Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

157x571 amy: i 2?+.ff.wa (...:i»*i;=... M

Vidgad Vuxenutbildning för utvecklingsstörda

1990: 1 1

SE Betänkande av Särvux-kommittén

offentliga

Statens

utredningar

8435M51 1990:11

@ Utbildningsdepartementet

.ä

Vidgad

Vuxenutbildning

för

utvecklingsstörda

Betänkande av _sgtvux-kommittén Stockholm 1990

Ds som omfattar lren Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och 1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr 38-12078-X.

kan beställa Beställare som är berättigade till rernissexemplar eller friexemplar sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskomor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - 12°° 08/7 63 10 05 12°° - l6°° (endast beställare inom regeringskansliet)

ISBN 91-38-10508-X REGERINGSKANSLIETS ISSN 0375-250X OFFSETCENTRAL Stockholm 1990

Till statsrådet Göran Persson

Särvux-kommittén tillkallades efter bemyndigande av regeringen 1988-10-27 for att behandla frågor om verksamhets- och kostnadsansvar m.m. for utbildning av psykiskt utvecklingsstörda vuxna (Dir. 1988:60). Kommittén har grundat sina förslag på att psykiskt utvecklingsstörda kan tillgodogöra sig utbildning om den anpassas efter deras speciella behov och förutsättningar. Arbetet i kommittén har inriktats på att skapa utbildningsmöjligheter for psykiskt utvecklingsstörda som är jämförbara med de olika utbildningsformer som erbjuds andra vuxna.

Kommittén har under arbetet med föreliggande betänkande haft följande sammansättning: F.d. överdirektören Lars Sköld, ordförande, riksdagsledamoten Jan Andersson, omsorgsöverläkaren Sven-Olov Edvinsson, f.d. riksdagsledamöterna kommunalrådet Ingela Gardner och kulturchefen Margareta Mörck, socionomen Mona-Lisa Nornnan och riksdagsledamoten Lars Svensson.

Som sakkunniga i kommittén har ingått utredningssekreteraren i Landstingsförbundet Inger Dahlberg, sekreteraren i Svenska Kommunförbundet Birgit Dahlman, HcKzs representant ledamoten i Riksförbundet FUBs förbundsstyrelse Ingrid Dalén, informationssekreteraren i Socialdepartementet Gunilla Höjeberg, departementssekreteraren i finansdepartementet Anita Johansson, i skolöverundervisningsrâdet styrelsen Berndt Johansson, departementssekreteraren i socialdepartementet Carl Leczinsky, avdelningsdirektören i arbetsmarknadsstyrelsen Lisbeth Lidbom, byrådirektören i socialstyrelsen Leif Nâfver och departementssekreteraren i utbildningsdepartementet Barbro Wickberg.

i kommittén har varit hovrâttsassessorn i utbildningsdeparte- Experter Eriksson och biträdande vårdchefen i Malmö Lars Linmentet Magnus

deheim.

har varit Anita Svensson. I sekretariatsarbe- Sekreterare byrådirektör tet har experten Lindeheim deltagit.

överlämnat en rapport till regeringen (1989- Kommittén har tidigare for psykiskt utvecklingsstörda) med redovis› 06-07, Vuxenutbildning av kommitténs inledande arbete. ning av resultatet

härmed sitt slutbetänkande Vidgad vuxenut- Kommittén överlämnar for utvecklingsstörda ( ). Reservationer har avgibildning Sven-Olov Edvinsson, Margareta Mörck och Monavits av ledamöterna Lisa Norrman av Sven-Olov Edvinsson och Mona-Lisa gemensamt, Norrman samt av Margareta Mörck. Särskilda yttranden gemensamt Norrman och av sakkunniga Ingrid Dalén. har avgivits av ledamoten

Kommitténs arbete är med detta avslutat.

Stockholm i februari 1990

Lars Sköld

Sven-Olov Edvinsson Ingela Gardner Jan Andersson

Mörck Mona-Lisa Norrman Lars Svensson Margareta

/Anita Svensson

Innehållsförteckning

Figur- och tabellförteckning

Förkortningar 10

Sammanfattning 11

Författningsförslag 17

1 Bakgrund till kommitténs arbete 23 1.1 Uppdraget 23 1.2 Kommitténs utgångspunkter 24 1.2.1 Vuxenutbildningens allmänna mål 24 1.2.2 Handikappolitiskamâl 25 1.2.3 Grundläggande ställningstaganden 26 1.3 Målgruppen 26 1.3.1 Beskrivning 26 1.3.2 Konsekvenser for utformning av undervisning 1.3.3 Antalet personer i målgruppen 30 1.4 Samhällets insatser for utvecklingsstörda vuxna 31 1.4.1 Särskilda omsorger för vuxna 32 1.4.2 Utveckling mot samhällsdeltagande 33 1.5 Utbildning for utvecklingsstörda barn och ungdomar 34 1.5.1 Sârskolans tillkomst och utveckling 34 1.5.2 Grundsärskolan och träningsskolan 35 1.5.3 Yrkessärskolan 38

Vuxna utbildningsbehov 41 utvecklingsstördas 2.1 Kommitténs 41 bedömning 42 2.2 Olika kartläggningar av utbildningsbehov 2.3 Kommitténs 45 egen kartläggning 2.4 45 Behov av ytterligare kartläggning

3 Nuvarande vuxenutbildning för utvecklingsstörda 47 3.1 Kommitténs 47 forslag 3.2 av nuvarande vuxenutbildning 48 Kartläggning 3.2.1 Studiecirkelverksamhet 48 3.2.2 50 Folkhögskolan 3.2.3 Grundvux 52 3.2.4 Särvux 53 3.2.5 Arbetsmarknadsutbildning 53 3.2.6 54 Övrig vuxenutbildning 3.2.7 Vuxenutbildning på dagcenter 54 3.2.8 av vuxenutbildning 56 Regional fördelning 3.2.9 Sammanfattning 57 mellan olika vuxenutbildningsanordnare 57 3.3 En jämförelse 3.4 mellan särvux och annan vuxenutbildning 58 Arbetsfördelning 3.4.1 Särvux och folkbildningen 58 3.4.2 Särvux och grundvux 59

i ett helhetsperspektiv 61 Vuxenutbildning 4.1 Kommitténs bedömning 61 4.2 och helhetssyn 61 Habilitering 4.3 Vuxenutbildning - en självständig del av habilitering 62 4.3.1 förutsättningar 62 Vuxenutbildningens 4.3.2 64 Vuxenutbildningensorganisation 4.4 Samverkan utifrån ett helhetsperspektiv 64 4.5 Samverkan mellan särvux och omsorgsverksamheten 65

67 Vuxenutbildning på träningsskolenivå 5.1 Kommitténs 67 forslag 5.2 for Särvux 67 Utvidgad målgrupp 5.3 69* Avgränsningsfrågor 5.3.1 Mot omsorgsverksamheten

5.3.2 Mot folkbildningen

5.4 Utvidgning av den grundläggande nivån i särvux 71

5.4.1 Innehåll 71 5.4.2 Mål, moment och metoder 72 5.5 Behov av forskningsoch utvecklingsarbete 73

Yrkesinriktad utbildning för vuxna utvecklingsstörda 6.1 Kommitténs forslag 75 6.2

Arbetsmarknadsanpassade åtgärder 75

6.3 Vuxenutbildning motsvarande hela yrkessärskolan 77 6.4 Vuxna i yrkessärskolans yrkesutbildning 77 6.5 Komvux som ett utvecklingsområde 79

Förändringar av nuvarande sârvux 81

7.1 Kommitténs forslag och bedömning 81 7.2 . Urval av sökande 82 7.2.1 Nuvarande regler 82 7.2.2 Utvecklingsstördas behov av repetition 82 7.2.3 Motsvarande och komvux regleri grundvux 83 7.2.4 Förslag och konsekvenser 83 7.3 studietiden i Särvux 84 7.3.1 Nuvarande regler 84 7.3.2 Parallellitet med grundvux och komvux 84

7.3.3 Förslag och konsekvenser 85 7.4 De fristående kurserna 85 7.4.1 Nuvarande regler 85 7.4.2 Erfarenheter 85 7.4.3 Förslag och konsekvenser 86 7.5 Studiestöd för de fristående kurserna 86 7.5.1 Nuvarande regler 86 7.5.2 Studiestöd for utvecklingsstörda 86

7.5.3 Förslag och konsekvenser 88 7.6 för särvux

Huvudmannaskapet 88

7.6.1 Principiell syn 89 7.6.2 Konsekvenser vid ett ändrat

huvudmannaskap 89

91 Kostnader och finansiering och förslag 91 8.1 Kommitténs bedömning 91 8.2 Verksamhetsansvaret för Särvux 92 8.3 Kostnadsansvaret direktiv 93 8.3.1 Kommitténs 93 8.3.2 Ansvars- och finansieringsprincipen 93 8.3.3 Kostnadsansvaret och landstingen av kommitténs 94 8.4 Kostnadsberäkningar förslag av nuvarande Särvux 94 8.4.1 Omfattningen 8.4.2 En utvidgning av sârvux med undervisning på 96 träningsskolenivå 8.4.3 Yrkesinriktad utbildning för vuxna utvecklingsstörda 96 98 8.5 Genomförande av förslagen 99 8.6 Utvärdering och uppföljning 99 8.7 Finansiering av förslagen

och särskilda 103 Reservationer yttranden

Bilagor Kommittédirektiv 111 Bilaga 1 Bilaga 2 En jämförelse mellan olika vuxenutbildningsformer deltar 117 där utvecklingsstörda

Figur- och

tabellförteékning

Figur 1 Undervisningsområden och delområden för träningsskolan enligt förslag till kursplan, SÖ 1988.

Figur 2 Utvecklingsstörda vuxnas totala utbildningsbehov.

Tabell 1 Studiecirkelverksamhet

för utvecklingsstörda budgetåret 1987/88.

Förkortningar

ABF Arbetarnas Bildningsforbund ADL Anpassning till dagligt liv Ami Arbetsmarknadsinstitut Ami-S/ia Arbetsmarknadsinstitut med särskilda resurser för intellektuellt arbetshandikappade AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMU Arbetsmarknadsutbildning CSN Centrala studiestödsnämnden FUB Riksförbundet for Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna Grundvux Grundutbildning for vuxna HCK Handikappförbundens Centralkommitté Komvux Kommunal vuxenutbildning Lsâ 73 Läroplan for sârskolan Lvux 82 for kommunal och statlig utbildning for Läroplan vuxna NBV Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Prop. Regeringsproposition SCB Statistiska centralbyrån SOU Statens offentliga utredningar SOU Socialutskottet Skr. Skrivelse SÖ Skolöverstyrelsen UbU Utbildningsutskottet

Sammanfattning

Kommitténs utgångspunkter

Målgruppen for utredningen är vuxna psykiskt utvecklingsstörda, vuxna med bamdomspsykos och vuxna som till följd av hjärnskada efter uthar fått ett betydande och bestående begåvningsbandivecklingsåren kapp, s.k. vuxenskadade. Som ett gemensamt begrepp används utvecklingsstörda. Kommittén uppskattar att antalet vuxna utvecklingsstörda över 21 år är minst 25 000 personer.

Tillgång till vuxenutbildning for alla människor i samhället är en viktig jämlikhetsfråga. Utvecklingsstörda har liksom andra möjlighet att tillgodogöra sig utbildning om den anpassas efter deras speciella behov och

förutsättningar. Utbildningsinsatser är ett viktigt inslagi en strä-

van att normalisera livsvillkoren. Kommittén anser därför att utvecklingssbörda oavsett grad av

funktionsnedsättning skall ges möjligheter

till utveckling genom vuxenutbildning.

Kommittén lämnar olika forslag till utbildningsmöjligheter for utvecklingsstörda som är jämförbara med de olika utbildningsformer som erbjuds andra vuxna. Kommitténs uppfattning är att den vidgade vuxenutbildning som kommittén föreslår år ett viktigt jämlikhetskrav.

U tvecklingsstördas behov av vuxenutbildning

har länge varit eftersatta i samhället. I gruppen in- Utvecklingsstörda går både sådana personer som inte alls har gått i skolan och sådana som haft en förhållandevis kort skolgång. För dessa vuxna finns ett stort beoch hov av överbryggande utbildning. Detta gäller i första hand måttligt samt barndomspsykotiska vuxna. gravt utvecklingsstörda

de senaste decennierna har stora samhällsförändringar skett. I Under har vuxna utvecklingsstörda lämnat vårdinstituallt större omfattning ut till en integrerad tillvaro i samhället. De förändrade tioner och flyttat levnadsförhållandena ställer nya krav på att vidmakthålla kunskaper med att det redan finns eftersatta behov av och inhämta nya. Samtidigt har samhällsutvecklingen alltså accentuerat behovet av ytutbildning terligare insatser för målgruppen.

behöver skilda former av utbildningsinsatser efter- Utvecklingsstörda som variationen inom gruppen är stor i fråga om behov av utbildning. att olika vuxenutbildningsfonner finns tillgängliga lika Det är viktigt väl som ett varierat kursutbud.

Nuvarande vuxenutbildning

omfattande vuxenutbildning för utvecklings- I dag bedrivs en relativt en dominerande roll. störda. Studiecirkelverksamheten spelar därvid Undervisning i basfärdigheter sker främst inom grundvux, folkhögskola utbildning finns endast i begränsad omfattoch Särvux. Yrkesinriktad har en mycket ojämn regional fördelning som ning. Vuxenutbildningen till en del beror på landstingens skiftande engagemang både vad gäller

målsättning och ekonomiska bidrag till verksamheten.

av nuvarande

vuirenutbildning

Omfattningen kan årligen uppskattas till följande:

Vuxenutbildningsform Antal deltagare Antal undervis-

ningstimmar

Studiecirklar 94 000 500 000 Folkhögskola - kurser Långa 280 ca 40 000 - Korta kurser 450 ca 5 000

Kommittén vill betona dels det begränsade utbudet av undervisning i basfärdigheter för gravt och måttligt utvecklingsstörda, dels behovet av ett mer varierat utbud for lindrigt utvecklingsstörda.

Kommittén anser att verksamheten hos de olika vuxenutbildningsanordnarna bör inriktas mot att tillgodose skilda utbildningsbehov så att de resurser som finns skall komma till maximalt utnyttjande.

Vuxenutbildning - en självständig del av habiliteringen

Kommittén ser vuxenutbildningen som en av de insatser som kan ingå i den totala habiliteringen av utvecklingstörda. Vuxenutbildningen är självständig i förhållande till andra inom inslag habiliteringen. Kommittén betraktar sârvux som en renodlad utbildningsinsats.

Kommitténs förslag om en vidgad vuxenutbildning

En utvidgning av Särvux

Kommittén anser att utvecklingsstörda skall ha möjlighet att få grundläggande undervisning relaterad till den enskildes förutsättningar. Kommittén föreslår därför att Särvux utvidgas till att omfatta utbild- Den grundläggande nivån i särvux bör ning även på trâningsskolenivå. utvidgas med områdena kommunikation samt verklighetsuppfattning och omvârldskunskap från kursplanen för träningsskolan. Förslaget utgår från en avgränsning både mot omsorgsverksamheten och folkbildningen. Utvidgningen av särvux bör följas upp av ett forsknings- och utvecklingsarbete för att utveckla undervisningen.

Yrkesinriktad utbildning för utvecklingsstörda

Kommittén anser att vuxna utvecklingsstördas behov av yrkesinriktad utbildning i första hand bör tillgodoses i form av arbetsmarknadsutbildning. De utvecklingsstördas behov av utbildning bör särskilt beaktas vid en utformning och dimensionering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Kommittén föreslår att vuxna skall ges möjlighet att erhålla yrkesutbildning inom yrkessârskolan. En bestämmelse härom bör tas in i skollagen.

Vidare föreslår kommittén att den kommunala Vuxenutbildningens verksamhet vidgas så att vuxna utvecklingsstördas behov av viss yrkesförberedande utbildning och vissa yrkeskurser kan tillgodoses. En sår-

skild yrkesförberedande orienteringskurs för vuxenstuderande bör där-

för få anordnas. SÖ bör få i uppdrag att utveckla särskilda yrkesinriktade kurser för att tillgodose behovet av fortbildning hos yrkesverksamma utvecklingsstörda och de utvecklingsstörda som ännu inte fått tillträde till arbetsmarknaden.

Kommitténs förslag om förändringar av nuvarande särvux

Kommittén föreslår att reglerna för urval till sârvux ändras så att möjlighet finns till återintrâde i enlighet med reglerna for grundvux. Föreskrifterna om en begränsning av studietiden i Särvux ändras till att endast gälla den grundläggande delen. Möjligheter bör finnas att anordna fristående kurser på heltid. Nuvarande regler för studiestöd bör kvarstå tills vidare. Vid en översyn av studiestöd för vuxna bör också frågan om studiestöd för de fristående kurserna tas upp.

Kommittén ger också sin syn på frågan om huvudmannaskap for särvux. Kommittén menar att om ansvaret for Särskolan överflyttas till primärkommunerna så bör också ansvaret for särvux övertas av dessa kommuner. Särvux karaktär av vuxenutbildning bör i så fall leda till att verksamheten handhas av den kommunala vuxenutbildningsorganisationen.

Kostnader och finansiering av kommitténs förslag

Kommittén beräknar kostnaderna för en utvidgning av särvux med undervisning pâ trâningsskolenivå och en möjlighet for vuxna att delta i yrkessärskolan till 41 milj.kr. En successiv utbyggnad under tre till fyra år föreslås. Kommittén anser också att det finns stort behov av att utvidga nuvarande särvux.

Kommittén menar att den önskvärda utvecklingen av vuxenutbildning for utvecklingsstörda kräver nytillskott av medel. Enligt direktiven skall förslag som innebär utgiftsökningar dock finansieras. I linje med ansvars- och finansieringsprincipen inom handikappområdet förordar kommittén att erforderliga medel för kommitténs olika förslag tillgodoses inom ramen för anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning for vuxna.

Författningsförslag

1 Förslag till Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 a § och 4 a kap. 1 och 5 §§ vuxenutbildningslagen (1984: 1 118) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lka. 3a 1

Varje landstingskommun får anordna för psykiskt vuxenutbildning utvecklingsstörda (sârvux) inom de ramar och på de villkor i övrigt som följer av denna lag och andra föreskrifter och beslut som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Motsvarande gäller för kommuner som inte ingår i någon landstingskommun. Med sârvux avses sådan utbild- Med särvux avses sådan utbildning som syftar till att ge vuxna ning som syftar till att ge vuxna

utvecklingsstörda möj-

psykiskt

utvecklingsstörda möj-

ighet att skaffa sig kompetens psykiskt ighet att skaffa sig kompetens

motsvarande den som gesi grund- motsvarande den som ges i grund- Särskolan. särskolan och träningsskolan. En landstingskommun får till en kommun som ingår i landstingskommunen överlåta att anordna Särvux, om ko mmunen medger det och regeringen lämnar sitt tillstånd.

4 a kap. 1 §2

I särvux får anordnas undervis- I sárvux får anordnas undervisning för dem av de psykiskt ut- ning för dem av de psykiskt utvecklingsstörda som saknar såda- som saknar sådavecklingsstörda na grundläggande i na

färdigheter grundläggande färdigheter i

läsning, skrivning eller räkning lâsmng, eller skrivning räkning som normalt uppnås på grundsâr- som normalt uppnås på grundsârskolans mellanstadium. skolans mellanstadium. Dessutom får undervisning anordnas för dem som behöver utbildning motsvarande den som ges i träningsskolan. I särvux får också anordnas undervisning for dem av de psykiskt utvecklingsstörda som vill skaffa sig kompetensi ett ämne som förekommer på grundsárskolans högstadium. En sådan undervisning skall anordnasi form av kurser som är fristående från varandra. eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela Regeringen öreskrifter om undantag från andra föreskri-

stycket. Regeringen ver i vilka ämnen särvux får anordnas.

1 Senaste lydelse 1988:664. 2 Senaste lydelse 1988:664.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§3

N är en elev som avses i 1 § fors- När en elev som avsesi 1 § forsta stycket har sådana färdi rheter ta stycket första meningen har såi läsning, skrivning och rä ning dana färdigheteri läsning, skrivsom normalt uppnås på grundsâr- ning och räkning som normalt skolans mellanstadium, skall un- uppnås på grundsärskolans meldervisningen i särvux for eleven lanstadium, skall undervisningen upphöra. Detta gäller oberoende i särvux for eleven upphöra. Detta av vilka kunskaper eleven har i gäller oberoende av vilka kunskasvenska språket. per eleven har i svenska språket. Undervisningen for en elev i särvux skall upphöra, om eleven inte gör tillfredsställande framsteg. Undervisningen skall alltid upphöra senast efter det antal timmar som regeringen föreskriver. Den för vilken sáruux har avslutats enligt första eller andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta.

Denna lag träder i kraft den

3 Senaste lydelse 1988:664. 18

2 Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1 100)

Härigenom föreskrivs att deti skolla en (1985:1100) skall införas en ny paragraf, 12 kap. 3 a §, av följande ly else.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

3 a § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om möjlighet för vuxna psykiskt utvecklingsstörda att tas emot i yrkessärskolan.

Denna lag träder i kraft den

3 Förslag till om ändring i förordningen (1988:816) om vuxenutbild- Förordning ning för psykiskt utvecklingsstörda

Härigenom föreskrivs att 23, 25 och 26 §§ förordningen (1988:816) om vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23§

Särvux omfattar grundläggande Särvux omfattar grundläggande i läsning, skrivning utbildning i läsning, skrivning utbildning och räkning på en nivå som mot- och räkning på en nivå som motsvarar utbildning enligt högst svarar utbildning enligt högst årskurs 6 i grundsärskolan. Dessårskurs 6 i grundsärskolan. utom omfattar särvux sådan utbildning i kommunikation, verklighetsuppfattning och omvärldskunskap som motsvarar den som ges i träningsskolan. föreskrifter om vad särvux får omfatta I läroplanen finns ytterligare på den nivå som avses i första stycket.

25§

inom särvux skall Sådan utbildning som avses i Utbildningen bedrivas som deltidsstudier med 23 § skall bedrivas som deltidsstu- 20 lektioner un- dier med högst 20 lektioner per högst per vecka under 45 veckor per der högst 45 veckor per år. högst

äecka r.

Om inte särskilda skäl föranleder annat skall undervisningen bedrivas med lägst två undervisningstillfâllen per vecka.

26§

Om inte annat av Om inte något annat följer av något följer 4a 5 § första eller andra 4a kap. 5 § första eller andra kap. stycket vuxenutbildningslagen stycket vuxenutbildningslagen (1984:1118) eller av 27 eller 28 § (1984:1118) eller av 27 eller 28 § nedan skall undervisningen isär- nedan skall sådan undervisning uux som avses i23 § upphöra,

1. ör en elev som då undervis- ufpphöra, 1. för en elev som då undervis-

ningen börjar saknar grundlä - ningen börjar saknar grundläg-

sprg-

i svenska gande kunskaper i svenska språgande kunskaper ket, efter 1 500 lektioner ket, efter 1 500 lektioner efter 1 000 2. för övriga elever, efter 1 000 2. för övriga elever, lektioner. lektioner.

Denna förordning träder i kraft den

4 Förslag till

om ändring i

För)ordning

288 vuxenutbildningsförordningen (1985:

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 och 12 §§ vuxenutbildningsförordningen (1985:288) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1§

Följande slag av kurser kan fö- Följande kan föslag av kurser rekomma inom komvux, nämli- rekomma inom komvux, nämligen gen 1. orienterin kurser för vuxen- 1. orienteringskurser för vuxenstuderande in or kompetensinrikstuderande inför kompetensinriktade studier, tade studier samt yrkesförberedande orienteringskurser för vuxna psykiskt utvecklingsstörda, 2. grundskolekurser, som avser 2. grundskolekurser, som avser

undervisning i ett ämne på grund- undervisningi ett ämne på grund-

skolenivå, skolenivå, 3. gymnasieskolekurser, som 3. gymnasieskolekurser, som

avser undervisning i ett ämne på avser undervisnin i ett ämne på

gymnasieskolenivå

gymnasieskolenivå, 4. särskilda yrkesinriktade kur- 4. särskilda yrkesinriktade kurser, som avser undervisning i ett eller flera ser, som avser undervisningi ett ämnen for yrkesinrik- eller flera ämnen för rkesinriktad utbildning utan direkt mot- tad utbildning utan irekt motsvarigheti gymnasieskolan. svarigheti gymnasieskolan. Om inte annat anges, gäller såda na bestämmelser i detta kapitel som

avser även sä rskilda yrkesinriktade kurser.

Me (gymnasieskolekurser yrkesinriktad kurs avses

gymnasieskolekurs, som omfattar undervisning i ett yrkesämne, samt sârskild yrkesinriktad kurs.

12§

Kurs får startas om antalet studerande beräkn as varaktigt uppgå till lägst tolv eller i glesbygd till lägst åtta. Med utnyttjande av särskild delram enligt 76 § får kurs startas om

antalet studerande beräknas varaktigt uppgå till lägst fem. Kurs för vuxna psykiskt utveck-

lingsstörda får startas om antalet studerande beräknas varaktigt

uppgå till lägst fem eller i glesbygd till lägst tre. Med glesbygd förstås i första Med glesbygd förstås i forsta stycket kommun som ingår i stöd- och tredje styckena kommun som områdena A, B och C enligt be- i stödområdena A, B och C

stämmelserna om regionalpoli- ingår en igt bestämmelserna om regio-

tiskt stöd, dock inte ort inom komnalpolitiskt stöd, dock inte ort inmunen där treårig eller om kommunen fyraårig där treårig eller line av gymnasieskolan får anfyraårig linje av gymnasieskolan or nas (g-ort). får anordnas (g-ort).

Denna förordning träder i kraft den

1 Bakgrund till kommitténs arbete

1.1 Uppdraget

I februari 1988 lade regeringen fram en proposition (prop. l987/88zll3) om kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, sârvux. Sedan budgetåret 1970/71 hade försöksverksamhet med särvux bedrivits av flertalet landstingskommuner. SÖ hade utvärderat verksamheten och på uppdrag av regeringen inkommit med ett forslag om vuxenutbildning for psykiskt utvecklingsstörda. I regeringens proposition föreslogs Särvux omfatta utbildning som i princip är en vuxenanpassning av grundsärskolan.

Utbildningsutskottet (UbU 1987/88:33) föreslog dels bifall till propositionen, dels att riksdagen som sin mening skulle ge till känna att en utredning om utbildning på träningsskolenivå m.m. borde påbörjas. Utskottet uttalade sin mening om utredningsuppdraget. I riksdagsskrivelse 1987/882323 anmälde talmannen att riksdagen bifallit utskottets hemställan. Regeringen fattade den 27 oktober 1988 beslut om direktiv (dir. 1988:60, återfinns i bilaga 1) till en utredning om verksamhets- och kostnadsansvar m.m. för utbildning av psykiskt utvecklingsstörda vuxna. Chefen för utbildningsdepartementet tillsatte samma dag en parlamentarisk kommitté. Kommittén har tagit namnet Särvux-kommittén.

Kommittén har sammantrátt fjorton gånger och gjort flera studiebesök vid dagcenter där även olika former av vuxenutbildning bedrivs. Som underlag for sitt arbete har kommittén genomfört en enkätundersökning om vuxenutbildning vid dagcenter hösten 1988 samt ställt frågor 23

om vuxenutbildning för psykiskt uttill samtliga landstingskommuner Statistiska uppgifter har tillhandahållits av SÖ, SCB, vecklingsstörda. och AMS. Som grund för kommitténs arbete har också lesocialstyrelsen och annan dokumentation om gat ett stort antal rapporter, utredningar och vuxenutbildning. Kommittén har även psykiskt utvecklingsstörda varit företrädd vid konferenser kring Särvux.

med lärarorganisationerna, folk- Kommittén har haft överläggningar Skola-Arbete-utredningen samt särskolekommithögskolekommittén, tén. Särskilda överläggningar med berörda handikapporganisationer varit företrädda i komhar inte ägt rum då dessa genom en sakkunnig mitten.

I enlighet med direktiven har kommittén överlämnat en rapport till regeringen (1989-06-07, Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda) av resultatet av kommitténs inledande arbete. Delar med redovisning av denna rapport har arbetats in i kapitel 1-4.

1.2 Kommitténs utgångspunkter

1.2.1 Vuxenutbildningens allmänna mål

för kommittén är vuxenutbildningens all- Den första utgångspunkten männa mål, nämligen:

- och därigenom verka för ökad att överbrygga utbildningsklyftorna jämlikhet och social rättvisa,

och medverka i - att öka de vuxnas förmåga att förstå, kritiskt granska socialt och politiskt liv och därigenom bidra till det demokrakulturellt, tiska samhällets utveckling,

- att utbilda vuxna for varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning och därigenom utveckling och framsteg i samhället samt främja 24

” - att tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studieoch utbildningsmöjligheter och att ge dem tillfälle att kompletteraungdomsutbildningen.

Kommittén har särskilt tagit fasta på att psykiskt utvecklingsstörda skall ha tillgång till vuxenutbildning som andra vuxna. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda âr därmed en viktig jâmlikhetsfråga.

1.2.2 Handikappolitiska mål

Den andra utgångspunkten för kommittén är de handikappolitiska målen som redovisades i regeringens skrivelse till riksdagen om Handlingsprogram i handikappfrågor (skr. l982l83zl3l), där bl.a. alla människors lika värde och därmed handikappades rättighet att som andra få del av samhällets resurser fastslogs. Möjligheten för handikappade att bli delaktiga i samhället är beroende av hur miljön omkring den handikappade är utformad. En nedsättning av en funktion hos en människa blir ett handikapp av olika grad först då funktionsnedsättningen sätts i relation till de krav på funktionsförmåga som finns i miljön i vid bemärkelse. Den psykiska utvecklingsstörningen innebär bl.a. en nedsättning av förmågan att förstå och tolka omvärlden. Funktionsnedsättningens följder för den enskilde är i hög grad beroende av de insatser som riktas mot såväl individen som dennes omgivning.

Kommittén anser att utbildningsinsatser är ett viktigt inslag i en strävan till nonnalisering av livsvillkoren för vuxna psykiskt utvecklingsstörda. Funktionsnedsättningen är av sådan art att en specialanpassning är nödvändig vid utformning av utbildningen.

1.2.3 Grundläggande ställningstaganden

Psykiskt utvecklingsstörda har liksom andra möjlighet att tillgodogöra sig utbildning om den anpassas efter deras speciella behov och förutsättningar. Kommittén anser därför att utvecklingsstörda oavsett grad av 25

funktionsnedsättning skall ges möjligheter till utveckling genom insatser inom vuxenutbildningen.

Kommitténs förslag har grundat sig på jämförelser med vuxenutbildoch utgått från en parallellitet mellan utning för övriga medborgare för vuxna utvecklingsstörda och för andra vuxna. bildningsmöjligheter bör därför ansluta till eller insatserna för psykiskt utvecklingsstörda vara jämförbara med de olika utbildningsformer som erbjuds andra vuxhos personerna i na, men anpassas efter de specifika förutsättningarna Därför bestämmelser i en del fall vara nödmålgruppen. kan speciella vändiga.

1 .3 Målgruppen

1.3.1 Beskrivning

för utredningen är vuxna psykiskt utvecklingsstörda, vux- Målgruppen och vuxna som till efter na med barndomspsykos följd av en hjärnskada utvecklingsåren har fått ett betydande och bestående begåvningshandis.k. vuxenskadade. I betänkandet används utvecklingsstörda som kapp, for hela målgruppen, såvida inte annat anges i ett gemensamt begrepp texten.

Psykiskt utvecklingsstörda

Den nedsättning av begåvningsfunktionen som är gemensam för persoinnebär dels en nedsatt funktion i ner med psykisk utvecklingsstörning i tänkandet. Detta får korttidsminnet, dels en lägre abstraktionsnivå till och tolkas och mera följd att verkligheten uppfattas på ett enklare konkret sätt. Dessutom medför detta svårigheter att utföra abstrakta samt att förstå och använda symbolspråk. Nedsätttankeoperationer ningen av begåvningen kan vara av skiftande grad och vanligen görs en indelning i gravt, måttligt och lindrigt utvecklingsstörda.

Grovt utvecklingsstörda upplever känslor och sinnesintryck i här- och nusituationer på samma sätt som andra människor. De ordnar upplevelserna genom jämförelser och kan i den konkreta situationen känna igen människor, saker och händelser. De kan däremot inte i tankarna föreställa sig tidigare upplevelser och förstår inte bilder. För att kommunicera med andra kan de ge signaler, men inte utveckla ett talspråk.

Måttlig: utvecklingsstörda har förmåga att utveckla tal och förstå bilder, men inte att läsa eller skriva. De kan ha en uppfattning om hur mycket ett visst antal är men inte lära sig räkna. Uppfattningen om tid kan utvecklas så att de förstår begrepp som t.ex. i morgon. De är i hög grad beroende av konkret upplevande och handlande och har mycket små möjligheter att utföra abstrakta tankeoperationer.

Lindrigt utvecklingsstörda har förmåga att till en viss nivå utföra tankeoperationer. De kan därigenom lära sig läsa och skriva och klara enklare räkning. I många avseenden fungerar de i det vardagliga livet som alla andra människor, men kan ha svårt för situationer som kräver ett abstrakt bearbetande av olika faktorer.

Barndomspsykotiska vuxna

Med barndomspsykos menas en djupgående och tidigt debuterande störning, som bl.a. kan karaktäriseras av svårigheter att etablera och vidmakthålla adekvata känslomässiga relationer, störningari den kommunikativa förmågan och gravare beteendestörningar. Man brukar räkna med att ca 75 % av de barndomspsykotiska också har en intellektuell funktionsnedsättning och många har därför tidigare innefattats bland utvecklingsstörda.

S.k. vuxenskadade

Hjärnskadan hos vuxenskadade kan ha orsakats av en kroppslig sjukdom, t.ex. tumör eller hjärnblödning, eller av yttre våld, t.ex. trafikskador. I gruppen ingår däremot inte de som har fått ett begåvningshandi- 27

åldersdemens eller missbruk av berokapp till följd av psykisk sjukdom, medel. För att vuxenskadade skall få tillgång till de endeframkallande särskilda omsorgerna förutsätts emellertid att de fått del av rehabiliterande åtgärder inom hälso- och sjukvården.

Flerhandikapp

En stor del av personerna i målgruppen har förutom en begåvningsnedsättning även andra funktionshinder.

beräknas cirka 50 % ha ett eller flera ytterligare Uppskattningsvisl benämns denna kombination av funkfunktionshinder och vanligen tionshinder flerhandikapp. Undersökningar under senare år har visat funktionsnedsättningar bland utveckatt frekvensen av ytterligare är avsevärt större än man tidigare föreställt sig. De vanlilingsstörda gast förekommande tilläggshandikappen hos personerna inom målgruppen är: - talskador/kommunikationshandikapp - rörelsehinder - synskador/blindhet - hörselskador/dövhet - psykiska störningar - medicinska handikapp.

Nedsättningen av begåvningen medför svårigheter för personer med att hantera de ytterligare funktionshindren. Dessa ver- Flerhandikapp att kommunicera och kar också begränsande på individens möjligheter Tillkommande funktionella störningtillgodogöra sig omvärldsintryck. förorsaka bear kan därmed hos personer med begåvningsnedsättning tydligt större svårigheter än hos personer med normal begåvningsutveckling. Det finns dessutom ett samband mellan grad av begåvningsoch förekomst av ytterligare funktionshinder. Majoriteten nedsättning återfinns bland måttligt och av de flerhandikappade inom målgruppen Det är inte heller ovanligt att det framför allt gravt utvecklingsstörda.

1 Granlund M., Flerhandikapp, 1984. 28

inom dessa grupper finns personer med fler än ett tillkommande funktionshinder.

1.3.2 Konsekvenser för utformning av undervisning

Som framgår av beskrivningen föreligger det en avsevärd variation beträffande begâvningsmässiga och andra funktionella förutsättningar hos målgruppen. Det är således svårt att dra generella slutsatser beträffande utfommingen av undervisningen utifrån de olika individemas förutsättningar. En slutsats är emellertid att undervisningen måste innehålla till möjligheter en hög grad av individualisering. Vissa personer kan behöva få enskild undervisning.

För personer på olika begåvningsnivåer måste undervisningssituationen anpassas efter deras skiftande möjligheter till abstrakt tänkande. För gravt och till viss del måttligt utvecklingsstörda krävs en hög grad av konkretisering för att möjliggöra inlärning. För lindrigt utvecklingsstörda kan undervisningen till stora delar utformas efter samma mönster som för andra vuxna, men i en annan takt och på en lägre abstraktionsnivå.

Även för personer med barndomspsykos är individualisering av undervisningssituationen av grundläggande betydelse för att en varaktig inlärning skall ske. Kontinuitet i den fysiska och sociala miljön samt väl strukturerade inlärningssituationer brukar också anges som grundläggande kriterier för undervisning av vuxna med barndomspsykos.

Vuxenskadade utgör en del av målgruppen om vilken det ännu endast finns begränsade erfarenheter. Några för dessa personer speciellt viktiga inslag i inlärningssituationer har dock betonats. Det gäller tex. tillvaratagandet av tidigare erfarenheter och kunskaper samt speciella moment för träning av koncentration och nârminnesfunktion. Möjligheter till individualisering av inlärningssituationen har även for denna grupp angetts som en grundläggande princip.

Den höga andelen personer med flerhandikapp förutsätter att utbildningsinsatsernas utformning relateras till den enskildes förutsättningar. I detta sammanhang behöver också möjligheter till anpassning av undervisningsmiljöerna samt tillgång till adekvata hjälpmedel beaktas. Kommunikationssvårigheter är det mest frekventa av de tillkommande funktionshindren inom hela målgruppen. Vikten av kommunikationsoch träning av alternativa kommunikationsformer bör därmed träning generellt betonas vid utformande av undervisning för personer i målgruppen.

1.3.3 Antalet personer i målgruppen

Det totala antalet personer med en nedsatt begåvning, jämställd med psykisk utvecklingsstörning, anges emellanåt till ungefär en procent av

befolkningen. .Det antal personer som har en begåvningsnedsättning

och till följd av denna får särskilda omsorger uppgåri medeltal till ca 0,4 Mellan landstingen och mellan olika åldersgrupper finns en vaprocent. riation på några tiondels procentenheter.

Redovisningen av antalet personer i målgruppen grundar sig på de statistiska uppgifter som årligen lämnas till socialstyrelsen från landstingens omsorgsnämnder. Det totala antalet personer som 1987 erhöll särskilda var 31 642. Från och med detta år redovisas endast de omsorger personer som faktiskt får någon särskild omsorg, vilket har medfört en av det redovisade antalet utvecklingsstörda. Antalet vuxna minskning som 1987 erhöll någon särskild omsorg uppgick till utvecklingsstörda 22 479 personer. Med ledning av statistiska uppgifter från tidigare år kan antas att det finns ytterligare ca 5 000 vuxna personer som har en begåvningsnedsättning motsvarande psykisk utvecklingsstörning.

Hur många barndomspsykotiska vuxna som finns är svårt att uppskat-

ta, bl.a. beroende på oklarheter kring diagnosticerandet. Beräkningar gjorda under senare år pekar mot att antalet barn och ungdomar (O-2O år) med barndomspsykos är ca 1 500 och antalet vuxna minst det dubbla. Siffrorna baseras på uppgifter från vissa landsting och redovisas av för psykotiska barn. De flesta barndomspsykotiska är Riksföreningen 30

medrâknade i socialstyrelsens statistik över dem som får särskilda omsorger.

De uppskattningar som orts beträffande antalet vuxenskadade varierar mellan 1 000 och 2 000 personer. Få av dessa finns med i statistiken över personer som får särskilda omsorger. Det bör emellertid observeras att tillräcklig erfarenhet ännu saknas for att uppskattningarna av antalet vuxenskadade skall ha en tillfredsställande säkerhet.

Antalet personer i målgruppen kan således bedömas vara minst 25 000 vuxna över 21 år. Kommittén använder detta antal som utgångspunkt för sina beräkningar av målgruppens storlek. Det finns ytterligare minst 30 000-40 000 vuxna som har en lindrig begåvningsnedsättning och som under sin skoltid fått specialundervisning inom grundskolan. Bland dem finns en och annan som i vuxen ålder kan behöva vuxenundervisning i form av särvux eller en yrkesutbildning som är anpassad till deras begåvningsmássiga förutsättningar. Kommittén anser att åtgärder för gruppen med en lindrig begåvningsnedsättning är angelägna men en utredning om detta ryms inte inom ramen för kommitténs arbete.

1 .4 Samhällets insatser för utvecklingsstörda vuxna

Utvecklingsstörda har som andra människor rätt till den samhällsservice som erbjuds genom bl.a. socialtjänstlagen (SFS 1980:620) och hälsooch sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Utvecklingsstörda får också stöd och hjälp i sin livsforing genom lagen om särskilda omsorger om utvecklingsstörda mfl. (SFS 1985:568) som reglerar landstingens skyldigheter att komplettera med särskilda omsorger.

1.4.1 Särskilda omsorger för vuxna

Det övergripande syftet med de särskilda omsorgerna är att ge psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att leva som andra och i gemenskap med andra. Omsorgerna skall grundas på frivillighet från den utvecklings- 31

stördes sida och utformningen av omsorgerna skall styras av den enskildes behov och förutsättningar. Hänsynstagande till den enskildes självbestâmmanderätt och integritet skall prägla verksamheten. Att identifiera, tillvarata och utveckla de utvecklingsstördas egna resurser är primära utgångspunkter i det arbete som utförs inom omsorgsverksamheten.

Flertalet personer inom målgruppen för särvux erhåller någon form av särskild Många vuxna utveckomsorg genom omsorgshuvudmannen. kan leva ett självständigt liv beträffande såväl boende- som lingsstörda arbetssituationen, men kan vara i behov av att regelbundet få rådgivstöd som särskild omsorg. Omsorgen råd och ning och annat personligt i kombination med andra särskilda omstöd förekommer dock vanligen sorger som boende i gruppbostad och/eller daglig verksamhet. Regelbundet råd och stöd genom t.ex. kontakt med kurator, psykolog eller annan anställd inom omsorgsverksamheten utgör för många utvecklingsstörda en viktig möjlighet för att kontinuerligt diskutera och bearbeta problem som uppkommer i det vardagliga livet.

För att få en mera vardaglig och personlig kontakt med en medmänniska finns möjlighet att utse en kontaktperson till en utvecklingsstörd person som av olika skäl inte får denna kontakt på annat sätt. Kontaktpersonen skall först och främst uppmuntra och stödja den utvecklingsoch kan utgöra en ersättning för eller komstörde i det egna handlandet plettering av kontakten med anhöriga eller vänner. I sin roll som god kan kontaktpersonen företräda den envän och inte omsorgspersonal skildes intressen, även gentemot omsorgshuvudmannen, men utgör inte ett juridiskt ombud.

Den vanligaste formen av sysselsättning för de vuxna utvecklingsstörda som får särskilda omsorger är daglig verksamhet i dagcenter eller annan sysselsättningi omsorgshuvudmannens regi. Beroende på den enskildes behov, förutsättningar, intressen och andra förhållanden kan den dagliha en skiftande utformning. Ett övergripande mål är ga verksamheten emellertid att var och en utifrån sina förutsättningar skall ges möjlighet att utveckla sin förmåga att leva ett så självständi gt liv som möjligt.

De boendeformer som är aktuella för vuxna utvecklingsstörda är, förutom att bo i egen lägenhet eller hos anhöriga, gruppbostäder och vårdhem. Vårdhemmen skall successivt ersättas av gruppbostäder, som kommer att vara den enda boendeformen för vuxna i omsorgsverksamhetens För närvarande bor ungefär lika många på vårdhem som i regi. För vuxna som bor hos anhörig finns möjlighet att under gruppbostäder. vissa få tillgång till korttidsvistelse. För många anhöriga kan perioder denna möjlighet till avlösning i vårduppgifter vara av avgörande betydelse.

De särskilda kan för vuxna utvecklingsstörda ha olika stort omsorgerna över deras livssituation. Vissa har rådgivning och stöd som inflytande enda särskilda och detta utgör då endast en smärre del av deras omsorg totala livssituation. Andra utvecklingsstörda både bor i gruppbostad och har sin dagliga verksamhet som särskild omsorg och âr därmed helt beroende av dessa insatser för sin livsföring.

1.4.2 Utveckling mot samhållsdeltagande

De nuvarande särskilda är ett resultat av utvecklingen av omsorgerna samhällets insatser for utvecklingsstörda. Utvecklingen styrs av de om normalisering och integrering med en övergripande principerna fastlagd målsättning att utvecklingsstörda skall ges möjlighet att som andra delta i samhällsgemenskapen. Medvetenheten om att utveckhar resurser som kan utvecklas i en normaliserad livssitualingsstörda tion har inneburit avsevärda förändringar i utformandet av de särskilda Institutionella boendeformer för vuxna ersätts successivt omsorgerna. av gruppbostäder och egna bostäder integrerade i samhället. Möjlighetill och meningsfull verksamhet har for terna en regelbunden daglig vuxna inneburit en omvälvning i deras vardagliga tillvaro. Allt många

fler har dessutom fått möjlighet att förlägga sin dagliga verksamhet till

i samhället. Ett ökat deltagande i det ordinarie vanliga arbetsplatser fritids- och kulturutbudet innebär för de utvecklingsstörda en ytterligare fördjupning av kontakterna med samhället.

Fortfarande lever emellertid åtskilliga vuxna utvecklingsstörda i miljötill utveckling av er som inte i tillräcklig utsträckning ger möjligheter De som fortfarande bor kvar på vårdhem och som de egna resurserna. har en otillräcklig daglig verksamhet är en sådan grupp, även om förutändrats få del sättningarna för dessa personer att i högre utsträckning och erfarenheter utanför den segregerade miljön. Det är av upplevelser emellertid inte endast den fysiska miljön som är avgörande för utvecklingsstördas möjligheter att utveckla sina resurser. Även i en ur fysisk kan hinder finnas i form aspekt normaliserad och integrerad situation av bristande kunskap, fördomar och omedvetenhet om utvecklingsstör- Den utveckling av livsmiljöerna för utdas möjligheter till utveckling. som nuvarande lagstiftning förutsätter, t.ex. avveckvecklingsstörda lingen av vårdhemmen, innebär emellertid på sikt även en förändring av attityder och att utvecklingsstördas behov och resurser blir tydligare.

Tillvaron för många vuxna utvecklingsstörda har genom den beskrivna förändrats i riktning mot ett aktivt deltagande i samhällsutvecklingen livet. För åtskilliga andra kommer motsvarande utveckling att ske under de närmaste åren. Behoven hos den enskilde att inhämta kunskaper och färdigheter som förbättrar möjligheterna till anpassning i nya situationer ökar därmed också.

1.5 Utbildning för utvecklingsstörda barn och

ungdomar

1.5.1 Sårskolans tillkomst och utveckling

för utvecklingsstörda barn och ungdomar har funnits sedan Utbildning länge. Särskoleplikt infördes dock först genom 1944 års lag om under-

och vård av bildbara sinnesslöa. Denna utbildning uteslöt barn

visning för undervisning i traditionell mening. Till som inte var mottagliga knöts en skyldighet att underkasta sig viss praktisk utbildskolplikten ning efter skoltiden till 21 års ålder.

Förslag om skolplikt for alla utvecklingsstörda framfördes av utredningen om omsorger om psykiskt utvecklingshämmade (SOU 1966:9). Utredningen föreslog att träningsskolan skulle införas, vilket ordes 1968. Orsakerna till förändringen var dels att det betraktades som en rättvisefråga att alla barn skulle ha möjlighet till undervisning, dels att man kommit till insikt om att även måttligt och gravt utvecklingsstörda kunde utvecklas.

Skolplikten for utvecklingsstörda gällde tidigare till 21 år, i undantagsfall 23 år. Fr.o.m. juli 1986 gäller nya regler om skolplikt i Särskolan. Denna upphör numera vid utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyller 17 âr. Samtidigt med denna förändring överfördes bestämmelserna om Särskolan från omsorgslagen till skollagen. Särskolan är således numera skild från de särskilda omsorgerna, men har i de flesta fall fortfarande samma huvudman (landstingskommun). Nyligen har en kommitté tillsatts om kommunalisering av Särskolan.

1.5.2 . Grundsärskolan och trâningsskolan

Den obligatoriska Särskolan består i dag av dels grundsärskolan, dels träningsskolan. Elever som ej kan tillgodogöra sig grundsârskolans undervisning erbjuds undervisning i träningsskolan. För placering i grundsärskola krävs i regel att eleven bedöms kunna lära sig läsa så att han kan tillägna sig övrig undervisning. I september 1987 deltog 2 830 elever i träningsskolan. I grundsärskolan fanns 4 154 elever. Ca 40 % av eleverna i den obligatoriska särskolan deltog således i träningsskolan. Variationen mellan de olika landstingen var stor, från 29 % till 55 % av de skolpliktiga var placerade i träningsskolan.

I läroplanen for Särskolan (Lsä 73) finns tim- och kursplaner för grundsärskolan och träningsskolan. Dessa skiljer sig väsentligt både vad gäller innehåll och uppbyggnad. Grundsärskolan följer i stora delar grundskolans uppbyggnad men har färre ämnen samt sinnesträning/ADLträning. I träningsskolan utgörs huvuddelen av undervisningen av sinnesträning, ABL-träning och praktiskt arbete men även ämnena svenska, matematik och orienteringsâmnen förekommer. 35

Inom SÖ pågår arbetet med en revidering av sârskolans läroplan utifrån en försöksverksamhet som har bedrivits under några år. Ett forslag till ny läroplan har tagits fram. Läroplanen beräknas bli fastställd att gälla från den 1juli 1991.

Förslaget till ny läroplan for särskolan skiljer sig avsevärt från nu gällande läroplan. Utgångspunkten for förslaget är mål och riktlinjer i läroplanen for grundskolan (Lgr 80), som har kompletterats med särskilda kommentarer som beskriver det specifika for Särskolan. Nya tim- och kursplaner har utarbetats för grundsärskolan och for träningsskolan. Planerna for grundsärskolan foljer gällande tim- och kursplaner for grundskolan med vissa kompletteringar. För träningsskolan har utarbetats en helt ny kursplan som väsentligt avviker från den som nu används.

Kursplanen for träningsskolan utgår från att eleverna utgör en mycket heterogen grupp. Undervisningen kan därför aldrig syfta till att alla elever skall uppnå samma kunskaper och färdigheter. Kursplanen är indelad i fem undervisningsområden som inte är ämnen i traditionell mening. De olika områdena måste samordnasi undervisningen for att skapa betingelser for en meningsfull kunskapsuppbyggnad. Undervisningsområdena, som i sin tur är indelade i delområden, finns sammanställda i figur 1.

Utifrån de kunskapsområden som ingår i kursplanen blir lärarens uppgift att med hänsyn till elevernas förmåga och intressen planera undervisningen och arrangera undervisningssituationer. Undervisningen skall inte delas in i dessa områden. Lärarna behöver således en god pedagogisk kunskap for att omsätta dessa kortfattade och generella kursplaner till en varierad och individuellt anpassad undervisning.

Figur 1. Uudervisningsområden och delområden för tråningsskolan enligt förslag till kursplan, SÖ 1988.

1. Kommunikation och socialt samspel

Socialt samspel Kommunikationsfärdigheter Spráklörstâelse Kommunikationsfonner

2. Verklighetsuppfattning och omvärldskunskap

Rumsuppfattning Tidsuppfattning Kvalitetsuppfattning Kvantitetsuppfattning Orsaksuppfattning Omvárldskunskap

3. Motor-ik

Kroppsuppfattning Rörelsefärdigheter Styrka och kondition Finmotoriska färdigheter

4. Skapande aktiviteter

Rytm och musik Lek och drama Färg och form

5. Vardagsaktiviteter

Grundläggande ABL-färdigheter Vardagsmiljö Närmiljö och samhälle

1.5.3 Yrkessärskolan

Utvecklingsstörda ungdomar har en ovillkorlig rätt att efter skolpliktens upphörande få annan utbildning inom det offentliga skolväsendet intill utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller 21 år.

Yrkessärskolan är på grund av elevernas olika förutsättningar att tillsig undervisning indelad i yrkesutbildning, yrkesträning och godogöra verksamhetsträning. Verksamheten regleras av Lsä 73 med tillhörande anvisningar och supplement.

Yrkesutbildningen har som främsta mål att utbilda eleven för ett arbete på den öppna marknaden. Utbildningen har därför byggts upp efter gymnasieskolans mönster och avses leda fram till en reell yrkeskompetens. Yrkesutbildningen omfattar ett mindre antal fyraâriga yrkesinriktade linjer. Utbildningen inriktas på en kommande verksamhet på den öppna arbetsmarknaden eller i skyddat arbete.

Yrkesträningen syftar till att eleven efter utbildningen skall kunna klara anställning i skyddad eller halvskyddad verksamhet och i vissa fall på den öppna arbetsmarknaden. För en del blir en daglig verksamhet på dagcenter den naturliga fortsättningen. Enligt de allmänna riktlinjerna av grundläggande social träning och i läroplanen består undervisningen arbetsträning samt branschinriktad träning. Såväl läroämnen som yrkesinriktade ämnen ingår i utbildningen. Vissa elever får i huvudsak ägna sig åt grundläggande träning, medan andra relativt snabbt går över till den branschinriktade träningen. Elever som bedöms kunna tillgodogöra sig yrkesutbildning hör flyttas över till denna.

I verksamhetsträningen är målet att ge eleverna en fortsatt möjlighet att utveckla sin personlighet och förvärva färdigheter, som for den en-

skilde har betydelse for ett dagligt vuxenliv. Undervisningen sker i fyra

ämnesblock, nämligen kommunikation, ADL, skapande verksamhet och I verksamheten är de integrerade med varandra. Inriktgymnastik. ningen är en kommande verksamhet vid dagcenter.

Drygt 40 % av yrkessärskolans elever genomgår 40 % yrkesutbildning, omfattas av yrkestrâning och närmare 20 % av verksamhetstrâning2. Flera landsting avviker emellertid markant från dessa genomsnittssiffror.

2 Årsbok för skolan 1985/86 och 1987/88.

2 Vuxna

utvecklingsstördas

utbildningsbehov

2.1 Kommitténs

bedömning

Vuxenutbildningen skall enligt de allmänna målen överbrygga utbildningsklyftorna och verka för ökad jämlikhet och social rättvisa. För vuxna utvecklingsstörda finns ett stort behov av överbryggande utbildning. Detta gäller i första hand måttligt och gravt utvecklingsstörda samt barndomspsykotiska vuxna av vilka många inte alls har fått någon skolutbildning och en relativt stor grupp har en bristfällig som skolgång endast omfattat några år.

vuxna behöver skilda former av utbildningsinsatser Utvecklingsstörda eftersom variationen inom gruppen är stor i fråga om behov av utbildning. Det är viktigt att olika vuxenutbildningsformer finns tillgängliga lika väl som att utbudet breddas.

Med hänsyn till nedsâttningen av begåvningsfunktionen krävs relativt omfattande utbildningsinsatser for att utvecklingsstörda skall ha möjatt lära in och befästa sina kunskaper och på så sätt utveckla sin lighet förmåga. Vuxenutbildningen för utvecklingsstörda måste därför ha större omfattning än for andra vuxna.

2.2 Olika kartläggningar av utbildningsbehov

I flera olika sammanhang har vuxna utvecklingsstördas behov av utbedömts. I samband med de förändringar i levnadsförhållandebildning na som skett för målgruppen under de senaste decennierna har behovet av att vidmakthålla kunskaper och inhämta nya blivit mycket påtaginom omsorgsverksamheten har inneburit att ligt. Förändringarna många vuxna utvecklingsstörda som tidigare levt på vårdinstitutioner nu lever ute i samhället, har ett arbete eller sysselsättning vid dagcenter samt deltar i olika fritidsaktiviteter.

I en undersökningl har utbildningsbehovet för vuxna utvecklingsstörda beskrivits utifrån de nya livsrollerna. I denna framkom ett totalt utbildningsbehov som rör individens personlighetsutveckling och arbets-, samhälls- och fritidsroll. I ñgur 2 har resultaten sammanfattats.

Kommittén anser att beskrivningen av den vuxne utvecklingsstördes totala utbildningsbehov anger de behov som är viktiga att uppmärksamma med tanke på de samhällsförändringar som skett for målgruppen.

Andra sätt att bedöma utbildningsbehov hos psykiskt utvecklingsstörda och barndomspsykotiska vuxna har prövats av bl.a. omsorgskommittén och SÖ i olika undersökningar, främst utredningen om Särvux. I dessa undersökningar påvisas mycket eftersatta grupper inom den totala måloch stora behov av utbildning. Utbildningsbehoven kan för desgruppen sa grupper sammanfattas i dels behov av ny kunskap, dels behov av att vidmakthålla tidigare tillägnad kunskap.

1 Göteborgs skolförvaltnin , Utredning om kompetensinriktad vuxenutför psykiskt utvec lingsstörda, 1988. bildning 42

Figur 2. Utvecklingsstörda vuxnas totala utbildningsbehov

t Utbildningsbehov som rör individen själv

Utveckling av den egna identiteten, den egna förmågan och dess begränsningar, kroppen och dess funktion, relationen till andra människor och de egna känslorna.

t Utbildningsbehov som rör individen i arbete

Utveckling av kommunikationsförmågan (tala och lyssna, läsa och skriva samt använda telefon, räkna, klockan och tidsbegrepp), resa till och från arbetet samt koncentration och uthållighet i arbetsuppgiften.

i: Utbildningsbehov som rör individen som boende

Utveckling av kommunikationsfonnâgan, sköta eget boende (hygien, matlagning, skötsel av bostaden och kläder), den egna ekonomin samt kontakter med olika myndigheter.

i: Utbildningsbehov som rör individen på fritiden

Utveckling av kommunikationsförmågan, förmågan att resa samt Förmågan att delta i fritidsutbudet.

Utvecklingsstörda har länge varit efter-satta i samhället. Eftersom skolplikt för alla infördes först 1968 finns i dag fortfarande en stor grupp vuxna utvecklingsstörda som inte alls har gåtti skolan. Denna grupp kan uppskattas till ungefär 3 500 personer, vilket âr ungefär 17 % av de utvecklingsstörda i åldern 21-64 år. I samband med att skolplikt infordes for alla fick de som då var i skolpliktig ålder en kortare skolutbildning. Ca 3 000 (15 %) personer har gåtti Särskolan kortare tid än den obligatoriska skolplikten innebär. I olika sammanhang har också påtalats att vissa utvecklingsstörda har bristfällig skolutbildning av andra orsaker. Många har haft svårt att tillgodogöra sig undervisningen under

skoltiden, framför allt flerhandikappade. Många av dessa har i dag t.ex. inget fungerande kommunikationssätt.

Både gruppen som inte har gått i skolan och gruppen med bristfällig skolutbildning har behov av grundläggande kunskaper som de tidigare inte har fått. En del andra utvecklingsstörda har i och for sig haft tillgång till skolutbildning men kunde då av olika skäl inte tillägna sig kunskaper i tillräcklig omfattning. Många lärare talar om eftermognad hos utvecklingsstörda som innebär att de ?om några år efter den obligatoriska skolan att tillgodogöra Detta har möjlighet sig baskunskaper. kan också höra samman med den motivation som många får först som som ger insikt om betydelsen av vuxna genom att de då får erfarenheter olika kunskaper.

Tidigare for utvecklingsstörda obligatorisk utbildning i yrkessär-

gällde

skolan. Detta krav är slopat sedan den 1 juli 1986, varfor man kan forvänta ett behov av yrkesutbildning senare i livet for dem som inte genomgår denna eller som avbryter sina studier. Ett behov av yrkesutbildfinns också bland de s.k. svagbegåvade som ning inom yrkessärskolan fått sin utbildning inom grundskolan med stöd av specialundervisning.

23 - Yrkessärskolan är i dag stängd for vuxna över 21 -i undantagsfall år. Många av dem som har fått en yrkesutbildning har på samma sätt som andra vuxna behov av att komplettera denna eller skaffa sig yrkesutbildning inom ett annat område som vuxna. För de utvecklingsstörda som får arbete på den öppna arbetsmarknaden eller inom Samhall ñnns behov av särskild anpassad yrkesutbildning.

Ett annat behov, som har påpekats av flera när det gäller utvecklingsstörda, år behovet av att vidmakthålla kunskaperna genom upprepade utbildningsinsatser. Detta har också framkommit i den undersökning som kommittén har ort. har framhållit att detta speciellt ut- Många märker utvecklingsstörda som grupp.

Samtidigt med de eftersatta behov av utbildning som finns hos utveckhar i flera sammanhang särskilt påpekats att samhällets utlingsstörda

veckling och individernas förändrade livssituation kräver speciella utbildningsinsatser för denna grupp.

Den speciella funktionsnedsättning som utvecklingsstörda har innebär en bristande förmåga att överföra kunskaper till nya situationer. Förändringar i levnadsförhållanden ger därför ett behov av utbildning eftersom sådana förändringar kan vara svåra att förstå och lära sig konsekvenserna av. Utvecklingsstörda har genom sin funktionsnedsättning ett större och mer återkommande utbildningsbehov än normalt begåvade. Vuxenutbildning kan bidra till att verkningarna av en sådan funktionsnedsättning inte ger ett så stort handikapp för individen.

2.3 Kommitténs egen kartläggning

Kommitténs enkätundersökning visar att ett stort utbildningsbehov foreligger för den grupp som har sin dagliga sysselsättning vid dagcenter. Detta utbildningsbehov kan sammanfattas i följande.

Vuxna utvecklingsstörda har ett omfattande behov av utbildning inom flera områden. Den vuxenutbildning som bedrivs i dag är i mångt och mycket ett uttryck för de behov som finns. Av undersökningen framgår tydligt att det föreligger ett mycket större behov av grundläggande utbildning i basfärdigheter än vad som kan tillfredsställas inom vuxenutbildningen i dag. Detta gäller framför allt för de grupper som hittills har eftersatts mer än andra vad gäller tillgången till vuxenutbildning, dvs. måttligt och gravt utvecklingsstörda.

Kommitténs kartläggning påvisar behov av utbildning för särskilda grupper. Detta gäller t.ex. barndomspsykotiska vuxna, s.k. vuxenskadade och personer med kommunikationshandikapp.

2.4 Behov av ytterligare kartläggning

De behovskartläggningar som hittills gjorts har endasti begränsad omfattning berört barndomspsykotiska vuxna och de s.k. vuxenskadade 45

samt de vuxna psykiskt utvecklingsstörda som har arbete eller inte har särskilda omsorger.

Barndomspsykotiska vuxna är som nämnts inledningsvis i mycket stor utsträckning utvecklingsstörda. För dessa gäller troligtvis samma utav utbildningsbehov som for övriga utvecklingsstörda. Utformningen bildningen kan däremot behöva anpassas efter denna grupps specifika behov. För barndomspsykotiska vuxna, såväl de som är utvecklingsstörda som de normalbegåvade, finns oftast behov av grundläggande kuneftersom skolgången många gånger varit bristfällig. Utbildskaper for s.k. vuxenskadade går ännu ej att fastställa. Erfarenningsbehoven heterna från de försök med särskilda utbildningsinsatser får denna grupp som bedrivs visar dock att klara framsteg kan nås genom utbildning.

För de vuxna utvecklingsstörda som inte får särskilda omsorger är det svårt Som kommittén bedömer det att kartlägga utbildningsbehoven. har dessa grupper i stort liknande utbildningsbehov som hela gruppen men är svårare att nå. Särskild uppmärksamhet bör utvecklingsstörda dessutom riktas mot de utbildningsbehov som finns vad gäller arbetslivet.

Slutligen vill kommittén påpeka att ingen undersökning hittills har visat hur omfattande som krävs for att tillgodose ututbildningsinsatser bildningsbehoven.

3 Nuvarande vuxenutbildning för

utvecklingsstörda

3.1 Kommitténs förslag

Kommittén anser att verksamheten hos de olika vuxenutbildningsanordnarna bör inriktas mot att tillgodose skilda utbildningsbehov för att de resurser som finns skall komma till maximalt utnyttjande. Kommitmellan Särvux och folkbildningen måstén anser att en arbetsfördelning te ske med beaktande av folkbildningens mål om en fri och frivillig verksamhet.

Kommittén föreslår att utvecklingsstördas behov av vuxenutbildning tillgodoses genom följande huvudsakliga inriktning av verksamheten hos olika vuxenutbildningsanordnare.

inom särvux ges utbildning for dem som har behov av kombetensinrik-

tad utbildning. Utbildningen kan gälla dels undervisningi basfärdigheter utifrån den utvecklingsstördes förutsättningar inom den grundlägdels vidare utbildning inom de fristående kurserna. Komgande nivân, mittén har därvid utgått från det forslag till en utvidgning av sárvux som presenteras i kapitel 5.

Inom folkhögskolan ges utbildning till dem som är i behov av antingen en längre koncentrerad utbildning i basämnen med stora inslag av social träning eller kortare kurser i internatform inom olika intresseområden.

Studiecirklar anordnas företrädesvis inom sådana områden som ökar de utvecklingsstördas möjligheter att utveckla ett självständigare liv, delta i samhällslivet och odla egna intressen samt for att vidmakthålla de kunskaper och färdigheter de har fått i särskolan och i annan vuxenutbildning.

Kommittén föreslår att SÖ uppmärksammar de gränsdragningsproblem som finns mellan särvux och grundvux och vidtar erforderliga åtgärder. Kommittén föreslår även att bestämmelserna för timersättningen ses över eftersom dessa bidrar till problem.

3.2 Kartläggning av nuvarande vuxenutbildning

Genom särskild bearbetning av den officiella utbildningsstatistiken hos SÖ, AMS och SCB har kommittén kartlagt den vuxenutbildning som bedrivs i dag för utvecklingsstörda. Kommittén har också genom enkäten till ett urval dagcenter samt frågorna till landstingen samlat in ett omfattande material om vuxenutbildning vid dagcenter.

3.2.1 Studiecirkelverksamhet

Studiecirkelverksamheten har en dominerande ställning jämfört med andra utbildningsinsatser som riktar sig till vuxna utvecklingsstörda. Cirkelverksamheten som sådan är en mycket gammal företeelse. För handikappade började emellertid studiecirklar att anordnas först på 1960-talet. Den i dag stora verksamheten har alltså byggts upp under de senaste tjugo åren.

Studiecirkeln karaktäriseras av att den är en fri och frivillig bildningsverksamhet. Studiecirkeln är en kamratkrets för gemensamma, planmässigt bedrivna studier över ett på förhand bestämt ämne. En av studieförbundet studieplan eller arbetsplan krävs för cirkeln. Delgodkänd tagarna skall vara aktiva i studieverksamheten och skall påverka uppav arbetet. Studiecirkelformen förutsätter att man klarar av lâggningen samvaro i grupp. 48

Totalt elva studieförbund är godkända för statsbidrag. Studieförbunden har en anknytning till riksorganisationer av folkrörelsekaraktär. Studieförbundet Vuxenskolan svarar för drygt hälften av cirkelverksamheten för utvecklingsstörda. Detta studieförbund jämte ABF och NBV har tillsammans 90 % av antalet studietimmar inom området.

Ungefär fem procent av studieförbundens totala verksamhet utgörs av cirklar for utvecklingsstörda. 1987/88 Budgetåret genomfördes drygt 15 000 studiecirklar med nästan 94 000 kursdeltagare. Antalet studiecirkeltimmar var drygt 500 000. Uppgifter saknas om antalet utvecklingsstörda som deltar integrerati andra studiecirklar.

Sett i relation till antalet vuxna utvecklingsstörda är antalet studiecirkeldeltagare mycket stort. Om man antar att alla cirkeldeltagare är minst 21 år, deltog utvecklingsstörda i genomsnitt i 3,7 studiecirklar under ett läsår. Skillnaderna mellan länen var dock mycket stor. Cirkelverksamheten för utvecklingsstörda fördelar olika ämnesomsig mellan råden enligt tabell 1.

Tabell 1. Studiecirkelverksamhet för utvecklingsstörda budgetåret 1987/88

Knappt 60 % av verksamheten var förlagd till olika slag av institutioner (framför allt vårdhem och dagcenter). Andelen kvinnor i studiecirklar för utvecklingsstörda var låg. Endast 32 % av deltagarna var kvinnor. Totalt är 45 % av de utvecklingsstörda kvinnor.

Studiecirkelverksamheten for utvecklingsstörda har mycket skiftande karaktär. Den vänder sig till så gott som alla utvecklingsstörda och har ett varierat innehåll. Exempelvis skiljer sig dramacirklar for gravt utvecklingsstörda mycket åt från en läsecirkel for lindrigt utvecklingsstörda. Kommittén anser att studiecirklarna for utvecklingsstörda ger framför allt följande:

- Gruppvana. I cirkeln får man lära sig att arbeta i grupp, vänta på sin tur, höra vad andra har att säga eller erfara vad andra gör.

- Studievana. I cirkeln får man lära sig ett ämnesområde, ofta lära sig att hantera ett studiematerial, inblick i olika områden och lära sig nya saker.

- Intresseutveckling. I cirkeln får man pröva på ett område man är intresserad av, få inblick i något man inte känner till m.m.

Kommittén anser det viktigt att studiecirklar anordnas inom sådana områden som ökar de utvecklingsstördas möjligheter att utveckla ett självständigt liv, delta i samhällslivet och odla egna intressen. Vidare anser kommittén att genom studiecirklar kan kunskaper och färdigheter vidmakthållas som de utvecklingsstörda har fått i särskolan och i annan vuxenutbildning.

3.2.2 Folkhögskolan

Även folkhögskolan har en lång utbildningstradition. Särskilda kurser for utvecklingsstörda har dock förekommit endast under de senaste tjuuppgift är att främja allmän_ medborgerlig bildgo åren. Folkhögskolans ning. Folkhögskolorna drivs av landsting eller olika organisationer (folkrörelser eller stödföreningar). Varje folkhögskola skall själv bestämma sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmâssiga inriktning.

Utbildningen inom folkhögskolan kännetecknas av en vuxenanpassad som kan utformas efter de studerandes förkunskaper, inundervisning 50

tressen och behov. Ett speciellt kännetecken för folkhögskolan är internatfonnen. Denna ger möjligheter till en kombination av undervisning, boende och_ fritid.

Ett tjugotal folkhögskolor bedriver särskilda långa (15 veckor eller mer) kurser for utvecklingsstörda. Därtill kommer ett antal skolor som har korta kurser for utvecklingsstörda samt skolor som har utvecklingsstörda integrerade i olika kurser.

Läsåret 1987/88 deltog 283 utvecklingsstörda i långa kurser och 450 i kurser längre än åtta dagar men kortare än femton veckor. Antalet deltagare i kurser under åtta dagar kan inte redovisas med nuvarande statistik. 10 % av deltagarna i de långa kurserna i alldeltog integrerat männa kurser. Utbildningen kan uppskattas till ca 38 000-44 000 undervisningstimmar for de långa kurserna och ca 5 500 timmar for de korta kurserna. De långa folkhögskolekurserna för utvecklingsstörda dominerades av allmänna ämnen. De korta kurserna däremot inriktades huvudsakligen mot samhällsinriktade ämnen. I en utvärdering av folkhögskoleverksamhetenl framkom att flertalet kurser var riktade till personer med ett relativt lindrigt begåvningshandikapp. I utvärderingen framkom också att andelen utvecklingsstörda som gått på lång folkhögskolekurs varierade starkt mellan landstingen.

De långa folkhögskolekurserna innebär ofta en förberedelse för vidare studier, arbete eller någon annan förändring. Kommittén anser att kurserna kan karaktäriseras som en traditionell utbildning som ger följande:

- Baskunskaper för vidare utveckling. Kurserna har stort teoretiskt inslag och syftar till att öka förmågan att läsa, skriva och räkna samt ge allmänbildning.

- Koncentrerad och lång utbildning. Flertalet långa kurser omfattar 1-3 år och ger en koncentrerad utbildning. Detta ger en god grund för vidare studier, inträde i arbetslivet eller andra förändringar i livet.

1 SÖ, En kvalitativ och kvantitativ utvärdering av folkhögskoleverksamhet för begåvningshandikappade, R 87:53. 51

- Självständighetsträning. Genom internatfonnen finns unika möjligheter till sociala kontakter och förberedelser för eget boende. Fritiden betonas genom att särskilt anställd personal ofta finns.

Kommittén anser att folkhögskoleutbildningen âr viktig för dem som har behov av en längre koncentrerad utbildning i basämnen med stora av social träning eller kortare kurser i internatform inom olika inslag intresseområden.

3.2.3 Grundvux

Grundvux är en del av den kommunala utbildningen för vuxna och syftar till att ge grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna. Enhar de vuxna som behöver utbildning motligt vuxenutbildningslagen svarande särskolans inte rätt att delta i grundvux.

omfattar utbildning i Undervisningen inom grundvux grundläggande skrivning och räkning. Inslag av samhälls- och naturorienteläsning, ring skall ingå samt för invandrare även undervisning i svenska språfår bedrivas utbildket. Undervisningen upp till en nivå som motsvarar För undervisningen finns ning enligt högst årskurs 6 i grundskolan. tim- och kursplaner utan den skall utformas efter de stuinga bindande derandes behov och forutsättningar. Undervisningen bedrivs i regel som deltidsundervisning i lokaler i anslutning till komvux.

Läsåret 1987/88 hade Inom grundvux deltar många utvecklingsstörda. 500 av de svenska deltagarna särskolebakgrund. Ytterligare några (ca 50) utan skolutbildning har bedömts tillhöra målgruppen för utredningen. Detta innebär att ca 6 % av de svenska deltagarna i grundvux var utvecklingsstörda. Utbildningsvolymen for dessa deltagare kan uppskattas till ca 30 000 undervisningstimmar.

3.2.4 Särvux

Särvux erbjuder sådan utbildning som syftar till att ge vuxna utvecklingsstörda möjlighet att skaffa sig kompetens motsvarande den som ges i grundsårskolan. Inom Särvux ges undervisning dels i den grundlag gande delen som motsvarar den som ges i grundvux men anpassad for den särskilda målgruppen, dels i form av fristående kurser i elva olika

ämnen som motsvarar undervisningen på grundsârskolans högstadium.

Den grundläggande delen i särvux ger utbildning i läsning, skrivning och räkning, kommunikation (språk- och begreppsutveckling), samhälls- och naturorienterande moment samt for invandrare undervisning i svenska språket. De studerande skall placeras in på den nivå där de har förutsättningar att följa undervisningen och denna skall anpassas efter de studerandes behov, möjligheter och erfarenheter. Enligt SÖ:s bedömning deltog våren 1989 ca 600 studerande i särvux. Av dessa var 20 barndomspsykotiska vuxna och 15 s.k. vuxenskadade. Den statliga timramen for särvux var budgetåret 1988/89 54 450 undervisningstimmar. Många landsting bedriver i dag undervisning på träningsskolenivå i anslutning till särvux. Denna verksamhet bekostas med landstingskommunala medel.

3.2.5 Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning är sådan utbildning som ges av arbetsmarknadsskäl och beslutas av arbetsmarknadsmyndigheterna. Utbildningen består av en yrkesutbildning eller en allmänteoretisk eller orienterande utbildning som är en nödvändig förberedelse for yrkesutbildning. Arbetsmarknadsutbildning kan ges i form av särskild arbetsmarknadsutbildning (AMU-kurs) eller inom det reguljära skolväsendet. Den som genomgår en arbetsmarknadsutbildning har rätt till utbildningsbidrag.

Arbetsmarknadsutbildning ges varje âr till ett antal utvecklingsstörda. De ingår i gruppen som kallas intellektuellt arbetshandikappade av vilka drygt 200 personer årligen erhåller arbetsmarknadsutbildning. Andelen utvecklingsstörda bland dessa kan uppskattas till knappt hälften; 53

genomförs framför allt som utbildning i Arbetsmarknadsutbildningen form av olika allmänteoretiska kurdet reguljära utbildningsvâsendeti ser (ex. folkhögskoleutbildning) och i form av AMU-kurser med inriktoch vägledning. Även yrkesutbildning förekomning mot orientering mer i viss omfattning, främst inom områdena tillverkning, kontor och storhushâll. Det kan uppskattas att ca 50 utvecklingsstörda årligen deltar i sådana kurser, vilket innebär en ungefärlig utbildningsvolym om 6 000 timmar.

3.2.6 Övrig vuxenutbildning

Ovan har redovisats inom vilka former av den samhällsstödda vuxenutsom utvecklingsstörda deltar. Få utvecklingsstörda torde få bildningen ta del av den omfattande personalutbildning som sker inom företagen därför att så få har anställning på den öppna arbetsmarknaden. Inom Samhall finns ca 2 000 anställda som har bedömts som intellektuellt arbetshandikappade, varav drygt hälften har någon särskild omsorg. Flera av dem erhåller yrkesteknisk basutbildning och lokalt organiserad utbildningi form av personalutbildning.

3.2.7 Vuxenutbildning på dagcenter

Kommittén har genomfört en kartläggning av utbildningsverksamheten vid dagcenter. Dagcenter har valts därför att ungefär tre fjärdedelar av de vuxna utvecklingsstörda som erhåller särskilda omsorger har sin dagliga sysselsättning där. Syftet med enkäten var bl.a. att få information om utbildningsverksamheten sedd ur en hel grupps perspektiv. Enkäten innehöll framför allt frågor om studiecirkelverksamhet, Särvux, utbildningsaktiviteter anordnade av dagcentret i egen regi samt an-

nan utbildningsverksamhet under hösten 1988 för den som hade sin

vid dagcentret. En sammanställning av resultadagliga sysselsättning ten visar följande.

vid dagcenter bedrevs både av externa ut- Utbildningsverksamheten bildningsanordnare och inom dagcenterorganisationen. Vid vissa dag-

center fanns alla utbildningsaktiviteter och i mycket stor omfattning medan det också fanns dagcenter som inte hade någon vuxenutbildning alls. Drygt hälften av alla dagcenter hade flera alternativa utbildningsformer for de utvecklingsstörda. Dessa dagcenter var större än genomsnittet. Knappt hälften av dagcentren hade en tämligen liten utbildningsverksamhet. Vid de senare fanns färre utvecklingsstörda än vid det genomsnittliga dagcentret.

varmed Särvux, då avsågs såväl den statsbidragsberättigade som den inte statsbidragsberâttigade delen, bedrevs vid knappt hälften av dagcentren. I genomsnitt erhöll tio personer per dagcenter sådan undervisning. Behoven av en utbyggnad av statsbidragsberâttigad särvnx och möjlighet till undervisning även på träningsskolenivå framkom mycket tydligt. Av dem som i dag får undervisning bedömdes ungefär 40 % tillhöra målgruppen for dagens särvux.

Studiecirkelverksamhet på dagtid förekom vid 87 % av dagcentren. I genomsnitt bedrevs nio cirklar per dagcenter under hösten 1988. Flest cirklar fanns vid större dagcenter. Flertalet studiecirklar i genomfördes dagcentrets lokaler. Endast 27 % av cirklarna anordnades i andra lokaler.

De estetiska ämnena utgjorde en tredjedel av verksamheten. Näst största ämnesgruppen var cirklar kring boende och matlagning m.m. som rör

den sociala träningen. Även cirklar kring områden som klockan, tiden

och pengar hade en viss omfattning. Totalt deltog cirkeldeltagarna i 1,8 cirklar i genomsnitt under höstterminen 1988. Ungefär en fjärdedel av dagcentren hade ett genomsnitt på mer än två cirklar per individ for dem som deltog i cirklar.

Inom dagcentren bedrivs också en omfattande verksamhet som kan betraktas som omsorgsverksamhet av utbildningskaraktär. 83 % av de i undersökningen ingående dagcentren uppgav att de bedriver en eller flera aktiviteter i egen regi som kan betraktas som utbildning, dvs. är schemalagda och strukturerade efter en viss plan. Vid en analys av svaren visar det sig att de fem vanligast förekommande alternativen är

ABL-träning, social träning, alternativ kommunikation, estetiska

nen och hemkunskap. Ett stort antal vuxna får dessutom undervisning och träning i basâmnen som läsning, skrivning och räkning samt i samhällsorienterande ämnen. Som ledare for utbildningsaktiviteterna fungi forsta hand arerar till övervägande del dagcentrets egen personal, men det förekommer även särskilt anställda ledare. betsterapeuter,

Vid dagcenter fanns även flera personer som deltog i annan utbildningsverksamhet, främst kurser vid folkhögskola eller grundvux.

för barndomspsykotiska och s.k. vux- Särskild utbildningsverksamhet enskadade ordnas nästan inte alls vid dagcenter.

roll vad gäller initiativet till Dagcenterpersonalen spelar en betydande vuxenutbildning. Resultaten från undersökningen tyder på att dagceninställning till behovet av utbildning är en avgörande terpersonalens faktor för att utbildning skall komma till stånd.

3.2.8 Regional fördelning av vuxenutbildning

har även strävat efter att kartlägga den regionala fördel- Kommittén dels ningen av vuxenutbildningen dels genom frågor till landstingen, bearbetning av statistiken. genom särskild

Genom frågorna till landstingen kan konstateras att endast några få har fastställda mål for utbildningsverksamheten. Landstingen ger i omfattning ekonomiska bidrag till vuxenutbildningmycket varierande som särvux. Enligt dessa uppgifter bidrar en, till såväl folkbildning landstingen med mellan 0 kronor och ca 1 800 kronor per utvecklingsstörd till särvux och vuxenutbildning på träningsskolenivå. Det genombidraget från landstingen var 654 kronor per utvecklingsstörd. snittliga

av vuxenutbildningen varierar mellan ut- Den regionala fördelningen Resurserna till särvux fördelas av SÖ till landsbildningsformerna. efter deras andel utvecklingsstörda enligt socialstytingskommunerna Detta innebär att statsbidraget for särvux är helt relsens statistik. är jämnt fördelat mellan olika regioner. Övriga vuxenutbildningsformer

däremot mycket ojämnt fördelade. av studiecirkelverk- Omfattningen samheten varierar mellan 6,0 till 0,8 cirklar per utvecklingsstörd i länen. I SÖ:s utvärdering av folkhögskoleverksamheten for utvecklingsstörda framkom att andelen vuxna utvecklingsstörda i långa folkhögskolekurser under 1980-talet varierade från 0,7 % till 37 % inom de olika landstingen. Även inom grundvux fanns regionala variationer genom att andelen studerande med särskolebakgrund stora uppvisade skillnader.

3.2.9 Sammanfattning

I dag bedrivs en relativt omfattande vuxenutbildning for utvecklingsstörda. Studiecirkelverksamheten spelar därvid en dominerande roll. Verksamhetens inriktning består framför allt av estetiska ämnen och samhällskunskapsämnen. Undervisningen i basfärdigheter i läsning, skrivning och räkning sker främst inom grundvux, folkhögskola och särvux. Yrkesinriktad utbildning för vuxna utvecklingsstörda finns endasti mycket begränsad omfattning.

Kommittén vill peka på dels det begränsade utbudet av utbildning i basfärdigheter (även innefattande kommunikation) för gravt och måttligt utvecklingsstörda, dels behovet av ett mer varierat utbildningsutbud för lindrigt utvecklingsstörda, främst med inriktning mot arbetsliv och yrkesutbildning.

Kommittén finner särskilt värt att uppmärksamma den regionalt ojämna spridningen av utbudet av vuxenutbildning. Landstingens skiftande engagemang både vad gäller målsättning och ekonomiska bidrag till verksamheten är en bidragande orsak till de regionala skillnaderna.

3.3 En jämförelse mellan olika

vuxenutbildningsanordnare

Till for kommitténs grund arbete med att föreslå en arbetsfördelning mellan särvux och folkbildningen har lagts en översiktlig jämförelse av 57

de berörda utbildningsformerna utifrån vissa faktorer. Denna jämförelse återfinns i bilaga 2. Idenna har studiecirkelverksamhet, folkhögskola, grundvux och särvux jämförts med avseende på utbildningens mål och syfte, innehåll, arbetssätt, uppläggning, omfattning, studieplats samt Studieekonomi. Av bilagan framgår att utbildningsformerna skiljer sig åt i flertalet jâmforda avseenden. Skillnaderna beror givetvis i hög grad på att de formella bestämmelserna är olika utformade med hänsyn till varje utbildningsforms speciella ändamål. Men även traditioner och praxis spelar stor roll.

3.4 Arbetsfördelning mellan särvux och annan

vuxenutbildning

3.4.1 Särvux och folkbildningen

De olika vuxenutbildningsanordnarna har skiftande förutsättningar att bedriva utbildning for utvecklingsstörda. Dessutom är efterfrågan på olika utbildningsinsatser betydligt större hos målgruppen än vad som idag kan tillgodoses. Slutsatsen av detta är att gränsdragningen mellan särvux och folkbildningen idag är relativt problemfri.

Gränsdragningsproblem mellan cirkelverksamheten och Särvux kan dock förekomma. Problemen synes emellertid variera högst väsentligt mellan landstingen. På vissa håll verkar sedan lång tid tillbaka en naturlig uppdelning ha ägt rum mellan särvux och studiecirkelverksamheten. Pâ andra håll bedriver studieforbunden en undervisning som närmast är av särvuxkaraktär. Detta senare kan troligtvis förklaras av att särvux endast finns i begränsad omfattning. Avsaknaden av särvux förefaller delvis ha kompenserats genom en utbyggd studiecirkelverk-

samhet. En förändrad och utökad verksamhet inom särvux kommer

knappast att innebära några större förändringar av omfattningen av studiecirkelverksamheten. Studieförbunden bedriver ett omfattande utvecklingsarbete, t.ex. vad avser nya studiematerial och cirkelledarutbildning, vilket gör att en forândringsberedskap finns.

Enligt vad kommittén har erfarit upplevs idag inga större problem med gränsdragningen mellan sârvux och folkhögskoleutbildningen beroende på att dessa i dag skiljer sig så väsentligt åt. Genom att särvux i dag har börjat vända sig till en ny målgrupp och erbjuda mer omfattande utbildning âr det tänkbart att sârvux på sikt kan utvecklas så att den närmar sig folkhögskolans målgrupp och uppläggning. En avgörande skillnad är dock folkhögskolornas internatstudieform. Denna ger till skillnad från särvux möjlighet till både grundläggande utbildning och allsidig social träning.

3.4.2 Särvux och grundvux

Enligt kommitténs mening föreligger de största gränsdragningsproblemen inom ramen för den kommunala utbildningen för vuxna, nämligen mellan grundvux och särvux.

Grundvux var ursprungligen en alfabetiseringsutbildning för svenskar och invandrare som saknade grundläggande kunskaper och färdigheter i läsning, skrivning och räkning. Redan från början var några grupper undantagna från att delta i grundvux, däribland de som skulle beredas undervisning enligt lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Tolkningen av detta undantag var föremål för en del problem. Komvux-utredningen tog upp frågan och föreslog att vuxna utvecklingsstörda inte skulle tillhöra grundvux målgrupp annat än i de fall de kunde följa reguljär grundvuxutbildning.

I dag föreskriver vuxenutbildningslagen att grundvux inte står öppet för dem som behöver utbildning motsvarande särskolans. Kommitténs kartläggning visar emellertid att ett stort antal deltagare i grundvux har särskolebakgrund. Orsaken till detta kan bl.a. vara den begränsade omfattningen på Särvux och den inriktning mot måttligt utvecklingsstörda som försöksverksamheten hade. Några studier visar att det finns deltagare inom grundvux som har svårt att klara av utbildningen. Kommittén finner inte att intagningsbestämmelserna till grundvux behöver ändras. Kommittén anser liksom komvux-utredningen att de personer

som tidigare har gått i särskola skall ha möjlighet att delta i grundvux om de kan följa reguljär grundvux.

Kommittén anser det viktigt att vid intagningen till grundvux bedöma om den studerande kan tillgodogöra sig undervisningen eller bör hänvisas till Särvux. De studerande som har behov av Särvux skall få möjlighet till denna utbildning. Särvux bör inte vara en utbildning som ges före eller Det är också viktigt att de efter genomförd grundvuxutbildning. som tas in till grundvux följs upp och att undervisningen kontinuerligt utvärderas. Kommittén föreslår att SÖ uppmärksammar de problem som här redovisats och vidtar erforderliga åtgärder. Utvecklingen av metodiken bör uppmärksammas i båda skolforden specialpedagogiska merna. Kommittén anser att ett gemensamt utvecklingsarbete bör kunna bedrivas.

Kommittén har också erfarit att olika bestämmelser gäller för timer- De studerande i grundvux och särsättningen i grundvux resp. Särvux. vux får den högre timersättningen, f.n. 50 som går miste om inkomst kronor i timmen. Övriga studerande i grundvux får timersättning om 13 kronor om de är över 20 år. I Särvux förekommer inte denna per timme ersättning. Denna skillnad i ersättning för deltagarna är ett problem vid såväl till särvux som när en deltagare bedöms behöva rekrytering över från grundvux till särvux. Kommittén anser att bestämmelflytta serna för timersättningen i Särvux och grundvux bör ses över.

4 Vuxenutbildning i ett helhetsperspektiv

4.1 Kommitténs bedömning

Kommittén ser vuxenutbildningen som en av insatser som kan ingå i

de

den totala habiliteringen av utvecklingsstörda. Vuxenutbildningen är självständig i förhållande till andra insatser inom habiliteringen. Kommittén betraktar särvux som en renodlad utbildningsinsats.

Kommittén anser att inför en framtida överföring av Särvux till primärkommun är det viktigt att framhålla betydelsen av ett utvecklat samarbete mellan särvux och omsorgsverksamheten. En pedagogiskt betingad samverkan bör ske utifrån ett helhetsperspektiv på den enskildes situation.

4.2 Habilitering och helhetssyn

Behoven av insatser från samhället varierar starkt bland personerna inom målgruppen. Vissa klarar sig utifrån sina förutsättningar bra med begränsade stödinsatser medan andra har ett omfattande behov av insatser, ibland från olika huvudmän samtidigt. För att få sina olika behov av hjälp och stöd tillgodosedda på ett for individen anpassat sätt fordras en överblick över och hänsyn till det samlade behovet av insatser.

För att insatserna skall få en individuellt anpassad utformning krävs alltså och dennes situation. Utifrån detta en helhetssyn på individen bör all planering av insatser för den enskilde utgå från de kunsynsätt fysiska och psykologiska behov och förskaper som finns om individens individen samt utsättningar, den sociala och fysiska miljön omkring samspelet mellan individen och miljön.

slutsatser om innebörden i begreppet habilitering har en Kommitténs till begreppet helhetssyn. Habilitering kan definieras nära anknytning som ett samlande begrepp for de insatser av medicinsk, social, psykolokaraktär som syftar till utveckling och förbätzring gisk och pedagogisk för den enskilde och som kan vara riktade mot såväl individen som dennes miljö. Utbildning for vuxna utvecklingsstörda är utifrån detta per- De olika insatspektiv en av de insatser som ryms inom habiliteringen. serna kan utgöra självständiga delar i habiliteringen och organisatoriskt tillhöra skilda huvudmän, men for den enskilde är det väsentligt att det ñnns en samverkan mellan insatserna.

4.3 Vuxenutbildning - en självständig del av

habilitering

Vuxenutbildning är en av de insatser som kan ingå i en habilitering. är dock organisatoriskt skild från övriga insatser

Vuxenutbildningen

inom habiliteringen.

4.3.1 Vuxenutbildningens förutsättningar

Inom vuxenutbildningen ges olika utbildningar med sinsemellan mycket olika innehåll och uppläggning. Det gemensamma för all utbildning kriterier. brukar är att den uppfyller vissa grundläggande Utbildning karaktäriseras som en verksamhet som har ett klart strukturerat innehåll med ett bestämt mål, återkommer regelbundet och sker i bestämda arbetsformer med hjälp av visst material samt under ledning av en lärare. Den verksamhet som bedrivs inom särvux är att betrakta som en

renodlad som âr klart avgränsad från de övriga insatutbildningsinsats serna som sker inom habiliteringen.

resultat fordras för deltagande i vuxen- Om utbildningen skall ge avsett att vissa är uppfyllda. Till skillnad från utbildningen förutsättningar den obligatoriska skolan bygger särvux, liksom annan vuxenutbildning, på ett frivilligt deltagande. Frivilligheten medför att den studerande kan avbryta studierna till följd av bristande motivation eller för att utbildningen inte motsvarar förväntningarna.

Att vuxenutbildningen förutsätter ett frivilligt deltagande bör särskilt beaktas beträffande med begåvningsnedsâttning. Å ena sidan personer innebär i sig sämre förmåga hos individen att funktionsnedsättningen överblicka sin situation, tillvarata sina möjligheter och i många fall sin vilja. Å andra sidan finns risken att initiativet till även att uttrycka utbildning tas av andra utan att den utvecklingsstörde själv har möjligtill känna. Detta dilemma måste lösas het att ge sin egen uppfattning konkret information till den utvecklingsstörde om olika utbildgenom ningsalternativ och tillfälle att pröva på olika Studieformer.

För att delta i vuxenutbildning krävs att man har ett syfte med studierna. Detta kan vara kopplat till själva resultatet av studierna, men också till studierna i sig. Inom den kompetensinriktade utbildningen framhålls att studiernas syfte skall vara att höja kompetensen. Det är således inte tillräckligt med ett allmänt bildningssyfte. För utvecklingsstörda är studiesyftet också viktigt att uppmärksamma. Individen skall så vara medveten om varför han/hon studerar och vad långt möjligt själv studierna skall leda till.

I en frivillig utbildning brukar alltid motivationen framhållas som en viktig faktor dels för att överhuvudtaget delta, dels för att kunna ge-

nomföra studierna med tanke på de svårigheter som det oftast innebär

för den enskilde att studera i vuxen ålder. Betydelsen av motivation även hos utvecklingsstörda har kartlagtsi en studiel. Där framkom tydligt betydelsen av individens inre motivation för ett positivt studieresul-

l Palmér Rikard, Utvecklingsbetingelser hos utvecklingsstörda, Pedagogiska institutionen Uppsala, 1989. 63

tat. Vidare krävs också goda och-stödjande närrelationer. Gynnsamma

studieforutsättningar i den sociala miljön är således minst lika betydelsefulla för utvecklingsstörda som for andra vuxenstuderande.

4.3.2 Vuxenutbildningens organisation

Utbildningen för utvecklingsstörda barn och ungdomar var tidigare en del av omsorgsverksamheten. Försöksverksamheten med Särvux var också kopplad till omsorgsverksamheten vilket har lett till att det i dag på många håll finns starka band mellan verksamheten på dagcenter och sârvux. Numera är både särskolan och Särvux skilda från omsorgsverksamheten. I de flesta fall finns dock en gemensam styrelse, nämligen omsorgsnämnden. Särvux självständighet gentemot omsorgsverksamheten är i dag viktig att poängtera. Villkoren för Särvux bestäms av de regler som gäller för denna.

Inom landstingskommunerna pågår en utveckling mot att primärkommunerna övertar utbildningen av utvecklingsstörda. En liknande utveckling har påbörjats beträffande överförandet av omsorgsverksamheten i vissa landsting. Denna utveckling mot skilda huvudmän och/eller for utbildningsverksamhet och omsorgsverksamhet leder till styrelser en något annorlunda pedagogisk situation. I den framtida utvecklingen när sârvux organisatoriskt kan komma att knytas till den kommunala i primärkommunerna och lokalmâssigt integreras i vuxenutbildningen allt större utsträckning, måste det förhållandet uppmärksammas att en stor del av de studerande samtidigt erhåller särskilda omsorger. Vid ett primärkommunalt huvudmannaskap tydliggörs särvux roll som vuxenutbildning ytterligare samtidigt som då samarbetsformerna med omsorgsverksamheten måste utvecklas.

4.4 Samverkan utifrån ett helhetsperspektiv

För alla människor finns en ömsesidig påverkan mellan deltagandet i och andra delar i livssituationen. Förutsättningarna i indiviutbildning för deltagandet i och dens miljö kan vara mer eller mindre gynnsamma 64

utfallet av utbildningsinsatser. På samma sätt kan kunskaper, förvärvade genom deltagande i vuxenutbildningen, ha olika påverkan på individens övriga situation. Flertalet människor har möjlighet att överblicka sin situation och utifrån detta välja utbildningsinsatser som positivt samverkar med livssituationen i övrigt. För människor med begåvningsnedsåttning är denna möjlighet till överblick begränsad och for dem kan en i samråd planerad samverkan mellan olika insatser vara av stor betydelse.

För personer som har särskilda omsorger och deltari kompetensinriktad utbildning inom särvux blir denna planerade samverkan mellan insatserna speciellt viktig. Det bör dock här betonas att karaktären av frivillighet beträffande såväl särskilda omsorger som deltagandet i Särvux förutsätter att en samverkan mellan insatserna sker på den utvecklingsstördes villkor.

4.5 Samverkan mellan Särvux och

omsorgsverksamheten

I samband med att man inom omsorgsverksamheten individuupprättar ella habiliteringsplaner bör även den enskildes utbildningsbehov analyseras och sättas i relation till de insatser som han/hon får inom omsorgsverksamheten. Omsorgshuvudmannen bör alltså svara for att i samråd med den utvecklingsstörda göra den inledande bedömningen av behovet av vuxenutbildning.

Undervisningen inom särvux bör läggas upp så att den svarar mot det utbildningsbehov som finns hos den enskilde och vara anpassad till de insatser som denne har tillgång till inom omsorgsverksamheten. I genomforandet av undervisningen bör en samverkan finnas med insatserna inom omsorgsverksamheten for de deltagare som får särskilda omsorger. Den inlärning av kunskaper och färdigheter som sker inom ramen för vuxenutbildningen måste förankras i den enskildes övriga situation for att bli bestående. För att den enskilde skall uppleva en utbildningsinsats som meningsfull måste han eller hon få möjligheter att

tillämpa sina förvärvade kunskaper i boendet, arbetet och under fritiden.

är det praktiska övandet För personer med nedsatt begåvningsfunktion i vardagsmiljön väsentligt för att dessa skall av kunskaperna speciellt bli bestående. Det är viktigt att det finns en kontinuitet i möjligheterna för att kunskaperna skall vidmakthållas. Miltill praktisk tillämpning inom ømsorgsverksamheten måste därför tillvarata de kunskajöerna inom särvux och stimulera till fortsatt utveckper som har förvârvats ling för att, undervisningen skall ge bestående effekter.

Vuxenutbildning på träningsskolenivå

5.1 Kommitténs förslag

Kommittén anser att utvecklingsstörda vuxna skall ha möjlighet att få grundläggande undervisning relaterad till den enskildes förutsättningar. Kommittén föreslår därför att särvux utvidgas till att också omfatta utbildning på träningsskolenivå.

Kommittén föreslår att den grundläggande nivån i särvux utvidgas med områdena kommunikation samt verklighetsuppfattning och omvärldskunskap från förslaget till ny kursplan för trâningsskolan. Förslaget till utvidgning av särvux utgår från en avgränsning både mot omsorgsverksamheten och den utbildning som ges inom folkbildningen. Kommittén anser det viktigt att utvidgningen följs upp med ett forsknings- och utvecklingsarbete för att utveckla undervisningen.

5.2 Utvidgad målgrupp för särvux

Kommitténs utgångspunkt har varit att utvecklingsstörda skall ha möjlighet att få grundläggande utbildning i basfârdigheter utifrân sina eg-

na förutsättningar. Kommittén föreslår därför att målgruppen för sär-

vux ändras till att gälla alla som behöver utbildning motsvarande grundsärskolan och träningsskolan.

Denna utgångspunkt ställer nya krav på utformning och uppläggning av den kompetensinriktade vuxenutbildningen. Forskningen om ut- 67

vecklingsstörda har visat på de möjligheter till inlärning som utvecklingsstörda på varje utvecklingsnivå har. Utbildning som riktar sig till kan i stora delar ha samma innehåll som utlindrigt utvecklingsstörda bildning för normalbegåvade. Lindrigt utvecklingsstörda har möjlighet att inhämta de kunskaper som traditionellt anses som innehållet i grundläggande utbildning, nämligen undervisningi läsning, skrivning och räkning. Mâttligt utvecklingsstörda kan lära sig siffror, bokstäver och s.k. blockord vilket däremot gravt utvecklingsstörda inte har möjlighet att lära sig. Konsekvensen av vad forskningen har påvisat om måttförmåga till inlärning är att innehållet ligt och gravt utvecklingsstördas i en utbildning som riktar sig till denna målgrupp måste ha ett annat innehåll än traditionell utbildning.

Eftersom förmågan att abstrahera saknas måste inlärningen utgå från den enskilde individens situation. Det som inte den utvecklingsstörde kan relatera till sin egen erfarenhet och inte kan bearbeta genom sitt sätt att tänka blir inte heller bestående kunskap. Den enskildes behov och förutsättningar måste därför prägla undervisningen. Det innebär att utbildningen alltid måste utformasi den konkreta undervisningssituationen.

En annan aspekt på behovet av individrelaterad utbildning gäller frå- Inom den kommunala utbildningen for gan om målen för utbildningen. vuxna finns alltid konkreta mål. Det kan vara ett klart definierat mål för varje kurs eller det kan vara ett mål för hela utbildningen såsom i grundvux. Målet för utbildningen skall uppnås av de studerande på en bestämd tid för att man skall anse att utbildningen har fullföljts. Vad beträffar utbildning för utvecklingsstörda måste man i stället för ett gemensamt mål för alla utgå från att individrelaterade mål måste ställas Sättet att tillägna sig kunskap varierar utifrån upp för de studerande. olika utvecklingsnivåer. Det är alltså inte en fråga om tid i utbildning (även om tiden också spelar en roll) utan om att funktionsnedsättningen i sig ger olika förutsättningar. Konsekvensen av detta är att utbildningen måste utformas utifrån de förutsättningar som de enskilda personerna har.

5.3 Avgränsningsfrågor

Kommittén har vid diskussionen om en utvidgning av målgruppen för sârvux utgått från utformningen av undervisningen i träningsskolan. Förslag till ny kursplan för träningsskolan presenteras i avsnitt 1.5.2. Kursplanen avser emellertid den obligatoriska undervisningen för barn och ungdomar och innehåller därför moment som inte ingår i vuxenutbildningen. En annan grund for ställningstagande i avgränsningsfrågan är att vuxna utvecklingsstörda har rätt att få daglig verksamhet genom omsorgshuvudrnannen. Slutligen måste beaktas att vuxenutbildningen organiseras av olika utbildningsanordnare med delvis skilda syften för sin verksamhet.

5.3.1 Mot omsorgsverksamheten

Utvidgningen av utbildningen inom särvux måste utformas så att gränserna gentemot de särskilda omsorgerna klart framgår. Vid utformningen av kommitténs förslag till utbildning på träningsskolenivå har frågan om avgränsningen mellan Särvux och de särskilda omsorgerna tillmätts stor vikt. En jämförelse har_orts mellan innehållet i omsorgsverksamheten för vuxna och träningsskolans innehåll. Vissa av de undervisningsområden som finns med i förslaget till träningsskolans kursplan är vanligt förekommande i dagcenters egen verksamhet. Aktiviteter tillhörande andra områden förekommer inte i samma utsträckning eller genomförs genom insatser från andra.

Området Kommunikation och socialt samspel kan på ett sätt sägas vara en naturlig del i dagcenters verksamhet. Många dagcenter bygger i dag sin verksamhet på en struktur med fasta och heterogent sammansatta grupper, vars verksamhet syftar till utvecklandet av social förmåga och socialt samspel mellan gruppmedlemmarna. Utvecklandet av den kommunikativa förmågan har i detta sammanhang också en viktig roll. För inlärning och träning av kommunikationsförmåga, speciellt genom alternativa kommunikationsformer, finns emellertid behov av ytterligare insatser.

av innehållet i den dagliga verksamheten är utformat för att Mycket erfarenhet och uppfattning om verkligheten. Få aktividga personernas viteter kan däremot sägas ha som primärt syfte att träna rums-, tids-, och kvantitetsuppfattning etc. Det krävs en ingående kunskap om de besom nedsättningen av begåvningsfunktionen innebär för gränsningar att kunna utforma och genomföra aktiviteter med detta syfte. Få aktiviteter inom dagcenter kan direkt hänföras till området Verklighetsuppfattning och omvärldskunskap.

av finmotoriska färdigheter och träning av manuell förmåga Träning som ryms i området Motorik är naturliga inslag i dagcenterverksamförutsätts dessheten. För personer med uttalade motoriska svårigheter utom att det finns tillgång till sjukgymnastisk behandling. ”Skapande aktiviteter förekommer i stor utsträckning inom dagcenter både i egen regi och i studiecirkelverksamheten som ofta är förlagd till dagcentren.

De insatser som ingår i begreppet ”Vardagsaktivitetef” är av stor betydelse for utvecklingsstördas anpassning till den vardagliga situationen. Alla aktiviteter inom detta omrâde är helti linje med den dagliga verksamhetens målsättning att öka möjligheterna för deltagande i samhällslivet och är därmed frekvent förekommande.

Utifrån denna jämförelse av innehållet i träningsskolan och omsorgsverksamheten kan konstateras att det inom dagcenterverksamheten endast i mindre omfattning finns möjligheter att systematiskt ägna sig åt områdena Kommunikation och socialt samspel, framför allt kommuoch kommunikationsformer, samt nikationsfärdigheter, språkförståelse Verklighetsuppfattning och omvärldskunskap.

5.3.2 Mot folkbildningen

av utbildningen har kommittén Vid utformningen på träningsskolenivå som gäller mellan den kommunala vuxenutbyggt på den avgränsning bildningen och folkbildningen i övrigt.

Gränsdragningsfrågor mellan den kompetensinriktade vuxenutbildningen och folkbildningen, främst studieförbunden, har flera gånger uppmärksammats. Redan vid tillkomsten av den kommunala vuxenutbildningen togs hänsyn till studiecirkelverksamheten genom att vissa estetiskt-praktiska ämnen uteslöts från komvux. De har alltid ansetts tillhöra studieförbundens intresseområde. Samma arbetsfördelning har också legat till grund för utformningen av grundvux och särvux. Vuxna har alltså tillgång till folkbildningen som ett komplement till den kompetensinriktade utbildningen.

Kommittén har i enlighet härmed uteslutit de undervisningsområden från träningsskolans kursplan som redan i dag tillgodoses genom folkbildningen, främst den omfattande cirkelverksamheten som finns för utvecklingsstörda.

5.4 Utvidgning den nivån i Särvux

av grundläggande

5.4.1 Innehåll

Kommitténs förslag till utformning av en utvidgning av den grundlägnivån inom Särvux till att även omfatta

gande utbildning på tränings-

skolenivå utgår från den gränsdragning gentemot både de särskilda omsorgerna och folkbildningen som ovan har redovisats. Kommittén anser att även ett vidgat särvux skall definieras som en renodlad utbildningsform. Det som naturligt faller inom andras ansvar skall inte ingå i utbildningen.

Kommittén föreslår därför att nedanstående områden från förslaget till trâningsskolans kursplan skall ingå i den undervisning som riktar sig

till vuxna utvecklingsstörda som behöver utbildning motsvarande trä-

ningsskolans nivå.

Kommunikation med delområdena kommunikationsfärdigheter, språkforståelse och kommunikationsformer.

och omvärldskunskap med dehmrådena Verklighetsuppfattning tidsuppfattning, kvalitetsuppfattning, kvantitetsrumsuppfattning, uppfattning, orsaksuppfattning och omvärldskunskap.

Kommitténs att läroplanen (Lvux 82) kompletteras med förslag innebär det innehåll på den grundläggande nivån som här föreslås.

5.4.2 Mål, moment och metoder

Kommittén vill utifrån de moment som har specificerats ovan klargöra sin uppfattning om undervisningens utformning.

Kommitténs av den grundläggande nivån i forslag om en utvidgning särvux är hämtad från kursplanen for träningsskolan som är utarbetad for barn och ungdomar. Utbildning for vuxna utgår från samna grundfärdigheter men utformas efter vuxnas behov. Vuxenanpassläggande ning av utbildningen är därför nödvändig. Detta innebär at: uppläggningen av undervisningen måste utgå från de vuxnas behov ich anpassas efter deras situation och erfarenhet. En vuxenanpassningav utbildinnebär också att andra inslag i undervisningen kan förekomningen nu gällande läroplan 82) finns möjlighet att tillföra ma. Enligt (Lvux undervisningen studie- och yrkesorienterande inslag som kan ge de studerande viss kännedom om t.ex. arbete och arbetsplatser.

att skillnaden mellan utbildningens innehåll och dess ut- Det är viktigt I kursplaner brukar man skilja mellan de formning uppmärksammas. mål som undervisningen skall uppnå och de moment som ingår i underdvs. det innehåll som denna skall ha. Utifrån de nål och unvisningen, som finns specificerade i kursplanen skall undervisdervisningsmoment utformas. Läraren skall ge innehållet en sådan utformning att ningen de studerande når målen for utbildningen.

Mål och moment för undervisningen i Särvux är specificerade i läroplanen. De ämnesområden som kommittén föreslår bör ingå vid en utvidgi särvux blir de moment kring vilka undervisning av undervisningen skall utformas. De metoder som tillämpas måste natmligtvis vaningen 72

ra sådana att målen kan uppfyllas. Då kan de möjligheter tillvaratas som andra aktiviteter som t.ex. motorik och skapande verksamhet ger. Undervisningen kan således innehålla sådana inslag men dessa är inte moment i undervisningen utan är då en metod att nå inlärning.

Kommittén har noga penetrerat de moment frågan om samtliga som foreslås ingå i träningsskolan skall ingå ocksåi särvux. Kommittén anser att avgränsningen gentemot de särskilda omsorgerna och folkbildningen inte kan upprätthållas om samtliga moment skulle föras över till särvux. Risken finns att undervisningen inom Särvux skulle kunna inriktas mot t.ex. skapande verksamhet som i dag finns både inom de särskilda omsorgerna och inom folkbildningen. Det är kommitténs uppfattning att Särvux skall ge den utbildning somi dag saknas, nämligen att ge utvecklingsstörda möjlighet till grundläggande färdigheter relaterade till den enskildes förutsättningar. Kommittén förutsätter att specialpedagogiska metoder och vuxenanpassas utnyttjas i undervisningen så att särvux får en för de utvecklingsstörda lämpad utformning. Kommittén förutsätter också att SÖ utarbetar kommentarmaterial som ger vägledning i de mewdiska frågorna.

5.5 Behov av

forsknings- och utvecklingsarbete

Forsknings- och utvecklingsarbetet inom vuxenutbildning for utvecklingsstörda har hittills endast ägnats åt att utveckla och utvärdera studieförbund och folkhögskola. Trots gjorda insatser saknasi flera avseenden grundläggande kunskap om hur inlärning går till hos vuxna utvecklingsstörda, vilken utformning den bör ha m.m. Forskningen kring detta område bör utvecklas och inriktas på frågor som är viktiga ur särvuxperspektiv. Det gäller frågor som omfattning av utbildning, inlärningsmetodik m.m. Det är också betydelsefullt att utbildningen kontinuerligt följs genom en central utvärdering av verksamheten. Uppmärksamhet måste även riktas mot behovet av utveckling av läromedel anpassade for denna målgrupp.

Kommittén att förslaget om en utvidgning av utbildanser det viktigt ningen inom särvux följs upp av ett forsknings- och utvecklingsarbete. falla inom det ansvar för utbildningen som SÖ har. Det bör naturligt

6 Yrkesinriktad för

utbildning vuxna utvecklingsstörda

6.1 Kommitténs förslag

Kommittén anser att vuxna utvecklingsstördas behov av yrkesinriktad utbildning i första hand bör tillgodoses i form av arbetsmarknadsutbildning.

Kommittén föreslår att vuxna skall ges möjlighet att erhålla yrkesutbildning inom yrkessärskolan.

Vidare föreslår kommittén att den kommunala Vuxenutbildningens verksamhet vidgas så att vuxna utvecklingsstördas behov av viss yrkesförberedande utbildning och vissa yrkeskurser kan tillgodoses.

6.2 Arbetsmarknadsanpassade åtgärder

När det gäller att tillgodose vuxna utvecklingsstördas behov av yrkesutbildning är det naturligt att i forsta hand beakta arbetsmarknadsmyndigheternas möjligheter.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har ett ansvar för planering av arbetsförberedande åtgärder för arbetshandikappade, däribland utvecklingsstörda. Inom arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet ryms olika insatser, som är avsedda att underlätta de arbetssökandes tillträde till arbetsmarknaden. Där arbetsförmedlingens resurser är otillräckliga finns 75

Arbetsmarknadsinstitut (Ami) som komplement. Vid Ami ges arbetsvägledning och arbetsorientering samt individuellt anpassade åtgärder med tonvikt på arbetsprövning och träning för såväl yrkesobestämda arbetssökande som for arbetshandikappade.

Utöver dessa Ami-resurser finns institut med särskilda resurser (Ami- S) for olika målgrupper av arbetshandikappade. För bl.a. målgruppen intellektuellt arbetshandikappade - i vilken utvecklingsstörda ingår finns det arbetsmarknadsinstitut med särskilda resurser (Ami-S/ia).

Årligen erhåller 300-400 personer vägledande och rehabiliterande in-

satser genom denna verksamhet, varav en stor grupp är psykiskt utvecklingsstörda. Personalen vid Ami-S omfattar specialister med yrkesteknisk och specialpedagogisk kompetens samt kunskap, erfarenhet och utbildning inom det aktuella handikappområdet. Den arbetssökande kan få tillgång till Ami-S-resursen antingen genom att skrivas in vid institutet eller genom konsultinsatser från institutet till den lokala arbetsförmedlingen eller Ami. Det senare gäller särskilt då den arbetssökande av olika skäl inte kan bo på orten där Ami-S finns. Syftet med verksamheten vid Ami-S är främst att utreda den sökandes möjligheter till arbete och utbildning. Samtliga arbetsmarknadspolitiska hjälpmedel står till Ami-S förfogande.

Arbetsmarknadsmyndigheterna uppdrar åt AMU-styrelsen att anordna yrkesutbildningar utifrån de behov som finns. Det åligger även arbetsmarknadsverket att precisera vilka olika stödinsatser som behövs for att utbildningen skall vara tillgänglig for personer med arbetshandikapp. Arbetsmarknadsutbildning kan även anordnas av annan utbildningshuvudman än AMU-styrelsen

Mot denna bakgrund torde också arbetsmarknadsmyndigheterna kunna svara för en stor del av de utvecklingsstördas behov av yrkesförberedande insatser och yrkesutbildning. Fler vuxna utvecklingsstörda borde kunna få del av arbetsmarknadsutbildning än vad som sker idag. Eftersom förutsättningarna för arbetsmarknadsutbildning är att man är anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen och bedöms lna behov av en utbildning för att få och behålla ett arbete, krävs ett intensifierat samarbete mellan omsorgsverksamhet och arbetsförmedling. 76

Kommittén förordar att de vuxna utvecklingsstördas behov av arbetsträning och yrkesutbildning särskilt beaktas vid utformning och dimensionering av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Kommittén förutsätter att utbildningsplatser, utöver särskilda AMU-kurser, kan behöva ordnas inom komvux och yrkessârskolan.

6.3 Vuxenutbildning motsvarande hela

yrkessärskolan

Kommitténs utredningsdirektiv omfattar yrkesutbildning motsvarande yrkessârskolan. Kommittén vill dock understryka att behov av vuxenutbildningsinsatser föreligger inom hela det verksamhetsområde som yrkessârskolan omspánner.

Yrkesutbildning motsvarande yrkessärskolans behandlas i närmast följande avsnitt.

En motsvarighet till yrkessärskolans yrkesträning - främst den sociala träningen - kommer att tillgodoses av särvux genom den utvidgning med träningsskolenivån som kommittén föreslår. Kommittén menar vidare att den kommunala vuxenutbildningen kan utvecklas för vuxna som behöver utbildning motsvarande yrkessärskolans arbetstrâning och yrkesträning. Mera härom i ett följande avsnitt om komvux som ett utvecklingsområde.

Även en motsvarighet till verksamhetstrâningen ryms inom den utvidgning av den grundläggande nivån i sârvux med träningsskolenivån, som kommittén föreslår (se avsnitt 5.4).

6.4 Vuxna i yrkessärskolans

yrkesutbildning

Av det föregående framgår att det framöver finns vissa behov att ge vuxna utvecklingsstörda en yrkesutbildning som motsvarar den som ges i yrkessârskolan. Lokalt kan det for varje studievâg endast röra sig om

enstaka elever. Kommittén anser därför att det är orealistiskt att inom Särvux anordna särskilda utbildningsvägar för dem som är i behov av detta slags utbildning. I stället bör yrkessärskolans kompetens och personella och materiella resurser utnyttjas.

år att lin- Ett problem for sökande till yrkessärskolans yrkesutbildning jevalet är mycket begränsat. Ofta kan endast en linje erbjudas på utbildningsorten. Flera särskoleorter har inte alls någon yrkesutbildning utan kan endast erbjuda en branschinriktad yrkesträning. En sådan ger inte den kompetens som eleven skulle kunna tillgodogöra sig. Ett tillskott av vuxna elever skulle kunna bidra till att alternativa studiemöjligheter öppnas även för unga elever.

Det skulle ligga nära till hands att föreslå att nu gällande åldersregler för yrkessärskolan slopas. Vuxna över 21 år skulle få antas till utbildning och den skulle kunna fullföljas även efter 23 års ålder. Därmed skulle reglerna också i detta avseende komma att anpassas till vad som De hittillsvarande åldersreglerna har haft gäller for gymnasieskolan. ett nära samband med tidigare bestämmelser om skolplikt. Skolplikten för särskolans elever är såsom tidigare nämnts numera ändrad att enför yrkessärskolan, som

dast gälla fram till 17 års ålder. Åldersreglerna

är intagna i skollagen, är emellertid knutna till utvecklingsstörda ungdomars rätt till fortsatt utbildning. Någon ändring av regeln om utvecklingsstördas rätt att efter skolpliktens upphörande få annan utbildning intill av vårterminen det kainom det offentliga skolväsendet utgången lenderår Av lagtekniska skäl fördå de fyller 21 år bör inte ifrågasättas. ordar kommittén därför en annan lösning, som bör ge samma effekter.

Kommittén föreslår därför att en bestämmelse med innebörden att ockbör föras in i skollagen. I så vuxna skall kunna tas in i yrkessärskolan övrigt bör vissa föreskrifter utfärdas som reglerar hur denna utbildning för vuxna skall genomföras. Kommittén anser att beslut om intagning och urval av studerande bör regleras i dessa. Enligt kommitténs uppbör det ankomma på styrelsen för utbildningen att besluta om fattning av vuxna till yrkessärskolan. Enligt direktiven skall komantagning mittén föreslå statsbidragskonstruktion för en eventuell motsvarighet för vuxna till yrkessårskolan. Med här valda lösningar finns det inte an-

ledning att införa nya regler for statsbidrag. Däremot måste en begränsning av det antal vuxna som skall få tas in göras av kostnadsskäl. Närmare härom i avsnitt 8.4.3. Vuxna elever skall enligt kommitténs förslag kunna tillföras yrkessärskolan antingen genom förmedlande insatser av arbetsmarknadsmyndigheter eller via av enskilda initierade ansökningar. För båda fallen bör nuvarande statsbidragskonstruktion för särskolan tillämpas.

6.5 Komvux som ett utvecklingsområde

Målen och riktlinjerna för komvux kan synas vara helt förenliga med de behov som kan ñnnas hos målgruppen utvecklingsstörda vuxna. Komvux vânder sig sålunda till alla vuxna som har behov av kompetensinriktad utbildning på bl.a. gymnasieskolenivå, där merparten av den grundläggande yrkesutbildningen sker. Framför allt skall utbildningen erbjudas till dem som tidigare fått minst av utbildningsresurserna i samhället. I första hand skall rekryteringen inriktas mot korttidsutbildade, resurssvaga och socialt utsatta personer. En annan viktig målgrupp för komvux är vuxna som vill gå uti arbetslivet och yrkesverksamma personer som har behov av att komplettera sitt yrkeskunnande eller vill förändra sin situation i arbetslivet.

Kommittén menar att alla möjligheter som finns inom det nuvarande systemets ram att anordna stödundervisning eller utöka timplanen bör utnyttjas for att underlätta studierna för de utvecklingsstörda som bedöms kunna tillgodogöra sig en yrkesutbildning inom komvux. Kommittén konstaterar emellertid samtidigt att for flertalet utvecklingsstörda vuxna, som har behov av yrkesutbildning, lämpar sig komvuxutbildningens hittillsvarande studieuppläggning mindre väl.

I vissa avseenden bör de vuxna utvecklingsstördas behov kunna tillgo-

doses genom en vidgning av verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Kommittén vill särskilt framhålla behovet av en allmänt yrkesorienterande kurs anpassad för målgruppen samt kurser för dem som redan har ett arbete och behöver utveckla sig vidare eller behöver utbildning inom ett yrkesområde som inte finns i yrkessärskolan. 79

Kommittén föreslår därför att en yrkesförberedande orienteringskurs for vuxenstuderande omfattande får anordnas inom högst 500 timmar komvux for utvecklingsstörda. Kursplanen bör utformas så att en sådan kurs kan tillgodose ett behov av allmän yrkestrâning inom något bestämt yrkesområde. Den kan också ge möjlighet för utvecklingsstörda att pröva på olika yrkesområden samt förbereda sig for vidare verksamhet.

Vidare föreslår kommittén att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utveckla olika särskilda yrkesinriktade kurser som är anpassade for utvecklingsstörda och kan anordnas i komvux. Ett sådant utvecklingsarbete skall ututgå från de behov som finns både hos yrkesverksamma som behöver fortbildning i sitt arbete och de behov som vecklingsstörda finns hos utvecklingsstörda vuxna som ännu inte fått tillträde till arbetsmarknaden.

Särskilda kurser for utvecklingsstörda kan endast genomföras i mindre grupper. Dessutom är underlaget for att ordna sådana kurser som kommittén ovan föreslår relativt litet varför det krävs att särskilda bestämmelser fogas till vuxenutbildningsforordningen om att kurs inom komvux för utvecklingsstörda får anordnas med endast fem deltagare. I glesbygd bör dock kurs få anordnas med endast tre deltagare.

Förändringar av nuvarande särvux

7.1 Kommitténs och

förslag bedömning

Kommittén föreslår att reglerna for urval till särvux ändras så att möjlighet finns till återintrâde i särvux i enlighet med reglerna for grundvux.

Kommittén föreslår också att föreskrifterna om begränsning av studietiden i särvux ändras till att endast gälla den grundläggande delen.

Kommittén föreslår vidare att föreskrifterna for särvux ändras så att de fristående kurserna kan anordnas på heltid.

Kommittén föreslår att nuvarande får kvarstå regler för studiestöd tills vidare. Vid en översyn av studiestöd för vuxna bör också frågan om studiestöd för de fristående kurserna tas upp.

Slutligen ger kommittén sin syn på frågan om huvudmannaskap för särvux. Kommittén menar att om ansvaret för Särskolan till överflyttas primärkommunerna så bör också ansvaret för särvux övertas av dessa kommuner. Särvux karaktär av vuxenutbildning bör i så fall leda till att verksamheten handhas av den kommunala vuxenutbildningsorganisationen.

7.2 Urval av sökande

7.2.1 Nuvarande regler

Den övergripande regeln i 35 § förordningen om vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda om urval av sökande är att den som har störst behov av utbildningen skall ges företräde. Därvid skall särskilt beaktas utbildningsbehoven för sökande som inte tidigare deltagit i motsvarande utbildning eller För vilka studierna är av betydelse för yrkesverksamhet eller yrkesval. Formellt finns dock inga begränsningar i rätten att tas in till Särvux för sökande som tidigare läst motsvarande i Särskolan. De studerande som har slutfört studierna eller de för vilka studierna har upphört saknar möjlighet att återinträda i Särvux.

7.2.2 Utvecklingsstördas behov av repetition

Kommitténs sammanställning av utbildningsbehoven i kapitel 2 visar att det finns ett behov av repetition av tidigare kunskaper. Behovet av utbildning för dem som först efter särskolan kan tillgodogöra sig utbildningen brukar lärare kalla eftermognad. Detta innebär att de i och för sig har haft tillgång till utbildningen men av olika skäl har de behov av förnyad utbildning, ett slags repetition av innehållet i Särskolan. Motsvarande kan också sägas gälla för dem som av andra skäl inte nått upp till sin maximala förmåga till inlärning på grund av andra faktorer. Båda dessa kategorier av elever har haft tillgång till undervisning men har behov av förnyad utbildning.

Utvecklingsstördas behov av att vidmakthålla kunskaperna är ett specifikt utbildningsbehov som har framkommit för denna grupp. Forskning kring psykisk utvecklingsstörning har dock inte kunnat påvisa att detta är förknippat med själva begåvningsnedsättningen. Det är mycket en fråga om utformningen av den utvecklingsstördes miljö. Den måste utformas så att de i större utsträckning får använda sig av de tillägnade kunskaperna. Detta har även tagits upp i avsnitt 4.5.

7.2.3 Motsvarande regleri grundvux och komvux

Den som saknar sådana kunskaper i läsning, skrivning eller räkning som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium har rätt att bli antagen till grundvux oavsett tidigare utbildning. I grundvux finns möjligheter till återinträde efter slutförd utbildning eller om studierna har avslutats därför att den studerande inte ort tillfredsställande framsteg. I budgetpropositionen 1989 föreslog regeringen att reglerna inom komvux skall ändras så att grunden för intagning skall vara de kunskaper man har oavsett om man tidigare deltagit i motsvarande utbildning eller inte. Den som har störst behov av utbildningen skall dock prioriteras.

7.2.4 Förslag och konsekvenser

Kommittén anser att de studerande i särvux skall ha samma möjligheter till återinträde som andra studerande inom den kommunala utbildningen för vuxna. I enlighet med bestämmelserna för grundvux föreslås därför ett tillägg i vuxenutbildningslagen om återinträde i Särvux för den som har slutfört utbildningen eller för vilken undervisningen upphört därför att den studerande inte gjort tillfredsställande framsteg. Möjlighet till återinträde för att fortsätta studierna föreslås kunna ske inom gällande timramar varför förslaget inte har några kostnadskonsekvenser.

Kommittén föreslår ingen ändring av bestämmelserna om urvalet av de studerande. Nu gällande föreskrifter bör även fortsättningsvis gälla. Frågan om intagning tas även upp i avsnitt 7.6.2 om ändrat huvudmannaskap.

7.3 Studietiden i särvux

7.3.1 Nuvarande regler

Särvux replierar på uppbyggnaden av både grundvux och komvux. Särvux består således av dels den grundläggande delen som motsvarar undervisningen i grundvux, dels fristående kurser som motsvarar grundskolekurserna i komvux. De fristående kurserna är fastställda i förordningen och omfattar elva ämnen. SÖ fastställer tim- och kursplaner efter riktlinjer från regeringen. Totalt omfattar timplanerna högst 2 615 lektioner. En svensktalande studerande kan delta i kurser som omfattar högst 2 055 lektioner.

I förordningen om vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda och Lvux 82 finns föreskrifter om studietiden. Enligt dessa är den totala studietiden begränsad till högst 1 000 lektioner för svensktalande studerande. Skolstyrelsen kan besluta om förlängning av studietiden för en studerande som inte har uppnått studiemålet. Länsskolnämnden kan besluta om ytterligare förlängning av studietiden. Beslut skall fattas efter en individuell bedömning.

7.3.2 Parallellitet med grundvux och komvux

Inom grundvux finns samma regler om begränsning av studietiden som inom Särvux. För grundskolekurserna inom komvux gäller att den studerande kan delta i den eller de kurser han önskar. Dessutom kan en studerande delta både i grundvux och komvux. Bestämmelserna om studietiden i särvux ger inte de studerande samma möjlighet som normalbegåvade har att kunna delta i både den grundläggande delen och fristående kurser elleri samtliga fristående kurser.

7.3.3 Förslag och konsekvenser

Kommittén föreslår att begränsningen av studietiden endast skall gälla den grundläggande delen i särvux. Detta innebär en kostnadsökning om tanken från början varit att studietiden skulle inrymma både den grundläggande nivån och de fristående kurserna. Kommittén ser inte att så kan ha varit fallet och har därför inte beräknat kostnaderna for den ändring som här föreslås.

7.4 De fristående kurserna

Kommittén har i sitt utredningsarbete även tagit upp de fristående kurserna. Kommittén lämnar här forslag om en förändring av dessa oaktat direktiven.

7.4.1 Nuvarande regler

De fristående kurserna motsvarar den utbildning som ges på grundsärskolans högstadium och har sin motsvarighet i grundskolekurserna inom komvux. Kurserna regleras av föreskrifter i Lvux 82. Endast en regel styr organisationen av dessa, nämligen att särvux skall bedrivas som deltidsstudier. Det innebär att den studerande inte får delta i undervisning mer än 20 timmar per vecka.

7.4.2 Erfarenheter

De kommuner som anordnar fristående kurser kan organisera dessa som en separat kurs eller som flera kurser tillsammans. Erfarenheten visar att mycket få kurser har kommiti gång under det första året. Orsaken till detta är främst de bristande resurser som finns till sârvux i dag. Inom de resurser som kommunen disponerar kan den grundläggande nivån eller de fristående kurserna prioriteras. Nästan all verksamhet inom särvux är i dag på den grundläggande nivån.

7.4.3 Förslag och konsekvenser

Kommittén föreslår att foreskriften om att studierna endast får bedrivas på deltid ändras så att den endast omfattar den grundläggande nivån. Därigenom kan de fristående kurserna kombineras på lämpligt sätt till deltids- eller heltidsstudier.

Resurserna for de fristående kurserna ingår i de totala resurser som kommunerna får. Den möjlighet att utöka studietiden som kommittén här föreslår kommer med dagens resurser inte att medföra någon större ökning av kurserna. Kommittén vill dock att denna möjlighet skall ñnnas for att dessa kurser skall kunna utvecklas på sikt.

7.5 Studiestöd för de fristående kurserna

Enligt kommitténs direktiv bör också frågan om studiestöd till dem som förlorar arbetsinkomst vid studier i Särvux granskas om kommittén fo_ reslår att maximeringen av studietiden enbart bör gälla den grundläggande nivån. Sådant forslag har redovisats ovan.

7.5.1 Nuvarande regler

De som studerar i Särvux, både på den grundläggande nivån och i de fristående kurserna, har rätt till timersättning med f.n. 50 kronor per timme om han/hon förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsunderstöd oavsett inkomstbortfallets storlek. Enligt uppgifter från CSN fick totalt 97 studerande timersättning för särvuxstudier budgetåret 1988/89.

7.5.2 Studiestöd för utvecklingsstörda

De fristående kurserna förekommer i mycket ringa omfattning inom särvux. Endast ett fåtal kurser har hittills kommit i gång. Utvecklingen 86

av dessa kurser i framtiden beror mycket på resurstilldelningen till särvux. Kommitténs förslag om att kurserna skall få ges på heltid om behov finns skall ses som en möjlighet att utveckla dessa i framtiden. Kommittén räknar således med att det under de närmaste åren framöver endast kommer att anordnas ett mindre antal fristående kurser.

De fristående kurserna motsvarar grundskolekurserna i komvux för vilka andra studiestödsformer än timersâttningen gäller; särskilt vuxenstudiestöd (SVUX), studiemedel etc. Kommittén har noga övervägt möjligheterna att införa dessa studiestöd även för de fristående kurserna i särvux. Kommittén vill dock penetrera frågan om studiestöd mer principiellt.

Studiestöd till vuxna utvecklingsstörda måste beakta följande tre speciella förutsättningar. För det första har de utvecklingsstörda begränsningar i förmågan till abstrakt tänkande, vilket försvårar förståelsen av studiestödens konstruktion. För det andra är deras ställning på arbetsmarknaden svagare än andra medborgares, vilket innebär en sämre förmåga att kunna återbetala studielån. För det tredje har många utvecklingsstörda pension och behåller denna även om de studerar. Från dessa allmänna utgångspunkter kan följande kriterier uppställas.

1. Studiestödet bör vara så enkelt konstruerat att man lätt kan överblicka hur mycket som ges i stöd och vad som i övrigt gäller.

2. Studiestödet bör enbart bestå av bidrag. Det är svårt att överblicka konsekvenserna av studiestöd som innebär återbetalning. Det kan också bli svårt att klara återbetalningarna.

3. Studiestödet bör utgå automatiskt utan urvalsförfarande. En utvecklingsstörd kan ha svårt att förstå kvalificeringsreglerna till nuvarande vuxenstudiestöd. Det kan bli svårt att förbereda sig för studierna om inte studiestödsfrågan är avklarad. Vidare kan det visa sig svårt att förstå att ansökan om studiestöd och ansökan om studier är två helt skilda handlingar.

4. Studiestödet bör genom särskilt bidrag också ge möjlighet till studier på annan plats än hemorten. Rekryteringsunderlaget för utbildningar som riktar sig till utvecklingsstörda vuxna kan i en del fall vara så litet att de kan behöva studera utanför hemorten i högre utsträckning än andra studerande. (Detta gäller t.ex. for yrkesutbildningar inom yrkes- Särskolan.)

5. Studiestödet bör vara så konstruerat att det kan ge möjlighet till studier både under heltid och deltid. Den enskildes förmåga att följa studier varierar mycket mellan olika individer. Därför bör stöd finnas för såväl mindre omfattande studier som för heltidsstudier.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det f.n. inte finns något studiestöd som uppfyller samtliga de ovan uppställda kriterierna. Frågan om studiestöd för vuxna har aktualiserats på olika sätt under den senaste att tro att denna rent allmänt tas tiden. Det kan därför finnas anledning upp av statsmakterna inom en inte alltför avlägsen framtid.

7.5.3 Förslag och konsekvenser

Kommittén anser att nuvarande regler för timersâttningen bör gälla tills vidare. Kommittén har noga övervägt möjligheterna att föreslå en ändring av reglerna. Kommittén anser dock att i dag är inte någon studiestödsform till fyllest i detta sammanhang. Kommittén avstår också från att lämna ett eget förslag till studiestöd eftersom deltagargruppen är alltför liten för att motivera ett särskilt studiestöd för dessa studier. Kommittén vill därför att den principiella frågan om studiestöd för de fristående kurserna utredsi ett större sammanhang.

7.6 Huvudmannaskapet för särvux

om ändrat huvudmannaskap för särvux skall behandlas av en Frågan särskild kommitté, särskolekommittén, som har tillkallats i juli 1989. Kommitténs huvuduppgift är att överväga frågan om ett generellt överförande av ansvaret för särskolan från landstingskommunerna till pri- 88

märkommunerna och i så fall lämna erforderliga förslag. Kommittén bör vidare efter samråd med Särvux-kommittén framlägga forslagi huvudmannaskapsfrågan även beträffande särvux. Särvux-kommittén vill därför här redovisa sin principiella syn vad gäller ansvaret for särkonsekvenser for särvux vid ett ändrat huvux samt belysa eventuella vudmannaskap.

7.6.1 Principiell syn

Särvux-kommittén vill framhålla att den delar den uppfattning som kom till uttryck vid införandet av särvux (prop. 1987/882113, UbU 33, rskr. 323). Vid beslutet forutsattes att om ansvaret for Särskolan överflyttas till primärkommunerna så bör dessa kommuner också överta ansvaret för Särvux. I sådana fall skall sârvux karaktär av vuxenutbildleda till att verksamheten ingår i kommunens utbildning for ning vuxna.

Kommittén anser att särvux skall vara en parallell till och så nära som möjligt integrerad med den kommunala utbildningen för vuxna som andra medborgare har tillgång till. Strävandena mot en sådan större samordning skulle underlättas vid ett primärkommunalt huvudmannaskap. En utveckling i denna riktning har redan inletts inom Särvux. har överlåtit på primärkommunerna att Några landstingskommuner verksamheten, men det formella ansvaret kvarligger hos resombesörja pektive landstingskommun. Något tillstånd av regeringen enligt vuxenutbildningslagen har följaktligen ej sökts. Dessutom har regeringen gett tillstånd till ett par andra kommuner att överta hela ansvaret for särskolan och därmed särvux.

7.6.2 Konsekvenser vid ett ändrat huvudmannaskap

Särvux-kommittén vill till ledning för sârskolekommitténs kommande arbete med frågan om huvudmannaskapet för särvux peka på ett par konsekvenser vid en överflyttning av ansvaret till primärkommunerna. Det är särskilt två förhållanden som måste uppmärksammas. 89

Såsom tidigare framhållits innebär den utvidgning av undervisningen i Särvux, som kommittén form-dar, att huvuddelen av nya presumtiva deltagare är sådana som erhåller särskilda omsorger. Kommittén anser därför att ett samarbete mellan de särskilda omsorgerna och Särvux bör finnas utifrån den helhetssyn på utbildningen som kommittén utvecklat i kapitel 4. Kommittén anser också att vid intagningen till Särvux bör man överväga att presumtiva studerande till Särvux bör tas in först efter samråd med omsorgshuvudmannen. Ansvaret for intagningen skall dock åvila Särvux.

Ett primärkommunalt huvudmannaskap innebär att i stället för 23 landstingskommuner och tre kommuner, som står utanför landstingsorganisationen, övertar 284 primärkommuner ansvaret for särvux. I flertalet fall är dessa for små enheter för särvuxutbildningen. Särvux-kommittén vill betona vikten av att det kommande översynsarbetet särskilt uppmärksammar förutsättningarna att i kommunerna erbjuda en kvalitativ särvuxverksamhet. En organisation for samordning mellan flera kommuner torde erfordras. Detsamma torde emellertid även gälla for särskolan vid ett primärkommunalt Övertagande. Den planeringsord-

ning som tillskapas for Särskolan kan troligen också i tillämpliga delar

användas for Särvux.

8 Kostnader och finansiering

8.1 Kommitténs bedömning och förslag

Kommittén beräknar kostnaderna för utvidgningen av Särvux med undervisning på trâningsskolenivâ och möjligheten för vuxna att delta i yrkessärskolan till 41 milj.kr. En successiv utbyggnad under tre till fyra år föreslås. Kommittén anser också att det finns stort behov av att utvidga nuvarande Särvux.

Kommittén menar att vuxenutbildningen for utvecklingsstörda kräver ett nytillskott av medel. Enligt direktiven skall forslag som innebär utgiftsökningar dock finansieras. Kommittén förordar därför att utrymme for kommitténs olika forslag skapas dels genom omfordelning mellan olika timramar inom anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning for vuxna, dels genom en mindre överföring av medel från detta anslag till anslaget gällande bidrag till Särskolan. Detta ligger i linje med den ansvars- och ñnansieringsprincip, som anvisats för handikappområdet.

8.2 Verksamhetsansvaret

Kommittén har haft i uppdrag att analysera de delar av utbildningsverksamheten som återfinns i gränsområdet mellan socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den allmänna utbildningspolitiken.

I kapitel 4 har kommittén klarort sin uppfattning att den ser utbildningen inom särvux som en renodlad utbildningsinsats. I kommitténs 91

forslag i kapitel 5 om en utvidgning av Särvux har hänsyn tagits till den verksamhet som i dag sker inom det sociala området genom omsorgsverksamheten. Av detta följer att även den nytillkommande utbildningen på träningsskolenivå bör betraktas som en ren utbildningsverksamhet. Kommittén anser således att den utbildning som ges till de studerande inom särvux i sin helhet tillhör den allmänna utbildningspolitikens område.

Den träning av utvecklingsstörda vuxna som personalen inom omsorgsverksamheten bedriver kan ha inslag av utbildningskaraktär men ligger utanför utbildningspolitikens område. Denna verksamhet liksom personalutbildning inom de kunskapsområden som deltagarnai Särvux får utbildning i, t.ex. alternativ kommunikation, tillhör socialpolitikens område. Det samma gäller behovet av att tillföra specialpedagogisk kompetens inom omsorgsverksamheten vars syfte är att utveckla den dagliga verksamheten för olika grupper.

Kommittén har vidare i kapitel 7 föreslagit att utvecklingsstörda vuxnas behov av yrkesutbildning i forsta hand skall tillgodoses genom arbetsmarknadsutbildning.

Kommittén anser att inom ramen för den allmänna utbildningspolitiken skall staten, landstingen och kommunerna ge utvecklingsstörda vuxna utbildningsmöjligheter som är jämförbara med de olika utbildningsformer som erbjuds andra vuxna.

8.3 Kostnadsansvaret för särvux

Kommittén har vid sin bedömning av kostnadsansvaret for de föreslagna utbildningsinsatserna utgått från de egna direktiven, de särskilda direktiven till samtliga kommittéer angående utredningsforslagens inriktning, de s.k. nolldirektiven, samt den s.k. ansvars- och Finansieringsprincipen.

8.3.1 Kommitténs direktiv

För Särvux-kommittén liksom for andra kommittéer gäller de s.k. nolldirektiven som finns specificerade i dir. 1984:5. Dessa innebär att kommitténs förslag totalt sett inte får medföra ökade kostnader. Förslag som innebär ett behov av ökade resurser skall balanseras av minskade kostnader lör annan verksamhet. Sådana besparingar skall göras inom utredningens område eller närliggande områden.

I Särvux-kommitténs egna direktiv finns dessutom kostnadsfrågan explicit uttryckt ett flertal gånger. Kommitténs bedömning av kostnader for de olika förslagen finns redovisade nedan.

8.3.2 Ansvars- och finansieringsprincipen

I olika sammanhang har uttalats att den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen skall gälla inom handikappområdet. Denna princip formulerades i mitten av 1970-talet av den dåvarande handikapputredningen. Regeringen har 1988-09-15 i kommittédirektiv 1988:53 (1989 års handikappkommitté) om samhällets stöd till människor med funktionshinder erinrat om denna princip, vars innebörd är att miljöer skall utformas och verksamheter bedrivas så att de blir tillgängliga for alla medborgare. Om en verksamhet måste anpassas i något avseende for att bli tillgänglig for en viss grupp människor, skall den aktuella anpassningsåtgärden finansieras inom ramen for den ordinarie verksamheten. Varje huvudman skall beakta denna princip och planera och utforma verksamheten därefter. Den nya handikappkommittén har fått i uppdrag att folja upp och analysera i vilken utsträckning principen har kommit att tillämpas.

8.3.3 Kostnadsansvaret och landstingen

Enligt direktiven skall kommittén överväga i vad mån landstingskommunerna bör bidra till kostnaderna for Särvux. Enligt kommitténs uppfattning talar flera skäl emot att landstingskommunerna skall bara en 93

viss del av kostnadsansvaret för särvux. Det första skälet är principiellt. Kommittén har vid sin analys funnit att såväl nuvarande särvux som av verksamheten är att betrakta som en den föreslagna utvidgningen med annan kommunal utbildrenodlad utbildningsinsats helt jämställd fullt statsbidrag. Vidare har kommittén gening för vuxna, som erhåller konstaterat att många landsting bidrar med nom sina kartläggningar medel till en utökad verksamhet av särvuxkaraktär men i en mycket Skillnaden mellan landstingen är så stor att ett delat ojämn omfattning. kostnadsansvar skulle för en stor del av landstingen leda till betydande kostnadsökningar. Till sist vill kommittén också peka på att särskolekommittén skall överväga ett eventuellt förändrat huvudmannaskap för Särskolan och Särvux. Ett kostnadsansvar för Särvux, som väsentligt skulle skiljer sig från vad som i övrigt gäller inom utbildningsområdet, kunna innebära komplikationer vid ett huvudmannaskapsbyte.

Särvux-kommittén föreslår därför att staten skall svara för här föreslagna kostnader enligt samma princip som gäller för övrig kommunal utbildning för vuxna.

8.4 Kostnadsberäkningar av kommitténs förslag

I direktiven nämns kostnadsaspekten explicit för olika frågor. Kommittén har nedan kostnadsberäknat de åtgärder som kommittén anser bör genomföras.

8.4.1 Omfattningen av nuvarande sârvux

Resursen till sârvux budgetåret 1989/90 är 54 450 undervisningstimmar. Detta innebär att det i flertalet landstingskommuner finns under- En fördelning i sin tur av resurlag för endast drygt två lärartjänster. serna på olika primärkommuner ger följaktligen utrymme för en mycket ringa verksamhet.

Kommitténs visar att det finns ett uppdâmt behov av särkartläggning Detta beror främst på att undervisning motsvarande den vuxutbildning. 94

som ges i grundsärskolan hade en mycket ringa omfattning under försöksverksamheten. Den information som gavs i samband med att särvux blev reguljär verksamhet ledde vidare till ökade förväntningar om att många skulle kunna få utbildning. Hârtill kommer en större efterfrågan på sârvuxresurser till följd av att deltagare överförs från grundvux till särvux. Kommittén kan således konstatera att det finns ett stort behov av att utöka den nuvarande sarvuxverksamheten. Kommittén uppskattar genom sin kartläggning detta behov till ungefär 100 000 undervisningstimmar. Efter ett antal år kommer dock enligt kommitténs bedömning ett något färre antal undervisningstimmar att behövas för nuvarande särvux.

Kommitténs direktiv innefattar inte frågor om resurser för den kompetensinriktade vuxenutbildningen på grundsârskolenivå. Kommittén vill ändå understryka att frågan om omfattningen av nuvarande särvux nära sammanhänger med kommitténs förslag om en vidgning av verksamheten. Enligt kommitténs mening bör nämligen den föreslagna vidgningen av utbildningen till att omfatta också trâningsskolenivån rymmas inom samma anslags- och resursram som nuvarande särvux. Detta leder emellertid till att det bör finnas ett visst samband mellan resurserna för nuvarande särvux och de resurser som kommittén beräknar for den föreslagna vidgningen. Det är viktigt att studerandegruppen inom verksamheten har en sammansättning som återspeglar utbildningsbehov i hela gruppen utvecklingsstörda vuxna. För att möjliggöra en sådan utveckling inom särvux menar kommittén att ytterligare resurser behövs även för den kompetensinriktade vuxenutbildningen på grundsärskolenivå. En del av kostnaderna härför bör enligt kommitténs uppfattning kunna täckas genom en viss överföring av resurser från grundvux. En utbyggnad av nuvarande särvux bör ske successivt på motsvarande sätt som kommittén föreslår beträffande sitt förslag om en utvidgning av särvux i avsnitt 8.5.

8.4.2 En utvidgning av sårvux med undervisning på träningsskolenivå

Kommittén har i kapitel 5 lämnat ett forslag till en utvidgning av den grundläggande nivån i särvux med undervisning på träningsskolenivå. Kommittén har i avsnitt 2.2 redovisat att ungefär en tredjedel av de utvecklingsstörda vuxna inte alls har fått någon skolutbildning eller en relativt kort sådan. Hos denna grupp finns ett stort behov av den utbildning som kommittén föreslår.

Kommittén bedömer att det behövs ett tillskott på 100 000 undervisningstimmar for att möjliggöra den utbildning som föreslås. Kommittén beräknar kostnaden till 300 kr. per undervisningstimme. Häri innefattas skolledningsbidrag, undervisningsbidrag, särskilda lönekostnadsbidrag, socialavgiftsbidrag och schablontillägg. Detta ger en kostnad på 30 milj .kr.

8.4.3 Yrkesinriktad utbildning för vuxna utvecklingsstörda

Kommittén har i kapitel 6 redovisat sina forslag angående yrkesinriktad utbildning.

Yrkesutbildning inom yrkessärskolans ram

Det är svårt att uppskatta behovet av yrkesutbildning för utvecklingsstörda vuxna. I avsnitt 2.2 finns redovisat de grupper som har behov av en yrkesutbildning inom Särskolan. I avsnitt 6.4 har kommittén redovisat hur den tänker sig att vuxna skall kunna tas in till yrkessärskolan.

Kommittén anser att 60 vuxenstuderande årligen bör kunna tas in i yrkessärskolans yrkesutbildning. De årselevplatser som på detta sätt tillförs yrkessärskolan bör fördelas till landstingskommunerna och kommunerna genom beslut av SÖ. Statsbidrag för de studerande i yrkessárskolan utgår med en grundresurs om sju lärarveckotimmar per elev. Därtill kommer olika förstärkningsresurser. I SÖ:s anslagsframställ- 96

ning för budgetåret 1990/91 beräknas kostnaden för varje lärarveckotimme till 5 375 kr. vilket innebär en grundresurs per elev på ca 38 000 kr. per läsår. Den genomsnittliga kostnaden för statsbidraget per elev i särskolan är enligt SÖ:s framställning ca 60 000 kr. Denna kostnad inkluderar alla lärar- och skolledarkostnader. Medelsbehovet för en elev i yrkesutbildningen kan antas ligga strax över grundresursen, ca 45 000 kr. per år. För en antagning av 60 vuxna per år till en fyraårig yrkesutbildning uppskattas statsbidraget bli följande:

År 1: 2,7 milj.kr. År 2: 5,4 milj.kr. År 3; 8,1 milj.kr. År 4 och framåt: 10,8 milj.kr.

Det årliga resursbehovet, när kommitténs förslag är helt genomfört, är således ca 11 milj.kr.

Yrkesförberedande orienteringskurs inom komvux

Den yrkesförberedande orienteringskursen inom komvux som kommittén föreslår beräknas omfatta högst 500 lektioner. Detta motsvarar en termins heltidsstudier eller två terminer på halvfart. Om ca 20 kurser skulle genomföras årligen motsvarar detta ett resursbehov på 10 000 timmar. Dessa timmar bör enligt kommitténs uppfattning rymmas inom den timram som finns för yrkesinriktad utbildning inom komvux.

Särskilda yrkesinriktade kurser för utvecklingsstörda

Kommittén föreslår att SÖ får i uppdrag att utveckla s.k. särskilda yrkesinriktade kurser för utvecklingsstörda. Det är ännu för tidigt att exakt beräkna hur frekventa dessa kurser kommer att bli och även beräkna omfattningen av dessa. Som en grund för resursberäkningar görs ett antagande att 50 kurser om 150 lektioner genomförs. Detta innebär 7 500 timmar årligen. Dessa timmar bör rymmas inom den timram som finns för yrkesinriktad utbildning inom komvux. 97

8.5 Genomförande av förslagen

Kommitténs förslag om en utvidgning av särvux med undervisning även på träningskolenivå bör genomföras genom en successiv utbyggnad. Målgruppen för den vidgade verksamheten blir en annan än den som utgör underlag för dagens särvuxundervisning. Även en annan kategori av lärare torde erfordras för den vidgade verksamheten. Därför kommer det att krävas ett omfattande rekryteringsarbete vad gäller både deltagare och lärare. Kommittén anser det viktigt att noggranna bedömningar görs innan de studerande antas till utbildningen och att utbyggnaden planeras omsorgsfullt med tanke på målgruppen. Kommittén vill också understryka betydelsen av en kvalitetsmässig utbyggnad av verksamheten. Erfarenheter från uppbyggnaden av andra utbildningsformer, t.ex. grundvux, visar att en alltför snabb tillväxt kan vara negativ för den pedagogiska kvaliteten. Kommittén föreslår därför att utbyggnaden av särvux sker under en treårsperiod. Detta innebär en årlig kostnadsökning av 10 milj.kr. under tre år.

Kostnaden för utvidgningen av sârvux blir med kommitténs förslag ungefärligen följande:

År Utvidgning av särvux

1 10 milj.kr. 2 20 milj.kr. 3 och framåt 30 milj.kr.

Förslaget om att vuxna skall få tas in i yrkessärskolan genomförs genom en naturlig utbyggnad under fyra år. Erforderliga medel tillförs anslaget B 16. Bidrag till driften av sârskolor m.m.

Kommitténs förslag kräver under utbyggnadstiden ett årligt tillskott av medel för verksamheten enligt följande:

År Vuxna i Utvidgningen Totalt av Särvux yrkessârskolan

1 10 milj.kr. 2,7 milj.kr. 12,7 milj.kr. 2 10 milj.kr. 2,7 milj.kr. 12,7 milj.kr. 3 10 milj.kr. 2,7 milj.kr. 12,7 milj.kr. 4 - 2,7 milj.kr. 2,7 mi1j.kr. Totalt 30 milj.kr. 10,8 milj.kr. 40,8 milj.kr.

Kommitténs betänkande bör kunna remissbehandlas under våren 1990. Beslut om genomförande av förslagen bör därefter kunna fattas av riksdagen senast våren 1991. Verksamheten bör då kunna starta budgetåret 1991/92. Kommittén vill i detta sammanhang uppmärksamma att regeringen har aviserat att den har for avsikt att se över vuxenutbildningsområdets struktur och organisation. Syftet är att under år 1991 presentera ett program för vuxenutbildningen på kort och lång sikt.

8.6 och

Utvärdering uppföljning

Kommittén vill fästa uppmärksamhet på behovet av en kontinuerlig utvärdering och uppföljning av verksamheten vid sidan av det forskningsoch utvecklingsarbete som omnänmts tidigare. En kvalitetsmässig resultatanalys bör kunna ge viktig kunskap om hur utbildningen skall utformas i framtiden.

8.7 av

Finansiering förslagen

Direktiven till kommittén föreskriver att om kommitténs inneförslag bär utgiftsökningar måste dessa finansieras genom rationaliseringar el-

ler omprövningar som leder till motsvarande

besparingar inom utredningens område eller närliggande områden. Nuvarande statsbidrag till särvux uppgår till ca 16 milj.kr. Kostnaderna för kommitténs förslag överstiger vida denna summa. Således kan inte medel från särvux omprioriteras för att bekosta förslagen.

Mot denna bakgrund är den enda möjliga finansieringen att inom nuvarande kostnadsramar för kommunal utbildning for vuxna skapa erforderligt reformutrymme. Kommittén föreslår därför att vidgningen av Särvux liksom yrkesutbildning av vuxna inom yrkessârskolans ram tillgodoses genom omdisponering av befintliga medel inom anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna. Detta ligger helt i linje med den ansvars- och finansieringsprincip som gäller för handikappomrâdet.

Kommitténs förslag innebär att efter en utbyggnad under tre till fyra år totalt ca 41 milj.kr. skall finansieras. C l-anslaget omfattar budgetåret 1989/90 l 212 milj.kr. (3 979 800 undervisningstimmar). Kommittén förordar att utrymme för utvidgningen av Särvux med utbildning på träinom C 1-anslaget av ningsskolenivå skapas genom en omfördelning 100 000 undervisningstimmar (ca 2,5 % av den totala timramen). Vidare föreslår kommittén att yrkesutbildning av vuxna inom yrkessärskolans ram finansieras genom en överföring av totalt 11 milj.kr. från C 1-anslaget till anslaget B 16. Bidrag till driften av sårskolor m.m. (ca 0,9 % av timramen). Kommittén förutsätter att erforderliga besparingar inom C 1-anslaget inte skall omfatta nuvarande särvux.

Såsom kommittén tidigare framhållit är särvux en viktig jämlikhetsfråga. Enligt för kommunal och statlig utbildning för vuxna läroplanen (Lvux 82) skall komvux framför allt erbjudas dem som tidigare fått minst av utbildningsresurserna i samhället. Kommittén vill analogt med detta särskilt prioritera Särvux eftersom utvecklingsstörda länge varit en eftersatt grupp i samhället. Enligt kommitténs uppfattning bör därför den kommunala utbildningen för utvecklingsstörda vuxna byggas ut och utvecklas. Det gäller både nuvarande sârvux och den utvidgning av verksamheten som kommittén här föreslår. En önskvärd utveckling inom detta verksamhetsområde kräver enligt kommitténs uppfattning nytillskott av medel. Om regeringen finner möjligheter till detta, innehåller kommitténs analys, beräkningar och förslag om utbyggnadstakt tillräckligt underlag för att genomföra även utvidgningen av nuvarande särvux utan ytterligare utredning. Ett samlat grepp om vuxenutbildningen på både grundsarskolenivå och träningsskolenivå är en-

ligt kommittén en utomordentligt viktig utbildningspolitisk rättvisareform. 101

Reservationer och särskilda yttranden

Reservationer

1. Av Sven-Olov Edvinsson (c), Margareta Mörck (fp),

Mona Lisa Norrman (vpk)

Utredningens uppdrag gäller de vuxna utvecklingsstördas rätt till utbildning. Efter många års försöksverksamhet och flera utredningar kommer äntligen alla vuxna utvecklingsstörda att få rätt till vuxenutbildning i samhällets regi pâ villkor som principiellt liknar de villkor som sedan många år gäller andra vuxna.

Vi ansluter oss till den utförliga redovisning av de förhållanden som ligger till grund för kommitténs överväganden och förslag. Det framgår av redovisningen att behovet av vuxenutbildning för utvecklingsstörda är mycket stort och att behoven hittills tillgodosetts mycket olika i olika delar av landet. Därför är det ytterst angeläget att staten tar ansvar for att en utvidgad särvuxverksamhet ges tillräckliga resurser. Utvecklingsstörda skall, oavsett bostadsort, kunna ta del av grundläggande, kompetensgivande vuxenutbildning.

Vi vill dock anföra avvikande mening mot kommittémajoritetens för-

slag beträffande resurstillskott till nuvarande särvux.

Kommittén hari sin kartläggning av befintlig särvuxundervisning konstaterat att resurserna for nuvarande särvux är klart otillräckliga. Det måste, enligt vår mening, vara kommitténs uppgift att påpeka brister- 103

na, beräkna behoven samt lämna förslag till resurstillskott även för nuvarande sárvux. Det finns, anser vi, direkta samband mellan den omfattning nuvarande särvux får och den utvidgning av Särvux som en enig kommitté föreslår. Den föreslagna vidgningen av utbildningen föreslås rymmas inom samma anslags- och resursram som nuvarande särvux. Därför är det nödvändigt att det finns en balans i sättet att tillgodose behoven för de skilda elevgrupperna för att intentionerna i kommitténs förslag om en vidgning av särvux på träningsskolenivâ skall kunna genomföras. Detta har betydelse for t.ex. elevrekryteringen, lärartjânsterna, undervisningsmateriel, lokaler. Kommittén är i stort enig i denna analys, men majoriteten underlåter att dra slutsatserna, dvs. att föreslå ökade resurser även till nuvarande Särvux.

Utredningsdirektiven ger kommittén i uppdrag att lägga förslag om särvux på träningsskolenivâ. Ett fullständigt förslag förutsätter enligt vår mening att även resurserna till nuvarande Särvux bedöms. Mot denna bakgrund anser vi att vårt forslag helt ligger inom direktivens ram.

Vi förordar att nuvarande särvux utökas med ca 100 000 undervisningstimmar till en sammanlagd kostnad av 30 milj.kr. När det gäller hur de föreslagna 30 milj.kr. skall tillföras nuvarande särvux, har vi reservanter olika uppfattning.

2. Av Sven-Olov Edvinsson (c) och Mona Lisa Norrman

(vpk)

De årliga kostnaderna for särvux blir enligt vårt forslag under utbygg-

nadstiden följande:

År Anslag till av

Ökning Vidgad sär- Vuxna i Total

nuv. särvux anslag till vux (k0mmit- kostnad for yrkesutb. Bå 89/90 nuv. särvux taéns forslag) (kommit- särvux.

framåt Beträffande finansieringen ansluter vi oss till kommitténs förslag med de konsekvensändringar av anslagsnivåer resp. undervisningstimmar som blir resultatet av vårt forslag.

Vi vill dessutom peka på det uttalande som Socialutskottet antagit med innebörden att nolldirektiv inte skall gälla i utredningar om handikappfrågor (SoU 1989/90:13).

3. Av Margareta Mörck (fp)

Nuvarande särvux

Jag förordar att medel för utökning av nuvarande särvux, 30 milj.kr., skall tillföras i ett sammanhang vid reformens genomförande.

Utuidgning av särvux

innehåll och också till beräkningen av Jag ansluter mig till förslagets antalet Däremot menar jag att föreslagna medel, undervisningstimmar. 30 milj.kr., skall tillföras omedelbart och inte genom en successiv utunder tre år. Det finns, enligt min mening, inte något belägg byggnad av for att det skulle föreligga några hinder för ett snabbt genomförande Tvärtom är förreformen, som t.ex. brist på kompetent lärarpersonal. väntningarna stora infor kommitténs förslag och därför finns också beredskap for den nya verksamheten.

Särvux Jag reserverar mig till förmån för att medel till det utvidgade 30 milj.kr. for ca 100 000 med undervisning även på träningsskolenivå, beviljas i ett sammanhang vid reformens genomundervisningstimmar, förande.

Finansiering

Kommittén har arbetat med s.k. nolldirektiv från regeringen. Detta har varit en uppenbart hámmande faktor i arbetet. Folkpartiets principiella är att nolldirektiv inte skall gälla för utredningar som arbeuppfattning tar med frågor som rör handikappade.

Sedan kommittén började arbeta har riksdagen på förslag från socialutskottet (SoU 1989/90213) uttalat sig i enlighet med folkpartiets uppfattning. Därmed har riksdagen gett en tydlig signal om att den efterlyser som belyser angelägna reformbeett beslutsunderlag i handikappfrågor hov utan att motsvarande finansiering nödvändigtvis behöver anges. hade bort presentera ock- Mot den bakgrunden anser jag att kommittén så de förslag - redovisade i reservationerna - som behoven faktiskt motiverar.

Särskilda yttranden

1. Av Mona Lisa Norrman

I kapitel 5 diskuteras gränsdragningsfrågor mellan å ena sidan kompetensinriktad vuxenutbildning och å andra sidan såväl de särskilda omsorgerna som folkbildning for utvecklingsstörda i studieförbund och folkhögskola. Kommittén tillmäter avgränsningen mot dessa båda områden stor vikt. Utan en klar gränsdragning riskerar enligt kommittén sârvux att utvecklas på ett sådant sätt att man inom dagcenterverksamheten upphör med viss verksamhet och/eller att den får ett sådant innehåll som motsvarar studieforbundens.

Kommittén strävar efter att for sârvux del åstadkomma parallellitet med komvux. Vissa estetiskt-praktiska ämnen såsom gymnastik, bild och hemkunskap är uteslutna från komvux. Gränsdragningen gentemot omsorgsverksamheten och folkbildningen jämte en strävan att nå parallellitet har lett till att kommittén med utgångspunkt i träningsskolans nya kursplan inte medtagit områdena motorik, skapande aktivitet och vardagsaktiviteter i förslaget till utvidgning av särvux.

Jag vill på två punkter markera ett avvikande synsätt. För det forsta är jag av den meningen att det inte finns fog for misstanken att Särvux på träningsskolenivå om begränsningen av undervisningsområden inte fanns skulle överta studieforbundens funktion. För det andra anser jag att kursplanen inte medger en tolkning enligt vilken det är möjligt att på träningsskolenivå dela upp undervisningen på angivet sätt. Detta markeras också i kursplanstexten. Som exempel kan jag ta området m0torik, vari bl.a. kroppsuppfattning ingår. Dålig kroppsuppfattning är inte ovanlig hos gravt och måttligt utvecklingsstörda. Den hämmar utveckling av självkänsla och självförtroende och kan även försvåra inlärning. God kroppsuppfattning höjer den personliga kompetensen, vilket är avsikten med den kompetensinriktade vuxenutbildningen.

Nu sätter kommitténs förslag ingalunda stopp for inslag av sådana aktiviteter i särvuxundervisningen. Aktiviteter som faller inom de undan- 107

tagna områdena kan ñnnas, men de är då att se som metoder att nå inlärning. Från mina utgångspunkter finner jag det inte befogat att göra en sådan åtskillnad mellan innehåll och metod. Jag anser att kursplanens samtliga undervisningsområden borde ha ingått i förslaget.

kommer Då jag är osäker på vilken faktisk betydelse denna åtskillnad att få har jag valt att inte markera min ståndpunkt på annat sätt än i form av ett särskilt yttrande. Remissvaren och framtida utvärderingar av verksamheten får ge vägledning vad gäller undervisningens omfattning.

2. Av Ingrid Dalén

I likhet med kommitténs ledamöter ser jag frågan om en kompetensinriktad for måttligt och svårt utvecklingsstörda som en vuxenutbildning Jag känner därför en stor tillfredsställelse över viktig jâmlikhetsfråga. att kommittén med sitt forslag rättar till de orättvisa förhållanden som f.n. råder i det att dessa personer âr utestängda från möjligheterna att få sådan utbildning.

Jag anser mig dock behöva göra några markeringar vad gäller detaljeri förslaget.

Avgränsningen mot omsorgsuerksamheten

I förslaget till ny läroplan for Särskolan indelas kursplanen for träningsskolan i fem undervisningsområden. Det framhålls att dessa områden inte är ämnen i traditionell mening. Det understryks också att de olika områdena måste samordnas i undervisningen för att skapa betingelser for en meningsfull kunskapsuppbyggnad.

Dessa uttalanden har kommittén tagit fasta på men för att kunna avgränsa den kompetensinriktade vuxenundervisningen för elever på träfrån omsorgsverksamheten lägger kommittén ett förningsskolenivå att endast knappt två av undervisningsområdena från slag som innebär 108

träningsskolans kursplan tillåts ingå i Särvux. Kommittén for sedan ett resonemang om mål och moment och anser sig därigenom lösa uppgiften att å ena sidan dra den i direktiven nämnda gränsen mellan kompetensinriktad vuxenundervisning och omsorgsverksamhet, å andra sidan inte lägga hinder i vägen för den samordningi undervisningen mellan de olika undervisningsområdena som är lika nödvändig för utvecklingsstörda på tidig utvecklingsnivå, antingen de är barn eller vuxna.

Jag anser att kommitténs förslag i denna del, om det genomförs, kan skapa svårigheter i den praktiska hanteringen. Enligt min mening âr det naturligt att hela träningsskolans kursplan lyfts upp till vuxennivå. Genom att ramar begränsar den totala undervisningsvolymen kan det rimligen inte komma i fråga att särvuxresurser kommer att utnyttjas för sådan verksamhet som är omsorgshuvudmännens ansvar. Att vissa delar av den undervisning som f.n. i brist på särvuxresurser bedrivs vid dagcenter kommer att flyttas över till sárvux finner jag helt naturligt och t.o.m. nödvändigt. Det som är kompetensinriktad undervisning och som riktar sig till utvecklingsstörda vuxna skall självfallet bedrivas enligt sârskolans pedagogik och av lärare som är utbildade för detta.

Resursbehoven

Kommittén har klart markerat sambandet mellan resurserna för särvux två delar, den på grundsärskolenivå och den på träningsskolenivå. Jag anser att det vore förödande for den fortsatta utvecklingen om brist på resurser totalt sett skulle leda till att grupp ställs mot grupp. Därför vill jag understryka nödvändigheten av att så stora resurser avsätts för särvux att samtliga utvecklingsstörda vuxna som så önskar och behöver kan få en kompetensinriktad utbildning inom rimlig tid. Jag anser därfor de till kommitténs förslag fogade reservationerna väl motiverade.

Jag delar kommitténs uppfattning att det krävs en viss tid for att bygga ut Särvux till den på sikt erforderliga nivån. Mina skäl for detta är desamma som kommittén har redovisat. all- Jag anser att det vore ytterst varligt om man sjösatte en så viktig verksamhet som det här är fråga om utan att ha försäkrat sig om att kvaliteten blir god och utan att ta hän-

syn till behovet av att planera utbildningen tillsammans med dem den gäller.

Kommitténs beräkningar av resursbehoven bygger på flera osäkra an-

taganden. Jag vill dârfor understryka dels behovet av att verksamheten noga följs upp, dels att ytterligare resurser måste tillföras om det visar sig att efterfrågan på utbildning blir större än vad kommittén har antagit.

Kurser inom komvux

Kommittén har föreslagit att vissa särskilda kurser för utvecklingsstörda skall kunna anordnas inom ramen for komvux. Jag anser att forslauppfattningen att get är väl värt att pröva. Men jag har den bestämda det är på förhand dömt att misslyckas om man ställer kravet att grupper om minst fem personer måste kunna bildas (i glesbygd tre). Det kan knappast annat än i storstadsregionerna finnas underlag för grupper av den storleksordningen.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

@ ää ä

Dir. 1988:60

Utredning om verksamhets- och kostnadsansvar

m.r_n. för av

utbildning psykiskt utvecklingsstörda vuxna

Dir. 1988:60

Beslut vid regeringssztmmetntrâide l988-ltl-27 Chefen för utbildningsdepartementet. statsrådet Bodström. anför.

Mitt förslag

.lag föreslår att en kommitté tillkallas för att utreda vissa frågor om utbildning för psykiskt utvecklingsstörda vuxna. Kommittén skall analysera vilken utbildningsverksamhct som bör bedrivas för psykiskt utvecklingsstörda vuxna, analysera hur denna verksamhet förhåller sig till de relevanta målen för socialpolitiken. arbetsmarknadspolitiken och den allmänna utbildningspolitiken samt föreslå ansvarsfördelning för såväl verksamheten som dess finansiering mellan stat. Iandstingskommun och primärkommun.

Bakgrund Målet för dc handikappolitiska insatserna iir full delaktighet och jämlikhet. Utbildningspolitiken iir ett viktigt medel för att uppnå målet. lnvünarmi i Sverige har tillgång till ett varierat utbud av vuxenutbildning. för vilken gentensznmmzt zillmiinnzi mal gäller. Vuxenutbildningen erbjuds i skilda former av olika utbildningszmortlnztre. Enligt vuxenutbildningslagen (l984zl l 18) skall komntuner och landstingskotnmuner verka för att vuxna deltar i utbildning. Även vuxenutbildning för psykiskt tttvecklingsstäirtlai bedrivs i olika former och med varierande ontfattning. Folkhildnittg med särskild inriktning på psykiskt utvecklingsstörda erbjuds av vissa folkhögskolor och studieförbund. Utvecklingsstörda vuxna kan i vissa fall delta i vuxenutbildning som riktar sig till (ivriga vuxna. exempelvis i folkbildning och i grundvux. lnont arhctsmztrknadsverket finns dessutom arhetsmarknatdsiitstitut med särskilda resurser för intellektuellt arhetsliantlikappatle (Ami/S-izt) som bedriver yr-

kcsinriktad rehabilitering. Enligt omsorgslztgen (1985:568) skall landstingskommunerna svara för daglig verksamhet (inkl. omvårdnad) i dagcentcr eller annan sysselsättning för psykiskt utvecklingsstörda över skolâldern. vilka saknar förvärvsarbete och inte tttbildar sig. Dagccittcr skall ge psykiskt utvecklingsstörda möjlighet att utveckla sina resurser och delta i samhället. Verksamheten bekostas av Iandstingskorttntunerna. Landstingskommunernzt har under perioden 1970 - 1988 med visst stats-

bidrag bedrivit försöksverksamhet med vuxenutbildning för psykiskt utveck-

lingsstördzi. sâirvttx (prop. l97llzl bil.7. littera K 9. SU 5. rskr. 5). Särvux hade under lörsiiksperiotleit mycket skiftande karaktiir. Den ontfattztdc undervisning pa luåidcgrundsåirskole- och tråiningsskolcnivñ samt ADL-träning (träning för anpassning till dagligt liv). Jag :införde i propositionen om kompctensinriktttnl vuxenutbildning för psykiskt tttvecklirtgsstördzt. sâirvux (prop. l9S7/XH: l l3) att den i viss man kom att överlappa både insatser för habilitering och verksamhet som kan bedrivas som reguljär folkbildning. Försöksverksamheten med siirvux bedrevs oftast inom dagccntra. Försöksvcrksamhetcn upphörde den l juli N88 (prop. l987/88:l0(l bil.7, littera G 3. SoU 20. rskr. 2(17)och ersattes genom beslut av riksdagen (prop. l987/88:I l3. UbU 33. rskr. 323) med en reguljär kompetensinriktztd och för varje individ mer ontfattttntle vuxenutbildning på grundsâirskolcilivü. Även denna reguljära kompctensinriklade vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda lvenåittuts siirvitx. Med kompetensittriktad vuxenulbildttittg avses vanligen att utbildningen (kontpetetts). som beskrivs i en centralt syftar till kunskaper eller fiinliglieter fastställt! kursplan. l regel såitts betyg efter avslutad ttthiltlnirtg. Den nu avslutade försöksverksamheten med såirvttx hade en bredare inriktning. Den innehöll bl.a. Ltndervisirittg som skulle ge psykiskt tttveeklittgsstördzi ntöjlighet att upprätthålla tidigare inliirdzi kunskaper och att fungera idet dagliga livet. Siidanzt moment iir en viktig del av siirskolan. men ingar inte i annan kompetcnsittriktatl vuxenutbildning. l konsekvens ltiirntcil atvgriinszttles reguljär siirvux med hjälp av detta kriterium. l syfte att skilja reguljär siirvux friin hållt) folkhildningens och omsorgshuvudntiinnctts tmsvttrsomriiileit föreslog regeringen att siirvux i motsats till siirskolan inte skulle omfatta juraktisk-estetisktt iimnett. sinncstriining eller ADL-triinittg. Riksdagen luesliåt i enlighet med detta förslag (UbU 1987/8833. rskr. 323). Rcguljåir siirvttx skall enligt riksdagsheslulet fylla en funktion för vuxna psykiskt ittveeklingsstörtlzi som svarar mot vad som erbjuds övriga vuxna genom den kommunala tttbiltlnittgeit för vuxna (grundvtix och kotnvux). Reguljiir siirvux skall inte ersiitta någon av de övriga vuxenutbildningsformerna. som kan stii öppna även för psykiskt utvecklingsstörda vuxna. Regul-

1_12

jär särvux skall heller inte ersätta niigon del av de såirskildtt omsorgcr om psykiskt utvecklingsstörda. exempelvis aktiviteter med karaktär av habilitering eller sysselsättning. som landstingskonununernzi har ansvaret för. Under slutskedet av försöksperiotlen bidrog landstingskonununerna med betydande belopp till kostnaderna för försöksverksamhetcn med särvux. Mot denna bakgrund förutsatte regeringen att landstingskommuncrna även i fortsättningen skulle göra betydande insatser för utvecklingsstörda vuxna. bl.a. genom att bekosta utbildning som kunnat förekommit inom ramen för försöksvcrksamheten med särvux men som inte kan ingåi i den nya. renodlat kompetensinriktnde verksamheten.

Behov ut _vlle/Iigtlrc turer/ning

l anslutning till sitt beslut att införa en reguljär särvux beslöt riksdagen bl.a. att sont sin mening ge regeringen till känna vad utskottet (UbU 1987/88133) :infört om behov av ytterligare utredning beträffande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda. Utredningen skall framför allt analysera och (överväga fragor om verksamhcts- och kostnadsansvzir för stat och kommun. l propositionen förutskickzides ett uppdrag .till skolöverstyrelsen att utreda i vad mån det finns behov av vuxenutbildning motsvarande yrkessärskolan. Utskottet :införde att utredningen bör få även detta uppdrag.

Utredningsuppdraget Kommittén bör inledningsvis kartlägga och bedöma vuxna psykiskt utveeklingsstördas samlade behov av utbildning och träning samt beskriva hur dessa behov tillgodoses för närvarande. Det gäller bLa. kompetensinriktad vuxenutbildning. folkbildning inom folkhögskola och studieförbund samt omsorgsverksamhet av utbildningskaraktär. l samband härmed skall kommittén beskriva innebörden i begrepp som träning och habilitering samt bedöma hur dessa omräden kan avgränsas från vuxenutbildning. Resultatet av detta inledande arbete bör redovisas för regeringen i en särskild rapport. len andra etapp bör kommittén ta ställning till vad som bör ingå i särvux och vad som bör höra till de särskilda omsorgernzi om psykiskt utvecklingsstörda. Dessa ställningstaigzintlen iir av särskild vikt för frågan om statens kostnadsansvar. Kommittén bör föreslå en lämplig arbetsfördelning mellan á ena sidan kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda och ä andra sidan folkbildning för denna målgrupp i studieförbund och folkhögskola. Vid sina överväganden i denna fråga bör kommittén bygga på den av-

griinsning som gåiller inom vuxenutbildningen i övrigt. Kommittén bör sårskilt överväga de behov som psykiskt utvecklingsstörda vuxna på tränings-

vilket sätt utbildskolenivå har. En uppgift för konunitteii iir att analysera på ning på tråningsskolenivan kan ingå i siirvux samt hur statens kostnadsansvztr skall aivgrâlnszis. Om kommittén finner att sâirvux bör utvidgas utöver vad

1988. bör kommittén som enligt riksdagens beslut ingår lr.o.m. den l juli lvör bidra till kostnaderna för överväga i vad man landstingskonirntitierna siirvux. av utbildnings- En ;innan fraga för komnritten år att :inalyserai de delar arbetsverksamheten som återfinns i grånsornrådet mellan socialpolitiken, och den (llllllilllllil utbiltliritrgspolitiken. Vilka delar av utmarknadspolitiken bildningsverksamheten riktad till psykiskt utvecklingsstörda vuxna kommer enligt olika kriterier att falla inom ramen för respektive sektors ansvar? Om kommittén finner att det. utöver den yrkesutbildning som kan erbjufinns behov das som en arbctsmarknadsatgåird eller inom ramen för komvux. bör kommittén (överväga av xtuxenutbilalning motsvarande yrkessåirskolzin. eller med sårom denna i första hand bör ha samband med yrkessårskolan vux. Kommittén skall föreslå statsbidragskonstruktion och finansiering av en

eventuell motsvarighet för vuxna till yrkes irskolznL Kommittén bör vidare analysera och lägga fram förslag om fördelningen sektor och av verksamhetsansvziret och kostnadsansvairet mellan respektive

mellan stat. landstingskoinrnun och primåirkoinrnun. i definitionsfriigtir och frå- Mot bakgrund av dels sina stiillningstaigzmtlen mellan olika samhållssektorer och olika vuxenutgor om ansvzirsförtlelning bör bildningszmordirare. dels psykiskt utveeklingsstördas behov av repetition till sårvux och underkommittén ocksåi behandla frågan om urval av sökande i Särvux. Såsöka. om det kan införas regler om rått att repetera utbildning Eftersom resurserna iir begrändana regler skullc fordra (ökade resurser. för sårvux på nytt få sade. bör kommittén våga behovet av att inom ramen hos dem som delta i en genomgången utbildning mot utbildningsbehoven

ännu inte fått en sådan möjlighet. i särvux. Kommittén bör slutligen analysera frågan om studietidens längd i sâirvux maximerad på samma sätt Enligt nu giillainde regler iir studietiden emellertid endast lâg- och som studietiden i grundvux. Grundvux motsvarar omfattar även ämneskurmellanstadienivåiernzi i grundskolan. medan sürvux

ser motsvarande såirskolans högstadium. Vidare kråvcr psykiskt utvecklingstill förändringar i denna stördas inliirning i zillmånhet lang tid. Även förslag av särvux och kostnaderna härför. fråga påverkan den totala (imfattningen kostnader. Kommittén skall föreslå finansiering av eventuellt tillkommande till dem som förlorar Kommittén bör också granska frågan om studiestöd lämnas timersüttarbetsinkomst vid studier i siirvux. Enligt nuvarande regler

ning till sådana sâirvuxstutlcrzindc pii satmma sätt som till grundvuxstuderande. Om kommittén finner att nuvarartde rcgcl om maximering av studietiden bör gåilla enbart den siirvux som motsvarar såirskolans låg- och mellanstadicr. lvör kommittén iiven behandlat fråigztn om studiestöd till deltagare i siirvuxkurs på högstadienivfi. Bör studiestöd kunna lämnats t.cx. i form av vuxenstutlicstötl?

Ru/mug/iir urbøløl. .rumrâtl m.m. Under sitt arbete bör kommittén samråda med berörda myndigheter och trtrcdniitgzir samt inhâimta synpunkter från berörda personal-. intresse- och clevorgziniszttitmer. Utredningsarbctet bör bedrivas snabbt och slutföras i sådan tid att de förslag som utrcdningsresultaitcn kan leda till. kan förelâiggzts riksdagen om möjligt i budgetpropositionen 1990 och senast i en såirproposition under år 1990. För kommittén gäller regeringens direktiv (dir. l984z5) till samtliga kommittéer och särskilda: :utredare :ingående utredningsförslzigens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har :infört hemställerjzrg att regeringen bentyntligatr chefen för utbildningsdcpartcmcntct att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med högst sju ledamöter med uppdrag att utreda vissa frågor om verksamhets- och kostnadsansvztr m.m. för utbildning av psykiskt utvecklingsstörda vuxna. att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hcmstiillttn. (Utbildningsdepartementet)

Bilaga 2

En jämförelse mellan olika vuxenutbildningsformer där utvecklingsstörda

deltar.

Faktorer Studieförbund Grundvux Särvux Folkhögskola

Utbildningens Fritt och frivil- Främja allmän Förmedla kun- Förmedla kunsyfte/mål ligt folkbild- medborgerlig skaper och lär- skaper och färningsarbetc bildning digheter digheter och ge kompetens

Målgrupp

- 14 år Lägsta ål- 18 år_ i vissa fall 16år 21 år der 16 år

- l studiecirklar Tidigare Långa kurser Vänder sig till Skall erbjudas utbildning deltar alla oav- vänder alla vuxna som framför allt till sig oftast sett tidigare till f.d. grundsär- saknar grundläg- dem som inte skolutbildning skoleelever och gande kunska- i motdeltagit f.d. hjälpklass- per och färdig- svarande utbildelever heter oavselt ti- ning digare utbildning - Utveck- Studiecirklarna Långa kurser Grundvux vän- Särvux vänder lin s- vänder vänder sig oftast sig oftast der sig inte till sig i dag endast niva till lindrigt och till ut- vuxna som be- till vuxna som lindrigt måttligt utveck- vecklingsstörda. höver undervis- behöver utbildlingsstörda. Korta kurser ning motsvaranning på grund- Gravt utveck- kan även rekry- de särskolans särskolans nivål lingsstörda del- tera måttligt och tar också i vissa gravt utveckcirklar lingsstörda

- Studiesyfte Allmänbildning De långa kurser- Ofta förberedel- Förbättra sina och social ut- na ger ofta en se för fortsatta grundläggande veckling förberedelse för studier eller arfärdigheter en planerad för- bete ändring, t.ex. boendet

Innehåll

- Utbildning- Varierande be- Långa kurser of- Grundläggande Grundläggande ens inrikt- roende tast allmänt inpå cir- utbildning och kompetensning kelns ämne nehåH inriktad utbild-

ning

Faktorer Studieförbund Folkhögskola Grundvux Särvux

- Ämnen Vanligast är Basämnen och Basämnen mot- I den grundlägoch ämnes- samhällskun- social träning svarande grund- gande delen nivå och skolans låg- och basämnen. Friskapsämnen estetiska ämnen mellanstadium stående kurser utbildning motsvarande grundsärskolans högstadium

- Kursplan/ En studieplan För varje kurs Lvux 82 gäller Lvux 82 gäller studieplan som bygger på skall finnas en för den grund- för den grundcirkelmaterialet studieplan läggande nivån. läggande nivån. eller en arbets- Inga särskilda För de friståenplan som cirkeln tim- och kurs- de kurserna själv utarbetar planer finns tim- och krävs kursplaner - Undervis- Ett stort antal Speciellt utarbe- Speciellt utarbe- Speciellt utarbemngsma- cirkelmaterial tat material sak- tat material sak- tat material sakterial har utarbetats nas nästan helt nas nästan helt nas nästan helt för målgruppen

Arbetssätt Studiecirkelme- Lärarledd un- Lärarledd un- Lärarledd untodik. men där dervisning med dervisning med dervisning med ledaren spelar stora inslag av stora inslag av stora inslag av en viktig roll individualise- individualisering individualisering ring. Social träning med hjälp av assisterande personal

Uppläggning - Lärare/le- Cirkelledare, of- Behöriga folk- Grundskolelä- särskollärare dare ta ämneskunni- högskolelärare rare ga och/eller med och/eller speerfarenhet av ar- ciallärare bete med utvecklingsstörda - Kringper- Möjligheter statsbidrag finns statsbidrag till statsbidrag till sonal finns till assiste- till fritidsperso- personell assis- personell assisrande cirkelle- nal. assistenter, tans finns tans finns dare sjukgymnaster samt annan personal efter behov

Faktorer Studieförbund Grundvux Folkhögskola Särvux

- Särunder- Särskilda cirklar Oftast särskilda un- Integrerad Särundervisning visning/in- för psykiskt ut- grupper, men dervisning, sär-

tegrerad vecklingsstörda individualinte- skilda grupper undervis- före- med utveckgrering ning kommer lingsstörda kan

dock förekom-

ma

- Gruppstor- Minst fyra delta- l långa kurser Oftast undervis- Undervisningen lek/enskild gare, ledaren in- oftast 8-10 del- skall ske i ning i små grupundervis- räknad. högst 20 tagare i gruppen per (4-7 perso- grupp. men hitning deltagare. l ge- ner). Enskild tills mest enskild

nomsnitt sex undervisning undervisning deltagare i en kan finnas

cirkel

Omfattning

- Antal tim- Deltid, en cirkel Oftast heltidsun- Högst 20 timmar Högst 20 timmar mar per kan vara max. dervisning, del- per vecka, men per vecka, men vecka 2x3 timmar tid kan föreper vanligast med 7 vanligast med lvecka. En per- komma timmar/vecka 3 timmar/vecka son kan delta i

flera cirklar

samtidigt (max. 16 timmar/

vecka)

- Total stu- En studiecirkel Långa kurser: 1 000 lektioner 1 000 lektioner? dietid är oftast drygt 15 veckor-S år (för invandrare (för invandrare 30 studietimmar. l-2 år) (oftast 1 500 lektioner). l 500 lektioner). En person kan Korta kurser: Möjlig förläng- Möjlig förlängdelta i flera 2 dagar-M 4/5 ning med max. ning med max. cirklar efter va- veckor l 500 timmar (oftast 3 l 500 timmar randra veckor)

Studieplats

- lnternat/ Externat lnternat, men Externat Externat external externatkurser

kan förekomma

- Studielokal Både i lokaler Folkhögskolans Oftast i samma Oftast i lokaler som tillhör lokaler lokaler som som tillhör omomsorgsför- komvux sorgsförvaltvaltningen och i ningen studieförbundens lokaler

Faktorer Studieförbund Folkhögskola Grundvux Särvux

- Ämnen är Basämnen och Basämnen mot- Vanligast l den grundlägoch ämnes- samhällskun- social träning svarande grund- gande delen nivå skapsämnen och skolans låg- och basämnen. Friestetiska ämnen mellanstadium stående kurser utbildning motsvarande grundsärskolans högstadium - Kursplan/ En studieplan För varje kurs Lvux 82 gäller Lvux 82 gäller studieplan som bygger på skall finnas en för den grund- för den grundcirkelmaterialet studieplan läggande nivån. läggande nivån. eller en arbets- lnga särskilda För de friståenplan som cirkeln tim- och kurs- de kurserna själv utarbetar planer finns tim- och krävs kursplaner - Undervis- Ett stort antal utarbe- utarbe- utarbe- Speciellt Speciellt Speciellt ningsma- cirkelmaterial tat material sak- tat material sak- tat material sakterial har utarbetats nas nästan helt nas nästan helt nas nästan helt för målgruppen

Arbetssätt Studiecirkelme- Lärarledd un- Lärarledd un- Lärarledd untodik, men där dervisning med dervisning med dervisning med ledaren spelar stora inslag av stora inslag av stora inslag av en viktig roll individualise- individualisering individualisering ring. Social träning med hjälp av assisterande personal

Uppläggning - Lärare/le- Cirkelledare, of- folk- Grundskolelä- Särskollärare Behöriga dare ta ämneskunni- högskolelärare rare ga och/eller med och/eller speerfarenhet av ar- ciallärare bete med utvecklingsstörda - finns till till Kringper- Möjligheter Statsbidrag Statsbidrag Statsbidrag sonal finns till assiste- till fritidsperso- personell assis- personell assisrande cirkelle- nal, assistenter, tans finns tans finns dare sjukgymnaster samt annan personal efter behov

Faktorer Studieförbund Folkhögskola Grundvux Särvux

- Särunder- Särskilda cirklar Oftast särskilda Integrerad un- Särundervisning visninglin- för psykiskt ut- grupper, men dervisning, särtegrerad vecklingsstörda individualinte- skilda grupper undervis- före- med utveckgrering ning kommer lingsstörda kan dock förekomma - Minst Gruppstor- fyra delta- l långa kurser Oftast undervis- Undervisningen lek/enskild gare, ledaren in- oftast 8-10 del- skall ske i ning i små grupundervis- räknad, högst 20 tagare i gruppen men hitper (4-7 perso- grupp, ning deltagare. l ge- ner). Enskild tills mest enskild nomsnitt sex undervisning undervisning deltagare i en kan finnas cirkel

Omfattning - Antal tim- en cirkel Deltid, Oftast heltidsun- Högst 20 timmar Högst 20 timmar mar per kan vara max. dervisning, del- per vecka, men per vecka, men vecka 2x3 timmar per tid kan före- med 7 med lvanligast vanligast vecka. En per- komma timmar/vecka 3 timmar/vecka son kan delta i flera cirklar samtidigt (max. 16 timmar/ vecka) - Total stu- En studiecirkel Långa kurser: 1000 lektioner 1 000 lektioner? dietid är oftast drygt 15 veckor-B år (för invandrare (för invandrare 30 studietimmar. l-2 år) 1 500 lektioner). (oftast 1 500 lektioner). En person kan Korta kurser: Möjlig förläng- Möjlig förlängdelta i flera 2 dagar-14 4/5 ning med max. ning med max. cirklar efter va- veckor 1 500 timmar (oftast 3 l S00 timmar randra veckor)

Studieplats - lnternat/ Externat lnternat. men Externat Externat externut externatkurser kan förekomma - Studielokal Både i lokaler Oftast i samma Folkhögskolans Oftast i lokaler som tillhör lokaler lokaler som som tillhör omomsorgsför- komvux sorgsförvaltvaltningen och i ningen studieförbundens lokaler

. :43 L??

Faktorer Studieförbund Folkhögskola Grundvux Särvux

- Ämnen är Basämnen och Basämnen mot- Vanligast l den grundlägoch ämnes- samhällskun- social träning svarande grund- gande delen nivå skapsämnen och skolans låg- och basämnen. Friestetiska ämnen mellanstadium stående kurser utbildning motsvarande grundsärskolans högstadium - Kursplan/ En studieplan För varje kurs Lvux 82 gäller Lvux 82 gäller studieplan som bygger på skall finnas en för den grund- för den grundcirkelmaterialet studieplan läggande nivån. läggande nivån. eller en arbets- lnga särskilda För de friståenplan som cirkeln tim- och kurs- de kurserna själv utarbetar planer finns tim- och krävs kursplaner - Undervis- Ett stort antal utarbe- utarbe- utarbe- Speciellt Speciellt Speciellt ningsma- cirkelmaterial tat material sak- tat material sak- tat material sakterial har utarbetats nas nästan helt nas nästan helt nas nästan helt för målgruppen

Arbetssätt Studiecirkelme- Lärarledd un- Lärarledd un- Lärarledd untodik. men där dervisning med dervisning med dervisning med ledaren spelar stora inslag av stora inslag av stora inslag av en viktig roll individualise- individualisering individualisering ring. Social träning med hjälp av assisterande personal

Uppläggning - Lärare/le- Cirkelledare, of- folk- Grundskolelä- Särskollärare Behöriga dare ta ämneskunni- högskolelärare rare ga och/eller med och/eller speerfarenhet av ar- ciallärare bete med utvecklingsstörda - finns till till Kringper- Möjligheter Statsbidrag Statsbidrag Statsbidrag sonal finns till assiste- till fritidsperso- personell assis- personell assisrande cirkelle- nal. assistenter. tans finns tans finns dare sjukgymnaster samt annan personal efter behov

Faktorer Studieförbund Folkhögskola Grundvux Särvux

- Särunder- Särskilda cirklar Oftast särskilda un- Integrerad Särundervisning visninglin- för psykiskt ut- grupper, men dervisning, särtegrerad vecklingsstörda individualinte- skilda grupper undervis- grering före- med utveckning kommer lingsstörda kan dock förekomma - Gruppstor- Minst fyra delta- l långa kurser Oftast undervis- Undervisningen lek/enskild gare, ledaren in- oftast 8-l0 del- skall ske i ning i små grupundervis- räknad, högst 20 tagare i gruppen per (4-7 perso- grupp, men hitning deltagare. l ge- ner). Enskild tills mest enskild nomsnitt sex undervisning undervisning deltagare i en kan finnas cirkel

Omfattning - Antal tim- Deltid. en cirkel Oftast heltidsun- Högst 20 timmar Högst 20 timmar mar per kan vara max. dervisning. del- per vecka. men per vecka, men vecka 2x3 timmar per tid kan förevanligast med 7 vanligast med lvecka. En per- komma timmar/vecka 3 timmar/vecka son kan delta i flera cirklar samtidigt (max. 16 timmar/ vecka) - Total stu- En studiecirkel 1000 lektioner 1000 lektioner? Långa kurser: dietid är oftast drygt 15 veckor-3 år (för invandrare (för invandrare 30 studietimmar. l 500 lektioner). (oftast l-2 år) l 500 lektioner). En person kan Korta kurser: Möjlig förläng- Möjlig förlängdelta i flera 2 dagar-M 4/5 ning med max. ning med max. cirklar efter vaveckor (oftast 3 l 500 timmar l 500 timmar randra veckor)

Studieplats - lnternat/ Externat lnternat. men Externat Externat externat externatkurser kan förekomma

- Studielokal Både i lokaler Oftast i samma Oftast i lokaler Folkhögskolans som tillhör lokaler lokaler som som tillhör omomsorgsför- komvux sorgsförvaltvaltningen och i ningen studieförbundens lokaler

I:

Faktorer Studieförbund Folkhögskola Grundvux Särvux

Ekonomi - Studiekost- under- under- Deltagaravgift Undervisningen Avgiftsfri Avglftsfri nader som ibland beta- avgiftsfri. Kost- visning visning las av omsorgs- nader för kost förvaltningen och logi - Studiestöd Inga Vanliga stu- Timersättning Timersättning diestödsformer med 50 kr./tim. med S0 kr./tim. för vuxenstudier vid förlorad in- vid förlorad ingäller komst. Timer- komst sättning med 13 kr. för övriga över 20 år

l) Kommittén föreslår att särvux skall vända sig till alla som behöver utbildning motsvarande grundsärskolan och träningsskolan 2) Kommittén föreslår att denna studietid endast skall gälla för den ;rundläggande nivån

KUNGL. 3131_

- -

1990 05 O 9

STOCKHOLM

Statens

offentliga utredningar 1990

Kronologisk förteckning

. Övcrklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. S. . En idrottshögskola i Stockholm - struktur, organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens omrâde. U. . Tmnsportrådet. K. . Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö. . Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD.

®\IO\LII«Å

. Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. . Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade bam. Idéskisser och bakgrundsmaterial. S. 9 Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 10. Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. ll. Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U.

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberdningen

Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10]

Utrikesdepartementet Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6]

Försvarsdepartementet Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5]

Socialdepartementet Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning inom socialtjänsten. [2] Samhällsstöd till underhållsbidragsberättigade barn. Idéskisser och bakgrundsmaterial. [8]

Kommunikationsdepartementet Transportrådet. [4]

Utbildningsdepartementet En idrottshögskola i Stockholm - struktur, organisation och resurser för en självständig högskola på idrottens område. [3] Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [1 l]

Bostadsdepartementet Kosmader för fastighetsbildning m. m. [9]

Industridepartementet Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1]

NSS|

E0

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNlNGAR:ALLMÄNNA FÖRLAGET,KUNDTJÄNST,10647 STOCKHOLM, vncz-c/

TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-739 95 48. MALMTORGSGATAN5 (v10 BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM. WFORMATIONSBOKHANDELN,