Skolan, staten och kommunerna

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

staten

Skolan,

och

kommunerna

dovisnin nuvarande ar elnin ellan stat ° ommunif aom grund an kolan ymna m.m.

SWE

Statens offentliga utredningar 1974:36 Utbildningsdepartementet

staten och

Skolan,

kommunerna

ansvarsfördelning.

En redovisning av nuvarande mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan m m

Betänkande av utredningen om skolan, staten och kommunerna Stockholm 1974

ISBN 91-38-01902-7 GUTAB 74 4773 S Stockholm 1974

Till Statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Kungl Majzt bemyndigade genom beslut 1972-09-08 statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla fem sakkunniga med uppgift att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan m m. Genom beslut 1972-09-18 utsågs följande sakkunniga att utföra uppdraget: Generaldirektör Jonas Orring, skolöverstyrelsen Riksdagsman Lennart Andersson, Södertälje Direktör Sten-Sture Landström, Svenska kommunförbundet Departementsrâdet Ulf Larsson, utbildningsdepartementet Riksdagsman Jan-Erik Wikström, Stockholm Ordförande i utredningen blev generaldirektör Jonas Orring. Till huvudsekreterare utsågs genom beslut 1972-11-03 undervisningsrådet Lennart Teveborg, skolöverstyrelsen, och till biträdande huvudsekreterare planeringschefen i Svenska Utbildningsförlaget Liber AB, Bror Lukkari. sekretariatet påbörjade sitt arbete 1973-01-01. De sakkunniga beslöt 1972-10-23 att anta namnet utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK). l direktiven till utredningen (bilaga l) har departementschefen angett att personalens organisationer skall få ta del i utredningsarbetet genom särskild expertis. Denna medverkan sker genom att tre referensgrupper knutits till utredningen, nämligen för

l) ekonomisk-administrativa frågor, 2) pedagogisk-organisatoriska frågor och 3) personalfrågor (avseende personal inom berörda myndigheter). l referensgrupperna, som kontinuerligt följer arbetet i utredningen och enligt ordförandens bestämmande kallas till de sakkunnigas sammanträden, ingår representanter för följande organisationer: l ) Ekonomisk-administrariva _frågor. Landsorganisationen i Sverige (LO) Landstingsförbundet Statstjänstemännens Riksförbund (SR) Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) 2) Pedagogisk-organisaroriska frågor: Lärarnas riksförbund (LR)

Riksförbundet Hem och Skola (RHS) Skolledarförbundet Svenska facklärarlörbundet (SFL) Sveriges lärarförbund (SL) 3 v Personalfrågor: SACO-föreningen vid SÖ Statsanställdas förbund SÖ:s chefstjänstemannaförening och Gymnasieinspektörernas Förening (en gemensam representant) SÖ:s tjänstemannaförening (SKÖT) Utredningen har inlett arbetet med att utföra analyser och kartläggningar på en rad områden för att belysa nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommun på skolområdet och för att se i vilken utsträckning statliga myndigheter för närvarande övar inflytande över skolans verksamhet. Detta arbete har pågått under 1973 och varit uppdelat på följande expertgrupper: l ) Ekonomisk-administrativa4 frågor: Byrådirektör Anders Edström, Stockholm Departementssekreterare Britta Ekberg, Huddinge Undervisningsrådet Kurt Grendin, Stockholm Sekreterare Anders Hedberg, Uppsala Organisationsdirektör Bengt Karlin, Solna Sekreterare John-Evert Karlsson, Tyresö Sekreterare Torsten Karlsson, Uppsala Skolintendent Bertil Trozell, Linköping Departementssekreterare Ulf Wetterberg, Stockholm 2) Pedagogisk-organisaroriska4 frågor: Rektor Hans Hamber. Stockholm Rektor Sven Hjalmarsson. Umeå Rektor lngrid Lundborg, Stockholm F undervisningsrådet Karin Lundström, Stockholm 3) Persona/beslärnrnølser: Sekreterare Anders Hagman, Stockholm Avdelningsdirektör Lars Wik, Stockholm 4) Kontakter mal/an sko/an och samhället i övrigt: Skolkonsulent .lan Wester, Uppsala 5 a» Olika myndigheters organisation och arbelsuppgi/ior: F landstingsdirektören Gothard Nilsson, Örebro Byråchef Sven Askeberg, Djursholm Skoldirektör Folke Bergman. Lycksele Biträdande skoldirektör Bo Holmberg, Växjö Biträdande skoldirektör Lars Höglind, Järfälla Avdelningsdirektör Emil Stetler, Stockholm De analyser och kartläggningar som expertgrupperna utfört har successivt redovisats för de sakkunniga och referensgrupperna. Här föreliggande nulägesbeskrivning är sekretariatets sammanställning av expertgruppernas rapporter. Utredningen har funnit det lämpligt att redan på detta stadium ge en

samlad bild av de bestämmelser som styr skolans organisation i skilda avseenden. Av naturliga skäl blir en sådan redogörelse utförlig. Utredningen har utan anspråk på att ge en genomgripande analys av förevarande frågor också knutit vissa allmänna synpunkter till beskrivningen av de faktiska förhållandena.

Nulägesbeskrivningen ger en viss orientering om det bakgrundsmaterial

som jämte direktiven till utredningen (bilaga l) kommer att utgöra en av utgångspunkterna För utredningens fortsatta undersökningar, överväganden och ställningstaganden. Den kan också i viss utsträckning tjäna som en enkel “uppslagsbok” i här aktuella frågor. Slutligen bör beskrivningen också kunna stimulera till diskussioner, både lokalt och i andra sammanhang, i de frågor som utredningen har att närmare arbeta med. Beskrivningen avser det läge som gällde i slutet av 1973. Samtidigt med SSK arbetar en rad utredningar med frågor som också berör skolan. Av dessa har länsskolnämndsutredningen redan överlämnat sitt betänkande Skolans regionala ledning (SOU l973z48). Om och när dess Förslag liksom kommande Förslag från tex utredningen om skolans inre arbete (SIA), utredningen om kommunernas ekonomi och skolöverstyrelsens projekt För arbete med frågor rörande målbestämning och utvärdering (MUT) genomförs, förändras den bild SSK:s nulägesbeskrivning ger utöver de Förändringar på skolområdet som genom utvecklingen i övrigt ständigt sker. SSK överlämnar härmed sin nulägesbeskrivning. Stockholm den 27 februari 1974

Jonas Orring

Lønnar! A ndersson U1/ Larsson S ren-S ture Lundström Jan-Erik Wikström

/ Lennon Tevebo/g

Innehåll

Kapitel 1 Undervisningens mål och innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 1.1 Mål och riktlinjer samt anvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17 1.1.1 Undervisningens utformning och innehåll . . . . . . . . . .. 17 1.1.2 Lokalt inflytande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 1.2 Kontakter mellan skolan och samhället i övrigt 20 1.2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 1.2.2 Samhällskontakter i undervisningen . . . . . . . . . . . . . . .. 22 1.2.2.1 Läroplansanvisningar 22 1.2.2.2 Undervisningen - innehåll och arbetssätt 22 1.2.2.3 Nuvarande organisatoriska möjligheter . . . . . .. 24 Inslag i den reguljära undervisningen 24 Särskilda anordningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 24 Resurstimmar 25 Timmar till förfogande 25 Samlingar 26 1.2.2.4 Den ekonomiska ramen 27 1.2.2.5 Studiebesök och andra liknande aktiviteter 27 1.2.2.6 Kontaktomrâden 28 1.2.2.7 Objektiviteten i undervisningen . . . . . . . . . . . .. 29 1.2.3 Fritt valt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 29 1.2.3.1 Skolstyrelsens ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 30 1.2.3.2 Nulägesbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 30 1.2.4 Studie- och yrkesorientering (syo) . . . . . . . . . . . . . . . . .. 33 1.2.4.1 Studie- och yrkesvägledningens framväxt 33 1.2.4.2 Studie- och yrkesvägledningens funktioner 34 1.2.4.3 Syos utveckling i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34 1.2.4.4 Syo i skolan i dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 35 Mål och program för syo . . . . . . . . . . . . . . . . .. 35 Försöksverksamhet med en ny syo-organisation 37 Organisation och planering av syo . . . . . . . . .. 38 1.2.5 Praktik och övriga arbetslivskontakter . . . . . . . . . . . . .. 39 1.2.5.1 Arbetslivskontakternas omfattning 40 1.2.5.2 Praktik och arbetslivskontakter i grundskolan 41 Praktisk yrkesorientering i tidigare skolformer 41 Praktisk yrkesorientering i grundskolan enligt Lgr 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 42

Praktisk yrkesorientering enligt Lgr 69 . . . . .. 43 1.2.5.3 Praktik och arbetslivskontakteri gymnasieskolan 45 Praktik och inbyggd utbildning . . . . . . . . . . . .. 45 Yrkesråd 46 Gymnasieskolans yrkesorienteringsvecka . . . . . 46 1.2.6 Elevernas fritid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 47 1.2.6.1 Skolans ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 47 1.2.6.2 Samhällets ansvar 49 1.2.6.3 Fria och frivilliga organisationers insatser 51 - 51 1.2.6.4 Skollokaler fritidsverksamhet 1.2.6.5 Pågående utrednings- och utvecklingsarbete .. 52

Kapitel 2 Undervisningens organisation m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 2.1 Enheter. Konferenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 55 2.1.1 Elevområden. skolenheter etc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 2.1.2 Poängsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 55 2.1.3 Kollegier och konferenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 56 2.2 Ämnen och timplaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 57 2.2.1 Ämnen mm 57 2.2.2 Timplaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 58 2.2.2.1 Generella timplaner 58 2.2.2.2 Timplanejämkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 58 2.2.2.3 lnskolningsperioder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 59 2.2.2.4 Jämkad studiegâng i grundskolan, årskurs 9 . 59 2.3 Elevgrupperingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 2.3.1 Klasser i grundskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 60 2.3.2 Andra undervisningsgrupper i grundskolan . . . . . . . . .. 60 2.3.3 Klasser och grupper i gymnasieskolan . . . . . . . . . . . . .. 62 2.4 Resurstimmar och andra forstärkningsanordningar . . . . . . . .. 63 2.4.1 Resurstimmar i grundskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 63 2.4.2 Utnyttjande av fri resurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 64 2.4.3 Förstärkningsanordningar i gymnasieskolan 65 2.4.4 Specialundervisning. särskild undervisning och stödundervisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 2.5 Lärotider och ledighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 67 2.5.1 Läsår. lovdagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 67 -2.5.l.1 Femdagarsvecka och daglig undervisningstid . 67 2.5.1.2 Samlingar 67 2.5.1.3 Lektionstider och raster . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 67 2.5.1.4 Skoldagens utformning 68 2.5.2 Periodläsning 68 215.3 Ledighet 69 2.5.4 Hemuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 70 - . . . . . . .. 2.6 Elevvård. Sociala frågor. Samverkan hem skola 70 2.6.1 Elevvård 70 2.6.1.1 Mål och ansvar 70 2.6.1.2 Klassforeståndarens roll 71 2.6.1.3 Elevvårdskonferens 71

2.6.2 Sociala frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.6.2.1 Skolhälsovård 7l 2.6.2.2 Skolans sociala miljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7l - förekomst Skolans självstyrelseorgan och organisation 72 72 Allmänt möte 72 Samarbetsnämnd 72 Klassråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 74 - funktion . . . . . .. 74 Skolans självstyrelseorgan Samverkan hem - skola 75 2.6.4.1 Bestämmelser och anvisningar . . . . . . . . . . . . .. 75 2.6.4.2 Samverkansorgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 76 Hem och skola-föreningar . . . . . . . . . . . . . . . . .. 76 76 76 Allmänna Foräldramöten 76 Enskilda samtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

Åhörardagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

Samarbetsnämnder 77 2.6.4.3 Samverkansproblem 77 2.7 Pedagogisk ledning 78 79 lnformationsinsamling 79 Uppgiftslämnare. omfattning och art . . . . . . . . . . . . . .. 79 80 Könsgruppering 80 Användning av insamlad information . . . . . . . . . . . . .. 80 2.8.5.1 Beslutsunderlag 81 2.8.5.2 Lägesbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 8l 2.8.6 Utvecklingsprojekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 82

2.8.7 Återföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 82

Fortbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Bestämmelser 82 2.9.2 Organisation 83 2.9.2.1 Centralt 83 2.9.2.2 Regionalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 83 2.9.2.3 Lokalt 84 2.9.3 Olika typer av fortbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 85 2.9.3.1 Obligatorisk fortbildning 85 2.9.3.2 Frivillig fortbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 85 - . . . . . . . . . . . . . . . .. 86 2.9.3.3 Direktkurser pilotkurser

2.9.3.4 Övrig fortbildningsverksamhet . . . . . . . . . . . . .. 86

Kapitel 3 Resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

Allmän orientering om vissa grundläggande bestämmelser och förhållanden

3.1.1.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 88 3.1.1.2 Kommunaltjänstemän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 89 Kommunaltjänstemän med kommunal Iönereglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Kommunaltjänstemän med statlig lönereglering 91 3.1.1.3 Statstjänstemän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 92 3.1.1.4 Lokal organisation För löne- och anställningsfrågor 92 3.1.1.5 Regelsystem lör kommunaltjänstemän med kommunal lönereglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 93 Avtalsbara frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 lcke avtalsbara frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 94 3.1.1.6 Regelsystem lör statstjänstemän och For kommunaltjänstemän vilkas anställnings- eller arbetsvillkor fastställs under medverkan av Kungl Majzt eller myndighet som Kungl Majzt bestämmer 94

3.1.1.7 Vissa viktigare kommunala och statliga kollek-

tivavtal lör tjänstemän . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 96 Huvudavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Allmänna bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Tjänstelörteckningsbestämmelser . . . . . . . . . . . . 98 Arbetsgivarventiler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 3.1.1.8 Antal i primär- och landstingskommu-

anställda

ner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Vissa bestämmelser om tjänster som skolchefer samt om tjänster som skolledare, biträdande skolledare och lärare 100 3.1.2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 3.1.2.2 Bestämmelser om inrättande av tjänster som skolchefer samt av tjänster som skolledare och biträdande skolledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 3.1.2.3 Vissa bestämmelser om tjänster som lärare - inrättande av tjänster, antal tjänster och ämneskombinationer m m 105 3.1.3 Behörighetsbestämmelser. befordringsgrunder och tillsättningsordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 3.1.3.1 Behörighetsbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 119 Skolchef, skolledare och biträdande skolledare 119 Lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121

Övriga kommunaltjåinstemåin . . . . . . . . . . . . . . . 132

3.1.3.3 Nu gällande bestämmelserangående tillsättningsordning m m 141 Vissa allmänna bestämmelser 141 Tjänster som skolchef. skolledare och biträdande skolledare

Tjänster som lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Kommunalt reglerade tjänster 151 3.1.4 Arbetsuppgifter, arbetstider m m för skolchefer, skolledare, biträdande skolledare och lärare m 11 . . . . . . . . . . .. 151 3.1.4.1 Arbetsuppgifter. åligganden och skyldigheter . 151 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Befattningsbeskrivning eller instruktion . . . . .. 153 Undervisning och övriga áligganden 153 3.1.4.2 Arbetstider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Bestämmelser om undervisningsskyldighet För skolledare och biträdande skolledare 159 Bestämmelser om undervisnings- eller tjänstgöringstid lör lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 162 Bestämmelser om förening av tjänster och om överstatförande av ordinarie tjänst som lärare . . . . . . . . . . . . .. 169 3.1.5.1 Förening av tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 169 3.1.5.2 Överstatlörande av ordinarie tjänst som lärare 171 3.1.6 Bestämmelser om ledighet, vikariat och anställnings upphörande 172 3.1.6.1 Skolchefer. skolledare, biträdande skolledare och lärare 172 Semester och annan ledighet . . . . . . . . . . . . . .. 172 Partiell tjänstebefrielse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Vikariat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Göromålsförordnande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Skyldighet att utöva annan tjänst . . . . . . . . . .. 178 Anställnings upphörande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 3.1.6.2 Bestämmelser om ledighet, vikariat och anställnings upphörande lör övrig personal . . . . . . .. 180 Anställningstrygghetsfrâgor lör lärare . . . . . . . . . . . . . .. 181 3.1.7.1 Ordinarie lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 181 3.1.7.2 Icke-ordinarie lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 182 Bestämmelser om anstallningstrygghet För ickeordinarie lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Trygghetsavtalen 1972-10-30 och 1972-12-14 183 3.1.7.3 Anställningstrygghetsfrågor i anslutning till reformer inom grundskolan och gymnasieskolan m m 184 3.1.7.4 Statens personalnämnd samt vissa omplaceringsfrågor lör lärare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 185 inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 Statens personalnämnd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 Omplacering på grund av omorganisation eller vid förändring av verksamheten . . . . . . . . . . . . . . .. 186 Omplacering eller Förändring av arbetsuppgifter på grund av nedsatt arbetsförmåga . . . . . . . . .. 187 3.1.7.5 Lag om anställningsskydd . . . . . . . . . . . . . . . . .. 190 3.2 Läromedel och skollokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3.2.1 Läromedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 191 3.2.1.1 Samhällsinsatser på läromedelsområdet . . . . .. 191 3.2.1.2 Fria läromedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 192 3.2.1.3 Val av läromedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 192 3.2.1.4 AV-centraler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 193 3.2.1.5 Personalorganisationen kring låiromedlen i grundskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 3.2.1.6 Läromedelsutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 193 3.2.2 Skollokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 193 3.3 Skolans statsbidragssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 194 3.3.1 Statsbidragsbestämmelser inom skolöverstyrelsens verksamhetsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 3.3.1.1 Bidragsdestinationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 195 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Grundskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Gymnasieskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Kommunal vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . .. 200 Statsbidrag till investeringar . . . . . . . . . . . . . . .. 200 Särskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Sjuksköterskeskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201

Övriga bidragsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202

Handläggningsordning m m . . . . . . . . . . . . . . . . 204 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 3.3.1.2 Bidragskonstruktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 205 3.3.2 Volymlrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 207 3.3.3 Historisk återblick på statsbidragssystemet . . . . . . . . .. 207 3.3.4 Bidragens strukturering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 210 3.3.5 Statsbidragstyper inom skolområdet . . . . . . . . . . . . . . .. 210 3.3.5.1 Klassiñceringsgrunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 210 3.3.5.2 Skatteutjämningssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . .. 212 3.3.6 Kostnadsrelaterade bidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 213 3.3.6.1 Historik och nulägesbeskrivning . . . . . . . . . . .. 213 Funktion - . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.3.6.2 regelsystemet 213 3.3.7 Enhetsrelaterade bidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 215 3.3.8 Vissa jämförelser mellan kostnadsrelztterztde och enhetsrelaterade bidragsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

Kapitel 4 .zld/ninistration. Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 4.1 Statsmaktertta och skolväsendet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 217 4.1.1 Riksdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 217 4.1.2 Regeringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 217 4.2 Utbildningsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 218 4.2.1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 218 4.2.2 Arbetsuppgifter angående skolväsendet m m . . . . . . .. 219 4.2.2.1 Verksamhetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 219 4.2.2.2 Planerings- och utredningsverksamhet . . . . . .. 220 4.2.2.3 Kommunikation med riksdagen . . . . . . . . . . .. 220

4.2.2.4 Direktiv till myndigheter . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.2.2.5 Administrativa ärenden . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 221 4.2.2.6 Ärendefrekvens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 221 4.3 Skolöverstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 222 4.3.1 Allmän funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 222 4.3.2 Ämbetsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 222 4.3.3 Arbetsuppgifter och organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 223 4.3.3.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 223 4.3.3.2 Ärendenas handläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 227 4.3.3.3 Undervisningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 229 4.3.3.4 Pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 4.3.3.5 Planering och samordning . . . . . . . . . . . . . . . .. 233 4.3.3.6 Rationalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 234 4.3.3.7 Administration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 234 4.3.3.8 Lärarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 235 4.3.3.9 Tillsyn och kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 236 4.3.3.lORådgivning och service . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 236 4.3.4 Skolöverstyrelsens styrelse och pedagogiska nämnden 237 4.4 Vissa övriga myndigheter och organisationer . . . . . . . . . . . .. 238 4.4.1 Arbetsmarknadsstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 238 4.4.2 Socialstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 238 4.4.3 Universitetskanslersämbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 239 4.4.4 Statens avtalsverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 239 4.4.5 Riksrevisionsverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 240 4.4.6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 240

Övriga statliga myndigheter

4.4.7 Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet . 241 4.5 De statliga regionala organen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 242 4.5.1 Länsskolnämnderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 242 4.5.1.1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 243 4.5.1.2 Verksamhetsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 243 4.5.1.3 Arbetsuppgifter och verksamhetsformer . . . . .. 244 4.5.2 Länsstyrelserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 246 4.5.3 Länsskolnäntndsutredningens förslag . . . . . . . . . . . . . .. 247 4.6 De lokala skolmyndigheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 248 4.6.1 Skolmyndigheten i kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 250 4.6.1.1 Kommunfullmäktige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 251 4.6.1.2 Kommunstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 251 4.6.1.3 Vissa andra kommunala nämnder . . . . . . . . .. 252 4.6.1.4 Skolstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 252 4.6.1.5 Samrådsorgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 255 Yrkesråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 Skolbiblioteksråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Läromedelskommitte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Vuxenutbildningsråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 - Samarbetsorgan skola - barnavårdsrtämnd po-

Företagsnämrtd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Skyddskommitté . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.1.6 Skolstyrelsens förvaltningsorganisation . . . . . .. Skolchef . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Organisation och arbetsuppgifter vid skolstyrelsens expedition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Delegation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , 4.6.1.7 Rektorsområdets/skolenhetens ledning . . . . . .. Skolledarnas arbetsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . Kollegier och konferenser . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.6.2 Skolmyndigheten i landstingskommunen . . . . . . . . . . .. 4.6.2.1 Landstinget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.6.2.2. Förvaltningsutskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.2.3 Vissa andra landstingskommunala nämnder .. 4.6.2.4 Utbildningsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.6.2.5 Omsorgsstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.6.2.6 Beslutsnämnden for psykiskt utvecklingsstörda 4.6.2.7 Samrådsorgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.6.2.8 Utbildningsnämndens förvaltningsorganisation Skolchef . . . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Utbildningsnämndens kansli . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.2.9 Omsorgsstyrelsens forvaltningsorganisation . . . . 269 Särskolchef . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 269 Omsorgsstyrelsens kansli . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 270 4.6.2.lOSk0Iledning inom landstingskommunens skolväsende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 Skolledare i landstingskommunens gymnasieskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 i särskolan - Skolledare arbetsuppgifter 271 Kollegier och konferenser . . . . . . . . . . . . . . . . .. 272 4.6.3 Specialskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272 4.6.3.1 Lokal styrelse for specialskolenhet . . . . . . . . .. 272 - 4.6.3.2 Skolledare i specialskolan arbetsuppgifter 273 4.6.3.3 Kollegier och konferenser . . . . . . . . . . . . . . . . .. 273 4.6.4 lntagningsnämnd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274

Kapitel 5 Spøcia/skølan och särskølan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275 5.1 Specialskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275 5.1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275 5.1.2 Undervisningens innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 276 5.1.2.1 Bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 276 5.1.2.2 Läroplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 276 5.1.3 Undervisningens organisation. Ämnen och timplaner 277 5.1.3.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 277 5.1.3.2 Antalet ämnen och veckotimmar i timplanen 277 5.1.3.3 Klasser. grupper och resurstintmar . . . . . . . . .. 278 Elevvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 5.1.4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 280 5.1.4.2 Vidgade elevvårdsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . .. 280

5.1.4.3 Smidighet i resursanvändningen . . . . . . . . . . .. 5.1.5 Läromedel, skollokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 282 5.1.5.1 Läromedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 282 Grundskolans läromedel anpassas för specialsko-

Specialskolans läromedelscentraler . . . . . . . . . . . 5.1.5.2 Specialskolans lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 283 5.1.6 Pedagogisk ledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 284 5.1.6.1 Tillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 284 5.1.6.2 Uppföljning, utvärdering och information 285 5.2 Särskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 285 5.2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 285 5.2.2 Undervisningens innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 287 5.2.3 Undervisningens organisation. Timplaner . . . . . . . . . .. 288 5.2.3.1 Elevomrâden. skolenheter m m . . . . . . . . . . . .. 288 5.2.3.2 Integration i grundskolan . . . . . . . . . . . . . . . . .. 289 5.2.3.3 Kollegier och konferenser . . . . . . . . . . . . . . . . .. 289 5.2.3.4 Timplaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 289 5.2.3.5 Jämkad studiegâng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 290 5.2.4 Klasser och grupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 290 5.2.4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 290 5.2.4.2 Klasser. Grupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 291 5.2.4.3 Specialundervisning, särskild undervisning 291 5.2.5 Elevvård, sociala frågor, samverkan hem - skola 292 5.2.6 Läromedel. skollokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 293

Bilaga 1 Utredningens direktiv (utdrag ur statsrådsprotokollet) . 295 Bilaga 2 Studie- och yrkesorientering (syo) . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 301 Bilaga 3 Skollagen om ansvarsfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 312 Bilaga 4 Skolstadgan om ansvarsfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 315 Bilaga 5 Läroplan för grundskolan om ansvarsfördelning . . . . .. 322 Bilaga 6 Specialskolstadgan om ansvarsfördelning . . . . . . . . . . . .. 323 Bilaga 7 Lgr 69:11 Specialskolan för syn-. hörsel- och talskadade om ansvarsfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 331 Bilaga 8 Omsorgslagen om ansvarsfördelning . . . . . . . . . . . . . . . .. 336 Bilaga 9 Omsorgsstadgan om ansvarsfördelning . . . . . . . . . . . . . .. 340 Bilaga 10 Läroplan för särskolan om ansvarsfördelning . . . . . . . .. 345 Bilaga 1l Sammanställning över vissa bestämmelser om inrättande av tjänster som skolchefer, skolledare och biträdande skolledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 349 Bilaga 12 Sammanställning över vissa bestämmelser om tjänster som lärare - inrättande av tjänster, antal tjänster, ämneskombinationer m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 358 Bilaga 13 Sammanställning över ämnen som jämlikt 16 kap skolstadgan kan ingå i ordinarie tjänst som lärare 152-161 i gymnasieskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 378 Bilaga 14 Tillsättningsordning m m för tjänster som skolchef. skolledare, biträdande skolledare och lärare m fl . . . . . . . ..

Bilaga l5 Tillsättning av tjänster som studierektor i gymnasieskolan l97l och 1972 samt av tjänster som rektor i grundskolan 1972 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 382 Tillsättning av tjänstersom rektori gymnasieskolan l97l och 1972 samt av skoldirektör 1970, l97l och 1972 . . . . . . . . . . 383 Bilaga l6 Sammanställning över tjänstgöring som enligt 15 kap skolstadgan kan ingå i tjänst som lärare i grundskolan utöver sådan tjänstgöring som normalt ingår i tjänsten . . . . .. 384 Bilaga l7 Sammanställning över tjänstgöring som enligt 16 kap skolstadgan kan ingå i tjänst som lärare i gymnasieskolan utöver sådan tjänstgöring som normalt ingår i tjänsten . . . . .. 386 Bilaga 18 Skolledartjänster vid kommunens skolväsende . . . . . . .. 388 Bilaga 19 Sammanställning av statsbidragsbestämmelser inom skolöverstyrelsens verksamhetsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 392 Bilaga 20 Anvisade medel inom skilda bidragsområden . . . . . . .. 402 Bilaga 2] Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Undervisningens mål och innehåll 17

Undervisningens mål och innehåll

1.1 Mål och riktlinjer samt anvisningar

Undervisningens innehåll bestäms i forsta hand av läroplanernas ma°l och riktlinjer. som i anslutning till skollagens första paragraf ger skolans undervisning en bestämd inriktning. Dessa mål och riktlinjer samt tim- och kursplanerna som återñnns i respektive läroplans allmänna del (del I) ger uttryck för Kungl Majzts och riksdagens uppfattning om hur undervisningen skall utformas och vad den skall innehålla. Läroplanernzis allmänna anvisningar for skolans verksamhet är utfärdade av skolöverstyrelsen i anslutning till nämnda mål och riktlinjer. De medger en viss frihet till lokala variationer vid bl a ämneskonferensernas planering av undervisningen. Utöver de allmänt hållna reglerna for undervisningen som ges i ovan nämnda delar av läroplanerna, finns anvisningar och kommentarer till kursplanerna både i de allmänna delarna av läroplanerna och i supplementen (del ll). För vissa linjer i gymnasieskolan finns utgivna planeringssupplement (del lll) med _förslag till studiep/aner i olika ämnen. Anvisningar och kommentarer är utformade som råd och vägledning till skolledare, lärare m fl och bör således uppfattas som ett servicematerial. Läroplan för grundskolan gäller också for specialskolan. Ett särskilt supp- - lement Specialskolan för syn-. hörsel- och talskadade kompletterar läroplanen med särskildaabestämmelser. - - motsvarar i Läroplan for särskolan fastställd av skolöverstyrelsen väsentliga delar läroplan for grundskolan. Den innehåller därutöver sådana anvisningar och analyser som särskilt tar sikte på de psykiskt utvecklingsstörda elevernas behov.

l.l.1 Undervisningcns utformning och innehåll l mål och riktlinjer i läroplan för grundskolan berörs vad en for alla med- Lgr 69 s 12 borgare gemensam referensram måste innehålla. ”Jämte grundläggande Lgr 69 S 13 språk- och räknefardigheter skall skolan ge eleverna en vidgad kännedom om naturens och kulturens värld. Den skall genom en objektiv, dvs saklig och allsidig undervisning i religionskunskap och i ämnen av samhälls- och naturorienterande slag föra eleverna in i den omgivande verkligheten och i det förflutna, söka klargöra sambandet mellan det förflutna och det närvarande samt orientera dem i livsåskâdningsfrågor. Den skall vidga elevernas medvetande om världen utanför den nationella gemenskapen. Det är i vår tid angelägnare än förut, att en elementär naturvetenskaplig orientering kom-

18 Undervisningens ma°l och innehåll

mer samtliga elever till del. Estetisk-praktiska ämnen och fysisk fostran utgör väsentliga inslag i skolans utbildning.” l ett annat sammanhang framhålls som viktiga kvaliteter tankens klarhet och reda, förmågan att pröva kritiskt och självständigt och motstå tendentiös påverkan, att analysera. jämföra och sammanfatta”. Dessutom anges som väsentligt för personlighetsutvecklingen att utveckla elevens känslo- och viljeliv. Mål och riktlinjer för gymnasieskolan stämmer i stort sett överens med mål och riktlinjer för grundskolan, men för gymnasieskolan tillkommer den dubbla uppgiften att ge både utbildning och yrkesförberedelser. Lgy 70 S ll Läroplan för gymnasieskolan anger i mål och riktlinjer som uppgifter för skolan ”att hjälpa och stimulera varje elev att på bästa sätt ta tillvara och Lgy 70 s 12 utveckla sina inneboende förutsättningar både som enskild individ och som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Vidare sägs att eleverna skall “kunna tillägna sig sådana färdigheter och kunskaper, vanor, attityder och värderingar som är av betydelse för deras personliga utveckling och för deras möjlighet att påverka och leva i dagens och morgondagens samhälle och att där fungera som yrkesutövare och samhällsmedlemmar”. Därför krävs “goda kunskaper och allmän förmåga att använda kunskapskällor samt “förmåga att tillämpa sitt vetande och uppfatta sammanhang mellan fakta. En huvudlinje i gymnasieskolans undervisning är att utveckla ett själv- ständigt och kritiskt betraktelsesätt”. Därigenom och det gäller givetvis Lgr 69 s 4l - Lgy 70 s 29 även i grundskolan sätts objektivitetskravet i centrum. Både läroplan för grundskolan och läroplan för gymnasieskolan definierar en objektiv undervisning som saklig och allsidig. Kravet på objektivitet blir särskilt aktuellt vid undervisning om livsåskådningar, ideologier och värderingar. l läroplanernas allmänna anvisningar tas upp frågor som urval och behandling av lärostoff, lärostoffets gruppering. samt undervisningsformer och arbetssätt, bl a undervisningsprinciperna motivation, aktivitet, konkretion, individualisering och samarbete. l läroplanen för grundskolan återfinns sär- Lgr 69 s 45 ff skilda anvisningar gällande lärostoff som inte kan hänföras till enbart ett ämne, t ex familjefrågor, internationella frågor, könsrollsfrågor, miljövårdsfrågor, sexual- och samlevnadsfrågor och undervisning om alkohol, narkotika och tobak. Både i läroplan för grundskolan och läroplan för gymnasieskolan slås fast att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl har svårigheter i skolarbetet. De direkta anvisningarna om vad undervisningen i olika ämnen skall omfatta finner man i kursplanerna, som för varje ämne anger mål och huvudmoment. l anvisningar och kommentarer härtill ges råd och vägledning för undervisningens utformning och innehåll. Kompletterande anvisningar, kommentarer och exempel finns dessutom i läroplanssupplementen. Läroplanernas bestämmelser och anvisningar avgör inte helt och hållet undervisningens innehåll. Det tillkommer skolledare och lärare att i planering och genomförande av undervisningen i samverkan med eleverna ge unundervisningen dess slutgiltiga form. Därvid inverkar flera andra faktorer,bl a läromedlens starkt styrande effekt, elevernas förutsättningar och intressen samt lärarnas insatser. Det påpekas att lärarens individuella handledning och stöd är av speciell vikt för elever med särskilda skolsvårigheter. För dessa är en kompletterande stödundervisning eller specialundervisning

Undervisningens mål och innehåll 19

nödvändig. l flera olika sammanhang kan man finna varningar för att låta undervisningens utformning påverkas på ett avgörande sätt av Iäromedlen. Bl a innehåller direktiven till betygsutredningen samt läroplanerna påpekanden om denna risk. Huvudmomenten innehåller en grundkurs i vederbörande ämne eller sakområde. Lgr 69 s 44 f Denna är gemensam för alla elever i klassen. Erfarenheten visar emellertid, att grundkursens omfattning inte sällan direkt bestäms av det använda studiematerialets innehåll. Häri ligger en fara för att den gemensamma delen av kursen blir mera betungande än vad som avsetts eller är lämpligt. Där medtas nämligen ofta även stoff, som visserligen kan ha sitt stora intresse men inte nödvändigtvis behöver bearbetas eller inläras av alla elever, Det är därför av vikt, att läraren vid urvalet av lärostoff för grundkursen iakttar den begränsning, som föranleds av elevernas studieförutsättningn ar. “Gymnasicskolans undervisning får under inga förhållanden vara så bunden av Lgy 70 s 50 läroboken att kurserna bestäms av denna eftersom läroboken normalt endast ger en mindre del av undervisningens mål. Utrymme bör finnas för elevernas egen planering och de bör få tillfälle att på egen hand söka rätt på relevant material. Detta kräver kompletterande läromedel och ett bibliotek med tillgång till olika läroböcker för variation och jämförelse i informationen.

1.1.2 Loka/r inflytande

På lokal nivå påverkas undervisningens innehåll i flera avseenden,t ex genom val av läromedel, genom lärarnas val av undervisningsformer och arbetssätt och genom planeringen av undervisningen. I valet av undervisningsformer och arbetssätt ger Iäroplanerna stor frihet. Lgr 69 s 16 “Läraren bör i samverkan med skolledning, andra lärare och eleverna utforma sin undervisning så, att den med det arbetssätt, som är bäst för honom själv och eleverna, leder till åsyftade resultat. Lärarens frihet i arbetet medför sålunda också ett stort ansvar att ständigt verka för en förbättrad undervisning.” Även i den lokala planeringen av undervisningen - i ämneskonferens, stadiekonferens och hos den enskilde läraren - påverkas undervisningens innehåll på flera sätt. Där avgörs ordningsföljden mellan olika moment, vilka moment som skall behandlas grundligt och vilka som skall läsas översiktligt, utnyttjande av eventuella förstärkningsanordningar och olika elevgrupperingar etc. Bl a tvingar stoffträngseln i de flesta ämnena till prioriteringar. I gymnasieskolan skall enligt skolstadgan elevrepresentanter kallas till Ss 3:7, ll ämneskonferenser och klasskonferenser. Motsvarande stadgande för grundskolan finns inte. En viss elevmedverkan i planeringsarbetet i icke-formaliserade former förekommer dock även i grundskolan. Utformningen av fritt valt arbete på grundskolans högstadium är en rent kommunal angelägenhet. SÖ:s skolledarenkäter visar att samarbete mellan skolstyrelse och fritidsnämnd eller motsvarande förekommer i nästan hälften av landets kommuner, när det gäller fritt valt arbete. Vilken utformning verksamheten i fritt valt arbete får bestäms dock i hög grad vid de enskilda skolorna. De ekonomiska ramarna är dock givna genom storleken på

20 Undervisningens mål och innehåll SOL l974:36

- statsbidraget motsvarande fyra lärarveckotimmar per högstadieklass och de kommunala insatserna för täckande av materialkostnader. Anordningen med fritt valt arbete beskrivs närmare på s 29 ff.

1.2 Kontakter mellan skolan och samhället i övrigt

l.2.l Inledning Skolan måste utgöra en del av samhället och inte ett isolerat och slutet system vid sidan om samhället i övrigt. Det markeras i läroplanerna och betonas ofta i den allmänna skoldiskussionen. Samhället förändras snabbt och arbetet i skolan måste anpassas inte bara till den enskilde elevens utan också till samhällets utveckling. Skolarbetet måste därför ha en inriktning mot framtiden och ge eleverna beredskap att kunna möta ändrade förutsättmellan skola och samhälle måste, såsom

lll

ningar och nya krav. Samspelet

tå;

läroplanen anger, “vara sådant att skolan med sitt arbete inte endast fullgör en funktion som svarar mot samhällets aktuella behov utan också på lång sikt blir en positivt skapande kraft i samhällsutvecklingen”. Skolan skall inte bara bevara utan också medverka till att förändra samhället. Det medför att skolan med nödvändighet måste öppna sig för och söka samarbete med det omgivande samhället. l mål och riktlinjer för såväl grundskolan som gymnasieskolan fastslås att skolan utgör en del av samhället. Eleverna skall genom arbetet i skolan kunna förvärva kunskap om samhället och insikt om vikten av samhörighet kontakter mellan skolan och närsamhället,

lll

med det. Genom ömsesidiga dess människor och funktioner, bör eleverna fâ tillfälle att växa in i denna gemenskap samtidigt som skolan blir en levande angelägenhet for med- Lgr 69 s 18 borgarna.” “Förverkligandet av grundskolans målsättning och en fortskridande förnyelse av det inre arbetet fordrar i hög grad samverkan såväl utåt med föräldrar, myndigheter och enskilda i det omgivande samhället som inåt mellan de många, som i olika befattningar har att leda, utföra och vidareutveckla arbetet i skolan. Viktiga uppgifter faller i dessa avseenden Lgy 70 s l7 på skolstyrelse och skolledning. Med enskilda utbytt mot näringsliv formuleras samma mål för gymnasieskolans del. En väsentlig del av kontakten mellan skola och samhälle sker i själva undervisningen, i första hand genom att undervisningsstoffet är samhällsoch nutidsorienterat. Det sker också genom medverkan i undervisningen av representanter för organisationer och företrädare för skilda verksamheter utanför skolan. Det kan röra sig om medverkan av exempelvis polis i undervisningen i lag och rätt och i trafik eller personer utanför skolan som utifrån sin funktion i en viss verksamhet levandegör denna inom ramen för olika undervisningsämnen, under timmar till förfogande på gymnasieskolan, som ledare inom fritt valt arbete på grundskolans högstadium eller vid morgonsamlingar respektive gemensamma samlingar. Det sker vidare genom studiebesök och intervjuer vid statliga och kommunala inrättningar, vid företag inom näringslivet etc. Kontakten mellan skola och samhälle i undervisningen gerökatverklighetsunderlag åt undervisningen, stärker kontakten mellan skola och itärsamhälle

Underv/sningens ma°l och innehåll 21

och skola och arbetsliv samt tillför eleverna viktiga kunskaper och erfarenheter, vilka underlättar för dem att växa in i arbets- och samhällsliv. Det medverkar sannolikt också till att öka intresset och engagemanget för i skolan bland närsamhällets människor. reser det hos dessa behov Samtidigt av och krav på insyn i skolan. En stor del av kontakten med samhället sker vidare genom skolans studiel och yrkesorientering, såväl i undervisning som i skolans övriga verksamhet. F lnte minst gäller detta de arbetslivskontakter, som eleverna får genom praktik f: 3 och inbyggd utbildning och genom den praktiska yrkesorienteringen med t. dess olika komponenter. Den utveckling som vårt land genomgått med ökad rörlighet, urbanisering, förändring av människors arbete och fritid etc har medfört ett ökat samhällsansvar inte minst för barns och ungdomars fritid. Skolan måste bära sin del av detta ansvar. Att så också är fallet visar de många insatserna för elevernas fritidsverksamhet, som utförs på olika skolor i landet. Skolans ansvar för elevernas fritidsverksamhet under skoldagen, på långraster, hål-

timmar, skolskjutsväntan och liknande är naturligt. Åtskilliga exempel finns

emellertid också på att skolan tar och bör ta ansvar för elevernas fritid även utanför den tid som arbetsdagen omfattar i det dubbla syftet att “ge fritiden Lgr 69 s l4 ett utvecklande och värdefullt innehåll och att stimulera eleverna så att Lgy 70 s l4 de under sin fritid “både vill och kan göra aktiva insatser i samhällslivet”. Det är därför angeläget att de personella och lokalmässiga resurser som är avsedda för den reguljära verksamheten i skolan, utnyttjas även för elevernas fritidsverksamhet. För att öka möjligheterna att nå de uppsatta målen när det gäller en meningsfull fritid för eleverna borde det vara naturligt att skolans och samhällets resurser utnyttjas i samverkan. Genom en samlad resursinsats på kommunalt plan borde det också vara möjligt att effektivare utnyttja existerande resurser. Önskvärt är att skolan kan etablera en samverkan med kommunala organ, fritidsnämnder, ungdomsstyrelser, barnavårds- och socialvårdsorgan, med polisen och med förenings- och organisationslivet. De insatser som för närvarande görs på detta område varierar från kommun till kommun. Väl fungerande kan sådana samverkansinsatser medverka till en meningsfullare fritid för eleverna och därigenom också stödja skolans förebyggande och speciella elevvård. Skolans kontakt med närsamhället utgörs också därav att skolans lokaler på eftermiddagar och kvällar upplats även för andra samhällsändamål, ung- Ss 2:26 doms- och folkbildningsarbete, annat ideellt arbete eller politiska organisationers verksamhet, eller därav att skollokalerna är så disponerade att de naturligt integrerar samhällsaktiviteter under dagarna. Denna kartläggning avser gällande bestämmelser och anvisningar i fråga om kontakterna skola - samhälle

E] i undervisningen i olika ämnen och under timmar till förfogande, vid morgonsamlingar och gemensamma samlingar, D i fritt valt arbete, D i studie- och yrkesorienteringen, El i samband med övriga arbetslivskontakter samt r: beträffande elevernas fritid och därigenom i skolans elevvårdsarbete.

22 Undervisningens mâ/ och innehåll

1.2.2 Samhäl/skønrakier i undervisningen l .2.2. l Läroplansanvisningar Läroplanerna för såväl grundskolan som gymnasieskolan betonar betydelsen av kontakter med samhället i undervisningen. dels genom att olika företrädare för samhället ges tillfälle att inom skolan medverka i därför lämpliga undervisningsmoment med aktuell information och diskussioner, dels genom att eleverna ges tillfälle att vid studiebesök, intervjuer och liknande utanför skolan själva skaffa sig en åskâdlig Föreställning om samhälls- och arbetsliv. Dessa möjligheter till en verklighetsanknuten undervisning gäller i synnerhet de samhälls- och nutidsorienterande ämnena, företrädesvis samhällskunskap, religionskunskap, socialkunskap och arbetslivsorientering samt ämnet svenska, men är i varierande grad relevanta också för flertalet övriga ämnen. Det kan i flera avseenden gälla naturorienterande ämnen eller gymnasieskolans yrkesinriktade ämnen, men det kan tex också gälla ämnen som musik och teckning, vilka båda har samhällskontakter inom sina ämnesområden inskrivna i såväl mål som huvudmoment. Graden och karaktären av samhällsanknytning varierar mellan olika ämnen och deras beskaffenhet. Läroplanerna betonar studiebesökens betydelse. l flertalet ämnen i grundskolan är studiebesök inskrivna bland huvudmomenten, medan de för gymnasieskolans del rekommenderas inom olika ämnen i anvisningar och kommentarer i Supplement och planeringssupplement. Anvisningar om medverkan utifrån i undervisningen förekommer också (tex i socialkunskap i Lgy 70 III: Ek och So-ämnen), dock betydligt mera sparsamt.

1.2.2.2 Undervisningen - innehåll och arbetssätt - av olika Kontakterna skola samhälle i undervisningen styrs självfallet ämnens skiftande innehåll, i första hand utifrån mål och huvudmoment för de olika ämnena. Nuvarande läroplaner har inneburit ett visst närmande av innehållet till det omgivande samhället och undervisningsstoffets anpassning härtill torde i regel vara väl tillgodosedd, även om dagens verklighet i skolan uppvisar stora variationer. Innehållet kan emellertid inte betraktas som statiskt, vilket också framhålls bl a i den diskussionspromemoria som skolöverstyrelsen under våren 1973 presenterade som “Underlag för debatt om utvecklingsprogram for skolan (MUT). Enligt promemorian behövs bland annat ett centralt arbete med målprecisering och lämpliga studiegångar som hjälp för de enskilda skolorna i deras målbestänunings- och kursplanearbete. Värdet av ett sådant preciseringsarbete framhålls också i direktiven till betygsutredningen: Ett genomförande av SÖ:s förslag om s k kursrelaterade betyg förutsätter preciseringar av läroplanernas allmänt hållna mål i form av centralt utarbetade mål- och kursbeskrivningar. Det finns även andra skäl som talar för en sådan precisering när det gäller kunskaper och färdigheter. Preciseringen skulle kunna bli ett stöd vid undervisningens planering och genomförande. Den är också värdefull som en ytterligare information om skolans mål och uppgifter. Genom sådana preciseringar kan det bli möjligt att fastställa vilka kunskaper och färdigheter alla elever bör uppnå i skolarbetet. l arbetet med denna målprecisering är det viktigt att man försöker konkretisera och ge olika förslag och modeller för hur de övergripande målen och riktlinjerna för skolan

Undervisningens mål och innehåll 23

kan tillämpas i undervisningen. De sakkunniga bör därför oberoende av vilket betygsystem man väljer utgå från att en Iäroplansutveckling kommer till stånd - inom ramen för SO:s pedagogiska utvecklingsarbete - som innebär en precisering av angivet slag.” De av Kungl Majzt och riksdagen fastställda målen och huvudmomenten anger de ramar inom vilka undervisningen skall bedrivas. lnom dessa ramar lämnar läroplanerna stor frihet åt lärarna att tillsammans med eleverna planera och genomföra undervisningen. Samtidigt har skolöverstyrelsen till uppgift att konkretisera målen och huvudmomenten genom kompletterande anvisningar, kommentarer och exempel. Dessa upplevs emellertid ofta av lärare som bindande och har tillsammans med läromedlen haft en starkt styrande inverkan på undervisningen. En klarare beskrivning av undervisningens mål och innehåll än för närvarande kan lå som följd en ytterligare konkretisering av hur fastställda mål kan uppnås. Beskrivningen skulle samtidigt kunna skapa en klarhet som i dag saknas och medföra att läraren dels blir mindre beroende av läromedlens utformning, dels med större säkerhet kan planera sin undervisning. Den skulle vidare kunna ge en ökad stadga åt undervisningen, vilket lärare uppenbarligen känner behov av. Det ligger samtidigt i linje med det samhälleliga kravet att utbildningens standard skall vara likvärdig i hela landet. Det är också av vikt att görs med en ökad hänsyn

E preciseringsarbetet

just till behovet av samhällsanknytning i olika ämnen. Den framgår redan

l

nu av de allmänt hållna målen l ett preciseringsarbete är

f fläroplanerna.

det emellertid helt nödvändigt. att olika ämnens anknytning till samhället g konkretiseras i riktning mot ett stoffurval som tillfredsställer elevens behov av verklighetsupplevelse och som svarar mot de övergripande målen att ge eleven de kunskaper och färdigheter, som är nödvändiga för att klara sig i dagens samhälle och för att kunna möta nya krav och förväntningar i framtiden. Målpreciseringsarbetet måste vidare bedrivas så att det också utgör en hjälp för en medveten metodutveckling i skolorna, eftersom möjligheterna att nå målen, såväl övergripande som ämnesspecilika, är beroende av de arbetssätt som används i undervisningen. För kontakterna skola - samhälle i undervisningen är arbetssättet i särskild grad betydelsefullt. Men först Lgr 69 s 16 direktkontakt med den verklighet man vill lära känna, antingen man söker Lgy 70 5 17 upp denna utanför skolan eller för in den i klassrummet, levandegör i bästa mening undervisningen och arbetet”. Ökad elevaktivitet, skapande verksamhet, problemorientering etc behöver utvecklas liksom ett laborativt arbetssätt långt utöver de traditionella laborationsämnenas krets. Ett centralt bedrivet utvecklingsarbete, som sålunda inbegriper och betonar arbetssättet, måste därför inriktas mot att öka inslagen av metoder där eleven inte bara konsumerar undervisning utan aktiveras att söka information i det omgivande samhallet genom studiebesök, intervjuer. observationer etc och utnyttja möjligheten att informera sig genom utfrågningar av och diskussioner med olika människor på besök i skolan. Centrala insatser i form av mål- och processbeskrivningar är således angelägna. Avgörande för preciseringsarbetets värde är emellertid att det utformas så att det kan tillämpas i kurs- och lektionsplanering på den enskilda

24 Undervisningens mâl och innehåll SOU l974:36

skolan av lärare och elever tillsammans. Preciseringsarbetet lår inte leda till en flora av centrala detaljregleringar av undervisningsinnehållet utan formas så att det utgör en hjälp och modell för ett målpreciseringsztrbete i olika led ända ner till den konkreta undervisningssituationen.

1.2.2.3 Nuvarande organisatoriska möjligheter Den organisatoriska placeringen av expertmedverkan i undervisningen, till viss del också studiebesök, intervjuer etc kan för närvarande göras på olika sätt, nämligen El som ett inslag i den reguljära undervisningen i ett ämne på lämpliga och möjliga timpositioner i det ordinarie schemat och som studieuppgifter. D genom ändringar i schemat bl a för s k gemensamt arbete i grundskolan eller koncentrations-(halvmagar i gymnasieskolan, El med hjälp av resurstimmar på grundskolans högstadium eller timmar till förfogande i gymnasieskolan, El inom fritt valt arbete på grundskolans högstadium samt El genom attutnyttja tid för morgonsamlingar i grundskolan och gemensamma samlingar i gymnasieskolan.

Inslag i den reguljära undervisningen Den för olika undervisningssammanhang mest naturliga placeringen torde vara att expertmedverkan, studiebesök etc anordnas enligt ämnets ordinarie schemapositioner. Det vållar inte heller några praktiskt organisatoriska problem for den övriga verksamheten. Däremot kan det ofta innebära problem för aktuella medverkande utanför skolan att anpassa sig till de fixerade tider som följer av detta. Studiebesök, intervjuer, iakttagelser etc kan som ett led i den reguljära Lgr 69 s 7l undervisningen utgöra frivilliga hemuppgifter, individuellt eller i grupp. Det fordrar inga särskilda anordningar från schemasynpunkt men förutsätter självfallet att eleverna i undervisningen stimuleras till sådana aktiviteter. Det skulle ibland också kunna ge eleverna en meningsfull sysselsättning på bl a håltimmar.

Särskilda anordningar För att medverkan utifrån i undervisningen, studiebesök och liknande aktiviteter skall möjliggöras är det nödvändigt att ibland göra avvikelser från Lgr 69 s 67 schemat. l läroplan för grundskolan talas om gemensamt arbete som en regelbunden anordning eller något som inplaneras i skolarbetet när så aktualiseras genom händelser och företeelser i skolan elleri samhället i övrigt. Sådana förändringar i schemat kan enligt läroplanen också föranledas av studiebesök, exkursioner, kampanjer samt konsert-, teater-, utställnings- och Lgy 70 s 38 museibesök. l läroplan för gymnasieskolan är koncentrationsdagarna på vissa linjer en anordning som kan ge ett koncentrerat studium av ett tema eller speciellt ämnesområde under en hel- eller halvdag. Det ger eleverna möjlighet att mera odelat ägna sig åt en större arbetsuppgift och medverkar också till att lära dem att själva planlägga och genomföra en sådan.

Undeivisningens mål och innehåll 25

Förändringar i schemat är minst störande på grundskolans låg- och mellanstadium. På högstadiet innebär de störningar i övrig undervisning som måste beaktas vid organiserandet av olika aktiviteter. Koncentrationsdagar på högstadiet liksom i gymnasieskolan, organiserade så att minsta möjliga rubbningar av timfördelningen mellan de olika ämnena uppkommer, kan tillsammans med andra mer tillfälliga schemaändringar innebära en större flexibilitet och ett mer laborativt arbetssätt som kan ge eleverna en ökad kontakt med samhället i och utanför skolan.

Resursri/nmai

På grundskolans högstadium utgör resurstimmarnai många berörda ämnen Lgr 69 s 106. I2l - svenska, orienteringsämnen, slöjd, hemkunskap och tillvalsämnen en möjlighet att från ekonomisk synpunkt underlätta skolans kontakter med samhället. Den lokala skolenheten har nämligen frihet att själv besluta om hur en del av skolans resurstimmar skall användas. Begränsningen består i att minst 80 procent av det sammanlagda antalet resurstimmar skall inräknas i lärartjänsteroch att högst 20 procent fåranvändas för insatser av annan karaktär, såsom expertmedverkan. 20 procent är emellertid en ansenlig resurs for skolan när den relateras till det sammanlagda antalet resurstimmar, vilket ju gör det möjligt att inom vissa ämnen, tex de Samhällsorienterande, gå långt utöver 20-procentregeln för medverkan av andra än lärare. Man kan emellertid utifrån SÖ:s skolledarenkät 1973 konstatera, att expertmedverkan nära nog inte alls förekommer och att en fri disposition av resurstimmar överhuvud taget inte utnyttjas i den utsträckning som för närvarande är möjlig. Dagens lärarsituation har självfallet haft ett avgörande inflytande på detta förhållande. Den kan emellertid inte ensam förklara bristen på flexibilitet i resurstimmarnas utnyttjande. Erfarenheterna talar för att en fri resurs som denna inte bör ges på nuvarande sätt. En resurs blir lätt bunden om tjänstgöringstimmar åt lärarna är med och konkurrerar om resursutnyttjandet. Erfarenheterna påvisar också nödvändigheten av att skapa en ökad beredskap hos skolledarna att i ledningen för arbetet i skolorna vara väl förtrogna dels med olika tekniska möjligheter att ordna undervisningen flexibelt, dels med målen för skolans verksamhet och olika pedagogiska metoders fördelar och nackdelar. Preciseringsarbetet rörande undervisningens innehåll och arbetssättet i skolan torde härvid få en riktningsgivande betydelse för såväl skolledare som lärare.

Timmar till _/i›ij/i›gandc

Uttrycket resurstimmar återfinns inte i gymnasieskolans timplaner. Vad som i gymnasieskolan närmast liknar högstadieskolors möjligheter till fri disposition av resurstimmar är “Timmar till förfogande”. Timmar till for- Lgy 70 s 39 fogande utgör en resurs att fritt disponera “dels för sådana moment som visserligen återkommer år från år men vilkas omfattning och inplacering i studiegångeit inte bör fastställas alltför detaljerat. dels för sådana uppgifter för vilka förutsättningarna växlar efter lokala förhållanden”. Timmarna, vilka skall inplaceras på schemat, skall användas till i läroplanen angivna speciella

26 Undeivisningens mâ/ och innehåll

ändamål, bl a vissa komponenter i syo-programmet, men också till verksamheter som har lokal anknytning och innebär kontakter med samhällsoch arbetsliv. Det är skolledningen som beslutar och ansvarar for verksamheten inom timplanens ram. Den frihet och självständighet som den lokala skolenheten härvid åtnjuter innebär också att timmar till förfogande, trots schemaläggningen, inte behöver fördelas jämnt över läsåret utan kan koncentreras till de tillfällen då de bäst behövs och därmed anpassas till de krav som medverkan av människor utanför skolan ibland kan föra med sig. Timmar till förfogande utgör liksom resurstimmarna en ansenlig, men för expertsamverkan i undervisningen ofta bristfälligt utnyttjad, resurs. Av SFS 1966:115 Kungl Majzts kungörelse om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolan framgår att, om annan än lärare handhar verksamhet under timmar till förfogande, statsbidrag utgår för varje sådan timme och klass med belopp motsvarande det högsta timarvode som är tillämpligt för lärare vid gymnasieskolan. För timmar till förfogande liksom för resurstimmarna gäller skolledarutbildningens och preciseringsarbetets betydelse for att resursen i högre grad skall bli till gagn för kontakterna skola-samhälle i undervisningen.

Sam/ingar l allmänna anvisningar till läroplanerna anges den inriktning som morgonsamlingar i grundskolan och gemensamma samlingar i gymnasieskolan skall ges. Härav framgår samlingarnas möjligheter att med hjälp av människor med olika intressen och verksamheter i samhället ge skolans undervisning verklighetsunderlag och samhällsanknytning. Undersökningar visar att anordningen med sammanläggning av morgonsamlingstiden blir allt vanligare på grundskolans högstadium. En bidragande orsak härtill kan vara behovet av ökad tid för kontakt mellan klassföreståndare och deras klasser. Viss del av morgonsamlingstiden kan SÖ 1971-05-10 också enligt gällande anvisningar användas för klassföreståttdarens elevvårdande uppgifter. Bl a denna möjlighet gör det naturligt med sammanläggning av morgonsamlingstiden. Överraskande är emellertid att, vilket SÖ:s skol- Iedarenkät 1973 visar, flertalet skolor kraftigt underskrider den tid för sam- Ss 5:27 lingar som skolstadgan erbjuder. Dessa erfarenheter avser grundskolan, men det finns inte anledning förmoda att förhållandet är särdeles annorlunda när det gäller gymnasieskolan. Skolstadgan anger visserligen inte några tids- Lgy 70 s 40 mått över huvud taget för samlingarna på gymnasieskolan, men i läroplanen rekommenderas samlingar för varje elev med ett till två tillfällen per vecka. Skolan har i dessa samlingar en ansenlig tidsresurs. Till de delar den används är inte utformningen på sannolika grunder sådan, att enskilda människor och foreträdare för skiftande intressen och verksamheter, organisationer och myndigheter etc i samhället i önskvärd utsträckning knyts till verksamheten i skolan. Den verklighetsförankring som skolan härmed avhänder sig är värd att uppmärksamma. Bristerna är att söka vid de lokala skolenheterna, eftersom redan nu ansvaret för verksamheten vilar på den lokala skolledningen. Ökade insatser inom skolledar- och lärarutbildning med betoning av bl a skola-samhällekontakternas innehåll och former

Undervisningens mâl och innehåll 27

- erfordras för att Förändring till det bättre skall kunna åstadkommas. Det kan emellertid också ifrågasättas om inte tiden för samlingar om dessa bedöms väsentliga för verksamheten i skolan och dess kontakter med samhället borde anges fastare i skolstadgan än vad som för närvarande är fallet. Med en fast angiven tid och inplacering på schemat kan samlingarna bli en tidsmässig resurs som kompletterar övriga aktiviteter och ger ett rikligt utrymme för skola-samhällekontakter.

1.2.2.4 Den ekonomiska ramen Möjligheterna till ersättning åt medverkande inskränker sig i dag nära nog till resurstimmar respektive timmar till förfogande. Därutöver utgår stats- SFS 1958:665 SFS l966:1I5 bidrag till ersättning åt föreläsare vid specialkurs eller vissa tvååriga linjer i gymnasieskolan. Flertalet kommuner avsätter dessutom särskilda medel för verksamheten. Dessa är dock för närvarande mestadels små. Bristande ekonomiska resurser inverkar självklart hämmande på och omöjliggör ibland kontaktutbytet. Erfarenheterna antyder emellertid att behovet av precisering av kontakterna skola - samhälle går klart före behovet av ekonomiskt resurstillskott. Om preciseringsarbetet skulle leda till ökad frekvens av undervisningskontakterna, uppkommer emellertid frågan om ekonomiska resurser. Ofta innebär medverkan inga kostnader för skolan, men till de delar så är fallet ter sig härvid möjligheten med en friare resursanvändning som lockande. Det måste emellertid samtidigt framhållas att faran för överskattning av det friare resursutnyttjandets möjligheter att öka samhällskontakterna i undervisningen är stor. Många torde prioritera andra kostnadskrävande aktiviteter. Det ter sig också nödvändigt att en fri resurs inte utformas så. att den vid utnyttjandet för här avsedda samhällskontakter möjliggör konkurrens mellan lärartimmar och exempelvis expertmedverkan i undervisningen.

1.2.2.5 Studiebesök och andra liknande aktiviteter Redovisningen i det föregående av de organisatoriska och ekonomiska möjligheterna till anordningar med medverkan utifrån i undervisningen gäller i tillämpliga delar också elevernas aktiviteter utanför skolan, dvs studiebesök, observationer, intervjuer och liknande. Också dessa verksamheter begränsas av resursknappheten. Samma reflexioner som gjorts i det föregående kan också göras här, bl a beträffande en friare resursanvändning. Studiebesöken är uppenbarligen inte så frekventa som läroplanerna förutsätter. Det har bl a framgått av enkäter i arbetet med läroplansuppföljning inom skolöverstyrelsen. De ekonomiska hindren är därvid inte enda anledningen. Praktiska problem, schemafrågor och studiebesökens tidsutdräkt inverkar också, liksom bristen på studiebesöksobjekt på vissa håll. Problem av angivet slag talar för att objekten när så är möjligt flyttas in i skolan. - Inte minst gäller detta en stor del av de kulturaktiviteter museiföremål, utställningar, musik- och teaterverksamhet etc - som utgör en betydande del av kontakterna skola-samhälle. Sådana åtgärder, tex vandringsutställningar, kan också medverka till ett likvärdigt utbud av “studiebesöksobjekt”

28 Undervisningens mål och innehåll

for landets, även glesbygdens, skolor. När det gäller grundskolans högstadium förefaller det vara så, att de obligatoriska yrkesorienterande studiebesöken i årskurs 8 på många håll utarmar dels befintliga ekonomiska resurser för den enskilda skolans studiebesöksverksamhet, dels också orken och engagemanget som fordras för att organisera ytterligare studiebesök med annat innehåll. Dc obligatoriska, yrkesorienterande studiebesöken redovisas i avsnittet om arbetslivskontakter (se s 39 D.

1.2.2.6 K ønraklorøzrâdøn Skolans kontakter med samhället i undervisningen spänner över flera och stora sektorer. Kontakterna kan gälla det rikhaltiga utbudet inom kulturlivet, tex utifrån bibliotekens och museernas verksamhet, filma teater- och konsertbesök, vandringsutställningar, teater- och musikgruppers samt författares skolbesök, fornminnesmärken och andra karaktäristika i hembygden samt enskilda människor som företrädare för skiftande aktiviteter inom ett vidsträckt kulturbegrepp. De kan gälla det religiösa livet med företrädare för olika samfund och Iivsuppfattningar eller det tekniska och vetenskapliga området. Samarbetet kan avse närings- och arbetslivet liksom det politiska och fackliga området, arbetsmarknadens parter, intressegrupper etc. Kontakterna kan vidare gälla den sociala sektorn genom samverkan i undervisningen med bl a kommunala organ och fritidsorganisationer samt med rättsvården. Samarbete kan över huvud taget etableras med människor i närsamhället. De gamlas erfarenheter från en gången tid kan ge verklighetsupplevelse åt undervisningen. Likaså kan föräldrar, bla som företrädare för olika yrken, fritidsaktiviteter eller liknande, ges möjlighet till kontakt med undervisningen i skolan. Avsikten här är endast att antyda de många möjligheterna till samhällskontakter i undervisningen. Det är den angelägna uppgiften i ett centralt bedrivet preciseringsarbete med olika ämnens mål och innehåll att mer ingående klargöra dessa. Det är därvid också en central uppgift att när så år möjligt och erforderligt verka for att intressera skiftande verksamheter i samhället for skolan och att stimulera dessa till att också ställa ekonomiska och personella resurser till förfogande för aktiviteter i och med skolan. Framför allt är det emellertid en uppgift på lokal nivå och med lokalt ansvar att inventera skiftande lokala förutsättningar, planera och organisera kontakterna i undervisningen och genomföra dem med de resurser som skola och samhälle kan ställa till förfogande. En ledande princip därvid är att olika anordningar för att bli meningsfulla måste styras utifrån skolans behov av anpassning till naturliga undervisningssammanhang och till studiegången i olika ämnen. För dem som vill samarbeta med skolan kan detta pedagogiska krav ibland upplevas som lhinder för verksamheten. Det är emellertid ett hinder som måste övervinnas, bl a genom planeringssamverkan, om samhällsanknytningen skall ges ett naturligt sammanhang med övrig undervisning. För lärarnas del finns betydande fortbildningsbehov, bl a ett behlov av arbetslivskontakter, främst genom lokala studiedagar med studiebescök för lärare i arbetslivet. Sådana kontakter mellan skola och arbetsliv skulle ge

Undervisningens mål och innehåll 29

lärarna ökade kunskaper om och ibland ändra deras attityder till samhällsoch arbetslivet. Det förutsätter att kontakterna ges en allsidig utformning som belyser olika människors, såväl arbetsgivares som arbetstagares, olika villkor och skiftande arbetsmiljöer.

1.2.2.7 Objektiv/leran i undervisningen

Medverkan utifrån i skolan är ofta detsamma som att partsinlagor tillförs undervisningen. Värdet härav, såväl för undervisningens innehåll som för elevernas verklighetsupplevelse, torde vara oomtvistligt. I dag händer det emellertid att skolan avstår från de levande läromedel som människor i samhället utgör för undervisningen med hänvisning till svårigheten att leva upp till läroplanernas krav på en så långtgående objektivitet som möjligt i undervisningen. Många som vill medverka och samarbeta upplever, ofta med stark irritation, detta som orättmätiga hinder som skolan reser. Objektivitetsproblem skulle kunna minskas och samhällsinslagen i undervisningen ökas. om partsinlagor sätts in i naturliga undervisningssammanhang med den möjlighet det ger till kompletteringar, kritisk analys, diskussioner och uppföljning av inslagen över huvud taget. Kungl Majzt har l princip gäller ovanstående också i de sammanhang när eleverna söker

ä ätlipâäâgüâåfgs_

information utanför skolan. Studiebesök vid tex ett företag organiseras i 7 nmgumörilnde de * sina detaljer inte alltid så att det utifrån skolans önskemål och läroplanernas politiska ungdomskrav ger en allsidig belysning av och människornas villkor

förhållandena gäâgcâifáäqesrwåfomas

på företaget. Det skulle kunna utarma studiebesöksverksamheten om skolan gamhänginfgrmaüon måste i stället vara att betrakta lÄn1bSkF|974053“ på denna grund valde att avstå. Principen sådana studiebesök delvis som partsinlagor. Om det genomförs i ett naturligt undervisningssammanhang underlättas därvid möjligheterna till nödvändiga kompletteringar, analyser och diskussioner i riktning mot en helhetsbild för eleven.

1.2.3 Fritt valt arbete

Fritt valt arbete på grundskolans högstadium ger möjligheter att öka kon- Lgr 69 S l? takterna mellan skolan och samhället i övrigt. Det upptar 2 veckotimmar vardera i årskurserna 7, 8 och 9 i högstadiets timplan. För fritt valt arbete disponeras resurser som motsvarar 4 lärarveckotimmar i varje klass. vilka får användas för insatser av lärare eller annan personal eller för andra insatser i samband med verksamheten. l mål och riktlinjer anges som syfte med fritt valt arbete att det skall ge eleverna möjlighet att inom skolans ram vid sidan av undervisningen i obligatoriska ämnen och tillvalsämnen - utveckla ytterligare sina egna intressen och aktiviteter. Det bör utformas så att det engagerar eleverna för skolans verksamhet och vidgar elevernas gemenskap utöver den egna klassen och årskursen. Aktiviteterna i fritt valt arbete skall anknytas direkt till elevernas intressen och utformas så att de medverkar till ökad trivsel och goda arbetsförhållanden i skolan och så att de engagerar eleverna för verksamheten i skola och samhälle. De skall bidra till att ge elevernas fritid ett värdefullt innehåll och till att föra eleverna in i ttärsamhällets kulturaktiviteter genom att stimulera

30 Undervisningens mâ/ och innehåll

Lgr 69 s 219 dem till sådana former av fritidsverksamhet som exempelvis friluftsliv, idrott och gymnastik, sång och musik, teckning och målning, slöjd och annat manuellt arbete samt fri hobbyverksamhet av annat värdefullt slag”. De skall vidare ge eleverna kontakt med förenings- och bildningsverksamhet utom skolan och stimulera dem till aktivitet och engagemang i samhälleligt och ideellt arbete.

1.2.3.1 Sko/styrelsens ansvar Fritt valt arbete intar en särställning som instrument för den lokala skolmyndigheten att utöva ett direkt inflytande på den pedagogiska verksam- Lgr 69 s 12 heten i skolan. Skolstyrelserna har nämligen “att - efter samråd med elever och skolans personal - besluta om utformning av fritt valt arbete” utifrån de i läroplanen angivna riktlinjerna för verksamheten. Skolstadgan ger i enlighet med denna inriktning inga andra anvisningar för verksamheten Ss 5:9 än att elev på högstadiet skall ”deltaga i fritt valt arbete vid sidan av un- Ss 6:9 dervisningen i ämnen. l skolstadgan anges därutöver att betyg inte ges Ss 6:12 i fritt valt arbete men att i terminsbetyg de aktiviteter inom fritt valt arbete SS 1528-34 skall anges i vilka eleven deltagit samt vissa bestämmelser om hur handledning av elever i fritt valt arbete kan inräknas i lärares tjänster. Det lokala inflytandet på verksamheten har också understrukits från centralt håll. Skolöverstyrelsen har således i enlighet med departementschefens uttalande i Prop 1968:129 propositionen -angående översyn av läroplan för grundskolan gett förslag Lgr 69 IIZFV” och på lämpliga aktiviteter men i övrigt avstått från detaljerade anvisningar har också vid olika tillfällen hänvisat förfrågningar om läromedel, aktiviteter inom fritt valt arbete, etc till berörda skolstyrelser.

l .2.3. 2 N u/ägesbeskrivning Lgr 69 s 36 De kommunala skolmyndigheterna bör enligt läroplanen ”särskilt genom sitt ansvar och sina befogenheter i fråga om det fritt valda arbetets innehåll och utformning verksamt kunna bidra till att berika skolans inre arbete och därmed påverka utvecklingen av den obligatoriska skolan också på längre sikt”. Graden av förverkligande för de tre första åren med Lgr 69 kan belysas genom erfarenheter som redovisats, bl a i de s k skolledarenkäterna inom skolöverstyrelsens arbete med uppföljning av läroplanen för grundskolan. Dessa erfarenheter möjliggör en ungefärlig beskrivning av den nuvarande situationen när det gäller fritt valt arbetes medverkan till att närma skolan till samhället. Ett samrådsförfarande skolstyrelse-elever-skolpersonal vid planeringen av aktiviteter i fritt valt arbete tycks ha utvecklats på de allra flesta håll. Elevönskemål inhämtas på ett tidigt stadium och på grundval av dessa upprättas preliminära grupper och rekryteras handledare. I ett tredje steg väljer berörda elever aktiviteter och organiseras verksamheten slutgiltigt. Skolstyrelsens roll i denna planering varierar, men två naturliga huvudlinjer kan skönjas: Skolstyrelsen delegerar planeringen av fritt valt arbete till skolledningen (men svarar vanligtvis för godkännandet av föreslagna aktiviteter och anger de ekonomiska ramarna) respektive Skolstyrelsen tar aktiv del i utformningen av fritt valt arbete (vanligtvis genom arbetsgrupper).

Undervisningens mâl och innehåll 31

Oavsett vilken rollfördelning som råder tycks ambitionen vara att ge elevintressena avgörande betydelse vid valet av aktiviteter. Eventuella farhågor för Standardisering av utbudet i fritt valt arbete, t ex genom broschyrer med varje år återkommande och likartade aktiviteter, styrks inte av nuvarande erfarenheter. Det stora flertalet elever har. som det förefaller, kunnat påverka utbudet och välja aktiviteter utifrån sina intressen och har därvid också i stor utsträckning fått sina förstahandsval tillgodosedda. Byten av aktiviteter under läsåret, som läroplanen föreslår möjlighet till (dock högst tre gånger per läsår), tycks förekomma bland ungefär hälften av eleverna. vanligtvis med ett byte och, i ringa grad, med två eller flera. Orsakerna härtill kan sökas på flera håll, tex arten av aktiviteter, handledarfrågan, och motsäger inte antagandet ovan om att elevernas intressen är styrande i fritt valt arbete. Elevernas valmöjligheter begränsas av olika anledningar. Lokal- och materialbrist. kostnadsskäl, organisatoriska svårigheter är några anledningar, liksom svårigheter att anskaffa handledare i allmänhet och lämpliga handledare/experter utanför skolan i synnerhet. Särskilt för små kommuner är handledarfrâgan ett problem. Ett annat problem utgör arvoderingsfrågan för handledare utanför skolan, liksom svårigheten att rekrytera sådana handledare på skoltid. Fritt valt arbete organiseras i allt väsentligt inom skolans ram och på skolans tider, vilket verifierats bl a av att skolskjutsproblem endast i ringa grad anges som valrestriktion. Det är vidare sannolikt att begränsningar i valet till viss del kunde undvikas om elever från samtliga årskurser i ökad utsträckning tillsammans bildade grupper i aktiviteter av gemensamt intresse. Det är anmärkningsvärt att under läsåret [972/73 - det forsta âret med Lgr 69 genomförd i samtliga årskurser - årskursheterogena grupper inte har slagit igenom grundligare (40 procent av tillfrågade skolor tillämpar helt årskursbundna gruppsindelningar). Utbudet av aktiviteter är både rikhaltigt och varierat. Idrott-sport, matlagning-bakning, skapande verksamhet är ledande aktiviteter, men exempel finns också på mer särpräglade sysselsättningar. Fritt valt arbete har generellt sett kommit att få en konkret och praktisk inriktning. Tillfrågade skolledare och handledare är övervägande positiva när det gäller verksamhetens möjligheter att utveckla elevernas egna intressen, att ge eleverna tillfällen till nya kamratkontakter, att öka trivseln i skolan och initiera till meningsfulla sysselsättningar på fritiden. Däremot torde inte elevernas samhällskontakter ha stimulerats i avsedd omfattning. Rekryteringen av handledare är av intresse. Personer utanför skolan var under läsåret 1972/73 handledare i endast drygt 30 procent av det totala antalet timmar i fritt valt arbete (skolledarenkäten 1972). Det är visserligen en ökning i jämförelse med tidigare två år, då siffran låg i närheten av 20 procent, men det visar att det är ett kort steg som tagits att öppna skolan för andra yrkesgrupper än lärare och övrig skolpersonal. Attledmngztrna härtill har delvis berörts tidigare. Av talaneringstekniska skäl har fritt valt arbete kommit att integreras i skolplaneringen på ett hårdare sätt än vad som ursprungligen var tänkt. Genom aktiviteternas förläggning till dagtid har rekrytering av ledare från exempelvis föreningar och organisationer försvårats. svårigheterna att rekrytera handledare utanför skolan på skolans tider ter sig besvärliga och fordrar en ökad planeringssamverkan.

32 Undervisningens mål och innehåll sa0LU 1974:3

Skolan måste noga undersöka sina möjligheter att anpassa förliägggninge på skoldagen av fritt valt arbete till kraven utifrån. Arvodesfrågan spelar också en betydande roll i detta sammanhaingg likso de små kommunernas speciella rekryteringsproblem. Det Förändrade sysselsättningsläget på lärarnas arbetsmarknad haar ock . gjort lärarna mer benägna att ta fritt valt arbete som fyllnadstjäinsstgöring Av intresse är också hur andelen icke-lärare bland handledarna fördela sig på olika organisationer/föreningar. Enligt skolledarenkäten 19772 före kommer inga grupper med handledare som representerar ;aolitisika organi sationer, medan mindre än 5 procent av grupperna handleds av reprteseentante för religiösa sammanslutningar och nykterhetsorganisationer. ldrottssorgzmisationerna är helt dominerande och ”hobbybetonade” organisationen svarar för den därnäst största andelen. Denna snedfördelning kan till en del förklaras utifrån elevernas intrresseval , men det ger inte hela förklaringen. Enligt samma undersökning frzamhålls från skolsidan att intresset från organisationernas sida varit ringa. Fiörutom svårigheterna att rekrytera ledare på dagtid anser man att skolanss lärare i många fall klarar ledaruppgifterna mycket bra. Attityden att hiantdledare utanför skolan är en tillgång för verksamheten i skolan behöver lförsstärkas. l många fall har också lärarpersonalen förankringar i samhället utanför skolan vilket gör att de som ledare av aktiviteter i fritt valt arbete kan amses representera vissa organisationer, tex idrottsföreningar. Detta skulle nnedföra att de faktiska siffrorna för organisationsmedverkan i fritt valt airbezte sannolikt är något högre än vad siffrorna visar. Objektivitetskravet kan ha viss betydelse för valet av aktiviteter tOCh rekryteringen av handledare i fritt valt arbete. Det kan inte vara rimligt att skolan kräver objektivitet av representanter för organisationer. samfu nd och partier när dessa medverkari undervisningen. Vid handledning av grupper i fritt valt arbete blir förhållandet komplicerat genom att det då inte som i övrig undervisning ñnns en lärare med ansvar for uppföljning av taartsinslag. Detta kan betraktas som ett objektivitetsdilemmansom emellertid torde kunna undvikas om man förfar som vid morgonsamlingar. För dessa gåilleratt en inbjuden representant endast oläggs att inte bedriva påträngande och propagandistisk förkunnelse. Polemik och angrepp på oliktänkande får inte heller förekomma. Ett sådant synsätt i denna fråga skulle sannolikt kunna medverka till både en breddning av aktiviteter och en ökning av handledarskzirzm utifrån i fritt valt arbete. Mycket talar emellertid för att den låga andelen handledare utanför skolan till väsentlig del förorsakas av brister på planeringssidan. Samrådsförfarandet skolstyrelse-elever-skolpersonal tycks som tidigare nämnts fungera tillfredsställande, medan däremot breddningen av samrådet ut mot organisationer, föreningar och arbetsliv förefaller outvecklat. Samråd om fritt valt arbete med kommunala ungdoms- och fritidsorgan har visserligen skett i många skolor men endast i undantagsfall har samrådet haft sådan karaktär att det lett till etablerat samarbete. l mer än hälften av landets skoor förekommer för övrigt inget samråd alls.

Undervisningens mål och innehåll 33

1.2.4 Srudie- och yrkesorientering (syo) Termen srudie- och yrkesvägledning används i enlighet med internationellt språkbruk som sammanfattande beteckning på hela den verksamhet, som samhället bedriver på området. Srudie- och yrkesorienrering (syo) används som sammanfattande beteckning på det totala studie- och yrkesvägledningsprogrammet för skolan. l detta ingår såväl praktisk yrkesorientering (pryo) som arbetsmarknadsverkets insatser. Kontakten skola-samhälle är en del i studie- och yrkesorienteringen och är tydligt markerad i mål och program för syo. Information om arbetsmarknad och arbetsliv, praktik och studiebesök etc förutsätter en aktiv kontaktverksamhet mellan skola och arbetslivets representanter. Syo-programmets organisation vilar likaledes på förutsättningen av intensiva kontakter skola-arbetsliv.

1.2.4. l S rudie- och _vrkesvägledningens _framväxr Studie- och yrkesvägledningen har organiserats av samhället för att bistå individen i ett samhälle som präglas av starka förändringar. För den enskilde individen har dessa förändringar inneburit svårigheter att överblicka utbildningsväsende och yrkesliv och se sambandet mellan studieval och . arbetsmarknad. Yrkesutövandet, produktionen och arbetslivet i allmänhet har också alltmer avlägsnats från hemmen och verksamheten där liksom från sysselsättningar under fritiden. Detta har inneburit en allt större svårighet för barn och ungdom att få en inblick i vad arbetslivet innebär, vilka krav som ställs för olika yrken etc. Även de som är i yrkesarbete har i allmänhet inblick endast i en smal sektor av arbetsmarknaden. Eftersom ungdomarna går längre tid i skolan kommer erfarenheterna av yrkesverksamhet senare. De investeringar för utbildning som görs av de enskilda individerna och av samhället blir allt större för en allt kortare förvärvsverksam tid. Utvecklingen har också inneburit en ökad valfrihet för många människor, vilket är en av de faktorer som gjort en metodiskt ordnad studie- och yrkesvägledning nödvändig. För det stora flertalet ungdomar var det för inte så länge sedan knappast fråga om något val. Tradition, familjemedlemmarnas beroende av varandra, sociala skrankor och fördomar, bristande kontakt med andra orter och verksamhetsgrenar, den ekonomiska situationen etc begränsade friheten i studie- och yrkesvalet och band många ungdomar till vissa yrken. Ungdomar har nu fått större frihet vid studie- och yrkesvalet och ökade möjligheter att realisera sina studie- och yrkesval. Hela denna utveckling har drivit fram behov av information, orientering och vägledning för den enskilde individen. Faktorer som ytterligare accentuerar behovet av studie- och yrkesvägledning är bl a utbyggnaden av vuxenutbildning, förverkligandet av återkommande utbildning, ändring av kompetensreglerna för tillträde till högre utbildning. Omvandlingen av näringslivet och det ökade kravet på rörlighet på arbetsmarknaden leder till ett behov av återkommande studie- och yrkesvägledning. En annan faktor av betydelse är diskussionen och medvetandet om de skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i samhället som fortfarande kvarstår eller som uppkommer genom utvecklingen, liksom

.-:_w»›-s.v..v-ppnv»<v.«wr.›

b)

.arm

34 Undervisningens mâ/ och innehåll

strävan att utjämna dessa skillnader. Uppsökande studie- och yrkesvägledning i samband med insatser för grupper, som i olika avseenden är missgynnade, kan här spela en betydelsefull roll.

1.2.4.2 Sludie- och yrkesvägledningens_fimktioner

l Kungl. Majzts proposition om studie- och yrkesorientering sägs bla:

Prop 1971:34 Studie- och yrkesvägledningen vidgar individens perspektiv och bidrar till ökad självkännedom och ökad kunskap om valmöjligheter. Den kan också bidra till en rationellare användning av samhällets resurser. eftersom den strävar efter att motverka sådana felinvesteringar i yrkesutbildning. studieavbrott. yrkesbyten etc som beror på oklara eller felaktiga Föreställningen om egna intressen och anlag, om utbildningens innehåll eller om förhållanden på arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledningen kan i vissa fall medverka till en bättre balans mellan utbildningsval och ztrbetsniarknztd. tex genom att informera om prognoser och om mindre kända yrkessektorer. Men en av studie- och yrkesvägledningens uppgifter är att ge individen en ingående och sann information, och en sådan kan också tänkas leda till ökad brist på arbetskraft inom vissa sektorer och överskott inom andra. tex genom att skillnader i förmåner och möjligheter till arbetstillfredsställelse mellan olika yrken framstår tydligare. Detta kan i sin tur leda till förändringar på arbetsmarknaden på längre sikt.

Studie- och yrkesvägledningen bör vara individcentrerad. vilket utesluter att man mer eller mindre dirigerar individen i viss riktning eller undanhåller information som den enskilde själv bör ta ställning till. Generellt bör sådana attityder som medför inskränkningar i valmöjligheterna motverkas. Särskilda insatser bör göras för missgynnade grupper. tex fysiskt. psykiskt. ekonomiskt och socialt handikappade. lnformation och krav och möjligheter som olika utbildningsvägar och arbeten innebär for individen ingår i vägledningen. men denna bör också bidra till utbildningens och arbetslivets anpassning till de enskilda individerna.

1.2.4.3 Syos LIIveck/ing i sko/an Studie- och yrkesorienteringen i skolan helt av arbetssköttes från början marknadsmyndigheterna. Under 1950-talet infördes ett system med yrkesvalslärare i forsöksverksamheten med enhetsskola. Yrkesvalslärarna utförde vissa arbetsuppgifter i skolans och andra i arbetsmarknadsverkets tjänst. Eftersom den yrkesförberedande utbildningen spelade stor roll i försöksverksamheten med enhetsskola. hade syon då en annan utformning än nu när inslagen av yrkesförberedande undervisning är avskaffade inom grundskolan och högstadiet är sammanhållet. Numera går en övervägande maav eleverna, antingen direkt eller efter en viss tids praktik, vidare joritet till fortsatt utbildning efter grundskolan. Studieorienteringen och sambandet studieval-arbetsmarknad har därför kommit att spela en allt större roll i förhållande till den enbart yrkesorienterande vägledningen. Även andra förskjutningar har skett när det gäller mål och program för syo. Inom gymnasiet har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) erbjudit yrkesvägledning sedan början av 1940-talet. Genom 1964 års riksdagsbeslut angående

mål och innehåll 35

Undervisningens

reformering av de gymnasiala skolorna m m infördes en Förändrad organisation i gymnasium och fackskola. av både Syo kom där att ombesörjas arbetsmarknadsverkets och skolans personal. Skolkuratorn ansvarade för de praktiska samordningsfrågorna och biträdde arbetsmarknadsverkets yrkesvägledare vid den yrkesvalsanknutna studieorienteringen och studievägledningen.

1.2.4.4 Syo iska/an idag För studie- och yrkesorienteringen redogörs översiktligt i såväl Lgr 69 som Lgy 70. Sedan de nya Iäroplanerna införts har emellertid Förändringar skett på syons område i enlighet med riksdagens beslut, vilket gör kompletteringar Prop 1971:34 till Iäroplanerna nödvändiga. De allmänna riktlinjer som skolöverstyrelsen

:så i

utfärdat i anslutning till riksdagsbeslutet bildartillsammans med Iäroplanerna underlag för en beskrivning av skolans studie- och yrkesorientering i nuläget, dess olika moment och den inriktning som bör prägla dessa.

l

ê Mål och program/ör syo De övergripande mål som gäller för samhällets studie- och yrkesvägledning gäller också för syo i skolan liksom denna givetvis är underkastad de mål och riktlinjer som gäller för skolarbetet i sin helhet. Större delen av de målformuleringar i Iäroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan vilka har särskilt stor betydelse för syo är gemensamma. , Om syo heter det i mål och riktlinjer för grundskolan: ”Grundskolan Lgr 69 s l3 i har även till uppgift att på lämpligt sätt förbereda eleverna för deras fortsatta utbildning och verksamhet i arbetslivet. Eleverna måste kunna så objektivt i som möjligt bedöma sina förutsättningar för olika studiebanor och yrken. å Personlig, konkret erfarenhet genom vistelse och verksamhet i olika arbetsmiljöer under skoltiden kan bidra till att ge dem vägledning. Skolan skall, särskilt på högstadiet, genom speciell smdie- och yrkesorienrering av f såväl teoretisk som praktisk art underlätta elevernas val av utbildning och framtida yrkesutövning. Yrkesorienteringen skall vidare utgöra ett led i elevernas allmänna samhällsorientering.”

E l mål och riktlinjer för gymnasieskolan sägs bla: Studie- och yrkes- Lgy 70 s 14

i orientering bör ges fortlöpande under hela skoltiden. Den skall bredda och

7 fördjupa elevernas kunskaper om sambanden mellan studie- och yrkesval och om frågor som gäller utbildning och arbetsliv i framtiden. Den skall också bidra till att eleverna lär känna sig själva för att kunna bedöma sina förutsättningar för olika studiebanor och arbetsområden, samt öva deras för- , måga att fatta väl underbyggda beslut i valsituationer. En viktig uppgift för undervisningen i gymnasieskolan är att underbygga elevernas intresse i för att efter avslutad utbildning fortgående orientera sig inom yrke och samhällsliv.” Om syo skall kunna bidra till elevernas personliga utveckling, självständighet och mognad, kan den inte inskränkas till information som ges vid

36 Undervisningens ma°l och innehåll

vissa valtillfállen. Attityder och Föreställningar som har betydelse för yrkesvalet formas under en lång utvecklingsprocess, och skolan påverkar eleverna genom undervisning och andra aktiviteter redan från första årskursen. intressen, värderingar av olika arbeten och roller, fore- Självuppfattning, ställningar om utbildningsväsendet och arbetsmarknaden, kunskaper om hur man kan skaffa och utvärdera information och hur man klargör för sig valalternativ och motivet för olika val är omständigheter av avgörande betydelse när man tar ställning till studieväg eller arbete. Skolans personal har ett kontinuerligt behov av information, stimulans, fortbildning och hjälp från specialister på syo. till individualisering är störst i det enskilda studie- och Möjligheterna yrkesvägledningssamtalet. En viktig roll spelar elevens samtal med lärarna kring intressen och framtidsplaner. Syo bör uppmuntra individens egen aktivitet, självanalys och bedömning av valalternativ. Detta innebär inte att den som ger den enskilda studieoch yrkesvägledningen bör förhålla sig passiv. Om syo-Specialisten bara fungerar som förmedlare av den information som efterfrågas, blir syo inte motvikt mot inflytande från hemmiljö, kamrater, massmedier någon stark etc. Syo bör motverka sådana begränsningar i yrkesvalet som tex beror på social bakgrund, kön, bristande motivation att analysera sin situation etc även om detta leder till ifrågasättande av ett beslut som eleven fattat och gör valet svårare eftersom de upplevda alternativen ökar. Särskilt med tanke på skolans ansvar för dem som av fysiska, psykiska eller andra skäl har svårigheter i skolarbetet är det värdefullt om syo-specialisten finns till hands for samarbete med elever, föräldrar. lärare och elevvårdspersonal. lnvandrarbarnen har ofta särskilt behov av syo. Elever i specialundervisning. specialskola och särskola samt elever som går direkt ut i arbetslivet efter grundskolan behöver ägnas speciell uppmärksamhet och tid. Kravet på reell tillgång till lika utbildningsmöjligheter för alla elever oberoende av bostadsort och andra yttre villkor motiverar att särskilda syoinsatser görs för elever i glesbygder och på mindre orter. Syo har en viktig roll att spela när det gäller att verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Skolan bör på olika sätt underlätta elevernas möjligheter att välja yrke och vuxenroll utan traditionella könsrollsföreställningar. Skolan bör därvid också uppmärksamma de faktiska skillnader i lönevillkor m m som bidrar till att konservera könsbundna val. Det är nödvändigt att redovisa källan för information och diskutera hur syftet medvetet eller omedvetet färgar urvalet eller framställningen. En kritiskt analyserande inställning innebär också att eleverna i samband med studiebesök, pryo eller praktik ställer frågor och skaffar fram fakta som belyser de sociala relationerna på arbetsplatser, värderingar bland olika grupper, problem som mål för verksamheten, Iönerelationer, yrkens status, förhållandet överordnad-underordnad, könsroller etc och sedan diskuterar dessa frågor och relaterar dem till det egna yrkesvalsproblemet. Kravet att skolan skall vara en positivt skapande kraft i samhällsutvecklingen innebär tillämpat på syo bl a att undervisningen om utbildningsväsen och arbetsmarknad också skall ta upp till analys de bakomliggande värderingar som format dem samt hur och på vilka vägar utbildningsväsen

SOU l974:36 Undervisningens mål och innehåll 37

och arbetsmarknad kan förändras. Syo bör bl a relateras till undervisningen och debatten om fackliga och politiska organisationer och om den enskildes möjligheter att påverka utvecklingen. Syo-specialisten bör medverka till att sådana problem som syo aktualiserar förs fram i samhällsdebatten utanför skolan liksom att debatten om utbildningspolitiska och arbetsmarknadspolitiska problem förmedlas till skolan.

FÖISÖ/\SV('I'/\'S(II71/1('l med ny syo-organisation Mot denna bakgrund skall försöksverksamheten med ny organisation för syo i grundskolan och gymnasieskolan ses, som införts med början den F den l juli 1974. l juli 1973 och som införs i sin helhet from 3 Den nya organisationen innebär ett system med särskild syo-konsulent, som normalt ägnar sig uteslutande åt syo i skolan. Systemet med yrkesvalslärare i grundskolan kommer under försöksperioden att finnas kvar parallellt med det nya systemet genom att nuvarande ordinarie och extra ordinarie yrkesvalslärare får kvarstå på sina tjänster. Den nya organisationen ; av syo skall efter en försöksperiod på fem år utvärderas och åter underställas

i riksdagen. Den nya syo-organisationen skall vara så flexibel att den kan anpassas till olika lokala förhållanden. Det innebär bl a att mål och program för verksamheten är centralt fastslagna, medan däremot förverkligandet inte är uppbundet av detaljregleringar. Vidare ger statsbidragets utformning möjlighet till samordning mellan primärkommun och landstingskommun när det gäller syo-konsulenter. Det ger också tex glesbygdskommuner möjlighet till skiftande deltidsanordningar för syo-konsulenternas del i syfte att uppnå reell till likvärdig utbildningsstandard för alla elever oberoende av botillgång stadsort och andra yttre villkor. Riktlinjer för den nya syo-organisationen är för närvarande under utarbetande för grundskolans del och kommer att väsentligen överensstämma med motsvarande riktlinjer för gymnasieskolan. för syo-programmets olika moment och den inriktning som ASÖ l972/73:74 Riktlinjer bör prägla dessa har for gymnasieskolans del angetts av skolöverstyrelsen. : För att uppnå en djupare förankring och ett ökat samarbete i syo-frågor i mellan alla berörda parter finns också riktlinjer beträffande dels arbetsför- ASÖ 1972/7338 delningen skola-arbetsmarknadsverk, dels det organisatoriska samarbetet mellan ämbetsverken och övriga berörda parter. i enlighet med Kungl Majzts uppdrag ut- KBr 1971-06-04 l dag existerande anvisningar, och arbetsmarknadsstyrelsen i samarbete och fardade av skolöverstyrelsen efter samråd med kommunförbunden, har en ambition att centralt ange mål och medel samt i övrigt överlåta förverkligandet av syon på skolstyrelse i och skolenhet. Anvisningarna är av stort intresse som ett konkret exempel på ansvarsl överflyttning från stat till kommun. De kan studeras parallellt utifrån syoprogrammets olika avsnitt och skall därför här samt i bilaga 2 ges en relativt ingående belysning.

38 Undervisningens mål och innehåll SOU l974:36

Organisation och planering av syo

Statsbidrag för syo-verksamheten utgår i form av schablonbelopp och har karaktären av verksamhetsbidrag för syo-programmet. Vissa centralt givna rekommendationer är förknippade med utnyttjandet av statsbidraget och organisationen av verksamheten, nämligen

El såväl i primärkommun som i landstingskommun skall syo-konsulentens tjänstgöring normalt vara koncentrerad till en eller två skolenheter D en landstingskommun och en primärkommun kan komma överens om att primärkommunen svarar för syo även i landstingskommunens gym- nasieskola kommunen uppbär då direkt från staten det bidrag som annars skulle ha utgått till landstingskommunen El ingen kommun, oberoende av storlek, disponerar mindre resurs än ett schablonbelopp och extra resurser utgår för elever med olika slag av handikapp och till glesbygdskommuner - när mer än ett schablonbelopp utgår bör antalet heltidsanställda syo-konsulenter ungefär motsvara antalet schablonbelopp El organisationen skall samtidigt vara så flexibel att den anpassas till olika lokala förhållanden kommunen (landstingskommunen) kan avvika från normalmodellen och kombinera syo-funktionen med andra uppgifter eller anställa deltidskonsulenter för syo, detta även när kommunerna på grund av statsbidragets utformning tilldelas överskjutande delar av schablonbelopp. Normerna beträffande elevantal och antal schablonbelopp framgår av följande tablå:

Antal elever i årskurserna 6-9 i kom- Antal schablonbelopp munens grundskola och på linjer och angivna specialkurser i kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola (Kommuner som på högstadiet har elever från en annan kommun bör i sitt elevantal få räkna in eleverna i årskurs 6 i den andra kommunen) - 750 l 751 - 1 125 1.5 l 126 - 3 000 Antalet elever dividerat med 750 avkortat till en decimal. 3 001 - Antalet elever dividerat med 800 avkonat till en decimal dock lägst 4.

Prop 1974:1. bil lO Extra statsbidrag utgår för elever med olika slag av handikapp. Extra statsbidrag utgâr också till glesbygdskommuner med små högstadieenheter på långt avstånd från varandra. Ansvaret för syo-programmets genomförande har hittills delats mellan skolan och arbetsmarknadsverket. l och med införandet av en ny organisation av syo övergår ansvaret för utformning och genomförande av mål och pro-

gram till skolan och dess ledning. Verksamheten kommer dock även i fort-

sättningen att beröra arbetsmarknadsverkets personal. Organisationen ger ett intryck av stark central styrning. För en central

Undervisningens mål och innehåll 39

talar också samhällets krav på syons område. Utbildnings- och styrning arbetsmarknadspolitiken, yrkesvärldens förutsättningar och behov, arbetsmarknadsverkets organisation etc, nödvändiggör en central samordning och centralt fattade beslut om riktlinjer för verksamheten. av central styrning kombineras emellertid med intrycket att amlntrycket bitionen med syo-program och syo-organisation är att så långt det synes ansvaret för förverkligandet till lokal nivå, vid enskild skomöjligt förlägga lenhet och med lokal samordning. Organisationen skulle således möjliggöra en syo-funktion på lokal nivå -genom schablonbelopp, ansvarsfördelning och lagarbete - men utifrån centralt givna innehållsliga och ekonomiska ramar. För syo-verksamheten existerar således i dag ett regelsystem som utgör en avvägning mellan å ena sidan behovet av centrala riktlinjer angående verksamhetens inriktning och å andra sidan behovet av ökat lokalt inflytande i organisatoriska, administrativa och ekonomiska frågor. De centralt utgivna allmänna anvisningarna utgör den ambition som bör prägla verksamheten. Anvisningarna lämnar till kommun och den enskilda skolan en relativt stor frihet att anpassa resursutnyttjandet och de olika medverkandes engagemang i syo-programmet till skolenheternas reella behov och till den faktiska uppsättningen personal respektive till elevernas önskemål och behov. syo-programmet skall fastställas inför varje läsår vid en planeringskonferens. Om planering och administration av syo är stadgat i skolstadgan. Ss3:l3;ll:8 Planeringskonferensens arbete bör vara avgörande för den_enskilda skolans läsårsprogram. Den är därför av grundläggande betydelse för hela syo-verksamheten. Konferensens uppgift är dels att diskutera ett på förhand uppgjort förslag och därefter fastställa syo-programmet för läsåret, dels att komma överens om fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika befattningshavare. Program och organisation av syo är enhetligt utformat med avseende bl a på ekonomiska och innehållsliga ramar. Den centrala styrningen svarar för en likvärdig standard för landets alla delar. Ansvaret för förverkligandet, hanteringen av givna schablonbelopp, uppgiftsfördelningen och lagarbetet kring syo-funktionen etc, har överförts till kommuner och enskilda skolenheter i samverkan med motsvarande arbetsmarknadsorgan och övriga intressenter utanför skolan. Anvisningar för arbetsfördelningen mellan skola och arbetsmarknadsverk avseende organisation och planering av syo återges i bilaga 2. Där redovisas också anvisningar till syo-programmets övriga avsnitt parallellt med anvisningar för arbetsfördelningen mellan skola och arbetsmarknadsverk, samt redogörs för organisationen på olika nivåer av samarbetet i syo›frågor mellan arbetsmarknads- och utbildningsmyndigheter samt företrädare för arbetslivet.

1.2.5 Praktik och övriga arbetslivskontakter Införandet av nya läroplaner för grundskola och gymnasieskola har medfört utökade kontakter mellan skola och arbetsliv i form av praktik, studiebesök, inbyggd utbildning, etc. Dessa arbetslivskontakter är en del av elevens syoprocess under hela skoltiden och har därför berörts i avsnittet om syo. De exempel de utgör på kontakter skola-samhälle gör det emellertid angeläget

40 Undervisningens mâ/ och innehåll

med en särskild och mer ingående behandling i ett sammanhang. I ungefärliga siffror är enligt en undersökning från l972 det årliga behovet av platser for arbetslivskontakter cirka 40 000 på gymnasieskolans linjer och l2 000- 13 000 på gymnasieskolans specialkurser. Till detta skall läggas pryoplatser för samtliga elever i grundskolans årskurs 9 (cirka 100 000) och obligatoriska yrkesorienterande studiebesök (minst tre stycken enligt läroplansanvisningarna) for samtliga elever i årskurs 8.

l .2.5. l Arbers/ivskøniakternas omfattning

Skolans efterfrågan på platser for såväl obligatoriska som frivilliga arbetslivskontakter är svår att tillgodose från arbetslivets sida. Det är anledningen till att en praktikarbetsgrupp tillsatts av skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och universitetskanslersämbetet. l arbetsgruppen ingår SÖ, AMS, UKÄ, SAF, LO, TCO, SACO, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och Statens personalnämnd med representanter. Den skall inventera och uppskatta såväl behovet av platser för arbetslivskontakter för utbildningsändamål som arbetsmarknadens möjligheter och beredvillighet att ställa platser till förfogande. Den skall också fastställa ansvarsområden och fördela förekommande administrativa uppgifter som ankommer på olika berörda myndigheter. Resultatet av inventeringen beräknas vara klart under forsta halvåret l974. Nuvarande organiserade arbetslivskontakter i grundskolan och gymnasieskolan framgår i stort av nedanstående översikt.

Grundskolan:

g Praktisk yrkesorientering - Yrkesorienterande studiebesök i årskurs 8 (3 stycken) - i årskurs Pryoperiod 9 (2 veckor) - Utsträckt pryo lör elever med jämkad studiegång i årskurs 9 (24-26 dagar utöver övrig pryo, dvs inalles högst 36 dagar) Anordnas undantagsvis [1 Praktiskt arbete for vissa elever i samband med särskild undervisning för enstaka elever.

El Övriga studiebesök

Gymnasieskolan: c; Praktik och inbyggd utbildning på gymnasieskolans linjer - Tvåårig teknisk linje med praktik 9 månader före årskurs 2 - Fyraårig teknisk linje med miljöpraktik 6 veckor efter årskurs 2 respektive årskurs 3 - Tvåårig distributions- och kontorslinje med inbyggd utbiidning 18 vtr i årskurs 2 - Tvåårig vårdlinje med inbyggd utbildning 23-28 vtr under 21 veckor i årskurs l och 2 - Tvåårig verkstadsteknisk linje, gren for plåt- och svetsmekaniker, variant for grovplåt, med inbyggd utbildning 28-31 vtr i årskurs 2 - Tvåårig fordonsteknisk linje,gren för reservdelspersonaLmed inbyggd utbildning 27-30 vtr i årskurs 2 - Tvåårig bygg- och anläggningsteknisk linje - i årskurs 2 kan Utbild-

SOU l974:36 Undervisningens mâl och innehåll 41

ningen vara förlagd till arbetsställe utanför skolan (utbildningsbygge) - Tvåårig el-teleteknisk linje, dels gren för telemontörer med inbyggd utbildning 20 vtr i årskurs 2, dels gren för elektriker med miljöpraktik 2 månader i årskurs 2 - cirka 200 timmar Tvåårig processteknisk linje med inbyggd utbildning i årskurs l. 440-960 timmar beroende på gren i årskurs 2 g Praktik och inbyggd utbildning inom gymnasieskolans specialkurser. Berör mer än 75 olika kurser a Specialkurser i gymnasieskolan med särskilda behörighetskrav. Berör mer än 30 olika kurser. Likartade behov kan föreligga for högre specialkurser. (Uppgifter om art och omfattning saknas) a Försöksverksamhet med yrkesorienteringsvecka i gymnasieskolan. (Under läsåret 1971/72 deltog minst 1 500 elever i försöksverksamheten.) g Studiebesök och specialarbeten. Berör alla ämnen men framför allt samhälls- och socialkunskap samt arbetslivsorientering.

Utöver de praktikbehov som redovisats ovan kan bl a nämnas att praktik av varierande slag och omfattning utgör särskilda behörighetskrav för tex förskollärarutbildningen och utbildningar vid de husliga seminarierna. Det är ett praktikbehov som inte sällan konkurrerar svårt med ungdomsskolan om ett ibland otillräckligt praktikutbud. Konkurrensen är olycklig, inte minst med tanke på att av de många ungdomar som delvis Pl ungdomsskolans bekostnad genomför behörighetspraktik endast ett fåtal kommer in på avsedda utbildningar.

1.2.5.2 Praktik och arbelslivskontakler i grundskolan

Praktisk yrkesorientering i tidigare skal/britter Praktisk yrkesorientering har förekommit i den obligatoriska skolan sedan mitten av 1940-talet men blev mera allmän först under 1950-talet. Enligt föreskrifter i då gällande folkskolestadga kunde pryo anordnas i sjuårig folkskola under 6 dagar och i åttaårig folkskola under 12 dagar, under vilken - tid eleverna huvudsakligen i avgångsklasserna fick tillfälle att vistas på någon eller några arbetsplatser ute i näringslivet for att få viss inblick i arbetslivet och skaffa sig erfarenhet om vilka krav olika arbetsuppgifter och yrken ställer på sina utövare. l den nioåriga försöksskolan infördes pryo som en tillvalsmöjlighet, närmast avsedd för de elever som efter avslutad nioårig skolgång ämnade gå direkt ut i arbets- och näringsliv eller som lärlingar eller via en yrkesskola skaffa sig en yrkesutbildning. Pryo var i försöksskolan ett viktigt komplement till den teoretiska yrkesorientering som gavs i årskurserna 7 och 8. Den hade som mål att leda fram till ett ökat yrkesmedvetande hos eleverna och skulle göra det möjligt för dem att vid övergången till årskurs 9 göra ett val av förberedande yrkesutbildning, grundat på en tidigare yrkesorientering. Den praktiska yrkesorienteringen, som var förlagd till årskurs 8, omfattade fyra veckor och gav möjlighet att praktiskt pröva upp till fyra olika yrken efter eget val. Under försökstidens första år var den förberedande

42 Undervisningens mål och innehåll

yrkesutbildningen i årskurs 9 vanligen specialiserad på enskilda yrken med praktikdelen förlagd till näringslivet. Erfarenheten av försöksskolans yrkesorientering gav emellertid vid handen, att endast ett fåtal elever var så yrkesmedvetna eller yrkesmogna att de ansågs kunna göra ett klart yrkesval vid den tidpunkt det här var fråga om. Många kunde emellertid ange en bredare sektor inom yrkeslivet, där man kunde tänka sig att i framtiden söka sin utkomst. Efter hand anpassade sig skolan efter dessa erfarenheter och koncentrerade den förberedande yrkesutbildningen till bredare sektorer. Man övergick till en skolmässigt upplagd utbildning, förlagd till försöksskolan. Pryo följde dock inte med i denna utveckling utan var alltjämt huvudsakligen inriktad på individualyrken efter elevernas eget val.

Praktisk _yrkesorienlering i grundskolan enligt Lgr 62 l grundskolan blev pryo obligatorisk, vilket innebar. att även elever som valt en mera teoretisk studiegång med inriktning mot fortsatt utbildning i gymnasium och fackskola, kom att omfattas av verksamheten. Som motivering för denna åtgärd angavs de goda erfarenheter man vunnit av pryo i lörsöksskolan inte endast med tanke på pryons värde som yrkesorienterande och yrkesvägledande faktor utan även som ett viktigt led i skolans samhällsorientering. Den arbetslivskontakt som pryo erbjuder, betraktades också som ett betydelsefullt inslag i den arbetsfostran och arbetslivsfostran som skolan har att meddela. Med hänsyn till den väsentligt större omfattning pryo fick som obligatorium, begränsades tiden till tre veckor för varje elev. Möjlighet skulle emellertid beredas eleverna att få praktisera åtminstone inom ett par yrken, alltjämt efter eget val. Detta innebar således att mer än 100 000 elever årligen under ovan angivna tid utplacerades i näringslivet för praktisk yrkesorientering. Om varje elev skulle ha möjlighet att få orientera sig inom ett par yrken, betydde det över 200000 utplaceringar. AnskafTningen av pryoplatserna har hela tiden ombesörjts av arbetsmarknadsverket med dess underställda organ. Utplaceringen av eleverna samt för- och efterarbetet kring pryon har åvilat skolan med huvudansvaret lagt på vederbörande yrkesvalslärare. För näringslivet har åtagandet att ordna för pryoverksamheten och ge den ett meningsfullt innehåll inneburit en både ekonomisk och personell insats av betydande omfattning. Bl a har det varit nödvändigt att ställa lör pryon lämpliga handledare till förfogande med uppgift att i samverkan med skolan planera och organisera lämpliga arbetsuppgifter för de enskilda eleverna och för att ge information och vägledning. Med hänsyn till verksamhetens vidgade omfattning och de stora insatser den krävde från både näringslivets och arbetsmarknadsverkets sida ställdes under arbetet med läroplansrevisionen frågan, om pryo kunde anses ha så stor betydelse för den enskilde eleven, för skolan och för samhället, att den var värd de stora insatser som här angivits. Det framkom därvid att det bland olika berörda parter förelåg en ganska entydig uppfattning om att pryo även fortsättningsvis borde vara ett obligatoriskt inslag i skolans verksamhet. Det framkom emellertid också önskemål om förändringar i fråga om såväl pryons mål som dess uppläggning och utformning. Svårigheter att ge pryo

SOU I974:36 Undervisningens mål och innehåll 43

lämpligt innehåll och att ordna lämpliga arbetsuppgifter för deltagande elever på grund av deras låga ålder och omognad ansågs tala for en senareläggning av pryo. Pryons arbetskrävande insatser for såväl skola som näringsliv och arbetsmarknadsverk väckte tankar om att begränsa antalet valmöjligheter och att avkorta tiden för pryo, en tid som av den enskilde eleven skulle uttas i ett sammanhang. Detta, ansåg man, skulle väsentligt kunna begränsa antalet utplaceringar och förenkla ackvisitions- eller anskaffningsforfarandet.

Praktisk Avrkcsoriøntcring enligt Lgr 69 Dessa önskemål i Lgr 69, Ss 5:10 j om Förändringar av pryon ledde till en nyordning där pryo skall anordnas i årskurs 8 i form av studiebesök och i årskurs

i

l 9 i form av praktikperiod på arbetsplats. Praktikperioden bör för varje elev om möjligt omfatta två sammanhängande hela Iäsveckor och bör helst inte förläggas till mer än en arbetsplats. Under praktikperiod bör hälften av eleverna i klassen deltaga i yrkesorienteringen på arbetsplatsen, medan övriga Q elever erhåller schemabunden undervisning. Stadgandet om studiebesöken i årskurs 8 får bl a ses mot den bakgrunden å E att praktikperiodens förläggning till årskurs 9 ansågs medföra en förlust for skolan av de pedagogiska fördelarna av att man i undervisningen i årskurserna 8 och 9 - framför allt i den Samhällsorienterande undervisningen i övrigt - kunde knyta an till och utnyttja elevernas erfarenheter från pryon i årskurs 8. De obligatoriska, yrkesorienterande studiebesöken ter sig således som en konsekvens av senareläggningen av praktikperioden. Praktisk yrkesorientering finns upptagen i högstadiets timplan (timplan Lgr 69 S 122 5). I anmärkning 5 till timplanen återfinns skolstadgans bestämmelser om praktikperioden i årskurs 9 med undantag av anvisningen att praktikperioden helst inte bör förläggas till mer än en arbetsplats. I enlighet med anmärkning 12 till timplanen “får Skolstyrelsen besluta Lgr 69 s 122 om sådan jämkning i studiegången i årskurs 9 som bedöms vara nödvändig för att elevens skolgång skall bli meningsfull”. Jämkningen gäller för enskild elev och i undantagsfall och begränsas vidare till några, angivna åtgärder, varav en åtgärd utgörs av praktisk yrkesorientering utsträckt till högst 36 dagar under läsåret, s k utsträckt pryo. Skolöverstyrelsen har utfärdat kom- ASÖ 1972/73212 pletterande anvisningar med konkreta exempel angående dessa jämkningsf. anordningar. I skolöverstyrelsens anvisningar anges i anslutning till bestämmelser om Ss__ 5:49 SO 19714208 särskild undervisning, att sådan kan kombineras med annan verksamhet. tex praktiskt arbete. Praktiskt arbete i samband med särskild undervisning försiggår ofta på arbetsplatser som även tar emot pryoelever, men skall således inte förväxlas med den utsträckta pryon. ._ Målet for den praktiska yrkesorienteringen uttrycksi läroplanen påföljande Lgr 69 5 199 sätt: “Den praktiska yrkesorienteringen har till uppgift att som ett led i skolans samhällsorientering och övrig undervisning medverka till att eleven

får en konkret uppfattning om arbetsliv och arbetsmiljö samt en fördjupad

orientering om arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Den skall vidare tillsammans med annan studie- och yrkesorientering bidra till elevens yrkesvalsmognad och vara ett underlag for självständiga beslut i kommande val av studie-

44 Undervisningens ma°l och innehåll

Lgr 69 s 199 och arbetsuppgifter. Som huvudmoment anges: ”Studiebesök och längre vistelse på arbetsplatser, där eleverna genom att studera och utföra lämpliga arbetsuppgifter kan bilda sig en uppfattning om olika förhållanden på arbetsplatsen och få en orientering om arbetsuppgifter och yrkeskrav. Fackliga organisationer.” Lgr 69 s l99-20l Mål och huvudmoment för pryo konkretiseras genom anvisningar och Lgr 69 ll: Pryo kommentarer i läroplanen och i ett särskilt läroplanssupplement för praktisk yrkesorientering. Anvisningarna betonar pryons samordning med övrig undervisning, pryons yrkesorienterande roll med utgångspunkt inte i individualyrken men i funktioner och miljöer i yrkesvärlden, pryons medverkan i skolans personlighetsorientering som en hjälp till Självhjälp i elevens val av utbildning och framtida yrkesutövning samt färdighetsträningen i vilken pryo bl a syftar till att öva eleven i konkreta valsituationer. Anvisningarna betonar också de möjligheter pryo ger eleverna att informera sig om olika företeelser i arbetslivet, tex arbetsmiljöns utformning, arbetsuppgifternas art, arbetstider, utbildning, löneläge, sociala relationer på arbetsplatsen, arbetarskydd. fackliga organisationer och företagsdemokrati. De framhäver också vikten av att det sista studiebesöket genomförs som en uppföljning av de tidigare studiebesöken och som en direkt förberedelse för valet av praktikplatsiårskurs9toch inför kommande studie-och yrkesval),liksom vikten av att sista studiebesöket förläggs till slutet av årskurs 8 och att valet av praktikplats sker i nära anslutning till detta sista studiebesök. Anvisningarna ger vidare rekommendationer vad gäller planeringen av pryo, dels med utgångspunkt i skolstadgans föreskrift om tidsplanering och samordning av den studie- och yrkesorienterande verksamheten, dels med tanke på vikten av samverkan mellan olika högstadieskolor i kommunen eller regionen liksom mellan företrädare lör skolan, arbetsförmedlingen och näringslivet. Sistnämnda samråd är självfallet nödvändigt bl a för att anskaffa platser för studiebesök och praktikperiod, för fördelning av dessa mellan olika skolor, för den ömsesidiga informationens skull och också med tanke på en översiktlig utvärdering av verksamheten. Pryonsomfattningberördesinledningsvis.Mednuvarandepryoorganisation genomför hela årskursen, dvs mer än 100000 elever, (tre) studiebesök i årskurs 8 och praktikperiod i årskurs 9. Omfattningen av utsträckt pryo, som alltså avser enskilda elever i undantagsfall, har kartlagts inom skolöverstyrelsen. Kartläggningen avser läsåret 1972/73 och visar att endast något mer än två procent av eleverna erhållit jämkning i studiegången. För den övervägande delen av dessa elever har jämkad studiegång inneburit förlängning av pryoperioden. Också omfattningen av praktiskt arbete i samband med särskild undervisning har undersökts inom skolöverstyrelsen i en till landets alla kommuner riktad enkät om skolbefrielse och studieavbrott. Den visar att av l 743 elever läsåret 1972/73 som fick särskild undervisning hade 566 elever praktiskt arbete i samband med den särskilda undervisningen. Förhoppningarna att den nya pryo-organisationen skulle minska kraven på arbetsinsatser, för näringsliv och arbetsmarknadsmyndigheter, har knappast uppfyllts. För skolans del har de med all sannolikhet ökat. Den nya pryo-organisationen har vidare utövat en stark styrning på övrig verksamhet i skolan, på årskurs- och stadieplanering i allmänhet och på planeringen

Undervisningens mål och innehåll 45

av den Samhällsorienterande undervisningen i synnerhet. Till en del är denna styrning naturligen en följd av förskjutningar i målen för pryo från yrkesförberedande till Samhällsorienterande och arbetslivsfostrande inriktning. Problemen är en följd av pryons mål, men i än högre grad av dess organisation och utformning, fastläggandet av studiebesök till årskurs 8 och praktikperiod till årskurs 9, samt fastläggandet av praktikperioden vad avser omfattning i tid, sammanhängande uttag och begränsning till en arbetsplats. Även icke bindande anvisningar och rekommendationer förefaller därutöver att ha blivit genomgående riktningsgivande, tex rekommendationerna om tre studiebesök och exemplen på arbetsområden kring dessa samt prakförläggning till hösttermin. Vissa rekommendationer kan intikperiodens nebära låsningar som försvårar en anpassning till lokala förhållanden och möjligheter. t ex till ett begränsat och odifferentierat näringsliv i glesbygder. l sådana fall är det nödvändigt med en långtgående samordning mellan skola och arbetsliv i kommunen men också mellan olika kommuner.

1.2.5.3 Praktik och arbetslivskontakter i gymnasieskolan

Praktik och inbyggd tttbildning Omfattningen av gymnasieskolans kontakter med arbetslivet i form av praktik och inbyggd utbildning har tidigare angivits. - Förekomsten av praktik miljöpraktik är angiven i läroplanens Allmänna Lgy 70 s 109 f bestämmelser till timplanerna, punkterna ll och 12.

“Elev på tvåårig teknisk linje skall mellan årskurs l och årskurs 2 deltaga i praktiskt arbete vid företag eller annan institution än gymnasieskolan under omkring nio månader i den mån han inte har motsvarande praktisk erfarenhet. Elev i årskurs 2 är behörig att välja tvåårig teknisk linje endast om han deltagit i sådant arbete eller har sådan praktisk erfarenhet som avses i första stycket. Elev på fyraårig teknisk linje skall under ferietid fullgöra miljöpraktik om sex veckor mellan årskurs 2 och årskurs 3 och sex veckor mellan årskurs 3 och årskurs 4. För sådan miljöpraktik får i årskurserna 3 och 4 utöver ferietid tagas i anspråk högst en vecka i anslutning till årskursens början. Elev i årskurs 3 eller 4 i gymnasieskolan är behörig att välja fyraårig teknisk linje endast om han fullgjort den miljöpraktik som enligt första stycket skall förekomma under ferietid före årskursens början.” anför skolstadgan ”Un- Ss 8:13 När det gäller den inbyggda utbildningen följande: dervisning i arbetsteknik och annan undervisning med samma syfte får institution än gymnasieskolan. förläggas helt eller delvis till företag ellerannan Om så anges i timplanen för studieväg eller del av studieväg, förlägges undervisningen i arbetsteknik eller annan undervisning med samma syfte helt till företag eller annan institution än gymnasieskolan och meddelas där av lärare som företaget eller institutionen tillhandahåller. Företaget eller institutionen skall även tillhandahålla de lokaler och maskiner samt den materiel och utrustning som behövs för denna undervisning. Undervisning som bedrives enligt andra stycket kallas inbyggd utbildning. får skolöverstyrelsen ut- Om särskilda skäl föreligger, medge att inbyggd bildning får finnas på annan studieväg eller del av studieväg än som avses i andra stycket.

46 Undervisningens mâl och innehåll

Förekomst av inbyggd utbildning, dess innehåll och utformning, framgår av läroplanssupplementen till olika berörda utbildningar i supplementens Anvisningar och kommentarer. Utbildningsmässiga krav har således varit styrande for förekomsten av inbyggd utbildning, dess innehåll och utformning. Om särskilda skäl fö- religger kan inbyggd utbildning utöver nuvarande läroplansanvisningar organiseras efter lokala initiativ och skolöverstyrelsens medgivande, när praktiska (lokaler, utrustning) och ekonomiska skäl talar för en förläggning av utbildningen till arbetsställe utanför skolan. Ett visst lokalt inflytande finns således i nuläget när det gäller att igångsätta inbyggd utbildning. De utbildningsmässiga skälen för praktik och inbyggd utbildning är inte avsedda att diskuteras här. Den kvantitativa omfattningen av anordningarna belyser skolans arbetslivskontakter på detta område. Möjligheterna till en ökad lokal frihet begränsas sannolikt av utbildningsmässiga krav, som är avhängiga centrala bedömningar mellan utbildningsmyndigheter och avnämarrepresentanter. De borde emellertid inte utgöra hinder för en ökad lokal frihet grundad på för skola och arbetsliv gemensamma lokala bedömningar av lämplighet och möjlighet.

Yrkesrâd SL l7§ l kommun, som anordnar gymnasieskola, finns ett eller llera yrkesråd med uppgift att biträda styrelsen för skolan i frågor rörande yrkesinriktningen Ss 2:7-8 av utbildningen i gymnasieskolan. I yrkesråden ingår företrädare för såväl företagare som anställda med god kännedom om arbetslivet samt om det eller de yrken som rådets verksamhet avser. Yrkesrâdsinstitutionen är för närvarande otillräckligt utbyggd. På en del håll finns yrkesråd organiserade, dock utan att arbetet igångsatts. En utbyggd och väl fungerande yrkesrådsinstitution innebär en ytterligare förstärkning av kontakterna skola-arbetsliv.

Gymnasieskolans yrkesorienteringsvecka Med skolöverstyrelsens medgivande har under läsåren 1967/73 anordnats en yrkesorienteringsvecka (yo-vecka) som försöksverksamhet vid ett antal gymnasieskolor. Som en del av det totala syo-programmet skall yo-veckan ge eleverna tillfälle till en konkret samhälls- och arbetslivsorientering. Den skall därigenom kunna utgöra ett värdefullt pedagogiskt instrument där elevernas erfarenheter på olika sätt kan utnyttjas i undervisningen och ge stoff till diskussioner i olika ämnen samt vara ett medel att öka elevernas förmåga att orientera sig om yrken, arbetsfunktioner, arbetsmiljöer och utbildningar. Skolöverstyrelsen har för att underlätta planering och organisation utarbetat modellförslag för verksamhetens bedrivande. Försöksverksamheten förefaller att ha genomförts med många variationer och hittills gjorda utvärderingar visar en positiv inställning från alla inblandade parter. Yrkesorienteringsveckan har varit ett uppskattat komplement till övrig studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan, främst för elever på linjer som inte har inbyggd utbildning, miljöpraktik etc. Från att till en början ha avsett endast årskurs 2 medges numera för-

Undervisningens mâl och innehåll 47

söksverksamhet med yo-vecka i årskurserna 1, 2 och 3 på treårig humanistisk, samhällsvetenskaplig, ekonomisk och naturvetenskaplig linje samt i årskurserna l eller 2 på tvåårig social och ekonomisk linje i gymnasieskolan. Beslut om försöksverksamhet med yo-vecka, bl a dess årskursplacering, skall fattas först efter samråd med länsarbetsnämnden.

l .2.6 Elevernas fritid Samhällets ansvar för barns och ungdomars fritid spänner över vida fält. Genom lagar regleras vissa grundläggande rättigheter. Genom stat och kommun görs insatser och åtaganden som syftar till att berika barns och ungdomars fritid. Motiven för samhällets ansvar och åtaganden skiftar. Som övergripande mål for samhällets fritidspolitik för barn och ungdom fastställde dock riksdagen 1969 att den skall vara ämnad att tillgodose ungdomens verksamhetsbehov, sociala kontaktbehov och behov av kulturellt stimulerande miljöer.

i t 1.2.6.1 Sko/ans ansvar

Utöver det övergripande målet för såväl grundskolan som gymnasieskolan uttryckt i skollagens första paragraf anger skollagen att kommunens skol- SL 9. ll §§ styrelse, liksom landstingskommunens utbildningsnämnd, skall verka för SL 20e. 20e §§ samarbete mellan hem och skola och samarbeta med myndigheter och andra. vilkas verksamhet berör styrelsens/nämndens. Skollagens bestämmelser preciseras och kompletteras i skolstadgan. l anvisningarna där for skolstyrelsernas arbete anförs: “l viktiga frågor om elevernas uppförande och ordning bör styrelsen för skolan sam- SS 2:2 arbeta med barnavårdsnämnden. l frågor om elevernas fritidssysselsättning bör styrelsen för skolan i lämplig utsträckning samarbeta med barnavårdsnämnden eller annan kommunal nämnd som handlägger sådana frågor och med ungdomsorganisationerna på orten.”

l anvisningarna för undervisningen heter det vidare: “l den mån det med hänsyn till elevernas mognad är lämpligt. skall skolan främja Ss 5:3 elevernas deltagande i verksamhet inom föreningar med ideella syften. Av intresse är även de anvisningar för samarbetsnämndernas verksamhet SÖ l971-07-l9 som skolöverstyrelsen utfärdat. där det bl a understryks att uppfattningen om skolan som en del av samhället måste vara vägledande även för samarbetsnämndens verksamhet. Konkret kan detta exempelvis ta sig uttryck f i att samarbetsnämnden med jämna mellanrum inbjuder företrädare för hem och skola-förening, ungdomsorganisationer. polisen, barnavårdsttämnt den etc till ztllmänna överläggningar om problem, som rör kontakterna mellan skolans elever och samhället i övrigt.” 3 L Skolans samhällsanknytning kommer till klart uttryck i läroplanerna. Mål Lgr 69 s ll inte är ett isolerat och slutet system vid Lgy 70 5 H och riktlinjer betonar, att skolan sidan om det övriga samhället utan en del av detta. Eftersom samhället snabbt förändras måste arbetet i skolan anpassas både till den enskilde eleven och till samhällets utveckling.

48 Undervisningens ma°l och innehåll

Läroplanerna ger anvisningar avseende elevernas fritid. Nedanstående citat är hämtat från grundskolans mål och riktlinjer men återfinns med nyanser också i mål och riktlinjer för gymnasieskolan: Lgr 69 s l4 Skolan måste se till, att de unga inriktas och utrustas så. att de under den pá senare år alltmer ökade fritiden både vill och kan göra aktiva insatser i samhällslivet samt även i övrigt ge fritiden ett utvecklande och värdefullt innehåll. Skolan bör sålunda främja en aktiv kulturmiljö i vårt land. Det räcker inte med att skolan genom sin undervisning väcker intresse för fortsatta bokliga studier. Den måste även mera direkt stimulera till sådana former av fritidsverksamhet som friluftsliv, idrott och gymnastik, sång och musik, teckning och målning, slöjd samt fri hobby/verksamhet av annat värdefullt slag. Särskilt viktigt är att elevernas sinne för de estetiska värdena uppodlas genom både deras egen skapande verksamhet och deras smakfostran. Att väcka de ungas intresse inför de stora och gemensamma grundfrågor, som gäller livsåskådning och samhällsupiafattning, faller också på skolans lott. Genom undervisning och fri debatt i det reguljära skolarbetet samt genom uppmuntran att delta i förenings- och bildningsverksamhet i och utom skolan kan eleverna stimuleras till aktivitet och engagemang i samhälleligt och ideellt arbete.” l läroplanernas allmänna anvisningar konkretiseras skolans roll med avseende på elevernas fritid ytterligare. Konkretiseringen görs hela tiden med en klart elevcentrerad syn på skolans verksamhet. Skolan och dess personal måste som en förutsättning för sitt arbete lära känna eleverna och deras behov och orientera sig om deras skiftande hem- och fritidsmiljöer. Elevernas delaktighet i och ansvar för arbetet i skolan och sysselsättningar under fritid är likaså starkt betonad, vilket bl a framgår av läroplansanvisningarna om samverkan i skolan. När det gäller elevernas förenings- och fritidsverksamhet uppehåller sig läroplanerna i första hand vid sådana aktiviteter som har sin upprinnelse i skolan. Betraktelsesättet är vidare att elevernas fritidsverksamhet är deras egen angelägenhet, organiserad och ledd av dem själva. Som viktigt anses att skolans stöd ges i samverkan med föräldrar och med företrädare för motsvarande verksamhet utanför skolan samt med representanter för samhällets barna- och ungdomsvård. Ständiga ömsesidiga kontakter mellan skola och samhälle förutsätts. Läroplanerna omnämner särskilt skoltidningar och föreningar av allehanda slag som exempel på fritidsverksamhet. När det gäller föreningsaktiviteter framhålls det som lämpligt och önskvärt från såväl elevernas som skolans synpunkt med kontakt både inom och utom skolan med olika slag av ungdomsföreningar. Dessa anses kunna komplettera skolans arbete med avseende på elevernas ideella, religiösa, politiska, idrottsliga, tekniska och kulturella intressen. Skolan bör stödja förenings- och fritidsverksamheten också genom hjälp i form av material, utrustning och lokaler. Framför allt skolans lokaler är här av värde för fritidsaktiviteter med stora utnyttjandemöjligheter på eftermiddagar och kvällar. Läroplan för grundskolan förordar att elevföreningar bör vara självförsörjande när det gäller instruktörer och ledare, även när skolans huvudman är beredd att ge ekonomiska resurser härför och villig personal finns inom skolan. Medverkan av föräldrar, äldre syskon och före detta elever som ledare i fritidsverksamheten förordas.

Undervisningens mål och innehåll 49

Särskild vikt fäster läroplanerna vid aktiviteter under den fritid som uppkommer genom långraster och håltimmar samt under skolskjutsväntan.

“Skolans stödjande åtgärder bör sättas in på lämpligt sätt och i fullt samförstånd med Lgr 69 5 33 föräldrarna och med andra i frivillig ungdomsverksamhet engagerade myndigheter och institutioner. Att åtgärderna kan komma att kosta både pengar och arbete understryker behovet av gott och öppet samråd med anslagsgivande myndigheter och med de personalkategorier på vilkas medverkan som handledare man räknar.

Skolans och samhällets insatser för elevernas fritid är av utomordentlig betydelse för skolans elevvård. Meningsfulla sysselsättningar såväl under skoldagen som efter dess slut medverkar till att förebygga svårigheter för den enskilde eleven. Skolledning, lärare, speciellt klassföreståndaren, och l särskild personal inom skolan fyller här viktiga funktioner. I många sammanhang har dock skolan anledning att i elevvårdande syfte upprätthålla kontakt med organisationer och myndigheter utanför skolan och samarbeta med organ for frivillig ungdomsverksamhet och med barna- och ungdomsvården. när det gäller elever som är i behov av mera speciella vårdformer. Lgy 70 s 56 Elevvårdskonferensen kan ibland vara forum för sådant samarbete. Elev- LS 69 5 86 vården kan enligt läroplanerna också förbättras “genom att företrädare för skola, föräldrar, fritidsorganisationer samt barna- och socialvårdande organ a l skapar någon form for aktivt samarbete i syfte att stödja och hjälpa ungdomarna”.

1.2.6.2 Samhällets ansvar

Samhället har i barnavårdslagen uttryckt sitt ansvar för barn och ungdom i en allmänt förebyggande barna- och ungdomsvård. Syftet med verksamheten uttrycks i första paragrafen: Samhällets vård av barn och ungdom (barnavård) har till syfte att främja en gynnsam BvL l § utveckling av de unga och goda uppväxtförhållanden i övrigt för dem.”

I den nya barnavårdslagen från år 1960 har en viktig nyhet tillkommit genom bestämmelser om kommuners ifrågavarande ansvar. Där stadgas att varje kommun skall sörja för sin barnavård i enlighet med barnavårdslagens g bestämmelser samt även i övrigt genom lämpliga anordningar och åtgärder verka för det ovan angivna syftet. Bestämmelserna om allmänt förebyggande verksamhet har genom den nya barnavårdslagen fått en förpliktande utformning. Kommunerna lämnas dock genom lagen frihet att uppdra åt annat kommunalt organ än barnavårdsnämnden att handha den allmänt förebyggande barna- och ungdomsvården, tex på fritidsnämnden. Barnavårdsnämndens uppgifter på det allmänt förebyggande området uttrycks i tredje paragrafen:

“Barnavårdsnämnden har BvL § 3 att göra sig väl förtrogen med barns och ungdoms levnadsförhållanden inom kommunen samt därvid särskilt uppmärksamma sådana underåriga som med hänsyn till kroppslig eller själslig hälsa och utrustning, hem- och familjeförhållanden samt omständigheterna i övrigt kunna anses vara särskilt utsatta för risk att utvecklas ogynnsamt,

50 Undervisningens ma°l och innehåll

att verka för önskvärda förbättringar i fråga om kommunens barnavård samt därvid i mån av behov och möjligheter främja anordningar för bättre fritidsförhållaiuden for barn och ungdom,

att stödja den personlighetsutvecklande och samhällsfostrande verksamhet som ut-

övas genom ungdomens egna sammanslutningar. Sammanfattningsvis innehåller barnavårdslagens tre första paragrafer således följande:

a Kommunen har ansvar att enligt barnavårdslagen bedriva en allmänt förebyggande barna- och ungdomsvård. u Kommunen har enligt barnavårdslagen en uppgift att ge alla barn och ungdomar i kommunen en meningsfull tillvaro, tex genom allmänna fritidsaktiviteter. - socialt n Beträffande vissa ungdomar de som befinner sig i riskzonen - ett större ansvar. och medicinskt har kommunen 0 Sociala Centralnämnden eller i förekommande fall barnavårdsnämnden har alltid det yttersta ansvaret för att erforderliga åtgärder vidtas för att främja en gynnsam utveckling av de unga och goda uppväxtförhållanden i övrigt för dem. g Vilket kommunalt organ som administrerar och driver verksamheten är en intern kommunal organisationsfråga.

Den primärkommunala fritidsverksamheten är med undantag av bestämmelserna i barnavårdslagens tredje paragraf ett frivilligt kommunalt åtagande. Statligt stöd som utgår till denna Verksamhetsgren är lån och bidrag till kommunernas anläggningskostnader för friluftsbad, samlingslokaler m m samt stöd till ungdomsorganisationernas verksamhet. Det statliga stödet utgår bla med medel ur allmänna arvsfonden. - De kommunala nämnder som - utöver kommunstyrelsen vanligtvis handlägger ärenden som faller under fritidssektorn är fritidsnämnd. kulturnämnd, skolstyrelse och barnavårdsnämnd. För Skolstyrelsen utgör fritidsfrågorna naturligen endast en mindre sektor av verksamhetsområdet, medan fritidsnämndens och kulturnämndens verksamheter i sin helhe: ligger inom fritidsområdet. lnom barnavårdsnämndens verksamhetsområde ligger en del frågor som också kan betraktas som allmänna fritidsverksamheten Syftet med samhällets förebyggande barna- och ungdomsvård är att förhindra uppkomsten av sociala störningar genom att ge dessa åldersgrupper en meningsfull sysselsättning på fritiden (allmänt förebyggande barra- och ungdomsvård) och individuellt stöd för att förhindra ytterligare sociala störningar (individuellt förebyggande barna- och ungdomsvård). Generellt kan sägas att kommunens utbud av fritidsaktiviteter som kan tillgodogöras av barn- och ungdomsgrupperna är att betrakta som allmänt förebyggande barna- och ungdomsvård. Även miljön (boendemiljö,sk0lmiljö etc) kan betraktas som förebyggande liksom skolans socialt utvecklance uppgift. l begreppet allmänt förebyggande barna- och ungdomsvård inrynn dock något mer, nämligen en uppgift för kommunen att så långt det är möjligt genom allmänna eller speciella anordningar hjälpa de barn och ungdomar som i socialt eller medicinskt avseende riskerar att utvecklas ogyrnsamt (ungdomar som befinner sig i riskzonen).

Undervisningens ma°l och innehåll 51

Barnavårdslagen innehåller emellertid få anvisningar i fråga om den förebyggande verksamhetens innehåll. Kommunen lämnas att genom sin nämndorganisation utforma en förebyggande verksamhet som anses fylla behovet av sådana åtgärder i den enskilda kommunen. Det sagda gäller barna- och ungdomsvård generellt i alla åldrar. Över fritidshemsverksamheten har barnavårdsnämnden att öva tillsyn inom kom- BvL 8:60 SFS 19501595 mun enligt barnavårdslagen samt stadgan för barnavårdsanstalter. l enlighet med stadgan för barnavårdsanstalter är länsstyrelsen tillsynsmyndighet över samtliga barnavårdsanstalter inom länet och socialstyrelsen tillsynsmyndighet över samtliga barnavårdsanstalter i landet.

1.2.6.3 Fria ochjrivil/iga organisationens insatser

Väsentliga insatser för elevernas fritid görs också av organisationer och föreningar, inte minst ungdomsorganisationerna. De åtnjuter för sin verksamhet bland barn och ungdom ekonomiskt stöd såväl från stat som landsting och kommun. Statens ungdomsråd är ett statligt organ för utrednings- och samordningsarbete i ungdoms- och fritidsfrågor, som förutom utredningsarbete bedriver en omfattande försöks- och informationsverksamhet i nära samarbete med ungdomsorganisationerna och med olika myndigheter. Statens ungdomsråd har bl a utrett och lämnat förslag på förändrade former for statligt stöd till ungdomsledarutbildning, stöd till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet och stöd till ungdomsorganisationernas internationella verksamhet. Rådet har nyligen tillsatt en utredning för översyn av bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Representanter för föreningslivet har möjlighet att medverka i skolan inom bl a fritt valt arbete på högstadiet och timmar till förfogande i gymnasieskolan men också i den reguljära undervisningen i övrigt, främst kanske inom ramen för ämnet samhällskunskap. Behov finns att öka inslagen i undervisningen om föreningar men också av sådant arbetssätt att eleverna tillgodogör sig bla föreningsteknik och vidare att former utvecklas för för- ; eningsrepresentanters medverkan i undervisningen. En sådan utveckling kan stimulera eleverna till ökat föreningsengagemang och därigenom få effekter

E

på deras fritid.

l

Föreningarna bygger för närvarande på många håll upp en frivillig fritidsverksamhet i skolan under såväl skoltid som eftermiddagstid i syfte att

i

bidra till elevernas behov av meningsfulla fritidssysselsättningar. De behöver - och får ofta - stöd för denna verksamhet och utgör, i de fall en samordning sker med skola och kommunala fritidsorgan, ett värdefullt komplement

l

r till övriga insatser för barns och ungdomars fritid. l

l

l l 1.2.6.4 Sko/lokaler /i-iridsverksamhet l Det torde vara en allmän uppfattning att skolans lokaler för närvarande l inte används till fritidsverksamhet i den utsträckning som skulle vara möjligt, I att nyttjandegraden varierar mellan kommunerna och att i den mån de utl l nyttjas detta huvudsakligen sker som studie- och fritidslokaler för vuxna. l l Gymnastiksalar och idrottshallar samt hörsalar som används för förenings-

52 mål och innehåll Undervisningens

möten och kulturella inslag som musikaftnar och teaterföreställningar är de lokaler som utnyttjas mest. har sagts och skrivits beträffande befintliga skollokalers utnytt- Mycket jande och planeringen av nya skollokaler med tanke på bl a fritidsaktiviteter och skollokalers med övriga samhällsaktiviteter. Så år fallet med integrering bland andra servicekommittén i dess slutbetänkande Boendeservice 7 och SOU 1973:24 med utredningen om skolans inre arbete (SlA). Mycket har också gjorts för att på det lokala planet ge fritidsaktiviteterna det stöd som skolans lokaler utgör. Skollokalernas väsentliga roll vid den kommunala och samordningen av fritidssysselsättniitgar är planeringen uppenbar.

1.2.6.5 Pågående urrednings- och Lirvecklingsarbete Flera arbetar för närvarande med frågor som rör skolans och utredningar samhällets ansvar för och möjligheter att förverkliga en meningsfull fritid åt barn och ungdom, i första hand SlA och barnstugeutredningen. Dessa bedriver också försöksverksamhet på området. Sådan förekomutredningar mer också inom skolöverstyrelsens pedagogiska utvecklingsblock i Uppsala och kommunala initiativ på flera andra håll i landet. genom - Försöksverksamheterna omfattar aktiviteter såväl under skoldagen ras- - i fritidshem ter, håltimmar, skolskjutsväntan som före och efter skoldagen och “öppet-hus”-verksamhet Ansenliga personella och ekonomiska resurser satsas i verksamheten från både kommunala organs och organisationers sida. Gemensamt för allt utrednings- och utvecklingsarbete är att det påvisar ett absolut behov av samordning på lokalt plan av de ekonomiska. personella och lokalmässiga resurser som skola, kommunala organ samt organisationer kan tillhandahålla. Genom Kungl Majzts cirkulär 1970-08-14 har rekommenderats att organ bildas i kommunerna for ett intensiñerat samarbete mellan barnavårdsnämnd, skola och polis. Laglig skyldighet föreligger inte men enligt nämnda cirkulär skall länsstyrelserna verka för att samarbetsorgan bildas. Råd och anvisningar 23/71 från socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen rörande intensifierat samarbete mellan barnavårdsnämnd. skola och polis får anses vara vägledande för verksamheten. men det är uppenbart att de lokala och behoven måste bli avgörande för verkförutsättningarna samhetens omfattning. Rekommendationer ges om dels ett samarbetsorgan bestående av förvaltningscheferna och i vissa fall kommunala på chefsnivå förtroendemän i de berörda nämnderna. dels vissa sztmarbetsgrupper på tjänstemannanivå. Svenska kommunförbundet har utarbetat “Förslag till samarbetsmodell för verksamhetsplanering inom den allmänt förebyggande ungdomsvården. Syftet med denna samverkansmodell är att motverka den organisatoriska inom den allmänt förebyggande barna- och ungdomsvården och splittringen för att samordna de olika nämndernas resurser inom ge vissa förutsättningar detta område. Modellen kan återges enligt följande: Förtroendemän från de berörda nämnderna bildar en programgrupp där lämpligen chefstjänstemännen inom de olika förvaltningarna är föredraganskall med utgångspunkt från de olika nämndernas allde. Programgruppen

Undervisningens mål och innehåll 53

männa anvisningar inför budgetarbetet diskutera vilken inriktning som den allmänt förebyggande barna- och ungdomsvårdande verksamheten bör ha. Nämndernas representanter bör informera varandra om de behov och förutsättningar som de olika nämnderna har för sin verksamhet. Programgruppens uppgifter skall avse att bredda beslutsunderlaget för de olika nämndernas planeringsarbete, att ta initiativ till konkret samplanering för de verksamheter där en sådan kan anses motiverad samt att ta initiativ till en eventuell omfördelning av de ekonomiska resurserna för barna- och ungdomsvården mellan de olika nämnderna. Det är inte fråga om att beskära nämndernas handlingsfrihet. Gruppen skall inte ha beslutanderätt. Efter dess överläggningar skall varje nämnd i vanlig ordning diskutera sin verksamhet och prioritera inom de ramar för verksamheten som kommunstyrelsen har givit. l samverkansorganet på fältnivå, planeringsgruppen, ingår företrädare för de nämnder som är verksamma inom barna- och ungdomsvården. Om kommunen indelats i flera distrikt skall en planeringsgrupp finnas i varje delområde. Planeringsgruppen skall med utgångspunkt från kommunens/områdets - sociala och administraförutsättningar geografiska, befolkningsmässiga, tiva - precisera de allmänna planeringsanvisningar som programgruppen fört fram genom de olika förvaltningarna. På denna nivå kommer de praktiska konsekvenserna av det löpande arbetet fram. Det är också här som erfarenheterna kan ge underlag för initiativ av verksamheter och till resursanvändning inom och förslag till utformning kommunen/området. Planeringsgru ppen skall genom en inventering av områdets förutsättningar och behov tillsammans med erfarenheter från det pågående verksamhetsåret lämna de olika förvaltningarna underlag för planering av budget och verksamhet för nästa år. Denna information går till olika huvudmän över förvaltningsledningarna och i fall där behov av ett integrerat program föreligger över programgruppen. Med utgångspunkt från de överläggningar och diskussioner som planeringsgruppen haft kan ett integrerat program för vissa aktiviteter genomföras även på denna nivå. Planeringsgruppen har också en viktig funktion i det löpande arbetet. Det är här som verksamheten stäms av mot de uppställda målen. Vunna erfarenheter kan ligga till grund för den fortsatta planeringen av barna- och ungdomsvården i kommunen. En väl fungerande planeringsgrupp bör medverka till att det individinriktade arbetet underlättas genom att kontaktvägarna mellan de olika tjänstemännen förbättras. Samverkansmodellen är uppbyggd kring de olika nämnderna för barna- Det är dock självklart att polisens synpunkter och eroch ungdomsvård. farenheter måste tas till vara i såväl programgruppen som i de lokala pla- 4 neringsgrupperna. Även andra institutioner och organisationer bör tas med i bilden t ex kyrkan. de ideella organisationerna, bildningsorganisationerna, idrottsrörelsen och övriga föreningar som bedriver arbete bland barn och ungdom.

S4 Undervisningens ma°l och innehåll

Genom Svenska kommunförbundets samarbetsmodell skapas möjligheter

för effektivare arbete bland barn och ungdom i främst två avseenden. För det första förbättras politikernas möjligheter att bedöma behovet av erforderliga insatser inom hela barna- och ungdomssektorn och fördela tillgängliga resurser ur angelägenhetssynpunkt. För det andra ger ett genomförande av samarbetsmodellen förutsättningar för en bättre fungerande verksamhet genom ett effektivt utnyttjande av resurserna. Kommunstyrelsen svarar ytterst för samordningen av de olika nämndernas arbete. Samarbetsmodellen kan ses som ett instrument för denna samordning och det är därför lämpligt att det också är kommunstyrelsen som tar initiativ till att modellen genomförs i kommunen.

Undervisningens organisation m m 55

2 m m

Undervisningens organisation

2.1 Enheter. Konferenser

2.1.1 Elevonzrâdøn. sko/enheter en I ännu högre grad än när det gäller undervisningens innehåll är dess organisation i detalj reglerad. Skollagen innehåller bestämmelser om grundskolans och specialskolans stadie- och årskursindelning. Däremot saknar skol- SL 24, 28a §§ lagen sådana bestämmelser för gymnasieskolan. Skollagen reglerar även frågor om elevområden för grundskolan och gym- SL 40*-43, 47a § nasieskolan. Beslut om elevområden skall fattas av länsskolnämnd efter yttrande från kommunerna. l vissa fall beslutar Konungen eller den myndighet Konungen förordnar. Ytterligare bestämmelser om elevområden återfinns i skolstadgan. SS 2215-19 Om skolenheter för grundskola och gymnasieskola finns bestämt i skol- Ss 2:20-21 (om skolenhet där stadgan. Vissa frågor skall avgöras av skolöverstyrelsen gymnasieskola ingår), andra av länsskolnämnden (om anordnande eller indragande när särskilda skäl föreligger) eller av styrelsen för skolan. Det finns Ämb skr 1964-02-21 t 0 m reglerat efter vilka principer skolanläggningar skall benämnas. Där foreskrivs tex att beslut om nytt namn på skolanläggning skall delges såväl Utbildningsdepartementet som skolöverstyrelsen och länsskolnämnd.

2. l .2 Poängsvstøm Ss 1:7 För bedömning av hur omfattande en kommuns skolväsende är eller hur omfattande en skolenhet är i olika sammanhang finns ett poängsystem att följa. Varje klass eller motsvarande ger poäng, för klasser på grundskolans låg- och mellanstadier och vissa specialkurser i gymnasieskolan l poäng per klass, for övriga 1,5 poäng. Poängsystemet omfattar grundskolan, gymnasieskolan, kommunal och statlig vuxenutbildning, andra skolor och elevhem. Klasser av särskola och specialskola kan integreras i skolanläggningar för grundskola eller gymnasieskola. l sådana fall ges inte poäng till enheten för klass av specialskola men for klass av särskola beräknas l poäng. Poängsystemet ger en ofullständig bild av tex omfattningen av arbetet i en grundskolenhet. Att enbart räkna antal klasser och timmar specialundervisning men utelämna fakta om skolans struktur i övrigt, belägenhet i glesbygd eller tätort, frekvens av invandrarbarn, mängden av sociala problem etc ger inte underlag för rättvisa bedömningar t ex av behov av olika

56 Undervisningens organisation m m SOU ll974:36

personalinsatser. Samtidigt får man vara medveten om svårigheterna attt värdera sådana faktorer på ett enkelt och rättvisande sätt. En skolenhets eller kommuns poängtal ligger nu till grund för beslut om inrättande av tjänster för rektorer, studierektorer, skoldirektörer och biträdande skoldirektörer. Poängtalet är även avgörande för hur stor undervisningsskyldighet rektor och studierektor skall ha. Det kan även användas for beräkning av storleken på andra personalinsatser. I vissa andra sammanhang är elevantal eller klassantal beräkningsgrund härför.

Ss 3 kap 2.1.3 K ol/egier och konferenser Formerna för olika beslut, överläggningar, samråd, yttranden etc vid en skolenhet är i detalj reglerade i skolstadgan. Där föreskrivs att det skall finnas kollegium, klasskonferenser, ämneskonferenser, sammankomster rörande studie- och yrkesorientering m m (s k syo-konferenser) och samarbetsnämnd - den sistnämnda vid skolenhet med gymnasieskola. Vid skolenhet med grundskola kan samarbetsnämnd försöksvis finnas, vilket dock inte regleras i skolstadgan. Utöver ovan uppräknade organ anger skolstadgan att det vid skolenhet med gymnasieskola kan finnas en biblioteksnämnd. Utöver att skolstadgan innehåller föreskrifter om vilka konferenser etc som skall och kan förekomma vid en skolenhet, regleras även vilka som är ledamöter, vilka ärenden som förekommer, vem som är sammankallande, hur många som skall närvara för beslutsförhet och i de flesta fall vem som skall föra protokoll. För varje klass finns en klasskonferens som består av rektor och studierektor samt de lärare som undervisar i klassen. Rektor är sammankallande men kan överlämna ordförandeskapettillstudierektoreller klassforeståndare. Skolläkare och Skolsköterska, Skolkurator och psykolog kan kallas till klasskonferenserna. Regel är att kurator och Skolsköterska deltar. Klasskonferensen behandlar huvudsakligen frågor rörande eleverna och skolarbetet i vederbörande klass. Enligt stadgan skall konferensen sammanträda minst en gång per termin. l regel torde minst två konferenser hållas varje termin.

Ämneskonferensen är forum för frågor som sammanhänger med kurspla-

neringen och läromedelsbehovet i anslutning härtill. Lärarna i ämnet vid skolenheten är medlemmar av konferensen. Berörda skolledare kan kallas att delta i såväl överläggningar som beslut. Konferenserna sammankallas av rektor minst två gånger per läsår. Vanligen lämnar rektor ordförandeskapet till biträdande skolledare eller huvudlärare i ämnet. Även elevrepresentanter skall på gymnasieskolan kallas att delta i överläggningarna men inte i besluten. Ämneskonferensens befogenhet att planera undervisningen är oklar, bl a så tillvida som någon skyldighet for lärarna att följa denna plan inte föreligger. Förutom de i skolstadgan upptagna konferenserna etc förekommer flera andra vid skolorna, tex elevvårdskonferenser, huvudlärarkonferenser, stadiekonferenser, samrådsgrupper och morgonsamlingskommittéer. Läropla- Lgr 69 s 89 f nen for grundskolan ger exempelvis anvisningar om elevvârdskonferens, både när det gäller vilka som skall ingå i konferensen, hur ofta den skall sammanträda och vad den skall behandla.

» SOU l974:36 Undervisningens organisation m m 57

Den äldsta formen for sammanträde med lärarna, kol/egier, har i praktiken fått allt mindre betydelse. Enligt skolstadgan skall i kollegiet handläggas “de frågor som ankommer på kollegiet enligt denna stadga eller andra fö- Ss 3:2 reskrifter samt de frågor som rektor tar upp”. Skolstadgan innehåller emellertid ytterst få ärenden, där det direkt anges att kollegiet skall fatta beslut. När stadga och andra föreskrifter direkt uttalar vem som skall fatta beslut, är det oftast rektor och ibland klass-, ämnes- eller andra konferenser eller nämnder. Kollegiet fungerar närmast som ett rådgivande organ till rektor. Det är också vanligt numera att kollegium hålls endast i samband med läsårets början och slut.

2.2 Ämnen och timplaner

2.2.1 ÄINIIPH m m l respektive läroplan - fastställd av Kungl Majzt eller, efter bemyndigande av Kungl Maj:t, av skolöverstyrelsen - finns föreskrivet dels vilka ämnen Tex timplaner för specialkurserna i gymnasom skall förekomma, dels i timplaner antalet veckotimmar för varje ämne sieskolan. eller motsvarande. För grundskolan finns dessutom direkt angivet i skolstadgan. vilka ämnen som skall förekomma, och vilka som är obligatoriska, Ss 5:7- 8 tillvalsämnen och frivilliga. Om frivilliga ämnen, utökad och mindre studiekurs i gymnasieskolan finns föreskrifter i skolstadgan. Ss 8:6- 8 Tillvalsämnen förekommeri grundskolan på högstadiet(tre-fyraveckotimmar/årskurs) för att ge eleverna möjlighet att efter eget intresse välja studieväg. Gymnasieskolans konstruktion ger eleverna vissa möjligheter att genom tillval av ämnen inom timplanen, tillval av frivilliga ämnen, utbyte av ämnen eller i vissa fall byte av studieväg erhålla den utbildning som bäst motsvarar deras intresse och fallenhet. Eleverna på en del linjer äger enligt nämare meddelade anvisningar och Lgy 70 s 108 efter medgivande av rektor utbyta del av undervisningen i yrkesbetonat ämne på annan linje (gren) i gymnasieskolan än den eleven själv tillhör. Utbytet får omfatta högst tolv veckotimmar och i regel förekomma endast i årskurs 2. Ämnesvalet skall naturligt anknyta till elevens studieprogram i övrigt. Det skall normalt syfta till att underbygga eller fördjupa den yrkesinriktade utbildningen eller att möjliggöra en sidoordnad men alltjämt målinriktad yrkesutbildning. l skolstadgan och i timplanebestämmelserna finns föreskrifter om praktisk Ss 5210-12; 8:4, 9, ll yrkesorientering i grundskolan, studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan, undervisning i minoritetsspråk, instrumentalmusik m m samt friluftsdagar. Dessa föreskrifter är detaljerade och anger tex antal dagar för friluftsverksamhet (4-8 dagar). När det gäller tiden för friluftsverksamhet får Skolstyrelsen (inom ramen 4-8 dagar) besluta “med hänsyn till möjligheten att effektivt utnyttja dagarna”. Frivilliga ämnen i grundskolan utöver maskinskrivning är instrumental- Ss 5:8. musik, solosång och körsång. I gymnasieskolan får anordnas frivillig un- Ss 8:5 dervisning i instrumentalmusik, solosång, körsång, teckning, dramatik och gymnastik vid sidan av utbildningen.

i 58 Undervisningens organisation m m

2.2.2 Timplaner

2.2.2.1 Generella rimplaner

Timplanerna för grundskolan och gymnasieskolan anger i regel för varje ämne och årskurs ett exakt antal veckotimmar. Undantag från denna ordning utgör orienteringsämnena i grundskolan. På lågstadiet ingår religionskunskap och hembygdskunskap i orienteringsämnena och dessa är tilldelade S, 6 respektive 7 veckotimmar i årskurserna 1, 2 och 3. Hur undervisningstiden huvudsakligen skall fördelas på de båda ingående ämnena Framgår av en timplaneanmärkning med Följande lydelse: “5. l orienteringsämnen Fördelas undervisningen huvudsakligen på Följande sätt, i den mån l vte För E och L” motsvarar 37 lektioner under läsåret.

Antal lektioner i åk l 1 2 3 l

Religionskunskap E och L 74 74 74 Hembygdskunskap E lll 148 185 L 148 185 185

(Lgr 1. timplan 1. anm 5,5 113)

l

På motsvarande sätt anges den huvudsakliga Fördelningen mellan reli- l

gionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi och naturkunskap, vilka ämnen i orienteringsämnena på mellanstadiet.

l

ingår Pâ både låg- och mellanstadierna Föreligger således vissa möjligheter att inom ett läsår Förskjuta tid mellan orienteringsämnena. Denna anordning j har tillkommit För att man skall kunna period- eller koncentrationsläsa orien-

teringsämnena. På högstadiet ges ännu större frihet att Förskjuta undervisningstid mellan

orienteringsämnena. Där har dessa ämnen sammanlagt tilldelats 10 veckotimmar i varje årskurs och i timplaneanmärkningar anges en sammanlagd tidsi ram per ämne För hela stadiet. Varje högstadieskola får alltså avgöra timj Fördelningen i dessa ämnen. Planen skall fastställas av rektor. Olika un- i \ dersökningar visar att 80-90 procent av skolorna väljer den timFördelning, som läroplanssupplementet Planering har i sitt enda exempel på timFördelning. Främsta orsak härtill torde vara att så gott som alla läromedel som l Finns utarbetats För att passa planeringssupplementets exempel på timFördelning.

2.2.2.2 Timp/ancá/änzkningar

Lgr 69 s 110 Vissa möjligheter till jämkning av timplanerna Finns. För grundskolan finns föreskrivet i läroplanens allmänna bestämmelser till timplanerna, punkt 8 att skolstyrelse får besluta om mindrejämkningar, i första hand inom samma Ämb skr 1973-08-10 stadium. En nyligen företagen ändring av bestämmelserna har preciserat mindre jämkning till en veckotimme. Det sammanlagda antalet veckotimi u u u - .. .. .. mar För ett ämne får inte andras. Tidigare gallde att inget amne fick uteslutas.

Eêcvlgmnme

, a Lärare I samma bestämmelse Föreskrivs rätt För skolöverstyrelsen att inom ramen

Undervisningens organisation m m 59

för det totala antalet veckotimmar på grundskolans skilda stadier medge mindre jämkningar därutöver. Det framgår av SÖ:s skolledarenkät 1973 att sådana jämkningar förekommer relativt sällan (cirka nio procent av de i undersökningen ingående skolorna hade jämkning enligt punkt 8). På grundskolans Iåg- och mellanstadier får Skolstyrelsen i vissa fall nedsätta Lgr 69 s 110 undervisningen med högst två veckotimmar och efter medgivande av länsskolnämnden med ytterligare högst två veckotimmar. Av Skolstyrelsen beslutad nedsättning kan efter länsskolnämndens medgivande ges i form av sk växellov. (Allmänna bestämmelser till timplanerna. punkt 9). I gymnasieskolans timplaner får skolöverstyrelsen, om särskilda skäl foreligger, medge jämkning. Det sammanlagda antalet lektioner får därvid inte ökas.

2. 2.2. 3 I :iska/nirzgsperiodør En särskild och tidsmässigt mycket begränsad form av timplanejämkning utgör den anordning som reguljärt tillämpas i grundskolan under de 2-4 Lgr 69 s 113 första veckorna i årskurs l, där undervisningstiden genom gruppdelning begränsas och successivt utökas. Försöksvis kan samma anordning med successiv ökning av undervisningstiden under de 2-4 första veckorna av läsåret efter medgivande av skol- Överstyrelsen få tillämpas i årskurserna 4 och 7. Av en rapport över försöksverksamheten läsåret 1971/72 (SÖ Dnr 432:72 S) framgår att cirka 90 deltagande rektorsområden utnyttjat denna möjlighet. De flesta skolorna har arbetat med halva klasser och grupper och begränsat perioden till två veckor. De positiva intrycken av verksamheten är klart dominerande, visar utvärderingar som gjorts. Ökade möjligheter till individualisering och förhållandet att elever och lärare snabbt lärt känna varandra anges som positiva erfarenheter.

2.2.2.4 Jämkad studiegång i grundskolan. årskurs 9 En speciell möjlighet till jämkning i timplanen finns i årskurs 9. Den gäller enbart för enstaka fall av elever och återfinns i anmärkning 12 till timplan Lgr 69 s 122 5. Där föreskrivs att om i undantagsfall enskild elev inom ramen för undervisningen enligt läroplanen inte kan erhålla en utbildning som i rimlig grad är avpassad efter hans intressen och anlag, får Skolstyrelsen besluta om sådan jämkning i studiegång i åk 9 som bedöms vara nödvändig för att elevens skolgång skall bli meningsfull”. [anvisningar från skolöverstyrelsen understryks karaktären av undantags- ASÖ l972/73:l2 fall och bestäms att anordnande av jämkad studiegång som medför extra kostnader måste medges av länsskolnämnden. Jämkad studiegång har hittills anordnats i mycket ringa omfattning.

60 m m Undervisningcns organisation

2.3 Elevgrupperingar

Ss 5114-22 2.3.1 Klasser i grundskolan För finner man aktuella bestämmelser i skolstadgan, i lärogrundskolan allmänna bestämmelser och anmärkningar till timplanerna och i planens av Kungl Majzt eller, efter bemyndigande av Kungl Majzt, av skolöverstyrelsen meddelade bestämmelser. Där föreskrivs bl a att klasser kan vara av aA-typ” eller “bB-typ, dvs omfatta en årskurs respektive kombinera llera årskurser. kan vissa årskurser kombineras, men andra års- Enligt stadgan kurskombinationer kräver länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens medgivande. Regler anger hur många elever det krävs för att anordna en eller flera klasser av olika typ samt föreskrifter om utökningar och minskningar av Länsskolnämnden har möjlighet att av särskilda skäl medge organisationen. för kortare eller längre tid. Bestämmelserna är dock mycket riundantag Ss 5:19 gorösa. Så stadgas exempelvis, att elevantalet i klass inte får överstiga 25 respektive 30, om inte tvingande praktiska skäl, vilka inträffar under läsåret, SÖ 1966-03-14. föranleder till annat. Eftersom skolöverstyrelsen i “Riktlinjer till skolstyrelser 1972-03-24 och Iänsskolnämnder elevernas Fördelning på klasser i grundskoangående lan” av ekonomiska skäl framhållit att det är nödvändigt att man begränsar antalet klasser i så hög grad som möjligt, har man inom kommuner bl a av elever från en skolenhet till en annan försökt genom överllyttningar hålla elevantalet i klasserna så nära 25 och 30 som möjligt, i synnerhet i de stadieinledande årskurserna l, 4 och 7. till klassanordning. Detta skall senast Skolstyrelsen skall upprätta förslag den som snarast skall meddela beslut 15 maj sändas till länsskolnämnden i ärendet. Skolornas äger numera rum avsevärt tidigare än planeringsarbete förr, varför det är vanligt att informella kontakter tas med länsskolnäm nderna långt tidigare än i maj, om tveksamhet råder när det gäller klassanordningen. Vissa problem med lärartjänster etc kan trots det uppstå, om elevantalet man räknat med under våren minskar genom utflyttning under sommaren. för den definitiva klassanordningen är nämligen elevantalet vid Avgörande undervisningens början.

2.3.2 Andra rrndcrvisningsgruppor i grundskolan På låg- och mellanstadierna anordnas så gott som all undervisning med klassen som undervisningsenhet. Ett undantag är undervisningen i slöjd. l de allmänna bestämmelserna till timplanerna i läroplanen finns reglerna Lgr 69 s lll för bildande av slöjdgrupper. För vanliga klasser gäller, att man summerar antalet elever i skolenheten i årskurserna 3-6, och om antalet elever är lägst 17 ordnas två grupper i slöjd. Om antalet elever är högre än 24, anordnas det antal grupper som erhålls när antalet elever delas med 15, och uppstår rest på minst 10 elever anordnas ytterligare en grupp. Dessa bestämmelser innebär, att undervisningen i slöjd ibland måste paför flera klasser på schemat, eftersom antalet grupper oftast blir rallelläggas mindre än två per klass. Detta är till både organisatoriska och pedagogiska nackdelar för undervisningen och har medfört att slöjdgrupper på låg- och

Undervisningens organisation m m 61

mellanstadierna anordnats utöver vad bestämmelserna medger. För sådana grupper utgår inte statsbidrag, utan kommunerna svarar för kostnaderna cirka 8,5 miljoner kronor läsåret 1972/73. På högstadiet organiseras arbetet i mycket hög grad med andra undervisningsenheter än klassen, vilket komplicerar det organisatoriska arbetet avsevärt. Eleverna i årskurserna 7-9 får välja mellan allmän och särskild kurs i matematik och engelska, mellan trä- och metallslöjd och textilslöjd, mellan tillvalsämnena ekonomi, konst, teknik, franska och tyska. De båda senare ämnena har både allmän och särskild kurs samt Förekommer med både tre- och tvåårig studiegång. Därutöver lår eleverna själva bestämma aktivitet i fritt valt arbete. Vid organisation av undervisningen i dessa ämnen bildas undervisningsgrupper efter olika principer, för vilka redogörs nedan. Ovannämnda undervisning täcker drygt en tredjedel av veckans lektionstid. Även i ämnen utan alternativa kurser Förekommer det att undervisningen organiseras med flera klasser tillsammans i s k arbetsenheter, i synnerhet i de samhälls- och naturorienterande ämnena, och dessa täcker en knapp tredjedel av schematiden. Den klassvis organiserade undervisningen omfattar således endast en mindre del av schemat. Reglerna för hur undervisningsgrupper skall sammansättas växlar för olika ämnen. l matematik, engelska och tillvalsämnen krävs att minst fem elever har valt en kurs respektive ett ämne för att grupp skall få anordnas. Delningstalet är 30. l högstadieskolor med mer än tre-fyra klasser per årskurs uppstår emellertid organisatoriska problem om matematik och engelska organiseras över hel årskurs. Det kan dels bli så många grupper som skall undervisas samtidigt, att varken lärare, lokaler eller läromedel räcker till, dels komplicera schemaläggningen avsevärt. Länsskolnämnden kan då medge att matematik och engelska får organiseras i mindre planeringsenheter i t än hel årskurs, trots att detta medför ökade kostnader. l tillvalsämnena kan motsvarande situation uppstå i stora skolor.

För organiserande av grupper i slöjd på högstadiet finns i läroplanen, tim- Lgr 69 s l2l

plan 5, anmärkning 2, föreskrivet att om elevantalet i klass eller grupp är lägst 17. får antalet lärarveckotimmar fördubblas. Med ledning av denna regel skLlle i en klass. där 20 elever valt trä-och mellanslöjd och l0 textilslöjd, bildas t\å grupper i den förstnämnda slöjdarten och en i den andra. En övergripande föreskrift i 5 kap 20 § skolstadgan, den s k samundervisningsparagrafen säger emellertid: I ämne anordnas samundervisning med elever i olika kasser, om så lämpligen kan ske.” Länsskolnämnderna kräver därför antingen att man summerar eleverna årskursvis efter val av slöjdart och delar med 16 för att få antalet grupper, eller att man tolkar läroplansanmärkningen så att man för varje klass får två grupper oavsett slöjdart. Har eleverna valt slöjdart med övervikt för den ena slöjdarten - vilket är mycket vanligt kan flera grupper anordnas i denna och färre i den andra. En skola kat av schematekniska eller andra godtagbara skäl anhålla om länsskolnämndens medgivande att få anordna ytterligare någon grupp och få i 2 statsbidng för denna. t

i För ämnet hemkunskap gäller samma regler för gruppdelning som för

inte stadgandet om samläsning

i

slöjd men där behöver vanligtvis tillämpas,

62 Undervisningens organisation m m

eftersom klasser med så lågt elevantal som under l7 sällan Förekommer (cirka en procent av alla klasser i årskurserna 8 och 9 läsåret 1972/73). Länsskolnämnderna brukar vanligen i cirkulär till skolorna ange riktlinjer för organiserandet av högstadiets undervisning. Därvid kan förekomma vissa generella medgivanden av den art som ovan beskrivits för matematik, engelska etc. Hos skilda nämnder förekommer emellertid olika praxis. Förslag till klassanordning skall sändas till länsskolnämnden för dess godkännande. Motsvarande bestämmelse för organisation av högstadieundervisningen finns inte. Det är emellertid vanligt att sk högstadieplan inges till Iänsskolnämnden och skolöverstyrelsen har utarbetat och fastställt blanketter härför. Granskningen sker i många län på våren, men det definitiva beslutet har hittills fattats på hösten. Skolöverstyrelsen har nyligen rekommenderat att planerna skall fastställas på våren. Tidigare har granskningen ibland haft till följd, att meddelande om att viss grupp inte får anordnas med statsbidrag kommit till skolorna först när en stor del av läsåret gått. Antingen har man då fått ändra organisation och schema, vilket kunnat innebära avsevärda svårigheter, eller också har kommunen tvingats svara för de extra kostnader som uppstått.

2.3.3 Klasser och _grupper i gymnasieskolan Antalet studievägar i gymnasieskolan är mycket stort. Den har dels ett tjugotal olika linjer, som är två- eller treåriga samt en fyraårig teknisk linje, dels ett stort antal specialkurser, vars längd kan variera från veckokurser till flera läsår. De flesta linjer i gymnasieskolan är uppdelade på grenar och på vissa linjer förekommer varianter. Antalet studievägar inom linjerna är ett åttiotal. Ss 8:15-22 Bestämmelser om klasser m m för gymnasieskolan återfinns i skolstadgan. i anmärkningar till timplanerna och i av Kungl Majzt eller skolöverstyrelsen meddelade bestämmelser. Där föreskrivs bl a att samundervisning skall ske ä där så är möjligt, och det är av stor betydelse för det organisatoriska arbetet. I varje ämne förs elever till grupper, i den mån de enligt läroplanen kan .samundervisas helt eller delvis. På grund av timplanernas konstruktion med ett stort inslag av tillvalsämnen, obligatoriska eller frivilliga kommer klassenheten vid denna undervisning att upplösas. För varje sådant ämne utgör i stället det sammanlagda antalet elever i ämnet och årskursen utgångspunkt för organisationen av undervisningsgrupper. Grupp får anordnas för varje påbörjat trettiotal elever om elevantalet är lägst åtta vid undervisningens början. Vid undervisning i arbetsteknik och annan undervisning med samma syfte anordnas grupp för varje påbörjat sextontal elever. Om särskilda skäl föreligger, får Iänsskolnämnden medge undantag från ovanstående regler. lntagningsnämndernas arbete ger underlag till skolstyrelsens forslag till gymnasieorganisationen som inges till länsskolnämnden för att slutgiltigt fastställas av skolöverstyrelsen i följande avseenden:

l. inrättande av linjer (med grenar och varianter) from visst läsår och t v 2. inrättande av specialkurser för läsår

SOU [974236 Undervisningens m m 63 organisation

fastställande av intagningsklassernas antal inom linjer och specialkurser läsårsvis 4. fastställande av klassfördelning i årskurs 2 på vissa studievägar läsårsvis 5. fastställande av preliminär klassfördelning två läsår framåt på vissa studievägar i årskurs 2 6. fastställande av organisationen för specialkurser ingående i sk kombinationsutbildningar.

Ändringar av skolöverstyrelsens organisationsbeslut kan ske efter framställ-

ning därom då ändrade förutsättningar uppkommit beträffande exempelvis resurser, elevunderlag etc. Möjligheterna till utökning av organisationen är begränsade medan en omfördelning av intagningsklasserna kan medges om betydande förändringar skett ifråga om elevernas val. Beslutande myndighet, när det gäller antal klasser i årskurs l i gymnasieskola, är således skolöverstyrelsen. För högre årskurs anordnas klass i den mån det behövs för undervisning av kvarvarande och tillkommande SS 8:17 elever. Antal klasser fastställs av styrelsen för skolan. Om särskilda skäl föreligger får länsskolnämnden ändra styrelsens beslut eller medge anordnande av ytterligare klass för andra tillkommande elever än nyss nämnda. Den årliga intagningen av elever till gymnasieskolan beslutas av intagningsnämnden. intagningen avser därvid de utbildningar inom gymnasieskolan som anordnas inom intagningsnämndens verksamhetsområde, gymnasieområdet. Intagning av elever till skilda studievägar i en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola samordnas så långt det är möjligt. Skolöverstyrelsen får förordna att intagning till visst slag av studievägar skall vara gemensam för hela riket.

2.4 Resurstimmar och andra förstärkningsanordningar

2.4.1 Resurstimmar i grundskolan l timplanerna för grundskolan tilldelas vissa ämnen ett antal överskjutande lärartimmar, dvs flera lärartimmar än elevtimmar. På låg- och mellanstadierna används dessa för delning av klass. I klasser av bB-typ kan också Iärarsamverkan förekomma. Därigenom underlättas en individualiserande undervisning och olika slag av särskild handledning. På högstadiet finns flera möjligheter att använda resurstimmarna:

a) undervisning i mindre och större grupper b) samverkande undervisning av två eller flera lärare l i c) expertmedverkan l . | i d) medverkan av annan personal (expert, assistent, biträde) l l e) användande av lärarersättande läromedel. i l .l Av det sammanlagda antalet resurstimmar på högstadiet i svenska, orieni teringsämnen, slöjd, hemkunskap och tillvalsämnen skall minst 80 procent inräknas i underlaget för ordinarie och icke ordinarie lärartjänster och kan högst 20 procent användas för insatser av annan karaktär. Man har alltså

64 Undervisningens organisation m m

på grundskolans högstadium en viss frihet att själv besluta om hur en del av skolans resurser skall användas. Omfattningen av resurstimmar per klass av typ a och A i grundskolan visas i följande tabell (bortsett från resurstimmari slöjdk hemkunskap och tillvalsämnenP Resurstimmar i dessa ämnen avser den ökning Årskurs sv Ma 05 Eng M5 .VP n: i antalet lärarveckotimmar som uppstår vid uppdelning i grupper i slöjd och

I-_g-wox

hemkunskap samt i

LJrUuA-;T-;NOS

tillvalsämnena på högsta- I

»oooxnoxuuhww-

diet och som iir beroende l :I

av elevantalet i grupper och klasser. 1 Resurstimme får använ-

-----l wkløøwl

l das endast om antalet eleveri klassen är lägst 21.

Den inskränkande bestämmelsen, som framgår av fotnoten för mellanstadiets klasser, har inga motsvarigheter på låg- och högstadierna. l maskinskrivning finns resurstimmar i årskurserna 8 och 9 - en resurstimme per klass. Grundläggande undervisning i maskinskrivning är tänkt att meddelas i fritt valt arbete på högstadiet och i ekonomi i årskurs 7. Resurstimmarna kan användas huvudsakligen av elever som fått grundläggande undervisning. Resurstimmarna i maskinskrivning motsvaras inte av några elevveckotimmar i ämnet, vilket har medfört problem att organisera undervisningen. Man har rekommenderat schemaläggning av resurstimmarna i maskinskrivning parallellt med undervisning i svenska och orienteringsämnen i första hand. Med ett arbetssätt där eleverna arbetar relativt självständigt individuellt eller i grupp skulle eleverna kunna utnyttja maskinskrivningsresursen för renskrift av redogörelser etc under tiden för pågående arbetspass i tex samhällsorienterande ämnen. Bl a SÖ:s skolledarenkäter 1972 och 1973 har visat att så inte sker annat än i undantagsfall. Maskinskrivningsresursen är av i första hand organisatoriska skäl mycket dåligt utnyttjad i de flesta skolor.

2.4.2 Utnyttjande att/ri resurs Av ovanstående framgår att man på grundskolans högstadium i viss utsträckning har möjlighet att lokalt i varje skola bestämma hur en viss resurs skall användas. Resurstimmarna i bl a svenska och orienteringsämnena kan förutom till lärarinsatser tas i anspråk för expertmedverkan, anställande av lärarassistenter och inköp av lärarersättande läromedel. Till övervägande del används resurstimmarna till undervisning i halvklass eller andra grupper inom klassen med samma lärare i de olika grupperna. Därnäst förekommer delning av klass i grupper, som undervisas av olika lärare, s k ökad lärartäthet. Expertmedverkan. läiarassistenter och lärarersättande läromedel (sk fri disposition) förekommer relativt sällan. I SÖ:s skolledarenkät 1973 redovisas följande procentuella fördelning ämnesvis av resurstimmar i årskurserna 7-9:

SOU l974:36 Undervisningens organisation m m 65

No Fr/ Ty Ek Ko Tk Gruppdelning med en lärare 78 29 58 lOO 75 42 78 Okad lärartäthet 21 50 36 0 22 58 21 Fri disposition l 21 6 0 3 0 l

2.4.3 Försrärkningsanordningar i gymnasieskolan Uttrycket resurstimmar återfinns inte i gymnasieskolans timplaner. Däremot finns liksom i grundskolan överskjutande lärartimmar genom bestämmelser om att klass får delas i grupper. Sådan delning sker bla i klass som är sammansatt av elever från två årskurseri ämnet fackteori. Den Förekommer även vid visst lägsta elevantal, ofta 17, i ämnen med laborativ eller yrkesteknisk karaktär. Även andra delningar kan företas enligt timplanerna. Utöver de vanliga ämnena ingår i timplanerna för linjerna inom gymnasieskolan under en eller fiera årskurser Timme till förfogande (Ttf). Den kan betraktas som en resurs att fritt disponeras dels för sådana moment som visserligen återkommer år från år men vilkas inplacering i studiegången inte bör fastställas alltför detaljerat, dels för sådana uppgifter för vilka förutsättningarna växlar efter lokala förhållanden”. Timmarna skall användas dels till speciella ändamål angivna i timplanen. kunna ges lokal anknytning, utnyttjas för aktuell internationell orientering etc. dels även för att skapa utrymme för exempelvis teater-, film och musikföreställningar. Skolledningen beslutar och ansvarar för verksamheten inom timplanens ram.

2.4.4 Specialzmdervisning, särskild undervisning och srödundervisning [skollagen sägs bl a att i grundskolan anordnas specialundervisning för sådana SL 24.5 barn, som har svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa sig till verksamheten i skolan, och särskild undervisning för barn, som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande omständighet inte kan delta i vanligt skolarbete. Motsvarande lagrum för gymnasieskolan finns inte, utan specialundervisning där regleras i skolstadgan. Ss 8241-44 Rätt till undervisning i specialskola för skolpliktigt barn med syn-, hörsel- SL 23 § eller talskada slås fast i skollagen. Rätt till sådan undervisning prövas av lokal styrelse för specialskolan. Specialskolan omfattar tio årskurser. Rätt till undervisning i särskola för barn, som är psykiskt utvecklingsstört, OL 2. 24 §§ finns inskriven i omsorgslagen. Särskolplikten gäller så länge eleven behöver undervisning, dock längst till och med vårterminen det kalenderår han fyller 21 år. Föreligger synnerliga skäl kan den förlängas högst två år. Föreskrifter for specialundervisning i grundskolan och gymnasieskolan Ss 5:38 - 44; återfinns 8:41 -44 i skolstadgan. Kompletterande anvisningar och kommentarer samt vissa bestämmelser för specialundervisningen i grundskolan återfinns i läroplanssupplementet Specialundervisningi Därutöver har skolöverstyrelsen meddelat närmare bestämmelser för specialundervisningen i grundskolan. SÖ 1971-09-13 Där regleras omfattningen av specialundervisningen inom en kommun till

66 Undervisningens organisation m m

högst 0,3 veckotimmar/elev. Skolstyrelse som anser behov föreligga av att överskrida denna resurstimdelning skall förelägga länsskolnämnden detta för prövning. Innan denna kvotering trädde i kraft 1972-01-01 fanns inga begränsningar för anordnande av samordnad specialundervisning i grundskolan. För anordnande av specialklasser gällde även tidigare att antalet specialklasser bör motsvara högst 15 procent av antalet övriga klasser i en kommun. Efter 1972-01-01 är tendensen den att omfattningen av specialundervisning ökar. Man har felaktigt uppfattat den maximala tilldelningen 0,3 veckotimmar/elev som en resurs som helt skall utnyttjas på alla orter. Man har därvid bl a bortsett från att i denna resurs ingår även timmar beräknade för undervisning av gravt störda elever, som inte finns i alla kommuner. Omfattningen av specialundervisning i gymnasieskolan är mycket låg jämfört med i grundskolan. Det rör sig om cirka 0,02 veckotimmar/elev (1971/ 72). I gymnasieskolan begränsas samordnad specialundervisning att avse endast elever med fysiskt handikapp och därvid omfatta högst två veckotimmar för varje elev, om inte skolöverstyrelsen medger annat. Ss 545-49; Föreskrifter för särskild undervisning i grundskolan och gymnasieskolan 8545” Särskild kan anordnas för elev, när återfinns i skolstadgan. undervisning enligt läkares bedömning hinder för skolgång kommer att föreligga under minst tre veckor efter det undervisningen kan påbörjas. Undervisningen skall omfatta fem veckotimmar för elev som åtnjuter undervisningen enskilt. Vid gruppundervisning ökas antalet veckotimmar till högst 26 per grupp. På sjukvårdsanstalter och barnhem eller liknande anstalt får undervisningen organiseras i klasser enligt skolstadgans regler. Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden medge att klass inrättas vid lägre elevantal än vad

som i stadgan anges.

Stödundervisning vid sidan av den vanliga undervisningen kan förekomma på grundskolans högstadium enligt bestämmelserna i läroplanen “för Lgr 69 s 122 elever, som önskar ändra studieinriktning eller som på grund av långvarig , eller andra liknande omständigheter har behov av extra stöd från i sjukdom skolans sida under viss, begränsad tid. Varje skolenhet disponerar för detta ; I ändamål 40 lektioner. (Skolenheter med 800 elever på högstadiet eller flera får ett högre antal lektioner.) Länsskolnämnden får medge stödundervisning i större omfattning, om särskilda skäl föreligger. Beslut om stödundervisning brukar fattas efter klasskonferensens hörande. Ss 8:40 I gymnasieskolan kan stödundervisning anordnas för sådana elever som har svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen. Bl a kan stödundervistas i anspråk för elever som byter studieväg och saknar vissa förningen kunskaper i något ämne eller i delar därav. Sådan komplettering behöver inte alltid ske före inträdet på den nya studievägen utan kan i vissa fall SÖ 1971-07-12 bedrivas parallellt med de vanliga studierna. l skolöverstyrelsens föreskrifter

I Stalsverksproposilio- Stödundervisning enligt klasskonferensens bestäm-

anges att elev deltar i mande. Skolstyrelsen 0,5 veckotimme för varje sextontal respek-

gånsalålllgdhârsgâeâåâgits

disponerar tive trettiotal elever på respektive studievägar. Stödundervisning kan bestå Stödundervisning och av lärarledd undervisning eller utnyttjande av studiematerial eller en kom-

i*i*$9r:dådt51°°laä%eg3

I 0 s ara” e ” V . . . . . . g bination av bådadera. Arvode for veckotimme kan således antingen gå till vtr per klass. _ _ _ _ Prop 1974:1, bil 10,s 168 lärares ersättning eller inköp av studiematerial

m m Undervisningens organisation 67

2.5 Lärotider och

ledighet

2.5. 1 Läsår, lovdagar

I skolstadgan finns bestämt att ett läsår skall vara 40 veckor (280 dagar) Ss 1:5; 5:23; långt, att läsåret indelas i en hösttermin och en vårtermin 8s23-24 och bör börja i augusti och sluta senast i juni. I gymnasieskolan kan andra regler gälla för vissa linjer och specialkurser. lnom dessa fasta tidsramar har Skolstyrelsen att fastställa dagar för terminernas början och slut. Centralt reglerat är även antalet lovdagar (tio), studiedagar (fem) och friluftsdagar (fyra-Åtta). I det sistnämnda fallet har Skolstyrelsen en viss möjlighet att själv inom ramarna besluta om antalet, men i övrigt inskränker sig skolstyrelsens befogenhet till att bestämma, när lovdagarna skall tas ut.

2.5. l .l F emdagarsvecka och daglig zmdeivisningsrid Ss 5:25; 8:27 Skolstadgan föreskriver femdagarsvecka i skolan. Länsskolnämnden kan medge fyradagarsvecka for klass eller grupp i årskurserna l eller 2. Den dagliga undervisningstiden i årskurserna 1 och 2 i grundskolan lår omfatta högst sex lektioner och i övriga årskurser i skolan högst åtta lektioner. Förläggningen av den dagliga undervisningstiden bestäms av skol- Lektion = 40-minutersstyrelsen. pass

2.5. l .2 Samlingar Ss 5:27 Skolstadgan innehåller for grundskolan bestämmelser om morgonsamling. Före dagens forsta lektion används en tid av högst tio minuter for morgonsamling. l vissa fall får samlingen uppgå till femton minuter. Rektor får bestämma om sammanläggning av morgonsamlingstiden till en eller ett par samlingar per vecka. Om särskilda skäl föreligger får rektor besluta att morgonsamlingen skall förläggas senare än före dagens första i lektion. i 5 Sammanläggning av morgonsamlingstiden blir allt vanligare på grund-

l

skolans högstadium. En bidragande orsak härtill kan vara behovet av ökad å l tid for kontakt mellan klassföreståndarna och deras klasser. För gymnasieskolan stadgas om gemensamma samlingar för information Ss 8:29 m m. Rektor beslutar härom. I skolenhet som omfattar både gymnasieskola och grundskola kan gemensam samling enligt ovan ersätta morgonsamling för grundskoleelever. Skolöverstyrelsens medgivande erfordras. Skolstadgan föreskriver att lokal bör ställas till elevernas förfogande for frivilliga religiösa samlingsstunder.

l

2.5. 1.3 Lekriønstider och raster

l

Begreppet lektion definieras i skolstadgan som en tidsenhet om 40 minuter -

l

under vilken undervisning meddelas. Eftersom undervisningen i synnerhet i grundskolan ofta organiseras i arbetspass av annan längd än

68 m m Undervisningens organisation

40 minuter, har föreskrivits att rektor får bestämma “att lektioner skall läggas Ss 5:28; 8:30 samman till längre eller delas i kortare arbetspass än 40 minuter. förordas att man vid schemaläggningen skall I läroplan för grundskolan sträva efter att åstadkomma längre sammanhängande arbetspass”, givetvis med hänsyn tagen “till vederbörande ämnes karaktär och till de arbetssätt SÖ 1971-05-10 och läromedel som används. Skolöverstyrelsen har gett anvisningar om att arbetspassen i regel inte bör omfatta mer än 80 minuter. SÖ:s skolledarenkät 1973 visar att 40 minuter är den vanligaste längden på arbetspass utom i orienteringsämnen och hemkunskap, där 80 respektive 120 minuter dominerar. för raster finns bestämmelser i skolstadgan. Visst ut- Ss 5:29; 8:31 Även noggranna rymme för lokala variationer finns dock genom att stadgan anger tiden för rast till 5-30 minuter och för måltidsrast till 40-60 minuter. I skolöverrekommenderas att måltidsuppehållet inte styrelsens handbok för skolhygien bör vara kortare än en timme, men måltidsraster på 40-50 minuter är inte ovanliga. l skolstadgans regler för raster ingår att vid fem lektioner i följd bör eleverna efter andra eller tredje lektionen få rast om 20 minuter”. Rektor får bestämma annan Fördelning av lektioner och raster, om undervisningen kräver det.

2.5.1.4 Sko/dagens tzgformning Både på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan har skoldagens utformning blivit delvis förändrad jämfört med tidigare. På grund av de orsom undervisning i andra arbetsenheter än klassen ganisatoriska problem skapar. är s k håltimmar för eleverna - i synnerhet på högstadiet vanliga. Inställningen till dessa håltimmar är mycket skiftande. Det finns exempel på skolor, där man för att uppfylla kravet på ett håltimmesfriti schema gått från läroplanens principer. På andra håll har man accepterat en eller ett par håltimmar per elev och sökt motverka nackdelarna därmed genom att ordna med uppehållsrum, cafeterior etc. SÖ:s skolledarenkät .972 visar att g i cirka 90 procent av alla högstadieskolor har fritidslokaler eller uppehållsrum. hälften av skolorna har cafeteria eller kaffeautomat i skolan. Ungefär kommuner har särskild och I åtskilliga personal såsom fritidsassistenter skolvärdinnor anställts för att ordna sysselsättning för elever på raster och håltimmar. Samarbete mellan skola och andra kommunala organ, tex fritidsnämnd, har etablerats på många håll. Bla i samband med byggande av nya skolor har man strävat efter integrering av fritids- och skollokaler.

2.5.2 Periodläsning som enligt tinplanen skall Ss 8:2 För gymnasieskolan gäller att det antal lektioner förekomma i ett ämne får ökas under del av utbildningstidzn, om mot-

svarande minskning sker under annan del av utbildningstider. För period-

läsning och samlad undervisning får timplanerna jämkas i fråga om ämnesuppdelning och fördelning av den anslagna tiden inom en årskurs. På tvåårig ekonomisk, social och teknisk linje samt på treårig och fyraårig

SOU l974:36 Undervisningens organisation m m 69

linje bör ämnen med lågt veckotimtal genom periodläsning koncentreras till del av läsåret. Utöver de åtgärder, som i timplanen anges som obligatoriska, bör lokalt förekommande möjligheter till ämneskoncentration inom läsårets ram tillvaratas. Sådan koncentration av ämnen till ena hälften av läsåret är obligatorisk i vissa i timplanen angivna fall. Periodläsning får äga rum även i andra ämnen. Beslut i dessa frågor fattas inom skolenheten av skolledningen. Även på grundskolans högstadium Förekommer koncentrationsundervisning. Skolstadgan innehåller ingen motsvarande bestämmelse i kapitlet angående arbetets anordning i grundskolan som for gymnasieskolan, men i bestämmelserna angående lärares undervisningsskyldighet framgår indirekt Ss 14:11 möjligheten härtill, och i läroplan för grundskolan forordas periodläsning för att motverka splittring i skolarbetet. l en undersökning som skolöverstyrelsen gjorde inom det s k LUG-projektet (läroplansuppfoljning för grundskolan) framkom att mer än hälften av alla högstadieskolor vårterminen 1972 tillämpade periodläsning i samhällsorienterande ämnen. Förhållandet torde vara ungefär detsamma för de naturorienterande ämnena. Lärare som tillämpar periodläsning är enligt samma undersökning i huvudsak positiva till anordningen men även några negativa effekter redovisas, bl a minskad kontinuerlig elevkontakt, svårigheter att ta upp aktualiteter i undervisningen och kollisioner mellan skolor i utnyttjande av centralt placerade läromedel (filmer etc).

2.5.3 Ledighet Ss 6:24- 27; 8253-55 Skolstadgans bestämmelser angående Sjukanmälan och sjukintyg är olika för grundskolan och gymnasieskolan. De är mycket detaljerade och reglerar tom vem som skall göra sjukanmälan. l grundskolan är föräldrarna eller den hos vilken eleven vistas skyldig att snarast anmäla hinder att besöka skolan på grund av sjukdom eller av annan orsak. l gymnasieskolan görs anmälan av eleven eller, i fråga om elev som ej fyllt 20 år och ej heller ingått äktenskap, av föräldrarna eller den hos vilken eleven vistas. Styrelsen för skolan kan besluta att anmälningsskyldigheten alltid skall fullgöras av eleven.” Skolstyrelsen avgör om elev i grundskolan skall avge intyg om anledningen till frånvaro. Den bestämmer även om elev i gymnasieskolan skall forete försäkran (äldre elever) eller intyg (yngre elever som ej är gifta) om anledningen till frånvaro. Ledighet för enskilda angelägenheter för elev i grundskolan beviljas av klassforeståndaren för högst tre dagar i följd och sammanlagt högst sex dagar för läsår. Om särskilda skäl föreligger, får ytterligare sådan ledighet beviljas av rektor för högst tre dagar och i övrigt av skolstyrelsen. Sådan ledighet för elev i gymnasieskolan beviljas av klassföreståndare på samma villkor som i grundskolan. Rektor får där bevilja ytterligare ledighet utan inskränkningar. För båda skolformerna gäller dessutom att om särskilda skäl föreligger, får rektor i mindre omfattning befria elev från undervisning vissa lektioner eller från annat skolarbete.

70 Undervisningens organisation m m

2.5.4 Hemuppgifter Lgr 69 s 16 I mål och riktlinjer i läroplan för grundskolan sägs i samband med behandlingen av aktivitetsprincipen“ och övning och handledning i Studieteknik, att den nödvändiga handledningen ges bäst i samband med undervisningen i skolan, där eleverna under lektionerna också bör få utföra huvuddelen av sitt arbete”. Vidare anges i de allmänna anvisningarna för skolans verksamhet att ”huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet skall eleven Lgr 69 s 69, 71 utföra pâ skoltid”. Hemuppgifter bör följaktligen i största möjliga utsträckning vara frivilliga för eleverna. Skolledningen har ett ansvar för att detta också blir förverkligar” Ss 5:2 Skolstadgan anger visserligen att i grundskolan bör huvuddelen av ele- 1 vernas arbete utföras under lektionerna” men stadgar även att “hemupp- Ss 5:34; 8:36 gifterna i grundskolan fördelas på sådant sätt att eleverna får en så jämn arbetsbörda som möjligt. Hemuppgift får ej ges till dag efter söndag. helgdag eller hel lovdag. Man har uppfattat dessa anvisningar och bestämmelser i läroplan och skol- ASÖ 1972/73158 stadgan på olika sätt ute i skolorna. Skolöverstyrelsen har därför sett sig föranlåten att ge ut riktlinjer avseende dels arten av hemuppgifter. dels deras användning inom olika stadier och i olika ämnen.

-

2.6 Elevvård. Sociala Samverkan hem skola

frågor.

2.6.1 Elevvård 2.6.1.1 Mål och ansvar Skollagens första paragraf anger inte bara målet lör undervisningens innehåll utan uttrycker även skolans skyldighet att ”i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar. Skolans elevvårdsarbete skall vara inriktat på att skapa förutsättningar för att alla elever skall trivas väl med skolarbetet och för att skolan skall anpassa sina resurser så, att alla elever kan utvecklas : i rätt riktning var och en efter sina förutsättningar. Elevvård gäller alla elever och blir därigenom i första hand en förebyggande verksamhet. Lsr 69 S 17» “Skolans elevvårdande uppgifter kan endast fullgöras genom samverkan Lgy 70 5 17 med eleverna och mellan alla dem, som har erfarenhet av och ansvar för eleverna. Ett huvudansvar måste dock vila på klassföreståndare, skolledning och skolstyrelse”. Det ankommer alltså på de lokala myndigheterna att förverkliga skolans mål i dessa avseenden. Även om elevvården i princip skall omfatta alla elever, måste skolans mål leda till att särskilda ansträngningar görs för att stödja de elever, som har det svårast i skolarbetet. Ansvaret för denna speciella elevvård vilar på skolledningen och på varje lärare, i synnerhet klassföreståndaren. För

att bringa klarhet om de orsaker, som kan ligga bakom elevers svårigheter,

och för att planera och genomföra speciella åtgärder behövs expertis inom Skolhälsovård, skolpsykologi, skolkuratorsverksamhet och studie- och yrkesorientering.

SOU l974:36 Undervisningens organisation m m 71

2.6. l .2 K /ass/örøstândarøns roll Enligt skolstadgan åligger det klassföreståndaren särskilt att ”ha tillsyn över Ss 14:13 elevernas skolgång etc”. Läroplanerna betonar starkt klassföreståndarens ansvar för elevvården. Skolöverstyrelsen konstaterar i sin uppföljning av läroplanen för grundskolan (LUG) att det på grundskolans högstadium Föreligger vissa svårigheter att förena läroplanens mål för klassföreståndarfunktionen med den organisation av undervisningen som Lgr 69 föreskriver. Skolöverstyrelsen har därför gett anvisningar om åtgärder som skall stärka klassfö- ASÖ 1971/72:1; reståndarfunktionen. 1972/7352

2.6. l .3 E /evvârdskon/brens l elevvårdsärenden av mera ömtålig natur är klasskonferensen många gånger såväl ett alltför stort som av andra skäl mindre lämpligt forum. Vid sidan härom har därför för sådana ärenden vuxit fram en ny samrådsform kallad 0/?\VâIdS/\'0r(fPI'PI1S. Föreskrifter härom finns inte i skolstadgan men väl i läroplanerna. Läroplan för grundskolan ger anvisningar för elevvårdskonferensen såväl Lgr 69 s 89 f angående vilka som ingår, hur ofta den hålls, vem som kallar och vilka frågor som behandlas. Läroplan för gymnasieskolan har inte motsvarande anvisningar. Konferensen leds oftast av rektor, som ensam har att fatta beslut i frågor, där elevvårdskonferensen gemensamt lämnar råd. Konferensens syfte är att - i förekommande genom lämpliga åtgärder fall efter utredning genom olika experters försorg underlätta elevens eller klassens anpassning till skolsamhället och skolarbetet. I elevvårdskonferensen deltar utom rektor vederbörande klassforeståndare samt Skolsköterska och kurator, ofta också skolpsykolog, yrkesvägledare och läkare.

2.6.2 Sociala frågor l anledning av uttalande 2-6-2 -1 Sko/hä/Søvârd från riksdagen har en bestämmelser for skolhalsovården l både grundskolan

och gym- :ââiä fäfä:f{ss?vrå{jlâån

Skolstadgans nasieskolan är av övervägande allmän karaktär och lägger ansvaret för verk- 1974. samheten på huvudmannen för skolan. Vissa detaljregler finns, såsom bel stämmelse om högsta antal elever per Skolsköterska och om när läkarun- Ss 4 kap dersökning skall ske.

g Kommentarerna till skolstadgans paragrafer är .relativt omfattande och

består till största delen av anvisningar från skolöverstyrelsen.

2.6.2.2 Sko/ans sociala Ini//ö l mål och riktlinjeri läroplan för grundskolan anges följande undervisningsprinciper: motivation, aktivitet, konkretion, individualisering och samarbete. l fråga om den sistnämnda principen sägs att “i en demokratisk skola måste _gemarzska/zskäns/a. samarbete. nmdansvat och s/älvdicip/in vara riktpunkter för Lgr 69 s 17

72 Undervisningens organisation m m

arbetet, eftersom detta bl a syftar till att främja elevernas sociala utveckling. Den inövning av sociala vanor och attityder, som betyder så mycket för elevens framtida anpassning i samhället, sker bäst i klasser, som erbjuder en mångsidig social miljö, i vilken ett gott gemenskapsförhållande råder. Skolstyrelsen bör därför verka för att klasserna anordnas så, att en så allsidig social sammansättning som möjligt erhålls. Motsvarande bestämmelse an- Ss 5:14 gående allsidigt socialt sammansatta klasser återfinns även i skolstadgan. Skolan skall verka för att gemenskapskretsen vidgas utöver den enskilda klassen. Detta kan ske dels genom att undervisningen ofta organiseras i grupper, som är sammansatta av elever från olika klasser och ibland från olika årskurser, dels genom verksamhet l skolans självstyrelseorgan och i föreningsverksamhet i skolan. Skolstadgan föreskriver för grundskolan att Ss 5:3 i den mån det med hänsyn till elevernas mognad är lämpligt, skall skolan främja elevernas deltagande i verksamheten inom föreningar med ideella syften. Motsvarande stadgande för gymnasieskolan saknas, men läroplanen för gymnasieskolan konstaterar: “Verksamhet i skolans självstyrelseorgan Lgy 70 s l7 och i föreningar och klubbar är ett värdefullt medel för elevernas sociala utveckling.”

- 2.6.3 Skolans självstyrelseorgan _förekomst och organisation 2.6.3.1 Allmänt Elevernas deltagande i klassråd, elevråd och samarbetsnämnd etc framhålls som utvecklande för eleverna socialt. Erfarenheter visar att så är fallet, när skolans självstyrelseorgan fungerar väl. Skolmyndigheterna har på olika sätt försökt skapa förutsättningar stadgemässigt och materiellt - för att denna verksamhet skall fungera. Exempel på detta är att skolöverstyrelsens normer för beräkning av lokalbehov för högstadieskolor och gymnasieskolor upptar även lokal för elevrådsexpedition. SÖ:s skolledarenkät 1973 visar att det är vanligt att kommunerna dessutom ger elevråden stöd genom att ställa kontorsutrustning, telefon etc till förfogande.

2.6.3.2 Allmänt :nöta Ss 5:27: 8:29 Rektor kan samla eleverna till allmänt möte med stöd av bestämmelser i skolstadgan. Allmänt möte som självstyrelseorgan i skolan är dock inte vanligt förekommande. 1 grundskolan utnyttjas ibland tiden för morgonsamlingar till gemensamma samlingar för hel årskurs eller eventuellt helt stadium. Det kan då förekomma allmänna diskussioner och ges viss information i frågor som gäller den egna skolans verksamhet eller skolan överhuvudtaget, tex betygsfrågan. l gymnasieskolan kan timmar till förfogande och gemensamma samlingar användas på ett motsvarande sätt.

2.6.3.3 Samarbetsnänind Ss 315-18 1 skolstadgan finns bestämmelser om samarbetsnämnder i gymrasieskolan ASO l968/69:66; och i anvisningar från skolöverstyrelsen finns regler för försöksverksamhet 1969/7016; 1971/ 72:8; 1972/73:67 med samarbetsnämnder även på grundskolans högstadium.

Undervisningens organisation m m 73

Skolstadgans bestämmelser för samarbetsnämnd i gymnasieskolan föreskriver att nämnden skall ha följande sammansättning: Rektor Två lärare Utses för ett år i sänder Två elever Utses för ett år i sänder Två andra ledamöter Utses för ett år i sänder Lärarrepresentanterna skall utses av kollegiet. Elevrepresentanterna utses av eleverna i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer. De återstående två ledamöterna utses av styrelsen och bör, om kommunen eller landstingskommunen har flera skolenheter, vara desamma i samtliga nämnder. Kompletterande anvisningar från skolöverstyrelsen anger dock, att samma person SÖ 1971-07-19 inte bör vara ledamot i mer än fyra samarbetsnämnder. De av styrelsen för skolan utsedda ledamöterna skall av styrelsen förordnas till ordförande och vice ordförande i nämnden. Enligt skolöverstyrelsens anvisningar skall i regel rektor vara sekreterare, och han skall tillse att nämndens beslut verkställs. Samarbetsnämnden kan adjungera olika befattningshavare och representanter. som dock inte får delta i besluten. l försöksverksamhet med ändrad organisation och funktion hos sarnarbetsnämnden i både gymnasie- och grundskolor, vilken startade läsåret 1969/ 70, har prövats en utvidgad sammansättning av samarbetsnämnden. Olika modeller har förekommit. l flertalet av dem har ingått representanter för även föräldrar och andra personalkategorier än lärare. Samarbetsnämndens uppgifter är ”att som rådgivande organ främja ett Ss 3:16 gott samarbete mellan alla som är verksamma inom skolenheten samt att verka för att eleverna iakttar god ordning och gott uppförande”. l ett speciellt sammanhang har samarbetsnämnden i gymnasieskolan inte enbart rådgivande funktion. Det gäller i fråga om avstängning eller forvisning av elev, som avgörs av nämnden. Vid beslut härom deltar enbart rektor och av Skolstyrelsen utsedda ledamöter men i överläggningarna samtliga ledamöter. . Styrelsen för skolan utfärdar arbetsordning för samarbetsnämnden. Avg skrift av denna skall insändas till länsskolnämnden. l huvudsak skall sådan 1 arbetsordning överensstämma med skolöverstyrelsens anvisningar för verksamheten, vilka upptar följande huvuduppgifter: g a) överlägga om frågor, som rör trivsel, samarbete. regler för ordning och i uppförande inom skolenheten samt i dessa avseenden verka för goda förhållanden i skolan, b) avge yttrande över förslag till sådana ordningsföreskrifter som rektor jämlikt 12 kap 7§ skolstadgan skall meddela inom sitt arbetsområde, c) samverka med skolans olika befattningshavare, elevernas föräldrar och inom kommunen befintliga organ för barna- och ungdomsvård samt j l jämväl i övrigt verka för ett gott förhållande mellan skolan och allmänheten. l tidigare nämnda försöksverksamhet har prövats olika arbetsordningar med i vissa alternativ huvudsakligen rådgivande funktioner och i andra även

74 Undervisningens organisation m m

beslutande, tex i fråga om regler for uppförande och ordning. Samarbetsnämnden sammanträder så ofta omständigheterna föranleder det eller när två ledamöter begär det. För försöksverksamheten har gällt att nämnden själv beslutar om antal sammanträden per termin men rekommenderats sammanträde minst en gång var sjätte vecka. Om någon grupp så begärt, har ordföranden haft att kalla till sammanträde senast inom två veckor. Enligt SÖ:s skolledarenkät 1973 finns samarbetsnämnd i cirka 60 procent av högstadieskolorna. Det genomsnittliga antalet sammanträden har varit två per termin.

2.6.3.4 Klassrâd Lgr 69 s 29 Läroplan för grundskolan anger att gemensamma frågor i forsta hand bör behandlas och lösas “i det enskilda klassrummet. Ett klassråd kan utgöra ett forum för detta arbete. Varje ärende, i vilket eleverna skall medverka och som skall behandlas i t ex samarbetsnämnd,ämnes- eller klasskonferens, skall således alltid behandlas i klasserna och även granskas från den utgångspunkten. att det kanske kan avgöras där. - är inte särskilt Klassrådsverksamhet formell eller inte - vanlig i skolorna. Det finns flera orsaker härtill. På låg- och mellanstadierna är elevråd inte vanliga och därigenom upplevs inte behovet av klassråd som stort. På högstadiet är klassföreståndaren en central gestalt i klassrådsverksamheten. För att förstärka klassforeståndarfunktionen utnyttjar allt flera skolor möjligheten till att samla tiden för morgonsamlingar till ett eller ett par tillfällen i veckan for att därigenom ge klassforeståndaren tillfälle att träffa sin klass utöver undervisningstillfällena. En sådan anordning underlättar givetvis även klassrådens verksamhet.

2.6.3.5 Elevråd Skolstadgan nämner varken klassråd eller elevråd. Elevrådsverksamhet förekommer dock i de allra flesta högstadie- och gymnasieskolor och även i en del låg- och mellanstadieskolor. Läroplan for grundskolan konstaterar, l l Lgr 69 s 30 att elevrådet vanligen består av representanter för klassråden. Det kan anses utgöra en kanal for kontakterna mellan eleverna och de instanser inom skolan som beslutar eller rådfrågas (samarbetsnämnd, kollegium, j Föräldraförening osv)_“ i Elevrådens organisation och verksamhet skiftar starkt mellan olika skolor. Variationerna kan också vara stora inom en skola under olika läsår beroende på skiftande elevintresse, olika starkt stöd från skolans sida etc. Vanligt är att varje klass väljer ett antal representanter, ofta två. Dessa representanter utgör elevrådet. Det utser - oftast inom sig - en styrelse eller ett verkställande utskott.

- 2.6.3.6 Skolans självstyre/søø/gan _funktion Skolan har organ för en viss självstyrelseverksamhet. Gjorda undersökningar visar dock att dessa inte fungerar särskilt väl. Som exempel på detta kan tas elevrådet och samarbetsnämnden.

Undervisningens m m 75 organisation

Inför sammanträden med elevrådet bör de frågor som skall behandlas förberedas genom diskussioner i klasserna. Efter elevrådets sammanträden bör klassrepresentanterna redogöra för vad som behandlats och beslutats. Erfarenheterna visar att det ofta brister i dessa två avseenden, varför det är risk att majoriteten av eleverna inte känner sig delaktiga i elevrådsverksamheten. Eleverna talar om dom i elevrådet” i stället för “våra representanter”. Detta är inte något unikt for skolans värld, men i skolan finns förutsättningar för att ett representativt system skulle kunna fungera, tex - klasserna basgrupperna träffas dagligen, de är inte ohanterligt stora och representanterna finns kvar i skolan och har ständig kontakt med sina “väljare” etc. Att svårigheter ändå uppstår beror bl a på brist på inskolning i systemet, brist på tid for diskussioner i klasserna och brist på ledning från de vuxnas sida. Ett avgörande skäl till att elevrådsverksamheten har svårt att engagera majoriteten av eleverna är svårigheterna att åstadkomma resultat. Förslag till förändringar i skolmiljön tex kan stupa på att skolledningen inte har befogenheter eller resurser att genomföra dem. Eleverna misströstar därför om möjligheterna att arbeta genom elevrådet. lnte heller fungerar samarbetsnämnden tillfredsställande. Både bland elevrepresentanter och de vuxna i nämnden kan man uppleva brist på intresse för verksamheten. Som framgår av redogörelsen for samarbetsnämndens organisation finns i detalj bestämt av utanförstående hur nämnden skall arbeta och vad den får befatta sig med. Det framgår också tydligt att nämnden först och främst har en rådgivande funktion. Det är ytterst få ärenden den kan besluta i, och dessa ärenden är i allmänhet inte särskilt viktiga (utformning av läsårsavslutningen, trivselfrågor etc). Det är inte tillräckligt att eleverna får lära sig om demokrati i undervisningen. De bör uppleva demokrati for att acceptera den. Det kan inte heller öka trivseln i skolan, att eleverna känner sig oförmögna att påverka sin egen situation i skolan.

2,6.4 Samverkan hem - sko/a 3 2.6.4.1 Bestämmelser och anvisningar Att skolan i sin verksamhet skall samarbeta med hemmen framgår redan av skollagens första paragraf: . .samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.” Det åligger styrelsen för skolan att verka för samarbete mellan hem och skola. l skolstadgans inledande per- 1 sonalbestämmelser föreskrivs: “Varje anställd vid grundskolan eller gym- Ss 10:1 nasieskolan skall vinnlägga sig om gott samarbete med eleverna och deras föräldrar.” Därutöver stadgas att det åligger skolchef och rektor att främja Ss 11:6 samarbetet mellan hemmen och skolan. l klassforeståndarens åligganden , ingår särskilt “att ha tillsyn över elevernas skolgång samt söka kontakt med föräldrarna, om elev försummar . . Ss 14:13

E

skolgången. l läroplanernas mål och riktlinjer anges att “det gemensamma ansvaret Lgr 69 s 11 och intresset för de ungas utveckling bör förena hem, skola och samhälle LEV 70 5 I i ett fruktbärande samarbete”. De allmänna anvisningarna i läroplanerna

76 Undervisningens organisation m m

tar upp samverkan mellan hem och skola som en av de första uppgifterna. Kompletterande riktlinjer för kontakten mellan hem och skola avseende grundskolan har utfärdats av skolöverstyrelsen i samband med minskningen ASÖ l970/7I:36 av antalet betygsgivningstillfállen i grundskolan.

2.6.4.2 Samverkansorgan Hem och skola-föreningar Den traditionella formen för samverkan mellan hem och skola finner man i föräldraföreningarna. Dessa kallas numera vanligen hem och skola-föreningar för att markera deras karaktär av samverkansorgan. l dagens skola tillkommer även andra former för kontakt och samverkan: samarbetsnämnd, klassmöten, formaliserade personliga kontakter, åhörardagar etc. Riksförbundet Hem och Skola (RHS) organiserar hem och skola-föreningar vid alla skolformer. Störst är anslutningen i grundskolan, där cirka 90 procent av skolorna är med i verksamheten. I gymnasieskolan rör det sig om cirka 60 procent, och det är då främst de tidigare yrkesskolorna som står utanför. De lokala föreningarnas verksamhet och organisation kan skifta i flera avseenden. De flesta är anslutna till RHS, men detta innebär tex inte gemensamma stadgar för alla lokalföreningar. Från RHS:s sida har i flera olika sammanhang framförts önskemål om ett ökat föräldrainflytande.

Klassombud Hem och skola-föreningarnas verksamhet bygger till stor del på de s k klassombudens insatser. Systemet med klassombud fungerar vanligen så att föräldrarna i varje klass utser ett eller två ombud. som skall vara en förmedlande länk mellan dessa föräldrar och skolan. Det förväntas bl a att klassombuden, ibland tillsammans med klassföreståndarna, ordnar möten med klassens föräldrar. RHS ger centralt och delvis också regionalt de lokala hem och skola-föreningarna service med utbildning och utbildningsmaterial till klassombuden. Systemet med klassombud är inte vanligt i gymnasieskolan.

K Iassmö ten Klassmötena är ofta initierade av skolan men ordnas även av klassombuden. På klassmötena förekommer dels information från skolan och då i synnerhet från klassföreståndaren, dels diskussioner mellan föräldrarna. De ämnen som tas upp vid dessa diskussioner rör inte enbart elevernas situation i skolan utan även deras fritidssituation samt allmänna uppfostrings- och undervisningsfrågor. På klassmötena kan även planering av annan kontaktverksamhet ske. Klassmöten förekommer i första hand i grundskolan.

Allmänna _/örä/dramören Gemensamma möten för alla föräldrar i skolan för ett visst stadium eller årskurs ordnas dels av skolan, bl a för studieorientering, dels av hem och skola-föreningen.

SOU l974:36 Undervisningens organisation m m 77

Enskilda samtal För samtal med föräldrar skall läraren ha mottagningstid. lökad omfattning Lgr 69 s 21 förekommer LEV 70 5 20 i grundskolan, i synnerhet på låg- och mellanstadierna, utöver spontana individuella kontakter även formaliserade enskilda samtal mellan lärare och Föräldrar till en elev - ibland även med eleven deltagande. Denna form för information och kontakt är delvis en följd av det minskade antalet betygsgivningstillfállen. Den rekommenderas av skolöverstyrelsen i de ovan nämnda riktlinjerna för kontakten mellan hem och skola. De enskilda sam- ASÖ 1970/7136 talen kallas ofta “kvartssamtal, eftersom de vanligen systematiseras så att klassläraren står till förfogande för samtal ett antal kvällar, och föräldrarna då efter att ha fått uttrycka önskemål om lämplig tid inbjuds till en viss tid för cirka 15 minuters samtal. På grundskolans högstadium förekommer enskilda samtal mellan föräldrar och lärare vanligen i samband med information inför val till högre årskurs eller övergång till gymnasieskolan. Vid sådana tillfällen har föräldrarna oftast möjlighet att träffa inte bara klassföreståndaren utan även alla de lärare som eleven har i de olika ämnena.

Åhörardagar

En form för kontakt mellan hem och skola utgör de sk åhörardagarna till vilka föräldrarna inbjuds att besöka skolan medan undervisning pågår. Deltagarfrekvensen på åhörardagar är hög på lågstadiet men betydligt lägre på mellanstadiet. På högstadiet kommer föräldrarna endast undantagsvis och i gymnasieskolan förekommer numera i allmänhet inte åhörardagar. .l En förklaring till dessa förhållanden är elevernas med ålder tilltagande negativa inställning till att föräldrarna kommer till skolan. En annan för- ; klaring är svårigheterna för föräldrarna att kunna besöka skolan under art betstid.

Samarbersnämnder l den försöksverksamhet med samarbetsnämnder som pågår vid gymnasiala l skolor, grundskolor m fl är det vanligt, att föräldrarna har representation. Den tidigare påpekade bristande motivationen för att aktivt delta i samarbetsnämndens verksamhet gäller i viss mån även föräldrarepresentanterna men kanske i mindre utsträckning dem än de andra representanterna.

2.6.4.3 Samverkønsproblem ”Ansvaret för att den första kontakten mellan hem och skola kommer till Lgr 69 s 20 s , stånd vilar på skolan.” Erfarenheten visar att skolans initiativ på detta om- ; råde får ett mycket stort gensvar på grundskolans lågstadium. Detta betydande föräldraintresse tycks sedan avta ju högre upp i skolan eleverna ; kommer.

E

l arbetet med läroplansuppföljningen i grundskolan (LUG) har bl a gjorts

z vissa undersökningar på låg- och mellanstadierna med enkäter till och in-

tervjuer av lärare. Bara tre procent av lärarna uppgav att de inte haft eller

E l

78 Undervisningens organisation m m

inte planerade något klassmöte under det aktuella läsåret (1971/72). På dessa klassmöten hade två tredjedelar av lågstadiets lärare och hälften av mellanstadiets lärare nått praktiskt taget alla föräldrar i sina klasser. Många lärare uppgav dock att de inte fått kontakt med så många Föräldrar som de önskade - i synnerhet föräldrar till barn med skolproblem. Huvuddelen av klassmötena hade genomförts utan elevdeltagande. Frekvensen lärare som haft åhörardagar var relativt hög for bägge stadierna (89 respektive 84 procent) men det var stora skillnader mellan stadierna, när det gäller deltagande. På lågstadiet uppgav 73 procent av lärarna att flertalet föräldrar kommit på åhörardagar. Motsvarande andel lärare på mellanstadiet var endast 36 procent. Bland äldre elever (på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan) kan man märka en viss tendens till att hålla föräldrarna utanför skolsituationen. Detta gäller inte enbart individuellt utan även institutionellt, tex så att ett elevråd hellre samarbetar med lärarna än med föräldraföreningen i olika frågor. Denna inställning kan givetvis växla beroende på frâgans art men är ändå rätt allmän. Det förefaller vara så att åtskilliga elever upplever föräldrarna som utomstående i skolan.

2.7 Pedagogisk ledning

Skolöverstyrelsens, länsskolnämndernas, skolstyrelsernas samt skolledningens ansvar och uppgifter avseende den pedagogiska ledningen tas upp i kapitel 4. som behandlar bl a olika myndigheters uppgifter. Skolöverstyrelsens läroplansuppföljning och utvärderingsarbete är avsett att vara en förstärkning av den pedagogiska ledningen i skolorna. Samtidigt som läroplan för grundskolan (Lgr 69) började tillämpas, startade skolöver- styrelsen en uppföljande verksamhet läroplansuppföljning för grundskolan (LUG). Inom ramen härför har genomförts större enkätundersökningar inom flera områden, tex organisatoriska frågor (skolledarenkäterna), undervisningen på låg- och mellanstadierna, svenska, matematik och samhällsorienterande ämnen på högstadiet. inom andra områden har probleminventeringar genomförts via fortbildningskonsulenterna vid länsskolnämnderna och intervjuer företagits med lärare och elever etc. I undersökningarna har medverkat representanter för personalorganisationerna i bla olika referensgrupper. För läroplansarbetet i gymnasiet och fackskolan fanns tidigare skolöverstyrelsens projekt läroplansanalys i gymnasieskolan (LAG). Detta projekt har nu ersatts av ett arbete med uppföljning av gymnasieskolans läroplan. Även till denna läroplansuppföljning kommer att knytas en eller flera referensgrupper med representanter för skolans huvudmän, personal, elever och föräldrar. Sommaren 1972 påbörjades inom skolöverstyrelsen ett projekt för målbestämning och utvärdering inom skolan (MUT). Det har tillkommit för att samordna och ge enhetlighet åt arbetet med en klarare precisering av skolans mål - de övergripande målen såväl som målen för ämnen - samt med att finna instrument för utvärderingen av skolan i relation till bestämda

m m 79 Undervisningens organisation

och beskrivna mål. Projektet fungerar även som övergripande styrorgan för läroplansuppföljningen i grundskolan och gymnasieskolan. En precisering av undervisningens mål och innehåll ter sig som nödvändig. Den bör utföras centralt inom skolöverstyrelsen i projektet målbestämning och utvärdering (MUT). Det är därvid - i unangeläget att just aspekten skola samhälle dervisningen ges hög prioritet. l forskningsarbete både vid universitetens pedagogiska institutioner och lärarhögskolorna sker en uppföljning och utvärdering av delar av skolans verksamhet. Någon direkt samordning därav förekommer inte.

2.8 Information

2.8.1 lrzformalionsinsamling Omfattningen av den mängd information som insamlas från de lokala skolenheterna är betydande. Uppgifter av många olika slag avseende elever, undervisningsgrupper, lärare, lokaler etc lämnas till kommunala och statliga myndigheter och institutioner, organisationer, utredningar m fl. Det är dels fråga om regelbundet återkommande rapporter och redovisningar, dels tillfälligt insamlande av information. Samråd sker mellan centrala myndigheter och berörda personalorganisationer i skolan i frågor gällande informationsinsamling.

2.8.2 Uppgifrslämnare, omfattning och art För skolledning och administration vid de enskilda skolenheterna är arbetet s med sammanställning och redovisning av fakta om undervisningens organisation och skolans förhållanden i övrigt omfattande. Även skolstyrelser och länsskolnämnder har att lämna uppgifter av olika slag. Även här är det fråga om stora arbetsinsatser. En bidragande faktor till att arbetet med insamling, sammanställning och redovisning av data av uppgiftslämnaren uppfattas som betungande är att arbetet ofta utförs under tidsnöd. Att så blir förhållandet beror bl a på att man från centralt håll tex vid utsändande av enkäter ofta vänder sig till länsskolnämnder eller skolstyrelser, som i sin tur måste vända sig till skol- E enheterna för att få svarsunderlag. Därigenom får de inblandade parterna för kort tid till förfogande för arbetet. › Det är inte alltid helt klart vad enkäter och redovisningar syftar till. Det är av betydelse Et att uppgiftslämnaren känner sig ge väsentlig information, El att enkäter och redovisningar blir snabbt bearbetade samt a att resultaten görs kända även för uppgiftslämnarna. Kan dessutom vidtagna åtgärder mot eventuella problem redovisas, blir motivationen för att medverka i undersökningar större än nu. Enkäter som återkommer flera år i rad for att som man säger spåra trender kan innebära risk för uttröttning. Det går lätt slentrian i både frågor och svar. Värdet

80 Undervisningens organisation m m

av en enkät bör noga vägas mot allt det arbete den innebär meud både konstruktion, genomförande och efterbearbetning.

2.8.3 Mottagare Av myndigheter, institutioner m fl som infordrar data från skolenheterna kan nämnas skolstyrelser, länsskolnämnder, skolöverstyrelsem, statistiska centralbyrån, lärarhögskolor, intagningsnämnder, utredningar, arbetsgrupper och vetenskapliga undersökningar. Inte alltför sällan måste samma uppgifter lämnas flera gånger, tex uppgifter om lärares anställningsförhållanden, tjänstgöring, tjänstledighet etc, som i många fall brukar lämnas till kommunala myndigheter som underlag för olika slag av register och löneutbetalningar. Delvis samma uppgifter om utbildning infordras varje höst även av statistiska centralbyrån till dess lärarregister. lnom skolöverstyrelsen finns en s k enkätgrupp, som har till uppgift att dels samordna olika byråers och arbetsgruppers planerade enkäter, dels vara rådgivande vid enkäters utformning och dels ge anvisningar om var begärda uppgifter eventuellt redan finns tillgängliga. Genom enkätgruppens verksamhet kan åtskillig tid sparas för uppgiftslämnarna. Om man tex genom att förenkla eller undvika en del enkäter till landets skolstyrelser minskar , ifyllnadstiden inbesparas avsevärd arbetstid. Frågan är om inte en utvidgning E i av en samordnande verksamhet på mottagarsidan skulle kunna innebära stora lättnader på fältet. Det är inte enbart ett arbetstidsproblem utan även en fråga om att undvika irritation och därmed kanske försämrad kvalitet på lämnad information.

2.8.4 Känsgrzlppering Ett speciellt problem i samband med elevstatistik är att uppgifter om elevval etc som krävs in från skolorna gäller flickor och pojkar var för sig. Elevregistreringssystemen för såväl grundskolan som gymnasieskolan, vilka infördes fro m läsåret 1970/71 respektive 1971/72, har emellertid klasslistor, där eleverna förtecknas i bokstavsordning oberoende av kön. Tidigare fördes flickor och pojkar var för sig i klassböcker och på klasslistor. Skälet till förändringen torde vara en markering av skolans ansträngningar att motverka könsrollstänkande. Motiveringen för att begära in siffror på elevantal etc med uppgifter om antal flickor och pojkar var för sig är givetvis myndigheternas önskemål att kunna följa hur könsbundna elevvalen är. Skolornas enda möjlighet att klara detta uppgiftslämnande, aktuellt minst en gång per läsår, är att pricka av elevlistorna manuellt. l skolor med många invandrarelever försvåras detta arbete inte obetydligt genom tveksamhet om elevers namn är flick- eller pojknamn.

2.8.5 Användning av insamlaa information 1 huvudsak finns två motiv till att samla in information om skolverksamheten. Dels behövs den som beslutsunderlag i olika sammanhang, dels som

SOU l974:36

Undervisningens organisation m m 81

en lägesbeskrivning. Det är dessutom av betydelse att den används för återforing till uppgiftslämnarna.

2. 8.5. l Beslutsunderlag

I frågor där centrala eller regionala instanser fattar beslut om utbildningens lokala organisation och omfattning krävs en relativt stor mängd data som underlag. Som exempel härpå kan nämnas fastställande av klassanordning för grundskolan, där beslutet fattas av länsskolnämnden på grundval av skolstyrelsens forslag. Skolstyrelsen har i sin tur upprättat sitt förslag med ledning av de uppgifter som kommunens grundskoleenheter sammanställt. l För gymnasieskolan fattas motsvarande beslut om skolenheternas organisation av skolöverstyrelsen respektive länsskolnämnden på grundval av å i från styrelsen för gymnasieskola insänd plan över antalet elever, klasser och grupper.

g

Ett tredje exempel på att en relativt stor mängd ingivna uppgifter tjänar

l som beslutsunderlag är länsskolnämndernas

granskning av högstadiesko- . lornas organisation. Vid rekvisition av statsbidrag till driften av grundskola inges till länsskolnämnden omfattande uppgifter om lärartjänster etc i kommunen. Dessa uppgifter utgör underlag för beslut om statsbidragets storlek. För ingivande av uppgifter i ovanstående och andra sammanhang finns av skolöverstyrelsen fastställda formuläri enlighet med bestämmelser i statsbidragskungörelsen. Med nuvarande ansvarsfördelning mellan kommunala och statliga organ är informationsinsamling av ovan angivet slag nödvändig. Centrala och regionala myndigheter kan inte fatta beslut rörande utbildningens lokala organisation och omfattning utan ett fullständigt beslutsunderlag.

2.8.5.2 Lägesbeskrivning

Motivet att samla in uppgifter om situationen i skolorna för att få en beskrivning av hur läget är i olika avseenden blir allt starkare. Från många håll ställs krav på att snabbt få information om skolan av de mest skiftande slag. Det kan vara i skolpolitiska eller personalpolitiska sammanhang, i utredningssammanhang eller efter önskemål från massmedia osv. Problemet är inte i första hand att samla in information utan att något så när snabbt och enkelt kunna ta fram de for tillfället aktuella delarna av den redan insamlade informationen och därvid presentera dem på lämpligt sätt. Statistiska centralbyrån tar årligen in uppgifter från skolorna i flera olika sammanhang. Dessa sammanställes och redovisas i Statistiska meddelanden (Statistical reports), som utkommer med ett tiotal nummer per år rörande utbildning på grundskolans och gymnasieskolans nivå.

m m SOU l974:36 82 Undervisningens organisation

2.8.6 Utvecklingsprojekt

Inom statistiska centralbyrån och skolöverstyrelen pågår sedan våren 1970 informationsflödet inom skolväsendet. Arbetet en översyn av det statistiska benämnd INFOS for skolbedrivs i en projektgrupp (Informationssystem väsendet) och har hittills enbart gällt gymnasieskolan. INFOS har lagt upp av elever och klasser i gymnasieskolan. Till detta ett system för redovisning har kopplats underlag för förslag och beslut om organisation av klasser och studievägar. Utöver ovannämnda projekt pågår inom skolöverstyrelsen sedan 1970 ett projekt med syfte att utreda förutsättningarna för ett p/aneringssystem för skolväsendet (PLANS). Detta projekt har nyligen avslutats. PLANS ambitionsnivå är hög. Man eftersträvar ett målstyrande, linjeorienterat som täcker hela skolväsendet i alla delar och planeringssystem, nivåer. Genom alternativa strategiska planer utgående från dels skolpolitiska mål, dels samhällets tänkbara förändringar och dels problembeskrivningar inom skolan skulle man kunna upprätta en utvecklingsplan, som upptar både kortsiktiga och långsiktiga projekt. Den strategiska planen och utvecklingsplanen skulle tillsammans bilda underlag fören direkt verksamhetsplan, vari bl a skulle ingå en programbudget. För att planeringen skall bli effektiv, av information och erfarenheter synnerligen är processen med återvinning viktig.

2.8.7 Ålerföring

För att skapa förståelse för nödvändigheten av att samla in information om verksamheten i skolorna är det av stor betydelse att uppgiftslämnarna får se resultat av sin möda, tex i form av sammanställningar och analyser utformade på sådant sätt att slutsatser lätt kan dras utan att man måste in i alltför omfattande och svårtolkade tabeller. tränga Man skall inte heller underskatta den utvecklande betydelse som enkäter och liknande undersökningar kan ha. Enbart genom att fästa uppmärksamheten och ange alternativa möjligheter kan man bidra på vissa problem till lösningar.

2.9 Fortbildning

2.9.1 Bestämmelser

Skyldigheterna att främja eller sörja för lärares fortbildning fastläggs i för- SL 9 § fattningar för skolväsendet. I skollagen anges att Skolstyrelsen skall främja lärarnas fortbildning. I skolstadgan fastslås att skolchef, rektor och huvud-

?§:§31;1:1(5?:5|å38]96:48

lärare i grundskola och gymnasieskola har att främja lärarnas fortbildning. SFS 1965:741 3 § l instruktion för länsskolnämnderna sägs att det åligger nämnd särskilt att främja lärarnas fortbildning 0ch,i män av tillgång på medel. anordna kurser för dem. I instruktion för skolöverstyrelsen fastslås att myndigheten inom SFS 1965:737 2 § sitt verksamhetsområde har inseende över utbildning, fortbildning och vidareutbildning av lärare och andra tjänstemän. I den sist angivna instruktionen skiljer man på utbildning, vidareutbild-

SOU l974:36 m m 83

Undervisningens organisation

ning och fortbildning. Utbildning uppfattas som studier med teoretiskt och praktiskt innehåll som ger behörighet för en befattning, vidareutbildning fortsatta studier som syftar till att öka meriteringen eller ge behörighet till högre befattning. Fortbildningen slutligen kan ge befattningshavare fördjupade kunskaper och ökade färdigheter inom befattningshavarens yrkesområde. Gränserna mellan de angivna begreppen är ofta svåra att dra men man skiljer i praxis mellan de tre. l skolstadgan återfinns bestämmelser om att undervisningen får inställas Ss 5:31; 8:33 under tid motsvarande högst fem dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller fortbildning av lärare på studiedagar som anordnas av styrelsen för skolan eller anordnas eller godkänns av skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden. Alternativt kan undervisningen inställas i visst eller vissa ämnen under motsvarande tid.

2.9.2 Organisation

2.9.2.1 Centralt

Skolöverstyrelsen har inseende över fortbildning av lärare och andra tjänst temän. På skolöverstyrelsen ankommer därför att finna system för långsiktig planering samt att effektivt och ändamålsenligt disponera verket tilldelade statsmedel för fortbildningsverksamheten. Verket söker genom decentralisering och delegering av ansvar på både planerings- och effektueringsstadierna avlasta sig självt samt bygga upp intresseengagemang hos underordnade myndigheter samtidigt som verket i avgörande faser utövar kontroll och påverkar utvecklingen av fortbildningsarbetet. Landet är indelat i sex fortbildningsregioner. I varje region finns en fullständig lärarhögskola med fortbildningsavdelning, som består av fortbildningsledare, biträdande fortbildningsledare och kansli. Länsskolnämndsutredningen har i anledning av U 68:s förslag om att lärarhögskolorna skall inordnas under det föreslagna universitets- och högskoleämbetet föreslagit att nämnda fortbildningsavdelningar knyts till länsskolinspektionen på respektive ort. Skolöverstyrelsens kurser - feriekurser, särskilda fortbildningskurser föranledda av läroplansreformer, skolledarkurser, handledarkurser och kurser för lärarutbildare - anordnas av de olika lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. De olika fortbildningsavdelningarna ansvarar därvid för olika ämnesgrupper. l lnom fortbildningsorganisationen vid de nämnda finns lärarhögskolorna i även en språkassistentorganisation bestående av ett femtiotal assistenter i engelska, franska, tyska, ryska och spanska. Planeringen av assistenternas arbete sker i samarbete med länsskolnämndernas fortbildningsavdelningar. Arbetsuppgifterna består i att besöka lärare i skolorna, utarbeta övningar och program, delta i konferenser med lärare samt vara stöd för språklärare.

2.9.2.2 Regionalt

Vid länsskolnämnderna finns fortbildningsavdelningar ledda av heltidsanställda fortbildningsledare. Fortbildningskonsulenter företrädande olika

m m 84 Undervisningens organisation

ämnen inom grundskola och gymnasieskola finns till det antal som skolfastställer. De är lärare som är tjänstlediga från hälften av överstyrelsen sina lärartjänster for att tjänstgöra som konsulenter. verkar även en särskild institution för Nära fortbildningsavdelningarna information om pedagogiska hjälpmedel, länscentral för pedagogiska hjälpmedel (LPH). Riksdagen har emellertid på grundval av Förslag i lärome- Prop l973:76 delspropositionen beslutat att dessa länscentraler för pedagogiska hjälpmedel skall upphöra den 30 juni 1974. Fortbildningsledarens ansvarsområde omfattar planering och genomförande av studiedagsverksamhet, ledarutbildning, skolledar- och andra konfesamt ledningen av konsulentverksamheten. Till detrenser, kursverksamhet ta kommer samverkan med och fortbildning via olika organ såsom länsteater, museum, Sveriges Radio. polis, lärarhögskolor etc.

Länsskolnämnderna planerar och söker genomföra verksamheter som

kommunerna i stor utsträckning skall betala. l vissa län har tillsatts en för fortbildningsfrågor bestående av representanter för komreferensgrupp munerna och länsskolnämnden. Referensgruppen kan planera for samordav fortbildningsverksamheten tidsmässigt och for olika stadier, ganing rantier kan skapas för kontinuitet mellan kommunens och länsskolnämndens planering av fortbildningsaktiviteter etc. Referensgruppens beslut i fortbildningsfrågor går ut som rekommendationer och erbjudanden till skolstyrelserna. Länsskolnämndens fortbildningskonsulenter har till uppgift att samla information om metodiska handleda oerfarna lärare uppslag i undervisningen, till lärare, skolledningar och skolstyrelser besamt ge råd och anvisningar i institutioner. är att träffande hjälpmedel och utrustning Viktiga uppgifter besöka skolor och lärare, att ta emot auskultanter i den egna undervisningen liksom att delta i studiedagar, kurser och studiecirklar och att tillsammans med lärare få diskutera undervisningsproblem och finna lösningar eller nya grepp- Konsulenterna har i sitt arbete många tillfällen att registrera fortbildningsbehov. central samordning av fortbildningskonsulenternas verk- Någon direkt samhet och innehållet däri förekommer lör närvarande inte. Huvuddelen av konsulentverksamheten bedrivs på grundskolstadiet. Konsulenter i mindre frekventa ämnen, i forsta hand konsulenter på det gymnasiala stadiet, har ofta större arbetsområde än länet. Den ringa tillstadiet kompenseras av gymna- i gången av konsulenter på det gymnasiala vars arbetsuppgifter i stor utsträckning överensstämmer sieinspektörerna, med fortbildningskonsulenternas. Gymnasieinspektörernas årliga rapporter dokumentation om den pedagogiska verksamheten i ämutgör en värdefull nena och ger ofta stoffoch impulser till debatt om ämnenas speciella problem. En viktig del i fortbildningsverksamheten utgör också utbildning och fortbildning av skolledare och huvudlärare på olika stadier.

2.9.2.3 Loka/r

Skolledning, huvudlärare, ämnes- och samverkanskonferenser är viktiga faktorer i fortbildningsarbetet. Ämneskonferenserna skall planera arbetet i

Undervisningens organisation m m 85

ämnena, granska stoffet i läroböckerna samt avge förslag om inköp och nya läroböcker. Förarbetet till dessa beslut innebär studier och diskussioner, som ofta leder till förnyelse, omprövning av metoder, utbildningskomplettering etc. Rektors och studierektorers kontakter med lärarna vid sådana tillfällen erbjuder utmärkta möjligheter att skapa och utveckla en fortbildningsmedveten inställning bland lärarna. De största kommunerna i landet har i skiftande omfattning egna ämnesoch/eller stadiekonsulenter vilkas verksamhet kompletterar fortbildningskonsulenternas vid länsskolnämnderna. I t ex Stockholm och Malmö täcker dessa de flesta ämnen i grundskolan, i Göteborg enbart s k övningsämnen och tralikundervisning.

2.9.3 Olika typer avfortbildning 2.9.3. l Obligatorisk fortbildning Det organiserade fortbildningsarbetet bedrivs dels som obligatorisk fortbildning, dels som frivillig. Enligt skolstadgan får undervisningen inställas för anordnande av högst fem studiedagar. Lärarna är skyldiga att delta i denna verksamhet. Studiedagarna sprids vanligtvis över hela läsåret på hel- eller halvdagar. Enligt den s k kommunöverenskommelsen skall länsskolnämnden organisera och genomföra minst en studiedag per år för ämnes-, övnings- och yrkeslärare. I praktiken har nämnderna i regel svarat för en Studiedag for högstadiets och två dagar for gymnasieskolans lärare. För det sistnämnda stadiets lärare krävs ofta samverkan inom länet, regionen och i vissa fall anordnas riksstudiedagar for lärare i mycket lågfrekventa ämnen. Förutom de regionala studiedagarna anordnas lokala studiedagar. Vid sådana studiedagar används ibland centralt producerat fortbildningsmaterial. Verksamheten kan ledas tex av skolledare eller huvudlärare. Ibland medverkar fortbildningskonsulenter eller metodiklektorer från lärarhögskolorna. Studiedagarna på låg- och mellanstadierna har under de senaste åren huvudsakligen bedrivits med centralt studiedagsmaterial inom Delta-l och JET? projekten.

2.9.3.2 Frivilligfortbildning Den frivilliga fortbildningen utgörs till största delen »av de av skolöverstyrelsen genom fortbildningsavdelningarna anordnade feriekurserna. Till deltagarna utgår resekostnads- och traktamentsersättning av statsmedel. Kursantalet är inemot 300 varje sommar, och till varje kurs uttas i regel 30 deltagare. Kurser anordnas förutom for lärare i viss utsträckning även för annan skolpersonal, elever och föräldrar. Utbudet av Sommarkurser och ämnesval kan bestämmas av efterfrågan på viss fortbildning men även av den allmänna utvecklingen inom un- Fortbildning av klasslärdervisningsväsendet. Kurserna äri regel ämnesanknutna men allt fler kurser are i matematik. 1 har behandlat allmänna pedagogiska frågor, elevvårdsfrågor, Skolhälsovård Fonbildning av lågstadielärare i engelska etc. Särskild uppmärksamhet har också kommit att ägnas åt invandrares (Junior English och språkliga minoriteters problem, handikappade elevers problem samt åt Teaching).

86 Undervisningens organisation m m SOU l974:36

frågor som sammanhänger med undervisning av underpresterande elever. För att möjliggöra for skolledarna att fullgöra sina alltmer krävande uppgifter anordnas skolledarkurser under både termins- och ferietid. Kurserna kan behandla både administrativa och pedagogiska frågor. Fortbildning av språklärare innebär särskilda arrangemang for utlandsvistelser. Denna fortbildning administreras av lärarhögskolan i Uppsala. Utlandskurserna har som uppgift att ge lärarna förnyad kontakt med språket i dess miljö och med landets befolkning, att ge tillfälle att studera samhällsinstitutionerna, att ge orientering i kulturfrågor etc. Kurserna anordnas ofta i samarbete med landets myndigheter och utbildningsväsende. Fortbildningsavdelningarnas språkassistenter deltar ibland i dessa kurser och ibland erhålls experthjälp från respektive land. Vid sidan av feriekurserna anordnas även kurser under terminstid, bl a frivilliga kvällskurser. Arrangörer av dessa kurser är länsskolnämnderna eller kommunerna. Den enskilde lärarens fortbildning är ytterst beroende av honom själv. Oavsett inom vilken sektor av skolan han arbetar eller på vilket stadium han tjänstgör kommer behovet av både ämnesfördjupning och breddning av den personliga utbildningen att göra sig gällande. Därvid kommer fortsatta högskolestudier ofta ifråga liksom en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen inom de egna ämnena genom studium av facktidskrifter, nyutkommen litteratur etc. Fortbildningsmoment av de slag som ovan nämnts kommer också in i det dagliga arbetet och genom ständiga kontakter med kolleger och elever. Lektionsförberedelser, diskussioner och arbete i lärarlag. ämneskonferenser etc innehåller många fortbildningsmoment. En av huvudlärarnas uppgifter är också att främja lärarnas fortbildning och handleda mindre erfarna kolleger.

2.9.3.3 Direkrkursør pilotkurser Feriekurser har tidigare vanligen ordnats som s k direktkurser. Härmed avses att fortbildningen i forsta hand tar sikte endast på kursdeltagarna. Sådana direktkurser kan även ge effekt på andra än deltagarna, därigenom att kolleger och ämneskonferenser får en redogörelse för kurserna, får ta del av kursmaterial etc. Kursmaterial och dokumentation från kurser sprids också i viss utsträckning till skolor, ämneskonferenser och lärare genom direkt utsändning eller genom publicering i facktidskrifter och lärarpress. Under senare år har även anordnats sk pilotkurser. Syftet med dessa är, att deltagarna efter genomgången kurs skall användas som kursledare i kommunens eller regionens studiedagsverksamhet. Kursdeltagarna kan också under kurstiden arbeta fram eller pröva studiematerial, som sedan skall användas i studiedags- eller studiecirkelsammanhang.

2.9.3.4 Övrigfortbildningsverksamhet

Ett stort antal fonbildningskurser anordnas även av organisationer och institutioner som SAF, LO, ämnesföreningar, Svenska Bankföreningen m fl. - Fortbildningskurser av denna typ speciellt de som anordnas av arbets-

SOU l974:36 Undervisningens organisation m _m 87

marknadens - är särskilt organisationer angelägna För lärare i gymnasieskolan med uppgift att ge yrkesteknisk grundutbildning. Därvid torde fortbildningsmålen behöva avse både utveckling och förändring inom olika yrkesomrâden samt studier av sociala förhållanden och förändringar.

88 Resurser SOU l974:36

3 Resurser

3.1 Personal

3. l.l Allmän orientering om vissa grundläggande besrämmelser och _förhållanden 3. l. l. l Inledning l Utredning och förslag om utbildning och anställning för lärare inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU/L, SÖ 1973) konstateras följande (s 80):

Det totala regelsystemet för lärarnas anställningsförhållanden i olika skolformer har nått en sådan omfattning och komplexitet, att det i sin helhet inte behärskas av en enskild individ. Det tar för sin tillämpning i anspråk högst betydande personalinsatser hos bl a den lokala skolledningen och hos regionala och centrala myndigheter på skolområdet. Även personalorganisationerna måste sätta in stora arbetskraftsresurser. Trots att så betydande personalinsatser nu tas i anspråk, får man konstatera att det brister i efterlevnaden. Redan omfattningen och komplexiteten och följderna därav kan väcka tanken på att en omprövning kunde vara behövlig. Till stor del beror omfånget och komplexiteten på att systemet bygger på en mångfald mycket preciserade tjänstetyper och behörighetsregler med anknytning till ämnen enligt dessas benämning och innehåll i gällande tim- och kursplaner. Gamla behörighelsregler kan oftast inte utplånas vid in- träffade förändringar i exempelvis skolformens läroplan eller i lärarutbildningen - och helt nya utan till dessa gamla regler läggs ständigt ändringar. kompletteringar regler att tillämpas parallellt för olika generationer av lärare. En typ av fråga som allt oftare väcks är huruvida den ena eller andra arbetsuppgiften ingår i lärarijänsten (i lärares skyldigheter) eller inte.”

En förklaring till att personalbestämmelserna inom skolområdet blivit så omfattande, svårtydda och invecklade torde vara att det nuvarande statliga driftbidraget är lärarlöneanknutet, vilket bl a medfört en ingående detaljreglering när det gäller skolans personal. En annan bidragande orsak torde även vara att de genomgripande skolreformerna som genomförts på senare år medfört en vad man skulle kunna beteckna som provisorisk påbyggnad av gällande regelsystem. Därigenom har systemet blivit än mer invecklat och svåråtkomligt, vilket bidragit till att öka svårigheterna att praktiskt tilllämpa gällande bestämmelser. Ytterligare en förklaring är ett uttryckt önskemål från lärarorganisationeritas sida om centrala bestämmelser. Genom riksdagsbeslut 1965 reformerades de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt. Reformen innebar att de offentliga tjänstemännen inord-

Resurser 89

nades i ett regelsystem som i princip motsvarar det som redan tidigare gällt mellan parterna på den privata arbetsmarknaden. Den nya lagstiftningen, som trädde ikraft l966-0l-O1.innehåller två huvudförfattningar, nämligen statstjänstemannalagen (StL) och kommunal- SFS 1965:274 tjänstemannalagen (KtL). Den förra innehåller de grundläggande bestäm- SFS 1965:275 ntelserna om statstjänstemännens rättsställning, medan kommunaltjänstemannalagen innehåller vissa bestämmelser om kommunaltjänstemännens ställning i arbetsrättsligt hänseende. Genom den nya lagstiftningen gjordes lagar som tidigare endast gällt den privata delen av arbetsmarknaden tillämpliga även inom den offentliga sektom. Bland de viktigare lagar som i dag äger tillämpning även inom den offentliga sektorn kan av skyddslagstiftningen nämnas 1970 års allmänna l arbetstidslag, l963 års lag om semester, 1949 års lag om kollektivavtal, 1928 års lag om arbetsdomstol, 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt samt 1920 års lag om medling i arbetstvister.

i

Frågor om lön och andra ekonomiska villkor regleras numera i bestämmelser tillkomna genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter även för tjänstemän i stat och kommun. Andra bestämmelser av administrativ .7 x karaktär och inom det avtalsförbjudna området återfinns i ensidigt av ar- 2 l betsgivaren utfärdade bestämmelser. Då kommunerna är huvudmän för grundskolan och kommuner och landstingskommuner för gymnasieskolan och Särskolan, äger kommunaltjänstemannalagen tillämpning på samtliga tjänstemannaanställningar inom dessa skolformer. Här bortses från eventuellt förekommande statstjänstemannaanställningar förda på övergångsstat vid viss skolas eller skolforms kommunalisering. Specialskolan är statlig varför statstjänstemannalagen äger tillämpning på tjänstemannaanställningarna vid denna skolform. Denna lag är även till- Iämplig på personal vid länsskolnämnderna och skolöverstyrelsen.

3.1 . 1 .2 K onzmunalrjänsremän Tillämpningsområdet för kommunaltjänstemannalagen framgår av dess första paragraf. Denna lag äger tillämpning på anställning med kommun såsom arbetsgivare och KtLl§ tjänsteman som arbetstagare. Med kommun likställs i denna lag landstingskommun, kommunalförbund, församling, kyrklig samfällighet, skogsvårdsstyrelse, allmän försäkringskassa samt, enligt Konungens bestämmande, annan allmän inrättning.” Då lagen saknar definition på begreppet tjänsteman, får det anses tillkomma kommuner och landstingskommuner att - därest Kungl Majzt inte i annan ordning utfärdat bestämmelser härom - vid anställandet avgöra och utsäga, om vederbörandeskall ha tjänstemannastatus och därmed falla inom lagens tillämpningsområde eller inte. Kommunaltjänstemannalagen, som reglerar vilka frågor som kan göras till föremål för kollektivavtalsreglering, har nyligen ändrats, så att en utvidgning av det avtalsbara området har skett fr o m 197401-01 enligt nedan.

90 Resurser

KtL2§ Tidigare lydelse: Nuvarande lydelse: 2 § I anställningsförhållande varå denna lag är tillämplig gäller vad som är bestämt i avtal. Avtal må ej träffas om a) inrättande eller indragning av tjänst eller tjänsteorganisationens utformning i övrigt; b) myndighets eller inrättnings ar- b)myndighets eller inrättnings betsuppgifter, ledningen eller _förde/- verksamhet ningen av arbetet inom myndigheten eller inrätlningen eller rätt till annan ledighet än semester; c) anställningsvillkor som regleras i lag eller annan författning och angår tjänstetillsättning, disciplinär bestraffning eller anställnings upphörande. Har avtal träffats i strid mot bestämmelserna i andra stycket, är avtalet i denna del utan verkan.” KtL3§ även tjänstemans rätt att delta i vissa konflikter som Lagen behandlar beslutats av arbetstagarförening m ll bestämmelser om konfliktsituationer. l anslutning till att avtalsbara frågor regleras genom kollektivavtal och SFS 1965:276 slutligt prövas av arbetsdomstolen har genom lag förordnats, att arbetstagare ej må föra talan om offentlig arbetsgivares beslut rörande hans arbets- eller anställningsvillkor, om han eller arbetstagarförening som han tillhör äger väcka talan i saken hos arbetsdomstolen eller i dess ställe inför skiljemän. För oorganiserad tjänsteman finns dock möjlighet att anföra besvär eller föra talan vid allmän domstol, eftersom han inte kan få sin sak prövad vid arbetsdomstolen. Talan mot kommunal myndighets beslut förs genom besvär. Besvär kan SFS 1953:753 76 s ske enligt de i kommunallagen angivna grunderna för s k kommunalbesvär eller genom förvaltningsbesvär, när särskilda regler om detta angivits i speciallagstiftning. Vid kommunalbesvär prövas endast beslutets laglighet, inte dess sakliga innehåll. I landstingskommunerna och i 25 primärkommuner finns särskild besvärsnämnd inrättad. Besvärsnämnden har att uppta och avgöra besvär över beslut om tillsättande av eller förordnande med vikariatslön på tjänstede kommunala avtalens regler. Nämnden kan mannaställning enligt också pröva vissa beslut om entledigande och disciplinära åtgärder. Över beslut om tillsättning av kommunaltjänsteman vid icke specialreglerad förvaltning, vilket är en inte avtalsbar fråga, förs alltså talan enligt kommunallagens besvärsrättssystem, om inte särskild besvärsnämnd finns inrättad. Vid kommunalbesvär gäller de kommunala besvärsgrunderna, dvs olaglighet, kompetensöverskridande, orättvis grund, felaktigt förfarande och kränkning av enskild rätt. Om inte särskilda behörighets- eller befordringsgrunder fastställts för viss anställning i kommun utan särskild besvärsnämnd, kan inte ett tillsättningsbeslut angripas med framgång på grund av att en mer meriterad förbigåtts. Det kan nämligen inte göras gällande att enskild rätt kränkts, då det inte finns föreligger någon rätt att erhålla viss tjänst. Om däremot besvärsnämnd inrättad, kan den vid prövning av bl a tjänstetillsättningsärenden pröva be-

Resurser 91

slutets lämplighet eller ändamålsenlighet. Till skillnad från besvär enligt kommunallagen, då enbart kommunmedlem kan anföra besvär, äger varje intressent besvära sig hos besvärsnämnd. Inom den specialreglerade förvaltningen ñnns regler om förvaltningsbesvär intagna i specialförfattningar vid sidan av kommunallagen. Sådana regler återfinns tex i de olika Skolför- SL 53-54 §§L SS 19 kap fattningarna. SpecSs 101-103 §§

K om/ntlnalr/änsrerøzän med kommunal Iänerøg/ering Frågor inom det avtalsförbjudna området samt i övrigt för kommunen internt administrativa bestämmelser har sammanförts i en tjänstemannastadga ”Tjänstemannastadga för primärkommuner (TST 70)”. För landstingskommunerna gäller ”Tjänstemannastadga för landsting (LTS 70). Stadgorna har utarbetats av respektive kommunförbund och ensidigt rekommenderats medlemskommunerna till fastställande. Bestämmelserna i Stadgorna utgör regler av kommunal författningskaraktär. Beslut i frågor Som regleras i Stadgorna kan alltså inte göras till föremål for Förhandlingar och inte heller prövas av arbetsdomstolen. Tjänstemannastadgornas tillämpningsområde överensstämmer med tilllämpningsområdet för det kommunala avtalet ABT 70 och det landstingskommunala LABT 70. Skolledare och lärare vid grundskolan, gymnasieskolan och Särskolan är genom särskilda statliga bestämmelser undantagna avtalens tillämpning. För denna personal gäller inte heller den av respektive kommun fastställda tjänstemannastadgan.

Kommunalz/“ärzsrwviän :ned statlig /önereg/ering Kungl Majzts stadga om vissa tjänstemän hos kommuner m fl - kom- SFS 1965:602 munaltjänstemannastadgan (K+Sl- gälleri den mån Kungl. Maj:t förordnar anställning på vilken kommunaltjänstemannalagen är tillämplig. Genom Föreskrifter i skolstadgan och andra stadgor har kommunaltjänstemannastadgan gjorts tillämplig för huvuddelen av personalen inom grundskolan, gymnasieskolan, Särskolan och vid elevhemmen. Innehållet i kommunaltjänstemannastadgan kan inte förändras genom kollektivavtaLvarfördetavtalsbara området fördeanställda för vilkastadgan gäller begränsatsjäntfört med övriga kommunaltjänstemän. Avtal kan t ex inte träffas i frågor Som rör tjänstetillsåitttting,disciplinär bestraffning eller anställnings upphörande för bl a skolledare och lärare. Stadgan är utformad för till- Uppsägningstidens längd är dock en lämpning inom det av Kungl Maj:t reglerade icke statliga tjänstemannaområttvtalsbar fråga. det och tillämpningen är beroende av vad som föreskrivs i särskilda författningar. t ex skolstadgan. För skolchefer, skolledare, biträdande skolledare och lärare vid grundskolan, gymnasieskolan och Särskolan har Kungl Maj:t utfärdat kompletterande bestämmelser om tex inrättande av tjänster, förening av tjänster, Skyldighet att utöva annan tjänst, förflyttning och vikariat.

92 Resurser

3.1.1 .3 S tatsrjänste/nän För de statsanställda tjänstemännen gäller statstjänstemannalagen. Föreskrif- SFS 1965:601 ter för tillämpningen av lagen har utfärdats i statstjänstemannastadgan, vars innehåll är gemensamt för flertalet statstjänstemän. Särskilda tillämpningsföreskrifter återfinns i andra författningar, som tex i instruktioner för myndigheter. Bestämmelserna i statstjänstemannalagen och -stadgan är av principiellt sett samma innebörd som bestämmelserna i kommunaltjänstemannalagen och -stadgan

3.1.1.4 Lokal organisariong/öl /öne- och ansIällnings/râgor Handläggningen av frågor rörande löne- och anställningsvillkor är i praktiskt - särskilt inrättad taget samtliga kommuner koncentrerad till en nämnd personalnämnd (lönenämnd) eller till kommunstyrelsen. l några kommuner har även handläggningen av vissa andra frågor centraliserats. Detta gäller främst vissa serviceuppgifter. Svenska kommunförbundet har rekommenderat att de olika personalfunktionerna, såsom löne- och anställningsvillkorens utformning, rekrytering, personalutbildning, befordringsprinciper, omplaceringar m m sammanförs till ett organ. En form av centraliserad personaladministration, som tillämpas i många kommuner, är den s k centraladministrationen. Den innebär att kommunstyrelsen får i uppdrag av kommunfullmäktige att tillhandahålla nämnder har och styrelser resurser av olika slag, bl a personal. Kommunalstyrelsen därvid att tillsätta all personal där centraliserad tillsättning inte hindras av speciallagstiftning. Kommunstyrelsen utgör således myndighet för personal SFS 1972:374 inom centraladministrationen. Efter ändring av skolstadgan är det möjligt att efter beslut av kommunfullmäktige förlägga beslutanderätten när det gäller tillsättning, ledighet, vikariat, avsked eller entledigande för viss personal vid kommuns gymnasieskola och grundskola till annan kommunal nämnd än skolstyrelsen. För särskilt valt personalorgan liksom för kommunstyrelse som även är personalorgan har av kommunförbundet utarbetats förslag till normalinstruktion (-reglemente). l befogenhetshänseende är de båda förslagen överensstämmande. instruktionen, som fastställs av kommunfullmäktige, fastslår i l § att personalorganet bl a har till uppgift att handlägga frågor rörande avlönings-, pensions- och andra anställningsvillkor för arbetstagare i kommunens tjänst samt därmed sammanhängande spörsmål. Föreskrifterna i instruktionen gäller dock endast i den mån lag, författning eller andra av statlig myndighet meddelade eller fastställda bestämmelser

ej föranleder annat. För skolledare och lärare vid grundskolan, gymnasie-

skolan och särskolan gäller särskilda bestämmelser. Lönemyndighetens befogenheter beträffande dessa personalgrupper omfattar förutom handläggning av lokala tvisteförhandlingar i rättsfrågor bl a sådana fall då skolledare och lärare utför arbetsuppgifter inom icke statligt reglerad verksamhet. Lönemyndigheten kan i sin tur delegera beslutanderätten till ledamot eller åt tjänsteman hos kommunen, företrädesvisi frågor av icke principiell natur. Som exempel på frågor som kan delegeras kan nämnas löneklassplacering

Resurser 93

vid nyanställning, fastställande av lön (arvode) i enskilda fall, exempelvis vid tillfällig anställning. Kommunens beslutanderätt i fråga om inrättande av tjänster och förvaltningsorganisationens utformning utövas av kommunfullmäktige. Ovan redovisade Förhållanden inom primärkommunerna kan sägas gälla även för landstingskommunerna. Således finns ett av Landstingsförbundet utarbetat normalreglemente för personalnämnd. Innehållet i detta reglemente överensstämmer i princip med innehållet i förslaget til! instruktion (reglemente) för personalorganet inom primärkommuner. Inom varje landstingskommun finns alltså ett organ med uppgift att handlägga avtalsfrågor och s frågor i övrigt som rör anställningsvillkoren för arbetstagarna. Även vissa serviceuppgifter sammanförs enligt normalreglementet under central ledning. l de fall en särskild myndighet och inte förvaltningsutskottet tilldelats här avsedda uppgifter inom landstingskommunerna benämns den vanligen

i

personalnämnd.

l

i 3.1.1.5 R egelsysrem för kommunaltjänstemän med kommunal Iönereglering

A vralsbara _ frågor Det kommunala förhandlingsväsendet har utvecklats därhän, att de grundläggande anställningsvillkoren för kommunernas samtliga arbetstagare huvudsakligen avgörs vid förhandlingar mellan kommunforbunden och arbetstagarorganisationerna. Detta gäller de avtal som innehåller generellt verkande bestämmelser om anställningsvillkor, såsom allmänna bestämmelser, förhandlingsordningar, pensionsreglementen, centrala specialbestämmelser om Iönegradsplacering m m. löneplaner och tillägg på löneroch pensioner. Till denna grupp av bestämmelser hör även resereglementen, bilersättningsregler och bestämmelser om företagsnämnder och arbetarskydd.

Övriga delar av anställningsvillkoren, således bl a lokala specialbestäm-

melser till avtalen och i övrigt oreglerade delar av avtalsområdet, har kommunernas förhandlingsorgan (lönemyndigheterna) att förhandla och sluta överenskommelser om, enligt reglerna i gällande förhandlingsordningar. l anslutning till det centrala förhandlingsarbetet utarbetas också av arbetsgivarparten anvisningar beträffande frågor om vilka avtal inte får träffas eller frågor där prövning eller beslut enligt ingångna avtal tillkommer kommunen (arbetsgivaren). Metodiken för kommunala anställningsvillkors tillkomst innefattar vidare att de centrala parternas överenskommelser i flertalet fall överförs till lokal tillämpning genom rekommendationer om upprättande av lokala kollektivavtal, innehållande bla vad som centralt överenskommits. Det direkta ansvaret för kollektivavtalens lokala tillämpning och tolkning ankommer därför på kommunernas lönemyndigheter både beträffande centralt och lokalt överenskomna bestämmelser. Mellan de centrala parterna (Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och respektive fackliga riksorganisationer) träffas efter förhandlingar en s k huvudöverenskommelse (HÖK) (senast 1971). Denna centrala överenskommelse innehåller dels de bestämmelser som skall gälla mellan centrala parter, t ex Allmänna bestämmelser för tjänstemän ABT 70(inom lands-

94 Resurser

tingen LABT 70), Specialbestämmelser för centralt reglerade tjänstemannaanställningar CTA (inom landstingen LCT) och Schablontillägg på löner, dels överenskommelse om att rekommendera att det mellan kommun och berörd arbetstagarorganisation vid lokala förhandlingar skall upprättas ett lokalt kollektivavtal med utformning enligt särskilt avtalsformulär (KAT). Sådant avtal upprättas i samband med förhandlingar om lokala specialbestämmelser. De lokala specialbestämmelserna innehåller då bl a lönegradsplaceringar m m för anställningar vilka inte regleras av CTA eller där lönegradsplacering enligt CTA skall fastställas vid lokal förhandling. Part på arbetsgivarsidan vid dessa Förhandlingar är kommunens lönemyndighet. HÖK och protokollet till HÖK liksom KAT-formuläret innehåller i övrigt en rad specificerade protokollsanteckningar och formella regler. Utöver här nämnda avtalsbestämmelser upprättas också fristående arvodesavtal och specialöverenskommelser. Sådana kan förekomma både centralt och lokalt.

Icke avtalsbara frågor

Den lokala tjänstemannastadgan (TST 70, LTS 70) innehåller bestämmelser

inom det avtalsforbjudna området samt i övrigt för kommunen internt ad-

ministrativa regler. Sålunda innehåller stadgan den av fullmäktige respektive landstinget fastställda befogenhetsfördelningen beträffande frågor om anställningsvillkoren för huvudparten av tjänstemännen. Stadgan utgör också den organisatoriska bakgrunden för kollektivavtalens uppbyggnad. I stadgan återfinns bestämmelser bl a om kungörelse av anställning, anställande av tjänstemän, villkor for anställning, anställningsbevis, tjänstemans allmänna skyldigheter, bisyssla, beviljande av tjänstledighet. Vissa av de i stadgan intagna bestämmelserna återfinns också i avtal. Beslutanderätten i frågor behandlade i stadgan tillkommer enligt huvudre- *Myndigheten = den beslutangeln myndigheten. lett antal frågor har genom stadgebestämmelse nämnd på vars lönestat derätten förbehållits lönemyndigheten. Härutöver gäller att fullmäktige anställningen (tjänsten) redovisas, eller, om sådan (landstinget) har att inrätta tjänster och besluta om förvaltningsorganisanämnd inte finns. tionens utformning i övrigt. kommunens styrelse. Det kan inom respektive kommun (landstingskommun) upprättas instruktioner eller befattningsbeskrivningar for enskilda anställningar och i övrigt utfärdas anvisningar för den lokala tillämpningen av gällande bestämmelser. Till de träffade avtalen utarbetas också centrala anvisningar i bl a avtalsförbjudna frågor(Anvisningar till huvudöverenskommelsen). Även för kommunaltjänstemän med kommunal lönereglering finns i vissa fall av Kungl Majzt eller statlig myndighet utfärdade bestämmelser om arbetsuppgifter, behörighet m m, exempelvis beträffande skolläkare och skolsköterska.

3.1.1.6 Rege/sysremjör starst/änsremän och/ör kommzma/_r/änsremän vilkas ansrällnings- eller arbetsvillkor_fastsIäl/s under medverkan av Kungl Majzt eller myndighet som Kungl Maixr bestämmer Utöver tidigare nämnda lagar och stadgor har Kungl Majzt utfärdat kompletterande bestämmelser i särskilda skolstadgor och andra kungörelser.

Resurser 95

En grundläggande författning är kungörelsen om inrättande av vissa statligt SFS 1965:915 reglerade tjänster m m i vilken Kungl Maj:t meddelat vissa bestämmelser om inrättande av tjänster. Kungörelsen är bla tillämplig på statens tjänstemän med undantag av tjänstemän hos riksdagen eller dess verk, skoldirektörer eller biträdande skoldirektörer utom i Stockholm, Göteborg och Malmö, rektorer, biträdande skolledare eller lärare vid grundskolan och gymnasieskolan (inklusive rektorer och lärare vid skolformer som fr o m 1971-07-01 infogats i gymnasieskolans organisation), föreståndare eller biträdande föreståndare vid elevhem anordnade i ani slutning till grundskolan samt på särskolchefer, rektorer, biträdande skolledare eller lärare vid Särskolan. Av kungörelsen framgår bla följande: Tjänst kan inrättas som ordinarie, extra ordinarie eller extra med viss beteckning eller som arvodestjänst. Ordinarie tjänst inrättas endast för heltidstjänstgöring (heltidstjänst). Extra ordinarie och extra tjänst kan inrättas för såväl heltids- som deltidstjänstgöring. Sådan tjänst skall dock omfatta

i

t minst hälften av heltidstjänstgöring, om Kungl Maj:t inte föreskriver annat. Ordinarie statlig tjänst inrättas av Kungl Maj:t. Detsamma gäller extra ordinarie och extra statliga tjänster placerade i en viss lägsta lönegrad. Annan statlig extra ordinarie eller extra tjänst och arvodestjänst inrättas av vederbörande myndighet, om annat inte följer av beslut eller bestämmelse som Kungl Maj:t meddelar. Bestämmelserna i föregående stycke är tillämpliga på tjänster vid specialskolan. Beträffande denna skolform bestämmer Kungl Maj:t för varje budgetår, genom en i regleringsbrev upptagen personalförteckning. antalet , ordinarie och extra ordinarie tjänster av olika slag som får finnas, inklusive § vissa tjänster i befordringsgång (avser inte tjänster som lärare). Regleringsi brevet innefattar också detaljerade bestämmelser om belopp som får tas i anspråk för anställning av viss extra personal, för avlönande av vikarier och för utbetalande av arvoden av skilda slag. Utöver de lärartjänster som är upptagna i personalförteckningen föreligger möjligheter att vid de enskilda skolenheterna anställa icke ordinarie lärare som fordras för att uppehålla undervisningen. Tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör i kommun samt som rektor eller lärare i kommun eller landstingskommun inrättas av vederbörande kommunala myndighet. I kungörelse om inrättande av vissa tjänster i befordringsgång m m, som SFS 1966:462 är tillämplig på bl a vissa tjänster som lärare vid här berörda skolformer, finns vissa regler om förutsättningar och villkor (t ex i behörighetshänseende) som måste vara uppfyllda för att anställning i befordringsgång skall kunna ifrågakomma. Tjänst i befordringsgång, som kan vara extra ordinarie eller extra, inrättas av vederbörande myndighet, dvs i detta sammanhang skolstyrelsen (motsvarande). Det torde dock ofta förekomma att Skolstyrelsen i sin tur delegerat på skolchef eller rektor för vederbörande skolenhet att anställa (inrätta tjänster för) icke-ordinarie lärare. Kungl Maj:t har vidare i en kungörelse med särskilda bestämmelser för SFS 1965:931

96 Resurser SOU l974:36

vissa tjänstemän inom universitets- och skolväsendet utfärdat kompletterande bestämmelser till de inledningsvis berörda lagarna och stadgorna. Kungörelsen innefattar föreskrifter om dels Förening av tjänster, dels skyldighet för innehavare av ordinarie tjänster som lärare att låta sig förflyttas till vissa andra ordinarie statligt reglerade tjänster, om det fordras till följd av omorganisation eller på grund av indragning av övertalig tjänst som lärare eller om andra särskilda skäl föreligger, dels föreskrifter om vikariat m m. De olika stadgor som finns för skolan och dess verksamhet innefattar när det gäller personalfrågor utförliga bestämmelser på bl a följande punkter: a) vilka olika slag av tjänster som skolchef, skolledare, biträdande skolledare och lärare som kan inrättas, b x; vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att vissa slag av tjänster skall få inrättas, c) i vissa fall närmare föreskrifter om antal tjänster av skilda slag som får inrättas, d) allmänna åligganden och skyldigheter, Huvudlärare finns inte i e) bestämmelser om huvudlärare, institutionsföreståndare, specialskolan. för olika slag av tjänster, f) behörighetsvillkor g) bestämmelser om tillsättning av tjänster, innefattande befordringsgrunder samt detaljerade regler för tillsättningsproceduren för olika slag av tjänster, h) bestämmelser om skolläkare och Skolsköterska och annan icke-pedagogisk personal, i) bestämmelser om ledighet, vikariat och anställnings upphörande, disciplinär bestraffning m m samt j) besvärsregler Skolöverstyrelsen har jämlikt föreskrifter i skolstadgorna att meddela de anvisningar och fastställa de formulär, som fordras för tillämpning av stadgorna. Härutöver har i Kungl brev, ämbetsskrivelser m m utfärdats kompletterande bestämmelser till skolstadgorna. De berör bl a frågor om personal på skolans område.

3.1.1.7 Vissa viktigare kommunala och statliga kollektivavtal _lör r/änstemän Huvudavtal Bestämmelser om den s k statstjänstenämnden, förhandlingsordningen och samhällsfarliga konflikter återfinns för den statligt reglerade personalen i det s k slottsbacksavtalet, “Huvudavtal om förhandlingsordning m m mellan staten och huvudorganisationer. Alla förhandlingar

statstjänstemännens

skall ske i den ordning som föreskrivs i slottsbacksavtalet. Vissa bestämmelser om bla samrådsförfarande vid lokala tvister i kommuner återfinns i det av avtalsverket utfärdade handläggningscirkuläret “Allmänna föreskrifter om handläggningen av vissa frågor om anställningsvillkor” (1972-06-08). Motsvarande regler återfinns för den kommunalt reglerade personalen i “Kommunernas huvudavtal (KHA), som gäller inom såväl den primärkommunala sektorn som inom den landstingskommunala. Det kommunala huvudavtalet uppvisar stora likheter med slottsbacksavtalet. För den kommunala sektorn

SOU |974:36 Resurser 97

finns tillsatt en särskild nämnd, motsvarande statstjänstenämnden, med syfte att Förhindra samhällsfarliga konflikter.

A//nzärma bestämmelser

För de statligt reglerade tjänsterna gäller Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän, AST. För undervisningsväsendet gäller del XV, varav avdelning A innehåller bestämmelser för de anställda inom grundskolor, gymnasieskolor m m. För den kommunalt reglerade personalen gäller “Allmänna bestämmelser för tjänsteman ABT 70” respektive LABT 70”. Avtalsverket, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet utarbetar anvisningar för tillämpning av respektive avtal. AST respektive (L)ABT reglerar allmänna löne- och anställningsvillkor och innehåller exempelvis löneklassplaceringsregler. uppsägningstider, semester och sjukvärdsförmåner. Det grundläggande normallönesystemet med löneplaner, Iönegrader och löneklasser är överensstämmande uppbyggt inom de båda avtalsområdena. Lönegrader inom den statliga löneplanen A motsvaras av lönegrader med beteckningen KA inom kommuner och landstingskommuner. De statliga löneplanerna U, B och C saknar emellertid direkt motsvarighet för kommunalt reglerade tjänster för vilka däremot finns en särskild löneplan med beteckningen KB. Beteckningen på de statliga löneplanerna kompletteras oftast med ytterligare en bokstav vilken anger anställningsform enligt nedan.

ordinarie tjänst tillsatt med fullmakt eller konstitutorial ordinarie tjänst tillsatt med förordnande för bestämd tid

OQO-two

ordinarie tjänst tillsatt med förordnande tills vidare extra ordinarie tjänst extra tjänst

En betydelsefull skillnad mellan AST och (L)ABT ligger i avgränsningen av tillämpningsområdet. (L)ABT äger tillämpning på arbetstagare som anställts som tjänsteman, om inte lag, författning eller andra av statlig myndighet meddelade eller fastställda bestämmelser föranleder annat och om _ annat avtal inte gäller. Tillämpningsomrâdet begränsas alltså inte till särskilt l inrättade tjänster. l stället indelas tjänstemannaanställningarna enligt (L)ABT

f i grupper, varvid grupptillhörigheten blir beroende av tjänstgöringens om-

fattning och karaktär. AST däremot äger endast tillämpning på statliga och

E vissa angivna icke-statliga tjänstemän som innehar ordinarie, extra-ordinarie

i eller extra tjänst. ; Viktiga olikheter mellan (L)ABT:s och AST:s innehåll sammanhänger med i olikheter i det avtalsbara området. Sålunda innehåller (L)ABT bestämmelser j* om kungörelse av anställning, vissa villkor för anställning, krav på saklig i från arbetsgivarens grund som skäl för uppsägning sida i vissa fall, allmänna i skyldigheter samt disciplinära åtgärder vid fel och försummelse i tjänsten m m, vilka frågor inte är avtalsbara inom AST:s tillämpningsområde. I vissa avseenden bygger AST på begrepp som saknas inom (L)ABT. Exempel på detta är bestämmelserna om stationeringsort och reglerna om arbetsgivarimräde.

98 Resurser

Uänsre/örteckningsbestämme/ser Bestämmelser om lönegradsplacering m m är intagna i tjänsteforteckningsavtal. För de statligt reglerade tjänsterna gäller dels Tjänsteförteckningsavtal beträffande vissa statliga och icke-statliga tjänster inom undervisningsområdet, TFU”, dels “Allmänt tjänsteforteckningsavtal beträffande statliga och vissa andra tjänster, ATF. Närmast motsvarande centralt upprättade bestämmelser för kommunalt reglerade tjänstemannaanställningar är för den primärkommunala sektorn “Specialbestämmelser för centralt reglerade tjänstemannaanställningar, CTA och för landstingskommunala Specialbestämmelser m m till kollektivavtal för tjänstemän, LCT”. Förutom CTA och LCT finns i respektive kommun lokalt överenskomna tjänsteforteckningar. TFU innehåller bestämmelser om lönegradsplacering, befordringsgångar, avlöningsförstärkningar, arvoden till timlärare m fl och arbetstid för vissa m m i TFU anknyter till de betjänster. Reglerna om lönegradsplacering stämmelser om tjänsters inrättande, behörighet till tjänster. åligganden m m som återfinns i bl a skolstadgan, omsorgsstadgan, specialskolstadgan och särskilda kungörelser. De kommunala motsvarigheterna till TFU (CTA och LCT) innehåller i likhet med TFU regler om lönegradsplacering, rekryteringsgångar, vissa arvoden m m men också specialbestämmelser till de allmänna bestämmelserna. CTA och LCT uppställer beträffande flera arbetstagarkategorier särskilda utbildningskrav. Dessa utbildnings- eller examenskrav gäller emellertid inte som villkor för innehav av viss anställning, utan enbart som krav för att erhålla viss i avtalsbestämmelserna angiven lönegradsplacering. l en del fall finns också i avtalet intagna lönegradsplaceringsregler för tjänsteman som saknar den för “normallönegraden” föreskrivna utbildningen. för innehav av viss anställning är i förekommande fall Behörighetsvillkor ensidigt fastställda lokalt i respektive kommun eller landsting eller av staten. Till skillnad från bestämmelserna i TFU lämnar reglerna i CTA och LCT ofta utrymme för lokala variationer mellan kommunerna. Detta sker dels beträffande vissa anställningar centralt angenom att lönegradsplaceringen givits inom latituder, dels genom lokal tillämpning av rekryteringsgångar, bedömning av utbildning och erfarenhet i lönegradsplaceringshänseende m m. Då lönegradsplacering i de centrala bestämmelserna angivits inom vissa latituder fastställs den slutgiltiga placeringen med iakttagande av centralt utarbetade normer vid lokala förhandlingar i respektive kommun och landstingskommun. Vid sådana lokala förhandlingar skall ofta de centrala parterna medverka enligt särskild föreskrift i avtalet.

A rbetsgi va :ven riler Avtalsverket förhandlar samt sluter och uppsäger kollektivavtal på kommuns vägnari fråga om statligt reglerade tjänster. Kommun skall också följa av avtalsverket meddelade föreskrifter och anvisningar för tillämpning av avtalen. I de statliga avtalen har emellertid arbetsgivaren förbehållits en ensidig prövi vissa frågor. Dessa avtalsbestämmelser brukar nings- eller bedömningsrätt benämnas “arbetsgivarventiler. Här återfinns också de s k skälighetsfrågor-

SOU I974:36 Resurser 99

na, som behandlas av en s k skälighetsgrupp inom avtalsverket. Skälighetsprövning kan avse t ex tillgodoräkning av viss verksamhet vid inplacering i löneklass och tillgodoräkning av viss tidigare verksamhet m m för lönegradsplacering inom befordringsgång. För att klargöra vilken myndighet som skall utöva arbetsgivarens befogenheter har avtalsverket utfärdat särskilda föreskrifter (den s k arbetsgivarnyckeln). Sålunda har av avtalsverket foreskrivits, att arbetsgivarens befogenheter skall utövas av avtalsverket i en del frågor, medan beslutsbefogenheterna beträffande andra frågor för personal på skolans område överlåtits på skolöverstyrelsen (ibland med, ibland utan rätt för skolöverstyrelsen att delegera frågorna till regional eller lokal myndighet), länsskolnämnderna eller lokal myndighet. l Kungl kungörelsen om utövande SFS l97l:760 av arbetsgivarens befogenhet i vissa fall enligt allmänt avlöningsavtal for statliga och vissa andra tjänstemän (AST) har befogenhetsutövningen i några fall förbehâllits Kungl Majzt. ifråga om några “ventilen” har avtalsverket direkt tilldelat den lokala skol-

myndigheten arbetsgivarbefogenheten. Skolöverstyrelsens delegering av be-

slutanderätten till den lokala myndigheten hari visst fall kombinerats med särskild anvisning om hur ventilen“ skall användas (avser arvodei vissa fall vid ASÖ 1971/7255 vikariat på tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör). Arbetsgivarbefogenheten ankommer i några fall på Kungl Majzt men i de flesta fall på avtalsverket. skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden/skolöverstyrelsen. Länsskolnämnd beträffande skola under inseen- Det är inte möjligt att göra en direkt jämförbar genomgång av de kom- de av nämnden och munala avtalen då dessa inte har samma uppbyggnad som de statliga avtalen. skolöverstyrelsen beträffande annan skola. Det kan dock nämnas att det är myndigheten (den nämnd, på vars lönestat anställningen tjänsten - redovisas eller,om sådan inte finns, kommunens styrelse) som har att utöva arbetsgivarens befogenhet enligt (L)ABT 70, om inte annat framgår av TST 70 (LTS 70) eller fastställts av fullmäktige. nemyndighetens (personalnämndens) allmänna uppgifter och befogenheter framgår i övrigt av den fastställda normalinstruktionen. Som exempel på frågor där beslutanderätten tillkommer annan än myndigheten kan nämnasz 1 lnom Iandstingskommunen motsvaras kommunfullmäktige av Iandstinget. kommunens styrelse av förvaltningsut- Fullmäktige: Inrättande av tjänst och beslut om forvaltningsorganisationens utformskottet. lönemyndigheten ning i övrigt av personalnämnden och Kommunens myndigheten av direktio- Beslut om förflyttning av tjänsteman till tjänstemannaanställning eller nen. styrelse: annat arbete vid annan myndighet Lönemyn- Prövning av tjänstbarhetsintyg, beslut om särskilda anställningsvillkor digheten: som kan föranledas av ökad risk för sjukdom, frågor rörande innehav av bisyssla, placering och uppflyttning i löneklass. beslut om tjänstledighet för enskilda angelägenheter för längre tid än sex månader, utbyte av påbörjad tjänstledighet, rätt att bibehålla lön eller del av lön vid tjänstledighet för förtroendemannauppdrag åt den egna kommunen och för studier.

Exemplen visar att arbetsgivarbefogenheterna i många väsentliga frågor utövas av ett centralt organ inom kommunen.

100 Resurser

3.1.1.8 A nta/ anställda i primär- och landsringskommzmer Av totalt 465 000 tjänstemän med statlig eller statligt reglerad tjänst var 1972- 10-01 91 000 heltidsanställda och 15 800 deltidsanställda skolledare och lärare inom grundskolan. gymnasieskolan och särskolan. lnom primärkommunerna fanns 1973-0301 förutom skolledare och lärare 93 800 heltidsanställda och 25 200 deltidsanställda tjänstemän. medan antalet övriga arbetstagare (dvs icke tjänstemän) vid samma tillfälle var 237 200, varav 62 200 heltidsanställda. Det sammanlagda antalet anställda var alltså - skolledare och lärare undantagna vid denna tidpunkt 356 200, varav 156 000 heltidsanställda. För landstingskommunerna var motsvarande siffror 1973-03-01 55 700 heltidsanställda och 23 300 deltidsanställda tjänstemän. medan antalet övriga arbetstagare var 148 600, varav 74300 heltidsanställda. Sammanlagt hade landtingskommunerna alltså - med undantag for skolledare och lärare 227 600 anställda varav 130000 heltidsanställda.

3.1.2 Vissa bestämmelser om tjänster som sko/chefer samt om tjänster som skolledare, biträdande skolledare och lärare

3.1.2.1 Inledning Statliga ordinarie tjänster liksom även statliga extra ordinarie och extra tjänster i en viss lägsta Iönegrad inrättas av Kungl Majzt. Annan statlig extra ordinarie eller extra tjänst samt arvodestjänst inrättas av vederbörande myndighet, om annat ej följer av beslut eller bestämmelse som Kungl Majzt meddelar. 1 enlighet härmed inrättas flertalet tjänster inom specialskolan av Kungl Majzt. På det kommunala och landstingskommunala statligt lönereglerade skolområdet inrättas tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör samt som rektor (studierektor) eller lärare av vederbörande kommunala myndighet. Kommunal myndighets beslut om inrättande av sådan tjänst är dock for närvarande endast av formell natur, eftersom fråga om när tjänst av visst slag får inrättas reellt regleras av Kungl Majzt genom bestämmelser i skollag och skolstadgor eller genom andra bestämmelser. Beträffande specialskolan bestämmer Kungl Majzt för varje budgetår. genom en i regleringsbrevet avseende anslag till det obligatoriska skolväsendet m m upptagen personallörteckning. det tlnldl ordinarie och extra ordinarie tjänster av olika slag som får finnas. Utöver de lärartjänster som finns upptagna i regleringsbrevet föreligger dock möjligheter att - efter prövning av länsskolnämnden - vid de enskilda skolenheterna anställa ickeordinarie lärare (bl a lärare i befordringsgång) i den utsträckning som fordras för att uppehålla undervisningen. 1 bilaga 11 har gjorts en sammanställning över av Kungl Majzt (i vissa fall av skolöverstyrelsen) utfärdade bestämmelser om inrättande av tjänster som skolchefer samt av tjänster som skolledare och biträdande skolledare vid grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan. I bilaga 12 har gjorts en motsvarande sammanställning beträffande tjänster

Resurser 101

som lärare vid nämnda skolformer. l denna bilaga redovisas också vissa bestämmelser om ämneskombinationer för tjänster som lärare m m.

3.1.2.2 Bestämmelser om inrättande av tjänster som sko/chefer samt av tjänster som skol/edare och biträdande skolledare Möjligheterna att i en kommun få inrätta tjänster som skoldirektör eller biträdande skoldirektör är beroende av skolväsendets omfattning i kommunen uttryckt i ett lägsta poängtal. Även möjligheterna att inrätta vissa tjänster som skolledare eller som biträdande skolledare vid grundskolan och gymnasieskolan regleras på ett motsvarande sätt. Poängberäkningssystemet beskrivs på s 55. Av bilaga 11 framgår de detaljerade bestämmelser som för närvarande finns i stadgor m m för inrättande av tjänster av skilda slag. l enlighet med dessa bestämmelser regleras frågan om inrättande av tjänster av de slag som här berörs av Kungl Majzt, antingen direkt genom utfärdade bestämmelser eller indirekt genom föreskrifter om att i vissa fall särskilt beslut eller medgivande fordras av Kungl Majzt, skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden. Att Iänsskolnämnden beslutar om klassanordningar i grundskolan och Särskolan samt att skolöverstyrelsen beslutar om inrättande av nya skolenheter vid gymnasieskolan och om gymnasieskolenheternas dimensionering och organisation påverkar indirekt skolledarorganisationen vid nämnda skolformer. l vissa fall fordras skolöverstyrelsens eller länsskolnämndens medgivande för att vakant ordinarie tjänst som skolledare eller biträdande skolledare skall få kungöras ledig. Skolöverstyrelsen (länsskolnämnden) kan vid beslut i sådant ärende exempelvis föreskriva, att tjänsten på grund av en förestående g kommunsammanläggning skall uppehållas med långtidsvikariat.

i l det följande ges kommentarer till några av de i bilaga ll intagna be-

stämmelserna. lnom parentes anges motsvarande punkter i bilagan. Alla de bestämmelser som finns intagna i bilagan kommenteras alltså inte nedan.

Skolchefer (p l)

i Enligt bestämmelserna i skollagen skall i varje kommun ñnnas en skolchef. SL 3 §

Omfattar skolväsendet i en kommun mindre

i än sju klasser eller föreligger

i eljest särskilda skäl, får skolöverstyrelsen besluta att skolchef inte skall finnas.

, Alla kommuner har nu skolchef.

i

Statligt reglerad tjänst som skolchef förekommer inte i landstingskoml munerna. l dessa har ändå inrättats tjänster för ledning och samordning l av skolverksamheten. l vissa landstingskommuner benämns dessa tjänster skolchef, i andra utbildningschef eller avdelningschef.

Ordinarie tjänst som skolchef (p 1.3) Om kommunens skolväsende under skolstyrelsens förvaltning omfattar Ss 11:3 lägst 150 poäng finns en ordinarie tjänst som skolchef(skoldirektör). Sådan tjänst får finnas redan vid 130 poäng, om skolöverstyrelsen medger det, samt om

102 Resurser

synnerliga skäl föreligger, vid ett lägre poängtal än 130, om Kungl Majzt medger det. Huvudregeln är att tjänst som skoldirektör finns redovisningsåret efter det kommunen uppnår 150 poäng. Om poängtalet överstiger 130 och inom två år beräknas uppnå 150 poäng, medger skolöverstyrelsen enligt praxis inrättande av tjänst. Detta inträffar ofta i samband med kommunsammanläggningar. Då särskilda skäl föreligger, t ex i utpräglade glesbygdsområden, har skolöverstyrelsen medgett inrättande av tjänst även om 150 poäng inte uppnåtts och inte heller beräknas komma att uppnås. Om kommuns poängtal från att tidigare ha överstigit 150 senare sjunker under 150, får kommunen behålla tjänsten så länge poängtalet inte understiger 130. För närvarande finns skoldirektörer i fyra kommuner där poängtalet ligger under 150 poäng: Ulricehamn, Vallentuna och Varabygdens skolförbund. Genom Hagfors, kommunsammanläggningar 1974-01-01 beräknas samtliga av nämnda kommuner utom Vallentuna omfatta mer än 150 poäng. Härutöver kan nämnas att framställning till Kungl Majzt gjorts om att få inrätta skoldirektörstjänst fro m 1974-01-01 nybildade Häri den genom kommunsammanläggning kommun i vilken understiger 130. Framställningen som jedalens poängtalet tillstyrkts av skolöverstyrelsen har föranletts av en riksdagsmotion.

Ordinarie tjänst som rektor i grundskolan (p 2.1)

Ss 1222-3 I varje kommun finns minst en tjänst som rektor vid grundskolan. Enligt finns två eller flera tjänster som rektor vid grundskolan i komskolstadgan munen. om den del av skolväsendet i kommunen som är underställd rektor omfattar Om särskilda skäl föreligger och om skolvissa lägsta poängtal. överstyrelsen medger det, får antalet rektorstjänster vara högre respektive lägre än som följer av skolstadgan. har i ett flertal fall medgett att en sådan ökning re- Skolöverstyrelsen spektive reducering av antalet rektorstjänster fått ske. Besluten om ökning av antalet rektorstjänster har huvudsakligen gällt glesbygdskommuner. efter ansökan att rektorstjänst under 1 några fall har Kungl Maj:t medgett tid fått utnyttjas för särskilt ändamål, tex för övergripande plabegränsad nering av specialundervisning eller för ledning av invandrarundervisning inom en kommun.

Ordinarie tjänst som studierektor i grundskolan (p 2.2) Då arbetsområdet för rektor omfattar lägst 43 poäng eller - om högstadium - finns även en ordinarie som studierektor Ss 12:4 ingår lägst 22 poäng, tjänst inom området. Den pedagogiska ledningen av ett rektorsområde kan emellertid efter medgivande från länsskolnämnden förstärkas på annat sätt än genom anställande av studierektor. Ett villkor är dock att en sådan anordning inte medför högre kostnader för statsverket än om studierektor varit anställd.

Skolledare och biträdande skolledare i gymnasieskolan (p 3)

Ss 13:2 Avgörande för hur skolledningen i gymnasieskolan utformas är vilket slag av skolenhet det rör sig om. Det finns tre olika slag av gymnasieskolenheter:

Resurser 103

allmän skolenhet och särskild skolenhet typ 1 eller typ 2. Med allmän skolenhet avses en fullständigt integrerad gymnasieskolenhet, dvs med både tre-, eventuellt även fyrååriga linjer, och tvååriga linjer av olika slag, såväl mera allmänt teoretiska och praktiskt yrkesinriktade. Med särskild skolenhet typ l avses en enhet med endast eller med övervägande praktiskt yrkesinriktade linjer. Särskild skolenhet typ 2 omfattar endast eller huvudsakligen treåriga linjer. Om det i en kommun finns mer än en gymnasieskolenhet skall de mera praktiskt yrkesinriktade tvååriga linjerna ha en viss omfattning för att skolenheten skall räknas som allmän. ; Läsåret 1973/74 finns 563 gymnasieskolenheter. Av dessa är l2l allmänna l enheter, 348 särskilda enheter typ l och 94 typ 2. Varav 36 med jordbruk X och trädgård, 27 med l skogsbruk och 31 med l lanthushåll. För dessa Ordinarie tjänst som rektor, studierektor respektive arvodestjänst som senare gäller särskilda studierektor vid allmän skolenhet (p 3.1) bestämmelser. Skolöverstyrelsen har 1973-12-04 Vid allmän skolenhet skall enligt skolstadgan finnas en ordinarie tjänst som lagt fram förslag till nya rektor och minst en ordinarie Därutöver kan finnas regler for skolledningen tjänst som studierektor. vid dessa skolor. Med an- § högst en ordinarie och fyra arvodestjänster som studierektor beroende på l ledning av förslaget f 3. skolenhetens poängtal. Vid bestämmande av poängtalet för inrättande av har beslut fattats på ordinarie medräknas grundval av prop 1974:82 studierektorstjänst både studievägar i gymnasieskolan och annan utbildning vid skolenheten. När man bestämmer poängtalet for Ss l3z4-6 arvodestjänster som studierektor medräknas studievägar vid gymnasieskolan och annan utbildning vid skolenheten med undantag for klasser av grundskolan och sådan vuxenutbildning for vilken finns särskild arvodestjänst som studierektor. Bestämmelserna om skolledartjänster vid allmän skolenhet medger att även en förhållandevis liten gym nasieskolenhet med allsidig linjeuppsättning får minst tre skolledare respektive biträdande skolledare. De 30 poäng som krävs härför uppnås nämligen vanligen vid ett elevantal på 400- 500. Uppgår elevantalet till drygt det dubbla finns vanligen underlag för fem skolledartjänster, nämligen förutom rektor två ordinarie studierektorstjänster och två arvodestjänster. Bestämmelserna kan synas komplicerade, särskilt med hänsyn till de dubbla slagen av studierektorstjänster. Det är emellertid att märka att den allmänna skolenheten utgör en sammansmältning av tre tidigare skolor, nämligen dels gymnasium-fackskola (i vilken de ordinarie studierektorstjänsterna förekom), dels yrkesskola (i vars skolledning ingick arvodesanställda studierektorer). För allmän skolenhet som omfattar mer än 129,5 poäng gäller utöver vad som anges i skolstadgan de bestämmelser som Kungl Majzt meddelar. Kungl Majzt har beträffande en allmän skolenhet medgett inrättande av ytterligare en ordinarie och två arvodestjänster som studierektor. Skolenhetens poängtal omfattade vid tidpunkten för detta beslut drygt 330 poäng.

Ordinarie tjänst som rektor, extra tjänst som biträdande rektor samt arvodestjänst som studierektor vid särskild skolenhet typ l (p 3.2)

Särskild skolenhet typ l omfattar uteslutande tvååriga linjer, varav det övervägande antalet utgörs av mera praktiskt yrkesinriktade linjer. Skolledningen

104 Resurser

svarar här oftast mot samma organisation som tidigare fanns i yrkesskolan av motsvarande storlek. Vid särskild skolenhet typ l finns en tjänst som rektor, om ej annat följer av beslut som Kungl Majzt meddelar. Sådant beslut kan bl a medge att skolenheten får ingå i grundskolrektors arbetsområde. Om särskilda skäl föreligger får vidare två eller flera skolenheter typ l gemensamt utgöra underlag for tjänst som rektor. Rektorstjänst kan l vara ordinarie eller arvodestjänst på deltid. För att ordinarie tjänst skall få

av l

inrättas krävs varaktigt underlag om minst 7,5 poäng. Om inrättande l sådan tjänst beslutar länsskolnämnden. Ss 13:21 Enligt skolstadgan gäller att en tjänst som biträdande rektor kan inrättas vid särskild skolenhet typ 1, om rektors arbetsområde omfattar lägst 70 poäng och om skolöverstyrelsen medger det. Skolöverstyrelsen bifaller regelmässigt framställningar om inrättande av sådan tjänst, om nyssnämnda villkor är uppfyllt. De ifrågavarande tjänsterna hade fram till och med utgången av juni 1973 karaktären av arvodestjänster, som inte var pensionsgrundande. From 1973-07-01 har tjänsterna ombildats till extra tjänster, varigenom pensionsfrågan lösts. Särskild skolenhet typ 1 saknar - till skillnad från övriga gynmasieskolenheter - ordinarie Däremot finns en eller flera studierektorstjänster. arvodestjänster som studierektor om poängtalet omfattar lägst 30 och länsskolnämnden medger det.

Ordinarie tjänst som rektor och som studierektor vid särskild skolenhet typ 2 (p 3.3) Skolledningen vid särskild skolenhet typ 2 svarar mot skolledningen som tidigare fanns i gymnasium - fackskola av motsvarande storlek. Det innebär att ordinarie tjänst som rektor alltid finns. Ss 13:32 Enligt skolstadgan får vid särskild skolenhet typ 2 inrättas en ordinarie tjänst som studierektor, om skolöverstyrelsen medger det. Sådant medgivande har lämnats beträffande samtliga skolenheter i landet av detta slag. Vid gymnasieskolan i Örebro anordnas sedan budgetåret 1970/71 gymnasial utbildning lör gravt hörselskadade. Utbildningen som läsåret 1970/71 bedrevs som försöksverksamhet, har from 1971-07-01 fått reguljär form. Kungl Majzt har 1972-01-28 utfärdat bestämmelser rörande den ifrågavarande l0§ i dessa bestämmelser skall for utbildningen linutbildningen. Enligt nas två särskilda ordinarie tjänster som studierektor.

Ordinarie tjänst som särskolchef (p 5.2) Os 25§ Enligt omsorgsstadgan kan, om två eller flera ordinarie heltidstjänster som rektor finns under styrelsen och om skolöverstyrelsen medger det, en särskild ordinarie tjänst som särskolchef inrättas. För närvarande finns fyra sådana tjänster - en tjänst i vart och ett av Stockholms, Malmöhus, Västernorrlands och Jönköpings län.

Ordinarie tjänst som rektor i särskolan (p 6.1)

Os 60.5 Enligt omsorgsstadgan finns för landstingskommuns särskola minst en ordinarie tjänst som rektor. Uppgår elevantalet till minst 100, kan två eller

SOU l974:36 Resurser

flera ordinarie tjänster som rektor inrättas, om skolöverstyrelsen medger det. Vid specialsärskola finns alltid en särskild ordinarie tjänst som rektor. Läsåret 1972/73 fanns 52 ordinarie rektorstjänster. Fro m 1973-07-01 har antalet sådana tjänster ökat till 56. Härtill kommer tre särskilda ordinarie rektorstjänster vid specialsärskola. Detta innebär att from 1973-07-01 finns två eller flera ordinarie rektorstjänster i alla län utom Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Hallands, Värmlands och Jämtlands län. l dessa sex län finns bara en ordinarie rektorstjänst.

Ordinarie tjänst som studierektor i särskolan (p 6.3) Enligt omsorgsstadgan kan, om särskilda skäl Föreligger och om skolöverstyrelsen medger det, ordinarie tjänst som studierektor inrättas. Os 61.5 Läsåret 1972/73 fanns 34 sådana tjänster. Antalet tjänster har fr o m 1973- 07-Ol ökat till 42.

Ordinarie tjänst som studierektor för lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet (p 8.1) Enligt 5 § Kungl Majzts kungörelse om viss personal för lärarutbildning m m får i kommun där lärarhögskola anordnar försöks- och demonstrationsverk- SFS l968:3l9 - samhet (löd-verksamhet) utöver vad som följer av skolstadgan om Kungl Majzt medger det finnas en ordinarie tjänst som studierektor med uppgift att närmast under lärarhögskolan leda lcd-verksamheten i kommunen. Kungl Majzt har medgett att sådan tjänst får finnas i samtliga kommuner med större lärarhögskolor, dvs i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

l slutet av 1972 fanns enligt statistiska centralbyråns Iärarstatistik följande antal tjänster som skoldirektör eller biträdande skoldirektör samt som skolledare eller biträdande skolledare inom grundskolan och gymnasieskolan.

Antal tjänster cirka

3. l .2.3 Vissa bestänune/ser om tjänster som lärare -inrättande av tjänster, antal tjänster och än:tteskontbirtatiottet m m Den tidigare gällande indelningen av tjänster som lärare i tjänsteri läroämttett, övningsämnen respektive yrkesämnen avskaffades i och med gymnasieskolans införande 197l-07-Ol. Man övergick då till att i stället beteckna varje

106 Resurser SOU l974l:36

Ss 15:1; 16:1 slag av tjänst som lärare med ett nummer, t ex tjänst som lärare 1 för kl1ass på lågstadiet i grundskolan eller tjänst som lärare 149 i gymnastik i gyvmnasieskolan. Nummerbeteckningarna för tjänster av samma slag varierar m1e1lan olika skolformer. 1 det följande används av praktiska skäl ibland de tidigare gällande beteckningarna. Som framgår av bilaga 12 regleras frågor om inrättande av olika slag av tjänster som lärare, frågor om ämneskombinationer for sådana tjänster, fråggor om inrättande av tjänster som huvudlärare och institutionsforeståndare wetc av Kungl Majzt, antingen genom bestämmelser i respektive skolstadgor elller genom i annan ordning utfärdade bestämmelser. 1 åtskilliga fall har Kumgl Majzt foreskrivit, att skolöverstyrelsen har att utfärda bestämmelser elller föreskrifter i viss fråga eller att skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden lhar att besluta eller vidta annan åtgärd i viss fråga. De fall där den enskilda Skolstyrelsen eller rektorn har möjligheter att besluta är for närvarande mycket få. Följande fall kan här nämnas. Inom ramen for av Kungl Majrt utfärdade bestämmelser beslutar Sk{01styrelsen normalt beträffande ordinarie tjänst som lärare, som kan omfaitta Ss 15:5; 16:17 ett eller flera alternativa ämnen, efter forslag av rektor vilka ämnen scom Ss 15:13; 16:26 skall ingå i tjänsten. Skolstyrelsen beslutar, efter forslag av rektor, äwen om ämneskombinationer for extra ordinarie och extra sådana tjänster, varwid i princip de bestämmelser om ämneskombinationer skall tillämpas som gälller for motsvarande ordinarie tjänster. Beslut om inrättande av icke-ordinarie tjänster som lärare fattas oclkså lokalt (beträffande specialskolan dock först efter prövning av länsskolnämmden). Lärarbehovet är dock beroende av undervisningens organisation, cdvs elevernas fördelning på klasser och grupper, som i sin tur styrs genom av central eller regional statlig myndighet meddelade beslut eller bestämmelsser. Rektor har befogenhet att i vissa fall fatta beslut om arbetsområdet for SQ 1971-09-21 so 1970-03419 institutionsforeståndare i gymnasieskolan. Skolans styrelse beslutar. efter fförslag av rektor, om arbetsområdets huvudsakliga omfattning och inriktniing för huvudlärare i särskolan. Skolans styrelse har även möjlighet att deleggera beslutanderätten i denna fråga till särskolchefen eller rektor. I det följande ges kommentarer till några av de i bilaga 12 intagna lbestämmelserna. lnom parentes anges motsvarande punkter i bilagan. A\lla de bestämmelser som finns intagna i bilagan kommenteras alltså inte nedáan.

Ordinarie tjänster som lärare i grundskolan (p 1.1) Utöver ordinarie tjänster som lärare av de slag som framgår av skolstadggan Ss 15:1 får i grundskolan enligt övergångsbestämmelserna p 4 till Kuingl Majzts kungörelse 1970:78 efter utgången av juni 1970 finnas vissa fore nyyssnämnda tidpunkt förekommande slag av ordinarie tjänster, nämligen orrdinarie ämneslärartjänst för folkskollärare med vidareutbildning i handeelsämnen, ordinarie ämneslärartjänst for gymnasieingenjörer eller gymnassieekonomer med viss vidareutbildning,ordinarie tjänst som lärare i tekniskai läroämnen,ordinarie tjänst som lärare i merkantila läroäm nen och yrkesämnoen. ordinarie tjänst som yrkeslärare och ordinarie tjänst som lärare i handeelsyrken. Sådan tjänst får inte nyinrättas eller återbesättas.

Resurser 107

Vidare kan inrättas ordinarie tjänst som skolkantor, som är en tjänst som kyrkomusiker och klasslärare på lågstadiet eller på mellanstadiet. Den som tillfälligt skall utöva tjänst som skolkantor anställs som innehavare av extra ordinarie eller extra tjänst eller som orgelspelare. Bestämmelser om här avsedda tjänster linns intagna i kyrkomusikerstadgan. SFS 1950:375 Undervisningen på grundskolans högstadium i läroämnen har sedan 1950talets mitt ombesörjts av i huvudsak två olika tjänstekategorier, adjunkter (numera tjänst som lärare 16) och ämneslärare (numera tjänst som lärare 18). Med den senare gruppen avses folkskollärare (mellanstadielärare) som har viss ämnesutbildning för närvarande en eller flera studiekurser vid filosofisk fakultet om minst sammanlagt 40 poäng jämte vissa andra kurser. En sådan vidareutbildad folkskollärare(mellanstadielärare) kan erhålla -tjänst som adjunkt, om han bl a genomgått studiekurser om sammanlagt minst 80 poäng vid filosofisk fakultet. l skrivelse till Kungl Majzt 1971-01-20 tog skolöverstyrelsen upp frågan om vidareutbildning av mellanstadielärare. Härvid konstaterades bla, att gjorda beräkningar visade att behovet av lärare i läroämnen mot slutet av 1970-talet mer än väl kunde tillgodoses genom utbildning av personer som inte förut skaffat sig mellanstadielärarutbildning, sk direktutbildade, vid oförändrad intagningskapacitet vid lärarhögskolornas ämneslärarlinjer. Skolöverstyrelsen föreslog dock, att vidareutbildning av mellanstadielärare skulle anordnas även i fortsättningen. Denna vidareutbildning borde emellertid leda till en kompetens jämbördig med den direktutbildade adjunktens. Som en konsekvens av detta ställningstagande föreslogs att vidareutbildningen skulle leda till full behörighet för adjunktstjänst. l den proposition som bl a behandlade det nyssnämnda förslaget framhöll Prop 1972:26 föredraganden. att ämneslärarna gjort skolundervisningen värdefulla tjänster särskilt under skolreformernas genomförande. Pedagogiskt hade det varit en fördel att inom högstadiet ha tillgång till lärare med erfarenhet från undervisning på ntellanstadiet. Införandet av de särskilda vidareutbildningsmöjligheterna innebar också att en viktig utbildningspolitisk princip förverkligades på detta område. nämligen önskemålet att till ett yrke rekrytera personer med skiftande erfarenheter och varierande förkunskaper liksom strävan att ge den enskilde möjlighet att komma vidare inom sitt fackområde.

Föredraganden ansåg därför, att det även i fortsättningen liksoml, hittills

borde finnas två lärarkategorier som skulle svara för undervisningen i läroämnen på grundskolans högstadium. De av föredraganden i propositionen framlagda förslagen antogs av riksdagen.

Olika slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare i grundskolan (D 1.2.1) Utöver extra ordinarie och extra tjänster som lärare av de slag som framgår av skolstadgan samt av vad som i övrigt anförts under denna punkt i bilaga Ss 15:7 12 får i grundskolan enligt övergångsbestämmelserna p 5 till Kungl Majzts kungörelse 1970:78 intill den tidpunkt som Kungl Majzt bestämmer i särskild ordning inrättas följande slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare, nämligen ämneslärartjänst för folkskollärare med vidareutbildning i han-

108 Resurser

delsämnen, ämneslärartjänst för gymnasieingenjör eller gymnasieekonom med viss vidareutbildning, tjänst som lärare i tekniska läroämnen, tjänst som lärare i merkantila läroämnen och yrkesämnen, tjänst som yrkeslärare och tjänst som lärare i handelsyrken. Genom av Kungl Majzt 1971-06-30 utfärdade bestämmelser har viss begränsning av ovan berörda bestämmelser om inrättande av tjänster meddelats. Sålunda får numera efter utgången av juni 1972 vid grundskolan finnas extra ordinarie och extra tjänst som yrkeslärare eller som lärare i tekniska läroämnen och ämneslärartjänst för vidareutbildad gymnasieingenjör endast om länsskolnämnden medger det och längst till utgången av juni 1974. Någon motsvarande begränsning av tjänsternas varaktighet är inte fastställd för extra ordinarie och extra tjänst som lärare i handelsyrken eller som lärare i merkantila läroämnen och yrkesämnen och ämneslärartjånst för folkskollärare med vidareutbildning i handelsämnen samt ämneslärartjänst for gymnasieekonom med viss vidareutbildning. På grundval av en gjord fåltenkät har skolöverstyrelsen emellertid i skrivelse till Kungl Majtt 1973-03-27 föreslagit att tjänster av de slag som avses i föregående stycke skall avvecklas med utgången av juni 1975. .lämlikt av Kungl Majzt 1970-04-24 utfärdade provisoriska bestämmelser får fro m 1970-07-01 vid grundskolan och gymnasiet, fackskolan eller yrkesskolan, dvs numera vid gymnasieskolan, inrättas extra ordinarie heltidstjänster i övningsämne och läroämne (t ex i musik och historia, i teckning och svenska, i gymnastik och biologi), om länsskolnämnden medger det. Genom beslut 1973-05-11 har Kungl Majzt medgivit att tjänster av nyssnämnt slag under i övrigt oförändrade villkor vid behov får inrättas som extra tjänster. Vidare lår from 1970-07-01 jämlikt av Kungl Majzt 1971-10-01 utfärdade provisoriska bestämmelser vid grundskolan inrättas extra ordinarie heltidstjänster i textilslöjd, matematik och fysik eller kemi. Tjänst som avses i föregående stycke får inrättas, om tjänstgöringsuitderlaget i övningsämnet omfattar minst en tredjedel och högst två tredjedelar av undervisningsskyldigheten för reguljär övningslärartjänst. Har tjänst inrättats och blir antal veckotimmari läroämnet (-ämnena) som får ingå i tjänsten

lägre än sju, skall tjänsten dras in. Behörig till tjänst av här avsett slag

är den som dels år behörig till ordinarie tjänst i övningsäntnet och som innehar ordinarie eller extra ordinarie tjänst som övningslärare, dels beträffande läroämnet uppfyller vissa krav i fråga om genomgångna studiekurser SFS 1969:50 inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen om utbildning vid de filosofiska fakulteterna eller i fråga om betyg i filosofisk ämbetsexamen SFS 1959:610 enligt stadgan angående filosofiska examina eller äldre bestämmelsen, dels i fråga om läroämnet (-ämnena) genomgått särskild metodisk fortbildningskurs enligt bestämmelser som Kungl Majzt meddelar eller tjänstgjort som För extra ordinarie lärare i textilslöjd, matematik lärare i läroämnet (-ämnena) under minst två terminer till en omfattning och fysik eller kemi gäller av sammanlagt minst fem veckotimmar. i stället att läraren beträffande läroämnena De i det föregående berörda tjänsterna är alltså avsedda for lärare i övningsmed godkända vitsord ämne som i övrigt har sådan teoretisk utbildning eller som avser att komskall ha genomgått plettera sin teoretiska utbildning så att de är respektive blir behöriga att textillinjeit vid Chalmers tekniska högskola. undervisa i visst (vissa) läroämnefn).

Resurser

På grundval av ett av organisationskommittén for högre musikutbildning (OMUS) i skrivelse 1971-05-12 framlagt förslag har Kungl Majzt 1971-05-27 också utfärdat bestämmelser angående utbildning av lärare i musik och annat ämne. Denna utbildning, som är provisorisk i avvaktan på en slutlig reformering av musiklärarutbildningen och som omfattar ämnesteoretisk och praktiskpedagogisk utbildning, har anordnats i Göteborg av OMUS sedan budgetåret 1971/72. Utbildningen ger kompetens till undervisning i musik och annat ämne i grundskolan och gymnasieskolan. Som komplettering till nämnda beslut 1971-05-27 har Kungl Majzt 1972- 05-05 - med upphävande av vad i det tidigare angivna beslutet 1970-04-24 * sägs om tjänst vari ämnet musik ingår utfärdat bestämmelser rörande tjänster för lärare i musik och annat ämne i grundskolan och gymnasieskolan m m. Beslutet innebär att vid nämnda skolformer får tills vidare fr o m 1973- 01-01 inrättas extra ordinarie och extra tjänster som lärare i musik och annat ämne (svenska. engelska, matematik, historia eller - efter medgivande av skolöverstyrelsen annat ämne som enligt skolstadgan kan ingå i tjänst som lärare 16-18 respektive 153). Tjänst i musik och annat ämne får inrättas om tjänstgöringsunderlaget beräknas omfatta undervisning i både musik och det andra ämnet, varvid undervisningen i det andra ämnet normalt skall omfatta minst sju veckotimmar i heltidstjänst enligt de närmare anvisningar skolöverstyrelsen utfärdar. Behörig till extra ordinarie eller extra tjänst som lärare i musik och annat ämne är den som avlagt filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen om SFS 1969:50 utbildning vid de filosofiska fakulteterna som omfattar studiekurser om sammanlagt 120 poäng, vari ingår ämnesutbildning i musik med minst 60 poäng och i annat ämne studiekurs eller studiekurser for utbildning av lärare i ämnet om sammanlagt minst 40 poäng (för ämnesgruppen musik-svenska studiekurser om minst 60 poäng i svenska). För behörighet till extra ordinarie tjänst fordras dessutom att ha avlagt examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt bestämmelser som Kungl Majzt meddelar. Ingår ett tredje ämne inom ramen for 120 poäng i examen skall vad i skolstadgan sägs om stödämne för tjänst som lärare 152 i gymnasieskolan Ss bil 2 äga motsvarande tillämpning på tjänst som lärare i musik och annat ämne p l52.l.l.l i såväl gymnasieskolan som grundskolan. Ämnet musikvetenskap får dock inte vara stödämne. Behörig till extra ordinarie tjänst som lärare i musik och annat ämne är även den som uppfyller de behörighetsvillkor för vilka redogjorts i det föregående i anslutning till Kungl Majzts provisoriska bestämmelser 1970- 04-24 om extra ordinarie tjänster som lärare i övningsämne och läroämne. Då möjligheter att inrätta de tjänstetyper som behandlas i det föregående endast funnits en kort tid, torde hittills endast ett fåtal tjänster ha inrättats. 1 detta sammanhang må erinras om att lärarutbildningskommittén (LUK) SOU 1972:92 i ett betänkande framlagt förslag om en reguljär utbildningsväg till lärare i övningsämne och läroämnetn). Förslaget innebär bl a att ämnesutbildningen för lärare i slöjdgymnastik, teckninghemkunskap med fiera ämnen fiyttas till flosolisk fakultet, där man efter tre års studierl 120 poäng) skall kunna ta en li-

l 10 Resurser

losolie kandidatexamen. i vilken sålunda bl a skall kunna ingå studiekurser i övningsämne. Nya ämneskombinationer Föreslåst tex gymnastik och ett främmande språk. För adjunktsbehörighet skall krävas genomgången ettårig praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola efter filosofie kandidatexamen. Behörighet att inneha lektorstjänst i övningsämne skall kunna uppnås på samma sätt som i övriga ämnen. LUK:s Förslag bereds för närvarande i utbildningsdepartementet.

Yrkesvalslärartjänst i grundskolan m m (p 1.3) Yrkesvägledningen i skolan sköttes från början helt av arbetsmarknadsmyndigheterna. Under 1950-talet infördes systemet med yrkesvalslärare i Försöksverksamheten med enhetsskola. inom gymnasiet har arbetsmarknadsstyrelsen erbjudit yrkesvägledning sedan början av 1940-talet. Genom 1964 års riksdagsbeslut angående reformering av de gymnasiala skolorna infördes en Förändrad organisation i gymnasiet och fackskolan, som innebar att yrkesvägledningen kom att ombesörjas både av arbetsmarknadsverkets och skolans personal (i Första hand skolkuratorerna). Någon organiserad verksamhet av detta slag inom den rent yrkesutbildande sektorn förekom inte. l vissa slag av lärartjänster i grundskolan inräknas kontaktarbete som erfordras för elevernas yrkesorientering enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar, varjämte i fråga om vissa slag av lärartjänster även skyldighet föreligger att utföra sådant kontaktarbete. Av bilaga 16 framgår vilka olika slag av lärartjänster som här avses. Begreppen yrkesvalslärare och yrkesvalslärartjänst bygger på de i Före- SÖ 1964-05-13 Skolöverstyrelsen har utfärdat Föregående stycke åsyftade bestämmelserna. skrifter och anvisningar om tillsättning av samt behörighetsvillkor och undervisningsskyldighet För ordinarie eller icke-ordinarie yrkesvalslärartjänst. Av cirkuläret framgår dels att För behörighet till sådan tjänst bl a krävs särskild utbildning i yrkesvägledning, dels att länsskolnämnden efter Förslag av skolstyrelsen För varje läsår fastställer det antal veckotimmar som För studieoch yrkesorientering (syo) får inräknas i yrkesvalslärartjänst, varvid antalet veckotimmar skall beräknas med utgångspunkt i antalet elever i årskurserna 6-9. - - Yrkesvalslärarna innehar vid sidan av sin anställning i skolan arvodesanställning hos länsarbetsnämnden. Särskild skyldighet att åtaga sig sådan anställning Föreligger i enlighet med skolöverstyrelsens Föreskrifter. SÖ 1964-06-02 Skolöverstyrelsen har utfärdat särskilda Föreskrifter och anvisningar om syo För elever i specialklass. Av cirkuläret framgår bl a att yrkesvalslärare i samråd med klassFöreståndaren omhänderhar syo för sådana elever. Om

antalet specialklasselever i årskurserna 6-9 överstiger 36. kan viss special-

lärare utses att i samarbete med yrkesvalsläraren handha syo För dessa elever. - - För sådan speciallärare i detta sammanhang benämnd kontaktlärare gäller särskilda anvisningar angående hur stor del av undervisningsskyldigheten som får utbytas mot här avsett kontaktarbete. Prop 1971:34 Riksdagen beslutade 1971 att syo i gymnasieskolan skulle förstärkas och UbU 1971:21 att försöksverksamhet med en ny organisation för syo i såväl gymnasieskolan Rskr 1971:214 som grundskolan skulle påbörjas.

Resurser

Beslutet innebär bl a att skolväsendet enligt generella regler tilldelas resurser for studie- och yrkesvägledning (syo). En särskild befattningshavare förutsätts svara för syon (kallas i det följande syo-konsulent). Yrkesvalslärarna fullgör syo-uppgifter i första hand i grundskolan. Syo-konsulenten skall ägna sig uteslutande åt arbetsuppgifter inom skolväsendet. 1 vissa fall kan det dock tänkas föreligga skäl att avvika från normalmodellen genom att kombinera syo-funktionen med andra arbetsuppgifter. Även tjänst som deltidsanställd syo-konsulent skall kunna förekomma. Syo-konsulenten skall vara kommunalt anställd och tjänsten kommunalt lönereglerad. statsbidrag till syo-verksamheten utgår i form av schablonbelopp grundade på det faktiska elevunderlaget i kommunen. l kommuner där mer än ett schablonbelopp utgår bör antalet heltidsanställda syo-konsulenter ungefär motsvara antalet schablonbelopp. För blivande syo-konsulenter anordnas sedan budgetåret 1971/72 till vissa lärarhögskolor förlagda ettåriga kurser i syo, som tillgodoräknas som studiekurs om 40 poäng enligt Kungl Majzts kungörelse om utbildning vid SFS 1969:50 de filosofiska fakulteterna. Departementschefen har i propositionen (s 49) Prop 1971:34 framhållit att för att bli antagen till kursen bör krävas dels teoretisk utbildning - främst i beteendevetenskapliga ämnen -, dels yrkeserfarenhet minst ett år, vari bör ingå minst sex månaders sammanhängande anställning utanför skolväsendet. För att syo-konsulentgruppen skall få en allsidig sammansättning bör man också kunna bli behörig att antas till kursen genom lång yrkeserfarenhet kompletterad med en kortare beteendevetenskaplig utbildning på ungefär en termin eller motsvarande. [propositionen (s 42 och 47) framhålls vidare att även om det inte befunnits möjligt att samtidigt lösa frågan om syo for vuxenutbildningen och ungdomsskolan, så kan dock den föreslagna organisationen av syo inom grundskolan och gymnasieskolan i och for sig kombineras med syo-uppgifter för vuxna. 1 detta sammanhang kan nämnas att möjlighet fro m 1972-07-01 öppnats för kommunerna att använda högst 40 procent av statsbidraget for bl a studieoch yrkesvägledning inom kommunal vuxenutbildning för att inrätta heleller deltidstjänst som syo-funktionär. Kungl Majzt har vidare genom vissa tidsbegränsade beslut medgett dels att i yrkesvalslärartjänst under vissa förutsättningar får inräknas syo inom kommunal vuxenutbildning eller inom gymnasieskolan, dels att kommunalt anställd yrkesvägledare (syo-konsulent) likaledes under vissa förutsättningar får ombesörja studie- och yrkesvägledning som ankommer på yrkesvalslärare. För att yrkesvalslärare respektive syo-konsulent skall få fullgöra tjänstgöring av angivet slag fordras bl a länsskolnämndens medgivande. Någon skyldighet för yrkesvalslärare att fullgöra här avsedd tjänstgöring föreligger inte. Försöksverksamhet med den nya organisationen påbörjades läsåret 1972/ 73 och startade i större skala i gymnasieskolan läsåret 1973/74. Fro m budgetåret 1974/75 kommer att utgå schablonbelopp även för syo i grundskolan. Försöksperioden beräknas pågå fem år räknat fro m sistnämnda budgetår. 1 anslutning till riksdagens beslut om den ifrågavarande försöksverksamheten har Kungl Majzt föreskrivit att ordinarie yrkesvalslärartjänst inte får Ämb skr 1971-06-04

l 12 Resurser

inrättas eller återbesättas samt att förordnande på extra ordinarie yrkesvalslärartjänst som framdeles meddelas får gälla längst till utgången av juni 1974. Yrkesvalslärarnas arvodesanställning hos arbetsmarknadsverket skall enligt riksdagens beslut upphöra med utgången av juni 1974. Införandet av en ny syo-organisation har aktualiserat frågan hur överför yrkesvalslärarna skall lösas. För att underlätta för de gångsanordningarna yrkesvalslärare som önskar helt övergå till undervisning har Kungl Maj:t vissa ändringar av bilaga l till skolstadgan. Genom dessa ändringar vidtagit har åtgärder vidtagits för sådana yrkesvalslärare som har adjunkts- eller ämneslärarbehörighet och som grundar denna på bla folkskollärarexamen (examen på mellanstadielärarlinje) och viss utbildning i samhällskunskap i syo). Det övervägande flertalet av yrkesvalslärarna till- (jämte terminskurs hör denna kategori. i skrivelse till Kungl l enlighet med särskilt uppdrag har skolöverstyrelsen Maj:t 1973-04-10 föreslagit att vissa ytterligare åtgärder vidtas för yrkesvalslärare som önskar övergå till enbart undervisning. Förslaget innebär att för ämneslärarbehöriga folkskollärare med utbildning i yrkesvägledning men inte i samhällskunskap skall anordnas särskilda Sommarkurser (1974 och Denna del av skolöver- 1975) i ämnet samhällskunskap. Lärare bör - om han så önskar - i stället styrelsens Förslag har ha möjlighet att studera vid universitet med i viss mån bibehållna lönegodtagits i statsverkspro- Förmåner. positionen 1974. Prop 1974:1, bil 10 Departementschefen har i propositionen (s 52) framhållit, att ordinarie yrkesvalslärare som önskar ägna sig helt åt syo bör kunna få stå kvar i sin statligt reglerade tjänst eller övergå till tjänst som syo-konsulent med kommunal lönereglering. Om kommunen så vill. bör ordinarie yrkesvalsunder en övergångstid få kombinera lärare i sin statligt reglerade tjänst syo och undervisning. Icke-ordinarie yrkesvalslärare som önskar ägna sig åt syo bör övergå till kommunalt reglerad tjänst som syo-konsulent. ansåg emellertid att såväl ordinarie som extra or- Utbildningsutskottet dinarie yrkesvalslärare borde kunna få stå kvar i sina statligt reglerade tjänster och i grundskolan kombinera syo och undervisning. 1 sitt beslut följde riksdagen utbildningsutskottets förslag. Detta innebär att det nuvarande systemet med yrkesvalslärare tills vidare kommer att finnas kvar i grundskolan parallellt med det nya systemet. 1 skrivelse till Kungl Maj:t 1973-05-28 har skolöverstyrelsen framlagt ett detaljerat Förslag till bestämmelser för ordinarie och extra ordinarie yrkesvalslärare som under försöksverksamheten fr o m 1974-07-01 önskar inräkna 7 Kungl Maj:t har 1973- syo i sin lärartjänst”. 12-20 meddelat bestämmelser i detta ärende. Arvodestjänster för huvudlärare (p 1.4 och 2.3)

Lärare är skyldig att vara klassföreståndare och huvudlärare samt att lörestå Ss 14:12 institution. Ss 15:50; 16:47 Huvudregeln för behörighet är att läraren skall vara behörig till ordinarie på stadiet eller i ämnet/ämnena som huvudlärartjänsten avser. tjänst Ss 15:48 Villkoren för arvodestjänst bygger på låg- och mellanstadierna på antalet Ss 15:49; 16:46 klasser i rektorsområdet, på högstadiet och i gymnasieskolan däremot på antalet veckotimmar i olika ämnen vid skolenheten. För inrättande av ar-

sou 1974:36 Resurser 113

vodestjänst krävs länsskolnämndens medgivande. Huv udlärares åliggande är att närmast under ämneskonferensen sköta den Ss 15:54; 16:48 pedagogiska planeringen, lämna övriga lärare råd och anvisningar, främja lärares fortbildning samt handleda mindre erfarna lärare.

Ordinarie tjänster som lärare i gymnasieskolan (p 2.1)

Utöver ordinarie tjänster som lärare av de slag som framgår av skolstadgan får i gymnasieskolan övergångsvis finnas ordinarie ämneslärartjänster dels

t

för folkskollärare med viss vidareutbildning i handelsämnen (merkantila

i ämnen), dels för lärare med viss akademisk utbildning. Tjänster av dessa

I slag, som före gymnasieskolans tillkomst kunde inrättas i yrkesskolan, får

R

jämlikt övergångsbestämmelserna p 30 till nu gällande skolstadga efter utgången av juni 1971 inte inrättas eller återbesättas. För den som innehar sådan tjänst skall konstitutorial eller förordnande på tjänsten fro m 1971- 07-01 avse anställning vid kommunens respektive landstingskommuns gymnasieskola i det eller de ämnen som anges i konstitutorialet eller lörordnandet * (övergångsbestämmelserna p 27 till skolstadgan). l l [samband med kommunaliseringen av de statliga gymnasierna 1966-07-01 1 hade ordinarie lärare vid sådant gymnasium liksom vid högre allmänt läroverk möjlighet att, om han så önskade, kvarstå i statlig tjänst, även om han kunde beredas övergång till ordinarie kommunal tjänst, med skyldighet att utöva tjänst vid kommunal yrkesskola, kommunal fackskola eller kommunalt gymnasium. l gymnasieskolan kan som följd härav även finnas lärare som innehar statlig på övergångsstat uppförd ordinarie tjänst. 1 övergångsbestämmelserna p35 till skolstadgan har Kungl Majzt föreskrivit att lärare som avses i det Föregående är skyldig att undervisa i ämne eller ämnen i gymnasieskolan som närmast motsvarar det eller de ämnen som ingick i hans senaste tjänst vid yrkesskolan, fackskolan eller gymnasiet. Kungl Majzt har genom beslut 1971-05-14 medgett att bl a för de sjukgymnast- och arbetsterapeututbildningar som anordnas såsom specialkurser inom gymnasieskolan i Umeå och Örebro skall få finnas en extra tjänst som universitetslektor i anatomi och en extra tjänst som universitetslektor i fysiologi vid såväl universitetet i Umeå som vid gymnastik- och idrottsi Örebro. Innehavarna av nämnda - förutom högskolan fyra tjänster skall vid sjukgymnast-och arbetsterapeututbildning - vara skyldiga att tjänstgöra vid annan utbildning som Kungl Majzt senare kan komma att besluta. Vid gymnasieskolan i Örebro anordnas gymnasial utbildning för gravt hörselskadade för vilken utbildning Kungl Majzt 1972-01-28 utfärdat bestämmelser. l Jämlikt dessa bestämmelser får för denna utbildningsverksamhet inrättas

i tjänster för speciallärare för talkorrektion. Skolöverstyrelsen framlade i skri-

Å velse till Kungl Majzt 1972-05-29 förslag till behörighetsvillkor för sådan tjänst. Vidare föreslogs att vid gymnasieskolan i Örebro skulle få inrättas ordinarie, extra ordinarie och extra tjänster som lärare av samma slag som lärare 101-175 i gymnasieskolan. För tjänsterna skulle som särskilt behörighetsvillkor gälla genomgången specialutbildning för undervisning av

l 14 Resurser

hörselskadade elever vid utbildningsgren 2 av speciallärarlinjen vid lärarhögskola. Genom beslut 1972-12-15 har Kungl Maj:t med anledning av nämnda skrivelse fastställt behörighetsvillkor för extra ordinarie och extra tjänster som speciallärare för talkorrektion.

Antal ordinarie tjänster som lärare i gymnasieskolan (p 2.1.1) Som framgår av bilaga 12 får för närvarandejämlikt av Kungl Majzt utfärdade bestämmelser antalet ordinarie tjänster som lärare vid kommuns gymnasieskola för varje slag av tjänst uppgå till högst det antal som sammanlagt bestämts för motsvarande tjänst i yrkesskolan, fackskolan och gymnasiet i kommunen för redovisningsåret 1970/71. Motsvarande gäller för landstingskommuns gymnasieskola. Dessa bestämmelser har tillämpats sedan gymnasieskolans tillkomst 1971-07-01. Skolöverstyrelsen har behandlat frågan om ordinarie lärartjänster i gymnasieskolan i två skrivelser (1970-06-17 och 1971-05-24) till Kungl Majzt. l sistnämnda skrivelse för vars utformning vissa uppgifter inhämtats genom en enkät avseende förhållandena vid gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan 1970-10-01 har skolöverstyrelsen framlagt förslag rörande bestämmelser om antalet ordinarie lärartjänster i gymnasieskolan. Förslaget innebär i huvudsak följande. l. Antalet ordinarie lärartjänster i gymnasieskolan bör inte fastställas till ett visst totalantal för hela riket att uppdelas på kommunerna. Bestämmelser bör i stället utfärdas om hur antalet tjänster skall bestämmas för varje kommun för sig. Beslut om detta antal bör fattas av länsskolnämnden. 2. Det har bedömts ändamålsenligt med ett regelsystem för primärkommunala gymnasieskolor där treåriga och eventuellt även fyraåriga linjer är inrättade och - åtminstone tills vidare - ett annat system för övriga gymnasieskolor. 3. Ett utgångsantal ordinarie tjänster bör beräknas på grundval av timtalet för linjer och specialkurser om minst en termins längd. En jämkning av utgångsantalet bör därefter ske, bl a mot bakgrund av en varaktighetsbedömning. 4. Särskilda föreskrifter bör utfärdas för beslut om antalet lektorstjänster. 5. Några förutbestämda tidpunkter, tex en gång om året, för omräkning av ordinarieantalet har inte föreslagits. Möjlighet till justeringar bör dock föreligga om markanta förändringar inträffar i en kommun. Till skolöverstyrelsens framställning har fogats ett i detalj utformat förslag till bestämmelser för beräkning av andelen ordinarie lärartjänster i gymnasieskolan. Förslaget innefattar dock inte något preciserat förslag beträffande ordinarieandelens storlek, då det bedömts böra ankomma på Kungl Majzt att närmare överväga denna fråga. Prop l973:l.bil 10.5 262 1 bilaga 10 till 1973 års statsverksproposition framhåller departementschefen, att frågan om de ordinarie lärartjänsterna i gymnasieskolan bör övervägas i samband med att ställning tas till de förslag som den sk

Resurser 115

lönesystemutredningen denna utredning har i uppdrag att utreda frågan om ändringar i det statliga tjänste- och lönesystemet - beräknas framlägga. Bestämmelser om antal ordinarie tjänster På grund av svårigheter att besätta ledigkungjorda lektorstjänster på vissa meddelade av Kungl orter har sedan redovisningsåret 1969/70 ett visst antal sådana tjänster kunnat Majzt senast ledigkungöras som lektors- alternativt adjunktstjänst. 1974-05-10. Under redovisningsåret 1973/74 får finnas högst 400 alternativtjänster som Ämb skr 1972-08-31 lektor/adjunkt. Antalet inkluderar för tidigare redovisningsår medgivna alternativtjänster. Med hänsyn till att definitiva bestämmelser om antalet ordinarie lärartjänster i gymnasieskolan kan väntas dröja ytterligare någon tid, har skolöverstyrelsen i skrivelse till Kungl Majzt 1973-0502 föreslagit förlängning för redovisningsåret 1974/75 av de för redovisningsåret 1973/74 gällande bestämmelser om alternativtjänster”. Bestämmelserna förlängda for 1975/76 genom beslut av Kungl Majzt 1974- Olika slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare i gymnasieskolan 05-10. (p 2.2.1) 1 skrivelse till Kungl Majzt 1972-12-18 har skolöverstyrelsen behandlat vissa frågor rörande särskilda extra ordinarie lärartjänster, bristtjänster och extra ordinarie adjunktstjänster i Ue 17 i tekniska ämnen. Dessa tjänstetyper tillkom i ett läge då skolan hade stora svårigheter att rekrytera lärare. Avsikten var härvid att genom de särskilda extra ordinarie lärartjänsterna skapa goda förutsättningar for rekrytering till Iäraryrket av i andra yrken verksamma personer med en för lärarverksamhet lämplig utbildning. Bristtjänsterna inrättades i det speciella syftet att underlätta rekryteringen av lärare till skolor, som från lokaliseringssynpunkt i hade särskilda svårigheter att erhålla behöriga ordinarie lärare. Då svårigheterna att rekrytera lärare inom det tekniska området var speciellt stora inrättades härutöver for detta område som en särskild tjänstetyp extra ordinarie adjunktstjänsteri tekniska ämnen (U 17). Dessa speciella tjänster har varit av stor betydelse då det gällt att med kort varsel till gymnasiet/ gymnasieskolan kunna förvärva väl kvalificerade civilingenjörer med flerårig I erfarenhet från anställning i näringslivet. Sådan erfarenhet är nödvändig for l att kunna ge den avsedda undervisningen. Dessa tjänster har också varit

l

en rekryteringsbas för lektorstjänsterna.

l En nackdel med de extra ordinarie adjunktstjänsterna i tekniska ämnen

l har varit att innehavarna av dessa tjänster mera sällan förvärvat praktiskpedagogisk utbildning, vilket främst berott på de ekonomiska villkor som

l gällt under genomgång av sådan utbildning. Läget har därvidlag varit bättre

l

i det system som gäller för särskilda extra ordinari ärartjänster. Den som blivit innehavare av sådan tjänst har dels skyldighet att genomgå praktiskpedagogisk utbildning inom viss tid, dels rätt att under tjänstledighet från tjänsten for genomgång av sådan utbildning åtnjuta oavkortad lön, vilket före 1971-07-01 regelmässigt inneburit bättre ekonomiska förmåner än vad som gällt för innehavare av extra ordinarie adjunktstjänst i tekniska ämnen vid genomgång av praktisk-pedagogisk utbildning. Systemet med bristtjänst som lektor har avvecklats i anslutning till införandet av de s k alternativtjänsterna, som innebär att tilldelad ordinarie lek-

l 16 Resurser

torstjänst i vissa fall kan tillsättas som adjunktstjänst. Den som vid avvecklingen av bristtjänstsystemet som lektor innehade sådan tjänst, bereddes i samband med avvecklingen möjlighet att erhålla långtidsvikariat på motsvarande bastjänst (lektorstjänst), under förutsättning att ifrågavarande tjänst inte tillsatts eller indragits. Denna möjlighet att under nyss angivna förutsättningar inneha sådant långtidsvikariat Föreligger alltjämt. Kungl Majzts bestämmelser om särskilda extra ordinarie lärartjänster och bristtjänster kvarstår i övrigt oförändrade.

För de här berörda tjänstetyperna fastställer Kungl Majzt årligen totalantalet tjänster. Tjänsterna fördelas av skolöverstyrelsen till länsskolnämn- - till derna eller - beträffande adjunktstjänster i tekniska ämnen direkt de kommuner som har behov av sådana tjänster. Särskilda extra ordinarie lärartjänster förekommer huvudsakligen på gymnasieskolan. 1 maj 1972 fördelade sig dessa tjänster enligt under hand inhämtade uppgifter på följande sätt vid denna skolform:

Dessutom fanns nio innehavare av särskilda extra ordinarie lärartjänster vid grundskolan. Budgetåret 1972/73 har 67 särskilda extra ordinarie lärartjänster fördelats. Antalet fördelade extra ordinarie adjunktstjänster i tekniska ämnen uppgick budgetåret l971/72 till 75 och budgetåret 1972/73 till 46. Av de 104 bristtjänster som fördelades budgetåret 1971/72 hänlörde sig 84 stycken till Jämtlands. Västerbottens och Norrbottens län. Budgetåret 1972/73 fördelades 72 bristtjänster, varav 56 hänlörde sig till nyssnämnda tre län. Bristtjänster förekommer i huvudsak i grundskolan. Endast 16 av de budgetåret 1971/72 fördelade bristtjänsterna var placerade inom gymnasieskolan, vilket tyder på att systemet inte längre är nödvändigt för att underlätta lärarrekryteringen till denna skolform. Denna tjänstetyp har av skolöverstyrelsen därför bedömts kunna avvecklas i gymnasieskolan. Vissa gjorda undersökningar har visat att så bör kunna ske även inom grundskolan (och nomadskolan). Det har även övervägts, om inte - i ett läge där lärarbristen håller på att hävas - också de särskilda extra ordinarie Iärartjänsterna och de extra ordinarie adjunktstjänsterna i tekniska ämnen skulle kunna avskaffas. Därvid har dock konstaterats, att så inte utan vidare kan ske, eftersom behov alltjämt föreligger av en särskild rekryteringsfrämjande tjänstetyp i vissa tekniska och ekonomiska ämnen, där bristen på behöriga lärare alltjämt är relativt stor. Skolöverstyrelsen har därför i den nämnda skrivelsen till Kungl Majzt 1972-12-18 föreslagit, att nuvarande särskilda extra ordinarie lärartjänster och extra ordinarie adjunktstjänster i tekniska ämnen ersätts med en ny

Resurser 1 17

typ av särskilda extra ordinarie lärartjänster i tekniska och ekonomiska ämnen. Förslaget har inte föranlett någon annan åtgärd än att Kungl Majzt genom beslut 1973-06-05 bl a foreskrivit, att redovisningsåret 1973/74 skall finnas inrättade 100 särskilda extra ordinarie lärartjänster vid gymnasieskolan och vid grundskolans högstadium, 100 tjänster som lärare 157 i Ue 17 (extra ordinarie adjunktstjänster i tekniska ämnen) vid gymnasieskolan (fyraårig teknisk linje) samt det antal bristtjänster som erfordras för att nuvarande innehavare av sådan tjänst skall kunna kvarstå på innehavd tjänst i den mån utrymme fortfarande ñnns for denna. Beslutet innebär sålunda att nytillsättning av bristtjänster inte får ske. Tidigare gällde detta förbud i fråga om bristtjänster endast adjunktstjänster i gymnasieskolan. Liksom tidigare får inte heller nytillsättning ske av andra särskilda extra ordinarie lärartjänster än sådana i tekniska ämnen vid gymnasieskolan. Kungl Majzts nyssnämnda beslut innebär att Kungl Majzt bedömt att en successiv avveckling bör kunna ske av dessa speciella lärarrekryteringsåtgäri l l der. l Kungl Maj:t har genom l beslut 1974-05-10 dels 5 Enligt Kungl Majzts beslut 1972-06-16 angående ytterligare åtgärder röranmeddelat bestämmelser 1 de vissa lärare i grundskolan och gymnasieskolan med anledning av skolom tjänster för 1974/75. reformerna m m har skolöverstyrelsen fått i uppdrag att utreda och till Kungl dels uppdragit åt SO Majzt inkomma med förslag till bestämmelser om införande att överväga behovet av lärartjänster av kvarstående tjänster. i nya ämneskombinationer i gymnasieskolan för att möjliggöra för vissa lärare i yrkesinriktade ämnen att kombinera sitt huvudämne med annat undervisningsämne. Skolöverstyrelsen har 1973-10-03 framlagt förslag i ärendet. Något beslut av Kungl Majzt med anledning härav föreligger ännu inte. Genom Kungl Majzts nyssnäm nda beslut 1972-06-16 fick skolöverstyrelsen ytterligare ett uppdrag, nämligen att närmare överväga frågan om anordnande av särskild kurs för “yrkeslärare i sömnad” i syfte att ge nämnda lärare behörighet att undervisa i textilslöjd i grundskolan. Sedan skolöverstyrelsen 1973-05-17 framlagt förslag i ärendet har Kungl Majzt genom beslut 1973- 06-29 meddelat bestämmelser rörande anordnandet av en särskild ettårig kurs under budgetåret 1973/74 för vissa lärare - “yrkeslärare i sömnad” och lärare i vävning vid gymnasieskolan i syfte att ge behörighet för 2 tjänst som lärare 9 i textilslöjd vid grundskolan? Enligt förslag i statsverks- 1 skrivelse till Kungl av lärare i propositionen 1974 skall Majzt 1971-10-06 angående utbildning en liknande kurs anordnas vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan m m har skolöverstyrelsen före- 1974/75. slagit, att inom vårdområdet skall kunna inrättas vissa ytterligare slag av Prop 1974:1, bil 10 extra ordinarie och extra lärartjänster utöver de slag av tjänster som kan förekomma enligt skolstadgan. Bakgrunden härtill är följande. Inom vårdsektorn förekommer i relativt stor utsträckning läkarmedverkan i undervisningen i vissa ämnen eller delar av ämnen. Under senare år har emellertid svårigheterna att engagera läkare för vårdundervisningen blivit allt större. Av vissa andra skäl har det också ansetts obefogat att i fortsättningen förutsätta läkarmedverkan i hela den utsträckning som hittills varit fallet. Inom årskurs 2 av gymnasieskolans vårdlinje förekommer sådana särskilda

ämnen som socialmedicin, anatomi och fysiologi, mikrobiologi och hygien,

sjukdomslära samt farmakologi. 1 specialkurser inom gymnasieskolan samt

l 18 Resurser

vid sjuksköterskeskolorna finns eller kommer att finnas ämnen (eller delar av ämnen) av motsvarande innehåll och på helt eller delvis motsvarande nivå samt även vissa andra ämnesområden på liknande nivå. Beträffande flera av de åsyftade ämnena i angivna skolformer bör läkarna kunna ersättas

av andra lärare. Härför fordras dock - för de lärarkategorier inom vård-

området som kan komma i fråga - ytterligare påbyggnad av lärarnas ämneskunskaper. Det har bedömts som lämpligt att en sådan påbyggnadsutbildning inryms i det framtida lärarutbildningssystemet så att därigenom möjligheter i viss mån öppnas för lärarna att efter genomgång av obligatorisk ämnesutbildning och antingen före eller efter genomgång av praktisk-pedagogisk utbildning - inte nödvändigtvis i direkt anslutning härtill - vinna inträde i en påbyggnadsutbildning, som vidgar lärarens kompetensområde till att omfatta ytterligare något eller några ämnen i här avsedda skolformer. I avvaktan på att en tilltänkt omläggning av lärarutbildningen inom vårdområdet kommer till stånd har skolöverstyrelsen föreslagit att påbyggnadskurser skall anordnas i anatomi och fysiologi samt i medicinsk mikrobiologi. Det totalaantaletârligaläkarlärartimmarinom dessatre områden-sjuksköterskeutbildningen inräknad - kan för närvarande uppskattas till drygt 70 000 timmar. _ l enlighet med beslut av Kungl Majzt 1972-04-21 har sedan budgetåret 1972/73 anordnats påbyggnadskurser i nyssnämnda ämnen. Kurserna, som står under överinseende av skolöverstyrelsen i samråd med universitetskanslerämbetet, har en längd varierande mellan 10 och 23 veckor och är avsedda enbart för vissa grupper av lärare inom vårdområdet som redan genomgått lärarutbildning och nått behörighet till lärartjänst. Skolöverstyrelsen har föreslagit, att vissa extra ordinarie och extra tjänster som lärare i nya ämneskombinationer skall kunna inrättas inom vårdsektorn i gymnasieskolan. avsedda för sökande som genomgått i det föregående berörd påbyggnadsutbildning. Sammanlagt rör det sig om elva nya ämneskombinationer. Dessa ämneskombinationer innefattar respektive lära rgrupps grundläggande yrkesinriktade ämne -t ex för sjuksköterska ämnet vårdkunskap - samt anatomi och fysiologi eller mikrobiologi och hygien. Något beslut med anledning av nyssnämnda förslag föreligger ännu inte. SÖ 1972-04-04 Skolöverstyrelsen har i cirkulär framhållit, att föreskrifter om sådana lärartjänster som berörts i det föregående ännu saknas och att rektorerna för undervisningen i vissa medicinska ämnen i årskurs 2 på gymnasieskolans vårdlinje därför torde bli tvungna att utnyttja sina befogenheterjämlikt be- Ss 14:9 stämmelserna i skolstadgan och besluta att vissa lärare skall vara skyldiga att undervisa i (del av) ämne som inte ingåri vederbörandes tjänst. Cirkuläret innehåller även vissa rekommendationer för hur lärarfrågan i sådant fall bör lösas. › Inom områdena industri och hantverk, handel, husligt arbete samt inom vårdområdet i gymnasieskolan förekommer s k inbyggd utbildning, vilket innebär att den praktiska delen av undervisningen helt eller delvis förläggs Ss 8:13 till företag eller annan institution än gymnasieskolan. Denna undervisning förutsätts bli meddelad av lärare som företaget eller institutionen tillhandahåller. Några statligt reglerade tjänster förekommer inte för denna personal. Statsbidrag till företaget eller institutionen utgår med vissa schablonbelopp.

Resurser

Skolöverstyrelsen har i skrivelse till Kungl Majzt 1971-10-06 angående utbildning av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan mm bl a behandlat vissa med den inbyggda utbildningen sammanhängande anställningsproblem. Skolöverstyrelsen har därvid påpekat att tex inom vårdyrkesutbildningen i praktiken tillämpas varierande former för anställning, vilka ligger vid sidan av det system som förutsätts enligt skolstadgan. En modell som är vanlig hos landstingskommuner är att vederbörande anställs på heltid på en landstingskommunalt lönereglerad tjänst, en s k KA-tjänst. och tjänstgör dels som lärare inom den inbyggda utbildningen, dels såsom lärare vid skolan i ämnen som inte har karaktär av inbyggd utbildning. En sådan KA-tjänst kunde, mot bakgrunden av systemet med inbyggd utbildning, snarast väntas vara inrättad vid vårdinstitutionen, men tycks oftast betraktas som inrättad vid skolan. De i det Föregående berörda anställningsproblemen har även påtalats i en motion till 1973 års riksdag. 1 sitt betänkande med anledning av denna UbU 1973:40 motion har utbildningsutskottet bl a framhållit att i SSKzs uppdrag ingår att också närmare utreda dessa anställningsfrågor.

3.1.3 Behörighetsbeslämme/ser, befordringsgrunder och til/sälmingsordning De regelsystem som hör samman med tillsättningsförfarandet kan i huvudsak indelas i tre grupper av bestämmelser. nämligen:

a) behörighetsbestämmelser b) bestämmelser om befordringsgrunder och meritvärdering c) bestämmelser om tillsättningsförfarandet, tillsättningsmyndighet od.

3. l .3. 1 Behörighersbeslämmelser Sko/chef skolledare och biträdande skolledare

Bakgrund Frågan om ordningen för tillsättning av tjänster som skolledare och behörighetsreglernas utformning har tagits upp i olika sammanhang, tex i skolstyrelseutredningens betänkande Skolväsendets lokala och regionala led- SOU 1955:31 ning samt lärartillsättningeit, där bla vikten av sökandes lämplighet vid tillsättning av skolledartjänster diskuterades. Denna lämplighet borde - an- såg skolstyrelseutredningen inte normbindas, och bedömningar av lämpligheten skulle i forsta hand vara den lokala skolstyrelsens sak. I särskild grad gällde detta skolchefstjänsterna och i synnerhet skoldirektörstjänsterna. Lämpligheten måste ofrånkomligen tillmätas en helt annan vikt vid skolledartillsättning än vid lärartillsättning, då skolledarna i väsentlig grad skulle arbeta enligt den kommunala skolstyrelsens intentioner och stå i kommunens tjänst i en annan mening än lärarna. A l propositionen föreslogs att centrala statliga myndigheter skulle fatta Prop 1957:61 tillsättningsbesluten. Departementschefen framhöll dock, att stor vikt vid tillsättning av skolledartjänster skulle tillmätas skolstyrelsens förord. Gymnasieutredningen föreslog bl a, att behörig till rektorstjänst skulle vara SOU 1963:42

120 Resurser

den som med hänsyn till insikter. praktisk erfarenhet och övriga egenskaper var skickad och lämplig för tjänsten. För behörighet skulle inte längre krävas innehav av eller behörighet till lärartjänst. Förslaget bör dock ses mot bakgrund av att utredningen inte ansåg det nödvändigt att rektor hade egen undervisning. SOU 1963:50 Fackskoleutredningen föreslog samma regler för behörighet till rektorstjänst vid fackskola som gymnasieutredningen föreslagit för gymnasiets del. För studierektorstjänst vid gymnasium föreslogs som behörighetskrav innehav av lärartjänst vid gymnasium och att ha förklarats lämplig för befattningen av länsskolnämnden. För studierektorstjänst vid fackskola föreslogs liknande behörighetskrav. Prop 1964:171 Departementschefen ansåg dock att för behörighet till rektorstjänst vid skolenhet med gymnasium och/eller fackskola borde fordras behörighet till lärartjänst vid skola som ingick i skolenheten. Om synnerliga skäl förelåg, borde dock även annan person kunna komma i fråga. För behörighet till studierektorstjänst skulle samma villkor gälla som för rektorstjänst. Skolledarutredningen, som hade till uppgift att utreda frågan om organisationen av skolledningen vid större gymnasiala skolenheter m m, be- SOU 1969:47 handlade i sitt betänkande Mellanskolans ledning. bl a tillsättning av skolledare. Skolledarutredningens förslag om tillsättningsordningen för skolledare togs Prop 1970: 159 upp i proposition angående gymnasieskolan. Departementschefen aviserade där viss ändring av bestämmelserna om behörighet till tjänst som skoldirektör och biträdande skoldirektör och angav i övrigt att behörighetsreglerna för skolledartjänst vid gymnasieskolan skulle tas upp i annan ordning. De aviserade förändringarna genomfördes genom införandet av den nya skolstadgan 1971. SOU 1973:48 Länsskolnämndsutredningen har i sitt betänkande Skolans regionala ledning föreslagit Iokal tillsättning av ordinarie lärare och skolledare men med bibehållande av nuvarande reglering av behörighet och befordringsgrunder.

Nuvarande bestämmelser 1 fråga om behörighetsvillkor för tjänster som skolchef, skolledare och biträdande skolledare gäller följande. Ss 11:5 För att vara behörig till tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör skall sökande vara eller ha varit innehavare av ordinarie tjänst som lärare vid grundskolan, gymnasieskolan, vid någon av de skolformer som numera ersatts av sistnämnda skolform eller vid vissa andra läroanstalter. Behörig är även den som är eller har varit innehavare av tjänst som heltidsanställd rektor eller heltidsanställd lärare vid statsunderstödd yrkesskola. 1 kommuner där det finns såväl skoldirektör som biträdande skoldirektör(er) kan även sökande som inte är formellt behörig ifrågakom ma till tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör, om minst hälften av dessa tjänster innehas av för tjänsterna behöriga personer. Även i annat fall kan den som inte är behörig till tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör ifrågakomma till sådan tjänst, om synnerliga skäl föreligger och Kungl Majzt medger det.

Resurser 121

Behörig till ordinarie tjänst som särskolchef är den som är behörig till Os 26 § ordinarie tjänst som lärare vid Särskolan. För ordinarie tjänst som skolledare eller biträdande skolledare har likaså Ss 12:6; 13:38 som behörighetsvillkor uppställts krav på att vara behörig till ordinarie tjänst

25 633 §9 \.

som lärare. För att vara behörig till ordinarie

tjänst av här avsett slag vid 5:e; 15953339, 21 §

grundskolan, gymnasieskolan, Särskolan eller specialskolan skall sålunda sökande vara behörig till ordinarie tjänst som lärare vid skolform som ingår i rektors arbetsområde eller skolenheten respektive vid Särskolan eller specialskolan. I Särskolan gäller i fråga om studierektorstjänst detta behörighetsvillkor såväl ordinarie tjänst som arvodestjänst. Beträffande specialskolan gäller dessutom som behörighetsvillkor för tjänst som rektor att sökande med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet och övriga egenskaper skall vara skicklig och lämplig för tjänsten. Även sökande som inte fyller villkoret att vara behörig till ordinarie tjänst som lärare kan med undantag for - Särskolan ifrågakomma till tjänster av här berört slag om synnerliga skäl ) föreligger. Behörig till arvodestjänst som rektor vid särskild skolenhet med gym- Ss 13:39 nasieskola typ l är den som med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet l och övriga egenskaper är skicklig och lämplig för tjänsten. l fråga om extra tjänst som biträdande rektor vid särskild skolenhet med Ss 13:39 gymnasieskola typ l samt i fråga om arvodestjänster som studierektor vid Specss 90 å gymnasieskolan eller specialskolan gäller som behörighetsvillkor att sökande Skall inneha lärartjänst vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola respektive vid specialskolan. Om särskilda skäl föreligger, kan även annan lärare ifrågakomma till tjänst av här avsett slag. Härför erfordras dock länsskolnämndens medgivande i vad avser tjänst vid gymnasieskolan. För i föregående stycke avsedd tjänst som biträdande rektor, som tillsätts av skolöverstyrelsen, gäller att befogenheten att ge dispens från behörighetsvillkor for sådan tjänst tilldelats länsskolnämnden - en mindre vanlig anordning.

Lärare

i Inledning

Den tidigare nämnda skolstyrelseutredningen fastslog att enighet rådde i SOU 1955:31 vissa väsentliga frågor, bl a att staten skulle fastställa behörighetskrav för innehav av lärartjänst. I det statliga regelsystemet för läraranställning finns för olika skolformer i stadgor och liknande bestämmelser det formella begreppet behörighet. Systemet med behörighetsregler, meddelade av Kungl Majzt innebär bl a att det i bestämmelser av Kungl Majzt också regleras i vilken utsträckning och i vilka fall myndighet får - genom dispens eller behörighetsförklaring medge undantag från uppställda behörighetsvillkor. Behörighetsreglerna för lärare är omfattande och omarbetas fortlöpande bl a beroende på reformer på skolområdet och - på grund därav eller av annan anledning vidtagna ändringar i lärarutbildningssystemet. Som villkor för behörighet till tjänst som lärare gäller for närvarande i huvudsak följande.

122 Resurser

För att vara behörig till ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst som lärare krävs att uppfylla dels de allmänna behörighetsvillkoren att vara fri Ss 14:8 från sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för tjänsten samt ha god förmåga att undervisa och gott sätt att behandla eleverna, dels vissa för varje slag av lärartjänst angivna särskilda behörighetsvillkor. De särskilda behörighetsvillkoren för tjänster som ordinarie, extra ordinarie eller extra lärare i grundskolan eller gymnasieskolan anges i bilaga 1 respektive 2 till skolstadgan. För tjänsterna l-6 i särskolan anges de sär- Nummerbeteckningar enligt respektive skolstad- skilda behörighetsvillkoren i bilaga till omsorgsstadgan, medan för tjänsterna gor. (Ss 15:1; 16:1 7, 8 och 14 hänvisning i omsorgsstadgan gjorts till bestämmelserna för tjäns- Os 17 .ål ter av motsvarande slag i grundskolan. Sådan hänvisning har också gjorts för tjänsterna 9- 13 i Särskolan i vad avser vissa tjänster i gymnasieskolan, under förutsättning att inte skolöverstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till tjänsternas speciella karaktär. För tjänst som lärare l i specialskolan anges de särskilda behörighetsvillkoren i specialskolstadgan, medan för tjänsterna 2-8 hänvisning gjorts till motsvarande bestämmelser för vissa tjänster i grundskolan med vissa i specialskolstadgan intagna kompletterande bestämmelser avseende specialutbildning. Ss 15:15; 16:28 Skolöverstyrelsen har att meddela de föreskrifter som kan erfordras för tillämpningen av de nämnda bilagorna till skolstadgan.

Särskilda behörighetsvillkor - De särskilda behörighetsvillkoren är tekniskt knutna till de lärartjänster ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänster av skilda slag som kan förekomma vid här berörda skolformer. Systemet att koppla behörighetsreglerna till viss lärartjänst bryts eller snarare kompletteras i vissa fall av regler om behörighet att undervisa i visst ämne eller moment. Sålunda gäller tex Ss 15:17 för lärare 1-4 (klasslärare på låg- och mellanstadierna samt speciallärare) i grundskolan särskilda .villkor för behörighet att undervisa i vissa ämnen, Ämb skr 1968-06-28, tex engelska på grundskolans låg- och mellanstadier. För tjänst som lärare 1970-01-30 145 (i vårdkunskap) i gymnasieskolan gäller vidare Förutom de i skolstadgans Ss 16:29 bilaga 2 angivna behörighetsvillkoren vissa särskilda villkor för undervisning i vissa moment. De särskilda behörighetsvillkoren har en differentierad uppbyggnad för lärartjänster av skilda slag. En schematisk gruppering av flertalet lärartjänster med utgångspunkt i gemensamma drag i behörighetsvillkorens principiella uppbyggnad görs i det följande. Behörighetsvillkorens utformning för vissa lärartjänster gör att de inte kan hänföras till någon av de aktuella grupperna. För vissa lärartjänster har de en alternativ utformning som innebär att en och samma tjänst kan hänföras till mer än en grupp. l begreppet pedagogisk i det följande inkluderas - när inte annat särskilt anges - alla utbildning former av praktisk-pedagogisk utbildning eller annan motsvarande lärarutbildning, oavsett utbildningens längd, uppläggning och innehåll. Den gjorda beskrivningen av behörighetsvillkoren är mycket förenklad och avser endast att ge ett översiktligt begrepp om behörighetsvillkorens principiella uppbyggnad. För att vara behörig till tjänst som kan hänföras till någon av de i det

följande angivna grupperna gäller bl a som krav att fylla ett eller flera av de villkor som anges för varje särskild grupp

Grupp I: a) att ha avlagt på läraryrket inriktad examen - eller ha genomgått annan utbildning omfattande såväl teoretisk eller teoretisk-praktisk ämnesutbildning som pedagogisk utbildning, b) att ha fullgjort väl vitsordad tjänstgöring som lärare under viss tid och av visst slag, Grupp ll: a) att fylla det villkor som anges under grupp la), b) att ha genomgått viss vidareutbildning, c) att ha genomgått viss ytterligare pedagogisk utbildning, d) att ha fullgjort väl vitsordad tjänstgöring som lärare under viss tid och av visst slag, Grupp III: a) att ha genomgått viss teoretisk ämnesutbildning, b) att ha genomgått pedagogisk utbildning, c) att ha fullgjort väl vitsordad tjänstgöring som lärare under viss tid och av visst slag, Grupp IV: a) att fylla de villkor som anges under grupp Ill a), b) och c). b) att ha ådagalagt särskild lämplighet for tjänsten genom vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap samt föregående praktisk och pedagogisk verksamhet, Grupp V: a) att fylla ett eller flera av de villkor som anges for grupp Ill, b) att genom anställning under viss tid inom näringsliv eller förvaltning eller på annat sätt ha förvärvat praktisk erfarenhet av betydelse for tjänsten. Grupp VI: a) att ha genomgått teoretisk-praktisk utbildning inom visst yrkesområde, b) att ha genomgått lärarutbildning omfattande pedagogisk utbildning och i vissa fall också viss ämnesutbildning. c) att ha fullgjort väl vitsordad som lärare under viss tid och

i tjänstgöring

av visst slag, Grupp Vll:

l

a) att ha förvärvat väl vitsordad yrkesskicklighet genom praktiskt arbete

l under viss tid inom

det yrkesområde som tjänsten avser,

i

b) att ha genomgått pedagogisk utbildning, c) att ha fullgjort väl vitsordad tjänstgöring som lärare under viss tid och av visst slag.

Beträffande kravet att ha fullgjort tjänstgöring som lärare under viss tid och av visst slag gäller i huvudsak följande. För behörighet till ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare föreskrivs som regel krav på att ha fullgjort tjänstgöring som lärare motsvarande minst två läsårs full tjänstgöring respektive minst halv tjänstgöring under minst ett och ett halvt år.

124 Resurser

För lärartjänster i visst ämne eller vissa ämnen gäller bl a att tjänstgöringen skall ha avsett ämnen som kan ingå i tjänsten eller i jämförbara ämnen. Även annan tjänstgöring kan godtas enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. När for behörighet till ordinarie lärartjänst bl a krävs ettårig praktisk-pedagogisk utbildning vid ämneslärarlinjen vid lärarhögskola erhåller läraren extraordinarieanställning redan under den andra terminen (praktikterminen) av denna utbildning. Möjligheten att erhålla sådan anställning under denna termin upphör from redovisningsåret 1974/75 i samband med viss omorganisation av denna lärarutbildning. l fråga om vissa lärartjänster tex tjänsterna 1-4 (klasslärare på lågoch mellanstadierna samt speciallärare) eller närmast motsvarande tjänster - till ordinarie i särskolan och specialskolan har det for behörighet tjänst uppställda tjänstgöringskravet uttryckts i ett visst antal dagar med full tjänstgöring, som skall ha fullgjorts efter viss examen men fore ansökningstidens utgång, varjämte sådan examen skall ha avlagts minst två år fore den dag då tjänsten skall tillträdas. För behörighet till extra ordinarie tjänst krävs i dessa fall att visst antal anställnings- och tjänstgöringsdagar som får tillgodoräknas för uppflyttning i befordringsgång enligt kollektivavtal. För vissa andra tjänster - tex tjänsterna 5- 15 (övningslärare) i grundskolan eller närmast motsvarande tjänster i gymnasieskolan, särskolan och specialskolan har tjänstgöringskravet for behörighet till ordinarie eller extra ordinarie tjänst uttryckts i ett visst antal lektioner, som skall ha fullgjorts efter viss examen (utbildning) men före ansökningstidens utgång, kombinerat med krav på att sådan examen (utbildning) skall ha avlagts (genomgåtts) två respektive ett och ett halvt år före den dag då tjänsten skall tillträdas. För behörighet till extra tjänst krävs normalt inte någon tidigare tjänstgöring som lärare.

Nummerbeteckningar Till grupp I i det Föregående kan bl a hänföras tjänsterna 1-2, 5-15, enligt respektive skolstad- 17° och 21 i grundskolan, 101”, 125”, 141-144”, 146, 149-151. 168 och gor. (Ss 15:1; 16:1 Os 17 å) 176-177 i gymnasieskolan samt 7, 8 och 14 i särskolan. För behörighet 7 För vissa av här berörda till ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst enligt någon av de angivna lärartjänster har behörig- numren krävs sålunda att ha avlagt viss examen - eller att ha genomgått hetsvillkoren en alternativ utformning som gör att viss utbildning omfattande såväl teoretisk eller teoretisk-praktisk ämnesdessa tjänster kan hänfö- utbildning som pedagogisk utbildning. ras både till denna grupp l detta sammanhang må erinras om att Lärarutbildningskommittén (LUK) och till annan grupp. Detta är fallet med framlagt förslag som kan komma att förändra behörighetsvillkoren för vissa tjänsterna 17 i grundsko- lärartjänster som i dag tillhör grupp l. LUKzs forslag, som berör ämnena lan samt 101, 125, 141, barnkunskap, gymnastik, hemkunskap, slöjd, teckning m fl, innebär bl a 142 och 168 i gymnasieskolan. att lärarna genom en sammanlagt fyraårig grundutbildning skall uppnå be- “Ordinarie tjänst som hörighet att inneha lärartjänst i grundskolan och gymnasieskolan i ämneslärare 168 i gymnasieskolan får tills vidare inte kombinationer om i regel två ämnen -ett “LUK-ämne” och ett annat ämne, återbesättas (Övergångsbe- tex ett främmande språk. Studierna skall bestå av tre års ämnesstudier stiimmelsernzi p 30 till Ssl. samt praktisk-pedagogisk utbildning. Ämnesstudierna i såväl ”LUK-ämnet” som det andra ämnet förläggs till ämnesinstitutioner knutna till de lokala SOU 1972:92 högskoleenheterna (jfr 1968 års utbildningsutrednings U 68:5 *A förslag SOU 1973:2 om högskoleutbildningens framtida organisation). Studier i “LUK-ämne”

Resurser 125

skall härvid kunna tillgodoräknas i filosofie kandidatexamen. Den praktiskpedagogiska utbildningen föreslås uppdelad på lärarinriktad yrkesförberedelse om sammanlagt åtta veckor parallellt med ämnesstudierna samt ett års utbildning förlagd till ämneslärarlinje vid lärarhögskola. Som allmän behörighet för tillträde till studierna föreslås gälla fullständigt genomgången minst tvåårig linje av gymnasieskolan eller motsvarande. Den särskilda be- Till tjänst ladjunktsi hörigheten för tillträde till studier i “LUK-ämne” skall i princip utgöras tjänst) av här avsett slag

i rekryteras också direktut-

e av största möjliga kurs i gymnasieskolan i för studierna relevanta ämnen. 1 bildade lärare. dvs lärare 2 Vidare föreslås att för tillträde till den praktisk-pedagogiska utbildningen som bla avlagt viss vid lärarhögskola bl a skall krävas minst ett års arbetslivserfarenhet från akademisk examen enligt nu gällande e annat område än skolan. För lärare i “LUK-ämne och annat ämne skall examensordning filosofie

i enligt förslaget inrättas adjunktstjänster. Även lektorstjänsteri företrädesvis kandidatexamen av viss

“LUK-ämnet” föreslås kunna inrättas. i ”LUK-ämne sammansättning. Tjäns- Ett-ämnestjänster ten k-.tn diirlör hänföras avses kunna ifrågakomma endast i undantagsfall. både till grupp ll och Till grupp II hör bla tjänst som lärare l6 eller 18 i grundskolan, 167 grupp 111. i Ordinarie tjänst som respektive 169” i gymnasieskolan samt tjänsterna 5 och 7 i specialskolan. lärare 169 i gymnasieskoå Till dessa tjänster har mellanstadielärare (folkskollärare) möjlighet att vi- lan får tills vidare inte

i

dareutbilda sig? återbesättas (Övergångsbestämmelserna p 30 till Ss). De behörighetsvillkor i fråga om utbildning som gäller lör att mellan- ° För att vara behörig till stadielärare (folkskollärare) skall vara behörig till ordinarie, extra ordinarie tjänster av här avsett slag i specialskolan fordras eller extra tjänster som avses i föregående stycke har ett flertal alternativa dessutom att ha genomutformningar. Detta sammanhänger med att vidareutbildningens utform- gått specialutbildning vid ning och uppläggning varierat under årens lopp. Det skulle föra för långt lärarhögskolans speciallärarlinje. att här redogöra i detalj för dessa alternativa utbildningsvägar. En redogörelse skall i stället ges för vad som gäller för mellanstadielärare som nu önskar påbörja vidareutbildning till tjänster av de slag som här avses på grundskolans högstadium. För den som avlagt examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola enligt stadgan för lärarhögskolorna och som önskar vidareutbilda sig till SFS 1968:318 tjänst som lärare 16 (adjunktstjänst) gäller dels att i examen på mellanstadielärarlinjen skall ingå tillvalskurs i ett av tjänsternas tre ämnen. dels att läraren beträffande övriga två ämnen i tjänsten skall genomgå studiekurs(er) inom ramen för grundläggande utbildning enligt Kungl kungörelsen SFS 1969:50 om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som avser utbildning av lärare i nämnda ämnen och som omfattar för vartdera ämnet sammanlagt minst 40 poäng (för svenska 60 poäng). För behörighet till ordinarie eller extra ordinarie tjänst fordras dessutom dels att efter 1974-06-30 ha genomgått sådan kurs i metodik till vilken sökande kan tas in först sedan han fullgjort tre års tjänstgöring som lärare på grundskolans mellanstadium, dels full tjänstgöring under en termin på grundskolans högstadium i ämne(n) som kan ingå i tjänsterna 16-19 eller i jämförbara ämnen. För den som avlagt examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola och som önskar vidareutbilda sig till tjänst som lärare 18 i grundskolan gäller bl a dels att iexamen på mellanstadielärarlinjen skall ingå tillvalskurser i två av tjänstens tre ämnen, dels att beträffande tjänstens tredje ämne fordras genomgång av studiekurser för grundläggande utbildning enligt den tidigare nämnda kungörelsen som är avsedda för utbildning av lärare och som omfattar 40 poäng (för svenska 60 poäng). För behörighet till ordinarie

l26 Resurser

tjänst fordras härutöver att efter 1974-06-30 ha genomgått sådan kurs i metodik som tidigare berörts samt en termins full tjänstgöring i läroämnen på grundskolans högstadium i ämne(n) som kan ingå i tjänsterna 16-19 eller i jämförbara ämnen. I detta sammanhang kan nämnas att skolöverstyrelsen 1973-07-05 och 1973-08-30 på uppdrag av Kungl Majzt framlagt förslag dels till vissa ändringar av utbildningens uppläggning för folkskollärare som avser att vidareutbilda sig till tjänst som lärare 18. dels rörande innehållet m m i sådan metodikkurs som avses i föregående stycke. Till grupp II kan också hänföras tjänsterna 3-4 i grundskolan, vissa lä- Till tjänst som lärare 5 i rartjänster i särskolan och samtliga lärartjänster i specialskolan För att vara specialskolan kan också i utbildningshänseende till tjänster som här avses fordras att ha behörig som tidigare nämnts genomgått specialutbildning vid Iärarhögskolas speciallärarlinje av det slag rekryteras s k direktutbildad lärare, varför sådan som föreskrivits för varje särskild tjänstetyp. För att bli antagen som stutjänst även kan hänföras derande vid lärarhögskolas speciallärarlinje fordras som regel att vara behörig till grupp lll. Utöver de villkor som gäller för till ordinarie tjänst som lärare i grundskolan eller gymnasieskolan samt att behörighet till tjänst ha fullgjort undervisning av visst slag motsvarande minst tre läsårs full tillhörande denna grupp fordras dock för att vara tjänstgöring. Det bör framhållas att i princip alla slag av lärare i bl a grundbehörig till här avsedd skolan och gymnasieskolan har möjlighet att genomgå specialutbildning vid tjänst att ha genomgått att inrätta tjänster för specialundervisning finns Iärarhögskola. Möjligheterna specialutbildning vid Iärarhögskolas speciallä- däremot för närvarande inte inom gymnasieskolan. och inom grundskolan rarlinje. kan endast sådana tjänster inrättas för låg- och mellanstadielärare som genomgått specialutbildning (tjänsterna 3-4). Genom vidtagen ändring av fro m läsåret 1973/74 kan dock specialundervisning i viss utskolstadgan sträckning inräknas i alla slag av lärartjänster i grundskolan eller gymnasieskolan. och lektorstjänster i all- Till _grupp III kan bl a hänföras adjunktstjänster 7 Háir åsyftas de behörig- männa ämnen. dvs tjänsterna 16 i grundskolan. 153 eller 167” i gymhetsvillkor som gäller för nasieskolan och 5* i specialskolan respektive 152 i gymnasieskolan. den som direktutbildat sig För behörighet till här avsedda adjunktstjänster krävs i normalfallet att till sådan adjunktstjänst. Till tjänsten kan också ha avlagt filosofie kandidatexamen eller filosofisk ämbetsexamen, som skall som tidigare nämnts

ha en med hänsyn till tjänstens ämnen närmare föreskriven utformning. i

ifrågakomma mellanstadielärare (folkskollärare) Behörig till extra ordinarie eller extra tjänst som adjunkt i grundskolan med viss vidareutbild- även den som aneller gymnasieskolan är i fråga om teoretisk utbildning ning. varför tjänsten även tingen är behörig till motsvarande eller högre tjänst i gymnasieskolan rekan hänföras till grupp ll. spektive grundskolan eller vid lärarutbildningsanstalt eller av Iänsskolnämn- -den prövas ha sådan utbildning som svarar mot utbildning som eljest krävs för behörighet till tjänsten. För behörighet till ordinarie tjänst krävs vidare bla att ha genomgått praktisk-pedagogisk utbildning vid Iärarhögskolas ämneslärarlinje och för extra ordinarie tjänst en termin av sådan utbildning. För behörighet till ordinarie eller icke-ordinarie adjunktstjänst i specialskolan krävs härutöver att ha genomgått specialutbildning vid Iärarhögskolas speciallärarlinje. För att vara behörig till fordras - utöver villkori huvudsak

lektorstjänst

motsvarande dem som gäller för behörighet till ordinarie adjunktstjänst som lärare 153 - att ha avlagt filosofie doktorsexamen inom ämnesområde som motsvarar ett av tjänstens ämnen eller filosofie licentiatexamen med minst betyget med beröm godkänd i det examensämne eller ett av de examens-

SOU l974:36 Resurser 127

ämnen som motsvarar tjänstens ämne(n). Doktorsexamen som nyss nämnts får ersättas av doktorsexamen inom annat ämnesområde enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. Motsvarande gäller om licentiatexamen. Till grupp III kan även föras tjänsterna 17 i grundskolan samt 140, 148 Behörighetsvillkoren för och 168 i gymnasieskolan, för vilka tjänster gäller varierande villkor i denna tjänst har en alternativ utformning fråga om krav på teoretisk och pedagogisk utbildning. som gör att tjänsten kan En speciell grupp utgör adjunktstjänster och lektorstjänster i ekonomiska hänföras både till grupp l eller tekniska och grupp lll. ämnen i gymnasieskolan, dvs tjänsterna 155 och 157 - ad- - 7 Ordinarie tjänst som junktstjänst i ekonomiska respektive tekniska ämnen samt 154 och 156 lärare 168 i gymnasiesko- - i ekonomiska Ian får tills vidare inte lektorstjänst respektive tekniska ämnen. Dessa lektors- och hänförs återbesättas (Övergångsbeadjunktstjänster här till grupp IV respektive ,grupp V. stämmelserna p 30 till Ss). För tjänsterna på det ekonomiska området utgör avlagd ekonomexamen och vissa krav i övrigt beträffande denna examens utformning och innehåll normalt den vanligaste utbildningsbakgrunden i fråga om teoretisk utbildning, men även vissa andra utbildningsalternativ kan ifrågakomma. För behörighet till lektorstjänst krävs bl a för den som grundar sin behörighet på avlagd ekonomexamen härutöver ådagalagd lämplighet för tjänsten genom fortjänstfull praktisk och pedagogisk verksamhet samt vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap inom det ekonomiska området. Erfarenheten från praktisk verksamhet bör enligt av skolöverstyrelsen meddelade anvisningar omfatta minst två år. För ordinarie adjunktstjänst krävs minst ett års väl vitsordad anställning varigenom praktisk erfarenhet kunnat förvärvas. l fråga om extra ordinarie eller extra adjunktstjänst är vad gäller teoretisk utbildning även den behörig som antingen är behörig till motsvarande eller högre tjänst i grundskolan eller vid lärarutbildningsanstalt eller av Iänsskolnämnden prövas ha sådan utbildning som svarar mot utbildning som eljest krävs för behörighet till tjänsten. I fråga om lektorstjänst i tekniska ämnen krävs bla att ha avlagt civilingenjörsexamen, bergsingenjörsexamen eller arkitektexamen vid teknisk högskola och att fylla vissa krav i övrigt beträffande sådan examens utformning och innehåll. Härutöver krävs att ha ådagalagt lämplighet för tjänsten genom vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap samt föregående praktisk och pedagogisk verksamhet av betydelse för tjänsten. Erfarenheten frân praktisk verksamhet bör enligt av skolöverstyrelsen meddelade anvisningar omfatta minst två år. Även filosofie doktorsexamen eller filosofie licentiatexamen kan i vissa fall ifrågakomma som teoretisk utbildningsbakgrund. För ordinarie adjunktstjänst i tekniska ämnen fordras behörighetsforklaring av skolöverstyrelsen. För sådan behörighetsforklaring krävs normalt enligt av skolöverstyrelsen meddelade anvisningar utöver viss teoretisk utbildning - bl a två års erfarenhet från praktisk verksamhet av betydelse för tjänsten. l fråga om extra ordinarie eller extra adjunktstjänst är vad gäller teoretisk utbildning även den behörig som antingen är behörig till motsvarande eller högre tjänst vid lärarutbildningsanstalt eller av länsskolnämnden prövas ha sådan utbildning som svarar mot utbildning som eljest krävs for behörighet till tjänsten. Beträffande krav på genomgången praktisk-pedagogisk utbildning for behörighet till ordinarie eller extra ordinarie tjänst gäller för de i det föregående

128 Resurser

berörda lektors- och adjunktstjänsterna i ekonomiska eller tekniska ämnen samma bestämmelser som för motsvarande tjänster i allmänna ämnen. 1 rekryteringsfrämjande syfte kan vid gymnasieskolan - efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje enskilt fall - inrättas en särskild typ av extra ordinarie adjunktstjänst i tekniska ämnen. För tillsättning av sådan tjänst fordras alltid behörighetsforklaring av skolöverstyrelsen. För sådan behörighetsförklaring krävs normalt att sökanden dels har avlagt civilingenjörsexamen eller motsvarande examen. dels har minst två års erfarenhet från praktisk verksamhet av betydelse för tjänsten. Däremot krävs inte genomgången praktisk-pedagogisk utbildning. Ordinarie tjänst som Till grupp V kan också hänföras tjänsterna 170-174 i gymnasieskolan, lärare 170-174 i gymna- för vilka gäller varierande villkor i fråga om teoretisk och pedagogisk utsieskolan får tills vidare inte återbesättas (över- bildning. gångsbestämmelserna Till grupp VI hör lärartjänster inom vårdområdet, dvs tjänsterna 145, 164, p 30 till Ss). 178, 179 och 181 i gymnasieskolan. För behörighet till ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst som lärare 145 (i vårdkunskap) krävs i fråga om utbildning dels legitimation som sjuksköterska (sjukskötare), dels genomgång av lärarutbildningskurs om tre terminer vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor eller annan anordnad lärarutbildningskurs enligt något av de alternativ som tidigare anges i bilaga 2 till skolstadgan. Den nyssnämnda kursen om tre terminer omfattar numera ämnesutbildning under den första terminen och praktiskpedagogisk utbildning under de två återstående terminerna. Vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor anordnas också lärarkurser om cirka 19 veckor. Tidigare anordnades sådana kurser vid de numera nedlagda yrkespedagogiska instituten. Kurserna är avsedda för utav lärare i sjukgymnastik, arbetsterapi, laboratorieteknik, fritidsbildning kunskap, åldringsvård rn fl ämnen inom vårdområdet i specialkurser i gymnasieskolan. För att antagas till kursen krävs bl a dels att ha legitimation

som sjukgymnast respektive att ha genomgått specialkurs vid gymnasie-

skolan för utbildning av vårdpersonal inom det yrkesområde tjänsten avser eller motsvarande utbildning, dels att efter avslutad utbildning ha tjänstgjort inom yrket som regel minst två år. För behörighet till tjänst som lärare 164. 178, 179 eller 181 fordras bla att ha genomgått sådan lärarkurs om cirka 19 veckor som avses i föregående stycke. Sistnämnda tre tjänstetyper, som avser undervisning i ämnen i specialkurs för utbildning av arbetsterapeuter, fritidspedagoger respektive sjukgymnaster, kan antingen endast inrättas som extra ordinarie eller extra tjänst eller enbart som extra tjänst (gäller för tjänst som lärare 181). Lärarutbildningen inom vårdområdet är för närvarande föremål för en översyn. Enligt ett inom skolöverstyrelsen utarbetat pringenomgripande skall den framtida lärarutbildningen omfatta följande moment.

cipförslag

1. För alla kategorier obligatorisk ämnesutbildning (vidareutbildning) om cirka en termin. 2. Praktisk-pedagogisk utbildning om ett läsår (40 veckor).

3. Ämnesmässig påbyggnadsutbildning av varierande längd för olika yr-

kesområden (inte obligatorisk för alla lärare).

Resurser 129

Utbildning som avses under l jämte utbildning som avses under 2 skall leda till behörighet till lärartjänst vid gymnasieskolan i vårdkunskap respektive annat grundläggande yrkesinriktat ämne. Den som härutöver genomgår utbildning som avses under 3 skall bli behörig att undervisa i ytterligare ett ämne. Utbildningsverksamhet av den karaktär som avses under 3 har - såsom en provisorisk åtgärd i avvaktan på en mera definitiv omläggning av lärarutbildningen inom vårdomrâdet redan påbörjats. Vidare kan nämnas att vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för närvarande anordnas fortbildningskurser om cirka 19 veckor avseende ämnesfördjupning. Sådan ämnesfördjupning är som nämnts i framtiden avsedd att ingå som ett reguljärt led i lärarutbildningen. Dessa kurser riktar sig till dem som vid institutet eller tidigare vid yrkespedagogiskt institut genomgått tidigare nämnd lärarkurs om cirka 19 veckor. Till grupp VII hör tjänsterna 101- 1362 141- 142 och 162 i gymnasie- För tjänsterna l0l. 125, skolan samt tjänster av motsvarande - l4l och 142 har behörigslag i Särskolan lärartjänster i yrhetsvillkoren en sådan kesinriktade ämnen. Som behörighetsvillkor för ordinarie, extra ordinarie alternativ utformning att eller extra tjänster av här avsett slag gäller bl a att ha förvärvat väl vitsordad tjänsterna kan hänföras både till grupp 1 och grupp yrkesskicklighet genom sju års allsidigt praktiskt arbete inom det yrkes- V11. område som tjänsten avser. För att vara behörig till ordinarie eller extra ordinarie tjänst krävs dessutom normalt att ha genomgått pedagogisk utbildning* enligt nu eller tidigare 7 Den praktisk-pedagogiska utbildningen är gällande bestämmelser i enlighet med vad som anges i bilaga 2 till skolnumera förlagd till stadgan. Enligt nuvarande bestämmelser kan dock extra ordinarie tjänst lärarhögskola och omfatsom lärare 101- 136 erhållas även av den som inte genomgått pedagogisk tar 33 veckor. 1 bilaga 10 l sin skrivelse till statsverkspropositioutbildning. till Kungl Majzt 1971-10-06 angående utbildning nen 1973 har föredraganav lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan m m har skolöver- de statsrådet biträtt ett av styrelsen föreslagit, att behörighetsbestämmelserna ändras så att även för skolövcrstyrelsen framerhållande av extra ordinarie lagt förslag om att denna tjänst av nyssnämnt slag skall krävas att ha utbildning skall förlängas genomgått pedagogisk utbildning. till 40 veckor, vilket kan beräknas ske fr o m läsåret Som framgår av vad i det föregående anförts har inte några krav på teoretisk 1974/75. utbildning uppställts för behörighet till här avsedda tjänster”. l sitt sjätte SOU 1970:8 betänkande 3 lade yrkesutbildningsberedningen fram förslag om yrkesteknisk Undantag: Tjänsterna högskoleutbildning avsedd för bl a blivande l0l. 125, l4l och 142 när lärare i yrkesinriktade ämnen. dessa tjänster med hänsyn Genom tilläggsdirektiv 1971-07-08 fick 1968-års utbildningsutredning (U 68) till föreskrivna behörigi uppdrag att med utgångspunkt i nyssnämnda betänkande utforma förslag hetsvillkor är att hänföra till försöksverksamhet till grupp l. med yrkesteknisk högskoleutbildning, i första hand med inriktning mot industriyrken, särskilt inom Verkstadsindustri. U 68 har framlagt ett specialbetänkande angående försöksverksamhet med SOU 1973:12 yrkesteknisk högskoleutbildning. Förslaget innebär bl a att försöksverksamhet med sådan utbildning skall startas höstterminen 1974 med inriktning mot konfektionsindustri, livsmedelsindustri, pappers- och pappersmasseindustri, stålindustri, träindustri och Verkstadsindustri. För att antas till utbildningen. som kommer att omfatta två till tre terminer, föreslås som allmänt behörighetskrav gälla minst tvåårig avslutad utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper och färdigheter. Som särskilda behörighetskrav föreslås gälla dels grundläggande yrkesteknisk utbildning på för den sökta högskolelinjen relevant linje (och eventuellt gren) i gymnasieskolan eller motsvarande på annat sätt inhämtade yrkestekniska kunskaper

130 Resurser

och färdigheter, dels minst tre års yrkeserfarenhet från samma yrkestekniska område/yrke/bransch som den Föregående yrkestekniska grundutbildningen varit inriktad mot. Om den aktuella försöksverksamheten slår väl ut och detta leder till att yrkesteknisk högskoleutbildning kommer att anordnas på längre sikt. är det tänkbart att genomgång av sådan utbildning kommer att uppställas som krav för att bli antagen till lärarutbildning för i detta sammanhang berörda lärartjänster. Skolöverstyrelsen har i den tidigare nämnda skrivelsen till Kungl Majzt 1971-10-06 bl a framlagt förslag till bestämmelser om behörighet attantas som studerande på yrkesteknisk linje vid lärarhögskola. Detta forslag innebär inom området industri och bl a följande i fråga om här aktuella lärartjänster hantverk: l. att ha avgångsbetyg från tvåårig utbildning med slutförd lärokurs vid för ifrågavarande lärartjänst adekvat studieväg i gymnasieskolan eller att på annat sätt ha styrkt sig äga motsvarande kunskaper och färdigheter, 2. att äga väl vitsordad yrkesskicklighet, förvärvad genom minst fem års allsidig yrkesverksamhet inriktad mot ämne eller ämnen som ingår i lärartjänsten samt 3. att ha ytterligare yrkesteknisk utbildning i enlighet med vad skolöver. för varje ämne eller grupp av ämnen föreskriver. styrelsen Föredragande i 1973 års statsverksproposition framhöll att han i princip Prop 1973:1, bil 10, s 440 delar skolöverstyrelsens förslag till ny lärarutbildning i yrkesinriktade ämnen, som bla innebär att en lärare skall svara för all undervisning i sådana ämnen, dvs både i fackteori och arbetsteknik. Han ansåg dock att genomförandet av förslaget bör ske successivt. Beträffande sökande till extra ordinarie eller extra lärartjänst som inte fyller för sådan tjänst föreskrivna villkor i fråga om teoretisk utbildning föreligger som framgår av den tidigare redogörelsen jämlikt bestämmelser att underställa i bilagorna 1 och 2 till skolstadgan i ett stort antal fall möjlighet länsskolnämnden prövning av frågan. huruvida sökanden har sådan utbildning som länsskolnämnden finner svara mot utbildning som eljest krävs för behörighet till tjänsten. Bestämmelser härom finns bl a för extra ordinarie eller extra tjänst som lärare 16- 19 i grundskolan respektive 140, 148, 153, 155, 157, l67*171 och l74 i gymnasieskolan. Beträffande tjänst som lärare 17 i grundskolan eller l68 i gymnasieskolan gäller bl a som villkor i fråga om teoretisk utbildning att antingen ha genomvid universitet, högskola eller i annan ordning enligt begått utbildning stämmelser som skolöverstyrelsen meddelar eller att ha meddelats behörighetsförklaring av skolöverstyrelsen i de ämnen tjänsten avser. För behörighet till tjänst som lärare 172 i gymnasieskolan fordras teknisk utbildning eller annan teoretisk utbildning som skolöverstyrelsen prövar erforderlig. Skolöverstyrelsen har dessutom att meddela kompletterande föreskrifter till de i bilagorna till skolstadgan meddelade behörighetsbestämmelserna. Bl a gäller detta beträffande tjänsteri ämnen i specialkurseri gymnasieskolan. Kungl Majzt har i åtskilliga fall i särskild ordning meddelat behörighets-

Resurser 131

bestämmelser för tjänster av skilda slag. Som exempel härpå kan nämnas Kungl Majzts beslut 1964-05-29 och 1972-06-30 angående bestämmelser om särskilda extra ordinarie lärartjänster och bristtjänster respektive angående särskilda behörighetsvillkor för extra ordinarie och extra tjänst som lärare 180 i gymnasieskolan.

Behörighetsforklaring samt dispens från behörighetsvillkor Om särskilda skäl Föreligger får myndighet som har att tillsätta ordinarie Ss 15:20; 16:31 tjänst som lärare i grundskolan eller gymnasieskolan medge sökande till ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst befrielse från särskilt behörighetsvillkor. Vid tillsättning av bl a icke-ordinarie lärartjänsteri grundskolan eller gymnasieskolan gäller att frågan om dispens skall prövas av länsskolnämnden. Motsvarande gäller for Särskolan. Frågan om dispens prövas endast i sam- Os 78k band med tillsättning av viss bestämd tjänst. Den som efter dispens erhållit viss tjänst måste därför på nytt erhålla dispens, om han söker ny tjänst och fortfarande inte är behörig. Dispens får dock inte medges for lärare i grundskolan från l. krav på viss anställnings- och tjänstgöringstid for icke-ordinarie tjänst som lärare 1-4 2. krav på praktisk lärarutbildning för ordinarie tjänst som lärare 16 eller 17, Nummerbeleck- 3. särskilt behörighetsvillkor för extra ordinarie eller extra tjänst som lärare ningar enligt skolstadgan. (Ss 15:1; 16-19? 16:1) Dispens lär vidare inte for lärare i gymnasieskolan medges från 1. krav på praktisk lärarutbildning for ordinarie tjänst som lärare 140, 148, 153, 167 eller 168. 2. särskilt behörighetsvillkor för extra ordinarie eller extra tjänst som lärare 101-148, 153, 155, 157, 159, 161 och l67-l69. Om det i tjänst som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan ingår fyllnadstjänstgöring vid skolform där för något av tjänstens ämnen fordras utbildning utöver den som i allmänhet krävs för innehav av tjänst i ämnet, får länsskolnämnden medge att fyllnadstjänstgöring får fullgöras av lärare som inte uppfyller de speciella kraven. Beträffande huvudlärare får Skolstyrelsen medge befrielse från villkoret Ss 15:53; 16:47 att huvudlärare skall vara behörig till viss i skolstadgan angiven ordinarie tjänst som lärare, om särskilda skäl föreligger. Genom beslut 1966-05-13 har Kungl Majzt meddelat generell dispens från det for vissa lärartjänster uppställda behörighetsvillkoret att ha genomgått praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskolans ämneslärarlinje eller fullständig praktisk lärarutbildning enligt äldre bestämmelser. Dispensen avser ordinarie tjänster och extra ordinarie tjänster utanför befordringsgång och innebär att den som i övrigt fyller föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om utbildning till tjänst av ifrågavarande slag är befriad från villkoret att ha genomgått praktisk-pedagogisk utbildning eller praktisk lärarutbildning,

132 Resurser

om han fyller vissa föreskrivna krav ifråga om tjänstgöring som lärare. Ss l5z2l; 16:32 Den som inte uppfyller angivna krav i fråga om utbildning eller tjänstgöring som uppställts som villkor för behörighet till visst slag av ordinarie tjänst som lärare i grundskolan eller gymnasieskolan kan av skolöverstyrelsen förklaras behörig till sådan slags tjänst, om särskilda skäl föreligger. Sådan behörighets/örklaring får dock endast meddelas om antingen sökanden inom eller utom landet genomgått utbildning eller haft tjänstgöring som motsvarar vad som krävs för behörighet till ifrågavarande tjänst som lärare eller bristen i sökandes behörighet är av mindre vikt i Förhållande till hans övriga meriter. SpecSs 97 § Den som inte uppfyller de i specialskolstadgan angivna behörighetsvillkoren för ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare (behörighetsvillkoren är Iikalydande för såväl ordinarie som extra ordinarie tjänst) må. om synnerliga skäl föreligger. av skolöverstyrelsen förklaras behörig att erhålla sådan tjänst. SpecSs 98 § Även den som inte är behörig till extra tjänst vid specialskolan kan av skolöverstyrelsen förklaras behörig till sådan tjänst. Några krav på att härvid synnerliga skäl skall föreligga har inte uppställts. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att skolöverstyrelsen kan. om särskilda skäl föreligger, behörighetsförklara den som inte uppfyller vissa av de särskilda behörighetsvillkoren för ordinarie lärartjänst och att den myndighet (skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden). som har att tillsätta viss ordinarie tjänst. kan befria sökande till sådan tjänst eller motsvarande extra ordinarie eller extra tjänst från vissa av de särskilda behörighetsvillkoren.

Övriga kømmunalzjänsremän

- Statliga bestämmelser om behörighet till viss tjänst inom skolan har sö 1970-09-02 förutom för skolledare och lärare - också utfärdats för skolsköterska. Som Skolsköterska får endast anställas den som är legitimerad sjuksköterska. För innehav av heltidstjänst som Skolsköterska krävs antingen viss angiven vidareutbildning eller att av skolöverstyrelsen i samråd med socialstyrelsen ha förklarats behörig. För läkare och sjuksköterska regleras behörigheten att utöva yrket i särskild ordning. För läkare föreskrivs dessa villkor i lagen om behörighet SFS 1960:480 att utöva läkaryrket och därpå grundade tillämpningsföreskrifter. Utöver de föreskrivna kraven på yrkeslegitimation har meddelats särskilda behörighetsvillkor för innehav av tex viss läkartjâinst i kommun eller landstingskommun i Kungl Majzts sjukvårdskungörelse. l nämnda kungörelse anges också behörighetsvillkoren för innehav av kommunalt reglerad sjukskötersketjänst.

3.1.3.2 Befordringsgrzmder och merirvärdering Allmän bakgrund l RF § 28 sista stycket stadgas bl a “Konungen fäste vid alla befordringar avseende endast å de sökandes förtjänst och skicklighet. men icke på deras

SOU l974:36 Resurser 133

bör Begreppen förtjänst och skicklighet kan sägas utgöra de grundläggande normerna vid “tjänstetillsättning“ och ”befordringar” för statliga och vissa kommunala tjänster. Tillämpligheten vid tillsättning av kommunala tjänster har kommenterats på följande sätt av Malmgren mfl: Sveriges grundlagar och tillhörande författningar med förklaringar; elfte upplagan s 41: “Beträffande kommunala tjänstebefattningar får man skilja mellan sådana, där tillsättningsakten ankommer på statsmyndighet, och övriga. I fråga om de senare äger kommunen frihet vid tillsättningen, i den mån icke särskilda författningar annat innehålla. För de förra iakttager Kungl Majzt i full utsträckning §28, vilket i konsekvens med förhållandena inom statsförvaltningen också synes böra vara fallet med underordnade ämbetsmyndigheter. l Kungl Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m m har de ovan citerade delarna av RF §28 fått en delvis Prop 1973:90 ny utformning enligt följande: ll kap 9§ 2 stycket (Förslag till ny regeringsform): “Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.” l sin motivering till det framlagda förslaget anför departementschefen följande (s 406): Även om vissa skäl talar för den av riksdagens ombudsman intagna ståndpunkten att en särskild bestämmelse om de grunder vid vilka avseende skall fästas vid tillsättning av statliga tjänster är onödig. om i enlighet med vad jag föreslår principen om saklighet och opartiskhet kommer till uttryck i l kap 7§ RF, anser jag dock att kravet på saklighet vid tjänstetillsättningar är så viktigt att det bör få en speciell plats i RF. Vid utformningen av lagbestämmelsen i ämnet synes hänsyn böra tas till att arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspolitiska hänsyn kan göra det nödvändigt att vid vissa tjänstetillsättningar ta hänsyn inte bara till de faktorer som i första hand brukar läggas in i begreppen förtjänst och skicklighet. Regeln i ämnet bör utformas så att den klart ger vid handen att även andra sakliga grunder kan få vägas in vid bedömningen. l enlighet härmed har i andra stycket av förevarande paragraf löreskrivits att vid tillsättning av statlig tjänst avseende skall fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Ges grundlagsbestämmelsen detta innehåll, blir det onödigt att i lagtexten göra förbehåll för de sk transportspärrarna.”

Begreppen förtjänst och skicklighet har av Malmgren (Sveriges Grundlagar) kommenterats på följande sätt: “Med skicklighet torde enligt allmän praxis få förstås kompetens och lämplighet för den befattning, varom fråga är, ådagalagda genom teoretisk och praktisk utbildning samt den dittillsvarande verksamhetens art. Förtjänsten betecknar den förvärvade rutinen, bedömd med ledning av ancienniteten. Därvid skall hänsyn tagas till all verksamhet i statens tjänst, men arbetet inom området för den lediga tjänsten eller med denna till uppgiften besläktade befattningar måste taxeras högre såsom ägnat att bibringa en högre grad av skicklighet.” Jägerskiöld (Svensk tjänstemannarätt) anför bla att förtjänst anses betyda de meriter, vederbörande överhuvudtaget förvärvat i statstjänst, och vilka bör räknas honom tillgodo vid befordran. dvs väl vitsordad tjänst-

134 Resurser

göring. Vunnen förtjänst kan uttryckas i tjänsteår, antalet dylika angiver måttet av förtjänst. . . skicklighet avser sökandens förmåga. Den kan bedömas med ledning av tidigare tjänstgöring. Flit, noggrannhet, förmåga av självständig verksamhet och initiativ, fantasibegåvning och andra kvaliteter bli härvid att beakta. Alla tjänster ställa givetvis icke enahanda krav på innehavaren och skickligheten blir därför att bedöma med hänsyn även till den aktuella tjänstens krav. Skicklighet kan även vara att bedöma med hänsyn till avlagda examina eller godkända prov eller skrifter. Bestáimmande bli härvid de för de olika tjänsterna gällande villkoren, där examensbetyg kunna beaktas eller vetenskapliga skrifter vara av högt värde. Vid universitet, skola och kyrka ävensom sjukhusväsendet äga de vetenskapliga meriterna stor betydelse. inom Förvaltningen åter den i tjänsten ådagalagda individuella förmågan. . Begreppet “förtjänsf” har sålunda i praxis närmast kommit att betyda antalet tjänsteår medan begreppet “skicklighet” snarast synes avse den sökandes lämplighet och kompetens för den sökta tjänsten, visad genom teoretisk och praktisk utbildning samt arten av dittillsvarande verksamhet. Bestämmelsen i grundlagen är allmänt formulerad och ger utrymme för olika tolkningar och varierande praktisk tillämpning. Innebörden av detta stadgande synes dock i forsta hand vara att sökande vid tillsättning av sådan ,tjänst för vilken bestämmelsen äger tillämpning skall bli föremål för en strängt saklig och objektiv bedömning, som utesluter godtycke. Beträffande bl a skolledare och lärare har emellertid innebörden av förtjänst och skicklighet närmare angivits i särskilda befordringsgrunder som skall gälla vid tillsättning av tjänst. SOU 1955:31 1 betänkandet Skolväsendets lokala och regionala ledning samt lärartillsättningen utgår skolstyrelseutredningen vid behandlingen av lärartillsättnings- Skolkommissionens som 1946 års skolkommission anfört i sitt prinuttalanden skall ses mot frågan från de synpunkter bakgrund av dåvarande cipbetänkande. tillsättningsförfarande och skolväsendets organi- “Inom kommissionen har stark sympati uttalats för tanken, att det tillsättningsförsatoriska uppbyggnad. farande, som nu tillämpas vid folkskolorna. utsträcks till att gälla hela enhetsskolan. Detta skulle så till vida stå i överensstämmelse med kommissionens grundprinciper. att det innebure ett överflyttande av befogenheter till den lokala skolledningen. Utan rätt att tillsätta befattningshavarna vid kommunens skolor skulle kommunens bestämmanderätt över det egna skolväsendet vara illusorisk. Genom det nämnda utnämningsförfarandel har kommunen möjlighet att försäkra sig om just de lärare. som kan anses vara mest lämpade för vederbörande skola. De meriter, som kan utläsas ur vederbörandes ansökningshandlingar. skulle inte ensamma behöva vara avgörande; Skolstyrelsen, som har ett klart intresse av att erhålla den bästa lärarkraften, skulle ha möjlighet att bland de högst meriterade välja den som enligt skolstyrelsens personkännedom bäst skulle passa just den ifrågavarande skolans behov. Gentemot denna inställning har såväl inom kommissionen själv som inom dess expertråd vägande invändningar gjorts. Man har framhållit, att lärarval inte alltid sker med hänsyn till pedagogiska synpunkter. ovidkommande hänsyn religiösa, politiska, nykterhetspolitiska, privatbetonade - har ibland varit avgörande for valets utgång. Personer, som tjänstgjort inom distriktet eller vilkas personliga kapacitet varit känd for skolstyrelsen eller ledamöter därav, har ibland föredragits framför personer. som varit personligt överlägsna den valde men i fråga om personlig kapacitet okända för skolstyrelsen. Termen skolans behov” har ibland fått tjäna som täckmantel för ovidkommande hänsyn. Lärarnas självständighet. som befordras av medvetandet om

Resurser 135

objektiv bedömning vid utnämningarna, skulle inte befrämjas av systemet med lärarval. Riktigare vore, att utnämningsrätten överlämnades till neutralt forum, lämpställe. ligen den nya mellaninstansen, som kommer att träda i folkskolinspektörernas Skolstyrelsen skulle i så fall uppgöra förslag och kunna motivera detta med det lokala behovet av just den föreslagne (behovet av yngre kraft, av kvinnlig Iärarkraft, av lärarkraft med specialuppgift, av lärare, lämpad för pågående försöksverksamhet inom skolenheten. etc), varefter den utnämnande instansen, som kan anses vara i någon mån förtrogen med vederbörande skolas behov, har att väga skolstyrelsens synpunkter och den föreslagnes meriter mot de medsökandes. Denna utnämningsprocedur skulle ge fullt utrymme åt de lokala Synpunkterna och vara fullt förenlig med ett demokratiskt skolsystem men ijämförelse med lärarval trygga principen om förtjänst och skicklighet vid utseendet av befattningshavare. Trots tyngden av dessa invändningar önskar skolkommissionen inte föreslå någon förändring i förfarandet vid tillsättning av småskollärare och folkskollärare (mellanskollärare), så länge detta forfarande anses tillfredsställande, vilket för närvarande synes vara fallet. Det kan enligt kommissionens mening inte vara rimligt att påtvinga ett skoldistrikt en lärare, som visserligen genom goda betyg i lärarexamen, normala tjänstgöringsbetyg och lång tjänstgöring är sina medsökande formellt överlägsen men dock i realiteten är eller av skolstyrelsen anses vara en medelmåttig lärare.som pedagog underlägsen en eller flera av konkurrenterna. Möjligheten att välja mellan tre ger större smidighet åt utnämningsförfarandet och ger skolans lokala ledning möjlighet att bättre tillgodose det egna skolväsendets behov. Visserligen ger en sådan frihet också möjlighet till missbruk. men detta är fallet med all frihet. Den ansvarskänsla, som är motvikten häremot, kan aldrig framväxa eller befästas utan denna frihet till missbruk. Dessutom är ej heller s k neutral instans någon absolut garanti mot mannamån och godtycke.

l skolstyrelseutredningen förs ett ingående resonemang i frågan om normerande anvisningar för meritvärdering vid tillsättning av vissa lärartjänster. Utredningens mening var att den inbördes ordningen mellan de sökande till lärartjänster av skilda slag. dock inte lektorstjänster. skulle fastställas av i första hand siffermässigt bedömbara faktorer (undervispå grundval ningsskicklighet, lärarexamina och tjänsteår), men att hänsyn även skulle få tas till meriter vilka inte låter sig poängberäknas men som anknyter till den sökandes lärarutbildning eller allmänt sett har betydelse för hans lärarverksamhet. Här avsågs då bl a andra examina än sådana direkt avsedda för den sökta tjänsten, avlagda prov, pedagogiskt och allmänt vetenskapligt skriftställzirskap. arbete som ungdomsledare och insatser inom det frivilliga folkbildningsarbetet, medborgerliga förtroendeuppdrag och uppdrag inom föreningslivet. Hänsyn skulle även allmänt sett kunna tas till en skolas behov av att till viss tjänst erhålla en innehavare med särskilda insikter eller erfarenheter, tex för klasslärare behörighet att undervisa i engelska eller erfarenhet av undervisning i hjälpklass. Utredningen föreslog dessutom att länsskolnáimnden skulle äga pröva och medge kommun rätt att vid ledigkungörandet av tjänst särskilt ange att behov av lärare med speciell förelåg. Om så hade skett, borde sådan kompetens kunna bli kompetens av väsentlig betydelse vid meritvärderingen. De meriter som inte kunde men som skolstyrelsen ville tillmäta värde. skulle få vara poängvärderas, avgörande endast om verkliga belägg fanns för de av styrelsen framförda och öppet redovisade synpunkterna. Att en sökande redan hade anställning i kommunen var därvid inte en omständighet som skulle tillmätas betydelse.

136 Resurser SOU l974:36

För den poängmässiga meritvärderingen måste olika system finnas för olika slag av tjänster, medan avvägningen mellan poängmässigt värderade meriter och meriter som ej poängvärderats skulle ske enligt samma grunder oavsett tjänst och utbildning. Beträffande skolledartillsättningen framhöll skolstyrelseutredningen, att - likaväl som vid lärartillsättningar det vid urvalet av skolledare skulle göras en objektiv bedömning, varvid den mest meriterade borde utses. Utredningen tillade emellertid, att det beträffande skolledartjänsterna förelåg den mycket väsentliga skillnaden i förhållande till lärartjänsterna att de förra genomgående är chefstjänster, där lämpligheten för uppgiften ofrånkomligen måste tillmätas en annan vikt än vid lärartillsättningen. Detta gällde i särskild grad skolchefstjänsterna och i synnerhet skoldirektörstjänsterna med dessas starka administrativa betoning. Bedömningar av lämpligheten, som alltså måste ske, kunde enligt utredningen inte normbindas, utan borde i första hand bli de lokala skolstyrelsernas sak. Prop 1957:61 I den proposition, som ligger till grund bl a för det nuvarande urvalssystemets utformning, konstaterade departementschefen, att det i olika sammanhang framhållits att tillsättning av lärare var ett intresse för kommunerna. Det legitima intresse som kommunerna därvid kunde ha. sammanföll helt med statens, lärarnas och de enskilda målsmännens intresse, nämligen att den för en tjänst mest kvalificerade sökanden utsågs och att det i tillsättningsförfarandet inte fanns något moment, som kunde verka hindrande för dugliga aspiranter att söka tjänst, varhelst de önskade. Departementschefen konstaterade vidare, att med objektiv tillsättning eller objektivt urval måste avses, att prövningen av de sökandes meriter skulle vara saklig och oväldig och inte kunna ge rum för hänsynstaganden till ovidkommande omständigheter, dvs omständigheter utan betydelse för sökandes möjligheter att fullgöra de uppgifter, som var förenade med tjänsten. En objektiv tillsättning måste också enligt departementschefen innebära att en sökande, var han än sökte tjänst inom sitt arbetsområde, blev bedömd på samma sätt, med undantag för sådana variationer i bedömningen, som kunde betingas av smärre olikheter i de skilda tjänsternas innehåll eller av speciella lokala, på tjänsten inverkande omständigheter. En objektiv tillsättning förutsatte därföri regel vissa normerande bestämmelser, enligt vilka de sökandes meriter skulle bedömas. Departementschefen delade således utredningens uppfattning att urvalet bland de sökande skulle göras objektivt och att objektivitetskravet inte var förenligt med tillsättning genom val. Däremot fann han inte en objektiv tillsättning i och for sig oförenlig med en lokal tillsättning, såvida inte begreppen hårddrogs. Departementschefen delade även i övrigt i princip utredningens forslag i denna del och framhöll, att anvisningar for en poängmässig värdering av de sökandes meriter endast skulle vara ett hjälpmedel, som skulle tjäna syftet att underlätta fastställandet av ordningen mellan de sökande på så vitt möjligt enhetliga och rättvisa grunder. Som en konsekvens av objektivitetskravet följde dock att den poängmässigt framställda inbördes ordningen inte godtyckligt fick frångås. Till skillnad från utredningen avvisade han den av utredningen framförda tanken på att bland inte poängmässigt värderbara meriter medborgerliga fortroendeuppdrag och

Resurser 137

uppdrag i allmänhet inom föreningslivet skulle kunna tillgodoräknas sökande som merit for lärartjänst. Beträffande icke-ordinarie lärartjänst borde enligt departementschefen samma urvalsgrunder gälla som vid tillsättning av ordinarie lärartjänst. Sammanfattningsvis föreslogs följande beträffande urvalet av sökande till lärartjänst. Urvalet av sökande skulle vara objektivt. Befordringsgrunderna skulle i huvudsak överensstämma med dem som redan i flertalet fall gällde vid tillsättning av lärartjänster. Anvisningar för meritvärdering skulle utarbetas. l fråga om skolledare framhöll departementschefen, att det beträffande dessa tjänster på ett annat sätt än vid tillsättning av lärartjänster var fråga om att försöka bedöma de sökandes lämplighet. Befordringsgrunderna skulle i samtliga fall för dessa tjänster vara insikter, erfarenhet och sådana egenskaper, som företrädesvis fordrades för utövande av den skolledarbefattning det gällde. Departementschefen underströk därutöver att skolstyrelsens förord borde tillmätas särskilt stor vikt vid tillsättning av skolledarbefattningarna. Motsvarande uttalande upprepades i statsverkspropositionen 1973. Prop 1973:1 bil 10. s 262

Nu gällande befordringsgrunder/ör sko/chef, sko/ledare och biträdande sko/ledare Vid tillsättning av tjänster som skolchef, skolledare eller biträdande skol- Ss l7:l5 ledare - dock med undantag för arvodestjänster som studierektor och tillsynslärare -skall som befordringsgrunder gälla insiktenerfarenhet och övriga egenskaper som företrädesvis fordras för att utöva tjänsten. När lärarhögskola anordnar försöks- och demonstrationsverksamhet vid skolenhet med grundskola eller gymnasieskola skall vid tillsättning av tjänst som rektor eller studierektor för arbetsområdet respektive vid skolenheten särskilt avseende fästas vid meriter som är av betydelse för lärarutbildningen. Enligt uttalande av departementschefen och av statsutskottet i sitt av Prop 1957:61 StU l957z97 riksdagen tillstyrkta utlåtande skall vid tillsättning av skolledartjänst stor vikt tillmätas skolstyrelsens förord. Departementschefen har dessutom fram- Prop 1973:1 bil 10. s 262 fört sin mening att man bör eftersträva att skolledningen i en skolenhet med rektor och en eller flera studierektorer får en allsidig sammansättning av lärare med olika slag av utbildning och lärartjänstgöring. Som befordringsgrund vid tillsättning av arvodestjänst som studierektor gäller att den lämpligaste skall utses till innehavare av tjänsten. Beträffande arvodestjänst som tillsynslärare har inte några särskilda bestämmelser om befordringsgrunder utfärdats.

Undersökning rörande tillsättning av vissa skolledartjänster l betänkandet Mellanskolans ledning avgivet av skolledarutredningen ställs SOU 1969:47 frågan i vilken utsträckning kommunernas önskemål och förslag beaktas av de statliga myndigheterna vid tillsättning av tjänster som skolledare. För att belysa detta har utredningen redovisat vissa undersökningar och dragit vissa slutsatser. De redovisade undersökningarna synes enligt utredningens mening ha gett ett ganska klart svar på denna fråga, nämligen

138 Resurser

- att kommunerna har ett mycket starkt om än inte helt avgörande inflytande på personvalet vid tillsättning av sådana tjänster. I samband med det nu aktuella analysarbetet har SSK gjort en liknande undersökning av ärenden rörande tillsättning av vissa tjänster (inklusive långtidsvikariat), för vilka Kungl Majzt eller skolöverstyrelsen är tillsättningsmyndighet. Undersökningen avser tjänster som skoldirektör (1970, 1971 och 1972), tjänster som rektor i grundskolan (1972), tjänster som rektor i gymnasieskolan (1971 och 1972) och ordinarie tjänster som studierektor i gymnasieskolan (1971 och 1972), beträffande vilka tjänster yttrande avgetts - - fattats av skolavser tjänst som skoldirektör eller tillsättningsbeslut överstyrelsen under det eller de år som ovan anges inom parentes efter respektive tjänstetyp. Fortsatta förordnanden har inte medtagits. Som undersökningsår valdes i första hand 1972, men för att uppnå ett antalsmässigt tillräckligt underlag måste beträffande tjänster som studierektor och rektor i gymnasieskolan även ärenden avseende 1971 och beträffande skoldirektör ärenden avseende såväl 1970 som 1971 och 1972 behandlas. En sammanställning av resultaten av den utförda undersökningen har gjorts i bilaga 15. Undersökningens resultat visar i likhet med resultaten av tidigare undersökningar att kommunernas förord beaktats i hög utsträckning. Den sökande som av skolstyrelsen uppförts i första förslagsrummet utsågs till innehavare av tjänsten i mellan 85 procent (studierektor i gymnasieskolan) och 95 procent (skoldirektör) av de undersökta ärendena. l sammanlagt fem av dessa ärenden har ändring av tillsättningsmyndighetens beslut skett sedan den av skolstyrelsen i första förslagsrummet förordade anfört besvär. Beträffande övriga ärenden där besvär förekommit över tillsättningsmyn- - - Avser inte tillsättning av dighetens beslut sammanlagt 26 ärenden har besvären inte föranlett tjänster som skoldirektör, någon ändring av tillsättningsbeslutet. beträffande vilka Kungl Majzt är tillsättningsmyn- Av ansökningshandlingarna har också försök gjorts att utröna hur många dighet, varför besvär tjänster som tillsatts med sökande utan lokal anknytning. Av dem som endast kan anföras mot erhållit skolstyrelsens förord och som också utsetts till innehavare av tjänster skolstyrelsens förslag. l tolv fall har sådana besvär var således beträffande tjänst som rektor i gymnasieskolan 10 procent, beanförts. träffande tjänst som studierektor i gymnasieskolan 16,5 procent, beträffande tjänst som skoldirektör 17 procent och beträffande tjänst som rektor i grundskolan 19 procent inte hemmahörande i kommunen. Då annan sökande än sådan som av skolstyrelsen placerats i första förslagsrummet utsetts till innehavare av tjänsten var andelen utifrån kommande genomsnittligt högre. Då emellertid undersökningsmetodiken rymmer många osäkerhetsfaktorer, synes inga egentliga slutsatser kunna dras iden ofta diskuterade frågan, om skolstyrelsen har en benägenhet att tillmäta förhållandet att sökande har lokal anknytning en alltför stor betydelse. Det genomsnittliga antalet sökande till tjänsterna var beträffande studierektorstjänst i gymnasieskolan 5,9, rektorstjänst i grundskolan 7,7, rektorstjänst i gymnasieskola 6,9 och skoldirektörstjänst 8,7.

Resurser 139

Nu gällande befordringsgrundcr/ör lärare

Vid tillsättning av ordinarie eller icke-ordinarie tjänst som lärare i grund- Ss 17:29, 41 särskolan Os 89 .s skolan, gymnasieskolan, och specialskolan gäller följande beford- SpecSs 87 § ringsgrunder: 1. Undervisningsskicklighet och nit 2. Kunskaper och färdigheter i ämnen som hör till tjänsten eller på annan grund kan vara av betydelse vid tjänstens utövande 3. Längden av väl vitsordad tjänstgöring.

l fråga om tjänst som lärare 152, 154, 156, 158 eller 160 (ordinarie tjänst Ss 17:29 som lektor i gymnasieskolamgäller att första och andra befordringsgrunderna skall likställas samt att vid bedömningen av den andra särskild vikt skall fästas vid doktorsexamen. vid betyget i licentitatexamen samt vid disputationsprov för doktorsgrad. Skolöverstyrelsen har att meddela anvisningar för tillämpningen av Ss 17:30, 41 Os 89 s ovanstående bestämmelser. SpecSs 87 § 1 den mån det är möjligt, skall anvisningarna innehålla grunder för poängmässig värdering av meriter. Efter särskilt bemyndigande av Kungl Majzt får särskild befordringsförmån fastställas för

tjänstgöring vid skola i de fyra nordligaste länen. (Övre-Norrlandstillägg).

l varje särskilt fall skall dessutom prövas om sådana förhållanden föreligger Ss 17:31 Os 89 § som bör föranleda ändring av den bedömning som grundas på de av skol- SpecSs 87 § överstyrelsen meddelade anvisningarna. Vid bedömningen av denna sk SFS 1968:319 23 s “fjärde befordringsgrtznd skall hänsyn tas till dels sådana meriter som inte kan poängmässigt värderas såsom skicklighet som ådagalagts på annat sätt än genom betyg, fortsatta studier, vetenskapligt eller pedagogiskt författarskap, insatser inom folkbildningsarbetet eller verksamhet som ungdomsledare, dels tjänstens beskaffenhet och skolans särskilda behov. Om särskilda villkor gäller för tjänsten, skall särskilt avseende fästas vid att sökande uppfyller villkoren. Vidare gäller att särskild vikt skall tillmätas meriter som ådagalägger lämplighet för lärarutbildningsuppgifter. om sådana ingår i tjänsten samt därutöver i fråga om särskild ordinarie tjänst som lärare, s k Uplärartjänst, vid erfarenhet av försöks- och utvecklingsarbete på skolväsendets område. Skolstyrelsen kan, efter medgivande av låinsskolnämnden. föreskriva att viss utbildning, särskilda kunskaper eller särskilda Färdigheter skall ge före- Ss 15:16 träde till viss tjänst som lärare l eller 2 (klasslärare på låg- och mellanstadierna) i grundskolan. Sådan föreskrift kan exempelvis avse behörighet att undervisa i engelska på mellanstadiet. Beträffande tjänst som lärare i SS 17:1 kan länsskolnämnden Os 89 § gymnastik vidare medge att tjänsten skall förbehållas SpecSs 87 s endast män eller endast kvinnor. Anvisningar för poängmässig meritvärdering vid tillsättning av lärartjänster har i enlighet med skolstadgans bestämmelser successivt utfärdats av Ss 17:30 skolöverstyrelsen. Sålunda hade vid den nu gällande skolstadgans tillkomst 1971 meritvärderingsbestämmelser meddelats för i huvudsak följande kategorier av lärare:

1. Folk- och småskollâirare 2. Speciallärare vid grundskolan och folkskolan

140 Resurser

3. Lärare i läroämnen (for adjunktstjänster och för adjunkts- alternativt ämneslärartjänster)

. Övningslärare

Skolkantorer

OO\lG\kJ1-Ä

Lärare i lönegrad K 14 för läroverksingenjörer . Lärartjänst for vidareutbildad folkskollärare i lönegrad U 14 . Vissa lärartjänster i kommunala yrkesskolor (lärare i barnavård, lärare i sömnad, lärare i husligt arbete, lärare i vävning samt i vävning och sömnad, lärare i hushållsgöromål, yrkeslärare. ämneslärartjänster för läroverksingenjörer, lärartjänster i handelstekniska ämnen och detaljhandelsämnen). 9. Adjunktstjänster i matematik och/eller fysik för tekniska magistrar 10. Adjunktstjänster vid gymnasium eller fackskolai vissa tekniska läroämnen eller i dessa tekniska läroämnen jämte matematik och/eller fysik. Sedan 1971-07-01 har moderniserade anvisningar för meritvärdering utfärdats för tjänst som lärare l-4 eller 16- 18 i grundskolan respektive 153-155, 157. 159 eller 161 i gymnasieskolan samt för tjänst som lärare 2 eller 3 i specialskolan. Omarbetning av anvisningarna för meritvärdering vid tillsättning av andra lärartjänster än de nämnda pågår. l avvaktan på resultaten av denna omarbetning gäller de äldre anvisningarna i tillämpliga delar i vad avser meritpoäng enligt första och andra befordringsgrunden. Beträffande meritvärdering enligt tredje befordringsgrunden (längden av väl vitsordad tjänstgöring) gäller generellt omarbetade anvisningar för lärartjänst med beräknad tillträdesdag 1973-07-01 eller senare. Meritvärderingsbestämmelserna innebäri korthet att den sökandes meriter omvandlas till talvärden enligt i anvisningarna för meritvärdering angivna regelsystem. Under första befordringsgrunden tillgodoräknas sålunda meritpoäng för betyg i lärarskicklighet (undervisningsskicklighet) i examen vid lärarhögskola respektive efter praktisk lärarutbildning av annat slag. Även generell befrielse från nämnda utbildningskrav enligt vissa bestämmelser tillgodoräknas med visst poängtal. Under andra befordringsgrunden tillgodoräknas meritpoäng for i huvudsak ämnesutbildning och/eller i vissa fall praktisk erfarenhet av värde för tjänsten. Under tredje befordringsgrunden, vilken sålunda har likalydande innehåll för samliga lärarkategorier, tillgodoräknas meritpoäng dels för tjänstgöring som lärare eller enligt anvisningarna därmed jämförlig tjänstgöring, dels för annan yrkesverksamhet. Härvid får ett maximerat antal meritpoäng tillgodoräknas för tjänstgöring som lärare m m. Tillägg utöver maximal tjänstgöringspoäng får dock göras avseende det tidigare nämnda Övre-Norrlandstillägget. Möjligheten att få tillgodoräkna annan yrkesverksamhet är begränsad till ett angivet högsta antal meritpoäng. Denna möjlighet att tillgodoräkna nteritpoäng för annan yrkesverksamhet än tjänstgöring som lärare innebär för flertalet tjänster en förändring i förhållande till tidigare anvisningar. Vidare har på senare tid tillkommit möjlighet att tillgodoräkna tjänstledighetsdagar, då tjänstledighetsorsaken bla är offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, barnsbörd, vård av adoptivbarn i vissa fall eller sådant upp-

Resurser 141

drag åt personalsammanslutning som avses i AST l9§, A 7. Summan av de meritpoäng som tillgodoräknats en sökande enligt första, Ss 17:31 andra och tredje befordringsgrunderna utgör lärarens totala poängsumma. Utöver denna poängberäkning skall i det enskilda fallet prövas. om hänsyn skall tas till andra meriter än dem som poängmässigt värderats (fjärde befordringsgrunden).

3.1.3.3 Nu gällande bestämmelser angående tillsärtningsordning m m

Vissa allmänna bestämmelser

Gällande bestämmelser for tillsättning av tjänster som skolchefi kommun samt av tjänster som skolledare, biträdande skolledare och lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan är intagna i 17 kapitlet skolstadgan. Dessa bestämmelser äger ocksåi princip tillämpningi fråga om tillsättning av tjänster av motsvarande slag inom särskolan och specialskolan. För tillsättning av tjänster inom av lärarhögskola anordnad försöks- och demonstrationsverksamhet finns vissa bestämmelser intagna i Kungl kungörelsen om viss per- SFS 1968:319 sonal för lärarutbildning m m. Alla slag av tjänster skall stå öppna för såväl män som kvinnor, om SS 17:1 inte Kungl Majzt utfärdat särskilda undantagsbestämmelser från denna föreskrift. Sådan undantagsbestämmelse finns för närvarande som tidigare nämnts utfärdad i fråga om tjänst som lärare i gymnastik, innebärande att länsskolnämnden får medge att sådan tjänst får förbehållas endast män eller endast kvinnor. Även utlänning kan oberoende av att han inte är svensk medborgare Ss l7:1a av skolöverstyrelsen medges få inneha viss ordinarie eller extra ordinarie tjänst eller visst slag av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare. När ordinarie tjänst skall tillsättas skall Skolstyrelsen utfärda kungörelse Ss 17:2 härom, som skall införas i Post- och lnrikes Tidningar med Föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från dagen från kungörandet. Beträffande ordinarie tjänster som lärare gäller härvid att kungörande skall ske genom samlingsannons, som införs i Post- och lnrikes Tidningar genom skolöverstyrelsens försorg vid vissa bestämda tidpunkter under året. Blir ordinarie tjänst ledig. fordras, beroende på vilket slag av tjänst det gäller, medgivande av skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden för att tjänsten skall få ledigkungöras. Skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden kan härvid på grund av förväntade organisationsforändringar tex föreskriva att tjänsten inte skall ordinariebesättas utan uppehållas av icke-ordinarie lärare eller tillsättas med långtidsvikariat. Skolöverstyrelsen har möjlighet att de- Arvodestjänst som legera beslutanderätten som här avses till läns- skolchefi kommun där angående medgivande endast en rektor finns skolnämnden. under Skolstyrelsen - - rektor tillika skolchef - För tjänster av annat slag föreligger med undantag för arvodestjänst tillsätts i samma ordning som rektor vid särskild skolenhet med gymnasieskolan typ 1 - inte något som rektorstjänsten. krav på att vid ledigforklarande iaktta det kungörelseförfarande som gäller Detsamma gäller arvodesför ordinarie tjänst För sådana tjänster sker ledigforklarande genom anslag tjänst som särskolchef, när endast en rektor finns i skolstyrelsens kansli. genom anmälningsförfarande eller - beträffande vid särskolan i landstingsicke-ordinarie tjänster som lärare genom lediganmälan hos den offentliga kommunen.

142 Resurser

arbetsförmedlingen. 1 fråga om vissa arvodestjänster bl a arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare - får innehavare utses utan ledigförklarande. Som praxis gäller dock att ledigförklarande sker genom anslag i respektive skolenhet. Om ingen behörig sökande anmält sig till ledigkungjord tjänst, skall tjänsten ledigkungöras på nytt. lnkommer inte heller vid detta tillfälle ansökan från behörig sökande, skall tillsättningsmyndigheten bestämma hur det skall forfaras med tjänsten. Även om ansökan från behörig sökande inkommit, kan tillsåittningsmyndigheten, om särskilda skäl föreligger. besluta att tjänsten skall ledigkungöras på nytt. Dessutom gäller att tjänst får ledigkungöras på nytt, om för tjänsten vid ledigkungörandet angetts särskilda villkor och ansökan inte inkommit från sökande som fyller de angivna villkoren. När S5 17:7 tjänst kungjorts på nytt. anses den som sökt tjänsten vid föregående tillfälle och inte återkallat sin ansökan kvarstå som sökande. Om särskilda skäl föreligger, får tillsättningsmyndigheten föreskriva att den som sökt tjänsten vid föregående tillfälle före ansökningstidens utgång till myndigheten skall anmäla att han önskar kvarstå som sökande. Detta skall i så fall framgå av kungörelsen, om inte myndigheten på annat sätt underrättat varje kvarstående sökande härom. Endast den som sökt ledigkungjord tjänst föreskriven tid får ifrå-

inom

gakomma till tjänsten. Om särskilda skäl föreligger, kan dock även för sent inkommen ansökan prövas. 1 detta sammanhang kan nämnas att tillsätt- Ämb skr 1969-11-21 ningsmyndigheten i fråga om lärartjänster har möjlighet att avbryta tillsättningsförfarandet, om skäl därtill föreligger. Ett sådant skäl kan tex vara att underlag för tjänsten saknas på grund av omständigheter som var obekanta när tjänsten ledigförklarades. Beslut om avbrytandet av tillsättningsförfarandet skall tillkännages på samma sätt som beslut om ledigförklarandet av tjänsten och delges samtliga sökande. SS 17:3 Ansökan till tjänst skall ställas till den myndighet som har att tillsätta tjänsten och inges till skolstyrelsen. Ss 17:4 Sökande till tjänst skall inkomma med styrkt meritförteckning samt övriga föreskrivna handlingar. Efter anmodan av myndighet är sökande därjämte Ss 17:5 skyldig att inkomma med läkarintyg och andra handlingar som fordras för ärendets prövning. Tillsättningsmyndigheten har dock möjlighet att medge sökande undantag från de nu nämnda föreskrifterna. Vidare har skolöver- - i första hand styrelsen möjlighet att bestämma att sökande till tjänst avses här ordinarie tjänster som lärare - har rätt att hänvisa till handlingar som förvaras i överstyrelsens meritkontor i stället för att inkomma med handlingar som avses i det föregående. Ss 17:8 Önskar sökande återkalla sin ansökan, skall detta göras skriftligen hos tillsättningsmyndigheten. Ss 17:9 Skolstyrelsen skall upprätta förteckning över sökande till tjänst och över deras meriter. Beträffande tjänst som tillsätts av annan myndighet än Skolstyrelsen skall styrelsen avge förslag om tillsättning av tjänsten. I förslaget skall förordas den som anses företrädesvis böra ifrågakomma till tjänsten. Två eller flera sökande får även förordas med angivande av den inbördes ordningen. Tillsättningsförfarandet kan i många fall underlättas om denna möjlighet

Resurser 143

utnyttjas. Det är nämligen relativt vanligt förekommande att den ende eller den förste i förslagsrum uppförde inte blir aktuell för tjänsten på grund av att han erhållit annan tjänst som han hellre vill ha eller på grund av att han återkallat sin ansökan. 1 förslaget skall anges de skäl som med iakttagande av gällande befordringsgrunder bestämt förordet. Förslaget skall genast anslås i skolstyrelsens kansli med uppgift om den dag när anslaget skedde samt om vad den som vill föra talan mot beslutet har att iakttaga och om skiljaktig mening antecknats i protokoll eller annan handling Sedan förslag avgetts skall Skolstyrelsen översända handlingarna i tillsätt- Ss 17:10 ningsärendet till länsskolnämnden eller - om nämnden inte skall besluta eller yttra sig i ärendet till skolöverstyrelsen. l fråga om tjänst som tillsätts av skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden gäller att tillsättningsbeslutet snarast möjligt skall införas i Post- och Inrikes Denna föreskrift är Tidningar med uppgift om vad den som vill föra talan mot beslutet har tillämplig bla på tjänst som skoldirektör, biträatt iakttaga och om skiljaktig mening antecknats i protokoll eller annan dande skoldirektör, handling. Även beslut att inte tillsätta tjänst tillkännages på samma sätt. rektor, ordinarie studierektor och ordinarie lärare. Förslag eller beslut av Skolstyrelsen om tillsättning av tjänst skall tillkännages 7 Föreskrift härom saknas genom anslag i styrelsens kansli? Samma gäller beslut att inte tillsätta sådan beträffande tillsynslärare, tjänst? huvudlärare och institu- - tionsföreståndare. Besvär kan anlöras såväl över förslag om tillsättning av tjänst som ° före- Någon uttrycklig utom i de fall då Kungl Majzt är tillsättningsmyndighet över tillsätt- skrift härom finns inte i ningsbeslutet. Besvär över förslag anförs hos tillsättningsmyndigheten. När skolstadgan (eller andra berörda stadgor. när det sådant besvärsärende bedöms böra remitteras för förklaring till den som gäller tjänster som tillföreslagits till innehavare av tjänsten samt till skolstyrelsen och kanske sätts av skolstyrelsen. även länsskolnämnden Stadgorn-a synes emellerför yttrande, kan detta avsevärt försena tillsättningen tid kunna tolkas så att av tjänsten. Har en eller flera av de sökande som berörs av besvärsärendet bestämmelse att beslut eventuellt sökt en eller flera andra ledigförklarade tjänster, kan även tillsätt- om tillsättning av tjänst skall anslås i styningen av dessa tjänster komma att fördröjas härigenom. Besvär över förslag relsens kansli också om tillsättning av tjänst avgörs vid tillsättningen av tjänsten. avser beslut att inte tillsätta samma slags Besvär över beslut om tillsättning av tjänst anförs hos länsskolnämnden tjänst. beträffande tjänst som Skolstyrelsen tillsätter samt hos Kungl Majzt beträf- ^ Beträffande tjänst som tillsätts av länsskolnämnfande tjänst som tillsätts av länsskolnämnden eller skolöverstyrelsen! Läns- den eller skolöverstyrelskolnämndens utslag i besvärsärende kan överklagas hos Kungl Majzt. sen kan besvär över tillsättningsbeslutet Ett speciellt problem vid tillsättning av tjänster utgör den ofta svårbeanföras - förutom av mästrade situationen som uppstår när en sökande vid samma tidpunkt eller sökande - även av inom en begränsad tidsperiod sökt mer än en tjänst. För att underlätta skolstyrelsen. den samordning som därvid måste ske har föreskrivits att sökande skriftligen Ss 17:11 skall anmäla vilken eller vilka tjänster han sökt och i det senare fallet i vilken ordning han önskar ifrågakomma till de sökta tjänsterna (s k “önskelista). Tidigare gällde denna föreskrift enbart ordinarie tjänster som lärare. Föreskriften har dock utvidgats att omfatta även lönegradsplacerztde SÖ 1967-01-03 skolledar- och biträdande skolledartjåinster.

144 Resurser

Uänster som sko/chef sko/ledare och biträdande skolledare

lnledning De olika slag av tjänster som tas upp till behandling i det följande är: a) ordinarie tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör. b) ordinarie tjänst som särskolchef, c) arvodestjänst som förste rektor eller särskolchef, d) ordinarie tjänst som rektor i grundskolan, gymnasieskolan. särskolan eller specialskolan, e) arvodestjänst som rektor vid särskild skolenhet med gymnasieskola typ l. i) extra tjänst som biträdande rektor vid särskild skolenhet med gymnasieskola typ l. g) ordinarie tjänst som studierektor vid gymnasieskolan, h) ordinarie tjänst som studierektor vid grundskolan eller Särskolan, i) ordinarie tjänst som studierektor för lörsöks- och demonstrationsverksamhet i kommun där lärarhögskola anordnar sådan verksamhet, j) arvodestjänst som studierektor vid gymnasieskolan, särskolan eller specialskolan samt k) arvodestjänst som tillsynslärare vid grundskolan eller särskolan. l fråga om anställning som skolledare och biträdande skolledare gäller bl a följande. För grundskolan och särskolan gäller att tjänst som rektor eller studierektor avser anställning vid grundskolan i kommunen respektive vid särskolan inom landstingskommunen med tjänstgöringen förlagd till visst arbetsområde (rektorsområde). Sådant arbetsområde kan omfatta flera skilda skolanläggningar. Anställning som tillsynslärare inom grundskolan eller särskolan är knuten till viss skolanläggning. Tjänst som rektor, biträdande rektor eller studierektor vid gymnasieskolan avser anställning vid viss skolenhet. Tjänst som rektor eller studierektor vid specialskolan avser likaså anställning vid viss skolenhet. innehavare av ordinarie tjänst som studierektor för lörsöks- och demonstrationsverksamhet i kommun där lärarhögskola anordnar sådan verksamhet har bl a till uppgift att samordna denna verksamhet vid grundskolan och gymnasieskolan i kommunen.

Tillsättningsordning Ss l7zl3 Tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör tillsätts av Kungl Majzt. Os 26 § av skolöverstyrelsen. Ordinarie tjänst som särskolcheftillsätts Ordinarie tjänster som skolledare eller biträdande skolledare tillsätts likaså av skolöverstyrelsen med undantag av ordinarie tjänst som studierektor inom grundskolan eller Särskolan, som tillsätts av länsskolnämnden. Ss 17:14 Tjänster av de slag som avses i föregående stycke tillsätts med förordnande på sex år. Om särskilda skäl föreligger, kan förordnande meddelas för kortare tid. För tjänsterna gäller samma allmänna förordnandeperiod. Nu inne-

Resurser 145

varande period avser tiden 1973-07-01--1979-06-30. Förordnande under löpande period får meddelas längst till periodens slut. Senast sex månader innan förordnande utlöper på tjänst av här avsett slag skall Skolstyrelsen till länsskolnämnden inge anmälan om ledigheten. SS 17:16 [anmälan som skall ställas till tillsättningsmyndigheten. skall styrelsen föreslå förnyelse av förordnandet, om den anser det lämpligt. Beträffande tjänst, som inte tillsätts av länsskolnämnden, Skall nämnden med eget yttrande överlämna ärendet till Skolöverstyrelsen, som i sin tur med eget utlåtande skall överlämna ärendet till Kungl Majzt, i fråga om tjänst som tillsätts av Kungl Majzt. Om förordnandet inte förnyas eller tjänsten blir ledig av annan anledning SS l7:l7 skall tjänsten kungöras ledig i Post- och Inrikes Tidningar, om skolöverstyrelsen eller - beträffande ordinarie tjänst som studierektor vid grundskolan eller Särskolan - länsskolnämnden medger det. Förslag om tillsätt- SS 17:22

ning av tjänsten skall avges av Skolstyrelsen, varjämte yttrande skall avges av länsskolnämnden° beträffande tjänst som tillsätts av Kungl Majzt eller Skolöverstyrelsen och av Skolöverstyrelsen beträffande tjänst som tillsätts Ss 17:18 av Kungl. Majzt. Tillkännagivande av Skolöverstyrelsens respektive länsskolnämndens beslut angående tillsättning av tjänst av här berört slag skall snarast möjligt införas i Post- och Inrikes Tidningar. SS 17:20 Vad i det föregående sagts äger motsvarande tillämpning på arvodestjänst som rektor vid Särskild skolenhet med gymnasieskola typ l - sådan tjänst tillsätts av skolöverstyrelsen - med undantag dels för att förordnande på SS 17:21 tjänsten skall meddelas tills vidare eller för viss tid, dels att Skolöverstyrelsen kan medge undantag från kravet på ledigkungörande. Tjänst som rektor tillika skolchef tillsätts i samma ordning som rektors- Ss 17:25 tjänsten. Detsamma gäller även i fråga om arvodestjänst som särskolchef, när endast en rektor vid Särskolan finns inom landstingskommunen. 1 kungörelsen om ledigheten anges härvid att fråga är om tjänst som rektor Den nuvarande allmäntillika skolchef respektive att tjänsten är förenad med arvodestjänst som na förordnandeperioden särskolchef. för ordinarie tjänster som studierektor for försöks- Arvodestjänst som förste rektor eller särskolchefi annat fall än som avses och demonstrationsverki föregående stycke tillsätts med förordnande samhet i kommun där tills vidare, dock längst till Iärarhögskola anordnar utgången av förordnandetiden på rektorstjänsten. Om förste rektor eller särsådan verksamhet avser skolchef får förnyat förordnande på rektorstjänsten, skall Skolstyrelsen (om- dock tiden 1968-07-01föreslå 1974-06-30.

sorgsstyrelsen) förnyelse även av förordnandet som förste rektor eller

* Beträffande ordinarie särskolchef, om den anser det lämpligt. Sådant förslag kan väckas redan tjänst som studierektor i samband med ärendet om förordnandet på rektorstjänsten. som avses i not 1 skall Om förordnandet som förste rektor eller särskolchef dock Sådan anmälan inges inte förnyas eller direkt till Skolöverstyreltjänsten blir ledig av annan anledning, skall Skolstyrelsen (omsorgsstyrelsen), sen. om Skolöverstyrelsen inte bestämmer annat, snarast möjligt förlägga varje ° 1 fråga om tillsättning av ordinarie tjänst som till arvodestjänsten behörig rektor att inom tre veckor till styrelsen skriftligen Studierektor som avses i anmäla, om han vill ifrågakomma till tjänsten eller inte. Den som vill ifrå- not 1 gäller särskilt att gakomma skall vid anmälan rektor för lärarhögskolan foga styrkt meritförteckning. Tillkännagivande skall beredas tillfälle yttra av Skolöverstyrelsens beslut angående förordnande av förste rektor eller sig i ärendet innan särskolchef skall snarast möjligt införas i Post- och Inrikes Tidningar. Skolstyrelsen avger förslag samt att länsskolnämn- Extra tjänst som biträdande rektor vid särskild skolenhet med gymnaden inte har att yttra sig sieskola typ 1 tillsätts av Skolöverstyrelsen efter förslag av Skolstyrelsen i sådant ärende.

146 Resurser

och yttrande av länsskolnämnden med förordnande tills vidare för viss tid. ledigförklaras genom anslag i skolstyrelsens kansli med föreläg- Tjänsten gande av tre veckors ansökningstid, räknat från dagen för anslaget och med uppgift om den dag då anslaget skedde. Tillkännagivande av tillsättningsbeslutet skall snarast möjligt införas i Post- och Inrikes Tidningar. Ss 17:26 Arvodestjänst som studierektor tillsätts av Skolstyrelsen med förordnande tills vidare för högst tre år. Tjänsten ledigförklaras genom anslag i styrelsens kansli. Tillsättningsbeslutet skall genast anslås i samma ordning med uppgift om den dag då anslaget skedde. SS 17:27 Arvodestjänst som tillsynslärare vid grundskolan eller särskolan tillsätts av Skolstyrelsen (omsorgsstyrelsen) med förordnande tills vidare. Tjänsten bör ledigförklaras genom anslag eller på annat lämpligt sätt. Besvär kan anföras såväl över förslag om tillsättning av tjänst som över tillsättningsbeslutet, i sistnämnda fall dock med undantag för tjänst som tillsätts av Kungl Majzt. I bilaga 14 har gjorts en översiktlig sammanställning av tillsättningsproceduren för de tjänster som berörts i det föregående.

Tjänster som lärare Vissa bestämmelser om anställning som lärare lskolstadgan finns intagna vissa gemensamma bestämmelser om anställning som lärare. Dessa bestämmelser är också tillämpliga på lärare i särskolan samt i vissa avseenden på lärare i specialskolan. Bestämmelserna innebär i huvudsak följande. Ss 14:1 Lärare anställs som ordinarie, extra ordinarie eller extra, om annat inte anges särskilt. Dessutom får lärare anställas som timlärare eller pensionsavgången lärare. l stället för anställning som extra ordinarie eller extra lärare får lärare välja anställning som timlärare. Sådant val skall avse helt redovisningsår eller den del av redovisningsår som läraren är anställd. Ss 14:2 Anställning (tjänst) som lärare i grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan är knuten till respektive skolform i kommunen respektive landstingskommunen med tjänstgöringen tills vidare förlagd till viss skolenhet. Om det är lämpligt, kan en del av tjänstgöringen förläggas till annan skolenhet med samma skolform som den vid vilken läraren är anställd. Ss 14:3 Förläggningen av tjänstgöringen för ordinarie lärare får ändras dels av Skolstyrelsen, om det fordras med hänsyn till omorganisation av skolväsendet eller om läraren begärt förflyttning och det föreligger särskilda skäl att bifalla ansökningen, dels av länsskolnämnden. om det på annan grund med hänsyn till skolväsendets behov föreligger särskilda skäl till ändring, varvid dock skolstyrelsen skall beredas tillfälle yttra sig innan beslut fattas i ärendet. När ordinarie tjänst skall tillsättas, får skolstyrelsen vidare bereda innehavare av motsvarande ordinarie tjänster vid skolformen tillfälle att anmäla önskemål om ändrad förläggning av tjänstgöringen. För den som innehar särskild ordinarie tjänst som lärare inom av lärarhögskola anordnad försöks- och demonstrationsverksamhet, s k Up-lärartjänst, äger bestämmelserna om ändring av tjänstgöringens förläggning

SOU l974:36 Resurser 147

motsvarande tillämpning med iakttagande av följande särskilda bestämmelser. Tjänstgöringen skall vara förlagd till skolenhet med försöks- och demonstrationsverksamhet. Om synnerliga skäl föreligger, får en del av tjänstgöringen, dock högst hälften, förläggas till annan skolenhet i kommunen. För innehavare av Up-lärartjänst 3 eller 4 får all tjänstgöring förläggas till SFS 1968:319 annan skolenhet, om det behövs med hänsyn till organisationen av specialundervisningen i kommunen och statsverkets kostnader därigenom inte ökar. Nyinrättad ordinarie tjänst som lärare tillsätts snarast möjligt, om läns- Ss 14:4 skolnämnden inte föreskriver annat. Ordinarie tjänst som lärare som blir vakant, får inte återbesättas utan att länsskolnämnden medger det. Sedan Skolstyrelsen anmält att tjänsten är ledig - sådan anmälan skall även in- nefatta forslag till åtgärd skall nämnden pröva om tjänsten eventuellt skall indragas eller uppehållas av icke-ordinarie lärare samt om fyllnadstjänstgöring skall ingå i tjänsten. För specialskolan gäller att anställningen (tjänsten) är knuten till viss skolenhet samt att prövning av frågan om återbesättande av ledig ordinarie tjänst åvilar skolöverstyrelsen. l övrigt gäller följande beträffande anställning av lärare vid här berörda skolformer. Ordinarie tjänst som lärare tillsätts med konstitutorial och icke-ordinarie Ss 17:36. 47 tjänst som lärare med förordnande. Extra ordinarie lärare skall - med några Särskild ordinarie tjänst - som lärare - Up-lärarlå undantag förordnas tills vidare utan tidsbegränsning. Förordnande - tillsätts dock tjänst på extra tjänst eller arvodestjänst som lärare skall också meddelas tills vidare, med förordnande för varvid dock förordnandet skall begränsas att gälla längst till viss tidpunkt bestämd tid. under läsåret. Vid anställning som icke-ordinarie lärare skall den som är behörig till Ss 14:5 extra ordinarie tjänst som lärare, om annat inte särskilt anges, forordnas på sådan tjänst, om tjänstgöringen avser minst halv tjänstgöring och tjänst- göringen eventuellt tillsammans med omedelbart dessförinnan innehavd motsvarande - beräknas tjänstgöring omfatta en hel termin eller Under förutsättning att längre tid. Förordnande på extra ordinare tjänst som lärare gäller från in- läraren för denna tjänstgöring inte valt anställning gången av det kalenderhalvår när tjänstgöringen börjar eller från den tidpunkt som timlärare. då förordnandet på omedelbart dessförinnan innehavd annan extra ordinarie tjänst upphör. Bestämmelserna i föregående stycke äger också motsvarande tillämpning på vissa extra tjänster som lärare, varvid bestämmelsen om kalenderhalvår i stället skall avse termin. Det rör sig i dessa fall om tjänster i sådana ämnen som tidigare benämndes övningsämnen. Lärare i sådana ämnen kunde tidigare under viss tid efter avlagd examen eller behörighetsförklaring endast erhålla anställning som timlärare. Senare ändrades denna föreskrift efter framställning från fackligt håll, varigenom det blev möjligt för här berörda lärare att omedelbart efter avlagd examen (behörighetsforklaring) söka anställning som extra lärare. l övningslärarstadgan togs därvid in bestämmelse om att anställningen skulle avse minst halv tjänstgöring från termins början till termins slut för att anställning som extra lärare skulle kunna ifrågakomma. Bestämmelser med samma innebörd finns sålunda numera också intagna i skolstadgan.

148 Resurser

Tillsättningsordning inledning SOU l973z48 Länsskolnämndsutredningen har under sitt arbete kartlagt och redogjort bla För nu gällande tillsättningsordning För ordinarie och icke-ordinarie tjänster som lärare. Vissa avsnitt av denna redogörelse återges i det följande med vissa gjorda kompletteringar. Tillsättningen av lärartjänster sker enligt nuvarande bestämmelser på sätt som varierar rätt avsevärt. En väsentlig skillnad ligger i på vilken nivå tillsättningen görs. Sålunda tillsätts lektorstjänster, alternativtjänster som lektor/adjunkt och Up-lärartjänster vid skolenhet med Försöks- och demonstrationsverksamhet av skolöverstyrelsen, medan länsskolnämnden tillsätter övriga ordinarie lärartjänster vid i detta sammanhang berörda skolformer. lckeordinarie lärartjänster tillsätts av Skolstyrelsen. Också i själva tillsättningsrutinerna Föreligger markanta skillnader. Ett exempel på detta är arbetet med meritvärderingen. Central service med meritvärderingen ges av skolöverstyrelsen åt skolstyrelserna när det gäller sökande till flertalet av de ordinarie tjänsterna i de ämnen som tidigare kallades läro- och övningsämnen. För sökande till övriga lärartjänster får skolstyrelserna själva utföra meritvärderingen. Andra olikheter i rutinerna finns när det gäller sättet att ledigFörklara tjänsterna och metoderna att Förhindra att en och samma sökande tillsätts på fiera samtidigt sökta tjänster.

Ordinarie tjänster För klasslärare m Fl SÖ l972-l2-l3 Lediga ordinarie tjänster som lärare l-4 (klasslärare och speciallärare) i grundskolan skall ledigkungöras i Post- och Inrikes Tidningar genom samlingsannons som inFörs senast den 15 februari För tjänster som skall tillträdas l juli och senast den 20 augusti För tjänster som skall tillträdas l januari. För sökande till dessa tjänster skall Skolstyrelsen själv räkna ut poängvärdet för de meriter som skall poängsättas enligt skolöverstyrelsens anvisningar. Styrelsens Förslag skall jämte samtliga ansökningshandlingar översändas till länsskolnämnden, som är tillsättningsmyndighet. För att Förhindra att en och samma sökande tillsätts på samtidigt sökt tjänst som tillsätts av annan myndighet måste vissa samordningsåtgärder vidtas. Först Fattar länsskolnämnden därFör ett preliminärt beslut som innebär att man ordnar de sökande till varje tjänst i den ordning nämnden finner att de bör komma ifråga. Med ledning av uppgifterna i “önskelistan” kontrolleras sedan om kontakt måste tas med annan länsskolnämnd innan ett definitivt tillsättningsbeslut kan fattas. Om den som är mest meriterad till viss tjänst endast sökt denna tjänst eller om tjänsten står först på hans önskelista. kan definitivt beslut fattas omgående. [andra fall måste länsskolnämnden göra förfrågan hos den eller de myndigheter som skall tillsätta de tjänster som står Före på önskelistan. Om läraren inte ifrågakommer För någon av dessa tjänster, kan definitivt tillsättningsbeslut fattas. Om han däremot Får tjänst i annat län, måste nämnden gå vidare och göra motsvarande undersökning beträffande den som

Resurser 149

rangordnats som nummer två. Ofta kan ett klarläggande besked inte erhållas omedelbart, eftersom detta är beroende av hur annan konkurrent hos den tillfrågade tillsättningsmyndigheten sökt och rangordnats hos en tredje tillsättningsmyndighet. Kedjan kan löpa vidare. Först när den sist berörda tillsättningsmyndigheten fattat ett avgörande beslut kan övriga vidtaga åtgärder. Samordningsarbetet kompliceras om tjänsteansökan återkallas eller om sökande begär att få ändra sin ”önskelista”. Innan tjänst tillsätts definitivt måste i vissa fall kompletterande handlingar intordras från den sökande man avser att tillsätta på tjänsten, exempelvis läkarintyg eller hälsoförklaring samt personbevis. Tillsättningsbeslutet skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Sedan tillsättningsbeslutet vunnit laga kraft eller eventuella besvär avgjorts utfärdas konstitutorial för den som tillsatts på tjänsten.

Ordinarie tjänster för adjunkter m fl Ordinarie tjänster som lärare 5-19 i grundskolan och 140, 148, 151 och

153 i gymnasieskolan (flertalet lärare i de ämnen som tidigare benämndes

läro- och övningsämnen) ledigkungöras på samma sätt som klasslärartjänsterna. Samlingsannonserna publiceras dock vid andra tidpunkter, för närvarande i oktober för tillträde ljuli och ijuni förtillträde ljanuari påföljande år. För dessa tjänster ger skolöverstyrelsen service åt skolstyrelserna med meritvärderingen. Sedan ansökningstiden utgått skall skolstyrelserna därför till skolöverstyrelsens meritkontor översända samtliga handlingar för dem som enligt sina “önskelistor är förstahandssökande till tjänst hos styrelsen samt “önskelistorna” för övriga sökande. Med ledning av de handlingar som skolstyrelserna insänt upprättar meritkontoret ett meritsammandrag för var och en av de sökande. Av meritsammandraget framgår den sökandes utbildning, betyg i undervisningsskicklighet, betyg i de ämnen som ingår i examina och prov, den tjänstgöring vederbörande äger tillgodoräkna samt uppgift om exempelvis annan pedagogisk verksamhet, studieresor, författarskap m m som han vill åberopa som merit. Meritpoängen enligt var och en av de tre befordringsgrunderna räknas också ut och noteras på meritsammandraget. Slutligen antecknas på sammandraget om den sökande är behörig till tjänsten eller vilka brister som föreligger Kopior av meritsammandraget sänds till alla skolstyrelser From våren 1973 har hos vilken vederbörande har sökt tjänst. skolöverstyrelsen beslutat att försöksvis slopa Sedan skolstyrelsen fått meritsammandrag och eventuella insända hand- behörighetsnoteringarna. lingar i retur från meritkontoret skall styrelsen låta rektor yttra sig och därefter avge förord på samma sätt som för klasslärartjänsterna. Även för dessa tjänster är länsskolnämnden tillsättningsmyndighet. Det som ovan sagts om nämndernas arbete med tillsättning av klasslärartjänster gäller även för här avsedda tjänster.

Ordinarie tjänster för lektorer Även vid tillsättning av ordinarie tjänster som lärare 152, 154, 156, 158 och 160 i gymnasieskolan (lektorer) ger skolöverstyrelsens meritkontor ser-

150 Resurser

vice genom att upprätta meritsammandrag. Beträffande dessa tjänster skall skolstyrelserna till meritkontoret översända handlingar för samtliga sökande. alltså inte bara för de förstahandssökande. Meritkontorets service omfattar för dessa tjänster inte någon poängbe- För sökande till tjänst vari ingår ekonomiska eller tekniska ämnen räkning. gör meritkontoret inte heller någon behörighetsgranskning. sedan meritsammandrag erhållits är desamma som Skolstyrelsens åtgärder vid tillsättning av adjunktstjänster. Tjänsterna tillsätts dock av skoltill vilken styrelsen alltså skall översända sitt förslag och överstyrelsen, alla ansökningshandlingar. Vad i det föregående sagts gäller även tjänster som alternativt ledigkunsom Skolöverstyrelsen är i detta fall tillgjorts lektors-/adjunktstjänster. även när tillsättning som adjunkt blir aktuell. Beträfsättningsmyndighet fande sådana alternativa tjänster görs av meritkontoret poängberäkning vad

avser tjänst som adjunkt.

Icke-ordinarie lärare i grundskolan och gymnasieskolan

För icke-ordinarie lärartjänster i grundskolan och gymnasieskolan gäller. Ss_17:44 so 1971-12-17 skall sådana tjänster anmälan till aratt Skolstyrelsen ledigförklara genom Sådan anmälan fordras betsförmedlingen. Genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg publiceras dessa dock enligt Ss 17:44 inte “Lärarlistan. tjänster i en särskild riksvakanslista, a) när fråga är om fortsatt förordnande för Ansökan skall ställas till Skolstyrelsen som också tillsätter tjänsterna? vissa lärare i fall som fått tillfälle får styrelserna sedan rektor att yttra sig. Meritvärderingen själva anges i Föreskrifter som meddelats av skolöversty- utföra. När två veckor förflutit från lärarlistans utgivningsdag, kan styrelsen relsen (Föreskrifter bl a besluta i ärendet. lnnan styrelsen slutligt tillsätter tjänst. skall den förvissa härom har utfärdats av motta forordnandet. 1 vissa sig om att den man ämnar förordna tänker skolöverstyrelsen 1971- 12-17) fall skall också läkarintyg infordras. b) när fråga är om inte finns, får Skolstyrelsen förordna annan lärare Om behörig sökande anställning för kortare tid, som extra lärare eller timlärare tills behörig lärare kan anställas. När obehörig högst två veckor i följd eller lärare anställts skall tjänsten kontinuerligt stå lediganmäld för behörig lärare c) när länsskolnämnden i del 3 av ”Lärarlistan”. för visst fall av särskilda Man bör obeservera, att “önskelista” inte inges av den som söker ickeskäl medger undantag. *l vissa fall har inom ordinarie tjänster och inte heller rimligen kan krävas, eftersom ingen gekommunen rätten att mensam ansökningsperiod är föreskriven eller ens kan föreskrivas. anställda icke-ordinarie lärare delegerats till Beslut om tillsättning skall omgående anslås i styrelsens lokal med uppgift skolchefen eller rektor. Avskrift av tillkännagivandet skall sändas till om dag då anslaget skedde. varje sökande samt till arbetsförmedlingen.

Övriga lärartjänster

Försöks- och demonsrrarionssko/or. 1 de kommuner, där lärarhögskolorna anordnar försöks- och demonstrationsverksamhet i grundskolan och/eller finns särskilda ordinarie tjänster som lärare 1-9, 16- 19 gymnasieskolan och 149- 161, s k Up-lärartjänster, inrättade. Samtliga dessa tjänster tillsätts av skolöverstyrelsen efter förslag från skolstyrelsen. lnnan styrelsen avger förslag, skall yttrande inhämtas från lärarhögskolans rektor. Tillsättningsordningen är densamma som den som iadet föregående beskrivits for lektorer,

Resurser 151

med det undantaget att meritkontoret inte medverkar när det gäller tjänsterna 1-4, 155. 157. 159 och 161. Gymnasieskolan. Ordinarie tjänster som lärare 101-139, 141-147 och 162-166 (lärare i yrkesinriktade ämnen) samt som lärare 155, 157, 159 och 161 (adjunkter i ekonomiska och tekniska ämnen) i gymnasieskolan tillsätts på samma sätt som beskrivits för grundskolans ordinarie klasslärare, med det undantaget att de ledigkungörs samtidigt som tjänster för adjunkter m ll. Särskolan och specialskolan. Särskolans och specialskolans lärartjänster tillsätts i samma ordning som motsvarande tjänster i grundskolan. 1 bilaga 14 har gjorts en översiktlig sammanställning över tillsättningsordningen för de tjänster som berörts i det föregående.

Kommunalt reglerade tjänster Arvodestjänster som Skolläkare eller Skolsköterska Tjänster som Skolläkare eller Skolsköterska tillsätts av Skolstyrelsen med Ss 17:52 förordnande tills vidare fro m viss dag eller tills vidare för viss tid högst sex år i sänder. Vid tillsättningen skall hänsyn främst tas till erfarenhet och skicklighet SS 17:52 i fråga om skolhygien och allmän hälsovård, till specialutbildning i ämnen av särskild betydelse for tjänstgöringen samt till personlig lämplighet. Tillkännagivande av tillsättningsbeslutet skall genast anslås i styrelsens 17:53

Ss

kansli med uppgift om den dag när anslaget skedde. Om tjänsten kungjorts ledig, skall meddelande om tillsättningen samma dag sändas med posten till varje sökande.

1 enlighet med bestämmelse i skolstadgan har skolöverstyrelsen meddelat Ss_ 17:54

närmare föreskrifter so 1970-0902 om Iedigförklarande och tillsättning av skolläkar- och skolskötersketjänster m m.

Övrig personal

Annan personal anställs av Skolstyrelsen om inte annat följer av bestämmelse Ss 17:55 som Kungl Majzt meddelar. Kommunfullmäktige respektive landsting får föreskriva att här avsedd personal skall anställas av annan kommunal (landstingskommunal) nämnd än skolstyrelsen.

3.1.4 Arbetsuppgifter, arbetstider m mjör sko/chefer, sko/ledare. biträdande sko/ledare och lärare mfl 3.1.4.1 Arbetsuppgifter, åligganden och skyldigheter

Inledning I det följande görs en beskrivning i huvudsak inriktad på att belysa den uppdelning på olika delbestämmelser och varierande begrepp som reglerar innehållet i tjänster for skolchefer, skolledare, biträdande skolledare och lärare.

152 Resurser

Gemensamt för alla tjänstemän inom den offentliga sektorn är att avtal inte får träffas om inrättande eller indragning av tjänst eller tjänsteorganisationens utformning i övrigt. Fram till 1973 års utgång gäller dessutom att avtal inte heller får träffas om myndighets arbetsuppgifter, ledningen och fördelningen av arbetet inom myndigheten eller rätt till annan ledighet än semester. From 1974 är det avtalsbara området utvidgat så att avtal må träffas även om ledningen eller fördelningen av arbetet eller annan rätt till ledighet än semester. De grundläggande bestämmelserna om skyldighet och åligganden för in- SFS 1965:274 nehavare av statligt reglerade tjänster återfinns i statstjänstemannalagen SFS 1965:601 (StL), statstjänstemannastadgan (StS), kommunaltjänstemannastadgan (KtS) SFS 1965:602 SFS 1965:931 och Kungl kungörelsen med särskilda bestämmelser för vissa tjänstemän inom universitets- och skolväsendet. Här återfinns tex den allmänna lydnadsföreskriften:

“Tjänsteman skall ställa sig till efterrättelse instruktion, arbetsordning och andra allmänna bestämmelser om arbetet samt särskilda föreskrifter rörande hans tjänsteutövning. Oberoende av fastställd arbetsfördelning skall tjänsteman lämna det biträde som förman bestämmer. De allmänna skyldigheterna för kommunaltjänstemän med kommunalt fastställda löner framgår av avtals- och stadgebestämmelser (ABT 70, LABT 70, TST 70 och LTS 70) vari bl a följande fastslås ABT § 5, mom 1 Tjänstemans allmänna skyldigheter fastställes av arbetsgivaren. l dessa skyldigheter ingår bl a att fullgöra andra arbetsuppgifter eller att låta sig förflyttas till annan anställning hos kommunen enligt detta eller annat avtal samt att, om arbetsgivaren så påfordrar, tjänstgöra utöver fastställd arbetstid samt fullgöra jour och beredskap.

TST § 10, mom l-2 Motsvarande stadgebestämmelse har följande utformning:

“Tjänsteman är skyldig ställa sig till efterrättelse bestämmelserna i denna stadga och ändringar däri samt de övriga föreskrifter, som meddelas i instruktion eller eljest i vederbörlig ordning. Tjänsteman är skyldig följa ändrade föreskrifter och sådan jämkning i åligganden, som påkallas med hänsyn till göromålens behöriga gång, samt beslut om ändrade eller ökade arbetsuppgifter. Tjänsteman är skyldig mottaga förordnande att uppehålla annan anställning hos kommunen och skall därunder, om myndigheten prövar så lämpligen kunna ske, helt eller delvis fullgöra även egna arbetsuppgifter. Åläggande att därvid helt utföra även egna arbetsuppgifter kan dock endast med tjänstemannens medgivande utsträckas att omfatta längre tid än sex månader per kalenderår eller i en följd. Tjänsteman är skyldig efterkomma fullmäktiges eller nämnds beslut om förflyttning till annan tjänstemannaanställning eller annat arbete hos kommunen.

Det statliga avtalet om omfattningen av skyldigheten att fullgöra jourtid, övertid och beredskap äger inte tillämpning på bl a ”sådan i tjänsteförteck- Citaten är hämtade ur de ningsavtalet för undervisningsområdet (TFU) avsedd tjänsteman, i vars bestämmelser som gäller tjänst ingår eller kan ingå skyldighet att meddela undervisning”. Inom den inom primärkommunerna lokala skolorganisationen synes avtalet således gälla endast för skoldirektör men motsvarande gäller och biträdande skoldirektör. även inom landstingskommunerna. Förutom de för offentligt anställda tjänstemän allmängiltiga och grund-

Resurser 153

läggande bestämmelserna om skyldigheter och åligganden, som berörts ovan, gäller för de anställda i skolan de skyldigheter och åliggande som regleras i skolstadgorna jämte andra av Kungl Majzt utfärdade bestämmelser och i anvisningar och tillämpningsföreskrifter till dessa samt i läroplanerna. Det är naturligt att det ankommer på de anställda inom skolan att utföra de arbetsuppgifter som krävs för att läroplanernas mål och riktlinjer och allmänna anvisningar skall kunna fullföljas. Läroplanerna innehåller emellertid endast undantagsvis preciserade anvisningar om vilka arbetsuppgifter som åvilar en särskild anställd eller en grupp av anställda. Som exempel på sådan precisering kan nämnas att lärare skall ha mottagningstid för samtal Lgr 69 s 21 med föräldrarna. Lgy 70 s 20

Be/állningsbeskrivrting eller instruktion

Precisering av arbetsuppgifter, ansvarsområden m m för viss tjänsteman kan inom den offentliga sektorn även ske genom fastställande av särskild för tjänsten upprättad instruktion eller genom en befattningsbeskrivning. En sådan sammanhållen beskrivning av läraruppgiften finns dock inte. Däremot innehåller skolstadgorna bestämmelser om upprättande av särskilda instruktioner för vissa andra tjänster. För skolchef och för biträdande skoldirektör skall således Skolstyrelsen Ss 1126-9 enligt skolstadgan anta särskild instruktion. Sådan instruktion fastställs av länsskolnämnden och lår beträffande skolchef om det behövs avvika från i skolstadgan angivna åligganden. Tillsynslärares i grundskolan åligganden framgår dels direkt av skolstad- Ss l2zl8-l9 gan, dels genom den instruktion som Skolstyrelsen fastställer med ledning SÖ 1963-12-02 av en av skolöverstyrelsen utfärdad normalinstruktion. l anslutning till normalinstruktionen ges också vissa anvisningar om den eventuella lokala avvikelsen. Skolöverstyrelsen har 1972-06-02 erhållit Kungl Majzts uppdrag att göra en översyn bl a av tillsynslärarinstruktionen. Tillsynslärare vid särskolan skall utföra de arbetsuppgifter som styrelsen fastställer med ledning OS 68 å av en normalinstruktion som skolöverstyrelsen meddelar. SÖ 1970-03-09 Centrala förebilder till instruktion har utarbetats för förste skolbibliotekarie SÖ [963-10-07 och för skolbibliotekarie. instruktion för Skolläkare och för Skolsköterska SÖ l97l -07-27 har meddelats av skolöverstyrelsen med stöd av skolstadgan.

Undervisning och övriga åligganden

inledning Skolledare, biträdande skolledare och lärare har en i författning angiven Ss l2:ll; skyldighet att under läsåret meddela l3:ll, l3. 14. undervisning. 26-29, 35; 14:9 Undervisningens tidsmässiga omfattning regleras for skolledare och bi- Qs 68, 75 §§ trädande skolledare i stadgebestämmelser. Amb skr 1971-06-04 KBr l967-03-03 För flertalet lärare utgör undervisnings-eller tjänstgöringstiden - vanm ll i veckotimmar ligen uttryckt ett avtalsreglerat mått på arbetstiden. Denna undervisnings- eller tjänstgöringstid utgör emellertid inte lärarens samtliga åligganden.

154 Resurser

Ordinarie och extra ordinarie lärare äger i normalfallet rätt att åtnjuta ferier under den del av året som inte utgör läsår. Ferier åtnjuts emellertid inte av lärare som anvisats andra arbetsuppgifter än undervisning eller av lärare som innehar arvodestjänst som rektor vid skolenheter med gymnasieskola eller som studierektor vid särskola eller specialskolan. För tjänsteman som äger åtnjuta ferier skall tillkommande semesterledighet inräknas i ferierna. SOU 1971:53 l sin analys uppdelade utredningen om lärarnas arbetstider (ULA) lärarnas arbete under läsåret i tre huvudgrupper av aktiviteter: D “Lärokursbundet arbete D ”Ovrigt lärararbete l El “Ovrigt lärararbete 11 Med lärokursbundet arbete avsågs de i undervisningsskyldigheten ingående undervisningstimmarna med tillhörande forberedelse- och efterarbete samt lärarnas eventuella övertimmar (tilläggstimmar). Med övrigt lärararbete Il avsågs i huvudsak endast sådana uppgifter för vilka särskilt arvode utgick. Till övrigt lärararbete 1 hänfordes sådana aktiviteter som inte var bundna till lärokursen och inte heller specialarvoderade (t ex friluftsverksamhet, konferensverksamhet, foräldramöten, kontaktverksamhet, vakthållning, administrativa och skolsociala uppgifter, elevvård, klassföreståndarskap. utbildning, resor och förflyttningar). För lärare utgör det lärokursbundna arbetet den tyngsta och väsentligaste arbetsuppgiften. Nuvarande möjligheter att förändra fördelningen mellan de i lärartjänsten ingående arbetsuppgifterna, således mellan lärokursbundet arbete och övrigt lärararbete l och/eller 11, är begränsade.

Åligganden for skolchefer, skolledare och biträdande skolledare

SL 19§ Skolchefs åligganden är till viss del reglerade i skollagen. Det ärt ex fastställt att skolchefen skall närvara vid sammanträde med Skolstyrelsen och att det åligger honom att biträda Skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrelsen vara ledare av skolväsendet i kommunen. Enligt skollagen åligger det skolchef att fatta beslut å styrelsens vägnar om det uppdras åt honom och att ta befattning med de ärenden och i övrigt fullgöra de uppgifter vilka enligt särskilda författningar eller skolstyrelsens beslut ankommer på honom. Skolchefs åligganden enligt skollagen utvecklas närmare Ss 11:6-9 i skolstadgan och i förekommande fall i den av skolstyrelsen antagna instruktionen. Skollagens bestämmelser om skolchef saknar motsvarighet för den landstingskommunala skolorganisationen. Detta innebär dock inte att

befattningshavare med samordnande arbetsuppgifter saknas inom lands-

tingskommunerna. Förutom skyldighet att undervisa i viss angiven omfattning åvilar rektor och studierektor ett flertal andra preciserade uppgifter enligt skolstadgan Ss 12:7- 10. och motsvarande bestämmelser. Dessa samlade bestämmelser om vad som 15; 1327-10. åvilar rektor och studierektor har närmast karaktären av en instruktion. 17. 23. 25, 30. 33-34. 37 Enligt bestämmelserna ankommer det också på rektor vid grundskolan, gymnasieskolan och särskolan att fullgöra de övriga uppgifter som åvilar

Resurser 155

rektor enligt gällande föreskrifter eller skolstyrelsens särskilda beslut. Studierektor vid grundskolan, gymnasieskolan och särskolan samt biträ- Ss 12:10; l3:l0, 24, 34 dande rektor vid gymnasieskolan har bl a att biträda rektor med ledningen - Os 65 § av verksamheten beträffande studierektor främst i vad avser uppgifter av pedagogisk art. Närmare Föreskrifter om studierektors (biträdande rektors) uppgifter meddelas av styrelsen för skolan efter förslag av rektor och studierektor (biträdande rektor). För studierektor vid gymnasieskolan, särskild skolenhet typ 1, har de i skolstadgan angivna åliggandena en mer detaljerad Ss 13:25 utformning än för övriga studierektorer. Förutom i det föregående berörda bestämmelser finns åtskilliga särskilda föreskrifter och delbestämmelser i olika författningar m m, där åligganden och arbetsuppgifter för skolledare och biträdande skolledare regleras. Sådana frågor har också behandlats i centrala anvisningar och föreskrifter från skolöverstyrelsen och i cirkulär och rekommendationer från avtalsverket och kommunförbunden.

Lärares åligganden

Lärares allmänna åligganden är sammanfattade punktvis i skolstadgan, vars Ss l4r9-l4 bestämmelser även avser särskolans och i huvudsak Os 70.5 även specialskolans SpecSs 75§ lärare. För specialskolan gäller vissa avvikelser beträffande beskrivningen av klassföreståndarens allmänna åligganden och om skyldigheten för lärare i specialskolan att biträda rektor med att uppgöra plan över elevernas resor till och från skolenheten samt att som färdledare följa eleverna vid dessa resor. Skyldigheten att undervisa i de ämnen som ingår i tjänsten och under vissa Förutsättningar i andra ämnen är ett av lärarens allmänna åligganden. Bland övriga allmänna åligganden kan nämnas skyldigheten att vaka över elevernas uppförande och ordning under lektioner, raster och i övrigt när eleverna står under skolans omedelbara tillsyn samt medverka i skolans f riluftsverksamhet, delta i kollegier, konferenser, studiedagar. föräldramöten och i övriga föreskrivna sammanträden och möten, biträda vid lärarutbildning som är förlagd till skolenheten samt vid inskrivning av elever och vid prövningar, medverka i samarbetsnämnd och att vara klassföreståndare, huvudlärare samt att föresla institution. Vissa av de allmänna åliggandena har också utvecklats och preciserats av skolöverstyrelsen. Så har exempelvis lärares medverkan i skolornas friluftsverksamhet behandlats i särskilda anvisningar. l anvisningarna preci- SÖ 1969-03-20 seras lärarnas tjänsteåligganden till att omfatta alla de prestationer som från skolans sida erfordras, för att läroplanernas bestämmelser och syftena bakom dessa skall kunna uppfyllas. För att en viss funktion, som lärare fullgör, skall kunna anses som ett tjänsteåliggande måste den alltså kunna återföras på en uppgift som ingår i skolans uppgifter och som åvilar skolan. Ramen för dessa uppgifter uppdras i läroplanerna. I samma anvisningar konstateras emellertid att även omfattningen av arbetsuppgifterna är en faktor av betydelse och att sålunda insatserna måste stå i en rimlig proportion till lärarfunktionen i övrigt. I en uppsats om lärares tjänstgöringsskyldighet i Skolvärldens årsbok 1965

156 Resurser

s lll ff gör undervisningsrådet J Ulne bl a följande uttalande i fråga Jm lärares skyldighet att ha tillsyn över eleverna: A nsvar _för eleverna Eleverna får anses stå under skolans omedelbara tillsyn så länge de i samband med skoldagen vistas i skolans lokaler eller inom skolans område. Om elever på grund av Skolskjutsar kommer till skolan något före skolans början eller efter skoldagens slut väntar på skolskjuts inom skolans område, måste skolan anordna någon form av tillsyn över eleverna under denna tid. Skolan får nämligen anses ha ett ansvar för eleverna under sådan tid. För sådan tillsyn bör även lärare kunna avdelas. nen givetvis måste uppgiftens omfattning hållas inom rimliga gränser.

Detta uttalande har varit vägledande även för skolöverstyrelsens ställningstagande i denna fråga. Som nämnts åligger det lärare att delta i kollegier. konferenser och andra föreskrivna sammanträden och möten. 1 bestämmelserna om kollegier. klasskonferenser och ämneskonferenser i skolstadgan och specialskolstadgan och om kollegier i omsorgsstadgan preciseras uppgifterna för dessa organ. De insatser som krävs av personalen för fullgörande av dessa uppgifter utgör självfallet också tjänsteåligganden. Skyldigheten att utöva rösträtt vid SÖ 1952-10-20 kollegium är särskilt föreskriven av skolöverstyrelsen. För klassföreståndare, huvudlärare och föreståndare för institution gäller särskilda åligganden. Ss 14:13 Uppgifterna för klassföreståndare framgår i huvudsak av bestämmelser Os 70.5 i respektive skolstadgor som hänför sig till lärares allmänna åligganden. SpecSs 76.5 Bestämmelserna för klassföreståndare i specialskolan är något utförligare än för övriga skolformer. Detaljerade föreskrifter om vad som åvilar klassföreståndare återfinns även på andra håll. Som exempel på sådana åligganden kan nämnas att klassföreståndare enligt särskilda föreskrifter i skolstadgan skall Ss 5:36 a) upprätta förslag till schema för årskurserna l-6 Ss 6:12 b) utfärda terminsbetyg Ss 6:13 c) utfärda slutbetyg Ss 6:25 d) bevilja elev ledighet högst tre dagar Ss 6:14 e) utfärda intyg om avgång ASÖ l970/7l:36. Klassföreståndarens uppgifter framgår dessutom av Iäroplanerna och har 197l/72:1,30 samt också behandlats i särskilda av skolöverstyrelsen anvisningar. 1972/73:62 Huvudlärares och institutionsföreståndares åligganden framgår dels av Ss 3:12; 15:54, 55; 16:48, skolstadgan. dels av föreskrifter och anvisningar utfärdade av skolöverstyrelsen: SÖ 1971-09-21 Föreskrifter och anvisningar i anslutning till skolstztdgztns bestämmelser om institutionsföreståndare SÖ 1971-07-06 ”Föreskrifter och anvisningar i anslutning till skolstadgans bestämmelser om huvudlärare SÖ 1969-06-03 “PM angående arbetsuppgifter för huvudlärare vid grundskola. gymnasium, fackskola och yrkesskola” SÖ 1970-03-09 “Bestämmelser och anvisningar om huvudlärare i Särskolan” 1 nyssnämnda tämligen utförliga PM angående arbetsuppgifter för huvudlärare framhåller skolöverstyrelsen bl a att promemorian behandlar huvud-

Resurser l57

lärares arbetsuppgifter och vad som normalt bör falla inom huvudlärares arbetsområde men inte gör anspråk på att vara uttömmande. Det anförs också att det i första hand ankommer på skolstyrelsen (rektor) att besluta om viss huvudlärares åligganden i tjänsten. Frågan om vilka arbetsuppgifter som ingår i tjänsten har också behandlats av kommunförbunden i cirkulär och enskilda brevsvar. Anvisningar och rekommendationer har sålunda givits från kommunförbundet om bl a lärares medverkan i friluftsverksamhet (gymnastiklärare) samt huvudlärares och institutionsföreståndares uppgifter i olika avseenden. l samband med diskussioner om särskild ersättning till bl a lärare har frågan om vilka arbetsuppgifter som är invägda i de statliga lärarlöneavtalen aktualiserats hos avtalsverket. Verket har därvid for sin del i ett flertal brev-

svar konstaterat. att kollektivavtalen avser ersättning till tjänsteman för de

arbetsuppgifter som åvilar honom enligt skolstadga, annan författning, särskilt beslut ed.

3. l .4.2 A rbelsrider

Inledning Flertalet arbetstidsfrågor för offentligt anställda tjänstemän kan göras till föremål för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Den “nya” allmänna arbetstidslagen, Aal, omfattar i princip alla arbets- SFS 1970:103 tagare. Emellertid undantas från lagens tillämpningsområde enligt 2§ Aal bl a:

a) arbete som utförs i arbetstagarens hem eller annars under sådana forhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat, b) arbete som utförs av arbetstagare i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller annars av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende.

Vad 1963 års arbetstidskommitté anfört beträffande arbetstidslagens tillämp- Prop 1970:5. s 50f ning inom undervisningsområdet har i proposition sammanfattats på följande sätt:

Undervisning m m. Gällande arbetstidslagstiftning undantar arbete som har till ändamål att bereda uppfostran eller undervisning eller att tillgodose annat därmed jämförligt behov. Undantaget har i praktiken tolkats så att det omfattar såväl egentlig lärarpersonal som andra anställda vid undervisnings- och därmedjämforliga inrättningar. Den egentliga lärarpersonalen har en arbetstid som totalt sett inte går att kontrollera. Arbetstiden omfattar inte endast hållandet av lektioner utan mycket annat. Man kan nämna lektionsförberedelser, rättandet av skrivningar. elev- och föräldrakontakter, konferenser och kollegier, fortbildning, betygsättning m m. Till stor del kan detta arbete förläggas till lärarens hem och så sker alltjämt i betydande utsträckning. Med hänsyn härtill och de förhållanden i övrigt under vilka undervisningsarbetet bedrivs anser kommittén att undantaget för s k okontrollerbart arbete kan göras tillämpligt på den egentliga lärarpersonalen. Något särskilt undantag behöver därför inte föreskrivas i lagen. För annan personal vid skolonskolhem. vårdanstalter och liknande än lärarpersonal

158 Resurser

bör i likhet med vad kommittén anfört beträlTande sjuk- och socialvård nuvarande undantag från lagens tillämpning kunna upphävas.

Arbetarskyddslagen omfattar lärarna utom då det gäller hemarbete eller annat okontrollerbart arbete. Skolöverstyrelsen har till vissa styrelser/rektorer för statliga utbildningsanstalter uttalat att den anser att från arbetstidslagens tillämpning är undantaget bla sådant arbete som utförs av rektorer. studierektorer, fortbildningsledare, biträdande fortbildningsledare samt lärare. Då lärare anvisats annat arbete än undervisning - detta har t ex temporärt skett beträffande vissa lärargrupper på grund av bristande timunderlag som en följd av de senaste årens skolreformer har skolöverstyrelsen träffat avtal med berörda huvudorganisationer om avsteg från arbetstidslagen. Sådana avtal har tillkommit för att möjliggöra att den för administrativt arbete normala årsarbetstiden kan tas ut under kortare tid än ett kalenderår. För stora personalgrupper med statliga eller statligt reglerade tjänster har avtal träffats i arbetstidsfrågor (Allmänt arbetstidsavtal, ARB). Avtalet äger dock inte tillämpning på tjänstemän som avses i tjänsteförteckningsavtalet för undervisningsområdet (TFU). Detta innebär att avtalet inte gäller för skolchefer och biträdande skoldirektörer och inte heller för skolledare, biträdande skolledare och lärare vid grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan. De avtalsreglerade arbetstidsvillkoren för lärare inom grundskolan, gymnasieskolan. särskolan och specialskolan återfinns i TFU Avd Cjämte bilaga. Dessa arbetstidsregler uttrycker lärarnas arbetstid i undervisningstid. Det konstateras emellertid också i protokollsanteckning till TFU avd C l § att den i avtalet angivna undervisnings- och tjänstgöringstiden inte utgör lärares samtliga åligganden. Avtalet är därför inte att anse som ett arbetstidsavtal i detta ords egentliga mening. Den avtalsenligt fastställda undervisningstiden kan i vissa fall nedsättas av arbetsgivaren enligt bestämmelser i stadgor och andra föreskrifter. Sådan nedsättning kan då snarast uppfattas som en omfördelning av det totala lärararbetet mellan undervisning och andra uppgifter. Vissa regler om nedsättning av undervisningstiden återfinns emellertid i avtal (TFU). För skolchefer. biträdande skoldirektörer, skolledare och biträdande skolledare finns inga avtalsreglerade arbetstidsvillkor. Arbetstidsmåttet för dessa grupper är alltså oreglerat. Närmare bestämmelser om skyldigheten för innehavare av vissa tjänster av nyss nämnt slag att fullgöra viss undervisning finns emellertid i stadgor och andra föreskrifter. Undervisningstiden utgör då ett mått på en arbetsuppgift bland många andra. För tjänstemän inom skolan med kommunal reglering av löne- och anställningsvillkoren gäller avtalet Allmänna bestämmelser för tjänstemän, ABT 70. Detta avtal innehåller bl a grundläggande bestämmelser om arbetstider för kommunaltjänstemän. Från huvudreglerna avvikande bestämmelser kan finnas i specialbestämmelser. Då så är fallet skall specialbestämmelserna tillämpas. Specialbestämmelser om arbetstid finns tex för lärare vid fristående kommunala tekniska skolor, för lärare vid kommunala musikskolor (frivillig kommunal musikundervisning), för förskollärare och fritidspedagoger inom barnstugeverksamheten och for skolsköterskor. För

SOU l974:36 Resurser 159

de två förstnämnda grupperna innehåller specialbestämmelserna bl a regler om undervisningsskyldighet och kompensation för övertidsarbete. För förskollärare, fritidspedagoger och skolsköterskor gäller däremot huvudbestämmelserna med vissa tillagda specialbestämmelser beträffande arbetsårets längd m m. De allmänna bestämmelserna (ABT 70) jämte specialbestämmelserna är inte ett renodlat arbetstidsavtal men de innehåller alltså de arbetstidsbestämmelser som förekommer for kommunaltjänstemän med kommunal lönereglering.

Bestämmelser om undervisningsskyldighet_ lör sko/ledare och biträdande skolledare Arbetstiden för skolchefer, biträdande skoldirektörer, skolledare och biträdande skolledare är oreglerad. Skyldigheten att meddela undervisning är för innehavare av ordinarie tjänst som skolledare och biträdande skolledare liksom undervisningens omfattning inte i första hand ett mått på arbetstid utan en i författning kvantitativt preciserad arbetsuppgift. Möjligheten att Ss 12:13; 13:16

åta sig undervisning utöver den som följer av beslut om undervisnings-

skyldigheten har begränsats genom särskilda föreskrifter, innebärande att skolledare och biträdande skolledare endast tillfälligt och i den mån det är oundgängligen nödvändigt får vid sådan skolform som ingår i rektors arbetsområde eller i skolenheten åta sig undervisning utöver den för honom fastställda undervisningsskyldigheten. Någon sådan foreuttrycklig skrift finns dock inte för innehavare av tjänst som tillsynslärare. Undervisningsskyldigheten för lärare som innehar arvodestjänst som rektor i gymnasieskolan, vilken avser tjänstgöring på deltid, arvodestjänst som studierektor i särskolan eller specialskolan eller arvodestjänst som tillsynslärare i grundskolan fastställs genom beslut om nedsättning av den för lärartjänsten i avtal fastställda undervisningsskyldigheten. För bestämmande av undervisningsskyldigheten har Kungl Majzt i flertalet fall antingen upprättat vissa poängskalor eller fastställt vissa poängtal som är ett uttryck för omfattningen av ett visst arbetsområde eller en skolenhets storlek. För varje poänglatitud eller poängtal anges normalt ett lägsta respektive högsta värde för undervisningsskyldighetens omfattning uttryckt i veckotimmar. l de fall både ordinarie tjänster som rektor och som studierektor förekommer inom ett arbetsområde för rektor eller vid en skolenhet, avser de angivna veckotimtalen undervisningsskyldighetens omfattning för rektor och studierektoiier) tillsammans. Ett analogt förhållande gäller i fråga om de för undervisningsskyldighetens omfattning angivna veckotimtalen för innehavare av arvodestjänst som studierektor vid allmän skolenhet inom gymnasieskolan, när mer än en sådan tjänst finns vid skolenheten. För rektor och i förekommande fall studierektor vid grundskolan skall Ss l2:ll skilda skalor för fastställande KBr 1967-03-03 tillämpas av undervisningsskyldighetens omfattning beroende på vilket eller vilka stadier rektors arbetsområde omfattar. Undervisningsskyldigheten kan dessutom fastställas till lägre veckotimtal än som följer av de nämnda skalorna, om rektor är skolchef. Om synnerliga skäl föreligger, får undervisningsskyldigheten eljest nedsättas med högst

160 Resurser

2 veckotimmar under den nedre gränsen för tillämplig latitud. Länsskolnämnden bestämmer för varje läsår undervisningsskyldighetens omfattav undervisningsskyldigheten mellan ning. Rektor beslutar om Fördelningen Ss 12:12 sig själv och studierektor. Ss 12:21 För tillsynslärare vid grundskolan får, beroende på vilket slag av lärartjänst han innehanantingen undervisningsskyldigheten nedsättas med ett visst antal veckotimmar eller ett visst antal veckotimmar tillgodoräknas i hans tjänst. För tillsynslärare som innehar tjänst som lärare l-4 (klass- och speciallärare) eller 20 (lärare i maskinskrivning) får undervisningsskyldigheten i lärartjänsten - om antalet klasser vid skolanläggningen uppgår till lägst 10 - nedsättas med ett veckotimantal som står i direkt relation till antalet klasser, dock med högst 8 veckotimmar. Om tillsynslärare är innehavare av tjänst som lärare 16-19 (ämneslärare), lår undervisningsskyldigheten om vid skolanläggningen ñnns högstadium och antalet klasser i grundskolan är lägst 3 - nedsättas med högst 6 veckotimmar. Tillvid skolanläggningen synslärare som är innehavare av tjänst som lärare 5-15 eller 21 (övningslärare) i tjänsten veckotimmar enligt samma beräkningsgrund som tillgodoräknas gäller för nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare l-4 eller 20. Av bestämmelserna framgår inte vem som beslutar om nedsättningen respektive tillgodoräkningen. Beslutsbefogenheten torde dock få anses ligga hos skolstyrelsen. Det har dock i ett par fall inträffat att länsskolnämnd beslut i samband med statsbidragsgranskning. Vissa ifrågasatt skolstyrelsens Iänsskolnämnder har utfärdat anvisningar beträffande nedsättningen av undervisningsskyldigheten för tillsynslärare. Ss 13:11. 12. För ordinarie rektor och i förekommande fall ordinarie studierektorter) 35. 36 vid allmän skolenhet eller särskild skolenhet typ 2 inom gymnasieskolan skall skilda skalor tillämpas för fastställandet av undervisningsskyldighetens omfattning beroende på om rektor innehar eller inte innehar arvodestjänst som förste rektor. Rektor beslutar för varje läsår om undervisningsskyldighetens omfattning och om fördelningen av undervisningsskyldigheten mellan sig själv och studierektort-erna). varvid rektor får åta sig högst 7 veckotimmars undervisning. Om ordinarie tjänst som studierektor inte finns vid särskild skolenhet typ 2. bestämmer rektor sin undervisningsskyldighet till lägst 5 och högst 10 veckotimmar eller, om han är förste rektor, till högst 5 veckotimmar. l sistnämnda fall kan han även besluta att inte meddela någon undervisning. Vid allmän skolenhet skall den för innehavare av arvodestjänsuer) som studierektor för olika poängtal beslutade undervisningsskyldigheten nedsättas med l veckotimme för varje påbörjat tvåtal poäng som skolenheten omfattar utöver de nyss åsyftade poängtalen. Rektor beslutar för en termin eller ett läsår om undervisningsskyldighetens omfattning samt om fördelmellan två eller flera innehavare av ningen av undervisningsskyldigheten som studierektor. Undervisningsskyldigheten for sådan arvodestjänster tjänst får inte vara lägre än 4 veckotimmar. Ss 13:26. 28. För ordinarie rektor, biträdande rektor och för innehavare av arvodes- 29 vid särskild skolenhet tjänst(er) som studierektor typ l inom gymnasieskolan länsskolnämnden, efter förslag av skolans styrelse, undervisbestämmer ningsskyldighetens omfattning för varje läsår beträffande rektor och för varje

Resurser 161

termin eller läsår beträffande biträdande rektor eller innehavare av arvodestjänst som studierektor. För vikarie på ordinarie tjänst som rektor får länsskolnämnden fastställa undervisningsskyldigheten till ett högre antal veckotimmar än som bestämts för innehavaren av tjänsten. För deltidsanställd rektor vid särskild skolenhet typ l, som innehar lä- Ss 13:27 rartjänst, får länsskolnämnden nedsätta undervisningsskyldigheten med högst en tredjedel. l skolstadgan finns angivet att den undervisningsskyldighet som gäller Ss llzll för förste rektor i hans egenskap av rektor av Iänsskolnämnden får nedsättas med ett visst antal veckotimmar. Bestämmelsen är inte tillämplig för förste rektor, som är rektor vid allmän skolenhet med gymnasieskola eller vid särskild skolenhet med gymnasieskola typ 2. Enligt föreskrift skall bestäm- KBr 1967-03-03 melsen inte heller tillämpas på rektor i grundskolan som är skolchef. Detta innebär att paragrafen är tillämplig endast på ordinarie rektor vid särskild skolenhet typ l inom den primärkommunala gymnasieskolan. Arvodestjänsterna som studierektor inom gymnasieskolan har omkonstruerats fr o m 1973-07-01. Tidigare utgjorde dessa tjänster arvodestjänster vid sidan av lärartjänst. För innehavare av arvodestjänst som studierektor kunde undervisningsskyldigheten i lärartjänsten nedsättas med vissa veckotimtal. Numera är arvodestjänsten som sådan förenad med viss undervisningsskyldighet. Den för rektor och ordinarie studierektor gällande undervisningsskyldigheten lâr efter beslut av skolöverstyrelsen nedsättas med ett varierande antal veckotimmar enligt särskilda av Kungl Majzt utfärdade föreskrifter, Ämb skr 1971-06-04

om lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet förlagts till rek-

tors arbetsområde eller skolenheten. l särskolan fastställs undervisningsskyldigheten för rektor eller i förekommande fall för rektor och ordinarie studierektor gemensamt av skol- Os 63, 66 §§ överstyrelsen för varje läsår eller, efter bemyndigande av skolöverstyrelsen, av länsskolnämnden. Rektor beslutar om fördelningen av undervisningsskyldigheten mellan sig själv och studierektor. Om nedsättningen av undervisningsskyldigheten för lärare som innehar Os 66.5 arvodestjänst som studierektor inom särskolan beslutar för varje läsår skolöverstyrelsen eller, efter bemyndigande av skolöverstyrelsen, länsskolnämnden. För tillsynslärare vid särskola får länsskolnämnden nedsätta undervis- Os 68§ ningsskyldigheten med högst 4 veckotimmar. Om tillsynslärare inom grundskolan också tjänstgör som tillsynslärare inom särskolan gäller bestämmelserna om nedsättning av undervisningsskyldigheten för tillsynslärare inom grundskolan. För rektor och innehavare av arvodestjänst som studierektor inom spe- Spec Ss 68, 7l §§ cialskolan beslutar länsskolnämnden för varje läsår om undervisningsskyldighetens omfattning respektive om nedsättningen av undervisningsskyldigheten i lärartjänsten inom vissa av Kungl Majzt fastställda intervall.

ll

162 Resurser

Bestämmelser om undervisnings- eller [jänstgöringsrid/ör lärare

Tjänsteförteckningsav- l TFU intagna grundläggande avtalsbestämmelser tal for undervisningsområdet. De grundläggande bestämmelserna om arbetstider för lärare finns intagna i TFU avd C l§ samt i bilaga 9 till TFU. Enligt dessa bestämmelser gäller för lärare en arbetstid uttryckt i viss undervisnings- eller tjänstgöringstid. Undervisningsskyldigheten för lärare vid grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan anges i vecko- 7 Metoder att ange timmar”. Med veckotimme förstås en lektion i veckan under läsåret eller arbetstiden för lärare den kortare tid avser. anställningen i timmar eller lektioner per Som framgår av protokollsanteckning till l § l mom är parterna överens läsår förekommer alltså inte inom här avsedda om att undervisnings- respektive tjänstgöringstiden inte utgör lärarnas samtskolformer. av de med

liga åligganden, men att tidsomfattningen övriga lärartjänsten

förenade arbetsuppgifterna står i sådan relation till undervisnings- respektive tjänstgöringstiden att denna är ett uttryck för full tjänstgöring. Det utsägs vidare att bestämmelserna i l § l mom inte påverkar arbetsgivarens rätt enligt stadga eller andra föreskrifter att utan ändring av den totala (inte preciserade) arbetstiden nedsätta undervisningstiden. Bestämmelser om tillgodoräkning av undervisningstid återfinns för övrigt också i avtalen (bilaga l till TFU). Undervisningstidens omfattning är för lärare i särskolan knuten till tjänsten för varje lärarkategori. Detsamma gäller för lärare i specialskolan. För heltidstjänst varierar undervisningsskyldigheten inom dessa skolformer mellan lägst 24 veckotimmar for tjänst som lärare 5-8 (ämneslärare) vid statlig skola för synskadade eller hörselskadade och högst 33 veckotimmar för tjänst som lärare 9, 10 eller 12 (vissa lärare i yrkesinriktade ämnen) i särskolan. För tjänst som. lärare 1-2 (klasslärare) i grundskolan har undervisningsskyldigheten - 30 veckotimmar (dock 26 veckotimmar i skolmognadsklass) - knutits till det stadium undervisningen avser. För tjänst som lärare 3-4 (speciallärare) är undervisningsskyldigheten - 26 veckotimmar - liksom för lärare i särskolan och specialskolan, knuten till tjänsten. På grundskolans högstadium liksom i gymnasieskolan är undervisningsskyldighetens omfattning beroende av vilket eller vilka ämnen undervisningen avser. Undantag från denna regel förekommer dock beträffande vissa slag av tjänster i gymnasieskolan. Sålunda är undervisningsskyldigheten för tjänst som lärare 178- 179 (med undervisning i ämnen i vissa specialkurser) 27 veckotimmar. För tjänst som lärare 181 (med undervisning i ämnen i viss specialkurs) är tjänstgöringstiden 36 veckotimmar - förberedelsearbetet för den teoretiska undervisningen inte inräknat. Om lärares undervisning i gymnasieskolan är förlagd till arbetsställe utanför skolan och eleverna därvid följer den arbetstid som gäller för arbetstagare vid sådan arbetsplats, skall denna arbetstid också gälla för läraren. Om läraren innehar tjänst som lärare 101- 136 eller 162 (lärare i yrkesinriktade ämnen) anses härvid full tjänst föreligga vid 33 timmar. För varje timme omfattande 60 minuter som sålunda överstiger full tjänst utgår timarvode som för tilläggstimme. För de fall den i avtalet angivna omfattningen av undervisningsskyldigheten är knuten till ämne har konstruerats särskilda formler för beräkning

Resurser 163

av lärarens undervisningsskyldighet, när undervisningen omfattar ämnen för vilka gäller olika värden för undervisningsskyldighetens omfattning for hel tjänst. När innehavare av tjänst som lärare l eller 2 helt eller delvis meddelar undervisning som eljest ankommer på innehavare av tjänst som lärare 3 eller 4, gäller samma beräkningsgrund för undervisningsskyldigheten som när det i tjänsten for lärare på högstadiet i grundskolan eller i gymnasieskolan ingår undervisning i ämnen för vilka gäller olika undervisningsskyldighet för hel tjänst. Om det i tjänstgöringen för innehavare av tjänst som lärare l tex ingår 13 veckotimmar specialundervisning, blir sålunda undervisningsskyldigheten for hel tjänst 28 veckotimmar i stället för de 30 som eljest gäller för tjänst som lärare l. För vissa tjänster som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan avser det angivna veckotimtalet medeltalet för tjänster av samma slag vid skolan med möjlighet att tillämpa varierande veckotimtal inom ett intervall av 18-30 veckotimmar. Möjligheten att fastställa varierande veckotimtal for undervisningsskyldigheten skall tillämpas på så sätt att om i gymnasieskolan vissa lärare med hänsyn till arbetsuppgifternas art bedöms böra ha en undervisningsskyldighet av 20 veckotimmar i stället för 21, måste motsvarande antal lärare åläggas en undervisningsskyldighet av 22 veckotimmar for att ingen avvikelse från medeltalet skall uppstå. För innehavare av tjänst som lärare 1-4 (klass- och speciallärare) eller 16-18 (ämneslärare) vid grundskolan. vilken erhållit uppdrag som handledare vid lärarutbildning tills vidare for tre år, gäller särskild till lärartjänsten knuten undervisningstid. Motsvarande regler gäller för lärare vid gymnasieskolan som erhållit sådant uppdrag. De i avtalet angivna undervisningstiderna är for här avsedda handledare två till tre veckotimmar lägre än för motsvarande lärare utan sådant uppdrag. För lärare som innehar särskild ordinarie tjänst som lärare s k Uplärartjänst - vid försöks- och demonstrationsverksamhet har fastställts undervisningstider vilka understiger den for innehavare av reguljär lärartjänst av motsvarande slag gällande med fyra till sex veckotimmar. Särskilda regler för genomsnittsberäkning av undervisningstiden for vissa Iärartjänster har utfärdats for försöks- och demonstrationsverksamheten. En följd av den tillämpade metoden att reglera arbetstiden för lärare är att det saknas tidsmått på lärares totala tjänstgöring, vilket medför att övertidstjänstgöring i egentlig mening inte kan förekomma. I de fall då lärare fullgör fler veckotimmars undervisning än vad som ingår i hel tjänst betraktas denna överskjutande undervisning som “tilläggstimmar, för vilka utgår ersättning enligt särskilda bestämmelser. Formellt innebär detta emellertid att läraren vid sidan av sin ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst innehar en särskild arvodestjänst.

Bestämmelser om nedsättning av undervisningsskyldigheten i vissa fall m m Avtalsbestämmelser I avtalet finns också vissa regler om tillgodoräkning av veckotimmar. Således gäller att innehavare av tjänst som lärare 5- 15 (övningslärare) i grundskolan

164 Resurser

får - efter arbetsgivarens bestämmande tillgodoräkna sig högst 3 veckotimmar, om fyllnadstjänstgöring eller tjänstgöringens anordnande i övrigt föranleder tidsödande resor eller eljest särskilda skäl föreligger. Motsvarande bestämmelse gäller för innehavare av vissa tjänster i gymnasieskolan. lnnehavare av tjänst som lärare 5 i grundskolan eller 149 i gymnasieskolan (gymnastiklärare), vilken det åligger att planlägga och övervaka elevernas friluftsverksamhet, får enligt särskilda regler tillgodoräkna högst två veckotimmar härför.

Bestämmelser i stadgor m m Den avtalsenligt fastställda undervisningstiden för lärare kan också i vissa fall förändras (nedsättas) enligt stadgebestämmelser. Dessa nedsättningsregler möjliggör en viss omfördelning” av arbetsuppgifterna mellan undervisning och övrigt lärararbete. Reglerna om nedsättning kan sägas vara av två slag, dels sådana som är kopplade till särskilda uppdrag od, dels sådana då prövning kan ske individuellt. Till den förra kategorin hör den nedsättning av undervisningsskyldigheten som kan ske for innehavare av nedan nämnda arvodestjänster som skolledare eller biträdande skolledare:

a) tillsynslärare vid grundskolan eller särskolan b) deltidsanställd rektor vid särskild skolenhet typ 1 inom gymnasieskolan som innehar lärartjänst samt c) studierektor vid särskolan eller specialskolan.

(Intill 1973-07-01 gällde detta också innehavare av arvodestjänst som studierektor respektive som biträdande rektor vid gymnasieskolan). Till denna kategori hör också den nedsättning av undervisningsskyldigheten som kan ske för yrkesvalslärare och kontaktlärare for syo inom grundskolan och särskolan samt för lärare som tjänstgör som konsulent i grundskolan. Ss 15:24 Enligt bestämmelser i skolstadgan gäller vidare att länsskolnämnden skall nedsätta undervisningsskyldigheten till lägst hälften, om innehavare av tjänst som lärare l-4 (klass- och speciallärare) tjänstgör som assistent inom Os 86.5 den psykiska barna- och ungdomsvården. Motsvarande gäller för lärare inom särskolan som fullgör sådan tjänstgöring. Länsskolnämnden har också möjlighet att nedsätta undervisningsskyl- Ämb Skr 1972-04-07 digheten med högst femton veckotimmar for innehavare av tjänst som lärare l-4, vilken fullgör provledaruppgifter. att med stöd av organisatoriska bestämmelser individuellt Möjligheten och med hänsyn till inte särskilt angivna förhållanden nedsätta den avtalsenligt fastställda undervisningsskyldigheten för lärare är begränsad. Vissa möjligheter härtill föreligger dock. Ss 15:23 Enligt bestämmelser i skolstadgan får sålunda undervisningsskyldigheten för tjänst som lärare l-Z, om särskilda skäl föreligger, nedsättas

1) av Skolstyrelsen med högst 2 veckotimmar samt 2) av länsskolnämnden med högst 8 veckotimmar, nedsättningen enligt l inräknad.

Resurser

Ett exempel enligt p 2 är möjligheten att kunna medge nedsättning med SÖ 1965-03-15 statsbidrag på högst 4 veckotimmar för lärare som innehar kommunal arvodestjänst som skolbibliotekarie för pedagogiskt skolbiblioteksarbete. För sådan innehavare av tjänst som lärare 1-4 vilken tjänstgör i specialklass gäller i stället att länsskolnämnden, om särskilda skäl Föreligger, får nedsätta undervisningsskyldigheten med högst 4 veckotimmar. Om innehavare av tjänst som lärare 1-4 är tillsynslärare får den sammanlagda nedsättningen av undervisningsskyldigheten som tillsynslärare och enligt de här berörda bestämmelserna inte överstiga de veckotimtal som anges i sistnämnda bestämmelser. Detta innebär sålunda att den sammanlagda nedsättningen kan uppgå till högst 8 veckotimmar. För lärare i särskolan får undervisningsskyldigheten, om särskilda skäl Os 86§ föreligger, nedsättas av länsskolnämnden med högst 4 veckotimmar, medan motsvarande möjlighet inom specialskolan avseende likaledes högst 4 veckotimmar endast gäller för innehavare av tjänst som lärare 2, 3 eller 5-8 (special- eller ämneslärare). Bestämmelserna om koncentrationsundervisning i grundskolan och gym- Ss 14:11 nasieskolan möjliggör varierande undervisningsskyldighet för lärare under läsåret under förutsättning att det genomsnittliga antalet veckotimmar under läsåret för respektive lärare inte ändras. lnom gymnasieskolan saknas helt möjligheten att nedsätta undervisningsskyldigheten med hänsyn till lokala behov.

Administrativa möjligheter att påverka innehållet i lärartjänster inom ramen för undervisningsskyldigheten l lärartjänster av skilda slag kan inräknas även annan undervisning än den som normalt ingåri tjänsten samt verksamhet av annat slag än undervisning. Bestämmelser härför behandlas i detta avsnitt efter redovisning av vissa generella bestämmelser i skolstadgan om fyllnadstjänstgöring respektive om organiserande av lärartjänster tillämpliga på lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Genom föreskrifter i respektive stadgor äger de dessutom motsvarande tillämpning på Iärare i särskolan och specialskolan.

Fyllnadstjänstgöring Ss 14:l5-21 l tjänst som lärare får ingå tjänstgöring vid annan skola eller läroanstalt än den vid vilken läraren är anställd (fyllnadstjänstgöring). De bestämmelser om skyldigheter som utfärdats för lärare vid en skolform gäller därvid även för lärare som fullgör fyllnadstjänstgöring vid skolformen. Fyllnadstjänstgöring - som skall omfatta helt läsår, hel termin eller kortare avgränsad tidsperiod - får förekomma, om tjänsten som lärare omfattar, fyllnadstjänstgöringen inräknad, minst halv tjänstgöring. Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänsten, skall i tjänsten i första hand inräknas tjänstgöring vid den skola där tjänsten är inrättad. Ordinarie lärare äger företräde till tjänstgöring vid den skola där tjänsten är inrättad framför i tjänsten yngre ordinarie lärare samt framför icke-or-

166 Resurser SOU [974136

dinarie lärare och lärare vid annan skola eller läroanstalt, om inte särskilda skäl föreligger att göra avvikelse härifrån. I fråga om tjänst med fyllnadstjänstgöring skall rektorerna gemensamt bestämma tjänstgöringstider. Om rektorerna inte kan enas, avgörs frågan av skolchefen eller - om skolorna inte står under förvaltning av samma - av länsskolnämnden. skolstyrelse Lärare är inte skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring som medför kortare sommarledighet än 45 dagar i följd eller fyllnadstjänstgöring på annan ort, om resorna medför betydande olägenhet för honom. Det bör observeras att några begränsningsregler inte finns utfärdade för Ss 14:22 fyllnadstjänstgöringens omfattning. I skolstadgan föreskrivs visserligen att tjänst i vilken skall ingå fyllnadstjänstgöring i regel skall inrättas vid den skolform till vilken större delen av den med tjänsten förenade tjänstgöringen skall hänföras. Har tjänsten väl inrättats och tillsatts med en sökande, som tex erhållit anställning som extra ordinarie lärare (med förordnande tills vidare), torde det emellertid inte föreligga något formellt hinder mot att större delen eller till och med hela tjänstgöringen längre fram förläggs till annan skolform (skola) såsom fyllnadstjänstgöring. Givetvis bör fyllnadstjänstgöringsinstitutet inte utnyttjas på detta sätt.

Ss 14:22- 24 Organiserande av tjänster som lärare Verksamheten bör organiseras på sådant sätt att vid skolformen i så stor som möjligt kan inrättas tjänster som lärare med full utsträckning tjänstgöring eller med minst halv tjänstgöring. Länsskolnämnden skall verka för att tjänstgöringen ordnas på lämpligt sätt, varvid nämnden har möjlighet att väcka förslag om att tjänst skall förenas med fyllnadstjänstgöring. Rektorerna vid statliga och statsunderstödda kommunala, landstingskommunala och enskilda läroanstalter i en kommun skall årligen senast den 25 april enligt skolchefens bestämmande sammanträda för att planlägga lärarnas tjänstgöring under närmast påföljande läsår. Om f yllnadstjänstgöri ng aktualiseras vid skola eller läroanstalt i annan kommun, skall även skolchefen i denna kommun samt berörd rektor kallas till sammanträdet. Om det bedöms lämpligt, får i stället en delegation med företrädare för rektorerna sammanträda.

De lärare för vilka fyllnadstjänstgöring är aktuell skall beredas tillfälle

att genom representanter framlägga sina önskemål. Beslut om hur lärares fyllnadstjänstgöring skall organiseras meddelas av Skolstyrelsen eller - om fyllnadstjänstgöring aktualiseras vid skola eller läroanstalt som ej står under styrelsens förvaltning och enighet inte kan uppnås av länsskolnämnden.

Ss 15:22, 25m37; Tjänstgöring som kan ingå i tjänst som lärare utöver tjänstgöring som nor- 16133-34 malt ingår i tjänsten OS 79-84 §§ SpecSs 79-82 §§ även i annat l skolstadgan anges en allmän skyldighet för lärare att undervisa ämne än som ingår i tjänsten:

Resurser 167

Lärare är skyldig att undervisa i det eller de ämnen som ingår i hans tjänst. Ss 14:9 Lärare är skyldig att undervisa även i annat eller andra ämnen eller del av annat ämne, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning och om det erfordras. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. Undervisning som lärare fullgör enligt andra stycket inräknas i hans tjänst.

Vidare hariskolstadgan förvissa slag av lärareinskrivitsen särskiIdsky/digher Ss 15:34; 16:41 att undervisa i ämne(n) som inte ingår i tjänsten, om rektor prövar en sådan anordning lämplig med hänsyn till skolans behov och lärarens förutsättningar. Det rör sig i dessa fall om ämnen som inte kan ingå i tjänst som lärare vid skolformen konst eller ekonomi i grundskolan och tex dramatik, ergonomi eller formgivning i gymnasieskolan. Skolöverstyrelsen har i fråga om gymnasieskolan möjlighet att föreskriva att sådan särskild skyldighet som här avses skall gälla även andra lärare och ämnen än som anges SÖ 1972-12-19. 19730640 i skolstadgan. Skolöverstyrelsen har utnyttjat denna möjlighet beträffande vissa lärare och ämnen inom vårdområdet. Härutöver finns i skolstadgan särskilda bestämmelser om undervisning och annan tjänstgöring som kan ingå i vissa slag av lärartjänster utöver den undervisning som normalt skall ingå i tjänsten. l bilagorna 16 och l7 har för lärare i grundskolan respektive gymnasieskolan i tablåform gjorts sammanställningar av vilka innebörden av dessa bestämmelser framgår. l vissa fall har även i detta sammanhang föreskrivits att läraren är skyldig att fullgöra ifrågavarande tjänstgöring. Denna skyldighet har särskilt markerats i sammanställningarna. * Tidigare var detaljregleringen beträffande tjänstgöring som fick inräknas i lärartjänster av skilda slag mycket omfattande. Särskilt markant var detta å ; förhållande i fråga om lärartjänster i grundskolan. Genom från och med budgetåret 1973/74 vidtagna ändringar av de berörda bestämmelserna har sFs 1973417, 678 dessa fått en något enklare utformning. Som framgår av bilagorna är dock detaljregleringen alltjämt relativt omfattande. I vissa fall har uppställts särskilda förbehåll för att tjänstgöring av skilda slag skall få inräknas i tjänsten. Sålunda får t ex tjänstgöring som konsulent i grundskolan, som kan ingå i ett flertal lärartjänster av skilda slag i grundskolan eller gymnasieskolan, inräknas i tjänsten endast om länsskolnämnden - medger det och beträffande vissa slag av lärartjänster endast om i tjänsten ingår minst 15 veckotimmars undervisning i tjänstens ämne eller

l l ämnen.

Vidare gäller i vissa fall att den tjänstgöring av olika slag som får inräknas i lärartjänsten får omfatta högst en viss andel av tjänstens timtal.

l Tidigare kunde specialundervisning - förutom i tjänst som lärare 3 eller

- endast inräknas i tjänst som lärare l eller * 4 (speciallärare) i grundskolan 2 (klasslärare) inom denna skolform, trots att även andra lärarkategorier har möjlighet att genomgå utbildning vid speciallärarlinje vid lärarhögskola. Detta förhållande medförde stora svårigheter att engagera lärare för specialundervisning på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan, då t ex en adjunkt som åtog sig att genom förordnande som extra obehörig speciallärare bestrida sådan undervisning kom i åtnjutande av betydligt lägre löneförmåner än som skulle ha varit fallet om läraren uppehållit tjänst som adjunkt. En förbättring i detta avseende har skett genom att de ändringar

168 Resurser

av bestämmelserna som genom förts från och med budgetåret 1973/ 74 öppnat möjlighet för samtliga lärarkategorier i grundskolan och gymnasieskolan Fro m 1973-07-01 gäller att i tjänsten inräkna specialundervisning För alla slag av tjänster utom dessutom genom ändring som lärare l-4 i grundskolan gäller dock den begränsningen att spei TFU att lärare, som förordnas som extra cialundervisning får inräknas i tjänsten endast till en viss högsta andel av tjänsteman på tjänst för tjänstens timtal. vilken han saknar före- Som framgår av bilaga 16 kan i tjänst som lärare i grundskolan - med skriven behörighet, äger bli placerad i den lönegrad undantag för tjänst som lärare 1-3 (klass- och speciallärare) eller 20 (lärare som skulle gälla för - inräknas kontaktarbete i maskinskrivning) som erfordras för elevernas honom om han i stället forordnats på annan yrkesorientering. Skolöverstyrelsen har i cirkulär 1964-05-13 och 1964-06-02 icke-ordinarie tjänst vid (sistnämnda cirkulär avser studie- och yrkesorientering för elever i speciskolan till vilken han är alklass) meddelat närmare föreskrifter härom. behörig. Om han därvid skulle bli placerad i högre Enligt förstnämnda cirkulär förutsätts för att här avsett kontaktarbete lönegrad än den högsta skall lå inräknas i tjänsten att läraren är behörig till ordinarie eller ickeangivna för den tjänst på ordinarie tjänst som yrkesvalslärare. Detta villkor gäller dock inte för s k vilken han är förordnad, skall han dock placeras i kontaktlärare för studie- och yrkesorientering i specialklass. sistnämnda lönegrad. I tjänster som lärare i gymnasieskolan samt i vissa sådana tjänster i grundskolan får bla ingå fyllnadstjänstgöring vid kommunal vuxenutbildning, i den mån det anges i bestämmelser som Kungl Majzt meddelar. Sådana bestämmelser har meddelats av Kungl Majzt beträffande det allmänna stöd- SFS 1971:424 området utanför sk g-ort i Kungl kungörelsen om kommunal och statlig vuxenutbildning. Kungl Majzt har vidare medgett att undervisning inom kommunal vuxenutbildning lår ingå i lärartjänst vid annan skolform även i vissa andra fall. Sålunda gäller bl a att sådan ordinarie eller extra ordinarie lärare som läsåret 1969/70 meddelade undervisning vid vissa kompletteringskurser vid yrkesskola i sin tjänst vid gymnasieskolan (tidigare yrkesskolan) får inräkna tjänstgöring vid motsvarande ämneskurser inom kommunal vuxenutbildning, dock inte med ller veckotimmar än som ingick i tjänsten läsåret 1969/70. Vidare har Kungl Majzt i anslutning till gymnasieskolreformen genom ett flertal skilda beslut medgett att vissa lärarkategorier vid bristande timunderlag temporärt får fullgöra fyllnadstjänstgöring inom kommunal vuxenutbildning. Härutöver kan nämnas att Kungl Majzt genom beslut 1973-06-29 medgett att ordinarie eller extra ordinarie lärare i grundskolan eller gymnasieskolan som under läsåret 1972/73 haft tilläggstimmar inom den kommunala vuxenutbildningen får under läsåret 1973/74 såsom fyllnadstjänstgöring i motsvarande omfattning i sin tjänst l statsverkspropositio- inräkna undervisning inom kommunal vuxenutbildning? nen 1974 föreslås nya 1 övrigt hänvisas till bilaga 16 och 17 beträffande de olika slag av tjänstregler för lärarorganisationen vid kommunal göring som får inräknas i lärartjänster av skilda slag. vuxenutbildning vilket Utöver de tidigare nämnda begränsningsreglerna för inräknadei lärartjänst även påverkar här nämnda regler. av annan tjänstgöring än sådan som normalt skall ingå i tjänsten föreskrivs Prop 1974:1 bil 10, s 407f beträffande grundskolan att den undervisning på mellanstadiet i kommuns Ss 15:44 grundskola som inräknas i tjänster som lärare 16-19 (ämneslärare) högst får ha samma omfattning som den undervisning på högstadiet i kommunens grundskola som inräknas i tjänster som lärare 2 (mellanstadielärare), om inte länsskolnämnden medger annat. Av skolstadgan framgår vidare Ss 15:45 att länsskolnämnden i fråga om grundskolans lågstadium och mellan-

Resurser 169

stadium äger föreskriva a) att undervisning i slöjd. som inte ingår i vissa ordinarie tjänster som lärare i kommunens grundskola, skall ingå som fyllnadstjänstgöring i tjänst som lärare vid statlig eller kommunal skola samt b) att i tjänst som lärare i slöjd skall ingå fyllnadstjänstgöring med högst tio veckotimmar vid statlig eller kommunal skola, att länsskolnämnden i fråga om grundskolans högstadium får föreskriva Ss 15:46 att undervisning i vissa ämnen tex musik, gymnastik eller teckning skall a) ingå som fyllnadstjänstgöring i tjänst som lärare vid annan skola samt b) att i tjänst som lärare i sådana ämnen skall ingå fyllnadstjänstgöring, att länsskolnämnden äger medge att undervisning i engelska, tyska, mate- Ss 15:47 matik, finska m ll ämnen på grundskolans högstadium och i engelska på mellanstadiet får ingå som fyllnadstjänstgöring i tjänster som lärare i vissa ämnen i gymnasieskolan eller i tjänster som lärare ijämlörbara ämnen vid annan statlig eller statsunderstödd läroanstalt, att undervisning i ämne i gymnasieskolan får ingå som fyllnadstjänstgö- Ss 16:44 ring i tjänst som lärare vid annan gymnasieskola eller vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt. För Särskolan och specialskolan gäller i fråga om inräknande av annan tjänstgöring i lärartjänster av skilda slag bestämmelser i huvudsak mot- SÖ 1969-07-09, svarande dem lör grundskolan. har dock utfärdat särskilda 1970-12-18 skolöverstyrelsen bestämmelser om inräknande av för yrkesorientering behövligt kontaktarbete i undervisningsskyldigheten för lärare i särskolan. Av dessa bestämmelser framgår bl a att inom särskolan i varje landstingskommun och landstingsfri stad minst en lärare med särskild utbildning i yrkesvägledning (benämnd yrkesvalslärare) skall ombesörja för yrkesorientering behövligt kontaktarbete och att, om avståndet är stort mellan den skolenhet där yrkesvalsläraren är stationerad och annan särskolenhet, viss del av kontaktarbetet bör uppdras åt lärare (i detta sammanhang benämnd kontaktlärare) på högstadiet vid sistnämnda skolenhet, vars elever skall delta i praktisk yrkesorientering. Uppdrag som kontaktlärare kan även ges åt yrkesvalslärare vid reguljär grundskola, om det anses lämpligt och denne besitter de kunskaper om särskolans elever som är nödvändiga i detta fall. Frågan om att i lärartjänst vid grundskolan få inräkna kontaktarbete för sådana elever skall underställas skolöverstyrelsen för prövning. Några särskilda bestämmelser om inräknande av lör elevernas yrkesorientering erforderligt kontaktarbete finns inte utfärdade av skolöverstyrelsen för lärare vid specialskolan. Emellertid finns för närvarande två yrkesvalslärartjänster inrättade för specialskolans högstadium.

3.1.5 Bestämma/sm øn1 förening av (jäns/ør och om överslar/örøndø av ordinarie _r/änsr som lärare 3.1.5.1 Förening av tjänster Innehavare av statligt reglerad tjänst får under vissa förutsättningar samtidigt StS 28-31 §§ KtS 32-34 §§ inneha mer än en sådan tjänst. Stadgebestämmelserna härom har följande innebörd.

170 Resurser

Tjänsteman får samtidigt inneha a) ordinarie tjänst som tillsätts med fullmakt eller konstitutorial, eller extra ordinarie tjänst och ordinarie tjänst, som tillsätts med förordnande tills vidare. b) ordinarie tjänst och högre extra ordinarie tjänst, c) ordinarie eller extra ordinarie tjänst och högre extra tjänst. d) två extra ordinarie eller extra halvtidstjänster. Förening av tjänster enligt a), b)eller c) får dock ske endast om tjänstemannen skall utöva den sistnämnda tjänsten. Han är då tjänstledig från den förstnämnda tjänsten utan särskilt beslut härom. Tjänsteman lär i annat fall än som avses i d) samtidigt inneha ordinarie eller extra ordinarie tjänst och lika hög eller lägre extra tjänst, om tjänstledighet beviljas från den ordinarie eller extra ordinarie tjänsten. Tjänsteman får vidare samtidigt med ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst eller, under förutsättningar som angetts i det föregående, flera sådana tjänster inneha en eller flera arvodestjänster, om han utan tjänstledighet kan utöva tjänsterna eller beviljas erforderlig tjänstledighet. Innehavare av arvodestjänst lår också under samma förutsättningar samtidigt inneha ytterligare en eller flera sådana tjänster. I enlighet med dessa bestämmelser kan sålunda en tjänsteman i ett ex› tremfall tex tänkas inneha en ordinarie tjänst, en högre extra ordinarie tjänst och en extra tjänst som är högre än den extra ordinarie tjänsten samt dessutom en eller flera arvodestjänster. SFS 19652931 3-8 §§ Även Kungl kungörelsen med särskilda bestämmelser for vissa tjänstemän inom universitets- och skolväsendet innehåller vissa bestämmelser om forening av tjänster. Enligt dessa bestämmelser gäller att innehavare av ordinarie tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör eller av ordinarie tjänst som rektor Enligt ämb skr 1965-12- eller studirektor vid grundskolan, gymnasieskolan eller specialskolan får 30 äger bestämmelserna eller extra ordinarie förena denna tjänst med ordinarie tjänst som lärare motsvarande tillämpning vid nyssnämnda skolformer, under förutsättning att han skall utöva den inom Särskolan. tjänst som nämnts först. Tjänstledighet från den andra tjänsten åtnjuts därvid utan särskilt beslut härom. Motsvarande gäller bl a även den som innehar ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid lärarutbildningsanstalt, ordinarie tjänst som studierektor för lärarhögskolas forsöks- och demonstrationsverksamhet, ordinarie eller extra ordinarie tjänst som gymnasieinspektör eller extra ordinarie tjänst som fortbildningsledare vid Iärarhögskola. Tjänsteman får i vissa fall samtidigt inneha och utöva två ordinarie tjänster, t ex a) dels ordinarie eller extra ordinarie tjänst som facklärare eller extra ordinarie tjänst som biträdande facklärare vid konstfackskolan, dels annan ordinarie eller extra ordinarie statligt reglerad tjänst, under förutsättning av att utövandet av den sistnämnda ordinarie eller extra ordinarie tjänsten inte hindrar utövandet av den andra tjänsten och om skolöverstyrelsen medger det, b) dels extra ordinarie tjänst som facklärare eller biträdande facklärare vid konstfackskolamdels ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare i gymnastik, musik eller andra övningsämnen vid grundskolan, gym-

sou 1974:36 Resurser 171

nasieskolan, Särskolan, specialskolan m fl läroanstalter, om den sammanlagda undervisningsskyldigheten som är förenad med tjänsterna inte överstiger 24 veckotimmar. De ovan återgivna bestämmelserna gäller inte för innehavare av särskild SFS 1965:931 ordinarie tjänst som lärare, s k Up-lärartjänst. Kungl Majzt har i bestäm- SFS 1968:319 melser om förening av tjänster i kungörelsen om viss personal för lärarutbildning m m föreskrivit att innehavare av Up-lärartjänst samtidigt får inneha dels annan ordinarie tjänst som lärare vid grundskolan, gymnasieskolan eller specialskolan, dels extra tjänst som lärare vid lärarhögskola som är högre än Up-lärartjänsten. Förening av tjänster får ske endast om han skall utöva Up-lärartjänsten eller den högre extra tjänsten vid Iärarhögskola. Han åtnjuter därvid tjänstledighet från tjänst som han inte utövar utan särskilt beslut härom. Bestämmelserna innehåller också särskild föreskrift I om att innehavare av Up-lärartjänst inte samtidigt får inneha extra tjänst som universitetslektor. Någon motsvarighet till möjligheten att förena statligt reglerade tjänster finns inte för kommunalt reglerade tjänster. Innehavare av sådan tjänst,

I som erhåller annan tjänst, är sålunda beroende av att bli beviljad tjänst-

i

ledighet för att kunna behålla den Forsta tjänsten. 2 r E

3. l .5.2 Övorsrar/örande av ordinarie tjänst som lärare Ss 14:26- 30

Ordinarie tjänst som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan skall föras över stat, om den innehas av gymnasieinspektör, skoldirektör, biträdande skoldirektör, ordinarie rektor eller ordinarie studierektor vid bl a grundskolan i eller gymnasieskolan. Den på stat uppförda ordinarie tjänsten som lärare återbesätts om det behövs. Om gymnasieinspektör etc inträder i utövningen av den över stat förda tjänsten, skall tjänsten återlöras på stat i den ordning skolöverstyrelsen bestämmer efter förslag av länsskolnämnden. Dessa bestämmelser om förande över stat respektive återförande på stat av ordinarie tjänst som lärare äger motsvarande tillämpning dels när innehavare av sådan tjänst vid grundskolan eller gymnasieskolan dessutom innehar Up-lärartjänst. dels när innehavare av ordinarie tjänst som lärare i gymnastik eller teckning vid grundskolan eller gymnasieskolan förordnas att viss tid inneha tjänst som lärare i gymnastikens elleri idrottens metodik vid gymnastik- och idrottshögskola respektive som biträdande rektor vid konstfackskolan. Bestämmelserna äger även motsvarande tillämpning på ordinarie särskol- Os 70 § chef, rektor eller studirektor vid särskolan respektive på ordinarie rektor 595355 87 § vid specialskolan som innehar ordinarie tjänst som lärare. Om en ordinarie tjänst som lärare återbesatts i samband med att en innehavare av sådan tjänst förordnats till innehavare av exempelvis ordinarie tjänst som rektor, äger innehavaren av denna senare tjänst, om han önskar återgå till lärartjänst, normalt företräde till tjänst i den kommun där han har sin ordinarie tjänst som lärare.

Om ordinarie rektor eller studierektor vid grundskolan, gymnasieskolan

172 Resurser SOU l 1974:36

eller särskolan eller ordinarie rektor vid specialskolan inte innehar sådan tjänst som lärare vilken är förenad med statlig pensionsrätt, skall han l enligt gällande bestämmelser tills vidare, intill dess han erhåller ordinarie : sådan tjänst, förordnas att inneha extra ordinarie tjänst som lärare eller däärmed jämförlig med statlig pensionsrätt förenad anställning som skolöverstyvrelsen bestämmer. Om den som lörordnats till innehavare av Up-lärartjänst inte innnehar ordinarie tjänst som lärare vid samma kommuns grundskola eller gymnasieskola, skall han konstitueras på sådan tjänst (tjänsten skall i frågga om typ samt ämne eller ämnen motsvara Up-lärartjänsten). Om han innnehar ordinarie tjänst som lärare vid grundskola eller gymnasieskola med aannan huvudman, skall dock sådan konstituering ske endast om han begäiir det.

3.1.6 Bestämmelser om ledighet. vikariat och anställnings upphörande 3.1.6.1 Sko/chefer, sko/ledare, biträdande skolledare och lärare Semester och annan ledighet Ordinarie eller extra ordinarie lärare äger åtnjuta ferier under den tiid av året som inte utgör läsår, om inte annat är särskilt föreskrivet. I ferrierna inräknas tid för lagstadgad semester. Ferier åtnjuts inte av lärare som amvisats andra arbetsuppgifter än undervisning eller av lärare som innehar ;arvodestjänst som rektor eller studierektor. Semestern förläggs till tid som Skolstyrelsen bestämmer. Semesterni bör, Denna föreskrift gäller om det är möjligt, förläggas till ferietidJ Vid tex långvarig tjänstlediighet inte för innehavare av W i vissa för sjukdom kan det dock - för att bereda en lärare semester tjänst som skoldirektör, biträdande skoldirektör fall bli nödvändigt att förlägga denna till annan tid än ferietid. För Ilärare eller ordinarie särskolchef. som innehar arvodestjänst som studierektor vid särskolan eller specialskolan - sådan lärare åtnjuter alltså semester och inte ferier - finns inga särslkilda bestämmelser om förläggning av semester. För innehavare av sådam arvodestjänst torde bestämmelserna för lärartjänsten gälla, vilket innebäir att semestern normalt skall förläggas till ferietid. Annan ledighet än semester beviljas av skolstyrelsen. Ansökan onn ledighet som ensam eller i omedelbar följd med tidigare tjänstledighet omfattar mer än sex månader skall dock av styrelsen med eget yttrande överlämnas till länsskolnämnden för beslut i fråga om tjänst som skoldirektönbiträdrande skoldirektör, ordinarie särskolchef, rektor, biträdande rektor eller studirektor. Motsvarande gäller ansökan om tjänstledighet för ordinarie lärare u nder längre tid än en termin för att med full tjänstgöring uppehålla motsvarande ordinarie eller icke-ordinarie tjänst som lärare vid annan skola eller läroanstalt. Ansökan om ledighet för offentligt uppdrag eller för att uppehålla anställning i statens tjänst för skoldirektör, biträdande skoldirektör, ordinarie Denna föreskrift gäller särskolchef, rektor, biträdande rektor eller studierektor? vilken Iedighet är inte i fråga om arvodesav sådan begränsad omfattning att skolstyrelsen normalt skall besêuta i ärentjänst som studierektor vid särskolan eller det, skall av styrelsen med eget yttrande överlämnas till länsskolnämnden specialskolan. för avgörande, om styrelsen finner sig inte böra bifalla ansökningen. Innehavare av ordinarie tjänst som lärare l eller 2 (klasslärare) i grund-

Resurser 173

skolan skall beviljas ledighet från sin ordinarie tjänst, om han erhåller tjänst i befordringsgång som avser bl a tjänst som lärare 3, 4 (speciallärare) eller 18 (ämneslärare) i grundskolan eller tjänst som lärare 2 eller 3 (speciallärare) i specialskolan. Rektor lär bevilja lärare ledighet för sjukdom under kortare tid, dock högst två veckor i följd. Ledighet på rektorstjänst avser även arvodestjänst som förste rektor respektive arvodestjänst som särskolchef, om annat inte bestäms i beslutet om ledigheten. Ansökan om tjänstledighet förenad med begäran om lönelörmån som beviljas av statlig myndighet skall i denna del överlämnas till myndigheten lör avgörande. Skolöverstyrelsen har att meddela anvisningar i fråga om tjänstledighet för ordinarie lärare För uppehållande av annan lärartjänst. Kungl Maj:t har i särskild ordning meddelat bestämmelser och anvisningar som rör frågor om tjänstledighet eller som har anknytning till sådana frågor. SFS 1970:388 Sålunda har Kungl Maj:t i cirkulär om tjänstledighet med C-avdrag m m meddelat vissa anvisningar och normer För beviljande av sådan tjänstledighet. l cirkuläret konstateras bl a att ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman samt extra tjänsteman tillhörande förmånsgrupp A bl a för löne- Till denna Förmånsfår tillgodoräkna tid då han varit tjänstledig grupp förs extra tjänsteklassuppllyttning med C-avdrag man som under minst sex (helt löneavdrag), varför från det allmännas sida viss anledning finns till kalendermånader av den återhållsamhet med beviljande av längre sådana ledigheter. senaste treårsperioden innehaft statligt reglerad När ställning skall tas till ansökan om tjänstledighet med C-avdrag bör eller kommunal anställalltid en avvägning göras mellan tjänstemannens intresse av att få begärd ning avsedd lör minst halvtidstjänstgöring eller ledighet och myndighetens intresse av att tjänstemännen utövar sin tjänst, som samtidigt innehar varvid bl a bör beaktas arbetslaget hos myndigheten och möjligheterna att lägre ordinarie eller extra erhålla lämplig vikarie. ordinarie tjänst. l cirkuläret behandlas bl a även frågor om tjänstledighet För studier, varvid konstateras att under vissa förutsättningar tjänstledighet med B-avdrag, dvs med till viss del bibehållna lönelörmåner, kan beviljas. Rektorer. studierektorer och lärare vid bl a grundskolan, gymnasieskolan. särskolan och specialskolan äger enligt gällande avtalsbestämmelser åtnjuta lön med B-avdrag under tjänstledighet Förstudier sammanlagt högst 360 dagar under loppet av tio på varandra Följande kalenderår, om arbetsgivaren (vederbörande centrala myndighet eller den myndigheten bestämmer) finner studierna angelägna från tjänstesynpunkt. Skolöverstyrelsen har 1966-02-16 delegerat beslutanderätten i sådana frågor till länsskolnämnden för rektorer. studierektorer och låirzire vid skolor som lyder under nämnden. Rent allmänt kan sägas att lön med B-avdrag kan utgå undertjänstledighet lör studier som avser att t ex bredda en ett- eller tvåämneslärares kompetens att omfatta ytterligare ett ämne. [anslutning till de senaste årens skolreformer har statens avtalsverk meddelat bestämmelser som gjort det möjligt att i vissa fall - vid sidan av de i det Föregående angivna bestämmelserna - under medge lön med B-avdrag tjänstledighet för studier. Ansökningar om tjänstledighet för studier bör med hänsyn till samhällets intresse av att understödja fortsatta studier behandlas välvilligt, även om C-avdrag skall tillämpas under tjänstledigheten. Tjänstledighet med C-av-

174 Resurser

drag för studier får dock beviljas under sammanlagt högst 1 095 dagar under loppet av tio på varandra följande kalenderår. Om synnerliga skäl föreligger. får detta dagantal överskridas. l den angivna maximiramen skall även inräknas vissa andra tjänstledigheter med C-avdrag av i cirkuläret närmare preciserad art. Undantag görs i detta sammanhang för anställning eller upp- SFS 1964:527 drag som avses i Kungl kungörelsen om tillgodoräkning i pensionshänseende SFS 1967:18 av tid för anställning hos vissa internationella organisationer m m. i Kungl SFS 1968:442 kungörelsen om svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst eller i Kungl cirkuläret om statsmyndigheternas medverkan vid rekrytering av biståndspersonal samt för ledighet som i omplaceringssyfte förordats av statens personalnämnd. Inte heller skall i maximiramen inräknas ledighet för anställning som Facklig funktionär hos personalorganisation som har till uppgift att ta till vara personalens intressei tjänsten vid myndighet inom cirkulärets tillämpningsområde. Vid beviljande av tjänstledighet för att inneha kommunal eller enskild tjänst bör återhållsamhet iakttas utom vid anställning som avses i Föregående ä stycke. lnom den tidigare angivna maximiramen 1095 dagar bör sådan tjänstledighet inte beviljas för längre tid än sammanlagt 180 dagar under loppet av fem på varandra följande kalenderår, om inte särskilda skäl föranleder annat. Tjänstledighet med C-avdrag för spädbarnsvård bör som regel beviljas moder eller fader längst till dess barnet uppnått ett och ett halvt års ålder. Partiell tjänstledighet med C-avdrag för barntillsyn bör härutöver i allmänhet medges till dess barnet uppnått tolv års ålder. Tjänstledighet för barntillsyn skall inte inräknas i den tidigare angivna maximiramen. De i det föregående angivna normerna avser tjänstledighet som omfattar minst hälften av den ordinarie arbetstiden för heltidstjänstgörande personal. SFS 1972:448 1 Kungl kungörelse om fackliga förtroendemän hos statsmyndigheter m ll, som också gäller för skolområdet, finns bl a intagna vissa bestämmelser om tjänstledighet. Lärare, som är facklig fortroendeman, kan med anledning härav under vissa förutsättningar åtnjuta tjänstledighet med oavkortad lön. - Tjänstledighetstidens omfattning grundas bl a på antalet anställda lägst 50 - med statligt reglerade tjänster med minst halvtidstjänstgöring vilka tillhör samma personalorganisation som förtroendemannen. Om antalet anställda understiger 50, får myndigheten efter medgivande av statens av- Enligt anvisningar talsverk bevilja tjänstledighet tillfälligtvis, om särskilda skäl föreligger. från statens avtals- får omfatta av en Tjänstledighet för facklig fortroendeman högst hälften verk skall länsskolnämnden dessför- tidrymd motsvarande antalet undervisningstimmar i hel tjänst för förtro-

innan ha avgett endemannen. Överskjutande tjänstledighetstid får utnyttjas av ytterligare

yttrande i ärendet. en eller flera förtroendemän för samma Föreligger särskilda organisation. skäl, får myndigheten efter medgivande av statens avtalsverk träffa överenskommelse med personalorganisation om att kungörelsen även i annat fall än som nyss nämnts skall tillämpas i fråga om mer än en förtroendeman för organisationen. Statens avtalsverk har i cirkulär 1972:A 14 utfärdat anvisningar till den nu aktuella kungörelsen. Av dessa anvisningar framgår bl a, att det förutsätts att lärare som behöver åtnjuta tjänstledighet for fackligt arbete inte skall tilldelas tilläggstimmar till följd härav, såvida detta inte är påkallat från pedagogisk eller organisatorisk synpunkt. Vidare framhåller man, att tjänst-

Resurser

ledigheten i möjligaste mån bör förläggas med det fastställda antalet timmar för vecka jämnt fördelade över läsåret. l cirkulär om deltidsarbete har Kungl Majzt bl a framhållit, att det främst SFS 1970:384 av familjesociala och arbetsmarknadspolitiska skäl är angeläget att myndigheterna utnyttjar de möjligheter till deltidsarbete som finns för dem som inte kan arbeta på heltid. Detta kan ske dels genom att ordinarie tjänsteman bereds möjlighet till deltidsarbete genom partiell ledighet, dels genom att annan arbetstagare anställs på deltid eller får sin arbetstid nedsatt genom partiell ledighet. [anslutning till Kungl Majzts uttalande i nyssnämnda cirkulär kan konstateras att det i dag torde vara relativt vanligt att tex halvtidstjänster inrättas för extra ordinarie och extra lärare. Skolöverstyrelsen har i fråga om tjänstledighet från Up-lärartjänst och tjänst som treårsförordnad handledare konstaterat, att framställningar om tjänstledighet från sådana tjänster av andra skäl än för sjukdom och liknande med hänsyn till karaktären och syftet med tjänsterna bör prövas ingående och bedömas restriktivt. [nte minst bör detta gälla i fråga om begärd tjänsti ledighet för studier eller för att uppehålla annan tjänst. l l har meddelat Skolöverstyrelsen anvisningar och upplysningar angående SÖ 1967-07-14 lärares tjänstledighet i vissa fall. Cirkuläret innefattar anvisningar om hur tjänstledighet for enskilda angelägenheter med C-avdrag på lönen skall beviljas för lärare. Vidare framhålls bl a att beslut om tjänstledighet för 0ffentligt uppdrag respektive för uppehållande av annan statligt reglerad an- ställning här åsyftas sådana tjänsteföreningsfall då tjänsteman inte automatiskt är tjänstledig från den tjänst han inte uppehåller skall avse den tid som den tjänstledighetsbeviljande myndigheten bestämmer med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Skolöverstyrelsen har berört frågan om lärares rätt att vid tjänstledighet SÖ 1952-01-09 återinträda i tjänst före utgången av den tid för vilken tjänstledighet beviljats. Sådan rätt torde få anses föreligga, när önskemålet om att få återinträda i tjänst beror på omständigheter över vilka läraren inte kan anses ha varit rådande, t ex vid tjänstledighet för militärtjänst eller på grund av sjukdom. Någon ovillkorlig sådan rätt kan däremot inte anses föreligga, när tjänstledighet under viss tid beviljats för tex enskilda angelägenheter (ledighet för studier inberäknad). 1 cirkulär om tjänstledighet för kommunalt förtroendeuppdrag har Kungl Majzt föreskrivit att innehavare av statligt reglerad tjänst som tillika innehar SFS 1973:11 kommunalt som bisyssla bör medges den tjänstledighet

förtroendeuppdrag

som behövs för uppdraget, om inte synnerliga skäl föranleder annat. Bland övriga utfärdade bestämmelser kan nämnas Kungl kungörelsen SFS 1968:572 om inräkning av tjänstgöringsfria dagar i tjänstledighet i vissa fall - föreskrifterna i kungörelsen gäller inte tid då tjänsteman åtnjuter ferier - samt Kungl kungörelsen om befrielse från tjänstgöring för läkarbesök m m. SFS 1973:624 l vissa fall har tjänsteman möjlighet att under tjänstledighet bibehålla sina Iöneförmåner eller viss del av dessa förmåner. Bestämmelserna härom, som regleras genom avtal, finns intagna i AST 19 § jämte tillhörande specialbestämmelser.

l 76 Resurser

Parrie/I t/änsrebefrie/se SFS 1965:915 l Kungl kungörelsen om inrättande av vissa statligt reglerade tjänster m m finns intagna bestämmelser om partiell tjänstebefrielse (utan löneavdrag). Enligt dessa bestämmelser äger myndighet, om Kungl Majzt inte föreskriver annat, befria tjänsteman helt eller delvis från övriga tjänstegöromål under viss tid, om det är nödvändigt för att tjänsteman skall kunna handlägga visst ärende eller viss grupp av ärenden eller fullgöra annat särskilt åliggande i tjänsten. AST 19 t Enligt statens avtalsverks anvisningar förutsätts att partiell tjänstebefrielse och inte tjänstledighet föreligger bla när tjänsteman efter åliggande av myndighet deltar i utbildningskurs vid verket, fullgör driftvärnstjänstgöring eller deltar i driftvärnskurs eller sammanträde med driftvärnets representations- eller verkställande organ, undergår av myndighet föreskriven arbetsvård enligt bestämmelser an- SFS 1960:553 gående anställningsvillkor m m för partiellt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet samt tas i anspråk för att vid domstol höras som vittne, sakkunnig eller - - rörande förhållande i anledning av åklagarens talan som målsägande om vilka han äger kännedom på grund av sin tjänst, eller för att vid annan myndighet än domstol höras upplysningsvis om sådana förhållanden.

Vikariat Bestämmelserna i Vikarie på tjänst som skoldirektör eller biträdande skoldirektör, ordinarie skolstadgan om vikariat rektor, ordinarie tjänst som tjänst som rektor, extra tjänst som biträdande på tjänst som skoldirektör studierektor eller - beträffande gymnasieskolan arvodestjänst som sturespektive på arvodestjänst som förste rektor får dierektor* förordnas av Skolstyrelsen om det behövs och om annat inte anses äga motsvarande Det föreskrivs sålunda inte följer av bestämmelserna om långtidsvikariat. tillämpning på ordinarie tjänst som särskolchef att vikarie alltid skall förordnas när innehavaren av tjänsten är tjänstledig respektive på arvodes- eller har semester. Behovet av vikarie skall prövas från fall till fall. tjänst som särskolchef. kan tillsät- ° l fråga om arvodestjänst Bestämmelserna om långtidsvikariat innebär att sådant vikariat som studierektor formellt tas på ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst, när vikariatet beräknas sett inte vikarie utan vara minst sex månaderi följd och omfatta minst halvtidstjänstgöring. Långersättare. tidsvikariat tillsätts i samma ordning som tjänsten, vilket innebär att tillsättningsmyndighet i förevarande fall antingen är Kungl Maj:t,skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden. Den tid som efter det att vikariat blivit ledigt förilyter innan tillsättblivit klart inräknas i den angivna tidsramen om sex måningsförfarandet nader. Detta innebär att den tid som ett långtidsvikariat uppehålls kan komma att omfatta kortare tid än sex månader. Fortsatt långtidsvikariat får meddelas av skolstyrelsen. Om tjänsten är vakant, fordras dock skolöverstyrelsens eller - beträffande ordinarie tjänst som studierektor vid grund- - länsskolnämndens för att sådant skolan eller särskolan medgivande, vikariat skall få meddelas. - - som förste rektor Vikarie formellt sett ersättare på arvodestjänst eller på arvodestjänst som särskolchef förordnas av skolstyrelsen respektive omsorgsstyrelsen för högst sex månader i följd och av skolöverstyrelsen för längre tid.

Resurser 177 Innehavare av ordinarie Under semester för rektor vid grundskolan eller särskolan eller för in- tjänst som studierektor är enligt gällande bestämnehavare av ordinarie tjänst som rektor vid gymnasieskolan bör som vikarie melser skyldig att under förordnas studierektor för rektors arbetsområde respektive vid skolenheten, högst tre månader av ett och samma kalenderår i den mån denne jämlikt särskilda bestämmelser är skyldig att utöva rekutöva högre tjänst,t ex att torstjänsten Beträffande särskild skolenhet med gymnasieskola typ l vid vikariera som rektor. vilken finns biträdande rektor gäller att denne är skyldig att uppehålla rek- Ss 13:24 torstjänsten, när rektor åtnjuter ledighet eller när tjänsten är vakant. Vid tillfälligt förfall för lärare bestämmer rektor hur undervisningen skall uppehållas. Eljest skall Skolstyrelsen, om det bedöms nödvändigt för att uppehålla undervisningen. normalt anställa icke-ordinarie lärare som ersättare. när en lärare är ledig. l stället får dock vikarie förordnas i den utsträckning skolöverstyrelsen bestämmer. Skolöverstyrelsen har senast l972 utfärdat be- SÖ l972-04-l8 stämmelser härom. Enligt dessa bestämmelser gäller

l

7 i att Iångtidsvikariat endast lår förekomma på Up-lärartjänst och på or- Långtidsvikariat lår l även vid dinarie tjänst som lektor ledigkungöras l (Uo-tjähst), andra tider än som gäller l att annat vikariat än långtidsvikariat får förekomma endast på Upför ledigkungörelse av lärartjänst och på ordinarie tjänst som lärare 5-8 i specialskolan, ordinarie tjänster. dock inte undertiden - - l5juni att Skolstyrelsen under hänsynstagande till förhållandena i varje särskilt 15 augusti. fall och beträffande Up-lärartjänst efter samråd med lärarhögskolans rektor har att avgöra om långtidsvikariat skall ledigkungöras eller om ickeordinarie lärare skall anställas, varvid ett skäl att inte ledigkungöra långtidsvikariat på U0-tjänst som lektor kan vara att sådant vikariat skulle komplicera lärarsituationen vid skolenheten eller inom kommunen samt att Skolstyrelsen vid ledighet under kortare tid än sex månader på Uplärartjänst i samråd med lärarhögskolans rektor i första hand skall pröva möjligheten att uppehålla tjänsten med vikarie. Om det vid den nyssnämnda prövningen visar sig att lämplig vikarie inte kan erhållas eller att eljest skäl föreligger att inte förordna vikarie, bör icke-ordinarie lärare anställas för att uppehålla undervisningen. För fullgörande av de med tjänsten förenade lärarutbildningsuppgifterna får lärarhögskolans rektor. om så erfordras, inrätta arvodestjänst som handledare med förordnande tills vidare för ett läsår eller kortare tid. Möjligheterna att förordna vikarie när lärare är ledig är således starkt begränsade.

Göromâ/s/örordnande Med göromålsförordnande avses förordnande som utan att vara vikariat innebär att någon skall bestrida göromål vilka ankommer på innehavare av tjänst av visst slag. Sådant förordnande kan aktualiseras när innehavare av viss tjänst behöver frikopplas från sina reguljära arbetsuppgifter eller från flertalet av dessa uppgifter för att handlägga vissa särskilda frågor (”Dubblering av tjänsten”). Göromålsförordnande får avse endast göromål som ankommer på innehavare av ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst. Myndigheten prövar om göromålsförordnande skall meddelas om Kungl Majrt inte föreskriver annat. Om myndigheten inte har befogenhet att inrätta

178 Resurser

en motsvarande extra ordinarie tjänst och om förordnandet beräknas få en varaktighet av minst sex månader i följd, prövas frågan av Kungl Majzt. Skolöverstyrelsen äger bestämma i vilken utsträckning göromålsförordnande får meddelas for lärare vid grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och specialskolan. Göromålsforordnanden förekommer normalt inte inom det lokala skolväsendet.

Skyldighet arr utöva annan tjänst Innehavare av ordinarie, extra ordinarie eller extra statlig tjänst är skyldig att med frånträdande av utövningen av tjänsten utöva eller bestrida göromål som ankommer på innehavare av - annan sådan tjänst hos myndighet eller inrättning inom samma verksamhetsområde. Motsvarande gäller for innehavare av ordinarie, extra ordinarie eller extra statligt reglerad tjänst som är inrättad hos kommun, landstingskommun eller inrättning och som tillhör skolväsendet under skolöverstyrelsens inseende beträffande annan sådan tjänst hos kommunen, landstingskommunen eller inrättningen. Denna begränsning Skyldigheten är i fråga om högre tjänst tidsmässigt begränsad till samgäller bla inte, när manlagt högst tre månader av samma kalenderår. innehavare av tjänst i befordringsgång förord- För innehavare av tjänst som lärare vid bl a grundskolan, gymnasieskolan, nas att utöva tjänst med särskolan eller specialskolan gäller härutöver särskilda bestämmelser. Sådan likartade arbetsuppgifter i lärare är skyldig att med frånträdande av utövningen av tjänsten utöva högst samma lönegrad som den högsta tjänsten högre tjänst som lärare vid sådan skola. För innehavare av ordinarie tjänst i befordringsgången. som lärare är dock denna skyldighet begränsad till sammanlagt högst sex månader av samma kalenderår. Innehavare av tjänst som skolledare vid statlig skola är skyldig att med frånträdande av utövningen av tjänsten utöva tjänst som skolchef eller biträdande skoldirektör inom kommunen. Innehavare av tjänst som skol-

direktör eller biträdande skoldirektör eller som skolledare är skyldig att med

frånträdande av utövningen av tjänsten utöva tjänst som skolinspektör, undervisningsråd eller skolråd. Skyldigheten avser i båda fallen en tid av högst tre månader av samma kalenderår. l enlighet med de i det föregående berörda bestämmelserna är sålunda ordinarie studierektor vid grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan skyldig att under viss tid utöva tex rektorstjänst vid samma skolform i kommunen eller landstingskommunen.

Ansrä/Inings trpphörande Tjänsteman (skolchef, skolledare, biträdande skolledare och lärare) får lämna tjänsten efter skriftlig uppsägning eller - beträffande den som är forordnad for bestämd tid, tex skoldirektör eller ordinarie rektor - efter begäran om avsked. Sådant avsked fore anställningstidens utgång får dock beviljas, endast om särskilda skäl föreligger. Den som är förordnad för tillfällig anställning får lämna tjänsten omedelbart efter anmälan, om anställningen inte varat mer än tre månader i följd.

Resurser 179

l övrigt gäller bla

a) att tjänsteman kan skiljas från tjänsten av allmän domstol efter åtal, b) att tjänsteman är skyldig att avgå från tjänsten vid ålder som anges i avtal om statlig pension. c) att tjänsteman är skyldig att avgå från tjänsten, om han genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till brott varå avsättning kunnat följa men enligt 33 kap 2 § brottsbalken överlämnats till särskild vård, dömts till böter eller skyddstillsyn eller förklarats fri från påföljd, d) att tjänsteman är skyldig att avgå, om han till följd av förlust av eller nedsättning i arbetsförmågan är oförmögen att för framtiden fullgöra , sitt arbete tillfredsställande; han är även skyldig att avgå, om han till

f följd av nedsatt arbetsförmåga under två åri följd inte tjänstgjort annat

l än försöksvis under kortare tid samt socialstyrelsen finner det sannolikt att han inte kan återinträda i arbete inom ytterligare ett år och ovisst å hur arbetsförmågan kommer att utveckla sig därefter, att tjänsteman

i

e) anställd med fullmakt eller konstitutorial, tex ordinarie lärare, är skyldig att avgå från tjänsten, om han är urståndsatt att fullgöra tjänsten tillfredsställande och högst fem år återstår till dess han äger l avgå med ålderspension. Tjänsteman som är underkastad statens allmänna tjänstepensionsreglemente - detta är fallet med här berörda tjänstemän men inte uppnått den ålder då han äger avgå med ålderspension får dock inte åläggas att avgå, om han lämpligen kan förflyttas till eller beredas annan anställning som är förenad med statlig pensionsrätt. Beslut om avgång som avses under d) och e) skall föregås av en ingående utredning dels om tjänstemannens framtida tjänstbarhet, dels om möjligg heterna att i stället omplacera tjänstemännen till annan anställning. Upp- I kommer fråga att bevilja sjukpension, skall yttrande inhämtas från bl a so-

E cialstyrelsen och, i vissa fall. statens personalnämnd, innan pensions-

j myndigheten fattar beslut i ärendet. l Fråga om anställnings upphörande prövas alltid av Kungl Maj:t i fråga

i om avgång i fall som avses under c) och e).

l övriga fall med undantag för fall som avses under a) prövas fråga om anställnings upphörande av tillsättningsmyndigheten eller av den myndighet där tjänstemännen är anställd. l fråga om specialskolan åvilar prövningen i samtliga fall tillsättningsmyndigheten. För skoldirektör och biträdande

l

g skoldirektör prövas fråga om avsked från tjänsten på egen begäran före i anställningstidens utgång av Kungl Maj:t och avgång i övriga fall av skolöverstyrelsen. Inom den kommunala och landstingskommunala skolsektorn De “mehal

prövas i övrigt fråga om avgång från tjänsten i samband med ålderspension 59m ?jämt

.. .. med förordnande for av skolstyrelsen. Detsamma galler avgång från tjansten på egen begaran bestämd tid _ tex för tjänsteman som inte är förordnad för bestämd tidl. I övriga fall prövas ordinarie rektor -

färden

fråga om anställnings upphörande av tillsättningsmyndigheten.

:ivsåâsgåfâfáåâfjâesráfgâfü

Tjänsteman som är förordnad tills vidare, bl a extra ordinarie lärare, kan något särskilt beslut om vilket normalt aVgång denna

uppsägas från sin tjänst, skall ske skriftligen. Uppsägning från üän§t

. . .. . . som regel inte fordras. nar får ske endast om tjanstemannen visat bristande lamplighet for tjänsten _ tjänstemännen skall avgå eller det finns anledning att dra in denna eller uppsägningen av annat med ålderspension.

180 Resurser

skäl är påkallad från allmän synpunkt. Den arbetstagarförening som tjänstemännen tillhör har rätt att begära överläggning i ärendet, vilket skall ske utan dröjsmål. Om sådan begäran framställs, får tjänstemännen inte skiljas från tjänsten förrän överläggningen ägt rum, även om uppsägningstiden gått ut. Vid uppsägning av extra ordinarie eller behörig extra lärare. liksom även när sådan lärare eller ordinarie lärare önskar avgå på egen begäran, skall AST 9 s* vissa genom avtal fastställda uppsägningstider iakttas. Vid uppsägning av extra ordinarie lärare (med förordnande tills vidare) skall jämlikt bestäm- SFS 1972:199 melser i lag om anställningsskydd för vissa arbetstagare beroende på lärarens ålder - i vissa fall iakttas längre uppsägningstider än som följer av gällande avtal. För långtidsvikariat på tjänst som skolledare eller lärare gäller samma uppsägningstider som för behörig extra lärare. Arbetsgivaren AST 9 § 5 mom lär medge att anställning upphör utan att tjänstemännen iakttar gällande uppsägningstid. Några statliga bestämmelser angående turordning vid uppsägning av ickeordinarie lärare på grund av övertalighet finns för närvarande inte utfärdade. Däremot har lärarorganisationerna 1969 gemensamt rekommenderat vissa riktlinjer för rangordning vid friställning av icke-ordinarie lärare. Dessa riktlinjer innebär att rangordning mellan behöriga extra ordinarie lärare med förordnande tills vidare inte bör göras utifrån de bestämmelser som gäller vid tillsättning av lärartjänst. I stället bör enligt vissa angivna regler anställningstid - främst fortlöpande anställningstid inom den kommun där uppsägning av lärare skall ske - tillmätas avgörande betydelse. Skolstyrelserna torde som regel i princip tillämpa de av lärarorganisationerna rekommenderade riktlinjerna. när uppsägningsfrågor aktualiseras. Prop 1973:129 Ett förslag om ny lag om anställningsskydd m m har antagits av riksdagen. Lagen träder i kraft 1974-07-01. Den innefattar bestämmelser om uppsägningstider och varseltider som ensamma eller tillsammantagna i vissa fall går utöver de uppsägningstider som för närvarande gäller. Lagen innehåller också bestämmelser om i vilken turordning arbetstagare skall beredas fortsatt när en uppsägningssituation uppstår. (Jfr vad som anförts om anställning denna lag under avsnittet Anställningstrygghetsfrågor för lärare. s 190 f).

3.1.6.2 Bestämmelser om ledighet, vikar/al och ansräl/nings upphörande/ör övrig personal Om ledighet, vikariat, avsked eller entledigande för övriga anställda beslutar Skolstyrelsen, om inte annat följer av bestämmelse som Kungl Majzt meddelar. Beträffande grundskolan, gymnasieskolan och särskolan gäller därvid att kommunfullmäktige/landsting får uppdra åt annan kommunal/landstingskommunal nämnd än Skolstyrelsen att fatta beslut i sådan fråga. Denna föreligger dock inte beträffande anställning som skolläkare och möjlighet Skolsköterska. Bedömning av om lönen helt eller delvis skall få bibehållas av innehavare av kommunalt reglerad tjänstemannaanställning vid bla ledighet för förtroendemannauppdrag åt den egna kommunen och för studier görs av lönenämnden, medan prövning av löneförmåner under tjänstledighet för en-

SOU l974:36 Resurser

skilda angelägenheter görs av respektive myndighet. Under tjänstledighet för enskilda angelägenheter får dock lönen bibehållas, endast om synnerliga i avtal angivna skäl föreligger och då under sammanlagt högst sex arbetsdagar per kalenderår. Centrala rekommendationer eller anvisningar från Svenska kommunförbundet eller Landstingsförbundet om lör vilka ändamål tjänstledighet bör beviljas har utfärdats endast i begränsad omfattning. Preciserade rekommendationer angående när och i vilken omfattning vikarie bör förordnas har inte givits från centralt kommunalt håll. Principfrågan har däremot behandlats i olika sammanhang (bl a i cirkulär från stadslörbundets lörhandlingsavdelning nr l2/l965).

l allmänna

Tjänstemans skyldigheter framgår dels av avtalsbestämmelser,

l dels av bestämmelser i de lokala tjänstemannastadgorna. [dessa skyldigheter

l

ingår bl a att fullgöra andra arbetsuppgifter eller att låta sig förflyttas till annan anställning hos kommunen, om arbetsgivaren så påfordrar. Tjänsteman är alltså skyldig att motta förordnande att uppehålla annan anställning hos kommunen. En skillnad i reglerna om anställnings upphörande för innehavare av kommunalt reglerade tjänstemannaanställningar i förhållande till statligt regle-

l rade är att bl a frågor om disciplinär bestraffning och anställnings upphörande

är förhandlingsbara och således reglerade i de kommunala avtalen. Anställning kan enligt avtalen bla upphöra genom uppsägning, varvid uppsägningstidens längd är beroende dels av om uppsägningen sker från arbetsgivarens eller från arbetstagarens sida, dels av hur länge tjänstemännen varit hänlörd till grupp l eller till grupp 2 i avtalets mening. Möjlighet finns för arbetsgivaren (myndigheten) att efter framställning från tjänstemannen avkorta den angivna uppsägningstiden. Efter sex månaders sammanhängande anställning som tjänsteman grupp l får uppsägning från arbetsgivarens sida ske endast om saklig grund föreligger. Vad som utgör saklig grund för uppsägning kan därvid endast bedömas med ledning av arbetsrättspraxis. Särskilda bestämmelser gäller för tjänsteman anställd för bestämd tid, bestämd arbetsuppgift eller på visstidsförordnande.

3.1.7 A nsIäI/ningsIrygghers/iágørför lärare 3. l .7. l Ordinarie lärare innehavare av ordinarie tjänst som lärare vid här berörda skolformer åtnjuter en oinskränkt anställningstrygghet i den meningen att de inte riskerar att bli friställda, om underlaget för tjänsten försvinner. Om det visar sig nödvän- digt, är de dock jämlikt föreskrifter i Kungl kungörelsen med särskilda bestämmelser för vissa tjänstemän inom universitets- och skolväsendet SFS 1965:931 i en sådan situation eller om andra särskilda skäl föreligger skyldiga att låta sig förflyttas till annan ordinarie tjänst vid statlig kommunal eller landstingskommunal skola eller vid försvarets gymnasieskola, särskola, epileptikerskola eller lärarutbildningsanstalt. Ordinarie lärare i gymnasieskolan i ämne i vilket ingår undervisning i arbetsteknik eller annan undervisning med samma syfte kan även förflyttas till annan ordinarie statligt reglerad

182 Resurser SOU l974:36

tjänst än lärartjänst, om de arbetsuppgifter som är Förenade med denna senare tjänst huvudsakligen tillhör hans yrkesområde. För ordinarie lärare vid specialskolan gäller bestämmelserna i statstjänstemannalagen, enligt vilka sådan lärare är skyldig att låta sig förflyttas till annan statlig ordinarie tjänst. Om samma myndighet tillsätter såväl den tjänst som läraren innehar som den tjänst till vilken förflyttning är aktuell, prövas förflyttningsfrågan av denna myndighet. Andra förflyttningsfall prövas av Kungl Majzt. Andelen ordinarie tjänster som lärare är förhållandevis hög inom skolan - för reför vissa Iärarkategorier 85-90 procent av antalet heltidstjänster spektive lärarkategori.

3.1.7.2 Icke-ordinarie lärare Bestämmelser om ansrä//ningstryggher/ör icke-ordinarie lärare Genom att en icke-ordinarie lärare kan uppsägas om underlaget för hans tjänst bortfaller är en icke-ordinarie lärartjänst förenad med en lägre grad av anställningstrygghet än som gäller för ordinarie tjänst. Under senare år har åtgärder vidtagits for att öka tryggheten i anställningen for i första hand de extra ordinarie lärarna. Genom beslut 1970-05-14 har sålunda Kungl Majzt meddelat vissa bestämmelser härom. Bestämmelserna, som gäller för extra ordinarie lärare vid grundskolan och gymnasieskolan, men däremot inte för sådana lärare vid särskolan och specialskolan. innebär bl a att övertalig lärare i första hand om möjligt bör beredas fortsatt extra ordinarie anställning i kommunen genom att han vid samma eller annan skolform med stöd av eljest gällande bestämmelser tilldelas undervisning som han lämpligen kan fullgöra. Om det föreligger behov av att anställa icke-ordinarie lärare av motsvarande slag vid annan skolform i kommunen. bör han i andra hand förordnas på ifrågavarande tjänst utan att tjänsten anmäls ledig, under förutsättning att han är behörig till tjänsten. Motsvarande gäller även i fråga om icke-ordinarie tjänst i annan kommun - län inom länet eller - om särskilda skäl föreligger inom angränsade beträffande övertalig lärare som innehaft extra ordinarie tjänst under minst två år och som inom ramen för det reguljära tillsättningsförfarandet inte kunnat erhålla annan tjänst. Länsskolnämnden bestämmer vilka icke-ordinarie tjänster som skall tas i anspråk för detta ändamål. Den mottagande kommunen är skyldig att utfärda förordnande för den övertalige läraren. Om övertalig lärare med minst två års anställning som extra ordinarie lärare inte kunnat erhålla eller beredas annan anställning, kan länsskolnämnden medge att läraren får meddelas fortsatt förordnande som extra ordinarie lärarei kommunen under högst en termin (reservlärare). Läraren skall härvid i första hand fullgöra undervisning och i andra hand de arbetsuppgifter av huvudsakligen skoladministrativ natur som skolstyrelsen bestämmer. l det senare fallet tillämpas den arbetstidsvolym som normalt gäller för sådan verksamhet.

SOU l974:36

TryggheIsavra/en 1972-10-30 och 1972-12-14

Under slutet av år 1972 träffades överenskommelse mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisationer om två trygghetsavtal för tjänstemän inom den offentliga sektorn som innehar statligt reglerad tjänst. Enligt avtalen kan tjänsteman, som blivit övertalig och som av denna anledning skiljts från tjänsten utan att i samband därmed ha erbjudits godtagbar anställning i offentlig tjänst, under vissa Förutsättningar få avgångsbidrag eller årlig ersättning.

Årlig ersättning avses användas i de fall då en tjänsteman skiljs från tjänsten

på grund av övertalighet samt har uppnått viss ålder och kan redovisa viss anställningstid. Ersättningen skall då utgå intill dess att pension börjar utgå enligt vanliga regler, såvida inte godtagbar anställning i offentlig tjänst X dessförinnan kunnat erhållas. 2 i Vid prövning av fråga om rätt till årlig ersättning samt om ersättningens i storlek skall i stort sett tillämpas de normer som angivits i KBr 1960-06-30 i l till Statskontoret med föreskrifter om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid försvaret. Villkorenfdr avgångsbidrag är likartade dem som gäller för SAF/ LO:s avgångsbidragsforsäkring (AGB). Huvudregeln är att bidragets storlek relateras till tjänstemannens ålder och anställningstid i statligt reglerad tjänst. En särskild grupp med företrädare for statens avtalsverk och personalorganisationerna har diskuterat avtalets tillämpning på vissa lärarkategorier. Gruppen har därvid i ett protokoll upprättat 1973-03-16 konstaterat, att det på skolområdet finns ett stort antal tjänstemän som är förordnade på tjänster för högst en termin eller ett läsår i sänder (tex extra lärare). Många av dessa erhåller förnyade forordnanden för flera perioderi följd så att en sammanlagd anställningstid om flera år liknande den vid fast anställning uppnås. Om sådan tjänsteman blir övertalig, kan enligt arbetsgruppen i vissa fall skäl föreligga att avgångsbidrag respektive årlig ersättning skall kunna utgå, oavsett att entledigande på grund av att förordnandet är tidsbestämt inte föreligger. För att pröva frågor om avgångsbidrag och årlig ersättning har en särskild nämnd, trygghetsnämnden, inrättats. En utbildad praxis saknas ännu, eftersom trygghetsnämnden verkat endast sedan l973-0l-0l. Avsikten är dock att avgångsbidrag och årlig ersättning endast skall tillgripas som en sista utväg. I de fall tjänsteman varit föremål för omplaceringsåtgärder genom statens personalnämnds försorg, förutsätts det att personalnämnden vid ärendets överlämnande till trygghetsnämnden anger. huruvida tjänstemännen enligt statens personalnämnds mening skäligen bort godta anställning som erbjudits honom. En intressant fråga i anslutning till trygghetsnämndens verksamhet är om extra ordinarie eller extra lärare som också innehar en ordinarie bottentjänst skall kunna få avgångsbidrag vid avgång från den extra ordinarie eller extra tjänsten. Denna fråga synes ännu inte ha varit föremål för nämndens prövning. Trygghetsavtalen tar också upp arbetsmiljöfrågor och frågor om kompensation till tjänsteman som i tjänsten skadas vid uppenbart olycksfall eller på grund av misshandel.

184 Resurser

3.1.7.3 Ansräl/ningstrygghets/râgør i anslutning till reformer inom grundskolan och gymnasieskolan m m

1 samband med grundskolans och gymnasieskolans omorganisation har Kungl Majzt i olika avseenden vidtagit åtgärder för att underlätta övergångssituationen för lärarna. Bl a har bestämmelser meddelats som innebär att ordinarie och extra ordinarie lärare i vissa fall temporärt kan beredas fortsatt anställning i kommunen, trots att underlag som följd av omorganisationen saknas. Dessa lärare är skyldiga att, om så erfordras. fullgöra hela eller del av sin tjänst genom tjänstgöring med andra uppgifter än undervisning, arbetsuppgifter som kan anses ligga inom det yrkesområde läraren har utbildning för eller andra arbetsuppgifter, huvudsakligen av skoladministrativ natur. Vid arbetsuppgifter av annan art än undervisning tilllämpas den arbetstidsvolym som normalt gäller för sådan verksamhet. Vid tjänstgöring, som delvis utgörs av undervisning och delvis av annat arbete, anpassas arbetsvolymen till verksamhetens art och omfattning. Avtal har träffats som för här åsyftade lärare att vid sådan delad gör det möjligt den reella årsarbetstiden under kortare tid än ett år. tjänstgöring fullgöra De beslut av Kungl Majzt som åsyftas i det föregående är bl a följande:

Ämbetsskrivelse Avser 1970-02-20 Ordinarie eller extra ordinarie lärare i grundskolan i hemkunskap jämte eventuellt annat ämne under redovisningsåren 1970/73 1972-02-18 Ordinarie eller extra ordinarie lärare i grundskolan i barnkunskap under redovisningsåret 1972/73 1972-06-16 Ordinarie lärare i grundskolan (undantag: lärare 1-4) vid tillfällig brist på timunderlag eller i avvaktan på förflyttning 1971-05-27 Vissa extra ordinarie lärare i gymnasieskolan (tidigare anställda 1972-03-24 i yrkesskolan) under redovisningsåren 1971/74 1973-04-13 1971-03-19 Ordinarie lärare i gymnasieskolan vid tillfällig brist på timunderlag eller i avvaktan på förflyttning

1 anslutning till skolreformerna har vidare statens avtalsverk utfärdat före- 1 vissa fall lön utan skrifter, som bl a gjort det möjligt för vissa lärare att under tjänstledighet avdrag. utan att detta påverkar för studier komma i åtnjutande av lön med B-avdragh sådan löneförmån bestämmelser det dagantal varunder enligt eljest gällande kan utgå. Härutöver har Kungl Majzt genom beslut 1970-05-14 och 1972- 06-16 meddelat bestämmelser bla om särskilt utbildningsarvode för bedrivande av vissa i besluten närmare angivna studier m m för vissa från redan avgångna lärare och om löneförmåner under tjänstlegrundskolan dighet för yrkesstudier för vissa andra lärare i grundskolan. På senare tid har även åtgärder vidtagits för att förbättra anställningssituationen för obehöriga lärare som anställts inom skolväsendet vid en då brist pâ behöriga lärare förelåg och vilka lärare nu riskerar tidpunkt, att bli övertaliga, då tillgången på behöriga lärare förbättrats. Dessa åtgärder innebär bl a att vissa obehöriga lärare med lång lärartjänstgöring, som inte för behörighet till ordinarie eller extra ordinarie lärartjänst föregenomgått skriven utbildning, behörighetsförklarats till sådan praktisk-pedagogisk

sou l974:36 Resurser 185

tjänst. Vissa andra obehöriga lärare har beretts tillfälle att genomgå praktiskpedagogisk utbildning.

3.1.7.4 Statens personalnämnd samt vissa omplaceringsfrâgor/ör lärare

Inledning l sitt yttrande 1970-09-04 över betänkande avgivet av 1969 års personalvårdsutredning om den statliga personalvårdens organisation uttalade Svenska kommunforbundets styrelse bla

att statlig tillsyn över den kommunala personalvården inte kan accepteras, Utredningen har för sin

att kommunerna de ll

själva måste sörja för erforderliga personalvårdsinsatser beSWEW-l 96.59

_ ,_ i , fort aven företags-

r aven for larare s att persona po itt en or e ansta 2 å t I_ .k F_ d Hd a inom o ika or- I_ F_ nalvård habovård och arbetar-

valtningsområdeninom kommunen utformaslikvärdigt samt _ A _

fkydd. Delta __

att med hänsyn bl a till kommunernas pl.°p'e“ Synsa

mycket begränsade handlingsfrihet _ V_ _ __ __ u omfattar aven skolledare. VICl lararrekrytering staten bor ha huvudansvaret nar det galler att lösa eventuella omplaceringsfrågor för lärare.

lnom vissa av personaladministrationens delområden bör inte lärarnas speciella ställning föranleda någon särbehandling jämfört med övriga kommunalanställda arbetsgrupper. Exempel på sådana delområden är introduktion. informatiomsamråd. personalsocial verksamhet samt företagshälsovård, arbetarskydd. Statliga bestämmelser lägger i princip inte hinder i vägen för att tillämpa det av kommunen för övrig personal använda systemet för introduktion samt for information och samråd även for lärare. Kommunens personalsociala verksamhet i form av kurativ service, trivi selfrämjande åtgärder etc bör givetvis komma även lärarna till deLStatens personalnämnd har dock skyldighet att medverka genom råd och upplysningar när det gäller frågor om anpassning i arbetet eller frågor i övrigt av social natur. lnom några av de personaladministrativa delområdena är de statliga reglerna så utformade att lärarna i vissa hänseenden måste behandlas på ett från andra kommunltjänstemän avvikande sätt. Exempel på sådana delområden är rekryteringurvztl, personalutbildning förhandlingar om löne- och andra allmänna anståillniitgsvillkor. personalavgång samt omplacering och omskolning.

Statens personalnämnd

Statens personalnämnd är central myndighet för den statliga personaladministrationen i den mån denna inte ankommer på annan statlig myndighet.

186 Resurser

Nämnden skall även handha vissa frågor rörande personal i statsunderstödd verksamhet. Nämnden har således en central roll rörande frågor om anställningstrygghet för statstjänstemän och beträffande bl a frågor om omplacering och omskolning av lärare. Enligt sin instruktion skall nämnden svara för utveckling och samordning av personaladministrativa frågor inom statsförvaltningen och verka för att personaladministrativa frågor inom statsförvaltningen handläggs på ett ändamålsenligt sätt. Personalnämnden skall vidare centralt svara för rekryterings-och omplaceringsfrågor i samband med utlokalisering av statliga verk. Sådana personalvårdsärenden som avser lärare och som handläggs av personalnämnden behandlas av nämndens regionkontor i Göteborg, Linköping och Umeå samt av den sk riksarbetsgruppen i Stockholm. Det kan konstateras att Iärargruppen är utsatt för stora påfrestningar i sin yrkesutövning. Sålunda är antalet personalvårdsärenden hos personalnämnden, som rör lärare, proportionellt sett högt. Lärargruppen utgör antalsmässigt mindre än 25 procent av det totala antalet tjänstemän för vilka personalnämnden har att handlägga personalvårdsärenden. Lärarna svarar emellertid för cirka 50 procent av de handlagda fallen.

Omplacering pâ grund av omorganisation eller vid _lörändring av verksamheten

Kungl Majzt har i brev 1972-12-15 framhållit, att varje enskild myndighet i första hand är ansvarig för omplacering av personal. Enligt av Kungl Majzt utfärdade föreskrifter kan pesonalnämnden ålägga statlig myndighet att vid planerad eller beslutad omorganisation eller vid annan förändring av verksamheten, som kan förväntas medföra eller har medfört att tjänstemän blir övertaliga. efter hand lämna uppgift till personalnämnden om beräknade förändringar i personalbehovet. Föreskrifterna innebär vidare att myndighet eller annan allmän inrättning till nämnden kan överlämna fråga om omplacering av tjänsteman som inte kunnat omplaceras genom myndighetens egen försorg. Om omplacering inte heller kan ske genom nämndens försorg, skall detta anmälas till trygghetsnämnden med uppgift om huruvida tjänstemännen enligt personalnämndens mening skäligen bort godta anställning som har erbjudits honom. Föreskrifterna är tillämpliga på såväl ordinarie som icke-ordinarie lärare vid här berörda skolformer. Genom att föreskrifterna tillkommit relativt nyligen har ännu inte några rutiner utbildats för hur dessa omplaceringsfrågor prak-

tiskt skall handläggas. överläggningar härom har clock förekommit mellan

företrädare för personalnämnden. arbetsmarknadsstyrelsen. skolöverstyrelsen och berörda personalorganisationer. För att underlätta möjligheterna att omplacera övertalig personal har per- SFS 1972: 156 sonalnämnden genom föreskrifter i Kungl kungörelsen om särskilt förfarande vid tillsättning av tjänst mm tilldelats befogenhet att i vissa fall föreskriva att tjänst vid myndighet får ledigkungöras eller tillsättas först efter särskilt medgivande av personalnämnden. Jämlikt fro m 1973-07-01 SFS 1973:380 befovidtagen ändring av nyssnämnda kungörelse har personalnämndens genhet att bestämma kungörelsens tillämpningsområde tidigare omfat-

Resurser 187

tade denna befogenhet endast vissa statliga tjänster samt statligt lönereglerade tjänster i vissa kommuner - att omfatta utvidgats i princip alla tjänster för vilka avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av Kungl Majzt eller myndighet som Kungl Majzt bestämmer. Personalnämnden har beslutat att kungörelsen generellt skall gälla för bl a ordinarie tjänster som lärare i grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan i de kommuner som är aktuella som mottagarkommuner i samband med utlokalisering av statliga verk från Stockholm. Personalnämnden har dock hittills i fråga om dessa kommuner endast i ett fall beslutat att viss tjänst inte fick tillsättas utan medgivande av nämnden.

Omplacering ellerförändring av arbetsuppgifter pâ grund av nedsatt arbetsförmåga. Huvudmannen har ansvar för att ärenden rörande eventuell omplacering eller omskolning av lärare med sviktande arbetsförhet i sin läraruppgift tas upp i tid och blir utredda samt att åtgärder vidtas för att läraren om möjligt skall kunna bibehålla sin dittillsvarande tjänstgöring. Enligt personalnämndens instruktion åligger det nämnden särskilt att yttra sig i frågor om sjukpension för anställd med statlig personalpensionsrätt samt att inom sitt verksamhetsområde följa utvecklingen av de partiellt arbetsföras anställningsförhållanden och yttra sig i ärenden om partiellt arbetsföra. Till grund för personalnämndens verksamhet i ärenden rörande partiellt arbetsföra ligger bl a Kungl Majzts cirkulär angående anställningsvillkor för SFS 1960:553, ändr. partiellt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet. Bestäm- 1971:552 (omtryck), 1971:1195 melserna i cirkuläret avser även partiellt arbetsföra, vars arbetshinder har psykiska orsaker. Personalnämnden har i meddelande nr 18 (1972-09-20) utfärdat anvisningar för tillämpning av vissa delar av cirkuläret. Anvisningarna gäller tjänstemän vars avlöningslörmåner fastställs under medverkan av Kungl Majzt eller myndighet som Kungl Majzt bestämmer, alltså bl a flertalet lärare i kommuner och landsting. Till följd av nämndens ställning som centralt statligt organ har anvisningarna dock utformats i huvudsak för användning inom statsförvaltningen. Anvisningarna har indelats i följande fem avsnitt: l. Inledning vari bl a vissa grundläggande begrepp och regler definieras. 2. Beskrivning av handläggningsgång av ärende för att återställa den an- 1 det följande avses med ställdes arbetsförhet. partiellt arbetsför den som har eller förmodas 3. Diskussioner av omplacering eller förändring av arbetsuppgifter. kunna få särskilda 4. Särskilt löneanslag. svårigheter att behålla ett 5. Personlig tjänst m m. förvärvsarbete på grund av fysiskt. psykiskt eller socialt arbetshinder och Det erinras i anvisningarna bl a om att förvaltningslagens särskilda bestämmed mclser kan bli tillämpliga vid handläggning av ärende som berör partiellt arbetsvârd alla arbetsarbetsför.” Myndigheternas insatser skall avse att återställa den anställdes eller yrkesinriktade arbetsförhet åtgärder som syftar till att eller om detta icke är möjligt bereda honom ett med hänsyn behålla partiellt arbetsföra till arbetshindret lämpligt och om möjligt likvärdigt arbete. i tjänst.

188 Resurser

Som grund för varje form av rehabilitering bör myndigheten på ett så stadium som möjligt göra en utredning. Personalnämnden föreslår tidigt att sådan rehabiliterings- eller tjänstbarhetsutredtting görs a) senast efter 90 dagars sjukskrivning i följd, b) då den anställdes tjänstgöring ofta avbryts av längre eller kortare sjukskrivningsperioder, c) då den anställdes arbetsförmåga minskat eller blivit ojämn eller andra tecken på svårigheter Föreligger samt d) på begäran av den anställde. Tjänstbarhetsutredning skall omfatta samma utredningsmaterial som rehabiliteringsutredning. Skillnaden består i att tjänstbarhetsutredningen i vissa fall är obligatorisk och ibland måste genomföras utan att den anställde samtycker därtill. Tjänstbarhetsutredning skall således företas när det finns anledning att StL 27 .§1 ifrågasätta den anställdes förmåga att för framtiden utföra sitt arbete. Myn- StS 21-26 §§ l detta sammanhang digheten är i sådana Fall skyldig att företa utredning. KtS 26-31 kan frågan om tvångsvis läkarundersökning komma att aktualiseras. [samband med beskrivningen av handläggningsgången av ett ärende görs en detaljerad redovisning av vad en fullständig rehabiliterings- respektive tjänstbarhetsutredning bör innehålla samt vilka handlingsalternativ ett lä- - karutlâtande då sådant ingår i utredningen kan ge. Som alternativ nämns D medicinsk behandling med sjukskrivning, Cl återgång till ordinarie arbetsuppgifter. El återgång till ordinarie arbetsuppgifter efter arbetsträning eller andra arbetsvårdsåtgärder, El omplacering eller El pensionsansökan då läkarutredningen utvisar att den anställde inte kan arbeta i någon form. inte ens efter rehabiliteringsåtgärder. Ett särskilt schema har utarbetats. varav framgår den ordning i vilken möjligheterna till omplacering bör prövas i de fall där omplacering föreslagits som åtgärd. Schemat återges nedan i sin helhet

lnom den lnom egna lnom annan lnom egen egna or- myndig- myndighet eller anganisa- heten på på samma nan myntionsen- samma ort ort dighet på heten vid annan ort myndigheten

Förändring av egna arbetsuppgifter med hänsyn till arbetshindret l Omplacering till liknande arbetsuppgifter 2 4 6 8 Omplacering till annan arbetsuppgift

SOU |974:36 Resurser 189

Som framgår av schemat anges generellt som första åtgärd att en Förändring av de egna arbetsuppgifterna med hänsyn till arbetshindret bör prövas. Detta stöter emellertid vanligen på särskilda svårigheter när det gäller lärare. Detta sammanhänger dels med de begränsade möjligheterna att förändra innehållet i undervisningsuppgiften genom tex byte av ämnen, klasser eller stadium, Arbetsprövning sker vid dels med svårigheterna att inom-en kommunal Skolförvaltning sysselsätta egen eller annan myndighet och avser att finna lärare med andra arbetsuppgifter än undervisning. lämpliga arbetsuppgifter En definitiv övergång till kommunalt reglerad tjänstemannaanställning för den anställde. Prövtorde i allmänhet inte förekomma. Omplacering till andra kommunala ar- ning kan också begäras via länsarbetsnämndens betsuppgifter innebär alltså i normalfallet inte att läraren lämnar sin statligt och arbetsvårdsexpedition reglerade anställning. innefattar då en mera omfattande medicinsk- Sedan man i samråd med den anställde funnit en lämplig omplacering psykologisk och social utreds om särskilda arbetsvårdsåtgärder är nödvändiga. Sådana åtgärder kan utredning. 7 innebär bl a vara arbetsprövningk arbetsträning”, kompletterande utbildning, om- Arbetsträning en förberedelse för skolning eller yrkesutbildning. återgång i arbetet. ompla- Vid genomgång av arbetsprövning. arbetsträning, omskolning eller yr- cering eller yrkesutbildkesutbildning kan myndigheten ning. bevilja tjänsteman partiell tjänstebefrielse. Detta innebär att den anställde befrias helt eller delvis från sina ordinarie SFS l965:9l5 göromål. För att partiell tjänstebefrielse skall kunna beviljas skall arbetsvårdsformen vara ändamålsenlig och vedertagen. Därmed förstås bl a att arbetsvården helst bör leda till en bestämd arbetsplacering som är meningsfull för den

anställde och myndigheten. Ändamålsenligheten av arbetsvårdsåtgärd skall

vitsordas av läkare, som utses av myndigheten eller av personalnämnden. Samråd mellan läkare och myndighet förutsätts. Uppkommer tvekan om arbetsvårdsåtgärd skall vidtas eller om avsedd form är ändamålsenlig och vedertagen bör samråd alltid ske med persoitalnämndert. När en arbetsvårdsåtgärd omfattar halvtid eller mer skall, såvida full lön inte uppbärs på annat sätt. partiell tjänstebefrielse åtnjutas. Om arbetsvården omfattar tex 2-3 timmar om dagen eller förekommer sporadiskt några gånger i veckan, kan detta ske under fortsatt sjukskrivning, om läkare och försäkringskassa så medger. Hel sjukskrivning och partiell tjänstebefrielse förekommer sålunda inte samtidigt. Om sjukpenning från försäkringskassa utgår samt Stimulansbidrag från arbetsmarknadsstyrelsen skall utgå for arbetsvård, bör samråd ske med personalnämnden om lämplig form av befrielse från tjänstgöring. Myndighet kan besluta om partiell tjänstebefrielse för arbetsvård,om ändamålsenligheten är vitsordad, under förutsättning att det antingen

a) är sannolikt att tiden för arbetsvården inte kommer att sammanlagt överstiga 180 dagar eller att b) samråd har ägt rum med personalnämnden, där tiden för arbetsvården beräknas överstiga 180 dagar. l anvisningarna från personalnämnden finns inte angivet något högsta antal dagar som partiell tjänstebefrielse för arbetsvård kan åtnjutas. Partiell tjänstebefrielse torde alltså kunna förekomma så länge arbetsvården pågår. Om en anställd inte accepterar arbetsvårdsåtgärderna utan i stället tex

190 Resurser

önskar genomgå sådan vidareutbildning att partiell tjänstebefrielse för ar- SFS 1970:388 betsvård inte kan beviljas härför, kan myndigheten i stället bevilja tjänstledighet med C-avdrag. 1 vissa fall kan det i riksstaten upptagna s k särskilda löneanslaget tas i anspråk för att bestrida lönekostnader vid viss omskolning eller ompla- Anslaget fâr utnyttjas vid omplacering till statlig anställning, ickecering. statlig anställning med statliga pensionsbestämmelser eller icke-statlig anställning med kommun eller därmed likställd allmän inrättning som huvudman. Personalnämnden beslutar om anslaget får tas i anspråk samt med vilket belopp och för hur lång tid detta får ske. Medel från det särskilda löneanslaget söks av den myndighet vid vilken den partiellt arbetsföre är anställd. Ansökan från enskild person kan således inte behandlas. Personalnämndens beslut att myndighet får bestrida vissa avlöningskostnader från det särskilda löneanslaget reglerar endast betalningsansvaret mellan personalnämnden och myndigheten. Anställningsförhållandet mellan myndigheten och den anställde påverkas inte. Det särskilda löneanslaget skall sålunda användas för att täcka skillnaden mellan den anställdes ursprungliga lön (avlöningsförmån enligt l0§ 1 mom AST) och lönen för de nya arbetsuppgifterna. Den mottagande myndigheten skall därför ange hur mycket den kan betala för de arbetsinsatser den anställde utför. Om en omplacering förutses bli varaktig och om de anvisade arbetsuppgifterna är ändamålsenliga, bör myndigheten undersöka om personlig tjänst eller extra tjänst kan inrättas eller om avvikelse från gällande regler om förening av tjänster kan komma ifråga. Sedan slutet av 1950-talet har skolöverstyrelsen haft möjlighet att efter överenskommelse med vederbörande lärare försöksvis i mån av behov anvisa högst tio lärare inom det allmänna skolväsendet andra arbetsuppgifter än undervisning. under förutsättning att detta inte medför särskilda kostnader för statsverket (Disponibilitetstjänster KBr 1958-05-02). Denna möjlighet från region- har dock inte utnyttjats i nämnvärd utsträckning. _ Uppgifter kontoren i Göteborg. Under tiden 1971-07-Ol--1973-06-30 har cirka 350 lärare varit föremål Linköping och Umeå för personalnämndens åtgärder. Av dessa har 158 omplacerats. l ungefär samt den sk riksarbetsgruppen i Stockholm. hälften av fallen har omplacering skett inom kommunen. Linköpingssilfrorna avser dock en ett år kortare tid (141 lärare, varav 15 3.1.7.5 Lag om anställningsskydd omplacerade). Prop 1973: l 29 Ett förslag till en ny lag om anställningsskydd, m m har nyligen antagits av riksdagen. Lagen, som träder i kraft 1974-07-01 och som grundar sig SOU 1973:7 på ett betänkande avgivet av utredningen rörande ökad anställningstrygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen, behandlar för anställningstryggheten centrala frågor. Lagen skall i princip gälla för alla arbetstagare i enskild och allmän tjänst. Inom den offentliga sektor förutsätts dock avvikande bestämmelser kunna gälla. lett senare betänkande kommer den nämnda utredningen att närmare behandla frågan härom. Enligt lagen skall anställning normalt gälla tills vidare. Avtal om att an-

R esurser 191

ställning skall avse viss tid, viss säsong eller visst arbete får träffas endast om det föranleds av arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet eller står i överensstämmelse med sedvänja inom branschen. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad, t ex hänföra sig till driftsnedläggelse eller arbetsbrist. Saklig grund för uppsägning anses inte föreligga, om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Vid uppsägning skall gälla en ömsesidig uppsägningstid för arbetsgivare och arbetstagare av minst en månad. Arbetstagare som har varit anställd viss minsta tid hos arbetsgivaren har rätt till längre uppsägningstid, om han fyllt 25 år. Uppsägningstiden förlängs successivt med stigande levnadsålder från två till sex månader. Under uppsägningstiden har arbetstagaren i princip rätt till full lön. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida skall jämte uppsägningstid också iakttas viss varseltid. Även för arbetstagare som är anställd för viss tid skall som regel viss varseltid iakttas. om anställningen inte kan förnyas. Om uppsägning sker på grund av arbetsbrist skall vissa turordningsregler gälla. Huvudregeln är att den som har kortaste anställningstiden skall uppsägas först. Om nyanställning sker hos samma arbetsgivare inom ett år efter friställning beroende på arbetsbrist, skall den tidigare friställde ha rätt till anställning med förtur. eller ar- Arbetstagare betstagarorganisation som har rätt till varsel äger även rätt till överläggningar med arbetsgivaren om den tilltänkta åtgärden. Ett generellt genomförande av den i lagen fastslagna principen om anställning tills vidare utan tidsbegränsning samt av lagens bestämmelser om varsel- och uppsägningstider, turordningsregler vid uppsägning och om företrädesrätt för arbetstagare under viss tid till återanställning inom samma verksamhet kommer att medföra vittgående förändringar av nuvarande förhållanden inom skolområdet. Som nämnts kommer behovet av avvikande bestämmelser för den offentliga sektorn att behandlas i ett särskilt betänkande. Det kan förutsättas att behovet av särbestämmelser för skolområdet kommer att prövas i detta sammanhang. Detta betänkande föreligger numera (SOU 1973:56) liksom även prop 1974:88.

3.2 Läromedel och skollokaler

3.2.1 Läromedel

3.2.1.1 Samhällsinsalsel pâ /äromede/somrâder

På grundval av läromedelsutredningens betänkande ”Samhällsinsatser på SOU 1971:91 läromedelsområdet” fattade riksdagen under våren 1973 beslut i frågan i stort sett enligt läromedelspropositionens förslag. Prop 1973:76 Beslutet innebär bland annat att skolöverstyrelsen skall påbörja en försöksverksamhet med anbudsförfarande för läromedel. Syftet härmed är att dels försöka minska antalet parallella läromedeLdels försöka få fram goda läromedel till låga priser. Hittillsvarande system med centralt förval av läromedel genom statens 7 läroboksnämnd skall upphöra 1974-06-30. Dock skall en Iäromedelsnämnd* Förslag om organisation m m av läromedelsnämninom skolöverstyrelsen fro m 1974-07-01 företa obligatorisk objektivitetsden har lagts fram granskning av centrala läromedel i Samhällsorienterande ämnen. Nämnden i prop 1974:13.

192 Resurser

skall därutöver på eget initiativ eller efter anmälan kunna granska även andra centrala läromedel. Förslag om organi- Ett fristående statligt organ, Statens institut för läromedelsinformationk sation m m av skall svara för uppbyggnaden av ett centralt läromedelsregister, vars uppgift institutet har lagts är att ge kommunerna bättre information om läromedel än vad som nu fram i prop l974zl3. kan ges. Det skall alltfort ankomma på de lokala skolstyrelserna att besluta om vilka läromedel som skall antas. Kommunerna skall också själva bestämma formerna för den lokala läromedelsorganisationen.

3.2.1.2 Fria läromedel Hittills gällande bestämmelser om tillhandahållande av undervisningsmateriel m m i grundskolan är inte entydiga ifråga om vilka läromedel som skall återlämnas och vilka som lår behållas av eleverna. Riksdagen har under våren 1973 beslutat. att det skall ankomma på den kommunala Skolstyrelsen att inom givna ramar ta ställning till vilka läromedel eleverna bör få som gåva. Eleverna skall dock för varje ämne få som egna exemplar minst ett centralt läromedel, vilket ger en allmän överblick av det huvudsakliga kursinnehållet i ämnet. l samband med översynen av läroplan för grundskolan behandlades läroboksbegreppet ingående. Det visade sig därvid att begreppet med hänsyn till den nya synen på inlärningen i skolan inte längre var helt relevant, varfor de nya begreppen ,grundmaterial och supplørandø material infördes. Lgr 69 s 79 l läroplan för grundskolan anges följande: “Beträffande Iäromedelsfunktionen bör vidare beaktas. att vissa läromedel i ett givet inlärningsssammanhang måste få karaktären av grundmaterial med huvuduppgift att bidra till att skapa ordning och sammanhang i elevernas studier. tex under ett studium. ett läsår eller en termin eller inom centrala områden eller teman under en sådan period. Grundmaterialet är ofta samtidigt ett underlag för någon form av gemensam studieplanering av lärare och elever. Andra läromedel utgör supplerande material med varierande möjligheter för eleverna till komplettering och fördjupning av studierna inom den planerade verksamhetens ram.” Ett grundmaterial bör ha följande funktioner. Det skall D skapa ordning och reda i studiernat i El utgöra en sammanhållande studiegång, El ge kontinuitet bl a åt den studietekniska fardighetsträningen. Cl utveckla elevernas kunskaper, färdigheter etc samt El utgöra underlag för gemensam planering. Ett grundmaterial i läroplanens mening torde dock inte behöva innehålla en sådan faktamängd som flertalet läroböcker nu har. Det skulle i vissa ämnen kunna göras översiktligt, eventuellt i form av förslag till studiegång snarare än som faktasamling.

3.2.1.3 Val av läromedel Beslut om läromedel fattas av skolstyrelsen. Skolstadgan föreskriver dock att rektor skall avge förslag till antagande av lärobok. Rektor skall i sin

Resurser l93

tur höra ämneskonferensen eller vederbörande lärare i ärendet. Bestämmelserna är således utformade så, att lärarnas inflytande i viss mån garanteras. Det stora utbudet av läromedel har medfört en strävan hos kommunerna att på olika sätt rationalisera läromedelsval och läromedelsinköp. Således har flera kommuner inrättat läromedelskommittéer som förbereder valet av läromedel, tex genom att rekommendera ett eller ett par läromedel per ämne. Bland annat ekonomiska faktorer har drivit fram denna form av centralisering inom kommunerna. lnterkommunalt samarbete på detta område förbereds.

3.2.1.4 A V-cemraler För tillhandahållande av audi-visuella hjälpmedel (AV-hjälpmedel) är så gott som alla kommuner knutna till s k AV-centraler eller läromedelscentraler. Dessa ger service åt kommunens skolor och även andra institutioner tex

genom utlåning av film. inspelade radio- och TV-program och diabilder.

3.2.1.5 Persona/organisationen kring läromedlen i grundskolan Under 1969 arbetade inom skolöverstyrelsen utredningen om personalorganisation lör läromedlen i grundskolan. I utredningen ingick även representanter for kommunförbundet och personalorganisationerna. Den föreslog inrättande av skolintendenttjänster. Skolintendentens arbetsuppgifter skulle i stort täcka in både tillsynslärarens och skolbibliotekariens områden. Skolöverstyrelsen har därefter i flera omgångar i petita fört fram utredningens forslag. Frågan har dock inte fått sin lösning. Kungl Majzt har uppdragit åt skolöverstyrelsen att i samråd med Svenska kommunförbundet utreda formerna för personalorganisationen kring läromedlen i grundskolan.

3.2. 1.6 Läramede/surveckling lnom skolöverstyrelsen samordnas frågor gällande läromedelsutveckling. Forskning i detta avseende bedrivs i första hand vid de pedagogiska och psykologiska institutionerna vid universitet och högskolor.

3.2.2 Sko/lokaler Skolöverstyrelsen har gett ut anvisningar for planering av byggnadsföretag inom det allmänna skolväsendet. I samband med läroplansöversynen for grundskolan 1969 ändrades normerna för beräkning av lokalbehov för grundskolan (införda i Aktuellt från skolöverstyrelsen, ASÖ 1969/70:22). Dessa ändrade normer skilde sig inte mycket från de tidigare. Mer genomgripande förändringar innebar de av skolöverstyrelsen under 1970 antagna provisoriska alternativa normerna för lokalbehovsberäkning för grundskolan (publicerade i skolöverstyrelsens skriftserie Skolbyggnader). l dessa införs begreppen “basutrymme” och ”komplementutrymme“, för att man bättre skall kunna anpassa skollokalerna till de nya behov som läroplanen (Lgr 69) innebar.

194 Resurser

Förhandsgranskning av ritningar till skolhus for grundskolan är sedan 1964 inte obligatorisk. Frivillig granskning tillämpas dock i de flesta fall. Av samtliga byggnadsprojekt förgrundskolanl l 3 l Lsom erhållit statsbidrag på den permanenta kvoten år l97l ,har 78 skissgranskatsdvs cirka 60 procent. Av investeringar i permanenta skolbyggnader kalenderåret 1971 utgör de skissgranskade ärendenas bidragsuitderlag cirka 75 procent. Skolöverstyrelsens normer, både de ordinarie och de alternativa, anger Detta ger ett intryck av att i detalj storleken på ytor for olika ändamål. det i princip inte är möjligt att tex minska på storleken på vissa ytor och överföra dessa inbesparade ytor till andra ytor. Samma intryck av absolut

som föreskriver i lokalerna. l

karaktär ger de anvisningar viss utrustning

l

Den tidigare vanligaste utformningen av skolhus kännetecknades av att huvuddelen av all undervisning ägde rum i klassrum. På det gymnasiala stadiet liksom i realskolan och motsvarande skolformer fanns därutöver institutioner for undervisning i vissa orienteringsämnen. Facksalar for övningsämnen har också funnits länge i större eller mindre utsträckning. En delvis förändrad metodik med inslag av grupparbete drev fram en utveckling. där klassrummen kompletterades med grupprum. Det rörde sig oftast om antingen ett grupprum per klassrum eller ett per två klassrum. En sådan lokalutformning kunde knappast vara tillfyllest for en undervisning med klassen delad i kanske fyra till sex grupper. har ämneslärarsystemet medfört en utveck-

l

På grundskolans högstadium till ett system med ämnesrum respektive rum for ling på skolbyggnadssidan ämnessektorer. Sådan skolstruktur har varit dominerande vid både nybyggnad och ombyggnad under 1960-talet.

Undervisningen enligt principen med varierande gruppstorlek och lagar- l

vars förutsättning var skolöverbete (VGL) har initierat experimentskolor, styrelsens provisoriska, alternativa normer. Genom att disponera om ytorna för komplementutrymmen samt vissa andra lokaler till en studiehall fick man en möjlighet till både individuellt arbete och arbete i grupper av varierande storlek. Sådana skolor kallas Öppna skolor. Exempel på öppna skolor är de s k Samskapsskolorna (samverkan mellan sydväst-skånska kommuner, arkitekter och pedagoger). Dessa skolor har i vissa sammanhang utsatts för en del kritik. Utredningen om skolans inre arbete (SIA) har i sin debattskrift Högstadieskolans fysiska miljö förordat en liknande lösning som i de öppna skolorna. SIA for dessutom fram idén med vad som kallas hemrum, dvs merparten av veckans undervisning skall förläggas till ett eller ett par basutrymmen per klass. De modeller som SIA skisserat överensstämmer väl med skolöverstyrelsens forslag i anslutning till sina alternativa normer. Bl a har centralkapprummen ersatts med flera mindre kapprum for bara ett par klasser, som dessutom har separat ingång till skolan.

3.3 Skolans statsbidragssystem

3.3.1 Sratsbidragsbesrämme/ser inom skolöverstyrelsens verksamhetsområde

Den statliga bidragsgivningen till ungdomsutbildningen (grundskolan, gymnasial utbildning) liksom till vuxenutbildningen (folkbildningsverksamhet

Resurser 195

m m) sorterar under skolöverstyrelsen. Huvudmän (bidragsmottagare) är kommuner och landstingskommuner. l vissa fall förekommer huvudmän med privat status (stiftelser, bolag, enskilda). l följande avsnitt lämnas en sammanfattande analys av bidragsområdet för att särskilt belysa dels bidragsdestinationens art och allmänna inriktning, dels de huvudlinjer som gäller i fråga om den tekniska bidragskonstruktionen. Effekterna och utfallet av nuvarande statsbidragssystem inom grundskolan och gymnasieskolan kommer att närmare belysas i ett senare sammanhang. Denna rapport behandlar förhållandena inom varje särskilt delområde. En mera i detalj gående redogörelse lämnas i bilaga 19.

3.3. l .l Bidragsdøsrinalionøn Allmänt Karakteristiskt for statsbidragsgivningen är att denna destineras till ändamål. Dessa ändamål preciseras mer eller mindre utförligt i berörda statsbidragsbestämmelser. Omfattningen av bidragen for de aktuella ändamålen är i sin tur beroende av andra gällande regelsystem, alltså de bestämmelser varigenom staten styr den verksamhet, som bidraget avser att finansiellt stödja. Inom skolöverstyrelsens område ñnns regelsystemet kodifierat i olika bestämmelser i skollag, skolstadgor, läroplanenanvisningar, kollektivavtal m m. Mer sällan styrs bidragsgivningen enbart genom statsbidragsvillkor direkt intagna i statsbidragsbestämmelserna.

Grundskolan Driftbidraget till grundskolan utgår i huvudsak enligt kungörelsen om stats- SFS l958:665 bidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet. Bidrag utgår i enlighet med denna kungörelse till följande huvudsakliga ändamål: a) kostnader for löner till skoldirektör, rektor, studierektor samt lärare, b) resurstimmar i vissa fall på grundskolans högstadium samt c) fritt valt arbete Enligt kungörelsen utgår vidare bidrag till praktisk lärarutbildning vid grundskolan. Bidraget till kostnader enligt a) ovan beräknas efter schablon på lönekostnaderna för berörda personalkategorier. Som schabloner används begreppen bidragsgrundande tjänster, årslönebelopp och bidragsunderlag. Vid beräkningen tas hänsyn till antalet i föreskriven ordning inrättade tjänster som skolledare och lärare. Varje tjänst representeras vid bidragsberäkningen av tjänsteinnehavaren. Summan av de bidragsgrundande tjänsternas årslönebelopp utgör bidragsunderlag for allmänt driftbidrag. Driftbidraget utgår med bidragsunderlaget minskat med vissa kommunandelar. För varje tjänst uppgår kommunandelen i hyresgrupp 1-5 till respektive 130, 370, 550,

196 Resurser

790 och 1020 kronor. Kommunandelen motsvarar i runt tal l procent av det totala bidragsunderlaget. Beträffande bidraget till skoldirektör utgår dock bidrag med 79 procent av bidragsunderlaget. Det särskilda statsbidraget till resurstimmar enligt b) ovan utgår for sådana resurstimmar på högstadiet i svenska, orienteringsämnen, slöjd, hemkonst och teknik - vilka inte kunskap, finska, franska, tyska, ekonomi, ingår i bidragsgrundande tjänst. Beloppet fastställs schablonmässigt och motsvarar för veckotimme och helt läsår: BT 18 for svenska. orienteringsämnen, finska, franska och tyska, CT ll for slöjd och hemkunskap samt CT 14 för ekonomi, konst och teknik Enligt timplan for högstadiet disponeras resurser motsvarande 4 lärarveckotimmar per klass för fritt valt arbete. Bidraget till fritt valt arbete enligt c) ovan utgår således med ett belopp, som for varje klass på högstadiet motsvarar fyra gånger arvodet för veckotimme och helt läsår enligt CT 16. För sådana resurstimmar, som ingåri lärares undervisningsskyldighet eller utgör tilläggstimmar, beräknas statsbidrag i stället enligt reglerna for lärartjänst. Statsbidraget till fritt valt arbete beräknas alltid, till skillnad från vad som gäller resurstimmarna, enligt ovan angivna schablonbestämmelser, även om handledning i fritt valt arbete ingår i lärartjänst. För speciella anordningar vid grundskolan gäller särskilda bidragsbestämmelser som komplement till den allmänna driftbidragskungörelsen. De viktigaste är följande. K_Br 1973-03-23. l. Statsbidrag till personell assistens for vissa handikappade elever. so 1973-06-15 Bidrag för ändamålet fördelas av skolöverstyrelsen inom en för varje budgetår anvisad medelsram mellan kommunerna med utgångspunkt i antalet grundskolelever i respektive kommun vid läsårets början. Bidraget utgår för närvarande med 1:60 per elev. KBr 1971-04-02 2. Stödundervisning i engelska åt vissa elever i årskurserna 3 och 4. För stödundervisning får disponeras högst 10 undervisningstimmar för varje elev. SÖ 1963-09-24 3. Statsbidrag för handledning av elever som på grund av mindre forseelse eller olämpligt uppträdande ålagts kvarstannande i skolan. l bidragsunderlaget inräknas vad som utbetalats i timarvode för ifrågavarande handledning, dock för högst två undervisningstimmar i veckan per rektorsområde. Ämb skr 1972-04-07, 4. Bidrag till viss skolpsykologisk verksamhet. 1973-06-29 Statsbidrag får av länsskolnämnd beviljas till undervisning, som till följd av nedsättning för provledarverksamhet fullgörs av annan lärare för högst hälften av det sammanlagda antalet veckotimmar, varmed nedsättning skett, dock inte om sistnämnda antal understiger sex inom hela kommunen. Ämb skr 1970-06-10 S. Bidrag till särskild undervisning av zigenarbarn. Bidrag utgår för högst tolv veckotimmar för varje undervisningsgrupp.

Resurser 197

6. Bidrag till utbildning av vuxna zigenare. Ämb skr 1973-05-11 Skolöverstyrelsen får disponera medel för undervisning på grundskolnivå av vuxna zigenare avseende kostnader för lärarlöner, transport av elever, viss utrustning av lokaler samt anskaffning av hjälpmedel. 7. Bidrag till undervisning av invandrarbarn. Ämb skr 1966-06-16 Bidrag utgår inom ramen för driftbidragskungörelsen under högst sex veckotimmar per undervisningsgrupp. 8. Bidrag till undervisning på grundskolnivå av vuxna som fått ofullständig Ämb skr 1969-05-29 eller ingen undervisning Bidrag utgår enligt skolstadgans bestämmelser för särskild undervisning. Ss 5:47

9. Statsbidrag till undervisning i brandförsvar och olycksfallsvård. Ä_r_nb skr 1973-03-23.

SO 1972-02-09 Bidraget fördelas av skolöverstyrelsen inom en för varje budgetår anvisad medelsram. l0. Ersättningar enligt kungörelsen om bestridande av vissa kostnader på SFS 1962:696. 1973:236 skolväsendets område. Av statsmedel bestrids vissa ersättningar för tjänsteresor enligt allmänna resereglementet och flyttningskostnader för rektor och lärare vid grundskolan. ll. Statsbidrag till avgifter till försäkring för tilläggspension. Ämb skr 1972-11-17 Statsbidrag utgår med 8,5 procent av kommunens sammanlagda bidrags- SFS 1958:665 underlag enligt 12 och l8§§ driftbidragskungörelsen. Statsbidrag utgår inte till övriga socialförsäkringskostnader såsom sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring och grupplivförsäkring. l2. Statsbidrag till kostnad för avgift enligt förordningen om allmän arbetsgivaravgift. Statsbidrag utgår med fyra procent av det statsbidrag, som i övrigt utgår SFS 1958:665 enligt kungörelsen om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet. Till grundskolan i vissa kommuner utgår därjämte smärre bidrag för vissa speciella anordningar. Sålunda utgår enligt särskilda beslut bidrag till kommuner med finskspråkiga barn för anskaffande och utvecklande av speciella hjälpmedel, bidrag till lekskolekurser för finskspråkiga barn, bidrag till utgivning av läromedel på minoritetsspråk, bidrag till lägerskolor för linskspråkiga barn m m.

Gymnasieskolan Driftbidraget till gymnasieskolan utgår i huvudsak enligt kungörelsen om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolan. Bidraget utgår för följande SFS 1966:115 huvudsakliga ändamål: a) lönekostnader för skolledare, biträdande skolledare och lärare, b) kostnader för föreläsare, c) kostnader för avlöning till bibliotekspersonal. biträden åt lärare och till institutionstekniker,

198 Resurser SOU l974:36

d) särskilda kostnader för viss undervisningsmateriel. e) kostnader för inbyggd utbildning samt f) kostnader lör förhyrande av skollokaler Enligt kungörelsen utgår också statsbidrag till praktisk lärarutbildning vid gymnasieskola. Statsbidraget enligt a) ovan utgår med 100 procent av de faktiska lönekostnaderna för berörd personal. Vissa delvis schabloniserade bidrag utgår för timmar till förfogande. Handhar nämligen annan än lärare dylik verksamhet utgår statsbidrag med belopp motsvarande det högsta tillämpliga timarvodet för lärare. Bestämmelsen innebär att statsbidrag även utgår för andra kostnader än lönekostnader. Till lärare, som handhar timmar till förfogande, utgår statsbidrag såsom för annan undervisning. l detta fall är bidraget sålunda inte schabloniserat utan utgår enligt kungörelsens huvudregel för faktiska lönekostnader. Till ersättning åt föreläsare enligt b) ovan vid vissa specialkurser och linjer utgår statsbidrag med 75 procent av kostnaden, dock med högst 25 kronor för föreläsningstimme, när resekostnadsersättning och traktamente inte utgår till föreläsare, och högst 50 kronor, när sådan ersättning utgår. Till kostnader enligt c) ovan utgår bidrag med vissa schablonbelopp. Dessa bidrag beräknas svara mot huvudmannens kostnader för viss “pedagogisk Städpersonal, vars löner inte är statligt reglerade. Beträffande beräkningsgrunder för omfattningen av sådan personal gäller i särskild ordning utfärdade riktlinjer för tillgång på dylik personal. Statsbidraget beräknas schablonmässigt dels på klass, dels per teknisk linje. dels i visst fall per gren. Bidraget utgår för närvarande med följande belopp: D 5640 kr för varje klass i årskurs 1 på treårig eller fyraårig linje. 0:13 760 kr för varje klass i årskurs l på tvåårig ekonomisk social och teknisk linje. E1 28 210 kr för varje skolenhet. som omfattar en eller flera årskurser av tvåårig eller fyraårig teknisk linje. D 32 860 kr för varje gren av följande slag i årskurs 4 på fyraårig teknisk linje, nämligen maskinteknisk, byggteknisk och elteknisk gren. ifrågavarande belopp skall av skolöverstyrelsen jämkas i förhållande till ändringar av den statligt lönereglerade personalens Iönenivå. Statsbidraget enligt d) ovan till särskilda kostnader för viss undervisningsmateriel utgår vid sådan utbildning på heltid för industri och hantverk och därmed till sin art jämförligt område för vilken kostnaderna för undervisningsmateriel är särskilt höga och för vilken skolöverstyrelsen medger det. Statsbidraget utgår för varje klass med 7 000 kr. Skolöverstyrelsen har utfärdat SÖ l972-0l-l7 generella bestämmelser av innebörd att statsbidrag som här avses utgår för klass på linje eller i specialkurs som enligt timplanen har undervisning i ämne, vari arbetsteknik ingår, under förutsättning att veckotimtalet för ämnet ifråga upptar minst hälften av det totala veckotimtalet. Dock utgår statsbidrag inte om arbetstekniken anordnas som inbyggd utbildning. Statsbidrag till kostnader för inbyggd utbildning enligt e) ovan utgår för redovisningsår med

Resurser

13 000 kri fråga om utbildning för industri, hantverk och handel samt 10800 kr i fråga om husligt arbete eller vård. Beloppen är inte indexreglerade och har varit oförändrade sedan de tillkom i början av 1960-talet. Statsbidraget beräknas för varje företag. Beloppet utgår helt när Företaget för utbildning mottar minst åtta elever från en klass. Är antalet elever mindre, utgår bidraget med en åttondel av beloppet för varje elev. Statsbidrag till kostnader för forhyrning av skollokaler enligt f) ovan utgår endast beträffande sådan gymnasieskola som omfattar huvudsakantingen ligen utbildning för industri och hantverk eller utbildning för sjömän, varvid bidraget utgår med belopp som länsskolnämnden bestämmer i varje särskilt fall. Särskilt statsbidrag utgår inte till resekostnader och flyttningskostnader i motsats till vad som gäller lör grundskolan. Inte heller utgår särskilt bidrag till sjukvårdsersättning. 1 likhet med vad som gäller för grundskolan utgår bidrag dels till avgifter till försäkring för tilläggspension, dels till allmän arbetsgivaravgift. Statsbidrag utgår inte till övriga socialförsäkringskostnaden Till driften av gymnasieskola utgår vidare i särskild ordning följande speciella bidrag: 1. Bidrag till studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan. Prop 1971:34; Bidrag utgår med schablonbelopp lör försöksverksamhet med studie- och RSkr 1971:214, KBr 1973-03-23. yrkesorientering i gymnasieskolan i enlighet med riktlinjer. som angivits i propositionen. Antalet schablonbelopp bestäms automatiskt med utgångspunkt i antalet elever vid en skolenhet. Storleken på schablonbeloppet bestäms av Kungl Maj:t. Det avses bidra till täckandet av lönekostnader och omkostnader för verksamheten. 2. Bidrag for kostnader för tekniska eller organisatoriska stödåtgärder, såsom anskaffning av viss materiel, skolskjutsanordningar. personell assistens m m för handikappade elever. Bidraget utgår efter skolöverstyrelsens prövning i varje särskilt fall inom en årligen anvisad medelsram. För vissa speciella/ormar av utbildning på gymnasial niva utgår bidrag i följande båda fall: 3. Bestämmelser om korrespondensundervisning på gymnasial nivå. Ämb skr 1971-06-30 Bidrag utgår till faktiska kostnader lör löner, till kostnader för ATP-avgifter och allmänna arbetsgivaravgifter samt till kostnader för kursmaterial, elevresor m m. 4. Bestämmelser om försök med särskild gymnasial utbildning i glesbygd. Ämb skr 1971-04-23 Bidrag utgår i huvudsak till samma anordningar som enligt 3 ovan. Till tvååri g_ iordbruks- och skogssbrziksliniøinom gymnasieskolan utgår bidrag enligt särskilda bestämmelser. Till driftkostnader vid _jordbruks/in/“e utgår sålunda bidrag enligt kungörelsen om statsbidrag till lantbruks- och lanthushållsskolor. Fyra olika bidrag SFS 1963:493 utgår.

200 Resurser

a) Avlöningsbidrag till faktiska lönekostnader lör rektor och lärare. b) Avgiftsbidrag för arbetsgivaravgift för sjukförsäkring och ATP samt för allmän arbetsgivaravgift. c) Hälsovårdsbidrag för arvoden till läkare. d) Allmänt driftbidrag med visst belopp lör dag till driftkostnaderna. Ämb skr l97l-04-23; Till skogsbruks/in/e utgår bidrag enligt provisoriska bestämmelser med- |973-O6-29;l974-04-l9 delade av Kungl Majzt lör ett år i taget. Bidrag utgår dels till lönekostnader för skolledare och lärare, dels till allmän arbetsgivaravgift och avgifter till sjukförsäkring och ATP, dels som allmänt driftbidrag, dels till anskaffande eller hyra av lokaler, maskiner m m. dels till undervisningsmateriel, dels för resekostnader och traktamenten. I fråga om statsbidrag till lönekostnader äger gymnasieskolans bestämmelser motsvarande tillämpning.

Konzmuna/ vuxenutbildning SFS l97 l 1424 Till kostnader för driften av kurser i kommunal vuxenutbildning utgår statsbidrag enligt kungörelsen om kommunal och statlig vuxenutbildning. Bidrag utgår till Följande ändamål: a) lönekostnader lör rektor vid särskild skolenhet, lärare enligt i stort sett de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan, b) allmän arbetsgivaravgift och ATP-avgifter lör under a) ovan avsedd personal, c) kostnader lör intagning av elever samt lör uppsökande verksamhet, d) tekniska stödåtgärder för handikappade elever enligt samma grunder som vid gymnasieskolan samt e) vissa resekostnader lör anordnande av kurs inom det allmänna stödområdet. KBr 1972-08-07 Enligt särskilda bestämmelser utgår statsbidrag till självinstruerande material samt till kostnader för studiehandledning och studie- och yrkesorientering. Till självinstruerande material utgår bidrag motsvarande 40 procent av beräknad besparing i lärarlönekostnad lör kurser med begränsad undervisning. Statsbidraget till studiehandledning m m beräknas schablonmässigt enligt visst timarvode och får disponeras fritt för all dylik verksamhet oavsett utgiftsslag eller den form i vilken verksamheten bedrivs. Till kurs, som anordnas i form av studiecirkel, utgår statsbidrag till kommunen enligt samma grunder som gäller inom det fria folkbildningsarbetet.

Smrsbidrag till initøsreringaz Investeringsbidrag inom det allmänna skolväsendet utgår i huvudsak enligt SFS l957z3l8 bestämmelserna i kungörelsen om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. Bidrag enligt kungörelsen utgår till kommuner till byggnadsarbeten lör grundskola, kommunal gymnasieskola samt för särskola i fråga om lokaler, som ingår i skolanläggning i grundskola eller gymnasieskola. Landstingskommun uppbär statsbidrag för landstingskommunal gymnasieskola samt

Resurser 201

för särskola i fråga om lokaler som ingår i dylik skola. Bidrag utgår till Följande ändamål: a) anskaffande av permanenta skollokaler, b) uppförande av provisoriska skollokaler, c) kostnader För anskaffande av Första uppsättning stadigvarande undervisningsmateriel och hörselteknisk utrustning vid gymnasieskola samt d) kostnader För anskaffande av vissa inventarier samt av AV-utrustning samt hörselteknisk utrustning för grundskolan. Statsbidraget till permanenta skollokaler utgår i Förhållande till ett bidragsunderlag, som vid nybyggnad uppgår till 900 kronor per m nettogolvyta av lokaler För undervisningsskolmateriel, administration och Skolmåltider och uppehållsrum För elever. Beloppet, som avser prislâiget den 1 januari 1956, omräknas med hänsyn till byggnadskostnadsindex och ortsindex. Statsbidragets storlek bestäms i procent av bidragsunderlaget med hänsyn till kommunens ekonomiska bärkraft, uttryckt i antalet skattekronor per invånare. 400 kronor enligt Förslag till provisoriska skollokaler utgår med 325 kronor per m1 i statsverkspropositionen Statsbidraget 1974. nettogolvyta? Omräkning av detta belopp med hänsyn till index sker inte. Prop 1974:1, bil l0,s 200 Särskilda investeringsbidrag utgår i övrigt till Följande ändamål: 1. Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning. SFS 1936:202 2. Bidrag till skolhem För lärjungar vid högre skolor. SFS 1945:594 3. Bidrag till elevhem För elever i gymnasieskolan. KBr 1971-05-27 4. Statsbidrag till bostäder För lärare inom det obligatoriska skolväsendet. SFS 1960:387

Särskolor Statsbidrag till särskolor utgår enligt kungörelen angående statsbidrag till SFS 1968:350: Föri huvudsak 1972:789 omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda Följande ändamål: a) lönekostnader För särskolchef, rektor, studierektor och lärare, b) ATP-zivgifter och allmän arbetsgivaravgift, c) rese- och Flyttningskostnader samt d) byggnader. Bidraget till lönekostnader utgår i huvudsak enligt För grundskolan gällande schablonbidragssystem, dock att bidrag utgår även för undervisning kortare tid än en termin. Skillnad görs inte mellan hela tjänster och deltjänster. Byggnadsbidrag utgår För lokaler med visst belopp per plats. För klasser inom särskolan Förlagda till grundskolans eller gymnasieskolans skolanläggning utgår statsbidrag enligt För sistnämnda skolformer gällande bestämmelser.

Sjukskörørskesko/or Statsbidrag till kommunal och landstingskommunal sjuksköterskeskola utgår KBr 1969-01-31, 1973-05-18 i huvudsak för Följande ändamål:

202 Resurser

a) driftkostnader, b) anskaffande av skollokaler, c) anskaifande av första uppsättning stadigvarande undervisningsmateriel samt d) anskaffande av elevhem. Till driftkostnaderna utgår bidrag med 26 100 kr for varje klass och termin för grundutbildning och 29 500 kr* för vidareutbildning. Bidraget avses bidra till täckandet av lönekostnader och omkostnader. Särskilt bidrag utgår inte till kostnader for socialförsäkringar och allmän arbetsgivaravgift. Statsbidraget till anskaffande av skollokaler utgår vid nybyggnad med hälften av de beräknade kostnaderna för lokaler for vilka statsbidrag prövas böra utgå, dock att detta bidragsunderlag inte får överstiga vad som i motsvarande fall skulle utgå enligt kungörelsen om statsbidrag vid byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. Statsbidrag till anskaffande av undervisningsmateriel utgår med hälften av kostnaderna.

Övriga bidragsomrâden

Utanför det kommunala bidragsområdet faller utbildning vid följande skolformer inom skolöverstyrelsens verksamhetsområde.

SFS 1971:350 Privatskolor

Bidragsändamål: a) lönekostnader for rektor och lärare, b) ATP-avgifter, c) hälsovård samt d) vissa resor. Bidraget till lönekostnader utgår i huvudsak enligt schablonmetoden for grundskolan. Tidigare utgående särskilt bidrag till sjukförsäkring och allmän arbetsgivaravgift har inarbetats i bidraget till lönekostnader.

SFS 1971:342 Enskilda yrkesskolor

Bidragsändamål: a) driftkostnader (löner, särskilda kostnader) samt b) undervisningsmateriel.

Statsbidraget till driftkostnader utgår enligt schablonmetod.

Statsbidrag till undervisningsmaterial utgår med hälften av kostnaderna.

SFS 1966:758 Folkhögskolor

Bidraget for 1974/75 Bidragsändamål: beräknat till 27 500 kr. 2 a) Iönekostnader för rektor och lärare. Bidraget for 1974/75 beräknat till 31000 kr. b) Skolhälsovård samt avlöning till viss annan personal än rektor och Prop 1974:1, bil 10.5 175 lärare.

Resurser 203

c) ATP- och sjukförsäkringsavgifter, d) pedagogisk utrustning, e) kurativ verksamhet, f) studie- och yrkesorientering samt g) allmän arbetsgivaravgift. Statsbidrag till Iönekostnader utgår på faktiska kostnader enligt för gymnasieskolan gällande ordning. Statsbidrag till Iönekostnader utgår för högst 2,2 Iärartimmar for elev och kursvecka. Summan av statsbidrag till lönekostnader och kostnader enligt e) och l) ovan får inte överstiga det högsta statsbidrag som enligt Föregående stycke kan utgå till Iönekostnader. statsbidrag till avlöningskostnader för annan personal än rektor och lärare samt for skolhälsovård utgår med 65 000 kronor (basbelopp; for redovisningsåret 1973/74 utgör beloppet 107 300 kronor), om summan av de tal som motsvarar antalet kursveckor för varje elev under redovisningsåret utgör 3 400. Är talet högre eller lägre, ökas eller minskas beloppet i förhållande härtill, dock med högst hälften. Statsbidrag för pedagogisk utrustning utgår med 13000 kronor per redovisningsår beräknat på samma sätt.

Utlandsskolor SFS 1968:521

Bidragsändamål: a) lönebidrag, b) resekostnader m m, c) pensionskostnader och ATP-avgifter samt d) undervisningsmateriel Statsbidrag till Iönekostnader beräknas schablonmässigt med hänsyn till antalet medgivna tjänster efter näst högsta löneklassen men utgår med högst motsvarande faktiskt utbetalade belopp. Statsbidrag till kostnader for resor och flyttning för lärare utgår vid tillträde av lärartjänst enligt närmare bestämmelser. KBr 1968-12-06 Skolöverstyrelsen tillhandahåller kostnadsfritt läroböcker och viss undervisningsmateriel. Statsbidrag kan utgå till lokalhyror och till anskaffande av lokaler för utlandsskola.

Riksinternatskolor SFS 1970:333

Bidragsändamål: a) Iönekostnader för skolledare och lärare enligt för gymnasieskolan gällande principer, vilket även gäller den del som avser grundskolan, b) timmar till förfogande enligt för gymnasieskolan gällande principer, c) pedagogisk stödpersonal enligt för gymnasieskolan gällande principer d) fritt valt arbete och resurstimmar vid grundskola enligt för grundskolan gällande principer, e) Iönekostnader för föreståndare och fritidsledare med schablonbelopp,

204 Resurser

F) Skolhälsovård. SFS 1969:54 g) tillägg motsvarande lönekostnadspålägg enligt kungörelsen om beräkning och redovisning av lönekostnadspålêigg samt Prop l974zl bil l0 h) studie- och yrkesorientering

För elev som har utlandssvenska Föräldrar utgår statsbidrag till kostnader För skolgång och Skolmåltider med belopp som gäller För motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på skolväsendets område.

KBr l959-05-28 Lärlingsutbildning Bidraget utgår till hantverksmästare, som mottagit lärling, med visst fast belopp, som utgår dels i Form av grundbidrag, dels i vissa Fall därutöver kurstillägg.

Handläggningsordning m m Allmänt driftbidragavseendegrundskolan rekvireras av Skolstyrelsen För varje redovisningsår Före den l september näst efter redovisningsåret. Efter granskning och utbetalningsbesked från länsskolnämnden utbetalas bidraget av länsstyrelsen. Förskott utgår utan rekvisition i början av juli, oktober och januari med respektive 30, 25 och 20 procent av det belopp kommunen uppburit i förskott Föregående år. l början av april utgår ett belopp motsvarande skillnaden mellan 90 procent av statsbidraget För Föregående år och summan av de tre tidigare Förskotten. Före den l april skall länsskolnämnden tillståillei riksrevisionsverket cn kopia av varje statsbidragsrekvisition. Kommunen är skyldig att tillhandahålla det veriñkationsmaterial, som i övrigt erfordras För granskning och revision. Statsbidrag till ATP-avgifter och allmän arbetsgivaravgift utbetalas utan

rekvisition av länsstyrelsen i samband med den slutliga utbetalningen av

statsbidrag För redovisningsåret. Statsbidrag till sjukvårdskostnader och reseoch llyttningskostnader utbetalats på rekvisition av länsstyrelsen. Statsbidrag till lönekostnader avseende gymnasieskolan rekvireras hos länsstyrelsen For varje månad och bygger på lönelistorna för skolorna. Statsbidrag till pedagogisk stödpersonal rekvireras hos länsstyrelsen Före den l november under redovisningsåret. Statsbidrag till inbyggd utbildning och särskilda kostnader rekvireras hos länsstyrelsen Före den l september efter redovisningsårets utgång. Någon egentlig granskning av kommunernas rekvisitioner i relation till den fastställda skolorganisationen sker inte. Skolorganisationsgranskningen avseende gymnasieskolan åvilar länsskolnämnderna men relateras inte till statsbidragsrekvisitionerna. l kommuns räkenskaper skall utbetalda statsbidragsbelopp redovisas särskilt. Kommunen svarar För revisionen av dessa räkenskaper. Eventuella anmärkningar skall delges riksrevisionsverket. som äger att För sin granskning och revision infordra erforderliga handlingar. Statsbidrag till ATP-avgifter utbetalas på sätt som gäller vid grundskolan. Allmän arbetsgivaravgift utbetalas av länsstyrelsen utan rekvisition vid slutet av varje kalenderhalvår. l Fråga om statsbidraget till kommunal vuxenutbildning gäller i Fråga om

SOU l974:36 Resurser 205

rekvisition, utbetalning och revision i princip samma regler som beträffande gymnasieskolan. Lönebidrag avseende särskolan rekvireras for varje redovisningsår hos skol - Överstyrelsen, som utbetalar bidraget. Utan rekvisition betalar skolöverstyrelsen ut förskott som utgår med 50 procent av statsbidraget för föregående till ATP-avgifter och allmän arbetsgivaravgift utbetalas av år. Statsbidrag skolöverstyrelsen utan rekvisition i samband med den slutliga utbetalningen av lönebidraget för redovisningsåret. Statsbidrag till byggnadsarbelen utbetalas efter rekvisition av länsstyrelsen efter utbetalningsbesked av länsskolnämnden med hälften vid arbetets påbörjande och en fjärdedel då byggnaden är under tak. Återstående belopp utbetalas utan rekvisition av länsstyrelsen efter utbetalningsbesked från länsskolnämnden, sedan byggnadsföretaget blivit avsynat och godkänt. Beträffande privatskolor, folkhögskolor, enskilda yrkesskolor, utlandsriksinternatskolor och lärlingsutbildning utbetalas statsbidraget av skolor, skolöverstyrelsen på rekvisition for varje redovisningsår.

Sammanfattning Den kartläggning som i det föregående gjorts av statsbidragen för skolverksamhet efter bidragsändamål visar en spridning på vitt skilda ändamål. - vad statsbi- Dominerande för bidragsdestinationen är dock som synes dragen beträffar - den starka anknytningen till Iönekostnaderna. Särskilt inom den kommunala bidragssektorn är denna destination påfallande, där helt avser lönekostnader for skolledare och lärare. bidragen praktiskt

3.3. l .2 Bidragskonsrrzzkrioner innehåller statsl fråga om sättet för bidragens beräkning och konstruktion bidragsbestämmelserna mer eller mindre ingående regler. Ett antal huvudformer kan dock urskiljas beträffande bidragskonstruktionen. Enligt en huvudform beräknas bidragsunderlaget efter schablon på lönekostnaderna for de bidragsgrundande personalkategorierna, dvs i regel skolledare och lärare. Som schablon används därvid begreppen bidragsgrundande

tjänster och årslönebelopp; vid beräkningen tas hänsyn till antalet i före-

skriven ordning inrättade tjänster. I en annan huvudform utgörs bidragsunderlaget av de lönekostnader huvudmannen faktiskt utbetalat enligt gällande kollektivavtal. Den förstnämnda bidragsformen tillämpas bla i fråga om driftbidraget för grundskolan, den andra bl a i fråga om statsbidraget till gymnasieskolan. En tredje huvudform förekommer exempelvis i fråga om statsbidraget till sjuksköterskeskolor, där statsbidraget utgår schablonmässigt per klass. Inga av dessa bidragsformer tillämpas emellertid renodlat inom respektive Beträffande grundskolan återfinns sålunda bidrag, vilka bidragsområden. utgår på grundval av faktiskt utbetalade belopp (tex vissa tjänstgöringstillägg, vissa vikariekostnader m m). Beträffande gymnasieskolan utgår schaberäknade bidrag, tex i fråga om bidrag till pedagogisk stödblonmässigt personal och till timmar till förfogande.

206 Resurser

En närmare granskning av statsbidragsområdet i övrigt utvisar att i flertalet fall tillämpas grundskolans system. Schablønartad bidragsberäkning tillämpas såvitt avser lönebidragen i fråga om Följande skolformer, varvid bidragsberäkningen mer eller mindre i detalj följer driftbidraget till grundskolan: SFS 1964: 137 1. Privatskolor Anm. Bidraget utgår enligt schablon även beträffande gymnasiestadiet. SFS 1968:350 2. Särskolor för psykiskt utvecklingsstörda Anm. Bidraget utgår även for undervisning kortare än en termin. SFS 1968:321 3. Utlandsskolor Anm. Bidrag utgår enligt näst högsta löneklassen. SFS 1971:342 4. Enskilda yrkesskolor Anm. Bidragsunderlaget bestäms på grundval av vissa angivna löneklasser. Bidrag forfaktiskt utbetalade lönekostnader tillämpas vid följande skolformer. Bidragskonstruktionen ansluter sig därvid praktiskt taget helt till det system som gäller i fråga om gymnasieskolan. SFS 1971:424 l. Den kommunala vuxenutbildningen Anm. Statsbidraget utgår enligt denna metod även for grundskolkurser. SFS 1966:758 2. Folkhögskolor Blandade principer tillämpas exempelvis beträffande bidraget till riksinternatskolor, där såväl schablonartade som faktiska bidragsformer gäller. Volymmässigt utgår ett bidrag i regel med viss andel (bidragsandel) av ett givet bidragsunderlag. Beträffande flertalet bidrag inom skolöverstyrelsens område gäller att bidragsandelen utgår som viss procentandel av bidragsunderlaget. Beträffande driftbidraget för grundskolan dras emellertid från bidragsunderlaget av vissa i kronor bestämda kommunandelar. Undantagsvis (t ex beträffande sjuksköterskeskolorna) tillämpas inte systemet med bidragsandel utan bidrag utgår med fixt belopp. Bidragsandelens konstruktion och storlek inom ett antal bidragsområden framgår av följande sammanställning.

Bidrag Bidragsandel Driftbidraget till grundskolan Kommunandelen varierar mellan 130 (bidrag till skoldirektörer) och 1020 kr per tjänst (79 procent av bidragsunderlaget) Driftbidraget till gymnasieskolor 100 procent av lönekostnaderna Bidrag till kommunala vuxenutbildning- 100 procent av lönekostnaderna en Bidrag till särskolor 95 procent av bidragsunderlaget folkhögskolor 100 procent av lönekostnaderna sjuksköterskeskolor Hela schablonbeloppet per klass privatskolor 60 procent eller högre procent enligt Kungl Majzts särskilda beslut utlandsskolor Hela schablonlönemdock högst med faktiska lönekostnaden enskilda yrkesskolor (A-skolor) 114 procent av schablonårslönen. dock högst 78 procent av faktiska lönekostnaden

Resurser 207

3.3.2 Volymfrâgor För budgetåret 1973/74 kan för olika statsbidragsområden anvisade medel inom skolöverstyrelsens totala anslagsområde uppskattas till 6 377 000000 kronor. Detta utgör cirka 93 procent av anslagen till skolöverstyrelsens hela verksamhetsområde och cirka 55 procent av samtliga statsbidrag till kommunerna. De statsbidrag till kommunala skolor, vilka direkt berörs av SSK:s arbete, uppgår till ett belopp av cirka 5 865 000000 kronor, vilket utgör cirka 86 procent av skolöverstyrelsens totala anslagsområde. Bidraget till grundskolan utgör därvid den största posten motsvarande cirka 68 procent av nämnda bidragsbelopp. Gymnasieskolans bidrag motsvarar cirka 24 procent. Beaktas också de kommunala kostnaderna uppgår de statliga bidragen till i runt tal hälften av de totala kostnaderna för dessa skolor. För att närmare belysa storleksordningen av statsbidragsgivningen lämnas i bilaga 20 uppgifter utvisande förbrukade och anvisade medel inom skilda bidragsområden.

3.3.3 Historisk återblick på sratsbidragssysremer Folkundervisningen som under tidigare århundranden ansågs vara en kyrkans och kommunens angelägenhet erhöll i samband med att den obligaroriskafolkskolan infördes successivt ökat statligt stöd. Enligt beslut av 1862 års riksdag skulle i fattigare kommuner hälften av kostnaden for kontant avlöning åt folkskollärarna bestridas av statsmedel. Enligt beslut 1913 ökades statsbidraget till nio tiondelar av folk- och småskollärarnas avlöning. Därjämte betalades av statsmedel hela kostnaden för ålderstillägg. Växande skattebördor och ojämnt skattetryck kommunerna emellan gav under 1920-talet ökad aktualitet åt kraven på åtgärder som kunde leda till skattelättnader och åstadkomma en utjämning av skattebördan. Den år 1929 tillsatta skatteutjämningsberedningen hade till huvudsaklig uppgift att utreda och framlägga förslag i frågan. Enligt beredningen borde statsmakterna främst undersöka i vilken omfattning utgifterna för kommunernas olika förvaltningsuppgifter skulle överflyttas på staten och först därefter söka åstadkomma en allmän skatteutjämning. Staten skulle i större eller mindre utsträckning överta kostnaderna för olika kommunala förvaltningsgrenar. Bland dessa intog folkskoleväsendet en framskjuten plats. Beredningen ansåg att statsbidrag borde utgå till samtliga lönekostnader för folkskoleväsendet. 1934 års folkskolesakkunniga anslöt sig beträffande principerna för skattelindrings- och skatteutjämningsåtgärder till beredningens uppfattning. På grundval av de båda utredningarna framlades i proposition angående Prop 1935:174 statens Övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet m m förslag om att hela kostnaden for kontant avlöning åt folk- och småskollärare samt lärare i slöjd och hushållsgöromål skulle bestridas av statsmedel. Däremot avvisades ett förslag om att staten skulle överta hela folkskoleväsendet. Den huvudsakliga motiveringen för förslaget om ökade statsbidrag var att mindre bärkraftiga skoldistrikt blivit i hög grad betungade genom de stigande skolkostnaderna. Med några jämkningar biföll riksdagen propositionen.

208 Resurser

Den fortsatta diskussionen om fördelningen av kostnaderna för folksko- Ieväsendet kom under en följd av år att främst koncentreras till statsbidragsgivningen till skolbyggnader. 1 samband med det omfattande planeringsarbete, som under 1940-talet inleddes för det svenska skolväsendets utveckling ägnades också stor uppmärksamhet åt frågan om huvudmannaskapet för den nya skolan och den fördelning av kostnaderna som förslagen aktualiserade. Efter utredningar i frågan uttalade sålunda 1946 års skolkommission att om kommunerna skulle belastas med de utgiftsökningar, som skolväsendets förbättring skulle föra med sig, skulle man riskera att denna Förbättring på många håll skulle bli impopulär och motarbetas. Riktigaste vore därför att kostnaderna för skolväsendet så långt möjligt överflyttades på statsverket. Statsbidragssystemet borde kunna utformas så att bidragen utgick automatiskt. Bestämmanderätten borde ligga hos kommunerna. Endast när det gällde statsbidrag till utgifter utöver minimiprogrammet borde statlig myndighets medverkan vara erforderlig. 1957 års skolberedning ägnade skolans finansieringsfrågor ingående uppmärksamhet. Beredningen hade - i avvaktan på 1958 års skatteutjämningskommittés behandling av hithörande problem - som riktmärke att de förslag den framlade i princip inte skulle ändra dittillsvarande kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna. Däremot hade beredningen inte tagit ställning till denna kostnadsfördelning i framtiden. Frågan om en eventuell omfördelning måste emellertid prövas i annan ordning. Detsamma gällde frågan om skolkostnadernas fördelning mellan ekonomiskt bärkraftiga och ekonomiskt svaga kommuner. Av motsvarande skäl förelåg enligt beredningens mening inte heller orsak föreslå ändrade statsbidragsregler därför att kommunerna fick ökade kostnader för det obligatoriska skolväsendet genom tillkomsten av den nionde årskursen. Prop 1962:54 Departementschefen anslöt sig till skolberedningens uppfattning. Frågan om en eventuell ändring i fördelningen mellan stat och kommun av kostnaderna för grundskolan borde enligt departementschefen prövas i ett större linanspolitiskt sammanhang. Gällande bestämmelser om statsbidrag till driftkostnader inom det obligatoriska skolväsendet borde med oförändrat sakligt innehåll tillämpas för grundskolan. Diskussionen kring statsbidragsfrågorna kom i övrigt att koncentreras till önskemålet om en teknisk omläggning av statsbidragssystemet. Det huvudsakliga motivet för en översyn av systemet i sådan riktning har varit SOU 1952:44 förenklings- och rationaliseringskrav. Redan allmänna statsbidragsutredningen föreslog sålunda att ett betydande antal speciella bidrag skulle sammanföras till och avlösas med ett enda allmänt statsbidrag. Grunderna för detta bidrag borde utformas så att ett till beloppet bestämt totalbidrag skulle fördelas mellan kommunerna efter storleken av dels antalet skattekronor per invånare, dels en utgiftsfaktor, utgörande antingen de faktiska eller de normala utgifterna per invånare i kommunen. Då dessa grunder bedömdes som alltför invecklade och skatteutjämningssynpunkter inte ansågs böra spela så stor roll i statsbidragsgivningen. föranledde detta förslag inga åtgär- SOU 1956:8 der. Ett nytt och enklare förslag framlades efter tilläggsdirektiv av allmänna Prop 1957:112 detta ligger i stort sett till grund för det nuvarande statsbidragsutredningen; statsbidragssystemet.

Resurser 209

Omläggningen av den dittillsvarande statsbidragsgivningen innebar i huvudsak att ett betydande antal speciella bidrag ersattes med ett enda driftbidrag. Minskningen skedde dels genom sammanförande av vissa sinsemellan likartade bidrag, dels genom avlösning, varigenom en del bidrag drogs in mot att kommunerna erhöll kompensation genom höjning av kvarstående bidrag. De bidrag som i denna ordning drogs in var exempelvis bidragen till Skolhälsovård, fria läroböcker och undervisningsmateriel. Vidare gjordes bidraget, som tidigare utgått på grundval av faktiska lärarlönekostnader. schabloniserat, varvid en schematisk beräkning skulle göras med ledning av de väsentligaste utgiftsfaktorerna. Genom förenklingen ansågs kommunernas handlingsfrihet öka. statsbidragsvillkoren skulle kunna upphävas och överföras till normerande föreskrifter. Kostnadsfördelningen mellan stat och kommun behölls oförändrad. Frågan om en ytterligare revision av statsbidragssystemet upptogs i anslutning till propositionen angående kommunal skatteutjämning m m. I Prop 1965:43 samband med sitt remissyttrande angående av 1958 års skatteutjämningskommitté framlagt förslag till skatteutjämningssystem förordade skolöveratt vissa bidrag, nämligen bl a bidraget till skolmåltider samt bistyrelsen dragen till Skolskjutsar och inackordering skulle avlösas och kompensation beredas kommunerna genom motsvarande justering av det allmäna skatteutjämningsbidraget. Skolöverstyrelsen framhöll särskilt de möjligheter som ett allmänt skatteutjämningssystem öppnade att nå en förenkling av De kostnader, som de kommunala huvudmännen nedlade bidragsgivningen. på berörda utgiftsområden täckte enligt skolöverstyrelsens mening ett nödvändigt reguljärt utgiftsbehov i den löpande skolverksamheten. Enligt skolöverstyrelsens uppfattning kunde utan risk huvudmännen ges den ökade som ett slopande av statsbidragsvillkoren skulle innebära. handlingsfrihet, Departementschefen biträdde förslaget och konstaterade att några allvarliga ekonomiska konsekvenser för kommunens ekonomi inte torde kunna uppkomma genom bidragens avveckling och överförande till det allmänt skatteutjämnande systemet. Departementschefen underströk särskilt att det inte vore fråga om att beröva kommunerna utgående bidrag utan att överföra dem till kommunerna genom ett nytt bidragssystem, som skulle ge bidragen till de kommuner. som vore i bäst behov av dem. Bidragen avvecklades vid den tidpunkt då skatteutjämningsreformen trädde i kraft, dvs med utgången av år 1965. l fråga om den gymnasia/a utbildningen har statsbidragsfrågor aktualiserats i samband med gymnasiets kommunalisering under 1960-talet. Fram till denna tidpunkt var staten huvudman för samtliga allmänna och tekniska medan handelsgymnasierna var kommunala. Staten bestred i gymnasier det väsentliga kostnaderna för driften av de statliga skolorna medan kommunerna helt svarade för kostnaderna för lokalerna. 1960 års gymnasieutredning föreslog ett bidragssystem som - i likhet med vad som gällde för den obligatoriska skolan byggde på ett bidragssom utgjordes av schablonmässigt beräknade lärar- och skolledunderlag. arlönekostnader. Enligt utredningens mening borde statsbidraget avvägas så att det i stort sett medförde status quo beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Från Landstingsförbundets och Svenska kom-

210 Resurser SOU l974z36

munförbundets sida framhölls att ett dylikt system liksom rekvisitionsförfarandet i efterskott för varje redovisningsår, kombinerat med vissa förskott, var tungarbetat. Önskemål uttalades därför om att få till stånd ett enklare bidragssystem, där bidragsunderlaget utgjordes av kommunernas faktiska kostnader enligt de kommunala räkenskaperna och där statsbidraget utbetalades direkt, såsom fallet var beträffande utanordnandet av statsmedel till statliga realskolor och gymnasier. För sistnämnda skolor fick kommunerna varje månad rekvirera det belopp som skulle utbetalas i avlöningar till den statligt Iönereglerande personalen. Förbunden önskade vidare. att ett dylikt system för statsbidragsberäkningen och rekvisitionen av bidraget skulle kombineras med ett enkelt revisionsförfarande. Prop l964: l 7l I proposition angående reformering av de gymnasiala skolorna m m framhöll departementschefen, att det av kommunförbundet och landstingsförbundet förordade systemet skulle innebära stora fördelar för huvudmännen och därjämte för staten vara ändamålsenligt från budgetteknisk synpunkt. Han ansåg sålunda att ett allmänt driftbidrag till gymnasium, fackskola samt lokal och central yrkesskola med kommunal huvudman skulle utgå med 100 procent av ett bidragsunderlag utgörande faktiska kostnader för löner till skolledare och lärare. Som riktpunkt vid utformningen av det nya statsbidragssystemet borde gälla att kostnadsfördelningen mellan stat och kommun blev i huvudsak oförändrad. Det nya driftbidraget skulle avvägas så att det motsvarade vad kommunerna erhöll i form av statliga medel för de tre skolformerna. Prop 1968:140 l riksdagsbeslut 1968 om införande av gymnasieskolan angavs som riktpunkt för det fortsatta arbetet med en översyn av statsbidragssystemet, att den ekonomiska ram inom vilken förändringar i systemet skulle kunna göras lick bestämmas av en tillämpning av gällande bidragsregler på den föreslagna utbildningen. En diskussionspromemoria angående ett statsbidragssystem för skolbyggnader utformat som hyresbidrag per elev och år (DsU 1970:12) samt en motsvarande promemoria angående statligt driftbidrag till skolväsendet (DsU l97lz3) har utarbetats inom utbildningsdepartementet och remissbehandlats. Båda promemoriorna har överlämnats till SSK för fortsatt bearbetande. 3.3.4 Bidragens strukrurering För att närmare klarlägga sambandet mellan statsbidragssystemen för grundskola och gymnasieskola och övriga statsbidragsbestämmelser samt i vilken utsträckning andra bidrag kan komma att beröras av SSK:s arbete har en sammanställning gjorts av statsbidragsbeståintmelserna inom skolöverstyrelsens totala område på sätt som framgår av bilaga l9.

3.3.5 Sratsbidragstyper inom sko/omrâdet 3.3.5.1 Klassi/iceringsgrunder Statsbidragen till kommunerna är antingen allmänna eller speciella. De allmänna statsbidragen utgör allmänna tillskott till verksamheten. Det viktigaste bidraget av denna typ är det allmänna skatteutjämningsbidraget. På skolområdet har skatteutjämningsbidrag hittills till viss del även utgått

SOU l974:36 Resurser 21 1

till kommunernas kostnader för Skolskjutsar och inackorderingsutgifter. De specialdestinerade statsbidragen till kommunerna utgår i en rik och skiftande mångfald. En klassificering av dessa kan ske från olika utgångspunkter. l det följande görs en klassificering huvudsakligen enligt av kommunalekonomiska utredningen tillämpade grunder. Som huvudmotiv för specialdestinerade statsbidrag brukar anföras skattetekniska samt stimulanssynpunkter. Med dessa syften som grund kan en indelning göras av de speciella statsbidragen med hänsyn till graden av statlig styrning av den verksamhet statsbidraget avser att tillgodose och utformningen av det statliga regelsystem, som tillämpas för verksamheten. En klassificering av statsbidragen med hänsyn till graden av statlig styrning kan göras sålunda: l Obligatorisk verksamhet

ll övervägande obligatorisk verksamhet

lll övervägande frivillig verksamhet [V Frivillig verksamhet Med hänsyn till regelsysremers utformning kan bidragen klassificeras sålunda:

l Reglerad verksamhet

2 Övervägande reglerad verksamhet

3 övervägande fri verksamhet

4 Fri verksamhet En klassificering av bidragen kan också ske med hänsyn till bidragsdestinarionen och bidragskonsrrukrionen. Klassificering efter bidragsdestinarionen: l Statsbidrag som kan sökas enbart av kommunen 2 Statsbidrag som kan sökas av kommun eller annan

Klassificering efter typ av bidragskonstruktion: a. Enhetsrelaterade bidrag b. Kostnaidsrelaterade bidrag c. Avtalsbidrag d. Skattegraderade bidrag Enhetsrelztterade bidrag utgår med visst belopp per producerad enhet eller annan enhet (per styck, per elev, rn m). Dessa bidragsbelopp tar sålunda i första hand sikte på resultatet av bidragsgivningen. Kostnadsrelaterade bidrag bygger på bidragsmottagarens kostnader for verksamheten och utgår med viss del av ett närmare bestämt bidragsunderlag, faktiskt eller schablonmässigt beräknat. Dessa bidrag är i regel relaterade till en viss faktor (resurstillgång), tex lönekostnaderna. Avtalsbidrag utgår på grundval av bestämmelser i avtal, slutet mellan statlig myndighet och bidragsmottagare. Skattegraderade bidrag utgår med hänsyn till kommunernas skattekraft. En klassificering enligti det föregående angivna principer av de bidrag, som bör ifrågakomma för omprövning på skolområdet, framgår av följande sammanställning.

2 l 2 Resurser

Bidragsområde Stat-Regel-Bi- Bilig sys- drags-dragsstyr- tem desti- konning nationstruktion

Bidrag till driften av grundskolor Bidrag till driften av gymnasieskolor (l)

995V?

Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet - Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m m - V Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet l Bidrag till driften av kommunala skolor for vuxna (ll Bidrag till driften av särskolor l

.*°9°.°“

Bidrag till särskild gymnasial utbildning i glesbygd lll Bidrag till driften av korrespondensgymnasier lll

En genomgång i detalj av de bidrag. som faller inom ramen for SKK:s översyn, visar att flertalet bidrag avser en for kommunerna obligatorisk verksamhet, som är statligt reglerad. Skattegraderade bidrag utgjorde tidigare vanliga bidragsformer inom skolsektorn. Dessa har successivt avvecklats och inga nytillkomna bidrag har givits en sådan konstruktion. Numera är endast bidraget till byggnadsarbeten skattegraderat. Enhetsrelaterade bidrag återfinns inte heller inom skolsektorn bortsett från vissa bidrag, som dock beloppsmässigt är av marginell betydelse. Praktiskt taget samtliga tunga bidrag inom skolområdet är kostnadsrelaterade. Bidragsunderlaget har därvid i flertalet fall relaterats till lönekostnader för ifrågavarande verksamhet.

3.3.5.2 Skattetrtjämningssysremel

Såsom framgått av föregående avsnitt utgör skatteutjämningsbidraget det viktigaste allmänna statsbidraget. Det nuvarande skatteutjämningssystemet infördes år 1965. Genom beslut Prop 1973:44 vid 1973 års riksdag har vissa väsentliga ändringar genomförts. Bestäm- SFS l973:433 melserna återfinns i lagen om skatteutjämningsbidrag. I stora drag innebärsystemet numera följande. Bidrag utgår till såväl kommun som landstingskommun. Bidrag utgår i form av: l_ skatteutjamningsbidrag vid brist på skattekrzift samt 2 extra skatteutjämningsbidrag. Det första bidraget utgår enligt generella regler och beslutas av länsstyrelsen. Det andra bidraget beviljas av Kungl Majzt efter ansökan. Bidraget vid brist på skarrøkrq/i garanterar kommunerna ett skatteunderlag. som till sin storlek är beroende av kommunens geografiska läge och medelskattekraften i riket. Skillnaden mellan garanterat skatteunderlag och det skatteunderlag som kommunen faktiskt har kallas tillskott av skatteunderlag. På detta tillskott utgår bidrag till kommunen beräknat efter den utdebiteringssats som kommunen fastställt for bidragsåret.

Resurser 2 l 3

Det garanterade skatteunderlaget varierar med kommunens geografiska indelats i sex olika skattekraftsområden med olika läge på så sätt att landet skattekraftsgränser. Procenttalen for de olika skattekraftsklasserna utgör 95, llO. 120 och 130 procent av medelskattekraften i riket med de l00. ll5, i de södra och mellersta delarna av landet och de högre i norr. lägre talen och Västerbottens 130 procent gäller sålunda för inre delarna av Norrbottens län medan Norrbottens kustland, huvuddelen av Jämtlands län och en del Kommunernas i skatav Kopparbergs län garanteras 120 procent. placering tekraftsklass i detalj av lagens 6,5. Motsvarande gäller for landsframgår antalet skattekraftklasser är dock endast fem. tingskommun;

3.3.6 K osmadsrølarørade bidrag

3.3.6.1 Historik och nulägøsbøskrivning

De kostnadsrelaterade driftbidragen, särskilt de som relaterats till skolledaroch lärarlönekostnaderna, är helt dominerande på skolans område. Den frågan kan då ställas varförjust den kostnadsfaktorn valts som grundval i statsbidragssystemet. En tänkbar orsak kan vara att den gjort det möjligt för staten att hålla eller styra kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, att staten sedan gammalt detaljreglerat lärarnas anställnings- och en annan löneförhållztnden och sålunda reellt sett varit arbetsgivare för denna personal. En annan anledning kan vara att lärarinsatsen bedömts som den väsentligastc faktorn jämfört med andra faktorer for att uppnå skolans mål, varför denna faktor krävt långt gående statliga regleringar, som i sin tur påverkat statsbidragets utformning. Någon mer principiellt utformad gränslinje i fråga om kostnadsfordelmellan stat och kommun på skolans område har aldrig dragits upp ningen ens diskuterats. Den nuvarande ordningen varigenom staten i stort eller for lönekostnaderna för lärarpersonalen och kommunerna för sett svarar skolväsendets kostnader i övrigt har i det väsentliga vuxit fram av tradition.

- 3.3.6.2 Funktion rage/systemet

Lärarinsatsen är den faktor som till avgörande grad bestämmer statsbidragens mellan kommunerna. Av den anledningen kan det volym och Fördelning linnas skäl att närmare studera hur staten på skilda sätt reglerar lärarinsatsen och de övriga faktorer som påverkar och bestämmer lärardimensioneringen. Skolans i detalj av statliga bestämmelser. l huvudsak organisation styrs fastställs den slutliga organisationen - trots den bindande detaljregleringen i skollag. skolstadga, timplaner osv * av statliga myndigheter. läroplaner, På basis av skolorganisationen uttryckt i skolenheter, klasser, grupper, enskild osv bestäms undervisnlngens volym i antal lärarveckoundervisning timmar per organisatorisk enhet, noggrant reglerade av staten i bl a timplaner och andra Undervisningsvolymen uttryckt i antal lärarveckoanvisningar. timmar bestämmer därefter lärardimensioneringen. Lärardimensioneringen styrs i sin tur av detaljerade statliga bestämmelser reglerade i lag och stadga m ll bestämmelser samt i kollektivavtal mellan staten och vederbörande

personalorganisationer.

21.4 Resurser

Staten är dessutom den part som på huvudmannasidan sin forgenom handlingsrätt har det avgörande inflytandet på lärarlönekostnaden. Det statliga bidraget kan betraktas vara slutprodukten av de olika faktorer som bildar underlag för skolorganisationsbesluten. Sedan också kostnadsfaktorn beaktats utgör det närmast ett automatiskt utfall på betalningssidan av dessa beslut.

Statsbidragssystemet utgör inte ett instrument som i någon nämnvärd utsträckning styr utbildningens planering, dimensionering eller spridning i landet. - Det är andra regelsystem huvudsakligen skollag, skolstadga, läroplaner m fl - som utgör de främsta garantierna för upprätthållandet av ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildningsstandard. Genom sin konstruktion och villkorliga hänvisning till dessa andra regelsystem har statsbidragssystemet haft en utjämnande effekt i vad avser kostnadsfördelningen på skolområdet i landet. Systemet. som beaktar skillnaderna i kommunernas

kostnadsläge, beiblkningsstruktur, geografiska struktur m , utgör en ekonomisk garanti för det enhetliga skolsystemet och den utbildlikvärdiga ningsstandarden. Utöver den styrning, som sker genom de statliga skolmyndigheterna, främst skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna, av påverkas statsbidraget bestämmelser eller beslut från vissa andra statliga myndigheter, t ex statens avtalsverk, statens personalnämnd, riksförsäkringsverket m m. Nedanstående tablå illustrerar hur staten i detalj reglerar sitt ekonomiska engagemang i skolväsendet.

A B C D

ORGANISATION RESURSER KOSTNADER STATSBlDRAG

-l . E/PVG/lfü/Pl per Bestämmelser om Bestämmelser .Slal.sbirlra_ucl alternativa tjänstekonstruk- regler och ilvlili bildar summan av organisatoriska tioner såsom angående enheter såsom regler och avtal l . /7/(/I(1_§.S'lIIl(I('l'/(I rektorsområde. angående l. ortsgruppering gel enligt C stadium. årskurs l. inrättande av 2. löncgrads- och med tillägg av tjänster löneklztssplztccbildar genom ring . .xärski/r/(t . behörighetsfrâ- s/(Irvbiz/Ivru tex . (lv/Iring/.sbv- gor . timarvodett vikarickostna- .sIänunø/.svr i der. uppsägskolstadga, . tjänstgörings- . belattniitgsztr- ning av lärare. läro- och och undervis- voden. avlö- viss personal i timplancr m ll ningsskyldig- ttingsforståirk- gyn1nasicsko› heter ttingar. tjänst- lan. undervis- . antal .gruppv- görings- och ningsmziteriel. ringar (klasser. . nedsättning uppdragstillägg ATP m m grupper. indivi- resp tillgodo- m fl der osv) riiknande av med avdrag for undcrvisnings . kallorts- och som i sin tur skyldigheter liknande tillägg . ko/n/nurtaiidøl i ger lörekom ma nde . tjänstgörings- 6. m ll fall . I(SllI'.S'b'/7()\'t'I och befatt- -uttryckt ningsbeskriv- bestämmer kost- (Iø/.s i antal ningar naden U dvs låirzirveckotitn- .vmrsbizl/rrqs:mr/crmar per grup- .mil /(l_t,tl

Resurser 2 l 5

A B C D

ORGANISATION RESURSER KOSTNADER STATSBIDRAG

pcring och totalt (3) styr msurszlimtvz- .slow/ingen ä dvs (regleras i Iärooch tintplattcr uppsättning och samt andra volym av skollebcståimntclscr dar- och láirartjåinsom t ex special- ter undervisning. särskilt! undcrvisning handledning av clever m ml (lo/s i administrativa enheter (regleras i bestämmelser om den administrativtt skolorganisationen. tex SKOHCÖHF. tillsynslåirztroch huvudlärarorguniszttionen)

3.3. 7 Enhersrelarerade bidrag

Bidrag av denna typ har tillkommit relativt sent och är inom skolområdet beloppsmässigt av marginell betydelse. Erfarenheterna av dessa bidragsformer är också alltför knappa för att nu möjliggöra någon mera tillförlitlig bedömning av deras effekt.

3.3.8 Vissa jämförelser mel/an kostnadsrelaterade och enhetsrelaterade bidragsførmet De kostnadsrelaterade respektive enhetsrelaterade bidragsformerna har högst olika effekter för bidragsgivningen. Vid valet av bidragstyp måste man därför göra klart for sig vilka syften man vill uppnå från statens sida med bidragsgivningen i fråga om resursutnyttjande (produktivitet) och måluppfyllelse (effektivitet). l detta hänseende kan generellt sett följande anses gälla. Eftersom de kostnadsrelaterade statsbidragen är kopplade till resursinsatsen medger i dessa fall statsbidragskonstruktionen ingen direkt kontroll av produktiviteten i verksamheten. Detta sker främst genom villkorsbestämningar av skilda slag och andra regelsystem. Man kan alltså säga att konstruktionen bygger på och förutsätter kompletterande bestämmelser av sådant slag. De kostnadsrelaterade bidragen erbjuder också statsmakterna begränsade möjligheter att kontrollera måluppfyllelsen. En avsevärd nackdel med de kostnadsrelaterade bidragen är vidare att de inte förhåller sig neutrala till skillnaderna i kommunernas kostnadsläge. Sålunda kan kostnadsrela-

216 Resurser SOU l974:36

terade bidrag resultera i att såväl låg effektivitet i verksamheten som hög standard subventioneras. De enhetsrelaterade bidragen innebär viss resultatsstyrning av verksamheten. Genom sin konstruktion utgör de ett skäl for kommunerna till bättre hushållning med resurserna. Denna bidragstyp erbjuder kommunerna produktivitetsvinster och verkar vidare neutralt i Förhållande till effektivitet och standard på den kommunala servicen. En nackdel med bidragskonstruktionen är dock generellt sett att den kan uppfattas som ogynnsam för kommuner med ett oformånligt kostnadsläge och ett lågt inkomstunderlag. De kostnadsrelaterade bidragen saknar redan genom sin konstruktion möjligheter att påverka produktiviteten; detta måste ske genom andra regelsystem. Detta utmärks inom skolans område av ett detaljerat och omfattande regelsystem men också av att staten i betydande delar direkt griper in i själva driften av skolväsendet. Eftersom det är skolorganisationen som bestämmer volymen och uppsättningen av de statsbidragsberättigade resurserna har staten bl a av den anledningen i väsentliga delar kommit att detaljreglera skolorganisatoriska frågor. Detta sker dels genom bestämmelser i skolstadga, läroplaner m fl bestämmelser, dels genom konkreta beslut i olika organisationsfrågor. Så t ex har länsskolnämnderna ett direkt avgörande inflytande över och ansvar for kommunernas skolorganisation. l och med att staten till övervägande del bestrider kostnaderna for lärarlönerna är det naturligt att staten förbehållit sig rätten att vara den som sluter avtal om löneförmåner för skolledar- och

lärarpersonal. Staten har

vidare delvis av samma skäl in i minsta detalj kommit att reglera behörighetsoch tillsättningsordningen for denna personal. Det torde också ha funnits andra kanske mer vägande skäl än rent statsbidrags- och kostnadsmässiga för den statliga regleringen av skolväsendet. De stora utbildningsreformerna, uppbyggnaden av ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildningsstandard har gjort det nödvändigt att ha en statlig reglering av skolväsendet under en lång uppbyggnadstid. Denna period kan dock nu anses avslutad.

SOU |974:36 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 2l7

4 Administration. Olika

myndigheters

och

organisation arbetsuppgifter

4.1 Statsmakterna och skolväsendet

4.1.1 Riksdagen Tillsammans med regeringen beslutar riksdagen om utbildningsformer och mål och riktlinjer för verksamheten samt stiftar lagar. Riksdagen anvisar därjämte medel for skolväsendet. Den nuvarande indelningen med sexton ständiga utskott inom riksdagen bygger på fackutskottsprincipen. Utskotten handlägger sålunda frågor inom var sitt ärendeområde. Indelningen ansluter i stort sett till departementens indelning i sakområden. Utbildningsutskottet bereder frågor om skolväsendet, vuxenutbildningen, lärarutbildningen samt den högre utbildningen och forskningen. Kultur- .utskottet bereder frågor som rör allmänna kultur- och bildningsändamål, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt samarbete, idrotts- och friluftsverksamhet, kyrkofrâgor samt därjämte frågor om radio och television.

iden mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning. Frågor om allmän

försäkring, yrkesskadeförsäkring och studiesociala frågor bereds av socialförsäkringsutskottet samt frågor om barna- och ungdomsvård av socialutskottet.

4. l .2 Regeringen Såsom tidigare nämnts beslutar regeringen tillsammans med riksdagen om utbildningsformer och mål och riktlinjer for verksamheten samt stiftar lagar. Vidare är regeringen ansvarig for att de fattade besluten verkställs och har överinseende över hela skolväsendet. Därjämte låter den utarbeta forslag till reformer av olika slag. Regeringsärenden är alla frågor, som enligt lag och förordning skall avgöras av Kungl Majzt, dvs konungen i statsrådet. Det är således inte ärendets grad av betydelse, som avgör om det är ett regeringsärende eller inte. Avgörande är endast om det enligt lag, författning, instruktion osv benämns som regeringsärende. l de flesta fall bestämmer regeringen själv på vilken nivå ett ärende skall avgöras. l konselj kan sålunda beslutas att ett regeringsärende i fortsättningen i stället skall avgöras av en förvaltningsmyndighet. Sådan decentralisering sker genom ändring i den författning, enligt vilken ärendet anges som regeringsärcnde.

2 l 8 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

Kungl Majzts beslut expedieras genom det departement till vilket ärendet hör. Vissa beslut som har allmän giltighet, dvs lagar, förordningar. kungörelser, trycks i Svensk författningssamling.

4.2 Utbildningsdepartementet

Regeringen har den omedelbara ledningen av statsförvaltningen. Denna är sakområdesvis uppdelad på departement. som vart och ett utgör högsta nivå inom sin forvaltningsgren. Statsdepartementen ingår i Kungl Majzts kansli. Till detta hör även statsrådsberedningen som bl a fungerar som samordnings- och rådgivningsorgan på det konstitutionella, juridiska och formella planet. Beträffande vissa förvaltningsområden kan gränsdragningen erbjuda svårigheter och leda till att likartade uppgifter fördelas på skilda departement. Så var tidigare fallet i fråga om utbildningsväsendet. Ansvaret för denna verksamhet var förhållandevis splittrat. Under senare år har emellertid utvecklingen gått mot en koncentration av utbildningsfrågorna till utbildningsdepartementet. Alltjämt sorterar dock en del utbildningsverksamhet under andra departement. Sålunda hör exempelvis förskolan och Särskolan till socialdepartementet, arbetsmarknadsutbildningen till viss del till arbetsmarknadsdepartementet och högre utbildningar på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens område till Jordbruksdepartementet. Därjämte förekommer ett betydande antal s k inomverksutbildningar, tex inom försvaret, inom polisväsendet och inom de affärsdrivande verken. Dessa utbildningar sorterar under de departement som ansvarar för respektive sakområde.

4. 2. l Organisation Utbildningsdepartementets organisation överensstämmer i huvudsak med den uppbyggnad som kännetecknar flertalet övriga departement (se figur 4:1). Närmast under departementschefen finns sålunda tre chefstjänstemän, nämligen statssekreteraren, expeditionschefen och rättschefen. l departementet finns vidare departementsråd och kanslirâd som huvudmän för olika sakområden. Utbildningsdepartementet hade fram till februari 1973 fyra sakenheter. nämligen for skolväsendet, lärarutbildningen, vuxenutbildningen och den studiesociala verksamheten, för den högre utbildningen och forskningen, för den allmänna kultur- och bildningsverksamheten samt för verksamheten rörande kyrkan. För handläggning av ärenden angående vuxenutbildningen

inrättades vid nämnda tidpunkt en femte sakenhet. Därigenom kunde

sakenheten for skolväsendet m m avlastas en del av sina dittillsvarande arbetsuppgifter. inom departementet finns ett planerings- och budgetsekretariat, som främst skall ägna sig åt den översiktliga planeringen och den tekniska samordningen av budgetarbetet. Departementet har vidare ett internationellt sekretariat och ett rättssekretariat. Det förra skall biträda med planering och samordning av den internationella verksamheten, medan det senare

SOU l974:36 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 219

skall biträda med lagstiftning och annat författningsarbete, juridisk-konsultativ verksamhet samt sådan verksamhet som har till ändamål att tillse att lagenlighet iakttas i arbetet inom departementet.

Departementschefen Konsultativt statsråd Chefstjänstemän: Statssekreterare Expeditionschef Rättschef

Planerings- och budgetsekretariat Rättssekretariat Internationellt ._J sekretariat

l

Departe- Departe Departementsråd mentsråd mentsråd Skol- Högre Allmän väsen- utbild- kulturdet m m ning m m Verksam- Fig 4:] Utbildningsdeparhet m V tøirtønters organisation

4.2.2 Arbøtsirppgi/toi angáende skolväsendet m m 4.2.2.1 Verksamhetsområde! SFS 19631214 l departementsstadgan anges vilka förvaltningsärenden de skilda departeändr 1972:758 menten skall handlägga. Utbildningsdepartementet har enligt stadgan att (Omlryck) handlägga ärenden rörande konst, litteratur, musik, teater och film; arkiv, bibliotek och museer; frivilligt folkbildningsarbete och annan vuxenutbildning; ungdomsverksamhet; svenska kyrkan och andra trossamfund; rundradioverksamhet; skolväsendet; högre utbildning och forskning samt vetenskaplig verksamhet i övrigt; Iärarutbildning; studiesociala frågor; internationellt kulturellt samarbete; allt i den mån sådana ärenden inte ankommer på annat departement. Departementsstadgan anger också relativt ingående vad som på grund av den fastställda ärendefördelningen skall anses höra till departementens verksamhetsområden. Till utbildningsdepartementet hör bl a följande forvaltningsmyndigheter, skolformer m m:

skolöverstyrelsen, statens läroboksnantnd”, Centralnämnden for skolung- UPDllÖr med utgången

av Jun jånad 1974 domsutbytet med utlandet, länsskolnämnderna; grundskolor, nomadskolor. specialskolan och andra statliga skolor för syn-, hörsel- eller talskadade; gymnasieskolor, enskilda yrkesskolor vilka ej tillhör annat departement, kommunal och statlig vuxenutbildning, privatskolor, riksinternatskolor, sjöbefálsskolor, statens skogsinstitut. trädgårdsskolan i Norrköping, konstfackskolan;

220 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

sjuksköterskeskolor, statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor; folkhögskolor; lärarhögskolor, gymnastik- och idrottshögskolor, seminarier för huslig utbildning, slöjdlärarseminariet, förskoleseminarier, andra skolor för lärarutbildning som ej tillhör annat departement;

Centrala studiestöds- centrala studiehjälpsnämnden) studiemedelsnämnderna.

nämnden fr 0 m den Handläggningen av frågor rörande ovan angivna förvaltningsområden anl juli 1974. kommeri utbildningsdepartementet främst på sakenheterna för skolväsendet m m och för vuxenutbildningen. Arbetsuppgifterna rörande nyssnämnda förvaltningsområden kan alltefter sin karaktär föras under ett antal huvudrubriker, nämligen planerings- och utredningsverksamhet, kommunikation med riksdagen (främst utarbetandet av statsverkspropositionen och särpropositioner), direktivgivning till underställda myndigheter och kommittéer samt administrativa ärenden.

4.2.2.2 P/anerings- och utredningsverksamhet Planeringsverksamheten avser främst att klarlägga, hur regeringen skall agera i olika utbildningsfrågor. Planeringen innefattar även val av medel och beräkning av kostnaderna för de avsedda åtgärderna. Då behov och önskemål som regel överstiger tillgängliga resurser, utgör prioriteringen ett väsentligt led i planeringsarbetet. För planeringsverksantheten erforderliga utredningar utförs vad gäller större frågor vanligen av myndigheterna eller av särskilda fristående kommitteer. Den ökade vikt som i den 1965 genomförda departementsorganisationen lagts vid planeringsarbetet har emellertid fört med sig att planeringsverksamheten i ökad utsträckning kan genomföras inom vederbörande departement. Därvid kan ingå även personer utanför departementet. l vissa fall bildas interdepartementala arbetsgrupper. Utredningar av betydelse för departementets planering av skolans verksamhet utförs i åtskilliga fall av länsskolnämnderna, kommunala myndigheter, vetenskapliga institutioner, intresseorganisationer m ll. Vidare kan av olika instanser ordnad försöksverksamhet på skolans område ge resultat som visar sig värdefulla i planeringsarbetet. Det må även nämnas att vissa permanenta organ står till förfogande för diskussion och rådgivning på utbildningsområdet, t ex Svenska Unescorådet och planeringsrådet för utbildningsfrågor.

4.2.2.3 Kommunikation med riksdagen Planeringsverksamheten är intimt förknippad med det arbete i departementet som gäller regeringens förslag till riksdagen. Därjämte kan nämnas utformningen av vissa meddelanden. regeringsdeklarationer od samt utarbetandc av svar på riksdagsledamöternas interpellationer och enkla frågor. En särställning bland propositionerna intar statsverkspropositionen. Den är den största och mest arbetskrävande propositionen. Statsverksproposi-

tionen utgör resultatet av en omfattande ekonomisk avvägningsprocess på

skilda plan och ett ställningstagande till anslagsfördelningen mellan såväl de olika departementen som förvaltningsområdena inom varje enskilt departement.

SOU l974:36 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 221

Det finns ytterligare arbetsuppgifter för departementet med anknytning

till riksdagen. Hit hör tex att följa vilka motioner som väckts i riksdagen rörande utbildningsområdet. Vidare får tjänstemännen i departementet i viss utsträckning inför riksdagens utskott svara på frågor i anslutning till regeringens förslag. De får även närvara vid riksdagsdebatterna för att kunna lämna sitt statsråd kompletterande sakupplysningar och följa riksdagsbehandlingen av frågor rörande respektive sakontråde.

4.2.2.4 Direktiv til/ myndigheter l viss utsträckning meddelas direktiven till myndigheterna genom av statsmakterna beslutad lagstiftning, Styrningen av skolväsendet m m sker emellertid till övervägande del genom olika stadgor. kungörelser. kompletterande anvisningar 0 d. En omfattande direktivgivning förekommer i anslutning till av riksdagen beviljade anslag för det nästkom mande budgetåret. l samband med att anslagen ställs till myndigheternas förfogande anges dels de bestämmelser som riksdagen fastställt beträffande anslagens zinvändning, dels de ytterligare föreskrifter som anses erforderliga. Detta sker genom sk regleringsbrev. l syfte att göra regleringsbreven tillgängliga inom den offentliga förvaltningen publiceras den s k statsliggaren. Den innehåller aktuella regleringsbrevsuppgifter jämte föreskrifter samt hänvisningar till relevanta författningar, instruktioner etc.

4.2.2.5 Administrativa ärenden Handläggning av administrativa ärenden kan indelas i ärenden som avgörs av regeringen i forsta instans och besvärsärenden. Handläggningen av de olika ärendena sker inom utbildningsdepartementet i den ordning som är den normala inom hela statsförvaltningen. [viktiga frågor föredras ett ärende tre gånger, nämligen för huvudmannen för expeditionschefen eller annan chefstjänsteman samt for på sakenheten, statsrådet. Mera rutinmässiga ärenden föredras direkt för statsrådet. Besvär anförs hos Kungl Majzt endast i de ärenden som skall prövas i statsrådet. Besvärsärendena handläggs inom vederbörande sakenhet i de- Besvärsmål remitteras för yttrande till bl a den myndighet som partementet. fattat det överklagade beslutet. Över yttrandet kan sedan den klagande komma in med påminnelser. Denna korrespondens med parterna kan vid behov fortsätta i flera omgångar.

4. 2. 2 .6 .Ärendefie/otens För att belysa departementets befattning med frågor rörande skolväsendet, vuxenutbildningen. lärarutbildningen m m har utredningen med utgångspunkt i de aktuella ärendelistorna för kalenderåret 1972 undersökt frekvensen för olika ärenden och ärendegrupper inom dessa områden. Angivna listor för 1972 upptog dels l 229 ärenden som avgjordes av regeringen i första instans. dels 960 besvärsärenden, dvs totalt 2 l89 ärenden. Den förra gruppen omfattade ärenden angående statsbidrag, skolorganisa-

222 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter SOU I974:36

toriska frågor, inrättande och tillsättning av olika tjänster inom skolväsendet. behörighets- och dispensfrågor, kommittéärenden, frågor rörande läromedel, prov och betygsättning, försöksverksamhet m m. Den senare gällde besvär över beslut angående bl a antagning till olika lärarutbildningar, tillsättning av vissa tjänster, behörighets- och dispensfrågor. tjänstledigheter, skolorganisatoriska frågor ochstatsbidragsfrâgor. Drygt 60 procent av de ärenden som regeringen avgjorde i forsta instans fördelade sig på sex av ärendegrupperna enligt följande: Ärendegrupp Antal ärenden Statsbidrag [86 Anställningsforhällanden (löner. arbets-

Av besvärsgrupperna tillhörde mer än 75 procent av ärendena tre ärendegrupper: Ärendegrupp Antal ärenden Antagning till olika lärarutbildningar. utbildning i studie- och yrkesoriente-

4.3 Skolöverstyrelsen

4.3. l Allmän funktion Den övergripande uppgiften för skolöverstyrelsen är att tillse att de av riksdagen och Kungl Majzt beslutade målen för utbildningen av barn och ungdom blir förverkligande, att skolverksamheten utvecklas och förbättras samt att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt. Därav följer att tyngdpunkten i skolöverstyrelsens arbete ligger på planerings- och utvecklingsverksamhet, medan uppgifter av rutinkaraktär väsentligen ligger på regionala och lokala myndigheter. De centrala uppgifterna kan sammanfattas under begreppen uppföljning, utvärdering. utveckling, planering, samordning, rationalisering och service. Det främsta målet för skolöverstyrelsens verksamhet är således att forbättra och utveckla verksamheten ute i skolorna enligt Iäroplanernas syfte

och inom angivna ekonomiska ramar. Övriga mål måste underordnas detta.

4.3.2 Äntbetsontrât/e Skolöverstyrelsen är central förvaltningsmyndighet for ärenden som rör skolväsendet, lärarutbildning m m. Till dess ämbetsområde hör:

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 223

Det obligatoriska skolväsendet Gynmasiala skolor m m Lärarutbildning Vuxenutbildning Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet Konstfackskolzm Särskolan Ungdoms- och folkbildningsverksamhet Förskolverksamhet för vissa handikappade bam Bidragsgivning till vissa organisationer, Föreningar m m Länsskolnämndernas verksamhet

4.3.3 Arbetxszi/i/øgi/tøi och organisation 4.3.3.1 Allmänt Enligt instruktionen skall skolöverstyrelsen tillse att utbildningens in- SFS 1965:737 och förbättras. Detta skall änd 19725339 nehåll och metoder fortlöpande förnyas, utvecklas ske i takt med forskningens framsteg och utvecklingen inom olika områden inom samhället. Även erfarenheter utanför vårt land skall beaktas. Skolöverstyrelsen skall sörja for en översiktlig och samordnad planering av utbildningsväsendets omfattning, inriktning och organisation. Därvid skall såväl den enskildes behov av och önskemål om utbildning som samhällets behov av utbildad arbetskraft beaktas. Ändamålsenliga planeringsmetoder skall utvecklas. Kostnadsutvecklingen skall följas och styrelsen skall verka för att resurserna utnyttjas effektivt. Förvaltningen inom utbildningsväsendet bör förbättras genom fortlöpande rationalisering. Utbildningsverksamheten på det regionala och lokala planet skall stödjas och främjas. Vidare skall skolöverstyrelsen tillse att kunskap om det pedagogiska utvecklingsarbetet snabbt sprids bland myndigheter och andra som är ansvariga för eller berörs av verksamheten. Skolöverstyrelsen skall fortlöpande samarbeta med andra centrala förvaltningsmyndigheter i syfte att samordna verksamheten inom utbildningsväsendet i sin helhet och anpassa utbildningen till olika grenar av yrkeslivet. Szimarbete skall även ske med andra myndigheter och institutioner samt organisationer på forskningens område och inom skilda områden av samhällslivet i övrigt. Skolöverstyrelsen har en lekmannastyrelse. vars sammansättning och arbetsuppgifter behandlas på s 237. Verksledningen utgörs av en generaldirektör och en överdirektör, som är generaldirektörens ställföreträdare. Skolöverstyrelsen är under verksledningen uppdelad på fem avdelningar, nämligen en undervisningsavdelning för skolan (S). en undervisningsavdelning för vuxenutbildning (V). en avdelning for lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete (L), en avdelning för planering (P) och en av-

delning för zidministrzitiva frågor (A). Varje avdelning leds av ett skolråd.

lnom varje avdelning finns ett antal byråer, som var och en föreslås av ett undervisningsråd. lnom vissa byråer ñnns relativt självständiga sektioner. som förestås av avdelningsdirektörer. Direkt underställda verksledningen

2 2 4 0 J .M G m w d .Wo m l a s 0 m a n .m a öl! .m H 0 m a r w m U M øø ifrer SOU 1974 :36

F12 4:2 .Skolöxlersl_vrølsen. 0 rganisariønsplan fr 0 m 1972-07-01

.

._92

.ømlmcm

.CE acw_

.m:m_c_Eum Coucømnzoxø.

Lova. _Eco_

;wzmtngon

.Enso

øc_.ov._w›:.uE

.:wn_._§2w_k .m:._0n:Emc_oxm

så:

.mcotwzcmmö cocxwmzwñEmv_

m .09

.mmåñümä

uxczacä .Smbzm concmm? ...mcoroa

E Gm

.omwå

:m:

82a

mctwcmi

...EE E L

25225804.

_. m m

m? ö.: 2.

,

m2:

mctocsq

...USS

._95

a

.mmc_cmmm_cm_oxw

mc_c_oummmctmcm_m

mzämmcwn_ .mctocøga :o:mm_cmm..o ;oumcmm›n. 2:215

p m m

a m a

a

m

.ass .›o._a

.v.33

.v__n:.:m..m_

.anwa

m

.xuoåa

_xumåaxwnoEnrrc_

.§2

neämczxumå:

.så

mcExEo:oxm .mzmmctmvrmåa

.måonv

E

m=_cn__a:.n.::0

:oo

.mcotxom

ö.

cozxou

E ...oo

mcêvznrou

1.2.9_

.xuaommuoa 200.89.:

p .om

m m

85m_ 35m_ .mmcE

_

asso§ 95:22:..

4 cm 9.:. me.: 4 4 m; h m.

u_ .xzmom T

E 925m

:oo

E

.uznäcmx

.E å. :oo

.ozcummcröåza

:_95

E _

mcEuznäcmxå .øUmcx._mE2mn.

.mcoixom

.oxsamogxzum

maiuznxzx

:omm:

v.2o__n_nx_o.

:ozxou

=

_mcaêêov_ mscuznä

cozxmømcotnøzoå_ cozxwmømcEuotb

_ m m

.E

mctmøzncosø: tecoxøcoaso.

cm_ mi. :o

6238.25. mzucocm:

ms: m5:

m_ m3

E

E

._

.Ew

.mcocfamcox

.muoxø

.§33

.mi zoo

mccåcutoøuxt»

_ouam

Emm.:

.en

u.m3_m:>m_u _mâoxänzoxm

:Soxuoimccio CEOJmEmNCEO

Eoc_

.ocotxam .ocoixum

:oo :uo

.öuxoåzoâu

.Evas

0.528050 5:92:80.. _oUm.Eo uoroxw

suv_

»§55 _axeâm

v m

533_ 823_

m

:mms:

p

m En mi. w .ofz m Ek H m” m”

a

:sexa

._mnwumc_cø_>.muca

.§83

.LES _ort_

ämm:

å.

mc_:m_.mu:=_m_umam

ma.: C20.

m . .E32 nuo xmm E23_

:Eoxnoimcêåu

.

câoxmmñmcE0

_mcozxwm

mEEmmcmEmm nsznsnoa

:_2333

mxmêxmzox;

cotxom

CEOXmUCHCÖ

h:

. .oem __25_ umam

. N m

m CW m .xw S 59:3_ 82 m :oo mi.

. _ _

SOU [974236 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 225

finns två sektioner, en för information och en för utrednings- och rationaliseringsarbete. Skolöverstyrelsens organisation framgår av figur 4:2. Skolöverstyrelsens organisation bygger på den s k funktionsprincipen, vilket starkt Förenklat innebär att enheterna svarar för var sin funktion. Det att ärenden av samma eller liknande slag oberoende av skolform betyder eller stadium handläggs på samma enhet. De kan därmed få en enhetlig Organisationsformen kräver dock ett omfattande kontaktarhandläggning. bete mellan olika arbetsenheter eftersom det i ett mycket stort antal ärenbehövs medverkan av flera olika enheter. Allra vanligast är sådan degrupper samverkan mellan enheter inom de två undervisningsavdelningarna, planeringsavdelningen och administrativa avdelningen. Funktionsindelningen är emellertid inte konsekvent genomförd. Flera avsteg har gjorts, t ex inom byrån för arbetsmarknadsutbildning samt beträffande vissa planeringsfrågor och administrativa ärenden inom avdelningen för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete. Den nuvarande organisationsprincipen har visat sig ha vissa svagheter; bl a försvåras kommunikationerna utåt, då erforderliga uppgifter om ett ärendes handläggning inte alltid kan erhållas från en och samma arbetsenhet eller person. För att minska olägenheterna med ett omfattande samråd i beslutsprocessen har ett antal tvärgående projektgrupper tillsatts för att förenkla ärendebehandlingen och göra denna mera enhetlig. Skolöverstyrelsens arbetsl97l enligt en av riksrevisionsverket genomförd enkät framgår av grupper tabell 4.l.

Tabell 4.1 Skolöverstyrelsens arbetsgrupper l97l enligt RRV-undersökning.

Utred- SO-grupper en- Interna tvär- el- Grup- Externa Summa ningar ligt Kungl ler projektgrup- per projekt- grupper där le- Maj:ts beslut per enl grupper medelsdamöter från SO Totalt Därav Totalt Därav rutin

Elevvårdsbyrån Yrkesutbildningsbyråerna 28 Lärarutbildningsbyråerna 39 Pedagogiska utvecklingsbyrån Ett

Arbetsmarknadsutbildnings-

a Varav cirka 70 utlagda till pedagogiska institutioner m m. b Exklusive grupper hänförliga till gruppkategori 3 och 5. c verkliga antalet grupper vilket ej kan erhållas ur denna uppställning. d Exklusive av pedagogiska utvecklingsbyrån ej specificerade grupper.

226 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

Följande uppdelning av skolöverstyrelsens personal kan göras: personal med ledningsfunktion handläggande personal övrig fast anställd forvaltningspersonal skolkonsulenter gymnasieinspektörer experter med långtidsuppdrag

Till den förstnämnda gruppen har hänforts all personal på de tidigare löneplanerna C och B. Det innebär att den innefattar även avdelningsdirektörer utan egen sektion. Till handläggare hänförs befattningshavare i tjänsteställning från amanuens till byrådirektör, till övrig *fast anställd förvaltningspersonal övriga befattningshavare. Skolråden redovisas på byrå l inom respektive avdelning. Skolöverstyrelsens personalorganisation framgår av tabell 4.2.

Tabell 4.2 Skolöverstyrelsens personalorganisation

Byrå eller mot- Petso- Hand- Övrig Skol- Gymna- Exper- Summa motsvarande nal med läggare forvalt- konsu- sie- ter med le - nings- lenter inspek- minst nings- perso- törer ettårsfunktion nal förordn

Verksledning 2 lnformationssekt l Utredningssekt l Revisionskontor Sl h) S2

kJU1ÃÄ\I\I*%J

w--woooomoooooouuxiamwmosbwaxm -woxn-oxuu-axoowoaxximxnxixo-mww

NmwAANNN-Amwwwrxøw

._

»KUU'UII'K«U>CDUND

_wN-LuN-WN_ONMJ›L»

_Np gg.- %

.- oo

._

___._.|\;._ .

own

p) _.._._

-Nw

x A 3 NO LI| Redovisningscentral UI Registratorexp

-#I\)-Lni üb-JBJO*

Skrivcentral Materielforv

Summa 57

S avdelningen totalt l87

serviceenheter)

Olika och arbetsuppgifter 227

myndigheters organisation

Verkets storlek, arbetets omfattning och den beskrivna organisationsförmen försvårar den interna verksinformationen. För att tillgodose bl a informationsbehovet finns därför ett antal formella informations-och beslutssammanträden. Chefssammanträde hålls varje måndag. l detta deltar förutom generaldirektören och överdirektören även skolråden och cheferna för byrå A3, informations- och utredningssektionerna. Samma dag hålls kanslisammanträde. I detta deltar förutom de nämnda tjänstemännen samtliga undervisningsråd. Den fortsatta informationen sker sedan avdelningsoch byråvis. Några gånger om året hålls orienteringssammanträde i vilket handläggarna deltar. Vid fasta veckosammanträden, avdelnings-, kansli- och chefssammanträden, anmäls inte blott inkomna ärenden av vikt utan även initiativärenden, Det är ärendets vikt och inte dess art. tex remissärende eller framställning till Kungl Majzt, som är avgörande om det anses böra anmälas. Antalet ärenden som årligen behandlas av skolöverstyrelsen är mycket stort. Som framgår av figur 4:3 fördelar sig ärendena mycket ojämnt på de olika arbetsenheterna. De är även av skiftande karaktär. allmänna uppgift att verka för undervisningens främ- Skolöverstyrelsens jande genom metodiska anvisningar. läroplansarbeten m ll långsiktiga uppdominerar undervisningsavdelningens arbete, medan planeringsavgifter och den administrativa avdelningen handlägger den löpande delningen strömmen av ärenden som gäller inrättande av tjänster, tjänstetillsättningar, av statsbidrag etc. Samråd förekommer emellertid därvid i stor beviljande utsträckning med undervisningsavdelningarna.

4.3.3.2 Ärendenas handläggning Bestämmelser om ärendenas handläggning ges i instruktionen för skolöverensam ärende, som inte skall styrelsen. Enligt 10 ä avgör generaldirektören nämnden. Undantag från denna regel avgöras i plenum eller i pedagogiska gäller dock för fråga om disciplinstraff, åtalsanmälan, llyttningsskyldighet, från tjänst eller läkarundersökning. l sådana ärenden fattas beavstängning slut och minst två skolråd. av generaldirektören l arbetsordning eller genom särskilt beslut kan uppdras åt annan tjänsteman att ärende eller grupp av ärenden som icke är av sådan avgöra beskaffenhet att generaldirektören bör fatta beslut. Enligt arbetsordningen beslutanderätt till skolråd beträffande delegeras som regel generaldirektörens ärenden, som inte är av principiell natur eller eljest av betydande vikt, såvida inte generaldirektören för visst fall bestämmer annorlunda. Skolråd äger i sin tur besluta att ärende eller grupp av ärenden må avgöras på byrå. Vid av dessa bestämmelser skall iakttas att ärende inte skall tillämpning nivå än vad omständigheterna motiverar. avgöras på högre Ärende avgörs efter föredragning av chefen för den avdelning, byrå eller sektion dit ärendet hör eller av särskilt förordnad föredragande. Beträffande handläggningen av tjänstetillsättningar har preciserade bestämmelser angivits i arbetsordningen.

228 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter SOU l974:36

Fig 4:3 Antalet in- och Anta| utgående ärenden pa de ärenden olika avdelningarna inom sö 1968-1971. 15 000- 14 000- 13 000- 12 000- 11000* 10 000 -h 9000- 8 000- 7 000- 6 000- 5 000- 4 000-l 3 000- 2 000- 1 000-

1968 1969 1970 1971 a För byrå P 4 (P 3) tillkommer dessutom årligen omkring 3 000 byggnadsärenden.

Konzmentar: Antalet ärenden som mått på arbctsbelastningen utgör inte en rättvisande mätmetod. En handfull ärenden av juridiskt eller tekniskt komplicerad natur kan vara lika arbetskrävande som ett mångdubbelt större antal ärenden av rutinkaraktär. Läroplansarbetet För grundskolan som sträckte sig över flera år samlade tex alla inoch utgående skrivelser under ett och samma diarienummer.

SOU [974236 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 229

Utöver arbetsordningen saknas närmare specifikation av vilka ärenden som får avgöras av skolråden. Inte heller finns något motsvarande beslut om vad som får delegeras till byrånivån. Eftersom arbetsordningen i delegationsparagrafen anger byrå och inte chef för byrå eller undervisningsråd kan byråchef låta annan tjänsteman på byrån fatta skolöverstyrelsens beslut i ett ärende. En spärr mot beslutsfattande på alltför låg nivå finns i den ovan återgivna bestämmelsen i arbetsordningen att ärenden av principiell natur eller_eljest av betydande vikt inte ens får avgöras på avdelningschefsnivå. Till skolöverstyrelsen inkommande ärenden fördelas av registratorerna efter postöppning och registrering till vederbörande arbetsenhet, byrå eller i vissa fall sektion. Byråchefen - elleri förekommande fall den han utsett - ärendena Fördelar mellan föredragande tjänstemän och bestämmer beslutsnivå. Praxis i fråga om beslutsnivå växlar mellan olika byråer och även inom de enskilda arbetsenheterna inom samma ärendegrupp. beroende bla på vilken betydelse det enskilda ärendet anses ha. Av svaren på en av utredningen genomförd enkät framgår att besluten vanligen inte fattas under byråchefsnivå.

4.3 .3. 3 U ndervisn/ngslrâgor Förverkligandet av de uppställda utbildningsmålen medför en rad pedagogiska uppgifter for skolöverstyrelsen. Dessa kan sammanfattas i tre med varandra direkt sammanhängande begrepp, nämligen läroplansuppföljning, kontinuerligt utvecklingsarbete och kontinuerlig läroplansöversyn. Ett forsta led i läroplansuppföljningen är att söka skapa en bild av hur läroplanen genomförs i landets skolor och vilka problem som uppstår. organisatoriska svårigheter som konstateras, hur lokaler. läromedel och materiel fungerar. Attityder hos lärare, elever, föräldrar etc är av intresse. Utvärdering sker av studieresultaten ifråga om kunskaper och färdigheter och så vitt möjligt även ifråga om elevens emotionella, sociala och kulturella utveckling. Den genom en mångfald olika kanaler insamlade informationen analyseras bl a med hänsyn till graden av samstämmighet med mål och anvisningar i läroplanen. Sedan analysen genomförts och problemområden fastställts övervägs åtgärder som skall leda till bättre överensstämmelse mel-

lan mål, verksamhet och resultat. Åtgärderna kan vara både långsiktiga

och kortsiktiga. Utvecklingsarbetet innefattar bla pedagogiskt utrednings- och utvecklingsarbete avseende enskilda ämnen, ämnesområden och stadier. Men det kan även gälla elevernas totala arbets- och fritidssituation, skolmiljön, de sociala målen etc. Metodik, planering av undervisningen och nya undervisningsmoment prövas och utvecklas fortlöpande. Praktiska pedagogiska funktionsforsök sker i utvecklingsblock eller i enskilda kommuner. Elever som av fysiska. psykiska eller andra skäl har särskilda svårigheter kräver speciella åtgärder inom undervisningen.

230 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

Skolans mål skall motsvara behoven i dagens och framtidens samhälle. Kontinuerlig Iäroplansöversyn måste därför ske. Målen i ämnen och basfärdigheter behöver preciseras. Kursplaner och metodiska anvisningar skall hållas ä jour med utvecklingen och kräver översyn. Nya planeringsexempel kan behöva tas fram och läroplanssupplement arbetas om. Inom gymnasieskolan finns ett mycket stort antal specialkurser och krav på nya framkommer ständigt. Befintliga läroplaner behöver omarbetas och nya utarbetas. Bestämmelser i skolstadgan behöver förtydligas eller kompletteras med anvisningar. Skolans allmänna anordning aktualiserar praktiska problem i fråga om lärotider, schemaläggning, avvikelser från normalläsår etc. Skolöveistyrelsen har uppgifter beträffande elevernas fördelning på klasser, grupper etc. Regler om intagning, betyg, flyttning och prövning utformas och prövas fortlöpande centralt. Utformandet av centrala prov har betydelse för uppehållande av en likvärdig utbildningsstandard inom landets skilda delar. Elevvårdsfrågor såsom Skolhälsovård. studie- och yrkesorientering, skolpsykologiska frågor och kuratorsuppgifter ägnas kontinuerlig uppmärksamhet. Flera utvecklingsprojekt inom detta område pågår. Undervisningsfrågorna handläggs huvudsakligen på undervisningavdelningen för skolan och undervisningsavdelningen för vuxenutbildning. Den förstnämnda är uppdelad på sex byråer och den senare på tre. Byrå Sl handlägger undervisningsfrågor rörande grundskolan, nomadskolan. specialskolan och särskolan samt pedagogiska frågor rörande ungdomsvårdsskolorna. Inom byrån finns en sektion som är sammanhållande arbetsenhet för specialundervisning inom alla skolformer. Sektionen skall även biträda andra arbetsenheter med expertis beträffande handikappundervisning. Byrå S2 svarar for undervisningsfrågor inom gymnasieskolans ekonomiska. sociala, samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningsvägar samt utbildningar for handel och kontor. Byrån är även sammanhållande enhet för vissa for gymnasieskolan gemensamma undervisningsfrågor såsom betyg, lärotider, schemaläggning m m. Den är även sammanhållande enhet för gymnasieinspektörernas verksamhet. Byrå S3 handlägger undervisningsfrågor inom gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildningsvägar liksom inom utbildningsvåigar för bygg- och anläggningsteknik, el- och teleteknik, fordonsteknik, processteknik, träteknik, Verkstadsteknik, beklädnadsteknik och livsmedelsteknik. Till byrån hör även sjöbefälsutbildning och enskilda skolor för yrkesundervisning. Byrån är indelad i två sektioner. Byrå S4 handhar undervisningsfrågor inom utbildningar förjordbruk med trädgårdsnäring. skogsbruk och konsumtion. Byrån svarar för frågor rörande vävning och hemslöjd inom alla skolformer. Den är uppdelad på två sektioner. Byrå S5 handlägger undervisningsfrågor avseende dels sjuksköterskeutbildningen inklusive vidareutbildning for sjuksköterskor, dels gymnasieskolans vårdlinje och konsumtions- och vårdlinje med specialkurser. Vidare faller inom byrå S5 specialkurser inom vårdområdet såsom arbetsterapeut- och sjukgymnastutbildningen, barnavårds- och ungdomsutbildningar, tandvårdsassistent- och åldringsvårdsutbildningar.

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

enhet för elevvårdsfrågor inom hela utbild- Byrå S6 är sammanhållande Byrån arbetar på tre sektioner, nämligen en for elevhälsovård ningsområdet. m m, en for skolpsykologi och en for studie- och yrkesorientering. Byrå Vl svarar forfolkhögskolamdet frivilliga folkbildningsarbetet, ungdoms- och fritidsverksamhet, upplysningsverksamhet i alkoh0l-, narkotikaviss undervisning för vuxna invandrare och kulturell verkoch tobaksfrågor, samhet för handikappade. lnom byrån linns en sektion for folkbiblioteksverksamhet Övergår 1974-10-01 1111 samt under- statens kulturråd Byrå V2 svarar for kommunal och statlig vuxenutbildning visning av vuxna zigenare och andra minoriteter. Byrån är indelad i två Byrå V3 har hand om arbetsmarknadsutbildning. sektioner Den ena sektionen handlägger underoch en planeringsenhet. visningsfrågor och den andra driftadministrationen. På planeringsenheten ankommer planerings-, organisations- och lokalfrågor samt frågor som sammed handikappundervisning och undervisning i svenska for inmanhänger vandrare inom arbetsmarknadsutbildningen. Vissa uppgifter rörande utvecklingsarbetet samordnas och handläggs av L med vilken de två undervisningsavdelningarna har omfattande avdelning samarbete. kräver fortlöpande samarbete med myndigheter, Läroplansarbetet branschorganisationer, kommunförbunden och arbetstagarorganisationer. Samverkan sker såväl i projektgrupper som i form av konsultationer. De två undervisningsavdelningarna är uppdelade på ett flertal arbetsenheter. En betydande samverkan sker emellertid såväl mellan arbetsenheterna inom de skilda avdelningarna som mellan avdelningarna. På såväl grundskolans som gymnasieskolans områden svarar skolkonsulenterna for en stor del av skolöverstyrelsens direktkontakter med skolorna. Skolkonsulenternas huvudsakliga arbetsuppgifter är läroplans- och samt rådgivning och service i undervisningsfrågor såväl utvecklingsarbete i enskilda ämnen som mer allmänt.

4.3.3.4 Pedagogiskt utvecklingsarbete och/örsöksverksarnhet

av utbildningens innehåll och undervisningsmetoder är en be- Utveckling för skolöverstyrelsen. Långsiktig forskning kombineras tydelsefull uppgift med målinriktat Arbetet bedrivs i kontakt med vetenutvecklingsarbete. skapliga institutioner i Sverige och utlandet. av läromedel sker i samverkan med olika intressenter. Utveckling är en nödvändig uppgift for att kunna bedöma i vad mån Utvärdering de uppställda målen for utbildningen nås. Utvecklingsarbete erfordras for att få fram instrument och metoder för en sådan utvärdering. Allteftersom elevvårdande åtgärder uppmärksammas mer framträder behovet av utvecklingsarbete inom den skolsociala verksamheten. lnom planeringsontrådet är utvecklingsarbetet kanske främst inriktat på utveckling av planeringsmetoder. men det gäller även byggnader. utrustning etc.

232 Olika myndigheters organisation och

arbetsuppgifter

inom administrationen behöver både metoder och hjälpmedel utvecklas. En viktig uppgift är att sprida utvecklingsarbetets resultat, så att de kommer hela utbildningsområdet till godo så fort som möjligt. Pedagogiskt utvecklingsarbete och försöksverksamhet är en uppgift för de flesta arbetsenheterna inom skolöverstyrelsen och utgör en viktig del

av den totala verksamheten. Samordningen av denna verksamhet sker av

avdelningen för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete och handläggs där på byrå L3. Denna är uppdelad på en sektion för skolforskning. en för läromedelsutveckling och en för utvärderingsfrågor. l anslutning till det kontinuerliga läroplansarbetet sysslar undervisningsavdelningarna fortlöpande med utvecklingsarbete. Utvecklingsarbete beträffande skolbyggnader samordnas inom planeringsavdelningen. Till byrå P3 är knuten en utvecklingsgrupp som arbetar med skolanläggningarnas utformning från funktionell, ekonomisk och byggnadsteknisk synpunkt samt utarbetar lokalnormer, lokalprogram och exempel på planlösningar. Till avdelningen är även knuten en skolbyggnadsgrupp med företrädare för en rad myndigheter. l samverkan med P3 pågår projekt rörande integrerade skolanläggningar. Den långsiktiga forskningen är i huvudsak utlagd som externa projekt till vetenskapliga institutioner. Detsamma gäller även mera målinriktat utvecklingsarbete. men det finns även ett stort antal interna projekt. En del utvecklingsarbeten utförs av läromedelsproducenter. Fro m 1973-07-01 har anslaget för pedagogiskt utvecklingsarbete fått en programindelning som ansluter till de olika resultatområdena inom skolöverstyrelsens verksamhet. Som beredande organ finns sex programgrupper, nämligen för förskola, lör grundskolan, lör gymnasieskola. för vuxenutbildning, för lärarutbildning och för gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete. l de olika programgrupperna ingår undervisningsråden för de närmast berörda byråerna. Undervisningsrådet på L3 ingår i samtliga grupper. Programgruppernas uppgift är att utarbeta forslag till mål för forskningsoch utvecklingsarbetet inom programmet, att inom anvisade ramar för programmet löreslå projekt. att medverka i petitaarbetet samt att utarbeta verksamhetsberättelse för programmet och föreslå åtgärder som kan löranledas av denna. Byrå L3 är samordnare för programarbetet. En betydande del av P3:s resurser tas i anspråk lör utvecklingsarbete beträffande skolanläggningar. Flera experter arbetar på heltid med dessa uppgifter. Utredningssektionen och den administrativa avdelningen medverkar i det administrativa utvecklingsarbetet med begränsade resursinsatser. Utöver skolöverstyrelsens personella resurser finns en ekonomisk resurs i form av ett särskilt anslag för forsknings- och utvecklingsarbete. För bud- För 1974/75 föreslås getåret l973/74 den till cirka 23 miljoner kronorl. uppgick Detta gör det knappt 27 miljoner möjligt att lägga ut externa forsknings- och utvecklingsprojekt och att anlita kronor. experter för interna projekt. Prop 1974:1, bil l0, s l25 För utvecklingsarbete avseende skolanläggningar lämnas medverkan även av andra statliga organ med forsknings- och utvecklingsuppgifterinom byggnadsområdet.

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 233

4.3.3.5 Planering och samordning Utbildningsväsendet tar i anspråk en betydande del av landets samlade resurser. Det är därför angeläget att resurserna utnyttjas effektivt. Utbildningsväsendet kräver långsiktig planering. Denna måste samordnas med övrig samhällsplanering, eftersom utbildningen är en viktig samhällsfunktion. Skolöverstyrelsens planeringsverksamhet innefattar bl a prognoser och undersökningar om Förändringar i samhällets och näringslivets krav på utbildningsväsendet. Det gäller fördelning av materiella och personella resurser efter angelägenhetsgradering. Det gäller uppskattningar for Iångtidsbudgeter och avvägningar for det årliga petitaarbetet. Betydelsefulla planeringsfrågor är skolornas lokalisering, dimensionering och organisation. Särskild aktualitet har dessa problem fått i samband med de senaste stora skolreformerna. De kräver emellertid fortlöpande uppmärksamhet eftersom skolväsendet ständigt förändras. Skolöverstyrelsen ger råd och stöd åt regionala och lokala myndigheter beträffande skolplanering samt samarbetar i sådana frågor med huvudmännen for skolorna. med branschorganisationer m fl.

En viktig planeringsuppgift är att kartlägga och samordna skolväsendets

informationsbehov. Med nu gällande bestämmelser har skolöverstyrelsen omfattande uppgifter inom personalplaneringen for skolan. Skolöverstyrelsen fördelar inom fastställda ramar ordinarie lärartjänster for gymnasieskolan och beslutar om studierektorer vid gymnasieskolan typ S2 och biträdande rektor vid gymnasieskola typ Sl samt om inrättande av tjänster som biträdande skoldirektorer och i vissa fall som skoldirektör. Vidare planerar skolöverstyrelsen lärarutbildningens omfattning och inriktning. Planeringen av skolanläggningar omfattar även lokalnormer och lokalprogram. l planeringsuppgiften ingår angelägenhetsgradering av skolbyggnadsprojekt och samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna. Samtliga arbetsenheter svarar for planering och samordning men i forsta hand är detta en uppgift för planeringsavdelningen. För planering av lärarutbildningen svarar dock avdelningen for lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete. Betydande delar av planeringen för arbetsmarknadsutbildning sköts av byrå V3. Planeringsavdelningen är indelad i tre byråer. Byrå Pl arbetar på fyra grupper. Prognosgruppen utarbetar skolöverstyrelsens långtidsbedömning och beräknar skolväsendets långsiktiga personalbehov. Utredningsgruppen initierar och utarbetar underlag for beslut med långsiktig verkan och bevakar utbildningsplaneringens samordning med annan samhällsplanering. lnformationsgruppen kartlägger och samordnar skolväsendets informationsbehov och utför organisationsuppföljningar inom skolväsendet. Planeringsgruppen har till uppgift att utveckla och införa planeringsmetodik. Byrå P2 handhar den regionala och lokala utbildningsplaneringen. frågor om skolorganisationen samt skolornas lokalisering och dimensionering. Byrå P3 handlägger alla frågor som rör skolanläggningar med avseende på såväl byggnader som inredning och utrustning.

234 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

Planeringsavdelningen ansvarar för handläggningen av planeringsuppgifterna. Vid beredningen av flertalet planeringsärenden medverkar emellertid även andra arbetsenheter, särskilt undervisningsavdelningen för skolan och då främst de byråer som handlägger undervisningsfrågor avseende gymnasieskolan. Även statistiska centralbyrån svarar för uppgifter i fråga om utbildningsstatistik.

4.3.3.6 Rationalisering Det väsentliga målet for rationalisering är att söka åtgärder som ger största möjliga effekt av de resurser som sätts in i utbildningsväsendet. Därmed sker en koppling till utvecklingsarbete och planering. En annan uppgift är att utveckla en snabbt och säkert fungerande förvaltning inom utbildningsområdet. Rationalisering är en arbetsuppgift för samtliga arbetsenheter. Utredningssektionen har emellertid som speciell uppgift att på verksledningens uppdrag och i samverkan med berörda enheter utöva rationaliseringsverksamhet beträffande skolöverstyrelsen, statliga skolor under denna samt den regionala och - isamverkan med kommunförbundet den lokala skolförvaltningen. Den är även samordnande enhet for utnyttjande av ADB och i frågor rörande standardiseringsverksamhet.

4.3.3.7 Administration l det nuvarande skolsystemet har skolöverstyrelsen omfattande administrativa uppgifter. Budgetarbetet for ämbetsområdet är mycket omfattande. För vissa områden handlägger skolöverstyrelsen direkt statsbidragsärenden. För andra områden är medverkan indirekt genom arbete med organisationsplaner som bildar underlag för statsbidrag etc. Personalärendena är omfattande. De gäller bla löne- och avtalsfrågor. behörigheter, meritvärdering och tjänstetillsättningar. l samband med reformforslag inom skolväsendet behövs analyser for att kartlägga administrativa konsekvenser. utredningar om administration och forslag till organisationsplaner. En uppgift är ;administration av skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna. Den administrativa avdelningen svarar för dessa uppgifter. Den är indelad - i tre byråer och en arbetsenhet APR-gruppen vid sidan om den reguljära byråorganisationen. (APR :administrativ planering av reformer). Byrå Al handlägger personalfrågor for skolväsendet. Till byrån hör meritkontoret. Byrå A2 handlägger budgetfrågor, löne- och zivtalsfrågor för skolväsendets personal, statsbidragsfrågor och allmänna juridiska frågor. Byrån är indelad i tre sektioner, nämligen en för viss statsbidragsgranskning, en för löneoch avtalsfrågor samt en för budget- och anslagsfrågor. Den senare är direkt underställd Avdelningschefen Byrå A3 handhar administration av skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna.

Olika och arbetsuppgifter 235

myndigheters organisation

APR-gruppen - den särskilt organiserade enheten - har huvudsakligen från administrativ adansvar för planering av reformer synpunkt. Många ministrativa kräver medverkan från andra arbetsenheter inom veruppgifter ket. APR-gruppen måste fortlöpande ha såväl interna som externa kontakter. Avtalsslutande myndighet för huvuddelen av skolväsendets personal är statens avtalsverk. Skolöverstyrelsen ger i regel underlag for förhandlingarna. administrationen och vissa forvaltningsuppgifter inom Den gemensamma skolväsendet torde ta i anspråk ungefär en tredjedel av de arbetsinsatser som ämbetsverkets handläggande personal svarar for.

4.3.3.8 Lärarutbildning

svarar för utbildning och vidareutbildning av lärare for Skolöverstyrelsen förskolans, och gymnasieskolans verksamhetsområden samt grundskolans för sjuksköterskeutbildning och folkhögskolor. Planering av lärarutbildningoch inriktning skall ske med hänsyn till framtida behov ens omfattning av lärare av olika slag. Lärarutbildningens innehåll och inre organisation skall utformas och anpassas med sikte på lärarnas undervisningssituation i olika skolformer. Samarbete skall ske med universitetskanslersämbetet universiteten etc och med och i fråga om ämnesinnehåll. kursfordringar näringslivet beträffande utbildningen i yrkesinriktade ämnen. som erfordras for tillämpning av lärarhögskolestadgan med- Anvisningar delas av skolöverstyrelsen, som även svarar för petitaarbete for lärarhögskolorna och ansvarar for medelsfordelningen. sköter intagningen till lärarutbildning inom sitt verk- Skolöverstyrelsen samhetsområde med undantag av teckningslärarinstitutet och slöjdlärztrseminariet. svarar vidare for allmän planering och utveckling av Skolöverstyrelsen for lärare. skolledare och annan personal inom fortbildningsverksamheten skolväsendet. l viss omfattning anordnar Överstyrelsen fortbildningskurser och konferenser. En betydande fortbildningsverksamhet anordnas av lärar- Denna samordnas av högskolorna och genom länsskolnämndernas försorg. Skolöverstyrelsen, som ger anvisningar och tilldelat medel. Lärarutbildningen är en uppgift for byråerna Ll och L2 inom avdelningen för lärarutbildning och ;nedagogiskt utvecklingsarbete. svarar för grundutbildning och vidareutbildning av lärare. lnom Byrå Ll byrån finns en arbetsgrupp för organisationsfrågor m m (lärarutbildningens dimensionering etc). Till byrån är knuten en sektion for intagning till lärarutbildning. Byrå L2 handlägger fortbildningsfrågor. av lärarbehov utförs av byrå Pl. Frågor om lokalisering och Beräkningar av lärarhögskolor handläggs i setmarbete med byrå P2. dimensionering Ett flertal interna tvärstrukturella projektgrupper arbetar med låirarutbild-

ningsfrågor. Skolkonsulenterna medverkar i granskningen av ämnesinnehåll i lärar-

utbildningen.

236 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

4.3.3.9 Tillsyn och kontroll

Skolöverstyrelsen skall enligt verksinstruktionen ha inseende Över den undervisning som meddelas vid skolor inom dess ämbetsområde. Den skall även ha inseende över det allmänna folkbildningsväsendet samt utbildning, vidareutbildning och fortbildning för lärare. l detta ligger att skolöverstyrelsen har skyldighet att fortlöpande hålla sig informerad om utbildningens standard och den pedagogiska utvecklingen ute i de enskilda skolorna. Uppmärksamhet skall ägnas undervisningens planläggning och genomförande samt ämnenas innehåll och utveckling. Information om tillståndet ute i skolväsendet tillförs skolöverstyrelsen dagligen genom en mängd kontakter. Tillsyn sker även genom besök i skolorna. Formella inspektioner förekommer däremot sällan. Bland skolöverstyrelsens kontrolluppgifter ingår att verka föratt resurserna utnyttjas ändamålsenligt. Tillsyn och kontroll är uppgifter för samtliga arbetsenheter. Vad gäller inspektionsverksamhet svarar skolråden på avdelningarna S. V och L för samordning av denna såväl inom verket som med länsskolnämnderna. När det gäller gymnasieskolan ingår tillsyn och kontroll såsom en väsentlig uppgift för gymnasieinspektörerna. Inspektionen omfattar i första hand ämnesteoretiska och åimnesmetodiska frågor. Varje inspektör har ett ämne eller en ämnesgrupp att uppmärksamma. men verksamheten omfattar även generella företeelser i undervisningen. Även skolkonsulenterna och folkbildningskonsulenterna deltar i begränsad omfattning i tillsynsverksamheten. Väsentliga insatser inom detta område görs genom länsskolnämnderna.

4.3.3. l0 Rådgivning och service

Informationen om utbildningsverksamheten riktar sig till många mottagargrupper. Allmänheten informeras genom press. radio och TV med vilka fortlöpande kontakt hålls. lnformationskontakterna med utländska och svenska myndigheter och organisationer är omfattande. Informationen till myndigheter och befattningshavare inom skolväsendet gäller främst bestämmelser och anvisningar om skolverksamheten. l anslutning härtill sker en omfattande rådgivning. l ett verk av skolöverstyrelsens storlek och struktur blir de interna informationsuppgifterna betydande. Serviceaktiviteter av många slag förekommer. Meritkontoret ger service i tillsättningsrutinen (byrå A l). Förhandsgranskning av ritningar till skolanläggningar utförs (byrå P3). Statistiska data och prognoser tillhandahålls (byrå P l). Bland serviceåtgärder kan även inräknas produktion av läromedel liksom konstruktion och produktion av prov (byråerna S2, L3). En tidskrävande uppgift är att besvara frågor från zillmänheten, föräldrar, lärare, skolledare m fl. lnom skolöverstyrelsen finns en informationssektion, vars uppgift är att sköta information till press, radio, television samt internt inom verket. Den skall vidare sköta information till utlandet rörande det svenska utbildningsväsendet. handlägga internationella frågor samt ta emot och organisera studiebesök. Viktigare generella bestämmelser. zinvisningar och meddelanden om skol-

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 237

verksamheten sprids genom Utbildningsväsendets författningsbok (UFB) och Pedagogiska meddelanden (PM). De ges ut av Utbildningsförlaget.

4.3.4 Sko/överstyre/sens styre/se och pedagogiska nämnden Styrelsen består av generaldirektören och överdirektören, vilka är ordförande respektive vice ordförande, samt nio andra av Kungl Majzt för fyra år i sänder utsedda ledamöter. Av ledamöterna skall en äga god förtrogenhet med arbetsmarknadsfrågor och en representera universitets- och högskoleväsendet. Tre skall företräda arbetsgivar- och avnämarintressena inom respektive industri och hantverk, handel och kontorsverksamhet samt vårdområdet. Tre skall företräda arbetstagarintressena (LO, TCO och SACO). En utses bland företrädare för primärkommunerna. För var och en av de nio ledamöterna finns en suppleant. Därutöver utser Kungl Majzt varje år en elevrepresentant och suppleant för denna. Styrelsen sammanträder i regel tio gånger under året, därest inte särskilda förhållanden ger anledning till extra sammanträden. Vid styrelsesammanträde äger skolråd samt cheferna för byrå A3, informationssektionen och utredningssektionen närvara. Vederbörande skolråd skall närvara vid behandling av ärende som hör till hans avdelning. Styrelsen avgör i plenum viktigare författningsfrågor, frågor av särskild vikt om undervisning, planering eller organisation inom utbildningsväsendet, viktigare frågor om styrelsens organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter, förslag till anslagsframställning hos riksdagen och andra frågor av större ekonomisk betydelse. Även andra frågor som generaldirektören hänskjuter till plenum skall avgöras av styrelsen. Generaldirektören har såsom ordförande i styrelsen att bedöma vilka ärenden som bör tas upp på plenum. Ett mycket viktigt årligen återkommande ärende är skolöverstyrelsens petita. Parallellt med beredningen på kansliet tas principiella frågor upp till övervägande i styrelsen. Petitafrågor behandlas normalt vid ett flertal sammanträden. Styrelsen har därmed möjlighet att avgöra vilka frågor som skall prioriteras. Vanligast förekommande ärenden i övrigt är remissyttranden över utredningar av väsentlig betydelse för utbildningsområdet. Vid varje plenum förekommer i allmänhet 5-6 beslutsärenden. Härutöver informerar ordföranden regelbundet om aktuella frågor, som inte kräver beslut av styrelsen men ändock är av intresse för den. Ofta lämnas även sådan information som svar på frågor från ledamöter. Från 1971 finns hos skolöverstyrelsen en pedagogisk nämnd. Den består av ordförande och sex andra ledamöter jämte personliga suppleanter, vilka samtliga utses av Kungl Majrt. Nämnden är ett rådgivande organ med uppgift att bereda frågor om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Däri inbegrips även utvärdering av utbildningsverksamheten. Genom beslut i plenum kan styrelsen överlämna åt pedagogiska nämnden att avgöra pleniärenden inom nämndens verksamhetsområde. From 1974-07-01 skall inom skolöverstyrelsen finnas en läromedelsnämnd. Denna skall svara för objektivitetsgranskning av samtliga centrala

238 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

läromedel i Samhällsorienterande ämnen för det obligatoriska skolväsendet och för gymnasiala skolformer samt för vuxenutbildningen. Den bör på eget initiativ eller efter anmälan kunna objektivitetsgranska även andra centrala läromedel.

4.4 Vissa övriga myndigheter och organisationer

4.4. l A rbetsmarknadsstyre/sen Arbetsmarknadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor samt chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna. Styrelsen har bl a överinseende över den offentliga arbetsförmedlingen, övar tillsyn över annan arbetsförmedling än den offentliga samt leder arbetsvårdsverksamheten och den statliga yrkesvägledningsverksamhet som ej ankommer på annan myndighet. Länsarbetsnämnderna har bl a motsvarande uppgifter på länsplanet. Det åligger dem sålunda exempelvis att i samarbete med skolor och myndigheter planlägga och ha tillsyn över den offentliga yrkesvägledningen. På sysselsättningspolitiska grunder bedrivs i vårt land en omfattande arbetsmarknadsutbildning. Den sker i olika former men företrädesvis inom av skolöverstyrelsen administrerade särskilda omsk0Inings-, fortbildningsoch nybörjarkurser. Arbetsmarknadsutbildning kan även meddelas i det reguljära skolväsendet eller direkt i företag. Budgetåret 1972/73 omfattade utbildningen cirka 135 000 personer. Av dessa deltog omkring hälften i de särskilda kurserna, medan en fjärdedel erhöll utbildning i det reguljära skolväsendet. Resten deltog i någon form av företagsutbildning. Skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen svarar gemensamt för planeringen av den del av utbildningen som bedrivs i skolöverstyrelsens regi. Arbetsmarknadsstyrelsen kan sägas beställa kurser hos skolöverstyrelsen, som därefter svarar för den pedagogiska planeringen och för driften av dessa kurser. På regional nivå svarar särskilda kursstyrelser på skolöverstyrelsens vägnar för vissa uppgifter som sammanhänger med de särskilda kurserna. l kursstyrelsen ingår representanter för bl a länsarbetsnämnd och länsskolnämnd. l fråga om övrig arbetsmarknadsutbildning fullgör länsarbetsnämnderna en del av de uppgifter som sammanhänger med denna, varvid samråd äger rum med olika regionala och lokala myndigheter. Länsskolnämnderna har inseende över arbetsmarknadsutbildningen endast till den del den bedrivs inom ramen för det reguljära skolväsendet. För det fortlöpande samarbetet mellan Skolöverstyrelsen och arbetsmark- nadsstyrelsen har skapats ett särskilt samarbetsorgan SAMS (Samarbetsdelegationen för omskolningskurser m m).

4.4.2 Socialstyrelsen Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialvården, hälso- och sjukvården samt läkemedelsforsörjningen. Bland dess uppgifter ingår att vara centralmyndighet för de cirka tjugo ungdomsvârds-

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 239

skolorna i landet. Styrelsen har att fördela eleverna på de skilda skolorna, leda och övervaka verksamheten, utfärda erforderliga anvisningar och föreskrifter samt genom inspektioner och på annat sätt skaffa sig noggrann kännedom om förhållandena vid skolorna. För en ändamålsenlig utveckling av skolverksamheten krävs samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen och andra berörda myndigheter, tex skolöverstyrelsen och vederbörande länsskolnämnder, under vilkas inseende undervisningen av skolpliktiga elever vid ungdomsvårdsskolorna står. Även ifråga om verksamheten vid särskolor for psykiskt utvecklingsstörda samarbetar socialstyrelsen nära med nyssnämnda skolmyndigheter. Tillsammans med .skolöverstyrelsen har socialstyrelsen högsta tillsyn över denna verksamhet med den fördelning som Kungl Majzt bestämmer. För varje inrättutvecklingsstörda skall en av dessa båda myndigheter vara ning för psykiskt huvudtillsynsmyndighet. För att tillgodose personalbehovet för hälso- och sjukvård samt socialvård bedrivs en omfattande och mångskiftande utbildning på olika nivåer, bl a inom vid vissa specialinriktade utbildningsanstalter och gymnasieskolan, särskilt anordnade kurser. Socialstyrelsen medverkar på olika sätt genom i planeringen av dessa utbildningar, tex vad gäller frågor rörande personalbehov, inriktning och omfattning av olika utbildningar samt därmed sammanhängande läroplansarbeten. Socialstyrelsen är även tillsynsmyndighet för kommunernas barnstugeverksamhet, omfattande både heltidsförskola (barndaghem) och deltidsförskola (lekskola). Som ett centralt samarbetsorgan med rådgivande funktion till socialstyrelsen och skolöverstyrelsen skall under 1974 inrättas en förskoledelegation.

4.4.3 Universitetskanslersätnbetet Universitetskanslersämbetet är central förvaltningsmyndighet för universiteten och vissa högskolor. Ämbetet har sålunda inseende över postgymnasial utbildning som till övervägande del bygger på gymnasieskolan. Tillsammans med skolöverstyrelsen anordnar ämbetet vissa kompletterande utbildningar. Gemensamma intresseomrâden har de båda myndigheterna och inriktningen av de blivande lärarnas även vad gäller dels omfattningen och utbildning samt fortbildning och vidareutbildning av läundervisning rare, dels pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. en rad förändringar SOU 1973:2 1968 års utbildningsutredning (U 68) har föreslagit beträffande ämbetsverkets organisation och arbetsuppgifter. Bl a föreslås att det huvudsakliga ansvaret för lärarutbildningen överförs från skolöverstyrelsen till universitets- och högskoleämbetet.

4.4.4 Statens avtalsverk Statens avtalsverk är central förvaltningsmyndighet for förhandlingar om anställnings- eller arbetsvillkor. Verket skall arbeta för en ändamålsenlig inom sitt område samt i lämpliga former samarbeta med motlönepolitik svarande kommunala och enskilda organ. Det skall vidare bla meddela

240 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

de föreskrifter och anvisningar som behövs för tillämpningen av kollektivavtal som verket slutit.

4.4.5 Riksrevisionsverket Riksrevisionsverket har bl a att övervaka att verksamhet som faller under

dess granskning är ordnad på ett ändamålsenligt, planmässigt och från all-

mänt ekonomiska synpunkter tillfredsställande sätt. Riksrevisionsverket bedriver som ett led i sin granskning av den statliga verksamhetens effektivitet en omfattande förvaltningsrevision, som för närvarande också i hög grad omfattar skolväsendet. Särskilda förvaltningsrevisionella projekt bedrivs således eller har bedrivits beträffande skolöverstyrelsens verksamhet, de pedagogiska utvecklingsblocken, skolöverstyrelsens anvisningar. medelsförvaltningen under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete, statsbidragen till driften av det kommunala skolväsendet, lärarfortbildningen, studiecirkelverksamheten samt lärarhögskolorna. Som ytterligare exempel på riksrevisionsverkets arbetsuppgifter inom skolans område kan erinras om dess befattning med statsbidragen till driftkostnader dels för det allmänna skolväsendet, dels för gymnasieskolan. l förstnämnda fallet har länsskolnämnden att före den l april tillställa verket det ena exemplaret av de statsbidragsrekvisitioner som skolstyrelserna kommit in med samt avskrifter av nämndens beslut i dessa ärenden och underrättelser om avvikelser. l sistnämnda fallet svarar kommunen för revisionen av räkenskaperna. Framställer kommunens revisorer anmärkningar skall dessa utan onödigt dröjsmål delges riksrevisionsverket. l båda fallen äger verket att granska tillämpningen av statsbidragskungörelsen, företa erforderliga undersökningar och i övrigt vidta de åtgärder som revisionen ger anledning till. Andra sidor i riksrevisionsverkets arbete speglas exempelvis i bestämmelserna om statligt driftbidrag till gymnasieskolan respektive folkhögskolorna. l båda fallen heter det att skolöverstyrelsen i samråd med riksrevisionsverket har att meddela de anvisningar och fastställa de formulär som fordras för tillämpningen av kungörelsen. Bland riksrevisionsverkets uppgifter må slutligen framhållas dess ansvar för genomförandet och vidareutvecklingen av det statliga ekonomi-administrativa systemet (SEA-stystemet), innebärande bl a en ny statlig organisation av redovisnings- och revisionsverksamheten och en redovisning som avses kunna leda fram till en långsiktig ekonomisk planering på programbudgeteringens grund. Under riksrevisionsverket har sedan de myndigheter till vilka de nya redovisningscentralerna och revisionskontoren förlagts,tex skolöverstyrelsen, en stor del av ansvaret för och arbetet med genomförandet av de nya principerna vid de myndigheter som betjänas av dessa organ.

4.4.6 Övriga statliga myndigheter

Ett antal övriga statliga myndigheter har arbetsuppgifter som berör skolans verksamhet. Statens invandrarverk skall främja invandrarnas anpassning i Sverige och i samråd med berörda myndigheter föreslå åtgärder. Utbildning

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 241

är därvid en viktig åtgärd. Statistiska centralbyrån handhar bl a utbildningsstatistiken. Den av statskontoret bedrivna rationaliseringsverksamheten kan även avse åtgärder inom skolansnområde. Statens personalnämnd är central för den personaladministrativa verksamheten inom förvaltningsnämnd statsförvaltningen och inom statsunderstödd verksamhet samt har att centralt svara för omplaceringsfrågor. yttra sig i frågor om sjukpension m m. En del av arbetarskyddsstyrelsens uppgifter berör även skolverksamheten, tex vissa av styrelsen meddelade Föreskrifter, råd och anvisningar i skyddstekniskt och yrkeshygieniskt syfte. Statens brandinspektion skall bl a I statens brandnämnd fro m 1974-O7-Ol ge råd och anvisningar till kommuner och enskilda i frågor av betydelse för brandförsvaret. Skolornas tralikundervisning är en angelägenhet av intresse såväl for trqfiksäkerhetsverket och dess distriktsorganisation som för Sistnämnda myndighet har därjämte bl a att i samverkan rikspo/isstyrelsen. med skolöverstyrelsen och socialstyrelsen överväga olika åtgärder för att och motverka brottslighet och annan missanpassning bland barn förebygga Statens och bostadsstyrelsen kan och ungdom. planverk, byggnadsstyrelsen inom sina respektive verksamhetsområden även ha uppgifter av betydelse för skolan. Statens institut/ör läramedelsinformation skall enligt statsmakternas beslut inrättas den 1 juli 1974. Det skall svara för registrering av och information om centrala läromedel samt administrera stödet till produktion av läromedel inom bristområdet.

4.4.7 Svenska kommunförbundet och Landstings/örbttndet

Vid sidan av de centrala statliga myndigheter och organ som har tillsyn inom skolväsendet fyller Svenska över eller i annan ordning fullgör uppgifter kommunförbundet och Landstingsförbundet betydelsefulla servicefunktioner inom detta område. Svenska kommunförbundet är enligt stadgarna en sammanslutning av primärkommuner med uppgift att tillvarata deras gemensamma intressen, samverkan dem emellan samt bistå dem i deras verksamhet. Förfrämja bundets beslutande organ är kongressen. Förbundsstyrelsen utövar ledningen av förbundets verksamhet och har inseende över dess övriga organ. För beredande uppgifter finns delegationer, bl a en skol- och kulturdelegation. Förbundskansliet handhar under styrelsen förbundets administration och verksamhet. Förhandlingsdelegationen företräder förbundet och fortlöpande dess medlemmar vid förhandlingar med arbetstagarnas organisationer i fråför hos kommunerna anställd personal. Den har gor om anställningsvillkor bindande verkan för förbundet träffa avtal och fatta beslut i rätt att med och avtalsfrågor, vilka förbundets medlemmar har att tillämpa förhandlingsi enlighet med delegationens rekommendationer. lnom län bildar medlemskommunerna en länsavdelning av förvarje bundet. lnom länsavdelningen verkar bl a delegationer för skolfrågor med beredande och verkställande uppgifter. Landstingsförbundet är en sammanslutning av landstingskommunerna med i princip likartad uppbyggnad. De två förbundens väsentligaste uppgiftsområden är att ge råd och service i juridiska, ekonomiska och kommunaladministrativa frågor, att vara opi-

242 Olika myndigheters organisation och arbersuppgiñøl

nionsorgan och språkrör för kommunala intressen och synpunkter, att fungera som centrala förhandlingsorganisationer på den kommunala arbetsmarknaden samt arr förmedla information och utbildning till kommunala lörtroendemän och befattningshavare. 1 förhållande till statsmakterna försöker de två förbunden tillvarata de kommunala intressena. bla i svar på statliga remisser och genom framställningar till Kungl Majzt och andra statsorgan. 1 viss omfattning ges forbunden möjlighet att framföra synpunkter redan på beredningsstadiet. 1 förhållande till medlemmarna är rådgivning och rekommendationer de naturliga aktionsformerna. Förbundens befattning med skolfrågor gäller bl a tolkning och tillämpning av skolförfattningar, statsbidragsärenden, skolkostnader, löne- och avtalsfrågor, personal- och fritidsanläggningar, fastighetsskötsel, läromedel, skol-

skjutsar,skolmåltidenstädning,vaktmästarorganisation,organisation av och

arbetsrutiner vid skolkanslier. rektorsexpeditioner och skolbibliotek. Förbundens rådgivnings- och serviceverksamhet synes vara av väsentlig betydelse för den icke statligt reglerade delen av den kommunala skolverksamheten. Som förhandlingsparter på den offentliga sektorns arbetsgivarsida har staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet en del gemensamma intressen. För samråd och information i avtalsfrågor finns sedan 1950 ett särskilt organ: Statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor. Ett samarbetsorgan av annan karaktär är Kommunernas linansråd, som har att medverka vid prövningen av de kommunala låneärenden som underställs Kungl Majzt.

4.5 De statliga regionala organen

4. 5. 1 Länssko/nänzndørrza

Länsskolnämnderna inrättades från och med den l juli 1958 efter förslag från SOU 1955:31 1951 års skolstyrelseutredning “Skolväsendets lokala och regionala ledning samt lärartillsättningen”. inrättandet av länsskolnämnderna måste ses mot bakgrund av andra reformer på skolans område som vidtogs samtidigt eller som då planerades. Samtidigt med länsskolnämnderna inrättades nya kommunala skolstyrelser

för den obligatoriska skolan och flertalet kommunala och statliga högre

skolor. Genomförandet av den nioåriga skolan krävde planering och samordning Iångt utöver de dåvarande kommungränserna. Också för yrkesutbildningen och övriga frivilliga skolformer fanns ett liknande behov. För den förestående expansiva utvecklingen bedömde man det nödvändigt att

den kommunala planeringen stöddes och samordnades genom en regional

myndighet med lekmannainslag. SOU 1973:48 1 betänkandet “Skolans regionala ledning” föreslår länsskolnämndsutredningen att länsskolnämnderna ersätts med ett i tjänstemannaorgan - varje län länsskolinspektionen under skolöverstyrelsen. (Se avsnitt 4.5.3 s 247 D

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 243

4.5. l .l Organisation Nämndernas organisation regleras genom bestämmelser i skollagen och länsskolnämndsinstruktionen. SFS 1965:741, ändr senast vara bosatta inom 9733358 Länsskolnämnden består av nio ledamöter, vilka skall länet. De utses for tre år räknat fro m den l januari året efter det då val och kommunfullmäktige ägt rum. Fem ledamöter utses av landstingsmän av landstinget bland personer som visat intresse for utbildningsfrågor. Kungl Majzt utser två ledamöter, varav en företräder arbetsgivare och en arbetstagare skolöverstyrelsen utser en ledamot. som skall ha pedagogisk sakoch erfarenhet. och länsstyrelsen en ledamot, som skall vara i kunskap allmän anställd forvaltningsjurist eller domare. En av ledamöterna tjänst utses av Kungl Majzt till ordförande i nämnden. Vid länsskolnämnd utom i Gotlands län skall finnas ett tekniskt varje råd bestående av ordförande och minst två andra ledamöter, vilka utses av skolöverstyrelsen bland personer som visat intresse for utbildningsfrågor inom det tekniska området och som äger god industriell erfarenhet i ledande eller god kännedom om teknisk utbildning och forskning. l län befattning med skall det tekniska rådet utöver nämnda ledamöter ha sjöbefalsskola en ledamot med intresse for utbildningsfrågor på sjöfartens område och praktisk erfarenhet av verksamheten inom detta område. Vid länsskolnämnd finns en eller flera skolinspektörer. Antalet varje inspektörer per nämnd varierar mellan en (Gotlands län) och fyra (Stockholms och Norrbottens län). En av skolinspektörerna vid varje nämnd är länsskolinspektör och som sådan chef for nämndens kansli. En av inspektörerna i Norrbottens län är tillika nomadskolinspektör och skall utöver ha särskilt ansvar for nomadskolväsendet och öv riga skolinspektörsuppgifter for annan utbildningsverksamhet och kulturell verksamhet bland samerna. Tjänst som skolinspektör tillsätts av Kungl Majzt genom fullmakt. Länsskolinspektör förordnas av Kungl Majzt för viss tid, högst sex år, efter anmälan av generaldirektören i skolöverstyrelsen. Vid nämnd finns en ordinarie tjänst som byrådirektör, en extra varje - for Gotlands ordinarie tjänst som länsskolpsykolog län gäller särskilda - som föreståndare for länscentralen for pedaregler . en arvodestjänst (LPH), en arvodestjänst som fortbildningsledare samt gogiska hjälpmedel ett varierande antal arvoderade deltidstjänster som fortbildningskonsulenter. Därutöver finns hos vissa nämnder konsulenter för rörelsehindrade och for elever. De har till uppgift att regionsvis ge service åt flera synskadade länsskolnämnden Riksdagen har beslutat att LPH-verksamheten skall upphöra den 1 juli 1974. Vidare finns vid länsskolnämnderna tjänster för kanslister, kansliskrivare, kontorister och kontorsbiträden.

4.5.1 .2 Verksamhetsområde Enligt skollagen har länsskolnämnden inseendet över grundskolor, specialskolor och gymnasieskolor i länet med därtill hörande verksamhet. Därjämte skall nämnden öva tillsyn över undervisningen av skolpliktiga barn i enskilda

244 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

skolor och vid sjukvårdsanstalter och barnhem. Genom länsskolnämndsinstruktionen har Kungl Majzt dessutom föreskrivit att nämnden skall ha inseende över statliga skolor för undervisning av syn-, hörsel- eller talskadade elever. statsunderstödda privatskolor, sjöbefalsskolor. sådana av enskilda med statsbidrag anordnade yrkesskolor som står under skolöverstyrelsens inseende samt över andra skolor, i den mån Kungl Majzt SFS 1971:424, ändr senast så beslutar. Genom bestämmelser i vuxenutbildningskungörelsen har 1973:410 länsskolnämnden inseende också över den statliga och kommunala vuxenutbildningen, dock inte över arbetsmarknadsutbildningen. Vidare har länsskolnämnden inseende över den del av verksamheten enligt omsorgslagen och omsorgsstadgan för vilken skolöverstyrelsen är huvudtillsynsmyndighet. Detta innebär främst att nämnden skall tillse undervisningen och därtill hörande verksamhet vid Särskolan. Likaså står undervisningen vid ungdomsvårdsskolorna under nämndens tillsyn. Nomadskolorna, vilka för närvarande finns i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. står alla under tillsyn av länsskolnämnden i Norrbottens län. Det bör i detta sammanhang observeras, att denna nämnd när det gäller nomadskolan också fullgör de uppgifter som för grundskolans och gymnasieskolans del ankommer på rektor, skolchef och Skolstyrelsen. Länsskolnämnderna har sålunda tillsyn över flertalet skolor som står under skolöverstyrelsens inseende. Undantagna från nämndernas tillsyn är främst lärarutbildningsanstalterna, sjuksköterskeskolorna, folkhögskolorna. arbetsmarknadsutbildningen och folkbildningsverksamheten.

4.5.1.3 Arbetsuppgifter och verksamhetsformer Enligt länsskolnämndsinstruktionen skall länsskolnämnden särskilt El främja skolväsendets utveckling samt försöksverksamhet och skolpsykologisk verksamhet vid skolorna, E] efter samråd med andra samhällsplanerande myndigheter eller institutioner inom länet sörja för en ändamålsenlig planering av skolväsendet samt planlägga skolornas verksamhet i händelse av krig eller krigsfara, E1 verka för att arbetet vid skolorna bedrivs ändamålsenligt och tillse att det fortgår enligt gällande föreskrifter, m vaka över anskaffningen av pedagogiska hjälpmedel och bedriva upplysningsverksamhet om skolväsendet, El främja lärarnas fortbildning och i mån av tillgång på medel anordna kurser for dem samt m svara för den omedelbara inspektionen av skolorna under nämndens inseende. Huvuddelen av länsskolnämndernas uppgifter kan inordnas under någon av rubrikerna pedagogiska uppgifter, planeringsfrågor, personalfrågor, statsbidragsfrågor eller besvärsärenden. En fullständig förteckning över dessa SOU 1973:48 uppgifter återfinns i länsskolnämndsutredningens betänkande “Skolans regionala ledning”, s 219 ff. Till de pedagogiska uppgifterna kan i forsta hand räknas inspektions- och tillsynsverksamheten. Länsskolnämndens inspektionsverksamhet utövas av dess skolinspektörer.

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 245

Länsskolnåimndens fortbildningsverksamhet beskrivs närmare på s 83 f. En av uppgifterna för nämnderna är att söka samordna den kommunalt bedrivna fortbildningsverksamheten, dels med den statligt bedrivna, dels kommunerna emellan. Vidare medverkar nämnderna tillsammans med lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar i skolöverstyrelsens övergripande planering av fortbildningsverksamheten. Länsskolpsykologernas verksamhet är i hög grad inriktad på att ge råd och annan service, främst åt skolans elevvårdspersonal. En viktig uppgift har varit och anses alltjämt vara att verka för en utbyggnad av den kommunala skolpsykologiska verksamheten. Länsskolnämndens uppgifter när det gäller sko/planeringen är mångskiftande. Till dessa uppgifter hör bl a att besluta om elevområden på grundskolans låg- och mellanstadier, för gymnasieskolan och för den kommunala vuxenutbildningen. Nämnden har vidare att yttra sig till skolöverstyrelsen i frågor som rör inrättande. lokalisering och dimensionering av gymnasieskola och utbildningsvägar inom denna. Hittills har gällt att innan ny-, till- eller ombyggnad görs av byggnader för grundskolan skall länsskolnämnden pröva och fastställa lokalbehovet. Gäller ombyggnadsprojektet lokaler för gymnasieskolan skall nämnden yttra motsvarande prövning görs av skolöverstyrelsen. Nämnden kan sig innan också med ändring av motsvarande kommunala beslut förordna att skolenhet av grundskolan skall dras in eller upprättas. Efter riksdagens beslut om förenklad handläggning av skolbyggnadsärenden hösten 1973 överförs Prov l9733l74 lokalbehovsprövningen beträffande grundskolan till kommunerna. Länsskolnämnden skall vidare fatta en rad beslut som rör den årliga planeringen av undervisningens organisation. Nämnden skall sålunda för varje kommun fastställa antalet klasser av olika slag i grundskolan. Länsskolnämnden kan också ändra skolstyrelsernas beslut om antalet undervisningsgrupper och lärartimmar på högstadiet och i gymnasieskolan. När det gäller personalfrâgorna har länsskolnämnden att fastställa det antal ordinarie lärartjänster som skall finnas i varje kommuns grundskola eller Nämnden skall också pröva huruvida ledigbliven ordinarie gymnasieskola. skall återbesättas, indras eller vakantsättas. Länsskolnämnden tilllärartjänst sätter samtliga ordinarie lärartjänster (utom lektorstjänster, alternativtjänster som och de särskilda ordinarie lärartjåinsterna för försökslektor/adjunkt och demonstrationsverksamheten) i grundskolan, gymnasieskolan, nomadskolan. specialskolan, Särskolan och sjöbefálsskolan. Nämnden är därjämte för grundskolans studierektorstjänster och för orditillsättningsmyndighet narie sådana tjänster inom Särskolan, varjämte nämnden skall yttra sig över de sökande till sådana skolledartjänster som tillsätts av Kungl Majzt eller skolöverstyrelsen. Länsskolnäntnden är vidare disciplinär myndighet för flertalet innehavare av statligt reglerade tjänster vid de skolor som står under nämndens inseende. kan tilläggas att nämnden genom delegation från avtalsverket eller Slutligen skolöverstyrelsen har att fatta s k arbetsgivarebeslut i vissa ärenden som regleras i gällande kollektivavtal. Bland dessa bör på grund av ärendenas antal främst nämnas beslut om eventuella löneförmåner under lärares tjänstledighet för studier (mer än 4000 ärenden sammanlagt per år).

246 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter SOU l974:36

Länsskolnämnden skall årligen i efterskott fastställa storleken av statsbidraget till driften av grundskolan. Statsbidragets storlek är främst beroende av det antal skolledar- och lärartjänster som erfordras, varfor nämnden i detalj måste känna till och kontrollera den gjorda organisationen. Hittills har följande gällt beträffande länsskolnämndens handläggning av statsbidragsfrågor i samband med skolbyggnadsärenden. Statsbidrag till byggnadsarbeten för skolväsendet beslutas av skolöverstyrelsen. Länsskolnämnden skall dock yttra sig över ansökningarna och under byggnadsarbetets gång besluta om utbetalning av delar av bidraget. När byggnaden färdigställts. skall den avsynas av en representant för nämnden och en för länsstyrelsen. Nämnden skall därefter pröva om byggnadsföretaget kan godkännas. Om så blir fallet, utbetalar länsstyrelsen resterande statsbidragsbelopp. Länsskolnämnden har också att besluta om vissa speciella statsbidrag, nämligen bidrag till AV-utrustning till det obligatoriska skolväsendet, för anskaffning av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel och till driften av enskilda yrkesskolor m m. Länsskolnämndens kommande roll i detta sammanhang är beroende dels av den nyligen beslutade förenklade handläggningen av skolbyggnadsärenden, dels av länsskolnämndsutredningens forslag. Länsskolnämnden prövar som första instans besvär över en rad beslut fattade av Skolstyrelsen (motsvarande). gymnasieskolornas samarbetsnämnder, intagningsnämnderna för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen samt över beslut fattade av sjöbefälsskolans kollegium eller rektor. Huvuddelen av de beslut som kan överklagas hos länsskolnämnden är beslut i elevfrågor eller personalfrågor. l detta sammanhang bör också påpekas att länsskolnämnden har att vidta åtgärder då skolpliktig elev inte fullgör skolplikten och skolledningens åtgärder inte lett till avsett resultat. länsskolnämnden kan sålunda förordna att eleven skall hämtas till skolan genom polisens försorg. Om orsaken till att eleven inte fullgör skolplikten är tredska hos föräldrarna kan nämnden förelägga föräldrarna vite. Om detta inte leder till resultat. kan nämnden också utdöma vitesbeloppet. l länsskolnämndsinstruktionen regleras vilka ärenden som skall avgöras

av nämnden i plenum. Övriga frågor avgörs av tjänsteman hos nämnden,

i första hand länsskolinspektören, övriga skolinspektörer och byrådirektören. Därvid gäller att byrådirektören handlägger ärenden av väsentligen rättslig, administrativ eller kameral natur och skolinspektörerna främst ärenden av pedagogisk eller skolorganisatorisk art.

4.5.2 Länsstyrelserna Genom 1971 års länsstyrelsereform gavs länsstyrelserna ett samlat ansvar för den regionala samhällsplaneringen. För skolans del innebar detta att vissa beslut flyttades från länsskolnämnderna till länsstyrelserna, vilka också ålades att jämte nämnderna avge yttrande till skolöverstyrelsen i vissa frågor rörande skolväsendet. Länsstyrelserna skall sålunda besluta om elevområden för grundskolans högstadium. Som tidigare nämnts krävs medgivande från skolöverstyrelsen

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 247

för att kommun eller landstingskommun skall få inrätta gymnasieskola. Överstyrelsen beslutar också vilka studievägar kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola får omfatta. Är sådant ärende av regionalpolitisk betydelse, skall skolöverstyrelsen inhämta yttrande från länsstyrelsen. Skolöverstyrelsen beslutar också vilka skolenheter med gymnasieskola som skall finnas. Har ärendet större regionalpolitisk betydelse skall även i sådana fall länsstyrelsens yttrande inhämtas. Enligt kungörelsen om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet skall skolöverstyrelsen bereda länsstyrelsen tillfälle att yttra sig över ansökan om sådant bidrag. l praktiken görs detta på så sätt att får yttra sig över det förslag till angelägenhetsgradering av länsstyrelsen inom länet aktuella skolbyggnadsprojekt som länsskolnämnden årligen inger till skolöverstyrelsen. Det är länsstyrelsen som utbetalar de statsbidrag som beviljats av skoleller länsskolnämnden. Gymnasieskolans driftbidrag skall överstyrelsen dock utbetala efter rekvisition från skolans styrelse utan folänsstyrelsen eller beslut av annan myndighet. Om kommun eller regående granskning landstingskommun inte fullgör sina skyldigheter i fråga om grundskolan eller gymnasieskolan kan länsstyrelsen efter anmälan från länsskolnämnden besluta att tio procent av driftbidraget skall innehållas i avvaktan högst Om åtgärden inte leder till avsett resultat, kan länsstyrelsen på rättelse. besluta att det innehållna beloppet skall avräknas från statsbidraget. Om länsstyrelsen begär det, är tjänsteman hos länsskolnämnden skyldig att i länsstyrelsen föredra eller på annat sätt delta i handläggningen hos styrelsen av ärende som har samband med nämndens uppgifter. Speciella förhållanden gäller för länsstyrelsen i Gotlands län, som fullgör vissa av de uppgifter som annars ankommer på länsskolnämnden.

4.5.3 Länssko/nämndsutredningens _lörs/ag Länsskolnämndsutredningen föreslår i sitt betänkande “Skolans regionala_ SOU 1973:48 ledning en rad förändringar som rör den regionala skolmyndighetens uppgifter och organisation. Också skolöverstyrelsen. de större lärarhögskolorna och länsstyrelserna berörs av utredningens förslag. skall länsskolnämnderna avvecklas from Enligt utredningens förslag 1975-07-01. l varje län inrättas i stället en länsskolinspektion med uppgift att under skolöverstyrelsen ha inseende över skolorna i länet. Till länsskolinspektionen överflyttas länsskolnämndernas skolinspektörer, byrådirektörer, länsskolpsykologer. fortbildningsledare och fortbildningskonsulenter samt huvuddelen av deras kanslipersonal. Länsskolinspektören föbeslut skall dock fattas reslås bli chef for den nya myndigheten. Viktigare av länsskolinspektören, skolinspektörerna och byrådirektören gemensamt. Länsskolinspektionen skall främst överta länsskolnämndernas pedagogisdvs inspektions- och tillsynsverksamheten, fortbildningen och ka uppgifter, den övriga pedagogiska rådgivningen. Utredningen betonar att skolinspektörernas faltverksamhet på ett mer aktivt sätt än hittills måste anknytas till skolöverstyrelsens uppföljnings- och utvärderingsarbete. Så länge de nuvarande statsbidragssystemen består bör det enligt länsskolnämndsutred-

248 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

ningen ankomma på länsskolinspektionen att handlägga de frågor rörande skolväsendets lokala organisation och de statsbidragsfrågor som nu åvilar länsskolnämnden. Flertalet av länsskolnämndernas övriga myndighetsfunktioner bör enligt länsskolnämndsutredningen överflyttas till andra organ. 1 första hand har man därvid eftersträvat en decentralisering till huvudmännen själva. Bland de uppgifter som huvudmännen föreslås överta från länsskolnämnderna (i vissa fall från skolöverstyrelsen eller länsstyrelsen) kan nämnas att besluta om grundskolans elevområden, om skolenheter och om inrättande av ordinarie lärartjänster, att med ledning av skolöverstyrelsens anvisningar fastställa lokalbehovet vid ny-, till- eller ombyggnad av skollokaler samt att tillsätta skolledar- och ordinarie lärartjänster. att svara för den för skolväsendet - Uppgiften regionala planeringen vilket främst kommer att innebära att avge yttrande till skolöverstyrelsen i frågor om gymnasieskolans lokalisering och dimensionering och om skolbyggnadsverksamheten - koncentreras till länsstyrelsen, vilket innebär ett fullföljande av intentionerna vid 1971 års länsstyrelsereform. Befattningshavare vid länsskolinspektionen skall dock vara skyldig att biträda länsstyrelsen i dess handläggning av sådana ärenden. Skolöverstyrelsen föreslås överta prövningen av besvär i första instans i flertalet av de fall där besvär kan anföras över de lokala skolmyndigheternas beslut. Till Överstyrelsen förläggs också prövningen av disciplinärenden som rör skolpersonal med statliga eller statligt reglerade tjänster. Enligt utredningen bör skolöverstyrelsen också handlägga frågor om dispens från behörighetskraven för lärartjänster. Utredningen föreslår vidare att de större lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar avvecklas. Deras uppgifter fördelas mellan skolöverstyrelsen och länsskolinspektionerna. På sikt bör också den nuvarande länsskolpsykologorganisationen kunna krympas i samband med att den kommunala skolpsykologverksamheten byggs ut.

4.6 De lokala skolmyndigheterna

SFS 1953:753, ändr Kommunernas verksamhet regleras genom kommunallagen. Lagen ger en

1969:765 (omtryck) ändr vid ram för kommunernas verksamhet

och utrymme för kommunala ini- 1972:98 tiativ. Den fastlägger emellertid även att det finns vissa för kommunerna obligatoriska uppgifter. Sådan verksamhet är mer eller mindre ingående reglerad genom speciallagstiftning. Den för kommunerna mest omfattande obligatoriska uppgiften gäller skol- SFS 1962:319, ändr väsendet. Kommunernas skyldigheter inom detta område fastställs i skol- 1970:1026 (omtryck) ändr lagen. Varje kommun skall sörja för undervisningen av barn i grundskolan 1971:630 och främja åtgärder för att bereda ungdom undervisning i gymnasieskola samt även i övrigt vårda skolväsendet i kommunen. Grundskola skall finnas i varje kommun, såvida icke kommunen träffar överenskommelse med annan (andra) kommun(er), som tryggar undervisning i grundskola för de inom kommunen bosatta skolpliktiga barnen. Inom vilka kommuner gymnasieskola får inrättas beslutas av skolöverstyrelsen,

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 249

som även bestämmer vilka studievägar kommunens gymnasieskola får omfatta. Vuxenutbildning enligt Kungl Majzts kungörelse om kommunal och stat- SFS 1971:424. ändr l972:96. 313 lig vuxenutbildning får kommun anordna. om skolöverstyrelsen medger det. lnom sin allmänna kompetens kan kommun anordna annan utbildning såsom förskola, musikundervisning, intern personalutbildning m m. Kommun kan vara huvudman for folkhögskola. För att få vissa skolorganisatoriska frågor belysta har en enkät riktats till samtliga skolstyrelser under 1973. Genom enkäten efterfrågades vissa basdata om kommunen och dess skolväsende, vissa uppgifter angående skolstyrelsens relation till andra kommunala förvaltningar, vissa uppgifter om Skolstyrelsen och vissa samarbetsorgan inom skolväsendet. vissa uppgifter angående skolstyrelsens kansli samt uppgifter om beslutsnivâ i vissa grupper av ärenden. Vid bearbetningen har enkätsvaren uppdelats på fyra huvudgrupper. Antalet kommuner och inkomna svar inom de olika huvudgrupperna framgår av följande sammanställning.

Hela Antal svar antalet

. Kommuner med enbart låg- och mellanstadier av grundskolan l06 97 . Kommuner med fullständig grundskola samt (i en del kommuner) även tvååriga yrkesinriktade linjer och/ eller specialkurser inom gymnasieskola 202 199 . Kommuner med fullständig grundskola samt gymnasieskola med såväl två- som treåriga linjer l2l 119 . Skolforbund 16 12 Summa 445 427

lnom den andra och tredje huvudgruppen har ytterligare uppdelning gjorts med kommunernas folkmängd som grund. lnom flertalet av dessa undergrupper har en ytterligare uppdelning skett i dels färdigbildade kommuner och dels kommunen som berörs av indelningsâindring l974-0l-0l. Av de kommuner som besvarat enkäten uppges 206 vara huvudman for gymnasieskola och 305 huvudman for vuxenutbildning. Kommunal musikskola uppges ñnnas i 342 kommuner och förskola i 323. Frånsett kommuner med mindre än 8 000 invånare tyder inte enkäten på nâgra påtagliga skillnader i intresse för dessa frivilliga utbildningsuppgifter mellan kommuner med olika folkmängd och inte heller mellan färdigbildade kommuner och kommuner som får indelningsändring l974-0l-0l. Landsringskonzmunernas verksamhet regleras genom landstingslagen, som SFS 1954:319. iindr l972zl0l (omtryck). åindr ger en vid ram för deras verksamhet och utrymme for initiativ på många l972:623 områden. Liksom för kommunerna gäller att vissa uppgifter är obligatoriska och närmare angivna i specialförfattningar. Landstingskommuns skyldigheter i fråga om undervisning fastläggs dels i skollagen, dels i lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings- SFS l967:940, iindr 1971:639 störda.

250 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifier

Varje landstingskommun skall främja åtgärder, som syftar till att bereda ungdom undervisning i gymnasieskolan. Sådan skola under Iandstingskommunalt huvudmannaskap kan omfatta utbildning för jordbruk, skogsbruk och vård samt specialkurs för husligt arbete. Gymnasieskola finns inom samtliga landstingskommuner med av skolöverstyrelsen for varje skola bestämda studievägar. Landstingskommun är skyldig att bereda psykiskt utvecklingsstörda som är bosatta inom landstingskommunen bl a undervisning. Denna meddelas i särskola. Särskolan omfattar förskola, skola för grundundervisning, träningsskola och yrkesskola. Vidare Förekommer specialundervisning, specialsärskola och särskild undervisning. Vid sidan av dessa obligatoriska uppgifter har Iandstingskommuner frivilligt påtagit sig uppgifter inom utbildningsområdet. Samtliga landstingskommuner är engagerade i sjuksköterskeutbildning. Med två undantag är landstingskommunernzt huvudmän för folkhögskolor. Åtta landstingskommuner har medgivande att anordna kommunal vuxenutbildning och två är huvudmän för musikskola. SFS 1957:281 ändr För fullgörande av uppgifter på utbildningsområdet kan kommuner och 1971:1166 Iandstingskommuner bilda sko/förbund enligt lagen om kommunalförbund. Det finns även lokala sko/myndigheter uran kommunal anknytning. För varje enhet inom den statliga specialskolorganisationen finns en lokal styrelse. Lokal Skolmyndighet för nomadskolorna är länsskolnämnden i Norrbottens län. Privatskolas styrelse fullgör uppgifter som i fråga om det allmänna skolväsendet åvilar skolstyrelse. Samma gäller styrelse för riksinternatskola.

4.6.1 Sko/myndigheten komnzunøn

Kommunallagen ger besked om vilka som skall utöva kommunens beslutanderätt och i vilken ordning beslut skall fattas. Den ger även grundläggande regler för förvaltning och verkställighet, som skall handhas av kommunstyrelse och övriga kommunala nämnder. 1 fråga om specialreglerade kommunala uppgifter stadgas oftast att särskild nämnd skall utses för de i författningen angivna förvaltnings- och verkställighetsbestyren. Stundom går regleringen av förvaltningsorganisationen längre. Skolförfattningarna innehåller således bestämmelser inte blott om särskild skolstyrelse utan även om rådgivande organ, om chefstjänsteman åt Skolstyrelsen, om ledningen av den enskilda skolenheten etc. Kommunens självständiga beslutanderätt inom den specialreglerade skolverksamheten är starkt begränsad. SL 48--49 §§ Enligt bestämmelser i skollagen skall varje kommun bestrida de kostnader för grundskolan, som inte täcks av andra medel. Samma gäller kommun, som anordnar gymnasieskola. Med andra medel avses här i första hand statsbidrag och i förekommande fall ersättningar från andra kommuner. Ss 2:24-29 Kommuns skyldigheter preciseras närmare i skolstadgan. De viktigaste är följande. Skolenhet i vilken grundskola eller gymnasieskola ingår skall vara försedd med lämplig mark, lokaler och inventarier. Den skall ha bibliotek och annan utrustning som behövs för en tidsenlig undervisning. Elev vid grundskola skall i skälig omfattning tillhandahållas materiel som erfordras

SOU t974:36 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 251

för en tidsenlig undervisning. Om det kan ske utan större olägenhet för verksamheten i grundskola och gymnasieskola,skall skolans lokaler upplåtas för annat ändamål. För frivillig bildningsverksamhet och liknande verksamhet bland ungdom skall upplåtelse ske på särskilda villkor.

4.6. l. l Kommunfullmäktige Kommuns beslutanderätt utövas av kommunfullmäktige i den ordning kommunallagen anger. lnom den specialreglerade verksamheten är fullmäktige därvid bundna av bestämmelser i särskilda författningar. Kommunfullmäktige fastställer budget för kommunens skolverksamhet för ett år i sänder. Vidare beslutar de bl a om framställning om medgivande att inrätta gymnasieskola, om nybyggnader samt om- och tillbyggnader av skollokaler. Kommunfullmäktige får föreskriva att förvaltning och verkställighet i fråga om byggnader och mark för skola under skolstyrelsens förvaltning skall handhas av annan kommunal nämnd. Det är förhållandevis vanligare i större än i mindre kommuner att fullmäktige uppdragit förvaltningen av skolanläggningar på annan kommunal nämnd än skolstyrelsen. Detta gäller dock inte de allra största kommunerna, där tillförts sär-

skolförvaltningarna

skild sakkunskap för dessa uppgifter. Kommunfullmäktige får föreskriva att annan personal vid kommunens grundskola och gymnasieskola än skolledare, biträdande skolledare, lärare, huvudlärare, institutionsföreståndare samt skolläkare och Skolsköterska skall anställas av annan kommunal nämnd än skolstyrelsen. Denna möjlighet har hittills använts i ringa omfattning.

4.6. l .2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen leda förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha inseende över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen skall med uppmärksamhet följa de frågor, som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Den skall hos kommunfullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra framställningar som den finner skäl till. Kommunstyrelsens verksamhet regleras i kommunallagen. Kompletterande bestämmelser kan ges i reglemente, som kommunfullmäktige kan besluta. l sådant reglemente kan bestämmmas. att medelsförvaltning som enligt särskilda författningar tillkommer andra kommunala nämnder kan sammanföras med kommunstyrelsens medelsförvaltning. Vidare kan i reglementet fastställas regler för delegering av kommunstyrelsens beslutztnderätt i vissa ärenden. Ansvaret för övergripande ledning, samordning och planering av kommunens totala verksamhet åvilar kommunstyrelsen. Som följd härav skall kommunstyrelsen alltid ges tillfälle att yttra sig till kommunfullmäktige över ärenden som beretts på annat sätt än genom kommunstyrelsen. Denna måste i sina yttranden och framställningar till fullmäktige göra avvägningar mellan de olika krav som ställs på kommunen. En sådan avvägning sker

252 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

då kommunstyrelsen upprättar förslag till utgifts- och inkomststat för nästkommande år på grundval av de olika kommunala nämndernas äskanden. Motsvarande avvägningar ingår även som led i kommunstyrelsens mera långsiktiga planering av kommunens verksamhet. Kommunstyrelsens inflytande över skolväsendet sker bl a genom budgetberedningen och genom yttrande till kommunfullmäktige över skolstyrelsens framställningar, som exempelvis kan gälla lokalfrågor, elevvårdsfrågor och tralikfrågor. Den kan även öva inflytande genom budgetanvisningar, genom regler för upphandling etc. I ett litet antal kommuner har kommunfullmäktige uppdragit åt kommunstyrelsen att svara för förvaltningsuppgifteri fråga om skolanläggningar.

4.6.1.3 Vissa andra kommunala nämnder Med hänsyn till kommunernas starkt varierande folkmängd och struktur är det naturligt att den kommunala förvaltningsapparaten uppvisar betydande variationer. Under senare år har kommunerna i allt större utsträckning börjat eftersträva en bättre samordning av verksamhet som bedrivs av olika kommunala nämnder. Denna strävan har med eller utan ändring av förvaltningsorganisationen medfört att vissa arbetsuppgifter överflyttats från en kommunal nämnd till en annan. Genom ändringar i skollagstiftningen har denna utveckling kunnat beröra även skolstyrelsens ursprungliga förvaltningsområde. Central byggnadskommitté finns i ett stort antal kommuner. Den svarar normalt för ny- och ombyggnader av kommunens fastigheter, även skolanläggningar. Mera sällan sköter den även underhåll och fastighetsskötsel. Fastighetsnämnd svarar i ett mindre antal kommuner för underhåll av skolans lokaler. I en del kommuner handläggs frågor angående personalens löne- och anställningsvillkor av kommunstyrelsen eller avdelning inom denna. l flertalet kommuner har emellertid för dessa uppgifter eller vissa uppgifter inom denna sektor inrättats en särskild nämnd, vanligen kallad Iönenämnd eller personalnämnd. len del kommuner handläggs frågor angående administrativ rationalisering och organisation av kommunens Iönenämnd, i andra av kommunstyrelsen. l några kommuner har för uppgifter av denna karaktär inrättats organisationsnämnder. Sådan nämnd kan även verka inom skolområdet med de begränsningar som följer av den statliga regleringen av skolorganisationen. Fritidsnämnd har inrättats i ett antal kommuner. Skolan förfogar över ett antal lokaler som kan och enligt skolstadgan bör upplåtas för fritidsändamål. l stor utsträckning sköter fritidsnämnden uthyrning av skolans gymnastiklokaler och i ett begränsat antal kommuner uthyrning även av andra skollokaler.

4.6. l .4 Skolstyrelsen l varje kommun skall finnas en skolstyrelse. Ledamöter och suppleanter i denna väljs av kommunfullmäktige till det antal fullmäktige beslutar.

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 253

dock lägst sju ledamöter. Mandattiden sammanfaller med kommunfullmäktiges. Skolstyrelsen är styrelse for grundskolan med därtill hörande verksamhet. Har kommunen anordnat gymnasieskola skall Skolstyrelsen vara styrelse även för denna. Skolstyrelsen är även styrelse för kommunal vuxenutbildning som kommunen anordnar och för statlig vuxenutbildning inom kommunen. Om kommunen fått medgivande att anordna kommunal vuxenutbildning, beslutar Skolstyrelsen vilka kurser denna skall omfatta och till vilken skolenhet den skall förläggas. Om utbildningen är av större omfattning kan styrelsen göra framställning om att lå anordna särskild skolenhet inom vuxenutbildningen. På framställning av kommunfullmäktige kan Kungl Majzt besluta att skolstyrelsen skall vara styrelse även för annan skola än grundskola och gymnasieskola, ävensom att särskild styrelse skall ñnnas för del av gymnasieskolan. På de orter där sjöbefalsskola finns är den kommunala skolstyrelsen styrelse även för denna. Enligt skollagen skall Skolstyrelsen

beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets område, följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och taga erforderliga initiativ för att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsställande utbildning. Skolstyrelsen skall vidare a) i den mån sådant ej tillkommer annan. ombesörja de angelägenheter avseende skolväsendet i kommunen, vilka äro hänförliga till förvaltning och verkställighet. b) tillse. att verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter. och sörja för samordning av och enhetlighet i verksamheten. c) främja pedagogiska försök och lärarnas fortbildning samt d) verka for samarbete mellan hem och skola. Skolstyrelsens beslutanderätt enligt skollagen anges i l0 §. Enligt denna ankommer det på Skolstyrelsen att besluta: att tillåta skolmoget barn börja skolgång i grundskolan höstterminen det år barnet fyller sex år; att uppskjuta icke skolmoget skolpliktigt barns skolgång ett år; att godkänna enskild skola, om den uppfyller vissa angivna krav; att återkalla godkännande. om vissa villkor inte fylls och rättelse inte vinns; att befria barn som bereds enskild undervisning som motsvarar grundskolan från skolgång och. om det inte får tillfredsställande undervisning, ålägga det skolgång; att ge befrielse från skolgång före fullgjord skolplikt med utgången av vårterminen det år eleven fyller 15 år; att medge fortsatt skolgång efter skolpliktens upphörande. l den mån Kungl Majzt inte annorlunda förordnar skall Skolstyrelsen vidare pröva fråga om att forvägra elev i grundskolan eller kommunens gymnasieskola befrielse från att delta i morgonsamling respektive religionsundervisning liksom fråga om att förvägra någon som inte tillhör skolans elevområde skolgång i kommunens grundskola respektive gymnasieskola. Till den övervägande delen hänförs emellertid skolstyrelsens beslutanderätt till bestämmelser i skolstadgan och andra författningar på skolområdet. Skolstyrelsens beslutandefunktion utövas vid sammanträde, vid vilket även skolchefen skall närvara. Skolstyrelsen kan emellertid uppdra åt särskild

254 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i styrelsen, eller åt ledamot eller suppleant eller åt skolchefen eller annan skolledare eller tjänsteman hos kommunen att å skolstyrelsens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden. Härför fordras dock beslut av kommunfullmäktige. l cirka 65 procent av kommunerna hade 1973 beslutanderätt delegerats till ordföranden och i cirka 45 procent till arbetsutskott eller avdelning. Till skolchef eller annan befattningshavare hade delegation skett i 85 procent av kommunerna. Skolchefen har ansvar för att de ärenden i vilka Skolstyrelsen beslutar bereds tillfredsställande på tjänstemannaplanet. Vanligen sker därjämte en beredning av förtroendemän. De organisatoriska formerna för denna kan variera. l många kommuner sker beredning genom ordförande eller utskott, i andra genom ordföranden och vice ordföranden tillsammans. Skolstyrelsen har rätt att från kommunstyrelsen och övriga kommunala nämnder och dess beredningar och befattningshavare infordra yttranden och upplysningar, som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Skolstyrelsen bör samarbeta med myndigheter och andra vilkas verksamhet berör Skolstyrelsen, i första hand barnavårdsnämnd och andra kommunala organ som verkar bland barn och ungdom. Samarbete bör även upprättas med exempelvis organisationer, som driver fritidsaktiviteter bland barn och ungdom. Skolstyrelsens uppgifter i fråga om grundskola och gymnasieskola regleras i första hand genom skolstadgan som innehåller mycket detaljerade bestämmelser. En tabellarisk sammanställning som anger hos vilken myndighet beslutanderätten ligger i olika ärenden linns i bilaga 4, som visar ansvarsfördelningen mellan bl a stat och kommun. l en rad ärenden i vilka statlig myndighet beslutar utförs emellertid ett omfattande beredningsarbete av den lokala skolmyndigheten. Kompletterande bestämmelser till skolstadgan ges i kungabrev, ämbetskrivelser och anvisningar från skolöverstyrelsen samt i läroplan för grundskolan och i läroplan för gymnasieskolan. Vid fullgörande av sina arbetsuppgifter måste Skolstyrelsen beakta bestämmelser i författningar angående tjänstemän och tjänster, tjänsteförteckningsavtal, lönebestämmelser m m liksom innehållet i ett antal andra författningar som berör skolstyrelsens verksamhet. SFS 1973:349 Enligt studiestödslagen handhas studiestödet av bl a skolstyrelserna. När- SFS 1973:418 mare bestämmelser ges i studiestödskungörelsen.

_Den detaljerade statliga regleringen avser främst undervisningsverksam-

heten. Beträffande övriga uppgifter har Skolstyrelsen större frihet. Det gäller tex de väsentliga elevvårdande uppgifterna, såväl inom skolans egen ram som i samverkan med andra myndigheter och organisationer. För kuratorfunktionen hari viss omfattning samarbete sökts med kommunens sociala organ. För ett stort antal kommuner har tillgång till psykolog tryggats genom

samverkan mellan llera kommuner. Åtgärder för sysselsättning av eleverna

under tid av skoldagen då de inte är i undervisning är vanlig. len tredjedel av kommunerna ordnas fritidsverksamhet i samverkan med annan kommunal nämnd. l en ungefär lika stor andel av kommunerna sker samverkan för skolsocial förebyggande verksamhet. Det synes bli allt vanligare att eleverna under skoltid får del av olika kulturaktiviteter inom kommunen. l begränsad omfattning förekommer

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 255

även kommunalt beslutad samverkan mellan Skolstyrelsen och annan kommunal nämnd i sådant syfte. Samverkan mellan Skolstyrelsen och andra kommunala organ kan emellertid även avse andra grupper än skolans elever. Samverkanssträvandena har medfört, att det vid planeringen av skolanläggningar synes bli vanligare med Samplanering for skolans och bl a de allmänna kultursträvandenas, folkbildningsorganiationernas och fritidslivets behov. Flertalet kommunala nämnder blir därmed intresserade av skolplaneringen. Ökade kontakter knyts lokalt mellan Skola, näringsliv, samhällsorganisationer och frivillig ungdomsverksamhet. Denna utveckling jämte växande insikt om nödvändigheten av hushållning med resurser ställer ökade krav på planering på längre Sikt. Skolstyrelsen kan utfarda generella riktlinjer och anvisningar for väsentliga funktioner och anta fleråriga delplaner för funktionernas omfattning, t ex lokalbehovsplaner och elevplaner. Många kommuner har ålagt Skolstyrelsen uppgifter även inom andra områden än det specialreglerade skolväsendet. lnom två tredjedelar av kommunerna är Skolstyrelsen styrelse for kommunal musikskola. Vidare forekommer det att den har ledningen av förskola, av folkbiblioteksverksamhet och av stödet till det frivilliga folkbildningsarbetet. Skolväsendet har under de senaste decennierna undergått en omvand- Iingsprocess. Den obligatoriska skolan har utbyggts till en nioårig grundskola. Gymnasium, fackskola och yrkesskola har samordnats till en gymnasieskola med kommunalt huvudmannaskap. Kommunal vuxenutbildning har byggts ut. Uppgifter inom icke Specialreglerad utbildningsverksamhet har tillagts Skolstyrelsen. Kommunsammanläggningar har for många skolstyrelser medfört ett mera differentierat Skolväsende och ökat antal befattningshavare. Denna utveckling har medfört mera omfattande och arbetskrävande arbetsuppgifter for skolstyrelsen än tidigare.

4.6.1.5 Samrâdsorgan lnom skolväsendet finns ett antal till Skolstyrelsen knutna Samrådsorgan. Deras verksamhet rör skilda områden och de har så olika grund som lagbestämmelser, anvisningar från skolöverstyrelsen, avtal och överenskommelser.

Yrkesräd l kommun som anordnar gymnasieskola skall enligt skollagen skolstyrelsen SL l7§ utse ett eller flera yrkesråd med uppgift att biträda styrelsen i frågor rörande yrkesinriktningen av utbildningen i gymnasieskolan. l yrkesråd, som skall bestå av minst tre ledamöter, Skall företagare och anställda med god kännedom om arbetslivet och yrken inom rådets verksamhetsområde vara foreträdda. Vidare bör ingå ledamot av styrelsen eller skolledare eller lärare i gymnasieskolan och representanter för eleverna vid gymnasieskolan. Yttrande från yrkesrådet bör inhämtas i varje viktigare fråga som rör dess verksamhetsområde.

256 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

Yrkesrådsverksam heten är inte utbyggd inom alla kommuner och flertalet yrkesråd fungerar otillfredsställande.

Skolbiblioteksrâd SÖ l963-l0-07 Skolöverstyrelsen har utfärdat förebilder till instruktioner för skolbiblioteksråd. som är ett frivilligt samrådsorgan. Skolstyrelsen kan besluta att tillsätta skolbiblioteksråd antingen for grundskolan i kommunen eller for samtliga under Skolstyrelsen lydande skolor. Dess uppgift är att Förbereda frågor rörande skolbibliotekets organisation, bokurval, utnyttjande i skolarbetet m m. Samarbete skall ske med olika pedagogiska konferenser. Skolbiblioteksrådet skall bestå av skolchefen. förste skolbibliotekarien, övriga skolbibliotekarier eller representanter för dessa, en representant för varje stadium, som inte företräds av skolbibliotekarie, samt representanter för yrkesutbildning och övningsamnen. Skolbiblioteksråd forekommeri flertalet av de folkrika kommunerna.

Läromede/skommirré Såväl pedagogiska som ekonomiska skäl gör det angeläget att läromedelsorganisationen på kommunnivå utformas så att befintliga resurser tillvaratas effektivt. Problemet har tagits upp till prövning av såväl statliga organ som kommunförbundet. Det senare har utarbetat en modell till generell organisation på det kommunala planet. l denna ingår läromedelskommitte. läromedelscentral och samrådsgrupp. Läromedelskommittén skall vara underställd skolchefen och ägna sig åt kommunens policy beträffande läromedelsfrågor. Den skall vara rådgivande och beredande organ och ge förutsättningarna for planeringen av läromedelsanskaffningen i kommunen. Sammansättningen bör vara sådan att både skolpolitiska. ekonomiska och pedagogiska intressen blir företrädda. l läromedelskommitté bör därför såväl Skolstyrelsen och skolkontoret som lärarkåren och skolledare vara representerade.

VuxenuIbi/dningsrâd Vuxenutbildningsråd ärett frivilligt samrådsorgan som är avsett att vara rådgivande organ for Skolstyrelsen och andra som anordnar vuxenutbildning. Som exempel på arbetsuppgifter for vuxenutbildningsråd kan anforas: bereda vuxenutbildningsfrågor av samordnande, planerande och informativ karaktär, undersöka behov av vuxenutbildning. samordna personella. tekniska och lokalresurser, bedriva uppfoljningsarbete, samordna information om vuxenutbildning, initiera, planera och samordna studierådgivning och yrkesvägledning for vuxenstuderande. De lokala vuxenutbildningsråden är vanligen sammansatta av representanter för Skolstyrelsen, skolledare vid kommunal vuxenutbildning, studieforbundens lokala organisationer.folkhögskolatom sådan finns inom kommunen) samt arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer. Vuxenutbildningsråd finns i flertalet kommuner. Ungefär halva antalet av råden fungerar som intagningsnämnd för vuxenstuderande.

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 257

skola - barnavârdsnämnd - Samarbatsorgan polis l viktiga frågor om elevernas uppförande och ordning bör enligt skolstadgan styrelsen för skolan samarbeta med barnavårdsnämnden. Till bestämmelsen i skolstadgan anknyter ett Kungl cirkulär 1970:513. l detta framhålls att samhällets resurser, för att främja barns och ungdoms utveckling samt lörebygga och motarbeta brottslighet och annan missanpassning bland barn och ungdom, måste samordnas och utnyttjas effektivt. För att främja planering och samordning av dessa resurser bör i kommunerna finnas samarbetsorgan mellan framför allt barnavårdsnämnd, skola och polis. såvida inte sådant organiserat samarbete är obehövligt. Förutom barnavårdsnämnd, skola och polis bör även andra myndigheter och organisationer, som kan beröras av verksamheten, delta i samarbetet.

F öretagsnämrtd Mellan de båda kommunforbunden, å ena sidan, samt Svenska kommunalarbetarförbundet, SACO och till SACO anslutna organisationer samt TCO-K, å andra sidan, finns ett avtal angående foretagsnämnder (FÖN 68). Enligt avtalet skall inom varje forvaltningsområde, där i regel minst 25 arbetstagare sysselsätts, inrättas foretagsnämnd om antingen arbetsgivaren eller lokal arbetstagarorganisation som representerar minst hälften av de anställda inom förvaltningsområdet begär det. Företagsnämnden är ett organ för information och samråd mellan arbetsgivaren och de anställda. Den har till uppgift att verka för en ändamålsenligt och rationellt bedriven verksamhet samt för att öka arbetstillfredsställelse och god samarbetsanda. l avtalet preciseras företagsnämndens åligganden närmare. En del av dessa punkter är mer inriktade på andra verksamhetsområden men flertalet är väl tillämpliga även inom skolområdet.

Skyddskommitté Vid arbetsställe där regelbundet minst 50 arbetstagare sysselsätts skall enligt SFS 1949:1 ändr 1971:599 arbetarskyddslagen finnas en skyddskommitté. sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och av skyddsombud. Kommunförbunden å ena sidan, samt Svenska kommunalarbetareforbundet, SACO och till SACO anslutna organisationer samt TCO-K å andra sidan, har i anslutning till denna lagbestämmelse träffat överenskommelse angående allmänna regler för den lokala skyddsverksamheten (ARS 68). överenskommelsen innehåller regler om sammansättningen av skyddskommitté. För arbetsställe (förvaltning) med huvudsakligen administrativ eller annan därmed jämförlig verksamhet kan - om parterna kommer över- - tillika ens därom företagsnämnden vara skyddskommitté. Skyddskommitté skall se över arbetsstället minst en gång varje halvår, varvid särskild uppmärksamhet skall ägnas åt forseelser mot skydds- och ordningsföreskrifter. Skyddskommittén skall vidare överlägga om och till arbetsgivaren framföra forslag om åtgärder för att främja sundhet och säkerhet i arbetet.

258 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

4.6. l .6 Sko/styrelsens _förvaltningsorganisation Den styrning av skolväsendet som riksdag, regering och ämbetsverk utövar genom skollag, stadgor, läroplaner, statsbidrag m m medför att den kommunala skolmyndigheten i stor utsträckning fungerar som lokalorganisation till statliga myndigheter. Detta Förhållande påverkar den kommunala skolstyrelsens förvaltningsorganisation genom de detaljerade och generella bestämmelser i författningar och anvisningar, genom vilka inrättandet och

tillsättningen av tjänster på bl a ledningsnivå regleras. Åligganden och lö-

nesättning för dessa befattningshavare bestäms i stadga och i av staten som avtalspart ingångna löneavtal. inrättandet av andra tjänster inom skolförvaltningen för biträdespersonal, för ledning av skolsociala verksamheter m m ligger inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Omfattningen av skolstyrelsens förvaltnings- och tjänsteorganisation bestäms följaktligen av dels skolväsendets omfattning i kommunen och den därmed sammanhängande statliga personalresurs som tilldelas skolförvaltningen, dels omfattningen av övriga uppgifter som ligger under skolstyrelsen.

Skolchef Skolchefen skall enligt skollagen närvara vid skolstyrelsens sammanträden samt har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten och att få sin särskilda mening antecknad till protokollet. Enligt skollagen åligger det skolchefen i kommunen: a) att biträda skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrelsen vara ledare av skolväsendet i kommunen, b) att, i den mån sådant enligt l5§ uppdrages åt honom, fatta beslut å styrelsen vägnar samt c) att taga befattning med de ärenden och i övrigt fullgöra de uppgifter, vilka enligt särskilda författningar eller skolstyrelsens beslut ankomma på honom. Skollagens sammanfattning av skolchefens åligganden kompletteras i skolstadgan med normalinstruktion för skolchef. Bestämmelserna i skolstadgan belyser hur centrala skolmyndigheter föreskriver arbetsuppgifter för skolchefen i hans egenskap av ledare för kommunens skolväsende. Skolstyrelsen har visserligen möjlighet att för skolchefen anta särskild instruktion, vilken får avvika från skolstadgans normalinstruktion. Sådan lokal instruktion skall dock fastställas av länsskolnämnden. Beträffande biträdande skoldirektör föreskrivs att skolstyrelsen skall anta särskild instruktion, vilken skall fastställas av länsskolnämnden. Vid utformning av förslag till lokal instruktion har skolstyrelsen möjlighet att beakta förhållandena inom skolförvaltningen i den egna kommunen. Mängden och arten av arbetsuppgifter för skolchef varierar naturligtvis från kommun till kommun beroende på skolväsendets omfattning och övriga lokala förhållanden. En närmare genomgång av vissa arbetsuppgifter för skolchef och övriga befattningshavare inom den centrala skoladministrationen i en kommun lämnas i följande avsnitt.

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 259

Organisation och arbetsuppgifter vid sko/styrelsens expedition Skolstyrelsens tjänsteorganisation vid sidan om den statligt reglerade skolchefsorganisationen har olika omfattning i olika kommuner. l de små kommunerna har rektorn/skolchefen endast någon kontorist som biträde på expeditionen, medan de större kommunerna uppvisar en förvaltningsorganisation med arbetsfördelning mellan olika avdelningar och befattningshavare. De senaste årens utveckling inom skolområdet har medfört en ökning av skolstyrelsernas tjänsteorganisation och i varje fall de större kommunerna synes ha för olika arbetsuppgifter väl kvalificerad personal på skolstyrelsens expedition, brukar benämnas skolkansli, skoldirektion, skolkontor

vilken

eller skolexpedition. l denna framställning används i fortsättningen benämningen skolkansli. Någon generellt giltig sammanställning av arbetsuppgifter för skolchef och övrig personal vid ett skolkansli går inte att göra. Skolväsendets omfattning och struktur, utformningen av kommunens förvaltningsorganisation samt andra speciella lokala förhållanden påverkar både mängden och arten av arbetsuppgifter. Planering av verksamheten inom skolsektorn är en krävande arbetsuppgift för skolchef och skolkansli. Denna uppgift omfattar bl a översiktlig skolplanering med upprättande av prognoser för skolväsendets utveckling i kommunen på basis av uppgifter om barnantal, beräknad framtida befolkningsutveckling, lokalisering av näringsliv, bostadsbyggnadsprogram m m, lokalbehovsberäkiting och planering av anskaffning av inventarier och läromedel, planering för specialundervisning, skolpsykologisk verksamhet, Skolhälsovård, Skolskjutsar och Skolmåltider. Den knapphet på ekonomiska resurser som flertalet kommuner upplever vid utbyggnaden av samhällets olika serviceanordningar medför ökat behov av en långsiktig verksamhetsplanering. Denna planering bör for varje verksamhetsområde beskriva de grundläggande värderingar som är vägledande för verksamhetens omfattning, inriktning och innehåll, behovsutvecklingen både kvantitativt och kvalitativt, den önskade servicenivån, planerade förändringar i form av nya investeringar och aktiviteter samt redovisa de sammanlagda drift- och investeringskostnaderna. En sådan planering och redovisning ger bättre förutsättningar för de beslutande organen att göra avvägningar mellan konkurrerande behov och kan ligga som grund för ett ställningstagande såväl till verksamhetens innehåll som till resursbehovet. Planeringsarbete i form av verksamhetsplanering har påbörjats i många kommuner under senare år. Målet är att detta arbete så småningom skall omfatta alla verksamhetsområden och redovisas i form av olika delplaner (elevplan, lokalbehovsplan, skolskjutsplan etc) samt att denna verksamhetsplanering skall leda fram till ram- eller programbudgetering för verksamheten. Elevvård och Skolhälsovård, Skolmåltider, Skolskjutsar och fritidsverksamhet är delar av den skolsociala verksamhet. som bedrivs i kommunerna. Den administrativa delen av denna verksamhet är som regel förlagd till skolkansliet. Verksamhetens omfattning har - särskilt i större kommuner

260 Olika myndigheten organisation och arbetsuppgifter SOU l974:36

medfört anställning av befattningshavare med speciell utbildning, såsom skolpsykolog, Skolläkare, fritidskonsulent och ekonomiforeståndare, vilka under skolchefen leder och planerar olika delar av den skolsociala verksamheten. Transporten av elever till och från skolor kräver i många kommuner en omfattande skolskjutsorganisation. Särskilt inom landets glesbygdsområden, där det reguljära kommunikationsnätet är glest, är skolskjutsplaneringen en mycket tidskrävande arbetsuppgift. Skolväsendets expansion med större elevantal i ungdomsskolan. tillkomsten av kommunal vuxenutbildning, nya läroplaner med metodik och arbetsformer. som ställer krav på god tillgång till läromedel av olika slag, samt en tendens till införande av fria läromedel även i gymnasieskolan och vuxenutbildning har medfört, att den kommunala läromedclsorganisationen med inköp, registrering, distribution och underhåll av läromedel kräver en allt större personalinsats. En uppgift for Skolstyrelsen är att pröva, beräkna och besluta om studiebidrag med eventuellt inackorderings- och inkomstprövat tillägg. Behandlingen av studiehjälpsärenden är i praktiken ett rutinarbete, som i regel sköts på kanslistnivâ. Bland övriga arbetsuppgifter vid ett skolkansli kan nämnas: ärendebehandling, sekreterararbete och verkställighetsuppgifter i anslutning till sammanträden med Skolstyrelsen och dess avdelningar, personalfrågor, meritvärdering, introduktion, fortbildning, statsbidragsärenden med upprättande av underlag for och rekvisition av av statsbidrag till driftkostnader for det allmänna skolväsendet, gymnasieskolan och vuxenutbildning, statsbidrag till byggnadsarbeten, audivisuell utrustning och hörselteknisk utrustning, till llyttningskostnader for skolledare och lärare vid grundskolan för att nämna några ur den rika floran av specialdestinerade statsbidrag samt fakturabehandling, kostnadsanalyser och anslagskontroll, debitering av elevavgifter. Sammanfattningsvis kan konstateras, att någon generellt giltig arbets- och ansvarsfördelning för personal vid ett skolkansli inte går att redovisa. Ett ärende, som i en kommun behandlas i plenum i Skolstyrelsen efter beredning i arbetsutskott, kan i andra kommuner handläggas på skilda tjänstemannanivåer.

Delegation Skolstyrelsen har rätt att efter medgivande av kommunfullmäktige delegera viss beslutanderätt till särskild avdelning inom styrelsen, enskild ledamot, skolchef eller annan tjänsteman. Skollagen möjliggör en mycket vidsträckt delegation av beslutanderätt. Av förarbeten till lagtexten framgår dock, att delegation främst skall avse ärenden av rutinmässig karaktär, medan ärenden av principiell betydelse och större vikt skall avgöras av Skolstyrelsen i dess helhet. Syftet med delegationsinstitutet är alltså att befria Skolstyrelsen från

SOU I974:36 Olika myndigheters organisation och arbersuppgifier 261

rutinärenden samt att åstadkomma en snabb och effektiv behandling av dessa ärenden. I detta sammanhang är det av intresse att studera omfattningen av delegation till enskilda tjänstemän inom skolförvaltningen. Undersökningar visar, att skolchefen i första hand kommit ifråga vid delegation av beslutanderätt och att cirka 8 av l0 skolchefer formellt har erhållit uppdrag att fatta beslut på skolstyrelsens vägnar. Även till andra befattningshavare på skolkansliet som tex skolsekreterare, skolkamrer, Skolassistent, byggnadsekonomiföreståndare och kanslist delegeras som regel viss beingenjör, slutanderätt. Ett studium av delegationsordningar från ett antal kommuner visar, att stora skillnader föreligger mellan olika skolstyrelsers användning av delegationsinstitutet. Vissa skolstyrelser är restriktiva och delegerar beslutanderätt till skolchefoch andra befattningshavare endast i rutinärenden. Andra skolstyrelser däremot tillämpar en mera vidsträckt delegation. Delegation av beslutanderätt till skolchef och annan enskild tjänsteman - både har förhållandevis betydligt större omfattning i större kommuner vad gäller antalet ärenden och sakområden.

4.6. 1.7 Rekrorsomrâders/skolenhetens ledning Begreppet skolledning används i många sammanhang och i olika betydelser. Vanligen avser man den huvudsakliga pedagogiska ledning som utövas lokalt för att driva verksamheten inom en skolenhet eller inom ett avgränsat område med flera skolenheter. Ofta begränsar man innebörden till att avse den (i skolstadgan) reglerade delen av verksamheten vid skolenheten. inte uttrycket men väl skolledare. Ss l2-l3 l skolstadgan förekommer skolledning kap Hit räknas skolledare och biträdande skolledare. Skolledare har alltid rektors befattning, medan till biträdande skolledare räknas biträdande rektorer, studierektorer samt tillsynslärare. Det är att märka att arbetsområdet för de nämnda vanligen inte sammanfaller med skolenheten. Tillsynslärarens arbetsområde knyts enligt skolstadgan till en skolanläggning, medan de övriga har rektorsområdet eller vad gäller vissa studierektorstjänster undantagsvis del av detta som arbetsområde. l ledningen av verksamheten vid en skolenhet, och i viss utsträckning med såväl formell som reell beslutanderätt, deltar emellertid även andra befattningshavare än dem som enligt skolstadgan är skolledare. Som exempel kan nämnas att i den pedagogiska ledningen medverkari viss utsträckning också förekommande huvudlärare m ll liksom ett antal rådgivande och i viss utsträckning beslutande organ, konferenser, bestående av lärarna m ll befattningshavare inom ett berört område. Den enskilda skolenhetens ledning bestäms av en kombination av olika regelsystem och andra styrinstrument, till vilka bla hör

anvisningar från överordnade myndigheter genom och till följd av skollag och skolstadga samt läroplaner m m, anvisningar för den icke centralt reglerade verksamheten som ges av styrelsen för skolan, skolledningens befogenheter och skyldigheter till följd av centralt utfär-

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

dade bestämmelser och anvisningar, kompletterade med av styrelsen givna lokala instruktioner och anvisningar, El stadgeenliga konferensers och lokalt beslutade samrådsorgans m fl befogenheter och skyldigheter samt El lärares och övrig skolpersonals, elevers och Föräldrars befogenheter och skyldigheter enligt avtal, centralt eller lokalt utfärdade föreskrifter, m fl.

Detaljerade förteckningar angående skolledningens arbetsuppgifter har upp- SOU 1964:53 rättats dels av skoladministrativa vad gäller grundskolan, dels utredningen SOU 1969:47 av skolledarutredningen med avseende främst på gymnasieskolan. Verksamheten i skolan kan indelas i ett pedagogiskt verksamhetsfalt, ett skolsocialt samt ett huvudsakligen administrativt, som förser de primära verksamhetsfálten med nödvändiga resurser i form av arbetskraft, lokaler och material mm. Det pedagogiska verksamhetsfaltet utgörs av undervisningen samt av de arbetsuppgifter av organisatorisk och administrativ art som till stor del har till syfte att förbereda och möjliggöra undervisningens genomförande. Denna del av skolans verksamhet är starkt centralt reglerad, främst genom läroplanernas allmänna anvisningar samt timplaner och kursplaner men även i väsentliga delar genom skollag, skolstadga och kompletterande, centralt utfärdade bestämmelser. Inom verksamhetsfältet ryms arbetsområden som undervisning, undervisningsorganisation, läromedelshantering, elev registrering, övervakning av elevernas skolgång, studie- och yrkesorientering, elevvård, samråd m il. Dessa kräver i hög grad insatser av skolledningen dels i form av beslutsfattande samt övergripande ledning och Verksamhetsuppföljning, dels på handläggande nivå. Den skolsociala verksamheten är till väsentliga delar inte stadgebunden. Till stor del utgörs den av aktiviteter som kommunen frivilligt påtagit sig. l den mån verksamheten över huvud är centralt reglerad sker detta ofta genom andra bestämmelser än skolförfattningar. l stor utsträckning är verksamheten av ungt datum. Till verksamheten har förts arbetsområden som Skolhälsovård, Skolmåltider, Skolskjutsar, studiestöd, elevförsäkringar, fritidsverksamhet och övriga skolsociala anordningar. Skolledningens insatser har här mera övergripande och uppföljande karaktär. l stor utsträckning är skolledningens uppgifter beträffande skolsocial verksamhet avhängiga lokalt fastställda instruktioner och lokalt beslutad arbetsfördelning mellan den centrala skolförvaltningen och rektorsområdenas egen administration. l ännu högre grad gäller detta det administrativa verksamhetsomrâdet, som inom sig rymmer arbetsområden som övergripande verksamhetsledning, verksamhetsplanering och utveckling, personaladministration, kameral verksamhet m m. Särskilt i större kommuner har dessa uppgifter i övervägande grad överförts från skolenheternas ledning till den centrala skolförvaltningen. Utvecklingen under de senaste decennierna har medfört att de formella skillnaderna mellan olika skolformers ledning blivit allt mindre. Framför allt har eftersträvats att åstadkomma enhetlighet med hänsyn till befattningshavarnas tjänstekonstruktioner men även i avseende på deras arbetsuppgifter.

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 263

En översikt av förekommande skolledatrtjänster med avseende på villkor för inrättande. tillsättning. förordnandetid m m ges i bilaga 18.

Skollerlarnas arbetsuppgifter Till inom skolans område under l950-och l960-talen följd av förändringarna har skillnaderna i olika skolors ledning blivit allt mindre. för rektor vid grundskolan och för rektor vid gym- Arbetsuppgifterna nasieskolan är väsentligen lika. Detta gäller oavsett om rektor är ordinarie eller deltidsförordnad på arvodestjänst. För att rektor inom sitt arbetsområde skall Ss l2z7-9; 13:7-9 samtliga gäller under Skolstyrelsen och skolchefen ha den omedelbara ledningen av verksamheten och tillse att denna fortgår enligt gällande bestämmelser, vara förman för personalen och tillse att denna fullgör sina åligganden, främja samarbetet mellan hemmen och Skolan, meddela erforderliga ordningsföreskrifter samt de övriga uppgifter som åvilar rektor enligt gällande föreskrifter fullgöra eller skolstyrelsens särskilda beslut.

fråga om utbildningen skall rektor särskilt taga initiativ till förbättringar och främja pedagogiska försök, tillse att lärare anställs och fördela arbetet mellan dem, främja lärarnas fortbildning och tillse att mindre erfarna lärare får handledning, tid efter annan närvara vid lärarnas undervisning samt taga kännedom om elevernas arbeten och om betygsättningen. samråda med lärare om de förhållanden han iakttagit och lämna råd och anvisningar Samt ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för utbildningen samt sörja för att dessa används på ett lämpligt Sätt. Med avseende skall rektor enligt skolstadgan särskilt på skolförvaltningen i: besluta i ärende, som Skolstyrelsen enligt 15 §skollagen uppdrar åt honom, a när så påfordras närvara och vara föredragande vid sammanträde med Skolstyrelsen eller avdelning av denna eller vid sammanträde som skolchefen utlyst, delta i Sammanträden rörande skolväsendet som Statlig myndighet anordnar, lämna skolstyrelsen erforderligt biträde beträffande Skolskjutsar och skolsociala uppgifter, ha tillsyn över lokaler och inventarier samt låta förteckna inventarier och och verkställa regelbundet återkommande inventeutbildningsmaterial ringar därav samt D förestå rektorsexpeditionen och ha bestämda mottagitingstider. Rektor vid gymnasieskolan skall därjämte D åstadkomma de kontakter med näringslivet i orten som behövs för utbildningen samt El ansvara för ledningen av elevhem i den mån uppgiften inte ankommer på zinnan.

264 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

Rektors uppgifter sammanfaller i stor utsträckning med skolchefens. Skolchefen svarar för det samordnande och övergripande arbetet medan rektor direkt ansvarar för verksamheten inom sitt arbetsområde. SS 12:10; 13:10 Studierektor skall biträda rektor med ledning av verksamheten. Så långt är uppgiften gemensam för alla slags studierektorstjänster. Gemensamt för alla är också att studierektors arbetsuppgifter främst är av pedagogisk art samt att studierektor skall upprätta förslag till schema. Däremot linns olikheter med avseende på studierektors arbetsområde. Detta utgörs vid grundskolan av rektors arbetsområde. Vid skolenhet med gymnasieskola utgör skolenheten arbetsområde for studierektor om skolenheten är allmän eller av typ 2. Vid gymnasieskolenhet av typ 1 begränsas däremot oftast studierektors arbetsområde till en del (minst nio poäng) av rektors arbetsområde. 1 sådant fall fastställs studierektors arbetsområde av länsskolnämnden. Begränsningen av arbetsområdet möjliggör en fackinriktad pedagogisk ledning vid nämnda skolenheter. Ss 13:25 Studierektor vid särskild skolenhet inom sitt arbetsområde närtyp I skall mast under rektor och biträdande rektor a utöva den pedagogiska och ledningen tillsynen, Cl tillse att kollegier, konferenser och föräldramöten hålls, ü regelbundet besöka klasserna, göra sig förtrogen med skolarbetet och rådgöra med lärarna om arbetets lämpliga uppläggning, 1:1utföra förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret, såsom att uppgöra förslag till fördelning av eleverna på klasser och grupper samt till arbetsfördelning mellan lärarna, Cl besluta i ärende, som styrelsen för skolan enligt 15 ä skollagen uppdrar åt honom, Cl när så påfordras närvara och vara föredragande vid sammanträde med styrelsen för skolan eller avdelning av styrelsen eller vid sammanträde som skolchefen utlyst samt a delta i sammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet anordnar. l övrigt åligger det sådan studierektor att El biträda rektor i arbetet att åstadkomma de kontakter med näringslivet i orten som behövs för utbildningen, a avge förslag till anskaffande av lämplig utbildningsmateriel och arbetsmateriel samt a under ferietid uppehålla rektorstjänsten. Liknande förhållandevis preciserade arbetsuppgifter har inte föreskrivits i skolstadgan för övriga studierektorstjänster. För dessa gäller i stället att närmare bestämmelser om studierektors meddelas uppgifter av Skolstyrelsen efter förslag av rektor och studierektor. S5 13:24 Uppgifterna för biträdande rektor är lika rektors men vidare än studierektors. Begränsningen till uppgifter av främst pedagogisk art återfinns nämligen inte for biträdande rektor och inte heller någon avgränsning mot rektors arbetsfält. Närmare bestämmelser om biträdande rektors meddelas uppgifter av Skolstyrelsen efter förslag av rektor och biträdande rektor.

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 265

?il/synslärarc» finns enbart inom grundskolan. Denne skall närmast under ss l2:l8 rektor ha tillsyn över skolanliiggningen och ordningen vid denna. utöva ledning av och tillsyn över anskaffning och vård av inventarier och utbildningsmateriel i den mån sådant ej ankommer på annan. utföra förberedelse- och avslutningsarbete för läsåret, vara Forman för ekonomipersonalen samt biträda vid ordnandet av foräldramöten, studieutflykter, skolavslutningar och dylikt. Därutöver har tillsynsläraren att D besluta i ärende, som Skolstyrelsen enligt 15 § skollagen uppdrar åt honom samt D när så påfordras närvara och vara Föredragande vid sammanträde som skolchefen utlyst. l övrigt skall tillsynsläraren fullgöra vad som bestäms för honom i instruktion som Skolstyrelsen fastställer. Till ledning härför har skolöverstyrelsen utfärdat en utförlig normalinstruktion. Skolstyrelsernas möjligheter att anpassa SÖ 1963-12-02 tillsynslärarnas arbetsuppgifter med hänsyn till lokala behov har dock i någon mån beskurits genom anvisningen att lokal instruktion inte får innebära inskränkning i de uppgifter som enligt skolstadgan åvilar tillsynsläraren.

K ollegier och konferenser l ledningsmönstret for en skolenhet eller ett rektorsområde ingår ett flertal samrådsformer. Huvuddelen av dessa har formellt en rådgivande funktion. På vissa områden har de dock reellt ett visst inflytande. Kollegier och konferenser behandlas på s 56 f.

4.6.2 Sko/myndigheten i landstingskommunen På motsvarande sätt som kommunallagen reglerar kommunens verksamhet reglerar landstingslagen landstingskommunens. För landstingskommun såsom huvudman för gymnasieskola gäller satmma speciallörfztttningar som för kommun som har gymnasieskola. Beträffande särskolundervisningen måste landstingskommun iaktta de särskilda bestämmelser som gäller for denna.

4.6.2. l Landstinget Landstingskommuns beslutanderätt utövas av landstinget i den ordning som anges i landstingslagen. l specialreglerad verksamhet görs dock vanligen inskränkningar i landstingskommuns självstyrelserätt. Lztndstiitgskommuits skyldigheter enligt skollagen i fråga om gymnasieskola överensstämmer helt med vad som gäller för kommun som har gymnasieskola. Landstingskommunens skyldigheter enligt omsorgslagen inryms i ett generellt stadgande om att landstingskommun skall bereda psykiskt

266 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter SOU l974:36

utvecklingsstörda som är bosatta inom landstingskommunen undervisning, vård och omsorger i övrigt enligt lagen. Landstingskommunen svarar for de kostnader som inte täcks av statsbidrag. För verksamheten skall landstinget upprätta plan, som skall fastställas av Kungl Majzt eller myndighet som Kungl Majzt bestämmer. . Landstinget fastställer budget för landstingskommunens skolverksamhet för ett år i sänder. lnom specialreglerad verksamhet måste landstinget emellertid därvid iaktta statliga bestämmelser och krav. Beslut om nybyggnader och ombyggnader av skollokaler fattas av landstinget. Även i dessa fall har emellertid statliga myndigheter betydande inflytande.

4.6.2.2 Förvaltningsutskottet Förvaltningsutskottet skall leda förvaltningen av Iandstingskommunens angelägenheter och ha inseende över övriga nämnders verksamhet. Det skall med uppmärksamhet följa de frågor som kan inverka på landstingskommunens utveckling och ekonomiska ställning. Det skall hos landstinget, övriga nämnder och myndigheter göra de framställningar som det finner skäl till. Det företräder landstinget mellan dess sammanträden. Förvaltningsutskottets verksamhet regleras i landstingslztgen. Kompletterande bestämmelser ges i reglemente som skall antas av landstinget. Förvaltningsutskottets inflytande på skolärenden inom landstingskommunen sker på liknande sätt som beskrivits i fråga om kommunstyrelse i kommun.

4.6.2.3 Vissa andra landstingskommunala nämnder Även inom landstingskommunerna visar förvaltningsapparaten betydande variationer. Endast i några få landstingskommuner sköter förvaltningsutskottet nyoch ombyggnader av skollokaler. l ungefär halva antalet landstingskommuner svarar central byggnadskommitté för dessa uppgifter. I några landstingskommuner handläggs frågor angående löne- och anställningsvillkor för personalen av förvaltningsutskottet eller avdelning inom detta, men i flertalet landstingskommuner har dessa uppgifter överförts på en personalnämnd.

4.6.2.4 Utbildningsnämnden l varje landstingskommun som anordnar gymnasieskola skall finnas en utbildningsnämnd som styrelse för landstingskommunens gymnasieskola med därtill hörande verksamhet. Ledamöter och suppleanter i nämnden väljs av landstinget till det -antal landstinget bestämmer, dock liigst sju ledamöter Mandattiden sammanfaller med landstingsledamöternas och omfattar således tre år räknat från den [januari året efter det då landstingsmztnnavztl förrättats. Till utbildningsnämnd kan utses nämnd som handhar andra landstingskommunala forvaltningsupiagifter. l fyra landstingskommuner har till utbildningsnämnd utsetts annan nämnd, nämligen kulturnämnd, central

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 267

skolstyrelse, personal- och undervisningsnämnd samt utbildnings- och kulturnämnd. l flertalet landstingskommuner är utbildningsnämnden styrelse för samtliga landstingskommunens skolor utom folkhögskolorna. Sju landsting har emellertid utsett ledamöterna i folkhögskolornas styrelser helt eller delvis bland utbildningsnämndens ledamöter. Utbildningsnämndens åligganden överensstämmer med den kommunala skolstyrelsens med den begränsning som följer av att dess verksamhet avser landstingskommunens gymnasieskola. Den skall fullgöra de uppgifter som enligt skolstadgan åvilar styrelse för gymnasieskola. Utbildningsnämnds beslutsrätt utövas vid sammanträde med nämnden. Om landstinget så beslutar äger emellertid utbildningsnämnden delegera sin beslutanderätt på samma sätt som angivits beträffande den kommunala skolstyrelsen. Delegering har skett till nämndens ordförande i femton landstingskommuner och till ett arbetsutskott i åtta. l nästan zilla landstingskommuner har beslutanderätt i vissa grupper av ärenden skett till landstingskommunal tjänsteman. l delegationsordningar dominerar personalärendena. Formerna för beredning av ärenden till utbildningsnämndens sammanträden växlar mellan olika landstingskommuner. Hälften av utbildningsnämnderna har tillsatt utskott eller avdelningar med endast beredande funktioner. l flera sker beredning genom nämndens presidium och i några sker beredning endast av tjänstemännen på utbildningsavdelningen. Liksom inom skolstyrelserna har även inom utbildningsnämnderna kraven på långsiktig planering skärpts. Men endast inom ett fåtal utbildningsnämnder har hittills fleråriga delplaner för vissa funktioners omfattning fastställts.

4 .6. 2. 5 Omsorgsstyrelsen För ledning av landstingskommuns verksamhet för att bereda omsorger åt psykiskt utvecklingsstörda skall finnas en styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (omsorgsstyrelse). Ledamöter och suppleanter av sådan styrelse väljs av landstinget (kommunfullmäktige i kommunerna Gotland. Malmö och Göteborg) till det antal landstinget bestämmer. dock lägst fem ledamöter. Mandattiden sammanfaller med mandattiden för landstingsledamöterna. Till omsorgsstyrelse kan emellertid landstinget utse nämnd som handlägger andra landstingskommunala uppgifter. Så har skett i flertalet landstingskommuner. För beslutsfattande gäller bestämmelserna i landstingslagen om övriga nämnder, således även reglerna för beslutsdelegering. Enligt omsorgslagen skall till sammanträde med omsorgsstyrelsen kallas särskolchef, vårdchef och Omsorgsstyrelsens överläkare. Tillfälle bör även beredas representanter för Föräldraförening att närvara. Omsorgsstyrelsens allmänna åligganden enligt omsorgslagen är att El verka för att psykiskt utvecklingsstörda inom landstingskommunen får de omsorger de behöver,

268 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

m planlägga och anordna landstingskommunens verksamhet enligt omsorgslagen samt verka för att den utvecklas på ett tillfredsställande sätt, El handha ledningen av de inrättningar för utvecklingsstörda som drivs och den verksamhet i övrigt for dem som utövas av landstingskommunen, El utöva lokal tillsyn över andra inrättningar för utvecklingsstörda samt CJ för landstinget framlägga de förslag angående omsorgerna om de utvecklingsstörda som ñnns påkallade. För tillsynen över inrättningar för psykiskt utvecklingsstörda inom sitt verksamhetsområde som icke drivs av Iandstingskommunen skall omsorgsstyrelsen bland sina ledamöter utse tillsynsmän för att följa verksamheten vid dessa och till styrelsen anmäla förhållanden som inte är tillfredsställande. Omsorgsstyrelsen uppgör förslag till plan för omsorger om psykiskt ut-

vecklingsstörda inom Iandstingskommunen. Den tillsätter tjänst som över-

läkare hos styrelsen och kan göra framställning om inrättande av särskild ordinarie tjänst som särskolchef. Den anordnar undervisning enligt läroplan för särskola. Omsorgsstyrelsens uppgifter i samband med undervisningen överensstämmer i huvudsak med vad som gäller i fråga om grundskolan.

4.6.2.6 Bøslutsnämndenj/ör psykiskt zitvecklingsstörda Inom varje landstingskommun finns en beslutsnämnd. Kungl Majzt kan besluta att det skall finnas flera beslutsnämnder inom samma landstingskommun. Beslutsnämnd består av lagfaren ordförande samt ytterligare två eller fyra ledamöter, som skall vara ledamöter eller suppleanter i omsorgsstyrelsen. För ledamot skall finnas en eller flera suppleanter. Ordförande

och suppleant för honom utses av Kungl Majzt. Övriga ledamöter och

suppleanter väljs av landstinget. Vid sammanträde med beslutsnämnd skall den som ärendet avser vara närvarande om inte särskilda skäl talar däremot. Vårdnadshavare eller förmyndare skall beredas tillfälle närvara. Särskolchefen, vårdchefen och omsorgsstyrelsens överläkare skall vara närvarande vid sammanträde med nämnden. Beslutsnämnden prövar fråga om inskrivning i särskola, förlängning av särskolplikt och befrielse från skolgång, om uttagning till specialundervisning eller hänvisning till annan skolform i samma särskola, om utskrivning på försök respektive slutlig utskrivning från särskola. Fråga om uttagning till specialundervisning eller hänvisning till annan skolform prövas om vårdnadshavaren, förmyndaren eller eleven, om han fyllt 15 år, inte är ense med rektor. [övriga frågor kan prövning ske på framställning av särskolchef, omsorgsstyrelsens överläkare eller rektor eller till följd av meningsskiljaktighet mellan den som äger besluta och vårdnadshavaren eller förmyndare eller eleven, om han fyllt 15 år. Fråga om utskrivning kan beslutsnämnden pröva på eget initiativ. Besvär över beslutsnämndens beslut anförs hos psykiatriska nämnden.

4.6.2.7 Samrådsorgan För samverkan inom landstingskommunernas gymnasieskola gäller i princip samma regler som för kommunernas gymnasieskola.

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 269

Enligt omsorgsstadgan bör omsorgsstyrelsen utse ett eller flera yrkesrád för att biträda styrelsen i frågor som rör yrkesinriktningen av utbildningen. Samma regler gäller som for yrkesråd i gymnasieskola. Företagsnämndsavtalet och överenskommelsen om allmänna regler for den lokala arbetarskyddsverksamheten gäller även for omsorgsstyrelsens förvaltningsområde.

4.6.2.8 U tbi/dnittgsnätnndens _/ärva/tningsorgattisa tion l motsats till vad som gäller for kommunernas skolforvaltningar finns inga statliga bestämmelser som rör ledningen av utbildningsnämndens förvaltningsorganisation. Tjänsteorganisationens struktur och omfattning bestäms helt av landstinget.

Sko/titel Utbildningsnämnden har ledande, samordnande och planerande uppgifter för landstingskommunens samlade utbildningsverksamhet. Utom gymnasieskola omfattar den vanligen sjuksköterskeutbildning, folkhögskolor och internutbildning for olika personalgrupper. l många fall fyller utbildningsnämnden även en kulturnämnds uppgifter. Arbetsuppgifternas omfattning och även deras karaktär växlar från den ena landstingskommunen till den andra. Dessa förhållanden återverkar på chefstjänstens utformning. Tjänstebenämningen växlar. Det förekommer avdelningschef. utbildningschef. skolchef, utbildningsledare, utbildningssekreterare, skolsekreterare (rektor).

Utbildningsnämndens kansli har vanligen särskilt kansli eller särskild avdelning Utbildningsnämnden för nämndens uppgifter inom landstingskansliet. växlar mycket. De stora skillnaderna beror dels Personalorganisationen omfattning växlar kraftigt mellan olika landstingspå att verksamhetens kommuner, dels på att arbetsuppgifter centraliserats i olika grad. Beträffande gymnasieskolan är den redovisning av arbetsuppgifter som lämnats på s 259 fi sina huvuddrag tillämplig även för utbildningsnämndernas kanslier.

4.6.2.9 Omsorgsstyre/sens V förvaltningsorgaitisation Sdiska/chef Hos omsorgsstyrelsen skall finnas en tjänst som särskolchef. Finns endast en ordinarie som rektor under styrelsen. är den förenad med en tjänst arvodestjänst som särskolchef. Om två eller flera rektorer finns, är en av dem tillika arvoderad särskolchef. Skolöverstyrelsen kan medge att en särskild ordinarie tjänst som särskolchef inrättas. Särskolchefen har i omsorgslagen tillagts beslutanderätt i ett antal ärenden Han skall efter samråd med omsorgsstyrelsens läsom gäller särskolelever. kare besluta om inskrivning i särskola. om förlängning av särskolplikt och befrielse från skolgång samt slutlig utskrivning från särskola. l samtliga

270 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

dessa fall kan särskolchefen hänskjuta avgörandet till beslutsnämnden. Han skall pröva om psykiskt utvecklingsstörd som befriats från skolgång får tillfredsställande undervisning. Han skall fortlöpande pröva fråga om utskrivning från särskola och i samband med utskrivning pröva om andra omsorger enligt omsorgslagen bör beredas eleven. Han kan ombesörja undersökning som behövs för att bedöma fråga om inskrivning i särskola skall ske, och han kan begära polishandräckning om elev som inskrivits i särskola inte inställer sig i skolan eller avviker därifrån. Enligt omsorgsstadgan skall särskolchefen biträda omsorgsstyrelsen i dess verksamhet och eftersträva gott samarbete med eleverna och deras föräldrar samt med vårdnadshavare och förmyndare, föräldraföreningar för utvecklingsstörda barn och andra handikapporganisationer. Bestämmelserna i skolstadgan om skolchefs allmänna åliggande gäller för särskolchef. Därutöver åligger det särskolchef särskilt att Cl föra diarium över inkommande ärenden som avser omsorger enligt 3 och 5 §§ omsorgslagen med angivande av åtgärder som vidtagits. D föra förteckning över elever som inskrivits i eller slutligt utskrivits från särskola samt över psykiskt utvecklingsstörda elever som tagits in i specialskola. allt med angivande av åtgärder som vidtagits, El snarast möjligt efter den l maj och den l november år till skolvarje överstyrelsen anmäla antalet inskrivna elever, El anmäla till Överförmyndaren, när inskriven kan antas behöva förmyndare. samt t: hålla sig underrättad om utskriven elevs vistelseort och levnadsförhållanden i den mån det kan ske utan avsevärd svårighet och vid behov bistå honom med råd och hjälp. Omsorgsstyrelsen kan anta särskild instruktion för särskolchef och i denna inta avvikande bestämmelser. Sådan instruktion skall fastställas av länsskolnämnden. Biträdande särskolchef finns hos omsorgsstyrelsen i Stockholms län.

Onrsorgssryre/sens kansli Såväl i fråga om antalet anställda som beträffande Organisationsform är skillnaderna mellan omsorgsstyrelsernas kanslier mycket stora. Den vanligaste organisationsformen är en omsorgssektion inom en socialavdeltting av landstingskansliet. Antalet särskolelever inom varje landstingskommun är inte stort och undervisningen kräver ingen stor central förvaltningsapparat, men vid jämförelse med andra skolformer krävs avsevärt större insatser för elevvårdande uppgifter och även stöd åt hemmen. Kurators-, psykolog- och läkarinsatser är viktiga. lnom ytmässigt begränsade landstingskommuner knyts ofta dessa personalgrupper till omsorgsstyrelsens kansli. Kuratorerna har dock vanligen geografiskt avgränsade verksamhetsområden. lnom landstingskommuner med stora avstånd är det vanligare med decentraliserad stationering. Även i dessa fall knyts vanligen en kurator och en psykolog till kansliet för att bla svara för samordnande och planerande uppgifter.

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 271

4.6.2. 10 Skolledning inom landstingskommunens sko/väsende Sko/ledare i landstingskommunens gymnasieskola Landstingskommuns gymnasieskola omfattar studievägar för vård.jordbruk och skogsbruk samt specialkurser för konsumtion (förutvarande lanthushållsskolor) jämte i ett fall processteknisk linje (Pappersskolan i Markaryd). Härutöver Förekommer i några landstingskommuner specialkurser även inom andra studievägar. De Iandstingskommunala gymnasieskolenheterna är att hänföra till särskild skolenhet typ l. De regler för ledningen av särskild skolenhet typ l som redovisas i bilaga ll punkt 3.2 gäller sålunda för landstingskommuns gymnasieskola. Inom studievägen för vård finns inom nästan alla landstingskommuner mer än en skolenhet. l övervägande antalet landstingskommuner har samtliga vårdskolenheter förenats under en rektor. l flertalet landstingskommuner har därjämte sjuksköterskeutbildningen gemensam rektor med gymnasieskola för vård. l fråga om skolledarnas arbetsuppgifter hänvisas till vad som anförts på s 263 fbeträffande skolledare i kommunal gymnasieskola.

Sko/ledare i Särskolan - arbetsuppgifter Skolledarorganisationen inom särskolan utgörs av rektor. studierektor och tillsynslärare. Bestämmelser om inrättande av tjänster återges i bilaga ll. Rektor vid särskola beslutar om uttagning till specialundervisning eller hänvisning till annan skolform i samma skola liksom om utskrivning på försök. Han beslutar om byte av betyg mot intyg. och han kan bevilja elev ledighet för enskilda angelägenheter för högst 30 dagar. Han kan begära polishandräckning om inskriven elev inte inställer sig i särskolan eller avviker därifrån. Han skall vidta åtgärder för elevs tillrättaförande vid upprepade förseelser eller allvarligare förseelse och anmäla till särskolchefen om inte syftet med de vidtagna åtgärderna vinns. Han skall vara ordförande i kollegium och elevvårdskonfereits. För rektor vid särskola gällerdeallntänna âliggandena för rektorigrundsko- Ss l2:7-9 Härutöver vid särskola särskilt att Os 62 å la enligt skolstadgan. åligger det rektor

Cl tillse att varje elev får lämplig undervisning och omvårdnad, tillse att elev som ej kan bo i sitt hem får lämplig bostad, tillse att elev som bor i annat enskilt hem än det egna får tillfredsställande omvårdnad där, nära samarbeta med föreståndare för inackorderingshem eller elevhem för särskolelever, tillse att elevernas resor till och från skolan ordnas, tillse att elev som undervisas utanför skolenheten får behövlig tillsyn. i samråd med vårdnadshavaren eller förmyndaren och berörda myndigheter vidta lämpliga åtgärder för elev som lämnar särskolan samt hålla sig noga underrättad om försöksutskriven elevs förhållanden och vid behov bistå honom med råd och hjälp eller vidta behövlig åtgärd.

272 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

Studierektor skall biträda rektor med ledning av verksamheten inom rektors arbetsområde främst med uppgifter av pedagogisk art. Närmare bestämmelser om studierektors uppgifter meddelas av styrelsen efter förslag av rektor och studierektor. Tillsynslärare skall under rektor fullgöra de arbetsuppgifter som styrelsen fastställer med ledning av en av skolöverstyrelsen utarbetad normalinstruk- SÖ l963-l2-02 tion.

K ol/egier och konferenser l fråga om kollegier och konferenser gäller för landstingskommuns gymnasieskola samma regler som för primärkommuns. Vid varje skolenhet inom särskolan skall finnas ett kollegium, som skall sammanträda minst en gång varje termin. Detta har i praktiken fått allt mindre betydelse och i viss omfattning ersatts med tillsynslärarkonferenser. Liksom inom grundskolan förekommer klasskonferens och elevvårdskonferens. l klasskonferenserna skall delta rektor. studierektor, lärare som undervisar eleverna. skolläkzire.. kurator, psykolog, Skolsköterska och föreståndare samt om möjligt vid konferensen minst en gång varje läsår särskolchefen och omsorgsstyrelsens överläkare.

4.6.3 Specials/talan 4.6.3.1 Lokal styrelse/ör specialskolenhet För varje skolenhet av den statliga specialskolan finns en lokal styrelse. Den består av ordförande, skolchefen i kommunen, rektor och fyra andra ledamöter. varav en bör vara legitimerad läkare. Ordföranden jämte övriga icke självskrivna ledamöter och suppleanter för dem utses av skolöverstyrelsen for fyra år i sänder. Suppleant for skolchefen utses av skolstyrelsen i kommunen. Styrelsen skall ha allmän tillsyn över och vård om skolenhetens angelägenheter. Allmänt åläggs den samma uppgifter som Skolstyrelsen i kommunen. Därutöver skall den utfärda de föreskrifter och anvisningar som behövs utöver föreskrifter av Kungl Majzt, riksrevisionsverket och skolöverstyrelsen, inge forslag till petita till skolöverstyrelsen samt överlämna räkenskaps- och redovisningshandlingar till riksrevisionsverket. Styrelsen kan delegera beslutanderätt till rektor. Beträffande samarbete med barnavårdsnämnd och fritidsorgan gäller samma bestämmelser som for skolstyrelse i kommun. Vid sammanträde med styrelsen skall representanter for foräldraföretting beredas tillfälle närvara. Beträffande en rad frågor som gäller undervisningens anordnande, elever. personal etc gäller för styrelse for specialskolenhet samma bestämmelser som för skolstyrelse i kommun. Specialskolans särart har dock givit anledning till en del avvikande bestämmelser. Ledningen av extern klass. dvs klass av statlig specialskola som lokalmässigt integrerats i en grundskolenhet. utövas av styrelsen för den skolenhet som skolöverstyrelsen bestämmer. Fråga om barns rätt till undervisning i specialskola prövas av styrelsen. Beslutsfunktion fördelas på olika

Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter 273

styrelser med hänsyn till barnets handikapp. Samma gäller fråga om rätt att få börja skolan före skolpliktig ålder och om uppskjuten skolgång, om tidigare avslutad skolgång och förlängd skolplikt samt förlängd sista årskurs. liksom om synskadad elev skall få ersätta skolgång i årskurs 10 med skolgång i skola för vuxna synskadade. Styrelsen bestämmer även om befrielse från skolgång, i vilket fall eleven skall stå under dess tillsyn. Styrelsen beslutar om intagning av elev i specialskolan och placering vid skolenhet liksom omplacering. Den beslutar om uttagning av elev till specialundervisning vid oenighet mellan rektor och föräldrar liksom om uttill utvecklingsanpassad undervisning. Styrelsen utfärdar vidare 0rdtagning ningsregler för skolenheten.

Sko/ledare - 4.6.3.2 i specialskolan arbetsuppgifter

Vid varje skolenhet finns en rektorstjänst. Rektor skall under styrelsen ha den omedelbara ledningen av verksamheten och tillse att den fortgår enligt gällande föreskrifter. Beträffande rektors allmänna åligganden gäller i tillämpliga delar skolstadgans bestämmelser Ss 1227-8 för rektor i grundskolan. Härutöver skall rektor i fråga om eleverna särskilt SpecSs 66 §

tillse att de erhåller vård såväl i skolarbetet som under fritid, tillse att deras personliga mognad främjas såväl i skolarbetet som under fritid. ansvara för skötseln av elevhemmet. tillse att elever erhåller erforderlig inackordering på skolorten och att åtgärder vidtas for att underlätta deras kontakt med omvärlden. tillse att elevernas resor till och från skolenheten ordnas, utöva tillsyn över elever som erhåller undervisning utanför skolenheten samt i samråd med föräldrarna och berörda myndigheter verka för lämplig arbetsplacering eller fortsatt utbildning efter avslutad skolgång i specialskolan. Rektor skall under styrelsen ansvara för skolenhetens ekonomiska förvaltning. Han är skyldig undervisa 6-12 veckotimmar enligt länsskolnämndens bestämmande och medverka i lärarutbildning. Skolöverstyrelsen kan inrätta arvodestjänst som studierektor vid skolenhet av specialskolan. Instruktion för studierektor fastställs av styrelsen, som därvid har ledning av en av skolöverstyrelsen upprättad normalinstruktion. Vid skolenheten for synskadade i Solna finns en arvodestjänst som biträdande skolledare med uppgift att biträda rektor med ledningen av de lägre årsklasserna.

4.6.3.3 K 0/legier och konferenser

l fråga om kollegier och konferenser m m i specialskolan gäller motsvarande bestämmelser i skolstadgan för grundskolan. Dock äger rektor att till sam- ss 3 kap manträde med konferens kalla även anställd som inte är ledamot av konferensen for att delta i dess överläggningar men inte i beslut.

274 Olika myndigheters organisation och arbetsuppgifter

4.6.4 Intagningsnämnd

Ärende om intagning av elev i gymnasieskola avgörs av intagningsnämnd. lntagningsnämnd består av ett antal lärare eller rektorer i gymnasieskolan, en lärare eller rektor i grundskolan, en skolstyrelseledamot och i Förekommande fall en ledamot av landstingets utbildningsnämnd samtliga inom nämndens verksamhetsområde. l stället För ledamot av skolstyrelse eller utbildningsnämnd kan utses skolchef. Samtliga ledamöter utses av länsskolnämnden lör en tid av högst tre år. länsskolnämnden utser också ordförande och vice ordförande. SÖ 1970-06-17 Särskild instruktion för intagningsnämnd har utfärdats av skolöverstyrelsen.

SOU I974:36 Specialskolan och Särskolan 275

5 och Särskolan

Specialskolan

5.1 Specialskolan

5.1.1 Bakgrund Under en följd av år har skolöverstyrelsen i petita framhållit sin önskan sådana anslagspunkter som gäller handikappade elevers unatt prioritera dervisning och utbildning. Grundläggande för skolöverstyrelsens inställning har därvid varit läroplanens klara uttalanden, att grundskolan skall vara en god skola for alla elever och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av fysiska. psykiska eller andra skäl har svårigheter i skolarbetet. Vid förarbeten för grundskolreformen ansågs det väsentligt, att skolunskulle vara en lagfást rättighet for barn och ungdom. l och med dervisning riksdagsbeslutet 1962 om grundskola ålades varje kommun att sörja för undervisningen av barn i grundskola. l de Författningar rörande skolväsendet som föregick nuvarande skollag och skolstadgor var vissa elevgrupper undantagna från de allmänna stadgandena om skolplikt och skolrättighet. nämligen döva, blinda och vissa psykiskt utvecklingsstörda. För dessa elevers undervisning gällde separata stadgor. Barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan har numera inkluderats i skollagen. Med syn- och hörselskadade förstås här även de döva och de blinda eleverna. Staten bär ansvaret för dessa elevgruppers undervisning i specialskola. Lagfast rätt till undervisning ges vissa psykiskt utvecklingsstörda genom om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Landstings- SFS 1970:1026 lagen angående omsorger kommunen svarar för omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda, däribland undervisning. Rätten till undervisning för de svårast handikappade elevgrupperna har således blivit lagfást efter särskilda utredningar och vid senare tidpunkter än för övriga skolpliktiga elever. Detta torde vara en av förklaringarna till att olikhet råder beträffande huvudmannaskap, ansvarsfördelning etc. Det bör obeserveras, att övriga handikappade barn och ungdomar automatiskt och utan undantag ingår i gruppen elever, för vilka skollag och skolstadga reglerar skolgång, undervisning och utbildningsmöjligheter. Elevantalet i specialskolan har i skolöverstyrelsens petita under de senaste åren angivits till cirka l lOO. l olika sammanhang har övervägts möjligheterna att skapa större enhetlighet, framförallt avseende organisation och huvudmannaskap för grund-

276 Specialsko/an och Särskolan

skola, specialskola och särskola. Nuvarande organisation har emellertid hittills - i varje fall av elevernas Föräldrar - upplevts som i huvudsak tillfredsställande. Om och när ett mera enhetligt system skall genomföras bör det vara ett absolut krav. att detta skall vara så konstruerat, att det säkerställer en fortsatt tillgång till de särskilda resurser av pedagogisk. teknisk, medicinsk, social och psykologisk natur, som garanteras specialskolans och särskolans elever, och som kräver omfattande ekonomiska och personella insatser.

5. l .2 Undøniisningcns innehåll

Bestämmelser

Skollag. skolstadga och specialskolstadga fastslår att samma läroplan gäller för specialskola som för grundskola samt att arbetet i specialskolan skall SpecSs l 6 § bedrivas i så nära överensstämmelse som möjligt med vad som gäller i grundskolan. Detta förutsätter emellertid att specialskolans undervisning tillförs resurser utöver de vanliga i fråga om exempelvis ämnen i timplanen och i fråga om läromedel och personella resurser (lärartäthet, särskild lärarutbildning. tillgång till expertis avpassad efter handikappets art och grad etc). Det har varit lagstiftarnas mening att i så stor utsträckning som möjligt låta den allmänna skolans bestämmelser och läroplaner gälla även for spe- SpecSs l7 § cialskolan. Specialskolstadgan fastslår det vidgade syftet med undervisningen: Synskadade elever övas i att anpassa sig till synskadan och till omvärlden. Detta ger underlag for exempelvis den omfattande undervisningen i blindorientering och käppteknik liksom för den utökade tiden för ämnet hemkunskap. SpecSs l 7 ä Hörselskadade och talskadade elever skall så långt möjligt lära sig normalspråket och övas i att nå kontakt med omvärlden. vilket motiverar specialskolans teknisk-audiologiska resurssystem liksom den mycket starka ställning som svenskämnet ges i hörsel- och dövundervisningen för att ge rum åt den viktiga språkuppbyggnaden samt för bl a tal- och hörselträning. avläsning och teckenspråk. Det har också visat sig nödvändigt att låta läroplanen (supplementdel Specialskolan) innehålla en översiktlig information rörande handikappets inverkan på elevens skolsituation. Här ges de bakgrundsdata, som läraren behöver för att kunna planera undervisningens innehåll och göra modifikationer med hänsyn till elevernas handikapp.

Läroplanen Att läroplan for grundskolan gäller även i specialskolan innebär samma automatik i reform- och utvecklingsarbetet för specialskolan som för den vanliga grundskolan. Det innebär också att specialskolans elever får kun-

skaper och färdigheter som ger dem förutsättningar for vidare utbildning.

Det innebär ett klart framsteg för elevernas rättigheter till en skolgång. jämförbar med alla andras, att numera ämnena i läroplan för grundskolan

Specialskolan och Särskolan 277

med mål, huvudmoment och anvisningar i vanlig ordning gäller även undervisningen i specialskolan. Allt allmänt pedagogiskt brukbart stoff gäller också arbetet i specialskolan och har visat sig passa väl lör specialskolans behov. Nödvändiga specialanvisningar jämte specialresurser linns samlade i en supplementdel till läroplan for grundskolan, “Specialskolan för syn-, hörsel- och talskadade, som också innehåller mål, huvudmoment och anvisningar för specialskolans särskilda ämnen.

5.1.3 Undcrttisningrcns OFgGIIISGIiOH. ämnen oc/1 timplaner 5.1.3.1 Allmänt l specialskolan måste undervisningen ges ett vidgat syfte med hänsyn till elevernas handikapp. Av samma anledning är specialskolans obligatoriska skolgång tioårig och läroplan for grundskolan har i vissa avseenden fått kompletteras och modifieras i fråga om ämnesbenämningar, kursinnehåll och antal veckotimmar i timplanen. En generell utökning av den obligatoriska studiegången for syn- eller hörselskadade elever med mer än ett läsår har inte ansetts möjlig eller lämplig, då dessa elever lika väl som sina seende och hörande kamrater inom rimlig tid bör få tillfälle att avsluta obligatoriet och välja frivillig vidare utbildning enligt egna önskemål och förutsättningar. Ingående överläggningar föregick beslutet om stadie- och årskursindelning. Man enades om att för de blinda eleverna innebär mellanstadiets betydande utvidgning av orienteringsämnena särskilt stora svårigheter, eftersom synhandikappet så starkt begränsat elevernas egna erfarenheter och upplevelser av omvärlden. För de döva eleverna är det elementära tillägnandet av språket oundgängligen nödvändigt, innan eleverna över huvudtaget har ett medel för kunskapsinhämtande. För synskadade elever har skolgången på grundskolans mellanstadium förlängts med ett år, För hörselskadade elever har lågstadiet givits motsvarande förlängning. Skolöverstyrelsen kan for övrigt besluta om Förlängning av treårigt stadium, om skäl finns För detta. 1 allmänna anvisningar och kommentarer till läroplanen åläggs den enskilde läraren, rektor samt klass- och ämneskonferenser att planlägga de modifikationer, som behövs med hänsyn till att mellanstadiet (för synska- Lgr 69 ll: Spsk s 24. 67 dade) respektive lågstadiet (för hörselskadade) är fyraårigt.

5.1.3.2 Antalet ämnen och veckotimmar i rimp/anøn Erforderlig lärotid utan ytterligare Förlängning av skolgången än det tionde skolåret har uppnåtts genom viss ökning av antalet veckotim mar framförallt inom lågstadiets timplan. De synskadade har redan på lågstadiet genomgående tre veckotimmar gymnastik samt såväl formkunskap och slöjd, vilket seende nybörjare inte har. Ämnet sinnesövningar speciellt avsedda for synskadade finns likaså genomgående på lågstadiets timplan. Hela detta tillskott av veckotimmar utnyttjas först och främst för de blinda barnens grundläggande orientering i omvärlden och anpassning till synskadan. Formkunskap är nödvändig

278 Specialskolan och Särskolan

for att bygga upp elevernas ofta bristfälliga föreställningsvärld. Slöjd ger värdefulla tillfällen till träning av motorik och koordination, gymnastik utvecklar bl a förflyttningstekniken. För de synskadade skall sinnesövningarna dessutom ge möjligheter till kompensation av synförlusten genom träning av hörsel, känsel, lukt och smak och utnyttjande av de upplysningar och den vägledning dessa sinnen lämnar. Maskinskrivning har i specialskolan för synskadade fått en starkare ställning än i den vanliga skolan. Färdighet i maskinskrivning hjälper den synskadade till ökade kontakter med omvärlden och till större oberoende i studiesituationen. Den synskadade måste kunna behärska såväl punktskriftsmaskin som skrivmaskin for seende. För de hörselskadade måste skolans verksamhet Först och främst inriktas på att öva språkliga färdigheter. Den dominerande plats, som i timplanen ges åt ämnet svenska, är nödvändig. Talträning, talkorrektion, hörselträning, träning för uppfattning av tal med känselsinnet, avläseträning. teckenspråk ingår i ämnet svenska vid specialskolan för hörselskadade. En mycket stor del av språkgivningen sker med stöd av tekniska hjälpmedel som måste behärskas av både lärare och elever. Ämnet arbetsövningar har till uppgift att bl a genom friskapande verksamhet i språkstimulerande syfte förbereda och komplettera undervisningen i orienteringsämnen under en period, då elevernas tal- och språkutveckling inte medger ämnesundervisning i egentlig mening. Grundskolans undervisning i vissa frivilliga ämnen, möjlighet till timplanejämkningar och den s k jämkade studiegången i årskurs 9 finns tillgängliga också inom specialskolan. Behövliga modifikationer regleras i allmänna bestämmelser och anmärkningar till specialskolans timplaner.

5.1.3.3 Klasser. grupper och resursrimmar Undervisningen av svårt synskadade och hörselskadade elever kräver särskilda metoder och hjälpmedel och stark koncentration från lärares och elevers sida. Kravet på åskådlighet liksom den starkt individualiserande metodiken gör det nödvändigt med små klasser och riklig tillgång till resurstimmar. Lgr 69 ll: Spsk 58 Klasser vid specialskola bör enligt skolöverstyrelsens anvisningar vara av a eller A-typ. Vid skolorna för hörsel- och talskadade får en klass anordnas på låg- eller mellanstadiet vid ett elevantal av 4-7 elever, på högstadiet vid 5-8 elever. Motsvarande elevantal vid specialskolorna för synskadade är respektive 4-8 och 5- lO; för två klasser krävs respektive 8- l2, 9- 14, 9- 14 och ll- 16 elever; därutöver en klass för varje påbörjat 6-, 7- eller 8-tal elever. Skolstadgan föreskriver ingivande av förslag till länsskolnämnd angående klassanordning. Motsvarande förslag inges årligen av styrelsen för specialskola. Bestämmelser om gruppindelning av klasser såväl för synskadade som för hörsel- och talskadade ges i anslutning till timplanerna, likaså anvisningar om samundervisning. För synskadade fär gruppindelning ske i maskinskrivning, musik, formkunskap, slöjd, hemkunskap och sinnesövning med lägst 4 och högst 7 elever per grupp samt i gymnastik med lägst 6 och

Specialskolan och Särskolan 279

högst 12 elever per grupp. För hörselskadade får gruppindelning ske i slöjd med två grupper vid lägst 8 och högst 12 elever samt i gymnastik, där elevgrupp skall omfatta lägst 8 elever. Länsskolnämnden får besluta om andra elevantal. Viss gruppindelning får ske även i hemkunskap (anm 3 till timplan 3). l timplanerna for grundskolan tilldelas vissa ämnen ett antal överskjutande lärartimmar, s k resurstimmar. Resurstimmar tilldelas specialskolorna i en som handikappet kräver. Specialskolan för synskadade har en omfattning samlad resurs per klass och vecka, omfattande högst 4 veckotimmar på lâg- och mellanstadierna och högst 5 veckotimmar på högstadiet. Dessa resurstimmar(som får ökas av länsskolnämnden på låg- och mellanstadierna)är inte bundna till särskilt ämne utan disponeras for den enskilda klassens eller elevens behov efter rektors anvisningar. En resurstimme kan exempelvis disponeras för den intensiñemde undervisning som behövs,då elev eller grupp av elever skall förberedas för övergång till skola för seende. l klass av bB-typ ställs ytterligare 4 resurstimmar till förfogande. En resurstimme i ämnet svenska på vardera mellan- och högstadiet lär användas for den stödundervisning, som de blinda eleverna behöver i namnteckningsskrivning. Specialskolan för hörselskadade har på lågstadiet dels resurstimmar som i grundskolan, dels utöver i timplanen angivna resurstimmar genomsnittligt högst 6 extra lärarveckotimmar per klass förtal-, avläse- och hörselövningar samt, om föräldrarna så önskar, undervisning i och medelst teckenspråket. Mellanstadiet har denna senare form av resurstimmar, 6 lärarveckotimmar per klass. Högstadiet har 2 lärarveckotimmar som resurs för maskinskrivning och högst 6 lärarveckotimmar per klass att disponera efter rektors anvisningar. dock högst l veckotimme i Samhällsorienterande ämnen och 2 veckotimmar i naturorienterande ämnen. l övrigt fortsätter tal-, avläse- och hörselöv ningar allt efter elevernas behov. (Undervisning i teckenspråket ingår på högstadiet obligatoriskt i ämnet svenska.) resurstimmar i tilll båda specialskolformernas högstadier ingår i övrigt valsämnen och fritt valt arbete enligt ett system, som motsvarar grundskolans. Även för specialundervisning,särskild undervisning och stödundervisning specialskolan vissa resurser, som beräknas enligt anvisningar i disponerar läroplanssupplementet. Länsskolnämnden kan medge ändrade tilldelningsnormer. Specialskolornas styrelser gör årligen en beräkning av det antal lärartjänster respektive extra timlärartjänstgöring som behövs. Grund för beräkningen är dels det beräknade elevantalet, dels läroplanens bestämmelser rörande anordnande av klasser och dels timplanens anmärkningar och allmänna bestämmelser. i Den preliminära beräkningen inges till skolöverstyrelsen skolornas statförslag i januari och utgör underlag för verkets petita. Antalet ordinarie lärartjänster fastställs årligen i Kungl Majzts regleringsbrev. Skolfördelar tjänsterna på de olika skolorna i enlighet med anöverstyrelsen visningar i regleringsbrevet. Tilldelning av extraordinarie tjänster samt timlärartimmar sker genom beslut av länsskolnämnderna i maj. efter det att

280 Specialskolan och Särskolan

specialskolstyrelserna liksom andra skolstyrelser framlagt sina forslag till klassanordningar för kommande läsår.

5.1.4 Elevvård 5. l .4.l Allmänt Elevvården i specialskolan är endast i ringa omfattning reglerad genom bestämmelser i stadga eller annan författning. Supplementet Specialskolan vidgar grundskolans elevvårdsbegrepp genom att peka på speciella och väsentliga detaljer i den elevvård, som de hörsel-, tal- och synhandikappade barnen behöver få. l övrigt utgör skolornas individuella behov, föräldrarnas önskemål och de behandlingsmetoder, som utvecklats för sådana barn, som behöver tillgång till omfattande resurser. underlag för beräkningen av elevvårdande resurser. Anvisningar och bestämmelser meddelas i regleringsbreven. Resurserna fördelas av skolöverstyrelsen och utnyttjas mycket självständigt och med anpassning till lokala behov av rektor och styrelsen för specialskolan. Systemet fungerar i stort sett tillfredsställande. Framför allt den elevvårdande sidan av specialskolans verksamhet innebär synnerligen nyanserade bedömningar och avvägningar som kräver ingående kunskaper och erfarenheter hos såväl skolans personal som hos den myndighet som lokalt, regionalt och centralt handlägger specialskolans ärenden.

5. l .4. 2 Vidgade elevvârdsuppgifrer För specialskolans elever måste elevvården innefatta även moment som inte förekommer i den vanliga skolan. Många elever bor på annan ort än hemorten. För dessa elever omfattar skolverksamheten även boende och omsorger om elevernas fritid. Elevvårdsteamet utökas med vårdpersonalen. Under den tid då eleven vistas på skolans elevhem är det denna personal, som skall ge eleven fostran, omvårdnad. omtanke och tillsyn som i ett hem. Av specialskoleleverna krävs en anpassning till en seende. hörande och talande omvärld, vilket innebär särskilda krav på dessa elever. De särskilda kraven och den upplevelse av egen utestängdhet som handikappet kan ge leder inte sällan till svårigheter hos den enskilde eleven, såväl den synhandikappade som den hörselhandikappade. lnte sällan är specialskolans elever llerhandikappade, vilket kan göra deras problem mer svårlösta. Elevvården i specialskolan kräver därför stora insatser utöver den i grundskolan. Föräldrar till de syn-. hörsel- och talskadade behöver stöd och rådgivning. Ofta är dessa barn placerade i fosterhem - även fosterföräldrarna behöver kontakt med skolpsykolog. liksom den personal som är i föräldrars ställe på elevhemmen. Skolpsykologen vid specialskolan kan på grund av det låga elevantalet i denna skola gå in i det dagliga arbetet och få kontakt med elevernas dagliga fritid på ett helt annat sätt än den vanliga skolans psykologer. Detta är nödvändigt eftersom Skolpsykologen ofta är en be- “ tydelsefull länk i lagarbetet hem (fosterhem) skola elevhem.

Specials/talan och Särskolan 281

Studie- och yrkesorienteringen i specialskolan kräver kunskap om handikappets inverkan för individens prestationer i skola och arbetsliv för att bli realistisk. Vid handläggning av fråga om yrkesval eller praktisk utbildning för hörsel- eller talskadad elev deltar arbetsmarknadsverkets konsulent för döva i överläggningarna. Rektor skall särskilt - isamråd med elevens föräldrar - verka för lämplig arbetsplacering eller fortsatt utbildning. Skolchefen skall verka för att studie- och yrkesorientering anordnas efter avslutad skol-

gång i specialskolan.

Ett system med lilialklasser, externa klasser eller individuellt integrerade elever kan inte beräknas lösa alla pedagogiska problem. Även en starkt integrationsinriktad specialskola torde for överskådlig tid komma att innebära viss centralisering eller i varje fall regionalisering av dess starkt resurskrävande specialundervisning, dvs för ett stort antal av dess elever måste skolgången ske på annan ort än den där elevernas föräldrahem är beläget. För stor del av eleverna innebär skolgången i specialskolan alltså även boende. omvårdnad och fritid genom skolans försorg. l elevvården måste stora resurser satsas bla på kontaktmöjligheter för eleven med hans Föräldrar, hem och hemort. Femdagarsveckan måste ibland ges en annan organisation än den sedvanliga; reseprogram måste fastställas för elevernas hemresa och ett system med följeslagare upprättas; skolan och elevhemmen måste också kunna inbjuda och ta emot föräldrar och anhöriga till eleverna. ibland till en vistelse som omfattar boende i elevhemmet och deltagande i olika aktiviteter på såväl skolsidan och elevhemssidan. Tillsynen av elever som vistas borta från föräldrar och hem är en utomordentligt angelägen, grannlaga och ansvarsfull uppgift för specialskolan.

5.1.4.3 Snr/dighet i resursanvändningen Fastställda normer för elevvårdsresurserna finns inte i stadgan. Smidighet vid utnyttjandet av de personella resurserna krävs. Kuratorer, psykologer och medicinsk personal finns vid specialskolorna som i övriga skolor men med större personaltäthet. Skolorna anmäler sina behov, som är underlag för skolöverstyrelsens petita. Personalförteckningen i regleringsbrevet har årligen ett antal anmärkningar, som i huvudsak fastslår vilka slags tjänster som skall finnas i specialskolan. Delvis anges också placeringen vid viss skolenhet av den individuella tjänsten. l övrigt bemyndigas skolöverstyrelsen att fördela tjänsterna mellan skolorna. Detta system innebär, att exempelvis Ekeskolans speciella behov av omvårdnad för sjuka, ibland svårskötta elever tillgodoses genom s k skötartjänster. Samtliga specialskolor för hörselskadade har tillgång till hörselingenjörer som svarar för utvecklingsarbetet och översyn av hörselapparaturen. Några av de större skolorna har starkare behov av resurser för elevernas fritid än andra: de har tillförts fritidsassistenter och medel för fritidsverksamhet, lägerskolor och liknande. Elevvårdsresurserna i specialskolan innefattar väl tilltagna medel för elevernas resor. För detta ändamål finns en särskild anslagspost. Medlen lår disponeras dels for hemresa enligt den s k resekungörelsen for handikappade.

282 Specials/wlan och särskolan

dels lör hemresor i samband med lörlängd veckoslutledighet vid femdagars skolarbetsvecka. De får också användas lör anordnande av Skolskjutsar lör externatelever och För Föräldrars resor till sammankomster i skolan, tex lör att lå inblick i skolmiljön eller information inför valsituationer i studiegången. Ett förhållande som kräver särskild uppmärksamhet är, att en rad av skolenheterna inom specialskolan är unika var i sitt slag: Ekesko/an i Örebro lör gravt synskadade med tilläggshandikapp., i Första hand psykisk utvecklingsstörning, Ãsbackasko/an” i Gnesta för motsvarande grupp på hörselsidan, Hällsbøskolan* i Sigtuna, som är utrednings- och behandlingsenhet lör hörselskadade med tilläggshandikapp och landets enda centrala skola för gravt talskadade hörande elever med normal intellektuell utveckling.

Övriga skolenheter* jämte till dessa knutna externa klasser eller filialer.

är vanliga grundskolor lör syn-. hörsel- och talskadade barn med centraliserade högstadier för hörselskadade vid Bingilraskolans i Örebro och lör synskadade vid Tomrebodaskolan° i Solna.

5.1.5 Läromedel. sko/lokaler

5.1.5.1 Läromedel

Grant/skolans läromedel anpassas_ lör specialsko/an

l princip använder specialskolan grundskolans läromedel. En synskadad elev måste emellertid ha tillgång till läroboken i punktskrift eller som talbok,om han skall kunna arbeta självständigt med dess uppgifter. Han behöver läromedlets illustrationer i relielTramställning eller i övrigt åskådliggjorda på ett sådant sätt, att hans oskadda sinneslörnimmelser kan motta intryck. Det förefaller måhända mindre självklart. att den hörselskadade behöver särskilt avpassade läromedel. Under hela den tid då man bygger upp ett

Har 4 grundskolklasser på lågstadiet. 3 på mellanstadiet och 4 på högstadiet samt l träningsklass på lågstadiet och l på mellan- och högstadierna. 1 Har 4 grundskolklasser på lågstadiet och 3 på mellanstadiet ° Har 4 grundskolklasser på lågstadiet och 3 på mellanstadiet samt 2 lörskolklasser. Landaskolan (lör vuxna synskadade) i Kristinehamn har anpassniitgsuitdcrvisniitg och vissa yrkesavdelningar. Värømlsko/an (För vuxna synskadade) i Växjö har anpassningsundervisning. KrisIinasko/an (för hörsel- eller talskadade) i Härnösand har 7 grundskolklasser på lågstadiet och 3 på mellanstadiet samt l extern klass på lågstadiet i Ostersund. Manillaskolan (lör hörsel- och talskadade) i Stockholm har ll grundskolklasser på lågstadiet. 9 på mellanstadiet och 6 på högstadiet samt l extern klass på lågstadiet i Danderyd. l på mellanstadiet och 2 på högstadiet i Stockholm (Alvik och Skärholmen). 2 på lågstadiet och l på mellanstadiet i Uppsala och l på lågstadiet i Västerås. Värre/skolan (för hörsel- och talskadade) i Vänersborg har 9 grundskolklasser på lågstadiet, 4 på mellanstadiet och 4 på högstadiet samt l extern klass på lågstadiet och_ l på mellanstadiet i Göteborg och l på lågstadiet i Karlstad. Osrewângsskolan (lör hörsel- och talskadade) i Lund har 9 grundskolklasser på lågstadiet och 4 på mellanstadiet samt 3 externa klasser på lågstadiet, l på mellanstadiet och l på högstadiet i Malmö. * Har l4 grundskolklasser på lågstadiet. 7 på mellanstadiet och 13 på högstadiet samt 6 externa klasser på lågstadiet och 2 på mellanstadiet i Orebro. ° Har 6 grundskolklasser på lågstadiet. 6 på mellanstadiet och 3 på högstadiet samt l extern klass på lågstadiet och l på mellanstadiet i Göteborg.

Specialskolan och Särskolan 283

språk åt individen är det emellertid svårt att använda grundskolans läromedel. De flesta läroböcker har en språklig uttrycksform som är för svår för den som inte själv har ett språk eller vars språk är ofullständigt. Denna grundläggande och genomgripande svårighet följer den gravt hörselskadade praktiskt taget genom hela skoltiden. genomsnittseleven Varje tillskott av information via örat antingen i form av ljudintryck eller i form av enbart vibrationsintryck underlättar språktillägnandet och befäster det inlärda språket. En väl fungerande teknisk apparatur är nödvändig för hörselskadade. Som särskilda läromedel behövs i övrigt först och främst språkinlärningsmateriel men också ett språkligt förenklat material, exempelvis i matematik. Grundläggande läs- och skrivinlärning sker i specialskolan för hörselskadade genom att man i tillämpliga delar utnyttjar grundskolans läromedel, utökade med en myckenhet bild- och ordträningsmaterial, som läraren och klassen ofta framställer tillsammans. l samtliga årskurser måste arbetsuppgifter i anslutning till läromedlen utarbetas med ett förenklat språk, för att de hörselskadade eleverna skall kunna arbeta självständigt enligt skriftligainstruktioner. Högstadiets läromedel i grundskolan hari allmänhet en språkavsedd att motsvara en ganska långt driven färdighet i lig framställning, svenska språkets användning. De är i mycket stor utsträckning alltför svåra för den hörselskadade specialskoleleven.

specialskolans läromedelscentraler Försök har gjorts att knyta framställningen av för specialskolan särskilt anpassade läromedel till befintlig förlagsverksamhet. Detta har dock kunnat ske endast i ringa utsträckning. Rikscentralen vid Tomteboda svarar för framställning i punktskrift av bl a behövlig studielitteratur för samtliga integrerade blinda studerande medan hjälpmedelscentralen i Örebro under uppbyggnadsperioden prioriterat läromedel för hörselskadade på högstadiet. Allt som görs via Sveriges Radio/TV för att bredda tittarpubliken genom enkelt textsatta program eller teckentolkade program av olika slag har den allra största betydelse för specialskolans att utnyttja TV i undervisningen. Specialskolorna har möjlighet i viss utsträckning försöksverksamhet med egna lTV-program. lnom skolöverstyrelsen har en särskild arbetsgrupp, knuten till byrå L2, i uppdrag att framlägga förslag om gravt handikappade elevers läromedels- Därvid synes de erfarenheter som ovan redovisats från verkförsörjning. samheten vid specialskolans läromedelscentraler komma att vara vägledande för den fortsatta utvecklingen.

5. l .5.2 S/JCC/G/S/(O/GHS lokaler lngen författning eller liknande ger särskilda föreskrifter angående lokaler för specialskolan. Efter hand har emellertid ett antal arkitekter och lokalplanerare fått viss erfarenhet av de krav. som måste ställas på lokaler för undervisning av gravt syn- eller hörselskadade elever. liksom på lokaler för boende, fritidssysselsättningar etc. skolöverstyrelsen har i skrivelse till

284 SpeCia/sko/an och Särskolan SOU I974:36

Kungl Majzt 1970-11-04 föreslagit anvisningar för specialskolans lokaler. Härvid har bl a framhållits att specialskolans lokaler bör, när gruppintegrering eftersträvas, så långt möjligt placeras stadieriktigt och i naturlig anslutning till motsvarande utrymmen i grundskolan. Skolenhetens bör i utrymmen största möjliga utsträckning kunna sambrukas av specialskolans och grundskolans klasser. Klassrummen för specialskolan bör ha samma mått och grundinredning som övriga klassrum, bla för att medge ett flexibelt utnyttjande av lokalerna. Hela skolan måste göras så långt möjligt handikappvänlig. När fråga är om hörselskadade elever bör särskild omsorg ägnas de akustiska förhållandena i gemensamma utrymmen, där också behovet av goda avläsningsförhållanden och högkvalitativ hörselteknisk utrustning måste beaktas. Samtliga befintliga specialskolor utom Hällsboskolan har äldre byggnader i bruk, somliga mycket ålderstigna och endast med svårighet anpassade till den moderna synen på skolor med boende och övrig omvårdnad för handikappade elever. Vid samtliga skolor har man dock med betydande kostnader gjort lokalerna så moderna och pedagogiskt stimulerande som det över huvud taget är möjligt. Under en femårsperiod 1967- 1972 försågs alla skolor för hörselskadade med högklassig, ny hörselteknisk apparatur, och rutinmässig förnyelse beräknas ske med viss schablonerad avskrivningstid för såväl teknisk som pedagogisk utrustning. Vid tidigare lokalplanering för handikappundervisning ansågs det motiverat att minska klassrummens ytor, då det här alltid är fråga om klasser med lågt elevantal. Denna inställning har successivt ändrats, framför allt av två skäl, dels kraven på långtgående individualisering, dels behovet av flexibilitet i organisationen.

5.1.6 Pedagogisk ledning

5.1.6.1 Til/syn

Staten sörjer för undervisningen i specialskola. För denna skola finns särskilda lokala styrelser, enligt bestämmelser som Konungen meddelar. Närmast under Konungen utövas högsta inseendet över specialskolan av skolöverstyrelsen. Länsskolnämnden är statsmyndighet i länet för specialskolan liksom för andra skolor. Skolenhet av speciatlskolan vid vilken psykiskt utvecklingsstört barn undervisas (Ekeskolan, Åsbackaskolan) står i medicinskt avseende under tillsyn av socialstyrelsen. SpecSs 5 l § Styrelsen för skolan skall tillse att verksamheten vid skolenheten bedrivs ändamålsenligt, och att gällande föreskrifter iakttas. Det åligger styrelsens ledamöter att skaffa sig personlig kännedom om verksamheten vid skol- SpccSs 54 § enheten. Specialskolornzis styrelser - skolchefen i kommunen är sjái|vskrivei1 ledamot, minst en ledamot bör vara läkare, representant lör föräldraförening bereds regelbundet tillfälle att närvara vid sammanträdena utgör lokala tillsynsorgan. Det betraktas genomgående som en värdefull tillgång lör styrelsen, att kommunens skolchef självskrivet ingår i styrelsen, varigenom kontakten med kommunens allmänna skolväsen uppehålls på ett naturligt sätt. Likaså har styrelseledamöternzts sakkunskap och personliga engage-

SOU l974:36 Specials/wlan och Särskolan 285

mang för skolorna och deras elever visat sig ha stor betydelse for arbetet vid specialskolan (jfr 4.6.3.l s 272 f).

5.1.6.2 Uppföljning. utvärdering och information Uppföljning och utvärdering av gällande läroplaner och av skolans inre arbete är lika angelägen for specialskolans del som for den vanliga grundskolan. skolöverstyrelsen, som kontinuerligt gör sådan uppföljning, låter denna avse även specialskolan. Jämsides med läroplansuppföljningen har skett viss annan uppföljning, exempelvis av de externa klassernas arbete och av Fördelningen av specialskolornas respektive hörselklassernas elever efter graden av hörselnedsättning samt utredning om hörselpedagogiska centra. lnforntatiott och fortbildning som ges grundskolans lärare gäller i princip också specialskolans. information om och kring handikappet är en fortlöpande angelägenhet för skolan. Samhällets nuvarande positiva intresse for handikappade elever och deras skolsituation kan betraktas som ett resultat av den kontinuerliga information om handikapp och specialundervisning, som systematiskt givits bl a av skolöverstyrelsen samt av handikappförbund och löräldraforeningar för handikappade barn. lnte minst för opinions- och attitydskapandet har skolans och forbundens ofta samordnade insatser haft betydelse.

5.2 Särskolan

5.2. l Inledning Omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda regleras genom särskild lag och stadga: Lag angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda SFS 1967:940 (omsorgslagen) och stadga angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (omsorgsstadgan). Förutom den särskilda lagen och stadgan gäller SFS l972:456 givetvis samhällets övriga lagar. Sålunda träder exempelvis barnavårdslagens BVL 29.5 stadgande om omhändertagande för samhällsvård i kraft även for psykiskt utvecklingsstörda om så påfordras. Barnavårdsnämnden omhändertar - omsorgsstyrelsen ordnar boendet. Hänvisning ges i omsorgslagen, där närmare OL 28 .ä riktlinjer för samarbetet ntellait omsorgsstyrelse och barnavârdsnämnd ges. Omsorgslagen avser psykiskt utvecklingsstörda. som på grund av hämmad OL l § förståndsutveckling försin utbildningelleranpassningisanthälletelleriövrigt behöver särskilda omsorger genom det allmänna. Med hämmad forståndsutvecklingavses en ttedsättningav deintellektuella funktionerna som är hänförlig till utvecklingsperioden varmed i allmänhet menas tiden fram till l6-årsåldern. Omsorgsverksamheten tillhör socialdepartementets område. Huvudtillsynsmyndigheter är skolöverstyrelsen och socialstyrelsen. Huvudman är landstingskommunen som utser särskild styrelse och beslutsnämnd. Skolverksamheten är inordnad under länsskolnämnden. Särskolan omfattar lör-

286 Specia/sko/an och särskolan

OL 24k skola. grundsärskola. träningsskola och yrkesskola. Skolplikten i Särskolan gäller underåldern 7-2l årtkan Förlängas till 23 år). Antalet elever som undervisades i Särskolan var under vårterminen 1973 12 480 (motsvarande cirka l procent av totala antalet barn igrundskolåldern). Den procentuella Fördelningen mellan utbildningsformerna är Följande: Förskola 10% grundskola 37 °/o träningsskola 22 °/o yrkesskola 17 °/o särskild undervis- 14% ning

mägåäaggelä? :rumsuska

Eleverna i Särskolan Fördelar sig efter utbildningsform och boendeForm U 1973:39. enligt Följandez

Tabell 5.1 Psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar isärskolpliktlg ålder ñirdelade efter utbildningsform och boendeform den l maj 1973.

Utbildningsform m m Boendeform Totalt Boendeform utom specialinrättningar och Summa Specialinrätt- Sumriksanstalter ningar och ma riksunstalter För- Egen An- - lnac- Vård - Spe- Spc- Speäldra- bo- nat kor- hem cial cial cialhem stad en- de- - sär- sjuk- vårdskilt rings- sko- hus hcmo hem hem Ia riksanstulter Särskola

Övriga som deltar i annan verksamhet än särskola 68 23 25I 1055 l9

Övriga som inte deltar i någon verksamhet 437 41 - 2 244 22 757

Summa l 093 |O9 2 25 495 26 l 812 - 38

Samtliga 8 136 85 5|0 2233 144 2 577 4| |3 726 124 235 266 625

Här ingår ll3 elever, som är 24 år eller äldre vårterminen 1973 (alltså ej i särskolpliktig ålder). * Ontfattar särskild undervisning enbart samt kombinerad särskild undervisning och hemmavârd. ° Omfattar enbart hemmavård. enbart daghem. sysselsättningshem. verksamheten Förlagd till vårdhem (utan undervisning). skyddat arbete samt vuxenundervisning och självständigt arbete i åldrarna 21 år eller yngre vårterminen 1973. Vid landstingens plananstalter.

SOU l974:36 Specia/skø/an och särskolan 287

5.2.2 Undervisningens innehåll l omsorgsstadgan står att verksamheten i särskolan bedrivs i så nära överensstämmelse med vad som gäller inom det allmänna skolväsendet som är möjligt och lämpligt. Läroplan för särskolan fastställs av skolöverstyrelsen. Denna läroplan, som för närvarande revideras, kommer att forsöksvis användas under läsåret 1973/74 samt fastställas hösten 1974. Läroplanen omfattar en allmän del som generellt skall gälla samtliga skolformer inom särskola, rimp/aner för grundsärskola, träningsskola och särskolans förskola samt kursplaner i supplement för varje skolform. Ett speciellt Supplement upptar anvisningar för innehållet i den särskilda undervisningen. För särskolans yrkesskola kommer att utarbetas särskilda kursplaner för varje yrkesgren (yrkesutbildning) och särskilda anvisningar for innehållet i yrkesträning på tre nivåer. Läroplanen tar fasta på elevgruppens förståndshandikapp som ytterst är avgörande för undervisningens omfattning och utformning. Av de två skolformerna ligger grundsärskolan närmast den vanliga skolan beträffande undervisningens innehåll. Timplanen upptar i stort sett samma ämnen som gäller for grundskolan, dock ej franska, tyska, ekonomi. teknik och konst. l stället finns upptaget sinnesträning och ADL-träning (ADL = Activities of Daily Living). Målet för sinnesträning är bl a att träna elevernas säkerhet att upptäcka, särskilja och benämna egenskaper hos föremål, personer och händelser. Undervisningen ägnas till stor del åt perceptionsträning och söker kompensera den brist hos individen som handikappet skapar. ADL-träningen söker uppöva elevens förutsättningar att självständigt klara vanliga situationer och uppgifteri närmiljön och samhället i övrigt. Ämnet upptar bl a konkret undervisning i personlig hygien. klädsel. ätande och bordsvanor. Samhällskunskap som införs på mellanstadiet är i grundsärskolan ett viktigt ämne, som skall ge eleverna konkret träning till självständighet. l huvudmomenten ingår exempelvis attitydträning. dvs träning att uppträda ändamålsenligt och med säkerhet i olika sociala situationer, exempelvis i att använda kommunikationer såsom post, telefon, järnväg etc. Praktisk yrkesorientering skall i regel omfatta halva undervisningstiden i årskurserna 9 och l0 samt i årskurs 8 minst tre yrkesorienterande studiebesök på företag. Den tillmäts stor betydelse l grundsärskolan. Det främsta målet äratt medverka till att eleven fåren konkret uppfattning om arbetsliv och arbetsmiljö samt en fördjupad orientering om arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Undervisningen i svenska och matematik har stort utrymme för förberedande och grundläggande träning. Inom orienteringsämnena läggs tyngdpunkten på områden som anknyter till elevens aktuella situation och den han förmodas få som vuxen. Undervisningen i hembygdskunskap skall tex stimulera elevernas begreppsbildning och successivt öka deras föreställningsvärld. l naturkunskap skall eleverna få orientering om sådana biologiska. fysikaliska och kemiska moment samt sådana tekniska tillämpningar som möter dem i vardagslivet. Lärostoffet inom orienteringsämnettzt begränsas till det mest allmänbildande, så att eleverna får en egen referensram for att kunna exempelvis i PV-program känna igen ortsnamn, händelser och annat och även för

288 Specia/skølarz och Särskolan

att ute i kamratkretsar kunna delta i samtal eller ha behållning av vad andra säger. Beträffande religionskunskap gäller för särskolan de bestämmelser i skollagen som berör befrielse från morgonsamling och deltagande i undervisning i religionskunskap. Objektivitetskravet finns inskrivet för grundsärskolan. Timplan för träningsskolan upptar ämnena svenska, matematik, orienteringsäntnett. sinnesträttittg. musik och gymnastik. l ämnet ADL-trätting ingår hemkunskap och i ämnet Praktiskt arbete ingår slöjd. ADL-träning och Praktiskt arbete har vardera det största veckotimtalet med litet olika inbördes Fördelning stadierna emellan. De olika ämnenas samlade mål är att träna eleven till största möjliga självständighet och manuell förmåga samt att ge kännedom om den omgivande verkligheten och om det samhälle de möter i vardagslivet. l jämförelse med den vanliga skolan begränsas lärostoffet kraftigt i träningsskolan. Sinnesträningen måste gå ännu mera på djupet än i grundsärskolan vad beträffar bl a perceptionsträning och begreppsbildning. ADL-träningens huvudmoment upptar bl a så elementära färdigheter som att äta, att klä sig själv. att sköta sin hygien. Målet är satt så högt som till att träna eleven så att han som vuxen efter måttet av sin förmåga skall kunna klara boende. arbete och fritid. Praktiskt arbete syftar till att ge eleverna en grundläggande manuell träning, göra upptäckter i skapande verksamhet, uppöva elevens förmåga till samarbete och uthållighet i arbetssammanhang. Man kan sammanfatta detta såsom inskolning till skyddat arbete. Rörelseträningen har stor betydelse för psykiskt utvecklingsstörda elever. Praktisk yrkesorientering eller verksamhetsorientering på högstadiet anordnas när så är lämpligt efter hörande av elevvårdskonferensen. För särskolans yrkesskola finns ännu inte helt täckande läroplaner och timplaner. Den särskilda undervisningen inom särskolans ram ägnas huvudsakligen elever som på grund av sin grava utvecklingsstörning ej kan ta emot undervisning i grupp. Givetvis förekommer även särskild undervisning för elever som på grund av rörelsehinder eller långvarig sjukdom inte kan delta i särskolans vanliga undervisning. Anvisningarna som utarbetats i samband med läroplanens utformning inriktas på gruppen psykiskt utvecklingsstörda barn på vad som kallas tidig utvecklingsnivå. Undervisningen av denna elevgrupp är relativt ny och bygger på kunskap om aktuella utvecklingsnivåer. Egentliga undervisningsämnen förekommer ej i undervisningen. Huvudmoment i träningen utgörs i stället av personlighetsutveckling, kommunikation, motorik, kognitiv utveckling och ADL-träning.

5.2.3 Undørvisnirzgcns organisation. Tinzplaner 5.2.3.1 E/evomrâden. sko/enheter m m Särskolans organisation regleras ganska detaljerat i omsorgsstadgan. Omsorgslagen däremot omfattar mera prinicpiella frågor rörande huvudmannaskap, fastställande av plan, godkännande av inrättningar, in- och utskriv-

Specials/talan och Särskolan 289

ningsfrågor, hänvisning till annan skolform, prövning och besvär samt beslut i boendefrågor. Särskola omfattar förskola, skola för grundundervisning, träningsskola eller yrkesskola eller flera av dessa skolformer.

5.2.3.2 Integration i grundskolan Under 1960-talet påbörjades på skolöverstyrelsens rekommendation en viss integration av särskolklasser i grundskolan. Under förarbetet till omsorgssig integrationsfrågan betydande uppmärksamhet. Med inlagen tilldrog tegration i detta sammanhang avses en viss samverkan mellan särskolan och den vanliga skolan men framför allt en lokalmässig anknytning dem emellan. integration förefaller ha kunnat genomföras utan alltför stora problem. Organisatoriskt råder en viss tvekan om det lämpliga antalet särskolklasser som bör integreras i en grundskolenhet. För att kunna årskursindela eleverna på lämpligt sätt bör dock antalet klasser inte understiga tre. År 1970 var 29 procent av det totala antalet elever i särskolan integrerade i grundskolan och prognoser sammanställda av skolöverstyrelsen och särskolcheferna räknar med 49 procent 1975. Av eleverna i grundsärskolan var 51 procent integrerade 1970 och nämnda prognos anger 78 procent for 1975. Om ersättning for kostnader för lokaler, vissa tjänster etc har träffats lokalaavtal. Utformningen av avtalen skiftarberoende pålokala förutsättningar.

5.2.3.3 Kollegier och konferenser reglerar förekomst av kollegium och konferenser etc. Kol- Os 55-58 §§ Omsorgsstadgan legium har alltmer mist sin betydelse och ersatts av bl a tillsynslärarkonferenser och i viss mån klasskonferenser. Klasskonferensens uppgift är närmast att handlägga frågor rörande samtliga elever i en klass och ge lärarna tillfälle att utbyta åsikter och erfarenheter om eleverna i klassen och om arbetets uppläggning. Vid elevvårdskonferensen behandlas frågor som rör skolsvårigheter hos enskilda elever. Klasskonferenserna fördelas över läsåret så att samtliga elever i skolan minst en gång per läsår behandlas i konferensen. Särskolan har jämförelsevis få bestämmelser rörande nämnder och konferenser.

5.2.3.4 Timplaner l läroplan för särskolan finns föreskrivet vilka ämnen som skall förekomma i särskolans förskola, grundsärskola och träningsskola. Timplanerna upptar bestämmelser om antalet veckotimmar för varje ämne, frivillig undervisning. tillvalsämnen och praktisk yrkesorientering. l träningsskola och grundsärskola får avvikelse från timplanen göras efter av länsskolnämnden för att ge utrymme för undervisning i medgivande annat ämne som inte ñnns upptaget på timplanen.

290 Specials/wlan och Särskolan

Bestämmelser om vissa jämkningar i timplanen finns upptaget i Allmänna

bestämmelser och anmärkningar till timplanerna för grundsärskola och träningsskola. Beslutanderätten är fördelad mellan elevvårdskonferensen, rektor, styrelsen och länsskolnämnden och är i stora drag identisk för de båda skolformerna. Elevvårdskonferensen bedömer begränsning av undervisningstiden för eleven under den inledande perioden av elevens första skolår. Rektor beslutar om jämkning i timplanernas ämnesuppdelning för att åstadkomma Förutsättningar för samlad undervisning och periodläsning, nedsättning av undervisningstiden för enstaka elever samt en fördelning av gemensam undervisning och gruppundervisning med hänsyn till skolskjutsar och väntetider. Styrelsen beslutar om nedsättning av undervisningstid för klass eller grupp med högst 4 veckotimmar samt mindre jämkningar i fördelning av antalet veckotimmar i olika ämnen. Länsskolnämnden beslutar om nedsättning av undervisningstiden för klass eller grupp utöver 4 veckotimmar.

5.2.3.5 Jämkad smdiegâng Om särskilda skäl föreligger får särskolchefen medge att enstaka elev ersätter skolgång i årskurs lO med annan lämplig utbildning eller med utbildning hos hantverkare eller företagare, om eleven hos denne erhåller planmässig undervisning i yrkesarbete och yrkesteori samt vid sidan härav får allmänbildande undervisning i årskurs 10. På grund av den ringa omfattning denna anordning hittills haft, kan några generella erfarenheter inte redovisas ännu.

5.2.4 Klasser och grupper 5.2.4.] All/nån! Indelning av klasser och grupper i Särskolan regleras genom omsorgsstadgan samt bestämmelser i anslutning till timplanerna. Förskolan som är en obligatorisk skyldighet för omsorgsstyrelsen att anordna är avsedd företrädesvis för barn under skolåldern (7 år). Dock får elever i åldern 7-9 år som inte kan delta i undervisning hela skoldagen hänföras till förskolan om det med hänsyn till deras utveckling är lämpligt. Särskolans förskola indelas i en förmiddags- och en eftermiddagsgrupp. Förskolelev skall erhålla 3 hela timmars vistelse vid förskolan varvid raster och olika aktiviteter inbördes erhåller lämplig fördelning. Grundsärskolan och träningsskolan omfattar årskurserna l- 3 (lågstadiet). 4-6 (mellanstadiet) och 7- 10 (högstadiet). I allmänna synpunkter rörande nuvarande yrkesundervisning i särskolan i anslutning till 38 § omsorgsstadgan anförs att särskolans elever i regel är 16- l7 år gamla när de genomgått grundsärskolans eller träningsskolans högsta årskurs. Den följande undervisningen kan således omfatta fyra till fem år, undantagsvis sex till sju år (för de elever som faller inom ramen för den lagstadgade förlängda skolplikten).

Specia/skolan och särskolan 291

Länsskolnämnden granskar omsorgsstyrelsens organisation av klasser och grupper i särskolan och medger avvikelser från av skolöverstyrelsen utfärdade normer. Från och med 1973 har i omsorgsstadgan intagits bestämmelsen att styrelsen skall senast den 15 maj till länsskolnämnden sända förslag till klassanordning, samordnad specialundervisning och särskild undervisning för följande läsår. Att så tidigt ange behovet av olika former för samordnad specialundervisning är speciellt svårt i Särskolan, där det är mycket vanligt att elever skrivs in under löpande läsår.

5.2.4.2 Klasser. Grupper För särskolans samtliga skolformer gäller skolöverstyrelsens anvisningar i Sö 1968-06-28 anslutning till 39§ omsorgsstadgan. 1 läroplan för särskolans timplaner föreskrivs i allmänna bestämmelser att klasser i grundsärskola kan anordnas med kombinationer av årskurser enligt fem olika typer samt även s k avvikande klasstyp benämnd v (variant). För träningsskolan föreskrivs att varje klass om möjligt bör omfatta endast ett stadium samt att elevernas placering i de olika stadierna avgörs med hänsyn till i första hand levnadsålder och i andra hand utvecklingsnivå. Skolöverstyrelsens anvisningar ger delningstal för de olika klasstyperna. Varje skolform för sig och varje yrkesgren i yrkesskola utgör underlag för indelning i klasser. Grupper får anordnas för undervisning i läroämnen, slöjd, praktiskt arbete och hemkunskap. Delningstalen varierar i de olika skolformerna ämnena emellan.

5.2.4.3 Specialundervisning. särskild undervisning Psykiskt utvecklingsstörda som kan gå i särskola men har svårt att anpassa Os 42-43 sig till verksamheten i skolan eller för vilkas undervisning fordras särskilda anordningar meddelas specialundervisning i särskola eller undervisning i specialskola. För psykiskt utvecklingsstörda. som på grund av rörelsehinder, långvarig sjukdom eller liknande omständigheter inte kan delta i särskolans vanliga arbete, anordnas särskild för dem lämpad undervisning. Undervisning av psykiskt utvecklingsstörda som på grund av syn- eller hörselskada inte kan följa undervisningen i särskola meddelas i specialskola. Omsorgslagen reglerar även in- och utskrivning vid specialsärskola samt OL 24-27 05 42* 45 uttagning till specialundervisning. Omsorgsstadgan ger bestämmelser om uttagning till specialundervisning och särskild undervisning. Skolöverstyrelsen ger bestämmelser om normer for specialundervisning samt avvikelse därifrån. Beslut om inskrivning i specialsärskola åvilar särskolchef efter samråd med specialsärskolans rektor. Beslut om uttagning till specialundervisning åvilar rektor efter beslut om åtgärd i elevvårdskonferens. För specialundervisning i särskolan finns inga bestämmelser som reglerar dess omfattning. Skolöverstyrelsens normer fastställer vilka former av spe- SÖ 1968-06-28

292 Specialsko/an och särsko/an SOU |974:36

cialundervisning som får förekomma och antal veckotimmar per elev eller ETUPP- Elev skall erhålla särskild undervisning om den läkare som svarar för elevens vård bedömer att hinder för skolgång kommer att föreligga under minst tre veckor efter det den särskilda undervisningen kan påbörjas. Sådan särskild undervisning kan även meddelas om andra skäl föreligger. Omsorgslagen talar om rörelsehinder, långvarig sjukdom eller liknande omständighet som skäl för att särskild undervisning skall ges eleven. Liknande omständighet avser sådan grav utvecklingsstörning att eleven inte kan anpassas i grupp och därför bör undervisas enskilt eller i förskolåldern där föräldrar på grund av stort geografiskt avstånd vägrar låta barnet flytta till elevhem med förskola.

5.2.5 Elevvård, s0cia/a_/iâg0r. samverkan hem - sko/a OL3§ l omsorgslagen sägs att eleverna skall beredas den personliga och medicinska Os 29-33 omvårdnad som behövs. Omsorgsstadgan ger detaljbestämmelser rörande skolhälsovård. Instruktion för Skolläkare och Skolsköterska är identiska med vad som gäller för grundskolan. En skillnad jämfört med grundskolan är att elev skall ingående undersökas minst en gång årligen. och om inte särskilda Förhållanden föranleder annat vid avgång från skolan. För elevens boende är reglerat i både omsorgslagen och omsorgsstadgan. Omsorgslagen säger att psykiskt utvecklingsstörda som ej kan bo i eget hem men icke behöver bo i vårdhem eller specialsjukhus. skall beredas bostad i annat enskilt hem, inackorderingshem eller elevhem. Särskolchefen beslutar om inskrivning i lämplig boendeform. l rektors åligganden innefattas enligt Omsorgsstadgan att tillse att elev som ej kan bo i sitt eget hem får lämplig bostad, att tillse att elev som bor i annat enskilt hem än det egna får tillfredsställande omvårdnad där och att nära samarbeta med föreståndare för inackorderingshem eller elevhem för särskolelever. Bestämmelserna för elevhem inom det obligatoriska skolväsendet äger motsvarande tillämpning på elevhem och inackorderingshem för särskolelever. Samarbete med barnavårdsnämnder stipuleras vid exempelvis omhändertagande för samhällsvård. godkännande av annat enskilt hem och bedömning av lämpligheten av barns ferievistelse i egna hemmet. l dessa fall har barnavårdsnämnden samma ansvar som för barn som inte är inskrivna i omsorgsverksamhet. Lsä 73 s8f l läroplan för särskolan fastställs att ansvaret för samverkan mellan skola och hem åvilar skolan och främst då omsorgsstyrelse, skolledare och klassföreståndare. Samverkan kan etableras och utvecklas på olika sätt. För nybörjarnas föräldrar är det viktigt med introduktion i skolmiljön. information om särskolans undervisning etc. Enskilda samtal lärare-föräldrar. klassmöten, åhörardagar och föräldramöten är andra kommunikationsvägar, likaså förekomsten av föräldraförening. läroplanens anvisningar utsäger skolans skyldighet att stimulera till aktivt samarbete och bör väga tungt i elev-

Specialsko/an och Särskolan 293

vårdande syfte. Andra kontaktmöjligheter med hemmen är vid introduktion av hemuppgifter, när sådana ges, och exempelvis i information till föräldrar, när ämnet Sexualkunskap tas upp i undervisningen. Någon lagstadgad skyldighet för omsorgsstyrelsen att anordna fritidsverksamhet finns inte annat än den bestämmelse som ingår i l0§ elevhemsstadgan. Lagberedningen behandlade denna fråga ingående men stannade vid en rekommendation. Departementschefen anförde vikten av att bryta den utvecklingsstördes isolering och ansåg det viktigt att försöksverksamheten inleds på de punkter där man ännu så länge saknar praktisk erfarenhet. l frågor om elevernas fritidssysselsättning bör samarbete ske med kommunala nämnder som handlägger sådana frågor och med ungdomsorganisationer i orten. Det förutsätts att sådan verksamhet som eftermiddagshem, familjedaghem, fritidssysselsättning 0 d anordnas i behövlig omfattning vid särskolorna utan att den särskilt finns angiven i planen för ordnandet av omsorgerna om de psykiskt utvecklingsstörda.

5.2.6 Läromedel. skollokaler l läroplan för Särskolan ges anvisningar om lämpliga läromedelskategorier och deras användning. Utöver detta finns inga regler angående läromedel i särskolan, vilket sammanhänger med att behovet av pedagogiska hjälpmedel för inlärningen i Särskolan avsevärt varierar alltefter elevernas svårigheter, undervisningssituationens art och de resultat man vill uppnå. Beträffande skollokaler ger läroplanen anvisningar för hur exempelvis talklinik bör utformas och likaså avseende lokaler för undervisning av synoch hörselskadade psykiskt utvecklingsstörda elever. Skolöverstyrelsen rekommenderar att för undervisningslokalerna bör tills vidare i princip gälla samma minimikrav som för specialklasser inom grundskolan och yrkesskolan. Särskolans lokaler bör i regel anpassas till rörelsehindrade elever.

Utredningens direktiv 295

Bilaga l

sakkunniga med uppgift att utreda ansvarsfördelningen mellan stat Direklivför och kommun ifråga om grundskolan och gymnasieskolan m. m.

Chefen för utbildningsdepartementet statsrådet Carlsson. anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om utredning rörande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun ifråga om grundskolan och gymnasieskolan m. m. l. Genom den omfattande reformering av skolväsendet som ägt rum under de senaste decennierna har den nuvarande utformningen av grundmin mening räkna med skola och gymnasieskola Iagts fast. Man bör enligt av ungdomsskolan nu är avslutat att det genomgripande yttre reformarbetet for den framtid som i dag kan överblickas. För skolväsendets del gäller det framhållit, att söka ännu bättre vägar for att få alla nu. som jag ofta barn och ungdomar att uppleva skolarbetet stimulerande och undervisningen Detta for utredningen om skolans inre meningsfull. är en huvuduppgift arbete. har diskussion mel- Sedan lång tid tillbaka pågått om uppgiftsfördelningen när det gäller samhällsverksamheten i lan statliga och kommunala organ stort. Den år 1970 tillkallade länsberedningen har bl. a. att överväga uppi stort mellan stat och kommun. mellan primär- och segiftsfordelningen kundärkommuner inbördes samt inom den statliga sektorn mellan centrala och Enligt beredningens direktiv bör som en första utregionala organ. gångspunkt gälla att primärkommunerna - i enlighet med den till år l974 kommunindelningsreformen - även framdeles skall svara för genomförda samhällsuppgifter och i ökad utsträckning kunna aktivt medbetydelsefulla verka i samhällsbyggandet. Också i debatten om skolan uppmärksammas mellan centralt, regionalt och lokalt inflytande ofta frågan om avvägningen och gymnasieskolan. lnom utbildningsdepari frågor som rör grundskolan tementet har ett utredningsarbete pågått i vilket bl a företrädare for Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet medverkat. Detta arbete har resulterat i två diskussionspromemorior, Hyresbidrag per elev och år(Ds U l970:l2)och Statligt driftbidrag till skolväsendet (Ds U 1971:3). Promemoriorna har reniissbehztndlztts. l den sistnämnda promemorian framhålls bl a att skolväsendets organisation, lärarresursåtgång och personalrekrytering av bestämmelser som statliga myndigheter fastregleras mycket ingående

ställer. Kommunernas frihet är i dessa avseenden begränsad, även om deras

möjligheter att påverka den pedagogiska verksamheten i grundskolan ut-

296 Utredningens direktiv

SOU l974:36

vidgats under de senaste åren. [promemorian erinras vidare om det samband som finns mellan statsbidragssystemet och andra bestämmelser för skolverksamheten. Vill man väsentligt vidga kommunernas frihet att bestämma över skolans angelägenheter, bör man därför - det är slutsatsen i promemorian - rikta in intresset mot de bestämmelser som i olika former styr skolan. 2. Remissbehandlingen av promemorian om statligt driftbidrag till skolväsendet visar på en stark önskan hos en rad remissinstanser att nå fram till sådana bestämmelser för skolväsendet. vilka minskar av den omfånget centrala styrningen och ökar varje enskild kommuns möjligheter att påverka hela skolverksamheten. Frågan om avvägningen mellan statligt och kommunalt inflytande på skolområdet har aktualiserats även av skolöverstyrelsen i två framställningar under senare tid. Med skrivelse den 22 november l97l har Överstyrelsen lagt fram förslag om förenkling av handläggningen av skolbyggnadsärenden. Denna skrivelse bereds fn i utbildningsdepartementet. l skrivelse den l december l97l har Överstyrelsen föreslagit en utredning rörande verkets organisation m m. l den senare skrivelsen framhålls bla. Som ett led i en bedömning av vad som bör vara det centrala i SÖ:s inriktning och arbetsuppgifter bör ingå en undersökning av hela det regelsystem som bestämmer ansvars- och arbetsfördelning mellan de centrala. regionala och lokala skolmyndigheterna. Syftet bör vara att i ännu högre grad än som redan skett befria det centrala verket från förvaltlöpande. ningsmässiga uppgifter. l vad mån uppgifter och ansvar bör förläggas till kommunerna eller till regionala, statliga myndigheter är en fråga som från vissa utgångspunkter redan behandlas inom länsskolnämndsutredningen. Det bör dock nu. sedan den organisatoriska av skolan i huuppbyggnaden vudsak genomförts vad den nu aktuella tiden beträffar, även från andra utgångspunkter undersökas hur kommunernas befogenheter i fråga om skolans verksamhet kan ökas. Bl a bör det med hänsyn till den ökade samordningen mellan skolan och andra kommunala aktiviteter ungdomsverksamhet, lokal kulturaktivitet, fritidsverksamhet för alla åldrar m m - vara angeläget att de lokala myndigheternas ansvar och befogenheter vidgas. l detta sammanhang bör också nämnas att en förläggning till det lokala planet av vidgade befogenheter och större möjligheter till åtgärder och initiativ bör kunna skapa goda förutsättningar för att de som arbetar i skolan, anställda och elever, ännu mer aktivt skall bli engagerade i arbetet på skolans utveckling. Jag vill slutligen nämna att Svenska kommunförbundet i en till Kungl Majzt den 3 januari 1972 inkommen framställning förordat vissa konkreta ändringar i gällande regelkomplex på skolans område. vilka syftar till vidgad kommunal självbestämmanderätt. Vad som anförts i promemorian om statligt till skolväsendet driftbidrag och av remissinstanserna liksom i skolöverstyrelsens och Svenska kommunförbundets skrivelser utgör starka skäl för att undersöka möjligheterna att komma fram till ett regelsystem för grundskolan och gymnasieskolan som i väsentligt ökad låter kommunerna grad och deras skolstyrelser ta ansvaret för skolans verksamhet. En utgångspunkt härvid bör vara att for-

Utredningens direktiv 297 SOU [974236

för ett ökat också för skolans personal och utsättningar skapas inflytande elever och ekonomiska frågor vid den enskilda skolenpå organisatoriska heten. Härför har anförts både principiella och praktiska skäl. Skolväsendets organisation. lärarresursåtgång och personalrekrytering regleras fn ingående av bestämmelser som statliga myndigheter meddelat. Intresset av att ge största inflytande över allmänna angelägenheter och medborgarna möjliga av att bättre förankra skolans verksamhet i kommunerna samt av att skapa tillfällen av samhällets lokala till en rimlig anpassning åtgärder efter skiftande förhållanden är starka motiv för ökat kommunalt inflytande i dessa frågor. Ett skäl som har anförts för en vidgning av kommunernas inpraktiskt är att kommunsammanläggningarna i flertalet fall både ökar den flytande ekonomiska bärkraften hos kommunerna och ger dem bättre förutsättningar för vilka central eller regional expertis hittills har att handlägga skolfrågor. Det blir vidare allt mer nödvändigt än hittills att effektivt utnyttja utnyttjats. resurser inom skolväsendet för att nå skolans mål. Ett alltför debefintliga centralt beslutat regelsystem kan vara ett hinder i detta sammantaljerat. att vid överväganden om omfördelning av besluthang. Jag vill framhålla anderätt garantier givetvis måste skapas för att en eventuell decentralisering av statlig beslutanderätt också i praktiken kommer att på fältet innebära till ett ökat lokalt ansvarstagande och inte motverkas genom möjligheter centrala ingripanden i andra former. Vidare måste tillses att omfördelning av beslutanderätt i organisatoriska, administrativa och ekonomiska frågor

inte får leda till att fördelarna med ett för hela landet enhetligt skolsystem eller att för skolväsendet i dess helhet grundläggande principer går förlorade

inte upprätthålls.

framhålls om till skolväsendet Som i promemorian statligt driftbidrag - är det inte möjligt att utan ytterligare ut- - liksom av remissinstanserna förändra mellan inflytandet för skolans huvudredningsarbete avvägningen män - kommuner och landsting e och för de statliga centrala och regionala

Särskilda sakkunniga bör nu tillkallas för att ututbildningsmyndigheterna. föra detta utredningsarbete. Vad jag här förordat bör ses som ett vidareförande av de jag utvecklat i direktiven till tankegångar Iänsskolnämndsutredningen. arbete bör inledas med en genomgång av hur och 3. De sakkunnigas i vilken utsträckning statliga myndigheter fn övar inflytande över skolans verksamhet. De sakkunniga bör hålla sig underrättade om pågående utoch försöksverksamhet. tex den som bedrivs inom utredningen redningsom skolans inre arbete. Strävan att det lokala inflytandet över skolans gestaltning i det vidga den av statsmakterna beslutade praktiska livet gäller vägarna att förverkliga Skolans mål och innehåll däremot fast. Genom utredskolpolitiken. ligger ningsarbetet åsyftas inga förändringar av skolsystcmets struktur. Den grundom ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildläggande principen för landets alla delar får inte ändras. ningsstandztrd allmänna mål och riktlinjer bör alltjämt liksom innehållet Läroplanernzxs i undervisningen. fastställas av statsmakterna. Även timjalzmernzi bör regleras centralt men de sakkunniga bör överväga i vilken utsträckning och i vilka det är möjligt att låta skolstyrelsernzt göra avsteg från en normal syften

298 Utredningens direktiv SOU [974236

timplan. De sakkunniga bör således vara oförhindrade att gå vidare på den väg som statsmakterna slagit in på genom 1968 års beslut om revidering av läroplan för grundskolan (prop. 1968:129. SU 179, rskr 366) och låta kommunerna göra jämkningari timplanerna. En prövning av resurstimmesystemet hör också till de frågor som bör behandlas. Vidare bör utredningen beakta de erfarenheter som kan vinnas inom om skolans inre utredningen arbete vad gäller behov av flexibel användning av olika personalresurser. Kärnpunkten i de sakkunnigas arbete blir att nå den för skolans arbete mest gynnsamma avvägningen mellan å ena sidan behovet av centrala bestämmelser för att säkerställa förutsättningar för att förverkliga de for skolan fastställda målen och å andra sidan behovet av utrymme för de initiativ, åtgärder och ansvarstagande lokalt som också är en förutsättning för en väl fungerande skola. Utgångspunkten för att ändra fördelningen av ansvar är således önskemålet att skapa bättre betingelser för skolans verksamhet. Uppgiften att undersöka möjligheterna för ett vidgat lokalt ansvarstagande för grundskolan och gymnasieskolan kan inte. som framgått av det föregående. isoleras från frågan om formerna for statens bidragsgivning till kommunerna. Om ansvaret för skolfrâgorna i vad avser ekonomi och organisation inom givna ekonomiska ramar till betydande del förs över till kommunerna. bör detta förutsätta en omprövning av statsbidragssystemets utformning. En viktig uppgift för de sakkunniga bör därför vara att föra vidare det arbete med sratsbidragssysremer som utförts inom utbiIdningsdepartementet. De utgångspunkter som angetts i departementspromemorian om ett nytt driftbidragssystem bör därvid beaktas. l första hand bör därvid undersökas lösningar som innebär att statsbidragen beräknas på även andra grunder än lönekostnaderna för lärarpersonalen. De sakkunniga bör utgå från att statens bidrag till skolkostnaderna vid ett nytt bidragssystem så långt möjligt bör vara av samma storlek som om existerande dvs. system tillämpats, en oförändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun. här Jag vill erinra om att den av finansministern tillsatta utredningen om kommunernas ekonomi enligt sina direktiv givits i uppdrag att undersöka olika frågor som har att göra med statens bidragsgivning till kommunerna. De resultat denna utredning kommer fram till påverkar självfallet de sakkunnigas arbete. Genom nuvarande statsbidragssystem för skolväsendet sker i viss mån en anpassning av statsbidragets storlek till kommunernas skiftande förutsättningar att organisera skolverksamheten. Det är angeläget att en sådan anpassning görs möjlig även i ett nytt bidragssystem. De sakkunniga bör även ange hur man i ett nytt läge beträffande centralt givna riktlinjer skall kunna följa upp och påverka genomförandet av statsmakternas beslut om skolväsendet. En uppgift för de sakkunniga i samband med statsbidragsdiskussionerna bör vara att undersöka om det är möjligt att vid ett nytt statsbidragssystem föra över ökat ekonomiskt ansvarstagande till de enskilda rektorsområdena eller skolenheterna. Härigenom skulle man kunna uppnå ett ökat inflytande för de av undervisningen närmast berörda samt stimulera intresset hos dem för en riktig hushållning med befintliga resurser. Vad de sakkunniga här kan komma fram till bör få karaktären av enbart uppslag för kommunerna, eftersom det alltjämt bör vara en kommunal angelägenhet att avgöra i vilken

Utredningens direktiv 299

utsträckning beslutanderätten i ekonomiska frågor bör delegeras inom kommunerna. bör emellertid kunna exempliftera hur det eko- De sakkunniga nomiska ansvaret för skolans verksamhet skulle kunna fördelas inom olil denna del av uppdraget bör de sakkunniga samverka ka kommuntyper. med utredningen om skolans inre arbete. Bestämmelserna om skolans och detaljerade. Bl a personal är ingående föreskrivs mycket preciserade regler för rangordning vid tillsättning av tjänst. De lokala myndigheterna får härigenom mycket små möjligheter att väga in egna erfarenheter vad gäller förtjänster och skicklighet vid tjänstetillsättningar. De sakkunniga bör överväga de nuvarande formernas lämplighet. nära samband med De utredningsfrâgor jag här angett har ett mycket sko/Överstyrelsen: itppgi/ier och organisation. Ändringar i skolans regelsystem påverkar givetvis överstyrelsens arbetsinriktning. Jag finner det därför naturligt att den av mig förordade utredningen tar upp verkets framtida uppgifter och organisation till prövning. Därvid måste naturligtvis den princip bör organiseras ingående prövas. Prövningen bör enligt vilken Överstyrelsen ske mot bakgrund av hittills vunna erfarenheter. Det är här givetvis fråga som inte omedelbart kan komma till stånd. Det kan om en förändring dock inte uteslutas att mindre genomgripande ändringar i fråga om tex av arbetsuppgifter kan aktualiseras tidigare, bl a som ett reavgränsningen sultat av redan nu pågående utredningsarbete. Jag tänker därvid i första hand på länsskolnämndsutredningen men även på tex arbetet inom kulturrådet och 1968 års utbildningsutredning. Jag vill framhålla att frågan om den framtida omfattningen och organisationen av provkonstruktionsverksamheten inom utbildningsområdet också bör prövas av de sakkunniga. De sakkunnigas arbete har beröring med flera andra utredningar. Det utredningen om kommunernas ekonomi. gäller bl a om lärtsberedningen, om skolans inre arbete, länsskolnämndsutredningen. De sakutredningen kunniga bör givetvis hålla sig underrättade om arbetet inom dessa övriga utredningar och samråda med dem. Arbetet berör också skolväsendets personal. Personalens organisationer bör därför få ta del i utredningsarbetet genom särskild expertis. De sakkunniga bör komma in med erforderliga forslag till författningar. blir som jag beskrivit dem omfattande och De sakkunnigas uppgifter De sakkunniga bör därför kunna lägga fram sina forslag mângskiftande. successivt. En första del i de sakkunnigas arbete bör - sedan de sakkunniga kommit fram till ett mer principiellt ställningstagande i frågan om avvägningen av ansvaret för skolväsendet - kunna vara frågan om skolöverstyrelsens uppgifter och organisation. att Kungl Majzt bemyndigar chefen På grund av det anförda hemställerjag för utbildningsdepartementet att tillkalla fem sakkunniga med uppdrag att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan m m, att utse en av de sakkunniga att vara ordförande. att besluta om experter. sekreterare och annat arbetsbitrâide åt de sak-

kunniga. Vidare hemställer jag att Kungl Majzt föreskriver att de sakkunniga får samråda med myndigheter samt begära uppgifter

300 Utredningens direktiv SOU l974:36

och yttranden från dem, att ersättning till sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen ll946z394). om ej annat föreskrivs. att kostnaderna För utredningen skall betalas från åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Majzt Konungen.

Studie- och yrkesorientering 301

Bilaga 2

Srudie- och _yrkesørienlering (syo)

Utdrag ur nuvarande riktlinjer_ för syo -prøgrammels olika moment och arbetsför- ASQ 1972/7374 A50 1972/ 73138 delning .sko/a-arbeismarknadsverk m m

A rbetsjördelning skola - arbersmarknadsverk avseende syos ørganisalion och planering

Central planering Sko/Överstyrelsen planerar centralt och ger anvisningar for skolans insatser i samband med tryckt material, TV- och radioprogram samt olika slag av medverkan från skolans tjänstemän. centralt och ger anvisningar för arbets- ArbetsmarknadssIyre/sen planerar marknadsverkets insatser i samband med tryckt material. TV- och radiosamt de insatser som tjänstemännen vid länsarbetsnämnder och program arbetsformedlingskontor skall utföra enligt i vederbörlig ordning gjorda åtaganden. Som centralt Samarbetsprogram mellan AMS, SÖ. UKÄ och kommunförbunden fungerar yrkesvägledningsnämnden. Till yrkesvägledningsnämnden är knuten en referensgrupp med representanter för arbetsgivare. arbetstagare, studerande och målsmän. Speciellt for samordningen av materialproduktionen anordnas årsplaneringskonferens.

Regional planering Länssko/nämnden planerar regional informations- och fortbildningsverksamhet i syo samt i vissa avseenden praktik och pryoverksamhet. Den svarar for att regional samverkan i syo och därmed sammanhängande frågor kommer till stånd, bl a genom länskommitté. Nya riktlinjer, Länsarbetsnämnden svarar i samarbete med skolor och myndigheter för

gfülüälsskäqlwaøggr gy m_

planläggningen av arbetsförmedlingens yrkesvägledningsinsatser i utbild- åasieskoraih med

medverkan i fortbild- giltighet Tro m ningsväsendet samt planering av arbetsförmedlingens “såra 974/75 ning av skolans personal for studie- och yrkesorientering. .. . . . . . . . Publicerade i l yrkesvágledningsärenden Vld lánsarbetsnámnd svarar for ASO 73/7455 Foredragande

Studie- och yrkesorienrering

samarbetsformer med skolan då det gäller av arbetsmarknadsverket bekostade anlagsundersökningar.

Lokal planering Den enskilda sko/enheten planerar och samordnar syo-verksamheten på det lokala planet. Sådan planeringsskyldighet finns inskriven i skolstadgan. Planeringen regleras även av skrivningen i Lgr 69 och Lgy 70. Syo-programmets uppläggning förutsätter att syo-konsulenten under rektor Cl planerar, organiserar och administrativt genomför skolans syo-program, D lägger upp samarbetsrutiner mellan de medverkande, D föredrar ärenden och noterar beslut m m vid konferenser eller motsvarande där syo behandlas. bla vid stadgeenlig planeringskonferens i syo. a håller expedition på tider som passar elever och föräldrar, D ansvarar lör syo-elevakter och deras konfidentialitet samt lör makulering och arkivering, 0 redovisar och i mån av uppdrag utvärderar samt syo-verksamheten 0 ansvarar lör skolans syo-material. AlbPIS_/ÖlI71('d/ln_QPI1S disrrikrs- och lokalkontor svarar för Cl planering av den arbetsinsats som kan bli en följd av den planerings-

konferens_ som föreskrivs. [nämnda planeringskonferenser deltar.foruton1

syo-konsulenten m ll befattningshavare inomskolan. även personal från arbetsmarknadsverket. Cl att skolan får del av tryckt informationsmaterial rörande yrkesutbildningsoch arbetsmarknadsfrågor utöver centralt distribuerat material.

Kollektiv sludie- och _yrkesorientering

Syftet med verksamheten är Cl att ge kunskaper om hur man utnyttjar studie- och yrkesorienterande information och färdigheter i att inhämta, tolka och bedöma denna, D att med utgångspunkt i den enskilde elevens studieväg ge kunskaper om olika utbildningsvägars mål, dimensionering och lokalisering. innehåll och arbetsformer, samt om olika utbildningars samband med varandra och med funktioner och befattningar i arbetslivet, att ge ökade kunskaper om arbetsliv och arbetsmiljö samt om arbetsmarknadens utveckling och ge underlag för analys av de politiska och ekonomiska bedömningar och värderingar som styr denna, att ge exempel på psykologiska, sociologiska och ekonomiska styrfaktorer i yrkesvalet och på fysiologiska yrkeslörutsättningar samt att öka förmågan att relatera inhämtade kunskaper till den egna valsituationen. Den kollektiva syon är ett obligatoriskt inslag i skolarbetet. Den meddelas fortlöpande i undervisningen i flera ämnen. bl a i samhällskunskap och arbetslivsorientering.

Studie- och yrkesorientering 303

Arbets/örde/n/rrg sko/a -arbetsmarknadsverk avseende kollektiv studie- och .yrkesorientering

På sko/an ankommer: Rektor eller den tjänsteman som han utser har huvudansvaret för den i samtliga ämnen integrerade kollektiva studie- och yrkesorienteringen. l övrigt ankommer det i första hand på syo-konsulenten att sammanhålla och samordna den verksamhet i syo-programmet som förutsätter olika medverkande, svara för samordningen av de medier och metoder med vars hjälp syoprogrammet genomförs, medverka i ämnes- och andra konferenser där syo behandlas. ansvara for syo-materialet, dess aktualitet och åtkomlighet (i gymnasieskolan tillsammans med skolbibliotekarien) samt medverka i undervisning och orientering för klasser och grupper. På arbetsmarknadsverket ankommer: Grundskolan: _ l den mån särskild överenskommelse sker med skolan, medverkan med kollektiv orientering.

Gymnasieskolan: Medverkan med kollektiv orientering rörande speciell yrkesutbildningsoch arbetsmarknadsinformation inför valsituationer, inför yo-vecka i gymnasieskolan samt i gymnasieskolans avslutningsklasser, i de senare även avseende information om arbetsmarknadsservice samt om möjligheter till arbete direkt efter avslutad årskurs respektive efter fortsatt utbildning, och avpassad efter respektive linjes karaktär och inriktning. Reguljär medverkan förutsätts i avslutande årskurser vid ett a två tillfällen, i övriga årskurser insatser huvudsakligen vid informationsmöten, i båda fallen efter särskild överenskommelse. Medverkan i gymnasieskolans specialkurser med hänsyn tagen till de enskilda kursernas inriktning. De personella insatserna från arbetsmarknadsverkets sida bestrids såväl av yrkesvägledare som av arbetsformedlare beroende på karaktären av den information som erfordras.

Praktisk arbets/ivsorientering

Syftet med verksamheten är D att ge möjligheter till personliga erfarenheter inom verksamhetsområden som eleven själv valt, D att som ett led i skolans undervisning och studie- och yrkesorientering ge tillfälle till direkta kontakter med arbetslivet, D att ge fördjupade kunskaper inom något eller några av arbetslivets områden samt

304 Srudie- och yrkesorienlering

D att öka förmågan att dra slutsatser av inhämtade kunskaper och erfarenheter och att relatera dem till den egna situationen. Utöver skolstadgans föreskrift om tidsplanering och samordning av syoverksamheten är det viktigt att samråd och samverkan mellan elever. löräldrar, skola, arbetsförmedling och arbetsliv kommer till stånd inför samtliga inslag av praktisk arbetslivsorientering. Den praktiska arbetslivsorienteringen skall samordnas med den övriga undervisningen. Förarbetet i skolan bör ge eleverna grundläggande fakta om den aktuella arbetsplatsen och kännedom om mer allmänna företeelser i arbetslivet medan besöket skall ge det som skolan inte kan konkretisera. Förberedelserna bör även ge eleverna övning i att göra iakttagelser, att ställa frågor samt att sammanställa och utvärdera det upplevda. Oavsett omfattningen av elevernas vistelse på en arbetsplats är det väsentligt att de ges tillfälle att bearbeta och redovisa sina erfarenheter. Detta kan ske i skolans samtliga ämnen.

Arbcts/ärdelning skola-arbersmarknadsiterk avseende praktisk arbetslivsoriørzrer/ng

många olika kontakter mellan skola och ar- Lgr 69 och Lgy 70 förutsätter betsliv. Kontakterna utgörs i huvudsak av praktik, inbyggd utbildning, pryo och studiebesök. Berörda parter är förutom skola och näringsliv bla arbetsförmedling och kommun. Arbetsmarknads- och utbildningsmyndigheterna har tagit initiativ till en arbetsgrupp med uppgift att allsidigt utreda praktikverksamhetens organisation.

Personlig srudiø- och _yrkøsväg/odn/rtg

Syftet med verksamheten är D att bistå eleven att analysera sin egen situation, sina förutsättningar. lntressen och behov, att hos eleven skapa motivation att ta ställning till sin egen situation i förhållande till vad olika utbildningsvägar och arbetsuppgifter kräver och ger, att öka elevens förmåga att planera sina handlingar på kortare och längre sikt samt att medverka till förståelse för det individuella valets konsekvenser för familj och samhälle. Kollektiv syo är ett obligatoriskt inslag i skolarbetet medan den personliga vägledningen är frivillig. Den senare är dock ett väsentligt komplement och bör ges i nära samverkan med övriga syo-moment. l den personliga vägledningen ges tillfälle att fördjupa frågeställningarna och föra över dem till att gälla elevens egen situation. För en meningsfull vägledning krävs ofta upprepade kontakter mellan vägledare och elev. Det kan vid dessa kontakter uppstå behov av samarbete

Studie- och yrkesorienrering 305

med flera personer. Det kan gälla personer anställda inom skolan, inom samt andra institutioner. Sådana kontakter skall en-

arbetsmarknadsverket

dast tas efter samråd med eleven.

Arbers/ördelning skola-arbersmarknadsverk avseende personlig studie- och _vrkesttätzledning

Pâ sko/an ankommer huvudansvaret för enskild studie- och yrkesorientering. Det ankommer på rektor att ansvara för att samtliga elever erbjuds möjlighet till personlig vägledning. Det ankommer på syo-konsulent att ansvara för och bedriva utredande konlaktarbete. initiera och vid behov genom uppsökande verksamhet genomföra personlig studie- och yrkesvägledning inklusive individuell utbildningsplanering och andra praktiska stödåtgärder, särskilt uppmärksamma speciella behov för handikappade. invandrare m fl, bl a information om samhällets, inklusive arbetsmarknadsverkets, serviceåtgärder samt vid behov förmedla kontakt mellan elev/föräldrar och specialister (såsom arbetsmarknadsverkets personal, intagningsnämnder m fl) inom och utom skolan. På arbetsmarknadsverket ankommer att vägleda elev som remitteras av skolan, vid arbetsföratt vägleda elev som önskar samtal med yrkesvägledare medlingen även utan att remiss från skolan föreligger, att med elevens medgivande eventuellt ta kontakt med skolan för samarbete som rör elevens utbildning och yrkesval, att i samarbete med skolan medverka i utredning speciellt rörande handikappad elevs utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden samt att handha yrkesvägledning i samband med anlagsundersökning som bekostas av arbetsmarknadsverket. Vid utformning av remissen till sådan undersökning och vid samtalen kring dess resultat kan, om elev/föräldrar så medger, kontakt tas med skolans syo-konsulent. Enskild yrkesvägledning för elever bör som regel förläggas till arbetsförmedlingens lokaler. rörande samverkan i här avsedda fall bör behandlas vid Principfrågan planeringskonferensen.

Uli/vännina

Syftet med verksamheten är E1 att ge aktivt stöd åt elever som har svårigheter att förverkliga sina utbildnings- och yrkesplaner,

306 Studie- och yrkesorienrering

1:1 att För personer med olika slag av handikapp förmedla kontakt med samhällets serviceorgan samt 1:1 att medverka till att berörda myndigheter och beslutande organ uppmärksammas på de Förhållanden som hindrar eller Försvårar anpassningen mellan individ och samhälle. Följande elever och elevgrupper bör ägnas särskild tid För samtal och upp- Följning: Cl Elever med olika slag av handikapp, även situationsbetingade. D Elever som har mindre studiekurs och är berättigade till förlängd undervisning. m Elever som avbryter studierna Före slutFörd lärokurs. El Elever som slutFört lärokursen men är berättigade till Förnyad genomgång.

Uppföljningen bör vara ett lagarbete. Elever, Föräldrar, skolans och arbetsmarknadsverkets personal kan medverka. Uppföljningen bör ske kontinuerligt och vid tidpunkter. som måste prövas För varje enskilt Fall. Utsträckning i tiden bör ej fixeras utan prövas så att de faktiska omständigheterna Får vara avgörande. Om elev eller Föräldrar önskar samtala med personal från arbetsmarknadsverket eller annan institution skall uppgifter För ärendets behandling vidarebefordras efter elevs/Föräldrars medgivande. UppFöljningen av elever, som avbryter sina studier Före slutFörd lärokurs, kan leda till att eleven söker studieväg som väsentligt avviker Från den som han tidigare studerat på. Detta innebär att såväl skolans som arbetsmarknadsverkets personal bör samarbeta med intagningsnämnden på orten och i samråd med eleven/Föräldrarna Följa upp dessa elevers väg till annan utbildning.

Arbers/ördelning skøla-arbersmarknadsverk avseende uppföljning

På skolan ankommer El att ta emot ungdomar som återkommer till egen skola För att diskutera Frågor med anknytning till studie- och yrkesorientering. El att därvid som regel och som ett minimum bistå eleven med vidare kontakt med arbetsFörmedlingens yrkesvägledningsexpedition eller annan lämplig institution samt m att redan under elevernas skoltid informera dem om denna möjlighet och därvid göra de överenskommelser om Formerna För eventuell efterkontakt som Förefaller båda parter lämplig. Den mer aktiva uppFöljningen avser nedanstående grupper: El ungdomar med särskilda svårigheter att Forverkliga utbildnings- och yrkesplaner, m ungdomar som av skilda orsaker gör uppehåll i sina studier För längre eller kortare tid,

Srudie- och yrkesorientering 307

D ungdomar som efter avslutad skolgång ej söker eller finner anställning och inte heller går vidare till fortsatt utbildning samt

annan

a ungdomar som avbryter utbildningen före slutförd lärokurs. l övrigt ankommer på skolans syo-konsulent att El vara huvudansvarig för uppföljning avseende de grupper som fortecknas ovan och att därmed i första hand samverka med arbetsförmedlingstjänstemän och elevvårdspersonal, vid behov även med annan expertis samt El på begäran från arbetsförmedling eller annan institution lämna uppgifter om elever som lämnat grundskolan och/eller gymnasieskolan och som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl haft svårigheter i skolarbetet. Tillstånd från elev/föräldrar att överföra sådan information skall inhämtas. På arbetsmarknadsverket ankommer El att ge elev eller före detta elev som remitterats_ av syo-konsulenten eller

annan befattningshavare vid skolan erforderlig service,

a att delta i överläggningar eller motsvarande som anordnas med anledning av skolans efterkontakt, att efter överenskommelse med skolan överta ansvaret för efterkontakt med ungdomar som har särskilt behov av stöd, dvs i första hand ungdomar med handikapp, som försvårar deras möjlighet till fortsatt utbildning eller anställning samt att i samband med åtgärder mot ungdomsarbetslöshet särskilt beakta att samverkan mellan skolan är av stort värde bl a med hänsyn till att presumtiva arbetslösa redan finns delvis utredda och noterade, därför att uppgifter angående ungdomar som är eller riskerar att bli arbetslösa kan lämnas av skolan efter medgivande från vederbörande.

F orrbi/dning

Syftet med fortbildningen är El att informera samtliga medverkande i syo-programmet om dess mål och innehåll, ansvarsfördelningen mellan de medverkande, hänvisningsrutiner och tillgängligt informationsmaterial, att diskutera och hålla aktuella de kunskaper som krävs för vars och ens insatser, att skapa förståelse för hur de medverkandes egna attityder och värderingar kan påverka elevens studie- och yrkesval samt att ge kunskap om juridiska och etiska regler för syo-verksamheten och deras tillämpning på den egna skolan. För att de som medverkar i syo-programmet på den egna skolan skall kunna hålla sina kunskaper aktuella fordras en kontinuerlig fortbildning i olika former. Så kan ske bla vid planerings- och ämneskonferenser, på lokala studiedagar, genom att lärarna får ta del av det tryckta informationsmaterialet

308 Studie- och yrkesorientering

som distribueras till eleverna. genom orientering om syo-biblioteket och genom informellt samråd och samverkan. Syo-konsulenten är naturligen den som genom sin fortbildning tillför skolan skriftlig information från myndigheter och organisationer.

A rbetsförde/ning skøla-arbetsmarknadsverk avseendefortbildning

På skolan ankommer att ansvara för att syo-konsulenten och andra skolans medverkande i syoprogrammet erhåller fortbildning i syo. På arbetsmarknadsverket ankommer att medverka i fortbildningen inom sitt kompetensområde. t ex medelst informationsmaterial. konferenser och auskultationer. arbete vid arbetsförmedling etc, som kan komma att beslutas i vederbörlig ordning. (Fortbildningens mål. innehåll, omfattning och organisation utreds för närvarande av en särskild arbetsgrupp enligt uppdrag av AMS och SÖ.)

Samverkan och lagarbete

Syftet med verksamheten är D att samordna insatserna från medverkande inom och utom skolan, så att syon blir en integrerad del av skolans totala verksamhet. E1att skapa förutsättningar för samverkan mellan avlämnande och motskola samt med intagningsnämnd samt tagande El att skapa förutsättningar för samverkan i syo-frågor mellan skola och hem samt skola och arbetsliv. Syon kräver uppmärksamhet och insatser av alla som verkar i skolan (Lgy 70 s 25). Detta förutsätter fortlöpande samråd och samarbete. Sådant sker i allmänhet och informellt men också i mer organiserade former naturligt i

EJ planeringskonferens. El ämneskomferens. E] klasskonferens samt El elevvårdskonferens

Samverkan är också nödvändig mellan avlämnande skola- mottagande skola och/eller intagningsnämnd samt mellan skola- hem och skola-arbetsliv,

i sistnämnda fall bl a med experter utanför skolan, tex representanter för

arbetsliv, eftergymnasial utbildning och fackliga organisationer.

Studie- och yrkesorientering 309

Arbets/ördelning sko/a-arbetsmarknadsverk avseende samverkan och lagarbete

Det är självfallet ett gemensamt ansvar att samverkan och lagarbete kommer till stånd, och några riktlinjer för detta ñnns inte. Däremot finns riktlinjer for arbetsfordelningen när det gäller samarbetet med hemmen, vid foräldramöten och mottagningar.

På sko/an ankommer: El Huvudansvaret för informationen tillkommer skolan och dess rektor när det gäller ansvaret för att samtliga föräldrar erbjuds möjlighet till syo - och/eller kollektivt föräldramöten. enskilt genom mottagning genom På syo-konsulenten ankommer att m informera föräldrar om mottagningstider och lokaler(viss mottagning förläggs till kvällstid). samt om syo-materialet samt D bistå klassföreståndaren vid planeringen av föräldramöten där syo behandlas. På arbetsmarknadsverket ankommer att E] som en följd av vad som överenskommits på planeringskonferens delta med information vid foräldramöten i olika skolformer och då framför allt i skolans avslutande årskurser samt medverka även i andra årskurser, bl a i valsituationer. då behov att ge inlbrmation om arbetsmarknad m m föreligger.

Otjgranisation/ör samarbetet i syo-frågor

Studie- och yrkesorienteringen ställer krav på samordning och samarbete på olika nivåer och mellan många olika parter. Det är anledningen till den organisation for samarbetet i studie- och yrkesvägledningsfrågor mellan arbetsmarknads- och utbildningsmyndigheter samt företrädare for arbetslivet som framgår i det följande.

Central organisation Yrkesväg/edningslzämnden är ett samarbetsorgan mellan arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i frågor rörande studie-och yrkesvägledning. Yrkesviigledningsnämnden skall bl a behandla frågor som kräver samordning och gemensamma åtgärder när det gäller El organisationen av den studie- och yrkesvåigledande verksamheten. E] studie- och yrkesorienteringens samt yrkesvägledningens metoder, hjälpmedel och informationsmztterizil.

3 lO Studie- och yrkesorientering

berörda Saml m utbildning och fortbildning av befatlningshâwafe Cl samarbete med andra myndigheter och organisationer i ovanstående frågor. Referensgruppen är ett samverkansorgan mellan yrkesvägledningsnämnden och Företrädare för arbetsgivare, arbetstagare. studerande- och föräldraorganisationerna med rådgivande funktion. lnformationsverksamheten på yrkesvägledningens område skall följas av referensgruppen, som också skall verka för att näringsliv och förvaltning framställer arbetslivs- och yrkesorienterande material. För särskilda frågor kan referensgruppen förstärkas med hearing-grupper från t ex lärarorganisationer och andra berörda personalgrupper, elevgrupper samt speciella näringslivsorganisationer. För vissa andra frågor bör särskilda arbetsgrupper avdelas. Redaktionskommittén för yrkesorienterande material utses av yrkesvägledningsnämnden på förslag av referensgruppen. Den har till uppgift att vara ett rådgivande organ till tjänst för producenter av yrkesorienterande material.

Skiss över organisationen:

SK AMS sö UKÄ LF

Yrkesvägledningsnämnden

Referensgrupp

Arbets- Redaktions- QVUPD kommitté

Hearinggrupp

Studie- och yrkesorientering 3ll

Regionala samrâdsorgan De samarbetskommittén. som inrättats i ett antal län för i första hand praktik- och pryofrågor utgör de regionala organ som har att svara for samarbetsfrågor mellan utbildningsväsende och arbetsförmedling å ena sidan samt näringslivet å den andra. l kommittéerna ingår representanter for länsskolnämnd. länsarbetsnämnd, arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer samt Kommunförbundets länsavdelning. landstinget, studerande- och föräldraorganisationer. l län med universitet respektive universitetsfilial bör till kommittén knytas representant för universitetet. Kommittéernas arbetsuppgifter är att svara för samordning av praktik, feriearbete och pryo. De skall vidare medverka vid utformning av broschyrer om utbildningsmöjligheter i länet inklusive företagsutbildning. En ytterligare uppgift är att delta i vidareutbildningen av tjänstemän inom syo, yrkesvägledning och arbetsförmedling. Kommittén bör främja informationsutbytet avseende arbetsmarknad. utbildningsplanering och därmed sammanhängande frågor. Samverkan med eventuella lokala samrådsorgan avseende främst planeringen av pryo och praktik är också en uppgift för kommittéerna.

Lokala sanzrâdsorgan Samarbetsfrågor angående såväl praktik som studie- och yrkesvägledning bör främst handläggas på regional nivå. Endast i vissa större kommuner kan behov föreligga av samarbetsorgan för t ex praktik- och pryofrågor. Den ökade självständigheten och större kapaciteten hos arbetsförmedlingens distriktskontor kan härvid få betydelse. På dylika orter bildas vid behov kommittéer med motsvarande sammansättning som föreslagits for de regionala samarbetsorganen.

312 Skollagen om ansvarsfördelning

3 Bilaga

Skollagen om ansvarsfördelning

Bestäm- Innehåll Skolform Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d nalt

Kap § Gr Gy Sä Sp Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd relse

1 Inledande bestämmelser 2 Kommunens skyldigheter: x x x ansvar Kommentar: Skolverksamhet vid krig x x x x (S FS 1968 93) eller krigsfara 2a Undervisning i specialskola x x x ”Staten sörjer för undervisningen. . . 2b Undervisning i gymnasie- x Landstingskommun skola

2 Kommunens skolstyrelse och skolchef 7 Skolstyrelse även för x Framställning från komannan skola munfullmäktige 8 Särskild styrelse x Framställning från kommunfullmäktige 9 Skolstyrelsens åligganden x x x Kommentar: Lönedonationer x x (Ämb skr 1969-03-14) (SFS 1970:340 och SFS 1972:482) skolskjutsning x x x x x Anvisningar för tillämp- (Statens trafiksäkerhetsning av kungörelsen om verk 1970-1 l-O3) skolskjutsning 10 Beslutanderätt: x x x x x Skolmognad, enskild skola, 1 fullgjord skolplikt, befriel- 1 se, rätt till undervisning i 12- Arkiv, val av ledamöter, x x x x x Länsskolnämnden skall unl 14 valbarhet,jäv derrättus om val av ordfö- ä rande och vice ordförande. x x l 15 Delegering av beslutande- x x x rätt 1 1 1 17 Yrkesråd x x y x x x x x 1 20 skolledare av olika slag 1 1 x 1 4

Skollagen om ansvarsfördelning 3 l 3

Skollagen om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d nalt

Kap § Gr Gy Sä Sp Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd reise

3 Om landstingskommunens utbildningsnämnd 20a Styrelse även för annan x framställning av landsskola tinget 20b Särskild styrelse x Framställning av lands- _ tinget 20e Åligganden x 20d Förvägran av elevs befriel- x se och inträde 201 Val x 20g skolledare av olika slag x

4 Länsskolnämnden 21 Åligganden x 22 Länsskolnämndernas sam- x x Två ledamöter utses av mansättning konungen, en av SÖ, en av länsstyrelsen och fem av landstinget 5 Om undervisningen 23 Rätt till undervisning Rätt till undervisning i specialskola prövas av lokal styrelse för specialskola 27 Befrielse från religions- x (Ämb skr 1953-04-17 kunskap, morgonsamling och 1972-12-28) (SÖ 197302-02) SÖ och Skolstyrelsen äger inspektionsrätt av samfunds religionsundervisning 28a Specialskolan x Förvägran av befrielse x enl 27 §

6 Om Skolplikt m m 30 Skolplikt Kommentar: l-olkbokföringskungörelsen x (SFS 1967:495, 1970:40 och 1974:416) Skolpliktiga invandrare med x (SÖ 1970-09-07) förvärvsarbete Utomnordiska burn i skol- x (SÖ 1972-08-09) pliktig ålder 31 Skolpliktensfullgörande Kommentar: icke svensk medborgare i (Ämb skr 197007-24) specialskola (SÖ 1970-09-15) 32 skolgång vid 6 års ålder x Jfr SL 10 § Vartannatårsintagning x Kommentar: Anmälan till särskola x (SÖ 1962-10-25) 34- Skolpliktens fullgörande vid x Jfr SL lO § 37 annan skola än grundskola Enskild undervisning x Jfr Ss 2:11 Fullgjord skolplikt

314 Skollagen om ansvarsfördelning

Skollagen om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skolform Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse o d nalt

Kap § Gr Gy Sä Sp Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd relse

Bcfrielse från skolgång Rätt till undervisning Kommentar: Enskild statsunderställd (KBr 1964-06-29) skola Kommentar: Medgivande att gå om års- Klasskonferens kurs 9 (SÖ 1966-O9-27›

Utebliven skolgång Vitesföreläggande Hämtning till skolan

Om elevområden m m Elevområden, omfattning, beslut Mottagande av barn igrund- (Ämb skr 1963-11-29) skola Kommentar: Zigenarbarns skolgång (SÖ 1964-12-14 och 1968-07-19) Mottagande i gymnasieskola Beslut av intagningsnämnd Kommentar: Träningsverksamhet kombine- (SÖ 1971-12-14 rad med gymnasieskola lnterkommunala ersättningar Konungen vid oenighet mellan länsskolnimnder Kommentar: (SFS 1971:339) Kommunalförbund för förvaltning av skola Landstingskommuns gymnasieskola: Elevområde Mottagande av inträdes- Beslut av intagningsnämnd ansökande

Särskilda beslut Inspektion av skola med elever under 20 ärs ålder Tillsyn av eleverna Besvär över skolstyrelses och utbildningsnämnds beslut Talan mot länsskolnämnd, SÖ

Skolsradgan om ansvarsfördelning 315

Bilaga 4

Skolstadgan om ansvarsfördelning

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

Kap § Gr Gy Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd relse

1 Inledande bestämnzelser x x 7 Poängsystem x x x Särskilda bestämmelser 8 Lärarutbildning x x x Särskilda bestämmelser 9 Utfärdande av anvisningar och x x x fastställande av formulär

2 Tillämpningsföreskrifter x x Skollagen 2, 3, 5 -8 kap. 1 Ordningsstadga x Yttrande från personal och elever 2 Samarbete med barnavårdsnämnd x x x om elevers uppförande och 0rdning, x Ev annan kommunal nämnd om fritidssvsselsättning och ungdomsorganisationer Kommentar: Samarbete barnavårdsnämnd, x x x x x Anvisningar i samråd med skola, polis social- och rikspolisstyrelsen (SFS 1970:513) Kommentar: Polisens medverkan i under- x x Rektor tar kontakt (SÖ visningen 1965-08-18, 1971-09-06) 3 Lokalbehovsutredning x x x Förslag till kommunfullmäktige/landstinget 4 Handhavande av förvaltning av x x x Kan av kommunfullmäktige byggnad och mark överföras på annan nämnd 6 Rektors yttrande x x x x Skall beredas tillfälle att yttra sig 8 Yttrande från yrkesråd x x Bör inhämtas 11 Fullgjord skolplikt - tillsyn x x 12 Tillsyn över elevs skolgång x x och förande av erforderliga ant 13 Underrättelse om skolplikts x x fullgörande annorstädes 14 Anmälan till hemkommun om x x frånvaro Prövning om åläggande x 15 Undantag från elevområde i x x fråga on1 specialkurs

3 l 6 Skolsradgan om ansvarsfördelning

Skolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse o d form nalt

Kap § Gr Gy Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj:t skol- sty- tor nämnd reise

16 Förteckning över elevområden 17 Elevområde för grundskolans (x) Beslut av länsstyrelse efter högstadium yttrande av länsskolnämnd 18 Elevområden och ersättning vid oenighet 19 Elevers fördelning mellan skolor Vid oenighet mellan olika län 20 Skolenhet med gymnasieskola Kommentar: Princip för benämning av skol- (Ämb skr 1964-02-21) anläggning 21 Fördelning av elever på skol- Om ej länsskolnämnd medenheter delar föreskrifter 22 Anordnande eller indragande av skolenhet 24 Förebilder till instruktion för skolbibliotekarier m fl Kommentar: (SÖ 1963-10-07) 25 Prövning av lokalbehov, grundskolan gymnasieskolan Ändring av skolhus Anmäls 28 Avlöningsförmåner fastställande utbetalande (x) Genom kommunen eller Mottagande av förflyttad annan utsedd myndighet tjänsteman 29 Flyttningskostnader (x) Genom kommun

3 K ollegier och konferenser 15 Vissa ledamöter i samarbetsnämnd 16 Bestämmelser om uppgifter för samarbetsnämnd Kommentar: Anvisningar för verksamheten (SÖ 1971-07-19) Arbetsord ning

4 Skolhälsovård h. Ansvar för skolhälsovården (x) Kommun/landsting

><><><

4 läkarundersökning 6 Skolläkares mottagningstid Efter samråd med skoloch -plats läkaren 8 Kommentar: Arkivering av hälsokort - an- Ämb skr 1959-06-05. SÖ visningar 1960-04-04, 1964-10-27, 1971-09-22) 9 Skolläkares närvarande i vissa fall 10 Kommentar: Ytterligare bestämmelser om Efter samråd med socialskolläkare och skolsköterska styrelsen (SÖ 1971-07-27)

Skolstadgan om ansvarsfördelning 317

Skolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

Kap § Gr Gy Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd relse

Kommentar: Tystnadsplikt för skolpsyko- x Rekommendation (SÖ Ioger och skolkuratorer 1967-05-22)

5 Arbetets anordningi x Jfr 8 kap grundskolan 4 Fastställande av läroplan x x Jfr 8 :l Kommentar: Stödundervisning åt utländska x x (SÖ 1966-12-08) bam 10 Praktisk yrkesorientering x x Kommentar: (AMS och SÖ 1971-05-06) 12 Antal friluftsdagar x x Jfr 8:11 13 Antagande av lärobok x x Förslag av rektor efter höran. de av lärare. Jfr 8:12 lntagande i läroboksförteck- x (x) Statens läroboksnämnd ning 14 Fördelning på klasser och x x x Jfr 8:15 grupper Verkande för allsidig social x x sammansättning 15 Avvikande klasstyp, x låg- och mellanstadierna x högstadiet x 16 Undantag från visst elevantal x x i klass 19 Riktlinjer för klasstorlek x x Kommentar: (SÖ 1966-03-14, 1972-03-24) 22 Klassanordning x x Jfr 8:22 23 Dag för termins början x x Jfr 8:24 och slut Kommentar: Anvisningar för lägerskola x x (SÖ 1968-12-17) 25 Medgivande om undervisnings- x x fri dag 26 Förläggning av daglig under- x x Jfr 8:28 visningstid 27 Morgonsamling x x Jfr 8:29 28 Arbetspassens längd x x Jfr 8:30 Kommentar: Anvisningar härför x x (SÖ 1971-05-10) 29 Fördelning av lektioner och x x Jfr 8:31 raster 31 Planerings- och studiedagar x x x x Jfr 8:33 32 lnställande p g a smittsam x x x 1 brådskande fall rektor, sjukdom Jfr 8:34 Återläsning x x 33 Högtidlighållande x x Jfr 8:35 35 Tjänstgöringsplan x x Lärarna skall beredas tillfälle att yttra sig. Jfr 8:38 36 Schema x x Förslag av studierektor. Jfr 8:39. Lärarna skall beredas tillfälle att framställa önskemål.

318 Skolstadgan om ansvarsfördelning SOU l974:36

Skolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

Kap § Gr Gy Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd relse

38 Uttagning till specialunder- x x visning, normalt Vid oenighet x 39 Medgivande till viss rörelse- x x klass 40 Undantag från visst elevantal x x Jfr 8:42 i specialklass 43 Annan specialundervisning x x 44 Bestämmelser för specialun- x x dervlsning Kommentar: (SÖ 1971-09-13) 45 Medgivande att annan än kommun x x svarar för särskild undervisning 48 Inrättande av klass vid anstalt x x vid för lågt elevantal

6 Elever i grundskolan x Jfr 9 kap 2 lnskrivning x x 6 Översändande av uppgifter om x x elev från annan kommun 7 Anmälan till special- eller x x särskola 8 Förteckning över vissa elever x x Till länsskolnämnden 9 Anvisningar för betyg i orien- x x teringsämnen Kommentar: (SÖ 1971-02-01, 1972-04-26) 10 Betyg vid oenighet mellan lärare x x Jfr 9:32 ll Ersättande av betyg i x x åk 3 och 6 Beslut att ej bestämma betyg x x 22 Avvikelse från principen om x x sammanhållna klasser av vissa skäl 23 Avvikelse av andra skäl x x 24 Föreskrifter om frånvarointyg x x Jfr 9:53 25 Ledighet mer än 6 dagar x x Jfr 9 :54 mer än 9 dagar x x 30 Avstängning av elev x x Jfr 9158-59 35 Vittne vid prövning x x Kommentar: Föreskrifter om prövning x x (SÖ 1968-09-05) 36 Avgift för prövning Kommentar: x x Jfr 9:64 (SFS 1972:314, SÖ 1972-10-18)

^ x 7 Allmänna bestämmelser om utbildningen igymnasieskolan 1 Kommentar: Kungörelse om påbyggnadskurser x x (SFS 1971 1211) till fyraårig teknisk linje Kommentar: Bestämmelser angående ersätt- x x (Ämb skr 1970-06-29) ning åt kursledare

Sko/stadgar: om ansvarsfördelning 319

Skolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Lokalt Regio- Anmärkning melse o d form nalt

Kap § Gr Gy Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor relse

Beslut om specialkurser x Andra specialkurser x x 6 Medgivande om inrättande av x x Framställning genom länsgymnasieskola skolnämnden 7 Vilka studievägar gymnasie- x x skola får omfatta 8» Vilka studievägar landstings- x x 10 kommuns gymnasieskola får omfatta 9 Bestämmelser om specialkurs x x för husligt arbete vid sådan skola ll Rätt att anordna konsumtions- x x Länsstyrelses yttrande inoch vårdlinje hämtas i vissa fall

8 Arbetets anordning i gymnasie- x Jfr 5 kap skolan l Mål och riktlinjer i läroplan x x Jfr 5:4 Övriga delar för linjerna x x (x) SÖ efter bemyndigande Övriga delar för specialkurser x x 2 Jämkning i timplan eller kursplan x x Jfr Lgr 69, s 110 Ändring av arbetsveckans längd x x ivisst fall 3 Annan utbildning, försöksvis x x (x) SÖ efter bemyndigande 4 Kommentar: Modersmålsundervisning för x x (x) Bestämmelser SÖ efter beelev med annat språk än svenska myndigande (Ämb skr 1972-04-07) Kommentar: Försäkringsskydd vid praktik, x x l samråd med kommunförbun upplysningar och rekommendationer det, SAF, LO (SÖ 1967-11- 27, ändr 1971-07-21) Kommentar: specialarbete i åk 3 x x (SÖ 1972-06-19) Kommentar: Obligatoriskt tillval i vissa x x (SÖ 1972-10-02) fall 5 Kommentar: Instrumentalmusik etc x x (Ãmb skr 1972-04-07) 6 Kommentar: Utökad studiekurs x x (SÖ 1972-06-19) 11 Antal friluftsdagar x x Jfr 5:12 12 Antagande av lärobok x x Förslag av rektor efter hörande av lärare. Jfr 5:13 lntagande i läroboksförteck- x (x) Statens läroboksnämnd nmg 13 inbyggd utbildning på annan x x studieväg 15 Bestämmelser om klass med x x Jfr 5 :14 elever ur skilda årskurser 16 Medgivande att klass får om- x x Jfr 5:19 fatta mer än 30 resp 16 elever 17 Bestämmande av antal klasser x x i årskurs l

320 Skolstadgan om ansvarsfördelning

Skolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

5 Gr Gy Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Kap Maj :t skol- sty- tor nämnd relsc

Riktlinjer härför x Antal klasser i högre årskurs x x Ändring av beslut härom x x x 18 Undantag från gruppbildning x x ivisst ämne 19 Delning av klass eller grupp x x utöver timplanens bestämmelser 20 Medgivande att anordna under- x x visning på en studieväg trots för lågt elevantal 21 Slutförande av undervisning x x trots minskat elevunderlag 22 Plan över antal elever, x x x insändes enl SÖ:s bestämklasser och grupper melser Jfr 5:22 24 Dag för termins början och X x Jfr 5:23 slut 25 Undervisningens början på x x viss linje på kortare specialkurs x Kommentar: Provisoriska praktikbestäm- x x (Ämb skr 1972-02-18) melser 28 Förläggning av daglig under- x x Jfr 5:26 visningstid 29 Gemensam samling x x Jfr 5:27 30 Arbetspassens längd x x Jfr 5:28 31 Fördelning av lektioner och x x Jfr 5:29 raster 33 Planerings- och studiedagar x x x x Jfr 5:31 34 lnställande p g a smittsam x x x l brådskande fall rektor. sjukdom Jfr 5:32 X Återläsning 35 Högtidlighållande x x Jfr 5:33 38 Tjänstgöringsplan x x Lärarna skall beredas tillfälle att yttra sig Jfr 5:35

x x Förslag av studierektor. 1

39 Schema J Jfr 5:36 l Lärarna skall beredas till- l fälle att framställa önskemål l l Kommentar: i

x x (sö 1971-07-19) 1

0b1 skriftliga prov 40 Stödundervisning x (x) Jfr 5:37. Beslut av klass- 1 konferens Kommentar: Föreskrifter härom x x (SÖ 1971-07-12) 42 Undantag från visst elevantal x x Jfr 5:40 i specialklass 43 Medgivande om mer samordnad x x specialundervisning än 2 vtr/elev 44 Bestämmelser för special- x x undervisning

Skolsladgan om ansvarsfördelning 321

kolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

estäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning hclse 0 d form nalt

[ap § Gr Gy Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd reise

Elever i gymnasieskolan x Jfr 6 kap 1- lntagnings- och behörighets- x x (SÖ 1971-07-07, 1972- 20, bestämmelser 01-11, 1972-02-14, 25- 1972-06-19, 1970-06-17) 27, 29-- 30 21- Samordning vid intagning x x (x) Vid oenighet mellan 22 län SÖ 23 Prövning av förvägrad in- x x Resp utbildningsnämnd tagning 24 Utseende av ledamöter i intag- x x ningsnämnd 32 Betyg vid oenighet mellan x x Jfr 6:10 lärare 37 Bestämmelser om avgångs- x x betyg 47 Beslut om fortsatt skol- x Klasskonferensen gång 49 Kommentar: Bestämmelser om förlängd x x (Ämb skr 1972-06-30) undervisning 53 Föreskrift om försäkran eller x x Jfr 6:24 intyg 54 Ledighet mer än sex dagar x Jfr 6:25 58- Avstängning eller förvis- x Samarbetsnämnden 59 ning Jfr 6:30 61 Kommentar: _ Särskild prövning, bestäm- x x (SÖ 1971-09-27) melser 62 Kommentar: Avgångsbetyg efter sär- x x (SÖ 1971-09-27) skild prövning 63 Kommentar: Fyllnadsprövning x x (SÖ 1971-09-27) 64 Kommentar: Avgift för prövning x x (SFS 1972:314, SÖ 1972till 6:36 10-18) Jfr 6:36

9 Besvär x x 4-6 Talan mot skolstyrelse- x x x beslut om skolplikt, avstängning, förvisning, upplåtelse av lokaler 7 Talan mot SÖ- eller läns- x x Kammarrätten skolnämndsbeslut om skolplikt, avstängning och förvisning Övriga frågor x x x 8 Talan mot länsstyrelsebe- x x Får föras även av SÖ slut om elevområde för högstadium

322 Läroplan/ör grundskolan om ansvarsfördelning SOU [974136

Bilaga 5

Läroplan för grundskolan om ansvarsfördelning

Bestäm- Innehåll Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d

S punkt SÖ Läns- Skolskol- styrelse

12 Utformning av fritt valt arbete X Jfr Lgr 69 s 122 17 Att verka för att klasser anordnas X Jfr Ss 5:14 så, att en så allsidig social sammansättning som möjligt erhålls 110 Anordnande av avvikande klass- X Jfr Ss 5:15 typ på låg- och mellanstadierna D:0 på högstadiet X Jfr Ss 5:15 110 Mindre jämkning av timplanen, i X första hand inom ett stadium Mindre jämkning därutöver X 110 Nedsättning av undervisningen med X högst två veckotimmar Nedsättning med ytterligare högst X två veckotimmar Växellov X lll Beslut om att finska kan ingå i X JfrSs5:ll undervisningen för elev med Finska som modersmål 111 Undervisning i andra minoritetsspråk X Jfr Ss5:1l än finska 122 Utformning av fritt valt arbete X Jfr Lgr 69 s l2 122 Större omfattning av stödundervis- X JfrSsS:37

ning än 40 lektioner i

122 Jämkad studiegång i årskurs 9 X Jfr ASÖ 72/73:1 2 Extra resurstilldelning härför X m ASÖ 72/73:12 i i i i i

SOU [974236 Specialskolsladgan om ansvarsfördelning 323

6 Bilaga

Specialskolstadgan om ansvarsfördelning

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt För- Anmärkning melse o d form nalt äldrar Kap § Sp Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd relsc

Allmänna bestämmelser Närmare bestämmelser om fördelningen av undervisningen på skolenheterna meddelar Kungl Majzt eller efter Kungl Majzts bemyndigande. SÖ Inrättande av extern klass SFS 1969:126 Upptagningsområden för de Riksdagen tidigare s k barndomsskolorna Ledning av extern klass utövas av styrelsen för den skolenhet som SÖ bestämmer För extern klass må SÖ besluta om jämkning i denna stadga eller annan bestämmelse SÖ utfärdar de anvisningar och fastställer de formulär som fordras för tillämpning skolenhet vid vilken psykiskt utvecklingsstört barn undervisas står i medicinskt avseende under till- Socialstyrelsen på syn av socialstyrelsen central nivå

Tillämpningsföreskrifter till skollagen Fråga om barns rätt till Obs! Beslutsfunktionen undervisning i specialskola är fördelad på olika specialskolstyrelser med hänsyn till barnets handikapp och eventuellt tilläggshandikapp. Jfr SL 23 §zrätten Elevs skolplikt efter 16 år Jfr SL 31 §:plikten dzo om bör/an före 7 år och l dessa fall kan

324 Specialskolsradgan om ansvarsfördelning

Specialskolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt För- Anmärkning melse 0 d form nalt äldrar Kap § Sp Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd relse

om enskild undervisning det vara fråga om så tidigare avslutad skolgång kallade externa klasser och om förlängd sista årskurs undervisning i annan en- Här undantas styrelse skild skola” (SL 34 §) vid skolenhet som leder extern klass 13 Innan fråga avgörs om tidigare början eller uppskov för nybörjare (SL 32 §) avgörs skall läkarundersökning m m äga rum Villkor för medgivande om förkortad skolpliktstid: Eleven skall stå under tillsyn av styrelsen 14 Synskadad skolpliktig elevs skolgång i skola för vuxna synskadade 15 Vid prövning huruvida skol- X plikt är fullgjord äger vad som sägsom uppflyttning i åk tillämpning SÖ kan föreskriva annat Detta torde avse deras om Eke- och Åsbackaelever möjlighet (rättighet) till skolgång till 21 (23) års ålder i likhet med särskolans elever

A rbetets anordning 16 Arbetet i specialskolan Generellt analogstälskall bedrivas i så nära lande överensstämmande som möjligt med vad som gäller i grundskolan 17 Skolstadgans bestämmelser Generell föreskrift: om arbetets anordning gäller Ss 5:1 -3 = specialskola även i specialskolan. Dessutom har specialskolan ett vidgat syfte med hänsyn till l elevernas handikapp I 18 Fördelning på stadier, (olika för synskadade och hörselskadade.) Treåriga låg- och mellanl stadier kan förlängas med i en årskus av SÖ 19 Som läroplan för special- Generellt fastsläende att* skolan gäller Lgr 69 Lgr gäller även special- : skolan SÖ fastställer ändring och tillägg till Lgr 69 med anledning av a) elevernas handikapp b) det vidgade syftet med

Specialskolstadgan om ansvarsfördelning 325

pecialskolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- lnnehäll Skol- Centralt Regio- Lokalt För- Anmärkning helse 0 d form nalt äldt* ** rar Kap § Sp Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd reise

specialskolan undervisning (17 §) c) den ändrade årskursomfattningen i stadiema (18 §) d) den delvis annorlunda timplanen (21 §) e) de med hänsyn till handikappet speciella ämnena (22, 23 §) D PWO (23 §) 20 SÖ utfärdar de delar av Iäro- x x planen som behövs med hänsyn till 19 § 21 Kungl Maj :t fastställer x x timplan jämkning sker enligt x x x x Timplanens aIIm bestämtimplanebestänrmelsen melser: Rektor avgör viss jämkning vid skola för synskadad och hörselskadad med tilläggshandikapp PM vid hörselskola (men inte vid synskola) x föreskrivs samråd med föräldrarna om denna jämkning 22 Lägstadiets ämnen: x §§ 22 och 23 reglerar a) speciellt för synska- specialskolans ämnesbedade formkunskap, sinnes- stämningar och skillnaövning der mot den vanliga b) för Izörselskadade grundskolan musik - rytmik Mellanstadiets ämnen: x a) speciellt för synskadade formkunskap, hemkunskap, maskinskrivning, (inte Braille), b) för [Hörselskadade musik - rytmik, Hörselskadad elev må erhålla undervisning i engelska 23 Högstadiets ämnen, speeiel- x la för: a) synskadade formkunskap maskinskrivning (inte Braille) obs! ingen teckning b) härsel- och talskadade musik - rytmik Dessa elever må erhålla undervisning i engelska Franska som tillval på hög- x stadiet må väljas av hörselskadad elev endast Ined länsskolnämnds medgivande

ansvars/_örde/ning

326 Specia/skolsradgan om

Specialskolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- lnnehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt För- Anmärkning melse 0 d form nalt åld- - * rar Kap § Sp Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd relse

28 Specialskolans elever har x Skillnad från grund- 2-4 veckors pryo skolan De kan anordnas både i Skillnad från grundårskurs 9 och i årskurs 10 skolan Den bör ”om möjligt vara Skillnad från grundsammanhängande skolan PM viktig skillnad: elev som inte kan tillägna sig pryo må i stället erhålla lämplig praktisk sysselsättning inom skolenheten. 29 F riluftsdagar x x Generell föreskrift: Ss 5:12 st l--2 = special skolan Skillnad: specialskolan får ta tre dagar till längre sammanhängande ledighet 31 Antagning av lärobok x x x Rektor föreslår efter hörande av ämneskonferens och lärare 32 Elevernas fördelning på x klasser och grupper Anordnande av klasser x Lgr Supplement Specialskolan s 8 (anordnande eller bibehâl- x Lgr Supplement lande vid lägre elevantal) Specialskolan s 8 Anordning av grupper x x x Lgr supplement (enligt timplanen) Specialskolan sid 16- 17 PM Gruppindelning i klassen avgörs av läraren (enl allm, best timpl Irörselskadade. Motsvarande sakn på anvisn till timplan för synskadade) Allsidig social sammansätt- x Jfr Ss 5:14 ning i klassen 33 Läsåret omfattar 40 veckor x (280 dagar) Lektion omfattar 40 min Lårotider m m Generell föreskrift: Dag för termins början och x x x Ss 5:23, 24, 26-34 ] slut fastställs av skolsty- gäller 1 re1scn(Ss 5:23) Å Förläggning av daglig under- x x x Ss 5:25 gäller 5-dagars visningstid beslutas av veckan som kan anordnd i skolsty relsen (Ss 5:26) med vissa skillnader (för att möjliggöra l4-dagarspass i special- N skolan) i

SOU l974:36 Specia/skolstadgan om ansvarsfördelning 327

pecialskolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

lestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt För- Anmärkning nelse 0 d form nalt äld- “*°-** rar (ap § Sp Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd relse

Tiden för morgonsamling x x fördelas annorlunda (Ss 5:27) Ersätta morgonsamling med x x x gemensam samling med gymnasieskola (d :o 27 §) Lektioner läggs samman till x x arbetspass (Ss 5:28) Rektor kan bestämma annan x x fördelning av lektioner och raster studiedagar x x x x x lnställande av undervis- x x x l brådskande fall rektor ning (smittsam sjukdom eller annan tvingande omständighet) Åtcrläsning x x x Högtidlighållande av minnes- x x dag eller liknande 34 Plan för arbetets fördelning x x Generell föreskrift: (Ss 5:35) Ss 5 :35-36 gäller för specialskolan Schema (Ss 5:36) x x Lärarna skall höras 34a Stödundervisning x x Enligt bestämmelser i timplanen 35 Specialundervisning x x Avgörande Vid oenighet mellan rektor x och föräldrar Närmare bestämmelser om x Se Supplement till specialundervisning grundskolan 36 Särskild undervisning x x Generell föreskrift: Ss 5:45 l st, 46«48 gällcr för specialskolan Särskild undervisning vid x x Föräldrars samtycke sjukanstalt etc får ordnas för undervisning i hemför lägre elevantal vid sär- x met skilda skäl om länsskolnämnd medger Närmare bestämmelser om sär- x skild undervisning enligt specialskolstadgan_36§ meddelar SÖ 37 Undervisning för clever som x Eke + Åsbackaskolans avses i SL 28a § 3 st elever Närmare bestämmelser med- x Se Lgr Supplement delar SÖ Specialskolan s49 ff (synskadade) s 83 ff (hörselskadade) Uttagning till denna under- x visning avgörs av vederbörande skolas styrelse

Elever 38 l-Llev intages i special- x x skola genom respektive sty relses beslut

328 Specialsko/stadgan om ansvarsfördelning SOU l974:36

Specialskolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt För- Anmärkning melse o d form nalt äld- *m- rar Kap § Sp Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd reise

39 Styrelsen placerar eller x x omplacerar elever 41 Anmälan till specialskola x ”Fastställt formulär (jfr Ss 6:7) Skolstyrelsen i hemkommunen har anmälningsansvar 42 Föräldrars önskan om skol- x x Jfr Specialskolstadgång vid 6 års ålder gan 12 § 43 Betyg, uppflyttning m m x x Generell föreskrift: Ss 6:9--23, 32--35 gäller även specialskolan Särskilda bestämmelser: Lärare i ämnet be- Synskadade får betyg i x stämmer betyget maskinskrivning Rektor och klassförestå Årskurserna 7 -9 i grundskolan dare utfärdar slutbetyge avser årskurserna 8-10 i speeialskolan Skolstyrelse får besluta om x annan form av besked än betyg på låg- och mellanstadierna Om elev varit frånvarande x x x längre tid får rektor besluta att han ej får betyg (Ss 6:1 l) Vid skrivfel av betyg skall x x x rättelse ske. Rektor beslutar (Ss 6:15) Uppliyttning av elev till x x x Föräldrars medgivande högre årskurs under läsåret fordras av rektor liksom beslut att elev skall gå om årskurs på föräldrars begäran (Ss 6:19-20) Beslut om awikelse från x x x sammanhållna klasser i årskurserna 8-10 fattas av rektor (Ss 6:22) Motsvarande awikelse för x x x Gäller för specialskoatt åstadkomma allsidig lan men torde aldrig social sammansättning be- vara relevanta där slutas av skolstyrelse (Ss 6:22) Ytterligare avvikelse för x x x sammanhållna klasser beslutas av länsskolnäm nd (Ss 6:23) Betyg och slutbetyg över x x x särskild prövning utfärdas av rektor (Ss 6:33) Meritvärde av slutbetyg x x x Betyg över fyllnadspröv- x x x ning utfärdas av rektor

SOU l974:36 Specialsko/sladgan om ansvarsfördelning 329

Specialskolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Regio- Lokalt För- Anmärkning melse 0 d nalt äldrar Kap § Läns- Skol- Rekskol- sty- tor nämnd relse

Prövning verkställs enl skolstyrelses och rektors beslut Föreskrifter om prövning meddelas av SÖ 44 Om intyg på grund av fránvaro x erfordras avgör Skolstyrelsen Vid särskilda skäl kan rek- x tor bevilja ledighet 30 dagar för elev För övrig ledighet i mindre x omfattning 45 Ordningsregler utfärdas av x x styrelsen eller rektor Åtgärder för elevs tillrätta- Generell föreskrift: förande Ss 618-30 §§ gäller även specialskolan Vid upprepade förseelser x m m inkopplas rektor (Ss 6:29) Vinns ej syftet inkopplas x Skolstyrelsen (Ss 6:30)

Skolhälsovård 48 Skolstyrelsen bestämmer x Samråd med skolläkaren tid och plats för läkarmottagningen 50 Bestämmelsc om hälsokort, Generell föreskrift: Skolläkare, Skolsköterska Ss 4:8 -- 10 gäller även specialskolan Div beslut åvilar skolsty- x Samråd med socialrelsen och SÖ styrelsen

.Styrelse 51 Åligganden x Styrelsen åläggs allmänt samma uppgifter som en skolstyrelse ikommunen. Därutöver speciella åtaganden med hänsyn till speeialskolans särart: Utfarda de föreskrifter som behövs utöver Kungl Majas, RRV:s och SÖ:s. lnge förslag till petita till SÖ lnge redovisningshandledning till RRV Skaffa sig personlig kännedom om verksamheten vid skolenheten 52 Delegation kan ske till x x rektor

330 Specia/skolsradgan om ansvarsfördelning

Specialskolstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt För- Anmärkning melse 0 d form nalt äldrar Kap § Sp Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd relse

54 SÖ utser styrelse x Skolstyrelse i kommunen Här avses kommunens utser ersättare för skol- skolstyrelse chef Styrelsen utser vice ordförande S8 Representant för föräldraföreningen bör beredas tillfälle att närvara

Kollegier och konferenser m m 62 Obs! För specialskolan gäl- x x Generell föreskrift: ler att rektor kan kalla Ss 3:1 - 14 gäller även även anställd som ej är leda- specialskolan (med vissa mot av konferensen att del- undantag som avser taga i konferensen. (ej i gymnasieskolan) beslut.)

Besvär x x 101 Talan mot beslut av styrelse förs hos länsskolnämnd (om ej annat föreskrivits) 102 Talan mot beslut av läns- x Kammarrätten Skolnämnd i fråga om avstängning av elev föres hos kammarrätten (Viss talan mot beslut av x Kammarrätten SÖ och Iänsskolnämnd för tjänsteman vid specialskolan förs hos Kammarrätten) Talan mot annat beslut av x SÖ eller länsskolnämnd (som rör tjänsteman vid specialskolan) eller som meddelats enligt denna stadga förs hos Kungl Maj:t

Specialsko/an/ör syn-, hörsel- och talskadade. . . 331

Bilaga 7

Lgr 69: ll, Specialskolan för syn-, hörsel- och talskadade om ansvarsfördelning.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

S punkt Sp Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd relse

Lgr gäller även special- x x PM Supplementet skolan inne- Specialskolan (Jfr 19 § SpecSs) håller w till skillnad från andra delar av Lgr - även bestämmelser samt råd, anm. och anvisn. till timplanerna som behövs med hänsyn till specialskolans elever SÖ utfärdar de delar av x x läroplan för specialskolan som avses i 19 § SpecSs 4 fl Allmänna anvisningar för specialskolans verksamhet Allmänna synpunkter 4 Fördelning av undervisning x x Bestämmelser om bl a på skolenheter skola för elever med tilläggshandikapp 4 Elevvård x 4 Vårdpersonal ingår i elev- x vârdsteamet 5 specialutbildad personal x ingår i samarbetet iclevvården 6 l-ör specialskolan utarbeta- x de formulär för personakter skall användas Anordnande av klasser 8 Elevantal i klasser vid x x Enl 20 § SpecSs specialskola Lägre elevantal vid sär- x skilda skäl Specialundervisning 8 Specialundervisning ges i x x x x specialskolan enl samma beslutsordning som i grundskolan 8 Antal vtr för samordnad x Enl 20 § SpecSs specialundervisning och för särskild undervisning

332 Specialsko/anför sym, hörsel- och irl/skadade. . .

Lgr 69: ll, Specialskolan för syn-, hörsel- och talskadade om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

Sp Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd relse

Externa klasser SÖ medger anordning av externa klasser (minst 5 elever) Framställning om extern klass Organisation av extern klass information om extern klass m m Undervisningens kvalitet och teknisk service 10 ff Specialskolan för synskadade Elevgrupper 10 Deñnitioner ll ff Analys av synskadans verk- Detta läroplansavsnitt ningar och krav i undervis- fastställs av SÖ ningssituationen Lärarna i specialskolan bör i Generell anknytning stort följa anvisningarna i Lgr till Lgr, allmän del allmänna delen, och så långt det är möjligt tillämpa dem 16 Timplaner Specialresurs vid specialskolan för synskadade: 4 vtr på låg- och mellanstadierna: 5 Lvtr på högstadiet Högre resurstimtal får medges av länsskolnämnden Dessa resurstimmar disponeras efter rektors anvisningar Befrielse från klassundervisning vid individuell undervisning som förberedelse för inträde i skola för seende l resurstimme får disponeras för detta ändamål Högre timtal kan medges av länsskolnänrnden Klasstyper Avvikande klasstyp låg- och mellanstadierna högstadiet Mindre jämkning i fördelning av antalet vtr enligt timplan Jämkning inom ramen av det totala antalet vtr på skilda stadier 17 Vid svårigheter att anordna undervisning enligt timplanen i hela dess utsträckning nedsättning 2 vtr ytterligare 2 vtr Modifiering av timplanen för klass av B(b)-typ

Specia/skø/anjör syn-, hörsel- och til/skadade . . . 333

Lgr 69: ll, Specialskolan för syn-, hörsel- och talskadade om ansvarsfördelning, forts.

Innehåll Skol- Centralt Lokalt Bestäm- Regio- Anmärkning melse o d form nalt

S punkt Sp Gr SÖ Läns- Skol- Rek- Kungl Maj :t skol- sty- tor nämnd relse

Elevantal vid gruppindel- x Speciella gruppindelning i maskinskriv, musik, ningsnormer med hänsyn formkunskap, slöjd, hemkun- till elevernas handiskap, bamkunskap, sinnes- kapp övning, gymnastik, särskild blindorientering med käppteknik 14 Körsång (frivillig) m m x Deltagande även från låg- x och mellanstadierna 18 Utbyte av ämne i timplanen x vid specialskolan för synskadade med tilläggshandikapp 23 Anm. till timplan 5 lO Stödundervisning i större x omfattning 12 jämkning i studiegången x för enskild elev 24 Undervisningen i olika x Jfr 19-20 §§ SpecSs ämnen Allmänna anvisningar och kommentarer reglerar samordningen med l) Lgr, 2) Specialundervisningen i grundskolan 3) Lsär m ll Planläggning av behövliga x Planläggning av den modifikationer med hänsyn enskilde läraren i samtill handikappad och till det råd med rektor fyraåriga mellanstadiet Reglerar anpassning av lågoch mellanstadierna (7 år) till högstadiet (3 år) 52 ff Specialskolan för hörseloch talskadade lilevgrupper 52 Definitioner x 52 Undervisningsformer och Detta läroplansavsnitt arbetssätt fastställs av SÖ 54 Hörseltekniska x hjälpmedel Avsnitt nödvändiga Taktila hjälpmedel x för och unika för spe- Taltekniska hjälpmedel x cialskolans läroplan 58 Timplaner 2 Indelning av eleverna i Läraren avgör grupper och klasser Klasstyper x

#03 Avvikande klasstyp x

läg- och mellanstadierna högstadiet x 8 Mindre jämkning i fördel- x ningen av antalet vtr enl timplan

334 Specialskolanför syn-, hörsel- och Ia/skadade. . . SOU l974z36

Lgr 69: ll, Specialskolan för syn-, hörsel- och talskadade om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm - Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

S punkt Sp Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd reise

.lämkning inom ramen av det identiska bestämmelser totala antalet vtr på skilda till timplanen för synstadier skadade och timplanen för hörselskadade Vid svårigheter att anordna undervisning enl timplanen i hela dess utsträckning nedsättning 2 vtr ytterligare 2 vtr 10 Modifiering av timplan för klass av B(b) typ 11 Elevantal vid gruppindelning i slöjd och gymnastik Andra elevantal 13 Utbyte av ämnen i timplan Efter samråd med förvid specialskolan för äldrarna hörselskadade med tilläggshandikapp 61 Anm till Timplan l Utöver i timplanen angivna Detta är en specialresurstimmar får genomsnitt- resurs vid specialligt användas högst 6 extra skolan för hörselska- Lvtr per klass dade, betingad av elevernas språkliga handikapp. (Jfr timplan för synskadade, allmänna bestämmelser p 2) 63 Anm till Timplan 2 Jfr punkt 2 ovan Högre timantal vid särskilda skäl Möjlighet att öka timtal i engelska för elev med särskilt goda förutsättningar (jämte minskning av annat ämne) 65 Anm till Timplan 5 Jfr punkt 2 till timplan l Timmarna disponeras efter rektors anvisningar Gruppindelning i slöjd och hemkunskap Vid periodläsning i orienteringsämne skall plan godkännas Vid undervisning i orienteringsämnen ämnesvis fördelas undervisningen i årskurserna 8, 9, 10 enl godkänd plan Resurstimmar (tillvalsgrupp) Enl 20 § SpecSs i konst, ekonomi, teknik Resurstimmar (tillvalsgrupp) Enl 20 § SpecSs i ty ska eller franska

hörsel- och ralskadade. . .

SpeciaIskoIan/önsym, 335

Lgr 69: ll, Specialskolan för syn-, hörsel- och talskadade om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- innehåll Skol- Centralt Lokalt Regio- Anmärkning melsc o d form nalt

S punkt Sp Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd reise

Resurstimmar i fritt valt arbete ll Ökat antal lektioner för x stödundervisning vid särskilda skäl 13 Jämkning av studiegång för x enstaka elev 14 Speciella bestämmelser om x engelska som frivilligt ämne: vissa jämkningar kan medges Undervisning i olika moment och ämnen Läroplanens kursplaner gäl- Generell anknytning till ler i tillämpliga delar Lgr med kursplaner, anäven Specialskolan visningar och kommentarer Jfr Specialskolan för synskadade s ll 67 Planläggning av behövliga x x Planläggs av den enskilmodifikationer med hänsyn de läraren i samråd till det fyraåriga lågsta- med rektor diet och att högstadiet är förlagt till annan skola än mellanstadiet

336 Omsorgs/agen om ansvans/ördølning

8 Bilaga

Omsorgslagen om ansvarsfördelning

Bestäm- innehåll Skol- Centralt Regio» Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

§ Sä Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Kap Maj :t skol- sty- tor nämnd reise

2 Huvudman x Landstingskommun Kommentar: Syn och hörsel- x x + Landstingskommun

skadade utvecklingstörda hänvisas till den statliga specialskolan om de på grund av svår syn- eller hörselskada ej kan undervisas i särskolan 6 Ledning av verksamheten x x Överlåtelse av ledning till x Kan göras av landstingskommunal kommun skolstyrelse Beslut om ledning av special- x Kan göras av landstingskommun sjukhus till sjukvårdsstyrelsc 8 Fastställande av plan x Kungl Majzt eller den myndighet som Konungen bestämmer 10 Godkännande av enskild x l den ordning Konungen bestämmer inrättning 13 x x x Under SÖ har länsskol- Högsta tillsyn social- nämnden inseende. Se även styrel- Os 8 och 9 §§ sen 18 Val av beslutsnämnd x Landstinget Ordförande och ersättare för honom utses av Konungen

23 l ärenden rörande inskrivning x i

i särskola eller specialsär- \ skola, förlängning av skol-

Ord förandes beslut i

plikt, befrielse från skolgång, annat boende än eget nämndens prövning hem där prövning av besluts- snarast inom 10 dagar I nämnd ej kan avvaktas i 26 Befrielse från skolgång x Särskolchefen Prövning av annan undervis- x Särskolchefen eller annan j 3 ning befattningshavare 27 i särskola, för- x Särskolchefen efter samlnskrivning råd med överläka ren längning av skolplikten

Omsorgs/agen om ansvarsfördelning 337

Omsorgslagen om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Anmärkning melse o d

Kap §

lnskrivning i specialsär- Särskolchefen efter samskola råd med skolans rektor 27 Vid oenighet i ovanstående Prövning och beslut av ärende utom vad gäller in- beslutsnämnd ihemlandsskrivning i specialsärskola tingskommunen 27 Vid oenighet vid inskrivning Prövning och beslut av i specialsärskola beslutsnämnd ivärdlandstingskommunen 28 Kommentar: Beslut ibostads- Särskolchefen efter samfråga utom vid inskrivning råd med överläkaren i specialsärskola Beslut i bostadsfråga vid Särskolchefen efter saminskrivning i specialsär- råd med skolans rektor skola Beslut i bostadsfråga när Efter samråd med skolundervisning i särskola tas läkaren upp på nytt efter försöksutskrivning 29 Uttagning till specialundervisning eller hänvisning till annan skolform i samma särskola Vid oenighet prövas frågan Beslutsnämnd (för elev av vid specialsärskola av beslutsnämnd i den landstingskommun där skolan är belägen) 32 Utskrivning på försök Efter samråd med skolans läkare Slutlig utskrivning Särskolchefen efter samråd med överläkaren. Kan av styrelsen delegeras till heltidsanställd rektor Slutlig utskrivning från Skolans rektor efter samspecialsärskola råd med skolans läkare 32 Prövning av ovanstående Beslutsnämnden beslut 33 Särskolplikt för syn- eller Gällande bestämmelser i hörselskadad psykiskt utveck- skollagen om undervislingsstörd elev ning i specialskola §§ 23, 24, 25-28, 28 a, 31, 32, 33-35, 38, 39, 39a Särskolplikt för syn- eller Lokala Skolstyrelsen hörselskadad psykiskt utveck- för specialskolenheten lingsstörd elev över 17 år Prövning av beslut om skol- Beslutsnämnden i den plikt i specialskola för landstingskommun där elev över 17 år skolan är belägen 36 lnskrivning vid vårdhem Vårdchefen efter samråd med överläkaren lnskrivning vid special- Vårdchefen efter samvårdhem råd med förest vid vårdhemmet

338 Omsorgs/agen om ansvarsfördelning

Omsorgslagen om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

Kap § Sä Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd relse

Inskrivning vid special- x Överläkaren vid spesjukhus cialsjukhuset Prövning av ovanstående x Beslutsnämnd i den land stingskommun där inrättningen är belägen 37 Inskrivning genom laga- x Socialstyrelsen kraftvunnen dom i specialsjukhus 41 Slutlig utskrivning och x Vårdchefen efter samutskrivning på försök från råd med överläkaren vårdhem Slutlig utskrivning och ut- x Föreståndaren efter samskrivning på försök från råd med hemmets läkare specialvårdhem Prövning av beslut om ut- Beslutsnämnd. För speskrivning från vårdhem cialvårdhem värdlandstingets beslutsnämnd 42 Slutlig utskrivning och x Överläkaren vid speutskrivning på försök från cialsjukhuset specialsjukhus Återintagning på special- x Överläkaren - kan av sjukhus efter försöksut- denne delegeras till skrivning annan läkare vid sjukhuset 44 Besvär över beslut som x Psykiatriska nämnden innebär inskränkning av individens frihet Besvär över beslut vari- x x Huvudtillsynsmyndiggenom omsorg vägrats heten Besvär över beslut av lokal x x styrelse för specialskolan 45 Besvär över länsskolnämndens x Kammarrätten beslut Konungen 47 Besvär över beslutsnämnds av- x Psykiatriska nämnden visande av biträde eller utlåtande om ersättning 48 Förbud mot eller avbrytande x Vederbörande myndigav besluts verkställighet het som har att pröva under besvärstid besvär S0 Handlingar för inskrivning x Föreskrivs av Konungen i särskola och vårdhem Jfr Os 48 § För inskrivning i särskola x Läkarintyg utfärdat av och vårdhem eller special- annan läkare än omsorgssjukhus utan samtycke styrelsens överläkare eller överläkaren vid specialsjukhusct

Ombesörja undersökning för x Särskolchefen, vård- i

bedömning ifråga om inskriv- chefen, övcrläkaren ning vid särskola, vårdhem vid omsorgsstyrelsen eller specialsjukhus I i 53 Åtgärder för att den som är x Skolstyrelsen i särskolpliktig ålder och behöver undervisning i särskola erhåller sådan

Omsorgslagen om ansvarsfördelning 339

Omsorgslagen om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

Kap § Sä Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd reise

Åtgärder fö! bam 50m x Barnavårdsnämnden omhändertagits för samhällsvård Åtgärder för den som fyllt x Socialnämnden 18 år om det ej ankommer på barnavårdsnämnden 54 Beslut om begäran om polis- x handräckning l Vid återinskrivningi x x eller särskoleschef särskola och vid awikelse 2 Vid âterintagning vid vård- x Vårdchef eller förehem och vid awikelse ståndare vid vårdhem 3 Vid återintagning vid spe- x Överläkare vid specialcialsjukhus och vid av- sjukhus. Kan delegeras i vikelse vissa fall till annan läkare vid sjukhuset 4 Då någon icke inställer x Vederbörande tjänstesig till undersökning som man eller myndighet behövs för att bedöma som har att ombesörja fråga om inskrivning undersökningen

340 Omsorgssradgan om ansvarsfördelning

Bilaga 9

Omsorgsstadgan om ansvarsfördelning

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse o d form nalt

§ Sä Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Kap Maj :t skol- sty- tor nämnd reise

Inledande bestämmelser x 3 Särskild styrelse för in- x x Utses av landstingskommunerna. Prövas rättning som drivs av flera landsting av Kungl Majtt vid oenighet 4 Uppgiftsfördelning mellan x Landstingskommuncn omsorgsstyrelse och sjukvårdsstyrelse 5 Utseende av tillsynsmän x x 6 x x (Ej delta i beslut) Representants för föräldraförening närvaro vid styrelsens sammanträden

Tillsyn 8 Huvudtillsyn över särsko- x x Huvudtillsyn i medioch cinskt hänseende har lor, inackorderingshcm clevhem Socialstyrelsen Huvudtillsyn över daghem x för barn 9 Kommentar: tillsynen reg- x x SFS 1965:737 leras av SFS 1969:65 SFS 1970:779 SFS 1971:334 SFS 1972:58 10 över inrättning x x SFS 1965:775 Tillsyn SFS 1965:741 upptagen i plan och som drivs av annan än lands- SFS 1971:347 MF nr 23 1965-03-27 tingskommun Kommentar: Instruktion för tillsyn x x + socialstyrelsen Tillsyn över inrättning x (x) x Vårdlandstingcts styupptagen i flera planer reise om SÖ ej föreskriver annat eller som ej är upptagna i plan 11 Styrelsen lämnar årsrcdo- x x + socialsty relsen

görelsc för verksamheten till och redogörelse för skol- x x x verksamheten till

Omsorgssradgan om ansvarsfördelning 34i

Dmsorgsstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning nelse 0 d form nalt

Kap § Sä Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd reise

Planer och godkännande 12 Fastställande av plan och x x ändring av plan Fastställande av ändring x (x) Kan delegeras till i plan länsskolnämnden Anvisningar för plan x x + socialstyrelsen Kommentar: inrättningar som skall vara x x spccialsärskolor för tiden intill dess nya planer fastställs 13 Godkännande av grundsär- x x SÖ 1973-02-16 skola, träningsskola och yrkesskola som ej är knutna till elevhem Godkännande av förskola, x x elevhem, inackorderingshem, särskola anknuten till elevhem (internatskola), vårdhem eller specialsjukhus Godkännande av daghem med x x + socialstyrelsen förskola Anvisningar för skolbyggna- x x SÖ Skolhus 1971/72 nr l der och normer beträffande SÖ PM 1969-09-29 inrättning, läge, beskaffen- ASÖ 1968/69 nr 38 het m m Normer för ytor vid vård- x x hem Kommentarer: Brandskydd på elevhem, in- x Anvisningar och bestämackorderingshem melser Statens brandinspektion Medd 1971:9 Brandförsvar vid vissa insti- x Socialstyrelsens råd tutioner (om brandsyn, öv- och anvisningar nr 15 ningar etc) juni 1970 Brandlagstiftningcn är över- ASÖ 1966/67 nr 77 gripande. l princip är brand- ASÖ 1968/69 nr 6 myndigheten (brandchefen) an- SÖ Brandskydd i skolor svarig för brandsyn och be- i befintliga byggnader slutar om åtgärder i förcbyg- SÖ Råd och anvisningar gande syfte i skyddsfrågor i skolan Huvudman eller föreståndare x x (rektor) är ansvarig för att anvisningar följs och att regelbundna övningar hålls samt för personalutbildning

Undervisning rn m 22 Viktigare ärenden rörande x x (x) Rektors yttrande viss skolenhet 23 Utseende av yrkesråd x x x Ss 2z7-8

342 Omsorgssradgan om ansvarsfördelning

Omsorgsstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Anmärkning melse 0 d form nalt

Kap § Sä Gr Kungl SÖ Läns- Rek- Maj:t skol- tor nämnd

Sârskolchef 25 Inrättande av särskild x x ordinarie tjänst som särskolchef 28 Särskild instruktion för x x Utfardas av skolstysärskolehef relsen, fastställs av länsskolnämnd

Skolhälsovård 33 Ansvar för x Omsorgshuvudman Kommentar: Anvisningar rörande skol- x x SÖ 1969-11-18 hälsovård Instruktion för Skolläkare x x x SÖ 1962-10-26 Instruktion för Skolsköterska x x x SÖ 1962-10-26

Allmänna grunder för arbetets anordning 38 Särskilda skäl för inbyggd x x x Ss 8:13 utbildning

Läroplan, klasser m m 39 Fastställande av läroplan x x Förslag till klassanordning x x Befrielse från morgonsamling x x Ss 2:9 Befrielse från att delta i x x Ss 2:9 undervisning i religions- Kungl Maj :t medger kunskap annan undervisning Anvisningar: Klass med x x SÖ:s anvisningar lägre elevantal än enligt 1968-06-28 SÖ:s anvisningar Indelning av klass i grupper x x SÖ:s anvisningar med lägre elevantal än SÖ:s 1968-06-28 anvisningar 39 Kommentar: Indelning av elever inom x x SÖ:s anvisningar skolenhet i grupper med 1968-06-28 lägre elevantal än SÖ:s anvisningar Betyg x SÖ:s anvisningar 1970-11-24 (4l46/70U) 1970-12-14 (4400/70U) 40 Antal friluftsdagar x x Ss 5:12

Lärotider m m Ss 5:23-26; 8:23-29 41 Dag för termins början x x Ss 5:23; 8:24 och slut Anordnande av lägerskola x x Ss 5:23 Anvisningar Planläggs på det lokala planet Ekonomiska beslut fattas av styrelsen

Omsorgsstactgan om ansvarsfördelning 343

Omsorgsstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

Kap § Sä Gr Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd relse

Befrielse från undervis- Ss 5:25 ning 1 skolarbetsdag/veckan i årskurserna l och 2 Förläggning av undervis- x x x Ss 5:26; 8:28 ningstid Tid för morgonsamling x x x Ss 5:27 Beslut om längre arbets- x x x Ss 5:28; 8:30 pass SÖ 1968-08-05 Annan fördelning av lek- x x x Ss 5:29; 8:31 tioner och raster Anordnande och godkännande x x x x x Ss 5:31; 8:33 (en av de av studiedagar tre myndigheterna) Inställande av undervisning x x x Ss 5:32; 8:34 vid smittosam sjukdom eller annan tvingande omständighet l brådskande fall x x x 41 Befrielse från skolarbete x x x Ss 5:33; 8:35 för högtid eller annat särskilt ändamål Fastställande av tjänst- x x x Ss 5:35; 8:38 (Lägöringsplan rama skall beredas tillfälle att yttra sig) Fastställande av schema x x x Ss 5:36; 8:39 F emdagarsvecka gymnasieskolan x x x Ss 8:27 Gemensamma samlingar gymna- x x x Ss 8:29 sieskolan Medgivande om kortare under- x x visningstid och annan fördelning på dagar och lektioner

Specialundervisning m m 42 Beslut om uttagning till x x l-lnl läroplan för specialundervisning särskolan. Efter utredning och beslut om åtgärd i elevvårdskonferens 43 Bestämmelser om special- x x SÖ 1968-06-28 undervisning Högre vcckotimantal för spe- x x SÖ 1968-06-28 cialundervisning än vad SÖ :s anvisningar säger 45 Särskild undervisning x Hinder för skolgång bedöms av läkare, Undervisning får meddelas efter läkares medgivande 47 Bestämmelser ang särskild x x SÖ 1968-06-28 undervisning

Inskrivning i särskola m m 48 lnskrivning i särskola x Ärendet upptas av särskolchef Beslut av särskolchef enl OL 27 §

344 Omsorgsstadgan om ansvarsfördelning SOU l974:36

Omsorgsstadgan om ansvarsfördelning, forts.

Bcstäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse o d form nalt

Kap § Sä Gr Kungl SÖ Läns» Skol- Rek- Maj :t skol- sty- tor nämnd reise

Fastställande av blanketter x x för inskrivning i särskola 49 Beslut om placering av x x elev och om uppflyttning vid skolenhet Hänvisning till annan x x skolform Föreskrifter i elevplace- x x ringsfrågor 50 Beslut om utbyte av betyg x x SÖ 1970-11-24, mot intyg 1970-12-14, Bestämmelser om betyg och x x 1970-05-22 elevakt

Ledighet 51 Elevs ledighet för enskild x x angelägenhet högst 30 dag Elevs längre ledighet x Särskolchefen Elevs ledighet 3 dagar i x Klassföreståndaren följd högst 6 dagar 51a Elevs ledighet vid smitto- x x Efter skolläkarens sam sjukdom hörande

Åtgärder för elevs tillráttaförande 53 Vid upprepade förseelser x x liksom vid allvarlig förseclse Vinns ej syftet enl 53 § x Särskolchefen

Kollegier och konferenser 56 Kallelse till kollegium x Kollegiet är beslutsmässigt när flera än hälften av ledamöterna är närvarande. Majoritetsbeslut. 57 §

.../._._-_.N_.A

n..

›3Ãib71n\_.n“ ›

särskolan Läroplan/ör om ansvarsfördelning 345

Bilaga 10

.äroplan för särskolan om ansvarsfördelning

lestäm- lnnehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning nelse 0 d form nalt

Kap § Sä Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd reise

Skolans verksamhet Kollegier och konferenser x x Rektor kallar

Specialundervisning till samordnad x X Uttagning Beslut om utredning specialundervisning Beslut om åtgärd fattas i elevvårdskonferens Beslut om snabbt insättande x x av specialundervisning Beslut om tidpunkt då special- x x undervisning skall sättas in Vid tillfällig placering av x Prövas efter en månad av elev i klinik elevvårdskonferens

Undervisning vid specialsärskola lnskrivning vid spccialsärskola x Särskolehefcn efter samråd med speeialsärskolans rektor. Jfr OL 27 § Slutlig utskrivning från special- x Skolans rektor efter särskola samråd med skolans läkare. Jfr OL 32 §

Eleven - miljön Fastställande av behandlings- x x Tillsammans med berörd program personal

Samarbete med myndigheter utanför skolan För elever inskrivna i specialsärskolan: a) Hembesök före hemresa x b) Yttrande inför utskrivning x Primärkommunal tjänsteman c) Övrig social service x Föreligger samhällsvård: Speeiulsärskeluns eller särskolchefens rätt att begära hjälp av barnavårdsnämnd

346 Läroplan/ör särsko/an om ansvarsfördelning

Läroplan för särskolan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse o d form nalt

Kap § Sä Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Majzt skol- sty- tor nämnd relse

a) Anskaffande av enskilt hem x BvL 36, 39 §§ b) Tillsyn i eget hem x BvL 41 § e) Bestämmelser betr umgänget x BvL 41 § mellan elev och föräldrar Inskränkning i eller förbud mot x x- Specialsärskolans rekumgänge mellan elev i specialsär- tor på barnavårdsnämnskola och mindre lämpliga för- dens inrådan åldrar eller anförvanter

Elever med Iâs- och skrivsvårigheter x x Hjälp vid uttalade läs- och skrivsvårigheter

Elever med talsvårigheter Diagnostisering och uttagning x Talpedagog med hjälp av till talklinik fonetisk expertis och andra specialister

Hörselskadade elever x Regionsjukhusens audio- Diagnostisering logiska avd eller centralsjukhusens öronavd med hörcentral Ledning av den pedagogiska hör- x Landstingets hörselvårdsselvården för elev i förskolperiod konsulent Kursverksamhet för föräldrar x Skolan skall medverka till till elever som använder tecken- att kursverksamhet komspråk mer till stånd

Elevvård Ansvar för clevvård x x + klassföreståndare och varje annan i skolan anställd eller Samverkan med andra organisa- x x skoIläkare/skolsköterska, tioner och myndigheter psykolog, kurator, klasslärare

Elevakt och pedagogisk journal Förande av pedagogisk journal x Klasslärarcn

Skolpsykologisk verksamhet Kontakt med föräldrar x Klasslärare, Skolkurator, skolpsykolog eller läkare

Skolhälsovård l särskola som är lokalmässigt x Handhas av Skolläkare å anknuten till grundskola och Skolsköterska vid j grundskolan g Vid fristående särskola x Anknyts till närmast belägna gru ndskolas skolhälsovård eller annan anordning

särskolan

Läroplan/ör om ansvarsfördelning 347

roplan för särskolan om ansvarsfördelning, forts.

estäm- Innehåll Skol- Centralt Lokalt Regio- Anmärkning else 0 d form nalt

ap § Sä Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj :t skol- sty. tor nämnd relse

Planering av det hälso- x Skolläkare och skolvårdande arbetet sköterska Ta ndhälsovård x x Omso rgshuv ud mannen

Undervisning av elever med annat modersmål än svenska Anordnande av samordnad x x + lärare, skolpsykolog specialundervisning och skolkurator Fullgörande av kontaktfunktio- x Samarbete med länsarbetsner på känslomässig nivå nämnd, invandrarbyrå etc

Bedömning av elevernas arbetsresultat Anvisningar om betygsgivning x x Utbyte av betyg i ett eller x x flera ämnen mot intyg om deltagande i undervisning lirsättning av helt betyg x x Efter diskussion i med intyg om deltagande i un- kollegium dervisning r Utfärdande av slutbetyg x x + klasslärare

Timplaner Fastställande x x

Träningsskola: Fördelning av elever på x x klasser och grupper Jämkningar i timplanernas x x ämnesuppdelning Nedsättning av undervisning x x för klass eller grupp med 4 vcckotimmar Nedsättning av undervisning x x Efter länsskolnämndens för klass eller grupp med medgivande ytterligare 2 vcckotimmar v Nedsättning av undervisning x x för klass eller grupp med ytterligare högst 2 vcckotimmar Nedsättning av undervisnings- x x l-lftcr samråd med clevtiden för enstaka clever vårdskonfcrens “ Avvikelse från timplanen för x x att ge utrymme för undervisning i annat ämne som ej finns upptaget på timplanen Frivillig undervisning i musik x x Jämkning i fördelning av antal x x vcckotimmar i olika ämnen Annan fördelning av timtal för x x gruppundervisning/gemensam undervisning

348 Läroplan/ör Särskolan om ansvarsfördelning SOU l974:36

Läroplan för Särskolan om ansvarsfördelning, forts.

Bestäm- Innehåll Skol- Centralt Regio- Lokalt Anmärkning melse 0 d form nalt

Kap § Sä Kungl SÖ Läns- Skol- Rek- Maj:t skol- sty- tor nämnd relse

Grundsärskola: Jämkningar i timplanernas x x ämnesuppdelning och i fördelning av den anslagna tiden Nedsättning av undervisnings- x x tiden för klass eller grupp med högst 4 veckotimmar X X Nedsättning av undervisningstiden för klass eller grupp med nedsättning med ytterligare 2 veckotimmar x x Efter samråd med Nedsättning av undervisningstid för enstaka clever elevvårdskonferens Annan omfattning av pryo x x i enstaka fall Ersättning av skolgång i x x årskurs 10 med annan lämplig utbildning Frivillig undervisning i kör- x x sång och instrumentalmusik Annat tillvalsämne än engelska x x och maskinskrivning Avvikelser från timplanen för x x att ge utrymme för undervisning i ämne utanför timplanen Mindrejämkningar i fördel- x x ningen av antal veckotimmar i olika ämnen Annan fördelning av timtal x x för gruppundervisning/gemensam undervisning

l* ö r s k 0 l a: Indelning av elever i grupper x x lndividualintegrerad elev i x Gällande bestämmelser kommunal förskola för den kommunala förskolan

Bestämmelser om tjänster som sko/chefer. . . 349

Bilaga 1 1

Sammanställning över vissa bestämmelser om inrättande av tjänster som skolchefer, skolledare och biträdande skolledare.

De använda förkortningarna har följande innebörd, nämligen

B att vederbörande instans har att besluta eller bestämma i frågan Best att vederbörande instans har att utfärda bestämmelser i frågan F att vederbörande instans har att göra framställning i frågan M att medgivande fordras av vederbörande instans Y att vederbörande instans har att avge yttrande i frågan

Stadgc- eller Under Beslutsorgan 1) kungörelse- förbehåll bestämmelse, att Skol- KBr, ämbets- särskilda över- Läns- Skolskrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, skäl styrel- skol- stycirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser föreligger sen nämnd relse 2)

SL 1:3 1 Skolehefer (se även kommentarer till bilagan) l varje kommun finns en skolchef. Omfattar skolväsendet i en kommun X B Y 133) mindre än sju klasser eller föreligger eljest särskilda skäl må SÖ besluta att skolchef ej skall ñnnas. Följande olika slag av tjänster som skolchef kan förekomma, nämligen arvodestjänst som skolchef (rektor tillika skolchef), arvodestjänst som skolchef (förste rektor), ordinarie tjänst som skolchef (skoldirektör) och ordinarie tjänst som biträdande skoldirektör. Ss 11:1 1.1 Arvodestjänst som skolchef (rektor tillika skolchef) Finns i kommunen endast en ordinarie tjänst som rektor under Skolstyrelsen är tjänsten förenad med en an/odcstjänst som skolchef (rektor tillika skolchef).

350 Bestämmelser om tjänster som sko/chefer. . .

Stadgc- eller Under Beslutsorgan 1) kungörelse- förbehåll bestämmelse, att Skol- KBr, ämbets- särskilda över- Läns- Skolskrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, skäl styrel- skol- stycirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser föreligger sen nämnd relse 2)

Ss11:2 1.2 Arvodestjänst som skolchef (förste rektor). Finns i kommun två eller flera ordinarie heltidstjänster som rektor under skolstyrelsen, skall en av rektorerna vara innehavare av en arvodestjänst som skolchef (förste rektor), om ej annat följer av p 1.3. Ssll:3 1.3 Ordinarie tjänst som skolchef (se även kommentarer till bilagan). Omfattar kommunens skolväsende under skolstyrelsens förvaltning lägst 150 poäng enligt Ss 1:7 finns en ordinarie tjänst som skolchef (skoldirektör). Sådan tjänst må även finnas redan vid ett poängtal av 130, om SÖ medger det, och vid lägre poängtal än 130, om synnerliga skäl föreligger och Kungl. Maj:t medger det. Ss11:3 1.4 Ordinarie tjänst som biträdande skoldirektör. Vid ett poängtal av lägst 500 enligt Ss 1:7 får finnas en eller flera ordinarie tjänster som biträdande skoldirektör för skolledare närmast under skoldirektören, om SÖ medger det.

2 Skolledare och biträdande skolledare i grundskolan. I grundskolan finns följande slag av tjänster som skolledare och biträdande skolledare, nämligen ordinarie tjänst som rektor, ordinarie tjänst som studierektor, arvodestjänst som tillsynslärare. Ss 12:1 2.1 Ordinarie tjänst som rektor (se även kommentarer till bilagan). I varje kommun finns minst en ordinarie tjänst som rektor vid grundskolan, om annat ej följer av p 1 andra stycket. Ss 12:2 Omfattar den del av skolväsendet i kommunen som är underställd rektor vid grundskolan vissa lägsta poängtal enligt Ss 1:7, finns två eller flera tjänster som rektor vid grundskolan i kommunen. Ss 12:3 Om särskilda skäl föreligger får antalet rektorstjänster ökas vid lägre poängtal än som åsyftas i föregående stycke, om SÖ medger det. 8512:3 Om särskilda skäl föreligger får vidare antalet rektorstjänster sättas lägre än som följer av andra stycket, om SÖ medger det.

Bestämmelser om tjänster som sko/chefer. . . 351

Stadgc- eller Under Beslutsorgan 1) kungörelse- förbehåll bestämmelse, att Skol- KBr, ämbets- särskilda över- Läns- Skolskrivclser, Beskrivning av vad bestämmelsen, skäl styrel- skol- stycirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser föreligger sen nämnd relse 2)

Ss 12:4 2.2 Ordinarie tjänst som studierektor (se även kommentarer till bilagan). Vid grundskolan i en kommun finns en ordinarie tjänst som studierektor för varje rektor vars arbetsområde omfattar visst lägsta poängtal (lägre poängtal om högstadium ingår i arbetsområdet) beräknat enligt i paragrafen angivna grunder. Anställningcn som studierektor avser B tjänstgöring vid grundskolan i kommunen med tjänstgöringen tills vidare förlagd till det arbetsområde som skolstyrelsen bestämmer. Ss 12:17 2.3 Arvodestjänst som tillsynslärare. Vid skolanläggning finns en arvodestjänst som tillsynslärare, om rektor ej är knuten till anläggningen och vid denna finns minst tre klasser av grundskolan eller om rektor är knuten till anläggningen och vid denna finns minst elva klasser av grundskolan samt skolväsendet i kommunen omfattar minst 15 poäng enligt Ss 1:7.

3 Skolledare och biträdande skolledare i gymnasieskolan (se även kommentarer till bilagan). l gymnasieskolan finns följande slag av tjänster som skolledare och biträdande skolledare, nämligen ordinarie tjänst som rektor, arvodestjänst som rektor (avser tjänstgöringen på deltid), extra tjänst som biträdande rektor, ordinarie tjänst som studierektor och arvodestjänst som studierektor. 3.1 Ledningen av allmän skolenhet (se även kommentarer till bilagan). Ss 13:4 3.1.1 Ordinarie tjänst som rektor. Vid allmän skolenhet finns en ordinarie tjänst som rektor. Ss 13:5 3.1.2 Ordinarie tjänst som studierektor. Vid allmän skolenhet finns en ordinarie tjänst som studierektor. Om skolenheten omfattar visst lägsta poängtal beräknat enligt i paragrafen angivna grunder finns ytterligare en ordinarie tjänst som studierektor. Ss 13:6 3.1.3 Arvodestjänst som studierektor. Vid allmän skolenhet omfattande vissa lägsta poängtal beräknade enligt i paragrafen angivna grunder får finnas en

352 Bestämma/ser om tjänster som sko/Chefer. . .

Stadgc- eller Under Beslutsorgan 1) kungörelse- förbehåll bestämmelse, att Skol- KBr, ämbets- särskilda över- Läns- Skolskrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, skäl styrel- skol- stycirkulär etc föreskriftcn eller anvisningen avser föreligger sen nämnd relse 2)

respektive flera arvodestjänster som studierektor. Anmärkning: Vad som sägs under p 3.1.1-3.l.3 innebär att vid allmän skolenhet omfattande tex 100 poäng, varav 30 poäng hänför sig till grundskoleutbildning samt 20 poäng till sådan kommunal vuxenutbildning för vilken finns arvodestjänst som studierektor, finns en ordinarie tjänst som rektor, två ordinarie tjänster som studierektor samt två arvodestjänster som studierektor. (Exklusive studierektorn för den kommunala vuxenutbildningen.) 3.2 Ledningen av särskild skolenhet typ 1 (se även kommentarer till bilagan). Ss 13:19 Vid särskild skolenhet typ l finns en tjänst som rektor, om ej annat följer av vad i nästa stycke sägs eller av beslut som Kungl Majzt meddelar. Ss 13:19 Om särskilda skäl föreligger, får för två eller flera skolenheter som avses i föregående styeke, finnas en gemensam tjänst som rektor. Ss 13:20 3.2.1 Ordinarie tjänst som rektor. Ordinarie tjänst som rektor får efter H4) beslut av länsskolnämnden inrättas, om tjänstens arbetsområde varaktigt omfattar studievägar i gymnasieskolan om sammanlagt lägst 7,5 poäng enligt Ss 1:7. Ss 13:20 3.2.2 Arvodestjänst som rektor (de1tidstjänst). I annat fall än som avses under p 3.2.1, 135) inrättas en arvodestjänst som rektor (deltidstjänst). Ss 13:21 3.2.3 Extra tjänst som biträdande rektor. Omfattar rektors arbetsområde lägst 70 poäng enligt Ss 1:7 kan en arvodestjänst som biträdande rektor inrättas, om S0 medger det. Ss 13:22 3.2.4 Arvodestjänst som studierektor. Omfattar rektors arbetsområde lägst 30 M6) poäng beräknat enligt i paragrafen angivna grunder, får, om länsskolnämnden medger det, en eller flera arvodestjänster som studierektor inrättas, varvid arbetsområdet för sådan studierektor skall omfatta lägst 9 poäng. 3.3 Ledningen av särskild skolenhet typ 2 (se även kommentarer till bilagan).

Bestämmelser om tjänster som sko/chefer. . . 353

Stadge- eller Under Beslutsorgan 1) kungörelse- förbehåll bestämmelse, att Skol- KBr, ämbets- särskilda över- Läns- Skolskrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, skäl styrel- skol- stycirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser nämnd relse 2) föreligger sen Ss 13:31 3.3.1 Ordinarie tjänst som rektor. Vid särskild skolenhet typ 2 finns en ordinarie tjänst som rektor. Ss 13:32 3.3.2 Ordinarie tjänst som studierektor. Vid särskild skolenhet typ 2 får finnas en M Y F ordinarie tjänst som studierektor, om SÖ medger det. Ss 13:1 3.4 Bestämmelser om ledningen av P 25 övcr- sådan skolenhet med gymnasiegångsbestäm- skola som omfattar endast studiemelsc till Ss vägar som avser utbildning för Ämb skr jordbruk, skogsbruk och trädgårds- 1973-06-29 näring. I fråga om här avsedd skolenhet med gymnasieskola skall tills vidare, dock längst intill utgången av juni 1974, i tillämpliga delar gälla föreskrifterna i reglementet rörande skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor respektive stadgan för lantbrukets yrkesskolor, utom vad gäller tillsättning av tjänst som rektor, där Ss 17 kap skall äga tillämpning. I prop 1974:82 har förslag lagts fram om regler för skolledarorganisationen vid samförlagda eller sammanlagda_ skolenheten av detta slag. För nya skolenheter avses nuvarande regler gälla. KBr 4 Förfarandet beträffande skolledare 1966-11-04 vid kommunsammanläggning, kommunalförbunds bildande och skolaweckling. 4.1 Vid sammanläggning av kommuner. Bestämmelserna gäller fall då kommunen helt sammanläggs med annan kommun, samt avser skolledare och biträdande skolledare vid kommunal skola (skolform) eller skolenhet för vilken skolstadgan gäller. Vad i bestämmelserna sägs om nybildad kommun gäller även för vidgad kommun. Antalet tjänster som skolledare i den nybildade kommunen bestäms med hänsyn till det beräknade poängtalet vid dagen för sammanläggningens ikraftträdande. Tjänsterna finns fr o m samma dag. Bestämmelserna innehåller bl a i övrigt föreskrifter som reglerar anställningsoch förordnandeförhållanden för befintliga skolledare och biträdande skolledare i de kommuner som sammanläggs samt vilka åtgärder som skall vidtas om vid

354 Bestämmelser om tjänster som sko/chefer. . .

Stadge- eller Under Beslutsorgan 1) kungörelse- förbehåll bestämmelse, att KBr, ämbets- särskilda överskrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, skäl cirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser föreligger sen

sammanläggningen skolledartjänst blir övertalig.7) SÖ har sålunda bla, om så bedöms X skäligt, möjlighet att bestämma att i kommunen under högst två och ett halvt år efter sammanläggningen skall fmnas fler rektorstjänster än som följer av gällande bestämmelser för att därigenom övergångsvis bereda ordinarie rektor tjänst inom kommunen. 4.2 Vid bildande av kommunalförbund. Vad under p 4.1 sägs äger motsvarande tillämpning beträffande bildande av kommunalförbund, som avser hel skola (skolform) för vilken skolstadgan gäller. 4.3 Vid aweckling av real- eller flickskola. Då statlig eller kommunal realskola, praktisk kommunal realskola eller kornmunal flickskola awecklas eller skall avvecklas äger SÖ för att bereda rektor vid sådan skola fortsatt tjänst som rektor inom kommunen, efter prövning ivarje särskilt fall, medge att i kommunen övergångsvis under högst två år efter awecklingens avslutande må finnas fler rektorstjänster inom den obligatoriska skolan än som följer av gällande bestämmelser.

5 Skolchefer i särskolan. Os 25 §8) 5.1 Arvodestjänst som särskolchef. Finns endast en ordinarie heltidstjänst som rektor under styrelsen är tjänsten förenad med en arvodestjänst som särskolchef. Finns två eller flera ordinarie heltidstjänster som rektor under styrelsen skall en av rektorerna vara innehavare av en arvodestjänst som särskolchef. Os2S§ 5.2 Ordinarie tjänst som särskolchef (se även kommentarer till bilagan). I fall som avses under p 5.1, andra stycket, kan även en särskild ordinarie tjänst som särskolchef inrättas, om SÖ medger det.

6 Skolledare och biträdande skolledare i Särskolan. I särskolan finns följande slag av skolledare och biträdande skolledare, nämligen ordinarie tjänst som rektor, ordinarie tjänst som studierektor, arvodes-

Bestämmelser om tjänster som sko/chefer . . . 355

Stadge- eller Under Beslutsorgan 1) kungörelse- förbehåll bestämmelse, att Skol- KBr, ämbets- särskilda över- Länsskrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, skäl styrel- skolcirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser nämnd föreligger sen

tjänst som studierektor och arvodestjänst som tillsynslärare. Os60§ 6.1 Ordinarie tjänst som rektor (se även kommentarer till bilagan). För landstingskommuns särskola finns M minst en ordinarie tjänst som rektor. Uppgår elevantalet till minst 100 kan två eller flera ordinarie tjänster som rektor inrättas, om SÖ medger det. Vid specialsärskola finns alltid en särskild ordinarie tjänst som rektor. SÖ-cirkulär SÖ har i angivna cirkulär meddelat rikt- 1969-03-10 linjer till ledning för landstingskommunernas överväganden dels om att hos SÖ begära medgivande att inrätta ytterligare rektorstjänst(er), utöver sådana som alltid skall finnas, dels om avgränsning av rektorsområden (sådan avgränsning kan ske antingen efter geografiska områden eller med hänsyn till förekommande skolformer inom särskolan eller i form av en kombination av båda dessa avgränsningsprinciper). Os61§ 6.2 Arvodestjänst som studierektor. Om särskolväsendet inom rektors arbets- Best M område omfattar minst 100 elever, får länsskolnämnden enligt bestämmelser som SÖ meddelar medge att en eller flera arvodestjänster som studierektor inrättas för arbetsområdet. SÖ-cirkulär I angivna cirkulär har SÖ fastställt 1969-03-10 grunder för länsskolnämndernas rätt att inom ett rektorsområde medge inrättande av arvodestjänster som studierektor, vilka grunder utgår ifrån dels det antal skolformer av särskolan som rektors arbetsområde omfattar, dels elevantalet inom rektorsområdet. Os61§ 6.3 Ordinarie tjänst som studierektor (se även kommentarer till bilagan). Om särskilda skäl föreligger kan ordi- X M narie tjänst som studierektor inrättas, om SÖ medger det. Os67§ 6.4 Arvodestjänst som tillsynslärare. Vid skolanläggning skall ñnnas en arvodestjänst som tillsynslärare, om rektor ej är knuten till anläggningen. SÖ-cirkulär Om särskilda skäl föreligger, får efter X M 1969-03-10 medgivande av SÖ arvodestjänst som tillsynslärare finnas även när rektor är knuten till anläggningen. (Sådant skäl kan vara att rektor innehar arvodestjänst

. . 356 Bestämmelser om tjänster som sko/chefer.

Stadge- eller Beslutsorgan 1) kungörelsebestämmelse, särskilda över- Skol- KBr, ämbetsskrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, relse 2 cirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser

som särskolcehf, skolanläggningen har över 70 elever eller omfattar fler skolformer av Särskolan.) Har särskola lokaler i anslutning till skolanläggning med grundskola, vid vilken tillsynslärare finns, kan denne, om det anses lämpligt, förordnas som tillsynslärare för Särskolan. Särskolan ingår därvid i tillsynslärarens arbetsområde. 7 Skolledare och biträdande skolledare vid specialskolan (sammanlagt nio skolenheter). I specialskolan finns följande slag av skolledare och biträdande skolledare, nämligen ordinarie tjänst som rektor och arvodestjänst som studierektor. Spec Ss 65 § 7.1 Ordinarie tjänst som rektor. Vid varje skolenhet finns en ordinarie tjänst som rektor, om ej Kungl Maj:t för visst fall annorlunda förordnar. (För närvarande finns en ordinarie tjänst som rektor vid samtliga skolenheter.) Spec Ss 70 § 7.2 Arvodestjänst som studierektor. Vid skolenhet får genom beslut av SÖ F inrättas arvodestjänst som studierektor. (Sådan tjänst finns vid åtta skolenheter. Beträffande skolenheten i Solna se p 7.3.) Spec Ss 72 § 7.3 Arvodestjänst som biträdande skolledare vid specialskolcnheten i Solna. (Specialskola för normalbegåvade barn med grava talskador samt för hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra komplikationer.) Vid denna skolenhet finns en arvodestjänst som biträdande skolledare med uppgift att enligt rektors bestämmande biträda med ledningen av de lägre årskurserna. (KK 1968:319) 8 Ledningen av lärarhögskolornas försöks- och demonstrationsverksamhet (fod-verksamhet). Sedan klass- och ämneslärarutbildningcn omorganiserades from 1968-07-01 har såsom ett led i lärarutbildningen anordnats särskild fod-verksamhct inom grundskolan och/eller den kommunala gymnasieskolan i lärarhögskolkommunerna. Denna verksamhet har därvid förlagts till en eller flera skolenheter i respektive kommun med nämnda skolformer. Samtidigt med att denna organisation tillskapades avvecklades övningsskolorna

SOU l974:36 Bestämmelser om tjänster som sko/chefer . . . 357

Stadge- eller Under Beslutsorgan 1) kungörelse- förbehåll bestämmelse, att Skol- KBr, ämbets- särskilda över- Läns- Skolskrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, skäl styrel- skol- stycirkulär etc förcskriften eller anvisningen avser föreligger sen nämnd relse 2)

vid lärarhögskolorna och folkskoleseminarierna varjämte de senare omändrades till lärarhögskolor.

2-3 §§ Pod-verksamheten leds närmast under lärarhögskolan av rektor och under denne av studierektor vid skolenheten eller, i fråga om skolenhet som består av endast grundskola, rektor respektive studierektor för det arbetsområde i vilket skolenheten ingår.

5§ 8.1 Ordinarie tjänst som studierektor för fod-verksamheten (se även kommentarer till bilagan). l kommun där lärarhögskola anordnar fod-verksamhet får utöver vad som följer av skolstadgan ñnnas en ordinarie tjänst som studierektor om Kungl Majzt medger det - med uppgift att närmast under lärarhögskolan leda fod-verksamheten i kommunen, varvid han skall samarbeta med de rektorer och studierektorer som avses i föregående stycke.

1) När ingen markering finns i kolumnerna innebär detta som regel att frågan regleras direkt av Kungl Majzt genom den i kolumnen längst till vänster åberopade bestämmelsen. 2) Utbildningsnämnd i fråga om landstingskommunal gymnasieskola, omsorgsstyrelsen i fråga om särskolan och skolans styrelse i fråga om specialskolan. Framställning skall göras av kommunfullmäktige. 4) Beslutet avser även rektors arbetsområde. 5) Beslutet avser endast rektors arbetsområde. 6) Länsskolnäm nden bestämmer även arbetsområdet för sådan studierektor. Beträffande skoldirektör gäller vad Kungl Maj:t i varje särskilt fall förordnar. 8) Även 7 § lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967:940).

358 Bestämmelser om t/änsrer som lärare. . .

Bilaga 12

över vissa bestämmelser om tjänster som lärare - Sammanställning inrättande av tjänster, antal tjänster, ämneskombinationer m m.

De använda förkortningarna har följande innebörd, nämligen B att vederbörande instans har att besluta eller bestämma i frågan Best att vederbörande instans har att utfärda bestämmelser eller föreskrifter i frågan F att vederbörande instans har att göra framställning i frågan Fö att vederbörande instans har att avge förslag i frågan M att medgivande fordras av vederbörande instans S att samråd skall ske med vederbörande instans P att vederbörande instans har att pröva frågan Y att vederbörande instans har att avge yttrande i frågan

Beslutsorgan 1) Rektor Under . för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser ligger Majzt sen nämnd relse 2) område

l Lärare i grundskolan. 1.1 Ordinarie tjänster som lärare (se även kommentarer till bilagan). Ss 15:1 De olika slag av ordinarie tjänster som lärare som kan förekomma inom grundskolan framgår av Ss 15:1. Ss l5z2-3 1.1.1 Antal ordinarie tjänster som lärare. Ordinarie som lärare 1-4 Best B Fö

eller 16-19 ) inrättas m1 det antal tjänster

länsskolnämnden bestämmer enligt föreskrifter som Kungl Majzt meddelar. KBr 1.1.1.1 Antal ordinarie tjänster som 1963-05-31 lärare 1-4.

Bestämmelser om tjänster som lärare. . . 359

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll höran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- Skol. bestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär ctc föreskriften eller anvisningen avser ligger Maj:t sen nämnd relse 2) omrâde

Föreskrifterna innebär i huvudsak följande: i Länsskolnämndens beslut rörande antalet ordinarie tjänster som lärare 1 och 2 ien kommun skall, så långt möjligt är, grundas på beräkning av det antal lärartjänster som under de närmaste sju åren kommer att fordras på grundskolans låg- och mellanstadier i kommunen. (Specialklasser får dock ej inräknas i underlaget för tjänst som lärare l och 2.) Omkring 85 procent av detta antal tjänster bör vara ordinarie. Om högst sex tjänster som lärare 1 respektive lärare 2 prövas erforderliga i en kommun, bör dock samtliga tjänster vara ordinarie. Länsskolnämndens beslut rörande antalet ordinarie tjänster som lärare 3 och 4 i en kommun skall grundas på beräkning av det antal hela tjänster som lärare 3 och 4 som under de närmaste sju åren fordras för undervisning i specialklasser och for samordnad specialundervisning i grundskolan i kommunen. Omkring 85 procent av detta antal tjänster bör vara ordinarie. Om högst fyra tjänster som lärare 3 och 4 prövas erforderliga i en kommun, bör dock samtliga tjänster vara ordinarie. Skolstyrelse har att till länsskol- Fö nämnden avge förslag om inrättande eller indragning av ordinarie tjänst som lärare 1-4. Ämb skr 1.1.1.2 Antal ordinarie tjänster som 1971-03-12 lärare 16-19. Föreskrifterna innebär i huvudsak följande: Antalet ordinarie tjänster ien kommun beräknas på grundval av dels behovet av sådana tjänster under de närmaste sex åren, dels elevantalet på grundskolans mellanstadium, dels minimibehovet av lärartimmar i berörda ämnen, varvid dock endast 80 procent av antalet resurstimmar på högstadiet enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 69) i svenska,

360 Bestämmelser om .tjänster som lärare. . .

Beslutsorgan 1) Rek tor Under för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relse 2) område

orienteringsämnen, franska, tyska och teknik får medräknas. I underlaget för antalet ordinarie tjänster får ej till någon del inräknas handledning av elever i aktivitet inom fritt valt arbete eller undervisning på grundskolans låg- och mellanstadier eller i specialklass. Det sammanlagda antalet ordinarie tjänster bestäms så att det motsvarar 90 procent av det beräknade antalet hela lärartjänster i berörda ämnen. Härvid anses en hel tjänst motsvara 24 veckotimmar. Det bör uppmärksammas att även tjänst vari ingår ämnet teknik (tjänst som lärare 19) skall beaktas vid beräkningen av underlaget för antalet ordinarie tjänster, oaktat ordinarie sådan tjänst tills vidare ej får inrättas. Av antalet ordinarie tjänster bör intill dess annorlunda förordnas 60 procent utgöras av tjänster i alternativt en högre eller en lägre lönegrad (adjunktstjänster och ämneslärartjänster) samt omkring 40 procent av tjänster för folkskollärare med viss vidareutbildning och for tjänster vari ingår ämnet teknik. har att till länsskol- FÖ Skolstyrelse nämnden avge förslag om inrättande eller indragning av ordinarie lärartjänst. Ss 15:2 1.1.1.3 Inrättande av tjänst som lärare 5-15. Beträffande ordinarie tjänster som lärare enligt något av dessa nummer finns ej några särskilda föreskrifter utfärdade som reglerar antalet tjänster. För inrättande av ordinarie tjänst av M Fö här avsett slag fordras medgivande av länsskolnämnden i varje särskilt fall. Föreligger med hänsyn till undervisningen på högstadiet varaktigt behov av sådan tjänst, får länsskolnämnden föreskriva att tjänsten skall inrättas. Ss15:4-5 1.1.2 Ämneskombinationer för ordinarie tjänst som lärare 16-19.

Bestämmelser om (jänsrer som lärare . . .

Beslutsorgan 1)

Under förbehåU att särskilda skäl Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Föreskriften eller anvisningen avser ligger nämnd relse 2) område

Ordinarie tjänst som lärare 16 (adjunktstjänst), 17 (ämneslärartjänst som alternativ till adjunktstjänst) eller 18 (ämneslärartjänst för vidareutbildad mellanstadielärare) omfattar dels en ämnesgrupp om två ämnen, dels ett tredje ämne. Ordinarie tjänst som lärare 16 eller 17 får dock även omfatta endast två ämnen som in år i ämnesgrupp av

nyssnämnt slagå

Ordinarie tjänst som lärare 16-18 kan efter beslut av länsskolnämnden få omfatta annan kombination av ämnen än som följer av föregående stycke. Vilka ämnen som skall ingå i ordinarie tjänst som lärare 16-19 beslutas av Skolstyrelsen efter förslag av rektor, utom i fall som avses i föregående stycke. 1.2 Icke-ordinarie tjänster som lärare.

Icke-ordinarie tjänster som lärare inrättas i den omfattning som fordras för att uppehålla undervisningen. 1.2.1 Olika slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare (se även kommentarer till bilagan). I grundskolan finns de olika slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare som framgår av Ss 15:7. Utöver de tjänster som anges i Ss 15:7 får i grundskolan finnas följande slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare, nämligen

a) efter medgivande av länsskolnämnden extra ordinarie eller extra tjänst som lärare 1 eller 2 för reservvikarie, som anställs för full tjänstgöring under hel termin, oavsett om tjänstgöring av denna omfattning kan beredas honom, b) extra ordinarie tjänster som lärare för ämneskombinationer som omfattar för varje tjänst

362 Bestämmelser om tjänster som lärare. . .

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll Stadge- eller att kungörelse- särbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relsez) område dels ett av de ämnen som ingåri ordinarie tjänst som lärare 5-11, dels ett av de ämnen som kan ingå i ordinarie tjänst som lärare 16-18, c) särskilda extra ordinarie tjänster som lärare samt d) extra ordinarie bristtjänster som lärare. För tjänster som avses under b), c) Best och d) gäller av Kungl Maj :t i särskild ordning utfärdade bestämmelser. l fråga om tjänster som avses under b) har Kungl Maj :t utfärdat följande bestämmelser. Ämb skr l Provisoriska bestämmelser om 1970-04-24 extra ordinarie tjänster som lärare i övningsämne och läroämne. Sådan tjänst, som får inrättas endast som heltidstjänst, får from 1970-07-01 tills vidare finnas vid grundskolan och vid gymnasiet, fackskolan eller yrkcsskolan (dvs numera vid gymnasieskolan). Tjänsten skall i skolform där ämnena förekommer omfatta någon av följande grupper om två ämnen: musik och historia, teckning och svenska, hemkunskap och kemi eller samhällskunskap, gymnastik och biologi eller kemi, hushållsteknik och kemi eller samhällskunskap. Tjänsten får efter särskilt medgivande av SÖ även omfatta annan kombination av ämnen än som anges i föregående stycke. För inrättande av tjänst av här avsett slag fordras medgivande av länsskolnämnden. Ämb skr Genom åberopade beslut har Kungl 1973-05-11 Majzt medgivit att tjänster som avses under denna punkt vid behov får inrättas som extra. Ämb skr 2 Provisoriska bestämmelser om

Bestämmelser om (jänsrer som lärare. . . 363

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc foreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relse 2) område l 1971-10-01 vissa extra ordinarie tjänster ; som lärare i textilslöjd, matematik och fysik eller kemi. Enligt dessa bestämmelser får M F from 1971-07-01 tills vidare vid grundskolan som heltidstjänst finnas tjänst av här avsett slag, om länsskolnämnden medger det. Ämb skr 3 Bestämmelser om tjänster för 1972-05-05 lärare i musik och annat ämne i grundskolan och gymnasieskolan. Med upphävande av vad i den under 1) åberopade ämbetsskrivelsen sägs om tjänst vari ämnet musik ingår har Kungl Majzt utfärdat bestämmelser som innebär att i grundskolan och gymnasieskolan får from 1973-01-01 tills vidare finnas extra ordinarie och extra tjänst som lärare i musik och ett av ämnena svenska, engelska, matematik eller historia. Efter medgivande av SÖ får M Y F jämte musik även ingå sådant annat ämne i tjänsten som kan ingå _i tjänst som lärare 16-18 i grundskolan eller 153 i gymnasieskolan. KBr 1 angivna KBr har Kungl Majzt 1964-05-29 utfärdat bestämmelser om de under c) och d) i det föregående nämnda tjänstetyperna. Dessa tjänstetyper tillkom i ett läge, då skolan hade stora svårigheter att rekrytera lärare. Genom de särskilda extra ordinarie lärartjänsterna avsågs härvid att skapa bättre förutsättningar för rekrytering till läraryrket av i andra yrken verksamma personer med en för läraryrket lämplig utbildning. Bristtjänsterna tillskapades i det speciella syftet att underlätta rekryteringen av lärare till skolor, som ur lokaliseringssynpunkt hade särskilda svårigheter att erhålla behöriga ordinarie lärare. Antalet här avsedda tjänster, som

364 Bestämmelser om tjänster som lärare. . .

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc Föreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relse 2) område kan förekomma vid grundskolans högstadium, nomadskolor (endast bristtjänster), gymnasieskolan samt vissa avvecklingsskolor, bestäms för varje budgetår av Kungl Majzt efter förslag av SÖ. SÖ beslutar om fördelning av tjänsterna till länsskolnämnderna i de län där behov av sådana tjänster föreligger. Länsskolnämnderna beslutar i sin tur om fördelning av tjänsterna till berörda kommuner. Ãmb skr Under budgetåret 1973/74 får 197 3-06-05 finnas sammanlagt 100 särskilda extra ordinarie lärartjänster (lektors-, adjunkts- eller ämneslärartjänster) och det antal bristtjänster (adjunkts- eller ämneslärartjänster) som erfordras för att nuvarande innehavare av sådan tjänst skall kunna kvarstå på innehavd tjänst i den mån utrymme fortfarande finns för denna. Kungl Maj :t har bl a föreskrivit, att nytillsättning ej får ske av särskilda extra ordinarie lärartjänster - utom av sådana i tekniska ämnen vid - eller av bristgymnasieskolan tjänster. Ss15:12-13 1.2.2 Ämneskombinationer för extra ordinarie eller extra tjänst som lärare 16-18. Skolstyrelsen beslutar efter förslag av rektor vilka ämnen som skall ingå i extra ordinarie eller extra tjänst som lärare 16-18. Härvid skall de bestämmelser om ämneskombinationer som gäller för motsvarande ordinarie tjänster normalt tillämpas. Om särskilda skäl föreligger får dock dels tjänst omfatta annan kombination av ämnen eller endast ett ämne, dels i tjänst ingå ämnet finska. Länsskolnämndens medgivande, som i visst fall måste inhämtas för fastställande av ämneskombination för ordinarie tjänst (se p 1.1.2 andra stycket), fordras ej beträffande extra ordinarie eller extra tjänst.

Bestämmelser om tjänster som lärare. . . 365

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relse 2) område l

l SÖ-cirkulär 1.3 Yrkesvalslärartjänst (se även

g 1964-05-13 kommentarer till bilagan). För yrkesvägledning (studie- och yrkesorientering) förekommer på grundskolans högstadium särskilda yrkesvalslärartjänster (ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänster). l tjänsten skall ingå förutom yrkesvägledning ett eller flera läroämnen (som regel samhällskunskap) eller yrkesämnen eller ett övningsämne. Innehavare av yrkesvalslärartjänst är skyldig att, om så påfordras, med tjänsten förena arvodestjänst hos länsarbetsnämnden, vilket skall anges vid ledigforklarandet. Ämb skr Ordinarie yrkesvalslärartjänst får 1971-06-04 tills vidare inte inrättas eller återbesättas. Förordnanden på extra ordinarie tjänster som yrkesvalslärare som meddelas framdeles får gälla längst intill utgången av juni 1974. Anledningen härtill är den försöksverksamhet med ny organisation för studie- och yrkesorientering inom det obligatoriska och frivilliga skolväsendet med bl a kommunala icke statligt lönereglerade tjänster som Syo-konsulenter som enligt riksdagens beslut skall genomföras successivt och vara helt utbyggd fr 0 m 1974-07-01. 1.4 Huvudlärare (se även kommentarer till bilagan). Ss 15:48 1.4.1 Huvudlärare för grundskolans låg- eller mellanstadium. För låg- eller mellanstadium som M F ingår i arbetsområdet för rektor vid grundskolan ñnns en arvodestjänst som huvudlärare för varje fullt fyrtal klasser, om länsskolnämnden medger det. Fler än tre tjänster för varje stadium får ej finnas. Arvodestjänst som huvudlärare får behållas till dess förordnandet utlöpt eller innehavaren avgått av annan orsak, även om antalet

366 Bestämmelser om tjänster som lärare. . .

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbets- .j cirkulär etc Föreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relse 2) område

klasser nedgår under det föreskrivna. Ss 15:49 1.4.2 Huvudlärare för grundskolans högstadium. För högstadium som ingår i arbetsområdet för rektor vid grundskolan finns en huvudlärare för varje ämne (utom vad avser den frivilliga undervisningen i maskinskrivning, instrumentalmusik, solosång och körsång). Samma lärare får vara huvudlärare för flera ämnen. Lärare i vissa ämnen (gymnastik, X musik, teckning mfl övningsämnen) på högstadiet får under vissa förutsättningar vara huvudlärare i ämnet även på mellanstadiet, samt - om synnerliga skäl föreligger - på lågstadiet. Om flera lärare undervisar i M F ämne(n) för vilka samma lärare är huvudlärare och undervisningen omfattar minst 40 veckotimmar, erhåller huvudläraren en arvodestjänst som huvudlärare, om länsskolnämnden medger det (undervisning i instrumentalmusik, solosång och körsång får härvid medräknas). Bestämmelserna i p 1.4.1 sista stycket äger motsvarande tillämpning på här avsedd arvodestjänst som huvudlärare. SÖ-cirkulär l åberopade cirkulär har SÖ utl97l-07-06 färdat kompletterande och detaljerade föreskrifter om bla huvudlärarorganisationen i grundskolan.

2 Lärare i gym nasieskolan. 2.1 Ordinarie tjänster som lärare (se även kommentarer till bilagan). Ss 16:1 De olika slag av ordinarie tjänster som lärare som kan förekomma inom gymnasieskolan anges i Ss 16:1.6), 7)

Av de i bilagan upptagna tjänsterna är tjänst som lärare 140, 148, 153,

SOU |974:36 Bestämmelser om tjänster som lärare. . . 367

Beslutsorgan 1) Rek tor Under för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc foreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relse 2) område

155, 157, 159, 161 eller 167 tjänst som adjunkt och tjänst som lärare 152, 154, 156, 158 eller 160 tjänst som lektor. Ämb skr Lcktorstjänster har på grund av B 1969-03-21 brist på för lektorstjänst behöriga m fl sökande genom särskilda beslut av Kungl Majztøkunnat ledigkungöras som lektorstjänster, alternativt ordinarie adjunktstjänster. Första gången skedde detta för beräknat tillträde 1970-01-01. Om fördelning av antalet av Kungl B Majzt medgivna alternativtjänster mellan länen beslutar SÖ. Länsskolnämnderna beslutar om B F fördelning av tjänsterna till kommunerna. Har alternativtjänst tillsatts som M Y F adjunktstjänst och skall annan ordinarie tjänst i kommun med samma nummer ledigkungöras får den, efter medgivande av Sö, ledigkungöras som alternativtjänst. Ss 16:3 Utöver de tjänster som anges i Ss B 16:1 kan inrättas ordinarie tjänsteri ämnen som Kungl Maj:t bestämmer särskilt. Ss 16:4 2.1.1 Antal ordinarie tjänster som lärare (se även kommentarer till bilagan). Länsskolnämnden bestämmer det B F antal ordinarie tjänster som lärare som får inrättas i gymnasieskolan i varje kommun eller landstingskommun, liksom även fördelningen av detta antal på skildaslag av tjänster. SÖ får överta länsskolnämnds B beslutanderätt för visst slag av ordinarie tjänst. För bestämmande av antal tjänster B och fördelningen av detta antal på skilda slag av tjänster meddelar Kungl Maj :t särskilda bestämmelser. Ämb skr Sedan gymnasieskolans tillkomst 1971-09-16 1971-07-01 har de bestämmelser 1972-03-17 som avses i föregående stycke inne- 1972-04-26 burit i huvudsak följande. 8)

368 Bestämmelser om tjänster som lärare. . .

Beslutsorgan 1)

Under förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBI, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relse 2) område

1973-03-30 Vid kommuns gymnasieskola får i antalet ordinarie tjänster som lärare för varje slag av tjänst uppgå till i * högst det antal som sammanlagt bestämts för motsvarande tjänst i yrkesskolan, fackskolan och gymnasiet i kommunen för redovisningsåret 1970/71. Motsvarande gäller för landstingskommuns gymnasieskola. Ordinarie tjänst som lärare får återbesättas endast om ett varaktigt behov av tjänsten bedöms föreligga. Om avsevärda förändringar i skol- X B Y F organisationen inträffar eller andra särskilda skäl föreligger, får SÖ bestämma att antalet ordinarie tjänster får vara ett annat än vad som eljest skulle vara fallet. Härutöver har Iänsskolnämnd viss M F möjlighet att medge, att vakant ordinarie tjänst får omfördelas med avseende på tjänsteslag. Ämb skr Antalet ordinarie alternativtjänster 1972-08-31 som lektor/adjunkt (se p 2.1, tredje stycket), som uppgick till sammanlagt 200 för beräknat tillträde 1970-01-01, ökades med 100 till sammanlagt 300 (inkl tidigare medgivna tjänster) för beräknat tillträde 1970-07-01 och med ytterligare 100 till sammanlagt 400 för beräknat tillträde 1971-01-01. Under redovisningsåret 1973/74 får jämlikt åberopad ämbetsskrivelse finnas högst 400 alternativtjänster av här avsett slag (antalet 400 inkluderar tidigare medgivna alternativtjänster, av vilka många är tillsatta med innehavare). 2.1.2 Ämneskombinationer för ordinarie tjänst som lärare enligt något av numren 152-161. Ss 16:5-l8 De ämnen som kan ingå i ordinarie tjänst som lärare 152-161 framgår av Ss 16:5 och bilaga 13. 9) Ss 16:19 Varje viktigare ämne på tre- eller fyraårig linje, som kan ingå i tjänst

Bestämmelser om tjänster som lärare. . . 369

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser ligger Majzt sen nämnd relse 2) område

som lärare 152, 154 eller 156 bör vara företrätt av tjänst som lektor. SÖ-cirkulär I nämnda cirkulär har SÖ på före- 1971-11-23 kommen anledning erinrat om att vid gymnasieskola med klassisk variant ämnet latin bör vara företrätt av ordinarie tjänst som lärare 152 (lektor). 2.2 Icke-ordinarie tjänster som lärare. Ss 16:20 Icke-ordinarie tjänster som lärare 85) inrättas i den omfattning som fordras för att uppehålla undervisningen. 2.2.1 Olika slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare (se även kommentarer till bilagan). Ss 16:21 I gymnasieskolan finns de skilda slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare som framgår av Ss 16:21. Ss 16:27 Utöver de tjänster som anges i Ss 16:21 får i gymnasieskolan finnas följande slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare, nämligen a) extra ordinarie och extra tjänster som lärare som omfattar dels ett av ämnena gymnastik, musik, teckning, trä- och metallslöjd, textilslöjd och barnkunskap, dels ett av de ämnen som kan ingå i ordinarie tjänst som lärare 153, b) särskilda extra ordinarie tjänster som lärare c) extra ordinarie bristtjänster som lärare, d) andra extra ordinarie tjänster B som lärare som Kungl Majzt bestämmer. Beträffande tjänster som avses under a)-c) har tidigare redovisats vissa av Kungl Majzt meddelade bestämmelser (se under p 1.2.1 angivna ämb skr 1970-04-24 och 1972-05-05 samt KBr 1964-05-29).

370 Bestämmelser om tjänster som lärare. . .

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll Stadge- eller att kungörelse- särbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc Föreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relsez) område

Ss 16:20 Vid de tidigare tekniska gymnasierna tillskapades en särskild typ av extra ordinarie adjunktstjänster för att underlätta lärarrekryteringen till gymnasierna och för vilka behörigheten prövades i varje enskilt fall. Denna tjänstetyp - numera begränsad att avse enbart tekniska ämnen och benämnd adjunktstjänst i Ue 17 i tekniska ämnen - förekommer också i den nya gymnasieskolan på den fyraåriga tekniska linjen. (Dessa tjänster är alltså att hänföra till sådana tjänster som avses under d) i det föregående.) Antalet extra ordinarie adjunktstjänster i Ue 17 bestäms av Kungl Majzt för varje budgetår samtidigt som antalet särskilda extra ordinarie lärartjänster och bristtjänster. Ämb skr För budgetåret 1973/74 uppgår 1973-06-05 antalet här berörda tjänster till 100. Enligt Ss 16:20 inrättas sådana tjänster efter beslut av länsskolnämnden. Jämlikt den möjlighet som föreligger enligt Ss 16:20, andra stycket jämförd med Ss 16:4, tredje stycket har SÖ tills vidare övertagit denna beslutanderätt. Skolstyrelse som önskar inrätta extra ordinarie adjunktstjänst i Ue 17 i tekniska ämnen har alltså att direkt hos SÖ anhålla att SÖ beslutar att tjänsten får inrättas. Ss 16:26 2.2.2 Ämneskombinationer för extra ordinarie eller extra tjänst som lärare. Skolstyrelsen beslutar efter förslag av rektor vilket eller vilka ämnen som skall ingå i extra ordinarie eller extra tjänst som lärare. Härvid skall de bestämmelser som gäller för motsvarande ordinarie tjänst som lärare normalt tillämpas. 2.3 Huvudlärare (se även kommentarer till bilagan). Ss 16:45 Vid skolenhet med gymnasieskola finns en huvudlärare för varje ämne (utom iämnena instrumentalmusik,

Bestämmelser om tjänster som lärare. . . 371

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relse 2) område

solosång, körsång, teckning, dramatik och gymnastik vid sidan av i utbildningen enligt Ss 8:4). Ingår ; även grundskolans högstadium eller annan skolform i skolenheten, är samma lärare huvudlärare för ämnet i hela skolenheten. Lärare får vara huvudlärare för flera Best ämnen enligt bestämmelser som SÖ meddelar. Ss 16:46 Arvodestjänst som huvudlärare får, om länsskolnämnden medger det, inrättas om undervisningen vid skolenheten i ämne eller ämnen för vilka samma lärare är huvudlärare, omfattar minst 35 veckotimmar och flera lärare undervisar i ämnet eller ämnena. Avser undervisningen ämne eller ämnen, i vilka ingår arbetsteknik och fackteori, får dock sådant medgivande lämnas endast om undervisningen omfattar minst 40 veckotimmar. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta stycke får sådan undervisning medräknas för vilken särskild huvudlärare ej får finnas jämlikt första stycket. 10) SÖ-cirkulär l åberopade cirkulär har SÖ ut- 1971-07-06 färdat kompletterande och detaljerade föreskrifter om huvudlärarorganisationen i gymnasieskolan. Ss 16:49 2.4 Institutionsföreståndare. Vid skolenhet med gymnasieskola finns en föreståndare för varje ämnesinstitution. Arvodestjänst som institutions- Best föreståndare finns för ämnesinstitution i vilken ingår naturvetenskapligt eller tekniskt ämne på tvåårig social linje, tvåårig teknisk linje, treårig linje eller fyraårig linje enligt bestämmelser som SÖ meddelar. Institutionsföreståndare skall vara lärare i ämnet och ha sin tjänstgöring förlagd till skolenheten. I prop 1974:99 har förslag lagts fram om särskilda institutionsföreståndare i vissa ämnen i grundskolan.

372 Bestämmelser om (iänster som lärare . . .

Beslutsorgan 1)

Under förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc relse 2) område föreskriften eller anvisningen avser ligger Majzt sen nämnd l SÖ-cirkulär I åberopade cirkulär har SÖ 1971-09-21 bestämt i vilka ämnen eller ämnes- j i i gruppen och under vilka villkor övrigt arvodestjänst som institutionsförståndare skall inrättas. SÖ har även beslutat om arbetsområdets omfattning för vissa slag av institutionsföreståndare. l övriga fail beslutar rektor härom. B 3 Lärare i Särskolan. 3.1 Ordinarie tjänster som lärare. Os 71 § De olika slag av ordinarie tjänster som lärare som kan förekomma inom särskolan framgår av Os 71 §. Os 73 § 3.1.1 Antal ordinarie tjänster som lärare. { Ordinarie tjänster som lärare in- Best B F i rättas till det antal som länsskolnämnden bestämmer enligt föreskrifter som Kungl Majzt med- i delar. 11) ä 3.2 Icke-ordinarie tjänster som lärare. Os 73§ lckc-ordinarie tjänster som lärare inrättas i den omfattning som fordras för att uppehålla undervisningen. Os 72§ l särskolan finns de skilda slag av extra ordinarie och extra tjänster som lärare som framgår av Os 72 §. Os 73 § SÖ har att meddela förskrifter om Best beräkningen av antalet tjänster som lärare vid särskolan. SÖ-cirkulär I åberopade cirkulär har SÖ med- 1968-06-28 delat närmare anvisningar för beräkning av underlagct för olika slag av lärartjänster m m. Os 69 § 3.3 Huvudlärare. Vid skolanläggning får inrättas en eller flera arvodestjänster som huvudlärare enligt bestämmelser som SÖ meddelar. Best SÖ-cirkulär l åberopade cirkulär har SÖ bla M F 197003-09 föreskrivit att länsskolnämndens medgivande skall inhämtas för in-

Bestämmelser om tjänster som lärare . . .

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr,ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc föreskriften eller anvisningen avser ligger lliajzt sen nämnd relsez) område

rättande av arvodestjänst som huvudlärare vid särskola samt med« delat detaljerade beräkningsgrunder för inrättande av sådan arvodestjänst. Dessa beräkningsgrunder utgår från det antal klasser som skilda skolfomier av Särskolan omfattar på skolorten. Styrelsen beslutar efter förslag av Bl 2) F rektor om arbetsområdets huvudsakliga omfattning och inriktning. 12), 13) 4 Lärare i specialskolan. Spec De olika slag av ordinarie, extra Ss 73§ ordinarie och extra tjänster som lärare som kan förekomma inom specialskolan framgår av Spec Ss 73 §_ 14), 15), 16), 17) Reglerings- 4.1 Ordinarie tjänster som brev avseende lärare. anslag till det Antalet ordinarie tjänster som B obligatoriska lärare av skilda slag inom hela skolväsendet specialskolan bestäms av Kungl m m Maj:t för varje budgetår genom i åberopat regleringsbrev intagna bestämmelser. SÖ beslutar enligt föreskrifter i B Y F regleringsbrevet om tjänsternas fördelning på skilda skolenheter, i den mån ej Kungl Majzt meddelat beslut om placering av viss tjänst. Spec 4.2 Icke-ordinarie tjänster som Ss 63 § lärare. Länsskolnämnden prövar för varje P F läsår - på grundval av till nämnden ingivna uppgifter om beräknat antal elever och dessas fördelning på klasser och grupper - i vilken utsträckning ieke--ordinarie lärare skall tjänstgöra vid varje skolenhet. Reglerings- 4.3 Extra ordinarie tjänster som brev avseende konsulent. anslag till det Vid specialskolan finns fyra extra obligatoriska ordinarie tjänster som konsulent för skolväsendet blinda barn i förskolåldern. m m Dessa tjänster är knutna till Tomtebodaskolan och tillsätts av SÖ, som också fastställer instruktion för tjänsterna och i övrigt meddelar

374 Bestämmelser om tjänster som lärare. . .

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll att särskilda skäl eller Beskrivning av vad bestämmelsen, före- arbetsföreskriften eller anvisningen avser ligger nämnd reise 2) område

erforderliga bestämmelser för konsulentverksamheten. 4.4 Icke-pedagogisk personal. Vid specialskolan Finns ickepedagogisk personal tillhörande skilda kategorier, såsom psykologer, hörselingenjörer, kanslipersonal, ekonomipersonal, vaktmästare m fl. Dessa personalkategorier behandlas här ej närmare.

S Lärare för av lärarhögskola anordnad försöks- och demonstrationsverksamhet (fod-verksamhet) m m. (Jfr vad i bilaga 11 under punkt 8 anförts om denna verksamhet.) 5.1 -Särskilda ordinarie tjänster som lärare. För fod-verksamheten kan vid grundskolan och den primärkommunala gymnasieskolan inrättas särskilda ordinarie lärartjänster - sk Up-lärartjänster - av samma slag som ordinarie tjänster som lärare 1-9 eller 16-19 i grundskolan respektive 149-161 i gymnasieskolan. För tjänsterna gäller en allmän förordnandeperiod om sex ar. Förordnanden förlängda att gälla även 1974/75. 5.1.1 Antal särskilda ordinarie tjänster som lärare. Antalet särskilda ordinarie tjänster som lärare av olika slag som sammanlagt får inrättas i landet bestäms av Kungl Majzt. SÖ beslutar om fördelning av tjänsterna mellan kommunerna och bestämmer därvid även fördelningen på olika slag av tjänster. Särskild ordinarie tjänst som lärare får tillsättas endast om det antal motsvarande ordinarie tjänster i kommunen som utövas av innehavaren eller uppehålls av vikarie minskasi motsvarande mån.

SOU l974:36 Bestämmelser om tjänster som lärare. . . 375

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skolbestämmelse, skilda Skol- enhet KBr, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc Föreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relse 2) område

Om särskilda skäl föreligger kan SÖ X M Y F medge att sådan tjänst tillsätts utan hinder av vad i föregående stycke sagts. ll§ 5.1.2 Ämne eller ämneskombinationer för särskild ordinarie tjänst som lärare. Ämne eller ämneskombinationer B18) för särskild ordinarie tjänst som lärare 16-19 eller 152-161 bestäms av SÖ. 15§ 5.2 Arvodestjänster som handledare inom lärarutbildningen. För handledning av studerande vid lärarhögskolas utbildningslinje under övningsundervisning eller praktiktermin kan inrättas a) särskilda kommunala arvodestjänster som handledare som tillsätts med förordnande tills vidare för tre år (vid skolenhet med grundskola eller kommunal gymnasieskola), b) särskilda statliga arvodestjänster som handledare som tillsätts med förordnande tills vidare för tre år (vid skolenhet med specialskola), c) särskilda statliga arvodestjänster som handledare som tillsätts med förordnande tills vidare för ett läsår eller kortare tid (vid skolenhet med grundskola eller kommunal gymnasieskola samt vid vissa andra läroanstalter). 5.2.1 Antal arvodestjänster som handledare. I anledning av prop 1973:78 kommer från 1974/75 nuvarande arvodestjänst att avvecklas och i stället särskilda handledare för en tid av högst tre år att förordnas. l6§ Det antal handlcdartjänster som B F avses under punkt 5.2 a) och b) som sammanlagt får inrättas i landet bestäms av Kungl Maj :t. SÖ beslutar om fördelning av dessa

376 Bestämmelser om tjänster som lärare. . .

Beslutsorgan 1) Rektor Under för förbe- vederhåll böran- Stadge- eller att de kungörelse- sär- skop bestämmelse, skilda Skol- enhet KBF, ämbets- skäl över- Läns- Skol- eller skrivelser, Beskrivning av vad bestämmelsen, före- Kungl styrel- skol- sty- arbetscirkulär etc Föreskriften eller anvisningen avser ligger Maj :t sen nämnd relse 2) område

handledartjänster mellan lärarhögskolorna. Här avsedda handledartjänster inrättas av rektor för lärarhögskolan. beträffande tjänst som avses under punkt 5.2 a) efter samråd med S Skolstyrelsen och beträffande tjänst som avses under punkt 5.2 b) efter samråd med rektor för berörd skolenhet med specialskola. Handledartjänst som avses under punkt 5.2 c) inrättas av rektor för lärarhögskolan i den omfattning som fordras för att genomföra praktiken. l7§ Om särskild ordinarie tjänst som M lärare ej får tillsättas (jfr punkt 5.1.1, näst sista stycket) kan SÖ medge att tjänsten utbyts mot sådan handledartjänst som avses under punkt 5.2 a). Sådant utbyte får ske även om antalet handledartjänster av detta slag härigenom kommer att överstiga det antal som Kungl Majzt bestämt.

1) När ingen markering finns i kolumnerna innebär detta som regel att frågan regleras direkt genom den i kolumnen längst till vänster åberopade bestämmelsen. 2) Utbildningsnämnd i fråga om landstingskommunal gymnasieskola, omsorgsstyrelsen i fråga om särskolan och skolans styrelse i fråga om specialskolan. 3) Tjänst som lärare 19 får intill 1974-07-01 inte inrättas eller återbesättas (ämb skr 1971-09-07). 4) För sökande med utbildning enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser får bestämmelserna om ämnen som tjänsten omfattar i skolstadgan (1962:439) idess lydelse vid utgången av juni 1969 tillämpas (överg best p 37 till skolstadgan). 5) Ofta torde Skolstyrelsen ha delegerat på rektor att anställa (inrätta tjänster för) icke-ordinarie lärare. 6) Huruvida ordinarie tjänst som lärare skall hänföras till 167, 168 eller 169 bestäms av behörighetsvillkoren för tjänsten. Tjänsterna 167 och 168 utgör tillsammans en alternativtjänst 167 eller 168 (Ss 16:2). 7) Ordinarie tjänst som lärare 168-175 får tills vidare ej återbesättas. (Övergångsbest p 30 till skolstadgan.) 8) De i ämbetsskrivelserna intagna bestämmelserna avser redovisningsåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75. 9) Bestämmelserna i not 4 äger motsvarande tillämpning på tjänst som lärare enligt något av numren 152-161 eller 167-169. 10) Bestämmelserna i p 1.4.1, sista stycket äger motsvarande tillämpning på här avsedd arvodestjänst som huvudlärare.

SOU I974:36 Bestämmelser om tjänster som lärare. . . 377

11) Kungl Majzt har i ämbetsskrivelse till SÖ 1966-06-29 bl a föreskrivit, att högst 85 procent av det sammanlagda antalet varaktiga heltidstjänster inom planområde eller vid riksanstalt bör vara ordinarie. (Antalet ordinarie tjänster inom särskolan fastställdes vid denna tidpunkt av SÖ.) Länsskolnämnderna har vid sina beslut att utgå från denna föreskrift, då någon ytterligare föreskrift i frågan ej utfärdats av Kungl Majzt. Styrelsen får dock uppdra åt särskolchefen eller rektor att besluta om arbetsområdet för huvudlärare. Bestämmelserna i p 1.4.1, sista stycket äger motsvarande tillämpning på här avsedd arvodestjänst som huvudlärare. Utöver de i bilagan upptagna olika slagen av tjänster som lärare finns vid specialskolan två extra ordinarie tjänster som lärare, en i pianostämning och en idiktafonskrivning. Dessutom förekommer ett antal ordinarie tjänster som yrkeslärare och vissa andra ordinarie och extra ordinarie tjänster som lärare, som övergångsvis får finnas intill dess de nuvarande innehavarna lämnar tjänsterna. Ordinarie tjänst som lärare 8 får inrättas först från den senare tidpunkt som Kungl Majzt bestämmer (KK 1971:346). I fråga om vilka ämnen som skall ingå i ordinarie tjänst som lärare 5-8 äger bestämmelserna under p 1.1.2 motsvarande tillämpning (77 §). Bestämmelserna i not 4 äger motsvarande tillämpning på tjänst som lärare 5-7 (KK 1971:346). SÖ äger dock uppdra åt Skolstyrelsen att i samråd med rektor för lärarhögskolan besluta i denna fråga.

378 Sammanställning över ämnen . . .

Bilaga 13

S_

:0 0:25

0=Em

.cumcmuwcu

:§- _

2359.0 .mama

20D 00 Eom ...äs E8 02

m2

så_

Sam.:

E8 02

ocEw

0102:320_

m2

:0 0:22

20D mm.: Eom v2

:a_oxu0_ma=E›w

_

_oulmm_ -..åxå vasa:

93:2

E8 Eon .Eam .mzmn ...E52 ._0=0 -0äE åäE

00:a.. .E

Eo

mimé

_mo_o5_0.n

u0=0

ä?

._2095 .§00 ?§5 ännu Evas =0=Em

0155:0

mm 0.8: 0= Eo :mm

_

0cEm

00:_

:m

E3_

=0=Ew

...095 -E3

:wwvuåoxw

025.28 må. E0.: m2. .Ewing

:ü _

as_ N

0v E8 .m o

_

o_ 3:0

I!!

›N _

:BER

m

:m m0m=u

.uååwm

äznuEo

w .m

E0

E8 m

Costa

näsa

N

5:0 o

5.2.0.? kommen

.m _

.S002

cocEw

m3 o.: E8 2 .m

033m :Em .SMWSQÄK

E0

wciåcmcwEEum

Eom E

0225:0 3:a.. 0:5:

S m m G H S .m .H n mg över ämnen . . . 379

E8

EzEa

:S:

.azmêwszom

.. Em

E8

Awño_

m3

cocEa

cocEm

.Bao

.. »mv

.

.nxmcmmm

mä

m2

osEa

.

8=; ..

E0

“Emo 5=»

.

§5

.näsa .Kim

.

:oo

.8=_

acocEw

:Eau

Eäuomuuoumu

å. cocEm 83.2

NSNMEO

o.: ä

to

å 8.:.. :nu

:må wåra.. :man

.sam

Jm

_

.m Sao

_wdlwmm mSâEo

w _

woman

:ozobâsoxm

cnxoxwvägmmmøaszñouc:

.nån :Sa

Eom

m3

Gglvwa

ocEm

äEEmaon

.m3

to ta

85m_ 28m_

.CES

20a

.zoaEm

waåüaoun»

wwE Eom E8 www

.G13

Om

acw.: :år :§0

uêuiozø

ä

mmv

?IC 3.282

även

âäøxzo oEwEEo

_

who:

comiczmumcuEEum

:ü

.Eau

mEoUEEH

:a du

3=»

.oaEm

.nu

838g

:o

.zåmup

m3 :o

Roos:

.Gig

:m

aZéEo

a

.§3

Om

5:a Om

SE

mwv EE momå

:mmEaa

mm_ mmv :ü

også_

azâEo

E3

.omwsoamu

axmváouw

Eom

uowwzuuøw

cowEämacaEEam

:å

Eon _

:m

E8 :så

:oo

:Ewa E3:

.mä

cocEm

:v:

“Ewa §92

:å:

.Exmsmv

mäzoccä utmEEo

o: :m

acmxüwø

N

mascara

å.

_

.mxmnozaz

ämåzånêzv

_wwEac amam mms_ müâmom

_ E0 EO EJ_

C Am Am S. Am

3 00 0 TI. m ä r r H .m m m H .m os. ro. .r r/x ha .H S w S 0 m S k 0 k .h m

min. San? :E å? u:

:E 0.30?

onååzoön.

nes.. :mo: åxå

Eâmmmiåamøäh

Eo

.:ov_ -stam :E3

C

E

.äng :S: :SEN:

0.3.6_

:oo

_gäukgwmiåamâmh

Om

oävo=oxm E56_ :.32

ovåvüzn .O._ E: .uävåcxu

922m

cozåøä “så .G5 2:a:

E:ommm:_:=m.m:

E8

._90 ein:

:Såna

5..

.måaâ

E

biazøhäwv :P-man-Eäwv

40%

.oiêêä buäêä

E

-vtgêâääåoEou

-..aims 65:3

Eom :ozo

:E325 Aâoxwåø Anäxâmø

:E

Eiøåmv

A

_niånzoxm

u C

_soxämm

:E: :os:

u___=_._§w=_=:mm__:

:Swamowoñøx

83.8 B=o 5=»

osasän=s

9: m.:

.cssåzoxm 1.05.3353 30.58% :oäouozuåm _oiuueêsum .oiaoeaam :oånåzuåm Aåoxâåuonm

:oiom 53.3_ 2:078? 23a 2:075? 20% Amruxm S83 .onênm .Scam 23a

nåuaêmqh

.Em Em :oo

. 4 .m .m .v .w .o .w .m

d_ .Z .S

.N m a m .m .w :m n .m .f or t/äns rer som skolchef. . . 381

_

ao:

o?

050%

_

:omømma:

528.28 E8 83a

câoxmmnfnum_

:S

E8

EoE :mi:

.mcmvmovotøx

_ouxoauåzä

.nio

xoou

E..

S22

6:3?

CGCSEEOv_

UOS

.Eoacüuøöuxou

:så

8=:

_åzEä

_

oucncuaoåw

A050..

.mcwøkouxokoåspm

.oxo

EE

cozotâzoxw

I

:ämm :ä 3:0

nu.:

E8

:omosuxoxm

Eeva:

uuomå

oncmEEoxoaou

mzmmz:

?E90

msec

:ou m

_

Suaomåov

I

uosEäåoåcosuuamcoEou

csEEoxwwcsmwca_

E030.

.oonmäfâuxø

.äamzmmräuw_

5:35

m:

E8 I när»

022m_

u

3 _

85m.: EOw

.uonnzoxäwm

å

csoxmmmnuåw_

.uosmxvcxøEmwsEuuwâmunH

wonsoxüwm

:oo Kim?

355%: 0125:9

oauxomweu

-mxnââ

E8 5._

oimivu9oxo_

:o

voE

gåva.:

amcmvmovoia

§35

ucmnEam .Hozsoxm

maäxmmøfaum_

:Sa

N

.wâäânm

.wâüâ

_ um:

§55 waaxz .uoccoam

cumiztmmz:

.Eoäcmmüuoaxou

:ansa Små

owanbä

:z

E0575?

.Stat

.små

uuamcåtoxuøw

:ämm ?_28

oaaxoamoa

än

.azuxmucåwv

:nEBE

I

:oâuuäzoxm

mn

E8 å

622m_

.Emm

»må

uxzaravmtoøxo_

-Emwmsv 0155:0

uoEEoxounw

uiuznüo

.auawwwoxamcoczzaå

Små_

oräivuo

wizzmmzz

aoma

»Emwzuwåozu ^w_ou_mu_mwcE›mv

8:a.:

aucwåa

:av:

umzmvüoaxu.

:SEEOM

:ovuovswcoäüøm

umcmbmovoñøm

coczEEoxmwzsmusa_

.w_oxmo_mn:E›m

EEE

naäiuuobxo_

0.24.25.

Båâvzâ:

:än: :azza så.: wbxo 85%.

_oaxom

.wåra E33

.oåom

E8 Ja...?

_

885 52::

?...731

E SQ

.uummtåoä

»aussi

Au 3 Ao G Q 3 Ao E _ u m v m 0 h

.2 .E .wa d_ SES å .v

382 Tillsättning av tjänster som studierektor. . .

Bilaga 15

Tillsättning av tjänster som studierektor i gymnasieskolan 1971 och 1972 samt av tjänster som rektor i grundskolan 1972.

Studierektor i gymnasieskolan Rektor i grundskolan

Antal Därav Den Be- Bi- Antal Därav Den Be- Bi- (%) till- utsed- svär fall (%) till- utsed- svär fall sättn de till sättn de till m sök för- be- m sök för- beuti- ordad svär uti- ordad svär från av Ln från av Ln

1 4 2 4 2 Grupp l: Ärende där sökande, som av skolstyrel- 85 14 81 6 l 130 25 118 2 1 i sen uppförts i första (85) (89) l förslagsrummet utsetts i till innehavare av tjänsten 13 4 3 3 - 12 4 4 3 - i Grupp ll: Ärende där sökanden, som av skolstyrel- (13) (8,2) l sen uppförts i andra eller tredje förslagsrummet ut- l setts till innehavare l av tjänsten 2 1 - 2 -- 4 3 4 l - Grupp III: Ärende där sö- g kanden, som av skolstyrel- (2) (2,8) l sen inte uppförts i förslagsrum utsetts till innehavare av tjänsten Summa 100 19 11 1463 32 6 (100) (100)

Genomsnittligt antal sökande 5,95 7,76

1 Därav förekom fem tjänster med endast en sökande. 7 Därav förekom sju tjänster med endast en sökande. 3 På grund av ofullständiga uppgifter i ett tillsättningsärende har vid sammanställningen bortsetts från detta. 4 l båda de bifallna besvärsärendena hade länsskolnämndcn en med SÖ sammanfallande uppfattning, vilken alltså awek från Skolstyrelsen. 5 Genomsnittet baseras på 95 tillsättningsärenden då uppgift om antal sökande saknats i fem fall. 6 Genomsnittet baseras på 145 fall då uppgift om antal sökande saknats i ett fall.

SOU |974:36 Tillsättning av tjänster som studierektor. . . 383

Tillsättning av tjänster som rektor i gymnasieskolan 1971 och 1972 samt av skoldirektör 1970, 1971 och 1972

Rektor igymnasieskolan Skoldirektör

Antal Därav Den Be- Bi- Antal Därav Den Den (%) till- utsed- svär fall (%) till- utsed- utsed- svär sättn de till sättn de de över m sök för- be- m sök för- för- skoluti- ordad svär uti- ordad ordad sty. från av läns- från av läns- av SÖ förskol- skol- slag nämn- nämnden den

Grupp l: Ärende där sö- 791 8 73 10 3 812 14 725 785 12 kanden, som av skolsty- (94) (95,3) relsen uppförts iförsta förslagsrummet utsetts 4 - 2 3 - 2 1 15 16 - Grupp II: Ärenden där sökanden, som av skolsty- (4,8) (2,3) relsen uppförts i andra eller tredje förslagsrummet utsetts l l 1 1 - 2 - 2 2 l Grupp III: Ärenden där sökanden, som av skol- (1,2) (2,3) styrelsen inte uppförts iförslagsrum utsetts Summa 843 9 14 854 15 13 (100) (100) Genomsnittligt antal sökande 6,97 8,7

1 Därav förekom fem tjänster med endast en sökande. 2 Därav förekom två tjänster med endast en sökande. 3 På grund av ofullständiga uppgifter i två tillsättningsärenden under perioden har vid sammanställningen bortsetts från dessa. 4 På grund av ofullständiga uppgifter i ett tillsättningsärende under perioden har vid sammanställningen bortsetts från det. 5 l två fall har såväl länsskolnämnd som SÖ förordat annan sökande än den som förordats av skolstyrelsen . 6 l det ena fallet förordade såväl länsskolnämnd som SÖ den av Skolstyrelsen i första förslagsrummet uppförde sökanden. 1 det andra fallet förordade såväl länsskolnämnd som SÖ den som uppförts i andra förslagsrummet av skolstyrelsen. 7 Genomsnittet baseras på 82 tillsättningsärenden då uppgift om antal sökande saknats i två fall.

3 00 4. T. um .H m. w .m S 0 m e n .h .om ü k m, S IK m. m m_ m SOU [974236

m M 9 d m

:ox

Jag? ?En E8 .L515

-âzaox

...zu

032.3 .En 35? .muxbø :ute mmåuo.

å

.noäså :§03 ...avgå

m5: :E ä?

.mumsig ;Ewa M55» Euohoxm

u? 5:5 :ozo N38:

.ångan :zêEox

53:a

;mår M55» u? .vcåw :sova M

_

_EEuOC

25m_

:se: mig? 65:a :sova :§9: 0U=N=wm -uEES

n?

Eon

øzäåm Log: usa:

m_

:minä

_

3:30:

38mm

o: S

m:_:m_

ma.:

:EE: om om om om

E3_

-m2

;RED wiâ? mm .v5.3.9,

:umvuuâoxu daaim.:

_ma_ ._08

_ :u: ...SED w:_:m_› ...a -cs 333m

93_

:u:

55:a.:

m_

-ME

_ Log: »EES mm §25

.M55 :ago:

os: miv

E3 E8

wcuoâzamå .Euomuøxmam -xHEEw

mâøaâwa »Euawumirø aoâåmmø:

32:0:

o

måne: :sto:

om

o.o_n.3m:a__oE

H a u

...ämm

angenäm_

mm

.05

m:m:mm.oc:=:äomm mâäøaâovåzaüomm

wEGMuwEGw mEEEEEW mEExumESW

“mågixwixmuå

:Sö:

CQCEN

85:.

m.: mm

85m_

m

123mm mac. §5_ så;

ma:

wiåzümåêiam

om omv om

Eom

:Eoäuåzw

umåü. Hz

Tjänstgöring som enligt 15 kap sko/stadgan . . . 385

X markerar att tjänstgöringen kan ingå i tjänsten S markerar att läraren är skyldig fullgöra tjänstgöring av ifrågavarande slag Ln markerar att länsskolnämndens medgivande fordras för att tjänstgöringen skall få inräknas i tjänsten Anmärkning 1. l tjänst som lärare 5-11 ingår ett av ämnena gymnastik, musik, teckning, trä- och metallslöjd, textilslöjd, hemkunskap eller barnkunskap, varvid tjänst som lärare 5 avser gymnastik, tjänst som lärare 6 musik osv. Tjänst som lärare 12 eller 13 respektive 14 eller 15 omfattar teckning respektive hemkunskap, i kombination med ett av ämnena trä- och metallslöjd eller textilslöjd. Tjänst som lärare 16-18 omfattar två eller tre av följande ämnen på högstadiet nämligen svenska, matematik, franska, engelska, tyska, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi och fysik. Tjänst som lärare 19 omfattar följande ämnen på högstadiet, nämligen dels matematik och teknik, dels fysik eller kemi. Tjänst som lärare 21 omfattar två av ämnena gymnastik, musik, teckning, trä- och metallslöjd, textilslöjd, hemkunskap och barnkunskap i annan kombination än som gäller för tjänst som lärare 12-15. Tjänst som lärare 20 eller 21 kan endast förekomma som extra ordinarie och extra tjänster. Anmärkning 2: Utöver vad som framgår av sammanställningen eller följer av Ss 14:9 har vissa lärare i grundskolan jämlikt föreskrifter i Ss 15:34 särskild skyldighet att undervisa i ämne eller ämnen som inte ingår i tjänsten, om rektor prövar en sådan anordning lämplig med hänsyn till skolans behov och lärarens förutsättningar. Sådan undervisning inräknas i tjänsten. Här avsedd skyldighet gäller för närvarande för lärare i gymnastik, musik, teckning, trä- och metallslöjd, textilslöjd eller svenska ivad avser ämnet konst samt för lärare i hemkunskap eller maskinskrivning i vad avser ämnet ekonomi.

Noteringar: 1 Här avses undervisning som anordnas vid grundskolan utöver gällande timplaner och andra föreskrifter, om undervisningen avser ämne eller ämnen som ingår eller kan inräknas i tjänsten. 2 l tjänst som lärare 3 eller 4 får ingå fyllnadstjänstgöring inom gymnasieskolan. 1 tjänst som lärare 5-21 får - förutom vid grundskolan i annan kommun - ingå fyllnadstjänstgöring

a) vid gymnasieskolan för vilken kommun eller landstingskommun är huvudman, b) vid kommunal vuxenutbildning, i den mån det anges ibestämmelser som Kungl Majzt meddelar, c) vid sådan annan statsunderstödd läroanstalt där lärarens anställnings- och avlöningsvil|lor fastställs under medverkan av Kungl Majzt eller myndighet som Kungl Maj :t bestämmer. d) vid annan statsunderstödd läroanstalt, om Iänsskolnämnden medger det, samt e) vid statlig läroanstalt. Fyllnadstjänstgöring får åläggas lärare 5-21, även om sådan tjänstgöring vid tillsättningen inte ingått i tjänsten. Sådan lärare får dessutom åläggas fyllnadstjänstgöring vid annan läroanstalt än den där han skulle fyllnadstjänstgöra när tjänsten tillsattes. 3 Bestämmelser härom meddelas av skolöverstyrelsen. 4 Här avses för tjänst som lärare 3 eller 4 tjänstgöring som konsulent i specialundervisning. Sådan tjänstgöring kan ej åläggas läraren utan hans eget medgivande. För tjänst som lärare 5-15 avses tjänstgöring som konsulent i grundskolan i ämne som anges i l § första stycket 5-11. lin förutsättning för sådan tjänstgöring är dock att i tjänsten ingår minst 15 veckotimmars undervisning i tjänstens ämne(n). Tjänstgöringen som konsulent anses motsvara det antal veckotimmar som länsskolnämnden bestämmer. 5 Om särskilda skäl föreligger är läraren skyldig att undervisa iB l-klass som omfattar årskurserna 3 och 4. 6 l tjänstgöringen för lärare i friluftsklass eller hälsoklass får inräknas övervakning av klassen under elevernas vilotimmar enligt bestämmelser som Sö meddelar. 7 Läraren är skyldig att till en del tjänstgöra på detta stadium, om det påkallas med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena vid skolenheten. 3 Om det påfordras är lärare i gymnastik skyldig att leda planläggningen och övervakningen av elevernas friluftsverksamhet. 9 Lärare som här avses är skyldig att meddela Specialundervisning, om han kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut om att lärare skall meddela specialundervisning fattas av rektor efter samråd med läraren. 10 Specialundervisning får inräknas i tjänsten med högst hälften av tjänstens timtal eller med det högre timtal som länsskolnämnden av särskilda skäl bestämmer för viss tjänst. 11 Lärare som här avses är skyldig att meddela undervisning på mellanstadiet, om rektor efter samråd med läraren beslutar det. 12 Undervisningen i de ämnen som anges i 1 § första stycket 5-11, undervisning på mellanstadiet, specialundervisning samt handledning av elever i fritt valt arbete får tillhopa omfatta högst en tredjedel av tjänstens timtal, om inte länsskolnämnden av särskilda skäl bestämmer ett högre timtal för viss tjänst. 13 För tjänst som lärare 21 gäller i här berört hänseende de bestämmelser som är tillämpliga på tjänster som lärare i vartdera av de ämnen som ingår i tjänsten 21.

386 Tiänstgöring som enligt 16 kap sko/stadgan . . .

Bilaga 17

Sammanställning över tjänstgöring som enligt 16 kap skolstadgan kan ingå i tjänst som lärare i gymnasieskolan utöver sådan tjänstgöring som normalt ingår i tjänsten.

Tjänst som lärare enligt I tjänsten kan ingå något av nedan angivna nummer Special- Särskild Under- Fyllnads- Tjänstunder- under- visning tjänst- göring visning* visning vid gym- göring3 som konnasie- sulent i skolan grundutöver sko lan4 gällande timplaner m m2

101 -l 39 S5 S 140 S6 S 141-147 S5 S 148 S6 S o 1497 - 151 S5 X S S

i

152-151 sö x s 162 - 166 S5 S 167 - 175 S5 X S X 176-1777 S5 X S S L “ 178- 181 ss x8 s

X markerar att tjänstgöringen kan ingå i tjänsten S markerar att läraren är skyldig att fullgöra tjänstgöring av ifrågavarande slag Ln markerar att länsskolnämndens medgivande fordras för att tjänstgöringen skall få inräknas i tjänsten Anmärkning 1: Beträffande ämne(n) som ingår eller kan ingå i berörda tjänster hänvisas till Ss 1615-16 och bilaga 13 Anmärkning 2. Utöver vad som framgår av sammanställningen eller följer av Ss 14:9 har vissa lärare i gymnasieskolan jämlikt föreskrifter i Ss 16:41 särskild skyldighet att undervisa i ämne eller ämnen som inte ingår i tjänsten, om rektor prövar en sådan anordning lämplig med hänsyn till skolans behov och lärarens förutsättningar. Sådan undervisning inräknas i tjänsten. Här avsedd skyldighet gäller för närvarande tex för lärare i gymnastik, musik, teckning eller svenska i vad avser ämnet dramatik och för lärare i gymnastik, biologi eller produktion M i vad avser ämnet ergonomi. Om särskilda skäl föreligger, kan SÖ bestämma att skyldigheten skall avse även andra lärare och ämnen än som anges i Ss 16:41.

Noteringar: 1 att meddela specialundervisning föreligger isamtliga fall, om läraren Skyldighet kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut om att lärare skall meddela specialundervisning fattas av rektor efter samråd med läraren.

Tjänstgöring som enligt 16 kap skolstadgan . . . 387

2 Här avses undervisning som anordnas vid gymnasieskolan utöver gällande timplaner och andra föreskrifter, om undervisningen avser ämne eller ämnen som ingår eller kan inräknas i tjänsten. 3 l tjänst som lärare vid kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola får ingå fyllnadstjänstgöring a) vid gymnasieskola, för vilken annan kommun eller landstingskommun är huvudman eller vid grundskolan, b) vid kommunal vuxenutbildning, i den mån det anges i bestämmelser som Kungl Majzt meddelar, c) vid sådan annan statsunderstödd läroanstalt där lärarens anställnings- och avlöningsförhållanden fastställs under medverkan av Kungl Majzt eller myndighet som Kungl Majtt bestämmer. d) vid annan statsundersötdd läroanstalt, om länsskolnámnden medger det, samt e) vid statlig läroanstalt. FyIInadsKjänstgÖring får åläggas lärare, även om sådan tjänstgöring vid tillsättningen inte ingått i tjänsten. Lärare får dessutom åläggas fyllnadstjänstgöring vid annan läroanstalt än den där han skulle fyllnadstjänstgöra när tjänsten tillsattes. 4 Här avses tjänstgöring som konsulent i ämne som anges i 1 § 149-151 eller 21 § första stycket 177. En förutsättning för sådan tjänstgöring är dock att i tjänsten ingår minst 15 veckotimmars undervisning i tjänstens ämne(n). Tjänstgöringen som konsulent anses därvid motsvara det antal veckotimmar som länsskolnärnnden bestämmer. 5 Specialundervisning får inräknas i tjänsten med högst hälften av tjänstens timtal eller med det högre timtal som länsskolnämnden av särskilda skäl bestämmer för viss tjänst. 5 Specialundetvisning får inräknas i tjänsten med högst en tredjedel av tjänstens timtal eller med det högre timtal som länsskolnämnden av särskilda skäl bestämmer för viss tjänst. 7 Lärare i gymnastik är, om det pâfordras, skyldig att leda planläggningen och övervakningen av elevernas friluftsverksamhet. 3 Här avsedd tjänstgöring får ingå i tjänsten, i den mån inte skolöverstyrelsen med hänsyn till tjänstens beskaffenhet förordnar annat.

388 Sko/ledart/“änster vid kommunens sko/väsande

Bilaga

Skolledartjänster vid kommunens skolväsende (Paragrafhänvisningar till skolstadgan om ej annat anges. Vux = Kungörelsen om kommunal och statlig vuxenutbildning)

Skolledartjänst Grundskolan Gymnasieskolan

Allmän skolenhet

A Ordinarie tjänst som rektor 1 Villkor för inrättande Minst en tjänst finns. För En tjänst finns (1324) flera tjänster utgör poängtalet beräkningsgrund ( 12:1 -3) Tillsättningsmyndighet SÖ (17:13) SÖ(17:l3)

A035)

Förordnandetid 6 år 6 år Åligganden 1227-9 13:7-9

Arvodestjänst som rektor Villkor för inrättande

Tillsättningsmyndighet

pmm

l-örordnandetid

Åligganden

Extra tjänst som biträdande rektor

#0 Villkor för inrättande

Tillsättningsmyndighet

åwN

lförordnandetid Ål igganden

Ordinarie tjänst som studierektor Villkor för inrättande Lägst 22 p om högstadium ingår lin tjänst finns (13:5). Vid - eljest lägst 43 p inom lägst 70 p finns två tjänster rektors arbetsområde (l2:4) Tillsättningsmyndighet Länsskolnämnden (17:23) SÖ (17:24) Förordnandetid 6 år 6 år Åligganden 12:10 samt av Skolstyrelsen 13:10 samt av Skolstyrelsen fastställd instruktion. Upp- fastställd instruktion. Uppgifter av främst pedagogisk gifter av främst pedagogisk art. Ej vuxenutbildning inom art rektorsområdet

Skolledarzjänsrer vid kommunens skolväsende 389

Gymnasieskolan Kommunal vuxenutbildning

Särskild skolenhet typ 1 Särskild skolenhet typ 2 Särskild skolenhet Vid annan skolenhet

Lägst 7,5 p och länsskol- En tjänst finns (13:31) En tjänst finns (Vux 56 §) nämndens medgivande (13:20) SÖ (17:13) SÖ(17:13) SÖ (Vux 76 §) 6 år 6 år 6 år 1317-9 13:7-9 V Vux 60 §, 13:7-9

lån tjänst finns om ej 0rd tjänst inrättats (13:19- 20) SÖ (17:22) Tills vidare eller för viss tid 13:7 -9

Lägst 70 p och SÖ:s medgivande (13:21) SÖ (17:25) Tills vidare för viss tid 13:24 samt av Skolstyrelsen fastställd instruktion ”Biträda rektor m ledn av verksamheten vid skolcnheten

SÖ:s medgivande (13:32) En tjänst finns vid lägst 36 p (Vux 57 §)

SÖ (17:24) SÖ (Vux 76 §) 6 år 6 år 13:10 samt av skolstyrel- Vux 61 § samt av skolstysen fastställd instruk- relsen meddelad instruktion. Uppgifter av främst tion. Uppgifter av främst pedagogisk art pedagogisk art

390 Skolledarzjänsrer vid kommunens skolväsende

Skolledartj änst Grundskolan Gymnasieskolan

Allmän skolenhet

E Arvodesl/änst som studierektor 1 Villkor för inrättande Lägst 30 p 1 tjänst, lägst 50 p 2 tjänster Lägst 90 p 3 tjänst, lägst 110 p 4 tjänster

Tillsättningsmyndighet Skolstyrelsen (17:26) Förordnandetid Tills vidare för högst tre år

Åligganden 13:10 samt av Skolstyrelsen fastställd instruktion. Uppgifter av främst pedagogisk art.

Arvodestjänster som tills ynslärare Villkor för inrättande Minst tre klasser, eller om rektor är knuten till anläggningen minst elva klasser (12:17) Tillsättningsmyndighet Skolstyrelsen (17:27) Förordnandetid Tills vidare Åligganden 12 :18- 19 samt av Skolstyrelsen fastställd instruktion. Arbetsområde: anläggningen

Sko/Iedart/“änsrer vid kommunens skolväsende 391

Gymnasieskolan Kommunal vuxenutbildning

Särskild skolenhet typ l Särskild skolenhet typ 2 Särskild skolenhet Vid annan skolenhet

Lägst 30 p samt länskol- 21-35,5 p En tjänst 42- Om vuxenutbildning är förnämndens medgivande. En 53,5 En tjänst 54- En lagd till allmän skoleneller flera tjänster kan eller två tjänster enl het eller typ 2 får inrättas (13:22) skolstyrelsens bestäm- tjänsten finnas. Vid typ mande (Vux 57 §) 1 och grundskola krävs medgiv av länsskolnämnden (Vux 67 §) Skolstyrelsen (17:26) Skolstyrelsen (Vux 77 §) Skolstyrelsen (Vux 77 §) Tills vidare för högst Tills vidare för högst Tills vidare för högst tre år tre år tre år 13:25 Uppgifter av främst Vux 61 § samt av skolsty- Vux 69 §, Vux 61 § av pedagogisk art inom ar- relsen fastställd in- Skolstyrelsen fastställd betsområde som fastställs struktion. Uppgifter av instruktion. Uppgifter av länsskolnämnden främst pedagogisk art. av främst pedagogisk art.

392 Starsbidragsbestämmelser. . .

nä?

N

åxuoiuommuEEwäon omäEEmuon

ocøåciumon

“Boaâåcuoacaåm

:asus

oucmfâiøøx :ocomuom sanwgñ muoxaoähuuuw Eouanäox

å

:a

m m w om uZ

E. :c

2:3;

møåämåä

E8

mha

:NES

-Eovøzumam

5a

5:0

.SES

uozoEEmaon msosssm

å

E22

55V

maêaâsm

,_

.S53

...maomñ

uocEuâzo›

:u_ou_mu==..m_

muzapêxm

EE som.:

E320

oucommam

EmExmuEeEm_

åxmucwz:

onaumwøå

._2003

å Gå

95V

mxwcoä

måcoiâmnczum

m

uoE Eo=o

m

ooaommau

nä? H28?

oêøwwå

3 ä

G3

v

MEEEEouE.

så?

VEMBoxäQExm

?§2

mxwuams:

Eo “Eâ

aozoEEwumonmwciozoñmEov_

moéoá

m

545.23 51.215? mâcmäzøuo

:oo å mm

.ämcozwmzpo

cosEumäoåuoäoumv

åxüomco

5:

m

Gm

...§03

035.003 mwmçmâ_

vwmømå

E_ m

mp3

m

wâcxñuuczvâm

:mc

wcavoaaan

_

aauomasxmuw

Sivun»

wicañøvc:

.Em 5a .aa ä? _ :wa

E22 amouåä mig?

G3 5:

SEK. MSE? om nEm E8 nEm Enn Sv. mammas_ _ma_ E8 masa:

m E0 Eu m

u:

E28?

.En

uscumnusäam_

:oo

måczEEov_

å

:ounczwoumwwuøå

.öåosäoxw

å

.xoxmucøuü åtar_ _goüuaiw ouwmm MEEE Biohäoxw

:vain

ovwuEo8o=ESxuo›

. . . .

.m2

Exâaso 25222

wåänmäâm

m

-oämzno

aacmEzå

msåüaå

Anm» _ E owe.

w

AN Eo

50:a

.moåmmg

än

.Eåxo

:f:

E.

E22

:ocoâom .§02

.RC

020.533_

uomå

maa Eee

ovumnmåusø:

ma.:

:s V.:

uoâoEEwäonâmunzamuaå

uouaåmoxumin

2 Såå

E28:

.mia

ozoEEwäom .onaâmzoxø .wäåâ mmåñââm

_maa_

E8 mmm? SE.

amma_

:s :m m

m m

EZ

Statsbidragsbesrämmelser. . . 393

mn _ .öm E

:åoxwoiwøåä

E

måne?

sånna:

NGGMFEN

-m0_=:==o_

szåêoxmmcsmvca_

E05 .ou

0281:00..

»Euoaaoioøoxuz

E “av .å

E05

åäxmuxwacøåm

:owøiåñouczmcovcommoüox

E

»små

månne..

.E :u å

uouzowmâoxm

»..==s_.:no.o._

2.30.3001»

E..

ma: E

_Boxämcäuzaåm uâoxmoxuuoumxwxsmm

øOUC

m=_=u__e==ox= äauzpäaoxzx, cuuoøuäøucmäm :ouoøäwuacwmam

S00

Eaoäoaucøåw Exoxwoäuøsâm musxzzoonm .aoäoancciw uovaåmoxøäuo uouüsmoåhao .ouâaoxcno

E05

-oGEw .oca›u-.ü gå; _smucêzm _saâao uøzxwcm uoøzommzoå uâoxâuåam owmzoxø Wasén.: NGCWFJ?

0.3:

V m _ m H h

m_ 2 Nm mm ä om vv mm mv E m...

0358_

.20 .m2

;§53

v?

?§55

msnswuaämâ

:S

.mømøwwzn

_oäxo mp9

näsa..

oøuøcåmnoâøua_

wâcmäcwâ

03.

ovømmaåvans

så

ouaommcm ouaomwsa ouøvuoåå

.oucowwåozmáøw

m E

.8...$2m_

.nu E

E22

S..

än?

E

ovala.: äwiauuocn 5.3.5.3

:ä

uâoxmosacgøw

E :z

EB

39mm 2053:0_ wEEm :uses

om :S :S om w

Au 3

.uExmwruuoamM

u:

.m=_=u=.z=m8=›

:Sova

w:_=v=aa==ox=›

20%

maäxnocm_

äaøzszzas

»ovcoømzøxø

w

:goxäaem

v?

58:03:.. _uzøEiov_ uäzsEEou_

c

E .. :oo

33:33_

:Soxmoauciänu

møäxaüctoamoâ:

.zoxwnxmncññv .aoäoaaszåw aozzsaogm soxwoiucêzü .uäxmåmaasiü soxøouuâcä

å

u==wEa _aCBEEOv_ Boxmuzsuo 20030050

0.2.0.2.. saxåm soüå

.mvwcwmxmm

nä; onani Ewe:

:earn nä;

. . . . . . . . . . . . . .v

.

.vmä o? .ännu M75

403m

ä:

scanna?

wüvBâuä muütuääøm møâapøaaøm

E2033

-coiomoveä

S..

ha 0m

30:3

»ED

:näxmoüuznäw

-äamz

.âåoñ ovcummå .ommäâ

.ou

ouâzoâ

.:-:.NS_

00:3

C382

E0 E0 E0

nä?

.SNES uovwnømox .S35

a.

500 E05

.xäzao

maa

E0

?av

un.. .im

0295950_

_ucmä

omñummcsx omñummcsx

665m

0295950_

Gow §2

qåoxmoauqEam

.§2 nä?

:oucømømwwzz

m

08m .E9

b.3380

.m

.2

oumêo

m

Cwm

5;_ N

:oaoøummvaqmmzn

AN

så

.E

å 88

uovøzäoxwmiv

me m:

.§22

w m m

ausämaszoâ:

.F2 G003 ENS_ minä

.EES

_ .R2 §2 :n

müuñmasum .wm:2m_ »auszsm mamtäa suaoäzoxø

.nu

UUCNUIUOD 32x32: E22 mig: §22

_ansv_ E» Em. mm: main» 39D »Eu ö.. _ansv_ _M56_ :w _M56_ MEED

m v w

394 Sratsbidragsbestämmelser. . .

E

:ü

csoxmouäcEä

E

câoxmoauaEä

muøxsapacs

zmäuzqozoEEmwmon

m==EEoxmm:3mvEn_

.mx=.=:y8_

...o_ov_mm=mam=nu:u_ uoäxmmzmcmzzäa_

EoE

Su

313.0_

cuäxmowmaaEzm

omäEchwäon

E05

E

ä: E›

arma.:

E 5._ 5._

Suaommzøxm

onøzmxzunøuon

u? ma S00 :oo

aoøonbauucmwöm_ coaunuäuncwmâ_ :oaoøuåvaømmsøm

:masa

cåoxmoñwcEä BoxwuuEEä .ouääoxmüiø Svncäoxâan

ovcmtâxcø.

E05

mimmi. mnøxâooam mcEvmnzs .mxaupøcsq -mxøunädq ucamEza uâoxäoxaz

2%.. 0.3:

.Z m a m m n

m_ mg 3 om

_un_mEEwäozumccozuäuEoz

EE

mässan.. Eâoxmvcåm

m2

:oznczmovwmauüxm mauvñøvåâzw: muuänmmctoamoz: _sääEmmsEzåovub soxmoäaøEao muåBwwEuouwoE_

viwwicøäax waäznmøbwâq. .ouuøäoxøcoq .zoxmoâauzzäo .zoxmormaøEñu

:z u ä N

. . . .âe= . . »sem . Hoäxåoam . . :vain . :owman . . :uåun

.E

Eo

-EEä E05

-vanan

mens

wüvfâuä

:S

müuñmaaum

aüåuamxwsu

-m3

mtäâ

.watüz

csoxmoüwcEä

:z :z

ñmsmu

E8

.Emoxä

EoE

oucsxøoâ:

m

ma:

muoxsuaucm_

_m_

ha

_Boüåmñzézs

2:40.22. __zvmau_pmäa

winning: uancowñ

»avsäga »svänga

025%;

Eo

me.:

E0

E3

AN

mkzuâaoonw

ams

wczEEoxmwczmuå_

E283_

ä:

maeuznâ

?om UOS

owåwxzunvuo_

En v? :oo §2

âoxøöøwøxw

EoE

. m

oxoamwasx

39 E

uomå

»sem

ommüowszv_

EES

_ovoEmamnn

.MED E0 E0 Eo .öm

.öga

un.. E

uDGSEEOV_

ovcataxmcw

S..

:oo

owååm_

.Näää

mwâåo_

29 Eon

›n

3%

:oaoømumoacmmzn

E..

.MmtSS

omâmxsunøuon

EEE

3..

wimmå

omálä_ om.NT:3 073-23

EouoDEumuaÃmEAQ

mtmnâ

m v?

:oo

svans. 39D

-mv_=SEa_

.ovmaumoxwautv cmêaoauasn_

.82

.onaåmoxcuu

95V

:S

ua sa

DEMEZCNUQM êeams.: »Ecmäuoucz

H8

wøåñâuum

wa

maEEoEu

252 .oääs

.E

23:06

?om

mauEm

E

mmDv E56. E56_

A:

:n mp5 :ü :EK ma: Sv. mä E Sv_ m .ma man.. m ...å END ä :p

m

...z E 2 3

. .

Statsbidragsbestämmelser. 395

uO_

soxmoümøcäm

OXwUr-EM

a_0u_mo_mu:E›m.

d å å

EOÖUQ :våta axoamvcåm. :etta

06 En :oo

En

a.: un.:

3:0 200:

wicmiuouc:

END -RES

.Eu

55_

Ao

H29?

w.. .S

»E05 .Ewa

å

äng_

...Boxmoiaccäw

:n m

a_ E

:zoxcomâ

.35

a›eoäs=p_

E_

80%

m :n

0038_ vzuøênm

0 E vw E.

Visa.

.E2530

32.:

_ouøsoâ

oäânmwigo

råa_

om

unisex:

uåäaaøxmcc

mo?

.så

oueowmâ

§8_

DUGOWMCM

E0

_255858_

_omEEEwäon

_

»Nassau

å

8:02 3922

§2 .EB

00003300:

å :ü E

E508

ä

0320 A003

uøcniaå ouaumäc

.S

me.:

3303:5_

oäuEêmumonmmcwmumåo

e_

unaommau

5._

www?

wåâzous_

:§20

oucuaøuoca

.än ie

5252:_ 0200:300_

...§2

.s

»E503

Nää_

meeceom_

002003200 E0

Enso

å E

å

mäxäoâwuzaz:

uâoxzuou

caâzcmxozo

o?

ae

.så

:mamma

uääanwxwzc

.v22 §8. .§5

minä

omväg

uoüzäxøxmxoq åaêsuoau:

.ES

uxmroammwäwuo

E. :z E. :s :ü :s

.ossäsmåa ovamauxäøu:

.Em .Em

wicvzoto.. .uâoxåmâum

så

.§22 _ovaåmov_ 3.3-3? 200022.

d.. m

.så måna wwåm »aus »så ._23 E56_ mwuim “måna mean .Rova

0.5 m8 :n :EK .se ä: E9 o_ “msec MM

5 m_ 9 om 2 mm vu

396 . .

Slarsbidragsbestämmelser.

:mäxmoüwccäm Euoxmoammcziw

âäoånwâoêimzøn

02088592.

ä.: ha

.öuuaäoxwbun änacaoxubuo

:anna

uvøaicäix

:än m m

az

uoø_oEEmäonwm:_uo:o_aEoM

E

E

aomoäøä uomoänxo

_

.aoxmoaacøcä soxøoüacêam uâoamøawøêä

Enator.

cotazuuovmmauv_

uâøuämmvâämoxm

uouåäoxunmu_ awtuuwEâzv_ Houøqäoxoaoq .EuoauEwSM

›u å å :c :U E.

agoxøvcåü

E

»sam “Sam

:3 :vara :vain »sem

E

. . . . .

.m e..

»avsäga

-âåm

å..

u.:

å:

.§2

Soxmouacøiw

mm

m==EEox

E.. E.

uoE .ms MED

-gonna

E

.osossäwon _omossmaon

-En

xoåømmøzxooâ:

2:29

Eom

å m :oo

5338_

uuccmwnw

N52

§2

?E5553

.S

:uwñamånu: Resia

NNE_

mååånga: .Suomi oecowmaa

tmä

ouzømmøw 252

.B

MEGEFZS

Am ...a

oupøuø_

mo... voi :a: EE

:owozzâxuoâxowaøu

mcEvznusmoverø

ä.:

mG-_EEOJ

oxotâwmuåâwoxm

.En

MER

.öumawmznmEoåoxm

E.

:umøiâåovczmcouaomøobou_

:E2

umxâwø

.E E0 _=

Em

omizmwøå_

58 .S

§8

G935_

Små

wäascEaw

d_ E

mxawømaøum

DES

»Eavzpuz

.w3o-2a_

2133_ 32:5 33:2 muååmü

på :så

:a

umâaoa

som

:p

42.20% 8::

ouavwzâowön

ä ma.. nu.: e

.m3

?avgå

uomuzäaüønm

m

.§2

_

§8_

?mm

så.:

§25

aouøtnwnomoxu»

uoE

§8_

ha :z .F2 u:

.goäoauaeä

:ä

xomå..

nu

Soxånøwoxw

.Em

ozoEEmäom

u: s: b:

_smuøzâw :asuszs ouøuccwx §52 _aimaêzm

.Sw

EE wøzgm 38m men :§22 wSEm ouüvis ess :m: :en :z »såå 83% .v22 ...å wøuäm .§3 25a.. E0 så ...EK Eo »saga .m _møøm was.. :se E22

._Z om

Statsbidragsbestämmelser. . . 397

ananas?

caäxmøaucExm nsoxmoamcEzm

.Eâszm

än

-uâåøw

§0

ECC_

5._ ö_ 5._

§52:

Eoømñmoxrzun .uca›w-.i _oponuwmmcE aouacpwoxwubuø .ouâzoxacn .ogowmzoxw coänämuucwmä_ _ooaommzoä

:oo

min_

n m n _ m. ä.

.Sms

.v22

Lära:

§3 ä

m:_=0__n_=:ox=›

._05

0253;

mczüäxmcüwzmwøo

5878:50.

_u_

m

EYWHYNBG_ _ncaEEox

matas_

E.

:E E_ e

s_

ö: E

aEw. müEn 09; annan_ ma: §23

Q Q ..

-G325

ESEQEUuEm czEEoxmøcm_ _oxmoämcEä

.SE

_mGSEEOM

_ 0?

»Esaias

0?

_ ._50

._00

E2320 Eu=›o_u

:oo

:oo

csoxmoäacEä

müäpmmcvösoâ_

E05

a_0u_mo_mw=E._0 uunEaâtozoxm Bvøcäoxøccm_

Eon.:

ävümoøäå_ scxåwcaoä_ Eäoâåea

E. :z å 5._

?Evita

E. E_

ueoacua

_oxâäzuo xøüømøuo_ ?Ewaâå

.§5 Homan_

»E05 ?.65 ?Em :någe måEm magi

._

. . . . . . . . .

av»

MED

.wmvüêñ

E0

.mama än: -Eos

m

m a: _nä_

oøuuaxåoâw:

9205803 maximum: wauuBâwä

._50

.S082

33m

_NGDEEOM

u:

-aoaiøøau

oäccwäoac_

m E_

uâoxmmmsxiw_

w

._00

...332 ovzomwcn

mmm_

ENS_

hoêawcnáo_

ogommâ

.øsoesmwwup

:å

Eoâzomm_

so.:

MED

.sååå E22

.xâzao

9:26.20:

252 252

E0 E0 E0 E0 E0

E059?

EoE mä_

a

._00

_0_› §3

.S022

?§2

ê

m:_:0__a_=:ox=

å_

0280M53_ onounwssv_ 922233_ uzåowcå_ 020.533_ oâounänü_

§00

»Ecâå

_uoE

E0520

029.350_

”EE 0.3.5 MED så

E: E0

_ouaøzzoü

._2335 A832

å? w

E0580 E059:

_m_

Eouontawvacwmxn

5._

som mmm_

E_ ä:

_ooäaogacn

êoxâxzâoxmgzw

._0382 .omväg

2-20-22 _máaâ_

m

minä_

manus_ SNES ?_02 maqøå mins_ menas_ miss_

asogmoâaaä

ENS_

._00

wicaioocz

:s

.enfas

:z

mä_

måna si?

252 møuoñånä .uuroäm .vassa _E8322_

sm

_M56_ »maa ._0733 E av_ _mcsv_ E. MED _wcsv_ ._00 _M56_ m _wøzv_ E. E8 _møzv_ :S 20 _å_ _wczv_ »sus :än ...ED

mn en nn mn mn o... _v a. nv

398 Sratsbidragsbesrämmelser. . . SOU [974236

csoxmoüäiä

=mxuoåuo2oEEmäon

ozoEEmäon

ha

m=_=u=e==ox=

:mans

oucatâxøex äuaqzoüaiø auåmzvmeøx

ååmm

n n

._Z 2

2.»

Svw mha

“Vasas

E m

ñassow=wz

...Fzzoxmamâun

mig:

ouâwäm

.öumcäoxuauqzêz

ouøommaa

§3

32»Ecâäopmmâuoäoäüêox

2:a

uvøwäuouazmøuum

ha

êoxêüzkm 332.2

m

ö:

mciämøuo 2.52

...å nä? _mv_ on

Q 3

E

E

39:58_

:oamzumovømauuzm _u_..ouaEmw=_=w_›_ov=D _söäEmwcEzioucb

uuuacäoxuâuø uouucäoxomoz

wa..u_nmw=_=©_›

öäcmmüüma

E. :z

_âzmem

?så »Sam

. . . . . .

G8

E22

ä

.Mania

mmmv

m.

S:

waGBmunä

wEEnmää møâzømuaam møuumnâåw wEvEmää

.Swvfn

mäimso

ocanâmc

Z

oäumwEmxuoåius

Lova:

wiäcou

mEan

?mn

38:a.

m5

.Bøäaouøcâ

§32:

m

E8

E22

Eo Eo Eo

.Gm

AN E0 E0 E0

maa

.motmoâ

E. ma: A05

...ucommam

m

mäxwcuämvcuz:

awESE

:S 2.3

oâouowcsx 0295M55_

mo:

0280M53_ om_o.5m:=v_ 020523_ onouowzøx 0383:3_

nå: ?av ...oo MED

muosozuåcumuouwwnuan_ .oaozaeêomso_ä=

58:2

gm

êeêmzxm

29 2a G2

ma:

:oo

så S”

.mowoâg

mmøoáwñ

xøuozâamcm_

m Z

E22

w=_=v=nu=mw==am_

mammas_ miøå mnqøå menas_ mnäå minä

un..

.o._e§_.o§=x

m3

omEEEEmom

?E

§3

.ozáaøxi .euâamaa

Gm

425mm.

SMS

E22 390380

.ou _

mans? 252

E

mid _wazv_ _§3_ E56_ _ansv_ _M56_ _M55_ E56_ mms

_

:z E. m E. s. mn.: :z _e_ E

._

Z vv mv av S. mv mv om E

Statsbidragsbestämmelser. . . 399

wiümwmnåøu

.vczpåuozuåum uâoxwuuåm

os.

un.:

-maxi .åxå

:n

-§23 .35

mmmv .Ena moi nä? :ESR .ââm

å O? å..

829.55_

Gm

002231...?

aEuvasäox

vana

m..

E05.

uzmnêâ

måøgmcåm ovcowmcm

n u?

ovcuwmøw

så E0 ensam_ .mac

:ü

?Smash

måne?

ouzowmca ouauwmsw

E

:omiøaåuvcznxzunans

umââoøä 9922

m .§2

uvøøwmca

_

S.. .w E

3353 8:02

.55

mouê

:d

news_

:z .S

äuucoêotamoguäuc_

:t

.øsüuäxmmwziaåovss

v?

252 G252

.E22

.s

xaoâvåsmsunzc_

_woö

§o5w==x

5._ E.

oâogmwcsx

uåoxmäcauzc_

»E525

.M25

»Eømäuuoøz kouaømwxnz:

aug:

mnåBmä:

Gå

åünzwmow

_xsaáä_

aovmsäox

moáoánmm owoåä_ 269059

:S823

är:

.såå

:Boscâxnäowâmian

»oxmunm

ö.. E m:

...S22

S00

mnFZ

:ä

.oüsxmmsøunmnøz

:§22 .§22

Eo

uoêounmwwmzc

:z :t :z E. :U :z .E2 :S

uoäxmmvcuz: ...zoxmmosazz oküåäiønm

Em s: im

.årets

.äê

homo.. DQD

.mvwwvñ wcråmö.. ...enats

nxmsoâ

_mcav_ 25m asus _v23_ .Ewa maaEm .nämna mEEm EB 5.2 35%. ?SE Samco: mSEm 5.5 wEEm E56_ ?En äzaäcn 28

...å _ å .S

Nm

400 Starsbidragsbesrämmelser. . .

âiuiuoâoEEmamon

omBEEwäon

.E58

ou=m§=x=

åka

.Z

uomäøhåmumonmwømaøåozuiov_

:otauumouømmanxm

E -ä .män

massan:

.ämm E .ucuz

wåänâaaø

.sopa

.mzäâz

_ .S

.§8

-owuuom

mms

33:33

:a:

.msouconmouuox

§53

:ä

›a

.§22

m

uvaommaa

.BEämE

Loucsøxauâcs

...z

üzco

3205520»

_uüwaøäm oocommcø

:en

nä?

§55

.§3

oucommcn ouncuäåa:

:u E0

E52.

8.0_

m

s.:

633_

AN

:xoxmmcsåow

ocaomäc oøzomuza

å E›

ä. å.. 2.5 un..

couoåüavo_

m:_=.r.§_m:nmw=ww:o

G232

85x33

awzää

.E22

25.mp5..

ä...

8:52

4.38.

E...

omøömcsx

.om E..

Sååå: oåüomøsx

ucâzøänam

.i

vauoEnEou_

»Espana

.Små .§3

mictwxmcm

§3

u: E .m2

.övassox .öuaåmox

2-382

:C .s v?

wcim$uovzsonvuu

E

mfwøéomñ

_ozââa

mo... ...ED

E. E

äs

:t

:a:

mn

.§2

.§2

592.3..

mnmuå

msäszou

E

.Emm

__2822_

u?

E. .E2

åmâaamzop

E. a. C :c

mmm?

oEoEEmäom

ädüå

aowszuzzn.

.Em

uomêouamwmm_ _oåoo:.=u

o

.mawâå

am?

mPEB :gasa: 3.52 59.23% .F22 .onani minä.: ...322 wicuo_

§3 _M56_ v? nEK 5h se: :z møåm 922m ä... _: 922m ._23 _å_ oøco :am :oo E56_ :oo 5.9:

az 3 No mo v0 8 wo S me

SOU l974:36 S m N. b M m 8 .w e M .a .m m e b e r. 401

2.2.5.2_

;osm

:E Lån_

:snö

å

u?

ma?

massa; swiss

oucamazoâw

§3

ovän?”

m

E0 Gå

ma? m

waåmrøuouczmzuvcømmubox

25a

un..

E›

ooâåø_ 22932

uEoFSEE

:ocåââm:

.EM 8_ mä: ä_ §5

$ o»

402 A nvisade medel inom skilda bidragsømrâden

Bilaga 20

Förbrukade och anvisade medel inom skilda bidragsområden

Nr i Bidragsområde Belopp (1 000-tal kronor), bå bl 19 l 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75

1 Bidrag till driften av grundskolor 3 584 843 3 762 934 4 011 000 4 260 000 1f Därav: Undervisning på grundskolenivå för vuxna (2 090) (2 090) 1e Stödundervisning åt invandrarbarn (21 000) (21 000) Undervisning på grundskolenivå för vuxna zigenare (l S00) (1 000) 2 Personell assistans för handikappade elever (1 900) (2 350) 5 Kostnader för ATP-avgifter (265 300) (287 300) 6 Flyttningskostnader och resor (300) (3 500) 21 Undervisning ibrandförsvar och olycksfallsvård (5 30) (714) 3 Bidrag till driften av gymnasieskolor. 1 254 111 1 254 935 l 382 000 l 438 000 9 Därav: Driften av lantbrukets yrkes- (30 935) (35 324) utbildning 11 - Driften av skogsbrukets yrkesutbildning (12 132) (24 501) 4 Studie- och yrkesorientering (19 000) (44 8491) 32 Särskild gymnasial utbildning i glesbygd 33 samt korrespondensundervisning på gymnasial nivå (3 700) (4 700) 24 Tekniska stödåtgärder åt handikappade elever (500) (775) 5 Kostnader för ATP-avgifter (83 300) (86 700) 7 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m m 289 013 220 141 174 000 167 500 7c Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet 1 572 1 271 925 714 8 Bidrag till driften av särskolor 58 079 89 000 111 000 144 000 Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda (SÖ:s del) 3 293 2 478 4 000 4 000 35 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m m 181 118 280 280 37 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet 54 18 72 54 38 Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna 115 900 126 145 165 000 165 000 37 Bidrag till driften av riksinternatskolor 12 152 9 621 8 484 8 762 49 Bidrag till ungdomsorganisationemas

A nvisade medel inom skilda bidragsomrâden 403

Nr i Bidragsområde Belopp (1 000-tal kronor), bå bil 19 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 50 Bidrag till folkbibliotek 6 758 6 186 5 844 6 8447 51 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare 2 480 1 936 1 700 1 935 59 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov - 45 45 45 5 5 Undervisning för invandarare i svenska språket 49 575 41 000 45 000 48 500 65 Bidrag till studiecirkelverksamhet 139 779 210 832 205 000 259 000 65 Bidrag till studieförbund 8 900 9 400 10 400 14 400 66 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m m till folkhögskola 2 902 603 2 000 2 450 40 Bidrag till driften av folkhögskolor 100 032 117 048 135 000 135 000 41 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor 5 163 6 335 6 000 6 000 43 Bidrag till förskoleverksamhet mm för vissa handikappade barn 1 144 1 111 1 300 l 300 44 Bidrag till driften av enskild yrkes-

48 Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet 5 741 6 724 8 000 9 650 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet 3 466 3 812 4 815 6 8152 Bidrag till nykterhetsorganisationer 2 670 2 844 2 942 3 092 Bidrag till Centralförbundet för alkohol-

Medlen överförda till det nya anslaget Bidrag tillástudie- och yrkesorienteringsverksamhet. 2 l särprop våren 1974. Angivet belopp gäller äskade medel.

404 F örkørmingar SOU l974:36

Bilaga 21

Förkortningar

Aal Allmänna arbetstidslagen ABT Allmänna bestämmelser för tjänsteman (primärkommuner) AMS Arbetsmarkandsstyrelsen AST Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän ASÖ Aktuellt från skolöverstyrelsen BvL Barnavårdslagen CTA Specialbestämmelser för centralt reglerade tjänstemannaanställningar KBr Kungl brev v KtL Kommunaltjänstemannalagen LABT Allmänna bestämmelser för tjänsteman (landstingskommuner) LCT Specialbestämmelser m m till kollektivavtal för tjänstemän Lgr 69 Läroplan för grundskolan 1969 Lgy 70 Läroplan för gymnasieskolan 1970 LO Landsorganisationen i Sverige Lsä73 Läroplan för särskolan LUK Lärarutbildningskommittén OL Omsorgslagen Os Omsorgsstadgan Prop Proposition Rskr Riksdagens skrivelse SAF Svenska Arbetsgivareföreningen SACO Sveriges Akademikers Centralorganisation SCB Statistiska centralbyrån SFS Svensk författningssamling SL Skollagen SOU Statens offentliga utredningar SpecSs Specialskolstadgan Ss Skolstadgan Stl Statstjänstemannalagen StU Statsutskottets betänkande syo Studie- och yrkesorientering SÖ Skolöverstyrelsen TCO Tjänstemännens Centralorganisation Tl-“U Tjänsteförteckningsavtal beträffande vissa statliga och icke-statliga tjänster inom imdervisningsområdct UbU [Jtbildningsutskottets betänkande Ul-B Utbildningsväscndets författningsbok UKÃ Universitctskanslersänrbetet Vtl Vcckotimmar Ämb skri Ämbetsskrivelse

Statens offentliga utredningar 1974

Kronologisk förteckning

. Orter i regional samverkan. A. . Ortsbundna levnadsvillkor. A.

uu» . Produktionskostnader och regionala produk-

tionssystem. A. Regionala prognoser i planeringens tjänst. A.

en Boken. Litteraturutredningens huvudbetanlv

ande. U. Förenklad konkurs m. m. Ju. Barn- och ungdomsvård. S.

wesø

Rättegången i arbetstvister. A. . Samhalle och trossamfund. Sammanställning av remissvttranden över betankanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. U. Data och näringspolitik. l, Svensk industri. Delrapport l. I. Svensk industri. Delrapport 2. I. . Svensk industri. Delrapport 3. l, . Svensk industri. Delrapport 4. I. . Sänkt pensionsålder m. m. S. Neutral bostadsbeskatzning. F i. , solidarisk bostadspolitik. B. . Solidarisk bostadspolitik. Bilagor. B. . Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjuksköterskor. U. Förslag till skatteomlaggning m. m. Fi. Markanvändning och byggande. B. Vattenkraft och miljö. B. Reklam V. information i reklamen. U. Förslag till hamnlag. K. Fri sterilisering. Ju. . Motorredskap. K. . Mindre brott. Ju. Räntelag. Ju. Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. A. . Jordbruk i samverkan. Jo. Unga lagöverträdare V. Ju. : solidarisk bostadspolitik. Följdfrågor. B. Att översätta gamla testamentet. U. Grafisk industri i omvandling. I. . Spridning av kemiska medel. Jo. . Skolan, staten och kommunerna. U.

Statens 1974

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Förenklad konkurs m. m. [6] Fri sterilisering. [25] Mindre brott. [27] Räntelag. [28] Unga lagöverträdare V. [31]

Socialdepartementet Bern- och ungdomsvård. [7] Sänkt pensionsålder m. m. [15]

Kommunikationsdepartementet Förslag till hamnla .[24]

Motorredskap. [26]

Finansdepartementet Neutral bostadsbeskattning. [16] Förslag till skatteomläggning m. m. [20]

Utbildningsdepartementet Litteraturutredningens huvudbetänkande.

laolken. 5

Samhälle och trossamfund. Sammanställning av remissvttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka. [9] Högskoleutbildning. Läkarutbildning för sjukskö› terskor. [19] Reklam V. Information i reklamen. [23] Att Översätta gamla testamentet. [33] Skolan, staten och kommunerna. [36]

Jordbruksdepartementet Jordbruk i samverkan. [30] Spridning av kemiska medel. [35]

Arbetsmarknadsdepartementet Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Orter l regional samverkan. [1] 2. Ortsbundna levnadsvillkor. [2] 3. Produktionskostnader och regionala produktionssystem. [3] 4. Regionala prognoser i planeringens tjänst. [4] Rättegången i arbetstvister. [8] Att utvärdera arbetsmarknadspolitik. [29]

Bostadsdepartementet Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. solidarisk bosradspolitik, [17] 2. solidarisk bostadspolitik. Bilagor. [18] 3. solidarisk bostadspolitik. Följdfrågor. [32] Markanvändning och byggande. [21] Vattenkraft och miljö. [22]

lndustridepartementet Data och näringspolitik. [10] lndustristrukturutredningen. 1. Svensk industri. Delrapport 1. [11] 2. Svensk industri. Delrapport 2. [12] 3. Svensk industri. Delrapport 3. [13] 4. Svensk industri. Delrapport 4. [14] Grafisk industri i omvandling. [34]

Anm Siffrorna inom klammer betecknar utredningam” “-”“° i d° k°°°giska förteckningen

ä Allmänna

Förlaget

ISBN 91-38-01902-7