Särskolan

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

c’ir5@[cm

%rim£irKo11i‘muna[ skofa

‘IA.

KOMMUNAL SKLLEDNIN

GRUND- GRUNDVUX 3

SAR_

SKOLA SKOLA

KOMVUX SÄRVUX

\ w x , . \ ›. “s \ \. - M a x X \__\ ~\

L» BETÄNKANDE AVGIVET AV SÄRSKOLEKOMMITTEN

Statens utredningar offentliga

Eâ

aw 1991:30

Utbildningsdepartementet

Särskølan

skola

en

primärkommunal

Betänkande av ;årskolekommittén Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna som också Förlaget, på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/7 39 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48

Publikationema kan också köpas i

Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.

Omslagsbakgrunden är utförd av elever vid

Åkerstorpsskolan i Österåker.

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38407724 Stockholm 1991 ISSN O375-25OX

Till statsrådet Göran Persson

Den 11 1989 det statsråd maj bemyndigade regeringen som har till att föredra ärenden som rör skouppgift lan att tillkalla en kommitté för att utreda (l989:08) frågan om ett generellt överförande av ansvaret för Särskolan från till landstingskommunerna primärkommunerna. fastställdes direktiv för Samtidigt utredningen (Dir. 1989:20). Som ledamöter tillkallades genom beslut den 30 au- 1989 Christina ordgusti generaldirektören Rogestam, förande, 1:e sekreteraren i Landstingsförbundet Inger särskolchefen Matti I-liitti, sekreteraren i Dahlberg, Svenska Kommunförbundet Randolph Norberg och dåvarande .vice ordföranden i Riksförbundet FUB Gudrun Sandström. sekretariatet har bestått av skolinspektören Per- Erik Eriksson och särskolchefen Lars Ekblad (fr.o.m. 1989-11-20). Som har medverkat undervisningsrådet sakkunniga Kenneth Eklindh, Carl Lecdepartementssekreterarna och Monica Martinson. zinsky Som har medverkat experter departementssekreteraren Lillemor Johansson rektorn (fr.o.m. 1989-09-25), Margaretha Extergren (1990-10-08--12-21) och studierektorn

Ing-Britt Ling (1990-10-17--12-06).

har arbetat under namnet Särskole- Utredningen kommittén. Kommittén har haft 15 sammanträden. Kommittén har besvarat remisser om överförandet av för särskolan från huvudmannaskapet landstingskommun till i

primärkommuner Östergötlands, Kop-

Jämtlands, och Hallands län. parbergs, Skaraborgs

Kommitténs sekretariat har samrått med sekreteraren i skolverkskommittén, med den särskilda utred-

för för stöd till handikappaningsmannen myndighet

de elevers med för ar-

skolgång m.m., representanter

betsmarknadsverket och centrala studiestödsnämnden, med sekretariat och med sär-

handikappkommitténs

vuxkommitténs dåvarande sekreterare. Kommitténs sekretariat har medverkat vid informa-

tion till vid omsorgsförvaltningar, förvaltningschefer

till särskolchefer och till olika

intressentgrupper.

Särskolekommitténs sekretariat har studerat motsvarande skolformer i de nordiska länderna och i Italien. Sekretariatet har vidare studiebesök vid riks-

avlagt

centralen för för rörelsehind-

pedagogiska hjälpmedel

rade elever (RPH-RH) i Bräcke Östergård, vid riks-

centralen för pedagogiska hjälpmedel för särskolan (RPI-l-Sär) i Umeå och vid vissa skolenheter bl.a. vid

Dammsdalskolan och Salbohedskolan. Särskolekommittén får efter avslutat arbete härmed avlämna sitt betänkande.

Stockholm den 3 1991

april

Christina

Rogestam

Inger Dahlberg

Matti Hiitti

Randolph Norberg /Per-Erik Eriksson

Gudrun Sandström Lars Ekblad

Innehau

l Sammanfattning och förslag . . . . . . . . . . 11

2 Dagens särskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17 Inledning 2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Huvudmannaskap 2.3 Undervisningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 2.4 Personkretsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 2.4.1 elever 19 Psykiskt utvecklingsstörda 2.4.2 Elever med . . . . . . . 19 hjärnskador 2.4.3 Elever med . . . 19 barndomspsykos 2.4.4 Elever med . . . 20 tilläggshandikapp 2.5 Skolplikten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 2.6 Fortsatt utbildning efter skolpliktens upphörande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 2.7 Utvecklingsnivåer . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 2.8 Särskolans former . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 2.8.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Inledning 2.8.2 former av särskola . 23 Obligatoriska 2.8.3 former av särskola . . . . 24 Frivilliga 2.8.3.1 . . . . . . . . . . . . . . . . .. 24 Inledning 2.8.3.2 Yrkessärskola . . . . . . . . . . . . . .. 24 2.8.3.3 Särskola för vuxna utvecklingsstörda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

3 - - . . 27 Huvudmannaskap bakgrund nuläge 3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 3.2 Begreppet . . . . . . . . . 27 huvudmannaskap 3.3 Tiden före 1949 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 3.4 Tiden 1950-1970 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 3.4.1 1951 års 29 sinnesslövårdsutredning 3.4.2 1954 års om och lag undervisning vård av vissa efterblivna 30 psykiskt 3.4.3 1961 års 30 mentalsjukvårdsberedning 3.4.4 1967 års . . . . . . . . . . 32 omsorgslag 3.5 Staten och Kommu- Utredningen Skolan, nerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

. . . . . . . . . . . . . . . . 36 Omsorgskommittén . . . . . . . . . . . . . . . 40

\DOO\lO\

Omsorgsberedningen

WWW?”

Det aktuella . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 läget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Sammanfattning

- . . . . . . . . . . 47 Integration normalisering Definition av - tillbakablick . 47 begreppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

PPPP“

Utvecklingslinjer

-ÄbJlQ-d

Forskning och utveckling . . . . . . . . . . . . 51 - . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Läroplan samsyn

V Primärkommunalt huvudmannaskap for särskolan? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Elevfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Skolplikten .°‘.°‘°* [\)›-› Val av skolform och skolenhet . . . . . . . . 65 6.2.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 6.2.2 Variationer i . . 65 elevpopulationen 6.2.3 Beslut om i särskola . 66 mottagande 6.2.4 Val av skola . . . . . . . . . . . . . . . . 67 6.2.5 Vårdnadshavares . . . . 67 inflytande Definition av . . . . . . . 68 individintegrering

.°‘S3‘ Aw

Särskolan och de särskilda omsorgerna samband och gränsdragningsfrågor . . . . . 70 6.4.1 Särskild omsorg . . . . . . . . . . . . . 70 6.4.2 Elevsociala . . . . . . . 71 anordningar 6.4.3 Skola och fritid . . . . . . . . . . . . . 71 Skola och arbetsliv - 72 uppföljningsansvar

\lO\UI

Assistentstöd .°‘.°‘.°‘ Skolanknutet elevboende . . . . . . . . . . . . 77 6.7.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 6.7 2 Dammsdalskolan och Salbohedskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 6.7.2.1 . . . . . . . . . .. 78 Huvudmannaskap 6.7.2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Tillsyn 6.7.3 Träningsboende för elever i yrkesutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 6.7.4 Bidragsregler rörande särskolans elever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Personalfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Särskolans . . . . . . . . . . . . . . . . 89

HH*

personal [\)›-› . . . . . . . . . . . . . . . 89 Skolledningsresurser 7.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Bakgrund 7.2.1.1 Grundskolan . . . . . . . . . . . . . .. 90 7.2.1.2 Särskolan . . . . . . . . . . . . . . . . .. 90

7.2.1.3 Särskolans under skolledning primärkommunal huvudman . . . 90 Lärarpersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

.\ Aw Konsulenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

7.4.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 7.4.2 Landstingskommunala tjänster som konsulenter i särskolan . . . . . . . . 95 7.4.3 Konsulenter för praktiskt/estetiska ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 7.5 och Fortbildning personalutveckling . . . . 98 7.5.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning 98 7.5.2 Statens ansvar . . . . . . . . . . . . . . 99 7.5.3 Kommunernas ansvar . . . . . . . . 100 7.5.4 . . . . . . . . . . . . . . .

Målgrupper 101

7.5.4.1 Politiker . . . . . . . . . . . . . . . . .. 101 7.5.4.2 Grund- och gymnasieskolans personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 7.5.4.3 Särskolans . . . . . . . . . 102 personal

Organisatoriska frågor . . . . . . . . . . . . . 105 Allmänna planeringsförutsättningar . . . 105 8.1.1 Hemkommunens ansvar . . . . . . 105 8.1.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Skolplan 8.1.3 med särskilda behov - Elevgrupper samverkan mellan kommuner . . 108 8.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skolledning 110 8.2.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 8.2.2 Exempel på användning av särskolans . . . 111 skolledningsresurser 8.2.2.1 . . . . . .. 111 Kommunövergripande 8.2.2.2 Kommunvis . . . . . . . . . . . . . .. 111 8.3 Beslut om och i mottagande placering särskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 8.4 Elevvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 8.4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 8.4.2 . . . . . . . . . 115 Nulägesbeskrivning 8.4.3 Elevvården för särskolan under primärkommunal huvudman . . 117 8.5 Studie- och i säryrkesorienteringen skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118

Ett nytt statsbidrag för Särskolan . . . . . 123 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 A 9.1.1 Direktiv och ändrade förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 9.1.2 diskussion Grundläggande . . . . 125 9.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nuläge 126 9.2.1 Andel särskoleelever . . . . . . . . 126

9.2.2 Vad påverkar resursfördelningen? 128 9.2.3 Elever med tilläggshandikapp. Resurser för konsulentinsatser 130 9.2.4 Användning av kompletteringsresursen. Prioriteringar . . . . . . . 130 9.2.5 Slutsatser och sammanfattande diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . 131 9.3 Det för grundnya statsbidragssystemet skola, och kommunal gymnasieskola för vuxna . . . . . . . . . . . . . . 134 utbildning 9.3.1 Beslutets innehåll . . . . . . . . . . . 134 9.3.2 En mellan jämförelse grundskola och särskola . . . . . . . . . . . . . . . 136 9.4 för ett förändrat stats- Utgångspunkter bidragssystem för särskolan . . . . . . . . . 136 9.5 för ett . . . . . . . . . 139 Principer nytt bidrag 9.5.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Inledning 9.5 2 Ett finansiellt stöd för generellt särskola till samtliga kommuner 140 9.5 3 En schabloniserad resurstill- . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 delning 9.5.4 för särskolan 142 Beräkningsmodell 9.5.4.1 . . . . . . . . . . . . . . . .. 142 Inledning 9.5.4.2 Modellkonstruktion . . . . . . . .. 143 9.5.4.3 Hemspråksresurser m.m. . . . . . 146 9.5.4.4 Konsekvenser av olika alternativ 147 Kommunala kostnader . . . . . . . . . . . . . 149

\O\O\D oo\I'o~

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Skatteväxling Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151

Uppföljning, utvärdering och tillsyn 155

-*--‘I-I 99°

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Inledning

[\)u-A Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

10.2.1 Länsskolnämnderna . . . . . . . . . 155 10.2.2 . . . . . . . . . . . 157 Skolöverstyrelsen . . . . . . . . . . 157 10.2.2.1Tillsynsverksamhet 10.2.2.2 och Forsknings- utvecklingsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . 159 (FoU) 10.2.3 . . . . . 161 Planeringsberedningarna 10.2.4 . . . . . . . . . . . . 162 Sammanfattning 10.3 och i en Tillsyn, utvärdering utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 ny organisation 10.3.1 Kommunernas ansvar . . . . . . . . 162 10.3.2 Skolverkets ansvar . . . . . . . . . . 164

11 Oversyn av gällande bestämmelser 167

12 Genomförande av en generell kommunaav Särskolan . . . . . . . . . . . . . . . 171 lisering 12.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171

Bakgrund

12.2 Tidplan för en huvudmannaskaps- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172

förändring

Genomföranderesurs - . . . . 175 12.3 statsbidrag

Reservationer och särskilda . . . . . . . 179 yttranden

Käll- och . . . . . . . . . . . . 187 litteraturfdrteckning

Bilagor

I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193

Bilaga Lagförslag

2 Kommittédirektiv 1989:20 . . . . . . . . 209

Bilaga

3 Särskolekommitténs till rikt-

Bilaga förslag

för kommuner

linjer (1989-12-20)

och landsting inför planläggningen

av verksamhet med inriktning mot ett ändrat huvudmannaskap för särskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

4 Tabeller och . . . . . . . . . . . . 223

Bilaga diagram

1 och

Sammanfattning förslag

för särskolekommitténs arbete har va- Utgångspunkter rit de i 1989 direktiven, vilka delvis maj fastställda beslut i december 1988 om skobyggde på riksdagens lans och utveckling styrning. Det grundläggande direktivet för särskolekommittén har varit att utbildningen för särskolans elever inte skall försämras om och när primärkommunerna övertar för Särskolan. Detta har varit huvudmannaskapet i kommitténs arbete, som utgått från särvägledande skoleelevernas behov och intressen. Kommitténs arbete har därutöver påverkats av riksbeslut i december 1989 med av dagens anledning proom kommunalt för lärapositionen huvudmannaskap skolledare, biträdande skolledare och re, syofunktionärer, dess beslut i 1990 om i juni ändring skollagen, vilket innebär lättnader vid transaktioner mellan och kommun och mellan kommulandstingskommun ner inom en samt dess beslut i delandstingskommun cember 1990 med av propositionen om ananledning svaret för skolan. Till detta skall i febläggas regeringens proposition ruari 1991 om och gymnasieskolan vuxenutbildningen, vilken har betydelse för främst utbildning av psykiskt vuxna (särvux), men också för särutvecklingsstörda skolans yrkesskola. I slutskedet av kommitténs arbete dvs. i senare delen av mars 1991, avgav regeringen en om vissa skollagsfrågor. proposition Dessa samlade jämte kommitténs utstyrdokument för de förredningsarbete ger underlag beskrivningar, och vilka sammanfattas nedan. slag bedömningar,

l kapitel 2 vi en sammanfattande beskrivning av ger särskolan som skolform och dess elever.

I kapitel 3 tecknar vi bilden av särskolans utveckfrån att ha varit en del av till ling mentalsjukvården en alltmer integrerad del av kommunernas övriga skolväsende. Ett samlat primärkommunalt huvudmannaskap för grundskola, särskola, komgymnasieskola, munal och särvux är ett i vuxenutbildning logiskt steg denna utveckling.

l kapitel 4 vi för olika former av redogör integration av särskola och enskilda särskoleelever, ett viktigt inslag i processen att närma särskolan till den övriga ungdomskolan.

I kapitel 5 föreslår vi att för särskolan överförs till huvudmannaskapet kommunerna. Grundvalen är dels ovannämnda dels den analyser, i och kommupågående spontana processen landsting ner mot ett ändrat huvudmannaskap för särskolan. Särskolan bibehålls som skolform. Vi anser att en ännu högre grad av samverkan mellan särskolan och det kommunala skolväsendet är en övriga utveckling på längre sikt. i den delen av betän- Förslagen följande kandet är utformade så att de skall Öppna vägen för en sådan utvecklingsprocess.

l kaptitel 6 behandlar vi Vi föreslår elevfrågor. att 9-årig införs för elever i särskolan med skolplikt oförändrad rätt till fortsatt till frivillig utbildning 21, i vissa fall 23 år, att en formell av prövning personkretstillhörigheten behålls, att vårdnadshavares i inflytande uttagningsprocessen stärks, att vårdnadshavare liksom hittills skall ha rätt att beslut om i särskola, överklaga mottagande att om skall ske i samma skola skolgången möjligt som för andra elever i samma bostadsområde,

att till att begreppet individintegrering begränsas omfatta sådana elever som får sin i undervisning klass minst halva antalet veckotimmar, vanlig som enligt för aktuell årskurs, timplanen gäller att kommunen ansvarar för alla de verksamheter inom särskolan som är motiverade av pedagogiska och elevvårdsmässiga skäl, att elever från särskolan under vissa förutsättningar skall ha tillträde till individuella gymnasieskolans program, att hemkommunen skall hålla underrättad om sig hur de som psykiskt utvecklingsstörda ungdomar inte deltar i inom särskolan är frivillig utbildning sysselsatta, att Dammsdalskolan och Salbohedskolan som är särskolor med av elever med svåra riksupptagning skall vara och beteendestörningar specialskolor ha staten som huvudman. Statens institut för hani skolan får förvaltningsansva-

dikappfrågor (SIH)

ret, att för och boende vid Dammstillsynen utbildning dalskolan och Salbohedskolan bör ingå i ansvarsområdet för en och samma myndighet, och att denna bör vara statens skolverk, myndighet att medel överförs från B 9. till drifanslaget Bidrag ten av särskolor m.m. till anslaget B 13. Specialskolor, och att för studiehjälp och sjukbireglerna barnbidrag, till elever inom särskolan bör ses över. drag

I kapitel 7 behandlas Vi bedömer att personalfrågor. det är av vikt att de kommuner som nu har särskola i överprincip tar särskolans för att bibehålla den kompersonal som är en för särskolan som petens förutsättning skolform. Vi föreslår vidare att för särskolan beslutar om ledningsorgastyrelsen nisationen, att och specialpedagogiskt kunhandikappkunskap nande bör finnas inom i de kommuner ledningen

som kommer att vara värdkommuner för utbild-

ning av psykiskt utvecklingsstörda elever,

att nuvarande för särskolans lärare

utbildningskrav

behålls,

att all konsulentverksamhet för stöd till

pedagogiskt

elever med inom det skolvä-

handikapp offentliga

sendet för barn och skall bedrivas eller

ungdom

samordnas av statens institut för

handikappfrågor

i skolan (SIH), att 9,6 Mkr. överförs från B 9. till

anslaget Bidrag

driften av särskolor m.m. till B 2. Statens

anslaget

institut för i skolan

handikappfrågor för inrättan-

de av som konsulent elever med flera

tjänster för handikapp i Särskolan,

att SIH tillförs medel för en successiv

uppbyggnad

av konsulentstödet motsvarande särskolans behov, att staten bör ansvara för vissa i

fortbildningsinsatser

ett med den

inledningssskede, anledning av cen-

tralt beslutade reformen om

primärkommunalise-

av

ring Särskolan,

att bör vara i

handikappkunskap obligatoriska inslag skolledarutbildningen,

att statens skolverk har ansvaret för att tillsammans med kommunerna utveckla och utvärdera fort-

bildningen, och

att kommunerna vidtar för att lokalt

åtgärder anord-

na i i

fortbildning handikappkunskap för första

hand skolledare och

politiker, elevvårdspersonal.

l 8 behandlas Vi

kapitel organisatoriska frågor. före-

slår att elevens hemkommun skall ha ett för

grundansvar

alla elevers även för

skolgång, psykiskt utvecklingsstörda elever,

att skolverkets får en funk-

fältorganisation stödjande

tion för kommunernas

särskoleverksamhet,

att Särskolan skall omfattas av den kommunala skol-

planen och att kommunerna ansvarar för att det

bildas

lämpliga elevupptagningsområden för låg-

frekventa inom

utbildningar Särskolan,

att behovet av specialskola för kommunikationsstörda elever utreds, att för skolväsendet i elevens hemkommun styrelsen beslutar om i särskola, mottagande att om beslut om i särskola detta placering delegeras, bör ske till en klart och angiven ansvarig tjänstesom har om utveckman, god kunskap psykisk lingsstörning, att elevvården för särskolan skall vara en kommunal och dess bör en del av uppgift personal utgöra och skolpersonalen, att den nuvarande yrkesvägledningsfunktionens för särskolans elever behålls, med tonkompetens vikt på verksamhetens innehåll och arbetsuppgifter.

l kapitel 9 lämnas till ett för förslag nytt statsbidrag särskolan som i sin liknar det bigrundkonstruktion dragssystem för det skolväsendet för offentliga barn, ungdom och vuxna som fattat beslut om. riksdagen Bidragsdelen till Särskolan skall beräknas efter särskilda normer och ingå som en identifierbar, skoltydligt formsspecifik del i till kommunernas sektorsbidraget skolväsende. föreslås beräknade antalet Bidragen på invånare i åldern 7-20 år och fördelas till samtliga kommuner. Det föreslås bli infört nya bidragssystemet i hela landet fr.o.m. den 1 1992 utan till juli koppling en i de olika huvudmannaskapsförändring landstingskommunerna.

I kapitel 10 behandlas och uppföljning, utvärdering Vi föreslår tillsyn. att kommunerna ansvarar för och utväruppföljning av särskolan. Individuella dering undervisningsoch till unprogram utvecklingsplaner kopplade och bör utdervisningsprocess resursförbrukning göra permanenta instrument i denna process, att Skolverkets olika delar bör ha när det kompetens gäller utbildning av psykiskt utvecklingsstörda elever, och

att den samlade som i finns hos de särkunskap, dag skolchefer som har specialpedagogisk kompetens, tas till vara i detta sammanhang.

l kapitel 11 vi för de i redogör ändringar skollagen som erfordras med anledning av om bl.a. förslagen ändrad skolplikt, om att om skall skolgången möjligt ske i samma skola som för andra elever i bostadsområdet samt om kommunens att hålla unskyldighet sig derrättad om hur ungdomar som slutat den obligatoriska särskolan men inte valt är sysfrivillig utbildning selsatta.

l kapitel 12 behandlas av en genomförandet generell av särskolan. Vi föreslår kommunalisering att överförandet av för särskolan huvudmannaskapet från till kommunerna bör ske landstingen successivt, och vara genomfört senast tre år efter riksdagens principbeslut om av primärkommunalisering särskolan, att staten som en bör avsätta 6 genomföranderesurs Mkr. att fördelas under en med treårsperiod, början budgetåret efter riksdagsbeslut om kommunalisering, att medlen erhålls ur genom omfördelning anslaget B 4. Stöd för av och utveckling skolväsendet, att huvudmännen också bör och ansvara för planera information och med av fortbildning anledning reformen.

l6

2 särskola

Dagens

2.1 Inledning

Som en introduktion för läsare som inte har ingående

om särskola, har särskolekommittén

kunskaper dagens

bedömt det som motiverat att en sammanfattande ge av särskolans och om särsko-

beskrivning personkrets

lans olika former.

*fr*

barn och som inte kan i

För ungdomar gå grundskolan och därför att de är psykiskt gymnasieskolan finns särskolan. Detsamma gäller utvecklingsstörda

även för som fått och bestående

personer betydande

av föran-

begåvningshandikapp på grund hjärnskada,

ledd av våld eller samt

yttre kroppslig sjukdom, personer med barndomspsykos.

lämnas till huvudmännen för kostnader

Statsbidrag

för löner åt skolledare och av lärare m.m. Budgetåret

1989/90 i lärarveckotimmar

utgick genomsnitt 8,3 per

elev exkl. i och svenska som

undervisning hemspråk

Det kan med motsvarande stats-

andraspråk. jämföras

för vilket är ca 2 lärarveckotim-

bidrag grundskolan,

mar per elev. i särskola är kostnadsfri för eleverna. De

Utbildning

skall ha till den skolmateriel som behövs för

tillgång

att Huvudmannen skall

tillgodogöra sig utbildning.

kostnadsfritt anordna om sådan behövs. Om

skolskjuts

elev behöver bo utanför det hemmet med anledegna av bestämmelserna i 4 §

ning skolgången gäller

Bestämmelserna

4punkten omsorgslagen (1985:568).

för yrkessärskolans elever är således än fördelaktigare bestämmelserna för elever i gymnasieskolan.

2.2 Huvudmannaskap

Särskolan ingår tillsammans med grundskolan, gymnasieskolan, specialskolan och sameskolan i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Landsting och i vissa fall kommuner är huvudmän för särskolan. Om inget annat bestämts är landstingets omsorgsnämnd lokal för särskolan. l kommun styrelse är Skolstyrelsen styrelse för särskolan. Särskolan har endast ansvar för elevernas utbildning. av vissa som t.ex. Behandling slag, sjukgymnastik, som ofta sker i skolan, ofta som på skoltid, utgår s.k. särskild omsorg enligt omsorgslagen (1985:568). Ansvaret för denna för eleven men viktiga frivilliga åvilar och omsorg visserligen landstinget omsorgsnämnden, men inte i sin egenskap av styrelse och huvudman för Särskolan, utan i av och egenskap styrelse huvudman för omsorgsverksamheten enligt omsorgslagen. Ledningen och/eller driften av särskolan kan överlåtas från till kommuner. landstinget Skollagen (1985:1100) innehåller bestämmelser om detta (6kap.).

2.3 Undervisningen

i Särskolan sker utifrån Undervisningen särskilda läroplaner. 1990 års för den läroplan obligatoriska särskolan (Lsä 90) beskriver särskolans fölundervisning på jande sätt:

Särskolans ordinarie är av undervisning specialpedagogisk karaktär. Därutöver behövs insatser. Dessa skallspeciella riktas till elever som har särskilt komplicerade inlärningssvårigheter eller känslomässiga störningar. Sådana insatser kan också gälla elever med eller elever tilläggshandikapp med svårigheter av mera tillfällig art. För att destillgodose

sa elevers särskilda behov av stimulans skall skopedagogisk lan tillse att personal med speciell kompetens finns tillgänglig för direkt stöd till den enskilde eleven samt för information och handledning till skolans personal. Så långt det är möjligt skall insatsernas utformning diskuteras med eleven och alltid med föräldrarna.

2.4 Personkretsen

2.4.1 utvecklingsstörda elever Psykiskt

elever indelas i Psykiskt utvecklingsstörda vanligtvis tre grupper *k lätt psykiskt utvecklingsstörda i måttligt psykiskt utvecklingsstörda *k gravt psykiskt utvecklingsstörda. För den närmare innebörden av ovanstående indelfinns en i 1973 års Läroning ingående beskrivning plan för särskolan (Lsä 73).

2.4.2 Elever med hjärnskador

Barn som från födelsen är normalbegåvade, men som senare råkat ut för sådana hjärnskador vilka skadat den intellektuella eller i en del fall sudutvecklingen dat bort delar av den, tillhör denna grupp. Orsak till sådana hjärnskador kan vara trafikolyckor, infektionsoch liknande. sjukdomar, förgiftningsskador Dessa barn hänförs till för utvecklingskategorierna störning beroende på deras förmåga, på samma sätt som de barn som fötts med psykisk utvecklingsstörning.

2.4.3 Elever med barndomspsykos

Med menas en djupgående personligbarndomspsykos med debut i före års ålder. Den hetsstörning regel sju tar i bland annat omfattande i

sig uttryck avvikelser

sociala och känslomässiga relationer samt svåra stör-

i Kombinationen ningar språkförmågan. barndomspsykos/psykisk utvecklingsstörning är inte Alla ovanlig. elever oavsett och som barndomspsykotiska begåvning inte kan i eller tillgodogöra sig undervisningen grundgymnasieskolan, skall tas emot inom särskolan.

2.4.4 Elever med tilläggshandikapp

Bland särskolans elever är syn-, hörsel-, rörelse- och kommunikationshandikapp vanliga liksom psykiska Det är inte heller att ett och samma särdrag. ovanligt barn har flera s.k. av tilläggshandikapp. Betydelsen goda för en rätt utformad individuell diagnosresurser utbildning och kan därför överskatträning knappast tas.

2.5 Skolplikten

Barn som tillhör personkretsen och som inte kan gå i grundskolan har särskild 3 3 skolplikt enligt kap. § Särskild normalt i särskoskollagen. skolplikt fullgörs lan. Barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada inte kan gå i särskolan skall tas emot i specialskolan. En del barn och som är ungdomar begåvningshandikappade kan genom vissa stödåtgärder klara skoli eller gång grundskolan gymnasieskolan. Särskild därför bara skolplikt gäller psykiskt utvecklingsstörda som inte kan gå i Det förutsätts att grundskolan. möjligheten att i först fullgöra vanlig skolplikt grundskola har och i vissa fall med insättande övervägts prövats av de stödåtgärder som över. grundskolan förfogar Det finns ingen definition av utentydig psykisk vecklingsstörning. Tvärtom i båbegagnas begreppet de och som en sammanfattanomsorgslagen skollagen de på flera tillstånd. benämning kan ibland vid be- Följaktligen svårigheter uppstå av Det vid bedömdömningen gränsfall. avgörande ning av vilken skolform eleven skall sin skolfullgöra gång i bör då vara dennes faktiska möjligheter att kla-

ra en i eller gymnasieskolan skolgång grundskolan med till elevens funktionsnivå vid hänsyn praktiska och med hänsyn till effekterna kunskapsinhämtande av stödinsatser från skolan i ett tidigare skede. Den särskilda vid utgången av skolplikten upphör vårterminen det kalenderår eleven 17 år. fyller

2.6 Fortsatt efter skolpliktens utbildning upphörande

har enligt 3 kap. Psykiskt utvecklingsstörda ungdomar 19 rätt till fortsatt sedan skol- § skollagen utbildning till 21 års ålder, i vissa fall till 23 års plikten upphört ålder. är Normalt sker fortsatt Utbildningen frivillig. inom särskolans Många utveckskolgång yrkesskola. får också fortsatt vid folkhöglingsstörda utbildning inom särvux och i fall inom skolor, några gymnasieskolor med särskilt stöd.

2.7 Utvecklingsnivåer

Eleverna i särskolan karaktäriseras av stora variationer i Detta beror ofta på specielutbildningsbehoven. la i form av s.k. vilka svårigheter tilläggshandikapp, också Därför är kravet

kräver speciella åtgärder. på

av efter elevs indianpassning undervisningen varje viduella nivå och särart inom olika och inlärningssärskilt stort. träningsområden har lärt oss att ut- Utvecklingspsykologisk forskning av och föreställningstyvecklingen förståndsprocesser sker i en bestämd som förenklat brukar per ordning indelas i tre etapper. Olika inlärningsformer är möjlide olika stadierna. ga på

l Begåvning och begåvningshandikapp” (ala

39/366, beskriver Gunnar Kylén detta och inde- 1981) lar eleverna i tre nivåer, A, B och C, som kort kan sammanfattas enligt följande:

Förståndsprocesser Funktionsnivå Föreställningshos utvecklings- typer störda

Förmåga till med- C att Förmåga vetna, systematiska läsa och förstå tankeoperationer skrivet språk

Förmåga att organi- B Förmåga att sera i rum och tid, tolka bildklass, serie och antal symboler

Förmåga till vissa B att Förmåga spontana handlingar tala och/eller förstå tal

Förmåga att uppleva, A Förmåga att minnas och jämföra, uppleva behov, känna igen, agera känslor konkret

Utvecklingsstörning är främst en avvikelse i fråga om utvecklandet av och förståndsföreställningstyper processer. Utvecklingsstörda utvecklas långsammare de nämnda stadierna och kan genom tidigare som vuxna kvarstanna på något av dem. Detta innebär, att de inom ramen för stadium hinner skaffa varje sig mer erfarenheter och kunnande än ett barn motpå svarande nivå, under att fostran och förutsättning undem med Det dervisning hjälper detta. är således fel att med barn och jämföra utvecklingsstörda vuxna använda som och begrepp utvecklingsålder liknande. En nivå A kan utvecklingsstörd på använda samma och

förståndsprocesser samma föreställningstyper som

ett barn på tidigt men har en utvecklingsstadium, längre tids erfarenhet och har då sin föreställfyllt ningsvärld med ett större, mer eller mindre användbart innehåll av konkreta och rörelseupplevelsemönster. En förblir utvecklingsstörd som på A-nivå även som vuxen kommer att utvecklas med av de erfarenhjälp heter som A-nivåns

bygger på förståndsprocesser och

föreställningstyper. En som stannar B-nivå utvecklingsstörd på som vuxen har i regel lämnat A-nivån vid 5-16 års ålder.

En som når till C-nivå som utvecklingsstörd upp vuxen har i lämnat A-nivån vid 2,5-5 års ålder regel och B-nivån vid 9-16 års ålder. En som utvecklas över C-nivån som vuxei. person är inte Allmän

(Ur

utvecklingsstörd. Lsä 73, del)

2.8 Särskolans former

2.8.1 Inledning

Särskolan är indelad i olika former med till hänsyn att eleverna hänförs till de olika utvecklingsnivåerna. Barn och i åldrarna 7-17 år och som tillhör ungdomar A- och B-nivåerna som i särskolans trägår regel ningsskola och i yrkesträning eller verksamhetsträning i den frivilliga yrkessärskolan mellan 17 och 21/23 års ålder. För elever C-nivå är motsvarande former på grundsärskola resp. yrkesutbildning.

2.8.2 Obligatoriska former av särskola

Den obligatoriska formen av Särskolan består av grundsärskola och träningsskola. Det som karaktäriserar eleverna i grundsärskolan är, förenklat uttryckt, att de kan lära sig läsa och skrioch med av dessa skaffa va, hjälp färdigheter sig nya Innehållet i nära kunskaper. undervisningen ligger men är individuellt avgrundskolans, inlärningstakten passad. Det är numera inte ovanligt att vissa elever får fullgöra sin särskilda som särskoleelever inskolplikt i hemortens Eleven och dividintegrerade grundskola. klassläraren får då som stöd av en lärare från regel särskolan. Grundsärskolan innehåller 10 årskurser indelade i låg-, mellan- och högstadium. i som liksom grund- Undervisningen träningsskolan, särskolan är 10-årig, är inriktad på social och träning intar praktiska färdigheter. Kommunikationsträning en framträdande plats. Som regel kan träningsskolans elever inte lära läsa och förstå skriven men sig text,

lär läsa ordbildmetoden. Behovet av många sig enligt individanpassad är stort i träundervisning mycket ningsskolan. Både och elever grundsärskolans träningsskolans omfattas av den särskilda skolplikten.

2.8.3 Frivilliga former av särskola

2.8.3.] Inledning

Särskolans elever har rätt till fortsatt i särskolgång skola tills de 21 år, i vissa fall 23 år. Som fyller regel den fortsatta skolgången i särskolans yrkesskofullgörs la. I vissa fall, som t.ex. av på grund långa sjukdomsunder barndomsåren, kan delar av den fortperioder i satta, frivilliga skolgången fullgöras grundsärskolan eller träningsskolan.

2.8.3.2 Yrkessärskola

Yrkessärskolan är som Beroende på tidiregel 4-årig. deltar eleverna i gare skolgång yrkesutbildning, yrkesträning eller verksamhetsträning. Yrkesutbildningen förbereder eleverna för arbete på den öppna arbetsmarknaden efter avslutad utbild- Kraven är alltså att eleverna skall kunning. höga på na klara de krav som ställs på en vanlig arbetsplats. De flesta eleverna utbildas vid landstingets yrkessärskolor, men några är i individintegrerade gymnasieskolans yrkesinriktade klasser. inom ett antal olika linjer, Yrkesutbildning erbjuds som oftast är spridda över landstingsområdet. Då saknas i kan lämplig utbildningslinje hemlandstinget ske vid skolenhet i annat yrkesutbildning landstingsområde. Yrkesträning är en form av för föreyrkessärskolan trädesvis elever från Särskolans Verkträningsskola. samheten till att eleven efter utbildningen skall syftar kunna klara inom Samhall (Samhällsföreanställning

eller den arbetsmarknaden med lönebitag) på öppna omfattar sådrag samt på dagcenter. Undervisningen väl social träning som arbetsträning. Verksamhetsträning är en form av yrkessärskolan avsedd elever och

som är för på tidig utvecklingsnivå

som i särskolans Verksamtidigare gått träningsskola. till att förbereda eleven för verkheten syftar daglig samhet vid t.ex. som vuxen, och omfattar dagcenter t.ex. i att arbeta verksamhetsträträning längre pass, av olika och social träning. Elening slag naturligtvis verna har ofta och behöver särskilt tilläggshandikapp stöd eller behandling under skoldagen. Den och särskolan omfattade obligatoriska frivilliga läsåret 1989/90 11 306 elever, vilket motsvarade % av i den övriga ungdomssko- 0,95 elevpopulationen lan det läsåret.

2.8.3.3 Särskola vuxna utvecklingsstörda för

beslöt vid 1987/88 års riksmöte (prop. Riksdagen UbU rskr. att försöksverksamhe- 1987/882113, 33, 323) ten med för psykiskt utvecklingsstörvuxenutbildning och från och med den 1 1988 da skulle upphöra juli med en vuxenutersättas reguljär kompetensinriktad bildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux). vänder till vuxna över 21 år som Utbildningen sig behöver nivå. utbildning på grundsärskolans Kurserna är framför allt avsedda för dem som inte i motsvarande i skolan, men förut deltagit utbildning för dem som fått intressen, motivaäven nya nyväckt tion eller behöver en för yrkesutövning. grund kommitté - Särvuxtillsatte 1988 en Regeringen - i betänkandet Vidkommittén som (SOU 1990:11) en gad vuxenutbildning för utvecklingsstörda föreslagit den krets som vidgning av psykiskt utvecklingsstörda ha till bl.a. viss bör tillgång vuxenutbildning, genom behand-

utbildning på träningsskolenivå. Regeringen

lar i Växa med kunfrågan propositionen (1990/91:85) - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. skaper

Som av framgår beskrivningen är särskolan en skolform där alla elever kräver insatser och speciella kunskaper från samhällets sida. l det beskrivs följande detta mer ingående. För information ytterligare hänvisas till följande tabeller:

Tabell 1: Särskolans elever i förhållande till folkmängd och ungdomsskolans elevpopulation.

Tabell 2: Elevernas former fördelning på av särskola, samt individintegrering.

Tabell 7: Elevernas fördelning på särskolans olika former.

Tabell 8: Förekomsten av hos tilläggshandikapp särskolans elever.

-

3 Huvudmannaskap bakgrund

-

nuläge

3.1 Inledning

Särskolekommittén har i sitt arbete från det utgått peoch elevsociala och det är med dagogiska perspektivet den utgångspunkten man skall betrakta huvudmannavår är en skapet. Enligt mening huvudmannaskapsförett i en som pågått under ändring logiskt steg process ett antal år. En process som stegvis har försvagat banden mellan särskolan och landstingens vårdorganisation som banden mellan särskolan och komsamtidigt munernas successivt har stärkts. Övriga ungdomsskola I avsnitt skall vi försöka att beskriva denna följande process. Utgångspunkt är de olika utredningar och beslut samt den debatt som under de senaste decennierna i varierande har berört särskolan. Den som grad önskar att i denna ytterligare fördjupa sig utveckling hänvisas till käll- och i slutet litteraturförteckningen av detta betänkande.

3.2 Begreppet huvudmannaskap

En för att diskutera huvudutgångspunkt begreppet är direktiven till mannaskap huvudmannautredningen (SOU 1968:63). Där konstaterades att huvudmannafått sin inom skapsbegreppet viktigaste användning stats- och förvaltningsrätten. l direktiven förutsattes att huvudmannabegreppet på skolans område var att huvudmannen har anskap svar för verksamhetens och planering, organisation samt har det ekonomiska ansvaret för verksamhetens

fortgång. Huvudmannen äger undervisningsanstalterna och är anställd hos denne. Huvudmannapersonalen skap kan som regel utövas av den som äger eller förfogar över erforderliga ekonomiska resurser. Staten och kommunerna har var för och sig beskattningsrätt, kan således dessa uppfylla förutsättningar.

3.3 Tiden före 1949

av barn med Undervisning psykisk utvecklingsstörning startade under 1860-talet i form av filantropisk verksamhet, men redan under det följande decenniet böri denna verksamhet. jade landstingen engagera sig Under 1875-1915 skaffade alla perioden sig landsting egna särskoleinternat eller del i sådana. Att skolan fick form av internat berodde bl.a. att på det inte fanns för att kommunikationsmöjligheter transportera barnen mellan hem och skola. Det fanns också ett annat skäl - ofta - att bortglömt nämligen skolan i nästan fall sina elever samtliga rekryterade från socialt hem, som inte kunde barsvaga erbjuda nen önskvärd omvårdnad. På annat sätt kan man inte förklara varför det inte anordnades för undervisning hemmaboende elever. Ett Norrköundantag utgjorde ping som redan år 1900 påbörjade s.k. externatunder- Alla andra större städer sina utvisning. placerade vecklingsstörda barn på internat. Malmö stad hade t.ex. egen internatskola, medan Stockholm sände sina elever till den av för sinnesslöa barns vår- Föreningen dande anordnade internatskolan på Slagsta. Det anstaltsväsende som under slutet byggdes upp av 1800-talet och av 1900-talet kom att början prägla särskolan under hela dess första sekel. Det var först under som man inrätta exterefterkrigstiden började natskolor, men ända fram till 1967 års omsorgslag dominerade olika former av internatundervisning. Med början år 1946 arbetade två Den utredningar. ena, 1946 års skolkommission, 1948 i sitt presenterade betänkande till för (SOU 1948:27) förslag riktlinjer det svenska skolväsendets Detta betänkanutveckling.

de och den (1950:70) innebar följande propositionen till de stora reformerna i första hand den början på obligatoriska skolans område. Syftet var en genomgrivilken innebar ett avskaffande av pande förändring, parallellskolesystemet och vidgade för alla möjligheter elever att få en likvärdig utbildning. Mer i skymundan diskuterades vid denna tid huför särskolan. Det betraktades inte vudmannaskapet som en intressant och diskussionerprincipiellt fråga, na som hade en fördes inom rautpräglad vårdprofil men för 1946 års som lade sinnesslövårdsutredning fram ett betänkande 1949:11), med förslag till (SOU om vård och av sinnesslöa. lag undervisning Lagföromfattade såväl de s.k. bildbara som de slaget ”obildbara” i alla åldrar. Banden mellan vård och undervisning markerades tydligt. l-Iuvudmannaskapet skulle enligt förslaget delas, så att och de städerna skulle landstingen landstingsfria vara huvudmän för all vård och av de undervisning sinnesslöa, medan tyngre vårdfall och s.k. obildbara även i skulle vistas på anstalter med fortsättningen huvudman. statlig

3.4 Tiden 1950-1970

3.4.1 1951 års sinnesslövårdsutredning

Denna vidare på 1946 års utredutredning byggde och var detsamma, vilket innebar ning, perspektivet en stark mellan vård och Bekoppling undervisning. träffande huvudmannaskapet lämnades samma förslag som den tidigare utredningen hade gjort. Uttryckssättet beträffande särskolan av en konserveranpräglades de vårdfilosofi och konstaterade att utredningen hade ”en omfattande skol- och anstaltsorlandstingen och att det ”hos många landsting torde ha ganisation” samlats värdefulla erfarenheter på detta undervisoch vårdområde”. publinings- Utredningens förslag cerades i en stencilerad 1952. upplaga

3.4.2 1954 års om och vård av lag undervisning vissa psykiskt efterblivna

1952 års ett förarbete till 1954 års förslag utgjorde lag (1954:483). Den folkskolan och försöksobligatoriska skolan i landet omfattade alla elever som kunde i gå dessa skolformer. De eleverna gravt utvecklingsstörda med var emellertid fortfarande utetilläggshandikapp från innebar stängda reguljär undervisning. Lagen emellertid en förbättrad skolsituation för de psykiskt utvecklingsstörda eleverna utan l tilläggshandikapp. propositionen (1954:26) med till om underförslag lag visning och vård av vissa efterblivna psykiskt föreslogs bl.a. att skulle svara för att de eflandstingen psykiskt terblivna inom erhöll landstingsområdet undervisning och vård. omfatta åldrarna 7-21 Skolplikten föreslogs år, med att i vissa fall kunna till möjlighet förlängas 23 års ålder. Detta fast i beslut och i slogs riksdagens den nya lagen. 1954 års kan trots sin av allas rätt lag inskränkning till betraktas som ett framåt undervisning steg genom att den för stora elever lade grupper utvecklingsstörda fast en och en rätt till skolplikt undervisning.

3.4.3 1961 års mentalsjukvårdsberedning

Från olika håll krävdes i motion till att riksdagen landstingen skulle ta ett större ansvar för fall tunga och inte skriva ut till anstalt slutgiltigt personer statlig för och vård. Mot den undervisning bakgrunden begärde riksdagen en översyn av om lagen undervisning och vård av vissa efterblivna. psykiskt Regeringen gav uppdraget till 1961 års mentalsjukvårdsberedning. Uppdraget överfördes senare på en särskild sakkunnig som överlämnade betänkandet Omsor- (SOU 1966:9) ger om psykiskt utvecklingshämmade. En grundval för detta var den huutredningsarbete vudmannaskapsreform på mentalvårdens område som hade beslutats av 1963 års i av riksdag anledning regeringens proposition 1963:171. Enligt detta beslut skul-

le fr.0.m. den 1 1967 överta ansvalandstingen januari ret för den och vård av efterundervisning psykiskt blivna, som staten genom tidigare beslut och sedvänja svarade för. och vård av ut- Undervisning psykiskt med svåra vecklingsstörda tilläggshandikapp undantogs emellertid. Dessa skulle även i fortsättningen hänvisas till de statliga specialskolorna. l den samlade diskussion som förts dels i anledning av dels inom ramen för den särskilregeringsförslaget, de utredarens arbete, blev särskolan som skolform alltmer tydlig. Den att en särskild om sakkunnige konstaterade, lag psykiskt behövdes och att utvecklingsstörda alltjämt huvudmannaskapsreformen det att en gjorde naturligt sådan blev alla lag tillämplig på utvecklingsstörda. Landstingen skulle vara att för dem alskyldiga sörja la. Särskolplikt skulle gälla för alla grupper psykiskt för vilka särskild särskolundervisutvecklingsstörda med till deras kunde ning hänsyn utveckling anordnas, oavsett var de för tillfället vistades. Utredaren hänvisade till i vilken det föreproposition 1963:171, slagits att staten, i likhet med vad fallet var för motsvarande skulle för normalbegåvade elever, ansvara av blinda och döva barn med undervisningen psykisk l hade uttalats att utvecklingsstörning. propositionen det var och att i sammanföra rimligt riktigt princip ansvaret för all och vård av efundervisning psykiskt terblivna under en och samma huvudman och att landstingen därvid skulle närmast till hands för ligga uppgiften. Trots att av ett utredningsarbetet präglades nytänkande markerades även i detta sammanhang kopplingen till sjukvården l mycket tydligt. propositionen konstaterades ”att och vården av undervisningen psykiskt efterblivna är av natur” visserligen särpräglad men att den kunde betraktas som en del av den hälso- och som och sjukvård, ombesörjdes av samhället som till sin del sköttes av huvudsakliga landstingen. Man för trettio år ansåg knappt sedan, att det, enligt den sjukvårdspolitiska som då rådde, inte uppfattning var ”att ha olika i försvarligt organisation för princip

ett och samma klientel. Att detta sätt diskutera på elever med somatiska åkommor eller fysiska handii det allmänna skolväsendet hade knappast varit kapp möjligt. Vid en då den för grundtidpunkt nya läroplanen skolan, 62, på en bred politisk kompro- Lgr grundad hade varit i bruk under år diskuterades miss, några särskolan fortfarande, om än mindre uttalat, i något vårdtermer. blir emellertid alltmer i så Särskolfrågorna tydliga måtto att det i betänkandet SOU 1966:9 görs en jämförelse mellan andra länder, där man har en differenmellan en mer teoretisk särskola och en särtiering skola med ökade praktiska undervisningsmoment av Utredaren ansåg att en liknande träningskaraktär. skulle vara att föredra i vårt land. Detta uppdelning skulle ge alla psykiskt utvecklingshämmade samma rätt till den som utvecklingsbefrämjande utbildning, de kunde Särskolan för de skolpliktitillgodogöra sig. åldern från 7 till 16 år borde i enlighet ga i omkring därmed delas i två skolformer, dels särskolans grundskola, avsedd för teoretisk dels särskolans utbildning, avsedd att ersätta de klasserna träningsskola, praktiska och Dessa tankegångar sysselsättningsavdelningarna. och internationella jämförelser utgjorde grunden för de delar av 1967 års som avsåg särskolan. omsorgslag

3.4.4 1967 års omsorgslag

1967 års innebar stora och omsorgslag betydelsefulla för de barnen förändringar psykiskt utvecklingsstörda och och för särskolan. Först den ungdomarna genom fick alla, utan avseende skolrätt och på handikapp, Det är kanske den reform som haft störst skolplikt. för under tiden betydelse normaliseringssträvandena därefter. Lagen innebar nära nog en fördubbling av särskolans elevantal fr.o.m. läsåret 1968/69 och var en starkt orsak till att särskolan sökte samverpådrivande kan med för att lösa bristen på skollokagrundskolan ler. De erfarenheterna av denna samverkan acgoda

celererade till den nästan inutvecklingen fullständiga av skollokalerna som nu råder och har i hög tegrering ökat om och förståelsen för de grad kunskapen psykiskt utvecklingsstörda eleverna hos barn och ungdomar i och hos av grund- gymnasieskolan, skolpersonal alla och hos samhället i allmänhet. I ett kategorier bredare historiskt framstår 1967 års omperspektiv sorgslag som ett stort steg på vägen mot ett närmande av Särskolan till den övriga ungdomsskolan.

3.5 Skolan, Staten och

Utredningen

Kommunerna

Hösten 1972, dvs. tre år efter det att grundskolan hade fått sin andra läroplan (Lgr 69) och året innan särskolan fick sin första läroplan (Lsä 73), påbörjade utom Skolan, Staten och Kommunerna redningen (SSK-utredningen) sitt arbete. Särskolan diskuterades här i ett och sammanpedagogiskt skolorganisatoriskt hang. skulle, sina direktiv, utreda SSK-utredningen enligt mellan stat och kommun i ansvarsfördelningen fråga om grundskolan och m.m. l gymnasieskolan tilläggsdirektiv hösten 1974 konstaterades, att strävandena på skolområdet mot en ökad av handigick integration barn i det allmänna skolväsendet, ett kappade uttryck för kommunernas vidgade ansvar för samtliga barns och innefattaungdomars skolgång. Tilläggsdirektiven de visserligen endast specialskolan, men utredningen fann sådana nära samband mellan särspecialskolan, skolan och grundskolan att den fann skäl att på av ett föra en grundval analysarbete principdiskussion för den del av den som inte hade obligatoriska skolan, kommunerna som huvudmän. l sitt betänkande (SOU 1975:6) Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan en av huvudgjorde utredningen genomgång fr.o.m. 1946 och 1951 års mannaskapsdiskussionerna sinnesslövårdsutredningar. Genom 1970-talets stora kommunreform hade det kommuner med ett som skapats befolkningsunderlag,

2-11-0200

i större än särskoleutsträckning tidigare möjliggjorde En av kommuner haundervisning. fjärdedel samtliga de mindre än 10000 invånare och 60 hade procent mindre än 20 000. Vid detta tillfälle fanns det någon form av i ca hälften av landets särskoleundervisning kommuner, och någon av kommupåtaglig utökning ner med särskola var inte att vänta. Utredningen framhöll emellertid att det från demokratisk synpunkt vore önskvärt att verksamhetsområdet för en kommunal verksamhet sammanföll med kommunen. Endast då skulle de som var berörda av verksamheten få lika inom den kommunala inflytande på den, kompetensens ram. menade, att Utredningen landstingskommunen från denna som huvudman för särskolesynpunkt undervisningen hade ett försteg, eftersom olika särskolformer - med av och viss undantag specialsärskola - kunde ordnas inom yrkesutbildning varje landsting. Utredningen ansåg att en övergång till kommunalt huvudmannaskap skulle nödvändiggöra en interkommunal samverkan i betydligt större utsträckning än vad fallet var vid ett huvudmanlandstingskommunalt naskap. skulle det administrativa dubbelar- Samtidigt betet, i den kommunala genom lokalintegration ungdomsskolan, försvinna. att sär- Utredningen påpekade, skolan skall enskild elev kunskage varje färdigheter, per och optimal i den omfattpersonlighetsutveckling ning eleven kan tillgodogöra sig detta genom den speciellt Särskolan skulle därupplagda undervisningen. igenom i realiteten som en uppfattas specialundervispå grundskolenivå. från denna undervisning Steget ning till den grundskoleundervisning med omfattande inslag av specialundervisning, och som riktade till sig svagpresterande elever, var inte stort. Det fanns alltså ett naturligt samband mellan grundskola och särskola. Det är bland annat det förhållandet som till inspirerat och som underlättat strävandena till Med integrering. den utgångspunkten att det ansåg SSK-utredningen dubbla var en behuvudmannaskapet organisatorisk lastning. Utredningen ansåg, att ett gemensamt huvudborde kunna förstärka såmannaskap samhörigheten väl som socialt. pedagogiskt

Ett samlat för det huvudmannaskap obligatoriska skolväsendet skulle, enligt SSK-utredningens uppfattkunna förenkla och underlätta ning, skolplaneringen, i som en sådan skulle synnerhet förändring bygga på en i det allmänna skolvälångtgående lokalintegration sendet. påpekade vidare att det pågick ett SSK-utredningen delvis i och parallellt utvecklingsarbete grundskola särskola. En engemensam pedagogisk ledning borde, kunna underlätta av ligt utredningens mening, utbytet erfarenheter inom olika sektorer av det obligatoriska skolväsendet. Det konstaterades vidare att det beträffande utredning och inskrivningsprocedur fanns betydande skillnader mellan placering i särskola och uttagning till i talade för specialundervisning grundskola. Mycket att man här borde ha så likartade regler som möjligt. Med ett kommunalt skulle hela huvudmannaskap den skolan komma under en obligatoriska gemensam skolstyrelse, en gemensam Skolförvaltning och en gemensam skolchef. Därmed skulle man få den samordav för särskola och som ning ledningen grundskola, till, men som inte utomsorgslagen öppnat möjlighet nyttjats. Som en följd av ett gemensamt huvudmannaskulle samtliga lärare i den skolan skap obligatoriska bli anställda hos samma huvudman och i den dagliga skolverksamheten bli underställda en gemensam peda- Till detta skulle komma en gogisk ledning. gemensam elevvårdsverksamhet, för elegemensamt deltagande verna i aktiviteter skola-fritid och en av samordning de båda skolsystemens skolskjutsverksamhet. Det konstaterades, att särskolchefer och rektorer inom särskoleväsendet i var betydande omfattning uppav administrativa Den tid de fick tagna uppgifter. över till var pedagogiskt utvecklingsarbete begränsad. borde det i vilka former Enligt utredningen övervägas sakkunskap på detta område kunde tryggas vid ett gemensamt kommunalt huvudmannaskap. var en som till skillnad SSK-utredningen utredning, från de behandlade Särskolan utifrån ett tidigare, pedagogiskt, elevvårdsmässigt och skolorganisâtoriskt

perspektiv utan att diskutera särskolans och samtidigt elevernas anknytning till i första hand övriga omsorgsformer. Utredningens och tankeförtjänstfulla analys kom inte att direkt till för gångar läggas grund något förslag på särskolområdet, men en utgjorde bas, på vilken kunde arbeta vidare. omsorgskommittén kan särskolekommittén konsta- Sammanfattningsvis tera att och be- SSK-utredningens ställningstaganden väl i med vad som nu dömningar ligger linje förelagts särskolekommittén i dess direktiv.

3.6 Omsorgskommittén

Regeringen tillkallade 1977 en ny kommitté med uppdrag att utreda frågorna om för utomsorger psykiskt barn och vecklingsstörda, psykotiska flerhandikappade. I direktiven framhölls att haft en omsorgslagen grundläggande betydelse för utbyggnaden av samhällets insatser för de Det kunde emelutvecklingsstörda. lertid inte uteslutas att karaktär av för en lagens särlag viss grupp hade utgjort ett hi-nder för att integrera denna Kommittén fick därför i att grupp. uppdrag pröva om och hur skulle utvecklingsstördas trygghet kunna upprätthållas och förstärkas om man minskade antalet särbestämmelser. Direktiven framhöll vidare att detta synsätt borde prägla kommitténs om huvudmannaskabedömningar för l det fall kommittén pet omsorgsverksamheten. skulle föreslå detta område, borde såförändringar på dana innebära förbättrade insatser för de förändringar utvecklingsstörda. Det betonades att de psykotiska barnen inte var föremål för tillfredsställande omsorger. Detta berodde sannolikt på osäkerhet både om orsaker och om barnens vård, behandhandikappets och Kommittén därför ling undervisning. uppmanades att inleda arbetet med att dessa barns situakartlägga tion och utreda deras behov av stöd. I en

promemoria (DsS 1978:9) Rapport om omsor-

ger om psykiskt utvecklingsstörda, som skulle utgöra ett för en allmän debatt om hur framtida underlag

omsorger om psykiskt utvecklingsstörda borde utformas, förde kommitténen mer allmän diskussion om Promemorian skulle inte ses som en total omsorgerna. kartläggning, utan det materialet skulle presenterade utgöra en för en kritisk grund värdering. Huvudmannaskapsfrågan blev föremål för en grundi en

(DsS

1979:10) Unligare genomgång promemoria av i dervisning psykiskt utvecklingsstörda. Förslagen denna överensstämde promemoria på väsentliga punkter med de och som förslag ställningstaganden i kommitténs i betänkandet gjordes slutliga förslag (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade. Kommittén skulle sina direktiv enligt pröva frågan om för undervisningen. Debatten huvudmannaskapet hade rört frågan om att flytta huvudmannaskapet från landstingen till kommunerna. Det bedömdes som viktigt att nyansera diskussionen och en analys av begreppet huvudgöra noggrannare man och de villkor som är med ett huförknippade vudmannaskap. Med i utgångspunkt omsorgslagens initialstadgande och 1 § skollagen ”den genom samhällets försorg bedrivna ville kommittén slå fast, att undervisningen”, samhället eller det allmänna har det grundläggande ansvaret för alla barns och undervisning. ungdomars Kommittén konstaterade att tre olika huvudmän staten, och primärkommunerlandstingskommunerna na - svarade för denna Kommittén meundervisning. nade emellertid att denna fördelning av uppgifter inom svenskt skolväsen inte var en gång för alla gioch att till kommunerna inte var toven, delegationen tal. Sålunda hade staten behållit det överuttryckligen gripande ansvaret för skolans mål och innehåll. Statsmakterna bestämde med andra ord i skolpolitiken landet. Häri låg att staten var för att landet ansvarig hade ett och en likvärdig utbildenhetligt skolsystem ningsstandard. ställde krav på en hu- Omsorgskommittén följande vudman för Särskolan.

A Huvudmannen skall ha förutsättningar att klara uppgiften. Det innebär att ha tillgång till erforderliga resurser för verk-

samheten, dvs. personella, lokalmässiga, materiella och organisatoriska. Det innebär också att frågan om hur finansiering av resurserna skall ske måste vara löst.

k Resurserna skall täcka dagens behov men också ge förutsättningar för utveckling. Det innebär att resurserna skall vara så kvantitativt tilltagna att alla som är i behov av dem skall få del av dem. Det innebär också att framtida utveckling skall kunna ske med bibehållande av samma princip om täckande service till alla som behöver.

*k Resurserna skall erbjudas i för individen acceptabla former, skall vara anpassade till individuella behov och ge förutsättningar för så normalt liv som möjligt. Servicen måste därför både vara adekvat och lättillgänglig.

Kommittén stannade för att föreslå ett kommunalt för särskolan. Motivet för kommithuvudmannaskap téns var en ställningstagande grundläggande integrationstanke. Kommunerna hade sedan varit hulänge vudmän för den allmänna av undervisningen barn, ungdomar och vuxna. Ett skäl för kommitténs tungt vägande ställningstagande i var den omfattande huvudmannaskapsfrågan och som förekommit. Ett permanenta segregering kommunalt för särskolan skulle huvudmannaskap kunna underlätta övergången mellan i första hand särskola och grundskola. Detta var både formellt och men förekom i praktiskt möjligt mycket ringa grad. Det skulle vidare innebära att de utvecklingsstörda eleverna skulle komma in i kommunens planeringsunderlag. Detta skulle i sin tur innebära att barnens möjatt i skola skulle ligheter gå vanlig, närbelägen öka. Kommittén menade vidare, att ett från överflyttande landsting till kommuner också skulle ha administrativa fördelar som skulle berörda elever. Ett påverka samlat skulle därför minska huvudmannaskapsansvar behovet av och speciella särskiljande arrangemang, något som borde vara ett i rätt för att steg riktning uppnå normalare villkor för de handikappade. När omsorgskommittén sina och förgjorde analyser beredde sina ställningstaganden hade den andra läroför fullt ut tillämplanen grundskolan (Lgr 69) börjat pas på alla tre stadierna. pågick inom skol- Samtidigt

Överstyrelsen ett arbete med en ny läroplan, grundat dels erfarenheter av 69 i dels på Lgr skolvardagen, på regeringens principförslag (prop. 1975/76:39) med av huvudbetänkande anledning SIA-utredningens (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö. Utvecklingen inom grundskolan hade lett till en minskad andel specialundervisning i form av specialklasser. Resurserna för den samordnade specialunderhade blivit mer det ändrade visningen rörliga genom för som tillstatsbidragssystem grundskolan, började fr.o.m. redovisningsåret 1978/79. lämpas Omsorgskommittén fann att denna av förändring grundskolans spevar avslutad, men att den cialundervisning ingalunda pågående processen öppnade möjligheter för en ökad samverkan mellan och särskolan samt att grundskolan det reformarbetet i i pågående grundskolan hög grad berörde särskolan. Man menade att särskolan måste finnas med i den allmänna skolans reformering. Med den menade kommittén, att skilda utgångspunkten huvudmän för och särskolan hade en grundskolan klart hämmande effekt på möjligheten att föra integreringen vidare. den elevens roll i ett Synen på utvecklingsstörda alltmer med allt band integrerat skolsystem svagare till vården också för kommitténs utgjorde grundvalen om överförandet av särförskolan till förslag primärkommunal huvudman. Kommittén betonade därmed att den ville driva den från på pågående utvecklingen lokalintegrerad till individuellt undervisintegrerad Kommittén ifrån att individuell ning. utgick integrering på sikt skulle komma att öka, eftersom den både tillgodosåg barnens behov och sammanföll med föräldrarnas önskemål. naturliga Kommittén ansåg att behovet av särskoleklasser skulle komma att urholkas, men gjorde samtidigt den att en särskild för utbedömningen, klassorganisation skulle vara under tid vecklingsstörda nödvändig lång framåt. Diskussionerna i påverkades omsorgskommittén också av beslut om den nya socialtjänstlagen (1980:620) vilken tillämpas fr.o.m. den l januari 1982

SOU 1991:3O och som tilldelar kommunerna ett lagfäst primäransvar för de människor som vistas inom kommun. resp. Kommunerna skall alltså svara för dessa människors grundtrygghet. från kommunernas ansvar för undervis- Undantagna ning är och landstingskommunal gymnasial utbildning i högskoleutbildning, folkhögskola, undervisningen statlig specialskola, landstingskommunal särskola, sameskola och statens skolor för vuxna. Omsorgskommittén prövade förutsättningarna för att inlemma särskolan i det allmänna skolväsendet och förutsatte att de skulle bibestatliga driftbidragen hållas i existerande En för omfattning. förutsättning en samverkan skulle vara en bättre organisatorisk överensstämmelse mellan för särstatsbidragssystemen skolan, och Kommittén grundskolan gymnasieskolan. satte som villkor att för särskolan skulle statsbidragen baseras existerande normer för och på klass, grupp enskild undervisning. Omsorgskommittén pekade på tre alavslutningsvis ternativa vägar att mot en förändrad av gå ledning särskolan. l. behåller men Landstingen huvudmannaskapet överlämnar av särskolan till den komledningen munala skolstyrelsen. 2. baserad avtal mellan Integration på landstinget som huvudman och kommun. 3. Överförande av huvudmannaskapet till kommunerna. Vid en samlad stannade kommittén för bedömning att föreslå att särskolan skulle föras in under kommunalt huvudmannaskap.

3.7 Omsorgsberedningen

År 1983 hade under tre år arbetat efter grundskolan sin Denna var nya läroplan (Lgr 80). läroplan grundad dels erfarenheter från tankepå Lgr 69, dels på gångar från om Skolans Inre Arbete utredningen Dessa en ökad samver- (SIA). tankegångar byggde på

kan mellan skolan och kommunernas i övriga organ, första hand fritidsverksamheten. Fem år hade tidigare fått ett och friare ockgrundskolan nytt resurssystem, så detta en av av följd förslag avgivna SlA-utredningen. Särskolan stod på sidan om denna utveckling och först i slutet av år 1983, dvs. cirka två och ett halvt år efter det att omsorgskommittén hade avgivit sitt slut- betänkande, tillkallade regeringen en arbetsgrupp omsorgsberedningen - för ett fortsatt beredningsarbete med anledning av betänkandet. Bakgrunden var en i En splittrad remissopinion huvudmannaskapsfrågan. bland remissinstanserna hade motsatt majoritet sig omsorgskommitténs förslag om att inlemma särskolan i det allmänna skolväsendet. Den inte att komansåg mittén hade lämnat för att ett ändfullgoda garantier rat skulle medföra för huvudmannaskap förbättringar de Däremot var remissinpsykiskt utvecklingsstörda. stanserna till ett närmande mellan särskolan positiva och ungdomsskolan genom att särskolan författningsi remissinstanser mässigt reglerades skollagen. Några motsatte en av den sammanhållna särsig uppdelning skolan, som skulle innebära att särförskolan sammanfördes med den kommunala förskolan under gemensam huvudman. fortsatt Omsorgsberedningen föreslog landstingskommunalt huvudmannaskap och att regler för särskolan skulle införas i skollagen. Beredningen pekade 1967 års vilken skulpå omsorgslag, enligt landstingen le bereda som var bosatta psykiskt utvecklingsstörda inom landstingsområdena undervisning, vård och omi den mån icke annan om sorger någon drog försorg dem. Man pekade på handikappolitiken som hade som mål att i så stor som utsträckning möjligt integrera de handikappade eleverna i samhällsgemenskapen och att detta hade medfört att i allt större landstingen försökte särskoleundervisning i utsträckning förlägga kommunernas skolor. mot att kom- Utvecklingen gick munerna fick fler inom uppgifter omsorgsverksamheten. ansåg att en successiv huvudmanna- Beredningen

var att föredra, om en sådan förändskapsförändring skulle gå smidigt. ring var inte beredd att föreslå ett Omsorgsberedningen men fann det att förändrat huvudmannaskap naturligt för särskolan skulle bli föremål huvudmannaskapet för en vid ett senare tillfälle. förnyad prövning med till om I propositionen (1984/85:176) förslag lag om m.fl. särskilda omsorger psykiskt utvecklingsstörda bl.a. att skulle behålla ansvaret föreslogs landstingen för den särskolan samt att särförskolan skulegentliga le föras över till primärkommunalt huvudmannaskap. Vidare att det i skollagen skulle föras in en föreslogs bestämmelse som skulle det möjligt för landstinggöra en att avtal föra över särskolan till kommunergenom na. Som skäl för oförändrat huvudmannaskap anfördes att den särskolan i stor utsträckning samveregentliga kade med det allmänna skolväsendet. Behovet av pe-

och andra förstärkningsåtgärder tillgodosågs

dagogiska med ett landstingskommunalt bäst, enligt förslaget, Det blev då möjligt att skapa en huvudmannaskap. successiv från till kommuner övergång landstingen genom avtal, i vilka man överlät ansvaret för särskolan. beslöt i med förslag Riksdagen enlighet regeringens

(SoU

1984/85:27, rskr. 386).

3.8 Det aktuella

läget

Vi har 1967 års vilken tidigare pekat på omsorgslag, till för öppnade vägen särskoleundervisning nya grupelever med per psykiskt utvecklingsstörda tilläggshan- Den kan betraktas som en i särskodikapp. milstolpe lans Ännu ett i och utveckling. betydelsefullt steg togs med att särskolan överfördes från omsorgslagstiftningtill l detta större kan en skollagen. något perspektiv betraktas som en mellan omsorgsberedningen parentes mer långtgående integrationsföromsorgskommitténs slag och förarbetena till 1985 års skollag (1985:1100). I med beslut (prop. 1985/86:l0, enlighet riksdagens UbU6, rskr. fr.o.m. den 1 juli 1986 skol- 39) regleras

plikten och för utveckskolundervisningen psykiskt lingsstörda barn och ungdomar i skollagen, och utbildningen för dessa elever överfördes till utbildningssakområde. departementets har beslutat rskr. i Riksdagen (1988/89:UbU7, 95) enlighet med om skolans utpropositionen (l988/89z4) veckling och styrning, vari betonas kommunens övergripande och samlade ansvar för att de nationella målen för skolverksamheten Häri bör förverkligas. enligt särskolekommitténs uppfattning även utbildningen för de psykiskt eleverna innefattas. utvecklingsstörda har också med av Riksdagen anledning propositionen 1989/90:41 rskr. beslutat om avveck- (UbU9, 58) av den av som lärare ling statliga regleringen tjänster och skolledare m.fl. vid bl.a. särskolan. Vidare har 6 2 § ändrats kap. skollagen (1985:1100) efter av och beslut av förslag regeringen riksdagen (prop. 1989/90:l32, SoU 25, rskr. 315, SFS 1990:495). Härigenom underlättas ekonomiska transaktioner mellan och och mellandstingskommun primärkommun lan inom en Beprimärkommuner landstingskommun. slutet innebär, att om en överlåtit landstingskommun särskolan till en kommun som ingår i landstingskomfår också lämna ekonomunen, landstingskommunen miskt bidrag till kommunen. Har en överlåtelse skett till inom en samtliga primärkommuner landstingskommun, får kommunerna lämna ekonomiskt till bidrag varandra, om det behövs för melkostnadsutjämning lan dem. Detta beslut kommer att underlätta en successiv överföring av för särskolan huvudmannaskapet från till kommunerna. landstingen l december 1990 beslutade rskr. riksdagen (UbU4, 76) med av 1990/9l:l8 om ananledning proposition svaret för skolan om en långtgående decentralisering på skolans område. Särskolan omfattas av de principiella resonemangen, men omfattas inte av vissa sakbeslut, bl.a. beslut om Sålunda har statsbidragssystem. beslut fattats om ett helt och friare nytt statsbidragssystem i form av ett finansiellt stöd till kommunerna som ett för det skolväsendet sektorsbidrag offentliga för barn, och dvs. kommunernas ungdom vuxna,

och vuxenundervisning. grundskola, gymnasieskola Detta sektorsbidrag har olika beräkningsgrunder som inkluderar till skolledning, till hemdagens statsbidrag och till i svenska språksundervisning undervisning som Dessa är delområden som till och andraspråk. med läsåret 1990/91 i olika har varit föremål för grad Kommunerna får nu sitt statlig reglering. organisera skolväsende friare än Staten betydligt tidigare. anger strikta kvalitetsramar och betonar rättsäkerheten för skolans brukare, men inte verksamheten detaljreglerar ekonomisk och administrativ styrning. genom särskolekommitténs skulle inte Enligt bedömning särskolans elever och personal förlora på att anknytas till ett sådant om för en system, förutsättningar skapas bibehållen och förbättrad för de undervisning psykiskt utvecklingsstörda eleverna. För särskoleelever i ålder innebär gymnasial regemed ringens 1990/91:85 Växa kunskaper proposition om gymnasieskolan i vuxenutbildningen en förändring. I som betonar att framtidens propositionen visserligen skall vara en skola för alla” föreslås gymnasieskola att särskolans elever inte skall vara att delta behöriga i de nationella De individuella programmen. proär, statsrådet, inte heller grammen enligt föredragande för elever som fått sin i särskolan. lämpade utbildning För dessa bör särungdomar enligt regeringsförslaget skilda 54 f.). regler gälla (s. särskolekommitténs ligger försla- Enligt uppfattning inte i med den vi försökt beskriva get linje utveckling i det Kommittén återkommer till frågan i föregående. avsnitt 6.5.

3.9 Sammanfattning

Särskolekommitténs är att utreda konsehuvuduppgift kvenserna av ett överförande av Särskolan från landstill huvudman. Vi tingskommunal primärkommunal har det som i och tidigare belyst genombrott gjordes med av ett ändrat huvud- SSK-utredningens analyser för särskolan. Det var första gången särmannaskap

skolan diskuterades för sig, utan att betraktas som en mindre del av samhällets för utomsorger psykiskt Särskolekommittén ett vecklingsstörda. går steg längre i sina och har därvid bedömt det som angeläanalyser att placera in i ett get huvudmannaskapsdiskussionen större Vi har i denna disnågot utbildningsperspektiv. kussion av den starka strävan mot givetvis påverkats kommunal integration som präglar dagens särskola. Vi har försökt att teckna en utveckling från en mentalvårdsanknuten, starkt segregerad undervisning, fram till en skola med allt starkare band till kommunernas för barn och Vi har haft utbildning ungdom. för att beskriva detta och begränsat utrymme förlopp hänvisar den intresserade i första hand till följande publikationer: i delbetänkande 1975:6) SSK-utredningens (SOU för specialskolan och särsko- Huvudmannaskapet lan (s. 31-54).

-k Omsorgskommitténs promemoria (DsS 1979:10)

Undervisning av psykiskt utvecklingsstörda (s. 29-55). *k slutbetänkande Omsorgskommitténs (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade (s. 130-166). För hänvisas till käll- och litteraturförteckövrigt i slutet av detta betänkande. ningen

***k**k****k**

-

4 Integration normalisering

- 4.1 Definition av tillbakablick

begreppen

Under de två senaste decennierna har begreppen noroch varit ledande honnörsord i malisering integrering debatten om utbildning och vård. handikappades Innebörden av är kortfattat begreppet normalisering att skall ha att leva handikappade personer möjlighet som andra, bland andra genom delaktighet och ge- Termen har sedan slutet av menskap. normalisering 1960-talet använts som en i hela målsättningsterm Norden för en mellan ömsesidig anpassningsprocess individ och samhälle. smälter ihop med Betydelsen av termerna integrering och integration betydelsen som är medel för att uppnå och delaktighet gemenskap. som hade till Integrationsutredningen (1978), uppatt utreda frågan om integration av handikappade gift elever i skolväsendet jämte sammanhängande frågor, redogjorde i sitt delbetänkande (SOU 1980:34) Handi- Normaliserad, Utvärderad för olikappad, Integrerad, ka definitioner av samt hur de kommit till. begreppen, var till de fysiskt Utredningens uppgift begränsad och medicinskt men dess analys av behandikappade, greppen normalisering och integrering är allmängiltig, och är i dessa avsnitt fortfarande aktuell. räknar ett stort antal Integrationsutredningen upp för olika former av och konstatebegrepp integration rar att orden och integrering i de sammanintegration de använts är och diffusa till sin innehang oprecisa börd.

Olika av mer teknisk natur har

tolkningar gjorts.

Det s.k. PRESS-projektet för Rörelsehindra-

(Projekt de Elevers Situation i Samhället) vid Göteborgs uni-

versitet skrev i sin rapport nr 3/78 bl.a. följande:

”Lokalinlegrering avser skolbyggnaderna. l skolan är skol-

lokaler för handikappade anknutna till vanliga skolor

Verksamhetsintegrering avser skolorganisationen och undervisningen. I skolan kan eleverna vara antingen gruppintegrerade, dvs. gå i specialklass, specialskolklass eller särskolklass i vanlig skola, eller individualintegrerade, dvs. gå i vanlig klass med speciella stödåtgärder, t.ex. samordnad specialundervisning

Administrativ integrering betyder, att man inte tillämpar en särlagstiftning för handikappade, utan låter den allmänna lagstiftningen gälla, och att man har samma huvudman för handikappades undervisning och samhällsomsorger som för andra. l fråga om administration och personal söker man så långt möjligt samordna de båda grupperna handikappade och icke handikappade.”

Mårten Söder beskriver i en

Sociologen SÖ-rapport

från 1980 olika former av Han mel-

integrering. skiljer

lan fysisk integrering, funktionell integrering, social

integrering och samhällelig integrering. Med fysisk integrering menas att det avstån-

fysiska

det mellan och icke

utvecklingsstörda utvecklingsstör-

da elever minskas. Så finns t.ex. skolor, där särskolans klasser är mellan el-

insprängda grundskolans klasser,

ler också har särskolan en korridor eller

egen paviljong med sina klasser.

Funktionell integrering innebär, att särskolan och

grundskolan utnyttjar gemensamma resurser. Med re-

surser menas inte bara och utan

utrustning lokaler,

det innebär också ett vidare t.ex. att

begrepp, grund-

skolans och särskolans elever har med sam-

gymnastik

ma lärare.

Social integrering medför att det sociala avståndet

mellan och icke

utvecklingsstörda utvecklingsstörda

reduceras. Med socialt avstånd avses både avsaknad av social interaktion och den känsla eleven kan ha av

att vara utanför gemenskapen. En elev är socialt inte-

om det finns och kongrerad regelbundna spontana takter mellan honom och hans kamrater samt när han känner grupptillhörighet. Samhällelig integrering att de betyder handikappade som vuxna har samma till samhället som tillgång andra; att de har möjlighet att påverka sin egen situation; att de har ett arbete och att de är delaktiga i en social gemenskap. I 1983/84:27 om för elever med proposition åtgärder handikapp i det allmänna skolväsendet m.m., föreslog regeringen vissa åtgärder för sådana elever. Propositionen behandlade inte de psykiskt utvecklingsstörda eleverna av det skälet att Särskolan vid den tidpunkten inte skollagen. De psykiskt utreglerades genom stod utanför och deras skolfrågor vecklingsstörda reglerades (1967:940) angående genom lagen omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. I anförde statsrådet bepropositionen föredragande träffande de att även funkfysiskt handikappade gravt tionshindrade barn och i allt större utungdomar i det allmänna skolväsendet, sträckning integrerats och att beträffande den organisationen Sverige yttre nått än de flesta andra länder. Han konstateralängre de att handikapp alltmer som brister i den uppfattas verksamhet och som oss och inte som en miljö omger företeelse hos den enskilde individen. Föredraganden den slutsatsen att det utifrån det betraktelsesättet drog var att barn med funktionshinder i vannaturligt gick skolor och bodde hemma i stället för att hänvisas liga till särskilda skolor långt från hemorten. Uttalandet kan vår lika ha enligt uppfattning gärna avsett elever. psykiskt utvecklingsstörda I Jämställdhet och frihet. Politiska avhandlingen mål för den svenska grundskolan” (Hadenius, K., lämnas en för den Uppsala 1990) utförlig redogörelse som under 1960- och 1970-talen integrationsprocess förändrade formerna för i specialundervisningen från en omfattande segregerad undervisgrundskolan, i till en så som totalt integrening specialklasser, gott rad klinikundervisning.

4.2 Utvecklingslinjer

Särskolekommittén har inte haft att möjlighet genomföra om t.ex. det egna utredningar pedagogiska värdet av av integrationen utvecklingsstörda i skolan. Vi delar dock av de

många bedömningar som gjorts av tidi-

gare om framför allt de sociala effekterna utredningar av dessutom integration, men anser att den utveckling som skett under 1980-talet har till att kraftigt bidragit ytterligare underlätta av i varverksamhetsintegrering je fall vissa delar av särskolan. På håll i landet

många pågår ett utvecklingsarbete

med mot inriktning en närmare samverkan mellan särskolan och i första hand grundskolan. Bakom detta bl.a. ligger forskningarbete men också en i

attitydförändring samhället som innebär en ökad

öppenhet och tolerans för avvikande beteenden hos medmänniskorna. Den av särskolans skollokaler integrering med och - grund- gymnasieskolans lokalintegrering som tidigare avsågs med är nu i ”integrering”, genomförd stor och har blivit så omfattning allmänt accepterad att den ses som en Ordet har självklarhet. integrering därför senare tid och på mer mer kommit att stå för individintegrering. I bl.a.

Östergötlands län har sedan slutet av 1970-ta-

let omfattande med genomförts försök individ- och gruppintegrering av särskoleelever i grundskolklasser De

(HELlS-projektet). utvärderingar som gjorts visar

att en del av betydande grundsärskolans elever kan undervisas enskilt eller i grupp inom grundskolan. Läsåret 1989/90 var 18 % av alla drygt särskoleelever i

Östergötlands län individintegrerade i grundsko-

lan. Ca 98 % av dem av utgjordes grundsärskoleelever, och ca 2 % av yrkessärskoleelever. Motsvarande siffror för landet i sin helhet var samma läsår 8,7 % individintegrerade av totalpopulationen särskoleelever och 16,9 % av elegrundsärskolans ver. Variationerna är dock stora. mycket Det som inte av framgår någon redogörelse för indi-

vidintegrering av särskoleelever är i vilken tidsmässig

eleverna deltar i i omfattning undervisningen vanlig klass, men det har kommit till särskolekommitténs kännedom att vistelse i klass eller grupp tillsammans med andra elever kan variera Det är då vår mycket. att om eleven hänvisas till uppfattning huvudsakligen enskild verksamhet utanför klassgemenskapen man kan tala om snaknappast integrerad undervisning”, rare om och Vi återkommer till tillsyn segregering. detta i avsnitt 6.3. av hur särskolans ut- Kartläggningen elevunderlag vecklats under den senaste och av hur femårsperioden fortskridit under samma långt individintegrationen period ger en bild av stora skillnader mellan landstingen, men också av stora skillnader mellan särskolans skolformer. Av ovanstående drar särskolekommittén följande slutsatser: y av är inte en- 1) Omfattningen individintegreringen bart och kanske inte ens i första hand beroende av förhållanden eller struktur. geografiska demografisk Den kan också vara ett för en Den uttryck ideologi. visar att i sin nuvarande utformning individintegrering är en tänkbar endast för en mindre undervisningsform del av särskolans elever. Elever med stora eller 2) mycket skolsvårigheter med vårdkrävande tilläggshandikapp träningsskolans i elever och motsvarande elever gymnasieålder behöver en så att specialanpassad utbildningssituation den endast med omfattande insatser kan tillmycket inom den vanliga ungdomsskolan. godoses

4.3 och utveckling Forskning

I Utvecklingsstörda i vanliga skolor arbetsrapporten som bl.a. låg till (Arnell-Gustafsson/Söder, 1976) grund för omsorgskommitténs bedömningar, pekade författarna i som har betypå egenskaper skolmiljön delse för en väl utvecklad integrering och angav några förhållanden som har stor betydelse:

- Den mottagande skolans personal bör ha en allmänt till positiv inställning integreringen. - Den integrerade särskolans anda bör vara positiv. - Man får inte se enbart som en integreringen planeringsfråga. En anda kan inte planeras fram, den kommer av en utveckling. Detta synsätt återkommer i den av det kvalianalys tetsmässiga utfallet av som skolindividintegreringen överstyrelsen (SÖ) låtit utföra i genom högskolan Kristianstad. resultat redovisas i en serie Projektets rapporter (Undervisning av utvecklingsstörda elever i grundskolan, Inge Carlström och Lena-Pia Hagman, Rapport 1 och 2, 1989). Rapporterna utgör en kartläggning av några utvecklingsstörda elever som undervisas i grundskolan, och deras situation. Studierna omfattar endast 21 grundsärskoleelever, varför det enligt särskolekommitténs är svårt att dra bedömning några generella slutsatser utifrån dessa studier. Undersökningen har utförts dels genom fältstudier av detta urval, dels insamlande av enkätmaterial från genom samtliga särskolchefer, från för ansvariga särskolfrågor på samtliga länsskolnämnder samt från rektorer i grundskolan som har erfarenhet av av undervisning utvecklingsstörda elever i de tre län som i uningått

dersökningen (Jönköpings, Kopparbergs och Jämt-

lands län). Rapporterna präglas av en positiv attityd till möjligheterna att undervisa en stor del av grundsärskolans elever i grundskolans klasser, men också av en klarsyn när det de gäller praktiska förutsättningar som behöver vara för att elevernas behov skall bli uppfyllda väl tillgodosedda. Den som en undervisning passar elev passar kanske inte en annan. Kravet flexibilipå tet i är starkt. undervisningen I rapporten betonas de sociala mest. Beframstegen träffande pedagogiska framsteg är ett vanligt omdöme att eleverna efter tillgodogjort sig undervisningen sin förmåga, dvs. var eleven än hade skulle undervisats, den ha blivit i stort pedagogiska behållningen sett densamma.

En för individuell integrering är enligt förutsättning till enskild undervisning. De rapporterna god tillgång flesta elever som i fältförsöket fick enskild uningick mer än halva skolveckan. dervisning Ett förhållande och en orsak till att mycket vanligt en elev är föräldrarnas motstånd individintegrerats mot Särskolan. Det inte klart vad orsaken till framgår detta är, men de formella kraven kring det nuvarande nämns som ett exempel. inskrivningsförfarandet bör ett antal villkor vara uppfyll- Enligt rapporterna da för att individuell integrering av särskoleelever skall fungera: - elever som undervisas i Utvecklingsstörda grundskolan behöver extra resurser i form av extra stöd från hos grundskospeciallärare, kunskapstillskott lans skolledare, konsulentresurser för lärare med liten beträffande handikappaundervisningsvana de särskild för elever, assistentstöd, planeringstid lärarna etc. - Den mot- Optimala pedagogiska förutsättningar. måste ha en till tagande personalen positiv attityd eleven och informations- och kommunikationsñödet måste vara Skolledare och elevtillräckligt. här en central roll. vârdspersonal spelar - Goda sociala vad kamratförutsättningar gäller kontakter och kontakter med de vuxna i skolan, framför allt lärarna. I framhålls fördelen med att de rapporterna integrerade eleverna fâr modeller. Vidare

”normalbegåvade

framhålls att de klasskamraterna får lära sig att övriga leva med människor av olika att ta den särskilda slag, som kan behövas i vissa fall samt att ta ansvar hänsyn för varandra. inte enligt att en ut- Integrering betyder rapporterna elev bara in i ett mönster vecklingsstörd fogas färdigt som en utan att mönstret som helhet ändras. ny bit i mindre skala har också vid t.ex. Utvärdering gjorts i Malmö och Lund lärarhögskolorna (Sandling 1989) vilka i samma som

(Eriksson 1989), pekar riktning

den nu refererade.

Den som bedrivits har framför allt varit forskning inriktad mot de sociala effekterna av integrationen medan däremot de blivit mindre pedagogiska belysta.

4.4 -

Läroplan samsyn

Läroplanen för har en grundskolan helhetssyn på individen. Den intellektuella hand i utvecklingen går hand med den emotionella och sociala. Den enskilda eleven sätts i centrum. Läroplanen för den särskolan obligatoriska (Lsä 90) har till nyligen anpassats Lgr 80. Lsä 90 kan utgöra ytterligare ett instrument mot en ökad melintegration lan i första hand och grundskola grundsärskola. Regeringen har den 14 februari 1991 beslutat tillkalla en kommitté skall (Dir. 1991:9) som lämna förslag till mål och för och det riktlinjer barnomsorgen offentliga skolväsendet. Kommittén skall lämna till och moförslag riktlinjer deller för Kommittén skall också kursplaner. bedöma om det är att ha ett samlat lämpligt måldokument med mål och för och hela det riktlinjer barnomsorgen offentliga skolväsendet eller om det är mer funktionellt eller motiverat med skilda måldokument.

********

För information hänvisas till ytterligare följande tabeller:

Tabell 2: Elevernas skolformer. fördelning på

Tabell 4: i särskolan. Elevutvecklingen

Tabell 5: av individ- och Utvecklingen gruppintegreringen av särskolans elever.

Tabell 7: Procentuell av fördelning särskolans elever på särskolans olika former.

5 Primärkommunalt

för

huvudmannaskap

Särskolan?

Kommitténs Ansvaret för särskolan och särvux bör föförslag: ras över från landstingskommunerna till primärkommunerna. Särskolan bör även i fortsättningen utgöra en egen skolform.

Skälen till vårt för särskoförslag: Utgångspunkten lekommitténs diskussion och våra ställningstaganden är att särskolan liksom skall varje engrundskolan ge skild elev och samt främja en färdigheter kunskaper i med målen för personlighetsutveckling enlighet resp. skolform. Ett av målen för grundskolans undervisning, alltsedan de första för en sammanhålriktlinjerna ny len skola i slutet av 1940-talet, obligatorisk drogs upp är att skolans insatser skall och krav ställas planeras utifrån barns aktuella (Lgr 80 varje förutsättningar s. hinder, traditioner när det gäl- 14). Organisatoriska ler och en lärarutbildning som undervisningsmetoder inte konsekvent utbildar lärarna för att tillräckligt kunna individualisera har ibland motundervisningen, verkat detta mål. För Särskolan har den individualiserade undervisalltid varit ett villkor för en unningen meningsfull och för att eleverna skall få till dervisning, möjligheter en av och färdigheter. optimal utveckling kunskaper Även när det gäller den elevsociala omvårdnaden de båda skolformerna vissa olikheter. De uppvisar elevsociala insatserna har i särskolan varit en del av det samlade arbetet för hela särskolans ett personal på helt annat sätt än vad som varit fallet i grundskolan. elever med och stora inlär- Många låg färdighetsnivå som i dag undervisas i grundskolan, ningssvårigheter skulle vår få en för dem bättre anenligt uppfattning

passad i skulle undervisning grundsärskolan. Omvänt vissa elever inom kanske få ett bättre grundsärskolan utbyte av sin skoltid inom För dessa elegrundskolan. ver finns att med stöd av 3 möjlighet kap. 3 § förordningen (1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen sin (1985:1100) på försök få undervisi annan skolform. Vidare kan vissa elever ning efter överenskommelse mellan särskolan och grundskolan i klasser. individintegreras vanliga särskolekommittén har bedömt det som angeläget att i mån beskriva den någon debatt och de beslut, som lett fram till situation. Fram tonar bilden dagens av en särskola som under de sista åren alltmer fyrtio kommit att från och fjärma sig vårdorganisationen, som i ökad kommit att samverka med den grad kommunala ungdomsskolan. När det gäller för huvudmannaskapet särskolan förekommer det en spontan rörelse i mot ett riktning ändrat En omfattande huvudmannaskap. förändringsverksamhet pågår ute i landet. Denna verksamhet strävar mot att särskolan från skilja landstingen och införa den under kommunalt Denhuvudmannaskap. na spontana förändringsverksamhet ligger bl.a. till grund för att om ett ändrat frågan huvudmannaskap nu blir föremål för en allsidig belysning. I kapitel 3 har vi, med i olika utgångspunkt dokument, sökt att debatten i spegla huvudmannaskapsfrådärmed också i mån gan och någon särskolans utveckling under efterkrigstiden. I 4 har vi beskrivit kapitel utvecklingen av integreringen. Vår att denna uppfattning är, utveckling endast med kan vidare inom nuvarande svårighet gå system med olika huvudmän. För att öka för ökad förutsättningarna integrering av psykiskt elever i skolor utvecklingsstörda vanliga och klasser, anser särskolekommittén att ansvaret för hela särskolan bör föras över från till landstingen kommunerna. Vi avser då också för vuxenutbildning utvecklingsstörda, vilket överensstämmer med särvuxkommitténs i uppfattning betänkandet

om för utveck- (SOU 1990:11) vidgad vuxenutbildning lingsstörda. Inom särskolan har under de senaste 10-15 åren bedrivits en inre utveckling. Särskokraftig pedagogisk lans inre arbete har till sin uppbyggnad därigenom och struktur alltmer kommit att likna jämförbara delar av den övriga ungdomsskolan. och hälsovårdsfrågorna dominerar idag lands- Sjukverksamhet. lnom tingens landstingens omsorgsverkde tunga de samhet är rörande säruppgifterna frågor skilda omsorgerna. Särskolverksamheten utgör därvid en förhållandevis liten del av samlade landstingens verksamhet. Genom ökad i olika former integration och ändringar i i samma riktning genom regelsystemet har särskolans band till medveomsorgsverksamheten tet Eftersom särskolan fortfarande försvagats. ligger kvar under eller motsvarande oromsorgsnämndernas ansvarsområde behandlas inte särskolfrågorna gans tillsammans med utbildningspolitiska frågor, övriga vilka under utbildningsnämnderna. ligger Detta förhållande dels på traditioner grundar sig men också det förhållandet, att under på landstingen flera år har diskuterat, utrett och planerat för en successiv av särskolan till kommunerna. l överföring några län har en sådan redan skett. överföring Den utveckling som särskolekommittén har försökt beskriva har som kommunerna har pågått samtidigt visat ett ökat intresse för att ta över ansvaret för särskolan. för detta påstående är den Belägg spontana som för närvarande pågår på oliöversynsverksamhet ka håll i landet och som till ett primärkommusyftar nalt huvudmannaskap för särskolan. De kommunala har, i motsats till skolstyrelserna eller motsvarande hela sitt omsorgsnämnderna organ, intresse riktat mot skolan. Kommunerna har också, med stöd av beslut dels med anledning av riksdagens dels med kommunaliseringspropositionen, anledning av ansvaret för att ansvarspropositionen, organisera och skolverksamheten i med av genomföra enlighet och fastställda mål. riksdag regering

Ett primärkommunalt för särskohuvudmannaskap lan och särvux skulle innebära att anskolstyrelsernas svar också skulle komma att omfatta de utpsykiskt vecklingsstörda barnen, ungdomarna och vuxna. Självfallet skulle dessa elever också komma att omfattas av de kommunala l skolplanerna. skolplanerna skall anges hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Särskilt skall de framgå åtgärder som kommunen avser att vidta för att de natiouppnå nella mål som har för skolan. Kommunerna uppsatts skall även och sin följa upp utvärdera skolplan. Särskolekommitténs är att utreda

uppgift frågan om

ett generellt överförande av särskolan från landstingskommunerna till Vi har primärkommunerna. också diskuterat alternativet att avveckla särskolan som skolform och i stället inordna hela särskolan i grundskolan, gymnasieskolan resp. kommunal utbildning för vuxna. En sådan skulle vissa åtgärd medföra fördelar. Begreppet ”särskola” som har en viss negativ laddning, skulle utmönstras, och alla elever i samma åldersgrupp skulle oavsett och

begåvning studieförut-

sättningar fullgöra sin skolgång i samma skolform. Den f.d. särskolans elever skulle då också automatiskt komma i åtnjutande av de insatser av bl.a. skolsocial art som kommer andra barn och till del. ungdomar Vi anser att de flesta psykiskt utvecklingsstörda elever behöver undervisas i särskilda undervisningsgrupper eller klasser för att få sina behov specifika tillgodosedda. Dessa behov kan visserligen tillgodoses som en form av permanent inom raspecialundervisning men för och Vi grundskolan gymnasieskolan. anser emellertid tiden inte vara att nu avskaffa särmogen skolan som särskild skolform. Det vår meär, enligt ning, angeläget att de nya huvudmännen får tid på sig för att lära känna särskoleelevernas i utbildningsbehov nuvarande skolform, innan en av särskolan avveckling kan bli aktuell. Särskolekommittén anser således att det alltjämt finns behov av att bibehålla särskolan som särskild skolform. Vi anser vidare att kommunerna inom ramen för tills vidare skall tilldelas sektorsbidraget tyd-

identifierbara till de ligt resurser, speciellt anpassade elevernas behov. Även om psykiskt utvecklingsstörda de huvudmännen måste betydande benya tillskjuta till särskolan krävs att nuvarande nivå på statsbilopp till av utvecklingsstörda draget utbildning psykiskt barn och bibehålls. Särskoledelen av sekungdomar beräknas efter särskilda torsbidraget grunder. Förutsättningen för den av oss förda diskussionen har varit skolformer; grundskola, separata gymnasieskola, komvux, särskola och särvux under en gemensam huvudman. Vårt primärkommunal ställningstagande bygger vidare på förutsättningen att kommunerna skall kunna samarbeta kring särskolan på samma sätt som man i samarbetar andra skoldag kring former, där kommun inte är varje självförsörjande. Vi kommer i 6 att närmare analysera eleverkapitel nas behov och hur dessa behov skall kunna tillgodoses under primärkommunalt huvudmannaskap. I 7 behandlar vi och kapitel personal- fortbildningsfrågor. Vi kommer vidare i 8 att de kapitel analysera organisatoriska konsekvenserna av en av kommunalisering särskolan. l 9 vi för ett till statsbikapitel redogör förslag nytt för särskolan, dvs. en särskild drag beräkningsgrund för särskolan inom ramen för sektorsbidraget till kommunernas skolväsende. Vi har våra till de beslut som riksanpassat förslag fattat med av dels dagen anledning kommunaliserings- (prop. 1989/90:41, UbU 9 rskr. 58), dels propositionen rskr. ansvarspropositionen (prop. 1990/91:18, UbU4, 76).

6 Elevfrågor

6.1 Skolplikten

Kommitténs förslag: 9-årig skolplikt införs för elever i särskolan. Rätten till fortsatt frivillig bibehålls. utbildning

Skälen för vårt förslag: Bestämmelser om skolplikt och rätt till finns i 3 utbildning kap. skollagen (1985:1100). Elever i särskolan och har särskild specialskolan skolplikt. Den särskilda är och skolplikten 10-årig vid av vårterminen det kalenderår upphör utgången eleven 17 år. som inte kan i fyller Ungdomar gå gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda har rätt att efter få annan utskolpliktens upphörande bildning inom det skolväsendet intill utoffentliga av vårterminen det kalenderår de 21 år. gången fyller Om de inte bereds i förlängd utbildning specialskolan, skall de tas emot i särskolan. I vissa fall kan elev få fortsätta skolgången till 23 års ålder om det behövs för att slutföra en

påbörjad utbildning.

Skolgången efter 17 års ålder är för frivillig eleven, men huvudmännen har att tillhandahålla skyldighet utbildning för alla som tillhör personkretsen och som efterfrågar utbildning. De flesta psykiskt utvecklingsstörda eleverna fortsätter efter det att skolgången skolplikten upphört. Av SÖs rapport (R 90:13) om yrkessärskolan framgår att 9 % av eleverna lämnade grundsärskolan 1988 utan att fortsätta sina studier, samt att 4 % av eleverna inom yrkessärskolans yrkesutbildning ”hoppat av” sina studier under perioden 1986 blev vårtermi- (då yrkessärskolan frivillig) t.o.m.

nen 1988. Det rör här om totalt 164 elever, varav sig 33 hade sin verksamhet inom kommunens (20 %) En redogörelse för uppföljningsverksamhet. detaljerad dessa ungdomars verksamhet finns i ovannämnda rapport. 99,7 % av skollokaler och 94,5 % grundsärskolans av lokaler är numera i vanliträningsskolans inrymda Detta har medfört ga grundskolor (lokalintegrering). att och särskolan ofta har grundskolan gemensamma aktiviteter i form av t.ex. gemensamma friluftsdagar, teaterbesök m.m. I många fall förekommer utflykter, också s.k. vanliverksamhetsintegrerad undervisning, i ämnen såsom musik, slöjd och gen praktiskt/estetiska idrott, men också i andra ämnen. Ett annat förhållande av viss betydelse är att omfattav individuell av särskoleelever i ningen integrering Ökat. För elever i vanliga grundskoleklasser skolplikålder de eleverna så tig utgörs individintegrerade gott som uteslutande av elever, dvs. av grundsärskolans elever med lätt lndividinpsykisk utvecklingsstörning. är dessutom i de lägre årskurserna tegrering vanligast och avtar, vad kommittén erfarit, kraftigt högre enligt i åldrarna och särskilt inför till upp övergången högstadiet. Sedan läsåret 1985/86 har antalet individintegrerade elever mer än fördubblats och uppgick läsåret 1989/90 till 984 elever eller % av särskoleelever. l 8,7 samtliga vissa andelen individintelandstingsområden uppgick elever till mer än 18 %. Det finns som grerade inget på att ännu nått den övre tyder individintegreringen gränsen. Den välutvecklade och även inlokalintegreringen det naturligt att såväl särskodividintegreringen gör lans elever som deras vårdnadshavare ifrågasätter den längre skolplikten. Vi anser att det finns goda skäl att nu införa 9-årig för särskolans elever. Rätten till utskolplikt frivillig till 21 års ålder, i vissa fall till 23 års ålder, bildning bibehålls. Denna rättighet för eleverna skall kopplas till en skyldighet för hemkommunen att erbjuda fortsatt utbildning.

Särskolans elever behöver det lång inlärningstid, i natur. Men den ligger handikappets längre utbildningstiden, som är en konsekvens av den långsammare är i inlärningen, garanterad skollagen. Med 9-årig skolplikt och bibehållen rätt till utbildinom den särskolan till 21/23 års ålder ning frivilliga är det fullt att individuella utbildmöjligt tillgodose inom ramen för den samlade särskolan. ningsbehov Den har 10-åriga skolplikten ingen avgörande betydelse för att en elev skall få den som beundervisning hövs. Även om situationen för elever grundsärskolans ser annorlunda ut än den för elegör träningsskolans är det ur vare etisk eller rent ver, sig praktisk synvinkel lämpligt eller att av olimöjligt tillämpa skolplikt ka längd. 9-årig skolplikt bör därför omfatta alla särskolans elever. Det avgörande är elevens rätt till efter utbildning skolpliktens Den upphörande. frivilliga utbildningen skall anpassas till de individuella behoven. Med bör 9-årig skolplikt praktisk yrkesorientering (pryo) liksom hittills inta en framträdande i timplats för årskurs 9. Eleven får omplanen genom pryon som är lika som världskunskap viktig skolkunskaperna. har också en effekt Pryon mycket positiv på elevernas De får vistas bland vuxna och får självkänsla. känna att de klarar av som de ställs arbetsuppgifter inför. Det nuvarande tionde skolåret bör till att bli övergå ett förberedande år inför val av i utbildning yrkessärskolan. Där sker framför allt olika i pryo på linjer yrkessärskolan men också i och gymnasieskolan näringslivet för att eleven skall kunna ett väl göra underbyggt val av utbildning. Dessutom bör det förberedande året innehålla som eleven så väl förutbildningsinslag gör beredd som inför t.ex. möjligt yrkesutbildningen, ADL till matema- (Anpassning Dagligt Liv), svenska, tik och i särskolans samhällskunskap. Utbildningen obligatoriska och frivilliga delar skall ses som en sammanhållen med samlat ansvar utbildning pedagogiskt bl.a. för den långsiktiga utbildningsplaneringen för enskild elev. De olika delarna förutsätter varvarje

Övergången

andra. mellan den särskolan obligatoriska och den bör ske direkt. Det frivilliga yrkessärskolan skall i huvudmannens att alingå skyldigheter erbjuda la elever fortsatt i eller anutbildning yrkessärskolan nan skolform. lämplig Vårt om kan medföra vissa förslag 9-årig skolplikt praktiska av lokalmässig karaktär. Det beror problem på att den obligatoriska särskolan till stor del är lokalmed medan den frivilmässigt integrerad grundskolan liga yrkessärskolan är förlagd till andra skolenheter. Detta har att göra med strävanden att genomföra s.k. dvs. att stadieriktig integration, förlägga utbildningen till skolor med elever i samma ålder. Vi från att utgår kommunerna beaktar detta vid den framtida planeför skollokaler. ringen Genom att för den första årskursen av yrkessärskolan bibehålla samma omfattning av undervisningen, som nu för årskurs 10 i och trägäller grundsärskolan uppstår ökade kostnader för lärare. ningsskolan, inga Likaså bör konsekvenserna av detta förslag beträffande bli små eller alls. i personal inga Undervisningen t.ex. ämnen bedrivs av samma slags praktiskt/estetiska lärare såväl i och som i grundsärskolan träningsskolan yrkessärskolans olika former. Timplanerna är dessutom flexibla inom vissa ramar. Det finns alltså ett spelrum i och som dels försvårar en läroplaner timplaner exakt om hur utfallet kommer att bli på förutsägelse vid införande av 9-årig skolplikt samtipersonalsidan som det blir för skolhuvudmannen att vid digt möjligt planeringen av undervisningen och inom ramarna för ta viss till rådande förhållanden. timplanerna hänsyn Vi vill erinra om att elever med barndomspsykos med eller utan begåvningshandikapp kan i jämställas fråga om särskild och rätt till fortsatt utbildskolplikt ning i särskolan.

6.2 Val av skolform och skolenhet

Kommitténs förslag: En formell prövning av personkretstillhörigheten behålls. Vårdnadshavares inflytande i uttagningsprocessen skall stärkas. skolgången skall om möjligt ske i samma skola som för andra elever i samma bostadsområde.

Skälen för vårt förslag:

6.2.1 Allmänt

Frågan om rätt skolform särskola eller (grundskola, specialskola) uppkommer i regel första inför gången skolstarten. Frågan kan också aktualiseras under elevens hela skolgång. Många elever med särskild har redan i förskolplikt skolåldern särskild De omsorg enligt omsorgslagen. har alltså redan före skoldebuten konstaterats tillhöra särskolans personkrets och har ofta en mer omfattande psykisk utvecklingsstörning. När frågan om rätt skolform aktualiseras inför skolstarten kan det - särskilt för elever med lätt utveck- - ibland vara svårt att vilken lingsstörning avgöra skolform som är den rätta. Lätt barn, för vilka särskild omutvecklingsstörda sorg inte begärts, ofta sin i börjar skolgång grundskolan och går i kvar där ett eller flera år innan fråregel om i Särskolan aktualiseras. Det är vangan placering att dessa elever kommer över till särskolan i samligt band med ett stadiebyte.

6.2.2 Variationer i elevpopulationen

Vi har funnit att andelen särskoleelever i av procent ungdomsskolans population över femårsperioden 1985/86-1989/90 är konstant för landet som tämligen helhet och endast varierar med få hundradels några procentenheter.

3-11-0200

Däremot är variationerna mellan stora. landstingen Det som har andel elever i särskola i landsting lägst förhållande till den totala i länets elevpopulationen och redovisar 0,72 medan grund- gymnasieskolor %, det som har störst andel redovisar 1,40 %, alltså nära dubbelt så stor andel särskoleelever. Likaså är variationerna mellan stora i landstingen fråga om andelen elever i särskolans olika former. Grundsärskolan omfattar i två genomsnitt tredjedelar av den särskolans elever. De stoobligatoriska mycket ra variationerna mellan kan tolkas så att landstingen skolhuvudmännen har svårigheter att avgränsa grundsärskolans såväl mot grundskolan som mot elevgrupp särskolans träningsskola. Det är således uppenbart att uttagningsprinciperna varierar över landet. vår kan det bl.a. bero olika Enligt uppfattning på som att en elev med begåvuttagningsprinciper gör i och ningshandikapp fullgör skolplikten grundskolan, där blir föremål för särskilda stödinsatser i varierande eller i omfattning, placeras grundsärskolan. Även om lokala avvikelser från riksgenomsnittet måste är det svårt att förklara så accepteras objektivt stora avvikelser som det här är om. Vi har förut fråga påvisat skolhuvudmännens svårigheter att avgränsa grundsärskolans elevgrupp mot såväl som grundskolan Detsamma elever i träningsskolan. gäller yrkesutbildoch Ytterligare ning, yrkesträning verksamhetsträning. en orsak kan vara att små av blandat elevunderlag på en ort sammanslås till en klass för att på så slag sätt undanröja behovet av att resa till skola på annan ort. Den kan då komma att betecknas som t.ex. grundsärskola oavsett klassens sammansättning.

i 6.2.3 Beslut om mottagande i särskola

Vi har i 5 ett övertidigare kapitel föreslagit generellt förande av för särskolan och särhuvudmannaskapet vux till kommunerna. Härigenom får grundskolan, gymnasieskolan, särskolan och kommunal utbildning för vuxna samma huvudman. Vårt innebär att förslag

styrelsen för skolväsendet i elevens hemkommun i skall och besluta i fortsättningen pröva frågan om rätt skolform eller (grundskola, gymnasieskola särskola). En sådan skall efter från prövning göras framställning elevens vårdnadshavare. Men vårdnadshavaren kan inte alltid antas göra sådan trots att beframställning, hov kan för skolväsendet i elevens föreligga. Styrelsen hemkommun bör därför även i ha fortsättningen möjlighet att väcka frågan. Beslut om i särmottagande skola skall vara och kunna av skriftligt överklagas vårdnadshavaren.

6.2.4 Val av skola

När det gäller elever som inte fysiskt handikappade har behov av i har undervisning specialskola, hemkommunen ansvaret för att eleven får underlämplig visning. Detsamma gäller psykiskt utvecklingsstörda elever som kan i eller gå grundskola gymnasieskola. l och med att kommunerna tar över ansvaret för särskolan, får de också ansvaret för de utveckpsykiskt lingsstörda eleverna. bör om ske Utbildningen möjligt i samma skola som för andra elever med samma bostadsort. Denna skall alltid möjlighet övervägas före beslut om Endast om skolplacering. tillfredsställande utbildning för eleven i inte kan skall fråga ges där, eleven kunna hänvisas till annan skola i kommunen eller till skola i annan kommun. Elevens val skall med andra ord i större av utsträckning styra planeringen verksamheten. Hemkommunen skall ha ett grundansvar för att eleven får lämplig utbildning.

6.2.5 Vårdnadshavares inflytande

Elevens vårdnadshavare är i allmänhet de som känner eleven bäst. Deras om vilken skolform uppfattning som är bäst för eleven måste därför tillmätas stor betydelse. Placering av elev i särskola får därför ske först efter samråd med eleven och dennes vårdnads-

havare. För att vårdnadshavarna skall ha att möjlighet ta i krävs då ett konkret och ställning frågan tydligt, i anda mellan hem allsidigt informationsutbyte positiv och skola, bl.a. om de olika skolformerna. För att ett urval av elever skall kunna göras riktigt är det att kommunen har till viktigt tillgång kompet.ex. skolledare och med insikter tens, skolpsykologer i särskolans pedagogik. Det är den lokala för särskolan som i styrelsen dag prövar om barnet skall ha särskild skolplikt. För att barnet skall kunna tas emot i Särskolan och få sin uti särskolan eller som elev i bildning individintegrerad grundskolan eller krävs att barnet gymnasieskolan, kan identifieras som tillhörande särskolans personkrets. Detta sker bl.a. och genom pedagogiska psykosamt läkarutlåtanden. Vi logiska utredningar genom vill i detta erinra om att endast elever sammanhang som tillhör särskolans får tas emot i särpersonkrets skola. De särskilda som genomförs inför en utredningar sådan kan som för skolplacering upplevas påfrestande både eleven och för de anhöriga. Trots detta anser vi att det är att även i nödvändigt bibehålla en formell av fortsättningen prövning personkretstillhörigheten. Vi anser att prövningen behövs för att kunna att de garantera psykiskt utvecklingsstörda eleverna tillförsäkras god utbildning.

6.3 Definition av

individintegrering

Kommitténs förslag: Begreppet individintegrering begränsas till att omfatta sådana elever som enligt särskilt beslut mottagits för sârskoleundervisning men som får sin undervisning i vanlig klass i grundskolan eller gymnasieskolan minst halva antalet veckotimmar, som enligt timplanen gäller för aktuell årskurs.

Skälen för vårt förslag: l vårt ingår bl.a. att uppdrag överväga hur resurser för individintegrerade elever skall utformas så att å ena sidan dessa elevers extra behov å andra sidan definitionen av inditillgodoses, viduellt integrerade elever inte vidgas.

Skolans uppgift är att meddela undervisning och förbereda eleverna för vuxenlivet i social samhörighet med andra. Den särskilda läroplan som finns för unav elever bedervisningen psykiskt utvecklingsstörda tonar detta. får anordnas fritt efter de Undervisningen mycket olika krav som kan ställas utifrån elevernas behov och lokala förhållanden. Den kan anordnas som klass- eller och som individuellt gruppundervisning integrerad undervisning och som kombinationer av dessa former. Vi har emellertid funnit att vissa elever, vars föräldrar inte av sitt barn i särskolans accepterar undervisning klasser, i klasser ett sätt individintegreras vanliga på som inte elevens behov, utan mer kan liktillgodoser nas vid tillsyn med i skolans lokaterapeutiska inslag ler. Detta inte de kvalitetskrav vi anser bör uppfyller ställas, utan är vår snarare till förenligt uppfattning fång än till fördel för dessa elever. För att göra det möjligt att följa utvecklingen är det vår bedömenligt ning nödvändigt att precisera individintebegreppet grering. Vi föreslår därför att detta endast begrepp används för elever som särskilt beslut enligt mottagits för men som deltar i undervissärskoleundervisning i klass minst halva antalet veckotimmar, ning vanlig som för aktuell årskurs. Därenligt timplanen gäller emot behövs inte definitionen för av statsbestämning bidragets storlek, eftersom detta vårt beenligt förslag räknas enligt en schablon som är oberoende av formen för undervisningen. Det bör ankomma på skolverket att följa utvecklingen.

6.4 Särskolan och de särskilda omsorgerna samband och

gränsdragningsfrågor

Kommitténs förslag: Kommunen ansvarar för alla de verksamheter inom särskolan som är motiverade av pedagogiska och elevvårdsmässi ga skäl.

Skälen för vårt forslag:

6.4.1 Särskild omsorg

Drygt 60 % av särskolans elever erhåller särskild omsorg enligt omsorgslagen. I betonas särskilt kommunernas och omsorgslagen ansvar för hälso- och landstingens socialtjänst resp. sjukvård åt alla. Detta ansvar i regleras socialtjänstla- (1980:620) och i hälso- och gen sjukvårdslagen

(1982:763).

l har man en många landsting byggt upp organisation för samordnad bl.a. för att unbarnhabilitering derlätta föräldrars kontakter med olika social-, hälsooch Denna är ofta sjukvårdsinstanser. organisatoriskt förenad med de särskilda omsorgerna.

Många av särskolans elever får olika av be-

slag även i skolan samordnad barnhabilihandling genom tering och omsorgsnämndens genom distriktsarbetslag för särskilda Det kan omsorger. gälla sjukgymnastisk behandling, insatser av eller logoped arbetsterapeut m.m. Sådan också till elever i behandling ges grundskolan, t.ex. elever med rörelsehinder. Denna behandlingsverksamhet är klart från skolans vanliavgränsad verksamhet. Man kan att landsga pedagogiska säga tingen som ansvariga för hälso- och sjukvård och omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda av praktiska skäl här utför en del av sina uppgifter genom uppsökande verksamhet. motsvarande verksamhet Någon kan inte utföras av skolan och inte i skosjälv ingår lans I detta fall samma sak för särskouppgifter. gäller lan som för det skolväsendet. övriga offentliga

6.4.2 Elevsociala anordningar

Annorlunda förhåller det med det som sig vanligen går under elevvård i benämningen skolan, dvs. skolhälsovård samt och skolkurativ skolpsykologisk verksamhet. Inom och dessa grund- gymnasieskolan utgör verksamheter ett i en skolas inre viktigt inslag organisation, vilket mera sällan är fallet inom särskolan. I stället är och kuratorer oftast del psykologer en av landstingens organisation för särskild omsorg enligt omsorgslagen. Alla de verksamheter inom särskolan som är motiverade av bör i kommunens pedagogiska hänsyn ingå ansvar och där tillhöra samma ansvarsområde som det övriga skolväsendet. Däremot är det särskilt för viktigt särskolans elever att det kontakter upprättas goda mellan skolan och samhällets olika sociala och behandlingsinriktade Det praktiska organ. fullgörandet av detta bör i första hand skolans rektor och ligga på på elevvårdspersonalen.

6.4.3 Skola och fritid

Vi måste här också de peka på utvecklingsstörda barnens behov av och rätt till en bra fritidsverksamhet, i likhet med vad som andra erbjuds barn. I den mån den kan bedrivas i eller i nära till skoanslutning lans lokaler är det av stor vikt att särskolans elever omfattas av för denna liksom planeringen av annan planering för fritidsverksamhet i kommunen. I synnerhet kan detta gälla svårt skadade barn för vilka det kan vara av stor betydelse att slippa onödiga förflyttningar under och att få vistas i en dagen trygg och invand miljö. Vi förutsätter att särskolans elever kommer att ha samma som alla andra till tillgång alla de resurser som kan komma att i detta tillskapas avseende.

- 6.5 Skola och arbetsliv

uppföljningsansvar

Kommitténs förslag: Elever som gått i särskola skall ha rätt till inom individuella om de utbildning gymnasieskolans program, bedömts kunna tillgodogöra sig utbildningen där, och om motsvarande utbildning inom inte kan erhållas i yrkessärskolan hemorten. Kommunen skall hålla underrättad om hur de psykiskt utsig vecklingsstörda ungdomar som inte deltar i frivillig utbildning inom särskolan är sysselsatta.

Skälen för vårt förslag: I kommuskollagen regleras nens ansvar för de som slutat skolan. Hitungdomar tills bestämmelser omfattar inte dem som på gällande av haft särskild grund psykisk utvecklingsstörning skolplikt. För dessa finns i stället en ovillkorlig rätt att erhålla fortsatt till och med utgången av utbildning vårterminen det år de 21 år, i vissa fall 23 år. fyller De som inte vill denna rätt har ungdomar utnyttja (1985:568) rätt till daglig verkgenom omsorgslagen samhet om de det. Dessutom kan de enligt labegär om särskilda hos ofgen (1989:425) inskolningsplatser få särskild fr.o.m. fentliga arbetsgivare inskolningsplats 20 års ålder. I bil.

budgetpropositionen (1990/91:1OO

föreslår arbetsmarknadsministern att de skall få 12) denna direkt efter avslutad särskild skolmöjlighet således när de 17 år. plikt, fyller Yrkessärskolan Enligt skolöverstyrelsens rapport 1989 (R var det 9 % av särskolans ele- 90:13) omkring ver som 1988 lämnade årskurs 10 av den obligatoriska särskolan utan att fortsätta inom den frivilliga yrkessärskolan. Under läsåren 1987/88 och 1988/89 hoppade ca 4 % av elever av från utbildyrkessärskolans ningen. från drygt Enligt uppgift skolöverstyrelsen utgörs 30% av särskolans elever av som inte sökt personer någon särskild De flesta omsorg enligt omsorgslagen. av dem som inte eller avbrutit utnyttjat yrkessärskolan hör sannolikt till denna De har utbildningen kategori. formellt inte omfattats av kommunens uppföljningsansvar som var i 3 kap. 18 § skollagen reglerat

(1985:1100) eftersom detta ansvar endast omfattade elever som lämnat De inte heller i grundskolan. ingår omsorgshuvudmannens ansvar, eftersom de inte begärt särskild Trots bestämmelse omsorg. skollagens har ändå en del av dessa funnits inom ungdomar kommunernas Det tidigare uppföljningsverksamhet. har funnits ett från uppenbarligen engagemang många kommuners sida att inkludera med utveckungdomar i Detta lingsstörning uppföljningsansvaret. motsvaras också av behov hos som ungdomarna, många gånger inte vill ha kontakt med särskolan eller omsorgsverksamheten. beslut med av ansvars- Enligt riksdagens anledning propositionen skall för det kommunala statsbidrag uppföljningsansvaret för i sektorsbidraungdom ingå är beräknat antalet get. Statsbidraget på 16-19-åringar i utifrån samtliga primärkommuner. Bidraget beräknas antalet som kan komma för gymnasieungdomar ifråga sådana uppföljningsinsatser. I Växa med regeringens proposition (1990/91:85) kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen föreslår statsrådet att nuvarande föredragande reglering av kommunernas uppföljningsansvar upphävs och ersätts av ett åtgärdsansvar som utökas och får en starkare mot Hemkommunen inriktning utbildning. får en att alla skyldighet erbjuda 16-19-åringar som lämnat en vilket grundskolan gymnasieutbildning, medför att kommunens för åtgärdsansvar ungdomar utan från 18 till genomförd gymnasieutbildning höjs 20 år. Denna mot medför att det inriktning utbildning hittillsvarande kommer att ingå uppföljningsansvaret som en del av naturlig gymnasieskolan. För att stimulera studietrötta eller studiesvaga ungdomar till studier i gymnasieskolan införs individuella i vilka stor kan till de studieprogram hänsyn tas enskilda elevernas behov och förutsättningar. Vare nationella eller individusig gymnasieskolans ella program är emellertid för elever som tillgängliga sin i Särskolan 1990/91:85 fullgjort skolplikt (prop. s. 55). Beträffande de nationella instämprogrammen mer kommittén i När det föredragandens bedömning.

de individuella däremot innebär gäller programmen uteslutandet av alla elever som i särskola en gått som kan innebära att den indiskärpning påbörjade av elever från särskolans vidintegreringen yrkesutbildning försvåras eller kan tvingas upphöra. Vi menar att det som redan nu finns elevutbyte mellan gymnasieskolan och särskolans yrkesutbildning och som i ökande har pågått sedan omfattning början av 1980-talet, måste få och underlättas. Särutvidgas skilt efter ett överförande av från huvudmannaskapet landstingen till kan det ha stor primärkommunerna för elevernas till ett mer differentiebetydelse tillgång rat utbud av i närområdet och innebävalmöjligheter ra ökade till hemorten. möjligheter yrkesutbildning på Motsatsen kan innebära både minskade valmöjligheter och ett att söka annan ort. Det setvång utbildning på nare kan medföra kostnader för boende och onödiga resor. Särskolekommittén vill i stället föreslå att de individuella i hålls programmen gymnasieskolan öppna för sådana elever från särskolan som kan klara dem med det stöd särskolan kan Det bör också vara ge. för eftersom elevunderlafördelaktigt huvudmännen, get för bildande av för undervisningsgrupper svagpresterande elever kan breddas därigenom något. Enligt kunskapspropositionen omfattas särskolans elever inte av kommunernas ansvar för information, och för elever i vägledning rekrytering gymnasieskolan. Situationen för psykiskt utvecklingsstörda ungdomar som valt att avsluta sin då skolgång skolplikten upphört är alltså för närvarande den, att har det ingen formella vilket är otilluppföljningsansvaret, mycket fredsställande. Enligt särskolekommitténs bör det vara uppfattning en kommunal att för av skyldighet sörja uppföljning elever som efter avslutad lämnat särskolan skolplikt och som inte deltar i annan eller som sakutbildning nar bör kunna i sysselsättning. Uppgiften inrymmas yrkesvägledningsfunktionens verksamhet. Huvudsyftet med uppföljningen bör vara att motivera ungdomarna för fortsatt främst inom Ett utbildning, yrkessärskolan.

hjälpmedel för dessa elever bör liksom för tidigare nämnda elever i vara individuella utgymnasieskolan bildningsplaner. En sådan bör utbildningsplan enligt ansvarspropositionen innehålla t.ex. studiepersonlig och eller liknande yrkesorientering, kurser, praktik verksamhet, samt syfta till att den att så hjälpa unge snart som till eller möjligt övergå reguljär utbildning stadigvarande arbete. För utvecklingsstörda ungdomar kan det då röra om t.ex. eller sig yrkessärskola särskild inskolningsplats. Ansvaret för av de elever uppföljning som lämnar yrkessärskolan efter avslutad bör utbildning ligga på

arbetsmarknadsmyndigheterna. Särskolans yrkesvägle-

dare kan t.ex. vara den, som tillsammans med eleven upprättar en plan, där det vem som är kontaktanges person inom t.ex. länsarbetsnämnd, eller socialtjänst omsorgsverksamhet, och behåller sedan kontakten med eleven och vid behov denne att få andra hjälper kontaktpersoner. En tid för denna efterkontakt rimlig från skolans sida är ett år efter avslutad utbildning. I skola-arbete-utredningens betänkande (SOU 1989:113) Ungdomars kompetens. Vägar in i framtidens kunskapssamhälle, konstateras bl.a. vikten av kontinuitet i samt att personkontakterna, åtgärderna inom skulle kunna uppföljningsansvaret utgöra en tillläggsresurs för Särskoleutvecklingsstörda ungdomar. kommittén anser att särskolans hittillsvarande yrkesvägledningsfunktion sin genom specialpedagogiska kompetens och individuella personkännedom utgör en resurs för eleverna som inte utan nackdelar kan undvaras eller ersättas av t.ex. utan syofunktionärer dessa och Även kunskaper erfarenheter. om huvudmännen föredrar en annan än organisatorisk lösning särskolans nuvarande, krävs ändå samma kompetens i finns inom särskolan.

som dag

Arligen lämnar ca 850 elever särskolan efter avslutad Av dessa frivillig yrkessärskola. kommer ca 400 från klasser för Det är främst dessa yrkesutbildning. elever som är aktuella för eftersom de ofuppföljning ta att söka den väljer anställning på öppna arbetsmarknaden i stället för som särdaglig sysselsättning

skild omsorg. Kostnaden för uppföljningsverksamheten är hos arbetsmarknadsverket genom budgeterad arvoden till särskolans varför någon yrkesvalslärare, extra kostnad inte väntas uppstå.

6.6 Assistentstöd

för den Särskolan Enligt läroplanen obligatoriska det den lokala för Särskolan (Lsä 90) åligger styrelsen att basis av en kännedom om elevernas på ingående fördela och komförutsättningar statsbidragsresurser munala resurser så att varje elevs behov tillgodoses. Detta kan innebära att vissa elever behöver extra stöd av assistent, för att de skall kunna tillgodogöra sig unoch i dervisningen fungera skolmiljön. En stor del av särskolans elever är under sin mycket vistelse i Skolan beroende av assistans av olika slag utöver den Som kan Det kan t.ex. lärarpersonalen ge. med vid måltider, toagälla hjälp förflyttningar, hjälp lettbesök, i elpraktisk hjälp undervisningssituationen ler att använda tekniska hjälpmedel för synskadade, hörselskadade eller rörelsehindrade eller att fungera som för elever. För dethjälp-jag barndomspsykotiska ta finns i Särskolan särskilt anställda elevassistenter. Deras utbildningsbakgrund är som regel gymnasieskolans eller och

tvååriga vårdlinje, gren BU, grund- på-

för vård av i byggnadskurs psykiskt utvecklingsstörda förening med yrkespraktik. Elevassistenten är en viktig resurs för klassen/grupsåväl i som för stöd och i pen undervisningen hjälp skolan och är ofta en för att lärarna skall förutsättning kunna genomföra Den förstärkning undervisningen. som elevassistenten i klassen innebär att den elutgör ler de elever i klassen som för tillfället behöver mest också kan få det. hjälp

För mycket svårt handikappade elever är tillgången

till personlig assistent i Skolan ibland en nödvändig för att skall kunna fullgöras förutsättning skolplikten liksom för till och från skolan. En resorna personlig assistent är en som tillsätts för ett bestämt barn person

med svåra funktionsnedsättningar och som följer barnet i olika aktiviteter under Den asdagen. personliga sistenten skall barnet med allt som denne inte hjälpa kan av göra själv på grund handikappet. Personliga assistenter utgör inte särskild omsorg enligt omsorgsla- 21/12 och bekostas därför gen (Regeringsrätten 1990), endast i av l undantagsfall omsorgshuvudmannen. stället bekostas denna resurs av elevens hemkommun liksom för elever i som har sådant behov. grundskolan Frågan om personliga assistenter även för elever med utreds av psykisk utvecklingsstörning handikapputredningen (S 1988:02). Elevassistentresurserna varierar mellan 2,8 och 9,4 veckotimmar per elev. Medelvärdet är 5,1 veckotimmar per elev. Elevassistenter i Särskolan bekostas helt av huvudmannen för särskolan och personliga assistenter bekostas ofta av i hemkommunen. Ett socialtjänsten ändrat huvudmannaskap bedöms inte behöva innebära några ändrade kostnader, endast ändrade kostnadsbärare i vissa fall. Särskolekommittén förutsätter att eleverna skall få det assistentstöd de behöver för att kunna fullfölja sin skolgång

6.7 Skolanknutet elevboende

6.7.1 Allmänt

För i skolåldern (7-21/23 psykiskt utvecklingsstörda år) som behöver bo utanför det egna hemmet bl.a. med av är sådant boende en anledning skolgången, särskild omsorg enligt 6 12 skollagen kap. § (1985:1100). Landstingets omsorgsnämnd är om inget annat bestämts huvudman för sådana elevhem. Boendet är för eleverna. för kost avgiftsfritt Skälig avgift och får dock tas ut av dem som har ellogi sjukbidrag ler För elever i finns pension. gymnasieskolan möjlighet till ekonomiskt stöd vid behov av inackordering av samma skäl.

I vissa fall, när behovet av att bo utanför hemmet enbart är av inte alltid

betingat lång skolväg, är om-

sorgsnämndens elevbostad den bästa boendeformen.

Om till form boende

möjlighet annan av finns, t.ex. på elevhem för andra elever än särskolans, bör även

särskolans elever i sådana fall som här avses få bo

på

dem, om eleven och dennes vårdnadshavare och skolhuvudmannen är överens om det. Boendet skall även då vara för eleven.

avgiftsfritt

Tillgången till en med kvalificerat stöd boendemiljö

och är vissa elever

hjälp nödvändig för elever. För

där sådana skäl motiverar boende utanför föräldrahemmet är boende som särskild mera

omsorg troligen

relevant. Behovet av att bo elevhem av behov av

på på grund

särskilt stöd och utreds för närvarande av 1989

hjälp

års

handikapputredning.

6.7.2 Dammsdalskolan och Salbohedskolan

Kommitténs förslag: Staten blir huvudman för Dammsdalskolan och Salbohedskolan. Benämningen på skolorna ändras till specialskola. Statens institut för handikappfrågor i skolan får förvaltningsansvaret för skolorna. Tillsynen för utbildning och boende bör ingå i ansvarsområdet för statens skolverk. De statsbidrag som hittills utgått till värdlandstingen för driften av Dammsdalskolan och Salbohedskolan överförs från anslaget B 9. Bidrag till driften av särskolor m.m. till anslaget B l3. Specialskolor.

Skälen för vårt

förslag:

6. 7. 2. 1 Hu

vudmannaskap

Dammsdalskolan i och Salbohedskolan i Sa-

Vingåker

la är före detta 3

specialsärskolor. Enligt § lagen

(1967:940) angående om vissa utomsorger psykiskt vecklingsstörda, vilken reglerade särskolan till år

1986, då bestämmelser om särskolan överfördes till skollagen (1985:1100), var specialsärskolornas uppgift att ta emot elever som var psykiskt utvecklingsstörda, som kunde i men hade svårt gå särskola, att anpassa till verksamheten i skolan eller för vilkas undervissig ning det fordrades särskilda l den anordningar. nya skollagen men togs begreppet specialsärskola bort, verksamheten vid skolorna har fortsatt och utvecklats under sina huvudmän och med oförändrade tidigare statsbidrag. och drevs skolorna med elev- Ursprungligen ägdes hem av staten, men överlåts 1968 till värdlandstingen utan kostnad. Som värdlandsmotprestation åtog sig tingen att driva skolorna och att ta emot elever från huvudmän till Staten övriga självkostnadspris. uppförde ett helt skolhem - den nuvarande Dammsdalnytt skolan - som överlämnades till Södermanlands läns landsting 1970. Utöver de nämnda skolorna fanns också en för enbart Tivedskospecialsärskola flickor, lan i Laxå. På initiativ lades denna skolöverstyrelsens ned 1981 och verksamheten samlades i de två nuvarande skolenheterna. Salbohedskolan har därefter genomgått en och genomgripande ombyggnad upprustning som stod klar 1985. Både Dammsdalskolan och Salbohedskolan håller en hög standard såväl verkpå samhet som tillhörande fastigheter. Dammsdalskolan och Salbohedskolan har, liksom statens i specialskolor, princip riksupptagning. De elever som behövt vid skolorna har placeras grava andra omfattande beteendestörningar, psykiska störningar eller kombinationer av störningar. Detta, ofta tillsammans med störda relationer till föräldrar, andra vårdnadshavare eller skola, har det svårt gjort eller omöjligt att en och ge dem lämplig utbildning i behandling hemlandstingen. Eleverna Salbohedskolan på representerar särskolans och till yrkesutbildning yrkesträning, men Dammsdalskolan antas elever från 15 huvudsakligen år och till särskolans alla former. Båda skolorna uppåt tar emot såväl som flickor. Den pojkar genomsnittliga behandlingstiden är cirka tre år. De orsavanligaste

kerna till vid skolorna är placering beteendestörning och är ofta mapsykiska störningar. Beteendestörning nifesterat i utagerande beteende. Många elever har ett eller annat sätt satt skräck i sin - hopå omgivning tat, farit våldsamt fram, handlat slagits, impulsivt agi olika men alltid ett för omgressivt situationer, på givningen ohanterbart sätt. När det gäller psykiska störningar har många elever behandlats vid barnpsykiatriska har bedömts som avdelningar. Störningarna allvarliga och på varierande tagit sig uttryck mycket sätt, men har inte varit hanterbara för vårdnadshavarna. En del av kan med omhänplaceringarna jämföras dertagande enligt lagen om vård av unga (LVU). Barndomspsykoser, schizofrenier, borderpsykoser, linetillstånd och psykopatier är störningar som är starkt representerade i elevgruppen. Placering sker alltid i samråd med vårdnadshavaren. Ofta också ett akut behov av avlastfyller placeringen för vårdnadshavaren. ning Kommitténs visar att båda skolorna undersökningar utnyttjas till sin fulla kapacitet och att det därutöver finns en Läsåret 1990/91 efterfrågan på platser. utnyttvid de två skolorna av femton jas platserna landsting och eleverna kommer från 45 kommuner. Tillgänglig beläggningsstatistik visar att förhållandet är permanenL Det utmärkande för skolorna är deras miljöterapeutiska arbetssätt med en sammanhållen resurs för särskola, boende och fritid med av samhjälp allsidigt mansatt behandlingsexpertis. Kommittén anser att det finns ett behov av de båda skolorna även i framtiden. Vid en kommunalisering av särskolan är det inte osannolikt att behovet kommer att Öka i fall i ett ytterligare, varje inledningsskede, beroende på den minskade överblick över tänkbara alternativa i fall skolplaceringar som, varje temporärt, kan bli resultatet av ett ändrat huvudmannaskap. Det är i och för önskvärt att resurser sig tillräckliga finns i kommun eller i fall för tillgängliga varje varje en grupp samverkande kommuner och det bör vara målsättningen på sikt. Det behövs emellertid tid för

sådana resurser att växa fram och bli funktionsdugli- Att lösa de aktuella elevernas utbildningssituation ga. lokalt i kommun är sannolikt ett varje mycket dyrbart och relativt orealistiskt alternativ. lnte heller är det realistiskt att tänka att under sig specialenheternas tid helt kan ersättas i lång uppbyggda kompetens kommunerna. Däremot bör den kunskap och erfarenhet som finns vid ut till de specialenheterna spridas huvudmän som skall eller utveckla bygga upp egen redan verksamhet. Skolorna befintlig kompletterande bör således kunna bli resurscentra som stöd för huvudmännen när de utvecklar egen verksamhet. Huvudmän för de två är i dag Söspecialenheterna dermanlands läns för Dammsdalskolan och landsting Västmanlands läns för Salbohedskolan. landsting Vad beträffar det framtida för huvudmannaskapet dessa skolor kan vi se tre olika alternativ, nämligen kommunerna där de värdlandstingen eller staligger, ten. Vid ett överförande av för den huvudmannaskapet särskolan från till kommunerna vanliga landstingen kunde det förefalla att även överföra skolorna logiskt till värdkommuner, Vingåker och Sala. resp. Detta skulle emellertid innebära att relativt små kommuner en som kan bli övermäkpåtar sig uppgift och även innebära ett onormalt beroende av en tig, enskild kommun. Konkret skulle det, med utgångsi för läsåret 1990/91 innebära att punkt organisationen t.ex. kommun skulle administrera, organisa- Vingåkers toriskt och en med 35 elebudgetmässigt, specialenhet ver från för närvarande 27 kommuner. Vid t.ex. underbeläggning kan värdkommunen löpa risk att bli att täcka underskott med tvingad egna kommunala medel. Ett annat alternativ kan bli att de huvudmän som drabbas av högre utnyttjar platser är l stället dagkostnader. Ingendera lösningen rimlig. bör då staten in med ett särskilt, gå behovsprövat eventuellt samma modell som förestatsbidrag, enligt slås i l990/91:l8 om ansvaret för skolan proposition (s. 86 ff.).

Alternativet med som huvudman värdlandstinget skulle det i visserligen innebära att varje fall i ett inledningsskede skulle finnas och erfarenhet kompetens att leda och administrera verksamheten. Vi har dock erfarit att det i Södermanlands län sedan en tid tillbaka finns att planer på överföra även omsorgsverksamheten till kommunerna. Det är en i trolig utveckling alla sikt. Dammsdalskolan landsting på skulle då bli den enda verksamheten med mot inriktning psykiskt utvecklingsstörda barns och ungdomars utbildning som skulle finnas kvar hos om särskolan i landstinget övrigt blir kommunal. Detta skulle i sin tur innebära en risk för av med isolering personalen åtföljande svårigheter för personal- och verksamhetsutveckling. Det till förslag nytt statsbidragssystem för särskolan som vi redovisar i innebär att det finansiella kapitel 9, stödet för tillfaller elevernas särskoleundervisning hemkommuner. De som är landsting värdkommuner för Dammsdal och Salbohed kommer således inte att få för denna statsbidrag verksamhet. Skolorna kan visserligen drivas som särskilda där resultatenheter, kostnaderna helt bestrids av elevernas hemkommuner, men detta medför extra av kameral belastningar art. Vid en eventuell eller vid behov underbeläggning av kostnadskrävande är liksom förändringar det, om kommunerna blir huvudmän, med riktade nödvändigt statsbidrag till för att inte belasta värdlandstingen dessa med kostnader landsting för verksamhet, vars fortbestånd är ett

huvudsakligen riksintresse.

Det är inte för staten att krav möjligt ställa på att en viss eller primär- landstingskommun skall ha skyldighet att driva en verksamhet för andra kommuners räkning. Om en kommun eller ett driver landsting verksamhet för andra huvudmäns måste det räkning, ske Huvudmannen frivilligt. för skolan kan då också lägga ned verksamheten ett beslut. Att genom ensidigt bedriva en rikstäckande verksamhet sådana villkor på förefaller inte lämpligt. Det alternativet tredje är att staten övertar huvudmannaskapet för Dammsdalskolan och Salbohedskolan. Staten är redan nu huvudman för de fem regiona-

la för döva och hörselskadade elever specialskolorna samt för med riksupptagning, nämlispecialskolorna Hällsboskolan i för talskadade elever, gen Sigtuna Ekeskolan i Örebro för gravt synskadade psykiskt utoch Ãsbackaskolan i Gnesta vecklingsstörda elever, för döva elever. psykiskt utvecklingsstörda Från och med den 1 1991 kommer statens instijuli tut för i skolan att ha förvalthandikappfrågor (SIH) för Såväl specialskolorningsansvaret specialskolorna. na som Dammsdalskolan och Salbohedskolan har i och är i lika beroende av princip riksupptagning grad kommer att i skol-

hög specialistkompetens. Alla ingå

verkets Det finns oliktillsynsansvar. ingen principiell het mellan skolorna som motiverar olika huvudmän. I den situationen ser vi det som den uppkomna mest och lösningen att staten åtar sig logiska praktiska även för Dammsdalskolan och huvudmannaskapet Salbohedskolan. Vi ser det som att de i fortnaturligt benämns för elever med sättningen specialskolor grav eller omfattande psykisk störning. beteendestörning Gravt synskadade och döva psykiskt utvecklingsstörda finns redan i vid Ekeskolan dag specialskolorna

eleveor

och Asbackaskolan. Vi föreslår därför att Dammsdalskolan och Salbohedskolan blir med SlH som statliga specialskolor, och Skolverket som tillsynsmyndighet. driftansvarig Det skulle också innebära att förutsättningar skapas för den särskilda och verksamhetsutveckling personalsom är en för bibehållande av nödvändig förutsättning den som i finns vid skolorna. kompetens dag De som hittills till värdlandstingen statsbidrag utgått för driften av överförs från anslaget specialenheterna B 9. för driften av särskolor m.m. till anslaget Bidrag kostnader täcks

B 13. Specialskolor. Övriga genom

från elevs hemkommun. avgifter respektive

6.7.2.2 Tillsyn

En för att eleverna skall kunna tas emot förutsättning vid Dammsdalskolan och Salbohedskolan är att ele-

verna kan bo elevhem eller i anslut-

på motsvarande

ning till skolorna. Verksamheten vid skolorna förutsätter och också av en präglas helhetssyn på eleverna, där boende och är lika för de enutbildning viktiga skilda eleverna. För närvarande har skola och elevhem olika tillsynsmyndigheter. Skolöverstyrelsen är för ansvarig skoldelen och för elevhemmen. socialstyrelsen Särskolekommittén anser att skola och elevhem utgör en odelbar enhet i det arbetet och pedagogiska elevvårdsarbetet och att både skola och elevhem i

fortsättningen bör finnas inom ansvarsområdet för en

och samma Oavsett vem statliga tillsynsmyndighet. som kommer att vara huvudman för Dammsdalskolan och Salbohedskolan bör det vår vara enligt mening statens skolverk som är huvudtillsynsmyndighet. Eventuell medicinsk eller annan behandling ingår givetvis fortfarande i resp. sjukvårdshuvudmans och i socialstyrelsens ansvarsområde.

6.7.3 för elever i

Träningsboende yrkesutbildning

Yrkessärskolans är som koncenyrkesutbildning regel trerad till ett fåtal orter i ett län, ibland till en enda. Skälet är att är litet och sällan elevunderlaget medger en mer decentraliserad såvida man vill lokalisering behålla ett brett utbud någorlunda av yrkesutbildningar. Detta förhållande leder ofta till behov av elevhemsboende på skolorten av rent skäl. geografiska Man har kunnat konstatera att elever som bor på elevhem blir och över huvud lär självständigare taget sig hantera sin ett bättre sätt än vardagstillvaro på kamraterna som bor hemma. De elever som inte bor elevhem har på motsvarande behov att träna i att bo utanför föräldrahemsig met, med målet att senare klara ett boensjälvständigt de. Det behöver för dessa elever finnas form någon för som i fall träningsboende eleverna, varje periodvis, kan l en

utnyttja. SÖ-rapport (90:13) Yrkessärsko-

lan 1989 konstateras det uppenbara behovet av sådant träningsboende. Boende av ovan nämnt finns sedan i t.ex. slag länge Kristianstads och Stockholms läns Utan att landsting. behöva det som en särskild ombegära omsorg enligt kan särskoleelever i bo avsorgslagen, yrkesutbildning bekostnad, såvida de har giftsfritt på landstingets ej I sådant fall betalar de en som motsjukbidrag. avgift svarar det som vissa inackorderingstillägg gymnasieelever hittills kunnat få. En väsentlig del av skolans ADL-undervisning = till kan också ett (ADL Anpassning Dagligt Liv) på sätt till elevhem och naturligt knytas träningsbostäder där uppstår, vilka annars många inlärningssituationer skulle behöva konstrueras i skolan. Särskolans elever måste få att från sina erfarenmöjligheten utgå egna heter, vidare på dem och på så sätt knyta ihop bygga och för att nå livskunvardagskunskap skolkunskap skap. Särskolans elever har redan en omfattande yrkesorioch men denna beentering praktik på arbetsplatser, höver med praktisk boendeträning. kompletteras Målet för särskolans är att eleyrkesutbildning göra verna att förbereda dem för arbete, självständiga, eget boende och en fritid. Yrkessärskolan har meningsfull sin kombination av och genom skolundervisning praktik kommit ett när det att gott stycke på väg gäller förbereda eleverna för arbete. Det är ändå väl känt att som fått ett arbete som de både trivts åtskilliga elever, med och klarat ändå har av bra, misslyckats på grund en fritid och att klara ett boentorftig oförmåga eget de. Skolans insatser måste alltså intensifieras, dels när det att eleverna till en meningsfull fritid, gäller hjälpa dels när det boendeträning. Fritidsundervisning gäller kan med fördel kopplas till boendeträning. Särskolekommittén vill betona det värpedagogiska det av som en del av yrkessärskolans träningsboende Denna i boende kan också utbildning. träning eget bidra till ett mindre beroende av samhällets stödresurslutat skolan och ut i vuxser då särskoleeleverna gått

enlivet. Det är därför att nu angeläget befintliga träningsbostäder överförs till kommunerna och att verksamheten ut där den nu byggs saknas.

6.7.4 Bidragsregler rörande särskolans elever

Kommitténs förslag: Reglerna för och barnbidrag, Studiehjälp sjukbidrag till elever inom särskolan bör ses över.

Skälen för vårt En elev i särskolan förslag: har inte rätt till men erhåller Studiehjälp, förlängt barnbidrag fr.o.m. kvartalet efter det eleven 16 år och fyllt så länge denne går kvar i Detta utbetalas yrkessärskolan. av försäkringskassan. Många elever uppbär också

sjukbidrag. Å andra sidan förekommer det inom and-

ra

handikappgrupper att en elev i gymnasieålder kan

uppbära dels dels pension/sjukbidrag, studiebidrag, samtidigt som eleven har fri bostad och vid uppehälle skolan. Särskolans elever är ensamma om att uppbära efter det

barnbidrag att skolplikten är fullgjord. Det

finns nu vår enligt bedömning anledning att se över även denna fråga. Studiehjälp - som således till alla utgår andra ungdomar som fortsatt genomgår utbildning inom ungdomsskolan - består dels av som är lika studiebidrag stort som dels olika barnbidraget, av tillägg som är behovsprövade. Bland eleverna inom särskolans yrkesutbildning finns elever inte vill många som söka särskild omsorg och för vilka det inte heller finns skäl att medge sjukbidrag. Målet för särskolans är dessutom yrkesskola att föra ut dessa den ungdomar på öppna arbetsmarknaden. Det bör därför vara att i mån av angeläget möjlighet göra dem oberoende av särskild och omsorg eller

sjukbidrag/förtidspensionering annat extraordi-

närt stöd från samhällets sida. Vi anser att för i första hand reglerna sjukbidrag behöver vad erfarit granskas. Enligt kommittén förekommer det inte sällan att elever i yrkessärskolan som bedöms kunna klara en och yrkesutbildning en anställ-

är Förutom att det har en nening sjukbidragstagare. gativ effekt i form av minskat självförtropsykologisk ende, kan det leda till social segregation. vår bör inte utgå mer Enligt uppfattning sjukbidrag

eller mindre automatiskt till ungdomar som genomgår

utan Det emellertid särskola, prövas ingående. ligger inte inom särskolekommitténs eller kompeuppdrag tensområde att utreda detta, men vi föreslår att frågan blir föremål för översyn. Inom centrala studiestödsnämnden ett utredpågår med av för bl.a. studieningsarbete översyn reglerna - Särskolekommittén har hjälp förlängt barnbidrag. hos aktualiserat sådana frågor rörande utredningen särskolans elever. för ett förändringsarbete bör enligt Utgångspunkt särskolekommitténs vara att barnbidrag uppfattning till och med det den obligatoriska skolutgår längst avslutats. En konsekvens bör då vara att gången logisk alla som deltar i fortsatt inom ungdomar utbildning har rätt till och till yrkessärskolan studiebidrag hjälp boende utanför hemorten, då boendet är betingat av att saknas hemorten och då belämplig utbildning på hov av boende som särskild av hanomsorg på grund art och omfattning inte finns. dikappets

*iii*

Tabeller och diagram till kapitel 6:

Tabell l: Särskolans elever i förhållande till folkmängd och ungdomsskolans elevpopulation.

Tabell 2: Elevernas fördelning på former av särskola, samt individintegrering.

Tabell 4: i särskolan. Faktiska tal Elevutvecklingen 1985-1989, samt andel av det procentuell elevantalet i och sammanlagda grundskolan gymnasieskolan.

Tabell 5: av

Utvecklingen individ- och gruppintegreringen av särskolans elever, i och

grundgymnasieskolan.

Tabell 6:

Lokalintegrerad särskoleundervisning läns-

vis.

Tabell 7: Procentuell av eleverna mellan

fördelning

särskolans olika former.

Tabell 8: Förekomsten av hos sär-

tilläggshandikapp

skolans elever. vid

Beläggningen Dammsdal-

skolan och Salbohedskolan.

Personalfrågor

7.1 Särskolans personal

De kommuner som nu har särskola Kommitténs bedömning:

övertar i princip sårskolans personal.

vår Vi har föreslagit Skälen för bedömning: tidigare

tar över ansvaret för särskolan. För att kommunerna

skall kunna ske

att huvudmannaskapsförändringen

är det att kommunerna också tar över

smidigt viktigt

den som finns i särskola.

kompetens dagens

har stor och unik i att

Särskolans personal kunskap

och deras För att

arbeta med handikappade anhöriga.

kunna behålla och utveckla kvaliteten i utbildningen

eleverna krävs bibe-

av de psykiskt utvecklingsstörda

kontinuitet och för elever-

hållen kompetens, trygghet

Vi är om att kommunerna kommer att

na. övertygade

som särskolan har

ta vara på den kunniga personalkår

Det är vår

inom alla sina verksamhetsområden. enligt

en för bibehållande av

uppfattning viktig förutsättning och för en bibehållen kvalitet på särsko-

kompetensen lans utbildning och elevvård.

7.2 Skolledningsresurser

för särskolan beslutar om led- Kommitténs förslag: Styrelsen

ningsorganisationen.

och kunnande bör fin-

Handikappkunskap specialpedagogiskt

nas inom i de kommuner som kommer att vara värdledningen av elever.

kommuner för utbildning psykiskt utvecklingsstörda

Skälen För vårt Förslag:

7.2.1 Bakgrund

7.2.1.1 Grundskolan

Enligt riksdagens beslut med anledning av ansvarspropositionen (1990/9l:18, UbU4, rskr. 76) kommer nuvarande för skolledningsresurs grundskolan att ingå som en del i det till statliga sektorsbidraget skolverksamheten i kommunen. Kommunerna får omsjälva avgöra fattningen och av sin organisationen skolledning.

7.2.1.2 Särskolan

För särskolans del fram gällde t.o.m. utgången av år 1990 att det inom skulle finnas landstingsområdet minst en som rektor. Under vissa lönetjänst angivna förutsättningar kunde SÖ medge inrättande av fler lönetjänster som rektor samt en eller flera lönetjänster som studierektor. Vid särskolan skulle det också finnas som och arvodestjänster tillsynslärare lärare som fullgjorde vissa specialfunktioner. Läsåret 1989/90 fanns särskola i 178 av landets kommuner. Antalet inrättade som rektor och tjänster studierektor var emellertid endast 145. Det räckte således inte för att förse alla 178 särskolekommunerna med en Om tjänst. man däremot utgår från den sammanlagda skolledningsresurs som rektorer, studierektorer, tillsynslärare och specialfunktionärer utgjorde, disponerade särskolorna i genomsnitt 0,65 veckotimmar/elev för skolledning.

7.2.1.3 Särskolans under skolledning primärkommunal huvudman

Särskolans skolledare är välutbildade. De har en yrkeskunskap rörande undervisning av Herhandikappa-

de som är unik och som de i regel förvärvat under som lärare och skolledare för elever med tjänstgöring handikapp. De måste därför ses som en viktig resurs, som kommunerna bör ta till vara när särskolan övertill kommunalt går huvudmannaskap. l föredraansvarspropositionen (s. 35) poängterade gande statsrådet statsmaktens ansvar för utbildningens kvalitet och likvärdighet och för att rättssäkerhetsaspekten Av dessa skäl förordade föredratillgodoses. ganden att en viss reglering beträffande skolledningen skulle bibehållas. Propositionens lagförslag beträffande av de skolledningen antogs riksdagen. Enligt nya bestämmelserna som finns i 2 2 § skall kap. skollagen det för av i skolorna finnas ledningen utbildningen rektorer. Som rektor får bara den anställas som genom och erfarenhet har förvärvat utbildning pedagoinsikt. gisk Vi anser att de skolledare som nu finns inom särskolan en och erfarenhetsreutgör viktig kunskapssurs för kommunerna i samband med och efter överförandet av för Särskolan. Det är huvudmannaskapet vår att kvalificerad bedömning handikappkunskap även i framtiden behöver finnas inom i skolledningen de kommuner som kommer att vara värdkommuner för av utvecklingsstörda elever. Vi utbildning psykiskt anser därför att specialpedagogisk utbildning och erfarenhet är för blivande skolledare med ansvar viktig för av elever med utbildning handikapp. kommun måste få Varje organisera skolledningen så att lokala behov bäst Vi vill påtala viktillgodoses. ten av att kommunerna även i framtiden tillförsäkrar sig skolledare med kunskap om handikappgruppen. Vi anser att kommun som är värdkommun för varje särskolan inom sin samlade skolledning bör ha kompetens för utbildning av psykiskt utvecklingsstörda elever.

7.3 Lärarpersonal

Kommitténs förslag: Nuvarande utbildningskrav på särskolans lärare behålls.

Skälen för vårt förslag: Särskolans lärarkår är välutbildad. Det är överdrift att att det alltid ingen säga finns ett medvetet bakom mycket yrkesval utbildning till och som lärare i särskolan. Utan ett anställning personligt engagemang går det inte att arbeta framgångsrikt med elever med och vinna deras handikapp anhörigas förtroende. Inom särskolan finns som inte återlärarkategorier finns inom det skolväsendet. Det Övriga offentliga gäller t.ex. lärare som oftast har en träningsskolans som förskollärare eller grundutbildning fritidspedagoeller grundsärskolans som ofta har ger, speciallärare en mer omfattande än vad som speciallärarutbildning är fallet för motsvarande inom yrkesgrupper grundskolan eller finns av gymnasieskolan. Samtidigt många framför allt också inom grundskolans lärarkategorier särskolan. Det t.ex. lärare i gäller praktiskt/estetiska ämnen. Vissa lärare i särskolan har således samma grundutbildning som för det skolväsendet. gäller övriga Många lärare har emellertid en på väsentliga punkter avvikande och en mer omfattande grundutbildning än och

speciallärarutbildning grundskolans gymnasie-

skolans lärare. För att bibehålla för av kompetensen undervisning elever - ofta med psykiskt utvecklingsstörda svåra till- - måste nuvarande läggshandikapp kompetensnivå hos särskolans lärare behållas liksom specialinriktningen på vissa vilket i tilläggshandikapp understryks ansvarspropositionens förslag till allmänna behörighetskrav. Vi tänker då särskilt på speciallärare för och/eller hörselskadade och för syn- barndomspsykotiska elever.

7.4 Konsulenter

Kommitténs förslag: All konsulentverksamhet för pedagogiskt stöd till elever med handikapp inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom bedrivs eller samordnas av SIH. 9,6 Mkr. överförs från anslaget B 9. Bidrag till driften av särskolor m.m. till anslaget B 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan för inrättande av tjänster som konsulent för elever med flera handikapp i särskolan. Konsulentorganisationen vid SIH byggs successivt ut för att täcka särskoleelevernas omfattande behov.

Skälen för vårt förslag:

7.4.1 Bakgrund

om samverkan Enligt förordningen (1984:75) regional i om för elever med är fråga undervisning handikapp landet sedan den 1 1984 indelat i fem april planel finns en ringsregioner. varje region planeringsberedsom skall samordna och planera insatserna så bening resurser bästa sätt. Budfintliga utnyttjas på möjliga 1990/91 får 22 Mkr. användas för getåret högst regionala för elever med i åtgärder handikapp planerade samverkan med Dessa meplaneringsberedningarna. del till kommunerna och avser elever med utgår synhörselskador och rörelsehinder i skador, grundskolan och samt elever i Särskolan med flera gymnasieskolan handikapp. Medlen kan också utgå till teckenspråksför hörande barn med döva föräldrar elundervisning ler syskon. Inom den för elever regionala stödorganisationen med finns nu 25 konsulenter för rörelsehandikapp hindrade 30 konsulenter för (RI-l-konsulenter), synskadade, 9 1/2 konsulenter för dövblinda vuxna (DBsamt 30 konsulenter för synskadade förkonsulent), skolebarn. Konsulenterna biträder med rådgivning och stöd i verksamheten för de eleverhandikappade nas I mån av tid kan konsulenterna även skolgång. ge stöd till särskolans elever.

Vid de fem finns därutplaneringsberedningarna över tio som konsulent för blinda och döva tjänster elever i särskolan och utvecklingsstörda (BU- DUkonsulenter), två inom med i varje planeringsregion, huvudsak samordnande Behovet av konsuuppgifter. lentinsatser för särskolans elever är stort och mycket omfattar fler de betydligt handikappgrupper än synoch Totalt det ca 10000 hörselhandikappade. gäller barn och med flera än ungdomar handikapp psykisk utvecklingsstörning, vilket skall med 55 konjämföras sulenter för lika icke ungefär många utvecklingsstörda barn och ungdomar. Jämfört med motsvarande resurser riktade till elever i är staövriga ungdomsskolan tens regionala stöd till särskolan således om blygsamt, man tar i beaktande den höga frekvensen elever med flera och svåra i särskolan. handikapp Planeringsberedningarnas verksamhet kommer fr.o.m. den l 1991 att inordnas i statens institut juli för i skolan handikappfrågor (SlH). I om ansvaret för skolan propositionen (1990/91:18) anför föredragande statsrådet att det är (s. 87) viktigt, att verksamheten som bedrivs för elever med handikapp kan fortsätta som hittills. Detta innebär att många av särskolans elever även i inte fortsättningen kommer att omfattas av SIHs verksamhet. Särskolekommittén har i annat betosammanhang nat vikten av att elevvårdande verksamhet och tillhörande personal är för skolans verksamhet. gemensam Det synsättet även den konsulentverkgäller statliga samheten. Det är och ett rättvisekrav att de angeläget psykiskt utvecklingsstörda eleverna som har tilläggshandikapp får samma rätt som elever i eller grund- gymnasieskolan att få del av de samlade konsulentresurserna som SIH kommer att över. Det är också förfoga angeläget att successivt ut det konsulentnätet bygga regionala med till särskoleelevernas omfattande behov hänsyn av konsulentstöd.

7.4.2 Landstingskommunala tjänster som konsulenter i Särskolan

l särskolan finns lärare som i sin kan intjänstgöring räkna som konsulent. har intill tjänstgöring Tjänsterna utgången av år 1990 inrättats med stöd av 63 § särskoleförordningen (1986:573). Kostnaderna för tjänsterna har finansierats av till lärarlönekostnastatsbidraget derna. Konsulenterna skall ge råd och stöd till lärare i praktiskt/estetiska ämnen i som undervigrundskolan sar särskoleelever. Dessutom har huvudmännen för särskolan inrättat konsulenttjänster med mot olika handiinriktning kapp. Även sistnämnda har ofta finansierats tjänster med till lärarlönekostnaderna. Stöd för statsbidraget detta har saknats i såväl som i särskoleförordningen för särskolan. statsbidragsförordningen Under läsåret 1989/90 skolhuvudmändisponerade nen följande resurser för handikappkonsulenter: - för totalt 443 synskadade/blinda lärarveckotimmar, motsvarande ca 17 för konsulenheltidstjänster ter, - för hörselskadade/döva totalt 411 lärarveckotimmar, motsvarande ca 16 heltidstjänster, - för rörelsehindrade 149 motlärarveckotimmar, svarande ca 6 heltidstjänster, - för kommunikationshindrade 14 lärarveckotimmar, motsvarande ca 0,5 tjänst, - för barndomspsykotiska 131,5 lärarveckotimmar, motsvarande ca 5 heltidstjänster. Totalt resurser i motsvarande ca togs anspråk 44,5 landstingskommunala handikappkonsulenter. Vid en av särskolan som rekommunalisering utgör gel den enskilda kommunen ett för litet för underlag en Behov av alla komplett konsulentorganisation. slag av kommer inte heller finhandikappkonsulenter att nas i alla kommuner. kontinuerligt Det är därför vår inte realistiskt enligt bedömning att ersätta landstingens reselärar/konsulentorganisation med en motsvarande kommunal för stöd organisation

till elever med flera i särskolan. Det skulle handikapp bl.a. kräva en omfattande över flera komsamordning muner, över minst ett län. Däremot behöver troligen kommunerna ha till råd och stöd i tillgång handikappfrågor som rör även särskolans elever. Denna uppgift bör statens institut för i läggas på handikappfrågor skolan (SIH), vars verksamhet skall vara riktad direkt till enskilda elever. Vi anser att den konsulentverksamheten regionala för särskolans elever i första hand behöver förstärkas med konsulenter för rörelsehindrade, barndomspsykotiska och kommunikationsstörda. Vi beräknar att huvudmännens nuvarande löneomkostnader för konsulentverksamheten som motsvarar 44,5 befattningar, till ca inklusive Vi föreslår uppgår 13,5 Mkr. lkp. att SIH tillförs medel motsvarande dessa för att tjänster starta en första av konsulentstödet riktat till utbyggnad psykiskt elever. Vi föreslår därför utvecklingsstörda att 9,6 Mkr. eller 95 (motsvarande statsbidraget, % av lönekostnaderna till i landstingens konsulenttjänster handikappkunskap) förs över från B 9. Bianslaget drag till driften av särskolor m.m. till B 2. anslaget Statens institut för i skolan för inräthandikappfrågor tande av med mot olika konsulenttjänster inriktning för särskolans elever vid det handikapp nyinrättade institutet. Dessutom behöver institutet tillföras 7,4 Mkr. varav 3,9 Mkr. för att täcka mellanskillnaden, lkp m.m, samt 3,5 Mkr. till kostnader för resor och kansliresurser. Det bör ankomma SIH att återkompå ma med till i denna förslag regeringen fråga. Regeringen har genom omprioriteringar genomfört en av konsulentverksamheten programenlig utbyggnad för rörelsehindrade elever. Det kan nämnas att intei sitt slutbetänkande grationsutredningen (SOU 1982:19) Handikappade elever i det allmänna skolväsendet en successiv med 25 föreslog utbyggnad tjänster för RFI-konsulenter. statsrådet förorda- Föredragande de i propositionen 1983/84:27 om för elever åtgärder med handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. en utbyggnad med fem sådana för tjänster redovisningsåret 1984/85. biföll Riksdagen förslaget (UbU8,

rskr. 112). Riksdagen har under senare delen av 1980talet beviljat medel till ytterligare som RHtjänster konsulent. Den av huvudmännen konsulentverkuppbyggda samheten för elever med flera handikapp visar stora variationer över landet, från 0 lärarveckotimmar konsulenttid elev till 0,3 lärarveckotimmar per elev. per För att ge ett likvärdigt stöd till alla elever med fleri särskolan skulle en behöva handikapp utökning göras motsvarande ca 20 eller ytterligare heltidstjänster 6 Mkr. Till detta kommer kostnader för resor och kansliservice. 5 Vi föreslår att detta behov täcks genom successiv utav vid SlH. Denna byggnad konsulentorganisationen successiva finansierar vi inte. utbyggnad

7.4.3 Konsulenter för praktiskt/estetiska ämnen

63 i dess Enligt § särskoleförordningen (1986:573) lydelse vid utgången av år 1990, kunde tjänstgöring som konsulent i särskolan få inräknas i som lärare i tjänst ämne eller ämnen som kunde i om i ingå tjänsten, i ämne eller ämtjänsten ingick undervisning tjänstens nen som motsvarade minst halvtidstjänstgöring. Med ämnen avsågs ämne som förekommer i timplan för elevernas undervisning. Handikappen som sådana inte ämnen. utgjorde Det slag av konsulenter som avsågs i särskoleförordvar således främst med tanningen ämneskonsulenter, ke på att särskolan under de senaste 20 åren i ökande grad anlitat fyllnadstjänstgörande lärare från grundskolan i ämnena idrott, musik och hemkunskap, slöjd, bild. Dessa lärare hade dels ett relativt litet antal undervisningstimmar per vecka i särskoleklass, dels också mera sällan någon specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Det ansågs därför motiverat att genom ämneskonsulenter från särskolan till såge handledning dana lärare. för detta har varit att det inom Förutsättningarna särskolan funnits lärare i dessa ämnen, med stor erfa-

4-H-0200

renhet av i särskolan som de kunnat undervisning dela med av. l takt med den sig tilltagande decentraliseringen av särskolan minskar förekomsten av speciella ämneslärare i särskolan och så sätt minskar på också möjligheten att rekrytera nya konsulenter/handledare. De konsulenter som funnits har en funkfyllt viktig tion och varit efterfrågade. Förutsättningarna för att i bibehålla fortsättningen en i konsulentorganisation praktiskt/estetiska ämnen i särskolan minskar vid givetvis ytterligare överförande av ansvaret för särskolan kommuner. på Underlag kommer helt enkelt inte att finnas i varje kommun, men även i detta fall kan kommunerna samgenom verkan och avtal bibehålla konsulenterna. Det är dock stor risk att denna resurs går förlorad, trots att behoven av kommer pedagogisk handledning att öka.

7.5 och

Fortbildning personalutveckling

Kommitténs förslag: Staten ansvarar för vissa fortbildningsinsatser, med anledning av förslaget om av primärkommunalisering särskolan. l skolledarutbildningen bör som ett handikappkunskap ingå obligatoriskt inslag. Statens skolverk har liksom för övriga skolformer ansvaret för att utveckla och utvärdera tillsammans med fortbildningen kommunerna.

Skälen fdr vårt förslag:

7.5.1 Inledning

I uttalar ansvarspropositionen (1990/91:18) föredragande statsrådet att staten har ett särskilt ansvar för att det finns till sådana tillgång fortbildningsinsatser som är av centralt beslutade reformer betingade och för en i landet. likvärdig utbildning Det ändrade kommer huvudmannaskapet att vara en centralt beslutad reform. Den kommer i ett inled-

ningsskede att kräva av fortbildning ansvariga kom-

och i allmunalpolitiker, chefstjänstemän skolpersonal mänhet.

7.5.2 Statens ansvar

En av för Särskolan till överföring huvudmannaskapet kommunerna innebär att dessa kommer att få ansvaför helt med från ret nya elevgrupper grundskolan och avvikande behov. Det är gymnasieskolan mycket av största vikt att kunskap om de handikappade elevernas behov i olika avseenden finns hos berörda politiker och redan i och att tjänstemän inledningsskedet denna sedan successivt kompletteras. kunskap Det kommer att finnas ett behov av att anordna i detta för t.ex. skolpolitiker, fortbildningskurser syfte lärare och Särskolans skolledare, elevvårdspersonal. skolledare är i för olika former av dag målgrupp peroch Dels deltar de sonalutbildning personalutveckling. i program, vilka innefattar mer generell ledarskapsutinom ramen för dels veckling landstingens åtaganden, omfattas de av direkt riktad till befattningsutbildning skolledare. Detsamma de kommunala skolledargäller na i flera kommuner. Den förstnämnda utbildningen utvecklar skolledarna i och kommuner och landsting deras mera medan skollevidgar perspektiv generellt, i olika former avser att höja deras darutbildningen peoch skoladministrativa professionalism. dagogiska Den är för närvarande statliga skolledarutbildningen föremål för men även i framtiden kommer översyn, det att finnas en särskild direkt riktad till utbildning skolledare med kommunernas för parallellt program Den direkta befattningsutbildningen ledarutbildning. för skolledare planeras innefatta bl.a. pedagogiskt leoch rättssäkerdarskap, läroplansanalys, utvärdering Vi att den skolledarutbildning som hetsfrågor. anser, kommer att bedrivas av Skolverket och av olika högskolor som skall inobligatoriska utbildningsmoment nehålla elementär Därutöver bör, handikappkunskap. vår även detta enligt mening, fördjupningskurser på

område förekomma. Enbart allmän information är en-

ligt vår helt mening otillräcklig.

Särskolekommittén anser att det skall i skolver-

ingå

kets att utveckla och

skyldigheter utvärdera fortbildningen tillsammans med kommunerna.

7.5.3 Kommunernas ansvar

Kommitténs förslag: Kommunerna vidtar för att lokalt åtgärder anordna i för i första hand fortbildning handikappkunskap politiker, skolledare och elevvårdspersonal.

Skälen för vårt forslag: 2 7 §

Enligt kap. skollagen

skall kommun se till att

varje fortbildning anordnas

för den som har hand om

personal utbildningen. Här-

av att kommunerna skall

följer svara för att fortbild-

i

ning handikappkunskap kommer till stånd och att

berörd skolpersonal omfattas av denna.

Även om särskolan i fall sedan finns

många länge

etablerad som en del i

lokalintegrerad skolanläggning-

ar för eller

grundskola gymnasieskola innebär inte det

förhållandet med säkerhet att utanför sär-

personalen

skolan har

någon djupare kunskap om vad särskolan

står för. l fall innebär det inte

varje någon garanti för

att personal vid andra skolor i kommunen har fått

ökade om

kunskaper handikappade elevers situation

och behov. Ansvaret för

elevurval, undervisningens

anordnande m.m. har hela tiden åvilat

landstingskom-

munala instanser. Med kommunen som huvudman kommer även skol-

personalens roll att delvis förändras. Hemkommunen

får ett

fullständigt ansvar för att eleverna får rätt utbildning oavsett var den sker. Detta måste leda till ett

Ökat för alla i skolan, eftersom allt fler engagemang kommer i kontakt med särskolans elever. För att

på

ett bra sätt kunna klara att ta ett ökat ansvar för en ny

elevgrupp krävs av all skolans fortbildning personal.

Inte bara lärare och skolledare behöver utbildas för sin utan

nya uppgift, elevvårdspersonal, föräldrar, ad-

ministrativ personal m.fl. i lika

hög grad.

7.5.4 Målgrupper

7.5.4.1 Politiker

Överförandet av särskolan till kommunens ansvarsområde kommer att ställa de förtroendevalda inför delvis och ställningstaganden som kräver nya uppgifter speciell insikt i De som har ansvar för handikappfrågor. bör tillfälle till dels direkt utbildning, skolfrågor ges dels studiebesök och också erfarenhet gärna praktisk av arbete i en särskoleklass. Särskolans måste personal här ta initiativ och vara aktiva, visa öppenhet själva och underlätta så för dem som vill skaffa långt möjligt information. De avlämnande huvudmännen/lokala sig för särskolan kan också en stor insats styrelserna göra redan före ett överlämnande till kommunerna.

7.5.4.2 Grund- och gymnasieskolans personal

Här gäller det främst att vissa nyckelgrupper omedelbart vid och helst före av en kommugenomförandet av särskolan får en introduktionsutbildning nalisering och därefter till en i möjlighet fördjupningsutbildning med mot psykisk uthandikappkunskap inriktning och de vanligaste tilläggshandikapvecklingsstörning pen. Alla som kan komma att medverka i en utredningssom till en i särskolan eller process syftar utbildning som kan komma att fatta beslut i en sådan fråga behöver ha en om och om

ingående kunskap handikapp

den som skall Det räcker specialpedagogik tillämpas. därför inte att skolledare och elevvårdspersonal på den eller de skolenheter som har särskoleverksamhet hos har Elever med varierande handisig, kunskap. förekommer vid alla skolor och och kapp skolledning elevvårdspersonal överallt bör därför kunna tillräckför att förstå elevens behov och vidta ligt mycket lämpliga åtgärder. I ett är det därför att alla inledningsskede angeläget kommuner, således även de som inte för närvarande

lOl

är värd för särskola, vidtar åtgärder för fortbildning av de nämnda personalgrupperna. Särskolans nuvarande bör kunna en personal spela viktig roll i fortbildningen av övrig skolpersonal när det De om är gäller handikappfrågor. några experter på området.

7.5.4.3 Särskolans personal

Särskolans personalkår kommer att utgöra en minoritet i kommunens vilket kan komma att personalkår, försvåra anordnande av kvalitativt god fortbildning för dem inom kommunen. Särskolans personalkår är dessutom sammansatt av flera som i specialistgrupper vissa fall behöver olika av Som exslag fortbildning. empel kan nämnas lärare och elevassistenter. Bland lärarna finns skilda behov för lärarna i särskolans olika former. Lärare i har t.ex. ett helt grundsärskolan annat än lärare i verksamhetsträfortbildningsbehov liksom lärare för blinda, döva eller barndomsning, psykotiska särskoleelever. Ofta är länet det naturliga planeringsområdet för och annan fortbildstudiedagar ning. Landstingen samarbetar ofta över länsgränserna. för särskolans lärare behöver därför i Fortbildningen regel samordnas för flera kommuner.

*ti*

Tabeller och till 7: diagram kapitel

Tabell 10: Skolledningsresurserna i särskolan.

Tabell ll: av konsulentresurser samt kost- Volymen nadsbärare.

Diagram N: Skolledningsresursen i särskolan. Samav resurser för R/Str + Tl manställning + Specialfunktioner.

Diagram O: för särskolans Utbildningsbakgrunden rektorer.

P: Diagram Utbildningsbakgrunden för särskolans studierektorer.

Diagram T: Resursinsatser för konsulenter och reselärare.

8 Organisatoriska frågor

8.1 Allmänna

planeringsförutsättningar

8.1.1 Hemkommunens ansvar

Kommitténs förslag: Elevens hemkommun har ett grundansvar för alla elevers skolgång, även för psykiskt eleutvecklingsstörda ver.

Skälen till vårt förslag: Försök med ändrade verksamhetsformer för av utbildning psykiskt utvecklingsstörda barn och har framför allt unungdomar pågått der 1980-talet och initiativ av såväl kommuner på som Alla har haft till att olika välandsting. syfte på gar åstadkomma en så som gemensam ungdomsskola det är med beaktande av de särskilda möjligt mycket behov som vissa elever har, utan att man därför givit avkall på kvalitetskraven. Utvecklingen under 1970- och 1980-talen har lett till att särskolan är så som helt i gott lokalintegrerad grund- och gymnasieskolan. har visat att Utvecklingen det krävs ett differentierat utbud av utbildningsmöjligheter för att alla elever psykiskt utvecklingsstörda skall kunna få en för dem individuellt antillräckligt passad Vi tänker då särskilt elever med utbildning. på omfattande och elever psykisk utvecklingsstörning med vilka i fall också är i tillläggshandikapp, många behov av omvårdnad samt elever i speciell på gymnasieålder som behöver kunna vissa bestämda utvälja bildningslinjer. Hemkommunen skall ha det ansvaret för primära elevens skolgång. Om en elev på grund av mycket

speciella svårigheter behöver en annan sorts utbildän den kan ning som anordnas i hemkommunen, skall eleven erhålla sådan vid annan skola där den finns, även i annan kommun. Eleverna skall ha rätt till ett differentierat utbud av i minst utbildningstillfällen samma omfattning som hittills. För att barn med och andra barn skall handikapp kunna få en optimalt anpassad utbildning, måste skolan kunna olika erbjuda möjligheter. För att detta skall kunna ske även i ett längre perspektiv måste kunnande och specialpedagogiskt utveckling av specialmetodik i undervisningen kunna garanteras. Det är inte att detta alltid kan ske troligt med enbart den enskilda skolan som inte grund, troligen heller inom en enskild kommuns skolväsende.

8.1 .2 Skolplan

Kommitténs förslag: Särskolan skall omfattas av den kommunala skolplanen. Skolverkets fältorganisation får en funktion för stödjande kommunernas särskolverksamhet.

Skälen för vårt förslag: Enligt särskoleförordningen

(1986:573) åligger det den lokala styrelsen för särsko-

lan att en för i upprätta plan särskolverksamheten landstingsområdet. Länsskolnämnden skulle fastställa planen. Enligt de som fanns till års anvisningar 1967 om-

sorgslag (1967:940) skulle planen di-

ange lokalisering, mensionering och av i inriktning särskolverksamheten landstingsområdet under femårsperioder. Syftet var dels att kommunerna om och upplysa säkerställa särskolans lokalbehov, dels också att förbereda en tillfredsställande organisation för olika särskilda behov som finns, t.ex. särskolans olika former grundssärskola, träningsskola, yrkessärskola eller för elever med vissa eller andra tilläggshandikapp speciella be-

hov t.ex. visst av Planen slag yrkesutbildning. fastställdes av efter av skolöverstyrelsen yttrande bl.a. länsskolnämnden. till verksamhet som Statsbidrag utgick fanns upptagen i fastställd plan. i och den Planeringsanvisningarna omsorgslagen samlade skoladministrationens medverkan i statliga planeringsprocessen har i till den hög grad bidragit positiva utveckling som integrationen av handikapphaft i vårt land under tiden mellan undervisningen 1967 års och 1985 års omsorgslag skollag. Det delade har icke sällan innehuvudmannaskapet burit att särskolans lokalbehov har haft en relativt låg i den kommunala Med prioritet skolplaneringen. ett samlat och blir det enhetligt huvudmannaskap naturligt att även särskolans behov blir föremål för planering och beslut i samband med att kommunerna behandlar den delen av sitt övriga offentliga skolväsende. Genom att kommunerna blir huvudmän också för särskolan ökar deras ansvar för dessa kommuninnevånare. Detta innebär att Särskolan kommer att i ingå den kommunala omfattas av den samlade skolplanen, kommunala och från med skolplaneringen början vara i av skollokaler och fördelningen övriga resurser. Det administrativa dubbelarbete som i förekommer, dag kommer att försvinna och all verksamhet kommer att samlas under en och en gemensam styrelse gemensam skoladministration. Detta är av stor i betydelse, synnerhet som särskolekommitténs har undersökningar visat att gränsen mellan i första hand grundskolans specialundervisning och grundsärskolan dels är diffus och svårdefinierad, dels varierar över landet. Det är bl.a. med den vi ansett det delade utgångspunkten att huvudmannaskapet är en i strävandena att belastning en sammanhållen och samverkande skola skapa för alla barn och ungdomar i kommunerna. Särskolans samlade resurs- och långsiktiga personalbehov får vår en i den enligt mening naturlig plats kommunala I den kan också behandlas skolplanen. planer för samverkan med andra kommuner för att trygga särskolans behov sikt. på längre

8.1.3 med särskilda behov - Elevgrupper samverkan mellan kommuner

Kommitténs förslag: Kommunerna ansvarar för att det bildas lämpliga elevupptagningsområden för lågfrekventa utbildningar inom särskolan. Behovet av specialskola för kommunikationsstörda elever bör utredas.

Skälen for vårt forslag: Särskolans elever omfattar en stor andel barn och som förutom ungdomar psykisk också har ett eller flera tillutvecklingsstörning läggshandikapp. För en rätt av för alla elever planering utbildning tillhörande särskolans behöver huvudpersonkrets mannen ha om olika ingående kunskap handikapp och om vad de ställer för krav lokaler, på utrustning och samverkan och personal, utveckling. För den nuvarande särskolans ansvariga politiker och har det tid att behov tjänstemän tagit kartlägga och och andra insatser ett organisera utbildning på riktigt sätt och ännu återstår att för elemycket göra ver med tilläggshandikapp inom särskolan. När skall överföras till kommuhuvudmannaskapet nerna anser vi det att framhålla vad detta angeläget innebär i Nuvarande huvudmän planeringshänseende. har här ett stort ansvar för att informera de hunya vudmännen om så att skolsituationen för planering dessa elever inte skall behöva försämras. 1989 års har i sitt delbetänkanhandikapputredning de och välfärd - en (SOU 1990:19) Handikapp lägesrapport redovisat (s. 127) frekvenser av skador och sjukdomar som kan medföra funktionsnedsättningar. denna är den klart Enligt psykisk utvecklingsstörning orsaken till funktionshinder med cirka 850 vanligaste personer per åldersklass varav cirka hälften med svår En stor del av dem har flera hanutvecklingsstörning. dikapp. en som särskolekommittén Enligt kartläggning gjort för läsåret 1989/90 insamlande av genom uppgifter från särskolans rektorer är andelen utveckpsykiskt elever med ett eller flera lingsstörda tilläggshandikapp

mycket stor. Som exempel kan nämnas att man räknar med att det föds ca 55 barn med barndomspsykos år i hela landet. Motsvarande siffra för döva varje barn är ca 65 åldersklass och för ca per synskadade 200 varav 40 % eller ca 80 barn är psykiskt utveckkan vart och ett för sig utlingsstörda. Handikappen för klasser i särskolan eller i varje fall göra underlag motivera särskilda för den eller förstärkningsresurser de elever som har ett eller flera av handikappen. En elevgrupp med kombinationen psykisk utveckoch ett eller flera tilläggshandikapp är lingsstörning så liten att det är osannolikt att en kommun vanligtvis med undantag för de allra största har eget underlag för att kunna anordna en rimlig undervisningssituation för dessa elever. I förarbetena till 6 kap. 2 § skollagen (1985:1l00, ändrad har förutsatts att en kommun kan 1990:495) åta att driva särskoleverksamhet för en annan sig kommuns dvs. utbilda elever som bor i en räkning, annan kommun. Huvudskälet till att hittills varit och är landstingen huvudmän för Särskolan är, att vissa elever har behov av en mer undervisning än den som kan tillrättalagd i hemkommunen. Skälen kan vara flera, t.ex. erbjudas eller grav psykisk utvecklingsstörning tilläggshandisåsom rörelsehinder, synskada eller barndomskapp psykos eller att eleven behöver en speciell yrkesut- Dessa är små och det är knappast bildning. grupper att inom en och samma kommun med bibemöjligt hållen kvalitet anordna en skolsituation för dem. god För vissa grupper såsom gravt syn-, tal- eller hörselskadade räcker inte ens hela län som upptagningsområde. För att bibehålla kvaliteten i är det undervisningen, att av att kommunerna viktigt understryka betydelsen samverkansavtal kommer överens om var utgenom bildningen skall anordnas. vår är det att flera kom- Enligt mening nödvändigt muner samarbetar och att vissa kommuner åtar sig för viss undervisning som övriga kommuvärdskapet ner har avtalad till. Kommunerna behöver tillgång

också kunna samverka med varandra när det gäller vissa mycket t.ex. inom lågfrekventa utbildningar, yrkessärskolan. Det pekar också på behovet av stöd från statens skolverk, från statens institut för i handikappfrågor skolan och fortsatt till de (SIH) tillgång statliga specialskolorna och resurscentra. För de kommunikationsstörda finns dessutom behov av av resursbehovet. översyn Särskolekommittén föreslår att den utreds av frågan SIH. För att åstadkomma stora områden som tillräckligt kan för en differentierad skolverksamhet ge underlag för elever med särskilda behövs behov, upptagningsområden, ofta bestående av flera kommuner, ibland av hela län.

8.2 Skolledning

8.2.1 Allmänt

Särskolan är nu organiserad på ett sätt som mycket nära överensstämmer med för organisationen grundskolan. Skillnaden i sådant som rektorsområdeligger nas storlek, personalkårens sammansättning, tim- och kursplaner och elevvårdens Särskolan uppbyggnad. har en egen skolförordning, särskoleförordningen

(1986:573), som reglerar frågor som är speciella för

särskolan. Enligt riksdagsbeslut hösten 1989 har särskolans lärare, skolledare och biträdande skolledare i likhet med motsvarande i och kategorier grundskolan gymnasieskolan fr.o.m. den 1 januari 1991 en arbetsgivare landsting resp. kommuner — som har ett samlat och odelat arbetsgivaransvar. När det skoladministrativa har således gäller frågor särskolans liksom och grundskolans gymnasieskolans skolledare i huvudsak samma utgångsläge. Vid ett kommunalt för särskolan huvudmannaskap kan därför skolledningsorganisationen smidigt lösas

flera olika sätt med bibehållen kvalitet för verkpå samheten.

8.2.2 Exempel på användning av Särskolans skolledningsresurser

8.2.2.1 Kommunövergripande

Särskolans rektorsområden omfattar nästan alltid flera kommuner i ett En modell kan därlandstingsområde. för vara att i ett bibehålla områdesininledningsskede med tillhörande varvid en delningen skolledartjänster, av kommunerna att vara för påtar sig arbetsgivare skolledarna och avtal förser kommuner genom övriga med skolledarservice. Innehållet i skolledartjänsterna kan därvid variera. Således kan rektor vid de grunddär särskola är vara anresp. gymnasieskolor, förlagd, för drift och medan särskolans skollesvarig personal, dare är för valda delar ansvariga pedagogisk ledning, av och planering av utbildningspersonalutvecklingen för de eleverna i den organisationen utvecklingsstörda eller de kommuner som utgör arbetsområdet. En annan är att särskolans skolledare bimöjlighet behåller alla sina nuvarande funktioner. Fördelen med det första alternativet är att för de utbildningen eleverna blir en del av alla skolledautvecklingsstörda res ansvar. Med det andra alternativet kan det finnas en risk för att utbildningen av utvecklingsstörda elever fortsätter att vara en främmande verksamhet trots det ändrade huvudmannaskapet.

8.2.2.2 Kommun vis

En helt annan modell är att kommunerna fördelar mellan efter skolledningsresurserna sig proportionellt antalet elever i kommunerpsykiskt utvecklingsstörda na. Eftersom särskolans nu skolledare vid en befintliga till kommunal huvudman enligt vår mening övergång

lll

bör en funktion

erbjudas likvärdig i den nya organisa-

tionen, kommer kommunerna att ha

övergångsvis

kompetens av olika slag. Detta behöver inte innebära

någon nackdel, men kan innebära olika organisatoris-

ka i olika

lösningar kommuner.

8.3 Beslut om och i

mottagande placering

särskola

Kommitténs förslag: för skolväsendet i elevens hem- Styrelsen kommun beslutar om mottagande i särskola. Sådant beslut kan till Med delegeras tjänsteman. utgångspunkt i râttssäkerhetskrav för särskolans elever, bör detta i så fall ske till klart och som angiven ansvarig tjänsteman, har god kunskap om psykisk utvecklingsstörning.

Skälen för vårt l 1967 års

förslag: omsorgslag

(1967:940) lades ansvaret för urvalet av elever till sär-

skolan

på landstingets särskolchef. Särskolchefens be-

slut kunde hos

överklagas landstingets beslutsnämnd

vars ordförande skulle vara en

domarkompetent jurist.

Sista besvärsinstans var rikets nämnd.

psykiatriska

Särskolchefens rätt och att fatta beslut i

skyldighet inskrivningsärenden kunde inte till annan delegeras tjänsteman. Ansvarsfördelningen var med andra ord mycket tydlig enligt tidigare lagstiftning.

l 1985 års beslutanderätten i

skollag överflyttades

ärenden om i särskola från

mottagande särskolchefen

till den lokala för i sin

styrelsen särskolan, som tur

med stöd av 3 12 § andra

kap. stycket kommunallagen

kan

(1977:179) delegera beslutanderätten till tjänste-

man som är anställd hos huvudmannen. Detta har också skett i full har till sär-

utsträckning. Vanligtvis

skolchefen beslutanderätten om

delegerats mottagan-

de i med andra ord urvalet

särskola, av elever som

skall få till

tillgång särskolans resurser av skilda slag.

Beslut om i

placering grundsärskola, träningsskola el-

ler olika delar av beslut

yrkessärskolan samt om pla-

cering vid skolenhet har däremot som regel delegerats

till särskolans rektorer.

Bestämmelsen i 2 kap. 2 § förordningen (1986:572)

med vissa till skollagen tillämpningsföreskrifter och kommun som är (1985:1100) att varje landsting för särskola skall ha en särskolchef har nyhuvudman Vi anser att beslut ligen upphävts (SFS 1990:1475). om urval av elever till särskolan bör fattas på hög nivå och under medverkan av med särskild personer inom Det främsta skä-

kompetens handikappområdet.

let för detta är rättssäkerheten för eleven. Beslutandedärför för hemkommurätten bör ligga på styrelsen lntet hindrar att med stöd nens skolväsende. styrelsen beslutanderätten till av kommunallagen delegerar lämplig befattningshavare. Om i hemkommunen inte kan lämplig utbildning skall eleven hänvisas till annan kommun. anordnas, kommunen som får beslu- Det blir då den mottagande form av särskola och vid vilken skolenhet ta om t.ex. eleven skall placeras. Oavsett vilken nivå besluten fattas kräver, enligt på att det är klart vår mening, rättssäkerheten fullständigt skall fatta besluten och därmed ansvara för vem som l om ansvaret för skolan dem. propositionen betonar statsrådet (1990/91:18 s. 36), föredragande beslutsfattaren ”skall ha en med tanke detta och att När det gäller på uppgifterna lämplig kompetens”. rör särskolans bör det elevärenden som personkrets särskild om utsista innebära krav på kunskap psykisk Särskolans skolledare bör därvid vecklingsstörning. roll som till kommukunna spela en viktig rådgivare nens för skolverksamheten. ledning

8.4 Elevvården

Elevvården för särskolan skall vara en Kommitténs Förslag: kommunal och dess bör utgöra en del av skoluppgift personal personalen.

Skälen för vårt förslag:

8.4.1 Allmänt

Elevvård i vid bemärkelse omfattar skolans hela sociala och Med elevvård menas också de fysiska miljö. speciella åtgärder som skolan behöver vidta för att elever med särskilda hjälpa svårigheter. Ansvaret för elevvården vilar klassförepå rektor, ståndare och som arbetar i skolan. övrig personal

Elevvårdspersonalen utgör tillsammans med eleverna,

skolledningen och skolans övriga personal det arbetslag som har att utveckla skolans arbetsklimat och pedagogiska kvalitet, dvs. utveckling av samspelet mellan individer och så att den blir så grupper gynnsam som möjligt. I finns skollagen föreskrifter om Skolhälsovården som är en del det med obligatorisk av man menar skolans elevvård. Skolläkare och Skolsköterska skall finnas och eleverna skall vissa kontroller. genomgå För elever i särskolan och särskilspecialskolan ingår da som föranleds av deras undersökningar handikapp. Som till den elevvården komplement obligatoriska finns i de allra flesta kommuner också skolpsykologer och skolkuratorer. har i sin Skolöverstyrelsen rapport (1987:14) Den särskilda elevvårdspersonalen utförligt redovisat situationen för och grundskolans gymnasiei skolans del. De olika förutsätts finnas personalgrupperna tilli alla skolor. l elevvårdskonferens gängliga ingår förutom skolledare och lärare bl.a. Skolläkare, skolpsykolog, Skolsköterska och skolkurator. Även om föreskrifter eller således finns anvisningar om elevvårdens är den i ekonomiskt hänseuppgifter, ende en rent kommunal utangelägenhet. Statsbidrag således inte till går någon del. Elevvårdskonferensen är det forum där åtgärder diskuteras och beslutas som rör enskilda elever med olika av Den slag skolproblem. sammanträder på kallelse av rektor och ett utgör viktigt samordningsorgan

för skolans elevvård. Det är att alla skolans viktigt elever kan behandlas där lika villkor. på Vid ett överförande av för särhuvudmannaskapet skolan till kommunerna får man räkna med att dessa kommer att behöva de elevvårdsresurser som särskolan i över. För att elevvården skall bli en dag förfogar del av skolverksamheten och för att möjliggönaturlig ra av den är det att elevvården, för ledningen viktigt alla elever som undervisas i skolenheten, ingår i samma kommunala och har ledorganisation gemensam ning.

8.4.2 Nulägesbeskrivning

Det har visat att Skolhälsovården, som särskolan i sig stor erhåller från värdskolan, mycket utsträckning utmärkt. l fall får den särfungerar många integrerade skolans elever också del av och skolskolpsykologiska kurativa tjänster från värdskolan. För elever som också har särskild omomsorg enligt kan det finnas behov av ett nära samarbete sorgslagen mellan skolans elevvård och de särskilda omsorgerna, inte minst för att minska antalet kontaktytor för den eller för vårdnadshavarna. Här utvecklingsstörde själv dock särskilda sekretessregler. Eleven eller omgäller bud för denne bestämmer vad skolan skall få veta om de särskilda som eleven och dennes familj omsorger erhåller och om omständigheter som föranlett dessa. Inom särskolan är det inte vanligt att skolan förfoöver med av gar egen elevvårdspersonal, undantag skolläkare och Skolsköterska som erhålls från vanligen värdskolorna avtal mellan och komgenom landsting mun. och kurator är oftast anställda av Psykolog för i första hand inom de landstinget serviceuppgifter särskilda Mera sällan är särskilda medel omsorgerna. anvisade i särskolans till eller för köp av budget egna för eller skolkurator. Hälften av tjänster skolpsykolog huvudmännen kan inte uppge vilken omfattning skoleller kuratorsverksamheten i psykolog- uttryckt tjänsteller har i särskolan. göringstid budgetomslutning

ll5

Särskolans skolledare och lärare kan därför i många fall inte heller ställa krav preciserade på insatser i

skolan och att elevvårdsfunktionärerna skall närvara

vid t.ex. elevvårdskonferenser, vilket särskoleförord-

ningen förutsätter. Det har under en av år varit följd till nackdel för särskolans elever och även inneburit

en otydlig arbetsledarroll för rektorer och studierektorer inom särskolan

gentemot distriktsarbetslagens eller

den samordnade

barnhabiliteringens psykologer och

kuratorer. Sådana förhållanden blir givetvis omöjliga vid en

förändring av huvudmannaskapet.

En utbredd uppfattning är också att särskolans elev-

vård har kommit i ett sämre efter läge den 1 juli 1986, då särskola och kom att i omsorger regleras olika lagar och det bl.a. kom att råda olika Sekretessregler för skolans elevvård och för de särskilda omsorgerna. Oavsett vem som är huvudman för särskolan måste

naturligtvis elevvården inom denna skolform fungera minst lika bra som den inom gör andra skolformer.

Vid kommunalt

huvudmannaskap för särskolan är

det att kommunerna viktigt själva har för kompetens att kunna de elever urskilja som tillhör särskolans

personkrets. Elevvården för särskolans och även för

övriga skolformers del saknar på många håll tillräckli-

ga resurser, vilket är ett vid problem överförandet av

huvudmannaskapet för särskolan från till landsting

kommunerna. I nära hälften av landstingen finns medel för särskolans elevvård inte budgeterade i särsko-

lans och kan budget inte identifieras utan i omingår

sorgsverksamhetens totalbudget.

De som uppgifter huvudmännen lämnat om elev-

vårdens i

omfattning fråga om personal och budget-

omslutning är mycket bristfälliga, i synnerhet när det

gäller tjänster för skolpsykolog eller skolkurator. De

beräkningar som ändå gjorts att det antyder i genomsnitt har avsatts för:

skolläkare ca 1,3 årstimmar/elev

Skolsköterska ca 0,7 veckotimmar/elev

skolpsykolog ca 0,25 veckotimmar/elev

skolkurator ca 0,15 veckotimmar/elev

vilket motsvarar en årskostnad av 3-6 % av den getotala årsnettokostnaden per elev.

nomsnittliga

8.4.3 Elevvården för särskolan under huvudman

primärkommunal

Kommittén har i sitt arbete i en enkät sökt att kartläg-

och kostnader för särsko-

ga organisation, omfattning

lans elevvård. undersökningar och kom-

Fördjupade mitténs erfarenheter har visat att elevvården på

egna sina håll är den länken i de samlade insatser svaga de eleverna.

som omger psykiskt utvecklingsstörda

bör detta

Enligt kommitténs bedömning uppmärksam-

mas vid till ett kommunalt huvudmanna-

övergången

Det ankommer kommunerna att inom sin

skap. på

samlade verka för ett samarbete

organisation smidigt

mellan kommunernas olika Det är särskoleorgan. att och elevvård

kommitténs förhoppning utbildning

ett bra sätt kommer att samverka för att ge sär-

då, på skolans elever den individanpassade undervisning, ge-

individuella som dem en

nom bl.a. studieplaner, ger

och förberedelse för vuxenlivet.

optimal utveckling

Ett sätt kan vara att inordna elevvården inom samma som skolan. Kommittén vill för sin

organisation del, av sina erfarenheter av dagens orgapå grundval

rekommendera en sådan Det är

nisation, lösning.

emellertid kommunerna som har att fatta beslut om vilken man bedömer vara till mest gagn

organisation

för de eleverna.

psykiskt utvecklingsstörda Det är också att skolans elevvårdspersonal viktigt

har samarbete med lik-

ett nära omsorgsverksamheten

som med t.ex. den sociala verksamheten i kommunen. Sättet att erhålla kan variera,

specialistkompetens

men bör för visst område kunna erhållas t.ex. genom avtal med samordnad barnha-

omsorgsverksamheten,

etc.

bilitering

ll7

8.5 Studie- och i

yrkesorienteringen

Särskolan

Kommitténs förslag: Den nuvarande yrkesvägledningsfunktionens kompetens för särskolans elever bör behållas, med tonvikt på verksamhetens innehåll och arbetsuppgifter.

Skälen for vårt Målet forslag: för särskolan är att ge eleverna och kunskaper färdigheter och därigenom förbereda de unga för livet som vuxna och då även för i bl.a. delaktighet arbetslivet. En del av skolans undervmning utgörs av suuhe- och yrkesodenteñng som (SYO) enligt Lsä 90 är det sammanfattande beför i greppet inslag undervisningen som syftar till att ge eleverna förberedelser för framtida yrkesval och kunskaper om arbetslivet. När eleven i yrkessärskolan bedöms vara färdigutbildad och skall lämna Särskolan, bör skolan medverka till att form någon av anställning ordnas för honom (Lsä 73). Detta är en betydelsefull delisyon. Syon skall och planeras utvärderas i skolans arbetsplan. För särskolans elever är praktisk yrkesorientering (pryo) och i praktikinslagen yrkessärskolans utbildning, de instrumenten viktigaste för förberedelse av framtida och yrkesval kunskaper om arbetslivet. Men och dessutom pryo praktikinslag ger så mycket mer. Det är då erfarenheter från arbetslivet kan knytas samman med och utvecklas skolkunskaper till livskunskap.

VARDAGSKUNSKAP SKOLKUNSKAP

LIVSKUNSKAP

Bilden är hämtad ur skola-arbete-utredningens be- Livlina för livslångt lärande. tänkande (SOU 1989:14) denna samma effekter av pryo I utredning påvisas just socialisasom särskolans lärare observerat, nämligen och effekter Eletionseffekter positiva på självkänslan. om sina och ven får också en uppfattning möjligheter i relation till de krav som arbetsplatsen förutsättningar basen i de ställer. Denna självkännedom utgör vägledfortsatt eller där eleven väljer utbildning ningssamtal sina ett framtida arbete. diskuterar förväntningar på eleverna i har som syf- För yrkessärskolan praktiken inom

te att ge dels ökade kunskaper yrkesområdet,

till en Dessa elever har dels möjligheter anställning. att söka arbete sina utan ringa möjlighet på betyg arbete de är användbara arbetsmåste visa i sitt att på

marknaden. Praktiken i är därför omfattande yrkessärskolan med stora individuella variationer. l årskurs 3 i men varierar t.ex. mellan sex yrkesutbildningen praktiken och femton och i årskurs 4 från åtta veckor veckor, till hela läsåret. Under de sista årskurserna anveckor också av företagsutvänder sig många yrkessärskolor Det innebär att eleverna får den praktiska bildning. ett 3-4 i veckan medan utbildningen på företag dagar skolan för 1-2 i vecksvarar teoriundervisning dagar

an. och inte minst som för- Varje pryoplats praktikplats skall leda till en fast anställning, kräver hoppningsvis ett omfattande förberedelsearbete, kunskap om den elevkänlokala arbetsmarknaden, handikappkunskap, nedom och kontakter med och med myndiganhöriga heter för att få rätt man rätt plats”. på för denna verksamhet i sär- Huvudansvariga viktiga skolan är för närvarande särskilt utbildade lärare yr- Ca 80 % av har särkesvalslärare. yrkesvalslärarna skild 90 % av dem är också

speciallärarutbildning.

knutna till länsarbetsnämnderna genom arvodesan- Som till finns ställning. komplement yrkesvalslärarna s.k. kontaktlärare inom och yrkessärskolan. högstadiet Kontaktläraren är oftast en yrkeslä-

på yrkessärskolan

rare som vet vilka eleven har i yrkesämnet kunskaper

och hur han bäst kan omsätta dessa en kunskaper på arbetsplats. I enstaka fall eller utnyttjas grundskolans gymnasieskolans personal för studie- och yrkesorientering. Vi har i annat sammanhang utgått från att primärkommunerna vid ett förändrat i huvudmannaskap princip bör överta särskolans Denna personal. personal besitter en speciell kompetens och erfarenhet av psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar. Särskolekommittén har, som tidigare nämnts, utgått från det och elevsociala pedagogiska perspektivet. Med den blir utgångspunkten en bibehållen hög kvalitet på särskolans undervisning och elevvård av central betydelse även efter ett av byte huvudman. Vi utgår från att kommunerna är medvetna om detta och formulerar därför våra i allmänna förslag kvalitetstermer. Vi emellertid gör ett par undantag. Det ena undantaget gäller skolledare, vilka diskuteras i avsnitt 7.2.1.3. Det andra den undantaget gäller personal som svarar för särskolans i yrkesvägledning, regel yrkesvalslärare. En god vilken yrkesvägledning, innefattar bl.a. uppföljning av elevernas val

skolgång, av utbildnings-

väg vid till övergången särskolans frivilliga utbildningar och aktiv vid individuell hjälp placering efter avslutad kan för denna

särskoleutbildning, grupp elever

vara av livsavgörande betydelse. Alternativet till meningsfull verksamhet efter avslutad särskola kan vara ett mer låt med passivt liv, vara ekonomiskt stöd från samhället. För att rätt kunna den hjälpa psykiskt utvecklingsstörde under och efter skolgången krävs av yrkesvägledaren att denne har en gedigen erfarenhet av psykiskt utvecklingsstörda människor, ofta förvärvad genom

mångårig verksamhet inom särskolan. Det krävs

vidare en ingående kännedom om den begränsade arbetsmarknad och de institutioner som står till särskoleelevernas och de vuxna utvecklingsstördas förfogande. En kännedom gedigen om den lokala arbetsmarknaden och dess olika aktörers och vilja möjligheter att ta hand om människor med psykisk utvecklingsstör-

är en kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad på ning lång sikt. Det är vår bestämda att särskolans uppfattning, yrvid inte kesvägledare en huvudmannaskapsförändring mot den som i

är utbytbara yrkesvägledningspersonal

inom det skoldag arbetar övriga primärkommunala väsendet. Under avsevärd tid efter ett Övertagande av särskolan måste kommunerna beakta detta förhållande vid sin planering av särskolans yrkesvägledning. Rent leder detta sannolikt till att flera kompraktiskt muner behövcr samarbeta kring särskolans yrkesvägsikt är det att ledningspersonal. På längre möjligt bredda och erfarenheter om utkunskaper psykiskt och deras arbetsvillkor till en större vecklingsstörda krets av aktiva och därigenom göra yrkesvägledare, mer flexibel. Detta är en uppgift för de organisationen nya huvudmännen.

*kit*

Tabeller och till kapitel 8: diagram

Tabell 5: av individ- och gruppinte- Utvecklingen greringen.

Förekomsten av hos Tabell8a: tilläggshandikapp särskolans elever.

Förekomsten av hos Tabell8b: tilläggshandikapp särskolans elever.

Tabell 8 c: Elever vid specialsärskolor.

Tabell 10: i särskolan. Skolledningsresurserna

Tabell 13: Yrkesvalslärare, kontaktlärare och syokonsulenter i särskolan.

F: av individ- och gruppinte- Diagram Utvecklingen greringen.

Diagram l: Elever i Särskolan med tilläggshandikapp. Diagram K: Elever i Särskolan med tilläggshandikapp.

Diagram N: i Särskolan. Skolledningsresurserna

Diagram O: för Utbildningsbakgrund Särskolans rektorer.

Diagram P: för Utbildningsbakgrund Särskolans Studierektorer.

Diagram R: Förekomst av tjänster inom särskolan för och kuratorer. psykologer

Diagram S: Särskolans elevvård. För Särskolan budgeterade medel.

Diagram W: Den totala yrkesvägledningsresursen.

9 Ett för

nytt statsbidrag

särskolan

9.1 Inledning

9.1.1 Direktiv och ändrade förutsättningar

direktiven har särskolekommittén till uppgift Enligt att från ett till särskolan som så långt utgå statsbidrag det är på den resursnivå som följer av möjligt ligger nuvarande även vid ett Överförande av huvudregler Kommittén bör vidare se över utformmannaskapet. av till kostnader för löner åt rekningen statsbidraget torer och studierektorer i att schablonisera bidrasyfte och om det till till skolget möjligt knyta statsbidraget i Därutöver bör kommittén ledningen grundskolan. för och resurser till särskoleelever överväga regler som är i eller individintegrerade grundskol- gymnasieskolklasser. Sedan om direktiven i maj regeringsbeslutet togs 1989 har beslut fattats av vilka beviktiga riksdagen, rör till bland annat lärar- och skolledarstatsbidragen Genom beslut i anledning av kommunalisetjänster. UbU9, rskr. 58) har ringspropositionen (l989/90:41, berörda i särskolan fr.o.m. den 1 personalkategorier 1991 och kommunala januari landstingskommunala Den av har tjänster. statliga regleringen tjänsterna därmed upphört. De till skolväsendet har varit statliga driftbidragen föremål för inom regeringskansliet utredning Genom beslut i av

(Ds 1990:32). riksdagens anledning

l990/9l:18 om ansvaret för skolan (anpropositionen rskr. får

svarspropositionen) (UbU4, 76) grundskola,

och kommunal utbildning för vuxna ett gymnasieskola

helt nytt, förenklat och schabloniserat sektorsstatligt bidrag, vilket utan tilldelas ansökningsförfarande samtliga kommuner. En annan som kan ha en omständighet, avgörande i är kommunalekonomiska betydelse sammanhanget, kommitténs

(Fi 1990:04) arbete. Kommittén har i upp-

att utforma ett drag nytt system för statens bidrag till kommuner och landsting. Inriktningen av kommitténs arbete är att de samordnas statliga bidragen bör och i framtiden så efter långt möjligt fördelas generella principer. Kommunalekonomiska kommitténs förslag kan komma att beröra också de till statliga bidragen särskolan liksom till alla andra skolformer. Kommitténs arbete bör sina direktiv enligt vara avslutat senast den 31 oktober 1991. l avvaktan förpå slaget lämnar särskolekommittén sina direktiv enligt förslag om hur för särskolan kan statsbidrag tänkas gå in i ett för sektorsbidrag skolväsendet. Enligt direktiven skall särskolekommittén anpassa särskolans bestämmelser till det kommunala skolväsendet i övrigt, varvid utgångspunkten bör vara, att utbildningen för särskolans elever inte får försämras om och när primärkommunerna övertar huvudmannaskapet för Särskolan. Särskolekommittén föreslår därför ett förenklat nytt, och schabloniserat direkt riktat till eleverstatsbidrag nas hemkommuner. skall efter Bidraget beräknas särskilda normer, men som en identifierbar del tydligt ingå i till kommunernas sektorsbidraget skolväsende. Avsikten med det är att i allt nya bidragssystemet väsentligt följa förarbetena som ligger till grund för ansvarspropositionen. Skälen till att föreslå ett helt är dels nytt bidrag ovannämnda dels behovet riksdagsbeslut, av en förutsättningslös översyn av nuvarande bidragssystem för särskolan. till detta Bakgrunden ställningstagande redovisas i det följande.

9.1.2 Grundläggande diskussion

Särskolekommittén har under sitt arbete funnit att remätt i lärarveckotimmar elev vasursfördelningen per rierar mellan de olika huvudmännen. Vi fråkraftigt gar oss, om det är rimligt att olika landstingskommuner för att sköta samma - att utbilda de uppgift psykiskt eleverna utvecklingsstörda uppbär statsbidrag av så olika som i mätt i lärarveckoomfattning dag, timmar per elev. Det vi i första hand vill är de mycket stora peka på skillnader som finns om tilldelning av den beifråga Den varierar hovsprövade kompletteringsresursen. mellan 0,66 och 2,73 lärarveckotimmar per elev och medeltalet läsåret 1989/90 var 1,36 lärarveckotimmar. I fall har det funnits skäl för stora behov några goda av t.ex. förekomst av specialsärkompletteringsresurs, skola inom huvudmannens ansvarsområde eller extrema l andra fall är det svårare

glesbygdsförhållanden.

att finna motiv. Det kan å ena sidan vara bra att lokala behov sägas och initiativ vilket kan att stora vatillgodoses, betyda riationer kan finnas. Å andra sidan kan ett sådant synsätt konservera skillnader, vilka obefogade uppkommit och som har en tendens att slumpmässigt permanentas utan en mer ingående omprövning. är mycket heterogen till sin Visserligen elevgruppen Vissa elever i t.ex. grundsärskolan sammansättning. klarar med medan andra, t.ex. sig måttliga resurser, elever med tilläggshandikapp är ytterst resurskrävan-

de. inom landstingsområde är

Elevgruppen varje emellertid så stor att det resursbehovet genomsnittliga bör vara Däremot kan en uppdelning av jämförbart. kommunerna innebära, att elevunderlaget på tillfälligt en kommun har en eller flera elever med särskilt stort resursbehov eller att man inte har några särskoleelever alls. Sådana förhållanden måste det finnas former för att bemästra (se avsnitt 9.5.3). Det finns olika sätt att en resursförskapa jämnare Vi anser det viktigt att inför ett huvudmannadelning.

skapsbyte, ett ändrat och mer skapa enhetligt statsbidragssystem till särskolan. Ett sätt skulle då kunna vara att fastställa entydiga kriterier för i särskola och att inskrivning därefter tilldela huvudmannen ett specialdestinerat statsbidrag för varje elev. Urvalsförfarandet skulle kräva betydligt noggrannare diagnoser än och form av nu, någon standardiserade mätmetoder skulle behövas. Vi tror inte att det är realistiskt att denna gå väg. Ett annat sätt är att från utgå antagandet att förekomsten av psykisk är i stort sett utvecklingsstörning jämnt fördelad över landet och fördela till statsbidrag kommunerna utifrån en schablon. Man skulle helt enkelt utgå från att en given andel av ungdomsskolans elevpopulation har behov av särskola och utifrån ett så erhållet fördela underlag statsbidrag. En klart identifierbar med generell bidragsdel utbetalning direkt till alla kommuner skulle innebära stora förenklingar vid men ändå statsbidragsfördelningen kunna förenas med vid det styrning användningen på lokala planet.

9.2 Nuläge

9.2.1 Andel särskoleelever

Elevantalet i särskolan är sett över en tid relalängre tivt konstant. För de tre senaste läsåren är elevantalet följande:

Lå Grund- Trä- Yrkes- Yrkes- Verk- Sza särskola nings- utbild- träning samhets-

*) Inkl. 85 elever i särskild undervisning eller ingen undervisning. _ _ _ **) Inkl. 76 elever i särskild undervisning eller ingen undervisning. ***) Inkl. 97 elever i särskild undervisning eller ingen undervisning.

Relaterad till den totala folkmängden var andelen elever i särskolan läsåret 1989/90 som mest 0,19 % och minst

(Gävleborgs län) som 0,09 % (Stockholms

Medeltalet var %. Motsvarande andel relalän). 0,13 terad till elevantalet i varierar mellan ungdomsskolan och %

1,4 % (Gävleborgs län) 0,72 (Stockholms län).

Dessa båda variabler uppvisar tydliga samband = vilket innebär att vilken som helst av de

(rxy 0,98),

två variablerna kan användas vid en meljämförelse lan de olika huvudmännen i landet. Man kan få en om skillnaderna mellan uppfattning de båda extremerna genom följande jämförelser: Om elevantalet i Stockholms läns landsting skulle samma andel som i län, skulle det utgöra Gävleborgs ökas med drygt l 700 elever, och om det skulle ligga på medeltalet för riket skulle det öka med 700 drygt elever. Omvänt skulle elevantalet i län Gävleborgs minskas med drygt 280 elever om detta län skulle ligga på andelsmässigt samma nivå som Stockholms län och med 160 elever om det skulle drygt ligga på genomsnittet för riket. En är då, om det finns en naturlig frågeställning andel i vissa län högre psykiskt utvecklingsstörda jimfört med andra län. En källa vid en sådan jämförelse är socialstyrelsens meddelandeblad nr 7/90 (tabell l), vilket redovisar antalet personer som år 1988 erhållit särskilda omsorger. Materialet är uppdelat efter lands-

och En ting åldersgupper. regressionsanalys mellan andelen särskoleelever i procent av den totala befolkningen och samtliga personer, oavsett ålder, vilka erhållit särskilda i av den totala beomsorger procent folkningen ger värdet 0,40, dvs. ett mindre rxy starkt samband. En mellan andelen elever i särskola i jämförelse av den totala och andelen procent befolkningen personer i åldern 7-20 år, vilka erhållit särskilda omsorger i andel av den totala ett sambefolkningen ger band av = dvs. det 0,48, även ett mindre starkt rxy samband.

9.2.2 Vad påverkar resursfdrdelningen?

För elev som tillhör och varje personkretsen som är inskriven i särskolan beräknas nuvarande enligt bestämmelser en med veckotimmar. grundresurs sju Därutöver kan huvudmännen tilldelas en behovsprövad kompletteringsresurs. Vid att de antagandet psykiskt eleverna överallt en lika utvecklingsstörda utgör stor andel av alla invånare i

åldersgruppen 7-20 år,

och att deras resursbehov är i stort genomsnittliga sett lika (elevpopulationer av ett läns storlek har i stort sett jämförbara bör de olika huvudmänresursbehov), nens resursbehov i vara liper elev genomsnitt ganska ka. Resurserna till särskolan bör då en relativt utgöra konstant andel av till i första hand statsbidragen grundskolan. Med den skulle de utgångspunkten bisom för att bibehålla drag ges en god skolorganisation i till glesbygd positivt påverka bidragsgivningen också Särskolan. Om vi i stället från att utgår acceptera dagens ojämna skulle l elevfördelning följande resonemang gälla. län med en andel elever inskrivna i hög Särskolan, sannolikt beroende på att elever med många lätt utvecklingsstörning undervisas i särskola, skulle elevpopulationen i särskolan vara relativt sett mindre resurskrävande än i län med en låg andel särskoleelever. Dessa olikheter borde i resursförbrukavspegla sig

elev. Så är inte fallet. data viningen per Tillgängliga sar motsatsen. En mellan andel elever i

på jämförelse

särskolan i förhållande till elevantalet i ungdomsskolan och beviljad kompletteringsresurs (lärarveckotimmar visar på praktiskt obefintliga samper elev) taget band. Ett annat samband av intresse i denna diskussion är elevernas på olika former av särskola. fördelning Även här länen stora olikheter. uppvisar

ll Andel särskoleelever (procent)

.. Obl. skolformer Friv. skolformer Lan

Grundsär- Tränings- Yrkesut- Yrkestr. skola skola bildning Verks.tr.

få

AB 53,9 46,1 29,7 70,3

L 77,3 22,7 59,3 40,7

M 32,3 67,7

S 71,0 29,0

X 61,2 38,8

Z 69,5 30,5 21,7 68,3

AC 53,2 48,6 61,2 38,8

BD 53,3 46,7

l ovanstående tabell avseende läsåret 1989/90 har endast vissa extremvärden för de båda grupperna av skolformer redovisats. Av vår undersökning framgår att Stockholms, Västerbottens och Norrbottens län en relativt fördelning av elever meluppvisade jämn lan och l Kristianstads grundsärskola träningsskola. län däremot nästan åtta av tio elever i gick grundsärskola. För frivilliga skolformer uppvisades motsvarande obalanser. Det är här värt att notera att landets - - läsåret kommun i storleksordning Malmö tredje 1989/90 ännu inte hade inrättat någon yrkesutbildi Gäv-

Överrepresentationen

av yrkesutbildning ning.

leborgs län förklaras av att yrkesutbildningen i Bollnäs kommun för närvarande svarar för hela länets yrkesutbildning av särskoleelever.

9.2.3 Elever med Resurser tilläggshandikapp. för konsulentinsatser

Om skall instrument kompletteringsresursen vara ett med vilket man kan extra resurser till elever med ge

tilläggshandikapp visar tabellerna 8 a och 8 b dels

på förekomsten av dels tilläggshandikapp, på förbrukning av länsvis. Sambandet mellan kompletteringsresurs dessa två faktorer är helt = —

obefintligt (rxy 0,03).

I tabell 11 en mellan görs jämförelse volymen konsulentresurser mätt i lärarveckotimmar elev länsper vis och frekvensen elever med tilläggshandikapp. Även här är sambandet = —

obefintligt (rxy 0,02).

9.2.4 Användning av kompletteringsresursen. Prioriteringar

En som undersökning gjorts beträffande de olika huvudmännens vid äskande och prioriteringar förbrukning av visar kompletteringsresurs på följande bild. Av cirka 14000 lärarveckotimmar är cirka 3000 timmar redovisade helt (2l,3 %) ospecificerade, utan prioritering. Om man beaktar inom raprioriteringar men för de återstående cirka 11000 lärarveckotim-

marna erhålls följande rangordning (inom parentes anges andelen av redovisad av förbrukning komplettei hela ringsresurs landet):

Elever med fysiska tilläggshandikapp (37,6 %) Klass för elever med barndomspsykos (22,4 %)

PS*’.’:“

Samordnad specialundervisning (l5,0 %) Delning av av elevsociala klass/grupp skäl (11,7 %) Bibehållande av i organisation glesbygd (6,0 %)

.°‘.V‘ Delning av klass/grupp allmänt

(5,9 %).

Resterande % redovisas som till 1,4 förbrukning av stor konelevassistentpersonal på grund vårdtyngd, sulentinsatser län redovisar drygt tre tjänster, övri- (ett län särredovisar en och ga inget), yrkesvägledartjänst en halv för skäl (lärarpersonal). tjänst personalsociala Det är intressant att notera att 60 % av den samlade i landet redovisas som förkompletteringsresursen till stöd för elever med olika former av tillbrukning utöver den utvecklingsstörläggshandikapp psykiska Emellertid finns det, som ovan påvisats, inget ningen. samband mellan frekvensen av sådana elever och förav Detta måste brukningen kompletteringsresursen. innebära, att elever med blir företilläggshandikapp mål för olika insatser, i första hand kvantiväsentligt tativt sannolikt också beroende på i (men kvalitativt), vilken del av landet de är bosatta.

9.2.5 Slutsatser och sammanfattande diskussion

att skriva in elever i särskola varierar Benägenheten starkt mellan de olika huvudmännen. uppenbarligen Detta kan bero att i en del kommuner på grundskolan tar emot en större andel elever med lätt utvecklingsmedan man på andra håll placerar motsvastörning, rande elever i särskolan. Detta i sin tur leder till att av i såväl särsammansättningen elevpopulationerna skolan som den varierar mellan övriga ungdomsskolan olika län. Detta borde i den nuvarande avspegla sig mätt i lärarveckotimmar resursförbrukningen, per elev. Särskolekommittén sina ståndpunkter på grundar enkäter, undersökningar och muntlig kompletterande information från huvudmännen. Härav framgår att utdels till särskolan som skolform, tagningsprinciperna dels till de olika formerna inom särskolan varierar starkt över landet. samband mellan Några belagda relativa i olika län och reelevpopulationernas tyngd elev har inte kunnat konstatesursförbrukningen per ras. kan man finna, att kompletteringsresur- Möjligen sen i vissa fall används för att på ett tillfredsställande

sätt differentierad upprätthålla en och tillräckligt spridd särskoleorganisation i glesbygd. Dessa iakttagelser gäller både för de och obligatoriska frivilliga formerna av särskola. Uttagningsprinciperna till särskolans skolfrivilliga former i stort sett uppvisar samma mönster som elevplaceringarna i de formerna obligatoriska av särskolan. Emellertid grundar sig placeringarna i de olika frivilliga formerna en av de på analys enskilda elevernas förutsättningar att fullfölja vald undervisning. Detta borde rent teoretiskt leda till en relativt lika spridning mellan de olika formerna av frivillig utbildning över landet. Så är emellertid inte fallet. I tilldelas dag grundresursen lika efter elevantal, medan kompletteringsresursen är behovsprövad. Ut-

gångspunkter för denna tilldelning borde då vara an-

delen elever med lättare eller tyngre tilläggshandikapp, vilka kräver mindre klasser dvs. ökad lärartäthet och behov av olika former av konsulentinsatser. Ovanstående har visat analys att sådana samband generellt sett inte existerar. Tidigare reglerades resursfördelningen till särskolan av 39 § stadgan (1968:146) angående omsorger om vissa i psykiskt utvecklingstörda (39 § lydelse enligt 1979:626). Föreskrifterna i stadgan var mycket detaljerade och styrde till delar väsentliga organisationen. De också skapade en långsiktig struktur för tjänsteorganisationen som till stora delar har kommit att bli bestående. Det som från nya resurssystem tillämpas och med den 1 1986 friare juli är ett och mer elevrelaterat men det system, bygger på gamla systemets totalram och delramar. Detta att det har innebär, aldrig skett någon kritisk av det i de granskning berättigade olika differenserna i mellan olika resursförbrukning landsting, och på vilka besluten om grunder resurstilldelning har fattats. En till de förklaring stora differenserna i resurstilloch delning resursförbrukning mellan de olika huvudmännen kan vara att besluten om har resurstilldelning fattats av 24 olika länsskolnämnder på grundval av olika icke data jämförbara och utan uppföljning av

den centrala SÖ. om tillsynsmyndigheten Kunskaper särskolans behov har sannolikt också varierat verkliga mellan olika länsskolnämnder. Vi återkommer till detta förhållande i 10. kapitel Vi har i annat kommitténs sammanhang pekat på att så det är särskolans uppdrag långt möjligt anpassa till skolväsendet i Sådana åtgärbestämmelser övrigt. der får inte ses isolerade utan som ett led i strävandetill det skolna att närma särskolan övriga offentliga väsendet för barn och ungdom. Genom om ett statsbidragssysriksdagsbeslutet nytt tem för och kommunal utgrundskola, gymnasieskola för vuxna har för en bildning förutsättningar skapats av även för Särskolan i allsidig översyn statsbidraget dels en mer över syfte att skapa enhetlig tillämpning dels ett för särskolan som är mer landet, skapa bidrag i med för det övriga likformigt jämförelse bidragen skolväsendet. måste emellertid vara Utgångspunkten att för en bibehållen total resursnivå skapa garantier av elever i för undervisning psykiskt utvecklingsstörda landet inom en bibehållen kostnadsram. l990/9l:l8 har som en bä- Regeringens proposition rande att huvudmännen, i detta fall utgångspunkt kommunerna, inte skall kunna påverka bidragsgivfrån staten. Överfört Särskolan skulle detta ningen på innebära att man initialt från två huutgår följande vudantaganden: i Andelen utvecklingsstörda elever beräkpsykiskt nad antalet på antingen ungdomsskolepopulationen, eller den totala i olika län 7-20-åringar befolkningen är över landet efter samma mönster som nåspridda av dessa jämförelsegrupper. gon mellan elever i behov av *k Proportionerna grundoch elever i behov av träsärskola/yrkesutbildning bör uppvi-

ningsskola/yrkesträning/verksamhetsträning

sa små variationer mellan de olika landstingsmycket områdena eller kommunerna. I den resursmodell vi utvecklar och föreslår, med i avsnitt vi från invånare i åldern början 9.5, utgår 7-20 år.

9.3 Det för

nya statsbidragssystemet

och

grundskola, gymnasieskola

kommunal för vuxna

utbildning

9.3.1 Beslutets innehåll

Med det - ett nya statsbidragssystemet sektorsbidrag för och kommunal utbildgrundskola, gymnasieskola för vuxna - får kommunerna ning ansvaret för att oroch ganisera genomföra skolverksamheten. Kommunerna skall utöva detta ansvar utan att hindras av en traditionell och omfattande och regel- resursstyrning. För grundskolan har det modellarbetet presenterade inriktats mot att med hjälp av generella strukturella kriterier skapa en schabloniserad av kombedömning munernas behov. Arbetet har utgått från att grunda på sådana som kommunerna resursförslaget kriterier, inte kan påverka och således genom strategisk planering inte heller påverka av tilldelningen statsbidrag. Beräkningsmodellen för omfattar grundskolan grundresurs och två specialresurser. Grundresursens relation till redagens bidragsdelar dovisas i avsnitt 6.5.1 av propositionen. Specialresursernas relationer till redovisas i dagens bidragsdelar avsnitt 6.5.2. l det inräknas de som i nya statsbidraget bidrag dag är permanenta. Utanför de särskilda stimulansligger som är anvisade för kortare och delar bidrag perioder, av det nuvarande som är avsedda för un- SIS-anslaget dervisningsinsatser av art för elever med hanregional dikapp och andra särskilda behov. Modellarbetet har haft två olika en utgångspunkter, för grundresursen och en för specialresurserna. Grundresursen skall ett minimum av omfördelge ningseffekter mellan kommunerna. Detta är en hållbar utgångspunkt, eftersom i har hävdat ingen dag att nuvarande mellan kommunerna är orättvis. fördelning Modellen tar därvid till resursfördelhänsyn dagens ning; Vidare beaktar modellen, över tiden, även kommunernas skilda strukturella avseende förutsättningar

befolkningstäthet (elever/km2).

När det modeller för fördelning av specialregäller surserna har varit en annan. Eftersom utgångspunkten är tänkta för särskilda stödbehov i specialresurserna skolan kan de tänkas l förge omfördelningseffekter. har man delvis strävat mot att fördela resurserslaget na mer rättvist mellan kommunerna, dvs. en fördelsom bättre svarar mot behoven. Man har inte vaning rit främmande för att åstadkomma omfördelningseffekter. Problemet har varit att i den statistioffentliga ken finna för lämpliga behovsindikatorer. underlag med - l - Syftet beräkningsmodellen Specialresurs är att inom den resursramen fram kommugivna lyfta ner med ett relativt större behov av stödinsatser till enskilda elever. Med av tre strukturella kriterier hjälp följande - andelen invånare i kommunen med enbart eller kortare grundskoleutbildning - andelen barn i hushåll som i uppbär socialbidrag kommunen - andelen barn ålder 7-15 i kom- (i skolpliktig år) munen boende med en förälder fastställs för varje kommun en sammanvägd faktor. Valet av kriterier har gjorts mot bakgrund av empirisk l kommuner med andel av dessa kunskap. hög kriterier behöver relativt sett flera elever extra stödinsatser. Vid sammanvägningen av kriterierna har de olika faktorerna erhållit olika viktning. Specialresurs 2 bygger på dagens resurser för underi och visning på hemspråk, studiehandledning på samt i svenska som andrahemspråk undervisning språk. Kriterierna är antal barn med utländska föräldrar och aktivitetsgraden som varierar mellan landets kommuner. för är att det dels Utgångspunkten bidragssystemet skall vara kostnadsneutralt för staten, dels ge så små som för landets kommuner. Med förändringar möjligt få de kommuner som vunnit det undantag ligger på i relativt glest befolkade kommuner, menya systemet dan 23 av de 26 kommuner, vilka förlorar på bidragsi huvudsak återfinns i de tre största tätortssystemet, regionerna.

9.3.2 En jämförelse mellan och grundskola särskola

Vi har i annat den sammanhang pekat på ojämna förav särskoleelever över landet. Vi har vidare delningen att vissa med andel särantagit tätortsregioner lägre skoleelever än sannolikt har störriksgenomsnittet en re andel mer resurskrävande elever kvar i grundskolan, och av det skälet borde ha en större resurstilldeltill mätt i lärarveckotimmar elev ning grundskolan per än l konsekvens med ovannämnda riksgenomsnittet. antagande har sannolikt särskolan i första hand i de tre tätortslänen en större andel av mer resurskrävande elever. borde således såväl särskolan Sammantaget som i dessa grundskolan regioner uppvisa en större resursförbrukning, mätt i lärarveckotimmar per elev, i med andra mellansvenska och jämförelse sydsvenska län utan Så är inte De påtaglig glesbygd. fallet. tre storstadslänen uppvisar de elevmedeltalen högsta per klass i grundskolan och därmed den resursförlägsta elev. Detta förhållande har i brukningen per huvudsak sin förklaring i föreskrifter om klassmedeltal på mellanstadiet vissa fördelar med mellan jämte närhet skolenheter och stordrift. Med dessa inbyggda regionala obalanser på den samlade ungdomsskolans område, är det, särskolekommitténs enligt bedömning, svårt att direkt anknyta ett för särskolan resurssystem till det för den nya resurssystemet övriga ungdomsskolan. I konsekvens därmed föreslår vi i det en följande särskild beräkningsmodell för Särskolan med en annan beräkningsgrund än modellen för grundskolan.

9.4 för förändrat

Utgångspunkter

ett för särskolan

statsbidragssystem

Vi har i kapitel 5 att ansvaret för särskolan föreslagit förs över till kommunerna med bibehållna resurser för särskolan. Ett skäl för att inte avveckla Särskolan som skolform är bl.a. behovet att under åtminstone en

inom ramen för sektorsbidraget bibeövergångsperiod hålla särskilt beräknade och redovisade resurser som att undervisningen av de psykiskt utveckmöjliggör eleverna även i kan bedrivas lingsstörda fortsättningen nuvarande kvantitativa och kvalitativa nivå. på Om för särskolan skulle en ospecifibidraget utgöra cerad andel av sektorsbidraget till kommunerna, beräknat av samma kriterier som för på grundval gäller skulle konsekvenserna kunna bli följangrundskolan, de. En kommun med t.ex. en låg andel lågutbildade invånare, med låg andel hushåll som uppbär socialbioch med låg andel barn i skolpliktig ålder boendrag de med enbart en förälder erhåller en mindre relativ andel av specialresurs 1 för grundskolan. Om en del av till särskolan skulle bestatsbidraget räknas samma kriterier som för skulle på grundskolan en sådan kommun få en sämre bidragstäckning generellt sett, för sin särskoleundervisning. En resurskrävande särskoleelev i en sådan kommun med elev än lägre resurstilldelning per riksgenomsnittet skulle komma att belasta kommunen därigenom med större än en elev med samma resursnettoutlägg behov i en kommun med högre resurstilldelning än Detta skulle kunna leda till spänriksgenomsnittet. mellan olika och ningar intressegrupper därigenom motverka strävandena att närma Särskolan till den övriga ungdomsskolan. Vi föreslår i likhet med vad som gäller för det nya för grundskola, gymnasieskola statsbidragssystemet och kommunal utbildning för vuxna, att samtliga kommuner erhåller som ett finansiellt stöd statsbidrag för oavsett om de har särskola i särskoleundervisning, sin eller inte. Detta skall anskolorganisation bidrag vändas för att finansiera utbildningen av kommunens särskoleelever, oavsett i vilken kommun denna utbildrum. bör vara ett som ning äger Målsättningen bidrag - i likhet med resurserna för grundskolan och gymnasieskolan - så det är kommulångt möjligt tillgodoser nernas behov av ekonomisk av långsiktig planering skolan.

Kommittén har inte kunnat finna att det finns några belagda samband mellan andelen psykiskt utvecklingsstörda elever och dessa elevers olika behov och de strukturella kriterier som till för beräkligger grund av det för Vi har ning nya statsbidraget grundskolan. inte heller kunnat finna att det existerar något samband mellan dessa kriterier och frekvensen elever med större behov av resursinsatser än genomsnittet, t.ex. elever i träningsskola, yrkesträning och verksam- Mot den föreslår vi helt andhetsträning. bakgrunden ra för ett för särskolan beräkningsgrunder nytt bidrag än de som till för av sektorslegat grund beräkningen bidraget till grundskolan. Den av oss modellen är inte helt invändföreslagna ningsfri. Riksdagens beslut beträffande tilldelningen till och kommunal för gymnasieskola utbildning vuxna på tanken, att det i kommuner bygger samtliga finns elever som deltar i dessa även utbildningsformer om de inte anordnas av resp. hemkommuns skolväsende. När det elever gäller psykiskt utvecklingsstörda är det inte lika självklart, att det varje läsår i varje kommun kommer att finnas elever i behov av särskoleundervisning. Att då tilldela alla kommuner ett visst statligt bidrag är en åt uniformiteten och heleftergift heten. Vi menar att över en kommer längre tidsperiod det sannolikt att ut i flertalet av jämna sig kommunerna. En annan kan också frågeställning uppkomma. Kommer ett med särskilt rubricerat att system bidrag stimulera kommunerna till en ökad - och kanske fel- — inom kommunens skolväaktig individintegrering sende till förfång för en av elevergrundligare analys nas och en av utbildningsbehov riktig skolplacering dessa elever? Kommitténs och undersökningar analyser pekar på att det är elever entydigt huvudsakligen på grundsärskolenivå med lättare utvecklingsstörning som och det är att individintegreras, knappast troligt ett ändrat för ensamt skulle system resurstilldelning komma att ändra detta mönster. Kommunernas vilpå att sina elever en och för elev rätt ja ge alla god varje anpassad utbildning i kombination med ett ökat för-

och en stöd- och äldrainflytande kompetent statlig tillsynsorganisation kommer, vår att enligt bedömning, även i framtiden att de garantera psykiskt utvecklingsstörda eleverna får en rätt och en för skolplacering dem anpassad utbildning oavsett hemortskommun. Ett förändrat och förenklat får i detta samresurssystem inte leda till en försämrad för manhang undervisning de psykiskt eleverna. utvecklingsstörda

9.5 för

Principer

ett

nytt bidrag

9.5.1 Inledning

I likhet med vad fallet är beträffande har grundskolan för särskolan en stark och autodagens bidragssystem matisk koppling dels till en av länsskolnämnderna godkänd skolorganisation som elevernas bygger på fördelning på skolformer och skolenheter, dels till vissa bestämda kostnader, i första hand de över landet varierande för lärarlöner. Detta har veckotimpriserna medfört en låsning till och verkbefintlig organisation samhetsvolym och är, kommitténs ett enligt mening, starkt för en av I viss argument förändring systemet. har verkat för ett bibehållande utsträckning systemet av en i spridd särskoleorganisation glesbygd, ett förhållande som måste uppmärksammas även med ett nytt statsbidragssystem för särskolan. I förarbetena till det för nya statsbidragssystemet bland annat framhålls, att det nuvarande grundskolan statsbidraget med sin och nära kostnadsrelatering koppling till verksambefintlig skolorganisation, styr heten ett sådant sätt att de inte att med på går förena ett decentraliserat verksamhetsansvar för kommunerna 1990/91:18 s. Förhållandet är detsamma (prop. 55). beträffande nuvarande för särskostatsbidragssystem lan, där och dagens organisation kostnadsfördelning har en historisk med rötter i det förklaring gamla genomreglerade och Om styrande statsbidragssystemet. i med vårt skall primärkommunerna, enlighet förslag, ta över ansvaret också för Särskolan, är det att rimligt

för denna skolform föreslå ett som i sin konbidrag struktion liknar det bidrag som kommer att tillämpas för den delen av det kommunala skolväsendet. övriga

9.5.2 Ett generellt finansiellt stöd för särskola till samtliga kommuner

Kommitténs förslag: Ett finansiellt stöd i form av ett statsbidrag för särskoleundervisning skall utbetalas till samtliga kommuner. Bidraget skall beräknas i form av ett krontal. Bidraget skall ingå i sektorsbidraget. Beräkningsmodellen skall redovisas och ligga till grund för utbetalningen av sektorsbidraget. Den statliga styrningen genom statsbidragssystemet av undervisningsvolymen upphör.

Skälen för vårt forslag: l likhet med vad fallet är beträffande det för nya bidragssystemet grundskolan skall principen vara ett mål- och resultatorienterat styrsystem, där verksamhetsansvar och ansvaret för de finansiella resuserna samman. Vårt inkopplas förslag nebär att för särskolan fördelas till bidragen samtliga kommuner inom ramen för ett finansiellt generellt stöd (sektorsbidraget). kommer inte att di- Undervisningsvolymen längre mensioneras lnte heller genom statsbidragssystemet. kommer den inre att behöva påverkas. organisationen Skollokalisering samt klass- och komgruppstorlekar mer på sikt att kunna förändras med utgångspunkt i elevernas behov i olika delar av landet med olika befolkningstäthet och bebyggelsestruktur. Även om det i samband med särskolans verksamhet inte direkt går att tala om effektivitetsmått, bör ett förändrat bidragskunna leda till en effektivare system resursanvändning i Särskolan, utan att detta är till nackdel för eleverna. Vårt förslag till beräkningsmodell till grundanknyter konstruktionen för modellerna i För sektorsbidraget. att ge kommunerna bästa möjliga planeringsförutsättföreslår vi att liksom ningar särskolemodellen, övriga modeller, och de ingående variabelvärdena, redovisas i för En sådan beräkningsunderlaget sektorsbidraget. det för kommunerna att särredovisning gör möjligt

alla som till för sek-

skilja beräkningar ligger grund

torsbidraget.

9.5.3 En schabloniserad resurstilldelning

Kommitténs En schabloniserad behovsrelaterad beräkförslag: Vid skall vissa ning av statsbidragen skall göras. beräkningen kriterier som nationell statistik användas. Bibygger på offentlig storlek skall inte kunna påverkas av kommunala beslut dragets rörande särskolan. skall beakta vissa demografiska och be- Beräkningsmodellen olikheter i kommunerna. Den utgår initialt från byggelsemässiga hos de olika huvudmännen men siktar mot dagens bidragsnivåer av bidragen över lan-

en förändring innebärande omfördelningar

det. För elever med mycket speciella och omfattande resursbehov skall en kommun om särskilda skäl föreligger kunna få behovs- Medel bör därför föras över från anslaget B 9. Biprövat bidrag. av särskolor m.m. till anslaget B 7. Särskilda indrag till driften satser på skolområdet. till undervisning i hemspråk och svenska som andra- Bidrag beräknas på samma sätt som specialresurs 2 till grundskospråk lan.

Skälen för vårt förslag: Det nuvarande beräknings-

har en stark dels till en bestämd

systemet koppling

dels till ett visst — lärar-

skolorganisation, kostnadsslag

- varierande

lönekostnaderna i dag med veckotimpris

för olika huvudmän. relateras till lärar-

Statsbidragen timmar och bestämmer på så sätt en viss undervis-

ett delat huvudman-

ningsvolym. Systemet bygger på där staten också som part har ett inflytande

naskap,

över lönenivån för lärare och skolledare och därige-

nom också indirekt verksamheten i

styr skolsystemet.

Genom beslut vid 1989/90 års riksmöte

riksdagens

UbU9, rskr. den stat-

(prop. 1989/90:4l, 58) upphörde

av lärar- och med

liga regleringen skolledartjänster av år 1990. av den statliga utgången Avvecklingen

innebär dels att den via

regleringen statliga styrningen

till lärarlönerna dels att kom-

statsbidragen upphör,

munerna får större frihet att anpassa skolväsendet till

lokala behov.

l4l

Det av beslutade riksdagen sektorsbidraget (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) till kommunala övriga skolformer vissa strukturella bygger på kriterier. Dessa är inte till alla delar särskolan. tillämpliga på För att tillförsäkra elever med extraordinära behov resurser utöver vad som täcks av föschablonbidraget reslår vi att Skolverkets eller statens institut för handii skolan kappfrågor (SIH) fältorganisation disponerar medel som fördelas till kommunerna efter särskild framställning och i likhet med vad prövning, som nu gäller 1 första 2 enligt § stycket förordningen (1987:738) om till särskilda insatser inom statsbidrag skolområdet.

9.5.4 Beräkningsmodell för Särskolan

9.5.4.1 Inledning

Reformeringen av till alla kommunala statsbidragen skolformer, där särskolan föreslås har ingå, som principiell utgångspunkt att landets alla kommuner skall tilldelas finansiellt stöd i kronor till den utbildning som motsvarar de målen. Statens uppställda bidrag riktas direkt till kommunerna. Detta innebär att det nuvarande bidragssystemet för i måste resurstilldelningen grunden reformeras. Nuvarande system bör ersättas av ett förenklat och behovsrelaterat som baseras få statistiskt statsbidrag på några angivna, men och kriterier. objektiva generella I 1990/91:18 proposition om ansvaret för skolan har motiven och för ett sådant förutsättningarna behovsrelaterat, schabloniserat till kommunernas sektorsbidrag skolverksamhet utvecklats. Sammanfattningsvis syftar reformeringen till att; - inte bidragen längre skall reglera utbildningens i organisation kommunerna, bidragen skall till en fri resursange möjligheter i vändning kommunerna, - skall till bidragen uppmuntra ett vardagligt rationaliseringsarbete,

- skall stimulera till en ökad samverkan bidragen mellan olika i en kommun och utbildningsanordnare mellan kommunerna.

9.5.4.2 Modellkonstruktion

Den till särskolan omfattar fölnya statsbidragsdelen jande bidragsdelar: grundresurs kompletteringsresurs - resurser till särskild undervisning - resurser till av undervisning individintegrerade elever - löner till rektor och studierektor - till lokal bidrag skolutveckling - till bidrag ATP-avgifter. Undantag för till hemspråksundervisning görs bidraget och i svenska som andraspråk. undervisning Den detta sätt definierade resursen omfattade på budgetåret 1989/90 totalt ca 751 Mkr. Utgångspunkten för av kommunernas är det faktiska beräkning bidrag för ett år, basåret 1989/90. slutreglerade statsbidraget till kommunerna för basåret/utgångsåret be- Bidraget räknas att kommunerna tilldelas sin andel av genom det totala basåret. Kommunens andel beräkbidraget nas i denna modell utifrån tre kriterier som fångar de strukturella i kommunen. upp förändringarna De tre kriterierna är: - en antalet invånare i åldern 7-20 behovsvariabel, ar - en andelen elever insärskolestrukturvariabel, skrivna i särskolan i relation till andelen 7-20-åringar och - en andelen glesbygdsfaktor, 7-20-åringar per km2. För de tre kriterierna fastställs för kommun en varje faktor. Faktorn uttrycker kommunens sammanvägd andel av kriterierna i relation till genomsnittet för riket.

Resultat från kommitténs har undersökningar visat, att det i ett antal är mindre landsting god överensstämmelse mellan ett andel landstings av särskoleeleverna i landet och samma andel landstings av samtliga invånare i åldern 7-20 år. Förhållandet såväl gäller på landstingsnivå som på kommunnivå. l de fall överensstämmelsen inte är tillfredsställande kan detta under en

övergångsperiod justeras med särskolestruktur-

variabeln. Variabeln om kommun

fångar upp en i dag

har större eller mindre andel inskrivna särskoleelever jämfört med andelen 7-20-åringar. Variabeln antal inskrivna särskoleelever bör inrapporteras årligen dels av kommunen, där eleven är folkbokförd, dels av särskolan där eleven undervisas. Uppgiften från kommunen bör omfatta antalet inskrivna särskoleelever och i vilken kommun eleven är inskriven. Utbildningsanordnaren inrapporterar antal elever och deras resp. folkbokföringskommuner. Principerna för inskrivning av elever i särskolan varierar, som vi tidigare konstaterat, över landet. Enligt vår bedömning måste det nya fördelningssystemet tvingas acceptera vissa variationer om alternativet skulle vara någon form av generellt använda standardiserande diagnosinstrument. Strukturvariabeln kommer, med det system för vi resursfördelning föreslår, att med tiden få en mindre betydelse. Undersökningen har även visat att det i fall många är bedriva dyrare att särskoleverksamhet i glesbygd jämfört med tätort. Modellen bör av detta skäl innehålla en glesbygdsfaktor. Kriterierna bör sinsemellan viktas med till hänsyn deras som schabloniserade betydelse behovsindikatorer. Därtill bör vikterna successivt justeras över en

femårsperiod så att strukturfaktorn andelen särskole-

elever i förhållande till andelen i 7-20-åringar kommunen ges en vikt till förmån lägre för behovsvariabeln. kan Justeringen förslagsvis från början ske med 10 procentenheter läsår. per Viktningen bör, enligt vår bedömning, justeras på följande sätt:

År l År 2 År 3 Ãr 4 År 5 Alternativ I:

10 % 20 % 30 % SO % 70 % Behovsvariabel

Särskoleelevs- 87,5 % 77,5 % 67,5 % 47,5 % 27,5 % strukturen

konstant 2,5 % Glesbygdsfaktor

Vi har även diskuterat att inledningsvis (År 1) utgå

från följande viktning:

Alternativ 2:

Behovsvariabel 30 %

Särskoleelevs- 67,5 % strukturen

Glesbygdsfaktor 2,5 %

av behovsvariabeln med

med en stegvis förändring

och en motsvarande minskning av sär-

+ 10 procent med 10 läsår. Effekterna

skolevariabeln procent per alternativet kan avläsas i ta-

år] av det förstnämnda bell 17.

redovisas i

Konsekvenserna av de olika ansatserna

avsnitt 9.5.4.4. har en andel särskoleelever i

En kommun som hög

andelen och till andelen

förhållande till 7-20-åringar

km? erhåller ett högre

7-20-åringar per inledningsvis

än en kommun med lägre andel

bidrag per 7-20-åring

av av dessa variabler.

någon

faktor bör, vår

Kommunernas sammanvägda enligt

beräknas år bl.a. av det skälet att

uppfattning, varje

i förhållande till andelen 7-20antalet särskoleelever varierar över tiden.

åringar

det totala till kommunen framräk-

Sedan bidraget

att de principer nats kommer beloppet justeras enligt

i skolsektorn

som gäller för kostnadskompensation

Det totala särskolebidraget, som

(indexkonstruktion).

bör dessutom årliskall fördelas denna modell,

enligt

utifrån i behovsvariabeln,

gen justeras förändringar

7-20-åringar.

Den schabloniserade behovsrelaterade beräkningsmodellen för till statsbidrag särskolan kan schematiskt sammanfattas i följande figur:

Totalt bidrag till särskolan

A Behovsvariabel - Antalet 7-20-åringar

i Strukturvariabel - Andelen särskoleelever i förhållande till andelen 7-20-åringar

i Glesbygdsfaktor - Antalet 7-20-åringar/km2

l

Index

I

Särskolebidrag i kronor till kommunen

9.5.4.3 Hemspråksresurser m.m.

I det har föregående följande resursslag inte berörts, nämligen, i

undervisning hemspråk,

-

studiehandledning på hemspråket och

svenska som andraspråk. För budgetåret 1989/90 uppgick det samlade statsbidraget för undervisning för dessa ändamål till ca 24 Mkr., vilket skall med jämföras det övriga statsbidraget till särskolan ca 751 på Mkr. Beträffande grundskolan grundar sig resursfördelningen till hemspråk m.m. (Specialresurs 2) på bl.a. eledeltagande ver, dvs. en aktivitetsgrad.

Omfattningen av ovannämnda undervisning varierar

starkt över landet både i och i grundskolan särskolan. För särskolans del är det, enligt särskolekommitténs

inte att för en liten, mycket spridd mening, möjligt elever i vilka förbrukar en relativt ligrupp Särskolan, ten arbeta med en särskild beräkningsresurspost, för ett stort antal kommuner. grund till av Vi föreslår att statens bidrag undervisningen i särskolan beräknas efter samma hemspråkselever normer som för grundskolan. (specialresurs 2) gäller

9.5.4.4 Konsekvenser av olika alternativ

Vi har i det beskrivit två olika alternativ föregående för resursfördelning till särskolan. lnledningvis (år 1) får de två modellerna konsekvenser: följande

Procentuell Antal kommuner vid förändring Alternativ l Alternativ 2 l0%-87,5 %-2,5% 30%-67,5%-2,5%

2 + 10 % 42 72 + 5 - + 16 22 9,99 % 109 + 4,99 - - 4,99 % 208 52 - S — — 9,99 % 18 29 - - s _ 10 %

att den mju- Av ovanstående framställning framgår kaste initiala erhålls vid alternativ 1, där förändringen behovsvariabeln viktas

(År

under det första året 1) med särskolestrukturvariabeln med 87,5 % och 10 %, konstant med %. Denna glesbygdsfaktorn 2,5 mjukare kan som vi med ansats sedan, föreslagit, kompenseras ett snabbare fr.o.m. år 3. förändringsförlopp För att mer konkret beskriva utfallet av den föremodellen vi två kommuner i Gävleborgs slagna väljer är att vi län, Nordanstig och Ockelbo. Utgångsläget beskriva hur kostnadsutfallet kan bli vid skall försöka av 10 % 30 % vikten inledningsvis tillämpning resp. av behovsvariabeln. Länet hade år 1989 en nettoning kostnad för särskolan med 47,234 Mkr. Vid 30 % av behovsvariabeln får länet ett viktning utfall som innebär att nettokostnaden ökar till 51,133 Vid 10 % blir motsvarande (+ 3,899 Mkr.). viktning

belopp 49,177 (+ 1,943 Mkr.). Detta ger en ny nettokostnad per elev med 94 867 kr./elev (30 %) resp. 91 239 kr./elev (10 %). Följande jämförelser gäller:

Enhet Antal invånare

Om vi antar att alla elever i resp. kommuner inom samma landstingsområde (län) svarar för samma snittkostnad och att vi en gör genomsnittlig skatteväxling kan följande beräkningar göras utifrån 30 %-modellen: I länet finns 539 särskoleelever 48 i på 335 invånare åldern 7-20 år

(1,12 %). För Nordanstigs kommun

blir motsvarande värde 1,79 %. Med en beräkanalog ning borde kommunen ha 21,8 elever men har i stället 35 elever dvs. en med överrepresentation 13,2 elever som man inte får betalt för enligt ny skatteväxling och utfall av Merkostnaden statsbidrag. för kommunen blir alltså x 94 876 = 13,2 1 252 244 kr. Sätts denna summa i relation till ett beräknat skatteunderlag (inkl. tillskott) för 1989 (1988 + 10 %) medför överepresentationen av särskoleelever en kommunal med skattehöjning ca 16,2 öre (1 252 244: 7718277), om inga omfördelningar görs inom kommunen. En liknande för Ockelbo kommun visar beräkning på en underrepresentation med 2,6 särskoleelever. Detta ger ett intäktsöverskott ca på 417 145 kr. Satt i relation till skatteunderlaget innebär det en minskad av

skattebelastning 10,1 öre.

Om man i stället för 30 % från utgår en viktning av behovsvariabeln med 10 % blir utfallet för Nordanstigs kommun en med ca ökning 15,8 öre och för Ockelbo komun en med minskning ca 10,8 öre.

Man kan således konstatera, att de två olika alternahar en relativt in-

tiven av statbidragsansats marginell totala Den avgörande verkan på den finansieringen.

den skatte-

faktorn torde i stället vara genomsnittliga

Den tillsammans med det faktum att kom-

växlingen.

har fler eller färre särskoleelever än genommunen

det som den kommunala

snittet for länet är påverkar

utdebiteringen.

9.6 Kommunala kostnader

kostnaderna för att driva

De landstingskommunala

i tabellerna 16 a-d och i diagram-

särskola

redovisas

men Z och A. är den teoretiska ansatsen att staten

Utgångspunkten

de lönerna

svarar för 95 % av statsbidragsberättigade skolledare m.fl. Det statliga för lärare och verkliga

för lärarlönekostnaderna är emeller-

täckningsbidraget

varierade 1989 mellan

tid ca 73,4 % men budgetåret

83,7 % och 64,9 %.

de samlade kostnaderna för att driva Betraktar man i ca 36,4 % med

särskola är statens bidrag genomsnitt

mellan 30,4 % och 46,1 %. Andelarna för variationer varierar starkt mellan de olika

de olika kostnadsslagen

Ett sådant är transportkostnahuvudmännen. exempel

derna i form av m.m. Genomsnittskostna-

Skolskjutsar

elev 1989 var i Stockholms län

den per budgetåret

medan den i län var en-

nästan 28 000 kr., Gävleborgs

dast 6000 kr. Det kan finnas flera förklaringar

drygt

skillnader. Som vi i annat

till dessa anmärkningsvärda

dessa båda län extremer

sammanhang påpekat utgör

mätt i relation till

när det gäller särskoleorganisation,

i den Stock-

elevpopulationen övriga ungdomsskolan.

har en som är relativt sett

holms län elevpopulation mer resurskrävande när det gäller efterfrågan på spe-

inte alltid lokaliserad nära bo-

cialiserad utbildning,

kräver dessa elever i större utsträck-

staden. Samtidigt

till och från skolan. l Gävle-

ning daglig skolskjuts

sannolikt förhållandena de motsatta trots län är

borgs

är Genom att staten för

att delar av länet glesbygd.

närvarande ett

ger frikostigare stöd, mätt i lärarvecko-

timmar till detta

per elev, län innebär detta beträffan-

de

skolskjutskostnaderna också ett indirekt stöd till

landstingets finansiering av denna kostnadspost.

Det har inte varit för

möjligt kommittén att ytterligare analysera dessa kostnader, men sannolikt kan

mer eller mindre

förmånlig upphandling av transporttjänster också påverka kostnadsbilden. Det har inte

heller varit att

möjligt närmare analysera och kom-

mentera de

övriga landstingskommunala kostnaderna

för att driva särskola. Kommittén har emellertid ansett det vara av värde med en summarisk

redovisning av

de nuvarande huvudmännens kostnader för

att

därige-

nom ge en så bild

fullständig som möjligt av de sam-

hälleliga kostnaderna för Särskolan.

9.7 Skatteväxling

Kommitténs förslag: Från och med det kalenderår beslut fattas om att överföra särskolan från landstingskommun till primärkommunerna inom ett landstingsområde sänker resp. landsting sin skattesats varvid kommunerna inom resp. landstingsområde tillåts höja sin skattesats

motsvarande landstingets sänkning.

Storleken av det som skatteutrymme växlas bestäms så att den sammanlagda minskningen av ett landstings ekonomiska ut-

rymme genom förändrad skattesats och i skatteutförändringar jämningssystemet jämte statsbidragen så nära som motmöjligt svarar den som nettoavlastning landstinget får genom huvud-

mannaskapsförändringen.

Skälen för vårt Genom

förslag: en växling av skatte-

utrymme kan en ekonomisk resurs föras över från

landstingskommun till primärkommunerna inom sam-

ma Eftersom

landsting. skatteinkomsterna är den viktigaste inkomstkällan för kommuner och är landsting

det av stor hur villkoren

betydelse för beskattning ser

ut.

vårt

Enligt förslag bör underlaget för skatteväxling-

en beräknas

på följande sätt. Kommuner och landsting skall tillsammans beräkna den

ekonomiska om-

fattningen av

huvudmannaskapsförändringen. Det är

till av förändden beräknade nettoavlastningen följd som skall för skatteväxlingen. ringen utgöra grunden Med menas här bruttokostnaderna för nettoavlastning med för i första den aktuella verksamheten reducering hand statsbidraget till Särskolan. relatera den framräknade nettoavlast- Genom att till skatteunderningen för varje landsting landstingets kan den i skattesats som behövs för att lag förändring den framräknade summan beräknas. Kommureglera tillåts sin skatte-

nerna inom landstingsområdet höja

lika som sänker sin skattesats. sats mycket landstinget Härigenom kommer huvudmannaskapsförändringen ej i att den sammanlagda skatteutdebiteringen påverka ett län. för närvarande riksda- Vårt förslag grundar sig på en begens beslut att genom lag (1990:608) tillfälligt och kommunernas rätt att för gränsa landstingens åren 1991 och 1992 ta ut skatt. För får särskolekommittén hänvisa till regeövrigt 1990/91:14 om ansvaret för service ringens proposition och m.m., i vilken och vård till äldre handikappade 123 ett liknande resonemang förs. Riksdagens (s. ff.) samma redovisas i socialutskottets behandling av fråga betänkande 1990/91:SoU9 i första hand på s. 77 ff.

9.8 Genomförande

Kommitténs Under förutsättning av riksdagens beslut förslag: bör det för Särskolan generellt föreslagna statsbidragssystemet fr.o.m. den l juli 1992. börja tillämpas

för vårt Kommunerna kommer Skälen förslag: 1991 att det statsbifr.o.m. den 1 juli tillämpa nya för och dragssystemet grundskola, gymnasieskola Särskolekommittén har kommunal vuxenutbildning. redovisat att den vill behålla Särskolan som tidigare under ansvar med en

skolform ett primärkommunalt

identifierbar men ser ingen egen klart statsbidragsdel, mellan konstruktion och hukoppling statsbidragets Helt oavsett vilka beslut som vudmannaskapsfrågan.

kommer att fattas beträffande takten i överförandet av särskolan från till landstingen kommunerna måste tillav

lämpning ett nytt bidrag för särskolan ske

samtidigt i hela landet. Vi föreslår att det för nya statsbidraget särskolan skall börja tillämpas generellt fr.o.m. den ljuli 1992 på följande sätt utan till koppling huvudmannaskapsfrågan. l de fall landstinget fortfarande är huvudman för särskolan beräknas särskolans statsbidragsdel efter underlaget för de olika kommunerna inom ett landstingsområde, varefter det samlade av denna beloppet bidragsdel betalas ut till l de fall landstinget. kommunerna inom ett landstingsområde har blivit huvudmän för särskolan betalas till statsbidragen ut komresp. muner tillsammans med de övriga delarna av sektorsbidraget.

Tabeller och till diagram kapitel 9:

Tabell 1 a: Elevantalet i särskolan läsåren 1987/88- 1989/90.

Tabell 3: i åldrarna Befolkning 7-20 år 1989 samt antal och andel särskoleelever läsåret 1989/90.

Tabell 4: i särskolan

Elevutvecklingen 1985-1989.

Tabell 7: Elevernas fördelning på särskolans olika former läsåret 1989/90.

Tabell 8 a: Förekomsten av

tilläggshandikapp hos

särskolans elever läsåret 1989/90.

Tabell 8 b: Elever i särskolan med

tilläggshandikapp

läsåret 1989/90.

Tabell 9 a: av Utveckling kompletteringsresursen.

Tabell 11: Volymen av konsulentresurser och kostnadsbärare läsåret 1989/90.

SOU 199l:30 Tabell 14: av statsbidrag läsåret Sammanställning 1989/90.

Tabell 16 a: Kostnader för särskoleverksamheten budgetåret 1989.

Tabell 16 b: budget för särskoleverksam- Specificerad heten 1989/90. budgetåret

Tabell 16 c: mellan staten och Kostnadsfördelning huvudmännen 1989/90. budgetåret

Tabell 16 d: Kostnader för olika kost- (kronor/elev) i särskolan 1989/90. nadsslag budgetåret

Tabell En för särskolan. l7: ny statsbidragsmodell

A: Andel elever i av ungdomssko- Diagram procent lans läsåret 1989/90. elevpopulation

B: Andel elever i särskola i procent av folk- Diagram Länsvis 31/12 1989. mängden.

E: Antal invånare 7-20 år per kvadratkilo- Diagram meter 1989.

G: Elevernas särskolans olika Diagram fördelning på former. skolor läsåret Obligatoriska 1989/90.

Elevernas särskolans olika Diagram H: fördelning på former. skolor läsåret 1989/90. Frivilliga

K: Förekomst av hos sär- Diagram tilläggshandikapp skolans elever läsåret 1989/90. Procent av hela elevpopulationen.

omfattning.

L: Lä- Diagram Kompletteringsresursens rarveckotimmar läsåret 1989/90. per elev

Diagram M: Kompletteringsresursens användning. Landstingens prioritering läsåret 1989/90.

Diagram X: läsåret Statsbidrag 1989/90.

Diagram Y: Statsbidrag Kkr/elev läsåret 1989/90.

Diagram Z: Statsbidragsandel av löner till lärare m.m. 1989/90. budgetåret

Diagram Å: Statsbidragsandel av totala kostnader budgetåret 1989.

10 och

Uppföljning, utvärdering tillsyn

10.1 Inledning

I betonas regeringens ansvarsproposition (1990/91:18) vikten och blir en del av att uppföljning utvärdering av verksamheten i skolan. Dessa insatser skall ge unför att bedöma resultaten av arbetet och främja derlag av verksamheten. och utvärdeutveckling Uppföljning skall bedrivas såväl i den enskilda skolan som på ring kommunal och nationell nivå. Detta arbete skall fullav den skoladministrationen, bestågöras statliga idag ende av och länsskolnämnderskolöverstyrelsen (SÖ) na. Vi skall i det försöka beskriva bakgrund följande och samt lämna till insatser för nuläge förslag statliga och med inriktning uppföljning, utvärdering tillsyn mot särskolan.

10.2 Bakgrund

10.2.1 Länsskolnämnderna

Länskolnämnderna tillkom den 1 juli 1958. Fr.o.m. 1961 var nämndernas roll Dels skulle nämntvåfaldig. derna fatta en rad beslut rörande ekonomi, organisation och dels skulle de i växande omfattning personal, bedriva och i kommufortbildning utvecklingsarbete nerna. För de förstnämnda svarade arbetsuppgifterna och administrativa Fortskolinspektörer handläggare. bedrevs av fortbildningskonsulenter, bildningsarbetet 1963 under av Arfr.o.m. ledning fortbildningsledare.

betet vid varje länsskolnämnd leddes av en länsskolinspektör. Efter av förslag skolforskningskommittén i betänkandet (SOU 1980:2) Skolforskning och skolutveckling och den skoladministrativa kommittén i betänkandet (SOU 1980:5) Förenklad samt viss skoladministration, överarbetning fattade riksdagen på grundval av propositionerna 1980/81:97

(UbU 37, rskr. 385) och

1980/81:107

(UbU 38, rskr. 395) beslut om ändrade

rollfördelningar inom den stöd- och statliga tillsyns-, fortbildningsverksamheten. Länsskolnämndernas fortbildningsverksamhet överfördes till kommunerna och till de sex fortbildningsnämnderna. För fullgörande av dessa uppgifter tilldelades kommunerna särskilda statliga bidrag. Länsskolnämndernas fortbildningsavdelningar avvecklades. I fick gengäld nämnderna en ny av kvalificerade grupp tjänstemän, pedagogiska handläggare, vilka skulle biträda med skolinspektörerna aktiv tillsyn. Länsskolnämnderna hade svårt att finna sin roll i det nya systemet både vad avser och arbetsuppgifter intern SÖs roll

arbetsfördelning. som överordnad

länsskolnämnderna markerades i både förtydligare ordning och i det arbetet. De vardagliga tydligaste exemplen på detta var dels SÖs

verksamhetsplanering

för hela den samlade statliga skoladministrationen, dels skolformsvisa konferenser. Både inom SÖ och vid länsskolnämnderna kom tolkningen av besluten inför 1982 års omorganisation att leda till en av den formella nedtoning inspektionsverksamheten. Till en del berodde detta att en viss på del av hade inspektionsverksamheten varit kopplad till beslut, vilka nu hade över till flyttats kommunerna. För särskolans del innebar denna verksamhetsnya inriktning bland annat att de formella lokalbesiktningarna försvann. Ett av lokaler godkännande särskolans för viss verksamhet under viss tid angiven var tidigare ett villkor för att huvudmännen skulle erhålla statsbidrag. Det innebar en för samtidigt möjlighet länsskolnämndens att inspektörer på ett naturligt sätt komma

i kontakt med särskolans verksamhet och denna skolforms speciella problem. Särskolekommittén gjorde under våren 1990 en enkät till 24 länsskolnämnder. Frågorna gällde samtliga i: huruvida Särskolan berördes i verksamhetsplanerna för verksamhetsåren 1988/89-1990/91, -k huruvida eller motsvarande inspektionsrapporter hade upprättats, *k förekomsten av kompetens på särskoleområdet. Verksamhetsåret 1988/89 särskolan i verkingick samhetsplanerna vid 14 av de 24 länsskolnämnderna. För verksamhetsåret 1990/91 hade siffran till 19, stigit men det innebär att för innevarande verksamhetsår redovisar fortfarande fem länsskolnämnder, att de inte har eller stödverksamhet för planerat någon tillsynssärskolan. Endast två länsskolnämnder redovisar förekomsten av Ett nämnder redovisar granskningsrapporter. par att av ärenden rörande särskolan sker handläggning helt informellt och muntligt. 13 länsskolnämnder redovisar en tillgång på sakrörande inom den kunskap psykiskt utvecklingsstörda fast anställda Fem nämnder redovisar som personalen. för denna att de har befattningshagrund sakkunskap vare, pedagogiska avdelningsdirektörer (biträdande med Nämnden i skolinspektörer), psykologutbildning. ett av de större länen redovisar en motexpertinsats svarande 20 arbetsdagar per år för utvärdering av särskolan. Dessa insatser motsvarar ca 4 % av länsskolnämndens utvärderingsinsatser.

10.2.2 Skolöverstyrelsen

I 0.2.2. I Tillsynsverksamhet

har varit central tillsynsmyndighet Skolöverstyrelsen för Särskolan och haft att år medel till varje begära denna skolform, även under de år särskolan behandlades under huvudtitel. Före år socialdepartementets 1982 fanns på planeringsavdelningen en särskolin-

spektör och på skolavdelningen en biträdande särskolinspektör. Till denna skall kompetens läggas skolkonsulenter och som hade handläggare, psykiskt utvecklingsstörda elever inom sina arbetsområden. l samband med 1982 minskades omorganisationen SÖs detta område. Inom personalstyrka på avdelningen för obligatoriska skolformer, O-avdelningen, hade personalen med ansvar för skurits handikappfrågor ner relativt sett mer än andra sektorer inom myndigheten. har Samtidigt länsskolnämnderna tillförts konsulenter på handikappområdet. Dessa konsulenter är emellertid inte utan arbetar till handläggare största delen med individuell till

rådgivning elever, föräldrar

och de skolpersonal kring handikappade eleverna. Genom de strukturella blev den förändringarna statliga skoladministrationens mindre pedagogiska profil tydlig, samtidigt som förarbetena betonade att den skulle ägna mer tid åt just pedagogiska arbetsuppgifter. Det fanns således en bristande mellan mållogik sättningarna i förarbetena och de beslut som ledde fram till den nya organisationen. Samtidigt som de pedagogiska arbetsuppgifterna för den samlade statliga skoladministrationen betonades, avskaffades tjänsterna som och skolkonsulenter vid särskolinspektör SÖ och som vid fortbildningskonsulenter länsskolnämnderna. Den av SÖ och dess anordnade personal kursverksamheten, i första hand för små målgrupper, däribland försvann i den särskolepersonal, dåvarande formen. Den nuvarande SÖs

organisationen på O-avdelning

med direkt till anknytning särskolan består av två handläggartjänster. Dessa båda skall svara för beslut, beredning av och central anslagsframställning tillsyn rörande särskolan. Till detta kommer också ansvaret för inom såsom skolutveckling Särskolan utarbetande av med läroplaner åtföljande kommentarmaterial för särskolans olika verksamhetsformer liksom ansvaret för viss centralt anordnad och informafortbildning tion. l med jämförelse organisationen före år 1982 är detta en kännbar kapacitetsminskning.

Den bristande strukturen i den av statliga tillsynen skolväsendet blev föremål för debatt, och ledde till att SÖ i att utarbeta ett regeringen gav uppdrag program för en mer landsomfattande och strukturerad utvärde- Detta ledde fram till ett för nationell ring. program utvärdering som startade läsåret (NU-programmet), 1988/89. Särskolan omfattades läsåret 1989/90 inte av detta utvärderingsprogram.

J0.2.2.2 och utvecklingsverksamhet Forsknings- (FoU)

SÖ dels ett för inom skoldisponerar anslag forskning väsendet, dels ett anslag för centralt utvecklingsarbete. Det förra uppgår budgetåret 1990/91 till ca 25 Mkr., det senare till ca 15,7 Mkr. Medlen inom forskningsför och forskartjänster vid anslaget disponeras projekt universitet och Tre kronor av högskolor. miljoner forskningsmedlen skall enligt regleringsbrev disponeras för i till forskning anslutning lärarutbildning. Medlen till centralt disponeras för utvecklingsarbete och kursplanearbete inom obligatorisk läroplansarbete skola, och kommunal vuxenutbildning gymnasieskola samt för centralt inom särskola, utvecklingsarbete specialskola och rörande invandrare och nationella minoriteter inom och vuxenutbildningen. ungdomsskolan nio kronor av de 15,7 disponeras för Drygt miljoner inom i första hand kursplanearbete gymnasieskolan, inom försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade inom utbildningar. Exempel på medelsanvändning särskola är SÖs finansiering av uppföljning och utav särskolans till en kostnad av 1,4 veckling läroplan Mkr. över en 7-årsperiod. Genom främst ökade lönekostnader vad samt, gäller även ökade från högforskningsmedlen, avgiftsuttag har de båda anslagen successivt skoleförvaltningarna, urholkats. sker så som uteslutande Forskningskontakterna gott med olika Kontakter med SÖs högskoleinstitutioner. länsskolnämnderna, inskränks till enfältorganisation,

staka med vid handläggare forskarkompetens nämnderna. Resultaten av redovisas forskningsprojekten huvudsakligen till SÖ och till inom de olika ansvariga verksamheterna. Den kanalen för viktigaste vidareföring av och erfarenheter forskningsresultat är de läroplaner som utarbetas inom SÖ samt de olika kommentar- och servicematerial som hör till dessa. Informationsöverföringen mellan och den projekt reguljära och tillsyns- uppföljningsverksamheten på regional nivå är mindre och får

påtaglig därigenom inte alltid ef-

fekt på skolutvecklingen. Däremot sker givetvis sammanställningar och av olika former av analyser information inom SÖ som ett led i myndighetens löpande översyns- och utvecklingsarbete. l detta är särsammanhang forskningsprojekten på skoleområdet av intresse. Nedanstående är exprojekt empel på insatser särskolcområdet på under åren 1983/84-1991/92 vilka finansierats (planering), över för centralt anslaget forskning resp. utvecklingsarbete: i: och Uppföljning utveckling av särskolans läroplan. -k i och I-Iandikappgrupper utbildning samhälle. *k Datorbaserade och läromedel i Särskolan. hjälp- *k av i Integrering särskoleelever grundskola och gymnasieskola. i lnvandrarelever i särskola och specialskola. -k Särskolans funktion i ett arbetsmarknadsperspekt1v. -k Särskola och arbetsmarknad. i: Läs- och hos barn med Downs skrivprocessen syndrom. Det stora problemet, när det gäller forskningsinsatser särskoleområdet de på är stora relativa kostnaderna i förhållande till den erhållna informationsmängden. Vid kontakter med hänvisar de projektansvariga till detta problem. Det i 4 redovisade kapitel projektet med särskoleelever i integrerade grundskola och gymnasieskola med byggde på intervjuer skolpersonal och personal vid länsskolnämnder. Det centrala var emellertid av endast 21 uppföljning individintegrerade sär-

Totalkostnaden för var drygt skoleelever. projektet 455 000 kr. fördelade på fyra budgetår. Mot är det kommitténs meden bakgrunden enligt att skolverket tillförs och beslutar om att ning, viktigt särskoledisponera resurser för forskningsinsatser på området. l för budgetåret anslagsframställningen 1983/84 framhåller SÖ av forskning på betydelsen och att och handikappområdet konstaterar, forskning om dessa grupper och deras specielutvecklingsarbete la villkor alltid måste ha sin i SÖs forskgivna plats Kommittén instämmer i detta. ningsprogram.

10.2.3 Planeringsberedningarna

inrättades från och med den Planeringsberedningarna 1984 av beslut i anled- 1 april på grundval riksdagens rskr. om

ning av proposition 1983/84:27 (UbU 8, 112)

för elever med i det allmänna åtgärder handikapp skolväsendet m.m.

Beslutet grundade sig på integrationsutredningens

elever i slutbetänkande (SOU 1982:19) Handikappade det allmänna skolväsendet. verksamhet i för- Planeringsberedningarnas regleras om samverkan i fråga ordningen (1984:75) regional för elever med men dess om undervisning handikapp, i är oklar. De fem plaställning organisationen något är administrativt knutna till fem neringsberedningarna och deras är att samordna länsskolnämnder, uppgift insatser för elever i landets fem regiohandikappade ner. Deras samverkan med berörda länssskolnämnder, såväl nämnderna som andra på stationeringsorterna inom olika mönster. nämnder resp. regioner, uppvisar En av länsskolnämnderna som administrerar en plaredovisar att den saknar egen sakneringsberedning särskoleområdet, men att det förekommer kunskap på viss samverkan med Samma

planeringsberedningen.

redovisar formell tilllänsskolnämnd samtidigt ingen av särskolan. finns ej. syn Några tillsynsrapporter

6-11-0200

10.2.4 Sammanfattning

Den skoladministration statliga som verkat under de senaste åren har inom ramen för tilldelade personella resurser inte ansett ha sig möjligheter att kontinuerligt tillse och versamheten i särskolan. följa Detta har, som vi tidigare påpekat, avspeglat sig i resurstilldelning och Detta har resursuppföljning. bl.a. lett till att landstingskommunernas resursäskanden mera sällan har ifrågasatts. SÖs personella situation har varit så-

dan, att myndigheten inte haft att möjligheter göra kontinuerliga nationella kvantitativa uppföljningar, vilka skulle kunna ha lett till vissa direktiv till länsskolnämnderna. Beträffande den kvalitativa tillsynen och har uppföljningen förhållandet varit detsamma. Inför ett förändrat och mera spritt huvudmannaskap för särskolan måste, enligt särskolekommitténs uppfattning, den och statliga tillsynen uppföljningen av särskolan förstärkas. väsentligt

10.3 och

Tillsyn, utvärdering utveckling i en ny organisation

10.3.l Kommunernas ansvar

Kommitténs förslag: l samband med att primärkommunerna övertar ansvaret också för särskolan skall de, som en del av arbetet med de lokala skolplanerna, utarbeta program för en uppföljning och också av särskolan. utvärdering Individuella undervisningsprogram och utvecklingsplaner kopplade till undervisningsprocess och resursförbrukning bör inutgöra permanenta strument i denna process.

Skälen för vårt förslag: 2 Enligt kap. 8 § skollagen skall kommunerna arbeta fram lokala skolplaner. Dessa planer är viktiga styrinstrument, när det gäller uppoch följning utvärdering av kommunens skolväsende. Särskolan kommer vårt enligt förslag att bli en del av detta skolväsende. Det måste vara av stort intresse för de anpolitiskt för skolan och för svariga kommunernas skolledningar

olika nivåer att erhålla säkra om skolans på uppgifter verksamhet. l ett Större har samhället ett perspektiv starkt intresse av att skolans verksamhet utvärderas. En kan bland annat som unresultatredovisning tjäna derlag för beslut om resurstilldelning. För en så resurskrävande verksamhet som Särskolan bör olika former av och utvärdering kunuppföljning na leda till ett bättre av samhällets resurutnyttjande ser detta område. Eftersom en Särskoleorgapå spridd nisation är en skör och verksamhet är det känslig att i detta sammanhang diskutera raknappast rimligt och inom ramen för de ditionaliseringar besparingar rekta För vissa andra kostundervisningsinsatserna. nadskrävande insatser, t.ex. kan däremot Skolskjutsar, en kommun finna ekonomiska lösningar fördelaktiga utan att för särskolans elever försämundervisningen ras. av skolan i huvudsak följande Utvärderingen fyller två funktioner: l. Att om elevernas studieresultat. ge information 2. Att information om skolan och hur den förge mår att de målen. uppnå uppställda Den traditionella utvärderingen av skolan har huvid elevernas kunskaper vudsakligen uppehållit sig och En av Särskolan måste, färdigheter. utvärdering vår ske på en bredare bas av inforenligt bedömning, mation. En del vid utvärdering av särskolan är viktig ett Studium av varvid resultaundervisningsprocessen, ten inte kan vid snäva kunskapsmått. uppehålla sig måste konkreta och fortlö- Utvärderingen bygga på dokumenterade i individuella pande eleviakttagelser och l är undervisningsprogram utvecklingsplaner. dag det att s.k. men det vanligt åtgärdsprogram upprättas, är inte formellt för Skolan att utforma sådatvingande na. Kvaliteten liksom kontinuiteten varierar också vår är ett villkor för att kunna mycket. Enligt mening utvärdera resursinsatser för enskilda elever och grupav elever, att det finns individuella program för per de enskilda särskoleeleverna. Särskolekommittén vill i detta sammanhang peka på det projekt för resursuppindividuella för flerhandikapföljning genom program

pade som bedrivs vid mellersta

särskoleeleyer plane-

ringsregionen i Orebro.

l0.3.2 Skolverkets ansvar

Kommitténs förslag: Med en ökad varav decentralisering, primärkommunalt huvudmannaskap är en del, ökar kravet på kvaliteten hos den statliga Av det skälet bör skolverkets tillsynen. olika delar ha kompetens när det gäller utbildning av psykiskt utvecklingsstörda elever.

Skälen fdr vårt förslag: Den nationella uppföljningen och skall utformas så att den utvärderingen kan ge en samlad bild av skolans verksamhet. I detta arbete kommer det nya skolverket att en central roll. I spela ansvarspropositionen (1990/91:18) betonas behovet av uppföljning, utvärdering och Denna verksamtillsyn. het bör omfatta såväl resultat utbildningens som organisation och kostnader. Detta behov har alltid funnits och kommer, särskolekommitténs enligt bedömning, inte att minska i ett då en läge detaljerad regelstyrlämnar för en mål- och ning plats resultatstyrning samtidigt som särskolan delas ett antal upp på stort nya huvudmän med eller erfarenhet ringa ingen av psykiskt utvecklingsstörda elever. Som vi framhållit det i första tidigare åligger hand de enskilda skolorna och kommunerna att svara för sin Det finns och kommer alltid egen utvärdering. att finnas ett behov av viss och uppföljning, utvärdering av som tillsyn organ är fristående från de enskilda skolenheterna och kommunernas skolväsende. De samlade kommunal iakttagelserna på nivå bör ligga till grund för den och nationella regionala utvärderingen. Även om skolverkets inte fältorganisation kommer att ha beslut om några resurstilldelning, är det ändå på den nivån som av skolverkutvärdering samheten nivå skall En på regional ske. viktig del av denna är att huruvida utvärdering klarlägga samhällsmålen för särskolan kan inom existerande uppnås organisatoriska och ekonomiska ramar.

En för Skolverket är att förse riksdag huvuduppgift och med en samlad, och tolkbar natioregering tydlig nell bild av skolans och problem. Tillsynen utveckling och och kompletterar uppföljningen utvärderingen till att rätta till brister och förhållanden som insyftar te kan i en samlad men som ge utslag utvärdering, kan ha stor för enskilda brukare och intresbetydelse Skolverkets är av stort värde i senter. sektorsforskning detta under att den samsammanhang, förutsättning verkar med andra former av och utvärdeuppföljning ring. Vad särskolan och dess intressenter är det av gäller centralt intresse att skolverksamheten kontinuerligt och utvärderas. För en och tillsynsföljs uppföljningsverksamhet som skall verksamheten och inge stödja hos huvudmän och är det förtroende skolpersonal att det det Skolverkets båda nivåer nödvändigt på nya finns personer med kunskap om psykiskt utvecklingsstörda elever. Den nuvarande med landssärskoleorganisationen huvudmannaskap har inom sig rymt tingskommunalt för av barn kompetens utbildning utvecklinggstörda och Vi har i det beungdomar. föregående utförligt rört detta. I en särskoleorganisation saknas primärkommunal för närvarande denna kompetens. Det är naturligt, som vi att vissa kommuner vid ett tidigare påpekat, av särskolan tillförs sådan sakkunskap i Övertagande samband med att de också övertar lärare och skolledare från de huvudmännen. tidigare direktiven skall särskolekommittén utreda Enligt hur den som de särskilda tjänsterna som kompetens särskolchef varit avsedda att garantera skall kunna annat sätt. tillgodoses på På nivå inom den nuvarande statliga tillregional är, som vi tidigare visat, kunskaper synsorganisationen och erfarenheter av av utom undervisning psykiskt företrädda i endast ringa omfattning. vecklingsstörda Det är, vår mening, av vital betydelse för ett enligt att de huframgångsrikt huvudmannaskapsbyte nya vudmännen, kommunerna, både vid genomförandet

och i det fortsatta arbetet dels har den löpande expertis som behövs, dels kan få av en vägledning sakkunnig statlig stöd- och tillsynsorganisation på regional nivå. Det är i det sammanhanget naturligt att utnyttja den och i sakkunskap kompetens som dag finns hos de särskolchefer som har och pedagogisk bakgrund praktisk erfarenhet av den aktuella personkretsen.

Skolverksutredningen har i sitt till skolminis-

förslag tern att skolverkets föreslagit fältorganisation inledningsvis skall bestå av 8 Inom dessa regioner. regioner varierade elevantalet i särskolan läsåret 1989/90 från 603 elever till 1 950 elever. Elevantalet är inte omfattande, men i är dessa elever gengäld utspridda över flera län och får sin inom i undervisning varje region ett stort antal olika skolanläggningar. Enligt kommitténs är det bedömning av stor betydelse för att kvalitativt kunna de stödja nya huvudmännen vid genomförande av och i det fortsatta förändringen arbetet med särskola på kommunnivå att det inom dessa regioner finns personer med om kunskap särskolan. En i särskolekommitténs komplikation arbete, när det gäller att lämna konkreta förslag beträffande uppbyggnaden av det centrala och regionala uppföljningsoch tillsynsansvaret för Särskolan, är det samtidigt pågående utredningsarbetet rörande Skolverket och den

nya statliga handikappmyndigheten. I det läget får

kommittén peka det på angelägna i att det nya skolverket på såväl central nivå som inom fältorganisationen har kompetens på särskoleområdet. Vi har i det föregående pekat på behovet, med i

utgångspunkt da-

gens förhållanden. Behovet av en förstärkt kompetens på särskolområdet kan lösas genom att personer med kunskap om särskolan anställs i den nya organisationen. De nuvarande särskolcheferna besitter sådan kunskap.

11 Översyn

av

gällande

bestämmelser

På skolområdet ett intensivt arbete med att förpågår ändra skolan från en till en målstyrd skola. regelstyrd dokument i denna förändring: Följande utgör steg -k och styrning på skolområdet. Ansvarsfördelning Ett utarbetat inom utbildningsdeberedningsunderlag

partementet (DsU 1987:1).

i: En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet. Betänkande från om anberedningen och skolområdet svarsfördelning styrning på (SOU 1988:20). 1988/89:4 rskr. om sko- -k Propositionen (UbU7, 95)

lans utveckling och styrning (Styrpropositionen).

i: l989/90z4l rskr. Kom- Propositionen (UbU9, 58) munalt för lärare m.fl. på skolområhuvudmannaskap

det (Kommunaliseringspropositionen).

l990/9lzl8 rskr. om an- -k Propositionen (UbU4, 76) svaret för skolan

(Ansvarspropositionen).

till - -k Propositionen l990/9lz85, Vägen kunskap om och vuxenutbildningen. gymnasieskolan k 1990/912115, om vissa skollagsfrå- Propositionen gor m.m. Beslutet med av ledde anledning styrpropositionen fram till vissa rörande skolområprinciper styrning på det. Beslutet med anledning av kommunaliseringsproledde bl.a. fram till att skolförordningen positionen och i särskoleförordningen personalbestämmelser med av år 1990. Beslutet med upphävdes utgången av ledde bl.a. till vissa anledning ansvarspropositionen ändringar i skollagen. Regeringen har nyligen i propositionen 1990/91:l15 om vissa skollagsfrågor m.m. föi

reslagit ytterligare ändringar skollagen. Ändringarna

bygger på principerna om en mål- och resultatorienterad styrning av skolan, varvid vikt läggs vid bestämmelser om vad som skall - eller i vissa fall bör - uppnås. Däremot begränsas föreskrifter om hur de angivna målen skall nås till vad som bedöms nödvändigt för att säkerställa kvaliteten, en nationellt likvärdig skola och den enskildes rättssäkerhet. Lagstiftningen utformas med tanke att och utvärdepå uppföljning blir instrument för att utveckla ring viktiga styrningen. Riksdagens beslut med anledning av ansvarspropositionen innebär också att skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna skall avvecklas vid utgången av juni 1991. Ett nytt ämbetsverk, statens skolverk, och en ny myndighet, statens institut för handikappfrågor i skolan, kommer att inrättas den 1 juli 1991. Med i de särskilda utgångspunkt motiveringarna på avsnitt i betänkandet har upprättats till resp. förslag om i förlag ändring skollagen (1985:1100). Följande slag av kommittén kräver ändringar i 1, 3, 5-7 och 12 kap. skollagen:

1. Förslaget att för särskolan huvudmannaskapet skall överföras till kommunerna (kap. 5).

2. om för särskolans ele- Förslaget 9-årig skolplikt ver (avsnitt 6.1).

3. Förslaget att skolgången för en elev om möjligt skall ske i samma skola som för andra elever i samma bostadsområde (avsnitt 6.2.4).

4. att elever från särskolan under vissa Förslaget förutsättningar skall ha tillträde till gymnasieskolans individuella program (avsnitt 6.5).

5. Förslaget om kommunens att hålla skyldighet sig underrättad om hur

psykiskt utvecklingsstörda ungdo-

mar som inte deltar i i utbildning frivillig utbildning är sysselsatta (avsnitt 6.5).

6. om huvudmannaskap för de två Förslaget statligt Dammsdalskolan och Salbohedskospecialsärskolorna lan (avsnitt 6.7.2).

Större delen av de som föreslås ändrade paragrafer har nyligen föreslagits få ändrad lydelse också i pro- 1990/91:85 och 1990/9l:115. När så är falpositionerna let har som ”nuvarande i förevarande skollydelse” in den i de nämnlagsförslag tagits föreslagna lydelsen da För skull har propositionerna. överskådlighetens alla i 6 Särskolan med, alltså paragrafer kap. tagits även de som inte här föreslås ändrade. paragrafer till ändrad redovisas i bilaga J. Förslag lydelse

12 Genomförande av en

generell

av Särskolan

kommunalisering

12.1 Bakgrund

Särskolekommittén har del av de tagit utredningar och det som i de olika landsutvecklingsarbete gjorts vilka överlämnat eller står i att överlämting, begrepp na huvudmannaskapet för särskolan till kommuner. I flera fall har kommittén avgivit yttranden till regeringen rörande sådana l fall har framställningar. några kommittén skaffat om det sig detaljerad kunskap planerade tillvägagångssättet för huvudmannaskapsskifte studiebesök och samråd på platsen med berörgenom - sida parter. Vi har också genom egna detaljstudier - sökt bilda oss en uppfattning om muleringsmodeller vilka som kan uppstå vid ett byte av husvårigheter vudmannaskap. Vi har redovisat de problem som beror på tidigare och därav elevgruppens komplexa sammansättning behov av individualiserad och differentierad följande Vi har också diskuterat behovet av fortundervisning. och en för statsbidrag. bildning ny form I detta skall vi beröra tidsschemat vid en kapitel eventuell samt behovet av statligt kommunalisering, stöd i form av en särskild genomföranderesurs.

12.2 för en

Tidplan huvudmannaskapsförändring

Kommitténs förslag: Överförandet av huvudmannaskapet för särskolan från landstingen till kommunerna bör ske successivt, och vara genomfört senast tre år efter riksdagens principbeslut om kommunalisering av särskolan.

Skälen för vårt Förslag: Som har tidigare påpekats, har frågan om överlämnande av huvudmannaskapet för särskolan från till kommunerna varit landstingen aktuell tidigare, senast år 1981. Omsorgskommittén föreslog då i sitt betänkande om (1981:26) Omsorger vissa handikappade att borde kunna genomförandet variera från län till län i takt med lokala förutsättningar, men att reformen borde vara i hela genomförd landet inom tre år från beslut i frågan. riksdagens Intresset för en har huvudmannaskapsförändring ökat påtagligt under senare år. har redan Regeringen ändrat för särskolan i flera medgivit huvudmannaskap län och i många andra län pågår inom utredningar och kommuner om ett ändrat huvudmannalandsting för särskolan och ibland också för de särskilda skap omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda. har således Regeringen medgivit huvudmannaskapsöverlåtelser enligt följande: Fr.o.m. 1 1990 till och Norrköjanuari Linköpings kommuner från

Östergötlands

pings läns landsting, fr.o.m. 1 1991 till alla kommuner i Hallands januari och Jämtlands län från respektive landsting, till och Vara kommuner från Lidköpings Skaraborgs läns landsting, till Avesta kommun från läns lands- Kopparbergs ting, till kommun från Stockholms läns lands- Södertälje ting. Långt framskridet utredningarbete finns utfört i t.ex. Stockholms, Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs samt Norrbottens läns landsting.

Verksamhet med ändrat huvudmannaskap med stöd 2 har alltså dels under av 6 kap. § skollagen pågått kort dels i Det är sålemycket tid, ringa omfattning. des inte att ännu dra slutsatser möjligt några generella vad ett förändrat för konseav huvudmannaskap ger kvenser för särskoleverksamheten. Försök med överlåtelse av driftansvaret med stöd av 6 4 från till värdkommun kap. § skollagen landsting för särskola har förekommit i t.ex. Södertälje och Helkommuner. av försöksverksamsingborgs Utvärdering heten har och ett delvis blandat och svårgjorts, givit tolkat resultat. Göteborgs stad, som är landstingsfri, har sedan varit huvudman för särskolan. I samlänge band med av kommunen i 21 indelning självständiga stadsdelar, försök med decentraliserat driftangjordes för särskolan till skolledarna i Det svar grundskolan. har under 1990, men fallit mindre väl ut. Ett prövats samlat driftansvar vad kommittén återgår nu, enligt erfarit, till särskolans skolledning. Den slutsats som kan dras av försöken är att det krävs en före en mycket noga genomtänkt planering för att denna inte skall huvudmannaskapsförändring, som av föräldrar och personal. upplevas negativ Det är emellertid överdrift att att en så ingen säga som allmän av särskolan är på gott kommunalisering oavsett centrala beslut. De centrala beslutens väg, blir då att tidsbestämma och uppgift påskynda, styra en påbörjad process. Särskolekommittén vill förorda, att en generell av särskolan får ske successivt, unkommunalisering der en treårsperiod. Skälet till detta är det varierande utgångslämycket för de olika kommunerna och Vi anget landstingen. ser att det är av vikt att alla berörda får tid på parter för en för särskolan insig noga genomtänkt planering och mellan kommunerna i ett län eller en om region. De överlåtelser av huvudmannaskap som hittills skett har alla av omfattande och plaföregåtts utredningsbör återstående kommuner neringsarbete. Visserligen och landsting kunna dra nytta av utredningsarbete annat håll, men är beroende av som gjorts på mycket

lokala förhållanden. Erfarenheten visar att en huvudmannaskapsförändring behöver minst två års förberedelser för och av avtal mellan planering upprättande och flera landsting kommuner. I av de aktuella fallen har utredningsarbete pågått betydligt längre. Särskolekommittén förordar därför att en huvudmannaskapsförändring skall ske inom tre år från högst ett om ett riksdagsbeslut generellt överförande av huvudmannaskapet för särskolan från till landstingen kommunerna. En annan är det fråga om är lämpligt med ett successivt överlåtande till ett antal kommuner inom ett län, alltså så sätt kommunerna på att inom ett landstingsområde övertar för huvudmannaskapet särskolan vid olika under tidpunkter genomförandeperioden. Särskolekommittén vill för sin del avråda från en sådan metodik. mellan och Skatteväxling landsting kommuner i sådant blir omöjliggörs fall. Likaså planeringsansvaret oklart, vilket blir till nackdel för verksamheten och försvårar kommunernas ekonomiska planering. Särskolekommittén förordar att huvudmannaskapet för särskolan inom ett landstingsområde överlämnas till alla kommuner i länet vid en och samma tidpunkt. Erfarenheter från andra inom omorganisationer särskolan visar att det kan vara en fördel att överlämnandet sker den 1 emedan både per januari, landstingen och kommunernas kalenderårsbudgetar löper vis. Dessutom kan det vara en fördel för de nya huvudmännen att överta en fungerande skolorganisation och ha tid till förberedelser inför ett läsår. nytt l 9 har vi kapitel förslagit att ett nytt statsbidragssystem för särskolan införs fr.o.m. den 1 1992 utan juli till ett ändrat koppling huvudmannaskap. Primärkommunerna kommer att även utgöra beräkningsgrund om de flesta fortfarande landstingskommuner är huvudmän för särskolan och driver den. Med stöd av 6 kap. 2 § skollagen (1985:1100) kan kommunerna under en övergångstid avtal av genom köpa tjänster landstingen. Denna kan också möjlighet utnyttjas för

en och introduktion av särskolan i stegvis övergång den kommunala förvaltningen.

-

12.3 Genomföranderesurs statsbidrag

Kommitténs förslag: Staten bör som genomföranderesurs avsätta 6 Mkr. att fördelas under en treårsperiod, med början budgetåret efter riksdagsbeslut om kommunalisering. Medlen föreslås erhållas omfördelning ur anslaget B 4. genom Stöd för utveckling av skolväsendet. Huvudmännen bör också planera och ansvara för information och fortbildning med anledning av reformen.

Skälen för vårt förslag: I avsnitt 7.5 ”Fortbildning och har vi dragit riktlinjerna personalutveckling” upp för hur överförandet av för särhuvudmannaskapet skolan skall förberedas och följas upp genom information och av olika intressentgrupper. Vi fortbildning konstaterar också, att om beslutar att huriksdagen för särskolan skall föras över från vudmannaskapet till kommunerna, blir det en centralt belandstingen slutad reform, för vilkens genomförande staten bör ta ett kostnadsansvar, vilket betonas i ansvarspropå sig positionen (1990/9l:l8). Ett ansvar vilar också på landstingen och kommunerna för att ett överförande och mottagande kommer att ske i en anda. l är detta positiv synnerhet angeläget i ett förberedande skede, eftersom särskolan för såväl som ute i kommumånga, politiker tjänstemän nerna, är en relativt okänd verksamhet, ibland också av fördomar. omgiven Särskolekommittén har i hela denna utredning sökt en bild av vilka behov av tillrättalagd unge allsidig som har. Vi har också redovidervisning elevgruppen sat vilka som krävs av beslutsfattare och kunskaper olika nivåer och av olika Vi personal på slag. upprepar därför inte argumenten här. Kommunerna kommer att ha ett behov av att förbereda reformen t.ex. Visst genom utbildningsinsatser. informationsmaterial finns redan nu att tillgå vid

Rikscentralen för för särskopedagogiska hjälpmedel lan, Umeå. och information med av hu- Fortbildning anledning vudmannaskapsförändringen kan även ses som en samverkansåtgärd mellan olika skolformer. Särskolekommittén föreslår en minsta av omfattning information och fortbildning till de målprioriterade grupperna enligt följande:

Målgrupp: Utbildningens omfattning:

Förtroendevalda 8 timmar

Skolledare och elevvårdspersonal 40 timmar

Ovanstående omfattar således minst 48 fortbildning utbildningstimmar per kommun eller totalt 13728 utbildningstimmar till en beräknad kostnad av ca 12 Mkr. Förtroendevalda i och motsvarande skolstyrelser torde utgöra ca 4000 inklusive Skolledasuppleanter. re och till minst

elevvårdspersonal uppskattas uppgå

6000 Det är således ca 10000 befattningshavare. personer fördelade på 286 kommuner, som behöver nås av och information. utbildning Även föräldrar till särskolans elever samt all övrig skolpersonal bör erhålla information om vad ett förändrat för särskolan innebär. huvudmannaskap Kostnaderna för fortbildningen utgörs t.ex. av kostnader för föreläsare och kursmaterial, av framställning kursmaterial, kostnader för eventuella vikarier samt resekostnader. Särskolekommittén föreslår att staten bidrar med medel för och tillhandahållande av kursframställning material samt för föreläsararvoden. Eftersom alla kommuner, oavsett storlek, behöver i genomföra minimifortbildningen handikappkunskap, bedömer särskolekommittén det att tilldela alla rimligt kommuner ett lika stort till kursmaterial och bidrag föreläsare för denna. Kostnaden härför beräknas till 6Mkr., som bör fördelas under en räk-

treårsperiod,

beslut om ett överförannad från riksdagens generellt de av Vi föreslår att stimuleringshuvudmannaskapet. B 4. Stöd för av medel utgår ur anslaget utveckling B 6. m.m. skolväsendet alt. Fortbildning Särskolekommittén föreslår att Skolverket efter saminstitut för i skolan råd med statens handikappfrågor och kommunförbundet får medlen, dels för disponera dels för Skolproduktion av kursmaterial, utbildning. verket bör också kunna fördela medlen för utbildning, rekvisition från kommunerna, vartefter behovet efter uppstår. bör också och ansvara för Huvudmännen planera med av reforinformation och fortbildning anledning men.

l77

Särskilt

yttrande

av ledamoten Matti Hiitti

I direktiv bl.a. att ”utbildsärskolekommitténs sägs för särskolans elever inte skall försämras om ningen och när övertar huvudmannaskaprimärkommunerna Detta har varit en i kommitténs arbepet”. ledstjärna vilket inneburit att vi ansett att betänkandet skall te, relativt av särskolans bakge en noggrann beskrivning behövs också som och nuläge. Beskrivningen grund och för dem som informations- utbildningsmaterial ska ta över och ansvara för verksamheten om riksdabeslutar om ett ändrat huvudmannaskap för särgen skolan. arbete har av det med Särskolekommitténs präglats

stor intensitet arbetet med en långtgående

pågående och överförande av ansvaret till komdecentralisering Kommunförbundet har i kommittén med munerna. drivit om kommunernas och förmåga kraft frågan vilja att det är med att ta över särskolan utan förknippat som helst villkor eller styrande anvisningar. några till dessa har Varje förslag förtydliganden på punkter betecknats som och ”otillåten styrning ”pekpinnar” av den kommunala demokratin”. De har bl.a. berört den skoladministration som nu är under uppstatliga Där har kommunförbundets inbyggnad. representant te velat föreslå som skulle kunnågra arbetsuppgifter samordnande när det orna innebära uppgifter, gäller

av särskolan. ganisationen särskolans Där har Andra exempel gäller personal. kommunförbundet inte velat binda sig för skrivningar särskolans och inte heller velat att ta över personal, om att skall vagodta skrivningar elevvårdspersonalen ra underställd i kommunerna. skolledningen

Ett schabloniserat föreslås för statsbidrag särskolan. l den fanns ursprungliga skrivningen uttrycket ”riktat till Särskolan. Det uppfattades som styrande och togs bort. Exemplen skulle kunna utökas Det finns ytterligare. ett flertal som visar denna exempel känslighet mot s.k. påverkan, styrning av tänkt kommunal verksamhet. Anledningen till detta kan man fundera över, men jag ser dessa styrningar mer som en hjälp på vägen till dess de nya huvudmännen har fått om grepp särskolan, än att bevara befintlig organisation. Steget därefter är och

utveckling rationalisering.

Jag anser att kommittén olika på ställen i betänkandet borde ha haft mer distinkta och gärna styrande

formuleringar, eftersom betänkandet är ett för-

viktigt arbete, som man vid olika tolkningstvister kommer att återvända till. Med existerande mer allmänna skrivningar lämnas fältet för öppet en organisation av morgondagens särskola, som kanske inte alltid tillgodoser särskoleelevernas behov och intressen.

sou 1991:30 _

Särskilt yttrande

av ledamoten Gudrun Sandström

6.2.4 Val av skola

Undertecknad vill stärka vårdnadshavarens inflytande

vid val av skola enligt följande: har ett ansvar för

Hemkommunen grundläggande

elever får Därför skall att alla lämplig undervisning. alla att lösa den utvecklingsstörde möjligheter prövas i samma skola som för andra elevens undervisning i samma bostadsområde. Endast i samråd med elever och av särskilda skäl skall förälder/vårdnadshavare anvisas till annan skola i kommunen eleleven kunna ler till skola i annan kommun.

6.2.5 Vårdnadshavarens inflytande

vill undertecknad stärka vård- Också på denna punkt nadshavarens inflytande enligt följande: Föräldrarna/vårdnadshavarna är de som bäst känner

barnets behov och möjligheter. När om val av skolform väcks och om förälfrågan anser att deras barn skall gå i der/vårdnadshavare avråder klass trots att lärare och skolledning vanlig ha rätt att få individdå skall vårdnadshavaren pröva och resurser sättas in. integrering erforderliga

6.7.2 Dammsdalskolan och Salbohedskolan

till huvudmanl frågan om kommitténs förslag statligt för Dammsdal och Salbohed naskap specialskolorna

kan konstatera jag att förslaget strider mot FUBs mål om att alla barn/elever skall få sin undervisning på hemorten. Därför anser att jag kommunerna, med samma som övergångstid föreslås för genomförd kommunalisering skall ges ansvar för att bereda även dessa elever en god undervisning.

Särskilt

yttrande

av sakkunnige Carl Leczinsky

Särskolekommittén föreslår att staten blir huvudman för Dammsdalskolan och Salbohedskolan och att dessa båda skolor som skall ingå under staspecialskolor tens institut för i skolans ansvarsomhandikappfrågor Bakom kommitténs ett konstateråde. förslag ligger rande att vare kommun eller kan stå som sig landsting huvudman för dessa skolor, som har hela riket som

upptagningsområde.

Kommittén drar då till specialskolorna paralleller för döva, hörselskadade eller talskadade synskadade, elever, för vilka skolor staten redan är huvudman. Eleverna vid Dammsdals- och Salbohedskolorna skall även förete förutom psykisk utvecklingsstörning svåra I de allra flesta fall orsakas beteendestörningar. av sociala och beteendestörningar komplikationer under de första levnadsåren. I mycket få fall otrygghet ha sin i torde beteendestörningar grund kroppsliga skador eller sjukdomar. Att så sätt som möjligt kompensera på naturligt att en

bristerna i elevernas uppväxt genom ge dem

måste därför stå som för både trygg tillvaro, inriktning Detta bör min ske skola och omsorger. enligt mening i elevens där man kan bygga på de renaturliga miljö, eleven har och som är i lationer som betydelsefulla elevens framtid. Därtill kommer att de långsiktiga stödinsatser som eleven behöver, från bl.a. barn- och och social-

ungdomspsykiatrin, omsorgsverksamhet

bör kontinuitet och i det sammanhang tjänst, ges med där eleven hör hemma. Av denna ser som en anledning jag specialskolorna hos i felaktig skolform. Relationsstörningar grunden

en ung människa är inte som kan botas något långt hemifrån och från de avskiljt människor som är betydelsefulla för honom/henne. Denna min uppfattning torde också delas av många andra, något som också kan i att inte spåras många landsting längre använder sig av specialsärskolor utan bygger upp egna speciella stödresurser. Det är därför min naturliga enligt uppfattning, att det för dessa elever ett stöd i skola och byggs upp omsorger i elevens hemkommun, eller om det inte elgår ler är i samverkan lämpligt, mellan två eller flera kommuner så nära elevens hemort som möjligt. Om så inte blir fallet i alla eller om de landsting befintliga specialsärskolorna behöver användas under en

övergångsperiod, förordar jag kommunalt huvudman-

för bl.a. naskap dessa, för att undvika att placering i sådan skola kan frammanas av att kostnader och ansvar för en elev med avlastas ungdomsproblematik elevens hemkommun av annan huvudman. Kommittén föreslår att statens skolverk skall vara

huvudtillsynsmyndighet för både den pedagogiska

verksamheten och elevhemsverksamheten i specialsärskolorna. Placering på specialsärskola är en genomgri-

pande åtgärd i en ung människas liv, som i inte

regel är föranledd av enbart utan också pedagogiska skäl, av sociala och orsaker. Liksom psykologiska då det gäller de särskilda torde ungdomshemmen, socialstyrelsen vara den centrala som har myndighet kompetens då det att bedöma elevens sociala gäller situation och att ge råd och stöd om sociala åtgärder. Jag förordar därför att kvarstår socialstyrelsen som tillsynsmyndighet för den del av verksamhet specialsärskolans som inte är undervisningsanknuten.

sou 1991:30 _

Särskilt

yttrande

av Monica Martinson sakkunniga

Som skäl för sitt att Dammsdalskoförslag förstatliga lan och Salbohedskolan särskolekommittén anger skolorna i likhet med vissa i bl.a., att specialskolor tar emot elever från hela landet. Kommittén princip ser därför vissa med Ekeskolan i Örebro paralleller och Åsbackaskolan i Gnesta. Dessa skolor är med riksupptagning. specialskolor Ekeskolan tar emot elever, som också är synskadade döva eller hörselskadade eller psykiskt utvecklingsstörda. Åsbackaskolan tar emot döva eller hörselskadade elever som också är psykiskt utvecklingsstörda. De orsakerna till av elever vid vanligaste placering Dammsdalskolan och Salbohedskolan är - enligt kom- - andra omfattande mittén beteendestörningar, psykiska störningar eller kombinationer av störningar. motsätter kommitténs förslag att göra Jag mig Dammsdalskolan och Salbohedskolan till specialskolor och föra över ansvaret för skolorna och därigenom dess elever till staten. Mina motiv är följande: de flesta fall orsakas av sociala I beteendestörningar och under de första levnadskomplikationer otrygghet få fall torde ha sin åren. l mycket beteendestörningar i skador eller sjukdomar. Därmed grund kroppsliga - min - inte kan enligt uppfattning någon parallell dras till de Kommittén borde statliga specialskolorna. därför ha andra lösningar på huvudmannaprövat som står i bättre överensstämskapsfrågan, lösningar melse med förhållandena för barn som vanlig fullgör anser att en sådan lösning dessutom står skolplikt. Jag i bättre överensstämmelse med kommitténs direktiv.

Vård på särskilda institutioner, ofta långt från hemmet, bör inte sättas in annat än som en absolut sistahandslösning. Omsorgen om barnet måste vara den faktor som vårdformen. avgör För en kommun kan det vara ekonomiskt att barn fördelaktigt ett placeras i specialskola i stället för i särskola. Därmed kan ekonomiska skäl komma att påverka önskemålen om skolplacering, vilket vore olyckligt. Som en av mitt följd ställningstagande bortfaller skälen till de föreslagna ändringarna av l kap. 6 § och 7 l §

kap. skollagen (1985:1100).

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

KÄLLOR:

Offentliga utredningar:

SOU 1948:27, Riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Betänkande från 1946 års skolkommission.

SOU 1949:11, Om sinnesslövården. Betänkande av 1946 års sin-

nesslövårdsutredning.

1952, Betänkande med till och vård

förslag lag om undervisning

av vissa psykiskt efterblivna m m, av 1951 års sinneslövårdsutred-

ning (Stencil).

SOU 1966:9, om psykiskt Betän-

Omsorger utvecklingshämmade.

kande av särskild sakkunnig.

SOU 1974:36, Skolan, staten och kommunerna. Betänkande av utredningen om skolan, staten och kommunerna - SSK.

SOU 1974:53, Skolans arbetsmiljö. Betänkande av Utredningen om skolans inre arbete - SIA.

SOU 1975:6, Huvudmannaskapet för specialskolan och Särskolan.

av om staten och kommunerna - Betänkande utredningen skolan, SSK.

SOU 1976:10, Skolans ekonomi. En redovisning av de ekonomis-

ka förhållandena i skolväsendet. Betänkande av utredningen om

skolan, staten och kommunerna - SSK.

SOU 1979:50, Huvudmannaskapet för specialskolan. Betänkande

av integrationsutredningen.

SOU 1980:5, Förenklad skoladministration. Betänkande av skoladministrativa kommittén.

SOU 1980:34 Handikappad, Normaliserad, Utvärde-

Integrerad, rad. Delbetänkande från integrationsutredningen.

SOU 1981:26, Omsorger om vissa handikappade. Betänkande

från omsorgskommittén.

SOU 1981:27, Omsorger om vissa handikappade - sammanfattning, lagförslag, specialmotiveringar. Betänkande från omsorgskommittén.

SOU 1982:19, Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. Betänkande från integrationsutredningen.

— en analys av hur SOU 1983:63 Utslagningen i grundskolan” reglerna om anpassad studiegång, skolgångsbefrielse och särskild undervisning tillämpas i praktiken.

SOU 1988:20, En förändrad och ansvarsfördelning styrning på skolområdet. Betänkande från beredningen om ansvarsfördelning och styrning på skolområdet.

SOU 1989:113. Ungdomars kompetens . Vägar in i framtidens kunskapssamhälle. Betänkande av skola-arbete-utredningen.

SOU 1989:114. Livlina för livslångt lärande. Betänkande från skola-arbete-utredningen.

SOU 1990:19. Handikapp och välfärd - en lägesrapport. Betänkande av 1989 års handikapputredning.

Riksdagstryck:

Proposition 1950:70, angående riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling, SäU 1, rskr. 341.

Proposition 1954:26, förslag till lag om och vård av undervisning vissa psykiskt efterblivna, L2U 27, rskr. 239.

Proposition 1963:171, angående landstingskommunernas övertagande av statens mentalvård m.m., SU 201, rskr. 403.

Proposition 1965:70, angående blind- och dövskoleväsendets organisation m m, SU 101, rskr. 275.

Proposition 1965:118, förslag till lag om ändring i L2U skollagen, 53, rskr. 318.

Proposition 1967:142, med förslag till lag angående om omsorger vissa psykiskt utvecklingsstörda m m., L2U 67, rskr. 400.

Proposition 1975/76:39, om skolans inre arbete, UbU 30, rskr. 367.

1978/79:180, om läroplan för grundskolan m.m, UbU Proposition 45, rskr. 422.

Proposition 1979/80:1, om socialtjänsten, SoU 44, rskr. 385.

1983/84:27 om för elever med handikapp i Proposition åtgärder det allmänna skolväsendet m.m., UbU 8, rskr. 112.

l984/85:176, med förslag till lag om särskilda omsor- Proposition ger om psykiskt utvecklingsstörda mfl., SoU 27, rskr. 386.

Proposition 1985/86:10, ny skollag m.m., UbU 6, rskr. 39.

l988/89:4, om skolans utveckling och styrning, UbU Proposition 7, rskr. 95.

1989/902132, om vissa ändringar i omsorgslagstift- Proposition m.m., SoU25, rskr.315. ningen

1989/90:41, om kommunalt huvudmannaskap för lä- Proposition rare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer, UbU9, rskr. 58.

1990/91:18 om ansvaret för skolan, UbU4, rskr. 76. Proposition 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasiesko- Proposition lan och vuxenutbildningen

Proposition 1990/91:100 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet

Proposition 1990/91:100 Bilaga 12 Arbetsmarknadsdepartementet

Proposition 1990/912115 om vissa skollagsfrågor m.m.

betänkande 1988/89:UbU4, Vissa skolfrågor, Utbildningsutskottets rskr. 22.

Svensk författningssamling (SFS):

om och vård av vissa psykiskt efterblivna Lag undervisning (1954:483).

Skollagen (1962:319).

Specialskolförordningen (1965:478).

Lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967:940). Stadgan angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1968:147). Skolförordningen (1971:235). Omsorgsstadgan (1972:456). Studiestödslag (1973:349) Studiestödsförordningen (1973:418) Förordningen om mål och riktlinjer i 1980 års för läroplan grundskolan (1980:64). Socialtjänstlagen (1980:620). Socialtjänstförordningen (1981:750). om särskilda Lagen omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (1985:568). Skollagen (1985:1100). Förordningen om till driftkostnader för sårskolan statsbidrag m.m. (1986:188). Lag om förlängt barnbidrag (1986:378) Förordningen om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m fl. (1986:565). Sårskoleförordningen (1986:573). Ds-serien: DsS 1978:9 Rapport om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Promemoria från omsorgskommittén. DsS 1979:10 Undervisning av psykiskt utvecklingsstörda. Promemoria från omsorgskommittén. DsU 1987:1 och skolområdet. Ansvarsfördelning styrning på Promemoria från en i arbetsgrupp utbildningsdepartementet.

Rapporter:

Rapport från omsorgsberedningen (1984-12-18).

BDU-gruppens principförslag (1974-02-28)

- - K.G. Stukat. Integration, forskning utvecklingsarbete praktik. Symposierapport. Göteborgs Universitet. Institutionen för praktisk pedagogik. 1982.

Inge Carlström och Lena-Pia Lindholm. Problem vid undervisning av utvecklingsstörda elever i grundskolan. Ett utredningsuppdrag för Skolöverstyrelsen. Forum för pedagogisk orientering och debatt serie B nr. 21. Högskolan i Kristianstad 1986.

Eriksson. integrering av särskoleklasser i grundskolan. Lälnger rarhögskolan, Lunds Universitet, lnstitutionen för pedagogik och specialmetodik, 1989.

Ingvar Sandling. Några på psykiskt utveckgrundskolelevers syn - ett försök att i lingsstörda påverka attityder. Lärarhögskolan Malmö, speciallärarlinjen. 1989. (Stencil).

Carlström I. och Hagman L-P. Undervisning av utvecklingsstörda elever i Synpunkter från särskolechefer, ansvariga grundskolan. på lånsskolnämnder samt rektorer i grundskolan. Rapport 1. Forum för orientering och debatt serie A Nr. 109. Högpedagogisk skolan i Kristianstad. 1989.

Inge Carlström och Lena-Pia Hagman. Undervisning av utveckelever i grundskolan. Redovisning av fälterfarenheter. lingsstörda 2. metodisk utveckling. Serie A, nr. 112. Rapport Pedagogisk Högskolan i Kristianstad. 1989.

Roger Lindblom. Som andra i grundskolan? Om individualinteav barn. Allmänna Barnhuset i samarbegrering utvecklingsstörda te med Riksförbundet FUB. 1990.

Elever med flerhandikapp i sårskolan. Rapport 1990:2 från planei östra och 1990:8 från planeringsberedningen regionen rapport ringsberedningen i mellersta regionen.

Skolöverstyrelsen:

för (Lgr 69). Allmän del. SÖ och Liber Ut- Läroplan grundskolan bildningsförlaget. 1969.

Läroplan för särskolan (Lsä 73). Allmän del. SÖ och Liber Utbildningsförlaget. 1973.

Läroplan för grundskolan (Lgr 80). Allmän del. SÖ och Liber Utbildningsförlaget. 1980.

Läroplan för den obligatorisk särskolan (Lsä 90). Allmän del. SÖ och Liber Utbildningsförlaget. 1990.

Yrkessärskolan 1989. SÖ, rapport R 90:13.

ÖVRIG LITTERATUR:

Hadenius, Karin. jämlikhet och frihet. Politiska mål för den svenska grundskolan. Acta Universitatis Upsaliensis. Almqvist och Wiksell. 1990.

Kylén, Gunnar. Begåvning och begåvningshandikapp. ala 39/366 1981. Stiftelsen Ala.

Rosenqvist, Jerry. Särskolan i ett arbetsmarknadsperspektiv. Om lärares och handledares uppfattningar av arbete och elevernas framtid i arbetslivet. Studia Psychologica Et Paedagogica. Series Altera LXXXIX. Almqvist & Wiksell 1988.

Söder, Mårten. Tränings- och grundsärskolans fysiska och funktionella integrering. Uppsala Universitet: Sociologiska institutionen, 1978.

Mårten. av - Söder, Skolintegrering utvecklingsstörda begreppsanalys, forskning och forskningsbehov. Forskning och utvecklingsarbete om integration av handikappade elever i det allmänna skolväsendet. Stockholm, Skolöverstyrelsen 1979.

Österling, Olle. The efficacy of special education. A comparative

study of classes för slow learners. Studia Scientiae Paegogicae Upsaliensia. Sv. Bokförlaget. 1967.

Bilaga I

till

Förslag om i (1985:1100) Lag ändring skollagen

föreskrivs i om Härigenom fråga skollagen (1985:1100) dels att 12 kap. 4 § skall upphöra att gälla, dels att 1 5, 6 och 10 §§, 3 4, 10, 13 och kap. kap. 14 5 13 kap. 3, 5 och 6 §§, 7 kap. l § §§, kap. §, 6 samt 12 3, 5, 7 och 9-11 §§ skall ha följande lykap. delse, dels det i skall införas två 6 att lagen nya paragrafer, kap. 9 och 10 §§, av följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

l kap. Allmänna föreskrifter

5§2 För barn och För barn och ungdoungdoi mar som inte kan i mar som inte kan gå gå och grundskolan och grundskolan gymna- gymnasieskolan därför att de är sieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda psykiskt utvecklingsstörda finns särskolan. Lands- finns särskolan. Kommuoch i vis- nerna fir huvudmän för tingskommuner sa kommuner är hu- särskolan.

fall

vudmän för särskolan.

6§3 För barn som För barn som på grund på grund av dövhet, hör- av dövhet, hörsynskada, synskada, selskada eller talskada in- selskada eller talskada inkan i te kan i te gå grundskolan gå grundskolan eller motsvarande del av eller motsvarande del av Särskolan finns special- särskolan samt för psyskolan. Staten är huvud- kiskt utvecklingsstörda man för barn och ungdomar med specialskolan. beteendestörning elgrav

ler omfattande psykisk

som inte kan i

störning gå

särskolan finns specialskolan. Staten är huvudman för specialskolan. l l dess lydelse . 1990/9I:85, såvitt avser 10 §.

2 Senaste lydelse er1]l(i)%tOpro :l4 7.

3 Senaste lydelse 1990:1477.

7-ll-0200

Nu varande

lydelse Föreslagen lydelse

10§

Kommuner och

landstingskommuner är huvudmän

för komvux.

Landstingskommuner

och i vissa kommuner

fall

är huvudmän särvux.

för

Kommunerna är hu- Kommunerna är huvudmän för sfi. vudmän för Särvux och sfi.

Nuvarande l Föreslagen lydelse ydelsel

3 kap. Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning

4§

Huvudmannen för sär- för utbild- Styrelsen skolan om ett barn ningen i hemkommunen prövar skall tas emot i särskolan om ett barn skall prövar under sin tas emot i särskolan unskolpliktstid. om får der sin Frå- Fråga mottagande skolpliktstid. väckas av barnets vård- om får ga mottagande nadshavare eller av bar- väckas av barnets vårdnets hemkommun. nadshavare eller av barnets hemkommun. Huvudmannen för Huvudmannen för spespecialskolan om ett cialskolan prövar om ett prövar i barn skall tas emot i spe- barn skall tas emot specialskolan under sin skol- cialskolan under sin skolom motta- om mottapliktstid. Fråga pliktstid. Fråga får väckas av bar- får väckas av bargande gande nets vårdnadshavare, bar- nets vårdnadshavare eller nets hemkommun eller av barnets hemkommun. huvudmannen för särskola där barnet har tagits emot. Om ett barn, som har Om ett barn, som har emot i Särskolan, emot i Särskolan, tagits tagits bedöms kunna över till bedöms kunna över till gå gå skall huvud- skall grundskolan grundskolan, styrelmannen för särskolan be- sen för beutbildningen sluta att barnet inte sluta att barnet inte läng- längre skall vara elev där. re skall vara elev där. Motsvarande för Motsvarande gäller för gäller huvudmannen för huvudmannen för specialspecialskolan, om den som skolan, om den som tagits tagits emot i be- emot i bespecialskolan, specialskolan, döms kunna över till döms kunna gå över till gå eller särsko- eller särskogrundskolan grundskolan lan. lan.

lydelse enligt prop. 1990/911115, såvitt avser 4, 10, 13 och

*lå gäss

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

10§

Skolplikten upphör vid vid Skolplikten upphör utgången av vårterminen av vårterminen utgången det kalenderår då barnet det kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om bar- 16 år om fyller eller, barnet har särskild net skolplikt, fullgör särskild skol- 17 år. i plikt specialskolan, 17år.

Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får sin skolfullgöra plikt, upphör därmed denna. ock- Skolplikten upphör så, om barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan anordnas av prövning styrelsen för utbildningen. Beslut av för i styrelsen utbildningen ärende om skolpliktens upphörande får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd.

13§

Kommunen skall se till Kommunen skall se till att elever i att skolpliktiga skolpliktiga elever i dess grundskola dess och fullgör grundskola särsin Kommunen skola skolgång. fullgör sin skolgång. skall också se till att skol- Kommunen skall också se

pliktiga barn, som är bo- till att skolpliktiga barn, satta i kommunen men som är bosatta i kommuinte år i dess grundskola, nen men inte i dess går

på något

annat sätt får fö- grundskola eller särskola, reskriven utbildning. på något annat sätt får föreskriven utbildning. Huvudmannen för sär- Huvudmannen för speskolan eller cialskolan skall specialskolan se till att skall se till att elever i skolpliktiga skolpliktiga skoelever i skolor under dess lor under dess ledning ledning fullgör sin skol- sin fullgör skolgång. gång.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

l4§

Om en elev Om en skolpliktig elev skolpliktig i en skola utanför det of- i en skola utanför det ofskolväsendet för skolväsendet för fentliga fentliga barn och är från- barn och är frånungdom ungdom varande i stor utsträck- varande i stor utsträckutan orsak, ning utan giltig orsak, ning giltig skall huvudmannen för skall huvudmannen för skolan anmäla förhållan- skolan anmäla förhållandet till barnets hemkom- det till barnets hemkommun. Kommunen skall mun. Kommunen skall röva om barnet skall röva om barnet skall i aläggas skolgång i grundaläggas skolgång grundskolan om skäl före- skolan eller Särskolan eleller, överlämna anmä- ler, om skäl föreligger, ligger, lan till huvudmannen för överlämna anmälan till Särskolan eller huvudmannen för specialspecialskolan, som skall om skolan, som skall pröva pröva barnet skall skol- om barnet skall åläggas åläggas där. där.

gång skolgång

Beslut om att barnet får ålägga skolgång överklagas hos kammarrätten.

Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse!

5 kap. Gymnasieskolan

13 §

kommun är Varje kommun är Varje skyl- skylatt dig att erbjuda gymnasiedig erbjuda gymnasiei form av indi- i form av indiutbildning utbildning viduella för de viduella program för de program i kommunen i kommunen ungdomar ungdomar som avses i 1 § och som som avses i 1 § och som inte har in inte har in tagits på något tagits på något nationellt nationellt Elev

program. [frå- program.

ga om elever från särsko- från särskolan får utan lan dock särskilda hinder av kravet avslu-

gäller på

bestämmelser. tad i grundskoleutbildning 1 § första stycket genomgå utbildning individu-

på

ella program, om eleven bedöms ha förutsättning att tillgodogöra sig utbildningen. Ett individuellt bör motsvara ett nationellt program eller s fta till att stimulera eleven att senare program gå över på ett s dant program. ett individuellt skall Utbildningen på program följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen.

l l 1990/91:85. lydelse enligt prop.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. Särskolan

1 §

i särskolan till att Utbildningen syftar ge psykiskt utvecklingsstörda barn och en till elevs ungdomar varje förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som i och ges grundskolan gymnasieskolan.

2§

Eleverna skall ha över hur deras inflytande utbildning utformas. och Omfattningen utformningen av elevernas skall efter deras inflytande anpassas ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.

3§

Särskolan omfattar och grundsärskola, träningsskola yrkessärskola.

Grundsärskolan och Grundsärskolan och träningsskolan skall ha tio skall ha träningsskolan årskurser. Av dessa utgör nio årskurser. Av dessa 1-3 lågstadium, 4-6 mel- 1-3 utgör lågstadium, 4-6 lanstadium och 7-10 mellanstadium och hög- 7-9 stadium. Träningsskolan högstadium. Träningsskoär avsedd för elever som lan är avsedd för elever inte kan gå i grundsärsko- som inte kan i gå grundlan. för Styrelsen utbild- särskolan. Styrelsen för ningen avgör om en elev utbildningen avgör om en som tas emot i särskolan elev som tas emot i särskall gå i grundsärskolan skolan skall i gå grundeller eller träningsskolan. särskolan träningsskolan.

Yrkessärskolan bygger och på grundsärskolan träningsskolan. Styrelsen för om utbildningen avgör en elev i yrkessärskolan skall få yrkesutbildning, yrkesträning eller verksamhetsträning.

Styrelsen utbildför ningen skall samråda med eleven och dennes vårdnadshavare beslut före som avses i denna paragraf-

1 l lydelse enligt prop. 1990/912115.

Nu varande Föreslagen lydelse lydelse

4§

i särskolan skall vara för ele- Utbildningen avgiftsfri verna. De skall utan kostnad ha till tillgång böcker, skrivmateriel, verktyg och andra som behjälpmedel hövs för en I verksamheten får tidsenlig utbildning. dock förekomma enstaka som kan föranleda en inslag kostnad för eleven. obetydlig

5§

För var och en som en- För var och en som enli t denna har rätt att li t denna har rätt att lag lag i särskolan skall hem- i Särskolan skall hemga ga landstingskommunen sör- kommunen sörja för att ja för att sådan sådan utbildning kommer utbildning kommer till stånd. Mot- till stånd. svarande korngäller för muner som inte ingår i någon landstingskommun. Denna skyldighet skall att hemfullgöras genom kommunen anordnar särskola i den omfattning som krävs att bereda för åt samtliga i utbildning kommunen som har rätt till sådan eller kommer överens med annan kommun att denna i sin särskola skall ta emot elever vars särskoleutbildning hemkommunen har att sörja för. En landstingskommun får komma överens med en kommun som ingår i landstingskommunen om att kommunen skall överta att skyldigheten sörja såför särskoleutbildning vitt avser barn och ungdomar i kommunen. Kom-

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

munen därvid i sin får särskola ta emot barn andra kommuner om

från

den som har att sörja för barnens särskoleutbildning det. Om en medger överlåtelse av huvudman-

naskapet har skett får

lämlandstingskommunen na ekonomiskt till bidrag kommunen. Har överlåtelse skett till samtliga kommuner i landstingskommunen kommunerna

får

samverka med varandra att anordna utbildför och lämna ekononingen miska till varandbidrag ra, om det behövs för mellan kostnadsutjämning kommunerna. En

landstingskommun

får med bibehallande av överhuvudmannaskapet låta av en enhet ledningen av särskolan till den kommun där enheten är beläom kommunen samgen, till detta. tycker

6§

kommun som an- Landstingskommun Varje och kommun som anord- ordnar särskola är skyldig nar särskola är att så långt det är möjligt skyldiga att så det är särskolan så att långt möjligt organisera särskolan så att elev blir organisera ingen tvungen elev blir att bo utanför det egnaingen tvungen det hemmet av

att bo utanför egna på grund

av Aven i hemmet på__ grund skolgången. övrigt Aven i skall kommunen vid utskolgången. övrigt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall huvudmannen vid av sin formningen särskoutformningen av sin sär- leverksamhet beakta vad skoleverksamhet beakta som ur kommunikationsvad som ur kommunika- är ändamålsensynpunkt tionssynpunkt är ända- för eleverna. Kommuligt målsenligt för eleverna. nen skall att eftersträva eleverna vid fördelningen på olika skolor placeras så att de så kort får skolväg som möjligt. Varje huvudman är att för eleverna i sin skyldig särskola anordna kostnadsfri om sådan skolskjuts, behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens handikapp eller annan särskild någon omständighet. I lagen (1985:568) om särskilda om omsorger psykiskt m.fl. finns utvecklingsstörda föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i eller familjehem elevhem för barn och som behöver bo ungdomar utanför föräldrahemmet.

7§

Ungdomar som inte kan i gå gymnasieskolan därför att de är psykiskt har efter utvecklingsstörda rätt att skolpliktens upphörande tas emot i särskolan intill utav vårterminen det kalenderår då de 21

gången fyller

ar om de inte bereds i utbildning specialskolan. En elev som har eller

påbörjat yrkesutbildning mot-

svarande i särskolan före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven 21 skall beredas fyller år, möjlighet att fortsätta i särskolan till utgången av vårterminen det kalenderår då eleven 23 det fyller år, om behövs för att slutföra utbildningen.

8§

Beslut som styrelsen för fattar utbildningen enligt 7§ om att en elev inte skall tas emot i särskolan därför att denne bedöms kunna i gå gymnasieskolan trots att eleven är får eleven utvecklingsstörd överklagas av eller företrädare för denne hos skolväsendets överklagandenämnd.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

9§

En kommun som i sin särskola har tagit emot en elev som inte är hemmahörande i kommunen, har rätt till sina ersättning för kostnader elevens utför bildning från elevens hemkommun.

10§

Hemkommunen skall hålla underrättad om sig hur psykiskt utvecklingsstörda som ungdomar lämnat elgrundsärskolan ler är s sträningsskolan

fäst

selsatta. Har de inte anställning eller stadigvarande sysselsättning på annat sätt skall kommunen erbjuda dem individuella utbildningsplaner, som innehåller personlig studie- och yrkesorientekurser, praktik eller ring, annan liknande verksamhet. Denna skyldighet gäller intill av vårutgången terminen det kalenderår 21 ungdomarna fyller

då

ar.

SOU 1991:3O

Nu varande l ydelsel Föreslagen lydelse

7 Kap. Specialskolan

1 §

i i Utbildningen special- Utbildningen specialskolan skall till att skolan skall till att syfta syfta barn och ungdomar barn och ge ge ungdomar med synskada, dövhet, med synskada, dövhet, hörselskada eller talskada hörselskada eller talskada en till elevs förut- samt varje psykiskt utvecklingsut- störda barn och sättningar anpassad ungdosom så långt det mar med beteendebildning grav är motsvarar den eller

möjligt störning omfattande

som i en till utbildning ges psykisk störning grundskolan. varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som i ges grundskolan. Därutöver kan specialskolan tillhandahålla sådan som avses i 6 § andra utbildning stycket.

l I lydelse enligt prop. 1990/91:115.

Nu varande lydelse* Föreslagen lydelse

12 Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstör- Kap. da (särvux)

3§ Kommunerna skall er- Landstingskommunerskall särvux. särvux. De skall na erbjuda bjuda De skall härvid sträva ef- härvid sträva efter att ersom svater att erbjuda utbildning bjuda utbildning som svarar mot behov rar mot behov och efteroch efterfrågan. frågan. En landstingskommun överlåta till en komfår mun som ingår i landsatt erbjutingskommunen da särvux, om kommunen det. medger

5§ kommun skall Varje landstingskom- Varje mun skall informera om informera om möjlighetill särvux terna till särvux samt vermöjligheterna samt verka för att vuxna ka för att vuxna psykiskt deltar i psykiskt utvecklingsstörda utvecklingsstörda deltar i sådan sådan utbildning. utbildning.

7§ En En kommun är skyldig landstingskommun är att till sin sär- att till sin särvux ta emot skyldig vux ta emot en sökande en sökande som kommer som kommer från en an- från en annan kommun, om hemkommunen har nan landstingskommun, att svara för om hemlandstingskommu- åtagit sig nen har att sva- kostnaderna för elevens åtagit sig ra för kostnaderna för utbildning. elevens utbildning.

9§

Kommuner får uppdra Landstingskommuner får åt andra att åt andra att anordna säruppdra

l l lydelse enligt prop. 1990/91285.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

anordna särvux. vux. Rege- Regeringen får medfår meddela före- dela ringen föreskrifter om vem skrifter om vem som får som får ett sådant ges ges ett sådant och villkor uppdrag uppdrag om och om villkor för det. för det.

l0§

För sådan särvux som För sådan särvux som anordnas av annan anordnas någon av någon annan än en kommun eller en än en kommun inte gäller landstingskommun gäller bestämmelserna i 2 kap. inte bestämmelserna i 4-7 §§. 2 4-7 kap. §§.

ll

Den som vill delta i Den som vill delta i särvux skall ansöka om särvux skall ansöka om detta hos för ut- detta hos styrelsen styrelsen för uti sin bildningen hem- bildningen i sin hemkomlandstingskommun. Om mun. Om ansökan avser ansökan avser en utbild- en som en anutbildning som en kommun kommun ning el- nan anordnar ler en annan eller låter anordna skall landstingskommun anordnar eller styrelsen skyndsamt sända låter anordna skall vidare till styrel- ansökan styrelsen sända skyndsamt an- sen för utbildningen där. sökan vidare till Till skall styrelsen ansökan styrelför där. Till utbildningen sen foga ett yttrande av ansökan skall fo- vilket det fram år styrelsen om ett av vilket hemkommunen ga yttrande atar sig det om hemframgår att svara för kostnaderna landstingskommunen åtar för elevens såutbildning, sig att svara för kostna- vida det inte på grund av derna för elevens utbild- överenskommelse tidigare ning, såvida det inte är på onödigt. grund av övertidigare enskommelse är onödigt.

lag

skall senast inom tre år

2. En landstingskommun

från ikraftträdandet överlåta till de kommuner som

i att anordna särskola och ingår landstingskommunen

särvux för dem som är bosatta i kommunerna. Overlåskall ske vid samma till kom-

tandet tidpunkt samtliga

muner i landstingskommunen.

Fram till den då sådant överlåtande sker

tidpunkt

föreskrifter i sin äldre lydelse, nämligäller följande

. gen 1 5 och 10 §§,

kap.

3 4, 13 och 14 §§,

kap.

6 5 och 6 §§ samt

kap.

12 kap. 3, 5, 7 och 9-11 §§.

i 6 10 skall från

3. Föreskrifterna kap. § tillämpas

och med den då sådant överlåtande sker som

tidpunkt

avses i 2.

punkten

Bilaga 2

Kommittédirektiv

@ &

E?

Dir. 1989:20

av särskolan

Kommunalisering

Dir. 1989:20

Beslut vid 1989-05-11.

regeringssammanträde

Statsrådet Persson anför.

Mitt. förslag Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att utreda frågan om huvudman- Kommitténs huvuduppgift bör vara att överväga frånaskapet för särskolan överförande av ansvaret för särskolan från landstingsgan om ett generellt kommunema till primärkommunerna och i så fall lämna förslag till hur ett sådant överförande skall genomföras. betänkande måste regeringen emellertid ta Innan kommitténs föreligger, från vissa landstingskommuner om att få överlåta ställning till ansökningar huvudmannaskapet för särskolan till kommuner enligt bestämmelser i 6 kap. 2 § skollagen. För dessa prövningar behöver regeringen få de principiella konsekvenserna i ett antal avseenden belysta. Kommittén bör därför utreda behovet av underlag inför dessa ställningstaganden. Den senare uppgiften

bör kommittén behandla med förtur samt redovisa resultatet till regeringen

senast den 1 december 1989.

Bakgrund för psykiskt utvecklingsstörda barn Skolplikten och skolundervisningen i föroch ungdomar regleras fr.o.m. den 1 juli 1986 i skollagen (1985:1100), ordningen (1986:572) med tillämpningsföreskrifter till skollagen (1985:1100) samt i särskoleförordningen (1986:573). Från samma tidpunkt gäller även nuvarande omsorgslag, lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Bestämmelserna baseras på riksdagens beslut med anledning av propositionen med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (prop. 1984/85:176, SoU 27, rskr. 386) samt propositionen om ny skollag m.m. (prop. 1985/86:10, UbU 6, rskr. 39)

I omsorgspropositionen konstaterade dåvarande socialministem att en så gott som enig remissopinion motsatte sig omsorgskommitténs förslag att bl.a. överföra särskolan till primärkommunalt Däremot huvudmannaskap. var remissinstansema till ett närrnande mellan särskolan positiva och ungdomsskolan genom att författningsmässigt reglera särskolan i skollagen. I omsorgspropositionen framhölls vidare att utvecklingen går mot att kommunerna får fler uppgifter inom omsorgsverksamheten, men att kommunernas möjligheter och förutsättningar att snabbt bygga upp en bra verksamhet för psykiskt utvecklingsstörda är såväl begränsade som olika i skilda delar av landet. För att underlätta en successiv överföring av verksamheten till kommunalt infördes huvudmannaskap i omsorgslagen en bestämmelse som gör det möjligt för landstingskommuner att genom avtal föra över verksamheten för de särskilda omsorgerna till primärkommuner. Motsvarande bestämmelse infördes i 1985 års skollag för särskolan. För ett sådant överlåtande krävs regeringens medgivande. Flera landstingskommuner planerar för närvarande att, enligt 6 kap. 2 § skollagen, överlåta huvudmannaskapet för särskolan till kommunerna. Vidare har flera landstingkommuner, enligt 6 kap. 4 § samma lag, på försök överlåtit ledningen av en enhet av särskolan till Skolstyrelsen i den kommun där enheten är belägen. Numera är nästan all särskoleverksamhet lokalt integrerad i primärkommunernas och gymnasieskolor. grundskolor I viss utsträckning förekommer också individuell av särskoleelever integrering i klasser av grundskolan och gymnasieskolan. Efter en mångårig försöksverksamhet infördes den 1 juli 1988 vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux (prop. 1987/882113, UbU 33, rskr. 323). Föreskrifter om anordnande av särvux finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118). Huvudmannaskapet för särvux är landstingskommunalt enligt 1 kap. 3 a § vuxenutbildningslagen. Lagen ger också möjlighet för en landstingskommun att till en kommun som ingår i landstingskommunen överlåta att anordna särvux, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt tillstånd. När skolplikt infördes för utvecklingsstörda barn var det naturligt att landstingskommunerna blev huvudmän för särskolan bl.a. mot bakgrund av den syn som då fanns på psykisk utvecklingsstörning. Skolan sågs som en del

l

av den totala omsorgen. I och med att normaliserings- och integreringsprincipen vunnit allt större genomslag i vårt samhälle har det blivit naturligt att ifrågasätta om det skall vara olika huvudmän för utbildning av dessa barn och ungdomar.

Uppdraget

Inom flera pågår för närvarande förhandlingar med landstingskommuner kommunerna om överlåtande av huvudmannaskapet för särskolan enligt 6 kap. 2 § skollagen. Enligt min mening tyder detta på att tiden nu är mogen att på nytt pröva frågan om ansvaret för särskolan generellt bör föras över till primärkommunerna och hur ett sådant överförande i så fall skall genomföras. En kommitté bör därför tillsättas för att utreda denna fråga. Kommittén bör inledningsvis ha till uppgift att bedöma behovet av underlag för regeringens ställningstagande till överenskommelser som planeras eller redan har träffats om överlåtande av huvudmannaskapet för särskolan till kommunerna. Syftet bör vara att garantera en likvärdighet i vissa grundläg- Det kan gälla frågor om t.ex. skolledarorganisationen, begande avseenden. slut om skolgång i särskolan, beslutsnivån i olika frågor samt frågan om att anordna för särskoleelever i sådana kommuner som inte har undervisning Om kommittén därvid bedömer att det finns behov av sådant egen särskola. underlag bör kommittén utarbeta detta. förenklat kan man säga att normaliseringsprincipen innebär att Mycket barn och ungdomar så långt möjligt skall kunna leva som utvecklingsstörda Liksom andra skolbarn skall de kunna bo hos sina andra barn och ungdomar. föräldrar under skoltiden. En följd av normaliseringsprincipen är principen Den innebär att eleverna undervisas i den klass i om integrering. antingen grundskolan där de skulle ha gått om de inte varit utvecklingsstörda (individuell eller att särskolan åtminstone flyttar in sin verksamhet i integrering) lokaler i grundskolor och gymnasieskolor (lokal integrering). min mening skulle ett överförande av huvudmannaskapet för sär- Enligt skolan till kommunerna kunna skapa förutsättningar för att integreringen av eleverna skall kunna utvecklas ytterligare. de psykiskt utvecklingsstörda får en sådan utveckling inte leda till att de särskilda insatserna för Självfallet elever försvåras. Det finns inte elevunderlag för särskola utvecklingsstörda i alla kommuner. Kommittén bör därför särskilt beakta att behovet av kommunsamverkan Detta gäller såväl den obligatoriska delen uppmärksammas. av särskolan som yrkessärskolan. Kommittén bör kartlägga såväl vilka vinster som vilka problem som kan tar över ansvaret för särskolan. I detta arbete bör uppstå om en kommun kommittén ta del av det arbete som görs inom olika landstingskommuner för att kommunalisera särskolan. Med utgångspunkt i en sådan kartläggning bör kommittén ta ställning till det framtida huvudmannaskapet för särskolan. Om kommittén föreslår ett generellt överförande av huvudmannaskapet för särskolan, bör kommittén så långt möjligt anpassa särskolans bestämmelser till det kommunala skolväsendet i övrigt. Utgångspunkten för kommitténs arbete bör därvid vara att utbildningen

för särskolans elever inte skall försämras om och när primärkommunerna övertar huvudmannaskapet för särskolan. Statsbidrag till särskolan bör därför så långt möjligt ges på den resursnivå som följer av nuvarande regler även vid ett eventuellt överförande av huvudmannaskapet. Kommittén bör se över utformningen av statsbidraget till kostnader för löner åt rektorer och studierektorer i syfte att schablonisera bidraget och om möjligt knyta det till statsbidraget till skolledningen i grundskolan. Bestämmelser om individuell integrering av särskoleelever i grundskoleeller gymnasieskolklasser finns endast i förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för särskolan m.m. Enligt 12 § förordningen får högst sju lärartimmar i veckan beräknas för individuellt integrerade särskoleelever. Kommittén bör överväga hur regler för resurser för sådana elever skall

utformas så att å ena sidan dessa elevers extra behov tillgodoses, å andra

sidan att definitionen av individuellt integrerade elever inte vidgas. Enligt 2 kap. 2 § förordningen (1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen (1985:1100) skall varje landstingskommun och kommun som är huvudman för en särskola ha en särskolechef som närmast under den lokala leder särskolan. I styrelsen 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88: 100 bil. 10 s. 134) uttalade dåvarande skolministem att avsikten med denna bestämmelse är att en landstingskommun normalt skall ha en heltidstjänst som särskolechef. Vid en kommunalisering av särskolan kan särskilda kompetenskrav för särskolan inte ställas på skolcheferna i kommunerna. Kommittén bör utreda hur den kompetens som de särskilda tjänsterna som särskolechef varit avsedda att garantera skall kunna tillgodoses på annat sätt. Kommittén bör särskilt överväga en lösning som innebär en kompetens på regional nivå genom att personer med särskolekompetens knyts till länsskolnämndema. Kommittén bör också belysa hur kunskaper om särskolan skall kunna tillgodoses på skolledningsnivå. Enligt 63§ särskoleförordningen (1986:573) finns möjlighet att i en lärartjänst inräkna konsulenttjänstgöring i vissa ämnen. Kommittén bör se över hur denna fråga skall lösas vid en kommunalisering av särskolan. Det är angeläget att man vid ett förändrat huvudmannaskap uppmärksammar hur behovet av konsulenter och stödinsatser med inriktning på flerhandikappade elever skall tillgodoses. Redan när man i dag har ett landsting som ”upptagningsområdä” finns det elever med så speciella behov och komplicerade störningar att det är svårt att bygga upp en kunskap om hur man ger dem en god utbildning och omvårdnad. Mycket talar för att samverkan mellan flera kommuner inom t.ex. ett län blir nödvändig för att kunna erbjuda kvaliñcerat stöd till dessa elever och deras lärare.

Regeringen har den 27 oktober 1988 tillkallat en utredning (dir. 1988:60) om verksamhets- och kostnadsansvar m.m. för utbildning av psykiskt ut- Särvux-kommittén. Enligt sina direktiv skall denna vecklingsstörda vuxna, kommitté bl.a. framlägga vissa förslag om vuxenutbildning på träningsskolemotsvarande yrkessärskonivån och överväga behovet av vuxenutbildning lan. Särvux-kommittén beräknas slutföra sitt arbete under hösten 1989. Den nu tillkallade kommittén bör efter samråd med Särvux-kommittén även beträffande särvux. framlägga förslag i huvudmannaskapsfrågan

Ramar för arbetet, samråd m.m. sitt arbete bör kommittén samråda med berörda myndigheter och Under samt inhämta synpunkter från berörda personal-, intresse- och utredningar elevorganisationer. bör slutföras senast den 1 december 1990. Utredningen För kommittén gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör skolan att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) med högst sex ledamöter med uppdrag att utreda vissa frågor om kommunalisering av Särskolan, att utse en av ledamöterna till ordförande, sekreterare och annat biträde åt att besluta om sakkunniga, experter, kommittén. Vidare hemställer skall belasta jag att regeringen beslutar att kostnaderna åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut ansluter överväganden och bifaller Regeringen sig till föredragandens hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Sandman 1909

Bilaga 3

SÄRSKOLEKOMMITTEN 1939-12-20 1 (8)

Per—Erik Eriksson Lars Ekblad

Särskolekommitténs förslag till riktlinjer för kommuner och inför av verksamhet med inriktning mot

landsting planläggningen ett ändrat huvudmannaskap för särskolan (kommittédirektiven

1989:20).

6 kap. 2 § skollagen (1985:1100) får en landstingskommun Enligt

till en kommun som i landstingskommunen överlåta att an-

ingår

ordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta i kommuom kommunen medger det och regeringen lämnar sitt tillnen, stånd. l 1989 års 1988/892100 bil. 10 s. 89)

budgetproposition (prop.

uttalade statsrådet bl.a. följande:

föredragande

Inom flera landstingskommuner planeras ett överförande

av särskolan till primärkommunalt huvudmannaskap enligt

Det kan vara om att

nämnda bestämmelse i skollagen. fråga en, flera eller alla kommuner inom en landstingskommun tar över ansvaret för särskolan. Jag ser positivt på en sådan

Ett i sammanhanget är att Särskolan

utveckling. problem

också i av och natur kan

frågor övergripande principiell komma att organiseras på olika sätt i landet beroende på de överenskommelser som träffas mellan resp. landstingskom-

mun och Detta kan t.ex. gälla skolled-

primärkommunerna. ning, beslutsnivån i olika frågor och anordnande av under-

för särskoleelever i små kommuner som inte har

visning särskola. l vissa fall kan t.ex. frågor som rör grundläg-

egen

för och beslut om skolgång i särskola gande regler skolplikt komma att beröras. Enligt min mening är dessa frågor av sådan vikt att det bör utredas om regeringen bör utfärda

särskilda riktlinjer för vad som skall gälla vid en kommuna-

lisering av Särskolan. Jag har för avsikt att föreslå regering-

en att tillkalla en sådan utredning. Denna bör också övervätiden är för att generellt föra över ansvaret ga om mogen för Särskolan till kommunerna och i så fall lämna förslag till hur ett sådant överförande skall ske. beslutade den 11 maj 1989 att tillkalla en kommit- Regeringen

té för att utreda frågan om huvudmannaskapet för särskolan (Dir. 1989:20). Kommittén förordnades den 1 augusti och sekretariatet

i mitten Kommittén har antagit

började arbeta på september.

namnet SARSKOLEKOMMITTEN.

I direktiven till kommittén pekas behovet av på principiella ställningstaganden i frågan, men också behovet för på regeringen att ta till från vissa ställning ansökningar landstingskommuner om att få överlåta för särskolan till huvudmannaskapet kommuner. För dessa prövningar behöver få de konseregeringen principiella kvenserna i ett antal avseenden därbelysta. Regeringen uppdrar för till kommittén att utreda behovet av inför dessa underlag ställningstaganden och uppdrar åt kommittén att behandla dessa frågor med förtur samt redovisa resultatet till under regeringen senare delen av 1989. Enligt kommitténs mening är det att den verksamnödvändigt het med ändrat som i kommuner huvudmannaskap planeras och landsting nära ansluter till de direktiv som till för ligger grund kommitténs arbete. De förslag till som kommittén i det riktlinjer följande redovisar ansluter således i allt till direktiven. väsentligt Även om beslut om överlåtande av för särskohuvudmannaskapet lan inte i formell är att anse som mening försöksverksamhet, används i detta förslag begreppen försöksverksamhet och försöksområden. l det följande utgår kommittén från direktivens olika delar och för i till de olika momenten en diskussion om anslutning vilka problem kommittén anser är väsentligt att få i samband belysta med olika former av försöksverksamhet med primärkommunal huvudman.

l. Utgångspunkten skall vara att särskolans eleutbildningen för ver inte skall försämras om och när primärkommunerna övertar hu särskolan. vudmannaskapet för

Kommittén anser att en förändrad verksamhet med inriktning mot en huvudmannaskapsreform inte i första hand får bli en teknisk/ekonomisk reform utan anser, att försöksverksamheten måste ha sin

utgångspunkt i pedagogiska och elevsociala frågeställning-

ar. Av det skälet bör berörda kommuner och redovisa landsting den grundläggande diskussion som förts med mot en inriktning god kvalitet och utveckling av för särskolans eleundervisningen ver. Instrument för en god kvalitet är bland annat bibehållen och utvecklad kompetens, grundad och på utbildning insikt, hos all personal som i sin verksamhet arbetar i kontakt dagliga med de utvecklingsstörda eleverna och deras föråldrar/vårdnadshavare. Kommittén förutsätter att vederbörande huvudmän även i fortsättningen arbetar mot detta mål. Landstingen har i dag inom ramen för de samlade statsbidragen tilldelats resurser för och lokal skolutveckpersonalfortbildning

särskolan. Genom en planering har det varit ling inom långsiktig att dessa medel mer planmässigt för att fortbilda möjligt utnyttja

och utveckla särskolan. Om dessa medel

personalen därigenom

i mindre andelar flera huvudmän, finns det en risk att

splittras på

kvalitativ inte kan komma till stånd. en kontinuerlig fortbildning Detta kan bli till för särskolans utveckling. l detta sam-

förfång måste också beaktas de rent landstingskommunala me-

manhang och i sär-

del, vilka i dag satsas på fortbildning personalutveckling

skolan.

Samtidigt är det naturligt att respektive personalkategorier kommer att omfattas av de utbildnings- och personalutvecklings-

som och som till en ut-

program, i dag finns i kommunerna syftar

veckling av skolverksamheten. lnom ramen för i ett sammanhållet

särskoleorganisationen

vissa elever ett val mellandsting är det i dag möjligt att erbjuda lan olika det stadiet.

utbildningslinjer på gymnasiala

Det finns också i särskolan med behov av exsmå elevgrupper tra mycket stöd och stimulans. Det gäller då främst flerhandikapsom förutom att de är kan

pade elever, psykiskt utvecklingsstörda vara döva, dövblinda, gravt tal- och språkskagravt synskadade,

rörelsehindrade eller För att barn med

dade, barndomspsykotiska. sådana skall kunna få en individanpassad undervissvårigheter är ett samarbete över kommungränserna vanligtvis nödvän-

ning, måste dock vä-

digt. Kraven på en individanpassad undervisning

gas mot närhetsprincipen.

Vid ett av särskolan måste sådana avtal träffas Övertagande mellan och berörda eller

landstingskommunen primârkommuner

mellan så att elever kan erhålla ade-

primärkommunerna samtliga kvat inom landstingsområdet. De bärande tankegångar-

utbildning

inte får försämras för någon av särskolans

na är, att utbildningen olika Därför är det angeläget att försöksområdena elevkategorier. redovisar den tänkta för att dessa

tydligt organisationen tilgodse

olika för särskolans elever.

utbildningsbehov

2. På n n röva rå an om ansvaret ör särskolan 8 enerellt bör .V P 8

över till Vinster och problem vid en föras primärkommunerna.

kommunatisering.

Ett överförande av huvudmannaskapet för särskolan till pri-

märkommunerna inom ett landsting kan inledningsvis ta sig olika om ett ändrat kan enligt

former. En utredning huvudmannaskap kommitténs fullständigt belysa olika vinster och pro-

uppfattning blem endast i det fall särskolan i en hel landstingskommun över-

förs till Samtidigt kan då en fullständig bild

primärkommunerna.

av de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten erhållas.

Det finns för närvarande inget hinder mot att begränsa Överlåtelsen av huvudmannaskapet till några kommuner inom ett landsting, och att landstinget har kvar en del av särskoleverksamheten i landstingsområdet. l detta sammanhang vill vi peka på det aktuella rättsläget. Ansvaret för särskolan regleras i 6 kap. l och 2 §§ jämfört med lkap. 4 § skollagen (1985:1100). Enligt 6 kap. l § skollagen skall varje landstingskommun anordna särskola för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar som är bosatta inom landstingskommunen. Med psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar avses i skollagen samma personkrets som i l § lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen). Med psykiskt utvecklingsstörda likställs dels personer som har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp på grund av hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, dels personer med barndomspsykos. Detta innebär bland annat att barn i samtliga grupper skall beredas utbildning i särskolan. l 6 kap. 2 § skollagen finns bestämmelsen om möjligheten att överlåta uppgiften att anordna särskola på primärkommuner. Med stöd av detta lagrum får en landstingskommun till en kommun som ingår i landstingskommunen överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta i kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt tillstånd. Vad som skall ingå i en överlåtelse med stöd av 6 kap. 2 § skollagen framgår inte närmare av vare sig skollagen eller förarbetena (prop. 1985/86:10). Av den allmänna motiveringen (s. 44) framgår dock, att det handlar om överlåtelse av huvudmannaskapet genom avtal. l sammanhanget skall också nämnas att 6 kap. 4 § enligt skollagen, kan landstingskommun med bibehållande av huvudmannaskapet överlåta ledningen av en enhet av särskolan till skolstyrelsen i den kommun, där enheten är belägen, om kommunen medger det. Vid en jämförelse av ordalydelsen i 6 kap. 2 § och 6kap. 4 § framgår indirekt att en överlåtelse med stöd av förstnämnda bestämmelse avser en överföring av huvudmannaskapet. Innehållet i huvudmannaskapet har dock inte närmare berörts i Överlåtelsen torde - vår - innebäpropositionen. enligt tolkning ra, att landstingets ansvar helt upphör för den överlåtna verksamheten. Kommunen får därmed ansvaret för att elever som är berättigade till särskola bereds sådan undervisning. Beträffande begreppet bosatt kan konstateras, med utgångspunkt i bestämmelser, att en person i regel kan folkbokföringens anses bosatt på den ort, där vederbörande är kyrkobokförd. I praktiken kompliceras en tillämpning av ovanstående regler av att endast ett fåtal kommuner har ett befolkningsunderlag, och därmed elevunderlag, som gör det möjligt att inom den egna kommunen anordna särskola för alla sina särskoleelever.

I 6 kap. 2 § talas endast om bam och ungdomar som är bosatta i kommunen. lnget sägs däremot om barn och ungdomar som är bosatta i andra kommuner. Frågan berörs dock i propositionen 1985/86:10 s. 110. Där sägs, att när en kommun med stöd av 2 § anordnar särskola för barn som är bosatta i kommunen, bör barn från grannkommuner vid behov tas emot efter överenskommelse i de enskilda fallen. Föredraganden fann dock inte skäl föreslå någon föreskrift om skyldighet i detta hänseende. Motsvarande frågor uppkommer även landstingskommuner emellan och förutsätts då kunna lösas utan särskilda bestämmelser. Den nuvarande särskoleorganisationen kommer i regel att bli utgångspunkten för en överlåtelse. l de kommuner, där särskola inte anordnas utan eleverna bereds undervisning i andra kommuner inom samma landstingsområde blir de kommuner, som övertar särskolan beroende av att elever från andra kommuner kan tas emot. Många kommuner torde inte heller kunna anordna alla utbildningsformer inom Särskolan, utan vissa elever måste beredas undervisning i andra kommuner. Särskolans huvudman är för närvarande enligt 5 § särskoleförordningen (1986:573) skyldig att upprätta en plan för särskolorganisationen avseende viss tid, högst fem år. Planen skall fastställas av länsskolnämnden. Särskolorganisationen skall utgå från en indelning av Iandstingsområdet i elevområden. Dessa omfattar i regel mer än en kommun. Särskolekommittén utvecklar inte ytterligare rättsläget i detta skede av sitt arbete, utan återkommer mer utförligt till dessa frågor i samband med sina slutliga ställningstaganden. Vi vill emellertid hänvisa till omsorgskommitténs slutbetänkande Omsorger om vissa handikappade (SOU 1981:26), i vilket dessa frågor behandlades (s. 63 ff.). Det är angeläget att försöksområden i sina ansökningar till regeringen redovisar de diskussioner som föregått förslaget om ändrat huvudmannaskap. En sådan redovisning bör innehålla avtal mellan berörda parter och en plan för den tänkta verksamheten vilken visar att alla särskoleelever inom försöksområdet kan erhålla en adekvat undervisning inom särskolans olika utbildningsformer, både vad avser obligatoriska delar av särskolan och yrkessärskolan. MBL-protokoll över slutförda förhandlingar och beslut av kommunfullmäktige och landstinget bör bifogas ansökan.

3. Definiera normaliseringsprincipen och olika av

former integrering. Innebär ett överförande av att det skahuvudmannaskapet pas förutsättningar för att integreringen av de psykiskt utvecklingsstörda eleverna skall kunna utvecklas ytterligare?

l 3 kap. skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om skolplikt

och rätt till Barn som inte kan utbildning. gå i grundskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda har särskild Särskild skolplikt. skolplikt fullgörs normalt i särskolan. Barn som har särskild skolplikt kan i vissa fall få sin undervisning i en grundskoleklass (individuell integrering). För en elev som är inskriven i särskolan men som får sin undervisning i en grundskole- eller gymnasieskolklass (individuell integrering), utgår en Iärarresurs om högst sju veckotimmar enligt förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för särskolan m.m. Resursen är avsedd för för eleundervisningsinsatser ven i den skola där eleven är integrerad. Enligt kommitténs uppfattning är det att berörda angeläget kommuner och Iandstingskommuner redovisar hur de ser bepå greppen normalisering och dels integrering ideologiskt/pedagogiskt, dels praktiskt/administrativt. Det är även att förangeläget söksområdena redovisar existerande och planerade former av dels lokalmässig integrering, dels individuell integrering. l kommitténs arbete ingår bland annat att se över begällande stämmelser om individuell och hur för integrering överväga regler resurser för sådana elever skall utformas så att å ena sidan dessa elevers extra behov å andra sidan definitionen av inditillgodoses, viduellt integrerade elever inte l ett sådant arbete är vidgas. det av värde, att praktiska erfarenheter från fältet kan ligga till grund för arbetet.

4. Garantera en i vissa avseenden Lex. likvärdighet grundlägande skolledarorganisationen - beslut om skolgång i särskolan - beslutsnivån i olika frågor - om att ordna frågan undervisning för särskoleelever - i sådana kommuner som inte har egen särskola.

Kommitténs förslag under punkt 1 uppehöll sig vid garantier för bibehållen för inom särskolan vid en kompetens personal eventuell kommunalisering. l detta avsnitt behandlas kompetensen inom särskolan i samband med och beslut röhandläggning rande i första hand elevärenden. Vi anser detta vara en väsentlig del av den fortsatta och oförändrade som måste tillrättstrygghet försäkras särskolans elever vid en eventuell kommunalisering.

är således en bibehållen rättstrygghet för sär- Utgångspunkten skolans elever och dessa elevers berättigade krav på kvalitet vid av elevärenden. Det är då, enligt vår mening, anhandläggningen att klargöra den tänkta beslutsnivån i olika frågor, i första geläget hand rörande av elever, bedömning av skolform frågor placering för olika elever m.m. Genom en sådan redogörelse blir det möjatt bedöma den tidigare beskrivningen av särskolans yttre orligt ganisation mot den inre organisationen.

5. Vid en kommunalisering av särskolan kan särskilda kompetens-

krav särskolan inte ställas på skolcheferna i kommunerna.

för Utreda hur den kompetens som de särskilda tjänsterna som sär-

skolechef varit avsedda att garantera skall kunna tillgodoses på

annat sätt.

Belysa hur kunskaper om sârskolan skall kunna tillgodoses på skolledningsnivå.

I dag möjlighet att i en lärartjânst inräkna konsulenttjânstgöring i vissa ämnen. Se över hur denna fråga skall lösas vid en kommunalisering av särskolan.

Det är angeläget att man vid ett ändrat huvudmannaskap uppmärksammar hur behovet av konsulenter och stödinsatser med inriktning på flerhandikappade elever tillgodoses.

Samverkan mellan kommuner att kunna kvali-

flera för erbjuda

stöd till dessa elever och deras lärare.

ficerat

Försöksområdena skall beakta dessa frågor och redovisa de olika i sina framställningar till regeringen. Behovet av punkterna fortsatt konsulentverksamhet för särskolan på kommunal nivå bör också redovisas. Därvid bör också finansiering och kostnadsbärare på kort och lång sikt anges.

6. Så särskolans bestämmelser till det komlångt möjligt anpassa munala skolväsendet i Övrigt.

Genom tillkomsten av en skollag, gemensam för både sårskolan och det kommunala skolväsendet i övrigt, har ett viktigt steg tamot ett rättssystem för samtliga skolformer. gits gemensamt Emellertid finns det en rad bestämmelser som reglerar de olika

skolformernas verksamhet. l samband med kommunernas och

landstingskommunernas planeringsarbete med sikte mot ett änd-

rat för särskolan kommer olika

huvudmannaskap regler att upp-

fattas som hinder för en samplanering mellan särskolan och kommunens övriga skolvâsende. l det läget är det att kom-

angeläget mande försöksområden i sina ansökningar till regeringen

penetrerar sådana bestämmelser de anser utgöra hinder för verksamhe-

ten, och samtidigt kommer med förslag till av nu förenklingar

gällande regelsystem.

4 Bilaga

Tabeller till vilka hänvisning sker i betänkandet

Kommentarer till tabellerna

som till för sam- Uppgifterna ligger grund följande manställningar är hämtade dels ur SCBs officiella statistik, dels från dels direkt från skolöverstyrelsen, landstingen genom ett stort antal enkäter. om elevförhållanden - för- Uppgifterna frekvenser, - och omfattar de tre läsdelning resursförbrukning åren 1986/87-1989/90. l vissa fall omfattar undersökäven läsåret 1985/86. ningarna Av redovisas här som endast utrymmesskäl regel som avser läsåret 1989/90. Detta läsår utgör uppgifter också basår i våra beräkningar i samband med vårt om införande av ett för förslag nytt statsbidragssystem särskolan. Inte sällan har det rått avvikelser mellan de olika källorna. Givetvis är en av särskolans ututvärdering svår att om det inte finns en kontinuerveckling göra och ett flerårigt lig datainsamling bearbetning enligt På av vissa brister i tillgängligt faktaunsystem. grund kan arbete inte derlag föreliggande göra anspråk på att vara korrekt i alla avseenden hundraprocentigt men bedöms å andra sidan inte innehålla större avvikelser än att resultaten är av värde.

*i*

Förkortningar som används i tabellerna

Ts träningsskola Gs grundsärskola Yu yrkesutbildning Yt yrkesträning Vt verksamhetsträning SU - särskild undervisning lu ingen undervisning Gr grundskola — Gy gymnasieskola

*t*

Tabell l a och b, diagram A och B. Sid. 231-233 Elevantalet i särskolan länsvis i förhållande till dels folkmängd, dels elevpopulationens storlek i grundskolan och gymnasieskolan läsåret 1989/90, samt till fördelningen 7-20-åringar.

Här redovisas det totala elevantalet i Ungdomsskolan inklusive särskolan i förhållande till och folkmängden till varandra under läsåret 1989/90. Grund- och gymnasieskolans andel av är lika befolkningen tämligen mellan länen, medan särskolans andel varierar kraftigt både i förhållande till och till folkmängden elevpopulationen i och Bilden grund- gymnasieskolan. är densamma under alla tre läsåren som kartlagts.

Tabell 2, diagram C-D. Sid. 234-235 Individ- och av elever gruppintegreringen särskolans fördelade på särskolans särskolans skolformer. Länsvis redovisning.

Tabellen visar av individ- eller fördelningen gruppintegrerade särskolelever mellan särskolans olika utbildningsformer. Det framgår klart att de elever mycket som blir föremål för tillhör individintegrering gruppen lätt och psykiskt utvecklingsstörda är förmodligen de

i mot eller som återfinns gränsområdet grundskolan gymnasieskolan.

Tabell E. Sid. 236-242 3, diagram i åldrarna 7-20 år 1989 och 1990 samt Befolkning för 1995 och 2000. Andel särskoleelever läsprognos året 1989/90.

Tabellen visar av antalet 7-20-åringar fördelningen och särskoleelever kommunvis läsåret 1989/90 samt andelen särskolelever i av antalet 7-20-åringprocent ar samma läsår. Andelen särskoleleelever varierar mellan O % och %. Tabellen innehåller också en 1,79 över antalet åren 1995 och prognos 7-20-åringar 2000. E visar antalet invånare i åldersinter- Diagram vallet 7-20 år kvadratkilometer, vilket utgör en per faktor vid beräkning av statsbidraget.

Tabell 4. Sid. 243 i Särskolan 1985-1989. Absoluta och Elevutvecklingen relativa tal.

bild av särskolans un- Tabellen ger en elevutveckling der 1985-1989. Förändringen från femårsperioden av elevunderlaget i och 0,99 procent grund- gymnasieskolan 1985 till 1987 beror sannolikt 0,94 procent de i rätten till av utbildpå begränsningar förlängning för särskolans äldre elever som genomförningstiden des vid införandet av 1985 års vilket skedde skollag, 1/7 1986 och således elevunderlaget för särpåverkar skolans fr.o.m. detta läsår. Trenden är yrkesskola dock stigande.

Tabell F. Sid. 243-244 5, diagram Utvecklingen av individ- och gruppintegreringen 1985-1989. En översikt.

Redovisar av individ- och gruppintegreutvecklingen läsåren 1985/86-1989/90. Trenden är stadigt stiring gande.

8-11-0200

Tabell 6. Sid. 245 Lokalintegrerad särskoleundervisning.

Av denna tabell framgår länsvis lokal- och individin- 76 % av särskolans elever tegrering. är lokalintegrerade i eller grundskola gymnasieskola och 8,7 % är individintegrerade läsåret 1989/90. lntegrationsgraden varierar mellan 66,3 % och 100 %.

Tabell 7, diagram G och H. Sid. 246-247 Elevernas olika fördelning på särskolans former.

Redovisningen är uppdelad mellan den obligatoriska särskolan för elever i åldrarna 7-17 år och den frivilliga fortsatta utbildningen i särskolans och yrkesskola visar grundsärskolans och träningsskolans procentuella andel av elever med särskild skolplikt respektive yrkesutbildningens, yrkesträningens och verksamhetsträningens andelar av elever som rätten till utnyttjar fortsatt utbildning. Av det sammanställningen framgår att landstingsvis råder stora skillnader. När det t.ex. gäller grundsärskolan varierar andelen mellan 53,2 % och % av 77,3 och för elevunderlaget, yrkesutbildningens del mellan 29,7 % och 61,2 %.

Tabell 8 a, b och I och K. c, diagram Sid. 248-250 Förekomsten av lå Elever tilläggshandikapp 1989/90. vid specialsärskolor.

l tabell 8 a redovisas förekomsten av tilläggshandikapp hos särskolans elever. är hämtade Uppgifterna ur landstingens elevredovisning till skolöverstyrelsen per den 15/9 1989. På av grund rapportens konstruktion är inte helt uppgifterna entydiga. I tabell 8 b en länsvis mellan görs jämförelse å ena sidan antalet tilläggshandikapp per 100 elever enligt uppgifter i tabell 8 a och den kompletteringsresurs per elev som tilldelats 9 (tabell a). Tabell 8 c visar de olika av landstingens utnyttjande specialenheterna Dammsdal och Salbohed. Respektive

visar det av skolorvärdlandsting högsta utnyttjandet na, därnäst Stockholms, Örebro och Kopparbergs läns Nio främst norrlandslänens, utlandsting. landsting, innevarande läsår inte alls specialenheterna. nyttjar mellan länen varierar emellertid från tid Fördelningen till annan.

Tabell 9 a och b, L och M. Sid. 251-253 diagram Kompletteringsresursen. Utveckling och prognos.

Här redovisas fördelningen av statsbidragsberättigade lärarresurser samt huvudmännens vid anprioritering vändandet av dem. Eftersom det för alla elever har beräknats en grundresurs 7 lärarveckotimmar är den bra jämföpå inget relsematerial om man vill ha fram skillnader mellan olika landsting eftersom grundresursen uppvisar ett rent lineärt samband relaterat till antalet elever i reslnte heller är tilläggsresursen för pektive landsting. eller i svenska hemspråksundervisning undervisning som att använda eftersom den enandraspråk lämplig dast olikheter i frekvensen av invandrareleuppvisar ver. Däremot borde den behovsprövade komplettevara en relevant jämförelsegrund. ringsresursen Av tabell 9 a att det föreligger stora skillnaframgår der i av För läsåret uttaget kompletteringsresurser. 1989/90 redovisas som 0,66 lärarveckotimlägsta uttag mar elev och som 2,73 lärarveckotimmar per högsta per elev. Tabell 9 b visar av komangelägenhetsgraderingen hos elepletteringsresursen. Fysiska tilläggshandikapp verna motiverar ca 30 % av kompletteringsresursen, medan t.ex. bibehållande av i klassorganisation glesär faktor för endast ca 5 %. bygd bakomliggande

Tabell 10, N-P. Sid. 254-256 diagram Skolledningsresursen.

Läsåret 1989/90 det i 78 elever på en går genomsnitt rektors- eller i särskolan. Elevunstudierektorstjänst rektors- eller varierar derlaget per studierektortstjänst

mellan elever och

(Gotlands

46 kommun) 107,5 elever läns Av N fram- (Gävleborgs landsting). diagram den inklusive går sammanlagda skolledningsresursen för och nedsättningstid tillsynslärare specialfunktioner. Vi har också undersökt för utbildningsbakgrunden särskolans rektorer och studierektorer. Ca 80 % av rektorerna och ca 64 % av studierektorerna var behöriga även till skolledartjänster i till grundskolan enligt och med av år 1990 bestämmelser. utgången gällande 95 % hade 84 % av rektorerna speciallärarutbildning. och 72 % av studierektorerna hade skolledarutbildning.

Diagrammen R och S. Sid. 257

visar förekomsten av Diagrammen översiktligt tjänster för samt var de elevvårdspersonal organisatoriskt fanns placerade och hur de budgeterats. Endast hos fyra huvudmän fanns medel budgeterade inom särskolans som helt täckte kostnaderna för elevvårdsbudget verksamheten i särskolan. 13 huvudmän har inte alls kunnat ange kostnaderna för särskolans elevvård.

Tabell 11, T. Sid. 258-259 diagram Volymen av konsulentresurser m.m.

Tabellen visar arten och omfattningen av tjänstgöring som konsulent. Av tabellen framgår att konsulentinsatser för elever med hörsel tilläggshandikappen syn, och rörelsehinder dominerar. Cirka 73 % av det redovisade timtalet går till sådan medan t.ex. tjänstgöring, som konsulent i praktiskt-estetiska ämnen tjänstgöring endast uppgår till drygt 8 % av det sammanlagda timtalet för konsulenttjänstgöring.

Tabell 12 a och b, diagram U. Sid. 260-262 Elevassistentresurserna.

Tabellerna visar omfattningen av elevassistentresursen i absoluta och relativa tal i såväl veckotimmar som kronor. Maximivärden är 9,4 vecktimmar elper elev

ler en årskostnad 34 400 kronor elev. Minimipå per värden är 2,8 veckotimmar per elev och som lägsta årskostnad 8 700 kronor elev. Medelvärden är 5,1 per veckotimmar elev och en årskostnad av cirka per 17000 kronor elev. per

Tabell 13, diagram W. Sid. 263-264 Yrkesvalsresurserna.

Tabellen visar av omfattningen yrkesvalsverksamheför anten, utbildningsstandarden yrkesvalslärarna, till Länsarbetsnämnderna samt i vilken utknytningen sträckning grund- och gymnasieskolans syokonsulenter anlitats inom särskolan. l veckotimmar elev för genomsnitt åtgår 0,328 per och kontaktlärare. Maximum är 0,586 yrkesvalslärare veckotimmar och minimum 0,163 veckotimmar. Cirka 80 % av yrkesvalslärarna har särskild utbildför i Särskolan och cirka 90 % ning yrkesvalslärare har anknytning till länsarbetsnämnden genom arvodesanställning. Syo-konsulenter anlitas i endast 3 landsting, sammanlagt 14 veckotimmar av totalt 2053 veckotimmar för i särskolan. yrkesvägledning

Tabell 14, diagram X. Sid. 265-266 Statsbidrag.

Slutreglerat och utbetalat statsbidrag till särskolan exklusive i hemspråk och svenska som anundervisning de olika draspråk. Fördelning på bidragsunderlagen grundresurs, kompletteringsresurs, särskild undervisning, individintegrerade elever och skolledning..

Tabell 15, diagram Y. Sid. 267-268 Jämförelse mellan statsbidrag och andel befolkning 7-20 år.

Tabell 16 a-d, diagram z och Ä. Sid. 269-273 Kostnader för särskolverksamheten. Kostnadsfdrdelningen mellan staten och huvudmännen.

Kostnadsredovisning för budgetåret 1989, såväl brutto- som nettokostnader totalt och elev, samt kostper nadsfördelningen mellan staten och huvudmännen.

Tabell 17. Sid. 274-279 En för ny statsbidragsmodell Särskolan.

Tabellen visar i detta exempel, kommunvis utfallet av för beräknat dels det totala statsbidraget Särskolan, på antalet 7-20-åringar i kommunen (behovsvariabeln), dels antalet elever som i särskola och som är mottagits folkbokförda i kommunen dels

(strukturvariabeln),

också antalet kvadratkilometer i 7-20-åringar per kommunen

(glesbygdsfaktorn).

l beräknas 10 % av utifrån exemplet statsbidraget behovsvariabeln, 87,5 % utifrån strukturvariabeln och 2,5 % utifrån Den senare glesbygdsfaktorn. är konstant, medan de två första förändras successivt. Behovsvariabeln kan bli % och strukturvariahögst 97,5 beln lägst 0 %, vilket skulle innebära att andelen särskoleelever fullständigt motsvarar andelen 7-20-åringar av kommunens Enstaka kommuner befolkning. (ex. Mora), vilka inte för basåret 1989/90 har redovisat några särskoleelever har, av beräkningstekniska skäl, tillförts en elev. Detta leder till vissa i (l) felaktigheter första hand vad avser den relativa avvikelsen.

W W

m. nu mm 9 mw 0

HUUGM

.uou .UOP

.H@0H0

uuoxmnmncn

m m m m o

mcmuwwwan

mm mm mm mm mm om mm mm mm mm

%.U+u..U

mm mm mm mm mm

maoxmuwm

com- - - - mmm+ - + + u HNH+ u - - + mom+ + + + u mmH+ + s + -

9:_ Hound

.

0922:;

U

ma

I

m.H o.m m.m m.m m.m H.m m.m

xmuwm

m.m m.m m.« m.m m.m m.m m.o m.m m.m m.» m.m m.« m.m m.m m.«

H.ooH

m

m.mm .uou

Sow...

w

maoxmumm

£252

.uuoxmHw..n..

m

530m Umcmñ mo.o mm.o mm.o mH.o mH.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o mH.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o S... mm.o mm.o mH.o mH.o

___.v7.

w

a H

H

mm.m mm.o mm.m mo.m mH.m mH.m mm.o oe.m 3; mm.c mm.o «m.o mm.o

m

mm.o mm.o mm.o mm.o mm.o mo.m mm.m mm.o mm.m mm.o mm.o mm.o

\nO+.H0

Eoxfimm

+

öm.:

.H00HW

w

mm

mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm

amped mmm.m

mom.mm

s_ox$Eouw::

m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.o m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m m.m o.m «.m m.m im m.m m.m m.m

o.mH

o.oom

M

»mina

&

.HO..«

tcam~:::::2oQom.flbxoxmfitobwcz_fi:.nw:mS$:om_:~o©:m:m:h©~_hv>o7um:a::3.mm

w

o?? m m.mm m.mH m.mm m.«m m.mm o.mm o.mm m.mm m.mH m.mm m.mm o.mm o.mm m.vm m.«m m.mm o.«m m.«m o.mm «.mm 13 m.mm m.mm m.«m m.mm

IXHOW vmcwñ

205:

w

:a

mom.m

mm«.mm m«m.mm mmm.mm mmm.mm mmm.mm mmo.mm mmm.mm mmm.om omm.mm 853 mm«.mm m«m.mm mmm.mm

Eom

mmm.mm mmm.mm mm«.mm mmm.mm mm«.mm mmm.mm mom.mm mmo.ow

«mm.mmm omm.mom

mmmmmm.m

Bccawflza

Mum

£ov_m.mm

ommm

mm

mmm.mH

mmH.m mmm.m mmo.m mam.» mmm.m mmm.m omm.m mmo.m mmm.m mm«.m mmm.m mmm.m mom.m oom.m mmm.m mmm.m mmm.m

«mm.mm mmm.mm m«m.mm mmo.mm mmm.mm

mmm.mmm

xmahø

ucSEmm

.om\mmm_

cmccfw

H

mmmmm

mmm.m

mmm.mm mmm.mm mmm.mm mmm.mm mmm.om mmm.mm mmm.mm mmm.mm mmm.mm mmm.mm mmm.mm mmm.mm mmm.mm mmo.mm mom.mm mmm.mm m«m.om omm.mm mmo.mm m«m.mm mmo.mm

xmvcsuo

omm.mmm mmm.mmm

HwmHm

:EE

209::

mmm.Hmm

mmm.mm

w::$__gLuaom_v.QEm..

m

mom.mmm mmm.mmm mmm.mmm mmm.mom mmm.mmm omm.mmm mom.mmm mmm.mmm omm.mmm mmm.omm mom.mmm mm«.mmm mmm.mmm mmm.mmm mmm.mmm mmm.mmm mmm.mmm müiomm mmm.mmm mmo.omm mmm.mmm

Umdmfixaoh mmm.mmm.m mmm.mmm.m

.a_

.awgmweoumâ

_oucm

:ussgk

nmvcmq

øeeøm

.Bm

m2.z mo.o

9:»

ma u a m m o m H m q z m m m 9 a 3 x w m om om

S()LJ1991:3O

Tabell 1b.

Andel särskolelever jämfört med i

fördelningen 7-20-åringar riket. (Rxy=O,94).

Lands- Antal Andel Antal Andel ting särskol- särskol- 7-20 år 7-20 år elever elever % %

m.m m.m mi ms ma

m.mH m.mH

m ...m H.H H.v

m.HH

o.m m.m ...m Tm

ImHw

N;

m.HH o.HH v.mH

TH. TH v.m

m.mH

H35.

w H.HH Hám

UHMUOB

H m m

vm vm mH mm mH mH om mm mm mm mm mv mm

Hmuqd

Hm mm ov mm vm mm mv

mmH vmm

u

EH

.c@\owo_

H

v m m H H m v m m m m m m m m

mm mm mH mH

vvH

.Hw.m._..0|UHH..UC.m

PH

m m m H m H H H H H

.m.nm1_

mH

wumuwumwucammøuo

PH.

H m m

mv mm mH mm mm mH S vm mm mm mv mm mm mm vv mm mm mm mm mH mm

mmm

m..HmQ mo

m H H m m H H m m m m v m m m m m H m

mH

.2:..§m2=:._6=_

HH vH oH mm

=H\Dm

m m

mm mm mH mm vm mH vH mm vm mH mm om mH mH mm vm vH mm mH mm om om

u mmm

m

.Emm

mm ov vm mm

mmm

Hm mv mH mm mm mm mv vm mm mm mm mv vm mv vv

mmH

Hv

mmH

mvm.H

aw

.Hxoxmmmm

mv mv Hm om Hm mm mH vm mm mm mm mm

mmH

Hm mm mv om mm om mH mv mv

HmH mmH

mmmH

sa

m mm om mv mm

mmv

mm mm om mm vm mm mm

mmH omH mvm

mm

Euouaoxm

mHm mmH mHH mHH mHH mmH HHH moH

mmm.m

ma

5:22

H...

mm

mmm

mm mm

mmH mmH mvm mmm mmm mow

mm

mvH mvH Hmm mmm mmm mmm mom HmH mmH mvm mmH mmH vHH

mmm.v

ma

mHwn

mo

.

wEEoEE

mm

mm- mmm mmm «mm mmm mHm mvm HmH mHm mmm vmm mmm mom mmv mHv mmv omm mmm mHv vmv mmH mmm mmm

mmm.H

momHH

numm

..~CMwHW maoxm

H mmmH

.m

mn..:ov_m_ mcwumucma

:mp5

m2.: 3.0 måna

mc o n m .m o m H m .H z m m m _H_ a z x H m 04 om

SOU 1991 :30

Diagram C.

Ind ivid- eller elever i av

gruppintegrerade oo procent

for form av sarskola.

elevpopulationen respektive

Procent 20

1985/86 198?/88 1989/90

D.

Diagram

Andel indivi - eller sarskoleelever.

gruppintegrerade

Läsåret 1989/90.

Z 25

o ›

›a›o›o›o›o›a›o.o›

ooooooooooooooo

a

..,§.§w~

o &

0 cocoa

coooosos.oooocsouooooooooo

0 c

.o4o4o.¢.o4.«o4oo«

5:?f%

.o.oJ..4ono..flo.o...

o ..

5??»

coo

I141

ononouovonos.

E§EPr0cenI av

000000000. 4¢.«.c

4 & Km.“

elevant.

Tabell 3.

Befolkning i åldrarna 7-20 år 1989 och 1990, prognos

för år 1995 och år 2000 samt antal och andel särskoleelever år 1989/90.

Län/ Kommun 7-20-åringar år Antal Andel % särskoleelever 1989 1990 1995 2000 lå 1989/90

ä

Q

S()Ll1991:30 E

Mjö E

Q

E

L 0980 Got 10267 10238 10008 10188 100 0,97

K

L

M,Ma

E

7323 1383 Var 8939 8893 8902 9435 1384 Kun 10892 10905 11141 12575

51 0,91 46 0,78 17 0,77 24 0,66 16 0,61 22 0,84 9 0,56 6 0,29 14 0,70 511 0,85 116 1,27 45 0,71 18 0,67 66 0,85 12 0,66

11 1,05 11 0,76 30 0,56 49 0,66 21 1,06 14 0,59 7 0,35 5 0,28 24 0,95 51 0,86 22 1,03 20 1,13 43 0,65 72 0,83 47 0,76 135 0,81 30 0,73 15 0,69

å

0,94 I

H

0,55

H

2021 Van 1267 1223 1206 1301 8 0,63 Mal 1891 1850 1880 1931 17 0,90 2023

Ä Ock 1064 1080 1070 1098 7 0,66 2101

X

Å

24]

E

3 0,49 2480 Ume 16309 16363 16729 17985 124 0,76 2481 Lyc 2621 2609 2610 2739 17 0,65 2482 ske 13896 13796 13475 13700 114 0,82

§2

Diagram E.

_

Antal invånare 7-20 år kvadratkilometer. 1989. per

Fintal 50

40 l

30 Ä

20 l

10 l

I H mam?-20 0 åringar HB DEFGHIKLMNUPRSTUUXYZ BD C HC

Tabell 4. tal 1985 - samt

i Särskolan. Faktiska 1989,

Elevutvecklingen

andel av det elevantalet i grundskolan procentuell sammanlagda

och

gymnasieskolan.

Läsår Folk- Elever i Elever i särskola Grundsk S:a % av Antal % av % av mängd Gy-sk folk- Gr+Gy folkmängd mängd

85/86 8.358.139 945.210 301.183 1.246.393 14,91 12.372 0,99 0,15

87/88 8.414.083 920.782 290.729 1.211.511 14,40 11.372 0,94 0,14

89/90 8.526.263 895.657 289.517 1.185.174 13,90 11.306 0,95 0,13

Tabell 5. individ- och av

Utvecklingen av gruppintegreringen särskolans elever i och gymnasieskolan. grund-

Läsår Antal individ- Integrerade i % eller av alla särskolgruppinte— integrerade elever elever

Diagram F. Utvecklingen av individ- eller av gruppintegreringen

särskolans elever. 1200 1000 B00

lllllllilllllllllllllll

600 400 200 ”“‘Hnta1 D inte9r.e1. 1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90

SOU 1991 :30

m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm ›.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm

m

com

mm mm mm ›.»

wumnwumwucm

uaøuoa mmm mom mmm mmm mmm

mm

mmm mom omm mmm

mama

mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm omm mmm mmm

mmuøm mmmm

IUCM

m.m m.m m.m m.m m.m o.m m.m m.m m.m m.m m.m

m.om m.mm

m.m m.m m.m

m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm

F

.ummuam

m m

mm

awvå

IUCH H m m

mm mm mm mm mm mm mm mm om mm mm mm mm

mmm

mm mm mm mm mm mm om

mom

Hmüâ .ummpzm

IHMMOH

Hfimmmq

m.mm m.mm m.mm m.mm m.om m.›m m.mm m.mm o.m›

muønwummuaw

m.mm m.mm m.mm m.om m.mm m.om m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm

m

mm mm

Awüâ

.m_m:m_

IAMMOA

mm mm

mom mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm omm mom mmm mmm mom mmm mmm mmm mmm

mvøuoumwucm

mmm.m mmm.m

w:_:m_Bn::o_ox € mm

Hmüâ

4...

maoxmuwm

mm

mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm

.H00HW

mmm.m

mom.mm

o§ € w3::3_o1_

.m

mflwflmfififlfl

maaøm

:once

ma u o m m w m H M q 2 z o m m m a p 3 x w m om am

SOU 1991 :30

m v

m

mmmm

o NHN m“o E. m.m H.H m.o N.N m.o m.o N.o m.m «.o m.m m.o m.m m.m m.m m.m m.o m.o

m

mmm m N.H .o

x

om N H m m H H N N N N v m m m m m

NH mm om m m -

«mug

«H NN

H m

H“oN mm

m

m“mm m.mm m.om

H

N.HN N.NH N.NH N.«H m.mm m.mm N.NH m.om N.NH m.om m.mm N.NH m.om m.mm v.mm N“NH H.NH

NH NH

m

u

m m

mm NN NH mm .WW vm mm om mm «H mm vm vm mm mm om

HSEH

NN NH NH NN om

mmm

m

m

N“«N m.mm mm m.mm m.mm

H

«.NN N.HN m.mv m.mm m.mv v.om N.NN m.mv m.mv N.H« m.mv m.mm N.NN o.ov m.mm NHNN v.mm

mm

N.N«

m

um

G.uoH9_m

m

mm mm m mm

mmm

o« mm mm vm

mmm mom

N« NN N« mm mm mm mv H« vm mv ««

mmuâ

mvm.m

m

m H

o“mv N.«« m.mm EM m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm o.mv m.mm m.vm o.mv m.mm m.mm m.mm m.mm H.N« m.mm N.HN m.mv m.vv

mommmmåum

N“N«

m NN

sm

.oo\owo_

mv mm m

mmm

N« mm NH vm mm mm mm mm mm mv om

mmm

HN om mv mv

mom

NN NH

mmuâ mmm.m

mmv mom

mm

mom mmm omm

NN mm

mmm mmm mmm omm

HN om

vmm mmm mmm mmm mmm

.u._mNm1_

N» NHH

NoH

mâam

..H N«H

NN«.N

.mamma m o

.._oF:£

m.mv N.HN m.mm m.vm mm Nu«N m.mv m.mm m.mm m.mm N.o« m.mm m.mm o.mm o.mm m.om m.mm o.mv m.mm NHwm m.om m.mv m.mv m.mm

m

mn.

Aovuomoxm

mm om mm mm mm

mmv mmm

om mm vm

mvm mmm omm

mm

...m mmm mmm mom

NN NN

NHN mmm oom

135m

SEO mmm.m

ø o

m.mm m.mm m.mm m.mm mm m.mm m.mm m.mm N.NN m.mm m.mm m.mm v.vm o.mm m.mm m.mm v.mm o.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm

m

N:a_oV_N.mN

mo

omm mmm mmm

mm mm

øummwuoummwmno

mvm Mm mvm mov mvm mmm mmm mmm

mm

mom mom mmm mmm mvm omm mmm vmm

Hound

NNN

mmm.v

mi

mm

mmm omm mmm Mm vmm mmm mmm mvm mvm omm mmv mmm mom vmm mmm mmm

mEEHHm

NNN mmm mom mmm vmm

mmm.m

oHN.N

N._.:__2.§

H

mm

maoxmumm

mmm mmm vmm mmm

NN

:m N«N mmm mmm vmm mmm mom mmv omm mmm vmv mmm mmm mmm

mmm.m

NH« NN« NH«

.m Im.am HMHCM mom.mm

zummm £NEou_m_ Imvcma

mc

mama

o o m m o m H

om

M H 2 z o m m m 9 a

cum

2 x M m

_

S O U 1 W 1 3. O

D .m g .a m c.

. m E e W r m S m m e .m n S ä m O n S 0 I. k a .m m

om

g

O b ..H m r m m k m m . S and ,m .|. 9 oo W % . mo

,h _ _

H M e .|. V .1. H m e .|. Y T H .K e .|. Y U m n E F G H T. K IL M N 0 P R 5 T U x Y Z B D c H C

D .m g m m u

.

E v a n 3 m m e ;lm n S ä m. O m n S 0 H .K a m a

.m 0%

F .n .w H .wo nu m. .m r ä 050% m t.. 1 w W W .

m W H .i e .|. T S H T e .|. G .Ä HB DEFGHIKLMNUPRSTUUXYZ BD HC

Tabell 8a. Förekomsten av hos särskolans elever.

tilliiggshandikapp

Särskolans elevunderlag läsåret 1989/90: 11.306 elever.

Därav med tilläggshandikapp Typ av särskola Andel

1 % Gs Ts Yu Yt Vt Summa

Sociala och känslo-

3,7

Tabell 8b. Elever i Särskolan med

tilläggshandikapp.

Läsåret 1989/90.

nmucmdumz

dombwam

a

.SJ am... 3... an... mo... $.N

am...

H å... å... å... ä... å... å... å... å... å

mummcwu

Hmuâ

ummHm

.Mm.Hmm.ommm

H m. m H H N N H N N H m m

mH HH

m...

måna .

main» 31mm med.. mw...§5» ma...?

amma:

m.. aw mo

44352..

o m N H N N m m

mm

umzöam

mH

mmøåx u.u» UNJHM

..a:.o.mm_

u» ...H u» u» u» u» E.

nmmomåm

Homdm

m H H H H H H m

HH nu

.o_oxm.mm.m_oomm

mcHumunøHawm

.å

zu...? .vv_m måna

ma o a m m w m H m .H 2 z o m m m a a z x M N um om

SOU 1991 :30

Diagram I. Elever i Särskolan med t mw n äggs-

ma.. är.. i.. dm .ml aä Pm Pm At nl: m% 119 .UM HO.

handikapp per 100 elever V C

Hntal m

o a o

.ououou.«..o.o4o.o.o

nämna

mmawzawøx

9£b.za%M»m

.

.wmaum

m T h a m K

duD

&

D. .e F 1|. .10 e 1

H B nu .t _Lu C H I K L MNI. fl, M S T U U x v 2 D

BC

C R

i % F nu m um . Ö m .K 0 sl U S h a n d .m 8 h % Q r S WW

ummw u

g .m m. 4... e V C F .

ä om r. a m.l Mmw 9 .1.nu . O C e n.. al a V nrwk Dim e C mw 0 nr u m .m n C n .

‘13III11IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII||||||||||||||||||||||Jfl

H “o r. 5 . J. /. Q“ vw s u. n Q. O C

a m d O _ 6 . 4 ./-

s m_ 0 I m.5 .K a

1 9_ B E 1 rT 1 e F h m K O m m .m L 7 2 B ./.

3 7. ./ . m n a I

1 Z 3 Z H e m_ h W .

w

SOU 1991 :30

mm.o mm.o mm.m ov.m mm.m mm.m om.m mm.m mm.m mm.m m«.m «m.m m«.o om.o mv.m m«.m o«.m ~o.~ mo.m mm.m mo.~ mm.m vo.m mm.m o«.m

mmaom muømmn Hmm mmw

mocmoum

mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm

mmmm

mmm mmm mmm oov mmm mmm mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm

vmmm

mmxommm

mmm.vm

.mmñox mnømou Hum

« « «

vm mmm mom mmm mmv mmm mmm mmm mmv mmm mom mmm mmm New mmm new mmm omm mmw omm mmm mmm

ummmmx

«mm

mom.m

mmuø Hwmm0 .vas omm.om

« « *

mm.o vm.o mm.m vm.m mm.m mm.m mv.m mv.m mm.m Nm.m mo.m om.m mo.m om.o mm.m mv.m mm.o om.m mo.m vm.m mm.o mo.m mm.m mm.m om.m

.mmsom mnømmn Hmm wm0

omxmmmm

omm mmm mmm «um mmm mmm mmv mmm mmm mmm mmm mmm mmm vmv mmm mmm mmm ooh mmm mmm mmm mvm mmm

muzmwu

«hm

.mmaom Huq mom.mm

mmu

mm mmm omm mmv omv mom mmm «ma mmv mmm mom com mmm mvv mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm mmm mmm

Hmmmw nmmmmx

mmv.m

mmu: .vas mmm.om

mxmmuxmm

.:o € :m8mw::o:o_n_Eov_

wnsmmu

mm.o om.o mm.m mm.m mm.m mm.m mm.m mm.” ¢w.H mm.m mm.o mm.o mm.o mm.o mv.m mm.m mm.o mm.m mo.m mm.m mv.o mm.m om.m mm.m mm.m

.mmaox umm mmm

uwuummmmz

mmxmmmm mnsmmu

wmm mmm mmm vmm mmm oom mmm mmm «mm mmm mmm mmm mmm omv mmm mmm men mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm

.mmäom Hum moo.mm

mm a oem mmm omv mvv mmm awn mmm www mmm mmm mom mmv mmm mmm omm mmm mom mmm mow mmm mmm mmm

uwmmw nmmmmx

mom.m

mmucm .van mmm.om

mmmvcmummmømo

do

:om::v_ou.D

:Bum mcmumvzmm

mzøm

\« ma U n m m U m m K m 2 z o m m m B D 3 x N N 04 mm

Tabell 9b.

Komplettermgsrcsursens Läsår 1989/90. användning.

Ändamål Rangordn Andel Andel brutto netto*/

Delning av klass 6 4,7% 5,9% allmänt

Delning av klass. 4 9,2% 11,7% Elevsociala skäl

Elever m. fysiska 1 29,6% 37,6% tilläggshandikapp

Klass f elever med 2 17,6% 22,4% barndomspsykos

Bibehållande av org. 5 4,7% 6,0% i glesbygd

Personalsociala skäl. 8 0,3% 0,4% (lärarpersonal)

Elevassistentpersonal 7 0,8% 1,0% p.g. av stor vârdtyngd.

Samordnad specialunder- 3 11,8% 15,0% visning - ---- -- Ospecificerat 21,3%

Summa ----- -- 100,0% 100,0%

*/ exklusive Ospecificerat.

L.

Diagram Kompletteringsresursens omfattning. Lärarveckotimmar

per elev. Läsåret 1989/90.

Lvtr/elev 3.0

lill

2.5 §32

I .0} I .o ,o I o I 09‘

2.0 o .än W

o‘. . .ge , _o

IIII

2-‘ ...o 1.5

xxx:

1.0 &

llll

o! .vof. v o.. 0.5 sp. v v ‘Sö-

_o_o_o .2-‘ _êozojo i

vo 0 .02 0 EE$Lvtr per

0.0 m; :;::I;2:I:2 ma; elev

252 “B D E F G H I K L M N 0 P R S T U U X Y Z BD

M.

Diagram Kompletteringsresursens användning. Landstingens

Läsåret 1989/90.

prioritering.

Delniklass

Fgsiska 37 57 auman‘ Lhandik.

11.72 De1n.k1ass

elevsoc.

1.02 Várdtgngd

22.42 Barndoms- Sam.sPec. 15.04 psgkos

Glesbggd 6.02 0.42 Pers.s0c

S()Ll1991 :30

.h:oC_m:o:u3N

0H®\HU>H

ma® uuH moN.o mmm.o mmm.o H¢N.o mmm.o HmN.o mmm.o mmm.o mmm.o NoN.o mom.o HNN.o mmm.o mmm.o mmm.o NHN.o NoN.o mmm.m mmm.o H¢N.o NH¢.o mmm.o mmm.o NHN.o mmm.o

n

mm

Hmm

:oo »mamma ›\u

mummcmwvaa

I mmm.o mmm.o mom.o HNN.o mmm.o mmm.o mmm.o mmm.o mmm.o Hwv.o Hmm.o mmm.o NHm.o mmm.o mmm.o mmm.o mmm.o mmm.o mmm.o mmm.o HHw.o mom.o mmm.o mmm.o oHN.o

0H®\HU>

mm.mm

hzoiom

H\H

uHu

mmm

m.mm m.mm m.mm m.mm o.mm o.mm m.mm o.mm o.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm m.om m.mm m.mm

N.«oH

m.mm

N.NoH

o.mm m.mm m.mm N.HN o.mm

amma

.oa\owo_

mHm uumxm

munmwummcmcvmaaoxm

cmHu:mao

_mån_ uumxm mmm mH0 NHHo.o mNHo.o NmHo.o HNHo.o moHo.o NNHo.o NNHo.o ›mmo.o mmmo.o NHHo.o NHHo.o oNHo.o NNHo.o mHHo.o mmHo.o oNHo.o NHHo.o mmoo.o «HHo.o mmoo.o HmHo.o mmHo.o oNHo.o NNHo.o NNHo.o

m m N m N m N m m m m m m m m m m N m m m NH HH HH

mmm

HUm+M

.:N_oxEmN

cum

U3Hm0Q.UOH

m N H m m H m H H m m N m m m H I H H m m H m -

Hum

mm

_ m N H N N N N H N m m N m m N N m N N m m N m m

mm

HCG

mm

mmm mmm mmm mmm mmm mmm Hmm mmm mmm mmm mmm mom mmm mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm

NNm.H

mom.HH

.comuxcøuammowmm

1:mwHm

aEoN.:No.NwE:Uo__oV_m

man

HOPMGHUHUÖUM

d_

mcmumvamq

Hmm

OsH

:mp5 nanm

mc o o m m o m H x A 2 z o m m m a «D 2 x M N um am

\%

N.

Diagram Skolledningsresurserna i särskolan. Sammanställnin 8

R/Str +TL+ Läsåret 1989/90.

Spec.funkti0n.

Vtr per elev 1.5

0 å §. N s N s

Mama

swam

w m»

\\\\\\\\\§ .n ä_ Vs

V\...a.§

u am. w s

”nån

s v. n..

V\\\\s

s

33..

0.5 s a x w

“wu

m. man.

~.um

Spec. funkt fin 0 0 ________________________________________________ R/Sn’ HB D E F G H I K L M N U P R S T U U X Y Z BD C HC

Diagram O. Utbildningsbakgrund för särskolans rektorer.

Läsåret 1989/90.

1 24 Hushallsl lärare Me11anst.- 44.42 lärare

13.62 Förskoll.

1.22 Frit.ped

2.52 Hnnat

7.42 Yrkesl.

Slöjdl. 2.52 4.92 Sárskoll. Id.1ar.

18.52 Lágstadielärare

Diagram P. Utbildningsbakgrund för särskolans studierektorer.

Läsåret 1989/90.

Grundutbildning.

Me11anst.- 35.92 lärare 1.62 Yrkeslár. 4.72 Hushállsl.

9.42 Frit.ped.

3.12 Hnnat Slöjdlär. 6.22

14.12 LégsIadielärare Förskoll. 18.72 6.22 Sárskoll.

Diagram R.

Särskolans elevvård. Förekomst av inom särskolan för

tjänster psykologer och kuratorer. Läsåret 1989/90.

Hntal landsting 15

1D

Ingen uppgift i Inga alls 5 Báde egna och omsorg ?Bara omsorgs @Egna och g köpta

Diagram S.

Särskolans elevvård. För skolan medel.

budgeterade

Läsåret 1989/90.

landsting

sFlntal

$3 alls budgeterat Delvis budgeterat @He1t budgeterat

9-H-0200

SOU 1991 :30

umvcua ummcHu

m.H m.o

m.mH

m.m m.m

m.mm NH mH om HH

omH

OEHHQHMCMCHM

m.mH

H

cwumum

mm om

m.mmH.H

HH «« mm mm «N mm mm o« av mm Hm mH mm mm mm HH

ooH vad

a›- u--

bmaox

mo.o Ho.o Ho.o «H.o om.o mo.o Ho.o mH.o mo.o ~H.o Ho.o oH.o oH.o HH.o mo.o «m.o om.o mH.o mH.o mH.o Hm.o mo.o mH.o

\.H..«_.H

.oo\owo_

m.H

m.Hm

m.mmH

-an 1-- m.mm m.Hm

m.m~m.H

mu mm om «« mn mm mh o« mm m« NH mm wa mm wa

ooH «oH

cum

_Smmmx_

m.H

m.«H

H m m

mm

umm :Em

mm

:um

«N

m

mung

N

un

ma Hm ma «H ma «H

.o::H.BmnHE.mov_

umwHm

lamm .uox m.«H

m o

m.HmH

w m m

H0 «H mm mm mH

.Hd_=EH...HO¥U0.HM.N.m.__

:oo

seem

m N o

wUmuwumwu:HUHHvcH

Hue

«H

ana HmoHw

«H «H

Ho € :mo::2:m:o«_

Hdüâ

N m m

mm mm ma om ma mH

sm maa

uww

mumHmumwu:HUHHU:H

m.m

m.mH m.~H

m m m

mm ma mm mH Hm mm ma HH mm mm Hm mm mH ma

um: ao HH«

.HHH

m m.m

m.o« m.mH m.mH

m m

:mm

.I ma

sm «H mm ma mm mm mH ma HH mm mm Hm mm ma mH

m««

_

coEåo

new mHø>

._25

ms.: øo.o

o o m m H

:mg

o = x H z m m m a

mum

a 3 x › N

mm om om

AH Hm

2 5 Oo

SOU 1991 :30

Diagram T.

Resursinsatser för konsulenter och reselárare.

Läsåret 1989/90. VIr/elev

›› a

popono

o›o.0›a›0›o›0›o›o›o›o›o

HBCDEFGHIKLMNUPRSTUUXYZHC

SOU 1991 :30

Hu

m.m m.» m.m m.m m.m m.m m.« m.m m.v m.« m.m v.m m.« o.m m.« m.» N.« m.m m.m o.« v.m m.m m.m m.m ›.m m.m m.m m.m ~.m m.m m.m

wmm

mmummvmz

Hmm

mvm mmm

mmmm

mmm mmm

mmmm mmmm mvom mama mmmm «mom mm«m momm mvmm momm omaa mmem mmmm mmom vmvm mmmm ommm mmmm mmmm moom vmmm mmmm momm ommm mmmm

mvmmm

meeøm

I

om

.omâmi

mm om

mmm

mm mm

mmm omm

mm om

mvm

I

«he

umeå

«

I

..3

I

I

mm

omm mmm «mm omm oom «ma mmm mvm omm mmm omm omm mmm mmm mmm oom mmm mom mad mmm mom mmm own mmm oom mmm

a

«mm I

.P_mmm_

..r |

I

|||||||||||| I

mm em

oem mmm mvm oom mmm mmm mom mmm mmm mmm ovm mmm mmm omm mmm vmm mom mmm own mmm mvm own vom

I

«ma |

mn:m.muu:wum..nmmmwam

aw

Itmvmm

I

|

|IImmmI||

cfloxflmm

I

mm mm mm om mm mm mv om mm mm mm mm om

mmm

«m mm

omm omm

|

:w I

I

I

|

mmm mmm mmm mmm mmm mmm vmm

EoE

mmom mmom mmom

mmm omm mmm omm

mmmm vvmm mmmm ommm ommm

mmm omm mmm

mmmm mmom omom

I

mmmm omom

«am

Hmmm

I

ma I

|

|||||||||||| I

mmm «we mmm «aw mmm mmm mmm ovm mom mmm mmm mmw mom omm omm mmm mmv vmm mmm mmv mmm mmm mmm mmm omm omm mvm

I

II «mp «mm I

mo

II

$.:2m_mmao_o

S20 mm

mmm mmm «Ha hmm mmm mmm mmm vmm mmm mmm awn mmm »Hm mmm mmm vmm «av mmw mom mag haw a~¢ mmw omm mmm vmv mmm mmm mmm

mamma

mmucfömm

ba

.E

dm_

.mEE:oxoo

:M55 Smhzmom mamumvcmq

oz\m z\m4 \m m\m4 mxmm mo am måäøw

U D M h U I m M A S MS Z O m M m B D 3 N M N U1

TabeH 12b. Resurser för elevassistenter inom Särskolan. kostnad 1989-1991.

Budgeterad

Diagram U.

Elevassistentresursens Läsåret 1989/90.

omfattning.

Vtr/elev 10.0

åvtr per elev

i

I HB D E F G H I K L M N U P R S T U U X Y Z BD 1 C HC

SOU 1991 :30

.

NoN.o NNN.o NNN.o NmN.o NoN.o NNN.o HNN.o NNN.o NNN.o NNH.o NNN.o NNN.o HNN.o NNN.o oNN.o NNH.o HHN.o NNN.o NNN.o oNN.o NNN.o NNN.o NNN.o NNN.o NNN.o ~m.o oNN.o mNm.o NNN.o NNN.o NNN.o

HMHOH. www: Hmm 0.__0

mumc

HN NN NN NN NN Nm NN Nm NN Na HN NN NH Nm NN om Nm NN NN NN aN aN NN HN

NNH Naa NNH NNH NNH Noa

NNNN

HM|%.

Iflmfififim

.E.E

UUMH

w

. N N N N N

ca NN NN NN NN aa aN NN Na aa NN NN -n Nm oa NN op NH NH NH NN HH NN NN NN

NNN

xm: .

uxmucox

QHMHWH mvw:

. . a N

:maa a- -- nu -- -- -a nu u- -- -- -n -- -a au -- -- -u u- -- -- -- HH u- nu -- -- -- -- Na

mcoxuoxm

.nu .

mnmz

~D._mmm._

UQDX

. oNN.o NNH.o oNN.o mNN.o NNN.o oNN.o NNH.o NNa.o NoN.o aNa.o NNN.o NNN.o NNH.o mNN.o oNH.o NNH.o NNH.o NHN.o aNa.o NNH.o NNa.o NoN.o NNN.o NNH.o NNa.o NNN.o oNa.o NoN.o NNa.o NoN.o oaN.o

oamxuu>

Cm_Ov_mumm

mvwz

.

. HN NN oN NN HN NN NN NN NN NH HN NH NH NN NN NH om NN NN NN NN NN NN NN Nm aN NN NN NN NN

NHNH

WUOZ :maa .Hu

N N N H N N N N N H N H H N N H N N N N N N N N N N N N N N

Nm

24a

.u.:o_:N:oN_9$

»mä m

.

mHmHmHmHcmwx...Hw

a a H H H N H H N N H N Na

apan

:GUD

£00

N N N N N N N N N H N H H N N H N N N N N N N N N N N N N N NN

.:mLn

U02

N N N N N N N N N H N H H N N H N N N N N N N N N N N N N N Nm

o._H:m:N_H::oN_

.manad :mHmLn QHMHMH

aaa

NN NN NN

NNH NNN NNH NNa NNN NNH NNN Non HNH HHH NNN NNN NNH NHN NNN NNN HNN NNN NNN NNN NaN hmm NNN Noa NNH NNH

HNNN

omaumucz

|®Hm

.o.§m_N_HwNoN:>

.Na

:§5 mCHHmUCmÅ uamuoa

oz\m z\m \m N\m N\m¢ ms mo oc am

u o N N o N H M H 2 z o m N N 9 a 3 N N N

SOU 1991 :30

Diagram W.

Den totala yrkesvâgledn Vtr/elev.

ingsresursen.

Lásåre t 1989/90.

n ›.

nä.. ..a

.› ›

..».vwv..vvn...n.

.

aa.a.«aoa.c.4.a.c

.§..~w m

uouonovnonooouonou

woo

...»~u.-~

nouonouonocouf

on . o

...nu .

o

..v.s.~.u.v».».«.» ..uw..-um...u..

o

nå.

«cocoon:

ouonouonouonooououou

o un.

a..

coc.aaaocc...

..n.§.§

».».n.u.».K.u.. Vw?VW9???? 1400000.

Emmi neds

ooouo. per elev

HB DEFGHIKLMNOPRSTUUXYZ BD C HE

4.1\1]

Tabell 14. av och utbetalt statsbidrag till Särskolan Sammanställning slutreglerat exklusive och svenska som andraspråk. hemspråksundervisning Procentuell andel. Läsåret 1988/89.

X.

Diagram

och utbetalat till Särskolan exklusive

Slutreglerat statsbidrag

undervmningi henmpråk(MH1svenskasoniandraspråk.

Läsåret 1989/90. Andel i %. Hela landet.

Grundres. 73.82

5.37. R/Str

14.52 Kompl. res.

S.u. 0.5‘/. 5.9‘/. Individ integr.

Tabell 15.

SOU 1991 :30

Diagram Y.

kr/elev exklusive och svenska som

Slatsbidrag hemspråk

Läsåret 1989/90.

andraspråk.

Kronor

0 › 4

a

0 .000000

0 av.

.n0u0w0w00

nauwmwwww

0 0 o 4010

.000000000000

.

.010-O4O04.4OI94O4O1O

m! 0 0 ..

.vvvvvvvwv

u

0 0 0 .vn 0 u 9 v. 0... 0 & 0

o 0000 00000

.n.u.n.u.n.».u.n.

noronouonoo 000000

0 o. 0000000000.

0 000 0 0

o 0 «O 0 0

000003000.

own.

0 0 4.»... 0

0 0 . o

ca 0 00m .0 00000000 0

C P T F S M H X E D R N L K D U U Z G Y BD

HB RC

Landstingsomráde

Tabell 16a.

Kostnader (Kkr) för särskolverksamhetcn budgetåret 1989.

Huvudman Elever BK I NK NK/elev AB 1560 281.837 96.065 185.771 119

BK= bruttokostnad I = intäkt

(statsbidrag m.m.)

NK= nettokostnad

SOU 1991 :30

«mm

mmm.Hm

Hmv.s

›m«.mH ovo.mH vom.mN mvm.Hm

mss.mmH

msH.sm «mH.qm mmm.mv mHs.om Hmm.vm mmm.m« msv.mm oom.ov mHm.o« ovm.os ¢¢m.o« mmm.mv mmH.mm «-.o¢ omm.¢m vmm.›« «mm.m« vmH.mm mmm.mm

az maa

cum

H

ssm omm mmm smmm ommm Hsv vmmm mmmm svsm mwnm wmwa owms mvwv swam omH Hsvm m«Hm mafia mmmH HmmH sHHH Hmmm »mom HmmH movH

›m«mH omoHm

muuam HmuxmucH

.

mama mmmm amma mmws vmwm ommm vomm mmmm mmmm

|muwHHv

mHms

wmmom

momH «Ham

mHvsm voHvH mamma

«end

HomoH

«mam

«Noam mmomH smmvH mmwmH HHmoH

In «mama

umHH0 :umox Hmovmm

mmm_

mmvm ooms wwao mmmm mmsv mmov omms

mmvomH

mmmm mmom mmmv wmom smmm wwmm

ucmua nuomm mmmmv

mHom HmsH mmHm

mmaoa

»wow »anv Homm Hmms HmHm Hmmm

mvmHH

«mam

uwu

.Smöwozn

ms oomw mHos mmms oowm msmm omHm mHwm mmmm vmmm osHm moms mmmw omms Hmms Hmvw Mmmm mvHm

ssHHm smmoH mssmH smmoH

«Hm» flamed

mmmHmH

.U.© .U.©

HOH%E

H H

.mmm=.umHH:uo

mmm omm mom smm mmm omm mum osm oom mmm mss mmm mmm mmwm How mmom Hmm .U.D mvHH mmHH «mm mmmH mvHm Hnmm «hm damm

noumq Hmvwe mmmmm

H

=o.o:E8¢_._o_ov_m.mm

mmvw mmmm ommm mmmm mmsm mmwm

mmvmm

Hmmm Hmmm svow smom mama

oovmu

mam» mmHm

mommH svsmH

«ham

mHmmH mHmmH

«mm»

vsmHH omoHH sHsHH smmvH smHvH

mmHu0 H0c©H Hmmmmm

ommm mvmm mmmm mmmw mmsm msmv mama mmmm ssvm vmmm mmmm

mmmmm

mmmH Hmsw mmmm mmmm mmmm

mHHHH ssmoH mmmmH mHomH mosHH omsHH manad mmomH

mmmmmm

nmmofi

MZ

.E Hw:mH

mmmm mmsm

manna momma ahead movmm mmmmm oosHH mommm movom mmsmm oommm mmvmm mmmmm mmwom smmwm mmovm wmmom

|mnmmmHUHnmumum

mHwsH Hmsmm HmmoH msHmm Hmsvm

smmvvm

«swam sovHm mmmHH

H

A333

mUmcHuumH

mmom

mamma oummm mmmvm mmvow mmmmm mvsmm mmsmm mmmmv woman ommmm moosm moswm mmosm msomm

nmmowa

mHmov mHHmm mmomH HosvH mHomH mHmmm mmmHm ssoHv msmwH mmham

mHmssm

mm

_owman_

mm omm mam mmm mmm mHm mmm HsH ham mms mmH Hem osv vmv smm mmv paw smv mac smm vvm ovv mmm smm

owmfi «NH

HomHm mov.HH

dm_

oaöucüoam

:Bas :mEv==m uHøuoa

mm U D H m U m H M A S ME z O mo m m m B D B N W N U4 am

SOU 1991 :30

w

.Hou

m

o.aa m.«m m.m« «.o« m.mm m.mm m.mm H.m« m.mm m.o« m.mm m.«m m.o« ¢.¢m m.am m.oa m.mm m.mm n.a« m.ma o.mm n.am n.mm m.«m m.Hm m.mm «.mm

lam HOUCM ø

I .

numov_

w m

o.mm n.mm «.mm m.mm n.mm m.mm H.mm m.am m.Hm m.mm m.Hm n.mm H.mm m.mm H.om m.mm n.om H.mm m.nm «.Hm o.nm m.om m.«m «.mm «.mm n.mm m.mm

.

ECM HQUCM

dwm:

éox m

mamma

Hmvn

anHnm nHnom mmnHn Hmmmm nm«mH mmaam mnmmm o«omH woman oomom owman anmmv mnnov ommvm wanna mamma nnmmm

Hwvmcuwox

qvmov mmHmm m«nHn «mHnm

nnnmmH

«mH«n mHmo«

«mmmnH

+ n

.v._m.own:m

mHm>

v

H

m

omamm nmnom mmnnm nnwam mannn mammm vemnm mmomm ommnm mmwaa

nmmmnn

HHma« Homan m«amH nmHmn Hemma Hmonm mnemm nmnmm Hnmon nHamn mwmnm

«mnmoH aH«HoH

oHmm¢

Hmmnmn

«mom»

GESHOM

+ m

N

.:o::mEU=HE

H

cumoxouuwa

nanm

anmom Haven amnnm oamwH wanna Hm«oH nHmnm mamma mmnmH mmHon mamma mnmmm mnnmm nmmmn mamma mamma mmmma

nwoomm

mmHma HmmHm mHmmm mnmnH

m

o««amH

«mHH« »hmmm mvHm«

MUH.HO

:oo

:Rñm ommm amma mama

ammo nanm mnae mama mnmm vamm nanm

nmmmm

mmmH Hmnw nanm mama mama

nnmoH mmamH

»nam

mHoaH monHH omnHH mHmoH maonH

nnmmmn

MHHHH nmmoH

MZ a

Hwcwa

:EEE

«.an H.mn n.mm m.nn m.mn m.¢m m.nn m.mn n.mm a.nn o.«n w.mm m.mm m.nn m.om o.nn «.am m.ma o.an n.mm m.mm H.«n m.an

H

n.mm m.mn m.mm «.mn

m

nun

mmmm

?v35 mmmam mmmnn

®UmU..nHUWHOQ

movmn mamma woven mmnmn oommn

nu

nomaH anmmH oonHH mHmnH mamma mmnma mmmoa nmmwa mmomn mnmon

mafia

Hmnmm HmnoH mnHmn

nmnvem

«swam Hanen nc«Ha nmnHH

.

\ .

.

mmom

mmmma onmnn aHmov mHHmm mmomH mamma HoneH mmmow mmmmm aHemH nenmn mmnma nHamm monmm mamma mnmHm mooam manen nmonm mnmvH

nnmonH

mmmm« nnoHe «Bonn mmnHm

aHmnnm

Mm

Dum

a

w:_:_on._£mnm:.mov_

.omH

H

:omge CMEUEÖI »Honey

mc o o m m u m H m H 2 ms z o mo m m m a a 2 x a n um om

Tabell 16d. Kostnader för olika i Särskolan.

(kronor/elev) kostnadsslag Budgetåret 1989.

g(3;N¢£C!0iOl'a'UU8OZSZ|?‘7 € HL'!1O’*1t*lUD

övriga medel.

S-län: redovisas under övriga Hyreskostnader driftskostnader.

AC-län: Läromedels- och redovisas hyreskostnader under övriga driftskostnader.

BD-län: Redovisar driftskostnader. inga övriga

*) Här redovisas summan av Undervisningsanknutna kostnader (inkl. nettokostnader för statsbidragsberättigade löner av och

efter avräkning statsbidrag), Hyror transporter,

kostnader samt Andra intäkter, eftersom det inte Ovriga att vilka och i vilken gått klarlägga på kostnadsposter 272 olika andelar av dessa intäkter ingår. utsträckning

Tabell 1 7. En statsbnd

ny ragsmodell.

Kkod Kommun E11tänkt utfall Fteuuitai enligt töraslagat systern Antalet utifrân Antalet 10‘3 € .87.5% 2.5% .7-20 Särskolasärskoleelever Awikelae 76 åringar elever

1783 Hagfors

1864 Ljusnarobarg

1960 Kungsör

EE6ä_KáHGnun Ett tänkt utfall Resultat enligt löreslaget system Antalet utitrân antalet 10%.87,5% 2.5% .7-20 Särskola- ___v_____ W_ ,Erakoleelever Awikelse 9G aringar elever