klasser av tekniskt gymnainnan den gjordes till föremål för undersök- sium och 74 specialklasser, filialklasserna vid ningar, ansåg utredningen att samma krav andra skolenheter icke medräknade. Av borde ställas på nya eller ombildade enheter dessa var dock 30 knutna till ovan redovisaav awecklingsskolformerna. I analogi med de allmänna gymnasier och försöksgymnadirektiven för grundskoleundersökningen sier. De tekniska gymnasiernas specialklasser, borde krävas, att försöksgymnasiet varit fullt som motsvarar den äldre i de tekniska utbyggt minst två hela läsår, innan data- läroverken ingående tekniska fackskolan, insamling ägde rum vid detta. De 19 skol- hade som mål att bibringa elever med enheter som då kunde ifrågakomma omfatta- långvarig praktik från näringslivet kunskaper de sammanlagt 343 klasser av försöksgymna- i tekniska ämnen i huvudsak motsvarande siet. Av skolenheterna var 9 belägna i fordringarna för teknisk studentexamen. Stockholm med förorter, 1 i Göteborg och 4 i Norrland. I fråga om geografisk utbredning kompletterade försöksgymnasierna således 2.2.3 Utredningens ställningstaganden i de allmänna gymnasierna. Till 5 försöks- fråga om skolformerna gymnasier fanns anknutna filialklasser av ULA hade att i första hand taga ståndpunkt handelsgymnasium och tekniskt gymnasium, till om lärarunderlaget i och den geografiska sammanlagt 3 av det förra och 13 av det spridningen av de återstående skolenheterna senare slaget, vilka inte inräknats i den ovan hos en viss avvecklingsskolform kunde göra angivna summan. det meningsfullt att medtaga denna. Därefter I fråga om handelsgymnasierna hade nya borde i de enligt direktiven tveksamma fallen skolenheter tillkommit även under de senas- ställning tagas till önskvärdheten av en te åren och uppbyggnaden av dessa var undersökning vid skolformen i fråga. Beännu icke avslutad. Samma stabilitetskrav träffande de skolenheter som skulle bli som i fråga om försöksgymnasierna borde föremål för undersökning borde enligt därför tillämpas också för denna skolform. ULA:s mening följande krav ställas: SOU 1971:53

1. Skolenheten borde undersökningsläsåret de för dessa skolformer specifika lärararbetsomfatta samtliga årskurser av skolformen. förhållandena belysta, fann sig ULA således 2. Från stabilitetssynpunkt borde skolenhe- ej böra utföra någon undersökning vid dessa. Vad gymnasieformerna beträffar, fann ten ha varit fullt utbyggd under minst två ULA det möjligt att medtaga samtliga dessa. hela läsår före undersökningsläsårets börSkolenheterna med allmänt gymnasium var jan. 3. Årskurser av grundskolan borde i AVU- alla förenade med en realskola och försöksskolorna endast få förekomma i skolenhe- gymnasierna med högstadium av grundskola. Den ettåriga fackkursen för studenter vid ter med försöksgymnasium. 4. 1 skolenheter med mer än en avvecklings- vissa handelsgymnasier och specialkurser vid skolform borde samtliga dessa fylla de vissa tekniska gymnasier var att betrakta som integrerade delar av dessa skolformer och ovan angivna kraven. Med utgångspunkt i dessa förutsättningar borde därför icke utgöra något hinder för att och krav konstaterade ULA följande vid sin respektive skolenheter medtogs i undersökgranskning av de olika avvecklingsskolfor- ningen. Av filialklasserna borde endast sädana medtagas, som förlagts till i AVU merna. För folkskolans vidkommande fann ULA, deltagande skolenheter. Förekomsten av att inga lärare i storstadsområdena längre klasser av ekonomisk eller teknisk fackskola tjänstgjorde i folkskola och att förhållandena vid en skolenhet med någon av de sisti Norrland kunde beräknas bli bristfälligt nämnda gymnasie formerna bedömdes ej belysta genom de få där kvarvarande folk- böra utgöra hinder för att skolenheten skolorna. Detta tydde på att en undersök- medtogs i AVU. ULA hade således kommit fram till att ning av folkskolans arbetsförhållanden inte skulle komma att få tillräcklig bredd. ULA AVU borde omfatta dels den kommunala fann därför ej anledning föreligga, att under- realskolan och de fristående eller med sökningen skulle utsträckas att även omfatta allmänt gymnasium förenade statliga realfolkskolan. Någon undersökning inom folk- skolorna, dels samtliga statliga och kommuskolan hade inte heller förutsatts i direk- nala gymnasie former: allmänna gymnasier, försöksgymnasier, handelsgymnasier och tektiven. niska gymnasier. Detta innebar att AVU I fråga om realskolan utgjorde inte den skulle komma att omspänna två skilda kommunala realskolan i fråga om vare sig stadier av det allmänna skolväsendet, nämliomfattning eller geografisk spridning ensam gen realskolestadiet, som motsvarade grundett tillfredsställande underlag för en underskolans högstadium, och gymnasiestadiet, sökning. ULA fann det för den skull som motsvarade det nya gymnasiet. Stadiernödvändigt att även medtaga den statliga na utgjorde grundvalen för beräkningen av realskolan för att de data som insamlades den undervisningsskyldighet som gällde för skulle kunna bedömas bli generellt belysande lärarna i läroämnen. (Jfr 2.3.2.) Denna i sin för realskolan som skolform. Såsom framgått tur har såsom framgår av avsnitt 1.3.5 legat av den ovan givna redogörelsen hade den till grund för konstruktionen av tjänste5-åriga realskolan redan hunnit i huvudsak koefficienten och således utgjort en beräkavvecklas och borde därför lämnas utanför ningsnorm i undersökningarna. undersökningen. Av de övriga högre kommunala skolorna, dvs. kommunala flickskolorna, praktiska realskolorna och högre folkskolorna, åter- 2.2.4 Lärarkategorier i undersökningsstod läsåret 1965/66 icke tillräckligt många skolorna skolenheter och klasser för att en meningsfull bild skulle kunna erhållas av dessa skol- Enligt ULA:s direktiv borde i princip samtformer. Även om skäl kunde föreligga att få liga lärarkategorier vid de i undersökningarna 48

SOU 1971:53

ingående skolformerna medtagas i dataI samtliga gymnasieformer innefattade insamlingen. gruppen lärare i läroämnen lektorer och adI fråga om lärare tillämpas två indelnings- junkter samt gruppen övningslärare lärare i grunder, varav den ena gäller anställnings- teckning, musik och gymnastik. Vid handelsformen och den andra lärarfunktionen. gymnasierna fanns dessutom lärare i stenoAnställningsformerna var desamma för grafi och maskinskrivning såsom en självalla skolformer och innebar att läraren ständig lärarkategori. Beträffande de ickeanställdes såsom ordinarie, extra ordinarie ordinarie adjunkterna gällde i huvudsak sameller extra lärare, aspirant, timlärare eller ma bestämmelser angående anställningsforpensionsavgången lärare. Anställning såsom merna i gymnasierna som i realskolan. timlärare erhöll vid de i AVU aktuella Det vanliga förhållandet då det gällde skolformerna dels lärare som ej i fråga om lärartjänsterna var att lärarnas hela tjänstutbildning eller på grund av särskild behörig- göringsskyldighet var förlagd till en skolhetsförklaring uppfyllde kraven för ordinarie enhet. I vissa fall förekom emellertid avvikeleller extra ordinarie anställning, dels lärare ser härifrån, vilka hade betydelse, då det som uppfyllde dessa krav men ej förordnats gällde att fastställa vilka lärare avvecklingspå minst en halv tjänst. skoleundersökningarna borde omfatta. I fråga om lärarfunktionerna utgjorde En form av avvikelse innebar, att undervishuvudkategorierna vid undersöknings- ningsskyldigheten i en lärartjänst förlagts till skolorna lärare i läroämnen och övnings- mer än en skolenhet. En sådan samverkan lärare, vartill för handelsgymnasiernas del för rationellt utnyttjande av lärarkrafterna tillkom lärare i stenografi och maskinskriv- förekom beträffande lärare i läroämnen ning. Vad de i huvudkategorierna ingående mellan olika skolenheter av gymnasium och lärarkategorierna beträffar rådde vissa skill- stundom också mellan en avvecklingsskolnader mellan skolformerna som motiverar form och annan skolform, t. ex. grundskola eller folkskoleseminarium. För övningsläraratt dessa här redovisas var för sig. Gruppen lärare i läroämnen innefattade i nas vidkommande utgjorde detta en reguljär realskolan dels adjunkter, dels ämneslärare anordning, där huvudtjänstgöringen förlagts (vid statliga skolor ämneslärarinnor). Till till en skolform och skolenhet, där övningsämneslärarna hörde med avseende på utbild- lärartjänsten var inrättad, och återstoden, benämnd fyllnadstjänstgöring, till en eller ningen följande kategorier: 1. från högre lärarinneseminarium utexami- flera andra statliga eller statsunderstödda nerade lärare (vid högre kommunal skola) skolenheter, tillhörande samma eller annan skolform. 2. vidareutbildade folkskollärare 3. vidareutbildade gymnasieingenjörer En annan form av avvikelse innebar, att en 4. vidareutbildade gymnasieekonomer del av undervisningsskyldigheten ersatts med 5. lärare med särskild behörighetsförklaring tjänstgöring utanför skolenheten av annat till ämneslärartjänst. slag, t. ex. konsulenttjänstgöring, rektorsBeträffande adjunkterna gällde, att för förordnande vid yrkesskola o. dyl. Omvänt förordnande såsom aspirant, extra eller extra förekom att i kyrkomusikers tjänstgöringsordinarie adjunkt inte krävdes praktisk lärar- skyldighet ingick musikundervisning i någon utbildning. skola. Inom realskolan fanns följande övningsDe utanför AVU stående lärarkategorier lärarkategorier: teckningslärare, musiklärare, vid avvecklingsskolor, vilka genom begränsgymnastiklärare, slöjdlärare i dels trä- och ningen i fråga om deltagande skolformer, metallslöjd och dels textilslöjd samt hem- inte belyses av AVU tillhörde dels folkkunskapslärare. Dessutom fanns övnings- skolan, dels vissa högre kommunala skolor. lärartjänster i teckning och slöjd samt i slöjd I fråga om folkskolan gällde detta småoch hemkunskap. skollärarna, folkskollärarna och speciallärarSOU 1971:53 4

gori, och de kunde enligt vad som ovan (2.2.4) angivits förordnas såsom aspiranter, extra eller extra ordinarie adjunkter utan särskild behörighetsförklaring. ULA ansåg det önskvärt att denna då relativt stora lärargrupp skulle ingå i undersökningen. Lärare utan föreskriven utbildning men med av vederbörande myndighet utfärdad särskild behörighetsförklaring borde utan ytterligare prövning i samband med undersökningen medtagas i denna och där hänföras till den lärarkategori behörigheten avsåg. I fråga om tjänstgöringsskyldighetens omfattning fann ULA det lämpligast att kräva, att denna minst omfattade full tjänst. Undervisning utöver full tjänst (övertimmar) skulle inte utgöra hinder för deltagande, eftersom detta normalt förekom för en stor del av lärarna. Däremot borde deltidstjänstgörande och partiellt tjänstlediga lärare icke medtagas på grund av den osäkerhet i bedömningen av lärararbetet som den partiella ledigheten beräknades medföra. Samma ställningstagande gjordes beträffande lärare som i sin tjänst fick inräkna konsulenttjänstgöring o.d. eller som åtnjöt nedsättning i undervisningsskyldigheten för tjänstgöring såsom deltidsanställd rektor vid yrkesskola eller annan befattning utanför skolan. Däremot skulle ned2.2.5 Utredningens ställningstaganden i sättning i undervisningsskyldigheten för stufråga om lärarkategorierna dierektors- eller tillsynslärarskap ej medföra Något skäl att utelämna någon hel lärarkate- hinder för deltagande. Sådana specialfunkgori i realskolan eller gymnasierna från tioner var emellertid sparsamt förekommanundersökningen fann ULA icke föreligga. de i avvecklingsskolorna. Lärare som helt vid Däremot måste för de enskilda lärarnas del- sidan av full tjänst innehade befattning eller tagande krav ställas på vederbörandes be- uppdrag, borde utan hinder härav kunna hörighet för den innehavda tjänsten och deltaga i undersökningen. Kyrkomusiker med musikundervisning i tjänstgöringsskyldighetens omfattning. Vad lärarnas behörighet beträffar, föreföll det avvecklingsskola skulle ej ingå i undersöklämpligt att i undersökningen endast med- ningen. taga personer med föreskriven såväl teoretisk Vad slutligen lärare med fyllnadstjänstsom praktisk lärarutbildning eller behörig- göring beträffar skulle gälla, att vederböranhetsförklaring. Från denna regel syntes dock des tjänstgöring i de i AVU ingående skolett undantag befogat, nämligen i fråga om de formerna måste utgöra minst hälften av hela icke-ordinarie adjunkterna. Med de vid tiden undervisningsskyldigheten i tjänsten. Lärare för undersökningen rådande förhållandena som uppfyllde detta villkor skulle medtagas i utgjorde filosofie magistrar utan praktisk undersökningen, oavsett om tjänsten forlärarutbildning en numerärt betydande kate- mellt tillhörde en i undersökningen deltagan-

na, medan samma övningslärargrupper som i folkskolan också var verksamma i realskolan och i förekommande fall fick sin arbetstid i folkskolan belyst i form av fyllnadstjänstgöring. Av de högre kommunala skolornas lärarkategorier blev lärarna i praktiska läroämnen orepresenterade i undersökningen, dock med det undantaget att lärare i handelsämnen också förekom vid de allmänna realskolornas inbyggda handelslinjer med samma utbildningsmål som motsvarande linjer vid de praktiska realskolorna. Vad lärarna i teoretiska läroämnen beträffar, torde avsaknaden av data från de praktiska realskolorna vara av underordnad betydelse, eftersom dels data insamlats för denna lärarkategori från de nyssnämnda inbyggda linjerna, dels målsättningen beträffande dessa ämnen i huvudsak var densamma i de båda skolformerna, vilket bl. a. tog sig uttryck i gemensamma skriftliga examensprov. Däremot innebär uteblivandet av data från kommunala flickskolan, speciellt från dess differentierade del, en brist i belysningen av arbetsförhållandena i avvecklingsskolformerna, vilken sålunda icke gått att undvika.

50 SOU 1971:53

de avvecklingsskola eller annan skola eller skolform.

lingsskolornas lärare var, förutom skollagen, löneförfattningarna samt de under första halvåret 1966 gällande avtalsbestämmelser2.3 Tjänstgöringsförhållandena för avveck- na, följande: lingsskolornas lärare undersökningsåret för folk- och fortsättningsskolorna utom 1965/66 de i folkskolan inbyggda realskollinjerna: vissa delar av folkskolestadgan och av skol2.3.1 Lärararbete och arbete i tjänsten stadgan (se SFS 1962 nr 488) samt undervisULA har i avsnittet 1.3 relativt utförligt ningsplanen för rikets folkskolor (U55); redogjort för sina principiella bedömningar för statliga realskolorna: vissa delar av rörande avgränsning av lärararbetet. Den läroverksstadgan och av skolstadgan (se SFS redogörelse som nedan lämnas för förhållan- 1962:489), allmänna anvisningar för underdena inom avvecklingsskolorna beskriver när- visning och fostran på skolans högre stadier, mare det faktiska innehållet i lärararbetet undervisningsplanen för rikets allmänna läroinom dessa skolformer vid undersöknings- verk med tillhörande metodiska anvisningar; tillfället. för högre kommunala skolorna: stadgan För att uppnå en överskådlig redovisning för högre kommunala skolor och vissa delar har data insamlats och bearbetats så att av skolstadgan (se SFS 1962:489), allmänna omfattningen av arbetsinsatsen för en hel anvisningar för undervisning och fostran på lärartjänst kan belysas. ULA använder härför skolans högre stadier samt för kommunala termen arbete "i tjänsten" och har tidigare realskolorna samma undervisningsplan och redovisat principerna för bestämmande härav metodiska anvisningar, som gällde för de (1.3.4). De särskilt arvoderade uppgifter, statliga realskolorna, för kommunala flicksom här behandlas, faller enligt ULA:s defi- skolorna normalundervisningsplanen för nition utom tjänsten, dvs utom hel lärar- kommunala flickskolor samt för praktiska tjänst. kommunala realskolorna normalundervisEhuru ULA:s undersökningar endast om- ningsplanerna för sistnämnda skolform; fattat vissa skolformer och lärarkategorier för de i folkskolan inbyggda realskolhar det synts praktiskt att här lämna en linjerna: för denna skolform utfärdade besamlad framställning av lärarnas tjänst- stämmelser (k br 6.2 1959) jämte vissa delar göringsförhållanden, omfattande dem alla. av folkskolestadgan och skolstadgan (se SFS ULA har ansett att detta kommer att under- 1962 nr 489) samt för statlig realskola lätta utnyttjandet av betänkandet. gällande tim- och kursplaner jämte metoOmfattningen av lärarnas åligganden har i diska anvisningar; vissa avseenden varit underkastad täta detaljför gymnasierna: skolstadgan samt för allförändringar. ULA har därför ansett det männa gymnasiet kursplaner och metodiska nödvändigt redogöra för de bestämmelser anvisningar för gymnasiet samt ovannämnda och den praxis som gällde just under de allmänna anvisningar, för de treåriga handelsläsår, då respektive AVU och GRU genom- gymnasierna en den 27 april 1962 fastställd fördes. Framställningen gör icke anspråk på läroplan samt för de tekniska gymnasierna fullständighet utan har till uppgift att redo- en gemensam läroplan för första årskursen visa sådant som kan anses vara av väsentlig jämte olika läroplaner för de två återstående betydelse vid beräkning och bedömning av årskurserna samt specialkursen vid samtliga lärararbetstiden. sådana gymnasier; samt för de statsunderstödda privatskolorna: privatskolestadgan samt läroplaner i huvud2.3.2 Föreskrivna arbetsuppgifter saklig överenstämmelse med vad som gällde De författningar och läroplaner varigenom för högre kommunala skolorna och gymnaarbetsförhållandena reglerades för avveck- sierna. SOU 1971:00

Härtill kom alla övriga av Kungl. Maj:t använda för planerings-, förberedelse- och samt av skolöverstyrelsen med stöd av skol- rättningsarbeten. Undervisningsfria men däremot ej tjänstestadgan, läroplanen och särskilda befria dagar för lärarna utgjorde lovdagarna. myndiganden utfärdade föreskrifter och anEnligt praxis brukade skolledarna dock icke visningar. Vilka bestämmelser som gällde, till dessa dagar förlägga tidsbestämda åligganmedan AVU pågick, framgår bl. a. av "Skolden för lärarna med undantag för de samöverstyrelsens författningsbok 1965" samt manträden som stundom förlades till den "Aktuellt från skolöverstyrelsen" 1965/66. ledighet, som brukade lämnas eleverna i anFör avvecklingsskolornas arbetstider gällslutning till terminsavslutningarna och som de icke enhetliga bestämmelser. För folkskolan utgjorde den årliga lästiden (läsåret) var avsedd för betygskrivning och annat 39 veckor (273 dagar), medan den för statlig administrativt avslutningsarbete. Vid de för realskola, högre kommunala skolor, de stats- friluftsverksamheten anslagna dagarna var understödda privatskolorna, allmänt gymna- lärarna skyldiga att medverka och vid studiesium och handelsgymnasium utgjorde 38 dagarna att deltaga. Eftersom lärararbetet till stor del är ett veckor utöver tiden för inträdes- och flyttningsprövningar samt vid tekniskt gymna- betingsarbete, ankom det på läraren själv att sium 39 veckor, inberäknat tiden för nyss- avgöra i vilken utsträckning han ville utnämnda prövningar. Den övriga delen av året nyttja undervisningsfria dagar eller ferietid utgjorde ferier. Eftersom tiden för inträdes- för lärararbete, som eljest måste utföras och flyttningsprövningar utom vid tekniskt under övriga arbetsdagar eller terminstid. gymnasium fastställts till högst en vecka, ULA har genom en ferieundersökning för blev den reella tidsskillnaden mellan lärarnas avvecklingsskolornas lärare sökt kartlägga, hur dessa utnyttjat ferietiden för lärararbete. arbetsår vid de olika skolformerna ringa. Vad arbetsdagen beträffar, ankom det på Vid samtliga awecklingsskolformer indelades läsåret i en hösttermin om ca 4 månader skolstyrelsen att bestämma om fördelningen och en vårtermin om ca 5 månader. Ferieti- av lektioner och raster. Därvid gällde att de den delades därigenom i sommarferier om ca två första lektionerna såväl före som efter 10 veckor och julferier om ca 3 veckor. måltidsrasten skulle omfatta 45 minuter och Dagen för terminernas början och slut fast- övriga lektioner 40 minuter. Lektion i hemkunskap, som ej enbart avsåg teoretisk ställdes av skolstyrelsen. Undervisningen skulle vara fördelad på undervisning och ej var den sista av flera veckans sex arbetsdagar. Några avvecklings- lektioner i ämnet i följd skulle dock omfatta skolor deltog dock läsåret 1965/66 i försöks- ytterligare 10 minuter, och lektion i yrkesverksamhet med femdagarsvecka. De lärare, arbete skulle med vissa undantag omfatta 60 som ombesörjde all undervisning i en klass, minuter. Rasterna mellan lektionerna skulle oms. k. klasslärare, hade således sexdagarsvecka fatta 10-15 minuter. Senast efter dagens eller vid i försöksverksamheten deltagande fjärde lektion skulle förläggas en måltidsrast skolor femdagarsvecka. Hit hörde flertalet om minst 45 minuter, dock på lördagar folk- och småskollärare samt speciallärare. minst 30 minuter. Mellan lektioner i hemNågon arbetsdag i veckan ledig från underviskunskap och yrkesarbete kunde rasternas ning kunde lärare i läroämnen och övningsförläggning omfördelas, vilket även eljest lärare få, vilket då medförde att deras underkunde ske efter rektors bestämmande. visning koncentrerades till veckans återFöre dagens första lektion användes för stående dagar. Särskilt lärare i läroämnen morgonsamling en tid av högst 10 eller i vissa uttalade ofta önskemål härom, då de stadgefall högst 15 minuter, dock icke vid handelsenligt bereddes tillfälle därtill i samband med gymnasium eller tekniskt gymnasium. läsårsplaneringen vid vårterminens slut. De Till de ledigheter för eleverna, som pålektionsfria dagarna avsågs i första hand bli 52

SOU 1971:00

verkade lärarnas arbetstidsförhållanden, hörde också examensloven, vilka innebar att rektor hade rätt att befria de elever, som skulle avlägga realexamen och praktisk realexamen, från skolarbetet högst tre dagar före den skriftliga prövningen och högst två dagar före den muntliga prövningen samt mellan skrivningsdagarna. Dessutom kunde dessa elever frikallas dels från undervisningen i övningsämnen tidigast en månad före den skriftliga prövningens början och dels från vissa lektioner under de veckor, som närmast föregick den muntliga prövningen. Enligt skolstadgan ägde rektor befria gymnasieelev som anmält sig till examen från skolarbetet i erforderlig omfattning. Efter examen anordnades enligt praxis ingen undervisning för vare sig godkända eller icke godkända elever. Stadgebestämmelserna om skolans arbetstider var i första hand avsedda att reglera förhållandena för skolans elever. De påverkade dock självfallet såväl dags- och vecko- som läsårsrytmen i lärarnas arbete. Den viktigaste tidsbestämda delen av lärarnas tjänstgöringsskyldighet var undervisningsskyldigheten. Denna utgjorde för småskollärare folkskollärare och övningslärare 30 veckotimmar samt för speciallärare 26 veckotimmar och överensstämde i övrigt med vad som gällde i grundskolan. (Jfr 3.3.2) Lärare i läroämnen undervisade i medeltal 21 veckotimmar i gymnasiet (=högsta stadiet), 24 veckotimmar i de olika slagen av realskola utom klasserna l 5 , 2 5 och l 4 och i flickskolan utom klasserna l 7 , 2 7 och l 6 (=mellersta stadiet) samt 28 veckotimmar i klasserna l 5 , 2 5 och l 4 i realskolan samt klasserna l 7 , 2 7 och l 6 i flickskolan (=lägsta stadiet). (Hänsyn har här ej tagits till ring I4 som redan avvecklats och som hörde till mellersta stadiet.) Vid handelsgymnasierna var undervisningsskyldigheten för lärare i stenografi 24 och i maskinskrivning 30 veckotimmar. Lärare kunde i vissa fall åtnjuta nedsättning i undervisningsskyldigheten. Oavsett lärarkategoritillhörighet kunde tillsynslärare vid folk- eller försöksskola erhålla en nedSOU 1971:53

sättning i undervisningsskyldigheten, som för lärare i läroämnen uppgick till högst 6 veckotimmar och för annan lärare till högst 8 veckotimmar. Övningslärare kunde få tillgodoräkna högst 3 veckotimmar om fyllnadstjänstgöring eller tjänstgöringens anordnande i övrigt föranledde tidsödande resor eller eljest särskilda skäl förefunnes. Gymnastiklärare fick för planläggning och övervakning av elevernas friluftsverksamhet, där sådan var föreskriven, tillgodoräkna sig en veckotimme om hans sammanlagda undervisning i gymnastik på grundskolans högstadium, realskolestadiet och motsvarande stadium i andra skolformer samt allmänna gymnasiet uppgick till 14—20 veckotimmar samt två veckotimmar om den översteg 20 veckotimmar. Vissa gymnastiklärare kunde enligt en övergångsbestämmelse åtnjuta 3 veckotimmars nedsättning för detta ändamål. Nedsättning i undervisningsskyldigheten användes i princip inte beträffande lärare i läroämnen. Den har därigenom inte i nämnvärd grad kommit att påverka AVU. Om åliggande för övningslärare att åtaga sig undervisning utöver full tjänstgöring, se 2.3.4. Under den tid AVU pågick, gällde samma bestämmelser rörande övriga åliggandena i tjänsten för lärarna i folkskolan som för grundskolans lärare. Dessa var i huvudsak desamma 1965/66 som 1968/69 varför ULA i fråga om dessa hänvisar till motsvarande redogörelse för förhållandena i grundskolan (3.3.2). För de statliga realskolorna och högre kommunala skolorna gällde bestämmelserna i läroverksstadgan (för de senare skolformerna genom stadgehänvisning), enligt vilken lärarna hade följande åligganden. I den ovan behandlade undervisningsskyldigheten ingick förutom förberedelseoch efterarbete i anslutning till lektionerna vissa särskilda åligganden, såsom att granska elevernas skriftliga arbeten och laborationsredogörelser, medverka vid vissa sammankomster med eleverna samt vid ledning av friluftsdagarna, leda morgonsamlingarna 53

samt vara föreståndare för institution och i ämneskonferenserna var en i början av läsåret obligatorisk, men ofta förekom också övrigt vårda undervisningsmateriel. Vid tillfälligt förfall för lärare var övriga någon under vårterminen, bl. a. för diskuslärare skyldiga att under de två första dagar- sion och eventuella förslag om läroboksna av den tid, som vederbörande kunde byten. Lärare, som av rektor erhållit i uppdrag komma att vara hindrad att tjänstgöra, efter att såsom klassföreståndare ha närmaste uppanmodan av rektor utan särskild ersättning sikten över eleverna i en viss klassavdelning gå till hända med det biträde, som kunde ålåg i denna egenskap att söka genom en påkallas för undervisningens upprätthållandirekt kontakt med eleverna vinna närmare de. Ordinarie och extra ordinarie lärare var kännedom såväl om deras individuella läggskyldiga att utan särskild ersättning lämna ning och enskilda förhållanden som även om erforderligt biträde vid muntliga prövningar i deras flit och framsteg i studier samt deras realexamen eller praktisk realexamen och i uppförande och ordning. De skulle därför förekommande fall inträdes- och flyttnings- sätta sig förbindelse med elevernas hem samt om omständigheterna påkallade det besöka prövningar, som inföll under ferierna. Förutom i övrigt stadgad tjänstgörings- eleverna i deras bostäder, speciellt inackorskyldighet ålåg det varje lärare att i den mån derade elever. Klassföreståndaren skulle ha förhållandena det påkallade efter av rektor uppsikt över ordningen i klassen och tillse att uppgjord fördelning utöva uppsikt vid skriv- klassrummet med dess inventarier och eleverningar och andra arbeten, som skolans elever nas tillhörigheter hölls i vederbörligt skick. På skolhälsovårdens område skulle klassoch dit hänvisade examinander utförde vid skolan, vid morgonsamlingar och raster även- föreståndaren utöva kontroll över elevernas som andra tillfällen, då så påfordrades. Vid frånvaro, vidarebefordra sjukintygen till skolskolor med såväl yngre som äldre elever läkaren, tillse att elever efter vissa sjukdomar anförtroddes rastvakterna ofta helt eller del- eller om elevens hälsotillstånd eljest gav anledning därtill uppsökte skolläkaren. vis åt några av de senare. I fråga om undervisningen skulle klassLäraren var vidare skyldig att närvara vid föräldramöten genom vilka rektor sörjde för föreståndare tillse att eleverna i klassen inte att lämpligt tillfälle bereddes elevernas måls- otillbörligt betungades av skriftliga prov män och föräldrar att sammanträffa och utanför skrivschemat. Vidare skulle han rådslå med skolans lärare. Läraren skulle föra klasskonferensens protokoll samt på också varje vecka på bestämd, i katalogen anmodan av rektor leda dess förhandlingar, angiven tid lämna målsmännen tillfälle att övervaka klassboken och översända medrådgöra om angelägenheter som angick sko- delanden till hemmet, i kollegiet föredraga frågor rörande flyttning, uppförande, belölan. I övrigt var lärarna skyldiga att deltaga i ningar och understöd för eleverna, upprätta kollegier, klass- och ämneskonferenser, stu- betygskataloger, utfärda terminsbetyg, föra diedagar och övriga föreskrivna samman- erforderliga anteckningar (t. ex. elevkort), träden och möten. Antalet kollegier kunde lämna uppgifter till yrkesvägledare och skolväxla från läsår till läsår och skola till skola. kurator samt i övrigt gå rektor till hända i Vanligtvis hölls sådana vid början, mitten allt som rörde klassens angelägenheter. Lärare, som av rektor utsetts till huvudoch slutet av varje termin. Härutöver hölls kollegier för att avgivna yttranden över be- lärare skulle vid behov tillhandagå övriga tänkanden o.d. samt för behandling av lärare, i synnerhet yngre och mindre erfarna, svåra elevförseelser. Klasskonferenser kunde med råd och upplysningar, vårda och förhållas separat vid olika tidpunkter under teckna ämnets undervisningsmateriel, förestå läsåret eller i anslutning till kollegierna vid ämnets institution om sådan fanns, föreslå resp mitten och slutet av varje termin. Av inköp till skolans bibliotek, föra ämnes54

SOU 1971:53

konferensens protokoll och tillse att dess beslut verkställdes ävensom på rektors anmodan leda dess förhandlingar. För de olika gymnasieformernas lärare gällde bestämmelserna i skolstadgan, vilka till sin ordalydelse var mera knapphändiga än motsvarande bestämmelser i de äldre stadgorna men som i sak överensstämde med dessa. Lärarna hade härutöver skyldighet att på begäran lämna elev uppgift för självstudier under sommaren samt att låta eleven visa resultatet av studierna. De olika skolformernas kursplaner utgör föreskrifter om innehållet i den undervisning lärarna skall meddela. Innebörden i dessa föreskrifter utvecklas närmare i de till varje ämne fogade metodiska anvisningarna. Den för folkskolan utfärdade undervisningsplanen (U55) inleddes med allmänna anvisningar rörande folkskolans verksamhet. Här angavs utförligt målet för folkskolans verksamhet och den anda i vilken folkskolans fostran och undervisning skulle bedrivas, förhållandet mellan läraren och eleverna samt deras målsmän och föräldrar. Vidare gavs direktiv och rekommendationer rörande arbetssätt, hemuppgifter, bedömning, betygsättning och flyttning. Beträffande vissa undervisningsmoment, arbetssätt och undervisningsmedel erhöll läraren generella men dock detaljerade råd. För betygsättningen ställdes i vissa årskurser centralt utarbetade standardprov till lärarnas förfogande. Användandet av dessa var frivilligt för lärarna. För övriga avvecklingsskolformer fanns dels för flertalet av dessa gemensamma allmänna anvisningar för undervisning och fostran på skolans högre stadier, dels för varje skolform egna tim- och kursplaner jämte metodiska anvisningar. Förekomsten av i fråga om antal och skrivtid fastställda skriftliga prov i vissa ämnen såväl i vissa klasser i realskolan som i gymnasierna samt de till tiden fixerade skriftliga och muntliga examensproven kom att i stor utsträckning bli bestämmande för lärarnas åligganden inte bara då det gällde själva arbetet med proven utan också deras SOU 1971:53

förberedande genom undervisningen. I samband med examina tillkom såsom ett särskilt åliggande medbedömarskapet vid skriftliga prov, vilket i ämnet svenska var utsträckt att gälla samtliga uppsatser under det läsår, då examen avlades. Skrivningarnas antal framgår av tabell 2.4.

2.3.3 Arbetsuppgifter enligt praxis

De uppgifter som lärarna utförde enligt praxis hörde mera samman med omvårdnad och fostran än undervisning och kan endast exemplifieras, ej uttömmande beskrivas. För Tabell 2.4 Tablå över antalet skrivlag i avvecklingsskolorna läsåret 1965/66.

Ämne Gymnasiet Svenska

Antal skrivningar

Lärokurs I3 II 3 , III 4

6-8 6-8 5-6+S

Latin

i3

"

II3, in

4 8-9 6+S

Engelska

i3

"

II3, in

"

Tyska

" " Franska

" " " " " Matematik

" "

nr, iv4 4

nr, iv4 4

nr, iv4 i3, Asp II 3 . III 4 Lha II 3 , III 4 Aso II 3 III 4 Lhe II 3 III 4 Asp II 3 , III 4 Lha II 3 , III 4 Asp III 3 , IV 4 Lha III 3 , IV 4 AI 3 RI 3 Aso II 3 , III 4

6-8 6-8 2-3+S 6-8 6-8 6-8 3+S 3+S 6-8 6-8 6+S 3+S 7 7 6

Ämne

Lärokurs

Antal skrivningar

RII3. III 4 AsoIII 3 , IV 4 R III 3 IV 4

6 RII3, III 4 R III 3 , IV'

6-7

13,24 23,34 33,44

6 6 5+R

Engelska

23,34 33,44

3 6+R

Tyska

33,44

6+R

Matematik

23,34 33,44

2 5+R

Matematik

» »i

Fysik

"

5+S 5+S

3-4+S

Realskolan Svenska

"

"

R = skriftligt prov i realexamen S = skriftligt prov i studentexamen Intervallen 6 - 8 osv innebär en begränsad valfrihet, som beträffande svenska, latin och fysik gällde anordnandet av hemskrivningar.

lärarna i folkskolans företrädesvis lägre klasser och specialundervisning krävdes av läraren att ägna intresse åt elevernas klädsel, matförhållanden under skoldagen, dagliga skolväg, väntan på skolskjuts o.dyl., kort sagt en daglig omvårdnad, som knappast beröres i skolstadga och anvisningar. Av lärare i olika skolformer förväntades initiativ och medverkan beträffande skolresor såväl under som utom terminstid. Speciellt gällde detta resor som traditionellt företogs i vissa klasser med klassföreståndaren som ledare. Förarbetet kunde bli betydande, om läraren skulle ordna arrangemang för anskaffning av reskassa, skaffa biljetter, logi o.s.v. samt speciellt för högre skolformer förhandla om studiebesök o.dyl. I andra fall kunde praxis gälla vakthållning och annan medverkan vid elevsammankoms56

ter utanför lektionstid, insamlingsverksamhet o.dyl. Eleverna kunde också hänvända sig till lärarna för att få hjälp med skolföreningsarbete, skoltidningar, tävlingar, framför allt i de fall då lokaler och utrustning endast ställdes till elevernas förfogande under förutsättning att någon lärare tog ansvaret härför. Ett annat oreglerat område gällde lärarnas representativa uppgifter för skolan, t.ex. i ungdomsråd o.dyl., där skolenhetens lärarkår inbjudits att låta sig representeras. Till dessa praxisuppgifter hörde också kontakterna med skolans andra gäster och besökande än föräldrar. På undervisningsområdet har till praxisuppgifterna hört mottagande av läromedelsförsäljare och besök på deras uppackningar. Hit hörde även sådant arbete varigenom läraren vårdat eller förbättrat sin arbetsmiljö och sina hjälpmedel, vidtagit trivselåtgärder för eleverna, hjälpt elever till rätta i deras studier samt biträtt andra lärare i deras arbete, allt utöver vad som funnits föreskrivet. Inom praxisområdet föll vidare en väsentlig del av det administrativa arbete som åvilade läraren i egenskap av lärare och ej hänfördes till klassföreståndare- eller huvudlärarskap eller till arvoderad specialfunktion. 2.3.4 Mot särskild ersättning ålagda uppgifter Inom läraryrket förekommer flera uppgifter, som lärarna är skyldiga att åtaga sig och utföra mot särskild ersättning. Dessa uppgifter ligger således utanför det beting, som motsvaras av lärartjänstens lön. De var då det gällde avvecklingsskolorna ojämnt fördelade inte bara då det gällde skolformerna och skolenheterna utan också mellan lärarna i en skola. Gemensam för alla skolformerna var övningslärarnas skyldighet att åtaga sig högst 4 veckotimmars undervisning i form av övertimmar, för vilka de erhöll timlär ar arvode. Vid statliga realskolor, högre kommunala skolor, privatskolor och gymnasier ålåg det också lärarna att mot särskild ersättning medverka vid särskilda prövningar, efterprövSOU 1971:53

ningar och andra prov i anslutning till exami- 2.4 Undersökningarnas uppläggning och na. genomförande I fråga om lärarutbildningen hade lärarna 2.4.1 Avvecklingsskoleundersökningarnas vid samtliga skolformer utom högre kommuomfattning nala skolor och privatskolor skyldighet att vid skolenhet, där undervisningsprov enligt I det föregående har redogjorts för de krav överstyrelsens bestämmande fick avläggas, som borde ställas på undersökningspopuladeltaga i provens anordning och bedömning. tionen (2.2.3 och 2.2.5). Med utgångspunkt i För gymnasiernas lärare förelåg även skyldig- dessa visade det sig vara erforderligt att het att i den mån så fordrades biträda vid anordna AVU som en totalundersökning av lärarutbildning, som var förlagd till gymna- de skolor och lärare som uppfyllde kraven. siet. I utredningens undersökningar har denEftersom de till lärararbete hänförbara na uppgift betraktats som arvoderad special- arbetsuppgifterna förekom under både terfunktion (handledarskap). mins- och ferietid, bestämde ULA att dataSom dylik betraktades också den uppgift insamlingen skulle omfatta bådadera. Dataatt efter förordnande av skolöverstyrelsen insamlingen från sommarferierna skulle kunbiträda rektor vid övervakandet av undervis- na förläggas före eller efter läsårsundersökningen, som vid tekniskt gymnasium kunde ningen eller till äventyrs anpassas efter budåläggas lektor eller adjunkt (biträdande rek- getåret, så att den omfattade ferierna i juli tor). och augusti det ena året och ferierna i juni det andra. Av bl.a. undersökningstekniska skäl fann ULA det lämpligast att låta som2.3.5 Icke ålagda arvoderade uppgifter marferierna utgöra en enhet och valde att På frivilligt åtagande grundade sig andra låta sommarferieundersökningen föregå läsövertimmar och specialfunktioner än de i årsundersökningen. Emellertid hade tjänsteovanstående avsnitt nämnda. Vid samtliga tillsättningarna för läsåret 1965/66 icke avawecklingsskolformer förekom således slutats vid feriernas början sommaren 1965. bibliotekarier, vartill företrädesvis lärare för- En inskränkning av undersökningspopulatioordnades. nen till att uteslutande gälla de lärare, om I folkskolan och försöksskolan förordna- vilka man våren 1965 säkert visste att de des tillsynslärare dels vid skolanläggningar skulle tjänstgöra vid undersökningsskolorna där det fanns minst tre klasser men rektor ej nämnda läsår, skulle ha minskat dennas relevar knuten till anläggningen, dels under viss vans för undersökningssyftet. På grund härav förutsättning vid skolanläggningar där det beslöt utredningen att låta undersökningsfanns minst elva klasser även om rektor var populationen vara olika under termins- och knuten till anläggningen. Befattningen som ferietid. Undersökningarna vid avvecklingstillsynslärare kunde uppdelas på två eller skolorna kom därför att anordnas som tre flera lärare. Där förekom också materielför- separata datainsamlingar, varav en avsåg hela sommarferierna 1965, en höstterminen 1965 valtare. Biträdande rektor kunde förordnas också och vårterminen 1966 och en julferierna vid allmänt gymnasium med minst 600 ele- 1965/66. Gränserna mellan datainsamlingarna förlades så att för varje lärare läsåret ver, vars rektor tillika var förste rektor. Vid vissa skolor fanns förordnade sekre- omfattade de 273 dagar, som tillämpades vid terare, som biträdde rektor med administra- löneberäkningen för ifrågavarande skolas tiva göromål, och filialföreståndare, då klas- lärare. ser tillhörande ett handelsgymnasium eller tekniskt gymnasium (oftast med huvudanläggningen på annan ort) fogats till skolenheten. SOU 1971:53

morgontimmar som sena kvälls- och nattimmar innebar att datainsamlingen fick inbegriMed ferieundersökningarna hade utredningen pa hela dygnet. Detta förutsattes också bitvå syften, nämligen att belysa dels omfatt- draga till noggrannhet i mätningarna. Häriningen av den ferietid som lärarna anslog genom kom undersökningen att omfatta för lärararbete, dels i vilken utsträckning också personliga aktiviteter såsom vila och ferietiden därutöver togs i anspråk för ar- sömn, måltider och övrig fritid, vilka aktivibetsuppgifter med anknytning till skolverk- teter i och för sig saknade intresse för undersamheten (vikariat för skolledare, special- sökningarna. Dock har ur sistnämnda aktivifunktioner o.dyl.), studier och kurser etc, tet utbrutits husligt arbete och personliga varvid det var av intresse att insamla data ärenden som en särskild aktivitet i överensrörande hur lärarna med hänsyn härtill dis- stämmelse med önskemål som framförts av ponerade sin ferietid. I det senare fallet kvinnliga lärare under förberedelsearbetet gällde huvudintresset det antal dagar som och provundersökningen. Redovisning av berördes och de tidpunkter till vilka denna sistnämnda data har dock inte skett. verksamhet var förlagd. Noterandet av tidsåtgången för flera perVad tidsåtgången för lärararbete beträffar, sonliga aktiviteter väckte motstånd hos en kartlades denna genom intervjuer under på- del deltagare, av vilka 37 förklarade sig ämna gående ferier, medan uppgiften om antalet bokföra samtliga fritidsaktiviteter såsom feriedagar som helt eller delvis tagits i an- "Övrig fritid" (= aktivitet 30). Detta förhålspråk för vikariat, studier etc. insamlades lande torde inte ha påverkat undersökningsgenom postenkäter efter feriernas slut. En resultatens tillförlitlighet. närmare redogörelse för uppläggningen av I fråga om redovisningen av tidsåtgången undersökningarna finns i kapitel 6 i utredför de olika lärarkategorierna behövdes icke ningsinstitutets tekniska rapport avseende endast en uppdelning på lärare i läroämnen avvecklingsskoleundersökningarna, i fortsättoch övningslärare utan eftersträvades en uppningen kallad AVU-rapporten. (Se bilaga A) delning även efter ämnen inom vardera av dessa två grupper. För övningslärarnas del 2.4.3 Läsårsundersökningen vållade detta inga svårigheter i annan mån än Läsårsundersökningens syfte var att för olika att antalet lärare i musik och textilslöjd vid lärarkategorier utröna arbetstidsåtgången så- undersökningsskolorna, vilka uppfyllde kraväl i sin helhet som för olika delaktiviteter i ven för deltagande, visade sig vara för ringa lärararbetet. Som huvudmetod vid datain- för en särredovisning för deras del. I fråga om lärarna i läroämnen befanns samlingen valde utredningen en bokföringsmetod och parallellt med denna en intervju- kombinationerna av undervisningsämnen och metod beträffande en del av dygnet. Avsik- kurser vara alltför skiftande för att utgöra ten var att de data som insamlats med hjälp ett fullt tillfredsställande underlag för dataav dessa båda metoder skulle belysa varandra redovisningen. ULA har sökt lösa detta pro(jfr avsnitt 1.4.5). Vidare skulle lärarnas in- blem genom två redovisningar. Den första ställning till själva undersökningarna och de- avser tidsåtgången för lektionerna jämte tillras mätbeteende studeras genom en attityd- hörande för- och efterarbete för varje ämne 3 undersökning. Uppläggningen av datainsam- och lärokurs för sig (t.ex. historia i LI eller 4 lingen byggde i stor utsträckning på de er- fysik i 3 ). Den andra avser tidsåtgången för farenheter som vunnits under provundersök- lärararbetet som helhet, för andra delaktiviteter än lektioner samt för för- och efterningen våren 1965. Bokföringsundersökningen avsåg note- arbete för vissa vanliga ämnesgrupper (t.ex. ringar av tidpunkter för aktivitetsbyten. Det svenska och ett eller flera främmande språk, förhållandet att lärararbetet inte som helhet naturvetenskapliga ämnen etc). En utförlig redogörelse för bokföringsär tidsbundet utan kan omfatta såväl tidiga

58 Ferieundersökningarna

SOU 1971:53

undersökningens uppläggning och genomförande lämnas i kapitel 3 i AVU-rapporten. (Bilaga A) Bokföringsundersökningens resultat redovisas i utredningsinstitutets tabeller över awecklingsskoleundersökningarna. (Bilaga F) En utvärdering av undersökningsresultatens tillförlitlighet lämnas i kapitel 8 i nyssnämnda rapport. Avsikten med den med bokföringsundersökningen parallella intervjuundersökningen var att med en från huvudmetoden i visst avseende radikalt avvikande insamlingsmetod inhämta data som kunde utnyttjas vid utvärderingen av tillförlitligheten hos bokföringsdata. I intetdera fallet var det dock fråga om direkta observationer, eftersom uppgifterna vid båda insamlingsmetoderna härrörde från av lärarna själva lämnade uppgifter - i den ena skriftliga och i den andra muntliga. Eftersom de bokföringsdata, som avsåg arbetet under skoldagen, kunde objektivt belysas genom administrativa data (schema o.dyl.) inskränktes intervjuerna att gälla tiden efter klockan 14.00 fram till 24.00. Frågetekniken gick ut på att först fixera några tidpunkter (hemkomst från skolan, måltider, avlyssnade program i radio och TV etc.) och därefter kartlägga tiden mellan dessa. För att intervjuerna skulle kunna ske så fort som möjligt efter det tidsintervall som skulle kartläggas, hade utredningen medgivits rätt att verkställa intervjuerna på lektionstid, om vederbörande lärare så önskade. Denna möjlighet uttnyttjades dock endast i ett fåtal fall av deltagarna. En närmare redogörelse för intervjuundersökningen lämnas i kapitel 4 och avsnitt 8.4 i kapitel 8 i AVU-rapporten. Attitydundersökningen i AVU hade uteslutande till uppgift att belysa deltagarnas inställning till undersökningarna som sådana samt deras mätbeteende. Den har således endast tjänat till att ge material för utvärderingen av tillförlitligheten i bokföringsundersökningen. I AVU-rapportens femte kapitel ges en redogörelse för attitydundersökningens uppläggning och genomförande.

SOU 1971:53

3 Grundskoleundersökningens förutsättningar

3.1 Förutsättningarna för en grundskoleundersökning Införandet av grundskolan skedde genom att den 6 juni 1962 en ny skollag antogs (SFS 1962:319) samt en ny skolstadga (SFS 1962:439) och vissa delar av en läroplan för grundskolan, nämligen mål och riktlinjer, timplaner samt kursplaner för klasstyp a och A, omfattande mål och huvudmoment, fastställdes (SFS 1962:480). Övriga delar av läroplanen fastställdes av skolöverstyrelsen den 10 november 1962 i enlighet med ett av Kungl. Maj:t givet bemyndigande (SFS 1962:480). Beslutet innebar i huvudsak att i kommuner där försöksverksamhet med nioårig försöksskola bedrivits läsåret 1961/62 skulle den nya läroplanen från och med läsåret 1962/63 tillämpas i årskurserna 1-4, läsåret 1963/64 i årskurserna 1-5 och 7, läsåret 1964/65 i årskurserna 1-8 och läsåret 1965/66 i hela grundskolan. För övriga kommuner skulle genomförandet av beslutet ske enligt en viss tidsplan och på sådant sätt att samtidig övergång till grundskolans läroplan ägde rum i årskurserna 1—5. Grundskolan avsågs successivt ersätta folkoch fortsättningsskolorna, försöksskolan, de statliga och kommunala realskolorna samt de i folkskolan inbyggda realskollinjerna, medan det beträffande de kommunala flickskolorna och praktiska kommunala real60

skolorna ankom på Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall besluta om skolans avveckling (avvecklingsskolor). Vad beträffar ordinarie lärares överflyttning från avvecklingsskolorna till den nya skolformen förelåg följande förutsättningar. Lärare vid folk- och fortsättningsskolorna samt försöksskolans låg- och mellanstadier var pliktiga att låta förflytta sig till annan ordinarie lärartjänst inom det obligatoriska skolväsendet (Arf 9 §). De ordinarie lärarna vid högre kommunala skolorna var enligt särskilda bestämmelser till Saar 13 § (SFS 1961:218) pliktiga att låta förflytta sig till annan ordinarie tjänst vid vissa statliga eller kommunala läroanstalter eller till lärartjänst vid det obligatoriska skolväsendet vid i vederbörlig ordning beslutad omorganisation. Beträffande de allmänna läroverken gällde att om några ordinarie lärare, som utnämnts efter utgången av juni 1951, på grund av försöksskolas inrättande icke kunde beredas full tjänstgöring vid läroverket, skulle han vara skyldig att enligt skolöverstyrelsens bestämmande fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet helt eller delvis på högstadiet vid försöksskola i den kommun, där läroverket var beläget. I övrigt gällde att lärarna var skyldiga att underkasta sig den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet och jämkning i åligganden som i behörig ordning kunde bliva dem SOU 1971:53

hade noterats att intervjuundersökningen ålagda. (Ls § 134, Hks 44 §, Ös 16 §). Enligt direktiven borde undersökningen av gett ett signifikant utslag beträffande bokgrundskolan ske tidigast under läsåret föringsundersökningens påverkan på lärar1966/67 "helst kanske ännu ett år senare". arbetets volym. Beträffande de två första ULA^planerade ursprungligen att genomföra dagarna under bokföringsperioden fanns huvudundersökningen inom grundskolan läs- nämligen en klart skönjbar tendens till ökad året 1967/68. Då emellertid en till höst- aktivitet, dvs. större tidsåtgång för lärararbeterminen 1966 planerad provundersökning i te än när bokföring inte förekom. Genom en grundskolan på grund av den då pågående kontroll i samband med provundersökningen arbetskonflikten inom skolväsendet ej kunde i grundskolan hade klarlagts att medgivandet genomföras förrän vårterminen 1967, tvinga- till lärarna att slippa göra noteringar på helt des ULA uppskjuta huvudundersökningen arbetsfria dagar haft en sänkande effekt. I till läsåret 1968/69, varom departements- båda fallen utgjorde skillnaderna mätbara chefen underrättats i en skrivelse den 14 kvantiteter. februari 1967. En annan erfarenhet rörande undersökEnligt direktiven skulle erfarenheterna ningsmetoden var att såväl antalet i attitydfrån avvecklingsskoleundersökningen beaktas undersökningen anmälda noteringstillfällen för grundskoleundersökningen. som i bokföringsundersökningen förekomFörst måste deltagarfrekvensen bland lä- mande aktivitetsbyten föreföll lågt. I det rarna i undersökningsskolorna bedömas. Den- sistnämnda avseendet bedömdes ett samband na förutsattes vara beroende av de presta- kunna föreligga med det relativt ringa antal tioner som krävdes. Dessa bestod i AVU aktiviteter som förekom i AVU. Även då det förutom av vissa person- och adressuppgifter gällde vissa specifikationer, t.ex. beträffande o.dyl. av fyra intervjuer under ferietid, två antalet under ett visst tidsintervall rättade enkäter omedelbart efter ferierna, en intro- prov, fann utredningen lärarnas noteringar duktionsintervju vid höstterminens början, mindre tillfredsställande. aktivitetsbokföring under fem sjudagarsPå det hela taget fann utredningen dock perioder (35 dygn), en intervju, en attityd- att den vid AVU använda datainsamlingsenkät samt kompletterande uppgifter i mån metoden fungerat tillfredsställande och att av behov. Trots denna avsevärda belastning ingen orsak förefanns till större förändringar hade bortfallet av annan orsak än tjänstledig- i en kommande grundskoleundersökning. het i bokföringsundersökningen, som i detta Innan utredningen på grund av den genom sammanhang måste betraktas som den vikti- skoikonflikten förorsakade förskjutningen i gaste, stannat vid 11,6 %, en omfattning som planeringen hunnit begära bemyndigande att för övrigt i stort sett överensstämde med den genomföra en grundskoleundersökning framsom erhållits i provundersökningen våren lade skolöverstyrelsen den 1 november 1967 1965. ULA bedömde ett bortfall av denna ett förslag till översyn av läroplan för grundstorlek som godtagbart med hänsyn till er- skolan. Häri föreslogs övergången till den forderliga tillförlitlighetskrav. reviderade läroplanen ske med början läsåret Vad själva genomförandet i övrigt av AVU 1970/71 i årskurserna 1, 4 och 7 samt beträffar, fann ULA på grund av erfaren- successivt i följande årskurser, så att den heter och iakttagelser från datainsamlingen skulle vara helt genomförd läsåret 1972/73. Utredningen ställdes „genom skolöverstysamt vidtagna kontroller och attitydmätningar att lärarna utfört vad man anmodat relsens läroplansförslag inför problemet dem om på ett gott och förtroendeingivande huruvida och i så fall på vad sätt detta borde sätt. Detsamma gällde för det arbete som ut- påverka planerna på en grundskoleundersökförts av SCB:s utredningspersonal såväl i ning. Enligt direktiven borde undersökningsarbetet i grundskolan inte sättas in, förrän fältarbete som vid datagranskningen. Från de vidtagna kvalitetskontrollerna den nya läroplanen trätt i tillämpning fullt SOU 1971:53

ut på de olika stadierna och arbetssituatio- bygga på erfarenheterna från AVU. Dessa nen hunnit stabilisera sig. Skulle detta vara bedömdes vad lärarnas deltagarfrekvens benormgivande för av läroplansöversynen för- träffar som tillfredsställande. Dock skulle i anledda förändringar? Vore det inte också GRU tillkomma ytterligare lärargrupper. rimligt att låta datainsamlingen gälla grundVidare hade efter AVU inträffat en arbetsskolan sådan den skulle komma att gestalta konflikt, som även berört vissa lärare i sig sedan dessa trätt i kraft? grundskolan. Det var därför icke i och för sig givet att en acceptabel deltagarfrekvens Om läroplansöversynen varit att betrakta skulle uppnås också i grundskolan. Härför som en engångsföreteelse skulle detta förhåltalade emellertid att de provundersökningar lande ha talat för ett uppskov med undersöksom efter konfliktens slut genomförts i vissa ningens genomförande. Emellertid ingår en fortskridande skolreform och läroplansöver- grundskolor kunnat slutföras med tillfredssyner som en integrerad del av själva grund- ställande medverkan från lärarnas sida. ULA skolebeslutet. Redan 1946 års skolkommis- förväntade sig därför ett tillräckligt lärarsionhade förordat detta. I 1957 års skolbered- deltagande också i en grundskoleundersöknings betänkande angående grundskolan he- ning. 1 fråga om belastningen av lärarna med ter det: "Parallellt med fortsatta försök m.m. jämte analys av resultaten från dessa bör en uppgiftslämnande till utredningen överrevision av läroplanen ägnas en fortlöpande vägdes dock i syfte att höja deltagarfrekvenuppmärksamhet" (s 769). I grundskole- sen en eventuell minskning av antalet bokpropositionen (1962 nr 54 s 73) instämde föringsperioder för varje lärare till tre eller departementschefen i kravet på en fortskri- fyra och en motsvarande ökning av antalet dande skolreform och sedan riksdagen an- deltagande lärare. Med hänsyn företrädesvis slutit sig härtill uppdrogs åt skolöverstyrel- till att erfarenheterna från AVU skulle kunsen den 6 juni 1962 att ta initiativ i frågor na utnyttjas fann sig ULA emellertid böra rörande skolans fortlöpande förnyelse och avstå härifrån och bibehålla fem bokföringsanpassning till efter hand ändrade förutsätt- perioder. Som en konsekvens av läroplansöversyningar. I sitt i november 1967 avgivna förslag redogör skolöverstyrelsen för sina planer be- nerna och med hänsyn till behovet av data från rationaliseringssynpunkt krävdes en träffande nya läroplansöversyner. Av vad ovan sagts synes man kunna räkna ökning av aktivitetslistans omfattning. I med att de perioder under vilka inga större övrigt ansågs datainsamlingen i huvudsak förändringar pågår blir korta. Skolans arbets- kunna ske på samma sätt och med samma situation skulle således aldrig komma att ha kvalitetskontroller som tidigare. Försök riktigt stabiliserat sig i utredningsteknisk skulle dock göras att få lärarna att höja mening. Rimligtvis borde dock en undersök- noteringsfrekvensen. ning ej förläggas till ett läsår, då en reviderad Vad beträffar i AVU insamlade data ansåg eller ny läroplan första året tillämpades i ULA det angeläget, att dessa varken offentnågon av årskurserna. Ej heller borde en liggjordes eller ens framlades för ULA, förrundersökning, när detta kunde undvikas för- än också GRU avslutats. Annars skulle en läggas till läsåret närmast före införandet av eventuellt uppkommande diskussion om en sådan läroplan. Det blev från dessa be- AVU:s resultat ha kunnat påverka mätsituadömningar helt klart för ULA att undersök- tionen i GRU. ningen i grundskolan kunde och borde geEftersom ULA således bedömde utsikternomföras läsåret 1968/69. na som goda att med tillfredsställande resultat genomföra en grundskoleundersökning i Enligt direktiven betraktas GRU som ULA:s huvudsaklig överensstämmelse med AVU, huvudundersökning. Utformningen av söktes och erhölls bemyndigande att genomdenna skulle såsom tidigare nämnts bl.a. föra en sådan. 62

SOU 1971:53

3.2 Grundskoleundersökningens omfattning med avseende på grundskolans organisatoriska förhållanden och lärarkategorier Inom grundskolan skulle enligt direktiven inte endast klasserna av a- och A-typ utan också av b- och B-typ bli föremål för undersökning. I princip borde samtliga lärarkategorier medtagas. Först och främst gällde detta småskollärare, folkskollärare, lärare i läroämnen och övningslärare. I fråga om de olika slagen av yrkeslärare och speciallärare sades att hinder inte skulle möta mot att deras arbetsförhållanden studerades. Vid kartläggningen skulle även beaktas specialuppdrag för lärarna såsom att vara studierektor, tillsynslärare, yrkesvalslärare, klassföreståndare, huvudlärare, bibliotekarie etc. Genom det insamlade materialet skulle variationerna i arbetstidsåtgången för lärare individuellt och mellan olika kategorier av lärare kunna belysas. Arbetsbelastningen borde emellertid också kunna ställas i relation till faktiska omständigheter av skilda slag. Dessutom skulle vissa administrativa, organisatoriska och personella uppgifter insamlas. (Se vidare 1.1.) Till grund för ULA:s ställningstaganden rörande GRU:s omfattning och uppläggning i olika avseenden måste läggas skolformens organisatoriska förhållanden det läsår som datainsamlingen skulle äga rum. ULA byggde därvid sina överväganden på prognoser, som utarbetats på grundval av elev- och klassantalen läsåret 1964/65. De uppgifter som här lämnas avser däremot de verkliga antalen den 16 september 1968. (SCB:s statistiska meddelanden U 1969:5.) Beträffande grundskolans omfattning läsåret 1968/69 kan först konstateras att denna då omfattade 38 291 vanliga och 3 593 specialklasser tillsammans motsvarande över 99 % av de obligatoriska skolväsendets klasser. Emellertid fyllde endast cirka 60 % av dessa det krav på stabilisering av arbetssituationen som förutsattes i direktiven. Grundskolans genomförande hade emellertid inte skett proportionellt lika över hela landet. I SOU 1971:53

tre län nämligen Gotlands, Blekinge och Hallands län uppfyllde således ingen skolenhet det uppställda kravet. Detta uppfylldes däremot till 99 % i Västmanlands län och 92 % i Stockholms län (inklusive Stockholms stad). I vilken omfattning grundskolan i olika län kunde utgöra bas för utredningens datainsamling framgår av tabell 3.1. Den från lärarsynpunkt påfallande ojämna spridningen av grundskolor som fyllde kravet på stabilisering innebar emellertid icke ensidighet då det gällde regionstyper. Visserligen ingick de tre största städerna i sin helhet, varjämte kringliggande tätortszoner var starkt företrädda i underlaget för undersökningen men i övrigt fanns också några starka inslag av jordbruksbygd (främst i Skaraborgs län), skogsbygd (i Värmland), mellansvensk

Tabell 3.1 Den del av grundskolan som läsåret 1968/69 fyllde utredningens krav på stabilisering.

Län

Andel i % av elevantalet i obligato risk a skolan

grundskolan

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköping Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

92 78 13 31 33 51 39 0 0 27 69 0 79 19 74 77 47 99 39 69 58 84 67 68

92 80 13 32 34 51 40 0 0 28 69 0 80 19 74 78 47 99 41 69 58 85 67 69

61 Hela riket

industri- och gruvbygd (i Västmanland) samt skolans klassomfattning, lokaler och materiolika slag av norrländska bygder. Likaså var elutrustning, arbetsordning, tillgång på experolika tätortstyper företrädda, däribland ock- tis (främst skolkuratorer och skolpsykologer) samt skriv- och biträdeshjälp ävensom så glesbygderna. Vid ställningstagandet till undersök- skolledarorganisation kunde ha för lärarnas ningens omfattning hade ULA att utgå från arbetsförhållanden. Av de personal faktorer, som hade samde faktorer som kunde förväntas påverka lärarinsatsen. Sedan ULA väl tagit ställning band med lärarna själva, kunde såväl ålder till vilka bakgrundsvariabler man ville ha som kön vara av intresse. Om insamlade data med och sedan önskad precision angivits, skulle visa, att det förelegat avsevärda skillblev det närmast en statistisk fråga hur nader i fråga om arbetstidsåtgången på grund många deltagare som erfordrades och hur av olikheter i ålder eller kön, skulle medelurvalet borde ske. Till ledning för sitt ställ- talet för lärarnas arbetstidsåtgång nämligen ningstagande beträffande bakgrundsvariabler kunna förmodas i motsvarande grad förändanvände ULA därvid de samband mellan ras om ålders- och könsproportionen inom dessa och lärararbetet som tidigare framförts lärarkåren sedermera skulle bli en annan än vid undersökningstillfället. Av sådana data i den allmänna skoldiskussionen. I fråga om lokaliseringsfaktorerna bedöm- skulle en uppskattning kunna ske av förde utredningen det vara av intresse att söka skjutningarnas betydelse för medelvärdet. få belysta de eventuella skillnader i arbetsbör- Vad beträffar data för icke behöriga lärare dan, som kunde förekomma mellan lärarna i fann ULA däremot i GRU liksom i AVU storstadsregionerna, glesbygderna och landet icke anledning insamla sådana annat än för icke ordinarie adjunkter utan praktisk lärari övrigt. Då det gäller elevfaktorerna avspeglas kurs. I övrigt skulle datainsamling endast ske elevernas ålder i stadieindelningen och kräv- från fullt behöriga lärare. (Jfr 2.2.5.) Vidare ansåg ULA det angeläget att insamde därigenom inget speciellt hänsynstagande. I fråga om hur elevernas psykiska och fysiska la uppgifter varigenom kunde belysas, hur mognad, fysik och konstitution påverkar deltagarnas utbildning, lärarerfarenhet, erfalärararbetet kunde vissa data erhållas genom renhet av viss lärokurs samt undervisning i jämförelser mellan vanliga klasser och spe- parallellklasser kunde påverka arbetstidsåtcialklasser. Utredningen fann därför att båda gången. Några data för annan personal, vars dessa undervisningsformer borde kartläggas. Tyvärr medgav icke specialundervisningens arbetsinsats påverkar lärarnas arbetsförhålomfattning en särredovisning för alla typer landen, ansåg sig ULA icke böra insamla. I fråga om de lärarkategorier, som borde av specialklasser och specialkliniker. En medtagas i grundskoleundersökningarna, ansådan förutskickades dock kunna ske beträfgavs inga undantag i direktiven. I princip fande skolmognads- och hjälpklasser. borde dock enligt ULA:s mening datainsamVad beträffade organisations- och metodling och redovisning ske för alla de kategofaktorerna angav redan direktiven att klasser rier och grupper för vilka detta vore möjligt. av såväl A- som B-typ borde medtagas. Vad Emellertid kunde det anses tveksamt, om det den senare av dessa beträffar syntes underi fråga om vissa mindre grupper vore möjligt laget vara tillräckligt för undersökning av batt erhålla tillräckligt många deltagare för att och Bl-typerna medan det var tveksamt om de statistiska redovisningsgrupperna för det räckte för B2-typen. För övriga B-typer var det klart otillräckligt. ULA ansåg det deras del skulle bli tillräckligt stora. Detta önskvärt att data insamlades i fråga om de gällde främst lärarna i barnavård. I fråga om klasstyper där så kunde ske. Data borde specialundervisningen förekom alltför få också insamlas som gjorde det möjligt att i klasser av vissa arter för att en fullständig viss mån belysa vilken inverkan den enskilda uppdelning på olika slag av specialklasser 64

SOU 1971:53

skulle bli möjlig. Antalet yrkeslärare medgav icke heller någon uppdelning på yrkesgrenar. Även för vissa ämnen och lärokurser på grundskolans högstadium kunde lärarunderlaget beräknas bli otillräckligt. En datainsamling rörande lärarnas specialfunktioner borde också ingå i grundskoleundersökningen. Härvidlag ansåg sig emellertid ULA böra taga hänsyn till av Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen efter april 1964 tillsatta utredningar eller igångsatta undersökningar om hithörande problem. Sålunda ansåg sig ULA icke böra företaga någon med skolledarutredningen parallell datainsamling, varför studierektorerna lämnats utanför GRU. Även yrkesrådgivningsfunktionerna inom skolan har blivit föremål för överväganden av andra organ. De specialfunktioner beträffande vilka datainsamling ansågs böra ingå i GRU blev således tillsynslärar-, klassföreståndar-, huvudlärar-, institutionsföreståndar- och handledarskap samt skolbibliotekariearbete. Skulle ytterligare specialfunktioner förekomma såsom bisysslor för lärarna, borde datainsamling ske även beträffande dessa. Enligt utredningens mening förelåg goda utsikter för att man genom en datainsamling från ett urval bland lärarna vid skolor med godtagbar stabilisering av arbetssituationen skulle kunna erhålla en allsidig och rättvisande bild av lärarnas arbetsförhållanden i grundskolan. Dock måste utredningsinstitutet under sitt planeringsarbete vara uppmärksam på sådana risker för alltför onyanserad belysning genom datamaterialet, som kunde förorsakas av den nödvändiga begränsningen i antalet deltagande lärare. Det kunde således befaras att alltför många frågeställningar skulle förbli otillräckligt belysta eller obelysta på grund av att materialets omfattning i vissa lägen inte gjorde det meningsfullt att detaljbearbeta det. Vid dimensioneringen av undersökningen måste hänsyn tagas till det databehov som följde av önskemålet att få arbetstidsåtgången belyst med avseende på de ovan nämnda faktorerna. Viss hänsyn skulle därvid även tas till användbarheten hos dessa SOU 1971:53 5

data såsom underlag för rationaliseringsöverväganden. Vad lärarkategorierna och specialfunktionerna beträffar skulle en så fullständig belysning som möjligt eftersträvas med de undantag som framgår av vad ovan sagts.

3.3 Tjänstgöringsförhållandena för grundskolans lärare undersökningsåret 1968/69 3.3.1

Lärararbete och arbete i tjänsten

Vad ovan i betänkandet (1.3.1-1.3.4 och 2.3.1) sagts principiellt om lärararbete och arbete i tjänsten samt anförts om de häremot svarande anvisningarna för lärarnas noteringar och om redovisningstabellerna gäller självfallet också för grundskolan. Däremot har såsom framgår av det följande vissa förändringar ägt rum mellan AVU och GRU beträffande sakinnehållet i dessa begrepp. 3.3.2

Föreskrivna arbetsuppgifter

Beträffande de bestämmelser som vid tiden för GRU reglerade lärarnas arbetsförhållanden torde följande böra meddelas här. 1962 års skollag ersatte 1956 års skolstyrelse lag och var speciellt anpassad till 1962 års grundskolebeslut. Senare vidtagna ändringar i lagen hade vid tiden för GRU huvudsakligen hänfört sig till förändringar som ej direkt berört grundskolan. 1 samband med grundskolebeslutet hade också antagits en ny skolstadga. Förändringarna var här flera. Framställningen kommer att i detta avsnitt återge de förhållanden som rådde under läsåret 1968/69, då datainsamlingen i grundskolan företogs. De ovannämnda författningarna återfinnes i Skolöverstyrelsens författningshandbok 1968/69 och de under samma budgetår vidtagna ändringarna i Aktuellt från skolöverstyrelsen årgång 22 1968/69. I dessa publikationer återfinnes också huvuddelen av de anvisningar o.dyl. som har betydelse för ett studium av lärarnas arbetsförhållanden nämnda år. Till skillnad från de förhållanden som 65

rådde under AVU hösten 1965, då statens skolarbetsvecka hade det varje dag tillåtna allmänna avlöningsreglemente jämte därmed antalet lektioner ävensom lektionstidens sammanhängande författningar gällde, regle- längd förändrats. Den dagliga undervisningsrades fr.o.m. 1 januari 1966, dvs. även under tiden fick således i regel omfatta högst sex GRU läsåret 1968/69, väsentliga delar av lektioner i årskurserna 1 och 2 och högst lärarnas anställnings- och arbetsvillkor ge- åtta i övriga årskurser. Varje lektion omfattade 40 minuter. Rektor hade dock givits nom kollektivavtal. Till det som tidigare reglerats genom möjlighet att bestämma att lektioner skulle bestämmelser i skolstadgorna men 1966 sammanläggas till längre eller delas i kortare överförts till avtalen hörde bl.a. lärarnas arbetspass. Vad rasterna mellan lektioner eller arbetsundervisningsskyldighet. pass beträffar skulle dessa omfatta 5 - 2 0 Genom ändring i skolstadgan (SFS minuter, medan måltidsrasten skulle omfatta 1968:309) hade grundskolans arbetstider 40 60 minuter. Vid fem lektioner i följd fr.o.m. läsåret 1968/69 förlängts att omfatta borde eleverna efter andra eller tredje lektio40 veckor (280 dagar). Den schemabundna undervisningen skulle därjämte fördelas på nen erhålla rast om 20 minuter. Även i detta veckans fem första vardagar. Visserligen för- fallet gavs rektor rätt att bestämma om klarades genom en övergångsbestämmelse att annan fördelning av lektioner och raster, om fem dagars skolarbetsvecka skulle tillämpas undervisningen krävde detta. Vad slutligen morgonsamlingen angår först fr.o.m. läsåret 1970/71 såvida ej vederbörande skolstyrelse beslöt att sådan skol- skulle högst 10 minuter användas härför. arbetsvecka skulle börja tillämpas tidigare. Gemensam samling för flera klasser fick Emellertid kom detta medgivande att av omfatta högst 15 minuter. I båda fallen var skolstyrelserna utnyttjas i sådan utsträck- morgonsamlingen avsedd att förläggas före ning, att av de i GRU deltagande kommuner- dagens första lektion. I skolenhet, vari även na endast en läsåret 1968/69 bibehöll sex- gymnasium eller fackskola ingick, fick mordagars skolarbetsvecka, varvid läsåret fortfa- gonsamlingen dock ersättas med gemensam samling. Även eljest hade rektor vissa möjligrande omfattade 39 veckor. Vad uppdelningen i terminer beträffar, heter att anordna morgonsamlingen annoromfattade höstterminen cirka 4 och vårter- lunda. Någon motsvarighet till avvecklingsskolorminen cirka 5 månader. Av de 12 ferieveckorna uttogs cirka 3 som jullov och cirka nas ledigheter i samband med examina m.m. 9 som sommarlov. Dagarna för terminernas hade grundskolan icke, eftersom den sistbörjan och slut fastställdes av skolstyrelsen. nämnda var examensfri. För folk- och småskollärare samt övningsUndervisningen var för folk- och småskollärarna med full tjänstgöring fördelad på lärare var undervisningsskyldigheten 30, för elevernas alla skolarbetsdagar. För övriga speciallärarna 26 och för lärarna i läroämnen lärarkategorier var en koncentration till fyra (adjunkter och ämneslärare) i medeltal 24 veckodagar tänkbar men kunde antagas veckotimmar. För folk- och småskollärare förekomma sparsamt på grund av de schema- med full tjänstgöring i specialklass var denna dock 26 veckotimmar. Folk- och småskolmässiga svårigheterna. Liksom i avvecklingsskolorna utgjorde lärarna kunde i samband med vissa arbetslovdagarna i grundskolan, här 10 till antalet, uppgifter medges nedsättning i undervisundervisningsfria men däremot inte tjänste- ningsskyldigheten med högst 8 veckotimmar. fria dagar för lärarna, och även i grundskolan Motsvarande nedsättning för speciallärarna var alla lärare skyldiga att medverka vid de utgjorde högst 4 veckotimmar. Av lärarna med specialfunktioner åtnjöt 4 - 8 friluftsdagarna och deltaga i de högst 5 tillsynslärarna en nedsättning i undervisstudiedagarna. ningsskyldigheten som för lärare i läroämnen 1 samband med införandet av femdagars 66

SOU 1971:53

på högstadiet uppgick till högst 6 och för undervisa, dels på mellanstadiet. I fråga om annan lärare till högst 8 veckotimmar bero- fyllnadstjänstgöring gällde samma regler som ende på klassantalet vid skolanläggningen. för småskollärare och folkskollärare (se För övningslärare gällde en motsvarande ovan). tillgodoräkning. I tjänst i övningsämne fick inräknas Övningslärarna fick även tillgodoräkna sig undervisning i annat övningsämne, vari lärahögst tre veckotimmar, om fyllnadstjänst- ren ägde behörighet, välskrivning i teckningsgöring eller tjänstgöringens anordnande i lärartjänst, yrkesämne på hushållsteknisk övrigt föranledde tidsödande resor eller eljest linje samt på vissa villkor även annat särskilda skäl fanns därtill. yrkesämne, utanför timplanen anordnad Om övningslärarnas skyldighet att mot undervisning i övnings- och yrkesämnen vid särskild ersättning åtaga sig ytterligare under- skolan samt undervisning i läroämne efter medgivande av länsskolnämnden, för yrkesvisning se 3.3.3. Småskollärarnas och folkskollärarnas orientering erforderligt kontaktarbete enligt tjänstgöring skulle helt eller huvudsakligen av skolstyrelsen meddelade bestämmelser förläggas till viss klass. Den kunde även avse samt särskild undervisning. Beträffande övningslärarnas fyllnadstjänstspecialundervisning och särskild undervisning. Med den sistnämnda avses undervisning göring gällde samma regler i grundskolan för barn, som på grund av lyte, långvarig som i avvecklingsskolorna. (2.2.4) sjukdom eller liknande omständighet ej kan Gymnastiklärare var skyldig att om så deltaga i vanligt skolarbete. Den kan anord- påfordrades leda planläggningen och övernas på sjukvårdsanstalt, barnhem eller lik- vakningen av elevernas friluftsverksamhet nande anstalt eller också i elevens hem eller samt åtnjöt härför viss nedsättning i underpå annan lämplig plats. visningsskyldigheten. (Se 2.3.2) I nyssnämnda lärares tjänster fick också För lärarna i yrkesämnen kunde undervisefter medgivande av länsskolnämnden inräk- ningen i andra yrkesämnen än de i tjänsten nas fyllnadstjänstgöring inom grundskola i ingående samt i läro- och övningsämnen få annan kommun samt i fråga om lärare i inräknas, varvid samma skyldighet att åtaga friluftsklass eller hälsoklass, övervakning av sig undervisningen förelåg som för lärarna i klassen under elevernas vilotimmar. läroämnen. Även kontaktarbete för yrkesLänsskolnämnden kunde även medgiva orienteringen och särskild undervisning kunde kommun att för full tjänstgöring anställa här ingå och fyllnadstjänstgöring kunde anordavsedda lärare såsom reservvikarier, oavsett nas efter i huvudsak samma regler som gällde om sådan tjänstgöring kunde beredas veder- för övningslärare. börande hela terminen eller ej. Utöver fyllnadstjänstgöringsbetämmelserI tjänst som lärare i läroämnen fick utöver na gällde för samtliga lärarkategorier huvudundervisning i ämnen som ingick i tjänsten regeln, att anställd som tjänstgjorde vid inräknas dels undervisning i andra läroäm- skolenhet, i vilken jämte grundskolan ingick nen, dels undervisning på högstadiet i öv- annan skola eller del därav, var skyldig att ningsämnen och yrkesämnen samt på mellan- fullgöra en del av sin tjänstgöring vid den stadiet enligt^vissa regler, dels för yrkesorien- skolan, om det påkallades med hänsyn till teringen erforderligt kontaktarbete enligt av tjänstgöringsförhållandena vid skolenheten. skolöverstyrelsen utfärdade bestämmelser I lärarnas övriga stadgeenliga åligganden samt dels särskild undervisning (se ovan). ingick bl.a. att vaka över elevernas uppföranLärare i läroämnen var skyldig att, om de och ordning under lektioner, raster och rektor efter samråd med läraren så prövade eljest, då eleverna stod under skolans omenödigt, även meddela undervisning dels i delbara tillsyn samt att medverka i skolans ämnen, vilka ej ingick i tjänsten men i vilka friluftsverksamhet, som enligt stadgan skulle läraren kunde anses äga förutsättningar att ske under lärares ledning. SOU 1971:53

Vidare skulle lärarna deltaga i kollegier, konferenser, studiedagar, föräldramöten och övriga föreskrivna sammanträden och möten. Konferenserna utgjordes av klasskonferenser för varje klass, ämneskonferenser för lärare som undervisade i samma ämne, stadiekonferenser för lärare som undervisade på samma stadium samt konferenser för behandling av elevvärdsfrågor (elevvårdskonferenser). Bland övriga sammanträden nämner skolstadgan sådana vari lärare och andra anställda, som hade att medverka vid studie- och yrkesorienteringen, sammanträdde för att överlägga om planering och samordning av verksamheten. Under tid motsvarande högst fem dagar varje läsår fick undervisningen inställas för planering av skolarbetet och för fortbildning av lärare på studiedagar. Det ålåg lärare vars undervisning inställts, att deltaga i dessa studiedagar. Lärarna var också skyldiga att biträda vid inskrivningen av elever och vid prövningar. Vad de sistnämnda beträffar nämner skolstadgan rätt för elev att vid början av läsår pröva för högre betyg i högst tre ämnen i närmast föregående årskurs, särskild prövning för den som ej genomgått grundskola samt fyllnadsprövning för komplettering av slutbetyg. Prövning skulle förrättas av lärare, som rektor utsett. I fråga om lärarnas handhavande av vården av skolanläggningens utbildningsmateriel och inventarier, gällde åliggandet under och i anslutning till undervisningen. Därjämte skulle läraren biträda vid deras förtecknande. Lärare som undervisade i yrkesämnen ålåg att föra anteckningar för materiel-, tids- och arbetskontroll samt att biträda rektor vid utförandet av kostnadsberäkningar m.m. för arbetsuppgifter, som påräknades kunna tillföras skolan. I lärarnas åligganden ingick också att vara klassföreståndare och huvudlärare samt att förestå institution. Eftersom huvudlärararbetet i flertalet fall var särskilt arvoderat, redovisas detta i avsnitt 3.3.3. Där behandlades också lärares skyldighet att biträda vid lärarutbildning, som förlagts till skolenheten. 68

Klassföreståndaren i grundskolan hade det allmänna ansvaret för klassen och skulle gå rektor till hända i frågor som rörde denna. Särskilt ålåg det honom att ha tillsyn över elevernas skolgång och söka kontakt med föräldrarna, om eleven försummade denna, samt anmäla förhållandet till rektor, om rättelse ej vanns. Vidare skulle han ge akt på elevernas hälsa och underrätta skolsköterska eller skolläkare om elev behövde komma under läkarkontroll. I fråga om betygen ålåg det klassföreståndaren att föra betygskatalog, utfärda och tillställa eleverna terminsbetyg, jämte rektor utfärda slutbetyg samt utfärda intyg om avgång i de fall då elev avgått utan slutbetyg. Klassföreståndaren ägde bevilja elev ledighet från skolarbetet för enskild angelägenhet för högst tre dagar i följd och sammanlagt högst sex dagar under en termin. Till vad som åvilade lärarna enligt stadgebestämmelserna kom också åligganden enligt läroplanen och anvisningar. Den under läsåret 1968/69 gällande läroplanen för grundskolan hade utfärdats av Kungl. Maj:t den 6 juni 1962 och 6 september 1962 och de tillhörande allmänna anvisningarna för skolans verksamhet av skolöverstyrelsen den 10 november 1962. Under tiden efter 1962 vidtagna förändringar i dessa beslut var av mindre omfattning. De på grundval av läroplansöversynen den 29 maj 1969 beslutade förändringarna trädde inte i kraft förrän efter avslutandet av ULA:s datainsamling i grundskolan. Däremot påverkade de under den tid denna pågick i viss mån lärarnas fortbildning. Om lärarens roll då det gäller elevernas fostran säger läroplanen att till de mest angelägna läraruppgifterna, om skolan verkligen skall kunna ge varje elev den hjälp till utveckling, som bäst svarar mot hans anlag och möjligheter, hör att läraren så långt möjligt söker bilda sig en allsidig uppfattning om varje elev samt att därför individualisera undervisningen. Detta är således av läroplanen prioriterade arbetsuppgifter. Vad huvudansvaret för skolans elevvårdande uppgifter beträffar, låter läroplanen detta SOU 1971:53

delas mellan klassföreståndare och rektor. Läroplanen lägger huvudansvaret för barnets fostran på hemmet. Sedan grunden lagts där, är lärarnas uppgift enligt läroplanen att bidra till den vidare "utdaningen av de växande". Emellertid är en samverkan mellan hem och skola nödvändig. Klassföreståndaren har ansvaret för att den första kontakten mellan dem kommer till stånd. Läroplanen föreskriver vidare, att lärarna skall ha mottagningstid för samtal med föräldrarna, men den som inte kan besöka läraren skall ha möjlighet att efter överenskommelse få tala med honom vid annat tillfälle. Andra former av kontakter utgör lärarens meddelanden till hemmen och mottagande av sådana därifrån, åhörardagar samt föräldramöten om såväl allmänna pedagogiska problem som lokala förhållanden och information om skolans arbetsliv och elevernas studiegång. Läroplanen rekommenderar vidare att lärarna med sikte på sitt elevvårdande arbete söker kontakt med olika samhällsorgan samt nämner såsom en form för samverkan mellan skolan och organisationer utanför denna, att läraren i mån av intresse och möjligheter aktivt engagerar sig i ungdomarnas fritidsverksamhet. Läraren måste lära känna de enskilda eleverna, deras intellektuella förutsättning och inriktning, intressen och personliga förhållanden. Varje lärare bör utnyttja alla naturliga tillfällen att skaffa sig en så mångsidig uppfattning som möjligt av sina elever och deras miljö, lyssna till elever, målsmän och kolleger och ta erforderliga kontakter. I hög grad åvilar detta klassföreståndaren. Denne skall också på olika sätt söka skapa så trivsamma förhållanden som möjligt i klassen. I fråga om undervisningen ger läroplanen såväl generella som ämnesanknutna anvisningar. De förra gäller arbetets allmänna uppläggning. Eftersom undervisningen odelat utgör lärararbete saknas anledning att i detalj redogöra för vari detta arbete säges bestå. Läroplanen betonar lärarnas frihet då det gäller arbetsformerna och ramarna för hans SOU 1971:53

frihet då det gäller lärostoffet. Han kan t.ex. välja mellan ämnesundervisning, ämnesområden, periodläsning, samordnad undervisning och samlad undervisning med intresseområden. I fråga om kursföreskrifterna ger läroplanens s.k. huvudmoment med sina grundkurser och överkurser läraren en icke obetydlig rörelsefrihet. Lärarens frihet är emellertid förenad med skyldighet att planmässigt ordna och bedriva undervisningen inte endast inom ramen för enstaka lektioner utan också på längre sikt. Önskvärt är att mer eller mindre utförliga studieplaner utarbetas och diskuteras vid stadie- och ämneskonferenser samt studiedagar. I anvisningar anges speciella moment, som lämpligen bör ingå i undervisningen. Som exempel namnes härvid skolsparverksamheten, studiebesök vid industrier, institutioner och utställningar, anordnade av lägerskola och upptagande av dagsaktualiteter i undervisningen. Andra lärarengagemang, som de allmänna anvisningarna upptar, är t.ex. förtroendelärarskap i elevråd, verksamhet i elevföreningar, redaktionsarbete i skoltidningar o.d. I fråga om vissa sådana engagemang kan dock läraren ersättas av kurator, om sådan finns vid skolan, men även av föräldrar och andra utanför skolan stående personer. Läroplanen ger också anvisningar beträffande sådana åligganden för lärarna som upptagits eller berörts i skolstadgan, t.ex. deras uppgifter i samband med studie- och yrkesorienteringen, skolhälsovården, åtgärder i samband med elevernas skolsvårigheter och bedömning av elevernas arbetsresultat. 3.3.3 gifter

Mot särskild ersättning ålagda upp-

Förutom de i avvecklingsskolorna ålagda uppgifterna (2.3.4) för lärare att biträda vid lärarutbildningen (handledarskap och auskultation) och att deltaga i anordningen och bedömningen av undervisningsprov som enligt skolöverstyrelsens bestämmande avlägges där samt för övningslärarna att åtaga sig högst 4 övertimmar hade vid grundskolorna 69

huvudlärarskapet blivit ett åliggande mot särskild ersättning. Enligt skolstadgan ålåg det huvudläraren att på det stadium eller i det ämne för vilket han förordnats närmast under ämneskonferensen handha den pedagogiska planeringen, lämna övriga lärare råd och anvisningar, främja lärares fortbildning samt handleda mindre erfarna lärare. Föreskrifter och anvisningar i anslutning till stadgebestämmelserna i fråga hade utfärdats av skolöverstyrelsen den 26 juni 1967. Till åligganden mot särskild ersättning hörde särskild prövning i grundskolans lärokurs, särskild prövning i viss lärokurs som kan ingå i denna och fyllnadsprövning för komplettering av slutbetyg från årskurs 9. Vidare utgick utöver fri måltid särskild ersättning för tillsyn av minst två klasser vid skolmåltider. Ersättning utgick även för tillsyn vid åläggande för elev att kvarstanna efter skoldagens slut samt för ledning, rättning och för- och efterarbete vid skolmognadsprov. En nyhet i förhållande till läsåret 1965/66 var att lärarna nu erhöll ersättning, då de lämnade biträde för undervisningens upprätthållande vid förfall för annan lärare. 3.3.4 Icke ålagda arvoderade uppgifter

utformas närmare av en instruktion, som skolstyrelsen fastställer med ledning av en av skolöverstyrelsen fastställd normalinstruktion. De åligganden, som ankom på tillsynsläraren, fick uppdelas på två eller flera lärare, under förutsättning att statsverket därigenom inte förorsakas extra kostnad. En del lärartjänster omfattade ett eller flera ämnen med yrkesvägledning (yrkesvalslärare). Tjänsteinnehavaren var dessutom skyldig att om så påfordrades med tjänsten förena arvodesbefattning med yrkesvägledningsfunktioner hos länsarbetsnämnden. Vid varje skolenhet brukade någon lärare åtaga sig att fungera som bibliotekarie. Skolöverstyrelsen har den 7 oktober 1963 utfärdat särskilda förebilder till instruktionen för dessa. Enligt det för undersökningsåret 1968/69 gällande avtalet om deras arvoden, beräknades tiden för bibliotekets öppethållande till 30 minuter per påbörjat 100-tal elever och vecka. Bland andra arvoderade specialfunktioner märkes arbetsuppgifter som provledare vid testning, idrottsledare och kontaktlärare för skolpolisverksamhet. Förekomsten av arvoderade specialfunktioner grundade sig ofta på lokala förhållanden.

Andra övertimmar och arvoderade specialfunktioner än de i 3.3.3 nämnda samt annan 3.4 Undersökningarnas uppläggning och särskilt arvoderad undervisning grundade sig genomförande på frivilliga åtaganden från lärarnas sida. De 3.4.1 Grundskoleundersökningens viktigaste arvoderade specialfunktioner, som omfattning baserades på frivilligt åtagande, var uppgifterna som tillsynslärare, yrkesvalslärare och Såsom ovan (3.1) nämnts, blev läsåret 1968/69 det första läsår till vilket det blev bibliotekarie. möjligt för ULA att förlägga sin datainsamTillsynsläraren var en biträdande skolling vid grundskolorna. Förläggningen av ledare, som hade till uppgift att under rektor ferieundersökningen skedde på samma sätt ha tillsyn över skolanläggningen och ordsom för feriedelen av undersökningen i avningen vid denna, utöva ledning av och vecklingsskolorna (2.4.1). Vad sommarferiertillsyn över anskaffning och vård av invenna beträffar skedde datainsamlingen således tarier och läromedel, i den mån sådant ej ankom på annan, utföra förberedelse- under hela sommaren 1968 från och med och avslutningsarbeten för läsåret, vara för- dagen efter den dag som officiellt räknades man för ekonomipersonalen samt biträda vid såsom vårterminens sista dag. Datainsamlingen under terminstid har omanordnandet av föräldramöten, studieutflykter, skolavslutningar och dylikt. Åliggandena fattat de 280 dagar (i en kommun 273 70

SOU 1971:53

dagar) som enligt skolstyrelsens beslut utgjort läsåret. Om t.ex. avslutningen ägt rum på en fredag men läsåret även omfattat lördagen och söndagen, har datainsamlingen omfattat även de två sistnämnda dagarna. Data beträffande förberedelse- och efterarbete som avsett undervisning eller prov under terminstid men utförts på ferietid har som följd härav således ofta ingått i ferieundersökningen och icke i bokföringsundersökningen. Detta kunde således gälla t.ex. lektionsförberedelserna till vårterminens första dag, som var en vanlig arbetsdag i skolan. Undersökningen i grundskolan kom således att liksom undersökningen i avvecklingsskolorna anordnas såsom tre separata datainsamlingar, varav en avsåg sommarferierna 1968, en höstterminen 1968 och vårterminen 1969 samt en julferierna 1968/69. Ca 23 400 heltidsanställda lärare, som uppfyllde de av ULA uppställda kraven för deltagande, kunde beräknas tjänstgöra i grundskolan under datainsamlingsåret. Någon totalundersökning övervägdes icke. En urvalsundersökning skulle under alla förhållanden vara tillfyllest. ULA planerade först en undersökning med ett bruttourval på 5 000 lärare. Detta skulle ge erforderlig precision för de önskade resultatredovisningarna. Av kostnadsskäl minskades sedermera urvalet till ca 4 000 (4058), en nedskärning, som fördelades så att minskningen i informationsvärde skulle bli så liten som möjligt. Genom vid beräkningen av bruttourvalet förutsett bortfall på grund av tjänstledighet och andra orsaker stannade slutligen nettourvalet vid 3 432 lärare. Barnavårdslärarna var den enda lärarkategori, som omfattade för få lärare för att tas med i undersökningen. I fråga om alla övriga lärarkategorier bedömdes lärarantalet tillräckligt stort för att data skulle kunna redovisas. Bruttourvalet fördelade sig på följande sätt: 472 498 465

småskollärare folkskollärare speciallärare

SOU 1971:53

1 541 lärare i läroämnen 104 yrkeslärare 72 musiklärare 165 gymnastiklärare 77 teckningslärare 311 lärare i trä- och metallslöjd 222 textillärare 131 hemkunskapslärare Summa 4 058 lärare Urvalets storlek och fördelning skulle möjliggöra en statistisk belysning av flertalet av de frågeställningar som upptagits i direktiven. En närmare redogörelse för undersökningspopulation och urval finns i kapitel 3 i utredningsinstitutets tekniska rapport avseende grundskoleundersökningarna, i fortsättningen kallad GRU-rapporten. (Se Bilaga B)

3.4.2 Ferieundersökningarna

Dessa anordnades i huvudsak på samma sätt som motsvarande undersökningar inom avvecklingsskolorna (2.4.2). Det bör observeras att ferietiden mellan undersökningarna hade minskat med en vecka i samband med införandet av femdagars skolarbetsvecka, dvs. från 13 till 12 veckor per år. En närmare redogörelse för undersökningarna lämnas i kapitel 11 av GRU-rapporten. (Bilaga B)

3.4.3 Läsårsundersökningen

Eftersom GRU till skillnad från AVU gällde en skolform som skulle äga bestånd, är det naturligt att önskemålen i fråga om insamlade data ökade. Särskilt från rationaliseringssynpunkt betraktades en mera detaljerad aktivitetsuppdelning i fråga om det med undervisningen förknippade arbetet som önskvärd. Vidare fanns anledning att införskaffa mera detaljerade data om sådana andra aktiviteter som i den jämförande diskussionen om grundskolan betecknats som mera tidskrävande i denna än i de äldre skolformerna. Hit hörde t.ex. sammanträden, kontakter och fortbildning. Eftersom huvud71

lärarfunktionerna utvidgats, fanns också an- tillförlitlighet finns i kapitel 14 i GRUledning att införskaffa detalj uppgifter om rapporten. (Bilaga B) dessa. Vid datainsamlingarnas uppläggning har ULA varit angelägen att ta hänsyn till läroplanens intentioner. Sålunda har det förhållandet att denna rekommenderar en integration mellan de tidigare avgränsade läroämnena, t.ex. i form av samlad undervisning, bedömts göra det olämpligt att beträffande låg- och mellanstadierna anpassa datainsamlingen för de olika undervisningsaktiviteterna efter ämnen. Vad beträffar metodvalet hade såsom ovan (3.1) sagts erfarenheterna av AVU varit positiva. Genom en provundersökning läsåret 1966/67 hade utrönts att bokföringsundersökningsmetoden kunde vara användbar också för de lärarkategorier (småskollärare, folkskollärare och speciallärare), som ej deltagit i AVU, och att den utvidgade aktivitetslistan var funktionsduglig. Den kritik som vissa deltagare i AVU riktat mot den då använda uppdelningen i fråga om fritidsaktiviteterna i bokföringsundersökningen, föranledde ULA att sammanföra flera sådana till aktiviteten "Övrigt". Kvar som självständiga aktiviteter blev "Vila, sömn" och "Måltid". Orsaken härtill var, att dessa ingick i det tekniska kontrollsystem som utgjorde en integrerad del av metoden som sådan. I övrigt vidtogs endast vissa tekniska förändringar i fråga om bokföringshäftet med tillhörande formulär, vilket sammanhängde med aktivitetslistans utvidgning. Beträffande intervjuundersökningen vidtogs den förändringen i förhållande till AVU att den utvidgades till tre bokföringsperioder mot tidigare endast en. I övrigt var metoden densamma (2.4.3). Liksom i AVU avsåg attitydundersökningen även här uteslutande lärarnas mätbeteende och inställning till datainsamlingen och undersökningen som sådana. En närmare redogörelse för läsårsundersökningarnas genomförande lämnas i kapitel 3-10 medan en utvärdering av resultatens 72

SOU 1971:53

4.1 4.1.1

Fältstudiens förutsättningar

Förutsättningarna för en fältstudie Utredningens allmänna överväganden

I ULA:s direktiv framfördes tanken om genomförande av direkta fältstudier vid någon eller några skolor, baserade på förutsättningen att lärarna till skolan förlade även sådant lärararbete som eljest utfördes i hemmet. Genom möjligheten att vid sådana studier på nära håll följa lärararbetet skulle, förutsattes det, objektiviteten i undersökningarna kunna stärkas och bättre insikter nås om tyngden i olika arbetsuppgifter. Den bristande representativiteten till följd av att studierna av praktiska skäl måste begränsas till enstaka skolor måste dock beaktas vid bedömning av studiernas värde. Genomförandet av de antydda fältstudierna antogs därför kunna bli av större värde om däri ingick rationaliseringsexperiment i aktivt samspel med de deltagande lärarna. Direktiven överlämnade åt ULA att själv överväga om en fältstudie av antytt slag borde komma till utförande. ULA konstaterade vid sina överväganden att en fältstudie enligt de i direktiven skisserade riktlinjerna skulle ge möjlighet att med tillförlitliga observationer som grund kartlägga i princip hela lärararbetet. Det konstaterades också att de metoder som kunde stå till buds härför borde göra det möjligt att göra denna kartläggning mycket detaljerad. I dessa båda avseenden bedömdes fältstudien kunna ge SOU 1971:53

goda förutsättningar för en ambitiös undersökning av lärarnas arbete och arbetsförhållanden. Det praktiska värdet av dessa goda förutsättningar reducerades dock betydligt redan av det förhållandet att studiens genomförande krävde en omfattande förändring av de arbetsförhållanden som skulle studeras. Överflyttningen av lärararbete från hemmet till en härför iordningställd arbetsplats i skolans lokaler kunde antas medföra betydande förändringar beträffande såväl arbetsmetoder som tidsåtgång för åtskilliga arbetsmoment. Det studerade lärararbetet skulle alltså inte kunna betraktas som representativt för lärararbete bedrivet under "normala" förhållanden. Som ovan nämnts var det av resursskäl nödvändigt att en eventuell fältstudie begränsades till att avse enstaka skolenheter. Även med bortseende från förändringarna i de yttre förutsättningarna förlorades därmed möjligheten att erhålla uppgifter som skulle vara representativa för ett större kollektiv än den undersökta skolan. ULA fann det alltså inte möjligt att utnyttja den tänkta fältstudien som kontrollmetod i förhållande till de på bokföringsmetod grundade arbetstidsundersökningarna. Fältstudiens resultat kunde inte ge ULA något stöd för bedömningar angående tillförlitligheten i resultatet av ULA:s övriga undersökningar. 73

Genomförandet av en fältstudie borde närmare pröva möjligheterna till genomemellertid kunna ge ett värdefullt komple- förande av ett projekt med den beskrivna ment till den kartläggning av lärarnas arbets- inriktningen. förhållanden som ULA genom andra undersökningar åstadkom. 4.1.2 Frekvensstudieprov Vid undersökningar genomförda med bokförings- eller intervjumetod måste med nöd- Vid ULA:s överväganden om genomförandet vändighet uppdelningen i olika aktiviteter av en fältstudie konstaterades att en praktisk göras förhållandevis grov. Den mycket mera förutsättning härför var att frekvensstudielångtgående finfördelning av aktiviteter som metoden kunde utnyttjas för registrering av kunde ske vid en fältstudie utförd med data rörande lärararbetet i skollokalerna. Då särskilda observatörer borde alltså ge möjlig- denna förutsättning var av avgörande betyhet till väsentligt vidgad information om det delse och tidigare erfarenhet saknades fann faktiska innehållet i de olika momenten av ULA det vara nödvändigt att anordna en lärararbete. För att detta tillskott av in- provundersökning, som uteslutande skulle formation skulle vara av värde krävdes inte syfta till att belysa möjligheten att utnyttja att för delaktiviteterna kunde anges tidsmått frekvensstudiemetoden. Frekvensstudieprovet genomfördes med som var representativa för ett större lärarbiträde av statskontoret våren 1965 vid dåkollektiv. En intressant aspekt på fältstudien var varande högre allmänna läroverket i Strängvidare möjligheten att studera och dokumen- näs. I förberedelserna för provundersökningtera hela skolarbetets faktiska förlopp: hur en ingick bl.a. förtecknande och beskrivning organisationen av arbetet praktiskt fungera- av läraraktiviteter med tämligen långtgående de, samband mellan olika aktiviteter etc. finfördelning samt inskolning av observaMed denna inriktning borde studierna kunna törer utan särskilda förkunskaper beträffange underlag för överväganden om effektivi- de frekvensstudier eller lärararbetets föruttetsfrämjande förändringar. Vidareutveckling sättningar och innehåll. Den genomförda provundersökningen gav av idéer om sådana förändringar kunde — på det i direktiven antydda sättet - ske genom besked om att frekvensstudiemetoden kunde rationaliseringsexperiment i direkt anknytnig utnyttjas beträffande lärararbete som betill fältstudien eller senare initieras av dem drevs i skollokalerna och att detta kunde ske som önskade arbeta vidare på grundval av inom en för frekvensstudier normal kostnadsram. ULA:s fältstudie. Slutligen kunde fältstudien betraktas som en försöksstudie av värde för eventuella 4.1.3 ALLISKO-projektet framtida undersökningar på rationaliseringsområdet. ULA:s överväganden utmynnade i Efter erhållet bemyndigande igångsatte ULA ställningstagandet att en fältstudie i enlighet planering av en studie som gavs arbetsmed de i direktiven skisserade riktlinjerna namnet ALLISKO (Allt i skolan). Planeringborde genomföras. Resultatet kunde förvän- en bedrevs till en början utan inriktning på tas ge ett inte oväsentligt tillskott av in- viss skola. Efter undersökningar beträffande formation beträffande lärararbetets innehåll, ett antal från olika synpunkter lämpliga underlag för överväganden om rationali- alternativ för fältstudiens lokalisering konseringar samt möjlighet till praktiska ratio- centrerades intresset till två, intill varandra naliseringsförsök i begränsad skala. Även om belägna skolenheter i Stockholms omedeldet kunde förutses, att det skulle bli svårt att bara närhet. I samarbete med skolstyrelse, övervinna berörda lärares naturliga skepsis skolledning och lärare inriktades den konmot en studie som av dem krävde betydande kreta projektplaneringen på genomförande omställningar, fann ULA det vara värt att av fältstudien vid dessa skolenheter. 74

SOU 1971:53

Planeringen avsåg ett projekt som helt anslöt till de i direktiven skisserade riktlinjerna. En i princip total koncentration av alla lärares hela lärararbete till skollokalerna åsyftades. Dessa förutsättningar borde vara uppfyllda under minst ett läsår, helst tre till fyra terminer. Ju längre utsträckning i tiden som kunde uppnås, desto större skulle möjligheterna bli att bedriva praktiska rationaliseringsexperiment och att studera konsekvenserna beträffande organisation och metoder av lärararbetets koncentration till skollokalerna. ALLISKO-projektet kom inte till utförande, eftersom läraropinionen inte kunde vinnas för projektet vid de skolenheter, för vilka projektplanering bedrivits. Ytterligare sonderingar ledde utredningen till slutsatsen att det inte heller vid någon annan skolenhet skulle vara möjligt att genomföra ett projekt där alla (eller nästan alla) lärare för längre tid förlade allt (eller nästan allt) lärararbete till skolans lokaler. 4.1.4

Reviderat fältprojekt

ULA drog av gjorda erfarenheter den slutsatsen att genomförandet av en fältstudie förutsatte att ambitionerna i väsentliga avseenden måste begränsas. Anspråken på överflyttning av lärararbete från hemmet till skollokalerna måste inskränkas till att avse enbart de tider då direkta studier av arbetet förekom. Dessa studier kunde bedrivas endast under ett fåtal veckor. Det föreföll sannolikt att man också måste acceptera att överflyttningen av arbete till skollokalerna under studieveckorna blev mindre konsekvent genomförd. Tidsplaneringen för det eventuella genomförandet av en fältstudie låstes av att införandet av en ny läroplan för grundskolan skulle påbörjas läsåret 1970/71. Om en fältstudie skulle genomföras måste detta ske innan förhållandena i grundskolan påverkades av en ny läroplans införande. När hänsyn även togs till samordning i tiden med ULA:s övriga undersökningar var det inte gärna möjligt att tänka sig annan tid för fältstudien SOU 1971:53

än höstterminen 1969. Det var helt uppenbart att dessa revideringar i de ursprungliga planerna måste komma att utöva en påtagligt negativ effekt på möjligheterna att uppnå de resultat, som ULA ursprungligen förväntat sig. Från sålunda förändrade utgångspunkter förekom inom utredningen nya överväganden beträffande genomförandet av en fältstudie. Bedömningarna grundades därvid på medvetandet om att ULA:s huvuduppgift var att presentera en så allsidig kartläggning av lärarnas arbetsförhållanden som möjligt. Även med de reviderade planerna som grund borde fältstudien kunna ge ett tillskott av information om det faktiska innehållet i lärararbetet. Karaktären av ULA:s arbete gjorde det också rimligt att betrakta metodfrågorna som mycket väsentliga. Genomförandet av en fältstudie kunde ses som en viktig insats för utprövande av en metod för rationaliseringsinriktade studier inom skolväsendet. Frekvensstudieprovet i Strängnäs 1965 hade klarlagt den tekniska möjligheten att utnyttja denna metod för tidsmätningar beträffande lärararbete. Provundersökningen hade endast syftat till detta och längre än så kunde den ej underbygga slutsatser om möjliga metoder. Genomförandet av fältstudien borde kunna ge ULA möjlighet att ställa till förfogande värdefulla erfarenheter angående planering och genomförande av samlade studier av i princip hela lärararbetet i en fungerande skola. Även den reviderade fältstudiens data borde vidare kunna ge viss belysning av sådana problem beträffande organisation och metoder i skolarbetet som ULA:s övriga undersökningar inte fångade in. Genomförandet av en fältstudie borde därför göra ULA:s kartläggning av lärarnas arbetsförhållanden bättre samstämd med de ändamål den enligt direktiven skulle tjäna, nämligen att utgöra underlag för överväganden både i förhandlingssammanhang och beträffande inriktningen av eventuellt rationaliseringsarbete. ULA:s överväganden ledde till slutsatsen 75

att ULA borde söka genomföra en fältstudie med den ambitionsnivå som nu bedömdes uppnåelig. Detta innebar att tanken på rationaliseringsexperiment fick avföras från målsättningen. Likaså bortföll möjligheten att studera konsekvenserna beträffande organisation och metoder av lärararbetets koncentration till skollokalerna, eftersom perioderna av dylik koncentration skulle bli alltför kortvariga för att möjliggöra meningsfulla studier i dessa avseenden. I övrigt kvarstod målsättningen i princip oförändrad ehuru utredningen självfallet var medveten om att den praktiska innebörden i målsättningen modifierades till följd av de ändrade förutsättningarna. ULA:s ställningstagande tog sig praktiskt uttryck i beslut om att begära medgivande för genomförande av en fältstudie i Engelbrekts skola i Stockholm under höstterminen 1969 med observationer under två perioder om sammanlagt fyra veckor, under vilka perioder största möjliga överföring av lärararbete från hem till skola skulle eftersträvas. 4.2 4.2.1

Fältstudiens genomförande Projektering och organisation

I förberedelserna för fältstudien ingick vissa provundersökningar. Frekvensstudieprovet i Strängnäs 1965 har redan nämnts. Vissa metodprov utfördes vidare vid Engelbrekts skola i Stockholm hösten 1968, och i denna skola genomfördes sedermera fältprojektet. För fältprojektets planering och genomförande organiserades en projektgrupp under ledning av den av ULA anlitade konsulten för administrativ rationalisering. Lärarkåren vid skolan företräddes av en kontaktgrupp med vilken överläggningar ägde rum om bl.a. arrangemangen kring studierna. En utförlig redogörelse för projektets organisation och genomförande lämnas i projektledarens rapport. (Bilaga C) 4.2.2

Undersökningsskolan

ULA ville undvika att fältstudien lokaliserades till en skolenhet som kännetecknades av 76

extrema förhållanden beträffande någon av de grundläggande faktorerna. För fältstudiens genomförande söktes därför en skolenhet där grundskolan var fullt utbyggd med alla nio årskurserna och där undervisning enligt läroplanen för grundskolan skett minst ett par år i samtliga årskurser. Skolenheten borde vara av "normal" storlek samt ha ändamålsenliga lokaler och tillfredsställande materielutrustning. Lärarkåren borde i huvudsak utgöras av behöriga lärare och även i övrigt borde skolenheten ha tillgång till sådan personal som bör finnas vid en "modern" skola. Av hänsyn till den särskilda arbetsbelastning projektet kunde förväntas innebära för de deltagande lärarna borde skolenheten inte beröras av den samtidigt pågående arbetstidsundersökningen (GRU). Av praktiska projektledningsskäl borde undersökningsskolan ligga i eller någorlunda nära Stockholm. En avgörande förutsättning var slutligen att skolstyrelsen, skolledningen och lärarna ställde sig klart positiva till projektet. Lärarnas positiva attityd till de metodprov som hösten 1968 förlades till Engelbrekts skola i Stockholm blev i hög grad avgörande för att fältprojektet kom att förläggas till denna skolenhet, som även i övrigt befanns väl motsvara de krav som ställdes. Engelbrekts skola är en fullständig grundskola, som i samma skolanläggning inrymmer fullständiga låg-, mellan- och högstadier. Läsåret 1969-70 omfattade låg- och mellanstadierna två normalklasser av varje årskurs samt högstadiet sju klasser av årskurs 7 och sex klasser av vardera årskurserna 8 och 9. Härutöver anordnades tio specialklasser eller -kliniker förutom en speciell klinik och en språkklinik för invandrarbarn. Skolan sysselsatte 80-90 befattningshavare och hade cirka 770 elever. Skolans lokaler, som ursprungligen byggdes i början av 1900-talet, hade genomgripande ombyggts och därvid anpassats till grundskolans krav. De innefattade alla för skolverksamheten erforderliga lokaler och bedömdes av projektledningen ha en fullgod materielutrustning. 1 samband med ombyggSOU 1971:53

nåden hade även iordningställts ett antal arbetsplatser för lärarna i läroämnen på högstadiet. Skolan hade förhållandevis god tillgång till skolsocial personal och till centralt placerad expertis. I arbetsuppgifterna för vid skolan placerad expeditions- och vaktmästarpersonal ingick att lämna lärarna viss service. En närmare redogörelse för organisatoriska och personella förhållanden vid undersökningsskolan ingår i projektledarens rapport. (Bilaga C) Om bestämmelser m.m. rörande lärarnas tjänstgöringsförhållanden se även avsnitt 3.3. 4.2.3

Genomförda undersökningar

Fältstudien genomfördes i tre datainsamlingsetapper varav en förlades till vårterminen och två till höstterminen 1969. Vårstudien omfattade veckan 4-10 maj och hade karaktär av förstudie med huvudändamål att pröva hur aktivitetslistan täckte rutinerna i lärararbetet samt att utpröva metod för lektionsstudier. Beträffande frekvensstudiemetodens användning och utformning ansågs erfarenheterna från frekvensstudieprovet i Strängnäs 1965 tillräckliga. Omedelbart efter vårstudiens datainsamling bearbetades materialet från denna. På grundval av de gjorda erfarenheterna fastställdes den slutliga planen för den undersökning, som skulle genomföras under höstterminen 1969. Höststudien utgjorde fältprojektets huvudundersökning. Den omfattade två observationsperioder om vardera två veckor, nämligen 6—19 oktober och 17—30 november 1969. I princip skulle under observationsperioderna hela lärararbetet registreras. Lärarna ombads att förlägga så stor del av det icke lektionsbundna arbetet som möjligt till skollokalerna. Även om lärarna var positiva härtill måste dock förutsättas att en icke oväsentlig del av lärararbetet även under observationsperioderna skulle komma att fullgöras i lärarnas hem. Registrering av arbetet måste SOU 1971:53

därför avse arbetet både i skollokalerna och i hemmet. För registrering av lärararbete i skollokalerna under arbetsdagar (måndag-fredag) arrangerades en frekvensstudie med tillfälligt anställda observatörer organiserade i sex observatörsgrupper. Under de första observationsdagarna gjorde var och en av de sex observatörsgrupperna en observation var fjärde minut. Fr.o.m. fjärde dagen gjordes en observation var tredje minut. Den ordningsföljd i vilken lärarna observerades hade utvalts på statistiska grunder. Beträffande sådant lärararbete som inte fullgjordes i skollokalerna gjorde lärarna anteckningar i bokföringshäften av GRUmodell. Detta arbete registrerades alltså i en bokföringsundersökning. Eftersom skolans lokaler hölls stängda under lördags- och söndagsdygn kom noteringarna i bokföringshäften att omfatta bl.a. allt lärararbete som utfördes under dessa veckodagar. Lärarnas arbete under pågående lektion ansågs inte böra registreras genom observatörer. Beträffande lektionstid begränsades alltså observatörernas insats till registrering av att läraren var sysselsatt med lektion. För undersökningens syfte var en mera detaljerad redovisning av lektionsarbetets innehåll önskvärd. Av den anledningen arrangerades en särskild lektionsstudie. Denna utgjordes av en frekvensstudie där lärarna själva svarade för observationer och noteringar. Skolans signalsystem för markering av lektions början och slut utnyttjades för att under pågående lektion ge signal som angav att lärarna skulle registrera observation av sitt eget pågående arbete vid tidpunkter utvalda på statistiska grunder. I lektionsstudien byggdes in en undersökning om läromedelsanvändning, begränsad till registrering av utnyttjandet av vissa tekniska hjälpmedel. Observationsblanketterna utformades så att även lärararbetets lokalisering till lärosalar, särskilda lärararbetsplatser i skolanläggningen etc. blev registrerad. Omedelbart efter den andra observationsperiodens slut genomfördes en attitydunder77

sökning. Lärarna fick svara på en enkät. Svaret på frågorna i denna skulle dels ge visst underlag för objektiv värdering av undersökningsresultatens tillförlitlighet och dels ge information om lärarnas egen bedömning av fältstudiens genomförande. Till grund för bearbetning av undersökningarnas resultat noterades olika bakgrundsdata beträffande de deltagande lärarna. Projektledarens rapport (Bilaga C) ger närmare beskrivning av de olika undersökningar som ingick i fältprojektet.

78 SOU 1971:53

5 Utgångspunkter för redovisningen av undersökningsresultaten

5.1 Undersökningspopulationer och redovisningsformer

vändning dels vid förhandlingar angående lärarnas anställnings- och arbetsvillkor, dels i 5.1.1 Undersökningarna och resultatredovis- samband med överväganden rörande eventuella rationaliseringar inom skolväsendet. ningens omfattning ULA har även sökt bedöma vilka redovis1 det föregående har ULA redogjort för de ningsformer som skulle kunna tänkas vara förutsättningar och ställningstaganden varpå användbara vid framtida bearbetningar av dess undersökningar byggt. Redogörelse har det insamlade materialet. Då det bl. a. med sålunda lämnats i kapitel 2 för undersök- hänsyn till kostnaderna varit nödvändigt att ningarna i avvecklingsskolorna läsåret begränsa tabellredovisningarnas totala om1965/66, i kapitel 3 för undersökningarna i fattning, framlägger ULA nu icke i sina grundskolan läsåret 1968/69 samt i kapitel 4 tabellredovisningar samtliga de fakta som för fältstudien i en grundskoleenhet höstter- kan vara av framtida intresse. Eftersom datamaterialet bevarats är det emellertid möjligt minen 1969. Insamling och redovisning av data har be- att framdeles därur framtaga ytterligare fakträffande AVU och GRU handhafts av statis- ta. tiska centralbyråns utredningsinstitut (Ui) och beträffande fältstudien av en särskild projektledning. Utförliga redogörelser för 5.1.2 Läsårsundersökningen vid avvecklingsskolorna undersökningarnas genomförande och metoderna för framtagande av resultatredovis- Såsom framgått av avsnitt 2.2.3 hade avveckningar lämnas i tekniska rapporter: AVU- lingen av de här avsedda skolformerna redan rapporten (Bilaga A), GRU-rapporten (Bilaga vid ULA:s tillkomst fortskridit så långt, att B) samt projektledarens rapport över fält- det ställde sig tekniskt omöjligt eller olämpstudien (Bilaga C). ligt att i avvecklingsskoleundersökningarna Resultaten från ULA:s undersökningar medtaga andra skolformer än kommunala redovisas främst genom tabellbilagor: AVU- och statliga realskolor samt allmänna gymnatabellerna (Bilaga F), GRU-tabellerna (Bilaga sier, försöksgymnasier, handelsgymnasier G) och fältstudietabellerna (Bilaga H). Sam- och tekniska gymnasier. Även för dessa skolmanfattning av och kommentarer till resul- formers vidkommande medförde de uppställtaten lämnar ULA i efterföljande avsnitt. da kraven i fråga om skolorganisationens Vid bedömning av resultatredovisningens stabilitet och enhetlighet samt de uttagna omfattning och inriktning har ULA beaktat lärarnas behörighet sådana begränsningar i att resultaten skall kunna komma till an- urvalsunderlaget, att datainsamlingen måste SOU 1971:53

få formen av en totalundersökning. Härvid är att märka, att denna kom att avse de kvarvarande skolorna, sedan avvecklingen pågått en avsevärd tid. Representativitetsproblematiken blir härigenom speciell. Av tekniska skäl måste deltagarna uttagas i slutet av juli 1965, varför de under augusti nyanställda icke-ordinarie lärarna inte kunde tagas med. De sålunda utanförställda synes dock icke ha utgjort något större antal. Det totala antalet lärare i undersökningspopulationen blev 2 994. Av olika orsaker bortföll under läsårets gång 301 deltagare, varför redovisningen grundar sig på de data som erhållits från de återstående 2 693. Dessa fördelade sig sålunda på huvudkategorier: lärare i läroämnen lärare i övningsämnen lärare i maskinskrivning och stenografi

2 368 309 16

Sistnämnda huvudkategori förekom endast vid handelsgymnasierna - vid realskolans handelslinjer ombesörjdes undervisningen i ämnena stenografi och maskinskrivning av lärare i läroämnen - och antalet deltagande sådana lärare var otillräckligt för att en dataredovisning för deras del skulle befinnas meningsfull. Lärarna i övningsämnen vid avvecklingsskolorna bildade ingen enhetlig grupp utan skilde sig kategorivis från varandra både i fråga om arbetsuppgifter och utbildning. Det var därför från redovisningssynpunkt önskvärt att de olika övningslärarkategorierna skulle kunna särredovisas. De deltagande lärarna i övningsämnen fördelade sig emellertid på följande sätt: lärare i teckning lärare i musik lärare i gymnastik lärare i trä- och metallslöjd lärare i textilslöjd lärare i hemkunskap

56 19 149 37 11 37

I detta fallet har således enligt ULA:s bedömning två lärarkategorier kommit att omfatta för få deltagare för särredovisning, nämligen lärare i musik och textilslöjd. Det bör anmärkas, att det bortfall av ett par lärare i vardera av de två grupperna, som förekommit under undersökningens gång, SO

icke har påverkat redovisningsmöjligheten. Lärarunderlaget var således för litet från början. Å andra sidan har de av dessa båda grupper lämnade uppgifterna tagits med i redovisningen för hela övningslärargruppen. Lärarna i läroämnen undervisade dels på realskolestadiet och dels på gymnasiestadiet men kunde också ha en del av sin undervisningsskyldighet förlagd till annan skolform, vilket allt berodde på hur den skolenhet var organiserad, vid vilken lärarna tjänstgjorde. Lärarna i samrealskolorna och kommunala realskolorna undervisade uteslutande på realskolestadiet. Detsamma gällde för många lärare vid allmänna gymnasier med realskolor, t. ex. ämneslärarinnor. Vid denna skolform undervisade också många lärare uteslutande på gymnasiestadiet och återstoden på båda stadierna. Förutom totalredovisningen av samtliga hithörande lärare har i tabellerna en särredovisning gjorts för lärare som uteslutande tjänstgjort på ettdera stadiet. Av de lärare som hade sin tjänst vid ett försöksgymnasium hade många en del av sin undervisning förlagd till ett med detta förenat högstadium av grundskolan. I AVU har sistnämnda undervisning av tekniska skäl medtagits, trots att den skett vid en ny skolform. Den har därvid behandlats som fyllnadstjänstgöring och icke uppdelats på aktiviteter. Det bör observeras att direktiven nämnt datainsamlingen vid försöksgymnasiet som särskilt betydelsefull. Vid de tekniska gymnasierna förekom förutom gymnasielinjerna specialkurser för elever utan realexamen eller motsvarande kompetens. 1 några fall förekom också lärarsamverkan med fackskola eller yrkesskola. Undervisningen i specialkurs har särredovisats, medan undervisning vid fackskola och yrkesskola, i den mån den ingått i undervisningsskyldigheten, betraktats som fyllnadstjänstgöring. I handelsgymnasierna förekom i flera fall en ettårig studentlinje, den s. k. fackkursen, men också lärarsamverkan med fackskola och yrkesskola. Tillvägagångssättet har här blivit detsamma som i föregående fall. Fackkursen har särredovisats medan i tjänsten SOU 1971:53

eventuellt ingående fack- eller yrkesskoleDet var därför icke möjligt att i AVU undervisning redovisats som fyllnadstjänst- samla lärarna i redovisningsbara grupper med göring. exakt samma tjänstgöringsförhållanden i detDet främsta skälet för det beskrivna till- ta avseende. Om man däremot ordnade ämvägagångssättet har varit att få tillräckligt nena i grupper efter den samhörighet mellan stora redovisningsgrupper. Men även andra dessa, som återspeglas i lärartjänsternas ämsakliga skäl har talat härför. En tjänstgöring, neskombinationer, erhölls tillräckligt stora som omfattade i vissa fall real- och gymnasie- redovisningsgrupper. Dessa skiljer sig något stadierna och i andra fall gymnasieklasser, åt mellan de olika skolformerna, beroende special- och fackkurser samt yrkes- och fack- på deltagarantalet. Fördelningen i undersökskoleundervisning, är att betrakta såsom van- ningen på de olika ämnesgrupperna framgår ligen förekommande i de undersökta avveck- av tabell 5.1. lingsskolformerna. Detsamma gällde filialklasser av tekniska gymnasier och handelsSåsom framgår av tabell 5.1 har en uppgymnasier, som förlagts till allmänna gymna- delning i grupperna A-D och F endast besier. De var därför kännetecknande för de funnits möjlig beträffande allmänna gymnadär tjänstgörande lärarnas arbetsförhållan- sier med realskolor. den. Samma förhållande rådde mellan förEmellertid bör redan här sägas, att ULA söksgymnasiet och grundskolans högsta- funnit en annan väg att redovisa de ämnesdium. Att märka är att lärarna i läroämnen bundna skillnaderna i arbetstidsåtgång än hade olika undervisningsskyldighet på de oli- genom denna uppdelning av lärarna i ka stadier som de undervisade på. (Jfr 2.3.2) ämnesgrupper, nämligen genom att särredoInom kategorin lärare i läroämnen vid visa tidsåtgången för lektionerna jämte föravvecklingsskolorna rymdes flera olika grup- och efterarbete för varje ämne och årskurs, per som skilde sig från varandra i fråga om t. ex. geografi i klass 2 3 i realskolan. (Jfr tjänsternas art liksom också i fråga om ut- 6.1.2.) bildning. I det förra avseendet fanns vid Vad övningsämnena beträffar, förekom läsamtliga undersökta avvecklingskolformer rartjänster i gymnastik vid samtliga skolforadjunkter samt dessutom vid gymnasierna mer i AVU, i musik och teckning vid realskolektorer och vid realskolorna ämneslärare lorna, allmänna gymnasiet och försöksgymoch ämneslärarinnor. Ämneslärargruppen i nasiet samt i slöjd och hemkunskap endast sin tur innefattade bl. a. vidareutbildade vid realskolorna. Undervisningsskyldigheten folkskollärare. Utredningen har i sin tabell- var ofta förlagd till mera än en skolform. redovisning sammanfört alla lärare i läro- Antalet deltagande lärare har icke medgivit ämnen till en grupp utan att ta hänsyn till någon särredovisning med avseende på skoltjänsteställning och utbildning. Den har såle- form. des avstått från att söka utröna om skillnaEftersom en uppdelning av tidsåtgången derna i lärarutbildning kan ha påverkat ar- på olika aktiviteter är möjlig endast i de betstidsåtgången, men härför erforderliga fall, då fyllnadstjänstgöring icke förekommit bakgrundsdata har insamlats och finns i data- — alla till denna hörande noteringar har ju materialet, därest en bearbetning från denna sammanförts och redovisats i en enda aktivisynpunkt skulle bli aktuell. Någon skillnad i tet, kallad fyllnadstjänstgöring — har en såundervisningsskyldighet förelåg inte mellan dan detaljuppdelning endast blivit möjlig för lärare med olika utbildning. ämnena teckning och gymnastik med respekEtt utmärkande drag, då det gäller arbets- tive 39 och 97 lärare utan fyllnadstjänstförhållandena för lärarna i läroämnen, var de göring. Hela antalet redovisade sådana lärare stora skillnader, som rådde mellan olika lära- är 176 och hela antalet redovisade övningsre i fråga om undervisningens fördelning på lärare av alla kategorier 309. Någon redovisämnen och årskurser (klasser). ning av de få fall, då tjänster omfattat en SOU 1971:53 6

Tabell 5.1 Fördelning av de i AVU deltagande lärarna i läroämnen på skolformer och ämnesgrupper. Skolform Ämnesgruppens omfattning i AVU-tabellerna

Allmänt gymnasium med realskola

A. Svenska och ett eller flera språk

147 B. Svenska och kristendomskunskap och/eller filosofi och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi

117 C. Språk

190 D. Kristendomskunskap och/eller filosofi och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi

79 E. Humanistiska eller samhällsvetenskapliga ämnen F. Geografi och/eller biologi

51 G. Matematik och/eller fysik och/eller kemi och/eller biologi

241 H. Tekniska ämnen

-

I. Ekonomiska ämnen

kombination av två olika övningsämnen, har icke varit möjlig. AVU var med avseende på de lärare som enligt de uppställda definitionerna skulle omfattas av undersökningen en totalundersökning. Däremot var den med avseende på mätveckorna (sjudagarsperioderna) en urvalsundersökning för varje lärare. Resultaten har efter vedertagna statistiska regler räknats upp till att avse hela läsåret. De möjliggör, sedan hänsyn tagit till slumpfel och mätfel, generella uttalanden om lärarnas arbetsförhållanden läsåret 1965/66. Emellertid är intresset för resultaten inte knutet till de förhållanden som rådde just detta enda år. Tvärtom föreligger en önskan att man genom AVU-resultaten skall kunna bilda sig en uppfattning om förhållandena i AVU-skolorna innan dessa börjat avvecklas för att ersättas av grundskolan och det nya gymnasiet. För generaliseringar av sistnämnda slag är det viktigt att bl. a. söka bedöma de strukturella förändringar som skett med de av AVU 82

Försöksgymnasium

HandelsTekniskt gymnasium gymnasium

Samrealskola och kommunal realskola

83 230 43

berörda skolformerna fram till läsåret 1965/66 och som haft sin grund i det förhållandet att dessa stod under avveckling. Dessa kan företrädesvis bedömas ha varit av två slag, nämligen sådana som sammanhängt med skolmiljön och sådana som varit att hänföra till lärarpopulationen. I fråga om skolmiljön koncentreras intresset till AVU-skolornas geografiska fördelning, skolkommunernas storlek och samhällsstruktur samt skolenheternas omfattning, som man vill jämföra med de förhållanden under vilka AVU-skolorna arbetade före avvecklingens påbörjande. I fråga om lärarpopulationen vill man jämföra den som fanns i AVU-skolorna med den som fanns i samma skolformer vid den nyssnämnda tidpunkten. Vad man i första hand kan befara, då fråga är om skolformer under avveckling eller uppbyggnad, är att de sista kvarvarande och första nya skolorna och skolkommunerna skulle ha en i något eller några avseSOU 1971:53

enden, t. ex. i fråga om lärarrekry te ringen, starka skäl att förmoda att det förelåg vissa speciell karaktär som skulle avvika från vad generella ålders- och utbildningsskillnader som eljest var normalt och som inverkade på mellan olika skolformer och skolenheter. lärarnas arbetsförhållanden. Först kan kon- Härvidlag skulle flera hypoteser kunna uppstateras att problemet icke är aktuellt för ställas. Några exempel anges här: handelsgymnasierna och de tekniska gymna1. Tilldelningen av brist- och utbytessierna. Dessa berördes ännu inte av avveck- tjänster, som var förbehållen skolor i övre lingen, och med undantag för några få rela- Norrland samt skolor med speciella rekrytetivt nytillkomna skolor deltog samtliga i ringssvårigheter i andra delar av landet, kan undersökningen. åt dessa ha givit en större andel unga lärare Realskolestadiet hade direkt drabbats av och filosofie magistrar utan praktisk lärarnedläggning i samband med skolkommuner- utbildning. För relativt nya skolor kunde nas övergång till försöksskola och grund- även eljest samma förhållande beräknas råda. skola. Tillsammans kunde samrealskolan, 2. Gymnasieundervisningen kan för kommunala realskolorna och de med allmän- många lärare ha framstått som mera efterna gymnasier förenade realskolorna uppvisa traktansvärd än realskole- och högstadieen betydande spridning såväl i geografiskt undervisningen, även om den förstnämnda avseende som i fråga om skolstorleken. Den med hänsyn till kunskapskraven på läraren största förändringen i populationens sam- kunde betraktas som mera krävande. mansättning föranleddes av att de tre största 3. Yngre lärare kunde förväntas oftare än städerna jämte förorter inte längre hade någ- äldre vara intresserade av att tjänstgöra vid ra realskolor. Största skolkommunerna i un- de nya skolformerna. dersökningen var Norrköping med c:a 4. Nytillkomna kategorier av lärare, 94 000 och Jönköping med c:a 53 000 inne- t. ex. vidareutbildade folkskollärare, kunde vånare. I övrigt fanns alla ifråga kommande tänkas förekomma oftare i nya skolor och kommunstorlekar och alla län utom Väst- skolformer, medan lärare från nedlagda lärarmanlands med i AVU. utbildningslinjer, t. ex. ämneslärarinnor, 1 fråga om det allmänna gymnasiet av kunde väntas vara vanligare förekommande i äldre typ hade avvecklingen fram till de äldre. 1965/66 åstadkommit större förändringar. Någon genomgående prövning av sådana Även här saknades de tre största städerna hypotesers giltighet har ULA icke gjort. Ej med förorter men därjämte var att märka att heller har ULA dragit några definitiva slutav de 34 deltagande gymnasierna endast 6 satser om hur sådana strukturella olikheter i låg i vardera av Svealand och Norrland me- populationerna mellan läsåret 1965/66 och dan 22 låg i Götaland. I fråga om skolstor- tidigare år inverkat på AVU:s resultat. Fråleken var spridningen stor. gorna berörs ytterligare i viss utsträckning i De nyssnämnda geografiska luckorna be- kapitel 7, där vissa jämförelser görs mellan träffande de allmänna gymnasierna av äldre AVU och GRU. typ motsvarades inte helt av de 18 deltagande försöksgymnasierna. Av dessa låg vis- Före undersökningarna gjordes, som nämnts, serligen nio i Stockholms stad och län och en uppdelning av lärarnas arbetsett i Göteborg, varigenom skolor med stor- uppgifter, sådana som de redovisats i avsnitt stadsförhållanden kommit med i AVU, men 1.3, i aktiviteter. Såsom tidigare framhållits av de återstående låg fyra i Götaland och (3.4.3) gjordes bokföringsundersökningens fyra i Norrland. En förteckning över samtliga aktivitetsuppdelning i AVU relativt begräni AVU deltagande skolor med uppgift om sad. Skälen härtill var de då otillräckliga deras organisation m m. finns intagen i Bila- erfarenheterna av hur långt aktivitetsgor II. (Bilaga I) ippdelningen kunde drivas i en bokföringsVad lärarpopulationen beträffar, fanns det undersökning. Ställningstagandena underlätSOU 1971:53

tades för övrigt av att i AVU insamlade data lärares arbetsuppgifter. På samma sätt är det inte kunde beräknas bli av större intresse från endast arbete vid avvecklingsskolan som rerationaliseringssynpunkt. Själva undervis- dovisas i de aktiviteter som endast ankomningsarbetet under och i samband med lek- mer pä vissa lärare att ombesörja, såsom tionstimmar sammanfördes således i en enda klassföreståndararbete (akt 20 och 21), huaktivitet, "Lektioner, förberedelser och ef- vudlärararbete (akt 22) och institutionsföreterarbeten". Denna kunde emellertid relateras ståndararbete (akt 23). Om för en lärare med till en viss kurs i läroplanen, t. ex. geografi i fyllnadstjänstgöring arbete med någon av de 3 4 eller engelska i R III 3 , vilket skedde på så hittills nämnda aktiviteterna, för vilka särsätt, att läraren för varje tidsangivelse för skild ersättning icke utgick, ingått i fyllnadsdenna aktivitet jämte klockslaget angav en tjänstgöringen, har noteringen skett på aktibeteckning för kursen. Genom en annan vitet "19. Fyllnadstjänstgöring jämte därtill aktivitet, "11. Arbete med skrivlag (konstruk- hörande förberedelser och efterarbeten tion och rättning av skrivningar, ej lappskriv- m. m. (specificera)". Som något mera komplicerad har utredningar, specificera)", erhölls tidsdata rörande ningen vid planeringen av de första underarbetet med de i kursplanerna föreskrivna sökningarna betraktat rubriceringen av lärarskriftliga proven inklusive examensskrivnas studier. 1 AVU har dessa uppdelats pä ningarna (jfr tabell 2.4). två aktiviteter, "25. Deltagande i fortbildVad övriga aktiviteter beträffar har gränsningskurs (specificera)" och "26. Studier för dragningen skett på sådant sätt, att det klart högre meriter och studium av facklitteraframgår för vilka aktiviteter särskild ersätttur". Avsikten har varit att åtskilja studier ning utgått. Dessa har bokförts antingen som för den innehavda tjänsten och meritering "24. Arbeten med anledning av speciella åtaganden för vilka ersättning utgår (specifi- för högre tjänst. Av lärarnas resor och förflyttningar har cera)" eller som "31. Förvärvsarbete utom två aktiviteter särskilts, nämligen "32. Resor tjänsten jämte tillhörande resor (specificeförflyttningar mellan bostaden och lärarra)". I vissa fall har också aktiviteten "35. arbetet" och "33. Resor och förflyttningar Övriga aktiviteter i eller i anslutning till mellan skolans lokaler samt mellan skolor tjänsten (specificera)" utnyttjats för särskilt vid fyllnadstjänstgöring". Den senare aktiviarvoderat arbete såsom särskilda prövningar, teten har vid redovisningen inräknats i "Övefterprövningar, uppdrag i samband med pririgt lärararbete". vatistexamina o. d. Under aktivitet "34. Uppehåll under arbeFör många av de övriga aktiviteterna är liksom för undervisningsaktiviteterna arten tet i skolan (vilken ej använts till annan av såväl lärararbete som arbete i tjänsten aktivitet enl. punkt 1-35)" skulle lärarna uppenbar. Detta gäller skrivvakter (akt 12), enligt anvisningarna bokföra sådant uppehåll annan vakthållning (akt 13), sammanträden som uppkommit under skoldagen på grund tillhörande tjänsten vid skolan (akt 14), mot- av rast, håltimmar o. d. och som ej utnyttjats tagning och andra kontakter med elever och för speciellt arbetsmoment eller någon av föräldrar rörande undervisning (akt 15), del- fritidsaktiviteterna (jfr 1.3.3). Också denna tagande i studiedag, planeringsdag, frilufts- aktivitet har i redovisningen innefattats i dag, studiebesök (akt 16), planering av un- "Övrigt lärararbete". De läraraktiviteter, som deltagarna ej kundervisning för läsår, termin eller längre period (akt 17) samt löpande kontakter med nat hänföra till någon viss aktivitet, har de andra lärare och vikarier rörande undervis- fått notera på den förutnämnda aktiviteten ningen (akt 18). Gemensamt för dessa aktivi- 35. Lärarnas fritidsaktiviteter har, i den mån teter är att de hänför sig till det arbete läraren utfört vid avvecklingsskolan i egen- de ej avsett annat förvärvsarbete, hänförts skap av lärare och att de i princip ingår i alla till någon av de fyra aktiviteterna vila m. m. 84

SOU 1971:53

(27), måltider (28), husligt arbete och personliga ärenden (29) eller övrig fritid (30). Infordrandet av data rörande dessa aktiviteter har varit helt undersökningstekniskt betingat. Någon bearbetning av dem har varken varit avsedd eller företagits (AVU-rapporten avsnitt 3.4.1. Bilaga A). I redovisningstabellerna har aktiviteterna "Lärokursbundet arbete exkl. skrivlag" och "Arbete med skrivlag" dels redovisats var för sig och dels sammanförts under rubriken "Lärokursbundet arbete." Förutsättningen för att så skall ha skett är dock att inga lärare med fyllnadstjänstgöring ingår i redovisningsgruppen. Har sådana lärare medtagits i denna, anges endast det totala lärararbetet. Något avskiljande av de särskilt arvoderade övertimmarna med tillhörande arbete har icke varit möjlig. I stället har ULA vid utvärderingen reducerat den uppmätta arbetstiden med användande av den tjänstekoefficient, som finnes angiven för varje redovisningstabell, så att ett mått erhållits på den tidsåtgång som beräknats motsvara en hel tjänst för lärarna i fråga. Såsom framgår av avsnitt 3.4.1 i AVUrapporten har i redovisningstabellernas summeringar av övrigt lärararbete medtagits aktiviteterna 12-18, 20-23, 33-34 och 35 A, medan även 19 ingått i det totala lärararbetet för lärare med fyllnadstjänstgöring. De två studieaktiviteterna 25 och 26 ingår däremot varken i tabellernas summering "Övrigt lärararbete" eller i "Totalt lärararbete". Detta utelämnande har icke sin grund i något ställningstagande från utredningens sida, när det gäller frågan om lärarnas fortbildning och övriga studier bort inräknas i lärarnas arbete i tjänsten vid avvecklingsskolorna eller ej. Förhållandet måste emellertid observeras vid eventuella jämförelser med grundskoleundersökningens summeringar, där tillvägagångssättet varit ett annat. ULA har i första hand eftersträvat att i bokföringsundersökningens tabeller presentera data som belyser den totala arbetstidsåtgången för varje särskild lärarkategori i dess helhet. Sådana data har redovisats i AVUSOU 1971:53

tabellerna 1:1, 12, 14 och 15. (Bilaga F). Här som eljest måste observeras att AVUtabellerna anger det uppmätta medelantalet arbetstimmar per lärare och läsår för den undersökta populationen och således inklusive tidsåtgången för övertimmarna. För varje lärarkategori anges i AVU-tabellerna för den skulle både dess me delve eko timtal och dess genomsnittliga tjänstekoefficient. För metoder för beräkning av medelvärde för lärararbetstiden för en heltjänst utan övertimmar har redogjorts i avsnitt 1.3.5. Skillnaden i arbetstidsåtgång mellan lärare med olika veckotimtal och tjänstekoefficient belyses i vissa AVU-tabeller (1:2-3). Avsikten har här varit att söka utröna, hur medelantalet timmar per lärare och läsår förhållit sig till olika veckotimtal och tjänstekoefficienter. Det kan noteras, att datamaterialet med avseende på de deltagande skolformerna givit tillräckligt stora redovisningsgrupper härför för lärarna i läroämnen men icke i övningsämnen. För ytterligare belysning av tendenserna har dessutom samma uppgifter framtagits beträffande de olika ämnesgrupper, vari lärarna i läroämnen uppdelats (AVU-tabellerna 1:5-6). Den andra huvudredovisning, som ULA funnit angelägen, har gällt lärararbetets uppdelning på aktiviteter. Denna redovisas dels i form av en uppdelning av lärokursbundet arbete och på övrigt lärararbete, dels såsom en redovisning av tidsåtgången för var och en av bokföringshäftets aktiviteter och kurserna i de olika ämnena. ULA har förutom huvudtabellerna låtit framtaga data för belysning av några speciella frågeställningar. I AVU-tabellerna 111:1 och 3 redovisas således den tidsåtgång för själva specialfunktionen, som uppgivits av de lärare som haft i uppdrag att vara klassföreståndare, huvudlärare eller institutionsföreståndare eller som innehaft arvoderad befattning. För klassföreståndarnas del har i AVUtabell 111:2 en särredovisning skett för olika årskurser. Vad beträffar det lärokursbundna arbetet, har redovisning skett av detta arbete dels som helhet på gymnasie- och realskolesta85

dierna, varvid har uppgivits antalet arbetstimmar per lärare och veckotimme (AVUtabell IV:4), dels fördelat på lärokurser med särredovisning för skrivlagsarbetet (AVUtabell IV:7). Avsikten med dessa tabeller har varit att mera i detalj belysa olikheten i belastning för lärare med skilda undervisningsämnen. Några AVU-tabeller belyser, hur vissa organisatoriska förhållanden påverkat arbetstidsförhållandena. Sålunda redovisas i AVUtabellerna IV:2, 5 och 8 den betydelse undervisningen i parallellklasser har. Även elevantalets betydelse har belysts (AVU-tabell IV:3). Tidsåtgången har angivits såväl exklusive som inklusive skrivlag. Vid användningen av denna tabell bör dock observeras att inom intervallet 31 och flera elever gymnasieklasserna på grund av bestämmelserna om delningstalet 30 endast kan ha haft någon enstaka elev över de 30. Detta medför i sin tur, att de flesta klasser med över 30 elever, som redovisas för gruppen "allmänt gymnasium med realskola samt försöksgymnasium", kan förutsättas ha tillhört realskolan, där delningstalet var 35. Förhållandet belyses ytterligare av AVUtabellerna IV:6 och 9. Under läsåret 1965/66 pågick försök med femdagarsvecka vid 20 av de i avvecklingsskoleundersökningen ingående skolorna. En särskild AVU-tabell (1:11) visar den observerade skillnaden i arbetstidsåtgång mellan skolor med 5-dagarsvecka och med 6-dagarsvecka.

Slutligen har utredningen också velat redovisa inverkan på arbetstiden av några personliga bakgrundsdata, nämligen kön, ålder och civilstånd (AVU-tabellerna 1:7-10). Avsikten har varit att insamla data för en bedömning i vad mån förändringar i lärarkårens sammansättning i dessa avseenden kan förväntas påverka den genomsnittliga arbetstidsåtgången för denna som helhet. 5.1.3 Ferieundersökningen vid avvecklingsskolorna Ferieundersökningen vid avvecklingsskolorna bestod av två olika datainsamlingar med skilda syften. Den ena avsåg en beräkning av tidsåtgången för det under ferierna utförda lärararbetet och den andra främst en kartläggning av den tidsmässiga förläggningen och omfattningen av ferieaktiviteterna. (Jfr avsnitt 6.1 i AVU-rapporten. Bilaga A.) I den senare datainsamlingen skulle i princip alla för bokföringsundersökningen uttagna lärare deltaga. Till den förra uttogs däremot redan under våren 1965 sammanlagt 1 000 lärare. Förutom de för deltagande i bokföringsundersökningen uppställda villkoren krävdes i denna undersökning att läraren skulle tjänstgöra vid avvecklingsskola såväl vid vårterminens slut som höstterminens början samt därvid ha minst full tjänstgöring. Motsvarande villkor uppställdes för deltagande i julferiedelen. De behöriga lärare, som härigenom ställdes utanför undersökningen, var sådana som på grund av tjänstledighet

Tabell 5.2 Uttagna och deltagande lärare i ferie undersökningen i avvecklingsskolorna. Deltagare i Lärarkategori Lärare i språk språk och annat ämne humanistiska ämnen naturvetenskapliga ämnen ekonomiska ämnen tekniska ämnen övningsämnen

sommarferiedelen

julferiedelen

148 148 183 256 42 101 122

124 135 164 231 38 92 110

129 128 149 219 33 84 108

Summa. 1 000

850 Uttagna lärare

SOU 1971:53

endera terminen för t. ex. studier, förordnande på skolledartjänst, långvarig sjukdom o. dyl. inte kunde förväntas använda sina ferier på för lärare normalt sätt. Antalet deltagande lärare kom av dessa och andra skäl att nedgå till 894 redovisade lärare i sommar- och 850 i julferieundersökningen. Deras fördelning på olika lärarkategorier framgår av tabell 5.2. För samtliga dessa kategorier erhölls således enligt ULA:s minimiantal redovisningsbara grupper. En bidragande orsak till att denna ferieundersökning icke gavs större omfattning var, att ULA icke haft möjlighet att genomföra någon provundersökning eller bygga på några tidigare erfarenheter. ULA bedömde det därför som tänkbart, att det skulle visa sig att lärarna var oanträffbara under ferierna i en utsträckning, som omöjliggjorde ett genomförande av intervjuerna. Såsom framgår av tabellen blev emellertid deltagarantalet med hänsyn till undersökningsförhållandena tillfredsställande. Till skillnad från läsårsundersökningen omfattade ferieundersökningen ingen insamling av fritidsdata. De aktiviteter som upptogs var dels läraraktiviteter, dels andra aktiviteter med anknytning till läraryrket, dels aktiviteter som äger meritvärde vid tillsättning av lärar- och skolledartjänster, dels barn- och ungdomsverksamhet av olika slag. Till hjälp för lärare, intervjuare och bearbetare skedde en uppdelning av gruppen studier och praktik i 15 aktiviteter. Härigenom kunde utförliga anvisningar och beskrivande svar undvikas. Aktivitetslistan har fogats till AVU-rapporten som bilaga 8. Av AVU-tabellernas tre definitioner innefattar definition III hela den redovisade tiden, dvs. den del av ferierna, då läraren utfört något arbete av betydelse för hans egen tjänst, skolväsendet eller barn- och ungdomsverksamheten, oavsett om han erhållit särskild ersättning härför eller icke, t. ex. lön som vikarierande rektor. (Beträffande definitionsindelningen hänvisas till avsnitt 6.5 i AVU-rapporten.) Den väsentliga skillnaden mellan redovisningarna enligt definition I och II är att till SOU 1971:53

den förra endast hänförts officiellt anordnade kurser, sammanträden av Skolveckans typ samt avslutnings- och förberedelsearbete till läsårsarbetet medan enligt definition II även andra kurser och sammanträden medtagits. Som framgått av vad som tidigare sagts framstod ferieundersökningen vid dess genomförande i väsentlig grad som en provundersökning, i fråga om vilken ULA var oviss om den över huvud taget skulle ge några bearbetningsbara data. Under sådana förhållanden är det naturligt, att den av ekonomiska skäl gavs en begränsad omfattning. Härför talade också att den avsåg skolformer under avveckling. Begränsningen tog främst formen av att i ferieundersökningens tabeller ingen redovisning efter skolform eftersträvades. Att då det gäller ferieaktiviteterna betrakta lärarna i läroämnen som en grupp oavsett skolformstillhörighet kan även av sakliga skäl vara motiverat, eftersom lärarna har möjlighet att byta skolform, något som i så fall regelmässigt sker under pågående ferier. En lärare kan således ha sin tjänst vid en skolform under terminen före ferierna och vid en annan under terminen efter samma ferier. ULA ansåg det vara väsentligare, till vilken ämnesgrupp lärare kunde hänföras. Fördenskull indelas deltagarna i sex grupper: språk, språk och annat ämne, humanistiska, naturvetenskapliga, ekonomiska och tekniska ämnen samt övningsämnen. (Jfr sammanställningen i tabell 5.2.) Denna gruppering överensstämmer i huvudsak men inte helt med den i bokföringsundersökningen tillämpade ämnesgruppsindelningen. En orsak till att språklärarna även i detta fallet uppdelats i två grupper är att vissa olikheter förmodats föreligga i fråga om dessas ferieaktiviteter. Lärare med enbart språkämnen undervisar i regel i två eller flera språk. De kan därför beräknas vara intresserade av kurser och andra studieresor inom mera än ett språkområde. De lärare som jämte språk också undervisar i annat ämne kan förmodas få inrikta sina ferieaktiviteter både mot sistnämnda ämne eller ämnen och 87

språkstudierna, varvid det i flertalet fall tor- GRU (Bilaga B). Dessa skiljer sig från de i de vara fråga om endast ett undervisnings- AVU använda därigenom att den senare var en totalundersökning av alla lärare, som språk. Till de förutsättningar varpå ULA byggde enligt de uppställda villkoren tillhörde unkonstruktionen av aktivitetslistan och redo- dersökningspopulationen i kvarvarande skovisningstabellerna hörde också en förmodan lor, medan GRU var en urvalsundersökning. att lärare i ekonomiska och tekniska ämnen Det första steget i urvalet gällde således att kunde använda en del av sin ferietid för bland ca 23 450 lärare som fyllde kraven för kontakter med näringslivet i form av prak- deltagande i undersökningen utvälja de omkring 4 000 lärare som beräknats som erfortiskt arbete inom detta. 1 AVU-tabellerna har redovisningen av fe- derliga i bruttourvalet. Vid valet av urvalsmetod utgick ULA härrieundersökningen uppdelats i två huvudvid bl. a. från ett i direktiven uttalat önskegrupper, varav den ena omfattar sommarmål om att grundskolans tre stadier skulle ferierna (AVU-tabell V) och den andra julundersökas samtidigt. Lärarurvalet kom inferierna (AVU-tabell VI). För vardera av ledningsvis att omfatta samtliga lärare i ett dessa har varje lärargrupp redovisats för sig. antal rektorsområden. För de lärarkategoI redovisningstabellerna har ferieaktiviterier, som inte härigenom kom att representerna sammanförts i fem grupper. teras av ett tillräckligt antal lärare, utsträck1. kurser tes urvalet att gälla ytterligare rektorsområ2. studier den, till dess att det som erforderligt beräk3. kongresser, möten m. m. nade bruttourvalet uppnåtts för varje lärar4. ungdomsledarskap kategori. Det totala bruttourvalet kom att 5. övrigt lärararbete. omfatta 4 058 lärare. För en mera ingående Samtliga dessa finns representerade i redo- beskrivning av undersökningspopulation i urvisningen enligt definition III men praktiskt valsramen och urval hänvisas till nämnda taget endast de tre första enligt de övriga. kapitel i GRU-rapporten. Liksom i fråga om AVU måste av tekniska Beträffande gruppen kongresser, möten m. m. bör observeras, att häri även ingår skäl bruttourvalet fastställas redan i slutet av aktivitet 18, dvs. "Planering eller annan för- juli. En risk uppkom härigenom att de yngsberedelse (även efterarbete från föregående ta lärarkategorierna, som ofta erhåller antermin) som läraren gör för sin undervisning ställning först omedelbart före terminsstari ämnena eller som klassföreståndare". Till ten, skulle bli underrepresenterade. Detta det arbete som ingår häri hör således bl. a. en motverkades i någon mån av att uttagna del av förberedelserna till flyttningspröv- lärare, som erhållit tjänstledighet eller avningarna vid höstterminens början, i varje gått före första bokföringsperioden utbyttes fall de som infallit på första läsårsdagen, mot sina ersättare, om dessa ägde föreskriven samt förberedelserna för vårterminens första behörighet. Trots sistanämnda åtgärd uppstod en dag, då undervisning oftast skulle äga rum i betydande minskning av bruttourvalet på full utsträckning. grund av urvalsramens övertäckning. Huvuddelen härav eller 626 lärare utgjordes av 5.1.4 Läsårsundersökningen vid grundskolan sådana lärare som vid en i samband med I avsnitt 3.2 har ULA redogjort för grund- första bokföringsperioden företagen kontroll skolans omfattning undersökningsåret konstaterades icke längre uppfylla kraven för 1968/69 och i 3.4.1 för bruttourvalet lärare. deltagande (t. ex. på grund av partiell tjänstI GRU-rapporten beskrives i kapitel 3 "Un- ledighet), visade sig sakna behörighet för den dersökningspopulation, urvalsramar och ur- innehavda tjänsten eller vad beträffar övval"de urvalsmetoder som har använts i ningslärare icke hade tillräckligt antal vecko88

SOU 1971:53

Tabell 5.3 Antal lärare i redovisningstabellerna för grundskoleundersökningens läsårsdel. Lärarkategori småskollärare folkskollärare speciallärare lärare i läroämnen yrkeslärare musiklärare gymnastiklärare teckningslärare lärare i trä- och metallslöjd textillärare hemkunskapslärare

Antal 377 386 334 1 089 88 34 119 46 271 157 87

D Kristendomskunskap och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi F Geografi och/eller biologi och/eller kemi G Matematik och fysik och/eller kemi och/eller biologi K Övriga ämnesgrupper

72 90 152 387

Ur dessa ämnesgrupper har två vanliga ämneskombinationer särredovisats, nämligen svenska och engelska med 61 lärare och matematik och fysik med 93 lärare. Lärarna i dessa två ämneskombinationer ingår dock Summa 2 988 också i respektive A- och G-grupperna. timmar i grundskolan. Antalet lärare för Enligt direktiven borde ULA eftersträva en kartläggning av arbetstidsförhållandena vilka data redovisas framgår av tabell 5.3. Såsom ovan (5.1.2) meddelats i samband för folk- och småskollärarna inom klasser med AVU har ULA bestämt ett minimiantal också av B-typ. Deltagarantalet har också i en grupp för att denna skall redovisas. (Jfr gjort redovisningsgrupperna för årskurs 1 + även 5.2.1.) Detta innebär beträffande GRU, 2 av b-typ och 3 - 6 av Bl-typ och sammanatt samtliga lärarkategorier kunnat medtagas lagt för Bl- och B2-typerna tillräckligt stora. i redovisningstabellerna, eftersom antalet Däremot har B2-typen ensam ej kunnat särlärare har överstigit nämnda minimiantal. redovisas. I fråga om speciallärarna har det, trots det (Jfr 5.2.1.) GRU har beträffande lärarna i läroämnen avsett att uteslutande belysa stora deltagarantalet i denna lärargrupp, 334, arbetsförhållandena inom grundskolan. I de icke visat sig möjligt att särredovisa andra fall då skolenheter, som också omfattat grupper än lärare i hjälpklasser på mellanannan skolform än grundskola, t. ex. gymna- stadiet och skolmognadsklasser. Uppspjälksium eller fackskola, medtagits i urvalet, har ningen på de många specialklass- och specialendast sådana lärare i läroämnen fått deltaga, kliniktyperna har varit för stor, för att redosom haft minst full tjänstgöring i grundskole- visningsbara grupper skulle erhållas. Däremot delen. Endast om tjänstgöringen i den andra har en särredovisning kunnat ske för sådana skolformen helt motsvarats av övertimmar, speciallärare, som endast undervisat i specialklinik, vilket skett i tabell 6.44. har lärarna kunnat deltaga i GRU. Yrkeslärarnas deltagarantal har inte medLiksom i AVU har ULA icke åsyftat givit någon uppdelning efter yrkesområden någon redovisning av lärararbetstiden efter lärarnas utbildning eller lärartjänstens art. utan dessa lärare har fått bilda en redovisUppgifter härom finns emellertid i de data, ningsgrupp. Vad slutligen lärarna i övningsämnen besom insamlats, varför en bearbetning från träffar har redan konstaterats att antalet dessa utgångspunkter skulle vara möjlig. Nettoantalet lärare i de olika ämnesgrup- deltagare medger en särredovisning för varje kategori. I datainsamlingen har här även perna är följande. medtagits lärare med fyllnadstjänstgöring såA Svenska och engelska och/eller väl vid grundskola i annan kommun som vid tyska och/eller franska 163 annan skolform. B Svenska och kristendomskunskap och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi 103 Om man vill bilda sig en viss uppfattning om grundskoleundersökningens population C Engelska och/eller tyska och/eller franska 122 och urval i geografiskt avseende kan man SOU 1971:53

studera kartorna i bilaga 1 till GRUrapporten. Kartan nr 1 visar undersökningarnas kommunpopulation. Av kartorna 2-10 i samma bilaga framgår vilka kommuner som ingått i urvalet för olika lärarkategorier. Därav kan utläsas att grundskoledata inhämtats från ett urval lärare ur samtliga lärarkategorier i 63 kommuner, fördelade på alla i undersökningspopulationen representerade län utom Södermanlands län. Av dessa var 20 städer, däribland de tre största. 9 kommuner tillhörde de sistnämndas förortsområden. För småskollärarnas del stannade urvalet härvid. För folkskollärarnas del tillkom ytterligare 9 landsbygdskommuner och 5 städer, av vilka sistnämnda 2 tillhörde förortsområdena. I ytterligare ett antal kommuner uttogs samtliga övriga lärarkategorier för deltagande. I huvudsak är det här fråga om samtliga lärarkategorier på högstadiet men dessutom låg- och mellanstadiets special- och övningslärare. Det sammanlagda antalet kommuner, där dessa övriga lärarkategorier medtagits, utgjorde 129, varav 37 städer. Härtill kom slutligen ett antal kommuner, där endast lärare i musik och teckning uttagits för deltagande i undersökningen. Den urvalsmetod som utredningsinstitutet använt innebär att datainsamlingen skett från skolor som representerar olika geografiska och samhällsmässiga förutsättningar för lärararbetet. Härigenom har representativitetsaspekten beaktats, då det gäller de framräknade medeltalen för arbetstidsåtgången. Vad undersökningspopulationens struktur med hänsyn till skolenheternas storlek och organisation beträffar kan konstateras att i kommuner, där det obligatoriska skolväsendets omfattning endast medgivit inrättandet av ett rektorsområde, samtliga skolenheter oavsett storleken och klasstypen inkluderats vid clusterbildningen. Detta har varit en betydelse bl. a. för glesbygdsskolornas deltagande. I vissa kommuner kunde en del av eller hela grundskolans högstadium vara förenad med gymnasiet. Även dessa högstadier har 90

fått ingå, varvid dock lärare i läroämnen med en del av sin undervisningsskyldighet förlagd till annan skolform än grundskola icke ansetts tillhöra undersökningspopulationen. I sin målsättning för bokföringsundersökningens aktivitetsuppdelning hade ULA uppställt önskemål om att erhålla mera detaljerade kunskaper om vari lärararbetet i grundskolan bestod än de som man erhållit beträffande avvecklingsskolorna. I första hand ville man få en uppfattning om hur det lärokursbundna arbetet gestaltade sig, men därjämte önskade man närmare kännedom om hur tidsåtgången för sammanträden, kontakter och vakter fördelade sig. Ett annat önskemål var att få en uppfattning om huvudlärararbetets fördelning på olika aktiviteter. Slutligen var det önskvärt att för grundskolans del vinna en bättre kunskap om fortbildning och studier. Många av önskemålen hade sin grund i förändringar i förutsättningarna för lärarnas arbete. Till nyheterna i lärarnas arbetsförhållanden i jämförelse med avvecklingsskolorna hörde stödundervisning och särskild undervisning (akt 3), elevvårdskonferenserna (akt 20), kvarstannandevakterna (akt 31), de nytillkomna anvisningarna för huvudlärarinstitutionen (akt 36-40), yrkesvalslärararbetet (akt 43) och utbildningskompletteringen (akt 47). Borta i grundskolan var däremot de s. k. salskrivningarna, som förekommit i avvecklingsskolorna, och därmed också de med dessa sammanhängande skrivvakterna. De förändringar som vidtagits i aktivitetsuppdelningen har endast i ringa omfattning påverkat aktivitetssummeringarna i redovisningstabellerna. För att i möjligaste mån medge formell jämförbarhet mellan resultaten från ULA:s båda stora undersökningar, har ULA eftersträvat att verkställa den mera omfattande aktivitetsuppdelningen för grundskolans vidkommande genom uppdelningar av AVU:s aktiviteter. De nya aktiviteternas gränser borde icke få skära de gamlas. Det enda område där den nya aktivitetsuppdelningen påverkat summeringarna gäller studierna. Här har en noggrannare fördelning SOU 1971:53

mellan lärararbete och fritidsaktiviteter blivit möjlig i redovisningen av GRU:s resultat. I fråga om rubriceringen av aktivitetsgrupperna motsvarar AVU:s och GRU:s "Lärokursbundet arbete" varandra samt GRU:s "Övrigt lärararbete I", och "Totalt lärararbete I" AVU:s beteckningar "Övrigt lärararbete och "Totalt lärararbete" med den skillnaden att i "Övrigt lärararbete I" och "Totalt lärararbete I" även inräknats "Studium av metodik- och facklitteratur i anslutning till tjänstens ämnen", "Utbildningskomplettering och fortbildningskurs" och " Annan fortbildning", vilka tre aktiviteter inte ingått i "Övrigt lärararbete" i AVU. Förutom de nämnda olikheterna har också ändrade arbetsvillkor medfört skillnader i redovisningen mellan undersökningarna. Sålunda har det förhållandet att en aktivitet blivit arvoderad mellan undersökningarna medfört en olika behandling av den i summeringsavseende. För en mera ingående diskussion av här berörd jämförbarhetsproblematik hänvisas till kapitel 7. Även i fråga om bokföringsundersökningens tabeller och data i GRU har ULA i första hand eftersträvat att framskaffa data, som belyser den totala arbetstidsåtgången för var och en av lärarkategorierna. Detta har skett i GRU-tabellerna 1:1, 11:1, 111:1, IV:l-2, V:l och VI:1. (Bilaga G). I tabell VII:2 har en redovisning skett av arbetstidsåtgången per veckotimme. Härutöver finns emellertid en hel rad andra tabeller som från olika synpunkter belyser de frågeställningar, som har samband med beräkningen av lärarnas totala arbetstid. Hit hör GRU-tabellerna 1:2, 11:2 111:3-6 och IV-6, som belyser hur olika veckotimtal och tjänstekoefficienter påverkar arbetstidsåtgången. Av GRUtabellerna VII:3 b—e och 5 i jämförelse med VII:4 framgår specialfunktionernas inverkan på tidsåtgången för de i lärartjänsten som sådan ingående aktiviteterna. För övningslärarnas vidkommande ger GRU-tabellen IV:1 en möjlighet att studera fyllnadstjänstgöringens motsvarande inverkan. Liksom i fråga om avvecklingsskolorna SOU 1971:53

redovisas här det uppmätta medelantalet arbetstimmar per lärare och läsår, varför medelveckotimtalet och medeltjänstekoefficienten också här uppgives i varje tabell. Vid jämförelser med data från AVU måste observeras, att tjänstekoefficienten delvis definierats olika i AVU och GRU. (Jfr 1.3.5). Belysningen av arbetstidsförhållandena för huvudkategoriernas undergrupper har i GRU utsträckts till att omfatta, förutom ämnesgruppsindelningen för lärarna i läroämnen, som också förekom i AVU, även en uppdelning efter klasstyper och lärokurser för folkoch småskollärarna samt en särredovisning av lärarna i hjälpklass på mellanstadiet och i skolmognadsklass samt av lärare som endast undervisade i specialklinik (se ovan) för speciallärarna. Med anledning av den diskussion som förekommit om hur olika förhållanden kan tänkas påverka lärarnas arbetstidsförhållanden, har ULA låtit framtaga data om tidsåtgången vid olika elevantal i klasserna, olika antal arbetspass per vecka, varigenom bl. a. håltimmarnas inverkan beräknades framgå, och olika lärarerfarenhet. Med arbetspass har ULA avsett en lektion eller flera lektioner i följd utan längre uppehåll än rasterna mellan lektionerna. I GRU-tabell 111:22 har data sammanställts som belyser elevantalets betydelse för tidsåtgången för arbetet med de olika lärokurserna. Däremot har den betydelse undervisning i parallellklasser kan ha inte medtagits i GRU-tabellerna. Inte heller har någon redovisning skett som skulle kunna belysa skillnaderna i arbetstidsåtgång för manliga och kvinnliga lärare eller lärare med olika ålder och civilstånd. Datamaterialet skulle dock medge sådana redovisningar. Andra insamlade men obearbetade data har avsett lokalförhållanden, läromedelstillgång, undervisningsmetoder och skrivhjälp. Det lärokursbundna arbetet har detaljredovisats dels för lärarkategorierna och vissa grupper inom dessa i GRU-tabellerna 1:7-9, 11:7-9, 111:10-12, IV:9-10, V:3-4 och VI: 2, dels i fråga om läroämnen för varje ämne och lärokurs i GRU-tabell 111:21. Övrigt lärararbete har också detaljredovisats, vilket 91

har skett i samma utsträckning som det lärokursbundna arbetet, i GRU-tabellerna I: 10-12, 11:10-12, 111:13-15, IV:11-12, V: 5-6 och VI :3. Dessutom har de tälj redovisning skett för lärare med vissa specialfunktioner samt utan sådana i GRU-tabellerna VII:8-13. Lektionsbortfallets betydelse för arbetstidsåtgången har i GRU studerats för samtliga deltagande lärare och redovisats i GRUtabellerna VIII-X> varigenom en möjlighet har erhållits att bl. a. studera hur lovdagarna, friluftsverksamheten samt planerings- och studiedagarna påverkat lärarnas arbetstidsförhållanden. En ytterligare belysning härav erhälles i GRU-tabell VI1:1, där uppgifter tagits fram som belyser variationerna i arbetstiden under läsårets gång. Andra organisatoriska förhållanden, vilkas inverkan belyses, är antalet elever i klasserna, lärarnas arbetspass (se ovan), tjänstgöringsorternas storlek och tillgången till kurator. (GRU-tabellerna 1:4-5, 11:4-5, 111:7, 9 och 19 samt IV:5) För övningslärarnas del har en särredovisning skett av resor och förflyttningar. (GRU-tabell IV:11) Av de personliga förutsättningar, som kunnat påverka arbetstidsåtgången, har i GRU redovisats lärarerfarenhetens inverkan, vilket skett i GRU-tabellerna 1:6, 11:6, 111:8 och IV:6. Valet av estimationsförfarande i GRU innebär att en brist på överensstämmelse kan uppstå mellan erhållna värden avseende en redovisningsgrupp och proportionellt hopvägda värden för delar av samma redovisningsgrupp, t. ex. värdet för samtliga lärare i läroämnen och värdena för ämnesgrupperna. Detta förhållande har belysts generellt i kapitel 5 avsnitt 5.4 i utredningsinstitutets GRU-rapport (Bilaga B), där även ett villkor för överensstämmelse härletts. Villkoret i fråga är att den inbördes proportionen mellan delgrupperna är densamma i alla duster. Om så ej är fallet (vilket nästan alltid gäller) uppstår ej överensstämmelse annat än undantagsvis på grund av samverkande tillfälligheter.

5.1.5 Ferieundersökningarna vid grundskolan Datainsamlingarna för ferieundersökningarna i grundskolan företogs i huvudsak på samma sätt som motsvarande datainsamlingar i avvecklingsskolorna (5.1.3). De ägde rum såväl under hela sommarferierna före läsårsundersökningarna som under julferierna. Även i denna senare undersökning förekom dels en intervjudel, dels en postenkätdel. Den senare var avsedd för samtliga c:a 4 000 deltagare i GRU medan den förra endast omfattade ett urval på c:a 1 000 av dessa. Liksom vid läsårsundersökningen i grundskolan visade sig ett rätt stort antal ursprungligen uttagna deltagare vid närmare kontroll ej uppfylla kraven för deltagande (jfr 5.1.4). Det slutliga lärarurvalet i intervjudelen kom där att stanna vid 806 lärare, varav 778 kunde intervjuas. 1 postenkätdelen blev det slutliga lärarurvalet 3 642 lärare, varav bearbetningsbara uppgifter erhölls av 3 240 lärare. Urval och deltagare i intervjudelen framgår av tabell 5.4. För ämnena hemkunskap och barnavård blev antalet lärare inom urvalsramen för ferieundersökningen för litet för redovisning, varför data ej alls inhämtades från dessa lärarkategorier. Denna beklagliga brist i möjligheterna till redovisning från ferieundersökningen sammanhängde med att ULA av kostnadsskäl nödgades begränsa den totala urvalsramen från ursprungligen avsedda 2 000 till 1 000 lärare. Tabell 5.4 Uttagna och deltagande lärare i ferieundersökningarnas intervjudel i grundskolan. Lärarkategori

Uttagna lärare

Deltagare

småskollärare folkskollärare speciallärare lärare i läroämnen musiklärare gymnastiklärare teckningslärare slöjdlärare yrkeslärare

84 79 85 343 38 57 26 52 42

83 78 82 325 36 55 25 52 42

Summa 806

778 SOU 1971:53

Tabell 5.5 Antalet deltagande lärare i läroämnen i intervjudelen av ferieundersökningen i grundskolan fördelade efter ämnesgrupp. A Svenska och/eller främmande språk

53 B Svenska och/eller annat humanistiskt ämne än språk

31 C Främmande språk

31 D Annat humanistiskt ämne än svenska och/eller annat språk

21 F Geografi och/eller biologi

24 G Naturvetenskapligt ämne

55 K Övriga ämnesgrupper

108 Uppgift saknas

2 Summa

325 Vad beträffar lärarna i läroämnen framgår antalet redovisningsbara deltagare i de olika ämnesgrupperna av tabell 5.5.

dragningarna och alternativen för feriearbetet i tjänsten bibehållits. I praktiken har detta betytt att uppdelningen enligt definitionerna måst anpassas till den nya aktivitetslistan. (Beträffande definitionsindelningen hänvisas till avsnitt 11.3.4 i GRU-rapporten.) En annan väsentlig olikhet är att i denna senare genomförda undersökning även resultaten från postenkätundersökningen kunnat redovisas, vilket skett i form av diagram. (Se Bilaga G). De GRU-tabeller, varigenom ferieundersökningen vid grundskolan redovisas, bestar av dels en tabell som utvisar feriearbetets totala tidsvolym för olika lärarkategorier (GRU-tabell VII:1), dels tabeller som utvisar fördelningen av feriearbetet på vissa grupper av aktiviteter (GRU-tabellerna XI:1, XII:1, XIII:l-2, XIV:1, XV:1 och XV1:1), dels tabeller som utvisar olikheter i fråga om feriearbetstiden för lärare med olika läng lärarerfarenhet (GRU-tabellerna XI:2, XII:2, XIII:3, XIV:2, XV:2 och XV1:2) och dels de ovannämnda diagrammen över den tidsmässiga förläggningen av feriearbetet. (GRU-diagrammen 1-17) Av dessa redovisar GRUtabell XIII:3 tidsfördelningen för olika ämnesgrupper inom kategorin lärare i läroämnen. (Bilaga G) Den aktivitetsgruppering som tillämpas i tabellerna följer uppdelningen i avsnitt 11.3.4 i GRU-rapporten och omfattar således Kurser I och II, Studier I och II, Kongresser och möten I och II, Ungdomsledarskap I och II, Övrigt lärararbete I, II och III samt Totalt lärararbete I och II.

I avsikt att möjliggöra en redovisning av grupperna D och F har dessa vid bearbetningen av ferieundersökningens data sammanslagits till en redovisningsgrupp, som således omfattar 45 lärare. ULA behöll i sin grundskoleundersökning samma målsättning och i huvudsak samma aktivitetsindelning som tidigare använts i avvecklingsskolorna. Denna anpassades dock till de nya och annorlunda förutsättningarna i grundskolan. Ehuru samma aktivitetsantal bibehölls utarbetades därför en helt ny aktivitetslista, vilken som bilaga 7 fogats till GRU-rapporten. (Bilaga B) De väsentligaste skillnaderna mellan de olika ferieundersökningarna har emellertid gällt tabellsammanställningarna. Sålunda har ULA beträffande grundskolans lärare efter- 5.1.6 Fältstudien strävat en redovisning baserad på huvudsakFältstudien vid Engelbrekts skola i Stockligen samma gruppindelning för lärarkategoholm omfattade endast 58 lärare fördelade rierna som i läsårsundersökningen. Detta inpå följande sätt: nebär bl. a. att en uppdelning skett för lärarsmåskollärare 6 na i läroämnen på samma ämnesgrupper som folkskollärare 6 i läsårsundersökningen och för övningslärarspeciallärare 10 na på samtliga redovisningsbara lärarkategolärare i läroämnen 21 rier. lärare i övningsämnen 14 Däremot har de tidigare faktiska gränsyrkeslärare 1 SOU 1971:53

Fältstudiens huvudundersökning anordnades såsom en totalundersökning (samtliga heltidsanställda lärare utom en deltog) under två observationsperioder vardera omfattande två veckor. På grund av det låga antalet lärare i vissa övningsämnen har samtliga dessa jämte yrkesläraren av sekretesskäl fått bilda en redovisningsgrupp. För fältstudiens aktivitetsuppdelning har GRU:s aktivitetslista använts som förlaga. Fältstudiens aktiviteter har givits en tresiffrig kod, varav de två första siffrorna angivit motsvarande huvudaktivitet i GRU. GRUaktiviteterna 5-9 har därvid givits begynnelsesiffrorna 05-09. Den tredje kodsiffran har motsvarat en delaktivitet inom GRU-aktiviteten. Så t ex motsvaras GRU-aktivitet 10 "Avstädning efter lektion" av de åtta fältstudieaktiviteterna 100-107 som omfattar lika många definierade slag av sådan avstädning. (Jfr Bilaga 4 i Bilaga C.) GRU-aktiviteterna 1-4 motsvaras av fältstudiekoderna för lektionsaktiviteterna som numrerats 701-771 och 901-915, varav den sistnämnda gruppen betecknats som störningskoder. För noteringar av störningar har givits följande generella anvisning: "Som störning noteras beträffande lektion tidsförlust som drabbar elevernas inlärning samt utanför lektion tidsförlust för läraren. Omdisponering av arbetstid som ej medför nettotidsförlust betraktas icke som störning." Aktivitetslistan med tillhörande beskrivning för varje aktivitet utdelades till alla i fältstudien deltagande observatörer och lärare, som samtliga före undersökningarnas början erhöll noggrann instruktion med tillämpningsövningar för kodernas användning. (Jfr avsnitt 4.2.2, 4.2.3 och 4.3.4 i Bilaga C.) Bearbetningen av i fältstudien insamlade data har givits en begränsad omfattning. I bearbetningstabellerna anges genomgående endast den uppmätta lärararbetstidens procentuella fördelning på aktiviteter. I fältstudietabell 1 redovisas den i frekvensstudien och bokföringsstudien observerade totala lärararbetstidens fördelning på GRU-aktiviteter. (Bilaga H.) Fältstudietabellerna 2-4 särredovisar den 94

tidsfördelning för de olika förekommande aktiviteterna under raster av olika längd, vilka iakttagits vid frekvensstudien. De aktiviteter och störningar samt den läromedelsanvändning som noterats av lärarna själva i lektionsstudien i samband med fältstudien redovisas i fältstudietabellerna 5—11. Slutligen har i fältstudietabell 12 lämnats en fullständig redovisning av de noteringar på olika aktiviteter, som förekommit under frekvens-, bokförings- och lektionsstudierna. Syftet med sistnämnda tabell är att visa noteringsfrekvensen för olika delaktiviteter (uttryckt i procent av "Totalt lärararbete II") vid en undersökning av fältstudiens omfattning. 5.2 Precision, kvalitetskontroller och felkällor 5.2.1 Precisionsfrågor Redovisningstabellerna för huvudundersökningen innehåller skattningar av olika lärarkategoriers arbetstidsåtgång, för lärararbetet i dess helhet och för olika delaktiviteter, per lärare och läsår, i vissa fall per lärare, läsår och veckotimme. I tabellbilagorna finns även skattningarnas dubbla standardavvikelse redovisad, med vars hjälp s. k. konfidensintervall kan bildas inom vilka de sökta medelvärdena återfinns med 95 % säkerhet. Detta innebär att risken för att det riktiga värdet faller utanför intervallet således är 5 %. Bildas ett intervall genom ±3. standardavvikelsen — dvs. om man gör ett större intervall — blir ifrågavarande risk avsevärt mindre, cirka 1 %. Härav framgår det faktum att minskad felrisk kan erhållas, men alltid till priset av minskad precision. Den konfidensnivå som i allmänhet föredras i statistiska undersökningar är 95 %-nivån. Det sagda innebär t. ex. att då tabell 1:1 för samtliga småskollärare för "Totalt lärararbete I" anger antalet timmar per lärare och läsår till 1 362 med den dubbla standardavvikelsen 73, medelvärdet för "Totalt lärararbete I" för denna lärarkategori med 95 % säkerhet ligger inom intervallet 1 289 — SOU 1971:53

Tabell 5.6 Den dubbla standardavvikelsens storlek i timmar i AVU resp. GRU för "Totalt lärararbete" resp. "Totalt lärararbete I" (I) och "Totalt lärararbete II" (II). AVU Lärare i läroämnen

vid allmänt läroverk med realskola vid försöksgymnasium utan fyllnadstjänstgöring vid tekniskt gymnasium vid handelsgymnasium vid samrealskola och kommunal realskola

34 19 39 21

ärare i övningsämnen samtliga i teckning i gymnastik i trä- och metallslöjd i hemkunskap och hushållsgöromål

21 52 32 61 57

rRU Småskollärare, samtliga Folkskollärare, samtliga Speciallärare, samtliga Lärare i läroämnen, samtliga Yrkeslärare, samtliga Lärare i övningsämnen samtliga i musik i teckning i gymnastik i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap

14 I 73 35 29 18 50

II 72 38 32 17 55

39 74 80 42 22 56 63

42 78 108 47 30 65 72

1 435 timmar per år. Man har då bortsett från eventuella systematiska fel i undersökningarna. Den precision med vilken skattningarna anges växlar mellan olika lärargrupper och olika tabeller. Standardavvikelsen och därmed intervallet är inte nödvändigtvis större för en delgrupp än för samtliga lärare inom en viss kategori. Man finner t. ex. i tabell 1:3 beträffande dubbla standardavvikelsen att i jämförelse med vad som gäller för hela kategorin småskollärare (för vilken den var 73 timmar) den var större i årskurserna la och l+2b (90 och 167) men mindre i årskurserna 2a och 3a (50 och 42). Den dubbla standardavvikelsen växlar mycket mellan olika redovisningsgrupper. Då den icke redovisas i sammandragstabellerna som presenteras längre fram i texten, lämnas i tabell 5.6 en sammanställning över vissa värden på densamma för "Totalt lärararbeSOU 1971:53

te" i AVU resp "Totalt lärararbete I" och "Totalt lärararbete II" i GRU. Den dubbla standardavvikelsen är i regel något större i grundskoleundersökningen, vartill bidragit det förhållandet att urvalet skett i två steg, nämligen först ett urval av lärare och sedan av bokföringsveckor, medan avvecklingsskoleundersökningen med avseende på lärare var en totalundersökning. I de presenterade tabellerna rörande arbetstid såtgången har för varje däri redovisad lärargrupp genomgående det kravet uppställts, att resultaten skall avse minst 30 i undersökningen medverkande lärare. För närmare förklaringar av det sålunda uppställda villkoret hänvisas till utredningsinstitutets redogörelser. Här kan det räcka med att framhålla, att skälen härtill är tvåfaldiga. Dels bygger villkoret i fråga på statistiska resonemang i fråga om kraven på precision och möjligheterna att uppnå denna precision, dels är det fråga om vad gäller AVU ge lärargrupperna en minsta storlek som erfarenhetsmässigt gör det möjligt att kunna bortse från gruppens tillfälliga sammansättning under den aktuella undersökningsperioden. (Se vidare GRU-rapporten avsnitt 15.3. Bilaga B) I några tabeller, t. ex. de som avser elevantalets betydelse, har antalet lärare angivits, även där grupperna blivit för små för redovisning av undersökningens resultat, då detta av utredningen bedömts i och för sig vara av intresse. De data rörande arbetstidsåtgång som utredningsinstitutet redovisat i bilagornas tabeller har icke standardiserats (korrigerats) med hänsyn till tjänstevolym, dvs. hänsyn har ej tagits till den genomsnittliga tjänstekoefficientens storlek. Den som vill förvandla tabellvärdena till värden för heltidstjänst utan övertimmar eller arvoderade åtaganden enligt ULA:s beräkningsmetod kan själv med hjälp av tjänstekoefficient relativt enkelt göra erforderliga beräkningar. En utförlig redovisning av den formella definitionen av nämnda tjänstekoefficient finns i GRU-rapporten i avsnitt 4.3.3. (Bilaga B) Där beskrivs också i detalj hur den 95

åsyftade standardiseringen går till. De förhål- påverkar resultatens tillförlitlighet. I utredlanden som ligger bakom behovet av ett ningsinstitutets tekniska rapporter från AVU tjänstevolymsmätt har behandlats ovan i av- och GRU finns en systematisk redovisning och diskussion av olika felkomponenter. Den snitt 1.3.5. Vid resultatredovisningen har lärararbets- läsare som vill fördjupa sig i felproblemaaktiviteterna sammanförts i huvudgrupper: tiken hänvisas till dessa tekniska rapporter. 'Lärokursbundet arbete" i AVU och GRU, (Se Bilaga A och B.) Här tas endast upp de "Övrigt lärararbete" i AVU, "Övrigt lärarar- delar av felproblematiken som ULA bedömt bete I" och "Övrigt lärararbete II" i GRU som särskilt viktiga för den allmänna presensamt "Totalt lärararbete" i AVU, "Totalt tationen och användningen av materialet. Viktigast för att komma till rätta med lärararbete 1" och "Totalt lärararbete II" i GRU, varvid ULA måst fastlägga aktivitets- möjliga felkällor har varit förebyggande åtinnehållet i var och en av dessa. Det är dock i gärder. Utredningen har ägnat mycken tid viss utsträckning möjligt att arbeta med al- och uppmärksamhet åt sådana åtgärder vid ternativa aktivitetsfördelningar då tabeller planeringen av undersökningarna och redomedtagits, där de enskilda aktiviteterna sär- visningsformerna. En serie provundersökredovisats. Som exempel kan nämnas aktivi- ningar har föregått huvudundersökningarna. teten "Deltagande i fortbildningskurs" i Därigenom har t. ex. olika bokföringsformuAVU, som icke ingår i "Övrigt lärararbete" lär kunnat prövas, de tekniska processerna eller "Totalt lärararbete". Om man t. ex. vill kunnat finslipas och bortfallsriskerna belylägga till tiden för denna aktivitet för lärare i sas. När sedan själva produktionsprocessen läroämnen vid allmänt gymnasium med realskola vilken enligt AVU-tabell 1:1 utgjorde börjat har den innehållit olika förhandsåtgär28 timmar per lärare och läsår, erhåller man der och kontroller. Deltagarfrekvensen har således för "Totalt lärararbete inkl. delta- kontinuerligt följts upp från dag till dag gande i fortbildningskurs" summan 1 582 i under insamlingsperioderna. Långsamma stället för 1 554 timmar per lärare och läsår, uppgiftslämnare och vägrare har kontaktats. varvid man i detta fall, eftersom föränd- Deltagarna har erhållit en ingående förhandsringen är relativt liten, fortfarande kan be- instruktion om hur formulären borde ifyllas, och bearbetningen har påbörjats omedelbart, hålla den dubbla standardavvikelsen 14. så att eventuella bristfälligheter i noteringarna kunnat rättas till och ytterligare sådana 5.2.2 Kvalitetsfrågor förhindras. Ofullständiga uppgifter har komFör den som skall utnyttja ett statistiskt pletterats under lärarnas medverkan. Det första ledet i kontrollarbetet har åvimaterial av det slag, som presenteras i utredlat utredningsinstitutets lokalombud, som ningens redovisningstabeller, är givetvis husett igenom enkäterna och kompletterat och vudfrågan i vad mån man kan lita på detta korrigerat olika uppgifter genom förnyade (graden av tillförlitlighet). Noggrannhetskontakter med lärarna. Ytterligare kompletkravet kan växla mycket beroende på hur teringar har skett i samband med den manuman avser att använda statistiken. Detta ella granskningen och kodningen av primärgäller också för det föreliggande tabellmatematerialet. I samband härmed har man förrialet. Sålunda har ULA exempelvis funnit frågat sig om orsakerna till olikheter mellan att tillförlitligheten behöver vara större om enkätuppgifterna och för institutet tillgängdess data i befintligt skick skall läggas till liga administrativa data, som delvis erhållits grund för ställningstagande i arbetstidsfrådirekt från skolorna. gor, än om de endast skall vara vägledande En annan metod, varigenom utredningen för ytterligare undersökningar och utredsökt skaffa sig kunskap om datamaterialets ningar i rationaliseringssyfte. Det kan finnas många olika felkällor som kvalitet, har varit att anordna parallella un96

SOU 1971:53

dersökningar. I läsårsundersökningarna har förutsedd i planeringen, har icke bedömts således vid sidan av bokföringsundersök- som nämnvärt snedvridande med avseende ningarna anordnats intervjuundersökningar. på resultaten. För AVU har icke något urval Genom att låta data från dessa olika under- av lärare gjorts men den påbörjade eller sökningar belysa varandra, har utredningen genomförda avvecklingen av flertalet realskoav skillnader och samstämmigheter mellan lor före mättillfället, med den inverkan detta dem kunnat draga vissa slutsatser av kvalita- har haft också på de allmänna gymnasiernas tiv art om erhållna data. I AVU ger intervju- deltagande, har medfört ett i och för sig undersökningen resultat som ligger ca 1 tim- komplicerat problem rörande huruvida me per vecka högre än bokföringsundersök- AVU, vid sidan av frågan hur undersökningsningen. I GRU gäller motsatt förhållande. populationen formellt definierats, kan anses Det torde därför icke vara osannolikt att representera något annat än de vid undersökAVU-tabellerna visar en svag underskattning ningstidpunkten ännu ej avvecklade skoloroch GRU-tabellerna en svag överskattning av na. Detta hänger bl. a. ihop med strukturen av lärarkåren i dessa skolor (ålder, utbildarbetstiden. ning, erfarenhet etc) jämfört med den strukSlutligen har i såväl AVU som GRU attitur lärarkåren skulle ha haft i alla relevanta tydundersökningar företagits, genom vilka skolor undersökningsåret om det gamla skolde i undersökningen deltagande lärarna fått systemet ej befunnit sig under avveckling. ge sin syn på undersökningarna. Avsikten har bl. a. varit att söka åstadkomma en bild av Detta strukturproblem har behandlats i avlärarnas inställning till undersökningarna och snitt 5.1 och behandlas ytterligare i kapitel 7. av deras mätbeteende. Trots ovannämnda åtgärder är undersökEn annan felkälla i undersökningarna är ningsresultaten behäftade med vissa fel, var- uteblivna observationer för vissa av de utvalav en feltyp (slumpfel) huvudsakligen är en da lärarna, det s. k. lärarbortfallet. De urvalsföljd av den urvalsmässiga uppläggning metoder som använts av utredningsinstitutet undersökningarna planenligt fått och kan till har den egenskapen att de - inom angivna sina verkningar mätas (t. ex. genom den slumpfelsgränser - säkrar resultatens repredubbla standardavvikelsen), medan andra sentativitet med avseende pä t. ex. köns- och endast kan bli föremål för allmänna analyser åldersfördelning, utbildning, skicklighet, aroch värderingar (olika systematiska fel). betstidsätgång osv. Då ett antal lärare emelFortsättningsvis tar ULA upp några frågor lertid fallit bort, uppstår frågan, om uppmätta resultat baserade på den observerade rörande vissa av dessa möjliga felkällor. gruppen på ett systematiskt sätt kommer att skilja sig från dem som skulle ha erhållits 5.2.3 Materialets representativitet från det ursprungliga urvalet. ULA har med utgångspunkt i målsättningen I sådana avseenden som går att kontrollera för undersökningen definierat de lärare vil- genom administrativa data, såsom kön, ålder kas arbetstid skall undersökas (undersök- och utbildning, kan man konstatera om någningspopulationen). Urvalsramen för att ta ra avvikelser uppstått. Man kan också se om ut medverkande lärare i GRU överensstäm- bortfallet t. ex. i högre grad drabbat lärare mer icke helt med undersökningspopula- med hög än med låg undervisningsskyldighet tionen, varigenom felmöjligheter uppstått. eller med undervisning i vissa ämnesgrupper. Andelen lärare som icke kommit att ingå i Däremot är det t. ex. inte möjligt att konstaurvalsramen är för vissa lärarkategorier rela- tera, om bortfallet i större utsträckning utgötivt stor. Skälet härtill har helt och hållet res av lärare med hög än med låg arbetstidsvarit nödvändigheten att starta undersök- åtgång i förhållande till sin undervisningsningen innan anställningen av lärare för läs- skyldighet och tjänstekoefficient. året avslutats. Denna omständighet, som var Om man vill söka bilda sig en uppfattning SOU 1971:53 7

om vilka verkningar bortfallet kan tänkas ha ning. Många lärare har också anfört hälsofått för undersökningsresultaten kan man skäl, tidsbrist eller bristande intresse för undersöka skillnader mellan de observerade undersökningarna såsom orsak till sin vägran. De kontakter som tagits med lärare som lärarna och dem som ingår i bortfallet. I utredningsinstitutets uppdrag har därför in- vägrat medverka i undersökningarna har varit gått att genomföra en bortfallsstudie (avsnitt av informativ karaktär och lett till att många missförstånd kunnat klaras upp. Sålunda 14.4 och bilaga 10 i Bilaga B.) Till stor del har det partiella bortfallet, medgavs ett antal lärare i avvecklingsskolevarmed menas bortfall av enstaka bokfö- undersökningen att fä sammanföra flera av ringsperioder, sin grund i tjänstledigheter. fritidsaktiviteterna till en. En motsvarande Eftersom korttidsvikarier inte deltagit i un- förändring vidtogs därefter i aktivitetslistan dersökningen, har partiellt bortfall av denna för grundskoleundersökningen. Den kritiseorsak kunnat inverka snedvridande på resul- rade aktivitetsuppdelningen byggde på önstaten. För att sådan effekt av mera väsentlig kemål som framförts av många deltagare i en betydelse skulle kunnat uppstå, måste man provundersökning och hade ingen betydelse dock förutsätta en ojämn spridning av ledig- från undersökningssynpunkt. Utredningsinstitutet har i sin analys hävheterna över läsåret och inom lärarkåren. dat att det på grundval av föreliggande maMotsatsen kan dock snarare antas, eftersom terial och erfarenheter från produktionsproorsakerna för olika grupper kan vara skiftancessen icke finns några avgörande skäl som de (studier, militärtjänst, havandeskap, sjuktalar för att bortfallet skulle äventyra resuldom m. m.). Antagandet bekräftas också getaten. Man har också visat att den maximala nom studiet av undersökningsmaterialet. (Jfr tänkbara snedvridande effekten av bortfallet GRU-rapporten Kap 14.) vid rimliga antaganden rörande skillnaden i En annan väsentlig bortfallsorsak, såväl arbetstidsåtgäng mellan medverkande lärare vad gäller lärarbortfallet som det partiella och lärare som vägrat medverka är av begränbortfallet, är vägran att deltaga i undersöksad storlek. ningarna. Vid utredningens undersökningar har det i några fall inträffat att samtliga eller så gott som samtliga lärare vid en viss skola 5.2.4 Mätbeteendet som felkälla eller samtliga lärare tillhörande en viss lärarkategori vid en viss skola vägrat deltaga. Enligt anvisningarna borde noteringar i bokULA har bedömt det vara mindre troligt att föringshäftena ske i så nära anslutning till just dessa lärare med avseende på arbetstids- resp. aktivitetsbyte som möjligt. I attitydunåtgången bildat en frän flertalet avvikande dersökningarna har lärarna fått lämna uppgrupp än att enstaka lärare från ett flertal gifter om hur många gånger om dygnet som de verkligen gjort anteckningar. De uppgifter skolor skulle göra detta. De skäl som anförts vid vägran att medver- som lämnats innebär att vid många tillfällen ka har varit av skiftande slag. En tämligen flera aktivitetsbyten noterats samtidigt. Med stor grupp har förklarat, att de icke velat hänsyn till risken för minnesfel är detta i underkasta sig en så omfattande extra arbets- princip otillfredsställande. Samtidigt får man börda som 35 bokföringsdagar beräknades beakta att en alltför hög bokföringsfrekvens innebära, emedan de endast hade något eller medför risk för störningar i arbetsbeteendet. ULA har dock bedömt det vara sannolikt några år kvar till pensionsåldern och aldrig själva skulle komma att beröras av de föränd- att detta mätbeteende inte har lett till några ringar, vartill undersökningarnas resultat avsevärda systematiska fel. Lärarna har sin kunde leda. En annan betydande grupp har dag i skolan uppdelad enligt ett strikt tidbestått av i fackligt avseende oorganiserade schema, och de kan med hjälp av detta lärare, som icke ansett sig bundna av avtals- ganska väl minnas vilka aktiviteter de utfört parternas överenskommelse om en undersök- och tidsgränserna för dessa. Vissa regelbund98

SOU 1971:53

na vanor eller aktiviteter som av andra skäl de annars skulle ha utfört. En annan och är lätta att komma ihåg gör att hållpunkter möjligen viktigare förklaring kan ha varit att skapas även för den övriga delen av dygnet, lärararbete utförts under sådana dagar efter varigenom samtidigt utförda tidsnoteringar det att en förkryssning gjorts i bokföringsav flera aktivitetsbyten också då kan bli häftet och detta sedan inte korrigerats. relativt säkra. Vid granskningen har ibland kunnat konstateras att läraren icke noterat ett aktivitets- 5.2.5 Förändrat arbetsbeteende som felkälla byte, t. ex. sömn, måltider, förflyttningar Avvecklings- och grundskoleundersökningmellan bostad och skolor, lektions början arna - oavsett om det är fråga om bokföeller slut etc. Genom kontakt med läraren ring, postenkäter eller intervjuer - bygger på har sådana fel kunnat rättas till. Även brist- uppgifter som lärarna själva lämnat. 1 och för fälliga aktivitetsbeteckningar har kunnat sig är det alltid tänkbart att en uppgiftslämkompletteras. De fall då bokföringshäftena nare av en eller annan orsak avger medvetet befunnit sig i så bristfälligt skick att de inte oriktiga uppgifter. En korrigering av fakta kunnat bearbetas har varit få. Det helhetsin- kan ha skilda bevekelsegrunder. Det kan tryck primärmaterialet enligt utredningsin- t. ex. vara en strävan att låta noteringarna stitutets bedömning ger är att de deltagande spegla de "normala" förhållandena, om upplärarna sökt genomföra undersökningarna pä giftsdagarna på något sätt avvikit frän vad ett samvetsgrant sätt. lärarna ansett som "normalt". En viss mindEnligt undersökningsplanen skulle datain- re del av lärarna har i attitydundersökningsamlingen rörande en sjudagarsperiod omfat- arna uppgivit att de ansett detta vara det ta var och en av de ingående dagarna. Man riktiga förfaringssättet. Erfarenheterna från kunde dä på grundval av erfarenheterna från insamling och granskning tyder enligt utredprovundersökningen våren 1965 förutse, att ningsinstitutet icke pä att medvetet oriktigt en del lärare inte utförde något lärararbete uppgiftslämnande av betydelse har förekomt. ex. pä en söndag eller lovdag som inträf- mit. fade under deras bokföringsveckor. För att En helt annan betydelse torde förändringinte belasta deltagarna i avvecklingsskoleun- arna i arbetsbeteendet ha haft för undersökdersökningen med att vissa dagar uteslutande ningsresultatet. Vid jämförelsen mellan bokbokföra byten av fritidsaktiviteter medgavs förings- och intervjuresultaten i AVU bedessa att helt slippa att göra noteringar de fanns det föreligga avvikelser mellan de båda bokföringsdagar dä inga arbetsaktiviteter fö- metoderna som utredningsinstitutet inte rekom, vilket angavs genom en kryssrnarke- utan vidare kunde betrakta som slumpmässiring pä bokföringsuppslaget. Genom prov- ga. Institutet sökte genom vissa hypoteser ge undersökningen i grundskolan 1966/67 kon- en förklaring till avvikelserna. Arbetsbeteenstaterades, att det härigenom uppstått ett det antogs således genom bokföringens inverarbetstidsbortfall, vars storlek av utrednings- kan tendera att förändras i arbetstidsökande institutet på grundval av vissa empiriska data riktning av två skäl, dels genom en (omedvebedömts till 0,6 tim per vecka. (AVU-rap- ten) ansamling av arbetsuppgifter som norporten avsnitt 8.5.4. Bilaga A.) Utredningen malt skulle ha utförts vid annan tidpunkt till beslöt därför att vid huvudundersökningen i bokföringsperioden, dels genom en påmingrundskolan slopa medgivandet i fråga. I nelseeffekt hos bokföringshäftets aktivitetsdetta avseende har således förelegat en skill- lista; lärarna skulle med andra ord ha tendenad mellan de båda undersökningarna. rat att ge en mera planerad och förberedd Orsaken till bortfallet av arbetstid kan ha undervisning än normalt. Påminnelseeffekten varit att lärarna i avsikt att slippa bokförings- antogs vidare öka i styrka ju mera detaljerad arbete undvikit att på skollediga dagar under aktivitetslista som användes; GRU-häftet bokföringsperioderna utföra lärararbete som skulle följaktligen ge upphov till en större SOU 1971:53

förändring i arbetsvolymen än AVU-häftet. tattabellerna skall utnyttjas och kan skifta Provundersökningen i grundskolan gav från fall till fall. Emellertid anser utredningbl. a. starkt belägg för det sistnämnda anta- en, att det ingår i dess uppdrag att redogöra gandet: den skattade arbetstiden enligt prov- för den uppfattning, vartill den själv kommit undersökningens GRU-häfte var jämfört med i denna fråga med hänsyn tagen till de AVU-häftet 3 timmar högre per vecka för användningar som anges i direktiven. Vad först beträffar undersökningarnas både lärare i läroämnen och lärare i övningsteoretiska grundvalar, datainsamlingstekniämnen. (Häri ingår den förut omnämnda ken och beräkningsmetoder för lärararbets"förkryssningseffekten" om 0,6 timme.) Uttiden har utredningen under sin behandling redningen fick därför räkna med att resultaav medodfrågorna förelagts och tagit ställten i grundskoleundersökningen skulle ge en ning till dessa. Den har därvid funnit dem viss överskattning i förhållande till avvecksom kommit till användning i undersökninglingsskoleundersökningen, men försökte också reducera överskattningens storlek, bl. a. arna vara sakligt välgrundade och sett mot genom en minskning av antalet aktiviteter i föreliggande förutsättningar mest ändamålsenliga i de aktuella fallen. den slutliga aktivitetslistan. Beträffande datainsamlingarna som sådana Skillnaden mellan de båda undersökningoch tabellredovisningarna har utredningen arnas funktionssätt vad mätningarna beträfvid sin befattning med materialet funnit, att far har kunnat studeras kvantitativt genom utredningsinstitutet på ett tillfredsställande att de båda intervjuundersökningar som sätt bemästrat uppkomna svårigheter. Att kopplats till resp bokföringsundersökning redovisningsgrupperna i några fall blivit för haft en likartad uppläggning. Man torde kunsmå är att beklaga men sådant synes icke ha na förutsätta att intervjumetoden i båda kunnat helt förhindras. I viss mån har t. ex. fallen fungerat på samma sätt,och skillnaden bortfallet av deltagande lärare berott på uni de skattade avvikelserna mellan bokföring der undersökningsåren inträffade åtgärder, och intervju i AVU resp. GRU kan då användas som ett mått på skillnaden på grund av som undersökningsledningen ej kunnat förolika mätinstrument mellan de båda bokfö- utse, såsom tjänstledigheter för utbildningsringsundersökningarnas resultat. Den skill- komplettering inför genomförandet av större nad som erhölls för de av jämförelsen berör- förändringar inom skolväsendet. Någon da lärarkategorierna, lärare i läroämnen och märkbar kvalitetsförsämrande effekt behöver lärare i övningsämnen, utgjorde ca 2 tim- icke ha inträffat i sådana fall. Ej heller har mar/vecka motsvarande ca 80 timmar per undertäckningen vad urvalsramen för GRU läsår (jfr den ovan redovisade skillnaden beträffar av utredningsinstitutet bedömts mellan AVU- och GRU-häftet i provunder- som en mera allvarlig felkälla. (GRU-rapporsökningen i grundskolan). Samma avvikelse ten kapitel 14. Bilaga B.) Då det gällt vägrarbortfallet har ett betyerhölls i genomsnitt för samtliga lärarkategorier i grundskoleundersökningen. Den av dande arbete lagts ned på att hålla detta metodförändringar föranledda skillnaden inom rimliga gränser. Den huvudsakliga orsamellan GRU-resultaten och AVU-resultaten ken till detta bortfall torde vara den stora kan sålunda uppskattas till denna sistnämnda extra arbetsbörda, som genom datainsamlingen lades på varje deltagande lärare i form arbetstidskvan titet. av 35 bokföringsdygn, 2-8 intervjuer, en eller två postenkäter, en attitydundersök5.2.6 Sammanfattande bedömning av felkäl- ning, uppgifter om bakgrundsdata samt konlornas inverkan på undersökningsresultaten takter för insamling av kompletterande data. Bedömningen av vilken betydelse felkällorna Det är under sådana omständigheter förståeoch deras inverkan på undersökningsresulta- ligt, att t. ex. lärare nära pensionsåldern tveten skall tillmätas är avhängig av hur resul- kat att medverka i eller fullfölja undersök100

SOU 1971:53

ningarna. Detsamma gäller när som vägrar- utsträckning upphäver varandra. Vid jämföanledning anförts hälsoskäl, tidsbrist och relser mellan resultaten av AVU och GRU bristande intresse av fackliga, politiska eller bör det systematiska felet på grund av den personliga skäl. ovan påpekade skillnaden mellan resp. underUtredningen har av de kontakter som sökningsbokföringshäften observeras. För att tagits med vägrare inte fått det intrycket, att neutralisera effekterna därav rekommenderas dessa i arbetstidshänseende genomgående att vid dylika jämförelser skillnaden mellan tillhört någon speciellt tungt eller lätt belas- GRU- och AVU-värdena för totalt lärarai betad kategori. Någon säker slutsats om huruvi- te reduceras med 80 timmar per läsår. da förekomsten av vägrare ökat eller minskat Utredningen har vid sin bedömning av medeltalen för arbetstidsåtgången kan emel- felkällorna på grundval av AVU- och GRUlertid icke dragas härav. rapporterna kommit till den slutsatsen att de De förekommande bristerna i själva note- resultat, vartill undersökningarna lett fram, ringarna synes inte ha påverkat mätresulta- är väl ägnade att utnyttjas för de syften, som ten i viss riktning. Däremot kan konstateras, de är avsedda för. Därvid bör dock hänsyn att de s. k. kryssmarkeringarna i AVU med- tagas till de bedömningar av olika fel som fört ett bortfall av arbetstidsnoteringar, vil- redovisats i de tekniska rapporterna från kas tidsmässiga betydelse kunnat beräknas. utredningsinstitutet och i detta avsnitt. Vilken verkan glömske- och störningseffekterna i övrigt haft, torde inte gå att kvantifiera tillräckligt. Emellertid har viss grund för bedömning av dessa effekter givits i de med hjälp av skilda mätmetoder genomförda specialstudierna. Då det gäller medvetet lämnade felaktiga uppgifter tyder attitydundersökningarna på att ett mindre antal lärare ansett sig böra normalisera tidsåtgången. I vilken utsträckning andra korrigeringar förekommit, går inte att bilda sig någon uppfattning om i annan mån än vad som kan framgå av det helhetsintryck de olika tabellerna ger. Dock torde den överväldigande mängd data varje lärare haft att lämna ha försvårat såväl ett systematiskt tillrättaläggande som rena konstruktioner. Avvikelserna i arbetsbeteendet har i många fall sin grund i själva undersökningssituationen, vilket brukar konstateras i fråga om arbetstidsstudier av olika slag. Utredningens undersökningar utgör i detta avseende icke något undantag. Vissa av dessa effekter har genom empiriskt baserade studier kunnat närmare bedömas till sin inverkan, andra har endast kunnat diskuteras. Utredningsinstitutet har försökt att mot varandra väga den inverkan de olika kvalitetsförsämrande effekterna kan ha haft och närmast kommit fram till att de i betydande SOU 1971:53

6 Undersökningsresultaten

6.1 Undersökningen vid avvecklingsskolorna (A VU) 6.1.1 Lärarnas totala arbetstid I bokföringsundersökningarna i AVU och GRU har de deltagande lärarna i princip haft att lämna uppgifter avseende alla dygnets 24 timmar under undersökningsperioderna. Bearbetning och redovisning har dock ej förekommit beträffande privata aktiviteter och fritidssysselsättningar. Vad som redovisas i AVU- och GRU-tabellerna är lärararbete enligt den av ULA använda definitionen. Hur detta begrepp samt begreppet arbete i tjänsten av ULA definierats har tidigare redovisats (1.3 och 1.4). För AVU fastställdes emellertid aktivitetslistor och redovisningstabeller innan ULA slutligt övervägt avgränsningen av begreppen lärararbete och arbete i tjänsten. Till följd därav ansluter redovisningstabellerna för AVU inte helt till ULA:s redovisningsprinciper i GRU. Avvikelsen gäller fortbildning och studium av facklitteratur som i 1.3 inräknats i såväl lärararbetet som lärarnas arbete i tjänsten men som i AVU-tabellerna icke inräknats i det totala lärararbetet. En justering i efterhand försvåras av att ULA i bokföringsundersökningen i AVU i aktivitet 26 sammanfört studier för högre meriter, som faller utom lärararbetet enligt av ULA använd definition, med studium av facklitteratur, som däremot inkluderats i detta. En viss 102

vägledning härför kan dock vinnas genom utnyttjande av värden från GRU. Härför erfordras ett sammanförande av AVU-aktiviteterna 25 och 26. Tillsammans med aktivitet 25 (Deltagande i fortbildningskurs), som enligt ULA:s redovisningsprinciper helt inräknas i lärararbetet och arbetet i tjänsten, redovisar aktivitet 26 en tidsåtgång som för lärare i läroämnen i gymnasieformerna uppgår till cirka 100 timmar (i försöksgymnasierna cirka 120 timmar), för samma lärare i samrealskolorna och kommunala realskolorna cirka 50 timmar samt för vissa särredovisade övningslärarkategorier mellan cirka 20 och cirka 60 timmar per lärare och läsår. För en uppskattning av hur mycket av den sammanlagda tidsåtgången för de ovannämnda aktiviteterna 25 och 26, som enligt ULA.s i avsnitt 1.3 redovisade principer borde inräknas i lärararbetet och arbetet i tjänsten, kan man söka vägledning i motsvarande tidsfördelning i GRU. Om denna skulle gällt också i AVU skulle den inräkningsbara andelen ha utgjort 67 % för lärarna i läroämnen och 75 % för övningslärarna. Eftersom ULA undersökt arbetstiden såväl under läsår som ferietid kan årsarbetstider framräknas. Olika undersökningsmetoder har använts för de båda undersökningarna. ULA har också funnit sig kunna ställa lägre krav beträffande precisionen i ferieundersökningen än i läsårsundersökningen. Dessa förhållanden lägger dock icke hinder i vägen för SOU 1971:53

en summering. Vissa redovisningstekniska problem kräver dock uppmärksamhet. Vad redovisningsgrupperna för lärare i läroämnen beträffar har dessa i läsårsundersökningen i första hand baserats på skolformerna och inom dessa på lärarnas undervisningsämnen. I ferieundersökningen har däremot redovisningen baserats på lärarnas undervisningsämnen oavsett skolform. Skälet härför har varit att ULA bedömt lärarnas undervisningsämnen som mera betydelsefulla för deras val av ferieaktiviteter än den skolform i vilken de undervisat. Visserligen kan också skolformen spela en roll för valet av ferieaktiviteter. Men arten av dessa har förutsatts vara i stort sett densamma för lärare tillhörande en viss ämnesgrupp, t. ex. utlandskurser för språklärare, oavsett skolform. Till det som inte heller redovisats i ferieundersökningen hör lärarnas veckotimtal och tjänstekoefficient. Ett skäl härför har varit den växling som i detta fallet sker från läsår till läsår. Vad läsårsundersökningen beträffar har redovisningen påverkats av att vissa deltagare haft hela sin undervisning förlagd till en skolform och skolenhet medan andra haft denna delad på olika skolformer. Såsom tidigare omnämnts har i ULA:s undersökningar för tjänstgöring vid annan skolform än avvecklingsskola som ingått i AVU använts termen fyllnadstjänstgöring. För de lärarkategorier för vilka fyllnadstjänstgöring haft redovisningsbar omfattning har ULA i AVU-tabellerna angivit tidsåtgången för dels lärare utan fyllnadstjänstgöring, dels lärare Tried sådan tjänstgöring och dels dessa båda redovisningsgrupper tillsammantagna. Orsaken till att fyllnadstjänstgöringen på detta sätt tagits med har varit att ULA ansett den vara utmärkande för de AVU-skolor, där redovisningsbara grupper erhållits. Redovisningen efter skolform har omfattat samtliga i AVU representerade skolformer. Vad den inbördes jämförbarheten mellan dessa beträffar bör observeras att de allmänna gymnasierna med realskolor innefattat två skolformer tillhörande olika staSOU 1971:53

dier, gymnasie- och realskolestadierna, medan de övriga i de fall då fyllnadstjänstgöring icke förekommit endast omfattat endera av dessa. Någon analys av proportionen mellan gymnasie- och realskoleandelarna av det totala lärararbetet har beträffande lärarna i allmänna gymnasierna med realskola icke skett. Däremot förekommer i AVU-tabell IV:1 en redovisning av det lärokursbundna arbetet på respektive stadier. (Bilaga F) I fråga om lärarkategorierna upptar AVUtabellerna alla redovisningsbara grupper. Vid inbördes jämförelser mellan dessa måste i första hand observeras de skillnader som förelegat beträffande omfattningen av de deltagande lärarnas tjänstgöring i förhållande till begreppet en hel tjänst. Skiljaktigheterna härvidlag framgår av redovisad tjänstekoefficient. I tabell 6.1 har ULA återgivit de i AVU uppmätta arbetstidernas skiftande omfattning utan omräkning efter tjänstekoefficient. Tabellen avser endast lärare utan fyllnadstjänstgöring. Medtages även lärare med sådan tjänstgöring erhålles för samtliga lärare i läroämnen vid försöksgymnasierna för totalt lärararbete 1540 timmar per lärare och läsår vid en genomsnittlig tjänstekoefficient av 1,15 och för samtliga övningslärare 1 292 timmar per lärare och läsår vid en genomsnittlig tjänstekoefficient av 1,14. I båda fallen skulle alltså de redovisade värdena påverkas ganska obetydligt av att lärare med fyllnadstjänstgöring medräknats. De i tabell 6.1 angivna värdena är inte utan vidare jämförbara. Tidsåtgången för lärare vid tekniskt gymnasium hänför sig t. ex. till lärartjänster, vilkas genomsnittliga volym anges av tjänstekoefficienten 1,28, medan genomsnittsvolymen för allmänt gymnasium med realskola anges av tjänstekoefficienten 1,12. I intet fall avser tabellens värden tidsåtgången för enbart en hel tjänst, dvs. en tjänst utan övertimmar. ULA har i överensstämmelse med sina direktiv icke ansett sig böra fördjupa analysen av AVU-tabellernas värden. Så t. ex. har inga försök gjorts att jämföra proportionen mellan lärokurserna i tabellunderlaget med 103

Tabell 6.1 AVU-tabellvärden för "Totalt lärararbete" samt aktiviteterna 25 och 26. Antal timmar per lärare och läsår.

Totalt lärararbete Lärarkategori och skolform Lärare i läroämnen vid allmänt gymnasium med realskola försöksgymnasium utan fylln. tjg. handelsgymnasium tekniskt gymnasium samrealskola och kommunal realskola Lärare i övningsämnen utan fylln. tjg. därav i teckning därav i gymnastik

Studier för högre meriter och studium av facklitteratur Dubbel Uppmätt standardvärde avvikelse

Genomsnittlig tjänstekoefficient

Dubbel Dubbel Uppmätt standard- Uppmätt standardvärde avvikelse värde avvikelse

1,12

1,17 1,22 1,28

1531 1550 1522

34 39 19

36 17 28

9 8 4

83 80 60

9 10 5

1,11

1,15 1,13 1,18

1 315 1 337 1 353

28 63 39

4 3 4

2 4 2

29 57 17

5 19 5

den faktiska proportionen dem emellan vid AVU-skolorna. En automatisk överensstämmelse därvidlag kan inte förväntas, eftersom obehöriga lärare uteslutits från undersökningspopulationen. Tabell 6.2 upptar två alternativ, "Totalt lärararbete I" och "Totalt lärararbete II" för beräkning av lärarnas arbete under ferierna. I "Totalt lärararbete I" upptas, förutom föroch efterarbete till läsårsarbetet, mera officiellt anordnade kurser, kongresser och möten medan i "Totalt lärararbete II" dessutom medtagits också andra språk- och fortbildningskurser, kongresser och möten samt studieresor. (Se AVU-rapporten kapitel 6. Bilaga A) Såsom framgår av tabellen har skillnaden i tidsåtgång mellan de båda alternativen för flertalet ämnesgrupper varit relativt ringa. På grundval av tabellvärdena kan för lärare i läroämnen följande medelvärden beräknas, nämligen 83 timmar för "Totalt lärararbete I" och 91 timmar för "Totalt lärararbete II". Läsårsarbetet och feriearbetet utgör tillsammantagna det helårsarbete som lärarna utför. Det är därför givetvis av intresse att ur tabellmaterialet söka få fram ett samlat mått på tidsåtgången för detta. Såsom framgår av det ovan sagda kan en sådan summa icke 104

Deltagande i fortbildningskurs

erhållas genom en enkel sammanläggning av det totala lärararbetet i bokföringsundersökningen och den i ferieundersökningarna redovisade tidsåtgången. Ett tillägg måste nämligen också göras för den fortbildning och de studier (utanför studie- och planeringsdagar) som av ULA inräknats i lärararbetet men ej ingår i det totala lärararbetet i AVU. Med ledning av motsvarande data i GRU skulle tillägget kunna beräknas för lärarna i läroämnen till 67 % och för övningslärarna till 75 % av tidsåtgången för aktiviteterna 25 och 26. (Jfr ovan.) Tabell 6.2 AVU-tabellvärden för "Totalt lärararbete" under ferietid. Antal timmar per lärare. Totalt lärararbete Lärare i

I

II

språk språk och annat ämne humanistiska ämnen naturvetenskapliga ämnen ekonomiska ämnen tekniska ämnen övningsämnen

80 82 96 71 84 95 38

84 87 117 75 88 101 47

SOU 1971:53

Tabell 6.3 AVU-tabellvärden för "Totalt lärararbete" under läsåret och beräknade årsarbetstider. Antal timmar per lärare. Uppmätta värden för

Lärarkategori och skolform

Genomsnittlig tjänstekoefficient

Lärare i läroämnen vid allmänt gymnasium med realskola 1,12 försöksgymnasium (utar i fyllnadstjänstgöring) 1,17 handelsgymnasium 1,22 tekniskt gymnasium 1,28 samrealskola och kommunal realskola 1,11 Lärare i övningsämnen (utan fyllnadstjänstgöring) 1,15

Beräknade värden för

Totalt lärararbete iänder läsåret

Fortbildning och studier under läsåret

Feriearbete enligt Totalt lärararbete II

Hela årets lärararbete vid angiven tjänstekoef ficient

1 554

1 710

1 531 1 550 1 522

80 65 59

91 91 91

1 702 1 706 1 672

1 451

1 577

1 315

1 387

Utom tiden för studie- och planeringsdagar som ingår i de för "Totalt lärararbete" angivna värdena.

Slutligen måste ett tidsvärde bestämmas närmare beskrives i avsnitt 1.3.5 för en sådan för det utförda feriearbetet. Härför synes omräkning. kunna begagnas det beräknade genomsnittTill belysning av frågan i vad mån andra liga värdet för "Totalt lärararbete II", näm- aktiviteter än lektionerna påverkas av det ligen 91 timmar för lärare i läroämnen och förhållandet att lärarna åtagit sig undervis47 timmar för övningslärare. Den på detta ning utöver en hel tjänst har ULA i AVUsätt beräknade helårsarbetstiden framgår av tabellerna 1:3, 1:6 och 11:3 framtagit redovistabell 6.3. ningar av de skillnader i arbetstidsåtgången Tjänstekoefficienterna visar att de i sam- som för lärarna i läroämnen förekommer manställningen framtagna medelvärdena för vid olika antal övertimmar (olika tjänsteskolformerna svarar mot olika genomsnittlig koefficient). Som jämförelseobjekt bör man tjänstgöringsvolym. Vid inbördes jämförelser välja så likformiga redovisningsgrupper som måste hänsyn tagas härtill. möjligt. Härför lämpar sig främst AVU-tabell Den som vill utnyttja AVU-tabellerna tor- 11:3. de emellertid sällan vara speciellt intresserad Vad först det lärokursbundna arbetet beav arbetstidsåtgången för exempelvis lärare i träffar har ULA i AVU inte uppdelat detta i realskolor som upprätthållit 1,11 lärartjäns- skilda aktiviteter annat än i fråga om skrivter. I regel torde man i stället önska få veta lagsarbetet. AVU-tabellerna visar att det i vilken arbetstidsåtgång som motsvarar en hel första hand är tidsåtgången för "Lärokurstjänst utan övertimmar. Ingen beräkningsme- bundet arbete" som påverkats av förekomtod kan ge besked om arbetstidsåtgång vid sten av övertimmar. Arbetstidsåtgången är den tänkta situation där alla lärare innehaft dock inte lika mycket större som tjänsteprecis hela tjänster (1,00-tjänster). Det är koefficienten är högre. däremot möjligt att genom omräkningsförVad beträffar det övriga lärararbetet som faranden erhålla beräknad tidsåtgång för de helhet, följs arbetstidsåtgängen i AVU-skolhela tjänster, som kan sägas ha ingått i de formerna och tjänstekoefficienten relativt undersökta lärarnas tjänstgöringsvolym. väl åt. För de enskilda aktiviteterna är den ULA har använt de tjänstekoefficienter som bild tabellerna ger mera splittrad och tillåter SOU 1971:53

Tabell 6.4 Till hel tjänst motsvarande tjänstekoefficienten 1,00 omräknade värden för "Totalt lärararbete" under läsåret m. m. samt beräknad årsarbetstid för en hel tjänst. Antal timmar per lärare. Omräknade värBeräknade värden för den avseende Lärarkategori och skolform Lärare i läroämnen vid allmänt gymnasium med realskola försöksgymnasium (utan fyllnadstjänstgöring) handelsgymnasium tekniskt gymnasium samrealskola och kommunal realskola Lärare i övningsämnen (utan fyllnadstjänstgöring)

Totalt lärararbete under läsåret

Fortbildning och studier under läsaret

Summa läsårsarbete i tjänsten

Feriearbete i tjänsten

Hela årets arbete i tjänsten

1 388

1 453

1 309 1 270 1 189

80 65 59

1 389 1 335 1 248

91 91 91

1 480 1426 1 339

1 307

1 342

1 143

1 168

1 215

inga säkra slutsatser beträffande ett eventuellt samband mellan tjänstekoefficienten och arbetstidsåtgången. Vad beträffar fortbildning och studier under terminstid ger tabellerna en mycket oenhetlig bild av tidsåtgången vid olika tjänstekoefficient. ULA har valt att icke företaga någon omräkning av tidsåtgången för sistnämnda aktiviteter. Såsom ovan nämnts saknas förutsättningar för en motsvarande omräkning av feriearbetstiden. Den beräknade totala årsarbetstiden motsvarande en hel tjänst enligt ULA:s definition framgår av tabell 6.4. 6.1.2 Iakttagelser beträffande vissa data från avvecklingsskoleundersökningen Ehuru ULA i huvudsak sökt lägga upp AVU och GRU på samma sätt och i de fall då avsiktliga skillnader förelegat i projekteringen avsett att få fram ett fylligare material från GRU, så föreligger i några fall data från AVU som saknar motsvarighet i GRU. I en del fall beror detta på olikheter mellan de undersökta skolformerna eller undersökningssituationerna medan det i andra beror på den beskärning av databearbetningen som av kostnadsskäl vidtagits i fråga om GRU. 106

Till de data som utnyttjas endast i AVU hör uppgifterna om ålder, kön och civilstånd för lärarna i läroämnen. Orsaken till att denna bearbetning vidtagits är att ULA velat bilda sig en uppfattning om en i dessa avseenden annorlunda sammansatt undersökningspopulation skulle kunna tänkas ha givit andra medelvärden för lärararbetstiden. Resultatet av en sådan utvärdering ansågs dessutom vara av intresse för den händelse lärarkårens sammansättning skulle komma att undergå stora förändringar i ovannämnda avseenden. Lärarnas ålder är bakgrundsvariabel i AVU-tabell 1:9. De data som där redovisas för de olika skolformerna ger emellertid ingen enhetlig bild av sambandet mellan lärarnas ålder och arbetstidsåtgången. (Bilaga F) I AVU-tabell 1:7 är lärarnas kön bakgrundsvariabel. Inte heller i detta fallet kan någon säker slutsats dragas. I en specialredovisning i AVU-tabell 1:10 för lärarna vid allmänt gymnasium med realskola, samrealskola och kommunal realskola utgör både ålder och kön bakgrundsvariabler. Inte heller här föreligger några signifikanta skillnader med undantag för att läsårssumman för manSOU 1971:53

Tabell 6.5 Beräknade värden avseende tidsåtgång per veckotimme vid undervisning i klasser med olika elevantal. A. Gymnasiestadiet: vid allmänt gymnasium med realskola samt försöksgymnasium. (Tidsåtgången vid 2 5 - 3 0 elever = 100.) Inkl. skrivlag

Exkl. skrivlag

Elevantal

Elevantal

14 Ämne Svenska Engelska Tyska Franska Historia Samhällskunskap Matematik Biologi Fysik Kemi

15-24

25-30

15-24

25-30

90 95 93

100 100 100

-

-

-

109 112 119 92

100 100 100 100

98 85 100 105

100 100 100 100

-

-

-

100 B. Realskolestadiet: vid allmänt gymnasium med realskola, samrealskola samt kommunal realskola. (Tidsåtgången vid 31 eller flera elever = 100.)

Ämne och lärokurs

Inkl. skrivlag

Exkl. skrivlag

Elevantal

Elevantal

15-24

Kristendomskunskap Svenska 23,34 33,44

88 Engelska 33,44

98 Tyska 2^34 33,44 Historia 23, 3 4 33,44

91 Geografi 23, 3 4 33,44

97 Matematik 23,34 33,44

95 Biologi 33,4§ Fysik 3*,44

95 Kemi 33,44

-

SOU 1971:53

25-30

109 97 95 102 100 102 100 102 94 106 91 95 100 92 93 95 89 100 109 88 95 94 100

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

15-24

25-30

97 100 89 103 110 100

100 100 100 100 100 100

85 94 100

100 100 100

103 100

liga lärare som var 55 år och däröver kan konstateras ha varit lägre än för övriga könsoch ålderskategorier. Slutligen visar AVUtabell 1:8 att icke heller skillnader i civilstånd har kunnat utläsas ha haft någon större betydelse för arbetstidsåtgången. I intet av dessa fall har AVU-tabellernas data givit stöd för hypotesen att en annan ålders-, köns- eller civilståndsfördelning i AVU skulle givit ett i väsentliga avseenden annorlunda resultat i fråga om arbetstidsåtgången. En annan för särredovisning utnyttjad bakgrundsvariabel är klasstorleken. Resultaten framgår av tabell 6.5. Frågan har här gällt om och i vad mån

antalet elever i klassen påverkat lärarnas arbetstidsåtgång. Även här har endast uppgifter rörande lärarna i läroämnen bearbetats. AVU-tabell IV:6, som redovisar tidsåtgången ämne för ämne, utvisar att på gymnasiestadiet synes en tendens föreligga till ökad arbetstid med ökat elevantal om man betraktar arbetstiden totalt, men vid uteslutande av skrivlag synes arbetstiden vara högre vid ett elevantal av 15-24 elever än vid ett större elevantal. På realskolestadiet är bilden mera splittrad. I AVU-tabell IV:9 belyses denna fråga därigenom att tidsåtgången här redovisas lärokursvis för realskolestadiet. Vid studium av arbetstiden totalt är det något fler lärokurser som har högre arbetstid med ökat

Tabell 6.6 Beräknad skillnad i tidsåtgången per veckotimme vid undervisning med samma ämne i mer än en klass. Större (+) resp. mindre ( - ) arbetstidsåtgång ii % vid undervisning i mer än en klass Ämne med skrivlag Skolform

Ämne

Allmänt gymnasium inkl. försöksgymnasium

Svenska Engelska Franska Historia Samhällskunskap Geografi Biologi Fysik Kemi

Handelsgymnasium

Engelska Redovisning

Tekniskt gymnasium

Svenska Engelska Matematik Fysik Mekanik och hållfasthetslära

Realskola

Kristendomskunskap Svenska Engelska Tyska Historia Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

108 Ämne utan skrivlag

Exkl. skrivlag

Inkl. skrivlag

_ -

- 13 - 8 - 11

-27 - 16

-

- 16

- 11 - 16 - 13 - 9

-

— — -

-

-

3 9 0

+ 8 - 10 - 9

-

- 19 - 11 -21 - 12 -25 + 2 - 8 -29 - 14

-

-

- 6 - 12

-

— -

-

- 12

- 11

-

-

-

8 7 0

SOU 1971:53

elevantal. Men arbetstidens variation med elevantal vid uteslutande av skrivlag ger ingen entydig bild. En tredje aspekt på lärararbetet, som belyses i AVU-tabellernas data, är hur undervisning i samma ämne i flera klasser påverkat arbetstidsåtgången. Det resultat som därvid erhållits framgår av tabell 6.6, där handelsgymnasiets och tekniska gymnasiets ämnen redovisats i kolumnen "Ämne utan skrivlag" ehuru skrivningar förekom i vissa av ämnena. Av tabell 6.6 framgår att undervisning i flera klasser i regel medfört en viss minskning i arbetstidsåtgången. Under AVU pågick vid 20 av de deltagande skolorna försök med femdagars skolarbetsvecka. ULA har i AVU-tabell 1:11 redovisat tidsåtgången vid skolor med 5-dagarsresp. 6-dagarsvecka. Redovisningen har endast kunnat ske för lärare i läroämnen och i fråga om dessa för alla utom lärarna i samrealskolor och kommunala realskolor, av vilka endast en skola hade 5-dagarsvecka. Resultatet visar en mindre genomsnittlig total arbetstidsåtgång vid skolorna med femdagarsvecka vid samtliga skolformer utom försöksgymnasierna. Resultatet kan dock inte anses ge underlag för några säkra slut-

satser angående arbetstidsförändringen vid övergång till 5-dagarsvecka. En väsentlig skillnad vad gäller de nya skolformerna i jämförelse med AVU-skolorna är minskningen i såväl antalet som tidsomfånget av i läroplaner och anvisningar föreskrivna skriftliga prov. (Se förteckningen i tabell 2.4.) ULA har därför ansett det angeläget att särredovisa tidsåtgången för lärarnas arbete med dessa s. k. skrivlag i AVU-skolorna. Redovisningen i AVU-tabell 1:4, som återges i tabell 6.7 gör det möjligt att konstatera vilken tyngd skrivlagsarbetet innebar för olika ämnesgrupper och skolformer. Som jämförelse med tabellens värden kan nämnas att det totala lärararbetet för ämnesgrupper utan skrivlag vid allmänt gymnasium med realskola utgjorde för ämnesgrupper humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen utom svenska och främmande språk 1 352 och för geografi och/eller biologi 1 409 timmar per lärare och läsår. Skillnaderna i tidsåtgång för de olika ämnesgrupperna berodde således företrädesvis på skrivlagsarbete. I tabell 6.7 har hänsyn icke tagits till tjänstekoefficienterna, i fråga om vilka det i detta fallet icke var några större differenser.

Tabell 6. 7 AVU-tabellvärden för "Totalt lärararbete" och arbete med skrivlag i antal timmar per lärare och läsår samt beräknad andel skrivlagsarbete av "Totalt lärararbete".

Skolform och ämnesgrupp Allmänt gymnasium med realskola svenska och ett eller flera språk svenska och kristendomskunskap och/eller filosofi och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi språk matematik och/eller fysik och/eller kemi och/eller biologi Samrealskolor och kommunala realskolor humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen matematik och/eller fysik och/ eller kemi och/eller biologi SOU 1971:53

Beräknad andel skrivlagsarbete av totalt lärararbete i %

Totalt lärararbete

Skrivlagsarbete

Totalt lärararbete utom skrivlagsarbete

1 694

1 234

1 674 1 539

368 302

1 306 1 237

22 20

1 546

1 326

1 455

1 211

1 435

1 324

8 109

förekom lärokurser både med och utan skrivlag. Handelsgymnasiet hade inga i läroplanerna fastställda skrivlag men däremot förekom i svenska, främmande språk, matematik och redovisning skrivningar av huvudsakligen samma karaktär som i det allmänna gymnasiet. Detta återspeglas i tidsåtgången för dessa ämnen. Även i tekniska gymnasierna förekom skriftliga prov men arbetstidsåtgången för de olika lärokurserna synes av värdena i tabell 6.8 att döma ha varit mera jämn där än i de andra skolformerna.

Beträffande såväl dessa som standardavvikelserna hänvisas till AVU-tabellerna. Ännu tydligare framstår tyngden hos skrivämnena om man ser till de enskilda lärokurser, som redovisas i AVU-tabell IV:7. De där meddelade värdena återges i tabell 6.8. Av tabellen framgår att de lärokurser i allmänna gymnasiet, försöksgymnasiet och realskolan, i vilka skrivlag förekom, genomgående hade avsevärt högre arbetstidsåtgång än övriga lärokurser. Detta framträder tydligt också beträffande ämnen i vilka det

Tabell 6.8 AVU-tabellvärden för lärokursbundet arbete för olika skolformer och ämnen Antal timmar per lärare och veckotimme. I Allmänt gymnasium och försöksgymnasium. Ämne

II -III

III - I V AL R Asp övr.

79 102 56 63

Asp Lha Aso Rbi Rma R

62 50 77 65 53 63

A LR A LR A

33 44 43 48 41 40 44 30 28 46 37

Ämnen inkl. skrivlag Svenska Svenska Engelska Engelska

82 — 72 -

Tyska

68 Franska Franska Matematik Matematik Matematik Fysik

46 45 — -

76 Asp 73 övr. 72 Asp [ 6 0 Lha Asp 53 övr 48 A so 54 Rbi 64 Rma 47 58 R

Ämnen exkl. skrivlag Kristendomskunskap Latin Tyska Franska Historia Historia Samhällskunskap Samhällskunskap Geografi Filosofi Filosofi, orienteringskurs Biologi Biologi

38 38 — 35 AL 42 R 43 — 40 — — 42 -

35 39 44 43 37 44 41 — 38 —

Biologi, orienteringskurs

—

—

-

Fysik

A R

R

Fysik, orienteringskurs

-

Kemi Kemi

45 Kemi, orienteringskurs

110 R

-

R A LR A LR A Rbi

Asp [ 4 8 L Aso 38 R 43 Asp [37 L

-

Rbi övr. Asp L Rma

i

54 -

R

49 -

SOU 1971:53

II Handelsgymnasium Ärnne

I

II

III

Svenska Engelska Tyska Franska Historia Samhällskunskap Matematik Redovisning Distribution

54 52 52 32 36 43 41 -

62 61 59 50 36 39 50 56 42

88 68

Ämne

I

II

III

Svenska Engelska Tyska Matematik Fysik Kemi Ritteknik

49 51 38 40 48 44 31

47 49 44 44 49 -

42 -

-

III Tekniskt gymnasium

-

IV Realskola Ämne

l4

l3 2

Ämnen inkl. skrivlag Svenska Engelska Tyska Matematik

— -

48;51 -

Ämnen exkl. skrivlag Kristendomskunskap Svenska Engelska Tyska Franska Historia med samhällslära Geografi Matematik Biologi Fysik Kemi

30 36 32 33 35 38 38 -

35 36;39

33 36 36 40; 39

39 40 -

81 68 52 44

34 — 38 35 39 40 40 34

30 — _ 28 32 35 35 36 37

48;44

Teckenförklaring: A = allmän, L = latin-, R = realinje, so = social, sp = språklig, ha = halvklassisk, he = helklassisk, bi = biologisk, ma = matematisk gren. Då två värden anges, avser det förra 3-årig och det senare 4-årig linje av realskolan.

Svenska framstår som det ämne för vilket arbetsbelastningen per veckotimme (med undantag för tekniska gymnasiet) var högst, Även engelska har medfört relativt hög arbetstidsåtgång. Vidare framgår att det inte alltid synes ha varit de kunskapsmässigt mest krävande kurserna som förorsakat det mesta lärararbetet. Sålunda utvisar i matematik både social och biologisk gren högre arbetstidsåtgång än den matematiska grenen. SOU 1971:53

Värt att observera är vidare att tidsåtgången per veckotimme, dvs. också per läsår, så gott som genomgående är lika stor som eller större i högsta årskursen i gymnasiet än i de två lägre. Eftersom lektionsbortfallet var stort i denna bl. a. på grund av att studentexamen var förlagd en månad eller mera före terminsavslutningen måste detta ha betytt att tidsbelastningen varit avsevärt större i denna än i de andra årskurserna medan 111

undervisningen pågick. Denna iakttagelse gällde däremot icke för lärokurser utan skrivlag i realskolan där realexamen låg två å tre veckor före terminsavslutningen. De av ULA genomförda undersökningarna har vad gymnasiestadiet beträffar endast omfattat de avvecklade gymnasieformerna. Med hjälp av de data, som AVU-tabellerna ger beträffande dessa, kan man göra vissa jämförelser mellan lärarnas arbetsförhållanden i de gymnasieformer som uppgått i det nya gymnasiet. Dessa jämförelser behöver ej inskränkas enbart till den totala arbetstidsåtgången utan kan även utsträckas att gälla det sätt på vilket lärarna fördelat sin arbetstid på olika aktiviteter. I avsnitt 6.1.1 redovisas i tabell 6.1 de i AVU deltagande lärarnas totala arbetstid. Därvid framgår att stora skillnader förelegat i fråga om tjänstevolymens omfattning, vilket tagit sig uttryck i olikhet vad gäller tjänstekoefficienterna. För lärarna i läroämnen utgjorde dessa i medeltal vid allmänt gymnasium med realskola försöksgymnasium (utan fyllnadstjänstgöring) handelsgymnasium tekniskt gymnasium

1,12 1,17 1,22 1,28

Trots detta uppvisade allmänt gymnasium med realskola och handelsgymnasium ungefär samma tidsåtgång och denna var högre än den som uppmätts vid de tekniska gymnasierna. Tidsåtgången för hela läsårsarbetet

omräknat till hel tjänst (då tjänstekoefficienten = 1,00) har i tabell 6.4 angivits till för allmänt gymnasium med realskola försöksgymnasium (utan fyllnadstjänstgöring) handelsgymnasium tekniskt gymnasium

1 453 1 389 1 335 1 248

Skillnaden mellan de högsta och lägsta värdena motsvarar ungefär 1 timme per arbetsdag under läsåret. Lärarnas arbetsförhållanden återspeglas också i den relativa tidsåtgången för olika aktiviteter, vilken framgår av tabell 6.9. Som synes uppvisade de olika gymnasieformerna så stora likheter i fråga om de tyngsta aktivitetsgruppernas andel av arbetstiden att man kan säga att denna varit i stort sett densamma. 6.1.3 Arbetstidsåtgången för lärarna i läroämnen vid realskolan De enda redovisningsgrupper i AVU som haft direkta motsvarigheter i GRU är de lärare i läroämnen som undervisade i realskolan. Vid grundskolans genomförande ersattes denna skolform av högstadiet, där lärare i läroämnen ombesörjde undervisningen i samma slag av ämnen som i realskolan. Med anledning härav har ULA funnit skäl att här redogöra något utförligare för de resultat som AVU-tabellerna innehåller beträffande

Tabell 6.9 Beräknade värden (%) avseende den relativa fördelningen på olika aktivitetsgrupper av det genomsnittliga totala lärararbetet vid olika skolformer. Aktivitetsgrupp (inom parentes anges aktivitetsnumren i AVU) Lärokursbundet arbete ( 1 - 1 1 ) Vakter, sammanträden m. m. (12-18) Klassföreståndarskap (20-21) Huvudlärarskap m. m. (22-23) Övrigt (33-35 A)

Allmänt gymnasium med realskola

Försöksgymnasium (utan fyllnadstjänstgöring)

Handelsgymnasium

Tekniskt gymnasium

11 3 3 6

11 3 4 6

11 3 2 6

12 2 5 5

Anm. Tidsåtgången för vissa specialfunktioner (klassföreståndare, huvudlärare etc.) redovisas här utslagen på samtliga i undersökningen deltagande lärare vid viss skolform, ehuru funktionen faktiskt fullgjorts av endast vissa lärare. 112

SOU 1971:53

realskolan. (Bilaga F) 1 vilken omfattning jäm- metod. Sistnämnda timtal skulle innebära en förelser mellan i AVU och GRU erhållna data genomsnittlig veckoarbetstid av 34 timmar är möjliga och lämpliga kommer att behand- under 39 läsärsveckor. På grund av att ferielas i kapitel 7. arbetstidens omfattning inte kan särredovisas Undervisning på realskolestadiet förekom för realskolans lärare har någon årsarbetstid i AVU-skolorna dels i allmänna gymnasier och däremot svarande veckoarbetstid icke med realskola och dels i samrealskolor och beräknats. kommunala realskolor. Detta innebär att i Ehuru någon uppdelning i aktiviteter icke den förra redovisningsgruppen data från skett för det lärokursbundna arbetet, är det gymnasiet och realskolan är blandade och av intresse att konstatera på vad sätt realendast undantagsvis kan hållas isär. Det skollärarnas arbetstid fördelade sig på de senare är fallet med tidsuppgifterna för läro- aktiviteter, som redovisas i AVU-tabellerna kurserna i de enskilda ämnena och årskurser- 1:1 och 11:1. Liksom i föregående fall gäller na. Detta har haft till följd att AVU-tabeller- redovisningen även i tabell 6.10 samrealskola na IV: 1-9 kunnat baseras på data från samt- och kommunal realskola. liga i AVU ingående realskoleklasser. För Det mest i ögonenfallande i fråga om övrigt lärararbete och totalt lärararbete kan arbetstidens fördelning är det lärokursbunddata som uteslutande härrör från realskole- na arbetets dominerande roll. Det motsvarar klasser endast redovisas för samrealskolor ungefär tre fjärdedelar av tidsåtgången. ULA och kommunala realskolor. Att i efterhand har insamlat uppgifter om antalet hållna lekutröna om och i så fall på vad sätt detta kan tioner per veckotimme. (Bilaga 4 i AVU-rapha medfört några systematiska fel (bias) är porten. Bilaga A) Dessa har i de uppgiftslämomöjligt. Så invävda i varandra som de i nande realskolorna i medeltal utgjort 26 i avövrigt lärararbete ingående realskole- och gångsklasserna och 31 i övriga klasser. Med gymnasieaktiviteterna var i allmänna gymna- ledning härav kan lektionsandelen beräknas sierna med realskola skulle detta inte heller ha utgjort ungefär hälften av det lärokursvarit möjligt vid tiden för AVU. bundna arbetet. Återstoden har utgjort förEn särredovisning av realskollärarnas ar- och efterarbete. På grundval av AVU-tabellerbetstidsförhållanden är endast möjlig för läs- nas uppgifter kan skrivlagsarbetet beräknas i årstid. För ferietiden har dessa lärare redo- genomsnitt ha utgjort cirka 200 timmar per visats tillsammans med lärarna från det all- lärare och läsår. Dessa beräkningar leder männa gymnasiet och från handelsgymnasiet fram till att det lärokursbundna arbetet för och tekniska gymnasiet. Endast arbetstiden dessa lärares del skulle fördela sig sålunda under läsårstid för lärarna i läroämnen på lektioner cirka 37 % av läsrealskolestadiet tas upp i detta avsnitt. årsarbetstiden Enligt AVU-tabell 1:1 utgjorde det totala planering, förberedelcirka 24 % av läsårsarbetstiden lärararbetet för lärarna i läroämnen vid sam- ser och efterarbeten arbete med skrivlag cirka 13 % av läsrealskola och kommunal realskola 1451 timårsarbetstiden mar per lärare och läsår med en dubbel standardavvikelse av 21 timmar. (Häri har då Ingen av de övriga aktiviteterna har tidsinte inräknats tiden för den fortbildning och mässigt haft samma betydelse som de nyssde studier som av ULA enligt avsnitt 1.3.3 nämnda. De relativt höga andelarna för klassoch 1.3.4 inräknats i lärararbetet och lärar- föreståndar- och huvudlärararbetet kan förnas arbete i tjänsten och som ingår i "Totalt klaras av den stora andelen lärare som i lärararbete 1" i GRU-tabellerna.) De nämnda realskolorna hade dessa sysslor (AVU-tabell timtalen har redovisats vid en genomsnittlig 111:1). Påfallande låg var tidsåtgången för tjänstekoefficient av 1,11 och kan beräknas lärarnas elev- och föräldrakontakter och motsvara 1307 timmar per lärare och läsår klassföreståndarnas elevvårdande arbete. vid reduktion till en hel tjänst med ULA:s Anmärkningsvärt begränsad var även tidsSOU 1971:53 8

Tabell 6.10 Fördelningen av tidsåtgången för arbetet i tjänsten på olika aktiviteter för lärare i läroämnen vid samrealskola och kommunal realskola.

Aktivitet Lärokursbundet arbete (1-11) Skrivvakt (12) Annan vakthållning (13) Sammanträde (14) Kontakt med elever och föräldrar (15) Studiedag m. m. (16) Planering (17) Kontakt med andra lärare (18) Klassföreståndarskap (20-21) Huvudlärarskap och institutionsföreståndararbete (22-23) Resor och förflyttningar (33) Uppehåll (34) Övriga aktiviteter (35 A) Fortbildningskurs (25) I tjänsten inräknade studier m. m. (26) Totalt lärararbete samt i arbete i tjänsten ingående fortbildning och studier

Antal timmar per lärare och läsår vid tjänstekoefficienten 1,11. AVU-tabellvärden

Procentuell andel av det totala lärararbetet inkl. i arbete i tjänsten ingående fortbildning och studier

1 101 29 22 28 12 31 14 19 59

74,1 2,0 1,5 1,9 0,8 2,1 0,9 1,3 4,0

41 7 65 25 6 29

2,8 0,5 4,4 1,7 0,4 2,0

1 486 (= 100%)

Anm. Rörande specialfunktioner hänvisas till anmärkning vid tabell 6.9.

de kunnat använda samma uppdelning i lärarkategorier i ferieundersökningen som i läsårsundersökningen, t. ex. i fråga om lärare i övningsämnen. 1 fråga om ämnesgrupperingen för lärarna i läroämnen har i GRU samma indelningsgrund använts i ferie- som i läsårsundersökningen med undantag för att två ämnesgrupper av redovisningstekniska 6.2 Resultaten från undersökningen vid skäl slagits samman. (Jfr 5.1.5) Genom dessa grundskolan (GRU) åtgärder har det i vissa avseenden blivit lättare att beräkna en helårsarbetstid för 6.2.1 Lärarnas totala arbetstid GRU:s än för AVU:s lärare. Något försök till beräkning av veckotimtal ULA vill först erinra om vad som inledningsvis framhållits i avsnitt 6.1.1 beträffande och tjänstekoefficient för deltagarna i ferieULA:s gränsdragningar för lärararbetet och undersökningen har icke skett för grundskolärarnas arbete i tjänsten. Vid uppgörandet lans del, liksom det ej heller skedde för av aktivitetslistorna och redovisningstabeller- avvecklingsskolornas. I AVU-tabellerna anges för läsårsarbetet na för GRU har ULA genomgående kunnat begagna sig av ovannämnda gränsdragning. endast ett begrepp "Totalt lärararbete" meDetta var såsom tidigare redovisats icke helt dan GRU-tabellerna har två sådana begrepp, "Totalt lärararbete I" och "Totalt lärararbemöjligt i AVU. ULA har vidare vid bearbetningen och te II". Under "Totalt lärararbete I" redovisar redovisningen för grundskolans vidkomman- ULA allt lärararbete i tjänsten utom vissa åtgången för förflyttningar och uppehåll i arbetet liksom även för gruppen övriga aktiviteter. I uppehåll i arbetet ingick den del av rasttiden som ej utnyttjades för andra aktiviteter samt hältimmar enligt schemat eller tillfälligt uppkommande sådana.

114 SOU 1971:53

måltidsvakter och visst huvudlärararbete (se nedan) samt därutöver övertimmarna jämte allt med dessa sammanhängande arbete oavsett om det varit lärokursbundet eller räknats som "Övrigt lärararbete". "Totalt lärararbete II" omfattar utöver det nyssnämnda också allt sådant lärararbete och annat arbe-

te mom skolan utöver övertimmarna, som läraren erhållit särskild ersättning för att utföra. ULA har i tabell 6.11 sammanfattat uppgifterna i GRU-tabellerna 1:1,11:1,111:12, IV:l-2, V:l och VI:1 om det totala lärararbetet för olika lärarkategorier. (Bilaga G.) I lärarnas årsarbetstid ingår inte endast läs-

Tabell6.ll GRU-tabellvärden, avseende "Totalt lärararbete I" och "Totalt lärararbete II" under läsår resp. ferier samt beräknade värden avseende helt år. Antalet timmar per lärare.

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen, samtliga i svenska och engelska och/eller tyska och/ eller franska i svenska och kristendomskunskap och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi i engelska och/eller tyska och/eller franska i kristendomskunskap och/ eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi i geografi och/eller biologi och/eller kemi i matematik och fysik och/eller kemi och/ eller biologi i övriga ämnesgrupper Lärare i övningsämnen samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare

Genomsnittligt mvt för läsåret

Totalt lärararbete I

30,1 31,8 27,9

1 362 24 1491 27 1 369 43

26,0 25,7

läsår

ferier

1 530 61 1 539 52

Summa timmar för helt år

Genomsnittlig tjk 2 för läsåret

läsår

ferier

Summa timmar för helt år

1 386 1 518 1412

1,04 1,11 1,14

1 432 1590 1 456

34 58 64

1 466 1 648 1 520

1 591

1,17

1 652

1 742

1,15

1 648

1 733

Totalt lärararbete II

25,7

1 502 66

1 568

1,16

1 622

1 720

25,3

1 496 65

1 561

1,13

1 707

25,5

1531(71)

(1602)

1,17

1673(115)

(1788)

26,1

1636(71)

(1707)

1,16

1764(115)

(1879)

26,2 26,4

1 580 60 1514 59

1 640 1 573

1,18 1,19

1716 1 639

82 77

1 798 1 716

32,3 32,3 33,2 32,2 32,6 31,2 31,5 38,0

1 348 43 1 330 69 1 443 33 1480 4 1 318 (36) 1 340 (36) 1458 4 1 5 0 9 72

1 391 1 399 1476

1,12 1,10 1,16 1,12 1,12 1,09 1,10 1.12

1413 66 1 375 80 1515 56 4 1 616 1 393 (58) 1406 (58) 4 1530 1597 92

1479 1455 1 571

(1 354) (1 376) 1 581

(1451) (1 464) 1 689

Anm. De inom parentes angivna värdena bygger för feriearbetstiden på värden för redovisningsgrupper omfattande flera lärarkategorier, mvt = medelantal veckotimmar tjk = tjänstekoefficient från sommarferiernas början 1968 t. o. m. vårterminens slut 1969 framgår ej av GRU-tabellerna kan ej beräknas SOU 1971:53

(30,0) 29,9 årsarbetet utan även lärararbete som dessa för småskollärare 29,8 (30,0) för folkskollärare utfört under ferierna. Hit hör förutom förbe- för speciallärare 25,4 (26,0) redelser och efterarbete till läsårsarbetet ock- för lärare i läroämnen 23,8 (24,0) 29,9 (30,0) så studier och kurser av olika slag. Även de för lärare i övningsämnen 35,9 (36,0) föi yrkeslärare arvoderade specialfunktionerna och andra uppdrag medför arbete under ferietid. ULA Andelen lärare med nedsättning i underhar stannat för att utföra två alternativa visningsskyldigheten utgjorde för beräkningar av det av lärarna under ferierna småskollärare 2,7 % utförda arbetet, varav den första i huvudsak folkskollärare 11,4% 18,0 % motsvarar vad som av läsärsarbetet ingår i speciallärare 8,5 % "Totalt lärararbete I", den andra huvuddelen lärare i läroämnen lärare i övningsämnen 2,5 % av vad som motsvarar "Totalt lärararbete yrkeslärare 5,7 % II". Dessutom redovisas övrigt under ferierna Eftersom nedsättningen med något enstautfört lärararbete och annat för lärar- och skolledartjänster meriterande arbete. Inne- ka undantag alltid varit förknippad med hållet i de två alternativa redovisningarna någon arvoderad specialfunktion (dock icke framgår av avsnitt 11.3.4 i GRU-rapporten huvudlärararbete) eller särskilt arvoderad ar(Bilaga B). De mot de två alternativen svaran- betsuppgift, vilket sistnämnda i huvudsak gällt för speciallärarna (skolpsykologiska arde värdena har intagits i tabell 6.11. Det helårsarbete som lärarna utför redovi- betsuppgifter, testningar, yrkesvägledning sas med uppdelning på läsårsarbete och ferie- för specialklasselever o. d.), påverkar denna arbete i tabell 6.11. Denna återger GRU- felkälla endast sådana värden som beräknats tabellernas uppgifter för såväl läsårs- som för redovisningsgrupper där lärare med sådaferiearbetet i dels "Totalt lärararbete I", dels na arvoderade funktioner ingått. Såsom framgår av de ovan angivna beräkningarna är "Totalt lärararbete II". De i tabell 6.11 angivna värdena för läsårs- det endast för speciallärarna som ett hänarbetstiden baseras på den faktiska tjänstgö- synstagande härtill behöver ifrågasättas vid ringen som kan överskrida omfattningen av redovisningar avseende lärarkategorierna tagen hel tjänst. Det förekommer variationer i na som helhet. Även genom tjänstekoefficienten belyses detta avseende. Sålunda överstiger småskollärarnas medelveckotimtal 30,1 endast obe- detta förhållande. Decimalerna i koefficientydligt den fastställda undervisningsskyldig- ten såsom den har definierats av ULA heten 30 veckotimmar, medan detta för de utvisar det procenttal varmed den faktisövriga lärarkategorierna ligger mer än 5 % ka tjänstgöringen överskridit omfattningen över undervisningsskyldigheten. Det bör av en hel tjänst enligt detta beräkningssätt. dock här observeras att förekomsten av ned- Detta varierar såsom framgår av tabell 6.11 sättningar i undervisningsskyldigheten leder med ett par undantag mellan 10 och 20 %. ULA har sökt bilda sig en uppfattning om till att antalet övertimmar är större än de överskjutande timmar som framgår av skill- den inbördes relationen mellan lärarkategonaden mellan medelveckotimtal och normalt riernas arbetsbörda och samtidigt sökt få ett mått på den arbetstidsåtgång som erhålles fastställd undervisningsskyldighet. genom reduktion av de uppmätta värdena till Med ledning av från rektorerna inhämtade en hel tjänst utan övertimmar och särskilt uppgifter om nedsättningens storlek för varje arvoderade uppgifter och specialfunktioner. deltagande lärare kan den faktiska undervisBeräkningen av arbetstidsåtgången för en ningsskyldigheten för samtliga lärare inom hel tjänst har därvid gjorts på tre alternativa varje lärarkategori beräknas ha utgjort följansätt. Dels har "Totalt lärararbete I" i sin de (den fastställda eller genomsnittliga unhelhet omräknats med hjälp av medelantalet dervisningsskyldigheten anges inom parenveckotimmar, dels har av "Totalt lärararbete tes):

116 SOU 1971:53

Tabell 6.12 Till hel tjänst omräknade värden för "Totalt lärararbete I" och "Totalt lärararbete II". Antal timmar per lärare och läsår.

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen, samtliga i svenska och engelska och/ eller tyska och/eller franska i svenska och kristendomskunskap och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi i engelska och/eller tyska och/eller franska i kristendomskunskap och/ eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi i geografi och/eller biologi och/eller kemi i matematik och fysik och/eller kemi och/ eller biologi i övriga ämnesgrupper Lärare i övningsämnen, samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare

Tidsåtgång för Totalt lärararbete I vid fastställd undervisningsskyldighet om hela om endast Totalt Lärokurslärararbundet arbete I bete omomräknas räknas

Tidsåtgången för Totalt lärararbete II omräknad till en tjänstekoefficient motsvarande 1,00

1 358 1407 1276

1 359 1426 1 303

1 377 1 432 1 277

1 412

1 412

1 398

1 419

1 410

1 441

1 430

1 521

1447 1 377

1482 1414

1 454 1 377

1 256 1 235 1 304 1 379 1 213 1 288 1 389 1 430

1277 1 257 1 340 1403 1 237 1 299 1401 1450

1 261 1 250 1 306 1 443 1 243 1 290 1 391 1 426

I" endast komponenten "Lärokursbundet arbete" omräknats. De härigenom erhållna värdena framgår av de två första kolumnerna i tabell 6.12. Dessutom har "Totalt lärararbete II" omräknats med hjälp av den genomsnittliga tjänstekoefficienten. De i sistnämnda fall erhållna värdena framgår av den tredje kolumnen i tabell 6.12. Även andra sätt att beräkna den del av den uppmätta lärararbetstiden som motsvarar en hel tjänst är tänkbara. Man kan således tänka sig att omräkna andra aktiviteter än SOU 1971:53

dem som ULA stannat för. På grund av själva lektionstidens stora andel i totala lärararbetstiden och den ytterligare tyngden hos övriga direkt lektionsavhängiga aktiviteter skulle en sådan annan fördelning endast medföra marginella förändringar i den beräknade tidsåtgången. Detta framgår även av de relativt små differenserna mellan de tre alternativ, som ovan framställts. Med hänsyn till att omräkningen i de två första kolumnerna av tabell 6.12 skett med överskjutande timmar i stället för med hjälp av övertimmar innebär 117

den redovisade totala arbetstiden någon det gäller arbetstiden per läsårsvecka. I fråga om jämförbarheten med andra arbetstagarkaöverskattning. ULA har i anslutning till de ovan meddela- tegorier bör iakttagas vad som nedan sägs på de tabellerna över läsårsarbetstiden även sid 120. Vidare måste observeras att uppgifframtagit den genomsnittliga tidsåtgången terna inte gäller hela året utan endast 40 per läsårsvecka. Denna har beräknats genom veckor. att läsårsarbetstiden fördelats på 40 veckor. Utredningen har emellertid varit medveten De sålunda erhållna värdena framgår av ta- om att det är ovisst i vilken utsträckning bell 6.13. dessa medelvärden överensstämde med tidsTabell 6.13 ger en bild av den inbördes åtgången för sådana läsårsveckor som kunde relationen mellan olika lärarkategorier när betraktas som normala skolveckor. För att få Tabell 6.13 Beräknade värden avseende genomsnittlig tidsåtgång för "Totalt lärararbete I" och "Totalt lärararbete II" per läsårsvecka. Antal timmar per lärare och vecka. Totalt lärararbete I vid fastställd undervisningss kyldighet

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen, samtliga i svenska och engelska och/eller tyska och/ eller franska i svenska och kristendomskunskap och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi i engelska och/eller tyska och/eller franska i kristendomskunskap och/ eller historia och/ eller samhällskunskap och/eller geografi i geografi och/eller biologi och/eller kemi i matematik och fysik och/eller kemi och/ eller biologi i övriga ämnesgrupper Lärare i övningsämnen, samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare

om endast Lärokursbundet arbete omräknas

Totalt lärararbete II omräknat vid en tjänstekoefficient motsvarande 1,00

Totalt lärararbete I

Totalt lärararbete II

om hela arbetstiden omräknas

34,1 37,3 34,2

35,8 39,8 36,4

34,0 35,2 31,9

34,0 35,7 32,6

34,4 35,8 31,9

38,3

41,3

35,3

36,1

35,3

38,5

41,2

36,0

36,6

35,8

37,6

40,6

35,1

35,7

35,0

37,4

39,8

35,5

35,9

35,3

38,3

41,8

36,0

36,7

35,8

40,9

44,1

37,6

38,5

38,0

39,5 37,9

42,9 41,0

36,2 34,4

37,1 35,4

36,4 34,4

33,7 33,3 36,1 37,0 33,0 33,5 36,5 37,7

35,3 34,4 37,9 40,4 34,8 35,2 38,3 39,9

31,4 30,9 32,6 34,5 30,3 32,2 34,7 35,7

31,9 31,4 33,5 35,1 30,9 32,5 35,0 36,3

31,5 31,3 32,7 36,1 31,1 32,3 34,8 35,7

SOU 1971:53

en bättre kunskap om hur arbetstiden varierade under olika arbetsveckor har ULA i GRU-tabellerna medtagit redovisningstabeller för olika lärarkategorier med uppgifter om arbetstidsåtgången för var och en av läsårets veckor. Till dessa har även fogats diagram, som visar läsårsrytmen (GRU-tabell VI1:1). Den bild, som ovannämnda redovisning ger av arbetstidens variationer under läsåret, visar att dessa är ganska små under höstterminen med den eller de lovdagar som brukar uttagas i samband med allhelgonahelgen som det mest markerade undantaget. Under vårterminen har däremot fem veckor medfört väsentligt lägre arbetstidsåtgång för lärarna än de övriga, nämligen en vårvinterlovsvecka, två veckor vid påsk, en vid 1 :a maj och en vid Kristi himmelsfärdsdag. Genom att vårvinterlovet uttages under en treveckorsperiod påverkas veckomedeltalen under sammanlagt sju veckor, dvs. under en tredjedel av vårterminsveckorna. Under pingstveckan är arbetstidsåtgången också något lägre än genomsnittet, dock är nedgången inte så kraftig som vid de övriga helgerna. Genomgående för alla lärarkategorier är också att arbetstidsåtgången är relativt stor under veckan efter pingst, dvs. vid slutet av läsåret. Vid uppdelningen av GRU-aktiviteterna har måltidsvakt (akt 30) och huvudlärararbete (akt 36-40) förts till huvudgruppen "Övrigt lärararbete II". Emellertid förekom det i vissa fall att sådant arbete inte var särskilt arvoderat. Vad måltidsvakten beträffar utgick inget arvode utöver fri måltid, om vakthållningen endast avsåg en klass. Med hänsyn till dessa förhållanden kan det diskuteras hur tiden för måltidsvakten skall behandlas vid omräkning till hel tjänst. Då olika tänkbara lösningar synes ha ringa betydelse för slutresultaten har ULA icke försökt sig på någon sådan, eftersom en omräkning i viss utsträckning skulle blivit godtrycklig. ULA har emellertid insamlat data dels rörande den totala tidsåtgången för måltidsvakterna oavsett om de arvoderats särskilt eller icke, dels rörande hur många lärare som vaktat med resp. utan arvode. (Tabell 6.14). SOU 1971:53

Dessa data kan ge viss vägledning för dem som vill närmare studera frågan om måltidsvakternas behandling med avseende på arbetstidsfördelningen. Vad beträffar huvudlärararbetet var detta till en del särskilt arvoderat medan återstoden ingick i åliggandena i tjänsten. Gränsen mellan dessa två delar hade icke fixerats. ULA har för den skull redovisat hela huvudlärararbetet som "Övrigt lärararbete II". I och för sig hade det varit önskvärt att man för beräkning av den arbetstid som har åtgått för en hel tjänst kunnat utröna omfattningen av den senare av de båda delarna. ULA har icke ansett sig ha material för att göra detta. För den som närmare vill studera denna fråga kan det ha visst intresse att betrakta det huvudlärararbete som utfördes av lärare, som icke erhöll någon ersättning för sitt huvudlärarskap. Sådana lärare förekom endast inom de lärarkategorier som undervisade på högstadiet. Av dessa omfattade endast lärare i läroämnen och övningslärare tillräckligt många huvudlärare utan arvode för att en redovisning skulle bli möjlig. Skillnaden i tidsåtgång för huvudlärararbetet framgår av tabell 6.15. Av det ovan sagda framgår att man inte utan vidare kan utgå ifrån att den del av huvudlärararbetet som huvudlärare med arvode utförde i tjänsten skulle vara lika stor Tabell 6.14 GRU-tabellvärden avseende tidsåtgången för måltidsvakt samt beräknad andel lärare som vaktat utan kontant ersättning.

Lärarkategori

lärare och läsår

Andel lärare i %

Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen Yrkeslärare

36 26 13 7 7 13

71 61 68 29 42 40

Avser hela lärarkategorin, således inte endast de vaktande. 119

Tabell 6.15 GRU-tabellvärden avseende huvudlärararbete, antal timmar per lärare och läsår samt beräknad andel (%) huvudlärare som erhållit resp. icke erhållit arvode.

Lärarkategori

Huvud lärare med arvode

Huvudlärare utan arvode

Andel Tidsåtgång i%

Andel Tidsåtgång i%

Småskollärare 100 Folkskollärare 100 Speciallärare 86 Lärare i läroämnen 78 Lärare i övningsämnen 82 Yrkeslärare 68 x

_ -

68 78 104 115

14 22

106 72

18 32

_ X

59 50 X

Ej redovisningsbar grupp.

som det arbete som huvudlärarna utan arvode utförde. Att ULA inte kunnat genomföra en korrigering på denna punkt innebär en viss underskattning av den totala arbetstiden mätt genom "Totalt lärararbete I". Det har visat sig önskvärt att för vissa överväganden söka beräkna en årsarbetstid omräknad till hel tjänst för GRU-lärarna. Därvid bör läsårs- och feriesummorna för "Totalt lärararbete 1" och för "Totalt lärararbete II" adderas var för sig. Vad det förra fallet beträffar synes det mycket vanskligt att bedöma huruvida något samband skulle förefinnas med avseende på tidsåtgängen mellan läsårsarbetet och feriearbetet. ULA har därför valt att i detta fallet icke företaga några omräkningar av feriearbetstiden. I ferieundersökningens "Totalt lärararbete II" ingår arbete i anslutning till de särskilt arvoderade funktionerna och det är därför naturligt att det måste föreligga ett samband mellan omfattningen av lärarnas tjänst inklusive arvoderade specialfunktioner och feriearbetet. ULA har i detta fall i fråga om feriedelen verkställt en omräkning med hjälp av samma tjänstekoefficient som i läsårsundersökningen. Att denna koefficient valts beror på att någon särskild tjänstekoefficient icke beräknats för de i ferieundersökningen deltagande lärarna. ULA har således beträffande årsarbetsti120

den kommit fram till de tre alternativ som framgår av tabell 6.16. Det bör erinras om att dessa värden för den totala arbetstiden enligt ULA:s redovisningsprinciper har vissa tidigare angivna brister. Vad gäller de värden som redovisas i de tvä första kolumnerna innebär t. ex. behandlingen av huvudlärarskap någon underskattning och användningen av överskjutande timmar i stället för övertimmar vid omräkningen till hel tjänst en viss överskattning. Sammanställningens tre alternativ ger resultat som icke skiljer sig särskilt mycket frän varandra. För var och en av lärarkategorierna ligger skillnaderna mellan de tre alternativa värdena inom ramen för de intervall som erhälles genom de dubbla standardavvikelserna. Detta är däremot inte alltid fallet mellan de olika lärarkategorierna. Skillnader har sålunda förelegat i fråga om arbetstidsåtgången för olika lärarkategorier. Lägst ligger värdena för flertalet grupper övningslärare och speciallärare, medan de högsta värdena redovisas för många grupper lärare i läroämnen, teckningslärare och yrkeslärare. Folkskollärare och småskollärare utgör en mellangrupp med de högre värdena för folkskollärarna. Eftersom ULA finner det vara troligt att många som tar del av de resultat vartill utredningens undersökningar har lett fram, söker ställa dessa i relation till arbetstidsförhållandena för andra arbetstagarkategorier, vill ULA här göra några påpekanden. Först måste vad själva dataunderlaget beträffar observeras att formerna för datainsamlingen ytterst bestämts av det förhållandet att lärarna har dels ett tidsbundet och dels ett betingsartat arbete. De arbetstider som uppmätts i ULA:s undersökningar kan därför inte utan vidare jämföras med de arbetstider som genom arbetstidsavtal fastställts för personal med bestämda arbetstider, oavsett om dessa tider är fasta eller växlar från dag till dag. Det bör i detta sammanhang erinras om att gällande arbetstidslagstiftning icke ägt tillämpning på de lärarkategorier som ingått i ULA:s undersökningar. SOU 1971:53

Tabell 6.16 Beräknade värden avseende årsarbetstider för hel tjänst. Antal timmar per lärare och helt år.

läsårsdelen men ej feriedelen omräknad

endast Lärokursbundet arbete omräknat

Totalt lärararbete II under läsår resp. ferier såväl läsårssom feriedelen omräknad

1 382 1 434 1 319

1 383 1453 1 346

1 410 1 485 1 333

1 489

1 507

1 469

1 494

1 483

1 484

1 511

(1507)

(1538)

1 528

(1 576)

(1 612)

1 620

1 507 1 435

1 542 1472

1 523 1 442

1 299 1 304 1 343

1 320 1 326 1 373

1 321 1 323 1 354

Totalt lärararbete I under läsår resp. ferier

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen, samtliga i svenska och engelska och/eller tyska och/eller franska i svenska och kristendomskunskap och/eller historia och/ eller samhällskunskap och/eller geografi i engelska och/eller tyska och/eller franska i kristendomskunskap och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi i geografi och/eller biologi och/eller kemi i matematik och fysik och/ eller kemi och/eller biologi i övriga ämnesgrupper Lärare i övningsämnen, samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare

X

X

X

(1 249) (1 324)

(1 273) (1 335)

(1 296) (1 343)

X

X

X

1 502

1 521

1 508

Anm. De inom parentes angivna värdena bygger på värden för redovisningsgrupper omfattande flera lärarkategorier. x Kan ej beräknas. Jfr. tabell 6.11. Det kan här vara av intresse att redovisa arbetstidsuttaget för år inom den allmänna sektorn av statsförvaltningen. För tjänstemän inom nämnda område gäller ett "Avtal om arbetstid för vissa statstjänstemän m. fl. samt om vissa förmåner i anslutning därtill" (ARB). I detta indelas tjänstemännen i två arbetstidsgrupper, A och B på sätt framgår av avtalet. Nettoarbetstiden för arbetstidsgrupp A är, uträknad i tid per år, 1985 timmar. Då har den tidsminskning som sker på grund av SOU 1971:53

infallande "lätthelgdagar" och avtalsenlig arbetstidsavkortning vissa helgaftnar avdragits från bruttoarbetstiden. Arbetstidsgrupp A har en säsongvarierad veckoarbetstid, som är 40 timmar 50 minuter för kalendervecka under september - april och 37 timmar 30 minuter under maj — augusti. För en tjänsteman med sex veckors semester förlagd till helgfria veckor under sommaren blir det verkliga arbetstidsuttaget för år: 1985 timmar — 6 x 37,5 timmar = 1760 timmar. Nettoarbetstiden för arbetstidsgrupp B är, 121

hänförts till "Övrigt lärararbete I". Vid 10 % högre veckotimtal och tjänstekoefficient var tidsåtgången för "Lärokursbundet arbete" cirka 5 % och den sammanlagda tidsätgången för aktiviteter hänförliga till "Övrigt lärararbete II" cirka 50 % större. När man ser till effekterna på totalsummorna finner man att tidsåtgången för "Totalt lärararbete I" påverkades med cirka 4 % och för "Totalt lärararbete II" med cirka 6 %. Den större tjänstgöringen motsvaras således av en större arbetstidsåtgång, vilken icke är direkt proportionell vare sig mot skillnaden i medelveckotimtal eller genomsnittlig tjänstekoefficient. GRU-värdena ger inget stöd för att något starkt samband mellan veckotimtalet eller Slutligen skall här lämnas några kort- tjänstekoefficienten och tidsåtgången för fattade kommentarer till GRU-tabellerna "Övrigt lärararbete I" skulle föreligga. Speciallärarna undervisade antingen i spe1:2, 11:2, 111:3-4 och IV:4-5, vilka framcialklinik eller som klasslärare i specialklass tagits till belysning av arbetstidsåtgängens storlek, för redovisningsgrupper med olika eller också i bådadera. Två tredjedelar av medelveckotimtal (=medelantalet veckotim- dem var klassföreståndare. Någon redovismar) resp. olika genomsnittlig tjänstekoeffi- ning efter skilda veckotimtal eller tjänstekoefficienter har ej kunnat ske. I fråga om cient. Vad först småskollärare beträffar har anta- sina tjänstgöringsförhållanden synes de närlet i GRU deltagande lärare med mera än 30 mast vara jämförbara med folk- och småskolveckotimmar icke räckt till för en redovis- lärarna. Lärarna i läroämnen kunde i AVU ha sin ning som skulle kunna belysa sambandet mellan arbetstidsätgången och veckotimtalet tjänstgöring fördelad på olika skolformer. I GRU var deras arbetsförhållanden såtillvida eller tjänstekoefficienten för deras del. Den med dem närmast jämförbara lärarka- enhetligare som de här alla tjänstgjorde på tegorin är folkskollärare som också är klass- samma stadium, högstadiet. Även eljest var lärare. Alla i GRU deltagande små- och tjänstgöringsförhållandena som framgått andfolkskollärare var nämligen klassföreståndare ra än för deltagarna i AVU. I GRU-tabell 111:3 redovisas arbetstidsåtoch hade i regel hela sin undervisningsskyldighet förlagd till en enda klass där de gången för tre veckotimtalsintervall: 18—23, undervisade i såväl läro- som övningsämnen 24-27 och 28 eller flera veckotimmar. (klasslärare). För folkskollärarna har i viss Härvid visar sig tidsåtgången för "Övrigt utsträckning förekommit övertimmar, som lärararbete I" vara ungefär densamma i huvudsakligen kan beräknas ha varit förlagda alla tre intervallerna och således till sytill egen klass eller en klass där läraren även nes oberoende av veckotimtalet. Tidsåthaft undervisning som ingått i den hela gången för det lärokursbundna arbetet och därmed "Totalt lärararbete I" är däremot tjänsten. GRU-tabell 11:2 utvisar för folkskollärar- större vid högre veckotimtal, dock icke nas del att en skillnad i tjänstgöringens om- större i samma proportion som veckofattning med i medeltal cirka 10 % av vecko- timtalet. Enligt GRU-tabell 111:4, som redotimtalet resp tjänstekoefficienten icke mot- visar tidsåtgången vid olika tjänstekoefficiensvaras av någon skillnad vad gäller den sam- ter, är tidsåtgången för "Övrigt lärararbete I" manlagda tidsåtgången för de aktiviteter som nästan lika medan den för det lärokursbund-

uträknad på motsvarande sätt, 2000 timmar per år vid veckoarbetstiden 40 timmar. Avräknas tiden för sex veckors semester förlagd till helgfria veckor blir det verkliga arbetstidsuttaget för år: 2000 timmar - 6 x 4 0 timmar = 1760 timmar, dvs detsamma som ovan redovisats för arbetstidsgrupp A. Om arbetstagaren har kortare eller längre semester än sex veckor ökar respektive minskar det ovan angivna arbetstidsuttaget för år i förhällande därtill. Det ovan angivna årsarbetstidsuttaget är beräknat för en heltidsanställd arbetstagare som under året icke åtnjutit tjänsteledighet eller fullgjort övertidstjänstgöring.

122 SOU 1971:53

na arbetet är mindre vid högre tjänstekoefficient. Större arbetstidsåtgång uppvisar däremot "Övrigt lärararbete II" och "Totalt lärararbete II". Förhållandet kan möjligen tolkas så att en del av arbetstidsåtgången för specialfunktioner och andra särskilt arvoderade uppgifter tas från tid som eljest skulle anslås till lärokursbundet arbete, medan resten tas från oredovisad tid ^fritidsaktiviteter). Grunden för denna slutsats försvagas dock av den något divergerande bild som redovisningen för olika ämnesgrupper ger i detta avseende. För lärarna i övningsämnen innehåller GRU-tabellerna IV:4-5 så svårtolkade data att inga slutsatser rörande ifrågavarande samband kan dragas. Antalet i GRU deltagande yrkeslärare har icke tillåtit någon uppdelning i redovisningsgrupper efter veckotimtal eller tjänstekoefficient. 6.2.2 Läsårsarbetets fördelning på aktivitetsgrupper och delaktiviteter Såsom framgått av avsnitt 6.2.1 har ULA i GRU redovisat lärarnas läsårsarbetstid uppdelad på tre huvudgrupper av aktiviteter: "Lärokursbundet arbete", "Övrigt lärararbete I" och "Övrigt lärararbete II", av vilka

den sistnämnda endast omfattade sådana aktiviteter som var särskilt arvoderade. (Dock ingår, såsom redovisats, i "Övrigt lärararbete II" även sådana måltidsvakter och sådant huvudlärararbete som icke arvoderats.) "Övrigt lärararbete I" omfattade endast aktiviteter för vilka särskild ersättning icke utgick, medan det lärokursbundna arbetet utöver de i undervisningsskyldigheten på den innehavda lärartjänsten ingående lärotimmarna med tillhörande förberedelse- och efterarbete även inkluderade lärarens eventuella övertimmar. Den procentuella fördelningen av lärararbetstiden på de tre huvudgrupperna för olika lärarkategorier framgår av tabell 6.17. Tabellen synes främst visa att fördelningen på huvudgrupperna i både "Totalt lärararbete I" och "Totalt lärararbete II" mellan lärarkategorierna företer relativt små variationer. Sammansättningen av "Totalt lärararbete I" växlar sålunda i fråga om arbetstidsandelen för lärokursbundet arbete mellan 71 och 81 % och för "Övrigt lärararbete I" mellan 19 och 29 %. För "Totalt lärararbete II" växlar andelen för "Övrigt lärararbete II" mellan 3 och 8 %, varvid den för flertalet lärarkategorier uppgår till 5-6 %. I detta sammanhang skulle det ha funnits

Tabell 6.17 Beräknad andel (%) av "Totalt lärararbete I" och "Totalt lärararbete II" för aktivitetsgrupperna "Lärokursbundet arbete", "Övrigt lärararbete I" och "Övrigt lärararbete II". Andel av Totalt lärararbete I

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen, samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare

SOU 1971:53

Andel av Totalt lärararbete II

Lärokursbundet arbete

Övrigt lärararbete I

Lärokursbundet arbete

Övrigt lärararbete I

Övrigt lärararbete II

77 78 71 74

23 22 29 26

73 74 67 69

22 20 27 24

5 6 6 7

77 78 73 76 77 80 81 75

23 22 27 24 23 20 19 25

73 75 69 70 73 76 77 71

22 22 26 22 22 19 18 24

5 3 5 8 5 5 5 5

Tabell 6.18 Beräknade värden avseende medelantal överskjutande veckotimmar (medelantal veckotimmar utöver föreskriven undervisningsskyldighet) samt andelen (%) lärare med överskjutande veckotimmar.

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare x

Medelantal överskjutande veckotimmar

Andel lärare med överskjutande veckotimmar i %

0,1 1,8 1,9

5 65

2,0

X

2,2 2,3 3,2 2,2

2,6 1,2 1,5 2,0

79 52 70

X

X

82 X

X

Kan ej beräknas från GRU-tabellerna.

anledning att något beröra omfattningen av lärarnas övertimmar. GRU-tabellerna redovisar emellertid icke frekvensen av övertimmar. Däremot kan man utläsa det antal veckotimmar som lärarnas undervisning omfattat utöver vad som normalt föreskrives för full tjänst (eller för så vitt avser lärarna i läroämnen det föreskrivna medeltalet), här kallat överskjutande veckotimmar. Såsom tidigare (6.2.1) nämnts ger överskjutande timmar en underskattning av övertimmarna, eftersom dessa också kan motsvara nedsättningar i undervisningsskyldigheten. Då de överskjutande veckotimmarna vid vissa beräkningar använts för omräkning till hel tjänst, har ULA ansett det vara av intresse att i tabell 6.18 redovisa omfattningen av dessa för olika lärarkategorier. De överskjutande veckotimmarna används sålunda av ULA som ett mått huvudsakligen på det lärokursbundna arbetets andel i lärararbetet utanför tjänsten. Återstoden av det tal, varmed tjänstekoefficienten översteg 1,00, motsvarar särskilt arvoderade arbetsuppgifter och specialfunktioner, vilka man på detta sätt far ett sammanlagt mått på. (Se tabell 6.19.)

Tabell 6.19 Beräknade värden avseende medelantalet överskjutande timmars och särskilt arvoderade arbetsuppgifters och specialfunktioners andel av den genomsnittliga tjänstekoefficienten resp. andel (%) av lärararbetet utanför tjänsten.

Del av tjänstekoefficienten

Andel av lärararbete utanför tjänsten (%)

Särskilt arvoderade arbetsuppgifter oc h specialfunktioner Andel av Del av tjänstelärararbete koeffiutanför cienten tjänsten (%)

0,00 (0,003) 0,06 0,07 0,08

0,04

55 50 47

0,05 0,07 0,09

45 50 53

0,07 0,08 0,11 0,07 0,09 0,04 0,05 0,06

58 80 69 58 75 44 50 50

0,05 0,02 0,05 0,05 0,03 0,05 0,05 0,06

42 20 31 42 25 56 50 50

Överskjutande timmar

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen, samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare

124 SOU 1971:53

liga aktiviteter, dels också den procentuella fördelningen av arbetstiden på grupper av sammanhörande aktiviteter. Den största lärokursbundna aktiviteten utgjorde genomgående lektionstiden (akt 1). Variationerna mellan lärarkategorierna sammanhänger i detta fallet med skillnaderna i fråga om undervisningsskyldighet. Härvid bör observeras att en gymnastiklärare, under förutsättning av att hans undervisning på högstadiet översteg 20 veckotimmar, tillVid uppläggningen av GRU ansåg ULA godoräknades två veckotimmar (vid 14—20 det vara av särskilt intresse att fä en närmare veckotimmar på högstadiet en veckotimme) kännedom om det lärokursbundna arbetet. för planläggning och övervakning av eleverAtt döma av provundersökningarna kunde nas friluftsverksamhet. Eftersom allt arbete detta nämligen förväntas utgöra 70 å 80 % av med friluftsverksamheten bokförts i en särdet totala lärararbetet. Vad som ULA därvid skild aktivitet (akt 2), motsvarar gymnastikframförallt ville insamla data om, var lärar- lärarnas lektionstid på hel tjänst 28 veckonas planering samt förberedelse- och efterar- timmar. Detta värde har för gymnastiklärarbete för lektionerna. Med anledning härav nas del begagnats vid beräkningen av det uppdelades detta i 14 aktiviteter varav en antal lektioner som den redovisade lektionsspecifikationsaktivitet för delaktiviteter som tiden motsvarar. För lärarna i läroämnen har lärarna fann svåra att rubricera. Noteringarna den genomsnittliga undervisningsskyldighepå den sistnämnda har vid granskningen för- ten, 24 veckotimmar, använts. delats på de övriga. Den bokförda lektionstiden borde egentHärutöver fanns en särskild aktivitet för ligen utgöras av tiden mellan in- och utringlektionstiden och dessutom sådana för fri- ningssignalerna, d.v.s. omfatta 40 minuter per luftsverksamheten och särskilt arvoderad un- hållen lektion. I tabell 6.20 har pä grundval dervisning. Även i detta fallet gavs lärarna härav en beräkning utförts av det antal lekgenom en specifikationsaktivitet möjlighet tioner per veckotimme som de bokförda lektionstiderna motsvarar. att få hjälp med aktivitetsvalet. Emellertid har utredningsinstitutet geAktiviteterna för det lärokursbundna arbetet fick också användas för arbete, föran- nomfört en särskild studie rörande lektionslett av fyllnadstjänstgöring och undervisning bortfall, som redovisas i GRU-tabellerna som låg utanför undersökningens ram. Lärar- VIIL1-2, IX:l-2 och X:2. (Bilaga G.) Då na angav då genom bokstäverna F respektive det kan vara av intresse att jämföra de resulX att sådant arbete avsågs. Eftersom utred- tat som erhålles genom lektionsbortfallsningen avsäg att lämna en särskild redovis- studien med dem som erhålles på grundning av tidsåtgången för olika ämnen och val av bokföringsundersökningen har tabell lärokurser i grundskolan, markerades de se- 6.20 utarbetats med hänsyntagande härtill. nare genom en särskild kodbeteckning. Därvid har för gymnastiklärarnas del den till Samtliga dessa markeringar kontrollerades lektionstiden relaterade undervisningsskyldigheten ansetts utgöra 28 veckotimmar. vid granskningen mot lärarnas schema. ULA har för att underlätta ett närmare Med hänsyn härtill har inga beräkningar utstudium av det lärokursbundna arbetet sam- förts beträffande redovisningsgruppen samtmanställt data för de i detta ingående aktivi- liga övningslärare. Det uppkomna överskottet kan förklaras teterna för olika lärarkategorier och delkategorier inom dessa. I tabellerna, som intagits i såsom rasttid som av läraren använts och/ det följande, anges dels tidsvärden för samt- eller bokförts som lektionstid. Så kan t. ex.

För folkskollärare, speciallärare, lärare i läroämnen och yrkeslärare vägde således de båda grupperna av lärararbete utanför tjänsten ganska jämnt. För flertalet av lärarna i övningsämnen övervägde överskjutande timmar. För smäskollärarna övervägde de särskilt arvoderade uppgifterna i deras lärararbete utanför tjänsten. ULA kommer att i det följande (6.2.3) närmare redogöra för tidsåtgången för de olika specialfunktionerna.

SOU 1971:53

Tabell 6.20 GRU-tabellvärden för antal hållna lektioner m. m.

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen, samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare

Genomsnittliga antalet hållna lektioner per läsår och veckotimme

Motsv ärande beräknad lektionstid i timmar för en hel tjänst per lärare och läsår

Uppmätt lektionstid o mräknad till en hel tjänst i timmar per lärare och läsår

Motsvarande genomsnittliga antal lektioner per läsår och veckotimme

Skillnad i timmar mellan uppmätt och beräknad lektionstid per lärare och läsår omräknad för en hel tjänst

34,5 34,0 33,7

690 680 584

695 688 595

34,8 34,4 34,3

+ 5 + 8 + 11

33,3

33,8

+ 7

-

-

-

-

-

34,7 34,0 34,6

694 635 692

711 579 696

35,6 31,0 34,8

+ 17 -56 + 4

33,8 34,4 34,2 33,7

676 688 684 809

691 704 725 809

34,6 35,2 36,2 33,7

+ 15 + 16 + 41 0

ha skett vid sammanhängande arbetspass om två eller flera lektioner, t. ex. i hemkunskap eller slöjd. Underskottet för gymnastiklärarna kan förklaras av att lektionstid fått anslås för elevernas omklädning och duschning i samband med gymnastik eller idrott, som förlagts på så långt avstånd från lärosalarna för övriga ämnen att rasttiden i huvudsak gått åt för elevernas förflyttningar och för

rast åt eleverna. Detta förhållande återspeglas måhända av att gymnastiklärarna redovisat mera tid än de flesta andra lärarkategorier för dukning (akt 9), avstädning (akt 10) och förflyttningar mellan skolans anläggningar (akt 52). För en hel tjänst kan dessa tre aktiviteter för gymnastiklärarnas del beräknas ha krävt 114 timmar per lärare och läsår mot 73 timmar för samtliga övnings-

Tabell 6.21 Beräknade värden avseende lektionsbortfallets tidsmässiga storlek för olika bortfallsorsaker för hel tjänst. Antal timmar per lärare och läsår. Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen, samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare

Frilufts- Upprop, Konferenser och Lov Helger dagar avslutning sammanträden Studiedagar Annan orsak 58 58 52 48

10 12 10 10

8 16 9 16

10 8 9 10

2 2 5 5

18 18 17 14

4 6 7 8

10 X X

16 8 26 12 6 8 18 19

12 X

6 4 4 10 6 6 6 5

18 18 17 20 16 16 18 14

8 8 6 6 6 8 4 12

X X X X

X X

X

X X

14 X X X X X X

- Redovisas ej i GRU-tabellerna. 126

SOU 1971:53

lärare, inklusive gymnastiklärarna, och 54 timmar för lärarna i läroämnen. Det genomsnittliga bortfallet av lektionstid för gymnastikundervisning utgör, såsom kan framräknas ur tabell 6.20, cirka 9 % eller 3 1/2 minut per lektion. Bortfallet av lektioner har i GRU-tabellerna uppdelats på sina olika orsaker, nämligen lov, helg, friluftsdag, upprop och avslutning, konferenser och sammanträden, studiedag samt annan orsak. På grundval av dessa uppgifter kan man beräkna hur mycket lektionstid som bortfallet motsvarar per lärare och läsår. Detta redovisas i tabell 6.21. Variationen i tidsförlust på grund av lektionsbortfall mellan olika lärarkategorier sammanhänger delvis med olikheten i undervisningsskyldighet. Detta gäller framförallt för lov och helger som vad dagantalet beträffar var lika för alla eftersom lovdagarnas antal i skolstadgan fixerats till 10. Det är också endast lov- och helgdagarna som representerar ett verkligt tidsbortfall, eftersom de övriga bortfallsorsakerna har karaktären av utbyte mot andra aktiviteter. Emellertid måste man hålla i minnet att lektionsbortfallet för lov och helger inte skall medföra minskning i den i GRU-tabellerna redovisade totala arbetstiden, eftersom denna utgör nettoarbetstiden sedan lektionsbortfallet redan ägt rum. Att tidsbortfallet på grund av lov här redovisas särskilt sammanhänger med att man vid en eventuell förändring av lovdagarnas antal kan vilja veta deras tidsmässiga betydelse. För att få ett värde härpå måste

hänsyn också tagas till det till varje lektion hörande för- och efterarbetet. Med ledning av i det följande (sid 129) redovisade beräkningar av planering, förberedelser och efterarbete kan också beräknas vad varje lovdag i medeltal skall kunna uppskattas motsvara för arbetstidsåtgång. Resultaten av beräkningarna redovisas i tabell 6.22. Vad friluftsverksamheten beträffar har för denna i skolstadgan angivits ett intervall om 4 8 dagar per läsår. Eftersom elever och lärare inte har samma lektionsantal per vecka, kan man inte av GRU-data beräkna hur många av dessa som uttagits. Detsamma gäller om de enligt skolstadgan högst 5 studiedagarna. Däremot kan lektionsbortfallet och lärararbetet i samband med friluftsdagar och studiedagar ställas i relation till varandra, vilket skett i tabell 6.23. Tabellen ger anledning till flera iakttagelser av intresse, då det gäller lärarnas arbetstidsförhållanden. Vad först gäller friluftsverksamheten torde de låga talen för slöjdlärarna finna sin förklaring i att friluftsverksamheten på låg- och mellanstadierna i huvudsak torde vara förlagd till små- och folkskollärarnas egen lektionstid i klasserna. Av tabellen att döma åtgick vidare dubbelt så läng tid till friluftsverksamhet pä mellanstadiet som pä lågstadiet. Verksamheten synes där icke heller ha sträckt sig nämnvärt utöver tiden för bortfallna lektioner. Lärarna i läroämnen och övningslärarna har fått deltaga i ledandet av friluftsverksamheten under så lång tid som motsvarat tiden för lektionsbortfallet. Dock har stora olikheter därvidlag

Tabell 6.22 Beräknade värden avseende bortfallet i tid för "Lektioner", "Planering, förberedelser och efterarbeten" samt "Lärokursbundet arbete" p. g. a. lov. Antal timmar per lärare och läsår, respektive lovdag.

Lärarkategori

Lektioner

Planering, iorberedelser och efterarbeten

Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen Yrkeslärare

58 58 52 48 48 67

30 36 27 44 21 21

SOU 1971:53

Lärokursbundet arbete per läsår per lovdag 88 94 79 92 69 88

8,8 9,4 7,9 9,2 6,9 8,8

Tabell 6.23 Beräknade värden avseende den tidsmässiga storleken av bortfallet i tid för "Lektioner", "Planering, förberedelser och efterarbeten" samt "Lärokursbundet arbete" samt GRU-tabellvärden för "Friluftsverksamhet", "Fortbildning under studiedag" och "Kursplanering under studiedag" p. g. a. friluftsdagar resp. studiedagar. Antal timmar per lärare och läsår.

Lektioner

Planering, förberedelser och efterarbeten

Lärokursbundet arbete

Friluft sverksamhet (akt 2)

Bortfall p. g. a. studiedagar av Planering, förbeLäroredelkursser och bunefterdet Lekarbearbetioner ten te

8 16 9 16

4 10 5 15

12 26 14 31

9 20 12 17

18 18 17 14

9 11 9 13

27 29 26 27

21 21 21 16

16 8 26 12 6 8 18 19

7 3 14 6 2 4 10 6

23 11 40 18 8 12 28 25

16 3 48 13 7 5 16 23

18 18 17 20 16 16 18 14

8 6 9 10 6 8 10 4

26 24 26 30 22 24 28 18

22 20 21 18 18 16 21 17

Bortfall p. a. g. friluftsdagar av

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen. samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare

rått mellan olika övningslärarkategorier. Att gymnastiklärarna utvisar så högt timantal för friluftsverksamheten sammanhänger givetvis med deras ansvar för planeringsverksamheten, som värderats till två veckotimmar, om undervisningsskyldigheten pä högstadiet överstigit 20 veckotimmar. I fråga om studiedagarna har tiden för deltagandet för samtliga lärarkategorier utom teckningslärarna överstigit motsvarande lektionstidsbortfall. Om hänsyn däremot även tages till den tid (inkl. planering samt föroch efterarbeten) som kan beräknas ha åtgått, om dessa lektioner skulle ha hållits enligt schema, har studiedagarna och friluftsdagarna medfört mindre tidsåtgång för lärarna än undervisning enligt schemat skulle ha medfört. Slutligen kan konstateras att för samtliga lärarkategorier det sammanlagda lektionstidsbortfallet för studiedagar samt konferen128

Fortbildning resp. Planering under studiedag (akt 16 + 48)

ser och sammanträden rymmes inom den ram av 5 dagar per läsår, som anslagits för planering och studier. Härvid måste dock förutsättas att de konferenser och sammanträden det här gäller avsett planering, såsom gällande bestämmelser föreskriver. I övriga fall hör deltagande i sådana sammankomster nämligen till de arbetsuppgifter som ULA hänfört till "Övrigt lärararbete I". En bild av lektionsbortfallets genomsnittliga omfattning vecka för vecka under läsåret får man av GRU-tabell VII:1 med tillhörande diagram. Dessa ger vid handen att detta huvudsakligen inträffat under vårterminen. Den del av det lärokursbundna arbetet, som ej utgöres av lektioner har ULA sammanfattat såsom planering, förberedelser och efterarbeten. Proportionerna mellan de två huvudgrupperna av aktiviteter framgår av tabell 6.24. SOU 197i: 53

Tabell 6.24 Beräknad andel (%) av "Lärokursbundet arbete" för "Lektioner" och "Planering, förberedelser och efterarbeten" samt av "Totalt lärararbete I" för "Lektioner", "Planering, förberedelser och efterarbeten" och "Övrigt lärararbete I". Andel av L ärokursbunde t arbete

Andel av Totalt lärararbete I

Lärarkategori

Lektioner

Planering, förberedelser och efterarbeten

Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen, samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare

66 62 66 52

34 38 34 48

51 49 47 38

26 29 24 36

23 22 29 26

70 74 65 66 74 68 65 76

30 26 35 34 26 32 35 24

54 58 48 50 57 55 52 57

23 20 25 26 20 25 28 18

23 22 27 24 23 20 20 25

Denna visar tre mönster i arbetstidsfördelningen vad beträffar det lärokursbundna arbetet. Lärarna i läroämnen har använt ungefär lika mycket tid, musik-, trä- och metallslöjds- och yrkeslärarna ungefär en tredjedel så lång tid och övriga lärarkategorier ungefär hälften så lång tid för planering, förberedelser och efterarbeten som lektionstiden. Lektioner och planering etc. bör emellertid inte endast relateras till varandra utan det är också av intresse att betrakta deras andel i det vanliga lärararbetet sådant detta redovisas i "Totalt lärararbetet I". En sådan redovisning har också skett i tabell 6.24. Denna utvisar att ungefär hälften av totala arbetstiden utgjorts av lektionstid för små- och folkskollärare, speciallärare samt lärare i gymnastik, teckning och hemkunskap, medan motsvarande andel för lärarna i läroämnen var närmare två femtedelar. För musik-, slöjd- och yrkeslärarna var lektionsandelen något större än för de förstnämnda lärarkategorierna. Vari skillnaderna i arbetstidsfördelningen bestod kommer att något beröras i det följande. Planering, förberedelser och efterarbete utgjorde således tillsammans en väsentlig del av det totala lärararbetet. ULA har därför SOU 1971:53 9

Lektioner

Planering, förberedelser och efterarbeten

Övrigt lärararbete I

närmare sökt penetrera hithörande 13 aktiviteter, nämligen akt 5 Planering av större kursavsnitt avseende innevarande läsår akt 6 Planering och förberedelser av nästkommande lektion(er) akt 7 Konstruktion och anskaffande av arbetsoch undervisningsmateriel; utom maskinskrivning och duplicering akt 8 Förövningar akt 9 Dukning för lektion akt 10 Avstädning efter lektion akt 11 Matcrielvård akt 12 Genomgång och rättning av arbetsböcker o. d. akt 13 Konstruktion och anskaffande av prov; utom maskinskrivning och duplicering akt 14 Rättning och bedömning av prov akt 15 Betygsättning akt 16 Kursplanering under studiedag akt 17 Maskinskrivning och duplicering.

Den tidsåtgång som lärarna bokfört på specifikationsaktivitet 18, "Annan planering eller andra förberedelser eller efterarbeten", har vid databearbetningen uppdelats på andra aktiviteter, företrädesvis 5-17, vilket skett med ledning av lärarnas uppgifter i bokföringshäftena. Vad först beträffar den i bokföringsundersökningen uppmätta tidsåtgången har denna i tabell 6.25 angivits utan hänsyn till de olika medelantalen veckotimmar, som emellertid 129

o, H cd

• ^ ca u. i-,

T t O O O N V l ( » 0 ( N t - - M N ^ N

£

c 3 ,

c

<

si H i2

'2 2 ^ K

cn t-~ m r f

x> JO

bfi

ex •3 «

lä

a S ^ — i 1 :0 :rt e/j

3 3 E i—) . _ :03

<u ca o< -5. on i 3

c

•* ~

Ooor^roaN^tr^cNt-^vDONfNO (NOCO (Sm ro (N CN

ca

on -3 ;2

o °*

'—» •Q

ca i / i i o r ^ o o i ^ O H N m ^ i r ) * ^

130 SOU 1971:00

angivits för att underlätta eventuella jämförelser mellan lärarkategorierna. Tabellen ger en bild av både de gemensamma dragen i och olikheterna mellan de skilda lärarkategoriernas arbetstidsfördelning. Således synes långtidsplaneringen (akt 5 och 16) ha växlat mellan 15 och 34 timmar per läsår eller mellan ungefär en halv och en hel timme per läsårsvecka. Aktivitetet 16 utvisar att i medeltal en studiedag per läsår har anslagits för planeringsarbete. (4 timmar motsvarar 6 lektioner om 40 minuter.) För samtliga lärarkategorier utom slöjdlärarna utgjorde planeringen och förberedelserna för den eller de närmaste lektionerna (akt 6) den mest tidskrävande aktiviteten. För lärare i trä- och metallslöjd tog materielvärden (akt 11) och för textillärarna konstruktionen och anskaffningen av arbets- och undervisningsmaterial (akt 7) längsta tiden. Till förövningar (akt 8), dvs. kontroll av att undervisningsmateriel och AV-hjälpmedel fungerar, har genomgående anslagits obetydligt med tid. För vardera av dukning (akt 9), dvs. i ordningsställande av lärorummet för undervisning före lektionens början, och avstädning (akt 10) har av flertalet lärarkategorier anslagits mindre än 40 timmar per läsår dvs. högst en timme per vecka. I detta fallet utgör dock gymnastik-, tecknings- och hemkunskapslärarna undantag med sin större tidsåtgång. Relativt mest betydde dessa arbetsuppgifter för de förstnämnda. Materielvården (akt 11) har tagit väsentligt mera tid för övnings- och yrkeslärarna än för övriga lärarkategorier. För lärarna i trä- och metallslöjd har för detta arbete åtgått 82 timmar per läsår eller mer än 2 timmar per läsårsvecka dvs. nästan en tredjedel av deras föroch efterarbete. När det gäller efterarbetet (akt 12, 14 och 15) avspeglar tidsfördelningen på de olika aktiviteterna skilda arbetsrutiner. För folkoch småskollärarna dominerade genomgången och rättningen av arbetsböcker o. d. (akt 12), som för dem krävt 84 resp. 79 timmar per läsår eller i medeltal drygt två timmar per vecka. För speciallärarna har de mindre klass- och gruppstorlekarna i specialundervisningen SOU 1971:00

gjort att tidsåtgången för dem för rättning och granskning (akt 12) blivit avsevärt mindre än för de förra. För lärarna i läroämnen dominerade däremot rättningen och bedömningen av prov (akt 14) något som också tagit sig uttryck i en större tidsåtgång för framtagningen av proven (akt 13). Samtliga övningslärarkategorier utom musik- och hemkunskapslärarna har en högre tidsåtgång än övriga lärarkategorier för själva betygsättningen (akt 15) än för konstruktion och anskaffande samt rättning och bedömning av prov. Musik- och hemkunskapslärarna noterade mera tid för provbedömningen (akt 14) än på betygsättningen, något som också gällt yrkeslärarna. Maskinskrivning och duplicering (akt 17) har icke för någon lärarkategori nått upp till 40 timmar per läsår och således i medeltal legat under en timme per läsårsvecka. Slutligen bör även här lämnas uppgift om den genomsnittliga tidsåtgången för planering, förberedelser och efterarbete dels per terminsvecka, dels per hållen lektion. Denna framgår i fråga om lärarkategorierna av tabell 6.26. Av GRU-tabellerna VII:1 med tillhörande diagram framgår att ungefär två tredjedelar av läsårsveckorna koncentrerar sig kring de medeltal som anges i tabellen.

Tabell 6.26 Beräknade värden avseende tidsåtgång för "Planering, förberedelser och efterarbeten". Antal timmar per lärare och läsårsvecka, resp. antal minuter per hållen lektion.

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen, samtliga Yrkeslärare

Antal timmar per lärare och läsårsvecka

Antal minuter per hållen lektion

9 11 8 14

20 26 23 41

8 7

18 14

OJ

u

a ^ >-

i

»o r o 0 \ oo - H c> c» CN^ -4 cS co" o " r o T T O CN ir> IO^

c

^3 A o

E cd H H EC .M 153

v£>iorfcooororor~-oo —H r o m N i o -H M ' t

r f v o CN O ^ vO cy i q r o f s n o - i n c r i M

, CJ

^

X o

cd H :cd

15 TJ

o

H

H IS

o '^o1 H

E

H E ~ 2

ä

i - »o u i ( N o > t a o" N f O H O O O

f-^vo ro" T f

io r~ oo^ CN i o oo c . t*» CTS O CN c o — o r o — r o i o

. , pg t i HCd c C 2

CTNr-ooON"—ir^cNco 6 ( N -t - l O ^ t - C i O T t

r3

C

u

E -^

>>

a

CS2

-a

t/5

ii

^ o • 3 —

Sä

s3

> <u • £

O) ^ G

3 >

:S £ E

-G

-4

cd C .3 o C

E £ cd

O éd

J

i—l . — :c3

CN 0O v£> ^ H O t"- —• O H N H O N H V O V

O

s

:«

:Öd

r o CN a> ^O O ^ 00 C> <N CTs ci(N<t O O N - r^ro

C H :S

'"

tNJ c O N O O O - r f c o r o O i o ( s n o o n n i n i o

c OJ

E

a>o\

-

N r^ o \ ^

o\ oo

CN r o ' r-H TJ-' r o ' o ' CN T t

SJ S-.

O

a. C/3

fl

£j

O

CJ

ed

ON T f t S m i ^ ^ t H V O O

KO

o

CN v o

!—J

ro

O N 0O - 3 - 0 O f -

ON

rf"

CO r M CO ( N O

•—1 ^ f

rf"

Tt

rf

co N O > — i r o r o

O

O O oo r~ O CN, (N i o n in ^

fiS

N

O

o .2

>

H

2 >ed

H

•i 2ej

E O

M O

t-; O

s "c

C

C3

—< r CN CN

I

I ^

»o CN CO r co TJ- m m

I I I I ,-«

^ , (3\ M o \ m VO ( N « o o <

50 &

^

Ctf

C

C

0]

• *

—< r~i o ON c o r— CN CN CO -rf >o >o 1 1 y-S 1 1 t 1 /-s

^ Mcd .'•£ OJ

_g a,

CN CO TJ-" o ' **

ONCOONCO>>OCNNO00 cd

("Ni

.2 EM »cd tu a. <

-H

(NrO'tmvor^ooiTi

SOU 1971:53

De aktiviteter, som ingår i "Övrigt lärarbete ligen på högstadiet. Dock tjänstgjorde framI" kan indelas i följande huvudgrupper: för allt många slöjdlärare också på låg- och mellanstadierna. Av yrkeslärarna slutligen 1. friluftsverksamhet (akt 2) 2. sammanträden (akt 19-21) hade de flesta sin undervisning koncentrerad 3. andra kontakter (akt 2 3 - 2 7 ) till en eller ett par klasser pä högstadiet och 4. rastvakter (akt 29) 85 % av dem var klassföreståndare. 5. klassföreståndararbete (akt 3 3 - 3 5 ) 6. fortbildning och studier (akt 4 6 - 4 9 ) ULA har tidigare redogjort för tidsåtgång7. resor och förflyttningar (akt 5 2 - 5 3) en för friluftsverksamheten i samband med 8. övriga sysselsättningar (akt 56, 57A) sin behandling av lektionsbortfallet (se sid 9. uppehåll (akt 58) 125). Tabellerna 6.27 och 6.28 ger en uppfattI fråga om sammanträdena skilde sig småning om dessa aktivitetsgruppers betydelse i och folkskollärarna från övriga lärarkategofråga om dels den i GRU uppmätta tiden och rier, därigenom att de endast använde 11 dels den i förhållande till "Totalt lärararbete timmar per lärare och läsår för kollegier, I" relativa tidsåtgången för dessa aktivitets- klass-, stadie- och ämneskonferenser (akt 19) grupper. mot i medeltal 20 timmar för speciallärarna Tabellerna utvisar dels att ingen av de i och 28-35 för övriga lärarkategorier (för "Övrigt lärararbete I" ingående aktiviteterna enstaka ämnesgrupper i läroämnen ännu höghar haft någon dominerande betydelse, dels re tal). Som ovan har påpekats var samtliga att stora variationer i tidsåtgång för olika små- och folkskollärare samt två tredjedelar aktiviteter har förelegat mellan lärarkatego- av speciallärarna klasslärare, som så gott som rierna. Dessa skillnader torde sammanhänga ensamma ombesörjde undervisningen i sina med grundskolans organisatoriska förhållan- klasser. Behovet av sammanträden blev därden och det sätt varpå dessa påverkade olika igenom mindre för deras del. kategoriers arbetsförhållanden. SmåskollärarULA fann det vara av intresse att få den na hade i regel hela sin tjänstgöring förlagd för elevvårdskonferenserna använda tiden till en klass samtidigt som de ensamma om- särredovisad (akt 20). Denna visade sig utgöbesörjde så gott som hela undervisningen i ra klassen (ev. med undantag för slöjden i för speciallärare 7, lärare i läroämnen, teckningsläårskurs 3) och dessutom ansvarade för klas- rare och yrkeslärare 2, små- och folkskollärare, sen såsom klassföreståndare, ledde dess fri- gymnastik-, slöjd- och hemkunskapslärare 1, samt musiklärare 0 timme per lärare och läsår. luftsverksamhet och uppgjorde dess schema. För folkskollärarna gällde detsamma dock Eftersom elevvårdskonferenserna läsåret med den skillnaden att klassens veckotimtal 1968/69 var en relativt ny företeelse anser översteg lärarnas undervisningsskyldighet, ULA dock att någon större vikt ej kan läggas vilket innebar att en del av undervisningen i vid den här gjorda iakttagelsen. klassen normalt ombesörjdes av andra lärare, Återstoden av sammanträdestiden 7—8 framför allt slöjdlärare. Speciallärarna, som timmar per lärare och läsår för folk- och tjänstgjorde på alla tre stadierna, kunde ha småskollärare samt lärare i läroämnen och sin undervisning förlagd till en enda klass, 2—6 timmar för övriga lärarkategorier, anför vilken de då var klassföreståndare, men vändes för föräldramöten och sammanträde kunde också helt eller delvis fullgöra den med föräldraföreningar, varom mera denna i en specialklinik. I GRU var en skall sägas i det följande. tredjedel av speciallärarna icke klassförestånI genomsnitt krävde således sammandare. Lärarna i läroämnen och övningslärarna trädena inemot en timme i veckan för alla hade i regel sin undervisning förlagd till flera lärarkategorier utom för folk- och småskolläklasser. Av de förra var 88 % men av de rarna, samt musiklärarna, som använde en senare endast 8 % klassföreståndare. Båda halv timme härför. Någon jämn spridning dessa lärarkategorier tjänstgjorde huvudsak- över läsåret har det dock icke varit fråga om SOU 1971:53

utan sammanträdena har varit förlagda till några kortare perioder i början, mitten eller slutet av terminerna. I fråga om lärarnas övriga kontakter uppvisade endast speciallärarna samt musik- och gymnastiklärarna en större avvikelse från övriga lärarkategorier. För speciallärarna berodde detta enligt GRU-tabell V:6 på mera kontakter med andra lärare och i viss mån också med föräldrar. Gymnastiklärarna har redovisat mera tid för elevkontakter, vilket kan förmodas sammanhänga med idrottsverksamheten. ULA har ansett det vara av intresse att se i vad mån GRU-data kan belysa tidsåtgången för de i läroplanerna rekommenderade kontakterna mellan skola och hem samt mellan lärare och enskilda elever utanför lektionstid och vakttjänstgöring. För den skull har ULA summerat den tid som använts för föräldramöten och klassmöten (akt 21), kontakt med förälder (akt 26), kontakt med elev (akt 27) och klassföreståndarnas elevvårdande uppgifter (akt 34). Tillsammans har för dessa aktiviteter åtgått följande genomsnittliga antal timmar per lärare och läsår: för småskollärare för folkskollärare för speciallärare för lärare i läroämnen för lärare i musik för lärare i gymnastik för lärare i teckning för lärare i trä- och metallslöjd för lärare i textilslöjd för lärare i hemkunskap för yrkeslärare

43 timmar 38 timmar 44 timmar 34 timmar 18 timmar 27 timmar 20 timmar 15 timmar 14 timmar 17 timmar 34 timmar

Den högsta tidsåtgången har således genomgående de lärarkategorier haft, där lärarna i regel varit klassföreståndare. Det bör dock observeras att en del kollektiva kontakter mellan lärare och elever utanför lektionstid, t. ex. i samband med elevfester, skolföreningsverksamhet, o. dyl. ingår i specifikationsaktiviteten 57 A, som inte har bearbetats från denna synpunkt. Inte heller klassföreståndarnas förberedelser och efterarbeten för föräldra- och klassmöten ingår här utan har redovisats som "Annat klassföreståndar134

arbete" (akt 35). ULA har visserligen inte vid sin bearbetning av GRU-data i någon tabell ställt tidsätgången för kontakterna med föräldrar och elever utanför lektionstid i relation till elevantalen. Emellertid kan man räkna ut att 20 timmar åtgår för kontakter som omfattar i medeltal 1 minut per läsårsvecka och elev (läsåret = 40 veckor), om elevantalet utgör 30. Eftersom kontakterna med enstaka elever utanför lektionstid och beträffande en del elever också med hemmet erfarenhetsmässigt kräver mycket stor del av lärarens kontakttid, betyder detta att det måste ha funnits många andra elever och föräldrar som läraren icke hunnit kontakta under hela läsåret inom den tidsram som utgjordes av den i GRU uppmätta kontakttiden. Beträffande lärarnas rastvakter, visar insamlade GRU-data att tidsåtgången för dessa har utgjort 2 % av tiden för "Totalt lärararbete I" för folk- och småskollärarna samt cirka 1 % för övriga kategorier. I tabellerna 6.27 och 6.28 över aktivitetsgrupperna i "Övrigt lärararbete I" ingår icke måltidsvakt. Såsom framgått av tabell 6.14 spelade måltidsvakterna tidsmässigt en obetydlig roll för lärarkategorierna som helhet utom för småskollärarna, folkskollärarna och i någon mån speciallärarna. En genomgång av GRU-materialet, som redovisas i tabell 6.29, visar i vilken utsträckning lärarna i GRU-skolorna togs i anspråk för måltidsvakter. ULA har icke utfört några beräkningar av hur långa måltidsvaktspassen i genomsnitt varit för lärarna och inte heller av hur stor del av tidsåtgången för måltidsvakt, som varit att hänföra till vakter utan kontant arvode. I den mån andra icke-arvoderade vakter förekommit, har dessa överförts till aktivitet 57A. Sådana vakter kan bedömas ha varit av mera tillfällig natur och kan icke särredovisas. 1 fråga om klassföreståndararbetet ger GRU-tabellerna två olika redovisningar. I tabellerna 1:10, 11:10, 111:13, lV:ll,V:5och SOU 1971:53

Tabell 6.29 Beräknade värden avseende antalet måltidsvaktande lärare med resp. utan arvode utöver fri måltid samt andelen (%) måltidsvaktande lärare per lärarkategori.

Lärarkategori

Med arvode

Utan arvode

Summa

Andel av lärarkategorin

Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen Yrkeslärare

80 111 41 288 117 24

196 175 87 118 86 16

276 286 128 406 203 40

73 74 38 37 28 45

VI:3 anges för var och en av klassföreståndaraktiviteterna 33—35 vilken tid som detta arbete i genomsnitt kräver per lärare och läsår för lärarkategorin som helhet. Här kan man således inte få veta vad klassföreståndarskapet i genomsnitt medför för tidsåtgång för dem som har denna funktion utom då det gäller folk- och små skollärarna som i GRU alla var klassföreståndare. För lärarna i läroämnen finns härutöver en redovisning i tabellerna 111:16—20 för klassföreståndaraktiviteterna 33—35 för just de lärare som varit klassföreståndare. Någon motsvarande redovisning har ej gjorts för övriga lärarkategorier. Däremot har i tabell VII:3a för samtliga kategorier meddelats den totala tidsåtgången för klassföreständararbete för de lärare som innehaft funktionen. Den där återgivna tidsåtgången framgår av tabell 6.30. Folk- och småskollärarna hade en genomsnittlig tidsåtgång för klassföreständararbete som ligger väsentligt lägre än motsvarande tidsåtgång för andra lärarkategorier. Eftersom det företrädesvis var lärare i läroämnen

Tabell 6.30 GRU-tabellvärden avseende klassföreständararbete. Antal timmar per klassföreståndare och läsår.

som var klassföreståndare på högstadiet, ger tabell 6.31 en belysning av skillnaden i tidsåtgång mellan de olika stadierna. Härav framgår att det är de administrativa och skolsociala arbetsuppgifterna som har större omfattning på högstadiet. För övrigt kan nämnas att GRU-tabellerna visar att på mellan- och högstadierna klassföreståndararbetet tar längsta tiden i de högsta årskurserna, dvs. 6 och 9. ULA återkommer till denna fråga i samband med jämförelser mellan tidsåtgången i olika årskurser (6.2.4). Vad beträffar fortbildning och studier redovisas i GRU en avsevärd tidsåtgång för flera av lärarkategorierna. Till läsårsarbetet kommer i detta fallet också feriearbete. ULA har som framgått av avsnitt 1.3.4 inräknat dessa aktiviteter i arbetet i tjänsten under förutsättning att studierna icke utgjorde vidareutbildning för annan tjänst. Hur fortbildning och studier fördelat sig på olika aktiviteter framgår av tabell 6.32. Tabell 6.31 GRU-tabellvärden avseende klassföreståndaraktiviteterna. Antal timmar per klassföreståndare och läsår. Lärarkategori

Dubbel stanTidsåtgång dardavvikelse

Aktivitet

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen Yrkeslärare

45 51 74 81 90 68

Administrativa och skolsociala uppgifter Elevvårdande uppgifter Annat klassföreständararbete

SOU 1971:53

4 10 8 5 24 13

Småskollärare

Folkskollärare

Lärare i läroämnen

Tabell 6.32 GRU-tabellvärden avseende aktiviteter gällande fortbildning och studier. Antal timmar per lärare och läsår. Aktivitet/aktivitet: igrupp Ej ingående i tjänsten

Ingående i tjänsten

Lärarkategori

46 + 49

12 Småskollärare 11 Folkskollärare Speciallärare 32 Lärare i läroämnen 32 i svenska och engelska och/eller tyska och/eller franska 21 i svenska och kristendomskunskap och/eller historia och/eller samhällskunskåp och/eller geografi 27 i engelska och/eller tyska och/eller franska 19 i kristendomskunskap och/eller historia och/ eller samhällskunskap och/eller geografi 56 i geografi och/eller biologi och/eller kemi 57 i matematik och fysik och/eller kemi och/ eller biologi 34 övriga ämnesgrupper 35 Lärare i övningsämnen, samtliga 20 i musik 17 i gymnastik 15 i teckning 43 i trä- och metallslöjd 21 i textilslöjd 23 i hemkunskap 31 Yrkeslärare 19

Läsåret Ferierna

Ferierna

Läsåret 47

48 Kurser I

Studier I

Summa

50 Kurser II Studier II

37 13 32 13

18 18 19 14

2 7 4 7

4 5 13 18

73 54 100 84

16 26 31 32

14 31 28 42

30 57 59 74

17 Summa

(2)

(26)

(101)

(52)

(112)

(2)

(26)

(158)

(52)

(70)

10 10

12 16

8 8

10 13

74 82

12 32

26 30

39 61

7 2 8 2 14 11 5 27

18 17 18 15 15 12 17 16

7 7 9

6 9 3

58 52 93

23 24 14 15 33 22 10 71

22 20 28

45 44 42

X

X

X

(3) (3)

(6) (6)

(59) (55)

X

X

X

86 X

X

(15) (15)

(48) (70)

X

X

105 Anm. Akt 49 utgjorde 7 timmar för teck ningslärare samt 1 timme för textillärare och lärare i övningsämnen, samtliga. x Redovisningsbara uppgifter saknas. 46 = Studium av metodik- och facklitteratur i anslutning till tjänstens ämnen. 47 = Utbildningskomplettering och fortbildningskurs. 48 = Fortbildning under studiedag. 49 = Annan fortbildning. 50 = Vidareutbildning, övriga studier och forskning. Anm. De inom parentes angivna siffrorna grundar sig på värden för redovisningsgrupp omfattande flera lärarkategorier.

Av tabellen framgår att endast lärarna i geografi och/eller biologi och/eller kemi deltagit i någon mera omfattande utbildningskomplettering under läsåret 1968/69. I övrigt växlar tidsåtgången för studierna mellan olika lärarkategorier med studiedagarna (akt 48) såsom en tämligen fast beståndsdel. 136

Den i tjänsten icke inräknade tidsåtgången för studieaktiviteter avser företrädesvis vidareutbildning för högre tjänst (ämneslärar-, adjunkts- och lektorstjänster). På läroämnessidan är det här påfallande att sådana studier bedrivits i större utsträckning i de humanistiska ämnena än i de laborativa. SOU 1971:53

Tidsåtgängen för sådana resor och förflyttningar som av ULA inräknats i tjänsten har varit påfallande låg. En studie av fyllnadstjänstgöringens inverkan på tiden för resor till och från skolarbetet redovisas som Bilaga D. Anledningen till den mycket skiftande tidsåtgången för övriga sysselsättningar har framförallt varit den svårighet som förelegat särskilt för vissa övningslärarkategorier att bokföra en del för vederbörandes ämne och arbetsförhållanden speciella aktiviteter. Detta har företrädesvis gällt för lärarna i gymnastik, musik och teckning. Vad slutligen de i gruppen övriga sysselsättningar ingående aktiviteterna beträffar, synes "Uppehåll i arbetet i skolan vilket ej använts till annan aktivitet" (akt 58) här böra uppmärksammas. I aktiviteten ingår bl. a. dels delar av rasttiden, dels s. k. håltimmar. Det förhållandet att uppehållstiden har en så begränsad omfattning i GRU, den varierar enligt tablån mellan en och två timmar per lärare och läsårsvecka, tyder på att lärarna i huvudsak kunnat utnyttja eventuella håltimmar för andra aktiviteter. Eftersom lärararbetet kan betraktas som ett betingsarbete ligger ett sådant utnyttjande i lärarnas intresse. Den genomsnittliga tidsåtgången för "Övrigt lärararbete I" under läsårets 40 veckor utgjorde för småskollärare folkskollärare speciallärare lärare i läroämnen lärare i övningsämnen yrkeslärare

8 timmar per läsårsvecka 8 timmar per läsårsvecka 10 timmar per läsårsvecka 10 timmar per läsårsvecka 8 timmar per läsårsvecka 9 timmar per läsårsvecka

Av GRU-tabell VII:1 över läsårsrytmen med tillhörande diagram framgår att mellan 60 och 75 % av läsårsveckorna koncentrerades kring dessa värden, olika för olika lärarkategorier. Genomgående var skillnaderna mellan olika veckor minst under höstterminen. För vissa kategorier uppvisade terminernas början och slut väsentligt högre medeltal. Detta gällde för vårterminens slut samtliga lärarkategorier och för höstterminens början SOU 1971:53

alla utom yrkeslärarna medan endast lärarna i läroämnen och yrkeslärarna uppvisade högre tidsåtgång vid höstterminens slut och ingen lärarkategori gjorde detta beträffande vårterminens början. Någon bearbetning som utvisar hur tidsåtgången för de olika aktiviteterna fördelade sig under läsårsveckorna har ULA icke utfört. 6.2.3 Arbetstidsåtgången för särskilt arvoderade åtaganden De arbetsuppgifter av olika slag med undantag för lärokursbundet arbete för vilka lärare i grundskolan erhållit särskilda arvoden har i GRU-tabellerna redovisats som "Övrigt lärararbete II". Hit räknas följande aktiviteter: akt 3

Stödundervisning, särskild undervisning eller annan liknande undervisning mot särskild ersättning akt 30 Måltidsvakt akt 31 Kvarstannandevakt akt 3 6 - 4 0 Huvudlärararbete akt 41 Handledarskap akt 42 Arbete som bibliotekarie akt 43 Arbete som yrkesvalslärare akt 44 Arbete som tillsynslärare akt 45 Annat arvoderat åtagande akt 55 Arbete i samband med arvoderade prövningar.

Såsom framgår av uppräkningen bildar dessa aktiviteter två huvudgrupper varav den ena omfattar de allmänna aktiviteterna 3, 30, 31, 45 och 55, som i princip kunde utföras av vilken lärare som helst, medan för de återstående aktiviteterna 36-44 fordrats att vederbörande lärare erhållit någon form av förordnande för uppgiften. ULA har för dessa senare uppgifter använt beteckningen specialfunktioner. Det bör i detta sammanhang nämnas att ULA icke företagit några särskilda åtgärder vid lärarurvalet för att försäkra sig om att få samtliga lärarkategoriers arbetsinsatser i fråga om specialfunktionerna belysta med tillräcklig precision. Om en viss sådan funktion endast utövades av ett litet antal lärare av en viss kategori stod det redan från början klart för ULA att någon särredovisning icke säkert kunde påräknas för dennas del. 137

Vad beträffar de nyssnämnda allmänna aktiviteterna har ULA inte heller eftersträvat att få just den arbetstidsåtgång belyst som har belöpt sig på de lärare söm över huvud taget utfört sådana aktiviteter. Redovisningen i GRU-tabellerna avser i stället det genomsnittliga antalet timmar per lärare och läsår för lärarkategorin som helhet. Tidsåtgången för måltidsvakterna (akt 30), som var störst för små- och folkskollärarna, har framgått av tabell 6.14. För övriga här avsedda aktiviteter utgjorde denna endast några få timmar per lärare och läsår. Ett undantag utgör speciallärarna, för vilka skolpsykologiskt arbete, testning o. d. bokförts med 19 timmar (78%) av redovisade 24 timmar för aktivitet 45. För återstående lärarkategorier uppgår den sammanlagda tidsåtgången för hela denna grupp aktiviteter inte till en halvtimme per läsårsvecka och lärare. Vad beträffar de specialfunktioner som ingår i aktiviteterna 36-44 måste först påpekas att de data som insamlats endast härrör från lärare i läroämnen och speciallärare med minst 18, små- och folkskollärare samt övningslärare med minst 22 och yrkeslärare med minst 28 veckotimmars undervisning, vilket hade uppställts som ett minimikrav för deltagande i GRU. (GRU-rapporten avsnitt 3.2.1. Bilaga B.) I den mån det varit vanligt att lärare med lägre undervisning ombesörjt sådana funktioner blir de i GRU-tabellerna redovisade värdena missvisande om man av dem vill utläsa den verkliga tidsåtgången för respektive specialfunktioner. Den aktivitet för vilken detta förhållande speciellt gäller är akt 43, Arbete som yrkesvalslärare. ULA kommer därför i sin behandling av undersökningsresultaten att helt bortse från denna aktivitet. Vad beträffar övriga specialfunktioner torde man kunna räkna med att bortfallet av denna anledning varit ringa på grund av de regler rörande eventuell nedsättning i undervisningsskyldigheten som gällt för dem och satt en nedre gräns för undervisningen just vid de nämnda veckotimtalen. Däremot kan ett visst bortfall ha föranletts av tjänstledighet från lärarbefattningen för upprätt138

hållande av rektors- eller studierektorsförordnande, vartill kanske främst tillsynslärare och huvudlärare kan ha kommit i fråga. ULA bedömer dock att detta bortfall endast i ringa grad torde ha påverkat GRU:s tabelldata för specialfunktionerna. GRU-tabellerna presenterar ett fylligare material för de aktiviteter som gäller specialfunktionerna än för de ovan behandlade allmänna aktiviteterna, nämligen dels den genomsnittliga tidsåtgången för dessa funktioner med avseende dels på lärarkategorierna som helhet (i GRU-tabellerna för "Övriga aktiviteter"), dels den genomsnittliga tidsåtgången för de lärare tillhörande varje lärarkategori, som innehar dem (i GRU-tabellerna VIL3, 5-7, 9-10 och 12-13), och dels i fråga om huvudlärare utan annan arvoderad specialfunktion huvudlärararbetets fördelning på olika aktiviteter (se GRU-tabell VII: 13a). Därutöver kan man utläsa hur arbetet med specialfunktionen påverkat tidsåtgången för lärarens övriga aktiviteter (GRU-tabell VIL8-13). Av tabell 6.33 framgår den procentuella andelen av "Totalt lärararbete II" som tidsåtgången för specialfunktionerna med undantag för yrkesvalslärararbetet (se ovan) utgjorde, dvs. i vilken utsträckning lärararbetskraft läsåret 1968/69 togs i anspråk för funktionerna i fråga. (Tabellen bygger på GRU-tabellerna 1:10,11:10,111:13, IV:11 —12, V:5, VI:3 och VII:3 b - e . Bilaga G.) Vad beträffar den genomsnittliga tidsåtgången för de lärare som innehade arvoderade specialfunktioner återges denna i tabell 6.34 i den mån redovisningsgruppernas storlek medgivit detta. Såsom framgår av tabellen har tidsåtgången varierat kraftigt mellan de olika lärarkategorierna. Så t. ex. ligger tidsåtgången för funktionerna som bibliotekarie och tillsynslärare väsentligt högre för lärare i läroämnen än för folkskollärare. Detta kan bl. a. hänga samman med att en del folkskollärare haft sitt arbete förlagt till små skolenheter med några få klasser, medan de skolenheter där lärare i läroämnen (och även en del folkskolSOU 1971:53

Tabell 6.33 Beräknade värden (%) avseende vissa specialfunktioners andel av tidsåtgången för "Totalt lärararbete II" för olika lärarkategorier. Specialfunktion Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen, samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare

Huvudlärare

Handledare

Bibliotekarie

Tillsynslärare

Summa

1,1 1,1 1,2 3,9

0,4 (0,3) (0,2) 0,7

(0,2) 0,9 (0,3) 0,5

(0,3) 1,9 (0,8) 1,0

2,1 4,2 2,5 6,2

3,3 (1,5) 3,4 6,1 2,9 3,3 4,1 3,4

0,3 (0,7) (0,3) (1,7) (0,1) (0,9) (0,5) (0,4)

(0,0) (0,0) (0,0) (0,0) (0,0) (0,0) (0,0) (0,0)

(0,2) (0,4) (0,4) (0,0) (0,8) (0,1) (0,0) (0,8)

3,8 2,5 4,1 7,8 3,9 4,3 4,5 4,5

Anm. Värden som bygger på mindre än 30 deltagare anges inom parentes. Summa % har beräknats för sig på grundval av tabellvärdena för respektive lärarkategorier som helhet.

lärare) tjänstgjort så gott som alltid varit relativt stora med ett eller flera tiotal klasser. Vad handledarskapet beträffar påverkas jämförelsen i tidsåtgång av att en skillnad mellan klasslärarutbildningen och den praktiska lärarutbildningen för lärare i läro- och övningsämnen förelegat. ULA skall i det följande återkomma till frågan om hur arbetet med specialfunktionerna påverkat lärarnas övriga arbete och totala arbetstidsåtgång. Den enda specialfunktion för vilken ULA inhämtat mera detaljerade data är huvudlä-

rararbetet. Vid sin aktivitetsuppdelning har ULA därvid utgått från de bestämmelser och anvisningar som hade utfärdats för huvudlärarna. Enligt dessa fördelade sig huvudlärararbetet på följande aktiviteter: akt 36 Pedagogisk planering akt 37 Administrativa uppgifter akt 38 Anvisningar och råd till lärare akt 39 Planering och annat arbete i samband med fortbildning akt 40 Annat huvudlärararbete.

Tabell 6.34 GRU-tabellvärden för vissa arvoderade specialfunktioner. Antal timmar per lärare med respektive specialfunktion och läsår. Specialfunktion Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen, samtliga i musik i gymnastik i teckning i trä- och metallslöjd i textilslöjd i hemkunskap Yrkeslärare x

Huvudlärare

Handledare

68 78 104 115

90 X

X

X

72 X

X

X

-

-

-

X

X

X

85 X

124 113 105 72

Bibliotekarie

Tillsynslärare

X

X

X

316 Ej redovisningsbar grupp.

SOU 1971:53

Tabell 6.35 GRU-tabellvärden och beräknade värden avseende huvudlärararbetets fördelning på aktiviteter för lärare utan annan arvoderad specialfunktion. GRU-tabellvärden för hir /udlärararbetets aktiviteter i antal timmar per hu vudlärare och läsår

Fördelning på aktiviteter i % av det totala huvudlärararbetet

Lärarkategori

40 Summa

40 Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen Lärare i övningsämnen Yrkeslärare

14 8 27 22 16 15

10 12 15 26 21 24

7 3 12 7 5 6

7 7 5 4 8 5

30 25 37 43 42 16

68 55 96 102 92 66

21 15 28 22 17 23

15 22 16 25 23 36

10 5 13 7 5 9

10 13 5 4 9 8

44 45 39 42 46 24

1 aktivitet 40 ingick bl. a. institutionsfö- ämnen och övningslärarna än för övriga katereståndararbete och arbete i samband med gorier. När det gäller de olika aktiviteternas införande av nya läroböcker. Huvudlärarnas tyngd har med undantag för yrkeslärarna arbetstidsätgäng för nyssnämnda aktiviteter mellan 40 och 50 % av arbetet redovisats framgår av tabell 6.35. I denna har upptagits som annat huvudlärararbete (akt 40). Detta dels den totala tidsätgängen och dels den förklaras bl. a. av att huvudlärarna här bokprocentuella fördelningen av huvudlärarar- fört sitt institutionsarbete. betet på de fem aktiviteterna. Tabellen gäller En noggrannare bild av huvudlärararbetets lärare som ej innehade någon av de andra fördelning på de aktuella aktiviteterna ger arvoderade specialfunktionerna. tabel 6,36, som utvisar den procentuella Tabellen visar att den totala tidsåtgången tidsåtgången för de olika ämnesgrupperna i var större för speciallärarna, lärarna i läro- läroämnen och de enskilda övningsämnena. Tabell 6.36 Beräknade värden (%) avseende huvudlärararbetets fördelning på aktiviteter för lärare i olika läroämnesgrupper och övningsämnen. Aktivitet Lärarkategori: lärare i Svenska och engelska och/eller tyska och/eller franska Svenska och kristendomskunskap och/ eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi Engelska och/eller tyska och/eller franska Kristendomskunskap och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi Geografi och/eller biologi och/ eller kemi Matematik och fysik och/eller kemi och/eller biologi Övriga läroämnesgrupper Musik Gymnastik Teckning Trä- och metallslöjd Textilslöjd Hemkunskap

17 20

21 26

9 7

3 5

50 43

X

X

X

X

X

25 14 22 21 18

29 27 32 21 26

8 4 5 6 5

6 6 10 6 3

31 49 32 45 48

Ej redovisningsbar grupp. 140

SOU 1971:53

De högsta värdena för aktivitet 40 har enligt denna lärare i naturvetenskapliga ämnen, i teckning, textilslöjd och hemkunskap. En från arbetstidssynpunkt viktig fråga är om och hur fullgörandet av specialfunktionerna påverkat tidsåtgången för övriga läraraktiviteter. För att kunna ge viss vägledning vid bedömningen av denna fråga presenteras i tabellerna 6.37-6.40 också GRU-tabellvärden för lärare utan någon specialfunktion såsomjämförelsematerial. ULA är givetvis medveten om att det har kunnat föreligga skillnader i fråga om personliga egenskaper mellan den kategori lärare som innehade specialfunktionerna i fråga och övriga lärare. Dessa skillnader kan ha påverkat deras arbetstidsåtgång både totalt och för olika aktiviteter. Något material som belyser detta föreligger emellertid inte och ULA är därför hänvisad till att med vederbörlig reservation för sådana brister i materialet jämföra de data som finns tillgängliga. Tabellerna 6.37-6.40, som bygger på GRU-tabellerna VII:8, 9, 11 och 12, anger tidsåtgången för dels lärare utan någon specialfunktion, dels lärare med en eller flera sädana funktioner, varvid klassföreståndarskap icke räknats som specialfunktion. Antalet yrkeslärare utan specialfunktion har varit för litet för att kategorien skulle kunna medtagas i tabellerna. Av tabellerna framgår att vissa förskjutningar skett i arbetstidsåtgängen mellan olika aktiviteter. I många fall är dessa så små att några slutsatser om skillnader ej är möjliga att draga. För småskollärarnas och speciallärarnas del uppväger dock avvikelserna i fråga inom planerings-, förberedelse- och efterarbetet samt "Övrigt lärararbete I" varandra och detta har i det närmaste skett också för lärarna i läroämnen. För övningslärarnas del uppvisar lärarna med specialfunktion längre tid i fråga om praktiskt taget alla aktiviteter med något enstaka undantag. För dessa lärarkategorier har tidsåtgången för specialfunktionerna att döma av i GRU inhämtade data inte inkräktat på tidsåtgången för övriga aktiviteter. I fråga om folkskollärarna är SOU 1971:53

läget däremot något annorlunda eftersom tidsåtgången för det lärokursbundna arbetet är lägre utan att denna samtidigt är högre för "Övrigt lärararbete I". Det skulle här kunna tänkas att den arbetstid som åtgått för specialfunktionerna delvis tagits från det lärokursbundna arbetet. Samtidigt kan observeras att folkskollärarna haft större tidsåtgång för specialfunktionerna än övriga lärarkategorier. Det förefaller av GRU-tabellerna som om lärarna kunnat anslå en å två timmar per vecka för arbete med en specialfunktion utan att detta har påverkat den sammanlagda arbetstid som anslagits för "Totalt lärararbete I". Vid högre arbetstidsåtgång för specialfunktionen utvisar tabellerna ett motsvarande lägre värde för "Totalt lärararbete I". Denna iakttagelse kan man också jämföra med den tendens som kan iakttagas i AVUoch GRU-tabellerna om en relativt lägre arbetstid per veckotimme vid ett större antal övertimmar. Såsom ULA påpekat i det föregående har några mätningar och bedömningar av arbetskvalitén icke kunnat ske i samband med ULA:s undersökningar. Emellertid kan det icke uteslutas att den här iakttagna förskjutningen i tidsåtgången för olika aktiviteter vid en avsevärd arbetsbelastning utöver en hel tjänst kan påverka undervisningskvalitén, om tidsdisponeringen innebär att behovet av tid för arbetet utanför den hela tjänsten huvudsakligen tillgodoses genom överflyttning frän planerings-, förberedelse- och efterarbetet för lektionerna. 6.2.4 Skillnader i lärarnas arbetstidsåtgång på grund av organisatoriska förhållanden De jämförelser som behandlats i avsnitten 6.2.1 och 6.2.2 har gällt skillnader mellan de olika lärarkategorierna. Emellertid kan man förutsätta att olikheter förelegat mellan olika lärargrupper också inom lärarkategorierna. Härvid har ULA koncentrerat sig på sådana som berodde på organisatoriska förhållanden eller eljest hade allmängiltig karaktär. I detta avsnitt kommer skillnader med organisatoriska orsaker att behandlas. 141

r~ ro fN fN

B .3 :«J

-

•=

C

^

2 ii

O IB Q,

^

c

"5 •* BJ

rN "*- rs - ro O

ro

r o f N 00 ro

.3

ro

+ + + 1 + + + 1 + + +• + t— ro tf r o o >n Tf O 0\ fN

r o vo ro O

*H

—

r*1 CTN

VO (N VD 00 vo fN rN OO CN Os r N •O

r- < N f N

E,3 <u

F

ro O

O

1+

1 1

———

rs O

1 1 r-~ C O CN vD C O oi rN ro

rN

ro

«*ro rt o ro VD

CN

ro C N ro

ro os O

m

>n

O

1 +

1 1 1

CN in i n r~ C N O rN Os Os V O en CO O ro

m -H os VO

m u c

T3

^

E,3 :

ca

« S<

<D

C

ti o<.3

"3 AS « C

6,3

:ca

•<*•

fN

fN

CJ\ - H iH ro ro OO in CO ro r o C N ~H ro O ) ro VO

VO

r o VO fN -H >n VD ro

+ + 11 +

—

vo ro fN fN V O r^

>n C O

O

Q<

fN

tN VO vO rN rN

—i

_

fN

fN

r^ r- CTN rs O fN

O N Ol

-1-

+ + 1+ 1 Ti- O O VO ro cs

CN

+

r^ fN o CN

1 1 1 1 1 1

O fN VO •>*• O N ro ro fN CN

—i ro < N ro

CTN

rs 1 1 1+

m

<L> C £V=S

ro

Cl

1 1+

1+ 1+

N D oc in »o fN r-) 00 fN oo ro

ca ti

+ * •

^t CN OO vD -t •* oo m io ro O CO r o r o Tf f N i—1 oo ro

-H

"*

O

ro O

r-

CO

rs

-

os in

o rn CN

rN

•*-H -*ro O O +

1 rN

i

CTN C N CO ro f N 'n

CO CTN O ro VD

1+

•*ON CO r4 00

ro m 00 fN ro t o ro oo ro ro ro in CN OO OO ~H ^H fN VO

^

lO vo r~

rN ro

oo CTN

O

CO

!O ) ro »t in VD r^ SOU 1971:53

*>Ot--OrorN-<d-co —i—i f - i r n - H f S r t t f i M r t ^ - t v r t i o o o

E 3

•—1

U

+ +

EJ

+

+ + + + + +

.-H

t i t i

i +t t

i i i, i

03 -jä

I ^ + +

I _

I

I _

I + .

+ + + _

I .

+

I I

« 9<

OJ O t ! Q..3

i/iTa-cNr^oo-HTtoooooooNOvooinfNOoo^r-oooo r-iro ro H M i n H ( N H ro f-~

- - r o ts • * ts - - c l - - rN 00 CN - r o O O - f S E..3

+

1 +

+ +

1 +

1 1 1 1 +

1 +

+ +

* •

W)

+ + + +

ni <D "£ O . . 3

^nr^OfN^Oi-HrN^CNiO^c^O-•<1-iflOO^OOMN

E,5

i i w i i ' i ' i w i ! '

*—<

»-H

i

i w

i w i

w

i

•S O, . 3

EJ

SOU 1971 :53

oj

<D

«

a.3

—< O

-H r o CN O

+ _

I

I +

_

O c O O O r N O O i o r N O O r - O r o O —< O •>*

| + + + | + + +

|

|

+

.5

Cu :cd

E ,p

m

| + + + + + + +

-> g (TI

G

+j

"é9 H

c

X)

<

fri

c

" -^

g « o c

- H 0 0 O O O O O O O O O O — " O

i§ "3 &«3 o en

c O o PM

c 1

<+^

ra C)

U

p.

T3

o

ra

H a

E.3

:ca

r o •-, »-c rN

+ +

+ + +

+ + + + + + +

y ra

c iO

6 ^_ d co O

<N CN O CT\ r o r~ 'S - r- r- r o O r o -H ^ H

t! C cJ ^ I

O

V

O

-

H

o ro O

O

o

O

O

O

O

O

O

O

O

O

^

O

£3

C B ^

d

t*H

s ra 0) ( 1 ra a, :rt £ s

£ 3

<tf " i l O r - - 0> r o r-i

+

+ + + + + + +

1 + +

1 T"!

2 rt o c

H £ ra H CXJ

O N C - J O O O O O O O O ' - ' O O r O

H

ra /rtai l 60

• r a

C/j

C 1-5

> '"

E 3

o

1 a> c -a 0) c

• —

—nr^oav^orov£>iooNvoO'<a-r--0 .—i ro r^

+ +

+ + + + + + +

+ +

TfO-iOv^OfUCinOMCOTfr-O

•n ra

s LJ_

nj o C ti ta..3

r o r o ^ n O O O O O O O O O O O

•B i E,3

+ + + + + + +

C3

•*-"

a CD C •S Q, 3

T3 03

& Oä &

144 C-N ^ ON - 3

i£2 —.

^ t»

T3 C

O

r^3

>

.S

r o — ' O O O O O O O O O O O — <

T3 C o ort

SOU 1971:53

ro OO O (N

I

£P

TJ-

I .

+

c

+^

E < •~

In

• 22

3 O

B o ^ !d u C 3 CL.3

O 00

M

<L>

-t-> CT3

a <n •—

rt

O O

• ~

:C3 c3

T3 ^

^ ;3

£ .3

£ 1-, O cl <-»-, os

:cd O-

DH

oo T3 O

O

o I-,

2 <"

C O

— ^c

B O ^ cd o C 3 a. .3

3 c_> u-< H *c3 73 1-, ' o :«J CD 1 —' Cu 00

i—

a <u T3

iO ro o —i

£_ 6

e.?

:rt c

I +

. +

t— —< O

rsi

OX)

°cfl

:H

cd O B 3 CL.3

ou

oc3

O

H 3 - 3 OJ

ra 00

o kH T i C

6,3

g £ <L>

:

cd 9<

CL,

cd o C 3 O,.3 ro

:0

ro

c/3

— ' ' o (N

o

. "o ao^d

- — i

'' CN ON c N 1—1

00 3

cd' O

II O ON

— ,

•

^

m c J5 S

s-s 8 3

<*•* 2 <N

CD «

1 0

B :cd

XI

">

" s .-T

o n 0)

•& C cd

J d "•{3 08

•^

C

S 3

o

^a

T3

2 w

ro n

^

^ •o %

o"S

-t—1

:ro •'"' *Ö

j j 3

:cd

£ 33

ro

-° ro

33 33

K-.

OO oCT3

C

o

ca <L> O-

&

. * C 3

<y

\o o ^o CM

r o ON —I O

O IT)

"

r« K

c T*

:rt >

J>

CL,

o O

P

>-,

> JX

<

cd

3 .2? i-, >

05 <

II

II II II m

3! O

<U

cd 3

5i

>

<D

•o

3 3

—i T f »o l O

t lO

.w - * ed cd cd ^

^ cd

O lO

o

^ » -2

3 B c "-1 :c3 tu

!2 « B O

H

Di 4S i£2

SOU 1971:53

(JO

0> a 3 S , cd —< ,—, , .£P /-> t/-^ O o §0 S-S I ^3 ~ *"< + + +^ :S C 5 cd

i—

oC

«-H T j >o i/l

E c

"-,m

Tabell 6.41 GRU-tabellvärden och till hel tjänst omräknade värden för lärare i olika årskurser och klasstyper på låg- och mellanstadierna. Antal timmar per lärare och läsår.

Årskurs och klasstyp

Medelantal veckotimmar

Lärokursbundet arbete

Övrigt lärararbete I

Totalt lärararbete I

Dubbel standardavvikelse

la 2a 3a a (genomsnitt) l + 2b 4A 5A 6A A (genomsnitt) 3 - 6 Bl

30,0 30,1 30,1 30,1 30,2 31,1 32,3 31,1 31,5 33,3

990 ( 990) 1 094 (1 090) 1 129 (1 125) 1 049 (1 046) 1 069 (1 062) 1 120 (1 080) 1 244 (1 155) 1 166 (1 125) 1 181 (1 125) 1 180 (1 063)

324 336 319 317 276 309 343 324 323 308

1 314 (1314) 1430 (1425) 1448 (1443) 1 367 (1 362) 1 345 (1 336) 1429 (1 378) 1 587 (1 474) 1 489 (1436) 1504 (1432) 1488 (1341)

90 50 42 76 167 50 65 63 41 107

(324) (335) (318) (316) (274) (298) (319) (313) (308) (277)

Anm. Inom parentes anges till veckotimtalet 30.0 omräknade värden. Dubbla standardavvikelsen avser Totalt lärararbete I.

Folk- och småskollärama hade i regel hela eller så gott som hela sin undervisning förlagd till en klass. Denna kunde bestå av en, två eller flera årskurser. Klasser bestående av en årskurs tillhörde på lågstadiet klasstyp a och på mellanstadiet klasstyp A medan klasser bestående av två eller flera årskurser på

det förra stadiet tillhörde klasstyp b och på det senare klasstyp B. I GRU-tabellerna 1:3, 8 och 11 redovisas klasstyperna la, 2a, 3a samt l+2b och i GRU-tabellerna 11:3, 8 och 11 klasstyperna 4A, 5A, 6A, 3-6 Bl samt 3-6 B1+B2. (Bilaga G). Endast 4 B2-lärare har deltagit i GRU, varför några slutsatser rörande

Tabell 6.42 GRU-tabellvärden avseende tidsåtgång för aktiviteter för lärare i olika årskurser och klasstyper på grundskolans låg- och mellanstadier. Antal timmar per lärare och läsår. Årskurs ; och klasstyp la

2a

3a

1 + 2b

4A

5A

6A

3-6 Bl

Lektion eller laboration Planering av större kursavsnitt avseende innevarande läsår Planering och förberedelser för nästkommande lek-

tioner)

24 3 27 32 9

27 3 31 37 5

20 3 26 32 5

24 15 26 30 10

21 2 25 26 4

25 2 28 26 4

20 2 22 20 4

15 2 27 29 6

11 1

26 9

40 12

13 6

46 21

59 17

74 28

32 16

429 Akti vitet 1. 5. 6.

Konstruktion och anskaffande av arbets- och undervisningsmaterial 8. Förövningar 9. Dukning för lektion 10. Avstädning efter lektion 11. Materielvård 12. Genomgång och rättning av arbetsböcker o. d. Konstruktion och anskaffande av prov 14. Rättning och bedömning av prov 15. Betygsättning 16. Kursplanering under studiedag i /. Maskinskrivning och duplicering 7.

n

Summa 5 — 17 311 \A£

363 SOU 1971:53

la

2a

3a

l+2b

4A

5A

6A

3-6B1

14 1 9 3 23

10 1 5 4 24

11 1 6 4 25

11 0 2 5 24

11 1 7 5 23

10 1 11 8 28

11 0 11 7 23

15 1 4 6 26

4 23 6 27

3 20 10 30

4 18 11 27

6 15 5 25

6 13 12 26

5 12 13 23

4 11 9 26

7 10 12 37

23 7

20 6

16 6

10 5

14 7

18 8

24 11

20 4

24 1

14 0

16 0

8 0

17 0

20 0

17 0

18 0

8 3 8

8 2 8

10 2 10

2 3 10

10 3 12

8 2 12

7 2 12

4 2 21

52 Summa "Övrigt lärararbete I" 323

308 Måltidsvakt Vidareutbildning, övriga studier och forskning

2. 19.

Friluftsverksamhet Kollegium, klass-, stadie- eller ämneskonferens 20. Elevvårdskonferens 21. Föräldra- eller klassmöte 23. Kontakt med skolledare 24. Kontakt med lärare 25. Kontakt med annan skolpersonal 26. Kontakt med förälder 27. Kontakt med elev 29. Rastvakt 33. Administrativa och skolsociala uppgifter 34. Elevvårdande uppgifter 35. Annat klassföreståndararbete 46. Studium av metodik- och facklitteratur i anslutning till tjänstens ämnen 47. Utbildningskomplcttering och fortbildningskurs 48. Fortbildning under studiedag 49. Annan fortbildning 52. Förflyttningar mellan skolans anläggningar 53. Resa mellan skolor 56. Morgonsamlingsförrättning 57A . Övrigt arbete i eller i anslutning till tjänsten 58. Uppehåll under arbetet i skolan vilket ej använts till annan aktivitet

30. 50.

denna klasstyp icke bör dras av tabellerna. Då GRU-tabellvärdena för övriga klasstyper har sammanställts, har B2^typen icke medtagits i tabell 6.41, som redovisar lärararbetstiden för olika klasstyper på låg- och mellanstadierna. Arbetstidsåtgången har till synes varit i stort sett densamma på samma stadium oavsett årskurs och klasstyp. Påtagligt är dock att värdena från första årskursen ligger lägre än för övriga årskurser och att medelvärdena för a-klasserna ligger lägre än för A-klasserna. Skillnaderna mellan årskurserna belyses ytterligare av tabell 6.42, som bygger på GRUtabellerna 1:8 och 11 samt 11:8 och 11. Då specialfunktionerna saknar intresse i detta sammanhang har värdena för dem utelämnats. Däremot har värdena för måltidsvakter och vidareutbildning redovisats i tabellen, SOU 1971:53

trots att de tillhört "Övrigt lärararbete II". Tabell 6.42 förmedlar intrycket att det fanns stora likheter i tidsfördelningen mellan aktiviteterna i de olika årskurserna och klasstyperna. Några förklaringar skall ges till de skillnader som kan konstateras. Elevantalet är lägre i klasser av b- och B-typ än i de övriga. Likaså är det lägre på lågstadiet än på mellanstadiet. Under en stor del av första skolåret kan eleverna varken läsa eller skriva. Detta får i båda fallen till följd att tidsåtgången för rättningsarbete (akt 12 och 14) blir mindre än för de övriga. Vidare påverkade den begränsning i betygsättningen (akt 15) som då rådde på lågstadiet, tidsåtgången där. I gengäld krävdes i årskurs la mera tid än eljest för klassföreståndarskap (akt 33— 35) och föräldrakontakter (akt 26). 147

Tabell 6.43 GRU-tabellvärden och till hel tjänst omräknade värden för olika speciallärare. Antal timmar per lärare och läsår.

Specialundervisningens art Hjälpklass på mellanstadiet Skolmognadsklass Annan specialklass och klinikundervisning Därav med enbart klinikundervisning

Medelantal veckotimmar

Lärokursbundet arbete

Övrigt lärararbete I

Totalt lärararbete I

Dubbel standardavvikelse

28,6 28,9

1 036 (942) 962 (865)

403 (366) 399 (359)

1 439 (1 308) 1 361 (1 224)

118 90

27,5

953 (901)

396 (374)

1 349 (1 275)

27,4

924 (877)

379 (360)

1 303 (1 236)

48 Anm. Inom parentes anges till veckotimtalet 26,0 omräknade värden. Dubbla standardavvikelsen avser "Totalt lärararbete I".

I fråga om b- och B-klassernas lärare kan man lägga märke till den betydligt större tidsåtgången för måltidsvakter (akt 30). Av

intresse är också att betrakta de olika gruppernas fortbildning och studier. Här är den stora tidsåtgången till utbildningskomplette-

Tabell 6.44 GRU-tabellvärden avseende tidsåtgång för olika speciallärare. Antal timmar per lärare och läsår. Art av specialundervisning

Hjälpklass på mellanstadiet

Skolmognadsklass

Annan specialklass och specialklinik

5 Lektion eller laboration Planering av större kursavsnitt avseende innevarande läsår Planering och förberedelser för nästkommande lek-

tioner)

24 4 27 31 11

34 3 24 40 7

40 3 29 33 6

53 2 30 40 6

23 13

12 6

29 10

33 1

2 Aktivitet 1 1. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17.

Konstruktion och anskaffande av arbets- och undervisningsmaterial Förövningar Dukning för lektion Avstädning efter lektion Materielvård Genomgång och rättning av arbetsböcker o. d. Konstruktion och anskaffande av prov Rättning och bedömning av prov Betygsättning Kursplanering under studiedag Maskinskrivning och duplicering Summa 5 - 1 7

148 Specialklinik

309 SOU 1971:53

I

20 3 5 9 24 7 23 11 29

15 1 9 4 23 6 29 7 37

21 8 5 11 42 10 16 10 13

19 11 2 11 54 11 11 9 6

27 15

34 8

17 7

3 1

20 0

17 0

19 0

17 0

8 3 8

10 5 6

9 7 4

9 9 2

50 Summa "Övrigt lärararbete I" 400

12 18

19 3

11 32

6 23

2. 19.

Friluftsverksamhet Kollegium, klass-, stadie- eller ämneskonferens 20. Elevvårdskonferens 21. Föräldra- eller klassmöte 23. Kontakt med skolledare 24. Kontakt med lärare 25. Kontakt med annan skolpersonal 26. Kontakt med förälder 27. Kontakt med elev 29. Rastvakt 33. Administrativa och skolsociala uppgifter 34. Elevvårdande uppgifter 35. Annat klassföreståndararbete 46. Studium av metodik och facklitteratur i anslutning till tjänstens ämnen 47. Utbildningskomplettering och fortbildningskurs 48. Fortbildning under studiedag 49. Annan fortbildning 52. Förflyttningar mellan skolans anläggningar 53. Resa mellan skolor 56. Morgonsamlingsförrättning 57A . Övrigt arbete i eller i anslutning till tjänsten 58. Uppehåll under arbetet i skolan vilket ej använts till annan aktivitet

30. 45. 50.

Måltidsvak t Annat arvoderat åtagande Vidareutbildning, övriga studier och forskning

ring och fortbildningskurser (akt 47) för lärarna i årskurs 2a att betrakta såsom tillfällig och beroende av förberedelserna för den nya matematikundervisningen och införandet av engelskundervisning på lågstadiet. Av intresse att konstatera är b- och B-lärarnas väsentligt lägre tidsåtgång för vidareutbildning och andra studier (akt 50), vilket kan sammanhänga med större svårigheter att bedriva studier i de glesbygder, där flertalet av dessa lärare hade sina tjänster. Speciallärarna har i GRU-tabellerna uppdelats på tre redovisningsgrupper: hjälpklass på mellanstadiet (53 lärare) skolmognadsklass (44 lärare) och annan specialklass och klinikundervisning (237 lärare). I den tredje gruppen ingick också de lärare som enbart SOU 1971:53

var kliniklärare till ett antal av 109, dvs. 46 % av denna. Materialet har icke medgivit någon längre gående uppdelning vare sig i fråga om klasstyper eller andra former av specialundervisning än de nämnda. ULA har i tabell 6.43 sammanställt tabellvärdena i GRUbell V:2, samt för lärare med enbart klinikundervisning ur materialet framtagna värden. Tidsåtgången för skolmognads- och hjälpklasserna återspeglar i viss mån den i anslutning till tabell 6.41 konstaterade skillnaden mellan låg- och mellanstadiernas a- och Aklasser. Emellertid har ULA även i detta fallet ansett det angeläget att betrakta de förekommande skiljaktigheterna mera i detalj, vilket sker i tabell 6.44, som omfattar samma aktiviteter som tabell 6.42. 149

fikationsaktiviteten 57 A. Man bör dock även observera att elevantalet i vissa av de klasser som ingår i gruppen Annan specialklass haft ett betydligt lägre elevantal än de två särredovisade grupperna, hjälpklass och skolmognadsklass. För sådana aktiviteter där tidsåtgången i relativt hög grad beror av elevantalet blev värdena därigenom lägre i dessa än i de båda sistnämnda. I fråga om lärarna i läroämnen har ULA i det föregående särredovisat de olika ämnesgrupperna beträffande dels det totala lärararbetet i tabell 6.11, dels lärarnas fortbildning och studier i tabell 6.32. Då det gäller ämnesgrupperna är det emellertid främst till det lärokursbundna arbetet, som intresset koncentreras, då man vill studera eventuella

Stora likheter förelåg i tidsfördelningen på de olika aktiviteterna mellan dels skogmognadsklassernas lärare och småskollärarna, dels hjälpklasslärarna på mellanstadiet och folkskollärarna. Vid bedömningen av speciallärarnas arbetstidsåtgång bör man observera att elevantalet i specialklasserna var betydligt lägre än i andra klasser. Av de 237 lärarna i annan specialklass och specialklinik var 109 icke klassföreståndare, utan hade hela sin undervisning förlagd till specialklinik. Detta visar sig i tabell 6.44 främst ha påverkat tidsåtgången för klassföreståndaraktiviteterna 33-35 men även för lärokursbundna aktiviteterna 6, 7, 12 och 15, kontaktaktivitet 24, rastvaktaktiviteten 29, studieaktiviteterna 46 och 50 samt speci-

Tabell 6.45 Beräknade värden för aktiviteter ingående i "Lärokursbundet arbete" för en tjänst omfattande 24 veckotimmar samt GRU-tabellvärden för "Övrigt lärararbete 1" för lärare i läroämnen, fördelade på ämnesgrupper. Antal timmar per lärare och läsår. Ämnesgrupp A

F

G

K

C

D

Eng, Ty Fr

Kr, Hi, Ge, Bi, Ma, Fy, Sk, Ge Ke Ke, Bi Övriga Sv + Eng Ma + Fy

Aktivitet

B Sv, Kr Sv, Eng, Hi, Sk Ty, Fr Ge

1 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

549 17 192 15 2 20 14 1 46 24 146 20 1 31

529 24 190 22 1 19 17 3 39 20 131 28 3 28

550 13 216 22 4 21 15 2 36 39 135 18 3 31

532 29 190 29 2 24 18 5 14 24 103 31 1 26

541 41 162 46 6 39 37 17 13 25 89 35 3 33

540 26 148 40 15 36 29 8 21 40 108 25 2 35

538 19 154 27 5 27 24 6 25 30 97 25 3 26

531 15 176 11 3 19 15 1 45 21 164 21 1 31

531 23 149 40 16 33 29 8 20 41 113 26 3 36

+ 23

+ 21

+ 49

- 10

+ 40

+ 27

- 38

+ 18

+ 31

- 10

- 19

- 64

+ 43

+ 60

+ 13

+ 10

- 26

+9

Summa akt 5 - 1 7 Avvikelse från medelvärdet för alla lärare för akt 5 17 (=506) Tabellvärdet för Övrigt lärararbete I Avvikelse från medelvärdet för alla lärare för Övrigt lärararbete I (= 395)

Anm. Angående ämnesgruppsbeteckningarna se sid 89 och aktiviteterna tabell 6.44. 150

SOU 1971:53

olikheter. I tabell 6.45 redovisas de GRUdata för lärare i läroämnen, vilka hänför sig till det lärokursbundna arbetet. I tabellerna har medtagits de speciella redovisningarna för de båda tvåämneskombinationerna svenska och engelska samt matematik och fysik, som även ingår i respektive huvudgrupp. Tabellen visar att det förelåg vissa skillnader i arbetstidsåtgången mellan de olika ämnesgruppernas lärare. Dessa gällde både de enskilda aktiviteterna och summan för aktiviteterna 5—17 samt "Övrigt lärararbete I". I tabellen har hänsyn icke tagits till eventuella jämkningar i undervisningsskyldigheten som uppkommit genom utnyttjande av de möjligheter som gavs härför därigenom att endast ett genomsnittligt veckotimtal härför hade fastställts för lärarna i läroämnen. Vidare visar de konstaterade skillnaderna att man vid en sådan jämkning inte kunde uppnå en jämn arbetstidsbelastning enbart genom att ta hänsyn till olikheterna i fråga om det lärokursbundna arbetet, utan att även det övriga lärararbetet måste tagas med vid avvägningen. Vid bedömningen av tabellens data bör observeras att lärarna i geografi och/eller biologi och/eller kemi redovisade ett särskilt högt värde för utbildningskomplettering och fortbildningskurs (akt 47), som sammanhängde med de speciella förhållanden som i detta avseende gällde för denna lärargrupp under datainsamlingsåret 1968/ 69. Detta värde översteg med 42 timmar medelvärdet för hela kategorin lärare i läroämnen, dvs. med mera än en timme per läsårsvecka. För en bedömning av de skillnader i arbetstidsåtgången som rådde mellan olika grupper av lärare i läroämnen har ULA även framtagit den tid som åtgått i olika ämnen för arbetet med olika årskurser och inom dessa i sin tur med olika kurser. Redovisningen har skett dels för lektionstiden, dels för förberedelser och efterarbeten. Värdena för den förra uppgår i regel oavsett årskurs och ämne till 22 eller 23 timmar (i några enstaka fall 21 och 24 eller 25 timmar). Eftersom olikheterna här inte har något samband med SOU 1971:53

kurserna som sådana kan man vid en bedömning av skillnaderna mellan olika kurser lämpligen jämföra endast förberedelse- och efterarbete, vilket skett i tabell 6.46. Av tabellen framgår att tidsåtgången i regel var väsentligt större för årskurs 9 än för årskurserna 7 och 8 samt att tidsåtgången för språken i regel var större i årskurs 8 än i årskurs 7. Påtagligt är också att mera tid använts för särskild kurs i engelska än för allmän kurs. Samma förhållande gällde den större kursen i tyska gentemot den mindre. En jämförelse mellan färdighetsämnena (= svenska, matematik och språk) gentemot orienteringsämnena (= övriga ämnen) ger däremot inte underlag för slutsatser om genomgående skillnader. Varje ämne synes i det fallet ha haft sina särdrag. Några motsvarande uppgifter om lärokurser kan icke redovisas för lärarna i övningsämnen som ju behandlats kategorivis. Det föreligger nämligen stora svårigheter för dessa lärare att genomgående hänföra allt förberedelse- och efterarbete till viss lärokurs, vilket

Tabell 6.46 GRU-tabellvärden för förberedelse- och efterarbetet i olika lärokurser. Antal timmar per lärare och veckotimme. Årsk urs Ämne

9 Svenska Svenska, 3 vtr Svenska, 2 vtr Matematik, allmän kurs Matematik, särskild kurs Matematik, 2 vtr Engelska, allmän kurs Engelska, särskild kurs Engelska, 2 vtr Tyska

-

-

-

Tyska, mindre kurs Franska Kristendomskunskap Samhällskunskap Historia Geografi Biologi Kemi Fysik x

9 13 17 7 16 22

-

15 17

-

17 28

-

13 16 17 19

17 21 17 19 21 20

-

-

18 25

X

17 21

-

19 33 20 28 (9g) 19 (9h) 17 29 (9g) 30 19 27 23 24 26 31

Ej redovisningsbar grupp.

ning som anordnats genom skolmyndigheternas försorg. Tabell 6.47 visar hur de tre ovannämnda grupperna fördelat sin arbetstid. Ehuru differenserna i fråga om lärartjänsternas omfattning är liten har ULA dock ansett det lämpligt att underlätta jämförelsen genom att medtaga värden omräknade till att motsvara hela tjänster. För flertalet lärarkategorier redovisas i tabell 6.47 högre tidsåtgång för lärargruppen med den längsta lärarerfarenheten än för mellangruppen. Dessutom uppvisar lärarna 6.2.5 Övriga data och iakttagelser från grundmed den kortaste erfarenheten också längre skoleundersökningarna tidsåtgång än mellangruppen, dock inte så I avsnitt 6.1.2 har ULA redogjort för den lång som lärarna med den längsta erfarenbelysning AVU-materialet har givit om hur heten. Det är främst textillärarna som upplärarnas ålder, kön och civilstånd har kunnat visar en annan bild med en arbetstidsåtgång tänkas påverka deras arbetstidsätgång. ULA som sjunker med stigande erfarenhet. har av kostnadsskäl icke företagit motsvaranFör de redovisade lärarkategorierna utom de bearbetningar av GRU-materialet ehuru övningslärarna är det möjligt att i GRU-taerforderliga bakgrundsdata finns. Däremot bellerna studera i fråga om vilka aktiviteter har ULA i GRU sammanställt tabeller som de största differenserna mellan erfaren(GRU-tabellerna 1:6, 9 och 12, 11:6, 9 och hetsgrupperna föreligger. 12,111:8, 12 och 15 samt IV :8. Bilaga G) som En sådan jämförelse uppvisar ett större för små- och folkskollärarna samt lärarna i förberedelsearbete (akt 5—7) hos de minst läroämnen, gymnastik, trä- och metallslöjd, erfarna lärarna i förhållande till de övriga. textilslöjd och hemkunskap utvisar hur lärar- Den högre tidsåtgången hos de äldsta lärarna erfarenheten kan ha påverkat tidsåtgången. beror däremot på en större tidsåtgång för Lärarna har härvid uppdelats i tre grupper, rättning av arbetsböcker etc. och prov (akt 12 vilkas totala undervisning vid början at läsåret och 14) samt studier, utbildningskomplette1968/69 omfattat respektive upp till och med ring och fortbildning (akt 46-47). Å andra 5 läsår, 6—20 läsår samt 21 läsår eller mera. sidan har dessa lärare noterat en mindre Utöver den betydelse som de nämnda ti- tidsåtgång för uppehåll i arbetet (akt 58). Frågan om i vad mån lärarnas s. k. håltimderna kunde ha från erfarenhets- och ålderssynpunkt, innebar de också att den yngsta mar har inneburit en extra tidsbelastning för gruppen bestod av lärare, som i regel fått lärarna har ofta diskuterats. Den metod varhela eller åtminstone sin praktiska lärarut- igenom ULA sökt belysa denna fråga har bildning efter grundskolans tillkomst 1962, varit att ställa arbetstidsåtgängen i relation mellangruppen hade huvudsakligen fått den- till det antal arbetspass läraren fullgjort unna efter medan den äldsta gruppen alltid der en läsårsvecka. (GRU-tabellerna 1:5,11:5, hade fått denna före försöksskolans till- 111:7 samt IV:6 och 7.) Såsom ett arbetspass komst 1949. De tre grupperna motsvarar har betraktats de lektioner som läraren hållit således lärargrupper med olika förutsättning- utan annat avbrott än vanliga raster omfatar i fråga om utbildningen. De två äldre tande 5-20 minuter. Måltidsrasten och evengrupperna har givetvis kunnat komplettera tuella håltimmar i anslutning till denna kan sin lärarutbildning med sikte på grundskole- betraktas som gräns mellan ett förmiddagsundervisningen genom fortbildning, utbild- och ett eftermiddagspass. Dessa har i sin tur ningskomplettering och annan vidareutbild- uppdelats i ytterligare arbetspass om någon skulle varit villkoret för att en redovisning av samma slag som den som meddelats för lärarna i läroämnen också skulle ha kunnat lämnas för övningslärarna. Vad beträffar småskollärarna och folkskollärarna har rekommendationerna i läroplanen om ämnesintegration av ULA ansetts utgöra ett vägande skäl mot att uppgifter skulle insamlas i syfte att möjliggöra en redovisning av tidsåtgången för de olika ämnena.

152 SOU 1971:53

Tabell 6.47 GRU-tabellvärden och till hel tjänst omräknade värden för lärare med olika lärarerfarenhet. Antal timmar per lärare och läsår.

Lärarerfarenhet vid läsårets början

Medelantal veckotimmar

Genomsnittlig tjänstekoefficient

Sinåskollärare - 5 läsår

30,2

1,02

6 - 2 0 läsår

30,0

1,05

2 1 - läsår

30,1

1,04

Folkskollärare - 5 läsår

32,1

1,10

6 - 2 0 läsår

31,9

1,12

2 1 - läsår

31,2

1,11

Lärare i läroämnen - 5 läsår

26,0

1,14

6 - 2 0 läsår

26,1

1,18

2 1 - läsår

25,2

1,13

Gymnastiklärare - 5 läsår

33,8

1,17

6 - 2 0 läsår

32,7

1,16

2 1 - läsår

X

Lärare i trä- och metallslöjd - 5 läsår

Lärokurs • Övrigt Totalt Övrigt Totalt bundet lärarlärarlärarlärararbete arbete 1[ arbete I arbete II arbete II

1 110 (1 103) 1 024 (1 024) 1 104 (1 100)

321 (319) 317 (317) 348 (347)

1431 (1422) 1 341 (1341) 1452 (1 447)

45 (44) 79 (75) 83 (80)

1476 (1 447) 1420 (1 352) 1 535 (1 476)

1 188 (1 HO) 1 154 (1 085) 1 147 (1 103)

325 (304) 312 (293) 339 (326)

1513 60 (1 414) (55) 1467 106 (1 380) (95) 1486 139 (1 429) (125)

1 572 (1 429) 1 572 (1 404) 1 625 (1 464)

1 152 (1063) 1 125 (1 034) 1 164 (1 109)

417 (385) 393 (361) 365 (348)

1569 94 (1448) (82) 1 518 134 (1 396) (114) 1529 128 (1 456) (113)

1 663 (1 459) 1 652 (1 400) 1 658 (1 467)

1 039 (922) 1 083 (994)

414 (367) 378 (347)

1453 (1 290) 1462 (1341)

36 (31) 105 (91)

1490 (1 274) 1 566 (1 350)

X

X

X

X

X

X

32,8

1,11

6 - 2 0 läsår

32,5

1,12

21— läsår

32,7

1,14

1 012 (926) 1 001 (924) 1 024 (939)

309 (283) 314 (290) 287 (263)

1 321 (1 208) 1 314 (1 213) 1 311 (1 203)

31 (28) 85 (76) 98 (86)

1 352 (1 218) 1 399 (1 249) 1 409 (1 236)

Textillärare - 5 läsår

31,9

1,09

6 - 2 0 läsår

31,1

1,09

2 1 - läsår

30,7

1,07

1 138 (1 070) 1 054 (1 017) 1011 (988)

259 (244) 281 (271) 254 (248)

1 397 (1314) 1 335 (1 288) 1 265 (1 236)

41 (38) 81 (74) 62 (58)

1438 (1 319) 1416 (1 299) 1 327 (1 240)

Hemkunskapslärare - 5 läsår 6—20 läsår

X

X

X

X

X

X

X

31,4

1,11

2 1 - läsår

31,4

1,10

1 130 (1 080) 1 184 (1131)

267 (255) 321 (307)

1 398 (1 336) 1 504 (1437)

77 (69) 104 (95)

1475 (1 329) 1 609 (1 463)

Anm. Inom parentes anges för "Lärokursbundet arbete", "Övrigt lärararbete I" och "Totalt lärararbete I" värden som erhållits genom omräkning till 24 resp. 30 vtr undervisning och för "Övrigt lärararbete II" och "Totalt lärararbete II" värden som erhållits genom omräkning till tjänster med tjänstekoefficienten 1,00. x Ej redovisningsbar grupp. SOU 1971:53

Tabell 6.48 GRU-tabellvärden och omräknade värden för "Totalt lärararbete I" vid olika antal arbetspass för olika lärarkategorier. Antal timmar per lärare och läsår. Antal arbetspass 10-11

(1448)

1506 (1 403)

1 487 (1 390)

(1423) (1271)

1530 (1 446) 1 666 (1 369)

1504 (1 427) 1597 (1 317)

1 311 (1 311) 1 332 (1 257) 1 372 (1 193)

1 396 (1 396) 1402 (1 323) 1426 (1 229)

1 300 (1 230)

Lärarkategori Folkskollärare

1482 Lärare i läroämnen 1 8 - 2 3 veckotimmar 2 4 - 2 7 veckotimmar 2 8 - veckotimmar

1500 1546

Övningslärare 2 2 - 3 0 veckotimmar 3 1 - 3 3 veckotimmar 3 4 - 3 6 veckotimmar 3 7 - veckotimmar

X

X

X

x

X

x

Anm. Värdena inom parentes har erhållits genom omräkning till tjänster med 24 resp. 30 veckotimmars undervisning. För småskollärarna har endast mellangruppen varit tillräckligt stor för redovisning, varför ingen jämförelse är möjlig. * Ej redovisningsbar grupp.

Av tabell 6.49 framgår att för klassförestånhåltimme förekommit. Lektionsfria för- eller eftermiddagar har däremot inneburit en dararbetet bokförts omkring en fjärdedel minskning i antalet arbetspass. Små- och längre tid i skolor där kurator funnits och att folkskollärarnas klasser hade normalt 10 så- samtliga tre aktiviteter därvid uppvisat större dana pass vid femdagars skolvecka. Övriga tidsåtgång. Huruvida detta berott på något lärarkategorier, som i regel undervisade i slag av påminnelseeffekt eller på att kuratorer flera klasser, kunde ha ett mindre antal företrädesvis fanns anställda i skolor och arbetspass, om håltimmar ej förekom i deras kommuner där elevförhållandena ställde störschema. I tabell 6.48 anges hur arbetstidsåt- re krav på klassföreståndarnas insats än eljest går ej att utläsa av ULA :s material. gången växlat vid olika antal arbetspass. Såsom framgår av tabellen kan någon genomgående tendens inte iakttagas. Skulle man enbart döma av värdena för Tabell 6.49 GRU-tabellvärden avseende tidsden mest homogena redovisningsgruppen, åtgång för klassföreståndararbete i skolor folkskollärarna, blev resultatet att arbetstids- med och utan kurator. Antal timmar per åtgången skulle stå i omvänt förhållande till lärare och läsår. antalet arbetspass. Emellertid torde det rikKurator Kurator tigaste vara att konstatera, att GRU-data finns finns vid ej vid icke givit belägg för att förekomsten av skolan skolan Skillnad Aktivitet håltimmar ökar arbetstidsåtgången. En annan fråga som ULA ställt sig har Administrativa och varit om tillgång till kurator vid skolan för- skolsociala upp51 43 8 ändrar lärarnas arbetstidsåtgång. Redovis- gifter Elewårdande uppningen har här relaterats till klassföreståndar- gifter 12 9 3 arbetet (GRU-tabell 111:20). ULA har här Annat klassföre24 18 6 kunnat bygga på ett relativt stort material, ståndarearbete eftersom 563 klassföreståndare funnits i sko- Totalt klassföre88 71 17 lor med kurator och 391 i skolor utan sådan. ståndarearbete 154

SOU 1971:53

6.2.6 Aktivitetsvärdenas användbarhet vid tjänstefördelningen för lärare i läroämnen Avsikten med ULA:s undersökningar har givetvis varit att söka utröna den genomsnittliga arbetstidsåtgången för olika lärarkategorier. Därjämte har ULA i avsnitt 6.2.3 sökt belysa eventuella skillnader mellan vissa större delgrupper inom dessa. Däremot har undersökningarna inte lagts upp på sådant sätt att läsårs- eller årsarbetstider för enskilda lärare kan framtagas. Detta innebär bl a att ULA inte kan presentera extremvärden för lärararbetstiden inom olika lärarkategorier och delgrupper. ULA anser för övrigt att sådana värden skulle sakna praktisk betydelse för de ändamål, vartill ULA:s resultat är avsedda att användas. Däremot kan det vara av intresse att i samband med tjänstefördelningen för lärarna i läroämnen på något sätt kunna bedöma den arbetstidsmässiga tyngden av på olika sätt sammansatta lärartjänster. Några bindande anvisningar härför har skolmyndigheterna hittills icke utfärdat. Skolledarna har dock vid tjänstefördelningen brukat tillämpa någon typ av mall. ULA har inte funnit det som sin uppgift att utarbeta några förslag till riktlinjer för en arbetsvärdering avsedd att tillämpas vid tjänstefördelningen mellan lärarna. ULA anser dock att de aktivitetsvärden som nu redovisas skall, med beaktande av den efter ULA:s datainsamling vidtagna läroplansrevisionen, kunna utnyttjas även vid avvägningen av den inbördes fördelningen av tjänsteåligganden mellan lärarna.

6.3 Resultaten från fältstudien 6.3.1 Erfarenheter rörande undersökningsmetoder Vid sina bedömningar rörande lämpligheten av att genomföra en fältstudie av i ULA:s direktiv antytt slag fäste ULA stor vikt vid att erfarenheter skulle kunna vinnas rörande planering och genomförande av samlade studier av i princip hela lärararbetet i en i gång SOU 1971:53

varande skola. I överensstämmelse härmed har ULA ägnat särskild uppmärksamhet åt att göra vunna erfarenheter rörande undersökningsmetoderna lätt tillgängliga. Uteslutande med det syftet har sålunda i samband med bearbetningen av fältstudiens resultat utarbetats en mera detaljerad redogörelse för det tekniska förfarandet vid datainsamlingen än den som ges i projektledarens rapport. Denna har sammanställts i en särskild promemoria, som kan sägas utgöra en handledning för genomförande av eventuella framtida studier av samma slag i skolan. Denna promemoria har i några exemplar överlämnats till utbildningsdepartementet, skolöverstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, vissa lärarorganisationer m. fl. Sådana erfarenheter rörande undersökningsmetoderna som kan bedömas vara av mera allmänt intresse eller som har direkt betydelse för studiet av data från det genomförda fältprojektet redovisas emellertid i koncentrat i det närmast följande. Eftersom de i fältstudien ingående studierna av lärararbetet under lektionstid saknar motsvarighet inom ULA:s övriga undersökningar, kan det därvid vara befogat att särskilt uppehålla sig vid denna del av fältstudien. Sammanfattningsvis kan erfarenheterna uttryckas så att fältstudien har visat att lärararbete utfört i skollokalerna kan observeras och registreras på ett meningsfullt sätt genom frekvensstudier utförda av särskilda observatörer. ULA grundar denna uppfattning på väsentligen följande iakttagelser. Det har visat sig möjligt att snabbt inskola observatörer till att göra noteringar enligt en aktivitetslista med en långtgående fördelning av lärararbetet. Det har vidare visat sig praktiskt möjligt för observatörerna att arbeta i skollokalerna även under de tider då skolarbete pågår. Dock har man inte i förevarande studie utfört observationer i några lokaler medan lektion eller laboration pågått där. Enligt den utförda attitydundersökningen, intagen som bilaga 5 till projektledarens rapport, ansåg mindre än 10% av de i studien deltagande lärarna att observatörernas arbete hade medfört besvärande avbrott i 155

skolarbetet. Eftersom endast 4 % av lärarna vid undersökningsskolan i attitydundersökningen markerade en på det hela taget negativ inställning till frekvensstudien, medan 79 % uttalat sig positivt om denna, tyder uttalandena på att lärarna även i övrigt kan acceptera en frekvensstudie utförd av särskilda observatörer, då de uppfattar syftet med studien som intressant. (Bilaga C) För lektionsstudien bedömdes det redan från början vara uppenbart att metoden med särskilda observatörer, arbetande enligt gängse frekvensstudieteknik, skulle inverka påtagligt störande på skolarbetet. ULA prövade därför aldrig den metoden i denna del av studien. Som förut nämnts, användes i stället en metod där lärarna själva svarade för observationerna och registreringarna. Dessa ägde rum vid slumpmässigt valda tillfällen som bestämts med hjälp av en statistisk urvalsmetod. I brist på centralradio- eller snabbtelefonanläggning angavs noteringstillfällena genom signaler på skolans ordinarie rastsignalsystem. Beträffande själva observationstekniken under lektionsstudien är erfarenheterna i huvudsak positiva. Enligt den nyssnämnda attitydundersökningen gjorde 74 % av lärarna "alltid" eller "för det mesta" anteckningar direkt vid signal. Endast 12% förklarade sig "ofta" ha haft svårt att finna lämplig aktivitetskod. Att svårigheter någon gång förelegat uppgavs av ytterligare 74 % av lärarna. Den speciella registreringen under lektionsstudien av vilka läromedel som utnyttjades synes dock ha rönt visst motstånd, möjligen på grund av att denna registrering föll utanför den övriga ramen för registreringarna, eftersom den skulle avse lektionen i dess helhet och inte situationen vid signalerna. De enda negativa erfarenheterna i samband med lektionsstudien gäller den vid fältstudien utnyttjade signaleringstekniken, till vilken inget alternativ då kunde åstadkommas. För att signalerna inte skulle förväxlas med dem som avsåg lektions början och slut, blev det nödvändigt att från observationer 156

undanta de tre första och de tre sista minuterna av varje lektion, trots att detta redan från början ansågs utgöra en besvärande olägenhet. Erfarenheterna bekräftar också att en studie av detta slag bör omfatta hela lektionstiden. Dessutom visar attitydundersökningen att detta slag av signaler under lektionstid inverkat störande på lektionsrytmen; 20 % av lärarna anger dem som "i hög grad störande" och 53 % som "i viss mån störande". En för ändamålet bättre lämpad signaleringsteknik, helst med en signal som endast uppfattas av läraren, kan därför sägas utgöra en förutsättning för ett fullgott utnyttjande av den prövade metoden för lektionsstudier. Att döma av visst inom näringslivet pågående tekniskt utvecklingsarbete avseende signalerings- och registreringsmetoder i samband med arbetsstudier, kan framdeles förväntas tillfredsställande lösningar på problemet i fråga. Fältstudien präglades av en medveten strävan att under observationsperioderna få så stor del som möjligt av lärararbetet förlagt till skollokalerna, vilket skulle medge direktstudium av i princip hela lärararbetet. Erfarenheterna från Engelbrekts skola visar att det i varje fall där och för kort observationsperiod varit möjligt att påverka lärarna att i betydande utsträckning vidtaga en sådan förändring i det normala arbetsbeteendet. Såvitt gäller skolarbetsdagarna måndag—fredag utfördes således under fältstudieperioderna 88 % av allt lärararbete i skollokalerna. Av återstoden, som alltså utfördes i hemmet eller på annan plats utanför skollokalerna, avsåg omkring en tredjedel sådant arbete som knappast kunde tänkas bli överfört till skollokalerna, t. ex. vissa föräldrakontakter, studiebesök och exkursioner. Bland erfarenheterna vill ULA slutligen understryka den utomordentliga betydelse som en god och nära kontakt med de deltagande lärarna har för ett friktionsfritt genomförande av undersökningar av fältstudiens typ. Med detta konstaterande tangeras frågan om projektledning. Det finns vid denna redovisning av erfarenheter beträffande SOU 1971:53

undersökningsmetoden anledning erinra om att fältstudien genomfördes vid en enda skolenhet. Projektledningserfarenheterna från ULA:s fältstudie är därför inte omedelbart tillämpbara för ett större projekt, om studier samtidigt skall bedrivas vid ett större antal skolenheter och på skilda orter. 6.3.2 Allmänna synpunkter på undersökningsresultaten De ursprungliga planerna för ett fältprojekt blev, såsom tidigare har belysts, i betydande grad beskurna. Sålunda kunde exempelvis inga meningsfulla mätningar göras rörande effekten av att om möjligt hela lärararbetet förlades till skollokalerna. Inte heller kom fältstudien att omfatta några rationaliseringsexperiment vid undersökningsskolan. Övriga ursprungligen avsedda studier och mätningar kunde emellertid i huvudsak genomföras, dock med den mycket betydande inskränkningen att studierna genomfördes endast vid en skolenhet och under en enda termin samt då under sammanlagt endast fyra veckor, under vilka lärarna tillfälligt men i mesta möjliga mån överflyttade sitt lärararbete till skollokalerna. ULA vill mot denna bakgrund betona, att resultaten från denna fältstudie självfallet inte kan tillmätas någon representativitet för grundskolan i dess helhet i riket. I det stora hela är det därför mera arten av erhållna data och företagna bearbetningar än data i sig själva som är av intresse i redovisningen från denna fältstudie. Dess utförligare aktivitetsindelning, systemet med särskilda observatörer samt den integrerade speciella lektionsstudien m. m. erbjuder eljest från rationaliseringssynpunkt större möjligheter än en bokföringsundersökning till bearbetningar och analyser. Först bör påpekas att här inte redovisas bearbetningar i sådan form att de deltagande lärarnas identitet kan bli röjd. Detta innebär med hänsyn till lärarantalet vid undersökningsskolan att vissa i och för sig intressanta redovisningar genomgående måst uteslutas, t. ex. per årskurs på låg- och mellanstadierna, per vissa ämnen på högstadiet eller avseende SOU 1971:53

övnings- och yrkeslärarkategorierna över huvud taget. Härav följer att i en undersökning av större omfattning vad deltagarantalet beträffar hade sådana data kunnat tas fram. Detsamma gäller en redovisning av hur olika aktiviteter i lärararbetet fördelas på olika lokaliteter. I resultatredovisningen har ingen uppdelning skett på de båda tvåveckorsperioderna, eftersom några signifikanta skillnader inte konstaterats mellan dem. Säkerheten i de redovisade värdena ökar också vid en total redovisning. Från redovisningen har vidare helt uteslutits alla data från provundersökningen som ägde rum våren 1969. De som ett inslag i metodstudien insamlade bakgrundsvariablerna har som följd därav i ytterst begränsad omfattning utnyttjats i bearbetningarna. ULA har valt att i detta kapitel presentera fältstudiens resultat i två separata avsnitt. Det första behandlar resultaten från frekvensstudien och bokföringsstudien och svarar närmast mot läsårsundersökningen i GRU. Det andra avsnittet behandlar den speciella lektionsstudien och dess resultat, vilka kan uppfattas som en specificering av en del av frekvensstudien. I anslutning till de båda avsnitten ges vissa exempel på ytterligare bearbetningar som i och för sig varit möjliga att utföra på basis av data av den art som kan erhållas genom en fältstudie av ifrågavarande slag. Vilka bearbetningar ULA låtit utföra av data från fältstudien, redovisas i projektledarens rapport. Genom frekvensstudien registrerades lärarnas alla aktiviteter i skollokalerna under måndag—fredag, dvs. bl. a. även fritidsaktiviteter. Eftersom de gränsdragningar som gjorts i GRU även fått gälla i fältstudien, har tiden för bl. a. nyssnämnda aktiviteter uteslutits vid redovisningen. Resultaten från fältstudien redovisas i procent av ett värde som motsvarar den totala tidsåtgången för de aktiviteter som ingår i begreppet "Totalt lärararbete II" i GRU. Resultaten från lektionsstudien anges även i procent av den studerade lektionstiden. Procenttalen anges genomgående med en de157

Diagram 6.1 UU:s fältstudie

Den relativa omfattningen av frekvensstudien och bokföringsstudien under måndag-fredag i procent av Totalt lärararbete I I .

Samtliga lärare

Småskol-

Folkskol-

Special-

lärare

lärare

lärare

Lärare i läroämnen

Lärare i övningsämnen

bokföringsstudien

»

frekvens studien

arbete utanför skolan, som kunnat utföras i skolan arbete utanför skolan, som ej kunnat utföras i skolan lektioner och laborationer arbete på lärarens speciella i skolan inrättade arbetsplats övrigt arbete i skolan privata aktiviteter i skolan

158 SOU 1971:53

under måndag-fredag. Vidare kan utläsas att den särskilda lektionsstudien omfattat drygt 48 % av totala lärararbetet under dessa dagar. De data som insamlats i fältstudien kan i 6.3.3 Resultaten från frekvensstudien och princip bearbetas till samma slag av tabeller bokföringsstudien som redovisas för GRU. Av skäl som tidigare Frekvensstudien som utfördes av de särskilda angivits vill ULA dock mera fästa uppmärkobservatörerna samt lärarnas egen registre- samheten på arten av data och möjliga bearring i häften av GRU-typ (bokföringsstu- betningar vid en mera omfattande fältstudie dien) ger tillsammans en bild av det totala än på resultaten som sådana från föreliglärararbetet vid undersökningsskolan under gande studie. observationsperioden. Genom frekvensstuI fältstudietabell 1 redovisas dels totalt för dien registrerades lärarnas alla aktiviteter ut- samtliga lärare, dels med uppdelning på vissa förda i skolans lokaler under måndag—fre- lärarkategorier, den procentuella fördeldag, varvid den i jämförelse med GRU utför- ningen av arbetet på aktiviteter. (Bilaga H) ligare aktivitetslistan utnyttjades. Genom Indelningen i aktiviteter överensstämmer i bokföringsstudien noterades allt lärararbete denna tabell med vad som har gällt i GRU. utanför skolans lokaler, inklusive allt arbete Även om nyssnämnda tabell redovisar läunder lördag—söndag. rararbetstiden i fältstudien uppdelad på I diagram 6.1 åskådliggörs, renodlat för GRU-aktiviteter, har frekvensstudien utanför måndag-fredag, hur stora delar av lärarar- lektionstid genomförts med en betydligt betet som omfattats av de båda registrerings- längre gående indelning av aktiviteterna. Detmetoderna, dels beräknat för samtliga lärare, ta torde endast vara möjligt med anlitande av dels med uppdelning på olika kategorier av särskilda observatörer såsom skett i fältstudilärare (småskollärare, folkskollärare, special- en. Den utökade aktivitetslistan medger gilärare, lärare i läroämnen och lärare i öv- vetvis en längre driven tabellarisk redovisningsämnen). Endast 12% av det totala lä- ning, vilket särskilt från rationaliseringssynrararbetet har således omfattats av bokfö- punkt torde vara värdefullt och stundom ringsstudien, vilket också innebär att 88 % av nödvändigt. Som exempel på vad som kan erhållas detta har utförts i skollokalerna. Avvikelser av någon betydelse från dessa värden med en sådan studie har i totalredovisningen finns endast i fråga om småskollärarna, vilka för fältstudien i fältstudie tabell 12 gjorts har en större del av sitt arbete förlagt till en uppdelning av GRU-aktiviteterna på de i skollokalerna, och för speciallärarna, där en fältstudien använda delaktiviteterna. I en större del av arbetet under måndag—fredag likartad fältstudie av större omfattning, där lagts utanför skollokalerna. I diagrammet antalet observationer så kan medge, bör det åskådliggörs — genom markering under linjen vara intressant att med denna detaljerings— hur stor volym privata aktiviteter i skol- grad studera skillnader i planeringsarbetets lokalerna (utanför Övrigt lärararbete II), som eller materialkonstruktionsarbetets struktur mellan exempelvis lärare i olika ämnen och dessutom omfattats av frekvensstudien. I samma diagram har vidare lagts in en på olika stadier. Ett annat exempel på möjlig resultatrefördelning av lärararbetet i skollokalerna på dels lektioner och laborationer, dels utnytt- dovisning från en frekvensstudie av den typ jande av den speciella lärararbetsplatsen samt som ingick i fältstudien åskådliggörs i fältdels övrigt lärararbete i skolans lokaler. Där- studietabellerna 2-4. För att belysa metoav framgår, i genomsnitt för samtliga lärare, den redovisas en specialbearbetning av obseratt de speciella arbetsplatserna utnyttjades vationerna som under fältstudien gjordes ununder nästan 16 % av det totala lärararbetet der raster om 5 och 15 minuter och under

cimal (avrundat värde). Resultaten åskådliggörs i fältstudietabeller som är intagna i Bilaga II.

SOU 1971:53

vis per ämne på olika stadier, fältstudietabellerna 6—8, eller enbart per stadium, fältstudietabell 9. I en mera omfattande undersökning, där lärarnas identitet inte riskerar att röjas på grund av att dessa varit få till antalet, kan redovisningen givetvis även ske per årskurs. Ur en årskursredovisning kan tydligare än ur en stadieredovisning utläsas t. ex. hur störningsfrekvensen och störningsstrukturen ändras med elevernas ålder. Andra tänkbara bearbetningar är kombinationer baserade på lärarerfarenhetens omfattning. Ett exempel pä en renodlad redovisning av data från lektionsstudien, fördelade på olika lärargrupper efter lärarerfarenheter, återfinns i fältstudietabell 10. Specialbearbetningar i olika kombinationer, så långt materialets omfattning m. m. så medger utan att lärarnas identitet röjes, kan 6.3.4 Resultaten frän lektionsstudien givetvis också utföras med avseende på lärarTill belysning av detaljeringsgraden i lek- grupper med eller utan specialfunktion, arvotionsstudien kan nämnas att 25 (del-)aktivi- derad eller ej, t. ex. som huvudlärare och teter och därtill de specifika 14 störnings- klassföreståndare. Jämförelser kan då ske koderna, dvs. totalt 39 noteringsalternativ, mellan dylika grupper för att söka utröna stod till förfogande, vilket är att jämföra förekomsten av signifikanta olikheter m. m. med en enda aktivitet i GRU (aktivitet 1). Över huvud taget är här, liksom i många Inledningsvis anser sig ULA bl. a. böra andra sammanhang, antalet bearbetningsmöjerinra om att lektionsstudien av tekniska ligheter mycket stort och till stor del enbart skäl inte omfattar lektionens tre första och beroende på vilka parametrar som anses intre sista minuter, vilket således innebär att tressanta att få belysta. 15% av lektionstiden inte kunnat studeras. Som exempel på ett annat slag av bearbetProcentberäkningarna avseende lektionsstuning som kan utföras på data insamlade på dien har därför baserats på de (40 — 3 — 3 =) detta sätt, visas här en serie diagram (Dia34 återstående lektionsminuterna. gram 6.2) över hur frekvensen av olika aktiI fältstudietabell 5 lämnas en sammanviteter och störningar under lektionsstudien fattande redovisning av lektionsstudiens revarierar under lektionens förlopp vid de fem sultat dels totalt för samtliga lärare, dels med noteringstillfällena. uppdelning på vissa lärarkategorier. Totalt De här redovisade diagrammen avser gesett upptogs drygt 8 % av den studerade lektionstiden av vad som här betecknas som nomsnitt för samtliga lärarkategorier. Med störningar. Om hela lektionen omfattas av hänsyn till den kunskap som vunnits om studien, talar erfarenheten för att den redo- variationerna mellan stadier beträffande aktivisade relativa volymen störningar skulle ha vitetsfördelningen under lektionstid, kan varit högre. De tyngsta delaktiviteterna är konstateras att en fördjupning av analysen "Direkt kunskapsförmedling" och "Handle- förutsätter bearbetning av lektionsförloppet dande arbetsledning" med 21,4 respektive för stadier eller årskurser. Av speciellt intres24,8 % totalt sett, av den studerade lektions- se kan då vara studier av störningarna. tiden. Tidigare har relaterats att ULA i lektionsSpecialredovisningar kan lämnas exempel- studien byggt in en fristående mindre underlunchrast, varvid dock bör betonas att däri redovisade resultat, särskilt vad gäller 5-minutersrasten, baseras på få observationer. Vad som är intressant att notera är att, även med en aktivitetslista av GRU-typ, en frekvensstudie kan ge en nyanserad bild av innehållet i lärares aktiviteter under raster. I det sammanhanget förtjänar aktiviteten "Förflyttning mellan skolans anläggningar" att något kommenteras. I fältstudien torde observatörerna betraktat all förflyttning inom skolan såsom tillhörande denna aktivitet. I GRU däremot har tiden för flertalet inomhusförflyttningar troligen bokförts som ingående i den aktivitet, som pågick före eller efter själva förflyttningen, i synnerhet om den varit orsak till denna.

160 SOU 1971:53

Diagram 6.2 Några aktiviteter i lektionsstudien. 706

Direkt

kunskapsförmedling

t 24,0 25 -

23,0 1

2 l

i...

20,7 20 "

f 4

18,0

15 -

i

707 Kommenterande

5 -

A

x - 5,9 *

15 X - 21,4 <S

kunskapsförmedling

6,3 4.1

6,1

I

<

'8

6,5

'

5 -

\

—1

7 08

Planerande

r

2 Instruerande

arbetsledning

^

arbetsledning 15

1 3,4

X . 2,2 <f>

2,6

1,7

i1 9,4

1 ,fl

1,6

3 3

'2

I 26,9

25 20,2

l 715

5 "

X - 24,8 %

12,7

901-915

T

1 4

r 5

X-8,2*

12#0

10 7 7

'

'

7,3

i

a ?

Redovisningskontroll

x - 6.1

7,9 6,7

5,5

5,0

-1 1

1 2

2 N e g a t i v t elevengagemang P o s i t i v t elevengagemang

A

r

X - 2,3 _

_

X « 1,6

10 _

7,5

6,9

6,9

/.

1 T-

5 A 1,0

SOU 1971:53

5,2

/ 2,4

~!

1 3

5-

1 I

x - 10,3 1°

K

Störningar, t o t a l t

5 VA

11,9 1

^

Handledande arbetsledning

30 _

10 -

,3

15-

i

2,1

,5

2,2

2,4

1 y

1 /

3 /

4/

1,6

1,7

1,9

1,7

! 161

sökning av utnyttjandegraden av vissa typer av läromedel. Därvid betraktades läromedlet såsom utnyttjat (upptaget) hela lektionen, oavsett under hur stor del av denna som det användes. En enkel redovisning av denna undersöknings resultat finns intagen i fältstudietabell 11, där användningen av olika läromedel, uttryckt i procent av totala antalet studerade lektioner, anges dels totalt för samtliga lärare vid undersökningsskolan, dels per lärarkategori. I fältstudietabell 12 har ULA slutligen lämnat en totalredovisning för hela fältstudien med fördelning på alla de delaktiviteter och störningskoder som utnyttjades i denna.

162 SOU 1971:53

7.1 Jämförelser mellan awecklingsskolorna och grundskolan

Bakgmnden

Vid remissbehandlingen av det huvudbetänkande som 1958 års skolberedning avlämnade år 1961 framhöll olika remissinstanser, framför allt personalorganisationerna, att lärarnas arbetsbörda skulle bli tyngre i den nya grundskolan. Till bestyrkande av påståendet hänvisades ofta till de erfarenheter som gjorts i 50-talets försöksskola. I anslutning härtill yrkades att lärarnas undervisningsskyldighet skulle sänkas i den nya skolan. Skolmyndigheterna framförde å sin sida att det icke gärna kunde anses vara klarlagt, att den nya skolans arbetsförhållanden skulle bli tyngre och besvärligare än den gamla realskolans eller flickskolans. Man hade exempelvis att räkna med att mycket lärararbete skulle komma att underlättas i den nya skolan genom införande av nya undervisningshjälpmedel och förbättrade arbetsformer. I diskussionen om den nya skolans arbetsförhållanden framfördes även förslag om att det borde anställas jämförande undersökningar av lärararbetet i den gamla och den nya skolan. Dessa undersökningar borde uppläggas så att det genom mätningar kunde fastställas vilken omfattning lärarnas arbetsbörda hade i de olika skolformerna. Vidare borde man undersöka om icke tyngden i lärarnas arbete ökade i den nya skolan. SOU 1971:53

7.2 Direktiven

och ULAs

ställningstagande

I direktiven till ULA säger departementschefen betr. undersökningar i de skolformer som skulle ersättas av nya bl. a. följande: "Även om jag sålunda inte finner det lämpligt eller ens möjligt att ge undersökningen en så vid omfattning som personalorganisationerna önskat, vill jag inte heller — trots att detta i och för sig vore naturligast - begränsa den till den nya skolorganisationen, i en första omgång grundskolan och i ett senare skede ett nytt gymnasium och tvååriga fackskolor. Såsom nyss redovisats, gjordes redan i propositionen 1962:54 vissa preliminära uttalanden om vilka skolformer undersökningen kunde tänkas gälla, nämligen "i huvudsak grundskolans olika stadier, de högre kommunala skolorna och de allmänna gymnasierna". Om också utredningsarbetet, med vissa närmare preciseringar, som jag strax återkommer till, ges en sådan vidare ram, är det enligt min mening självklart, att tyngdpunkten i undersökningen liksom naturligtvis i utredningens övriga mera konstruktiva delar klart skall falla inom den nya skolorganisationen. Undersökningar inom äldre organisationsformer bör ske endast i den mån de är av väsentlig betydelse för att belysa de nya skolformerna och deras förhållanden. Mindre fruktbara och för framtiden tämligen intresselösa jämförelser av arbetsförhållandena inom äldre och inom nya skolformer bör undvikas. I detta sammanhang vill jag också bestämt ta avstånd från ett under förberedelsearbetet väckt förslag, att utredningen på olika vägar även 163

skulle insamla material till belysning av arbetsförhållandena i olika skolformer under början av 1950-talet." ULA har för sin del funnit att en undersökning i avvecklingsskolorna i den utsträckning som skett skulle vara meningsfull. Därvid har departementschefens klara ställningstagande att mindre fruktbara och för framtiden tämligen intresselösa jämförelser av arbetsförhållandena inom äldre och inom nya skolformer bör undvikas vederbörligen beaktats. ULAs beslut vad gäller undersökningarnas omfattning med avseende på skolformerna i fråga har närmare klargjorts och motiverats i kapitel 2 avsnitt 2.2.3. Den undersökning av lärarnas arbetsförhållanden i de s. k. avvecklingsskolorna för vilken redovisning lämnats i det föregående har haft två syften. Det ena av dessa bestod i genomförande i stor skala och under realistiska förhållanden av en representativ arbetstidsstudie inom realskolan och de tidigare gymnasieformerna, detta såsom en förberedelse till och en insamling av erfarenheter inför de kommande undersökningarna i de nya skolformerna. Det andra huvudsyftet bestod i en statistisk kartläggning av lärarnas arbetsförhållanden i dessa avvecklingsskolor med sikte på att utnyttja materialet för jämförelser med motsvarande data från kommande undersökningar. I detta kapitel behandlas olika aspekter på det senare syftet och en översiktlig jämförelse av resultaten utföres. Tyngdpunkten läggs på en genomgäng av jämförelseproblematiken och på en framtagning av huvudresultaten. Det kan påpekas att möjligheterna till fortsatta jämförelser därigenom ej är uttömda. Ytterligare sådana kan genomföras för olika frågeställningar och visa sig bli av värde. Den i detta kapitel redovisade systematiken och metodiken kan därvid visa sig användbar. Liksom i övriga sammanhang kan det material som ULA:s undersökningar frambringar användas på två sätt, nämligen som underlag för avtalsförhandlingar och som underlag för rationaliseringsöverväganden och rationaliseringsåtgärder inom skolväsen164

det. Det kan också förtjäna påpekas att en närmare jämförande analys också kan ge en uppfattning om vilka bakgrundsfaktorer som inverkar resp. icke inverkar på längden av arbetstiden. Vad förhandlingssyftet beträffar är jämförelser mellan lärarnas förhållanden i avvecklingsskolorna och de nya skolformerna fortfarande relevanta för diskussionerna. Denna relevans avtar dock starkt med tidsavståndet till de undersökta äldre skolformerna. Nyssnämnda påpekande gäller också den andra tänkbara nyttan av en jämförelse mellan AVU- och GRU-resultaten. En analys av skilda aktiviteter under olika förhållanden i de jämförda skolformerna kan utnyttjas för diskussion och beslut rörande effektivitetsfrämjande och kostnadsbesparande åtgärder.

7.3 Förutsättningar för jämförelser Vill man företa en jämförelse mellan AVU och GRU måste man först göra klart vad objektet för en sådan jämförelse är. Båda undersökningarna är arbetstidsstudier och kan således belysa skillnaden i fråga om arbetstidsåtgången mellan två olika lärarpopulationer. Man kan först konstatera att man har uppmätt vissa värden för lärare i avvecklingsskolorna, och andra värden för lärare i grundskolan. En jämförelse innebär att man i ett första steg beräknar differenserna mellan de uppmätta värdena. I ett andra steg kan man sedan söka förklaringar till de erhållna differenserna. Dessa skulle kunna förväntas bero på olika faktorer såsom förändringar i organisation, olikheter lärarpopulationerna emellan med hänsyn till ålder, utbildning m. m., en utveckling av de tekniska hjälpmedlen, sociala och befolkningsmässiga strukturförändringar osv. Jämförelserna måste för att kunna meningsfullt användas för de omnämnda syftena — förhandlingsarbete resp. rationalisering - utföras så att de i möjligaste mån ger förklaringar till de förändringar (eller uteblivna förändringar) som konstateras. AnaSOU 1971:53

lysmetoden måste således inriktas på att söka samband mellan orsak och verkan. I detta sammanhang bör det åter understrykas att ULA:s undersökningar icke ger någon information om vare sig tyngden, närmast i meningen ansträngningsgraden, eller om kvalitetsgraden i lärarnas olika aktiviteter. De analytiska jämförelser som utförts har formen av försök att, genom att dels eliminera olika ovidkommande faktorer, dels diskutera tänkbar verkan av sådana skillnader i olika avseenden som i jämförelsens intresse egentligen bort men inte kunnat elimineras, söka få fram sådana differenser som kan återföras på förändringar p. g. a. skolreformen. En frågeställning som går ut på att finna sambandet orsak-verkan brukar benämnas kausal och egentligen kräva en experimentell ansats. Detta skulle i ifrågavarande sammanhang innebära att man i undersökningssyfte skulle tillskapa två skilda lärarpopulationer i åtskilda skolenheter så beskaffade att man genom standardisering och lottning kunde göra dem helt likvärdiga utom med avseende på den eller de faktorer som för jämförelsens skull skulle varieras. Något sådant är givetvis på detta område liksom i de flesta liknande komplexa sammanhang icke möjligt. För att utröna sambandet mellan orsak-verkan återstår därför att med olika analytiska metoder söka så långt möjligt klarlägga och renodla de faktorer som kan tänkas orsaka skillnaderna. Olika sådana analytiska metoder finns utarbetade inom statistisk teori. Gemensamt för dessa är att de genom standardisering, sambandsanalys, tillämpning av tidigare erfarenheter m. m. söker renodla förhållandet mellan faktorer som antagits vara orsakande (oberoende variabler) och faktorer som antagits vara orsakade (beroende variabler). Något full säkert svar på det kausala sambandet kan dylika analyser icke ge. Deras bevisvärde blir beroende av å ena sidan de möjligheter själva materialet som sådant ger och å andra sidan det sätt på vilket analysen genomförs. Nyss har framhållits att jämförelserna avser studium av verkningar på olika aktiviteter och på den totala arbetstiden av förändringar SOU 1971:53

p. g. a. skolreformen. Till förändringar p. g. a. skolreformen hänförs i detta sammanhang av praktiska skäl även sådana förändringar av skolans arbetssätt såsom t. ex. ändrade läromedel och teknisk utrustning, vilka möjligen ändå skulle ha inträffat. Till förändringar p. g. a. skolreformen måste emellertid också hänföras en förändring som reformen själv både förutsatte och skapade, nämligen en till nio år förlängd obligatorisk skolgång. Då jämförelserna, såsom framgår längre fram, måste begränsas till realskolan och grundskolans högstadium, är detta förhallande av betydelse. Problematiken vad gäller jämförbarheten mellan AVU och GRU kan systematiseras genom en uppdelning på fyra olika problemområden. a. Det första av dessa avser jämförbarheten mellan de två lärarpopulationerna i AVU resp. GRU. Hit hör jämförbarheten med avseende på lärarpopulationernas sammansättning i fråga om ålder, lärarerfarenhet, utbildning m. m., med avseende på de skolstadier som båda undersökningarna gäller och vad gäller den inverkan som tidpunkten för i synnerhet AVU:s genomförande hade på resultaten. Av speciell betydelse är det faktum att mätningarna i AVU avsåg kvarvarande skolor läsåret 1965-66. Skolorna i fråga hade en snäv regional fördelning och frågan uppstår då om hur dessa skolor representerade den skolform som var den dominerande några år tidigare och som egentligen skulle vara en komponent i jämförelsen. Här bör också särskilt påpekas att om några jämförelser kan göras så gäller det endast vissa delar av AVU och GRU. Tillräcklig jämförbarhet vad gäller undersökta skolformer föreligger endast för lärare i läroämnen, som i AVU haft sin tjänstgöring i realskola och som i GRU tjänstgjort på grundskolans högstadium. Om en mot GRU svarande undersökning genomföres i det nya gymnasiet kan motsvarande jämförelser ske mellan denna och övriga delar av AVU. b. Det andra problemområdet avser jämförbarheten mellan de olika aktivitetsdefinitionerna och sammanslagningarna av dessa i 165

AVU resp. GRU. Vissa skiljaktigheter av betydelse för de framtagna differenserna resp. möjligheterna att ta fram sådana föreligger. Dessa definitionsskillnader har sin grund i förändringar i lärarnas tjänsteåligganden som vidtagits mellan AVU och GRU, erfarenheter från AVU och det förhållandet att jämförelsen med AVU icke var den primära målsättningen för GRU. I den mån annorlunda beskaffade definitioner på grund av nyssnämnda förändringar och ULA:s bedömningar på GRU:s framtida användbarhet eller av mättekniska skäl krävdes i GRU fick jämförbarheten med AVU ge vika. Detta har dock endast skett där så bedömts vara oundgängligen nödvändigt. c. Det tredje problemområdet gäller tillförlitligheten av skattningarna. Såsom närmare belysts i det föregående och i utredningsinstitutets tekniska rapporter är undersökningsresultaten både i AVU och GRU behäftade med slumpfel och påverkade av felkällor som tenderar att ge upphov till systematiska fel. Givetvis måste hänsyn härtill tas även vid studiet av differenserna mellan AVU och GRU. d. Det fjärde problemområdet kan sägas ha sin grund i det förhållandet att AVU resp. GRU utfördes vid skilda tidpunkter med olika samhälleliga miljöer. Den strukturförändring som benämns urbaniseringsprocessen har redan tidigare nämnts men också andra förhållanden i samhället kan ha förändrats under loppet av de tre år som åtskiljer AVU och GRU. Av sociala och politiska värderingar förändrade beteendemönster både i skolan och utanför skolan kan även ha haft sin betydelse. Andra förändringar i samhällsmiljön har likaså inträffat. I det följande görs en genomgång av de olika faktorer som ingår i ovannämnda första tre problemområden. Så sker också i viss utsträckning genom kommentarer till de framtagna sifferresultaten. Förändringar inom det fjärde problemområdet tillhör i och för sig enligt ULA:s uppfattning de faktorer vilkas inverkan på arbetstiden det varit önskvärt att studera. Något kvantitativt underlag för en analys av arten och graden av 166

dessa förändringars inverkan föreligger emellertid icke. Beträffande de statistiska metoderna som använts vid jämförelserna såsom standardisering, utnyttjande av tjänstekoefficient, användning av standardavvikelserna för bedömning av en skillnads signifikans m. m. hänvisas till Ui:s tekniska rapporter, särskilt avsnitt 4.3.3.3 i GRU-rapporten. (Bilaga B) Metoderna i fråga kan givetvis användas vid jämförelser utöver vad som ingår i det följande. Problemområdet a enligt ovan avser således jämförbarheten mellan de två lärarpopulationerna i AVU och GRU. De faktorer som skall tas upp till diskussion i anknytning härtill gäller lärarpopulationernas sammansättning i fråga om kön, ålder, lärarerfarenhet, utbildning, tjänstgöringsort samt tjänstgöringens omfattning. Dessförinnan skall dock framhållas att de båda undersökningspopulationerna har definierats på samma sätt i följande viktiga avseenden: lärarnas tjänstgöring skulle avse hela det aktuella läsåret, lärarna skulle vara formellt behöriga för innehavda tjänster, lärarnas tjänstgöring skulle avse minst full tjänst under hela läsåret och långvarig tjänstledighet, varmed avsägs tjänstledighet motsvarande hel termin eller längre, skulle ej få förekomma. Dessutom innehöll populationsdefinitionerna såväl i AVU som i GRU för lärare i läroämnen ett minimikrav på undervisningsskyldighetens storlek, nämligen minst 18 veckotimmar. Beträffande de bägge lärarpopulationernas sammansättning med avseende på kön, ålder och lärarerfarenhet samt tjänstgöringsort kan sägas att någon direkt kvantitativ jämförelse ej genomförts. Emellertid har särskilda tabeller tagits fram i avsikt att belysa dessa faktorers eventuella inverkan på arbetstidsåtgången: beträffande kön och ålder AVUtabellerna 1:7—1:10 (Bilaga F) och beträffande lärarerfarenhet samt tjänstgöringsort GRUtabellerna 111:8 och 111:9 (Bilaga G). Från dessa kan icke utläsas att faktorerna i SOU 1971:53

fråga i någon väsentlig utsträckning skulle ha påverkat arbetstidsåtgången, möjligen skall tilläggas med undantag vad gäller lärarerfarenhet. Av detta dras den slutsatsen att avvikelser av den storleksordning det här kan röra sig om lärarpopulationerna emellan med avseende på nämnda faktorer ej är att tillmäta någon större betydelse som förklaring till eventuella vid jämförelser framkomna skillnader. När det gäller lärarnas utbildning i stort (akademisk examen, fullgjord vidareutbildning för folkskollärare osv.) har någon närmare granskning av populationernas sammansättning ej gjorts. Ej heller har ULA ansett det troligt att utbildningen skulle ha någon väsentlig inverkan på arbetstidsåtgången varför någon tabell till belysning härav ej tagits fram. Att helt avfärda olikheter vad gäller utbildning som en möjlig förklarande faktor till någon del av eventuella skillnader synes emellertid ej möjligt. Beträffande tjänstgöringens omfattning, uttryckt i form av genomsnittlig tjänstekoefficient, kan konstateras att denna är större i GRU än i AVU. Genomsnittlig tjänstekoefficient för samtliga lärare i läroämnen är i GRU 1,17 och vid samrealskolor och kommunala realskolor i AVU 1,11. Till större delen beror skillnaden på att tjänstekoefficienten i GRU i motsats till i AVU definierats så att den avser tjänster inkluderande specialfunktioner och särskilt arvoderade åtaganden. När det gäller lärokursbundet arbete kan konstateras att dess omfattning varit i stort sett lika i de bägge undersökningarna. Medelantalet veckotimmar var för lärare i läroämnen 26 i GRU och 27 i AVU. Vad slutligen gäller frågan om AVU- resp. GRU-resultatens relevans för förhållandena i ifrågavarande skolformer innan avvecklingen av dessa börjat kan konstateras att tillförlitliga grunder för bedömning därav i vissa avseenden saknas. De vid undersökningstillfället kvarvarande avvecklingsskolornas svaga geografiska täckningsgrad behöver dock ej antas ha inverkat snedvridande då som nämnts erhållna undersökningsresultat, tabell 111:9 i GRU-tabellerna, visar att tätortsSOU 1971:53

graden ej inverkar märkbart på arbetstidsåtgången. Något för tidsåtgången betydelsefullt förberedelsearbete i form av t. ex. planering eller utbildningskomplettering med anledning av skolreformen synes ej heller ha förekommit för de fristående realskolornas lärare. Huruvida arbetstidsåtgången för de lärare som medverkade i AVU påverkats av själva awecklingssituationen resp. arbetstidsåtgången i GRU påverkats av uppbyggnadssituationen låter sig i efterhand inte bedömas. På en punkt beträffande grundskolan kan en viss effekt påvisas, nämligen i fråga om akt 47, utbildningskomplettering, men i övrigt har ULA fått bortse från möjligheten av sådan påverkan och acceptera förhållandena vid undersökningstillfället som karakteristiska för ifrågavarande skolformer. Problemområde b avser jämförbarheten mellan AVU och GRU vad gäller de i resp. undersökning använda aktivitetsdefinitionerna. I AVU definierades 26 enskilda aktiviteter medan motsvarande siffra för GRU var 61. De enskilda aktiviteterna har vid redovisningen sammanförts i grupper vilka i AVU benämnts "Lärokursbundet arbete", "Övrigt lärararbete" och "Totalt lärararbete" och i GRU "Lärokursbundet arbete", "Övrigt lärararbete I", "Övrigt lärararbete II", "Totalt lärararbete 1" och "Totalt lärararbete II". Jämförelserna i det följande kommer i huvudsak att begränsas till "Totalt lärararbete" och "Lärokursbundet arbete". Den första uppgiften blir att ta ställning till huruvida dessa två begrepp uppfyller kravet på jämförbarhet med avseende på sitt aktivitetsinnehåll, och om detta inte är fallet undersöka vilka korrigeringar som kan göras för att jämförbarhet i definitionerna skall uppnås. Det slutliga ställningstagandet till den definitionsmässiga jämförbarheten blir beroende dels av den formella definitionsmässiga överensstämmelsen i fråga om aktivitetsinnehåll, dels - i fall då denna ej föreligger - av bedömningen av säkerhetsgraden i de vidtagna kvantitativa justeringarna och ev. den likaså kvantitativa betydelsen av kvarstående definitionsmässiga olikheter. 167

Vad först "Totalt lärararbete" beträffar uppstår genast frågan om definitionen I eller II i GRU skall användas. Önskemålet bör rimligtvis vara att jämförelsen mellan AVU och GRU omfattar en så stor del som möjligt av det arbete som lärarna utfört i eller i samband med tjänsten, varför den vidare definitionen II här skall väljas. En definitionsmässig skillnad mellan "Totalt lärararbete II" i GRU och "Totalt lärararbete" i AVU föreligger i följande tre avseenden. (i) aktivitetsinnehåll (ii) arvoderingssätt (iii) restpost I avseende (i) skiljer sig GRU:s definition för"Totalt lärararbete II" från AVU-definitionen för "Totalt lärararbete" bl. a. genom att den förra innefattar arvoderade funktioner, akt 3, "Stödundervisning", akt 30, "Maltidsvakt", akt 31, "Kvarstannandevakt", akt 41, "Handledarskap", akt 42, "Arbete som bibliotekarie", akt 43, "Arbete som yrkesvalslärare", akt 44, "Arbete som tillsynslärare", och akt 45, "Annat arvoderat åtagande", som i AVU, i den mån arvodering för dessa har förekommit, omfattas av akt 24, "Arbete med anledning av speciella åtaganden för vilka ersättning utgår", vilken ej ingår i AVU-definitionen. Jämförbarhet kräver sålunda att akt 24 tillägges AVU-definitionen. Detta kan emellertid inte göras utan hänsynstagande till (ii) ovan, d. v. s. att extra arvoderade åtaganden vid inkludering i "Totalt lärararbete" liksom i GRU ger ett tillskott till tjänstekoefficienten. I princip skulle detta kunna ske för akt 24 i AVU på samma sätt som gjorts för arvoderade åtaganden i GRU men är i efterhand inte möjligt att genomföra. Dock är tidsåtgången för denna aktivitet i förhållande till den totala arbetstiden så liten att en fullt tillfredsställande approximering av motsvarande tjänstekoefficienttillskott kan erhållas genom att anta att detta förhåller sig till det beräknade värdet på tjänstekoefficienten som tidsåtgången för akt 24 till den redovisade tidsåtgången för totalt lärararbete. Antagandet 168

innebär att timförtjänsten för dessa åtaganden har varit lika stor som för det övriga arbetet i genomsnitt. Olika aktivitetsinnehäll föreligger även i ett annat avseende nämligen beträffande studier och fortbildning. 1 GRU-definitionen ingår akt 46, "Studium av metodik- och facklitteratur i anslutning till tjänstens ämnen", och akt 47, "Utbildningskomplettering och fortbildningskurs". I AVU täcks akt 47 i GRU av akt 25, "Deltagande i fortbildningskurs", och akt 46 i GRU av akt 26, "Studier för högre meriter och studium av facklitteratur", vilka ej redovisats som ingående i "Totalt lärararbete". Akt 26 i AVU täcker emellertid också akt 50, "Vidareutbildning, övriga studier och forskning", som inte ingår i GRU-definitionen av totalt lärararbete. Jämförbarhet kan sålunda inte erhållas genom att till AVU-definitionen bara tillägga akt 25 och 26 utan den senare måste på något sätt till sin innebörd och tidsåtgång först reduceras. Ett sätt för en sådan reduktion, som nedan kommer att användas är att multiplicera tidsåtgången för akt 25 och 26 i AVU med förhållandet i GRU mellan summan av tidsåtgängen för akt 46 och 47 och summan av tidsatgången för akt 46, 47 och 50 (här har bortsetts från akt 49, "Annan fortbildning", då någon mätbar tidsåtgång för denna inte har redovisats). Skillnaden i fråga om restposten, akt 35B i AVU, påpekas här endast för fullständighetens skull. I viss utsträckning ingår i denna post tidsåtgång för aktiviteter som utredningsinstitutet vid kodningsarbetet inte med tillräcklig säkerhet kunde klassificera som tillhörande åligganden i tjänsten eller ej och som inte ha någon motsvarighet i GRU. Den redovisade tidsatgången för restposten totalt är emellertid så liten, 6 timmar per läsår, att denna skillnad mellan AVU och GRU från jämförbarhetssynpunkt är betydelselös. Beträffande den andra av de båda aktivitetsgrupper som frågan här gäller, "Lärokursbundet arbete", kan man peka på tre skillnader i aktivitetsinnehåll. En består i att akt 12 i AVU, "Skriwakt", i viss utsträckning avser lärarens egna lärokurser och till denna del SOU 1971:53

motsvaras av den skrivvakt som i GRU före- ningen. Två icke oväsentliga olikheter är den kommer under skrivningar på lektionstid. i AVU men ej i GRU förekommande möjligMen skrivvakt i AVU kan också avse andra heten för lärarna att under pågående boklärokurser och ibland samtidigt med egna föringsperiod fullgöra redovisningen för dalärokurser. Då tidsätgången för denna aktivi- gar utan lärararbete med en kryssmarkering, tet i AVU vidare inte visar något samband och de i de bägge undersökningarna olika med antalet veckotimmar talar övervägande utformade aktivitetslistorna. Olikheterna i skäl för att akt 12 i AVU även vid jämförelse fråga förväntades vid planeringen av GRU med GRU skall behållas inom aktivitetsgrup- medföra skilda undersökningsresultat under i pen "Övriga lärararbete". övrigt lika förhållanden, vilket bekräftas Den andra skillnaden består i att akt 5 i bl. a. av resultaten från de parallellt med GRU, "'Planering av större kursavsnitt av- AVU och GRU genomförda intervjuunderseende innevarande läsår", ingår i "Lärokurs- sökningarna. En kvantitativ uppskattning av bundet arbete" medan motsvarande aktivitet skillnadens storlek beträffande hela lärari AVU, akt 17, "Planering av undervisning arbetet som det definierats i undersökningarför läsår, termin eller längre period", ej är na har lett till resultatet att GRU i förhållansärredovisad på lärokurs och därför ingår i de till AVU ger ca 2 timmar högre värde per "Övrigt lärararbete". Denna skillnad kan lärare och vecka, motsvarande ca 80 timmar korrigeras genom tillägg av akt 17 till "Läro- per lärare och läsår. Metodskillnaden torde kursbundet arbete". Vid jämförelse mellan approximativt kunna fördelas med ca 40 tidsåtgång för enskilda lärokurser måste tids- timmar på Lärokursbundet arbete och 40 åtgången för denna aktivitet till följd av timmar på Övrigt lärararbete. Beträffande nyssnämnda omständighet fördelas pä enskil- fördelningen av den förstnämnda posten på da lärokurser genom något approximerings- enskilda lärokurser, se avsnitt 7.6 nedan. antagande. Den tredje skillnaden gäller det planerings7.4 Jämförelse av tidsåtgång för "Lärokursarbete avseende viss lärokurs som utförts bundet arbete" och "Totalt lärararbete" under studiedag. I GRU är detta arbete redovisat under akt 16, "Kursplanering un- Jämförelserna i det följande består bl. a. i der studiedag", som ingår i "Lärokursbundet beräkning av skillnader mellan två skattningarbete", medan det i AVU ingår i akt 16, ar, en skattning avseende GRU och en skatt"Deltagande i studiedag m. m " , tillhörande ning avseende AVU. Båda är behäftade med "Övrigt lärararbete". Den redovisade tidsåt- ett slumpfel redovisat i form av dubbel gången för aktiviteten i fråga i GRU är standardavvikelse. Varje beräknad skillnad utkvantitativt obetydlig, 2 timmar per läsår. gör därför också en skattning, vars dubbla Korrigeringen kan lämpligast ske genom av- standardavvikelse approximativt kan beräkdrag från "Lärokursbundet arbete" i GRU nas med hjälp av tabell 7.1. Den första frågan man torde ställa sig vid Beträffande problemområdet c som gäller en jämförelse mellan GRU och AVU är skattningarnas tillförlitlighet hänvisas i första huruvida någon förändring skett i den gehand till utredningsinstitutets tekniska rap- nomsnittliga tidsåtgången för det totala läporter för respektive undersökning, i AVU- rararbetet. För jämförelse på denna punkt rapporten kapitel 8 och i GRU-rapporten användes GRU-tabell 111:1 och AVU-tabell kapitel 14. Här tas i korthet upp frågan om Lie, från vilka de data erhållits som sammanställts i tabell 7.2. (Bilagorna G och F) jämförbarhet för själva mätmetodiken. Den i GRU- och AVU-tabellerna redovisaStora likheter föreligger mellan AVU och GRU beträffande undersökningarnas upp- de tidsåtgången för aktiviteter berörda av de läggning och genomförande i stort. Olikheter korrigeringar som krävs för jämförbarhet förekommer dock beträffande detaljutform- från definitionssynpunkt framgår av tabell 7.3. SOU 1971:53 169

Tabell 7.1 Tabell för approximativ beräkning av dubbla standardavvikelsen för skattning av skillnaden mellan GRU-värde och AVU-värde. Dubbel standardavvikelse för GRU-värde

Dubbel standardavvikelse för AVU-värde 10 15

10 20 30 40 50 60 70 80 90

-

20 20 30

— -

30 30 40 40

-

40 40 40 50 60

50 50 60 60 70 70

-

70 70 70 80 80 80 90 100

60 60 60 60 70 70 80

-

-

90 90 90 90 100 100 110 110 120 130

80 80 80 80 90 90 100 110 110

-

-

Anm. Tabellen kan också användas för ingångsvärden på dubbla standardavvikelser av storleken 1,2 . . . 9, om alla tabellvärden divideras med 10.

Tabell 7.2 Tidsåtgång per lärare och läsår för lärararbete". Antal timmar per lärare och läsår.

GRU AVU

'Lärokursbundet arbete" och "Totalt

Antal lärare

Lärokursbundet arbete

Dubbel standardavvikelse

Totalt lärararbete

Dubbel standardavvikelse

Medelantal veckotimmar

Genomsnitt lig tjänstekoefficient

1 089 399

1 134 1 101

17 19

1 652 1 451

17 21

26 27

1,17 1.11

Tabell 7.3 Tidsåtgång för aktiviteter berörda av korrigeringsförfarande. Antal timmar per lärare och läsår. Aktivitet Nr AVU 17 24 25 26 GRU 16 46 47 50

170 Aktivitet Benämning

Planering av undervisning för längre period Arbeten med anledning av speciella åtaganden för vilka ersättning utgår Deltagande i fortbildningskurs Studier för högre meriter och studium av facklitteratur Kursplanering under studiedag Studium av metodik- och facklitteratur Utbildningskomplettering och fortbildningskurs Vidareutbildning, övriga studier och forskning

Tidsåtgång

Dubbel standardavvikelse

25 6

3 2

2 32

1 4

7 Källa

s >

[

AVU-tabell IITe

J GRU-tabell 111:10 > GRU-tabell | 111:13

SOU 1971:53

Tabell 7.4 Beräkning av korrigeringsbelopp för skattningar av "Lärokursbundet arbete" och "Totalt lärararbete" i AVU. Antal timmar per lärare och läsår.

Aktivitet 17 24 25 26

Lärokurs- Totalt bundet lärar- Tjänstearbete arbete koefficient + 14

—

-

+ 25 + 6 + 28

+ 0,02

Summa tillägg + 14

+ 59

+ 0,02

-

skillnaden för korrigering av de i tabell 7.2 redovisade GRU- och AVU-resultaten. Efter den i tabell 7.5 gjorda korrigeringen blir skillnaden mellan resp. GRU- och AVUdata följande (dubbla standardavvikelsen approximativt beräknad enligt tabell 7.1). Skillnad GRU-AVU - 23 ± 30 timmar/läsår 62 ± 30 timmar/läsår

Lärokursbundet arbete Totalt lärararbete

Aktiviteterna 46, 47 och 50 i GRU har en sammanlagd tidsåtgång av 77 timmar, akt 46 och 47 en sammanlagd tidsåtgång av 45 timmar. Relationen mellan det senare och det förra värdet är ca 0,6. Tidsåtgången för akt 26 i AVU multipliceras enligt vad som tidigare sagts med detta värde, varigenom den del av tidsåtgången för akt 26 som skall adderas till tidsåtgången för "Totalt lärararbete" i AVU blir 28 timmar. Tillskottet i tjänstekoefficientens värde till följd av tillägget av akt 24 blir 1,11-25:1451, vilket utgör 0,02. Från ovanstående data erhålles de belopp med vilka AVU-data i det följande skall korrigeras.

Detta resultat innebär att den faktiska arbetstiden under läsaret kan beräknas ha varit ca 60 timmar högre i GRU än i AVU med skillnaden i huvudsak hänförlig till "Övrigt lärararbete". Tidsåtgången enligt GRU avser emellertid ett högre värde på tjänstekoefficienten, 1,17 mot 1,13, men ett lägre veckotimtal, enligt tabell 1 26 vt mot 27 vt. Skillnaden i tjänstekoefficient motsvarar en tidsåtgång av (1,17—1,13)-1 572:1,17 = 54 timmar, dvs. i stort sett motsvarande den efter korrigeringen erhållna skillnaden. Slutsatsen skulle sålunda bli att den faktiska arbetstiden under läsåret för lärare i läroämnen i grundskolan ökat med ca 60 timmar, men att denna skillnad i sin helhet kan förklaras av en ökning av tjänstevolymen, vilken i sin tur är hänförbar till en ökad omfattning av särskilt arvoderade åtaganden.

GRU-data korrigeras utöver metodskillnaden endast genom ett avdrag på 2 timmar från tidsåtgången för "Lärokursbundet arbete" avseende akt 16. Detta värde användes i tabell 7.5 tillsammans med de värden som erhållits i tabell 7.4 och värdena på metod-

Härnäst skall undersökas i vad mån de slutsatser som dragits beträffande den totala arbetstiden som ett genomsnitt för samtliga lärare i läroämnen även gäller för skilda grupper bland dessa. Av speciellt intresse torde det vara att härvidlag studera olika

Tabell 7.5 Beräkning av korrigerade värden på tidsåtgång för "Lärokursbundet arbete" och "Totalt lärararbete" i AVU och GRU. Antal timmar per lärare och läsår. Lärokursbundet arbete

Totalt lärararbete

AVU

GRU

AVU

Redovisad, icke korrigerad tidsåtgång Tidsåtgång avseende aktivitetsinnehåll Tidsåtgång avseende metodskillnad

1 101

1 134

1,11

+ 14

- 2 -40

+ 59

+ 0,02

Koir. tidsåtgång tim/läsår Dubbel standardavvikelse, approx.

1 115 20

1092 20

1510 20

Tjk

GRU

Tjk

1,17

- 80 1,13

1572 20

1,17

Anm. Tjk = tjänstekoefficient. SOU 1971:53

1 viss utsträckning kan emellertid de förämneskombinationsgrupper. En jämförelse är emellertid möjlig endast för lärare i natur- ändringar som kan ha skett för lärare med vetenskapliga ämnen, i AVU bestående av olika ämneskombinationer belysas med den lärare i ämnesgrupperna matematik och/eller redovisning som i AVU- och GRU-tabellerna fysik och/eller kemi och/eller biologi, i GRU lämnats beträffande tidsåtgången för enskilav lärare i matematik och fysik och/eller da lärokurser. Ett försök till analys av denna kemi och/eller biologi. redovisning göres i avsnitt 7.6. Innan detta Den i GRU-tabell 111:2 och AVU-tabell 1:4 kan ske måste emellertid de speciella förutredovisade tidsåtgången för denna sättningarna för jämförelse av lärokursdata grupp korrigeras i följande sammanställning diskuteras. på samma sätt som gjorts för lärarkategorin i dess helhet, ehuru begränsning här sker till 7.5 Speciella förutsättningar för jämförelse tidsåtgång för "Totalt lärararbete". av tidsåtgång för lärokurser Den faktiska tidsåtgången är enligt denna sammanställning klart större i GRU än i Redovisningen av tidsåtgången för enskilda AVU. Skillnaden, som blir 142 timmar per lärokurser har såväl i AVU som i GRU skett läsår med dubbel standardavvikelse av ca ±70 genom att den sammanlagda, för alla lärare timmar förklaras av den större genomsnittli- redovisade tidsåtgången för"Lärokursbundet ga tjänstekoefficienten i GRU endast till en arbete" avseende viss lärokurs dividerats med ringa del, enligt samma beräkningssätt som det sammanlagda antalet veckotimmar som ovan 28 timmar. Kvar står således en skillnad vederbörande lärare tillsammans haft i läroav 114 timmar. Lärare i naturvetenskapliga kursen ifråga. Då lärokursredovisningen såämnen i grundskolan skulle med andra ord lunda inte ger mått på tidsåtgången för ha fått sin arbetstid under läsåret ökad med grupper av lärare får en jämförelse mellan ca 3 timmar per vecka. Endast en obetydlig GRU och AVU med hjälp av lärokursredovisdel av denna ökning, ca 4 timmar per läsår, ningen en annan innebörd än de jämförelser förklaras av den tid som ägnats åt utbild- som gjorts i föregående avsnitt. En erhållen ningskomplettering (akt 57 i GRU). En ök- skillnad mellan tidsåtgången för en viss läroning kan naturligtvis ha förekommit även för kurs i GRU och motsvarande i AVU säger i andra lärargrupper. Den genomsnittliga ar- och för sig ingenting om förändringen i den betstiden för samtliga lärare i läroämnen är totala arbetstiden för de lärare som underemellertid enligt ovan oförändrad och ök- visat i lärokursen i fråga eftersom skillnader ningen för lärarna i naturvetenskapliga äm- i motsatt riktning kan förekomma för övriga nen och eventuellt andra lärargrupper måste lärokurser ingående i samma lärares undervisdärför ha uppvägts av en minskning för ning. Eventuella samband mellan tidsåtlärare i åter andra ämnesgrupper. Som tidiga- gången för lärokurser tillhörande vanliga ämre nämnts medger inte undersökningsmate- neskombinationer kan dock medföra att en jämförelse av lärokurser också kan ge en rialet någon ytterligare sådan redovisning. Tabell 7.6 Beräkning av korrigerade värden på tidsåtgång för "Totalt lärararbete" för lärare i naturvetenskapliga ämnen. Antal timmar per lärare och läsår. AVU

Tjk

GRU

Tjk

Redovisad, icke korrigerad tidsåtgång Tidsåtgång avseende aktivitetsinnehåll Tidsåtgång avseende metodskillnad

1435 + 59

1,14 + 0,02

1 716

1,18

Korr. tidsåtgång tim/läsår Dubbel standardavvikelse, approx.

1494 ±50

-80 1,16

1636 ±50

1,18

Anm. Tjk = tjänstekoefficient. 172

SOU 1971:53

uppfattning om de förändringar som inträffat för lärargrupper med olika ämnesinriktning och på så vis ge en komplettering av de slutsatser som ovan dragits beträffande lärarna i naturvetenskapliga ämnen. I fråga om jämförbarheten skiljer sig tidsuppgifterna för lärokurserna i ett par avseenden från den i föregående avsnitt jämförda tidsåtgången för "Totalt 4ärararbete" och "Lärokursbundet arbete". Bl. a. föreligger den skillnaden att lärokursredovisningen avseende lärokurser på realstadiet i AVU inte bara omfattar de fristående realskolorna, samrealskola och kommunal realskola, utan även de med allmänt gymnasium förenade realskolorna. Vidare innefattar redovisningen också lärare med fyllnadstjänstgöring i den mån dessa lärares lärokursbundna arbete kunnat hänföras till viss lärokurs (för det lärokursbundna arbetet tillhörande fyllnadstjänsten specificerades ej lärokurs). Någon avsevärd betydelse för det kvantitativa utfallet av jämförelsen mellan GRU och AVU i fråga om lärokursernas tidsåtgång torde dessa båda skillnader emellertid inte ha. Vad de tidigare beskrivna definitions- och metodskillnaderna beträffar tillkommer vid lärokursjämförelsen att fördela korrigeringsbeloppen för "Lärokursbundet arbete" på de enskilda lärokurserna, dvs. å ena sidan tillägget till AVU-värdena på 14 timmar för akt 17, å andra sidan avdraget från GRU-värdena pä 40 timmar för den del av metodskillnaden som avser "Lärokursbundet arbete" (från avdraget på 2 timmar avseende akt 16 i GRU bortses här då beloppet är mindre än avrundningsfelet). Fördelningen måste i brist på empiriska data i båda fallen ske genom approximering. Denna skall här grundas på det förenklande antagandet att båda de nämnda beloppen fördelar sig jämnt på alla veckotimmar. Detta innebär att tidsåtgången för varje lärokurs i AVU ökas med 14 timmar divide rat med 27 (genomsnittliga tidsåtgången för akt 17 dividerat med det genomsnittliga antalet veckotimmar i AVU), dvs. med 0,5 timmar, och tidsåtgången för varje lärokurs i GRU minskas med metodskillnaden 40 timSOU 1971:53

mar dividerat med 26, dvs. med 1,5 timmar. Skillnaden mellan GRU-värde och AVUvärde korrigeras således med —2,0 timmar per veckotimme och läsår. Det ovan gjorda antagandet innebär troligen en viss underskattning av metodskillnaden för lärokurser med stor tidsåtgång per veckotimme och motsvarande överskattning för lärokurser med liten tidsåtgång per veckotimme. Enligt det resonemang som utredningsinstitutet fört i sin tekniska rapport bör nämligen den genom metodskillnaden högre redovisade tidsåtgången i GRU fördela sig på enskilda aktiviteter i proportion till tidsåtgången för dessa. Över- resp. underskattningen torde emellertid i detta sammanhang vara av en storleksordning, i allmänhet mindre än ca 0,5 timmar per veckotimme, som gör att en med avseende på olika lärokurser differentierad korrigering inte är motiverad. 7.6 Jämförelse av tidsåtgång för lärokurser Avsikten med jämförelsen i detta avsnitt är att undersöka de skillnader i tidsåtgång som kan förekomma mellan lärokurser i GRU tillhörande visst ämne och årskurs och motsvarande lärokurser i AVU. Flertalet av lärokurserna i AVU har emellertid mer än en motsvarighet i GRU och vice versa. Detta beror dels pä att vissa lärokurser i AVU enbart avser viss klass i den fyraåriga realskolan, ehuru klass 2 4 ibland har sammanförts med l 3 o. s. v., dels pä att många lärokurser, främst i GRU, som avser samma ämne och årskurs i fråga om t. ex. omfattning och innehåll är olika. Parvis motsvarighet kan i sädana fall sägas föreligga genom att undervisningen handhas av lärare med samma kompetens och ämnesinriktning. Från jämförelsen undantas lärokurser avseende klass l 4 som saknar motsvarighet på grundskolans högstadium. Jämförelsen bygger på en gruppering av lärokurserna efter årskurs och ämne, varvid klasserna 2 4 och l 3 , 3 4 och 2 3 resp. 4 4 och 3 3 hänföres till samma grupp i enlighet med den sammanslagning av lärokurser som i vissa 173

p > <

I? e ° •5 >

2<

cd o

o

" 2 P ^H

<N

M C/5

ex o> cd "3

•§ i l

o

QtSS

"5 c

£

C IH ; 73

O •>

ri

n.

>F —o E < &

E c

C

• i

*J

Jg

<u n o • ° "O ^

o

-9 c f 3

»cd

C

:o3

-^

E C E u,

cd

^H

ro

£

^

* j °cd

13 3 >

|

>- <u o

C

< a o '43 C

cfl

• 5 'C -t->

a 1

1-H

Z M CO c

-rt »«i iA Ti

".£>

o

, "* > >

C^

^ 2 C i

3 O

"^ m °^ io

tv :<2 i i S ~ 13 t ! 00 : £ -5 J* P P > "f« > > > t r f :<3 • * °^j 13 S :8 S 2 CS "^ 13

"=* 1 S ^ S ° r T' *c3 ^

:

^

^

•*-<

o

>re "O c/i

c/) CO

<U

-C

6 Z K

K

i0

:cd <o •—i •Q

c o

£ O 174

SOU 1971:53

c p o

>

< b -C

s •*

o ad O

TI

£ P

a u P

c ° E -

i4 oi »5 O

< • =rt * J

-

«

T3

Os

u->

I

I

<"

a «

C!J

X> TJ c

•2 3

s.

rt

(U

^

^ f

Q -K «

_

<U D

c

u

o ,g

^

M

o j

s

-O T3 ^C c

•9

1:

3 ra r

Q "K «

•s-a

5 E

< o. o '-3

3 :

^ 2 i= 3 * L

E > <« >

i

ii

2i § 1 § <^2 a

i-

> >

> > ^

rf.

o ii

n i :eö ro

•s W

SOU 1971: 53

£ 175

c

P

OJ

>

T) n

s<

•3 >

•J

£ _J * cc C/3 0

<

ro

r-l

°^ m

°^| IN

ort

-o -a ^ .o c —

•J3 »ro o _ « o O

« i£3 > g = S-g E < a o 'C

H

r^ •—

rN

<u rt <u *° -o ^i

•e e f 3 rt ?

^

:03 >

r-

o o c < a, o *3 T;

—

t\ n .^i >

Oo t. -^ >

0\ i-t >

l_

lo

i-i

l_

Oo n

0\

-^ > *^ ^ N> m> °^ > ^ ;(N> (N

^e > "^ m

^ > "^ <N

o OJ

M

176 O

SOU 1971:53

os

O

t.

i-g .5 > — xs

u

o3 O

P

•S "° ^ 3

o3

^

Q S S

s R S

,

g o0

-,< uR > E

C3

C

M x

< Q. C +3

• o <g "3 S3 "Q

•5 "Ö ^ 3

o3

E E E

?

3 Q V, %

"o 3 "o •X J* ^ •5 X! x; D i OÄ

oo

.£ °03 O — 22 ^ ""

2-

c c c

t R

c *-< X c •3 <u o C

3 3 3

< O, o "-C

<D

in

>

>

>

a.) <D

X) T3 "O

° ^ CM ° ^ <N

E E E

an

5 3 3

c

'R « >

0 0 0 M ±t M c c c

03 o3 cd

. S

= 3 = 3 33 SJD-Q <D m <u 03 p

E E E > 3

a2 E 03

03 c3 03 [-1 T3 UH

l-i

t» "—

<D

—

k h h " p yi F "O T3 T3 _> +j 33 . 2 , 2 &

c E

C

C

3 o3 X

12 3 12 ^

O

o

• E "g tS

:< SOU 1971:53 12

fall skett redan vid redovisningen. Vidare hänföres det i grundskolan nya ämnet samhällskunskap till samma grupp som historia och realskolans historia med samhällslära. Inom resp. grupp beräknas skillnaden för varje par av GRU- och AVU-värde. De skillnader som på detta sätt erhållits före korrigering enligt GRU-tabell 111:21 och AVU-tabell IV:7d har sammanställts i tabell 7.7. Det framgår av denna att det finns en betydande variation i skillnaden mellan GRU- och AVU-värdena. Samtidigt uppvisar lärokurserna i AVU i fråga om tidsåtgången per veckotimme en särskilt stor variationsvidd, och det bör därför vara av intresse att undersöka om förändringen enligt GRU-resultaten står i något samband med motsvarande resultat i AVU. Detta har skett genom att skillnaderna i tabell 7.7 först korrigerats med-2,0 tim. enligt ovan och därefter i ett diagram satts i relation till det AVU-värde som gäller för resp. skillnad. Resultatet framgår av diagram 7.1. I diagrammet skär den vågräta axeln den lodräta vid det genomsnittliga värdet på tidsåtgången per veckotimme i AVU, 41,3 timmar, som erhållits genom att den korrigerade tidsåtgången för "Lärokursbundet arbete", 1115 timmar per läsår enligt tabell 7.5 ovan, dividerats med genomsnittliga antalet veckotimmar för lärarna i läroämnen i AVU, 27 veckotimmar. Motsvarande genomsnittsvärde för GRU blir 42,0 timmar, dvs. i stort sett detsamma som i AVU. I diagrammet har också dragits en streckad 45°-linje genom medelpunkten. Linjen representerar det förhållande mellan AVU-värde som skillnad GRU-värde minus AVU-värde som ger ett GRU-värde som är lika med genomsnittsvärdet i AVU. Linjen kan därför - som följd av att genomsnittsvärdena i AVU och GRU är ungefär desamma ses som en gränslinje mellan de lärokurser i GRU som per veckotimme räknat har mindre tidsåtgång och dem som har större tidsåtgång än genomsnittet. I fråga om korrigeringen kan tillfogas att diagrammets konstruktion innebär att AVU-värdena bort ökas med 0,5 timmar. På grund av avrundningen till hela tal i redovisningen har 178

detta dock inte skett. För att underlätta läsningen av diagrammet 7.1 (och de följande diagrammen 7.2 - 7.7) ges här nedan en schematisk beskrivning av diagrammets innebörd. Markeringar i de olika kvadranterna i diagrammet kan då tolkas på följande sätt, om man betecknar tidsåtgången för en lärokurs som "stor" om den är större än genomsnittet och "liten" om den är mindre än genomsnittet. 2:a kvadranten

l:a kvadranten

Tidsåtgången i AVU stor, i GRU mindre

Tidsåtgången i AVU stor, i GRU ännu större

3:e kvadranten

4:e kvadranten

Tidsåtgången i AVU liten, i GRU ännu mind-

Tidsåtgången i AVU liten, i GRU större

Markeringar i l:a och 3:e kvadranten representerar en ökning av skillnaden mellan olika lärokurser i GRU i förhållande till AVU, medan markeringar i 2:a och 4:e kvadranten representerar en minskning, dock under förutsättningen att de tenderar att ligga nära 45-graderslinjen. Denna linje avgränsar två områden vilkas innebörd belyses av följande figur:

Markeringar i det streckade området representerar lärokurser i GRU som har högre värden än genomsnittet, markeringar i det ostreckade området representerar lärokurser med lägre värden än genomsnittet. Det vågräta avståndet från markeringen till 45-graderslinjen utgör GRU-värdets avvikelse från genomsnittet. SOU 1971:53

Diagram 7.1 Skillnad i tidsåtgång för parvis motsvarande lärokurser i GRU och AVU, satt i relation till tidsåtgången för resp. lärokurs i AVU. Korrigerade värden i timmar per läsår och veckotimme.

Diagram 7.2-7.7 Utdrag ur diagram 7.1 avseende enskilda ämnen eller ämnesgrupper Teckenförklaring till 7.2-7.7 • Årskurs 7 resp. 1 3 2 4 x Årskurs 8 resp. 2 3 3 4 + Årskurs 9 resp. 3 3 4 4

Diagram 7:2 Lärokurser i svenska i.

AVU

HV U

t Tim per läsår och vt

Tim per läsår och vt

+

\

\\

\N \*

.2*

\s

\\\

60-

\\ \

\\ \ V.s

-20

-ro

" •• t \ " 30

\ \\

\ \

50-

Skillnad GRU-AVl Tim. per läsår och 10# s

\\

•

\\

\\ -30

-20

Skillnad GRU-AVU Tim. per läsår och •

30-

s

\\

\\

40-

-10

•

\

\\

\\

\\

\

I diagram 7.1 framkommer en tydlig tendens till utjämning av de olikheter i lärokursernas tidsåtgång som förekommit i AVU: de tunga lärokurserna i AVU har i GRU fått minskad och de lätta lärokurserna i AVU har i GRU fått ökad tidsåtgång, ett förhållande som framgår av att huvuddelen av de erhållna skillnaderna ligger samlad kring den streckade linjen i diagrammets andra och fjärde kvadranter. Mera detaljerat skall de förändringar som skett belysas i det följande genom motsvarande diagram för enskilda ämnen eller ämnesgrupper och med särskild markering av skillnaderna inom de olika årsklasserna (diagram 7.2—7.7). De tendenser som framkommer i diagrammen 7.2 — 7.7 kan i stora drag sammanfattas på följande sätt. De på grund av skrivlagsarbetet mycket tidskrävande lärokurserna i svenska och engelska (diagram 7.2 och 7.4) i de båda högsta årskurserna i AVU motsvaras i GRU av lärokurser med i de flesta fall avsevärt mindre tidsåtgång. Tidsåtgången för dessa lärokurser tenderar dock att även i GRU ligga klart över genomsnittet. I den lägsta årsklassen tenderar tidsåtgången för dessa SOU 1971:53

\

•

*

\• \ -30

70-

\\

\\

s

\ ämnen däremot att ligga under genomsnittet. Samma tendenser men mindre utpräglade gäller för lärokurserna i tyska (diagram 7.5). I franska förekommer endast ett par av jämförbara lärokurser, 9g resp. 3 3 , 4 4 . Av tabell 7.7 framgår att tidsåtgången i AVUlärokursen varit förhållandevis mycket liten, Diagram 7:3 Lärokurser i matematik t

AVU Tim. per läsår och vt

80-

N

70-

\ S. S S

\s

\

\

s \ -10

-30

-20

50 +

\

Skillnad GRU-AVl Tim. per läsår och

\ •X

X^ v

i

\ s 10 \ \

N

i

\\

\\ \

i

>

\\

Diagram 7:4 Lärokurser i engelska

Diagram 7:5 Lärokurser i tyska

AVU Tim per läsår och vt

AVU Tim. per läsår och vt 80

\

70--

70"

60-

50-

\

50;;

Skillnad GRU-AVU Tim. per läsår och vt

Skillnad GRU-AVU Tim. per läsår och vt -30

-20

V

-10

-30

-20

40'-> x\x

-10

30-

i GRU-lärokursen däremot avsevärt över genomsnittet. För lärokurserna i kristendomskunskap, samhällskunskap, historia och geografi (diagram 7.6) som i AVU karakteriseras av genomgående låga värden, redovisas i GRU en klart större tidsåtgång som medfört att tidsåtgången i de båda lägsta årsklasserna i GRU ligger omkring, i den högsta årsklassen över, genomsnittet. I fråga om lärokurserna i matamatik (dia-

gram 7.3) är den i AVU redovisade tidsåtgången koncentrerad inom ett begränsat område kring genomsnittet. Även i GRU är variationen liten, men tidsåtgången har förskjutits nedåt och tenderar främst för lägsta årsklassen att vara mindre än genomsnittet. För lärokurserna i de naturvetenskapliga ämnena biologi, kemi och fysik slutligen (diagram 7.7) framkommer tydligt den ökning i tidsåtgång som tidigare konstaterats för lärarna i dessa ämnen. Tidsåtgången för

Diagram 7:6 Lärokurser i kristendomskunskap, samhällskunskap, historia och geografi

Diagram 7:7 Lärokurser i biologi, kemi och fysik AVU Tim. per läsår och vt

AVU Tim. per läsår och vt 80

70-

60 V

50 ••

50 Skillnad GRU-AVU Tim. per läsår och vt

Skillnad GRU-AVU Tim. per läsår och vt -30

-20

-10

«> <v

-30

-20

-10

^ ° " * \ *'

30-

20-

20-

30 SOU 1971:53

dessa lärokurser ligger i AVU i samtliga fall under genomsnittet, medan den i GRU tvärtom tenderar att ligga över, i fråga om den högsta årsklassen betydligt över, genomsnittet. Som tidigare påpekats är det inte möjligt att utifrån den gjorda jämförelsen av tidsåtgång för lärokurser direkt dra några slutsatser om förändringar i den totala arbetstiden för olika lärargrupper. Det kan påpekas att detta förhållande även gäller slutsatser rörande förändringar i relationen mellan utgående lön och total arbetstid för olika lärargrupper, vilken ju inte bara är beroende av tidsåtgången för de olika delarna av lärararbetet och sammansättningen i enskilda fall av de åligganden som ingår i detta utan även av den vikt som bl. a. olika lärokurser givits vid beräkningen av tjänstevolymen. 7.7 Jämförelse av arbetstiden under ferierna Ett försök till jämförelse skall slutligen göras beträffande tidsåtgången för det lärararbete som utförts under sommar- och julferierna. Av de alternativa definitioner av "Totalt lärararbete" (under ferierna) som använts vid resultatredovisningen i resp. undersökning torde "Totalt lärararbete I" i GRU och "Totalt lärararbete II" i AVU därvid vara lämpligast för jämförelse. Dessa båda definitioner skiljer sig från varandra genom att aktivitet 21 i GRU, Huvudlärar- och institutionsföreståndararbete för vilket särskilt arvode ej utgår, ingår i GRU men saknar motsvarighet i AVU och genom att akt 2 i AVU, "Annan språkkurs i utlandet", ej ingår i GRU. Dessutom omfattar "Totalt lärararbete II" i AVU akt 15, "Andra studieresor utom och inom landet", vilken saknar motsvarighet i "Totalt lärararbete I" i GRU. För att öka jämförbarheten skulle det således vara önskvärt att till "Totalt lärararbete I" i GRU lägga tidsåtgången för akt 2 i AVU och dra ifrån tidsåtgången för akt 21 och från "Totalt lärararbete II" i AVU dra tidsåtgången för akt 15. Endast den senare åtgärden är emellertid möjlig att genomföra, då tidsåtgången för enskilda aktiviteter ej redoSOU 1971:53

visats i ferieundersökningarna men speciellt för akt 15 i AVU kan beräknas som skillnaden mellan aktivitetsgrupperna "Studier II" resp. "Studier I", för vilka tidsåtgången framräknats. Beträffande den därefter kvarstående skillnaden i aktivitetsinnehåll gäller att tidsåtgången i GRU för akt 2 skulle läggas till och för akt 21 dras ifrån, åtgärder som åtminstone delvis skulle ta ut varandra. I fråga om populationsdefinitionerna består en komplikation i att ferieundersökningen i GRU avser lärare i grundskolan uppdelade på olika lärarkategorier medan ferieundersökningen i AVU avser lärare i såväl realskolan som de dåvarande gymnasierna, uppdelade på ämnesgrupper. Undersökningsresultat som avser hela kategorin lärare i läroämnen i AVU kan erhållas genom sammanvägning. Däremot föreligger ingen möjlighet att få fram resultat avseende enbart realskolans lärare. Någon jämförbarhet i detta avseende mellan GRU och AVU kan därför ej uppnås. Ytterligare en avvikelse mellan ferie undersökningarna i GRU och AVU består i att sommarferierna resp. julferierna undersökts genom separata undersökningar i AVU medan endast en undersökning avseende hela ferietiden förekommit i GRU. Värdet i tabell 7.8 för AVU utgör summan av resultaten för sommar- och julferierna. En jämförelse mellan GRU och AVU efter korrigering för aktivitetsskillnad och där AVU-värdet erhållits genom en sammanvägning ger det resultat, som framgår av tabell 7.8. Den erhållna skillnaden, innebärande att tidsåtgången för feriearbete varit 23 timmar Tabell 7.8 Tidsåtgång under ferier för "Totalt lärararbete I" i GRU och "Totalt lärararbete II" i AVU. Antal timmar per lärare. Dubbel An tal timmar standardper lärare avvikelse GRU AVU (efter subtraktion av tidsåtgång för akt 15 och sammanvägning)

ca 5

större i AVU än i GRU, är av de skäl som ovan påpekats, svår att tolka. Under förutsättning att ferietidens användning för realskolans lärare inte varit avsevärt olik lärarnas på gymnasiet tyder emellertid resultatet på att den del av feriearbetstiden som icke avser arbete avseende särskilt arvoderade specialfunktioner, vilka ej omfattas av jämförelsen, för lärare i läroämnen varit något mindre i grundskolan än realskolan. 7.8 Jämförelse av lektionsbortfall Vissa studier av lektionsbortfallet, dvs. de schemalagda lektioner som inställts på grund av helger och lov, eller utbytts mot skrivningar (AVU), friluftsdagar osv., har genomförts parallellt med de båda bokföringsundersökningarna och förtjänar omnämnas i samband med jämförelsen mellan GRU- och AVU-resultaten. Resultaten från de båda studierna (se beträffande GRU-tabell X:l och beträffande AVU-rapporten, bil 4. Bilagorna G och A) visar att en väsentlig förändring skett beträffande storleken av lektionsbortfallet: i GRU är detta betydligt lägre än i AVU, ca 7 lektioners bortfall av 40 schemalagda mot ca 11 av 38 schemalagda lektioner i AVU. Förklaringen till denna skillnad torde främst vara hel- och halvdagsskrivningarna i avvecklingsskolorna och det till följd av 5-dagarsveckan minskade antalet lov- och friluftsdagar i grundskolan. AVUresultaten visar dessutom på ett avsevärt högre bortfall i avgångsklasserna än i övriga klasser. Den erhållna skillnaden, ca 5 lektioner, torde i huvudsak bestå av det bortfall av lektioner som orsakats av avgångsklassernas examensskrivningar och tidigare avslutning av läsåret. 7.9 Sammanfattning

huvudsak har jämförelsemöjligheterna varit begränsade till arbetstidsåtgången för de lärare i läroämnen som i AVU undervisat i de fristående realskolorna resp. i GRU undervisat på högstadiet. De krav på jämförbarhet som uppställts har vidare nödvändiggjort vissa korrigeringar för olikheter i fråga om den skattade tidsåtgångens aktivitetsinnehåll. Korrigeringar har också gjorts för den metodskillnad som konstaterats föreligga mellan GRU och AVU. De slutsatser som ULA ansett sig kunna dra av den gjorda jämförelsen kan sammanfattas på följande sätt. Den faktiska tidsåtgången under läsåret för lärare i läroämnen är i GRU något större än i AVU, men denna ökning kan i sin helhet förklaras av den större tjänstevolymen i GRU. I förhållande till tjänstevolymen är således tidsåtgången för lärarna i läroämnen i genomsnitt oförändrad. Däremot har förändringar under samma förutsättning skett för olika lärargrupper. Lärare i svenska och engelska, som på grund av skrivlagen haft en stor tidsåtgång i AVU, har i GRU en avsevärt mindre tidsåtgång, medan lärare i kristendomskunskap, historia, samhällskunskap, geografi, biologi, kemi och fysik, vilka haft en förhållandevis liten tidsåtgång i AVU, i GRU har fått sin arbetstid avsevärt ökad. Allmänt tyder resultatet av jämförelsen på en tendens i grundskolan till utjämning av de olikheter i arbetstid mellan lärare med olika ämnesinriktning som förekommit i realskolan. I fråga om feriearbetet försvåras jämförelsen mellan AVU och GRU av olikheter i resp. ferieundersöknings utformning och resultatredovisning, som endast i viss utsträckning kunnat elimineras genom korrigering av redovisade värden. Den jämförelse som gjorts tyder emellertid på att tidsåtgången för lärararbete under ferierna varit något mindre i grundskolan än i realskolan.

I detta kapitel har undersökningsresultaten från GRU och AVU använts för att belysa de förändringar i tidsåtgången för lärararbete som skett genom grundskolans införande. Jämförbarhet mellan GRU- och AVU-data föreligger emellertid endast till vissa delar; i 182

SOU 1971:53

8 Sammanfattande utvärdering av undersökningsresultaten från rationaliseringssynpunkt

8.1 Allmänna förutsättningar för övervägandena 8.1.1 Utredningens

rationaliseringsuppgift

ULA skulle enligt direktiven främst för förhandlingsändamål kartlägga lärarnas faktiska arbetssituation. Vid sidan härav gavs ULA i uppgift att med huvudsaklig utgångspunkt i vad som därvid framkom överväga åtgärder för rationaliseringar i lärararbetet, varvid som exempel nämndes åtgärder innebärande en ökad koncentration av lärarens arbetsinsatser till yrkets huvuduppgifter. Däremot framhölls i direktiven att avsikten inte var att ULA skulle ge sig i kast med rent pedagogiska och undervisningsmetodiska spörsmål. Den av ULA utförda omfattande kartläggningen av lärarnas arbetstidsförhållanden och i anslutning härtill redovisade data har tillsammans med data och impulser från fältstudien, exempelvis beträffande sambanden mellan aktiviteterna, av ULA använts som underlag för bedömningen av tänkbar inriktning av fortsatta insatser för rationalisering av lärarnas arbete eller, egentligen, av skolarbetet. I det följande redovisas några områden där ULA på grundval av sina undersökningar anser sig ha funnit anledning förmoda att rationaliseringsinsatser med fördel kan göras. Det förtjänar att särskilt understrykas att ULA:s övervägande rörande rationaliseringsmöjligheter är av översiktlig karaktär. ULA har nämligen inte kunnat med kartläggningsuppgiften förena funktionen som egentlig SOU 1971:53

rationaliseringsutredning. Ej heller mot bakgrund av målsättningen att översiktligt belysa rationaliseringsmöjligheter kan ULA:s behandling av ämnet betraktas som helt uttömmande. Ett viktigt skäl härtill är att ULA känt sig förpliktad att snarast möjligt efter databearbetningens avslutande genom avlämnandet av detta betänkande redovisa GRU:s resultat.

8.1.2 Principiella utgångspunkter ULA vill i förevarande sammanhang inledningsvis i korthet redovisa sina mera principiella utgångspunkter för dessa rationaliseringsöverväganden. Därvid torde det falla sig naturligt att något uppehålla sig dels vid innebörden av och motiven för rationalisering, dels vid de typer av rationaliseringsåtgärder som a priori kan väntas vara av större betydelse med avseende på lärarnas arbete. En vedertagen tolkning av begreppet rationalisering torde vara att likställa det med effektivisering eller arbetsförenkling. Häri antyds också motivet för rationaliseringsinsatsen. Genom att göra arbetet enklare eller effektivare, kan man vänta sig att det kan utföras till en lägre kostnad. Målet för allt rationaliseringsarbete kan sägas vara att reducera kostnaden för ernåendet av visst givet arbetsresultat. Ofta torde emellertid den uppkomna vinsten omgående utnyttjas för att finansiera en högre produktion, en höjd kvalitet på arbetet eller insatser på nya ar183

betsuppgifter, varför några egentliga kostnadsbesparingar ofta inte kan redovisas. Vid bedömningen av en rationaliseringsåtgärds effekt måste givetvis alla aspekter beaktas, även effekterna på områden som ligger något utanför det som studeras. Vid rationalisering av lärararbetet är det således inte bara fråga om att reducera dess tidsmässiga volym. Bl. a. måste kostnaderna för åtgärder som sätts in för att medge sådan volymsänkning beaktas, liksom också hur de friställda lärarresurserna i stället skall användas, i den mån sådana uppkommer. Av utomordentlig betydelse är givetvis i detta speciella sammanhang att även beakta de eventuella konsekvenserna för eleverna av de rationaliseringspropåer som framförs. Sistnämnda problem sammanhänger emellertid närmast med sådana rent undervisningsmetodiska och pedagogiska frågor som ULA enligt direktiven inte skall befatta sig med. I facklitteraturen anges ibland att rationalisering av arbetsuppgifter kan nås genom någon av åtgärderna eliminera, förenkla (med avseende på sätt eller kvalitet), mekanisera och standardisera eller genom att utjämna arbetstoppar, omfördela arbetet, förändra organisationen eller utbilda personalen. ULA kan i huvudsak ansluta sig till en sådan beskrivning även med avseende på rationalisering av lärarnas arbete, särskilt som sådana åtgärder som måldefiniering, förbättrad planering, trivsammare arbetsförhållanden samt delegering torde kunna inrymmas däri. En grundläggande förutsättning för att det sätt på vilket en arbetsuppgift utförs skall kunna bedömas som rationellt eller orationellt måste då vara att dess syfte är klarlagt. Det måste således finnas ett mål angivet för en arbetsinsats. Detta krav gäller oavsett arbetsuppgiftens art eller omfång. Ofta är emellertid de operativa målen, d. v. s. syftet och det väntade resultatet av deluppgifter i ett större arbete, lika viktiga eller viktigare att få definierade. En förutsättning för att angivna mål, inklusive en accepterad kvalitetsnivå, skall kunna uppnås till lägsta kostnad är att arbetet planeras innan det påbörjas. Planeringen 184

kan och bör belysa olika aspekter av arbetet, exempelvis vad gäller ekonomi, tid eller vilka aktiviteter som skall utföras (verksamhetsplanering). Kravet på planering gäller alla nivåer och både på kort och lång sikt. Det är lika angeläget att det dagliga arbetet planeras som att verksamheten i dess helhet blir föremål för planering. Av stor betydelse bör också vara att planeringen är tillgänglig för alla som berörs av arbetsuppgifterna, vilket i allmänhet betyder att planeringen måste dokumenteras på ett eller annat sätt. Den moderna organisationsteorin understryker vikten av att organisationen ständigt omprövas med hänsyn till det arbete som skall utföras. I allt högre grad införs mera flexibla organisationsformer där arbetsuppgifter läggs på projektgrupper som byggs upp för att bäst svara mot de krav som uppgifterna ställer. För att en arbetsuppgift skall kunna genomföras på ett effektivt sätt, bör emellertid orderlinjer, ansvarsförhållanden och beslutsnivåer vara väl klarlagda. I många olika sammanhang betonas vikten av att en uppgift utförs av rätt instans och att enskilda uppgifter läggs på befattningshavare med rätta kvalifikationer för uppgiften i fråga. Mera konkret torde detta böra tolkas så att det gäller att hänskjuta utförandet av en uppgift till den lägsta befattningsnivå där den kan utföras fullt tillfredsställande. Detta sammanhänger i sin tur intimt med den numera gängse uppfattningen att den allmänna tillfredsställelsen i arbetet utgör den bästa motivationen. Effektiviteten i arbetet gagnas om man tilldelar en befattningshavare de arbetsuppgifter som denna upplever som meningsfulla och tillräckligt kvalificerade samt om man avdelar erforderlig tid för uppgiften. Huvuddelen av allt rationaliseringsarbete torde i regel utgöras av metodförändringar, där allt mer avancerade tekniska hjälpmedel har en given plats. Införande av sådana är ofta en relativt sett billig metod att åstadkomma effektivisering av ett arbete. Inom utbildningsområdet - liksom inom administrationen — är personalkostnaderna de i särklass största kostnadsposterna. Kostnaderna för tekniska hjälpmedel, i form av mer SOU 1971:53

eller mindre komplicerade maskiner, uppgår däremot sällan till mer än några procent av de totala kostnaderna. Även resursinsatser som förbättrar arbetsplatsen, såsom exempelvis ändamålsenliga lokaler, tillfredsställande ljus och temperatur, bidrar påtagligt till produktiviteten och drar i allmänhet relativt sett låga kostnader. Vad gäller rationalisering av lärares arbete torde det största intresset knytas till åtgärder som innebär: ökad satsning på produktion av läromedel och hjälpmedel som kan användas av alla lärare i ämnet och årskursen; ökade insatser för framställning av undervisningspaket baserade på gemensamma årskurs- och lektionsplaner; utbyte av lärararbetskraft mot annan arbetskraft där så är praktiskt och ekonomiskt möjligt; utveckling av förenklade förfaringssätt för de administrativa sysslor som ingår i lärararbetet, t. ex. i klassföreståndarskapet, eller i lärares särskilt arvoderade specialfunktioner; möjligheter till utjämning i tiden av olika aktiviteter i lärararbetet; samt prövning av nödvändigheten av vissa nu förekommande aktiviteter i lärararbetet.

bete II" avser "Lärokursbundet arbete". Inom detta begrepp inryms, förutom genomförandet av lektioner och laborationer, dels förarbeten till dessa, dels efterarbeten. Huvuddelen av förarbetet synes kunna beskrivas som en planeringsinsats av lärarna, företrädesvis då GRU-aktiviteterna "Planering av större kursavsnitt etc", "Planering etc av lektioner", "Konstruktion m. m. av undervisningsmaterial", "Förövningar", "Konstruktion m. m. av prov", "Kursplanering under studiedag" samt "Maskinskrivning och duplicering". Den sålunda definierade planeringsinsatsen, som är vidare än vad ULA vanligen avsett med termen planering, har som ett förberedande analysunderlag framräknats av ULA i relation till dels tidsåtgången för lektion och laboration, dels i relation till "Totalt lärararbete II". Beräkningens resultat återges i tabell 8.1 såsom genomsnitt per lärarkategori. Ingen hänsyn har därvid tagits till skillnader inom kategorierna på grund av olika ämnesgrupper eller olika specialfunktioner o. d. Planeringsinsatsen hos olika lärarkategorier varierade således ganska avsevärt i förhållande till den tid arbetet sedan tar att utföra. Härvid bör observeras att små- och 8.2 Utredningens överväganden på grundval folkskollärarnas undervisning omfattar såväl läro- som övningsämnen, vilket gör deras av undersökningsresultaten placering mellan de båda lärarkategorier, som på högstadiet delar på denna undervis8.2.1 Planering av lärararbetet ning, naturlig. Däremot är samstämmigheten I det föregående har ULA helt generellt något större om planeringsinsatsen ses i relaanfört att planering är nödvändig för att tion till det totala lärararbetet. Genomsnittsäkerställa att en given arbetsuppgift skall kunna utföras på mest effektiva sätt. Genom Tabell 8.1 Planeringsinsatsens beräknade anplanering preciseras inte bara vad som skall del (%) av tidsåtgången för aktiviteten "Lekutföras och hur det skall utföras för att tion och laboration" resp. för "Totalt lärarönskat resultat skall nås. En riktigt genom- arbete II". förd planering ger också beredskap för uppLektion och Totalt lärarkommande behov av omplanering på grund Lärarkategori laboration arbete II av exempelvis tillkomsten av nya eller ändrade förutsättningar. Planering ger alltså även Småskollärare 26 13 Folkskollärare 31 14 stöd för en viss flexibilitet. Lärare i läroämnen 53 19 GRU visar att mellan två tredjedelar och Lärare i övningsämnen 22 11 tre fjärdedelar av lärarnas arbetstid under Speciallärare 31 14 16 8 läsåret sådant det redovisas i "Totalt lärarar- Yrkeslärare SOU 1971:53

ligt använder varje enskild lärare en stor del av sin tid, omkring en sjundedel, till planering av lektioner och laborationer. Merparten av planeringstiden är att hänföra till korttidsplanering, dvs. utgör förberedelser för lektion etc. och inte kursplanering för längre tid. ULA har i avsnitt 6.2.2 med tillhörande tabeller belyst de variationer som föreligger i fråga om disponeringen av den tid som av läraren anslagits för planering, förberedelser och efterarbete. Härav framgår hur skillnader i elevernas ålder, i lärarnas erfarenhet och deras undervisningsämnen, specialfunktioner o. d. inverkar på planeringsinsatsens relativa volym. De i det avsnittet redovisade värdena ger emellertid ingen uppfattning om insatsernas tillräcklighet eller otillräcklighet. ULA anser sig dock kunna konstatera en påfallande låg tidsåtgång för förövningar, dvs. förförsök, kontroll av apparaturens och AV-hjälpmedlens funktionsduglighet o. d. Vidare har ULA utnyttjat de mera detaljerade värdena från fältstudien för att skaffa sig ytterligare information om hur lärarnas planeringsinsats mera i detalj är sammansatt och vilka aktiviteter som möjligen kan anses påverkbara genom rationaliseringsinsatser. I fältstudietabell 12 (Bilaga H) visas för lärarna i genomsnitt vid Engelbrekts skola hur stor andel delaktiviteterna utgjorde dels av ett värde motsvarande "Totalt lärararbete II", dels av all tid noterad i fältstudien på GRU-aktiviteten i fråga. Resultaten från fältstudien har givetvis också i detta sammanhang behandlats med försiktighet. Så kan t. ex. värdena från fältstudien avseende aktiviteten "Läsårsplanering" inte tillmätas någon betydelse, eftersom studien endast omfattade fyra veckor under en pågående termin. ULA har också prövat möjligheten att utnyttja data från fältstudien för att belysa hur lärarnas planeringsinsatser återverkar på aktiviteterna under lektionerna. Att ett sådant samband borde föreligga förefaller ULA sannolikt. Materialets omfattning medger emellertid inte att några slutsatser av värde i rationaliseringshänseende kan dras. En ana186

lys av förhållandena i fråga borde kunna van fruktbärande från undervisningsmetodiski och pedagogiska utgångspunkter, men förutsätter ett större material av fältstudiekaraktär. Inom området för de enskilda lärarnas planeringsinsatser borde finnas utrymme för mera omfattande insatser av samverkanskaraktär än hittills för att reducera lärarnas individuella insats. Det torde snarare vara genom dylika kollektiva insatser än genom t. ex. tekniska förenklingar i själva planeringsarbetet som några effekter av betydenhet kan uppnås. Enligt ULA:s mening bör således i högre grad än hittills satsas på en kombination av lämpliga samverkansåtgärder på lokal nivå inom skolenheten, t. ex. inom ämneskonferens och lärarlag, eller inom kommunen och på riksnivå för att arbeta fram undervisningspaket, läromedel och detaljerade planer, vilka de enskilda lärarna med mindre individuella förberedelser kan utnyttja praktiskt. De enskilda lärarna kunde härigenom i varierande grad avlastas planeringsarbete samtidigt som sådana åtgärder skulle kunna medverka till en jämn kvalitet i undervisningen. Med hänsyn till den totala planeringsinsatsen hos rikets alla lärare i visst ämne och viss årskurs borde detta vara en angelägen rationaliseringsuppgift. 8.2.2 Konstruktion och anskaffande samt rättning och bedömning av prov Enligt GRU-tabellerna uppgår rubricerade aktiviteter genomsnittligt till mellan 17 och 154 timmar per läsår, beroende på lärarkategori. Det högsta värdet hänför sig till lärare i läroämnen. Även folkskollärarkategorin har redovisat höga värden, i genomsnitt 66 timmar, varvid är att märka att tidsåtgången stiger kraftigt med högre årskurs. (Bilaga G) Inom den i bl. a. detta avseende relativt heterogena kategorin lärare i läroämnen föreligger betydande skillnader. Så redovisar t. ex. lärare i ämneskombinationen svenska och engelska i genomsnitt 198 timmar per läsår eller mer än en timme per läsdag för SOU 1971:53

dessa aktiviteter, medan lägsta tidsåtgången bland lärare i läroämnen redovisas av sådana med ämnesgruppen geografi och/eller biologi och/eller kemi: 124 timmar per läsår. Variationen gäller nästan enbart rättning och bedömning av prov. Resultaten från GRU i detta avseende har sammanställts i tabell 8.2. Uttryckt i relation till det lärararbete som ingår i tjänsten, dvs. i procent av "Totalt lärararbete I", utgör här berörda aktiviteter hos lärare i läroämnen i genomsnitt drygt 10 % av lärarens hela arbete. Inräknas även arvoderade specialfunktioner o. d., dvs. "Övrigt lärararbete II", utgör aktiviteterna i fråga alltjämt drygt 9 % av lärararbetet. Som ovan framgått, är hos vissa ämnesgrupper Tabell 8.2 GRU-tabellvärden för aktiviteter avseende prov. Antal timmar per lärare och läsår. Aktivitet

Lärarkategori/ ämnesgrupp Småskollärare Folkskollärare Speciallärare Lärare i läroämnen i svenska och engelska och/eller tyska och/ eller franska i svenska och kristendomskunskap och/ eller historia och/ eller samhällskunskap och/eller geografi i engelska och/eller tyska och/eller franska i kristendomskunskap och/eller historia och/eller samhällskunskap och/eller geografi i geografi och/eller biologi och/eller kemi i matematik och fysik och/eller kemi och/eller biologi i övriga ämnesgrupper Lärare i övningsämnen Yrkeslärare SOU 1971:53

Konstruktion och anskaffande av prov

Rättning och bedömning av prov

4 10 7 32

21 56 26 122

44 33 3 17

118 107 14 37

andelen ändå högre. ULA vill samtidigt erinra om att ovan redovisade aktiviteter inte ger en total bild av den del av lärararbetet som gäller prov, men de är de enda som renodlat kan utläsas ur GRU. Delar av aktiviteten "Maskinskrivning och duplicering" bör också föras hit. Vidare borde beaktas tid under lektion för övervakning av skriftliga prov. Dessa delaktiviteter kan belysas med data ur fältstudietabell 12 (Bilaga H), varav framgår att lärarna vid Engelbrekts skola i genomsnitt använde 26,3 % av aktiviteten "Maskinskrivning och duplicering" och 1,6% av lektionstiden för sådant som direkt haft med prov att göra. Gör man räkneoperationen att använda dessa värden som grund för en grov uppskattning av vad exempelvis lärare i läroämnen använder på verksamhet sammanhängande med prov, och således till värdena från föregående tabell adderar 26,3 % av vad som i GRU redovisats för denna kategori på aktiviteten "Maskinskrivning och duplicering" samt 1,6 % av "Lektion och laboration", erhålls slutsumman (32 + 122 + 8 + 9 =) 171 timmar per läsår dvs. ungefär 1 timme per läsdag (antalet läsdagar är ca 172 pr läsår). Beräkningsmetoden kan endast grovt ange volymen. Även utan möjlighet till precisa beräkningar, finner ULA att lärararbete sammanhängande med prov har en sådan volym att det bör penetreras ingående från rationaliseringssynpunkt och då speciellt beträffande vissa grupper bland lärare i läroämnen. Av fältprojektets frekvensstudieresultat kan utläsas att i genomsnitt för samtliga lärare används drygt 86 % av aktiviteten "Konstruktion och anskaffande av prov" för konstruktion av egna prov. Vidare kan man ur data i fältstudietabell 12 få en belysning av hur aktiviteten "Rättning och bedömning av prov" genomsnittligt är sammansatt. Från pedagogiska och undervisningsmetodiska utgångspunkter synes här i första hand böra bedömas om volymen arbete med prov är skälig eller om sådan verksamhet exempelvis bör utbytas mot andra former av kunskapskontroll. Därefter bör från mera teknis187

ka utgångspunkter kunna övervägas olika åtgärder för reduktion av dels lärarnas egen provkonstruktion, dels lärarnas rättningsarbete, exempelvis genom utnyttjande av tekniska rättningshjälpmedel eller av annan personal än lärare för rättningsarbetet. I fråga om utnyttjandet av tekniska hjälpmedel i samband med prov pågår sedan några år försöksverksamhet under ledning av en arbetsgrupp, Servicegruppen för optisk läsning (SOL-gruppen), bestående av representanter för bl. a. statskontoret, skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet, vari även ULA varit representerad. Från undervisningsmetodiska synpunkter borde också studeras hur olika aktiviteter lämpligen bör samvariera för att ge bästa resultat, t. ex. "Konstruktion m. m. av prov" samt "Rättning och bedömning av prov". 8.2.3 Klassföreståndararbete I GRU registrerades tidsåtgång för klassföreståndararbete utanför lektionstid med fördelning på tre aktiviteter: "Administrativa och skolsociala uppgifter", "Elevvårdande uppgifter" och "Annat klassföreståndararbete". Den genomsnittliga tidsåtgången härför enligt GRU har per lärarkategori sammanställts i tabell 8.3. Dessa värden utgör emellertid genomsnitt för samtliga lärare inom respektive kategori och med undantag för små- och folkskollärare utvisar de således inte den tidsåtgång som funktionen kräver av

dem som är klassföreståndare. Tabellen har därför kompletterats dels med värden från en specialbearbetning av GRU-data avseende sådana lärare i läroämnen som är klassföreståndare ur GRU-tabell 111:13, dels med motsvarande totalvärden avseende varje lärarkategori ur GRU-tabell VII :3a. (Bilaga G) Klassföreståndararbetet utanför lektionstid utgör för t. ex. klassföreståndare bland lärare i läroämnen nära 5 % av "Totalt lärararbete II". Samtidigt är att märka att en stor andel av lärarkåren är klassföreståndare. Av de i GRU deltagande lärarna i läroämnen utgjorde klassföreståndarna exempelvis 88 %, medan motsvarande frekvens bland lärare i övningsämnen endast var 8 %. Av tabell 8.3, men tydligare i GRU-tabellerna 11:11 och 111:17, kan också utläsas en tendens att klassföreståndararbetets omfattning på mellan- och högstadierna ökar med högre årskurs. De båda första årskurserna på lågstadiet medför dock mer arbete för klassföreståndaren än årskurs 3 (GRU-tabell 1:11). GRU-tabellerna visar också att klassföreståndararbetet varit väsentligt mera omfattande i skolenheter med tillgång till kurator (jfr 6.2.5). Vid sina överväganden om möjligheterna att rationalisera klassföreståndararbetet har ULA också ansett sig böra om möjligt beakta det klassföreståndararbete som erfarenhetsmässigt brukar utföras under lektioner. Sådan verksamhet har noterats vid fältprojektets lektionsstudie. Av bearbetningarna fram-

Tabell8.3 GRU-tabellvärden avseende klassföreståndararbete. Antal timmar per lärare och läsår. För lärarkategorin som helhet

Lärarkategori Småskollärare Folkskollärare Lärare i läroämnen därav enbart klassföreståndare Lärare i övningsämnen Speciallärare Yrkeslärare 188

Administrativa och skolsociala uppgifter

Elevvårdande uppgifter

Annat klassföreståndararbete

Summa klassföreståndararbete

Enbart för lärare som varit klassföreståndare

18 20 42

8 8 10

20 22 20

46 50 72

45 51 81

47 3 21 31

11 1 9 14

22 1 21 13

81 5 51 58

81 90 74 68 SOU 1971:53

går emellertid att klassföreståndarna vid undersökningsskolan använde i genomsnitt endast 0,2 % av den studerade lektionstiden till klassföreståndararbete. ULA kostaterar att klassföreståndararbetet med hänsyn till sin volym hör till det som bör bli föremål för fördjupade undersökningar. Särskilt synes detta gälla vad som i undersökningarna kallats "Administrativa och skolsociala uppgifter". En viss uppfattning om varav detta består och om frekvensen av dessa delar kan erhållas från totalredovisningen för fältprojektet i fältstudietabell 12. (Bilaga H) Klassföreståndararbetet torde inte till alla delar höra till de områden som från rationaliseringssynpunkt är lättast att angripa med generella medel, eftersom insatserna i så hög grad är beroende av förhållandena på platsen. Sedan ULA:s undersökningar företogs, har vissa av de administrativt betonade delarna förenklats genom införandet av nya generella elevregistreringsrutiner och genom slopandet av vissa terminsbetyg. I gengäld har större vikt lagts vid kontaktverksamheten med hemmen. Även inom denna sektor av klassföreståndararbetet torde emellertid vissa ytterligare förenklingar vara möjliga eller finnas möjligheter till utnyttjande av biträdespersonal för vissa uppgifter. Så torde exempelvis mera ingående kunna prövas effekten på klassföreståndararbetet av att införa en central för rapportering av frånvaro för skolans elever.

8.2.4 Lärares vakttjänstgöring Frågan om lärares engagemang i vakter av olika slag inom skolan har sedan länge varit under debatt. ULA kan tillföra underlaget för denna diskussion vissa data ur undersökningarna. Ur GRU-tabellerna kan erhållas data beträffande rastvakt, måltidsvakt och kvarstannandevakt men däremot inte avseende skrivningsvakt, då skriftliga prov i princip endast skall förekomma på ämnets egna lektioner, varför de har räknats in i aktiviteten "Lektion och laboration". En sammanställning av dessa data ur GRU har intagits i tabell 8.4, där tidsåtgången för aktiviteterna genomgående uttryckts i procent av det i GRU använda begreppet "Totalt lärararbete II". I tabellen har endast de i detta avseende mera relevanta lärarkategorierna medtagits. För de redovisade lärarkategorierna varierar alltså den andel i lärararbetet som de ifrågavarande vakterna utgör mellan 1,6 och 4,5 %. Redan vid det lägre av dessa procenttal kan posten anses intressant från rationaliseringssynpunkt. Rationaliseringsfrågan torde då i första hand gälla dels möjligheterna att överföra vaktuppgifter som åvilar lärare till annan personal; dels de organisatoriska aspekterna på vakttjänstgöringen. Det kan erinras om att skolöverstyrelsen, med stöd av ett generellt bemyndigande, tillåtit vissa försök på olika håll med utnyttjande av annan personal än lärare för olika slag av vakttjänstgöring. Inför en eventuell ytterligare penetrering av vaktproblemen vill ULA erinra om att belysning därav kan ges även genom sådana studier av lärarnas utnyttjande av rasterna

Tabell 8.4 Vakttjänstgöringstidens beräknade andel (%) av tidsåtgången för "Totalt lärararbete II". Lärarkategori Aktivitet

Småskollärare

Folkskollärare

Lärare i läroämnen

Speciallärare

Rastvakt Måltidsvakt Kvarstannandevakt

2,0 2,5 0

1,7 1,6 0,1

1,1 0,4 0,1

1,2 0,9 0

Summa 4,5

3,4

1,6

2,1

SOU 1971:53

som prövats i fältstudien och redovisas i fältstudietabellerna 2-4. (Bilaga H) 8.2.5 Utnyttjande av annan personal än lärare I den allmänna debatten om skolans rationalisering har ofta framförts synpunkter, bl. a. från lärarhåll, om utnyttjande av andra personalkategorier för vissa uppgifter som hittills regelmässigt utförts av lärare. Hit hör bl. a. frågor rörande vissa slag av vakttjänstgöring som ULA berört i avsnitt 8.2.4. För att i ett sammanhang belysa storleksordningen av den ram inom vilken sådana överväganden maximalt torde röra sig, har ULA i tabell 8.5 sammanställt den genomsnittliga tidsåtgången per lärarkategori för de aktiviteter varom här torde kunna bli fråga. Vid studium av tabellen är att märka dels att variationerna mellan ämnesgrupper o. dyl. inom vissa lärarkategorier är betydande, dels att det inom flera specialfunktioner,

t. ex. som huvudlärare, tillsynslärare eller yrkesvalslärare, torde finnas många möjligheter till utnyttjande av annan personal än lärare för vissa uppgifter. För en noggrannare bedömning av rationaliseringsmöjligheterna inom ovan upptagna aktiviteter är GRU-aktiviteterna för grova. Utredningen har därför också studerat fältstudiens mer detaljerade data i detta syfte. Dessa framgår av fältstudietabell 12. ULA:s slutsatser härav är att det inom lärararbetet finns en hel del element, i någon mån även inom ramen för vad som vanligen sker under lektionstid, vilka bör ingå i en noggrann analys av möjligheterna att utnyttja annan personal. Inom vissa kommuner eller i projekt inom ramen för det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet har samlats betydande erfarenheter rörande vissa slag av sådana arrangemang, vilka utredningen förutsätter kommer att bli utnyttjade i samband med den mera ingående analys av frågan som ULA här föreslår.

Tabell 8.5 GRU-tabellvärden för aktiviteter vilkas innehåll kan tänkas reducerbart genom överföring av uppgifter till annan personal än lärare, antal timmar per lärare och läsår samt ifrågavarande aktiviteters beräknade sammanlagda andel (%) av tidsåtgången för "Totalt lärararbete II". Lärarkategori Småskollärare

Folkskollärare

Lärare i Lärare i läroämnen övningsämnen

Speciallärare

Yrkeslärare

24 32 7

24 23 4

28 24 6

32 39 29

29 34 7

15 18 30

19 28 36

23 27 26

31 18 7

11 11 6

20 18 13

12 13 13

2 5

3 31

16 17

10 3

3 12

20 12

Summa 291 Andel av Totalt lärararbete II 20

343 22

361 22

163 12

236 16

236 15

Aktivitet 9. Dukning för lektion 10. Avstädning efter lektion 11. Materielvård 12. Genomgång och rättning av arbetsböcker o. d. 14. Rättning och bedömning av prov 17. Maskinskrivning och duplicering 29. Rastvakt 30. Måltidsvakt 33. Administrativa och skolsociala uppgifter (för klassföreståndare) 35. Annat klassföreståndararbete 37. Administrativa uppgifter (för huvudlärare) 44. Arbete som tillsynslärare

190 SOU 1971:53

De personalkategorier som närmast skulle komma i fråga för övertagande av vissa uppgifter som nu fullgörs av lärare är vad som skulle kunna rubriceras som institutionsassistenter/materielskötare, lärarassistenter och biträdespersonal. Med adekvat utbildning av dylik personal kan det finnas goda möjligheter att successivt utnyttja den i allt högre grad. Vid det fortsatta övervägandet om åtgärder av ovan angivet slag, liksom vid ett genomförande av dem, kommer givetvis en av svårigheterna i många fall att vara att inom en skolanläggning eller skolenhet få tillräckligt underlag för befattningar av ovannämnda art. Det kan därför, i vart fall vad gäller biträdespersonal, visa sig lämpligt att den tillförs rektorsexpeditionen som en allmän resurs, vilket också överensstämmer med den i andra sammanhang framlagda uppfattningen att rektorsexpeditionen bör utgöra ett servicecentrum inom skolan. I detta sammanhang vill ULA avslutningsvis erinra om att det i 1969 års läroplan för grundskolan uttryckligen anges att de s. k. resurstimmarna även kan användas för anlitande av assistenter av olika slag. 8.2.6 Läromedelsanvändning I fältstudiens lektionsstudie ingick en registrering av vissa läromedel som utnyttjades under respektive lektioner. Denna delstudie kunde av praktiska skäl inte organiseras så att den upplyser om den tidrymd som respektive läromedel utnyttjades under lektionen. Registreringen avsåg enbart om läromedlet var utnyttjat (upptaget) under lektionen eller ej. I fältstudietabell 11 (Bilaga H), där en redovisning för delstudien lämnas, anges den sålunda registrerade läromedelsanvändningen i procent av totala antalet studerade lektioner. För flertalet av de vid undersökningsskolan studerade läromedlen gällde, som bilagan visar, att utnyttjandefrekvensen var förhållandevis låg. Självfallet måste uppgifter från en enda skolenhet och avseende endast fyra veckor av läsåret hanteras med stor försiktigSOU 1971:53

het. Enligt ULA:s uppfattning är emellertid resultaten av sådan art att en mera omfattande undersökning av förhållandena ifråga bör utföras. För att understryka detta presenteras i tabell 8.6 några beräkningar baserade på data från delstudien och avseende de per enhet räknat mera kapitalkrävande tekniska hjälpmedlen. I synnerhet om man betraktar det sätt på vilket utnyttjandetiden beräknats i denna delstudie, skulle värdena i denna tabell kunna tolkas så att beståndet vid undersökningsskolan av flera av dessa läromedel är överdimensionerat, under förutsättning att användningsfrekvensen varit likartad under övriga delar av läsåret. En bedömning härav kräver emellertid analys av faktorer, som inte alls belysts i fältstudien. Det skulle t. ex. behöva undersökas hur många exemplar av ett visst läromedel som samtidigt utnyttjades och de praktiska förutsättningarna för ökat samutnyttjande. Av mycket väsentlig vikt för bedömning av dessa dimensionsfrågor är naturligtvis också för varje läromedel betydelsen av att det finns lätt tillgängligt (t. ex. i klassrummet). Tabelluppgiften att var och en av TVapparaterna i undersökningsskolan var utnyttjad (upptagen) i genomsnitt endast en lektion per vecka ger anledning till eftertanke rörande effekten av det tämligen omfattande utbudet av TV-program för skolan. Också från andra sammanhang är det bekant att TV utnyttjas i låg omfattning i skolan, varvid som åtminstone ett av skälen härför brukar framhållas att det endast i begränsad om-

Tabell 8.6 Antal och genomsnittlig utnyttjandetid, mätt i lektioner per vecka, för vissa läromedel i undersökningsskolan. Läromedel

Antal

Genomsnittlig utnyttjningstid

Bandspelare Grammofon TV-apparat Skriftprojektor Stillbildsprojektor Filmprojektor

43 4 5 13 45 6

2 3 1 3 1 5

fattning är möjligt att anpassa schemat till programtiderna. För skolradions del har detta problem lösts genom bandning. En likartad utveckling är på väg beträffande TV men till en avsevärt högre kostnad. Med det sist sagda tangeras ett stort problem som skulle kunna ägnas betydligt större intresse än hittills, nämligen frågan om de totala ekonomiska aspekterna på mediaval i skolarbetet. Produktionen av läromedel innefattar ofrånkomligt en betydande styrning av mediavalet, varför det borde vara självfallet att de ekonomiska konsekvenserna, likaväl som de pedagogiska, borde beaktas redan vid produktionsplaneringen. Enligt ULA:s mening finns det berättigad anledning att närmare utreda frågor rörande läromedlens användningsfrekvens och att, med beaktande bl. a. härav, i produktionsplaneringen avseende läromedel föra in totalekonomiska bedömningar på mediaval m. m. 8.2.7 Andra överväganden Med utnyttjande av resultaten från i första hand GRU har ULA övervägt ett flertal andra tänkbara rationaliseringsuppslag, vilka ULA dock inte ansett sig ha tillräckligt underlag för att föra fram såsom rationaliseringspropåer. Ett av de uppslag som prövats, är exempelvis möjligheterna och behovet av att påverka säsongvariationerna i lärararbetet, dvs. läsårsrytmen, för att nå jämnare tidsmässig spridning av lärararbetet. ULA har därvid endast beaktat vad som ligger inom själva läsåret. I detta avseende kan GRU:s diagram i anslutning till tabell VII belysa problemet, men därvid bör märkas att exempelvis klassföreståndararbete, som enligt vad som tidigare påvisats inte berör samtliga lärare, inte går att urskilja i dessa diagram. (Bilaga G) ULA:s slutsats av dessa överväganden har blivit att det under läsårstid knappast för någon lärarkategori kan urskiljas variationer i arbetet av sådan storleksordning att det kan anses motiverat att ytterligare analysera denna fråga, även om viss stegring i veckotimta192

len kan skönjas i samband med terminers början och slut. De egentliga variationerna i arbetsrytmen är annars direkt föranledda av under läsåret infallande lov och helger. ULA har dessutom ingående prövat möjligheterna att ur resultaten från GRU och fältstudien erhålla någon belysning av anspänningen i lärararbetet. Så skulle man t. ex. kunna antaga att iakttagelser av vissa omkastningar eller byten mellan olika aktiviteter under dagen skulle kunna ge ett visst grepp om splittringen i lärararbetet. Närmast skulle då vara fråga om de icke planerade aktivitetsbytena. En fråga om splittringen i arbetet hör också nära samman med rationaliseringsövervägandena. Tanken på att utnyttja insamlade data för sådant ändamål väcktes emellertid vid en tidpunkt då datainsamlingen redan påbörjats och ändringar inte kunde genomföras utan konsekvenser i säkerhetshänseende. Undersökningarna är därför inte planerade att belysa denna särskilda aspekt. ULA knöt då vissa förhoppningar till fältstudien, där registreringar av enskilda lärares aktiviteter på och utanför lektionstid i skollokalerna eventuellt skulle kunna användas. Särskilda förhoppningar knöts också till användbarheten av den speciella störningskoden vid lektionsstudien. Ett flertal olika infallsvinklar prövades genom bearbetningar, såväl manuellt som maskinellt. ULA kom emellertid till uppfattningen att underlaget från fältstudien tyvärr inte medger några som helst redovisningar eller informationer om splittringen i arbetet. Dels är fältstudien givetvis av för ringa omfattning för att medge några generella värderingar, dels skulle studien ha behövt läggas upp något annorlunda för detta ändamål. ULA fann också att det skulle uppstå betydande svårigheter att dra några slutsatser av materialet i avsaknad av jämförelsematerial av samma art avseende andra yrkesgrupper. I samband med redovisningen av sina rationaliseringsöverväganden anser sig ULA också böra redogöra för åtminstone ett av de analysförsök som ULA utfört vid bearbetningen av data från fältprojektets lektionsSOU 1971: 53.

studie. Utfört på ett mera omfattande material skulle det kunna ge impulser till rationaliseringsöverväganden också av mera tekniskorganisatorisk art, även om det pedagogiska området närmast berörs. Försöket avsåg att belysa relationen mellan å ena sidan sådana aktiviteter under lektionen där läraren i huvudsak ensam är aktiv och å andra sidan sådan aktiviteter under lektioner där i huvudsak eleverna är den aktiva parten. Vid detta försök gjordes endast en grov uppskattning av denna relation genom att i beräkningarna enbart de tidsmässigt mera betydande av aktiviteterna under lektionen beaktades. Således beräknades relationen såsom kvoten mellan summan av lektionsstudieaktiviteierna "Direkt kunskapsförmedling" och "Kommenterande kunskapsförmedling" och summan av "Planerande arbetsledning", "Instruerande arbetsledning" och "Handledande arbetsledning". För definitioner av dessa aktiviteter hänvisas till projektledarens rapport. (Bilaga C.) Tillsammans svarade dessa fem aktiviteter genomsnittligt för drygt 64 % av den studerade lektionstiden i fältprojektet, se fältstudietabell 5. (Bilaga H) Beräkningarna utfördes såväl per årskurs som per stadium, per lärarkategori och per ämne. Här skall resultaten endast exemplifieras med kvoterna mellan de båda summorna för de tre större lärarkategorierna vid undersökningsskolan, nämligen småskollärare (0,26), folkskollärare (0,98) och lärare i läroämnen (1,04). Relationstalet (kvoten) ökar således med elevernas stigande ålder. Detta är ett uttryck för att noteringarna på aktiviteten "Direkt kunskapsförmedling" spelar en mera betydande roll på lektionerna på mellan- och högstadiet, medan förhållandet är det motsatta beträffande "Instruerande och handledande arbetsledning". Det är tänkbart att en fördjupad analys på ett större material skulle kunna ge underlag för ytterligare synpunkter, exempelvis avseende elevgruppernas lämpliga storlek på olika stadier eller i olika ämnen med hänsyn till tillämpad undervisningsmetodik. SOU 1971:53 13

8.2.8 Sammanfattning och uppföljning av utredningens rationaliseringsöverväganden I det föregående har ULA i korthet redovisat de överväganden i rationaliseringshänseende som ULA, mot bakgrund av tidigare anförda förhållanden, ansett sig kunna framföra. Av detta torde framgå att en rationalisering av lärararbetet i hög grad måste få karaktären av åtgärder som på varje enskild punkt i och för sig är små, men som sammantagna för den enskilde läraren kan få en beaktansvärd volym. Genom lärarkategoriernas storlek blir den för landet sammanlagda effekten också av små uppnådda rationaliseringsvinster av betydande omfattning. Enbart en realiserad rationaliseringsvinst som till sin storlek bedömes motsvara 1 % av allt lärararbete i grundskolan, skulle - försiktigt beräknat — för närvarande motsvara en årlig besparing på omkring 33 miljoner kronor, sociala kostnader inräknade. Av redovisningen torde också kunna dras den slutsatsen att det inom lärararbetet finns ett inte närmare preciserat utrymme för rationaliseringsåtgärder av mera teknisk art. Hur stor del av en sådan ram som kan anses utgöra möjlig nettobesparing har utredningen ingen möjlighet att ange, eftersom ULA inom sig inte utfört rationaliseringsundersökningar och därför inte heller presenterar konkreta förslag till rationaliseringsåtgärder. Det torde emellertid finnas möjligheter att genom åtgärder som ligger mera inom ramen för undervisningsmetodiska åtgärder ytterligare höja effektiviteten i lärararbetet. Flera av de impulser som ULA ansett sig kunna peka på från fältprojektets lektionsstudie har sådan innebörd. Mot här antydd bakgrund anser ULA det angeläget att befintliga permanenta organ, närmast skolöverstyrelsen och Svenska Kommunförbundet, var för sig eller tillsammans, ges möjlighet att med större kraft än hittills ägna sig åt rationalisering av lärarnas arbete och skolarbetet. Det förefaller ULA naturligt att de båda organen tillsammans med berörda personalorganisationer samverkar för planering, styrning och genomförande av olika 193

rationaliseringsundersökningar. Det torde emellertid vara lika naturligt att många av de sålunda överenskomna enskilda undersökningarna utförs pålokal nivå och med anlitande av där tillgänglig expertis. Arbetet måste bedrivas i intim samverkan med det av skolöverstyrelsen ledda pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet. Även om detta inte i sig är inriktat på rationaliseringar, ger det ett viktigt underlag för bedömningar i rationaliseringshänseende och har i regel också följdverkningar i effektivitetshänseende, vilka måste bevakas.

194 SOU 1971:53

9 Sammanfattning

Bakgrunden till utredningsuppdraget till utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden (ULA) anges i direktiven vara de olika uppfattningar som vid tidpunkten för grundskolebeslutet rådde mellan chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet och personalorganisationernas representanter rörande hur reformeringen av den obligatoriska skolan genom grundskolebeslutet skulle komma att påverka lärarnas arbetsförhållanden. Då informationen om förhållandena på detta område var ofullständig befanns det lämpligt att i samband med genomförandet av den nya skolorganisationen verkställa en allsidig undersökning. Enligt direktiven skulle syftet med utredningen vara tvåfaldigt: dels skulle lärarnas hela, faktiska arbetssituation kartläggas i syfte att få en tillförlitlig statistisk grundval vid framtida förhandlingar om lärarnas arbetstid, dels borde de sakkunniga på grundval av vad som framkom i undersökningarna kunna föreslå områden av lärararbetet som lämpade sig för rationaliseringsinsatser. ULA:s undersökningar förutsattes bli genomförda både i grundskolan och i vissa av de skolformer som under 1960-talet skulle avvecklas. I direktiven fästes stort avseende vid kravet på omsorgsfull penetrering och utprovning av undersökningsmetoder syftande till att garantera hög tillförlitlighet. ULA har i konsekvens därmed vid uppläggningen av genomförda undersökningar ägnat metodfrågorna stor uppmärksamhet och därvid tagit SOU 1971:53 13*

stor hänsyn till objektivitetskravet vid bedömningen av undersökningsprogrammets omfattning och struktur. En kartläggning av lärarnas hela faktiska arbetssituation borde utöver arbetstidens omfattning och användning även belysa verkningarna av andra faktorer. ULA har bland dessa främst undersökt möjligheterna att mäta anspänningen i lärararbetet. Vetenskapliga studier med medicinska och psykologiska infallsvinklar har med hänsyn till nuläget inom respektive forskningsområden i fråga om utvecklade begrepp och operationella metoder icke visat sig vara möjliga alternativ för ULA. En sociologisk försöksstudie har inom ULA utförts under beteckningen "en explorativ undersökning av arbetsanspänning hos läroverkslärare". Denna gav dock icke resultat som ULA ansåg kunde motivera en större undersökning av samma slag. En planerad mera omfattande attitydundersökning i samband med GRU-undersökningen, avsedd att registrera lärarnas egen uppfattning om anledningarna till upplevda svårigheter och till särskilt stor tidsåtgång för vissa uppgifter, om disciplinförhållandena vid skolorna och bland de egna eleverna etc måste ULA av ekonomiska skäl avstå ifrån. ULA:s kartläggning av lärarnas arbetsförhållanden i avvecklingsskolor och grundskolan har därför i stort sett begränsats till undersökningar om arbetstidens omfattning och dess användning för olika aktiviteter. Huvudundersökningarna i avvecklings195

skolorna (AVU) och grundskolan (GRU) har även låtit genomföra en attitydundersökning utförts av statistiska centralbyråns utred- efter vardera bokföringsundersökningen, vilningsinstitut (Ui) i enlighet med program som ka givit ytterligare material till belysning av ULA fastställt. undersökningens kvalitet. Arbetstidsundersökningar utförs ofta med ULA har på grundval av ingående studier hjälp av direkta observationsmetoder. Att genomförda av Ui gått igenom vidtagna kvaanvända sådana metoder för att undersöka litetskontroller samt arten och betydelsen av lärarnas hela arbetstid fann ULA emellertid de felkällor som inverkat på undersökningsogörligt, eftersom dessa utförde en stor del resultaten. Genom studier av olika sådana av sitt icke-lektionsbundna arbete i bosta- har ULA kunnat bilda sig en uppfattning om den, där några direktobservationer av prak- dessas betydelse för resultaten. I fråga om tiska skäl inte kunde arrangeras. Till sina det bortfall som förekommit har ULA funnit försök med partiella direktobservationer att detta inte torde i betydelsefull grad ha återkommer ULA nedan i samband med påverkat dessa i snedvridande riktning. fältstudien. Effekten av vissa företeelser som sammanFör sina båda huvudundersökningar har hänger med själva mätsituationen har vad ULA valt att utnyttja bokförings- och inter- avser den tidsmässiga betydelsen kunnat bevjumetoder. Bokföringsmetoden har varit räknas, varigenom man kan taga hänsyn till huvudmetod under läsårstid, medan intervju- den vid utvärderingen av resultaten. ULA har metoden använts som parallell metod för på grundval av utredningsinstitutets och utjämförelse avseende tiden efter skoldagens redningens egna överväganden funnit underslut. För ferietiden har intervjumetoden varit sökningsresultatens kvalitet i tillfredsställanhuvudmetod, kompletterad med postenkä- de grad säkerställd. ter. Såväl bokförings- som intervjudata grundar En grundläggande svårighet i undersöksig på lärarnas egna uppgifter. I enlighet med ningsarbetet har bestått i att lärarnas arbetsdirektiven har ULA — i samarbete med Ui — uppgifter icke finns preciserade eller beskrivlagt ner stort arbete på att utforma under- na på ett från undersökningssynpunkt tillsökningarna så att resultaten skulle få en fredsställande sätt i gällande läroplaner och tillräckligt hög grad av tillförlitlighet. Detta övriga bestämmelser. Därför har ULA har skett dels genom förebyggande åtgärder, tvingats att för sina undersökningar precisera dels genom kontroll och rättning av primär- vad som i dessa skulle innefattas i begreppet materialet i kontakt med vederbörande lära- lärararbete. Denna precisering har uteslutanre. ULA har också genom olika studier sökt de haft en undersöknings- och redovisningsbilda sig en uppfattning om eventuella där- teknisk uppgift och således icke varit avsedd efter kvarvarande brister hos datamaterialet att söka fastställa en exakt gräns mellan och därmed resultaten. Alla här beskrivna "lärararbete" och "icke-lärararbete". Ett naturligt önskemål beträffande redoåtgärder kan sägas utgöra en typ av kvalitetskontrollsystem. Bland de olika elementen i visning av undersökningsresultaten har varit detta kan nämnas viktiga exempel. Ui har att alternativt kunna uttrycka tidsåtgången i utfört en serie provundersökningar för att ett mått för en hel tjänst utan övertimmar testa olika metoder och olika utformningar eller arvoderade specialfunktioner. Lärararav en och samma metod. I bearbetningarna betet är emellertid så arrangerat att den har ingått olika administrativa och logiska tidsåtgång som hänför sig till den hela tjänskontroller. Jämförelse har gjorts mellan re- ten inte direkt låter sig särskiljas. Det har sultaten av de nyssnämnda parallella bokfö- därför varit nödvändigt för ULA att verkställa omräkningar av de uppmätta arbetsrings- och intervjuundersökningarna. För att få kunskap om lärarnas mätbeteende och tiderna. Detta har skett med hjälp av en av ULA konstruerad "tjänstekoefficient". Vill inställning till undersökningarna har ULA 196

SOU 1971:53

man använda ULA:s metod att förvandla den totala tidsåtgången per år eller läsår till en hel tjänst för en grupp lärare med genomsnittlig tjänstgöring som ligger över vad som innefattas i en hel tjänst dividerar man tidsåtgången med den angivna tjänstekoefficienten. Den sistnämnda är sålunda ett av ULA använt mått på tjänstens totala omfattning, varvid koefficienten 1,00 motsvarar en hel tjänst. En så beräknad tidsåtgång för en hel tjänst är icke avsedd att vara en uppskattning av den arbetstidsåtgång som skulle ha förelegat om alla de deltagande lärarna haft allenast hel tjänst. De i AVU och GRU tillämpade metoderna kräver begränsning av aktivitetsuppdelningen. Det stod för ULA klart att bl a detta förhållande skulle inskränka resultatredovisningens användbarhet som underlag för rationaliseringsöverväganden. Främst därför har ULA i sitt undersökningsprogram även tagit med en fältstudie huvudsakligen baserad på direktobservationer, vilket bl a möjliggjort en mera långtgående aktivitetsuppdelning. Denna studie har dock endast utförts vid en enda skolenhet och under en begränsad tid av en hösttermin och får därför betraktas närmast som en försöksstudie vars metoder eventuellt kan tillämpas vid framtida rationaliseringsundersökningar inom skolan. Undersökningen vid avvecklingsskolorna genomfördes läsåret 1965/66 och omfattade skolformerna allmänt gymnasium, försöksgymnasium, tekniskt gymnasium och handelsgymnasium samt statliga och kommunala realskolor. På grund av avvecklingsläget fick AVU karaktär av en totalundersökning i den bemärkelsen att datainsamlingen omfattade samtliga vid undersökningstillfället tjänstgörande lärare vid hithörande skolor, som inte berördes av avvecklingen, i den mån dessa lärare uppfyllde de för undersökningen uppställda kraven beträffande behörighet och tjänstgöringens omfattning. Undersökningen har omfattat såväl läsårssom ferietid, ehuru olika undersökningsmetoder då tillämpats. För olika lärarkategorier SOU 1971:53

har total arbetstidsåtgång beräknats för läsår, respektive ferier. Följande värden ger den beräknade genomsnittliga tidsåtgången för hela årets lärararbete vid den tjänstevolym, som anges genom den inom parentes meddelade tjänstekoefficienten, nämligen för lärare i läroämnen per lärare och år vid: allmänt gymnasium med realskola försöksgymnasium (lärare utan fyllnadstjänstgöring) tekniskt gymnasium handelsgymnasium samrealskola och kommunal realskola

1710 (1,12) 1702 ( 1,17) 1672 ( 1,28) 1706 ( 1,22) 1577 (1,11)

För lärare i övningsämnen utan fyllnadstjänstgöring utgjorde motsvarande värde för samtliga de ovannämnda skolformerna tillsammans 1387 timmar (1,15). Någon särredovisning har för övningslärarnas del varken kunnat ske för skolform eller övningslärarkategori. Efter omräkning av läsårsarbetstiden med utnyttjande av tjänstekoefficienten erhålles för en hel tjänst som lärare i läroämnen följande antal timmar per lärare och helt år med motsvarande värden för läsår inom parentes vid: allmänt gymnasium med realskola försöksgymnasium (lärare utan fyllnadstjänstgöring) tekniskt gymnasium handelsgymnasium samrealskola och kommunal realskola

1544 (1453)

1480 (1389) 1339 (1248) 1426 (1335) 1433 (1342)

Motsvarande antal timmar utgjorde för övningslärare utan fyllnadstjänstgöring oavsett skolform 1215 (1168). Ett studium av tidsåtgången för olika aktiviteter visar att av det totala lärararbetet ungefär 3/4 varit hänförligt till "Lärokursbundet arbete" och återstoden till "Övrigt lärararbete". Arbetstidsåtgången har i AVU också analyserats med hänsyn till bakgrundsvariablerna ålder, kön och civilstånd för lärare i läroämnen. Resultaten har inte givit stöd för hypo197

tesen att en annan ålders-, köns- eller civilståndsfördelning i AVU skulle gett ett i väsentliga avseenden annorlunda resultat i fråga om tidsåtgång. Däremot synes de lärare som haft undervisning i parallella klasser i regel ha mindre redovisad arbetstidsätgång än de som icke haft sådan parallellundervisning. Vid studium av tidsåtgången för "Totalt lärararbete" för vissa ämnesgrupper vid allmänt gymnasium med realskola har det visat sig att skillnaden i tidsåtgång mellan dessa företrädesvis utgjordes av tid som åtgått för skrivlagsarbete. För lärarna i läroämnen i realskolan utgjordes hälften av det lärokursbundna arbetet av lektioner, en tredjedel av planering, förberedelser och efterarbete till dessa och en sjättedel av arbete med skrivlag. Relativt stora skillnader förelåg i avvecklingsskolorna i tidsåtgång per veckotimme mellan olika ämnen, stadier, årskurser och gymnasieformer. Å andra sidan har stora likheter förelegat mellan de tyngsta aktivitetsgruppernas andel av arbetstiden vid de olika gymnasie formerna. Undersökningen i grundskolan genomfördes läsåret 1968/69. Den utfördes genom insamling av data från ett representativt urval av lärare inom skolformen. Följande värden återger resultaten i fråga om den totala genomsnittliga årsarbetstiden för grundskolans olika lärarkategorier i antal timmar per lärare och helår vid den inom parentes angivna genomsnittliga tjänstekoefficienten samt med den vidare omfattning av lärararbetet som innefattas i ULA:s definition av "Totalt lärararbete II" för: småskollärare folkskollärare speciallärare lärare i läroämnen lärare i övningsämnen yrkeslärare

1466 (1,04) 1648 (1,11) 1520 (1,14) 1742 (1,17) 1479 (1,12) 1689 (1,12)

De timantal, som redovisats här ovan avser såsom framgår av tjänstekoefficienten lärare, vilkas tjänstgöring omfattat minst eller i medeltal mera än en hel tjänst. Efter omräkning med utnyttjande av tjänstekoefficienten 198

erhålles följande för hel tjänst beräknade helårsarbetstid för "Totalt lärararbete II" (inom parentes anges tiden för enbart läsåret) för: småskollärare folkskollärare speciallärare lärare i läroämnen lärare i övningsämnen yrkeslärare

1410 (1377) 1485 (1432) 1333 (1277) 1489 (1412) 1321 (1261) 1508 (1426)

De ovan angivna värdena visar sålunda att skillnader i arbetstidsätgång förelegat mellan olika lärarkategorier. Bakom de återgivna genomsnitten döljer sig variationer inom grupperna. För övningslärarna är ett enda genomsnitt föga meningsfullt. För den skull återges här nedan till hel tjänst omräknade värden för "Totalt lärararbete II" för de olika övningslärarkategorierna. Eftersom värden avseende ferietid av tekniska skäl ej kunnat redovisas för lärarna i teckning och hemkunskap anges här endast läsårsarbetstiden. Denna är jämförbar med värdena inom parentes i närmast föregående tabell. Värdena är för lärare i musik gymnastik teckning trä- och metallslöjd textilslöjd hemkunskap

1250 1306 1443 1243 1290 1391

För de övningslärare, för vilka helårsarbetstid (utan reduktion till hel tjänst) kan redovisas, utgör denna i antal timmar per lärare och helår för "Totalt lärararbete II" — med tillhörande tjänstekoefficient angiven inom parentes — för lärare i musik gymnastik trä- och metallslöjd textilslöjd

1455 (1,10) 1571 (1,16) 1451 (1,12) 1464 (1,09)

Vid en jämförelse mellan olika lärarkategorier finner man de högsta värdena för folkskollärare, lärare i läroämnen och yrkeslärare samt bland övningslärarna för lärare i teckning. ULA vill påpeka att redovisade årsarbetstider inte utan vidare kan jämföras med de arbetstider, som genom arbetsavtal fastställts SOU 1971:53

för personal med bestämda arbetstider. Lärarna har i de undersökta skolorna haft dels ett tidsbundet och dels ett betingsartat arbete. För huvuddelen av arbetsinsatsen har gällt att arbetstidens fördelning under året styrts av indelningen i terminer och ferier. Det kan emellertid vara av intresse att här ange den arbetstid för år som en tjänsteman i statsförvaltningen enligt gällande kollektivavtal förutsattes fullgöra. För en heltidsanställd tjänsteman utan övertidstjänstgöring och med sex veckors semester omfattar årsarbetstiden 1760 timmar. Om man slår ut den totala tidsåtgången för lärararbete under läsåret på de 40 veckor, som detta enligt skolstadgan omfattat, erhålles för de olika lärarkategorierna genomsnittliga timantal varierande mellan 34 och 41 timmar, här liksom eljest i betänkandet omfattande 60 minuter (efter omräkning till tjänstekoefficienten 1,00 varierar timtalet mellan 31 och 36 timmar). Inom läsåret förekommer dock veckor med utpräglat låga timtal till följd av lov- eller helgdagar. Värdena för övriga veckor är följaktligen högre än genomsnittet. I GRU har uppdelningen på olika aktiviteter och analyserna därav drivits avsevärt längre än i AVU. Framförallt gäller detta för det lärokursbundna arbetet. Vad beträffar fördelningen mellan "Lärokursbundet arbete" och det övriga lärararbetet, visar GRU i likhet med AVU att det förras andel har uppgått till mellan två tredjedelar och tre fjärdedelar av det totala lärararbetet. Av det lärokursbundna arbetet i sin tur utgjorde för lärarna i läroämnen hälften lektionstid och hälften tid för planering, förberedelser och efterarbete, vilket också överensstämmer med vad som iakttagits beträffande samma lärarkategori i realskolan. Däremot använde småskollärare, folkskollärare, speciallärare samt av övningslärarna lärarna i gymnastik, teckning, textilslöjd och hemkunskap endast hälften och övriga övningslärarkategorier och yrkeslärarna endast en tredjedel så lång tid som lektionstiden för planering, förberedelser och efterarbete. SOU 1971:53

Av de enskilda aktiviteterna inom "Lärokursbundet arbete" har för långtidsplaneringen och planeringen på studiedag redovisats 1/2-1 timme per läsårsvecka. I genomsnitt har endast en studiedag per år använts för planering. Korttidsplaneringen för den eller de närmaste lektionerna har huvudsakligen avsett lärostoffet, medan de praktiska förberedelserna fått mindre tid. Mycket låg tidsåtgång har redovisats för förövningar, bl. a. kontroll av att AV-utrustningen och annan materiel fungerar. För materielvård har endast slöjd-, tecknings- och yrkeslärare redovisat någon större tidsåtgång. Vad efterarbetet beträffar dominerar, om man undantar flertalet övningslärarkategorier, genomgång, rättning och bedömning av elevernas arbetsböcker och prov m m, varvid bör observeras att i proven redovisats även andra än skriftliga prov. För lärarna i övningsämnen redovisas i stället ett högre sammanlagt värde för avstädning och betygssättning. I fråga om förberedelse- och efterarbetet har ULA kunnat konstatera en viss skillnad mellan äldre och yngre lärare grupperade efter lärarerfarenheten (-5, 6-20, 2 1 - år). Den äldsta gruppen har visat sig använda mera tid för arbete med prov och den yngsta mera tid för arbete med lektionsförberedelser än de övriga. Med undantag för textillärarna har de äldre och yngre redovisat längre total arbetstid än mellangruppen. Tiden för sammanträden har uppgått till omkring 1 timme per läsårsvecka i genomsnitt. Den genomsnittliga tidsåtgången för andra kontakter med skolledare, lärare och annan personal, elever och föräldrar är ca 1 1/2 timme per läsårsvecka. Av lärarnas vakthållning har rast- och måltidsvakterna krävt den mesta tiden, något som främst gällt för småskollärare och folkskollärare. Då det gäller vakthållningen bör man uppmärksamma, att skriftliga prov i grundskolan i princip skall vara förlagda till ämnets egna timmar och att några skrivvakter i samma mening som i avvecklingsskolorna således inte bör förväntas där. I den mån 199

sådana förekommit, har de redovisats som lektionstid. Med en särskild aktivitet "Uppehåll under arbetet i skolan vilket ej använts till annan aktivitet" avsåg ULA att få "spilltiden" i lärararbetet registrerad, framför allt sådan tid som kunnat uppstå på grund av s k håltimmar. Även outnyttjade raster har kunnat bokföras som uppehåll. Redovisade värden tyder på att lärarna i stort sett kunnat utnyttja de s k håltimmarna för aktiviteter i lärararbetet eller av personlig art, varför håltimmarna ej kan betecknas som ren spilltid. ULA har också sökt utröna hur de med de arvoderade specialfunktionerna sammanhängande arbetsuppgifterna påverkat tidsåtgången för de egentliga läraraktiviteterna. Data synes visa att en sådan påverkan blir mera påtaglig först om det extraarvoderade åtagandet är av större omfattning. Samma konstaterande har kunnat göras i fråga om övertimmarnas inverkan. I GRU har således kunnat konstateras, att tidsåtgången för "Övrigt lärararbete I" varit i stort sett densamma oavsett omfattningen av övertimmar och arvoderade specialfunktioner. I en särskild redovisning, som belyses med diagram, har ULA sökt klarlägga, vilka säsongvariationer som skulle kunna låta sig påvisas i GRU-materialet. ULA har funnit att läsårsrytmen varit påfallande jämn under höstterminen, medan de variationer härifrån som kan konstateras under vårterminen sammanhänger med då infallande helger och lov. En motsvarande redovisning i diagramform har också skett beträffande olika arbetsaktiviteters förekomst under ferierna. Av denna framgår bl a det i och för sig icke anmärkningsvärda förhållandet att flertalet kurser av olika slag liksom kongresser och möten till tiden varit förlagda i anslutning till terminernas början och slut. Andra ferieaktiviteter t ex enskilda studier, ungdomsledarskap och ferieskolverksamhet har däremot varit mera jämnt fördelade över ferietiden. Till de aktiviteter som sträcker sig över såväl läsår som ferier hör främst fortbildning och studier. Betydande olikheter redovisas mellan lärarkategorierna. Endast i fråga om 200

gruppen lärare i geografi och/eller biologi och/eller kemi synes en väsentlig del av tidsåtgången ha berott på särskilda förhållanden som rådde medan undersökningen pågick, nämligen en utbildningskomplettering i samband med gymnasiereformen. ULA har också sökt jämföra resultaten från AVUoch GRU med varandra. Tillräcklig jämförbarhet vad gäller undersökta skolformer kan anses föreligga endast för lärare i läroämnen som i AVU haft sin tjänstgöring i realskola och som i GRU tjänstgjort på grundskolans högstadium. Resultaten av jämförelsen innebär att den faktiska arbetstiden under läsåret för lärarna i läroämnen kan beräknas ha varit omkring 60 timmar högre på grundskolans högstadium än i realskolan och att skillnaden i huvudsak varit att hänföra till "övrigt lärararbete". Tjänstekoefficienten för lärare i läroämnen var emellertid 1,17 i GRU mot 1,13 i AVU. Skillnaden har beräknats motsvara en tidsåtgång av 63 timmar. Den slutsats ULA dragit härav är att den längre arbetstid som lärarna i läroämnen på högstadiet bokfört helt kan förklaras av den större omfattningen av särskilt arvoderade åtaganden, som dessa lärare redovisat i förhållande till samma lärarkategori i realskolan. När det gäller olika ämnen framgår av jämförelsen att det på högstadiet i förhållande till realskolan skett en utjämning av tidsåtgången mellan olika läroämnen. Detta har skett genom en relativt stark minskning av arbetstidsåtgången för framför allt svenska och engelska, båda skrivlagsämnen i realskolan, och en ökning för vissa andra humanistiska ämnen samt för naturvetenskapliga ämnen. Fältstudien vid Engelbrekts skola i Stockholm genomfördes under fyra veckor höstterminen 1969. Under denna tid fullgjorde lärarna i mesta möjliga mån sitt lärararbete i skollokalerna. Av det redovisade lärararbetet har 88 % utförts i skollokalerna, medan de speciella arbetsplatserna i skolan utnyttjades under drygt 15 % av den totala lärararbetstiden under måndag — fredag. SOU 1971:53

En särskild lektionsstudie ingick i fältstudien varvid registrerades pågående aktiviteter och "störningar", dvs. sådana avbrott i lektionsförloppet under vilka elevernas inlärning inte kunde fortskrida.

— i någon mån även inom ramen för vad som vanligen sker under lektionstid — vilka bör ingå i en noggrann analys av möjligheterna att utnyttja annan personal. Beträffande utnyttjandet av vissa läromedel förekom registrering i det begränsade ULA har även presenterat en utvärdering fältprojektet. Erhållna data antyder behov av av arbetstidsresultaten från rationaliseringsfördjupade studier och av totalekonomiska synpunkt. Denna utvärdering är översiktlig bedömningar rörande mediaval i planering av och syftar till en allmän bedömning på basis läromedelsanvändning och läromedelsproav det presenterade materialet av områden duktion. som skulle kunna lämpa sig för rationaliseAv redovisningen torde också kunna dras ringsöverväganden. den slutsatsen att det inom lärararbetet finns En rationalisering av lärararbetet torde i ett inte närmare preciserat utrymme för stor utsträckning behöva få karaktären av rationaliseringsåtgärder av mera teknisk art. åtgärder som tagna var för sig är små, men Hur stor del av en sådan ram som kan anses som tillsammantagna i genomsnitt per lärare utgöra möjlig nettobesparing har utredkan få en beaktansvärd volym. Genom lärar- ningen ingen möjlighet att ange, eftersom kategoriernas storlek blir den sammanlagda ULA dels inte bearbetat hela det insamlade effekten för undervisningsväsendet i dess hel- datamaterialet, dels i enlighet med het också av små uppnådda rationaliserings- direktiven inte utfört några experimentella vinster av betydande omfattning, vilket kan rationaliseringsundersökningar och därför inillustreras av att en realiserad rationalise- te heller presenterar konkreta förslag till ringsvinst motsvarande 1 % av allt lärararbete rationaliseringsåtgärder. i grundskolan, skulle - försiktigt räknat ULA vill avslutningsvis framhålla att beför närvarande motsvara en årlig besparing tänkandet och dess bilagor innehåller ett på omkring 33 miljoner kronor, sociala kost- rikhaltigt siffermaterial från ULA:s olika unnader inräknade. dersökningar. Detta material har, såsom reGRU visar att mellan två tredjedelar och dovisats ovan, använts för en beskrivning av tre fjärdedelar av lärarnas arbetstid under lärarnas arbetstid och dess olika komponenläsåret sådant det redovisas i "Totalt lärarar- ter i avvecklingsskolor och grundskolan samt bete II" avser "Lärokursbundet arbete" vari jämförelser dem emellan. Materialet bör även ingår förutom lektioner och laborationer i övrigt kunna bli av betydelse i förhandlingsäven för- och efterarbeten till dessa. Inom sammanhang. Det har vidare av ULA lagts såväl för- som efterarbetet borde finnas ut- till grund för en allmän beskrivning av områrymme för mera omfattande insatser av sam- den som kan lämpa sig för vidare rationaliseverkanskaraktär än hittills för att reducera ringsstudier. Denna beskrivning kan utvidgas lärarens individuella insats. Hit hör, förutom och fördjupas i flera avseenden. planeringsinsatsen för själva undervisningen, ULA vill emellertid också framhålla att det aktiviteter avseende prov. Dessa utgör i ge- finns ett rikt grundmaterial över arbetstidsåtnomsnitt 10% av lärarens hela arbete. Från gång för olika aktiviteter med olika baktekniska utgångspunkter bör kunna övervä- grundsvariabler på magnetband. Om ytterligas olika åtgärder för en avsevärd reduktion gare statistiska bearbetningar är av intresse av såväl lärarnas egen provkonstruktion som finns det därför tekniska möjligheter att deras rättningsarbete, exempelvis genom ut- genomföra dem så långt inga individuella nyttjande av tekniska rättningshjälpmedel el- uppgifter om lärare avslöjas genom bearbetler av annan personal än lärare. ningarna. Det primärmaterial som på detta Enligt ULA:s bedömning bör det inom sätt kan användas för vidare bearbetning lärararbetet även i övrigt finnas delaktiviteter beskrivs i de tekniska rapporterna. SOU 1971:53

Förteckning över tabeller och diagram

Tabell 2.1 Antalet klasser i det obligatoriska skolväsendet den 15 september 1965 45 2.2 Antalet klasser av allmän realskola den 15 september 1965 . . 45 2.3 De 3- och 4-åriga realskollinjerna läsåret 1965/66 vid av avvecklingen ej berörda skolor 46 2.4 Tablå över antalet skrivlag i avvecklingsskolorna läsåret 1965/66 55 3.1 Den del av grundskolan som läsåret 1968/69 fyllde utredningens krav på stabilisering 63 5.1 Fördelning av de i AVU deltagande lärarna i läroämnen på skolformer och ämnesgrupper . 82 5.2 Uttagna och deltagande lärare i ferieundersökningen i avvecklingsskolorna 86 5.3 Antal lärare i redovisningstabellerna för grundskoleundersökningens läsårsdel 89 5.4 Uttagna och deltagande lärare i ferieundersökningarnas intervjudel i grundskolan 92 5.5 Antalet deltagande lärare i läroämnen i intervjudelen av ferieundersökningen i grundskolan fördelade efter ämnesgrupp 93 5.6 Den dubbla standardavvikelsens storlek i timmar i AVU resp. GRU för "Totalt lärararbete" SOU 1971:53

resp. "Totalt lärararbete I" (I) och "Totalt lärararbete II" (II) . AVU-tabellvärden för "Totalt lärararbete" samt aktiviteterna 25 och 26. Antal timmar per lärare och läsår AVU-tabellvärden för "Totalt lärararbete" under ferietid. Antal timmar per lärare AVU-tabellvärden för "Totalt lärararbete" under läsåret och beräknade årsarbetstider. Antal timmar per lärare Till hel tjänst motsvarande tjänstekoefficienten 1,00 omräknade värden för "Totalt lärararbete" under läsåret m. m. samt beräknad årsarbetstid för en hel tjänst. Antal timmar per lärare Beräknade värden avseende tidsåtgång per veckotimme vid undervisning i klasser med olika elevantal Beräknad skillnad i tidsåtgången per veckotimme vid undervisning med samma ämne i mer än en klass AVU-tabellvärden för "Totalt lärararbete" och arbete med skrivlag i antal timmar per lärare och läsår samt beräknad andel skrivlagsarbete av "Totalt lärararbete" AVU-tabellvärden för lärokurs-

bundet arbete för olika skolformar (medelantal veckotimmar mer och ämnen. Antal timmar utöver föreskriven undervisningsper lärare och veckotimme . . . 110 skyldighet) samt andelen (%) lä6.9 Beräknade värden (%) avseende rare med överskjutande veckoden relativa fördelningen på olitimmar ka aktivitetsgrupper av det ge6.19 Beräknade värden avseende menomsnittliga totala lärararbetet delantalet överskjutande timm a r s ocrl vid olika skolformer 112 särskilt arvoderade ar6.10 Fördelningen av tidsåtgången för betsuppgifters och specialfunkarbetet i tjänsten på olika aktivitioners andel av den genomsnittteter för lärare i läroämnen vid liga tjänstekoefficienten resp. ansamrealskola och kommunal del (%) av lärararbetet utanför realskola 114 tjänsten 6.11 GRU-tabellvärden, avseende 6.20 GRU-tabellvärden för antal håll"Totalt lärararbete I" och "Tona lektioner m. m talt lärararbete II" under läsår 6.21 Beräknade värden avseende lekresp. ferier samt beräknade värtionsbortfallets tidsmässiga storden avseende helt år. Antal timlek för olika bortfallsorsaker för mar per lärare 115 hel tjänst. Antal timmar per lärare och läsår 6.12 Till hel tjänst omräknade värden 6.22 Beräknade värden avseende storför "Totalt lärararbete I" och leken av bortfallet i tid för "Lek"Totalt lärararbete II". Antal 117 tioner", "Planering, förberedelser timmar per lärare och läsår . . . och efterarbeten" samt "Läro6.13 Beräknade värden avseende gekursbundet arbete" p.g.a. lov. nomsnittlig tidsåtgång för "ToAntal timmar per lärare och lästalt lärararbete I" och "Totalt år, resp. lovdag lärararbete II" per läsårsvecka. 6.23 Beräknade värden avseende storAntal timmar per lärare och vec118 leken av bortfallet i tid för "Lekka tioner", "Planering, förberedel6.14 GRU-tabellvärden avseende tidsser och efterarbeten" samt "Läåtgången för måltidsvakt samt rokursbundet arbete" samt beräknad andel lärare som vaktat 119 GRU-tabellvärden för "Friluftsutan kontant ersättning verksamhet", "Fortbildning un6.15 GRU-tabellvärden avseende huder studiedag" och "Kursplanevudlärararbete, antal timmar per ring under studiedag", p.g.a. frilärare och läsår samt beräknad luftsdagar resp. studiedagar. Anandel (%) huvudlärare som erhåltal timmar per lärare och läsår . lit resp. icke erhållit arvode . . . . 120 6.24 Beräknad andel (%) av "Läro6.16 Beräknade värden avseende årskursbundet arbete" för "Lektioarbetstider för hel tjänst. Antal ner" och "Planering, förberedeltimmar per lärare och helt år . . 121 ser och efterarbeten" samt av 6.17 Beräknad andel (%) av "Totalt "Totalt lärararbete I" för "Leklärararbete I" och "Totalt lärartioner", "Planering, förberedelser arbete II" för aktivitetsgrupperser och efterarbeten" och "Övna "Lärokursbundet arbete", rigt lärararbete I" "Övrigt lärararbete I" och "Öv123 6.25 GRU-tabellvärden avseende aktirigt lärararbete II" viteter ingående i aktivitetsgrup6.18 Beräknade värden avseende mepen "Planering, förberedelser delantal överskjutande veckotim204

124 126

129 SOU 1971:53

och efterarbeten". Antal timmar per lärare och läsår 6.26 Beräknade värden avseende tidsåtgång för "Planering, förberedelser och efterarbeten". Antal timmar per lärare och läsårsvecka, resp. antal minuter per hållen lektion 6.27 GRU-tabellvärden avseende aktiviteter ingående i "Övrigt lärararbete I". Antal timmar per lärare och läsår 6.28 Beräknad andel (%) av "Totalt lärararbete I" för aktiviteter ingående i "Övrigt lärararbete I" 6.29 Beräknade värden avseende antalet måltidsvaktande lärare med resp. utan arvode utöver fri måltid samt andelen (%) måltidsvaktande lärare per lärarkategori 6.30 GRU-tabellvärden avseende klassföreståndararbete. Antal timmar per klassföreståndare och läsår 6.31 GRU-tabellvärden avseende klassföreståndaraktiviteterna. Antal timmar per klassföreståndare och läsår 6.32 GRU-tabellvärden avseende aktiviteter gällande fortbildning och studier. Antal timmar per lärare och läsår 6.33 Beräknade värden (%) avseende vissa specialfunktioners andel av tidsåtgången för "Totalt lärararbete II" för olika lärarkategorier 6.34 GRU-tabellvärden för vissa arvoderade specialfunktioner. Antal timmar per lärare med respektive specialfunktion och läsår 6.35 GRU-tabellvärden och beräknade värden avseende huvudlärararbetets fördelning på aktiviteter för lärare utan annan arvoderad specialfunktion 6.36 Beräknade värden (%) avseende huvudlärararbetets fördelning på aktiviteter för lärare i olika läroämnesgrupper och övningsämnen SOU 1971:53

6.37 GRU-tabellvärden för aktiviteter ingående i "Lärokursbundet arbete" för lärare utan resp. med specialfunktion samt beräknade värden avseende skillnad i tidsåtgång, större (+) resp. mindre (-) tidsåtgång för lärare med specialfunktion, för olika lärarkategorier. Antal timmar per lärare och läsår 6.38 GRU-tabellvärden för aktiviteter ingående i "Övrigt lärararbete I" för lärare utan resp. med specialfunktion samt beräknade värden avseende skillnad i tidsåtgång, större (+) resp. mindre (—) tidsåtgång för lärare med specialfunktion, för olika lärarkategorier. Antal timmar per lärare och läsår 6.39 GRU-tabellvärden för aktiviteter ingående i "Övrigt lärararbete II" för lärare utan resp. med specialfunktion samt beräknade värden avseende skillnad i tidsåtgång, större (+) resp. mindre (—) tidsåtgång för lärare med specialfunktion, för olika lärarkategorier. Antal timmar per lärare och läsår 6.40 GRU-tabellvärden för vissa aktiviteter ej ingående i "Totalt lärararbete II" för lärare utan resp. med specialfunktion samt beräknade värden avseende skillnad i tidsåtgång, större (+) resp. mindre (—) tidsåtgång för lärare med specialfunktion, för olika lärarkategorier. Antal timmar per lärare och läsår 6.41 GRU-tabell värden och till hel tjänst omräknade värden för lärare i olika årskurser och klasstyper på låg- och mellanstadierna. Antal timmar per lärare och läsår 6.42 GRU-tabellvärden avseende tidsåtgång för aktiviteter för lärare i olika årskurser och klasstyper på grundskolans låg- och mellansta-

dier. Antal timmar per lärare och läsår 146 6.43 GRU-tabell värden och till hel tjänst omräknade värden för olika speciallärare. Antal timmar per lärare och läsår 148 6.44 GRU-tabellvärden avseende tidsåtgång för olika speciallärare. Antal timmar per lärare och läsår 148 6.45 Beräknade värden för aktiviteter ingående i "Lärokursbundet arbete", för en tjänst omfattande 24 veckotimmar samt GRUtabellvärden för "Övrigt lärararbete I" för lärare i läroämnen, fördelade på ämnesgrupper. Antal timmar per lärare och läsår . 150 6.46 GRU-tabellvärden för förberedelse- och efterarbetet i olika lärokurser. Antal timmar per lärare och veckotimme 151 6.47 GRU-tabellvärden och till hel tjänst omräknade värden för lärare med olika lärarerfarenhet. Antal timmar per lärare och läsår 153 6.48 GRU-tabellvärden och omräknade värden för "Totalt lärararbete I" vid olika antal arbetspass för olika lärarkategorier. Antal timmar per lärare och läsår 154 6.49 GRU-tabellvärden avseende tidsåtgång för klassföreståndararbete i skolor med och utan kurator. Antal timmar per lärare och läsår 154 7.1 Tabell för approximativ beräkning av dubbla standardavvikelsen för skattning av skillnaden mellan GRU-värde och AVUvärde 170 7.2 Tidsåtgång per lärare och läsår för "Lärokursbundet arbete" och "Totalt lärararbete". Antal timmar per lärare och läsår . . . 170 7.3 Tidsåtgång för aktiviteter berörda av korrigeringsförfarande. Antal timmar per lärare och läsår . 170 7.4 Beräkning av korrigeringsbelopp för skattningar av "Lärokursbun-

det arbete" och "Totalt lärararbete" i AVU. Antal timmar per lärare och läsår Beräkning av korrigerade värden på tidsåtgång för "Lärokursbundet arbete" och "Totalt lärararbete" i AVU och GRU. Antal timmar per lärare och läsår . . . Beräkning av korrigerade värden på tidsåtgång för "Totalt lärararbete" för lärare i naturvetenskapliga ämnen. Antal timmar per lärare och läsår Jämförelse av tidsåtgången i timmar per läsår och veckotimme för lärare i läroämnen mellan olika lärokurser på realskolestadiet i AVU och lärokurser på högstadiet i GRU (okorrigerade värden) Tidsåtgång under ferier för "Totalt lärararbete I" i GRU och "Totalt lärararbete II" i AVU. Antal timmar per lärare Planeringsinsatsens beräknade andel (%) av tidsåtgången för aktiviteten "Lektion och laboration" resp. för "Totalt lärararbete II" GRU-tabellvärden för aktiviteter avseende prov. Antal timmar per lärare och läsår GRU-tabellvärden avseende klassföreståndararbete. Antal timmar per lärare och läsår . . . Vakttjänstgöringstidens beräknade andel (%) av tidsåtgången för "Totalt lärararbete II" GRU-tabellvärden för aktiviteter vilkas innehåll kan tänkas reducerbart genom överföring av uppgifter till annan personal än lärare, antal timmar per lärare och läsår samt ifrågavarande aktiviteters beräknade sammanlagda andel (%) av tidsåtgången för "Totalt lärararbete II" Antal och genomsnittlig uttnytt-

190 SOU 1971:53

jandetid, mätt i lektioner per vecka, för vissa läromedel i undersökningsskolan Diagram 6.1 Den relativa omfattningen av frekvensstudien och bokföringsstudien under måndag — fredag i procent av "Totalt lärararbete II" 6.2 Några aktiviteter i lektionsstudien 7.1 Skillnad i tidsåtgång för parvis motsvarande lärokurser i GRU och AVU, satt i relation till tidsåtgången för resp. lärokurs i AVU. Korrigerade värden i timmar per läsår och veckotimme . 7.2 —Utdrag ur diagram 7.1 avseende 7.7 enskilda ämnen eller ämnesgrupper 7.2 Lärokurser i Svenska 7.3 Lärokuser i matematik 7.4 Lärokurser i engelska 7.5 Lärokurser i tyska 7.6 Lärokurser i kristendomskunskap, samhällskunskap, historia och geografi 7.7 Lärokurser i biologi, kemi och fysik

SOU 1971:53

158 161

179 179 179 180 180

180 180

Förkortningar

akt Allisko

aktivitet projektet att förlägga allt lärararbete till skolan i och för direktstudier av detta Arf avlöningsreglementet för folkskolan AT-timmar timmar för vilka timarvode utgår enligt beteckningen AT i timlärarkungörelsen AVU avvecklingsskoleundersökningarna AVU-rapporten utredningsinstitutets tekniska rapport avseende undersökningarna i avvecklingsskolorna (Bilaga A) AVU-tabell tabell ingående i Bilaga F (Avvecklingsskoleundersökningarna. Tabeller) BT-timmar timmar för vilka timarvode utgår enligt beteckningen BT i timlärarkungörelsen fylln. tjg. fyllnadstjänstgöring GRU grundskoleundersökningarna GRU-rapporten utredningsinstitutets tekniska rapport avseende undersökningarna i grundskolan (Bilaga B) GRU-tabell tabell ingående i Bilaga G (Grundskoleundersökningen. Tabeller) Hks stadgan för högre kommunala skolor k br kungl brev Ls läroverksstadgan Saar Statens allmänna avlöningsreglemente SCB Statistiska centralbyrån SFS Svensk författningssamling SOU Sveriges offentliga utredningar spec, funkt. specialfunktion Ui Statistiska centralbyråns utredningsinstitut ULA utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden vtr veckotimmar Åk årskurs Ös övningslärarstadgan

208 SOU 1971: 53

Statens offentliga utredningar 1971

Kronologisk förteckning

1. SOU 7 1 . Handbok för det officiella utredningstrycket. Beckman. Fi. 2. Post- och Inrikes Tidningar. Norstedt & Söner. J u . 3. Veterinärdistriktsindelningen, m m. Svenska Reproduktions A B . Jo. 4. Kommunala val. Esselte. C. 5. Svensk industri under 70-talet med utblick mot 8 0 talet. Bilaga 2. Esselte. Fi. 6. Ny sjömanslag. Esselte. K. 7. Finansiella tillväxtaspekter 1960-1975. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 4. Esselte. Fi. 8. Arbetskraftsresurserna 1965-1990. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 1 . Esselte. Fi. 9. Större företags offentliga redovisning. Esselte. Fi. 10. Snatteri. Berlingska Boktryckeriet, Lund. J u . 1 1 . Ett nytt bilregister. Göteborgs Offsettryckeri A B . K. 12. Miljövården i Sverige under 70-talet. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 8. Esselte. Fi. 13. Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 6. Esselte. Fi. 14. Varuhandeln fram till 1975.1970 års långtidsutredning. Bilaga 3. Esselte. Fi. 15. Förslag till aktiebolagslag m.m. Tryckeribolaget. J u . 16. Regional utveckling och planering. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 7. Esselte. Fi. 17. Malm - Jord - Vatten. Svenska Reproduktions AB. I. 18. Mått och vikt. Norstedt & Söner. Fi. 19. Familjepensionsfrågor m.m. Berlingska Boktryckeriet, Lund. S. 20. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Betänkande I. Norstedt & Söner. K. 2 1 . Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga A. Norstedt & Söner. K. 22. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga B. Norstedt & Söner. K. 23. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Register m.m. Norstedt & Söner. K. 24. Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. Berlingska Boktryckeriet, Lund. U. 25. Boendeservice 3. Kommunstudien. Esselte. In. 26. Boendeservice 4. Projektstudien. Esselte. In. 27. Boendeservice 5. Totalkostnadsstudien. Esselte. In. 28. Boendeservice 6. Strukturstudier. Esselte. In. 29. Kyrkan kostar. Göteborgs Offsettryckeri A B . L). 30. Sjömanspension. Göteborgs Offsettryckeri A B . K. 3 1 . Den svenska betalningsbalansstatistiken. Esselte. Fi. 32. Valutareserven och utrikeshandelns finansiella struktur. Bilaga till Den svenska betalningsbalansstatistiken. Esselte. Fi. 33. Fri affärstid. Göteborgs Offsettryckeri A B . H. 34. Lastbil och Taxi. Beckman. K. 35. Den fria rörligheten för personer inom EEC. Esselte. In. 36. Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen. Esselte. U.

37. Konsumentpolitik-riktlinjer och organisation. Tryckeribolaget. H. Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patientgrupper. Göteborgs Offsettryckeri AB. S. Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. Berlingska Boktryckeriet, Lund. In Export och import 1971 - 1 9 7 5 . 1970 års långtidsutredning. Bilaga 5. Esselte. Fi. Ny domstolsadministration. Göteborgs Offsettryckeri AB. Ju. Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet. Esselte. In. Arbetskraftens struktur och dimensioner. Esselte. In. Bilagor till KSA-utredningens betänkande. Esselte. In. Utsökningsrätt XI. Norstedt & Söner. J u . 46. Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. Norstedt & Söner. Fi. 47. Psykologiska urvalsmetoder inom statsförvaltningen. Göteborgs Offsettryckeri AB. Fi. 48. Personurval med hjälp av psykologiska undersökningar. Göteborgs Offsettryckeri AB. Fi. 49. Unga lagöverträdare I. Esselte. J u . 50. Räddningstjänst. Göteborgs Offsettryckeri A B . C. 5 1 . Invandrarutredningen I. Göteborgs Offsettryckeri A B . In. 52. Byggandets industrialisering. Beckman. In. 53. Lärarnas arbete. En statistisk arbetstidsstudie. Göteborgs Offsettryckeri AB. U.

A n m . Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

SOU 1971:53

Statens offentliga utredningar 1971

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Utbildningsdepartementet

Post- och Inrikes Tidningar. [2] Snatteri. [10] Förslag till aktiebolagslag m.m. [15] Ny domstolsadministration. [41] Utsökningsrätt XI. [45] Unga lagöverträdare I. [49]

Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. [24] Kyrkan kostar. [29] Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen. [ 3 6 ] Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden. 1. Lärarnas arbete. En statistisk arbetsstudie. [53]

Socialdepartementet

Jordbruksdepartementet

Familjepensionsfrågor m.m. [19] Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patientgrupper. [38]

Veterinärdistriktsindelningen, m m. [3]

Kommunikationsdepartementet Ny sjömanslag. [6] Ett nytt bilregister. [11] Utredningen ångande befordran av farligt gods på väg m.m. 1. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Betänkande I. [20] 2. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga A. [21] 3. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga B. [22] 4 . Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt gnds på väg. (ADR) Register m.m. [23] Sjömanspension. [30] Lastbil och Taxi. [34]

Finansdepartementet SOU 7 1 . Handbok för det officiella utredningstrycket. [1] 1970 års långtidsutredning. 1. Svensk industri under 7 0 talet med utblick mot 80-talet. Bilaga 2. [5] 2. Finansiella tillväxtaspekter 1960-1975. Bilaga 4. [7] 3. Arbetskraftsresurserna 1965-1990. Bilaga 1. [8] 4. Miljövården i Sverige under 70-talet. Bilaga 8. [12] 5. Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. Bilaga 6. [13] 6.-Varuhandeln fram till 1975. Bilaga 3. [14] 7. Regional utveckling och planering. Bilaga 7. [16] 8. Export och import 1 9 7 1 - 1 9 7 5 . Bilaga 5. [40] Större företags offentliga redovisning. [9] Mått och vikt. [18] Betalningsbalansutredningen. 1. Den svenska betalningsbalansstatistiken. [31] 2. Valutareserven och utrikeshandelns finansiella struktur. Bilaga. [32] Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. [46] Testutredningen. 1 . Psykologiska urvalsmetoder inom statsförvaltningen. [47] 2. Personurval med hjälp av psykologiska undersökningar. [48]

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar nummer i den kronologiska förteckningen.

210 Handelsdepartementet Fri affärstid. [33] Konsumentpolitik

riktlinjer och organisation. [37]

Inrikesdepartementet Servicekommittén. 1. Boendeservice 3. Kommunstudien. [25] 2. Boendeservice 4. Projektstudien. [26] 3. Boendeservice 5. Totalkostnadsstudien. [27] 4. Boendeservice 6. Strukturstudier. [28] Den fria rörligheten för personer inom EEC. [35] Den svenska köpkraftsutbildningen 1967. [39] KSA-utredningen. 1 . Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet. [42] 2. Arbetskraftens struktur och dimensioner. [43] 3. Bilagor till KSA-utredningens betänkande. [ 4 4 ] Invandrarutredningen I. [51] Byggandets industrialisering. [52]

Civildepartementet Kommunala val. [4] Räddningstjänst. [50]

Industridepartementet Malm - Jord - Vatten. [17]

utredningarnas

SOU 1971:53

KUNGL. BIBL. STOCKHOLM

Allmänna Förlaget LF 238 71 053