med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87

4218615000 Summa kr. 286 647 779 000

48926823000 Summa kr. 335 574 602 000

Utgiftsanslag:

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Riksdagen och dess myndigheter

Räntor och på statsskulden m. m.

Oförutsedda utgifter

33 575000

10673 107000

18413 398000

17623 360000

332574602000 Beräknad övrig medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

Beräknat tiUkommande utgiftsbehov, netto

2000000000 1000000000

Summa kr. 335 574 602 000

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1986/87

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

43 736 000 000 43 736 000 000

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillingsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifl 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter, netto 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 1281 AUmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Fastighetsskatt

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

15 031 000 000 15 031000 000

1100000000 1100000000

5000000 3 000000 1405 000 000 / 573 000 000 61440 000 000

8 900000000

213700000 8100000000 58571700000 58571700000

420000000 3891000000 4311000000

30000000 2048000000

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1000000000 220000000 1220000000

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1205 000 000 3675 000 000 11254 000 000

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 AUmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

65550000000 65550000000

1420, 1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfor-

don

1 530000000

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

bränsle

1 500000

1431 Särskild avgift för oljeprodukter

m.m.

1432 Kassettskall

1433 Skatt på videobandspelare

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

143.'' Särskild avgift mot försurning _

73000000 38968500000

1440 Överskott vid försäljning av varor

med statsmonopol:

144 J AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450 Skaft på tjänster: 145J Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam 145? Tolalisalorskall 1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 KUometerskatt

1470 Skait på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och Ijänster

130000000 310000000

198000000 610000000 435000000 105000000 1348000000

3 160000000

2 145 000 000 5305000000

2100000000 2100000000

1000 113581501000

Summa skatter 244847201000

5 Prop. 1985/86:100

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkels inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utmstning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av fastighetsförvaltning: 2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltuUstyrel-sens fastighetsförvaltning

50340000 297000000 100000000 148000000

73200000 2580000000 132640000 3381180000

42000000 64000000 64200000 170200000

7100000000 7100000000

1218600000 457 000 000 / 675 600 000 12 326 980 000

651900000

Prop. 1985/86: 100

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-lån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster pä statens län till den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster pä kraftledningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglän

2322 Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån, Lanlbruksstyrelsen

2324 Räntor pä televerkets statslån

2325 Räntor på postverkets statslån

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bo-stadsförsöijning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster pä allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor pä medel avsatta Ull pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrädsanläggningar

179000 1697000

300000 9912530000

10000 28000000 28010000

540000000 540000000

7000000 7000000

935960000 935960000

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster pä lån till personal inom bislåndsförvall-ningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för stu-dentkärlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor pä intressemedel 2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

13 600000

1410 000 000 1581115000 13 825 602 000

390399000

2511 ExpedUionsavgifter

2514 Elevavgifter vid styrelsen för

vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhetsavgift

2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifter

2521 Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av bio-

graffilm

2523 Avgifter för särskild prövning

och fyllnadsprövning inom skol-

väsendet

2527 Avgifter för statskontroll av

krigsmaterieltill verkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och regi-

streringsväsendet

152025000 Prop. 1985/86:100

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

betet

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-

keringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskaps-

lager _

2110480000

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

467801000

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register 24000000

2532 Utsökningsavgifter 90000000

2533 Avgifter vid statens planverk 630000

2534 Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon 130 500 000

2535 Avgifter för statliga garantier 130000000

2536 Lotteriavgifter 3 200000

2537 Miljöskyddsavgift 23000000

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel 120 000000

2539 Täktavgift lOOOOOOO

2541 Avgifter vid tullverket 35 000000

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen 22000000

2543 Skatteuljämningsavgift 583 100000

2544 Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar 4650000

2545 Närradioavgifter 2048000

2 302 966 000 2 302 966 000

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

538400000

Summa inkomster av statens verksamhet 32614528000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Affärsverket FFVs inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

500000 200000

50000 10450000 71450000

1575000

1575000 1575000

10 Prop. 1985/86: 100

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gmvegen-dom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

33000000 Summa inkomster av försåld egendom 106 025 000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industritån:

4111 Återbetalning av lokaliserings-

län _______________________

4120 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdik-

ningslån

4123 Återbetalning av lån lill fiskeri-

näringen _______________________

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av statens lån till

den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftlednings-

lån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga närings-

län, Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga närings-

län. Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare in-

friade statliga garantier __

149529000 466705000

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

- 2500450000 2500450000

11 Prop. 1985/86:100

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån lill personal inom biständsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av län för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån 4519 Återbetalning av statens bosätt ningslän

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

8000000 1376000000 1384040000 1384040000

300000000 300000000 300000000

1 350000

33 550000 50690000

210215000

Summa återbetalning av lån 4861410000

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasligheter

480000000 102000000

2300000000 2994900000

12 Prop. 1985/86: 100

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader: 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.

komplementkostnader 117080000

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar 185900000

5142 Sjöfartsverkels avskrivningar 53000000

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning 194825000

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar 55 354 000

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto 350000000

489079000 3868615000

350000000

350000000 Summa kalkylmässiga inkomster 4218 615 000 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 286647779000

13 Statsutgifter Prop. 1985/86:100

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A Kungl. hovstaten

I Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov hållning 12450000

12450000

B Kungl. slottsstaten

1 De kungl. slotten: Driftkostnader,/örj/agMrti/ag 16375000

2 Kungl. husgerådskammaren,/öri/flgsawi/ög 4750000

___________ 21125000

Summa kr. 33575000

14

II. Justitiedepartementet

A Justitiedepartementet m. m.

1 Statsrådsberedningen,/öri-/rtg5fl/75/og

2 Justitiedepartementet,/ö/'5/flg5fln5/(7g

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Exlra utgifter, reservationsanslag

5 Informalion om lagstiftning m. m., reservationsanslag

17256000 33980000 19500000 1050000 1310000 73096000

B Polisväsendet

Rikspolisstyrelsen,/ö;-5/flg5fln.v/«g

Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet

m. m., förslagsanslag

Statens kriminaltekniska \a.horatonum, förslagsanslag

Lokala polisorganisationen, förslagsanslag

Utrustning m. m. för polisväsendet, reservationsanslag

Underhåll och drift av motorfordon m. m.,

förslagsanslag

Gemensam kontorsdrifl m. m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag

Diverse utgifter, förslagsanslag

Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag

163 199000

21 143000

5783436000

C Åklagarväsendet

1 RikskklsLgaten, förslagsanslag

2 Åklagarmyndigheterna, förslagsanslag

11677000 275 336000 287013000

D Domstolsväsendet m.m.

1 Domstolsverket,/öri/aifl/M/ag

2 Allmänna domstolarna, förslagsanslag

3 Allmänna för\a\ti\ii\gsdomsto\art]ä, förslagsanslag

4 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslagsanslag

5 Utmstning fill domstolar m. m., reservationsanslag

6 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag

1526848000

15 Prop. 1985/86: 100

E Kriminalvården

1 KriminalvårdsstyTdsen, förslagsanslag

2 Kriminalvårdsanstalterna,/ö;.s/ög5fl/;.?/flg

3 Frivården, förslagsanslag

4 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag

5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag

6 Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag

7 Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag

222 243 000

1895175000

F Rättshjälp m. m.

1 Rättshjälpskostnader, förslagsanslag

2 Rättshjälpsnämnderna,/öw/fliörts/ag Allmänna advokatbyråer:

3 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4 Driflbidrag, förslagsanslag

5 Vissa domstolskostnader m. m., förslagsanslag

6 Diverse kostnader för rättsväsendet,/öM/agMnä/ag

1000 2130000

250000000 8651000

311182000

G Övriga myndigheter

1 Justitiekansiem, förslagsanslag

2 Datait\spektiot\ei\, förslagsanslag Brottsförebyggande rådet:

3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

4 Utvecklingskostnader, reservationsanslag

5 Bokförrngsnämnden, förslagsanslag Broltsskadenämnden:

6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7 Ersättning för skador pä grund av brott, förslagsanslag

H Diverse

Svensk författningssamling,/örs/flgi-anj/og Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag Bidrag tiU vissa internationella sammanslutningar m. m., förslagsanslag Stöd lill politiska parUer, förslagsanslag Allmänna va\, förslagsanslag

3 127000 1000

7201000 3 729000

10930000 1686000

2707000 7400000

25851000

2 300000

105740000

Summa kr. 10008341000

16

III. Utrikesdepartementet

A Utrikesdepartementet m. m.

1 Utrikesförvaltningen, förslagsanslag

2 Utlandstjänstemännens representation, re serva tionsanslag

3 Inköp, uppförande och islåndsällande av fasligheter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag

4 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

5 Kursdifferenser, förslagsanslag

6 Ersättning åt olönade korsxiler, förslagsanslag

1 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell ovgamsation, förslagsanslag

8 Nordiskt samarbete, förslagsanslag

9 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag

10 Utredningar m. m., reservationsanslag

11 Extra utgifier, reservationsanslag

12 Officiella besök m. m., förslagsanslag

1101323000

B Bidrag till vissa internationella organisationer

1 Förenta Nationerna, förslagsanslag

2 Nordiska mmisterrådet, förslagsanslag

3 Europarådet, förslagsanslag

4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

6 Byråer för handels- och råvamfrågor m. m., förslagsanslag

7 Internationell råvamlagring, förslagsanslag

8 Övriga inlernalionella organisationer m. m., förslagsanslag

6305000 3700000

900000 317005000

C Internationellt utvecklingssamarbete

1 Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag

3 Information, reservationsanslag

4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5 Nämnden för u-landsutbildning,/ö/-5/ag5flni/flg

195875000 20422000

2 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

17 Prop. 1985/86:100

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC),

reservationsanslag

Nordiska afrikainstitutet,/örs/agiöns/ag

Övriga u-landspolifiska insatser m. m.,

reservationsanslag

231715000 3 525000

1108000000 8760192000

D

1

2 Information om Sverige i utlandet

Svenska institutet, reservationsanslag

Sveriges Riksradios programverksamhet för ufiandel,

reservationsanslag

Övrig informalion om Sverige i utlandet,

reservationsanslag

12870000 90226000

Utrikeshandel och exportfrämjande

Kommerskollegium,/öM/agifln/ög Exportfrämjande verksamhel, reservationsanslag Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster, förslagsanslag

Krigsmaterielinspektionen,/ör.y/ag5fl«5/flg Interamerikanska utvecklingsbanken,/öw/agionä/ag Importkontoret för u-landsprodukter, reservationsanslag

35274000 233575000

293852000

Diverse

Ekonomiskt bistånd lill svenska medborgare i utlandet m. m., förslagsanslag

Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor, reservationsanslag

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRl), reservationsanslag Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag

Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag

Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Stockholmskonferensen: Investeringskostnader, reservations anslag

Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna, förslagsanslag

3 600000 75000

8927000 14991000 12955000

42000000 110509000

Summa kr. 10673107000

18 IV.

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet,/c>r.s/flg.ya«5/ag

Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret,/örj/agi-

anslag

Utredningar m. m., reservationsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag

Prop. 1985/86: 100

48210000

B Arméförband

Arméförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/ör.r/agjörti/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av ai\läggi\ii\gaT, förslagsanstag

4 Forskning och utvecklmg, förslagsanslag

8343500000

C Marinförband

Marinförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/öri/agiani/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och ulveckling,/öri/agia«5/ag

3420000000

D Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/örs/agiani/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och utveckling,/ö/-5/ag5ani/ag

3 129000000 2613000000 320500000 1723000000 7785500000

E Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1 Ledning och förbands verksamhet,/ö/-5/agia/75/ag

2 Materielanskaffning,/öw/agiani/ag

3 Anskaffning av anläggningar,/ör/agia/Ji/ag

4 Forskning och utveckUng, förslagsanslag

1022810000

19 Prop. 1985/86:100

F Gemensamma myndigheter m. m.

1 Försvarets civilförvaltning,/ö/-j/agja«j/ag

2 Försvarets sjukvårdsstyrelse,/ö«/agÄa«5/ag

3 Fortifikalionsförvaltningen,/öw/ag.ya«i/ag

4 Försvarets materielverk,/öw/agi-awi/ag

5 Gemensam försvarsforskning,/örs/agsani/ag

6 Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt,/öw/agia/jj/ag

7 Försvarets radioanstalt,/öw/agaw/ag

8 Värnpliktsverket,/ör5/agia«5/ag

9 Försvarets rationaliseringsinstitut,/ö/-j/ag.ya«j/ag

10 Försvarshögskolan,/ör/agjawj-Zag

11 MUitärhögskolan, förslagsanslag

12 Försvarets förvaltningsskola,/dr5/ög.?a/2.y/ag

13 Försvarets läromedelscentral,/ör5/ag.ya/7i/ag

14 Krigsarkivet,/öri/agÄa«5/ag

15 Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

16 Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag

17 Försvarets datacentral,/öw/agia/zj/ag

18 Vissa nämnder m. m. inom det militära försvarel, förslagsanslag

19 Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, förslagsanslag

105540000 28700000 173000000 605400000 336200000

96740000 3501000

13 890000

2000000000 3839672000

G Civil ledning och samordning

1 Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader,/öw/agians/ag

2 Civil ledning och samordning, reservationsanslag

3 Civilbefälhavarna, förslagsanslag

4 Signalskydd, reservationsanslag

5 Vissa skyddsrumsanläggningar, reservationsanslag

6 Vissa teleanordningar, reservationsanslag

35 860000

19 120000

1 820000

151600000

H Civilförsvar och fredräddningstjänst

1 Befolkningsskydd och räddningstjänst, förslagsanslag

2 Anläggningar för fredsorganisalionen, förslagsanslag

3 Skyddsmm,/örj/agsa«5/ag

4 Reglering av prisstegringar för civilförsvar m.m., förslagsanslag

5 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag

35000000 578700000

6 Identiietsbrickor, förslagsanslag

7 Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning fill sjöss, förslagsanslag

8 Strandbekämpningsbåtar, reservationsanslag

1185151000

I Psykologiskt försvar

I Styrelsen för psykologiskt försvar, förslagsanslag

J Övrig varuförsörjning

1 Drifl av beredskapslager,/ö/-j/agia/j5/ag

2 Beredskapslagring och industriella ätgärder, re serva tionsanslag

3 Överstyresen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4 Täckande av förlusler lill följd av statliga beredskapsgarantier m. m., förslagsanslag

5415000 5415000

1000 389822000

K Övriga ändamål

1 Försvarets forskningsanstalt: Iniäktsfinansierad uppdragsverksamhet,/ö/-j/agiön5/ag

2 Flygtekniska försöksanstaUen,/örs/agsani/ag

3 Beredskapsstyrka för FN-tjänst,/öri/ag.jan5/ag

4 FN-styrkors verksamhet utomlands,/öw/aga/js/ag

5 Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag

6 Anläggningar för vissa militära ändamål, reservationsanslag

7 150000

1000 176752000

Summa kr. 26368432000

v. Socialdepartementet

A Socialdepartementet m. m.

1 Socialdepartementet,/ö/-.y/agian5/ag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

22 801000 26000000

86187000

B Administration av socialförsäkring m. m.

1 Försäkringsöverdomslolen,/öw/agsani/ag

2 Försäkringsrätter,/ö/-5/ag5a/?.y/ag

3 Riksförsäkringsverkel, förslagsanslag

4 Allmänna försäkringskassor,/örs/agsans/ag

303 851000

761293000

C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

1 Allmänna barnbidrag,/öri/ag.?a«j/ag

2 Bidrag lill föräldraförsäkringen,/öw/agians/ag

3 Vårdbidrag för handikappade bam, förslagsanslag

4 Bidragsförskott,/öri/agiani/ag

5 Barnpensioner, förslagsanslag

6 Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn,/öri/agia«i/ag

*8 245 000 000 954000000 470000000

* 1530000000

4 900000

11414900000

D Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

1 Bidrag lill sjukförsäkringen,/örs/agia«5/ag

2 Folkpensioner,/ö«/ag5a«i/ag

3 Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension, /öw/agian/ag

4 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag

5005000000 48100000000

54147500000

E Hälso- och sjukvård m. m.

1 Socialstyrelsen,/ö5/agia«5/ag

2 Statlig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag

3 Statens rättskemiska laboratorium,/öw/agart/ag

4 Statens rättsläkarstationer,/ör/agiaw/ag

5 Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag

6 Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag

7 Statens giftinformalionscentral,/ör5/ag5a«j/ag

8 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,/öri/agjrans/ag

9 WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar, förslagsanslag

* Beräknat belopp

22 Prop. 1985/86: 100

10 Statens institul för psykosocial miljömedicin, förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium:

11 Uppdragsverksamhet,/örj/ag.s-a«j/<7g

12 Driftbidrag, reservationsanslag

13 Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

14 Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag

15 Utrustning, reservationsanslag

16 Hälsoupplysning, reservationsanslag

17 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

18 Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut

19 Bidrag till allmän sjukvård m. m., förslagsanslag

20 Vidareutbildning av läkare m.m., reservationsanslag

21 Beredskapslagring och utbUdning m. m. för hälso-och sjukvård i krig, reservationsanslag

22 Driftkostnader för beredskapslagring m. m., förslagsanslag

23 Bidrag till undervisningssjukhus m. m., förslagsanslag

3 133000

29514000 6492000 17049000

37953 000

"1087000000

6190933000

F Omsorg om barn och ungdom

1 Bidrag till kommunal barnomsorg, förslagsanslag

2 Bidrag till hemspråksträning i förskolan,/ör.j/agi-anslag

3 Barnmiljörådet, förslagsanslag

4 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, förslagsanslag

30375000 3075000

3654000 8527104000

G Omsorg om äldre och handikappade

, m.

1 Bidrag lill social hemhjälp,/öz-j/agja/i/ag

2 Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag

3 Kostnader för viss omsorg om handikappade m. m. förslagsanslag

4 Kostnader för viss utbildning av handikappade m. förslagsanslag

5 Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag

6 Ersättning fill postverket för befordran av blindskriftsförsändelser,/öw/ag.yart.j/ag

7 Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva, förslagsanslag

8 Statens hundskola, förslagsanslag

9 Statens handikappråd,/öw/agja/ji/ag

10 Bidrag fill handikapporganisationer, reservationsanslag

1831000000 410000000

22026000 2600000 3654000

49000000 2443969000

* Beräknat belopp

23 Prop. 1985/86: 100

H Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

1 Upplysning och information på drogområdet m. m.,

reservationsanslag 4769000

2 Bidrag till missbrukarvård m. m., förslagsanslag 810000000

3 Bidrag till organisafioner, re.ye/-va//o«5a«.f/ag 45932000

4 Utvecklings- och försöksverksamhet,

reservationsanslag 28466000

889167000

I Internationell samverkan

1 Bidrag till väridshälsoorganisationen saml internationellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag 29245000

2 Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag 1000000

30245000

Summa kr. 84491298000

24

VI.

Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementet m. m.

Kommunikationsdepartementet,/öw/agja/ii/ag Utredningar m. m., reservationsanslag Exlra utgifter, reservationsanslag

24190000

B Vägväsende

1 Vägverket: Ämbetsverksuppgifter,/öi/aganj/ag

2 Drifl av statliga vägar, reservationsanslag

3 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

4 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

5 Bidrag tUl byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

6 Bidrag till drifl av enskilda vägar m.m., reservationsanslag

7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag

8 Tjänster lill utomstående, förslagsanslag

9 Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag

7530000 4420000000 1000000000

6896230000

C Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

1 Trafik och administration,/öw/ag.yanä/ag

2 Fordon och körkort,/öri/agsans/ag

3 Bil- och körkortsregisler m. m., förslagsanslag

4 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

25057000 1000 1000

26265000 51324000

D SJ-koncernen

1 Investeringar i järnvägens infrastruktur, reservationsanslag

2 Investeringar i trafikrörelsens fasta anläggningar vid statens jämvägar, reservationsanslag

3 Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster, reservationsanslag

4 Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar, reservationsanslag

14900000 2791900000

25 Prop. 1985/86: 100

E Sjöfart

Sjöfartsverket

1 Farledsverksamhet exkl. isbrytning, förslagsanslag

2 Isbrytning, förslagsanslag

3 Fartygsverksamhet, /ör/agja/ji/ag

4 Sjöfartsmateriel m. m., reservationsanslag

5 Övrig verksamhet,/öw/agiaw5/ag

Övriga sjöfartsändamål

6 Handelsflottans pensionsanstalt

7 Handelsflottans kultur- och fritidsråd,/ö/-i/ag5«n.y/ag

8 Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag

9 Lån till den mindre skeppsfarten, reservationsanslag 10 Stöd till svenska rederier, förslagsanslag

372 920000 113000000

33062000 1000

1000 1000

45600000 1000

50000000 708891000

F Luftfart

1 Flygplatser m. m., reservationsanslag

2 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

3 Ersätlning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotiand, förslagsanslag

4 Statens haverikommission

89700000 12900000

117101000

G Postväsende

1 Ersätlning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser,/örs/agians/ag

2 Ersättning till postverket för tidningsdistribution

583000000

H Telekommunikationer

1 Försvarsinvesteringar vid televerket, reservationsanslag

12000000 12000000

I Transportstöd m. m.

1 Transporträdet,/ö/'.y/agia«.v/ag

2 Transportstöd för Norrland m. m., förslagsanslag

3 Transportstöd för Gotland, förslagsanslag

4 Riksfärdtjänst,/ö/-5/ag5a«i/ag

5 Ersättning till lokal och regional kollekliv persontrafik, förslagsanslag

6 Kostnader för visst värderingsförfarande,/öri/ag5-anslag

251 100000

253 100000

1000 622958000

26 Prop. 1985/86: 100

J Transportforskning

1 Statens väg- och trafikinstitul, förslagsanslag

2 Bidrag till statens väg- och trafikinstitul, reservationsanslag

3 Statens väg- och trafikinstitul: Utrustning, reservationsanslag

4 Transportforskningsberedningen, reservationsanslag

500000 26853000 62365000

K Övriga ändamål

1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, förslagsanslag

2 Bidrag lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska insfilul, reservationsanslag

3 Sveriges meleorologiska och hydrologiska institut: Utrustning, reservationsanslag

4 Statens geotekniska institut, förslagsanslag

5 Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag

6 Statens geotekniska institut: Utrustning, reservationsanslag

1 Viss intemationell verksamhet,/ör/agjans/ag

10400000 1000

124221000

Summa kr. 11994180000

27 VII. Finansdepartementet

Finansdepartementet m. m.

Finansdepartementet,/ö;-5/agja«5/ag Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag

48610000 2325000

21300000 1030000

73265000

B Skatte- och indrivningsväsen

1 Riksskatteverket,/ö«/agia«.y/ag

2 Lokala skattemyndigheterna,/ör.s/ag5a«s/ag

3 Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag

4 Stämpelomkostnader, förslagsanslag

5 Kostnader för årlig taxering m.m., förslagsanslag

6 Ersätlning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m., förslagsanslag

317464000 881807000 579235000 2377000 145000000

49052000 1974935000

C Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1 Marknadsdomstolen,/öw/ag5a/j.y/ög

2 Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag

3 Statens pris- och kartellnämnd,/öw/agi-awi/ag

4 Konsumentverket,/örs/agia«i/ag

5 Allmänna reklamationsnämnden,/ö«/agja«5/ag

*45651000

* 8262000

99520000

D Vissa centrala myndigheter m. m.

9 10 11

12 13

Byggnadsstyrelsen,/öw/agiartj/ag

Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag

Energibesparande ålgärder i statliga byggnader,

reservationsanslag

Tullverket:

Förvaltningskostnader,/öri/ag5aM5/ag Drift och underhäll av teknisk materiel m. m., förslagsanslag

Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag Konjunkturinstitutet,/ö5/ag5anj/ag Statens förhandlingsnämnd,/öw/agM/ii/ag Bankinspektionen, reservationsanslag Försäkringsinspektionen, reservationsanslag Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag Statens arbetsgivarverk, förslagsanslag

59462000 17810000

1000 lOOOOOOO

13 764000

971699000

* Beräknat belopp

28 Prop. 1985/86: 100

Bidrag och ersättningar till kommunerna

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

förslagsanslag

Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala företagsbeskattningen,/ör-

slagsanslag

F Övriga ändamål

1 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag

2 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag

3 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag

4 Bidrag till vissa investeringar,/ö«/ag5an5/ag

5 Exportkreditbidrag, förslagsanslag

6 Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag

1 Täckande av förluster lill följd av vissa statliga garantier, förslagsanslag

8 Kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs, förslagsanslag

9 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. förslagsanslag

*I I 567500000

* I 694 000 000 13261500000

605000 170000

16700000 1000 1000

2000000000 2032479000

Summa kr. 18413398000

Beräknat belopp

29

VIII. Utbildningsdepartementet

A Utbildningsdepartementet m. m.

1 Utbildningsdepartementet,/öw/agsa/Ji/ag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

33 253000

55084000

B Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m.m.

1 Skolöverstyrelsen, förslagsanslag

2 Länsskolnämnderna,/ö«/ag5a«i/ag

3 Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reservationsanslag

4 Statens institut för läromedelsinformation, förslagsanslag

5 Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag

6 Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade,/ör5/ag.ya«5/ag

För skolväsendet gemensamma frågor

7 Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skol-

väsendet, reservationsanslag

8 Fortbildning m. m., reservationsanslag

9 Regionala åtgärder för elever med handikapp, reservationsanslag

10 Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom UtbUdningsväsendet,/ö/-5/ag5a«s/ag

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

11 Bidrag till driften av grundskolor m. m.,/ör-slagsanslag

12 Särskilda åtgärder i grundskolan

13 Bidrag lill svensk undervisning i utlandet m. m., förslagsanslag

14 Sameskolor,/ö/-.y/agian5/ag Specialskolan m. m.:

15 Utbildningskostnader,/Ör5/ag5anj/ag

16 Utrustning m. m., reservationsanslag

17 Bidrag till driften av särskolor m.m., förslagsanslag

18 Kostnader för viss personal vid slafliga realskolor, förslagsanslag

195605000 7475000

137934000 150272000

31403000 8128000 6447000

15 560000

25974000 19489000

14441000000 223750000

29052000 14342000

30 Prop. 1985/86: 100

19 20

21

22

23

Gymnasiala skolor tn. m. Bidrag till driften av gymnasieskolor,/örs/ogs-anslag

Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.,förslag.mnslag Särskilda åtgärder i gymnasieskolan Bidrag till driften av fristående skolor pä gymnasial nivå, förslagsanslag

Investeringsbidrag

Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m.,

reservationsanslag

223192000 22 147000

180880000 20840120000

C Vuxenutbildning

I

Bidrag tiU kommunal utbildning för vuxna,

förslagsanslag

Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,/ö/-i/ag5a/is/ag Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag

Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag

Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

förslagsanslag

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.,

förlagsanslag

Bidrag till viss central kursverksamhet

Bidrag till kontakttolkutbildning,/ör.s/ag5a«5/ag

15976000 4519000

20495000 948022000

2673315000

D Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.

1 Universitets- och högskoleämbetet,/ö/-.y/agsa«s/ag

2 Regionstyrelserna för högskoian, förslagsanslag

3 Redovisningscentralerna vid universiteten,/ö/-.y/agj-anslag

4 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i S toe khol m, förslagsanslag

5 Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,/örs/ags-anslag

6 Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag

7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag

86883000 12989000

1316947000 86902000

31 Prop. 1985/86: 100

Grundläggande högskoleutbildning

8 Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag

9 UtbUdning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

10 Utbildning för värdyrken, reservationsanslag

11 Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag

12 Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservationsanslag

13 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reservationsanslag

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m.

15 Forskningsanknytning av gmndläggande högskoleutbildning saml konstnärligt utveckUngsarbete, reservationsanslag

16 Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag

17 Teologiska fakulteterna, reservationsanslag

18 Juridiska fakulteterna, reservationsanslag

19 Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

20 Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

21 Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag

22 Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

23 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag

24 Tekniska fakulteterna, reservationsanslag

25 Temaorienterad forskning, reservationsanslag

26 Kungl. biblioteket, reservationsanslag

27 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag

28 Vissa särskUda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag

Övriga forskningsfrågor

29 Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag

30 Humanistisk-samhäUsvelenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

31 Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag

32 Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m., reservationsanslag

33 NationeU halvledarforskning, reservationsanslag

34 Delegalionen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, reservationsanslag

339167000 412735000

90552000 198348000

279708000 7000000

32

35 Europeisk forskningssamverkan,/öri/agia/w/ag Forskningsinstitutet för atomfysik:

36 Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

37 Materiel m. m., reservationsanslag

38 Kimna geofysiska institut, reservationsanslag

39 Institutet för intemationell ekonomi, reserva-tlonsanslag

40 Vissa bidrag fill forskningsverksamhet, reservationsanslag

41 Bidrag till EISCAT Scientific Association, förslagsanslag

Prop.

1985/86:100

15 607000

18193 000

3 250000

7493677000 E Studiestöd m.m.

1 Centrala sludiestödsnämnden m. m., förslagsanslag

2 Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag

3 Studiehjälp m. m., förslagsanslag

4 Studiemedel m. m., förslagsanslag

5 Vuxenstudieslöd m. m., reservationsanslag

6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag

7 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti, förslagsanslag

8 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, reservationsanslag

78040000 7461502000

10 Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m. m.

Statens kuiturrkd, förslagsanslag

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer

m. m., reservationsanslag

Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

reservationsanslag

Bidrag till samisk kultur

Lotterinämnden,/ö«/agM/!i/ag

Ersättningar och bidrag till konstnärer Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

Bidrag till konstnärer, reservationsanslag Inkomstgarantier för konstnärer, förslagsanslag Ersättning ål författare m. fl. för utiåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag Ersättning tUl rätlighetshavare på musikområdel

11046000 2090000 1293000

22 203000

46439000 3000000

3 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

33

Teater, dans och musik

11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservations anslag

12 Bidrag lill Operan, reservationsanslag

13 Täckning av vissa koslnader vid Operan, förslagsanslag

14 Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

15 Rikskonsertverksamhel, reservationsanslag

16 Regionmusiken,/ö«/agsanj/ag

17 Bidrag fill regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,/örs/agjani/ag

18 Bidrag tiil fria teater-, dans- och musikgmpper, reservationsanslag

19 Bidrag lill Musikaliska akademien

20 Vissa bidrag fill teater-, dans- och musikverk- samhel, reservationsanslag

Bibliotek

21 Bidrag tUl folkbibliotek, reservationsanslag

22 Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag

Bild och form

23 Statens konstråd,/ör/agjani/ag

24 Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservationsanslag

25 Bidrag till Akademien för de fria konsterna

26 Vissa bidrag till bild och form, reservationsanslag

Arkiv

27 Riksarkivet och landsarkiven,/öri/agjan/ag

28 Dialekt- oeh ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv, förslagsanslag

29 Svenskl biografiskt lexikon, förslagsanslag

30 Statliga arkiv; Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m., reservationsanslag

31 Bidrag fill vissa arkiv

Kulturminnesvård

32 Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

33 Kulturminnesvård, reservationsanslag

34 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

122610000 150630000

33675000 1598000

15526000 19409000

26520000 1207000

15018000 2054000

3 109000 2634000

47630000 24231000

34 Prop. 1985/86:100

Museer och utställningar

35 Statens historiska museet, förslagsanslag

36 Statens konstmuseer,/örs/agianä/ag

37 Utställningar av svensk konst i ufiandel, reservationsanslag

38 Livmstkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, förslagsanslag

39 Naturhistoriska riksmuseet,/ö«/ag5ani/ag

40 Statens sjöhistoriska museum: Förvahningskostnader, förslagsanslag

41 Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m.m., reservationsanslag

42 Etnografiska museet, förslagsanslag

43 Arkitekturmuseet, /örs/agM«i/ag

44 Statens musiksamlingar, förslagsanslag

45 Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m., reservationsanslag

46 Bidrag fill Nordiska museet, förslagsanslag

Al Bidrag till Sveriges Tekniska museum, förslagsanslag

48 Bidrag tiU Skansen, förslagsanslag

49 Bidrag fill vissa museer

50 Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

51 Riksutställningar, reservationsanslag

52 Inköp av vissa kulturföremål,/örj/ag5art5/ag

Forskning

53 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kuUur- omrädet, reservationsanslag

Ungdomsorganisationer

54 Statens ungdomsråd,/ö/-s/ag5an5/ag

55 Bidrag fill ungdomsorganisafionernas centrala verksamhet m. m., förslagsanslag

56 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet, förslagsanslag

57 Bidrag tUl ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna, reservationsanslag

34008000 39758000

14223000 37518000

100 000

9615000 1644471000

G Massmedier m. m.

FUm m.m.

1 Statens biografbyrå,/ör/agiani/ag

2 Filmslöd, reservationsanslag

3 Stöd tiU fonogramverksamhet m. m., reservationsanslag Arkivet för ljud och bild:

4 Förvaltningskoslnader, förslagsanslag

5 Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag

5530000 381000

13 762 000 32537000

1916000 1000000

Dagspress och tidskrifter

6 Presstödsnämnden, ,/r'c.v/ag.9a«.v/ag

7 Stöd lill dagspressen,/or?/ag.?a/i.s7ag

8 Lån till dagspressen, reservationsanslag

9 Stöd lill kulturtidskrifter, reservationsanslag

10 Stöd till tidningar på andra språk än svenska, förslagsanslag

11 Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag

Lilteratiir

12 Litteraturstöd, reservationsanslag

13 Kreditgarantier till bokförlag,yor.v/ag.sa//.v/ag

14 Stöd till fackbokhandel m. m., förslagsanslag

15 Stöd till bokhandel, reservationsanslag

16 Lån för investeringar i bokhandel, reservotionsanskig Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

17 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

18 Produktionskostnader, reservationsanslag

19 Bidrag till Svenska språknämnden,/ör.v/ag.van.v/«g

Radio och television

Kabelnämnden:

20 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

21 Stöd till lokal programverksamhet, reservationsanslag

22 Närradionämnden,/öri/ag.ja/75/ag

23 Sändningar av finländska televisionsprogram, /ö/'.9/agj'a/7.y/ag

2 382000

475 600000

*5 365 000

46299000 1553000

2916000 2048000

I 300000 693423000

H Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet

Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

förslagsanslag

Bidrag lill internationella kongresser m. m. i

Sverige, reservationsanslag

Bidrag till svenska institut i utlandet

Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag

630000 3026000

6667000 38431000

* Beräknat belopp

36

I Investeringar m. m.

1 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag 9721000

2 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, reservationsanslag 223000000

3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskole enheterna m. m., reservationsanslag 355000000

___________ 587721000

Summa kr. 41487744000

37

IX. Jordbruksdepartementet

A Jordbruksdepartementet m. m.

1 Jordbruksdepartementet,/ör5/ag.?an.v/ag

2 Lantbruksråd,/örj/rtg.?a/7x/ag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

4 306000

28102000

B Jordbrukets rationalisering m. m.

1 Lantbruksstyrelsen,/ör5/flg5a«.y/ag

2 Lantbruksnämnderna, förslagsanslag

3 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

4 Markförvärv för jordbrukels rationalisering, reservalionsanslag

5 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,/öw/agia/vi/ag

6 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag

1 Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag

8 Stöd lill innehavare av fjällägenheter m. m., reservationsanslag

9 Främjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag

10 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag

11 Främjande av rennäringen, reservationsanslag

39678000 220297000

7000000 900000

I 300000 260000

358871000 C Jordbruksprisreglering

1 Statens jordbruksnämnd,/öri/agiaw/ag

2 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,/ör.y/agÄart5/ag

3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, förslagsanslag

4 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag

5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanstag

6 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag

7 Bidrag till permanent skördeskadeskydd

8 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag

25703000 2548000

3001 170000

*398 900000

25899000 3695389000

* Beräknat belopp

38 Prop. 1985/86:100

Skogsbruk

Skogsstyrelsen, förslagsanstag Skogsvärdsstyrelserna,/ör.y/agsa«5/ag Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter,/örs/agiawi/ag Frö- och plantverksamhet, förslagsanstag Investeringar, reservationsanslag Bidrag till skogsvård m. m., förslagsanslag Stöd tUl byggande av skogsvägar,/öw/agsa/jj/ag Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag Bidrag till trygghelsförsäkring för skogsbmkare, reservationsanslag

29501000 1000

20000000 588683000

E Fiske

11 Fiskeristyrelsen,/ör/agiart/ag Fiskenämnderna, förslagsanslag Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag Bidrag tUl fiskehamnar m. m., förslagsanslag Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,/örj/agsa«5/ag Bidrag lill fiskets rationalisering m. m., förslagsanslag

Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag Täckande av föriuster vid statUg kreditgaranti till fiske, förslagsanslag

Prisreglerande ålgärder på fiskets område, förslagsanstag

Ersällning för intrång i enskild fiskerätt m. m., förslagsanslag Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag

9000000 35000000

102454000

F Service och kontroll

1 Statens Uvsmedelsverk,/örs/ag5ani/ag

2 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m., förslagsanslag

3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4 Bidrag lill statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag

5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag

6 Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanstag

1 Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag

8 Bekämpande av växtsjukdomar,/öw/agja/jj/ag

9 Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservationsanslag

60486000 1000 1000

39 Prop. 1985/86:100

10 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

11 Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag

12 Statens växtsortnämnd, förslagsanstag

13 Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård; Uppdragsverksamhet,/öw/agja/zi/ag

14 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag

15 Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård , förslagsanslag

16 Bidrag till djurskyddsfrämjande ätgärder, resen'ationsanslag

1000 43 350000

2577000 177712000

G Utbildning och forskning

1 Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag

2 Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet,/ör.y/ag.yan5/ag

3 Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag

4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitel m. m., reservationsanslag

5 Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag

6 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag

7 Bidrag till växtförädling, reservationsanslag

8 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag

102298000 21000000 23000000

620000 779742000

H Miljövård

1 Statens naturvårdsverk, förslagsanslag

2 Koncessionsnämnden för miljöskydd,/ö/-j-/agja«i/ag

3 Miljövärdsinformation, reservationsanslag

4 Mark för naturvård, reservationsanslag

5 Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag

6 Miljövärdsforskning, reservationsanslag

1 Övervakning av miljöförändringar, m. m., reservationsanslag

8 Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

9 Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag

10 Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag

11 Statens strålskyddsinstitut:Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

12 Bidrag till statens strålskyddsinsfitut, reservationsanslag

13 Kemikalieinspektionen, _/or.v/ag5a«j/ag

14 Särskilda projekt på miljövårdens område, reservationsanslag

30300000 163000000

16660000 1600000

21062000 1000

14000000 504724000

40

I Idrott, rekreation och turism

1 Stöd liU idrotten, reirva/iowsa/is/ag 217 500000

2 Stöd tUl turism och rekreation, reservationsanslag 78050000

295550000 J Diverse

1 Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m., förslagsanslag 35384000

2 Ersättningar för viltskador m. m.,/ör5/agÄa«5/ag ____ 325000

__________ 35709000

Summa kr. 6 566 936 000

41 4 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

X.

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

Arbetsmarknadsdepartementet,/c»;-5/agja/2j/ag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Internationellt samarbete, förslagsanslag Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag Jämställdhetsombudsmannen m. m., förslagsanstag Särskilda jämställdhetsålgärder, reservationsanslag

18420000 345000

16200000 4160000 2275000 9000000

78570000

B Arbetsmarknad m. m.

10 11 12 13 14 15

20

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, förslagsanslag

Arbetsmatknadsservice, förslagsanslag Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag, /ö«/ag5fl/75/ag

Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag Statsbidrag för ungdomslag,/öw/agiani/ag Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer, förslagsanslag

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationsanslag

Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde, reservationsanslag AMU:gruppen:

Uppdragsverksamhet,/ör.v/agja«5/ag Bidrag till vissa driftutgifter, reservationsanslag Investeringar, reservationsanslag Arbetsdomstolen, förslagsanslag Statens förlikningsmannaexpeditlon,/örj/agian/ag Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanstag

Nämnden för vapenfriutbildning,/öri/ag.ya/jj/ag Vapenfria tjänstepliktiga, förslagsanslag Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna,/ör5/agj'a/;5/ag Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar, förslagsanslag

Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslag

11223629000

42 Prop. 1985/86:100

C Arbetslivsfrågor

1 Arbetsmiljö - TiUsyn och forskning,/ör5/ag.yanj/ag

2 Arbetarskyddsstyrelsen; Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservationsanslag

3 Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag

4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, förslagsanslag

5 Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag,/ör-slagsanslag

6 Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, reservationsanslag

3 180000 530309000

346000000 7395238000

D Invandring m. m.

1 Statens invandrarverk,/örs/ag.yan5/ag

2 Informationsverksamhet, reservationsanslag

3 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag

4 Öwersättningsservice, förslagsanslag

5 Överföring och mottagning av flyktingar m.m., förslagsanslag

6 Ersättning till kommunema för ålgärder för flyktingar m. m., förslagsanstag

*8 584000

__________ 885806000

Summa kr. 19583243000

* Beräknat belopp

43

XI. Bostadsdepartementet

A Bostadsdepartementet m. m.

1 Bostadsdepartementet, /örj/agjartj/ag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

4 Bidrag tiil vissa internationella organisationer m. m., reservationsanslag

22067 000

1341000 29958000

B Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

1 Bostadsstyrelsen, förslagsanslag

2 Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag

3 Vissa lån tiU bostadsbyggande,/örs/agsans/ag

4 Räntebidrag m. m.,/öw/agia/i5/ag

5 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., förslagsanslag

6 Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag

7 Bostadsbidrag m. m., förslagsanstag

8 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag

9 Bidrag till förbättring av boendemiljön,/ör-slagsanstag

10 Bidrag fill aUmänna samlingslokaler m. m., förslagsanstag

11 Län till allmänna samlingslokaler, förslagsanslag

Byggnadsforskning, energihushållning m. m.

12 Byggnadsforskning, reservationsanslag

13 Lån till experimentbyggande, reservationsanslag

14 Statens institut för byggnadsforskning,/ör5/ag5-anslag

15 Bidrag fill statens insfitut för byggnadsforskning, reservationsanslag

16 Statens insfitut för byggnadsforskning: Utrustning, reservationsanslag

17 Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m., reservationsanslag

18 Informafion och utbUdning m. m., reservationsanslag

19 Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag

1lOOOOOOO

87000000 1457000000

130000000 25000000

162000000 37000000

1000 20500000

50000000 17308850000

C Plan väsendet

I Statens planverk,/örä/agsani/ag

38003000 38003000

44 Prop. 1985/86: 100

D Lantmäteriet

1 Lantmäteriet,/öw/ag5a«5/ag 1000

2 Plangenomförande,/öw/ag5a/2Ä/ag 49099000

3 Landskapsinformation, rMervar/on5a/j.y/ag 133843 000

4 Försvarsberedskap, rejerva//ort5an.j/ag 3018000

5 Utrustning m. m., reservaf(Ort5a/i5/ag 15966000

201927000

E Fastighetsdataverksamheten

1 Centralnämnden för fastighetsdata,/ör5/agM«5/ag 43 322000

2 Utrustning m.m., reservationsanslag 1300000

___________ 44622000

Summa kr. 17623360000

45

XII. Industridepartementet

A Industridepartementet m. m.

1 Industridepartementet, förslagsanslag

2 Industriråd/industriallaché, /ör/agsani/ag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

5 Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling, förslagsanslag

37874000 735000

19500000 600000

5300000 64009000

B Industri m. m.

Statens industriverk:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2 Utredningsverksamhet, reservationsanslag

3 Sprängämnesinspekfionen,/öri/agsa«5/ag

4 Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, reservationsanslag

5 Främjande av hemslöjden, förslagsanslag

6 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit,/ör5/agia«5/ag

7 Kostnader för slatsslödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m., förslagsanslag

8 Ersättning för exlra koslnader för förmånlig kreditgivning till u-länder, förslagsanslag

9 Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag

10 Industripolitiska ålgärder för tekoindustrin, reservationsanslag

11 Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

12 Småföretagsutveckling, reservationsanslag

13 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m., förslagsanslag

47587000 4500000

52087000 1000

12000000 5886000

*450000000

50000000 1541887000

C Regional utveckling

1 Visst regionalpoliliskl stöd, förslagsanslag

2 Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag

3 Lokaliseringslän, reservationsanslag

4 Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag

5 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier tiU företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

6 Ersättning för nedsättning av socialavgifter, förslagsanslag

7 Sysselsättningsstöd,/örs/agian/ag

8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling, reservationsanslag

20000000 362000000 300000000

310000000 120000000

4300000 1604301000

* Beräknat belopp

46 Prop. 1985/86: 100

D Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1 Geologisk kartering m. m., reservationsanslag

2 Utrustning, reservationsanslag

3 Bergsstaten,/örs/ag5ans/ag Statens gmvegendom:

4 Prospektering m. m., reservationsanslag

5 Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

6 Delegalionen för samordning av havsresursverk samheten, reservationsanslag

E Energi

Statens energiverk: Förvaltningskostnader,/ö>5/agsa/i5/ag Utredningar m. m. och information, reservationsanslag Statens elektriska inspektion,/ö«/agianj/ag Utbildning och rådgivning m. m. för all spara energi, reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreakto-rer, förslagsanslag

Visst internationeUt energisamarbete,/öri/ag5-anstag

12 13

16 17 18

Statens kämkraffinspeklion: Förvaltningskostnader, reservationsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag Statens kärnbränslenämnd, reservationsanslag Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m., reservationsanslag Energiforskning, reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, reservationsanslag Avveckling av forskningsreaklorer, m. m., reservationsanslag

Anläggningar för radioakfivl avfall i Studsvik, m. m., reservationsanslag Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag Stöd för oljeersättande ålgärder, m. m., reservationsanslag Täckande av förlusler i anledning av statliga garanfier för oljeersättande åtgärder, m. m., förslagsanslag

22 Drift av beredskapslager,/öa/agiani/ag Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

SärskUda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m. m., förslagsanstag OljekTisnämnden, förslagsanslag

* Beräknat belopp

70 136000

123171000

305 000000

17 150000

2 339000

* 169 600 000

*20000000

4590264000

47 Prop. 1985/86:100

F Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckUng:

1 Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

2 Förvaltningskostnader, förslagsanstag

3 Utmstning, reservationsanslag

4 Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag

5 Bidrag till Tele-X-projektet,/örj/agJa«f/ag

6 Patent- och registreringsverket m.m., förslagsanslag

7 Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, förslagsanslag

8 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

9 Bidrag tUl statens provningsanstalt, reservationsanslag

10 Statens provningsanstalt; Utmstning, reservationsanslag

11 Statens mät- och provråd, reservationsanslag

12 Bidrag till vissa internationeUa organisationer, förslagsanslag

13 Bidrag lill Ingenjörsvetenskapsakademien

14 Bidrag tUl Standardiseringskommissionen

15 Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, reservationsanslag

16 Forskningsbidrag till teknikbaserade småföretag, reservationsanslag

17 IndustrieU utveckling inom mikroelektroniken, reservationsanslag

18 Vidareulbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken , reservationsanslag

*135423000

7000000 3401000

13 393000

2000000 1143712000

G Statsägda företag m. m.

1 Kostnaderför kronotorp, förslagsanslag

2 Affärsverket FFV; Byggnader och utmstning, reservalionsanslag

3 Nämnden för fartygskreditgaraniier,/örs/ag5a«5/ag

4 Räntestöd m. m. fill varvsindustrin,/örj/agsa/w/ag

5 Föriusttäckning tUl följd av statliga garantier fill svensk varvsindustri och bestäUare av fartyg, förslagsanslag

6 Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB, förslagsanslag

1 Ränta och amortering på statens skuld till SS AB Svenskt Stål AB, förslagsanslag

8 Ränta på statens skuld till Norrbottens Jämverk AB, förslagsanslag

* Beräknat belopp

*4 335 000

»300000000

*30000000

*212 150000

57825000 793010000

Summa kr. 9860354000

48 XIII. Civildepartementet

A CivUdepartementet m. m.

1 Civildepartementet, förslagsanslag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifier, reservationsanslag

4 Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanstag

lOOOOOOO

230989000 B Statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.

1 Statskontoret, förslagsanslag

2 Anskaffning av ADB-utmstning, reservationsanslag

3 Riksrevisionsverket, förslagsanslag

4 Kammarkollegiet, förslagsanstag

5 Viss rationaUserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag

Statisfiska centralbyrån:

6 Statistik, register och prognoser, förslagsanslag

7 Uppdragsverksamhet, /örj/ag.yart5/ag

8 Folk- och bostadsräkningar, förslagsanslag

9 Bidrag till Institutet för storhushållens rationaUsering

276411000 1000

70520000 310000000 *90688000

276412000 25949000

679000 790654000

C Statlig lokalförsörjning

1 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag

2 Inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m., reservationsanslag

7450000 209450000

* Beräknat belopp

49 D Statlig personalpolitik m. m.

1 Statens löne- och pensionsverk,/ör/agans/ag

2 Stafiig personaladministrativ informationsbehandling, förslagsanslag

3 Statens arbetsmarknadsnämnd,/öw/agja/ii/ag

4 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

5 Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservalionsanslag

Statens institut för personalutveckling;

6 Bidrag till myndighetsuppgifter

7 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

8 Bidrag tUl särskilda personalutbildningsålgärder m. m., förslagsanslag

9 Statens arbetsmiljönämnd,/öri/ag5a«.y/ag

10 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

11 Bidrag till sfiftelsen Stalshälsan,/ör5/agja«5/ag

12 Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanstag

13 Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag

14 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsanslag

15 Bidrag fill förnyelsefonder på del statligt reglerade området, reservationsanslag

16 Externa arbetstagarkonsulter,/öM/agsa/i5/ag

1000 22367000

9548000 1000

515262000

E Länsstyrelserna m. m.

1 Länsstyrelserna m. m., förslagsanslag

2146966000 2146966000

F Kyrkliga ändamål

1 Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m., förslagsanslag

2 Vissa ersättningar fill kyrkofonden

3 Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål,/örs/agi-anslag

4 Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

5 Byggnadsbidrag på det kyrkliga området, reservationsanslag

13417000 38350000

2033000 39347000

10915000 104062000

G Övriga ändamål

1 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, förslagsanslag

2400000 2400000

Summa kr. 3999783000

50 XIV. Riksdagen och dess myndigheter

A Riksdagen

1 Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m. förslagsanslag

2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag

3 Bidrag lill studieresor, reservationsanslag

4 Bidrag tUl viss verksamhel,/ör/agjans/ag

5 Bidrag till partigrupper, förslagsanslag

6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

7 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag

4 320000

450000 318026000

B Riksdagens myndigheter

Riksgäldskontoret Förvaltningskoslnader,/öri/agiarti/ag Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanstag

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,

förslagsanslag

Riksdagens revisorer och deras kansli,/Ör5/ag5a«5/ag

Nordiska rådets svenska delegafion och dess kansli,

förslagsanstag

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag

47581000 68300000

Summa kr.

16000000 7 314000

7351000 151825000

469851000

51 XV. Räntor på statsskulden, m. m. Prop. 1985/86:100

1 Räntor på statsskulden, m. m.,/ör.y/agMM5/ag *71000000000

Beräknat belopp 52

XVI. Oförutsedda utgifter ProP 1985/86:100

1 Ofömtsedda utgifter,/ö/-j/ög5a/u/ag 1000000

53 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Prop. 1985/86: 100

Närvarande: statsministern Palme, ordförande och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, HeUström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Proposition med förslag tiil statsbudget för budgetåret 1986/87

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m. m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med del upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87.

Regeringen ansluter sig fill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bUagorna 1-19.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 54

Bilaga I till budgetpropositionen 1986

Finansplanen

Prop.

1985/86:100 Bil. I

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till budgetpropositionen 1986

Finansplan

1 Den ekonomisk-politiska strategin

1.1 Bakgrunden

Vårt lands ekonomi stod i början av 1980-talet inför en rad allvarliga problem. Den ekonomiska tillväxten hade under en längre period varit låg och näringslivets konkurrenskraft hade försvagats. Till följd av detta hade arbetslösheten ökat kraftigt och sysselsättningen hade under några är rentav minskat. Under en följd av år hade reallönerna sjunkit och ett växande antal hushåll hade fått svårigheter att klara sin försörjning.

Försvagningen av konkurrenskraften hade tillsammans med strukturproblem lett till svärigheter för en stor del av näringslivet, som visade sig i försämrad lönsamhet, stagnerande produktion, minskande sysselsättning och fallande investeringar. Den försvagade konkurrenskraften ledde också till stora och ihållande underskott i våra utrikesbetalningar, som finansierades med hjälp av en omfattande statlig skuldsättning i utlandet.

Den svaga ekonomiska tillväxten medförde att den offentliga sektorns inkomster ökade långsamt. Samtidigt skärptes kraven pä högre offentliga utgifter för att möta problemen med den växande arbetslösheten och kriserna i näringslivet. Detta ledde, i kombination med en för svag budgetpolitik, till att de offentliga finanserna försämrades i en, både historiskt och internationellt sett, snabb takt. Det kollektiva sparandet i Sverige utplånades och ersattes av en stigande kollektiv skuldsättning.

Inflationen hade under en följd av år legat omkring 10 % per år. Detta medförde inte bara atl konkurrenskraften urholkades utan bidrog ocksä till stora och godtyckliga omfördelningar av förmögenheter och inkomster.

1 Riksdagen 1985/86.

Inflationsklimatet undergrävde såväl ekonomins funktionssätt som den Prop. 1985/86: 100 allmänna samhällsmoralen, genom att spekulativa beteenden och låne- •■'- ' finansierad konsumtion gynnades framför samhällsnyttiga insatser i form av arbete, förelagande och sparande.

När den nuvarande regeringen tillträdde 1982, lade den snabbt och bestämt om den ekonomisk-politiska kursen. Det var nödvändigt att på en och samma gäng angripa alla de fundamentala obalanserna i den svenska ekonomin. Uppgiften kan beskrivas som att det gällde att undanröja de hinder som stod i vägen för en utveckhng fillbaka mot full sysselsättning och stigande levnadsstandard för befolkningen. Det övergripande målet var - och är - att vi fullt ut skall kunna utnyttja våra produktiva resurser i form av arbetskraft och kapital utan att behöva låna i utlandet.

Den strategi som regeringen valt har betecknats som den tredje vägens ekonomiska politik. Den innebär att vi skall både arbeta och spara oss ur krisen. Vi skall arbeta - därför atl det krävs en ekonomisk tillväxt i form av stigande produktion och ökande investeringar för att realinkomster och sysselsättning skall kunna öka. Vi skall spara - därför att den privata och offentliga konsumtionen måste anpassas till de ramar som våra produktiva resurser sätter. Som nation måste vi själva åstadkomma ett tillräckligt stort sparande för atl utan beroende av utländska långivare kunna finansiera den utbyggnad av produktionsapparaten som krävs för att levnadsstandarden skall stiga i framtiden.

Med den tredje vägens ekonomiska politik avvisar vi såväl den ensidiga åtstramningens väg som den generella expansionens väg. Åtstramningens förespråkare tenderar att betona bekämpning av inflation och finansiella obalanser men negligerar problemen med arbetslöshet och låg tillväxt. Mångårig erfarenhet från andra länder som prövat denna väg visar att resultaten blir stigande arbetslöshet, ekonomisk stagnation, växande klyftor och ökade sociala motsättningar.

Expansionens förespråkare tenderar i stället att enbart betona vikten av ökad fillväxt och sysselsättning och underskatta de skador som hög inflation och stora finansieUa obalanser medför. Även här visar internationella erfarenheter, att en sådan politik snabbt leder till förvärrad inflationstakt och växande underskott i offentliga finanser och bytesbalans. Efter kort tid framtvingas, i strid med de ursprungliga intentionerna, en drastisk åtstramning, som dä rentav måste bli hårdare än vad som ursprungligen hade varit nödvändigl.

Tillämpningen av den tredje vägens ekonomisk-politiska strategi i Sverige innebar som ett försia steg att kronan devalverades med 16 %. Härigenom förbättrades det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft kraftigt och det blev möjligt att vrida över resurser frän inhemsk förbrukning till en exportledd expansion. Finans- och penningpolitiken stramades åt i syfte att hålla tillbaka privat och offentlig konsumtion och bidra till att minska underskotten i statsbudgeten och bytesbalansen.

Genom att konkurrenskraftsförstärkningen ledde till alt efterfrågan pä svenska produkter ökade, steg lönsamhet, produklion och kapacitetsut nyttjande i näringslivet. Härigenom skapades förutsättningar för en upp gång av investeringar och sysselsättning i näringslivet. 2

Med denna politik sfimulerades den ekonomiska tillväxten och därmed Prop. 1985/86: 100 vidgades basen för den offentliga sektorns inkomster. Tillsammans med en Bil. 1 hård utgiftsprövning och minskade behov av statliga subventioner till näringslivet m. m. bidrog detta till att budgetunderskottet minskades markant.

En sådan ekonomisk-politisk strategi skapar vissa påfrestningar och i flera avseenden dröjer del viss tid innan de positiva resultaten visar sig. Av bl.a. denna anledning har det varit en central uppgift för regeringen atl driva en aktiv fördelnings- och sysselsättningspolitik. Trots det ansträngda statsfinansiella läget har en rad insatser gjorts för att stödja ekonomiskt utsatta grupper. Samtidigt har andra åtgärder vidtagits, inte minst pä skatteområdet, för att även mera välsituerade grupper skall bidra till det ekonomiska saneringsarbetet. Särskilda insatser har gjorts för att näringslivets ökade vinster skall användas till investeringar, forskning och utveckling samt utbildning.

Sysselsättningspolitiken har förts med stor kraft. Det har inte minst gällt att, i avvaktan på den spontana sysselsättningsökning som med viss eftersläpning skulle bli följden av den ekonomiska uppgången, bryta den kraftiga ökning av arbetslösheten som pågick 1982. Stora insatser har gjorts inom arbetsmarknadspolitiken i form av beredskapsarbeten, utbildning, ökade flyttningsstöd, effektivare arbetsmarknadsservice m. m. Genom bl.a. ungdo.mslagen har det varit möjligt att väsentligt nedbringa den tidigare höga ungdomsarbetslösheten. Särskilda insatser har gjorts för alt möta näringslivets behov av utbildad arbetskraft i konjunkturuppgången.

Härtill kommer en rad andra sysselsättningsfrämjande åtgärder vid sidan av den egentliga arbetsmarknadspolitiken. Det gäller bl.a. insatser för särskilt utsatta regioner, statliga investeringsprogram, ätgärder inom ROT-seklorn (reparalioner, ombyggnad och fillbyggnad) och särskilda insatser inom utbildningsväsendet.

Bokslutet för perioden 1982-1985 är gott. I en rad väsentliga hänseenden har de ekonomiska obalanserna minskat. Den ekonomiska tillväxten har varit god och har överträffat genomsnittet i Västeuropa. Det svenska näringslivet har visat stor dynamik och förmåga att ta tillvara den förstärkning av konkurrenskraften som devalveringen medförde. Lönsamheten och soliditeten har förbättrats avsevärt. Industriproduktionen har ökat kraftigt och investeringarna och sysselsättningen har stigit påtagligt. Även den privata tjänstesektorn har expanderat.

Strukturproblemen i näringslivet har minskat väsentligt i omfattning genom en rad framgångsrika omstruktureringar. De statliga stödåtgärdema till näringslivet har till stor del kunnat avvecklas. Svensk industri har idag en betydligt robustare struktur än tidigare och har ett bättre utgångsläge än vad fallet är för industrin i många jämförbara länder. Underskottet i våra utlandsbetalningar har minskat kraftigt.

Arbet-smarknadsläget har förbättrats sedan mitten av 1983. Sysselsätt ningen har ökat främst i industrin, den privata tjänstesektorn och kommu nerna. Det har härigenom varit möjligt att dra ned på de arbetsmarknads politiska insatserna. Den sysselsättningsökning med 84000 personer som ägt rum sedan 1982, motsvaras således av en än slörre sysselsättningsök- 3

ning på den öppna arbetsmarknaden. Arbetslösheten har kunnat nedbring- Prop. 1985/86: 100 as till under 3 % att jämföra med en genomsnittlig arbetslöshet i Västeuro- Bil. 1 pa om ca 11 %.

Budgetunderskottet har nedbringats från 87 miljarder kr. för budgetåret 1982/83 till beräknade 52 miljarder kr. för innevarande budgetär. Sparandeunderskottet i den totala offentliga sektorns finanser har minskat från 6% av BNP 1982 tiU ca 1 1/2% av BNP 1985. Detta är en snabbare förbättring än vad som skett i de flesta andra industrUänder.

Inflationstakten har dämpats och beräknas vid slutet av 1985 ha kommit ned till ca 5 1/2 %, vilket är den lägsta ökningstakten sedan slutet av 1960-talet.

1.2 Vägen mot balans

Den restaurering som skett av den svenska ekonomin hade inte varit möjlig utan en bred uppslutning från olika grupper och individer i det svenska samhället. På samma sätt krävs det samverkan och uthållighet under de kommande åren för att utvecklingen mol ekonomisk balans skall kunna fuUföljas.

Den tredje vägens ekonomiska politik ligger fast. Den har visat sig vara framgångsrik under de gångna åren och måste nu fullföljas med kraft och uthållighet. De ekonomiska obalanserna har minskat väsentligt men de har inte eliminerats.'Det är regeringens fasta föresats att fortsätta på den inslagna vägen för all uppnå balans i den svenska ekonomin.

Vi vill återupprätta full sysselsättning och åstadkomma stigande realinkomster för befolkningen. Arbetslöshet är inte bara ett slöseri med ekonomiska resurser. Den skapar också ett mänskligt lidande genom att människor utestängs från delaktighet i arbetshvet.

Del sociala trygghetssystemet måste upprätthållas. Men även med ett väl fungerande trygghetssystem bör ekonomin fungera sä att medborgarna kan försörja sig genom eget förvärvsarbete och egna inkomster. Människor skall ha rätt tUl arbete — och arbetet bör ge en god försörjning.

Det är inte möjligt att förbättra sysselsättning och realinkomster genom att öka de offentliga utgifterna eller genom att låna i utlandet. De ekonomiska obalanserna skulle då snabbt öka och framtvinga en kraftig åtstramning, som skulle försvaga både sysselsättningen och realinkomsterna.

För att sysselsättning och realinkomster skall kunna förbättras uthålligt, krävs att den svenska ekonomin i fundamentala hänseenden utvecklas i rätt riktning.

För det första måste den ekonomiska tillväxten öka. En hög ekonomisk tillväxt gör det lättare att häva obalanserna i ekonomin. Vidare är tillväxt en fömtsättning för atl åstadkomma full sysselsättning och stigande levnadsstandard. Ökade ekonomiska resurser gör del möjligt att både höja realinkomsterna och förbättra den sociala välfärden.

För att tillväxten skaU öka, måste efterfrågan på svenska varor och tjänster öka - såväl i Sverige som i utlandet. En sådan utveckling kan på längre sikt endasl åstadkommas genom atl det svenska näringslivels kon-

kurrenskraft bevaras och förbättras. Detta fömtsätter i sin tur att pris- och Prop. 1985/86: 100 kostnadsökningarna nedbringas varaktigt till en låg nivå. Kampen mot Bil. 1 inflationen måste därför ges hög prioritet.

Hämtöver behöver en rad insatser för ökad tiUväxt göras på andra områden. Det gäller åtgärder för att åstadkomma en större flexibilitet på arbetsmarknaden, förbättra utbildningssystemet, förstärka insatserna för forskning och utveckling, öka effektiviteten inom den offentliga sektorn, skapa ökad konkurrens och mindre byråkrati inom en rad sektorer samt förändra skattesystemet i en mera fillväxtbefrämjande riktning.

För det andra måste den ökade efterfrågan och den ökade tillväxten framför alll komma från invesleringar och nettoexport. En expansiv ekonomisk polifik, som främst inriktas pä ökad privat och offentlig konsumtion, skulle däremot leda till ökad importefterfrågan och försämra sparandet i vårt land.

Vi måsle öka investeringama - och dessa investeringar måste vara räntabla - eftersom detla är det enda sättet att långsiktigt öka tiUväxten och förbättra levnadsstandarden. Exporten måste öka snabbare än importen, så att vi kan eliminera underskottet i bytesbalansen och förhindra en ökad skuldsättning i utlandet. 1 annat fall skulle handlingsutrymmet förden ekonomiska politiken beskäras ytterligare, beroendet av utländska långivare öka och förtroendet för den svenska ekonomin minska. Följden skulle bli nya valutakriser.

Den nödvändiga ökningen av sparandet måste främst ske i den sektor som fortfarande uppvisar ett stort sparandeunderskott, dvs. statsbudgeten. Budgetunderskottet måste därför nedbringas ytterligare.

För det tredje måsle en aktiv sysselsättningspolitik föras. Den ekonomisk-politiska huvudstrategin ger en långsiktig förstärkning av arbetsmarknaden. Därutöver är det nödvändigt att redan på kort sikt genom arbetsmarknadspolitiska och andra insatser begränsa arbetslösheten.

Särskilda åtgärder måste riktas in på de grupper som är mest utsatta på arbetsmarknaden, såsom ungdomarna, de långtidsarbelslösa och de arbetshandikappade. Arbetsförmedlingarnas verksamhet måste effektiviseras ytterligare och arbetsmarknadsutbildningen bättre anpassas till den konkurrensutsatla sektorns behov av yrkeskunnig personal. Förnyelsefonderna bör ocksä kunna spela en vikfig roll i utvecklingen av del svenska näringslivet.

För det fjärde måste kampen för en rättvis fördelning intensifieras. Då en stor del av tillväxten under de senaste åren har måst avsättas till investeringar och nettoexport, har det inte funnits något större utrymme för konsumtionsökningar. I delta kärva läge är del av särskild vikt att krispolitikens bördor fördelas efter bärkraft och alt särskilda insatser görs för de mest utsatta grupperna.

För den aktiva befolkningen måste möjligheterna förbättras till en god försörjning genom eget arbete och egna inkomster. Med det begränsade konsumtionsutrymme som finns tillgängligt, betyder det att den offentliga utgiftsökningen - vad avser både offentlig konsumtion och transfereringar - måste stä tillbaka till förmän för en viss ökning av reallönerna.

På längre sikt främjas såväl sysselsättning som en stigande levnadsstan- Prop. 1985/86: 100 dard för hela befolkningen främst av en gynnsam ekonomisk utveckling BU. 1 med hög tillväxt, stigande efterfrågan pä arbetskraft och låg inflation. Ökade ekonomiska resurser skulle ocksä göra det möjligt att förbättra den sociala välfärden. Kampen för full sysselsättning och en rimlig försörjning genom eget arbete mäste stå i centrum för vår strävan efter en rättvis fördelning av levnadsstandarden.

För det femte är det önskvärt atl ett ökat samförstånd om den ekonomiska politiken kan etableras. Breda samförslåndslösningar har en långvarig tradition i vårt land. Det har varil en styrka för vär demokrati all så har varit fallet. Vi har därigenom kunnat slippa den konfrontation och de ökade sociala klyftor som utmärker många andra länder.

Alla grupper i det svenska samhället är beroende av en stabil ekonomisk utveckling. Alla gmpper skuUe därför också tjäna på att ett ökat samförstånd kunde uppnås under de kommande åren. För att detta skall vara möjligt krävs det å ena sidan lyhördhet och insikter om problemen i den svenska ekonomin, ä andra sidan en beredviUighet att medverka lill lösningar av dessa problem och vilja till kompromisser. Regeringen kommer för sin del att verka för ell sådant samförstånd om den ekonomiska politiken.

För det närmaste året är den ekonomiska bilden i flera avseenden tämligen gynnsam. Underskotten i bytesbalansen och i den offentliga sektorns finanser ser ut att kunna minskas. Investeringarna fortsätter atl öka och arbetslösheten förblir på en förhållandevis låg nivå. Inflationstakten är på väg nedåt. De bedömningar som nu kan göras av konjunkturläget 1986 är något gynnsammare än vad fallet var i början av hösten.

Det är nu nödvändigt att aktivt fullfölja den ekonomisk- politiska strategin för att bemästra de problem som fortfarande kvarstår.

Den ekonomiska tillväxten tenderar att avta 1986. Arbetslösheten är alltjämt högre än vad som är acceptabelt utifrån målet om full sysselsättning. Många har svårt att fä pengarna att räcka till. Antalet socialbidragsta-gare är stort.

Det är nödvändigt att hålla den inhemska efterfrågan i strama tyglar, eftersom vår export ännu inte är tillräckligt stor för att kompensera för den höga import som skulle följa av en expansiv inhemsk efterfrågan.

Den förbättring som skett av den offentliga sektorns finanser måste drivas vidare för att öka det inhemska sparandet och stödja en politik som syftar till en förbättrad bytesbalans, lägre inflation och lägre räntor.

Pris- och kostnadsökningen är alltjämt för hög. Under några år har det varit möjligt att parera en högre kostnadsökning i Sverige än i omväriden med atl vår produktivitetsökning har varit snabbare. Den snabba produktivitetsökningen kunde komma till ständ därför att kapacitetsutnyttjandet snabbt höjdes i det svenska näringslivet, vilket frigjorde den betydande produktiviletsreserv som fanns i utgångsläget. Detta kommer inle att vara möjligt under de närmaste åren, då snarare andra länder har en större produktivitetsreserv än vad vi har.

Det är därför oundgängligen nödvändigt att pris- och kostnadsökningar na i Sverige nu nedbringas liU högsl den nivå som råder bland våra 6

viktigare konkurrentländer. Kravet har snarast skärpts på senare tid, efter- Prop. 1985/86:100 som inflationstakten fortsätter att falla i dessa länder. Bil. 1

Den konkurrensfördel som devalveringarna 1981 och 1982 innebar för del svenska näringslivet har visserligen minskal på senare tid men är alltjämt betydande. Ytterligare förluster skulle emellertid efter en tid ofrånkomligen slå negativt på produktion, sysselsättning och utrikesbetalningar.

1.3 Den ekonomiska politiken under de kommande åren

Kampen mol inflationen ges hög prioritet. Det svenska näringslivets konkurrenskraft måste bevaras och förbättras. Detta kan endast ske genom inhemska anpassningsålgärder. En ytteriigare devalvering av den svenska kronan är helt utesluten. Inflationsbekämpningen måsle därför främst ske genom en stram finanspolitik och genom att löner och andra kostnader ökar i mycket långsam takt.

Under 1985 fullgjordes den stabUiseringspoUtiska uppgiften i förhållandevis slor utsträckning av penningpolifiken. Delta ledde till en hög realränta och, vid en inlernationell jämförelse, hög nominell ränta. Finanspoli-fiken måste nu utformas så atl bördan på penningpolitiken kan minskas. En svag finanspolitik skulle även pä sikt fordra en så hög räntenivå att avkastningskraven på produktiva invesleringar skulle behöva höjas ytterligare. För att investeringsnivån med en sädan utveckUng skulle kunna hällas uppe, skulle vinstandelen i näringslivet behöva höjas ytterligare pä löneandelens bekostnad. Delta skulle omöjliggöra höjda reallöner för löntagarna.

Elt minskat budgetunderskott eller, annorlunda uttryckt, ett ökat sparande i den offentliga sektorn, är nödvändigl också av andra skäl. Sparandet i den svenska ekonomin är alltjämt för litet. Del behöver öka dels för att finansiera den nödvändiga investeringsuppgängen, dels för atl förstärka vår externbalans. Även om hushåUen bör kunna svara för en del av den nödvändiga sparandeökningen, sä talar myckel för att denna huvudsakligen måste komma till stånd i den offenfiiga sektorn och då särskilt genom att det statliga budgetunderskottet minskas.

Del lorde därför vara nödvändigt atl på några års sikl skapa elt vissl överskott i den offenfiiga sektorns sparande. Därmed skulle det kollekliva sparandet kunna återupprättas i Sverige.

Regeringen har lidigare angivit atl det är ett mål för den ekonomiska politiken att skapa elt permanent överskott i bytesbalansen. Endast härigenom bUr det möjligt att successivt minska utlandsskulden och de stora räntebetalningarna på denna. Ett överskott i bytesbalansen skulle öka handlingsfriheten i den ekonomiska poUtiken och i högre grad än f.n. möjliggöra ekonomiska stimulansåtgärder i svaga konjunkturlägen.

Även om bytesbalansen uppvisar ett underskott, så som var faUet 1985 och som också kan komma alt inträffa 1986, bör den ekonomiska polifiken utformas så att staten inte behöver låna i ufiandel.

Erfarenheter frän perioden 1977-1982 i värt land, liksom erfarenheterna i en rad andra länder, visar alt, om denna norm överges, resultatet blir 7

minskad disciplin i den ekonomiska politiken. Nödvändiga anpassningsåt-

gärder blir ofillräckliga eller skjuts på framtiden. Försök att på kort sikt Prop. 1985/86: 100 kompensera ett minskat inhemskt sparande genom statlig upplåning utom- Bil. I lands leder efler kort tid till lägre tillväxt och en sämre utveckling av realinkomsterna. En ökad skuldsättning utomlands för att finansiera konsumtion innebär att det ekonomisk- politiska oberoendet minskas. Möjligheterna att föra en ambitiös fördelningspolitik begränsas därmed. Normen om att staten inte skall låna i utlandet ligger därför fast.

En stram finanspolitik är av stor betydelse för att öka sparandet i ekonomin, vilket tar sig uttryck dels i ett minskat budgetunderskott, dels i en förbättrad externbalans. En stram finanspolitik kan också bidra till att dämpa inflationen. För att nedbringa inflationen och förbättra sysselsättningen redan pä kortare sikt mäste dessutom etablerade mönster för pris-och lönebildningen brytas. Inför 1985 hade arbetsmarknadens parter vid de s.k. Rosenbadssamtalen med regeringen accepterat att de totala löneökningarna skulle hällas inom en ram på 5 %. Löneökningarna 1985 beräknas dock preliminärt ha blivit i genomsnitt ca 7 %. Detta är visserligen lägre än under tidigare är men innebär ändå all ramen överskreds.

Inför 1986 kan vi konstalera att de stora överhängen, främst i den offentliga sektorn, jämte löneglidning, om denna skulle ligga kvar på samma höga nivå som under föregående år, skulle resultera i en genomsnittlig lönekostnadsökning om ca 5 1/2 % och detta utan all några nya löneavtal för 1986 har träffats.

Även om en sädan löneökning skulle vara klart lägre än den varit på mycket läng tid i Sverige, skulle den likväl medföra en försvagning av konkurrenskraften, eftersom de nominella löneökningarna i våra konkurrentländer förväntas bli ännu lägre. De negativa effekterna av en sädan konkurrenskraftsförsvagning skulle dock huvudsakligen slå igenom först under 1987 och kommande är. Detla understryker det stora ansvar som nu ligger på arbetsmarknadens parter för atl nedbringa pris- och kostnadsökningarna.

Höga nominella löneökningar garanterar inte en positiv reallöneutveckling. Tvärtom visar utvecklingen under perioden 1976—1983 att reallönerna sjönk med 9 %, trots att de nominella lönerna under samma period steg med inte mindre än 80 %. Den bästa vägen att skapa förutsättningar för stigande reallöner är i dagens läge atl åstadkomma låga nominella löneökningar, eftersom dessa bidrar lill atl stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och därmed lägger grunden för en uthållig ekonomisk expansion med stigande inkomster för löntagama. Detta bekräftas av utvecklingen i flera av våra konkurrentländer, där låga nominella löneökningar förenats med stigande reallöner.

Det är nu nödvändigt att skapa förutsättningar för att stabilisera pris- och kostnadsökningarna på en låg nivå för lång tid framöver. Del skulle därför vara önskvärt med löneavtal som sträcker sig över en flerårsperiod. Trovärdigheten i antiinflationspolitiken skulle stärkas avsevärt, om avtal pä en låg nominell nivå kunde slutas för exempelvis en treårsperiod. Stabiliteten i den ekonomiska utvecklingen skulle befrämjas och möjlighe tema till långsiktig planering för hushåU, företag, kommuner m. fl. förbätt ras. Flerärsavtal skulle också underiätta lösningen av de problem med 8

stora kostnadsöverhäng som finns på vissa avtalsområden. Sådana flerårs- Prop. 1985/86: 100 avtal bör inte innehålla klausuler som tenderar att driva upp inflationen. Bil. 1

Förutsättningarna att sluta flerärsavtal har förbättrats genom att det stora flertalet avtal löper ut omkring årsskiftet 1985/86. Även i andra avseenden är utgångsläget nu bättre än tidigare. De internationella prisstegringarna är låga och sjunker alltjämt, vilket minskar riskerna för inflationsimpulser utifrån. Den strama budget som nu läggs fram och det faktum att taxe- och avgiftshöjningarna blir mycket måttliga bidrar ocksä till en dämpad inflationstakt i Sverige.

Ytteriigare en viktig faktor i detta sammanhang är hur inkomstskatten kommer att utformas för de närmaste åren. Skatteskalorna för 1986 har redan beslutats av riksdagen. Regeringen kommer inom kort atl förelägga riksdagen förslag om hur skatteskalorna för 1987 och 1988 bör utformas. En central utgångspunkt är därvid att möjliggöra höjda reallöner förutsatt alt de nominella löneökningarna och prisökningarna blir låga.

Om löneutvecklingen i kommuner, företag och på andra håll skulle avvika frän vad som är önskvärt, kommer regeringen inte alt tveka att vidta korrigerande åtgärder.

Självfallet kan inte ansvaret för att dämpa kostnadsökningarna ensidigt läggas pä lönlagarna. Även om pris- och kostnadsökningarna till väsentlig del bestäms av löneökningarna - vilket är självklart med hänsyn till att lönerna svarar för 3/4 av nationalinkomsten - sä påverkas de också av en rad andra omständigheter. Alla grupper måste därför medverka i kampen mot inflationen.

Människors levnadsstandard bestäms såväl av verksamheten inom den offentliga sektorn som av reaUönerna. Under en följd av är har den offentliga konsumtionen och inkomstöverföringarna ökat kraftigt medan reaUönerna har urholkats. Det är därför nu nödvändigt all fömtsättningar skapas för höjda reallöner, genom all utgiftsökningen i stat och kommuner hålls tillbaka.

En stram finanspolitik skapar också fömtsättningar för en lägre ränta -och därmed för lägre kapitalkostnader. Några skattehöjningar föresläs inle i budgeten annat än en smärre höjning av arbetsmarknadsavgiften fr. o. m. den 1 januari 1987. Taxe- och avgiftshöjningar sker med stor återhållsamhet. Samma återhållsamhet bör även kommunerna iaktta.

Jordbrukarna bör visa en motsvarande återhållsamhet när del gäller prishöjningar på jordbruksvaror. Även förelagarna i övrigl bör i stor utsträckning avstå frän prishöjningar på sina produkter, inte minst med tanke på att prishöjningar lätt leder till minskade marknadsandelar såväl i Sverige som i omvärlden. Åtskilliga svenska företag möter nu utländska konkurrenter, som faktiskt sänker sina priser.

Ökad sysselsättning och låg inflation är grundläggande inslag i en polifik som syftar till en jämnare fördelning av inkomster och förmögenheler. Härutöver behöver dock även andra åtgärder vidtas i fördelningspolitiskt syfte. Sålunda höjs bostadsbidragen i två etapper nästa år.

Barnfamiljernas ekonomiska situation har under en längre period varit besvärlig. Visserligen höjdes det familjeekonomiska stödet kraftigt den 1 januari 1985, men det är enligt min mening motiverat att samhällets slöd 9

ökas ytteriigare. Det är angeläget att förbättringarna av stödet till barnfa- Prop. 1985/86: 100

miljerna kan ske med så bred anslutning som möjligt. Statsrådet Lindqvist Bil. I

har därför för avsikt att föreslå regeringen att de övriga riksdagspartiema

inbjuds till överiäggningar om åtgärder för att förbättra barnfamiljernas

ekonomiska situation. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget måste

utgångspunkten för dessa överiäggningar vara att åtgärderna finansieras i

sin helhet.

En annan faktor som har fördelningspolilisk betydelse, men som ocksä kan bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft, är förnyelsefonderna. Avsättningarna till dessa beräknas uppgå till ca 8 miljarder kr. Här finns således en stor potential som kan användas för utbildning och därmed kompetenshöjning av arbetskraften men också för forskning och ulveckling. De fackliga organisationerna har fått ett betydande inflytande över användningen av dessa medel, i och med att deras godkännande krävs av de ansökningar som företagen skall lämna in.

Det är nu av största vikt att dessa medel kommer till god användning. De kan bli av stort värde för många individer och samtidigt förstärka de svenska företagens kompetens och utvecklingsförmåga.

2 Utsikter för 1986

2.1 Den internationella utvecklingen

Industriländernas ekonomier utvecklades svagare än förutsett under 1985. Den genomsnilfiiga tillväxten i OECD-området under 1985 beräknas inte ha uppgått till mer än 23/4 %.

I Västeuropa beräknas produktionsökningen ha stannat vid drygt 2 %. Trots en något större sysselsättningsökning än väntat fortsatte arbetslösheten att stiga.

Inflationen har fortsatt att sjunka i näslan alla industriländer. Konsumentpriserna ökar f.n. i en årlig takt av 4 1/2 % i genomsnitt i OECD-länderna. I Japan och Förbundsrepubliken Tyskland är infiationstakten nu omkring 2 %.

Trots att den ekonomiska tillväxten under 1985 var mindre ojämnt fördelad än lidigare har betalningsobalanserna mellan Förenta staterna och omvärlden förstärkts ytterligare. Underskottet i den amerikanska bytesbalansen beräknas ha ökat frän 100 till inemot 135 miljarder dollar under 1985. Samtidigt har Japan och vissa västeuropeiska länder byggt upp stora, och växande, bytesbalansöverskott.

En inle oväsentlig anpassning har dock skett av växelkurserna mellan viktigare valutor under det senasle året. En viss omläggning i expansiv riktning av penningpolitiken i Förenta staterna under 1985 möjliggjorde en fortsatt sänkning av räntenivån i den amerikanska ekonomin. I förening med de omfattande samordnade interventioner pä valutamarknaden som under hösten företogs av de slörre industriländerna har detta banat väg för en nedgång av dollarns effektiva kurs med drygt 15 % mellan mars och december 1985. . . 10

Den ekonomiska politiken i länder utanför Förenta staterna har däremot Prop. 1985/86:100 endast undergått små förändringar. Alltjämt inriktas politiken i Japan och Bil. 1 flera större västeuropeiska länder huvudsakligen pä inflationsbekämpning och StatsfinansieU konsolidering med sikte på atl skapa gynnsamma betingelser för tillväxt av produktion och sysselsättning på längre sikt. I flertalet länder har såväl finans- som penningpolitiken en restrikfiv inriktning.

Den genomsnittliga tillväxten i industriländerna torde under 1986 komma att uppgå lill 2 1/2-3 %. I Förenta staterna förutses nu en lägre tillväxt av den inhemska efterfrågan med en långsammare ökning av den privata konsumtionen och stagnerande eller fallande investeringar. Bruttonationalprodukten väntas öka med 23/4 % under 1986. 1 Japan kan fömtses en långsammare tillväxt nästa år - med omkring 3 1/2 % - trots att vissa ekonomisk-politiska åtgärder vidtagits under hösten i syfte atl sfimulera den inhemska efterfrågan.

I Västeuropa, som de senaste åren i stor utsträckning har byggt sin blygsamma tillväxt på bidrag från utrikesbalansen, väntas tUlväxten under 1986 i ökande grad genereras av inhemsk efterfrågan. En fortsatt sjunkande inflation vänlas förstärka realinkomsterna och stimulera den privata konsumfionen, medan investeringarna lorde håUas uppe av lägre räntor och etl höjt kapacitetsutnyttjande. Ändå bedöms fillväxten i Västeuropa liksom 1985 stanna vid omkring 21/4 %.

För de nordiska länderna sammantaget bedöms produkfionen öka med ungefär 3 % 1985 och 1986. TiUväxlens sammansättning och inriklningen av den ekonomiska politiken uppvisar dock stora skUlnader mellan de enskilda länderna.

Med en tillväxt av denna omfaitning i industriländerna lorde arbetslösheten för OECD-området i genomsnitt under 1986 ligga kvar på nuvarande nivå om 8 1/2 %, men i Västeuropa stiga något liU drygt 11 %. Världshandeln beräknas öka med ca 4 %, dvs. ungefar lika snabbt som under 1985.

Inflafionen förutses fortsätta att sjunka i nästan alla OECD-länder. I de större industriländerna väntas inflationen understiga 4 % och i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland stanna vid drygl I %.

Ett allvarligt hot mot en stabil utveckling i världsekonomin de närmaste åren utgörs av de stora interna och extema obalanser som utmärker den amerikanska ekonomin. Ökningen av det stora budgetunderskottet uppvägs inte av ett ökat inhemskt privat sparande utan måste fill stor del täckas genom ett växande kortfristigt kapitalinfiöde från omvärlden. Detta har drivit upp räntenivån, vilket i sin tur varit en vikfig orsak tiU den höga dollarkursen. En fortsatt smidig anpassning nedåt av dollarns kurs är nödvändig, om det nuvarande amerikanska bylesbalansunderskottet skall kunna minskas. Detta torde också fömtsätta att budgetunderskottet reduceras väsentligt. Den amerikanska kongressen har nyligen antagit etl program för atl eUminera underskottet till 1991. Ännu så länge är det emellertid bara etl principprogram.

En redukfion av nuvarande betalningsobalanser och en anpassning av växelkurserna skuUe också bidra fill atl avvärja del allvariiga hot mot väridshandeln som den ökande protekfionismen utgör. En under lång tid starkt övervärderad dollar är den viktigaste orsaken till de starka protek- ''

tionistiska stämningar som särskilt under det gångna året kommit fiU Prop. 1985/86:100 uttryck i Förenta staterna. Bil. I

Tillväxten i industriländerna och graden av tillträde till deras marknader är också avgörande för skulddrabbade u-länders möjligheter att generera exportintäkter och fullgöra sina betalningsåligganden. Försämrade export-utsikter för dessa länder skulle tvinga dem till att antingen genomföra ytterligare nedskärningar av den egna importen eller inställa sina skuld-tjänstbetalningar.

En viktig uppgift för den ekonomiska politiken i länder utanför Förenta staterna måste vara att säkra en högre tillväxt. En starkare expansion i Västeuropa är nödvändig för alt arbetslösheten skall kunna reduceras. Men den skulle också bidra till att minska nuvarande betalningsobalanser och upprätthålla efterfrågan pä u-ländernas export, så atl en ytterligare skärpning av skuldproblemen kan undvikas. En mindre restriktiv ekonomisk politik vore därför önskvärd i de länder — i första hand Japan och Förbundsrepubliken Tyskland - som har en stark betalningsbalansställning och samtidigt fått inflation och statsfinanser under rimlig kontroll.

De nordiska finansministrarna har under 1985 presenterat en handlingsplan för gemensamma insatser för all stimulera sysselsättning och ekonomisk utveckling. Planen har antagits av ministerrådet och har nu börjat genomföras.

Vissa tecken finns pä en större beredvillighet från de större industriländerna att i sin ekonomiska politik ta hänsyn till ekonomiernas ömsesidiga inverkan på varandra liksom till behovet av ökad tillväxt och en anpassning av växelkurser och bytesbalanser. Vid det möte som ägde rum i New York hösten 1985 mellan de fem största industriländerna kom man överens om samordnade interventioner på valutamarknaden i syfte att åstadkomma en önskad växelkursanpassning.

Det finns anledning att välkomna denna överenskommelse och i synnerhet den attitydförändring till internationellt ekonomiskt samarbete som den tycks spegla. Samtidigt står det klart att en större omläggning av den ekonomiska politiken är ofrånkomlig, om en bättre anpassning av växelkurserna skall kunna åstadkommas till underliggande ekonomiska förhållanden.

Vid ett möte i GATT i november 1985 beslutades att påbörja förberedelserna för en ny multilateral handelsförhandling, som syftar till att förstärka och utvidga det internationella regelsystemet pä handelns område. Sverige har varit pådrivande i detta arbeie.

Särskilda internationellt samordnade insatser behöver också göras för alt angripa skuldproblemen. Hittills har dessa kunnat hanteras, men till priset av stora uppoffringar i många fattiga länder. Det är nu angeläget att finna mer samlade och långsiktigt verkande lösningar på skuldproblemen som komplement lill den strategi som hittills tillämpats, där varje skuld lands fall behandlats för sig. Vissa förslag i denna riktning har under hösten lagts fram av den amerikanska regeringen i form av den s. k. Baker-planen. Denna innehåller intressanta element men torde behöva kompletteras, framför allt med fastare ekonomisk-politiska och handelspolitiska åtagan den från regeringarnas sida. Den svenska regeringen avser att aktivt med- 12

verka lill att internafionellt samordnade åtgärder nu kommer till stånd för Prop. 1985/86: 100 att möta de växande skuldproblemen. Bil. 1

2.2 Den svenska ekonomin

Efter tre år med stark tillväxt i ekonomin, i genomsnitt mer än 2 1/2 % per år, väntas BNP-fillväxten 1986 bU någol lägre, drygt 1 1/2 %. Inflationen väntas gå ned ytteriigare från 5 1/2 % under loppet av 1985 tiU 4 % under 1986. Bytesbalansens underskott beräknas minska frän 10 miljarder kr. 1985 till 5 miljarder kr. 1986 och budgetunderskottet reduceras frän 55 miljarder kr. 1985 till ca 50 miljarder kr. 1986. Sysselsättningen väntas fortsätta att öka men långsammare än under 1985. Arbetslösheten bedöms kunna häUas på en i slort sett oförändrad nivä.

Priser, löner och konkurrenskraft

Pris- och löneökningarna har de senaste åren varit högre i Sverige än genomsnilfiigl i våra konkurrentländer. Timlönerna i industrin har ökat med i genomsnitt drygt 8 % per år 1982-1985 att jämföra med drygt 5 % per år i OECD-området. Ocksä prisökningarna har varit högre i Sverige än i vär omvärid, även om de dämpats under senare lid.

Denna utveckling har medfört atl en del av de fördelar, som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982, har gått förlorade. Det svenska pris- och kostnadsläget jämfört med omvärldens är emellertid alltjämt bättre än före de båda devalveringarna. Lönekostnaderna per producerad enhet i industrin har sjunkit relativt konkurrentländerna med 20 %, de totala rörliga kostnaderna med 10 % och de svenska exportpriserna med 9 %. Därtill kommer alt svensk industri idag har återfått en lönsamhet i nivå med den som rådde under 1950- och 1960-talen.

En dämpning av prisökningarna har skett under senare tid. Konsumentprisernas ökningstakt mellan december 1984 och november 1985 var 5,3 %, vilkel är den lägsta prisökningen för motsvarande period sedan början av 1970-talet. Särskilt underdel senaste halvåret har nedgången av inflationen varit påtaglig.

Under det kommande året väntas pris- och löneökningarna i våra viktigaste konkurrenfiänder fortsätta att dämpas. I t. ex. Förbundsrepubliken Tyskland och Japan förutses en inflation på endasl 1 — 1 1/2% 1986.

Till grund för prognoserna för den svenska ekonomin 1986 harjag i avsaknad av nya löneavtal beräkningsmässigt utgått från den löneökning som följer av redan slutna avtal och en viss lönegUdning. Däremot harjag inte räknat in eventuella effekter av nya löneavtal. Beräknade pä sä sätt skulle lönerna stiga med i genomsnitt 5 1/2 % 1986.

Det bör noteras all prognosen för den svenska ekonomins reala ulveck ling 1986 inle i nägon större utsträckning påverkas av en mindre ändring i löneantagandet. Däremot skulle högre löneökningar medföra en högre inflation redan 1986. De negativa konsekvenserna på den reala ekonomin skulle emellertid bli påtagliga åren efter 1986. '3

Det finns många faktorer som verkar för låga prisstegringar 1986. De Prop. 1985/86: 100 internationella prisstegringarna är som redan nämnts låga. Oljepriserna har Bil. 1 sjunkit. Även övriga råvarupriser har fallit betydligt under del gångna året. Dollarkursen har gått ned från toppnivån 9,74 kr. i mars 1985 tiU 7,70 kr. i mitten av december 1985, vilket sänker priserna på importvaror noterade i dollar. Detta i kombinalion med den antagna kostnadsutvecklingen talar för en fortsalt dämpning av inflationen lill ca 4 % under loppet av 1986. Reallönen för de flesta löntagare beräknas, med del anlagande om löneutvecklingen som jag gjort, komma atl öka något 1986.

Inhemsk efterfrågan och tillväxt

Den privata konsumtionen ökade slarkl, uppskattningsvis med närmare 3 %, under 1985. Del var främst sällanköpsvaruhandeln som ökade sin försäljning. SärskiU stor försäljningsökning redovisades för bil-, radio/TV-, beklädnads- och sporthandeln. Konsumtionsutvecklingen har till en del åstadkommits genom att hushållen dragit ned sitt sparande ytterligare. År 1986 vänlas hushållens realt disponibla inkomster fortsätta att öka, vilket beräknas ge underlag för en privat konsumtionsökning med 11/2 %.

Tabell 1 Försörjningsbalans 1984-1986

Miljarder

Procentuell volymförändring

Vr IQK4

M. lyoH

1986 BNP

787,2

3,4

2,2

1.6 Import av varor och tjänster

254,1

4,7

8,1

4,9

Tillgång

1 041,3

3,7

3,6

2,4

Privat konsumtion

397,9

1,3

2,8

1,5

Offentlig konsumtion

221,5

2,0

0,9

1,4

Stat

61,0

0,3

-1,0

-0,9

Kommuner

160,5

2,7

1,7

2,2

Bruttoinvesteringar

144,9

3,9

6,3

0,5

Näringsliv

70,5

9,6

12,0

0,4

Därav industri

23,2

16,6

19,2

5,0

Statliga myndigheter och affärsverk

17,2

-5,7

5,8

6,7

Kommuner

25,0

-4,1

-4,0

-0,5

Bostäder

32,2

4,5

2,6

-2,1

Lagerinvesteringar

-7,5

0,7'

1,1'

0,4'

Export av varor och tjänster

284,4

6,5

2,0

4,5

Användning

1041,3

3,7

3,6

2,4

' Förändring i lagerinvestering i procent av föregående års BNP.

Den kommunala konsumtionen ökade med drygt 2 1/2 % såväl 1983 som 1984. För 1985 beräknas en något lägre ökningstakt. Kommunernas goda ekonomi och deras nyligen fastställda budgeter tyder pä en konsumtionsökning med drygl 2 % 1986. Den statliga konsumtionen beräknas däremot fortsätta att minska 1986.

Den ekonomiska politiken har varit inriktad pä att öka investeringarna i näringslivet. Den snabba produktionsökningen de senaste åren i kombina tion med högt kapacitetsutnyttjande och god lönsamhet har också medfört en kraftig investeringsuppgång. För 1986 förutses en fortsatt ökning, fast i 14

långsammare takt. Industriinvesteringarna fortsätter alt öka 1986. Verk- Prop. 1985/86: 100 stadsindustrins investeringar beräknas öka med ca 20 %. Investeringarna i Bil. I massa- och pappersindustrin förutses emellertid minska från en mycket hög nivå 1985. 1 det övriga näringslivet väntas investeringarna ligga kvar pä den höga nivå som uppnåddes 1985. Därutöver bör noteras att investeringar i företagsanknuten utbildning beräknas öka väsentligt när förnyelsefonderna börjar tas i bruk. Statliga myndigheter och affärsverk beräknas öka sina investeringar

1985 och 1986. Det är främst televerket och statens vatténfallsverk som svarar för ökningen. Inom den kommunala sektorn följs den tidigare minskningen av en i stort sett oförändrad investeringsnivå 1986. Inom landstingen väntas t.o.m. en viss ökning av investeringsakfiviteten. Det finns tecken som tyder på att även bostadsbyggandet kan komma att öka de närmaste åren. Antalet outhyrda lägenheter har minskat kraftigt och pä mänga orter råder nu bostadsbrist. För den statliga reparations- och bygg nadsverksamheten inom byggnadsstyrelsens område avsätts ökade medel. Inom kommunerna borde det också finnas möjligheter att öka reparations- och ombyggnadsverksamheten.

Sammantaget stiger den inhemska efterfrågan med ca 2 % 1986 all jämföra med ca 4 % 1985. Det är främst den svagare investeringsökningen och det minskade bidraget från lagerinvesteringarna som svarar för dämpningen av den inhemska efterfrågetillväxten.

Produktionstillväxten i den svenska ekonomin beräknas bli något lägre

1986 än åren dessförinnan. BNP väntas öka med drygl I 1/2 % jämfört med i genomsnitt drygt 21/2% per är under perioden 1982-1985. Den låga tillväxten beror på dels den svenska ekonomins struktur, dels kostnads- och efterfrågeutvecklingen.

Sverige har liksom Förenta staterna och vissa andra avancerade industriländer en stor tjänstesektor, där produktivitetsökningen inte är lika stora som i varuprodukfionen. Det gör att BNP-tUlväxten på längre sikt knappast kan uppgå till mer än 2-2 1/2 % per år, vilket också visats av 1984 års långtidsutredning. Därtill kommer att kapacitetsutnyttjandet, och speciellt sysselsättningsgraden, redan är högre i Sverige än i många andra OECD-länder. Sverige kan därför inte annat än enstaka år förväntas ha en BNP-tillväxt, som är högre än omvärldens.

För atl den polenfiella fillväxten pä 2-2 1/2 % per år skall kunna realiseras krävs alt samtliga delar av efterfrågan ökar. Nettoexporten synes dock inte uppfylla detta krav 1986. Till stor del torde detta få hänföras till att pris- och kostnadsutvecklingen ännu inte har anpassats ned till de nivåer som gäller i vår omvärid. De svenska företagen har i viss utsträckning föriorat andelar på både export- och hemmamarknaderna.

Tillväxten 1986 hålls således i högre grad än tidigare år uppe av konsum-fionsökning inom landet. Det finns en påtaglig risk med en konsumtions-ledd fillväxt, särskilt om konsumfionen skulle öka mer än vad som har förutsatts. Det skulle leda fill en försämring av bytesbalansen och en minskad kapitalbildning. Därigenom skulle möjligheterna att nä full sysselsättning och balans i den svenska ekonomin undergrävas.

15 Bytesbalans Prop. 1985/86: 100

I början av 1985 försvagades bytesbalansen kraftigt. Denna försämring var ""■ ' delvis en följd av en kraftig efterfrågeökning i Sverige, främst i form av ökade investeringar, lageruppbyggnad och ökad privat konsumtion. Delvis berodde den också pä atl de svenska företagen i viss mån har lappat marknadsandelar på både export- och hemmamarknaderna. Den viktigaste enskilda förklaringen var emellertid att oljeimporten bl. a. lill följd av den ovanligt kalla vintern blev väsentligt högre än året innan.

Tabell 2 Bytesbalans 1983-1986

Miljarder kr., löpande priser

1986 Export av varor Import av varor

210,5 200,4

242,4 217,9

259,8 244,8

276,5 258,3

Handelsbalans

10,1

24,5

15,0

18,2

Korrigeringspost

Tjänstebalans

Transfereringsnetto

- 3,0

9,3

-23,6

- 3,6

9,4

-27,1

- 3,9

9,4

-30,8

- 4,1

9,0

-28,4

Bytesbalans

- 7,2

3,2

-10,3

- 5,3

Även om en försämring av bytesbalansen 1985 förutsägs bäde av konjunkturinstitutet hösten 1984 och i nationalbudgeterna (januari resp. april) 1985, underskattades styrkan i försämringen första halvåret. Under hösten förbättrades emellertid bytesbalansen markant. Underskottet för helåret 1985 beräknas till ca 10 miljarder kr.

För 1986 förutses bytesbalansunderskottet minska till 5 miljarder kr. Exporten av bearbetade varor beräknas öka något långsammare 1986 än 1985. Den totala exporten beräknas likväl öka med 41/2 % 1986 att jämföra med 2 % 1985. Till den högre ökningstakten 1986 bidrar en omsvängning i exporten av trävaror, pappersmassa, petroleumprodukter och fartyg från en minskning 1985 tUl en ökning 1986. Importökningen beräknas stanna vid 5 % 1986 att jämföra med 8 % 1985.

Bakom svängningarna i bytesbalansen under perioden 1984-1986 ligger såväl förändringar i väridshandeln som föriorade marknadsandelar samt etl antal tillfälliga faktorer. Nettoimporten av råolja och petroleumprodukter, ränteutgifterna samt fartygsexporten förklarar en försämring av bytesbalansen med 8 miljarder kr. 1985 och en förbättring med 11 miljarder kr. 1986.

Beräkningar av bytesbalansens utveckling är alltid behäftade med en betydande osäkerhet, vilken bl. a. beror pä dollarkursens och oljeprisernas utveckling. Dollarkursen har svängt kraftigt under det gångna året och oljemarknaden har varit påtagligt instabil under den senaste tiden. Som grund för beräkningarna har antagits att dollarkursen sänks frän genomsnittet 8,61 kr. 1985 till 7,70 kr. 1986 och att räoljepriset sänks frän 27 dollar per fat 1985 till 26 dollar per fat 1986. En nedgång av den genomsnittliga dollarkursen 1986 med ytteriigare 20 öre skulle förbättra bytesbalansen med ca 1 miljard kr. och begränsa inflationen med 0,1 procentenhet. En

sänkning av oljepriset med ytteriigare 1 dollar per fat skulle också förbättra Prop. 1985/86: 100 bytesbalansen med ca 1 miljard kr. och minska konsumentprisökningarna Bil. 1 med 0,15 procentenheter.

Sysselsättning

Läget på arbetsmarknaden började förbättras i mitten av 1983. Under 1984 började den totala sysselsättningen öka påtagligt. Förbättringen har hålUt i sig även hösten 1985. Den totala sysselsättningen beräknas ha ökat med 43000 personer 1985, trots att antalet sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat med 25000 personer. Antalet sysselsatta pä den reguljära arbetsmarknaden har således ökat med närmare 70000 personer. Arbetslösheten har reducerats från 3,5 % 1983 fill 2,9 % 1985.

Erfarenheterna visar att sysselsättningen i näringslivet påverkas av produktionstillväxten med en betydande eftersläpning. Produktionsökningen i näringslivet 1984 och 1985 och det höga kapacitetsutnyttjandet torde därför medföra en fortsatt hög sysselsältningsnivå i näringslivet 1986. Antalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda lediga platser var något högre under hösten 1985 än ett år tidigare. Det talar också för en fortsatt god arbetsmarknad i början av 1986. Därtill kommer en fortsatt kraftig sysselsättningsökning i den kommunala sektorn. En viss försvagning av arbetsmarknaden under loppet av 1986 kan emellertid inte uteslutas. Regeringen häller en hög beredskap för att stödja arbetsmarknaden.

3 Den ekonomiska politikens inriktning 3.1 Finanspolitiken

Det övergripande målet för den ekonomiska politiken är att upprätthälla en hög och jämn sysselsättning och atl skapa förutsättningar för stigande realinkomster för hela befolkningen. I en ekonomi av Sveriges typ, med stor utrikeshandel och en hög internationalisering av företagandet, kan full sysselsättning långsiktigt bara nås om vi kan bevara och förstärka näringslivets konkurrenskraft. Den ekonomiska politiken måste därför inriktas på att pressa tillbaka prisstegringarna och minska underskotten i utrikesaffä-rerna och i statsbudgeten.

Mot den bakgrunden var en skärpning av finanspolitiken ett viktigt inslag i den omläggning av den ekonomiska politiken som gjordes hösten 1982. Genom att hälla tillbaka den inhemska efterfrågan, i kombination med den förbättring av konkurrenskraften som 1982 års devalvering medförde, skulle en överflyttning av resurser från privat och offentlig konsumtion ske till förmån för export och investeringar. I flera viktiga avseenden - produktion, investeringar och sysselsättning - har denna omläggning av polifiken burit frukt.

Dessa positiva resultat för produktion och sysselsättning hade det emel lertid inte varit möjligt att nå om vi inte samiidigt hade minskat de stora 17

2 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 1

finansiella obalanserna i den offentliga sektorn under den senaste treårs- Prop. 1985/86:100 perioden. Det nu föreliggande budgetförslaget innebär att vi fortsätter på Bil. 1 den inslagna vägen med att ytterligare minska budgetunderskottet. Det är nämligen otvetydigt så, alt fortsatt stora budgetunderskott skulle verka uppdrivande på den allmänna prisnivån och på ränteläget. Därmed skulle ekonomins konkurrenskraft gröpas ur och investeringsverksamheten hämmas.

Statens budgetunderskott som 1982 uppgick till drygt 83 miljarder kr., motsvarande drygt 13% av BNP, beräknas 1985 ha gått ned till 55 miljarder kr., eller 6,4 % av BNP. För hela den offenfiiga sektorn har sparandeunderskottet minskat från 6 % av BNP 1982 till knappt 1,5 % 1985. År 1986 beräknas underskottet bli 1 % av BNP.

Orsakerna till denna utveckling är såväl ökade skatte- och avgiftsinkomster till följd av ökad fillväxt i ekonomin som en långsammare utgiftsexpansion än fidigare. Under 1970-talet och fram t.o.m. 1982 ökade de offentliga utgifterna realt med i genomsnitt ca 5,5 % per är. Denna utveckling har nu brutits. För 1986 beräknas ökningstakten till blott 0,2 %. För den statliga sektorn är det fråga om en real minskning av utgifterna.

En del av minskningen av budgetunderskottet 1985 förklaras av atl skatteunderlaget ökar förhållandevis mycket till följd av framför alll en ganska kraftig uppgång av löner och andra hushållsinkomster. En sådan ulveckling leder visserligen pä kort sikt till en reducering av den ofi"entliga sektorns sparandeunderskotl, men på längre sikt, till följd av försämrade tillväxlförutsättningar, till ökande underskoll.

En central uppgift i regeringens ekonomisk-politiska strategi måste därför vara att samtidigt uppnå en reducering av de offentliga underskotten och låga pris- och löneökningar. Denna anpassning av löner, priser och offentliga utgifter skall ske utan att arbetslösheten tiUäts öka.

Den bild av den ekonomiska utvecklingen som redovisas i denna finansplan lyder på en måttlig tillväxt i den svenska ekonomin 1986. Något utrymme för att med ökade statsutgifter temporärt försöka stimulera fram en högre aktivitet finns emellertid inle. En ökning av de offentliga utgifterna, eller ökad utlandsupplåning, skulle tvärtom rubba förtroendet för den ekonomiska polifiken. Infiationsförväntningarna skulle drivas upp. Det skulle uppstå risk för spekulativa valutautflöden som skulle tvinga fram en höjning av ränteläget.

Finanspolitiken måste i stället inriktas på en sädan avvägning visavi penningpolitiken all fömtsättningar skapas för en lättare penningpolifik. Den nuvarande situationen med en realränta på 6—7 % är inte långsiktigt förenlig med en utveckling mot ökad balans i den svenska ekonomin. Därför mäste finanspolitiken ha en stram inriktning.

I enlighet med den ekonomisk-poUtiska strategin måste vi fortsätta atl vrida över resursanvändningen till mer export och investeringar. Därige nom kan bylesbalansunderskottet förbytas i det överskott som krävs för att utlandsskulden skall kunna minskas och handUngsfriheten öka för den ekonomiska politiken. Del samlade inhemska sparandel måste vara så stort att det dels finansierar en nödvändig utbyggnad av produktionskapa citeten, dels genererar elt långsiktigt bytesbalansöverskott. Detta sparan- 18

deöverskott måsle fill slor del komma tiU ständ genom alt den offentliga Prop. 1985/86: 100 sektorns finanser förbättras, även om också ett ökat hushåUssparande, Bil. 1 som i sig är önskvärt, kan ge elt bidrag härtUl.

Arbetet med att förbättra statsfinanserna måste målmedvetet fuUföljas. Det samlade skattetrycket bör inte ökas, varför den fortsatta anpassningen i allt väsentligt måste ske på utgiftssidan. Detta innebär att de offenfiiga utgifternas andel av BNP måste nedbringas.

3.2 Penningpolitiken

Under den första delen av 1985 ledde försvagningen av bytesbalansen och stegringen av dollarkursen lill ett omfattande valutautfiöde. Detta nödvändiggjorde en åtstramning av penningpoUtiken. Diskontot höjdes i mitten av maj från 9,5 fill 11,5 % och straffräntan höjdes från 13,5 till 16 %, samtidigt som utlåningstaket för banker och finansbolag sänktes frän 4 till 2 % för 1985. I syfte att begränsa den snabba tillväxten av den privata konsumtionen genomfördes också vissa skärpningar i vUlkoren för bl.a. avbetalnings- och kontokortskrediter.

Genom åtgärderna i maj kom den svenska räntenivån att ligga betydligt högre än den som rådde i omvärlden. Räntemarginalen gentemot eurodol-larräntan vidgades för en kort tid till 8 %. Under andra halvåret förstärktes emeUertid bytesbalansen, och den sänkning av dollarkursen som inletts i mars fortsatte under hösten. Efter ett utflöde pä inemot 10 miljarder kr. fram tiU dess åtgärderna vidtogs i mitten av maj, uppvisade återstoden av året ett stabilt valutainflöde. De korla räntorna kunde därför åter sänkas i flera steg. Vid slutet av året hade penningmarknadsräntorna nedbringats fill ca 12,5 %.

För året som helhet var valutaflödena i stort sett i balans, dvs. underskottet i bytesbalansen motsvarades av ett privat kapitalinflöde av ungefär .samma storlek. Utvecklingen under 1985 har således legat väl i linje med målet att undvika ett långvarigt valutautfiöde. Statens nettoupplåning utomlands var visserligen betydande, ca 12 miljarder kr., men då den motsvarades av en uppbyggnad av valutareserven av ungefär samma storlek, var den väl förenlig med ambitionen att staten ej skall låna utomlands för atl kompensera ett privat kapitalutflöde eller ett bytesbalansunderskott.

Utvecklingen mot en mer flexibel och marknadsanpassad penningpolitik och färre kvantitativa regleringar har pågätt sedan 1982. I slutet av 1983 avskaffades Ukviditetskvoterna för bankerna och under hösten 1984 ändrades placeringsplikten för försäkringsbolagen och AP-fonden till ett krav på bruttoförvärv istäUetför innehav av prioriterade placeringar. Genom dessa båda reformer skapades väsentligt bättre förutsättningar för en utvecklad kapitalmarknad.

I samband med den penningpolifiska åtstramningen i maj 1985 slopades rekommendationen om bankernas utläningsräntor, som varit i kraft i stort sett ulan uppehåll sedan 1952. I november 1985 avskaffades även utlå- ningslaket för banker, finansbolag och bostadsinstitut. Olika former av kvantitativa utlåningsbegränsningar hade då varit i kraft i omkring 30 år. 19

I december infördes en s. k. räntetrappa för bankernas upplåning i riks- Prop. 1985/86:100 banken, varigenom räntan stiger med upplåningens storlek. Dessutom höjs Bii. 1 kassakraven från 1 tUl 3 % från den 13 janauri 1986, samiidigt som ränle-gottgöreJsen för dessa medel slopas. De olika åtgärderna sammantagna förutses medföra en effektivare konkurrens mellan olika institut och därvid stärka bankernas ställning pä marknaden, samtidigt som riksbankens räntestyrning underlättas. Kassakraven avses dämpa bankernas benägenhet att öka sin ufiäning.

Redan lidigare har fillväxten i penningmängden varit en dålig indikator pä likvidUetsutveckUngen i ekonomin, bl. a. pä grund av en rad strukturella förändringar som skett på marknaden under senare år. 1 och med att ulläningstaket för bankerna avskaffats kan penningmängdens tillväxt komma att påverkas kraftigt genom att en del av de krediter som i dag kanaliseras utanför banksektorn överförs tUl bankerna. Denna tillväxt i penningmängden speglar inte någon förändring av likviditetsutvecklingen inom den totala ekonomin. Det finns anledning att räkna med att överföringen av krediter till banksystemet kommer att ske successivt och sträcka sig över en längre tid.

Finansieringen av statens budgetunderskott har de senaste åren underlättats genom introduktionen av nya uppläningsinstrument, såsom riksobligationer, statsskuidväxlar och allemanskonton. Samtidigt har budgetunderskottet nedbringats. För 1986 är möjlighelerna att tUlgodose statens länebehov utan stora påfrestningar på kreditmarknaden goda. En bedömning av hur upplåningen kommer atl fördela sig på olika upplåningsförmer framgår av tabell 3.

Tabell 3 Finansiering av statens lånebehov 1984—1986

Nettobelopp, miljarder kr.

1984 1985 1986

Statens budgetunderskott' 74 59 50

Valutaförluster på statliga utlandslån 11 8 4

Statens lånebehov 63 51 46

Finansiering:

1. Riksbanken 28 O 25 därav: företags och kommuners

insättningar i riksbanken 9 16 9

kassakravsmedel - - 8

övrigt 19 -16 8

-3

- 9

2. Inhemsk marknad därav: prioriterade obligationer

allemanssparande

premie- och sparobligationer

övrigt

3. Utlandet Summa finansiering

Källa: Riksbanken.

' Budgetunderskottet anges här enligt riksgäldskontorets kassamässiga principer och skiljer sig något från det budgetunderskott som riksrevisionsverket redovisar.

Hushällens betydelse för statsupplåningen har ökat starkt. Under 1986 väntas hushällen svara för ungefär en tredjedel av statens upplåning. 20

Allemanssparandet förväntas öka i omfatlning liU följd av den extra in- Prop. 1985/86: 100 sättning med högst 5000 kr. som medges utöver.ordinarie belopp under Bil. 1 försia kvartalet 1986, medan netloupplåningen genom premie- och sparob-Ugafioner väntas bli något mindre än under tidigare år.

Finansieringen i riksbanken motsvaras till största delen av en ökning i näringslivets och kommunernas inneslående medel pä konton i riksbanken saml av bankernas kassakravsmedel. NäringsUvets och kommunernas inneslående medel på konton i riksbanken kommer således alt öka under 1986 men tillväxten blir betydligt lägre än under föregående år. Återstoden av finansieringen i riksbanken motsvaras av riksbankens behållna vinstmedel och ökning av den utelöpande sedelvolymen.

Det resterande uppläningbehovet läcks genom försäljning av riksobligationer och statsskuidväxlar på marknaden. Denna del av stalsupplåningen förväntas bli mindre än under lidigare år. Bmtloupplåningen blir dock betydande, eftersom stora volymer statspapper, särskilt statsskuldväxlar, förfaller till inlösen under året. Vid nyupplåningen kommer större vikt att läggas vid alt statsskulden konsolideras. Detta avses ske genom att riksob-ligalionernas andel av bmtloupplåningen ökas.

3.3 Skattepolitiken

Skattesystemet har en rad viktiga uppgifter. Skatterna skall finansiera den offentliga sektorns utgifter. Skattesystemet skaU bidra till att utjämna inkomster och förmögenheter. Det är vidare angeläget att skattesystemet utformas så att produktiva insatser i form av arbete, förelagande och sparande uppmuntras, medan spekulativa beteenden och länefinansierad konsumtion motverkas. Skattesystemet bör ocksä kunna användas inom slabiliseringspoUtiken.

Etl ytterligare krav som bör fillmätas slor vikt är att skattesystemet bör förenklas. Det är av en rad skäl angeläget att skattesystemet är enkelt, robust och begripligt.

Under de senaste åren har en rad förändringar skett av skattesystemet utifrån dessa syften.

Med inkomstskattereformen 1983-1985 bröts en långvarig utveckling med ständigt sfigande marginalskatter. Marginalskatterna har de senaste åren sänkts i så gott som samfiiga inkomstskikt, i vissa fall med nära 20 procentenheter. Idag, när marginalskatlereformen är genomförd, är det bara ca 13 % av samtliga inkomsttagare som har en marginalskatt som överstiger 50 %. Motsvarande andel 1982 var 43 %.

1986 genomförs den förenklade självdeklarationen. I samband därmed höjs schablonavdraget under inkomst av tjänst till 3000 kr. Kostnader för arbetsresor blir på nytt fullt avdragsgiUa. Sparavdraget fördubblas till 1600 kr. För flertalet löntagare innebär dessa förändringar en viss skattesänkning.

Under 1986 fär kommuner med hög kommunalskatt ett riktat stöd förut satt alt de sänkt den kommunala utdebiteringen i motsvarande män. Där med kommer spännvidden i det kommunala skatteuttaget mellan olika 21

kommuneratt reduceras avsevärt. Den genomsnittliga kommunala utdebi- Prop. 1985/86: 100 teringen sjunker något 1986, vilket är första gängen pä 30 är. Bil. I

Under de senaste åren har ett antal förändringar inom företagsbeskattningen genomförls. Utrymmet för lagernedskrivningar har reducerats samtidigt som bolagsskatten har sänkts. Vidare har de särskilda invesierings-och forskningsavdragen slopats. Dessa förändringar har inneburit alt basen för företagsbeskattningen har vidgats, samtidigt som skattesatsen har sänkts. Den kommunala beskattningen av juridiska personer har upphört.

Under den gångna mandatperioden har ett flertal förändringar genomförts, som inneburit stora förenklingar av skattesystemet. Den mest genomgripande är den tidigare nämnda reformeringen av löntagarbeskatt-ningen. 1 och med att delta system införs, kommer nära 4 miljoner inkomsttagare alt kunna använda sig av den förenklade självdeklarationen.

Förenklingsarbetet har ocksä manifesterats i att punktskatter har förenklats eller slopats. Det gäller exempelvis för kassettskatlen, som har sänkts och förenklats, och lotterivinstskatten, som har avskaffats.

Reformeringen av skattesystemet måste nu drivas vidare. En viktig utgångspunkl är att det totala skattetrycket bör hållas i stort sett oförändrat. Det innebär, atl den fortsatta förbättringen av den offentliga sektorns sparande i allt väsentligt måste ske genom att de offentliga utgifterna begränsas.

Skattetrycket mäts vanligen med den s.k. skattekvoten, dvs. de totala skatternas andel av BNP. Skattekvoten har under en följd av år legat pä eller strax över 50 %. Jag vill dock erinra om att skattekvoten är ett mycket grovt mätt. Skattekvoten kan sålunda fluktuera över tiden till följd av förskjutningar mellan vinstandel och löneandel i ekonomin, förändringar i konjunkturiäget m. m. utan att skattesatserna har förändrats. Det kan ifrågasättas om sådana fiuktuationer av skattekvoten avspeglar några förändringar i skattetrycket.

Ambitionen om ett i stort sett oförändrat skattetryck utesluter självfallet inte alt skattesystemet kan behöva ändras i åtskilliga avseenden och att vissa skatter kan komma atl höjas och andra sänkas.

I budgetpropositionen föreslås endast tvä smärre skatteförändringar. Arbetsmarknadsavgiften föreslås bli höjd fr. o. m. 1987 med 0,3 procentenheter i syfte atl finansiera förslaget om höjning av dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen, det kontanta arbetsmarknadsstödet och utbildningsbidragen. Vidare föreslås i förenklingssyfte alt vinstskatten slopas pä premieobligationer som emitteras i framtiden. Avkastningen bör justeras ned i den utsträckning som motsvaras av den borttagna skatten.

Regeringen kommer under våren 1986 att lägga fram flera förslag på skatteområdet. Ett sådant förslag, som bör läggas fram inom kort, gäller förändringar av inkomstskatten. Syftet är att lägga fast vilka skatteskalor som skall gälla såväl 1987 som 1988. Därmed skulle de skattemässiga förutsättningarna för löneförhandUngarna inför de kommande tre åren läggas fast.

Det förslag lill reformering av skatteutjämningssyslemet som nyligen presenterats av en statlig utredning skapar förutsättningar för att ylteriiga-

re minska skillnaderna i den kommunala utdebiteringen. Beslut om detta Prop. 1985/86: 100 bör kunna tas redan under våren 1986. Bil. 1

Regeringen avser vidare att under våren 1986 förelägga riksdagen förslag till ändringar inom arvs- och gåvobeskattningen.

En kommitté har nyligen tillkallats för att fortsätta översynen av företagsbeskattningen. Ett viktigt syfte är att pröva möjligheten att åstadkomma en mer likformig beskattning av arbeie och kapital, dvs. de produktionsfaktorer som skapar produktionsresultatet. Kommitténs arbete bör också ge vägledning för om regeringen skall gä vidare pä den redan anträdda vägen som innebär ell bredare underiag och sänkta skattesatser. Andra viktiga syften är att beskattningen skall möjliggöra en ökad röriighet för kapitalet, att den skall befrämja investeringar och alt den skall kunna användas i stabiliseringspolitiskt syfte.

Arbetet med att förenkla skattesystemet bör drivas vidare. Denna strävan bör komma fill uttryck inom såväl inkomstbeskattningen som företagsbeskattningen, kapitalbeskattningen och vad gäller olika punktskatter.

3.4 Sysselsättnings- och fördelningspolitiken

Ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål är atl åstadkomma en rättvis fördelning av levnadsstandarden. En hög och jämn sysselsättning och ett fast penningvärde är två avgörande förutsättningar för att nå en jämnare fördelning av välfärden. En bestående ekonomisk tillväxt skapar möjligheter att höja realinkomsterna för befolkningen och till att göra särskilda insatser för utsatta grupper.

De finansiella obalanser som alltjämt råder i den svenska ekonomin utgör ett hot både mot den fulla sysselsättningen och mot möjligheterna att bedriva en ambitiös fördelningspolitik.

Stora budgetunderskott driver på infiationen. Med en högre inflafions-takt försämras industrins konkurrenskraft och hotas sysselsättningen. En hög och bestående infiationstakt medför också att tUlgångarna omfördelas till de redan välbeställdas förmån. Därmed finns det risk för att klyftorna och de sociala spänningarna ökar mellan olika grupper i samhället.

Sysselsättningspolitik

Den ekonomiska politiken har under senare år varit inriktad på att stärka de svenska företagens konkurrenskraft. Denna politik har givit resultat. Både produktion och investeringar i industrin har ökat snabbt. Under den senaste tväärsperioden har sysselsättningen i industrin ökat med ca 30000 personer. Antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn har ökat med 25000 personer.

Samtidigt har del av finansieringsskäl varit nödvändigt att bromsa den tidigare myckel snabba expansionen i den offentliga sektorn. Det har medfört en långsammare ökning än tidigare i kommunal och statlig syssel sättning, ökningen uppgår ändock till 50000 personer under åren 1983 tiU 1985. 23

Mellan 1984 och 1985 ökade den totala sysselsättningen med 43000 Prop. 1985/86: 100 personer. Det bör framhållas att detta skedde samfidigt som antalet syssel- Bil. 1 satta i beredskapsarbeten, ungdomslag m.m. minskade med ca 25000 personer. Sysselsättningsläget på den öppna arbetsmarknaden har således genomgått en avsevärd förbättring.

Antalet arbetade timmar har under den senaste konjunkturuppgången ökat betydligt snabbare än under nägon högkonjunktur under 1970-talet. Förklaringen lill detta ligger, förutom i fler sysselsatta, i en längre medelar-betsiid.

Trots att arbetskraftsutbudet ökat har det varit möjligt att minska arbetslösheten under senare är. I november 1985 var 2,6 % av arbetskraften utan arbete. Den öppna arbetslösheten har under konjunkturuppgången 1983-1985 sjunkit med 25000 personer jämfört med en minskning om 10000 personer under konjunkturuppgången 1978-1980. Även den dolda arbetslösheten, som omfattar dem som skulle ha sökt arbete om möjlighet funnits, har sjunkit väsenlligl mer under den senaste konjunkturuppgången.

Sammantaget visar dessa siflror att sysselsättningspolitiken varit framgångsrik. Också vid en internationell jämförelse är de uppnådda resultaten goda. Förvärvsintensiteten är högre och arbetslösheten lägre än i de fiesla jämförbara industriländer.

Den förhållandevis gynnsamma utvecklingen till trots finns del fortfarande problem pä arbetsmarknaden. Det gäller bl.a. ungdomarnas, de arbetshandikappades och de längtidsarbetslösas problem liksom bristande tillgång på arbetskraft inom vissa kategorier.

För att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt har ett antal ätgärder vidtagits på senare år. Arbetsmarknadsverket har avsatt stora resurser för att effektivisera förmedlingsverksamheten. 1 allt större utsträckning sker förmedlingsarbetet i nära kontakt med företagen. Ökade insatser har också gjorts på arbetsmarknadsutbildningens område. Utbildningens inriktning har förändrats. Idag spelar s. k. flaskhalsutbildningar, direkt inriktade på områden där del råder brist på arbetskraft, en stor roll. Av dem som genomgått AMU haren högre andel fått nya jobb. Dessutom har flyttningsbidragen höjts. Sammantaget har dessa och andra ålgärder medfört att lediga jobb tillsatts snabbare än vid tidigare konjunkturuppgångar.

Omfattande insatser har också gjorts för att förbättra ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Mellan 1982 och 1985 har arbetslösheten för 16- 19-åringar nedbringats från nivåer över 10 % till knappl 4 %, bl. a. tack vare insatser inom skolans område och genom de s. k. ungdomslagen. Ungdomarnas situation förtjänar emellertid fortsatt stark uppmärksamhet. Alla ungdomar upp till 20 år skall beredas plats i gymnasieskolan. Arbetsförmedlingens resurser för uppföljning av ungdomar i arbetslag har frän och med i år förstärkts. Jobbsökarakliviteter utgör nu ett obligtoriskt inslag i ungdomslagen. Målet är att ungdomarna så snabbt som möjligl skall få ett ordinarie arbete.

Förslaget tiU statsbudget innebär att åtgärderna på arbetsmarknadspoli tikens område fullföljs i enlighet med tidigare rikfiinjer. De grupper som prioriteras är ungdomar, långtidsarbelslösa och handikappade. - Det rekryteringsstöd som infördes i januari 1984 har bedömls vara 24

mindre effektivt, när tillväxten och arbetskraftseflerfrägan dämpas un- Prop. 1985/86:100 der 1986. Stödet avvecklas därför fills vidare. Enskilda beredskapsarbe- Bil. 1 ten i näringslivet kan även fortsättningsvis användas för att ge praktik inom näringslivet åt grupper med särskUda problem.

—Den nya AMU-organisationen som införs 1986 bör öka möjlighetema för länsarbetsnämnderna att bättre anpassa arbetsmarknadsutbildningen lill avnämarnas krav och de arbetssökandes behov.

—Arbetslöshetsersättningen och utbildningsbidragen höjs.

—Reglerna för lönebidrag föreslås bli ändrade, så att fier handikappade skall få arbete inom näringslivet. Det gäller också reglerna för s.k. näringshjälp, som syfiar till att underiätta för handikappade att starta egna förelag samt bidrag till arbelshjälpmedel åt handikappade. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare idag att mer i

detalj utveckla de olika förslagen i årets budgelproposUion.

Fördelningspolitik

Inflationens ogynnsamma effekter pä fördelningen av levnadsstandarden är väl belagd. I hägnet av ett växande budgetunderskott, som drev upp priser och räntor, kunde under 1970-talet väldiga förmögenhetsomfördelningar äga rum. Sålunda omfördelades åtskUliga miljarder kr. vaije år mellan sparare och låntagare, när inflationslakten för några år sedan var mnt 10-12 %. Dessa omfördelningar var slörre än de som sker via de flesta fördelningspoUfiskl motiverade Iransfereringssystem.

Mot denna bakgmnd är det en stor fördelningspolilisk framgång atl inflationen nu är på väg alt dämpas. Därmed kan omfördelningen av förmögenheter från sparare lill låntagare minskas väsentligt.

Skattesystemet har förändrats på senare år. SärskUt viktig frän fördelningspolilisk synpunkt är den begränsning i avdragsrälten som var en del i den inkomstskattereform som genomfördes 1983-1985.

Riksdagens beslut alt fr.o.m. inkomståret 1986 höja schablonavdraget frän 1000 kr. till 3 000 kr. har störst betydelse för löntagare med låga eller genomsnittliga inkomster. För 1986 höjs pensionerna med 6,9 % på basis av prisutvecklingen november 1984 - november 1985, vUket betyder att pensionerna under 1986 stiger mer än konsumentprisindex. Vidare höjs de statliga och kommunala bostadsbidragen i två omgångar, den 1 juli 1986 och den 1 januari 1987.

Sedan 1980 har antalet socialbidragstagare ökat. TiU en del beror ökningen sannolikt pä att den nya socialtjänstlagen ger fler rätt att idag begära samhällets hjälp. Detta är i linje med målet att ge alla människor lika goda förutsättningar att leva sina liv.

Införandet av den nya socialtjänsfiagen försvårar statisfiska jämförelser över tiden. Ökningen av antalet socialbidragstagare beror emellertid också på de ekonomiska svårigheter som den svenska ekonomin brottats med sedan mitten av 1970-talet. Under flera är var tiUväxten myckel låg. ReaUönerna sjönk. Många människor tvingades ut i arbetslöshet eller förtidspension. DärtUl kom att mänga deUidsarbetande, som av ekonomis ka skäl hade velat öka sin arbetstid, inte fick möjlighet att göra detta. 25

Sysselsättningsökningen sedan 1982 utgörs dock helt av heltidsarbeten. Prop. 1985/86:100 Antalet förvärvsarbetande som har deltidsarbete har därmed minskat. Bil. 1 Prognoserna för det framförliggande året lyder på ökande sysselsättning och fallande inflafion. Det blir aUlsä fler arbetstillfällen, samtidigt som det bör finnas utrymme för en viss reallönehöjning. Här finns nyckeln till alt kunna minska antalet som behöver söka samhällets hjälp för sUl uppehälle. Genom att bevara konkurrenskraften, pressa tillbaka prisstegringarna och fortsätta alt förbättra statsfinanserna kan vi hålla uppe sysselsättningen och reaUönerna. Med stigande reallöner kan fler försörja sig genom eget arbete. För alt skapa utrymme för reallönehöjningar framöver måsle den offentliga sektorns fillväxt håUas tillbaka.

De fördelningspolitiska frågorna står i centrum för regeringens politik. Vår kunskap om den fördelningspoUtiska utvecklingen under de 10-15 senaste åren är ofuUständig. Ökningen av antalet socialbidragsmottagare kan vara en indikator på att klyftorna har ökat i samhället. För att belysa den långsiktiga utvecklingen av inkomst- och förmögenhetsfördelningen har regeringen gett statistiska centralbyrån i uppdrag att göra en bred kartläggning av vad som skett från mitten av 1970-talet och framåt. SCB skall redovisa sill material inom ett år.

Regeringen har mot bakgrund av ökningen av antalet socialbidragstagare tUlsatt en arbetsgmpp inom socialdepartementet med uppgift att analysera orsakerna till socialbidragens utveckling. Arbetsgruppen skall arbeta skyndsamt. Arbetet skall vara slutfört under 1986.

Som jag fidigare nämnt kommer statsrådet Lindqvist all föreslå regeringen att de övriga riksdagspartierna inbjuds tiU överläggningar om ålgärder för att förbättra barnfamiljernas situation.

4 Budgetpolitiken

4.1 Budgetpolitiken i ett medelfristigt perspektiv

Budgetpolifiken är en integrerad del av den ekonomisk-politiska strategin för att återställa balansen i den svenska ekonomin. Hur budgetens inkomst- och utgiftssida utformas har avgörande betydelse för möjlighetema att påverka ekonomin i önskad riktning.

Kraven på budgetpolitiken

I prop. 1984/85:40 om rikfiinjer för den ekonomiska politiken på medellång sikl lade regeringen fast sin syn på vilka krav på budgetpolitiken som mäste uppfyllas för att de primära målen för den ekonomiska politiken - full sysselsättning, prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna - skaU kunna uppnås. Vad som enligt dessa av riksdagen antagna riktlinjer krävs, är att den offentliga sektoms finansiella sparandeunderskott successivt skall minskas, så alt jämvikt nås under senare delen av 1980-talet. Detta 26

kräver i sin tur att statens budgetunderskott reduceras tiU nivån 30-40 Prop. 1985/86:100 miljarder kr. 1990.' Bil. 1

I den utveckling av den reala ekonomin som statsmakterna prioriterade låg en relativt sett snabbare tillväxt av den privata konsumtionen och en återhållsam tillväxt av den offentliga konsumtionen. Samfidigt slogs fast att skatternas andel av BNP borde hållas i slorl sett oförändrad. Den nödvändiga minskningen av budgetunderskottet måste således åstadkommas genom en kombination av restriktiv utgiftspolitik och ökade statsinkomster lill följd av ekonomisk fillväxt.

I 1985 års kompletteringsproposilion betonades vikten av att det offentliga sparandet ökas, så alt det totala inhemska sparandel blir tUlräckligt stort för alt finansiera såväl den långsiktigt nödvändiga invesleringsök-ningen i ekonomin, som ett visst permanent bytesbalansöverskott. Detta överskott är nödvändigl för att ufiandsskulden och därmed räntebetalningarna successivt skall kunna minskas och den ekonomisk-poUtiska handlingsfriheten ökas. Den nödvändiga förbättringen av den offentliga sektorns sparande måste i sin lur i allt väsentligt ske genom att det stadiga budgetunderskottet nedbringas.

De statsfinansiella perspektiven analyserades ytterligare — med något olika metoder - såväl i 1985 års långtidsbudget som i de treärskalkyler för den svenska ekonomin som presenterades i kompletteringspropositionen. I långfidsbudgetens framskrivning av inkomster och utgifter, vid oförändrade regler och med ett antagande om låg inflation, sjunker budgetunderskottet till nivån 50 miljarder kr. budgetåret 1989/90. I ett alternativ med hög inflation ökar underskottet lUl nivån 90 miljarder kr. 1 treårskalky-lerna, som redovisar alternativa utvecklingsvägar för svensk ekonomi de närmasle åren, är kravet alt budgetsaldot 1988 mäste nedbringas tiU nivån 40 miljarder kr. För en utveckling mol samhäUsekonomisk balans krävs en stram budgetpolitik som minskar budgetunderskottet med 10-15 miljarder kr. jämfört med långtidsbudgetens framskrivning. 1 detla förlopp ligger också att den offentliga sektorns sparandeunderskott nedbringas till mellan I och 2 % av BNP för att mol 1990 gä mol balans.

Budgetpolitikens resultat

Budgetpolitiken har hittills varit framgångsrik i strävan atl nä de mål som satts upp. Budgetunderskottet mätt som andel av BNP har reducerats från en nivå på 13 % budgetåret 1982/83 fill ca 6 % innevarande budgetär. Saldoutvecklingen uppfyller därmed väl de krav på takten i saneringen av statsfinanserna som lades fast i prop. 1984/85:40 resp. i komplelleringspropositionen.

Som tidigare anförts, tyder därtiU de aktuella beräkningarna över den offentliga sektorns finansieUa sparande på en påtagligt gynnsammare utveckling under 1985 och 1986 än vad som tidigare förutsågs. Till en bely-

' I prop. 1984/85:40 angavs nivån till 40-50 miljarder kr. 1990. Sedan dess har den

statliga bostadslånegivningen på ca 8-9 miljarder kr. lyfts ut ur statsbudgeten. 27

dande del förklaras detta emellerfid av den alltför snabba nominella in- Prop. 1985/86: 100 komstutvecklingen 1984 och 1985. Bil. 1

Bytesbalansens negativa utveckling visar att kraven pä den offentliga sektorns finansiella sparande måste ställas högre än vad 3-årskalkylerna gav vid handen. Bylesbalansunderskottet innebär all del totala inhemska sparandel är otillräckligt. Som jag betonat i det föregående bör hushällen kunna svara för en del av den nödvändiga sparandeökningen. Åtgärder har ocksä vidtagits för att stimulera hushållssparandet. Det tar emellerfid tid för dessa ätgärder att verka. Att på kort sikt höja den privata sektorns sparande tillräckligt för att eliminera bylesbalansunderskottet, skulle sannolikt kräva en påtaglig höjning av ränteläget. Detta skulle få negativa effekter på investeringsverksamheten. Denna väg är därför inte förenlig med den bana som pä sikl leder fill balans för ekonomin. En annan väg alt öka del inhemska sparandel är att öka det offentliga finansiella sparandet. Med hänsyn tiU bytesbalansunderskottet det senaste året krävs då inte bara att jämvikt uppnäs i den offentliga sektorns finansiella sparande. Den offentliga sektorns sparande torde behöva bli positivt, för att bytesbalansen långsiktigt skall uppvisa överskott.

Vid sidan av dessa, med nödvändighet osäkra, bedömningar av utveckUngen de närmaste åren, gör emellertid även andra omständigheter en fortsatt restriktiv finanspolitik nödvändig. Den dämpning av inflationen som varit påtaglig under senare lid måste understödjas av en stram finanspolitik. Möjligheterna att reducera det i förhällande till omvärlden alltjämt höga ränteläget blir beroende av om finanspolitiken även under kommande budgetär ges en restriktiv inriktning.

De senaste årens budgetutveckling har inneburit att statsskulden som andel av BNP vuxit i allt långsammare takt. Likväl innebär den nuvarande nivån på budgetunderskottet alt statsskulden fortsätter alt växa inte endast nominellt, utan även realt.

Oftast redovisas statsskuldens utveckling brutto, dvs. utan hänsyn fiU att staten även bygger upp finansiella fordringar. För alt bedöma den långsiktiga statsfinansiella utvecklingen och dess effekter på förmögenhetsbildningen är del nödvändigt att även väga in utvecklingen av statens fordringar, så att statens finansiella förmögenhetsställning netto erhålls. I diagram 1 presenteras därför ulvecklingen för statsskulden netto som andel av BNP under budgetåren 1970/71-1986/87 pä grundval av uppgUter frän riksrevisionsverket för perioden 1970/71-1983/84 och finansdepartementets beräkningar fr.o.m. budgetåret 1984/85. Statsskulden netto beräknas för budgetåret 1986/87 ligga på en 25 procentenheter lägre nivå än statsskulden brutto.

För att den ökande statsskulden skall kunna finansieras på ett icke-inflafionsdrivande sätt och utan att räntelägel pressas uppåt, är det nödvändigl att den nuvarande trenden med minskande budgetunderskott fortsätter under kommande år. En lägre räntenivå är avgörande för investeringsutveckUngen på sikt och därmed för de framtida tillväxt- och sysselsättningsmöjligheterna.

Slutsatsen är att den nuvarande budgetpolitiken måsle drivas vidare med stor konsekvens och fasthet. 28

Diagram 1 Budgetunderskott och statsskuld (netto)', andel av BNP budgetåren 1970/71-1986/87

BUDGETUNDERSKOTT 1970/71-1986/87 ANDEL AV BNP

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1

O-J--- 1--- 1--- 1--- 1-- T--- T--- 1--- 1-- 1--- i--- 1-- 1--- i--- 1-- T

70/71 73/74 76/77 79/80 82/83 85/86

STATSSKULD (netto)' 1970/71-1986/87 ANDEL AV BNP

50-40-

r

-40

30-

-30

"1

-20

10-0-

-10 -0

-10-

1—1—

1 '

-, , ,

' 1 '

I 1 1 1 1

—10

70/71 73/74 76/77 79/80 82/83 85/86

Källa: Finansdepartementet och riksrevisionsverket.

' Statsskulden (netto) är här definierad som statsskulden minus statens finansiella tillgångar.

29 Riktlinjer för budgetarbetet Prop. 1985/86:100

Bil. I

För budgetens inkomstsida gäller att det alltjämt stora budgetunderskottet

inte möjliggör någon sänkning av det samlade skattetrycket. Detta utesluter inte att förändringar av olika skatter kan och bör ske inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck.

Belräffande utgiftspolitiken har följande riktlinjer antagils av riksdagen (FiU 1984/85:30) och varit vägledande i arbetet med 1986 års budgetförslag:

- Endast de allra mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfattningen av sådana utgiftsökningar måste hållas nere, samtidigt som de finansieras genom att andra utgifter minskas.

- Ulgiftsbegränsningar mäste åstadkommas på vissa områden

- Arbetet med alt begränsa utgiftsautomatiken måste fortsätta

- Åtgärder måste vidtas för atl effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer

- En fortgående omprövning av existerande utgiftsprogram mäste göras.

4.2 Budgetläget innevarande budgetår

1 budgetpropositionen 1985 presenterade regeringen sin första beräkning av budgetläget för innevarande budgetär. Då bedömdes atl budgetunderskottet skulle komma att uppgå tiU 63,5 miljarder kr.

I den av riksdagen beslutade statsbudgeten för budgetåret 1985/86 angavs underskottet till 61,4 miljarder kr. Nu beräknar jag att budgetunderskottet kommer att uppgå till ca 52 miljarder kr. Saldoförbältringen förklaras till en betydande del av atl statsinkomsterna blivit väsentligt större än vad som beräknades i statsbudgeten. Det är främst inkomstskatten och mervärdeskatten som svarar för ökningen. Orsaken är att lönerna och den privata konsumtionen stigit snabbare än förutsett. Även utgifterna beräknas nu bli högre än vad som antogs i statsbudgeten. Delta hänger främst samman med att den högre pris- och löneutvecklingen också driver upp utgifterna, om än med viss eftersläpning. Koslnaderna för statsskulden har samtidigt sjunkit markant sedan statsbudgeten lades fram, vilkel i försia hand förklaras av ändrad upplåningsprofil, lägre budgetunderskott och räntenivå.

Det är elt välkänt förhållande att en högre nominell pris- och löneökningstakt kortsiktigt leder till minskade budgetunderskott. Förbättringen av saldot för budgetåret 1985/86 är därför inte förvånande. Å andra sidan leder den snabbare kostnadsökningen till betydande problem i ekonomin. Dessa problem fortplantas med viss eftersläpning också till den statliga budgeten och resulterar då i ett försämrat budgetsaido. Den allmänekonomiska ulvecklingen medför med andra ord alt de krav som lidigare ställts på en stram budgetpolitik står kvar.

30

Tabell 4 Budgetsaldot för budgetåret 1985/86

(Miljarder kr., löpande priser)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1

Budgeiprop. Jan. 1985

Statsbudget Juni 1985

Nuv. beräkning

Inkomster Utgifier exkl.

statsskuldsräntor Statsskuldsräntor

Redovisat budgetsaido

256,9

249,1 71,2

-63,5

262,0

246,0

77,4

-61,4

273,3

254,0 71,5

-52,2

I maj 1985 vidtog riksbanken och regeringen ätgärder för att vända valutautfiödet främst genom att penningpolitiken stramades åt. Vidare senarelades vissa stadiga utgifter. Därmed skärptes finanspolitiken. Besluten att senarelägga utgifter togs i enlighet med de möjligheter som regeringen har att avstå från att utnyttja av riksdagen anvisade medel. Regeringen utlovade dock alt i den aktuella budgetpropositionen återkomma och redovisa vilka större förändringar som vidtagits i förhällande till redan beslutade utgiftsprogram. Detta redovisas under resp. anslag. Sammanfattningsvis kan konstateras atl ca 1,5 miljarder kr. av anslagen för budgetåret 1985/86 inte utnytfias. De största enskilda posterna är atl utbelalningsru-tinen för bostadsbidrag till kommunsektorn (700 milj. kr.) lagts om, och att bidraget till industrifonden (200 milj. kr.) inte betalas ut. I övrigt fördelas totalbeloppet pä ett stort antal mindre anslag.

4.3 Budgetförslaget för budgetåret 1986/87

Regeringens medelfristiga strategi för att återskapa balansen i den svenska ekonomin ligger fast. Den innebär att budgetpolitiken även framgent måste utformas med betydande stramhet.

Årets budgetförslag ligger väl i linje med de krav den medelfristiga strategin ställer. Alla utgifter har granskats och prövats noga. Detta framgår av att uppgången i den nominella utgiftsnivån inkl. ränteutgifterna mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 endasl är ca 3,1 %.

Sammantaget har det varit möjligt att minska budgetunderskottet fill 48,9 milj.kr. i budgetförslaget för nästa budgetår.

Saldot

Budgetunderskottet har sedan budgetåret 1982/83 minskat kraftigt. Som framgår av tabell 5 fortsätter denna utveckling budgetåret 1986/87, dä saldot förbättras med 3,3 miljarder kr.

31 Tabell 5 Budgetsaido för budgetåren 1982/83-1986/87

(Miljarder kr., löpande priser)

Prop. 1985/86:100 Bil. I

1982/83 Utfall

1983/84 Utfall

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Budgetförslaget

Inkomster

Utgifter exkl. statsskuldsräntor Statsskuldsräntor Redovisat budgetsaido Som andel av BNP

191,3

229,7 48,2 -86,6 13,0%

221,2

237,9

60,4 -77,1

10,3%

260,6

253,9

75,2

-68,5

8,3%

273,3

254,0 71,5 -52,2 5,9%

286,7

264,6

71,0

-48,9

5,2%

Underliggande budgetsaido

Som andel av BNP

-81,4

12,2%

-66,3

8,9%

-58,2

7,1%

-52,8

5,9%

-49,3

5,2%

Sedan några år tiUbaka redovisar regeringen även ett s. k. underiiggande saldo. Skillnaden jämfört med det redovisade budgetsaldot är bl. a. att olika engångseffekter tiU följd av förbättrad kassahållning har exkluderats i beräkningen av det underliggande saldot. Jag återkommer med den närmare redogörelse för hur del underliggande saldot beräknats under mbriken "SärskUda frågor". Man kan konstatera att även det underliggande budgetsaldot dragits ned kraftigt sedan budgetåret 1982/83 och atl denna utveckling fortsäiter under budgetåret 1986/87. Restaureringen av statens finanser under senare år kan med andra ord inle förklaras med hänvisning lill vidtagna kassahållningsåtgärder och tekniska justeringar. Den har tvärtom i alll väsentligt åstadkommits genom en ekonomisk politik inriktad pä ekonomisk tillväxt och en strikt budgelpoUtik syftande till att begränsa utgiftsökningarna.

Det redovisade budgetsaldot har alltid i någon män skilt sig frän det statliga uppläningsbehovet. Förändringar av bokföringsmässig natur som genomförts under senare år, samt de redovisade valutaförlusternas storlek, har gjort att skillnaden mellan redovisat budgetsaido och upplåningsbehov vissa år tenderat alt bli större än tidigare. Frän penningpolitisk synpunkt är det statliga uppläningsbehovet av större intresse än budgetsaldot.

Sett över en längre period skiljer sig dock utveckUngen för den statliga upplåningen inte nämnvärt från vad som gäller för det redovisade budgetsaldot och del underliggande budgetsaldot. Som framgår av diagram 2 har en kraftig förbättring av de statliga finanserna inträffat, oavsett om de mäts som redovisat budgetsaido, underliggande budgetsaido eller statligt upplåningsbehov. Med alla tre beräkningsmetoderna minskar underskottet i statsbudgeten tUl mindre än hälften av vad det var budgetåret 1982/83, uttryckt som andel av BNP.

32

Diagram 2 Budgetunderskott, underliggande budgetunderskott och statens upplå- Prop. 1985/86: 100 ningsbehov som andel av BNP budgetåren 1982/83-1986/87 gj| |

-Redovisat budgetunderskott

• Underiiggande budgetunderskott

• Statens upplåningsoehov

15.0 10.0-

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Inkomsterna

Inkomsterna beräknas stiga med ca 13,4 miljarder kr. mellan innevarande och nästa budgetår fördelat främsl på mervärdesskatt (3,4 miljarder kr.), sociala avgifter (3,3 miljarder kr.) och fastighetsskatt (2,9 miljarder kr.). Ökningen av de totala inkomsterna uppgår till knappl 5 %. Detta innebär att inkomsterna ökar långsammare än lönesumman. Den saldoförslärkning som uppnätts kan därmed primärt sägas vara ett resultat av att utgiftstillväxten hålls nere.

Utgifterna

Utgiftsprövningen i årets budgetarbete har följt de principer som riksdag och regering fastställt. Detta innebär alt endast de allra mest angelägna reformerna har kunnat tas med i budgeten och alt dessa föresläs finansieras genom neddragningar av andra utgifter. Vidare har direkta utgiftsbegränsningar genomförls och utgiftsaulomatiken minskats.

3 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 1

I realekonomiska termer innebär årets budgetförslag att överföringarna Prop. 1985/86:100 till kommunsektorn dras ned i icke oväsentlig grad. Jag återkommer till BiJ. 1 detta. Även överföringarna tiU företagssektorn minskar ytteriigare samtidigt som den statliga konsumfionen hälls tillbaka, bl.a. genom tillämpning av del s. k. huvudförslaget.

Sammantaget stiger utgiftema exkl. statsskuldräntor med 10,6 miljarder kr., eller med knappt 4,2%. Med hänsyn tUl att många enskilda anslag automatiskt räknas upp med en högre, historisk pris- och löneutveckling, innebär den låga totala tUlväxten för utgifterna att betydande besparingar åstadkommits. Om utgiftsbegränsningar inte genomförts, så atl automatiken i utgiftstiUväxlen hade slagit igenom fullt ut, skulle utgifterna nästa budgetår blivit ca 7 miljarder kr. högre än vad som nu beräknas. Statsskuldräntorna beräknas bli av ungefär samma storlek som innevarande budgelår, främst till följd av att valutaföriuslerna blir betydligt mindre än under innevarande budgetär.

4.4 Fortsatt effektivisering av den offentliga verksamheten

Som jag redogjort för i fidigare ärs finansplaner är effektiviseringen av den offentliga verksamheten ett viktigt led i saneringen av statsfinanserna. Statens och kommunernas verksamhet fyller oftast angelägna behov hos medborgarna. Den ekonomiska situationen gör del nödvändigl att genom omprioritering och effektivisering utnyttja den offentliga sektorns resurser bättre. En effektiv förvaltning som ger god service är en förutsättning för att medborgarnas förtroende för den offentliga verksamheten skall fördjupas. I vissa fall kan verksamhetens organisations- och finansieringsformer behöva förändras.

Arbetet med att effekfivisera den statliga förvaltningen är omfattande och komplicerat. Det mäste därför bedrivas långsiktigt och målmedvetet. Statsmakterna och samtliga myndigheter måsle medverka aktivt för atl arbetet skall bli framgångsrikt. Viktiga inslag i arbetet är de skärpta ekonomiska kraven på myndigheterna tillsamman med strävan att genom avreg-lering förenkla myndigheternas arbete. Vidare mäste den statliga kassahållningen förbättras ytteriigare. En rad åtgärder pä dessa områden har redan vidtagits och ytterligare åtgärder utreds. Jag återkommer senare under avsnittet Särskilda frågor med en kortfattad redovisning av vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.

Med hänsyn till behovet av långsiktighet i effektiviseringsarbetet mäste de utgångspunkter som gällt för myndigheternas arbeie med anslagsframställningarna för budgetåret 1986/87 i huvudsak ligga fast för flera budgetår framöver.

I direktiven för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1986/87 har gällt att myndigheterna skall redovisa ett huvudförslag innebä rande en med 5% minskad real resursförbrukning fördelad på 3 år. Kravet bör gälla även för anslagsframställningarna för budgetåret 1987/88. Pä vissa håll har en förbättring kunnat märkas vad gäller efterlevnaden av kravet på redovisning av huvudförslag såväl vad avser den siffermässiga redovisningen, som när det gäUer alt beskriva konsekvenserna. Fortfaran- 34

de finns det dock ett stort antal myndigheter som inte levt upp till direkti- Prop. 1985/86:100 ven i denna del. Regeringen har i sina stäUningstaganden i anslagsfrågorna Bil. 1 för budgetåret 1986/87 utgått från att om något huvudförslag inte redovisals enligt direktiven måste slutsatsen som tidigare år vara att huvudförslaget kan genomföras utan påtagliga konsekvenser för verksamheten. Detta bör gälla även i fortsättningen i den mån det finns myndigheter som inte följer de nämnda direktiven.

Det är angeläget att myndigheterna lägger slörre vikt vid all beskriva konsekvenserna av huvudförslaget. Särskilt viktigt är alt de myndigheter som viU understäUa oUka prioriteringsfrågor regeringens prövning redovisar olika alternafiv till hur huvudförslaget kan genomföras. Detta är en viktig förutsättning för atl regeringen skall kunna ta stäUning.

Tyngdpunkten i budgetarbetet måste i ökande utsträckning läggas pä granskningen av sakanslag, främst transfereringar och investeringar. Det är helt nödvändigl alt myndigheterna medverkar med elt fullgott underlag för sådan granskning. Myndigheterna bör kritiskt granska de Iransfereringssystem m. m. som man administrerar i syfte atl få underlag för bedömningar om behovel av allmän omprövning, möjligheterna alt förenkla regelsystemet och minska administrationskostnaderna, minska indexkopplingar och andra automatikinslag, förbättra kassahållningen m. m. Det bör vara en obligatorisk uppgift för myndigheterna atl redovisa resultatet av sädana granskningar. Myndigheterna bör därvid sträva efler all föi-utsättningslöst redovisa olika uppslag, utan krav på att de själva tar ställning lill om förändringar bör genomföras eller inte.

Jag avser att senare föreslå regeringen alt beslula om direktiv för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1987/88 med den inriklning som jag här har redovisal.

5 Kommunernas ekonomi

Med nuvarande förutsättningar kommer kommunerna under 1986 och i synnerhet 1987 att få en mycket god ekonomisk situafion. Den viktigaste orsaken härtill är att kommunernas skatteinkomster ökar med ca 9 % till följd av den snabba löne- och inkomstutvecklingen 1984 och 1985. Vid en volym- och prisutveckling för kommunernas utgifter på sammantaget 5 % förbättras kommunernas finansiella sparande kraftigt. För 1987 föruises elt mycket betydande överskott. Denna förbättring skulle ske utifrån ett redan i utgångsläget utomordentligt starkt finansiellt läge med etl finansieringskapital om ca 35 miljarder kr. molsvarande 15 % av de externa utgifterna 1984.

Den samhäUsekonomiska bakgrunden

Innan jag går närmare in på utsikterna för kommunernas ekonomi 1987 och de slutsatser som därav följer för statens del, är del nödvändigl att sätta in den kommunalekonomiska utvecklingen i ett samhällsekonomiskt helhets perspektiv. 35

Riksdagen godkände hösten 1984 de riktlinjer för den ekonomiska politi- Prop. 1985/86: 100 ken på medellång sikt som presenterades i prop. 1984/85:40. Dessa rikt- Bil. I linjer byggde på analysen i 1984 års långtidsutredning (LU 84). 1 denna konstaterades att det tillgängliga utrymmet för produktionsökning vid gynnsamma förutsättningar är ca 2-2 1/2 % per år. För att samhällsekonomisk balans, inkl. full sysselsättning, skall kunna näs 1990 krävdes, enligt LU 84, att av detta ökande produktionsutrymme en tredjedel avsattes för att förbättra utrikesbalansen och en tredjedel för alt öka investeringarna. En tredjedel av de kommande årens tillväxt skulle därmed återstå för att öka den privata och offentliga konsumtionen.

En central avvägningsfråga i LU 84, liksom i prop. 1984/85:40, var hur detta begränsade konsumtionsutrymme skulle fördelas på privat resp. offentlig konsumtion. För att belysa detta val utvecklades i LU 84 två alternativ, ett med snabbare privat konsumtionsökning och ett med snabbare offentlig konsumtionsökning.

1 det privatexpansiva alternativet hölls skattetrycket i stort sett oförändrat, den privata konsumtionen tilläts öka med 1,5 % per år 1983-1990, medan den offentliga konsumtionen tänktes öka med 0,5 % per år. Därvid ökade den kommunala konsumtionen med 1 % per år medan den statliga antogs minska med I % per är.

1 det offentligexpansiva alternativet ökade den offentliga konsumtionen med 1,5% per år, medan den privata ökade med blott 0,6%. För att finansiera redan gjorda åtaganden mot de äldre och därutöver en snabbare offentlig expansion krävdes att skattetrycket höjdes kraftigt i förhållande till nuläget.

Särskilt påtaglig blev skillnaden i de två alternativen för utvecklingen av reallönerna. 1 det privalexpansiva alternativet ökade reallönerna med ca 2 % per år, medan reallönerna i det offenlligexpansiva fallet skulle öka med endast 0,7 % per år från 1983 års nivå.

En i stor sett enig remissopinion, inkl. löntagarorganisationerna, gav sitt förord för det privatexpansiva alternativet. Inte minst mot bakgrund av del senaste decenniets reallöneutveckling mäste enligt remissopinionen reallönerna nu tillåtas öka. Därtill kommer att mycket betydande resurser de närmaste åren kommer att tas i anspråk för de äldres konsumtion. För att kraven skall tillgodoses inom ramen för tillgängliga resurser krävs en lugnare expansion av den kommunala konsumtionen. I prop. 1984/85:40 ställde sig regeringen bakom denna värdering. Riksdagen anslöt sig likaså lill denna prioritering.

Det kan konstateras att en snabbare kommunal expansion än den som riksdagen förordat skulle leda lill en skärpt konflikt mellan löntagarna och den offentliga sektorn om det realekonomiska utrymmet. I den män denna konflikt tar sig formen av en ökning av inflationstakten, skulle konkurrenskraft, produktion och sysselsättning komma att hotas.

Det bör betonas att även i en utveckling som ansluter till de riktlinjer riksdagen antagit för den ekonomiska politiken kan den kommunala konsumtionen fortsätta att expandera. Detta mäste emellertid ske i en lägre takt än under senare är.

36 Utsikterna för de närmaste åren Prop. 1985/86: 100

RiI 1

Utvecklingen av den kommunala konsumtionsvolymen med hänsyn till

befolkningsförändringar vid oförändrad standard ligger pä knappt I % per är. Härvid har nägon hänsyn inle tagils till bl.a. utrymmet för rationaliseringar och omprioriteringar.

Den faktiska volymutvecklingen har emellertid blivit klart snabbare. 1 bilagda preliminära nationalbudget bedöms den kommunala konsumtionsökningen komma att stiga med över 2 % 1986, vilket också avseväri överstiger vad som framkommer ur de kommunala fierårsplanerna.

Den finansiella utvecklingen 1986 och 1987 bestäms dels av inkomstutvecklingen, som kan beräknas med relativt god säkerhet då skatteinkomsterna hänför sig till löneutvecklingen tvä är tidigare, dels av de antaganden man kan göra om volym- och prisutvecklingen under de kommande tvä åren.

Inkomsterna kommer att öka med i del närmaste 9 % under 1987.

För utgifterna har antagils alt löneökningen 1987 stannar vid 5 % och att prisökningstakten går ned till 3,5%. Med en volymutveckling pä 1 %, vilket överensstämmer med såväl de av riksdagen antagna riktlinjerna som den utgiftsutveckling som följer av befolkningsutvecklingen, förbättras den kommunala sektorns finansiella sparande redan 1986 för att 1987 öka ytterligare. Därvid har några hänsyn inte tagits till rationaliseringspotentialen hos kommuner och landsting. Detta bör jämföras med de bedömningar som gjordes i prop. 1984/85:40, att den kommunala sektorn långsiktigt bör kunna ha ett mindre finansiellt underskott, som svarar mot en del av sektorns invesleringar.

Den nu förutsebara finansiella utvecklingen riskerar atl 1987 leda till en snabbare ökning av volym och kostnader i den kommunala sektorn än vad som är förenligt med en fortsatt utveckling mot samhällsekonomisk balans. Även om så inte skulle bli fallet och den starka kommunala inkomstutvecklingen enbart skulle leda fill att det finansiella sparandet i den kommunala sektorn ökade ytterligare, är det inte rimligt att kommunerna långsiktigt skall öka sina finansiella tillgångar samtidigt som statens skuldsättning ökar.

Åtgärder

Det primära ansvaret för konsumtionsutvecklingen i den kommunala sektorn åvilar givetvis kommuner och landsting själva. För att begränsa konsumtionsökningen tUl 1 % per år får nya resurser för prioriterade områden inom barn- och äldreomsorgen i stor utsträckning tillskapas genom en omdisponering av befinfiiga resurser.

En viktig uppgift för kommuner och landstingskommuner de närmaste åren blir därför att omfördela resurser inom sina verksamheter fill prioriterade områden och alt effektivisera den befintliga organisationen. Statsmakterna måste också visa återhållsamhet vad avser nya krav och regleringar pä den kommunala sektorn. Del pågående arbetet med att minska detaljregleringen måste drivas vidare med kraft för atl ytteriigare öka

möjligheterna för kommuner och landsting att utnyttja resurserna pä mest Prop. 1985/86: 100 effektiva sätt. Bil. I

Löneutvecklingen har en mycket stor betydelse för kostnadsutvecklingen inom kommunsektorn. Som exempel kan nämnas att en procentenhels snabbare löneökning leder till en försvagning av det finansiella sparandet i kommunsektorn med drygl 1 miljard kr. I praktiken innebär en alltför snabb lönestegring att verksamhetens utrymme mäste inskränkas. Jag vill därför betona vikten av att löneökningarna hälls på en nivä som gör det möjligl atl gä vidare på vägen mot samhällsekonomisk balans.

Mot bakgrund av den finansiella utvecklingen i kommunsektorn, och för att skapa en grund för en begränsning av den kommunala konsumtionen så att det nödvändiga utrymmet kan skapas för en ökning av reallönerna, är det enligt min mening nödvändigt att vidta åtgärder i dämpande riktning även från statens sida.

Kommunernas och landstingskommunernas mycket goda ekonomiska läge skall ocksä ses mot det betydligt kärvare statsfinansiella läget och det nödvändiga i alt vidta åtgärder för att förstärka statsbudgeten. Mot bakgrund härav och i kombination med nödvändigheten av att begränsa den kommunala konsumtionstakten anserjag det befogat att vidta ätgärder för att dra ned de statliga transfereringarna till kommunsektorn. Elt fortsatt arbete med att bryta automatiken i bidragssystemen är dessutom nödvändig. 1 övrigt bör inle beslut nu fattas om att räkna upp bidragen till kommunsektorn för 1987. Ersättningarna till landstingen från staten och sjukförsäkringen kan dock behöva räknas upp något.

1 budgetförslaget ingår sålunda en viss neddragning resp. avveckling av en del bidrag till kommunerna som nu utgår på statsbudgeten. De åtgärder som föreslås gäller bl. a. skolans område där bidragsnivän för bidragen till lärarlöner sänks med 3 procentenheter. Stimulansbidraget lill utbyggnaden av barntandvärden föreslås bli avvecklat fr.o.m. den 1 januari 1987. Därtill kommer vissa ytterligare neddragningar när det gäller statsbidrag till vägar, kollektivtrafik, m.m.

Sammantaget uppgår neddragningarna av de specialdestinerade kommuntransfereringarna till ca 2,5 miljarder kr. 1987. Jag avser atl våren 1986 återkomma med förslag om vilka ytterligare ätgärder som bör vidtas inför 1987 i syfte att få en samhällsekonomisk acceptabel utveckling i den kommunala sektorn och för att stärka statsfinanserna. Då kommer ett mer aktuellt underlag om utvecklingen de närmaste åren att föreligga såväl vad avser kommunsektorn som samhällsekonomin som helhet.

Omfattningen av de åtgärder som behöver vidtas bör enligt min mening avvägas mot kommunsektorns ekonomiska situation, sä att de kan ske inom ramen för ett i stort sett oförändrat skattetryck. Åigärderna bör leda lill att den kommunala verksamheten utvecklas inom det givna samhälls ekonomiska utrymmet. En aktiv omprövning och effektivisering av befint liga verksamheter, kombinerat med en minskad statlig styrning som ger kommunerna möjlighet att lättare anpassa sina verksamheter lill lokala förhållanden, bör ocksä medverka till detta. För alt kunna stödja de kommuner som har en besvärlig ekonomisk situafion kommer jag alt föreslå att medelsramen för extra skatteutjämningsbidrag höjs. 38

De ätgärder av slörre belydelse som tas upp i budgetförslaget liksom de som kommer att föresläs senare våren 1986, avser år 1987. Kommunerna fär därmed goda möjligheter att beakta dessa i sitt normala budgetarbete och då effeklivt genomföra förändringar i sina verksamheter.

Skatteuljämningskommittén (Fi 1983:05) har nyligen avslutat sitt arbete och överiämnat sitt betänkande (SOU 1985:61) tiU mig. Jag avser alt mol bakgmnd av kommitténs förslag och efter avslutad remissbehandUng återkomma i vår med elt förslag fill ett reviderat skatteutjämningssystem.

Jag avser mot bakgrund av vad som nu anförts och efter ytterligare beredning återkomma med förslag till mer generella åtgärder inom del kommunalekonomiska området inför 1987 under våren 1986.

6 Avslutning

Regeringens ekonomiska polifik för de närmaste tre åren har som yttersta mål alt återställa den fulla sysselsättningen och nä ökad välfärd för folkets breda lager. De framsteg som under den gångna treårsperioden gjorts i fråga om tillväxt av produklionen och bättre balans i Sveriges ekonomi har skapat fömtsättningar för att dessa mål skaU kunna näs. Men den viktigas-le fömtsättningen kvarstår: den ekonomiska polifiken måste med stor fasthet och konsekvens fortsätta atl följa "den tredje vägen".

När den ekonomiska politiken lades om hösten 1982 byggde den på en långsiktig strategi. Denna hade tre huvudelement; att återställa näringslivels produktionskraft och lönsamhet, att öka sparandel och minska budgetunderskottet samt atl bekämpa inflationen genom en kraftigt dämpad kostnadsutveckling, främst på lönesidan.

Väsenlliga resultat har uppnåtts i samtliga dessa avseenden. Svensk industri har visat en god förmåga till återhämtning, fömyelse och utveckling. Den har snabbt och krafligl förbättrat produkfion, lönsamhet och invesleringar. Sparandet i ekonomin har ökat, inle minst genom alt den offentliga sektorns sparandeunderskott gått ner frän 6 % av bmttonationalprodukten 1982 fill 1,5 % i år. Och inflationslakten i Sverige har nästan halverats på tre år. Regeringens polifik har genom dessa resultat fäll ett utbrett slöd och har mötts med växande förtroende av bäde näringsliv och löntagare.

Den ekonomiska politiken för de kommande tre åren har samma huvudinriktning. Alltfort gäller att vägen mot full sysselsättning och ökande välfärd innebär både arbete och sparande, bäde fiUväxl av produktionen och stramhet i den ekonomiska polifiken.

I denna finansplan har de väsentliga inslagen i strategin presenterats. Dess bärande tanke är att tiUväxt i Sveriges ekonomi de närmaste åren oundgängligen fömtsätter en fortsalt mycket god konkurrenskraft hos värt näringsliv. Det innebär att kampen mot inflationen mäste fullföljas.

Den tillväxt som därmed uppnås måste tUl betydande del användas för 39

att minska våra underskott och öka sparandet för produktiva investering- Prop. 1985/86: 100 ar. I övrigt måste fillväxten fördelas sä, all reallönerna kan stiga och Bil. 1 hushällens realinkomster öka. Det finns starka fördelningspolitiska skäl som talar för en sådan användning av ett förbättrat produktionsresultat. De kraftiga försämringarna av reallönerna under den ekonomiska krisen har pressat ner köpkraften för mänga hushåll tiil en oacceptabelt låg nivä.

Slutsatserna för den ekonomiska politikens utformning är följande.

Löneförhandlingarna bör inriktas pä atl sluta avtal som sträcker sig över en flerårsperiod, exempelvis en treårsperiod. Syftet med sådana avtal bör vara att nå både låga kostnadsökningar och höjda reallöner. Det är bara genom en tillräckligt långsiktig uppgörelse om lönerna som förutsättningar kan skapas för höjda reallöner, samtidigt som långsiktighet i lönepolitiken skapar tiUtro tUl stabiUteten och expansionsförmågan hos vär ekonomi.

Den ekonomiska politiken inriktas på en fortsall minskning av budgetunderskotten för att dämpa prisstegringarna och öka sparandet i ekonomin.

Skattetrycket hälls på i huvudsak oförändrad nivå. Den statliga inkomstskatten för 1987 och 1988 justeras så, alt löneförhandlingarnas syfte främjas. Samfidigt effektiviseras utjämningen av kommunalskatterna.

En väl fungerande offenfiig sektor, som ger vård, utbildning och service utifrån medborgarnas behov, är en viktig del av människans välfärd. Men om utrymme skall kunna beredas för höjda reallöner under de närmaste åren mäste utbyggnaden av den offentliga verksamheten begränsas. Med hänsyn tUl de oundgängliga behov som kommuner och landsfing tillgodoser inom vård, ulbildning och omsorg måste den kommunala konsumtionen fä fortsätta att växa, om än i långsammare takt än de senaste åren. Den statliga konsumtionen måste däremot fortsätta atl minskas. Del budgetförslag som nu läggs fram har denna inriktning för budgetåret 1986/87.

En ekonomisk politik efter dessa riktlinjer är den enda som gör det möjligt för Sverige alt fortsätta sin intemalionelll unika utveckling, där både arbetslöshet och infiafion minskar, där vi har både ett blomstrande näringsliv och ökad välfärd för folkets fiertal.

Den strategi, som politiken är ett uttryck för, bygger pä alt del är möjligl att upprätta ett harmoniskt samspel mellan den ekonomiska polifiken och löneutvecklingen. Om arbetsmarknadsparternas insalser för att hålla kostnadsstegringarna nere skall resultera i höjda reallöner, mäste samhällets beslutsfattare hålla tillbaka statens och kommunernas resursanspråk, så att skattetrycket kan håUas oförändrat. Strategins genomförande kräver således att den ges ett brett stöd frän alla grupper i vårt samhälle. Regeringen kommer alt arbeta för att ett sådant stöd kan uppnås för den ekonomiska politik som måste föras i vårt land.

40

Särskilda frågor

Prop. 1985/86: Bil. 1

1 Statliga garantier

Regeringen uppdrog den 6 juli 1985 ät riksrevisionsverkel (RRV) atl fill regeringen redovisa verksamheten med statliga kreditgarantier en gäng per är. RRV har inkommit med sin redovisning den 19 november 1985.1 tabell 1 sammanfattas uppgifterna i redovisningen. Den aktuella redovisningen av gällande garantiramar är kassamässig och avser fr. o. m. i är ramstorleken den 1 juli mol fidigare den 30 juni.

Tabell 1. Statliga garantier per den 30 juni 1985 (Garantiramar per den 1 Juli 1985)

Milj.kr.

Garantier utfärdade

Av regeringen

Gjorda ga-

Garanterad

Under budgelårel 1984/85

per den 30 juni

3.V

medgiven garantiram

rflntiilt-

kapitalskuld

1 all LlUl

fästelser

Utgifter till

Inkomster

Inkomster till

per den

följd av in-

från garanti-

följd av åter-

1 juli 1985

30 juni 1985

friade garantier

avgifter

betalningar av tidigare infriade garantier

Riksgäldskontoret

66586,2

52805,6

51677,8

1957,8

175,5

68,1

(varav grundfonds-

förbindelser)

(22243,9)

(21 101,3)

(21101,3)

(-)

(40,6)

(-)

Exportkredit-

nämnden

51 142,8

55084,2

26435,4

829,6

321,4

354,6

Statens vattenfalls-

verk

10110,7

10148,0

8367,2

Televerket

5010,0

4510,0

4393,0

Lantbruksstyrelsen

4000,0

3 760,0

3 705,0

47,1

2,5

0,0

Statens industriverk

1 786,4

958,2

891,0

96,7

10,7

6,4

Statens energiverk

915,0

6,9

0,2

Statens järnvägar

648,0

301,4

1,4

Kommunikations-

departementet

300,0

Övriga

751,5

543,1

495,0

5,1

1,0

0,1

Summa

141250,6

128417,4

95 966,0

2936,3

511,1

429,2

Garantiramarna för Teleinvesl, Forsmarks Kraflgrupp AB, Statens Bostadsfinansiering AB, SJ Invest AB och garantin för utvinning av gas och olja har ökat mest medan ramarna för garantier till strukturomvandling och stöd liU varvsföretag har minskal kraftigt.

Det är i huvudsak exportkreditgarantierna som svarar för differensen mellan medgivna garantiramar och gjorda garantiutfästelser. Utfästelse för exportkreditgarantier sett över ett helt är kan lämnas tUl belopp som överstiger de fastställda garantiramarna. Även utfästelserna för Forsmark Kraftgmpp AB överstiger garantiramama på grund av ändrade valutakurser.

Den garanterade kapitalskulden har ökat med ca 4268 milj.kr.sedan den 30 juni 1984. Härav svarar valutakursförändringar exkl. exportkreditgarantierna för ca 1 700 milj. kr.

Utgifterna UU följd av infriade garantier uppgår för budgetåret 1984/85

till drygt 2900 milj. kr. och härrör främst från stödet till varvsföretagen Prop. 1985/86: 100 (1 949 milj.kr.) och exportkreditgaranfier(ca 830milj.kr.). Bil. 1

Inkomster från garantiavgifter uppgick för motsvarande period till 511 milj. kr. — en ökning med drygt 100 milj. kr. — och inkomster Ull följd av återbetalning av infriade garantier till ca 429 milj. kr. Av garantiavgiftsinkomsterna härrör ca 320 milj. kr. från exportkreditgarantisystemet.

Statens nettoutgift uppgick således kassamässigt fill ca 2 miljarder kr. för perioden. RRV anför i sin skrivelse till regeringen all även om garantiavgifter tas ut i ökad omfattning för nya garantier och garantisystem, får delta inte något större genomslag pä avgiftsinkomsterna eftersom stocken främsl består av äldre garantier som inle är avgiftsbelagda. Om exportkreditgarantisystemet exkluderas skulle en enprocentig avgift pä uteliggande garanterad kapitalskuld för återstående garantier i sin helhet uppgå lill ca 600 milj. kr.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att fastställa den ram inom vilken televerket fär teckna garanfier för teleinvesl AB. Med anledning av riksdagens beslut inom tilläggsbudget I för innevarande riksmöte om den ändrade omfatlningen av televerkets investeringar har regeringen den 12 december 1985 beslutat medge televerket att teckna garantier upp till elt belopp av ca 7000 milj. kr., en höjning med 2000 milj. kr. Inom industridepartementets område kommer statsrådet Dahl i del följande att föreslå atl garantiramen för statens vatténfallsverk höjs med 146 milj. kr.

Inga ytterligare förslag om förändringar av statliga garantiramar som träder i krafl senare än den 1 juli 1985 har förelagts riksdagen efter kompletteringspropositionen 1985.

Statens garantiåtagande kommer därmed att uppgå till ca 143 397 milj.kr. den IjuU 1986.

Statens nettoutgifter för garantiverksamheten har ökat från budgetaret 1983/84 till budgetåret 1984/85. Jag har lidigare framhållit att denna verksamhet inte bör subventioneras.

Vid min anmälan till 1984 ärs kompletteringsproposition föreslog jag atl de garanlisystem som baseras på årliga ramar borde omvandlas lill s.k. engagemangsramar. Detta bör genomföras för alla garantisystem senast tiU den 1 juli 1986. Jag vill i delta sammanhang erinra om all riksdagen ställde sig bakom milt förslag om att garantiramama i syslem med engagemangsramar fr.o. m. budgetåret 1985/86 skall reduceras med ett belopp motsvarande förlusten inom resp. system under föregående budgetär.

Vid min anmälan till 1985 ärs kompletteringsproposition föreslog jag att alla garantiavgifter skuUe betalas i förskott, även för de garantier i system där avgifterna för äldre garantier fortfarande eriäggs i efterskott. Jag före slog alt denna princip borde gälla genomgående från den 1 juli 1985. Riksdagen hade inget att erinra mot detta. Det är av vikt att principen tillämpas genomgående. RRV har den 27 juni 1985 fått regeringens uppdrag alt utveckla ett ADB-baserat redovisningssystem för den statliga garanti verksamheten. Systemet skall bl. a. baseras på löpande redovisningar från långivarna. Kreditinstituten har vid tidigare kontakter framhållit att en sådan löpande redovisning fömtsätter en enhethg princip vad avser betal ningstidpunkten för de avgiftsbelagda garantierra. 42

Jag vill i detla sammanhang framhålla att principerna om avgiftsbelägg- Prop. 1985/86: 100 ning och förskottsbetalning skall gälla alla typer av statliga garantier Bil. 1 dvs. kreditgarantier, grundfondförbindelser, garantifondförbindelser och motsvarande.

2 Vissa övergångsåtgärder med anledning av förordningen om avräkning av utgifter på Statsbudgeten

Som en följd av införandel av den statliga bokföringsförordningen (1979:1212) och i anslulning till den tekniska moderniseringen av det statliga redovisningssystemet - system S - har regeringen utfärdat förordningen (1985:498) om avräkning av utgifter pä statsbudgeten. Förordningen gäller fr. o. m. den 1 juli 1985 och ersätter förordningen (1940:695) om bokföring av utgifter på statsbudgeten. De viktigaste förändringama till följd av den nya förordningen är att en konsekvent princip införs för avräkning av utgifter mot samtliga typer av anslag. Principen innebär bland annat att skulder skall beaktas vid bokslutet förutsatt att de är kända och går alt beräkna samt att den s. k. äldreposttekniken avskaffas. Äldrepost-tekniken innebar att det på obetecknade anslagsposter på förslagsanslag var möjligt att - i den mån medelsutrymme fanns kvar på anslaget för det föregående budgetåret - belasta det följande budgetårets anslag med eftersläpande utbetalningar om utgiften var hänförlig till det föregående budgetåret. Redovisningen av detta var tekniskt komplicerad, vilket bl. a. medförde svårigheter att kontrollera om möjligheten utnyttjades pä etl korrekt sätt.

En av effektema av den nya förordningen om avräkning av anslagsmedel är att de anslag på statsbudgeten som har kvarstående skulder från budgetåret 1984/85 och inte avräknat dessa pä anslaget för 1984/85, måste göra detta på 1985/86 års anslag eftersom avräkning av skulder enligt den nya förordningen obligatoriskt skall göras mot samma års anslag. Därvid kan engångsvis uppstå en rent bokföringsmässig merbelastning på anslagen för 1985/86 eller senare i de fall RRV medgivit tillfällig dispens från den nya förordningen.

Jag vill i detta sammanhang informera riksdagen om att för att möjliggöra för myndigheterna alt korrekt bokföra den merbelastning som kan uppkomma tiU följd av de nya bestämmelserna har jag för avsikt atl återkomma tiU regeringen med förslag fill en förordning som medger en sådan merbelastning - upp till en viss nivå - för obetecknade poster pä förslagsanslag. På reservationsanslag får tilläggsanslag för detla ändamål prövas på sedvanligt sätt. Obetecknade anslag kommer sannolikt inte alt beröras.

43

3 Åtgärder för bättre effektivitet och kassahållning '""p- - 'oo

Allmänt

Som jag nämnt i det föregående pågår ett omfattande arbete som syfiar till att öka effektiviteten i den statliga verksamheten och förbättra statens kassahållning. Jag skall här kortfattat redogöra för några ätgärder som är aktuella.

I syfte att fä till stånd en större långsiktighet i budgetprocessen har en försöksverksamhet med treåriga budgetramar och fördjupade anslagsframstäUningar nyligen inletts. Under hösten 1985 har vissa myndigheter fått särskilda budgetdirektiv. Dessa myndigheter skall ta fram ett fördjupat underlag för regeringens ställningstagande inför nästa års budgetarbete. Försöket genomförs i huvudsak enligt det förslag som verksledningskom-mitten nyligen har presenterat (SOU 1985:40). Med utgångspunkt i budgetdirektiven skall de berörda myndigheterna våren 1986 lämna en rapport med en analys av resultat och effekter av hittills genomförd verksamhet. Rapporten skall utmynna i ett förslag lill riktlinjer för verksamhetens innehåll och inriktning under den kommande treårsperioden. På grundval av denna rapport skall anslagsframställningarna frän de berörda myndigheterna för budgetåret 1987/88 innehålla förslag till budgetram för den kommande treårsperioden.

Regeringen har gett RRV i uppdrag att utreda möjligheterna och lämna förslag till lösningar för hur myndigheterna skall kunna överföra förvaltningsmedel tneltan budgetår. Härigenom skulle myndigheterna inom vissa ramar kunna spara medel under ett budgetår för utnyttjande under följande budgetår. En sädan ändring kan bidra till en mer flexibel resursanvändning inom myndigheterna, bl.a. kan det ge större utrymme för effektivisering t. ex. i form av investeringar i viss utrustning eller i personalutbildning. Jag avser återkomma till regeringen i denna fråga.

Som ett led i strävandena mot en ökad ekonomisk ramstyrning har regeringen nyligen uppdragit åt statens löne- och pensionsverk att, med utgångspunkt i en rapport frän RRV om högstsättning av löneutgifter vid vissa myndigheter, pröva om en automatisk beräkningsrutin för avtalsenliga lönemerutgifter kan utformas. Därigenom skulle avstämningen mellan löneutgifter och beräknade lönemedel under anslagen underlättas.

Myndigheternas bokslut och revisionsberättelser är viktiga informationskällor för att följa upp myndigheternas verksamhet och resultat. RRV har på regeringens uppdrag lämnat förslag till hur sådan information skall kunna utnyttjas mer systemaliskt inom regeringskansliet i den löpande granskningen av myndigheternas verksamhet. Frågan övervägs f. n. inom regeringskansliet.

Arbetet med att förbättra den statliga kassahällningen drivs också vi dare. Ett exempel på hur myndigheterna kan förbättra kassahållningen är att i samband med utbetalningar skärpa bevakningen av att betalningsfris ter eller erbjudna kassarabatter från leverantörer utnyttjas. Myndigheter na bör därvid vinnlägga sig om all effektivisera medelshanteringen så att räntekostnaden för staten som helhet blir så liten som möjligt. Inom regeringskansliet utreds f. n. frågan om alt reglera dessa frägor genom en

förordning. Ett annat led i delta arbeie är den information och ulbildning Prop. 1985/86: 100 som RRV bedriver pä området. Bil. 1

Det statliga betalningssystemets funktionssätt och principerna för hur dragningsrätten på statsverkets checkräkning kan utnyttjas av myndigheterna är av slor betydelse för möjligheterna att på längre sikt ylleriigare förbättra den statliga kassahållningen. Vissa studier av betalningssystemet m. m. pågår inom RRV.

Åtgärder för bättre kassahållning på enskilda områden

Under de senaste åren har pä enskilda områden vidtagits en rad specifika ätgärder för atl förbättra den stafiiga kassahällningen. Ibland har sådana ätgärder fått engängsvisa effekter pä statsbudgeten, vilket till viss del förklarar skillnaden mellan det kassamässiga och del underliggande budgetsaldot. Jag återkommer till detta i etl senare avsnitt. Åtgärderna har dock även haft bestående effekter pä sä sätt att de inneburit ett minskal uppläningsbehov och därmed räntevinster för staten. Jag skall här lämna några exempel på ätgärder med mer betydande ekonomisk effekt.

Effektivare rutiner för uppbörd av mervärdeskatt vid import samtförkor-tad kredittid på utställda tullräkningar tdl importörer infördes under budgetåret 1982/83. Sammantaget beräknas detta ha medfört en årlig räntevinst pä ca 450 milj. kr.

Uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter samordnades med verkan fr. o. m. den I januari 1985. Ändringen innebar en tidigareläggning av källskatteuppbörden och en senareläggning av uppbörden av arbetsgivaravgifter där den sammanlagda nettoeffekten blev atl medlen nu inflyter snabbare till statsbudgeten. Räntevinsten för staten beräknades i prop. (1983/84: 167) om nya regler för uppbörd av socialavgifter frän arbetsgivare, m. m. till ca 120 milj. kr. per år. Därtill kommer effekterna av aktuellare löneunderiag och förbättrad kontroll, som dock är mycket svära att beräkna.

Utbetalningarna av Sveriges bidrag till vissa internationeUa biståndsorgan lades om under budgetåret 1983/84. I stället för förskottsvis utbetalning läggs numera upp skuldsedlar i riksbanken. Den tolala ränteeffeklen kan uppskattas till ca 50 milj. kr. per är. Även utbetalningarna av biståndsmedel från SIDA:s landramar har lagts om. Numera sker i princip utbetalning efter redovisning av upparbetade kostnader till skillnad från tidigare förskoltsutbetalningar.

Bidraget till grundskolan (f. n. ca 14 miljarder kr.) utbetalades tidigare till kommunerna kvartalsvis. Fr.o.m. 1985/86 utbetalas bidraget månadsvis. Statens ränte vinst kan uppskattas lill knappt 100 milj. kr.

Ersättningen från socialförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen (f. n. drygt 11 miljarder kr. per är) utbetalades tidigare i huvudsak kvartalsvis. Medlen utbetalas fr. o. m. är 1985 månadsvis.

Beträffande räntebidragen för bostadslån gäller nya regler fr. o. m. den I januari 1986. Räntebidrag som avser räntekostnaderna för bostadslånet avräknas i samband med att kostnaderna för detta län aviseras låntagaren, medan den del av räntebidraget som avser räntekostnaderna för botten- 45

lånet i sin helhet överförs direkt til! bottenlängivåren vid den tidpunkt då Prop. 1985/86:100 kostnaderna för boltenlänet skall betalas. Räntevinsten för staten torde Bil. 1 komma atl uppgå lill minst 300 milj. kr. per år.

I årets budgetproposition aviseras ocksä en ändring i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer med innebörden att utbetalning i förskott till kommunerna inte längre fär ske. Utbetalning skall i stället ske årsvis i efterskott. Ränteeffekten för staten kan beräknas till ca 100 milj. kr.

Utbetalningen av bidraget till Stiftelsen Samhällsföretag har lagts om frän kvartalsvis utbetalning fill utbetalning varannan månad.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att, på gmndval av en av RRV genomförd förvaltningsrevision, föreslå atl förfarandet med förskotlering från staten av kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer (KBT) upphör fr.o.m. år 1987. Den genomsnittliga likviditelsvinslen för staten av denna förändring är för år 1987 en engångseffekt på ca 3600 milj.kr. Denna förändring redovisas inte över statsbudgeten, ulan påverkar endasl belastningen pä statens checkräkning. Den bestående räntebesparingen för staten beräknas till ca 475 milj.kr.

Ytterligare några åtgärder som vidtagits under senare år för att förbättra den statliga kassahållningen är en generell omläggning av utbetalningen av statliga bidrag (numera i princip högst en fjärdedel per kvartal i förskott), ändrade regler för inbetalning av avskrivningar och ränta pä statskapital för affärsverk och övergäng till förskottsinbetalning av avgifter för statlig kreditgaranti. Omläggningen av beredskapslagringen av olja som inneburit utförsäljning av statliga lager om ca 4 miljarder kr., möjligheterna till tidigare inbetalning av studiemedelsskulder och anpassningen av vUlkoren för statliga län fill vad som gäller på lånemarknaden i övrigl är också exempel på åtgärder som haft betydelse för kassahållningen.

Att bedöma de lotala effektema av samtliga kassahäUningsåtgärder som vidtagits eller planeras är mycket svårt beroende på att mänga regelsystem påverkar varandra, atl avnämarnas beteenden är svårbedömbara och atl även interna transaktioner inom den statliga sektom påverkas. Sammantaget kan dock den totala positiva effekten för statsbudgeten av de ätgärder som jag här har redovisat uppskattas lill mer än 2 miljarder kr. per år.

4 Extraordinära budgeteffekter

För att beräkna det s. k. underiiggande budgetsaldot mäste sådana effekter på budgeten som är av redovisningsteknisk eller tiUfällig art exkluderas från det kassamässiga budgetsaldot. Det kan vara svårt att särskilja engångseffekter frän mer bestående effekter på statsbudgeten. Trots dessa svärigheter är del angeläget alt göra en redovisning där de engängsvisa effekterna exkluderats sä att inte statsbudgetens underiiggande utveckling undanskyms.

Med kassahållningsåtgärder avses förändringar i statens in- och ulbetal- ningsruliner. Vanligtvis påverkar kassahållningsåtgärder budgetsaldot en- 46

gångsvis men medför dessutom en bestående räntevinst som påverkar det Prop. 1985/86: 100 underliggande saldot. Exempel på sådana åtgärder är den samordnade Bil. 1 uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter vilken innebar en engångseffekt på statsbudgeten om totalt 6,7 miljarder kr. budgetåret 1984/85. Kortare kredittid för redovisning av punktskatter och konkurrensneulral redovisning av mervärdeskatt har medfört kassamässiga engängsförstärk-ningar av inkomsterna under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Till kategorin rena engängsförstärkningar kan såväl extra inleveranser från affärsverken som utförsäljning av oljelager hänföras. En engångsför-svagning av budgeten på 2,2 miljarder kr. inträffade under budgetåret 1985/86 genom den s. k. skatterabatten i juni 1985.

En ren budgetavlastning minskar det statliga budgetunderskottet men omfördelar enbart långivningen, och innebär således inte nägon realekono-misk besparing. Exempel pä delta är att bostadslånegivningen finansieras genom upplåning via etl särskilt låneinstitut fr.o.m. budgelårel 1985/86. Detta har inneburit en budgetavlastning pä ca 8 miljarder kr. Vidare finansierar vissa affärsverk sina investeringar genom lån på kreditmarknaden eller direkt från riksgäldskontoret i stället för som tidigare genom anslag på statsbudgeten, vilkel också innebär en budgelavlastning.

En kostnadspost på budgeten som ökat kraftigt undan senare år är de redovisade valutaförlusterna. Della beror på att upplåningen i ufiändsk valuta bokförs till värdet i svenska kronor vid upplåningsfillfället. Det ursprungliga värdet pä etl ufiandslän bibehålls i redovisningen tills lånet betalas fillbaka. Om värdet i svenska kronor vid återbetalningen av lånet avviker från det bokförda värdet redovisas skiUnaden på statsbudgeten som en valutaförlust eller valutavinst. De svenska devalveringarna 1981 och 1982 samt den under åren 1983 och 1984 och fram tUl mars 1985 kraftigt stigande dollarkursen - ca 70 % av ufiandsuppläningen är placerad i dollar — har medfört att utlandslänen uttryckt i aktuella valutakurser är högre än det bokförda värdet. Vid amorteringar och inlösen av lån - även när lån inlöses i förtid för att ersättas av län fill fördelaktigare villkor — innebär det alt stora valutaförluster realiseras och redovisningsmässigt belastar statsbudgeten. För budgetåret 1984/85 var valutaförlusterna t. o. m. någol slörre än räntebetalningarna pä utlandslånen.

Riksgäldskontoret påpekar i skrivelse den 28 november 1985, vilken bifogas i bilaga 17 Räntor på statsskulden, m. m. fill denna proposition, atl bokföringen av valutaförluster som en belastning pä statsbudgeten kan diskuteras ufifrån redovisningsprincipiella utgångspunkter. Valutaförlusterna vid omsättning av utlandslån kan snarast betraktas som en förändring i statens finansiella förmögenhet än som en kassamässig utgift för staten. Vid en beräkning av den underliggande budgetutvecklingen måste man särskilja valutaföriuslerna från ränteutgifterna pä statsskulden för all er-hälla de underiiggande statsskuldräntorna.

Utöver den osäkerhet som följer av de tillämpade redovisningsprinci perna innebär de stora fluktationerna i valutakurser och internationella räntor under de senasle åren, särskill för den amerikanska dollarn, atl ränte- och valutaförlustkalkylerna för utlandsskulden har en stor osäker hetsmarginal. 47

Tabell 2. Underiiggande budgetsaido för budgetåren 1982/83-1986/87 Prop. 1985/86: 100

Miljarder kr. gj j

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

utfall

prognos

förslag

Budgetsaido

-86,6

-77,1

-68,5

-52,2

-48,9

Särskilda budget-

effekter

-t- 0,9

-1- 3,2

- 4,2

- 6,2

- 1,8

ValutaföHuster,

nello

+ 4,3

-1- 7,6

-(-14,5

+ 5,6

+ 1,4

Underliggande

budgetsaido

-81,4

-66,3

-58,2

-52,8

-49,3

5 Statsbudgeten budgetåren 1985/86 och 1986/87

5.1 Beräkningsförutsättningar

För beräkning av statsinkomsternas utveckling är antagandena om inkomstutvecklingen i samhällel av stor betydelse. RRV har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster vilken redovisas i underbilaga 1.2 tiU finansplanen. RRV: s beräkningar gmndas på antagandet att lönesumman mellan åren 1984 och 1985 ökar med 9,1 % samt mellan åren 1985 och 1986 med 6,7%. För år 1987 har verkel anlagk ökningen fill 4,0%, vilket dock endasl påverkar en mindre del av budgetåret 1986/87. Vad gäller den genomsnittliga konsumentprisutvecklingen mellan åren räknar RRV med en ökning med 4,8% mellan åren 1985 och 1986 saml med 3,5% mellan åren 1986 och 1987.

RRV: s beräkningsförutsättningar för åren 1985 och 1986 stämmer i stort sett överens med den pris- och löneutveckling som jag redovisat i det föregående. För är 1987 harjag inte gjort någon bedömning av pris- och löneutvecklingen. Det finns därför ingen anledning att avvika från RRV: s beräkning i delta avseende. Emellertid har RRV räknat med ett basbelopp om 23 200 kr. för år 1986, medan det faktiska beloppet numera är fastställt till 23 300 kr. Detla föranleder en juslering av verkets beräkningar. Vidare har jag justerat verkets beräkningar pä några andra punkter. Jag återkommer till en närmare redovisning av dessa justeringar. Mina beräkningar av statsutgifternas utveckling baseras pä de av mig lidigare redovisade bedömningarna av pris- och löneutvecklingen.

5.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1985/86

RRV beräknar statsbudgetens inkomster under budgetåren 1985/86 till 273 227 milj.kr.

RRV har för sina beräkningar antagit att basbeloppet, enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, kommer att uppgå till 23200 kr. för är 1986. Del av regeringen numera fastställda basbeloppet för 1986 är dock 100 kr. högre. Detta medför att jag räknar upp statsinkomsterna på inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med 60 milj.kr. för innevarande budgetår. Samtidigt räknarjag ned

inkomsterna på inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto med 25 48

milj.kr.

Sammantaget medför mina justeringar av RRV: s beräkningar för budgetåret 1985/86 en beräknad ökning av inkomsterna med 35 milj. kr. Ändringama jämfört med RRV: s beräkningar framgår av tabell 3.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1

Tabell 3. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86

1000-tal kr.

RRV: s beräkning

Förändring enl. föredraganden

Inkomstfitel

1111 Fysiska personers skatt på

inkomst, realisationsvinst

och rörelse 5211 Statliga pensionsavgifter, netto

42702000 489000

-1-60000 -25000

Summa inkomster

273227000

Sununa forändringar enligt föredraganden

-1-35000

Utgifter

RRV har i sin beräkning av budgelutfallet för budgetåret 1985/86 beräknat de lolala utgifterna tiU 325201 milj. kr.

Verkel har beaktat förslag lill anslag på tilläggsbudget om sammanlagl 1720 milj. kr.

Det högre basbeloppet år 1986 gör atl jag räknar upp merbelastningen på förslagsanslag med 125 milj. kr. för innevarande budgetär. I övrigt ser jag ingen anledning att ändra i RRV: s beräkning av utgiftema på statsanslagen. Senare denna dag kommer att föresläs anslag på tiUäggsbudget II om sammanlagt ca 133 milj. kr. Därmed beräknar jag att utgifterna sammantaget kommer att uppgå till 325459 milj. kr.

Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på reservationsanslag under innevarande budgelår att minska med 2072 milj. kr.för att uppgå till 22717 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1986/87.1 detta belopp ingår ett utnyttjande av finansfuUmakten med 187 milj. kr. Utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan budgetåren 1982/83 och 1985/86 framgår av tabell 4. Bedömningen är självfallet osäker, men jag kan fills vidare acceptera RRV: s beräkning som baseras på uppgifter från de ansvariga myndigheterna. Redovisningen koncentreras fiU de departementsområden där anslagsbehållningarnas utveckUng spelar en särskilt stor roll.

Tabell 4. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1982/83—1985/86

Miljarder kr.

Huvudtitel

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Utrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Industridepartementet Övriga huvudtitlar

Summa

4,6 5,3 3,6 7,6 3,4

24,6

5,1 4,8 4,1 8,7 3,7

26,4

5,8 3,8 3,7 9,0

2,5

24,8

6,5

3,5 2,4 8,2 2,1

22,7

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1

Enligt RRV kommer utnyttjandet av röriiga krediter att minska med 11 Prop. 1985/86: 100 milj. kr. Jag har inget att invända mot RRV: s bedömning. Bil. 1

För tillkommande utgiftsbehov, netto tar RRV upp 1 miljard kr. Jag kan ansluta mig till denna bedömning.

Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna budgetåret 1985/86 till 325459 milj. kr. enligt vad som framgår av tabell 5.

Tabell 5. Statsutgifterna budgetåret 1985/86

Milj.kr.

1985/86

RRV

Föredraganden

Statsbudget

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

251932 Finansfullmaktsulnyttjande

Beräknad merbelastning på förslags-

anslag exkl. statsskuldräntor

-1034

Statsskuldräntor

71500 Förändringar i anslagsbehållningar

-500

-1-2072

-h2072

Ändrad disposition av röriiga

krediter

- 11

Beräknat tillkommande utgifts-

behov, netto

1000 Summa statsutgifter

323389

325201

325459

5.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1986/87

Inkomster

I RRV:s beräkning av statsbudgetens inkomster för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 har verket tagit hänsyn till beslut som riksdagen fattat eller som regeringen föreslagit före den 1 december 1985. I förslaget till statsbudget för nästa budgetär ingår ett antal förslag som påverkar statsbudgetens inkomster. Jag ämnar i det följande redogöra för de justeringar av verkets beräkningar som jag funnit vara nödvändiga.

RRV har beräknat statsbudgetens tolala inkomster under budgetåret 1986/87 till 285927 milj. kr.

RRV har som beräkningsförutsättning utgått ifrån att basbeloppet för år 1986 kommer att uppgå till 23 200 kr. Det av regeringen faststäUda basbeloppet för år 1986 uppgår emellerfid, som jag nyss nämnt, till 23 300 kr. Jag har med anledning av detta korrigerat RRV: s beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1986/87. Jag räknar därför upp inkomsterna under inkomsttitlarna Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse och Mervärdeskatt med 90 milj.kr.resp. 50 milj.kr. För inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto innebär ett basbelopp för 1986 på 23 300 kr. alt RRV: s beräkning av inkomsterna netto behöver justeras ned med 50 milj. kr. Jag räknar således med ett överskott på inkomsttiteln med 350 milj.kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto till I 135 milj.kr. Till följd av de förslag som avser borttagande av 50

stimulansbidraget till barn- och ungdomstandvården samt undanlag för Prop. 1985/86: 100

vissa läkemedel från prisnedsättning saml ändrade regler för sjukpenning Bil. 1

lill pensionärer som chefen för socialdepartementet i det följande avser

lägga fram räknar jag upp inkomsterna under inkomsttiteln med 475

milj.kr.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer i det följande atl föreslå en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,3 procentenheter från 1 januari 1987. Samtidigt höjs ersättningsbeloppen inom bl.a. arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. I juli 1986. Jag räknar därför upp inkomsterna under inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 225 milj. kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag till förvaltningskostnaderna för arbetsskadeförsäkringen fill 71,0 milj.kr.för budgetåret 1986/87. Förvaltningskostnaderna för arbetsskadeförsäkringen brultore-dovisas f. n. över statsbudgeten. Medel motsvarande i princip de inkomster som inflyter på inkomsttiteln budgeteras på femte huvudtitelns anslag Allmänna försäkringskassor. Socialministern kommer i det följande att föreslå att förvallningskostnadsbidraget redovisas som inkomst direkt under nämnda anslag. Det innebär samtidigt att berörd inkomsttitel bör upphöra, varför jag räknar ner RRV: s beräkning av dessa inkomster med 71 milj. kr.

RRV har vid beräkningen av inkomsterna under inkomsttiteln Energiskatt bl. a. utgått från förslagen i prop. 1985/86:53 om en höjning av skallen pä gasol. Riksdagen har nu beslulat om en mer begränsad höjning än vad regeringen föreslagit. Jag räknar därför ner RRV: s beräkning med 22 milj.kr.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare i dag att föreslå att sjöfartsverket får övergå till att göra avskrivningar på anskaffningsvärden och att staten tar över betalningsansvaret för avgiftsutjämningen för Vänertrafiken. Jag justerar därför ner RRV:s beräkning av inkomsttiteln Sjöfartsverkets avskrivningar med 60,0 milj. kr. Samfidigt räknarjag upp inkomsttiteln Sjöfartsverkets inlevererade överskott med 3,0 milj. kr. Inkomsttiteln Fyravgifter, farledsvaruavgifter beräknar jag till 34,6 milj. kr. högre än RRV.

Statsrådet Gradin kommer i det följande att anmäla att avgift bör införas för erhållande av medborgarskapsbevis. Till följd av detta räknarjag upp inkomsterna under inkomsttiteln ExpedUionsavgifter med 3,5 milj. kr.

I samråd med chefen för jordbruksdepartementet beräknar jag inga inkomster på inkomsttiteln Avgifter vid statens Jordbruksnämnd. Jag justerar därvid ner RRV:s beräkning med 2,4 milj. kr. Inkomsttiteln tas inte upp i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87.

Statsrådet Göransson kommer i det följande att redovisa förslag till inkomster från Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar samt inkomster från Närradioavgifter. För detta ändamål bör nya inkomsttifiar föras upp pä statsbudgeten. Jag beräknar inkomsterna lill 4 650 tkr. och 2048 tkr. pä resp. inkomsttitel.

Vidare kommer chefen för civildepartementet senare idag atl föreslå nya inkomster frän avgifter för statlig personalhälsovård. Dessa inkomster

skall tillföras inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet. Jag justerar upp RRV:s beräkning av inkomsttiteln med 38,4 milj. kr.

RRV:s beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran frän min eller andra berörda statsråds sida. Tolalt innebär de förordade avvikelserna från verkets beräkningar en uppräkning av inkomsterna för budgetåret 1986/87 med 720,8 milj.kr. Jag beräknar sålunda statsbudgetens inkomster för budgetåret 1986/87 till 286648 milj.kr. Ändringarna i RRV:s beräkningar framgår av tabell 6.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1

Tabell 6. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret

1986/87 1 000-tal kr.

RRV: s beräk-

Förändring

ning

ll. föredra-

ganden

Inkomsttitel

lill

Fysiska personers skatt på inkomst, realisations-

vinst och rörelse

43 646000

-{-

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1 135 000

-f475 000

1251 Övriga socialavgifter, netto

253 000

-H 225 000

1261 Bidrag till förvaltnings-

kostnader för arbetsskadeförsäkringen

1411 Mervärdeskatt

65 500000

-h

1428 Energiskatt

2122 Sjöfartsverkets inlevererade

överskott

-f

3 000

2511 Expeditionsavgifter

551 300

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

-1-

2524 Avgifter vid statens

jordbruksnämnd

2544 Avgifter i ärenden om

lokala kabelsändningar

4-

2545 Närradioavgifter

2811 Övriga inkomster av

statens verksamhet

-(-

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5211 Statliga pensionsavgifter,

netto

50000 Summa inkomster

285927 000

Summa förändringar enligt

föredraganden

4-720798

Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av statsbudgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 (tabell 7).

52 Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster Prop. 1985/86: 100 1986/87 gjl I

Inkomsttitel

Förslag

1261 Bidrag till förvaltnings-

kostnader för arbetsskade-

försäkringen

1312 Fastighetsskatt

1453 Totalisatorskatt

2121 Vägverkets inlevererade

överskott

2141 Myntverkets inlevererade

överskott

2214 Överskott av byggnads-

styrelsens verksamhet

2522 Avgifter för granskning

av filmer och video-

gram

2524 Avgifter vid statens

jordbruksnämnd

2544 Avgifter i ärenden om

lokala kabelsändningar

2545 Närradioavgifter

2615 Inkomster vid arbetar-

skyddsstyrelsen

3111 Postverkets inkomster

av försålda fastigheter

och maskiner

3122 Vägverkets inkomster av för-

sålda byggnader och maskiner

5141 Vägverkets avskrivningar

Upphör

Namnändring

Upphör

Namnändring

Upphör

Ny inkomsttitel Ny inkomsttitel

Upphör

Namnändring Namnändring

Utgifterna

Milt förslag lill statsbudget för budgetåret 1986/87 uppgår på utgiftssidan lill totalt 335575 milj. kr. Därav uppgår utgiftsanslagen exkt.statskutdrän-fortiU261575milj.kr.

Det största anslaget i budgetförslaget är anslaget Räntor på statsskulden m.m. Riksgäldskonlorei (ROK) beräknar belastningen på detta anslag till 73000 milj.kr.under nästa budgetår. RGK har i sina beräkningar utgått ifrån räntenivån och valutakurserna i böoan av november 1985. Sedan dess har en aUmän nedgång i ränteläget ägt mm. Uppläningskostnaderna för statsskuidväxlar och riksobligalioner har fallit. Därutöver blir upplåningsbehovet lägre såväl budgeiåren 1985/86 som 1986/87 än vad RGK haft som beräkningslekniska förutsättningar i sina kalkyler. Av dessa skäl beräknar jag att statsskuldränlorna blir 2 miljarder kr. lägre än vad RGK

räknat med.

Räntorna pä statsskulden beräknas sålunda till 71000 milj.kr. Det kan noteras att statsskuldräntorna beräknas bli lägre budgetåret 1986/87 än budgetåret 1985/86. Detta sammanhänger i försia hand med att de realiserade valutaföriuslerna, netto, beräknas bli avseväri mindre nästa budgetär än innevarande budgelår. Dessutom påverkas nivån pä statsskuldräntorna enskilda budgelår av uppläningsprofilen, eftersom ränteutgiften för statsskuldväxlar redovisas då växeln ges ut, medan utgiften för andra upplå-ningsinstmment redovisas vid förfallodagen. Den underiiggande utvecklingen för statsskuldräntorna beskrivs närmare i bilaga 17 till denna propo-sifion.

53 I syfte att få en så långt möjligt rättvisande bild av den totala belastning- Prop. 1985/86: 100 en på statsbudgeten beräknas, utöver utgiftsanslagen, på statsbudgetens Bil. 1 utgiftssida även medel för förändringar i anslagsbehållningar, ändrad disposition av rörliga krediter och beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

Jag räknar schablonmässigt med en förbrukning av anslagsbehållningarna om tolalt 1 500 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Budgetutfallet, och därmed statens uppläningsbehov, påverkas även av förändringar i utnyttjandet av rörliga kredUer hos riksgäldskontoret. Sådana krediter har enligt riksdagens beslut ställts fill förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget räknarjag schablonmässigt med en ökning av utnyttjandet av röriiga krediter med 500 milj. kr.

För att erhålla en rättvisande bild av den slulliga belastningen på statsbudgeten måste ulöver budgeleringen av ulgiftsanslagen, beräkningar av förändringar i anslagsbehållningar och i utnyttjandet av röriiga krediter, posten Beräknat tUlkommande utgiftsbehov, netto föras upp pä statsbudgeten. Normalt mäste under löpande budgetår anvisas medei pä tilläggsbudget för vissa ändamål utöver vad som anvisats i statsbudgeten. Detta sker främst i samlingspropositioner om anslag m. m. pä tUläggsbudgetarna I-III. 1 föreliggande förslag till statsbudget täcker tillkommande utgiftsbehov, netto, i första hand den ändrade belastning som kan komma att uppstå på statsbudgeten till följd av dessa tilläggsbudgetar och andra särskilda propositioner som planeras bli förelagda riksdagen under vårriksdagen och där motsvarande anslag i budgetpropositionen endast upptagils med beräknade belopp. Dessulom ingår vissa allmänna reserver i beräkningen. Mol bakgrund av vad jag nu anfört harjag beräknat poslen Beräknal tillkommande utgiftsbehov, netto till 1 miljarder kr. för budgetåret 1986/87.

Jag beräknat sålunda statsutgifterna för budgetåret 1986/87 i enlighel med vad som anges i tabell 8.

Tabell 8. Statsutgifterna för budgetåret 1986/87

Milj.kr.

1986/87

Förslag till

statsbudget

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

261575 Statsskuldräntor

71000 Förändring i anslagsbehållningar

1500 Andrad disposition av röriiga krediter

500 Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

1000 Summa statsutgifter

5.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1985/86 och 1986/87

Med hänvisning till min redovisning i del föregående beräknar jag utfaUet av statsbudgetens inkomster och utgifier för innevarande budgetår och förslaget till statsbudget för budgetåret 1986/87 enligt vad som framgår av tabellerna 9 och 10. 54

Tabell 9. SUtsbudget

Miljarder kr.

en för budgetåren 1985/86 och 1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil. 1

1985/86 . Beräknat ulfall

1986/87 Förslag till statsbudget

Förändring

1985/86-

1986/87

Enligt RRV

Enligt föredraganden

Inkomster

Utgifter (varav statsskuldräntor)

Saldo

273,2 325,2

(71,5) -52,0

273,3 325,5

(71,5) -52,2

286,7 335,6

(71,0) -48,9

-1-13,4 -H0,1

(- 0,5) -1- 3,3

Sammanfattningsvis innebär min redogörelse alt underskottet i statsbudgeten för innevarande budgetår kan beräknas uppgå fill 52,2 miljarder kr. För budgetåret 1986/87 beräknar jag att inkomsterna ökar med 13,4 miljarder kr. och att utgifterna ökar med 10,1 miljarder kr. Underskottet i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 beräknas därmed bli 48,9 miljarder kr.

o o

0 o o 000

OOOO m — o o 00 «/-) O O

r- 00 o o

ON c o —'

Os \£> o Os ■* o (--1 -

g

0 0

gg

0 0

v-, V~l

0 Prop. 1985/86:100 Bil. 1

V) _,

S t «>

-2g5£

; t: cd

j ca &

i-a S2

Oo u i

" ?;'

c o t

.-; * ft 00-

£?§ *

!d£

c u

s t

— D. rt» O) « w

t: cci >=

irt . ca

Set"'

c S; o Q c

-E

'E

u 6

> 1)

u

« E t, u

E c

b E

(rt 3 ji;

i "O S

«

i c jq

, trt

; t; o

" Crt 00

.c H

o ca ■ca -a

D. -u

ca i-

T3 o 3

H 2.

trt = i: rrS :rt tis

ca (/) 'O 13 o

00 .

-ii-i

- ca ;z;

c 00 Ji

-o = ca 00

r ■Q 00 *=

i .2 a

cn _ C S

.<=« ca .2 § 5 > --ii? ■o " o

oqSOoac

o o

2 o o o

— 00 o r-4

2

00 \£>

■ m

O O g O

o o c: o

o o c o

»~) C) v- 0\

(N —' — r-

o Tj- \£ r-

■o —' oc r

o O — TT

—H 00 fs: \0

' Tt

■o a .c

t Ui Crt

5 2 E o « o

>i; cn ,5

e

t/J

. E

i q

a> 00

2 c

oca«a _S

cn —' tS 1-, > C

Ss'« > OJ 00

ca E '

E ■P

ca .£■<« "- c <2 u -TS -a

o t: . • BS

-a

56 Prop. 1985/86: 100 TUl regenngsprolokollel i delta ärende bör fogas som bilagor: g-i i

Preliminär nationalbudget 1986 (Bilaga 1.1)

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåren 1985/86 och

1986/87 (Bilaga 1.2)

Riksrevisionsverkets beräkning av budgelutfallet för budgetåret 1985/86

(Bilaga 1.3)

Vissa labeUer rörande den statsfinansiella ulvecklingen m. m. (Bilaga 1.4)

Lagförslag (Bilaga 1.5)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. godkänna dé aUmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna de aUmänna rikfiinjer för budgelregleringen som jag har förordat i det föregående,

3. anla förslaget tUl lag om ändring i lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster,

4. för budgetåret 1986/87, i avvaktan på slulliga förslag kompletteringspropositionen och i enlighet med vad jag har

förordat i del föregående,

a) beräkna statsbudgetens inkomster,

b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar

c) beräkna förändringar i disposifionen av rörliga krediter,

d) beräkna beräknat fillkommande utgiftsbehov, netto,

dels bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört beträlfande

5. den kommunala ekonomin,

6. statliga kreditgarantier, m. m.

7. övergångsälgärder med anledning av förordning om avräkning av utgifter på statsbudgeten.

57 Innehållsförteckning Prop. 1985/86: 100

RiI 1

Finansplanen

1 Den ekonomisk-politiska strategin ........................ ... 1

1.1............................................................. Bakgmnden 1

1.2 Vägen mot balans ................................... .... 4

1.3 Den ekonomiska politiken under de kommande åren 7

2 Utsikterna för 1986 ........................................... 10

2.1 Den intemationella utvecklingen ................. .. 10

2.2 Den svenska ekonomin............................... 13

3 Den ekonomiska politikens inriktning ...................... 17

3.1 Finanspolifiken ....................................... 17

3.2 Penningpolitiken ...... ...................... 19

3.3 SkattepoUtiken......................................... .. 21

3.4 Sysselsättnings- och fördelningspolifiken....... .. 23

4 Budgetpolitiken.................................................. 26

4.1 BudgetpoUtiken i ett medelfristigt perspekfiv.. .. 26

4.2 Budgetläget innevarande budgelår................ 30

4.3 Budgetförslaget för budgetåret 1986/87........ .. 31

4.4 Fortsatt effeklivisering av den offenfiiga verksamheten ... 34

5 Kommunernas ekonomi ...................................... .. 35

6 Avslutning ..................................................... 39

Särskilda frågor

1 Statliga garantier ............................................ 41

2 Vissa övergångsälgärder med anledning av förordningen om avräkning av utgifier på statsbudgeten................................................... ... 43

3 Åtgärder för bättre effektivitet och kassahållning ... ... 44

4 Extraordinära budgeteffekter................................ ... 46

5 Statsbudgeten budgetåren 1985/86 och 1986/87..... ... 48

5.1 Beräkningsfömtsättningar ........................... ... 48

5.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1985/86 48

5.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1986/87 50

5.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1985/86 och 1986/87 54

Hemställan ......................................................... ... 57

58 Tabellförteckning Prop. 1985/86: 100

Finansplanen "''• '

1 Försörjningsbalans 1984-1986.............................. 14

2 Bytesbalans 1983-1986...................................... 16

3 Finansiering av statens lånebehov 1984-1986 ........ 20

4 Budgetsaldot för budgetåret 1985/86.................... 31

5 Budgetsaido för budgeiåren 1982/83-1986/87......... 32

Särskilda frågor

1 Stadiga garantier per den 30 juni 1985 ................ .. 41

2 Underiiggande budgetsaido för budgetåren 1982/83-1986/87 .... 48

3 Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86 .................................................................... 49

4 Anslagsbehållningarna vid utgången av budgeiåren 1982/83-1985/86 49

5 Statsutgifterna budgetåret 1985/86 .................. .. 50

6 Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1986/87 .................................................................... 52

7 Förslag tiU förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1986/87 .................................................................... 53

8 Statsutgifterna för budgetåret 1986/87 ............... .. 54

9 Statsbudgeten för budgetåren 1985/86 och 1986/87 55

10 Förslag tiU statsbudget för budgetåret 1986/87 ... 56

Diagramförteckning

Finansplanen

1 Budgetunderskott och statsskuld (netto) andel av BNP budgetåren 1970/71 -1986/87 29

2 Budgetunderskott, underUggande budgetunderskott och statens upplåningsbehov som andel av BNP budgeiåren 1982/83-1986/87 . 33

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 59

Bilaga 1.1

Preliminär nationalbudget för 1986

Förord

Den preliminära nationalbudget för 1986 som härmed läggs fram beskriver den internationella och svenska ekonomins utveckling och innehåller en prognos för det kommande årel. Nationalbudgeten bygger pä material från fackdepartement och olika verk och institutioner. Utredningsrådet har hörts men dess ledamöter bär inte något ansvar för de bedömningar som görs i nafionalbudgeten.

Tidigare har finansdepartementet och konjunkturinstitutet gemensaml utarbetat den preliminära nafionalbudgeten. Del har bl. a. medfört skillnader i bedömningar och siffror mellan olika avsnitt och skapat oklarhet om institutets ställning som självständig konjunkturbedömare

Fr.o.m. i år har arbetsordningen ändrats så att finansdepartementet ensamt svarar för utarbetandet av den preliminära nafionalbudgeten. Samtidigt har omfattningen reducerats väsentligt. Konjunkturinstitutet offentliggjorde redan i december 1985 en egen prognos för del kommande året. Denna prognos utgör det huvudsakliga underlaget för den prehminära nationalbudgeten.

Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådet Svante Öberg. Kalkylerna avslutades den 18 december 1985.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

I Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga I.l

1 Sammanfattning Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.1

Den svenska ekonomin har varil inne i en mycket expansiv fas de senaste

åren. BNP-tillväxten har varit i genomsnitt drygt 2 1/2% per år under perioden 1982-1985. Bakgmnden till denna ulveckling är både den kraftiga internationella konjunktumppgången och att den svenska kronan devalverades i inledningsskedet fill uppgången. För att denna positiva utveckling skall bli bestående krävs dels att pris- och kostnadsökningarna dämpas varaktigt, sä alt inte devalveringsefTekten urholkas, dels alt de finansieUa obalanserna rättas fill. Det senare gäller främst statens budget-underskoll.

Pris- och löneökningarna har emellertid de senaste åren varit högre i Sverige än i andra industriländer. Både limlönerna och konsumentpriserna har under treårsperioden 1982-1985 ökat med i genomsnitt ca 8% per år i Sverige jämfört med ca 5% i genomsnitt i OECD-området. Därigenom har en del av den omedelbara sänkningen av svenska priser och kostnader med sammanlagt 24%, som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982, neutraliserats.

Trots detla är det svenska näringslivels konkurrenskraft fortfarande god. Lönekostnaderna per producerad enhet i industrin i Sverige jämfört med i våra konkurrentländer var 20% lägre 1985 än 1981, de totala rörliga kostnaderna var 10% lägre och relativpriserna var 9% lägre. Delvis är denna förmånliga situation en konsekvens av alt produktiviteten har stigit snabbare i Sverige än utomlands. En sådan utveckling kan inle förväntas hålla i sig över en längre period ulan har att göra med att de produktivitets-reserver som fanns i bötjan av 1980-talet har tagits tiUvara genom en höjning av kapacitetsutnyttjandet.

Även i andra avseenden har det svenska näringslivets konkurrensförmåga stärkts. Industrin har omstrukturerats och anpassals till de förändrade marknadsförhållandena. Forsknings- och utvecklingsinsatserna har ökat. Lönsamheten har förbättrats väsentligt och kommit i nivå med vad som gällde under 1950- och 1960-lalen.

Inför de närmaste åren är det än mer väsenfiigl att pris- och löneökningarna dämpas radikalt. De inlernalionella pris- och löneökningarna väntas nämligen fortsätta all falla. Timlönerna i Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna och Japan beräknas öka med ca 4% 1986. Prisökningarna beräknas stanna vid ca 4% i Förenta staterna och 1-11/2% i de båda andra länderna.

En klar dämpning av den svenska inflafionen har skett under senare tid. Konsumentpriserna beräknas ha stigit med ungefär 5 1/2% under loppet av 1985. Den låga inlernafionella inflationen med faUande oljepriser och rå-vampriser och en lägre dollarkurs talar för en fortsatt dämpning av prisstegringarna även 1986. I kombination med den antagna limlöneökningen (se nedan) väntas inflationen begränsas tiU 4% under loppet av 1986.

Timlönerna beräknas ha ökat med 7% 1985. Som grund för prognoserna i nationalbudgeten har - eftersom inga löneavtal för 1986 har träffats - anlagils all timlönerna ökar i enlighet med nu gällande avtal. För näringsli vet har dämlöver kalkylmässigt antagits en viss löneglidning. Timlönen 2

skulle därmed sliga med 51/2% 1986. Detta är en lägre ökningslakt än Prop. 1985/86:100 under senare år men ändå högre än i våra konkurrentländer. Bil. 1.1

I början av 1985 försämrades den svenska bytesbalansen. Bakom försvagningen låg främst en oväntat kraftig efterfrågeökning i Sverige och en hög nettoimport av råolja och petroleumprodukter'. Försämringen av bytesbalansen förutsågs redan hösten 1984, men styrkan i försvagningen underskattades. Under hösten 1985 stabiliserades bytesbalansen igen och underskottet för hela året uppskattas preliminärt till 10 miljarder kr.

I den reviderade nafionalbudgeten i april 1985 beräknades underskollet i bytesbalansen liU 3 mUjarder kr. Alt underskottet blev större beror på att importökningen 1985 då underskattades med ca 2 procentenheter lill följd av att privat konsumfion och invesleringar ökade mer än förutsatt och på alt exportökningen överskattades med ca 2 procentenheter. Dessa skillnader motverkades delvis av att importpriserna steg något mindre än beräknat.

Prognoserna för utrikeshandeln baseras på en fortsatt tillväxt i OECD-området med knappt 3 % 1986 och på att exportmarknaden för bearbetade varor ökar med 5 1/2% i volym 1986. Vidare har fömtsätts att dollarkurs och internationeU räntenivå är oförändrade fr. o. m. slutet av 1985.

Internationella förutsättningar

1984 1985 1986

BNP i OECD, % 4,9 2 3/4 23/4

Exportmarknadstillväxt, %' 11,3 7,1 5,5

Världsmarknadspriser

i nationella valutor, %' 5,1 4,7 3,5

Dollarkurs i kr. 8,28 8,61 7,70

Råoljepris, dollar per fat 28 27 26

' Avser bearbetade varor vägt enligt vaije lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export av bearbetade varor.

Exporten beräknas med dessa fömtsättningar öka med 41/2% 1986 all jämföra med 2% 1985. Den högre ökningslakten 1986 beror på atl exporten av trävaror, pappersmassa, petroleumprodukter och fartyg, som minskade 1985, väntas öka 1986. Exporten av bearbetade varor beräknas däremoi öka något långsammare 1986 än 1985. Importökningen beräknas till följd av en avsaktande ökning av inhemsk efterfrågan stanna vid 5% 1986 att jämföra med 8% 1985.

Bylesbalansunderskottet reduceras därmed till 5 miljarder kr. 1986. Svängningarna i bytesbalansen mellan 1984 och 1986 beror både på föriorade marknadsandelar och pä etl antal fillfälliga faklorer. De negativa effekterna på svenska företags marknadsandelar av högre prisstegringar pä svenska produkter än utlandets svarar för en försämring av bytesbalansen 1985 och 1986 med ca 3 miljarder kr. per är. Nettoimport av råolja och

' Orsakema till valutautflödet och försvagningen av bytesbalansen första halvåret 1985 har analyserats i "Valutaflödena 1985 och den ekonomiska politiken". Ds Fi 1985:16, finansdepartementet december 1985.

Tabell 1:1 Försörjningsbalans och nyckeltal

Procentuell

1 volymförändring

Miljarder

kr. 1984

1986 BNP

787,2

3,4

2,2

1,6

Import av varor och tjänster

254,1

4,7

8,1

4.9 Tillgång

1041,3

3,7

3,6

2,4

Privat konsumtion

397,9

1,3

2,8

1,5

Offentlig konsumtion

221,5

2,0

0,9

1,4

Stat

61,0

0,3

-1,0

-0,9

Kommuner

160,5

2,7

1,7

2,2

Bruttoinvesteringar

144,9

3,9

6,3

0,5

Näringsliv

70,5

9,6

12,0

0,4

Därav industri

23,2

16,6

19,2

5,0

Statliga myndigheter och

affärsverk

17,2

-5,7

5,8

6,7

Kommuner

25,0

-4,1

-4,0

-0,5

Bostäder

32,2

4,5

2,6

-2,1

Lagerinvestering

-7,5

0,7'

1.1'

0,4'

Export av varor och tjänster

284,4

6,5

2,0

4,5

Användning

1041,3

3,7

3,6

2,4

1986 Timlön, % per år

8,6

7,0

5,5

Konsumentpris dec.-dec, %

per år

8,1

5,7

4,2

Sysselsättning, förändring i antal personer

-f 36 000

H-43 000

-1-25000

Arbetslöshet, %

3,1

2,9

Bytesbalans, miljarder kr.

-10

- 5

Budgetsaido, miljarder kr.

-75

-55

-50

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

' Förändring i lagerinvestering i procent av föregående års BNP.

petroleumprodukter, Iransfereringsnetto och nettoexport av fartyg förklarar en försämring av bytesbalansen med 8 miljarder kr. 1985 och en förbättring med 11 miljarder kr. 1986. Därtill kommer en rad andra faktorer som inverkat på bytesbalansen, t. ex. den inhemska efterfrågeutvecklingen i förhållande fill omvärldens, vissa trendmässiga förändringar i marknadsandelar, ändringar i bytesförhållandet etc.

En bidragande orsak lill försämringen av bytesbalansen 1985 var den kraftiga ökningen av den privata konsumtionen, som beräknas till närmare 3 %. Det är särskilt konsumtionen av varaktiga och delvis varaktiga varor, som har ökat. Någon dämpning av konsumfionsökningen under hösten 1985 har inle märkts trots den kreditåtstramning som genomfördes i maj 1985. För 1986 fömtses en fortsatt ökning av hushåUens reala disponibla inkomster. Den privata konsumtionen fömtses öka med 11/2%, se tabeU 1:1.

Den kommunala konsumtionen beräknas ha ökat någol långsammare 1985 än fidigare år fill följd av en minskning av dels anlalet personer sysselsatta genom arbelsmarknadspolifiska åtgärder, dels den genomsnittliga arbetstiden. Kommunernas relafivt expansiva planer i kombination med en god ekonomi - inkomsterna beräknas öka med 81/2% 1986, likviditeten är god, den kommunala utdebiteringen minskar 1986 för första gången på 30 år - väntas leda tiU en konsumfionsökning med drygl 2%

1986. Den restrikfiva inriktningen av statsbudgeten beräknas leda fill en Prop. 1985/86: 100 fortsatt minskning av den stafiiga konsumtionen med ca I % 1986. Bil. 1.1

En central del i den ekonomisk-polifiska strategin har varit alt uppnå ökade invesleringar i näringsUvet. På de tre åren mellan 1982 och 1985 har också näringslivets investeringar ökat med 25%. Industrins investeringar har ökat med ca 40%. Det höga kapacitetsutnyttjandet i industrin och den goda lönsamheten vänlas medföra en fortsatt ökning av industrins investeringar 1986. I verkstadsindustrin beräknas invesieringarna öka med ca 20%. I massa- och pappersindustrin minskar emellertid invesieringarna efler en tUlfäUigt myckel hög nivå 1985. För hela industrin beräknas invesleringsökningen fiU 5 %. Även för näringslivet totak sett (exkl. bostäder och handelsflolta) väntas en viss ökning av investeringsaktiviteten 1986.

Trots detta beräknas de totala investeringama öka med endasl 1/2% 1986. Det som drar ner den lotala investeringsnivån är i första hand en viss minskning av bostadsinvesteringama. Bostadsbyggandet vänlas ligga kvar på nivån 30000 lägenheter 1986, men minska något i fasla priser. DärtiU kommer all ombyggnadsinvesteringarna, vilka ökat myckel starkt t. o. m. 1985 och nu är större än nybyggnadsinvesleringama, ocksä väntas gä ned någol 1986.

Den beskrivna utvecklingen leder liU att den inhemska efterfrågan ökar betydligt långsammare 1986 än 1985. Det är främsl den svagare investeringsökningen och etl minskat bidrag frän lagerinvesteringarna som svarar för dämpningen av den inhemska efterfrågetillväxten. BNP-tillväxten beräknas sakta av tiU 11/2% 1986. Detta är en någol högre fillväxt 1986 än vad konjunkturinslilulet räknade med i sin prognos i december 1985. Skillnaden beror främst på alt prognosen för investeringarna har upprevi-derals fiU följd av en något mer positiv bedömning av näringslivets och särskilt industrins investeringar samt mer posifiva kommunala planer för bostadsbyggandet.

Arbetsmarknadsläget har förbättrats kraftigt 1984 och 1985. Sysselsättningen beräknas ha ökat med 36000 personer 1984 och 43000 personer 1985. Arbetslösheten har reducerats från 3,5% 1983 tiU 2,9% 1985. Det goda arbetsmarknadslägel kvarstod under hösten 1985. Sysselsättningen ökade relativt kraftigt och arbetslösheten fortsatte atl reduceras. Anlalet vid arbetsförmedlingarna nyanmälda lediga platser var högt och antalet personer som berördes av varsel om personalinskränkningar var lågt.

Arbetsmarknadslägel bedöms bli ungefar oförändral 1986 genomsnittligt sell, även om en viss försvagning under loppet av årel inte kan uteslutas. En fortsalt sysselsättningsökning förväntas inom de privata och offentliga tjänstesektorerna. Inom jord- och skogsbruk och industri kan sysselsättningen komma alt minska under året.

En annan väsentlig del i den ekonomisk-politiska strategin har varil att rätta tiU de finansiella obalanserna, särskilt att minska det offenfiiga spa randeunderskottet. Finanspolifiken har också haft en restriktiv inriktning under de senasle åren och fär det även 1986. Den offenfiiga sektorns finansiella sparande har förbättrats kraftigt från ett underskott på 40 mil jarder kr. 1982 lill 12 miljarder kr. 1985. En fortsatt minskning av under- 5

skottet tiU 9 miljarder kr. (motsvarande ca 1 % av BNP) fömtses för 1986. Prop. 1985/86:100

Förbättringen av den offenfiiga sektorns finansiella sparande beror Bil. I.l emellertid inte bara pä ökad fillväxt och restriktiv budgetpolitik utan under senare tid delvis också på atl pris- och löneökningarna har varit högre än önskvärt. Höga pris- och löneökningar leder på kort sikl lill en reducering av den offentliga sektorns sparandeunderskotl, men pä längre sikt fill ökande underskott. Den snabba reduceringen av det offenfiiga sparande-underskottet beror därför inte enbart på en positiv samhällsekonomisk ulveckling.

Till följd av atl ökande invesleringar och lagemppbyggnad endast delvis kompenserades av ell ökat bmttosparande i näringslivet, minskade den privata sektorns finansiella sparande 1985. För 1986 väntas den jämförelsevis måttliga ökningen av invesleringsutgifterna inklusive lager, trots en viss dämpning av vinstandelen, leda tUl en stabiUsering av den privata sektoms finansiella sparande.

Penningpolitiken har under 1985 inriktats på dels all motverka ell privat valutautfiöde genom alt upprätthålla en hög räntenivå, dels alt finansiera budgetunderskottet på etl sådant sätt atl likviditetsutveckUngen begränsas. Vidare har omläggningen av penningpolitiken i marknadsorienlerad riktning fortsalt under året bl. a. genom alt riksbankens rekommendationer för bankernas, finansbolagens och bostadsinstitutens ullåningsvolym slopats och villkoren för bankernas upplåning i riksbanken ändrats.

Under 1985 har en betydande räntemarginal gentemot utlandet upprätthållits. Som störst var den efler kreditåtstramningen i maj, när räntan på statsskuldväxlar uppgick till 16% atl jämföra med en ränta på 8% för 3-månaders eurodollarlån. Räntemarginalen får ses mot bakgmnd av det stora valutautflödet i böijan av året och regeringens uttalade mål atl över längre perioder undvika privata valutautflöden. Sedan maj har valutaströmmarna vänt och etl betydande privat valutainfiöde uppstått. Räntenivån har successivt kunnat sänkas liU drygt 12% i slutet av året.

2 Den internationella utvecklingen

2.1 Allmän översikt

Den genomsnittliga fillväxten i industriländerna gick under 1985 in i en lugnare fas. En oväntat svag utveckling i många länder under första hälften av året följdes av en viss förnyad expansion, som dock blev otiUräcklig för atl infria tidigare bedömningar av BNP-ökningen för helåret. I den reviderade nationalbudgeten 1985 uppskattades OECD-områdets tillväxt under årel fill 3 1/4%. Den fakliska fillväxten ser ul att ha blivit ungefär en halv procentenhet lägre, vilkel främst kan tillskrivas en oväntat låg tillväxt i Förenta staterna och Japan. För de västeuropeiska länderna synes tiUväxten mätt över hela året ha blivit nära vad som tidigare fömtsågs, dvs. drygl 2 1/4%. Sysselsättningen ökade någol snabbare än väntal i Västeuropa, men arbetslösheten fortsatte trots detla att växa.

Utsikterna för 1986 tyder på all tillväxten i OECD-området åter försvagas efter expansionen under andra halvåret 1985. För helåret 1986 kan tillväxten därmed komma att ske i ungefär samma takt som föregående år, eller ca 2 3/4%. En tillväxt i denna takt skulle innebära att de senaste årens konjunktumppgång inle leder tiU lika slark tolal förbättring av aktiviteten som varit fallet vid de uppgångar som inträffade under 1970-talel.

Den största förändringen i utveckUngen 1986 jämfört med 1985 är att den japanska tiUväxten bromsas upp från ca 5 % till ca 31/2%. Så gott som hela

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

Tabell 2:1 Bruttonationalpraduktens utveckling i vissa OECD-länder

Åriig procentuell förändring

Andel av

1986 OECD-om-

rådets totala

BNPi%'

De sju stora länderna

Förenta staterna

44,5

6,8

2 1/2

2 3/4

Japan

15,1

5,8

3 1/2

Förbundsrepubliken Tyskland

7,5

2,7

2 1/2

3 Frankrike

6,0

1,5

1 1/2

Storbritannien

5,2

2,5

3 1/2

2 1/4

Italien

4,2

2,6

2 1/4

2 1/2

Kanada

4,1

5,0

3 Norden

Danmark

0,7

3,5

2 1/2

3 1/4

Finland

0,6

3,0

3 1/2

2 3/4

Norge

0,7

3,8

3 1/4

2 1/2

Sverige

1,2

3,4

2 1/4

1 1/2

Vissa andra OECD-länder

Belgien

0,9

1,3

1 1/2

Nederiänderna

1,5

1,7

2 Schweiz

1,1

2,1

3 3/4

2 1/4

Österrike

0,8

2,0

2 3/4

2 1/4

OECD-Europa

33,9

2,4

2 1/4

OECD-totalt

100,0

4,9

2 3/4

1984 års BNP, löpande priser och växelkurser. Finansdepartementets bedömningar.

denna nedgång i tillväxttakt kan hänföras till minskad nettoexport, och den Prop. 1985/86:100 inhemska efterfrågan kommer sannolikt inte att expandera snabbare och Bil. 1.1 upphäva detta bortfall. I Förenta staterna mattas den inhemska efterfrågetillväxten, och det är främst genom att den reala utrikesbalansen inle fortsätter att försämras som också den totala tillväxten kan konsolideras något. Till bilden av utsikterna för 1986 hör etl vissl "överhäng" från 1985 i och med att tillväxten var snabbare under andra halvåret än under första. Förenta staternas BNP kan sålunda beräknas öka med 2 3/4% 1986. För Västeuropa förutses en fortsatt svag tillväxt. För helåret 1986 kan detta väntas resultera i ungefär samma ökningstakt som fjolåret, dvs. ca 2 1/4%. Trots en gynnsammare demografisk ulveckling förblir detta otillräckligt för att leda till en minskning av arbetslösheten totalt sett. Denna kan i själva verket öka med ytterligare några hundra tusen, och det är bara i ett fåtal länder som arbetslösheten kan väntas falla. För de västeuropeiska länderna sammantagna beräknas nettoexporten komma atl spela en mindre roll för tUlväxten och den inhemska efterfrågan få en motsvarande större betydelse. Särskilt den privata konsumtionen, som under de senaste åren ökat långsammare i Västeuropa än i övriga OECD-länder, väntas kunna svara för en något ökad andel av tillväxten.

Situationen i utvecklingsländerna påverkas i stor utsträckning av ulvecklingen i industriländerna. De oljeproducerande utvecklingsländerna har alltjämt en långsam tillväxt som en återspegling av den fortsatt krympande oljeimporten i industriländerna och den svaga prisutvecklingen. De s.k. NIC-länderna har hamnat i vad som kan förmodas vara en andhäml-ningspaus i den snabba tillväxten, sedan exporten från fiera av dem stagnerat som följd av uppbromsningen av den amerikanska tillväxten. Gmppen övriga icke oljeproducerande utvecklingsländer har en någol heterogen utveckling, men många länder har det gemensamt att exlernbalansen är en utpräglad restriktion för den ekonomiska politiken. Växande skuld-Ijänstbelalningar och försämrat bytesförhållande i utrikeshandeln kommer under 1986 atl ställa ytterligare krav pä en dämpad real efterfrågeutveckling i dessa länder om bylesbalansunderskottet inte skall växa okontrollerat på nylt. För utvecklingsländerna sammantagna kan BNP-tillväxten 1986 bU ungefär oförändrad, 3 1/2 ä 4%.

En UtveckUng av det skisserade slaget kan beräknas medföra en genomsnittlig tUlväxt i världshandeln om ca 4% 1986, dvs. av samma storleksordning som 1985. Handeln meUan industriländerna kan bli något mer Uvaktig än genomsnittet och världshandeln med färdigvaror kan sålunda komma atl öka med drygl 6%, medan råvaruhandeln väntas öka med 2 ä 3%. Fallande reala råvarupriser beräknas göra del svårt för producentländerna att begränsa underskottet i bytesbalansen. Bland industriländerna fömtses bytesbalansema fortsätta all utvecklas i riktning mot ökad ojämvikt, främsl lill följd av kortsikfiga effekter av de växelkursförändringar som till slor del redan skett snarare än p.g.a. ökade obalanser i den underliggande reala utvecklingen. Förenta staternas bytesbalansunderskott 1986 beräknas fiU närmare 4% av BNP, och för Japan och Förbundsrepubliken Tyskland fömtses överskotten samfidigt växa till ca 4% resp. ca 2%.

Som alltid är prognoser över det kommande årets utveckling osäkra. En 8

Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder

Årlig procentuell förändring

1985'

1986'

De sju stora tänderna

Förenta statema

Japan

Förbundsrepubliken Tyskland

Frankrike

Storbritannien

Italien

Kanada

4,3 2,2 2,4 7,4 5,0 10,8 4,3

3 1/2 2 1/4 2 1/4 6

6 1/4 8 3/4 4

1 1/4 1 1/2 4

4 1/2 7 1/2 4 1/2

Norden

Danmark Finland Norge Sverige

6,4 7,1 6,6 8,0

4 3/4 6

5 1/2 7 1/2

3 5 6 5

Vissa andra OECD-länder

Belgien

Nederiänderna Schweiz Österrike

6,3 3,3 2,9 5,6

2 1/4

3 1/2 3 1/4

4 1/2 13/4 2 1/4 2 3/4

OECD-Europa

7,4

6 3/4

5 1/2

OECD-totalt

5,3

4 3/4

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

' Finansdepartementets bedömningar.

rad faktorer lalar emellertid för att en sådan ulveckling som här skisserats skall kunna realiseras. Studier inom OECD lyder på alt tUlgången på produktionsfaktorer generellt sell inle skuUe utgöra något hinder för fiU-växlen i OECD-länderna. Arbetskraften är undersysselsatl, särskUt i Västeuropa, och lönekostnaden per producerad enhet har stigit långsammare än prisema de senaste åren, vilket borde stimulera efterfrågan på arbetskrafl. För 1986 förutses en fortsatt långsam ökningstakt om ca 2 1/2% för lönekostnaden per producerad enhet i de största industriländerna i genomsnitt; i Förbundsrepubliken Tyskland och Japan beräknas ökningen stanna vid 1/2 å 1 %. Vidare är kapacitetsutnyttjandet inom industrin lägre än vid fidigare högkonjunkturer, och investeringsaktiviteten har varit relativt sell Uvlig de senaste åren, vUket stimulerat förnyelsen och anpassningen av produktionsapparaten lill förändringar i efterfrågans inriklning. Denna process bedöms fortsätta även 1986, om än sannolikt i något långsammare takt.

Den långsamma ökningen av lönekostnaderna under de senaste åren är en väsenUig faktor bakom framgångarna i inflationsbekämpningen i industriländerna. I de större länderna understiger inflationstakten nu 4%, vUket inle varit fallet sedan 1968.1 merparten av OECD-länderna bedöms inflafionen fortsätta alt dämpas 1986, vilket breddar underlaget för att också inflationsförväntningarna kan bringas ned mera varaktigt. För delta talar vidare - åtminstone under 1986 - utsikterna för råvampriserna, som hittills hållits tUlbaka av förhåUanden bäde pä utbuds- och på efterfrågesidan. Den allmänna tUlväxten i industriländerna har varil för svag och för lite inriktad på råvaruefterfrågan. Dessutom har utbudet pressats upp av

behovet av exportintäkter hos många råvaruproducerande länder. För Prop. 1985/86:100 1986 talar övervägande skäl för fortsatt fallande reala rävampriser. Ten- Bil. 1.1 densen till lägre realpriser är ännu mer uttalad för råolja och oljeprodukter. Under stor del av hösten 1985 sleg visseriigen oljepriset pä spotmarkna-den, beroende dels pä att den normala säsongseflerfrågan blev särskilt stor sedan lagren i köpariänderna lidigare dragits ned, dels på minskal utbud av sovjetisk olja på väridsmarknaden. Men oljepriset föll åter efter OPEC-mötet i början av december, och utrymmet för ytteriigare prisfall pä olja under 1986 är betydande om t.ex. Saudiarabien skulle göra verklighet av sitt hot om att öka utvinningen även vid svagare efterfrågeläge på spot-marknaden.

Inflationsförväntningarna lorde också påverkas av utvecklingen av de offenfiiga budgetunderskotten och deras finansiering i oUka länder. Den strama inriklning som budgelpoUfiken haft under flera är i flertalet västeuropeiska länder ser i huvudsak ut att bestå under 1986.1 kombination med en mindre restriktiv penningpolitik kan de förbättrade utsikterna fill lägre inflafion medge successivt lägre räntor, inle bara i nominella tal utan också realt. Härvidlag skiljer sig emeUertid möjligheterna och riskerna åt väsentligt mellan olika länder, beroende pä utvecklingen på växelkursomrädet. Generellt sell är en lägre dollarkurs i detta avseende en posUiv omständighet för ländema utanför Förenta staterna, vilka skulle få etl ökat utrymme att föra en mindre stram ekonomisk politik, medan den amerikanska ekonomin genom deprecieringen kan väntas få större infiationsimpulser.

De allmänt sett gynnsamma ulsiklema för en låg inflationslakt under 1986 har sin betydelse också därigenom att tiUtagande inflation historiskt sett spelat en avgörande roll bakom att fidigare konjunkturuppgångar brutits. Antingen har inflationen i sig fått detta resultat eller också har den ekonomiska politiken måst skärpas för atl begränsa prisstegringarna.

Flera av de omständigheter som i denna konjunkturcykel talar för en lugn prisutveckling kan i själva verket komma all dämpa inflationstakten mer än vänlat. Vilken stimulanseffekt delta får på den reala aktiviteten beror emellertid fill stor del på om utvecklingen sker gradvis eller mera

Tabell 2:3 Arbetslöshet i några OECD-länder

Procent av arbetskraften, årsgenomsnitt, standardiserade definitioner

1985'

1986'

Förenta statema

7,5

7 1/4

Japan

2,7

2 1/2

2 3/4

Förbundsrepubliken Tyskland

8,6

8 3/4

8 1/2

Frankrike

9,7

10 1/4

11 Storbritannien

13,2

13 1/4

13 Danmark

10,0

9 1/4

8 3/4

Finland

6,1

6 Norge

3,0

2 3/4

Sverige

3,1

3 OECD-Europa

10,7

11 1/4

OECD-totalt

8,4

81/2

' Finansdepartementets bedömningar.

Nationell defmition 10

Tabell 2:4 Bytesbalanssaido i några OECD-länder Prop. 1985/86: 100

Miljarder dollar Bil. l.I

1985'

1986'

Förenta statema

Japan

Förbundsrepubliken Tyskland

Frankrike

Storbritannien

-102

- 1

-128 48 13

1 4

-150

3 OECD-Europa

30 OECD-totalt

- 64

- 67

- 70

' Finansdepartementets bedömningar.

abrupt; i det senare fallet kan desinflafionen leda till så ökad osäkerhet alt de positiva effektema uteblir.

Jämsides med möjUgheten att nå en lägre inflafionstakt i industriländerna föreligger emeUertid också ell antal faklorer som innebär klara risker för elt sämre utfall än gmndprognosen. Dessa hänför sig både till ulvecklingen inom OECD-området och till relationerna till länder utanför indu-slrilandskretsen.

Den dominerande osäkerheten inom OECD-området är förknippad med den obalanserade utvecklingen i Förenta statema jämfört med övriga industriländer. En anpassning av utrikesbalansen och av den bakomUggande offentliga sparandebrislen måsle ske för alt på sikt öka den amerikanska ekonomisk-politiska handlingsfriheten. Bytesbalansutvecklingen under 1986 fömtses medföra ännu slörre underskott i Förenta staterna, medan i första hand Japan och FörbundsrepublUcen Tyskland ökar sina överskott. Tendensen förstärks tiUfälligt ju mer dollarn faller (inom vissa gränser) mol de andra valutorna. Som nämnts ovan kan emellertid en fortsatt gradvis dollardepreciering stimulera till en starkare tillväxt utanför Förenta staterna. Detta skulle underlätta den amerikanska anpassningen, men för att helt undanröja ojämvikten i bytesbalansen skuUe sannolikt också en ekonomisk-politisk åtstramning av den amerikanska efterfrågan behöva tillgripas. Sådana åtgärder skulle troligen bli hell ofrånkomliga och behöva bli mer långtgående om dollarkursen började falla myckel snabbi. Då skulle ocksä ålerverkningama på omvärlden bli övervägande negativa, och en belydande kontraktiv effekt på världsekonomin måste därvid befaras.

Del bör understrykas att osäkerheten om dollarkursutvecklingen fortfarande är myckel slor. Det bör också uppmärksammas atl dollarkursen under större delen av 1985 fortfarande åtnjöt etl starkt förtroende i samband med intemationella placeringar och atl deprecieringen tidvis kom fiU stånd endast tack vare omfattande valutaintervenlioner och räntepolitiska åtgärder i de stora industriländerna. Det kvarstår sålunda en risk för att dollarn åter förstärks om sådana åtgärder inte längre bedöms kunna tUlgripas.

En förnyad dollamppgång riskerar att medföra de allvariigaste konse kvenserna för den ekonomiska tillväxten i världen. TiU att börja med kan befaras att de protektionistiska strömningarna i Förenta staterna får ny 11

näring, vilket inte bara berövar andra länder en exportmarknad utan ocksä Prop. 1985/86:100 torde leda fill en mera utbredd tillämpning av handelspolitiska inskränk- Bil. I.l ningar i andra länder. TiUväxten i industriländema skulle därmed troligen snabbt avta. SärskUl Ula utsatta skuUe emellertid utvecklingsländerna komma atl bU vid ett sådant förlopp. En låg fiUväxt i industriländerna skulle vara det allvarligaste hotet mot en lindring av skuldbördan genom atl begränsa utvecklingsländernas exportmöjligheter och ytterligare försvaga råvamprisema. En hög dollarkurs fördyrar givelvis skuldtjänsten och även relativt låga nominella räntor kan för skuldländerna betyda fortsatt höga realräntor.

Ocksä ulan en förbislring av det handelspolitiska klimatet rymmer utvecklingsländernas skuldproblem betydande potentiella risker för världsekonomins tiUväxt. De länder som svarar för de största skulderna i det internationeUa kreditsystemet har under senare år genomfört omfattande anpassningar som reducerat importbehovel och därmed bylesbalansunderskottet och ufiandsskuldens fillväxt. Vuxil har skulden likväl gjort, och skuldljänstålagandena har till stor del kunnat infrias endast genom omförhandlingar av kreditvillkoren så att betalningarna kunnat uppskjutas. Om fillväxten i industriländema successivt försvagas under 1986 - vilket huvudprognosen innebär - förvärras lägel på nytl för skuldländerna. Det är tveksamt om det är möjligt atl fortsätta med nya ålslramningsälgärder i flertalet av dessa länder, och i så fall ökar deras samlade bylesbalansun-derskotl på nytt så att nya resurser måste ställas lill deras förfogande. Det som erfordras är inte enbart finansieUa resurser för all kunna lillgodose likviditetsbehovet utan framför aUl reala resurser som bidrar tUl atl främja en stmkluranpassning och ekonomisk tiUväxt i utvecklingsländerna själva. En varaktig förbättring för utvecklingsländerna lorde i flera fall fömtsätta en minskning av del stora råvamexportberoendet. Trots initiativ som tagits på senare tid, bl.a. från amerikanskt håU, torde skuldproblemel förbli etl akut riskmomenl under överskådlig fid. Betydelsen av efterfrågan från dessa länder för industriländema kan illustreras med atl den åtstramning som genomfördes 1982-1984 enligt en beräkning av OECD-sekretariatet har reducerat tillväxten i OECDis reala BNP med 1 1/4% och höjt arbetslösheten med 2 1/4 miljoner personer.

2.2 Regionala översikter

Förenta staterna och Japan

Under de båda åren 1983 och 1984 motsvarade tillväxten i Förenta staterna och Japan nära två tredjedelar av hela OECD-områdets tillväxt. TiUväxttakten har därefter successivt faUit, och för 1986 beräknas endast något över hälften av industriländernas ekonomiska tUlväxt ske i dessa båda länder.

TUlväxten av BNP i Förenta staterna blev oväntat svag under första halvåret 1985 men beräknas ha återhämtat sig något därefter. För helåret kan tillväxten uppskattas fill ca 2 1/2%. Konjunkturuppgången de senaste åren har varit relativt ojämnt fördelad mellan olika branscher. De konkur- 12

rensutsalta näringarna jordbmk och tillverkningsindustri har haft problem Prop. 1985/86:100 med konkurrenskraften till följd av den höga dollarkursen. Sysselsättning- Bil. 1.1 en har totalt sett ändå hållils uppe lack vare en slark tillväxt i tjänstenäringama, som har särskilt stor betydelse i den amerikanska ekonomin. Efterfrågan inom landet förblev livaktig under en stor del av 1985, men kom i allt högre grad att spilla över i ökad import. Bytesbalansen beräknas för 1985 ha givit elt underskott molsvarande nära 4% av BNP. I absoluta tal har Förenta staterna därmed blivit världens största kapilalimportör och beräknas ha blivit neltoskuldtagare under 1985.

För 1986 kan fömtses en klart lägre tiUväxt av den inhemska efterfrågan. De amerikanska hushållen ökade under 1985 sin konsumtion mer än inkomsterna, och man kan nu förvänta atl sparkvoten åter normaliseras. De privata investeringarna, som jämte konsumtionen burit upp tiUväxten, väntas plana ut eller kanske t. o. m. falla någol. Lönsamheten inom industrin har varil sämre än under fidigare högkonjunkturer tiU följd av lägre kapacitetsutnyttjande och produktivitetstillväxt än vaiUigl. Om dessulom den allmänna tillväxten försvagas efter en tillfäUig uppgång andra halvåret 1985, blir invesleringsincilamenlen mindre. Den ökade skattebelastning pä företagen som föreslagits i presidentens skattereform kan tillfälligt verka i samma rikining. Lagerinvesteringama har hittills ulvecklals oväntat svagt med hänsyn tiU den framskridna konjunkturfasen. En höjning av lagerkvoterna kan underlättas av fallande realräntor, men omslaget bedöms likväl bli begränsat 1986.

Den finanspoUfiska expansionen har ända sedan 1981 varit en viktig drivkraft bakom den amerikanska konjunktumppgången. Med liden har emellertid den tillväxlstimulerande effekten därav avtagit. För 1986 kan den finanspolitiska effekten för närvarande bedömas bU nära nog neutral. På längre sikt är del nödvändigt atl minska det federala budgetunderskottet väsentligt för atl få till stånd en mer balanserad utveckling av den amerikanska ekonomin, och under en följd av år kan därmed övervägande kontraktiva effekter av finanspolitiken förväntas.

Under första halvåret 1985 gjordes penningpolitiken mindre restriktiv i syfte alt stimulera tUlväxten, och penningmängden ökade under hela året avsevärt snabbare än angivna målintervall. Denna uppmjukning möjliggjordes av det svaga inflationstrycket i ekonomin, och den åtföljande räntesänkningen underlättade den successiva deprecieringen av dollarn. Från mars fiU seplember sjönk dollams effektiva värde med ca 15%. Tendenser till förnyad förstärkning av dollarkursen föranledde i slutet av seplember ett beslut av de fem största industriländerna om samordnade valutainterventioner och vissa andra åtgärder för alt pressa ned doUarkur-sen till en ännu lägre nivå. Sedan dess har dollam (fram tUl mitten av december) deprecierats med ytterligare ca 8%.

Penningpolitikens fortsatia utformning beror i hög grad på hur dollarkur sen utvecklas framgent. Klart är atl den hittillsvarande deprecieringen inte är fillräcklig för att i sig generera jämvikt i bytesbalansen, i synnerhet inte när exportmarknaderna växer sä långsamt. Priseffeklema lUl följd av dol lardeprecieringen torde i stället medföra alt bytesbalansen kommer atl visa slörre underskott 1986 än 1985. Förstärkningen av den amerikanska kon- 13

kurrenskraften visar sig först på lite sikt i ökade marknadsandelar utom- Prop. 1985/86:100 lands och hemma. En fortsatt gradvis depreciering av dollarn skuUe göra Bil. 1.1 del möjligl att bibehåUa en ganska expansiv penningpoUtik som i sin tur kunde stödja den inhemska aktiviteten, förbättra förelagens lönsamhet elc. Ell mer abmpl och omfattande dollarfall - som kan utlösas av minskat förtroende för den amerikanska ekonomin, t. ex. om budgetunderskottet ligger kvar pä en hög nivä - mäjte befaras medföra mer akuta inflationsrisker och sannolikt pareras med en kraftig penningpolitisk åtstramning för all dämpa den inhemska efterfrågan och importen samt stödja finansieringen av bytesbalansunderskottet. En tredje möjlighet, slutligen, är att dollarkursen förstärks på nytl. I ett sådant läge skulle sannolikt lättnader i penningpolitiken vara otillräckliga för att förhindra en ytterligare försvagning av BNP-tillväxten lill följd av atl den amerikanska konkurrenskraften försämras.

Sammanlaget innebär bedömningarna alt tillväxttakten i den amerikanska BNP gradvis kan vänlas avla under loppet av 1986. För året som helhet kan tillväxten bli strax under 3 %. Sysselsättningen kan komma att fortsätta att öka något, men inte medge någon ytterligare nedgång i arbetslösheten.

Japan liUhör de länder som kunnat dra stor nytta av den starka tillväxten av efterfrågan i Förenta staterna. Den japanska exporten har sålunda fortsatt atl öka snabbare än världshandeln. Taklen har emeUertid successivt avtagit. Trots de tillväxtimpulser som exportulecklingen givit den interna ekonomin har därmed även den lotala BNP-tUlväxlen kommit atl bli lägre än lidigare. För 1985 som helhet beräknas BNP ha ökat med strax under 5 % — inemot en procentenhet långsammare än föregående år.

Tillväxten torde fortsätta all avla även 1986, trots del stimulanspaket för den inhemska efterfrågan som tillkännagavs i oktober 1985. Delta har till syfte alt motverka en försvagning av den intemationella efterfrågan och att reducera del slruktureUa sparandeöverskott som finns i den japanska ekonomin. Åtgärderna i paketet har officiellt bedömts höja BNP med 1,3 % under 1986, men frislående bedömare menar alt effekten kan bli väsentligt mindre. Effekten av åigärderna på importen torde bli små; även med den optimistiska officiella bedömningen stannar uppskattningen vid 2 miljarder dollar, dvs. endasl 4% av del beräknade.överskottet i bytesbalansen för 1985. Stimulanspaketet är fi-ämst inriktat på bostadsbyggande och infrastrukturella invesleringar. Den privata konsumtionen påverkas huvudsakligen indirekt. Efter 1982 har det visat sig svårt att förmå de japanska konsumenterna att öka konsumtionen mer än ökningen av de disponibla inkomsterna, dvs. hushällens sparkvot har inte fortsatt alt falla som den gjorde under större delen av 1970-talel. Under 1986 kan den privata konsumtionen möjligen åter komma alt öka någol snabbare därför atl realinkomsten stiger lill följd av lägre inflation snarare än accelererande nominella inkomster. Investeringarna fortsäiter troligen alt öka men i långsammare takt när tiUväxten och vinslläget försvagas. Finanspolitiken torde förbli stram och inriktas på att uppnå balans i statsbudgeten före 1980-ta-lets slut.

Den extema obalansen kan komma att förvärras 1986 i så måtto alt 14

bytesbalansöverskottet fortsätler atl öka till ca 60 miljarder dollar. Bakom Prop. 1985/86:100 detta ligger likväl en klart svagare ökningstakt av nettoexporten i reala Bil. 1.1 termer, och överskottet ökar initialt främsl till följd av yenens apprecie-ring. Pä sikt är en högre yen-kurs nödvändig för att reducera den externa obalansen. Hittills har det krävts höjningar av den japanska räntenivån för alt hindra att yenens värde åter faller. Denna penningpolitiska åtstramning förstärker sålunda de redan kontraktiva effekterna av finanspolitiken. Bedömningen av efterfrågefillväxten inom Japan under 1986 torde därför behöva bli ganska pessimistisk. BNP beräknas öka med 31/2%, dvs. i ungefär samma takt som före den senaste konjunkturuppgången.

Försörjningsbalans för Förenta staterna och Japan

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förenta statema Japan

2 1/4

2 3/4

3 1/4

5 1/4

2 3/4

2 1/4

5 1/4

I 1/2

4 1/4

1/4

1 1/2

1/4

Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Bruttoinvesteringar

Lagerinvesteringar

Utrikesbalans

BNP 2 1/2 2 3/4 S 3 1/2

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Västeuropa

Tillväxten i de europeiska ekonomierna sammantagna väntas komma att förändras endast obetydligt meUan 1985 och 1986. Även 1986 förutses en genomsnittlig tUlväxt i intervallet 2-2 1/2%. Tillväxten bedöms övergå fiU alt vara alllmer internt genererad och bidraget från utrikeshandeln förväntas avta. Inflationen torde fortsätta att sjunka. Flertalet länder har ulfasl sig att fortsätta budgetsaneringen, men inför kommande parlamentsval i såväl Förbundsrepubliken Tyskland som Frankrike och Storbritannien antyds beredskap från regeringarnas sida all vidta vissa uppmjukningar av den ekonomiska politiken om tillväxten försvagas. Arbetslösheten förväntas ändå kvarstå som det övergripande problemet.

I Förbundsrepubliken Tyskland beräknas BNP under 1985 ha ökat med knappl 2 1/2% i volym. Denna fillväxt har en väsenfiig förklaring i den starka utrikesbalansen. Jämfört med 1984 beräknas bytesbalansens överskott ha fördubblats tUl 35 miljarder DM, motsvarande nära 2% av BNP. Under 1985 har dock konjunkturuppgången befästs genom en förstärkt inhemsk efterfrågan, framför allt vad avser privat konsumtion och industrins maskininvesteringar.

Under 1986 bedöms BNP kunna öka med omkring 3 %. Bidraget från utrikesbalansen väntas bli väsendigt lägre än 1985, bl. a. fill följd av ökan de import. Den privata konsumtionen förväntas utvecklas starkt, bl. a. fiU följd av att hushållens konsumtion torde stimuleras av det första steget i den skaltereform som regeringen presenterat, Uksom av den fortsatt låga 15

inflationen, som beräknas till ca 1 1/2% i årsgenomsnitt. Industrins ma- Prop. 1985/86:100 skininvesteringar torde komma att öka nägot långsammare än 1985, eller Bil. 1.1 med 7-8%, men del ökande kapacitetsutnyttjandet fillsammans med lägre räntor och goda vinstmarginaler bör hålla investeringsaktiviteten uppe. Den öppna arbetslösheten beräknas under 1986 ligga kvar på en hög nivå om närmare 9%, men utsikterna för en långsam nedgång synes ha förbättrats något.

Riskerna för allvariigare störningar i konjunkturförioppet förefaller begränsade under 1986. De angivna prognoserna för den inhemska efterfrågans tillväxt får snarast betraktas som försikliga och den lotala fillväxten kan komma att bli snabbare. Exportberoendet gör den västtyska ekonomin känslig för förändringar i den inlernalionella konjunkturen eller i de handelspolitiska förutsättningarna. Den gynnsamma produktivitetsutvecklingen, de myckel måttligt stigande lönekostnaderna samt bredden i det västtyska vamutbudet lyder dock på fortsatt gynnsamma exportutsikter, även vid fortsatt sfigande DM-kurs. Bytesbalansens överskott beräknas sfiga till ca 50 miljarder DM.

Den ekonomiska politiken är alltjämt inriktad på alt konsolidera budgeten. Den skattereform som nu inleds vid årsskiftet, fillsammans med vissa familjepolitiskt motiverade transfereringar, innebär dock en paus i konsolideringsarbetet och medför att budgetens finanspolitiska effekter på den västtyska ekonomin lorde bli mindre kontraktiv under 1986 än under föregående år.

I Frankrike har den strama ekonomiska politiken lell till fortsatta förbättringar vad avser externbalansen och inflationen. BNP-fillväxten beräknas under 1985 ha understigit 1 procent men för 1986 torde en tiUväxt av ca 1 1/2% vara möjlig. Tack vare bl.a. en framgångsrik avindexeringspoUtik pä löneområdet väntas inflationen fortsätta atl faUa fill en nivä kring 4 % under loppet av 1986. Den privata konsumtionen har utvecklats positivt under 1985 och kan förväntas fortsätta atl göra det under nästa år, bl. a. till följd av lägre skatter och avgifter. Bedömningen av den franska ekonomins ulveckling under 1986 försvåras dock av osäkerheten kring vilken ekonomisk politik som kommer alt föras efter valen till nationalförsamlingen i mars 1986.

Sysselsättningsläget förblir sannolikt det mest bekymmersamma inslaget i den franska konjunkturbilden. Arbetslösheten ligger för närvarande kring 10% och riskerar att öka ytterligare. Den genomsnittliga längden pä arbetslöshetsperioderna tenderar atl öka och ungdomsarbetslösheten är fortsatt betydligt högre än OECD-genomsnUtet. Denna utveckling riskerar alt leda fill såväl ökade utgifier över budgeten som höjda avgifter fill socialförsäkringssystemet.

I StorbrUannien uppskattas BNP ha ökat med ca 3 1/2% under 1985. Utvecklingen under 1986 är svårbedömd. Den goda exportutveckling och de kraftiga privata invesleringar som gynnsamt påverkade den brittiska ekonomin under Qolåret fömtses nu mattas av. I gengäld förväntas den privata konsumtionen i högre grad bidra fill fillväxten, bl. a. till följd av en förväntad positiv ulveckling av reallönerna men också genom en höjd sysselsättning under 1986. Del förefaller inte heUer osannolikt all vissa 16

skattelättnader kan komma att offentliggöras under 1986. Takten i privafi- Prop. 1985/86: 100 seringen av vissa statliga bolag ökar och intäkterna därav torde kunna ge Bil. l.I utrymme för insatser pä andra områden, även om regeringen fortsatt eftersträvar sjunkande lotala offentliga utgifter.

Infiationen fortsätter atl dämpas. Pä 12-månadersbas beräknas den ligga kring 5% i slutet av 1985 och en fortsalt sänkning fill omkring 4% i slutet av 1986 torde vara möjlig.

Arbetslösheten har upphört atl öka och uppgick i slutet av 1985 lill drygt 13%. För 1986 kan fömtses någon nedgång i arbetslösheten, men liksom föregående år begränsas förbättringen av att befolkningen i aktiva åldrar fortsätler att växa.

Dollarns och oljeprisernas nedgång har medfört att prognosen över bytesbalansens överskott 1985 reviderats ned till ca tvä miljarder pund. Lönekostnadsulvecklingen lyder på atl Storbritanniens internationella konkurrenskraft kommer atl försämras under 1986. Även detla år lorde oljeprisulvecklingen få belydande effekt på pundkursen och pä bytesbalansen. Elt någol mindre bytesbalansöverskotl än 1985 lorde sannolikt bli resultatet 1986. Pundkursens utveckUng påverkar också handlingsutrymmet i den ekonomiska poUtiken. Penningmängdens fillväxt under 1985 har legat betydligt över det målsatia intervallet.

Försörjningsbalans för Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förbundsrepub- Frankrike Storbritannien

liken Tyskland

1986 Privat konsumtion

1 1/2

2 3/4

1 1/2

2 1/2

3 1/2

Offentlig konsumtion

1 1/4

-0

1/2

1/4

1/2

Bruttoinvesteringar

-1 1/4

1/4

3 1/2

1 1/2

Lagerinvesleringar

1/4

-0

1/4

0 Utrikesbalans

1 1/4

1/2

-0

-1/4

BNP

2 1/2

1 1/2

3 1/2

2 1/4

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

Norden

De nordiska länderna har under de senasle årens återhämtning uppvisat en jämförelsevis hög fillväxt. Del gäUer även för åren 1985 och 1986, dä BNP bedöms öka med 2 1/2-3 1/2% per är. TiUväxtens sammansättning och inriklningen av den ekonomiska politiken uppvisar dock stora skiUnader mellan de enskilda länderna.

BNP-fillväxten i Danmark bedöms 1985 ha bUvil 2 1/2%. Tillväxtimpul serna kom frän näringslivets investeringar och den privata konsumtionen medan utrikesbalansen gav ett negativt bidrag till tUlväxten. Inflationen föll fill 4 3/4% i årsgenomsnitt. Arbetslösheten beräknas ha faUU tiU cirka 9% i slutet av året. Den höga importtillväxten medverkade tUl atl bytesba lansunderskottet ökade tiU drygl 20 miljarder DKK. BNP-liUväxten beräk- 17

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1

nas 1986 bli närmare 3 1/2% och väntas även fortsättningsvis baseras på Prop. 1985/86:100

bidrag från privat konsumtion och näringslivets invesleringar. Dämtöver Bil. I.l

bedöms bostadsbyggandet och utrikesbalansen lämna ett visst bidrag fill

BNP. Inflationstakten förutses sjunka ytterligare 1986. Låga löneökningar

och god produktivitet beräknas medföra att koslnaderna per producerad

enhet i tillverkningsindustrin blir i det närmaste oförändrade.

Regeringens ekonomiska poUlik syftar till en industriell expansion med slöd av en relativ konkurrenskraflsförbällring. I detla syfte förs sedan 1983 en stram budgetpolitik kombinerad med inkomstpoliliska ingrepp. Ytteriigare liberaliseringar har skett för in- och utgående kapilaUörelser. Denna utveckling i kombination med en fast växelkurspolitik har medverkat lUl en betydande räntesänkning.

Det mest oroande elementet i den ekonomiska utvecklingen utgör den fortgående försämringen av bytesbalansen. Från regeringens sida har man emellertid inte varit benägen atl vidta ålgärder för atl motverka denna försämring av hänsyn lill investerings- och exportutvecklingen och för alt inle äventyra inkomstpolitikens resultat. LikafuUt har regeringen i del finanspolitiska pakel som presenterades i början av december tvingats föreslå åtstramningar i form av bl. a. höjda energiavgifter, begränsningar av byggandet och dämpning av konsumfionen.

TUlväxten i Finland fortsatte 1985 och beräknas för året ha uppgått till ca 3 1/2% i genomsnitt. Exporten har tidigare under uppgångsperioden svarat för den främsta fillväxtimpulsen, men under 1985 bedöms den inhemska efterfrågan ha svarat för hela tillväxten. Inflationslakten har under loppet av året sjunkit och beräknas ha kommit nära regeringens mål om 5% vid slutet av 1985. Arbetslösheten visar dock inga tecken på att gå ned från nivån strax över 6%. Bytesbalansen beräknas ha uppvisat ett litet överskott.

Även under 1986 bedöms BNP öka med i genomsnitt cirka 3 %, med en viss avmattning under loppet av året belräffande investeringar och export. För att möta den förväntade försvagningen av aktiviteten har budgeten getts en svagt expansiv inriktning. I syfte all skapa gynnsamma betingelser inför lönerörelsen sker vissa justeringar i skatteskalorna där viss överkompensation för inflationen beräknas öka hushållens disponibla inkomster. Även inkomstskatlesalsen för företagen sänks, från 43 till 33%. Målet för inflationen är för 1986 satl liU 3 1/2% under loppet av årel. Bytesbalansen beräknas ge elt någol slörre överskott till följd av lägre importökningstakt och förbättrat bytesförhållande.

Problem som kan skapa osäkerhet inför 1986 utgörs av lönerörelsen och exporten. Lönekostnadsökningarna måste begränsas av hänsyn till konkurrenskraften. Exporten till Sovjetunionen har ulvecklals positivt sedan början av 1985 men för 1986 kan en minskning förväntas.

Den ekonomiska tillväxten i Norge var relativt stark under förra året. BNP beräknas ha ökat med drygl 3%. I den s.k. fastlandsekonomin bedöms tillväxten ha varit hela 7%. Den privata konsumtionen har sfimu- lerats av höjda reallöner och en expansiv finanspolitik. Inflationen beräk nas ha blivU 5 3/4% i genomsnitt för året. Arbetslösheten har minskal markant och uppgår f. n. tUl cirka 2%. Bytesbalansen beräknas ha uppvi- 18

sal ett överskott på 22 miljarder NOK.

En dämpning av tillväxten fömtses för 1986 tiU cirka 2 1/2% i genom- Prop. 1985/86:100 snitt fiU följd av lägre privat och offenfiig konsumfionsökning. Bmlloinve- Bil. 1.1 steringarna beräknas öka kraftigt, speciellt bostadsbyggande och offentliga invesleringar. Oljeproduktionen beräknas bli oförändrad jämfört med i år, men oljeintäklerna väntas minska kraftigt till följd av lägre dollarkurs och lägre oljepriser. Till skillnad från i de flesta andra jämförbara länder bedöms inflationstakten inte sjunka utan ligga kvar på 5 1/2-6% under året.

En expansiv finanspolitik bidrar till en hög inhemsk efterfrågan samtidigt som vissa lättnader genomförs i person- och familjebeskallningen i avsikt att dämpa lönekraven. I budgetförslaget för 1986 beräknas etl budgetunderskott (exklusive oljeinkomster) på 27 1/2 miljarder NOK, en ökning med drygt 4 miljarder jämfört med innevarande budgelår. Den tolala statsbudgetens överskoll på knappt 20 miljarder kr. 1985 beräknas därigenom vändas tUl ell underskott pä näslan 1 miljard kr. 1986. Ungefär hälften av denna försvagning beror på lägre oljeinkomster. Den beräknade omsvängningen i budgetsaldot motsvarar 5 % av BNP.

Försörjningsbalans för Danmark, Finland och Norge

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Danmark Finland Norge

1986 Privat konsumtion

2 1/4

3 Offentlig konsumtion

1/4

2 3/4

2 1/4

3 1/4

2 Bruttoinvesteringar

8 1/2

-6

16 Lagerinvesteringar

1/2

3 1/4

-2

Utrikesbalans

- 1/4

1/2

- 1/4

-2

-1

BNP

2 1/2

3 1/4

3 1/2

2 3/4

3 1/4

2 1/2

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och utrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

3 Utrikeshandeln Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.1

3.1 Världshandeln

Handelns ulveckling de senaste åren har framför aUt präglats av två fenomen: Förenta staternas snabbt växande handelsbalansunderskotl och den höga dollarkursen. Underskottet i Förenta staternas handel har växt från 36 miljarder dollar är 1982 fill ca 130 miljarder dollar 1985 vilkel det sislnämnda året motsvarade mer än fyra gånger värdet av den lotala svenska vamexporten. Den amerikanska ekonomin har därigenom givit ett mycket kraftfullt bidrag till världshandelslillväxlen de senaste åren. Dollaruppgången, som är en bidragande orsak fill underskottet i Förenta staternas handelsbalans, har haft mer svåröverskådliga effekter på världshandeln. Fömtom atl den amerikanska industrins konkurrenskraft urholkats har bland annal vinstnivån i förelag som exporterar lill eller konkurrerar med Nordamerika höjts.

Tillväxten i Förenta staternas import av bearbetade varor dämpades 1985 men uppgick ändå tiU hela 13%. I Västeuropa sleg den inhemska efterfrågan något mer 1985 än 1984. Inom exportindustrin ökade behovet av insatsvaror dock långsammare än tidigare, varför den samlade importtillväxten avtog marginellt. I de för svensk export viktiga nordiska ländema ökade importen starkt även 1985 vilket gynnade Sverige särskilt.

I länderna utanför OECD-området hämmades importen av svag prisutveckling på de råvaror (inkl. olja) man exporterar och av problem med stora utlandsskulder. För OPEC-länderna innebar detta att man tvingades tUl kraftiga importnedskärningar för tredje årel i följd. De sä kallade NIC-ländema är mindre beroende av råvammarknaderna vilket var en viktig orsak tiU att de hade den bästa utveckUngen utanför OECD-området. De sämst lottade u-länderna, dvs. de med låg inkomstnivå och som saknar oljelillgångar, ökade importen med i runda tal 5 % 1985 efter ett antal svaga år. Uppgången 1985 skedde dock fill priset av att dessa länders skuldbörda återigen ökade efter elt par är med skuldminskningar.

För 1986 väntas en dämpning av den inhemska efterfrågan i Förenta staterna. Tillsammans med effekterna av dollardeprecieringen medför det en fortsalt minskning av importfillväxten'. I Västeuropa förutses den inhemska efterfrågan och importen öka något mer 1986 än 1985. I de nordiska länderna väntas dock en långsammare importtillväxt än fidigare.

För OPEC-länderna och övriga råvamproducerande u-länder sammanlagda väntas låga råvarupriser och vikande råvaruefterfrågan medföra alt importen blir i stort sett oförändrad mellan 1985 och 1986. NIC-länderna beräknas däremoi få en fortsatt hög, men reducerad, importfillväxl. Sammantaget väntas marknadstiUväxten för den svenska exporten av bearbetade varor minska frän 7% 1985 fiU 5,5% 1986.

' Vid valutaomräkningen har växelkurserna för andra valutor än dollar fram till slutet av 1986 låsts vid de genomsnittsvärden som noterades i oktober 1985. För dollams del grundas beräkningama på en genomsnitlskurs på 8,61 kr. för 1985 och 7,70 kr. för 1986. 20

De senaste årens högkonjunktur har utmärkts av en ovanligt svag ut- Prop. 1985/86:100 veckling på råvarumarknaderna, både vad gäller försäljningspriser och Bil. 1.1 efterfrågade volymer. I mitten av 1984 började priserna på de vikliga svenska exportprodukterna massa och trävaror atl falla. PrisfaUet fortsatte 1985 samfidigt som exportvolymerna minskade. Detla följdes av en försämrad utveckling även på papperssidan. Under 1986 väntas nedgången plana ul för skogsindustriprodukter och totah beräknas efterfrågan på råvaror växa något.

3.2 Den svenska industrins konkurrenskraft

Det råder stor osäkerhet om hur vikliga olika faktorer är för konkurrenskraften. Inle ens de förelag som befinner sig i en konkurrenssituation kan med säkerhet uppge vad som avgör framgång eller misslyckande på marknaden. I diskussionerna om den svenska industrins förmåga att hävda sig i konkurrensen på världsmarknaden har däremot intresset så gott som uteslutande fokuserats pä kostnadsutvecklingen. Även om man därigenom inte fångar in alla aspekter på konkurrenskraften är kostnadsläget ändå avgörande för konkurrensförmågan i bäde etl kortare och ett längre perspekfiv.

De viktigaste orsakerna lill förändringar i kostnadsläget relativt utlandet är lönekostnads- och växelkursutveckUngen. Lönernas andel av industrins koslnader är ca 30%, men denna andel stiger tUl 55% om hänsyn tas även fill insatsproduklernas löneinnehäU. Kostnadsutvecklingen bestäms dock inte bara av lönekostnaderna. En mer fuUsländig kalkyl tar hänsyn fill samfiiga kostnader för de insatsvaror som industrin förbrukar. En sädan beräkning visas i tabell 3:1. Det skaU påpekas all beräkningar av delta slag alltid är behäftade med viss osäkerhet. Det har dock inte nägon avgörande betydelse för slutsatserna i detla fall.

Tabell 3:1 Relativ pris-, kostnads- och marginalutveckling per enhet inom tillverkningsindustrin. Sverige jämfört med 14 OECD-länder

Index 1980=100

1980 1981 1982 1983 1984 1985

101 Insatskostnad

Arbetskraftskostnad per enhet Summa rörlig kostnad per enhet

Produktpris Marginal

Beräkningarna visar atl del relativa kostnadsläget (svenska industrin jämförd med de utländska konkurrenterna) var 10% lägre 1985 än 1981 (kalkylen innefattar inle räntor, avskrivningar och andra fasta kostnader). Under samma period har kronans värde genom devalveringarna fallit med 24%. De relativa kostnaderna sänktes emeUertid som mest med endast ca 16% beroende på att den svenska industrins kostnader för importerade insatsvarör ökade kraftigt till följd av växelkursförändringarna. Vid de två sista devalveringarna har importpriserna dock inte stigit fuUt sä myckel 21

som själva växelkursförändringen motiverat. Även kostnaderna för de inhemska insatsprodukterna har ökat snabbare än arbetskraftskostnaderna, bl.a. beroende på svag produktivUetsutveckling i näringslivet utanför industrin och på kraftiga prisökningar för inhemska råvaror som exempelvis skog. Totalt låg insatsvamkostnadema 6-7% lägre relativt utlandet 1985 än 1981 medan de relativa arbetskraftskostnaderna var hela 20% lägre. Relativprissänkningen för hela industriproduktionen har beräknats till 9%. Sänkningen var något mindre för bearbetade varor och större för t ex konkurrensskyddade livsmedel.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

3.3 Exporten

Den svenska industrins konkurrenskraft försämrades, som nämnts, nägot 1984 och 1985 vilket påverkade relativa priser och marknadsandelar både på export- och hemmamarknaderna. Relativpriset på Sveriges export av bearbetade varor låg dock stilla mellan 3:e kvartalet 1984 och andra kvartalet 1985. Under första halvåret 1985 förhindrades ytterligare relafivprishöj-ningar emellertid främsl av att den svenska kronan deprecierades med 1,6%. Preliminära uppgifter för tredje kvartalet visar att relafivpriserna återigen steg.

Eftersläpande effekter av lidigare relativprishöjningar medförde tillsammans med andra faktorer, bland annat kapacitetsbrist, att exportmarknadsandelarna för bearbetade varor minskade med drygt 2% 1985. Marknadsandelarna påverkades även av tillfälliga faktorer som att den tidigare betydelsefulla lastbUsexporten till Mellanöstern föll myckel kraftigt. Detla bidrog till att de svenska exportmarknadsandelarna i OPEC-området minskade med ca 20% 1985.

Under 1986 beräknas de relativa exportpriserna, med utgångspunkt från de anlaganden som gjorts om löneutvecklingen, bli i stort sett oförändrade. Samtidigt väntas den kraftiga ökningen av industriinvesteringarna medföra

Tabell 3: 2 Exportmarknadstillväxt,reIativa priser och marknadsandelar för Sveriges export av bearbetade varor

Procentuell förändring

1982 1983 1984 1985 1986 Export marknadstillväxt'

14 OECD-länder Hela världen

3,1

1,7

5,3 3,0

13,5 11,3

8,5 7,1

6,5

5,5

Priser

14 OECD-länders importpriser, 14 OECD-länders importpriser. Svenskt exportpris, SEK Relativpris, SEK

nat. val.' SEK'

6,4 18,8 12,3 -5,4

3,8 16,2 11,9

-3,7

5,1 3,2 6,0

2,7

4,7 5,9 6,1 0,2

3,5

3,1

-0,4

Marknadsandelar, volym

1 14 OECD-länder I övriga länder Totalt

2,2 1,5 1,9

7,7

-2,7

5,0

0,4 1,4 0,6

-1,7 -5,4 -2,3

-1,7

2,4

-1,1

' Sammanvägt enligt varje lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export.

22

att produktionskapaciteten stiger 1986. Trots att detta skulle kunna tala för en viss förbättring av den svenska marknadsandelsutvecklingen beräknas Sveriges marknadsandelar på OECD-marknaden fortsätta att minska. An-delsförluslerna beror lill drygt hälften på att den svenska exportens andel av väridshandeln trendmässigt minskar, till förmån för bl.a. NIC-länderna. Resterande del av andelsförlusterna beror på eftersläpande anpassning fiU tidigare relativprishöjningar. För den svenska exporten till OPEC-området fömtses att merparten av de marknadsandelar man förlorade 1985 återtas. Sammantaget beräknas Sveriges exportmarknadsandelar falla med drygt 1 % 1986.

Råvaruexporten återhämtade sig något under senare delen av 1985 efter den svaga utveckUngen i början av årel. Jämfört med 1984 föU ändå exporten av råvaror, exkl. petroleumprodukter, med 0,8%. En förnyad men måttlig tiUväxt av råvamexporten väntas 1986.

Tjänsteexporten svarar för ca 15% av Sveriges samlade exportvärde. Det slafistiska underlaget för analyser av tjänsteexporten är dock tämligen svagt. Exportintäkterna från sjöfarten har fallit i volym vaije år sedan 1981. Mellan 1984 och 1985 föll exporten av sjöfartsljänster med nästan 15 %, men 1986 förutses en smärre ökning, som i sä fall blir den första på 5 år. Intäkterna frän resevaluta var i stort sett oförändrade i volym mellan 1984 och 1985. Bakom detla ligger bland annat etl tämligen slort bortfall av resevalutainkomster på gmnd av arbetsmarknadskonflikten under våren 1985. Resevalutainkomsterna beräknas öka med 4,5% i volym 1985-1986. Exporten av övriga ijänster föll kraftigt meUan första och andra halvåren 1984. Från denna lägre nivå har sedan exporten ökat under loppet av 1985, en utveckling som vänlas fortsätta även under 1986. Tolalt sjönk tjänsteexporten, i nationalräkenskapstermer, mellan 1984 och 1985 med drygt 1 %. För 1986 förutses en ökning av tjänsteexporten med 4,4%.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Tabell 3:3 Exporten varugruppsvis

Exportvärde miljarder kr.

1984 1985 1986

Årlig procentuell föränd

ring

Volym

Pris

1986 Råvaror exkl. petroleumprodukter Bearbetade varor Export exkl. petroleumprodukter och fartyg

38,8 184,9

223,7

37,5 205,1

242,6

37,2 220,6

257,8

4,6 11,5

- 0,8 4,6

3,6

1,8

4,3

3,9

12,5 6,0

7,1

-2,9 6,1

4,6

-2,5 3,1

2,3

Petroleumprodukter' Fartyg

13,8 4,9

13,1 4,1

12,6 6,1

- 2,2 -40,5

- 5,7 -18,9

1,2 48,4

5,4 7,5

0,3 4,1

-5,1 0,0

Total varuexport

242,4

259,8

276,5

7,6

2,7

4,5

7,1

4,4

1,8

Total varuexport enl. NR" Tjänsteexport enl. NR

241,4 43,0

257,9 45,6

274,4 48,3

7,9 - 0,6

2,5 - 1,1

4,5 4,4

7,0 7,3

4,2 7,2

1,8 1,4

Export av varor och tjänster

284,4

303,5

322,7

6,5

2,0

4,5

7,0

4,6

1,8

' Samt elström.

Inkl. korrigering av handelsstatistiken.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

23

Exporten av varor och tjänster väntas sammanlagt öka med 4,5% 1986 mot 2% 1985. Den högre ökningstakten 1986 beror pä att exporten av råvaror, petroleumprodukter, fartyg samt tjänster beräknas öka 1986 medan den minskade 1985. Det kan nämnas att prognosen över fartygsexporten innefattar förväntad export av begagnade fartyg på 2 miljarder kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

3.4 Importen

Den inhemska efterfrågan tog ordentlig fart första halvåret 1985. De flesta från importsynpunkt viktiga efterfrågekomponenter steg kraftigt och den sammanlagda effekten blev en osedvanligt snabb ökning av importen. De största bidragen fill importefterfrågan kom från investeringar i realkapital och i lager men även den privata konsumtionen ökade starkt. Under andra halvåret bromsades efterfrågeökningen upp mycket krafligl, från en ökningstakt på 3,5 % försia halvårel till en liten minskning andra halvåret (säsongrensat).

Förnyad men måttlig tillväxt av den inhemska efterfrågan väntas 1986. Den privata konsumtionen beräknas växa tämligen starkt. De tolala fasta investeringarna väntas sfiga endasl måttligt, men de för importen avgörande maskininvesteringarna ökar mer.

Importens andel av den inhemska marknaden för bearbetade varor förändras dels trendmässigt, dels som en följd av konkurrenskraftsutvecklingen inom den svenska industrin. En del av importökningen 1985 kan hänföras lill försämrad konkurrenskraft. Importandelsökningen var dock någol mindre än vad de historiska sambanden implicerar. År 1986 vänlas ungefär samma ökning av av importandelen som 1985.

Sammantaget beräknas importen av bearbetade varor öka med 7,5% 1986 jämfört med 11,4% 1985. Vidare kan nämnas att importpriserna väntas stiga något mer än världsmarknadspriserna lill följd av att inflationen i Sverige ännu inle anpassats lill den lägre prisstegringstakten i vår omvärld. För tidigare år har etl klart samband av detla slag konstaterats.

Tabell 3:4 Importen varugruppvis

Råvaror exkl. olja Bearbetade varor Import exkl. olja och fartyg

Olja' Fartyg

Total varuimport

Total varuimport enl. NR' Tjänsteimport enl. NR

Import av varor och tjänster 254,1

Impori jarder

;värde mi kr.

1-1986

Årlig procentue

II förändring

Volym

Pris

29,2 145,4

30,9 168,0

32,2 187,5

6,0 9,6

2,7 11,4

1,6

7,5

7,0 3,5

2,9

3,7

2,6 3,9

174,6

198,9

219,7

9,0

9,9

6,5

3,6

3,7

40,9

2,4

43,4 2,5

35,4 3,2

-13,0 34,5

4,5 - 0,9

-6,3

27,5

4,9 5,3

1,6 8,5

-13,0 - 0,6

217,9

244,8

258,3

4,8

8,9

4,7

3,8

3,2

0,8

220,5 33,6

246,8 36,2

260,3 39,3

5,3 0,2

8,8

2,7

4,8 6,1

3,7 7,8

2,8 5,1

0,6

2,4

4,7

8,1 4,9

3,0

0,9

4,1

283,0 299,6

1 Samt elström och naturgas.

2 Inkl. korrigering av handelsstatistiken.

24

Oljeimporten var ovanligt hög 1985, med tyngdpunkten föriagd tUl försia Prop. 1985/86:100 halvåret. Det var den myckel kalla vintern, som beräknas ha ökat kostna- Bil. 1.1 derna för importerad olja med drygt 1 miljard kr., och elt tiUfälligt lageromslag som orsakade imporlökningen. Dollarkursens uppgång under 1984 och fram lUl och med mars 1985 motverkade mer än väl de tendenser lill prisfall som förekom på oljemarknaden. Den sammantagna effekten blev atl kostnaderna för nettoimporten av olja steg frän 27 miljarder kr. 1984 tiU 30 miljarder kr. 1985. En mycket kraftig sänkning av oljenolan fill ca 23 miljarder kr. väntas 1986. Del beror främsl på atl importpriset på olja beräknas falla med ca 13% 1985-1986, huvudsakligen p.g.a. dollarkursens nedgång. Om prognosen infrias kommer kostnadema för oljeimporten att bli de lägsta sedan 1979.

Importen av övriga råvaror väntas fortsätta att öka långsamt. Dessa varor är tiU största delen insatsvarör i industriproduktionen och den måttliga importökningen kan därför hänföras tiU en svag industriproduktionsul-veckling. Priserna på råvaror antas, liksom oljepriserna, bU påverkade av dollarkursulvecklingen. Genom atl den svenska importen liU stor del utgörs av varor med en starkare prisutveckling än genomsnittet, exempelvis kaffe, fömtses trots doUarfaUet en importprisuppgång med etl par procentenheter (i svenska kronor).

Importen av tjänster har varierat ganska mycket de senaste åren. Liksom på exportsidan har en svag ulveckling noterats för sjöfartsljänstema. MeUan 1984 och 1985 minskade importen av sjöfartstjänster med 19% medan en ökning med 3 % väntas 1986. Resevalutaulgiftema sjönk kraftigt i volym i samband med devalveringarna, vilket i huvudsak var en följd av alt realinkomslema föll. Efter en måttlig uppgång 1984 medförde bland annat hushållens förbättrade inkomslsiluation alt resevalutaulgiftema sleg med drygl 8% 1985. En fortsalt ökning väntas 1986, denna gång med 3,5%. Importen av övriga tjänster sleg med drygl 10% 1985 och Uknande ökningslal fömtses för 1986. Den lolala tjänsteimporten skulle därmed öka med hela 6,1% 1986, vilket är en dryg fördubbUng av tUlväxten jämfört med 1985.

Sammantaget ökade importen av varor och Ijänster med 8,1% 1985, vilkel är den största ökningen hittills under 1980-talet. TUlväxten dämpas 1986 enligt prognoserna, men beräknas ändå uppgå tiU så mycket som 4,9%, vilket innebär en fortsalt importpenetrafion.

3.5 Analys av handelsbalansens utveckling

Bytesbalansens saldo har varierat kraftigt de senasle åren. De bakomliggande orsakerna lill variationerna är både mänga och sammanlänkade. I princip kan emellertid effekter pä bytesbalansen hänföras tiU någon av faktorerna inkomslulveckling (i Sverige och i utlandet), konkurrenskraft och bytesförhållande. Därtill kommer valuta- och ränteutvecklingens inverkan på transfereringarna.

I tabell 3:5 visas handelsbalansen och handelsbalansens förändring grovt uppdelad på bakomliggande faktorer. TabeUen innehåller tre delar: effekter av oljehandeln, priseffekter exkl. olja och volymeffekler exkl. 25

Tabell 3:5 Analys av handelsbalansens förändring

Miljarder kr, löpande priser

1986 Handelsbalans

24,5

15,0

18,2

Handelsbalansens förändring totalt

14,4

- 9,5

3,2

Bidrag från oljehandeln' Effekt av ändrade oljepriser Lagerförändring Förbrukning

4,3

-1,6

4,4

1,5

- 3,3

- 0,5

- 3,8 1,0

5,0

-0,1

2,6

Prisejfekter exkl. olja

8,2

4,0

-1.8

Volymeffekter exkl. olja

-10,2

-2,5

Efterfrågeeffekt Exportmarknadstillväxt Inhemsk efterfrågan Exportens importinnehåll

4,5 19,2

-7,5 -7,2

- 1,3 13,4

- 9,4

- 5,3

3,3 12,0 -4,1 -4,6

Konkurrenskraftseffekt Export Import

3,7 1,9 1,8

- 2,9

- 1,3

- 1,6

-2,9 -0,3 -2,6

Övriga effekter Trendeffekt Variationer i fartygsnetto Övrigt

-6,3

-2,4 -3,5 -0,4

- 6,0

- 2,8

- 0,9

- 2,3

-2,9

-3,2

1,3

-1,0

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

' Samt elström.

Avser i huvudsak volymeffekter av höjda relativpriser. Prishöjningar ger även positiva effekter på handelsbalansen vilka ingår som andel av posten "priseffekter exkl. olja".

' Avser trendmässiga förändringar av export- och importandelar. Sådana förändringar drabbar även övriga med Sverige jämförbara industriländer och beror huvudsakligen på långsiktiga förskjutningar av den internationella arbetsfördelningen.

olja. Samlliga poster visar effekten pä bytesbalansen i miljarder kronor löpande priser.

Kostnaderna för oljeimporten steg med drygt 3 miljarder kr. mellan 1984 och 1985. Detla berodde huvudsakligen på att importvolymen ökade medan de genomsnittliga oljepriserna var i stort sett oförändrade. En kraftig minskning av oljenotan väntas 1986 till följd av faUande dollarkurs och minskad importvolym.

De priseffekter (exkl. olja) på handelsbalansen som redovisas i tabellen framkommer genom atl export- och importpriserna ökar oUka mycket. Priseffekten är beräknad som exportprisförändringen mellan åren multiplicerad med exportvärdet föregående år, minus molsvarande importprisförändring mulfiplicerad med importvärdet. De senaste åren har denna prisef-fekl givit ett poskivt bidrag tiU handelsbalansens förändring. År 1985 blev effekten mindre än fidigare, bl.a. lill följd av att exportpriserna på massa och sågade trävaror föll. I prognosen för 1986 har det fömtsätts att svenska förelag driver en försiktig prispolifik. Resultatet blir en viss negafiv effekt på handelsbalansen av att exportpriserna stiger långsammare än importpriserna. Häri ingår emellertid inte de positiva effekterna av alt oljepriserna väntas falla. Dessa redovisas i stället i samband med oljehandeln.

Till bilden av prisutvecklingen hör också den konkurrenskraflsförsäm-ring som uppkommer genom att svenska företag höjer priserna mer än

konkurrentema. Minskad konkurrenskraft medför sänkt exportvolym och Prop. 1985/86:100 höjd importvolym. Effekten av delta visas längre ned i tabellen. Samspelet Bil. 1.1 mellan prishöjningar och utrikeshandelns volymer är emeUertid komplext då relativprishöjningar ger volymeffekler med upp till 2 års eftersläpning. Det är bl.a. av den anledningen inle meningsfullt all lägga samman pris-och konkurrenskraftseffekterna, för atl erhålla elt värde på konkurrenskraftens samlade belydelse.

Sammantaget gav skUlnadema mellan inhemsk och utländsk efterfrågeutveckling, vilka kan tolkas som skiUnader i konjunkturfas mellan Sverige och ufiandel, etl slort posifivt bidrag tiU handelsbalansen 1984. Den starka efterfrågeökningen i Förenta statema är den viktigaste enskilda förklaringen till delta. Efterfrågeökningen i Sverige lillsammans med avmattningen i ufiandel medförde alt nettoeffekten på handelsbalansen blev negativ 1985. Under 1986 väntas en avmattning av den inhemska efterfrågeökningen i Sverige och bidraget lill handelsbalansen vänlas därför återigen bli positivt.

Konkurrenskraftsutvecklingens inverkan på handelsbalansen har beräknats huvudsakligen utifrån de marknadsandelsfunktioner konjunkturinstitutet använder i skt prognosarbete. Marknadsandels- och kostnadsutvecklingen har redovisats ovan. Av tabell 3:5 framgår hur konkurrenskraflsför-ändringarnas volymeffekler påverkat handelsbalansen. För helåret 1985 gav konkurrenskraflsförsämringen ett negativt bidrag till handelsbalansen på 2,9 miljarder kr. Även 1986 väntas en lika slor försämring, huvudsakligen beroende på eftersläpande effekter av lidigare års relalivprishöjningar.

Utrikeshandeln förändras lill viss del trendmässigt. För importens del är orsaken den ökade intemationella specialiseringen. Följden är att importen växer långsiktigt snabbare än den inhemska efterfrågan vilkel verkar försämrande på handelsbalansen. Della kompenseras dock av alt samma process pågår i andra länder, vilkel höjer marknadsfillväxlen för den svenska exporten. Sveriges exportmarknadsandelar minskar däremoi trendmässigt på gmnd av atl nya exportörer, t.ex. NIC-länderna, tränger in på världsmarknaden. De trendeffekler som visas i tabellen beror aUtså huvudsakligen på långsiktiga förändringar av den internationella arbetsfördelningen. Det är däremot oklart om Sveriges bytesbalans Irendmässigl försämras om både BNP-ulveckling och kostnadsutveckling är densamma i Sverige som i OECD-området.

Handelsbalansens utveckling beror också av tillfälliga faktorer. Hit hör nettoexporten av fartyg vilken bidrog till atl försämra handelsbalansen med 1 miljard kr. 1985 men beräknas ge ett positivt bidrag på 1,3 miljarder kr. 1986.

3.6 Bytesbalansen

Bytesbalansen försämrades från ett överskott på 3 miljarder kr. 1984 tUl ett underskott på 10 miljarder kr. 1985. Bland annat tUl följd av minskade kostnader för oljeimporten väntas bytesbalansunderskottet reduceras fill 5 miljarder kr. 1986. Hur handels- och tjänstebalanserna väntas bidra lill denna förändring har redovisats ovan. 27

Tabell 3:6 Bytesbalansen Prop. 1985/86: 100

Miljarder kr., löpande priser. Bil. 1 1

1986 Export av varor Import av varor Handelsbalans enl. H-stat

Korrigeringspost' Handelsbalans enl. NR Tjänstebalans enl. NR Transfereringsnetto Bytesbalans

210,5

200,4

10,1

- 3,0 7,1 9,3

-23,6

- 7,2

242,4

217,9

24,5

- 3,6 20,9

9,4 -27,1

3,2

259,8

244,8

15,0

- 3,9

11,1

9,4

-30,8

-10,3

276,5

258,3

18,2

- 4,1 14,1

9,0

-28,4

- 5,3

' Korrigering av handelsstatistiken.

Transfereringsbalansen gav ett underskott på hela 30,8 miljarder kr. 1985, vUket var en försämring med 3,7 miljarder kr. från 1984. Bland de ingående posterna var det framför aUl räntenettot som bidrog till underskottet. Räntenettot uppgick tiU -21,1 miljarder kr. 1984 och steg 1985 tUl -22,9 miljarder kr. Försämringen var en följd av alt räntorna steg och alt läneslockarna ökade, men framför alll av att dollarkursen gick upp kraftigt i början av 1985. En förbättring av räntenettot med 1,5 miljarder kr. fömtses 1986 till följd av lägre genomsnUtlig dollarkurs. Den genomsnilfiiga låneräntan antas vara oförändrad mellan 1985 och 1986. Däremot kommer bytesbalansunderskotlen 1985 och 1986 att innebära höjda lånestockar, vilkel i sig ökar ränteutgifterna.

Prognosen i den preliminära nationalbudgeten grundas på ell antagande om oförändrade valutakurser under 1986. En sänkning av den genomsnittliga dollarkursen 1986 med 20 öre tiU 7,50 kr. skulle förbättra bytesbalansen för året med ca 1 miljard kr., under förutsättning av oförändrat valutaindex. Därav faller 0,4 miljarder kr. på räntenettot och 0,3 miljarder kr. på förbättrat bytesförhållande. Konsumentprisindex uppgång skulle också begränsas med ca 0,1 % 1986. Oljemarknaden har den senasle liden varit instabil och det är alltid svårt att förutse oljeprisernas utveckhng. I prognoserna har antagits alt genomsnittspriset för Sveriges råoljeimport minskar från 27 dollar per fat 1985 fill 26 dollar per fal 1986. En nedgång i oljepriserna med 1 dollar per fat beräknas förbättra bytesbalansen med 1 miljard kr. och minska konsumentprisernas ökning med 0,15%.

4 Industrin Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.1 4.1 Produktion, produktivitet och sysselsättning

Industriprodukfionen har de senaste tre åren stigit med i genomsnitt 5,5% per år. Exporten, som utgör närmare 50% av produktionen, har varit drivkraften bakom ulvecklingen. Produktionsökningen är internationellt sett kraftig. Devalveringen i oktober 1982 medförde att induslrikonjunk-luren fick ett kraftigare avstamp i Sverige än i Västeuropa.

Under 1985 var det i första hand inhemska maskininvesteringar och lagemppbyggnad som drog upp produktionen medan exportens bidrag var litet. Under 1986 väntas exporten ge ett något starkare bidrag tiU produk-tionsfillväxten medan bidraget till den inhemska efterfrågan från maskin-och lagerinvesteringar beräknas bli mycket svagare. Notabelt är alt svensk verkstadsindustri inte fär några större produktionsimpulser från den privata konsumtionen. Konsumtionsvaruindustrin är liten i Sverige och det gäller även kapilalvarusidan. Imporlläckagel blir därför mycket stort vid en ökning av hushållens kapitalvaruköp.

Verkstadsindustrin har visal en jämn och hög produklionsökningstakt de senaste tre åren. Branschen bedöms fortsätta att svara för merparten av produktionstiUväxten 1986. Svensk verkstadsindustri är i ovanligt stor utsträckning investeringsvaminriktad och bör dra fördel av den internationella investeringsuppgången i näringslivet. En gynnsam växelkursulveck-linggenlemot huvudkonkurrenten Västtyskland är en annan faktor som kan verka positivt under 1986. Skogs- och stålindustrin har däremot fäll vidkännas produktionsminskningar 1985. Produktionsnedgången väntas upphöra 1986 men någon egentlig tillväxt beräknas inte komma till stånd.

Den starka produktionsuppgängen åstadkoms fram till millen av 1984 med produktivitetsvinster medan sysselsättningen fortsatte all sjunka. Resursutnyttjandet var tämligen lågt inför devalveringen hösten 1982 men har därefter kontinuerligt stigit. Produklivitetsvinstema har dock inte bara uppnåtts genom bättre resursutnyttjande utan också genom nedläggning av lågprodukliva rörelser. På sikl är det önskvärt att nedläggningstakten kan dämpas om industrisektom totalt sett skall kunna växa i den svenska ekonomin. En fömtsättning för detta är bestående god lönsamhet. Den nedläggningshotade industrin torde dock vara relativt liten idag.

Kapacitelsuinyltjandel var under hösten 1985 maximalt högt i delar av verkstadsindustrin medan skogsindustrin redan under 1984 torde ha passerat kulmen. Totalt sell låg resursutnyttjandet 1985 på en hög nivå i industrin (diagram 4:1).

Det stadigt höjda kapacitetsutnyttjandet är en av orsakerna tiU att produktionskapaciteten byggs ut i industrin. Realkapitalstocken bedöms återigen öka 1985 och 1986 efler en längre period av nedgång, då kapitalförslitningen översteg bruttoinvesteringarna. I detla sammanhang bör påpekas att industrins investeringsmönster successivt förändrats. Relativt sett större resurser satsas på forskning och utveckling, internationeU marknadsföring, direklinvesleringar utomlands elc. Industrins framtida produktionskapacitet kan därför inle enbart bedömas utifrån de statistiskt lättast mätbara fasta bruttoinvesteringarna.

Diagram 4:1 Kapacitetsutnyttjande och antal sysselsatta inom industrin

Kapacitets utnyttjande 1 000-tal Procent sysselsatta

Prop.-1985/86:100 Bil. I.l

1080

1060

1040

- 1020

- 1000

980

960

90 \ \ \

\ Antal sysselsatta

\ \

/

r

85 \

A \

\ /\ V

/

t /

\ / \ \

,.

_v /

v/ \

/

v'

\

/

\ \

/

\ -■'''

1 \ \

X XN

/

\ "»

/ - '

80 \ v

Kapacitetsutnyttjande

■

1980 1981 1982

Källa: Statistiska centralbyrån.

1983

1984

1985

Svensk industri torde ligga förhållandevis väl framme vad gäller de mer mjukvarubelonade investeringarna. Där finns emellertid också problem, särskilt vad gäller tillgången på kvalificerad arbetskraft. Teknikerbristen är omvittnad, men även behovel av arbetare är svårt all tUlgodose på vissa orter. Här återfinns sannolikt en av orsakerna lill kostnadshöjningarna i industrin.

Expansionen har sedan mitten av 1984 resulterat i ökad sysselsällning (tabell 4:1). Av de drygt 80000 personer som lämnade industrin åren

Tabell 4:1 Produktion, produktivitet och sysselsättning i industrin

Årlig förändring

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Procent

Produktion

Produktivitet

Antal arbetade timmar

0,4

1,7

-1,2

-3,5 0,3

-3,7

-0,8

2,5 -3,2

5,1

7,4 -2,2

7,1 6,2 0,8

3,8 2,3 1,5

2,0 1,5 0,5

Tusental personer

Sysselsättning

-32

-35

-5

5 Källor: Konjunkturinstitutet, stafisfiska cenlralbyrån och finansdepartementet.

Anm.: Produktiviteten är här definierad som förädlingsvärde per fimme. I tabell 4: 2 och i nedanstående tablå är produktiviteten däremot beräknad som bruttoproduktion per timme. Vidare avser tabell 4:1 tillverkningsindustri och gruvor medan tabell 4:2 och tablån avser fillverkningsindustrin exkl. varv.

1980-83 beräknas industrin under 1984 och 1985 ha tagit tillbaka ca 40000. Produktionsökningen 1986 bedöms bli svagare än 1985 och sysselsättningen kan inle beräknas öka som tidigare. Branscherna utvecklas emellertid olika. Verkstadsindustrin kan behöva anställa, mer folk medan produktionsminskningen i råvamindustrierna inte omedelbart slår igenom på sysselsättningen. Det är därför troligt att industrisysselsättningen genomsnittligt kommer att ligga på en något högre nivä 1986 än 1985.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

4.2 Lönsamhetsutvecklingen

Den gynnsamma produktionsutvecklingen 1982-1984 medförde, som nämnts, alt arbetsproduktiviteten sleg kraftigt. Även vid jämförelse med de utländska konkurrenterna var produktivitetstillväxten framför allt 1983 god, vilket framgår av nedanstående tablå.

Produktion per arbetad timme inom tillverkningsindustrin, fasta priser

Procentuell förändring

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Sverige

14 OECD-länder

Relativ produktivitet

A«m..-Se tabell 4: 1.

0,9

-0,1

2,7

8,1

5,4

1,4

1,5

1,3

1,4

1,9

3,3

4,8

2,9

2,5

0,4

-1,5

0,8

4,6

0,6

-1,4

-1,0

Produktivitetsökningarna förstärkte devalveringarnas gynnsamma inverkan på konkurrenskraft och lönsamhet. Åren 1983 och 1984 innebar kraftiga vinstökningar för industrin. Vinstmarginalerna i den svenska industrin föll preliminärt något 1985 (tabell 4:2). Del var en mycket ogynnsam utveckling för råvambranscherna, framför allt skogsindustrin, som låg bakom nedgången medan producenterna av bearbetade varor istället kunde höja sina marginaler någol. Pä råvamsidan var nedgången ett resultat av

Tabell 4:2 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i tillverkningsindustri exkl. varv.

Procentuell förändring

1986 Insatskostnad Lönekostnad per enhet

14,9 10,4

10,5 10,8

11,7 4,4

10,1 0,3

8,4

4,7

4,5 6,6

2,1

3,5

Därav:

Lönekostnad per timme' Produktivitet'

11,3 0,9

10,6 -0,1

7,2 2,7

8,5 8,1

10,4

5,4

8,1

1,4

5,1 1,5

Summa röriig kostnad

Produktpris

Marginal

13,1 13,3 0,2

10,6

9,8

-0,7

9,8 10,8 0,9

7,4 9,9 2.3

7,5 8,2 0,7

5,0

4,7

-0,3

2,4 2,4 0,0

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknut-

na indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion per

timme.

Med avdrag för subventioner.

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Anm..Se tabell 4: 1.

att produktionsvolymerna minskade, men framför allt av att försälj- Prop. 1985/86:100 ningspriserna föU. Marknadsandelama för råvaror är mycket känsliga för Bil. 1.1 ändringar av relativpriserna. Därför finns det inte, som för bearbetade varor, några slörre möjligheter för de svenska rävamproducenterna alt la ut priser som avviker från konkurrenternas. De starka svängningarna i världsmarknadspriserna på råvaror slår därmed direkl igenom på vinstnivån. För skogsindustrins del förstärks dessa svängningar genom samspelet med råvammarknaderna. Priserna på rundvirke anpassas till skogsindustrins betalningsförmåga först med viss eftersläpning. Reslulatet är att skogsindustrins vinster stiger krafligl i konjunkturens uppgångsfas, vilket en tid senare driver upp råvarupriserna. När sedan vinstsituationen försämras fortsäiter råvarupriserna att sliga, låt vara långsammare, och vinst-fallet blir myckel kraftigt. Under 1985 har delta framför aUl drabbat sågverksindustrin, men mol slutet av årel har även massaproducenlema fått sina vinster reducerade.

Totalt för industrin väntas vinstmarginalerna bli oförändrade 1986. Inom råvambranschema fortsätter marginalförsämringen, men i reducerad takt. Samlidigl väntas de branscher som producerar bearbetade varor kunna höja vinstmarginalerna med någon tiondels procent. Fömtsättningen är då alt löneökningarna blir låga, men också att företagen utnyttjar den gynnsamma kostnadsutvecklingen liU atl föra en försiktig prispoUlik. Bland gynnsamma faktorer i övrigt kan nämnas att oljepriserna väntas falla och alt övriga importpriser beräknas sliga mycket måtfiigt, vilket håller tillbaka industrins koslnader för insatsvarör. På den negativa sidan återfinns låg ökning av arbetsproduktiviteten och tämligen stora kostnadsökningar för produkter som kommer från näringslivet utanför industrin.

Pris- och kostnadsutveckUngen är också avgörande för industrins räntabilitet (tabeU 4:3). Från och med 1983 har industrins bokförda räntabilitet på eget kaplial före bokslutsdisposUioner och skatt varje år överstigit 20 procent. I tabeUen framstår 1984 som etl sämre år än 1983 och 1985. Detta är en följd av atl industrin gjorde stora skattemässiga överavskrivningar 1984, vUka drog ned del bokföringsmässiga resullalel. Utrymmet för liknande överavskrivningar är begränsat 1985, vilket trots en viss nedgång i vinstmarginalen före avskrivningar ger en räntabilitelsökning jämfört med 1984. Även 1986 vänlas bli ett genomsnittsår vad gäller avskrivningar och räntabiliteten beräknas också bli i stort sett densamma som 1985.

Den totah sett kraftigt höjda lönsamheten rymmer belydande skiUnader beroende på företagens storlek och exportorientering. De mindre företagen (upp till 200 anställda) exporterar i genomsnitt 1/4 av produktionen jämfört med närmare hälften för de större. Lönsamhetsförbällringen kan hänföras lUl de större exportföretagen. Före devalveringarna 1981 och 1982 hade dock hemmamarknadsföretagen en väsentligt bättre lönsamhet än exportindustrin. Det starka genomslaget frän storföretagen visar sig inom verkstadsindustrin där transportmedelsförelagens exepfioneUa räntabilitet höjer branschens tolala lönsamhet över tidigare toppnivåer.

Vid bedömningen av räntabiliteten är även inflationen av belydelse. Vid en hög inflationslakt åtgår en slor del av avkastningen till att vidmakthålla det egna kapitalels reala värde. Den bokföringsmässiga räntabiliteten på 32

eget kapital var 12,0% 1980 och inflationen 13,7% (KPI dec-dec), vilkel gav en "real" räntabiUtel pä -1,5%. År 1986 beräknas räntabiUleten på eget kapital uppgå liU ca 20% och inflationen tUl ca 4%. Detta skulle resultera i en "real" räntabilitet på ca 15%, vilket i så fall blir det högsta värdet under 1970- och 1980-talen. Samtidigt har emeUertid även realräntan pä finansiella placeringar höjts.

Företagens intresse för finansiella placeringar har ökat i samband med all finansmarknadema under senare år utvecklats och breddats. I vilken utsträckning delta håller tUlbaka reala invesleringar beror bl. a. på lönsam-helsförhållandena. Är avkastningen högre pä finansieUa placeringar än på materieUa investeringar missgynnas utbyggnaden av produktionskapaciteten. Della var fallet under större delen av 1970-talet och fram tiU 1982. Därefter har emellertid avkastningen på del arbetade kapitalel stigit till ungefär samma nivå som för det finansiella kapitalet.

Industriföretagens finansiella placeringar har ökat sin andel av balansomslutningen från ca 20% i mUten av 1970-talet fill mellan 35 och 40% under senare är. Denna förskjutning beror, förutom ett ökat intresse för finansiella placeringar, pä alt del arbetande kapitalel inle expanderat alls sedan mitten av 1970-talet. En betydande neddragning av lagerkvolen och stora utförsäljningar av industrifastigheter har nämligen skett. Industrifastigheterna hyrs i betydande utsträckning tillbaka för industrins eget utnyttjande.

Sammanfattningsvis har industrin totalt sett uppnått tämligen god finansiell styrka och beredskap. Soliditeten, dvs. eget kapital i procent av totalt kapital, har stärkts de senaste åren. Bakom della ligger bäde kraftiga vinstökningar och större nyemissionsvolymer. Den högre lönsamhetsni-

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

Tabell 4:3 Tillverkningsindustrins räntabilitet

Procent, bokföringsmässiga värden

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

(RT)

(H)

(RE)

Räntabilitet på totalt kapital HävstångsetTekt' Räntabilitet på eget kapital

Uppdelning av räntabilitet på totah kapital RT = (l-AF)xRA-l-AFxRF Avkastning på arbetande kapital (RA) Avkastning på finansiellt kapital (RF) Andel finansiellt kapital i procent (AF)

Uppdelning av hävstångseffekl

H = (RT-RS)xS/E

Genomsnittlig skuldränta (RS)

Totalräntabilitet minus skuldränta (RT-RS)

Skuldsättningsgrad (S/E)

Soliditet i procent (E/(S -H E))

7,3

4,7

12,0

7,0 1,7 8,6

8,7

6,0

14,7

11,0

12,7 23,8

9,8 11,3 21,0

10,2 10,2 20,4

10,0 10,2 20,1

5,7 11,1 29,5

5,2 10,8 31,5

7,2 11,6 32,9

11,6

9,9

36,1

9,5 10,2

37,5

9,9 10,8 36,3

9,8 10,4 36,4

5,6

1,7

2,79

6,4 0,6

2,78

6,4

2,3

2,60

5,6

5,4

2,35

5,1

4,7

2,40

5,5

4,7

2,17

5,5

4,5

2,24

26,4 26,5 27,8 29,8 29,4 31,5 30,9

' Detsamma som finansieringsfaktor.

Anm: Industriföretagen gjorde 1984 stora skattemässiga överavskrivningar. Detta kan inte upprepas i samma

omfattning 1985 vilket leder till en uppgång i den bokförda vinsten efter avskrivningar.

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

3 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga l.I

vån har uppnåtts främst genom att devalveringarna förbättrade prisrela- Prop. 1985/86:100 tionerna och genom effekfivare utnyttjande av befintligt kapital. Av avgö- Bil. 1.1 rande belydelse för en fortsatt god lönsamhet blir däremot förmågan alt dämpa takten i kostnads- och prisökningarna.

34

5 Arbetsmarknaden

5.1 Inledning

Arbetsmarknaden försvagades kraftigt i början av 1980-lalel som en följd av balansbristerna i den svenska ekonomin. Sysselsättningen stagnerade för första gången pä decennier, se diagram 5:1. Arbetskraftsulbudet fortsatte emellertid alt öka i takt med all den kvinnliga förvärvsfrekvensen steg. Resullalel blev att arbetslösheten i slort sett fördubblades på tre år.

I mitten av 1983 vände utveckUngen. Arbetslösheten började dämpas. Under loppet av 1984 sleg sysselsättningen kraftigt. Arbetslösheten avtog dock inte i samma mån som sysselsättningen ökade, eftersom arbetskrafts-utbudet efter alt under några år ha hämmats av del dåliga arbetsmarknadsläget fick en kraftigare ökning än tidigare.

Även om den arbetslöshet som uppstod de försia åren på 1980-tälet var hög för svenska förhållanden var den i etl inlernationellt perspektiv mycket låg. År 1983 när arbetslösheten var som högsl i Sverige, 3,5%, var det bara ett fåtal OECD-länder (Norge, Österrike, Schweiz och Japan) som hade en motsvarande arbetslöshetsnivå. I de flesta länder var nivån betydligt högre. För OECD-omrädel som helhet uppgick arbetslösheten lUl 81/2% och för OECD-Europa till 101/2%. Denna skillnad har blivk än större sedan 1983. Medan arbetslösheten i Sverige har reducerats har den i OECD-området legat kvar på 81/2% och vänlas göra sä även 1986. I Västeuropa har arbetslösheten fortsatt att öka och väntas 1986 ligga över 11 %. Än slörre är skUlnadema mellan Sverige och övriga länder för utsatta grupper som ungdomar och långtidsarbetslösa. Också om man ser lill hur

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1977—1985

4450 4400 4350 4300 4250 4200 4150 4100 4050

Tusental. 3 månaders glidande genomsnitt på säsongrensade månadsdata.

/v

r

.<

A

j

r Arbetskraften /x.-'--

y

r\.

/-

r

J

/

/Vi

j

y""*

i/fl

\,.j

Antals

ysselsatta

ly -

liiiiiiHriilii..................... lim II III 111 II 11 III..... I......... llllllilil iiiiiiiliMiif II iiiliiifiiMiiiliiiiMiiiiil

1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

stor andel av befolkningen i arbetskraftsåldrarna som är i arbete så fram- Prop. 1985/86: 100 står situationen i Sverige som förmånlig vid jämförelser med andra länder. Bil. 1.1

5.2 Arbetsmarknaden under 1985

Arbetskraftsutbud

Arbetskraftsulbudet fortsatte att öka under 1985. Utbudsökningen i timmar var kraftigare än ökningen av antalet personer för Qärde året i rad, vilket framgår av tabell 5:1. Det ökande antalet personer i arbetskraften förklaras av en fortsatt höjning av de relativa arbetskraftstalen. För första gängen på mycket länge gällde detta också männen - även om förändringen för deras del var mycket liten. Vidare bröts den tidigare nedgången i relativa arbetskraftstal för den yngsta gruppen - i åldern 16 till 24 år - för såväl kvinnor som män. Däremot sjönk arbetskraftstalen för personer i åldern 55 år och äldre, en tendens som länge gällt för männen i denna åldersgrupp men från 1983 ocksä kommit atl gälla för kvinnorna i dessa åldrar.

Den relativt kraftiga ökningen av arbetskraftsulbudet i antalet timmar har fortsatt under 1985. Bakom uppgången ligger bäde en förlängning av arbetstiden (bland deltidsanställda) och elt ökat övertidsuttag.

Tabell 5:1 Arbetskraftsutbud

Åriig procentuell förändring

. 1983

1985 Arbetskraftsulbudet

i antal personer

0,7

0.7 Därav bidrag från

förändring i befolkning

0,3

0,2

0,1

förändring i relativa

arbetskraftstal

0,4

0,1

0,2

0,3

0,6

Medelarbetstid per vecka

-0,3

0,4

0,2

0,8

0,7

Långtidsfrånvaro

0,2

0,1

0,3

0,0

-0,2

Arbetskraftsulbudet

i antal timmar

0,9

1,3

1,2

Inklusive kalendariska

effekter

0,3

1,5

1,1

0,6

1,1

Källa: Konjunkturinstitutet

Sysselsättning

Utvecklingen av antalet kvarstående lediga platser bmkar användas som en indikator på arbetskraftsbehovet. Antalet lediga platser sjönk i stort sett oavbrutet från sommaren 1980 till sommaren 1982. Därefter stabiliserades volymen pä en låg nivä under 1982 och 1983. Under 1984 skedde en långsam ökning. Därefter steg antalet lediga platser brant till 45000 våren 1985, se diagram 5:2. Även inom tillverkningsindustrin sjönk antalet kvarstående lediga platser mellan 1980 och 1983. Under 1984 och 1985 har anlalet kvarstående industriplalser ökat.

Företagens bedömning av bristen på arbetare och tekniska tjänstemän framgår av diagram 5.3. Bristtalen för yrkesai-betare befann sig 1982 på en 36

Diagram 5:2 Arbetslöshet, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga Prop. 1985/86: 100 platser 1977-1985 Bil 1 1

Tusental. Säsongrensade månadsdata. 180,

160 140

A

1?0

Arbets!

öshet /

r

rv

inn

fl

rz

.-'—

........

Arbetslösa kas>

amedlemr

nar

■

■<

...-••••

'Vi-

..--"

1 \

- j-''"

-.-—'

'"V.

1 V

Lediga

}latser

iMiiiiiiiiiliiiiifiiinliiiililllliliiiiiiiiiiiliiiii.iiiiilii............................. iiiiliiililliiiiliiiiiiiiiiil................. iiiiiil

1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

efter tidigare erfarenheter låg nivå. Från våren 1983 fram fill sommaren 1984 ökade bristlalen gradvis för att sedan sjunka någol under slutet av

1984 och sedan åter öka under försia halvåret 1985. Brislen på andra arbetare var i det närmaste obefintlig under åren 1981 fill 1983. Bristtalen har därefter ökat någol men är fortfarande låga. Under andra kvartalet

1985 har del i delar av landet uppstått brist på arbetare inom byggnads- och anläggningsverksamheten. Della gäller specieUt inom hantverksyrkena.

I denna konjunkturuppgång har alltså brislen på arbetare varil mindre markerad än vid tidigare tillfällen, vilket bl.a. belyses av kortare vakanslider för de lediga platserna.

Bristen på tekniska tjänstemän har ökat kraftigt sedan 1982. Under 1984 och 1985 har brislen varil större än vid tidigare toppnivåer hösten 1974 och sommaren 1980. Della är särskilt markant för verkstadsindustrin, där brislen ligger konstant på en mycket hög nivå.

Den ökade efterfrågan på arbetskraft har följts av en växande sysselsättning. Uppgången mellan första och andra halvårel 1984 var 40000 personer efter rensning för säsongvariationer. Sysselsättningen ökade med ytteriigare ungefär 10000 personer första halvåret 1985 och med 25000 personer andra halvåret 1985.

Den sammanlagda ökningen i årsgenomsnitt mellan 1984 och 1985 var 43000 personer. Fördelat över branscher låg 17000 av ökningen på industrin, 23000 pä offentliga sektorn (i stort sett på kommuner och landsfing) och 13000 på det privata tjänsteområdet. Inom byggnadsverksamheten bröts den tidigare nedgången i början av 1984 och i genomsnitt var sysselsättningen oförändrad mellan 1984 och 1985. Antalet sysselsatta inom jord-och skogsbruk har minskat med sammanlagt 10000 personer sedan 1984.

37 Sysselsättningen har ökat på beskrivet sätt jämsides med att övertidsuttaget ökat. Jfr med tabell 5:1 ur vilken bl. a. den procentuella förändringen av medelarbetstiden per vecka kan avläsas.

Prop. 1985/86:100 Bil. l.I

Diagram 5:3 Brist på arbetare och tekniska tjänstemän inom industrin

BfllSTTAL 60

50

Tjänstemän

40

30

20

10 \

tv

are

J/\.

---\

V"

A

\ \

'■•-.\

\

F

C

.-■

Andra a

------------- H

rbetare .

■

/

u_l

123412341234123412341234 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Anm. Diagrammet anger andelen företag, vägda efter storiek, vilka uppger brist på

arbetskraft.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Enligt slafistiska centralbyråns arbetskraflsökningar (AKU) utgjorde de arbetslösa i genomsnitt 3,1 % av arbetskraften under 1984. Arbetslösheten nådde i seplember 1983 en toppnivå säsongrensat sett, dä de arbetslösa utgjorde 3,9% av arbetskraften. Därefter sjönk arbetslösheten under 1984 och nedgången har fortsatt försia halvårel 1985. Under sommaren 1985 låg den säsongrensade arbetslösheten pä 2,7% eller 122000 personer.

Totalt sjönk arbetslösheten med 15000 personer mellan 1983 och 1984. Nedgången berodde till slor del på alt ungdomar i åldern 18-19 år fick arbeie i s.k. ungdomslag. Arbetslösheten i åldersgruppen 16-19 år kom därmed att minska med 12000 personer 1984. För ungdomar i åldern 20-24 år var arbetslösheten samtidigt oförändrad och arbetslösheten för hela åldersgruppen 16-24 år var 6,1 % 1984. För personer över 55 år registrerades en ökad arbetslöshet. Av den totala nedgången i arbetslösheten föU ca 2/3 på männen och någon förändring av den könsmässiga fördelningen synes därmed inle ha ägt mm.

38 Tabell 5:2 Sysselsättning i olika branscher Prop. 1985/86: 100

1 000-taI personer Bil. 1.1

Antal personer 1981

Förändring

prognos

Jord- och skogsbruk Industri'

Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster

237 1035

288 1400 1267

- 1 -35 -11

25 14

- 6

- 5 -10

11 15

-10 13

- 6 12

-10 17 0 13

-10

20 Totalt

4225

- 6

25

Arbetskraftsutbud Arbetslöshet

4332 108

25 29

18 14

21 -15

35 -10

25 0

Arbetslöshetsnivå, procent

2,5

3,1

3,5

3,1

2,9

' Gruvor, tillverkningsindustri och el, gas-, vatten- och värmeverk. Handel, restaurant- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsförvaltning m.m. Källa: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.

Trots det förbättrade arbetsmarknadsläget under försia halvåret 1985 minskade inte antalet långtidsarbelslösa (personer med en arbetslöshelstid på mer än 6 månader eUer 4 månader för ungdomar i åldern upp fiU 24 år). Först under andra halvårel 1985 har antalet långtidsarbelslösa sjunkit.

De regionala skiUnadema i arbetslöshetsnivå kvarstår i huvudsak. Del relativa arbetslöshetstalet uppgick 1984 för hela riket lUl 3,1%. Mellan 1984 och 1985 sleg förvärvsfrekvensen mer inom storstadslän och övriga län än inom skogslänen. Då utbuds- och sysselsättningsförändringama i stor utsträckning samvarierade blev nedgången i arbetslöshet därmed förhållandevis jämnt fördelad mellan regionema.

En följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget var atl antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskade. Under 1985 var 25000 personer sysselsatta i beredskapsarbelen, vilkel är 19000 färre än årel innnan. Drygt 30000 personer var sysselsatta i ungdomslag vilket sett över helår innebär en oförändrad nivå. En jämförelse mellan de båda sista halvåren visar dock på en minskning med ca 7500 personer från 1984 fill 1985.

5.3 Arbetsmarknaden 1986

Den från 1985 goda ulvecklingen på arbetsmarknaden väntas fortsätta in på 1986. Då befolkningen i arbetsför ålder liksom föregående år visar en mycket liten ökning, ca 5000 personer, kommer efterfrågan på arbetskraft att avspeglas i höjda relativa arbetskraftstal.

Sysselsättningen inom industrin väntas minska nägot under loppet av 1986. Men ökningen av antalet sysselsatta på ca 20000 personer mellan första och andra halvårel 1985 höjer ändå genomsnittet så mycket att nivån 1986 lorde ligga över snittet för 1985. 39

Tabell 5:3 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska

Årsgenomsnitt, 1000-tal personer

åtgärder

Prop. 1985/86:100 Bil. l.I

1985 Ungdomslag

Rekryteringsstöd

Beredskapsarbete

Totalt

Arbetsmarknadsutbildning Åtgärder för arbetshandikappade

25 25 32

43 43

59 59

30 21

30 15

66 Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen och finansdepartementet.

Sysselsättningen i byggnadsverksamheten har ökat något under 1984 och 1985. Enligt länsarbetsnämnderna är sysselsättninglägel vintern 1985/86 bättre än de närmast föregående vintrarna. I Slockholms län och UddevaUaregionen väntas t. o. m. en överhettning, medan den höga bygg-arbetslösheten kvarstår i skogslänen. En mindre ökning av byggandet vänlas under 1986. Prognoserna för 1986 tyder på en i stort sett oförändrad byggsysselsältning.

Den privata tjänstesektorn har under en följd av är expanderat relativt kraftigt. Även under är då tUlväxten i ekonomin har varit måtfiig har antalet sysselsatta i den privata Ijänsteseklom ökat. Denna utveckling bedöms bestå även det närmaste året. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har accelererat under andra halvåret 1985 och väntas fort-sälta atl öka 1986, om än svagare än föregående år.

Kommunernas nyligen fastställda budgeter tyder pä en fortsatt sysselsättningsökning med 25000 personer 1986. Den restriktiva inriklningen av statens budget väntas medföra en fortsatt minskning av den statliga sysselsättningen med 3 000 personer.

Totalt sett beräknas sysselsättningen öka med 25000 personer 1986, dvs. långsammare än 1985. Arbetslösheten bedöms komma atl ligga pä ungefär samma nivå 1986 som 1985. En viss försvagning av arbetsmarknadsläget under loppet av årel kan emellertid inle uteslutas.

Tabell 5:4 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1986

Årlig procentuell förändring

Jord- och skogsbmk Industri

Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster

Totalt

Produk-

Syssel-

tion

tivitet

sättning (timmar)

-1

-7

1,5 1

0,5 0

1,5

1,6

0,8

Anm. Siffrorna för de olika sektorerna är avrundade Källa: Finansdepartementet.

40

Antalet arbetade rimmar beräknas öka någol mer än antalet sysselsatta Prop. 1985/86: 100 (0,8% resp. 0,6%) fill följd av en fortsatt ökning av den genomsnilfiiga Bil. 1.1 arbetstiden, se tabeU 5:4. Antalet arbetade limmar för löntagare, vUkel är av belydelse vid beräkningarna i kapitel 7 av lönesummornas ulveckling, beräknas öka mer än antalet arbetade timmar för samlliga sysselsatta (1,2% resp. 0,8%). SkUlnaden beror på en ökning i andelen löntagartim-mar och en molsvarande minskning i andelen företagartimmar i den lotala sysselsällningsvolymen.

6 Priser och löner

Pris- och löneutvecklingen har under lång tid varit etl centralt problem i den svenska ekonomin. En viktig förutsättning för att den konkurrens-kraftsförslärkning som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982 skall bli beslående är alt pris- och löneökningarna blir markant lägre än under 1970-talet och början av 1980-lalel. Delta krav förstärks av att den inlernalionella inflationen har halverats sedan början av 1980-talet och fortsäiter alt minska. Detta avsnUt inleds med en jämförelse mellan pris-och löneutveckUngen i Sverige och i omvärlden. Därefter behandlas utsikterna för löner, priser och reallöner 1985 och 1986, samt betydelsen för den svenska ekonomin av olika löneantaganden 1986.

Prop. 1985/86; 100 Bil. 1.1

6.1 Jämförelse med OECD-området

I början av 1980-lalet dämpades löneökningarna i OECD-omrädel från ca 10 % per år till ca 5 % per år, se diagram 6:1.1 diagrammen jämförs Sverige med de 14 OECD-länder, som ingår i den s. k. valutakorgen. Molsvarande dämpning ägde inte mm i Sverige. Timlönerna i den svenska industrin ökade med i genomsnitt drygl 8% per år 1982-1985, vilket är samma genomsnitt som under åren dessförinnan. Även prisökningarna var drygt 8% per år i Sverige jämfört med 5 % i omvärlden.

Diagram 6:1 Timlön inom industrin och konsumentprisindex, Sverige och OECD

Årlig procentuell förändring

Sverige OECD

M

/

\

K

/

\

/

\

1980

Källor: Konjunkturinsfitutet, statistiska centralbyrån. Svenska Arbetsgivareföreningen och OECD

Anm.: OECD-området sammanvägt enligt vaqe lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export av bearbetade varor.

42

Den snabbare pris- och löneutvecklingen i Sverige jämfört med omvärlden har medfört att en del av de fördelar som uppnåddes genom devalveringarna 1981 och 1982 har neutraliserats. En beräkning av pris- och kostnadsutvecklingen i den svenska industrin jämfört med i konkurrentländernas redovisas i kapitel 3.

Prognoser för det närmaste året tyder på en fortsatt dämpning av prisökningarna i OECD-området 1986. 1 Förbundsrepubliken Tyskland och Japan förutses inflationslakter på 1 -1 1/2 % och i Förenta staterna på ca 4 %.

Även takten i löneökningarna fömtses minska. Timlöneökningarna i industrin för OECD-området i genomsnitt beräknas gå ned från ca 5 % 1985 till 4,5% 1986. Därvid bör noteras att genomsnittet dras upp av länder som Turkiel, Grekland och Portugal med myckel höga löneökningslal. I Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta staterna och Japan förutses en dämpning av löneökningarna det närmasle året tUl ca 4 %.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

6.2 Löner

Statistik över löneutvecklingen 1985 finns än sä länge bara för SAF/ LO-området. Den visar att timförtjänsten (tidlön -I- ackord) för industriarbetare liksom för hela LO-kolleklivet ökade med 7,3% mellan andra kvartalen 1984 och 1985. För helåret 1985 uppskattas fimlöneökningen till 7-

71/2%.

Tabell 6:1 Lönekostnadsutveckling och arbetskraftskostnader för industriarbetare

Årlig procentuell förändring

Samtliga löntagare

Industriarbetare

Avtal Löneglid-

Summa

Avtal Löneglid-

Timför-

Sociala

Timkost-

ning

tjänst

kostnader

nad

7,2 3,1

10,3

6,3 4,2

10,5

1,2

11,8

8,5 0,7

9,2

7,5 4,3

11,8

0,5

12,4

5,5 2,2

7,7

4,1 4,0

8,1

3,1

11,5

7,3 3,1

10,4

5,0 6,8

11,8

5,1

17,5

12,8 2,1

14,9

10,5 7,5

18,0

3,7

22,4

10,1 3,1

7,9 5,4

13,3

3,1

16,8

7,3 3,3

10,6

3,7 3,5

7,2

3,4

10,8

8,0' 3,0

11,0'

4,8 3,2

8,0

-0,7

10,7'

6,7 3,2

9,9

4,4 3,8

8,2

0,4

8,7

7,4 1,8

9,2

6,1 3,2

9,3

0,8

10,2

6,2 2,7

8,9

5,9 4,2

10,1

0,5

10,7

4,6 1,1

5,7

4,1 3,5

7,6

0,2

7,8

4,8 1,3

6,1

3,8 2,9

6,7

2,4

9,3

5,6 3,0

8,6

6,2 4,1

10,3

-0,1

10,2

prognos

4,2 2,8

7,0

— —

7-7,5

0,3

ca 7,5

' Inkl. effekten av införandet av femte semesterveckan.

Anm: Uppgiftema för samtliga löntagare baserar sig pä lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare grundar sig på förtjänststafistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbe lopp som ej ingår i statistiken. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinsfitutet och finansdepartementet. 43

För privattjänstemännen och de offentliganställda kan bara uppskatt- Prop. 1985/86: 100 ningar göras, baserade på beräkningar av löneökningar enligt träffade Bil. 1.1 löneavtal. Konjunkturinstitutet har mot bakgrund av sådana överväganden uppskattat timlöneökningen för samlliga löntagare till 7% 1985, se tabell 6: 1. Det kan emellertid nämnas att inbetalningarna av preliminär A-skatl och den starka konsumtionsökningen 1985 tyder pä att denna uppskattning kan vara i underkant. Löneökningarna 1985 tycks således ha överstigit den ram på 5% om vilken enighet uppnåddes mellan regeringen och arbetsmarknadens parter.

För 1986 har antagils att lönerna stiger i enlighet med de avtal, som redan har slutits. För näringslivet har dessutom ett beräkningstekniskt antagande gjorts rörande löneglidningen. Däremot har inle inräknats effekter av eventuella nya löneavtal, inle heller nägon löneökning utöver avtal pä det offentliga området. Med dessa principer som utgångspunkt skulle timlönerna sliga med i genomsnitt 5,5% 1986, något mindre i staten och näringslivet och någol mer i kommunerna.

Under perioden 1984-1986 är uttaget av lagstadgade och avtalsregle-rade arbetsgivaravgifter i genomsnitt oförändrat.

6.3 Konsumentpriser

Under 1985 har prisnivån hitfiUs (dec 1984-nov 1985) stigit med 5,3%. Den totala ökningen av konsumentprisindex (KPI) under loppet av 1985 uppskattas preliminärt till 5,7%. Förändringen mellan KPI-ärsgenomsnil-ten 1984 och 1985 skulle därmed uppgå till 7,4%. Prisökningstakten i Sverige ligger nu i nivå med den som gällde i böijan av 1970-lalet. 1970— 1973 låg prisökningarna på i genomsnitt 6,8 % per år.

I böljan av 1985 tenderade priserna att stiga mer än vad som var förenligt med del mål på 3 % inflation under loppet av 1985 som regeringen hade satt upp. Prisförvänlningarna låg klart över denna nivå. Den 6 mars 1985 införde regeringen ell allmänt prisstopp som ell led i strävandena att dämpa inflationen. Sedan en stabilisering av prisutvecklingen konstaterats avvecklades prisstoppet successivt under sommaren och hösten. I samband med avvecklingen utfäste sig berörda branscher i avtal med statens pris- och kartellnämnd (SPK) atl inte höja priserna mer än vad som motiverades av lönekostnadshöjningar om 5% per timme och med hänsyn tagen till produktivitetsutvecklingen.

Bedömningen av prisutvecklingen 1986 ulgår från prognoser och anlaganden om arbetskraftskostnader, importpriser m.m. och innefattar kalkyler av hur dessa faklorer kan vänlas påverka prisutvecklingen. Prognosen fömtsätter oförändral diskonto samt att de indirekta skatter och sub-venfioner som påverkar KPI blir oförändrade under året.

Priserna på råolja och petroleumprodukter beräknas sammantaget falla 13%. Övriga importvaror som påverkar KPI beräknas öka med i genomsnitt 4,1 %. Den totala effekten pä KPI tUl följd av ändrade internafionellt bestämda priser beräknas därmed uppgå lill endasl 0,4%, se tabell 6:2.

Prognoserna för bostadsposten i KPI bygger på en beräknad höjning av hyrorna med ca 5% och en ökning av egnahemskostnaderna med ca 5%. 44

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 6:2 Konsumentprisförändring uppdelad på komponenter

Procentuell förändring och bidrag därtill

1985 prognos

1986 prognos

Konsumentpriserna under loppet

av året, långtidsindex dec-dec.

13,7

9,4

9,9

9,3

8,1

5,7

4,2

därav hänförs till:

ändring i indirekta skatter

3,4

-0,7

0,4

2,0

1,2

0,1

automatiska effekter av

indirekta skatter

1,0

1,1

0,8

0,7

0,5

ändring av intemationellt

bestämda priser

2,7

4,0

4,4

2,1

1,6

0,3

0,4

ändring av jordbrukspriser

0,6

1,0

0,8

0,6

0,4

ändring av bostadsprissättning

2,4

2,2

1,6

0,8

1,9

1,4

1,1

ändring av diverse taxor

0,6

0,8

0,4

0,6

0,4

0,6

trendavvikelse i prisema på

färskvaror

0,2

-0,3

0,1

-0,2

restfaktor

3,0

1,5

1,4

2,2

2,1

2,6

1,2

Konsumentprisindex årsgenomsnitt

13,7

12,1

8,6

8,9

8,0

7,4

5,1

Implicitprisindex för privat konsum-

tion, årsgenomsnitt

12,4

11,3

10,3

10,6

8,3

7,2

4,8

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Sammantaget medför detta en höjning av prisnivån med 1,1%. I egnahemskostnaderna har höjningen av den statliga bostadslåneräntan med 2,1 procentenheter fill 13,3 % den 1 januari 1986 beaktats. Vidare har beaktats att fastighetsskatten, räntebidragen och skatt på garantibeloppen tagits in i KPI-beräkningama.

Restfaktom och diverse taxor representerar i beräkningarna lönekostnadernas genomslag inom de för internationell konkurrens skyddade områdena exkl bosläder och jordbruk. I restfaktom las också hänsyn till effekten av hur vinstmarginalerna förändras. Beräkningen av lönekostnadernas genomslag har gjorts utifrån de timkostnadsökningar som har beräknals för 1986 (se avsnitt 6.2). Restfaktom vänlas ge en KPI-effekt på 1,2% 1986, vilket innefattar ett antagande om oförändrade vinstmarginaler. Effekten på KPI av höjningar av diverse taxor 1986 beräknas tUl 0,6%. Jordbruksområdets bidrag fill den allmänna prisutvecklingen har uppskattats liU 0,4%. Därvid har beaktats det jordbruksavtal som slöts i december 1985.

Sammantaget beräknas konsumentpriserna stiga med 4,2% under loppet av 1986. Detta innebär all KPI meUan årsgenomsnitten 1985 och 1986 beräknas öka med 5,1 %, vilket skulle innebära en ökningstakt av samma storieksordning som under 1960-talet. Implicitprisindex för privat konsumtion beräknas öka i något långsammare takt.

Även om således konsumentpriserna beräknas öka i långsammare takt 1985 än 1984 ligger prisutvecklingen i Sverige fortfarande på en högre nivå än genomsnittligt i andra länder. Prognosen för 1986 innebär dock alt infiationen i Sverige närmar sig den nivå som har antagits för våra konkurrentländer.

6.4 Reallönemas utveckling 1970-1986

I diagram 6:2 redovisas den reala timlönens (se nedan för definition) ulveckling under perioden 1970-1986. Av diagrammet framgår alt reaUönerna före skatt sleg krafligl under 1970-lalel, särskilt under första delen av decenniet. Mellan 1970 och 1979 ökade limlönen realt sell med 18%. Under de fyra åren därefter, 1979—1983, minskade reaUönen så att nivån 1983 översteg nivån 1970 med endast ca 4%. Delta är även internafioneUt sett en mycket kraftig anpassning nedåt av reallönema, en anpassning som nödvändiggjorts dels av en försämrad konkurrenssituation för svenskt näringsliv med åtföljande underskott i bytesbalansen och stigande räntebetalningar, dels av en sämre intemationell ekonomisk utveckling med kraftigt stigande arbetslöshet och i förhållande till tidigare decennier låg tUlväxt. Mellan 1983 och 1985 har nedgången i reallön bmfits och den reala fimlönen varit i slort sett oförändrad. För 1986 förutses, vid den antagna fimlöneökningen på 51/2%, en viss ökning av den reala timlönen.

Beräkningarna av den reala timlönen är baserade på uppgifter från nationalräkenskaperna om genomsnittlig timlön för samtliga löntagare (för 1985 och 1986 finansdepartementets bedömningar). Timlönen har deflate-rals med konsumentprisindex. Uppgifterna avser real limlön före skatt. Beräkningar av månads- och årslöner efter skatt för olika typer av löntagare och löntagarhushåll skiljer sig normall från de redovisade siffroma.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Diagram 6:2 Real timlön

Index 1970 = 100

115

105

100 9S .

/

(k

/

/rrrrrr

_L

-L

J-

J

_L

J_

JL

J__ L

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Källor: Konjunkturinstitutet, slafistiska centralbyrån och finansdepartementet.

6.5 Konsekvenser av olika löneantaganden Prop. 1985/86:100

Den prognos för den svenska ekonomins reala utveckUng 1986, som redovisas i den preliminära nationalbudgeten, påverkas inte i någon större utsträckning av en mindre ändring av löneantagandet. Däremot skulle högre löneökningar medföra en högre inflation redan 1986. Det framgår av de kalkyler konjunkturinstitutet gjorde i den reviderade nationalbudgeten 1985. Där gjordes beräkningar av den svenska ekonomins ulveckling 1985 vid två olika löneanlaganden, 5% resp 7%. Resultaten av beräkningarna visade bl. a. att den högre löneökningstakten medförde följande förändringar.

Den privata konsumtionen beräknades bli 0,2% högre. Samiidigt försämrades exporten med 0,4%. BNP påverkades inte aUs. Både bytesbalansen och den offentliga sektorns finansiella sparande förbättrades med 0,5 resp 3,5 miljarder kr. Konsumentpriserna steg med 0,5% för året i genomsnitt. Under loppet av året ökade de emeUertid med 1,3 %.

Däremot skulle högre löneökningstakter få påtagliga negativa konsekvenser på den ekonomiska ulvecklingen åren efter 1986. Det framgår bl. a. av de beräkningar som gjordes av 1984 års långtidsutredning (SOU 1984:4) och i Svensk ekonomi 1985-1988 (bUaga tiU den reviderade nationalbudgeten 1985).

I nämnda bilaga jämförs en utveckling där lönerna stiger med 5% per år och priserna med ca 3 % per år 1985-1988 med alternativ där löneökningarna är 8-9% per är och inflationen ca 7% per år. Resultaten av beräkningama visar på kraftigt fallande BNP och investeringar 1987 och 1988 vid de högre pris- och löneökningstakterna. Även sysselsättningen minskar och arbetslösheten stiger fiU 5-6% 1988. Vid de lägre pris- och löneök-ningslaklema uppnås däremot en fortsatt BNP-tiUväxl på 1-2% per år under hela treårsperioden. Invesieringarna fortsäiter alt öka och arbetslösheten reduceras. Enligt dessa beräkningar medför 1 % per år högre löneökningslakt under treårsperioden 1985-1988 att arbetslösheten 1988 ökar med 40000-50000 personer.

47

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

7 Hushållens ekonomi

7.1 Hushållens disponibla inkomster

Hushållens inkomster ökade med ungefär 9 % både 1984 och 1985, se tabell 7:1. TiU följd av en fallande inflation blev emellertid den reala ökningen betydligt högre 1985 än 1984. Den reala disponibla inkomsten beräknas ha ökat med 2,1 % 1985. Osäkerheten är emellertid fortfarande stor om hur myckel hushållens inkomster ökade 1985. Den kraftiga ökningen av privat konsumtion och slalisfik över in- och utlåning lyder på atl inkomstökningen kan ha varit betydligt större. I sä fall skuUe den nedgång i hushållens sparkvot, som de nuvarande beräkningarna implicerar, vara överdriven.

Prognosema för 1986 baseras bl. a. på de förutsättningar rörande timlöner och priser, som redovisades i kapkel 6. Lönesumman beräknas öka med 6,7%. Ett ökat antal löntagartimmar väntas ge etl bidrag pä 1,2% fiU denna förändring. De beräkningar, som redovisas senare, av inkomstöverföringar och direkta skatter, innebär atl hushållens inkomster därmed skulle öka med 6% 1986. Med en prisökning på ca 5 % ger det underiag för en ökning av real disponibel inkomst med ca I % 1986.

Inkomstöverföringarna till hushåUen frän den offentliga sektorn sjönk något i reala termer meUan 1983 och 1984, se tabell 7:2. En starkt bidragande orsak härtill var den tUl följd av devalveringen hösten 1982 begrän-

Tabell 7:1 Hushällssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

Milj. kr.

Procentuell förändring från föregående år

prognos

Löpande priser

Faklorinkomster

Löner

Enskilda företagares inkomster

Tillräknat driftsöverskott, egna hen:

Tilläggspost till disponibel inkomst

1 29684

454 731

481 992

389 195

33 244

9.9 10,1 9,8

8,4 8,2

8,6 9,1

5,3 8,7 7,2

6,0 6,7 2,5 3,1 4,8

Nettoinbetalningar lill del offentliga

Inkomstöverföringar Ull hushåll Direkta skatter, avgifter m. m. Räntor och utdelningar, netto Övriga transfereringar, netto

- 21 714 146864

-168578

- 4750 7480

- 20389 164771

-185160

- 4925 8062

- 22368 179314

-201682

- 5 376 9456

7,2

10,0

- 1,1

5,0

-6.1 12,2 9,8

3,7 7,8

9,7 8,8 8,9 9,2 17,3

Disponibel inkomst Privat konsumtion Sparkvot, nivå i %

399761

397911

0,5

437479

438293

-0,2

463704

466212

-0,5

8,9

9,7

9,4 10,1

6,0 6,4

1980 års priser

Disponibel inkomst Privat konsumtion

271485 270220

277254 277771

280370 281886

0,5 1,3

2,1

2,8

1,1 1,5

Prisindex

Implicitprisindex för privat konsumtion (1980=100) Konsumentprisindex (1980=100)

147,25 143,19

157,79 153,74

165,39 161,59

8,3 8,0

7,2 7,4

4,8 5,1

Källor: Konjunkturinsfitutet, slafistiska centralbyrån och finansdepartementet.

48 Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Tabell 7:2 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll

Milj. kr.,

, löpande priser

Procentuell förändring,

1980 års

priser

prognos

Från staten

- 4,5

4,0

0.9 Barnbidrag

- 8,5

34,5

- 5,2

Studiebidrag m. m.

3 785

-15,3

20,0

5,0

Arbetsmarknadsutbildning

- 3,2

0,8

- 3,2

Arbetsskadeförsäkring

- 4,7

21,6

14,5

Kontant arbetsmarknadsstöd

-34,8

-23,6

- 7,7

Lönegaranti

-17,7

19,7

- 0,5

Folkpensioner

48 585

- 3,7

- 0,3

1,8

Delpension

1 135

-21,8

-25,6

-15,3

Pensioner till f. d. anställda

0,0

- 2,5

- 1,1

Övrigt

5,5

5,0

1,2

Från kommunerna

1,4

2,6

4.7 Bostadsbidrag

- 6,4

- 4,8

2,0

Pensioner till f. d. anställda

- 0,8

2,7

4,2

Socialbidrag

3 286

12,0

8,3

10,7

Övrigt

1,4

3,0

3,1

Från socialförsäkringssektorn

62 756

2,6

6,8

ATP

2,8

8,5

9,6

Sjukförsäkring m. m.

23 150

2,3

4,3

0,9

Arbetslöshetsförsäkring

1,6

- 3,6

9,9

Summa inkomstöverföringar

146864

164771

179314

- 1,0

4,7

3,8

Källor: Konjunkturinsfitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, statisfiska centralbyrån och finansdepartementet.

sade prisuppräkningen av pensionema. Vidare minskade stora delar av de statliga transfereringarna som en konsekvens av dels den restriktiva statliga utgiftspolitiken, dels förbättringen av arbetsmarknadsläget.

De offentliga inkomstöverföringarna beräknas 1985 ha ökat realt med nästan 5%. Barnbidragen höjdes kraftigt den 1 januari 1985 frän 3 300 kr per barn till 4800 kr per barn. Även flerbarnstillägget och studiebidragen höjdes. Bland de kommunala transfereringarna är det främst socialbidragen som ökar starkt 1985. Socialbidragen svarar emellertid bara för 2 % av den offentliga sektorns inkomstöverföringar fiU hushållen. Transfereringarna från sociaUörsäkringsseklorn ökar realt sett mest av de offentliga transfereringarna, vilket sammanhänger med atl ATP-utbetalningarna fortfarande stiger i takl med alt det genomsnittliga antalet basbelopp per ATP-pensionär ökar.

Prognoserna för 1986 bygger pä att basbeloppet, enligt utfallet av konsumentprisindex för november 1985, stiger från 21 800 kr 1985 lill 23300 kr 1986. Arbetslöshetsersättningen föresläs i budgelproposifionen höjas med 15 kr. tiU 335 kr. per dag fr. o. m 1 juU 1986. Vidare föreslås att bostadsbidragen ökar den 1 juli 1986 och den 1 januari 1987, genom att inkomst- och hyresgränserna räknas upp. Genom de föreslagna höjningama kommer de maximala bostadsbidragen för bamfamiljer att höjas med 10-15%, beroende pä antalet barn. De lotala inkomstöverföringarna lill hushällen från

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1

den offentliga sektorn beräknas öka realt méd nästan 4% 1986, varvid pensionerna beräknas öka med 5% i reala termer.

Hushållens inbetalningar av skatter, avgifter m.m. lill det offentliga beräknas ha stigit 9,8% mellan 1984 och 1985, motsvarande en ökning i reala termer på 2,5% jämfört med 1,5% 1984, se tabell 7:3. Den preliminära A-skatten minskades med drygt 6 miljarder kr. 1985 jämfört med om 1984 års skatteregler hade tUlämpats. Marginalskatterna sänktes och basenheten för den statliga skatteskalan justerades upp, vilket delvis motverkades av all förvärvsavdragel slopades. Vidare gällde för löntagare en särskild skaltereduktion på 600 kr. Den kommunala utdebiteringen höjdes med 8 öre.

Prop. 1985/86: 100 Bil. I.l

Tabell 7:3 Hushållens direkta skatter, avgifter m. m.

Milj. kr.

, löpande priser

Procentuell förändring,

1980 års

priser

prognos

Direkta skaller

1,0

2,6

4,4

Prel. A-skatt

143 506

173 321

2,2

5,3

Prel. B-skatt

15 282

2,8

6,2

4,6

Slutskattereglering

-44,3

-48,1

177,6

Avgår: Indirekta skatter

2 301

5 250

- 3,8

2,4

98,4

Övriga direkta skatter

- 0,2

98,2

6,4

Avgifter m. m.

7,8

1,3

- 1.6

Summa direkta skatter

avgifter m. m.

168578

185 160

201682

1,5

2,5

3,9

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

För 1986 beräknas hushållens totala skaller och avgifter öka med 8,9% — en real ökning med 3,9%. Skatteinbetalningarna dras ner av alt schablonavdraget vid inkomstbeskattningen höjs frän 1000 kr. till 3 000 kr. i samband med atl deklarationsförfarandet förenklas. Däremoi räknas inte basenheten upp 1986. Delta motverkas emellertid av den statliga fastighetsskatt som infördes 1985 och höjs 1986 och atl den särskilda skattereduktionen enbart gällde 1985. Den kommunala utdebiteringen minskar med 4 öre.

I labeU 7:4 redovisas en beräkning av realinkomslernas förändring före och efler skatt med uppdelning på olika inkomstslag. Den reala lönesumman efter skatt beräknas ha ökat med 2,9% 1985, varvid etl ökat antal arbetade timmar beräknas ha bidragit med 1,9%. Del innebär att reallönen per timme efter skatt ökade med ca 1% 1985. Reallöneutvecklingen efter skatt beräknas bli 1,5% 1986. Bidraget från limvolymen föruises bli något mindre varför reallönen per timme skulle öka någol.

Övriga faktorinkomster, som inkluderar enskilda företagares inkomster samt liUräknade driflsöverskoll på egnahem, beräknas realt sett minska

1985 och 1986. Inkomstöverföringarna efter skatt ger både 1985 och 1986 ett poshivl bidrag till realinkomstutvecklingen. Pensionerna efler skatt beräknas öka med 1 % 1985 och drygt 2% 1986.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

Tabell 7:4 Realinkomsternas förändring

1980 års priser

Milj. kr

Procentuell föränd

ring

från föregående år

prognos

Inkomster, skatter och avgifter

Faktorinkomster

-3,8

-1,6

1,6

1,4

1,1

Lönesumma

-2,9

-4,0

-2,5

1,6

1,8

Övrigt

-7,7

10,7

2,5

1,4

-0,3

-2,1

Inkomstöverföringar

2,5

-0,3

1,2

-1,1

4,5

4,2

därav: pensioner

4,3

-0,8

2,3

-0,9

2,9

5,0

Direkta skatter och avgifter

-2,8

0,7

0,0

1,5

2,5

3,9

Disponibel inkomst

284172

-1,9

-2,0

-1,1

0,5

2,1

1,1

Inkomster efter skatter och

avgifter

Faktorinkomster

-3,2

-1,7

-2,1

2,0

1,7

-0,3

Lönesumma

163 111

-2,0

-5,4

-3,2

2,2

2,9

1,5

Övrigt

41 148

-7,8

13,5

1,8

1,2

-2,0

-6,7

Inkomstöverföringar

1,3

-2,7

1,1

-3,0

3,1

4,7

därav: pensioner

3,3

-2,6

0,3

-1,8

1,0

2,3

Disponibel inkomst

284172

-1,9

-2,0

-1,1

0,5

2,1

1,1

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

7.2 Privat konsumtion

De tre försia kvartalen 1985 ökade den privata konsumtionen med 2,9% jämfört med motsvarande period 1984. Särskilt stora ökningar har noterats för uppvärmingskoslnaderna. På gmnd av den kalla vintern steg utgifterna för olja, elström och flärtvärme 16% mellan första halvåren 1984 och 1985. Vidare har bilförsäljningen ökat kraftigt 1985, särskiU i början av året. Nybilsregislreringarna januari-juli 1985 låg nästan 25 % över molsvarande period 1984. Under augusfi-november var emellertid nivån densamma som året innan. Statisfiken över detaljhandelns försäljning visar på en stark uppgång för sällanköpsvaruhandeln under 1985. 1 delta faU märks inte någon dämpning under hösten. Försäljningen inom sällanköpsvaruhandeln låg i juli-oktober 1985 nästan 8 % över försäljningen motsvarande period 1984, vilket t. o. m. är en högre ökningstakt än under första halvåret.

Den säsongrensade konsumtionsprofilen under 1984 och 1985 framgår av diagram 7:1. Diagrammet baseras på nationalräkenskaper 1984 och de tre första kvartalen 1985. Det fjärde kvartalet 1985 är uppskattat. Försia kvartalet 1985 steg konsumtionsnivän kraftigt, sammanlagt med 2,5%.

51 Diagram 7:1 Privat konsumtion

1980 ärs priser. Säsongrensat. Index första kvartalet 1984 = 100

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

102-

2 3 4 12 3

1984 1985

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

1 Därefter kan en slabUisering noteras, även om ökningstalen i förhållande till molsvarande kvartal föregående är är höga hela året ut. För helåret 1985 skulle konsumtionsökningen därmed bli 2,8%, vilket är betydligt mer än enligt bedömningen i den reviderade nationalbudgeten i april 1985. Enligt nu tillgängliga uppgifter har hushållens inkomster inte ökat lika mycket, varför en neddragning av hushållssparandet syns ha skett. Som påpekats ovan är emellertid inkomstberäkningarna ännu osäkra.

Hushållens reala disponibla inkomster beräknas, som redan nämnts, öka med 1,1 % 1986. Detta väntas leda tiU en ökning av den privata konsumtionen med 1,5%. Därvid förutsätts att nettosparandet fortsätler att minska något under 1986, dock inle i samma utsträckning som under föregående år. En av orsakerna till den fallande sparkvoten lorde vara dämpningen av inflationen, men även andra faklorer som dragit ner sparandet 1985 torde kunna vara verksamma också 1986.

8 Investeringar '°p- 1985/86: lOO

Bil. 1.1

8.1 Inledning

En kraftig investeringsexpansion i näringslivet har resulterat i att investe-ringskvoten i ekonomin, dvs. de totala fasla bmttoinvesteringarna i procent av bmttonationalprodukten, beräknas ha sligU markant 1985. Sedan första hälften av 1970-talel har annars en tendens mol sjunkande invesle-ringskvot varit tydlig. Så har även varit fallet internationellt och del gäller för praktiskt tagel samlliga industriländer. Nedgången har därtill varil något kraftigare i de mindre industriländerna än i de slörre. Efter att ha legal på ca 23 % under 1970-talels början sjönk invesleringskvoten i Sverige successivt liU 18,5% 1983-1984 men beräknas för 1985 ha stigit tiU 19,5%.

Pä sikt bedöms investeringstakten i näringslivet vara av cenlral betydelse för atl den svenska ekonomin skaU kunna återföras tUl varaktig balans. I 1984 ärs långtidsutredning bedömdes vägen mot balans kräva en investeringsökning 1983-1990 i näringslivet på drygt 4% och i industrin på ca 10 % per år. Den genomsnittliga invesleringsökningen i näringslivet är ca 8,5% per år perioden 1982-1985 och för industrin drygl 12%. Kapitalul-byggnaden har successivt förstärkts och uppgången 1985 överträffar med marginal prognoserna i den preliminära och reviderade nationalbudgeten frän 1985.

Invesleringsboomen 1985 omfattade samfiiga slörre sektorer i ekonomin utom de statliga och kommunala myndigheterna. Bostadsinvesteringarna kunde öka för andra året i följd lack vare fortsalt expansion pä ombyggnadssidan.

Ulsiklema för 1986 är i vissa avseenden alltjämt ljusa. Inte minst vänlas den internationeUa ekonomiska tillväxten bestå samlidigl som inflationsförväntningarna snarast dämpas ylleriigare. För Sveriges del finns del emellertid skäl alt vänta en mer återhållsam investeringsutveckling 1986. Avsaklande produktionstillväxt, högre pris- och lönestegringar än i utlandet och del myckel höga realränleläget kan komma atl verka hämmande på näringslivets investeringar. Del finns också faktorer av mer fillfäUig art, som drog upp investeringsnivån 1985 och därmed reducerar ökningstakten 1986. Dessa huvuddrag sätter sin prägel pä 1986 års utveckling och totalt sett föruises invesieringarna förbli ungefär oförändrade jämfört med 1985.

53 Diagram 8:1 Bruttoinvesteringar i näringsliv, bostäder och offentlig sektor

Miljarder kr, 1980 års priser

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Näringsliv Bostäder Offentlig seictor

V

s

"»».

--%

.-'■

.....

■-..

■:

._..

••.,

-..

....

.. ..

.. --

..-

1S70 1S71 1972 1973 1974 1979 197S 1977 1979 1979 1180 1061 1992 19B3 1994 190S 1908

Anm.: Näringsliv avser privat näringsliv samt statliga företag.

Källor: Konjunkturinsfitutet, slafistiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.2 Näringslivet

Investeringsuppgängen i det svenska näringslivet har den senaste treårsperioden skett på bred front, dvs. den omfattar samtliga huvudområden som anges i tabell 8:1. Som påvisats i konjunkturinstitutets höstrapport har fillverkningsindustrins bruttoinvesteringar räckt till för att realkapitalstocken äter kunnat växa efter en längre stagnationsperiod.

Investeringsökningen bedöms för lolala industrin komma alt bli närmare 20% 1985. I hög grad bärs dock denna höga siffra upp av mycket stora maskin- och byggnadsinvesteringar i massa- och pappersindustrin. Verkstadsindustrins expansion bedöms bli väsendigt lugnare men också ulhälli-gare. Verkstäderna är en nyckelbransch för Sveriges konkurrenskraft och exportkapacilet. Investeringsvolymen 1985 ligger emellertid alltjämt under toppåren i mitten av 1970-talel.

Konjunkturinsfitutet har i sin senaste rapport bedömt att industrins fasta investeringar förblir oförändrade 1986 i volym räknat. Uppskattningar pä basis av investeringsfunkfioner som använts bl.a. i långtidsutredningar och forskningssammanhang pekar emellertid på en fortsalt ökning om än svagare än 1985. En väsenfiig förklaringsfaktor i nämnda funkfioner är den gångna och den förväntade produktionsutvecklingen. Den acceleration i

54 Prop.

1985/86:100

Bil. 1.1

TabeU 8:1 Fasta bruttoinvesteringar efter näringsgren

Milj. kr.

1984,

löpande

Årlig procentuell förändring, 1980 års priser

pnser

prognos

Närlingsliv Jord- och skogsbruk Industri Handel m. m. Offentliga affärsverk Övrigt näringsliv

84119 5923 23 233 11416 15915 27632

0,3 5,9 -17,3 3,8 12,6 6,7

3,2 1,4 1,8 8,9 0,9 4,1

5,2

-1,5

16,6

16,0

-8,5

3,2

10,6

3,9

19,2

18,7

6,2

3,9

1,5 0,2 5,0

-1,2 0,2

-3,0

Offentliga myndigheter Permanenta bostäder

21497 32202

- 4,6

- 1,7

-0,8 -1,2

-1,8

4,5

-4,2 2,6

1,0 -2,1

Totalt inkl. diskrepans

därav: näringsliv enligt definition i försöqnings-balansen i kapitel 1 näringsliv exkl. handelsflotta

144926

70499 68467

- 1,1

- 3,5

- 5,3

1,6

3,9 6,4

3,9

9,6 6,6

6,3

12,0 12,8

0,5

0,4 2,1

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

produktionen som inträffade 1982-1984 får expansiva invesleringseffekter flera år framöver, något som också kan avläsas i utvecklingen hillills.

Vidare är kapacitetsutnyttjandet högt, lönsamheten god och framtidsförväntningarna såsom de kommer fill uttryck i akfiekurserna optimistiska, vUkel talar för fortsatta höjningar av investeringsnivån. Den höga realräntan har hittills inte visal sig vara den hämsko på en inlernationell invesle-ringsuppgång som befarats. Del kan tolkas som atl företagen haft möjlighet all självfinansiera sina fasta investeringar med hjälp av kraftiga resultatförbättringar uppnådda medelst snabb produktivitetsökning. Beslående höga realräntor lorde dock verka hämmande på investeringsakfiviteten genom alt finansiella placeringar tenderar alt bU mer lönsamma än investeringar i producerande verksamhel. Med dessa olika utgångspunkter blir vår bedömning atl industriinvesteringarna ökar något även 1986. Därvid förutses dock en kraftig rekyl för massa- och pappersindustrin men fortsatt stark expansion för verkstadsindustrin.

Dominerande delar av den privata tjänstesektorn har under en följd av år noterat invesleringsökningar. Handeln saml bank-, försäkring- och hotellbranscherna har expanderat både lokalmässigt och på maskinsidan med belydande insalser på dalaautomatikens område. Även inom samfärdsel och uppdragsverksamhet har expansionen varil kraftig. Dessa sektorer har sfimulerals av industrins snabba återhämtning men också av informationsteknologins frammarsch, konlorsaulomatiseringen samt framväxten av delvis nya marknader som finans- och konsulttjänster. Uppdragsverksamhelen innefattar stalisfiskl sett leasingtjänsler och en fördelning av dessa på övriga sektorer skulle höja industrins investeringsnivå med meUan 5 och

10 procent. Tjänstesektorn är genereUt sett sämre stalisfiskl kartlagd i den svenska

55 Diagram 8:2 Bruttoinvesteringar i industrin

Miljarder kr., 1980 års priser

Prop. 1985/86:100 Bil. I.l

Basindustri Verkstadsindustri

3 .

_i_ I I I I i_ i_ i_ i_ i i_ i_ i_ I i_ I I

1970 1971 1972 1973 1974 1979 197B 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1989 1988

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

ekonomin. Investeringsbedömningarna vilar därför på en ofullständig gmnd och blir även av denna anledning osäkra. De enkäter som finns fillgängliga visar på en uppbromsning inom flertalet tjänstesektorer. Sammantaget görs här bedömningen all investeringsvolymen i näringslivet utanför industrin kommer all minska elt par procent. Invesleringar i handelsflottan svänger kraftigt år från år och påverkas negativt av bl.a. fartygsutförsäljningar. Då samtidigt off-shoremarknaden är mycket svag ger delta kalkylmässigt en neddragande effekt på näringslivets totala fasta investeringar motsvarande närmare elt par procentenheter. Exklusive handelsflottan och off-shoreverksamheten bedöms näringslivets investeringar öka ett par procent även 1986.

8.3 Bostadsinvesteringar och offentliga investeringar

Den senasle 10-års perioden har investeringarna i nya bostäder halverats medan ombyggnadsvolymen mer än fyrdubblats. Från atl ha utgjort ca 15% av nyinvesteringarna dominerar idag ombyggnader. Den krympande nybyggnadsproduktionen faller helt pä småhussidan där 1985 års investe-

56 Tabell 8:2 Bostadsinvesteringar

Milj. kr. 1984, löpande priser

Årlig procentuell förändring.

1980 års priser

Bil. 1.1

1985 prognos

1986 prognos

Nybyggnad

Flerbostadshus

Småhus

16029 7256 8773

- 8,8 10,1

-17,7

- 9,8

- 1,4 -15,0

-17,8 -10,8

-22,8

- 7,3

0,4

-13,8

- 2,7 0,3

- 5,6

Ombyggnad'

Flerbostadshus

Småhus

16173 11764 4409

17,9

32,4

- 9,9

16,9 19,1 10,5

41,0 36,6

54,2

12,0

28,8

-32,9

- 1,6

0,0

-10,0

ToUlt

32202

- 1,7

- 1,2

4,5

2,6

- 2,1

' Häri innefattas om- och tillbyggnad samt åtgärder för bostadsanpassning, boendemiljö och energihushållning. Källa: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

ringsvolym motsvarar 1/3 av den frän mitten av 1970-taIet. Investeringar i flerbostadshus nådde en bottenpunkt i mitten av 1970-talet men har sedan dess ökat om än inte sladigvarande.

Anlalet nybyggda bosläder fortsatte atl minska 1985 snarare mer än i prognoserna. År 1985 beräknas ca 30 000 lägenheter ha påbörjats jämfört med ca 33 000 året innan. Småhusbyggandet svarade för nedgången. Under det senasle årel har antalet outhyrda lägenheter minskal avsevärt inle bara i storssladsområdena. Den tidigare obalansen mellan ulbud och efterfrågan är på väg atl rättas till i stora delar av landel. Fömtsättningarna bör därför vara bättre än lidigare för nyproduktionen alt sliga. Några hämmande förhållanden framträdde emellertid under 1985. Etl gäller det överkosl-nadsproblem som uppkommit. Av inte heU klarlagda skäl har anbudskostnaderna legat väsentligt över den nivå som har kunnat godtas för statlig belåning, vilkel periodvis har hindrat igångsättningen. Vidare har en överhettning av byggmarknaden uppstått i delar av landel, särskill i Stor-Slockholm, vilken genom brist på viss arbetskrafl har hämmat såväl nyproduktionen som ombyggnadsverksamheten. Prognoserna för 1986 innebär en fortsall låg ingängsällning av nya lägenheter men på en något högre nivå än 1985 saml en fortsatt men målfiigare minskning av nybyggnadsinvesleringama i fasla priser.

Del bosladsförbätlringsprogram som presenterades hösten 1983 angav riktlinjema för ett nytl långsiktigt bostadsbyggande med inriktning på modernisering och förbättring av det befinlliga beståndet. I detta ROT-pro-gram för bosläder har staten åtagit sig att med olika stimulanser, i första hand gynnsamma lånevillkor, bidraga tUl en kraftigt ökad ombyggnadsverksamhel samt etl bättre och jämnare utnyttjande av byggsektoms kapacitet. Programmet är i huvudsak riktat mot flerfamiljshus. Ombyggnadsin-vesteringama har bl. a. som följd härav på relalivl kort tid uppnått en sädan omfattning atl de tolala bostadsinvesteringarna ökat de två senaste åren.

Efter en ökning med nästan 60% mellan 1983 och 1985 tyder nu tillgäng liga uppgifter på alt den uppnådda höga nivån i ROT-verksamheten i 57

Tabell 8:3 Offentliga investeringar Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.1

Milj. kr. 1984, löpande priser

Årlig procentuell förändring, 1980 års

1 priser

1985 prognos

1986 prognos

Stadiga myndigheter Statliga affärsverk Primärkommuner Landsting

Totalt'

6251 10959 13649

42166

0,5

22,2

-10,2

7,8

3,0

4,2

0,2

-4,1

4,5

0,5

3,8 -10,5

- 6,4 1,7

- 4,7

-2,8

10,9

-2,8

-8,6

-0,1

2,2

9,0

-0,3

1,6

2,6

' Inklusive kommunala företag, församlingar m. m. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

huvudsak kommer att bestå under 1986. Det är en mer positiv bild än den som framkom i konjunkturinstitutets höstrapport och kan bl.a. återföras på atl kommunernas planer för bostadsbyggandet reviderats upp.

I den offentliga sektorn utgör myndigheterna den tyngsta delen och här har utvecklingen varit dämpad under senare år i första hand i kommunerna. De statliga affärsverkens samlade investeringar svänger kraftigt mellan åren och har visal sig svåra atl bedöma rätt i prognossammanhang. Planema för 1986 tyder emellertid på en relativt kraftig ökning av investeringsnivån främsl inom televerket och statens vattenfallsverk.

Den svaga utvecklingen inom den kommunala sektorn under senare år är förbunden med inriktningen på att begränsa konsumlionsökningen och undvika nya driftskostnader. Kommunernas kraftiga expansion under 1960-lalet innebär emellerfid samtidigt alt reparations- och underhåUsbe-hoven är stora. Rätt insatta åtgärder har därför ansetts kunna minska driftskostnaderna men även förhindra en begynnande kapitalförstöring. I syfte att stimulera fill ökade insalser inom detla fäll saml skapa sysselsättning ställdes statliga bidrag liU förfogande under 1984. Samlidigl vidgades låneramarna på kreditmarknaden för denna typ av verksamhel. Meningen är alt kommunerna efler denna starthjälp själva skall söija för att reparationer och underhåU hälls på en hög nivå.

Kommunernas samlade invesleringar minskade både 1984 och 1985. Planerna för 1986 lyder emellertid på att nedgången har upphört. För landstingen fömtses t. o. m. en mindre ökning.

8.4 Byggnadsverksamhet

En god invesleringskonjunklur i näringslivet har i kombinalion med åtgärdema inom ROT-områdel bidragit tiU en väsenfiigt ljusare situation på byggarbetsmarknaden. Efler flera år med minskad sysselsättning och ökande arbetslöshet har kurvorna vänt. Sedan böijan av 1984 har byggsysselsättningen ökat. Under 1985 har arbetslöshetstalen legal ca 2 procentenheter under nivån från 1984. Förbättringar har skett i slörre delen av landet och även i skogslänen.

ROT-verksamheten är sysselsätlningsintensiv men också inriktad på hanlverkskunnande. Den fidigare inriktningen på nybyggnafion och an- 58

läggningsarbeten har gett en yrkesmässig sammansättning av byggarbetar-kären som inte är anpassad för de nya verksamhetsformerna. Därtill kommer en regional obalans i byggakliviteten. Ulvecklingen innebär därför betydande omställningsproblem, vilka naturligtvis är mer hanterbara i en växande marknad än en stagnerande.

Utsikterna för byggnadssektorn är relativt goda även för 1986. Som anförts ovan förutses inte samma expansionstakt i näringslivet men inte heller någon slörre avmattning. Av slor belydelse för byggmarknaden blir möjligheterna alt upprätthålla en hög nivå på ROT-verksamheten i bred bemärkelse samt myndigheternas och affärsverkens invesleringsakfivilet.

Sammantaget pekar prognoserna pä en svag minskning av byggnadsinvesteringarna 1986, se tabell 8:4. Avgörande är atl den myckel kraftiga tillväxttakten i bostadsombyggnaden inte kan väntas fortsätta samt all expansionen i näringslivet mattas. Reparations verksamheten vänlas fortgående öka och den tolala byggprodukfionen bör därmed komma alt öka något även 1986 efter tre års obruten produkfionsfillväxt. Ökningen är uppskattad till ca 1 %.

Prognosen för byggverksamheten tyder på en väl hävdad sysselsällning. Arbetsmarknadssituationen är bättre än på många år. De genomsnittliga arbetslöshetstalen var ännu hösten 1985 lägre än årel innan. Antalet lediga platser för den s. k. BÖTM-gmppen (betong- och iräarbelare, murare) var högre och efterfrågan på yrkesgrupperna målare, VVS-monlörer och elek-triker väsenfiigl större. För vintern 85/86 har länsarbetsnämnderna bedömt sysselsältningsutsikterna vara ljusare än föregående vinter.

Prop. 1985/86: 100 Bil. l.I

Tabell 8:4 Byggnadsverksamhet

Milj. kr.

Åriig procentuell förändring, 1980 års priser

1984, löpande

pnser

prognos

Byggnadsinvesteringar

-1,8

-0,4

2,0

0,2

-1,0

därav bostäder

-1,7

-1,2

4,5

2,6

-2,1

näringsliv'

-5,3

-4,0

11,4

3,4

-1,6

offentliga

-0,1

2,3

-4,9

-4,0

0,7

Reparation och

underhåll

5,4

10,5

5,0

9,7

4,6

Summa byggproduktion

115161

0,1

2,7

2,9

3,2

0,9

' Enligt definition i försörjningsbalansen i kapitel 1.

Källa: Konjunkturinstitutet, statisfiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.5 Lagerinvesteringar

Industrin kom under 1985 in i en konjunkturfas där lagren ökade allt mer. Lagerökningama började redan 1984 med lagren av varor i arbete för att 1985 följas av ökningar för alla typer av lager. Det var dock framför aUt lagren av insatsvaror och av varor i arbete, som ökade kraftigast under

59 Tabell 8:5 Lagerinvesteringar

Milj. kr. 1980 års priser

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

1985 prog.

1986 prog.

Jord- och skogsbruk

Industri

El-, gas- och vattenverk

Handeln

Summa

284 -5023

- 304

- 138

-5181

34 -5388 - 329 -1686

-7369

- 311 -1591

- 536 -1339

-3777

-192 3364 -490 -105

30 5190 -120 -100

5000 Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

1985. Lagerökningarna berodde främst på att produktionsnivån har höjts väsentligt sedan 1982 och alt en större produktion har medfört behov av slörre lager.

Lagren i hela ekonomin beräknas ha ökat med ca 2,5 miljarder kr. i 1980 års priser under 1985. Industrin beräknas ha stått för hela ökningen medan lagren bedöms ha minskat något i övriga delar av ekonomin. Handelns lager exklusive oljelager beräknas visserligen ha ökat, men utförsäljning av råolja under året medförde att den lolala lagernivån i handeln blev i slort sell oförändrad.

Lagemppbyggnaden vänlas fortsätta 1986. Även under 1986 beräknas industrin svara för hela lageruppbyggnaden, dock kan en förskjutning väntas ske mot en uppbyggnad av lagren av färdigvaror framför alll under andra halvåret. Delta medför alt lagemppbyggnaden förväntas bli relativt utdragen med en topp under första halvåret 1985 och en andra topp under andra halvåret 1986. En förklaring tiU den ojämna utvecklingen av industrilagren är atl efterfrågan, framför aUt exporten, beräknas ha ulvecklals ojämnt under 1985.

Lageromslaget mellan 1985 och 1986 blir litet, 0,4% av BNP, efter den beräknade kraftiga ökningen mellan 1984 och 1985 då lageromslaget beräknas ha bidragit till den inhemska efterfrågeökningen med 1,1 % av BNP.

9 Den offentliga verksamheten Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.1

Den offentliga verksamheten diskuleras i det följande med utgångspunkt från den finansiella utvecklingen för delsektorema staten, socialförsäkringssektorn och kommunema. Avslutningsvis presenteras en samlad bild av den offentliga sektorn och dess inverkan på samhällsekonomin.

9.1 Staten

Statens inkomster ökade 1985 snabbare än utgifterna. Del innebär, som framgår av tabell 9:1, atl statens finansiella sparande förbättrades. Denna förbättring av del finansiella sparandet fortsätler 1986. Det kassamässiga budgetsaldot har en delvis annorlunda utveckling beroende på effekterna av den samordnade skalteuppbörden, periodiseringseffekter vid inleveranser av indirekta skatter, utbrytning av bostadslånen frän statsbudgeten och kursförluster på statens utlandslån. Sell över treårsperioden mellan 1983 och 1986 förbättras det finansiella sparandel med 22 miljarder kr., medan budgetsaldot förbättras med 30 miljarder kr.

Den snabba ulvecklingen av de direkta skatterna 1985 beror pä att lönesumman beräknas ha ökat med 9,1 %. Denna utveckling bromsas upp 1986 då lönesumman förutsätts öka med endast 6,7%. Flera förändringar av de direkta skattema har genomförts de senaste åren. Genom omläggningen av inkomstbeskattningen, som innebar en kraftig sänkning av marginalskattesatsema och en begränsning av det skattemässiga värdet av underskottsavdragen, har inkomstema frän den statliga inkomstskatten blivit drygt 3 miljarder kr. lägre per är än om reformen inte hade genomförts. Den s.k. basenheten höjdes från 7 600 kr. 1984 tiU 7 800 kr. 1985, vilket motsvarade 1,7 miljarder kr. i minskade skatteinkomster. Detla motverkades delvis av att förvärvsavdragel slopades. Den särskilda skattereduktionen 1985 beräknas ha reducerat inbetalningama av preliminärskalt med 2,2 miljarder kr. För 1986 görs ingen förändring av den s.k. basenheten. I stället införs den förenklade självdeklarafionen som för de direkta skatterna innebär atl alla löntagare får rätt till elt schablonavdrag för inkomsternas förvärvande på 3 000 kr., mot tidigare 1 000 kr. samt alt det s. k. sparavdraget fördubblas från 800 kr. till 1 600 kr. Sammantaget innebär dessa ändringar av skatlereglema atl statens inkomster beräknas bU ca 3,3 miljarder kr. lägre än utan förändringar.

Ungefär hälften av inkomstema från indirekta skatter kommer från mervärdesskatten. Skattesatsen har varil oförändrad sedan januari 1983, men inkomstema från mervärdesskatten ökade kraftigt 1985 p.g.a. den snabba konsumtionsökningen. Inkomsterna av mervärdesskatt beräknas fortsätta atl öka 1986 men i långsammare takt till följd av långsammare konsumtions- och prisutveckling. Statens inkomster från övriga indirekta skatter ökade kraftigt 1985 delvis till följd av de skattehöjningar på bensin, vin, sprit och tobak som genomfördes i december 1984, delvis liU följd av hyreshusavgiflen. Även 1986 väntas en ökning av dessa inkomster lill följd av eftersläpande effekter av den 1985 införda fasfighetsskatten.

Statens inkomster av socialförsäkringsavgifter ökade kraftigt 1985. 61

Fr.o.m. 1985 baseras inbetalningama på en aktueU och därmed högre lönesumma, vilket förklarar den kraftiga ökningen. Dessutom höjdes arbetsmarknadsavgiften någol. Den långsammare ökningen 1986 förklaras av att fyllnadsbetalningar av arbetsgivaravgifter för 1985 bortfaller. Statens övriga inkomster ökade 1985 huvudsakligen till följd av ökade inleveranser från riksbanken samt ökade ränteinkomster. Genom den ändrade beräkningsgrunden för den statliga bosladslåneränlan den 1 januari 1986 ökar statens ränteinkomster kraftigt 1986. Därigenom ökaräven räntebidragen, se nedan.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 9:1 Statens inkomster och utgifter

Exkl. statliga affärsverk och akfiebolag

Milj. kr. 1983

1986 Förändring, %

1983-

1984-

1985-

1986 Löpande priser

Inkomster

216798

247474

282718

297320

14,1

14,2

5,0

Direkta skatter

55 805

13,6

15,4

3,0

Indirekta skatter

105 183

124 300

18,2

11,9

9,0

Socialförsäkringsavgifter

7,9

14,4

0,5

Övriga inkomster

35 352

7,7

22,0

1,0

Utgifter

271603

289129

323348

330590

6,5

11,8

2,0

Transfereringar

225 514

261 120

6,8

13,5

2,0

Till hushåll

3,5

11,4

6,0

Till socialförsäkringen

17,6

42,6

11,0

Till kommuner

10,1

3,7

0,5

Till företag

-8,4

10,4

-7,0

Till internationell

verksamhet

5 200

6,9

0,0

Ränteutgifter

53 634

19,2

23,1

2,0

Konsumtion

6,6

5,5

4,0

Investeringar

9,9

2,9

7,0

Lagerinvestering

-835

-535

-1370

Nettoköp av fastigheter

120 Finansiellt sparande

-54805

-41655

-40630

-33270

Utlåning och andra

finansiella transaktioner

15 704

4550 Kursförluster

5 320

Korrigeringspost

- 3101

6860 Budgetsaido

-79962

-75360

-55000

-50000

Budgetsaido i % av BNP

-11,3

-9,6

-6,4

-5,4

1980 års priser

Konsumfion

43 201

0,4

-0,9

Investeringar

3,8

-2,9

1,9

Anm. Uppbörden av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter samordnades 1985, vilket innebar att inbetalningar gjordes av 13 månaders inkomstskatt och 11 månaders arbetsgivaravgifter. För att uppnå jämförbarhet mellan åren redovisas i tabellen, liksom i resten av kapitlet, inkomster och utgifter som om 12 månaders inbetalningar hade gjorts av både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Detta avsteg från nationalräkenskapemas principer (NR redovisar 11 månaders uppbörd av arbetsgivaravgifter och 12 månaders inkomstskatt) medför att statens inkomster och finansiella sparande blir 5,3 miljarder kr. bättre än enligt NR, att socialförsäkringens inkomster och finansiella sparande blir 6,2 miljarder kr. högre och att den offentliga sektoms inkomster och finansiella sparande blir 11,3 miljarder kr bättre. Samma korrigering av NR gjordes i den reviderade nationalbudgeten 1985 men inte i konjunkturinstitutets höstrapport 1985. Korrigeringen påverkar inte redovisningen av 1984 och 1986.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

62 Transfereringar tiU hushåll består lUl drygt tvä tredjedelar av pensioner. Prop. 1985/86:100 Dessa ökar i takt med att basbeloppet höjs. Basbeloppet höjdes 1985 med Bil. 1.1 7,4% tiU 21 800 kr och höjs 1986 med 6,9% lill 23 300 kr. Barnbidraget höjdes från 3 300 kr. per bam 1984 tiU 4 800 kr. 1985. Det är den kraftigaste höjningen någonsin. Även flerbamstiUäggen och studiebidragen höjdes. De totala transfereringarna till hushällen ökade realt sell med nära 4% 1985. Genom all bidragsreglema inte ändras 1986 beräknas de totala trans-fereringama lill hushåll öka med endasl I % i fasta priser.

Transfereringar tiU socialförsäkringssektorn och transfereringar till kommuner kommenteras i avsnitt 9.2 och 9.3

Transfereringar tiU företag inkluderar i enlighet med nationalräkenskapernas principer livsmedelssubvenlioner och räntebidrag. Livsmedelssubventionerna ökar relalivl långsamt 1985 och 1986. Räntebidragen 1986 dras upp av den ovan nämnda höjningen av bostadslåneräntan och av atl räntebidragen höjs som kompensafion för fastighetsskatten.

Under slutet av 1970-talel och de första åren pä 1980-talet vidtogs omfattande industripolitiska ätgärder. Fr.o.m. 1984 upphörde dessa näslan helt. Sedan 1984 har utbetalningarna huvudsakligen avsett förlusler vid fartygsförsäljning från statsägda rederier. För 1985 och 1986 tiUkommer koslnader för avveckling av Uddevallavarvel.

Transfereringar till internationell verksamhet utgörs huvudsakligen av gävodelen av u-landsbiståndet. Transfereringarna till utlandet beräknas 1985 och 1986 utgöra drygl 5 miljarder kr. Del totala u-landsbiståndet är över 8 miljarder kr.

Ränteutgifterna på statsskulden ökar mycket snabbt lill följd av dels underskottet i statsbudgeten, dels all äldre lån som förfaller måste omplaceras lill högre räntesatser. Den kraftiga ökningen av statens ränteutgifter 1984 och 1985 samt den långsamma utvecklingen 1986 förklaras av att staten under de två första åren gav ul statsskuidväxlar där räntan betalades i förskott. Detta har inte utnyttjats i lika hög grad 1986, vilket har medfört en omperiodisering av ränteutbetalningarna mellan åren. Den svenska statsskulden uppgick den 30 november 1985 fiU 577 miljarder kr., varav 130 miljarder kr. avsåg upplåning utomlands. Uppräknat till aktuella växelkurser var statsskulden och utlandsskulden 7 miljarder kr. högre.

Den statliga konsumtionen minskade 1985 i reala termer och vänlas 1986 minska ytterligare p.g.a. rationaliserings- och besparingskraven pä stafiiga myndigheter. De statliga myndigheternas investeringar i reala termer minskade någol 1985 men väntas öka igen 1986.

Statens utlåning — bl. a. i form av bostadslån och lån lill industrier -och andra finansiella transaktioner minskade något 1985. Fr.o.m. den 1 juli 1985 fördes nämligen de statliga bostadslånen över till ett särskiU bostadsläneinslUul, vilkel innebär atl statens utgifter för denna lyp av utlåning minskade med ca 4 miljarder kr. kalenderåret 1985 och kommer alt minska med ytterUgare 4 miljarder kr. kalenderåret 1986.

Genom de senaste årens devalveringar och stigande dollarkurs har sta tens utlandslån stigit i värde. Dessa kursförluster registreras inte som utgifter pä statsbudgeten förrän vid amortering eller omsättning av lånen. Under 1985 har flera ufiändska län omplacerats. Därigenom har stora 63

kursförluster uppstått. Vid den för beräkningarna i nationalbudgeten antagna lägre dollarkursen 1986 kommer betydligt mindre kursförluster alt realiseras under 1986.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

9.2 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn omfattar allmän sjukförsäkring (inkl. föräldraförsäkring), allmän tilläggspensionering saml erkända arbetslöshetskassor. Sektorns inkomster följer i slort sett ulvecklingen av inkomsterna frän socialförsäkringsavgifterna. Dessa beror på den totala lönesummans utveckling och på ATP- och sjukförsäkringsavgifternas storlek. Avgifterna är oförändrade 1985 och 1986. Att ökningen av avgiftsinkomsterna 1985 blev så myckel större än ökningen av lönesumman beror på atl avgifterna beräknas på ett mer aktuellt och därmed högre lönesummeunderiag. Lönesumman beräknas öka betydligt långsammare 1986 än 1985 och dessutom bortfaller inkomster frän fyllnadsbetalningar för 1985, vilket medför att avgiftsinkomsterna beräknas stagnera 1986.

Bidrag från staten ökade kraftigt 1985 och beräknas öka även 1986 beroende på all bidraget för psykiatrisk sjukvård fr.o.m. den 1 juli 1985 redovisas som inkomst (statsbidrag) och ulgift (transferering till kommuner) för socialförsäkringen. Dessutom ökar statsbidragen för att finansiera förbättringen av arbetslöshetsförsäkringen fr. o. m. 1 juli 1986.

Ränteinkomsterna ökar kraftigt vaije år beroende på det belydande finansiella sparandet i AUmänna pensionsfonden. Fr. o. m. 1983 har socialförsäkringssektorn även inkomster av skatter . År 1983 infördes en vinsl-delningsskatl, vilken beräknas ge en betydande inkomstökning 1986. År 1984 fillkom lönlagarfondsavgiften, som utgör 0,2 proc. av lönesumman.

Transfereringar tiU hushållen består lill över hälften av utbetalningar av allmän tiUäggspension (ATP). Basbeloppet höjdes 1985 med 7,4%. De

Tabell 9:2 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter

Löpande priser

Milj. kr.

Förändring, %

1983-1984

1984-1985

1985-1986

Inkomster

91616

102291

118251

123060

11,7

15,6

4,0

Avgifter

65 287

8,7

13,3

0,0

Bidrag från staten

17,6

42,6

11,0

Ränteinkomster m. m.

13,8

10,8

9,0

Skatter

213,1

10,1

59,5

Utgifter

72571

79774

91237

101390

9,9

14,4

11,0

Transfereringar till

hushållen

11,1

13,6

12,0

Övriga transfereringar

6,5

20,4

9,0

Konsumfion m. m.

3 150

2,9

2,7

4,0

Finansiellt sparande

19045

22517

27014

21670

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

totala utbetalningarna av ATP beräknas ha ökat med drygt 16%. Basbelop- Prop. 1985/86: 100

pet höjs 1986 med 6,9% och ATP-utbetalningarna väntas öka med nära Bil. 1.1

15%. Den maximala arbetslöshetsersättningen höjdes den 1 juli 1985 till

315 kr. och höjs den 1 juli 1986 till 335 kr. per dag. Härigenom ökar

utbetalningarna från de erkända arbetslöshetskassorna både 1985 och 1986

trots sjunkande arbetslöshet.

Det finansiella sparandet motsvarar i stort sett uppbyggnaden av AP-fonden (fr.o.m. 1983 även löntagarfonderna). För 1985 beräknas det underiiggande finansiella sparandel ha ökat till 27 miljarder kr. medan uppbyggnaden av AP-fonden genom den förändrade uppbördsrutinen för arbetsgivaravgifterna begränsas fill drygt 19 miljarder kr (se anm. till tabell 9:1). Dessutom ökade löntagarfonderna med nära 2 miljarder kr. Den långsammare inkomstökning som förväntas 1986 medför ett lägre finansiellt sparande än 1985. Den kassamässiga fonduppbyggnaden blir däremoi ungefär Uka stor som 1985. Den I januari 1985 var värdet av Allmänna pensionsfonden ca 240 miljarder kr. Fondens reala värde ökade med 2% 1985 och beräknas öka med 3% 1986 trots oförändrat avgiftsuttag.

9.3 Kommunerna

Det ekonomiska utfallet för den kommunala sektorn blev bättre för 1983 och 1984 än vad tidigare beräkningar har visal. Det finansieUa sparandet blev enligt nationalräkenskaperna positivt bäde 1983 och 1984. Ända sedan 1978 har därmed det finansiella sparandet för kommunsektorn varit positivt (med undantag för ett litet underskott 1981). För 1985 och 1986 pekar beräkningarna på ett fortsalt positivt finansiellt sparande för kommunsektorn.

Kommunernas lividitet är mycket god. Del s.k. finansieringskapilalel, dvs. kommunernas samlade likvida medel, uppgick till nästan 35 miljarder kr. i slutet av 1984. Primärkommunernas finansieringskapital var 20,4 miljarder kr., vilket motsvarade 13,1 % av de externa utgifterna och lands-fingens var 14,3 miljarder kr., motsvarande 19,2% av de externa utgifterna. Variationerna mellan enskUda primärkommuner och landsting är stora. För atl motverka likviditetsökningar i den svenska ekonomin avsatte kommunerna vid årsskiftet 1984-85 på konto i riksbanken 3% av lönesumman överstigande 20 milj. kr. Vidare skaU kommunerna i början av 1986 göra en motsvarande insättning på 6%. Härigenom beräknas drygl

4 miljarder kr. betalas in.

De totala inkomsterna beräknas öka ca 7% 1985 och ca 8,5% 1986. Den kommunala utdebiteringen höjdes med i genomsnitt endasl 8 öre 1985 lill 30,38 kr. Den kommunala beskattningen av juridiska personer upphörde 1985, vilket gör atl skatteinkomsterna ökade relafivt långsamt. År 1986 beräknas kommunernas skatteinkomster öka kraftigt, vUket sammanhänger med atl de av staten utbetalda kommunalskatterna beräknas på 1984 års höga skatteunderiag. Den genomsnilfiiga utdebiteringen sjunker dock med 4 öre 1986 fill 30,34 kr.

Bidragen från staten och socialförsäkringen uppgick 1985 fill närmare 65 miljarder kr., vilket motsvarade ungefär hälften av kommunernas skattein- 65

5 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 9:3 Kommunernas inkomster och utgifter

Exkl. kommunala aktiebolag och sfiftelser

Milj. kr. 1983

1986 Förändring, %

1983-

1984-

1985-

1986 Löpande priser

Inkomster

198958

216541

231876

251830

8,8

7,1

8,5

Skatter

107 363

115 534

123 267

7,6

6,7

11,0

Bidrag från staten och

socialförsäkringssektorn

55 178

9,4

7,1

3,5

Övriga inkomster

43 957

11,6

8,2

9,5

Utgifter

198322

215555

230370

249540

8,7

6,9

8,5

Transfereringar

7,7

7,3

10,0

Till hushåll

15 638

17 170

9,8

9,9

10,0

Till staten

3 345

6,9

2,4

38,5

Till företag

4,8

5,1

3,0

Ofördelat

7,1

6,6

6,0

Konsumtion

9,7

7,6

8,5

Investeringar

2,2

1,5

5,5

Nettoköp av fastigheter

-34

-60

Finansiellt sparande

636

986 1506

2290

1980 års priser

Konsumfion

2,7

1,7

2,2

Investeringar

15 709

14 857

-3,1

- 2,4

-0,8

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

komster. Bidragens ökningstakt reduceras väsentligt under den i tabell 9:3 redovisade perioden och stannar 1986 vid 3,5%. I slalsbidragen ingår fr.o.m. 1985, ett kompensationsbelopp för bortfallet av skalleinkomster från juridiska personer (1,8 miljarder kr. 1985 och 1,6 miljarder kr. 1986). Ökningen av skatteutjämningsbidragen 1986 finansieras genom en skatteutjämningsavgift pä 14 öre per skattekrona (molsvarande 1,1 miljarder kr. 1986), vilken ingår i transfereringar fill staten. De speciella statsbidragen beräknas öka relafivt långsamt 1985 och 1986, vilkel sammanhänger med att bidragen är nomineUt oförändrade, såvida inte särskilda regler finns om pris-, löne- eller volymkompensation.

Kommunernas utgifier beräknas öka långsammare 1985 än 1984. Kon-sumlionsvolymen ökade 2,7% 1984 och beräknas ha ökat med 1,7% 1985. Den relativt sett låga ökningstakten 1985 sammanhänger med att antalet kommunala beredskapsarbeten minskade under 1985. Den underliggande volymökningen (exkl. sysselsättningsbefrämjande åtgärder) beräknas fill 2,3% 1985. År 1986 beräknas konsumlionsvolymen öka med 2,2%. Investeringsvolymen väntas minska 2,4% 1985 och 0,8% 1986.

Sysselsättningen i kommunerna beräknas ha ökat med 22 000 personer 1985. Antalet personer i arbete genom ungdomslagen ökade samtidigt som antalet personer i kommunala beredskapsarbeten minskade. Den underiiggande ökningen beräknas fill 31 000 personer 1985. År 1986 beräknas

66 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 9:4 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

Milj. kr.

Förändring, %

1983-1984

1984-1985

1985-1986

Löpande priser

Inkomster

437388

489019

546512

580450

11,8

6,0

Skatter

13,3

10,5

8,5

Socialförsäkringsavgifter

8,4

13,7

0,0

Övriga inkomster

11,1

13,6

5,5

Utgifter

472512

507171

589760

7,3

10,1

5,5

Transfereringar

6,8

13,6

4,5

TUl hushåll

7,3

11,8

9,0

Till företag

-5,0

10,5

-5,0

Till internationell

verksamhet

5 200

• 5200

6,9

0,0

Räntor

17,6

21,2

2,0

Konsumfion

8,8

7,0

Investeringar

0,5

3,1

3,0

Nettoköp av fastigheter

60 Finansiellt sparande

-35124

-18152

-12110

-9310

% av BNP

-5,0

-2,3

-1,4

-1,0

Över statsbudgeten

finansierad utlåning

1980-års priser

Konsumtion

2,0

0,9

1,4

Investeringar

-1,6

-2,5

-0,2

Anm: 1 tabellen har transfereringar (utom räntebetalningar) mellan de tre offentliga delsektorema eliminerats. Källa: Finansdepartementet.

sysselsättningen i kommunema öka med 25 000 personer. Antalet personer i arbete genom ungdomslagen och kommunala beredskapsarbelen antas sammantaget ligga på en oförändrad nivå 1986 jämfört med 1985.

9.4 Den totala offentliga sektom och samhällsekonomin

Avslutningsvis redovisas i della avsnitt beräkningar av hur den offentliga sektom inverkar på samhäUsekonomin i tre avseenden: Hur den offenfiiga sektom bidrar tUl sparandel i ekonomin, vilka resurser den tar i anspråk och finanspolitikens effekter på produktionsfillväxten.

Sedan 1978 har hela den offentliga sektorn uppvisat ett sparandeunderskotl. Försämringen i den offenfiiga sektorns finansiella sparande kan i sin helhet hänföras tiU ökande statliga budgetunderskott. Som framgår av tabell 9:4 förbättrades del finansiella sparandel väsenfiigl 1984 och 1985, vilket huvudsakligen berodde på all stateiis finansiella sparande förbättrades. För 1986 beräknas den offenfiiga sektorns finansiella sparande förbättras i långsammare takt. Mätt som andel av BNP minskar det finansiella sparandeunderskottet tiU I % 1986.

Mot bakgrund av 1984 års långtidsutredning har statsmakterna antagit

vissa rikthnjer för den ekonomiska politiken på medeUång sikt. Däri ingick Prop. 1985/86:100 bl. a. att den offenfiiga sektorns finansieUa sparande skulle komma i balans Bil. 1.1 under senare delen av 1980-talel samtidigt som ett överskott i bytesbalansen etablerades och pris- och löneökningarna reducerades väsentligt. I långtidsutredningen påvisades också alt snabbare pris- och löneöknings-takter på kort sikl förbättrar den offentliga sektorns finansiella sparande men på längre sikl medför ökande underskott. Detta i kombination med det underskott som uppställ i bytesbalansen 1985 och som delvis vänlas kvarstå 1986 gör alt utveckUngen av den offentliga sektorns finansiella sparande de senasle åren inle är odelat posifiv.

Tabell 9:5 Inkomst-,

Procent av BNP

, skatte- och utgiftsandelar

1970 1980 1981 1982

1986 Inkomster Skatter och avgifter Skatter Utgifter

48,3 58,6 60,4 61,0 40,5 49,5 50,9 50,1 33,0 35,3 35,9 36,3 43,9 62,3 65,3 67,4

62,0 50,7 37,2 67,0

62,1 50,9

37,7 64,4

63,5 51,8 38,1 64,9

63,1 51,6 38,8 64,1

Källa: Finansdepartementet

De konsoliderade offentliga utgifterna satta i relafion till BNP har ökat trendmässigt under 1970-talel, frän knappt 44% av BNP 1970 lill 67,4% 1982. Därefter har utgiftsandelen sjunkit till 64-65% , se tabell 9:5. De lolala inkomsterna har också ökat som andel av BNP under 1970-talet, om än inte lika snabbt som utgifterna. Från 1982 har de ökat från 61 % lill drygt 63% av BNP. Den totala skattekvoten nådde redan 1977 upp fill 51 % och har sedan dess legal pä denna nivå. År 1985 beräknas både skattekvot och inkomstkvot ha stigit med ca en procentenhet. Orsaken fiU detla är av tUlfällig natur och hänger samman med de ändrade rutinerna för skalteuppbörden. All skattekvoten ligger kvar på denna nivå 1986 beror på atl BNP värdemässigt ökar relalivl långsamt.

Den offentliga sektorn påverkar på kort sikt resten av ekonomin främst via de reala inkomst- och utgiftsförändringarna. Dessa är emellertid i sin

Tabell 9:6 Reala förändringar av den offentliga sektorns inkomster och utgifter

Årlig procentuell volymförändring

1986 Inkomster

0,4

1,9

4,9

3,5

4,1

1,1

Utgifter

3,7

4,2

2,6

0,1

3,2

0,2

Utgifter exkl. räntor

2,0

1,9

2,0

-1,0

2,0

0,6

Staten

3,0

5,5

3,2

-1,1

4,3

-2,7

Staten exkl. räntor

-0,1

1,3

2,0

-3,3

1,9

-2,6

Socialförsäkringen

2,0

4,1

4,4

1,9

6,5

5,7

Kommunerna

2,2

1,5

1,7

0,9

2,3

Anm. Förändringstalen för den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter redovisas såsom i tabell 9:4 med samtliga intema betalningsströmmar bortnettade. I utvecklingstakterna för delsektoremas utgifter ingår emellertid dessa interna trans aktioner såsom i tabell 9:1 -9:3. Inkomster och transfereringsutgifter har delflaterats med KPI. Offentlig konsumtion och investeringar har deflaterats med respektive implicitdeflator. Källa: Finansdepartementet. 68

lur delvis beroende av hur samhällsekonomin i övrigt utvecklas, varför något ensidigt orsaksambandet inte finns. Med denna reservation redovisas i tabell 9:6 hur den offentliga sektorns reala inkomster och utgifter har ulvecklals under 1980-lalet.

De reala offenfiiga inkomsterna ökade långsamt fram fill 1982, betydligt långsammare än de reala offenfiiga utgifterna. Delta återspeglas i försämringen av del finansiella sparandel. Efter 1982 har emellertid de reala offentliga inkomsterna stigit snabbare än utgifterna både som en följd av den ökade tiUväxten och vissa förändringar i skattereglerna.

Den offentliga sektorns reala utgifter beräknas under perioden 1982-1986 öka betydligt långsammare än lidigare. I genomsnitt ökar de 1,5 % per är att jämföra med 5 ä 6% per är under 1970-lalel och 4% per är de första åren pä 1980-talet. De statliga utgifterna exkl. räntor beräknas t.o.m. minska något i reala termer mellan 1982 och 1986. Denna utveckling sammanhänger med dels alt längsikfigt ulgiflsökande program har blivit alll mer sällsynta, dels en succesivl betydligt mer restriktiv utgiftsprövning. Minskningen av de reala statliga utgifterna 1984 beror på aweckUngen av industristödet och all pensionerna inle fill fullo uppräknades med hänsyn till inflafionen. År 1986 beror minskningen på realt sett minskande transfereringar lUl företag och kommuner.

För atl belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomsterna och utgifterna påverkar hela samhäUsekonomin redovisas avslutningsvis beräkningar av finanspolitikens effekter. Förändringar av delposter i de offentliga inkomsterna och utgifterna ger olika effekter på samhällsekonomin. Även om den offentliga sektoms finansiella sparande är oförändral kan en finanspolitisk effekt uppstå genom att det sker förskjutningar mellan olika typer av inkomster och utgifter, vilka har olika mulfipUkativ effekt på samhäUsekonomin. Genom alt göra antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenhetema tas i beräkningarna hänsyn fill detta förhållande. För 1984 och 1986 antas den marginella importbenägenheten för privat konsumtion vara 0,35 medan den för 1985 antas vara 0,40. Hushållens marginella konsumfionsbenägenhel förutsätts vara 0,7. Med dessa anlaganden som grund erhålls värden på ell antal multiplikatorer med hjälp av vilka effekten av förändringar i den offentliga sektoms verksamhel pä bmttonationalprodukten räknas fram. En närmare redogörelse för den teknik som tillämpas vid beräkningarna av finanspolifi-

Prop. 1985/86: 100 Bii. 1.1

Tabell 9:7 Finanspolitiska effekter

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

0,7 -0,3 3,7 3,1 3,7 0,5 0,6 1,9 -0,5 -2,7 -0,5 0,4

Staten

Socialförsäkringen

Kommunerna

Totala offentliga sektorn

-0,9 -0,8 2,8 3,7 0,2 -0,1 0,3 0,4 1,4 0,6 0,6 -1,0

2,3

-1,0

0,0

0,2

0,1

1,2

1,3

0,5

1,2 -1,3 -2,9 -0,5 -0,6 0,3 0,2 -0,2 -0,3 0,6 0,4 0,6 0,4 0,3 0,4

Källa: Finansdepartementet.

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.1

kens effekter har tidigare lämnats i t. ex. den reviderade nationabudgelen Prop. 1985/86:100 1983. Bil. l.I

I tabell 9:7 redovisas resultatet av beräkningarna. År 1984 hade den offentliga sektorn en starkt kontraktiv effekt på ekonomin. Ar 1985 och 1986 har den offentUga sektorn i stort sett neutral inverkan pä samhällsekonomin. Staten har under hela perioden 1982-1986 en återhållande inverkan på samhäUsekonomin. Den betingas 1984 främsl av realt sett minskade transfereringar och höjda indirekta skatter, 1985 av starkt ökade inkomster och 1986 åter av minskade reala transfereringar. Socialförsäkringssektorn har normalt en relativt neutral effekt på ekonomin. Den expansiva effekten 1986 beror på atl avgiftsinkomsterna väntas öka i långsammare takt än 1985. För kommunerna medför ökningen av den kommunala konsumtionen expansiva finanspolitiska effekter för samlliga år under perioden 1984-1986.

70

10 Kreditmarknaden '°p- ''

Bil. 1.1

10.1 Kreditpolitikens ändrade utformning

Kreditpolitiken har under senare år successivt lagts om och antalet kvantitativa regleringar har reducerats kraftigt. En finansiering av de stora budgetunderskotten utanför banksystemet har efterhand blivit alllmer nödvändig för att dämpa underskotlens inflationsdrivande effekter. I detta syfte har nya upplåningsinslmment, såsom statsskuidväxlar och riksobligationer introducerats, vilket möjliggjort en betydande slallig direklupplä-ning frän företag, kommuner och försäkringsbolag.

Den mer marknadsanpassade kreditpolifiken har medfört att flera för kreditpoliliken tidigare viktiga kvantitativa regleringar har avskaffats. Inledningen på denna utveckling var slopandet av likviditetskvoter för bankerna. Regleringen av bankernas och finansbolagens ullåningsvolym har därefter avvecklats och riksbankens rekommendation om utläningsrän-lorna har slopats. Vidare har utformningen av placeringspliklen för kapi-talmarknadsinslituten ändrats. Placeringskraven gäller således numera bmtloförvärv vid nyemission och inle såsom fidigare neltoinnehav. På delta sätt har skapats fömtsättningar för en andrahandsmarknad för obliga-fioner.

Genom att en fungerande penningmarknad har skapats har riksbanken nu på ett helt annat sätt än tidigare fömtsättningar att styra likviditet och räntenivå genom operationer på den öppna marknaden. Riksbanken har också i aUt högre grad utnyttjat denna möjlighet.

Fr. o. m. december 1985 har viUkoren för bankemas upplåning i riksbanken ändrats. Den tidigare entydigt bestämda straffräntan har ersalls med en slraffräntetrappa. Genom den nya konstmktionen byggs en ökad automatik in i räntebildningen såtUlvida att förändringar i likviditeten på marknaden, via dess effekt på bankernas neltoupplåning i riksbanken, dUekl påverkar dagslåneräntan. Marknadsoperalioner frän riksbankens sida får också mer direkt genomslag pä räntenivån.

10.2 Kreditpolitiken i stort under 1985

Kredilpolilikens allmänna inriklning under 1985 har varit alt begränsa likviditetsutvecklingen i ekonomin till vad som är längsikfigt förenligt med en varaktig nedgång i inflationstakten. RäntepoUliken har haft som målsättning att valutaflödet, dvs. bytesbalans plus privat kapilalbalans, skall balansera och att någon stafiig nettoupplåning ej skall behöva ske.

Riksbankens ränteslyrning har huvudsakligen skett genom förändringar i straffräntan. Banksystemet har under hela året legal med omfattande straffränteupplåning i riksbanken, varigenom straffräntan harblivit styrande för de korta räntorna. Vid ett flertal tillfällen under året har dock riksbanken genom marknadsoperafioner påverkat den s. k. avkastnings-kurvan och därmed också de kortsiktiga ränleförvänlningarna.

Vid den kraftiga kreditpolifiska åtstramningen i maj höjdes straffräntan från 13,5 tiU 16% samtidigt som diskontot höjdes från 9,5 tiU 11,5%. Under

andra halvåret har räntenivån successivt kunnat sänkas då de privata Prop. 1985/86:100

valutaströmmarna givit upphov tiU ett betydande valutainfiöde. I juU Bil. I.l

sänktes såväl straffräntan som diskontot med en procentenhet till 15 resp.

10,5%. Därefter har straffräntan sänkts ytteriigare i 2 etapper, tiU 13% i

slutet av november. Under hela året har Sverige upprätthållit en betydande

räntemarginal gentemot omvärlden.

Tillväxten i bankernas balansomslutningar under 1985 har varit mycket begränsad. T.o.m. oktober 1985 ökade penningmängden med ca 1,5 mUjarder kr., mätt över 12 månader, jäinfört med ca 16 miljarder kr. samma period föregående år. Denna nedgång har ell flertal förklaringar. För det första har statens utgiftsöverskott minskat. För det andra har betydande belopp deponerats av företag och kommuner i riksbanken och för del tredje har bankernas ufiäning i svenska kronor dragits ned mycket krafligl.

10,3 Valutaflöden och ränteutveckling

De privata valutaflödena var, mätt över helåret 1984, i stort sett i balans. Mol slutet av året märktes dock en tendens tiU ökat valutaulflöde. Samtidigt sjönk den inhemska korta räntenivån från ca 13,5% i september 1984 tUl drygl 11% i början av januari 1985. Detla var en konsekvens av att penningpolitiken lättats under hösten och atl banksystemet hade lämnat straffräntezonen i oktober. Dä utflödet av valuta fortsatte under de försia veckorna i januari intervenerade riksbanken på penningmarknaden i slutet av månaden och sålde under några dagar statsskuidväxlar med en löpfid pä upp till etl år för 18 miljarder kr. Åtstramningen tvingade ånyo bankerna till straffränleupplåning och räntenivån höjdes med ca 2 procentenheter.

Efter åtstramningen fortsatte emeUertid valulaulflödel. Orsaken var en kraftig försämring av bytesbalansen. Det var i första hand utvecklingen av handelsbalansen som var mycket ogynnsam. Överskottet i utrikeshandeln var 6 mUjarder kr. under första kvartalet 1985 jämfört med drygt 15 miljarder kr. för motsvarande period 1984. Detta minskande överskoll räckte ej för att kompensera de stora stafiiga räntebetalningarna till utlandet.

I syfte att dämpa den inhemska efterfrågan genomfördes i maj en kraftig åtstramning av kreditpolitiken. Diskontot höjdes från 9,5 lill 11,5% och straffräntan frän 13,5 till 16%. Även den prioriterade räntan höjdes från 11 fill 12%. Vidare sänktes ulläningstaket för såväl bankerna som finansbolagen från 4 tiU 2% för 1985 och rekommendationen rörande bankernas utlåningsräntor slopades.

Efter åtstramningen har Sverige haft en belydande räntemarginal gentemot omvärlden. Som mest var räntemarginalen gentemot den korta euro-dollarränlan ca 8 procentenheter och gentemot en vägd' internationell ränta ca 7 procentenheter (se diagram 10.1)

Sedan åtgärderna i maj har valutaströmmarna givit upphov lUl ett i del närmasle konfinuerligl inflöde pä sammanlagt ca 10 miljarder kr. t.o.m. november. Då utflödet fram t. o. m. mitten av maj var närmare 10 miljarder

' Räntorna i olika länder är vägda med samma vikter som i valutakorgen. 72

Diagram 10:1 Ränteutvecklingen

3 månaders eurodollarränta, räntan på 3-månaders statsskuldväxlar samt en korgvägd ränta.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

----- Statsskuldväxlar

---- Eurodollar

---- • Korgvägd ränta

1 v »

V,

y\

Jv

\ ■•--. \

'"•%

A 1

/'

'. / v.'

'å

1 \

1 K-

v

I ' I I ' I ' ' ' ' ' ' I ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' I ' ' ' ' ' ' ' ' ' I I I I I I I I I I I r I I

1985 Anm.: För den korgvägda räntan gäller att räntorna i olika länder är vägda med samma vikter som i valutakorgen. Källa: Riksbanken.

kr. har således valutaflödet, mätt över hela året, varit i balans. Då bylesbalansunderskottet 1985 kan uppskattas tiU ca 12 miljarder kr. innebär detta att den privata kapilalbalansen givit upphov fill etl motsvarande inflöde (diagram 10.2). Det stabila valutainflödet under andra halvåret har möjliggjort en successiv neddragning av de korta räntorna. I november låg straffräntan pä 13 % jämfört med 16% direkt efter åtstramningen i maj.

När det gäller utvecklingen på kapitalbalansen är det i första hand företagens kortfristiga kapitaltransaktioner som gett upphov tiU ett netloin-flöde. Den betydande räntemarginalen gentemot omvärlden innebär all kortfristig upplåning utomlands är förmånlig för företagen. För alt reducera den osäkerhet, som sammanhänger med risken för valutaförluster pä

73

Diagram 10:2 Bytesbalans och valuUflöde 1984-1985.

Kumulerade värden från årets början, miljarder kr.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Bytesbalans Valutaflöde

J=-- 4r.- J

-4.-

5 JäL Hx

-Bi «> Se

I I__ L.

..--- J=- i:-- rt

on lOr

Källa: Riksbanken.

utlandslån i samband med atl den svenska kronans värde gentemot valuta-korgen fluktuerar, offentliggjorde riksbanken i juli den maximala variafio-nen i del officiella valulakursindex. Denna angavs fiU ±1,5% kring riktmärket. Detta kan ha varit en bidragande orsak lill det successivt ökade intresset för utlandsupplåning. I en situation med höga inhemska räntor kan företagen också förväntas påskynda hemtagningen av fordringar i utländsk valuta.

En annan faktor, vid sidan av ränteutvecklingen, som troligen har haft en betydande inverkan på valutaflödena är förväntningarna om dollarkursens ulveckling. Detta sammanhänger med atl en slor del av förelagens kortfristiga tillgångar och skulder är denominerade i dollar. I början av årel när dollarn steg kraftigt är det troligt att detla förstärkte tendensen lill valutaulflöde medan den faUande dollarn under andra halvåret sannolikt haft en positiv effekt på valutaströmmarna.

10.4 Valutareserven och statens utlandsupplåning

Långsiktigt kan det anses motiverat att bygga upp valutareserven ungefär i samma takl som importen. Detla sammanhänger med valutareservens funktion som buffert vid svängningar i handeln med omvärlden. Polentia-len för privata valutaflöden har dock ökat kraftigt under senare år i takt med att en stor volym kortfristiga tillgångar och skulder i utlandet byggts upp. Det har därför under de senaste åren funnits skäl all ytterligare förslärka valutareserven, för atl motståndskraften skall öka något i situa-

74

. tioner av stark turbulens pä valutamarknaden. Uppbyggnaden av valutareserven med drygl 15 miljarder kr. under 1985 kan delvis förklaras av denna ambition.

Det senaste årets betydande påspädning av valutareserven sammanhänger emellertid också i hög grad med kortsiktiga faktorer. Del gäller i första hand synkroniseringen i tiden mellan statens nyupplåning och inlösen av äldre lån. Staten försöker som låntagare i möjligaste mån utnyttja gynnsamma tillfällen fill upplåning på de internationella kapitalmarknaderna. Detla kan kortsiktigt få lill följd att man tar hem mer utländsk valuta än vad som motiveras av behovet för stunden, vilket innebär en påspädning av valutareserven. I den utsträckning de nya lånen pä sikt endast skall ersätla äldre lån bUr emellertid ökningen av valutareserven endasl temporär.

En statlig ufiandsupplåning som ökar valutareserven påverkar inle likviditeten i ekonomin om riksbanken säljer ut statspapper på den inhemska marknaden i molsvarande omfattning. Samma neutraliserande effekt kan uppnås genom atl företagens likviditet dras in tUl riksbanken på olika konton. Delta är i hög grad vad som skett under loppet av 1985. Riksbanken har under året varit nettosäljare av statspapper samtidigt som företagens och kommunernas insättningar på investeringskonlo och likviditets-konto har ökat med närmare 20 miljarder kr. under perioden januari-november 1985.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 10:1 Likviditetspåverkande faktorer 1985

Miljarder kr.

Valuta-

Budget-

Förfal-

Övriga

RGK:s

Rb:s

Föränd-

Bankemas

flöde

under-

lande

exogena

emis-

mark-

ring i

nettoställ-

skott'

lån på

fak-

sioner

nads-

banker-

ning

mark-

torer

på mark-

opera-

nas netto-

mot Rb

naden

tioner

ställning mot Rb

Januari

-1,2

+ 2,6

+ 3,8

+ 3,7

- 7,4

-13,6

-12,1

-12,6

Februari

-2,3

+ 5,8

+ 1,7

- 3,9

- 6,7

- 1,6

- 7,0

-19,6

Mars

-1,8

+ 9,2

+ 9,5

- 0,5

- 5,5

- 5,6

+ 5,3

-14,3

April

-1,7

+ 6,0

+ 10,0

- 3,6

-11,9

- 0,3

- 1,5

-15,8

Maj

-1,7

-16,7

+ 10,4

+ 0,3

- 2,5

0,0

-10,2

-26,0

Juni

+2,1

+ 6,3

+ 4,1

-13,4

- 7,7

+ 6,9

- 1,7

-27,7

Juli

+3,8

+ 1,4

+ 8,9

+ 3,3

- 7,0

- 7,8

+ 2,6

-25,1

Augusti

+ 1,2

- 2,2

+ 9,3

- 0,8

- 8,2

+ 3,0

+ 2,3

-22,8

September

-0,5

+ 7,8

+ 12,1

- 2,8

- 6,6

-10,5

- 0,5

-23,3

Oktober

+ 1,4

+ 8,7

+ 17,0

- 0,4

- 9,0

-12,0

+ 5,7

-17,6

November

+2,0

+ 5,9

+ 5,3

- 5,5

- 7,3

- 3,1

- 2,7

-20,3

December''

+ 16,0

+ 6,5

-12,0

Totalt"

■ •

+50,8

+98,6

••

-91,8

••

' (-) = Inkomstöverskott.

Huvudsakligen förändringar i sedelmängd och investeringskonton.

' (-) = Försäljning.

" Preliminära siffror.

Anm. RGK = riksgäldskontoret. Rb = riksbanken. Budgetunderskottet redovisas här kassamässigt exkl. valutaförluster.

Källa: Riksbanken.

10.5 LikviditetsutveckJing och kreditgivning

Ett sätt alt belysa hur likviditeten på marknaden utvecklats är att studera bankernas kassaställning mot riksbanken. Denna bestäms i hög grad av budgetunderskottet och dess finansiering. Såsom framgår av tabell 10:1 har budgetunderskottet likvidiserat marknaden med drygt 50 miljarder kr. under 1985. De privata valutaflödena har i stort sett balanserat över året och därmed inte givit upphov lill något nämnvärt nettoflöde. Likviditetspä-spädningen från budgetunderskottet har neutraliserats dels genom en ökning av statspappersinnehavet hos allmänheten, dels genom indragningen av företagens medel tiU olika konton i riksbanken.

Likviditetsfillväxten i ekonomin, mätt som ökningen i penningmängden, har varil myckel begränsad under året (diagram 10:3). Den utestående sedelmängden har varit i stort sett oförändrad samtidigt som bankinläning-en endasl ökat marginellt. Vidgas likvidiletsbegreppet till att omfatta även finansbolagens upplåning från allmänheten qch korta statspapper på marknaden så har det dock skett en betydande likviditetsuppbyggnad i ekonomin under senare år.

De kortfristiga finansiella placeringarna i förelagssektorn framgår av tabell 10:2. Den uppbyggnad av likviditet som skedde under 1982 och 1983 tycks nu ha ebbat ul. En stagnerande vinstnivå och en relativt kraftig investeringsökning under 1985 har naturiigtvis bidragit lill en svagare likviditetsutveckling än tidigare. Å andra sidan har den stora räntemarginalen

Prop. 1985/86: 100 Bil. I.l

Diagram 10:3 Penningmängden

12-månaders proceiituella förändringar

25r

II"... MiliinMiiiiiluiriiiiiiiliiiii.... liirNiiiiiilii........ In.... iiiliiiiiiiiiiiliirirniiiiliniiiiiiii

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Källa: Riksbanken.

76 Tabell 10:2 Kortfristiga flnansiella placeringar 1

Miljarder kr.

hos icke-rmansiella företag

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.1

1982 dec

1983 dec

sept

dec

sept

Bankkonton specialinlåning andra konton

Bankcertifikat Statsskuldväxlar Lån till finansbolag

Summa

76,0 36,8 39,2

4,3 20,8 19,2

120,3

82,5 34,6 47,9

11,3 23,1 26,1

143,0

75,8 29,6 46,2

11,7 31,3 25,4

144,2

99,4 44,0 55,4

5,5 26,0 26,2

157,1

70,1

27,3 42,8

11,0 42,0 30,9

154,0

Källa: Statistiska centralbyrån.

mot omväriden, speciellt under andra halvåret, verkat i motsatt riktning. Kortfristigt upplänade medel utomlands har placerats på den inhemska marknaden. Del är värt all notera atl ulöver de likvida medel som anges i tabellen har företagen genom insättningar i riksbanken byggt upp en fordran - om än inte likvid — på riksbanken på ca 28 miljarder kr. vid utgången av 1985.

I slutet av november upphävdes ulläningstaket för banker och finansbolag samt för bostadsinstitutens oprioriterade utlåning. Tidigare gällde för banker och finansbolag etl tak för den s.k. övrigutlåningen i svenska kronor på 2% under 1985. Utlåningstaket var vid årets böijan 4% men sänktes i samband med den kreditpolitiska åtstramningen i maj, då även bostadsinstitutens oprioriterade ufiäning stramades ål.

Tabell 10:3 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, s. k. övrigutlåning

Milj. kr., förändring

1984 1-3 kv.

1985 1-3 kV.

Övrigutlåning i svenska kronor

Kommuner Företag Hushåll Övriga

-272 7238 2800 2592

-136

-1574 - 382 -3 105 -3 303

Summa

12358

4371

-8364

Övrigutlåning i utländsk valuta

Kommuner

Företag

Övriga

- 48 12268 2089

- 34

4824 -1747

Summa

17489

14309

3043

Summa övrigutlåning

29847

18680

-5321

Därav: kommuner företag hushåll övriga

-272

-184

-1608

-3105

-5050

Källa: Riksbanken.

77

Bankemas utlåning i svenska kronor, exkl. prioriterade byggnadskredi- Prop. 1985/86:100 ter, har under årel anpassats i enlighet med riksbankens rekommendatio- Bil. I.l ner. Mätt äver 12 månader var ökningstakten i oktober endast runt 1 %. Även expansionen av utlåningen i ufiändsk valuta har minskal mot slutet av året. Utlåningen fördelad på sektorer framgår av tabell 10:3. För finansbolagen var den utestående kreditvolymen till allmänheten 7 % slörre vid utgången av 3:e kvartalet 1985 jämfört med elt år fidigare.

10.6 Finansiellt sparande och finansiering av statens lånebehov

Det finansiella sparandet i olika sektorer framgår av tabell 10:4. Den försämring av bytesbalansen som skett mellan 1984 och 1985 motsvaras helt av försvagningen av del finansiella sparandel hos icke-finansiella företag. Nedgången i sparandet i företagssektom sammanhänger med flera faktorer. Bmltoöverskollen har stagnerat samiidigt som investeringama har ökat och den lidigare lageravvecklingen har upphört. Under 1985 har istället en lagemppbyggnad ägt mm. Inom övriga sektorer sker inga större förändringar mellan 1984 och 1985. Noterbart är alt hushåUen uppvisar ett fortsatt relalivl lågt finansiellt sparande, trots all realräntan ökat väsenlligl under de senaste åren. En viss omsvängning frän realt fill finansieUl sparande har dock skett.

Under 1986 förbättras det finansiella sparandet någol i såväl den privata som den offentUga sektom. Några större förändringar i de olika sektorernas finansiella sparande sker dock inte. Underskottet i bytesbalansen beräknas minska med ca 5 miljarder kr. tUl 5 miljarder kr. 1986.

Av tabell 10:5 framgår all statens lånebehov var drygl 10 miljarder kr. lägre 1985 än 1984. Då staten under 1985, fill skiUnad från 1984, dessulom lånade upp belydande belopp i ufiandel, ca 12 miljarder kr., var upplåningen inom landet betydligt lägre än under de närmast föregående åren. Genom att riksbanken under året i åtstramande syfte neltosåll en betydande volym statspapper på marknaden var dock netloupplåningen på den inhemska marknaden någol större än under 1984, ca 55 miljarder kr.

Tabell 10:4 Finansiellt sparande

i olika sektorer

Miljarder kr.

1986 Offentliga sektom, totalt Staten

Kommunema Socialförsäkringssektorn

-35

-55

-18

-42

-12 -41

2 27

- 9

-33

22 Privata sektom, totalt Icke-finansiella företag Finansiella företag Hushåll

- 3

-10

-31

6 Bytesbalans = totalt inhemskt sparande

- 7

-10

- 5

Anm. För 1985 har redovisats det underliggande finansiella sparandet, se vidare

kap. 9.

Källa: Statisfiska centralbyrån, finansdepartementet. 78

Ungefär en tredjedel av den inhemska upplåningen, eller 18 miljarder kr., skedde hos hushållen i form av premie- och sparobligationer saml allemanssparande. Förelagens insättningar på konto i riksbanken svarade för en ungefär Uka slor del, vUket var näslan dubbelt så myckel som under 1984. Av neltoinsättningaraa på 16 miljarder kr. kan närmare 7 miljarder hänföras liU allmänna invesleringskonton och ungefär lika mycket lill likvidilelskonlon, medan indragningen av medel på särskilda investerings-konton blev ca 3 mUjarder kr. Liksom under föregående år minskade den uteslående stocken prioriterade obligationer något. Upplåningen i form av statsskuldväxlar och riksobligalioner blev ca 30 miljarder.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.1

Tabell 10:5 Finansiering av statens budgetunderskott 1983—1985

Miljarder kr.

1985 Riksbanken

-15

-16

Upplåning på den inhemska marknaden

55 Därav: prioriterade obligationer

- 3

- 9

allemanssparande

premie- och sparobligationer

företags och kommuners in-

sättning på konto i rb

övrigt (statsskuldväxlar

och riksobligationer)

30 Upplåning inom landet

39 Udandet

12 Lånebehov

51 Valutaföriuster på statens

uUandslån

8 Budgetunderskott'

' Budgetunderskottet redovisas här kassamässigt enligt riksgäldskontorets beräkningsprinciper.

Källa: Riksbanken.

79 InnehåU Prop. 1985/86: 100

Bil. l.I

1 Sammanfatlning ........................................... .... 2

2 Den intemationella ulvecklingen......................... .... 7

2.1 Allmän översikt .......................................... .... 7

2.2 Regionala översikter ..................................... 12

3 Utrikeshandeln ............................................. 20

3.1 Väridshandeln............................................... 20

3.2 Den svenska industrins konkurrenskraft .......... .. 21

3.3 Exporten ................................................... 22

3.4 Importen ................................................... 24

3.5 Analys av handelsbalansens utveckUng ............. 25

3.6 Bytesbalansen............................................... 27

4 Industrin ................................................... 29

4.1 Produktion, produktivitet och sysselsällning ...... .. 29

4.2 Lönsamhetsutvecklingen .............................. 31

5 Arbetsmarknaden........................................... 35

5.1 Inledning ................................................... 35

5.2 Arbetsmarknaden under 1985 ........................ .. 36

5.3 Arbetsmarknaden 1986 ................................. .. 39

6 Priser och löner .......................................... 42

6.1 Jämförelse med OECD-området ....................... 42

6.2 Löner ........................................................ 43

6.3 Konsumentpriser ........................................... .. 44

6.4 Reallönernas utveckling 1970-1986 .................. .. 46

6.5 Konsekvenser av olika löneantaganden ............. .. 47

7 Hushällens ekonomi ..................................... .. 48

7.1 HushåUens disponibla inkomster........................ .. 48

7.2 Privat konsumtion ....................................... .. 51

8 Investeringar................................................ .. 53

8.1 Inledning .................................................... .. 53

8.2 Näringslivet.................................................. 54

8.3 Bosladsinvesleringar och offenfiiga investeringar 56

8.4 Byggnadsverksamhet...................................... 58

8.5 Lagerinvesteringar......................................... 59

9 Den offenfiiga verksamheten ........................... ... 61

9.1 Staten ....................................................... ... 61

9.2 Socialförsäkringssektorn................................. ... 64

9.3 Kommunema .............................................. ... 65

9.4 Den lolala offentliga sektorn och samhällsekonomin 67

10 Kreditmarknaden .......................................... ... 71

10.1 Kreditpolifikens ändrade utformning ................. ... 71

10.2 Kreditpoliliken i slort under 1985 ..................... ... 71

10.3 Valutaflöden och ränleulveckUng ..................... 72 Prop. 1985/86:100

10.4 Valutareserven och statens utlandsupplåning .... 74 Bil. 1.1

10.5 Likviditetsulveckling och kreditgivning................ 76

10.6 FinansieUt sparande och finansiering av statens lånebehov ... 77

Norstedts Tr/ckeri, Stockholm 1985 81

Till regeringen Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1986/87

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV vaije år till regeringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgelproposifionen.

RRV redovisar i denna skrivelse förslag lill beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1986/87. Beräkningama har gjorts för varje inkomstfitel för sig. I anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts även av det väntade utfallet för budgetåret 1985/86. Underiag för beräkningarna har hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs laxeringsslalistiska undersökning och aktiebolagsenkät utnyttjats. Underiaget till RRVs taxeringsstatistiska undersökning utgör ett urval av 23000 personers självdek-larafioner. I här presenterade beräkningar ingår resultat baserade pä undersökningen för inkomståret 1983.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. Därefter redovisas de fömtsättningar och antaganden beträffande skatteunderlagets framfida ulveckling som ligger fill grund för beräkningarna. I del sammanhanget redovisas resultaten från RRVs aktiebolagsenkät.

I den återstående delen beskrivs beräkningsresultaten för de olika in-komstfitlarna. Inkomsterna pä statsbudgeten budgetåren 1982/83 -1984/85 framgår av bilaga A. I bilagorna B och C redovisas en specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1985/86 resp. 1986/87. För att underiätta jämförelse med prognoserna i den preliminära nationalbudgeten presenteras i bilaga D beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1985, 1986 och 1987.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgelårel 1985/86 kan användas som komplement till RRVs inkomstberäkning. Inkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dem.

Beslul i delta ärende har fatlats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen SaneU, revisionsdirektören Danielsson, byrådirektörerna Aronsson, Rahmn och Svahlstedt, revisorn Andersson samt avdelningsdirektören Dalmo, föredragande.

Stockholm den 13 december 1985

G. Rune Berggren

Stig Dalmo

I Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Innehåll Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1986/87 1

Innehållsförteckning ........................................ 2

I. Sammanfattning ................................ ... 6

Fömtsättningar ................................................. 6

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster ....... 7

De beräknade inkomsterna budgetåren 1985/86 och 1986/87 9

II. Allmänna förutsättningar...................... 15

Statsbudgetens utfall budgeiåren 1980/81-1984/85 ... .. 15

Anlaganden för fysiska personers inkomster åren 1984-1987 16

Anlaganden för aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1984,

1985 och 1986 .................................................. .. 17

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna 21

1000 Skatter ....................................... . 21

Samordnat uppbördssystem för socialavgifter och källskatt 21

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 21

1111 Fysiska personers skatt pä inkomst, realisafionsvinst och rörel se ............................................................ .. 22

1121 Juridiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rö relse .......................................................... .. 32

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse 34

1141 Kupongskatt ................................................ .. 35

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskall ............ .. 36

1143 BevUlningsskatt ........................................... .. 36

1144 Lotterivinstskatt ..................... ................ .. 37

1200 Lagstadgade socialavgifter .......................... 37

1211 Folkpensionsavgift ..................................... .. 39

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto ......................... .. 40

1231 Barnomsorgsavgift ..................................... .. 42

1241 Vuxenutbildningsavgift ................................ 43

1251 Övriga socialavgifter, netto .......................... 43

1281 Allmän löneavgift ....................................... .. 45

1300 Skatt på egendom ....................................... .. 46

1311 Skogsvårdsavgifter ....................................... 46

1312 Hyreshusavgift ............................................ 46 2

1311 Fysiska personers förmögenhetsskatt ............... 47 Prop. 1985/86: 100

1312 Juridiska personers förmögenhetsskatt ............. 48 Bil. 1.2

1331 Arvsskatt .................................................. 48

1332 Gåvoskatt ................................................. 48

1341 Stämpelskatt ............................................ . 49

1342 Skatt på värdepapper .................................. . 50

1400 Skatt på varor och tjänster .......................... 51

1411 Mervärdeskall ........................................... 51

1421 Bensinskatt .................................................. . 52

1422 Särskilda vamskatler .................................... 53

1423 Försäljningsskall på motorfordon ..................... 53

1424 Tobaksskatt ............................................... 54

1425 Skatt på spritdrycker ................................... 55

1426 Skatt på vin ............................................... . 56

1427 Skatt på malt- och läskedrycker ...................... 56

1428 Energiskatt .................................................. . 57

1429 SärskUd avgift på svavelhaltigt bränsle ............ . 59

1431 SärskUd avgift för oljeprodukter m. m................ . 60

1432 Kassettskatt .............................................. . 61

1433 Skatt på videobandspelare ............................. . 61

1434 Skatt på viss elektrisk kraft ............................ 62

1435 Särskild avgift mol försurning ........................... 62

1441 AB Vin & Sprilcentralens inlevererade överskott 63

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott ....... .. 63

1451 Reseskatt .................................................. 63

1452 Skall pä annonser och reklam .......................... .. 64

1453 Totalisatormedel ......................................... .. 65

1454 Skatt på spel ............................................... .. 65

1461 Fordonsskatt ............................................. .. 66

1462 KUometerskatt ............................................. .. 67

1471 Tullmedel ................................................. 68

1481 Övriga skatter på varor och tjänster ............. .. 69

2000 Inkomster av statens verksamhet........... 70

2100 Rörelseöverskott ......................................... 70

2111 Postverkels inlevererade överskott ................. .. 70

2112 Televerkets inlevererade överskott ................. .. 73

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott ....... 75

2114 Luftfartsverkels inlevererade överskott ........... 76

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott .. 79

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskoll . 81

2117 Domänverkets inlevererade överskott ............ 85

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskoll ..... .. 87

2131 Riksbankens inlevererade överskott ............... .. 88

2141 Myntverkets inlevererade överskott .......... 88 Prop. 1985/86: 100

2151 Tipsmedel .................................................... 89 Bil. 1.2

2152 Lotterimedel ............................................... 90

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning 90

2300 Ränteinkomster .......................................... 91

2325 Räntor pä postverkets statslån ..................... 91

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande ... .. 92

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 92

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade 93

kapitalet

2400 Aktieutdelning ........................................... .. 93

2411 Inkomster av statens aktier ........................... 93

2500 Offentligrättsliga avgifter ............................ 94

2511 Expeditionsavgifter ....................................... 94

2522 Avgifter för granskning av biograffilm ............ .. 95

2543 Skatteuljämningsavgift .................................. 95

2600 Försäljningsinkomster .................................... .. 96

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen ............ .. 96

2700 Böter m. m.................................................. 96

2711 ReslavgUler ............................................... 96

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet .. .. 97

3000 Inkomster av försåld egendom ......... . 99

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m 99

3200 Övriga inkomster av markförsäljning ................. . 100

3211 Övriga inkomster av markförsäljning T............. . 100

3300 Övriga inkomster av försåld egendom ............ . 101

3311 Inkomster av statens gmvegendom ............... . 101

4

4000 Återbetalning av lån ....................... 102 Prop. 1985/86:100

5 Bil. 1.2

4200 Äterbetalning av bostadslån m. m.................... 102

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande ...... 102

4300 Återbetalning av studielån ........................... 102

4313 Återbetalning av studiemedel ....................... 102

5000 Kalkylmässiga inkomster.................. . 104

5100 Avskrivningar .............................................. 104

5121 Avskrivningar på fasligheter .......................... 104

5131 Uppdragsmyndigheters m. fi. komplemenlkoslnader 105

5141 Statens vägverks avskrivningar ..................... 105

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar ......................... 106

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning ..................... . 106

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt 106

5200 Statliga pensionsavgifter, netto ................... . 107

5211 Statliga pensionsavgifter, netto ................... . 107

Tabellförteckning .............................................. . 110

Bilaga A Statsbudgetens inkomster budgetåren 1982/83-1984/85 . 112

Bilaga B Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomster

för budgetåret 1985/86 .......................... 123

Bilaga C Specifikation av inkomsterna pä statsbudgeten för budget året 1986/87 ........................................ 134

Bilaga D Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1985, 1986 och

1987 .................................................. 144

I. Sammanfattning Prop. 1985/86: loo

BU. 1.2 Förutsättningar

RRVs förslag lill beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1986/87 och den nu gjorda prognosen av inkomsterna under budgetåret 1985/86 har utförts under antagande om oförändrad ekonomisk polifik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats i de fall det föreligger beslul av statsmakterna eller förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 1 december 1985. Till grund för beräkningen ligger bl. a. följande fömtsättningar;

- Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter fr.o.m. är 1985

- Ändrade skatteregler vid införandet av förenklad självdeklaration fr. o. m. 1987 års taxering

- Slopande av den kommunala laxeringen för juridiska personer fr. o. m. den Ijanuari 1985

- ATP-avgiften oförändrad för är 1986 och höjd för år 1987

- Höjning av stämpelskatten fr. o. m. den Ijuli 1985

- Differentiering av bensinskatten

- Sänkning av kassettskatlen fr. o. m. den Ijanuari 1986

- Införande av särskild skatleuljämningsavgUt för år 1986

- Höjning av den slalliga bosladslåneränlan

Fömtom dessa institutionella fömtsättningar är bedömningen av konjunktumtvecklingen betydelsefuU för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning av det ekonomiska läget som presenterades i konjunkturinstitutets höslrapport 1985 har utgjort del huvudsakliga underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska ulvecklingen. RRV har också haft underhandskontakter med finansdepartementet under det där pågående arbetet med den preliminära nationalbudgeten för år 1986.

Följande anlaganden ligger lill gmnd för RRVs beräkningar:

1985 1986 1987

Utbetald lönesumma'

9,1

6,7

4,0

Konsumentprisindex, årsmedeltal'

7,3

4,8

3,5

Privat konsumtion, volym'

2,4

1,5

1,0

Basbelopp, kr.

23 200

24200 Basenhet, kr.

' Procentuell förändring från föregående år

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster fömtses öka med 44% från år 1984 lill 1985. Underlaget för denna prognos har hämtats från enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag som RRV har genomfört under hösten 1985. Den höga utvecklingstakten för är 1985 beror främst på alt den kommunala beskattningen för juridiska personer upphör fr.o.m. detta år. Den statligt taxerade inkomsten för är 1986 beräknas öka med 5% jämfört med är 1985. Hänsyn har då tagits tUl alt fastighetsskatten blir avdragsgUl 1986.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgeiåren 1985/86 och 1986/87 framgår av bilaga B resp. bilaga C.

En översikfiig sammanstäUning av beräkningsresultaten redovisas i labeU Prop. 1985/86: 100 2. Bil. 1.2

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

Pä de fiesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endasl inkomster. På ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot äv inkomster och utgifier las upp på statsbudgetens inkomstsida. I tabeU 1 görs en sammanslällning av bmtlobelop-pen budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. I RRVs prognosarbele ingår all bedöma ulvecklingen av bmltobeloppen för såväl inkomster som utgifter. En närmare redovisning av dessa belopp finns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell 1 framgår all bmtloinkomslema för budgetåret 1986/87 beräknas uppgå lUl 601,7 miljarder kr. vUket är mer än dubbelt sä mycket som inkomsterna netto på statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttifiarna beräknas lUl 315,7 miljarder kr. för samma budgetår.

Den största differensen meUan bmtlo- och nettoredovisningen finns på inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna pä huvudgruppen 1100 består fill största delen av preliminärskatler (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.). Utgifterna utgörs bl. a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. För huvudgmpp 1100 beräknas bmtloinkoms-lerna öka med 1,8% meUan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den låga ökningstakten förklaras av en engångseffekt på 13,6 miljarder kr. budgelårel 1984/85 liU följd av den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter. Bmtloutgifterna beräknas öka med 7,5% för budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 ökar bmltoinkomstema med 8,8% och bmtloutgifterna med 11,9%.

Inkomsterna på huvudgmppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivaravgifter. I den tabellariska bmtlosammanställningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgivaravgifter som överförs till fonderade medel utanför statsbudgeten. Utgifterna utgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar inom den stafiiga sektorn. Vidare ulbelalas sjukförsäkringsavgifternas andel av sjukförsäkringens kostnader. Bmltoinkomstema för huvudgmppen 1200 beräknas öka med 17,7% mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Den kraftiga ökningen beror pä all den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter medförde en negaliv engångseffekt på 7,8 miljarder kr. budgetåret 1984/85. Ulvecklingen av bmttoinkomslema mellan budgeiåren 1985/86 och 1986/87 beräknas lill 4,3%.

Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas tUl 168,2 miljarder kr. för budgetåret 1986/87 och brultoutgiflerna till 54,6 miljarder kr. för samma år. Bmltoutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt.

För budgelårel 1986/87 beräknas bmttoinkomslema på huvudgmpp 5200 bli ungefär lika stora som bmtloutgifterna. Nettot som tas upp på statsbudgeten är 0,4 miljarder kr. Omföringar mellan huvudgrupperna 1200 och 5200 av de stafiiga arbetsgivaravgiftema liksom omföringar mellan huvud-gmpperna 1100, 1200 och 1300 av egenavgifter, förmögenhetsskatter elc. är exkluderade i tabell 1.

cm -o

3 JO

s

i

ma\nv—' r-- m (N -* Tf v£t in « m

» r

o 0 —• (N

Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

s

öoNr>näboori- a\

SD Ti- o (N

§

r r- o

1 c» o m Tf so O v£) Tf r- 00 »o

oö

Tt -t

S88 I

rj f o

»n 00 "O

I OO 00 o

22 s

00 I

« (NI

(N Tf '

tn o\

»n (N

Tt r-- Tj-

I I

t-t- «s

*/->V-t QO

o o «

mOTfr-~oo Ul

OOtinrOOrO »/)

soTfmoovor \o

-TtOOOJ TtOOTt

I

"3

ooTt(tN(N(Nr r-

oo — (Nooror*—' «s

ONinm'—'-v-i'—'VO

(NootNON TtooTt m

e

I

ONOscNTtrmON—' 00

ooomooto 1

ONrr--oo TtON■ o — tt r-1

Tf (N

XI

c

'>

(rt

c

o

,-.

S5 " o

cd

fe Crt E c U

C/1

00 c S o C

2

ialav ;h tjä erksi gend

ter äavg

gade soc varor oc

statens v

försåld e av lån

a inkoms pensioni

E c

ocd

a

~ "w . ÖO oil cd

a

■UCO

' Lags Skatt mster mster betaln: ylmäs ' Statl

S 2

K

o o o o t- .Ä o

c/5 —

>

O cd

o o o o cd

e

o t-i

o o o o 1-O o o o cd

o ca

—1 >

r m •* u-1 >

o

c

■a

1 o

De beräknade inkomsterna budgetåren 1985/86 och 1986/87

Diagram 1. Statsbudgetens inkomster budgetåret 1986/87 Procent av totala inkomsterna

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

H?i GVSIGT

; iji"iSTER 2liä 4.* SijItElSEÖvER-3K0TT 2LStl

/-■■■' ■ .? " v.

il» INrOnSl SKATT 113

i2!20

17% i?: ATT PA VAROR OCh TJf*'JbTER

V\■'.\>c;V\\\\V.........

•V<■•.:■.\\\\■ • ■ •

::;7

\>v.v.X\-\\\\'\\\\\'\;;. ■ ■ ■ ■-'■■ ■\ V- \ '\ \ ■■■ \ ■> \ \ -. ■■■.'» ■ ■ ■

::.: :">-_

22X

GOCIAL-

....

hV&IFTER

■\■t\\\\\\V •;

23* rlERVSRDE-SKATT (MOMS) IVll

PFuiiiCS 1905/87 285,927 MK;k

Enligt de nu redovisade beräkningama uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1985/86 tiU 273227 mUj.kr. Det är 12631 milj.kr. eller 4,8% mer än ulfallet för budgetåret 1984/85.

För budgetåret 1986/87 är ökningen 4.6% eller 12700 milj.kr. Inkomstema beräknas således tiU 285927 milj. kr.

Den samordnade uppbörden av skatter och arbetsgivaravgifter tiUsammans med förkortning av kreditlider för redovisning av punktskatter och konkurrensneutral redovisning av mervärdeskall medför engångseffekter på statsbudgeten. En sammanställning av engångseffekterna redovisas nedan.

Engångseffekter budgetåren 1984/85-1986/87 (miljarder kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

273,2 +4,8%

285,9 +4,6

RRVs beräkning, totalt 260,6

Förändring —

Engångseffekter 1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst

och rörelse 13,6

1200 Lagstadgade socialavgifter -7,8

1,6 0,9

1,3

~

8,3

1,3

-

252,3

271,9 +7,8%

285,9 +5,1%

1400 Skatt på varor och tjänster 5000 Kalkylmässiga inkomster

Summa engångseffekter

Totala inkomster justerade för engångseffekter Förändring

En rensning av inkomsterna från dessa engångseffekter skulle ge en Prop. 1985/86:100 annan inkomstutveckling pä statsbudgeten. För budgetåret 1985/86 skulle Bil. 1.2 utvecklingslakten öka till 7,8%. För budgetåret 1985/86 är engångseffekterna lägre än lidigare budgetår. De justerade inkomsterna ökar med 5,1 % mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Anlaganden om löne- och prisutveckling har stor betydelse för RRVs beräkningar. Enligt RRVs antaganden blir löne- och prisökningarna lägre åren 1986 och 1987 än tidigare år. Detta är huvudförklaringen lill den lägre utvecklingstakten på inkomsterna mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Ylleriigare förklaringar lill inkomslulvecklingen redovisas nedan.

Fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas minska med 9631 milj.kr. mellan budgeiåren 1984/85 och 1985/86. Orsaken till minskningen är engångseffekt på statsbudgeten till följd av atl uppbörden av den preliminära A-skatten sker månadsvis fr. o. m. inkomståret 1985. Det innebär att budgetåret 1984/85 innehåller merinkomster motsvarande en månads uppbörd på ca 13600 milj.kr. Om resultatet rensas från denna effekt, innebär delta atl inkomsltheln fysiska personers inkomstskatter ökar med ca 10,2%. Tidsprofilen i de antagna lönesummeökningarna gör med gällande regler för kommunalskalteutbelalningar att dessa bUr förhåUandevis höga budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Vid beräkningen av preliminärskattema för år 1986 och 1987 har RRV antagit en oförändrad kommunal medelutdebilering i förhållande till år 1985, dvs. 30:38 kr.

För budgetåret 1986/87 beräknas titeln fysiska personers inkomstskatter till 43646 milj. kr. Del är en ökning med 944milj. kr. TUI grund för beräkningarna av fysiska personers inkomsskatler år 1986 ligger bl. a. regeländringarna i samband med alt den förenklade självdeklarationen införs. Dä införs bl. a. etl schablonavdrag under inkomst av tjänst, individuella s. k. sparavdrag, konlrolluppgiflsskyldighet för inkomsträntor m. m. RRV har vidare antagit all skatteskalan i nominella termer år 1987 är densamma som för 1986, dvs. etl antagande om oförändrad basenhet. Vid kalkylerna har också hänsyn tagits tiU bl.a. del preliminära taxeringsutfaUet av 1985 ärs taxering. Detla har bl.a. medfört atl den överskjutande skatten har justerats för budgetåret 1985/86 då dessa utbetalningar beräknas tiU drygt 12 100 milj.kr. I preliminärskalletabeUerna tas hänsyn liU 1500 kr. av schablonavdraget på totah 3000 kr. I tabellerna var tidigare ej hänsyn tagen till avdraget på 1000 kr. Underuttaget (skiUnaden meUan preliminärskatter och slutlig skatt) beräknas därför minska mellan kalenderåren 1985 och 1986. Detta medför bl. a. alt fyllnadsinbetalningarna blir lägre år 1987.

Juridiska personers skatter beräknas öka med 3848 milj.kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Det beror främst på att de preliminärt debiterade B-skatlerna beräknas stiga med 2433 milj. kr., vilket beror pä atl den slutliga skatten för 1984 har stigit krafligl samt att vinstdelnings- skatten och hyreshusavgiften/faslighetsskatten preliminärdebUeras. Omfö ringar till andra inkomsttttlar har stigit med 1160 milj.kr. vilkel ocksä beror på hyreshusavgiften/fastighetsskalten och vinstdelningsskatlen. Kommunalskatleutbetalningarna beräknas minska med 1697 milj. kr. mel lan budgetåren 1984/85 och 1985/86 tiU följd av att den kommunala beskatt- 10

ningen för juridiska personer upphörde fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1060, 1061).

Mellan budgeiåren 1985/86 och 1986/87 beräknas de juridiska personernas skaller alt minska med 500mUj.kr. Preliminär B-skatt beräknas öka med 3 426 milj. kr. Det höga preUminärskatteuttaget medför atl fyllnadsin-belalningama våren 1987 beräknas minska med 1740 milj. kr. jämfört med våren 1986. Omföringar liU andra inkomsttitlar har ökat med 2986 milj. kr. vilkel bl.a. beror på fastighetsskatten som infördes fr.o.m. 1985 (SFS 1984:1052) och omförs 1986/87.

Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna beräknas öka med 12781 mUj.kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Uppgången förklaras av atl ulfallet för budgetåret 1984/85 innehöll en negativ engångseffekt på ca 7,8 miljarder kr. lill följd av övergången lill samordnad uppbörd av skatter och arbetsgivaravgifter.

Utvecklingstakten på inkomsterna från socialavgiftema mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 beräknas bli 4,8% eller 2634mUj.kr. Den föreslagna höjningen av tilläggspensionsavgiften fr.o.m. den Ijanuari 1987 påverkar inte statsbudgetens inkomster.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Diagram 2 Statsbudgetens inkomster av inkomstskatter. Socialavgifter, skatt på varor och tjänster samt övrigt. Budgetåren 1984/85—1986/87 (milj. kr.)

lliili!

iiilii

.äiJ

l> I

m

;;:il, ;i!!!i|;;:i'!;i

:;:;:'i;!!i;i:'i!n!!!

.;i!i:; -iMi!, :;!iil| ,,., Ii:i!:iiii[:;liiiiiliiji;i

lillllil Hill ; liilili

ijliiiljj

Iliiiii.I

I I

i!':.|-;:iii'ii;';;ii!:Tm

"''l':'!!iÉ!iW:;i

i;i:i !iiliM';Hi!i i'--'''' ■■'■■'■■i-:" '■'

& J / o D

|ii!'hi -'-■■'

ilSTEP l'!

;; i j? n

TFR

Skatt på varor och tjänster uppgick tUl 104270 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Härav svarade mervärdeskatten för ca 57%. För budgetåret 1985/86 beräknas inkomsterna av skatt pä varor och tjänster till 111621 milj.kr. vilkel är en ökning med 7,1%. För budgetåret 1986/87 ökar inkomstema med 1,7 % lill 113 554 milj. kr.

11 Som tidigare har nämnts har konkurrensneutral redovisning av mervär- Prop. 1985/86:100 deskatt tillsammans med kortare kredittid vid redovisning av punktskatter Bil. 1.2 medfört kassamässiga förstärkningar av inkomsterna under budgetåren 1984/85 och 1985/86. Dessa förstärkningar är engångseffekter och har beräknats tUI 1600 milj. kr. resp. 1300 milj. kr. Rensat för dessa engångseffekter ökar ändå inkomsterna i en högre takt mellan budgeiåren 1984/85 och 1985/86 än mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. En förklaring är atl prisutvecklingen antas bU högre år 1985 än för åren 1986 och 1987. En annan förklaring är all de beräknade inkomsterna för budgetåret 1986/87 bygger på ett antagande om i stort sett oförändrade skattesatser.

En förkortning av kredittiden för redovisning av bensinskatt och energiskatt (inkl. särskild avgift pä oljeprodukter) på olja beräknas ge en engångseffekt pä ca 1300 milj.kr. budgetåret 1985/86. Detla medför atl inkomsterna av bensinskatt och energiskalt minskar budgetåret 1986/87 jämfört med budgetåret 1985/86. För energiskatten och den särskUda avgiften för oljeprodukter förstärks nedgången av all oljekonsumlionen antas minska kraftigt även kommande budgetår. En fortsall anlagen konsumtionsminskning av spritdrycker medför all inkomsterna på titeln skatt på spritdrycker minskar med 120milj. kr. budgetåret 1986/87 jämfört med budgetåret 1985/86. Regeringen har föreslagit en sänkning av kassettskatlen fr.o.m. den Ijanuari 1986. Förslaget beräknas reducera inkomstema av kassettskatt budgetåret 1986/87 med ca 50%.

Ränteinkomsterna ökar med drygt 14% eUer 1710 milj. kr. meUan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Ökningen förklaras hell av att bostadslåneräntan antas höjas med 2,1 procentenheter lUl 13,35% för år 1986.

Inkomsthuvudgruppen försäljningsinkomster beräknas öka kraftigt mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Ökningen beräknas till 957 milj.kr. vilket beror på de försäljningsinkomsler som erhålls vid utförsäljning av beredskapslager för olja m. m.

Avskrivningar - huvudsakligen för affärsverken - beräknas minska med 623 milj.kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86. Orsaken till minskningen är att postverkets avskrivningar upphör fr.o.m. budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 beräknas avskrivningama tUl 3929 milj.kr. vilkel är en ökning med 414 milj.kr. jämfört med budgetåret 1985/86. Den slörsta ökningen i inleveranser av avskrivningar svarar statens jämvägar för.

12 Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 2 Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren 1985/86 och 1986/87, (milj. kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

Förändring 1985/86-

Utfall

Statsbudget

Prognos

1986/87

Belopp

Procent

Inkomster

260596

261953

285927

12700

4,6

1000 Skatter

3,7

1100 Skatt på inkomst, realisations

vinst och rörelse

0,9

därav

1111 Fysiska peroners skatt på

inkomst, realisationsvinst och

rörelse

43 646

2,2

1121 Juridiska personers skatt på

inkomst, realisationsvinst

och rörelse

-500

- 3,2

1200 Lagstadgade socialavgifter

4,8

1300 Skatt på egendom

3 589

46,8

därav

1312 Hyreshusavgift

3 891

309,1

1400 Skatt på varor och tjänster

1,7

därav

1411 Mervärdeskatt

65 500

5,5

2000 Inkomster av statens verksam-

het

3 348

11,5

2100 Rörelseöverskott

3,2

därav

2110 Affärsverkens inlevererade

överskott

3 598

3 951

3 381

-570

-14,4

2131 Riksbankens inlevererade

överskott

12,7

2200 Överskott av

statens fastighets-

förvaltning

41,9

2300 Ränteinkomster

14,1

därav

2332 Ränteinkomster pä

lån för bostadsbyggande

19,8

2400 Aktieutdelning

28,2

2500 Offentligrätts-

liga avgifter

1,5

2600 Försäljnings-

inkomster

83,0

därav

2625 Utförsäljning av bered-

skapslager

1467.

105,6

2700 Böter m.m.

2,5

2800 Övriga inkomster

av statens verksamhet

-20

- 3,8

3000 Inkomster av för-

såld egendom

-16

-13,3

3100 Inkomster av för-

sålda byggnader och

niaskiner m. m.

-19

-21,3

3200 Övriga inkomster

av markförsäljning

—

3300 Övriga inkomster

av försåld egendom

10,0

13 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1984/85

1985/86

1986/87

Förändring 1985/86-

Utfall

Statsbudget

Prognos

1986/87

Belopp

Procent

4000 Återbetalning av

lån

8,0

4100 Återbetalning av

tiäringslån

5,7

4200 Återbetalning av

bostadslän m.m.

4,2

4300 Återbetalning av

studielån

21,6

4400 Återbetalning av

energisparlån

9,1

4500 Återbetalning av

övriga lån

-37

-15,0

5000 Kalkylmässiga

inkomster

3 181

8,1

5100 Avskrivningar

11,8

5200 Statliga pen-

sionsavgifter, netto

-86

-89

-18,2

14 II. Allmänna förutsättningar

Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81-1984/85

Det slalliga budgetsyslemel moderniserades budgetåret 1980/81. Statsbudgetens inkomster grupperades efter karaktären pä inkomsten när den flyter in till den statliga sektorn. Uppdelningen av statsbudgetens utgiftssida i en drift- och en kapitalbudget ersattes av en statsbudget för såväl drtft- som investeringsutgifter.

I tabell 3 presenteras statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1980/81-1984/85.

Inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 blev 260596 milj.kr. Det var en ökning med 39431 milj.kr. eller 17,8% jämfört med budgetåret 1983/84. Statsbudgetens utgifter uppgick tiU 329137 milj.kr. under budgetaret 1984/85. Det var en ökning med 30873 milj.kr. eller 10,3% jämfört med föregående budgetår. Statsbudgetens underskott, dvs. skillnaden meUan utgifier och inkomster, blev för budgetåret 1984/85 68541 milj. kr.

En närmare redogörelse för utveckUngen av statens inkomster och utgifter lämnas i RRVs publikation "Statens finanser 1985". En detaljerad redovisning av budgetulfallet framgår av RRVs publikation "Statsbudgetens utfall budgetåret 1984/85".

Tabell 3. Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Budgetår

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Inkomster

Skatt på inkomst, rea-

lisationsvinst och

rörelse

67788 Lagstadgade social-

avgifter

42527 Skatt på egendom

7 530

Skatt på varor och

tjänster (exkl mer-

värdeskatt)

27 208

44974 Mervärdeskatt

37 305

48 520

59296 Inkomster av statens

verksamhet

26687 Inkomster av försåld

egendom Återbetalning av lån

4663 Kalkylmässiga inkomster

5581 Summa inkomster

155287

167131

191280

221165

260596

Utgifter

Förslags- och obeteck-

nade anslag

286451 Reservationsanslag

53 580

43 830

Röriiga krediter

(+ = ökad disposi-

tion, - = minskad

disposition)

+455

-1242

+848

+383

-1144

Summa utgifter

215238

235164

277879

298264

329137

Underskott

59951

68033

86599

77099

68541

15 Antaganden för fysiska personers inkomster åren 1984-1987 Prop. 1985/86:100

Inkomstutvecklingen för de fysiska personerna har en avgörande beiydel- o . i. se för de direkta skatternas utveckling. Pä olika sätt påverkar den också förändringarna i de indirekta skatterna liksom inkomster av statens verksamhet och de statliga affärsverkens inleveranser av överskott till staten.

UtveckUngen för de fysiska personernas inkomstskatter bestäms främst av förändringar i inkomst av tjänst, dvs. huvudsakligen av lönesummeutvecklingen. Förändringarna i den lolala lönesumman påverkas av avtalsuppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter och av ändringar i sysselsättningen för anställda samt av den s. k. löneglidningen, dvs. förtjänslut-vecklingen utöver den avtalsmässiga ökningen.

Konjunkturinstitutet beräknade i sin höstrapport 1985 att den lolala utbetalda lönesumman ökade med 9,7% meUan åren 1983 och 1984 och med 9,0% mellan åren 1984 och 1985. Mellan åren 1985 och 1986 antogs en lönesummetillväxl på 6,5 %.

RRV har haft underhandskontakter med konjunkturinstitutet och finansdepartementet och därvid kunnat stämma av några av de centrala antaganden som påverkar statsbudgetens inkomster. Sådana cenlrala anlaganden är förutom lönesummans tillväxt bl.a. konsumentprisutvecklingen, förändringen av den privata konsumtionens volym m. m. Enligt vad RRV erfar antar man i del pågående arbetet med nationalbudgeten att den utbetalda lönesumman ökar med 10,1 % meUan åren 1983 och 1984. MeUan åren 1984 och 1985 beräknas den utbetalda lönesumman öka med 9,1 %. År 1986 förutsätts lönesumman öka med 6,7% varav ca 1 procentenhet antas utgöra den s.k. sysselsätlningskomponenten.

För år 1987 har RRV valt atl skriva fram lönesummans tillväxt med 4,0%.

De utbetalda pensionerna fömlsätts öka med 11,3% mellan åren 1984 och 1985. För år 1986 beräknas ökningstakten till 10,0%. De utbetalda pensionerna beräknas öka med 6,3 % år 1987. RRV har förutsatt att basbeloppet uppgår till 23200 kr. fr.o.m. den Ijanuari 1986. För år 1987 har RRV antagit alt basbeloppet blir 24200 kr. Pensionerna utgjorde inkomståret 1984 ca 19% av de sammanräknade inkomsterna.

För olika sociala förmåner vilka tas upp till beskattning såsom sjukpenning, föräldrapenning, dagpenning, utbildningsbidrag m.m. förutses följande ökningslal. Mellan åren 1983 och 1984 ökade dessa förmåner med 11,6%. För år 1985 har RRV antagit en ökningstakt på 9,4 %. I kalkylen för år 1986 beräknas ökningen bli 10,1%. För år 1987 har RRV skrivit fram dessa inkomster med 6%.

Av fysiska personers sammanlagda inkomst år 1984 svarade inkomst av jordbmksfastighet för 1,0%. Inkomst av rörelse svarade samma år för ca 2,8%. I beräkningarna har antagits att inkomst av jordbruksfastighet och rörelse ökar med 7,9% resp. 4,9% mellan åren 1984 och 1985. Mellan åren 1985 och 1986 föruises inkomsterna av rörelse öka med 6,2% och inkomsterna av jordbruksfastighet med 5,5%.

Inkomst av kapital uppgick är 1984 till 15296 milj. kr., vilket är 3,2% av de sammanräknade inkomsterna. Mellan åren 1984 och 1985 förutses en ökningstakt på 25,5% i inkomstslaget kapital. För år 1986 antar RRV att

inkomsterna av kapital minskar med 4,1% till följd av att sparavdraget Prop. 1985/86:100 individualiseras och höjs tiU 1600kr. Den genomsnittliga räntenivån för Bil. 1.2 inlåning höjdes frän 9,1 procentenheter tiU 9,4 procentenheter 1984 och antas öka tUl 10,7 procentenheter 1985.

Inkomsterna av annan fastighet uppgick till 3266 milj.kr. år 1984 och svarade då för mindre än 1 % av de sammanlagda inkomsterna. För år 1985 och framåt har RRV skrivk fram inkomsterna med knappt I %.

Underskott i förvärvskäUa har sedan slutet av 1960-talel ökat kraftigt vaije är med några fä undanlag. Den mest betydelsefulla avdragsposten är underskott av annan fastighet som svarar för merparten av underskotten. Underskott av kapital svarar för större delen av det resterande underskollet.

De sammanlagda underskotten som utnyttjades i olika förvärvskällor uppgick år 1984 till 32819 milj.kr. Det är 6,8% av de sammanräknade inkomsterna.

För år 1985 har RRV skrivit fram underskottsavdragen med 11,1 %. För är 1986 har underskottsavdragen skrivits fram med 8,7%.

Antaganden för aktiebolagens Inkomster verksamhetsåren 1984, 1985 och 1986

RRV genomför ärligen i oktober en undersökning av de svenska aktiebolagens, sparbankernas och försäkringsbolagens laxerade inkomster. Undersökningen bygger pä uppgifter från en enkät till ett urval om ca 2500 företag. Urvalet görs med utgångspunkt i förelagens statligt taxerade inkomster och antal anslällda. Dessa uppgifter finns hos riksskatteverket och statistiska centralbyråns (SCB) cenlrala förelagsregister. Årets undersökning bygger på etl urval som avser de stadigt taxerade inkomsterna för verksamhelsårel 1983.

I enkäten ingår frågor om den till statlig och kommunal skatt laxerade inkomsten för verksamhetsåren 1984 och 1985 samt beräknade fyUnadsin-betalningar under våren 1986. Vidare ingår frågor angående vinstdelningsskallen.

I det följande redogörs för vissa huvudresultat av undersökningen. Det bör observeras att uppgifterna vad gäller slorleksgmppen 0-19 anslällda är mycket osäkra. Urvalet för denna grupp är jämfört med lolala antalet förekommande företag myckel litet. Dessutom är bortfallet störsi inom denna grupp av förelag. Den lotala svarsfrekvensen var myckel låg vid årets undersökning, endast 66%, resultatet är mer osäkert än för lidigare enkäter. En utförlig beskrivning kommer att publiceras i SCBs Statistiska meddelanden, serie F.

Av tabell 4 framgår företagens statligt taxerade inkomster enligt det definkiva taxeringsutfallet för verksamhetsåren 1971-1984 (preliminärt UtfaU för 1984). Enligt enkäten uppgick den liU staUig skatt laxerade inkomsten för verksamhetsåret 1984 till 13232 milj. kr. Det innebär endasl en ökning med 5% jämfört med utfallet för verksamhetsåret 1983. Det preliminära utfallet för verksamhetsåret 1984 uppgick till 15495 milj.kr. vilket är en ökning med 23 % jämfört med ulfallet för verksamhetsåret 17

2 Riksdagen 1985/86. 1 .laml. Nr 100. Bilaga 1.2

1983. Detta innebär att enkätresultatet ligger hela 18% under preliminärt Prop. 1985/86; 100 utfall för verksamhetsåret 1984. En förklaring till detta är den låga svars- Bil. 1.2 frekvensen. En annan förklaring är all de flesta företagen svarar på frågoma om laxerad inkomst utifrån inlämnade deklarationer, vUka senare kan bli upptaxerade av skattemyndigheterna. Den statligt taxerade inkomsten beräknas enligt enkäten öka med 47,6% mellan åren 1984 och 1985.

Tabell4. Statligt taxerad inkomst för aktiebolag m.fl. (Bl-längden) åren 1971-1984

Verksamhetsår

Taxerad inkomst

Förändring från

milj.kr.

föregående år%

-26

3 473

+24

+ 13

3 627

- 7

+74

- 8

-26

+28

5 857

+ 7

-14

+59

+33

+ 18

15 495 (Prel. utfall)

+ 23

Av tabell 5 framgår övriga enkätresultat. Den kommunall taxerade inkomsten beräknas minska med 62,7% meUan verksamhetsåren 1984 och 1985. Minskningen beror på atl den kommunala taxeringen upphör för juridiska personer fr. o. m. 1985. För förelag med brutet räkenskapsår upphör den kommunala laxeringen fr. o. m. 1986 (SFS 1984:1060, 1061). Fyllnadsbetalningarna under våren 1986 beräknas enligt enkäten utgöra ca 27% av den totala bolagsskatten för verksamhetsåret 1985.

Förändringar som beräknas påverka de svenska aktiebolagens m.fl. skatteunderlag verksamhetsåren 1985 och 1986.

- Inbetalningskvolen för allmänna investeringsfondema höjdes fr.o.m. bokslut per den 31 december 1984 (SFS 1984: 1091)

- Förnyelsefonder infördes fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1090)

- Kommunal beskattning upphörde fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1060)

- Garantibeskattning av fastighet upphörde 1985 (SFS 1984:1060)

- Ändrad skattesats vid staUig beskattning fr. o. m. 1985 (SFS 1984:1061)

- HyreshusavgUlen upphörde den 31 december 1984 (SFS 1984:1053)

- Fastighetsskatten infördes den I januari 1985 (SFS 1984: 1052)

Fr. o. m. den 1 januari 1984 infördes vinstdelningsskatt (SFS 1983:1086). Vinstdelningsskatten är 20% av vinstdelningsunderiaget. Detla underiag är företagets reala vinst, med hänsyn lagen tUl inflationen (7% 1985), liU den del vinsten överstiger fribeloppet. Fribeloppet är 6% av företagels lönesumma eUer 500000 kr. Vinstdelningsskatlen blir avdragsgill försia gången vid 1986 års taxering dvs. för verksamhetsåret 1985. I det preliminära UtfaUet för verksamhetsåret 1984 uppgick vinstdelningsskatlen till 894milj. kr. Enkäten visade elt vinsldelningsunderiag för verksamhetsåret

1985 på 7247milj.kr., vilkel ger en vinsldelningsskatt på 1449milj.kr. Prop. 1985/86:100 Eftersom enkätens svarsfrekvens var låg beräknar RRV vinsldelningsskal- Bil. 1.2 tenliU 1500 milj. kr.

Vid bedömningen av statligt och kommunall laxerade inkomster för verksamhelsårel 1985 har RRV utgått från enkätresultatet. Delta visar som tidigare nämnts en ökning på 48% för statligt taxerad inkomst meUan verksamhetsåren 1984 och 1985 för Bl-längden. För B2- och C-längden räknas med en 10% ökning. Detta innebäratt skatteunderlaget för juridiska personer ökar med 44% mellan verksamhetsåren 1984 och 1985 från 17125milj. kr. tiU 24663 milj. kr.

Den kommunall laxerade inkomsten beräknas minska med 63%, vUket medför atl del kommunala skalleunderlagel minskar mellan verksamhetsåren 1984 och 1985 från 286l4milj. kr. tiU 10587milj. kr.

Vid bedömningen av det statliga skatteunderlaget 1986 har RRV utgått från en Irendmässig ökning på 10%. DärliU kommer effektema av alt fastighetsskatten för verksamhetsåret 1985 blir avdragsgill kostnad för konventionellt beskattade fastigheter verksamhetsåret 1986. Därmed beräknas det statliga skalleunderlagel öka med 5 % mellan verksamhetsåren 1985 och 1986.

Fastighetsskatten som tiUämpas from 1985 (SFS 1984:1052) skall bl.a. las ut på hyreshus och kontorshus. Skallesatsen är för 1985 och framåt på schablontaxerade hyreshus 1,4 % av taxeringsvärdet och på konventionellt beskattade hyreshus 2%. För konventionellt beskattade fasligheter är skatten en avdragsgill driftkostnad. RRV beräknar att fastighetsskatten för juridiska personer kommer atl uppgå lill 3 058 milj. kr. varav 1700 milj. kr. beräknas bli avdragsgUl kostnad.

Skatteunderlaget för juridiska personer beräknas trendmässigt öka med 10% från verksamhetsåret 1986 till 1987.

00 t- c«

.E jO u c -* x:

— eo c ' u ffl ti oo

— h t'' —

cn 1> ■C C U 2

OOOOONV-iOCt

■rnt-oomO'' tj- r

Prop. 1985/86: Bil. 1.2

'ot 00 I • «o

.Q c .: i3oo

■" u, c (O

>n"*i"»o'Orn'—'00 r o

Mh « OT o

LXj r\ (S r*l oflj

00 cd i — OJ >

c c c (U J2 i;)-

'C 3 p d oo

fH E cd -b-* 1-

5 P U- V5 «

t- o S t; t: 55 00

pL, ._ 2 JäS > oc« -

Omsor--mcJH oo rn

i I I I I I I I I .T

C

c f3 p (n -,

S 53 o >-5g;

Tj-too-oiov-i m (S

00 "y-i

«=3 9S •C ,.j _ w > S 5i

'Ö 00 < v

c;3 « S 5 S I '2 ca o O — c "

f£ .:f 5 .s s 2;

OO 9\

\0 OI CN vo Tj- ( - ■ O* —' Tt lo (- O

+ + + + + + + + + +

. fcj V> cn

4) o - c

;:i ed c o *

\DV-i\DOOO\00- — — "Ot-- — OOOO-

OONOOioavcTvoo rrj _ OJ

1)

C

■o

u

2 II

B J4

23 u ■«

c/)

i2§

■§

'3

2>o

o.

o

3 H

\ ON Os On 0On os

• - ON ON ON On ON

' ■<}■ On ON

I I I I I T ,

> O O O O O O O

(Vl 1/ o o o o o

— OJ in o o — —•O) 3

20 III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2

1000 Skatter

Samordnat uppbördssystem för arbetsgivaravgifter och källskatt

Fr. o. m. år 1985 gäller nya regler för uppbörd av arbetsgivaravgifter och innehåUen preliminär skatt. Den samordnade uppbörden sker månadsvis. Syftet med de nya reglerna är atl få till stånd en säkrare avgiftsberäkning och en effektivare och snabbare uppbörd.

Reglerna innebär i korthet följande:

Uppbörden av arbetsgivaravgifterna knyts an lill de löpande löneutbetalningarna och samordnas med uppbörden av preliminär A-skall som också sker månadsvis. Arbetsgivarna redovisar varje månad den under föregående månad faktiskt utgivna lönen och räknar ul den avgift (månadsavgift) som belöper på lönesumman. Redovisningen görs i en uppbördsdeklaration som innefattar såväl skatter som avgifter. Skattebeloppet och månads-avgtften betalas in till länsstyrelsens skattepostgirokonto samtidigt som redovisningen lämnas. Förfarandet medför atl de arbetsgivaravgifter som månadsvis betalas under uppbördsåret för de allra flesta arbetsgivare blir defmitiva. En samlad redovisning för hela ulgiflsåret skall lämnas endasl i särskilt angivna fall. I sådana fall skall ocksä resterande avgiftsbelopp betalas in.

För avgifter som avser lön för vilken sjömansskall betalas sker en samordning med uppbörden av sjömansskatt.

Det nya uppbördssystemet administreras av de lokala skattemyndigheterna, länsstyrelserna och riksskatteverket.

En av effekterna på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 blev en s.k. kassamässig engångseffekt. Eftersom redovisningen blev månatlig inrymdes en månadsuppbörd mera för källskatterna budgetåret 1984/85 jämfön med del lidigare systemet. För arbetsgivaravgifter inrymdes en månadsuppbörd mindre. Eftersom den årliga källskatteuppbörden översteg uppbörden av arbetsgivaravgifter blev den sammanlagda effekten knappt 7 mUjarder kr. mer i inkomster pä statsbudgeten.

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Skatter på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse redovisas under denna inkomslhuvudgmpp som upptar alla skatter som baseras på en aktuell eller presumtiv nettoinkomst. Kontot är etl samUngskonlo som redovisar in komsterna av de skatter och avgifter som debileras på de slutliga skallsed- lama var för sig, men uppbärs "preliminärt" gemensamt. Det belopp som skall redovisas under 1100 utgör statens behållna inkomstskatt för en viss period. Eftersom den samfällda skalleuppbörden är preUminär sker utbe talningar eller omföringar från kontot när den slulliga taxeringen är klar. Kontot består således av både inkomster och utgifter. Mot bakgrund av att beskattningsreglerna är vilt skilda mellan juridiska personer och fysiska personer sker en uppdelning på dessa kategorier i redovisningen. I de undantagsfaU när det inle är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskal- 21

terna på dessa två kategorier redovisas inkomsterna som ofördelbara skat- Prop. 1985/86: 100 ter. Gemensamt för skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva Bil. 1.2 uppbördssystemet. Detta redovisas i den av RRV utgivna Inkomstliggaren.

1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, fyllnadsinbetalningar, kvarstående skatt, restantier m. m. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s. k. överskjutande preliminär skatt. Den redovisas som utgifl på titeln. Som utgifter redovisas även de restitutioner som föranleds av taxeringsändringar m. m. Den största utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel. Kommunalskatterna ingär i den samfällda statligt administrerade skatteuppbörden. Kommunerna erhåller varje är ett förskott på senast kända taxering. Den kända taxeringen ligger också tiU grund för slutavräkningen för inkomstårets erhåUna förskott. I redovisningen vid länsstyrelserna är det f. n. emellertid inte möjUgt all göra uppdelningen mellan fysiska och juridiska personers kommunalskatter. RRV gör därför en ungefärlig beräkning pä denna fördelning. En omföring av denna fördelning görs därför från de totalt redovisade utbetalda kommunalskatterna under titeln 1131 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse tiU resp. fysiska och juridiska personers skatt på inkomst och förmögenhet.

Slutlig debitering av skaller

TUlämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag inne bär individuell beskattning. Gmndavdraget uppgår tUl 7500 kr. vid den kommunala taxeringen, förutsatt all taxerade inkomsten uppgår till minst detta belopp. Grundavdraget vid den slalliga laxeringen slopades år 1980. Principen om sambeskallning tillämpas dock i ell avseende, nämligen vad avser beskattningen av s.k. B-inkomster överstigande 5000 kr. dvs. i huvudsak inkomst av fastighet, tUlfällig förvärvsverksamhet och kapital. Härvid gäller att för gifta som båda haft taxerad inkomst skall beskatt ningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-in komst avses inkomst av tjänsi saml om den skallskyldige varil verksam i förvärvskällan, inkomst av jordbmksfastighet och inkomst av rörelse. Vid skatteberäkningen av B-inkomsten sammanläggs dessa inkomster med den den av makarna, som har den högsta beskattningsbara A-inkomsten. Skat ten fördelas på makarna efter förhållandel mellan deras beskattningsbara B-inkomster. Fr.o.m. 1986 års taxering sker sambeskattning endast vid beräkning av lUläggsbelopp. i

Inkomståret 1980 infördes en marginalskatlespärr. Vidare finns en spärrregel för den totala skatten. Inkomståret 1986 gäller följande spärrbelopp för skattens sloriek. Spärrbeloppet utgörs av summan av

— 50% av den justerade beskattningsbara inkomsten

- 25 % av del justerade underlaget för tiUäggsbelopp vid inkomster under

45 basenheter (=351000 kr.) 22

- 30% av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del denna Prop. 1985/86: 100

inkomst överstiger 45 basenheter. Bil. 1.2

För vissa kategorier skattskyldiga med A-inkomster och hemmavarande barn under 16 är medgavs förvärvsavdrag. Förvärvsavdrag medgavs med 25% av inkomsten, dock högsl 2000 kr. Avdraget slopades emellertid fr. o. m. inkomståret 1985.

Vidare medges avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18år med högst 3000 kr. per barn. Avdrag för frivilliga periodiska understöd slopades helt fr. o. m. inkomståret 1983.

I skattesystemet finns vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag bl.a. för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga som haft inkomst av tjänst. Ett schablonavdrag på 5% av kontant bmllolön m.m. eller högst 1000 kr. gällde åren 1983-1985. Fr. o. m. år 1986 höjs detta till 3000 kr. och omfattar då ocksä avdrag för resekostnader tiU och från arbetet.Vidare finns vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital eller inkomst av en- eller tvåfamiljsfastighel. Det extra avdraget som medges i vissa fall för inkomster av annan fastighet är 1 500 kr. Även inkomster av sådan fastighet beräknas enligt schablonmetod.

Exlra avdraget för inkomster av kapital uppgår lill maximalt 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för samlaxerade. Fr. o. m. 1986 individuaUse-ras och höjs delta lill 1 600 kr.

Statlig inkomstskatt för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser redovisas på den s. k. A-längden.

De för taxeringsåren 1981-1985 uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985

Statlig inkomst skatt, A-längden 31682 33 594 34 841 35 352 37238 varav grundbelopp _ _ _ 34032 34389 tilläggs belopp - - - 1320 2 849

De kommunala skatterna utgörs av aUmän kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt och landsttngsskalt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garanUbelopp för fastighet.

De gällande avdragsreglerna vid statlig taxering äger motsvarande tUlämpning vid taxering liU kommunal beskattning.

Kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1981-1985 till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår 1981 1982

1985 Kommunal inkomstskatt: A-längden

78134 88273

93 942

116088 Förmögenheter under 400000 kr. är befriade från förmögenhetsskatt fr. o. m. 1982 års taxering. Skattesatsen är 1,5 % för förmögenheter mellan 400000 kr. och 600000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår liU 3,0% för förmögenheler överstigande 1800000 kr. Reglerna ändrades till följd av 23

den allmänna fastighetstaxeringen år 1981 och för 1984 ärs taxering hösten Prop. 1985/86:100 1982. En tUlfällig skärpning av förmögenhetsbeskattningen skedde år 1983. Bil. 1.2 Skärpningen gällde alla skattepliktiga förmögenheter. Skatteuttaget höjdes med 1,0 procentenheter i alla skikl i skalan. Skaltepliktgränsen sänktes från 400000 kr. tiU 300000 kr. och skatteuttaget var i detla skikt 1%. Förmögenhetsskatt beräknas på den sammanlagda förmögenheten tillhörande föräldrar och barn under 18 är, som bor hos föräldrarna. Gränsema för 1985 års resp. 1984 års taxering framgår nedan.

Beskattningsbar förmögenhet (kr.) Skattesats Skattesats vid 1984

vid 1985 års års taxering

taxering

300000- 400000 - 1,0%

400000- 600000 1,5% 2,5%

600000- 800000 2,0% 3,0%

800000-1800000 2,5% 3,5%

1800000- 3,0% 4,0%

Debiterad förmögenhetsskatt uppgick taxeringsåren 1981-1985 lUl följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985

Förmögenhets skatt 702 718 901 2575 1481

Vissa kategorier skattskyldiga medges reduktion av skatten. För gift skattskyldig vars make saknar inkomst medges skattereduktion med högst 1800 kr. Avtrappning sker med 30% av andra makens inkomst och rällen lill skattereduktion upphör således när inkomsten uppgår till 6000 kr. För ensamstående med barn under 18 år ulgör skattereduktionen 1800 kr. utan reducering. Skallereduktion sker vid debitering av den slulliga skatten genom reducering av slallig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogs-värdsavgift eller skattetillägg. Vad som genom skattereduktion bortfaller vid debileringen skall helt bäras av staten, vilket innebär att staten gottgör kommuner och andra för eventuellt reducerade belopp.

Våren 1980 beslutade riksdagen om vissa ätgärder i syfte bl.a. alt underlätta elt nylt löneavtal. På skatteområdet omfattade åigärderna bl. a. en tillfäUig höjning av den särskilda skattereduktionen. Den tilUäUiga höjningen av den särskilda skattereduktionen förlängdes även under inkomståret 1981. Fr.o.m. inkomståret 1982 avskaffades även den tUlfälliga särskilda skallereduktionen och byggdes in i skatteskalan.

I oktober 1978 startade det s.k. skattesparandet med bl.a. skattefri ränta. Sparskattereduktion utgick med 10% av sparat belopp. Procentsal- sen vid sparande i akliesparfond var 20% vid 1984 ärs taxering. Från inkomståret 1981 medgavs sparskattereduktion på ell sparande på högsl 7200 kr. per person och år varav högst 4800 kr. avsåg banksparande. Avkastning och värdestegring på insättningar i skatlesparandet första kvartalet 1984 är skattefria, medan skattereduktion ej ulgår vid taxeringen år 1985. Avkastning och värdestegring på sparade medel i det s.k. alle manssparandet, som började våren 1984 är befriade från inkomstskatt. 24

Vid laxeringen 1982 infördes också en skattereduktion vid utdelning på Prop. 1985/86:100 svenska börspapper, vilken maximerades till 2250 kr. för ogUt skattskyldig Bil. 1.2 och 4500 kr. för makar gemensamt. Denna skallereduktion slopades vid 1984 års taxering.

De debiterade skattetillägg och förseningsavgifter som bokförts på inkomsttiteln laxeringsåren 1981-1985 uppgick lill följande belopp (milj.kr.).

Taxeringsår

1981 1982 1983 1984 1985

Skattetillägg 260 258 296 270 294

Förseningsavgifter 11 12 12 12 14

Skogsvårdsavgifl, annuiteter på avdikningslån, utskiftningsskatt och ersättningsskatt och hyreshusavgifl debiteras i samband med slutlig skatt men omförs eller utbetalas tiU andra inkomsttitlar eller anslag.

En skattereduktion för fackföreningsavgiften pä 40% av erlagd avgift infördes vid taxeringen 1984. Högsta underlaget för skattereduktionen är 1200 kr.

De skattereduktioner som medgivits vid laxeringarna 1981-1985 uppgick till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1985 Skattereduktion

570 Särskild skatte-

reduktion

Sparskatte-

reduktion

—

Aktiespar-

skattereduktion

—

Skattereduktion

för fackföreings-

avgift

—

1188 De s.k. egenavgiftema uppgick taxeringsåren

1981-1985 till följ

belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1985 Allmän löneavgift

326 Socialförsäk-

ringsavgift till

sjukförsäkringen

1 160

folkpensioneringen

tilläggspensione-

ringen

arbetsskadeför-

säkringen

delpensions-

försäkringen

bamomsorgen

346 Särskilda avgifter, s. k. skatteliUägg och förseningsavgift, debiteras vid överträdelser mot skatte- och avgiftsförfattningar. Skattetillägg påförs skattskyldig som lämnat oriktig uppgift vilket skuUe leda till för lågt be- 25

skattningsresultat. FörseningsavgUt tas ut vid försummelse att i rätt tid Prop. 1985/86:100 avge deklaration. Bil. 1.2

Förseningsavgiften är vad avser inkomst- och förmögenhetsskatterna 1% av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3% av den beskattningsbara förmögenheten till den del den överstiger skattefritt belopp. Förseningsavgiften är maximerad tiU 300 kr. eller i de fall dä deklarationen inle inkommit trots anmaning till högst 600 kr.

Lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna avgifter saml arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Om det sammanlagda beloppel av skattetillägg och förseningsavgift vid samma taxering understiger 100 kr., påförs inle beloppet.

Beräkning av fysiska personers inkomstskatter 1985/86 och 1986/87

Kalkylerna för inkomstskatterna görs i princip i tre etapper med sinsemellan olika utgångspunkter. Dessa utgångspunkter bestäms av instUulionella faktorer som t. ex. beskattningsregler och uppbördssystemels utformning. Vidare påverkas de av konjunkturutvecklingen , specieUt löne-, sysselsättnings- och prisutveckUngen. Dessutom ingår i beräkningarna erfarenhetsmässiga bedömningar av vissa företeelser som t. ex. inflylandeandel av debilerad kvarskatt. ResuUaten av de etappvisa beräkningarna jämförs och analyseras. I den män resultaten avviker för mycket visar detta att de urspmngliga antagandena är inkonsistenta. Dessa omprövas dä successivt och ger genom en iterativ process upphov till nya beräkningar som upprepas lill dess resultaten överensslämmer.

I den första etappen beräknas de prehminära skatterna på gmndval av antaganden om inkomslulveckling och förändringar i den lotala makroeko-nomiska marginalskattekvoten. Dessa antaganden är avhängiga av löne-och sysselsättningsutvecklingen saml av den allmänna konjunklurutveck-Ungen. Ulvecklingen av skatteunderlaget för preliminärskatteultagel beror också på i vUken utsträckning de skattskyldiga begär jämkning för exempelvis förändringar av biinkomster, avdragsbestämmelser eller av diskontot. För bedömningen av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar uppgifter om influtna belopp av preUminär A- och B-skall. Med hjälp av denna statistik har uppbörden preliminärt kunnat följas t. o. m. uppbördsterminen i oktober år 1985. För de framförliggande åren beräknas preliminärskattema med utgångspunkt i den antagna inkomstökningen och makromarginalskattekvoten.

I den andra elappen beräknas den slutUgt påförda skatten med utgångs punkt i antaganden om inkomstutveckling och förändring av avdrag och underskott. Som hjälpmedel för dessa beräkningar används de tidigare nämnda laxeringsslalistiska uppgifter avseende inkomståret 1983 som RRV insamlat och bearbetat. På dessa basårsuppgifter tillämpas en prog nosmodell som innebär, att för varje enskild individ i urvalet, inkomst, underskott och avdrag beräknas enligt gjorda antaganden för progno sperioden. Påförda skaller och avgifter beräknas därefter enligt gällande beskattningsregler. Dessa skatter och avgUter summeras och uppräknas 26

till totalnivä. Under fömtsättning att inkomstfördelningen varil oförändrad Prop. 1985/86:100 mellan basåret och prognosårel, dvs. all inkomstförändringama fördelal Bil. 1.2 sig likformigt mellan inkomstgrupperna, ger beräkningsmodeUen förhållandevis goda estimat för prognosåren. Sell över en längre lidsperiod kan inkomstfördelningen förändras och därmed följer även alt esUmaten blir osäkrare.

I den tredje etappen av beräkningarna görs vissa överväganden om förändringar i skatteuttaget, dvs. förändringar av skiUnaden mellan preliminär och slutlig skatt. Ändringar i utformningen av preliminärskattetabellema som saknar motsvarighet vid debiteringen av den slutliga skallen spelar en slor roll för dessa kalkyler. De senaste årens omläggningar av skattesystemet har tillsammans med förändringar av inkomstema bidragit liU kraftiga omslag i skatteuttaget. Beräkningarna av storleken på dessa förändringar är myckel svära alt göra och har därför närmast karaktär av allmänna överväganden i anslulning tiU kalkylerna.

Preliminärskatteinkomstema utgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster.

Vid beräkningarna av den preliminära A-skatten för år 1985 och 1986 har RRV ulgåll från de lidigare redovisade antagandena om utvecklingen av lönesumman och av andra inkomster under inkomst av tjänst såsom pensioner och sociala transfereringar. Vid beräkningen av preliminär A-skatl för år 1986 har RRV utgått frän en oförändrad kommunal medelutdebilering jämfört med är 1985. RRV har således utgått från den antagna ökningen av lönesumman från år 1985 lUl år 1986 med 6,7%. Vidare har en fömyad beräkning gjorts på några effekter av de förändringar som har gjorts i skattesystemet för år 1985 och år 1986.

RRV har beräknal enskilda effekter av några av dessa förslag. Dessa effektberäkningar överensslämmer med de resullal som RRV redovisade våren 1985. Förändringar i övrigl har RRV explicit lagil hänsyn tiU i de programfömtsältningar och framskrivningar som har gjorts i den laxerings-statistiska undersökningen baserad på 1983 års inkomstfördelning.

De fysiska personemas inkomster och avdrag har därvid räknats upp till 1984, 1985 resp. 1986 års nivå. Beräkningar har därefter gjorts dels med beaktande av nya och gamla skatteregler för år 1985 och 1986.

Dessa innebär lillsammans med tidigare beslul i skattelagstiftningen i korthet följande för åren 1985 och 1986.

- Basenheten för år 1985 resp. år 1986 är 7800 kr. Lagen om basenhet i skatteskalan upphör att gälla efler 1986 års taxering.

- Insättningarna i aUemanssparandet höjdes 1985. År 1986 föreslås en engängshöjning på 5000kr. under försia kvartalet.

- Den stadiga fastighetsskallen infördes fr. o. m. år 1985.

- Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter fr. o. m. den Ijanuari 1985.

- Förvärvsavdraget slopas fr.o.m. inkomståret 1985.

- Statliga skattesatsen höjdes från 3 % till 4 % i inkomstskiklet 1 -4 basenheter år 1985.

- Skatterabatt på högsl 600 kr. är 1985.

- Taxeringen 1987 genomförs en förenklad självdeklaration. 27

- Det nuvarande schablonavdraget om 1000kr. under inkomst av tjänst Prop. 1985/86: 100 höjs tiU 3000kr. och omfattar avdrag för resekostnader lill och från Bil. 1.2

arbelel vid 1987 års taxering.

- Schablonavdrag på 100 kr. för pensionärer med enbart pensionsinkomster tas bort år 1986.

- Avdragsbegränsningen för de första 1000 kr. av resekostnaderna lill och frän arbetet avskaffas.

- Sparavdraget under inkomst av kapital på 800 kr. för ensamstående och 1600 kr. för sambeskaltade individualiseras och höjs lill 1600 kr.

- Förvaltningskostnader under inkomst av kapital medges endasl lill den del de överstiger 1000 kr.

- Räntan på överskjutande skatt (på den del som inle överstiger 20 000 kr.) beräknas på halva diskontot vid utgången av inkomståret 1986. På större belopp än 20000 kr. utgår ränta enligt en Qärdedel av diskontot.

- Ett avdrag på 1000 kr. införs under inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som får utnyttjas vid försäljning av aktier som innehafts mindre än 2 är.

- Det nuvarande avdraget på 3000 kr. vid försäljning av aktier som innehafts mer än 2 år omvandlas tiU etl individueUt avdrag på 2 000 kr.

- Schablonavdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst medges med 18% av underlaget.

- Kravet på intyg för atl erhålla avdrag för underhållsbidrag för icke hemmavarande barn slopas vid 1987 års taxering.

- KontroUuppgifter pä inlåningsränlor på bankkonton och andra värdepapper skall lämnas vid 1987 ärs taxering.

- Konlrolluppgiflerna skall lämnas pä aktieutdelning och aktieinnehavet vid årets slut.

- Den som avgivit förenklad självdeklaration skall erhåUa ett taxeringsmeddelande med de uppgUler som ligger liU gmnd frän taxeringen.

Vid kalkylerna av preliminär A-skall gör RRV en uppdelning pä tre olika preliminärskatteunderlag, nämligen pensionsutbetalningar, övriga beskattningsbara transfereringar och på övriga inkomster under förvärvskällan tjänst. Totalt innebär kalkylen atl den preUminära A-skalten väntas öka från 142545 milj. kr. år 1984 och tiU 156361 milj. kr. är 1985 eller en ökning med 9,7%. Det är en någol högre ökningstakt än den antagna lönesummeökningen på 9.1 %.

För är 1986 utgår RRV från en anlagen utvecklingstakt på den utbetalda lönesumman på 6,7%. Basenheten i skatteskalan är beslutad lill 7800 kr. I avsaknad av beslul om ändring har RRV antagit alt skatteskalan blir densamma år 1987 som 1986. Vidare har RRV antagit all den komhiunala medeluldebiteringen är oförändrad och all de regler som gäller för förskoll och slulreglering av utbetalningarna till kommunerna är desamma år 1987 som för år 1986. Den preliminära A-skallen beräknas för 1986 uppgå till 171 866 milj. kr. vUket är en ökning med 9,9% jämfört med år 1986.

Inkomsterna av preliminär B-skatt under de fyra första uppbördsperio- dema år 1985 är 9323 milj.kr. vilkel är 14,8% högre än molsvarande perioder år 1984. Under budgetåret 1985/86 beräknas 14531 milj. kr. erläg- 28

gas av fysiska personer i form av preliminär B-skatt.

Preliminär B-skatt debileras normall med det belopp som senast påförts Prop. 1985/86: 100 som lotal slutlig skatt. Det betyder att resultaten av 1984 års taxering ligger Bil. 1.2 liU gmnd för debiteringen är 1985. För år 1983 och därefter har debileringen ökats med ytterligare 20%. RRV beräknar influten B-skatt för budgetåret 1986/87 till 16355 milj. kr.

De skattskyldiga som erlägger preliminär B-skatt har emeUertid möjlighet atl begära jämkningar av den preliminära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten brukat avvika från senast kända slutliga skatt.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har RRV uppskattat vad som kommer all påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1986 och 1987 års taxeringar. Som underlag för kalkylema har använts den laxeringsslalistiska undersökning som tidigare nämnts.

1983 ärs inkomster och avdrag har framskrivits med de lidigare nämnda inkomstanlagandena. Med tillämpning av resp. ärs beskattningsregler har motsvarande slutliga skatter och avgtfter för fysiska personer kunnat beräknas för inkomståren 1985 och 1986. I de kalkyler som ligger tUl gmnd för RRVs beräkningar har den påförda statliga skatten, kommunalskatten och förmögenhetsskatten för fysiska personer beräknals tiU följande belopp för taxeringsåren 1986 och 1987. Som jämförelse har även beräkningarna för molsvarande skaller enligt 1985 års taxering medtagits (milj. kr.).

Taxeringsår

1985 1986 1987

Statligskatt 37238 40800 45839

Kommunalskatt 116088 129868 137074

Förmögenhetsskatt 1481 1860 2018

Den påförda skatten reduceras för vissa skattskyldiga, som framgått tidigare, av skaltereduktion.

En skattereduktton på fackföreningsavgifler infördes fr.o.m. 1984 års taxering. Den uppgick då tUl 1 106 milj.kr. En särskild skattereduktion på högst 600 kr. betalades ut i juni 1985. Totalt beräknas den till 1900 milj. kr.

Nedan framgår skattereduktionen vid 1985 års taxering jämte de prognoser som RRV gjort för 1986 resp. 1987 års taxeringar (milj. kr.).

Taxeringsår

1985 1986 1987

Skattereduktion 570 2460 554

Skattereduktion för fackförenings avgift 1 188 1236 1 273

Vid beräkningarna har, förutom påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med skattedebiterade socialförsäkringsavgifter lill folkpensioneringen, sjukförsäkringen, arbeisskadeförsäkringen, tilläggspensioneringen, barnomsorgen, delpensioneringen och allmän löneavgift till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1985 ärs taxering medtagits (milj. kr.).

29 Taxeringsår

(985

1987 Bil. 1.2

Folkpensioneringen

1696 Sjukförsäkringsavgifter

1443 Tilläggspensionsavgifter

1751 Arbetsskadeförsäkrings-

avgift

108 Barnomsorgsavgift

397 Delpensionsavgift

90 Allmän löneavgift

393 En jämförelse mellan preliminärskatteuppbörden (exkl. fyllnadsinbetalningar) och den slutliga skatten avseende ett visst inkomstår belyser preli-minärskalleinbetalningarnas anpassning eller brist på anpassning lill de slutligt debiterade skattema. Skillnaderna mellan dessa båda belopp benämns uttag. Om preliminärskatteuppbörden överstiger den slutliga skatten har del varit elt överuttag av skatt. I nedanstående tablå redovisas uttaget för åren 1981 -1986.

Inkomstår Preliminärskatt

Slutlig s

katt

Summa Prel

Slud

Uttag

A-skatt

B-skatt

A-skatt

B-skatt

Skill-

skatt

nad

-3 601

120 173

-4714

14 726

145 524

-3 752

1984 p

155 388

-3 606

1985 p

-5653

1986 p

191 196

-3 276

p = prognos

År 1982 ökade undemtlaget. Det var främsl reseavdragsbegränsningarna som förorsakade delta. År 1983 sjönk underuttaget med ca 1000 milj.kr. En av orsakerna är bl. a. alt schablonavdraget under inkomst av tjänst inle beaktas i preliminärskattetabellema. År 1984 var underuttaget ungefär lika slort. För 1985 beräknar RRV att undemtlaget ökar med ca2miljarder kr. Orsakerna är främsl att fastighetsskatten inle beaktades i nämnvärd omfatlning i preliminärskatteuttaget. Även det höga ränteläget under år 1985 förorsakar högre avdrag. Dessa har förmodligen inte begärts jämkning på i full utsträckning år 1985. För år 1986 förutsätter RRV att underuttaget sjunker kraftigt. Av del föreslagna schablonavdraget pä 3000 kr. tas endast hänsyn till 1500 kr. i preliminärskattetabellema. Även fastighetsskatten beaktas fullt ut i de slående jämkningarna av preliminärskalten.

Slulregleringen av skatten sker, efter frivilliga fyllnadsinbetalningar av skatt, via utbetalningar av överskjutande skall samt debitering av kvarstående skatt. Fyllnadsinbetalningarna och den inflytande kvarstående skatten ingär bland inkomsttitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skall upptas bland titelns utgifter. Omfatlningen av fyllnadsinbetalningarna, den kvarstående och den överskjutande skatten framgår av följande tablå (milj. kr.).

30

Inkomstår

Fyllnadsin-

Överskjutande

Kvarstående

betalningar

skatt exkl. ränta

skatt

Bil. 1.2

5 145

1984 p

1985 p

1986 p

11 188

p = prognos

Fyllnadsinbetalningarna vänlas minska för är 1986 vilket sammanhänger med det minskade underullagel av preliminärskatt detla år.

Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna åren 1985 och 1986, skall eriäggas under budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Under dessa budgetär utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av kvarstående skatt får hänsyn las till all en del av de påförda beloppen inte erläggs i rätt tid utan blir restförda.

RRV beräknar att den kvarstående skatten blir 4752 milj. kr. budgetåret 1985/86 och 5433 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Skalteuppbörden på titeln har mot bakgrund av vad som redovisats beräknats tiU 190258milj. kr. budgetåret 1985/86 och lill 207 190milj. kr. budgetåret 1986/87.

Utgifterna på titeln domineras beloppsmässigt av kommunalskattemedel. Utbetalningarna av kommunalskattemedel grundar sig dels på förskoll, dels på slutavräkningar beräknade på de kommunala skatteunderlagen. För kalenderårel 1984 grundas utbetalningarna på skatteunderiaget enligt 1983 års taxering. Samtidigt sker en avräkning av det under kalenderåret 1982 utbetalade förskottet. RRV har beräknat de totala utbetalningarna av kommunalskattemedel till 128376milj. kr. budgetåret 1985/86 och till 144262 milj. kr. budgetåret 1986/87. RRV har i denna kalkyl utgått från en oförändrad kommunal medelutdebUering mellan kalenderåren 1985, 1986 och 1987.

Från inkomsttiteln utbetalas överskjutande preliminär skatt. Som framgått av det föregående beräknas denna för budgetåret 1985/86 uppgå liU 12061 milj. kr. inkl. ränta. För budgetåret 1986/87 har motsvarande belopp beräknats till 10847 milj. kr.

Från ttteln görs vidare omföringar till andra inkomsttttlar och till allmänna pensionsfonden av utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt samt de olika egenavgiftema. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringama beräknas uppgå till 7119 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och 8435 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

31 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Tabell 6. Fysiska personers skatt på inkomst, realisations vinst och rörelse (milj. kr.)

1984/85 1985/86 1985/86 1986/87 Förändring Förändring Utfall Stats- Prognos Prognos från 1985/86 i procent budget till 1986/87

(milj. kr.)

lill Fysiska per-

soners skatt på

inkomst, realisa-

tionsvinst och

rörelse

43 646

+ 2,2

Summa inkomster

188440

183524

190258

207190

16932

8,9

Preliminär A-skatt

9,4

Preliminär B-skatt

12,6

Fyllnadsinbetal-

ningar

- 791

- 8,5

Kvarstående skatt

3 574

14,3

Övriga inkomster

0,0

Summa utgifter

136 107

15 988

10,8

Kommunalskatte-

medel

116665 I279I7

12,4

Överskjutande

skatt

-1214

-10,1

Omföringar

18,5

Övriga utgifter

0,0

Utbetalningarna på titeln uppgår därmed lill 147556 milj. kr. budgelårel 1985/86 och till 163544 milj. kr. budgetåret 1986/87. Del netto som uppstår på titeln Ull fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas således tiU 42702000000 kr. för budgelårel 1985/86 och liU 43646000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

På inkomsttiteln redovisas de juridiska personemas preliminära skatter. En beräkning görs även på avräkningen av de utbetalningar av kommunalskattemedel som kan beräknas från de juridiska personernas kommunala skatteunderiag. Enligt SFS 1984:1061 höjs skattesatsen rill statlig skatt för vissa juridiska personer fr. o. m. taxeringen 1986. Höjningen av den statliga skatten fr.o.m. den Ijanuari 1985 beror på alt den kommunala beskattningen upphör fr. o. m. taxeringen 1986. För företag med brutet räkenskapsår slopas den kommunala skatten taxeringen 1987. Nedan.stående förteckning visar hur slor slallig skatt oUka juridiska personer betalar.

32

Juridiska personer

Statlig skatt

T.o.m. Fr.o.m.

taxeringen taxeringen

1985 1986

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Svenska aktiebolag Sparbanker

Sparbankemas säkerhetskassa Andra ekonomiska föreningar än sambruksföreningar

Familjestiftelser (fr. o. m. taxeringen 1986) Svenska aktiefonder

Svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag

Utländska juridiska personer utom dödsbon Sveriges allmänna hypoteksbank Konungariket Sveriges stadshypotekskassa Hypoteksföreningar

Sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för inkomst Livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen

Andra juridiska personer än ovan nämnda

32%

10% 15%

52%

40%

Dessa juridiska personer redovisar sina skatter på de s. k. Bl-, B2-, Cl-och C2-längderna. De juridiska personemas uträknade statliga och kommunala skatter framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Taxeringsår

Stadig inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 2346 2078 3221 4162 4836 (5125) (12715) (13351)

4710 4266 5208 6287 7257 (8509)

Vid beräkningen av skatterna har de anlaganden som framkommU i enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag legat som grund (se sid. 17). Enligt enkäten väntas den stadigt taxerade inkomsten öka med 48% mellan åren 1984 och 1985. RRV räknar med en ökning på 44% meUan åren 1984 och 1985 på grund av att de juridiska personer som laxeras på B2- och C-längden beräknas öka med enbart 10%. Den kommunall laxerade inkomsten beräknas minska med 63% mellan åren 1984 och 1985 (se sid 19).

RRV har beräknat alt den statligt taxerade inkomsten för juridiska personer ökar med ca 5% mellan åren 1985 och 1986. Vid beräkningen har RRV utgått frän en trendmässig ökning på 10%. Vidare har hänsyn tagils till fastighetsskattens avdragsgilla kostnad för konventioneUt skattade fastigheter. Hänsyn har också tagits till att den kommunala taxeringen upphör.

Den preliminära B-skatten beräknas öka med 3,4miljarder kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Detta beror bl.a. pä att den preliminärt debiterade B-skatten utgör 120% av den slutliga skatten tvä är tidigare. Dessutom är den slutliga skatten 1984 ca 2 miljarder kr. högre än år 1983 och år 1985 beräknas den vara ca 2 miljarder kr. högre än 1984. Detla

33

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

medför bl.a. att fyllnadsinbetalningarna vären 1987 beräknas bli l,7mU-jarder kr. mindre än inbetalningama våren 1986.

Kommunalskaltemedlen beräknas minska med 0,3 miljarder kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Minskningen beror pä att den kommunala taxeringen för juridiska personer upphör fr.o.m. inkomståret 1985 (SFS 1984:1060, 1061). Detta innebär att endast slutreglering för 1984 sker under 1986.

De omföringar som belastar titelns utgiftssida är förmögenhetsskatten, utskiftningsskatten, skogsvårdsavgiflen, vinstdelningsskatlen och fastighetsskatten.

Effekterna härav gör att nettot pä titeln minskar med 500milj. kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Prop. 1985/86: 100 BU. 1.2 •

Tabell 7. Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

Förändring

Föränd-

Utfall

Prognos

från 1985/86 till 1986/87

ring i procent

Inkomster

8,3

Preliminär B-skatt

13 630

25,1

Fyllnadsinbetalningar

-1740

-30,0

Kvarstående skatt

- 7

- 1,0

Övriga inkomster

0,0

Utgifter

47,3

Kommunalskattemedel

- 338

-58,9

Överskjutande skatt

- 470

-22,9

Omföringar

161,6

Övriga utgifter

0,7

Netto på titeln

11683

15 531

15031

- 500

- 3,2

RRV beräknar nettot på titeln juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse lUl 15531000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 15031 OOOOOO kr. för budgetåret 1986/87.

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Till denna inkomsttitel förs de skatteinkomster, som av olika orsaker inte är möjliga atl särredovisa på fysiska eller juridiska personer. Den redovisning som sker hos länsstyrelserna pä resp. budgetår innebär att dessa skatter redovisas mot denna inkomsttitel. Skatteinkomsterna, som tiU stor del utgörs av fyllnadsinbetalningar som inte har kredilerals per den 30 juni, ligger på ett särskilt balanskonlo vilket således avslutas mot inkomsttiteln 1131 i juni varje år. Förutom nämnda balans redovisades som andra ofördelbara skatter utgifter och inkomster med ungefär samma belopp.

34

Tabell 8. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

1984/85

1985/86 1985/86 1986/87 Föränd-

Föränd-

Stats- Prognos Prognos ring från

ring i

budget 1985/86

procent

till

1986/87

(milj.kr.)

1131 Ofördelbara

skatter på in-

komst, realisa-

tionsvinst och

rörelse

1 100 1 100 1 100 0

0,0

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

RRV beräknar inkomstema på titeln ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 1100000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 1 100000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1141 Kupongskatt

Kupongskatt är en statlig inkomstskatt på aktieutdelning i svenska aktiebolag och på andelar i svenska aktiefonder. Skatten är en definitiv källskatt och erläggs med 30% av utdelningen av i ullandel bosatt och av vissa med dem likställda utdelningsberätligade. Från huvudregeln om 30% kupongskatt förekommer undantag. Till följd av ingångna avtal för att undvika dubbelbeskattning nedsätts kupongskatt med varierande skattesatser.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

48,0 43,0

45,0 54,7

49,0 80,6

95,0 102,7

107,0

I skrivelse den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört följande:

Under budgetåret 1984/85 var nettoinkomsten 104,1 milj.kr., vUket innebär en ökning från föregående år med 23,4 milj. kr. eUer med 29%. Under tiden juU-september 1985 inflöt 125,2 milj.kr. mot 56,2 milj.kr. samma period 1984. Ökningen ulgör 123%.

Den lotala aktieutdelningen i Sverige har under 1984 ökat med 1570 milj. kr. eller med 18% och uppgår totalt tUl 10259 milj. kr.

Till följd av skaltereformens kvitlningsförbud är förvärvskälleindelning numera av betydelse. Detta har medfört att många aktiebolag, speciellt fåmansbolag, under 1985 har börjat utdela bolagels vinst för ätt ge sina aktieägare möjlighet att nå full avdragseffekt i förvärvskällan inkomst av kapital.

Det kan konstateras en markant ökning av anlalet utdelande bolag under 1985. Effekten pä uppbörden av kupongskatt är dock minimal, eftersom huvuddelen av aktieägarna i dessa bolag är hemmahörande i Sverige.

Aktiehandel med uUandet för 1984 resulterade i en försäljning lill utlandet för 5958 milj. kr. och köp från utlandet för 4471 milj. kr., innebärande en nettoförsäljning på 1487 milj. kr. Den kraftiga nedgången i nettoförsäljningen jämfört med 1983, 4624 milj.kr., förklaras främst av minskade direktemissioner i utlandet.

35 Under januari - augusti 1985 har nettoförsäljningen av svenska aktier Prop. 1985/86:100 tiU utlandet uppgått tilJ 3089 milj. kr. Den svenska aktiestocken i utlandet Bil. 1.2 bedöms därför öka sin volym under de kommande budgetåren.

RSV beräknar inkomsten av kupongskatt under budgetåret 1985/86 till 154 milj. kr. och under budgetåret 1986/87 till 160 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln kupongskatt beräknas till 154000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 160000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Utskiftningskatl skall erläggas tiU staten av svenskl aktiebolag som i samband med bolagels upplösning eller i samband med nedsättning av aktiekapitalet utskiftar tillgångar. Skatten utgår således på besparade vinstmedel som inte delas ut i vanlig ordning och därför inte blir föremål för inkomstbeskattning hos aktieägarna. Utskiftningsskatten är f n. 40% av beskattningsbart belopp. I samband med ändringen av minimikapitalet hos aktiebolag frän 5000 kr. till 50000 kr. har avvecklingsregler införts för sådana bolag som inle kunnat öka sitt aktiekapUal lill minst 50000 kr. den 31 december 1981. Ersättningsskatt erläggs av vissa slag av aktiebolag och ekonomiska föreningar för atl hindra uppskov med beskattningen av fonderade vinstmedel. Skatten ulgör 25% av beskattningsbart belopp.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

15,0 20,9

22,0 32,0

10,0

4,7

5,0

4,7

5,0

RRV beräknar inkomsterna på titeln utskUtningsskatl och ersättningsskatt till 11500000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 5000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1143 Bevillningsskatt

BeviUningsskalt utgår för i utlandet bosatt person, som anordnar eller medverkar vid offentlig föreställning i Sverige (SFS 1908:128 med senasle ändring 1975:1028). Skatten för anordnare ulgör 15% av bruttoinkomsten. För medverkande är motsvarande skatt 30%. Av bevillningsskatten tUlfaller hälften staten och hälften den kommun, inom vilken föreställningen hargivUs.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0

Redovisat 2,9 3,2 4,3 4,7

RRV beräknar inkomstema på titeln bevillningsskatt lill 3 000 000 kr. för 36

budgetåret 1985/86 och till 3000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1144 Lotterivinstskatt Prop. 1985/86:100

Skatt ulgår på vinst i svenskt lotteri och pä vinst vid dragning pä premieob- "''• ' •■ ligationer om vinstens värde överstiger 200 kr. Skattepliktgränsen för vamvinster höjdes fr. o. m. den 1 jan 1983 från 200 till 500 kr. Skatten ulgår för närvarande med 20% pä premieobligationsvinst och med 30% av vinstens värde på annan vinst. På annan vinst än sädan i varu- eller tombolalotteri skall skall dock inle erläggas med högre belopp än alt därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den på vinsten belöpande skatten. I prop. 1985/86:46 föreslås alt lotterivinstskatten pä varu- och tombolalotlerier slopas. Ändringen föresläs träda i kraft den Ijanuari 1986. Samtidigt föreslås en höjning av gränsen för skattefria penningvinster från 50tiU 100 kr.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 770,0 735,0 865,0 1065,0 1275,0

Redovisat 688,4 752,7 878,8 1 194,6

I skrivelse till RRV har riksskatteverket anfört följande:

Under budgetåret 1984/85 var nettointäkten av lotterivinstskatt 1194,3milj.kr. jämfört med 879,0 milj.kr. under budgetåret 1983/84. Under tiden juli - september 1985 var nettoinkomsten 286,5 milj. kr. och under samma tid föregående år 319,3 milj. kr., vilket utgör en minskning med cirka 10%.

AB Tipstjänst räknar med att erlägga 480milj.kr. under budgetåret 1985/86, 522milj.kr. under budgetåret 1986/87 och 558 milj.kr. under budgetåret 1987/88. Riksgäldskontoret uppskattar atl lotterivinstskatten på premieobligationer kommer att uppgå lill 573, 612 och 625 milj. kr. Under motsvarande lid räknar Svenska Penninglotteriet AB med att inbetala 155, 163 och 171 milj.kr. Vad avser lotterivinstskatt på vinster i bankernas vinstsparande beräknar RSV denna tiU 100, 108 och 116 milj. kr. för resp. budgetår. För innevarande budgetår kan för dessa institutioner samt bankerna inkomstema beräknas tiU (480+573+155+100=) 1 308milj. kr.

Beträffande övriga lotterier förväntas regeringen komma att föreslå atl skatten på vamvinster slopas fr. o. m. den Ijanuari 1986. Under fömtsättning att riksdagen beslutar i enligthet med förslaget beräknar RSV inkomsten av dessa lotterier till 12 milj. kr. för innevarande budgetår.

RSV beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt under budgetåret 1985/86 fill 1 320milj. kr. och under budgetåret 1986/87 fill 1405 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln lotterivinstskatt beräknas till 1320000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1405000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1200 Lagstadgade socialavgifter

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla avgifter som beräknas som procent av utbetald lön och som eriäggs av arbetsgivare. Egna företa-

gares socialavgifter av rörelse och av jordbruksfastighet debiteras på skatt- Prop. 1985/86: 100 sedeln och uppbärs i samband med skatteuppbörden. De omförs frän Bil. 1.2 inkomsttiteln 1111 fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse först sedan den slulliga avgiften kan fastställas, dvs. andra året efter inkomståret.

Uppbördsförfarandel för lagstadgade socialavgifter

En förteckning över alla lagstadgade socialavgifter (arbetsgivaravgifter)

och deras sloriek redovisas i tabeU 9. Tabell 9. Lagstadgade socialavgifter

Avgifter

Procentuellt uttag för avgiftsåret

1986 Socialförsäkringsavgift till ATP

9,40

9,60

10,00'

10,00

Allmän löneavgift

3,00'

2,00

Socialförsäkringsavgift till

folkpensionering

8,45

9,45

Socialavgift till

bamomsorgen

2,20

Socialförsäkringsavgift till sjukförsäk

ring

10,50

9,50

9,30

Avgift till arbetsskadeförsäkring

0,60

Avgift till lönegaranti

0,20

Avgift till arbetarskydd

0,155

0,350

Avgift till sjöfolkspensionering

0,80

Socialförsäkringsavgift till delpensions

försäkring

0,50

Avgift till vuxenutbildning

0,25

0,264

Arbetsmarknadsavgift

0,80

1,30

1,60=

1,586

Summa-'

33,055

36,755

36,155

36,455

36,450

' Tillfälligt höjd från 2,0% till 3,0% under perioden 1 juli-31 december 1983 ' Inkl. 0,2% till löntagarfonderna ' Exkl. avgift till sjöfolkspensionering " Höjdes till 0,264% fr. o. m. 1986 = Sänktes till 1,586% fr.o.m. 1986

Den sammanlagda avgiftssatsen för de lagstadgade socialavgifterna kommer att minska med 0,005 procentenheter mellan kalenderåren 1985 och 1986. Avgiftssatsen för år 1986 kommer att bli 36,45 %.

I prop. 1985/86:59 föreslås att ATP-avgiften för år 1986 skall vara oförändrad, dvs. 10%. Avgiftsuttaget till ATP inkluderar 0,2 procentenheter avsedda för finansiering av löntagarfonder.

De lagstadgade socialavgifterna kan med hänsyn till uppbördsförfarandet delas in i:

- avgifter från företag och kommuner

- avgifter från statliga myndigheter och affärsverk m. fl.

- egenavgifter frän egna företagare.

Fr. o. m. den Ijanuari 1985 sker uppbörden av arbetsgivaravgifter enligt det nya uppbördssyslemel. Det nya uppbördssyslemet innebär att uppbörden av arbetsgivaravgifter och skatter samordnas. Den samordnade uppbörden sker månadsvis. Uppbörden knyts till de löpande utbetalningarna.

38 Arbetsgivarna skall varje månad deklarera föregående månads löneutbetalningar och räkna ul den avgift som belöper på lönesumman. De arbelsgi-varavgUler som betalas under uppbördsåret kommer för de flesta arbetsgivare atl bU definifiva. En samlad redovisning för hela årel skall lämnas endasl i vissa fall. I sådana fall kommer även resterande avgiftsbelopp all inbetalas.

I tabell 10 redovisas ulfall och prognos över inkomstema under inkomslhuvudgmpp 1200 som genereras av de lagstadgade socialavgifterna. På statsbudgetens inkomstsida kommer emellertid ett betydUgt lägre belopp statsbudgeten fill godo tiU följd av nettoredovisning.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 10. Inkomster av arbetsgivaravgifter (milj.kr.)

Utfall 1984/85

Prognos 1985/86

Prognos 1986/87

144430 Preliminära avgifter

Regleringsavgifter

Statliga myndigheters

avgifter

Stadiga affärsverks

avgifter

Egenavgifter

Summa

93 682 6431

116452 1216

121758 776

4953 4615

6102 5174

6397 5518

117689 För budgelårel 1985/86 beräknas 138514 milj. kr. att inbetalas i form av socialavgifter. Den stora ökningen av inbetalningarna meUan budgeiåren 1984/85 och 1985/86 förklaras av den engångseffekt som uppstod fill följd av omläggningen av uppbördssyslemel. Den negativa engångseffekt som uppstod för budgetåret 1984/85 beräknas tUl 7,8 miljarder kr.

För budgetåret 1986/87 beräknas 144430 milj. kr. att inbetalas i form av socialavgUler. I det nya uppbördssystemet beräknas de preliminärt inbetalda socialavgifterna atl svara för en mycket slor andel av del totala avgiftsbeloppet.

De lagstadgade socialavgifterna har i det följande delats in i olika grupper med avseende pä olikheter i den kassamässiga redovisningen över inkomslhuvudgmppen. Beräkningarna har baserats på tidigare nämnda antagande om den ekonomiska utveckUngen under åren 1985, 1986 och 1987 saml uppgifter som erhållits frän riksförsäkringsverket.

1211 Folkpensionsavgift

1 samband med upphävandet av beslutet om olika försämringar av sjukförsäkringen (SFS 1982:1235) höjdes folkpensionsavgiften fr.o.m. den Ijanuari 1983 till 9,45% av avgiftsunderlaget. Samtidigt sänktes avgiften tiU sjukförsäkringen med motsvarande procentsats i syfte att åstadkomma bättre kostnadsanpassning inom sjukförsäkringen.

39 Tabell 11. Folkpensionsavgift (milj.kr.)

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Prognos

Bil. 1.2

Direkta avgifter Egenavgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

26121 1352

3470 30943

30853 1485

4212 36550

32279 1591

4430 38300

Folkpensionsavgiflen redovisas pä statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna för folkpensioneringen redovisas via anslag pä statsbudgetens utgiftssida. Inkomsterna från folkpensionsavgiften beräknas uppgå till 36550 milj. kr. budgetåret 1985/86. Den kraftiga ökningen av inkomsterna frän folkpensionsavgiflen budgetåret 1985/86 förklaras av den negativa engångseffekt som uppstod budgetåret 1984/85 i samband med övergången liU en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skatter fr. o. m. den Ijanuari 1985.

RRV beräknar inkomsterna på titeln folkpensionsavgUt fill 36550000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 38300000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

Arbetsgivaravgiften Ull sjukförsäkringen är 9,5% av avgiftsunderlaget fr. o. m. år 1983. Arbetsgivaravgiften är avsedd att bidra till täckandet av de utgifter som omfattas av lagen om allmän försäkring (SFS 1982:120). Statsbudgetens utgiftssida skaU via anslag bidra med 15% av ovannämnda utgifter.

Förutom sjukförsäkringsavgiften tillförs titeln den ersättning från den allmänna pensionsfonden som de allmänna försäkringskassorna erhåller för kostnader för administrationen av den allmänna tilläggspensioneringen.

Från titeln utbetalas till de allmänna försäkringskassorna inkomsttitelns andel av koslnaderna för dels sjukförsäkringen, dels försäkringskassornas förvaltningskostnader. Vidare utbetalas till sjukvårdshuvudmännen och apoteksbolaget olika typer av sjukvårdsförmåner. Fr.o.m. år 1986 sänks sjukförsäkringsavgiften till 9,3 % av avgiftsunderiaget lill följd av att ersättningen till förelagshälsovården flyttas över till arbetarskyddsfonden.

Den allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket beräknar, enligt särskilda regler, om äterföring eller avsättning bör komma ifråga. Grunderna för denna återföring eller avsättning till fonden fastställs av regeringen. Den årliga avstämningen av inkomsterna och utgifterna för sjukförsäkringen har sedan år 1978 visat ett positivi saldo. Överskottet för åren 1978 och 1979 har använts till att återbetala fondens skuld till statsbudgeten. I och med regleringen av 1980 års överskott gentemot statsbudgeten i juni 1982 fick fonden ett ackumulerat saldo pä 1675,3 milj. kr.

40

Efler regleringen av 1981 års överskoll skaU fills vidare inle ytterligare Prop. 1985/86: 100 överföringar fill fonden ske (prop. 1982/83:100). FondbehåUningen är efter Bil. 1.2 regleringen av 1981 års överskott 4912,7 milj. kr.

Sjukförsäkringsfonden (milj. kr.)

Ar Överskott Ackumulerat saldo

511,0

-2 846,4

1 950,8

- 895,6

2570,9

+ 1675,3

3237,4

+4912,7

2819,3

+4912,7

380,4

+4912,7

600,0

+4912,7

500,0

+4912,7

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Orsaken liU sjukförsäkringsfondens överskott under de senaste åren är den minskade sjukfrånvaron. Riksförsäkringsverket beskriver sjukfrånvarons omfaitning bl. a. genom s. k. sjuktal. Sjuktalet definieras som antal under årel ersatta sjukpenningdagar per sjukpenningförsäkrad.

Under hela kalenderåret 1984 har sjukfrånvaron åter börjat öka. Försia halvårel 1985 uppvisar elt högre sjuktal än första halvåret 1984.

Sjuktalet för helåret 1985 beräknas tiU 19,0 dagar. Kostnaden för sjukpenningen beräknas till 17 005 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 18 443 milj. kr. för budgelårel 1986/87.

Tabell 12. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader (milj.kr.)

1985/86

1986/87

Prognos

Sjukpenning

18443 Sjukvårdsförmåner inkl.

läkemedelsersättning

15610 Föräldrapenning

6 346

Frivillig försäkring

4 Förvaltningskostnader

2850 Summa utgifter

41340

43253

Statsbidrag

6488 Inkomsttitelns andel av

sjukförsäkringens kostnader

35 139

36765 Av tabeU 12 framgår sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader. Efter avdrag för det l5-procentiga statsbidraget beräknas utgifterna till 35 139 milj. kr. för budgelårel 1985/86 och till 36765 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Av tabell 13 framgår såväl inkomster som utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto.

41 Tabell 13. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto (milj. kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

Utfall

Prognos

Inkomster

Direkta avgifter

32019 Egenavgifter

1355 Avgifter från statliga

myndigheter och affärsverk

4 188

4361 Övriga inkomster

165 Summa inkomster

30943

36250

37900

Utgifter

Inkomsttitelns andel av

sjukförsäkringens kostnader

36765 Avsättning till sjukförsäk-

ringsfonden

0 Summa utgifter

32701

35139

36765

Netto på titeln

-1759

1 111

1135 Prop. 1985/86: 100 BU. 1.2

För budgelårel 1985/86 beräknas saldot pä inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto tiU lill milj.kr. Ökningen av saldot mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 beror främsl på den negafiva engångseffekt som uppstod budgetåret 1984/85 i samband med övergängen till en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skatter fr. o. m. den Ijanuari 1985.

För budgetåret 1986/87 beräknas ett överskott på titeln. Detta överskott beräknas fiU 1 135 milj. kr.

RRV beräknar inkomstema på tUeln sjukförsäkringsavgift, netto till 1 111 000000 kr. förbudgeiäret 1985/86 och fill 1135000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1231 Barnomsorgsavgift

För att finansiera det nya statsbidragssystemet infördes den Ijanuari 1977 en socialavgift liU barnomsorgen. Storleken på avgiften var 1 % av avgiftsunderlaget. Barnomsorgsavgiften har sedan successivt höjts och uppgår fr.o.m. år 1981 liU 2,2%.

I likhet med folkpensionsavgiften redovisas inkomsterna av bamomsorgsavgiften på statsbudgetens inkomstsida medan molsvarande utgifier redovisas över anslag på statsbudgetens utgiftssida.

Tabell 14. Barnomsorgsavgift (milj.kr.)

Direkta avgifter Egenavgifter Avgifter frän statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Prognos

6097 315

7 173 346

7495 373

7196

8500

8900

42

RRV beräknar inkomsterna pä titeln barnomsorgsavgift till 8500000000 Prop. 1985/86:100 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 8900000000 kr. för budgetåret 1986/87. Bil. 1.2

1241 VuxenutbUdningsavgift

Den utvidgade vuxenutbildningen finansieras med en lagstadgad socialavgift till vuxenutbildning. Avgiftens storlek är 0,25% av avgiftsunderiaget sedan år 1978. Den I juli 1985 ändrades avgiftsuttaget för vuxenutbildningsavgiften till 0,264% av avgtflsunderlaget.

Fr.o.m. 1980/81 skaU vuxenutbUdningsavgiften redovisas brutto över statsbudgeten pä samma sätt som folkpensionsavgiften och barnomsorgsavgiften. För budgetåret 1979/80 och lidigare redovisades vuxenutbildningsavgiften under övriga socialavgifter.

Tabell 15. Vuxenutbildningsavgift (milj. kr.)

Direkta avgifter Avgifter frän statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Prognos

784

930

970

RRV beräknar inkomsterna på titeln vuxenutbildningsavgift fill 930000000 kr. för budgelårel 1985/86 och till 970000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1251 Övriga socialavgifter, netto

Under inkomsttiteln 1251 redovisas de socialavgifter som överför erhållna medel till särskilda fonder utanför statsbudgeten.

Arbetsmarknadsavgift

Arbetsmarknadsavgiften kan sägas vara en sammanslagning av de tidigare gällande avgifterna för arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsutbildning. Den nya arbetsgivaravgiften gäller från den Ijuli 1981. Avgiftens storlek är fr.o.m. den Ijanuari 1985 1,6% av avgiftsunderlaget och sänktes tiU 1,586% av avgiftsunderlaget fr.o.m. den Ijuli 1985.

Såväl arbetslöshetsfonden som arbetsmarknadsutbildningsfonden upp löstes den Ijuli 1981. Behållningen tillfördes ett konto hos riksgäldskon toret. Inkomsterna från arbetsmarknadsavgUlen överförs löpande till sam ma konto pä riksgäldskontoret. Riksförsäkringsverket disponerar ifrågava rande konto hos riksgäldskontoret för överföring till arbetsmarknadssty relsen och de aUmänna försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket har dessutom en röriig kredit om 100 milj.kr. hos riksgäldskontoret för att kunna klara tillfäUiga svängningar för berörda konto. Arbetsmarknadsav giften skall användas för att täcka 65 % av kostnaderna för följande bidrag: - kontant arbetsmarknadsstöd 43

- grundbidrag och progressivbidrag till erkända arbetslöshetskassor Prop. 1985/86: 100

- statsbidrag tiU permitleringsstödsersättning Bil. 1.2

- utbildningsbidrag till elever i arbetsmarknadsutbildning

- utbildningsbidrag till deltagare i yrkesinriktad rehabilitering. Riksförsäkringsverket skall vid varje överföring frän kontot hos riksgäldskontoret samtidigt göra motsvarande utbetalning från anslaget Bidrag lill arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag med 35% av de belopp som behövs för att läcka de ovan angivna koslnaderna. Kontot hos riksgäldskontoret hade vid ingången av budgetåret 1985/86 en skuld på 2219 milj. kr.

Inkomster av arbetsmarknadsavgiften (milj. kr.)

1985/86 1986/87

Prognos Prognos

Direkta avgifter 5118 5 362

Avgifter från statliga

myndigheter och affärsverk 702 736

Summa inkomster 5 820 6098

RRV beräknar totalutgifterna för ovan angivna bidrag till 8558 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 8993 milj.kr. för budgetåret 1986/87.

Arbetsmarknadsfonden (milj. kr.)

1985/86 1986/87

Prognos Prognos

-2219

-1961

5 820

5 563

, 5 845

-1961

-1708

Ingående balans Inkomster Utgifter Utgående balans

Netto på inkomsttiteln 258 253

Som framgår av tablån kommer inkomsterna från arbetsgivaravgiften atl täcka 65 % av totalutgifterna för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1985/86. Fondens överskott på 258 milj. kr. för budgetåret 1985/86 resp. 253 milj. kr. för budgetåret 1986/87 kommer inte att överföras fill fonden, då denna alltjämt har en skuld till statsbudgeten.

Delpensionsavgift

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en arbetsgivaravgift, som uppgår till 0,50% av det avgiftsunderiag som gäller för socialförsäkringsavgifterna till sjukförsäkringen m. m. Avgiften tillförs en särskild fond. De egna företagarnas delpensionsförsäkring bekostas fr. o. m. år 1980 av en egenavgift, vilken motsvarar den arbetsgivaravgift som eriäggs för anställda.

Delpensionsfondens utveckling (milj. kr.)

1984/85 1985/86 1986/87

Ingående balans -232 364 1412

Inkomster 1621 1873 1936 44

Utgifter 1025 825 780

Utgående balans 364 1412 2568

Sänkningen av kompensationsnivån fr. o. m. den Ijanuari 1981 har medfört en förändrad utvecklingslakt av ulgUlerna för delpension. Fr. o. m. år 1983 uppvisar fonden ett äriigl överskoll, vilket innebar en förstärkning lill statsbudgetens inkomstsida så länge delpensionsfonden var behäftad med en skuld till statsbudgeten.

Fondens överskott för budgetåret 1984/85 blev 596 milj. kr. För budgetåren 1985/86 och 1986/87 kommer en kraftig fonduppbyggnad atl äga rum.

Övriga arbetsgivaravgifter, som redovisas under titeln övriga socialavgifter, netto, påverkar inle statsbudgetens saldo ulan omförs i sin helhet till fonder utanför statsbudgeten. För den intresserade läsaren hänvisas fill RRVs publikafion InkomsUiggaren 1985/86.

Sammanfattningsvis redovisas inkomsterna och utgifterna under fiteln 1251 övriga socialavgifter, netto i tabell 16.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 16. Övriga socialavgifter, netto (milj. kr.)

1985/86

1986/87

Prognos

Inkomster

1. Arbetsskadeförsäkring

2. Lönegarantiavgift

3. Arbetarskyddsavgift

4. Avgift för sjöfolks-

2020 720 847

pensionenng 5. Delpensionsavgift

12 1936

Summa inkomster

5470

6083

Summa utgifter

5470

6083

6. Arbetsmarknadsavgift, netto

+ 258

+253

Netto på titeln

+258

+253

RRV beräknar inkomsterna på fiteln övriga socialavgifter, netto lill 258000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 253000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1281 Allmän löneavgift

För alt bidra fill finansieringen av 1983 års skattereform infördes den aUmänna löneavgiften. Avgiften sattes tiU 2,0%. På ersättningar som betalas ut under perioden juli-december är 1983 utgick en allmän löneavgift med 3% enligt lag om fillfäUig höjning av den allmänna löneavgiften (SFS 1983:58). Fr. o. m. den Ijanuari 1984 är avgiftsuttaget ånyo 2%.

Tabell 17. Allmän löneavgift (milj. kr.)

1984/85 Utfall

1985/86 Prognos

1986/87 Prognos

Direkta avgifter 5540 6533 6793 Avgifter från statliga

myndigheter och affärsverk 720 891 938

Egenavgifter 331 326 369

Summa inkomster 6591 7750 8100

45 RRV beräknar inkomsterna på titeln allmän löneavgift till 7750000000 Prop. 1985/86:100 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 8100000000 kr. för budgetåret 1986/87. Bil. 1.2

1300 Skatt på egendom

Under huvudgmppen 1300 Skatt på egendom redovisas alla skatter på användningen och/eller ägandet av egendom och förmögenhet. Likaså inkluderas skatt på förbättringar, utvidgningar elc. av egendom. Här redovisas även skall på gåvor och skatt på arv. Skatt på avkastningen av förmögenhet och fasligheler redovisas emellertid under 1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse.

1311 Skogsvårdsavgifter

Skogsvärdsavgift skall med vissa undantag erläggas för jordbmksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog. I maj år 1981 höjdes avgiften från 3 %o tiU 6 °/oo med verkan fr.o.m den 1 juli 1981. Därefter har skogsvårdsavgiften sänkts från 6 till 5 %o fr- o. m. den 1 juli 1982. Skogsvårdsavgiften används huvudsakligen för sädana ändamål som är lUl nytta för skogsbruket.

Fr. o. m. den Ijuli 1984 är avgiften 8 "/qq. Della innebar att avgiften vid 1985 ärs taxering uppgick fill i genomsnitt 6,5 %o eftersom avgiften var 5 °/oo vid 1984 års taxering.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

55,2 55,0

348,0 228,4

274,0 312,3

315,0 262,0

340,0

Enligt preliminär debiteringsstatisfik uppgår skogsvårdsavgiflen tUl 373 milj.kr. vid 1985 års taxering. Enligt RRVs bedömning beräknas den uppgå tUl 420 milj. kr. vid 1986 års taxering.

RRV beräknar inkomsterna på titeln skogsvårdsavgifter tiU 373000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 420000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1312 Hyreshusavgift

Hyreshusavgiflen som gällde år 1983 och 1984 var i princip avsedd alt träffa de delar av hyreshusbeståndet som är äldre än år 1975. Undantagna är de bostadshus som omfattas av räntesubventionssystemet samt hus som byggts om efter år 1957 med stöd av statliga bostadslån. Avgiften uppgick fill 1,5% av taxeringsvärdet vid 1985 års taxering. Enligt det preliminära taxeringsutfallet blev hyreshusavgiftens storlek 951 milj.kr. vid 1985 års taxering. Intäkterna från avgiften ingår i den allmänna skalteuppbörden, men omförs fill inkomsttiteln först när 1985 års taxering är definitiv, dvs. under budgetåret 1985/86.

46 En stadig fasfighetsskatt infördes från år 1985. I samband med att den Prop. 1985/86: 100 nya skallen infördes skall hyreshusavgiften upphöra. Som inkomsttitel Bil. 1.2 finns den emellertid kvar t. o. m. budgelårel 1985/86. Därefter föreslår RRV att inkomsttiteln benämns fastighetsskatt. Fastighetsskatten skaU träffa hyreshus, kontorshus, småhus samt bostadsbyggnader på lantbruk. Underlaget för skatten skall för småhus vara en tredjedel av taxeringsvärdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen föreslås vara 1,4% för schablonlaxerade fasligheler och 2% för övriga fasligheter. Fasfighetsskatten skall vara avdragsgill utom för schablonbeskattade fastigheter. Fasfighetsskatten införs under tre år. Första åren dvs. år 1985 och 1986 föreslås skattesatsen utgå med 0,5% resp. 1% för schablontaxerade hus samt 0,7% resp. 1,4 % för övriga småhus och hyreshus på lantbruksenhet. För år 1985 beräknar RRV att fastighetsskatten uppgår lill 3 891 milj. kr. varav 833 milj. kr. debiteras fysiska personer.

RRV beräknar inkomsterna på titeln hyreshusavgift till 951 OOOOOO kr. för budgetåret 1985/86. För inkomståret 1986/87 förslår RRV att inkomsttiteln benämns 1312 fastighetsskatt och upptas till 3891000 000 kr.

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

Taxeringen till förmögenhetsskatt anknyter i väsentliga hänseenden tUl inkomsttaxeringen. Förmögenheten fastställs varje år vid beskattningsårets utgång. Fysiska personer är skattskyldiga för hela sin förmögenhet om de varil bosatta här i riket vid beskattningsårets utgång. Personer som inte varit bosatta i riket vid beskattningsårets utgång är skattskyldiga endast för här i riket nedlagd förmögenhet. Reglerna om förmögenhetsbeskattning för i utlandet bosatta personer gäller inte enbart fysiska personer ulan även utländska juridiska personer.

Förmögenheter under 400000 kr. är befriade från förmögenhetsskatt fr. o. m. 1982 års taxering. Skattesatsen är 1,5% för förmögenheter mellan 400000 kr. och 600000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår fill 3% för förmögenheter överstigande 1 800000 kr. Den beskattningsbara förmögenheten beräknas för föräldrar och barn under 18 år gemensaml, fömtsatt att barnen bor hos föräldrarna. Skallesatserna tiUkom hösten 1982, då skatteuttaget höjdes i alla skikl med 0,5 procentenheter. Skatteuttaget höjdes tillfäUigt i samband med 1984 års taxering med 1,0 procentenheter i alla skikten i skalan. Skaltepliktgränsen sänktes också fillfälligl vid 1984 års taxering från 400000 kr. Ull 300000 kr. och skatteuttaget i detla skikt var 1 %. Vid 1985 ärs taxering gäller således de tidigare reglerna.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln fysiska personers skatt på inkomst, realisafionsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 1985/86 utgör således inkomsten under fiteln den förmögenhetsskall som debiterades är 1984.

Enligt den preliminära debiteringsstatislik som nu föreligger kommer omföringen till titeln att bli 1 481 milj. kr. budgelårel 1985/86.

47 RRV beräknar inkomsterna pä titeln fysiska personers förmögenhels- Prop. 1985/86: 100 skatttiU 1481000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 2 018 OOOOOO kr. för Bil. 1.2 budgetåret 1986/87.

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

Vissa juridiska personer, dock ej akfiebolag och ekonomiska föreningar, är skyldiga att betala förmögenhetsskatt. Dödsbon, familjesfiflelser m.fl. beskallas enligt samma skala som fysiska personer. Vissa samfund, föreningar och andra juridiska personer betalar en proporfioneU skatt på l,5o/oo överstigande etl förmögenhelsvärde om 25000 kr.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln juridiska personers skall på inkomst, realisafionsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 1985/86 utgör inkomsten på titeln den förmögenhetsskatt som debiterades inkomståret 1984.

RRV beräknar inkomsterna på titeln juridiska personers förmögenhetsskatt fill 30000000 kr. för budgelårel 1985/86 och liU 30000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1331 Arvsskatt

Arvsskatt skall erläggas av den som genom arv eller testamente förvärvar egendom. Befriade från skyldighet all erlägga arvsskatt är staten och vissa stiftelser. Skatten är progressiv och las ut enligt olika skalor beroende på vem som ärver egendomen. Tre klasser av arv- och gåvolagare finns. Uppbörden av arvsskatt ombesörjs av länsstyrelsema.

De beräknade och redovisade inkomsterna av arvsskatt under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

475,0 545,6

520,0 559,7

680,0

757,0

780,0 891,7

790,0

Är 1983 höjdes skatteuttaget i två klasser. Ökningen gjordes främst i de högsta skikten och mellanskikten för skattepliktiga belopp.

RRV beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt fill 930000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 1000000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1332 Gåvoskatt

Gåvoskatt skall eriäggas av den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom. Befriade från skyldighet att erlägga gåvoskatt är staten och vissa stiftelser. Dessulom är bl.a. kyrka, landsting, kommuner och hushållningssällskap befriade frän att eriägga gåvoskatt. Uppbörden av gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.

48 De beräknade inkomsterna av gåvoskall under de senaste budgetåren Prop. 1985/86: 100 framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Influten gåvoskatt ca

70,0 92,4

80,0 134,5

110,0 152,8

150,0 197,7

150,0

Gåvoskatten är progressiv och tas ut enligt de regler om förmånstagare som gäller för arvsskatten. Endast två klasser av gåvoskatt finns. Gåvoskatten höjdes är 1983.

RRV beräknar inkomstema på titeln gåvoskatt fiU 210000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 220000000 kr. förbudgeiäret 1986/87.

1341 Stämpelskatt

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom, tomträtter och skepp saml beviljande av inteckningar (SFS 1984:404). Stämpelskatt utgår också enUgl lagen (SFS 1984:405) om stämpelskatt på aktier vid bildande av aktiebolag och vid ökning av aktiekapital. Skattesatsen vid inteckning i fasl egendom och tomträtt höjdes fr. o. m. den 1 juli 1985 (SFS 1985:616) från 1 tUl 2 % av inleckningsbeloppet.

Enligt slämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel levereras in till riksskatteverket och domstolsverket, som är uppbördsmyndigheter. Centralnämnden för fastighetsdata svarar för uppbörd av stämpelskatt hos myndigheter som är anslutna fill fastighetsdatasystemet.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln stämpelskall framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 1400,0 1409,2 1729,5 1885,0 2 880,0

Redovisat 1331,2 1620,8 1659,5 1807,9

Stämpelskatten i inskrivningsärenden är proportionell mot taxeringsvär-de/köpeskiUing resp. inteckningsbelopp (stämpelskattelagen 7-ll§§). Stämpelskatten höjdes senast den Ijuli 1985. Respektive myndighet har räknai med oförändrade skattesatser. Skattesatsen för inskrivning av lagfart och tomträtt är 1,5 % av taxeringsvärde/köpeskilling och skattesatsen för inteckning ulgör 2% av inleckningsbeloppet.

Domstolsverket har beräknat uppbörden på titeln lill 980,0 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 910,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Domstolsverket bygger prognosen på utfallet under första halvåret 1985 och förutsätter dels en fyraprocentig ärlig ökning av underlagssumman, dels oförändrad skattesats. I prognosen har hänsyn tagits fill alt aUt fler inskrivningsmyndigheter kommer atl gå över fiU centralnämnden för fastighetsdala.

Riksskatteverket har beräknat inkomsterna av stämpelskatt budgelårel 1985/86 till 440milj. kr. och till 460 milj. kr. budgetåret 1986/87. 4

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Av 1984/85 års uppbörd svarade stämpelskatten på aktier för 236,5 milj. Prop. 1985/86:100 kr. Detta var en ökning på drygt 16% från budgetåret 1983/84. Bil. 1.2

Stämpelskatten på aktier höjdes den I juli 1985 från 1% till2% av aktiens nominella värde. Höjningen påverkar inkomsterna fr.o.m. september 1985.

Stämpelskatt på aktier utgår dels vid bildande av akfiebolag dels vid ökning av aktiekapitalet. Av den influtna skatten svarar sistnämnda ärendegrupp uppskattningsvis för mer än 90%. Enligt RSVs bedömning har emellertid de under senare är frekventa aktieemissionerna numer minskat såväl liU antal som volym. RSV räknar med etl minskal beskattningsunderlag på drygt 10 % innevarande budgetår. För de tvä nästkommande budgetåren bör en mindre återhämtning kunna förväntas.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har beräknat inkomsterna till 1 120 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 1 100 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Stämpelskattehöjningen på inteckningar den Ijuli 1985 innebar en kraftig ökning av inteckningsbeloppen inskrivningsdagarna innan höjningen trädde i kraft. I CFDs uppbörd innebar detta att drygt 230 milj. kr. mer än normalt uppbars under tiden juli-augusti 1985, men till den gamla skattesatsen I %. Detta bedömer CFD påverkar beskattningsunderlaget för inteckningar under längre tid än andra halvårel 1985.

' RRV ansluter sig lill domstolsverkets, riksskatteverkets och centralnämndens för fastighetsdata beräkningar. Inkomstema på titeln stämpelskatt beräknas fill 2540000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2470000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1342 Skatt på värdepapper

En särskild omsättningsskatt på aktier och vissa andra värdepapper infördes den I januari 1984. Skattesatsen är I % på omsättningen.

De beräknade och redovisade inkosmterna på titeln under de två senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Budgetår 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget - 540,0 1000,0

Redovisat 366,7 1093,2

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 6 november 1985 anfört följande:

Skatten på värdepapper infördes den 1 januari 1984. Uppbörden under budgetåret 1984/85 uppgick fiU 1093,1 milj.kr. Under perioden juli-september 1985 inflöt 275,8 milj. kr. och under samma tid 1984 245,3 milj. kr.

Skallskyldiga för värdepappersskatt är dels fondkommissionärer dels andra som omsätter värdepapper för minst 500000 kr. per kalenderhalvår. Fondkommissionärernas andel av skatteuppbörden kan uppskattas till cirka 75%.

RSV räknar med en ärlig ökning av inkomsterna av 5%.

RSV beräknar inkomsten av värdepappersskatt för budgetåret 1985/86 tiU 1150milj. kr. För budgetåret 1986/87 beräknas inkomsten tUl 50

1205 milj. kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä fiteln Prop. 1985/86: 100 skatt på värdepapper beräknas till 1 150000000 kr. för budgetåret 1985/86 Bil. 1.2 och till 1 205OOOOOO kr. för budgetåret 1986/87.

1400 Skatt på varor och tjänster

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla skatter som beräknas på produktion, försäljning, varuhantering, lillhandahällande av tjänster och tillåtelse att använda vissa varor. Försäljningsskatter, skatter pä enskilda produkter och tjänster samt fordonsskatten skall redovisas under denna mbrik. Dessutom skall överskott som uppstår vid bolag eller liknande sammanslutningar där staten har monopol pä försäljningen av produktionen redovisas under skall på varor och tjänster. Även import- och exportavgifter skall redovisas som en skatt på varor och tjänster.

1411 Mervärdeskatt

Mervärdeskatt utgår med 19,0 % av beskattningsvärdet för de flesta skallepliktiga varor och tjänster. Beskattningsvärdet är lika med varans värde med tillägg av tull, annan stafiig avgift eller skatt inkl. mervärdeskatt. Skattesatsen 19,0% motsvaras av 23,46% av beskattningsvärdet exkl. mervärdeskatt.

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara eller tjänst eller importerar mervärdeskattepliktig vara. Mervärdeskatt utgår inte vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportör i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.

Länsstyrelse är beskattningsmyndighet vid försäljning' eUer annan omsättning inom landet. Vid import är tullverket beskattningsmyndighet. Den som är skattskyldig skaU vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län. Den till tullverket erlagda mervärdeskatten är avdragsgill vid den skattskyldiges redovisning fill länsstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 42700,0 43500,0 49100,0 55 100,0 58300,0

Redovisat 40664,8 45423,1 48520,4 59296,2

Till grund för beräkningen av uppbörden av mervärdeskatt ligger bl.a. en bedömning av den privata konsumtionens utveckling. Mellan åren 1984 och 1985 beräknas värdet av den privata konsumtionen öka med 9,7%. För åren 1986 och 1987 har ökningen beräknats till 6,3 % resp. 4,5 %.

1 prop. 1985/86:47 om ändrad mervärdeskatt föreslär regeringen bl. a. att gränsen för redovisningsskyldighet höjs frän 10000kr. lill 30000kr. i skattepliktig omsättning. Ca 74000 skattskyldiga skulle därmed inte behöva redovisa mervärdeskatt. Skattebortfallet beräknas lill 30 milj. kr. per helår. Förändringen föreslås träda i kraft den Ijuli 1986.

Uppbörden av mervärdeskatt kan delas upp på tullverkets uppbörd och Prop. 1985/86: 100 iänsstyreisernas uppbörd. Länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt be- BiJ. 1.2 står av inbetald skatt, dvs. den uigående skatten som översfiger den ingående. Dessulom redovisar länsstyrelserna återbetald skatt, dvs. den ingående skatten som överstiger den utgående.

TiU grund för beräkningen av tullverkets uppbörd av mervärdeskatt ligger en prognos på importvärdet (se 1471 tullmedel). För 1985/86 beräknas importvärdet fill 252,6 miljarder kr. och för 1986/87 till 266,3 miljarder kr. Utifrån de prognoserade importvärdena uppskattas tullverkets uppbörd fill 48900 milj.kr. resp. 52000 milj.kr. för budgeiåren 1985/86 och 1986/87.

Länsstyrelsernas netlouppbörd av mervärdeskatt beräknas tUl 13200 milj. kr. resp. 13 500 milj. kr. för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 62 100000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 65500000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1421 Bensinskatt

Bensinskatt skall erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, för vissa alkoholer (motoralkoholer) och blandningar av dessa avsedda för molordrifl (SFS 1961:372). Inkomstema redovisas av riksskatteverket och tuUverket.

Bensinskatten är fr.o.m. denl januari 1985 2:27kr. per liter bensin. Tidigare var skatten 1:93 kr. per liter. Skillnaden i skattesats beror på atl fr. o. m. den 1 januari 1985 överfördes den tidigare energiskatten pä bensin lill denna inkomsttitel. Energiskatten på bensin som uppgick till 0,34kr. per liter, redovisades tidigare på inkomsttiteln 1428 energiskalt.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetär 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 5253,0 6590,0 6480,0 6860,0 12140,0

Redovisal 5286,1 6659,6 6736,7 8524,0

Redovisningsperioden för bensinskatt är kalendermånad. Skatten skall ha kommit in till riksskatteverket senast den 25: e i månaden efter redovisningsperiodens slut. Denna kredittid för bensinskatt gäller fr.o.m.denl juli 1985. Tidigare gällde alt skatten skulle ha betalats in tiU riksskatteverket senasi den5:e i andra månaden efter redovisningsperiodens slut. TiU följd härav uppstår en engångseffekt, dvs. under innevarande budgetår kommer inkomster för 13 uppbördsmånader att redovisas. Engängseffek-ten uppskattas tiU drygt 1000 milj. kr.

I prop. 1985/86:61 om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m.m. föreslås bl.a. en differenrtériiigaVbensinskatten sä att skallen på blyfri bensin bUr lägre än på blyad bensin. Skattedifferenfieringen föreslås genomföras i två etapper med början den 1 januari 1986. Då höjs skatten på

blyad ben.sin till 2:29 kr. per Uter samtidigt som skatten på blyfri bensin

sänks till 2:13 kr. per Uter. Nästa etapp genomförs den 1 juli 1987. Enligt Prop. 1985/86:100 nämnda proposUion antas skalledifferentieringen bli stalsfinansielll neu- Bil. 1.2 Iral, dvs. ingen förändring i inkomsterna beräknas till följd av skatledUfer-enfieringen.

För budgetåret 1986/87 betyder detta antagande att 88% av de lolala bensinleveranserna kommer all utgöras av blyad bensin och 12% av blyfri bensin. RRV beräknar all skattedifferenfieringen blir statsfinansieUl neutral.

RRV beräknar leveransema av molorbensin tUl 5,09 milj. m' budgelårel 1985/86 och tiU 5,15 milj. m budgetåret 1986/87. Dessa beräkningar bygger på ett realt oförändrat bensinpris.

RRV beräknar inkomstema på fiteln bensinskatt till 12600000000 kr. för budgelårel 1985/86 och liU 11700000000kr. förbudgeiäret 1986/87.

1422 SärskUda varuskatter

Särskild värnskatt utgår på vissa varor (SFS 1941:251). Skatten är 50% av priset vid försäljning tiU detaljhandeln av kemisk-tekniska preparat som puder, nagellack, parfymer, härvatten elc. På choklad- och konfektyrvaror är skatten 5 kr. per kilogram. Skattesatsen är för panlförpackning 8 öre per st och för andra förpackningar med en fyllnadsvolym om högsl 0,3 liter 10 öre per st, högst 0,7 liter 15 öre per st saml mer än 0,7 liter 25 öre per st.

De särskilda varuskatterna redovisas huvudsakligen av riksskatteverket. Tullverket redovisar skatt pä varor som importeras av annan än den som är registrerad hos riksskalleverkel som importör.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 715,0 599,0 702,0 822,0 858,0

Redovisat 663,1 685,5 739,7 844,3

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskilda varuskatter till 872 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 929000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

Försäljningsskatt på motorfordon (SFS 1978:69) utgår för personbilar samt vissa bussar och lastbUar med 4:80 kr. per kg tjänslevikt. För vaije fuUl femtiotal kilogram tjänslevikt över 1600 kg utgår ytteriigare skatt med 600 kr. För motorcyklar utgår skatten med 1005 kr. om tjänstevikten inte överstiger 75 kg, med I 320 kr. om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kg, med 2025 kr. om tjänsteviklen är högre än 160 kg men inte överstiger 210 kg och i annat fall med 3 360 kr. De nuvarande skattesatserna gäUer fr. o. m. den 15 juni 1985 då skatten höjdes med 50%.

Inkomsterna pä titeln redovisas av riksskatteverket och generaUuUsty-relsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä fiteln under de senaste Prop. 1985/86:100 budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetär 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 548,0 549,5 590,0 935,0 1336,0

Redovisat 583,9 642,5 725,4 1019,3

RRV antar att försäljningen av bilar är 1985 uppgår till ca 260000st. Vidare antar RRV att försäljningen kommer att ligga kvar pä denna nivå de närmaste åren. Den genomsnittliga tjänstevikten per såld bil antas vara 1200kg, vilket motsvarar en skatt på 5760 kr.

Regeringen anger i prop. (1985/86:61) om skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m. att en differentiering av försäljningsskatten på personbilar kommer att ske för 1987 och 1988 års modeller. Skatten sänks för personbilar med avgasrening och höjs för personbilar ulan avgasrening. Skatteomläggningen är avsedd att vara slatsbudgetmässigt neutral. Regeringen avser atl senare framlägga förslag till riksdagen angående differentierad försäljningsskatt.

Försäljningsskatten pä motorcyklar beräknas till 15 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Generaltullslyrelsens inkomster beräknas lill 24 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln försäljningsskatt pä motorfordon tiU 1530000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 1530000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1424 Tobaksskatt

Tobaksskall ulgår efter varans vikt (SFS 1961:394). I följande sammanslällning redovisas skattebeloppen före och efter höjningen.

Vikt för

Belopp för

1 st.

Ikg

gram

öre

kr.

t.o.m. 1,7

13,5

över 1,7

t.o.m. 3.0

18,0

över 3,0

t.o.m. 5,0

21,5

över 5,0

30,0

t.o. m. 0,85

över 0,85

t.o.m. 1,20

över 1,20

t.o.m. 1,55

över 1,55

t.o.m. 1,90

över 1,90

-

18 Varuslag

Cigarrer och cigariller grupp 1 grupp II

grupp III

grupp IV Cigarretter grupp I grupp II

grupp Hl

grupp IV

grupp V Röktobak Tuggtobak Snus

54

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senaste Prop. 1985/86:100 budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 3250,0 2940,0 3820,0 3925,0 4120 0

Redovisat 3 090,5 3008,2 4057,6 3901,3

Av den lolala uppbörden av tobaksskatt svarar skallen på cigarretter för ca 93%. Av antalet försålda cigarretter hör genomsnilfiigl ca 56% fill grupp 1 och 44% lill grupp II.

Med ledning av uppgifter frän Svenska Tobaks AB om beräknad kon-sumtionsulveckUng kan skatten för budgetåret 1985/86 beräknas fill 4000milj.kr. Med ett antagande om en konsumfionsminskning med 1% per är beräknas inkomsterna tiU 3 960 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln tobaksskatt till 4000000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 3960000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1425 Skatt på spritdrycker

För spritdrycker utgår skall dels med en grundavgift för liter, dels med en procenlavgift (SFS 1977:306). Grundavgtften är I kr. och lOöre per liter och volymprocent alkohol. Procentavgiflen är 56% av delaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 4810,0 4335,0 5950,0 5100,0 5280,0

Redovisat 4633,1 4931,0 5877,3 5247,4

Riksskatteverket har i skrivelse fill RRV den 6 november 1985 anfört följande:

Försäljningen av spritdrycker, som under perioden oktober 1984-september 1985 uppgick fiU 44,6 milj. liter, har minskat med 3% jämfört med perioden oktober 1983-september 1984. Minskningen är i sin helhet hänförlig till försäljningen under kalenderåret 1984. För budgetåret 1985/86 räknar RSV med alt skatt kommer att inflyta för en försäljning av 44milj. liter. För budgetåret 1986/87 beräknas försäljningen fill 43 milj. liter.

Med stöd av den antagna konsumtionen beräknar RSV att 5 245 milj. kr. kommer atl inflyta i skatt på spritdrycker under budgetåret 1985/86. Den genomsnittliga skatten per liter sprit - grundavgift och procentavgUt tillhopa - har härvid antagils uppgå tiU 119 kr. 20 öre.

För budgetåret 1985/86 antas förbmkningen ligga på samma nivå som i beräkningen tiU statsbudgeten för 1985/86. Att inkomsterna trots det beräknas minska beror pä att den genomsnittliga skatten per liter sänks till 119 kr. 20 öre mot tidigare 120 kr.

RRV ansluter sig fill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln --

skatt på spritdrycker beräknas tiU 5245000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 5 125000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1426 Skatt på vin Prop. 1985/86:100

För v/n utgår skatt dels med en grundavgift för liter, dels med en procent- ' '

avgtft (SFS 1977:306). Gmndavgiflen är 17:50 kr. per liter för vin med en alkoholhall överstigande 15 volymprocent (starkvin) och för annal vin (lättvin) 7 kr. per liter. Procentavgiflen motsvarar 36% av delaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 1100,0 1150,0 1460,0 1590,0 1960,0

Redovisat 1147,7 1282,8 1802,7 1852,1

Riksskatteverket har i skrivelse liU RRV den 6 november 1985 anfört följande:

För budgelårel 1985/86 räknar RSV med att skatt kommer atl inflyta för 100 milj. liter. För budgetåren 1986/87 resp. 1987/88 beräknas försäljningen fiU 101 milj. liter resp. 102 milj. liter. Andelen slarkvin beräknas för vart och ett av budgeiåren uppgå fill lOmUj. Uter.

Med utgångspunkt frän antagna försäljningsvolymer beräknar RSV alt 2015milj. kr. kommer att inflyta i skatt pä vin under budgetåret 1985/86. Den genomsnilfiiga skatten per liter slarkvin - gmndavgifl och procenlavgift tUlhopa - har härvid antagits uppgå lill 36 kr. 30 öre och per liter lättvin fill 18 kr. 35 öre.

RSV beräknar skatteinkomsten pä vin under budgetåret 1985/86 tiU 2015milj. kr. och under budgetåret 1986/87 tUl 2030milj. kr.

RRV ansluter sig liU riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt pä vin beräknas fiU 2015000000 kr. för budgetaret 1985/86 och tUl 2030000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

Skatt på mall- och läskedrycker (SFS 1977:306) ulgår enligt följande sammanställning. Inkomsterna redovisas av riksskalleverkel och generaltullslyrelsen.

Dryck

Skatt per liter

Lättöl

40 öre

Öl

2 kr. 20 öre

Starköl

7 kr. 20 öre

Kolsyrade läskedrycker

40 öre

Övriga läskedrycker

20 öre

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 1076,0 1033,0 1253,0 1268,0 1306,0

Redovisat 1047,6 1036,9 1284,3 1265,3

56

Rikskatteverket har i skrivelse till RRV den 6 november 1985 redovisat Prop. 1985/86: 100 följande bedömning av försäljningsvolymerna (milj. liter). BiL 1.2

Budgetär 1985/86 1986/87

Starköl 98 98

Öl 160 160

Övriga drycker 450 450

Utifrån de prognoserade försäljningsvolymerna har riksskatteverket beräknal inkomsterna till 1230 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Generaltullslyrelsen beräknar uppbörden av skatt på importerade malt-och läskedrycker till 91 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 95 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig tUl riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker beräknas fill 1321 OOOOOO kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 1 325000000 kr. för budgelårel 1986/87.

1428 Energiskatt

Allmän energiskatt (SFS 1957:262) skall eriäggas för vissa bränslen som kol, koks, motorbrännolja, eldningsolja, bunkerolja, naturgas och gasol samt elkraft.

För åren 1984 och 1985 har regeringen beslulat om nedsättning av allmän energiskatt efter prövning i vatje särskilt fall. Regeringen har medgett nedsättning av energiskatt på elkraft, eldningsolja, gasol och fasta bränslen för viss industrieU tillverkning till 1,5% av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.

Fr.o. m. den 1 januari 1985 överfördes energiskatten pä bensin till bensinskatten. Energiskatten på bensin var 34 öre per liter.

De skallesatser som gäller fr. o. m. den 1 januari 1985 framgår av nedanstående sammanställning.

Elektrisk kraft 7,2 öre per kWh för industriell verksamhet för den del

av förbrukning som överstiger 40000 kWh 5 öre per kWh

inom vissa kommuner i norra Sverige 6,2 öre per kWh

Kolbränslen 140 kr. per ton

Tunna och tjocka oljor 411 kr. per m3

Gasol för motordrift 92 öre per liter

Gasol för stadsgasframställning 24 kr. per ton

Gasol för annat ändamål 70 kr. per ton

Naturgas 308 kr. per 1 000 m3

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

57

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget

7319,0

8710,0

9155,0

9980,0

10520,0

Bil. 1.2

Redovisat

6906,9

8272,2

9214,0

11423,9

Därav på

Elektrisk

kraft

2626,5

2875,6

3 358,3

5471,1

Bensin och

gasol

1 545,0

1 734,6

1 670,3

1 246,0

Andra bräns

;len

2734,0

3662,0

4 185,4

4 706,8

Regeringen föreslår (prop. 1985/86:53) att skatten på gasol som används för annat ändamål än motordrift och stadsgasframställning höjs till 220 kr. per ton fr. o. m. den 1 januari 1986. Vidare föreslås skatten öka till 370 kr. per ton fr. o. m. den I januari 1987.

I skrivelse till RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket beräknat inkomsterna av energiskatt. I skrivelsen antar verket att skattenedsättningen vid industriell tillverkning gäller tills vidare och den beräknas uppgå till 700 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Energiskatt på el

Ett sammandrag av riksskatteverkets beräkning redovisas i följande sam-

manslällning.

1985/86 1986/87

Skattepliktig förbrukning, TWh Inom industrin Inom övrigsektorn

Totalt

Uppbörd, milj. kr. För industrin För övrigsektorn Bruttouppbörd

+ Högre skatt för industriförbruk-ning upp till 40000 kWh

- Reducerad skatt inom vissa kommuner i norra Sverige

- Skatteavdrag för samfärdsel

- Skatteavdrag för industrin

- Skattenedsättning för industriell tillverkning

- Återbetalning av skatt på elpannekraft

Nettouppbörd

48,2 66,8

49,3 68,8

115,0

118,1

2410 4810 7 220

2465 4954 7419

50 180

5953

6140

58 Energiskatt på andra bränslen än bensin Prop. 1985/86: 100

I sammanställningen nedan redovisas riksskatteverkets beräkning av ener- ''- ' - giskatl på andra bränslen än bensin.

1985/86 1986/87

Skattepliktig förbrukning och försäljning

5 325

-

240 Kolbränslen, 1 000 ton

Eldningsoljor, motorbrännoljor, 1 000 m'

Gasol för motordrift, 1 000 m

Gasol för annat ändamål, 1 000 ton

Naturgas, milj. m'

Uppbörd, milj.kr.

Koibränslen

Eldningsoljor, motorbrännoljor

Gasol för motordrift

Gasol för annat ändamål

Naturgas

Brultouppbörd

+ Engångseffekt, minskad betalningstid

- Skatteavdrag för fartygsdrift

- Skatteavdrag för elkraftprod

- Skatteavdrag för bränsleprod

- Skatteavdrag för metallurgiska processer

- Skattenedsättning för industriell tillverkning 200 200

Nettouppbörd 4555 3820

Den höjda skatten på gasol beräknas öka inkomsterna med 9milj.kr. budgetåret 1985/86 och med 32 milj. kr. budgetåret 1986/87.

Den tolala energiskatten för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 redovisas i tabell 18.

Tabell 18. Energiskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87, i

milj.

kr.

1985/86

1986/87

Elkraft 5953 Andra bränslen 4555 Totalt (avrundat) 10510

6140 3 820 9960

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln energiskatt beräknas tUl 10510 000000kr. för budgetåret 1985/86 och fill 9960000000kr. förbudgeiäret 1986/87.

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

För att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar har regeringen meddelat föreskrifter för användningen av svavelhaltigt bränsle. Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen utser kan medge undantag från bestämmelse om den högsta mängd svavelföreningar som får släppas ut i luften. I dessa fall får en särskild avgift las ul med belopp som fastställs av regeringen eller utsedd förvaltningsmyndighet (SFS 1976:1054).

Statens naturvårdsverk utövar den centrala tUlsynen över efterievnaden av lagen. Länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet. Den särskil-

da avgiften utgår enligt taxa som faststäUs av statens naturvårdsverk efter Prop. 1985/86:100 .samråd med RRV (SFS 1976:1055). Bil. 1.2

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

Statsbudget Redovisat

1981/82

2,0

4,8

1982/83

1,5 4,0

1983/84

1,5

1,7

1984/85

2,0 1,3

1985/86 2,0

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgtfl på svavelhaltigt bränsle tiU 1500000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 1500000 kr. för budgetåret 1986/87.

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

Särskild avgift för oljeprodukter m. m. utgår för olja, bensin, kolbränslen och för elkraft framställd i kärnkraftverk. I följande sammanställning redovisas avgiftens storlek och fördelning dels pä fyra särskilda fonder, dels pä inkomsttiteln 1435 särskild avgift mot försurning.

Olja

Bensin

Kol

Elkraft

kr.,m'

kr., liter

kr., ton

öre per käm-

kraftsproducerad

kWh

Oljeersättnings-

fonden

—

Energiforsknings-

fonden

0,2

Oljeprospekterings-

fonden

—

-

Kolmiljöfonden

(redovisas utanför

statsbudgeten)

-

Inkomsttitel 1435

-

Summa avgift

0,2

Beräkningen av inkomsterna av den särskilda avgiften för oljeprodukter bygger bl.a. på antaganden om besin och oljeförbrukning (se inkomsttitel 1421 och 1428). I följande sammanställning redovisas antagandena.

1985/86

1986/87

Förbrukning, försäljning

eller produktion

Bensin, 1000 m'

5 150

Eldningsoljor, motorbränn-

oljor, 1000 m

10000 Kolbränslen, 1000 ton

4390 Kärnkraft, TWh

57,3

60,4

Utifrån dessa antaganden beräknas den särskilda avgiften tiU 1552 milj. kr. för budgetåret 1985/86. TiU detta belopp tiUkommer ca 90milj. kr. som en engångseffekt av att kredittiden förkortats vid redovisning av skatten på olja och bensin. För budgetåret 1986/87 beräknas inkomsterna till I 404 milj. kr. Av de här beräknade inkomsterna för budgetåret 1985/86 går lOOmilj.kr. fiU kolmiljöfonden utanför statsbudgeten.

60 Vidare omförs 90mUj. kr. lill inkomsttiteln 1435 särskUd avgift för försur- Prop. 1985/86: 100 ning. För budgelårel 1986/87 går 81 mUj.kr. fill kolmiljöfonden och Bil. 1.2 73 milj. kr. omförs tUl inkomsttiteln 1435.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift för oljeprodukter m.m. liU 1452000000 kr. för budgetåret 1985/86 och liU 1250000000kr. för budgelårel 1986/87.

1432 Kassettskatt

Fr.o.m. den 1 seplember 1982 ulgår skatt på vissa kassettband (SFS 1982:691). Skatt skaU erläggas vid omsättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel lill landel av inspelade eUer oinspelade videokassetlband och oinspelade Ijudkassellband. Skatten är 25 öre per spelminul för videokassetlband och 2 öre per spelminut för Ijudkasellband. Skall tas inte ut för kassettband vars spellid är högsl 30 minuter. Inkomsterna skall redovisas av rikssskatteverkel och tuUverket. Enligt en särskild avdragsbestämmelse avlyfts skatten på inspelade videokassettband som hyrs ul om s. k. filmavgifl erläggs fill Svenska FUminsfitutet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 80,0 80,0 55,0 60,0

Redovisat 15,0 32,4 49,2

I prop. 1985/86:57 om kassettskatten föreslär regeringen atl kassettskatlen förenklas och sänks. Skatten skall enligt förslaget tas ut med ell fasl belopp per kassettband, inte som nu med etl belopp som varierar efler bandens spelfid. För oinspelade Ijudkassellband föreslås skatten bli I kr. 50 öre per band. För inspelade och oinspelade videokassetlband föreslås att skallen blir 15 kr. per band. Band som har kortare spellid än 30minuter föreslås bli beskattade. Ändringarna föreslås träda i kraft den Ijanuari 1986.

RRV räknar med all den sänkta skallen medför all inkomsterna halveras räknai per helår.

RRV beräknar inkomsterna på titeln kassellskalt till 40000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 35000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1433 Skatt på videobandspelare

Fr.o.m. den I januari 1983 utgår skall på videobandspelare (SFS 1982:1200). Skatten är 600 kr. per bandspelare. Inkomsterna redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

1983/84

1984/85

1985/86

90,0

57,6

105,0 106,6

103,0

Bil. 1.2

Budgetår 1982/83

Statsbudget

Redovisat 3,1

RRV beräknar inkomsterna pä titeln skatt på videobandspelare fill 92000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 92000000 kr. för budgelårel 1986/87.

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

Skatt på viss elektrisk kraft (SFS 1982:1201) trädde i kraft den 1 januari 1983. Den skall betalas för elkraft som inom landet framställs i elt vattenkraftverk med en installerad generaloreffekt av minst 1 500 kW. Skatten är 2 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift före år 1973. Har kraftverket tagUs i drifl under åren 1973-1977 är skatten 1 öre per kWh. Har kraftverket tagils i drift senare las ingen skatt ul.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget - 935,0 925,0 895,0

Redovisat 429,1 1020,6 1030,5

I skrivelse fill RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört följande:

Med ledning av produktionen av vattenkraft under 1985 beräknar RSV alt inkomsten blir 15,5 milj.kr. för varje terawattimme (TWh) el som produceras. RSV beräknar inkomsterna delvis med ledning av prognoser från statens energiverk. För budgetåret 1985/86 beräknar RSV inkomsten tiU (65 x 15,5 =) avrundat 1 010 milj. kr. och för budgetåret 1986/87 till (63 x 15,5 =) avrundat 980 milj. kr.

RRV ansluter sig tUl riksskatteverkets beräkning. Inkomstema på titeln skatt på viss elektrisk kraft beräknas till 1010000000 kr. för budgelårel 1985/86 och till 980000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1435 SärskUd avgift mot försurning

Fr. o. m. den 1 april 1983 omförs inkomster av den särskilda avgiften för oljeprodukter till inkomsttiteln 1435 särskild avgift mol försurning. Omföringen motsvarar 9 kr. per m' olja.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

1983/84

1984/85

1985/86

62,0 79,6

97,0 101,8

92,0

Budgetår 1982/83

Statsbudget

Redovisat 5,2

Under titeln 1431 särskild avgift för oljeprodukter m.m. redogörs för 62

beräkningen av inkomsterna.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift mol försurning liU Prop. 1985/86: 100 90000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 73000000 kr. för budgelårel Bil. 1.2 1986/87.

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

Inkomsterna på titeln avser AB Vin- & Spritcentralens årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning till aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 100,0 140,0 185,0 120,0 115,0

Redovisat 139,7 175,5 221,4 278,7

Riksskatteverket har meddelat all AB Vin- & Spritcentralen beräknar bolagets vinstinleverans tiU statsverket liU 160 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 180 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på fiteln AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott beräknas till 160000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 180000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

Detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl handhas av etl för hela riket gemensaml förelag. Systembolaget AB. Inkomsterna på titeln avser bolagets årsvinst efler avskrivningar, fonderingar och utdelning fill aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

70,0 92,4

60,0 107,0

100,0 113,3

100,0 144,3

120,0

Riksskatteverket har meddelat att Systembolaget AB beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket lill 130 milj. kr. för vart och etl av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV ansluter sig fill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln Systembolaget ABs inlevererade överskott beräknas till 130000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 130000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1451 Reseskatt

Skatt på charterresor med flyg fiU utlandet utgår för passagerare som fyllt 12 år (SFS 1978: 144). Skatteplikten gäller även för s.k. IT-resor med reguljärt flyg. Skatten är 200 kr. per passagerare. 63

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste Prop. 1985/86: 100 budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.). Bil. 1.2

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 129,0 159,0 148,0 152,0 188,0

Redovisat 159,6 150,8 143,8 148,2

Riksskatteverket har i skrivelse lill RRV den 6 november 1985 anfört följande:

Enligt uppgift frän luftfartsverket (LFV) beräknas charterresandet uppgå till 1 milj. passagerare under budgetåret 1985/86. I summan ingår barn under 12år och tjänsteresenärer (ej skattepliktiga) med ca5% eUer 50000 passagerare. SkattepUktiga resenärer skulle då bli 950000, vilket motsvarar reseskatleinkomster med 190milj.kr. vid en charlerskatt på 200 kr./passagerare. Långtidsprognosen från LFV för åren 1985-1990 förutser en ökning på 4% per år.

Inkomsten beräknas med ledning av LFVs uppgifter om anlalet passagerare för budgelårel samt ökningen på 4% per år.

Inkomsten av reseskatl för budgetåret 1985/86 beräknas lill 190 milj. kr. och för budgelårel 1986/87 tiU 198milj. kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på fiteln reseskatt beräknas lill 190000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 198000000 kr. förbudgeiäret 1986/87.

1452 Skatt på annonser och reklam

Skatt ulgår på annonser och reklam (SFS 1972:266). Skatten beräknas på underlaget exkl. skall. Fr. o. m. den 1 juli 1985 är skatten 4% för annons i allmän nyhetstidning, annars 11%. Tidigare var skattesatsen 3% resp. 10%. Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliklig reklam i annan form än annons eller framställer skattepliktig reklamtrycksak.

Beskattningsmyndighet för reklamskatt är riksskatteverket eller, i fråga om reklamskatt vid införsel, generaltuUstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på fiteln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 249,0 285,0 331,0 409,0 547,0

Redovisat 249,8 300,3 375,4 486,1

I skrivelse tiU RRV den 6 november 1985 beräknar riksskatteverket inkomsterna för budgetåret 1985/86 lill 510 milj. kr. och till 575 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Generaltullstyrelsen beräknar sin uppbörd av skatt på annonser och reklam tiU 35 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

64 RRV ansluter sig tUl riksskatteverkets och generallullstyrelsens beräk- Prop. 1985/86:100 ningar. Inkomsterna pä titeln skatt på annonser och reklam beräknas fill Bil. 1.2 545000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 610000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1453 Totalisatormedel

Fr.o.m. den 1 juU 1984 skaU totalisatorskatt (SFS 1984:351) redovisas månadsvis. De fidigare totalisatormedlen redovisades dagen efter varje tävlingsdag. Totalisalorskatten tas ut med 11 % av de sammanlagda insatserna upp lill

2600 milj. kr.

år 1984

2600 milj. kr.

år 1985

2750 milj. kr.

är 1986

3 050 milj. kr.

år 1987

3 150 milj. kr.

år 1988

och med 8% på överskjutande insatser. De tidigare totalisatormedlen motsvarade 10% av totalisatoromsättningen.

De beräknade och redovisade inkomstema på titeln under de senasle budgeiåren framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

260.0 250.7

260,0 279,0

310,0 306,1

345,0 336,4

380,0

I skrivelse lill RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket beräknal inkomsterna tiU 395 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och lill 435 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Riksskatteverket har räknat med en omsättningsökning på ca 10% per budgetår.

RRV föreslår atl inkomsttiteln ändras och benämns totalisatorskatt.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln totalisatormedel beräknas lUl 395000000 kr. för budgelårel 1985/86 och lill 435000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1454 Skatt på spel

Spelskatt (SFS 1972:820) utgår pä roulett- och bingospel, som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen. Skallen på roulettspel är en fast avgift för vaije kalendermånad då skattskyldighet råder. För roulettspel utgår avgiften med 6000 kr. för tillstånd som innebär rätt tiU spel minst tre dagar vaije vecka. Avgiften är 2000 kr. för tillstånd i annat fall. Om tiUslånd avser fler än ett spelbord höjs beloppen med 3000 kr. resp. 1000 kr. per ytteriigare spelbord. Skatt pä bingospel ulgår med 5,5% av värdet av erlagda spelinsalser.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 Prop. 1985/86: 100

Statsbudget 79,0 78,0 85,0 100,0 100,0 Bil. 1.2

Redovisat 73,1 81,8 91,7 101,7

I skrivelse till RRV den 6 november 1985 har riksskatteverket anfört

följande:

RSV, som räknar med en fortsatt 3-procentig omsättningsökning pä bingospel, beräknar skatteinkomsten av bingospel till 85 milj. kr. för innevarande budgetår och 87milj. kr för budgetåret 1986/87. För roulettspel beräknas motsvarande inkomster till 17milj.kr. och 18milj.kr.

RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på spel beräknas till 102000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 105000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1461 Fordonsskatt

Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn (SFS 1973:601). SkattepUkligl fordon är fordon som är eller bör vara registrerat och som inle är avställl.

Fordonsskallen utgår med elt grundbelopp och elt filläggsbelopp för varje påbörjat 100-lal kilogram av skatte vikten över en mot grundbeloppet svarande skattevikt. Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt sker enligt etl ruUande syslem. Rullande skalteuppbörd innebär att slutsiffran i fordonets registreringsnummer anger i vilken månad fordonsägaren skaU betala skatten. Skatten omfattar ett är fr. o. m. den följande månaden. För fordon med en årsskatt överstigande 1500 kr. delas skallen upp i tre lika delbetalningar.

Trafiksäkerhetsverket får för sina koslnader med anledning av uppbörd av vägtrafikskalt avräkna 21 kr. per debiterad fordonsskatt. Avräkningen får göras en gång per fordon och år i samband med all registerhällningsav-gift tas ut.

Som stöd för glesbygden är fordonsskatten för personbilar, vars ägare är bosatta inom vissa stödområden, nedsatt med 276 kr. per är.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

Statsbudget 2360,0 2385,0 2270,0 2938,0 2975,0

Redovisat 2272,3 2302,6 2303,8 2916,8

Frän centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skaltevikter. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala fordonsskatter beräknals för de i landet registrerade fordonsslagen. I tabell 19 visas resultaten för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

66 Tabell 19. Fordonsskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87 Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.2

Fordonsskatt

1985/86

1986/87

Genomsnittlig

Total

Genomsnittlig

Total

årsskatt

skatt,

årsskatt

skatt,

per fordon.

milj. kr.

per fordon.

milj. kr.

kr.

Personbilar

2022 Lastbilar

3 065

748 Släpvagnar

245 Bussar

72 Traktorer

68 Motorcyklar

5 Summa

3080

3160

RRV beräknar inkomsterna på titeln fordonsskatt fill 3 080000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 3 160000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1462 Kilometerskatt

KUometerskatt utgår för personbU, lastbil eller buss, som drivs med annal drivmedel än bensin eller gasol (SFS 1973:601). Dessutom utgår kilomelerskatt för släpvagn med skallevikl över 3000 kilogram, som dras av kilometerskattepliktigt fordon.

Kilometerskatten beräknas efler antal körda kilometer och ulgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kUogram över en mot gmndbeloppet svarande skattevikt.

Kilometerskatt betalas i efterhand för skatleperiod som normalt omfattar fyra kalendermånader. Uppbörden av kUometerskatt sker i anslutning till uppbörden av fordonsskatt.

Tullverket uppbär kUometerskatt för brännoljedriven lastbil och buss saml för vissa släpvagnar, som inle är registrerade i Sverige och som förs in från utlandet för att filtfälligt bmkas här i landel (SFS 1976:338).

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senasle budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

1640,0 1 634,2

1700,0 1 687,0

1 720,0 1735,2

1 780,0 1816,0

2 130,0

Från centrala bUregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skaltevikter och körsträckor. Med ledning av dessa har genomsnUtliga och lotala kilomelerskatler beräknals för de i landet registrerade fordonsslagen. I tabell 20 visas resultaten för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

67 Tabell 20. KilometerskaU budgetåren 1985/86 och 1986/87

1986/87

1985/86

Kilometerskatt

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Genomsnittlig Total

skatt per skatt,

10 km och milj. kr. fordon, kr.

Genomsnittlig Total

skatt per skatt,

10 km och milj. kr. fordon, kr.

Personbilar

1:95

1:94

525 Lastbilar

3:30

1 125

3:28

1 130

Släpvagnar

2:18

2:21

254 Bussar

1:94

1:95

116 Summa

2000

2025

Generaltullslyrelsen har i skrivelse den 29 oktober 1985 tiU RRV beräknat sin uppbörd av kilometerskall till 120milj. kr. för vart och ell av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln kilomelerskatt liU 2 120000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 2 145000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1471 Tullmedel

För vara som importeras utgår tuU enligt tulltaxan (SFS 1977:975). Tull utgår i regel med vissa procent av varans tullvärde.

Tullmedlen utgörs av tull saml särskild avgift enligt 39 § tullagen (SFS 1973:670), respitränta, extra inkomst m. m. Den influtna bruttouppbörden minskas med återbetalade och restituerade tullmedel.

De beräknade och redovisade inkomsterna av tullmedel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Budgetår

Statsbudget Redovisat

1981/82

1 305,0 1361,6

1982/83

1585,0 1659,4

1983/84

1705,0 I 654,5

1984/85

1 800,0 1910,1

1985/86 2020,0

Generaltullstyrelsen har i skrivelse lill RRV den 7 november 1985 beräknat inkomsterna av tuUmedel. Styrelsen har i sin beräkning utgått ifrån följande import värden i milj. kr.

1985:246700 1986:259800 1987:275400

På gmndval av dessa importvärden har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden av tullmedel fiU 2020 milj. kr. för budgelårel 1985/86 och fill 2 100 milj. kr. för budgelårel 1986/87.

RRV ansluter sig fill generallullstyrelsens beräkning. Inkomstema på titeln tullmedel beräknas till 2020000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 2 100000000 kr. för budgetåret 1986/87.

1481 Övriga skatter pä varor och tjänster Prop. 1985/86: 100

Under titeln övriga skaller på varor och tjänster redovisas inkomsterna av "''• - särskild avgUt på bly och bensen i molorbensin. Regeringen har meddelat (SFS 1979:348) föreskrifter om högsta hall av bly och bensen i molorbensin. Produktkontrollnämnden fär medge undantag om särskilda skäl föreligger. Om undanlag medges skall avgtft erläggas enligt särskUd laxa som fastställs av produktkontrollnämnden.

RRV beräknar inkomstema på titeln övriga skatter på varor och tjänster fill 1000kr. för budgetåret 1985/86 och fill 1000 kr för budgetåret 1986/87.

2000 Inkomster av statens verksamhet Pop. 1985/86: loo

Bil. 1.2 Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bl.a. rörelseöverskott, ränteinkomster, offentligrättsliga avgifter och försäljningsinkomsler.

Regeringen har föreskrivU att statens utlåningsränla och statens avkastningsränta skall vara 13% under budgetåret 1984/85 (SFS 1984:243) och 12,25% under budgetåret 1985/86 (SFS 1985:614). Den sistnämnda räntesatsen har även använts i beräkningarna för budgetåret 1986/87.

2100 Rörelseöverskott

Överskott från statliga affärsverk och vissa myndigheter redovisas under denna huvudgmpp.

Affärsverken redovisar i skrivelser fill RRV sina beräknade inkomster på statsbudgeten. De presenterar sina beräkningar på följande sätt. I en huvudlabell redovisas del förväntade resuUalet av rörelsen, bokslutsdisposUioner, överskoll och inleverans. Uppdelning av intäkter pä rörelsegrenar och av kostnader på huvudgmpper redovisas i särskilda tabeller. Övriga faktorer av väsentlig belydelse för bedömning av det förväntade ekonomiska resultatet skaU anges.

Nedan följer en sammanstäUning av affärsverkens skrivelser saml RRVs förslag lill beräkning av affärsverkens inlevererade överskott för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Dessulom redovisas överskott och inleveranser pä inkomsttitlarna för den senaste femårsperioden.

2111 Postverkets inlevererade överskott

Postverkets överskoll och fill staten inlevererat överskott för de senasle fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 21. Postverkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1980/81

64,6

48,0

16,6

1981/82

86,5

65,0

21,5

1982/83

78,9

60,0

18,9

1983/84

74,0

54,9

19,0

1984/85

29,0

21,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna fitel tagits upp med 50 mUj. kr.

Postverket har i skrivelse tUl RRV den 29 oktober 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 till 46,0 milj. kr. resp. 50,0 milj.kr.

Utdrag ur postverkets skrivelse:

Fr.o.m. budgelårel 1985/86 skall Posten tillämpa de nya reglerna för ränta och avkastning. Dessa innebär atl Posten skaU betala ränta på ett 70

filldelal amorteringsfritt statslån med totalt ca 50milj. kr. Vidare skaU Posten betala avkastning på ett tilldelat fast statskapital med totalt ca

50mUj.kr. Poslen räknar nu med att kunna leverera båda dessa belopp, dvs. sammanlagt ca lOOmilj.kr. för såväl 1985/86 som 1986/87. Beloppen är beräknade enligt nu gällande utlåningsränla och avkastningsränta på vardera 12,25%. Postens inleveranser av ränta och avkastning framgår av tabell 22.

Resultatet före avsättningar beräknas bli 400milj.kr. 1985/86 och 450milj. kr. 1986/87. Detta är något lägre än vad som anses önskvärt med hänsyn till den långsiktiga målsättningen i Postens treärsplan.

Portot har legal pä nuvarande nivå i stort sett sedan den 3 december 1984. För atl klara den långsikliga resultatutvecklingen planerar vi att höja den allmänna porlonivån i början av 1986.

Poslvolymen beräknas öka med 3,0% under vartdera budgetåret 1985/86 och 1986/87.

Personalvolymen beräknas öka med 1,5% under 1985/86. För 1986/87 räknar vi inte med någon ylleriigare ökning. Den genomsnilfiiga prisökningen på personalkostnaderna beräknas lill 11,0% 1985/86 och till 5,0% 1986/87. Av prisökningen 1985/86 är större delen - ca9,0% - en effekt av redan träffade avtal m. m.

Sakkostnaderna beräknas öka med 11,0% under 1985/86 och med 9,0% under 1986/87.

Diskontot förutsätts successivt gä ner från nuvarande nivå på 10,5 % liU 8,5%ijuUl986.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Tabell 22. Postverkets resultaträkningar budgetåren 1984/85-1986/87 (milj.kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

Drift-

Utfall

Treårs-

Ny be-

Beräkning

stat

plan

räkning

Rörelseintäkter'

12261 Rörelsekostnader'

-9345

-9564

-10676

-10725

-11371

Rörelseresultat före

avskrivningar

890 Avskrivningar enl. plan

-218

-210

-221

-320

-401

Rörelseresultat efter

avskrivningar

489 Finansiellt netto''

-50

-43

-39

Därav ränta på statslån

(-51)

(-50)

Resultat efter finan-

siellt nello

450 Extraordinära kostnader

Resultatföre boksluls-

dispositioner

450 Avskrivningar utöver

plan-

-363

-386

-76

-50

-55

Skillnad mellan faktisk

pensionskostnad och bok-

förd pensionsutgift

(224)

(234)

(256)

(263)

(278)

Konsolideringsfond,

insättning

-81

-270

-300

-345

Konsolideringsfond,

uttag

225 Överskoll att inleverera

till statsverket

50 Inleverans

50 Därav:

Av föregående års

överskott

12 Av årets överskott

38 Överskott i procent av

i medelial disponerat

statskapital

13,00

12,25

' Rörelseintäkter och rörelsekostnader specificeras i tabell 23. Rörelsekostnaderna inkluderar här liksom i postverkets otficiella redovisning utbetalade pensioner. Försäkringsmässig merkostnad för pensioner redovisas som vanligt under särskild rubrik.

1984/85

1985/86

1986/87

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

Drift-

Utfall

Treårs-

Ny be-

Beräkning

stat

plan

räkning

' Finansiellt nello

Utdelning på aktier

1

Ränta på konsolide-

ringsfonden

121 Ränta på lividitets-

konto

10 Ränta på statslån*

-51

-50

Summa

110

122 -50

-43

-39

■* Avskrivningar över plan

Skillnad mellan kalkyl-

mässigt beräknade av-

skrivningar och av-

skrivningar enligt

plan

- 63

- 86

-76

-50

-55

Extra avskrivning

enligt regerings-

beslut

-300

Summa

-363

-386

-76

-50

-55

* redovisas pä inkomsttitel 2325

Tabell 23. Postverkets rörelseintäkter och rörelsekostnader (milj. kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

Drift-

Utfall

Treårs-

Ny be-

Beräkning

stat

plan

räkning

Rörelseintäkter

Försändelseintäkter'

exklusive driftbidrag

7 302

8050 Driftbidrag, tidningar

30 Uppdrag åt staten

192 Räntenetto-

1640 Ersättning från

PKbanken

912 Postavgifter, betal-

ningsförmedling

544 Särskilda affärsområden

440 Övriga intäkter

453 Summa rörelseintäkter

9616

10148

11347

11488

12261

Rörelsekostnader

Lön och lönetillägg

5736 Arbetsgivaravgifter m. m.

2 308

2444 Övriga personalkostnader

285 Summa personalkostnader'

6922

7163

7990

8060

8465

Sakkostnader

2906 Summa rörelsekostnader

9345

9564

10676

10725

11371

' Skillnaden mellan driftstat och utfall 1984/85 beror på större försändelsevolym och

högre prisökning än beräknat.

Skillnaden mellan driftstat och utfall 1984/85 beror på högre medelsaldoutveckling

och högre förräntning än beräknat.

' Skillnaden mellan driftstat och utfall 1984/85 beror främst på högre ökning av

personalvolymen än beräknat.

72

Enligt riksdagsbeslut den 10 april 1985 (SFS 1985:692) uppvärderades Prop. 1985/86: 100 postens fastigheter tUl ett belopp av 750milj. kr. Delta belopp tillsammans Bil. 1.2 med resterande statskapital per den 30 juni 1985 omvandlades till hälften tUl etl amorteringsfritt statslån som skall förräntas enligt fastställd utlåningsränta. Delta belopp redovisas under inkomstUeln 2325 räntor på postverkets statslån.

Resterande del av kapitalel utgör det fasta statskapitalet på vilken statens avkastningsränla beräknas.

RRV ansluter sig lill postverkels beräkning. Inkomsterna på titeln postverkels inlevererade överskott beräknas till 46000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 50000000kr. för budgetåret 1986/87.

2112 Televerkets inlevererade överskott

Televerkels överskott och tiU staten inlevererade överskoll för de senasle fem budgetåren framgår av tabel 24.

Tabell 24. Televerkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1980/81

180,7

135,5

45,1

1981/82

208,3

156,0

52,3

1982/83

258,3

194,4

63,9

1983/84

294,0

220,5

73,5

1984/85

320,0

271,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomstema på denna titel tagits upp med 329,0 milj. kr.

Televerkel har i skrivelse tiU RRV den 4 november 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 till 319,8 milj. kr. resp. 297,0 milj. kr.

Utdrag ur televerkets skrivelse:

Fr. o. m. den 1 januari 1987 kommer televerkskoncernen att övergå från brutet räkenskapsår till kalenderår. Vid övergängen föriängs budgetåret 1985/86 med 6 månader och omfattar därmed tolalt 18 månader.

För 1985/86-1987 redovisas samma resultalberäkningar som i televerkskoncernens treårsplan 1986-1989 som lämnades lill regeringen den 30 augusfi 1985.

ResuUatsammanställningarna i tabell 25 omfattar även den till regeringen lämnade driftstaten för budgetåret 1984/85 saml planen för 1985/86 som lämnades i föregående års treärsplan.

Beräkningarna är gjorda i löpande prisnivå.

73

Tabell 25. Televerkets driftstat budgetåren 1984/85-1985/86 (milj. kr.)

1984/85

1985/86

Drift-

Utfall

Plan'

Budget-

Budget''

stat

12 män

18 mån

Rörelseintäkter'

27195 Rörelsekostnader

-10 350

-10962

-10906

-12055

-18 390

Rörelseresultat före

avskrivningar

8805 Avskrivningar enligt

plan

- 3059

- 2143"

- 2514

- 2 625

- 4064

Rörelseresultat efter

avskrivningar

2 371

4741 Finansiella intäkter

och kostnader

- 504

- 599

- 553

- 843

- 1315

Resultat efter finan-

siella intäkter och

kostnader

3426 Extraordinära intäkter

och kostnader

4 Resultat före boksluts-

dispositioner

3430 Bokslutsdispositioner

- 1328

- 1529

- 1740

- 1734

- 3008

Årets resultat

422 Resultat i procent av i

medeltal disponerat

statskapital

12,25

12,17

Inleverans

428 Därav:

Av föregående års

resultat

58 Av årets resultat

370 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

' Resultatbudget enligt 1985/86-1987/88 ärs treärsplan. Beräkningar enligt 1986-89 års treårsplan. ' Budgetåret 1985/86 förlängt 6 mån och omfattar totalt 18 mån. " Tidigare beräknade bortskrivningar av terminaler har redovisats som extra ordinära kostnader, se not 3.

Fördelning av rörelseintäkter på resultatområden, milj. kr.

1984/85

1985/86

Driftstat

Utfall

Plan 12 mån

Budget 12 mån

Budget 18 mån

Kund'

Trafikapparaten'

Radio

Kabel-TV

ADB-Service

Eliminering av

internförsäljn. m. m.

Summa rörelseintäkter

4 695

-1119 15476

-1700 17570

9940 16230

2590 295 670

-2530 27195

' Fr. 0. m. 1985/86 är 1984/85.

Finansiella poster

fördelningen

mellan Kund och Trapp ej jämförbar med

1984/85

1985/86

Driftstat

Utfall

Plan 12 mån

Budget 12 mån

Budget 18 mån

Ränteintäkter Räntekostnader Finansiellt netto

5 -509 -504

60 -659 -599

5 -558 -553

29 -872 -843

49 -1364 -1315

74

Extra ordinära poster

1984/85

1985/86

Drift-

Utfall

Plan

Budget

stat

12 män

12 mån

18 mån

Extra ordinära

intäkter

40 Försäljn av terminaler

till Telefinans

—

_

Extra ordinära

kostnader

-50

- 54

-47

-24

-36

Bortskrivning av

terminaler

—

-539

—

_

Extra ordinärt, netto

- 2

4 Bokslutsdispositioner

1984/85

1985/86

Drift-

Utfall

Plan

Budget

stat

12 mån

18 mån

Avskrivningar utöver

plan

2183 Förändring av

konsolideringsfond

825 Summa bokslutsdisposi-

tioner

1328

1740

1734

3008

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

RRV ansluter sig tUl televerkels beräkning. Inkomsterna på titeln televerkets inlevererade överskott beräknas tiU 319800000 kr. för budgetåret 1985/86 och lUl 297000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2113 Statens Järnvägars inlevererade överskott

Statens järnvägars överskott och lill staten inlevererat överskott för de senasle fem budgeiåren framgår av tabell 26.

Tabell 26. Statens järnvägars överskott budgetåren 1980/81-1984/85 (milj. kr.) Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1980/81

0,0

1981/82

0,0

1982/83

0,0

1983/84

109,3

0,0

109,3

1984/85

0,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 200 milj. kr.

Statens järnvägar har i skrivelse till RRV den 5 november 1985 beräknat inleveransen av överskott tUl220,0 milj.kr. under budgetåret 1985/86 och till 100,0 milj. kr. under budgetåret 1986/87

Utdrag ur statens järnvägars skrivelse:

75 SJ övergår till kalenderårs redovisning fr.o.m. 1986-01-01. Något Prop. 1985/86: 100 bokslut görs därigenom inte för juli 1984 - juni 1985.1 tabell 27 redovisas Bil. 1.2 prel. utfall för juli 1984 - juni 1985 och beräkning för perioden juh 1984 -december 1985.

Beträffande 1986 pågår budgetarbetet just nu. I avvaktan på resuUatel av detla redovisas för 1986 samma tal som i RRV-prognosen i våras, vUket ger etl resultat på -I-100milj. kr.

Tabell 27. Statens järnvägars driftstat för budgetåren 1984/85-1986 (milj. kr.)

1984/85

Juli 84-dec 85

1986 Prel.

Beräkning

Utfall'

Rörelseintäkter

9815 Rörelsekostnader

-8475

-12 803

-9235

Rörelseresultat före

avskrivningar

580 Avskrivningar enligt

plan

- 453

- 685

- 475

Rörelseresultat efter

avskrivningar

105 Finansiella poster

- 40

Extraordinära poster

35 Resultat före avskriv-

ningar utöver plan

100 Avskrivningar utöver

glan

- 435

Arets resultat

100 Resultat i procent av

i medeltal disponerat

statskapital

1,0

5,63

2,7

Statskapital vid verksamhets-

årets början

3730 Inleverans

220 Därav:

Av föregående års

resultat

220 Av årets resultat

Avskrivningar på

statskapitalet

1 120

480 Därav:

Avskrivningar enligt

plan

480 Avskrivningar utöver

plan

' Enligt 12-månadersrapport

• P. g. a. övergång till kalenderåret 1986 förlängs verksamhetsåret till 18 mån.

' Avser resultatet under 18 mån.

RRV ansluter sig tUl statens järnvägars beräkning. Inkomsterna på titeln statens järnvägars inlevererade överskott beräknas lill 220000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU lOOOOOOOOkr. för budgetåret 1986/87.

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

Luftfartsverkets överskott och fill staten inlevererat överskott för de senasle fem budgetåren framgår av tabell 28

76 Tabell 28. Luftfartsverkets överskott budgetåren 1980/81 -1984/85 (milj. kr.) Prop. 1985/86: 100

Bil. 1.2

Budgetår

Överskott

Därav i

nlevererat till staten under budgetåret

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

41,3 72,9 78,9 76,4 68,7

30,0

11,3 55,0

17,9 61,0

17,9 53,9

22,5 51,0

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna titel lagils upp med 102,0 milj. kr.

Luftfartsverket har i skrivelse fill RRV den 4 november 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgeiåren 1985/86 och 1986/87 tUl 91,7 milj. kr. resp. 148,0 milj. kr.

Utdrag ur luftfartverkels skrivelse:

Intäkterna för 1985/86 uppgår i driftbudgeten tiU 1209 milj.kr. Efler budgetens fastställande har statens avkastningsränta sänkts. Della medför all kommunala räntor kommer att bU ca5 milj. kr. lägre än budgeterat. Genom en större återbetalning med 10milj. kr. 1984/85 av lidigare ej erlagda räntor till kommuner beräknar luftfartsverket nu all den för 1985/86 budgeterade återbetalningen kan sänkas med 5 milj. kr. Behovel av laxehöjningar beräknas nu liU totalt 42milj. kr., vilket motsvarar en genom-snittlig laxehöjning med ca7%.

Kostnaderna budgetåret 1985/86 beräknas lill lotall 1 101 milj. kr., vilket inkluderar räntekostnader tUl kommuner m.fl. med 195milj.kr. Av detla belopp avser 88 milj. kr. återbetalning av del av tidigare ej eriagda räntor liU kommuner.

Överskottet, för inleverans liU staten, beräknas liU 98mUj. kr. Det fulla förräntningskravet beräknas fill ca 180milj. kr.

Intäktema för budgetåret 1986/87 beräknas nu lUl 1325 milj. kr. varvid en volymökning av intäkterna har inräknats med ca 5%. Prisutvecklingen på verkets taxor och avgifter antas följa den allmänna kostnadsutvecklingen.

Koslnaderna för budgetåret 1986/87 har beräknats liU 1160milj.kr., vUket inkluderar räntekostnader lill kommuner m. fl. med 195 milj. kr. Av detla belopp avser 92 milj. kr. återbetalning av återstående del av tidigare ej eriagda räntor tiU kommuner. Överskottet för inleverans lUl staten beräknas lUl ca 165 milj. kr. Del fulla förräntningskravet beräknas liU ca 190milj.kr. vid en räntesals på 12,25%.

77

Tabell 29. Luftfartsverkets

driftbudget för budgetåren 1984/85

1-1986/87 (milj. kr.) Pfop. 1985/86:100

1984/85

1985/86

1986/87 "-'-

Drift-

Utfall

Drift-

Beräkning Beräkning

stat

Rörelseintäkter

1 059,0

1 042,2

1 209,0

1 199,0

1 325,0

Rörelsekostnader

-701,6

-715,7

-776,0

-831,0

Rörelseresultat före

avskrivningar

357,4

326,5

433,0

423,0

494,0

Avskrivningar enl plan

-126,0

-126,9

-130,0

-134,0

Rörelseresultat efler

avskrivningar

231,4

199,6

303,0

293,0

360,0

Finansiella intäkter

och kostnader

-129,4

-132,9

-205,0

-195,0

Resultat efler finansieUa

intäkter och kostnader

102,0

66,7

98,0

165,0

Extraordinära intäkter

och kostnader

2,0

Bokslutsdispositioner

Resultatföre skall

102,0

68,7

98,0

165,0

Skatt

—

Årets resultat

102,0

68,7

98,0

165,0

Inleverans

Därav:

Av föregående års resultat

28,1

17,7

24,0

Av årets resultat

76,5

51,0

74,0

124,0

Överskoll i procent av

i medeltal disponerat

statskapital

6,7

4,7

6,6

10,8

Tabell 30. Luftfartsverkets intäkter (milj. kr.)

1984/85

1985/86

Drift-

Utfall

Drift-

Beräkning

budget

Trafikintäkter

Landningsavgifter

173,8

175,7

137,0

138,0

Passageraravgifter

149,6

141,3

136,0

137,0

Terminaltjänstavgifter

53,8

56,9

60,0

Tvådelad tariff

70,1

65,9

146,0

Hangar och parkering

6,3

6,2

5,0

Undervägsavgifter

201,3

204,7

225,0

227,0

Effekt av planerade

taxeförändringar

56,0

42,0

Summa trafikintäkter

654,9

650,7

765,0

755,0

Övriga intäkter

300,1

297,3

350,0

Ersättning för flygtrafik-

tjänst m. m.

90,2

84,6

74,0

Luftfartsinspektionens

avgifter

17,6

19,3

20,0

Intäkter totalt

1062,8

1051,9

1209,0

1199,0

78

Tabell 31. Luftfartsverkets driftbudget, kostnader (milj. kr.)

1984/85

1985/86

Driftbudget

Utfall

Driftbudget

Beräkning

Personalkostnader

Löner

Sociala kostnader

Div. personalomkostnader

Avgår: Ersättning frän

försäkringskassan

303,9

103,2

16,9

-9,6

307,0

106,7

14,6

-12,2

345,0

117,0

14,0

-10,0

Summa personalkostnader

414,4

416,1

466,0

Övriga driftskostnader Materialkostnader Administrativa kostnader Ersättningar till andra myndigheter m. m. Övriga kostnader

41,8 11,9

94,5 139,0

40,3 19,1

89,8 150,6

91,0 12,0

100,0 107,0

Summa övriga driftskostnader

287,2

299,8

310,0

Externa räntor Avskrivningar

85,2 126,0

82,0 126,9

205,0 130,0

195,0 130,0

Kostnader totalt

912,8

924,8

1111,0

1101,0

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

RRV ansluter sig lill luftfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln luftfartsverkets inlevererade överskoll beräknas till 91700000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 148000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

Affärsverket FFVs överskott för de senaste fem räkenslfapsåren och liU staten inlevererat överskoll för de senaste fem budgetåren framgår av tabell 32.

Tabell 32. AfTärsverket FFVs överskott (milj. kr.)

Räkenskapsår

Överskott

Budgetär

Inlevererat till staten

50,3

1980/81

48,7

49,1

1981/82

50,3

55,2

1982/83

40,4

64,9

1983/84

67,3

70,9'

1984/85

49,0

Prognos

Affärsverket FFV har fr. o. m. år 1981 kalenderår som räkenskapsår.

Affärsverket FFV har i skrivelse tiU RRV den 31 oktober 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 till 70,9 milj.kr. resp. 73,2 milj. kr.

Utdrag ur affärsverket FFVs skrivelse:

Utfallet för år 1985 har beräknats med utgångspunkt från vårt halvårsbokslut. Nya prognossiffror kommer atl tas fram under första hälften av

november i samband med utarbetandet av vårt bokslut för tredje kvartalet och har således tyvärr ej kunnat beaktas.

Beräkningen för 1986 bygger i huvudsak på vår operativa långsiktsplan. Resultatet har dock justerats ned och överavskrivningarna beräknas endast kunna inlevereras till ungefär hälften. Budgei- och LSP-arbetet pågår och beräkningen kan komma atl korrigeras. Resultatet härav framkommer i driftstaten som kommer all avlämnas enligt instmktion före den 1 december.

Anlalet helfidsanställda beräknas vid utgången av 1985 uppgå fill ca 5 300.

Invesieringarna för 1985 beräknas uppgå till 106,1 milj. kr.

Verkets resultat 1985 understiger inleveranskravet. Mellanskillnaden planeras täckas genom utdelning och adminislrationsbidrag från koncernens bolagsgrupp. Medel saknas däremoi för täckning av överavskrivningarna.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Tabell 33. Affärsverket FFVs driftstat för räkenskapsåren 1984-1986 (milj. kr.)

1986 Drift-

Utfall

Drift-

Beräk-

stat

ning

Rörelseintäkter

1870,4

1921,1

2026,2

2105,0

2528,7

Rörelsekostnader

-1764,3

-1814,4

-1907,4

-2000,5

-2370,8

Rörelseresultat före

avskrivningar

106,1

106,7

118,8

104,5

157,9

Avskrivningar enligt

plan

- 53,2

- 50,7

- 61,8

- 68,4

Rörelseresultat efter

avskrivningar

52,9

56,0

57,0

42,7

89,5

Finansiella intäkter

och kostnader

5,5

23,1

28,6

37,1

25,5

Resultat efler finan-

siella intäkter och

kostnader

58,4

79,1

85,6

79,8

115,0

Extraordinära intäkter

och kostnader

- 8,5

- 22,0

8,4

- 8,4

Resullal före boksluts-

dispositioner och skatt

49,9

57,1

77,2

71,4

106,6

Bokslutsdispositioner

8,0

9,0

- 4,0

- 0,5

- 33,4

Resultatföre skall

57,9

66,1

73,2

70,9

73,2

Skatt

1,0

1,2

Årets resultat

56,9

64,9

73,2

70,9

73,2

Resultat i procent av

i medeltal disponerat

statskapital

13-12,25

12,25

Inleverans

56,4

63,2

71,2

69,1

72,6

Därav:

Av föregående års

resultat

13,7

14,2

16,3

15,9

17,7

Av årets resultat

42,7

49,0

54,9

53,2

54,9

Avskrivningar på stats-

kapitalet

48,2

46,1

56,8

96,8

Därav:

Avskrivningar enligt

plan

48,2

46,1

56,8

63,4

Avskrivningar utöver

plan

(22,9)'

(28,8)'

(55,3)'

33,4 (30,0)'

Överavskrivningar vilka ej beräknas kunna inlevereras.

80 TabeU 34. Affärsverket FFVs rörelseintäkter (milj. kr.)

- Bil. 1.2

Sektor

Driftstat

Utfall

Driftstat

Beräkning

Försvarsmateriel Underhåll Materialteknik Övrigt

Summa

862,4 1001,5

6,5 1870,4

933,5

958,7

21,8

7,1

1921,1

977,5

1010,5

33,4

4,8

2026,2

1009,0

1064,5

27,1

4,4

2105,0

1 348,0

1 138,8

37,6

4,3

2528,7

RRV ansluter sig lUl affärsverket FFVs beräkning. Inkomsterna på tileUi affärsverket FFVs inlevererade överskott beräknas tiU 70900000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 73200000 kr. för budgetåret 1986/87.

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

Statens vattenfaUsverks överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av tabell 35.

Tabell 35. Statens vattenfallsverks överskott 1980/81-1984/85 (milj. kr.)

Budgetår Överskott Därav inlevererat till staten under budgetåret

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1980/81

1 474,7

973,8

500,9

1981/82

1428,6

977,6

451,0

1982/83

1679,0

1197,0

1983/84

1881,0

1985'

2 140,0

' Prognos

I statsbudgeten för budgelårel 1985/86 har inkomsterna på denna titel lagils upp med 3 050,0 milj. kr.

Statens vatténfallsverk har i skrivelse till RRV den 28 oktober 1985 beräknal inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 tiU 3026,0 milj. kr. resp. 2580,0 milj. kr.

Statens vattenfaUsverk tUlämpar fr.o.m. 1985 kalenderår som räkenskapsår. Detla innebär bl. a. alt verkels driftstat upprättas för kalenderårel och inle för statens budgelår. P.g.a. omläggningen av räkenskapsåret redovisas utfallet för 1984 för liden 84-07-01-12-31.

Utdrag ur statens vattenfailsverks skrivelse:

Kraftverksrörelsen

Kalenderåret 1985

Vattenfalls beräkningar i drtftstaten för 1985 grundades på vissa antaganden beträffande prisnivån, belastnings- och kraftbalansulvecklingen m. m. Stora förändringar av fömtsättningarna har skett, vilkel påverkar årets resuUat. Resultatet bedöms att efter reviderad inkomstberäkning ge ett överskott på 472milj. kr.

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

81 Den fasta kraftförsäljningen beräknas öka med 3,5 TWh jämfört med , Prop. 1985/86:100 driftstaten. Engrosförsäljningen ökar med 3,2 TWh, medan detaljförsälj-1 Bil. 1.2 ningen ökar med 0,3 TWh.

Vattenfalls nettoförbrukning (egen kraflprodukfion plus inköpt kraft minus försåld fillfäUig kraft) beräknas öka med 4,1 TWh som en följd av den högre belaslningen. Vattenkraftproduktionen beräknas bli 1,5 TWh högre än i driftstaten. Kärnkraftprodukfionen beräknas öka med 0,4 TWh och annan värme öka med 0,3 TWh. Det tillfälliga kraftutbytet beräknas uppvisa en minskad nettoförsäljning (försäljning minus inköp) med 1,9 TWh.

Totalt beräknas rörelseintäktema öka med 1325 milj.kr. jämfört med fastställd driftslat. Den beräknade intäklsökningen fördelar sig med 464 milj. kr. pä fasl engrosförsäljning, med 84milj. kr. pä detaljförsäljning, med 536milj. kr. på tillfäUig försäljning, med 219 milj. kr. på Iransiterings-intäkter och med 22 milj. kr. på övrigt.

Kostnaderna för egen kraftproduktion beräknas öka med 99 milj. kr. och för främmande produklion med 399 milj. kr. Kostnader för administration, utveckling och försäljning beräknas öka med 21 milj. kr.

Tolalt innebär detta ökade rörelsekostnader med 519 milj. kr.

De kalkylmässiga avskrivningarna (avskrivningar beräknade på nuan-skaffningskostnader) beräknas bli lika som i driftstalen och uppgå till 2000milj.kr. Avskrivning enligt plan, dvs på historisk anskaffningskostnad, beräknas bli 900 milj. kr.

Finansiella och extraordinära poster vänlas ge ett minskal resultattill-skoll med 174milj. kr. jämfört med driftsiaten.

Avsättningen till lagerreserv väntas uppgå lill samma belopp som i driftstaten.

Resultat före ränta på statskapitalet uppgår fill 2612milj. kr.

Räntan på statskapitalet har bedömts lill 2 140 milj. kr. vilket underskrider räntan i driftsiaten med 60milj. kr. Räntan motsvarar fastställt förräntningskrav på 12,75%.

Årets resultat uppgår därmed till 472milj. kr., vilkel överstiger driftstaten med 692 milj. kr. Under förutsättning att beräkningarna infrias kommer verket all föreslå alt medlen behålls i verksamhten som disponibla medel för resultaluljämning.

Kalenderåret 1986

Beräkningarna bygger pä en inom verket upprättad intern grovbudget som utgår ifrån normalårstillrinning till de vattenkraflproducerande älvarna och bedömd tillgänglighet för kärnkraft.

Beräkningarna har skett i prisnivå K = 161, vilket är bedömd prisnivå för 1986.

Uigående från dessa förutsättningar utvisar beräkningarna att bedömt förräntningskrav på 2200milj.kr. som motsvarar 12,25% på disponerat statskapital kommer att uppnås.

Kanalrörelsen

Kalenderåret 1985

Kanalrörelsen beräknades i driftstaten för innevarande budgetår ge en ränta på statskapitalet på 3,3 milj. kr. De fömtsättningar som låg till gmnd för driftstalen har ändrats så att både rörelsens intäkter och rörelsens kostnader beräknas öka med 0,2milj. kr. Resuhatet blir därför oförändrat jämfört med driftsiaten. °

Det bör framhållas atl den allmänna ekonomiska utvecklingen, valuta-kursutvecklingen, kämkraftblockens drifltillgänglighet, vatlenfillrinning och belaslningsulveckling är faktorer som starkt påverkar det ekonomiska resultatet.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Tabell 36. Statens vattenfallsverks driftstat för

1985, utfall för perioden 1/7-

31/12 1984 samt beräkning för 1985 och 1986 (milj.

kr.)

1/7-31/121984

1986 Utfall

Drift-

Beräk-

stat

ning

Kraftverksrörelsen

Rörelsens intäkter

13 676

13 540

Rörelsens kostnader

-3 890

-8518

-9037

-8970

Rörelseresultat före

avskrivningar

3 833

4570 Avskrivningar enl. plan

- 436

- 900

-1000

Rörelseresultat efler

avskrivningar

3 739

3 570

Finansiella intäkter

500 Finansiella kostnader

- 47

- 96

- 98

- 120

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

- 320

- 125

- 325

- 125

Resultatföre boksluts-

dispositioner

3 285

3825 Bokslutsdispositioner

- 580

-1300

-1400

Resultatföre skatt

2425 Kommunalskatt

- 66

- 5

Resultatföre ränta på

statskapitalet

2420 Ränta på statskapitalet

-1024

-2200

-2140

-2 200

Årets resultat

- 220

220 Ränta på disponerat

statskapital i procent

av i medeltal disponerat

kapital

12,75

12,25

Tabell 37. Driftstat för kraftverken (milj. kr.)

1/7-31/121984

1986 Utfall

Drift-

Beräk-

stat

ning

Rörelsens intäkter

Elförsäljning m. m.

Fast kraftförsäljning

Engrosförsäljning

8684 Detaljförsäljning

1302 Tillfällig kraft

1220 Transitering

734 Engångsavgifter

31 Värmeförsäljning

34 Summa elförsäljning m. m.

5089

10727

12005

12379

Arbeten åt utomstående

1090 Övriga rörelseintäkter

12351 13676

13540

6079

Summa rörelsens intäkter

1/7-31/121984

1986 Prop. 1985/86: - Bil. 1.2

100 Utfall

Drift-

Beräk-

stat

ning

Rörelsens koslnader

Produktions- och di-

stributionskostnader

Egen produktion

Vattenkraft

- 450

- 787

- 807

Kärnkraft

- 679

-1723

-1762

Annan värmekraft

- 185

- 181

- 221

Summa

-1314

-2691

-2790

Främmande produktion

Fast kraft

- 995

-3004

-2784

Tillfällig kraft

- 143

- 109

- 728

Summa

-1138

-3113

-3512

Distribution

- 270

- 558

Fastighetsskötsel

- 17

- 37

Stamnäts- och

transieringsavgifter

- 84

- 83

Summa produktions- och

distributionskostnader

-2823

-6482

-6980

-7389

Arbeten åt utomstående

- 870

-1552

-1090

Förstudier, administra-

tions- och utvecklings-

kostnader

Administration

- 80

- 165

Förstudier

- 34

- 75

- 95

Forskning, utveckling,

demonstration (FUD)

- 95

- 234

Övriga kostnader

-h 12

- 10

- 11

Summa

- 197

- 484

- 505

- 491

Summa rörelsens kostnader

-3890

-8518

-9037

-8970

RörelseresuUat före

avskrivningar

3 833

4570 Avskrivningar enligt plan

- 436

- 900

-1000

Rörelseresultat efter

avskrivningar

3 739

3570 Finansiella intäkter

500 Finansiella kostnader

- 47

- 96

- 98

- 120

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

- 320

- 125

- 325

- 125

Resultat före boksluts-

dispositioner och skatt

3 825

Bokslutsdispositioner

Avskrivning utöver

plan

- 532

-1100

-1200

Avsättning till

lagerreserv

- 75

- 200

Upplösning av

lagerreserv

Summa

- 580

-1300

-1400

Resultatföre skatt

2425 Kommunalskatt

- 66

- 5

Resultat före ränta

på statskapitalet

2420 Ränta på statskapitalet

-1024

-2200

-2140

-2200

Årets resultat

- 220

472

220

84 Tabell 38. Driftstat för kanalrörelsen (milj. kr.)

1/7-31/121984

■ Bil. 1.2

Utfall

Drift-

Beräk-

stat

ning

Rörelsens intäkter

Ersättning för viss

kanaltrafik

19,9

40,4

40,5

46,1

Övriga trafikintäkter

4,3

8,0

8,4

Arbeten åt utomstående

0,1

0,2

0,9

Övriga rörelseintäkter

0,6

1,8

1,9

Summa rörelsens intäkter

24,9

50,4

50,6

57,3

Rörelsens koslnader

Drift och underhåll

-19,1

-38,9

-39,0

-44,0

Arbeten ät utomstående

- 0,1

- 0,2

- 0,9

Administrativa kostnader

- 4,2

- 7,4

- 7,5

- 8,2

Summa rörelsens kostnader

-23,4

-46,5

-46,7

-53,1

Rörelseresultat före

avskrivningar

1,5

3,9

4,2

Avskrivningar

- 0,2

- 0,6

Rörelseresultat efter

avskrivningar

1,3

3,3

3,6

Extra ordinära

intäkter

0,2

Kommunalskatt

- 0,1

Resultat före ränta

på statskapitalet

1,5

3,3

3,5

Ränta på statskapitalet

- 1,5

- 3,3

- 3,5

Årets resultat

0

0 RRV ansluter sig lill statens vattenfallsverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens vattenfailsverks inlevererade överskott beräknas fill 3026000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2580000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2117 Domänverkets inlevererade överskott

Domänverkels överskott för de fem senaste räkenskapsåren och till staten inlevererat överskott för de fem senaste budgetåren framgår av tabell 39.

Tabell 39. Domänverkets överskott (milj. kr.)

Räkenskapsår

Överskott

Budgetår

Inlevererat till staten

135,0

1980/81

110,5

180,0

1981/82

97,4

132,5

1982/83

89,3

227,2

1983/84

48,0

167,0

1984/85

164,3

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har inkomsterna på denna titel lagits upp med 82,8 milj. kr.

Domänverket har i skrivelse fill RRV den 31 oktober 1985 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1985/86 och 1986/87 lUI 176,7 milj. kr. resp. 132,6 milj. kr. Inleveransen under budgetåret 1985/86 utgörs

av 51 % av årsvinsten för år 1985 (148 milj. kr.) och den fasta delen för år Prop. 1985/86:100 1986 (40 milj.kr.). Från inleveransen dras lOmilj.kr. för bidrag till Göta Bil. 1.2 kanals upprustning enligt regeringsbeslut 1985-09-11. Dessutom minskas inleveransen med 1,2milj. kr. motsvarande bidrag till AB Göta kanalboiag. Under budgetåret 1986/87 består inleveransen av 51 % av årsvinsten för år 1986 (93,8 milj. kr.) och den fasta delen för är 1987 (40 milj. kr.). Motsvarande nedsättning av inleveransen görs beträffande bidrag till AB Göta kanalbolag som föregående budgetår. Utdrag ur domänverkets skrivelse:

Enligt 1968 års riksdagsbeslut skall regeringen fastställa ett avkastningskrav (inleverans av överskottsmedel) grundat på en flerårsplan. För femårsperioden 1980-84 har regeringen föreskrivit att domänverket, som avkastning på domänfonden, skall för vart och ett av åren 1980-84 till staten inleverera dels en fast del på 30milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30% av överskottet efter skatt, dock minst 40milj.kr. Under 1981 har dessutom regeringen vid två skilda tillfällen beslutat om en höjning av utdelningen för 1980 och 1981 med totalt 30milj. kr.

Med anledning av domänverkets lämnade flerårsplan 1985-89, och att inkomstskatteskyldigheten upphört fr. o. m. 1985 har regeringen fattat beslut om följande inleveranser. För 1985 skall domänverket inleverera dels en fast del om 30milj. kr., dels en rörlig del om 51% av årsvinsten sammantaget dock lägst 75milj. kr. För vart och ett av åren 1986-89 skall domänverket inleverera dels en fast del om 40milj. kr., dels en rörlig del om 51% av årsvinsten sammantaget dock lägst 85 milj. kr. per år. Från inleveransen fär årligen dras 1 200000kr motsvarande beräknat bidrag till AB Göta kanalbolag. Enligt särskilt regeringsbeslut 1985-09-12 skall domänverket bidraga till Göta kanals upprustning. Bidragen som för budgetåret 1985/86 beräknas lill 10 milj. kr. får dras av från inleveransen.

I domänverkets årsredovisning för 1984 lämnas en närmare redogörelse för verksamheten under detta år. Överskottet för 1984 bleV 167 milj. kr.

Beräkningen för 1986 grundar sig på en preliminär budget. Arbetet med denna kommer att fortgå under hösten.

Rörelseintäkter

Rörelseintäktema för 1985 vänlas öka i förhållande till 1984 till följd av ökade virkespriser. Ökningens storlek motverkas nägot av att försålda virkeskvantiteter beräknas minska.

Residtat

ResuUatel före bokslutsdispositioner och skatt beräknas 1985 öka jämfört med 1984. För 1986 beräknas resultatet bli 186milj. kr.

Under 1985 inlevererades 164milj. kr. fill statsverket. Inleveransen under 1986 beräknas uppgå tUl 177milj. kr.

86

Investeringar Prop. 1985/86:100

Investeringarna under åren 1985-1986 beräknas lill följande (milj. kr.)

1985 1986

Aktier 14 Maskiner och inventarier 100 95 Mark, byggnader och mark anläggningar 113 119

Summa 227 214

Personal

Antalet anstäUda (personår) var 1984 5945 och beräknas 1985 uppgå till ca 5735. En fortsatt minskning är att vänta kommande är.

Tabell 40. Domänverkets resultaträkning för åren 1984—1986

1986 Beräk-

Utfall

Beräk-

ning

okt.

dec.

okt.

1985 Rörelseintäkter

2104 Rörelsekostnader

-1630

-1632

-1713

-1766

-1808

RörelseresuUat före

avskrivningar

296 Räkenskapsenliga av-

skrivningar

- 145

- 141

- 154

- 152

- 141

Rörelseresultat efter

avskrivningar

155 Finansiellt nefto

-

13 Resultatföre boksluts-

dispositioner

168 Bokslutsdispositioner

18 Resultatföre skatt

186 Skatt

- 34

- 60

- 66

- 2

Årets överskott

184 Inleverans

177 Överskon i procent av

i medeltal disponerat

statskapital

18,1

14,2

14,3

23,5

14,3

RRV ansluter sig fill domänverkels beräkning. Inkomsterna på titeln domänverkels inlevererade överskott beräknas fill 176700000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 132600000 kr. för budgetåret 1986/87.

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott

RRV har erhålUt uppgifter från vägverket, sjöfartsverket och statskontoret om de beräknade överskollen. Överskotten har för budgetaret 1984/85 beräknats efter en avkastningsränta på 13% och för budgetåren 1985/86 och 1986/87 efter 12,25 %. UtfaUet på tillarna för budgetåret 1984/85 och de beräknade inkomsterna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 framgår av tabell 41. 87

Tabell 41. Övriga myndigheters inlevererade överskott, tusental kr.

1984/85

1985/86

1986/87

- Bil. 1.2

2121 Statens vägverks

inlevererade över-

skott

35 500

2122 Sjöfartsverkets

inlevererade över-

skott

2123 Inlevererat över-

skott av uthyrning

av ADB-utrustning

64200 Summa

140907

151608

167200

RRV föreslår alt inkomsttiteln 2121 ändras och benämns vägverkels inlevererade överskott.

RRV ansluter sig till myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln övriga myndigheters inlevererade överskott beräknas tiU 151608000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 167200000 kr. för budgetåret 1986/87.

2131 Riksbankens inlevererade överskott

Riksdagen har genom lag (1934:437) för Sveriges riksbank förordnal bestämmelser för riksbanken. Enligt lagen äger riksdagen förfoga över riksbankens behåUna årliga vinst med det undanlaget all om riksbankens reservfond inte uppgår tUl 500 milj. kr. skall minst 10% av vinslen avsällas till densamma. Riksbankens inleverans avser dels överskottet på den egentliga rörelsen, dels överskottet på den särskilda rörelsen. Överskottet på den särskilda rörelsen härrör frän avsättningar på invesleringskonton, likvidilelskonlon m. m. Det överskott som uppslår på dessa medel inlevereras i sin helhet.

Resultatet för år 1984 blev 6890 milj.kr. Under budgetåret 1984/85 inlevererades 5 400milj. kr. varav 1400milj. kr. var överskott på särskilda räkningar.

Riksbanken har i skrivelse till RRV den 5 november 1985 schablonmässigt beräknat inkomsterna av den egentliga rörelsen till 4000milj.kr. för budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Inkomsterna av den särskilda rörelsen är beräknade till 2 300milj. kr. för budgetåret 1985/86 och lill 3 100 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna på fiteln riksbankens inlevererade överskott beräknas tiU 6300000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 7 lOOOOOOOO kr. för budgetåret 1986/87.

2141 Myntverkets inlevererade överskott

Inkomsterna på titeln härrör frän myntningsverksamheten. Inkomsterna utgörs av nominella värdet av präglade mynt med avdrag av kostnaden för inköpta metaUer och halvfabrikat. Färdiga mynt levereras alll efter beho-

vet liU riksbanken som sätter in molsvarande belopp pä statsverkets Prop. 1985/86: 100 checkräkning i riksbanken för myntverkets räkning. I mindre utsträckning Bil. 1.2 sker försäljning direkl liU samlare m. fl.

Regeringen föreslär (prop. 1985/86:4) all mynttUlverkningen fr.o.m. den 1 juli 1986 sker i aktiebolagsform med riksbanken som huvudman. Della får lill följd all inkomsterna på titeln myntverkets inlevererade överskoll upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Fr.o.m. den 1 juli 1985 upphörde 5-och 25-öresmynten att gälla. I skrivelse fill RRV den 3 oktober 1985 har myntverket beräknat värdet av inlösen av dessa mynt fiU 70 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Samfidigt med denna inlösen har även en mycket slor kvantitet av de övriga mynten inkommit. Bl. a. med hänsyn härtUl kommer produklionen av mynt att bli liten under budgetåret 1985/86. Den totala inkomsten av myntning beräknas av myntverket tUl 15,3 milj. kr.

Med hänsyn lill förslaget om ändrat huvudmannaskap för myntfillverk-ning föreslår RRV all fiteln myntverkets inlevererade överskott upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig fill myntverkets beräkning. Underskottet på fiteln myntverkets inlevererade överskott beräknas fill 54700000 kr. för budgetåret 1985/86.

2151 Tipsmedel

AB Tipsljänst anordnar tips, lotlo och joker. På slryklipset är radpriset 60 öre. På mållips och lotlo är insatsen 1 kr. 50 öre fr. o. m. vecka 47 år 1985. Tidigare var insatsen 1 kr. Insatsen på joker är 3 kr. per kupong.

Pä stryklips och mältips fördelas 60 % av insatserna bland vinnama. På lotlo och joker fördelas 50% av insatserna bland vinnarna. Vid vinster över 50 kr. frånräknas vinstskatt. I regeringens proposition (1985/86:46) om lotterivinstskatten föreslås att gränsen för vinstskall sätts liU 100 kr. fr. o. m. den 1 januari 1986. För all bestrida sina koslnader får bolaget ta i anspråk del av insatserna. På inkomsttiteln redovisas överskottet av AB Tipsljänsts verksamhel.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

827,0

777,5

795,1 874,6

937,0 1 027,3

1 036,9 1 049,4

1 168,8

I skrivelse till RRV den 8 november 1985 har AB Tipstjänst beräknal inkomsterna på titeln fill 1 163,0 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och till 1218,6 milj.kr. för budgetåret 1986/87. På spelformerna lotlo och joker beräknas vinstöverskottet till 33,5% av spelinsatserna. Pä stryktips och måltips beräknas vinstöverskottet fill 23,5% av spelinsatserna.

RRV ansluter sig tUl AB Tipstjänsts beräkning. Inkomsterna på titeln „„

tipsmedel beräknas liU 1163000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 1218600000 kr. för budgetåret 1986/87.

2152 Lotterimedel

Svenska Penninglotteriet AB skall i mån av fillgäng i lotteriet inom en månad efler den dag då dragning förrättats fill kammarkollegiet betala in etl belopp som motsvarar försäljningssumman för sålda lotter efter avdrag av dels den totala vinstsumman inkl. vinstskatt, dels del belopp bolaget har tagit i anspråk för att bestrida sina kostnader.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgeiåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Statsbudget Redovisat

415,4 382,3

403,7 396,7

396,4 420,0

436,2 427,2

447,8

I skrivelse till RRV den 16 oktober 1985 har Svenska Penninglotteriet AB beräknat inkomsterna pä titeln lotterimedel fill 435,1 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 457,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Beräkningarna baseras på fakfisk försäljning t. o. m. den 15 oktober 1985.

RRV ansluter sig tUl Svenska Penninglotteriet ABs beräkning. Inkomsterna på fiteln lotlerimedel beräknas fill 435133000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 457000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

Under denna rubrik redovisas de överskott som statens civila fastighetsförvaltning ger upphov till.

RRV har erhåUit uppgifter frän kriminalvårdsstyrelsen, byggnadsslyrelsen och generaltuUstyrelsen om de beräknade överskollen av statens civila fastighetsförvaltning. De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 framgår av tabell 42.

Tabell 42. Överskott av statens fastighetsförvaltning budgetåren 1985/86 och 1986/87, tusental kr.

1985/86

1986/87

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvahni ng

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

2500 Summa 459444

1400 651900

Byggnadsstyrelsens årsbokslut skaU inlämnas till regeringen före den 1 november vaije år med förslag till disposUion av överskott resp. täckning av underskott. Verksamhetens överskott inlevereras med elt års eftersläp ning till inkomsttiteln överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvalt ning. Verksamhetens överskott budgetåret 1984/85 beräknas till 456,4 milj.kr. Medlen inlevereras budgetåret 1985/86. Verksamhetens överskott budgetåret 1985/86 beräknas tUl 650,0 milj. kr. Medlen inlevereras budgei- 90

året 1986/87.

Byggnadsstyrelsens verksamhet är uppdelad i sex program varav fas- Prop. 1985/86: 100 fighelsförvallning är ett. En rad andra verksamheter påverkar också verk- Bil. 1.2 samhelens överskott. TiU följd härav föreslår RRV all rubriken på inkomsttiteln 2214 ändras och benämns överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet.

RRV ansluter sig tiU myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på titeln överskott av statens fastighetsförvaltning beräknas till 459444000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 651900000 kr. för budgetåret 1986/87.

2300 Ränteinkomster

Under denna mbrik redovisas statens ränteinkomster vid statlig utlåning. För vissa inkomsttitlar redovisas ränta (ofta statens normalränta) på kapitalbehållningen för verksamheten ulan att någon utlåning ägt rum. Kapitalbehållningen för dessa verksamheter utgörs i många fall av realkapital dvs. inte fordringar som är fallet vid utlåningsverksamhet.

Inkomsterna vid denna inkomsthuvudgrupp är indelade i sju inkomstgrupper, vilket framgår av nedanstående uppstäUning.

Ränteinkomster (milj. kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

Utfall

Prognos

2310,

2320 Räntor på näringslån

2330 Räntor på bostadslån

8 273

2340 Räntor på studielån

2350 Räntor på energispariån

2360 Räntor på medel avsatta

till pensioner

2370 Räntor på beredskaps-

lagring

2380,

2390 Övriga ränteinkomster

1581 Summa

11873

12116

13826

RRV kommenterar i del följande några av de inkomstfitlar som ingår i inkomslhuvudgruppen ränteinkomster.

2325 Räntor på postverkets statslån

Enligt riksdagsbeslut den lOapril 1985 (SFS 1985:692) tillämpas nyäregler för beräkning av postverkets ränta och avkastning. Beslutet innebär bl. a. all elt nytt amorteringsfritt statslän bildats. Statslånet, som skaU förräntas enligt statens utlåningsränta f. n. 12,25%, uppgår till 411 milj. kr.

Postverket beräknar inkomsterna på tUeln räntor på postverkets statslån tiU 50,3 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och till 50,3 milj.kr. budgetåret 1986/87.

91 RRV ansluter sig till postverkets beräkning. Inkomsterna på titeln räntor Prop. 1985/86:100 på postverkets statslån beräknas till 50300000kr. för budgetåret 1985/86 Bil. 1.2 och till 50300000 kr. för budgetåret 1986/87.

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

Inkomsterna redovisas av bostadsstyrelsen. Den utgående balansen på lånefordringar för lån tUl bostadsbyggande var 75 952milj. kr. per den 30 juni 1985. För ca 95% av dessa lånefordringar gäller den statliga bostadslåneräntan. För resterande lånefordringar gäller lägre räntesatser.

EnUgl riksdagsbeslut i maj 1984 (rskr. 303) svarar fr. o. m. den 1 juli 1985 ett nyinrättat statligt kreditinstitut för medel fill utbetalningar av bostadslån. Beslulel innebär även alt räntan på nya län efler den 1 juU 1985 bestäms med ledning av räntan på institutels obligationslån.

Eftersom bostadslånen på detta sätt las bort från statsbudgeten beräknas ingen nyutlåning vars ränteinkomster kommer denna inkomstfiel till del.

Räntan på stafiiga bostadslån är 11,25% för kalenderåret 1985 (SFS 1984:1019). Enligt prop. 1985/86:63 föreslås ändrade principer vid fastställande av bosladslåneränlan fr. o. m. kalenderårel 1986. I nämnda prop. beräknas bostadslåneräntan för år 1986 bli högst 2,5 procentenheter högre än om den skulle ha faststäUts enligt nuvarande grunder. RRV räknar med en bostadsläneränla pä 13,35% för 1986.

Ändringen av beräkningsprinciperna vid fastställandet av bostadslåneräntan påverkar inkomsterna på titeln fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Bostadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till 8,272 miljarder kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 8,342 miljarder kr. för budgetåret 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln ränteinkomster på lån för bostadsbyggande fill 8272000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 9912000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

Inkomsterna redovisas av statens jordbruksnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt försvar och socialstyrelsen. Räntan beräknas efler statens avkastningsränla. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och statens jordbruksnämnd erhåUer anslagsmedel för räntekostnaderna. Räntorna inlevereras i juni avseende hela budgetåret. Räntan som avser vamlagret beräknas utifrån värderingen av vamlagret vid resp. budgetårs ingång. Värdet på anläggningstillgångarna antas vara oförändral under perioden, dvs. avskrivningar och nyinvesteringar balanserar varandra. Räntesatsen är för hela prognosperioden salt tUl 12,25%.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, statens jordbruksnämnd och socialstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till 943,0 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 936,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkning. Inkomsterna på fiteln räntor på beredskapslagring beräknas fill 943016000 kr. för budgetåret 92

1985/86 och fill 935960000 kr. för budgetåret 1986/87.

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

Fr. o. m budgetåret 1981/82 redovisas förräntningen av det förvaltade kapitalet hos byggnadsstyrelsen under denna inkomstfitel. Tidigare redovisades dessa inkomster under inkomsltheln för överskoll av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning. Ränlekoslnaderna beräknas med hjälp av statens avkastningsränla. För budgetåret 1985/86 har en räntesats pä 12,25% använts (SFS 1985:614). För budgetåret 1986/87 har en avkastningsränla om 11,75 % använts i prognosen. Vid beräkningarna har hänsyn lagUs till föreslagna nedsättningar av förräntningskravet pä vissa byggnader.

Byggnadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln tUl 1 377 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och 1 410 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

RRV ansluter sig liU byggnadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet beräknas fill 1377000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 1410000000 kr. för budgetåret 1986/87.

2400 Aktieutdelning

Inkomsterna utgörs av avkastningen på statens aktieinnehav. Inkomsterna redovisas av kammarkoUegiet.

2411 Inkomster av statens aktier

Utfallet för budgetåret 1984/85 samt beräknade inkomster (utdelning) för budgetåren 1985/86 och 1986/87 enligt aktiebolagens uppgifter framgår av tabell 43.

Tabell 43. Inkomster »\ statens aktier budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87, tusental kr

1984/85

1985/86

1986/87

Utfall

Prognos

AB Aerotransport

22031 Apoteksbolaget AB

1500 Cementa AB

3 341

1500 ESKA AB

200 Företagskapital AB

700 AB Gambrinus

25000 AB Industrikredit

4400 Lantbrukskredit AB

300 Loussavaara-Kiirunavaara AB

(LKAB)

17500 Luxor AB

3 600

—

2700 NorrboHens Järnverk AB (NJA)

50000 Post- och Kreditbanken

Procordia AB

-

80000 AB Statens Anläggnings-

provning

400 AB Statens Skogsindustrier

(ASSI)

20250 AB Svensk Bilprovning

1984/85

Utfall

1985/86

Prognos

1986/87

Prognos

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

AB Svensk Exportkredit

Svenska Elektriska

Materielkontrollanstalten

Svenska Penninglotteriet AB

Svenska Varv AB

Svenskt Stål AB (SSAB)

Sveriges Investeringsbank AB

Swedair AB

Systembolaget AB

AB Tipstjänst

AB Vin- & Spritcentralen

Värdepapperscentralen AB

Övriga

Totalt

5 232

374522

204554

290399

Då vissa bolag inte lämnat prognoser på utdelningen för budgetåren 1985/86 och 1986/87, har RRV schablonmässigt räknat upp statens inkomster av aktieutdelning med lOOmilj.kr. för vart och ell av budgetåren 1985/86 och 1986/87.

RRV beräknar inkomsterna på titeln inkomster av statens aktier till 304554000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 390399000 kr. för budgetåret 1986/87.

2500 Offentligrättsliga avgifter

De offentligrätlsliga avgifterna las ul av myndigheter med reglerande verksamhet bestående av tiUsyn, kontroll, tillståndsgivning etc. Avgifterna fastställs vanligen av regeringen. Efterfrågan på de tjänster som produceras styrs av lagar, förordningar eller liknande. Inkomsterna av denna verksamhet betraktas som offentligrättsliga avgifter oavsett om det finns koppling mellan inkomster och utgifter i form av ett uttalat ekonomiskt mål för verksamheten.

RRV har erhållit uppgifter från olika myndigheter på flertalet inkomsttitlar under offentligrättsliga avgifter. RRV kommenterar i det följande några av dessa inkomsttitlar.

2511 Expeditionsavgifter

Expeditionsavgifter utgår för expeditioner som utfärdats av statlig myndighet.

1 statsbudgeten beräknades inkomsterna för budgetåret 1985/86 fiU 444,0 milj. kr.

RRV har i skrivelser erhåUU beräkningar för expedifionsavgifier från riksskatteverket, centralnämnden för fastighetsdata, domstolsverket och utrikesdepartementet

94

RRV ansluter sig lUI myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln Prop. 1985/86:100 expedilionsavgUler beräknas lill 515600000kr. för budgetåret 1985/86 och Bil. 1.2 tUl 551300000 kr. för budgetåret 1986/87.

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

Inkomsterna på denna inkomsttitel härrör från statens biografbyrås granskning av biograffilm och reklamfilm. AvgUten utgår för vatje påböijat 50-tal meter av den först granskade kopian och varierar med olika typer av film.

I prop. 1985/86: 36 om avgifter för granskning av filmer och videogram m. m. föreslås bl. a. all videogram för offenfiig visning skall förhandsgranskas pä samma säll som biograffilm och att granskningsskyldigheten för reklamfilm upphör. Vidare föreslås att avgifterna för granskning av film höjs fr.o.m. denl januari 1986. TiU följd av all videogram föreslås förhandsgranskas, föreslår RRV att rubriken på inkomsttiteln ändras och benämns avgifter för granskning av biograffilm och videogram.

Statens biografbyrå har i skrivelse till RRV den 2 oktober 1985 beräknal inkomsterna på inkomsttiteln i enlighet med nämnda proposition.

RRV ansluter sig tiU statens biografbyrås beräkning. Inkomsterna på titeln avgifter för granskning av biograffilm beräknas fill 2894000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 2981000kr. för budgetåret 1986/87.

2543 Skatteutjämningsavgift

Inkomsterna under denna inkomsttitel redovisas av länsstyrelserna.

Enligt lagen (SFS 1985:533) om skatleutjämningsavgift skaU landsfings-kommuner och kommuner betala skatleutjämningsavgift under år 1986. Avgiften beräknas pä kommunens eget skatteunderlag och det genom skatteutjämningssyslemet tillskjutna skatteunderlaget enligt beslul vid taxering till kommunal inkomstskatt är 1985. AvgUten är 0,14kr. per skallekrona på kommunens lolala skatteunderlag inkl. tillskott av skatteunderiag enligt lagen (SFS 1979: 362) om skatteutjämningsbidrag.

På den del av avgiftsunderlaget som överstiger 135% av medelskattekraften är avgiften progressiv enligt följande:

Avgiftsunderiaget Avgift

>135%«140% 5,14 kr./skr.

>140%:S150% 6,14 kr./skr.

> 150% 8,14 kr./skr.

Avgiften är endast 0,14 kr. per skattekrona liU den del avgiftsunderlaget inte överstiger kommunens fillförsäkrade skatteunderiag. Den progressiva avgiften berör endast några få kommuner.

Skatteutjämningsavgiflen betalas med en tolftedel varje månad genom

avräkning mot utbetalningen av kommunalskattemedel vid varje utbetal-

ningsfillfälle.

95 RRV beräknar skatteutjämningsavgiften för år 1986 till 1166,2 milj.kr. Prop. 1985/86:100 varav den progressiva delen av skatteutjämningsavgiflen svarar för Bil. 1.2 30,2 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln skatteuljämningsavgift till 583 100000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 583 100000 kr. för budgetåret 1986/87.

2600 Försäljningsinkomster

Försäljningsinkomsler redovisas av myndigheter som säljer varor eller tjänster fill enskilda personer, företag eller offentliga institutioner. Prisema bestäms vanligen av myndigheten själv (efter samråd med RRV). Del finns ofta konkurrerande företag inom verksamhetsområdet. Det pris som köparen får betala läcker vanligtvis hela kostnaden eller en inte obetydlig del därav. RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar som ingår i försäljningsinkomsler.

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

HitfiUs har på denna inkomstfitel redovisats inkomster som arbetarskyddsstyrelsen erhållit genom bl. a. uppdrag som styrelsens forskningsavdelning utfört, för granskningsverksamhel omfattande all officiell provning av t. ex. material och tekniska anordningar och för försäljning av arbetar-skyddsslyrelsens författningssamling (AFS) och publikationer, främsl inom det arbetsmedicinska området.

Enligt regeringsbeslut 1985-06-06 redovisas dessa inkomster fr.o.m. budgelårel 1985/86 direkl på program.

RRV föreslår atl inkomsttiteln 2615 inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

2700 Böter m.m.

I denna inkomslkalegori ingår böter, viten och andra straffavgifter som inte är knutna till någon typ av skatt. Inkomslhuvudgruppen Böter m. m. är underindelad i tre inkomstfitlar, restavgifter, bötesmedel och vattenföroreningsavgifter.

2711 Restavgifter

Restavgifter redovisas av riksskatteverket, tullverket och trafiksäkerhets- verket. På inkomsttiteln redovisas restavgifter och tUläggsavgifler enligt uppbördslagen och uppbördskungörelsen saml avgUter och räntor i vissa andra faU. Uppbörden av restavgtfter har överförts successivt från länssty relsema till riksskatteverket i och med att kronofogdemyndigheterna an sluts tiU REX-systemel. Fr. o. m. budgetåret 1984/85 är samfiiga kronofog demyndigheter anslutna liU REX-systemet. Utfallet för budgetåret 1984/85 96 blev 250,5 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln restavgtfler tiU 260000000kr. för Prop. 1985/86:100 budgetåret 1985/86 och tiU 270000000kr. för budgelårel 1986/87. Bil. 1.2

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

På denna inkomslhuvudgmpp finns endasl inkomsttiteln 2811 med samma namn som huvudgmppen.

TUlfälliga inkomster saml andra inkomster, som ej är hänförliga tiU annan fitel i statsbudgeten, redovisas på denna inkomsttitel. Inkomstema på titeln uppgick tUl 1055,9 milj. kr. för budgetåret 1984/85 och redovisades av hundratalet myndigheter. I tabell 44 redovisas några av de största inkomstposterna på titeln under de tre senaste budgeiåren.

Tabell 44. Övriga inkomster av statens verksamhet (milj. kr.)

1982/83

1983/84

1984/85

Försäljningsinkomster av

anläggningstillgångar och mark

Fortifikationsförvaltningen

11,2

89,1

Särskild rättsverkan

9,6

—

9,7

Förlusttäckningsavgifter

11,5

Trafiksäkerhetsavgifter'

44,5

45,1

Övriga inkomster.

Trafiksäkerhetsverket

—

22,9

78,7

Revers till Eriksson

44,6

38,6

Överiålelse av aktier i AB

ASEA-ATOM till ASEA AB

50,0

Försäljning av aktier.

KammarkoUegiet

126,5

746,3

Övriga inkomster.

Kammarkollegiet

—

18,9

11,7

Återbetalning från Export-

kreditnämnden

11,9

—

Ränteintäkter, Styrelsen

för teknisk utveckling

23,4

Inkomster från Svenska Varv

16,9

Ersättning från hemkommun för

elevs undervisning i special-

skola

—

7,4

Arbetslöshetsfonden

290,8

Avveckling av vissa

statliga fonder

1495,6

93,1

Överförda medel från

reservationsanslag

65,0

Diverse

146,4

142,1

74,4

Summa

2169,9

500,1

1055,9

' Redovisas fr.o.m. budgetåret 1984/85 på'inkomsttitel 2517 trafik säkerhetsavgifter.

Arbetslöshetsfonden och arbelsmarknadsulbildningsfonden löstes upp vid utgången av budgetåret 1980/81. Av behåUningen på arbelslöshetsfon-den har 309,2 mUj.kr. använts för eftersläpande utgifter för arbetsmarknadsutbildningen. Resterande del, 290,8 milj. kr., levererades in på denna inkomsttitel under budgetåret 1982/83.

Under budgetåret 1982/83 slutfördes i stort sett avvecklingen av vissa stafiiga fonder i enlighel med riksdagens beslul den 1 december 1982 (prop.

7 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

1982/83:213). De medel som frigjordes under budgetåret 1982/83 uppgick Prop. 1985/86:100 till 1495,6 milj.kr. Under budgetåret 1983/84 frigjordes 93,1 milj.kr. ge- Bil. 1.2 nom avveckling av fonder hos kammarkollegiet.

Överförda medel frän reservationsanslag är sådana medel som i enlighet med regeringsbeslut eller på gmnd av att disposifionstiden gått ut inte längre får disponeras. Dessa medel har omförts från statsbudgetens utgiftssida tiU denna inkomsttitel.

Inkomstposten Försäljning av akfier, KammarkoUegiet, avser budgelårel 1984/85 försäljning av statens aktier i Södra Skogsägama AB.

I prop. 1985/86:22 om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar m. m. föreslås all kabelnämndens verksamhel finansieras med avgifter från den som fåll tillstånd till satellitsändningar. Dessa avgifter redovisas under budgelårel 1985/86 under inkomsttiteln28ll övriga inkomster av statens verksamhet.

RRV beräknar inkomstema på titeln övriga inkomster av statens verksamhel tiU 520000000kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 500000000kr. för budgetåret 1986/87.

3000 Inkomster av försåld egendom Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2 Med inkomster av försåld egendom menas realkapitalpåverkande inkomster, vilka staten erhåUer i utbyte för en motprestation.

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

Huvudgmppen avser försäljning av byggnader, maskiner och apparaler samt transportmedel.

Vid försäljning av en anläggningsfillgång som utgör en del av myndighetens förräntningspliktiga statskapital skall de medei som motsvarar tiUgångens bokförda värde tillföras vederböriig inkomsttitel inom inkomslhuvudgruppen 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner. Från delta undantas försäljning av anläggningstillgång för vilken gäller att medel motsvarande avskrivningar inte skall inlevereras lill statsverket. Med en anläggningstillgängs bokförda värde förstås i delta sammanhang tillgångens anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar på anskaffningsvärdet (SFS 1982:49).

Tabell 45. Affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1985/86 och 1986/87, tusental kr.

1985/86 1986/87

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda

byggnader och maskiner 30 000 30 000

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda

byggnader och maskiner - -

3115 Affärsverket FFVs inkomster av försålda

byggnader och maskiner 1000 1000

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 10000 30000

3117 Domänverkets inkpmster av försålda byggnader

och maskiner - -

Summa 41000 61000

I skrivelser till RRV har domänverket, affärsverket FFV, luftfartsverket, statens jämvägar och statens vatténfallsverk lämnat uppgUter om affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner.

Enligt postverkets nya regler för ränta och avkastning upphör postverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner.

RRV föreslår att inkomsttiteln 3111 postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner upphör fr. o. m. budgetåret 1986/87.

De beräknade inkomsterna på tittarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 framgår av tabell 45.

Kriminalvårdsstyrelsen, vägverket, sjöfartsverket, statskontoret, bygg nadsstyrelsen och generaltuUstyrelsen har lämnat uppgifter till RRV om stafiiga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner. De beräknade inkomsterna på tittarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 framgår av tabell 46. I de fall markvärdet inle har gått att särskUja frän värdet av den sålda egendomen har hela försäljningssumman förts tiU inkomsttitlarna 3121-3126. 99

Tabell 46. Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner Prop. 1985/86: 100 budgetåren 1985/86 och 1986/87, tusental kr. qj| j 2

1985/86 1986/87

14750

10450

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader

och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m. m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

Summa

RRV föreslår atl inkomsttiteln 3122 ändras och benämns vägverkels inkomster av försålda byggnader och maskiner.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Slalliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner beräknas lill 14750000 kr. förbudgeiäret 1985/86 och tUl 10450000 kr. förbudgeiäret 1986/87.

3200 Övriga inkomster av markförsäljning

Inkomslhuvudgruppen omfattar försäljning av mark, skog, insjöar och underjordiska tUlgångar. Om markvärdet inle kan särskiljas från värdet på den försålda egendomen skall hela försäljningssumman föras liU huvudgruppen 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

I skrivelse tUl RRV har byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, kriminal-värdsstyrelsen, sjöfartsverket och vägverket lämnat uppgifter om övriga inkomster av markförsäljning.

De beräknade inkomsterna på titeln budgelårel 1985/86 och 1986/87 framgår av följande sammanställning (tusental kr.).

____________________________ 1985/86____ 1986/87

0 Byggnadsstyrelsen Kriminalvårdsstyrelsen Övriga myndigheter

Summa 1575 1575

RRV ansluter sig tUl myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på fiteln övriga inkomster av markförsäljning beräknas till 1 575 000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 1 575000 kr. för budgetåret 1986/87.

3300 Övriga inkomster av försåld egendom Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2 Under denna huvudgmpp redovisas inkomster vid försäljning av immateriella tillgångar som brytningsrättigheter och fiskerättigheter, andra koncessioner och arrenden med avseende på marken saml patent och copyright.

3311 Inkomster av statens gruvegendom

På inkomstfiteln redovisas arrendeinkomster för upplåtna gmvfyndighe-ter. Under budgetåret 1984/85 var inkomsterna på titeln 26,9 milj. kr. I skrivelse fiU RRV beräknar nämnden för statens gmvegendom inkomsterna pä titeln fill 30,0 mUj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 33,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig lUl nämndens för statens gmvegendom beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster av statens gruvegendom beräknas till 30000000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 33000000 kr. för budgetåret 1986/87.

4000 Återbetalning av lån Prop. 1985/86: lOO

Bil. 1.2 Till återbetalning av lån räknas återbetalningar till statliga ulläningsorgan,

som erhåller alla sina medel från staten och som inte har någon rätt alt la

på sig skulder gentemot andra. Exkluderade är finansiella insthulioner som

tar emot insättningar eller inlåningar.

För budgetåret 1979/80 och tidigare redovisades slörre delen av den stafiiga utlåningen pä statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd. Inom statens utläningsfonder var utiåningen till slor del revolverande, dvs. återbetalningama återfördes tiU resp. fond. I och med budgetomläggningen budgetåret 1980/81 har revolveringen avskaffats för etl stort antal fonder.

Inkomsttypen återbetalning av lån indelas i fem inkomsthuvudgmpper, vUkel framgår av nedanstående uppställning.

Återbetalning av lån (miy. kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

Utfall

Prognos

4100 Återbetalning av nä-

ringslån

4200 Återbetalning av bo-

stadslån m. m.

4300 Återbetalning av stu-

dielån

4400 Återbetalning av ener-

gisparlån

4500 Återbetalning av övriga

lån

210 Summa

4663

4502

4861

RRV kommenterar i del följande några av de inkomsttitlar som ingår i ovanstående inkomsthuvudgmpper.

4200 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

Bostadsslyrelsen har beräknal återbetalningarna av lån för bostadsbyggande tiU 2400 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och 2500 milj. kr. för budgetåret 1986/87. En närmare redogörelse för kapitalbehållningen återfinns under mbriken 2332 ränteinkomster på lån för bostadsbyggande.

RRV ansluter sig lUl bosladsstyrelsens beräkning. Inkomsterna pä titeln återbetalning av lån för bostadsbyggande beräknas till 2400000000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 2500000000 kr. för budgetåret 1986/87.

4300 Återbetalning av studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

Inkomster på fiteln utgörs dels av amorteringar av studiemedel, dels av 102

återbetalning av felaktigt uppburet studiestöd. I statsbudgeten uppfördes inkomsterna med 1024,0 milj.kr. Centrala sludiestödsnämnden (CSN)

beräknar nu inkomsterna tiU 1125,0 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och Prop. 1985/86:100 1376,0 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Bil. 1.2

RRV ansluter sig till centrala studiestödsnämndens beräkning. Inkomsterna på titeln återbetalning av studiemedel beräknas till 1J25000000 kr. för budgetåret 1985/86 och lill 1 376000000 kr. för budgelårel 1986/87.

5000 Kalkylmässiga inkomster

De kalkylmässiga inkomstema består av avskrivningar och stafiiga pensionsavgifter, netto.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

5100 Avskrivningar

Med avskrivning menas en kalkylerad kostnad för ett kapitalobjekts värdeminskning under en viss period. Värdeminskningen, som kan bero på fysisk förslitning, benämns också kapilalkonsumtion. De avskrivningar som redovisas på dessa inkomsttitlar avser avskrivningar på affärsverkens och myndigheternas statskapital.

Tabell 47. Affärsverkens avskrivningar, tusental kr

1985/86

1986/87

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

Summa

2657200

2994900

I skrivelse tUl RRV har affärsverket FFV, luftfartsverket, statens jämvägar och statens vattenfaUsverk lämnat uppgifter om affärsverkens avskrivningar. Utdrag ur skrivelsema redovisas i samband med beräkningarna av affärsverkens inlevererade överskott (inkomsttitelgmpp 2110). De beräknade inkomsterna på titlarna för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 framgår av tabell 47.

5121 Avskrivningar på fastigheter

I skrivelse tUl RRV har byggnadsslyrelsen, generaltuUstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen beräknat inkomstema av avskrivningar på fastigheter för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

De beräknade inkomsterna på fiteln framgår av följande sammanställning (lusental kr.).

1985/86

1986/87

252500 Byggnadsstyrelsen

Generaltullstyrelsen

Kriminalvårdsstyrelsen

Summa

267550 RRV ansluter sig tiU myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln avskrivningar på fastigheter beräknas tUl 252500000 kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 267550000 kr. för budgetåret 1986/87.

5131 Uppdragsmyndigheters m. fl. komplementkostnader

Uppdragsmyndigheter som tillämpar programbudgetering redovisar inkomster och utgifter för uppdragsverksamhelen på förslagsanslag som tas upp med formellt 1000 kr. Särskilda utmstningsanslag har införts vid vissa av dessa myndigheter.

Utgifter motsvarande avskrivning och förräntning av det kapital som lagts ned i utmstning skall tUl den del de avser uppdragsverksamhelen i den omfattning del framgår av regleringsbrev tas frän uppdragsinkom-stema. Dessa medel skall omföras lill denna inkomsttitel. Till titeln skaU i vissa fall även omföras medel som motsvarar ersättning för portokoslnader och medel som motsvarar räntekostnaden på disponerat rörelsekapital.

Nedanstående tablå visar myndigheternas beräkningar (tusental kr.).

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985/86

1986/87

Allmänna advokatbyråer

0 Arbetsmarknadsstyrelsen

15000 Konsumentverket

97 Myntverket

0 Skogsvärdsstyrelserna

49578 Socialstyrelsen

841 Statens bakteriologiska labora-

torium

6800 Statens institut för personal-

utveckling

140 Statens geotekniska institut

434 Statens lantbrukskemiska labo-

ratorium

35 Statens lantmäteriverk

10201 Statens provningsanstalt

12062 Statens utsädeskontroU

385 Statens väg- och traflkinstitut

750 Styrelsen för teknisk utveckling

18000 Sveriges geologiska undersökning

2000 Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut

763 Summa

85162

117086

Budgetåret 1984/85 inlevererades 91,7 milj.kr. på titeln. För budgetåret 1985/86 beräknas inleveransen bli 85,2 mUj. kr. Den beräknade minskningen beror på alt skogsstyrelsen och statens lantmäteriverk inle beräknar något överskott av verksamheten 1985/86.

RRV ansluter sig lUl myndighetemas beräkningar. Inkomsterna på titeln uppdragsmyndigheters m.fl. komplemenlkoslnader beräknas lill 85162000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 117086000 kr. för budgetåret 1986/87.

5141 Statens vägverks avskrivningar

Statens vägverks avskrivningar beräknas efter återanskaffningsvärdel för anläggningar resp. maskiner. För anläggningar görs en normalavskrivning på anskaffningsvärdet med varierande procentsatser för olika anläggningsdelar. För maskiner görs en normalavskrivning som beräknas med hänsyn

till återstående livslängd och anskaffningsvärde. För både anläggningar Prop. 1985/86: 100 och maskiner görs dessutom en indexuppräkning av normalavskrivningen. Bil. 1.2

I skrivelse till RRV den 18 oktober 1985 beräknar vägverket avskrivningarna fill 186,7 milj.kr. för budgetåret 1985/86, varav 10 milj.kr. avser budgetåret 1984/85 men kommer all bokföras budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 beräknas avskrivningarna uppgå till 185,9 milj. kr.

RRV föreslår att inkomsttiteln ändras och benämns vägverkels avskrivningar.

RRV ansluter sig liU vägverkels beräkning. Inkomsterna pä titeln statens vägverks avskrivningar beräknas till 186700000 kr. för budgelårel 1985/86 och fill 185900000 kr. för budgetåret 1986/87.

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

Pä titeln redovisas avskrivningar på de anläggningstUlgångar som belastar sjöfartsverkels anslag. Verkels avskrivningar beräknas efter tillgångarnas återanskaffningsvärde. Avskrivningarna beräknas för varje tillgäng som summan av planenlig avskrivning och indexavskrivning. Planenlig avskrivning beräknas på anskaffningsvärdet. Indexavskrivning är en uppräkning av planenlig avskrivning. Uppräkningen baseras på konsumentprisindex.

I skrivelse till RRV den 17 oktober 1985 beräknar sjöfartsverket inkomstema tiU 98,4 milj.kr. för budgetåret 1985/86 och tUl 113,0 milj.kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig tiU sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln sjöfartsverkets avskrivningar beräknas tUl 98400000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 113000000 kr. för budgelårel 1986/87.

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

TiU denna titel överförs ett belopp som svarar mot planmässig avskrivning av ADB-utmstning som finansierals över reservationsanslaget XIII B 2 Anskaffning av ADB-utmstning.

Statskontoret har i skrivelse fill RRV den 16 oktober 1985 beräknat inkomsterna lUI 174,3 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och fill 194,8 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig tUl statskontorets beräkning. Inkomsterna på titeln avskrivningar på ADB-utmstning beräknas tiU 174317000 kr. för budgetåret 1985/86 och till 194825000 kr. för budgetåret 1986/87.

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

TUI denna titel har t. o. m. budgetåret 1981/82 inlevererats avskrivningsme del för vissa äldre förrådsanläggningar. Fr. o. m. budgetåret 1982/83 har alla anläggningar invärderats. Avskrivningarna sker enligt plan. Översty relsen för ekonomiskt försvar erhåller anslagsmedel för avskrivningskost- 106 naderna.

I skrivelse tiU RRV den 25 oktober 1985 beräknar överstyrelsen för Prop. 1985/86:100 ekonomiskt försvar inkomsterna på titeln till 60,3 milj. kr. för budgetåret Bil. 1.2 1985/86 och lill 55,4 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

RRV ansluter sig till överstyrelsens för ekonomiskl försvar beräkning. Inkomsterna pä titeln avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskl försvar beräknas till 60295000 kr. för budgetåret 1985/86 och tiU 55354000kr. förbudgeiäret 1986/87.

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

Under denna rubrik redovisas nettot av de på fiteln redovisade inkomsterna och utgifterna. På titelns inkomstsida bokförs de stafiiga myndigheternas lönekostnadspälägg och ersättningar från de allmänna försäkringskassorna tiU riksförsäkringsverket avseende personalsjukpenningar på grund av arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring. Här redovisas även de inkomster som tidigare redovisades under uppbördsliteln Bidrag tiU kostnader för poUs-, domstols- och uppbörds väsendet m. m.

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Vid beräkning av titelns inkomster för innevarande budgetår och det nästkommande har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens löne- och pensionsverk. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln redovisas fördelade på tre program.

Program 1 avser lönekostnadspälägg och de sociala utgifier löne-koslnadspåläggen är avsedda att täcka i de fall oreduceral lönekostnadspälägg utgår.

Program 2 avser lönekostnadspälägg och de sociala utgifter lönekostnadspåläggen är avsedda all täcka i de fall reducerat lönekostnadspålägg ulgår.

Program 3 avser avsättningar till framlida pensioner och utbetalning av utgående personalpensionsförmåner.

Flertalet statliga myndigheter redovisar lönekostnadspälägg i program 1. För program 1 gäller all under inkomstposten personalsjukpenningar redovisas ersättningar från de allmänna försäkringskassorna tUl riksförsäkringsverket på gmnd av arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring. Fömtom slalliga myndigheter omfattar inbetalningarna fr. o. m. den 1 juli 1977 även vissa lärarkategorier. Dessa inkomster särredovisas i tabell 48.

De myndigheter som utbetalar lön från anslag där reducerat lönekostnadspålägg skall utgå, redovisar del reducerade lönekostnadspåläggel i program 2. De största inkomsterna i program 2 kommer från bidragsanslagen fill driften av gmndskolor och gymnasieskolor samt från statens järnvägar.

Med undanlag för de affärsdrivande verken, riksbanken och dess indu strier samt riksdagens ledamöter utbetalas från inkomsttiteln de arbetsgi varavgifter som staten är skyldig alt erlägga. 107

Socialavgifterna omförs till inkomslhuvudgruppen 1200 lagstadgade socialavgifter. Vissa socialavgifter omförs vidare till fonder utanför statsbudgeten, exempelvis socialförsäkringsavgiften fill försäkringen för tilläggspension.

Utgiftsposten avsättning till framlida kompletleringspensioner utgör en saidopost under program 1 och 2. Motsvarande medel redovisas som inkomst i program3. Under utgiftsposten personalpensionsförmäner m.m. redovisas pensioner åt f. d. statstjänstemän m. fl. som betalas ul av försvarels civilförvahning, riksförsäkringsverket, sjöfartsverket och statens löne- och pensionsverk.

Överskottet i program 3 är en saldoposl och utgör det tolala överskottet på inkomsttiteln. För budgetåret 1985/86 är lönekostnadspåläggel oförändral 39%.

RRV har räknai med oförändral lönekostnadspålägg på 39% för budgetåret 1986/87.

Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

Tabell 48. Statliga pensionsmedel, netto (milj. kr.)

1984/85

1985/86

1986/87

Utfall

Prognos

Program 1 Inkomster

1 Lönekostnadspålägg

2 Personalsjukpenning m. m. därav vissa lärarkategorier

Summa

Utgifter

1 Socialförsäkringsavgift till försäkringen för tilläggspension

2 Socialförsäkringsavgift till den allmänna sjukförsäkringen

3 Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen

4 Lönegarantiavgift

5 Delpensionsavgift

6 Vissa yrkesskadeersättningar m. m.

7 Ersättning från grupplivförsäkring

8 Vuxenutbildningsavgift

9 Arbetarskyddsavgift

10 Bamomsorgsavgift

11 Arbetsmarknadsavgift

12 Allmän löneavgift

13 Avsättningar till framtida kompletteringspensioner

Summa

Program 2 Inkomster

Lönekostnadspålägg m. m. Utgifter

1 Ersättning från grupplivförsäkring

2 Avsättningar till framtida kompletteringspensioner

Summa

11261

2132

2509 2333

2 371

11147

11261

11624

2082

2177

2247

1984/85

1985/86

1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Utfall

Prognos

Program 3

Inkomster

1 Avsättningar till framtida

kompletteringspensioner

2 Bidrag till kostnader för polis-,

domstols- och uppbördsväsendet

3 Vissa pensionsavgifter

13 Summa

5502

4617

4708

Utgifter

1 Personalpensionsförmåner m. m.

4 308

2 Överskott

400 Summa

5502

4617

4708

RRV beräknar inkomstema på titeln statliga pensionsavgifter, netto lill 489000000 kr. för budgetåret 1985/86 och fill 400000000 kr. för budgelårel 1986/87.

109 Tabellförteckning Prop. 1985/86: lOO

BU. 1.2

1 Bmttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgeiåren

1984/85-1986/87 ......................................... ... 8

2 Sammanställning av beräkningsresultat för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 13

3 Statsbudgetens utfall budgetåren 1980/81 -1984/85 15

4 Stalligl laxerad inkomst för aktiebolag m.fl. åren 1972—1984 .. 18

5 Statiigt och kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar och vinsldelningsunderiag fördelal på företagsstorlek verksamhetsåren 1984 och 1985 20

6 Fysiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse 32

7 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 34

8 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse .. 35

9 Lagstadgade socialavgifter ............................. .. 38

10 Inkomster av arbetsgivaravgifter ....................... .. 39

11 Folkpensionsavgifl .......................................... .. 40

12 Beräkning av sjukförsäkringsavgUlens andel av sjukförsäkringens koslnader 41

13 Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgUt, netto 42

14 Bamomsorgsavgift .......................................... 42

15 Vuxenutbildningsavgift ................................... 43

16 Övriga socialavgifter, netto............................... 45

17 AUmän löneavgift ......................................... 45

18 Energiskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87 .... .. 59

19 Fordonsskatt budgetåren 1985/86 och 1986/87..... .. 67

20 Kilometerskall budgetåren 1985/86 och 1986/87 . .. 68

21 Postverkets överskott budgeiåren 1980/81-1984/85 70

22 Postverkels resultaträkningar budgeiåren 1984/85-1986/87 .... 71

23 Postverkets rörelseintäkter och rörelsekoslnader.... .. 72

24 Televerkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 73

25 Televerkets driftstat budgetåren 1984/85-1985/86 74

26 Sialensjärnvägars överskott budgetåren 1980/81-1984/85 75

27 Statens järnvägars driftstat budgeiåren 1984/85-1986/87 76

28 Luftfartsverkets överskott budgetåren 1980/81-1984/85 77

29 Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1984/85-1986/87 .. 78

30 Luftfartsverkels intäkter .................................. .. 78

31 Luftfartsverkets driftbudget, kostnader ............. .. 79

32 Affärsverket FFVs inlevererade överskott............. 79

33 Affärsverket FFVs driftslal för räkenskapsåren 1984-1986 .... 80

34 Affärsverket FFVs rörelseintäkter....................... 81

35 Statens vattenfallsverks överskott 1980/81 -1984/85 81

36 Statens vattenfaUsverks driftstat för 1985 och 1986 83

37 Driftstat för kraftverken................................... .. 83

38 Driflstal för kanalrörelsen ................................. .. 85

39 Domänverkels överskott ................................. 85 ,,«

10 Domänverkets resultaträkning för åren 1984-1986 87 Prop. 1985/86:100

11 Övriga myndigheters inlevererade överskoll ......... . 88 Bil. 1.2

12 Överskott av statens fastighetsförvaltning budgetåren 1985/86 och 1986/87 90

13 Inkomster av statens aktier budgeiåren 1984/85-1986/87 93

14 Övriga inkomster av statens verksamhel ............ . 97

15 Affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1985/86 och 1986/87 ...................................................... 99

16 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner budgeiåren 1985/86 och 1986/87 ................................................ 100

17 Affärsverkens avskrivningar.............................. 104

18 Slalliga pensionsavgifter, netto ....................... 108

111 BILAGOR

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Bilaga A

Statsbudgetens inkomster budgetåren 1982/83-1984/85

Tusental kronor

1982/83

1 1983/84 1984/85

1000 Skatter:

159429220

187701189

222114731

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst

och rörelse:

39534121

48902680

67787571

1110 Fysiska personers skatt på inkomst,

realisationsvinst och rörelse:

52332 751

Ull Fysiska personers skall på in-

komst, realisationsvinst och rö-

relse

7/20 Juridiska personers skatt på inkomst,

realisationsvinst och rörelse:

1121 Juridiska personers skatt på in-

komst, realisationsvinst och rö-

relse

1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 FolkpensionsavgUt

1221 Sjukförsäkringsavgtfl, netto

1231 Bamomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgUler, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter tiU arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet 1281 AUmän löneavgift

36032151

47058528

42526555

-642137

-1758519

7 196164

-377634

-1367907

73256 2648953

80642 7583937

79715 6590517

112 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

3284062

228416 228416

740603 717871

694263 559722 134541

1620780 1620780

80578886

45423102 45423102 28412443 6659601 ■ 685526

642473 3008235 4931025 1282771 1036888 8272155

1300 Skatt på egendom:

I3I0 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvärdsavgifter

1312 Hyreshusavgifl

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda vamskatler

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på mall- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift pä svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

1432 Kassettskatt

1433 Skatt på videobandspelare

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

1435 SärskUd avgift mot försurning

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin-& Sprilcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

4172316

312309 312309

923939 901402

909854 757027 152827

1 659460

87567664

725429 4057638 5877340 1802723 1284288 9213971

7530271

262055 675000

2602777 2574476

1089397 891650

2901042 1807866 1093 176

104270334

1019296 3901292 5247419 1852052 1265268 11423913

8 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

113 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 KUometerskatt

1470 Skatt på import: 1471 TuUmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skaller på varor och tjänster

1735 195

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Sialensjärnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkels inlevererade överskott

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

2116 Statens vattenfailsverks inlevererade överskoll

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2720 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utmstning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

22407433

23007789

28154361

8068046

8640783

10741659

' -

114 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 230394

2141 Myntverkets inlevererade över skott 230394

2750 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotlerimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2270 Överskott av civU fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generahullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 2311 2312

2314 2315

2317 2318

2321 2322

2324 Räntor på näringstån: Räntor på lokahseringslån Ränteinkomster på jordbrukels lagerhuslån

Ränteinkomster på statens avdikningslån

Ränteinkomster på fiskerilän Ränteinkomster på fiskbered-ningslån

Ränteinkomster på vattenkrafts-län

Ränteinkomster på luflfartslån Ränteinkomster på statens län lill den mindre skeppsfarten Ränteinkomster på kraftledningslån

Ränteinkomster på skogsväglän Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen Räntor på televerkets statslån

135034

398557

372386

10251525

11405093

11872916

—

115 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster pä egnahemslån

2332 Ränteinkomster pä lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade bamrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2343 Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta tUl folkpensionering

2362 Ränteinkomster på medel avsatta tUl civila tjänstepensioner

2363 Ränteinkomster på medel avsatta tUl mUitära pensioner

2364 Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner

2365 Ränteinkomster på medel avsalta vid statens pensionsanstall

2366 Ränteinkomster pä medel avsatta tiU pensioner för vissa

av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån tiU personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

_______

667 195

1335 789

116 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

2383 Ränteinkomster på statens bo-sätlningssslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för slu-dentkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2387 Ränteinkomster på krediter tiU utlandet

2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster pä markförvärv för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor pä intressemedel 2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsslyrelsen förvallade kapitalet

_______

2400 Aktieutdelning:

2'70 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 On'entligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 ValtendomstolsavgUler

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhetsavgift

2518 Fyravgifier, farledsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifler

2521 Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendel

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växlskyddsinspek-fion

123404

152680

374522

1072680

1221386

1587454

—

117 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

1467133 118

-25

105 184

—

241703

265432

1722266

2526 Avgifter vid köttbesiktning 32949 32157

2527 Avgifter för statskontroll av krigs materieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och regi-slreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register

2532 Exekulionsavgifler

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga garantier

2536 Lotteriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgifter vid tuUverket

2542 Patientavgifter vid landläkamt-bildningen

2600 Försäningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rätlskemiska laboratorium

2614 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbmkare

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2618 Inkomster vid Sveriges meleorologiska och hydrologiska institut

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

2621 Inkomster vid lantfimksnämn-dema

2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk

2623 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt - -

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter 33365 48389

2625 Utförsäljning av beredskapslager - -

Bil. 1.2

1982/83

1983/84

1984/85

2700 Böter m.m.:

345178

423780

427177

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

—

2800 Övriga inkomster av statens

verksamhet:

2169863

500077

1055981

2811 Övriga inkomster av statens

verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom:

190100

52433

82296

34746

2569 119

3100 Inkomster av försålda byggnader

och maskiner m.m.: 184192 28 019

-1298

______

i770 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111 Postverkets inkomster av för-

sålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkels inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Sialensjärnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner 132759 -46440

3114 Luftfartsverkels inkomster av försålda fastigheter och maskiner - 1781

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter

och maskiner - 5 599

3116 Statens vattenfaUsverks in komster av försålda fasligheter

och maskiner 29041 44886

3117 Domänverkets inkomster av försålda fasligheler och maski ner - -

5720 Civila myndigheters inkomster av

försålda byggnader och maskiner: 14350 14123

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in komster av försålda byggnader

och maskiner 108 326

3122 Statens vägverks inkomster av '' försålda byggnader och maskiner 3540 4803

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 8024 752

Bil. 1.2

1982/83

1983/84

1984/85

3124 Statskontorets inkomster av för-

sålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster

av försålda byggnader och ma-

skiner

3126 GeneraltuUstyrelsens inkomster

av försålda byggnader och ma-

skiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

1219

4061

1777

3211 Övriga inkomster av markför-

säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

4689

20353

45773

3311 Inkomster av statens gmvegen-

dom

3312 Övriga inkomster av försåld

egendom

4000 Återbetalning av lån:

2978390

4357530

4663042

4100 Återbetalning av näringslån:

365558

546664

590780

4110 Återbetalning av industrilån:

414 788

4111 Återbetalning av lokaliserings-

lån

290 197

720 Återbetalning av Jordbrukslån:

27 965

14 816

4121 Återbetalning av jordbmkets la-

gerhuslån

______

4122 Återbetalning av statens avdik-

ningslån

4123 Återbetalning av fiskerilän

4124 Återbetalning av fiskbered-

ningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraflslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av statens lån till

den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftlednings-

lån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga närings-

lån, Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga närings-

lån. Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av fidigare infri-

ade statliga garantier

—

17,111 120

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1982/83

1983/84 1984/85

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån tUl egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av län för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariån

1417654

2222954

2435696

3

7 710636

956773

963726

153159

224494

287342

331383

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån lUl personal inom ulrikesförvaUningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biständsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studenl-kärlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samhngslokaler

4516 Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån

4518 Återbetalning av krediter lill utlandet

4519 Återbetalning av statens bosält-ningslän

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

385498

406645

121 Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2

1982/83

1983/84

1984/85

5000 Kalkylmässiga inkomster:

627S045

6046551

5581437

5100 Avskrivningar:

5358716

5745249

4137845

5770 Affärsverkens avskrivningar:

4 739667

5111 Postverkets avskrivningar

5112 Televerkels avskrivningar

—

5113 Sialensjärnvägars avskrivning-

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens av-

skrivningar

5116 Statens vattenfaUsverks av-

skrivningar

5720 Avskrivningar på civila fastig-

heter:

5121 Avskrivningar på civila faslighe-

ter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

57-0 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfarlsverkels avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

916329

301302

1443592

301 302

191280188

221165492

260595867

122 Bilagas Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1985/86

1985/86

I statsbud-

Beräknal

geten be-

ulfall

räknat be-

lopp

Tusental

kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

7770 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

7720 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

77iO Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

77-0 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 BevUlningsskatt

1144 Lotlerivinslskalt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 BarnomsorgsavgUit

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, nello

1261 Bidrag fiU förvaUningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel 1281 Allmän löneavgtft

235415401

60821500

42702000 15531000

7100000 1100000

224898001

55065000

36 778000

36778000 75 797000

7 100000 1100000

54716000

55308400

139700 7750000

90000 7468000

123 Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2

1985/86

I statsbud-

Beräknat

geten be-

ulfall

räknat be-

lopp

Tusental

kr.

1300 Skatt på egendom:

8120000

7665000

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvärdsavgifter

1312 Hyreshusavgift

7520 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers

förmögen-

helsskatt

1322 Juridiska personers

förmögen-

hetsskatt

7550 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skall på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420,1430 1421 1422 1423

1424 1425 1426 1427 1428 1429

1432 1433 1434 1435

Skatt på specifika varor: Bensinskatt Särskilda varuskatter Försäljningsskatt på motorfordon

Tobaksskatt Skatt pä spritdrycker Skatt på vin

Skatt på malt- och läskedrycker Energiskalt

SärskUd avgift på svavelhaltigt bränsle

Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

Kassetlskatl

Skatt på videobandspelare Skatt på viss elektrisk krafl SärskUd avgift mot försurning

106997001

111620501

62 100000

12 140000

124 Prop. 1985/86:

100 Bil. 1.2

1985/86

I statsbud-

Beräknal

geten be-

utfall

räknat be-

lopp

Tusental

kr.

1440 Överskott vid försäljning av varor

med statsmonopol:

1441 AB Vin- & Spritcentralens inle-

vererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevere-

rade överskoll

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilomelerskatt

1470 Skatt på Import:

2020000-

1471 TuUmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster:

1481 Övriga skatter på varor och

tjänster

1

2000 Inkomster av statens verksamhet:

29551687

29183228

2100 Rörelseöverskott:

12719327

11946212

2770 Affärsverkens inlevererade överskott:

5957 777

2111 Postverkels inlevererade över-

skott

2112 Televerkels inlevererade över-

skott

2113 Statens järnvägars inlevererade

överskott

2114 Luftfartsverkels inlevererade

överskoll

2115 Förenade fabriksverkens inle-

vererade överskott

2116 Statens vattenfaUsverks inleve-

rerade överskoll

2117 Domänverkels inlevererade

överskoll

125 Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2

1985/86

I statsbud-

Beräknat

geten be-

utfall

räknal be-

lopp

Tusental

kr.

2720 Övriga myndigheters inlevererade

överskott:

757 60S

2121 Statens vägverks inlevererade

överskott

2122 Sjöfartsverkels inlevererade

överskott

2123 Inlevererat överskoll av uthyr-

ning av ADB-utmstning

2750 Riksbankens inlevererade överskott:

2131 Riksbankens inlevererade över-

skott

2140 Myntverkets inlevererade överskott:

-54700

2141 Myntverkets inlevererade över-

skott

-54700

2750 Överskott från spelverksamhet:

7 595 755

2151 Tipsmedel

1 168800

2152 Lotlerimedel

2200 Överskott av statens fastighetsför valtning: 461024 459468

11900946

12115598

2270 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generallullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-lån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster på statens lån

tiU den mindre skeppsfarten 23718 20736

126 Prop. 1985/86: 100 BiL 1.2

1985/86

I statsbud-

Beräknat

geten be-

UtfaU

räknat be-

lopp

Tusental

kr.

2 51

63 184629

2319 Ränteinkomster pä kraftledningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor på övriga näringslän. Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

2324 Räntor på televerkets statslån

2325 Räntor pä postverkets statslän

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster pä lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån.

Bostadsslyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster pä statens lån

för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna

studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor pä energispariån

2360 Räntor på medel avsatta tiU pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsalta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på län till personal inom UlrikesförvaUningen m.m.

127 Prop. 1985/86:100 Bii. 1.2

1985/86

I statsbud-

Beräknat

geten be-

utfall

räknal be-

lopp

Tusental

kr.

2382 Ränteinkomster på lån lUl personal inom biständsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosätiningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för stu-denlkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor på inlressemedel 2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhetsavgifl

2518 Fyravgifter, farledsvamavgifler

2519 Skeppsmätningsavgifler

2521 Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskUd prövning och fyUnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbmksnämnd

250000

304554

2088639

2228016

1500 2600

128 Prop. 1985/86:

100

Bil. 1.2

1985/86

I statsbud-

Beräknal

geten be-

utfall

räknat be-

lopp

Tusental

kr.

2527 Avgifter för statskontroll av

krigsmaterieltUlverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

3 300

2529 Avgifter vid patent- och regi-

slreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i för-

enings m.fl. register

2532 Utsökningsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga garantier

2536 Lotleriavgtfter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsme-

del och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgifter vid tullverket

23 200

2542 Patientavgifter vid tandläkaml-

bildningen

2543 Skalleutjämningsavgift

583 100

2600 Försäljningsinkomster:

1196150

1153080

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium

2615 Inkomster vid arbetarskydds-

styrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

betet

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-

keringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskaps-

lager

2700 Böter m.m.:

437001

456300

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

195 800

2713 Vattenföroreningsavgift

9 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Bil. 1.2

1985/86

I statsbud-

Beräknal

geten be-

utfall

räknal be-

lopp

Tusental

kr.

2800 Övriga inkomster av statens verksam-

het:

498600

> 520000

2811 Övriga inkomster av statens

verksamhel

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och

maskiner m.m.: 45700 90750

5770 Affärsverkens inkomster av försålda

fastigheter och maskiner: 31000 76000

3111 Postverkets inkomster av för sålda fastigheter och maskiner — —

3113 Sialensjärnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner - 45000

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner - -

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fasligheter

och maskiner 1000 1000

3116 Statens vattenfaUsverks in komster av försålda fastigheter

och maskiner 30000 30000

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maski ner - -

5720 StatUga myndigheters inkomster av

försålda byggnader och maskiner: 14 700 14 750

3121 Kriminalvårdsstyrelsens in komster av försålda byggnader

och maskiner 600 500

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 4900 5800

3123 Sjöfartsverkels inkomster av försålda byggnader och maskiner 50 500

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. 100 600

130 Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1985/86

I statsbud-

Beräknal

geten be-

utfall

räknal be-

lopp

Tusental

kr.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 GeneraltuUstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäyning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gmvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näruigslån:

4II0 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av lån fill fiskerinäringen

4750 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraflslån

4132 Återbetalning av luflfartslån

4133 Återbetalning av statens lån liU den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

1100

1575

27001

30001

1 4248421

4502381

399587

441537

131 Prop. 1985/86:100 Bii. 1.2

1985/86

I statsbudgeten beräknat belopp Tusental kr.

Beräknal utfall

Tusental kr.

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av län till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bo-stadsförsöijning för mindre bemedlade bamrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av aUmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av län till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för sludent-kårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna sanUingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån 4519 Återbetalning av statens bosäti ningslån

4750 30000

2200505 2400500

2200000 2400000

1038040

1138040

305000

275000

305289

132 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1985/86

I statsbudgeten beräknat belopp

Tusental kr.

Beräknal utfall

Tusental kr.

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5770 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vattenfaUsverks avskrivningar

5720 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fasfigheter

5750 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkels avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskl försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

5211 Stafiiga pensionsavgifter, netto

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

3180891

4003574

3266891

3514574

257 700 251100

252500 252500

93 374

-86000

489000

-86000-,

261952801

273226910

133 Bilaga C Specifikation av inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

43646000 43646000

7770 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på inkomst, realisafionsvinst och rörelse

7720 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse

7750 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersält-

ningsskatt

1143 BevUlningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1405000 1573000

61350000

Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1 135000

1231 Bamomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbeisskadeförsäkringen

1271 Inkomster av arbetsgivaravgif-

ter liU arbetarskyddsstyrelsens

och yrkesinspektionens verk-

samhet

1281 Allmän löneavgift

8100000 57942700

57942700

134 Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

1300 Skatt på egendom:

7570 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvärdsavgifter

1312 Fastighetsskatt

7520 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers

förmögen-

hetsskall

1322 Juridiska personers

förmögen-

helsskatt

7550 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

7540 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

3675000 11254000

1400 Skatt på varor och tjänster:

7470 AUmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt

65500000 65500000

', 7450 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfor-

don

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter

m.m.

1432 Kassettskatt

1433 Skatt pä videobandspelare

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

1435 Särskild avgift mol försurning

73000 38990500

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopot:

1441 AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskoll

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

180000 130000

135 Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

7450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt pä spel

7460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt

7470 Skatt på Import:

1471 Tullmedel

2 100000

7450 Övriga skatter på varor och tjänster:

1481 Övriga skatter på varor och

tjänster

1 113553501

Summa skatter 244100 201

2000 Inkomster av statens verksamhet:

'2100 Rörelseöverskott:

2770 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkels inlevererade överskott

2113 Sialensjärnvägars inlevererade överskoll

2114 Luftfartsverkels inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens vattenfaUsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2720 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Vägverkels inlevererade överskoll

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskoll

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utmstning

2750 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskoll

50340 297000 100000 148000

42000 61000 64200

5557 750

136 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotlerimedel

1218600 457000

1675600 12323980

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2270 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2215 Överskoll av generallullstyrelsens fastighetsförvaltning

657 900

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 2311 2313

2317 2318

2321 2322

2324 2325

Räntor på näringslån: Räntor på lokaliseringslån Ränteinkomster på statens avdikningslån

Ränteinkomster pä fiskerinäringen

Ränteinkomster på vattenkraflslån

Ränteinkomster på luftfartslån Ränteinkomster på statens lån tiU den mindre skeppsfarten Ränteinkomster pä kraflled-ningslån

Ränteinkomster på skogsväglån Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen Räntor på leleverkels statslån Räntor på postverkels statslån

2330 Räntor på bostadslån:

.2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre be-

, medlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

179 1697

230 300

137 Prop. 1985/86:100

Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån

för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna

studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

231 \ Räntor pä beredskapslagring och förrådsanläggningar

2550,

2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till per-

sonal inom utrikesförvaltningen

m.m.

2382 Ränteinkomster på lån lill per-

sonal inom biståndsförvaltning-

en m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bo-

sätiningslån

2384 Ränteinkomster pä lån för kom-

munala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för stu-

denlkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för aU-

männa samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för in-

ventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor på inlressemedel

2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster pä det av bygg-

nadsslyrelsen förvallade kapita-

let

2400 Aktieutdelning:

2470 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

390399

138 Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

1986/87

Tusental kr.

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 ExpedUionsavgifter 551300

2514 Elevavgifter vid styrelsen för

vårdartjänst 32

2517 Trafiksäkerhetsavgift 49300

2518 Fyravgifier, farledsvaruavgifter 316900

2519 Skeppsmätningsavgifler 2500

2521 Fartygsinspektionsavgifter 6000

2522 Avgifter för granskning av biograffilm och videogram 2 981

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skol-

väsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruks-

nämnd

2527 Avgtfter för stalskonlroU av

krigsmaterieltUlverkning

2528 Avgtfter vid bergsstaten

3 200

2529 Avgtfter vid patent- och regi-

slreringsväsendel

2531 Avgifter för registrering i för-

enings m.fl. register

2532 Utsökningsavgifter

2533 Avgtfter vid statens planverk

2534 Vissa avgtfter för registrering av

körkort och motorfordon

2535 Avgtfter för statliga garantier

2536 Lotteriavgtfter

2537 MUjöskyddsavgift

2538 Miljöavgtfl på bekämpningsme-

del och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgtfter vid tullverket

2542 Patienlavgtfler vid tandläkamt-

bildningen

2543 Skalleutjämningsavgtfl

583 100

2600 Försäljningsinkomster:.

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rätlske-

miska laboratorium

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

betet

2260568

139 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgtfler

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgifl

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhel

50400 1850000

____ 1

2110480

467801

500000

Summa inkomster av statens verksamhel 32 530730

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

57/0 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkels inkomster av försålda fasligheler och maskiner

5720 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Vägverkels inkomster av försålda byggnader och maskiner

500 6200

140 Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

500 200

71450

1575

33000 Summa inkomster av försåld egendom 106025

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4770 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av lån lUI fiskerinäringen

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vallenkraftslån

4132 Återbetalning av luflfartslån

4133 Återbetalning av statens lån fill den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslän, Kammarkollegiet

650 26526

233 2309

21 79

141 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lanlbruksstyrelsen 1800

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 25000

466705

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån tUl egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av län för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

8000 1376000

2500450 2500450

1384040 1384040

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån 300000

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån fill perso nal inom utrikesförvaltningen

m.m. 4000

4512 Återbetalning av lån lill perso nal inom biståndsförvaUningen

m.m. -

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv 85 000

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler 125

4515 Återbetalning av lån för aUmänna samlingslokaler 5 500

4516 Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag 15000

4517 Återbetalning av u-landslän - 4519 Återbetalning av statens bosäti ningslån 15000

4521 Återbetalning av lån för inventa rier i vissa specialbostäder 1350

142 Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

1986/87

Tusental kr.

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

33550 50690

210215

5000 Kalkylmässiga inkomster:

Summa återbetalning av lån 4 861410

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Sialensjärnvägars avskrivning-

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVs avskrivning-

5116 Statens vattenfailsverks av-

skrivningar

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar pä fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplement-

kostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.

komplemenlkoslnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Vägverkels avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utmst-

ning

5144 Avskrivningar på förrådsanlägg-

ningar för ekonomiskt försvar

55 354

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Summa kalkylmässiga inkomster

4328615 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 285926981

143 Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1985, 1986 och 1987

Tusental kronor

Bilaga D Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

7/50 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskall

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 BevUlningsskatt

1144 Lotlerivinslskalt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 SjukförsäkringsavgUt, netto

1231 Bamomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgtft

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag lill förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter lUl arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel 1281 Allmän löneavgtfl

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgtfter

1312 Fastighetsskatt

235889403

60080187

40763000 16701000

1048000 1048000

237313709

72370001

54328751 14147502

2521613 2521613

245345101

60089000

40139000 17209000

1100000 1100000

/ 641000

47620670

56651366

59368100

-607519

-452907

171647

7441378

11324000

3 891000

144 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skall på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420, 1430 1421 1422 1423

1424 1425 1426 1427 1428 1429

1432 1433 1434 1435

Skatt på specifika varor: Bensinskall Särskilda varuskatter Försäljningsskatt på motorfordon

Tobaksskatt Skatt på spritdrycker Skatt på vin

Skatt på malt- och läskedrycker Energiskall

Särskild avgtft på svavelhaltigt bränsle

SärskUd avgift för oljeprodukter m.m.

Kassellskalt

Skall på videobandspelare Skall på viss elektrisk krafl Särskild avgift mot försurning

3 720000

1133 176

109151392

111716472

114564001

1 324000

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin- & Sprilcentralens inlevererade överskoll

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skall på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

10 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2

145 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilomelerskatt

7470 Skatt på import: 1471 TuUmedel

7450 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och Ijänster

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

27/0 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkels inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Sialensjärnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens vattenfaUsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Vägverkels inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkels inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskoll av uthyrning av ADB-utrustning

2750 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2740 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotlerimedel

3 190000

/ 971195

1 29227553

32655740

29643392

11267237

13137859

11959780

-3254

-3 254

146 Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.2

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civU fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Räntor på näringslån: 2311 Räntor på lokaliseringslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerinäringen

2316 Ränteinkomster på vallenkraftslån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster pä statens lån lill den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraflled-ningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglän

2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

2324 Räntor på televerkels statslån

2325 Räntor på postverkets statslån

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

372386

651900

459468

12144427

13035324

12853895

9 111 100

8955 000

10 147

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

på allmänna

2342 Ränteinkomster studielän

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta liU folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring: 2371 Räntor på beredskapslagring

2550, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster pä län till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster pä lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosätiningslån

2384 Ränteinkomster pä län för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för stu-dentkärlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbmkets rationalisering

2392 Räntor på intressemedel 2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på del av byggnadsslyrelsen förvaltade kapitalet

452485 452485

525000 525000

516400 516400

707/5

1091 452

2400 Aktieutdelning:

374273

375560

290399

2470 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

374273 .

2500 Offentligrättsliga avgifter:

1679080

2919222

1718827

2511 Expedilionsavgtfler

563 351

2512 Vattendomstolsavgifler

2514 Elevavgifter vid styrelsen för

vårdartjänst

148 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

2517 Trafiksäkerhetsavgifl

2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifter

2521 Fartygsinspeklionsavgtfler

2522 Avgtfter för granskning av biograffilm

2523 Avgtfter för särskild prövning och fyUnadsprövning inom skolväsendel

2524 Avgifter vid statens jordbmksnämnd

2525 Avgtfter för växtskyddsinspektion

2527 Avgtfter för statskontroll av krigsmalerieltiUverkning

2528 Avgifter vid bergsstalen

2529 Avgtfter vid patent- och regi-slreringsväsendel

2531 Avgtfter för registrering i förenings m.fi. register

2532 Ulsökningsavgtfler

2533 Avgtfter vid statens planverk

2534 Vissa avgtfter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgtfter för slalliga garantier

2536 Lotteriavgtfter

2537 Miljöskyddsavgtft

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgtfter vid tullverket

2542 Patienlavgtfler vid tandläkamt-bildningen

2543 Skatteuljämningsavgift

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rätlskemiska laboratorium

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgtfter

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

63 579

-702

3 233

—

1932500

1709870

1190490

128 100

149 Prop. 1985/86:100 BU. 1.2

2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna

2622 Inkomster vid statens Uvsme-delsverk

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-keringsavgtfter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgtfler

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

57/0 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner: 3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3116 Statens vattenfailsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

—

433743

446657

478101

1023907

571780

500000

68315

128248

104625

39785

96932

70050

—

_

150 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

2615 779

/95/0

387 600

3120 Civila myndigheters inkomster avför-sålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 GeneraltuUstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gmvegendom

3312 Övriga inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4770 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4720 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilän

4124 Återbetalning av fiskbered-ningslån

4750 Återbetalning av övriga näringstån:

4131 Återbetalning av vattenkraflslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

500 200

1621

1315

1575

26909

30 001

33000

30000 1

548097

1 4794591

5070634

501451

511972.

483167

-7

151 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

4133 Återbetalning av statens lån fiU den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lantbmksstyrelsen

4138 Återbetalning av lidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån tiU egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån tiU personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån lUl personal inom biständsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

3 348

2309618

2524774

2550435

4 1099663

1238534

1523837

270942

296500

312500

366423

152 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.2

4516 Återbetalning av utgivna start- lån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån 4519 Återbetalning av. statens bosätt ningslån

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar: 5111 Postverkets avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vattenfaUsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar på civUa fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplemenlkoslnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkels avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utmstning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskl försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netton

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

5256287

4183032

5335126

3950695

3806032

3961126

193 362

55 354

1305592

377000

1374000

276413961

277651014

285498878

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

153 RIKSREVISIONSVERKET 1985-12-06

Prop. 1985/86: 100 BU. 1.3

REGERINGEN FINANSDEPARTEMENTET

Beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Riksrevisionsverket (RRV) lämnar härmed en beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgelårel 1985/86.

I beräkningarna ingår begärda anslag på tilläggsbudget I (prop. 1985/86:25). Sammanlagl uppgår de medtagna anslagen på tilläggsbudget I tiU 1720milj. kr. I denna anges att lidigare beviljade anslag om 934milj. kr. inle kommer all utnyttjas. Detla medför elt medelstillskott netto på 785 milj. kr. i tiUäggsbudget I.

Statsbudgetens inkomster beräknas uppgå till 273227 milj. kr. för budgetåret 1985/86 vilkel är 11274milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Utgiftema beräknas uppgå till 325201 milj. kr. I detta belopp ingår 1000milj. kr. för beräknal fillkommande utgiftsbehov, netto. Del beräknade utfallet för statsbudgetens utgifter bUr 1812mUj. kr. större än vad som anvisats i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I, netto). Statsbudgetens underskott för budgetåret 1985/86 bUr därmed 51974milj. kr. vilket är 9462 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I, netto). I bilaga 1 redovisas statsbudgetens inkomster och utgifier fördelade på inkomsttyp och huvudtifiar.

Beräkningen är en uppföljning av förändringar avseende inkomster och utgifter som är upptagna i statsbudgeten och tilläggsbudget I och innefattar således inte några tillkommande utgiftsbehov ulöver dessa. RRV vill understryka osäkerheten i beräkningama. Osäkerheten beror bl.a. på att utfallet för juli—oktober i sin helhet inte kunnat fastställas.

Tabell 1. Statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (miy. kr.)

Inkomster

Statsbudget

Prognos

Differens prognos och statsbudget

Skatter

+ 10517

Inkomster av statens

verksamhet

- 368

Inkomster av försåld

egendom

+ 48

Återbetalning av lån

+ 254

Kalkylmässiga inkomster

3 181

+ 823

Summa

-1-11274

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.3

Utgifter

Anvisat

Prognos

Differens

- vägmärkesförordningen (1978:1001)

t.o.m.

prognos

Bii. 1.3

tilläggs-

och

budget 1

anvisat

Förslags- och obetecknade

anslag

-1034

Reservationsanslag

43 552

+2573

Röriiga krediter (+ = ökad

disposition, - = minskad

disposition)

-1- 500

- 511

Beräknat tillkommande

utgiftsbehov, netto

+ 785

Summa

325201

+ 1812

Statsbudgetens saldo

(inkomster-utgifter)

-61436

-51974

+9462

Inkomster

Det beräknade ulfallet för inkomsterna i förhållande liU beräkningen i statsbudgeten framgår av bilaga2. Inkomsterna beräknas bli 11274milj. kr. slörre än beräkningen i statsbudgeten. De största förändringarna hänför sig tiU följande inkomslhuvudgrupper.

Tabell 2. Differens prognos och statsbudget för inkomsthuvudgrupper budgetåret 1985/86 (milj. kr.)

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (1100)

+ 5 757

Lagstadgade socialavgifter (1200)

+ 592

Skatt på egendom (1300)

- 455

Skatt på varor och tjänster (1400)

+ 4624

Rörelseöverskott (2100)

- 773

Ränteinkomster (2300)

+ 215

Återbetalning av bostadslån m. m. (4200)

+ 200

Avskrivningar

+ 248

Stadiga pensionsavgifter, netto (5200)

+ 575

övriga

+ 291

Summa

+ 11274

Antaganden om utvecklingen av den totala lönesumman i statsbudgeten och denna beräkning framgår nedan.

Tabell 3. Lönesummans utveckling åren 1984-1986

Procentuell förändring från föregående år 1984 1985

1986 Statsbudget 9,8 6,0 Prognos 10,1 9,1

5,5 6,7

Inkomsterna inom inkomsthuvudgruppen skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse beräknas bli 5757milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten. Det beror bl.a. på att inkomsterna på titeln fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas uppgå lill 42702milj. kr. under budgetåret 1985/86 vilket är 5924milj. kr. mer än i statsbudgeten. Den preliminära A-skatten beräknas bli 6521 milj. kr.

större än i statsbudgeten. Ökningen beror på att den totala lönesumman Prop. 1985/86: 100 beräknas öka mer än vad som förutsattes i statsbudgeten. Bil. 1.3

De lagstadgade socialavgiftema beräknas uppgå tiU 55 308 milj. kr. under budgetåret 1985/86 vilkel är 592milj. kr. mer än enligt statsbudgeten. Uppräkningen beror på det högre antagandet om lönesummans utveckling. Ökningen begränsas av alt det högre antagandet om lönesummans utveckUng även medför ökade utgifter för sjukpenning och föräldrapenning.

Inkomsterna av skatt på egendom har räknats ned med 455 milj. kr. i förhållande liU statsbudgeten. Fysiska personers förmögenhetsskatt beräknas uppgå lill 1481 milj. kr. vilkel är 349milj. kr. mindre än i statsbudgeten. Denna förmögenhetsskatt avser inkomståret 1984. I förhållande tUl inkomståret 1983 är det en minskning med 1 093milj. kr. Då var skatten tillfälligt höjd och gränsen för skatteplikt sänkt. Stämpelskatten beräknas bli 340milj. kr. mindre än i statsbudgeten. Minskningen beror på en stor ökning av inteckningsbeloppen före höjningen av skattesatsen den Ijuli 1985.

Prognosen for inkomstgmppen skatt på varor och tjänster har höjts till 111621 milj. kr. vilket är 4624milj. kr. mer än enligt statsbudgeten. Inkomsterna av mervärdeskatt beräknas bU 3800milj. kr. högre än i statsbudgeten. Höjningen beror på atl värdet av den privata konsumtionen beräknas öka mer än vad som antogs i statsbudgeten. Prognosen gmndar sig på följande antaganden om utvecklingen av värdet av den privata konsumtionen.

Tabell 4. Privata konsumtionens utveckling åren 1985—1986

Procentuell förändring

från föregående är

1985 1986

Statsbudget 7,2 4,0

Prognos 9,7 6,3

Bensinskallen beräknas bli 460milj. kr. högre än i statsbudgeten. Ben-sinskallehöjningen i december 1984 har inte fått den dämpande effekt på bensinförbrukningen som tidigare antagils. Leveranserna av motorbensin beräknas lill 5,09 m under budgetåret 1985/86. Beräkningen bygger på ett realt oförändral bensinpris. Inkomsterna av bensinskatt beräknas nu till 12600 milj. kr. under budgetåret 1985/86.

Försäljningsskatten på motorfordon beräknas bli I 530milj. kr. vilket är 194 milj. kr. högre än i statsbudgeten. Försäljningen under budgetåret 1985/86 beräknas till 260000 bilar. Den genomsnUtiiga tjänstevikten per bil beräknas liU 1200 kg vilket motsvarar en skatt på 5 760 kr.

Inkomsterna av rörelseöverskolt beräknas uppgå lill 11946 milj. kr. under budgetåret 1985/86 vilket är 773 milj. kr. mindre än i statsbudgeten. Riksbankens inlevererade överskott beräknas uppgå till 6300milj. kr. un der budgetåret 1985/86 vilket är en minskning med 700 milj. kr. i förhållan de tUl statsbudgeten. Det är överskottet inom den särskilda rörelsen som beräknas minska. I denna ingår avsättningar på investeringskonton, likvi ditetskonton m. m. 3

Ränteinkomster beräknas uppgå tiU 12 116mUj. kr. vilket är 215 milj. kr. Prop. 1985/86:100 mer än i statsbudgeten. Av ökningen hänför sig 135mUj. kr. till räntor på Bil. 1.3 beredskapslagring och förrädsanläggningar. Beräkningen gmndar sig pä den ingående balansen den Ijuli 1985.

Inkomstema under inkomstgmppen återbetalning av bostadslån m. m. har räknats upp med 200milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. Beloppel häirför sig till återbetalning av lån för bostadsbyggande.

Inkomstema under inkomslhuvudgmppen avskrivningar har justerats upp med 248milj. kr. Justeringen hänför sig i slort sett liU statens vattenfailsverks avskrivningar. Slalliga pensionsavgifter, netto har justerats upp med 575 milj. kr. i förhåUande liU statsbudgeten.

Utgifter

Förslags- och obetecknade anslag

Utgtfterna på förslagsanslag och obelecknade anslag beräknas uppgå till 280661 milj. kr. (bilaga3). Utgifterna på dessa anslag blir då 1034milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I, nello). De slörsta differenserna meUan prognos och anvisai anges nedan.

Tabell 4. Differens prognos och anvisat för förslags- och obetecknade anslag budgetåret 1985/86 (mUj. kr.)

Anslag Ökning (+)

Minskning (-)

Räntor på statsskulden m. m. -5900

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. -1000

Lokala polisorganisationen + 435

Försvarsdepartementet + 334

Folkpensioner + 780

Bidrag till kommunal barnomsorg + 510

Bidrag till driften av grundskolor m. m. + 417

Bidrag till driften av gymnasieskolor + 853

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag + 349

Bostadsbidrag m. m. - 667 Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk

varvsindustri och beställare av fartyg + 388

Övriga +2467

Summa -1034

Räntoma på statsskulden beräknas uppgå fill 71500 milj. kr. budgetåret 1985/86. Det är 5900milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. Minskningen jämfört med slalsbudgelberäkningen beror på lägre räntekostnader inom landel p. g. a. lägre räntenivå och mindre andel kort upplåning mot statsskuidväxlar. Vidare minskar statens kostnader för utiands-lånen både i form av valutaförluster och räntor lill följd av sänkt USD-kurs.

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisas 2000milj. kr. för täckning av merkostnader för löner och pensioner. Statsbudgeten beräknades med utgångspunkl i lönelägel den 1 maj 1984. Därefter har avtal träffats om statstjänstemannens löner för år 1985. De avtalsmässiga lönehöjningarna har beräknats och fördelats på de anslag som innehåller lönekostnader. 4

Utgtflema på anslaget täckning av merkostnader för löner och pensioner Prop. 1985/86:100 m.m. har därför räknats ned med lOOOmilj. kr. liU lOOOmilj. kr. Det Bil. 1.3 resterande beloppet är avsett för kommande löneökningar försia halvårel 1986 och för löneökningar på reservationsanslag främst inom universilels-och högskoleområdet. Mot bakgmnd av della har bl.a. utgtflema för den lokala polisorganisationen räknats upp med 435 milj. kr. tiU 4595milj. kr.

Utgiftema under försvarshuvudlileln beräknas till 25 162 milj. kr. vilket är 334milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten. Ökningen beror främst på alt kompensationen för prisstegringar för det militära försvarel blir större än beräknal.

Utgtflema för folkpensioner beräknas till 45480milj. kr. vilket är 780milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten. Prognosen grundas på antagandel atl basbeloppet för år 1986 kommer att uppgå tiU 23 200 kr.

Utgiftema för bidrag tUl kommunal barnomsorg beräknas till 7940milj. kr. vilkel är 510milj. kr. mer än i statsbudgeten. Ökningen beror på en ökning av antalet inskrivna barn.

Bidragen till drift av gmndskolor och gymnasieskolor blir större än beräknal i statsbudgeten. Bidrag för gmndskolor m. m. beräknas uppgå till l4124mUj. kr. (+417milj. kr.) och för gymnasieskolor 4629milj. kr. (+853 milj. kr.). Ökningama beror dels på atl slutregleringen av slalsbidragen för verksamheten under föregående budgetår blev större än beräknat och dels på höjda löner jämfört med beräkningarna i statsbudgeten.

Enligt beräkningar kommer utgifterna för arbetslöshetsersättning och UtbUdningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen m. m. atl bli större än vad som anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Den del av dessa ulgtfter som finansieras över slalsbudgelanslag (35 %) beräknas uppgå lill 2995 milj. kr. vilket är 349milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten.

I statsbudgeten har anslagsbehovet för bostadsbidrag för 1985/86 beräknats tiU 1457 milj. kr. Fömtsättningarna för denna beräkning har sedermera ändrats så alt förskott avseende bostadsbidrag inte skall betalas budgetåret 1985/86. Detla innebär en halvering av belaslningen på statsbudgeten för 1985/86 och en molsvarande indragning från kommunema. Anslagsbelastningen beräknas tiU 790milj. kr. vUket är 667milj. kr. mindre än anvisat i statsbudgeten.

Till följd av Salén-konkursen budgetåret 1984/85 infrias statliga kreditgarantier och inlöses utestående lån på fartyg där staten lämnal garantier lill Saléns. Utgifterna för infriandet av dessa garantier redovisas under anslaget förlusttäckning tiU följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg. Den lolala anslagsbelastningen beräknas bli 418 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och utgörs främsl av ytterligare utbetalningar lUl följd av Salén-konkursen. I statsbudgeten anvisas 30milj. kr. för detta ändamål. Det innebär att utgtfterna nu beräknas bli 388 mUj. kr. större än i statsbudgeten.

Reservationsanslag

AnslagsbehåUningarna beräknas uppgå till 22717milj. kr. vid budgetårels

slut (bilaga4). Del är en minskning med 2072milj. kr. jämfört med behåU- 5

ningama vid början av budgetåret. De största förändringama av anslagsbe- Prop. 1985/86: 100 hållningarna anges nedan. Bil. 1.3

Tabell 5. Förändringar av anslagsbehållningar på reservationsanslag budgetåret 1985/86 (milj. kr.)

Anslag Ökning (+)

Minskning (-)

Övriga u-landspolitiska insatser + 700

Investeringar i järnvägens infrastruktur + 278

Statens jämvägar (1984/85) - 560

Arbetsmarknadsutbildning + 255

Sysselsättningsskapande åtgärder -1 524

Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. - 607

Vissa åtgärder för omställning av energisystemet + 200 Stöd för åtgärder i samband med upphandling

inom energiområdet (1982/83) - 200

Investeringar inom energiområdet (1983/84) - 205

Stöd till industriellt utvecklingsarbete + 200

Avskrivningslån till svensk varvsindustri (1983/84) - 229

Övriga - 380

Summa -2072

De största förändringama av anslagsbehåUningarna hänför sig lill utrikes-, kommunikations-, arbetsmarknads- och industridepartementen.

Utrikesdepartementets anslagsbehållningar beräknas öka med 837 milj. kr. tUl 6646milj. kr. vid budgetårels slut. Av ökningen hänför sig 700milj. kr. till anslaget övriga u-landspolifiska insatser m. m. Anslaget beräknas därmed ha en behållning på 1964 milj. kr. vid slutet av budgetåret.

Kommunikationsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 338milj. kr. lill 3486milj. kr. vid budgetårets slut. Minskningen hänför sig främst till statens jämvägar som fr.o.m. budgetåret 1985/86 tilldelas medel i en ny anslagsstmktur. Vid ingången av budgetåret 1985/86 uppgick reservationsmedelsbehållningen på anslaget statens järnvägar tUl 560milj. kr. Detta anslag har fr.o.m. 1985/86 upphört och behållningen kommer att förbmkas under 1985/86. På det nya anslaget för investeringar i järnvägens infrastruktur har i statsbudgeten för 1985/86 anvisats 950milj. kr. Därav beräknas 673 milj. kr. utnyttjas under budgetåret 1985/86. Därmed återstår 278 milj. kr. vid utgången av budgetåret.

Arbetsmarknadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 1350milj. kr. liU 2390milj. kr. vid slutet av budgetåret 1985/86. För budgetåret 1985/86 anvisas i statsbudgeten 905 milj. kr. för arbetsmarknadsutbildning (AMU). Regeringen föreslår att ytteriigare 906 milj. kr. skaU anvisas för AMU i tiUäggsbudget I för 1985/86 (prop. 1985/86:25). Anslagsförbmkningen beräknas lill 1556milj. kr. Därmed ökar anslagsbehållningen med 255 milj. kr. För sysselsättningsskapande åtgärder anvisas i statsbudgeten 2696milj. kr. Det beräknade utfaUet blir 4219milj. kr. Därmed minskar anslagsbehållningen med 1524milj. kr. lill 985milj. kr. vid budgetårels slut.

Industridepartementets behåUningar beräknas minska med 902 milj. kr. liU 8139mUj. kr. Riksdagen har i statsbudgeten för budgelårel 1985/86 anvisai 2453 milj. kr. för statens vattenfaUsverks investeringar i kraflsta- fioner m. m. DärtiU disponeras en ingående reservalionsmedelsbehållning 6

på 1042milj. kr. Enligt en prognos för budgetåret 1985/86 kommer Prop. 1985/86:100 3 060 milj. kr. alt utnylljas delta budgelår vilkel innebär alt behållningen på BU. 1.3 delta anslag minskar med 607 milj. kr. och beräknas uppgå tiU 435 milj. kr. vid budgetårets slut.

I statsbudgeten för 1985/86 anvisas ell engångsbelopp på 300 milj. kr. för vissa ålgärder för omställning av energisystemet. Medlen utgör en tillfäUig ekonomisk förstärkning inom energiområdet för bl a statligt slöd till installationer för uppvärmning. Av det anvisade beloppel beräknas 100milj. kr. utnyttjas under 1985/86 och därmed överförs 200milj. kr. till kommande budgelår. I tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83 anvisades medel för stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet. Av det anvisade beloppet (700milj. kr.) återstod vid ingången av budgetåret 1985/86 481 milj. kr. Under budgetåret 1985/86 beräknas 200milj. kr. förbmkas vilket medför en utgående behållning på 281 milj. kr. För invesleringar inom energiområdet anvisades på tilläggsbudget I för 1983/84 350 milj. kr. Därav beräknas 205 milj. kr. a» utnyttjas 1985/86. Detta medför alt 64 milj. kr. återstår vid utgången av budgetåret.

I enlighet med en treårsplan beslutad av riksdagen 1984 anvisas 200milj. kr. i statsbudgeten för 1985/86 för medelstillskott till industrifonden. Medlen anvisas över anslaget stöd liU industriellt utvecklingsarbete. Därefter har regeringen beslutat om vissa indragningar av medel, vilket bl a innebär all någon utbetalning till industrifonden inle kommer all ske 1985/86. Reservationsmedelsbehållningen ökar därför med 200milj. kr. Budgelårel 1983/84 anvisades 465 milj. kr. för avskrivningslån till svensk varvsindustri med syfte att stärka de svenska varvens konkurrensförmåga gentemot utländska konkurrenter. Behållningen på detta anslag var vid ingången av budgetåret 1985/86 234 milj. kr. och beräknas minska med 229 milj. kr. under budgetåret 1985/86.

Rörliga krediter

Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 5.1 statsbudgeten beräknas dispositionen av rörliga krediter öka med 500milj. kr. Del uteslående beloppel på rörliga krediter beräknas nu uppgå fill 2254milj. kr. vid budgetårels slut. Del är en minskning med 11 milj. kr.

Statens järnvägars behov av kortfristig upplåning sker fr.o.m budgetåret 1985/86 på annat sätt än via rörlig kredit hos riksgäldskontoret. Därför har del utestående beloppel vid ingången av budgetåret 1985/86, 540milj. kr., återbetalats ijuli 1985. Exportkreditnämnden disponerar en rörlig kredil för förlusler på exportkreditgarantier. Vid ingången av budgetåret 1985/86 utnyttjades 1405 milj. kr. av en högsta medgiven kredil på 2700milj. kr. Enligt exportkreditnämndens beräkningar kommer utnyttjandet av krediten alt öka med 276milj. kr. budgetåret 1985/86.

Beslut

Beslul i delta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen SaneU, revisionsdirektören Danielsson, avdelningsdirek-

tören Hansson, föredragande, byrådirektören Hallman och revisorn Eric- Prop. 1985/86: 100 son. B''- 1-3

G Rune Berggren

Jörgen Hansson

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.3

Statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (milj. kr.)

Bilaga 1

Inkomster

Statsbudget Prognos

Differens prognos och statsbudget

1000 Skatter

2000 Inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån

5000 Kalkylmässiga inkomster

Summa inkomster

Underskott

Summa

261953

61436 323389

273227

51974

325201

+ 10517 - 368 + 48

+ 254 + 823

+11274

+ 9462

+ 1812

Utgifter

Anvisat

Prognos

Differens prognos och anvisat

500 O

323389

Utgiftsanslag

I Kungl. hov- och slottsstatema

II Justitiedepartementet

III Utrikesdepartementet

IV Försvarsdepartementet

V Socialdepartementet

VI Kommunikationsdepartementet

VII Finansdepartementet

VIII Utbildningsdepartementet

IX Jordbruksdepartementet

X Arbetsmarknadsdepartementet

XI Bostadsdepartementet

XII Industridepartementet

XIII Civildepartementet

XIV Riksdagen och dess verk m.m.

XV Räntor på statsskulden m. m.

XVI Oförutsedda utgifter

Summa

Beräknad övrig medelsförbrukning

I Ökning av anslagsbehållningar

II Ändrad disposition av rörliga krediter

Summa

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

Summa

+ 2

+ 813

- 719

+ 334

+2292

+ 359

+ 201

+ 1673

- 19

+ 1810

13 848

13 248

- 599

+ 1585

- 809

+ 16

-5900

—

- 1

323174

+ 1038

+ 500

- 511

- 11

+ 785

+1812

-500

324212

-11

-11 1000

325201

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.3

Beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1985/86 (miy. kr.)

Statsbudget Prognos

Bilaga 2

Differens prognos och statsbudget

+ 5924

+11274

1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisations vinst och rörelse 36778

—

1 150

3 800

—

-55

-86

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1141 Kupongskatt

1144 Lotterivinstskatt

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Bamomsorgsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

1281 Allmän löneavgift

1312 Hyreshusavgift

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper 1411 Mervärdeskatt 1421 Bensinskatt

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt 1426 SkaU på vin 1434 Skatt på viss elektrisk kraft 1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

1461 Fordonsskatt

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2131 Riksbankens inlevererade överskott

2141 Myntverkets inlevererade överskott

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2411 Inkomster av statens aktier

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4313 Äterbetalning av studiemedel

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Övriga

Summa 261953

10

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.3

Förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1985/86 (miy. kr.)

Bilaga 3

Anvisat

Prognos

Differens prognos och anvisat

II

1 B

4 D

2 E

2 F

1 III

3 IV

2 C

4 D

1 D

2 E

19 F

1 G

3 H

3 I

2 VII

2 D

3 E

1 B

17 C

3 C

6 E

4 IX

3 X

4 D

2 XI

5 B

7 XII

7 Rikspolisstyrelsen Lokala polisorganisationen Allmänna domstolama Kriminalvårdsanstaltema Rättshjälpskostnader Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster Försvarsdepartementet Bidrag till föräldraförsäkringen Bidragsförskott Bidrag till sjukförsäkringen Folkpensioner 19 Bidrag till allmän sjukvård m. m. Bidrag till kommunal barnomsorg Bidrag till social hemhjälp Bidrag till driften av särskolor m. m. Bidrag till driften av hem för vård eller boende Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka (84/85) Lokala skattemyndighetema Tullverket: Förvaltningskostnader Skatteutjämningsbidrag till kommunema m. m. E 2 Bidrag till kommunema med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen VIII B 11 Bidrag tiU driften av grundskolor m. m. 17 Bidrag till driften av gymnasieskolor Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

Bidrag till driften av folkhög skolor m. m. Studiemedel m. m. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område Bidrag till arbetslöshetsersätt ning och utbildningsbidrag Åtgärder för flyktingar Ätgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m. '

Bostadsbidrag m. m. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

8 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m.

1 Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (84/85)

6 Ersättning för försenad idrifttagning av kämreaktorer

+ 49

+ 435

+ 46

+ 57

+ 41

+ 122

+ 334

+ 43

+ 40

+ 225

+ 780

- 685

+ 510

+ 168

+ 89

- 93

+ 1042

+ 65

+ 57

- 96

+ 65

13707 3776

14124 4629

+ 417 + 853

+ 102

463 4458

550 4519

+ 87 + 61

- 75

2995 200

+ 349 + 128

125 1457

50 790

- 75

- 667

+ 49

11 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.3

Anvisat

Prognos

Differens prognos och anvisat

XIII D

XV 1 övriga

Summa

5 Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg 16 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

1 Länsstyrelsema m.m.

1 Räntor på statsskulden m. m.

30

+ 388

-1000

+ 145

-5900

55 277

+ 634

280661

-1034

281695

12 Prop. 1985/86:100 Bil. 1.3

Bilaga 4 Beräknade förändringar av anslagsbehållningar på reservationsanslag under budgetåret 1985/86 (miy. kr.)

Reservation

Ökning (+)

1985-07-01

1986-06-30

Minskning (-)

II

9 Byggnadsarbeten för polisväsendet

- 44

7 Byggnadsarbeten för kriminalvärden

- 71

III

1 Bidrag till intemationella biståndspro-

gram

3 188

+ 196

8 Övriga u-landspolitiska insatser m. m.

+ 700

2 Exportfrämjande verksamhet

- 51

VI

1 Investeringar ijärnvägens

infrastmktur

+ 278

1 Statens järnvägar (84/85)

- 560

1 Flygplatser m. m.

- 56

VII

2 Inköp av fastigheter m. m.

- 40

VIII

5 Vuxenstudiestöd m. m.

- 42

3 Arbetsmarknadsutbildning

+ 255

5 Sysselsättningsskapande åtgärder

-1524

18 Medel för särskilda insatser i

i Uddevallaregionen

- 125

19 Medel för insatser inom malm-

fältskommunema

- 125

6 Statsbidrag till offenUigt

skyddat arbete

+ 150

17 Bidrag tiU energibesparande

åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

- 50

XII

2 Lokaliseringsbidrag m. m.

+ 90

3 Lokaliseringslån

+ 40

4 Regionala utvecklingsinsatser m. m.

+ 88

c

9 Lokaliseringsbidrag m. m. i Uddevalla-

regionen

+ 101

c

6 Särskilda regionalapolitiska insatser

i BD-län (83/84)

- 47

8 Program för utökad prospektering m. m.

(82/83)

- 76

11 Statens vattenfallsverk:

Kraftstationer m. m.

- 607

12 Energiforskning

+ 110

14 Stöd till utbyggnad av distributions-

anläggningar för Qärrvärme

- 150

17 Stöd för oljeersättande åtgärder m. m.

+ 90

22 Vissa ätgärder för omställning

av energisystemet

+ 200

15 Stöd för åtgärder i samband med upp-

handling inom energiområdet (82/83)

- 200

15 Investeringar inom energiområdet

(83/84)

- 205

19 Program för prospektering efter

olja och naturgas (84/85)

- 185

15 Stöd till industriellt utvecklingsarbete

+ 200

18 Lån till SSAB Svenskt Stål AB

för rekonstmktionsändamål (82/83)

- 110

8 Avskrivningslån till svensk varvs-

industri (83/84)

- 229

XIII

2 Anskaffning av ADB-utrustning

+ 45

1 Byggnadsarbeten för statUg förvaltning

- 46

övrig;

- 73

Summa

24789

22717

-2072

13 Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.3

Beräknad disposition av rörliga krediter

Bilaga 5

Utestående

Beräknat

Beräknad

belopp

utestående

förändring

1985-06-30

belopp 1986-06-30

1985/86

Statens jämvägar Statens vattenfallsverk Statens jordbruksnämnd Förluster på exportkreditgarantier Övriga

Summa

-540 +200 + 34 + 276 + 19

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

14 Bilaga L4 Den statsfinansiella utvecklingen

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.4

s

»v»

s

1

i-H

ål

s

m vt

IO vo

00 ro vo in

>o n vo

VI 00 00

■» ■t

+ I

rvi vo

o

+ I

I I

r- vo vo

fO

I I

00 m m vo

I I

i

-o'c

■z'S.

r<1 fS

rn

1 (U CO J3

öo

o (-1

å8

g

i

•n

«n

s

r»

vt

•n

»n

+ ■

I I

oo o

+ I

3 I-I vo

cq Tf

TT n o

? 5 ?

>o m —

m 00 —

n 00 00

« 90 00

ro fO r

— 00

+ I

00 a

00 Vi

■

+ I

«n m

— ov

v, TT

i « S 3

e "3

se

"O 3

.a

a 5

TT 0\

'T fn —

m vo vo

f* f* m

r~ 00 ■*

Tf r- —

r- m m

1.H m cn

Cl fl m

n ON >£)

ri wi w-l

Ä ov 0\

r fS r

+ I

O

B- 3j2

. .S o « E

ov t~ "

InS

-" o\

+ I

o m

vo Tt

m 00

Tt TT

« .- 9-oo 00 .2

S .£ ca u T3 IS-S" 111"

CO

c

■z

JD B

OCO

•§s

3 =

£§ II

tiO OD

il

.o S

Vi t-

00 c CO o ~ J<: c = co ;:

«i

60 J C :cO

II

ico _; ■O E

1 Riksdagen I985I86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.4

Bilaga 1.4 Den statsfinansiella utvecklingen

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.4

\o oo r--

o\ — o\ oo

Vt mr

o w-l -o oo

I-. trs »n

m vo Tf rs

-i vo rs Tf

fS 't\ vo —< r»)

>n

90 vo Ov vo Tf vo >n m rs Q m r»% o r in Tf o — rN rs ON O Ov 1 rs >n vg m m ■.o >n T r-v Tf —. —

i-< m Tf r*-i

lO rvi vo r-

rs 00 r- —

00 C> vO rf

Ov tin -

O rs rs tN. rs tn o

00 vo vo c« Tf Tf o

m m --H rv.j Tf rs r m rs 1 CS o rs t--

vo «n m vo Tf

■a

O OOO

00 (N — <

(S oo o oo

os Tf — r

ooo

•5 >n Ov «n rs rs

vo "n —<

ooooooo »n vo .— o "n Tf - rs m "n rvj o l Tf Ov r o Co Tf ov Tf vn Tf Tf Tf m

.-.

1-H (J\ Tf VO

f- "00 -- D

m c

O

n oo o r-

VI CS gv —

— vo Tf —

rs

§g2?SS

*-. rn r "

m w- - ( o\ r -

»n - rn fN —

O ooo

os (N o r-

VI vo oo o

VI m ON C4

CS o o

vo vo o

8

000000 O ( r " tr 00 00 t r\ Tt m Ov

ON 00 fv 00 ' xt - (N

TT Ov Ov m

rs vO 00 VD

o 000

I-. -.. Tf t--

Tt 00 — VO

rs fN rn Ov

ao ln Tf

OOOOOOO 00 — - o 00 rn ■ O ON ln r r-

—' vO Tt >

Tf m fN - -

ooo r vo fl

'O rn vo rs rvi T}-m t-- —'

o CS o o

• Ov Ov o

rf) vo 00 00

00 r 00 00

in Tf m

S?S2§

vO 00 —' 00 00 ov

vo rs Tf 00 r m m rs

rs

00

o •c3

o ooo r rs t

-H Tf

(V-l ov Tf

o Tf «n

Tf 00

Tf m

000000 vO "n r CN Tf 00 m rs m Ov «n m rs QO 00 vo vo m rs —

"3

000 rs 00 vo m Tf in moo f- vo —

o 000 Vi Tf .— m 00 »n >n o

_ _v rvj (S rn Ov r T}- Tf r m Tf lo "n rs —

I I

C

u u

■a TJ

0

c c

i/3 3

ntor im la im la

II

dräi ino ute

J2 0

CO

01

1 3 2 2

E —

"S c c

t-l —

iSHO

rt««

55 OOOOO —' m 00 (Vn m vo r — ~- —

S fe CO 5 (rt (-. C OJ

" ■" CO

a 3

•i .»i 2

o IS o

" 3

3 S

S 2

s

o

.X

cO

it

u

C

OJ

«..

it

O

et

13 TS

CO

■a

3

5 Ul

C

SS

ii

0

H OQ

» 000 m r-. —' —. t- o

SS p s s §

01 t/I CO _ c

■S .b > S DS--0

o

vo OD fS vo

■n

VO ln — Tf

t- <> vo t--

Ov 'v> rsl

1 OJ 0 j

ra CO .m BO 00-S =

CO 0

Vi .Z > cn

terin rerin kuld ushå:

u

Vi nj Vi i-.

3 ■3»

Inv råns stat Till

Vl

— Vi

00 3 O -

ii

o c

< CO

Bilaga 1.4 Den statsfinansiella utvecklingen

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.4

:o r= .S.

rvjr--(Nmo\rQOTfo -n-H-rooovomoJc

00(N»OO0N*OOTtr--N0

mvr-ooTfrnopntNON H rvi r Tt m

ovow-imTfmTfnvovONO

CN— OOOVOOrJNOvOOOO

t—iTfrioONvOTtTfr-jmin H _- — irioomr-oor--

-h + -f-|- + + + + + + +

rDTtTfoommrj-HT-H,—

o NO

vo 00

—I —* 00 O Tf on ON o NO vo »o vo oo 00

+ I + I + I

"- I I

I 1

D'c 3

c?\rNOfnNOvn-Hini>tr~~

OONvöor-orjmtNTfvo

OfNooi-ir-iTfOvo

-H-Hrn-NOooor

mmTfvomtjN-oiTtr-ioo r--oor-mr-

00—NOCNvO0000»O-H

Tfvomr-."ooo — vo

— — — —

+ + + + + + + + + + +

CO E

. cO

ON»—'voaN(N»n-oom »nr- — (Noooo«oooTtNO (Nr-oooooooHr-rooTf

rfSm\om(TfNO r-i - «, Tf m -

moowimr-cnoTfmiom voooTf — Ttor--r--mHvo

TtCSOOOsOtNmONvOTt

voON fnr-ioot"0-

m rn >—' —<

+ I + + ! + + i I + l

trt TJ cO

« 3 "3 -- j ;cO CO Crt >

1111)1(1

ooo

-H o o

r-- 00 o oo (N oo

»o vo oo

I I I I I I I I ooo

— On o

r-- o n

00 Tf «0 (N

+ + +

S "O

E CO

3 .CO 2 o g

I i I I I I

I I i rn 00 v~t o m »n

« O

*£>oomoorooNONOTfONvo OOOO—'»ONor-r-NOvor-ioo or-m—H—HOomo»nom —•'—"fSrJrnTfvor-TfiriTt

I I 1 I I I I I r.-n m —

— Ov

-H -I-

oooJ»ovoooooooov-im

vOrTfO—'ONOvONNOTf

—'r-v'—'Or-Tfvo-tvo + + + I +T + -I--I-H- I

, ci°JS

tN 00 trt

CO :z: c a.n o c/) o '.n

I . r- ll Crt T3 .! 1)

>nmO'*Tto\r--t--Ttr\£i

mO"ONO-TfOOOTtv£3

fNoTfmr-or--oo

mTtiovoooo»oooTfNO'—

— H - r-1 ra m

Tfrifnmw-immpnmoooo NOv-irw--ovom*Nr rsvor-~v-iNO>nc4rvimmm

ooor-TfOmooor-rnoN Tfvoooo — ri(N — -o-inONOcsooNONmvO'—

-H — (N — Ttmv-i(N>0

+ + + + + + + + + + +

»>-l (N — o — n (N vo o IO

— vo — rj — ri

-h I + I + I I

I I

pH o '3

0>nOOOO«nu-iv-iONO Tf(Noowio»nTf t-.Tfm'--'—'ONfNr-iOOr-4 ro\-HmvooNHrnvoTf*o _H,--_rjnrmm

0»/i/-iOO0>0OOmND

Ttoor-ov>n— _,__-,—,(rn — (Nc-ioor + + + + + -|- + + -h-H-|-

öp w JO o

I I I I I I I t

O O

o o

vO vo

I I

omr-oo>n»ooor-moooo ooninooroor-Tfmi—'»o ONrOooomoOOmmTf

NOoorN(NONoor-0'-aN

mTtioNOoooHtoooo

— -H ri — n

TtTfTf"—lOOOrnOvOV-iO

rTtmmfnvoOvvooo — - —ir-moofnTt-fMOH

(N—«mOvOOvONO*'—'(NrJ

,_ Hrl— v-im — —H -f- + + + + + + + + I +

ooooovooooovoinvoov ooNOfnooooNOoonmin orfncNOOONvorNOTf moo(N>nOv(Non

vovoooomoNin-HOooio Hi—It—rNimTtTfin

w-ioor--oo(NOooaN — rn oooooONTfiOoo-Hm — OJ 00>OGOooooor--NOfnoo HVm(NimmoNOt~-inNO - —rjmw-ivovooor-r-- -I--H + + + + + + + -I--I-

OX)

> "

Ttv-(Vor-~oooNO-r4mTt r-r-r--r--r-r-~oooooooooo

O\O\0n0v0n0nOnO\Ov0n0n

op °2

c i_ fU

1 u U 00 t; 73 -o -o ■p c c 3

Uh :nj 3 X)

Tti/-\oroooNO'—"

OvOnOvOvOnOvOnOnOnOvOn

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1928: 376) om skatt på lotteri vinster

Härmed föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster' skall ha följande lydelse.

Prop. 1985/86:100 Bil. 1.5

2. vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar,

3. vinst i sådant spel som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. vinst som uppgår till högst etthundra kronor.

Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den skatt som belöper på vinsten.

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på lotter som inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

Nuvarande lydelse

Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i svenskt lotteri och för vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer.

Skatten utgör tjugo procent av vinstens värde i fråga om vinst på premieobligation och trettio procent av vinstens värde ifråga om annan vinst. Skatt skall dock inte betalas med högre belopp än att av vinsten återstår etthundra kronor.

Skatt skall inte betalas för

Skatt skall inte betalas för vinster som utfallit på lotter eller obUgationer som inte sålts, eller för vinster som inte tagits ut av vinnaren.

1. vinst vid vadhållning genom totalisator vid hästtävlingar.

1 Föreslagen lydelse

Skatt betalas enligt denna lag till staten för vinst i svenskt lotteri.

Skatten utgör trettio procent av vinstens värde. Skatt skall dock inte betalas med högre belopp än att av vinsten återstår etthundra kronor.

Skatt skall inte betalas för

1. vinst vid vadhållning genom totalisator vid hästtävlingar eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer,

2. vinst i lotteri, när vinsten inte utgörs av pengar,

3. vinst i sådant spel som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,

4. vinst som uppgår till högst etthundra kronor.

2§

Skattskyldig är den som anordnar lotteriet.

Skattskyldig är den som anordnar lotteri och den som utfärdar premieobligationer.

Skattskyldigheten inträder vid vinstdragningen eller, om denna har ägt rum före lottförsäljningens böijan, vid utgången av den tid som har bestämts för lottförsäljningen.

Med vinstdragning avses i fråga om vadhållning det förfarande, varigenom vinsterna bestäms.

' Lagen omtryckt 1984: 152.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1984: 152. Senaste lydelse 1985:964.

1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.5

Nuvarande lydelse

3§

Föreslagen lydelse

Prop. 1985/86: 100 Bil. 1.5

Om den skattskyldige visar att en vinnare inte har tagit ut sin vinst inom föreskriven tid eller att vinst har utfallit på en osåld lott eller ob-Ugation, är den skattskyldige berättigad att få tillbaka den skatt som erlagts för vinsten. Beskattningsmyndigheten beslutar om återbetalning efter ansökan av den skattskyldige. Ränta utgår inte på återbetalat belopp.

Om den skattskyldige visar att en vinnare inte har tagit ut sin vinst inom föreskriven tid eller att vinst har utfallit på en osåld lott, är den skattskyldige berättigad att få tillbaka den skatt som erlagts för vinsten. Beskattningsmyndigheten beslutar om återbetalning efter ansökan av den skattskyldige. Ränta utgår inte på återbetalat belopp.

1. Denna lag träder i kraft den I april 1986.

2. De äldre bestämmelserna gäller i fråga om obligationer som har getts ut före ikraftträdandet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Innehållsförteckning

Finansplanen (bilaga 1)

1 Den ekonomisk-politiska strategin ....................... .... 1

1.1................................................................. Bakgrunden I

1.2 Vägen mot balans ..................................... .... 4

1.3 Den ekonomiska politiken under de kommande åren 7

2 Utsikterna för 1986 .......................................... .. 10

2.1 Den intemationella utvecklingen .................... .. 10

2.2 Den svenska ekonomin .................................. .. 13

3 Den ekonomiska politikens inriktning ..................... .. 17

3.1 Finanspolitiken ............................................. .. 17

3.2 Penningpolitiken ........................................ .. 19

3.3 Skattepolitiken .......................................... .. 21

3.4 Sysselsättnings- och fördelningspolitiken ........ 23

4 Budgetpolitiken ................................................ .. 26

4.1 BudgetpoUtiken i ett medelfristigt perspektiv ..... 26

4.2 Budgetläget innevarande budgetår .................. 30

4.3 Budgetförslaget för budgetåret 1986/87 ......... 31

4.4 Fortsatt effektivisering av den offentliga verksamheten 34

5 Kommunernas ekonomi ....................................... .. 35

6 Avslutning ..................................................... .. 39

Särskilda frågor

1 Statliga garantier ............................................ .. 41

2 Vissa övergångsåtgärder med anledning av förordningen om avräkning av utgifter på statsbudgeten 43

3 Åtgärder för bättre effektivitet och kassahållning ... 44

4 Extraordinära budgeteffekter ............................ .. 46

5 Statsbudgeten budgetåren 1985/86 och 1986/87 . 48

Hemställan ....................................................... .. 57

Tabellförteckning .............................................. .. 59

Diagramförteckning ............................................ 59

Bilagor

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget för 1986

Bilaga 1.2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåren 1985/86 och 1986/87

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1985/86

Bilaga 1.4 Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utveckhngen m.m.

Bilaga 1.5 Lagförslag

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Innehållsförteckning

Bilaga 2 till budgetpropositionen 1986

Gemensamma frågor

Prop.

1985/86:100 Bil. 2

Statsrådsberedningen

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet I. Carlsson (avsnitt 1) statsrådet Johansson (avsnitt 2) statsrådet Feldt (avsnitt 3) statsrådet Holmberg (avsnitten 4-11)

Anmälan till budgetpropositionen 1986

1 Redogörelse för regeringens arbete med regelförenkling och delegering

Våren 1984 antog riksdagen en proposition om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd (prop. 1983/84:119, KU 25, rskr. 245) och en annan om regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84:120, KU 23, rskr. 250). Med anledning av de båda riksdagsbesluten inleddes ett omfattande översynsarbete i regeringskanshet och, när det gäller myndigheternas regelbestånd, även hos myndigheterna under regeringen.

Under behandlingen av prop. 1983/84:120 uttalade riksdagen önskemål om att regeringen i någon form skulle redovisa resultatet av sitt arbete med översynen av besvärsärendena. Eftersom regelförenklingsarbetet bedrivs på likartat sätt som arbetet med delegering av besvärsärenden, anserjag att det kan vara lämpligt att regeringen ger riksdagen en samlad redovisning av de båda områdena. Jag kommer därför i det följande att redogöra för hur arbetet med regelförenkling och delegering har bedrivits efter de båda riksdagsbesluten. Avsikten är att en motsvarande redogörelse t. v. skall lämnas till riksdagen vaije år.

1 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Bil. 2

1.1 Regelförenklingsarbetet Prop. 1985/86:100

Genom sitt beslut med anledning av prop. 1983/84:119 drog riksdagen upp vissa riktlinjer för det fortsatta arbetet på att myndigheternas föreskrifter och andra regler skall bli enklare och klarare och att regelbeståndet i samhället inte skall bli alltför omfattande. Som ett led i detta arbete har regeringen beslutat vissa ändringar i författningssamlingsförordningen (1976:725) som syftar till att få regler som är klarare och lättare att överblicka (se SFS 1984:212). Bl. a. har regeringen föreskrivit att myndigheterna senast den I juli 1986 skall ha upprättat förteckningar över samtliga sina gällande författningar och allmänna råd. De äldre författningar och allmänna råd som inte den dagen finns upptagna i en sådan förteckning upphör i princip att gälla. Arbetet med att upprätta dessa regelförteckningar pågår f. n. ute bland myndighetema. Avsikten är att departementen årligen skall granska förteckningarna. I samband med att myndigheterna upprättar sina regelförteckningar bör de, enligt propositionen, sträva efter att upphäva sådana regler som är föråldrade eller inte längre behövs. Det bör också nämnas att regeringens s.k. solnedgångsförordningar (SFS 1984:778 m. fl.) har gett till resultat att större delen av myndighetsreglerna på det statliga arbetsgivarområdet har upphört att gälla den 1 oktober 1985. I prop. 1983/84:119 aviserades att statsrådsberedningen skulle utarbeta en handbok för myndigheternas författningsskrivning. Detta arbete är snart slutfört. Handboken beräknas kunna bli distribuerad till myndigheterna under mars 1986. Särskilda utbildningsinsatser är planerade som en komplettering till handboken.

Till de frågor som är av betydelse när det gäller att begränsa myndigheternas regelgivning och få en bättre överblick över regelbeståndet hör också frågor om i vilken omfattning myndigheterna har fått och får bemyndiganden eller uppdrag att besluta föreskrifter och allmänna råd. Även dessa frågor behandlades i prop. 1983/84:119. Bl. a. aviserades att departementen skulle inventera de bemyndiganden och uppdrag som har lämnats och klarlägga vilka regler som varje bemyndigande eller uppdrag har gett upphov till. När den översiktliga kartläggningen har gjorts, skall översynen inriktas på de områden där en närmare undersökning lönar sig. Avsikten är att bemyndigandena och uppdragen på varje sådant område så snart som möjligt skall omprövas. Det aviserade arbetet har påböijats. Inom varje departement har det gjorts en inventering av existerande bemyndiganden. Till följd av detta arbete har bl.a. vid utgången av september 1985 genom tre förordningar (SFS 1984:778-780) en stor mängd myndighetsföreskrifter på det statliga arbetsgivarområdet kunnat upphävas. Arbetet drivs nu vidare departementsvis med särskild inriktning på sådana områden där en mer ingående undersökning kan förväntas ge resultat.

Regelförenklingsarbetet har emellertid inte begränsats enbart till myndigheternas författningar. Även när det gäller andra författningar har ett aktivt arbete bedrivits för att begränsa regelbeståndet och få fram enklare regler.

Bl.a. har på skatteområdet beslutats ett antal åtgärder för att förenkla deklarationsarbetet. Fr.o.m. 1985 års taxering är den särskilda självdek-

laration slopad som fysiska personer med fastighet eller rörelse i annan Prop. 1985/86: 100 kommun än hemortskommunen tidigare varit skyldiga att avge i den kom- Bil. 2 mun där förvärvskällan fanns. Inkomsterna behöver numera redovisas endast i den allmänna självdeklarationen, som lämnas i hemortskommunen (prop. 1983/84; 193, SkU 48, rskr. 361).

Vidare har den kommunala taxeringen av juridiska personer slopats. Reformen innebär bl. a. att alla bolag och föreningar slipper göra inkomstberäkningar m. m. för kom'munal inkomstskatt och slipper lämna särskilda deklarationer i vaije kommun där verksamhet bedrivs. För flertalet tillämpas de nya reglerna första gången vid 1986 års taxering (prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr. 110).

En tredje förenklingsåtgärd är att skattskyldiga med enkla inkomst- och förmögenhetsförhållanden fr. o. m. 1987 års taxering får lämna en förenklad självdeklaration. I normalfallet behöver inkomsterna inte redovisas i deklarationen. De skattskyldiga fär i stället försäkra att inkomsterna överensstämmer med de kontrolluppgifter de fått (prop. 1984/85:180, SkU 60, rskr. 375).

Arbetet med regelförenkling på skatteområdet fortsätter. I april 1985 uppdrog regeringen åt riksskatteverket att undersöka förutsättningarna för ett nytt system för företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål. Och till våren 1986 planeras en proposition om förenklat taxeringsförfarande med anledning av skatteförenklingskommitténs betänkande (SOU 1985:42) Förenklad taxering. Även frågan om att förenkla reglerna om skyldighet att göra skatteavdrag och betala socialavgifter bereds f. n. i regeringskansliet på grundval av bl. a. socialavgiftsutredningens betänkande (Ds S 1985:1) Företagarregistrering - klarare regler för socialavgifter.

Under senhösten 1985 har 80 författningar på det statliga arbetsgivarområdet m. m. beslutade av riksdagen och av regeringen kunnat upphävas (SFS 1985:814 m. fl.). Genom regeringens beslut har antalet författningar på civildepartementets område som rör den centrala statsförvaltningen och offentliga anställningar kunnat minskas med inemot 25%. Främst är det regler från tiden före år 1970 som har försvunnit. Arbetet kan nu inriktas på att förenkla även regler av nyare datum.

Även på det kyrkliga området pågår en upprensning av regelbeståndet. Närmare 30 författningar har upphävts efter beslut av riksdagen (SFS 1984:1110) och ett 40-tal efter beslut av regeringen (SFS 1985:747).

Till regelförenklingsarbetet hör också det arbete som bedrivs i särskilda former för att minska den statliga regelgivningen mot kommuner och landstingskommuner. Stat-kommunberedningen (C 1983:02) har bl.a. till uppgift att utreda olika frågor om samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av statliga regler. I detta sammanhang spelar också försöksverksamheten med ökad kommunal självstyrelse (frikommunförsöket) en betydelsefull roll. Riksdagen kommer inom kort att få en särskild redovisning för hur denna försöksverksamhet fortlöper och vilka åtgärder som regeringen har vidtagit.

Även när det gäller regler som rör näringslivet pågår ett förenklingsar bete. En central uppgift i detta arbete har den s.k. normgruppen. En närmare redogörelse för hur gmppens arbete bedrivs lämnas senare i dag 3

(se bilaga 14).

1.2 Delegeringsarbetet Prop. 1985/86:100

Bil. 2

Arbetet med att begränsa antalet ärenden som prövas av regeringen har pågått i olika former sedan åtskilliga år tillbaka. Från början av 1970-talet bedrevs detta arbete centralt i statsrådsberedningen av en tjänsteman på rättsavdelningen — departementsrådet Erik Berggren. Denne avslutade sitt arbete med att avlämna två betänkanden om det fortsatta delegeringsarbetet i regeringskansliet. I det ena. Ds SB 1983:1, lades fram förslag dels om organisatoriska åtgärder inom regeringskansliet i syfte att främja arbetet med delegering, dels om överflyttning från regeringen till myndigheter under regeringen av beslutanderätten i ett antal typer av ärenden som regeringen prövar som besvärsinstans eller första instans. I det andra betänkandet, Ds SB 1984: 3, med undermbriken Trafiktillstånd och lokala trafikföreskrifter, behandlades vissa ärendetyper inom enbart kommunikationsdepartementets område; se närmare om innehållet i det följande. Båda betänkandena har remissbehandlats.

I tiden mellan de två betänkandena lade regeringen fram sin prop. 1983/84:120. I denna drogs vissa rikflinjer upp för regeringens befattning med besvärsärenden. Varje departement har numera som en följd av propositionen vart och ett inom sitt område huvudansvaret för att delegeringsarbetet i regeringskansliet drivs i enlighet med riktlinjerna, medan statsrådsberedningen har till uppgift att samordna och understödja arbetet.

Som ett led i arbetet med att anpassa besvärsreglerna i olika lagar och förordningar till riktlinjerna har departementen gjort en inledande, systematisk översyn av möjligheterna att överklaga myndigheternas beslut till regeringen. I samband med denna har departementen gått igenom också de s. k. förstainstansärendena. Under arbetet har departementen haft tillgång bl.a. till de två nyss nämnda betänkandena av Berggren och remissammanställningar till dessa.

Departementen har till statsrådsberedningen lämnat uppgifter om resultatet hittills av inventeringen. En sammanställning som har gjorts av dessa uppgifter bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.1.

1.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

2 Den allmänna lönenivån för statsanställda m.m.

Lönerna för det stora flertalet statstjänstemän och för vissa andra arbetstagare i offentlig verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanställdas huvudorganisationer.

Den 21 maj 1984 träffade SAV samt Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas Förbund och TC0:s statstjänstemannasektion (TCO-S) avtal om löner 1984-85 för statstjänstemän m.fl. (ALS 1984-85).

I samband med arbetsmarknadskonflikten våren 1985 sade TCO-S för Prop. 1985/86:100 sin del upp ALS 1984-85. Sedan konflikten bilagts träffade SAV och Bil. 2 TCO-S den 5 juni 1985 avtal om löner 1984-85 för statstjänstemän m.fl. (ALS 1984-85). Avtalet har samma lydelse som ALS 1984-85 av den 21 maj 1984 med de ändringar varom parterna träffat överenskommelse.

Samma dag träffade SAV dessutom avtal med de tre tidigare nämnda organisationerna om viss höjning av löneplansbeloppen fr. o. m. den I december 1985 enligt 17 § II ALS 1984-85.

I ALS 1984—85 ingår bl. a. allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST), allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF), tjänste-förteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU), tjänsteförteckningsavtal för kyrkliga tjänster (TFK), avtal om system för lönesättning av chefstjänstemän (chefslöneavtalet) och allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (pensionsavtalet). F. n. gäller de lönevillkor som framgår av AST den 21 juni 1984. Enligt pensionsavtalet gäller statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287, SPR, ändrad senast 1985:316) med anslutande föreskrifter i väsenfliga delar som kollektivavtal i den omfattning de avser berörda tjänstemän.

Pensionsförmånerna för de icke-statliga arbetstagare med statlig pensionsrätt som faller utanför SAV:s förhandlingsområde regleras i SPR med anslutande föreskrifter.

Hittills nämnda avtal gäller t.o.m. den 31 december 1985 utom chefslöneavtalet, vilket har ersatts av ett nytt chefslöneavtal (CLA) som gäller fr.o.m. den 1 juli 1985 tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

För vissa statligt anställda läkare har förmånerna bestämts genom avtal mellan SAV och Sveriges läkarförbund. F.n. gäller för denna personal de lönevillkor som framgår av ett avtal den 24 september 1985 om allmänna bestämmelser för vissa statliga läkare m. fl. (ABL). Avtalet - som ersätter ABL den 5 september 1984 - gäller för tiden den 1 juli-den 31 december 1985.

Till grund för beräkningen av anslagen till avlöningar och pensioner under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som gäller fr.o.m. den 1 juli 1985. För anslagen inom utgiftsramarna för militärt försvar samt civilförsvar gäller dock att lönenivån i febmari 1985 ligger till grund för anslagsberäkningarna. Anslagsberäkningen innefattar ett lönekostnadspålägg med 39%.

I förhållande till det löneläge som låg till gmnd för beräkningen av lönekostnaderna i budgetpropositionen 1984/85 har medräknats ändringar som skett dels fr. o. m. den 1 januari 1985 till följd av avtal den 19 decem ber 1984 om löner fr. o. m. den 1 januari 1985 till följd av 14 § första stycket och 17 § 1. ALS 1984-85 (löneplansåtgärder, löneutvecklingsgaranti m. m.), dels fr. o. m. den 1 juli 1985 till följd av olika avtal den 3 maj och den 1 juli 1985 om löner fr. o. m. den 1 juli 1985 till följd av höjda löneplans- belopp samt en ny löneplan N enligt ALS 1984-85. Åtgärderna den 1 januari 1985, löneutvecklingsgarantin och löneplansåtgärderna innebar en genomsnittlig höjning med 2,7%. De höjda löneplansbeloppen och den nya löneplanen innebar en ytteriigare höjning av lönerna fr. o. m. andra halv- 5

året 1985 med i genomsnitt ca 3,3%.

Avtalen har beaktats i löneomräkningen. Vidare har beaktats de långsik- Prop. 1985/86: 100 tiga kostnadsökningarna till följd av ändringarna i systemet för tjänste- Bil. 2 tidsklasser fr. o. m. den 1 juli 1985. Dessutom har beaktats dels de belopp som har avsatts för olika myndigheter enligt 17 § andra och tredje styckena ATF t.o.m. budgetåret 1984/85, dels de personliga marknadslönetillägg (MLT) som utgår till vissa tjänstemän vid utgången av nämnda budgetår, dels de lönegradsuppflyttningar av vissa högre tjänster som skett fr. o. m. den Ijuli 1984.

I löneomräkningen har däremot inte kunnat beaktas höjningen av löneplansbeloppen dels fr. o. m. den 1 december 1985 till följd av 17 § II. ALS 1984-85, dels fr.o.m. den 1 januari 1986 till följd av 18 § ALS 1984-85. Inte heller har de ramar kunnat beaktas, som myndigheterna disponerar under tiden den 1 juli 1985—den 30 juni 1986 enligt avtal den 12 september 1978 om lokala löneförhandlingar m. m. inom ATF-området (L-ATF) samt senare träffade ändringsavtal.

Genom SAV:s försorg har regeringskansliet tillgång till ett mer detaljerat underlag för beräkning av myndigheternas lönekostnader. Med utgångspunkt i SAV:s uppgifter har i budgetförslaget kostnadseffekterna av ALS 1984-85 på löneplanslönerna beräknats utifrån resp. myndighets faktiska löneprofil.

Som tidigare nämnts upphör de flesta av de nuvarande löneavtalen att gälla den 31 december 1985. Det är därför inte nu möjligt att ange vad som kommer att gälla i fråga om anställningsvillkor för budgetåret 1986/87. Gällande L-ATF avtal innebär dock kostnadsökningar om ca I % per den 1 juli 1986. Dessa frågor torde senare få anmälas för regeringen och underställas finansutskottet.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

Bil. 2

3 Riktlinjer för finansiering av vissa PrpP 1985/86: lOO

utredningsuppdrag i regeringskansliet

Regeringskanshet tog under hösten 1982 initiativ till en effektivisering av utredningsväsendet. Syftet var att renodla kommittéformen och att finna alternativa former för utredningar. En reducering av antalet kommittéer har skett och många utredningsuppgifter utförs av arbetsgrupper inom departementen.

För de utredningar eller arbetsgrupper som medför kostnader som inte kan bestridas från departementsanslaget bör medel kunna anvisas från annat anslag. Departementen bör därför, efter det att regeringen har beslutat att sådan utredning eller arbetsgmpp får tillsättas, få ta i anspråk medel från nuvarande anslag till kommittéer.

Arbetsgmpper vars kostnader bestrids på angivet sätt redovisas för riksdagen genom en förteckning i kommittéberättelsen.

I fortsättningen bör mot bakgmnd av vad jag har anfört anslagen Kommittéer m.m. benämnas Utredningar m.m. De reservationer som vid utgången av innevarande budgeten finns på kommittéanslagen bör föras över till utredningsanslagen.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

4 Medbestämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden

Regeringen har i sin proposition om den statliga personalpolitiken anmält att statens arbetsgivarverk den 14 febmari 1985 har fått i uppdrag att på statens vägnar ta upp förhandlingar med berörda personalorganisationer i syfte att träffa kollektivavtal om medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden (prop. 1984/85:219 s. 43; AU 1985/86:6, rskr. 48). I beslutet om uppdraget hänvisas till ett tidigare uttalande i frågan av riksdagen (KU 1983/84:30 p. 9, rskr. 330). I beslutet sägs också att förhandlingarna skall förberedas och följas av en särskild rådgivande delegation vid arbetsgivarverket.

Arbetsmarknadsutskottet (s. 16) har framhållit vikten av att detta förhandlingsarbete fullföljs snarast så att mer ändamålsenliga arbetsformer kan införas i regeringskansliet i berörda avseenden.

Av propositionen framgår att regeringen avser att hålla riksdagen underrättad om hur förhandlingarna fortskrider.

Arbetsgivarverket har tillsatt den rådgivande delegationen, bestående av företrädare för bl. a. regeringskansliet.

Förhandlingar har också inletts.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

5 Uppdrag om en översyn av kollektivavtals- Prop. 1985/86: loo

bestämmelser om tjänstledighet för uppdrag som ''- ledamot av riksdagen

Riksdagen behandlade våren 1985 konstitutionsutskottets granskningsbetänkande över statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU 1984/85:35, rskr. 319). En av punkterna i betänkandet (p. 18) tar upp ett regeringsbeslut från år 1985 om tjänstledighet från en domartjänst för uppdrag som ledamot av riksdagen.

I sin motivering till beslutet åberopar regeringen en klausul i kollektivavtalet den 21 maj 1984 mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisationerna om löner för statstjänstemän m.fl. (ALS 1984-85). Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation den 29 maj 1984 och av regeringen den 30 maj 1984. Enligt denna klausul (ALS bil. I, ändring i AST 19 § anm. 5) skall en tjänsteman som är tjänstledig för uppdrag som ledamot av riksdagen meddelas tjänstledighet för hela den tid som han innehar uppdraget. Under tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot skall enligt avtalet göras fullt löneavdrag (C-avdrag).

I granskningsärendet sattes i fråga, om regeringsbeslutet beträffande tjänstledigheten inte innebar en Ivångsmässig avstängning från tjänsten som strider mot gällande lagregler.

Utskottet fann att regeringsbeslutet inte innebar en sådan tvångsmässig avstängning. Utskottet framhöll dock att det kan ifrågasättas om de kollektivavtalsbestämmelser som reglerar statligt anställdas rätt till tjänstledighet för uppdrag som riksdagsledamot i vissa avseenden är förenliga med bl. a. reglerna om avstängning i 13 kap. 1 och 2 §§ lagen (1976:600) om offentlig anställning (omtryckt 1982:100, ändrad senast 1985:417). Särskilt pekade utskottet på att avtalet helt synes utesluta möjligheten att tjänstgöra under pågående riksmöte. Utskottet förutsatte att regeringen snarast uppmärksammar denna fråga och vidtar omedelbara åtgärder.

Riksdagen beslutade att lägga konstitutionsutskottets hemställan i förevarande del till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört.

Regeringen har den 10 oktober 1985 gett arbetsgivarverket i uppdrag att ta upp förhandlingar med berörda personalorganisationer i syfte att se över de kollektivavtalsbestämmelser som avses med riksdagens uttalande.

Arbetsgivarverket avser att inleda förhandlingarna i början av år 1986.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

6 Den nordiska utbytestjänstgöringen

Ordningen med nordisk utbytestjänstgöring fortsätter att utvecklas positivt. Jag erinrar om att den för svenska deltagare regleras i förordningen (1980:848) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder (omtryckt 1984:32). Statens arbetsmarknadsnämnd svarar bl.a. för att sprida information om utbytestjänstgöringen till myndigheter, anställda och personalorganisationer.

I Sverige har både anställda och myndigheter sålunda blivit aUtmer Prop. 1985/86: 100 medvetna om de praktiska möjligheter till fömyelse och breddade erfaren- Bil- 2 heter som denna typ av tjänstgöring erbjuder.

En sammanställning av de svenska deltagarnas rapporter för åren 1982-1984 har nyligen getts ut av civildepartementet (Ds C 1985:12).

Under hösten 1985 har regeringen utsett 16 svenska deltagare, som under år 1986 skall tjänstgöra i Danmark, Finland, Island och Norge. Tjänstgöringen avser exempelvis områden som miljövård och förebyggande av eko-brott. Antalet svenska stipendiater för åren 1979—1986 är i och med det uppe i 97.

Samtidigt har ett antal tjänstemän från de andra nordiska länderna tjänstgjort i Sverige.

Vid sidan av detta reguljära tjänstemannautbyte ställer Nordiska ministerrådet sedan år 1985 medel till förfogande för en utbytestjänstgöring för sådan personal utanför det statligt lönereglerade området som särskilt arbetar med narkotikafrågor. Beslut om vem som från svensk sida skall delta i den utbytestjänstgöringen tas av Nordiska kontaktmannaorganet för narkotikafrågor. Hittills - för år 1985 — har från Sverige två personer tagits ut. Kring årsskiftet 1985—1986 avses beslut tas om vem som skall delta år 1986.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

7 Verksamheten i Offentliga sektorns särskilda nämnd

Offentliga sektorns särskilda nämnd inrättades genom det särskilda huvudavtalet den 29 november 1976 (SHA) - ett led i 1976 års arbetsrättsreform (prop. 1975/76:105, InU 45, rskr. 404).

Nämnden består av sju riksdagsledamöter och sex företrädare för avtalsparterna. Den är beslutför bara när den är fulltalig. Den kan enligt avtalet kopplas in, när det gäller förhandlingar om kollektivavtal som rör anställningar hos staten, kommunema, landstingen, försäkringskassorna eller svenska kyrkan. Om en förhandlingspart invänder att ett begärt kollektivavtal i något visst ämne inte bör träffas, eftersom det skulle kränka den politiska demokratin, kan denna fråga hänskjutas till nämnden för ett utlåtande, som utgör en rekommendation till parterna.

Av förarbetena till arbetsrättsreformen framgår att frågor som gäller den offentliga verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet hör till det politiska beslutsområdet (anf. prop. bil. 2 s. 151). Det skall i första hand ankomma på parterna att inom förhandlingamas ram lösa gränsdragningen mot den politiska demokratin. Hänskjutande till nämnden skall sålunda ske bara i sädana undantagsfall där detta inte lyckas (prop. bil. 2 s. 155, InU s. 58).

Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:176, AU 37, rskr. 336) skall verksamheten i SHA-nämnden årligen redovisas för riksdagen i budgetpropositionen.

Jag får därför upplysa att hittills - under tiden från den 1 januari 1977 Prop. 1985/86:100 och fram till i dag - inte något enda ärende har hänskjutits till nämnden. Bil. 2

I fortsättningen bör det räcka med en redovisning till riksdagen de år då nämnden har fått eller behandlat nägot ärende. Jag hemställer att regeringen

dels föreslår riksdagen att godkänna den av mig förordade nya ordningen för redovisning av nämndens verksamhet,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av den nu lämnade redovisningen.

8 Verksamheten i nämnden för vissa omplaceringsfrågor

Nämnden för vissa omplaceringsfrågor (NOM) inrättades den 1 juli 1971 i anslutning till riksdagens beslut om omlokalisering av viss statlig verksamhet (prop. 1971:29, InU 15, rskr. 196). NOM består av en ordförande och tre andra ledamöter.

N0M:s uppgift är att på ansökan av anställd vid myndighet eller institution som skall omlokaliseras enligt riksdagsbesluten 1971 (prop. 1971:29, InU 15, rskr. 196) och 1973 (prop. 1973:55, InU 22, rskr. 220) om omlokalisering pröva om de skäl som den anställde åberopar mot flyttning från Stockholmsområdet är så vägande att han eller hon bör undantas från flyttning.

I prop. 1978/79:133 (AU 30, rskr. 294) om organisation för arbetsmiljö-frågor, företagshälsovård samt personalutbildning och personaladministrativ konsultation m.m. inom statsförvaltningen konstaterar föredraganden att huvuddelen av omlokaliseringen är genomförd och att N0M:s verksamhet som en följd av detta kommer att avta under de närmaste åren och på sikt upphöra. Mot den bakgmnden och med hänsyn till arten av statens arbetsmarknadsnämnds arbetsuppgifter inordnades NOM:s kanslifunktion i arbetsmarknadsnämnden.

NOM:s statistik visar att antalet ansökningar som har kommit in till nämnden per år har blivit allt färre. Under åren 1971-1985 har totalt 2185 ansökningar kommit in till NOM, därav tre under år 1985.

NOM bör enligt min mening upphöra och dess uppgifter övertas av trygghetsnämnden. Trygghetsnämnden prövar bl.a. vissa frågor med anledning av vad arbetsgivaren har åtagit sig i trygghetsavtalet för arbetstagare hos staten (TrA-S) samt besvär över arbetsgivarens beslut enligt TrA-S.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

9 Redovisning av statsförvaltningens Prop. 1985/86: lOO

ADB-användning m. m. ®'''

I prop. 1978/79:121 om användningen av ADB i statsförvaltningen redogjordes för olika frågor om statsförvaltningens användning av datorer för administrativa ändamål. Bl. a. påtalades svårigheterna att snabbt och enkelt skaffa en överblick över den statliga databehandlingen. Riksdagens behov av information anfördes särskilt. Denna fråga berördes även under riksdagsbehandlingen (FiU 1978/79:34). Riksdagen fann det därvid ändamålsenligt att en årlig redovisning över ADB i statsförvaltningen bifogades budgetpropositionen med hänsyn till de viktiga principfrågor och de betydande effekter för medborgarna som införandet av ADB ofta medför.

Regeringen har mot denna bakgmnd uppdragit åt statskontoret att årligen utarbeta en redovisning efter vissa riktlinjer över användningen av ADB i statsförvaltningen. Nu föreliggande redovisning, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.2, bygger sålunda på uppgifter som statskontoret ställt samman. Redovisningen avser främst användning av ADB för administrativa ändamål. Den innehåller också information om pågående och avslutat utredningsarbete på dataområdet.

I fortsättningen är det enligt min mening mest ändamålsenligt att till budgetpropositionen foga en sammanfattning av statskontorets årliga redovisning och att publicera redovisningen i sin helhet på något annat sätt som gör den lätt tillgänglig för riksdagens ledamöter, exempelvis i departementsserien (Ds). En sådan ordning ligger för övrigt i linje med de principer som regeringen numera tillämpar, när det gäller att i samband med propositioner till riksdagen redovisa t. ex. utredningar.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av redovisningen och av vad jag i övrigt har anfört.

10 Datakommunikationer med utlandet

De svenska datakommunikationerna med utlandet har inventerats av utredningen (B 1982:07) om Sveriges datakommunikationer med utlandet. Syftet med utredningen har varit att snabbt få fram ett faktamaterial om de intemationella dataflödena och deras betydelse för individer, företag och samhälle. Inventeringen har omfattat såväl den offentliga förvaltningen som näringslivet. Särskild uppmärksamhet har ägnats utbyggnaden av telenätets kapacitet samt utvecklingen av tjänster avsedda för datakommunikation. Resultaten har redovisats i rapporten (Ds C 1984:4A) "Sveriges datakommunikationer med utlandet", med bilaga. Rapporten har remissbehandlats. Yttranden har sammanställts i (Ds C 1985:17) "Remissyttranden över Sveriges datakommunikafioner med utlandet". En kompletterande promemoria (Dnr CE 1825/85) har utarbetats.

Inventeringen visar att användningen av datakommunikation med uUan det för svensk del ännu är av relativt begränsad omfattning, men i inled ningen av en väntad, snabb expansion. Inom den offentliga sektorn är utlandskommunikationen begränsad till ett fåtal myndigheter som dock i 11

några fall har en relativt omfattande trafik. Inom forsknings- och utbild- Prop. 1985/86:100 ningssektorn har kommunikation etablerats för vissa ändamål och ett Bil. 2 begränsat antal områden. I de stora företagen och koncernerna har tekniken använts en längre tid, men i förhållandevis måtUig omfattning, och med stor variation mellan företag. Fullt introducerad är datakommunikationen med utlandet i vissa branscher som t.ex. flygtransportbranschen och bankväsendet.

Den väntade expansionen är en direkt följd av att företag, branscher eller internationella organisationer effektiviserar sin verksamhet genom att anlita eller själva bygga upp datasystem och integrerade datanät som också sträcker sig över nationsgränserna.

Utredningen påpekar att den statistik som finns över datakommunikationerna med utlandet - en del av telestatistiken - Uksom över handeln med datatjänster m. m. uppvisar brister, och diskuterar möjliga förbättringsåtgärder.

I fråga om statistik över handeln med datatjänster m. m. pågår ett arbete inom statistiska centralbyrån i kontakt med olika intressenter för att förbättra statistiken på informationsteknologiområdet, och där de frågor utredningen berört kommer att behandlas.

Enligt min mening bör de här berörda statistikfrågorna beredas i anslutning tUl att övrig produktion av staUig statistik tas upp till behandling.

De ökade datakommunikationerna med utlandet aktuaUserar också frågor om integritet och medinflytande i arbetslivet och sysselsättning m. m. Utredningens material och synpunkter i dessa delar kommer att behandlas i samband med att ADB-frågor med arbetsmarknadspoliUska konsekvenser tas upp av regeringen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för arbetsmarknadsdejjartementet.

Den staUiga eller den med statliga medel stödda produktionen av informationssökningstjänster är uppdelad på en rad myndigheter och enskilda organ. De svenska databaserna är många men mestadels små. Mot den bakgmnden och med hänsyn till utlandsberoendet, förordar utredningen åtgärder för att effektivisera och samordna databasproduktionen i Sverige. Detta förslag har fått starkt stöd i remissyttrandena. Jag har, som aviserats i propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m. m. (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:5, rskr. 88) för avsikt att ge statskontoret i uppdrag att, i samarbete med bl.a. delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI), undersöka möjligheterna att effektivisera i första hand den statliga databasverksamheten och inkomma med förslag tiU åtgärder. Jag avser att i anslutning till detta uppdrag uppmärksamma statskontoret på de frågor om databasproduktionen som utredningen aktuaUserat.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

11 Anskaffning av telefonväxlar Prop. 1985/86: lOO

BU. 2

Arbetet med att skapa goda kontakter mellan enskilda och myndigheter måste ges en framskjuten plats i förändringsarbetet inom den offenUiga sektorn. I detta sammanhang kommer bl. a. myndigheternas telefonservice in. Myndigheterna tar i allt högre utsträckning ADB till hjälp i verksamheten. Stora informationsmängder finns lagrade i ADB-baserade register eller databaser. Datakommunikation spelar en allt större roll i myndigheternas insamling och spridning av information tiU extema intressenter.

Detta är bakgmnden till att regeringen i januari 1984 uppdrog åt statskontoret att utreda myndigheternas användning av utmstning för data- och telekommunikation. Arbetet avsåg såväl en granskning av myndigheternas nuvarande investeringsplaner för telekommunikaUon inklusive följdinvesteringar som den långsiktiga användningen av utmstning för data- och telekommunikation.

Televerket presenterade 1984 en avvecklingsplan för elektromekaniska telefonväxlar. Den skuUe innebära att ca 1250 telefonväxlar i statsförvaltningen behöver bytas ut senast budgetåret 1993/94 tiU en sammanlagd kostnad av drygt 800 milj. kr. inklusive följdinvesteringar. Statskontoret har mot denna bakgmnd kommit att ägna en betydande del av utredningsarbetet åt en inventering av befintliga växlar samt åt frågor kring utbytet.

Statskontoret har avrapporterat tiU regeringen vid två tillfällen, i april och i oktober 1984, samt kommer att avrapportera vid ett tredje tillfälle i januari 1986.

I en delrapport i april 1984 lade statskontoret sålunda fram förslag om anskaffning av en ny, gemensam telefonväxel för åtta myndigheter i SundsvaU. Växeln är nu i drift. Erfarenhetema hittUls visar att det i SundsvaU är möjligt att göra besparingar och öka servicen till allmänheten vid en övergång från myndighetsvisa, äldre elektromekaniska telefonväxlar till en ny gemensam elektronisk växel.

Frågan om utbyte av telefonväxlar inom statsförvaltningen bereds f. n. i regeringskansliet.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

""' Prop. 1985/86:100

sid BiJ. 2

1 Redogörelse för regeringens arbete med regelförenkling och delegering 1

2 Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m...... 4

3 Riktlinjer för finansiering av vissa utredningsuppdrag i regeringskansliet 7

4 Medbestämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden .. 7

5 Uppdrag om en översyn av koUektivavtalsbestämmelser om tjänstledighet för uppdrag som ledamot av riksdagen ........................................ .... 8

6 Den nordiska utbytestjänstgöringen .................. .... 8

7 Verksamheten i OffenUiga sektorns särskilda nämnd 9

8 Verksamheten i nämnden för vissa omplaceringsfrågor 10

9 Redovisning av statsförvaltningens ADB-användning m.m 11

10 Datakommunikationer med uUandet ................... .. 11

11 Anskaffning av telefonväxlar ............................ 12

14 BILAGA 2.1

Redogörelse för regeringens delegeringsarbete

Justitiedepartementet

Bilaga 2.1 Prop. 1985/86: 100 Bil. 2

Såvitt gäller justitiedepartementets område har i prop. 1984/85:215 föreslagits att regeringen befrias från sin nuvarande befattning med vissa besvärsärenden. Det gäller en del ärenden enligt lagstiftningen om bokföring, pass, vapen och hittegods. Enligt förslaget avlastas också regeringen ett par ärendegrupper där den f.n. fattar beslut i första instans. Sålunda skaU enligt propositionen bl.a. frågor om tillsättning av revisions- och regeringsrättssekreterare ankomma på de berörda domstolarna själva. Genom en ändring i lagstiftningen om rätt tUt fiske befrias regeringen från uppgiften att i vissa fall fatta beslut om forum i mål om brott mot denna lagstiftning. Propositionen har nyligen antagits av riksdagen.

Också vissa andra förslag går ut på att regeringen befrias från besvärsärenden. I departementspromemorian (Ds Ju 1983:5) Myndigheternas bevakning av statens rätt föreslås nya regler som begränsar möjligheten att överklaga s. k. partsbesked, dvs. beslut som myndigheter meddelar när de företräder det allmänna som part i civliiättsliga och liknande förhåUanden. Promemorian har remissbehandlats och frågan övervägs nu i regeringskansliet. I den lagrådsremiss med förslag till ny förvaltningslag som regeringen har beslutat den 3 oktober 1985 görs bl. a. vissa uttalanden om hur lagstiftaren i framtiden bör se på frågor om överklagande av partsbesked. Uttalandena innebär att beslut av detta slag i princip inte bör få överklagas. I princip förordas också en begränsning när det gäller möjligheten att överklaga/ö«/ag tdl tjänstetillsättningar. Vidare föreslås att förvaltningslagen skall kompletteras med en ny regel om / hur många instanser man får överklaga beslut om avvisning avför sent gjorda överklaganden.

Utrikesdepartementet

De frågor som rör delegering från regeringen uppkommer inte i samma utsträckning inom utrikesdepartementet som inom andra departement. Detta sammanhänger med att utrikesdepartementet inte i någon större utsträckning är överinstans i ärenden där beslut fattas av underlydande förvaltningsmyndigheter. De genomgångar som har gjorts i departementet visar att någon delegering inte kan ske annat än i vissa mycket begränsade ärendegmpper. Frågorna övervägs f. n. i departementet.

Försvarsdepartementet

Om en värnpliktig vägrar eller underiåter att fullgöra vad som åligger honom eUer olovligen avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället och det kan antas att han inte kommer att fullgöra tjänstgöringen får enligt 46 § värnpliktslagen (1941:976) regeringen eUer myndighet som regeringen utser besluta att han t. v. eller för viss tid inte skall åläggas tjänstgörings skyldighet enligt värnpliktslagen. Före den 1 april 1984 beslutade regering- 17

2 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

en i dessa fall. Därefter har värnpliktsverket genom en ändring i 68 § Prop. 1985/86:100 kungörelsen (1969:380) om vämpliktigas tjänstgöring m.m. fått rätt att Bil. 2 fatta beslut om att åter inkalla värnpliktiga som första gången lagförts i anledning av vägran eller underlåtenhet att fullgöra tjänstgöringen eller på grund av olovlig utevaro från tjänstgöringsstället (se förordningen 1984:74 om ändring i kungörelsen 1969: 380 om värnpliktigas tjänstgöring m. m.). Ärenden rörande andragångsvägran och fall som bedöms kunna föranleda beslut att t. v. inte inkalla vederbörande skall dock överiämnas till regeringen för beslut enligt 46 § värnpUktslagen.

Regeringen har genom beslut den 17 januari 1985 tillkallat en särskild utredare, som har fått i uppgift att göra en författningsteknisk översyn av civUförsvarslagen (1960:74) och lagen (1964:63) om kommunal beredskap samt de andra författningar som reglerar frågor som behandlas i dessa lagar. I direktiven (dir. 1985: 1) sägs bl.a. följande: "Besvärsreglerna i civUförsvarslagen är svåröverskådliga. Det kan sättas i fråga om inte besvärsrätten kan begränsas (jfr prop. 1983/84:120 om regeringens befattning med besvärsärenden). I varje fall bör en mera enhetlig besvärsordning kunna utformas. Utredaren bör närmare klarlägga detta".

I beslut den 19 juni 1985 gav regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (Fö 1984:02) om den personal- och ekonomiadministrativa verksamheten inom försvaret m.m. Genom tilläggsdirektiven (dir. 1985:27) fick utredningen bl. a. i uppdrag att pröva vUka lösningar som finns för att avgränsa eller avskära regeringens befattning med besvär över beslut om tjänstetillsättningar. Enligt direktiven bör utredningen därvid beakta de riktlinjer som riksdagen har beslutat beträffande regeringens befattning med besvärsärenden.

Socialdepartementet

Under senare år har i skilda sammanhang ett flertal typer av besvärsärenden inom socialdepartementets område delegerats från regeringen. Antalet kvarvarande ärendetyper beräknas nu till 15 och antalet besvärsärenden till omkring 100 per år. Den klart dominerande ärendetypen är personalärenden med inemot hälften av ärendeantalet. Möjligheterna att begränsa regeringens besvärshandläggning ytterligare kommer att prövas främst i anslutning till att vissa pågående utredningar — närmast personalbesvärs-utredningen (C 1984:05), läkemedelsutredningen (S 1983:04) och alkohol-handelsutredningen (S 1984:02) - redovisar resultatet av sitt arbete. För en ärendetyp, som dock avser bara något enstaka ärende om året, torde besvärsprövningen kunna flyttas från regeringen till aUmän förvaltningsdomstol. SluUig StäUning härtiU kommer att tas i lämpligt sammanhang.

Ett flertal förstainstansärenden i socialdepartementet har under de senaste åren delegerats från regeringen. För ett begränsat antal ärendetyper, vilka svarar för ett fåtal ärenden per år, prövas f.n. om även dessa kan delegeras.

18 Kommunikationsdepartementet Prop. 1985/86:100

Som inledningsvis nämnts har i betänkandet (Ds SB 1984:3) Det fortsatta Bil. 2 delegeringsarbetet i regeringskansliet II, Trafiktillstånd och lokala trafikföreskrifter, behandlats vissa grupper av besvärsärenden hos regeringen som berör kommunikationsdepartementet. Främst rör det sig om ärenden om lokala trafiktiUstånd enligt vägtrafikkungörelsen (1972:603, omtryckt 1985:380). Betänkandet behandlade även besvärsärenden enligt följande författningar:

- lagen (1979:561) om tiUstånd till biluthyrning,

- kungörelsen (1974:681) om internationella vägtransporter,

- kungörelsen (1972:602) om arbetstid vid vägtransport m. m.,

- förordningen (1966:159) om tUlstånd att bmka svävare,

- luftfartslagen (1957:297, omtryckt 1979:643),

- körkortslagen (1977:477) och körkortsförordningen (1977:722)

- förordningen (1981:96) om godkännande av utländska körkort,

- kungörelsen (1958:257) angående mellanvägg av splitterfritt glas i vissa personbilar som används i yrkesmässig trafik,

Under våren 1985 har betänkandet remissbehandlats. SamUiga remissinstanser har i stort sett varit positiva tUl de förslag utredningsmannen lagt fram och som stämmer överens med de riktiinjer riksdagen har antagit om regeringens befattning med besvärsärenden.

Sedan remisstiden gick ut den 4 juni 1985 pågår inom kommunikaUons-departementet en systematisk översyn av besvärsärendena varvid även andra ärendegrupper än de som utredningsmannen tagit upp behandlas. En särskUd svårighet - som utredningsmannen inte berört - är frågan i vilken omfattning en ändrad besvärsordning i vissa fall kommer att kräva personella och organisatoriska förändringar hos berörda myndigheter.

Översynsarbetet har gett vid handen att frågan om ändrade besvärsregler för vissa ärendetyper lämpligen bör prövas i samband med annat utrednings- och översynsarbete som pågår eller planeras inom eller utom departementet. Beträffande en del andra ärendegmpper finns det dock redan nu tillräckligt underlag för att utifrån de av riksdagen antagna rikUin-jerna ta stäUning tUl en ändrad besvärsordning eUer, när det gäller s. k. förstainstansärenden, avgöra om regeringen kan delegera sin beslutanderätt.

För de olika ärendegmpperna inom kommunikaUonsdepartementet kan resultatet av det översyns- och planeringsarbete som hittiUs bedrivits sammanfattningsvis redovisas enligt följande.

Ärenden om trafiktillstånd m. m.

Frågan om regeringen bör vara slutinstans i dessa ärendegmpper behand las f.n. av en arbetsgrupp inom departementet. Arbetsgmppen har tUl uppgift att göra en allmän översyn av yrkestrafiklagstiftningen. Under hösten 1986 avser gruppen att redovisa sitt arbete i en departementsprome moria. Efter sedvanlig remiss kan härefter — om så erfordras - en lagråds remiss utarbetas våren 1987, varefter lagrådsgranskningen, utarbetande av 19

proposition och riksdagsbehandUng skuUe kunna ske under återstoden av Prop. 1985/86:100 år 1987. En förändrad lagstiftning med nya besvärsregler skulle därmed BiJ. 2 kunna träda i kraft under år 1988.

Ärenden om lokala trafikföreskrifter m.m.

Under år 1986 kommer regeringen att ta ställning till inom kommunikaUonsdepartementet utarbetade förslag tiU ändrade besvärsbestämmelser m. m. rörande dessa ärendegmpper. Förslagen, som har upprättats i enlighet med de av riksdagen antagna riktlinjerna, går ut på att regeringens befattning med ärendetyperna skall minska avsevärt.

Tillstånd att bruka svävare

Den aktuella förordningen håller f. n. på att arbetas om. I samband härmed kommer också reglerna om tUlståndsprövningen att ses över.

Tillstånd till luftfartsverksamhet

Regeringen har i prop. 1984/85:212 lagt fram förslag Ull ändringar i luftfartslagen. Propositionen är beroende av riksdagens prövning. Bl.a. föreslås i propositionen ett bemyndigande för regeringen att delegera en större del av tillståndsgivningen. Frågan om delegering kommer att - efter riksdagens ställningstagande till propositionen — beredas i samband med att en ny luftfartsförordning utarbetas.

Undantag från körkortslagen och körkortsförordningen samt godkännande och utbyte av utländska körkort

En ändring av 15 § andra stycket körkortslagen har trätt i kraft den 1 juli 1985. Regeringen har därmed befriats från ärenden om förnyelse av körkort.

I samband med en lagrådsremiss under våren 1986 om vissa ändringar i körkortslagen kommer bl. a. besvärsreglerna att ses över ytterligare i syfte att så långt som möjligt begränsa regeringens befattning med denna gmpp av ärenden.

Tillstånd enligt vägtagen (1971:948)

I samband med följdändringar i väglagen föranledda av förslaget till plan-och bygglag (prop. 1985/86:1) kommer regeringen att föreslå att väglagens besvärsordntng ändras i vissa avseenden. Ändringarna går ut på att vissa tillståndsärenden som rör vägområdet skall få överklagas från väghållningsmyndigheten till vägverket men inte vidare till regeringen. Ändringen i väglagen avses träda i kraft den 1 januari 1987.

20

Nedsättning eller eftergift av överlastavgift Prop. 1985/86: 100

Bil 2 En översyn inom departementet av bestämmelsema i lagen (1972:435) om

överlastavgift kommer att äga mm under år 1986 i samband med den

systemaUska översynen av besvärsärendena.

Undantag från bestämmelserna om arbetstid vid vägtransporter

Inom kommunikationsdepartementet bereds frågan om förändringar i reglema om bilarbetstid. I detta sammanhang kommer också frågan om dispenser att behandlas.

Finansdepartementet

Statens industriverk (SIND) handlägger flertalet investeringsfondsärenden. Regeringen prövar emellertid ärenden som gäller investeringar utanför stödområdena om investeringen översUger ett visst belopp. I januari 1985 höjdes beloppsgränsen från 15 milj. kr. tiU 30 milj. kr. Ansökningar kan alltså i större omfattning än tidigare göras till SIND.

Vidare har regeringen delegerat tillståndsgivningen beträffande förnyet-sefonderna UU SIND. Om någon särskild omständighet föreligger beträffande en ansökan att utnyttja förnyelsefond skall SIND överlämna ansökningen tiU regeringen.

En stor ärendegrupp i finansdepartementet utgör framstäUningarna om befrielse från bevillningsavgift. I direktiven (dir. 1985:23) tUl utredningen (Fi 1985:04) om beskattningen av utländska artister m.fl. har angetts att kommittén bör beakta strävandena att minska ärendemängden i regeringskansliet.

Ärenden rörande realisationsvinstbeskattning vid överlåtelse av aktier avser lagmm som ses över inom ramen för kapitalvinstkommitténs (B 1979:05) uppdrag. Ett slutbetänkande väntas under våren 1986. Ärenden rörande uppskov med beskattning av realisationsvinst vid överlåtelse av fastigheter kommer att försvinna om kommitténs (B 1981:01) för reavinstuppskov betänkande leder tUl lagstiftning. Betänkandet remissbehandlas f.n.

Ärenden rörande eftergift och nedsättning av skatt m.m. inom arvs- och gåvobeskattningens område avser lagmm som ses över inom ramen för arvs- och gåvoskattekommitténs (Fi 1984:02) uppdrag. Ett betänkande väntas under våren 1986.

Vad gäller beslut om eftergift av statens fordringar innebär det tidigare nämnda förslaget i departementspromemorian Ds Ju 1983:5 att sådana beslut inte längre skall kunna överklagas. Förslaget bereds i justiUedepar-tementet.

Frågan om hur ärendena om ändring av personnummer fortsättningsvis skall hanteras behandlas av 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05). Kom mittén kommer att pröva bl.a. om talan mot riksskatteverkets beslut i dessa ärenden i stället skaU föras hos kammarrätten. Ett slutbetänkande är att vänta i febmari 1986. «.

Dispensärenden om ändrad kyrkobokföring eller mantalsskrivning före- Prop. 1985/86: 100 kommer relativt ofta. 1983 års folkbokföringskommitté (Fi 1983:04), som Bil. 2 har att se över folkbokföringsreglerna och utarbeta förslag tUl en helt ny lag om folkbokföring, kommer att överväga om dispensrätten i 62 § folkbokföringsförordningen skall finnas kvar och om denna rätt i så fall kan delegeras.

Fr. o. m. den 1 juli 1985 tillsätts tjänster som kronofogde eller kronofogdesekreterare av riksskatteverket. Endast tjänster som kronodirektör eller chefskronofogde tillsäUs i fortsättningen av regeringen efter förslag av riksskatteverket.

Enligt de författningar som rör kredit- och värdepappersmarknaderna prövar regeringen besvär över beslut av bankinspektionen. Inspektionen är första instans i dessa ärenden. Eftersom det inte finns någon lämplig myndighet att delegera ärendeprövningen till och besvärsmöjligheten bör behållas, övervägs ingen förändring av det nuvarande tvåinstanssystemet.

En författning på ovannämnda område, mäklareordningen (1893:51 s. 1), enligt vilken ärendeprövningen skulle ske i tre instanser, upphävdes vid utgången av år 1985.

Flertalet centrala författningar rörande kreditmarknaden liksom valutalagstiftningen är föremål för översyn inom finansdepartementet eller i utredningar. Bl.a. görs en fullständig översyn av banklagstiftningen med utgångspunkt i banklagsutredningens förslag (SOU 1984:26-29). I samband med detta arbete kommer delegeringsaspekterna att uppmärksammas. Vad gäller övriga insUtut på kreditmarknaden arbetar kreditmark-nadskommittén med en översyn av strukturen. Förslag till ny valutalagstiftning remissbehandlas f. n. Beträffande lagen om förenklad aktiehantering är avsikten att under våren 1986 ta upp frågan om delegering till bankinspektionen i fråga om bl. a. auktorisation av förvaltare av akUer.

Enligt 30 § förordningen (1981:402) om handel med skrot kunde tidigare vissa länsstyrelsens beslut överklagas hos regeringen. Genom en ändring i förordningen (SFS 1985:433) har paragrafen ändrats så att fr.o.m. den 1 juli 1985 de aktuella besluten i stället överklagas till kommerskollegiet som sista instans.

Av 3 § lagen (1975:985) om tillfällig handel framgår att sådan handel som regel endast får drivas efter särskilt tiUstånd. Tillståndsmyndighet är normalt länsstyrelsen i det län där försäljningen skall äga rum. Ett Ull-ståndsbeslut får enligt 11 § överklagas hos kommerskollegium genom besvär, om beslutet har fattats av länsstyrelsen, och eljest hos regeringen. Att kommerskollegiets beslut får överklagas till regeringen följer av allmänna regler.

En särskild utredare har förordnats med uppgift att se över vissa former av tillfällighetshandel, däribland sådan som regleras av lagen om tillfällig handel. Enligt direktiven (dir. 1985:8) skall bl.a. frågan om en förändring av besvärsgången övervägas. Utredningsuppdraget bör vara slutredovisat senast den 30 april 1987.

22

utbildningsdepartementet Prop. 1985/86:100

Bil 2 Bestämmelser om den nya arbets- och tjänsteorganisationen för den statliga högskolan (prop. 1984/85:57, UbU 9, rskr. 115) träder i kraft den 1 juli 1986. Detta sker genom förordningen (1985:702) om ändring i högskoleförordningen (1977:263). Reformen innebär bl.a. att samtUga lärartjänster utom ordinarie och extra ordinarie tjänst som professor kommer att tillsättas av lokal högskolemyndighet. Möjligheten att hos regeringen överklaga beslut av universitets- och högskoleämbetet som har meddelats med anledning av besvär över ett sådant lokalt tillsättningsbeslut kommer inte längre att finnas.

En ny förordning om doktorandtjänster (1985:310) har ersatt två äldre förordningar i samma ämne. Enligt den nya förordningen kan ärenden rörande doktorandtjänster inte längre komma under regeringens prövning.

Före vuxenutbildningslagens (1984:1118) tillkomst reglerades där angivna utbildningsformer uteslutande i förordningar. Enligt förordningen (1977:537) om gmndutbUdning för vuxna får skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas beslut enligt förordningen överklagas hos regeringen genom besvär. Genom vuxenutbildningslagen och efterföljande förordningsändringar bröts den principen. Besvärsordningen ändrades och skolöverstyrelsens beslut i ärenden om antagning tiU och avslutande av utbildning liksom frågor om interkommunal ersättning får inte överklagas, något som gäller även när skolöverstyrelsen är första instans.

Regeringen har föreslagit riksdagen (prop. 1985/86:10) att anta en ny skollag. Den nuvarande skollagens (1962:319) besvärsbestämmelser innebär bl.a. att skolöverstyrelsens beslut som första instans får överklagas hos regeringen genom besvär och att även sådana beslut om elevområden som skolöverstyrelsen har fattat som andra instans får överklagas hos regeringen genom besvär. Dessa principer bryts genom den nya skollagen. Bestämmelserna om elevområden samt interkommunal ersättning innebär att skolöverstyrelsens beslut i sådana frågor inte får överklagas ens när överstyrelsen har fattat beslutet som första instans.

Jordbruksdepartementet

En betydande del av besvärsärendena inom jordbmksdepartementets an svarsområde utgörs av ärenden enUgt miljöskyddslagen (1969:387). Om besvär i personalärenden undantas utgjorde under år 1984 antalet sådana ärenden drygt en femtedel av samtliga besvärsärenden. Huvuddelen av ärendena är besvär över beslut av länsstyrelsen i tillstånds- eller Ullsyns- ärenden. Mot denna bakgrund har det ansetts som en angelägen uppgift att se över besvärsreglerna i miljöskyddslagen. En promemoria om ändrad instansordning i miljöskyddslagen (Ds Jo 1985:3) har upprättats inom jordbruksdepartementet. I promemorian föreslås bl.a. att flertalet beslut av länsstyrelsen i fortsättningen skaU överklagas tiU koncessionsnämnden och inte Ull regeringen. Promemorian har remissbehandlats. Ärendet över vägs f. n. i departementet. Även i övrigt har emeUertid frågan om att begränsa antalet besvärsären- 23

den hos regeringen uppmärksammats i det löpande arbetet i jordbruksde- Prop. 1985/86: 100 partementet med nya och ändrade författningar. I några fall har detta lett Bil. 2 till att besvärsreglema har ändrats. Som exempel kan nämnas förordningen (1948:306) om bekämpande av salmonella hos djur, lagen (1985:295) om foder och förordningen (1984:563) om ändring i utsädesförordningen (1980:438). I de båda första fallen innebär de nya reglerna att lantbruksstyrelsens beslut i vissa fall inte längre skall överklagas till regeringen utan till kammarrätten. I det senare fallet innebär ändringen ett genomförande av tvåinstansprincipen på det sättet att fullföljdsförbud har införts beträffande lantbmksstyrelsens beslut i dit överklagade frågor.

Arbetsmarknadsdepartementet

I samband med ändringar i bestående arbetsmarknadspoUtiska författningar och i nyUllkomna författningar på området har under de senaste åren frågorna om besvärsrättens omfattning ägnats skärpt uppmärksamhet. Besvärsrätten i olika ärendegrupper har beskurits så att arbetsmarknadsstyrelsen är sista besvärsinstans. Besvärsrätt till regeringen föreligger endast i de ärenden där arbetsmarknadsstyrelsen meddelar beslut i första instans, se SFS 1982:20 och 1278, 1983:568, 992, 1070 och 1079, 1984:518, 523 och 525 och 1985:276. En motsvarande begränsning har nyligen införts i fråga om beslut som fattas av AMU-styrelsen enligt förordningen (1985:833) med instmktion för AMU-gruppen. En till antalet betydande ärendegrupp har gällt vissa anmälningar rörande vapenfria tjänslepliktiga. Genom en ändring av kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga, som trädde i kraft den 1 april 1984 (se SFS 1984:73), har dock en gmpp ärenden försvunnit. Numera återstår vissa besvärsärenden och anmälningar enligt 26 § tredje stycket kungörelsen och det rör ett obetydligt antal ärenden. Vidare bör nämnas att reglerna om de vapenfria tjänstepliktiga nu ses över av 1983 års värnpliktsutbildningskommitté (Fö 1983:01). Frågan om en förändring av den nuvarande beslutsordningen får lämpligen behandlas i anslutning till kommittéarbetet som, beträffande de vapenfria, väntas bli färdigt under år 1985.

De övriga författningar på arbetslivets område som är offentUgrättsliga innehåller varierande besvärsregler. Författningarna på detta område är genomgående tillkomna under senare år, t. ex. arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen. Frågorna om besvärsordningen har uppmärksammats i samband med nyregleringarna. Besvärsrätten till regeringen har helt skurits bort i ärenden om introduktions- och lönebidrag, se SFS 1984:519. Besvärsrätten har även begränsats i ärenden enligt förordningen (1985:326) om bidrag till företagshälsovård.

På det invandrarpolitiska området m. m. har numera införts regler som skär av besvärsrätten till regeringen i flera författningar, se SFS 1984:890, 1984:936, 1985:425 och 1985:536.

Slutligen skall nämnas gruppen av ärenden pä utlänningslagstiftningens område. Det rör sig här om det helt dominerande antalet besvärsärenden och förstainstansärenden. I fråga om besvärsärendena följer av riksdagens 24

beslut om delegeringsarbetet att de faller utanför den nu pågående besvärs- Prop. 1985/86: 100 översynen, jfr KU 1983/84:23 s. 7. Visst förberedande arbete om hur Bil. 2 volymen av utlänningsärenden i regeringskansliet skall kunna minskas har dock nyligen inletts i departementet.

Bostadsdepartementet

Av de besvärsärenden som bereds inom bostadsdepartementet gäller det stora flertalet besvär över beslut i plan- och byggnadsärenden samt ärenden som avser lån och bidrag tiU bostadsbyggande m. m. Av de övriga ärenden som hör Ull departementet kan nämnas tillstånd till expropriation, förköp av fast egendom, utländska förvärv av fast egendom, tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen Ull lokalisering m.m. av vissa industrier samt tillstånd till flygfotografering för kartläggningsändamål. I nästan samtliga dessa ärenden är regeringen första instans.

I fråga om plan- och byggnadsärenden framhöll konstituUonsutskottet vid sin behandUng av prop. 1983/84:120 att regeringens medverkan i bl.a. dessa ärenden framstår som särskilt betydelsefull (KU 1983/84:23 s. 7). Några överväganden att begränsa besvärsrätten i dessa ärenden har därför inte gjorts. Av samma skäl har sådana överväganden inte heUer gjorts beträffande ärenden som har en nära anknytning till plan- och byggnadsärenden, t. ex. vissa ärenden enligt fastighetsbildningslagen. Möjlighetema att begränsa besvärsrätten i de sist nämnda ärendetyperna kommer dock att undersökas närmare under arbetet med följdlagstiftning till förslaget om ny plan- och bygglag (prop. 1985/86:1) och förslaget UU lag om hushållning med naturresurser m. m. (prop. 1985/86:3).

När det gäller ärenden om lån och bidrag till bostadsbyggande m.m. pågår en översyn av den centrala författningen på området, bostadsfinansieringsförordningen (1974:946). I detta översynsarbete kommer även be-svärsfrågoraa att övervägas.

MöjUgheterna att i övriga besvärsärenden begränsa besvärsrätten övervägs i det löpande författningsarbetet. Här kan nämnas att lantmäteritaxan har ändrats så att lantmäteriverkets beslut enligt taxan inte längre i något faU får överklagas Ull regeringen (se SFS 1984:926, 18 §).

Industridepartementet

Flertalet besvärsärenden som bereds inom industridepartementet gäller besvär över beslut om regionalpolitiskt stöd. Statens industriverk har i dessa ärenden fattat beslut som första instans och regeringen utgör sålunda andra instans. Det stora flertalet ärenden om regionalpolitiskt stöd beslutas av länsstyrelserna, vilkas beslut inte är överklagbara. Beträffande besvärsrätten till regeringen över industriverkets beslut uttalade riksdagen våren 1983 som sin mening att den inte borde avskaffas (NU 1982/83:39 s. 10-11).

Flertalet förstainstansärenden inom industridepartementet avser ansök ningar om tillstånd enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svens ka företag m.m. Gällande regler för UUstånd Ull sådana förvärv samt 25

handläggningen av tillståndsärendena har nyligen setts över av en arbets- Prop. 1985/86:100

gmpp inom departementet. Arbetsgmppens förslag som redovisats i två Bil. 2

rapporter är f. n. föremål för remissbehandUng. Förslaget innebär bl. a. att

tiUstånd i framtiden inte skall behövas för åtskilliga förvärv av mindre

företag som i dag är tUlståndspliktiga. Denna förenkling kommer främst

minska antalet ärenden hos länsstyrelserna.

Ärenden om industri- och regionalpolitiskt stöd svarar för en icke obetydlig andel av departementets förstainstansärenden. Underställda myndigheters kompetens att besluta om de olika stöden är i allmänhet angiven på så sätt aU det ankommer på regeringen aU pröva stödärenden som avser vissa större belopp eller som ar av principiell betydelse eller i övrigt av stor vikt medan övriga ärenden prövas av underställda myndigheter. Härigenom begränsas regeringens handläggning av stödärenden UU de ärenden där det är sakligt motiverat att prövningen ligger hos regeringen. Även statsfinansiella skäl talar för en viss försiktighet med att ytterligare delegera beslutanderätten i stödärenden av detta slag. En viss fortlöpande utvidgning av underställda myndigheters beslutskompetens har skett genom att de beloppsgränser inom vilka myndigheterna kan fatta beslut har höjts.

Resterande besvärs- och förstainstansärenden som handläggs inom departementet hänför sig Ull ett betydande antal olika ärendegmpper som var för sig endast omfattar ett mindre antal ärenden per år. Beträffande flera sådana ärendegrupper, t.ex. vissa tillståndsfrågor inom energiområdet, är det motiverat att de sakfrågor som ärendena gäller även i fortsättningen prövas av regeringen. För andra ärendegmpper övervägs fömtsättningama för att ytterligare delegera beslutanderätten eller att begränsa besvärsrätten, även om sådana förändringar endast kan medföra marginella minskningar av det totala antalet regeringsärenden inom departementet.

Civildepartementet

Vissa år 1984 vidtagna delegeringar på personalområdet — det gäller bl. a. tjänstledighetsfrågor — kan beräknas medföra en fortsatt minskning av antalet regeringsärenden med mer än 300 per år jämfört med Udigare (jfr KU 1984/85: 35 p. 1, rskr. 319). I dessa frågor föreligger också ett besvärsförbud som gör att inga ärenden kommer upp tiU regeringen.

Delegeringsarbetet på personalområdet fortsätter. I förordningen (1984: 1013) om sjukvård m. m. i statligt reglerade anställningar - som trätt i kraft den 1 januari 1985 - har regeringen sålunda föreskrivit att myndig heternas beslut om tjänstebefrielse resp. sjukledighet får överklagas bara genom besvär hos statens arbetsgivarverk resp. trygghetsnämnden i sista instans. Tidigare var regeringen sluUnstans i dessa ärenden, som uppgick Ull högst något tiotal per år. Och genom inrättandeförordningen (1985:915) har myndigheterna från den 1 januari 1986 själva fått befogenheten att inrätta tjänster där högst lönegrad N 27 får tiUämpas (se Regeringens förordningsmotiv 1985:9). Tidigare inrättade regeringen många av dessa tjänster, t. ex. som avdelningsdirektör eller byrådirektör. De ändrade före skrifterna innebär att regeringen fortsättningsvis bara förbehåller sig rätten att inrätta tjänster som generaldirektör, överdirektör, avdelningschef, by- 26

råchef m. fl. Genom denna delegering flyttas åriigen drygt 100 ärenden bort Prop. 1985/86: 100 från regeringens handläggning. Myndigheternas beslut i dessa frågor är av Bil. 2 den beskaffenheten att de inte är överklagbara. Ett uttryckligt besvärsförbud har också tagits in i inrättandeförordningen.

Vid handläggningen av frågor om investeringar i ADB-system skall myndigheterna under regeringen — med undantag för bl. a. affärsverken -iaktta vad som föreskrivs i förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-system. Enligt förordningen krävs en särskild prövning av regeringen när de totala kostnaderna för en investering överstiger 2 mUj. kr. per år (punkt 3.1 i bilagan tUl förordningen). Detta belopp kommer aft höjas till 5 milj. kr. per år (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:5, rskr. 88). Härigenom avlastas regeringen 10-15 ärenden per år.

Sammantaget innebär de nu redovisade åtgärderna för åren 1984 och 1985 inom civildepartementets författningsområde att hela regeringskansliet avlastas drygt 400 ärenden per år.

Både personalbesvärsutredningens (C 1984:05) och verksförordningsutredningens (C 1985:02) arbete kan resultera i ytterligare delegeringar.

Det pågår f. n. ett omfattande utredningsarbete i fråga om hela det kyrkliga regelsystemet. Kyrkoförfattningsutredningen (Kn 1982:06) arbetar med sikte på att förenkla och modernisera de kyrkliga författningarna och sammanställa dem till en enhetlig kyrkolagstiftning. 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05) utreder bl. a. frågor om kyrkans lokala och regionala organisation samt tjänsteorganisation. En utredare (C 1984:01) har Ullkallats för att göra en översyn av bestämmelserna om staUig tillsyn över kyrkobyggnader och begravningsplatser. Inom civUdepartementet bedrivs dessutom arbete med översyn av lagstiftningen rörande begravningsverksamheten m.m. och av bestämmelserna om förvaltningen av kyrklig jord. Det förestår aUtså en genomgripande omformning av hela det kyrkliga regelsystemet. Utredningarna kommer på sina resp. områden att beakta önskemålen om att minska regeringens befattning med förvaltningsärenden. I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet har dock på vissa områden förändringar genomförts.

I fråga om beslutanderätten i ärenden om samfätlighetsbildningar enligt lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samhälligheter genomfördes en ändring den 1 januari 1985. Ändringen innebar att den beslutanderätt som i vissa fall låg hos regeringen flyttades ned tiU kammarkollegiet och domkapitlen. Vidare har regeringen nyligen genom en ändring i förordningen (1965:722) med vissa bestämmelser om anställning som präst tUl domkapitlen delegerat befogenheten att besluta om befrielse för präster från skyldigheten att bo i tjänstebostad.

27

2.2 IlÄG.

Bilaga 2.2 Prop. 1985/86: 100 Bil. 2

Användningen av ADB i statsförvaltningen

I föreliggande redovisning, som har utarbetats av statskontoret, presenteras översiktlig information om användningen av ADB i statsförvaltningen. Redovisningen bygger till stor del på uppgifter som har hämtats in av statskontoret från myndigheterna och på de beskrivningar av ADB-verksamheten som gjorts i myndighetemas anslagsframstäUningar. Även andra uppgifter, tillgängliga hos statskontoret, har använts. Redovisningen behandlar i huvudsak utnyttjandet av ADB för administraUva ändamål. Den ADB-verksamhet som gäller reglering av processer och förlopp av teknisk natur berörs i princip inte. För att beskriva den ADB-användning som avser rationaUsering av kontorsarbetets olika basfunkUoner, t. ex. ord- och textbehandling, har statskontoret under år 1985 i likhet med närmast föregående år genomfört en särskild kartläggning.

Redovisningen inleds med översiktlig informaUon i avsnitt 1 i syfte att ge en helhetsbild av statsförvaltningens ADB-användning. Därefter redovisas i avsnitt 2 kostnaderna för och den huvudsakliga inriktningen av ADB-verksamheten för de myndigheter som har en mer omfattande ADB-användning. Planerade förändringar anges huvudsakligen som anskaffningsbehov av utmstning. Viktigare ADB-tillämpningar beskrivs mer detaljerat i avsnitt 2.2. Avslutningsvis ges i avsnitt 3 en översikt över pågående utredningsarbete på dataområdet.

1 Översiktlig information

De följande fyra delavsnitten behandlar användningsområden, kostnader, organisation och planering samt utrustning för ADB-verksamheten inom statsförvaltningen. Redovisningen omfattar huvudsakligen myndigheter inom den civila statsförvaltningen och försvaret men även affärsverken ingår.

1.1 Användningsområden

Ett begränsat antal ADB-tillämpningar svarar för merparten av statsför valtningens ADB-kostnader. De större tillämpningarna inom den civUa statsförvaUningen, affärsverken och försvaret återfinns inom de verksam hetsområden som är uppräknade i tabell 1. Redovisningen baseras på uppgifter från huvudmännen inom resp. verksamhetsområde. En närmare beskrivning av insamlingen och avgränsningen av kostnadsuppgifterna återfinns i avsnitt 1.2. Uppräknade verksamhetsområden inom den civUa statsförvaltningen svarade budgetåret 1984/85 för drygt 60 % eller 864 milj. kr. av de totala kostnaderna för ADB-tUlämpningarna i denna sektor, vilka uppgick till 1407 milj. kr. För affärsverken och försvaret uppgick de totala ADB-kostnaderna Ull 881 milj. kr. resp. 190 milj. kr. 31

Tabell en

Verksamhetsområden med större ADB-tillämpningar inom statsförvaltning-

Andel (%) av de

ADB-kostnader

totala ADB-kost-

i milj. kr.

naderna i resp.

budgetåret

sektor

1984/85

Civila statsförvaltningen

- Administration inom polis-

väsendet (rikspolisstyrelsen)

- Administration av allmän för-

säkring (riksförsäkringsverket)

- Projektering och planering

av vägar (vägverket)

- Bil- och körkortsregistrering

(trafiksäkerhetsverket)

- Administration av skatter, folk-

bokföring samt exekutionsväsendet

(riksskatteverket)

253'

- Administration av arbetsförmed-

lingsverksamhet (arbetsmarknads-

styrelsen)

- Fastighetsregistrering och

inskrivning (centralnämnden för

fastighetsdata)

- Ekonomisk redovisning (riks-

revisionsverket)

- Statistikproduktion (statis-

tiska centralbyrån)

- Löneuträkning m. m. (statens löne-

och pensionsverk)

- Övriga

543 Totalt

100 1407

Affärsverken

- Postverket

- Televerket

- Statens jämvägar

- Luftfartsverket

- Domänverket

- FFV

25 Totalt

100 881"

Försvaret

- Operativ ledning (överbe-

fälhavaren)

- Personal- och ekonomiadmini-

stration (försvarets civilförvaltning)

- Materieladministration

(försvarets materielverk)

- Övriga

103 Totalt

100

190

' Inkl. personal- och utrustningskostnader för länsstyrelsernas dataenheter. Inkl. kostnader för den ADB-framställda platslistan. Inkl. myndigheternas kostnader för system S.

■* Kostnadema för affärsverken avser i skiftande grad både centrala och lokala ADB-funktioner. Statens vattenfalls verk har på grund av bl. a. omläggning av räkenskapsår inte kunnat precisera ADB-kostnader. I förra årets redogörelse redovisades för statens vattenfallsverk ADB-kostnader uppgående till 75 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

' Beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (IDP) 1985/1990.

32

Ett annat sätt att betrakta statsförvaltningens ADB-verksamhet är att Prop. 1985/86: 100 studera förekomsten av ADB-tillämpningar för olika ändamål. I tabell 2 Bil. 2 redovisas den procentuella andelen av de ADB-användande myndigheterna (exkl. affärsverken) som har ADB-tillämpningar inom några användningsområden. Antalet myndigheter som ingår i redovisningen är 120. Valet och indelningen i olika användningsområden är inte entydig utan får ses som ett exempel på hur ADB-användningen kan beskrivas. De olika områdena utesluter inte heUer varandra utan en myndighet kan använda ADB för olika ändamål. Det huvudsakliga innehållet inom resp. område anges under tabeUen. Uppgifterna är hämtade från svaren på en särskild förfrågan 1985 från statskontoret tUl myndigheterna. Även regelmässig användning av små datorer för de olika ändamålen kan ingå.

Uppgifterna är inte direkt jämförbara med dem som har redovisats under de närmast föregående åren, eftersom myndigheternas redovisning har gjorts i olika sammanhang och i olika former.

Tabell 2. Användningsområden för ADB i statsförvaltningen (exkl. afTärsverken) år 1985

Användningsområde Andel (%) av myndigheter

med ADB-tillämpningar inom användningsområdet

Personal- och löneadministration 45

Ekonomiadministration 54

Materieladministration 28

Dokument- och ärendehantering 44

Statistikproduktion 54

Beräkningsarbeten 38

Personal- och löneadministration innefattar personalplanering, personalregistrering, löneberäkning, löneregistrering m.m. De större tillämpningarna inom detta område är det statliga lönesystemet SLÖR (för försvaret F/SLÖR) samt det personaladministraUva systemet PI. För SLÖR och PI är statens löne- och pensionsverk huvudman.

Ekonomiadministration innefattar ekonomisk redovisning, fakturering, kostnadsberäkningar m. m. Inom detta område finns bl. a. det statliga redovisningssystemet (system S) för vilket riksrevisionsverket är huvudman.

Materieladministration avser administration av lager, förråd, materiel eller inventarier av olika slag. Exempel på större tillämpningar inom detta område återfinns bl. a. inom vägverket och försvarets materielverk.

Dokument- och ärendehantering är en samlingsbeteckning för hantering av dokument i diarier, arkiv, bibliotek m. m. En av de större tillämpningarna inom detta område är ADB-systemet för forskningsbiblioteken (LIBRIS) med kungliga biblioteket som huvudman.

Statistikproduktion avser ADB-system vars huvud- eller delsyfte är att framställa statistik. De största tillämpningarna inom detta område handhas av statistiska centralbyrån.

Beräkningsarbeten avser ADB-system vars huvud- eller delsyfte är att utföra beräkningar. (Kostnadsberäkningar redovisas under ekonomiadministration, statistiska beräkningar under statistikproduktion.)

Under senare år har det vuxit fram en mer småskalig datateknik, som 33

3 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

kan installeras i vanlig kontorsmiljö och användas även för mindre arbets- Prop. 1985/86: 100 uppgifter. Datoriseringen har därigenom kommit att innebära bl. a. att infö- Bil. 2 randet av persondatorer ökat alltmer och att ett relativt stort antal skrivmaskiner har ersatts av skrivautomater. Vid budgetårsskiftet 1985 fanns det enligt myndigheternas uppgifter ca 6000 persondatorer och ca 2 400 arbetsplatser för skrivautomater. Motsvarande siffror föregående år var ca 4300 resp. 2 100. AktueUa uppgifter om persondatorer och skrivautomater baserar sig på en enkätundersökning genomförd av statskontoret år 1985. DefiniUoner m. m. samt en närmare redogörelse för resultatet av enkätundersökningen framgår av avsnitt 1.4.

Tabellerna 3 och 4 visar användningsområden för statsförvaltningens persondatorer resp. skrivautomater. Myndigheternas uppgifter om användningssätt har i många fall redovisats utan specifikation på enskUda utrustningar. Det är därför troligt att de procenttal som har beräknats med ledning av myndigheternas uppgifter och som redovisas i tabellerna 3 och 4 är alltför höga. Tabellvärdena bör dock ge en uppfattning om den relativa fördelningen på olika användningsområden.

Tabell 3. Andel av persondatorerna i statsförvaltningen (exkl. universitet och högskolor)' den 30 juni 1985 inom olika användningsområden

Användningsområde

Civila myndigheter

Affärsverken

Försvaret

Totalt

%

Kalkylering

72 Ord- och textbehandling

75 Terminalanslutning till andra

datorsystem

60 Registerhantering

66 Utbildning av personalen

' Uppgifter om utrustning vid universitet och högskolor har till största delen erhållits från inventarieregister och medger inte specificering på användningsområden.

Skrivautomaterna används inte bara för ord- och textbehandling. Tabell 4 visar andelen arbetsplatser för skrivautomater som utnyttjas för andra ändamål.

Tabell 4. Andel av arbetsplatserna för skrivautomater i statsförvaltningen (exkl. universitet och högskolor)' den 30 juni 1985 som används även för andra ändamål än ord- och textbehandling.

Användningsområde

Civila myndigheter

Affärsverken

Försvaret

Totalt

%

Kommunikation via telelinje

med annan utrustning

43 Annan databehandling som

t. ex. registerhantering

21 Se fotnot till tabell 3.

Ett stort antal av statsförvaltningens ADB-system omfattar register med personuppgifter, personregister. Enligt datalagen (1973:289) definieras 34

personregister som register, förteckning eller andra anteckningar som förs Prop. 1985/86: 100 med hjälp av automatisk databehandling och som innehåller personupp- Bil. 2 gifter som kan hänföras till den som avses med uppgiften.

För att inrätta och föra ett personregister krävs enligt datalagen att den registeransvarige har licens och i vissa fall UUstånd från datainspektionen (DI). Registeransvarig är den för vars verksamhet registret förs om han förfogar över registret. Det totala antalet licenser som utfärdats uppgår till drygt 17000. Det finns ca 2700 personregister i statsförvaltningen som beviljats tiUstånd av DI. Totalt i Sverige har det beviljats UUstånd för ca 33000.

1.2 Kostnader

Kostnadssammanställningen baseras dels på myndigheternas svar på särskilda förfrågningar från statskontoret, dels på sådan redovisning av ADB-kostnader som myndigheterna gjort i samband med sina anslagsframstäUningar. Affärsverkens kostnadsuppgifter bygger på svaren på en specieU förfrågan från statskontoret. SammanstäUningen omfattar den civUa statsförvaltningen, affärsverken och förs.varet men inte regeringskansliet eller riksdagens verk. Myndighetema inom den civila statsförvaltningen och försvaret har haft skilda direkUv för redovisningen. De behandlas därför separat i framställningen.

ADB har karaktären av hjälpmedel och är integrerad med övrig verksamhet vilket gör att det är svårt att särskilja och identifiera ADB-kostnaderna. Sättet att avgränsa dessa har därför varierat hos myndigheterna. Allmänt kan sägas att man vanligen endast redovisat särkostnader för ADB såsom servicebyråavgifter, utmstningskostnader och kostnader för personal som är direkt sysselsatt i datordriften eller i systemutvecklingen. Vidare har myndigheterna i huvudsak endast redovisat kostnaderna för den administrativa databehandlingen. Kostnader för persondatorer och skrivautomater ingår endast delvis. Även när det gäller att särskilja olika typer av ADB-kostnader har gränsdragningen mellan dessa visat sig svår för myndigheterna. Detta beror främst på svårigheterna att avgränsa kostnader för drift och löpande underhåll av ADB-system från systemutvecklingskostnader. Enligt anvisningama skall underhållskostnader hänföras UU driftkostnader.

Med hänsyn Ull angivna begränsningar och brister i underlaget bör det betonas att de kostnadsuppgifter som redovisas är ungefärliga, i en del fall osäkra.

Totalkostnaderna för ADB inom den civila statsförvaltningen, affärsverken och försvaret har enligt myndigheternas uppgifter uppgått till ca 2 480 milj.kr.för budgetåret 1984/85. I beloppet ingår kostnader för drift och utveckling av ADB-system. Kostnader för registrering ingår vanligen inte men kan i vissa faU ha räknats in.

I det följande redovisas hur kostnaderna fördelar sig på ADB-drift resp. systemutveckhng samt på de viktigaste kostnadsslagen.

1.2.1 ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen Prop. 1985/86:100

Bil 2 ADB-kostnaderna för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) har

för budgetåret 1984/85 beräknats uppgå till ca 1400 milj. kr.

Tabell 5 visar hur ADB-kostnaderna är fördelade på ADB-drift och systemutveckling. För att undvika dubbelräkning har inte kostnader för de uppdragsfinansierade datacentralerna i den civUa statsförvaltningen — datamaskincentralen för administrativ databehandling och universitetsdatacentralerna - medräknats. Datacentralernas kostnader är i stäUet delvis inräknade genom att myndigheternas avgifter för erhåUna ADB-tjänster, som avser antingen utveckling eller drift av ADB-system, ingår.

Tabell 5. ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelade på ADB-drift och systemutveckling

1980/81

1981/82

' 1982/83

1983/84

1984/85

1985/86-

1986/87

milj.

kr.

%

milj.

kr.

% milj.

kr.

milj. kr.

%

milj.kr.

milj. kr.

%

milj.kr. %

ADB-drift

inkl.

underhåll

77 704

1 159 76

Systemut-

veckling

20 185

256 17

Ej för-

delade

3 26

102 7

Totalt

806

100

887

100 915

100 1047

100 1286

100 1367

100

1517 100

Utfallna kostnader. Budgeterade kostnader. ■* Beräknade kostnader.

Av tabellen framgår att ADB-driften svarar för ungefär tre fjärdedelar av ADB-kostnaderna.

Tabell 6 återger ADB-kostnaderna fördelade på kostnadsslag. Myndigheternas avgifter till de statliga datacentralerna motsvaras av personal- och utrustningskostnader m. m. för dessa. Därför har datacentralernas kostnader för statliga uppdrag medtagits i tabellen. För att undvika dubbelräkning har i stället myndigheternas avgifter till de statliga datacentralerna frånräknats. Skälet tiU att totalsummorna för tabell 5 är lägre än för tabell 6 är bl.a.att universitetens och högskolomas avgifter till universitetsdatacentralerna endast delvis framgått av redovisningarna. Totalsummorna i tabell 6 motsvarar därför bäst de verkliga totalkostnaderna för ADB i den civUa statsförvaltningen (exkl. affärsverken).

36 Prop. 1985/86:100 Bil. 2

Tabell 6. ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelade på kostnadsslag

1980/81

1981/82'

1982/83'

1983/84'

1984/85

1985/86'

1986/87'

milj.

kr.

milj. kr.

%

milj.kr.

milj. kr.

%

milj. kr.

milj.kr.

milj.kr. %

Personal

662 39

ADB-ut-

rustning''

794 47

Övrigt'

247 14

Ej för-

delade

13 Totalt

926

100 1023

100 1090

100 1267

100 1407

100 1536'

100 1703* 100

' Utfallna kostnader.

Budgeterade kostnader.

' Beräknade kostnader.

"* Kapitalkostnader i form av avgifter till statskontoret m. m., hyra till leverantörer och avgifter för tekniskt

underhåll.

Kostnader för avgifter till andra servicebyråer än statliga, kostnader för försöksdrift vid systemutveckling

som ej kan fördelas mellan kostnader för ADB-utrustning och avgifter till servicebyråer, kostnader för

konsulter samt för lokaler, avgifter till televerket, förbrukningsmateriel m. m.

* För budgetåren 1985/86 och 1986/87 har universitetsdatacentralemas kostnader och myndigheternas avgifter

till statliga datacentraler schablonmässigt antagits öka med 10 % under vardera budgetåret.

1.2.2 ADB-kostnader för affärsverken

De redovisade ADB-kostnaderna för affärsverken har för budgetåret 1984/85 uppgått UU ca 880 milj. kr.

Tabell 7. ADB-kostnader* för affärsverken fördelade på ADB-drift och systemutveckling.

1981/82 milj.kr.

%

1982/83 milj.kr.

%

1983/84 milj. kr.

%

1984/85 milj.kr. %

ADB-drift inkl. underhåll

Systemutveckling Ej fördelade

Totalt

512

76 23

100

566

72 26

100

633

100

678 77 138 16 65 7

881 100

' Se not 4 till tabell 1.

Tabell 8. ADB-kostnader' för affärsverken fördelade på olika kostnadsslag

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

milj.

kr.

milj.kr.

milj. kr.

Personal

28 ADB-utmstning

övrigt

29 Ej fördelade

6 I

3 Totalt

512

100

566

100

633

100

881

100 Se not 4 till tabell 1.

37 1.2.3 ADB-kostnader för försvaret

ADB-kostnaderna för försvaret har för budgetåret 1984/85 beräknats uppgå tiU ca 190 milj. kr., vilket innebär en ökning från föregående budgetår med 58 milj. kr. Till en del kan ökningen bero på att försvarets myndigheter Udigare begränsat sina ADB-investeringar inför beslut om långsiktig inriktning av ADB-verksamheten. Inom försvarssektorn redovisas kostnader för ny utrustning i sin helhet under anskaffningsåret. Redovisningen från försvarets myndigheter har också varit mer fullständig för budgetåret 1984/85 än för budgetåret 1983/84.

Tabell 9. ADB-kostnader för försvaret' fördelade på drift och utveckling.

1980/81'

1981/82=

(

1982/83'

1983/84-

1984/85"

1985/86"

1986/87'

i

milj.

kr.

milj.

kr.

milj.

kr.

milj.

kr.

milj. kr.

milj.

kr.

milj.kr.

ADB-drift

inkl

underhåll

39'

48 Systemut-

veckling

53'

36 Ej för-

delade

98'

16 Totalt

128

100

152

100

147

100

132

100

190

100

258

100

269

100

' Budgetåren 1980/81-1984/85 exkl. civilförsvarsstyrelsen, budgetåren 1980/81-1983/84 exkl. fortifikationsförvaltningen, budgetåren 1983/84 och 1984/85 exkl. föisvarets radioanstaU.

Utfallna kostnader. För överbefälhavaren och armén budgeterade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1981/82. För försvarets rationaliseringsinstitut, försvarets radioanstalt och marinen budgeterade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan 1980 (OpL 1 nr 310). ' Budgeterade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1982/83. För försvarets rationaliseringsinstitut, försvarets radioanstaU och marinen beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (OpL I nr 310).

" Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1982/83. För försvarets radioanstalt, marinen och vämpliktsverket enligt överbefälhavarens programplan. ' Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1983/84.

* Beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (IDP) 1985/1990.

'' Budgeterade eller beräknade kostnader enligt myndigheternas svar på särskild förfrågan från statskontoret. För armén och marinen beräknade kostnader enligt underlaget till överbefälhavarens programplan för perioden 1985/86-1989/90 resp. överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (IDP) 1985/1990. För försvarets civilförvaltning budgeterade kostnader enligt anslagsframställning för budgetåret 1986/87.

* Beräknade kostnader enligt myndigheternas svar på särskild förfrågan från statskontoret. För armén och marinen beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (IDP) 1985/1990. För försvarets civilförvaltning beräknade kostnader enligt anslagsframställning för budgetåret 1986/87.

' Anskaffningskostnader 98 milj. kr. har inte kunnat fördelas mellan drift och utveckling.

För att undvika dubbelräkning har inte kostnaderna för försvarets datacentral (FDC) medräknats vid beräkning av försvarets ADB-kostnader fördelade på drift och systemutveckling. Motsvarande gäUer vid beräkningen av ADB-kostnaderna fördelade på olika kostnadsslag. På gmnd av olikheter i redovisningssätt har det inte varit möjligt att efter budgetåret 1983/84 göra motsvarande redovisning för försvaret som i tabell 6 för de civila myndighetema.

38

Tabell 10. ADB-kostnader för försvaret'

' fördelade på olika kostnadsslag

Bil. 2

1980/81

1981/82' 1982/83''

1983/84=

milj.kr. %

milj.kr. % milj.kr. %

milj.kr. %

Datorkraft

43 38

47 34 48 35

70 54

Personal (egen, annan

myndighet)

26 23

41" 29 33 24

24* 19

Konsulter

18 16

20' 14 20' 15

16' 12

Övrigt (lokaler,

expenser m. m.)

7 6

9 7 8 6

4 3

Ej fördelade

19 17

22 16 27 20

16 12

Totalt

113 100

139 100 136 100

130 100

' Exkl. marinen, försvarets radioanstalt, fortifikationsförvaltningen och civilförsvarssiyrelsen.

' Budgeterade kostnader enligt anslagsframställningama för budgetåret 1982/83. För försvarets rationaliseringsinsUtut och marinen beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (ÖpL 1 nr 310). '' Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1982/83. För vämpliktsverket enligt överbefälhavarens programplan. ' Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1983/84. '' Vissa myndigheter har inkluderat konsultkostnader i detta belopp. I beloppet för budgetåret 1983/84 ingär 10 milj. kr. som är ofördelat mellan konsulter och personal. ' Utnyttjade personalresurser hos FDC benämnt FDC resurspool har i varierande grad av myndighetema inkluderats i kostnader för konsulter och kostnader för personal på annan myndighet. Identifierade kostnader för personal hos FDC har inkluderats i kostnaden för personal på annan myndighet.

1.3 Organisation och planering

I avsnitt 1.3.1 och 1.3.2 redovisas hur ADB-driften resp. systemutvecklingen är organiserad i statsförvaltningen. I anslutning till beskrivningarna ges vissa kostnadsuppgifter. I avsnitt 1.3.3 berörs frågor om planering av ADB-verksamheten.

1.3.1 ADB-drift — organisation m. m.

Datordriften kan i princip organiseras på två olika sätt i förhållande till den ADB-användande myndigheten. Det ena är att ombesörja datordriften med egna resurser. Det andra är att mot ersättning förlägga datordriften till privat eUer staUig servicebyrå eUer till andra myndigheters driftenheter.

TabeU 11 visar hur myndigheter med egna ADB-tillämpningar hade driften organiserad år 1985. Uppgifterna grundar sig på en särskild förfrågan från statskontoret. Antalet redovisande myndigheterär 118. Som egen anläggning har endast räknats större datorer. Persondatorer och skrivautomater är således inte inräknade.

39 Tabell 11. Datordriftens organisation i statsförvaltningen (exkl. affärsverken) år 1985 Prop. 1985/86: 100

Bil. 2

Typ av datordrift

Andel (%) av myndigheterna

Egen anläggning 27

Annan statlig anläggning 25

Privat servicebyrå 6

Egen och annan statlig anläggning 26

Egen anläggning och privat servicebyrå 2

Annan statlig anläggning och privat servicebyrå 3

Egen anläggning, annan statlig anläggning och privat servicebyrå 11

100

Av tabellen kan utläsas att 66 % av myndigheterna (motsv.) år 1985 utnyttjade egen anläggning för hela eller delar av driften, 65 % andra statliga anläggningar och 22 % privat servicebyrå.

För den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) var de ADB-användande myndigheternas avgifter tiU servicebyråer ca 219 milj.kr. budgetåret 1984/85 enligt myndighetemas uppgifter. Tabell 12 visar hur dessa avgifter fördelade sig på statliga resp. övriga servicebyråer.

Tabell 12. Användningen av servicebyrå i den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) räknat på redovisade servicebyråavgifter.

Typ av servicebyrå

Myndigheternas avgifter 1983/84' 1984/85

milj.kr. % milj.kr.

Statlig Annan

Totalt

116 19

86 14

160 59

73 27

' Exkl. arbetsmarknadsstyrelsens servicebyråavgifter.

Flertalet myndigheter som har en omfattande ADB-verksamhet har driften föriagd till egna anläggningar. Bland de myndigheter som har större egna datordriftenheter kan nämnas rikspolisstyrelsen, riksförsäkringsverket, vägverket, trafiksäkerhetsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, riksskatteverket och staUstiska centralbyrån.

Inom statsförvaltningen finns flera datacentraler som erbjuder dator-drifttjänster i huvudsak genom uppdragsfinansierad verksamhet tiU övriga myndigheter. I den civila statsförvaltningen finns datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) och universitetsdatacentralerna. DAFA består av två driftenheter föriagda till Stockholm och Gävle. DAFA är f. n. uppdragsfinansierad och upptagen i statsbudgeten med ett formellt anslag på 1000 kr. Andelen intäkter från uppdrag från statsförvaltningen var budgetåret 1984/85 ca 79 %.

En utredning har nyligen gjorts om DAFA:s associationsform. Utredningsförslaget har redovisats i rapporten DAFA - myndighet eller bolag? (Ds C 1985:1). I utredningen föreslås bl.a.att DAFA ombildas tiU statligt bolag. Regeringen har i proposition 1984/85:225 föreslagit att DAFA blir staUigt bolag från och med den 1 juli 1986. En organisaUonskommitté arbetar f. n. med förberedelsema inför en sådan bolagsbildning.

Universitetsdatacentralernas uppgift är att tillgodose behovet av databe-

40

handlingskapacitet för den högre utbildningen och forskningen, men de Prop. 1985/86: 100

åtar sig även uppdrag från kunder utanför högskoleområdet. Verksamhe- Bil. 2

ten finansieras dels genom intäkter frän uppdragen, dels genom avgifter

från de samverkande myndigheterna, främst användare inom den egna

högskoleregionen. Stockholms datorcentral är upptagen i statsbudgeten

med ett formellt anslag på 1000 kr.

Inom försvaret finns försvarets datacentral (FDC) vars verksamhet är uppdragsfinansierad och upptagen i statsbudgeten med ett formellt anslag på 1000 kr. Utrustningsinköpen finansieras dock via anslag. FDC består av tre driftenheter förlagda till Stockholm, Karlstad och Arboga samt två driftställen som finns i KrisUanstad och Östersund.

Tabell 13. Kostnadsfördelning för huvudsakligen uppdragsfinansierade datacentraler i statsförvaltningen budgetåret 1984/85

Datacentral

Personal-

Utrust-

Övriga

Total-

kostna-

nings-

kostna-

der

kostna-der

der

der'

milj. kr.

Stockholms datorcentral (QZ)

60,1

Uppsala datacentral (UDAC)

50,9

Göteborgs datacentral (GD)

32,4

Umeå högskoleregions

datorcentral (UMDAC)

15,8

Lunds datacentral (LDC)

18,6

Universitetets i Linköping

datacentral (LIDAC)

9,2

Totalt universitetsdata-

centralema

187,0

Datamaskincentralen för

administrativ databehand-

ling (DAFA)

182,7

Försvarets datacentral

•

(FDC)

97,2

' Inkl. förmedling av smådatorer

Av tabeUen framgår att totalkostnaderna för DAFA budgetåret 1984/85 uppgick tiU ca 183 milj. kr. Det är en ökning från budgetåret 1983/84 med 14 %. Universitetsdatacentralernas kostnader uppgick till ca 187 milj. kr., en ökning med ca 20 %. Kostnaderna för försvarets datacentral uppgick till 97 milj. kr., en ökning med 10 %. Totalkostnaderna för denna gmpp datacentraler var därmed omkring 467 milj. kr. för budgetåret 1984/85, en ökning med ca 15 % frän budgetåret 1983/84.

1.3.2 Systemutveckling — organisation

Arbetet med att utveckla och införa ADB-system för administraUva ända mål i statsförvaltningen sker i olika organisatoriska former. Som huvudre gel gäller att myndigheterna i enlighet med sitt ansvar för verksamheten själva har hand om systemutvecklingen. Civila myndigheter bör dock vid utveckling av ADB-system så tidigt som möjligt samråda med statskon toret i frågor som är av större omfattning eller av principiell betydelse enligt förordningen (1975:567, omtryckt 1981:478, ändrad 1982:273) om 41

raUonaliseringsverksamhet inom den civUa statsförvaltningen. Sådant Prop. 1985/86: 100 samråd bör även omfatta frågor som avses i 15 kap. 9 § sekretesslagen Bil. 2 (1980:100) om hur myndigheterna skall ordna sin ADB med beaktande av offentlighetsprincipen. Statskontoret har även en allmänt vägledande och stödjande funktion beträffande metoder för systemutveckling och drift m.m.

Rationaliseringsförordningen föreskriver vidare att en myndighet i syfte att begränsa kostnaderna vid införande eUer förändring av ADB-mtiner i första hand skall använda de färdiga program för ADB-system eller delar av ADB-system som finns på marknaden om dessa i rimlig grad tillgodoser myndighetens behov.

Genom den rätt till medbestämmande i arbetsUvet som tiUkommer de anställda enligt medbestämmandelagen och de avtal om medbestämmande som har träffats i enlighet med denna lag har de anställda möjligheter att genom sina fackliga organisationer påverka beslut om att utveckla och införa ADB-system.

Enligt förordningen (1981:266) om investeringar i staUiga ADB-system skaU vissa ADB-system i den civila statsförvaltningen, utom affärsverken, särskilt prövas av regeringen vid flera tillfällen under utvecklingsarbetets gång. Den särskUda prövningen gäller stora eller på annat sätt viktiga investeringar i ADB-system. Regeringen har förbehållit sig rätten att avgöra vilka investeringar som skall omfattas av denna prövning. Särskild prövning skaU emellertid alltid ske när de totala kostnaderna för utveckling (utredning och konstruktion) och genomförande beräknas överstiga 5 milj. kr. eller de totala kostnaderna för drift överstiger 2 milj. kr. per år. I prop. 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m.m.ges under mbriken "4 Gemensam verksamhets- och AU/ADB-planering" vissa rikUinjer för en ny handläggnings- och beslutsordning. Se vidare 1.3.3 nedan.

Systemutvecklingskompetens i den civila statsförvaltningen hos andra än de myndigheter som använder ADB finns, förutom hos statskontoret, även hos DAFA. Vissa myndigheter, bl.a.riksförsäkringsverket och riksskatteverket, har egen systemutvecklingspersonal i större omfattning. I några fall har särskilda organ inrättats för utveckling och införande av ADB-system som berört flera myndigheter. Som exempel kan nämnas centralnämnden för fastighetsdata.

Myndigheterna anlitar dessutom i varierande utsträckning konsultföretag för utveckling av ADB-system.

Det finns flera föreskrifter speciellt gäUande för försvaret. Överbefälha varen (ÖB) leder och samordnar informationssystemutvecklingen inom försvarsmakten. Regeringen beslutade våren 1982 att försvarets rationali- seringsinsUtuts rapport Stmktur 90 skaU ligga Ull gmnd för utveckUng av datasystem inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. ÖB har, efter uppdrag av regeringen, i skrivelse 1985-04-30 lämnat förslag till en rad åtgärder i syfte att omstmkturera och effektivisera ADB-verksamheten inom försvaret. De föreslagna åtgärderna innebär en förstärkning och omstrukturering av försvarsstabens ADB-resurser samt en ökning av an svaret inom ADB-området för försvarets datacentral. Arbetet beräknas 42 påverka det nuvarande regelverket inom försvaret.

1.3.3 Planering Prop. 1985/86: 100

Bil 2 I den ovannämnda propositionen 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m. m. konstaterar chefen för civildepartementet att behovet av övergripande och långsiktig AU/ADB-planering är stort, såväl tiU grund för myndighetemas AU-åtgärder som för regeringens och riksdagens översikt och insyn. Civilministern redovisar vissa överväganden om en ny styrform, i vilken AU/ADB-planer m. m. görs tiU ett viktigt instrument. En försöksverksamhet aviseras med syfte att pröva och precisera den närmare utformningen av det beslutsunderlag som statsmaktema bör kräva, arbetsmtinema både vid myndigheterna och inom regeringskansliet samt formerna för utvärderingar av myndighetens verksamhet.

Följande sex myndigheter har under hösten 1985 av regeringen givits särskilda direkUv att inom ramen för försöksverksamheten med treåriga budgetramar i samråd med statskontoret utforma AU/ADB-planer för perioden 1987/88—1989/90 och att rapportera dessa planer senast den 1 april 1986 - tullverket, centrala studiestödsnämnden, lantbmksstyrelsen, statens energiverk, statistiska centralbyrån samt statens löne- och pensionsverk.

1.4 Utrustning

Följande uppgifter om y\DB-utrustning i statsförvaltningen är huvudsakligen en sammanställning av svaren på en enkätundersökning genomförd av statskontoret år 1985. Undersökningen omfattade persondatorer, skrivautomater och viss annan ADB-utrustning hos myndigheterna den 30 juni 1985.

Redovisningen avser generellt användbar ADB-utrustning. Därmed omfattas inte ADB-utrustning som ingår i avgränsade processtyrande, laborativa eller rent tekniska system eller specieUa datorer för tidredovisning, bevakning och dylikt. En persondator har i det här sammanhanget definierats som en mindre dator som normalt utgör utmstning för en enda arbetsplats och består av tangentbord (även för skrivning), dataskärm, skrivare och minnesenhet. En skrivautomat har definierats som en dator som i storlek och sammansättning liknar persondatorn, men vars tangentbord, skrivare och program är utformade med tanke på att maskinen i första hand ska användas för inskrivning, redigering och automatisk utskrift av text.

Avgränsning och identifiering av de olika typerna av datomtmstning kan ibland vara svår att göra för myndigheterna, eftersom det finns en mycket stor mängd varianter av tekniskt avancerad kontorsutrustning. Man får därför utgå från att det finns en viss osäkerhet i de redovisade antalsuppgif-tema. Redovisningen från myndighetema är inte heller i alla delar fullständig.

1.4.1 Antal datorer m.m.

I statsförvaltningen fanns det vid budgetårsskiftet 1985 enligt myndigheter- ,

nas uppgifter drygt 30000 dataskärmsterminaler och skrivmaskinstermi-

naler anslutna Ull datorer. Dessutom fanns det ca 6000 persondatorer och ca 2 400 arbetsplatser för skrivautomater. Summerar man antalet persondatorer, arbetsplatser för skrivautomater, dataskärmsterminaler och skrivmaskinsterminaler fanns det i statsförvaltningen år 1985 mer än 38000 sådana ADB-utmstningar varifrån en användare kunde utföra automaUsk databehandling. (Se dock not 1 till tabell 14.) Hur utrustningen var fördelad mellan olika förvaltningssektorer framgår av tabeU 14. Flest persondatorer fanns inom universitets- och högskolesektorn. Största andelen arbetsplatser för skrivautomater fanns hos civila myndigheter. Av tabeUen framgår också att största andelen terminalutrustningar i statsförvaltningen tillhörde affärsverken.

Tabell 14. ADB-utrustning i statsförvaltningen den 30 juni 1985

Civila

Universitet

Affärsverken

Försvaret

Totalt

myndigheter

och högskolor'

Antal persondatorer

5999 Skrivautomater

- totalt antal arbetsplatser

2410 Terminal- och data-

registreringsutrustning

- antal dataskärms-

terminaler och skriv-

maskinsterminaler

14223'

' Exkl. tekniska högskolan i Stockholm och universitetet i Göteborg. De redovisade uppgifterna är i huvudsak hämtade från inventarieregister. Förra årets redovisning byggde på uppskattningar beträffande de universitet och högskolor, för vilka antalsuppgifter saknades. I årets redovisning har sådana uppskattningar inte gjorts och antalsuppgiftema för universitet och högskolor är därför inte direkt jämförbara med dem i förra årets redovisning. Det sammanlagda antalet av resp. slag av utrustning vid universitet och högskolor, och därmed också totalt inom statsförvaltningen, är högre än som anges i tabellen. Inkl. postverkets kassaterminalarbetsplatser och SJ:s biljettbokningsterminaler.

Ökningen av antalet persondatorer och arbetsplatser för skrivautomater är fortfarande betydande. Av de persondatorer resp. arbetsplatser för skrivautomater som fanns i statsförvaltningen, exkl. universitet och högskolor, den 30 juni 1985 hade ungefär 40 resp. drygt 20 % anskaffats under budgetåret 1984/85, vUket framgår av tabell 15. Anskaffningen under detta budgetår representerar sannoUkt till övervägande del en nettoökning av antalet. Inom affärsverken anskaffades ungefär hälften av antalet persondatorer under budgetåret 1984/85.

44

Tabell 15. Anskaffning

av ADB-utrustningar under budgetåret 1984/85

Civila

Affärsverken

Försvaret

Totalt

— Bil. 2

myndigheter'

Antal anskaffade

utrustningar under budgetåret 1984/85

- persondatorer

- arbetsplatser för skrivautomater

678 281

822 134

157 66

1657 481

- dataskärmster-

minaler och skriv-

maskinsterminaler

4535 Antal anskaffade

utmstningar under budgetåret 1984/85 i procent av totala antalet 30 juni 1985

- persondatorer

- arbetsplatser för skrivautomater

38 26

49 20

22 18

- dataskärmstermi-

naler och skriv-

maskinsterminaler

' Exkl. universitet och högskolor, för vilka redovisningen inte har medgett specificering av antalet anskaffade utrustningar under budgetåret 1984/85. Se också not 1 till tabell 14.

Statskontoret har träffat avropsavtal med ett begränsat antal leverantörer av persondatorer och enkla skrivautomater. Syftet med avtalen är bl.a.att förenkla myndigheternas upphandlingsprocedur och att åstadkomma goda pris- och avtalsvillkor. I samband med statskontorets förfrågan tUl myndighetema om innehav av persondatorer och skrivautomater har också en fråga ställts om utnyttjandet av statskontorets avropsavtal vid anskaffningen.

Enligt de uppgifter som myndigheterna har lämnat i denna del har 37 % av de persondatorer som anskaffats under budgetåret 1984/85 av myndighetema inom den civila statsförvaltningen, exkl. universitet och högskolor och affärsverk, anskaffats genom avropsavtalen.

Av de arbetsplatser för skrivautomater som enligt tabell 14 fanns vid myndigheterna 1985-06-30 avser uppskattningsvis 70 % sådana enkla skrivautomater (enstationsutmstningar) som myndigheterna anskaffar själva. Av de enkla skrivautomater som myndigheterna inom den civila statsförvaltningen, exkl. universitet och högskolor och affärsverk, anskaffat under budgetåret 1984/85 har enligt myndigheternas uppgifter 43 % anskaffats genom statskontorets avropsavtal.

F. n. sker en snabb utveckUng mot en typ av datorer som är relativt små och biUiga och lätta att installera, men som ändå är kraftfuUa nog att medge att en grupp av användare samtidigt utnyttjar maskinen från terminaler. Statskontoret har utvärderat sådana s. k. basdatorer och under 1985 träffat avropsavtal med fyra leverantörer av denna typ av utmstning. Basdatorerna ska, som benämningen anger, kunna utgöra grunden för ett datorbaserat stöd i administrativa hjälpfunktioner (textbehandling, kalkylering etc.) och även i olika generella tiUämpningar, t. ex. inom områdena personal- och ekonomiadministraUon.

45 Basdatorerna kan kopplas samman sinsemellan eller förbindas med and- Prop. 1985/86: 100 ra datorer i olika former av nätverk och kan därigenom bli byggstenar vid Bil. 2 uppbyggnaden av decentraUserade och samtidigt integrerade informationssystem. Basdatorerna har ännu så länge relativt liten spridning inom statsförvaltningen men väntas få stor betydelse för införandet av mer decentraliserad databehandling. Inom försvarssektorn har en relativt stor upphandling av utrustning av denna typ gjorts som ett led i genomförandet av Struktur 90. Se beskrivningen av ADB-system inom försvarsmakten i 2.2.

En annan teknisk utvecklingslinje representeras av de små, lätta och bärbara datorer som kommit att kallas portföljdatorer, och som är avsedda att kunna medföras t. ex. vid resor. En portföljdator kan ha en kapacitet som i flera avseenden är jämförbar med en stationär persondators. Statskontoret har under 1985 träffat avropsavtal även med vissa leverantörer av portföljdatorer. Sannolikt är också spridningen av portföljdatorer inom statsförvaltningen ännu ganska liten.

1.4.2 Köpvärde för anskaffad ADB-utrustning

Statsförvaltningen anskaffade under budgetåret 1984/85 ADB-utrustning till ett totalt köp värde av över 900 milj. kr. Hur köpvärdet fördelar sig på anskaffade persondatorer och skrivautomater resp. annan ADB-utrustning framgår av tabeU 16. Köpvärdet på anskaffade persondatorer och skrivautomater utgör i stort sett oförändrad andel av totala köpvärdet för anskaffad ADB-utrustning inom statsförvaltningen exkl. affärsverken, eller för budgetåret 1984/85 ca 20 %, För affärsverken var motsvarande andel 15 %.

46 Tabell 16, Totala köpvärdet (inkl. mervärdeskatt) för

ADB-utrustning anskaffad av

statsförvaltningen

Bil. 2

Budgetår Köpvärdet'

Köpvärdet'

Totalt

för person-

för annan

datorer och

ADB-ut

skrivautoma-

rustning

ter

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

%

Civila myndighe-

1979/80 15

ter, universitet

1980/81 19

och högskolor

1981/82 43

och försvaret

1982/83 71

1983/84 106

1984/85 117'

100 Affärsverken

1982/83 28

1983/84 40

1984/85 55

100 Som köpvärde för en persondator resp. en arbetsplats för skrivautomat har t. o. m. budgetåret 1983/84 använts värdena 45000 kr. resp. 120000 kr. För budgetåret 1984/85 har använts genomsnittliga och avrundade priser för resp. slag av utrustning enligt statskontorets under budgetåret gällande avropsavtal, 50000 kr. resp. 100000 kr. Priserna avser en "normalt" sammansatt utmstning och är räknade inkl. mervärdeskatt och med avdrag av enligt avtalen gällande rabatter. ' Uppgiftema för civila myndigheter, universitet och högskolor samt försvaret är enligt redovisning hos statskontoret och utmslningsnämnden för universitet och högskolor (UUH). Avser utrustning anskaffad av statskontoret och UUH. Köpvärdet för utrustning anskaffad av statskontoret avser beslutade anskaffningar resp. budgetår. Uppgiftema om UUH:s anskaffningar avser beställningar av utrustning. Uppgifterna om totala köpvärdena är därför inte helt jämförbara med dem i tabell 17. Affärsverkens uppgifter är enligt svaren på en särskild förfrågan från statskontoret.

' Som underlag för beräkning av köpvärdet har det schablonmässigt antagits att antalet anskaffade persondatorer och arbetsplatser för skrivautomater inom universitets- och högskolesektorn är detsamma under budgetåret 1984/85 som under budgetåret 1983/84.

1.4.3 Marknadsandelar för olilka fabrikat av ADB-utrustning

Tabell 17 visar marknadsandelar i statsförvaltningen för oUka fabrikat av ADB-utrustning (exkl. persondatorer och skrivautomater) räknat på köpvärdet för den utmstning som anskaffats budgetåret 1984/85. Av tabellen framgår att ett litet antal fabrikat dominerar marknaden i statsförvaltningen. Vid bedömning av de enskilda fabrikatens marknadsandelar bör dock betänkas att en enstaka större upphandUng, exempelvis utbyte av ett centralt datorsystem, kan innebära att ett fabrikat får en tillfälligt mycket hög marknadsandel under ett budgetår.

47

Tabell 17. Köpvärdet (inkl. mervärdeskatt) på ADB-utrustning (exkl. persondatorer Prop. och skrivautomater) som anskaifats av statsförvaltningen budgetåret 1984/85 fördelat gj] 2 på olika fabrikat

Affärsverken' milj.kr. %

Fabrikat

Civila myndigheter, universitet och högskolor samt försvaret' milj.kr. %

1985/86:100

451 Digital Equipment

14 Ericsson

13 Honeywell Bull

6 IBM

14 NCR

25'

6 Nokia

2 Norsk Data

4 Sperry

14 Övriga

100 Totalt

323

' Statskontorets anskaffningar och anskaffningar gjorda av utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) i samråd med statskontoret. UUH:s anskaffning av utrustning med ett köpvärde under 100000 kr. ingår därmed inte. Se fotnot 2 till tabell 16. Uppgifterna avser beslutade anskaffningar resp. budgetår. Uppgifterna hänför sig till fabrikat av utmstning. Leverantörens namn är inte alltid men vanligen liktydigt med fabrikatnamnet.

' Affärsverkens uppgifter är enligt svaren på en särskild förfrågan från statskontoret. ' Uppskattat värde av beställningar på avropsavtal.

Av tabell 18 framgår att också när det gäller statsförvaltningens persondatorer är det ett mindre antal fabrikat som dominerar.

Tabell 18. Persondatorer i statsförvaltningen den 30 juni 1985 fördelade på olika fabrikat

Fabrikat

Civila

Universitet

Affärsverken

Försvaret

Totalt

myndigheter

och hög-

skolor'

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

antal

%

Apple

5

Ericsson

9

Hewlett

Packard

4

IBM

12 Luxor

36

Nokia

6

Övriga

28 Totalt'

1675

100 1476

100 1623

100

669

100 5443

100

' Räknat exkl. tekniska högskolan i Stockholm samt universiteten i Stockholm och

Göteborg.

' Fabrikat har inte specificerats av myndigheterna för alla utrustningar. Därför

överensstämmer inte totalsummorna i tabellen med dem i tabell 14.

Arbetsplatserna för skrivautomater i statsförvaltningen var vid budgetärsskiftet 1985 till mer än 70 % av något av fem olika fabrikat, vilket framgår av tabell 19.

48

Tabell 19. Arbetsplatser för skrivautomater i statsförvaltningen den 30 juni 1985 Prop. 1985/86: 100 fördelade på olika fabrikat Qj[ 2

Fabrikat

Civila

Universitet

Affärsverken

Försvaret

Totalt

myndigh

eter

och högskolor'

antal

IBM

21 Philips

16 Rank Xerox 187

17 Scribona

\yang

8 Övriga

22 Totalt'

1012

100

210

100

678

100

363

100 2263

100

' Se not 1 till tabeU 18.

' Se not 2 till tabeU 18.

1.4.4 Behov av ADB-utrustning

Tabellema 20 och 21 visar det beräknade anskaffningsbehovet av ADB-utmstning för den civila statsförvaltningen resp. försvaret. Uppgiftema för den civila statsförvaltningen är enligt statskontorets anslagsframställning för budgetåret 1986/87 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utmstning. Uppgifterna avseende försvaret är enligt överbefälhavarens informaUonssystem- och datakraftplan (IDP) 1985/1990.

Tabell 20. Anskaffningsbehov av ADB-utrustning för den civila statsförvaltningen' (exkl. affärsverken) budgetåren 1985/86-1988/89 (milj. kr.)

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

' Inkl. flygtekniska försöksanstalten.

Erfarenheten visar att rätt stora förskjutningar av anskaffningar sker meUan åren.

Tabell 21. Anskaffningsbehov av ADB-utrustning för försvaret budgetåren 1985/86— 1988/89 (milj. kr.)

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

70 Tabell 22 visar investeringarna i ADB-utrustning uppdelade på olika kategorier. Uppgifterna avser endast den civUa statsförvaltningen (exkl. affärsverken) och är enligt statskontorets anslagsframställning för budgetåret 1986/87 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning.

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

49 Tabell 22. Anskaffningsbehov av ADB-utrustning i den civila statsförvaltningen (exkl. Prop. 1985/86: 100 affärsverken) budgetåren 1985/86—1986/87 uppdelat på kategorier av anskaffning Qj] 2

Kategori Andel i %

Ersättningsanskaffningar 24

Kompletteringsanskaffningar 27 Anskaffningar till följd av

riksdags- eller regeringsbeslut 20

Övriga anskaffningsbehov 29

Totalt 100

2 Information om enskilda myndigheter och ADB-tillämpningar

Redovisningen omfattar två avsnitt. Det första, avsnitt 2.1, innehåller uppgifter om ADB-verksamhetens kostnader och huvudsakliga inriktning för de myndigheter som har en mer omfattande ADB-användning. I avsnitt 2.2 beskrivs viktigare ADB-tUlämpningar eller system i drift eller under utveckling. Med viktigare ADB-tUlämpningar avses de som medför höga kostnader, "aktivt" berör större grupper i samhället eller kan anses väsenUiga av andra skäl.

2.1 De ADB-användande myndighetema

Här sammanställt material är huvudsakligen hämtat från myndigheternas svar på särskilda förfrågningar från statskontoret. I en del faU har myndigheternas ADB-redovisningar i anslagsframstäUningen för 1986/87 utnyttjats. Också andra informationskällor har använts. En närmare beskrivning av insamlingen och avgränsningen av kostnadsuppgifterna återfinns i avsnitt 1.2. Myndigheter med en ADB-kostnad som uppges överstiga 300000 kr. för något av budgetåren 1984/85, 1985/86 eller 1986/87 redovisas.

SammanstäUningen avser främst ADB-verksamhetens kostnader. Större förändringar i verksamheten de närmaste åren avspeglas delvis i beloppet för anskaffning av utrustning. Vidare anges kortfattat huvudsakUga användningsområden. En hänvisning ges UU avsnitt 2.2. vid viktigare ADB-tillämpningar.

Myndigheternas avgifter för det statliga redovisningssystemet (system S) och det statliga löneuträkningssystemet (SLÖR) har om möjligt avräknats från kostnaderna. Dessa avgifter ingår i redovisningen av kostnader för riksrevisionsverket resp. statens löne- och pensionsverk.

50 Sammanställningen är utformad som en tabell, där mbrikerna har följande innebörd:

Rubriktext

Innebörd

Myndighet ADB-kostnader

- Drift

- Utveckling

- Ofördelat

- 1984/85

- 1985/86

- 1986/87

Anskaffningsbelopp för utmstning

- 1985/86-1986/87

1985/86-1988/89

Huvudsakliga användningsområden

Den myndighet som har ansvar för verksamheten. Uppdelning av ADB-kostnadema enligt myndigheternas uppgifter. För försvarets datacentral och datamaskincentralen för administrativ databehandling redovisas totalkostnaden för verksamheten. Utfall (eller i vissa fall anvisade, budgeterade eller beräknade medel) för budgetåret 1984/85. Budgeterat eller anvisat belopp för budgetåret 1985/86. Beräknat belopp för budgetåret 1986/87.

Belopp för anskaffning av utrustning under budgetåren 1985/86-1986/87 till civila myndigheter enligt statskontorets bedömning i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning.

Belopp för anskaffning av utmstning under budgetåren 1985/86-1988/89 till försvarets myndigheter enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (IDP) 1985/1990. ADB-verksamhetens huvudsakliga inriktning.

Noter återfinns efter redovisningen av resp. departements (huvudtitels) myndigheter.

51 II. Justitiedepartementet

.9.> C-g

S E

3 -Si

tn tn

trt lÄ

as

S oo

-o

K S

3

73 p

£

(/}

1

00 ,s

2 «J

(1>

1/}

&0

'ci

'e

C

(U "O

■c

OJ

■g o

..

05 Jrf

(U

c ■g

E o

c o

c >

B

Ul E

.a'C

•71 O

Ö å-å "g

w C u C crt 3 Ui o

'■■ 52

X

.:

rt

o

O

oJ3

•o

00 '>

i

CL C

O 00

it

■fe

■u.S "13

o o

3

11 r*-i

T3

cd C

E

'Bl

Vi "t Vi -

O

cn

u cd

-.3 :0l

"o ="

•c

00

._ ■

x: ja o o

oi

T3

o o

oo T •S o. c V

< -O 3 — -

in cd xp

: c .'c

:T3 E >

>v—; : crt c

'S c-a

Crt U S 111

ecrt . — <= •!?

i Sr

|2«Sd

"ffl

oiCQ

•SQ ■ S<

QPO

S 3

c «:= cd h 3

IS'!

Sl3

p-g

_ cd 60

£ OO.S M.E =3 ■SSS SS-g

b!

un o

—' O

28 OO

28

"XI

t-. — QDO

a>

o

c

B

o

Q

vo r- o

(- CN —

— vo —

cn oo O (N

t-.

— VO

»n

vo

— f* o

o vo o m r-- —'

2?

90 VD

5§

0 rJ

— o oo

vo o vo Cv OV

r* OO

m f*

OO —

o

•5« . IS

"I QDO

.Si

ill QDO

oCS

s

-°ob

!= CS-X

•T3

=§

s-s

s "

§8

C o

D 00 c

!s"S

O cd

Ex)

. o S ih,

!s '

"O trt

trt

£ 00

s a

(rt o

lo-s

23 c " li.

X M

00 J3 C u

o ti 1) :Cd

> !rt Dg

v- :: ■o j

:Cd crt trt »U

_; 3

• 5

52 III. utrikesdepartementet

E

tsi o 5P i?.

SS"

X cd

:0

C

..

00 'u

:0

cd tM

•U

Crt

C

.

T3

'e

■s

1 'É E

w

>

III

c2H

S E E ■gg.H

Steg

CL, Q. E

i

ill

•o 5 2 c v- c o o E

" Ct2

u o c

o 9

•II

00

iä

cd *j OO -i

3 U w

8 o CJ

28

O tN

ooo

ly-1 o >n 00 c-l (-

o o o

(- o m

o (S r<

a c

QPO

QDO

QPO

00

3 L>

ID >

p

C

a

>>

cd

55

-g "c

gtSo

trt i£ rjj ■SI?

>v.i3 •<

53 IV. Försvarsdepartementet

ocd

cd o

= oi)

.:£ c cd '3

51 a: §

1§

.i 'S 00

g cd c

öisl

00 ri U X

c o

trt 3

C C e

c "C

atio ono atio

trt . v

C " trt

orga nal-, mini

•L)

E

trt o -o

00 trt cd

Jii

00 cd .S E

Q..i

C S c .2 g.o « S 3

•3-u "

SSE

trt o "O

00 trt cd

c.2

4> E

CJ oo_i. cd

gsl

2i| fe «

c o

S-s

2 E

,T3

Cu u

I is

•S i- 00—-

g-SSv

oo o 00

(N (N TT

SO O »O

ooo o

ov Ov C3V f-

„V0V2 3

SSS s

t o »o a — fN m

r-. »n o

vo "i-l oo O

CJv CTv —

r- tx) -- 00

2S8

On r r~- <*!

ov vo vt

vO o t-

m »o 00 os

O tx)

888 Tt (N CJV

— rJ -d-

r- v- rrt

ON \0 m

— »o o

ON «0 o

\o r- oo

888 ON OS -

o o o o

v-\ o

fn XI

s

\D r

ooo o ooo o

rl o oo I.H

SSS §

•— m "O — vJD (N OV

ill

"XJ cd

j< ■«3

CJ -o

i>£

QPO

00 ■å

■ "53 QPO

•SS

• ri QPO

J«! "S

QPO

00

3i3

QPO

se

cd

.P >

O fe

u.

trt trt

«o3

i2-l

54 Försvarsdepartementet forts.

ti ö

ii

._ 3 o opja( en

E O

H CQCL,

as

■JS 00

"I >l

g o

fe M"

j. S'c:i2 t3 2 u _ o -SE

•3 o " » c -s E 3 >-

o cd 3 15 J"

fe.l|-?l

CU c Q Oh u?

E „ x: o

•S.i 00

4i E r-.S

slsj

lill

c Crt _cd .5 :0 U U o

fccu-cQ

1.| oo3

> P

•c tid

)—I cd

a 1

's

(U tu CJ X

•o

cd 00

Cd

■S '-o

'e

•a c

f§

•o g'

cd « tJ

a w""

eld •-*

g.i

(fl

Vi cd u "o CU 'C

.Si- 00--5

tSiS.S I "3

-•i-

8?8 §

(N vo r- VI

SSS 1 ON Tt" m t

Tt (N

—. 1/ r<1 O

t3\ o O

»O to

o Q o O

oo r m 00

O OO

r- oo

r-1 —

888 §

ooo O

r- O ■* rt

—. tf vo r<

— CS — vt

SSS s

— (N CTV r<

J (O > :0

->* ri

Sp5

00 QPO H

j 13 QPO

QPO

so :iS

Tia

QPO

•SS •SI

QPO

ig

'■B c >.

II

i2 u - "ti

£1

:cd >

u tn •O o

u,t2

tu

2 cd

>

u P

s

73

55

Försvarsdepartementet forts.

"§..8

''• S 9° u

00 crt 00 >

OV cd

-i

E 2

00 00

I Z .:

trt p :cd

T3 op §

tu P .

U5 -r -H

W Q

ca ■o

00 __

w-v tjv

00 — ov „

— to

X 00

•S, 00 •— ■S* 00

P !; .c-o

h p

i2 X

e . o

P 00 O

l> cd ,

c c

3 =

c '5

:Cd

•a cd P 00 00 >.

Irt cd .p X iS-B.

o U o,

0X0

00 j 3

»■•a g. OÖ

60 . c

trt c- —

. —« H trt

D. "„ P

.5 OV 3

, ' X) 00

.. . EtTji

trt U. crt o W >

5 «S

3 Crt " H 00 — S cd c" ■r TT i

•Sö

u C-

cfl

a« .>

ri i«

a.2

o «

5 p

o cd 00

° te 00 o

« Crt O M

W'C

fel.

•a< ■BQ > '

. (U u

> a u ■ - u, E E

31;; 5 •s s

5 " l- g -S

00 cro Q cS.cd

;p or

M Q vi O.

J

fe E

a vO

s- o2

X trt I

X) 2 00

X cd CJ 00 O c

p B

.. p >,«

S v 00 «

00 . CQ .rf< r S 'c "J 00 !=

3 00 S « ~

.2 ■a fe "SS

"—' t/i o (« =j

2 .-P > cd

13 p o

.S SS„

> « > O -3 o

■o 2x

4 trt tu

ex

r- cd trt 9 trt 00

O O •C . j2 «

o"" "

X cd >

:Cd crt '"*

1.S "

Ea o£ X g.E 8c"

c c

O oi

t- -O

c/) ri

.ätO

Pia pt

s:s.2' > s s

S E S IsJSd

l-Slp

S5 cdldZ ii

« o OCO « "■— —' CU Q,

Q -p iP Si. fc — c*-t Ct-t O

00 00 00 E .

;o p

■- rt tu h o ■ bOQ

.E ii 2 oov £ £.'.£ o-

C" « P Crt ■—

gsfcp

crt rtl

p u= 1-.2

ootti !;"— o

3 gip MS cd .5 to .S S-,

J5 G 00 c crt

■§ M . ■SS }>

3 w 00 - '13

2 p

P M

•so >

> K 00 ■o . ,P

<- o.:- •

U, Crt .

■•o P-

"- 5

p p p'p

G to o

P "i B PPP-SoQ

crt

3 C

crt

•o

•a

>

:cd >

•- b 00— -

ScS.E I -S

S-S»;?

j<( D. trt *: o C" o P S

•s.

c

■iJ

s

Si

o

.s

■u

X

OÖ

'S

•<

c

t.. to

»n »o o o (N ro w-l i-H ro vo (N r

O o »/ «/ o ««

00 O r

o >0 NO

r- Tf (N

:SS

QPO H

>

a

c/)

>>

1

Ul (11

O-u

00 o 7 c

_i"3 g g

Seee

o -a 3 tu

B u 2 >< cuC Qc«

- S-H

QPO

■f-l

;0 trt

Uhx:

'5? 00 c — »Oo

L- 4J cd CD

o c H > c

=; a> cd u 0) I

:cd u > jP t. É

-25.S 5= fe S

o cd Ta .i cd i?

ov w t> crt

trt rv trt trt crt

X trt 00

> ?• ua

CTV a>

■iS -3

ii _ Crt c ;— 2 — cd G

Q " •" . .P >-

c cd > cd

;; «> 2Pi£ fe'~;s

cxjSixtrtSOt

g Ov o

■3.5 u

feg"'' " cd

ä><,|w

£2

S«g2

73 *)Q— D.Jr—' O 3"Oi—I" >i9

. £ id «:o'r„cu es c„s„ gjQ

u tu ts JS s oi-SB

:Cd C

3 ii" 00-3 J3 c

oS sid i-,«J E'5

•S.SSS2 2

E „ fex c S opS _; c ocd c , c;:; c r-

E >v

cd .c

ed -te X Jii r 5 — —

S y o9Sx 5 >v

er ■S 00 c cd S

E _. -c o •- .0 u ä i M

. :Cd J3 U

!'rt u c E'M«i MO

-'iIe

= feä E

;>oocdt"S;S-C

i"!3£2-3c'2c 5 fe > o ffl ■-■JJ " E

ä.s:2i3S3.si£a

S cxcd . s cdc o ch o. trt 00— > J>: j«! ■/> c »cd > tO

c 4> 3 ,- rt ■- 21;

— J S tu -

i3c'e5;M'trt«'

S; « ;0 ?? ■ "

> _crt S CTV

£x£oedS Crt eii --3

5 Ö " Ml . •c«-°C-fel033

tuxtucTS gvt,i!

b " nrt* o 03 "« «-i :0 CO 5

-« o °g.-S c aöo v i2

•c « ' otn S cd =« ?; tO CO H ocd o °cd Ji; r- a..vi eii ■'''

00 <

ss-ssasn

op.-

'x tu "> "u Q_o E

(.OtflTScrtä-cd

<22gS22|>t§

c'° B SaJuiS C.S C f2 u "d. *" « fi-iC V-o S X c-o xC! cd u

täHOOg300Cd.iiiO

•a i 2-o i S M D-vcopooccdii-

P:i5 (- Ui .-H r- cd 4J

cs C D. C C -O a

v. Socialdepartementet

Prop. 1985/86: 100 Bil. 2

ori

E

Crt

•a

3 >

t§

K§

oo ' .

.P .b 00

CTV J-

HIM

< X) 3 —

Oi cd j

X T3 l-

|.a>

j4 !? o .22 s

w crt s .2 P o

■si

■.a.

u ffl Hd P .2

• S cn 2 t; tu Q .te fe 3 CO

o

•S-s i3 3

•al'

°x

II

>

■p

•u

s

E

.:

Crt

■p

■

trt

ocd

S

•e

—

E

S

Crt ri

J£

. E

E E

•c

3 O

Jlä

■c-

:Cd

!rt

O -3

w Cd

i2

rt j«!

■a '>

- J

•mCO

•g-a

"S

tu'>

g

S h

£: 4>

OÖ

c «

u ■&

iS S ts P

5

J2 M

3 O u

trt

P P

00 P.P

3 É

— P

2 "3

§ to

•a

>> Cd H cn

NO O » i-<

- m ON

NO C7N NO

»Al o "O

■»o oo

V~i 00

00 On w-1

;SS QPO

l

■—.2 jT3 o -a

QPO

3 «

.E o

cd uS

55 i2 E

v-1 —I m

1 Tj- I3S o

m to -

323 !J

>£i t o rn

Ov CTV f M

Ov to — r-

VO 1 ■* 00

C3V —. n n

<-i —t i3v rj

= ?? g;

(N) r*"i r r

00 —' (N 1-H

JZ ri y -O

QPO

•c

tcd

Crt

tt5

crt

.ii

.m

ttJ >

lo "O to Vi

00 f* r- ov

00 — vo vo

Is

n — ■«

:SS ■dl

QPO H

E

3 X

•p

crt

3 ;SS -SI

%>ä

o . «>

II

T3 00 O P

11

:■="§ p t?

"■g

= o

.1 I

a-p

hl

Sco E p ti. o |,tSx

1.

J2 "c

UJ t/3

g.2-I

"2- 5 - ii

g'S'S «1 ii

|?.E

P :0 C 00" u

c ooS •S P *i 5'P Q-S ?! E S P o

B fe äS

4-1 CJ

« O

i: 00

tu P

>-c Cd «> •S c i; cd

p-e

• ä-S m-Ss Q S 2

57 VI. Kommunikationsdepartementet

Prop. 1985/86:100 Bil. 2

'oo

o "o

s

g p .-

.2-a

.3.2

tu ■a

;cd

cd o ÖH Vi :x 00 2 P "i 'c •a V

trt o

Crt U

P O. o .iJ

S c3 Eb pJ=

t u

e p

p 'E

p p

p 00 o c trt "C -

OOt c

.s s g p- ti

.i -P .2

5- 00

crt I v-

u s . XXl=

CO en i3

'§

•o

•s

p . p

X CJ

.2 B S o-

3 X

p p

p 'p J

SJ a't; g

P--'3 p

:0 00 ™

cö" JicoW

g'«-P.å

•Iq o>,

;iB j . _. to .cn - *5 E P-- 2

PUHCO P

■ g-

trt o < X

00 ..

CTV J2

00— ■

•sis

* 9? ö

■t-* On _

3 1-H S_

ooo o

fv| (N vo o

'd- — ve

r~ 00 00 t--*o t-

to " 00 t

r o r

00 r-1 tTt o

—. TT

CTV

O O

vo vo

CTV Ov

ooo o

ooo t»

oo CTv vo m

CTV r--

00 vo

r-- to >o

o vo r p- o vo —1 — ro

ooo o

vo o »o *

n r-- vo vo

f- vo o fN CTV — fN vo

1/1 VO

m r- r

Tj- ON V-J ON

5 SE

■å

tö ¥ 2 t, -- ti: QPO

•"hIs

QPO

;SS

j v i:

■ >;P

I-i -w 14-1

QPO

:SS QPO

5 S

>2

00 tcd >

H >

6 2

•1>

Ti

3 X

Crt

1

trt

C

00 'C

cd

u

J J>S

trt

Crt

c/3

•a 00

58 VI. Kommunikationsdepartementet forts.

I

i-,

= 1

> -g

OJ

P

>

O

3 s

03 X CJ

3 13

O

<

'p

11

te "»

1 (rt

ri

."

:Cd

HPu

> CO

o DQ

•-9

5.2 EJ

cd

■q

tu trt tu

Q. > cd

X

O

00 P

00

•u u

w

tu

iA

5 X

.:

I-I

:0

00 tu

p o

•o

te -00--

sa.p I-3

g. Crt .2 3

»O O

„ oo o

o o

>o tt

Tf vi

2Sf: 3

cd cd

-.5 P C tu .ii o trt

2,p iilS

'q. trt

E o ,to

3 E

E p .id

-. r- ov r;

to r-- Tf

-t Vt

3 B

Q. w

■a

Cfl

13 0)

X

2

.S?

■3

s

B

0 >

«

s

cd j3

o o

OV — Tt

•«

(N O

fS

IO —

<3 O

CTV

to

vt

— fn

■»

•SS

CJ ■a

.-< a> t.

QPO

•ss

G 3 ai .t;

rt crt

QPO

00 =3

:rt

• >

cn

(rt

C

■ —

•u

B

1

cä.te

F (-

_aj 00

•S E

P

feg

JZ cn

■SI

s-2

.S E

XI o,

cd :0 O P

ISIg

isii

4-> crt

cd

u,

c Sä

:0

P E

cIh

'«>-

C

D trt

•- >.

g

'p

- cn

a >-

crt

3

i: S

IU

PT3

81 u, >.

trt

3 G

u ■*-•

trt

.3

G

cn "U

Md

s "

t>

4ife|

ES*! i2 H TSS

Sp2 2°§l°

cd ■" o .i

■ w cd j_i u cd 00 'U P p.SS

•cife 00 4> a

>• u > cd Crt-c

g<é§

ml

Cd ■ö > > QP i.<

f ■* *.in VO

59 VII. Finansdepartementet

■o

ocd

E

trt

3

1

3 .5

51

X S

■o

tJJ

p

•n 3 X

K o P

crt Q,.i.

"a.: E 3 .2 P -3

c. a ° S

cd 5 .! u- > to W Irt

Crt

II

U "O

> E "f o

< s S-S

CQ u

O 00

-i (/) -

TJ

s

£ P 3r O cd 'C

S- cd 3

cd -a • 2 • a

O -

Crt vo ,.

.S 00--

cgS.S I -s "S SS V j

0 30

<: X 3 — ■

ooo ooo

o ON m •r 'v~\ m

1 — T

CTV — Tt 00

Tt to

to fN t?\ -1 fN

r-I NO

OOO o

ooo o

w-l vo

m'v m (S

O O ICTv 00 to — 00 O VO — fN

o »o

fN fN

■V

— vO

00 Tt —I «o

Tt r-

5

OOO ©

ooo o

o vo vo r<

Tf Tj- -- o

-- — m

o to — vo

I-- Tt

:SS

t-l W C|_«

QPO

*-• 1) t- >£§

Ul '•-• C4_|

QPO

;SS o .Q

:t3 > :0

l-i — C4_, o

QPO H

•SS QPO

•Ss

.Tj

ä ?! te "J

t-l ■»-' l4_l O

QDO H

A G 00 00 >.

CQ

9i,

60 Finansdepartementet forts.

cd

O

.W)

trt

cd trt

■O

•o

3 p

> 3 X

:Cd

> C cd

I

§•3) fe. •p 2 -

2 33

09 CQ CO

u ■p cd

ti.i

II

t O

c fe.

O) _

■SS

Qco

m

00 Crt

>»

i~,

00 S u

00— -

OJ ON —I

.5 I « .p:£ *r

E o

c- r- o g-

r* to o Ov 00 — fN

m O vo CTv vo to oo CTv

r- — — o

r- tCTV vD (S

00 tjv — o

to m o

—I r)

OOO —I Tt CN

Tt fN

X cd

tu c X s .5PE

S ii

•a -f

cd CQ ■03 Uh ■g.<

D.X

.SS

JZ ™

>£ QPO

t

On Cl t

r o O

»O O ON

r- vo r*-i

1-- —

NO (N

-£

00 V

P ri

•X cd

.icilj

ä

tS"-

rSiS

QPO

•C

B

&

■■ii

trt

4-*

ocd o

:0 '

°2 -S r- D. 2 oo E og ii 12

Crt U —

>>cu —:

._, Crt

• u o cd X o i: c vo S uoo

X «

Crt ri

cd Crt G >,

"3 trt

B W

|S?

g-OCTV

13 trt X cd cd CJ •

.S «, to .E

ä p

■ t

>vOp-

s>>s

-Cd"

*e ofl 52 -tTS

2 S

Ii

™ P _

=cd j

l|i

> fe!2

cd "O to

G S 00

ii trt .„- c i,

is

CJ 5

o 2

00 *!>

si

'5.S

'crt cn

3 o -,

r- 00 PkSCTv

61

VIII. utbildningsdepartementet

o

.S?

Crt

cd tn

'c

'T3

■a

3 > 3

s

>

tcd.a X J

u i?

3 .2

QÄ

£-2

o »cd

.SS; 00-g

Si

cn X)

1 >

Cd G OJ

cn 1

li

'C 1

il

'ä3 P 3

•Se

•ig

'-1 - g s •Se5

L 2

.P te 00— -

llfäi

<: X 3 - V-'

Tt 00 o M r

00 o vO TT

fN O fN \n

vo o f

CTV — 00 00

r- o oo r- o (

-H -.H

2S

fN —

—I >o O

to vo to

r m fN

Tt o vo o

— o r* Vt

— or- 00 oo — r-- to

O Tt fN fN r- m

Tt fN

Tt — — vo

fN fn vo .-t

r- — Tt O

r- — vo VI

——I m

X

&s

X cd .itä-u

QPO

ri

o -rt

QPO

:SS

QPO H

:SS QPO

g'-

QPO

-o S

2.S

i) cd

|1

S 2 fe

Cd trt 1)

Jti X 3

58e

62

utbildningsdepartementet forts.

cd o

00 Vi •X 00

.u P

crt *-?

■o

3 S 3

X §

..cO

fN X

fN g

a o ■p-S • (rt (-1 E

> E .

cd u g

c trt s

..- trt 3 P P X

> o2

Ss'-s

trt c 3

■f<2 co.S M

g = Ot3

S O

•i 2 fe, E - GS t: p E '5

W MCO

cd X

OJ •T3

G G V

•2:«

3 a

■a p

Is

.2 3

■a -

cd o coQ

o.

cd

cn

>

cd

m

•C

<;

u

'a

.S2

5 S

'g

"cd

■a

■ ti

rti ra

1

00 I ii

•3 .te -r-

o, PJS 'V ätlig o

Irt o 3 2 < X 3 — .

VI W-l r v-i r- o

o ON -H

CTV OO — fN

CTV 5

O fN

ö

—• —. »N

O o »n V) fn ON r On oo m CA -

— n m vo tjv to to

ve

O

r- fN

Ov

5

Tt — fN

Ov

m r--

vo vo

Tt TJ

O IO "fl

to - vo

— — fN

OOO v v-1 WI r- m r

m o (N ON r (N >n »o -rt m

SS

»o o

o in

m rj

ifi

O O Vt to

OOO o

O O r n

t-- m —

tu

X P- E

H (rt

00 2 ri

tss

ris

QPO

oo

•SS

CJ -a

r2£ QPO

äs

o?

QPO H

■ • '• • o

U. -J t4-l

QDO

:= rt

U - ciM O

QPO H

Ci.

t»J

■a

•5

c

.2?

a

'■3

XI w CJ tu

P « ' X»

" E

ii:M ■ -I 1) crt .-Ii u. o U _ > Tn •3 00 S -O

trt

_«

P

"S T3

p

C

tu

:Cd

U

63

Utbildningsdepartementet forts.

o •-

t3v cd

tN i3 r- P

•g tu

O "

Ut crt

VO 00

00 P

CTV fc> cn

.-■ tu

J_ I-I

Er->

: oo

E':-

CTV

00 G to p tcd 00 u. VI a\ Ji

g"-2 ■ H g c

O (U ri

?ts.2

Crt C4_, (rt

•l.p ■If gs o s >;?>

te r.,: oS

:0 r G

eii 00 .P 3

00 - P u

p >o .:2 u,

•3 00 > "M

a ■.a "

t;i 00 T3 00 c2 CTV tu T3 B— '- 3 te - BX ° U U I,

" la -o

■a S r >"

S i> fe iJ

i' P-p =>

"SI X P —

.Sl-g E • - S o '

QJ2 Uvo

"*• ■— S)

1- r3 tu cd ° E SB

■o o P

'2 — 73 cd X ____ trt

X SoSg >

u — OO cd

o u G ~.

■P fe.2S

fe°lll

P 3 tO .- 3 i,X.P Ul tu

.£P

trt

■a

3 G

>

tcd >

00 vo ,

™ .id

-P te 00

-§■31

Cl.

■Q

t-i

tu

X

5

2 'S

c >>

s

Vi .U cd CO

.O P

3 B S u •a >

tn tu P -V tu c

fiiZ

to o

f to fN

:SS

J "ÖJ

>S I

- *-> C4-H O

QPO H

crt o

•m— ox

"ox

•«

2..<2

crt Q

s-g

c/5 Q.

3 cd o "

■SS

ä " te QPO

tu .

trt

13 T3

iJ5

z

00 > 3 -

Ul trt :0 t*- 00

C.E

■ fe

o i: S.2 o 00

fN Oi

to" -J OO IU

•b

s s

CTV ed

H (rt

tu CQ

■g'Q >- i2

iS IU

■ E

o :0 O c»- ■* 1_ t U

P ■

te "1

o B

2S - p

crt

•a 00

1-i

(u i:

>-. Crt

-o rt eu

o cn

cn +-1

IU a

«.E r E

§2

ii > OS-5

Crt Cd.j—. crt >v 00'X 3 r-

O) T3

73 cd

tcd

rt -*

X < 00

J E ii'C S S — 5 S S I- D, :P i- >,i3 u cd - li Crt Crt D.J

EC 4J 00 Ul 75 E.B U :Cd

E ' —

U 00:g-O

JU .P tis cd c oo 53 . «J

"'•S-SSS S

£ rt

%.Et-'&

C :> h

C t rt cn ori ,5

fe - c Cd u

E «

Crt T3

•-b cd o 'p 3'c T3 cd .i:: . c u w

(D 3

G o • cd u: T3 [-- G Cd fes? t

■U i-.\d Ii G Ul 00 g

G o CTv 2

ccd-o" «l c 3 *-* 4>

e u IU oOocd -

O :0 — O

3 - 00 u. X 73 00

■O o 3 lO Pu O X X

G.«:3 fe h t i"

S «fH g o D,ii"S äp

o •= c u iS Crt

- rt c.\ rt .'-K

64 IX. Jordbruksdepartementet

c"

crt

3 B

>

:«

3 X

> B cd

tcd

Crt G 00 O p-3 .M cd

"'So

cd .2 -a

• c.

?s|

3 E - =« p ■S

73 c .2 IS o t±

:to s> cd

p .iti

E.E 2

<-

73 tu > P

cd .2

S.S p — te P Cd JS ■P

G J cd

cd u u.

X ■O crt " 4> S

00 S P

P S 73

■C E.2

IU tcd cd

i-c P

Crt .P o

'a p ii;

IU ocd (u celcfccu

(1> t«M

S ii

■- s.«

cd o tn I-I .: T3

rt »r " JU! 3

p o

G S

p b

' Vi

M -p 3 .S

■° E

D.J2 M cd ■S G

trt o • trt

S fe

CO Oh

00 G

cd B

o. .P

X c- S

" o i!

P.2 t;

E p "p

VI . G

'■:s

■c

•te u, oo-- tSS.S I S .p:5 r

.ii D. M > g cn O 3 "2 S

<: X 3 — s

oo - v-1 r--

o o o

IO — VO

o fN n

ooo ooo

fN VD fN

(N V-) On r-

CTv —

Tt r-

to vo

NO Tj-

V-1 r-

OOO VO — f* fN to fN

p- —

to f*

o Tt

f vo 0\

W-1 NO 1-N

>o »o NO r-

« (NI

?

to o r- o 00 to

OOO

r CTv m c Tt fl

— o

00 —

— Tt

■q- (N vo

V 'O »M

P' E

c—t Crt

:SS ■H

£i2 QPO

:SS cä !> te cd

Lr -- t4.

QPO

00 ;SS

j "03

U T3

fe > ;0

QPO

,— tw u.

QPO

ÖO ;SS

ä S te

l_i *-» C4_( Q

QPO H

g-

•3

i< s

ii s

CO c

65

5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Jordbruksdepartementet forts.

cd

O

.00

tn

G

cd crt

'a

73

3

73 c

X cd

crt G (U

ao-3 G

2 D.PS

U P .2 3 u P w Lri

S-ii cd r3 3 >

y.Si P S

O Ul u- u-

.i25-tÄ

3 te 1 •p

73 P-S E

S «f32 CU Jco <

ES TD -ci

< B

o u t;

X c <« E oi3 cdd.23

fe-O E > 2"2

C» s cg :tE ■p S g

CU CO U

cd

u X

cd .2f

å §>

Crt .S G C

s-s

.2 u,

g cd • o H'P

.3 u, tJO— -

sE-S I «

n C :

<.8s2:-

iCTv t- Tt OO

VD OO

r- f

o o o o

(NI m

o o

fN o Tt —

o — o o to m

C3V — lO fN O VO p- r*

o o

O w-l

O O >0 Vt OO fN vo Vt

Tt — VO

o — o o

vo CTV r-. rv|

vo n

O O

VI Vl

to

OV VI fvl

O —

O oo

00 B v

■.n cd . 'u

o 73

,— " t;

:t: > ;o

I-I .-• C4_|

QPO

bo :SS

■SI

fe! > tO

Ul .-< eii QPO

00

2 13 CJ 73 iS ' se te

QPO

00 •I 5

.: tu

CJ 73 ," IU K

QPO

00

•SS QPO

p H

i3 fe

I CO >

c 3

B •-

cd trt ÖS.S

« i: B g

CO J

X P

4_(

3 Crt

S E

cn

00

I-I

.>

>

p

c/1

3

66 Jordbruksdepartementet forts.

B U 73 ■K3

cd o

00 Vi X 00

J p Cd-3 .P

3 I

X §

2

crt

'i

•O

g

II

.u

■

o

u 3

o

E o

p c

JJ (lä >> ii

e °

iS s

00 S '

.PjO

00 ■

CTv

00— •*

<= ■- i, «

j«( Cl. tn o O 3>20

— C-

>

.g

&

"rt

«1

•O

— o to to

Tt VO

2 S

o o

o <3V -t f

cd 00

C dt

c "C

t-l

_cn

5

"5, Ci

■o

o

[rt

Crt

o

c -i<; Xi

>

•o

e

i

:ri

(S

rt H

r-rl

cn *" ri c

-1 -t

SS

fN —

VD rrj

3 "ä)

o 73

QPO

:53S

■c =

fe ">

>irt trt p

G ■o tu ■'

S "P Cd tu

OT E

a E o

-i

*-• cn

p Ä-

tu trt > trt tcd 73

ni Ul

,5i°cd OT >

. Crt

t-l 00 IU S

c cn

E =

:Cd ■S

X) trt g

Iii

■3 E o

. .if! t- tu w

u i! j

ox 3 il o 73

cd o O 73 u o u b 2-

— n c*i ■

67

X. Arbetsmarknadsdepartementet

73 IU

d

Irt

>

rt

e

o

00 trt ■X 00

.:«! P

" ■c

tn G

73 2 3 S

.fc tcd

<

«

<

c

o

>

o w

..- Vi

-J .—

cn cn

-: B

il

_o

<

fe..2

ci::

<

Ig

2 3i

OT W

crt

2 <

rt

<

v

I-I

:Cd

>

o

1-1

0.i

t4-l

B ►—t

Q

v

c

u

:Cd

X

o

— 'b

o

c

s

3 Q

J«

crt

QCu

ill Hl

O 73 I fe..S P

|g

cd j O

otUQ

< rt <

OT

IT I" S p

>v o

00 tCTv

00 X,' Jiä

Q, Cfl ---; O

< X 3 —t -

D. O

nO w-1

O vO

00 O vo —

!?2

o o

CTV Tt

SS §

to fN r- — vo I-

« —< r*

o r-

r w-l

V-» r-

ON NO

cd S

1 -

•2 S S3

S= I 2

Ö Q.

NO OV

a\ m o r*-i

(N —«

o vo

r* O

W-l o VI r « CM

r- Tt

00 OT •"

= s

X cd ■ "v

52 QPO

:SS

-fe-2 " > ;o

QPO H

2i2

QPO

2£

QPO

:SS

■SI «tS 3

01:30 H

ii te "S f2

:Sa ."03

£1 I

QPO

.-I crt .—t

■

p

i =

C u

cn cn

< t;;

G op I" .S

"2 p p 2

tcd X

Z 3

U tu .B

73 "a ,

g|£

S :cd 60

S i •!

o w

i =

00 . 73

Må

Cd t.

•S£ - g

2 c

"■•a

B a >,o.

68 XI. Bostadsdepartementet

I-I

Cd I

Jsi. B

cd -p

|1

X cd

> cd

«3

G .0

1

f/i

Irt

CiO

3 <

00 C

trt

'>

73 P

i3 ■

trt

•:ri

Cu OT

•O

<

crt

•a

Jii

trt

HCQ

5 .E CQ P mQ-p .S<.2 p E 5 -iS o

tjg

si

ll

pf ■g s

> 73

•Ci2

Crt X

U 00

X •;3 IU 2 OTtS

'e

JlA

trt

2 G

■o

.Su

,Pi2

1 b

: i. cd

w 00 ,

v, o 3 !C! S

r«-i vo r-- NO

-l- v-1

VO v OI

n-i (N

Tf vo - Tt

r- r- ON

v-1 O

w-l o Tj- » NO ( w-l ■

r- Tf -H fo

Tt CTV oo —I

o r-

Tt O

r- fN

vo Tt

fN O O to

Tt 1-1

oo Tt CTV fN

r- OO w

Ov Ov ON

( fl r-

00 v rn

tn fN

r* ON

r- o r- w-l

OO (N (N —'

O

OO CN

o o

O o

CTV tN r<-i t-

(N o

O r-

0\ "

00 o

c E

■ä "cn

Crt >

il

o E ■o g

> 00

cd w

73 S

gg

S§2 |2

uTE

E ■Ig- 2 I

•s|

G C

-C3

2 IU X

s?

a p

ÖO

S ■ "u

sil

QPO

:SS QPO

sg IU a

S 00 OT X

'JZ '

"o QPO

%

■-

>.

bfi :SS

QPO

äs

t-t -•-• Cm

QPO

= s

Iri in

C w 4J Crt

Uc2

O 1>

I-II

— ii "2 c ■gS°Es 2E>fe lBt>. "u X .E ,_

>-pfeS

Crt t- w c Crt o Ji 'C

trt te IU o > o —

cd. o.

3- oox G •3 B CJ O

fe ii oox

u. S B o 2 ii'B P

Cd Q. ti C 73 B tcd u

69 XII. Industridepartementet

E cd P

00 Crt X 00

■ E

II

X cd

X

•II

cd OJ

p S-

tu IU

g-gs

'=3-3 .2 3.S

> -p p ■§2|

u-. Cd t> -3 P

S2fe

CLiOT CU

73 P

ä p-p

Cd ;: tj

M to (3

'P D, P J

u fe IU 3 tu ii •3>.it! > 2 O

O EOtQ

s-i

■feE 11

X g l§

■2"5

a; W

ii ig

00 « J«!

P i_

<;x 3-c-

o IO vo t-H

-t fN o r--

t-~ — c?v r-

fN m

ooo 2

to o to o

rf, o vo o

f

SSS s

.-I — — fn fN r<

o o to r-

IO —

o —

to fN CTv 10

o o Tt Tf

CTv to r

— fN Tt CTv

fN fN

ooo o

fN — l«

ooo ooo

t- fN —

to o

5:2

00 CTv r- 00

o fN

m fN

O O to IO

Tt to oo t--

O fN o m

fN — r

ooo O

to O to O

o oo vo m

r»v — <0

I — Vt

r- o Cr <=>

Tt fN Tt —

cd

X

00

;SS ■ IS

t£2 QPO

■X cd JÖS

QPO

cd

o -a tS S te 22 QPO

00

:SS .itä 13

-SJ-2 - > ;o

QPO H

.S jd

. tu

"73

52 QPO

cd

f2

-I

.2 00

S.s

OOP

SJ-g

OT 3

p

:!dG

■ 2

crt 'w

a> IU

SS-

OT.S

t'S

70 Industridepartementet forts.

73 cd

P

00

trt

00 m

G

cd

cn

'c

73

3 G

> 3

tcd > G cd

00 os jj

53s2 <; X 3 —

É

Crt o

.§g

o it

B tSdg

!3"b >-g.2

7 cd trt

Sg-.E 2 2 E

cd IU 73 CU CU Cd

C

o

cd

&0

u

C

trt

u

'g

73 X

cd

73 'i

B

o

J*

G

tä

P

X

IU

pa

o

X

Q

G

.u

1 ■s

trt

■g

3 p

.M

f22S

_cd o.

(N m

V-) v-i Ov fN

o O IO to Tt t--to t- r

VD 00

to to IO IO

r- vo r-

Tt Tt fl fl

to Tt o

SSS

ro OO r-

(N o o

00 O O 00

oo wn vo Ov

(N m

X _; S cd

uOT 00._ X G g°2

Jrt fl

vo C3V oo to Tt r<1

o 00 O 00

to r

fN 00 m

to r CTt

Ii

■g

1)

cti X

o. p

00 :SS

52 QPO

ä G

OT cd

Is

o -a

l>2

QPO

•■P.2

. Tj

QPO

*-« •!> ™

IU

Illa

ö c u >

OT >ä > to

a.s

t o

äll

Sg g'3E •c ooS 2.E B

B P S

cd =i O

X :Cd X

:.2 >.

5,2

=« oo U

S.S 2

- B Cd

■P

cd

■P '"'2

•S £ >, ■'PZ

71

XIII. Civildepartementet

p

73 ■Cd

cd o

OO Crt

•X 00

. B

73 2

3 5

3 >

X cd

P

00 cd

Bä

•c .3 2 S p p

00 IU g

■S E p c

P 3 P te

00 Crt o.P

il?g

i) P o. P .2!

-t-t tu o crt i3

c > 9* u cd >, g cd tu S OT 5 rt OtOT

cd E oo v

•

Crt

4-1

O

73 E

>

(rt

00 >.

tiOtN

>

(N

Crt

2 ">

C

rr\

-§

(rt >

B ■S cd cd Crt

ts g > (U

cd to

§g

o o

U ii.

X 3

P G > O

p 2

_!■ O- Cd J«!

P 'S O crt crt T3 •-I cd

•T3

ä crt

cd -1.

■TS

.— OJ P 73 "Cd

■sr:>

cd

— v o u 73 ■— IU Ul t;i " tO S

.J2 i2 i! 00 crt tn

« >■£

cn rt 'g Öp i C rt ri T3

*; 00 ri

.5 C

w-S g s - °

trt «.:»!

EcQU

m *

.■a "5 >

G < cd

cn pLt •—

ä OT 00 cd (-.

■-■ -E P tO c tu ta ?

■ä oo-n IU s-s

cn > u trt X

P X <

3 .te 00-

cPti .S I cd

S-2S;?

< X 3 —

o o to o

Tt —

ooo O

ooo o

o to fl 00

fN fN Tt

ooo ooo oo 00 o

to Tt —

IO m

o o IO o Tt CTv

OOO o

to o o WI

o »o fN r-

fN r*l Vl

ooo o

— 00 o CTV

vo Tt —I rt

»o rt7 Ov

O O to O fN p-

ft Tt o r-

OO fN o o

oo o fN —

— I-- CTv

OOO O

o OO O 00

CTv r- o

o fN —

to r 00

"X SS

oo :SS

Irt ii t-,

Ul *-• t|-»

QPO

■

■s

00

:SS a 13

o 73

i > -o

QPO

00

E S

JZ U -rt

hp >tö

QPO

00

:SS

■«-» W I- fe >:0 U , tä

QPO

O

'5

M

'>

.—

O

1»

Crt c

Crt

■S=ed

i£

S f

>>

rt

OTX

i: >

P '3 00 IU cd B o u

.g to 73

cn .S rt rt C J=

c T3 rj i3 «* rt rt »-■ ti

Q2-a

72 Civildepartementet forts.

cd

.SP

00 p

cd

■p

73

3 P

> 3 X

tcd > P cd

D.

E O

1 'p.2 = 1

3.S2

fcWOT

I is

P.sl

rt P-SA J> n tn o

2-3

fN 00 CTV CTv

fN Cjv O «N

fN <0 CTv r-

O — fN Tt

r fN IO

00 O

<3V 10

VO t~

•i-a

— v-i a\ Tt r—

c _,

»O CTv O TT

—I — 00 rt

vo 00 m 00

o fN fN iO

ri -j (rt

ag

00

•SS

■Si

S2 QPO

00 II

QPO

X 1

ii "ä QPO

-OiO

p

U

■o

>

trt

G

1>

s

• G

-i

01 OT

O. T3

,

Crt

:(A

X)

C

en

<:!i

T3

m

ri

C

1) j

(A

00

0 tä

3

0 •u

>

Crt

• S

"3

trt

13 C

H)

0 w

Crt

rt

u

4-i

U .M V4.I

t- E 00 >, gCTv

J C

'fcS

2.2 Viktigare ADB-tillämpningar inom statsförvaltningen Prop. 1985/86:100

Bil. 2

I det följande beskrivs några större användningsområden för ADB inom statsförvaltningen. ADB-verksamheten (tillämpningarna) beskrivs kortfattat med avseende på bakgrund, syfte, användningsområden, omfattning, systemstruktur och planerad utveckling. Dessutom redovisas i vissa fall kostnader enligt uppgifter från respektive huvudmän.

Rättsväsendets informationssystem (RI)

Syftet med rättsväsendets informationssystem (RI) är främst att förenkla och förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna inom rättsväsendet samt mellan dessa myndigheter och andra myndigheter med vilka de har ett frekvent utbyte av information. I samband därmed söker man också på olika sätt rationalisera kontorsarbetet inom myndigheterna. Ett annat huvudsyfte är att skapa underlag för planeringen inom rättsväsendet. RI-systemet har utvecklats och utvecklas etappvis och består av en rad delsystem och rutiner. Olika myndigheter ansvarar för driften av olika delsystem. Ett särskilt organ - samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) - svarar för samordningen. Datordriften är förlagd till flera datacentraler, framför allt till rikspolisstyrelsen (RPS) och datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Systemen i RI kan hänföras till följande tre större områden:

- System för brottmålsförfarandet i vid mening hos polis, åklagare och de allmänna domstolama samt för förfarandet inom kriminalvården (BROTTSRI).

- System för diarieföring, beslutsregistrering, textbehandling och informationssökning i departement och vissa myndigheter och därmed sammanhängande frågor (LAGRI/RÄTTSDATA).

- System för planering och uppföljning inom rättsväsendet (PLANRI). Inom BROTTSRI fmns en rad rutiner i drift. RPS ansvarar för den

automatiska databehandlingen av flertalet rutiner. Vid styrelsen databehandlas dom och slutligt beslut i brottmål, strafföreläggande och ordningsbot, brottsanmälan, uppgift som i särskild ordning lämnas angående person som är misstänkt för brott (personblad) samt annan handling med uppgifter för det allmänna kriminalregistret eller centrala polisregistret. Vid databehandlingen framställs meddelanden till olika myndigheter. Samtidigt registreras automatiskt data som skall ingå i det allmänna kriminalregistret, de centrala polisregistren och körkortsregistrets belastningsdel.

Utredning av lokalt datorstöd för utredningsverksamheten med diarium för brottsanmälningar och maskinella hjälpregister pågår i två polisdistrikt. Försöksdrift beräknas kunna påbörjas under 1986/87.

Även delsystem för kriminalvården är i drift. De ingår i BROTTSRI. DAFA svarar för datordriften i denna del.

Det huvudsakliga syftet med LAGRI är att förenkla och förbättra vissa kontorsrutiner i departement och domstolar och att i samband därmed skapa bättre rutiner för information om besluten i lagstiftningsförfarandet och om rättspraxis till såväl departement, domstolar och andra myndighe- 74

ter som enskilda. De första ADB-systemen med detta syfte infördes år Prop. 1985/86: 100 1972 i justitiedepartementet, regeringsrätten och kammarrätterna. Dessa Bil. 2 fmns nu inom ytterligare ett antal myndigheter, bl. a. domstolsverket och generaltullstyrelsen. DAFA svarar för den tekniska driften.

Förordningen (1980:628) om rättsdatasystemet innebär bl. a. att allmänheten kan få tillgång via terminal til) alla de dataregister i LAGRI som inte enbart innehåller anteckningar för diarieföring. Dessa dataregister — som räknas upp i förordningen - innehåller uppgifter om överenskommelser med främmande makter, kommittéväsendet, författningar i Svensk författningssamling (SFS) och vissa myndigheters författningssamlingar samt viktiga avgöranden i högsta domstolen och hovrätterna, regeringsrätten och kammarrätterna, arbetsdomstolen och bostadsdomstolen samt för-säkringsöverdomstolen. Registren har förts samman under beteckningen RÄTTSDATA. Riksdagens förvaltningskontor samarbetar med SARI. Kontoret har särskilda databaser med uppgifter om riksdagsarbetet (propositioner, motioner och utskottsbetänkanden m.m.). Allmänheten får tillgång till dessa på samma sätt som till databaserna i RÄTTSDATA.

Till LAGRI/RÄTTSDATA och riksdagens databaser är omkring 250 terminaler anslutna, varav en del via uppringbara teleförbindelser.

Polisväsendets system

Som tidigare nämnts svarar rikspolisstyrelsen (RPS) för driften av en stor del av BROTTSRI. Utöver Rl-rutinerna har RPS ett stort antal ADB-rutiner avseende bl. a.

- efterlysta personer samt personer som inte får vistas i landet

- signalement och särskilda kännetecken

- fingeravtryck

- spaningsverksamhet

- ingripandemeddelanden

- eftersökta fordon

- stulet och förkommet gods

- passregistrering

- meddelandeväxling

- larmdistribution

- stulna vapen

- registerföring vid omfattande brottsutredningar

- narkotikaanalyser

- personaladministration

- ekonomiadministration

- verksamheten vid sambandscentralerna i Stockholm och Göteborg. RPS svarar för den tekniska driften av så gott som alla ADB-rutiner

inom polisväsendet.

I Stockholms polisdistrikt finns ett kontorsdatorsystem med 15 arbetsplatser som stöd för delgivnlngsverksamheten. Systemet beräknas med mindre modifieringar kunna installeras även vid delgivningscentralerna i Göteborg och Malmö.

Till det centrala datorsystemet finns f. n. ca 570 textskärmsterminaler, 75

ca 300 skrivare och ca 300 teletexapparater anslutna. Dessa är placerade Prop. 1985/86: 100 dels centralt vid RPS, dels ute i polisdistrikten. Fiera centrala register kan Bil. 2 uppdateras via terminalerna. Dessa används emellertid främst för frågor till dataregistren. Terminalerna är via RPS dator anslutna till de centrala bil- och körkortsregistren. Frågor kan alltså ställas även till dessa register. En koppling mellan RPS:s och DAFA:s datorer har möjliggjort åtkomst till det statliga person- och adressregistret (SPAR) och ett företagsregister (BASUN) från samtliga polisterminaler.

ADB-system inom försvarsmakten m.m.

Inom försvaret används ADB på många sätt. En mycket stor del utgörs av administrativ databehandling. Många ADB-system är avsedda för enskilda myndigheters verksamhetsområden. De större ADB-systemen i försvaret är följande:

- System för operativ och taktisk ledning i krig samt för krigsplanläggning i fred.

- System med data om krigs- och fredsorganisationen som är avsedda att betjäna förbandsproduktionen inom resp. försvarsgren och redovisar organisationens uppbyggnad samt dess personella och materiella innehåll. Utveckling av nya system pågår inom alla tre försvarsgrenarna.

- Personaladministrativt system (PAF) för anställd personal inom främst försvarsgrenarna. Systemet innehåller data om personal, organisation och befattning, tjänster och löner, utbildning samt historik. Som komplement till centrala PAF utvecklas lokala PA-system.

- Värnpliktsverkets system för inskrivning, planering och redovisning av värnpliktig personal. Ett omarbetat system med lokal drift vid värnpliktskontoren har införts under år 1984.

- System för förnödenhetsförsörining och materielunderhåll. Ett flertal sådana ADB-system finns i drift. Ett för försvarsmakten gemensamt redovisningssystem för förnödenheter (TOR) bygger på användning av 56 lokala datorer. Systemet har ersatt de hittills försvarsgrensvisa förnödenhetsredovisningssystemen. En modernisering av befintligt reservdelsredovisningssystem har genomförts. Försök pågår med datorstöd för planering av materielunderhåll på flera lokala myndigheter. För flygburen materiel fmns ett avancerat system för redovisning och uppföljning av driftdata.

- System för ekonomisk redovisning, bl. a. kassaredovisning, kostnadsredovisning, "koncernredovisning", tidredovisning, revision och ekonomisk statistik. Systemet är en försvarsspecifik variant av system S. Decentralisering av vissa funktioner i systemet pågår.

- System för att underlätta budgetarbete avseende preliminär och slutlig budget i första hand på lokal nivå (DAPU, DAtorstöd i Planering, budgetering och Uppföljning).

- System för produktionsplanering vid försvarets materielverk under perspektiv- och programplaneperioden, budgetering av verksamheten för genomförandeåret samt registrering och redovisning av genomförd verksamhet. En revidering har påbörjats.

- System för verkstadsdrift som bl. a. består av tidredovisning, löneut- 76

räkning, redovisning/fakturering, produktions- och likviditetsuppföljning Prop. 1985/86: 100

samt budget. Utveckling av tillämpningar för lokalt datorstöd i verkstäder Bil. 2

pågår.

- System för information om fastigheter för central, regional och lokal instans. Datorstödet utvecklas lokalt och användarnära.

- System för materiel- och personalredovisning, krigsorganisation samt för övningsverksamheten inom civilförsvaret.

Driftmässigt är databehandlingen i huvudsak förlagd till försvarets datacentral. Huvuddelen av den nyutveckling som sker inriktas dock mot drift på lokala datorer.

Den långsiktiga inriktningen av verksamheten på ADB-området inom försvaret har fastställts genom ett regeringsbeslut från mars 1982. Detta beslut innebär att försvarets rationaliseringsinstituts rapport Struktur 90 skall ligga till grund för arbetet med utveckling av ADB-system.

Inriktningen innebär i stort att ADB-systemen skall decentraliseras eller distribueras till användarna, att regionala och lokala nivåns behov av datorstöd skall förbättras samt att kunskaper om ADB och dess möjligheter skall ökas i organisationen. Förbättrade metoder för systemutveckling samt standardiseringsåtgärder skall ägnas särskild uppmärksamhet i syfte att sänka kostnadema för ADB-verksamheten.

Inom försvaret har arbetet med övergång till Struktur 90 påbörjats. Ett särskilt projekt som leddes av överbefälhavaren organiserades inledningsvis för genomförandearbetet. Under år 1985 har de första tillämpningama inom ramen för det nya konceptet tagits i bmk. I första hand har generella administrativa stödsystem (GÄSS) såsom ordbehandling, kalkylering, enklare databashantering och meddelandeförmedling introducerats. Före utgången av kalenderåret 1985 planeras driftsättning av vissa tillämpningssystem. Projektet Stmktur 90 har upphört och kvarstående arbetsuppgifter överförts till linjeorganisationen 1985-10-01.

Genom ett regeringsbeslut i oktober 1984 är den första delen av upphandlingen för Stmktur 90 nu genomförd. Avropsavtal för en första etapp - Stmktur 90 PRIM - avseende ca 100 system har tecknats och leveranserna pågår.

ADB-system inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har under lång tid använt sig av ADB i sin verksamhet. En egen datorkapacitet för att hantera informationen vid ÖEF häller nu på att byggas upp. Följande system är i drift eller under utveckling:

- Inom BUSA-systemets ram förs register för lagringsverksamheten. Driften av systemet är förlagd till datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Registret skall ge underlag för planeringen för uppbyggnad av beredskapslager m. m.

- Ett särskilt ekonomiadministrativt projekt - EA-projektet - bedrivs inom ÖEF. För driften används ÖEF:s egen datomtmstning. Inom dess ram har utvecklats ett system för affärsredovisning i en första etapp.

Systemet har under år 1984 ersatt motsvarande delsystem inom BUSA- 77

systemet.

- Systemet för industriella åtgärder, som syftar till att underiätta hante- Prop. 1985/86: 100 ringen av bl. a. avtal med näringshvet. Bil. 2

—Systemet för budgetuppföljning för hela ÖEF:s verksamhet.

—Ett reskontrasystem.

- Ett planerings- och statistiksystem som används för planering främst inom ÖEF men även för det ekonomiska försvaret i övrigt. Driften av systemet är delvis förlagd till DAFA, delvis till egen utmstning.

- System för oljerapportering som syftar bl. a. till att underlätta uppföljning av försörjningsläget. Sammanställningar ur systemet utgör dessutom underlag för rapporteringen till International Energy Agency (lEA). Driften av systemet är förlagd till ÖEF.

— Beräkningsmodeller för att räkna fram underlag för bedömning av beredskapslagringen. För detta ändamål utnyttjas Stockholms datorcentral (QZ). System utarbetas för att överföra driften till den egna utrustningen.

- Utveckling av ransonerings- och regleringssystem har påbörjats inom energi-, kemi- och beklädnadsprogrammen. Systemen utvecklas för drift på ÖEF:s datomtrustning och har till vissa delar tagits i drift.

— Vissa register för administrativ service har utvecklats för drift på ÖEF:s datomtmstning.

ADB-system inom den a'.lmänna försäkringen

ADB-systemen började införas år 1973 och omfattar f. n. mtiner för administration av pensioner, allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt sjukförsäkring m. m. I sjukförsäkringssystemet ingår fömtom sjuk- och föräldraförsäkringen även delsystem för bl. a. studiestöd vid vuxenutbildning, utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa värnpliktiga.

Systemen utgör ett viktigt hjälpmedel för den löpande administrationen av socialförsäkrings- och bidragssystemen hos de allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket (RFV). De ger också tillgång till statistik som förbättrar förutsättningama för planering och personaldimensionering vid kassorna.

ADB-systemen omfattar hela befolkningen. Systemet för den allmänna pensioneringen omfattar 2,0 milj. pensionärer, medan systemet för barnbidrag och bidragsförskott omfattar 1,9 milj. barn. Sjukförsäkringssystemet omfattar 6,6 milj. försäkrade.

Vissa registerdata utnyttjas gemensamt i de tre systemen: bidrag, pension och sjukförsäkring. Det är emellertid i princip fråga om tre separata system med skilda register. Systemen utnyttjar RFV:s datoranläggning med driftorganisation i Sundsvall. Terminalutmstning på försäkringskassornas central- och lokalkontor ute i landet används för samtliga system. Till systemet är f. n. omkring 1400 textskärmsterminaler anslutna.

Under budgetåren 1983/84-1984/85 installerades successivt ny central datomtmstning.

Regeringen gav i juni 1983 RFV i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassoma genomföra utrednings- och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet för att få underlag för 78

ställningstagande om den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten Prop. 1985/86:100 inom den allmänna försäkringen m. m. (FAS 90-utredningen). Bil. 2

Till regeringen har överlämnats två lägesrapporter från RFV (hösten 1984 resp. hösten 1985) och en prognos (våren 1985) från FAS 90-utredningen. För närvarande arbetar FAS 90-utredningen med följande problemområden:

- ADB-stöd vid ärendehandläggning

- ADB-stöd för uppföljning/utvärdering av socialförsäkringen

- ADB-stöd för administration

- Kommunikation - tekniska frågor

- Kommunikation - datapolitiska frågor avseende datalagstiftning, integritet, sårbarhet m. m.

Försöksverksamheten utgör en väsentlig del i utredningsarbetet och beräknas påbörjas under 1986. Den kommer att kräva tillgång till en annan typ av datorutmstning - stor minidator alternativt liten stordator - som skall fungera som regional dator. För lokal bearbetning kommer även att finnas behov av terminalutmstning med inbyggd minneskapacitet.

Postverkets ADB-verksamhet

Inom postverket används sedan länge ADB i olika produktionssystem. Ett stort system är postgirosystemet. Det är uppbyggt kring optiska läsare för inbetalningskort samt ett stort datasystem som bokför betalningar och sköter postgirokonton. Omfattande serviceåtaganden gentemot postgirots kunder finns också genom en lång rad tilläggstjänster. Postgirot sköter också på entreprenad PK-bankens personkontosystem.

Postkontoren är utmstade med sammanlagt ca 3 800 postkassamaskiner anslutna till minidatorer. Dessa står i sin tur i förbindelse med det centrala systemet. Ny utmstning som ersättning för den nuvarande, som varit i bmk sedan 1975, kommer att installeras med böijan under 1986. Samtidigt tas också ett omfattande kommunikationsnät i bmk, baserat på DATEX och uppbyggt enligt nätarkitekturen SNA.

Bland nya tjänster, baserade på telekommunikation, som redan nu tillhandahålls genom postkassamaskinsystemet kan nämnas bokning och försäljning av biljetter till teatrar, arenaevenemang o. d.

För redovisning och dataregistrering finns separata system vid postverkets åtta redovisningscentraler. Dessa system står i förbindelse med det centrala systemet via telenätet.

Postverkets videotexsystem, Postel, med tQlgång till bl. a. Systel- och Prestelsystemen, medger informationsåtervinning inom områdena:

- ekonomi/finans

- kommun/samhällsinformation

- postorder

- datorprogram ("telesoftware")

- turism.

Postverket är en stor organisation med över 2000 tjänsteställen och mer än 60000 anställda. En mängd olika system finns utvecklade särskilt inom det administrativa området bl. a. för löner, personalredovisning och ekono- 79

misk redovisning. Terminalsystem för denna verksamhet är under upp- Prop. 1985/86:100 byggnad. Resultatenheterna Postens adressregister. Postverkets industri- Bil. 2 er, Postens inköpsenhet och Frimärksavdelningen har också egna minida-torbaserade system. Systemutveckling, programmering och datordrift sysselsätter ca 500 personer.

Televerkets ADB-verksamhet

Televerket använder ADB som hjälpmedel inom en mängd områden, bl. a. konstruktion, tillverkning och administration. Datatekniken ingår dessutom som en integrerad del, bl.a.i nya telefonstaUoner, nätövervaknings-och telefonistutrustning etc. De viktigaste administrativa mtinerna berör arbetsområden såsom

- beställningsmottagning och orderhantering

- fakturering och betalningskontroll

- kataloginformation och nummempplysning

- beräkningar, prognoser och statistikbearbetningar för telenätet

- ekonomi och resultatredovisning

- materielflöde och lagerhantering

- personaladministrativa rutiner inkl. lönemtiner.

Omfattande insatser görs för att utveckla nya tillämpningar och vidareutveckla redan befintliga system. Utökat och förbättrat ADB-stöd kommer inom en snar framtid att införas bl. a. för fakturering av televerkets tjänster, nummempplysning, datavision, felavhjälpning och operativ styrning av telefonstationer.

Större datacentraler finns i Stockholm, Nynäshamn, Göteborg och Kalmar. Dessutom finns ett växande antal regionala och lokala mini- och persondatorer. Systemutveckling bedrivs huvudsakligen i Stockholm. En snabb expansion sker även på andra orter, t.ex. Malmö, Sundsvall och Göteborg.

DatabehandUngsvolymerna är genomgående stora i de gemensamma systemen. Som exempel kan nämnas att ca 25 milj. teleräkningar hanteras årligen och att nya abonnemang och flyttningsärenden uppgår till ca 1 miljon per år. Antalet terminaler anslutna till de stora datacentralerna överstiger 6000.

I sammanhanget bör nämnas att televerket även svarar för dataöverföring, bl. a. det allmänna datanätet. Dessutom tillhandahålls vissa andra tjänster och utrustningar med anknytning till teleöverföring och datateknik.

SJ.s ADB-verksamhet

ADB inom SJ används som hjälpmedel för

- platsbokning och färdbiljettförsäljning (ca 90000 bokningar och försäljningar per dag under vardagar utom lördag och 50000 per dag under lördagar och sön- och helgdagar)

- kostnads- och intäktsredovisning

- materialredovisning (ca 110000 artiklar i förråd, 5000 lagerförändrin- 80 gar/vardag)

- personal-och avlöningssystem Prop. 1985/86:100

- lokledning Bil. 2

- vagnefterforskning/transportövervakning (godsvagnar)

- framställning av tidtabeller, tågplaner

- budget och bokföringssystem

- maskinell frakträkning m. m.

Databehandlingen bedrivs med hjälp av tre stordatorer. Ute i landet är f.n.ca 2000 terminaler anslutna till de centrala datorerna. Installation av ytteriigare terminaler pågår. Utveckling, underhåll och drift av datasystemen är koncentrerade till SJ-Data under Finans- och Inköpsavdelningen.

SJ-Data har 180 anställda varav omkring 85 svarar för drift och 95 svarar för utveckling och underhåll av ADB-system.

F.n.moderniseras och vidareutvecklas systemen för materialredovisning samt planeras en ny generation av system för platsbokning och färdbiljettförsäljning.

Dessutom pågår en installation av bildskärmar som ger användarna tillgång till vissa register för att erhålla snabb information om bl. a. kost nadsuppföljning och trafikutveckling.

Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren

Riksdagen beslutade år 1969, i samband med ändrade riktlinjer för fordonsregistreringen, att inrätta ett ADB-baserat riksomfattande fordonsregister. Två år senare beslöts att införa ett körkortsregister som tekniskt och organisatoriskt skulle samordnas med bilregistret. Ett särskilt organ — bilregisternämnden — inrättades samma år för planering, utveckling och idrifttagning av de nya bil- och körkortsregistren. Omläggningen av registren påbörjades år 1972 och slutfördes under år 1973. Under år 1973 flyttades även den datoranläggning som används för registerföringen från Stockholm till Örebro. BiLregisternämnden upphörde år 1975. Registeransvaret och driften av datoranläggningen överfördes då till trafiksäkerhetsverket (TSV), som också är central förvaltningsmyndighet för yrkestrafikregistren.

Bil- och körkortsregistren syftar till att underlätta handläggningen av fordonsregistrering, körkort m. m. samt tillhandahålla information för utrednings- och planeringsaktiviteter på en rad områden, bl.a.trafiksäkerhetsområdet.

Bilregistret används som hjälpmedel för administration av bl. a. kontrollbesiktning av fordon, fordonsskatt, kilometerskatt, trafikförsäkringskontroll, parkeringsanmärkningar och kontroll av försäkringsinnehav samt för beredskapsplanläggning. Dessa arbetsuppgifter med undantag för parkeringsanmärkningar, utförs främst på länsstyrelserna.

Registren är vidare en förutsättning för länsstyrelsernas arbete vid en drivmedelsransonering och viktiga hjälpmedel för polisen i trafikövervaknings- och spaningsarbetet. Polisen kan från terminal via rikspolisstyrelsens dator hämta upplysningar ur registren.

Länsstyrelserna svarar för registrering och TSV för registerhållning. I bilregistret fanns ijuli 1985 uppgifter om 5,7 milj. fordon och i körkortsregistret uppgifter om 4,6 milj. körkortsinnehavare. 6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Till systemet är ca 600 textskärmsterminaler anslutna. Av dessa är 437 Prop. 1985/86:100 placerade hos länsstyrelserna. Resterande terminaler är placerade vid Bil. 2 TSV. Rikspolisstyrelsen har direktförbindelse med TSV:s system.

Några av de större försäkringsbolagen är anslutna via en datorväxel direkt till TSV:s datoranläggning. Detta resulterar i att ytterligare ca 4500 terminaler har tillgång till vissa registeruppgifter från TSV. Tullen, vissa kommunala gatukontor m.fl.har via telexförbindelse frågemöjligheter gentemot systemet.

TSV:s framtida datorbehov har utretts av TSV i samråd med statskontoret. Utbyte till nya datorer slutfördes under våren 1982. Under våren 1984 har statskontoret och trafiksäkerhetsverket gemensamt utrett behovet av komplettering av ADB-utrustning och i april 1984 avslutades upphandlingen av terminaler för bil- och körkortsregistrens räkning.

Kostnaderna för ADB-driften var budgetåret 1984/85 33 milj.kr.och beräknas för budgetåret 1985/86 till 39 milj. kr. För budgetåret 1986/87 begärs 40,5 milj.kr.

Luftfartsverkets ADB-verksamhet

Luftfartsverket utnyttjar ADB för såväl administration som tekniska ändamål. Luftfartsverket har ett tiotal administrativa system i drift på egna anläggningar.

För närvarande pågår utbyggnad av ett administrativt datornätverk med noder vid Arlanda, Landvetter, Stump, Bromma och centralförvaltningen. Vid verkets övriga flygplatser installeras persondatorer med kommunikationsmöjlighet mot datornätverket och DAFA. System inom områdena materiel- och investeringsadministration, ekonomistyrning och kontorsautomation blir härigenom lokalt tillgängliga.

För den satsvisa databehandlingen inom ekonomi- och personaladministration anlitas datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Vid DAFA finns även ett samnordiskt system för analys av flyghaveri/störningsinformation, som luftfartsverket är huvudman för. Luftfartsverket har en geografiskt spridd verksamhet, där varje flygplats är en självständig produktionsenhet. Detta medför att verkets informationssystem ställer krav på decentraliserad och användarnära databehandling som närmare beskrivits i en nyligen fastlagd ADB-strategi.

Inom den administrativa systemutvecklingen kan nämnas att luftfartsverket är försöksmyndighet för PIR (se beskrivning av pågående utredning om de personaladministrativa informationssystemen i avsnitt 3) och att databashanteraren MIMER har anskaffats.

Luftfartsverkets tekniska datortillämpningar förekommer dels inom flygtrafiktjänstens verksamhetsområden, dels inom flygplatstjänsten vid de större flygplatserna.

Inom flygtrafiktjänsten används datorer vid områdeskontrollcentralerna för bearbetning och presentation av radarinformation från aktuellt kon trollområde. Samtidigt bearbetas information från anslutna terminaler vid flygplatsers kontrolltorn och samverkande flygvädertjänster. I vissa del system förekommer mindre datorer för fjärrmanövrering av radar- och 82 kommunikationsstationer, larmindikeringar samt vissa väderdatagivare.

En ny simulator för utbildning vid flygtrafikledningsskolan i Stump har Prop. 1985/86: 100 tagits i drift under våren 1985. Simulatorn (STÅR) tillsammans med ett Bil. 2 nytt talkommunikationssystem höjer väsentligt skolans utbildningsutbud.

I en första etapp installeras på fem flygplatser utrustning för halvauto-matisk väderobservation. Datorer för automatiskt ritning av väderkartor har installerats vid fyra regionala flygvädertjänster.

Inom flygplatstjänsten används datorer vid Arlanda, Landvetters och Stumps flygplatser för visuell presentation av passagerarinformation, bagagesortering samt manövrering och övervakning av el-, VVS- och fältljus-anläggningar. På Luleå och Visby flygplatser är driftövervakning av byggnader och kraftdistribution ADB-baserad.

Nytt datoriserat passagerarinformationssystem installerades på Arlanda inför utflyttningen av jet-trafiken från Bromma.

ADB-system för folkbokföring och beskattning (AFB)

ADB har använts som hjälpmedel inom folkbokföringen och skatteadministrationen sedan mitten av 1960-talet. Riksdagen beslutade år 1975 att ett nytt system, AFB-systemet, skulle utvecklas och införas. Inom ramen för detta infördes ett utvidgat ADB-stöd vid taxering i första instans år 1979. Nya uppbördsrutiner infördes under åren 1980—1981. Folkbokföringssystemet har programmerats om och togs i drift år 1980. För fasfighetstaxering och fastighetsredovisning har successivt ett nytt ADB-system tagits i drift i samband med allmänna fastighetstaxeringen år 1981. Nya kontrollmtiner har successivt införts inom företagsbeskattningsområdet fr.o. m. år 1979. ADB-system för mervärdeskatt har införts fr. o. m. år 1983.

ADB-systemet för folkbokföring och beskattning syftar till att genom utnyttjande av ADB förenkla och effektivisera administrationen inom dessa områden. Systemet innehåller följande delsystem: fastighetsredovisning inklusive fastighetstaxering, personredovisning, allmänna val, registrering av juridiska personer, uppbörd av direktskatt och arbetsgivaravgifter, taxering (inklusive beräkning av pensionsgmndande inkomst och debitering av slutlig skatt), omräkning av slutlig skatt, kontroll och revision, mervärdeskatt och punktskatter.

De centrala och regionala skatteregistren omfattar alla skattskyldiga fysiska och juridiska personer (ca 8 miljoner). Dämtöver finns register över företag och ett antal korsreferensregister. Folkbokföringsregistren omfattar samtliga folkbokförda fysiska personer (ca 8,3 miljoner).

Fastighetsregistren innehåller uppgifter om samtliga levande fastigheter (ca 3 milj.) och deras ägare (ca 3,5 milj.).

Systemstrukturen för folkbokföring och fastighetsredovisning är regional (bearbetning på 21 länsanläggningar). För skattesystemet är system-stmkturen central/regional med bearbetningar dels på länsdatorerna, dels på central dator hos riksskatteverket (RSV). Tekniskt består systemet bl. a. av följande delar:

- en central datoranläggning vid RSV

- regionala datoranläggningar vid 21 länsstyrelser

- en testanläggning 83

- ca 1045 textskärmsterminaler Prop. 1985/86:100

- ca 575 arbetsplatser för dataregistrering. Bil. 2 Den centrala datoranläggningen hos RSV används för det centrala skat teregistret. I registret finns uppgifter om fysiska personer och organisatio ner som är aktuella i olika skattefunktioner. Registret är tillgängligt via terminal hos skattemyndigheter på olika nivåer.

De regionala datoranläggningarna används - fömtom för systemen för folkbokföring och fastighetstaxering - för kontroll av indata och utskrift av produkter i skattesystemet. I slutet av taxeringsperioden erhåller de regionala anläggningarna ett färdigställt skatteregister som för varje län har motsvarande registemppgifter som det centrala registret med undantag för vissa administrativa uppgifter.

Samtliga länsstyrelser och lokala skattemyndigheter har dataregistre-ringsutmstning för registrering av deklarationer, kontrolluppgifter m.m. För ADB-systemet för punktskatter används en mindre dator hos RSV. Vidare har ett hundratal mikrodatorer upphandlats för användning bl. a. vid kontroll och revision inom skatteområdet.

RSV:s och länsstyrelsernas sammanlagda kostnader för ADB-driften var budgetåret 1984/85215 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1985/86 till 242 milj. kr. För budgetåret 1986/87 begärs 267 milj. kr.

Redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX)

Genom beslut år 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarande exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) att i samarbete med statskontoret göra en förstudie om möjligheterna att utnyttja ADB för vissa arbetsuppgifter inom exekutionsväsendet. Riksskatteverket (RSV) övertog år 1973 från EON exekutionsväsendets centrala myndighetsuppgifter, inkl. ADB-verksamheten. I regleringsbrev för budgetåret 1975/76 förordnade regeringen att RSV i samarbete med statskontoret och RRV skulle bedriva fortsatt utvecklings- och försöksverksamhet med ett riksdatasystem för exekutionsväsendet (REX). I budgetpropositionen 1981/82:100 bil. 18 förordade regeringen att REX skulle genomföras vid samtliga kronofogdemyndigheter (KFM). Genomförandet var avslutat budgetåret 1983/84.

REX är terminalorienterat. All datordrift utförs centralt vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) i Stockholm.

REX skall medverka till rationellare arbetsformer och därigenom förbättra indrivningsresultatet. Genom ADB-rutiner för bl. a. ekonomisk redovisning frigörs personalresurser som i stället kan användas i det.direkta indrivningsarbetet.

Systemet används bl.a.för automatisk uppdebitering av nya mål och avisering till gäldenärer, bevakning, kontroll och redovisning. Kronofogdemyndigheterna kan härigenom koncentrera sig på de gäldenärers mål, som är mest angelägna att bearbeta. REX har gett KFM bättre möjligheter till styrning av det exekutiva arbetet än vad man skulle haft i ett manuellt system.

Målet är att rutiner skall utvecklas även för de enskilda målen, för vilka begäran om verkställighet sker genom att sökanden ger in dom, utslag eller 84

annan exekutionsurkund.

System har utvecklats för att REX-terminalerna skall kunna användas Prop. 1985/86: 100 för registersökning även i andra ADB-system, exempelvis i det centrala Bil- 2 .skatteregistret och SPAR.

Länsstyrelserna i Göteborg och Stockholm har på prov installerat bildskärmsterminaler som är anslutna till REX. RSV har i skrivelse till regeringen i maj 1983 hemställt om att fä utveckla och införa ett system som medger åtkomst till REX-registret från terminaler i skattesystemet.

Systemets centralregister innehåller uppgifter om ca 1 milj.gäldenärer med ett sammanlagt skuldbelopp om ca 8,2 miljarder kr. Dessutom finns i registret uppgifter om bl. a. de åtgärder kronofogdemyndigheterna vidtagit i samband med handläggningen av de olika målen.

KFM - med nästan 3 000 anställda - är anslutna till ADB-systemet via 995 textskärmar och terminalskrivare. Antalet terminalhändelser är i medeltal ca 100000 per arbetsdag.

I budgetpropositionen 1982/83:100 bil. 9 förordar regeringen att ADB-systemet som i dag omfattar de allmänna målen byggs ut till att även omfatta de enskilda målen. Denna utbyggnad pågår.

En utredning har föreslagit att REX-systemet författningsregleras genom en särskild utsökningsregisterlag.

RSV:s kostnader för ADB-driften inkl. utmstningskostnader för KFM var budgetåret 1984/85 36 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1985/86 till 37 milj. kr. För budgetåiet 1986/87 begärs 41 milj. kr.

Informationssystem inom högskoleutbildning m.m. Centralt antagningssystem (CA)

Statskontoret fick hösten 1975 i uppdrag att utveckla ett system för anmälan och antagning till gmndläggande högskoleutbildning. Systemet utvecklades i samarbete med Statskonsult AB och datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) samt representanter för de blivande användarna. Systemet överlämnades till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) under våren 1977, då det togs i drift.

Syftet med systemet är i första hand att administrera antagningen till gmndläggande högskoleutbildning. Det innehåller bl. a. funktioner för

- kontroll och poängberäkning av anmälningar

- kvotering och antagning av sökande

- utskrift av kontrollbesked och antagningsbesked till sökande

- utskrift av resultatlistor till de lokala högskoleenheterna

- statistik.

I systemet behandlas ca 75000 anmälningar per år, därav ca 60000 anmälningar ull höstterminen. Antagningsbyrån vid UHÄ har tiUgång till systemet genom 24 bildskärmsterminaler. UHÄ ansvarar för systemet. Driften är föriagd till DAFA.

Efter riksdagsbeslut om vissa förändringar av tillträdesreglema för grundläggande högskoleutbildning, genomfördes en översyn av systemet våren 1982. Inför antagningen till höstterminen 1984 har systemet anpas sats ytterligare till förändrade regler. 85

Förslag från utredningen "Översyn av reglerna för tillträde till grundlag- Prop. 1985/86:100 gande högskoleutbildning", (direktiv 1983:58, 1983-08-18) väntas komma Bil. 2 att påverka antagningsreglerna så mycket att ett nytt system måste utvecklas. Tidigast inför höstterminen 1989 kan de nya antagningsreglerna träda ikraft enligt utredningens betänkanden - huvudbetänkandet Tillträde till högskolan (SOU 1985:57) samt Prov för urval till högskolan (SOU 1985:59). Dessutom föreslås att statskontoret och UHÄ ges i uppdrag att i en förstudie närmare belysa de tekniska förutsättningarna för att införa ett nytt regelsystem.

Lokalt system för studiedokumentation, statistik och lokal antagning (STUDOK)

STUDOK började utvecklas av UHÄ på uppdrag av regeringen år 1976. UHÄ svarar också för vidareutvecklingen av systemet. Driftstart skedde år 1977 och huvudsyftet är att dokumentera studieresuhat för enskilda studerande. Funktioner för lokal antagning till enstaka kurser och vissa utbildningslinjer administreras också med hjälp av STUDOK. Uppgiftema i systemet utgör dessutom bl.a.underlag för planering och statisfikfram-ställning vid lokala högskoleenheter, statistiska centralbyrån och UHÄ.

STUDOK används av de sex universiteten samt ytterligare sju högskoleenheter och omfattar studieresultat från såväl enstaka kurser som flertalet utbildningslinjer vid dessa. Vid högskoleenheter som inte använder STUDOK har i några fall utvecklats egna system för studiedokumentation.

Varje högskoleenhet ansvarar för informationsinnehållet i resp. register. Datordriften är förlagd till motsvarande universitetsdatacentral och bekostas till större delen av resp. högskoleenhet. Antalet registrerade personer i de 13 registren är ca 350000. Ca 70 terminaler är vid normal drift i daglig kontakt med de lokala systemen.

Kontinuerligt sker en anpassning av STUDOK till högskolans krav. Bl.a.mot bakgmnd av en förordning (1981:516) om studiedokumentafion arbetar UHÄ i samverkan med de berörda högskoleenhetema med utvecklingen av ett nytt terminalbaserat studiedokumentationssystem — LADOK — som sannolikt kan vara i drift vid samtliga STUDOK-användande högskoleenheter senast vårterminen 1990. Parallellt med denna nyutveckling diskuteras förslag till en förändrad driftorganisation. Vid högskoleenheterna pågår arbete med att överföra fler utbildningar till systemet och att bygga ut terminal verksamheten.

Studiestödets informationssystem (STIS)

Centrala studiestödsnämnden (CSN) startade år 1973 ett projekt för administrationen av studiestöd inom CSN och studiemedelsnämndema. Utvecklingsprojektet, som har bedrivits i samråd med statskontoret, avslutades år 1978 i samband med att det nya ADB-systemet (STudiestödets Informationssystem - STIS) togs i full drift.

Syftet med STIS har i första hand varit att effektivisera administrationen av studiestödet och ge de studerande bättre service bl. a. genom kortare 86

behandlingsfider. Behandlingstiden för ansökan om studiemedel skall inte Prop. 1985/86:100 behöva överstiga fyra veckor ens under den brådaste tiden. Systemet Bil- 2 syftar även till att uppnå större säkerhet i verksamheten genom bättre informationshantering, kontroller m. m. samt att tillföra myndigheterna ett viktigt rationaliseringsinstmment. STIS-systemet innehåller bl. a. funktioner för

- registrering via terminal av ansökningar om studiemedel, återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpen såsom vuxenstudiestöd och tim/dagstudiestöd, uppskovsansökningar, återkravsbeslut samt principtillstånd för utländsk medborgare om svenskt studiestöd

- utskrift av förifyllda studiemedelsansökningar

- beräkning och kontroll av studiemedelsbelopp m. m. samt utskrift av beslutsmeddelanden och studieförsäkran/intyg

- återkrav av studiestöd inkl. rutiner gentemot kronofogde och tingsrätt

- bevakning av inbetalningar (avgifter, studielån och återkrav)

- utskrift av in- och utbetalningskort m. m.

- återkrav av felaktigt uppburet studiestöd.

Systemet har direktförbindelse med det statliga person- och adressregistret (SPAR) samt med allmänna försäkringens system.

I systemet administreras både utbetalning (ca 4500 milj.kr.per år) och återbetalning (ca 900 milj. kr. per år) av studiemedel. Antal studiestödsta-gare i registret är ca 800000 och omfattar nu såväl svenska som utländska studerande. CSN, de sex studiemedelsnämnderna samt 24 vuxenutbildningsnämnder har tillgång till systemet och registren via drygt 200 textskärmsterminaler. CSN ansvarar för utveckling, underhåll och förvaltning av STIS. Datordriften är föriagd till DAFA.

En fortsatt utveckling pågår av STIS-systemet. Under budgetåret 1983/84 har ett terminalsystem för ärendegmppen "extra studiemedel" utvecklats. Systemet har tagits i drift under april 1984. Ärendegmppen "äldre studielån" har fr.o.m.den 1 januari 1984 överförts från postgirot till CSN. För detta ändamål har ett terminalsystem utvecklats som tagits i drift den 1 mars 1984.

Under budgetåret 1984/85 har CSN genomfört ett större arbete i syfte att ta fram en ADB-strategi för den studiesociala organisationen. Utgångspunkten för detta arbete var att finna en med verksamheten harmoniserad strategi för ADB-systemens utbyggnad och anpassning. CSN ansåg att nuvarande STIS var behäftat med problem som

- brist på flexibilitet i underhållsarbetet

- brist på flexibilitet gentemot andra näraliggande ADB-system

- begränsad rationaliseringspotential

Orsakerna till bristerna ansågs vara att systemet nu är tio år gammalt och att det således har genomgått stora förändringar samtidigt som det tekniskt och stmkturellt är uppbyggt efter de fömtsättningar som gällde i mitten av 1970-talet. Sedan dess har mycket hänt både i regelsystem och i de tekniska samt organisatoriska fömtsättningarna.

Förslag till ADB-strategi remissbehandlas nu intemt. Det är CSN:s ambition att på ett planmässigt sätt under de närmaste åren anpassa och vidareutveckla STIS enligt de riktlinjer som fastläggs i strategin. Utveck- 87

lingen skall också ske inom de ekonomiska ramar som CSN själv kan Prop. 1985/86:100 generera genom rationaliseringar eller omprioriteringar. Bil. 2

Under budgetåret 1984/85 har regering och riksdag beslutat om att beloppsberäkning och utbetalning av vuxenstudiestöden skall överföras från försäkringskassorna och allmänna försäkringens system till CSN och STIS. Ett terminalsystem utvecklas nu som tas i drift successivt under budgetåret 1985/86. Driftkostnaden för systemet i full drift beräknas till 2,4 milj.kr per år.

Riksdagen har också beslutat att all studiehjälpsadministration som i dag sker vid kommuner, landsting m. fl. skall överföras till studiemedelsnämnderna och till STIS. Nu pågår också ett större utvecklingsarbete i syfte att utveckla ett terminalsystem för studiehjälpsadministrationen. Driften skall ske både hos Kommundata AB och DAFA. Den årliga driftkostnaden beräknas till ca 4,5 milj. kr.

Slutligen överförs timersättning vid gmndläggande utbildning av vuxna till vuxenutbildningsnämnderna från den 1 juli 1986. Ett utbetalningssystem för detta utvecklas nu.

ADB-system inom arbetsmarknadsverket

ADB utnyttjas sedan länge för olika ändamål inom arbetsmarknadsverket (AMV). Ett antal administrativa ADB-system används som stöd för olika verksamhetsgrenar inom arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) eller som underlag för verksamhetsplaneringen. Andra system utgör hjälpmedel i den platsförmedlande verksamheten vid arbetsförmedlingskontoren. Inom sistnämnda område har under ett antal år pågått ett omfattande utvecklingsarbete med olika försöksverksamheter. Försöksverksamheten är nu avslutad.

Ansvaret för den hittillsvarande utvecklingen av ADB-systemen för platsförmedling inom arbetsmarknadsverket har legat hos AMS i samråd med statskontoret. Ansvaret för drift, underhåll och teknisk utveckling regleras i avtal mellan AMS och den servicebyrå som anlitas. För huvuddelen av de administrativa systemen utnyttjas en egen mindre datoranläggning. Den fortsatta utvecklingen av platsförmedlingssystemet sker genom en s.k. "turn-key-upphandling" som kommer att avslutas under hösten 1985.

System för framställning av platslistor

Sedan några år används ett ADB-system för framställning av platslistor över alla lediganmälda platser. Systemet omfattar funktioner för registrering och statistikföring av lediga platser, framställning av platslistor samt inkodning och uttag av statistik över arbetssökande.

Platslistorna (i huvudsak en per län) framställs på fem produktionsorter dit uppgifter om nya platser och andra förändringar dagligen samlas in för fotosättning, tryckning och distribution.

För den dagliga registreringen används 225 terminaler med lokal lagringskapacitet. Underiaget för platslistoma framställs bl. a. vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).

System för terminalsökning och automatisk bevakning Prop. 1985/86:100

Bil 2 Systemet omfattar följande funktioner:

- sökning via terminal bland lediga platser

- bevakning av nytillkommande platser för arbetssökandes räkning

- uppdatering av registren varje natt med de nytillkomna platserna. Systemet har prövats sedan budgetåret 1976/77 och finns nu utbyggt i

hela landet. Uppgifter överförs varje dygn från de fem produktionsorterna för platslistan till systemets centrala databas. För ändamålet utnyttjas en privat servicebyrå.

Platsförmedlingssystemet

Systemet innehåller som bas de funktioner som angivits ovan under terminalsökning och automatisk bevakning. Dessutom innehåller systemet stöd för flertalet funktioner för platsförmedlingsverksamheten. För att kunna utnyttja systemet krävs att varje platsförmedlare har en egen terminal. Systemet baseras på tre huvuddatabaser, nämligen för platser, sökande och arbetsgivare. Endast kontoren i Södermanlands län är vid ingången av budgetåret 1985/86 anslutna men under budgetåret kommer även kontoren i Stockholms län samt i ytterligare några län att anslutas. När den ovan nämnda upphandlingen avslutats kommer samtliga arbetsförmedlingar att anslutas till systemet i den takt som installation och utbildning av personal tillåter. Härigenom kommer systemet för terminalsökning och automatisk bevakning att avvecklas.

Fastighetsdatasystemet

Riksdagen beslutade år 1968 att ett centralt ADB-baserat fastighetsregister som ersätter tidigare manuellt förda jord- och stadsregister och som är enhetligt för land och stad skulle byggas upp. Vidare beslutade riksdagen år 1970 att ett centralt inskrivningsregister som ersätter tidigare manuellt förda fastighets- och tomträttsböcker skulle införas med användande av ADB. De båda registren är tekniskt samordnade.

Centralnämnden för fastighetsdata inrättades år 1968 och har till uppgift att tillsammans med myndigheterna inom fastighetsregister- och inskrivningsväsendena genomföra fastighetsdatareformen.

Det nya systemet - fastighetsdatasystemet - är nu infört i Stockholms, Uppsala, Malmöhus, Skaraborgs, Södermanlands och Gävleborgs län samt i delar av Göteborgs och Bohus län. Systemet innehöll i september 1985 uppgifter om ca 1,3 milj. fastigheter (nära 35 % av landets fastighetsbestånd). Till systemet var då anslutna ca 550 terminaler hos berörda inskrivningsmyndigheter, kommuner, banker m.fl. För driften av systemet anlitas datamaskincentralen för administrativ databehandling i Gävle.

Riksdagen (prop. 1981/82:123, CU 37, rskr 318) lade under våren 1982 fast en femårig etapp för det fortsatta reformarbetet. Beslutet innebär bl. a. att arbetet med att genomföra reformen i nya områden skall priori- teras.

Reformarbete pågår under budgetåret 1985/86 i Hallands, Kalmar, Älvs- Prop. 1985/86:100 borgs och Örebro län samt i Göteborgs och Bohus län. Vid utgången av Bil. 2 budgetåret 1985/86 beräknas systemet omfatta ca 1,5 milj. av landets ca 4 milj. levande och döda fastigheter.

Kostnaden för ADB-driften var budgetåret 1984/85 36 milj.kr.och beräknas för budgetåret 1985/86 till 40 milj. kr. För budgetåret 1986/87 begärs 43 milj. kr.

ADB-verksamhet inom statens vatténfallsverk

Vattenfall använder ADB för flera olika ändamål. Bland de viktigaste användningsområdena är följande:

- Övervakning av elproduktion och nätdrift, varvid informationssystemen skall utgöra stöd för central och regional driftledning att klara uppställda mål för leveranssäkerhet och driftekonomi. Vattenfall har sedan år 1977 ett informationssystem för övervakning av landets storkraftnät och produktionsplanering. Under 1980-talet kommer successivt system att tas i drift för operativ styrning och övervakning på regional nivå.

- Säkerhetsmässig övervakning av kärnkraftverk. Myndigheterna kräver en fortlöpande, säkerhetsmässig övervakning av kärnkraftverken liksom en öppen redovisning av densamma. Vattenfalls eget krav är, med beaktande av myndigheternas krav, att driva kärnkraftverken effektivt. Installation av ett nytt blockdatorsystem för Ringhals ingår.

- Nät- och produktionsberäkningar.

- Ekonomi- och resultatredovisning.

- Kundinformationssystem med uppgifter om abonnenter.

- Underhålls verksamheten i kraftverken.

- Viktigare administrativa rutiner såsom personaladministration, kassahantering, kraftförsäljning, lagerredovisning m. m.

Den administrativa delen av databehandlingen bedrivs huvudsakligen i Stockholm men en viss decentralisering pågår, vilket bl. a. resulterat i egna ADB-enheter vid kärnkraftverken och regionala enheter. Produktions- och driftledningssystemens databehandling bedrivs i anslutning till den enhet systemen stöder.

En allt större del av användarnas dialog med ADB-systemen sker via bildskärmsterminaler. F.n. är ca 1000 terminaler anslutna till de större datorinstallationema, vilka i sin tur är förbundna i ett datanät.

ADB-verksamhet inom domänverket

Domänverket använder ADB i administrativa tillämpningar och för planering av den skogliga verksamheten. Inom administrationen finns ADB-system inom bl. a. följande områden:

- fakturering

- ekonomisk redovisning

- hantering av leverantörsfakturor

- order-lager

- personaladministration inkl. löner. 90

Inom skoglig planering finns bl. a. följande: Prop. 1985/86:100

—beskrivning av samtliga skogstillgångar som underiag för kort- och Bil. 2 långsiktig planering

—beräkning av skoglig tillväxt

—långsiktig avverkningsberäkning.

Vidare finns system som stöder den omfattande arrendeverksamheten.

För den fortsaUa ADB-utvecklingen har under 1985 en ADB-strategi för domänverket beslutats. Denna gmndar sig på en ökad decentralisering. Strategin reglerar bl. a.

—ansvarsfördelning

—teknisk stmktur

—fördelning mellan gemensamma och lokala system.

Enligt denna strategi har de lokala resultatenheterna fullt ansvar för sin administrativa utveckling. Vidare planeras installation av lokala datorer för i första hand följande tillämpningsområden

—operativ planering och uppföljning

—geografiskt informationssystem för skogskartor

—kontorssystem.

Den fortsatta utvecklingen kommer i hög grad att präglas av denna lokala utveckling. Emellertid planeras också att förnya vissa gemensamma administraUva system, som därigenom kommer att föras ut närmare användarna.

Domänverket har en ADB-avdelning som sysselsätter ca 30 personer och under 1985 omsätter ca 25 milj. kr.

ADB-verksamhet inom FFV

FFV utnyttjar ADB-tekniken inom såväl tekniska som administrativa områden. En för koncernen gemensam ADB-enhet finns inom huvudkontoret i Eskilstuna. Administrativa system finns utvecklade inom följande områden:

—material- och produktionsstyrning

—ekonomisk planering och kontroll

—löne- och personaladministration

—marknads- och försäljningsadministration.

Ett antal större realtidssystem inom området material- och produktionsstyrning har utvecklats under senare år. Koncernens användare som i huvudsak finns på de olika enhetema är med hjälp av ett omfattande datanät knutna till den gemensamma datacentralen samt till lokalt placerade datorer. Inom koncernen har installerats ca 500 bildskärmsterminaler.

Under de senaste åren har decentralisering av vissa datamtiner genomförts med gott resuhat. En fortsatt satsning på decentralisering av ADB-mtiner har beslutats. I första hand avser detta de produktionsnära systemen. Utveckling och underhåll av datasystemen är emellertid fortfarande i huvudsak koncentrerade till koncernens ADB-enhet.

Inom bolagsgmppen bedrivs den administrativa databehandlingen huvudsakligen decentralt.

Inom olika enheter finns ett antal minidatorer företrädesvis för teknisk/ 91

vetenskaplig databehandling installerade. Verksamhet inom området da- Prop. 1985/86:100 torstödd konstmktion/tillverkning (CAD/CAM) pågår sedan flera år inom Bil. 2 koncernen.

För att förenkla det kontorstekniska arbetet har ett antal persondatorer anskaffats. Den huvudsakliga användningen för dessa är ordbehandling, kalkylering etc.

Den administrativa ADB-enheten som organisatoriskt är inplacerad inom FFV Koncernservice drivs med lönsamhetsansvar. En intern styrelse har det övergripande ansvaret för sektorns verksamhet.

Inom FFV finns en kommitté som har det övergripande ansvaret för koncernens policy inom AU/ADB-området.

Det statliga redovisningssystemet, system S

Riksrevisionsverket (RRV) fick år 1967 regeringens uppdrag att genomföra en omorganisation av redovisnings- och revisionsverksamheten inom den civila delen av statsförvaltningen. Uppdraget innebar också att utveckla och införa ett ADB-baserat redovisningssystem vilket kom att benämnas system S. En första version av systemet togs i drift vid ett antal myndigheter år 1968. Därefter anslöts myndigheterna successivt till systemet. Eftersom systemet även innefattar den centrala riksredovisningen omfattar det hela statsförvaltningen. Systemet kan i korthet sägas bestå av tre huvudfunktioner:

—En funktion avser myndighetens redovisning gentemot anslag och inkomsttitlar, tillgångar och skulder samt utbetalning via postgirot. Denna funktion motsvarar vad som i andra sammanhang kallas affärsredovisning. Systemet innehåller i denna del hjälpmtiner för reskontrabokföring m. m.

—En annan delfunktion är främst avsedd för myndighetens internredovisning (kostnads- och intäktsbokföring och rutiner för kostnadsfördelning).

—Den tredje funktionen är väsentligen avsedd att betjäna den centrala riksredovisningen vid RRV. De olika funktionerna är i systemet integrerade på så sätt att en transaktion normalt kan användas för samtliga funktioner.

Till riksredovisningen är samtliga myndigheter anslutna. Försvarsmyndigheterna liksom affärsverken och vissa större myndigheter har egna redovisningssystem för internt bmk och är följaktligen anslutna till systemet endast i den del som gäller den centrala riksredovisningen. I system S registrerades under budgetåret 1984/85 14,5 milj. (budgetåret 1983/84 14,4 milj.) transaktioner.

Dataregistreringen före den egentliga databehandlingen sker normalt vid ett antal redovisningscentraler (f.n. 26 st.). Systemet är i huvudsak ett s.k.satsvis och sekventiellt arbetande system. All databehandling sker centralt vicl datamaskincentralen för administrativ databehandling.

Regeringen uppdrog ijuli 1982 åt RRV att genomföra en teknisk modernisering av systemet samt att utreda den långsiktiga utvecklingen av statens redovisningssystem.

Den tekniska moderniseringen av systemet är nu i huvudsak avslutad 92

och alla myndigheter är - i en eller annan form - anslutna till systemet i Prop. 1985/86: 100

dess moderniserade form. Det utvecklingsarbete som pågår beskrivs i Bil. 2

avsnitt 3, under pågående utredningsarbete. RRV:s och myndighetemas

ADB-kostnader för system S uppgick till ca 27 milj.kr för budgetåret

1984/85.

SCB.s statistiska informationssystem

Statistiska centralbyrån (SCB) har informationsproduktion som sin centrala uppgift. ADB-tekniken är sedan lång tid det dominerande hjälpmedlet i verksamheten. SCB har ett stort antal statistikgrensanpassade ADB-system, som i varierande grad är integrerade med varandra. Grunduppgifter hämtas dels från egna insamlingar och dels i ökande utsträckning från de administraUva ADB-systemen som finns inom resp. verksamhetsområde. Vissa uppgifter utnyttjad gemensamt av flera staUstikgrenar. StaUstikpro-duktionen är ämnesvis uppbyggd kring ett antal centrala register. Dessa är för individsidan registret över totalbefolkningen (RTB), för företagssidan det centrala företagsregistret (CFR) och för den areella sidan lantbruksregistret (LBR). Den statistiska informationen används som beslutsunderlag i bl.a.den sektoriella övergripande samhällsplaneringen, i forskningen samt är ett underlag för den allmänna samhällsdebatten.

Statistiska informationssystem karaktäriseras av att uttagen ur systemen alltid är i aggregerad eller sammanställd form, dvs. statistiska tabeller. Ett undantag från denna princip är uttag från lantbruksregistret. Detta register används förutom för statistikproduktion även för beräkning och utbetalning av skördeskadeersättning.

SCB:s statistikproduktion domineras av traditionella sats visa ADB-system. Systemering och programmering sker dock numera i huvudsak interaktivt, dvs. med hjälp av terminal.

Det pågår sedan lång tid ett omfattande utvecklingsarbete inom det StaUstiska databehandlingsområdet inom SCB. I detta arbete ligger bl. a. en strävan mot ökad samordning mellan de olika ADB-systemen och en ökad användning av standardprogram inom den statistiska datainsamlingen, tabellframställningen och presentationen av staUstisk information. Arbetet syftar Ull att i ohka avseenden få till stånd en effekUvare och mer rationell statistikframställning. Ett omfattande utveckhngsarbete har t. ex. lagts ned på ett system (AXIS) för presentaUon av statistisk information via terminaler hos statistikanvändaraa. SCB:s regionalstaUsUska databas (RSDB), delområdesstatistiska databas (DSDB) och Udsseriedatabas (TSDB) utnyttjar AXIS-systemet. Databaserna är sedan en tid i reguljär drift. För närvarande har ca 150 användaravtal slutits med bl.a.departement och myndigheter, länsstyrelser, landsUng, kommuner, högskolor och företag. Databaserna marknadsförs aktivt mot skilda användarkategorier.

SCB:s datorcentral är föriagd till Örebro. Till datorerna är f n.ca 180 terminaler anslutna.

SCB har i skrivelse till regeringen (1984-06-29) redovisat förslag till riktlinjer för utveckling av SCB:s datorkapacitet och datorkraftstruktur under tidsperioden 1985-1990. , 93

Den föreslagna datorkraftstrukturen skulle bl. a. innebära en ökad sats- Prop. 1985/86: 100 ning på lokal datorkraft (persondatorer och mindre datorer). Under senare Bil. 2 tid har bl. a. ett antal persondatorer införts i SCB:s verksamhet.

Vidare pågår ett utvecklingsarbete som bl. a. syftar Ull att effektivisera datainsamling och efterföljande produktionsled i SCB:s intervjuundersökningar. Under 1986 genomförs test med bärbara datorer för intervjuarna i dets.k. DATI-projektet.

Allmänt företagsregister

Regeringen gav år 1980 statskontoret i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur ett för samhället gemensamt basregister över landets företag och organisaUoner skulle utformas och byggas upp.

Statskontoret avrapporterade sluUigt regeringens uppdrag i augusU 1983 i en huvudstudierapport (1983:31) Basregister över företag och andra organisationer - förslag till system, organisation och författningsreglering.

Regeringen har fastställt hur registret skall vara utformat m. m. i förordningen (1984:692) om det allmänna företagsregistret. I förordningen sägs att statistiska centralbyrån (SCB) skall föra det allmänna företagsregistret och vara registeransvarig enligt datalagen (1973:289).

Registret marknadsförs av SCB och datamaskincentralen för administra-Uv databehandling (DAFA) gemensamt. Ett register med samma innehåll kommer att finnas hos DAFA, där kunder via terminal kan göra förfrågningar mot registret.

Uppgifterna Ull det allmänna företagsregistret inhämtas från SCB:s centrala företags- och arbetsställeregister, riksskatteverkets centrala skatteregister, länsstyrelsernas handelsregister, postverket samt på försök från televerket.

Registret omfattar uppgifter om dem som tilldelats organisationsnummer, enskilda näringsidkare som har förts i ett handelsregister samt fysiska personer och dödsbon som regelbundet bedriver näringsverksamhet eller som regelbundet har någon anställd.

Registret innehåller uppgifter om företagets identitet, juridiska form, adresser, huvudnäringsgren, arbetsställen, humvida företaget är aktivt, vilande eller avregistrerat, antal anställda m. m.

Uppgifterna i det allmänna företagsregistret skall användas av registerföraren för att

- avisera andra register om ändringar av uppgifterna i registret (änd- ringsavisering)

- göra urval av uppgifter ur registret (urvalsdragning). Uppgiftema i registret skall dessutom kunna utnyttjas av andra för att

- komplettera och kontrollera uppgifter i andra register

- komplettera och kontrollera uppgifter i övrigt om de fysiska och juridiska personer som omfattas av registret.

Uttag av uppgifter ur registret till myndigheter och enskilda har successivt kunnat ske från den Ijanuari 1985.

94 Statligt person- och adressregister (SPAR) Prop. 1985/86: 100

Bil 2 Riksdagen beslutade år 1976 att införa ett centralt befolkningsregister,

SPAR. I beslutet gjordes datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) totalansvarig för SPAR, dvs. även registeransvarig i datalagens (1973:289) mening. SPAR togs i drift år 1978.

Syftet med registret är bl. a. aktualisering av adresser i andra personregister och urvalsdragningar för direktadresserad reklam. Därigenom begränsas behovet av andra befolkningsregister inom såväl den statliga som den privata sektorn med sådana ändamål.

Bestämmelser om SPAR finns numera i 26-28 §§ datalagen och i en särskild förordning (1981:4) om SPAR. Regleringen i datalagen innebär bl. a. att de som begär att få uppgifter ur en myndighets personregister för ett sådant ändamål som kan tillgodoses genom SPAR skall hänvisas Ull detta register.

Uppgifterna i SPAR används för

- aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i andra personregister

- komplettering och kontroll av personuppgifter i övrigt

- uttag av urval av personuppgifter (urvalsdragning).

Registret innehåller uppgifter om personnummer, namn, adress, civilstånd, medborgarskap, barn, taxerad inkomst, fastighetsinnehav m. m.

Utvecklingen av SPAR har under det senaste året alltmer koncentrerats till att förbättra åtkomstmöjligheten till SPAR via terminaler.

F.n. är transaktionsvolymen 20000 frågor per dag men den förväntas öka kraftigt de närmaste åren.

SPAR utnyttjas såväl av den offentliga sektorn som av näringslivet, där banker och försäkringsbolag utgör en stor kundkrets.

I betänkandet DAFA - myndighet eller bolag? (Ds C 1985:1) föreslås att DAFA ombildas till statligt bolag. I samband med den föreslagna ändringen av DAFA:s associationsform, kan DAFA inte längre vara huvudman för SPAR. 1 proposition 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m. m. föreslås att en fristående myndighet - en nämnd - inrättas med uppgift att vara huvudman för SPAR. Utredning pågår av de praktiska frågorna i samband med myndighetens inrättande.

Statens löne- och personaladministrativa system

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är huvudman för statens centrala löneuträkningssystem (SLÖR) och personaladministrativa informationssystem (PI). SLÖR har funktioner för

—löneberäkning, kontering av löneutgifter, framställning av lönespecifikationer till de anställda och överföring av uppgifter Ull utbetalande bank

—beräkning av retroaktiv lön

—semester- och ledighetsredovisning

—skatteredovisning

—bevakning och aviseringar q.

- intresseavdrag Prop. 1985/86:100

- framställning av utdata på ADB-media för samverkan med andra Bli. 2 ADB-system

- rutin för revisorer.

Ca 350 myndigheter inom den civila statsförvaltningen är i huvudsak obligatoriskt anslutna till SLÖR.

Under budgetåret 1984/85 uppgick antalet löneutbetalningar genom SLÖR til) ca 167000 per månad och de utbetalade nettolönerna til) ca 825 milj.kr. per månad.

Maskinell bearbetning sker vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) i Stockholm och Gävle samt vid Uppsala datacentral (UDAC). Mellan SPV och dess driftställen finns avtal som reglerar samarbetet. Systemutvecklingsarbetet sker i sin helhet vid SPV med terminaler kopplade till DAFA.

PI är ett datorbaserat hjälpmedel för SLÖR-anslutna myndigheter. Systemet sammanställer olika typer av personaladministrativa rapporter till myndigheterna och kan ses som ett komplement till SLÖR. Anslutningen Ull PI är frivillig och systemet är liksom SLÖR avgiftsfinansierat.

Standardutdata från PI består av listor som indelats i ett antal utdatablock:

- personaluppgifter

- personalstruktur

- personalrörlighet

- jämställdhetsredovisning

- utbildningsuppgifter

- tjänste- och bemanningsuppgifter

- lokala löneförhandlingsunderlag

- frånvarostatistik.

Det är också möjligt att beställa myndighetsspecifika utdata från PI.

Ett antal myndigheter som använder SLÖR har sedan länge i olika former arbetat med att utveckla s. k. för- och eftersystem till SLÖR. SPV utvecklar tillsammans med DAFA och UDAC ett för- och eftersystem med benämningen PIR (Personaladministrativ Information och Rapportering). Olika PIR-alternaUv finns utvecklade, anpassade till skilda krav hos myndigheterna. Försöksverksamheten pågår och erfarenheter från system i drift kommer att samlas upp med statskontorets hjälp under budgetåret 1985/86. Nya installationer finns planerade för våren 1986.

SPV har också ansvaret för pensionsberäkning och pensionsutbetalningar. För utbetalning av pensioner till statspensionärer finns ett särskilt ADB-system (U-systemet). Systemet används i SPV:s verksamhet för samordning och utbetalning av pensionsförmåner (statlig kompletteringspension, folkpension, ATP, bostadsstöd m. m.) samt för maskinell utskrift av pensionsbevis (för ålders- och familjepension). Under år 1984 uppgick utbetalningarna av de olika pensionsförmånerna till ca 14,6 miljarder kr., fördelade på ca 250000 pensionstagare.

I verksamheten använder SPV också ett särskilt ADB-system för regist rering av tjänstematriklar (MAREG). Registrets ändamål är att lagra och bearbeta uppgifter som behövs för att vid arbetstagares pensionering räkna 96

ut den statliga tjänstepensionen i form av bmttopension. Registrets upp- Prop. 1985/86: 100 gifter kommer också att användas för att besvara frågor om pensionens Bil. 2 storlek m. m. vid framtida pensionering. Registret uppdateras genom årliga överföringar från de lönesystem som administrerar anställda som omfattas av StaUiga pensionsbestämmelser.

F. n. är SLÖR och K-PAI Kommundata anslutna. Före 1986 kommer även affärsverket FFV, vägverket och F-SLÖR att anslutas.

Under tiden fram till utgången av 1987 beräknas lönesystemen hos SJ, televerket, posten, vattenfall, PLM Göteborgs kommun, K-PAI Stockholm och M-PAI Malmö komma att anslutas.

MAREG beräknas komma att innehålla uppgifter om ca 700000 personer i fullt utbyggt skick. För att MAREG skall bli fullständigt och kunna användas vid automatisk pensionsberäkning måste registret kompletteras med "historiska" pensionsuppgifter beträffande tiden före anslutningen till registret. Som hjälp Ull detta s. k. aktualiseringsarbete finns ett särskilt ADB-system.

Driften för såväl U-systemet som MAREG sker på riksförsäkringsverkets (RFV) dator i Sundsvall. För inmatning av och åtkomst till uppgifter har SPV 25 bildskärmsterminaler i kommunikation med RFV:s dator. Utbetalning sker genom överföring av de uträknade pensionsbeloppen till PK-banken. Kostnaden för datorproduktionen hos RFV är ca 5 milj. kr. per år. Driften för aktualiseringssystemet sker på en egen anläggning.

Uträkning av pensionens storlek (pensionsbeviljande) har tidigare gjorts helt manuellt. Sedan en tid tillbaka har en viss automatisering införts.

Vissa belopp räknas fram maskinellt och i en separat ADB-mUn skrivs pensionsbeslut för ålderspensioner. Här avsedda mtiner skall enligt planerna vidareutvecklas och också anslutas till MAREG.

3 Översikt över pågående utredningsarbete inom ADB-området

3.1 Pågående utredningsarbete

Data- och offentlighetskommittén (DOK)

(Användningen av personnummer. Dir. 1984:27. Tilläggsdirektiv 1984:48.)

Regeringen tillsatte i september 1984 en kommitté för att kartlägga användningen av personnummer i samhället, både inom den offenUiga och den enskilda sektom. Kommittén har i december 1984 fåft UlläggsdirekUv (1984:48) för att utreda frågor om offenUighetsprincipen och ADB.

Utredningen bör kartlägga den nuvarande användningen och belysa de för- och nackdelar som är förenade med bmket av personnummer.

Kommittén bör också kunna ta ställning Ull om användningen av personnummer inom den offentliga och den enskilda sektorn i något avseende kan utgöra ett hot mot den personliga integriteten.

Vidare bör kommittén överväga om det kan finnas skäl att på gmnd av personnummeranvändningen föreslå ändringar eller kompletteringar av de 97

7 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

regler som gäller i dag till skydd för den personliga integriteten, i första Prop. 1985/86:100 hand vad gäller bestämmelsema i datalagen och sekretesslagen. Bil. 2

Kommittén bör särskilt studera om det finns behov av att införa begränsningar i användningen av personnummer inom den enskilda sektom.

Kommittén bör samråda med folkbokföringskommittén (Fi 1983:04), upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02), sårbarhetsberedningen (Fö 1981:02) och datainspektionen.

Enligt tilläggsdirektiven skall kommittén undersöka hur tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet har fungerat vid tillämpningen på ADB-upptagningar och föreslå de ändringar som kan vara befogade. Vidare skall kommittén överväga frågor om massuttag ur myndigheternas ADB-register, rättelse av felaktiga uppgifter i register, myndigheternas försäljningsverksamhet, faktadatabasers tillgänglighet, upphovsrätten till datorprogram, lagreglering av särskilt integritetskänsliga ADB-register m. m.

Kommittén har även genom regeringsbeslut den 25 april 1985 fått i uppdrag att överväga tolkningen av vad begreppet självständig verksamhetsgren i sekretesslagen innebär för hälso- och sjukvården samt tillgängligheten till landstingens s. k. paUentdatabaser.

Sårbarhetsberedningen (SÅRB)

(Information och rådgivning i frågor om säkerhet och sårbarhet på dataområdet. Dir. 1981:48. TilläggsdirekUv 1984:29.)

Regeringen tillkallade ijuli 1981 en beredning för säkerhet och sårbarhet på dataområdet. Beredningen inrättades som en följd av de förslag som hösten 1979 lades fram av sårbarhetskommittén (SÄRK).

Beredningen skulle ha följande uppgifter:

- närmare precisera vilka sårbarhetsfaktorer och problem som kräver särskild uppmärksamhet och åtgärder från samhällets sida

- vara remissinstans och rådgivande organ med representation för berörda statliga myndigheter, kommuner och näringsliv.

En handlingsplan för beredningens arbete (Ds Fö 1981:17) överlämnades till regeringen i december 1981.

Enligt tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen i juni 1984 skall SÅRB:

- fullfölja handlingsplanen från år 1981

- under år 1984 slutredovisa sitt arbete med SB A-metoden

- senast den 2 maj 1985 till regeringen redovisa de erfarenheter från sitt arbete som kan utnyttjas som ett av de underlag som regeringen ställer till försvarskommitténs (Dir. 1984:14) förfogande

- inventera hittillsvarande arbete inom ADB-säkerhetsområdet, analysera användbarheten av detta material samt i samverkan med främst statskontoret föreslå förbättringar och kompletteringar i de fall SÅRB anser det vara motiverat

- i sin planering utgå från att beredningens arbete skall avslutas under år 1985.

SÅRB har i ett samarbetsprojekt med riksdataförbundet (RDF) tagit 98

fram en metod för att myndigheter, företag och organisationer själva skall Prop. 1985/86:100 kunna analysera sin egen sårbarhet på ADB-området. Denna s.k. SBA- Bil. 2 metod presenterades i september 1983.

I september 1983 överlämnades delbetänkandet (Ds Fö 1983:8) Undanförsel och förstöring av ADB-register. Betänkandet bereds f. n. i regeringskansliet. En rapport om Nyckelpersoner i datordriften (SÅRB rapport 1983:12) presenterades under november 1983.

Under 1984 och 1985 har ytterligare sex rapporter, ett kompendium för utbildning inom ADB-säkerhet och sårbarhet samt broschyr- och affischmaterial avsedda för skolor tagits fram. Slutrapport från SÅRB kommer enligt direktiven att framläggas före slutet av 1985.

Utrednings- och utvecklingsarbete avseende ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen

ALLFA-kommittén (Dir. 1977:52) med uppgift att utreda frågor om ADB inom allmänna försäkringen m. m. överlämnade år 1981 betänkandet (SOU 1981:24) Socialförsäkringens datorer - decentralisering av verksamheten.

Beslut har sedermera fattats om ett successivt utbyte av befintligt dator-och kommunikaUonssystem med början under sommaren 1983. Denna anskaffning av ADB-utmstning kommer inte att i nämnvärd grad förändra nuvarande stmktur på ADB-systemet, som därmed kan förväntas bestå under 1980-talet. Inom riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna pågår också olika utrednings- och försöksaktiviteter med syfte att klarlägga behov av och former för teknikstöd på försäkringskassorna för administrativa ändamål.

Regeringen gav i juni 1983 RFV i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra ett utrednings-och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet för att bl. a. få underlag för ett ställningstagande i frågan om den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen m. m.

Tidsperspektivet för utredningen är 1990-talet och därefter. Enligt uppdraget bör utrednings- och utvecklingsarbetet belysa olika altemativ med spridning av register och datorresurser på regional och lokal nivå. För- och nackdelar från olika synpunkter, effekter på personalbehovet samt kostnadsskillnader mellan de olika alternativen och ett bibehållande av nuvarande ADB-stmktur skall redovisas. Utgångspunkten för arbetet bör vara samhällets och de försäkrades intressen i form av krav på effektivitet och rättssäkerhet i handläggningen, servicen till allmänheten samt det därav uppstående behovet av ADB-stöd som hjälpmedel för personalen. Försöksaktiviteterna bör byggas upp kring och utifrån de enskilda arbetsplatserna på regional och lokal nivå. Möjligheterna att med tekniska hjälpmedel rationalisera kontorsproduktionen och att integrera denna med ärendehandläggningen skall tillvaratas i utvecklingsarbetet.

RFV har i oktober 1983 till regeringen redovisat uppläggningen av och tidsplan m. m. för utredningen. Arbetet (FAS 90-utredningen) inleds med en analys av eventuella förändringar i den allmänna försäkringen som kan påverka ADB-behovet samt en bred genomgång av socialförsäkringssyste- 99

men och administraUonen av dessa i syfte att identifiera önskvärda föränd- Prop. 1985/86:100 ringar och utvecklingsmöjligheter. I en lägesrapport, som lämnades till Bil. 2 regeringen den 1 oktober 1984, beskrivs de anställdas och de externa intressenternas syn på förändringsbehovet av ADB-stödet för RFV och försäkringskassorna samt allmänhetens uppfattning om kassornas service. Förändringsanalysen, som fortsatt med kravspecificering, har pågått t.o.m. utgången av budgetåret 1984/85, och följs nu av utformning av systemförslag och försöksverksamhet.

RFV har i april 1985 överlämnat en delrapport "Prognos för 90 talet". I denna redovisas de faktorer som kan tänkas påverka utvecklingen av 90-talets ADB-system. Här berörs frågor som verksamhetens organisation, befolkningsutvecklingen, förändringar i försäkringskassornas arbetsuppgifter och den tekniska utvecklingen. I rapporten görs bedömningen aU den tekniska utvecklingen kan komma att ge möjlighet att klara de funk-tionsmässiga kraven för en spridning av ADB-resurser.

RFV har även överiämnat en lägesrapport 2 (september 1985) som i första hand beskriver det fortsatta utredningsarbetet. FAS 90-utredningens arbete är uppdelat i fem delprojekt, ADB-stöd för ärendehandläggning, ADB-stöd för uppföljning och utvärdering, ADB-stöd för administration. Kommunikation - teknik samt Datapolitik, säkerhet och sårbarhet. Inom de tre förstnämnda delprojekten kommer försöksverksamhet att genomföras.

RFV bedömer att slutlig avrapportering till regeringen av FAS 90-utredningen sker tidigast under år 1987. Lägesrapportering av arbetet till regeringen planeras ske omkring den 1 september varje år.

Ett nationellt informationsteknotogiprogram

Vid behandlingen av regeringens proposition 1983/84:8 om ett nationellt mikroelektronikprogram framhöll riksdagen att det var angeläget att programmet utvidgades till eft samlat informationsteknologiprogram. EU sådant program skulle utöver komponentteknologiområdet omfatta såväl systemteknik och programmeringsmetodik som relationerna mellan människa, maskin och samhälle. Riksdagen fann det också önskvärt med balans i de framtida staUiga insatserna mellan de olika områdena. Regeringen uppmanades att under budgetåret 1984/85 presentera ett förslag till ett sådant sammanhållet informationsteknologiprogram.

Med informationsteknologi avses den teknik som används för att med hjälp av datateknik och elektronik effektivisera produktion, hantering och utnyttjande av informaUon.

Regeringen gav i juni 1984 följande myndigheter i uppdrag att utarbeta underlag för ett sådant program:

televerket, universitets- och högskoleämbetet, forskningsrådsnämnden, humanisUsk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet, delegationen för vetenskaplig och teknisk informations försörjning, skolöverstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, arbetarskyddsfon den, arbetsmarknadsstyrelsen, styrelsen för teknisk utveckling, statens industriverk och statskontoret. 100

överbefälhavaren skulle redovisa ett underlag från det militära försvå- Prop. 1985/86:100 ret. Bil. 2

Regeringen uppdrog åt arbetarskyddsfonden, styrelsen för teknisk utveckhng och universitets- och högskoleämbetet att svara för samordningsarbetet och efter kontakt med övriga berörda myndigheter sammanställa underlag till ett förslag om ett samlat program. I regeringens direktiv angavs att programmet skulle rymmas inom de anslag och ramar som står till förfogande för de berörda myndighetema. Det förutsattes också vara uppdelat på mikroelektronik, systemteknik och informationsteknologins användning.

Ett förslag presenterades för regeringen i oktober 1984. Det gjorda utredningsarbetet har resulterat i en kartläggning av statlig verksamhet på området. Svensk informationsteknologi - utgångsläge och underlag för ett nationellt program.

Utredningen pekade på att det inom vart och ett av de områden som undersökts finns ett flertal insatser som inte kunnat beredas utrymme, exempelvis:

- ökade insatser för utbildning

- bättre balans inom forskningen

- ökade utvecklingsinsatser inom områdena konstmktionssystem, standardisering, teleinformatik, informationssystem och avnämarstyrd utveckling.

Dessutom bör enligt utredningen en öppen och saklig debatt stimuleras genom en ökad information om den nya informationsteknologin.

I skrivelse till riksdagen 1984/85:218 redovisar regeringen utredningsförslaget jämte vissa planerade åtgärder. Frågor som behandlas är informationsteknologins industriella betydelse, statens roll för en posiUv utveckling inom informationsteknologin och planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser för utbildning, forskning och teknisk utveckling inom informationsteknologiområdet. Dessutom redovisas nuvarande insatser, problem och behov rörande utbildning, forskning och teknisk utveckhng inom försvarsmakten, telekommunikaUonssektorn, högskole- och forskningssystemet, arbetsmarknadsutbildningen, arbetsmiljöområdet, de industripolitiska organen samt inom den civila statsförvaltningen.

Regeringen framhåller i skrivelsen att ytterligare ett antal centrala frågor måste besvaras innan underlag finns för att lägga fast ett informationsteknologiprogram. Det fortsatta utredningsarbetet avses bedrivas inom regeringskansliet, med sikte på att ett svenskt informationsteknologiprogram skall kunna påbörjas i och med budgetåret 1986/87, för att sedan fortgå i fyra år.

Utvecklingen av statens redovisningssystem

Regeringen har uppdragit åt riksrevisionsverket (RRV) att i ett långsiktigt perspektiv klargöra i vilken utsträckning statliga myndigheter i sin ekono miska redovisning borde använda ett gemensamt ADB-system, resp. kun na medges att utveckla egna ADB-system. Detta uppdrag har RRV avrapporerat 1984-12-10 i form av en planerings- 101

promemoria. Långsiktig utveckling av statens redovisningssystem (RRV, Prop. 1985/86: 100 dnr 1984-1073). I promemorian anför verket bl.a: "Ett väsentligt inslag i Bil. 2 den fortsatta utvecklingen av statens redovisningssystem bör enligt RRV vara att undersöka — och med praktiska prov pröva - i vilken omfattning den statliga ekonomiadministrationen kan ytterligare effektiviseras genom lokalt datorstöd." I promemorian redovisas ett antal alternativ, dels för decentralisering av ekonomiadministrativa rutiner, dels för RRV:s medverkan i utveckling och förvaltning av sådana lokala rutiner. RRV hemställde att erhålla uppdrag att utföra en förstudie i enlighet med vad som anfördes i planeringspromemorian.

Regeringen har den 29 augusti 1985 uppdragit åt RRV att, dels genomföra en analys av olika intressenters behov av och önskemål om information om statens utgifter och inkomster, dels genomföra en studie med den huvudsakliga inriktning som finns angiven i RRV:s ovannämnda planeringspromemoria.

I en till beslutet fogad, inom finansdepartementet upprättad, promemoria anges några riktlinjer för denna förstudie. Sålunda anförs, att inom de ramar som kraven på riksbokföring m.m. och revision medger bör RRV utreda möjligheterna att på bästa sätt tillgodose de enskilda myndigheternas behov av lokalt anpassade och flexibla redovisningssystem till lägsta möjliga kostnad. Vidare bör RRV bedöma effekten av lokala datorstöd på den statliga redovisningsorganisationen.

I frågor som gäller samordning med personal- och kontorsadministrativa system bör RRV samråda med statens löne- och pensionsverk, statskontoret och datamaskincentralen för administraUv databehandling.

Som utgångspunkt för studien bör vidare gälla att utvecklingen av lokala datorstöd inte skall föranleda ökade utgifter på statsbudgeten.

Uppdraget bör i sin helhet redovisas för regeringen senast den 30 november 1986.

Utredning om de personaladministrativa informationssystemen

Regeringen uppdrog i januari 1981 åt statskontoret att tillsammans med statens löne- och pensionsverk (SPV) och i kontakt med övriga berörda myndigheter utreda dels uppgiftsfördelningen mellan anslutna myndigheter m.fl.i fråga om de personaladministraUva informationssystemen hos staten, dels behovet av för statsförvaltningen gemensam personalstatistik, dels möjligheterna till effektivisering och kostnadssänkning av statens generella löneuträkningssystem (SLÖR).

Frågan om uppgiftsfördelningen mellan berörda myndigheter m.fl. när det gäller de personaladministraUva informaUonssystemen samt möjlighetema Ull effektivisering och kostnadssänkning av SLÖR har redovisats av statskontoret och SPV i rapporten SLÖR - effektivisering och uppgiftsfördelning (statskontorets rapport 1982:28).

Möjligheterna att med uppgifter från SLÖR och andra statliga löneuträk ningssystem tillgodose behovet av för förvaltningen gemensam personal- staUsUk har beskrivits av statskontoret i rapporten (1982:17) Gemensam personalstaUstik. 102

Statskontoret och SPV föreslog vid redovisningen av uppdraget att Prop. 1985/86:100 regeringen i en särskild registerförordning om SLÖR och det personalad- Bil. 2 ministrativa informationssystemet PI reglerar ansvarsfördelningen mellan myndigheterna vad gäller de datorbaserade informationssystemen. Vidare föreslogs att SPV får svara för fortsatta effektiviserande och kostnadssän-kande åtgärder avseende SLÖR.

Frågan om för- och eftersystem till SLÖR har därefter utretts av SPV. Utredningen har avrapporterats i en lägesrapport (1984-01-10) och en huvudstudierapport (1984-04-01) PersonaladministraUv InformaUon och Rapportering - PIR - För- och eftersystem till SLÖR. I rapporten redovisar SPV det utredningsarbete som hittills gjorts i samarbete med datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) och Uppsala datacentral (UDAC) inom ramen för det s. k. PIR-projektet och planema för det fortsatta arbetet samt effekter av ett genomförande.

Enligt huvudstudierapporten skall PIR-projektet utveckla och Ullhanda-hålla ett s.k.för- och eftersystem till SLÖR. För- och eftersystemet PIR skall finnas i tre olika modeller kallade PIR-1, PIR-2 och PIR-3, anpassade till skilda krav beroende på myndigheternas storlek, behov, erfarenheter, tillgång till utmstning och ekonomiska möjligheter. PIR skall kunna användas på olika datomtmstningar.

Genom regeringsbeslut (1984-12-20) har regeringen godkänt att SPV fortsätter arbetet med utveckling och försöksverksamhet med för- och eftersystemet PIR i enlighet med vad som redovisas i huvudstudierapporten. Regeringen har också genom regeringsbeslut samma dag uppdragit åt statskontoret att i samråd med SPV och övriga berörda myndigheter följa och utvärdera försöksverksamhet med PIR-1 hos sjöfartsverket, luftfartsverket, SPV och högskolan i Örebro, PIR-2 hos statens planverk och PIR-2 i kombination med PIR-3 hos länsstyrelsen i Kronobergs län.

Utvärderingen skall, fömtom lönsamhetsaspekter, även belysa hur försöksmyndigheterna organiserar sitt personaladministrativa arbete utifrån de nya möjligheter som PIR ger. Övriga frågor av särskild betydelse för ett fortsatt arbete med och eventuellt införande av PIR hos ett större antal myndigheter skall också belysas.

Resultatet av försöksverksamheten skall redovisas till regeringen så snart tillräckliga erfarenheter föreligger.

Utredning avseende studier av användning av ny teleteknik

I proposiUon 1984/85:158 om vissa telefrågor m. m. behandlas bl. a. frågan om försök med avancerad telekommunikation. Med hänvisning till vad som anförs i nämnda proposition, uppdrog regeringen i juni 1985 åt televerket att, i samråd och samarbete med styrelsen för teknisk utveckling och statskontoret, utreda fömtsättningarna för och till regeringen redovisa förslag tiU utformning av studier av användning av avancerad telekommunikation.

Utredningen skali undersöka och redovisa en beskrivning av projekt som bör studeras samt lämna förslag till hur erfarenheterna kan spridas. Förslag Ull finansiering, inklusive sådana som inte belastar statsbudgeten, 103

skall också lämnas.

Det övergripande syftet med de studier som föreslås skall vara aU Prop. 1985/86:100 fördjupa kunskaperna hos användarna, nuvarande och framUda, om möj- Bil. 2 ligheterna att utnyttja den nya kommunikationstekniken och om vilka möjligheter användningen i sin tur skapar för i första hand företag och offentlig förvaltning.

De förslag till utformning av studier som redovisas bör avse såväl befinUiga projekt och försök som för ändamålet särskilt startade försöksverksamheter. Projekten och försöken bör vara sådana att de

- ger erfarenheter som är av stort allmänt intresse,

- allsidigt belyser möjligheterna till användning av ny teleteknik,

- omfattar olika användningar och användarproblem inom skilda verksamheter, samt

- berör olika delar av landet.

Vid beskrivning av befintliga och tänkbara projekt och försök bör behandlas såväl olika tekniker som deras påverkan avseende organisaUon, ekonomi, personal m. m. Metoderna för dokumentation och spridning av erfarenheter bör vidare ägnas stor uppmärksamhet.

Redovisningen till regeringen bör ske under 1985.

Utbildningsprogram inom ADB-området för statsförvaltningen

Regeringen uppdrog i augusti 1985 åt statens institut för personalutveckling (SIPU) att i samverkan med statskontoret, datamaskincentralen för administrativ databehandhng, statens arbetsgivarverk och Statskonsult AB utarbeta ett program för kompetenshöjande åtgärder på ADB-området för statsförvaltningen.

SIPU skulle vid fullgörandet av uppdraget utgå från vad som anförts i frågan i prop. 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m. m. I propositionen har regeringen bl. a. berört behovet av kompetensutveckling på ADB-området inom statsförvaltningen och sagt att ett utbildningsprogram bör göras för ändamålet.

I uppdraget till SIPU angav regeringen att programmet skulle handla om hur lämplig utbildning kan ordnas för olika kategorier av ADB-användare - beslutsfattare, personal som arbetar med in- eller utdata hänförliga Ull större system eller som arbetar direkt med små ADB-system, ADB-specia-lister (t. ex. systemerare och programmerare), driftpersonal för stora ADB-system och sådan personal som inom en nära framtid väntas komma att arbeta med ADB.

Programmet borde omfatta redovisning av vilken typ av utbildning de olika gmppema kan behöva, skiss till innehåll i de olika utbildningarna och förslag till samverkan mellan olika utbildningsanordnare.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 november 1985.

3.2 Förteckning över avgivna och planerade betänkanden, rapporter etc.

A. Avgivna betänkanden, rapporter etc.

Kommitté/myndighet

Publicering

Särbarhetsberedningen (SÅRB)

Datadelegationen

Handlingsplan för arbetet (Ds Fö 1981:17) SBA-projekt (SÅRB rapport 1983:1) SBA-utveckling (SÅRB rapport 1983:2) Undanförsel och förstöring av ADB-register (Ds Fö 1983:8; SÅRB rapport 1983:3) SBA-start (SÅRB rapport 1983:4) SBA-beroende (_SÅRB rapport 1983:5) SBA-system (SARB rapport 1983:6) SBA-scenario (SÅRB rapport 1983:7) SBA-plan (SÅRB rapport 1983:8) SBA-rapport (SÅRB rapport 1983:9) SBA-nyckelpersonal (SÅRB rapport 1983:10) SBA-revision (SÅRB rapport 1983:11) Nyckelpersonal i datordriften (SÅRB rapport 1983:12)

Praktisk katastrofplanering — val av reserv-driftaltemativ (SÅRB rapport 1984:1) Läckande datorer - en informaUon om RÖS, utarbetad i samarbete med Brottsförebyggande rådet

SBA-kompakt. En förkortad version av SBA-metoden avsedd för mindre myndigheter, organisationer och företag. Aktuella projekt i SÅRB (SÅRB rapport 1984:2)

Uppringda datorer (SÅRB rapport 1984:3) Offentlighetsprincipen, ADB och försvarssekretess (SÅRB rapport 1984:4) ADB i kris och krig (SÅRB rapport 1985:1) Personal och säkerhet (SÅRB rapport 1985:2) ADB-säkerhet och sårbarhet. Ett kompendium. (SÅRB rapport 1985:3) Den sårbara datorn. Broschyr för skolor och utbildningsanstalter. Den sårbara datorn. Affisch.

I SOU-serien

Bred datautbildning (SOU 1985:50)

I Ds-serien

Samordnad datapolitik (Ds B 1981:20) RS-systemet - En genomgång och utfrågning 1981-11-12 (Ds B 1981:21) Teknikupphandling inom dataområdet med offentliga sektom som beställare (Ds C 1983:8) Telematik, kontorsautomation, elektroniska tjänster till individen. Rapport från datadelegationens studieresa till USA i februari 1983 (Ds C 1983:14)

Datorisering och arbete - Frågor att diskutera inför systemutveckling (Ds C 1983:17) Katalog över utbildningsmaterial m. m. i datafrågor (Ds C 1983:19)

Datoranvändning i hushållen (Ds C 1984:10) Långsiktig planering av kommunikaUonstjän-ster och kommunikationsnät m. m. i Sverige (Ds C 1985:02)

Granskning av utbildningsmaterial för bred datautbildning (Ds C 1985:14) DataJära på grundskolans högstadium. En ögonblicksbild frän tre kommuner och sex skolor vintem 1984/85 (Ds C 1985:15)

105 Kommitté/myndighet

Publicering

DAFA-utredningen

Arbetarskyddsfonden, styrelsen för teknisk utveckling, universitets- och högskoleämbetet

Riksförsäkringsverket

Statens industriverk (SIND)

Styrelsen för teknisk utveckling (STU)

Urval av övriga rapporter och skrivelser

Förslag till åtgärdsprogram för "datorn i skolan" (skrivelse maj 1981) Synpunkter på STU:s ramprogram inom det datatekniska området (skrivelse juni 1981, komplettering aug. 1981 och juni 1982) Bred utbildning i datafrågor till allmänheten -förslag till riktlinjer för samhällets stöd (skrivelsejuni 1982)

En beskrivning av ADB-personalen i Sverige (skrivelse + rapport juni 1982) liemissyttrande över STU:s förslag ang. nationellt mikroelektronikprogram (1983-03-24) Bred utbildning i datafrågor - redovisning av verksamheten budgetåret 1982/83 och förslag om fortsatta insatser (rapport juni 1983) Remissyttrande över SCB:s utredning om alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräkning (FOBALT) 1983-10-03 Remissyttrande över Dataeffektutredningens och Data- och elektronikkommitténs slutbetänkanden (1984-08-22 och 1984-09-25) Forskning om informationsteknologins användning inom företag och myndigheter. Utarbetad inom Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI) under medverkan av delegationens kansli (rapport jan. 1985)

Remissyttrande ang. Svensk informationsteknologi (1985-02-21)

Erfarenheter av datadelegationens arbete (skrivelse feb. 1985)

DAFA - myndighet eller bolag? (Ds C 1985:1)

Svensk informationsteknologi - utgångsläge och underlag för ett nationellt program. Rapport 1984.

Framtida ADB-verksamhet för socialförsäkringen på 90-talet och därefter, FAS 90. Lägesrapport 1

Framtida ADB-verksamhet för socialförsäkringen på 90-talet och därefter, FAS 90, Prognos för 90-talet

Framtida ADB-verksamhet för socialförsäkringen på 90-talet och därefter, FAS 90. Lägesrapport 2

Komponenter och utbildning (SIND 1979:6) Elektronikanvändningen i svensk verkstadsindustris produkter (SIND 1980:20) Den mindre elektronikindustrin (SIND 1981:1) Utveckhngsmöjligheter och utvecklingskrav till 1990 - en sammanfattande rapport. Slutrapport (SIND 1981:5) Fordonselektronik (SIND 1981:6) Kommunikationselektronik (SIND 1982:1) Konsumentelektronik (SIND 1982:11)

80-talets givarteknik - behov och möjligheter (STU-information nr 296-82) Nationellt mikroelektronikprogram (STU-information nr 376-83)

106 Kommitté/myndighet

Publicering

Statskontoret

Riksrevisionsverket

Statens löne- och pensionsverk (SPV)

Gemensam personalstatistik (GPS) - slutrapport (rapport 1982:17)

SLÖR - effektivisering och uppgiftsfördelning (rapport 1982:28)

Avropsavtal - persondatorer (rapport 1984:7) ADB-handbok för statsförvaltningen - allmän del (rapport 1984:19) Avropsavtal - skrivautomater (rapport 1984:31)

Inför ett integrerat kontor!? En skrift om kontorsinformationssystem (rapport 1984:33) Tele- och datakommunikation - ett utvecklingsperspektiv (rapport 1984:39) Avropsavtal för basdatorer (rapport 1985:34)

Huvudstudie gällande teknisk modernisering av systems. (Dnr 1981:355) Persondatorer och skrivautomater - användning i statsförvaltningen. (Dnr 1983:617) Långsiktig utveckling av statens redovisningssystem. (Dnr 1984:1073) Utvecklingen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten. Oktoberrapport 1985. (Dnr 1985:466)

Personaladministrativ Information och Rapportering (PIR) - för- och eftersystem till SLÖR. Huvudstudierapport (1984-04-01)

B. Planerade betänkanden,

rapporter etc.

Kommitté/myndighet

Publicering

Tidpunkt

Sårbarhetsberedningen

Slutrapport

slutet av 1985

Datadelegationen

Olika typer av bildskärmsteknologier -arbetsmiljöaspekter Förstudierapport om programvaror

dec. 1985 dec. 1985

Riksförsäkringsverket

Utredning avseende ADB-verksamhet inom den allmänna försäkringen (FAS 90)

- lägesrapport

- slutredovisning

sept. 1986 1987

Statskontoret

Rapport om utvärdering av försöksverksamhet med PIR

under 1986

107 Inneiiall Prop. 1985/86:100

Bil. 2 Bilaga 2.1

Redogörelse för regeringens delegeringsarbete ........ . 15

Bilaga 2:2 .......................................................... . 29

Användningen av ADB i statsförvaltningen .............. . 31

1 Översiktlig information ...................................... . 31

1.1 Användningsområden 31

1.2 Kostnader 35

1.2.1 ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen 36

1.2.2 ADB-kostnader för affårsverken .............. 37

1.2.3 ADB-kostnader för försvaret .................. .. 38

1.3 OrganisaUon och planering 39

1.3.1 ADB-drift - organisation m.m..................... .. 39

1.3.2 Systemutveckling - organisation ............... .. 41

1.3.3 Planering .............................................. 43

1.4 Utmstning 43

1.4.1 Antal datorer m.m................................... .. 43

1.4.2 Köpvärde för anskaffad ADB-utmstning ..... .. 46

1.4.3 Marknadsandelar för olika fabrikat av ADB-utmstning . 47

1.4.4 Behov av ADB-utrustning ........................ .. 49

2 Information om enskilda myndigheter och ADB-tillämpningar ... 50 2.1 De ADB-användande myndigheterna ................ .. 50

Justitiedepartementet ................................. .. 52

Domstolsverket ........................................ .. 52

Rikspohsstyrelsen ..................................... 52

Kriminalvårdsstyrelsen ................................. 52

Datainspektionen ...................................... .. 52

Utrikesdepartementet .................................. .. 53

Styrelsen för intemationell utveckUng ........... .. 53

Nämnden för u-landsutbildning ...................... .. 53

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) .......... .. 53

Kommerskollegium ..................................... .. 53

Försvarsdepartementet ................................. .. 54

Överbefälhavaren .................................... .. 54

Armén .................................................... 54

Marinen .................................................. 54

Flygvapnet ............................................. 54

Försvarets civilförvaltning ........................... 54

Försvarets sjukvårdsstyrelse ........................ 54

Fortifikationsförvaltningen .......................... 55

Försvarets materielverk ............................. .. 55

Värnpliktsverket ....................................... 55

Försvarets forskningsanstalt ....................... 55

Försvarets datacentral .............................. .. 55

Civilförsvarsstyrelsen ................................ 55

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar ............ 56

Försvarets rationaliseringsinstitut ................ 56

Socialdepartementet ................................... 57 Prop. 1985/86:100

Socialstyrelsen ......................................... . 57 Bil. 2

Statens institut för psykosocial miljömedicin .. 57

Riksförsäkringsverket ................................. . 57

Statens bakteriologiska laboratorium ............. 57

Statens gifUnformationscentral .................. 57

Kommunikationsdepartementet ..................... . 58

Vägverket .............................................. 58

Trafiksäkerhetsverket ................................ 58

Sjöfartsverket .......................................... 58

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 58

Statens väg- och trafikinstitut ................... . 59

Statens geotekniska institut ...................... . 59

Finansdepartementet .................................... . 60

Generaltullstyrelsen ................................. 60

Byggnadsstyrelsen ..................................... 60

Bankinspektionen ..................................... . 60

Riksskatteverket ...................................... 60

Konjunkturinstitutet ................................. . 60

Statens pris- och kartellnämnd ................... . 61

Konsumentverket .................................... . 61

Utbildningsdepartmentet .............................. . 62

Riksarkivet inkl. landsarkiven ...................... 62

Kungliga biblioteket .................................. 62

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer 62

Naturhistoriska riksmuseet ......................... 62

Etnografiska museet ................................ . 62

Universitets- och högskoleämbetet ............. . 63

Centrala studiestödsnämnden .................... . 63

Skolöverstyrelsen .................................... . 63

Medicinska forskningsrådet ......................... 63

Kimna geofysiska institut ......................... 63

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek ..... 64

Stiftelsen Nordiska museet ........................ 64

Jordbruksdepartementet ............................... 65

Lantbruksstyrelsen ................................... .. 65

Skogsstyrelsen ........................................ .. 65

Statens livsmedelsverk ............................. .. 65

Fiskeristyrelsen ....................................... .. 65

Statens jordbruksnämnd ............................. 65

Statens naturvårdsverk .............................. 66

Statens strålskyddsinstitut ........................ .. 66

Statens utsädeskontroll .............................. .. 66

Statens lantbrukskemiska laboratorium .......... .. 66

Sveriges lantbruksuniversitet ..................... 66

Statens veterinärmedicinska anstalt ............. 67

Arbetsmarknadsdepartementet ..................... 68

Arbetsmarknadsstyrelsen ........................... 68 109

Arbetarskyddsstyrelsen ............................. . 68 Prop. 1985/86:100

Statens invandrarverk ................................. 68 Bil. 2

Arbetslivscentmm ...................................... . 68

Nämnden för vapenfri utbildning .................. 68

Arbetarskyddsfonden ................................ 68

Bostadsdepartementet ................................ 69

Bostadsstyrelsen ...................................... 69

Statens råd för byggnadsforskning .............. . 69

Statens insUtut för byggnadsforskning ........... 69

Statens lantmäteriverk .............................. 69

Centralnämnden för fastighetsdata ............... 69

Industridepartementet ................................... 70

Statens industriverk ................................. 70

Sveriges geologiska undersökning ................ 70

Statens energiverk .................................... 70

Statens kärnkraftsinspektion ...................... 70

Styrelsen för teknisk utveckling .................. 70

Statens provningsanstalt ............................. 71

Patent- och registreringsverket .................. . 71

SUftelsen Industriellt utvecklingscentmm i övre Norrland . 71

Civildepartmentet ....................................... . 72

Statskontoret .......................................... 72

Riksrevisionsverket .................................... . 72

Statistiska centralbyrån ............................ . 72

Datamaskincentralen för administrativ databehandling .... 72

Statens löne- och pensionsverk .................... 73

Statens arbetsmarknadsnämnd ................... 73

Statens institut för personalutveckling ........... . 73

2.2 Viktigare ADB-tillämpningar inom statsförvaltningen 74

Rättsväsendets informaUonssystem (RI) ........... 74

Polisväsendets system ................................. . 75

ADB-system inom försvarsmakten m. m.............. 76

ADB-system inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar .... 77

ADB-system inom den allmänna försäkringen ..... 78

Postverkets ADB-verksamhet ......................... 79

Televerkets ADB-verksamhet ......................... 80

SJ:s ADB-verksamhet .................................... 80

Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren ............. .. 81

Luftfartsverkets ADB-verksamhet .................... .. 82

ADB-system för folkbokföring och beskattning (AFB) 83

Redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX) 84

InformaUonssystem inom högskoleutbildning m. m 85

ADB-system inom arbetsmarknadsverket ........... 88

Fastighetsdatasystemet ................................ .. 89

ADB-verksamhet inom statens vattenfallsverk .. 90

ADB-verksamhet inom domänverket .................. 90

ADB-verksamhet inom FFV ............................ 91

Det StaUiga redovisningssystemet, system S ... .. 92 110

SCB:s statistiska informationssystem ............. 93 Prop. 1985/86:100

Allmänt företagsregister ............................... 94 Bil. 2

Statligt person- och adressregister (SPAR) ...... .. 95

Statens löne- och personaladministrativa system 95

3 Översikt över pågående utredningsarbete inom ADB-området ... 97

3.1 Pågående utredningsarbete 97

Data- och offentlighetskommittén (DOK) ......... 97

Sårbarhetsberedningen (SÅRB) ..................... 98

Utrednings- och utvecklingsarbete avseende ADB-verksamhe ten inom den allmänna försäkringen ................. .. 99

Ett nationellt informationsteknologiprogram ..... 100

Utvecklingen av statens redovisningssystem ... . 101

Utredning om de personaladministrativa informationssystemen 102

Utredning avseende studier av användning av ny teleteknik .. 103

Utbildningsprogram inom ADB-området för statsförvaltningen 104

3.2 Förteckning över avgivna och planerade betänkanden, rappor ter etc........................................................ . 105

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

111 Bilaga 3 till budgetpropositionen 1986

Kungl. hov- och slottsstaterna

(första huvudtiteln)

Prop.

1985/86:100 Bil. 3

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985. Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till budgetpropositionen 1986

A. Kungl. hovstaten

A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört i statsbudgeten med 11850000 kr.

Jag förordar att anslaget förs upp med 12450000 kr. i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 12450000 kr.

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 3

B. Kungl. slottsstaten pp. 1985/86: loo

Fråga om disposition av överskottsmedel från Djurgårdsförvaltningen

I samband med att riksdagen år 1809 förklarade att Kungl. Djurgården borde förbli under konungens enskilda disposition, anhöll ständerna att den s.k. Djurgårdskassan måtte "endast få användas till Djurgårdens förbättrande och förskönande samt därvarande broars och vägars underhåll". De uppställda villkoren, som antogs av Kungl. Maj:t den 26 februari 1810, innebär således att inkomstema från Djurgården får användas endast för Djurgårdens behov.

Djurgårdskassans inkomster består i huvudsak av tomt-, hyres- och arrendeavgifter, vissa ersättningar till följd av avtal med Stockholms kommun, inkomster av skog, parker m. m. samt räntor av Djurgårdsfonden. Utgifterna avser kostnader för administration, fastighetsförvaltning, väghållning m. m. Regeringen fastställer årligen stat för Djurgårdskassan, varigenom verksamheten regleras. I staten uppförs numera årligen ett formellt belopp av 1000 kr. till inleverering till byggnadsstyrelsen.

Djurgårdsförvaltningen lyder liksom slottsförvaltningarna för de kungl. slotten under ståthållarämbetet på Stockholms slott.

I sin av riksmarskalksämbetet biträdda anslagsframställning för budgetåret 1986/87 har ståthållarämbetet anfört bl. a. följande.

Inkomsterna från Djurgården har i allmänhet varit tillräckliga för områdets drift och förvaltning. Ett undantag utgör den numera avslutade upprustning som ägde rum då 1963 års dispositionsplan under senare år genomfördes. Denna upprustning beslutades av riksdagen år 1964 (prop. 1964:183, SU 195), som också godkände att 5 milj. kr. av vissa exploateringsmedel från tidigare försäljning av djurgårdsmark ställdes till förfogande för olika förbättringsåtgärder.

Inkomsterna från Djurgården bör även i fortsättningen i princip huvudsakligen användas för drift och utveckling av Djurgården. För de ur kulturminnessynpunkt och museal synpunkt synnerligen värdefulla områden som utgörs av Djurgården och de kungl. slotten fmns emellertid samlade upprustningsbehov som blivit allt mera påträngande i och med att tilldelningen av statliga anslagsmedel begränsats. Såväl Djurgården som slotten lyder under samma organ, ståthållarämbetet, som ansvarar för den samlade planeringen. Det bör därför vara möjligt att undantagsvis använda medel från inkomsterna av Djurgården även för vissa åtgärder av engångskaraktär på de kungl. slotten.

Detta bör emellertid kunna ske endast efter samråd med byggnadsstyrelsen. Regeringens styrning garanteras dels genom det åriiga fastställandet av stat för Djurgårdskassan, dels genom att insatser överstigande visst belopp, förslagsvis 50000 kr., underställes regeringens prövning. Systemet kommer därvid att överensstämma med vad som gäller för de s.k. grusmedlen, varom riksdagen fattade beslut år 1979.

Yttranden över framställningen i denna del har inhämtats från byggnadsstyrelsen, som tillstyrker förslaget, samt riksrevisionsverket (RRV), som anför följande.

Som framgår av riksmarskalksämbetets anslagsframställning innebär Prop. 1985/86:100 riksdagens beslut 1809 att inkomsterna från Djurgården får användas en- Bil. 3 dast för Djurgårdens behov. Riksdagen har därefter genom olika beslut 1908 och senare medgivit att överskott från förvaltningen av Djurgården får användas för underhåll m. m. av de kungliga slotten. I dessa överskott har ingått ränta på medel som influtit vid försäljning av delar av Djurgården, som utgör statsegendom. De beslut som fattats om underhåll m. m. av de kungliga slotten har vid varje Ulllalle avsett specificerade åtgärder.

Fr.o. m. budgetåret 1945/46 har Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel redovisats som inkomst under statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnaders delfond, diverse inkomster. Efter moderniseringen av det statliga budgetsystemet fr. o. m. budgetåret 1980/81 redovisas intäkterna från Djurgårdsförvaltningen hos byggnadsstyrelsen med formellt belopp, 1000 kr., under övriga intäkter i driftstaten för inrikes fastighetsförvaltning.

RRV har mot den här redovisade bakgrunden ingen erinran mot att inkomster från Djurgårdsförvaltningen används för underhåll m. m. av de kungliga slotten. Omfattningen av insatserna bör, som riksmarskalksämbetet anför, regleras när staten för Djurgårdskassan fastställs och efter samråd med byggnadsstyrelsen. Någon särskild prövning av regeringen hämtöver av särskilda objekt bör enligt RRV:s mening dock inte vara behövlig.

Föredragandens överväganden

Såsom framgår av vad RRV i sitt yttrande anfört har vid olika tillfällen överskottsmedel från Djurgårdsförvaltningen med riksdagens medgivande fått tas i anspråk för underhåll m.m. på de kungliga slotten. Så skedde bl. a. under intryck av det svåra statsfinansiella läget under andra värids-kriget (rskr 1940:1).

Djurgårdsförvaltningen redovisar f.n. vissa disponibla medel samtidigt som det aktuella underhållsbehovet vid de kungl. slotten med tillhörande anläggningar är stort. I rådande läge är anslagsutrymmet begränsat ocksä för byggnadsåtgärder som framstår som ytterst angelägna. Jag ansluter mig därför till det av riksmarskalksämbetet framförda förslaget.

I den stat som regeringen årligen fastställer för Djurgårdskassan bör således, när utrymme fmns, medel få avsättas Ull ståthållarämbetets disposition efter samråd med byggnadsstyrelsen. Medlen skall kunna tas i anspråk för angelägna åtgärder av engångskaraktär på de kungl. slotten. Det bör få ankomma på regeringen att närmare bestämma i vilka fall beslut om disposition av överskottsmedlen skall underställas regeringens prövning.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående har förordat om användningen av vissa överskottsmedel från Kungl. Djurgårdens förvaltning.

B 1. De kungl. slotten: Driftkostnader Prop. 1985/86:100

Bil. 3

1984/85 Utgift 15279347

1985/86 Anslag 15375000

1986/87 Förslag 16375 000

Stockholms slott används av konungen och som representations- och kontorslokaler. I Stockholms slott är bl.a. riksmarskalksämbetet, ståthållarämbetet, husgerådskammaren och Bernadottebiblioteket inrymda. Vissa delar av slottet visas även för allmänheten.

Drottningholms slott begagnas av konungen som bostad och visas för allmänheten. Ulriksdals slott utnyttjas för vetenskapliga konferenser m. m. Haga slott används som bostad för prominenta personer från utlandet, vilka är den svenska regeringens gäster. Gripsholms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens porträttsamling. Strömsholms slott visas för allmänheten. För användningen av hela Strömsholms kronoegendom finns en samarbetsgmpp, tillkallad av länsstyrelsen i Västmanlands län med representanter för bl. a. byggnadsstyrelsen, domänverket, kommunen och landstinget samt Ridfrämjandet. Rosersbergs slott disponeras sedan år 1966 till större delen av civilförsvarsstyrelsen. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten. Också Tullgarns slott är upplåtet för visning.

Under detta anslag avlönas f.n. ca 85 lönegradsplacerade anställda, varav ca 25 i park- och trädgårdsvård och tolv för lokalvård. Härtill kommer ett antal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekaraktär. Från anslaget utbetalas vidare andra omkostnader än för fastighetsunderhåll av de kungl. slotten.

Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en framställning från ståthållarämbetet - hemställt att 16577000 kr. anvisas för driften av de kungl. slotten under nästa budgetår.

Trots stigande krav på visningsservice och omvårdnad vid slotten har budgetarbetet inom ståthållarämbetet i enlighet med regeringens anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar bedrivits med utgångspunkt i att söka finna möjligheter till reella besparingar. I syfte att anpassa verksamheten så rationellt som möjligt har ståthållarämbetet undersökt vilka besparingsmöjligheter som föreligger sedan hänsyn tagits till avtalsenliga löneökningar samt stigande lokalkostnader och allmänna omkostnader. I allt väsentligt innebär ståthållarämbetets förslag att anslaget minskas med nära 2% realt.

Medelsbehovet för drift av de kungl. slotten framgår av följande sammanställning:

Föredraganden

Anvisat 1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Riksmarskalks-ämbetet

Prop. 1985/86:10 Bil. 3

Utgifter

Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Parkers och trädgårdars underhåll

9367000 28000

73 000

5499000 601 000

773 000 16341000

+ 640000

-H 4000

- 6000

+ 531000

+ 13000

+ 59000 -1-1241000

+ 489000

+ 3000

- 6000

+ 531000

+ 13000

+ 9000 -1-1039000

Inkomster

Uppbördsmedel

Nettoutgift

966000 15 375000

+ 39000 + 1202000

+ 39000 + 1000000

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till De kungl. slotten: Driftkostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 16375000 kr.

B 2. Kungl. husgerådskammaren

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

4750000 Husgerådskammarens uppgift är att svara för underhåU och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungl. slotten som tillhör staten men disponeras av konungen, att vetenskapligt bearbeta samlingarna samt att genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhet och forskare. Dessutom förvaltar husgerådskammaren de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket. Slutligen biträder husgerådskammaren vid Ullfällig möblering för representation o. dyl.

Under detta anslag avlönas ca 30 lönegradsplacerade anställda.

Riksmarskalksämbetet har - i anslutning till en av kungl. husgerådskammaren gjord framställning - hemställt att för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår anvisas ett anslag av 4761000 kr.

En minskning av antalet tjänster inom den ansträngda basorganisationen skulle enligt kammaren medföra orimliga konsekvenser för de samlingar som den har att vårda. Husgerådskammaren kan därför inte föreslå en nedskärning av personalstaten utan anvisar som enda framkomliga väg en fortsatt besparing över lokalkostnads- och expensUUama.

Medelsbehovet under nästa budgetår framgår av följande sammanställning:

Prop. 1985/86:100 Bil. 3

Föredraganden

Anvisat 1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Riksmarskalks-ämbetet

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Nyanskaffning av textilier

Omkostnader för Bernadottebiblioteket

Inkomster

Uppbördsmedel Nettoutgift

+441000 + 1000 - 3000 + 22000 + 50000

+441000 + 2000 - 3000 + 22000 + 60000

+ 3000

+525000

+514000

+ 7000

+518000

+507000

Föredragandens överväganden

Såsom framgår av sammanställningen harjag i huvudsak ansett mig kunna godta riksmarskalksämbetets anslagsberäkning. Därvid harjag räknat med en engångsanvisning under anslaget av 50000 kr. för totalsanering mot husbocksangrepp i ett magasin. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kungl. husgerådskammaren för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4750000 kr.

Vid bifall till mina förslag till medelsberäkning för nästa budgetår kommer första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1986/87 att uppgå till 33575000 kr. Detta betyder en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1985/86 anvisade beloppet med 2107000 kr.

sid.

A. Kungl. hovstaten

1 Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning

Anslag kr.

12450000

Prop. 1985/86: 100 Bii. 3

B. Kungl. slottsstaten

4 De kungl. slotten: Driftkostnader

5 Kungl. husgerådskammaren

16375000 4750000

21125000 Totalt för kungl. hov- och slottsstaterna

33575000 Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Bilaga 4 till budgetpropositionen 1986

Justitiedepartementet

(andra huvudtiteln)

Prop.

1985/86:100 Bil. 4

Översikt

Justitiedepartementet svarar för beredning av lagstiftningsärenden på många områden av samhällslivet.

Till justitiedepartementet hör polisen och åklagarväsendet, domstolsverket, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, hyres- och arrendenämnderna, rättshjälpsnämnderna, de allmänna advokatbyråerna, kriminalvården och brottsförebyggande rådet. Inom departementets område faller också den verksamhet som utövas av justitiekanslern, datainspektionen, bokföringsnämnden och brottsskadenämnden.

Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas under budgetåret 1986/87 komma aU öka med 912,1 milj. kr. Ull 10 008,3 milj. kr.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Huvuddelen av verksamheten inom justitiedepartementets verksamhetsområde avser uppgifter som direkt eller indirekt regleras genom lagstiftning. Myndigheterna har begränsade möjligheter att själva påverka verksamhetens omfattning. Denna bestäms till stor del ytterst av brottsutvecklingen och inom de olika delområdena av sådana faktorer som antalet anmälda brott, mängden anhängiga mål och dessas svårighetsgrad samt inom kriminalvården av antalet utdömda frihetsstraff och strafftidernas längd.

De förslag till anslag inom justitiedepartementets område som läggs fram för budgetåret 1986/87 präglas av stor återhållsamhet. Anslagen inom departementets område har i allmänhet beräknats med utgångspunkt i det s.k. huvudförslaget.

Polisen och åklagarväsendet

Anslagen Ull polisväsendet har i huvudsak beräknats med utgångspunkt i huvudsförslaget.

Inom polisväsendet finns vissa verksamhetsgrenar som måste prioriteras framför andra. Det gäller främst kampen mot den ekonomiska brottsligheten, narkotikabrottsligheten och våldsbrottsligheten. I budgetpropositionen har för polisens bekämpning av den ekonomiska brottsligheten medel beräknats för 20 polismanstjänster och en tjänst

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

som skrifttekniker. Finansiering har skett genom omfördelning inom Prop. 1985/86:100 huvudtiteln. Den tidigare påbörjade reformeringen av polisväsendet har Bil.4 slutligt genomförts den I november 1985.

Det föreslås att 150 polisaspiranter får tas in på polishögskolan.

Anslagen Ull åklagarväsendet har i huvudsak beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget.

Den omorganisaUon av åklagarväsendet på regional nivå som riksdagen tidigare har beslutat om genomfördes den 1 juli 1985. SamUdigt inräuades en statsåklagarmyndighet för speciella mål.

Domstolsväsendet

Antalet mål och ärenden i domstolarna ligger fortfarande på en hög nivå. Vissa förstärkningar behålls i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Anslagen har i övrigt beräknats med utgångspunkt i begränsade huvudförslag.

Kriminalvården

Beläggningen vid kriminalvårdsanstalterna har fortsatt aU minska under budgetåret 1984/85. Med hänsyn härtill föreslås aU eU antal anstaltsplatser stängs.

Under år 1985 har nya lokalanstalter färdigställts i Ystad, Nyköping och Härnösand. F.n. byggs nya lokalanstalter i Malmö, Gävle och Stockholm.

För att möjliggöra en effektivare frivård tillämpas en måttstock som innebär att den genomsnittliga ärendemängden inte bör Ullåtas överstiga 30 per tjänsteman. Antalet klienter inom frivården har under budgetåret 1984/85 varit i genomsniU ca 12 000 vilket motsvarat ca 28 ärenden per tjänsteman.

Sammanfattning

Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

Anvisat Förslag Förändring 1985/86 1986/87

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m. iti.

66,6

73,1

6,5

B. Polisväsendet

5086,9

5 783,4

696,5

C. Åklagarväsendet

274,6

287,0

12,4

D. Domstolsväsendet m.m.

1 406,7

1 526,8

120,1

E. Kriminalvården

1 768,1

1 895,2

127,1

F. Rättshjälp m.m.

274,1

311,2

37,1

G. Övriga myndigheter

25,1

25,9

0,8

H. Diverse

194,1

105,7

88,4

Summa för justitiedepartementet

9 096,2

10 008,3

912,1

Justitiedepartementet Prop. i985/86:ioo

Bil.4 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985.

Föredragande: statsrådet Wickbom

Anmälan till budgetpropositionen 1986

1 Lagstiftningsfrågor 1.1 Inledning

Det ankommer på justiUedepartementet att bereda lagstiftningsfrågor på många områden av samhällslivet. Först och främst bör nämnas grundlagarna. Departementet handlägger också i övrigt en viktig del av den lagstiftning som reglerar de enskilda medborgarnas förhållande Ull staten och andra offenUiga organ. Hit hör bl.a. strafflagstiftningen och reglerna om förfarandet vid våra domstolar. Ett annat betydelsefullt område är lagregler om enskildas inbördes förhållanden, t.ex. inom familjerätten, köprätten och upphovsrätten.

För lagstiftningsarbetet på dessa liksom på andra områden gäller naturligtvis samma mål som för det politiska arbetet i övrigt. Trygghet och rättvisa för medborgarna, jämlikhet och solidaritet samt effektivitet i den offentliga förvaltningen är begrepp som därvid kommer i blickpunkten. Lagstiftning är ett viktigt medel i samhällsbyggandet. Inte minst med hänsyn till det uttalade önskemålet att minska regelmängden i samhället är det å andra sidan angeläget att man inte överskattar lagstiftningens betydelse. Lagstiftning bör användas med urskiljning och endast i fall då den bedöms som nödvändig eller i varje fall som det bäst verksamma medlet för att man skall nå det mål som har satts upp. När det sker, måste lagarna utformas så att man så långt möjligt kan förutse resultatet i tillämpningen och så att lika fall behandlas lika.

Jag ämnar i detta avsnitt beröra några av de viktigare lagstiftningsärenden som är aktuella f n. Straffrättsområdet kommer jag dock att behandla huvudsakligen i det följande avsnittet om åtgärder mot brott.

I detta sammanhang vill jag särskilt framhålla att samhällsekonomiska och statsfinansiella aspekter givetvis måste beaktas även i lagstiftningsarbetet. I första hand får detta Ull konsekvens att lagsUftningen bör utformas så att man i möjligaste mån undviker att belasta staten och kommunerna med ökade kostnader. I vissa fall kan det också bli nödvändigt att genomföra lagändringar i syfte att åstadkomma angelägna besparingar. Över huvud taget är det angeläget att man tar till vara alla möjligheter att rationalisera och effektivisera verksamheten inom rättsväsendet.

Detta får dock inte leda till att rättssäkerheten eller medborgarnas krav på rimlig service från de rättsvårdande myndigheterna åsidosätts. Självfallet mäste man i lagstiftningen sträva efter rättstrygghet för de

enskilda medborgarna i alla avseenden. Häri ligger också aU det måste Prop. 1985/86:100 finnas möjligheter att effektivt bekämpa brottsligheten. Bil.4

Stora delar av lagstiftningen på centrala rättsområden, t.ex. inom familjerätten och pä det konsumenträttsliga området, har tillkommit i nordiskt samarbete. Detta har resulterat i att vi på flera områden har överensstämmande lagregler i de nordiska länderna. Denna rättslikhet är enligt min uppfattning av stor betydelse. Vikten av att lagstiftningen så långt möjligt är densamma i de nordiska länderna har också ökat i takt med den tilltagande flyttningen över gränserna. Det finns därför anledning att vidmakthålla ett nära nordiskt samarbete på lagstiftningsområdet.

1.2 Grundlagsfrågor

Sedan år 1984 arbetar en parlamentarisk kommitté med att utreda centrala frågor om folkstyrelsens villkor. Utredningsarbetet syftar framför allt till att förbättra medborgarnas möjligheter att göra sitt inflytande gällande i politiken, att stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum och att skapa ökade förutsättningar för handlingskraftiga regeringar. En viktig uppgift för kommittén är att överväga åtgärder för att effektivisera och vitalisera riksdagens arbete. Kommittén skall också ta upp bl.a. frågor om den gemensamma valdagen och mandatperiodens längd liksom frågor om valkretsindelningen. Genom tilläggsdirektiv har kommittén fått till uppgift att lägga fram förslag med syfte att motverka ett kringgående av den s.k. småpartispärren. På grundval av förslag från kommittén har det i riksdagen hösten 1985 inletts försök med nya arbetsformer. Kommittén har nyligen gett ut en samling uppsatser om folkstyrelsen. Arbetet i kommittén fortsätter.

Riksdagen har nyligen slutligt antagit förslag till vissa grundlagsändringar. Det gäller bl.a. frågor om kommunernas beslutsformer under krig eller liknande utomordentliga förhållanden och om avskaffande av riksdagens lönedelegation samtidigt som dess uppgifter förs över till finansutskottet. Vidare har det gjorts en ändring i regeringsformens övergångsbestämmelser i syfte att videogram för offentlig visning skall kunna underkastas förhandsgranskning på samma sätt som film, en fråga till vilken jag strax återkommer. Slutligen har riksdagen beslutat vissa ändringar i regeringsformens regler om hur Sverige ingår överenskommelser med andra stater och med mellanfolkliga organisationer.

Frågan om förstärkt skydd för yttrandefriheten i massmedierna har utretts av yttrandefrihetsutredningen, som i sitt huvudbetänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten har lagt fram ett förslag till yUrandefri-hetsgrundlag. Utredningen avslutar i dagarna sitt arbete genom att lägga fram förslag Ull följdlagsUftning till yttrandefrihetsgrundlagen. Kommitténs huvudbetänkande har remissbehandlats. Med hänsyn till att förslaget är omfattande och avser ett fiertal komplicerade frågor har arbetet i regeringskansliet inriktats på att lägga fram eU förslag som kan antas slutligt efter 1988 års val. Avsikten är också art behandlingen av grundlagsförslaget skall samordnas med eU förslag till följdlagstifining.

En av de frågor som yttrandefrihetsutredningen har behandlat har 4

emellerfid tagits upp med förtur. Det gäller frågan om åtgärder mot Prop. 1985/86:100 våldsskildringar i filmer och videogram. Den frågan har blivit föremål Bil.4 för stor uppmärksamhet i den allmänna debatten under senare tid. Frågan om förhandsgranskning av filmer och videogram med våldsskildringar utreds f n. i särskild ordning. I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet har riksdagen nyligen antagit förslag till en provisorisk lösning, som innefattar ändringar i den s.k. biografförordningen och i lagen om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag. Dessa ändringar har samband med den ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen som jag redan nämnt.

1.3 Offentlighet och sekretess

Nära samband med yttrandefriheten har principen om allmänna handlingars offentlighet. Offentlighetsprincipen begränsas genom regler om sekretess. En ny sekretesslag antogs av riksdagen år 1980. Lagen innefattar en samlad reglering av sekretess för allmänna handlingar och tystnadsplikt för offentliga funktionärer. Lagens tillämpning följs med stor uppmärksamhet från jusUUedepartementets sida. Med hänsyn till ämnesområdets natur läggs förslag till ändringar i regleringen fram fortlöpande i mån av behov.

Offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar har under senare år gett upphov till en del såväl teoretiska som praktiska problem. Dessa frågor utreds av data- och offentlighetskommittén, som också utreder frågan om användningen av personnummer. En primär uppgift för kommittén är att ta ställning till om de grundläggande begreppen i tryckfrihetsförordningen även i fortsättningen kan användas som grund för offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar. Kommittén skall vidare bl.a. utreda frågor om rättelse i myndigheternas dataregister, om myndigheternas rätt att sälja uppgifter i sina register och om lagreglering av särskilt integritetskänsliga ADB-register.

1 väntan på resultatet av kommitténs arbete har datainspektionen på uppdrag av regeringen under år 1985 meddelat allmänna råd Ull myndigheterna om tillämpningen av datalagens regler om rättelser av dataregister.

Kommunalföretagskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1983:61) Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet föreslagit att offenUighetsprincipen i viss utsträckning skall bli Ullämplig även hos privaträttsliga organ som har Utlagts staUiga eller kommunala förvaltningsuppgifter. Efter remissbehandling har betänkandet till den del det berör kommunerna lämnats över till stat-kommunberedningen som nyligen har lagt fram förslag i saken (Ds C 1985:13). Återstående delar av betänkandet övervägs inom jusUtiedepartementet.

SluUigen kan i detta sammanhang nämnas att det i en departementspromemoria från justitiedepartementet om ny brottsregisterlagstiftning nyligen har föreslagits aU enskilda personer skall kunna få del av uppgifter om sig själva som förekommer i polisens belastningsregister.

1.4 Större rättstrygghet och ökad integritet för den enskilde Prop. 1985/86:100 Ett av de viktigaste målen för lagstiftningsarbetet är rättssäkerhet och Bil.4 rättstrygghet i övrigt för de enskilda medborgarna. Dessa aspekter är

vägledande i många lagstiftningsärenden. Integritetsfrågor tillmäts också grundläggande betydelse.

Tvångsmedelskommittén avlämnade år 1984 sitt slutbetänkande (SOU 1984:54) Tvångsmedel - Anonymitet - Integritet. I betänkandet har kommittén lagt fram förslag om hur avvägningen bör göras mellan på ena sidan den enskildes behov av skydd för sin personliga integritet och på den andra samhällets intresse av att i vissa situationer, t.ex. när det föreligger misstankar om grövre brott, kunna ingripa med olika tvångsåtgärder. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom jusUtiedepartementet.

De personella tvångsmedlen, främst häktning och anhållande, har setts över av 1983 års häktningsutredning. I betänkandet (SOU 1985:27) Gripen - anhållen - häktad föreslås bl.a. en förkortning av de tidsfrister som gäller, framför allt den tid under vilken en person kan vara berövad sin frihet utan att frihetsberövandet måste prövas av domstol. Även detta betänkande har remissbehandlats. Arbete på en lagrådsremiss i ämnet pågår fn. inom justitiedepartementet.

Som jag tidigare har berört utreder data- och offentlighetskommittén frågor om användningen av personnummer i samhället. Kommittén skall kartlägga den nuvarande användningen och belysa de fördelar och nackdelar som är förenade med bruket av personnummer. Om utredningen finner att en viss användning av personnummer kan medföra risk för integritetskränkningar, skall den föreslå lämpliga åtgärder för att motverka detta.

I detta sammanhang bör också nämnas att regeringen har tillkallat en särskild utredare för att se över lagstiftningen om TVövervakning. Utredaren skall undersöka hur lagen har tillämpats och sedan föreslå de ändringar som kan behövas. Enligt direktiven skall han särskilt sträva efter att anpassa bestämmelserna Ull den moderna tekniken och se till att reglerna garanterar medborgarna ett tillfredsställande skydd mot integritetskränkningar.

Integritetsfrågor tillmäts också stor vikt i det förslag till ny brottsregisterlagstiftning som jag nämnde om i föregående avsnitt.

1.5 Rättegångsförfarandet

Förfarandet vid de allmänna domstolarna ses över av rättegångsutredningen. En vikUg målsättning för utredningsarbetet är att handläggningen i både brottmål och tvistemål skall bli så enkel och smidig som möjligt utan att rättssäkerheten sätts åt sidan. Utredningen lade år 1982 fram omfattande förslag beträffande processen i Ungsrätt (SOU 1982:25 och 26). Vissa förslag har också lagts fram såvitt gäller processen i överrätt (Ds Ju 1983:1).

De angivna förslagen har remissbehandlats och i vissa delar redan lett till lagsUftning (SFS 1984:131). Huvuddelen av de förslag som gäller tingsrätterna är emellertid föremål för fortsatta överväganden i departe- 6

mentet. En proposiUon i dessa delar beräknas kunna avlämnas under Prop. 1985/86:100 våren 1986. Bil.4

Rättegångsutredningens arbete fortsätter med frågor rörande över-rättsförfarandet. Utredningen avlämnar i dagarna ett betänkande rörande högsta domstolens verksamhet. Om något år väntas ett slutbetänkande, omfattande bl.a. frågor rörande hovrättsprocessen.

Rättshjälpskommittén lade under hösten 1984 fram sitt huvudbetänkande (SOU 1984:66) Den allmänna rättshjälpen, i vilket en helt ny rättshjälpslagstiftning föreslås. Därefter har kommittén lagt fram ytterligare ett betänkande (SOU 1985:4) Rättshjälp, offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. Båda dessa betänkanden har remissbehandlats. Förslagen, som har tillkommit huvudsakligen i besparingssyfte, övervägs nu från delvis andra utgångspunkter inom justitiedepartementet.

Efter att ha fått tilläggsdirektiv arbetar rättshjälpskommittén nu med frågan om misshandlade och våldtagna kvinnors behov av rättshjälp. Jag räknar med att det arbetet skall vara avslutat år 1986.

1.6 Konkursrätt

Konkurslagstiftningen reformeras etappvis. Den nuvarande lagstiftningen, som är från år 1921, har undergått stora förändringar efter sin tillkomst. Konkurslagskommittén lade under år 1983 fram sitt slutbetänkande med förslag till en ny konkurslag (SOU 1983:24). Kommittén har bl.a. gjort en formell översyn och språklig modernisering av 1921 års konkurslag. Vidare har kommissionen mot ekonomisk brottslighet lagt fram ett delbetänkande med förslag till skärpning av återvinningsinstitutet (SOU 1983:60). Avsikten är att en proposition grundad på dessa båda betänkanden efter lagrådsbehandling skall kunna överlämnas under våren.

1.7 Familjerätt

På familjerättens område pågår sedan fiera år ett omfattande reformarbete. De tidigare etapperna i detta arbete har bl.a. gällt giftermål och skilsmässa, faderskap och vårdnad om barn samt underhåll till barn och frånskilda.

På grundval av ert betänkande av familjelagssakkunniga har en lagrådsremiss utarbetats med förslag till en ny äktenskapsbalk m.m. De sakliga nyheterna i lagrådsremissen gäller bl.a. äktenskapets ekonomiska rättsverkningar, samboende utan äktenskap och olika arvsfrågor. Avsikten är aU en proposition i ämnet skall överiämnas till riksdagen under våren 1986.

Under våren 1986 kommer också ett förslag aU läggas fram till riksdagen om vissa ändringar i reglerna om underhållsbidrag Ull barn.

Utredningen om barnens rätt har till uppgift att utarbeta förslag som kan stärka barnens rättsliga ställning. Utredningen, vars arbete hiUills har resulterat i nya regler om vårdnad och umgänge m.m., ser f n. över bl.a. reglerna om adoption och taleräu för barn vid domstol. Utredning ens uppgift i denna del har preciserats genom Ulläggsdirektiv i augusU 1984. En annan utredning har samUdigt fått i uppdrag aU göra en 7

översyn av bestämmelserna om förmynderskap och godmanskap. Enligt Prop. 1985/86:100 tilläggsdirekUv som beslutas senare i dag skall den utredningen ha som Bil.4 hvuduppgift att med förtur undersöka om institutet omyndigförklaring kan avskaffas.

En ny lagstiftning om artificiella inseminationer, som grundar sig på ett förslag av inseminationsutredningen, trädde i kraft den 1 mars 1985. Utredningen har därefter avgeU ett betänkande om provrörsbefruktning m.m. (SOU 1985:5). Utredningen fortsätter sitt arbete med frågor som rör skydd för ofödda.

När det gäller familjerättens internaUonellträttsliga regler har en ny lag om internationella faderskapsfrågor trätt i kraft den Ijuli 1985. Vidare har de tidigare nämnda familjelagssakkunniga till uppgift att föreslå nya bestämmelser om äktenskap och arv. Utredningens förslag väntas under år 1986. Slutligen kan nämnas att en departementspromemoria med förslag till lagstiftning om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. kommer att remissbehandlas inom kort.

1.8 Konsumenträtt

Sedan början av 1970-talet har fiera viktiga områden av betydelse för konsumenterna reglerats genom lagstiftning. Jag vill som exempel på sådan lagstiftning nämna konsumentköplagen, avtalsvillkorslagen, hemförsäljningslagen, konsumentkreditlagen, konsumentförsäkringsla-gen och marknadsföringslagen.

Arbetet på att förstärka konsumenternas ställning har intensifierats under de senaste åren. En ny konsumenttjänstlag, som innehåller regler om bl.a. reparations- och servicearbeten, har antagits av riksdagen och träder i kraft den I juli 1986. Visst samband med den lagen har en av riksdagen nyligen antagen lag om rätt för näringsidkare att sälja saker som inte har hämtats. Också denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Konsumentköpsutredningen lade i april 1984 fram ett betänkande med förslag till en ny konsumentköplag. Förslaget övervägs f.n. i justitiedepartementet.

En särskild kommitté har till uppgift att utreda frågor om förbättrat konsumentskydd på fastighetsområdet. Kommittén skall bl.a. överväga om entreprenadföretag och andra som säljer småhus bör åläggas ett större ansvar för fel o.d. Ett betänkande om dessa frågor väntas inom kort.

1.9 Allmän köprätt m.m.

På den allmänna köprättens område har en nordisk arbetsgrupp i oktober 1984 avgett ett betänkande med förslag Ull nya nordiska köplagar. Förslagen har remissbehandlats. Förhoppningen är att vi i Sverige och de andra nordiska länderna inom inte alltför avlägsen tid skall ha en modern köprättslig lagstiftning och att vi också skall kunna bevara den betydelsefulla nordiska rättslikheten på detta område.

När det gäller internaUonellträttsliga frågor på köprättens område kan nämnas att Sverige har undertecknat en FN —konvenUon om inter- 8

naUonella köp. Avsikten är att FN-konvenUonen skall införUvas med Prop. 1985/86:100 svensk rätt. Bil.4

I detta sammanhang kan nämnas att kommissionslagskommittén har avgett eU betänkande om handelsagentur och kommission (SOU 1984:85). Betänkandet har remissbehandlats. Kommittén fortsätter siU arbete med bl.a. frågor om kommissionärsbolag.

En annan utredning har lagt fram ett betänkande om godtrosförvärv (SOU 1984:16). Avsikten är aU en proposiUon på grundval av betänkandet skall föreläggas riksdagen under våren 1986. Ytterligare en utredning har lagt fram eU betänkande om en ny räntelag (SOU 1985:11). Betänkandet har remissbehandlats och övervägs f n. i justitiedepartementet.

1.10 Ersättningsrätt

En proposition om ersättning för miljöskador beslutas senare i dag. Propositionen innehåller förslag till en ny miljöskadelag, som är avsedd au träda i kraft den 1 juli 1986. EU syfte med den nya lagen är aU förbättra de skadelidandes ställning när en miljöskada har inträffat.

En fråga som f n. behandlas i nordiskt samarbete rör ansvaret för produktskador. Arbetet syftar till aU åstadkomma förbättrade möjligheter för de skadelidande att få ersättning för skador som orsakas genom felaktiga produkter.

Här kan slutligen nämnas att försäkringsrättskommittén, vars första betänkande låg till grund för konsumentförsäkringslagen, fortsätter sitt arbete med att i nordiskt samråd se över försäkringslagstiftningen. Närmast på programmet står en revision av reglerna om personförsäkring. Ett betänkande i den delen väntas under år 1986.

1.11 Transporträtt

Sedan år 1977 arbetar en kommitté, sjölagsutredningen, med att se över sjölagen. Sjölagsutredningens första betänkande (SOU 1981:8) låg till grund för de ändringar i sjölagens bestämmelser om redaransvarets begränsning och om befordran av passagerare som antogs av riksdagen år 1983. Dessa lagändringar, som genomfördes i samråd med Danmark, Finland och Norge, trädde i kraft den 1 april 1985. Arbetet inom sjölagsutredningen inriktas nu på en genomgripande revision av sjölagens bestämmelser om godsbefordran i syfte bl.a. att anpassa reglerna till den tekniska och ekonomiska utveckling som har ägt rum sedan reglerna utformades. Utredningen har vidare att överväga om Sverige skall tillträda 1978 års internaUonella konvention om sjötransport av gods samt att i så fall också lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.

I detta sammanhang kan jag nämna aU 1969 års oljeansvarighetskonvention och 1971 års konvention rörande den internaUonella oljeskadefonden har reviderats vid en diplomatkonferens i maj 1984. Vid konferensen antogs ändringsprotokoll Ull de nämnda konvenUonerna. Dessa protokoll undertecknades av Sverige i februari 1985. Inom justitiedepartementet övervägs f n. vilka lagsUftningsåtgärder som revisionen föranleder.

På sjörättens område bör slutligen nämnas att det inom FN:s sjöfarts- 9

organ, IIVIO, pågår arbete med att se över de internaUonella överens- Prop. 1985/86:100

kommelser som behandlar frågor om bärgning. Sverige deltar i detta Bil.4

arbete.

På järnvägstrafikrättens område har en järnvägstrafiklag och en lag om internationell järnvägstrafik antagits. Lagarna trädde i kraft den 1 maj 1985.

Också i de lufträttsliga reglerna om transport av passagerare och gods förbereds ändringar på grundval av ändringar i internationella konventioner. I en departementspromemoria om fiygfraktförares ansvar för passagerare och gods föreslås vissa ändringar i gällande lagstiftning som krävs för att Sverige skall kunna Ullträda de nya internationella överenskommelserna. Promemorian har nyligen remissbehandlats, och avsikten är att en proposition i ämnet skall överlämnas till riksdagen under våren 1986. I avvaktan på att konventionsändringarna skall träda i kraft för den internationella luftfarten har i nordiskt samarbete genomförts en höjning av det begränsningsbelopp som gäller för de inhemska lufttrafikföretagen i respektive land vid skador på passagerare. Höjningen trädde i krafi den I juli 1985.

1.12 Fastighetsrätt och panträtt

En lag som ger arrendatorer en företrädesrätt att förvärva sitt arrendeställe träder i kraft den I januari 1986. Samtidigt träder nya regler om avräkning mellan jordägare och arrendatorer i kraft. De innebär att arrendatorerna inte missgynnas om en penningvärdeförsämring inträffar under avräkningsperioden. När det gäller arrende kan slutligen nämnas att frågan om friköpsrätt för vissa arrendatorer f n. övervägs av friköpsutredningen.

En lag om företagshypotek träder i kraft den I januari 1986. Lagen går bl.a. ut pä att området för företagsinteckningar utvidgas och att ett riksomfattande, datorbaserat inteckningsregister inrättas.

På fastighetsområdet närmar sig fastighetsbildningsutredningen slutet av sitt arbete. Utredningen har under åren 1983—1984 lagt fram tre delbetänkanden (SOU 1983:37 och 38 samt 1984:72). Byggnadspantutredningen, som prövat frågor om pantsättning av byggnader på annans mark, har lagt fram betänkandet (SOU 1984:22) Panträtt i registrerad nyttjanderätt. Betänkandena har remissbehandlats och övervägs nu i justitiedepartementet.

1.13 Bolagsrätt och annan associationsrätt

Reformarbetet fortsätter också inom associationsrätten. Närmast på programmet står en moderniserad lagstiftning om ekonomiska föreningar på grundval av ett betänkande om kooperativa föreningar (SOU 1984:9). En proposition i ämnet är avsedd att föreläggas riksdagen under vären 1986.

Vidare pågår eU arbete på ny lagstiftning om sUftelser. En departementspromemoria med förslag Ull sådan lagstiftning förbereds f n.

Flera utredningar är verksamma på det associationsrättsliga området. En av utredningarna har i uppdrag att se över bestämmelserna om 10

röstvärdet för aktier. En annan behandlar frägor om s.k. franchising. En Prop. 1985/86:100 tredje utreder frågor om betalningsansvaret för juridiska personers skul- Bil.4 der (s.k. ansvarsgenombrott) m.m. samt vissa spörsmål med anknytning Ull bulvanförhållanden.

I anslutning till de associationsrättsliga frågorna kan nämnas att en proposition f n. förbereds på grundval av ett betänkande om skydd för företagshemligheter (SOU 1983:52). Jag återkommer Ull denna fråga (avsnitt 2.2).

1.14 Immaterialrätt

På immaterialrättsområdet pågår utredningsarbete i upphovsrättsutredningen. På grundval av eU delbetänkande av utredningen (SOU 1983:65) har nyligen beslutats en proposition om ändringar i den upphovsrättsliga lagstiftningen. Ändringarna rör framför allt reglerna om utövande konstnärers, fonogramframställares och radio- och TV-företags rätUg-heter (s.k. närstående rättigheter). Ett annat delbetänkande av utredningen som rör det upphovsrättsliga skyddet för databaser, datorprogram och integrerade kretsar (s.k. chips) remissbehandlas f.n. Utredningen fortsätter sitt arbete med bl.a. frågor om kopiering inom t.ex myndigheter för informationsändamål, frågor om fotografirätten och frågor om biblioteksersäUningen.

Beträffande det upphovsrättsliga området kan slutligen nämnas att en departementspromemoria om återutsändning av radio- och TVprogram, särskilt via kabel, remissbehandlas f n. Avsikten är att en proposition i ämnet skall föreläggas riksdagen under våren 1986.

När det gäller patenträtten kan nämnas att en proposition om reformering av patentprocessen kommer att överlämnas till riksdagen inom kort. Ett syfte med reformen är att inom den nuvarande domstoisorga-nisationens ram effektivisera patentprocessen och stärka patenthavar-nas ställning i patentmål.

Vidare har ett betänkande om pantsättning av patent (SOU 1985:10) nyligen remissbehandlats. Siktet är inställt på en proposition i ämnet under år 1986.

Mikrobiologin och särskilt gentekniken har fått allt större industriell betydelse. Uppfinningar på detta område kan representera stora värden. Frågan om det finns tillfredsställande möjligheter till immaterialrättsligt skydd för sådana uppfinningar Ulldrar sig uppmärksamhet internationellt. Justitiedepartementet deltar bl.a. inom FN —fackorganet WIPO i internaUonella överläggningar i denna fråga liksom när det gäller andra spörsmål om harmonisering och utveckling av patenträtten.

1.15 Förvaltningsrätt

På grundval av förvaltningsrättsutredningens betänkande (SOU 1983:73) Ny förvaltningslag har regeringen lagt fram en lagrådsremiss med förslag till ny förvaltningslag. En proposition i ämnet kommer i dagarna att läggas fram. Förslaget är ett led i strävandena att fördjupa och stärka rättssäkerheten och förbättra servicen i förvaltningen. Viktiga inslag i förslaget är nya regler om snabb och enkel handläggning, om 11

omröstningsmetod och reservationsräU och om enklare och effekUvare Prop. 1985/86:100 former för omprövning av felaktiga beslut. Bil.4

Strävandena att minska och förenkla den statliga regelgivningen fortsätter inom regeringskansliet på grundval av en proposition om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd som riksdagen antog år 1984. Bl.a. utarbetas f n. inom statsrådsberedningen en handbok för myndigheternas regelgivning.

Riksdagen antog år 1984 också en proposiUon med rikUinjer för en översyn av möjligheterna att överklaga myndighetsbeslut Ull regeringen. Syftet är att minska antalet besvärsärenden hos regeringen. På justitiedepartementets område har regeringen under 1985 lagt fram förslag på området i en proposition som nyligen har behandlats av riksdagen.

I detta sammanhang vill jag nämna att ordningsstadgeutredningen har slutfört sitt arbete att modernisera det regelsystem som f n. finns i lagstiftningen om allmänna sammankomster och allmänna ordningsstadgan. Remissbehandlingen av betänkandet (SOU 1985:24) Ordningslag är i det närmaste avslutad. Jag räknar med att förslag på grundval av betänkandet skall kunna föreläggas riksdagen under år 1986.

Avsikten är att en proposition med förslag till ny lagstiftning om de offentliga organens verksamhet vid krig eller krigsfara skall kunna läggas fram under våren 1986. Denna lagstiftning avses ersätta den s.k. administrativa fullmaktslagen från år 1942 och 1957 års särskilda rättegångslag. Som jag redan nämnt har riksdagen slutligt antagit en mindre ändring i regeringsformen i fråga om kommunernas beslutsformer under utomordentliga förhållanden.

En under år 1983 tillkallad kommitté har till uppgift att utreda möjligheterna att stärka samernas rättsliga ställning i frågor som rör rennäringen och överväga behovet av ett samiskt organ som kan företräda samerna i olika sammanhang.

1.16 Dataområdet

Datatekniken vinner allt bredare tillämpning i samhället. Dess ekonomiska betydelse är stor. Det förhållandet att datatekniken tas i bruk på allt fier områden och i allt mer vidgad omfattning för med sig åtskilliga frågor om behov av ny eller ändrad lagstiftning. Flera av dessa frågor faller inom justitiedepartementets ansvarsområde. Utvecklingen på dataområdet liksom de juridiska frågor som denna utveckling medför följs därför uppmärksamt av justitiedepartementet. Denna bevakning av frågorna innebär bl.a. att justitiedepartementet deltar i arbetet i olika internationella organ med rättsliga frågor som har anknytning till datorer.

I departementets arbete står sådana frågor som är av betydelse för den enskildes integritet i fokus. Som jag har redovisat förut (avsnitt 1.3 och 1.4) har viktiga uppgifter som rör frågan om datateknik och integritet anförtrotts åt data- och offentlighetskommittén. Även i det tidigare omnämnda förslaget till ny brottsregisterlagstiftning aktualiseras spörsmål av detta slag.

Datatekniken har redan påverkat lagstiftningen i åtskilliga hänseen den. Jag syftar då inte enbart på sådan lagsUftning som är direkt inriktad 12

på datateknik som exempelvis datalagen, vars huvudsyfte är aU skydda Prop. 1985/86:100 den enskilde mot otillböriiga intrång i den personliga integriteten till Bil.4 följd av personregistrering. Ett annat exempel som kan nämnas är att den ökande användningen av datateknik i den offentliga förvaltningen har föranleU ändringar i regleringen av handlingsoffentligheten hos myndigheterna. Problemen pä det området är dock inte lösta med dessa åtgärder. Nyligen har som redan sagts vissa av dessa frågor genom tilläggsdirektiv anförtroUs åt data- och offentlighetskommiuén (se avsniu 1.3).

Från det offentligrättsliga området i övrigt kan nämnas att frågan om rätten att tillhandahålla datatjänster liksom frågan om ett "utgivaran-svar" för sådana tjänster har behandlats först i yUrandefrihetsutredning-ens betänkande (se avsniu 1.2) och senare i massmediakommiuéns betänkande (SOU 1984:65) Via satellit och kabel. Frågorna berörs också av det utredningsuppdrag som har geus radiolagsutredningen.

På det civilrättsliga området aktualiserar datorerna flera olika spörsmål. Som exempel kan jag nämna de upphovsrättsliga frågorna om skydd för material som distribueras i datakommunikationssystem och om skydd för datorprogram och integrerade kretsar, s.k. chips (se avsnitt 1.14). Ett annat problem gäller ansvarsförhållanden i samband med sådana datatjänster som avser t.ex. elektronisk betalningsförmedling. Denna fråga har särskilt uppmärksammats av FN:s kommission för handelsräU (UNCITRAL).

Civilrättsliga aspekter finns också i det arbete som f n. bedrivs för att klarlägga frågor kring användningen av ADB-teknik vid slutande av avtal, bl.a. i den internationella varuhandeln, och som ersättning för traditionella frakt- och handelsdokument. Detta arbete bedrivs både på ett nordiskt och på ett vidare internationellt plan.

Användningen av datateknik väcker också frågor om ändringar på straffrättens område. Riksdagen har under hösten 1985 förelagts förslag om ändringar i brottsbalken och datalagen vilka syftar till att förbättra det straffrättsliga skyddet mot olovliga förfaranden med bl.a. datorer. Till dessa frågor återkommer jag i det följande avsnittet om åtgärder mot brott.

2 Åtgärder mot brott

2.1 Brottsutveckling och brottsbekämpning

Antalet broU som har kommit Ull polisens kännedom år 1985 synes bli något högre än föregående år. I och för sig är ökningen förhållandevis blygsam men det måste slås fast aU brottsligheten totalt sett ligger på en alltför hög nivå.

Frågan i vilken mån den anmälda brottsligheten ger en riktig bild av den verkliga brottsligheten är emellerfid omdiskuterad. Jag behandlade själv frågan vid mina anföranden i budgetproposiUonernaåren 1984 och 1985. Jag hänvisar Ull mina uttalanden där. Låt mig här bara framhålla att statistiken, om den används på rätt sätt, är värdefull både för utvär dering och för planering inom rättsväsendet. Det betyder dock inte att 13

den alltid ger en korrekt bild vare sig av den absoluta brottsnivån eller Prop. 1985/86:100 av verkliga förändringar i brottsligheten. För att ge ett par exempel på Bil.4 vad jag menar kan jag nämna dels att yttre händelser ibland kan förändra människors benägenhet att anmäla vissa typer av brott, dels att talen för andra brott kan vara mått snarare pä myndigheternas aktiviteter än på förändringar i den verkliga brottsligheten. Dessa och likartade synpunkter på brottsstatistiken utvecklas närmare i den lägesrapport angående brottsutvecklingen som brottsförebyggande rådet liksom tidigare år har publicerat.

Även om det inte tycks ha ägt rum några alarmerande förändringar under senare år, är brottsligheten givetvis ett allvarligt samhällsproblem som måste angripas på bred front. Därvid får man dock inte överskatta betydelsen av de åtgärder som kan vidtas inom rättsväsendet. Frågan måste ses i ett betydligt vidare perspektiv än så.

Genom att fortsätta arbetet på att bygga ett mera rättvist och jämlikt samhälle kan vi undanröja många anledningar till brott. Därmed bidrar vi till att öka solidariteten med samhället och respekten för de regler som garanterar dess verksamhet. Särskilt viktigt är det att skapa goda förutsättningar för barn och ungdom att växa upp och finna en plats i samhället. Genom insatser inom bostads- och familjepolitiken, i skolan, i arbetslivet och i fritidsverksamheten kan vi motverka social utslagning och ta ett aktivt ansvar för dem som drabbas av sociala och personliga problem. I dessa strävanden måste vi bygga på samverkan mellan föräldrar, andra enskilda, kommunala och statliga myndigheter och folkrörelserna.

Det bästa sättet att komma till rätta med brottslighet är att söka åstadkomma att medborgarna över huvud taget inte refiekterar över att begå förbjudna gärningar. Det ankommer i första hand på föräldrar, daghemspersonal, lärare, fritidsledare och andra fostrare att bibringa den yngre generationen respekt för lagar och andra författningar. Det är en viktig uppgift att på allt sätt stödja denna fostrargärning.

Vad jag nu har sagt betyder självfallet inte att åtgärder inom rättsväsendets ram skulle sakna betydelse. Samhället har en skyldighet att verka för att de regler som finns också upprätthålls. För den allmänna laglydnaden är det nödvändigt att medborgarna upplever att rättsväsendet fungerar på ett rättvist och korrekt sätt.

När det gäller sådana åtgärder från samhällets sida som mera direkt inriktas på att motverka brottslighet brukar man vid fördelningen av resurserna ofta använda en indelning i sex åtgärdsgrupper. Man talar då om förebyggande åtgärder, övervakande åtgärder, brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet, verkställandet av påföljder, re habiliterande åtgärder samt utvecklingsarbete (se närmare underbilaga 4.1). Den allmänna inriktning och prioritering av dessa åtgärder som har gällt under senare år bör fortfarande vara vägledande. Detsamma gäller det allmänna ställningstagande angående inriktningen av rättsväsendets resurser som riksdagen ställde sig bakom vid sin behandling av 1983 års budgetproposition och som innebär att narkotikabrottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten hör till de områden 14

där insatserna måste prioriteras. Jag återkommer i det följande Ull frågor Prop. 1985/86:100

om den närmare inriktningen och prioriteringen av bl.a. polisens verk- Bil.4

samhet.

Det finns emellertid anledning att redan här understryka att en prioritering av insatserna mot vissa former av kriminalitet inte får leda Ull att man eftersätter kampen mot annan brottslighet som ofta kan drabba den enskilde medborgaren hårt. Jag tänker då inte minst på brott som exempelvis villa- och lägenhetsinbrott. För de människor som drabbas av sådana brott ter sig dessa vid sidan av de direkta skadeverkningarna ofta som allvarliga angrepp på den personliga integriteten. De drabbade har rätt att kräva att samhället ger dem sitt stöd. Detta är en fråga som regeringen under det senaste året har ägnat ökad uppmärksamhet. Som jag ser det bör också det fortsatta kriminalpoliUska utvecklingsarbetet i högre grad än hittills inriktas på att söka förstärka de förebyggande insatserna gentemot olika slags traditionell brottslighet och på att för-bäUra brottsoffrens ställning. Jag återkommer till den frågan i det följande.

2.2 Strafflagstiftningen

De grundläggande kriminalpolitiska prioriteringarna görs vid besluten om vad som skall vara straffbart och om hur stränga straff som skall gälla för olika brott. Det är en viktig uppgift att arbeta för en fortsatt anpassning av strafflagstiftningen till nutida värderingar i dessa avseenden.

Redan vikten av att straffbud efterlevs talar för att man är sparsam med dem, så att människor inte vänjer sig vid att straffbestämmelser kan överträdas utan att något händer. Den enskilda människan skall inte heller behöva stämplas som brottslig vid varje oönskat beteende. Vid all ny lagstiftning bör därför straffbestämmelser undvikas, om de inte är nödvändiga, och onödiga straffbestämmelser som redan finns bör efter hand rensas bort. Straffet kan ibland ersättas av andra sanktioner som skadestånd, avgifter och viten. Ibland behövs ingen formell reaktion över huvud taget.

A andra sidan kan nya förhållanden och ändrade värderingar medföra behov av straffskärpningar eller kriminalisering av gärningar som tidigare lämnats ostraffade. Ett område där sådana behov finns är den ekonomiska brottsligheten. Ett annat exempel är de behov av att justera strafflagstiftningen som den snabba tekniska utvecklingen har gett upphov Ull.

Den centrala lagen på straffräUens område, brottsbalken, beslutades visserligen år 1962. Reformarbetet i fråga om brottsbeskrivningarna hade emellertid då pågåu under lång tid och genomförts successivt. De flesta centrala regler i balken antogs under 1940-talet och bygger till stor del på utredningar ända från 1910- och 1920-talet. Brottsbalken är sålunda från vissa utgångspunkter en ganska gammal lag.

Det pågår ocksä ett livligt reformarbete. I själva verket sker fortlöpande betydelsefulla förändringar av brottsbalkens brottskatalog.

Jag kan som exempel till att börja med erinra om att riksdagen våren 1984 beslutade om en total revision av det kapitel i brottsbalken som 15

numera bär rubriken Om sexualbrott. Som ett resultat av det arbete som Prop. 1985/86:100 bedrivits av förmögenhetsbrottsutredningen och kommissionen mot Bil.4 ekonomisk brottslighet har vidare regeringen under hösten 1985 föreslagit riksdagen betydelsefulla ändringar av brottsbalkens regler om förmögenhetsbrott. Sålunda har kapitlet om gäldenärsbrott setts över med sikte på vissa förenklingar och utvidgningar av brottsbeskrivningarna. Detta arbete grundar sig på en promemoria från kommissionen. Ett huvudsyfte med regeringens proposiUon i ämnet är aU minska de Ull-lämpningsproblem som nu gör sig gällande vid den här typen av brott.

Förmögenhetsbrottsutredningen har i sitt arbete behandlat övriga förmögenhetsbrott. Remissutfallet har dock inte gett underlag för att nu genomföra en så omfattande reform som utredningen har föreslagit. I en rad särskilda frågor - inte minst sådana som är av betydelse för kampen mot den ekonomiska brottsligheten - har emellertid förslagen kunnat läggas till grund för omedelbara reformprojekt. Jag tänker här på den proposition om datorrelaterade brott och ocker som f n. är beroende på riksdagens prövning. Jag kan tillägga att frågan om lagstiftning mot datorrelaterade brott är aktuell också i våra grannländer och att nordiska överläggningar har varit ett viktigt inslag i regeringens beredningsarbete. 1 Danmark har ny lagstiftning - om än mindre omfattande än det svenska förslaget - redan trätt i kraft. Finland och Norge har kommit långt i sina förberedelser. Mycket talar för att vi i Norden på viktiga fält nu skall lyckas åstadkomma nationella regleringar som nära överensstämmer med varandra.

En annan fråga som har anknytning till den centrala strafflagstiftningen är den som gäller lagstiftningen om skydd för företagshemligheter. Industrispionage och illojala förfaranden från den egna personalen, från konsulter eller från samarbetspartners kan allvarligt skada ett företag. Användningen av ADB-teknik för många väsentliga uppgifter har medfört att t.ex. industrin ofta har blivit mer sårbar för sådana angrepp.

Som jag redan har nämnt presenterades ett utredningsförslag till en ny lagsUftning på detta område år 1983 (SOU 1983:52). Det har vid den följande beredningen visat sig att förslaget kräver en ganska omfattande bearbetning innan det kan läggas till grund för lagstiftning. Jag har därvid bedömt det vara lämpligt att ha ett fortsatt samråd med dem som närmast berörs av förslaget. Jag räknar med att inom kort kunna kalla till en hearing för att få tillfälle till ytterligare diskussioner om hur en lagstiftning på området lämpligen bör utformas.

VikUga initiaUv till en modernisering av olika brottsbeskrivningar har alltså tagits, och delvis redan kunnat genomföras, under senare år. Detta arbete måste naturligtivs fortsätta. Det ligger också i öppen dag att sådana reformer kräver noggranna förberedelser som med nödvändighet måste få ta tid.

Det har också under det arbete som sedan har redovisats för riksdagen kommit fram många värdefulla synpunkter och uppslag som kan tas tillvara i det sammanhanget. Det har bl.a. pekats på att den tekniska utvecklingen medför risker för att regleringen av de s.k. förfalsknings- och sanningsbrotten skall bli otidsenlig. SamUdigt som jag vill under- 16

stryka betydelsen av att inte inleda annat utvecklingsarbete på det här Prop. 1985/86:100 området än sådant som kan antas svara mot konkreta behov vill jag Bil.4 framhålla att vi redan nu måste försöka bedöma 1990-talets krav på det här området. Jag överväger f.n. hur dessa synpunkter skall kunna Ullgo-doses på ett smidigt och ändamålsenligt sätt.

2.3 Narkotikabrottsligheten

Regeringen har allt sedan sitt Ullträde hösten 1982 målmedvetet satsat på allt mer effektiva insatser mot narkotikan. En av de första åtgärderna var att tillkalla en särskild kommission som snabbt skulle ta fram underlag för ett brett program. På ett drygt år lyckades kommissionen genomföra detta uppdrag. Resultatet redovisades för riksdagen under hösten 1984.

Med hänsyn till att en intensiv debatt har förts i vissa isolerade frågor - främst den om gränsen för det straffbara området enligt narkotikastrafflagen - har säkeriigen många fåU intrycket aU narkotikafrågan skulle vara politiskt kontroversiell. Enligt min mening förhåller det sig emellertid knappast så. Det är med tillfredsställelse som jag i stället kan konstatera att regeringens politik på det här området i allt väsenUigt har kunnat genomföras i bred enighet. Vad gäller den fråga som i första hand vållat meningsbrytningar har riksåklagaren på regeringens uppdrag nyligen redovisat en undersökning som bl.a. rör spörsmålet om det i praxis har uppkommit några problem vid avgränsningen av det straffbara området vid narkotikastrafflagens gärningsform innehav. Inom justitiedepartementet förbereds nu åtgärder på grundval av undersökningsresultatet.

Jag har redan nämnt det lagsUftningsarbete som grundar sig på bl.a. tvångsmedelskommitténs betänkande (SOU 1984:54) Tvångsmedel -Anonymitet - Integritet. Det arbetet har relevans även för narkotikafrågan.

Jag vill här också nämna att justitiedepartementet är företrätt i regeringens särskilda samordningsorgan för narkotikafrågor (SAMN ARK). Chefen för socialdepartementet återkommer senare i dag till verksamheten inom SAMN ARK. Låt mig för min del bara säga att erfarenheterna av att på detta sätt följa upp narkotikapolitiken, som ju berör verksamheten inom flera statsråds ansvarsområden, enligt min mening är mycket goda.

Vad gäller åtgärder inom mitt ansvarsområde vill jag särskilt nämna den landsomfaUande aktion som SAMNARK nu genmför för att förbättra samarbetet mellan polis och socialtjänst. Centrala konferenser har genomförts och följs nu upp av lokala och regionala initiativ. Regeringen har bl.a. lämnat stöd Ull utveckling av lokala samordningsprojekt. Målet för SAMNARK:s akUon är aU lokala strategier skall utvecklas för samarbetet mellan polis och socialtjänst i landets samtliga kommuner.

Vidare arbetar SAMNARK med aU få en bättre samverkan mellan socialtjänst och kriminalvård. Lokala och regionala samordningsprojekt initieras och samordnas i en särskild arbetsgrupp. Inom SAMNARK finns också en arbetsgrupp som följer tullens arbete att bygga upp ett datasystem för narkoUkaspaning. En särskild arbetsgrupp har inrättats för an samordna insatserna aU stoppa AIDS-epidemin bland narkoUka- 17

2 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

missbrukare. I arbetsgruppen deltar bl.a. företrädare för polis och kri- Prop. 1985/86:100 minalvård. Bil.4

Chefen för socialdepartementet kommer senare att beröra även missbruksutvecklingen. Jag skall därför nu bara ta upp några frågor som rör rättsväsendets insatser på detta område.

Som jag antydde inledningsvis och som jag utvecklade mer utförligt vid min anmälan till förra årets budgetproposition är kriminalstatistiken inte alltid något bra mått på den verkliga brottsutvecklingen. Vad gäller t.ex. narkoUkabrottsligheten brukar det sägas att statistiken mera speglar myndigheternas insatser än förändringar i brottsnivån.

Inte minst mot den bakgrunden är senare års statistik mycket intressant. Det står nämligen klart att polisens insatser har intensifierats. Om den verkliga brottsligheten hade varit oförändrad, borde detta ha lett till att den registrerade narkotikabrottsligheten skulle ha ökat. Så har emellertid inte varit fallet. Trots intensiva polisinsatser, både mot detaljhandeln och den ännu grövre narkotikabrottsligheten, har talen i stället gått ner.

Sålunda var de brott mot narkotikastrafflagen som kom till polisens kännedom nästan 70 000 år 1982, knappt 50 000 år 1983 samt under 40 000 år 1984 och år 1985. Antalet lagförda personer var drygt 8 000 år 1982, knappt 7 000 året därpå och omkring 6 000 år 1984.

Jag är medveten om att dessa siffror måste tolkas med försiktighet och att de, betraktade isolerade, knappast kan grunda några säkra slutsatser. Det står dock klart att det inte finns något underlag för ett antagande att narkotikabrottsligheten skulle ha ökat. Som chefen för socialdepartementet återkommer till senare i dag finns det tvärtom indikationer på att narkotikapolitiken är framgångsrik och att missbruket trängs tillbaka.

Detta får naturligtvis på inga villkor leda till att vi slår oss till ro. Tvärtom skall ansträngningarna fortsätta med oförminskad styrka. Men jag kan inte underlåta att uttrycka min tillfredsställelse över att vi nu tycks vara på rätt väg i kampen mot detta allvarliga samhällsproblem.

I det här sammanhanget vill jag slutligen understryka betydelsen av att också narkotikapolitiken förs med sinne för proportioner. Även om det rör sig om ett mycket allvarligt samhällsproblem som vållar ett stort lidande - både för missbrukarna själva och för deras omgivning - får vi inte åsidosätta de grundläggande kraven på vårt rättsväsende. Jag tänker här på stränga krav på rättssäkerhet och på medborgarnas skydd mot intrång i den personliga integriteten. Det är kanske framför allt i kampen mot de allvarliga brottsproblemen som skyddet för sådana grundläggande värden prövas.

2.4 Den ekonomiska brottsligheten

Även när det gäller den ekonomiska brottsligheten har det bedrivits ett konsekvent och målmedvetet reformarbete. En kort Ud efter regeringsskiftet år 1982 tillkallade regeringen en särskild kommission - den s.k. ekokommissionen - med uppdrag aU snabbt arbeta fram eU åtgärdsprogram inom ramen för en enhetlig och samordnad strategi.

När kommissionen våren 1984 överiämnade sitt slutbetänkande hade 18

den i ett treUiotal olika betänkanden, promemorior och skrivelser pre- Prop. 1985/86:100 senterat förslag till åtgärder inom en lång rad olika områden. Bil.4

Kommissionens förstag har därefter, efter sedvanlig beredning genom remissbehandling och på annat sätt, i alla sina väsentliga huvuddrag fullföljts genom åtgärder från regering och riksdag. Också vid sidan av vad som initierats genom kommissionens verksamhet har en rad åtgärder som tar sikte på den ekonomiska brottsligheten genomförts.

Lagstiftningsåtgärderna har berört många skilda rättsområden. Över huvud taget gäller att reformarbetet mot den ekonomiska brottsligheten mindre har avsett den rent straffrättsliga regleringen än bestämmelser av annat slag som är av betydelse för att förebygga oegentligheter eller förenkla och effektivisera handläggning och kontroll inom olika rättsområden. Många av lagförslagen har således haft anknytning till skatteområdet. Ett exempel på en sådan reform som inte primärt tagit sikte på ekonomisk brottslighet men som ändå säkerligen får posiUva effekter i detta hänseende erbjuder den nya lagstiftningen om förenklad självdeklaration. De nya reglerna kommer att medföra att kontrollverksamheten i större utsträckning kan inriktas mot företag och personer med mera komplicerade inkomstförhållanden. Jag vill också peka på det framlagda förslaget om vidgade möjligheter till s.k. näringsförbud.

Även inom mitt eget ansvarsområde har lagstiftningsåtgärderna till stor del rört andra områden än de rent straffrättsliga. Genom ändringar i bl.a. aktiebolagslagstiftningen har företagsrevisionen effektiviserats i olika hänseenden. Bulvanlagstiftningen har moderniserats samtidigt som en särskild utredning tillsatts för att utreda frågan om betalningsansvar för juridiska personers skulder m.m. Den proposition med förslag till ny konkurslag som jag ämnar anmäla under våren kommer att innehålla skärpningar av bestämmelserna om återvinning i konkurs.

En i sammanhanget viktig reform är också de ändringar som genomfördes den I juli 1985 i syfte att förstärka de allmänna domstolarnas kompetens i mål om ekonomisk brottslighet. Handläggningen av sådana mål har härigenom i viss mån koncentrerats samtidigt som möjligheter öppnats för att låta experter på ekonomiska och skatterättsliga frågor ingå i rätten som särskilda ledamöter. Reformen bör bidra till ett snabbare och säkrare förfarande i de aktuella målen.

LagsUftningsarbetet har emellertid också avseU ändringar i det straff rättsliga regelsystemet. Ändringarna avser därvid inte i första hand förskjutningar av det straffbara området utan mer en anpassning av bestämmelserna Ull nya tekniska och ekonomiska förhållanden i syfte att uppnå en klarare och mer lättillämpad reglering. Jag har redan nämnt förslaget om ändringar i brottsbalkens bestämmelser om brott mot bor genärer, vilket syftar till aU förenkla och effekfivisera handläggningen av sådan brottslighet. Som jag också har varit inne på har regeringen även föreslagit ändringar beträffande viss datorrelaterad broUslighet och ocker i syfte att undanröja tillämpningsproblem som uppkommit i praktiken. Förslaget om au införa s.k. företagsbot är också viktigt i sammanhanget. Härigenom skapas möjligheter att under vissa förutsätt ningar rikta sankUoner för brott som begås inom ramen för näringsverk- 19

samhet inte endast mot enskilda fysiska personer utan också mot före- Prop. 1985/86:100 tagen som sådana. Bil.4

Väl så viktiga som lagstiftningsåtgärderna är emellertid andra åtgärder som genomförts beträffande exempelvis resurstilldelning och resursanvändning. Såväl polisen som åklagarväsendet har fått kraftigt ökade resurser för sina insatser mot ekonomisk brottslighet. Bl.a. har särskilda tjänster för revisorer inrättats. Utbildningen av befattningshavare som arbetar med frågor om ekonomisk broUslighet har utökats. Ett särskilt utbildningsprogram för domare har satts igång.

Även om ett brett och kraftfullt program mot den ekonomiska brottsligheten nu är under genomförande måste man hålla i minnet att mera avgörande framgångar förutsätter ett långsiktigt och tålmodigt arbete inom en rad olika områden inte bara från det allmännas sida utan också av olika organisationer och enskilda. Det är viktigt att vi i det arbetet låter oss ledas av solida kunskaper och en klar och enhettig strategi som har möjlighet att vinna allmän uppslutning.

Det var mot den bakgrunden som regeringen hösten 1984 i en särskild proposition presenterade förslag till de riktlinjer som bör vara vägledande för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet. Jag ser det som något mycket väsentligt att de föreslagna riktlinjerna vid riksdagsbehandlingen våren 1985 fick en så bred parlamentarisk uppslutning. Härigenom har grunden lagts för ett fortsatt reformarbete som bör kunna uppnå den allmänna förankring som alltid är önskvärd inom kriminalpolitiken.

Jag skall här inte upprepa de riktlinjer som riksdagen nu godkänt som grundval för det fortsatta arbetet. Låt mig endast betona den vikt som i riktlinjerna läggs vid att lagstiftning och kontrollsystem måste utformas med sikte på att utgöra ett stöd för den seriösa näringsverksamheten och vid behovet av samordning och enkelhet i såväl administration som regeluppbyggnad. Det är också betydelsefullt att det på ett auktoritativt sätt har slagits fast att hävdvunna rättssäkerhetsanspråk har samma krav pä att bli tillgodosedda i samband med ekonomisk brottslighet som i samband med annan brottslighet.

Jag har redan nämnt vissa av de frågor som är aktuella under den närmaste framtiden. Det gäller bl.a. nya återvinningsregler och bestämmelser om skydd för företagshemligheter. Vissa frågor om verkställighet av fängelse har tagits upp i departementspromemorian (Ds Ju 1985:1) "Lyxfångar - finns dom?" Jag återkommer härUll i avsniu 2.11. Inom kort kommer vidare fängelsestraffkommittén att avlämna sitt huvudbetänkande där bl.a. frågan om straffvärdet av olika former av ekonomisk brottslighet behandlas. Kommittén kommer också att föreslå allmänna bestämmelser om straffmätning och påföljdsval som kan förväntas få stor betydelse inte minst på detta område. Jag vill här även erinra om det internaUonella arbete som pågår på området. Inte minst vikUgt är det nordiska arbete beträffande bl.a. sekretess- och forskningsfrågor som nu planeras på initiativ av nordiska ministerrådet.

Det är emellerfid angeläget att nu också ta itu med mera långsiktiga frågor som hitintills kommit i skymundan för de omedelbara behov som 20

förelegat. Regeringen har geU brottsförebyggande rådet eU särskilt Prop. 1985/86:100 forskningsuppdrag. Avsikten är bl.a. att de åtgärder som vidtagits under Bil.4 senare år skall utvärderas i syfte att ge underiag för den fortsatta poliU-ken. Frågorna om rättssäkerhet skall härvid uppmärksammas särskilt.

Vissa brister hos de bestämmelser som gäller ekonomisk brottslighet står emellertid klara helt oberoende av någon särskild forskning på området. En av dessa är den i många hänseenden splittrade reglering som nu gäller och som medför att lagsUftningen ofta framstår som svåröverskådlig och komplicerad. Det är mot den bakgrunden man skall se den av riksdagen nu godkända riktlinjen om att straffbestämmelserna mot ekonomisk brottslighet bör samordnas och förenklas varvid mera straffvärda förfaranden på längre sikt i möjlig mån bör regleras i en samlad lagsUftning. Vid sin behandling av denna rikUinje framhöll justitieutskoUet i siU av riksdagen godkända betänkande aU många av de straffrättsliga bestämmelser det här rör sig om gäller brott av sådan svårhetsgrad aU de naturligen hör hemma i broUsbalken och aU strävan fill samordning därför bör ske i denna riktning.

De problem som jag nu pekat på har en viss likhet med vad jag tidigare anfört om de risker som bl.a. den tekniska utvecklingen medfört för aU vissa straffbestämmelser kan komma att framstå som otidsenliga. I likhet med vad jag anförde i det sammanhanget överväger jag fn. även på det nu aktuella området hur dessa mer långsiktiga frågor skall kunna hanteras på ett smidigt och ändamålsenligt sätt.

2.5 Den traditionella brottsligheten

Narkotikabrottslighet och ekonomisk kriminalitet har från många synpunkter speciellt svåra skadeverkningar. Därför måste insatserna på dessa områden hållas på en fortsatt hög nivå. Det är emellertid också ett viktigt inslag i regeringens kriminalpolitik att dessa satsningar inte får leda till att man försummar kampen mot sådan mera tradiUonell kriminalitet som exempelvis våldsbrottslighet, inbrottsstölder och olika former av vandalism. För de människor som drabbas av sådana brott har dessa ofta allvarliga följder av både direkt och indirekt slag. Medborgarna har som jag tidigare nämnde rätt att kräva att effektiva åtgärder vidtas för att motverka också denna form av brottslighet. Framför allt gäller naturligtvis detta våldsbrotten.

Jag vill i den här delen Ull att börja med framhålla att de resursför stärkningar och andra åtgärder som har satts in mot ekonomisk brotts lighet och narkotika inte har tillåfits inkräkta på arbetet på det område som nu är i fråga. Detta får emellerfid inte undanskymma att det är nödvändigt au - parallellt med de särskilda satsningar som f n. görs mot narkoUkabrottslighet och ekonomisk brottslighet - överväga olika sätt aU söka bedriva kampen mot den traditionella brottsligheten mer effek tivt. Samtidigt måste det konstateras att man sedan lång tid har sökt efter metoder aU begränsa denna brottslighet. Det är knappast möjligt aU •finna några radikalt nya och hitUlls oprövade grepp som skulle få klart gynnsamma verkningar på brottsnivån. Till stor del blir det i stället fråga om aU arbeta vidare med kända metoder i ljuset av de erfarenheter man 21

har gjort.

Som jag redan har varit inne på styrs brottsnivån väsenUigen av vad Prop. 1985/86:100 som sker på andra områden än det begränsat kriminalpolitiska. Organ Bil.4 utanför rättsväsendet har därför viktiga uppgifter i det brottsförebyggande arbetet. Myndigheterna inom socialtjänsten är naturligtvis av central betydelse. Men också insatser t.ex. inom bostads- och familjesektorn, i skola, arbetsliv och fritidsverksamhet har stor betydelse för att brottsligheten på sikt skall kunna begränsas. Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete förutsätter en nära samverkan mellan många myndigheter, organisationer och enskilda på central men kanske framför allt lokal nivå.

För att stimulera arbetet på det här området anordnade jag i november 1984 en konferens med en lång rad myndigheter och organisationer. Ett viktigt ändamål var att se om det går att finna bättre former och rutiner för det brottsförebyggande samarbetet på lokal nivå än dem vi nu har. Ett annat var att stimulera till ett brett engagemang i den egna närmiljön. Till grund för överläggningarna låg en promemoria om det brottsförebyggande samarbetet på lokal nivå som hade utarbetats inom justitiedepartementet.

I promemorian redovisas de regler och rutiner som nu gäller på detta område. Det konstateras att insikten om behovet av brottsförebyggande samarbete har lett till åtskilliga initiativ under framför allt de senaste 15 åren.- Frågor med anknytning till sådan verksamhet har också varit föremål för fortlöpande uppmärksamhet, särskilt naturligtvis inom ramen för brottsförebyggande rådets verksamhet men också av ansvariga centrala myndigheter som riksåklagaren, rikspolisstyrelsen och socialstyrelsen. Också lokalt har det efter hand utvecklats livskraftiga samarbetsformer. Inte minst intressanta är de kommunala samarbetsorgan som vuxit fram i samband med arbetet på lokala handlingsprogram mot droger.

Promemorian och de diskussioner som fördes vid överläggningen har nu publicerats i skriften (Ds Ju 1985:5) Lokalt samarbete mot brott. Skriften har distribuerats till bl.a. landets samtliga kommuner och polisdistrikt för att tjäna som stimulans i det lokala arbete som måste vara kärnan i verksamheten på det här området. Jag har erfarit att den har mottagits väl och det är min grundade förhoppning att den kommer att fylla sitt ändamål.

Som ett annat resultat av min hearing har rikspolisstyrelsen under förra året inlett en särskild aktion på det här området Regeringen har stött rikspolisstyrelsens initiativ med särskilda medel.

Jag vill i det här sammanhanget understryka att det på en betydelsefull punkt har skapats underlag för en förändring - och förbättring - av förutsättningarna för det lokala brottsförebyggande arbetet. Genom den polisreform som nu har genomförts ökar det lokala infiytandet över polisens verksamhet väsentligt. Genom ett system med fria resurser över vilka de lokala och regionala ledningsorganen skall råda kan polisiära resurser smidigare styras Ull ändamål som ter sig särskilt angelägna inom ett visst område.

Det står enligt min mening också klart att strävanden från företags och 22

organisationers sida att bidra Ull det brottsförebyggande arbetet i sam- Prop. 1985/86:100 verkan med det allmänna bör tas tillvara. Sådana iniUaUv har också Bil.4 tagits av företrädare för den privata sektorn under senare tid exempelvis när det gäller åtgärder mot butikstillgrepp.

Låt mig i anslutning till detta understryka att det är mycket angeläget att handeln, företagarorganisationer, försäkringsbolagen, bostadskooperationer och övriga fastighetsägare m.fi. organ medverkar i arbetet på lokal nivå. Detta underlättas, om det finns ett kontaktnät mellan det allmännas företrädare. Om så är fallet, ökar också förutsättningarna för att de förslag och modeller på det broUsförebyggande området som utarbetas av Svenska kommunförbundet och av centrala myndigheter -främst rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och brottsförebyggande rådet - skall kunna prövas på fältet.

Intresset av samverkan på detta område måste vidare ses mot bakgrund av den allmänna strävan mot en större effektivitet och en ökad lyhördhet för människors behov som numera gäller som målsättning för den offentliga sektorns utveckling. Verksamheten med lokala organ inom kommunerna och försöket med en friare kommunal nämndorganisation är viktiga element i det arbetet.

Jag vill i det här sammanhanget betona att det i allt väsentligt måste ankomma på de lokala organen själva att finna formerna för det intensifierade samarbete på lokal nivå med brottsförebyggande frågor som är önskvärt. Viktiga uppgifter ankommer emellertid även på de centrala instanserna, bl.a. inom områdena för metodutveckling och erfarenhetsförmedling.

2.6 Offren för brott

Jag har redan flera gånger berört brottsoffrens ställning. Det är en sida av kriminalpolitiken som med rätta fått en stark aktualitet under senare år. Betydelsefulla insatser har också inletts för att bättre än hittills tillgodose brottsoffrens berättigade intressen.

På det vetenskapliga området kan nämnas att viktimologin, läran om offer, har fått ett uppsving, såväl internationellt som i Sverige. Jag vill särskilt nämna insatser på detta området som gjorts inom brottsförebyggande rådet, statistiska centralbyrån. Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi och Europarådet. Brottsoffrens ställning uppmärksammades också vid FN:s sjunde brottslighetskonferens som med aktivt svenskt deltagande hölls i Milano under hösten 1985.

I och för sig har den som utsatts för brott redan i dag ett betydelsefullt grundskydd. Inom ramen för t.ex. socialtjänst, hälso- och sjukvård m.m. tillgodoses en del omedelbara behov. Genom obligatoriska och frivilliga försäkringar skyddas den enskilde i de flesta fall från direkt ekonomisk föriust till följd av brott. Som målsägande i en rättegång kan man få sig tilldömt skadestånd. Genom brottsskadenämndens verksamhet med stöd av brottsskadelagstiftningen finns det också i betydande utsträckning möjlighet aU få ekonomisk gottgörelse från det allmänna.

På senare år har det dock i allt större utsträcknig uppmärksammats aU insatser av nyss berört slag inte räcker till. Det har framför allt påpekats 23

aU den ekonomiska föriusten ofta inte är det värsta och aU ekonomisk Prop. 1985/86:100 kompensation inte är nog. I stället har den integritetskränkning som Bil.4 brottet ofta är kommit i blickpunkten.

Detta har i och för sig beaktats i lagstiftningsarbetet under lång tid. Vad särskilt gäller offer för sexuella övergrepp har det också nyligen tagits en rad initiativ. Målsägandens möjligheter till stöd och hjälp under rättegången förstärktes i samband med den nyligen genomförda reformen av brottsbalkens regler om sexualbrott. Riksåklagaren har i samråd med en rad andra myndigheter och organisationer på regeringens uppdrag utarbetat ett material för information och utbildning av berörd personal om förundersökning och rättegång när det gäller sexualbrott och kvinnomisshandel. Detta material har spritts under hösten 1985 och skall inom kort med hjälp av särskilda medel som regeringen ställt till förfogande begagnas som underlag vid konferenser för vissa nyckelgrupper kring dessa frågor. Som jag tidigare nämnt har vidare rättshjälpskommittén fått i uppdrag att undersöka bl.a. behovet av juridiskt biträde åt målsäganden i sådana mål. Också inom bl.a. socialdepartementets verksamhetsområde har det tagits en rad initiativ.

Enligt min mening är det emellertid angeläget att gå längre i ansträngningarna att bereda brottsoffren hjälp och stöd. Regeringen har därför gett brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga i vilka hänseenden dessa behov gör sig särskilt gällande och i vilka former de lämpligen kan tänkas bli tillgodosedda. Uppdraget kommer att redovisas till mig inom kort. Jag räknar med att den vägen få ytterligare uppslag om hur brottsoffrens ställning kan stärkas.

2.7 Begränsning av straffrättens tillämpningsområde

Jag har nu berört en del av de områden som f n. är föremål för speciella insatser. Inte minst i det nuvarande statsfinansiella läget måste man emellertid vara beredd att också ange vad som inte skall prioriteras. Om polisen och andra myndigheter skall kunna arbeta mer intensivt mot den grövre brottsligheten, måste de därför avlastas mindre angelägna uppgifter. För tilltron till rättsväsendet på längre sikt är det dessutom mycket väsentligt att samhället inte upprätthåller straffsanktioner på andra områden än där det är tillräckligt motiverat.

Sedan åtskilliga år tillbaka har också en av huvudlinjerna vid reformarbetet på rättsväsendets område varit att rationalisera verksamheten. De rättsvårdande organens resurser kan därigenom i större utsträckning tas i anspråk för lagföring av allvarligare brottslighet. Utvecklingen har följt olika linjer. Dels har lagföringen av mindre brott stegvis fiyttats över från handläggning vid domstol till summariska reaktionsformer som handhas av åklagare och polis. Dels har man genom kriminalpolitiska åtgärder sökt begränsa utrymmet för straffrättsliga ingripanden.

För att driva denna utveckling vidare beslutade regeringen sommaren 1983 om ett särskilt program för att utnyttja rättsväsendets begränsade resurser mera rationellt. Detta program har nu börjat ge resultat.

Genom en systematisk genomgång av olika straffijestämmelser skall onödiga regler efter hand tas bort. Riksåklagaren fick i uppdrag aU 24

genomföra den kartläggning som behövdes och har redovisat uppdraget Prop. 1985/86:100 i två etapper. Bii.4

1 den första lade riksåklagaren fram en rad förslag på trafikrättens område. Bl.a. föreslogs att gränsen för straffbar vårdslöshet i trafik skall sättas högre än i dag och att man skall avkriminalisera en del enklare överträdelser av bestämmelser i vägtrafikkungörelsen. Viss ytterligare kartläggning på detta område har därefter ägt rum inom kommunikationsdepartementet.

I en avslutande rapport som överlämnades till regeringen i oktober 1984 har riksåklagaren fört fram vissa ytterligare förslag. Dessa rör bl.a. särskild åtalsprövning vid vissa brott och avkriminalisering av några mindre förseelser. Dessutom diskuteras möjligheten att minska antalet utvisningar av nordbor på grund av brott och att ge åtalsunderiåtelse vid nordbors olovliga vistelse i Sverige efter utvisning. Riksåklagaren framhåller vidare att det är angeläget att det nordiska samarbetet på sikt leder till att utvisning av nordiska medborgare avskaffas.

Rapporterna har nu remissbehandlats. Jag räknar med att beredningen inom regeringskansliet snart skall vara avslutad och att riksdagen skall få ta ställning till en proposition under innevarande riksmöte.

En annan del av programmet var det regeringsförslag om vidgade möjligheter till åtalsunderlåtelse som riksdagen antog under det förra riksmötet. Till följd av denna reform har det blivit möjligt att ge åtalsunderlåtelse också när påföljden kan förväntas bli villkorlig . Dessutom har möjligheterna till åtalsunderlåtelse ökat bl.a. vid seriebrottslighet. Genom den koppling som numera finns mellan reglerna om åtalsunderlåtelse och reglerna om förundersökningsbegränsning innebär reformen arbetsbesparingar också för polisen. Av stor praktisk vikt är också den ökade befogenhet för polisen att meddela rapporteftergift som infördes i samband med 1984 års polislagstiftning.

2.8 Polis- och åklagarväsendet

Riksdagen fattade år 1981 ett principbeslut om polisens uppgifter, utbildning och organisation. Till grund för beslutet låg 1975 års polisutrednings betänkande (SOU 1979:6) Polisen. I enlighet med riksdagsbeslutet anförtroddes det åt en särskild kommitté - 1981 års polisberedning - att utarbeta de mera detaljerade förslag som behövs för reformens praktiska genomförande. Reformfrågorna inom polisväsendet har därefter behandlats i två olika propositioner.

I den proposition om polisens organisation m.m. som lämnades till riksdagen i januari 1984 lades i ett första steg i reformarbetet fram förslag bl.a. om eU förstärkt medborgarinflytande på lokal nivå, en ändrad organisation och ändrade uppgifter för rikspolisstyrelsen och för vissa län en ny regional polisorganisaUon - länspolismästaralternativet. Förslagen godtogs av riksdagen och genomfördes den 1 oktober 1984. Samfidigt med de organisatoriska förändringarna inom polisväsendet trädde en ny polislag i krafi. Polislagen innehåller de grundläggande bestämmelserna för polisverksamheten.

Den andra av de båda propositionerna lades fram under 1984/85 års 25

riksmöte och rörde främst polisens arbetsformer på lokal och regional Prop. 1985/86:100

nivå samt utbildning och rekrytering. Förslagen syftade till en demokra- Bil.4

tisering och en decentralisering av verksamheten. Också dessa förslag

godtogs av riksdagen och har slutligt genomförts den I november 1985.

Därmed har riksdagens principbeslut om polisens uppgifter, utbildning

och organisation numera i sin helhet genomförts på det prakUska planet.

Polisberedningen har vid sidan av de nu redovisade organisatoriska frågorna också lämnat ett antal andra reformförslag rörande polisväsendet. 1 särskilda betänkanden har sålunda förslag lagts fram rörande handläggningen av anmälningar mot polismän, tjänteförslagsnämnd inom polisväsendet och den regionala organisationen samt om beredskapspolisen. Betänkandena har remissbehandlats. Jag avser att i det följande återkomma till mina ställningstaganden med anledning av polisberedningens förslag i dessa frågor.

Polisberedningen kommer inom kort att överlämna ett slutbetänkande om inriktningen av polisverksamheten. Polisberedningen har därmed slutfört sina arbetsuppgifter.

Regeringen har nyligen beslutat en proposition med förslag till vissa ändringar i fråga om polisens ställning i krig.

Även åklagarväsendet har sedan en tid tillbaka varit föremål för översyn i organisatoriskt hänseende. I enlighet med riksdagens principbeslut om riktlinjerna för en ändrad regional organisation har den 1 juli 1985 inrättats tretton regionåklagarmyndigheter samtidigt som den tidigare länsåklagarorganisationen avskaffades. Vidare har en statsåklagarmyndighet för speciella mål inrättats. I enlighet med riksdagens beslut om riktlinjerna för verksamheten vid riksåklagarens kansli har kansliet från den I juli 1985 fått delvis förändrade uppgifter och en ändrad organisation.

Under året har åklagarkommittén arbetat med en översyn av åklagarväsendets lokala organisation m.m. I kommitténs arbete ingår också bl.a. att se över administrationen på samtliga nivåer inom åklagarväsendet. Kommittén kan beräknas slutföra sitt arbete under våren 1986.

2.9 Påföljdssystemet

Har man väl bestämt sig för att straffbelägga en viss handling måste man ocksä vara beredd att döma ut påföljder när förbudet överträds. Detta är väsenUigt för att kriminaliseringen på sikt skall behålla sin trovärdighet och kriminalpolitiken sin genomslagskraft. Det är också viktigt för att rättsväsendets brottsförebyggande effekter skall bevaras. Däremot skall inte betydelsen av stränga straff överdrivas, särskilt inte för broU som begåtts utan närmare kalkylerande. Det är emellertid viktigt att bruket av straff bringas att överensstämma med de värderingar som bör styra strafflagstiftningen och att straffen uppfattas som rättvisa av medborgarna.

En viktig utvecklingslinje inom kriminalpolitiken är att minska bruket av fängelse när det kan ske utan fara för den allmänna laglydnaden. Det är en inriktning som det råder bred politisk enighet om, även om me ningarna ibland kan vara mera delade om vilka vägar som bör väljas. 26

Allmän enighet råder också om au frihetsstraff inte är ägnade att ha Prop. 1985/86:100 några positiva effekter för de personer som utsätts för dem. Bil.4

Sedan slutet av 1970-talet har det pågåU en rätt betydande omdaning av brottsbalkens påföljdssystem. Den har, glädjande nog, kunnat ske i bred politisk enighet och i en gemensam strävan att humanisera systemet. Som exempel kan nämnas att de tidsobestämda påföljderna ungdomsfängelse och internering har avskaffats, att minimiUden för fängelsestraffet har sänkts och att skyddstillsynen på olika sätt har förstärkts. Redan år 1974 fick vi också en ny kriminalvårdslagstiftning.

År 1979 tillsattes två kommittéer för att arbeta med påföljdsfrågor, frivårdskommittén och fängelsestraffkommittén. De fick tillsammans som uppgift att i princip se över hela vårt påföljdssystem.

Båda kommittéerna har lagt fram delbetänkanden som lett till lagstiftning. Frivårdskommittén slutförde sitt uppdrag i juni 1984 och fängelsestraffkommittén beräknas avge sitt huvudbetänkande inom kort. Kommittén kommer då att behandla frågor om straffskalorna för olika brott och om regler för påföljdsbestämning. Men också den livligt diskuterade frågan om den villkorliga frigivningens utformning kommer att tas upp på nytt.

Frivårdskommittén har i sitt slutbetänkande gjort en genomgång av tänkbara nya påföljder i vårt sanktionssystem. Kommittén har stannat för att möjlighet bör öppnas att döma alkohol- och narkotikamissbrukare som begått brott till s.k. kontraktsvård i stället för fängelse. Däremot avvisar kommittén tanken på att införa samhällstjänst som ny påföljd. Kommitténs skäl för denna slutsats är bl.a. att det av olika skäl är tveksamt om samhällstjänst i formen av en särskild påföljd skulle minska bruket av frihetstraff och att rättstillämpningen kan riskera att bli ojämn och orättvis. Kommittén är dock positiv till att inom ramen för straffverkställigheten bättre än i dag utnyttja möjligheterna till vad som skulle kunna kallas samhällstjänst, bl.a. vid frigång och andra aktiviteter utom anstalt.

Utredningens betänkande har remissbehandlats. Om remissutfallet kan jag helt kort säga att det i stort sett är positivt. En majoritet av dem som har yttrat sig delar utredningens uppfattning att man bör avstå från samhällstjänst som självständig påföljd men överväga att införa någon form av kontraktsvård.

Arbetet på en lagrådsremiss har nu inletts. Jag räknar med att en proposition i ämnet skall kunna överlämnas till riksdagen under våren.

Påföljderna för psykiskt avvikande lagöverträdare är en fråga som ständigt är aktuell i den kriminalpoliUska debatten. Socialberedningen har i ett betänkande föreslagit en total reform av den psykiatriska tvångslagstiftningen och därvid även behandlat det straffrättsliga systemet i berörda delar. En utgångspunkt för kommittén har varit aU vanliga påföljdsregler skall tillämpas i så stor utsträckning som möjligt även för psykiskt avvikande lagöverträdare.

Förslagets straffrättsliga delar fick ett blandat mottagande av remiss instanserna och har krävt rätt stora förändringar under den fortsatta beredningen. Arbetet med en omfattande lagrådsremiss som även rör 27

bl.a. hela den psykiatriska tvångsvården bedrivs med den inriktningen Prop. 1985/86:100 att ett förslag skall kunna överlämnas under år 1986. Bil.4

1 detta sammanhang vill jag också erinra om att särskilda överläggningar pågår mellan riksdagspartierna angående sanktionssystemet för trafiknykterhetsbrott.

På påföljdsområdet vill jag slutligen nämna det förslag om en ny sanktion för brott begångna i näringsverksamhet som riksdagen fick på sitt bord i oktober 1985. Sanktionen, kallad företagsbot, är konstruerad som en särskild rättsverkan av brott och skall kunna ådömas ett företag eller en företagare när ett brott har begåtts i utövningen av verksamheten. Enligt förslaget skall företagsboten kunna bestämmas till lägst 10 000 kr. och högst 3 milj. kr. Jag vill gärna uttrycka min tiltfredsstältet-se över att den segslitna frågan om effektiva straffrättsliga sanktioner mot brott som begås i näringsverksamhet och om ett straffrättsligt ansvar som skall kunna drabba även juridiska personer nu tycks vara nära en lösning.

Sammantaget pågår alltså en rätt betydande omvandling av påföljdssystemet. Många har ju också menat att gmndtankarna bakom brottsbalkens påföljdssystem skulle ha övergetts redan nu. Själv kan jag inte se det så. Vad som hänt är att vi har blivit mer medvetna om fängelse-Straffets negativa verkningar. Vi har också fått överge de mest optimistiska föreställningarna om möjligheten att genom behandling av enskilda lagöverträdare motverka återfall i kriminalitet. Samtidigt kvarstår uppfattningen att frihetsstraff i vissa fall är ett nödvändigt led i brottsbekämpningen.

Att vi anpassar oss efter dessa insikter får självfallet inte hindra att vi behåller viktiga ambitioner i fråga om humanitet och social rättvisa. Inom ramen för både anstaltsvård och frivård måste vi se fill att åstadkomma bästa möjliga behandlingsresultat. För mig blir ledorden när det gäller påföljdsdelen i kriminalpolitiken fasthet och konsekvens i straffmätning och behandling parad med respekt för den dömdes integritet och människovärde.

2.10 Domstolsväsendet

Jag har tidigare redogjort för det aktuella läget när det gäller reformer beträffande rättegängsförfarandet. 1 detta sammanhang vill jag i all korthet ta upp några särskilda frågor med anknytning till domstolarnas viktiga roll i kampen mot brottslighet.

Länsrätterna har fortfarande för många oavgjorda skattemål. Även kammarrätterna har stora målbalanser. Jag nödgas konstatera att endast ett fåtal länsrätter är i nivå med målsättningen på ett års omloppsUd för skattemålen i länsräu som jag ställde upp i förra årets budgetproposition. Det är angeläget att man inom ramen för Ullgängliga resurser överväger om man genom rationellare arbetsformer kan förbättra läget.

Bl.a. de utvidgade möjligheterna att använda strafföreläggande har lett till aU antalet broUmål i Ungsrätterna har minskat även under år 1985. Såväl åklagarnas som domstolarnas resurser kan härigenom mer än tidigare inriktas på prövningen av de kvalificerade broUmålen. 28

Den I juli 1985 trädde de nya reglerna om handläggningen av eko- Prop. 1985/86:100 broUmål i kraft. Som en konsekvens av dessa har ekonomisk och skat- Bil.4 terättslig expertis knutits till tingsrätterna som ledamöter i mål som kräver särskild sakkunskap och domarna fått bättre utbildning i fråga om ekonomisk brottslighet. Även för budgetåret 1986/87 avsätts särskilda medel till sådan utbildning.

2.11 Kriminalvården

Efter halvUdsreformen den I juli 1983 gick medelbeläggningen vid kriminalvårdsanstalterna ned med omkring 350 under budgetåret 1983/84. På grund av bl.a. beläggningsutvecklingen beslöt regeringen den 14 februari 1985 aU lägga ned anstalten Västergården med 60 platser samt att stänga ytterligare 158 platser.

Under budgetåret 1984/85 har beläggningen vid anstalterna fortsaU att minska. Med oförändrad beläggning kommer det att finnas ett över-skoU av ca 100 anstahsplatser under budgetåret 1986/87.

Beläggningen på de allmänna häktena ökade konUnueriigt från 1979 t.o.m. budgetåret 1982/83 och minskade därefter under 1983/84 från i genomsniU 965 fill 814 eller med 16 procent. Under 1984/85 har medelbeläggningen varit 818.

Under år 1985 har nya lokalanstalter färdigställts i Ystad, Nyköping och Härnösand. F.n. byggs nya lokalanstalter i Malmö, Gävle och Stockholm.

För att möjliggöra en effekUvare frivård tillämpas en måttstock som innebär att den genomsnittliga ärendemängden inte bör tillåtas överstiga 30 per tjänsteman. Antalet klienter inom frivården har under budgetåret 1984/85 varit i genomsnitt ca 12 000 vilket motsvarat ca 28 ärenden per tjänsteman.

I september månad 1984 tillsatte jag en arbetsgrupp med uppgift att se över straffverkställigheten för personer som dömts till fängelse för ekonomiska brott.

Arbetsgruppen avlämnade i mars 1985 promemorian (Ds Ju 1985:1) "Lyxfångar - finns dom?". Rapporten utmynnar i vissa förslag till ändringar av kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter och anvisningar för tilllämpningen av lagen om kriminalvård i anstalt.

I rapporten konstateras att skälen för att nu uppmärksamma gruppen socialt väletablerade intagna är fiera. Dessa intagna har till skillnad från de flesta övriga intagna normalt inte något påtagligt behov av åtgärder som tar sikte på aU avhjälpa missbruk, aU förbereda den intagne för en ordnad social Ullvaro och att ombesörja inskolning i arbetslivet. Vidare är risken för rymning eller störning av ordning och säkerhet minimal i denna grupp. Ytteriigare ett skäl att uppmärksamma denna grupp är att socialt väletablerade intagna ofta har lättare att underbygga sina önskemål än andra intagna och ibland även resurser att skaffa advokathjälp, läkarintyg etc. En annan omständighet som ofta föreligger är att de kan vara inblandade i konkursförfaranden.

Arbetsgruppen har med sikte på den här aktuella gruppen av intagna behandlat huvudsakligen frågor som rör uppskov med verkställigheten 29

av fängelsestraff, anstaltsplacering, permissioner, frigång och andra for- Prop. 1985/86:100 mer av vistelse utom anstalt samt övervakning efter villkorlig frigivning. Bil.4

Promemorian har remissbehandlats. Förslagen har fått ett övervägande positivt mottagande.

Jag har för avsikt aU inom kort anmäla frågan för regeringen.

3 Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Anslagen inom departementets område har i allmänhet beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget

Inom rättsväsendet, som inom annan verksamhet, måste åtgärder vidtas för att minska kostnaderna och anpassa verksamheten till de begränsade resurser som förutses för de kommande åren. De möjligheter som härvidlag står till buds är dels aU ändra lagstiftningen i olika avseenden, dels att ge olika verksamheter en effektivare organisation. Ett omfattande arbete med denna inriktning pågår f n. inom justitiedepartementet och i olika kommittéer under departementet.

Av de åtgärder som jag räknar med kommer att minska utgifterna inom justitiedepartementets område de närmaste budgetåren eller inom samma period kommer aU leda till en effekUvare organisaUon vill jag först nämna den reformering av polisväsendet som nu har genomförts. Åklagarväsendet har omorganiserats på det regionala planet. Åklagar-utredningen kommer att under våren 1986 lägga fram förslag beträffande den lokala åklagarorganisationen i syfte att göra den effektivare.

Vad gäller domstolsväsendet räknar jag med att genomförda och planerade reformer med anledning av bl.a. rättegångsutredningens arbete leder till vissa rationaliseringar för de allmänna domstolarna. De vidgade möjligheterna att använda strafföreläggande, att underlåta åtal och att begränsa förundersökningarna innebär lättnader i domstolarnas arbetsbörda. Jag vill också erinra om att resurser kontinuerligt frigörs inom tingsrättsorganisationen genom den datorisering som pågår inom fastighetsdataprojektet och som innebär att uppemot 40 procent av inskrivningsärendena numera hanteras med hjälp av ADB. Även på andra områden har ADB-stöd gett rationaliseringsvinster inom domstolarna.

Den under finansdepartementet hörande skatteförenktingskommittén har vittgående direktiv för en reform av taxeringsförfarandet och skatteprocessen. Om de förenklingar m.m. i skattesystemet och av skatteprocessen som kommittén har föreslagit kan genomföras kommer belastningen på de allmänna förvaltningsdomstolarna att minska. På rättshjälpens område har rättshjälpskommittén lagt fram ett förslag med genomgripande förändringar av rättshjälpssystemet.

Kriminalvårdsstyrelsen utreder fn. möjligheterna att genomföra en decentralisering inom kriminalvården. Jag kommer att låta undersöka om anstaltsorganisationen skulle kunna utnyttjas effektivare än vad som i dag är fallet. Jag avser även att föreslå en översyn av reglerna om personundersökning i brottmål. 30

A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M.M. Pop. i985/86:ioo

Bil.4 A 1. Statsrådsberedningen

1984/85 Utgift 16 194 820 1985/86 Anslag 15 840 QOO 1986/87 Forslag 17 256 000

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Personal

Surnma

63 Anslag

Förvaltningskostnader

15 802 000

+ 1 389 000

(därav lönekostnader)

(13 841 000)

(+ 994 000)

Representationsbidrag

38 000

+ 27 000

Summa

15 840 000

+ 1 416 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 17 256 000 kr. Jag har därvid beaktat att ytterligare ett statsråd förordnats under innevarande budgetår. I övrigt har medelsbehovet beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 1, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att Ull Statsrådsberedningen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 17 256 000 kr.

A 2. Justitiedepartementet

1984/85 Utgift 43 958 726 1985/86 Anslag 32 435 000 1986/87 Förslag 33 980 000

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Personal

Summa

157 Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

32 435 000 (28 908 000)

+ 1 545 000 (+ 1 334 000)

Summa

32 435 000

+ 1 545 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för Prop. 1985/86:100 nästa budgetår till 33 980 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med Bil.4 utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre är med fördelningen 1, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Jag hemställer aU regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiedepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 33 980 000 kr.

A 3. Utredningar m.m.

1984/85 Utgift 17 427 053 Reservation 3 575 119 1985/86 Anslag 16 500 000 1986/87 Förslag 19 500 000

Tre nya kommittéer har tillsatts under år 1985. Dessa är framtidsstudiekommittén, maktutredningen och utredningen om TVövervakning m.m.

Under år 1985 har följande fyra kommittéer avslutat sina uppdrag, nämligen utredningen om pantsättning av patent- och patentansökningar, ordningsstadgeutredningen, räntelagsutredningen och 1981 års polisberedning.

Jag beräknar högst 0,8 milj kr. under anslaget för fortsatt utredning om rättsväsendets informationssystem (RI).

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 19 500 000 kr. under nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiW Utredningar m.m.för budgetåret 1986/87 anvisa ett reserva-Uonsanslag av 19 500 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1984/85 Utgift 1 548 812 Reservation 553 703 1985/86 Anslag 1 050 000 1986/87 Förslag 1 050 000

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår vara oförändrat.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

aU till Extra utgifter föt budgetåret 1986/87 anvisa eU reservationsanslag av 1 050 000 kr.

32

A 5. Information om lagstiftning m.m. Prop. 1985/86:100

Bil.4

1984/85 Utgift 1 959 659 Reservation 1 265 957 1985/86 Anslag 750 000 1986/87 Förslag 1 310 000

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår uppgå till 1 310 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för informationsinsatser beträffande en ny förvaltningslag med 500 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att Ull Information om lagstiftning m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av I 310 000 kr.

33 3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

B. POLISVÄSENDET Prop. I985/86:I00

Bil.4

Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet

Såsom närmare har redovisats i prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering (se avsnitt 2.1), bör statsmakterna i samband med budgetprocessen ta ställning till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett skall användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut utgör riktlinjer för den resursanvändning och resursfördelning som i den nya polisorganisationen beslutas av de regionala och lokala polismyndigheterna. Som underlag för statsmakternas ställningstaganden i dessa frågor skall bl.a. finnas de uppgifter om den faktiska och planerade verksamheten inom polisväsendet som har redovisats i de nya planeringsdokumenten (se vidare 4 kap. polisförordningen (1984:730) om det nya planeringssystemet som har börjat tillämpas under våren 1984).

I fråga om resursfördelningen under budgetåret 1985/86 anförde jag vid min anmälan till föregående års budgetproposition (prop. 1984/ 85:100, bil.4, s. 35) aU det inte då fanns något fullgott underiag för en diskussion om prioriteringsfrågor. Det beslutsmaterial som fanns tillgängligt genom planeringsprocessen hade av naturliga skäl då vissa brister och materialet tog inte heller i tillräcklig grad sikte på verksamheten under budgetåret. Jag pekade också på att polisväsendet stod inför omfattande organisationsförändringar och att verksamheten övergångsvis måste inriktas på att finna de nya arbetsformerna.

En naturlig utgångspunkt för myndigheternas prioriteringsbeslut borde emellertid, uttalade jag vidare, vara de ställningstaganden som regeringen hade redovisat i särskilda propositioner till riksdagen under hösten 1984 angående bekämpning av den ekonomiska brottsligheten och narkotikabrottsligheten. Jag framhöll att resursanvändningen inom polisväsendet måste ses mot denna bakgrund. Polisens insatser på dessa områden borde alltså om möjligt överstiga den nuvarande nivån. Vad som hade sagts om bekämpningen av narkotikabrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten borde även gälla för bekämpning av olika former av våldsbrottslighet. Slutligen framhöll jag vikten av att denna prioritering inte ledde till att man eftersätter kampen mot sådana mera traditionella brott som exempelvis inbrottsstölder.

Jag kan konstatera aU det även i år av olika skäl inte finns något fullgott underlag för en diskussion om prioriteringsfrågor. Det underlag som i år har redovisats av bl.a. polismyndigheterna tyder emellerfid på att de bedömningar som jag stannade för under innevarande budgetår även bör gälla för budgetåret 1986/87. Jag anser följaktligen att myndig heterna också nästa budgetår bör sträva mot en hög nivå när det gäller resursinsatserna på områden för narkotikabekämpning, ekonomisk brottslighet samt våldsbrottslighet. Detta måste ske samfidigt som myn digheterna ägnar särskild uppmärksamhet åt den s.k. traditionella brottsligheten, och då inte minst den förebyggande verksamheten. När det gäller den senare måste vikten av bred samverkan med andra delar 34

av samhället på sätt som jag utvecklat i det föregående understrykas.

Härutöver vill jag erinra om att handläggningen av s.k. asylutredningar bör ske i sådan takt att ärendena kan klaras av inom en månad. De myndigheter som har längre handläggningsUder bör alltså så långt det är möjligt inom sina ramar omfördela resurserna till denna verksamhet.

B 1. Rikspolisstyrelsen

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

590 293 000 558 468 000 553 421 000

Rikspolisstyrelsen är enligt 7 § polislagen (1984:387) central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta. Inom rikspolisstyrelsen finns fyra avdelningar, en för polisfrågor, en för teknik-och datafrågor, en för administrativa frågor samt en för säkerhetsfrågor. Inom avdelningen för polisfrågor finns tre byråer, två polisbyråer och registerbyrån, inom avdelningen för teknik- och datafrågor finns två byråer, teknikbyrån och databyrån, inom avdelningen för administraUva frågor fmns två byråer, ekonomibyrån och personalbyrån, samt vidare en polishögskola. Inom avdelningen för säkerhetsfrågor finns ett sekretariat och två byråer (anslaget B 2).

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Rikspolisstyrelsen

Föredraganden

m. m, i kv. Kronoberg

12 321 000

+ 3 942 000

+ 1 390 000

Summa

559 668 000

+ 109 662 000

- 4 847 000

Inkomster

Inkomster från ut-

bildningsverksamhet

- 1 200 000

- 600 000

- 200 000

Nettoutgift

558 468 000

+ 109 062 000

- 5 047 000

Personal

Summa 515

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader 121 820 000 (därav lönekostnader) (99 257 000)

Lokalkostnader 68 444 000

Löner och utrustning till polisaspiranter m. fl. 320 238 000

Datorbearbetning 36 845 000

Bidrag till kostnader för gemensam kontorsdrift

+ 1

+ 4

+ 19 695 000 + 8 045 000

(+ 14 819 000) (+ 3 748 000)

+ 9 297 000 + 9 297 000

+ 58 186 000 - 23 677 000 (1)

+ 18 542 000 + 98 000 (2)

(1)Anslagsposten betecknades tidigare Löner och utrustning till extra polismän m.fl.

(2)Anslagsposten betecknades tidigare Avgifter till datamaskinfonden m.m.

35 Rikspolisstyrelsen Prop. 1985/86:100

1. Pris- och löneomräkning m.m. 49 199 000 kr. ''-

2. Huvudförslaget innebär enligt rikspolisstyrelsen en minskning av medlen med 6 606 000 kr. med utgångspunkt i en nedskärning med 5 % på anslagsposten Förvaltningskostnader. Den 1 oktober 1984 trädde rikspolisstyrelsens nya organisation i kraft. Viss övertalighet förelåg vid ikraftträdandet och föreligger alltjämt. Övertaligheten har inneburit att man har varit tvungen att hålla vissa av de nya tjänsterna vakanta och att personal måst omplaceras till andra arbetsuppgifter. Styrelsen har därför ännu inte kunnat fungera på det sätt som den nya organisaUonen förutsätter. Den nya organisationen bör först ha verkat en tid innan en meningsfull utvärdering av effekterna kan göras. En tillämpning av huvudförslaget bör därför anstå.

3. Rikspolisstyrelsen bör tillföras en tjänst som avdelningsdirektör för ADB-säkerhetsfrågor (+ 200 694) med placering i verkskansliet.

4. Styrelsen föreslår att en tjänst som byrådirektör/förste byråsekreterare (-1-185 982) och en tjänst som förste byråsekreterare/byråsekreterare (-1- 161 579) inrättas vid rikspolisstyrelsen för intern televisionsverksamhet.

5. Styrelsen föreslår att rikskriminalsektionen tillförs en tjänst som assistent/kansliskrivare (-f- 127 719) för att biträda polispersonalen med asylutredningar och utredningar om illegal invandring.

6. Rikspolisstyrelsen föreslår att antalet elever i grundutbildningen ökas från 150 till 460. Styrelsen föreslår vidare att kompletteringsutbildning anordnas för de polismän som — när utbildningsreformen trädde i kraft den 1 november 1985 -inte har genomgått assistentkursen. De föreslagna åtgärderna innebär att lönekostnaderna till lärare ökar med ca 7 175 000 kr. och att omkostnaderna för den centralt anordnade utbildningen ökar med ca I 492 000 kr.

7. Under tidigare anslagsposten Avgifter till datamaskinfonden m.m. föreslår styrelsen en ökning från 36 845 000 kr. till 55 387 000 kr. Styrelsen föreslår vidare att anslagsposten tillförs ytterligare en delpost, benämnd "Utbildning i ADB". Av anslagsökningen utgörs 600 000 kr. av den nya delposten. Styrelsen yrkar även 15 milj. kr. för anskaffning av ett modernt ADB-system för fingeravtrycksidentifiering under anslaget B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet.

Föredragandens överväganden

A nstagsberäkningen

Rikspolisstyrelsen har från och med den I oktober 1984 fått en ny organisaUon och nya uppgifter (prop. 1983/84:89, JuU 16, rskr. 182 och prop. 1983/84:111, JuU 27, rskr. 331). De problem som är förenade med organisationsförändringarna och den tillfälliga övertaligheten på perso nal är nu i huvudsak lösta. Mot bakgrund av detta har medelsbehovet beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen I, 2 och 2 % för nästa och de därpå följande två budgetåren. Jag avser emellertid att senare i dag lämna förslag om ett 36

uppdrag Ull rikspolisstyrelsen aU senast i det kommande årets anslags- Prop. 1985/86:100 framställning redovisa hur en sådan minskning bör tas ut på styrelsens Bil.4 verksamhet. I redovisningen skall tas upp såväl sådana verksamheter som styrelsen själv har att besluta om som de fall där styrelsen är beroende av riksdagens eller regeringens beslut. Det kan alltså på grundval av detta material finnas skäl för mig att nästa år återkomma till dessa frågor.

Rikspolisstyrelsen har som central förvaltningsmyndighet ett övergripande ansvar för analys och planering av polisverksamheten i riket. För att förstärka denna övergripande funktion harjag beräknat medel för en ny tjänst som chef för verksamheten för analys och planering vid styrelsen.

På utbildningssidan krävs ytterligare insatser i fråga om bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Jag beräknar 1,3 milj. kr. till rikspolisstyrelsens förfogande för särskild utbildning av polismän som skall syssla med bekämpningen av denna brottslighet. Jag återkommer Ull vissa resursförstärkningar på detta område under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen. Under anslaget C 2. Åklagarmyndigheterna behandlar jag vissa frågor som rör samordning av utbildning mot ekonomisk brottslighet.

För centrala kostnader i samband med överföring av civilförsvarets ordningsuppgifter till polisväsendet (beredskapspolisen) har jag under anslagsposten 1 Förvaltningskostnader beräknat sammanlagt 1 117 000 kr., varav 490 000 kr. för utbildningskostnader och 627 000 kr. för administrationskostnader m.m.

Vid min anmälan till 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100, bil. 4 s. 35) konstaterade jag att personalläget inom polisväsendet successivt hade förbättrats. Det fanns då ca I 000 polismän som hade genomgått grundutbildningen och fullgjort alterneringstjänstgöringen men som ännu inte hade fått en tjänst vid en polismyndighet. Mot bakgrund av detta bedömde jag att antagningen av aspiranter till polishögskolan kunde begränsas till 200 under det dåvarande och de följande två budgetåren. I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100, bil.4 s. 38) kunde jag emellertid konstatera att personalläget ytterligare hade förbättrats och att det då fanns ca I 200 polismän utanför polismyndigheternas personaltablåer. Jag förordade dä en antagning av 150 aspiranter.

Utvecklingen under det gångna året innebär att antalet polismän som inte har en s.k. tablåtjänst ytterligare har stigit och i dag är drygt I 400. Som jag i andra sammanhang har redovisat måste man sträva efter en bättre balans mellan antalet polismanstjänster och utbildade polismän. Med hänsyn Ull detta och till den redovisade utvecklingen finner jag att aspirantantagningen även det kommande budgetåret bör begränsas till 150.

Förbudgetåren 1987/88, 1988/89 resp. 1989/90 beräknar jag aspirantantagningen till 150, 250 resp. 430.

Vid min anmälan Ull 1985 års budgetproposifion konstaterade jag aU antalet aspiranter som hade antagits till grundutbildningen under bud getåren 1978/79 - 1984/85 hade varierat mellan 800 och 200 och aU 37

dessa variationer hade inneburit vissa olägenheter för polisväsendet. Jag Prop. 1985/86:100 förklarade då att min avsikt var att undersöka hur man, samtidigt som Bil.4 man undviker större skillnader mellan åren, på bästa sätt kan anpassa aspirantantagningen Ull behovet av poliser i samhället.

Jag har inhämtat att 1981 års polisberedning i sitt slutbetänkande avser att ta upp frågan om hur antagningen av aspiranter i framtiden skall beslutas för att bl.a. uppnå de nyss nämnda syftena. Betänkandet kommer att remissbehandlas. Det finns alltså skäl för mig att återkomma till regeringen med närmare överväganden i denna fråga ett kommande år.

Enligt riksdagens beslut har polisväsendet fått en ny utbildningsordning fr.o.m. den 1 november 1985 (prop. 1984/85:81, JuU 18, rskr. 164). Den äldre utbildningsordningen har upphört vid samma tidpunkt. Med anledning av den nya ordningen behöver vissa polismän kompletteringsutbildning. Jag beräknar därför medel för att under nästa budgetår utbilda omkring 950 av de ca 1 900 polismän som behöver sådan utbildning. Till följd av detta kan polishögskolans utbildningskapacitet även det kommande budgetåret utnyttjas i stort sett i full utsträckning.

När det gäller den nya anslagsposten Datorbearbetning anserjag till en början att kostnader för system S och löneutbetalning i F/SLÖR i fortsättningen skall redovisas under förvaltningskostnadsposterna för rikspolisstyrelsen resp. den lokala polisorganisationen, varför medel för detta har överförts till dessa anslagsposter.

Under anslagsposten Datorbearbetning beräknar jag vidare medel för avgifter till statskontoret för utbyte av ca 600 terminaler som är anslutna till rikspolisstyrelsens dataanläggning. Jag beräknar också under denna anslagspost medel för avgifter till statskontoret för en permanent förbindelse med Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Under anslaget B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet har jag beräknat medel för utbyte av möbler m.m. förterminatarbetsplatser.

Chefen för civildepartementet har under anslaget ADB-utrustning på civildepartementets huvudtitel beräknat medel för motsvarande investeringar.

Jag återkommer under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen, anslagsposten 2 Förvaltningskostnader till frågan om medel för vissa nya lokala ADB-system.

ADB-system för fingeravtrycksidentifiering

Fingeravtrycksidentifiering utgör ett omistligt inslag i den brottsbekäm pande verksamheten. Det nuvarande ADB-systemet för fingeravtrycks identifiering vid rikspolisstyrelsen infördes 1968/69 och är baserat på en i vissa avseenden föråldrad teknik. Rikspolisstyrelsen framhåller att effektiviteten i verksamheten avtar i takt med registrets årliga tillväxt. Det saknas emellertid i dag ett tillräckligt underlag för att man skall kunna ta ställning Ull rikspolisstyrelsens yrkande om anskaffning av ett nytt ADB-system för fingeravtrycksidentifiering. Mot denna bakgrund avser jag att senare i dag återkomma till regeringen med ett förslag till ett uppdrag till rikspolisstyrelsen att närmare utreda denna fråga. 38

Hemställan Prop. 1985/86:100

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen Bil.4 föreslår riksdagen

att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 553 421 000 kr.

B 2. Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m.

1985/86 Anslag 148 503 000 1986/87 Förslag 163 199 000

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 169 075 000 kr.

\ Föredragandens överväganden

Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse till regeringen den 13 maj 1985 och i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 lämnat en redovisning av den organisationsöversyn som inom styrelsen har bedrivits sedan juli 1984. Arbetet har utförts i två etapper. Styrelsen har dels utvärderat de säkerhetshöjande åtgärder som genomförts under 1980-talet på grundval av förslagen från 1979 års särskilda juristkommission. Dels har skett en utvärdering av säkerhetsavdelningens organisation och verksamhet. Visst överynsarbete kvarstår alltjämt.

Rikspolisstyrelsen har mot bakgrund av denna redovisning föreslagit vissa ändringar i förordningen (1984:731) med instruktion för rikspolisstyrelsen såvitt avser säkerhetsavdelningens organisation. Efter beslut av regeringen (SFS 1985:753) har den tidigare indelningen med tre byråer från den I oktober 1985 ersatts med ett sekreteriat och två byråer. Avdelningen har därmed fått en organisation som är ägnad att förbättra samordningen av verksamheten inom avdelningen och som också i övrigt är bättre anpassad till de krav och till de förutsättningar som gäller för dagens säkerhetstjänst. Anslaget bör uppgå till 163 199 000 kr. under nästa budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att til\Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 163 199 000 kr.

39 B 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

1984/85 Utgift 19 401 000

1985/86 Anslag 19 676 000

1986/87 Förslag 21 143 000

Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet som är beläget i Linköping.

Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre avdelningar.

Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska undersökningar åt polis- och åklagarmyndigheter samt domstolar och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.

1985/86 Beräknad ändring 1986/87

Prop. 1985/86:100 Bil.4

Rikspolisstyrelsen

Föredraganden

Personal

Suma

+ 2

+ 1

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Övriga utgifter Engångsanvisning

15 418 000

(13 081 000)

3 573 000

700 000

+ 1 570 000 (+ 1 154 000) + 206 000 + 105 000 + 800 000

+ 1 201 000 (+ 1 053 000) + 206 000 + 75 000

Summa

19 691 000

+ 2 681 000

+ 1 482 000

Inkomster

Ersättning för utförda undersökningar m. m.

- 15 000

15 000

Nettoutgift

19 676 000

+ 2 681 000

+ 1 467 000

Rikspolisstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m.m. I 494 000 kr.

2. Rikspolisstyrelsen begär att statens kriminaltekniska laboratorium skall undantas från tillämpning av huvudförslaget. En tillämpning av huvudförslaget med 5 % under tre år skulle enligt styrelsen innebära en minskning med ca 1 025 000 kr. och medföra att sex tjänster inte kan återbesättas när vakanser uppkommer samt att kostnaderna för utrustning måste skäras ned.

3. Antalet ärenden till den skrifttekniska avdelningen har ökat kraftigt

40

de senaste åren. Avdelningen bör därför filiföras en tjänst som förste Prop. 1985/86:100 byråingenjör/byråingenjör (-I- 156 000 kr.). Bil.4

4. Som ett led i den fortlöpande metodutvecklingen har ett antal s.k. opåkallade jämförelser av narkotika från olika beslag utförts. Resultatet av narkotikajämförelserna har bedömts vara till stor nytta för polismyndigheterna. Styrelsen yrkar därför en tjänst som kemist (-1- 156 000 kr.) och en engångsanvisning om 800 000 kr. för anskaffning av ADB-utrustning för denna verksamhet.

Föredragandens överväganden

Under budgetåret 1984/85 har antalet inkomna ärenden ökat något i förhållande till föregående år. Antalet oredovisade ärenden har däremot minskat och uppgår fill knappt 600. Antalet inkomna narkofikaärenden har ökat något medan antalet skrifttekniska ärenden är i huvudsak oförändrat.

Laboratoriet fyller en viktig uppgift i samhällets insatser mot framför allt den grövre brottsligheten. Personalläget är liksom tidigare bekymmersamt. Det är angeläget att de vakanser som nu finns kan återbesättas. Mot denna bakgrund kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget (1 %) komma i fråga för nästa budgetår.

Som ett led i bekämpandet av bl.a. den ekonomiska brottsligheten beräknar jag medel för en ny tjänst som förste byråingenjör/byråingenjör vid den skrifttekniska avdelningen (3). Medel för inrättande av tjänsten erhålls genom en omfördelning inom polisväsendet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 21 143 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1986/ 87 anvisa ett förslagsanslag av 21 143 000 kr. '

B 4. Lokala polisorganisationen

1984/85 Utgift 4 349 162 000(1) 1985/86 Anslag 4 159 687 000 1986/87 Förslag 4 786 236 000

(1) Anslaget B 4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader.

Länen är indelade i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet.

41 Prop.1985/86:100

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Bil.4

Rikspolis

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Tjänster för polischefer

+ 5

Tjänster för övriga polismän

15 952

+ 54

Tjänster för annan personal

4 844,5

+ 4

Summa

21 074,5

+ 63

Anslag

Lönekostnader till polis-

personal

2 500 302 000

+ 193 344 000

+ 427 897 000

Förvaltningskostnader

997 690 000

+ 97 699 000

+ 87 816 000

(därav lönekostnader)

(682 871 000)

(+ 50 476 000)(+ 53 501 000)

Ersättningar till

sakkunniga

20 619 000

+ 3 093 000

+ 5 118 000

Vissa kostnader för för-

undersökning m. m.

19 113 000

+ 4 538 000

- 7 639 000

Lokalkostnader

538 222 000

+ 38 699 000

+ 34 877 000

Kostnader för förpassning,

polititransporter samt för

kost och sjukvård för om-

händertagna personer m. m.

19 340 000

+ 2 901 000

+ 1 934 000

Passformulär m.m.

8 284 000

+ 1 243 000

Bidrag till kostnader för

gemensam kontorsdrift

m.m. i kv. Kronoberg

21 325 000

+ 4 604 000

+ 538 000

Kostnader för åtgärder en-

ligt L-ATF 1984/85 (hela

polisväsendet)

34 792 000

- 34 792 000

Kostnader för löneavtal

1985-07-01 med anledning av

etapp II av polisreformen

+ 110 800 000

Summa

4 159 687 000

+ 311 329 000

+ 626 549 000

Rikspolisstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 301 621 000 kr.

2. Rikspolisstyrelsen begär att anslaget till den lokala polisorganisationen skall undantas från tillämpning av huvudförslaget. Om huvudförslaget skulle fillämpas på anslaget innebär det enligt styrelsen en minskning med 167 641 000 kr. med utgångspunkt i en nedskärning med 5 % under en treårsperiod beräknat på anslagsposten I Lönekostnader till polispersonal och anslagsposten 2 Förvaltningskostnader. Nedskärningen drabbar enligt styrelsen till allra största delen kostnaderna för personal, vilket skulle innebära au ca 900 tjänster inte kan återbesättas när vakanser uppkommer.

3. Fem tjänster som polisintendent bör inrättas vid de större polismyndigheter som saknar en andra tjänst för polisintendent.

42

4. För bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten bör 20 tjäns- Prop. 1985/86:100 ter som kriminalinspektör inrättas. Bil.4

5. För utredning av asylärenden bör 34 tjänster som kriminalinspektör inrättas. Dessa bör placeras vid polismyndigheterna i Stockholm (5), Malmö (6), Katrineholm (3), Växjö (7 varav en rotelcheQ och Västerås (3) samt vid rikskriminalsektionen (10).

6. För utredning av asylärenden bör fyra tjänster som assistent/ kansliskrivare inrättas. Dessa bör placeras vid polismyndigheterna i Växjö (2), Katrineholm (1) och Västerås (1).

7. Rikspolisstyrelsen hemställer dels att full kostnadsdebitering får ske av andra nyttjare av polisens telefonväxlar fr.o.m. budgetåret 1986/87, dels att sädan debitering får ske med omedelbar verkan i polishus som färdigställts under löpande budgetår.

Föredragandens överväganden

Den regionala polisorganisationen

Frågan om den regionala polisverksamhetens organisation har tagits upp till diskussion vid ett fiertal tillfällen efter polisväsendets förstatligande år 1965. I de förslag som har lagts fram betonas som ett genomgående drag behovet av en regionalt organiserad och bedriven polisverksamhet. Riksdagen har också tagit ställning för att länsstyrelsen även i fortsättningen skall vara länets högsta polisorgan. Länsstyrelsen skall således enligt 6 § polislagen (1984:387) ansvara för polisverksamheten i länet och ha tillsyn över den verksamhet som bedrivs av polismyndigheterna i länet. Länsstyrelsen har getts vittgående befogenheter såväl när det gäller organisatoriska och administrativa frågor som rätt att i vissa fall överta och leda polisverksamhet.

Inom länsstyrelsen handläggs ärenden rörande polisverksamheten av länsstyrelsens styrelse, av landshövdingen eller av en särskild tjänsteman vid länsstyrelsen, länspolischefen. Länspolischefen är också chef för en särskild arbetsenhet inom styrelsen, länspolischefens expedition. Arbetsfördelningen inom länsstyrelsen är närmare reglerad i länsstyrelseinstruktionen.

I det pågående reformarbetet rörande polisväsendet aktualiserades på ett tidigt stadium en avvikande organisatorisk lösning såvitt avser handläggningen av de uppgifter som faller på länsstyrelsen. Lösningen innebär i korthet att länsstyrelsens uppgifter handläggs, inte av länspolischefen som tjänsteman vid länsstyrelsen utan av polismästaren vid en av polismyndigheterna i länet. Lösningen har sedermera kallats länspolis-mästarmodellen efter tjänstebenämningen för den nye regionale chefen.

I propositionen 1980/81:13 om polisens uppgifter, utbildning och organisation m.m. togs frågan upp om en länspolismästarmodell för Stockholms län. Som grund för en sådan ordning åberopades den spe ciella strukturen i länet. Vidare erinrades om det fortlöpande behovet av samarbete mellan polismyndigheten i Stockholm och de övriga polis myndigheterna liksom polismyndighetens i Stockholm dominerande ställning i länet. 43

Riksdagen, som godtog förslaget om länspolismästarmodellen i Prop. 1985/86:100 Stockholms län (JuU 1980/81:24, rskr. 210), beslöt aU samma ordning Bil.4 också borde genomföras i Göteborgs och Bohus län. Beträffande Jämtlands län ifrågasatte riksdagen om en ordning med en länspolischef och två polismyndigheter — även med beaktande av de delvis vidgade och nya uppgifter som avsågs ankomma på en länspolischef — kunde vara ändamålsenlig. Enligt riksdagen borde organisationen för Jämtlands län närmare övervägas.

1 propositionen 1983/84:89 om polisens organisation m.m. lämnade regeringen på grundval av överväganden från 1981 års polisberedning förslag om den närmare utformningen av länspolismästarmodellen. Regeringen förordade också att modellen skulle införas även i Jämtlands län. I propositionen redovisades vidare utförligt fördelningen av arbetsuppgifter mellan länsstyrelsen i de tre länen och den regionale chefen. Riksdagen godtog förslagen (JuU 1983/84:16, rskr. 182).

Länspolismästarlösningen har härefter genomförts i de tre länen den I oktober 1984 (SFS 1984:735).

I tilläggsdirektiv (dir. 1983:68) till 1981 års polisberedning har beredningen fått till uppgift att bl.a. se över den regionala polisorganisationen. Med utgångspunkt i kravet på effektivaste och billigaste organisation för polisverksamheten skulle beredningen län för län pröva förutsättningarna för att genomföra en organisation i linje med vad som tidigare hade beslutats för de båda storstadsregionerna samt Jämtlands län och lägga fram därav föranledda förslag. Beredningen har lagt fram sina förslag i delbetänkandet (Ds Ju 1984:11) Den regionala polisorganisationen, länspolischefsalternativet eller länspolismästarmodellen.

Beredningen har vägt den nuvarande ordningen, länspolischefsalternativet, mot länspolismästarlösningen. Polisberedningen har från skilda utgångspunkter, sakliga och ekonomiska, funnit att länspolismästarmodellen är att föredra som typlösning. Mot bakgrund av sitt uppdrag att län för län pröva frågan om den regionala organisationen har beredningen vidare tagit upp till bedömning sådana faktorer som antalet polisdistrikt i länet, distriktens inbördes storlek, de regionala enheternas lokalisering samt vissa andra faktorer som har betydelse för valet av regional organisation. Beredningen har funnit det tveksamt att i samtliga län genomföra en länspolismästarlösning med hänsyn till dessa skilda för-utsäUningar. Ett slutligt ställningstagande fill organisafionsfrågan i de län där frågan nu ter sig oklar bör därför, anser beredningen, anstå till dess att ytteriigare praktiska erfarenheter har vunnits av den nya ordningen.

Beredningen har i konsekvens med tidigare beslut av statsmakterna om att införa länspolismästarmodellen i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands län ansett att fördelarna är mest framträdande i storstadslänen och i de minsta länen.

Beredningen har mot denna bakgrund lagt fram förslag om en ny regional organisaUon i Malmöhus län, Uppsala län, Kronobergs län och Blekinge län. Enligt beredningen bör organisationsförändringarna kun na träda i kraft den 1 juli 1986. För övriga län föreslår beredningen inte 44

någon förändring. Man bör enligt beredningen skaffa in ytterligare Prop. 1985/86:100 erfarenheter innan frågan om en ny organisation tas upp för dem. Bil.4 Beredningen utgår från att den prövotid som behövs inte blir alltför begränsad.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns i departementets ärende 234-85.

Förslaget har fått ett blandat mottagande. Flera remissinstanser tillstyrker förslaget från de utgångspunkter som beredningen har redovisat. Till denna grupp hör de centrala myndigheterna riksåklagaren, rikspolisstyrelsen och riksrevisionsverket samt vissa polismyndigheter och TCO-S. En annan större grupp avstyrker emellertid förslaget, bl.a. fiertalet länsstyrelser och ett stort antal polismyndigheter samt SACO/SR och polischefsföreningarna. Länsstyrelsernas organisationsnämnd, vissa länsstyrelser och polismyndigheter förordar slutligen att länspolismästarlösningen genomförs i andra län först när ytterligare erfarenheter har vunnits från de län där modellen redan finns. Polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Östersund är positiva till länspolismästarmodellen.

För egen del ansluter jag mig efter samråd med chefen för civildepartementet till beredningens principiella inställning. I likhet med 1975 års polisutredning och polisberedningen anser jag att länspolismästarlösningen innebär fördelar i förhållande till den nuvarande ordningen. Jag vill särskilt framhålla att man genom denna modell får en mera direkt och effektivt verkande ledningsfunktion för de regionala frågorna. Enligt min uppfattning talar också den förstärkta lokala anknytningen av polisverksamheten med ökad styrka för att en regional ledningsfunktion förenas med chefsskapet för den myndighet som normalt är den resursstarkaste i länet. Jag anser alltså att länspolismästarmodellen är att föredra framför den nuvarande ordningen från verksamhetssynpunkt. Den är dessutom fördelaktig från statsfinansieU synpunkt.

Vad jag har sagt nu talar för att länspolismästarmodellen borde genomföras i hela riket.

Jag kan emellertid inte bortse från den negativa inställning som fortfarande finns till den föreslagna modellen. Många känner sig tveksamma till att genomföra en ny organisation innan modellen har kunnat utvärderas under en längre tid i de län där den redan har införts. Ett införande i hela landet av den nya modellen bör därför enligt min mening anstå till dess att ytterligare erfarenheter har vunnits av modellen.

Däremot anser jag i likhet med beredningen att länspolismästarmodellen nu bör införas i ytterligare ett begränsat antal län. I första hand tänker jag då på Malmöhus län.

Av det material som nu finns tillgängligt framgår nämligen att de särskilda kraven på samordning, som har sin grund i bl.a. önskemålen om ett effektivare utnyttjande av de gemensamma resurserna i storstads regionerna, med styrka talar för att länspolismästarmodellen bör införas i detta län. Jag vill i det sammanhanget peka på att mer än två tredjedelar av de samlade polisresurserna av regional karaktär i länet hör till polis- 45

myndigheten i Malmö. Jag vill också framhålla att polismyndigheten i Prop. 1985/86:100 Malmö redan i dag har en så dimensionerad stabsorganisation att den Bil.4 enligt mina bedömningar utan mera genomgripande förändringar eller nämnvärda resurstillskott kan svara för beredningen av de ytterligare regionala uppgifter av olika slag som tillkommer i en länspolismästarmodell. Av betydelse är naturligtvis också de positiva erfarenheter som nu har redovisats från de andra två storstadslänen. Jag vill slutligen peka på att Malmöhus län är det enda län som fortfarande har ett delat regionalt chefsskap mellan länspolischefen och polismästaren i residensorten i operativa frågor. Såväl principiella som sakliga skäl talar således för att länspolismästarmodellen införs i Malmöhus län som snart som möjligt, eller den I juli 1986.

I likhet med beredningen anser jag det vidare naturligt att införa lösningen i de län som har få polisdistrikt, dvs. Uppsala län, Kronobergs län och Blekinge län (tre distrikt). I dessa län finns också en polismyndighet som storleksmässigt dominerar. Även i övrigt har dessa län en sådan struktur som gör dem väl lämpade för en länspolismästarorgani-sation. Jag förordar alltså att beredningens förslag genomförs för dessa län, dock i sådan takt att praktiska övergångsproblem kan lösas på ett smidigt sätt. Jag räknar med att den nya organisationen bör kunna införas inom de närmaste åren.

Det skulle enligt min mening vara av stort värde för den kommande utvärderingen av länspolismästarmodellen om man nu kunde införa den också i ett län med fier polisdistrikt och med en något mer komplicerad struktur än de minsta länen eller, med andra ord, i ett normallän. Jag har funnit att Värmlands län väl svarar mot dessa krav och att länet och polismyndigheten i Karlstad även i övrigt lämpar sig väl för en organisation enligt länspolismästarmodellen. Härtill kommer att inställningen till modellen är förhållandevis positiv i Värmlands län och att polismäs-tartjänsten i Karlstad f n. är vakant. Jag förordar därför att länspolismästarmodellen införs i Värmlands län den I juli 1986.

Jag avser att i ett senare sammanhang återkomma till regeringen med förslag till den närmare organisationen i resp. län. Jag vill emellertid redan nu anmäla att den förordade förändringen innebär att tjänsten som länspolischef och polismästartjänsten i residensorterna dras in och att en ny tjänst som länspolismästare inrättas vid polismyndigheten i resp. residensort. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att inrätta tjänsterna som länspolismästare.

Polisberedningen har särskilt övervägt hur själva chefs- och lednings- funkfionen bör utformas vid polismyndigheten i Malmö i en länspolis mästarlösning. Beredningen föreslår att utöver chefstjänsten en tjänst som biträdande länspolismästare inrättas. Jag vill för egen del anmäla att det i Malmöhus län finns ett stort antal polismyndigheter, varav Malmö är det tredje och Helsingborg det fjärde i storleksordning i landet. Den nuvarande regionala ledningsorganisationen är också relativt stor med bl.a. en tjänst som biträdande länspolischef Mot bakgrund av att de regionala frågorna, samordningsfrågorna, kräver förhållandevis stora insatser av den regionale chefen har också jag stannat för aU en tjänst 46

som biträdande länspolismästare inrättas vid polismyndigheten. Prop. 1985/86:100

Jag har tidigare i samband med min redovisning för regeringen om Bil.4 länspolismästarmodellen i Göteborgs och Bohus län (prop. 1983/84:89 s. 28) utgått från att det i detta län inte behövs en tjänst som biträdande länspolismästare. Jag åberopade i detta sammanhang bl.a. polismyndighetens eget ställningstagande i frågan. Riksdagen har godtagit denna ståndpunkt. Det har emellertid visat sig att de regionala frågorna i Göteborgs och Bohus län kräver förhållandevis mycket arbete och polismyndigheten förordar numera i sitt remissyttrande att en sådan tjänst inrättas. Också jag har numera kommit till samma uppfattning och jag avser att senare återkomma fill regeringen med förslag om att inrätta en sådan tjänst vid polismyndigheten i Göteborg.

För de övriga länen finns enligt min mening inte ett permament behov av en tjänst som biträdande länspolismästare. Det kan emellertid i undantagsfall finnas ett behov av att på ett annat sätt förstärka ledningsfunktionen på polischefsplanet. Även till dessa frågor återkommer jag i ett senare sammanhang.

Min avsikt är att om några år, då tillräckliga erfarenheter har vunnits av den nya regionala organisafionen, återkomma till frågan om en fortsatt regional reform. Jag är övertygad om att erfarenheterna då är så goda att modellen bör kunna införas i hela riket.

Ett förbättrat förfarande vid tillsättning av polischefstjänster

För riksdagens information avser jag att i det följande redovisa vissa frågor om ett förbättrat förfarande vid tillsättning av tjänster i polischefskarriären i den lokala polisorganisationen.

För tillsättning av tjänster inom polisväsendet gäller ett omfattande regelsystem. Liksom för andra statliga tjänster finns de grundläggande bestämmelserna om förtjänst och skicklighet i 11 kap. 9 § regeringsformen. Dessa bestämmelser kompletteras av föreskrifter på regeringsnivå, såsom i anställningsförordningen och i polisförordningen. Slutligen har också rikspolisstyrelsen meddelat vissa bestämmelser i ämnet.

I korthet innebär den nuvarande ordningen att tjänster som polismästare tiUsätts av regeringen efter förslag av resp. länsstyrelse. Tjänster som polisintendent tillsätts av vederbörande länsstyrelse. Yttrande hämtas in frän den aktuella polismyndigheten. Fram till den I oktober 1984 skulle yttrande också inhämtas från rikspolisstyrelsen. Man tillämpar ett vitsordsförfarande som innefattar en värdering av hur en sökande har skött sin nuvarande tjänst och en prognos avseende förmågan att sköta den sökta tjänsten. Dessa värderingar uttrycks enligt en femgradig bokstavsskala. Betyget fastställs vanligen av länspolischefen.

Det nu redovisade förfarandet har utsaUs för en delvis allvarlig kritik. Vitsordsunderlaget har i praktiken inneburit ett förhållandevis smalt och onyanserat underlag. Det har vidare funnits en tendens mot att allt fier får högre vitsord på skalan inom eU allt mindre intervall, vilket ytterii gare har urholkat vitsordens värde som beslutsunderlag. Detta har fått till följd att utredningen i tillsättningsärenden har fått kompletteras, ofta i ett sent skede, med munfiiga upplysningar. 47

1981 års polisberedning har i delbetänkandet (Ds Ju 1984:9) Tjänste- Prop. 1985/86:100 förslagsnämnd inom polisväsendet föreslagit att det för beredning av Bil.4 ärenden som gäller tillsättande av vissa tjänster inom polisväsendet inrättas en särskild nämnd, en motsvarighet till den tjänsteförslagsnämnd som finns för domstolsväsendet. Beredningen har föreslagit att nämnden skall avge förslag beträffande alla de tjänster i polischefskarriären som ledigkungörs, utom tjänsterna för polisintendent vid rikspolisstyrelsen. Tjänsteförslagsnämnden skall enligt förslaget bestå av en ordförande, rikspolischefen, två företrädare för de fackliga organisationerna och två ledamöter med parlamentarisk anknytning. Nämndens kansli skall finnas hos rikspolisstyrelsen.

Betänkandet har remissbehandlats. Inom justitiedepartementet har en sammanställning över remissyttrandena upprättats. Denna liksom en förteckning över remissinstanserna finns tillgänglig i justitiedepartementets ärende dnr 1823-84.

Remissinstanserna delar i allt väsentligt den kritik mot det nuvarande tiltsättningsförfarandet som har redovisats i det föregående och tillstyrker också att en tjänsteförslagsnämnd inrättas. Det förekommer emellertid också kritiska synpunkter som går ut på att en central nämnd skulle motverka de decentraliseringssträvanden som i övrigt har varit en av utgångspunkterna för den nyss genomförda polisreformen. Nämndens sammansättning har också kritiserats av en bred majoritet av remissinstanserna. Dessa anser att det i nämnden bör ingå företrädare för polischeferna.

Jag vill för egen del först erinra om att de lokala polismyndigheterna i den förändrade polisorganisationen har getts nya och betydande uppgifter. Polischeferna har härigenom också fått ett ökat ansvar för den lokala polisverksamhetens innehåll och inriktning. Inte minst mot denna bakgrund framstår det som betydelsefullt att tillsättning av högre chefer inom polisväsendet kan ske på ett sätt som tillfredsställer högt ställda krav på kvalitet och säkerhet i beslutsunderlaget. Det är också av stor vikt att tillsättningsförfarandet inte tyngs av omfattande administrativa rutiner. Enligt min mening måste det nuvarande vitsordssystemet förbättras på viktiga punkter.

Jag är däremot tveksam till förslaget om att inrätta en central tjänste förslagsnämnd i enlighet med polisberedningens förslag. Vad jag fram för allt känner tveksamhet inför är hur en sådan central nämnd med uppgifter av den karaktär som förutsätts, skulle kunna placeras in i det decentraliserade system som kännetecknar den nyss genomförda polis reformen. Jag har därför stannat för att inte föreslå en central förslags nämnd för polisväsendet. Däremot måste det nuvarande vitsordssyste met förändras så att mer nyanserade omdömen i form av inhämtade referenser om sökandena ersätter det nuvarande stereotypa betygssyste met. Enligt min mening bör man kunna komma fram till ett sådant förbättrat vitsordssystem om man utnyttjar den centrala förvaltnings myndighetens kunskaper och överblick över polischefskåren. Jag anser alltså att rikspolisstyrelsen -inom ramen för det gällande förslags- och tillsättningsförfarandet — bör ges fill uppgift att lämna synpunkter på 48

sökandena fill polischefstjänster. Styrelsen bör för detta ändamål hämta Prop. 1985/86:100 in och sammanställa referenser på sökandena. Jag ser detta som ett Bil.4 naturligt led i rikspolisstyrelsens centrala ansvar för chefsrekrytering och chefsutveckling inom polisväsendet.

Jag avser att återkomma till regeringen i ett senare sammanhang med förslag om hur det nu i korthet skisserade systemet närmare bör utformas.

Överföring av ordningsuppgifter från civilförsvaret till polisväsendet I 1980 års budgetproposifion (prop. 1979/80:100, bil. 7 s. 290-315) redovisade regeringen bl.a. vissa förslag om överföring av civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till polisväsendet resp. försvarsmakten. Förslagen grundades på ett betänkande (Ds Fö 1978:9) Överföring av civilförsvarets ordningsoch bevakningsuppgifter till andra myndigheter, som hade avlämnats av utredningen rörande ordnings- och bevakningsuppgifternas överförande (UBevÖ). Riksdagen godtog de riktlinjer för överföringen som regeringen hade förordat och bemyndigade därigenom regeringen att vidta de övergångsåtgärder som krävs för att genomföra omorganisationen (FöU 1979/80:13, rskr. 316).

De godtagna riktlinjerna innebär i korthet att de ordningsuppgifter m.m. som civilförsvaret har skall föras över till polisväsendet och att de bevakningsuppgifter rörande bl.a. civila skyddsföremål som civilförsvaret har skall föras över till försvarsmakten. Vissa ordningsuppgifter avseende bl.a. vägvisning vid s.k. brytpunkter och ordningshållning i skyddsrum samt enklare vägvisning och handledning i inkvarteringsområden skall dock bli kvar inom civilförsvaret. I propositionen behandlades även vissa frågor om rekrytering av personal med anledning av den nya ordningen. Överförandet av bevakningsuppgifter till försvarsmakten har numera genomförts.

För de uppgifter som förs över till polisväsendet förutsätts enligt riksdagsbeslutet en organisation som har samma principiella uppbyggnad som ordningsenheterna inom civilförsvarets bevakningskår f n. har. Personalstyrkan får uppgå till omkring 11 000 personer, varav ca 2 000 yrkespolismän och ca 9 000 personer i övrigt. Yrkespolismännen skall tjänstgöra i de olika chefsbefattningarna. Personalen i övrigt kallas beredskapspolismän. Bland de uppgifter som enligt riksdagsbeslutet skall föras över till polisväsendet nämns upprättandet av avspärrningar och ordningshållning vid skadeplatser, ordningshållning och transportledning vid utryckningsoperationer samt ingripanden vid störningar i samband med pågående civilförsvarsverksamhet. Beredskapspolisen skall också medverka vid annan ordningshållning och trafikreglering som ankommer på polisväsendet.

De överförda ordningsuppgifterna förutsätts fullgöras endast under beredskapstillstånd och krig. I fred skall endast en mycket kort utbildning och övning genomföras.

Rikspolisstyrelsen har den 2 september 1982 fill regeringen överläm nat en rapport om de inom styrelsen vidtagna förberedelserna för att föra över de aktuella arbetsuppgifterna. Regeringen har därefter i fill- 49

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

läggsdirektiv den 8 december 1983 till 1981 års polisberedning uppdragit Prop. 1985/86:100 åt beredningen att närmare studera de frågor som sammanhänger med Bil.4 överförandet av civilförsvarets ordningsuppgifter till polisväsendet samt även föreslå tidpunkt för överförandet. Siktet bör enligt ett uttalande i 1983 års budgetproposifion (prop. 1982/83:100, bil. 4 s. 47) i första hand vara inställt på en överföring den 1 juli 1986.

Polisberedningen har i februari 1985 fill regeringen överlämnat delbetänkandet (Ds Ju 1985:2) Beredskapspolisen. Polisberedningens förslag följer i sina huvuddrag det tidigare riksdagsbeslutet.

En utgångspunkt för polisberedningen har emellertid varit att beredskapspolisens organisation skall följa det mönster som efter polisreformen gäller för polisväsendet i dess helhet. Beredningen utgår alltså från att ansvaret för beredskapspolisen skall läggas på de lokala polismyndigheterna så långt det är möjligt. Antalet beredskapspolismän blir mycket begränsat i de allra flesta distrikt. Planeringen för dessa beredskapspoliser beräknas därför inte bli så omfattande. Huvuddelen av arbetet med beredskapspolisen kan enligt beredningen sålunda med fördel läggas på polismyndigheterna.

Rikspolisstyrelsen får rådgivande och samordnande uppgifter för beredskapspolisen. Arbetet bör syfta till att skapa förutsättningar för att planeringen i län och polisdistrikt kan bedrivas rationellt. De insatser som behöver göras centralt gäller, förutom att arbeta ut allmänna råd för planeringen m.m., främst utbildning av viss personal som skall tjänstgöra inom beredskapspolisen samt anskaffning av viss materiel. Beredningen utgår från att dessa uppgifter -som sammanfaller med styrelsens verksamhet när det gäller polisverksamheten i allmänhet — kan utföras inom ramen för den vanliga verksamheten.

Enligt beredningen bör länsstyrelserna åläggas ansvar för personalrekryteringen i enlighet med de principer som nu gäller för bl.a. civilförsvarets personal. Eventuellt kan också viss medverkan i utbildningen bli aktuell.

Polismyndigheterna bör enligt beredningens förslag i huvudsak själva ansvara för verksamheten. Administrafionen görs så enkel som möjligt. Något centralt datastöd förutsätts inte. Polismyndigheterna skall svara för organisafion, personalredovisning och personaltjänst, materiel- och förrådstjänst samt huvuddelen av utbildningen. Uppgifterna bör finansieras inom polismyndighetens ekonomiska ramar. Beredningen räknar inte med att polismyndigheternas personal behöver utökas för myndigheternas uppgifter i fredstid med beredskapspolisen.

Beredningen har redovisat detaljerade förslag rörande organisafion, personal och utrustning för beredskapspolisen. Beredningen har därvid haft att utgå från att reformen skall genomföras inom en kostnadsram av 12,4 milj. kr. per år (1984 års kostnadsnivå).

Beredningen räknar med att reformen skall kunna träda i kraft den I juli 1986. Reformen beräknas emellertid inte komma att få full effekt förrän tidigast budgetåret 1987/88.

Betänkandet har varit föremål för remissbehandling. En sammanställ ning av remissyttrandena har uppräUats inom justitiedepartementet och 50

finns tillgänglig i ärendet dnr 1009-85. Beredningens förslag har i huvud- Prop. 1985/86:100 sak godtagits av remissinstanserna. Kritik har emellertid riktats mot Bil.4 vissa enskildheter i förslaget, bl.a. i fråga om beredningens överväganden rörande den s.k. kombattantstatusen för polismän och om resurstilldelningen.

Jag kan för egen del ansluta mig till de överväganden och förslag som polisberedningen har lämnat rörande principerna för beredskapspolisens organisation och verksamhetsformer. Det är enligt min mening naturligt att också denna nya verksamhet anpassas fill de förändringar som har genomförts i polisväsendet efter det att riksdagen fattade sitt principbeslut år 1980. Jag ser inte några hinder mot att civilförsvarets ordningsuppgifter förs över till polisväsendet den 1 juli 1986. Jag avser att i ett senare sammanhang återkomma till regeringen rörande de frågor av mera praktisk natur som kvarstår att ta ställning till.

Det kan i sammanhanget anmärkas att regeringen i prop. 1985/86:15 har föreslagit att polisen inte längre skall kunna åläggas stridsuppgifter annat än inom ramen för kuppförsvaret. Beredskapspolisen avses inte delta i kuppförsvaret och kommer därför inte att fullgöra stridsuppgifter.

Jag vill slutligen erinra om att rekryteringen till beredskapspolisen numera kan ske med stöd av 1 § lagen (1984:272) om skyldighet för civilförsvarsplikfiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret, vilken bestäm melse gör det möjligt att ålägga en civilförsvarspliktig att tjänstgöra inom annan verksamhet inom totalförsvaret än civilförsvaret. '

Jag återkommer under resp. anslag med förslag till resurstilldelning för den nya beredskapspolisorganisationen under budgetåret 1986/87.

Den internordiska passkontrollens organisation och arbetsformer För riksdagens information avser jag att i det följande ta upp vissa frågor rörande organisationen m.m. av den internordiska passkontrollen. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för finansdepartementet och statsrådet Gradin.

Enligt bestämmelser i utlänningslagstiftningen är en utlänning som reser in i landet skyldig att ha pass eller annan legifimafion. Det ankommer i första hand på vederbörande polismyndighet att kontrollera detta.

Enligt den nordiska passkontrollöverenskommelsen gäller dock passfrihet för nordbor inom Norden. Av överenskommelsen framgår att staterna skall svara för passkontroll vid sina nordiska yttergränser. Det framgår också att de nordiska staterna vid sin gräns mot annan nordisk stat stickprovsvis kan företa passkontroll av ufiänningar som inte är medborgare i de fördragsslutande staterna.

Efter beslut av statsmakterna under senare hälften av 1970-talet finns det f n. inom polisen drygt 90 passkontrollanter för att tillsammans med polispersonal verkställa den stickprovsvisa passkontrollen vid färjelägen med trafik från Danmark. Besluten att inrätta dessa tjänster faUades främst för att hindra en omfattande illegal invandring.

Frågan om passkontrollanternas organisatoriska hemvist har därefter på regeringens uppdrag först prövats av passkontrollutredningen (PÅSK). Utredningen genomfördes gemensamt av rikspolisstyrelsen och 51

generaltullstyrelsen. PÅSK fann i sin rapport "Översyn av passkontrol- Prop. 1985/86:100 lens organisation" i mars 1982 att passkontrollverksamheten även i Bil.4 fortsättningen borde bedrivas av polismyndigheterna. Ett överförande av passkontrollanternas arbetsuppgifter vid färjetrafiken med Danmark fill tullen skulle enligt utredningen inte medföra någon besparing eller rafionaliseringsvinst om såväl pass- som tullkontrollen skulle ligga kvar på motsvarande nivå. Utredningen föreslog dock att samarbetet mellan tull- och passkontrollpersonal ytterligare borde utvecklas och förbättras för att göra passkontrollverksamheten vid den internordiska färjetrafiken med Danmark mer effektiv.

1 enlighet med PASK:s förslag ändrades 23 § utlänningsförordningen den I oktober 1982. Ändringen innebär aU tullmyndighet på begäran av polismyndighet skall medverka vid passkontroll, såväl inom- som utom-nordisk, om det kan ske utan att de uppgifter som åligger tullmyndigheten eftersatts.

Generaltullstyrelsen föreslog därefter i en skrivelse den 18 november 1983 till regeringen att tullverket helt skall ta över ansvaret för den internordiska passkontrollen på de orter där särskilda passkontrollanter finns.

Med anledning härav gav regeringen den 18 april 1985 statskontoret i uppdrag att i samråd med rikspolisstyrelsen, generaltullstyrelsen och statens invandrarverk lämna förslag till hur gränskontrollen, dvs. pass-och tullkontrollen, i Öresundsområdet samt i Göteborg och i Varberg kan rationaliseras och effektiviseras. Utgångspunkten skulle vara att nivån på den nuvarande pass- resp. tullkontrollen behålls.

Statskontoret har redovisat uppdraget i rapporten (1985:43) Rationalisering av pass- och tullkontrollen på vissa orter (Passprojektet).

Statskontoret föreslår att ansvaret för den internordiska passkontrollen överförs från polisen till tullverket. Tullen skall enligt statskontorets förslag få i uppdrag att verkställa den stickprovsvisa kontrollen av pass i Malmö/Limhamn, Helsingborg/Landskrona, Varberg och Göteborg. För att fullgöra uppgiften krävs enligt statskontorets beräkningar en ökning av tullens bevakningspersonal med totalt 39 helårsarbetskrafter till en kostnad av ca 5,5 milj. kr. Genom att samtidigt minska polisens anslag med ca 12,9 milj. kr., motsvarande en personalminskning om 92 helårsarbetskrafter, uppstår enligt statskontorets förslag en besparing om ca 7,4 milj. kr. Statskontoret betonar att den föreslagna förändringen inte innebär att nivån på kontrollen äventyras.

Av de samrådsyttranden som bifogas rapporten framgår att rikspolisstyrelsen och statens invandrarverk avstyrker statskontorets förslag medan generaltullstyrelsen tillstyrker förslaget.

Jag får för egen del anföra följande.

Frågan om den internordiska passkontrollen har de senaste åren utretts i två omgångar med helt olika resultat. Det är angeläget att man nu tar ställning till hur verksamheten skall organiseras.

Av det omfattande utredningsmaterial som i dag finns tillgängligt framgår enligt min bedömning att den internordiska passkontrollen bör kunna bedrivas på ett mer effektivt sätt och med mindre sammanlagda 52

resursinsatser från polisens och tullens sida. Den utredning som stats- Prop. 1985/86:100 kontoret har lämnat visar att det finns stora möjligheter till en samord- Bil.4 ning mellan polisen och tullen såvitt gäller gränskontrollen men att dessa möjligheter i prakfiken endast i begränsad omfattning utnyttjas.

Jag ställer mig emellertid tveksam till att, som statskontoret har föreslagit, lösa dessa problem genom att föra över de aktuella passkontrolluppgifterna från polisen till tullen. Ett fiertal skäl talar mot en sådan ordning.

Jag vill främst peka på att polisen också i fortsättningen skall ha ansvaret för den inre utlänningskontrollen och också ha betydande uppgifter när det gäller utredning och annan handläggning av ärenden enligt utlänningslagstiftningen. Enligt min uppfattning är det därför naturligt att polisen har ett ansvar för och kan bestämma nivån på och utformningen av gränskontrollen. En uppdelning av utlänningskontrollen på tull och polis skulle kunna få negativa effekter, beroende främst på att tullen inte har ett ansvar för handläggning av utlänningsärenden i övrigt.

De rationaliseringsvinster som statskontoret har pekat på bör kunna realiseras inom ramen för den nuvarande passkontrollorganisationen hos polisen genom främst ett förbättrat samarbete mellan polis och tull. De författningsenliga bestämmelserna för detta finns redan i utlänningsförordningen.

Jag har vid min tillämpning av huvudförslaget på den lokala polisorganisationen räknat med att de polismyndigheter som berörs av statskontorets förslag redan det kommande budgetåret bör kunna fördela sina resurser så att de angivna rationaliseringsvinsterna inom passkontrollsystemet kan hämtas in. Jag vill i detta sammanhang peka på att systemet med fria resurser vid polismyndigheterna gör det möjligt för dessa polismyndigheter att själva välja det mest ändamålsenliga sättet att göra detta. Jag vill slutligen framhålla att polismyndigheterna från den 1 november 1985 vidare själva har rätt att dra in, eller inrätta, i princip samtliga administrativa tjänster vid myndigheterna. Det får alltså ytterst ankomma på de lokala polismyndigheterna att bedöma hur den av mig nu förordade resursminskningen inom passkontrollorganisationen praktiskt bör genomföras.

Anmälningar mot polismän Inledning

Frågan om i vilken ordning misstankar mot polispersonal förbrott eller tjänsteförseelser bör utredas har sedan länge varit föremål för uppmärksamhet.

I betänkandet (SOU 1975:20) Anmälan mot polisman föreslogs en ändrad ordning för handläggningen av sådana utredningar. Förslagen ledde inte till något omedelbart resultat, utan frågan överlämnades på nytt till utredning. EU nytt förslag i ämnet lades härefter fram i betänkandet (SOU 1979:71) Handläggningen av anmälningar mot polispersonal. Förslaget har inte genomförts.

Sedan frågan anmälts i 1981 års budgetproposition (prop. 1980/ 53

81:100 bil. 5, s. 36) beslutade regeringen emellertid om vissa ändrade Prop. 1985/86:100 utredningsrutiner, som till en del byggde på förslagen i 1975 års betan- Bil.4 kände. Rutinerna innebär bl.a. omedelbart åklagarinträde vid anmälan om brott som har samband med tjänsten. I princip gäller också att förhör i sådana ärenden skall hållas av polisman från ett annat polisdistrikt och med högre tjänsteställning än den som skall höras. Vidare gäller att medborgarrepresentanterna i polisstyrelsen i efterhand skall informeras om hur en anmälan har slutbehandlats.

År 1983 fick 1981 års polisberedning Ulläggsdirektiv (dir. 1983:68). I dessa uttalades att frågan om handläggningen av anmälningar mot polispersonal för brott och förseelser i tjänsten, i linje med vad som hade uttalats av riksdagen (JuU 1980/81:33), borde övervägas ytteriigare. Målet skulle vara att finna en ordning som utesluter föreställningar hos allmänheten om att utredningsförfarandet påverkas av ovidkommande faktorer.

Polisberedningen redovisade i augusti 1984 uppdraget i delbetänkandet (Ds Ju 1984:10) Anmälningar mot polismän.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), Göta hovrätt, rikspolisstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket, statens arbetsgivarverk, statens ansvarsnämnd, länsstyrelsernas organisationsnämd (LON), länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Malmöhus, Älvsborgs, Kopparbergs och Jämtlands län, polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Halmstad och Stomman, justitieombudsmannen Anders Wigelius (JO), arbetsdomstolen, 1983 års JO-utredning, Tjänstemännens centralorganisafion (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska polisförbundet. Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen Sveriges statsåklagare. Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polischefer (polischefsföreningarna). Arbetsgruppen mot illegalt polisvåld och Alkoholproblematikers riksorganisation (ALRO).

RÅ har överlämnat yttranden från överåklagarna vid åklagarmyndigheterna i Stockholms och Göteborgs åklagardistrikt samt från länsåklagarmyndigheterna i Kopparbergs, Gävleborgs, Kalmar och Malmöhus län. Länsstyrelsen i Malmöhus län har överlämnat yttranden från polismyndigheterna i Helsingborgs och Lunds polisdistrikt. TCO har som eget yttrande översänt ett av Svenska polisförbundet och Polisväsendets tjänstemannaförening inom Statstjänstemannaförbundet gemensamt avgivet yttrande. SACO/SR har överlämnat ett yttrande från Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK).

Betänkandet innehåller förslag till åtgärder för att förebygga att polismän använder sina befogenheter på ett felaktigt sätt. Vidare föreslås att vissa förändringar genomförs när det gäller handläggningen av anmälningar om obefogat polisvåld.

I betänkandet läggs också fram förslag om att en central disciplin nämnd skall inrättas för polisväsendet. Nämnden skall enligt förslaget överta den uppgift att besluta om disciplinansvar, avskedande och där med sammanhängande frågor för polismän i den lokala organisationen som fn. ankommer på länsstyrelsens styrelse. Förslaget i denna del 54

saknar direkt samband med de övriga frågor som jag nu avser att ta upp Prop. 1985/86:100 och kräver viss ytterligare beredning. Min avsikt är att anmäla denna Bil.4 fråga i särskild ordning.

För en närmare redovisning av gällande ordning och dess tillämpning samt av stafisfik m.m. av intresse i sammanhanget får jag hänvisa fill betänkandet.

Polisberedningens förslag

Enligt polisberedningens bedömning är organisatoriska förändringar inte någon effektiv metod att undanröja föreställningar hos allmänheten om att förfarandet vid utredningar i anledning av anmälningar mot polispersonal påverkas av ovidkommande faktorer. Problemet bör i första hand angripas genom förebyggande åtgärder. Av central betydelse är att bl.a. upprätthålla en konfinuerlig vidareutbildning för polisen i yrkesetiska frågor och att motverka att en missriktad kollegialitet gör sig gällande bland polismän.

Polisberedningen uttalar vidare att de myndigheter som har erfarenhet av ifrågavarande utredningar — bland dem JO -som ett genomgående intryck har redovisat uppfattningen att den polispersonal som under åklagarens ledning verkställer förhör och annan bevisupptagning inte tar några ovidkommande hänsyn. Enligt beredningen går den nuvarande ordningen allmänt sett så långt som man rimligtvis kan begära för att motverka misstankar om otillbörliga hänsyn, och den leder fill sakligt tillfredsställande resultat. Det finns enligt beredningen inte anledning fill några grundläggande förändringar utan utredningarna bör även i fortsättningen verkställas inom ramen för det ordinarie systemet för utredning och lagföring av brott. Det är dock angeläget att söka undanröja den misstro mot förfarandet som ibland ger sig till känna i den allmänna debatten. Beredningen anser att reformbehovet inskränker sig till anmälningar om obefogat våld och lägger fram förslag om vissa förändringar i handläggningen av sådana anmälningar.

Beredningen framhåller att ansvaret för att förebyggande insatser görs åvilar inte bara samhället i stort utan även polisledningen och de fackliga organisationerna inom polisväsendet. De viktigaste åtgärderna från samhällets sida är eniigt beredningen att se till

— att ett lämpligt urval sker vid rekryteringen tiil polisyrket,

— att utbildningen i yrkesefiken hålls på en hög nivå och ges en starkare verklighetsanknytning för eleverna,

— att vidareutbildning i de yrkesetiska frågorna i största möjliga utsträckning bedrivs lokalt och regionalt samt

— att vidareutbildningen i de yrkesetiska frågorna ges en starkare inriktning på polisens externa arbetsmiljö.

Enligt beredningen bör ändringar i förhållande fill nuvarande ordning genomföras bara i fråga om anmälningar om obefogat våld från polispersonalens sida.

I fråga om våldsanmälningar bör vissa rutiner i samband med anmäl ningsupptagningen ändras. Anmälan bör omedelbart överlämnas dels till allmän åklagare dels till polisstyrelsen. 55

Eu ökat medborgarinflytande över handläggningen bör komma fill Prop. 1985/86:100 stånd genom att polisstyrelsernas förtroendevalda ledamöter ges möjlig- Bil.4 het att fortlöpande följa utredningsarbetet. Som representanter för allmänheten bör de vara oförhindrade att framföra sina synpunkter på detta. De bör själva få välja organisationsform för sitt arbete.

Beredningen diskuterar ingående olika alternativ till den nuvarande organisationen av utredningsförfarandet. Därvid avstyrker beredningen tanken att anförtro de förhör m.m. som under åklagarens ledning skall hållas i dessa ärenden åt länsstyrelserna. Inte heller anser beredningen att det skulle vara lämpligt att — i överensstämmelse med vad som förordades i 1979 års betänkande — som en obligatorisk ordning föreskriva att det skall ankomma på personal inom åklagarväsendet att verkställa förhören. Beredningen pekar emellerfid på möjligheten att ge JO resurser för att i ökad utsträckning ta befattning med de aktuella ärendena. Detta skulle kunna ske dels i form av efterhandsgranskning och dels genom att JO övertar utredningen eller delar av den i sådana speciella fall där han anser det vara påkallat. Beredningen hänvisar här till en hearing som den har hållit med JO, varvid denne ställt sig mycket positiv till en ordning av angivet slag. Med hänsyn till att JO är en del av riksdagens kontrollmakt har beredningen emellertid inte lagt fram några konkreta förslag i dessa avseenden.

Remissyttrandena

Beredningens förslag har fått ett övervägande positivt bemötande. Flera remissinstanser ställer sig dock avvisande eller tveksamma till de föreslagna ändringarna beträffande handläggningen av våldsanmälningar. Beredningens uttalanden om JO:s roll på området har också mötts av invändningar från ett par håll.

I fräga om den nuvarande handläggningen av brottsanmälningar mot polismän framhåller ett betydande antal remissinstanser — bland dem JK, RÅ och rikspolisstyrelsen — att den misstro som ibland förs fram i den allmänna debatten saknar reell grund. Enligt deras erfarenheter av utredningarna tar den personal som verkställer dem inte några ovidkommande hänsyn.

Den omständigheten att utredningarna sällan leder fill åtal eller fällande dom beror enligt Föreningen Sveriges åklagare på de stora bevissvårigheter som ofta föreligger. RÅ anför att utredningarna stundom torde försvåras just av en direkt ovillighet från arbetskamraters sida att lämna uppgifter som antas kunna vara menliga för den anmälde. Detta är dock inte något specifikt för den grupp befattningshavare som polisen utgör, utan samma förhållande kan iakttas också när det gäller andra grupper av befattningshavare.

JK anser att beredningen har anfört goda skäl för att man bör anlägga en mera differentierad syn än tidigare på behovet av ändringar i utred ningsförfarandet. I likhet med beredningen menar JK att det endast är beträffande anmälningar om polisvåld som ändringar behövs. RÅ och ytterligare några remissinstanser anser däremot att detta är en för snäv inskränkning. Andra instanser, bland dem de fackliga organisafionerna 56

inom polisväsendet, framhåller att redan den nuvarande ordningen Prop. 1985/86:100

innebär en särreglering för polispersonalens del med diskriminerande Bil.4

inslag.

Det helt övervägande antalet remissinstanser ansluter sig fill beredningens uppfattning att utredningarna även i fortsättningen bör verkställas inom ramen för det ordinarie systemet för utredning och lagföring av brott. ALRO säger sig — inte minst för anmälarnas skull — under inga omständigheter kunna godta att utredningarna skulle skötas av personal utanför rättsväsendet. Att som föreslagits i remissvar på en tidigare utredning överlåta uppgiften på t.ex. socionomer anser ALRO vara helt förkastligt.

Från ett par håll förordas dock en ändrad organisation på området. JK ser för sin del vissa fördelar i det s.k. åklagaralternafivet enligt 1979 års utredningsförslag och menar att en omorganisation enligt det alternativet skulle kunna få ett visst symbolvärde. Arbetsgruppen mot illegalt polisvåld anser att utredningarna bör läggas på länsstyrelserna.

Remissinstanserna ansluter sig genomgående till beredningens uppfattning om vikten av förebyggande åtgärder och om de insatser som bör göras från samhällets, polisledningarnas och de fackliga organisationernas sida.

I fråga om urvalet vid rekryteringen till polisyrket anser ALRO att det bör krävas yrkeslivserfarenhet från ett annat samhällsområde. Beträffande grund- och vidareutbildningen understryker ett par länsstyrelser liksom de båda polischefsföreningarna att utbildningen i yrkesetik bör vara kvalificerad och att de frågeställningar som sammanhänger med missriktad kollegialitet bör behandlas ingående. RÅ menar att även undervisning i psykologi och i samband därmed psykisk träning bör tillmätas den största betydelse.

Vikten av en möjlighet till omplacering framhålls av RÅ och av polisens fackliga organisationer. Enligt RÅ är det angeläget att polisledningen kan omplacera en polisman som pådragit sig ett anmärkningsvärt stort antal anmälningar, eftersom det måste tyda på att denne på ett eller annat sätt har svårt att fullgöra sin aktuella tjänst på ett tillfredsställande sätt. De fackliga organisationerna menar att möjligheterna till omplacering bör undersökas och övervägas som alternativ till avsked eller uppsägning.

Förslaget om ett ökat medborgarinflytande i utredningarna genom att de förtroendevalda i polisstyrelserna bereds möjlighet att fortlöpande följa utredningsarbetet har fått ett blandat mottagande. Flera remissin stanser är positiva, bland dem rikspolisstyrelsen, de fackliga organisafio nerna inom polisväsendet och Föreningen Sveriges åklagare, medan många avstyrker eller ställer sig på annat sätt krifiska. Från JK:s och RÄ:s sida anförs bl.a. aU förslaget inte står i överensstämmelse med de fastlagda principerna för kompetensfördelningen mellan polisstyrelsen och polischefen eller med rättegångsbalkens regler om åklagarens exklu siva befogenheter med avseende på förundersökning. Flera av de instan ser som avstyrker förslaget ifrågasätter värdet av de föreslagna formerna för ökat medborgarinflytande. De befarar att allmänheten kan komma 57

au uppfaUa de förtroendevalda ledamöterna som representanter, inte Prop. 1985/86:100 för allmänheten utan för polisen. Risken för att utredningsarbetet kom- Bil.4 mer att fördröjas och att andra prakfiska olägenheter uppstår framhålls också.

Även när det gäller beredningens uttalande om JO.s roll är meningarna delade. Den övervägande delen av remissopinionen är för att en ökad medverkan från JO:s sida kommer till stånd, nämligen rikpolisstyrelsen, länsstyrelserna i Malmöhus, Älvsborgs och Kopparbergs län, polismyndigheterna i Malmö och Halmstad, JO, SACO/SR, JUSEK, de fackliga organisationerna inom polisväsendet. Föreningen Sveriges länspolischefer och ALRO. Flertalet av dessa remissinstanser anser att förslaget i hög grad är ägnat att minska allmänhetens misstro mot handläggningen av våldsanmälningar.

JO uttalar att han helt kan ställa sig bakom polisberedningens förslag och bedömningar när det gäller frågan om handläggningen av brottsanmälningar mot polismän. Efter polisberedningens hearing har det inte inträffat något som har förändrat hans uppfattning i fråga om möjligheten från principiella och praktiska utgångspunkter att JO-ämbetet i ökad omfattning skulle kontrollera handläggningen av sådana anmälningar.

JK anser att det bör vara möjligt att tilldela både JO och JK särskilda resurser med inriktning på kontrollen av polisväsendet. I den mån JO eller JK bedömer det lämpligt bör de också mer eller mindre kontinuerligt kunna ta del av våldsanmälningar, men det är viktigt att det får ankomma på kontrollorganen själva att bedöma hur stora insatser som bör läggas ned i det avseendet. Enligt RÅ:s mening skulle förslaget leda till en ytterligare institutionalisering av JO-ämbetet och fjärma det ännu mer från det personliga inslag som borde vara utmärkande för ämbetet. Även Göta hovrätt, riksrevisionsverket, polismyndigheten i Göteborg, Föreningen Sveriges statsåklagare och Föreningen Sveriges åklagare ställer sig kritiska.

När det gäller ändrade rutiner i samband med anmälningsupptagningen är flertalet remissmyndigheter i princip positiva till förslaget att åklagaren omedelbart skall underrättas om en anmälan. Olika uppfattningar råder om värdet av att beiedskapsåklagare underrättas. Enligt Föreningen Sveriges statsåklagare behöver jourhavande åklagare kopplas in bara i undantagsfall, då det är fråga om att använda tvångsmedel eller i svårbedömda situafioner om omedelbart säkrande av bevis. Beträffande omedelbar underrättelse till de förtroendevalda i polisstyrelsen råder delade meningar liksom beträffande deras medverkan över huvud taget.

Föredragandens överväganden

Frågan om handläggningen av anmälningar mot polismän har behand lats av två utredningar före 1981 års polisberednings nu aktuella förslag. Liksom polisberedningens betänkande har de tidigare utredningarnas betänkanden remissbehandlats. Polisberedningen har därför kunnat bygga sina slutsatser och förslag på ett omfattande utredningsmaterial. Frågan om handläggningen av anmälningarna är nu också grundligt 58

penetrerad och de problem som föreligger på området är enligt min Prop. 1985/86:100 mening väl belysta. Bil.4

Vid sin probleminventering har beredningen kommit till uppfattningen att ett mera differentierat synsätt än tidigare bör anläggas på behovet av förändringar i utredningsförfarandet. Med de rutiner som infördes år 1981 råder det nämligen nu en ordning för handläggningen som innebär en ganska påtaglig särbehandling av polismän och som går så långt som man rimligtvis kan begära för att motverka misstankar om otillbörliga hänsyn. Beredningen menar också att de nuvarande reglerna för handläggningen ger ett utredningsmässigt och sakligt sett tillfredsställande resultat.

Beredningen anser att särskilda åtgärder behöver vidtas bara när det gäller anmälningar om obefogat våld. Sådana anmälningar spelar en central roll när det i den allmänna debatten ibland uttalas misstro mot utredningsförfarandet. Beredningen menar vidare att organisatoriska åtgärder inte är någon effektiv metod att undanröja misstron. I stället bör problemet primärt angripas genom åtgärder för att förebygga obefogat polisvåld och motverka att missriktad kollegialitet gör sig gällande bland polismän. En ytterligare metod att undanröja misstron är att åstadkomma en ökad insyn i handläggningen av våldsanmälningar.

Själv vill jag till en början framhålla att det nu i tre utredningsbetän-kanden liksom i remissyttrandena över dessa har konstaterats att de utredningar som verkställs med anledning av anmälningar mot polismän generellt sett håller hög kvalitet och utmärks av en långt driven omsorg och noggrannhet. Ett genomgående intryck bland de remissinstanser som har särskild sakkunskap på området är också att varje stöd saknas för ett antagande att det skulle förekomma att obehöriga hänsyn tas under utredningsförfarandet.

Jag saknar för egen del anledning att ifrågasätta riktigheten av denna uppfattning. Det förhållandet att utredningarna på området av allt att döma genomgående verkställs mycket omsorgsfullt behöver dock självfallet inte i sig innebära att man i samtliga fall når fram till full klarhet om det händelseförlopp som i de enskilda fallen har föranlett anmälningarna. Vid remissbehandlingen har omvittnats att bevissvårigheterna i de mål som det här gäller ofta är stora. Att det i vissa fall kan förekomma att utredningarna försvåras exempelvis av en obenägenhet hos arbetskamrater till den anmälde att lämna uppgifter som bedöms som graverande kan naturligtvis aldrig uteslutas oberoende av vilket system för utredningsförfarandet som tillämpas. Jag återkommer strax till detta.

Det är även av andra skäl svårt att bilda sig någon bestämd uppfattning om i vilken utsträckning som obefogat våld eller andra övergrepp rent faktiskt förekommer inom polisverksamheten. Anmälningarna är koncentrerade till storstadsdistrikten.

Att utifrån statistiken över obestyrkta anmälningar dra några slutsat ser om i vilken utsträckning obefogat våld förekommer i polisverksam heten är emellertid av flera skäl mycket vanskligt. Man måste sålunda hålla i minnet aU det är ofrånkomligt att polismän inte sällan kommer i situationer där de måste använda sig av sina befogenheter att tillgripa 59

fysiskt tvång för aU klara sina arbetsuppgifter. Au i efterhand avgöra om Prop. 1985/86:100 våldet har varit befogat eller obefogat kan många gånger vara svårt. I Bil.4 sakens natur ligger att den som har utsatts för våldet ofta kan uppfatta det som obefogat, trots att det i den givna situationen låg inom ramen för vad som var tillåtet och t.o.m. nödvändigt.

Under remissbehandlingen har också hävdats att det övervägande antalet obestyrkta anmälningar saknar grund och att anledningen till detta ofta är att de avser sådant fysiskt tvång som i själva verket varit befogat.

Å andra sidan kan man inte utgå från att alla fall av obefogat våld också leder till en anmälan. I vilken utsträckning som obefogat våld förekommer utan att det anmäls är en outredd fråga. I sitt remissyttrande över polisberedningens betänkande redovisar ALRO som sin uppfattning att det utan tvekan förekommer obefogat polisvåld i många fall där den utsatte inte gör anmälan.

Enligt min mening utgör obefogat polisvåld ett allvarligt problem, även om det skulle vara så att det bara förekommer som udda företeelser inom polisverksamheten. Att befogenheten att utöva fysiskt tvång inte används på ett felaktigt sätt utan håller sig inom lagens gränser är av grundläggande betydelse för, förutom den enskildes säkerhet, både allmänhetens förtroende för polisverksamheten och polisens egen arbetsmiljö. Konsekvenserna av obefogad våldsanvändning är så skadliga att även enstaka fall är ägnade att inge en berättigad oro.

Jag ansluter mig i allt väsentligt till beredningens förslag om vilka metoder som lämpligen bör användas för att motverka obefogat polisvåld. I likhet med beredningen fäster jag avgörande vikt vid insatser i förebyggande syfte.

De insatser som samhället kan göra i förebyggande syfte gäller bl.a. urvalet vid rekryteringen till polisyrket och den utbildning som lämnas under poliskarriären. Polisyrket ställer stora krav på ett balanserat och omdömesgillt uppträdande även i svårbemästrade situationer, och en god utbildning och goda yrkeskunskaper är ofrånkomliga förutsättningar för att personalen skall tåla de psykiska påfrestningarna inom yrket.

Jag vill här hänvisa till riksdagens principbeslut angående rekryte ringsfrågorna inom polisväsendet (prop. 1980/81:13 s. 114—121, JuU 24, rskr. 210) samt till de uttalanden i ämnet som gjorts av polisbered ningen (Ds Ju 1983:15 särskilt s. 149-150 och 334-349; jfr prop. 1984/85:81 s. 44). Utbildningen inom polisväsendet har ingående be handlats i samband med det beslut angående polisens arbetsformer m.m. som riksdagen fattade våren 1985 (prop. 1984/85:81 s. 28-44, JuU 19, rskr. 164). Därvid betonades vikten av att utbildningen när det gäller yrkesefiska frågor hålls på en god nivå. Enligt vad som uttalades i det sammanhanget bör sådana frågor tas upp i anslutning till undervisning en om det grundläggande regelsystemet för polisverksamheten. Tyngd punkten i utbildningen i yrkesetiska frågor bör dock ligga på lokal och regional nivå och ske i anslutning till aktuella händelser. Jag vill i anslutning härfilt framhålla att det enligt min mening är mycket värde fullt att polismännens fackliga organisation starkt har engagerat sig för 60

att de yrkesefiska principerna skall få fullt genomslag inom polisväsen- Prop. 1985/86:100 det. Bil.4

Givetvis är det ansvar som ligger på polisledningen för en god personalvård och en lämplig fördelning av arbetsuppgifterna och för att goda arbetsrutiner utvecklas av grundläggande betydelse. Detta är en fråga som polisledningen måste ägna fortlöpande uppmärksamhet. I den mån uppgifter kommer fram som tyder på att olämpliga arbetsmetoder håller på att utvecklas på fältet måste detta skyndsamt mötas med lämpliga åtgärder. Jag anser det t.ex. naturligt att en polisman eller en grupp av polismän i yttre tjänst som har varit utsatt för starkt konfliktfyllda situationer eller som har ådragit sig upprepade anmälningar för påstådda övergrepp får möjlighet till mindre pressande tjänstgöring under en tid. Detta bör enligt min mening gälla oavsett om anmälningarna är obestyrkta. Den genomförda polisreformen kommer att öka möjligheterna att disponera om resurserna på ett sådant sätt.

Som jag redan har varit inne på har några remissinstanser kommenterat den omständigheten att utredningar i anledning av anmälningar mot polismän sällan leder till åtal eller fällande dom. Föreningen Sveriges åklagare anser att orsaken ligger i de stora bevissvårigheter som oftast föreligger. Enligt RÅ försvåras utredningarna ibland av en direkt ovillighet från arbetskamraters sida att lämna uppgifter som antas kunna vara menliga för den anmälde. RÅ menar dock att detta inte är något specifikt för polismän utan kan iakttas också när det gäller andra grupper av befattningshavare. RÅ:s iakttagelser torde i viss mån kunna få sin förklaring av de höga krav som ställs — och måste ställas -på innehavare av vissa offentliga tjänster, bl.a. polistjänst. En fällande brottmålsdom får mycket ingripande konsvekvenser för den berörde och kan i allvarliga fall leda till att frågan om uppsägning eller avskedande aktualiseras.

Det förtjänar här anmärkas att det vid avskedande — till skillnad från vad fallet är i fråga om uppsägning — inte finns nägon lagstadgad skyldighet för den offentlige arbetsgivaren att före beslutet undersöka möjligheten och lämpligheten av en omplacering. Detta är ett förhållande som fidigare fått viss aktualitet för polisväsendets del. Jag har emellertid nyligen vid behandlingen av vissa frågor rörande tjänsteansvaret i offentlig verksamhet (prop. 1984/85:117 s. 23) påpekat aU arbetsgivaren inför ett beslut om avskedande alltid bör undersöka om det inte finns möjlighet att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter i stället för att avskeda honom eller henne. Myndigheterna bör alltså pröva lämpligheten för fortsatt anställning med beaktande även av tillgängliga omplaceringsmöjligheter. Riksdagen har lämnat proposifionsuttalandet utan erinran. Att myndigheterna tar ull vara lämpliga omplaceringsmöjligheter stödjer enligt min mening de strävanden som de fackliga organisafionerna inom polisväsendet ser som viktiga, nämligen att se fill att en kollegialitet utan gränser inte gör sig gällande bland polismän i här aktuella sammanhang. I prop. 1984/85:117 framhöll jag aU frågan om ett särskilt omplaceringsansvar i vissa avskedandesituationer borde uppmärksammas i det fortsaUa lagsfiftningsarbetet.

Från chefen för civildepartementet harjag inhämtat att han f n. över- ' 61

väger frågan om ett uppdrag till statens arbetsmarknadsnämnd aU utre- Prop. 1985/86:100 da spörsmålet om eU sådant ansvar Bil.4

I detta sammanhang vill jag ytterligare framhålla att det givetvis också är mycket väsentligt att samhället med kraft skyddar polismän i deras tjänsteutövning och tar avstånd från varje form av övergrepp mot dem. Denna fråga har vid två tillfällen under föregående riksmöte behandlats i riksdagen med anledning av motioner rörande brottet våld mot tjänsteman (JuU 1984/85:4 och 29). Justitieutskottet har därvid framhållit bl.a. att den allvarliga syn på detta slags brottslighet som lagstiftningen ger uttryck för självfallet alltjämt är fullt aktuell, och utskottet har ansett sig kunna utgå ifrån att denna inställning omfaUas av de rättstillämpan-de myndigheterna. Det är också enligt utskottet av största vikt att en sådan grundsyn är förhärskande bland allmänheten och dominerar attityderna i samhället i dessa frågor. När det gäller straffmätningen på området har justitieutskottet hänvisat till att det utredningsarbete som fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04) bedriver rörande bl.a en allmän översyn av straffskalorna kommer att avse även brotten våld och hot mot tjänsteman. Det är enligt utskottets mening lämpligt att frågorna blir belysta i samband med behandlingen av det betänkandet. Dessa uttalanden har godtagits av riksdagen.

Jag övergår härefter till frågan om handläggningen av våldsanmälningar mot polispersonal. Som jag förut har varit inne på innebär den ordning som tillämpas nu för utredningen i anledning av en brottsanmälan mot en poliman en ganska långtgående särreglering. Till skillnad mot vad som gäller i normalfall leds utredningen alltid redan från början av åklagare. Beslut att inte inleda eller att lägga ned en förundersökning får endast fattas av åklagare. Speciella regler gäller också om vilken polispersonal som får anlitas för att biträda åklagaren under utredningsarbetet.

Uppgiften att lämna åklagaren biträde under utredningsarbetet, och särskilt att hålla förhör i ärendena innebär ett kvalificerat arbete. För att kunna klarlägga fakta så att ett straffrättsligt ansvar kan utkrävas behövs både utbildning för utredningsverksamhet i brottmål och en ganska stor erfarenhet av denna verksamhet.

Jag anser att beredningen på ett övertygande sätt har påvisat de prakfiska och principiella olägenheter som det skulle innebära att anförtro de nu aktuella uppgifterna till något organ utanför rättsväsendet, närmast då länsstyrelserna. Framför allt gäller att utredningarna med all säkerhet skulle förlora väsentligt i effekfivitet. Jag ser detta som en avgörande nackdel inte minst med hänsyn till det förut berörda förhållandet att stora bevissvårigheter ofta möter i de aktuella utredningarna. Om uppgifterna anförtros till ett utomstående organ, skulle detta sannolikt också vara ägnat att motverka det förut berörda intresset av att åtgärder för att stävja eventuellt förekommande olämpliga arbetsmetoder skyndsamt vidtas inom polisens egna led.

I likhet med majoriteten av remissinstanserna delar jag alltså bered ningens uppfattning att anmälningarna även i fortsättningen bör hand läggas inom ramen för det ordinarie systemet för utredning och lagföring 62

av brott. Systemet är det bästa från effektivitets- och rättssäkerhetssyn- Prop. 1985/86:100 punkter. Bil.4

En möjlighet att med bibehållande av denna utgångspunkt åstadkomma en ändrad ordning skulle vara att anförtro uppgiften att hålla förhör och att utföra liknande arbetsuppgifter inom ramen för de aktuella utredningarna till personal inom åklagarväsendet. Även denna fråga har ingående belysts av polisberedningen. En sådan ordning skulle självfallet vara godtagbar från rättssäkerhetssynpunkt, men i övrigt torde också en generell lösning efter dessa linjer till en del drabbas av de nyss redovisade invändningarna. Jag delar beredningens uppfattning aU det inte skulle innebära övervägande fördelar att genomföra en sådan ordning som ett obligatorium och att det är tveksamt om den ens skulle ha något symbolvärde av betydelse i sammanhanget. I linje med vad beredningen har uttalat vill jag dock framhålla att man enligt min mening bör sträva efter att öka åklagarnas insatser i här aktuellt avseende och att det i utredningar om brott för vilka polismän misstänkts sålunda är en fc.'-del om undersökningsledaren i all den utsträckning som är möjlig och lämplig själv håller förhören eller anlitar annan åklagare för detta. I viss utsträckning gör sig detta intresse gällande även när fråga är om brott som saknar samband med tjänsteutövning.

När det gäller anmälningsupptagningen i här aktuella ärenden har beredningen påpekat att anmälan om obefogat våld i praktiken oftast sker hos polisen, även om det naturligtvis står målsäganden fritt att i stället göra anmälan hos allmän åklagare. Nuvarande ordning innebär att en anmälan som görs hos polisen överlämnas till länspolischef eller polischef och först därefter till vederbörande åklagare. Jag delar beredningens uppfattning att det inte minst för att understryka vikten av största möjliga snabbhet i hela proceduren är av värde om anmälningen i här aktuella fall omedelbart befordras till åklagare. Min avsikt är att senare anmäla frågan om de författningsändringar som behövs för att en sådan ordning skall åstadkommas.

Det finns för närvarande en viss lekmannainsyn i handläggningen av alla slags brottsanmälningar mot polismän (undantag gäller bara för trafikförseelser) på så sätt, att de förtroendevalda ledamöterna i polisstyrelsen får underrättelse genom polischefen om hur en anmälan har slutbehandlats. Underrättelse sker sedan utredningen har avslutats och åklagaren har meddelat beslut i åtalsfrågan. När det gäller våldsanmälningar anser beredningen att medborgarinflytandet över utredningen bör stärkas och föreslår att de valda ledamöterna i polisstyrelserna i dessa fall ges möjlighet att fortlöpande följa utredningsarbetet. Förslaget har fått ett blandat mottagande.

Enligt min mening står beredningens förslag i god överensstämmelse med den princip om ett förstärkt medborgarinflytande över den lokala polisverksamheten som till stor del har legat till grund för den numera genomförda polisreformen. En medverkan från medborgarrepresentan- ternas sida torde öka allmänhetens förtroende för handläggningen av de ärenden som det här gäller och bidra till att undanröja föreställningar hos allmänheten om att anmälningar inte skulle behandlas på rätt sätt. 63

Mot tanken aU de förtroendevalda i polisstyrelserna bereds möjlighet Prop. 1985/86:100 att fortlöpande följa utredningsarbetet har JK och RÅ riktat den prin- Bil.4 cipiella invändningen att en sådan ordning inte skulle stå i överensstämmelse med de fastlagda principerna för kompetensfördelningen mellan polisstyrelsen och polischefen. Vad som närmast åsyftas är den princip som riksdagen har slagit fast om att frågor som avser polisledning i särskilt fall exklusivt skall höra till polischefens kompetensområde (prop. 1980/81:13 s. 60, JuU 24, rskr. 210), en princip som också har kommit fill uUryck i 2 kap. 11 § polisförordningen (1984:730).

Jag skulle ha haft förståelse för dessa invändningar om det här hade gällt att fillägga polisstyrelsen eller ett organ inom denna sådana allmänna uppgifter att följa polisverksamhet som avses ankomma på medbor-garvittnen. Mot en sådan ordning torde vissa principiella skäl tala (jfr JuU 1983/84:27 s. 25 och 1984/85:18 s. 5). När det som här gäller eU begränsat område med direkt anknytning till anställda inom polisväsendet är invändningarna emellertid enligt min mening inte bärande. Polisberedningens förslag tar fö. inte sikte på att de valda ledamöterna skall kunna fatta några för åklagaren eller för polisledningen bindande beslut, delta i förundersökningsledningen eller ge åklagaren eller vederbörande polismän några direktiv beträffande utredningen. Vid polisreformen har uttryckligen förutsatts att polisledningen skall kunna rådföra sig med medborgarrepresentanterna även i frågor som kan anses röra polisledning i särskilt fall och det har också betecknats som en fördel att de enskilda ledamöterna av polisstyrelsen i den utsträckning det är praktiskt möjligt får tillfälle att följa polisens arbete på fältet (se t.ex. SO U 1979:6 s. 180-182). Till skillnad från några remissinstanser anserjag inte heller att en sådan ordning skulle komma i konflikt med rättegångsbalkens reglering i aktuellt hänseende.

Polisberedningens förslag tillgodoses enligt min mening på det bästa sättet om polisstyrelsen får möjlighet att inom sig utse en delegation med uppgift att följa de utredningar som görs med anledning av anmälningar mot polismän eller som annars gäller misstankar mot polisman för brott som har samband med tjänsten. I linje med vad polisberedningen har föreslagit bör en utgångspunkt vara att representanterna för en sådan delegation inte skall ha till uppgift att delta i förundersökningsledningen och inte skall kunna fatta några för åklagaren bindande beslut. Lekmännens främsta uppgift bör i stället vara att fortlöpande följa själva förundersökningsarbetet. De bör i den utsträckning som är lämplig hålla sig underrättade om vilka utredningsåtgärder som vidtas i anledning av våldsanmälningar och om resultatet av åtgärderna. I den mån inga motstående intressen gör sig gällande (jfr bl.a. 23 kap. 10 § rättegångsbalken) bör företrädare för delegationen också kunna vara närvarande vid förhör med anmälaren, den berörde polismannen och eventuella vittnen.

Den som så önskar är alltid oförhindrad att hos åklagaren framföra synpunkter på ett ärende och exempelvis fästa åklagarens uppmärksam het på att kompletterande utredning behövs. Det är självklart att åkla garen tillmötesgår en sådan begäran, om han finner att den önskade 64

kompletteringen har betydelse för utredningen. Naturligtvis bör även Prop. 1985/86:100 representanter för en delegation ur polisstyrelsen på detta sätt kunna Bil.4 lägga fram synpunkter på utredningen.

Beslutar polisstyrelsen om att inrätta en delegation av nu avsett slag, bör den också kunna bestämma att vissa slags anmälningar mot enskilda polismän omedelbart skall befordras till företrädare för delegationen. Det kan förutsättas att polisstyrelserna som regel kommer att begränsa delegationens mandat till att avse utredningar med anledning av anmälningar om obefogat våld. Någon formell begränsning i angivet hänseende bör dock inte göras i författning, utan de prioriteringsfrågor som här kommer upp bör avgöras av polisstyrelsen själv.

Enligt min mening är en ordning för lekmannamedverkan efter dessa linjer värdefull som en förstärkning av den medborgerliga insynen och den torde också komma att motverka föreställningar om att utredningarna inte skulle gå rätt till. Det torde också som jag redan har varit inne på vara uppenbart att den inte inkräktar på åklagarens exklusiva befogenheter enligt rättegångsbalken.

Det är min avsikt att senare för regeringen anmäla de författningsförslag som föranleds av dessa överväganden. Ytterligare en metod att utesluta föreställningar hos allmänheten om att behandlingen av våldsanmälningar skulle påverkas av ovidkommande faktorer skulle enligt polisberedningen vara att åstadkomma en "opartisk" granskning av utredningarna, en granskning som lämpligen bör utföras av JO. En möjlighet skulle enligt beredningen vara att JO får prakfiska möjligheter att dels efterhandsgranska samtliga sådana utredningar, dels överta utredningen eller delar av den i de fall där JO anser det vara påkallat. En sådan ordning skulle enligt vad beredningen påvisar förutsätta endast en begränsad resursförstärkning. Beredningen påpekar emellertid att andra mindre långtgående alternativ också är tänkbara. Med hänsyn till att JO är en del av riksdagens kontrollmakt har beredningen inte lagt fram några konkreta förslag (jfr. prop 1973:90 s. 430).

Beredningens tanke att JO:s tillsyn över polisverksamheten borde kunna utökas i nu aktuellt hänseende har fått ett starkt stöd bland remissinstanserna, däribland JO själv. Det kan också nämnas att frågan har behandlats i riksdagen med anledning av en motion i ämnet varvid justitieutskottet sagt sig hysa sympati för den aktuella tanken (JuU 1984/85:29 s. 19). Vissa remissinstanser, bl.a. JK och RÅ, har dock ställt sig avvisande. Även 1983 års JO-utredning har i sitt till riksdagen avlämnade betänkande (SOU 1985:26) JO-ämbetet — en översyn närmast tagit avstånd från en ordning som den av beredningen skisserade. Enligt vad jag har inhämtat har det också vid remissbehandlingen av det betänkandet getts uttryck för olika uppfauningar i frågan.

Det torde kunna förutsättas att frågan om JO:s tillsynsuppgifter på polisområdet kommer upp till bedömning i samband med att principerna för JO-ämbetets framtida verksamhet och organisation läggs fast av riksdagen. F.n. är dessa frågor med anledning av det nyssnämnda utredningsbetänkandet anhängiga i konstitutionsutskottet.

5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Anslagsberäkningen Prop. 1985/86:100

För innevarande budgetår har polisväsendet tillförts ett fyrtiotal nya Bil.4 tjänster för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. I prop. 1984/85:32 om riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet m.m. framhölls att det finns eU kvarstående behov av spanings-och utredningsresurser inom polisen för bekämpning av denna brottslighet (s. 60). I enlighet med dessa ställningstaganden har jag beräknat medel för 20 nya tjänster som inspektör för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Medel för inrättande av dessa tjänster erhålls genom en omfördelning inom anslaget(3).

Beträffande medel för särskild utbildning av den personal som skall syssla med bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten får jag hänvisafill vad jag har anfört i anslutning Ull anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen.

I Stockholms tunnelbana fullgörs sedan 1973 med stöd av regeringens beslut vissa bevakningsuppgifter av Allmänna Bevaknings AB (ABAB). För det löpande budgetåret får högst 80 vakter samtidigt anlitas från ABAB.

Efter förslag från regeringen i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100, bil. 4, s. 43) beslöt riksdagen under våren 1985 aU en avveckling på sikt borde ske av bevakningen genom ABAB till förmån för bevakning genom polisens försorg (JuU 1984/85:29). Mot bakgmnd av detta ställningstagande och med hänsyn fill det fortfarande gynnsamma personalläget i Stockholms polisdistrikt bedömer jag att en försiktig minskning av antalet vakter från ABAB i tunnelbanan bör kunna ske det kommande budgetåret. Jag har vid beräkning av anslagsposten I tagit hänsyn till detta.

Anslagsposten I Lönekostnader till polispersonal har under en följd av år varit underbudgeterad i förhållande till utfallet. Jag finner det nu angeläget att anslagsposten räknas upp med hänsyn till belastningen varför en nivåjustering av anslagsposten gjorts med ca 270 milj. kr. förutom den sedvanliga löneomräkningen.

Under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader beräknar jag medel för avgifter till statskontoret och underhållskostnader för ett antal nya lokala ADB-system, nämligen utvecklingsdator och produktionsdator för brottsanmälan vid polismyndigheten i Huddinge, datorer för delgivningscentralerna i Göteborg och i Malmö samt den redan installerade datorn för delgivningscentralen i Stockholm.

För polismyndigheternas kostnader för administrafion, utbildning m.m. i samband med överförande av civilförsvarets ordningsuppgifter (beredskapspolisen) beräknar jag för det kommande budgetåret medel under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader med 8 840 000 kr.

Jag beräknar vidare under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader 2 milj. kr. till rikspolisstyrelsens disposition för oförutsedda kostnader i samband med handläggningen av s.k. asylutredningar.

Kostnader för leasing av vissa bilar för spaning m.m. förs över från anslagsposten 4 Vissa kostnader för förundersökning m.m. fill anslags posten 2 Förvaltningskostnader. 66

Arbetssituafionen i den lokala polisorganisafionen är fortfarande an- Prop. 1985/86:100 strängd. Inom polisen har nyligen genomförts betydande organisafions- Bil.4 förändringar som emellerfid samtidigt innebär en effektivare resursanvändning. Mot denna bakgrund kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget på anslagsposten 2 Förvaltningskostnader komma i fråga för nästa budgetår.

I rikspolisstyrelsens anslagsframställan för budgetåret 1985/86 togs frågan upp om en översyn av polispersonalens fördelning mellan polismyndigheterna. Bland annat mot denna bakgrund pågår inom departementet ett sådant arbete. När detta arbete har avslutats kan det finnas skäl för mig att återkomma till regeringen med närmare överväganden i denna fråga.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och fill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer som jag har förordat rörande den regionala polisorganisationen

2. att bemyndiga regeringen att vid polismyndigheten i Malmö inrätta en ordinarie tjänst för länspolismästare med beteckningen Cp

3. att bemyndiga regeringen att vid vardera av polismyndigheterna i Uppsala, Växjö, Karlskrona och Karistad inrätta en ordinarie tjänst för länspolismästare med beteckningen Co

4. att till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 4 786 236 000 kr.

Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

1. ett förbättrat förfarande vid fillsättning av polischefstjänster

2. överföring av ordningsuppgifter från civilförsvaret fill polisväsendet.

3. den internordiska passkontrollverksamhetens organisation och arbetsformer

4. anmälningar mot polismän

67 B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet

1984/85 Utgift 27 106 000 (1)

Reservation

9 472 000

1985/86 Anslag 90 767 000

1986/87 Förslag 113 221

1985/86

Förslag 1986/87

Rikspolis-

Före-

styrelsen

draganden

Inköp av motorfordon m. m.

66 706 000 (2)

130 327 000

68 280 000

Inventarier och annan

utrustning till nya

polislokaler

15 296 000

29 475 000

10 384 000

Telefonväxlar

8 700 000

27 900 000

Utveckling av ny utrustning

65 000

200 000

Utrustning för beredskaps-

polisen

4 215 000

Engångsanvisning

6 241 000

2 242 000

Summa

90 767 000

194 143 000

113 221 000

(1)Ändrad anslagskonstruktion fr.o.m. 1985-07-01.

(2)Varav 43 354 000 till regeringens disposition (Regleringsbrev för budgetåret 1985/86).

Rikspolisstyrelsen

I a. På grund av personalökning vid ekonomiska rotlar yrkar styrelsen att sammanlagt tio nya bilar anskaffas.

1 b. Styrelsen föreslår aU sammanlagt 600 bilar och 45 motorcyklar byts ut för en kostnad av 69 810 000 kr. Terrängskotrar m.m. bör bytas till en kostnad av 1 700 000 kr.

2 a. För viss modifiering och komplettering av polisväsendets radiosystem 70 begär styrelsen 500 000 kr. För komplettering med 25 reservbasstationer begär styrelsen 500 000 kr. För anskaffning av 50 bärbara radiostationer begärs 500 000 kr Styrelsen yrkar vidare 6 000 000 kr. för utbyte av vissa radiostationer som tillhör civilförsvaret.

2 b. För radiosystem 80, som håller på att installeras vid polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö, begär styrelsen sammanlagt 5 800 000 kr., varav I 000 000 kr. har beräknats för fortsatt utbyggnad av talkrypto.

2 c. För nya och lättare radiostationer till polisens motorcyklar yrkar styrelsen 400 000 kr.

2 d. För utrustning till en reservledningscentral i kvarteret Kronoberg begär styrelsen 600 000 kr.

2 e. För utbyte av manöverutrustning till trafikövervakningssystemet i Stockholm begär styrelsen I 200 000 kr.

2 f För annan radioutrustning begär styrelsen sammanlagt 1610 000 kr.

3. Styrelsen yrkar 350 000 kr. för aU byta ut fio hästar och 3 300 000 kr. Prop. 1985/86:100 för utbyte av 55 hundar. Bidraget fill Svenska brukshundklubben för Bil.4 avelsbefrämjande åtgärder föreslås utgå med oförändrat belopp, 50 000 kr.

4 a. För anskaffning av 240 transportabla fordonsvågar yrkar styrelsen 10 000 000 kr.

4 b. För komplettering, utökning och utbyte av annan trafikövervakningsmateriel begär styrelsen totalt 5 950 000 kr., varav 2 525 000 kr. för alkoholmätningsutmstning.

5. För utveckling av ny utrustning inom polisområdet yrkar styrelsen 200 000 kr.

6. För sådan övrig utrustning som bör tas upp under detta anslag har styrelsen begärt sammanlagt 22 820 000 kr., varav ca 2 400 000 kr. för inköp av fyra röntgenapparater för bagagekontroll vid flygplatser, 420 000 kr. för utbyte och utökning av anläggningar för telefonkontroll, 500 000 kr. för komplettering av larmanläggningar m.m., I 000 000 för utrustning till narkotika- och spaningsrotlar, 900 000 kr. för kriminalteknisk utrustning, 2 600 000 kr. för inköp av viss särskild materiel såsom kroppsskyddsutrustningar och vapen samt 15 000 000 kr. för anskaffning av ett ADB-system för fingeravtrycksidentifiering.

7. För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler beräknar styrelsen 29 475 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokalbehov.

8. För utbyte av telefonväxlar begär styrelsen 27 900 000 kr., varav bl.a. 8 100 000 kr. för telefonväxel vid polismyndigheten i Göteborg och 3 100 000 kr. för telefonväxel vid polismyndigheten i Malmö.

9. För utbyte och komplettering av möbler m.m. för terminalarbetsplatser yrkar styrelsen 6 241 000 kr. som engångsanvisning.

Föredragandens överväganden

Nya tjänstevapen inom polisväsendet

Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse som kom in till justitiedepartementet den 18 januari 1985 begärt att regeringen prövar dels frågan om utbyte av polisens förstärkningsvapen inom i första hand storstadsdistrikten och kärnkraftsdistrikten, dels frågan om ett successivt utbyte av det personliga tjänstevapnet för polispersonalen. Styrelsen har åberopat ett flertal tekniska och funktionella skäl för ett utbyte. Styrelsen anför sammanfattningsvis följande:

Den personliga beväpningen för polispersonalen är f n. en pistol av fabrikat Walther PP kaliber 7,65. Vidare finns inom polisväsendet s.k. förstärkningsvapen (bl.a. kulsprutepistol m/45) samt jaktvapen av olika slag. Förstärkningsvapnen är avsedda au endast användas vid speciella situationer. Waltherpistolen är en mer än 50-årig konstrukuon. Vapnet anses ha dåliga riktmedel och också otillräcklig verkan. Genom den ringa kalibern och vapnets klena konstruktion kan endast ammunition med låg anslagsenergi användas. Det har under åren inträffat en rad fall där en polisman har tvingats att avlossa fiera skott för att kunna hejda en angripare. Detta innebär självfallet onödiga risker såväl för polisman- 69

nen som för den beskjutne och även tredje man. — Kulsprutepistol Prop. 1985/86:100 m/45, som nu används som förstärkningsvapen inom polisväsendet, har Bil.4 utvecklats för militära ändamål. Kulsprutepistolen anses ha flera nackdelar vid polisiärt bruk. Säkerhetsavståndet är stort, automateld kan avlossas av misstag och vapnet kräver tvåhandsfattning. Det är vidare otympligt att bära och förvara.

1981 års polisberedning härden 7 juni 1985 anmodats att yttra sig över rikspolisstyrelsens framställning. I ett yttrande den 28 november 1985 tillstyrker beredningen ett utbyte av polisens tjänstevapen inom de ekonomiska ramarna för utrustning. Jag vill för egen del först erinra om att den svenska polisen i mycket ringa omfattning använder sina skjutvapen. Antalet tillfällen då vapnen används har således under senare år endast varit några tiotal. Jag förutsätter att vapnen även i framUden kommer att användas bara i extraordinära situationer och då endast som en yttersta utväg att lösa arbetsuppgifterna. Ytterstregleras polisens vapenanvändning av bestämmelser i polislagen (1984:387) och i kungörelsen (1969:84) om användande av skjutvapen i polistjänsten. Sett från dessa utgångspunkter kan det te sig mindre angeläget att företa ett utbyte av polisens vapen.

Jag vill emellertid inte ifrågasätta att de nuvarande vapnen har de tekniska och taktiska nackdelar som rikspolisstyrelsen har pekat på. Det framstår därför som klart att ett nytt, modernt vapen är säkrare för såväl polismannen som den som kan komma att utsättas för beskjutning.

Övervägande skäl talar enligt min uppfattning sammanfattningsvis för att polisen successivt och inom de vanliga ekonomiska ramarna för utrustning tillförs ett nytt och modernt vapen. Jag förutsätter därvid att rikspolisstyrelsen, även om man nu har förordat inköp av vapen av ett visst fabrikat, följer de vantiga reglerna för upphandling i offentlig verksamhet.

Jag har således under detta anslag beräknat medel för att polisen successivt skall kunna börja utbytet av nya tjänste- och förstärkningsvapen.

Anslagsberäkningen i övrigt

Här tas upp medel för sådan utrustning som bör anskaffas av rikspolisstyrelsen. För utrustning som polismyndigheterna själva får anskaffa har medel beräknats under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen.

Jag har — efter samråd med statsrådet Lindqvist — under detta anslag beräknat I 540 000 kr. fill driftbidrag för statens hundskola i Sollefteå.

För utbyte av ca 500 bilar beräknar jag omkring 56 milj. kr. Jag beräknar också medel för utbyte av 30 motorcyklar (I b).

För radioutrustning utom montagekostnader för utbytesfordon har jag beräknat 3,3 milj. kr. (2 a — f). Jag avser att senare i dag återkomma till regeringen med ett förslag om att ta i anspråk 2 milj. kr. från en reservafion på anslaget B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet, för inköp av viss radioutrustning.

Jag beräknar medel för utbyte av tio hästar och sammanlagt 45 hundar (3). 70

För anskaffning av utrustning för kontrollvägning av tunga fordon Prop. 1985/86:100 beräknar jag 1 milj. kr. Vidare beräknar jag 650 000 kr. för inköp av Bil.4 hastighetsövervakningsmateriel och 900 000 kr. för anskaffning av alkoholmätningsutmstning (4).

För anskaffning av två röntgenapparater för bagagekontroll beräknar jag 1,2 milj. kr. För anskaffning av utrustning till narkotika- och spaningsrotlar beräknar jag 650 000 kr. och för övrig kriminalteknisk utrustning 500 000 kr. Vidare tar jag upp 1 milj. kr. för särskild materiel (6).

För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler för jag upp 10 384 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för ofömtsedda lokalbehov (7).

För utbyte av telefonväxlar beräknar jag 27,9 milj. kr. (8).

För utbyte av möbler m.m. för terminalarbetsplatser beräknar jag 2 242 000 kr.

För grundutrustning fill beredskapspolisen beräknar jag 4 215 000 kr (9).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 113 221 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m.m. för polisväsendet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 113 221 000 kr.

B 6. Underhåll och drift av motorfordon m.m.

1984/85 Utgift 195 342 000(1)

1985/86 Anslag 105 442 000

1986/87 Förslag 110 594 000

(1) Anslaget B 7. Underhäll och drift av motorfordon m.m.

Rikspolisstyrelsen

1. Huvudförslag 119 237 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 15 816 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 110 594 000 kr. Jag har därvid beräknat medelsbehovet med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 1,7, 1,7 och 1,6 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Underhåll och drift av motorfordon m.m. för budgetåret

1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 110 594 000 kr.

71 B 7. Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg

1985/86 Anslag 1 000 1986/87 Förslag 1 000

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Rikspolisstyrelsen

Föredraganden

Personal

Summa

157 Förvaltningskontoret för kvarteret Kronoberg ingår som en sektion i rikspolisstyrelsens ekonomibyrå. Kontorets huvuduppgift är att svara för samordning och ledning av kontorsdriften för de olika lokalnyttjarna i kvarteret. Förvaltningen avser följande myndigheter: rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i Stockholm med vaktdistrikt, kriminalvårdsverkets allmänna häkte i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt, delar av Stockholms tingsrätt samt byggnadsstyrelsens fastighetsdrift. Dessutom ingår brottsförebyggande rådet, datainspektionen och regionåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gotlands län i den gemensamma telefonväxeln. Antalet tjänstemän inom kvarteret uppgår till ca 3 000.1 kontorsdriften ingår telefontjänst, lokalvård, post-och godsmottagning, tele- och svagströmsservice, inventarieservice, reproduktionscentral, simhall och bevakning samt förvaltning av sport-och motionshallar, hör- och filmsalar, restaurang och cafeteria, garage och parkeringsutrymmen.

Kostnaderna för kontorsdriften fördelas i förhållande till den lokalyta som varje myndighet disponerar. Den ersättning som myndigheterna betalar tillförs anslaget, som i statsbudgeten förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Regeringen fastställer i regleringsbrevet en stat för verksamheten.

Rikspolisstyrelsen

1. Styrelsen yrkar medel för ytteriigare fem lokalvårdare (-f- 638 593 kr.) för städning av lokalytor där städning p.g.a. andra angelägna städuppgifter hiuills har eftersaUs. Vidare yrkar styrelsen medel för två lokalvårdare (-1- 240 492 kr.) för städning av lokaler som är betagna utanför kvarteret Kronoberg.

2. Styrelsen yrkar sammanlagt 4 900 000 kr. som engångsanvisning för bl.a. möbler och inredning samt för upprustning och utbyte av den tekniska utrustningen för bevakning.

De av rikspolisstyrelsen beräknade kostnaderna för förvaltningskontoret och reprodukfionscentralen framgår av följande sammanställning (reproduktionscentralens kostnader för expenser debiteras nyttjama i förhållande fill utfört arbete).

72 Utgifter Lönekostnader Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser

Engångsanvisning Kostnader för reproduktionscentralen (endast expenser)

Summa

Inkomster

Bidrag till kontorsdriften från lokalnyttjarna

Ersättning för vid reproduktionscentralen utfört arbete

Ersättning från vissa nyttjare av badanläggningen, telefonväxeln m.m.

Summa

Beräknad kostnad

23 519 000

66 000

11 000

14 313 000

13 094 000

4 900 000

1 162 000

57 065 000

54 403 000

162 000

1 500 000

57 065 000

Prop. Bil.4

1985/86:100

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att för nästa budgetår medel för kontorsdriften och reproduktionscentralen beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om I %.

Kostnaderna för kontorsdriften och reproduktionscentralen beräknar jag till ca 48,4 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 8. Diverse utgifter

1984/85

Utgift

2 296 000(1

1985/86

Anslag

4 321 000

1986/87

Förslag

4 321 000

(1) Anslaget B 9. Diverse utgifter

Från detta anslag betalas bl.a. bidrag fill föreningar för anställda vid polisväsendet. I övrigt betalas från anslaget bl.a. kostnader för efterspaning av försvunna personer.

Kostnader för sådan polisverksamhet som inte skall betalas från annat anslag betalas från detta anslag efter särskilda beslut av regeringen.

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 4 321 000 kr.

73 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Jag beräknar anslaget fill 4 321 000 kr. Bi'-4

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Diverse utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4 321 000 kr.

B 9. Byggnadsarbeten för polisväsendet

Behållning 43 560 446(1)

1984/85

Utgift

104 382 906(1

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

31 300 000

(1) Anslaget B 10. Byggnadsarbeten för polisväsendet

Från anslaget betalas utgifter för investeringar i byggnader för främst polisväsendet samt t.o.m. budgetåret 1985/86 för inlösen av polishus.

Byggnadsstyrelsen

Efter polisväsendets förstatligande den I januari 1965, då staten åtog sig att svara för lokaler till polisväsendet, har ett stort antal polishus uppförts efter kommunala och enskilda åtaganden.

Denna del av polishusbyggandet, som har skett i samarbete med byggnadsstyrelsen, har avvecklats. Staten har löst in ett antal av dessa hus. Enligt beslut av regeringen får byggnadsstyrelsen träffa köpeavtal för förvärv av färdigställda polishus enligt vilka betalningen av köpeskillingen delas upp på fiera budgetår. Avtal som träffas under budgetåret 1985/86 samt under tidigare budgetår träffade avtal får medföra kostnader om tillsammans högst 3 milj. kr. för innevarande budgetår. Avtalen skall godkännas av regeringen. Byggnadsstyrelsen föreslår att inlösen av kommunalt byggda polishus från budgetåret 1986/87 finansieras från sjunde huvudtiteln, anslaget D 2. Inköp av fastigheter m.m.

Föredragandens överväganden

Efter samråd med chefen för finansdepartementet föreslår jag att inlösen av kommunalt byggda polishus från budgetåret 1986/87 finansieras i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag. Jag har därför för nästa budgetår inte beräknat några medel härför.

Jag har inget att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna ändringarna av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

74 Investeringsplan (1 000-tal kr.) Prop. 1985/86:100

----------------------------------------------------- Bil.4

Projekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-

----------------------------------- - start stäl-

84-01-01 85-01-01 Faktisk Beräknad för år - lande

t.o.m. ------------ månad år -

85-06-30 1985/86 1986/87 månad

Projekt färdigställda före 1984-07-01 men ännu ej Slutredovisade 120 800 119 900 108 048 11 616 395

Förvaltningsbyggnad i Lidingö 37 900 40 000 11 110 16 000 10 000 84-10 86-06

Om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Eskilstuna 28 000 28 500 17 903 7 600 3 000 84-03 85-12

Förvaltningsbyggnad i Nässjö 14 000 14 000 10 944 1 600 1 400 83-10 85-05

Om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Västervik 9 500 9 500 8 815 680 5 83-10 84-10

Förvaltningsbyggnad i Trelleborg 46 000 47 000 41 487 2 500 3 000 83-02 84-12

Förvaltningsbyggnad i Mölndal 42 000 43 000 39 444 600 3 000 83-01 84-08

Förvaltningsbyggnad för vaktdistrikt 6 inom Göteborgs polisdistrikt 18 000 17 500 16 021 500 1 000 83-04 84-08

Förvaltningsbyggnad i Filipstad 17 000 16 500 12 842 2 500 1 000 83-12 85-04

Ombyggnad av Ärjängs tingshus för polismyndigheten m.fl. 5 700 5 950 5 225 200 500 84-09 85-03

Förvaltningsbyggnad i Bollnäs 33 500 33 500 26 249 4 000 3 000 83-10 85-02

Inköp av förvalt ningsbyggnader för polisen m. fl. 3 000

Projekterings kostnader 28 029 8 000 5 000

Summa 372 400 375 350 326 117 58 796 31 300

75

På grundval av miU förslag till investeringsplan harjag gjort följande anslagsberäkning. Med anledning av att medelsförbrukningen blir högre än anslaget för innevarande budgetår kommer nedanstående sammanställning att visa ett underskott. Jag återkommer till frågan om ytterligare anslag för budgetåret 1985/86 i samband med förslag om tilläggsbudget III.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Hedelstillgång

Beräknad

medelsförbrukning

Behållning 1985-07-01 Anslag för 1985/86

statsbudget Anslag för 1986/87 (förslag)

43 560 1985/86 1986/87 1 31 300

58 796 31 300

74 861

90 096

Underskott

- 15 000 (avrundat)

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för polisväsendet inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående

2. atttill Byggnadsarbeten för polisväsendet för hudgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 31 300 000 kr.

76 G. ÅKLAGARVÄSENDET

C 1. Riksåklagaren

1984/85 Utgift 11 363 000 1985/86 Anslag 11 308 000 1986/87 Förslag 11 677 000

Riksåklagaren är under regeringen den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i riket. Riksåklagarens kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för riksåklagarens egen åklagarverksamhet.

1985/86 Beräknad ändring 1986/87

Riksåklagaren Föredraganden

Personal

Sumnia

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

9 588 000 (8 424 000) 1 720 000

+ 904 000 (+ 644 000) - 116 000

f 475 000

( + 407 000)

- 106 000

Summa

11 308 000

+ 788 000

+ 369 000

Riksåklagaren

1. Huvudförslag 10 074 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 488 000 kr.

3. En tillämpning av huvudförslaget skulle medföra en minskning av medlen med drygt 560 000 kr under en treårsperiod. Minskningen måste i allt väsentligt tas ut genom personalinskränkningar. Skulle huvudalternativet tillämpas bör nedskärningen fördelas med en procent på budgetåret 1986/87 och två procent på vart och ett av de följande budgetåren. Genom att anslaget C 1. Riksåklagaren under en följd av år har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget har förutsättningarna för att kunna fullgöra den administrativa verksamheten successivt minskat. En ytterligare anslagsminskning skulle få allvarliga återverkningar på verksamheten i riksåklagarens kansli. Huvudförslaget bör därför inte fillämpas på anslaget.

4. Medel bör ställas till åklagarväsendets förfogande för vetenskapliga undersökningar och forskning. För detta ändamål yrkas 100 000 kr.

5. Eftersom vakanta biträdestjänster inte kan återbesättas till följd av det minskade anslaget yrkas medel för förstärkningstjänstgöring med 100 000 kr.

77

6. Förvaltningskostnaderna bör räknas upp med 100 000 kr. för över- Prop. 1985/86:100 syn av den tekniska utrustningen, anslutning till rättsdata m.m. Bil.4

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för riksåklagarens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag godtar riksåklagarens förslag om att minskningen med 5 % på tre år bör fördelas med I, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Hemställan

Med hänvisning filt sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att till Riksåklagaren för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 11 677 000 kr.

C 2. Åklagarmyndigheterna

1984/85 Utgift 251 661 000 1985/86 Anslag 263 343 000 1986/87 Förslag 275 336 000

För åklagarverksamheten är landet indelat i 13 regioner. Flertalet regioner omfattar två län. Vid de regionala myndigheterna, som var och en leds av en överåklagare, tjänstgör andra statsåklagare samt distriktsåklagare som handlägger vissa typer av mål, främst sådana som rör ekonomisk brottslighet. Chefen för en regional myndighet skall handlägga mål som är särskilt krävande. Han utövar dessutom ledningen över åklagarverksamheten inom sin region.

Riket är indelat i 86 åklagardistrikt. Åklagarmyndigheterna i 83 av dessa distrikt lyder under regionåklagarmyndigheterna och leds av en chefsåklagare. Åklagarmyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt, som var och en leds av en överåklagare, står däremot utanför den regionala åklagarorganisationen. Överåklagarna i sistnämnda distrikt fullgör i princip samma uppgifter som chefen för en regionåklagarmyndighet.

Utöver de nu nämnda myndigheterna finns en statsåklagarmyndighet för speciella mål, som leds av en överåklagare. Åklagare vid den myndigheten handlägger mål i hela riket, i första hand mycket omfattande mål eller mål som berör flera regioner.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Riksåkla-

Föredra-

garen

ganden

Personal

Överåklagare

Statsåklagare

Chefsåklagare, kammai

åklagare och

distriktsåklagare

+18

Assistentåklagare

- 8

Äklagaraspiranter/

assistentäklagare

till förfogande

Övrig personal

+ 3

Summa

1 177

+13

Anslag

Förvaltningskost-

225 986 000

+16 347 000

+11 880 000

nader

(därav löne-

kostnader)

(220 171 000)

(+13 426 000)

(+11 220 000)

Lokalkostnader

28 929 000

+ 57 000

Resekostnader

4 768 000

+ 617 000

+ 865 000

Kostnader för gemensam

kontorsdrift

2 810 000

+ 414 000

- 109 000

Engångsanvisning

850 000

+ 850 000

+ 150 000

- 850 000

Summa

263 343 000

+17 435 000

+11 993 000

Prop.1985/86:100 Bil.4

Riksåklagaren

1. Huvudförslag 274 477 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 14 753 000 kr.

3. En tillämpning av huvudalternafivet med fem procent under en treårsperiod skulle innebära en minskning av medlen med 13 170 000 kr. Anslaget består till nära 90 procent av lönemedel. En anslagsminskning måste därför tas ut genom personalinskränkningar. Varje minskning av anslaget under den kommande treårsperioden skulle innebära att statsmakternas intentioner bakom uppbyggnaden av åklagarväsendet överges. Detta får också en menlig inverkan på verksamheten hos andra myndigheter inom rättsväsendet. Huvudalternafivet bör därför inte fill-lämpas på anslaget. Om huvudalternativet skall tillämpas bör fördelningen vara en, två och två procent för första, andra resp. tredje budgetåret.

4. En kvalificerad tjänst för kammaråklagare i nivå med en biträdande kammarchef bör inräUas på åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt.

5. Vid åklagarmyndigheten i Göteborgs åklagardistrikt bör en tjänst Prop. 1985/86:100 för kammaråklagare inrättas. Bil.4

6. En tjänst för distriktsåklagare bör inrättas vid åklagarmyndigheten i Västerås åklagardistrikt.

7. En tjänst för distriktsåklagare bör inrättas vid åklagarmyndigheten i Borås åklagardistrikt. Alternativt bör en tjänst för assistentåklagare inrättas i Vänersborgsregionen.

8. Vid åklagarmyndigheten i Gävle åklagardistrikt bör en tjänst för distriktsåklagare inrättas. Alternativt kan en sådan tjänst inrättas i utbyte mot en tjänst för assistentåklagare inom regionen.

9. Fem tjänster för assistentåklagare bör inrättas, varav två i Stockholmsregionen och en vardera i Malmö-, Karlstads- och Härnösandsregionerna.

10. Tretton tjänster för kammaråklagare eller distriktsåklagare bör inräUas i utbyte mot samma antal tjänster för assistentåklagare enligt följande. Vid åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt bör två tjänster för kammaråklagare inrättas. Vid åklagarmyndigheten i Malmö åklagardistrikt bör en tjänst för kammaråklagare inräUas. Vidare bör en tjänst för distriktsåklagare inrättas vid åklagarmyndigheterna i följande distrikt: Huddinge, Sollentuna, Solna, Nyköping, Eskilstuna, Uddevalla, Karlstad, Örebro, Umeå och Luleå.

11. Medel yrkas för inrättande av en biträdestjänst vid envar av åklagarmyndigheterna i Eskilstuna, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt.

12. Förvaltningskostnadsanslaget bör räknas upp med 100 000 kr. avseende kostnader för driften av larmanläggningar.

13. För utbildning angående ekonomisk brottslighet yrkas en engångs anvisning med 700 000 kr. Vidare yrkas en engångsanvisning för en extra grundkurs för åklagare med 150 000 kr.

Föredragandens överväganden

Åktagarpersonatens säkerhet

Efter överläggningar med dåvarande chefen för justitiedepartementet den 21 juli 1982 rörande frågan om åtgärder för att förbäUra skyddet för åklagarna mot hot och andra övergrepp tillsatte riksåklagaren samma dag en arbetsgrupp under ledning av den biträdande riksåklagaren med uppgift att lägga fram förslag till åtgärder.

Arbetsgruppen lade i februari 1983 fram promemorian Åklagarnas säkerhet. I promemorian behandlas frågor som på olika sätt har sam band med åklagarpersonalens säkerhet och följderna av övergrepp mot åklagare. Ett av gruppens förslag var att åklagarna skall omfattas av samma skydd för skada på egendom som tillförsäkras polispersonal genom förordningen (1965:59) om ersättning fill polisman m.fi. för skada på egendom. Enligt arbetsgruppen framgick det av en undersök ning som gruppen hade genomfört aU åklagare hade utsatts för hot och andra övergrepp i betydligt större utsträckning än man hade haft anled ning att anta. gg

I promemorian föreslogs också au lokaler för åklagarmyndigheter och Prop. 1985/86:100 domstolar skall planeras på ett sådant sätt au säkerhetsfrågorna beaktas. Bil.4 De lokaler som redan har tagits i bruk borde enligt arbetsgruppen ses över från säkerhetssynpunkt och bl.a. förses med överfallslarm. Promemorian innehöll även vissa andra förslag.

Riksåklagaren överiämnade den 19 mars 1984 promemorian till regeringen med ett eget yttrande. Riksåklagaren hänvisade till att det enligt arbetsgruppens enkät hade framgåu att det finns betydande risker för aU åklagare åsamkas skador i anledning av tjänsten. Riksåklagaren ansåg att övervägande skäl talar för aU åklagare liksom polismän skall ha räu fill ersättning för skada på egendom. Riksåklagaren hemställde därför om att regleringen skulle utvidgas att avse även åklagare. Prövningen av frågor om ersättning borde avgöras av riksåklagaren.

1 en skrivelse fill regeringen den 11 december 1984 redogjorde riksåklagaren för de övriga åtgärder som hade vidtagits eller planerades med anledning av arbetsgruppens förslag. Av skrivelsen framgick bl.a. att en översyn av befintliga lokaler hade genomförts med särskild inriktning på säkerhetsaspekterna och att man inom ramen för tillgängliga medel hade påbörjat installationer av överfallslarm och liknande säkerhetsanordningar.

Jag delar i huvudsak de synpunkter som har redovisats i riksåklagarens skrivelse den 19 mars 1984 och den nämnda promemorian om behovet av att förbättra skyddet mot olika former av övergrepp mot åklagare. Det är med tillfredsställelse jag noterar att det genom riksåklagarens försorg nu också har inletts ett arbete på detta område och att vissa åtgärder redan har vidtagits. För egen del har jag låtit beräkna särskilda medel för drift av larmanläggningar m.m.

När det gäller frågan om reglerna om ersättning till polisman m.fi. för skada på egendom skall utvidgas att avse även åklagare vill jag framhålla följande. Polisen har genom sina arbetsuppgifter en särställning. Det ligger i sakens natur att polisen genom sin rätt att i vissa situationer använda våld riskerar att mötas med våld och därmed att utsättas för skador i sin tjänsteutövning. Motsvarande förhållanden kan inte åberopas såvitt avser åklagare som i detta avseende snarare kan jämföras med många andra yrkesgrupper. Av det skäl som jag nu har redovisat anser jag inte att man skall utvidga den särskilda regleringen för polismännen till att avse ytterligare grupper.

Utbildning mot ekonomisk brottslighet

Kommissionen mot ekonomisk brottslighet tog i en skrivelse den 13 februari 1984 fill statsrådet Ingvar Carlsson upp olika frågor om bäUre utbildning mot ekonomisk brottslighet. Skrivelsen har överlämnats Ull vart och ett av justitie- och finansdepartementen till den del frågorna faller inom resp. departements verksamhetsområde. Jag tar här upp de frågor som rör justitiedepartementets verksamhetsområde. Chefen för finansdepartementet kommer senare att ta upp de frågor som berör finansdepartementets verksamhetsområde.

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Kommissionen framhöll i skrivelsen aU den vid en genomgång av Prop. 1985/86:100 utbildningsinsatserna mot ekonomisk brottslighet hade funnit att det Bil.4 rådde skiftande förhållanden både vad gäller utbudet och nivån på den undervisning som bedrivs.

Kommissionen föreslog bl.a. att regeringen skulle tillsätta en arbetsgrupp med representanter för riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, riksskatteverket, generaltullstyrelsen och riksbanken för att se över och samordna den utbildning som bedrivs av resp. myndighet. Kommissionen föreslog vidare att rikspolisstyrelsen skulle få det övergripande ansvaret för samverkansutbildning, dvs gemensam utbildning för fiera yrkesgrupper som syftar till att lära deltagarna att samarbeta över myndighetsgränserna.

Riksåklagaren har sedan år 1977 en arbetsgrupp mot kvalificerad ekonomisk brottslighet. I gruppen ingår representanter för de nyss nämnda myndigheterna. Arbetsgruppen har sedan juni 1983 arbetat med frågor som rör samordningen av utbildningen rörande ekonomisk brottslighet. Regeringen har uppdragit åt riksåklagaren att till regeringen redovisa gruppens arbete. Riksåklagaren har den 20 september 1984 och den 11 oktober 1985 överlämnat rapporter från arbetsgruppen.

Arbetsgruppens första rapport redovisar den genomgång av all utbildning rörande ekonomisk brottslighet som på arbetsgruppens initiativ då pågick inom resp. myndighet. Gruppen syftade genom sin kartläggning av utbildningen till att få ett underlag för det fortsatta arbetet med att samordna utbildningsinsatserna. Gruppen uttalar sig för att man inom resp. myndighetsområde dels borde ha en särskild person som var utbildningsansvarig för all utbildning rörande bekämpning av ekonomisk brottslighet, dels borde ha en föreläsarbank som vid behov kunde utnyttjas av andra myndigheter. I sin andra rapport förordar gruppen att den bör ha som uppgift att se till att berörda myndigheter ges en kontinuerlig information om den utbildning som bedrivs på övriga myndigheter och får möjlighet att komma med synpunkter på uppläggningen av utbildningen mot ekonomisk brottslighet inom de olika myndighetsområdena. Åt gruppen borde också uppdras att upprätta den föreläsarbank som tidigare hade förordats. I den andra rapporten tar gruppen också upp frågor som rör samverkansutbildningen. Gruppen uttalar sig för att samverkansutbildningen bör ske i rikspolisstyrelsens regi. Utbildningen bör enligt gruppen få en mera praktisk inriktning än vad som är fallet i dag. Gruppen anser att utbildningen bör ses över inom ramen för gruppens arbete.

Riksåklagaren har, i samband med att han överlämnade arbetsgruppens slutrapport fill regeringen, uUalat att han avser aU låta gruppen fortsätta att arbeta med bl.a. frågor som rör samarbetet mellan myndigheterna.

Genom arbetsgruppens försorg har kommit till stånd det nödvändiga arbetet med att samordna utbildningsinsatserna mot ekonomisk brotts lighet på det sätt och med det syfte som kommissionen mot ekonomisk brottslighet förordade. Det är naturligt att varje myndighet har ansvaret för sin utbildning men att ett samråd och nära samarbete sker mellan 82

myndighetsområdena. Syftet med kommissionens framställning har en- Prop. 1985/86:100 ligt min mening uppnåtts genom arbetsgruppens arbete. Någon ytterli- Bil.4 gare åtgärd från regeringens sida behövs därför inte.

A nstagsberäkningen

Arbetsläget på framför allt de lokala åklagarmyndigheterna är alltjämt ansträngt. En översyn av den lokala åklagarorganisationen och av administrationen på samtliga nivåer inom åklagarväsendet äger rum genom åklagarkommittén. Kommittén väntas avsluta sitt arbete under våren 1986. För nästa år bör medel för åklagarmyndigheterna beräknas med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag (1 milj.kr.)

Jag beräknar medel för anordnande av en extra åklagarkurs, 150 000 kr. (12).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 275 336 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 275 336 000 kr.

83 D. DOMSTOLSVÄSENDET M.M.

D 1. Domstolsverket

1984/85

Utgift

51 003 430

1985/86

Anslag

51 730 000

1986/87

Förslag

42 855 000

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, arrende- och hyresnämnderna, rättshjälpsnämnderna och de allmänna advokatbyråerna. Domstolsverket har också fill uppgift att på det allmännas vägnar föra talan mot beslut i rättshjälpsfrågor.

Domstolsverket leds av en styrelse. Chef för domstolsverket är en generaldirektör. Inom verket finns en organisationsenhet, en ekonomienhet, en personalenhet och en juridisk enhet. Dessutom finns ett sekretariat och en disciplinnämnd.

Från anslaget betalas också kostnaderna för verksamheten vid notarienämnden, tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och besvärsnämnden för rättshjälpen.

1985/86 Beräknad ändring 1986/87

Domstolsverket Föredraganden

Personal

Summa

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Efterutbildning inom domstolsverkets verksamhetsområde

Blanketter m.m. inom domstolsverkets verksamhetsområde

Datorbearbetning(l)

Rättsfallspublicering

Engångsanvisning

Summa

29 275 000 (20 911 000)

3 380 000

5 775 000

10 680 000

920 000

51 730 000

+2 058 000 (+1 028 000)

+1 113 000

+ 262 000

+2 035 000

-1 700 000

+3 768 000

+2 235 000 (+1 242 000)

+210 000

+ 260 000

-10 680 000

- 900 000

-8 875 000

(1)De medel som tidigare har anvisats under anslagsposten Datorbearbetning anvisas fr.o.m. budgetåret 1986/87 under anslagen D 1. Domstolsverket, D 2. Allmänna domstolarna, D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna, D 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m. samt F 2. Rättshjälpsnämnderna och ingår där i anslagsposten Förvaltningskostnader.

Domstolsverket

1. Huvudförslag budgetåret 1986/87 55 066 000 kr.

2. Huvudförslaget innebär aU anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 696 000 kr. Ett genomförande av huvudförslaget skulle

minska den administrafiva service som verket ger myndigheterna inom Prop. 1985/86:100 sitt verksamhetsområde och det utvecklingsoch rationaliseringsarbete Bil.4 som verket bedriver. Domstolsverket föreslår därför för budgetåret 1986/87 att huvudförslaget begränsas till verkets löpande verksamhet. Verket finner det med hänsyn bl.a. till osäkerheten kring verkets framtida lokalkostnader inte meningsfullt att nu lämna något huvudförslag för budgetåren 1987/88 och 1988/89.

3. Pris- och löneomräkning m.m. 3 206 000 kr.

4. Domstolsverket yrkar att anslagsposten Förvaltningskostnader räknas upp med 500 000 kr. främst för kostnader för övergång till ett moderniserat redovisningssystem.

5. Domstolsverket yrkar att anslagsposten Datorbearbetning utöver prisomräkning räknas upp med ca 1,5 milj. kr. som en följd av den ökade ADB-verksamheten inom domstolsväsendet.

6. Domstolsverket yrkar aU även för budgetåret 1986/87 800 000 kr. anvisas för utbildning av domare som ett led i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget med tillämpning av huvudförslaget på anslagsposterna till förvaltningskostnader och efterutbildning. Minskningen av utgifterna bör fördelas över en treårsperiod med fördelningen 2, 1 och 2%.

Från anslagsposten Datorbearbetning har hittills betalats kostnaderna för ADB-verksamheten inte bara hos domstolsverket utan även hos myndigheterna inom verksamhetsområdet. ADB-kostnaderna bör i fortsättningen belasta anslagsposten Förvaltningskostnader på de anslag till vilka de kan hänföras. På detta anslag belöper 653 000 kr.

Jag beräknar 800 000 kr. som engångsbelopp för domarutbildning i fråga om ekonomisk brottslighet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och fill sammanställningen

hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Domstolsverket för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 42 855 000 kr.

D 2. Allmänna domstolarna

1984/85 Utgift 944 957 430

1985/86 Anslag 940 580 000

1986/87 Förslag 1 018 040 000

Allmänna domstolar är fingsrätterna, hovrätterna och högsta domsto len. TingsräUerna är allmänna underrätter. Det finns 97 tingsrätter. Hovrätterna är överrätter i de mål som fullföljs från tingsrätterna. 85

Hovrätterna är Svea hovräU (15 avdelningar, varav 13 för allmänna mål Prop. 1985/86:100 och två för vatten- och fastighetsmål), Göta hovrätt (fyra avdelningar), Bil.4 hovrätten över Skåne och Blekinge (fem avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (sex avdelningar), hovrätten för Nedre Norrland (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (två avdelningar).

Högsta domstolen är överrätt i de mål som fullföljs från hovrätterna. Domstolen är indelad i tre avdelningar. I domstolen finns 25 justitieråd. Fyra av dessa tjänstgör f n. i lagrådet. För högsta domstolen finns ett särskilt kansli till vilket revisionssekreterare är knutna.

Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromål för statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.

1985/86 Beräknad ändring 1986/87

Domstolsverket Föredraganden

Personal

Högsta domstolen Justitieråd, kanslichef

och revisionssekreterare 64

Övrig personal 34

Hovrätterna

Domare och hovrättsfiskaler 325

Övrig personal 166

Tingsrätterna

Domare 655

Tingsnotarier 624

Övrig personal 2 074

Summa 3 942(1)

(l)Härtill kommer ca 400 tjänster som en del av domstolarna själva får inrätta. Anslag

Förvaltningskostnader 751 570 000 + 49 625 000 + 52 785 000

(därav lönekostnader) (708 270 000) (+ 46 288 000) (+ 43 935 000)

Engångsanvisning 730 000 - 730 000 - 730 000

Reseersättningar 7 997 000 + 880 000 + 720 000

Lokalkostnader 147 783 000 + 24 395 000 + 24 395 000 Ersättning till

nämndemän 32 500 000 + 358 000 + 290 000

Summa 940 580 000 + 74 528 000 + 77 460 000

Domstolsverket

1. Huvudförslag budgetåret 1986/87 1 007 103 000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1, 2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

2. Huvudförslaget för budgetåret 1986/87 innebär aU anslagsposten Förvaltningskostnader efter pris- och löneomräkning minskas med om-

kring 8 milj. kr. Ett genomförande av huvudförslaget skulle medföra en Prop. 1985/86:100 väsentlig ökning av antalet oavgjorda mål och ärenden i domstolarna. Bil.4 Domstolsverket yrkar därför oförändrat anslag för de allmänna domstolarna budgetåret 1986/87.

3. Pris- och löneomräkning m.m. 74 558 000 kr.

4. Domstolsverket begär 700 000 kr. för att öka takten i fastighetsdataprojektet.

Föredragandens överväganden

Arbetsläget är fortfarande ansträngt i de allmänna domstolarna.

Antalet inkomna mål hos högsta domstolen och i hovrätterna har även under åren 1984 och 1985 legat på den höga nivå som uppnåddes år 1983.

I tingsrätterna ligger antalet inkomna tvistemål kvar på en hög nivå. Den kraftiga minskning av antalet inkomna brottmål (exklusive notariemål) som har skeU mellan 1982 (70 000 mål) och år 1984 (60 000 mål) torde huvudsakligen kunna tillskrivas den vidgade möjligheten att utfärda strafförelägganden som infördes år 1983 och som innebär att många handläggningsmässigt enkla brott kan beivras utan domstolsprövning.

Minskningen av antalet brottmål kan alltså inte tas till intäkt för att tingsrätternas arbetsbörda på något väsentligt sätt har lindrats. Tvärtom kan sägas att i enlighet med statsmakternas medvetna strävan de enklare målen har tagits bort från domstolsprövning och att de svåra och tidskrävande målen kvarstår. För denna ståndpunkt talar bl.a. det oförändrat höga antalet mål som överklagas till hovrätterna och högsta domstolen och den alltjämt höga nivån på förhandlingstiderna. Härtill kommer att fastighetsdomstolsmålen nära nog har fördubblats under 1980-talet, att det årliga antalet konkurser har ökat från 4 700 till 7 100 under samma period samt att lagsökningsmålen och inskrivningsärendena år 1984 var fier än någonsin.

Mot denna bakgrund kan endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget (5 milj. kr.) komma i fråga för nästa budgetår.

Fastighetsdatareformen har nu genomförts vid 31 av landets 94 inskrivningsmyndigheter. Reformtakten höjs i enlighet med riksdagens beslut under den femårsetapp som inleds budgetåret 1987/88. För att möjliggöra den ökade takten bör anslaget redan budgetåret 1986/87 tillföras 700 000 kr.

Som jag anmärkt under anslaget Domstolsverket bör de kostnader för ADB-verksamheten som fidigare har anvisats under domstolsverkets anslagspost Datorbearbetning i fortsättningen anvisas under anslagsposten Förvaltningskostnader på de anslag som kostnaderna kan hänföras till. Jag räknar därför upp detta anslag för sådana kostnader (6 377 000 kr.)

Hemställan

Med hänvisning fill vad jag har anfört och fill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

aU till Allmänna domstolarna för budgetåret 1986/87 anvisa ett

förslagsanslag av 1 018 040 000 kr. 87

D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna Prop. 1985/86:100

Bil.4

1984/85 Utgift 314 728 251

1985/86 Anslag 308 427 000

1986/87 Förslag 329 520 000

Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätterna, mellankommunala skatterätten, kammarrätterna och regeringsrätten.

Länsrätterna och mellankommunala skatterätten är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. Det finns 24 länsrätter.

Kammarrätterna är överrätt i de mål som fullföljs från bl.a. länsrätterna. Det finns fyra kammarrätter, kammarrätten i Stockholm (sju avdelningar), kammarrätten i Göteborg (sju avdelningar), kammarrätten i Sundsvall (fyra avdelningar) och kammarrätten i Jönköping (tre avdelningar).

Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol. Regeringsrätten är överrätt i de mål som fullföljs från kammarrätterna och högsta instans i patentmål. Domstolen är delad på tre avdelningar. I domstolen finns 22 regeringsråd. Tre av dessa tjänstgör f n. i lagrådet. För regeringsrätten finns ett kansli till vilket regeringsrättssekreterare är knutna.

1985/86 Beräknad ändring 1986/87

Domstolsverket Föredraganden

Personal

Regeringsrätten

Regeringsråd, kanslichef

och regeringsrätts-

sekreterare

60 Övrig personal

26 KaiJimarrätterna

Domare och fiskaler

170 Övrig personal

136 Länsrätterna och meUan-

kommunala skatterätten

Domare

207 Personal med berednings-

och föredragandeuppgifter

341 Övrig personal

266 Summa 1 206(1)

(l)Härtill kommer ca 170 tjänster som en del av domstolarna själva får inrätta. Anslag

Förvaltningskostnader 248 842 000 +17 788 000 +20 250 000

(därav lönekostnader) (234 114 000) (+16 900 000) (+13 360 000)

Reseersättningar 2 965 000 + 326 000 + 265 000

Lokalkostnader 46 900 000 + 438 000 + 438 000

Ersättning till nämndemän 9 720 000 + 171 000 + 140 000

Summa 308 427 000 +18 723 000 +21 093 000

Domstolsverket Prop. 1985/86:100

1. Huvudförslag budgetåret 1986/87 321 870 000 kr. Minskningen av Bil.4 utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 1, 2 och 2 %

för första, andra resp. tredje budgetåret.

2. Huvudförslaget för budgetåret 1986/87 innebär aU anslagsposten Förvaltningskostnader efter pris- och löneomräkning minskas med omkring 2,6 milj. kr. Vid en tillämpning av huvudförslaget kan kraftiga balansökningar befaras vid domstolarna.

3. Pris- och löneomräkning m.m. 16 083 000 kr.

4. För att nå en önskvärd balanssituafion vid domstolarna föreslår domstolsverket aU anslaget förstärks med 2 640 000 kr.

Föredragandens överväganden

Omloppsfiderna i skattemål är alltjämt oacceptabelt långa i länsrätterna. Antalet oavgjorda mål i länsrätterna sjönk visserligen något år 1984, men minskningen är ojämnt fördelad över landet. Endast ett fåtal länsrätter är enligt tillgänglig statisfik i nivå med den ettåriga omloppstid för skattemålen som i 1985 års budgetproposition angavs som godtagbar.

Ökningen av antalet inkommande mål i kammarrätterna har upphört. Antalet inkommande mål är dock fortfarande mycket stort och antalet oavgjorda mål ligger kvar på en alltför hög nivå. I regeringsrätten har antalet oavgjorda mål ökat.

De långa omloppstiderna i skattemål i länsrätterna har uppmärksammats i RRV:s rapport om långa handläggningstider i offentlig verksamhet. Varken den nya lagstiftningen om förenklad självdeklaration eller skatteförenklingskommitténs förslag i principbetänkandet (SOU 1985:42) Förenklad taxering kan förbättra arbetsläget i länsrätterna under budgetåret 1986/87. Däremot kan en planerad reform i fråga om handläggningen av körkortsfrågor ge domstolarna en marginell lindring i arbetsbördan.

Domstolsverket har i särskild skrivelse hemställt att 2,5 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1985/86 och att det sålunda ökade anslaget behålls realt oförändrat de tre följande budgetåren. Jag har inte funnit att det är möjligt att tillmötesgå domstolsverket på den punkten.

I sin skrivelse har domstolsverket diskuterat olika åtgärder för att förbättra arbetsläget. Bland sådana åtgärder nämns temporär specialisering av domarpersonalen, höjd beloppsgräns för ensamdomarmålen och viss begränsning av skriftväxlingen i målen.

För egen del är jag positiv till denna typ av åtgärder och avser att återkomma till frågan senare.

Med hänsyn fill arbetsläget i förvaltningsdomstolarna bör återstående förstärkningar för balansavarbetning behållas och endast en begränsad tillämpning av huvudförslaget (I milj. kr.) komma i fråga för nästa budgetår.

Som jag anmärkt under anslaget Domstolsverket bör de kostnader för ADB-verksamheten som tidigare har anvisats under domstolsverkets anslagspost Datorbearbetning i fortsäUningen anvisas under anslags- 89

posten Förvaltningskostnader på de anslag som kostnaderna kan hänföras till. Jag räknar därför upp detta anslag för sådana kostnader (6 028 000 kr.)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och fill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna förvaltningsdomstolarna för budgetåret 1986/87

anvisa eU förslagsanslag av 329 520 000 kr.

D 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.

1984/85

Utgift

35 134 220

1985/86

Anslag

36 020 000

1986/87

Förslag

38 268 000

Hyresnämnderna har fill uppgift bl.a. att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt att avgöra vissa typer av sådana tvister. Arrendenämnderna har motsvarande uppgift i arrendetvister. Flertalet av nämnderna har två eller tre län som verksamhetsområde. Hyresnämnderna har gemensamt kansli med arrendenämnderna. Sådana kanslier finns på tolv orter. Chef för kansliet är det hyresråd som har utnämnts eller förordnats till det.

Bostadsdomstolen är fullföljds- och slutinstans i de ärenden som avgörs av hyresnämnderna.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Domstolsver

ket Föredraganden

Personal

Bostadsdomstolen Domare och föredragande Övrig personal

Hyresnämnderna Hyresråd Övrig personal

31 97

Summa

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Reseersättningar Lokalkostnader

30 025 000

(25 430 000)

740 000

5 255 000

+1 097 000 (+ 971 000) + 81 000 +1 081 000

+1 100 000 (+ 962 000) + 67 000 +1 081 000

Summa

36 020 000

+2 259 000

+2 248 000

90 Domstolsverket Prop. 1985/86:100

1. Huvudförslag budgetåret 1986/87 38 279 000 kr. Minskningen av Bil.4 utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen 2, 2 och I %

för första, andra resp. tredje budgetåret.

2. Huvudförslaget innebär att anslagsposten Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 efter pris- och löneomräkning minskas med 635 000 kr. Domstolsverket bedömer det möjligt att åstadkomma dessa besparingar.

3. Pris- och löneomräkning m.m. 2 894 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medel enligt ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 2, 2 och I % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m. för budgetåret

1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 38 268 000 kr.

D 5. Utrustning till domstolar m.m.

1984/85

Utgift

11 155 638

Reservation

3 905 173

1985/86

Anslag

15 900 000

1986/87

Förslag

35 465 000

Från anslaget betalas kostnader för inköp av utrustning och inventarier för myndigheterna inom domstolsverkets förvaltningsområde — med undantag av de allmänna advokatbyråerna —, konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för flyttning.

Domstolsverket hefäknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87 fill 41 100 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslagsbehovet till 35 465 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning titt domstolar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa

ett reservationsanslag av 35 465 000 kr. 91

D 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet Prop. 1985/86:100

Bil.4

Reservation 17 911 000

1984/85

Utgift

49 427 458

1985/86

Anslag

54 000 000

1986/87

Förslag

62 700 000

Från anslaget betalas utgifter för investeringar i byggnader för domstolsväsendet.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen beräknar den sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåren 1985/86 och 1986/87 fill 141,6 milj. kr. För budgetåret 1986/87 beräknar byggnadsstyrelsen medelsbehovet fill 75,7 milj. kr., vilket innebär en ökning med 21,7 milj. kr. i förhållande fill anslaget för innevarande budgetår. Den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen för fiden den 1 januari 1984 - den 1 januari 1985 beräknar styrelsen fill sex procent.

Föredragandens överväganden

Jag har inte något att erinra mot de ändringar av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt som byggnadsstyrelsen har föreslagit. Ändringarna föranleds i huvudsak av den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

start för år-män

ställan-I de

84-01-01 85-01-01

Faktisk

Beräknad

t. 0. m. 85-06-30

år-mån

1985/86 1986/87

Objekt färdigställd.

före 1984-07-01 mer

ej slutredovisade

56 100 56 000

51 637

1 500

Stockholms tings-

rätt, nybyggnad i

kv. Klamparen

148 400 155 800

41 809

50 000

50 000 83-11

86-11

Malmö tingsrätt

m. m., nybyggnad

i kv. von Conow

41 700 42 700

38 746

2 000

2 000 83-02

84-09

Karlskoga tingsrätt,

nybyggnad

10 100 10 100

7 636

1 600

800 84-01

85-05

Stenungsunds tings-

rätt, om- och till-

byggnad

8 400 8 800

5 057

2 800

900 84-10

85-10

Kalmar tingsrätt

ra. m., om- och till-

byggnad

12 400 14 200

4 000

8 000 85-10

87-01

Projekteringskost-

nader

4 147

4 000

7 000

Summa

277 100 287 600

149 406

65 900

68 700

/

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.

)

Prop.1985/86:100

Hedelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Bil.4

Behållning 1985-07-01

Anslag för 1985/86

Anslag för 1986/87 (förslag)

Summa

17 900 54 000 62 700

134 600

1985/86 65 900 1986/87 68 700

134 600

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet för budgetåret 1986/ 87 anvisa eU reservationsanslag av 62 700 000 kr.

93 E. KRIMINALVÅRDEN

E 1. Kriminalvårdsstyrelsen

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

84419 183

85159 000 78 947 000

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för regionkanslierna, kriminalvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationen. Styrelsen är huvudman för kriminalvårdsnämnden och övervakningsnämnderna.

Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns två avdelningar, en för klientfrågor och en för administration. Dessutom finns en planerings- och samordningsenhet.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Kriminalvårdsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Summa

365,5

Anslag

Förvaltningskostnader

66 289 000

+ 4 877 000

+ 3 453 000

(därav lönekostnader)

(58 259 000)

(+ 3 429 000)

(+ 3 026 000)

Lokalkostnader

8 595 000

+ 642 000

+ 610 000

Förhyrd datamaskintid m.m.

8 792 000

+ 5 546 000

- 8 792 000

Revisionskontor -

särkostnader

1 483 000

-I- 92 000

- 1 483 000

Summa

85 159 000

+11 157 000

- 6 212 000

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Anslag budgetåret 1986/87 96 316 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 5 263 000 kr.

3. Enligt huvudförslaget skall anslaget under budgetåren 1985/ 861989/90 räknas ned med sammanlagt 10 %, varav med 2 % under 1985/86. Styrelsen föreslår aU den återstående reduktionen om 8 % fördelas på de tre budgetåren 1987/88-1989/90 med 2, 3 resp. 3 %.

4. För introduktion av nyanställd personal samt för ett chefsförsörj-ningsprogram begärs 100 000 kr.

5. För eU forskningsprojekt i samarbete med statens räUskemiska laboratorium angående urinanalyser och läkemedelsmissbruk beräknas 250 000 kr.

6. För underhåll av persondatorer, ord- och textbehandlingsutrust- Prop. 1985/86:100 ning samt hänvisningsdator fill telefonväxeln yrkas 500 000 kr. Bil.4

7. För drift och utveckling av ADB-system inom kriminalvårdsverket beräknas ytterligare 5 044 000 kr. '

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 24 oktober 1985 uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att undersöka möjligheterna att genomföra en decentralisering inom kriminalvården.

Enligt huvudförslaget skall anslaget under budgetåren 1985/861989/ 90 räknas ned med sammanlagt 10 %, varav med 2 % under 1985/86. Jag förordar att den återstående reduktionen fördelas på budgetåren 1986/ 87-1989/90 med I, 2, 2 resp. 3 %.

Av den sammanlagda besparing som tillämpningen av huvudförslaget kommer att ge under femårsperioden avses högst 40 procent få användas för att förstärka linjeorganisationen i samband med decentraliseringen.

Medel till ADB-verksamhet inom kriminalvårdsverket, som för innevarande budgetår har anvisats under anslagsposten Förhyrd datamaskintid m.m., bör i fortsättningen beräknas under anslaget E 2 Kriminalvårdsanstalterna, anslagsposten Förvaltningskostnader.

Enligt vad jag har erfarit kommer chefen för civildepartementet senare denna dag att redovisa att han avser återkomma med förslag till regeringen att i särskild proposition föreslå riksdagen att riksrevisionsverket från den 1 juli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bakgrund härav harjag inte beräknat särkostnader för revisionskontoret vid kriminalvårdsstyrelsen. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 78 947 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 78 947 000 kr.

E 2. Kriminalvårdsanstalterna

1984/85 Utgift 1 372 589 029 1985/86 Anslag 1 402 688 000 1986/87 Förslag 1 494 680 000

Den 1 oktober 1985 fanns inom kriminalvården 19 riksanstalter med I 390 slutna och 474 öppna platser, 57 lokalanstalter med I 176 slutna och 1 063 öppna platser samt 25 häkten med I 321 platser. Riksanstalter na är direkt underställda kriminalvårdsstyrelsen medan häktena, lokal anstalterna och skyddskonsulentdistrikten är organiserade i 13 regioner. I ledningen för varje region finns en kriminalvårdsdirektör. 95

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Kriminalvårds-

Före-

styrelsen

draganden

Personal

Styresmän m.fl.

+ 2

Läkare, psykologer

25,5

Sjukvårdspersonal

88,5

Tillsynspersonal

2 956

+ 22

Personal i arbetsdrift

+ 4

Kontorspersonal

+ 0,5

Haskinpersonal

Förråds- och ekonomipersonal 344

+ 3

Summa

4 627(1)

+ 31,5

-(2)

Anslag

Förvaltningskostnader

964 501 000

+ 61 043 000

+ 69 119 000

(därav lönekostnader)

1925 909 000)

1+ 55 738 000)

1+ 57 895 000)

Lokalkostnader

138 511 000

+ 19 071 000

+ 13 069 000

Gemensamma funktioner i

kvarteret Kronoberg

4 718 000

+ 782 000

- 305 000

Vårdkostnader

159 538 000

+ 16 407 000

+ 14 748 000

Arbets- och studieer-

sättningar

37 469 000

+ 3 433 000

+ 2 248 000

Råvaror m.fl. utgifter

för sysselsättning av

de intagna

95 060 000

+ 2 654 000

- 7 060 000

Diverse utgifter

2 891 000

+ 252 000

+ 173 000

Summa

1 402 688 000

+103 642 000

+ 91 992 000

(l)Personalstaten har reducerats med 27 tjänster p.g.a. att kriminalvärds-anstalten Västergården skall läggas ned den 1 oktober 1986 och med ytterligare nio tjänster med hänsyn till den planerade nedläggningen av jordbruksdriften vid kriminalvärdsanstalten Hall.

(2)Den föreslagna stängningen av anstaltsplatser kommer att medföra att ett antal tjänster, som inte nu kan redovisas, dras in.

Intäkter inom arbetsdriften redovisas på statsbudgetens inkomstsida under Försäljningsinkomster, Inkomster vid kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Anslag budgetåret 1986/87 I 506 330 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 98 224 000 kr.

3. Styrelsen anser att det f.n. inte är möjligt att tillämpa huvudförslaget.

4. När den beslutade slutna lokalanstalten Rosersberg med 42 platser tas i bruk, skall den slutna lokalanstalten Uppsala med 44 platser läggas ned. För Rosersberg och Uppsalaanstaltens annex Studiegården med 20 öppna platser beräknas 33 resp. 13 tjänster. Samfidigt dras 51,5 tjänster in vid Uppsalaanstalten (-141 000 kr.).

5. Styrelsen föreslår att en ny lokalanstalt byggs i Göteborg samt att den nuvarande Vänersborgsanstalten byts ut mot en ny lokalanstalt. Medel yrkas för sammanlagt 34 tjänster (-1- 1 566 000 kr.).

6. En föreslagen ombyggnad vid kriminalvårdsanstalten Haparanda kommer att ge anstalten ett platstillskott. Medel beräknas för ytterligare tre tjänster som vårdare (-1- 495 000 kr.).

7. Medel begärs för introduktion av nyanställd personal samt för ett chefsförsörjningsprogram (-|- 900 000 kr.).

8. Ytteriigare medel beräknas för hundkostnadsersäUningar fill fodervärdar (-f 125 000 kr.).

9. Föratt utöka och intensifiera den antidrogkampanj, som har pågått sedan budgetåret 1983/84, yrkas ytteriigare medel (-1- 550 000 kr.).

10. Medel beräknas för utveckling och utbyggnad av frifids-/frilufts-verksamhet inom kriminalvården (-1- 523 000 kr.).

11. Medlen för bibilioteksverksamhet bör räknas upp med 1 milj. kr. för att man skall kunna ge samtliga kommuner full kostnadstäckning för biblioteksservicen vid häkten och slutna anstalter. Ytterligare 400 000 kr. behövs för att bokutlåning åter skall kunna bedrivas vid de öppna anstalterna.

Prop. Bil.4

'985/86:100

Förvaltning av fastigheter

Kriminalvårdsstyrelsen förvaltar fastigheter för kriminalvårdsändamål till ett vid utgången av budgetåret 1984/85 sammanlagt bokfört värde av ca 700 milj. kr.

Resultatutjämning för fastigheter som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen:

1985/86

Beräknad ändi

■ing 1986/87

Kriminalvård:

i- Före-

styrelsen

draganden

Intäkter

Ersättning för lokaler som upp-

låts till statsmyndigheter

46 900 000

+ 2 800 000

+ 3 500 000

Hyror och arrenden för lokaler

och markområden som upplåts

till enskilda

7 000 000

+ 300 000

Diverse inkomster

100 000

Summa

54 000 000

+ 3 100 000

+ 3 800 000

Kostnader

Drift- och underhållskostnader

43 664 000

+ 2 936 000

+ 3 636 000

Hyres- och arrendekostnader m.m.

3 836 000

+ 164 000

Avskrivningar

6 000 000

Summa

53 500 000

+ 3 100 000

+ 3 800 000

Överskott att tillföras statsbudgeten

500 000

7 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter redovisas som Prop. 1985/86:100 utgift under anslagsposten Lokalkostnader för kriminalvårdsanstalter- Bil.4 na.

Under posten Drift- och underhållskostnader beräknar kriminalvårdsstyrelsen 24,3 milj. kr. för åtgärder som avser fastighetsunderhåll och 22,3 milj. kr. för ombyggnad och komplettering.

Avskrivningarna beräknas på gällande fasfighetsbestånd och med beaktande av verkställda grundavskrivningar fill 1,25 procent av det bokförda byggnadsvärdet.

Föredragandens överväganden

Chefen för socialdepartementet kommer senare i dag att behandla bl.a. frågan om insatser mot AIDS bland narkotikamissbrukare. Hon kommer därvid att betona, att målet måste vara att nå alla intravenösa missbrukare med provtagning, avgiftning och behandling. Denna inriktning måste enligt min mening också gälla för kriminalvården.

Sedan i våras pågår ett omfattande arbete inom kriminalvården för att kunna bemästra den nya situationen som AIDS/HTLV III innebär för verksamheten. Kriminalvårdsstyrelsen har bl.a. utarbetat informationsmaterial om AIDS/HTLV III och därtill relaterade frågor, såsom smittorisker, hygienaspekter, provtagningsrutiner för sjukvårdspersonal, omhändertagande av HTLV lll-positiva intagna m.m. Målsättningen är att all personal, övervakarna och samtliga kriminalvårdsklienter så snabbt som möjligt skall få fillgänglig information och erforderliga anvisningar. Kriminalvårdsstyrelsen inledde därför på ett tidigt stadium ett samarbete med representanter för socialdepartementet, socialstyrelsen och regeringens AIDS-delegation samt med medicinsk expertis vid Statens bakteriologiska laboratorium. Insatser görs också på utbildningssidan.

Förutom speciella insatser riktade till HTLV Ill-positiva intagna, såsom krisstöd och kvalificerat omhändertagande, är det nödvändigt att personalen inom kriminalvården prioriterar arbetet med att söka upp och motivera narkotikamissbrukare till adekvat behandling. Det är viktigt att detta arbete påbörjas så tidigt som möjligt. Redan under häktningstiden bör särskilda insatser göras i samverkan mellan häktespersonal, frivård och socialtjänstens narkomanvård. Insatserna bör sedan följas upp och fortsätta under straffverkställigheten. I detta arbete har anstaltens behandlingskollegium en vikfig roll. Kriminalvårdens personal bör t.ex. i ökad utsträckning försöka arbeta fram lämpliga s.k. § 34-placeringar. Som jag anfört i prop. 1984/85:19 om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik bör sådana placeringar påbörjas fidigare än vad som sker i dag. Detta kan enligt min mening medverka till bättre behandlingsresultat. Kriminalvårdsstyrelsens rapport 1985:1 om fill-lämpning och utfall av sådana vistelser visar också att § 34-verksamheten är mycket positiv och utgör ett utomordentligt värdefullt instrument vid verkställandet av fängelsestraff.

Jag vill här också nämna den ökade användning av frigångsinsfitutet för narkotikamissbrukare som jag har förespråkat i den tidigare nämnda 98

proposifionen. Som jag anförde där kan det vara lämpligt att kombinera Prop. 1985/86:100 frigång fill arbete eller utbildning med direkta behandlingsåtgärder, Bil.4 exempelvis besök på narkomanvårdsenhet eller socialbyrå för samtal om missbruksproblemen.

Kriminalvårdsstyrelsen har i en skrivelse till regeringen den 21 november i år informerat om att styrelsen inom den närmaste fiden kommer att ge kriminalvårdsdirektörerna och riksanstaltscheferna i uppdrag att i samråd med socialtjänsten och sjukvården upprätta åtgärdsplaner med avseende på HTLV Ill-positiva och övriga narkotikamissbrukare i riskzonen inom kriminalvården. När planerna redovisats för styrelsen kommer den att informera regeringen om det fortsatta arbetet och beräknade resursbehov.

För egen del vill jag understryka att de insatser som hifinfills gjorts inom kriminalvårdsverket i syfte aU försöka begränsa spridningen av HTLV Ill-smittan är vikfiga och värdefulla. Jag kommer fortlöpande aU noggrannt följa utvecklingen när det gäller narkotikasituationen och AIDS/HTLV lll-problemafiken inom kriminalvården och jag ser fram emot den av kriminalvårdsstyrelsen aviserade redogörelsen för det fortsaUa arbetet.

Antalet verkställbara fängelsedomar var under åren 1982-1984 16 607, 16 686 resp. 15 773. Under första halvåret 1985 var antalet fängelsedomar ca 600 lägre än under samma tid 1984. De nya reglerna om villkorlig frigivning som trädde i kraft den I juli 1983 medförde att medelbeläggningen vid kriminalvårdsanstalterna under budgetåret 1983/84 minskade med ca 350. Under budgetåret 1984/85 har medelbeläggningen gått ned med ytteriigare omkring 100.

Med hänsyn till beläggningsnedgången och den pågående utbyggnaden av lokalanstaltsorganisationen har regeringen den 14 februari 1985 beslutat att kriminalvårdsanstalten Västergården med 60 platser skall läggas ned den 1 oktober 1986 samt att ytterligare 158 platser vid olika kriminalvårdsanstalter skall stängas.

Beläggningsutvecklingen vid kriminalvårdsanstalterna medger enligt min mening att ytterligare ett antal platser kan stängas. Jag har därför räknat ned anslaget med 15 milj. kr.

Jag avser också att bl.a. undersöka om anstaltsorganisationens platsbestånd skulle kunna utnyttjas effektivare än vad som i dag är fallet.

Som jag har anmärkt under anslaget E I Kriminalvårdsstyrelsen bör medel till ADB-verksamhet inom kriminalvårdsverket i fortsättningen anvisas under förevarande anslag. Jag har därför räknat upp anslagsposten Förvaltningskostnader med 9 473 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning fill vad jag har anfört och till sammanställningarna beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 1 494 680 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen aU

1. godkänna den av mig beräknade driftstaten för förvaltning av fastigheter,

2. till Kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1986/87 anvisa ett 99 förslagsanslag av 1 494 680 000 kr.

E 3. Frivården

Prop. Bil.4

1985/86:100

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

202 727 524 212 794 000 222 243 000

Från anslaget betalas kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas verksamhet samt ersättningar till övervakare.

Frivårdsorganisationen består av 65 skyddskonsulentdistrikt. Antalet övervakningsnämnder är 29.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Kriminalvårds

;- Före-

styrelsen

draganden

Personal

Konsulent- och assistent-

personal

- 20

Läkare, psykologer

-

Sjukvårdspersonal

-

Kontorspersonal

-

Personal på vårdavdelning

-

Personal på hotell och

inackorderingshem

Summa

- 20

Anslag

Förvaltningskostnader

150 160 000

+10 958 000

+ 3 406 000

(därav lönekostnader)

(140 157 000)

(+ 9 414 000)

(+ 2 709 000)

Ersättning åt ledamöter m. fl.

i övervakningsnämnderna

3 429 000

Lokalkostnader

22 797 000

+ 285 000

+ 3 000

Värdkostnader

25 615 000

+13 164 000

+ 7 600 000

Bidrag till enskild frivårds-

verksamhet

8 793 000

+ 686 000

+ 440 000

Till regeringens disposition

2 000 000

- 2 000 000

- 2 000 000 •

Summa

212 794 000

+23 093 000

+ 9 449 000

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Anslag budgetåret 1986/87 235 887 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 10 143 000 kr.

3. Styrelsen anser att det f.n. inte är möjligt aU tillämpa huvudförslaget.

4. Medel begärs för introduktion av nyanställd personal samt för eU chefsförsörjningsprogram (-|- 350 000 kr.).

5. Styrelsen föreslår att ersättningen fill lekmannaövervakare höjs från 100 kr. till 200 kr. per månad, varav hälften skall utgöra arvode och hälften ersättning för kostnader (-I-12 400 000 kr.).

6. Ytteriigare medel beräknas till inköp av bostadsrättslägenheter för au bereda bostäder åt klienter (-f 200 000 kr.).

100 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Den 1 juli 1983 trädde nya regler för villkoriig frigivning och kriminal- Bil.4

vård i frihet i kraft. Övervakningstiden vid skyddstillsyn avkortades från

två fill ett år. Genom reformen minskade antalet klienter inom frivården

från 17 541 den 30 juni 1983 fill 12 846 den 30 juni 1984 Minskningen

har fortsatt under budgetåret 1984/85. Antalet klienter var den 30 juni

1985 11 832.

Inför reformen uppgick antalet klienter per tjänsteman till omkring 39.1 1983 års budgetproposition beräknades medel för att minska antalet ärenden per tjänsteman till omkring 30 och därigenom göra det möjligt att intensifiera övervakningen.

Den fortsatta nedgången av antalet klienter under det senaste budgetåret gör det möjligt att med bibehållande av den angivna relationen av omkring 30 ärenden per tjänsteman dra in ett antal tjänster och minska lönemedlen under anslaget. Jag förordar att en reducering görs med 7 milj. kr.

Jag förordar vidare att medlen till kontorspersonal under de kommande tre budgetåren räknas ned enligt huvudförslaget med sammanlagt 5 % med fördelning på dessa budgetår med 2, 2 och I %. För budgetåret 1986/87 harjag därför beräknat en besparing av 700 000 kr.

I likhet med kriminalvårdsstyrelsen anser jag att ersättningen till lekmannaövervakare bör höjas till 200 kr. per månad, varav hälften arvode och hälften ersättning för kostnader. Den sammanlagda kostnaden för höjningen uppgår fill ca 12,4 milj. kr. Med hänsyn fill den f.n. låga utgiftsnivån under anslagsposten Vårdkostnader har jag beräknat det ytterligare medelsbehovet under denna post till 7,6 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 222 243 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

aU till Frivården för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 222 243 000 kr.

E 4. Maskin- och verktygsutrustning m.m.

1984/85 Utgift 20 604 498 Behållning 12 202 414

1985/86 Anslag 21 900 000 1986/87 Förslag 4 800 000

Kriminalvårdsstyrelsen yrkar aU anslaget förs upp med 14 800 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget till 4 800 000 kr. och hemställer aU regeringen

föreslår riksdagen

att till Maskin- och verktygsutrustning m.m. för budgetåret 1986/87

anvisa ett reservationsanslag av 4 800 000 kr. 101

E 5. Engångsanskaffning av inventarier m.m. Prop. 1985/86:100

Bil.4

1984/85 Utgift 28 267 064 Behållning 23 175 437

1985/86 Anslag 20 400 000 1986/87 Förslag 12 600 000

Kriminalvårdsstyrelsen yrkar att anslaget förs upp med 19 100 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget till 12 600 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Engångsanskaffning av inventarier m.m. för budgetåret

1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 12 600 000 kr.

E 6. Utbildning av personal m.fl.

Behållning 547 140

1984/85

Utgift

12 399 725

1985/86

Anslag

15 200 000

1986/87

Förslag

16 105 000

Från anslaget betalas vissa utgifter för utbildning av kriminalvårdsverkets personal, personundersökare och övervakare samt utgifter för praktikcentra för studerande vid högskoleenhet.

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Huvudförslag budgetåret 1986/87 16 150 000 kr.

2. Prisomräkning m.m. I 500 000 kr.

3. I syfte att bekämpa narkotikamissbruket har man sedan budgetåret 1983/84 bedrivit utbildning av all personal vid kriminalvårdsanstalterna. Utbildningen bör nu fortsättas inom häktesorganisationen och frivården. För budgetåret 1986/87 beräknas I 850 000 kr.

4. Medel yrkas för utbildning av personal i en försöksverksamhet där man avser att informera och söka påverka alkoholskadade intagna (-1-900 000 kr.).

5. Ytterligare medel beräknas för utbildning av arbetsledare och fri-värdspersonal (-fl 400 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Enligt huvudförslaget skall anslaget under budgetåren 1985/861987/88 räknas ned med sammanlagt 5 %. Under nästa budgetår bör en reduktion göras med 1,7 %.

I fråga om åtgärder mot narkofikamissbruket harjag beräknat medel i enlighet med styrelsens förslag (3).

Hemställan

Jag beräknar anslaget för nästa budgetår till 16 105 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

attfill Utbildning av personal m.fl. föt hudgetåret 1986/87 anvisa ett 102

reservationsanslag av 16 105 000 kr.

E 7. Byggnadsarbeten för kriminalvården Prop. 1985/86:100

Bil.4

1984/85 Utgift 148 387 890 Behållning 71 249 644

1985/86 Anslag 10 000 000

1986/87 Förslag 65 800 000

Från anslaget betalas utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att nya lokalanstalter byggs i Göteborg, Vänersborg och Halmstad för sammanlagt 115,2 milj. kr. För ombyggnadsarbeten vid kriminalvårdsanstalterna Haparanda och Härnösand beräknas 20 resp. 16 milj. kr. Vidare planeras ny- och ombyggnadsarbeten för sammanlagt 142,3 milj. kr. vid kursbyn Gruvberget samt vid kriminalvårdsanstalterna Djupvik, Falun, Hall, Hällby, Härianda, Kalmar, Kumla, Lindome, Lärbro, Mäshult, Norrköping, Norrtälje, Roxtuna, Skenas, Skogome, Skänninge, Stångby, Tidaholm, Tygelsjö, Valla, Viskan, Vångdalen, Västerås och Österåker.

För mindre byggnadsobjekt vid olika anstalter beräknas 12,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Under år 1985 har nya lokalanstalter färdigställts i Ystad, Nyköping och Härnösand. F.n. byggs lokalanstalter i Malmö och Gävle.

För angelägna ny- och ombyggnadsarbeten vid befintliga anstalter beräknar jag 10 milj. kr. Under Diverse objekt beräknas 14 390 000 kr. för pågående objekt. För eventuella byggnadsobjekt, som av särskilda skäl bör kunna sättas i gång skyndsamt, beräknas 5 milj. kr. Jag förordar alltså att kostnadsramen Diverse objekt förs upp med 19 390 000 kr.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan(1 000-tal kr)

Byggnadsobjekt 1

(ostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

otarfr

cfäl 1 anrip

54-01-01

85-01-01

Faktisk t. o.m. 85-06-30

------------------- ■ ...UU. v

Beräknad för år-mån

år-mån

1985/86

1986/87

Fastighetsförvärv

15 000

10 000

6 491

5 000

Färdigställda, ännu

ej slutredovisade

objekt

85 200

84 445

Gävle(lokalanstalt)

31 300

33 000

9 405

10 000

13 000 84-11

86-03

Hall(larmsystem)

3 600

3 780

3 764

Hall(ombyggnad av

paviljong)

2 500

1 766

Haparanda(fri-

tidsbyggnad.

tillbyggnad av

garage)

2 000

1 675

Hinseberglvakt-,

inskrivnings- och

förrådsbyggnad)

4 900

3 819

1 000

103 Byggnadsobjekt 1

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

ctart

ställande

S4-01-01

85-01-01

Faktisk

t.o.m.

85-06-30

Beräknad för år-mån

är-män

1985/85

1986/87

Hinseberg(fri-

tidsbyggnad)

5 000

5 OOO

3 835

1 000

165 Huddinge(lokalan-

stalt)

29 800

29 900

28 500

1 000

Hällby(tillbyggnad

av administration)

6 300

6 200

5 000

1 000 84-12

86-01

Härnösand(lokal-

anstalt)

30 700

32 000

21 425

7 000

3 000

Härnösand(verk-

stadsbyggnad)

13 700

14 500

7 110

6 000

1 000

Karlskoga(lokal-

anstalt)

32 000

29 767

2 000

200 Kristianstad (lokal-

anstalt)

23 350

24 300

21 663

1 500

Kumla (skärmtak,

omläggning av

industrigård)

2 750

2 985

Luleå (förlägg-

ningsbyggnad)

3 800

3 425

Hajorshagen (vakt-.

inskrivnings-.

sjukvärds- och

personallokaler)

2 800

3 025

3 007

Hajorshagen (ny

småindustri)

3 850

3 018

Malmö (lokalanstalt) 27 600

29 800

8 270

15 000

5 000 84-10

86-01

Mariefred (tillbygg-

nad av administra-

tion)

6 300

5 000

1 000 84-12

86-01

Mäshult (ny huvud-

byggnad)

8 750

4 610

3 000

1 000 84-05

86-09

Mäshult (vakt-.

inskrivnings- och

kontorslokaler)

6 580

6 650

4 595

2 000

55 84-07

86-07

Norrköping(perso-

nalbyggnad)

2 180

2 174

Norrtälje (ombygg-

nad av fyra

paviljonger)

6 200

6 300

3 913

2 000

383 84-11

86-08

Nyköping (lokal-

anstalt)

28 000

28 500

25 015

3 000

500 Rosersberg (lokal-

anstalt)

33 500

38 000

2 592

10 000

10 000 86-06

87-10

Singeshult (perso-

nal- och verk-

stadslokaler)

2 850

2 584

Svartsjö (ombyggnad) 32 900 35 400 23 468 8 000 3 000

Sörbyn (vakt- och fritidsbyggnad) 7 100 7 100 - 5 000 2 000

Tidaholm (ombyggnad av fyra paviljonger) 6 200 6 600 81 2 000 4 000 85-08 87-04

104 Prop. 1985/86:100 Bil.4

Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning

i

Bygg- Färdig-

ctart QtällanHp

84-01-01

85-01-01 Faktisk Beräknad för

t n m

3 Ld) L b Lali-dMUC

år-mån år-mån

L. U 111.

85-06-30 1985/86

1986/8:

Tidaholm (ny pavil-

jong) 16 300

16 400 4 460 10 000

2 000

Tillberga (köks-

och matsalsbygg-

nad) 4 750

5 000 4 810 100

Täby (lokalanstalt) 32 000

32 000 29 865 2 000

Umeä (förläggnings-

byggnad) 5 200

5 200 4 620 500

Ystad (lokalanstalt) 30 000

30 200 23 855 5 000

1 000

Ny- och ombyggnads-

arbeten vid befint-

liga anstalter

10 000

5 000

Diverse objekt 20 800

19 390 12 747 2 406

Projekteringskost-

nader

6 000

Erfarenhetsmässig

reduktion av

medelsbehovet

- 23 482 -

13 280

Summa 575 760

501 575 393 759 93 930

53 120

Anslagsberäkning (1 000-tal k

r.)

Medelstillgång

Beräknad medelsför-

brukning

Behållning 1985-07-01

71 250 1985/86

93 930

Anslag för 1985/86

10 000 1986/87

53 120

Anslag för 1986/87 (förslag)

65 800

Summa

147 050

I enlighet med nu gällande principer för avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fastigheter som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen bör endast 50 procent av investeringskostnaderna för nytillkommande objekt tas upp som tillgångsvärde i förmögenhetsredovisningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen au besluta om byggnadsarbeten för kriminalvården inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. bemyndiga regeringen aU fastställa fillgångsvärden i enlighet med vad jag har anfört i det föregående,

3. till Byggnadsarbeten för kriminalvården för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 65 800 000 kr.

105 F. RÄTTSHJÄLP M.M. Prop. 1985/86:lOO

Bil.4

F 1. Rättshjälpskostnader

1984/85 Utgift 246 766 119

1985/86 Anslag 221 000 000

1986/87 Förslag 250 000 000

Från anslaget betalas de rättshjälpskostnader som enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1983:487) skall betalas av allmänna medel, dvs. framför allt ersättningar till offentliga försvarare och biträden vid allmän rättshjälp.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87 till 250 400 000 kr.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1984/85 anvisades 221 milj. kr. Utfallet blev 246 milj. kr. Skillnaden mellan anvisat belopp och utfallet kan i huvudsak förklaras av taxehöjningar och den kraftiga ökningen av antalet offentliga biträden i utlänningsärenden.

Rättshjälpskommitténs betänkanden Den allmänna rättshjälpen (SOU 1984:66) och Rättshjälp, offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. (SOU 1985:4) övervägs f.n. inom jusUtiedepartementet. OavseU när ev. förslag till ändringar i rättslijälpslagsfiftningen träder i kraft torde inte anslaget för budgetåret 1986/87 komma att påverkas. Erfarenhetsmässigt tar det nämligen avsevärd fid innan en förändring i rättshjälps-systemet slår igenom på anslaget.

För budgetåret 1986/87 bör anslaget beräknas på grundval av utfallet för budgetåret 1984/85.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 000 kr.

106 F 2. Rättshjälpsnämnderna

1984/85 Utgift 7 994 129 1985/86 Anslag 8 330 000 1986/87 Förslag 8 651 000

Rättshjälpsnämnderna handlägger ärenden om rättshjälp.

1985/86 Beräknad ändring 1986/87

Domstolsverket Föredraganden

Personal

Summa

-

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

6 903 000 (5 820 000) 1 427 000

272 000

255 000)

16 000

+ 305 000 (+ 258 000) + 16 000

Summa

8- 330 000

+

288 000

+ 321 000

Domstolsverket

1. Huvudförslag budgetåret 1986/87 8 618 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 434 000 kr.

Föredragandens överväganden

Rättshjälpskommittén har i siU betänkande (SOU 1985:4) Rättshjälp, offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. föreslagit att tre av de fyra rättshjälpsnämnderna avskaffas som en följd av kommitténs förslag om ändringar i rättshjälpssystemet. I avbidan på ett ställningstagande till kommitténs förslag bör huvudförslaget tillämpas för budgetåret 1986/ 87.

Jag föreslår att för nästa budgetår medel för rättshjälpsnämnderna beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 2 %.

Som jag anmärkt under anslaget Domstolsverket bör de kostnader för ADB-verksamheten som fidigare har anvisats under domstolsverkets anslagspost Datorbearbetning i fortsäUningen anvisas under anslagsposten Förvaltningskostnader på de anslag som kostnaderna kan hänföras till. Jag räknar därför upp deUa anslag för sådana kostnader (29 000 kr.)

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättshjälpsnämnderna för budgetåret 1986/87 anvisa ett

förslagsanslag av 8 651 000 kr.

107 F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

0 1 000 1 000

1984/85 Utfall

1985/86 Beräknat

1986/87

Domstolsverket

Föredraganden

Resultat

Intäkter Kostnader Resultat Driftbidrag

52 863 000

56 660 000

-3 787 000

2 004 000

53 580 000

55 810 000

-2 230 000

2 080 000

52 350 000

52 320 000

+ 30 000

2 130 000

52 350 000

52 320 000

+ 30 000

2 130 000

De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är att lämna biträde och rådgivning enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1983:487). Om det kan ske utan hinder för den verksamhet som bedrivs enligt rättshjälpslagen skall byråerna även lämna annat biträde i rättsliga angelägenheter. De allmänna advokatbyråerna skall i princip vara självbärande och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer.

Det finns 33 allmänna advokatbyråer. Tre av byråerna har filialkontor på annan ort. Vid de allmänna advokatbyråerna finns 299 tjänster, varav 152,5 för advokater och annan juristpersonal samt 146,5 för övrig personal. Budgetåret 1984/85 var det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter 227, varav 125 jurister och 102 övrig personal.

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna advokatbyråerna.

Anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på I 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa likviditetsproblem för uppdragsverksamheten förfogar de allmänna advokatbyråerna över en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Till följd av ett ökat likviditetsbehov har den röriiga krediten höjts till 15 milj. kr. för tiden den 1 oktober 1985 - den 30 april 1986.

Domstolsverket

Nedgången i antalet ärenden om allmän rättshjälp och rådgivningar vid de allmänna advokatbyråerna har fortsaU under budgetåret 1984/85. I någon mån har detta ärendebortfall kompenserats av en ökning av ärendegruppen offentligt biträde och av en höjd reell ersäUning per ärende. Kostnadstäckningsgraden för byråerna sammantagna sjönk dock budgetåret 1984/85 till 93 procent, en nedgång med en procenten-

het. För att minska kostnaderna har domstolsverket under budgetåret Prop. 1985/86:100 1984/85 fortsatt med rekonstruktioner och organisationsförändringar Bil.4 vid vissa byråer. Verket räknar med att effekterna av detta arbete tillsammans med liknande åtgärder vid andra byråer leder till att kostnadstäckningen blir 96 procent budgetåret 1985/86 och 100 procent budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

För egen del är jag mycket oroad av den dåliga lönsamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Jag kommer i anmälan till tilläggsbudget II för innevarande budgetår att föreslå vissa åtgärder för att minska kapitalkostnaderna för vissa byråer och på så sätt förbättra lönsamheten. Dessa åtgärder är dock inte tillräckliga. Det är därför angeläget att domstolsverket med kraft fortsätter arbetet med rekonstruktioner och organisationsförändringar vid de byråer där det behövs. Därvid är nedläggning ett alternativ för de byråer som har visat ett negativt rörelseresultat under en följd av år.

De åtgärder som jag nu har berört har i första hand avsett kostnadssidan. För att säkerställa advokatbyråernas fortsatta verksamhet är det emellertid angeläget att intensivare bearbeta också intäktssidan. Det vikande underlaget inom rättshjälpsområdet måste kompenseras genom ett vidgat engagemang i uppdrag utanför rättshjälpssystemet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

F 4. Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

1984/85 Utgift 2 003 528

1985/86 Anslag 2 000 000

1986/87 Förslag 2 130 000

Från anslaget utgår driftbidrag till de allmänna advokatbyråerna, framför allt för vissa prestationer som byråerna utför av sociala skäl.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87 till 2 130 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag delar domstolsverkets bedömning och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

aU till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för hudgetåret 1986/87

anvisa ett förslagsanslag av 2 130 000 kr.

109 F 5. Vissa domstolskostnader m.m. Prop. 1985/86:100

Bil.4

1984/85

Utgift

38 189 089

1985/86

Anslag

34 800 000

1986/87

Förslag

39 400 000

Från anslaget betalas vissa kostnader för rättegångsväsendet vid de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen samt arrende- och hyresnämnderna. Bland dessa kostnader kan nämnas ersättning till viUnen, målsägande, tolkar, personundersökare och konkursförvaltare.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87 fill 39 400 000 kr.

Föredragandens överväganden

Inom justitiedepartementet förbereds f.n. en promemoria på grundval av RRV:s rapport (1983:661) Personundersökning i brottmål. Promemorian avses bli remissbehandlad.

Jag beräknar medel för en förbättring av vittnesersättningen såvitt gäller resor och traktamenten. Såvitt gäller ersättningen för tidsspillan kommer chefen för finansdepartementet senare att föreslå att ersättningen befrias från inkomstskatt. Ersättningen kan härigenom hållas inom den nuvarande ramen. Jag beräknar också medel för en viss höjning av arvodet för läkarintyg enligt 7 § lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål.

Jag biträder i övrigt domstolsverkets medelsberäkning. De ökade utgifterna beror huvudsakligen på den kraftiga ökningen av antalet konkurser.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 39 400 000 kr.

F 6. Diverse kostnader för rättsväsendet

1984/85 Utgift

10 722 689

1985/86 Anslag

8 000 000

1986/87 Förslag

11 000 000

Från anslaget betalas en rad kostnader för rättegångsväsendet i den mån de inte hör under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. I vissa fall betalas från anslaget utgifter för rättegångar där staten är part. I [O

Den ökade belastningen på anslaget beror huvudsakligen på ökade Prop. 1985/86:100 kostnader för statens rättegångar. Bil.4

Jag beräknar medel för en viss höjning av ersättningen till särskilt förordnade vigselförrättare.

Med hänsyn till vad jag har anfört och till belastningen beräknar jag medelsbehovet till 11 milj. kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000 kr.

Ill

G. ÖVRIGA MYNDIGHETER pp- i985/86:ioo

Bil.4 G {.Justitiekanslern

1984/85 Utgift 2 918 775 1985/86 Anslag 2 930 000 1986/87 Förslag 3 127 000

Justitiekanslern (JK) är regeringens jurist, bevakar statens rätt och har tillsyn över dem som utövar offentlig verksamhet. Han fullgör också vissa uppgifter enligt bl.a. tryckfrihetsförordningen, 8 kap. rättegångsbalken, datalagen (1973:289) och lagen (1977:20) om TV-övervakning.

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Föredraganden

Personal

Summa

10 Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

2 502 000

(2 289 000)

428 000

+195 000 (+ 67 000) + 28 000

+ 89 000 (+ 77 000) + 28 000

Engångsanvisning

+ 80 000

Summa

2 930 000

+303 000

+197 000

Verksamheten hos JK har under budgetåret 1984/85 drivits i samma former som tidigare.

terna fördelas över en treårsperiod, med I, 3 och I % för första, andra resp. tredje budgetåret. En nedskärning av anslaget med 5 % under tre år kan endast ske genom en minskning av personalen. Detta skulle leda till en avsevärd försämring av den service som JK nu lämnar myndigheter och enskilda. Dessutom skulle bl.a. utrymmet för inspektioner och egna initiativ ytterligare minskas.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 119 000 kr.

3. För köp av en ADB-utrustning för anslutning fill rättsdatasystemet begär J K eU engångsbelopp (-)- 80 000 kr.). För tryckning av publikationen JK-Beslut begär JK också eU engångsbelopp (+100 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag föreslår för JK med hänsyn till myndighetens speciella karaktär och ringa omfattning ett begränsat huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 3 % med 1 % minskning under ettvart av budgetåren. För nästa budgetår beräknar jag därutöver 80 000 kr. som eU 112

engångsbelopp för inköp av en ADB-utrustning (3). Med hänvisning fill Prop. 1985/86:100 sammanställningen beräknar jag anslaget fill 3 127 000 kr. Bil.4

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

aU till Justitiekanslern för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 3 127 000 kr.

G 2. Datainspektionen

1984/85

Utgift

3 990 958

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

Datainspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utfärda licens enligt datalagen (1973:289) samt aU pröva frågor om fillstånd och au utöva fillsyn enligt datalagen, kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182).

Datainspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom inspekfionen finns en enhet för licens- och fill-ståndsärenden, en enhet för tillsynsärenden samt ett sekretariat för information och administrativa uppgifter.

1984/85

1985/86

Beräknad ändring

Utfall

1986/87

Datainspek-

Före-

tionen

draganden

Personal

Summa

31 +2

-

Anslag

Utgifter

1. Licens- och

tillstånds-

verksamhet

4 974 583(1)

3 620 000

+1 764 000

+135 000

2. Tillsyns-

verksamhet

3 769 326

3 927 000

+1 758 000

+143 000

3. Information

250 281

323 000

+ 386 000

+ 20 000

Summa

8 994 190

7 870 000

+3 908 000

+298 000

Uppbördsmedel

Inkomster vid

datainspektionen

-5 003 232

-7 869 000

-3 907 000

-297 000

Nettoutgift

3 990 958

1 000

(1) Varav 1 236 000 kr. utgör utgifter under budgetåret 1982/83.

8 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Tillståndsverksamheten innefaUar fillståndsprövning enligt datala- Prop. 1985/86:100 gen, kreditupplysningslagen och inkassolagen samt handläggning av de Bil.4 anmälningar för licens som avses i 2 § dataförordningen (1982:480).

Tillsynsverksamheten omfattar tillsyn enligt de tre nämnda lagarna. Informationsprogrammet omfattar information om främst innebörden av de tre lagarna till de registeransvariga, allmänheten och utlandet.

Datainspektionen

Den årliga tillströmningen av ärenden till datainspekfionen sjönk något efter ändringarna i datalagen år 1982 men har nu ånyo ökat något. Under budgetåret 1984/85 kom det in sammanlagt 2 983 ärenden, varav 2 027 gällde tillstånd enligt datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen. Antalet registrerade klagomål från allmänheten var under samma budgetår 478. Inspektionen har genomfört 70 inspektioner. Vid utgången av budgetåret 1984/85 fanns 845 ärenden i balans. Det var 283 ärenden färre än vid utgången av budgetåret 1983/84.

Effektiviteten i datainspektionens arbete har höjts ytterligare. Bl.a. har tillämpningen av datalagen i direktreklamärenden stramats upp på ett sätt som minskat handläggningsinsatserna för denna ärendegrupp. Antalet inspekfioner är fortfarande allför lågt till följd av begränsade resurser. Den allmänt ökade datakunskapen i samhället har bl.a. lett till en fortsatt mycket stor efterfrågan på information från datainspektionen. De internationella kontakterna och engagemangen har liksom tidigare år varit omfattande.

Datainspektionen anser att resultaten av data- och offentlighetskommitténs pågående utredningsarbete kommer att vara av avgörande betydelse för inspektionens framtida verksamhet. I vissa avseenden begränsar kommittéarbetet inspektionens möjligheter till olika initiativ.

Datainspektionens inkomster var budgetåret 1984/85 drygt 5 003 000 kr. Inkomsterna budgetåret 1983/84 var 4 570 000 kr. Den ekonomiska situationen är långt ifrån god med hänsyn till det uppsatta målet att inspektionens verksamhet helt skall täckas med avgifter. Licensdebiteringen har fortfarande inte nått en rimlig nivå. Med hänsyn till mängden datorer i samhället och deras användning för personregistrering borde antalet licenser vara mångdubbelt större än de drygt 17 000 som fanns utfärdade vid utgången av budgetåret 1984/85.

Den smärre omorganisation som datainspektionen slutförde under budgetåret 1983/84 var inte fillräcklig. Inspekfionen har önskat en allmän och genomgripande förvaltningsrevision. Riksrevisionsverket (RRV) har nu beslutat att genomföra en allmän översyn av inspektionens verksamhet.

För budgetåret 1986/87 begär datainspektionen två nya handläggar tjänsler (-)-400 000 kr.). Vidare begär inspekfionen ytterligare medel för personalutbildning (-f 200 000 kr.), konsulter (-f 200 000 kr.), informa fion (-1-300 000 kr.) och för resor (-f 100 000 kr.). Till följd av en av byggnadsstyrelsen planerad fiyttning till nya lokaler begär inspektionen dessutom medel för ökad hyra (-I- 765 000 kr.) och för fiyUningskostna- 114

der (-1-760 000 kr.). Slutligen begär datainspekfionen medel för utveck- Prop. 1985/86:100 ling av ett nytt ADB-system för diarieföring m.m (-1-1 000 000 kr.). Bil.4

Föredragandens överväganden

Inte heller under budgetåret 1984/85 nådde datainspekfionen full kostnadstäckning. Antalet licenser enligt datalagen har visserligen ökat men uppgår ännu inte till det antal som, tillsammans med avgiftsdebiteringen i övrigt, är en förutsättning för en total avgiftsfinansiering.

Regeringen gav den 21 mars 1985 RRV i uppdrag att i samråd med datainspektionen se över avgiftsfinansieringen av inspektionens verksamhet och föreslå åtgärder för att myndigheten skall nå upp fill full kostnadstäckning. RRV har den 17 oktober 1985 till justifiedepartemen-tet överlämnat en promemoria med förslag till sådana åtgärder. Bland RRV:s förslag kan nämnas informationsinsatser för att öka kunskapen om licensskyldigheten och en höjning av licensavgiften. Förslagen bereds f.n. i regeringskansliet.

Datainspektionens planerade flyttning till nya lokaler bör inte komma till stånd med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser den får för inspektionen.

Frågan om ett ADB-system för diarieföring m.m. som datainspektionen begärt medel för bör utredas av statskontoret i samråd med datainspektionen. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Jag föreslår att för nästa budgetår medel för datainspektionens verksamhet beräknas enligt ett huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 1,2 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Tjänsten som chef för datainspektionen är en ordinarie tjänst med beteckningen Cr som tillsätts med förordnande tills vidare. Motsvarande gäller för cheferna för bankinspektionen och försäkringsinspektionen. Tjänsten som chef för datainspektionen bör efter nuvarande innehavarens avgång bytas mot en ordinarie tjänst med beteckningen Cp, dvs en tjänst som tillsätts med förordnande för bestämd fid i likhet med vad som gäller för verkschefstjänster i allmänhet. Motsvarande utbyte kommer senare i dag att föreslås av statsrådet Bengt K. Å. Johansson vad avser tjänsterna som chef för bankinspektionen och för försäkringsinspektio-

Hemställan

Med hänvisning fill vad jag har anfört och fill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vid datainspektionen inrätta en ordinarie tjänst för generaldirektör med beteckningen Cp,

2. till Datainspektionen för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av I 000 kr.

115 G 3. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

6 623 190

7 190 000 7 201 000

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot broU.

BRÅ leds av en styrelse. Hos rådet finns ett kansli, som förestås av en kanslichef. Inom kansliet finns en utredningsenhet och en forskningsenhet. Till rådet är knutna en vetenskaplig grupp samt ett varierande antal arbetsgrupper.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Brottsförebyggande rådet

Föredraganden

Personal

Summa

+ 5

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

5 959 000 (4 732 000) 1 231 000

+179 000 (+ 96 000) +163 000

+ 221 000

(+ 179 000)

- 210 000

Summa

7 190 000

+342 000

+ 11 000

Brottsförebyggande rådet

1. Huvudförslag 7 532 000 kr.

2. Löne- och prisomräkning m.m. 467 000 kr.

3. De besparingar som rådet redovisar innebär att anslaget efter pris-och löneomräkning minskas med 125 000 kr.

4. Fem personliga extra ordinarie tjänster som har inrättats vid rådet bör ingå i den fasta personalorganisationen.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten beräknas med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 2, 1,5 och 1,5 % för första, andra resp. tredje budgetåret.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår fill 7 201 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 7 201 000 kr.

116 G 4. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

3 695 711 3 767 000 3 729 000

Reservation

201 772

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Från anslaget betalas kostnader för utrednings- och utvecklingsarbete samt för information.

Brottsförebyggande rådet

1. Huvudförslag 3 986 000 kr.

2. Prisomräkning m.m. 137 000 kr.

3. Rådet yrkar eU engångsanslag på 157 000 kr. som bidrag till kostnaderna för ett seminarium under våren 1987.

4. Huvudförslaget innebär enligt rådet en minskning av verksamheten, som skulle ge en besparing med 75 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör anslaget föras upp med 3 729 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 3 729 000 kr.

G 5. Bokföringsnämnden

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1 189 589 1 454 000 1 686 000

Bokföringsnämnden har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning.

Nämnden består av en ordförande och nio andra ledamöter. För varje annan ledamot än ordföranden finns en ersättare. Hos nämnden finns ett kansli med en chef.

1985/86

Beräknad änd

ring 1986/87

Nämnden

Föredraganden

Personal

Summa

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

1 371 000

(807 000)

83 000

+ 88 000 (+ 49 000) + 7 000

+232 000 (+198 000) + 7 000

Summa

1 454 000

+ 95 000

+232 000

117 Bokföringsnämnden

1. Bokföringsnämnden har för budgetåret 1986/87 inte redovisat något huvudförslag. Som skäl härför har nämnden angeU att nämndens framtida resursbehov är oklart. DeUa beror bl.a. på svårigheterna att besätta den handläggartjänst som den I januari 1985 inrättades vid nämndens kansli. Nämnden anser aU tjänstestrukturen vid kansliet måste ändras.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 95 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår för bokföringsnämnden eU begränsat huvudförslag för tre år med en total real minskning av utgifterna om 3 % med I % minskning under eU vart av budgetåren. Jag har härvid tagit hänsyn till nämndens begränsade möjligheter till fortlöpande rationaliseringar och besparingar. Jag har dessutom räknat med en viss ökning av nämndens lönekostnader beroende på rekryteringsläget.

Hemställan

Med hänvisning fill sammanställningen hemställer jag aU regeringen

föreslår riksdagen

aU till Bokföringsnämnden för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av I 686 000 kr.

G 6. Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

2 308 644 2 554 000 2 707 000

Brottsskadenämnden har till uppgift att pröva ärenden enligt brotts-skadelägen (1978:413) om ersättning för skador på grund av brott. Nämnden består av en ordförande, två vice ordförande och tre andra ledamöter. Nämnden biträds av ett kansli.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Brottsskadenämnden

Föredraganden

Personal

Summa

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

2 238 000

(1 657 000)

316 000

+ 52 000 (+ 39 000) + 77 000

+ 76 000 (+ 71 000) + 77 000

Summa

2 554 000

+129 000

+153 000

Brottsskadenämnden Prop. 1985/86:100

1. Huvudförslag 2 683 000 kr. Bil.4

2. Pris- och löneomräkning m.m. 169 000 kr.

3. De besparingar som brottsskadenämnden redovisar innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 40 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten vid brottsskadenämnden beräknas med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år med fördelningen 1,7, 1,7 och 1,6 % under första, andra resp. tredje budgetåret.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 707 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 2 707 000 kr.

G 7. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott

1984/85 Utgift 5 750 004

1985/86 Anslag 7 210 000

1986/87 Förslag 7 400 000

Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt brottsskadelagen (1978:413) för skador på grund av brott.

Brottsskadenämnden yrkar en höjning av anslaget med 190 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag biträder brottsskadenämndens medelsberäkning och hemställer att

regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 7 400 000 kr.

119 H. DIVERSE Prop. 1985/86:100

Bii.4

H 1. Svensk författningssamling

1984/85 Utgift 5 837 282 1985/86 Anslag 8 160 000 1986/87 Förslag 6 660 000

Från anslaget betalas kostnaderna för bl.a. tryckning av Svensk för-faUningssamling.

Med hänsyn till den beräknade anslagsbelastningen under budgetåret 1985/86 bör anslaget uppgå fill 6 660 000 kr. under nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svensk författningssamling för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 6 660 000 kr.

H 2. Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område

1984/85 Utgift O Reservation 211 430 1985/86 Anslag 70 000 1986/87 Förslag 50 000

Från anslaget betalas bidrag till nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer. Nämnden skall enligt sin instrukfion (1946:412) främja tillkomsten av vägledande litteratur pä förvaltningsrättens område. Statens inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.

Nämnden för utgivande av förvallningsrättsliga publikationerberäknar medelsbehovet Ull 70 000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av nämndens verksamhet bör anslaget uppgå fill 50 000 kr. under nästa budgetär.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

H 3. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.

1984/85 Utgift 1 499 124 1985/86 Anslag 2 300 000 1986/87 Förslag 2 300 000 120

Från anslaget utgår bidrag till Väridsorganisafionen för den intellek- Prop. 1985/86:100 tuella ägenderätten, fill internationella institutet i Rom för unifiering av Bil.4 privaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferensen för internationell privaträu. Från anslaget betalas även Sveriges kostnader med anledning av FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering.

Från anslaget utgår vidare medel till Sveriges bidrag till kostnaderna för Nordiska samarbetsrådet för kriminologi samt medel till ett svenskt bidrag till det FN-anknutna kriminalpolitiska institutet i Helsingfors.

Anslrgsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändrat.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 2 300 000 kr.

H 4. Stöd till politiska partier

1984/85 Utgift 95 229 500

1985/86 Anslag 95 500 000

1986/87 Förslag 95 500 000

Medelsfilldelning sker enligt lagen (1972:625) om stafligt stöd till politiska partier. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till politiska partier fÖT budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 95 500 000 kr.

H 5. Allmänna val

1984/85

Utgift

32 051 514

1985/86

Anslag

88 040 000

1986/87

Förslag

1 230 000

Från anslaget betalas statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt betalas ersättning till vissa myndigheter och verk för biträde i samband med allmänna val.

Riksskatteverket, som är central valmyndighet, föreslår att anslaget för budgetåret 1986/87 tas upp med 1 230 000 kr. Beloppet avser bl.a. kostnader för lagerhållning av valmaterial.

Föredragandens överväganden

Jag biträder riksskatteverkets förslag. Jag hemställer aU regeringen föreslår riksdagen

aU till Allmänna val för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 230 000 kr.

121 Underbilaga 4.1 Prop. 1985/86:100

Statistiska uppgifter jämte Icommentarer om ''"

brottsutvecklingen samt om verksamheten inom polisen, åklagarmyndigheterna, de allmänna domstolarna och kriminalvården m.m. •

1 Brottsutvecklingen

Det antal brott mot brottsbalken som har kommit till polisens kännedom har ökat under 1960- och 1970-talen. År 1975 uppgick antalet brott mot brottsbalken till drygt 643 000 medan antalet år 1984 uppgick till nästan 850 000, d.v.s. en ökning med 31 procent under tioårsperioden. Antalet anmälda brott mot annan lagsUftning har också ökat under denna tid. Av brotten mot annan lagstiftning svarar trafik- och narkofikabrotten för ungefär tre fjärdedelar.

Antal anmälda

Antal anmälda brott

brottsbalksbrott

mot annan lagstiftning

598 681

92 448

547 542

107 841

570 610

104 666

643 405

112 000

683 279

115 949

716 367

127 993

683 646

119 629

698 171

117 937

760 911

167 366

760 614

175 211

805 569

178 189

799 457

159 670

845 706

137 469

1985(1)

888 000

127 300

(1) Värdena för 1985 har beräknats pä grundval av utvecklingen t. 0. m. augusti 1985

Brott mot brottsbalken har under den senaste tioårsperioden ökat med i genomsniU 3,2 procent per år medan brott mot annan lagsfiftning ökat med omkring 3,3 procent per år. För antalet registrerade brott mot lagstiftning utanför brottsbalken kan mycket starka variationer iakUas mellan olika år.

Den åriiga förändringen i antalet anmälda brott mot brottsbalken under perioden 1975 - 1984 resp 1980 - 1984 är i genomsniU

1975 -

1980 -

1984

1984 Våldsbrott

+ 4,5 %

6,0 %

därav misshandel

+ 4,2 %

5,9%

därav rån

+ 5,7 %

2,0 %

Tillgreppsbrott

+ 2,5%

2,9%

därav inbrottsstöld

+ 0,8%

0,5%

därav bostadsinbrott

+ 2,9 %

5,3%

därav inbrott i vind,

källare

+ 2,1 %

3,7 %

därav motorfordonstillgrepp

- 0,9%

0,4%

Bedrägeribrott

+ 8,8%

1,5%

därav checkbedrägeri

+ 10,6 %

5,7 %

Övriga brottsbalksbrott

+ 2,8%

4,6 %

därav skadegörelsebrott

+ 3,2 %

5,1 %

Av tabellen kan man ufläsa att för våldsbrott och skadegörelsebrott den genomsnittliga årliga ökningstakten under den senaste femårsperioden är högre än under fioårsperioden 1975 - 1984. För bedrägeribrott är förhållandet det omvända där har det t.o.m. varit en liten minskning under de senaste fem åren.

Forskningsenheten inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) har utarbetat en rapport över brottsutvecklingen (BRÅ forskning 1985:5). I denna rapport ges bl.a. en översikt över utvecklingen under senare år i fråga om olika brott som har kommit til! polisens kännedom. Rapporten innehåller däremot inte några prognoser över antalet brott som kan väntas komma till polisens kännedom under de närmaste åren. Hänsyn har tagits till denna rapport i den följande redogörelsen. Planerings- och budgetsekretariatet inom justitiedepartementet följer utvecklingstendenserna i fråga om vissa punkter i förfarandet hos myndigheterna, främst brottmålsprocessen i vid mening. Härvid studeras uppgifter i brottsanmälan, åtalsbeslut, dom och beslut om intagning i anstalt i kriminalvården. Hänsyn har också tagits fill sekretariatets studier.

I det följande kommenteras utvecklingen för olika grupper av brott mot broUsbalken samt narkotikabrott. I tabeller redovisas uppgifter om broU anmälda år 1972 och senare. Siffrorna för perioden 1972 - 1984 är tagna direkt ur statistiska centralbyråns (SCB:s) definitiva årsstafistik. De siffror som anges för år 1985 är preliminära beräkningar som bygger på statistik för tiden januari - augusti 1985.

1.1 Våldsbrott

Prop. Bil.4

1985/86:100

Totalt

Därav rän

Därav misshandel

46 442

2 027

18 119

47 053

2 150

17 487

53 094

2 296

19 899

55 127

2 336

21 509

55 248

2 697

21 378

59 047

3 374

23 596

60 158

3 461

22 868

61 170

3 075

23 171

64 733

3 427

24 668

65 986

3 228

24 314

74 724

3 530

28 200

76 487

3 473

29 220

81 407

3 681

30 785

1985(1)

81 500

3 700

32 350

(1) Värdena för 1985 har beräknats pä grundval av utvecklingen t.o.m, augusti 1985

Begreppet våldsbrott används här i en vid bemärkelse. Till våldsbrott räknas som i den officiella statistiken brott mot liv och hälsa samt andra gärningar som innebär direkt fara för individen. I dessa brott inräknas, förutom fullbordade gärningar, även försök och förberedelser.

Våldsbrotten har uppvisat en relativt jämn ökningstakt under åren 1972 fill 1984. År 1984 utgjorde dessa nära en fiondel av brottsbalksbrot-ten.

Särskdt om rån

Antalet rån utgör knappt en halv procent av samtliga anmälda brottsbalksbrott. Under 1970-talet skedde en fördubbling av rånen. Hitintills under 1980-talet har dock antalet legat stilla kring 3 500.

Nästan 90 procent av rånen är riktade mot privatpersoner. Gaturån är den dominerande formen av rån. Andelen rån med skjutvapen har legat på omkring 10 procent under de senaste tio åren.

Bank- och postrånen är få i förhållande till övriga rån. Under år 1984 var dessa 222, inbegripet försök och förberedelse. Dessa rånbrott ökat under senare år. De förorsakar ofta mycket stora förluster och är allvarliga eftersom de ofta begås med hjälp av skjutvapen.

Huvuddelen av rånen, ca 80 procent, klassificeras i statistiken som "annat rån". Denna grupp är mycket heterogen.

Särskdt om misshandel

Antalet misshandelsbrott har ökat i relativt långsam takt under hela 1970-talet och i början av 1980-talet. År 1982 skedde dock en kraftig ökning med nästan 4 000 (16 %).

Enligt BRÅ-rapporten finns det skäl att tro att den kraftiga ökningen av de registrerade misshandelsbrotten inte motsvaras av en verklig ökning av samma storlek. En del av ökningen anser BRÅ bero på att kravet

på angivelse för att åklagare skall kunna åtala misshandel på enskilt område slopades den I januari 1982. Antagandet anser BRÅ styrkt av det faktum att antalet fall av misshandel inomhus mot kvinna ökade med 29 procent från år 1981 fill år 1982.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte tidigare har träffat eller på annat sätt känt den som utförde misshandeln har ökat kraftigt under senare år. År 1984 registrerades 9 321 misshandelsbrott av detta slag. Det är en ökning med 949 (11 %) jämfört med året innan. 541 av de 9 321 misshandelsbrotten avser grov misshandel.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte har känt gärningsmannen är högst i Storstockholm. Där är antalet fall 19 per 10 000 invånare. Motsvarande siffra är för Göteborg 12, för Malmö 14 och för övriga riket 7. Samtliga siffror avser situafionen år 1983.

1.2 Tillgreppsbrott

Totalt Därav in- Inbrott i brotts- lägenhet stöld eller villa

Inbrott i Därav mo-vind eller torfordons-källare tillgrepp

455 545

128 310

16 223

21 453

54 466

402 532

115 899

14 956

17 058

47 549

411 466

115 391

15 787

17 930

47 475

473 337

134 470

20 124

24 453

55 279

511 196

150 180

22 250

34 253

62 352

528 900

155 863

22 247

31 017

62 703

501 050

144 944

21 244

22 207

56 706

495 472

140 054

17 678

22 107

49 265

524 313

139 944

20 385

22 516

48 914

522 407

137 168

20 014

22 845

46 672

553 745

139 168

21 063

25 096

49 809

551 510

139 789

24 160

22 931

47 036

585 537

142 555

24 939

25 716

49 486

1985(1)

613 600

145 900

23 600

28 500

54 300

(1) Värdena för 1985 har beräknats på grundval av utvecklingen t. 0. m. augusti 1985

Tillgreppsbrotten utgör nästan 70 procent av samtliga polisanmälda brottsbalksbrott. Förutom de i tabellen redovisade brottsgrupperna ingår en mängd olika former av stöldbrott som inte rubriceras som inbrott, såsom snatteri.

Särskilt om inbrott

Inbrotten uppgår till ungefär en femtedel av samtliga brottsbalksbroU. Förutom villa- och lägenhetsinbrott och inbrott i vind eller källare ingår i här redovisade siffror även inbrottsstöld i butiker, kiosker och skolor

Antalet inbrottsstölder under 1970-talet uppvisar stora svängningar men har under de senaste fem åren legat på en nivå runt 140 000. För år

1985 pekar de preliminära siffrorna på aU antalet inbrottstölder kommer Prop. 1985/86:100 aU hamna över denna nivå. Bil.4

Särskdt om motorfordonstillgrepp

Flertalet motorfordonstillgrepp avser fullföljt tillgrepp av personbilar

eller försök härtill.

Antalet motorfordonstillgrepp har under 1980-talet legat på en nivå strax under 50 000. Antalet tillgrepp räknat per 10 000 registrerade motorfordon har dock sjunkit något under samma period. En del av biltillgreppen torde kunna ses som inslag i en yrkesmässig och organiserad hantering av begagnade bilar.

1.3 Bedrägeribrott

Är

Totalt

därav checkbedrägeri

51 160

7 315

49 487

4 926

51 249

5 800

50 999

7 069

53 343

8 279

57 904

9 228

52 869

5 667

71 993

6 394

103 778

10 867

99 973

10 685

98 570

10 117

93 548

11 680

97 588

13 369

1985(1)

110 500

10 900

(1) Värdena för 1985 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. augusti 1985

För den kraftiga ökningen år 1979 och 1980 av bedrägeribrott svarar flera olika brottsliga förfaranden. En stor roll spelade bedrägerier för att erhålla bostadsbidrag.

Av bedrägeribrotten svarar checkbedrägerierna idag för omkring 15 procent.

Särskilt intresse tilldrar sig bedrägerier som begås med hjälp av konto-och kreditkort. Från och med år 1979 särredovisas dessa i statistiken. Kredit- och kontokortsbedrägerierna tredubblades från år 1979 till år 1982. De två senaste åren har antalet kredit- och kontokortsbedrägerier visserligen minskat men utgör fortfarande den största enskilda gruppen bland bedrägeribrotten. Antalet kredit- och kontokortsbedrägerier år 1984 är 13 960.

1.4 övriga brottsbalksbrott Prop. 1985/86:100

Bil.4

Övriga brotts-

Därav skadegörelse-

balksbrott

brott

45 534

37 007

48 470

39 338

54 801

45 771

63 942

54 760

63 492

54 901

70 516

62 330

69 569

61 305

69 536

60 877

68 087

59 057

72 248

62 873

78 530

68 278

77 912

67 955

81 174

71 999

1985(1)

82 300

73 600

(1) Värdena för 1985 har beräknats på grundval av utvecklingen t. o.m. augusti 1985

Till övriga brottsbalksbrott räknas förutom skadegörelsebrott ett stort antal olika grupper av brottsliga beteenden som inte faller inom någon av de tidigare berörda kategorierna.

Särskdt om skadegörelse

Efter att under flera år i slutet av 1970-talet legat sfilla har antalet skadegörelsebrott börjat öka igen under 1980-talet. En mycket stor andel av dem som döms för skadegörelsebrott är tonåringar. En betydande del av skadegörelsen drabbar skolorna.

Närmare 20 procent av de registrerade skadegörelsebrotten drabbar stat, landsting och kommuner. Denna form av skadegörelser orsakar samhället betydande kostnader.

1.5 Narkotikabrottslighet

Prop. Bil.4

1985/86:100

Antal

Antal personer

Därav antal som

anmälda

som lagförts

godkänt straff-

narkotika-

för narkotika-

föreläggande

brott

eller dömts

19 700

21 872

3 839

2 326

20 153

3 654

2 523

22 015

4 388

2 801

18 845

4 457

2 688

22 127

4 750

2 994

21 763

4 957

3 166

23 956

4 517

3 315

62 011

6 420

5 219

69 923

8 196

6 838

70 612

8 173

6 926

51 397

7 074

5 991

40 130

6 149

5 341

1985(1)

39 400

(1) Värdet för 1985 har beräknats på grundval av utvecklingen t. o.m. augusti 1985

Tabellen avser brott mot narkotikastrafflagen (1968:64), narkotikaförordningen (1962:704) och narkotikabrott enligt varusmugglingslagen (1960:418).

Antalet anmälda narkotikabroU har legat på en relativt stabil nivå under hela 1970-talet. År 1980 ökade antalet anmälda broU kraftigt. Enligt BRÅ tycks riksåklagarens nya anvisningar för användning av åtalsunderlåtelser vid narkofikabroU samt den ökade serieuppklaringen (antal brott per misstänkt) vara de faktorer som spelat en avgörande roll för denna ökning. En annan förklaring till ökningen är troligen polisens insatser mot den s.k. gatulangningen under åren 1981 och 1982.

Under 1983 och 1984 har antalet registrerade narkotikabrott minskat kraftigt, sammanlagt 43 procent jämfört med toppnoteringen 1982. I BRÅ:s rapport menar man att den faktiska narkotikabrottsligheten inte har undergåu några större förändringar under 1980-talet. För de två senaste åren för BRÅ fram en hypotes om aU narkotikamissbruket bland ungdomar har stagnerat och en nedåtgående trend utvecklats. BRÅ påpekar dock att frågeställningen kräver en särskild analys.

Även antalet personer som lagförts för narkotikabrott har minskat märkbart under åren 1983 och 1984.

Huvuddelen av 1984 års domar och strafförelägganden avseende nar-kofikabrott avser cannabispreparat. Antalet brott där s.k. centralstimu-lantia ingår har ökat de senaste åren.

1.6 Ekonomisk brottslighet

När det gäller den ekonomiska brottsligheten föreligger inte någon statistik. Under det senaste året har emellertid ett flertal rapporter pub-

licerats, bl.a. av den s.k. eko-kommisionen, som belyser omfattningen av Prop. 1985/86:100 den ekonomiska brottsligheten. Bil.4

I en av dessa rapporter har eko-kommisionen gjort en "försiktig" skattning av den ekonomiska brottslighetens omfattning. Enligt denna beräkning medförde eko-brottsligheten under år 1983 att inkomster på 16-20 miljarder kr. undandrogs beskattning, vilket motsvarar ett skattebortfall på 11 - 14 miljarder kronor.

1.7 Den fortsatta utvecklingen

Inom departementet gjorda beräkningar pekar på en fortsatt uppåtgående trend för huvuddelen av brottsbalksbrotten med någon eller några procent per år. Beräkningarna bygger på en analys av utvecklingen av antalet anmälda brott under den senaste femtonårsperioden.

Det bör framhållas att det är en mycket vansklig uppgift att göra prognoser på detta område. Brottslighetens utveckling beror av en mängd olika faktorer i samhället som inte har kunnat tas med i beräkningen.

2 Verksamheten inom polisen, åklagarna, de allmänna domstolarna och kriminalvården

I det följande redovisas vissa siffror avseende verksamhet och arbetsbelastning inom rättsväsendet. Uppgifterna härrör i huvudsak från de analyser som regelbundet görs i justitiedepartementet. Siffrorna tas därvid i stor utsträckning från rättsväsendets informationssystem (RI). Vissa siffror är tagna direkt ur myndigheteternas anslagsframställningar.

Arbetet inom de olika myndigheterna inom rättsväsendet hänger mycket intimt samman. I huvudsak går kedjan från polis, via åklagare och domstolar fill kriminalvård.

Antalet brott som anmäls till polisen är nära 1 milj. per år. Den siffran omfattar inte brott för vilka polisen direkt utfärdar ordningsförelägganden. Antalet sådana förelägganden utgjorde omkring 220 000 år 1983. Siffran omfattar inte heller flertalet strafförelägganden.

Endast en del av de brott som anmäls till polisen klaras upp. I ungefär 40 procent av fallen kan en misstänkt person knytas till brottet. Andelen uppklarade brott varierar med olika brottstyper. Uppklaringen växlar även mellan skilda delar av landet. För misshandel och andra våldsbrott uppgår andelen uppklarade fall till drygt 55 procent, medan endast 15 procent av inbrottsstölderna klaras upp. Ungefär vart tredje rån och tre av fyra bedrägeribrott blir uppklarade.

Åklagarna fattar beslut om åtal mot ungefär 80 000 personer åriigen. Till detta kommer drygt 90 000 personer för vilka åklagare meddelar strafförelägganden. Åklagarna beslutar om åtalsunderlåtelser i drygt 20 000 fall per år. Antalet avskrivna och nedlagda mål är omkring 60 000 per år.

Allmän domstol dömer årligen 16-17 000 personer till frihetsberö vande påföljd, varav knappt två tredjedelar omfattar högst två månader. 129

9 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Antalet personer som döms till böter är drygt 40 000. Andelen frihets- Prop. 1985/86:100 straff varierar starkt mellan olika brottstyper. Vid rattfylleri ådöms fäng- Bil.4 else i tre fall av fyra. Samma andel gäller för rån och grovt rån samt för grov misshandel. För grovt narkofikabroU döms fill frihetsberövande påföljd i mer än 90 procent av fallen. Andelen domar med frihetsberövande påföljd har ökat för flera olika brottskategorier under senare fid.

År 1983 var den genomsniuliga längden av ådömda frihetsstraff i första instans omkring fem månader. Variafionerna är dock avsevärda mellan olika slag av broU. För grovt narkotikabrott ligger t.ex. genomsnittet på knappt tre år och för narkotikabrott i övrigt på omkring fem månader. För rån och grovt rån är motsvarande siffra ett och halvt år, för grov misshandel ett år och tre månader, samt för rattfylleri drygt en månad.

Brottsutredning och lagföring tar vanligen ganska lång tid. Genom-snittstidenTrån det att eU brott har begåUs till dess att dom har avkunnats är närmare elva månader. Tiden mellan dom och intagning i anstalt inom kriminalvården är i genomsniU drygt fyra månader för icke häktade personer.

2.1 Polisväsendet

Stafistiken över antalet ingripanden och utryckningar inom polisväsendet bygger på de s.k. ingripandemeddelandena (IM). Stafisfiken utgör ett komplement till siffrorna för antalet anmälda brott när det gäller att bedöma arbetsbelastningen inom polisväsendet, och då främst inom övervakningsverksamheten. IM utfärdas så snart ett polisingripande sker. Antalet ingripanden framgår av nedanstående sammanställning.

Antal ingripandemeddelanden

1 130 534

1 161 375

1 184 211

1 161 470

1 185 291

1 195 708

1 247 468

2.2 Åklagarna

Arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna och de allmänna domstolarna påverkas av antalet anmälda brott och andelen därav som klaras upp. Den är vidare beroende av bl.a. förändringar i lagstiftningen. Till belysning av arbetsbelastningen hos åklagarna anges i följande tabell antalet misstänkta personer i mål hos åklagare under de senaste åren.

Period

Antal personer i

Antal mål

i utgående balans

Hål om brott

Övriga

Totalt

Därav mål om

på vilket

mål

brott på vil-

fängelse

ket fängelse

kan följa

139 400

202 300

65 100

36 700

144 400

133 300

61 000

38 100

146 400

107 700

53 800

41 000

173 000

112 400

63 700

50 800

178 100

121 300

65 800

50 500

172 100

118 000

64 600

48 600

169 800

114 400

59 400

43 700

1983 första

84 900

55 700

1984 halvåret 82 500

49 300

Som framgår av tabellen har antalet bötesmål (övriga mål) minskat kraftigt under de senaste åren fram t.o.m. år 1979. Detta förklaras i första hand av att felparkering och fylleri har avkriminaliserats. För dessa brott användes tidigare strafförelägganden i viss utsträckning. Efter avkrimi-naliseringarna har emellerfid antalet strafförelägganden i andra fall ökat, eftersom möjligheten att använda strafföreläggande har vidgats.

Den stora ökningen av antalet mål om brott på vilket fängelse kan följa fr.o.m. år 1980 beror fill stor del på mål om bostadsbidragsbedrägerier. Bortser man från dessa mål föreligger ändå en ökning i antalet mål om brott på vilket fängelse kan följa.

2.3 Domstolsväsendet

2.3.] Domstolarnas arbetsläge

(I uppgifterna om tingsrätterna och länsrätterna är antal över I 000

avrundade till jämna hundratal)

Prop. Bil.4

1985/86:100

84-01-01 -06-30

85-01-01 -06-30

Allmänna domstolarna

Högsta domstolen

Inkomna mål(1 j

3 491

3 732

3 793

2 014

2 165

Avgjorda mål(2)

3 389

3 591

3 860

2 073

2 013

Utgående balans

1 893

2 025

1 948

1 963

2 043

Hovrätterna

Inkomna mål

17 716

18 645

18 784

9 899

9 692

Avgjorda mål

17 359

18 182

18 598

9 559

9 634

Utgående balans

5 701

6 129

6 246

6 451

6 258

Tingsrätterna

Inkomna tvistemål och brottmål Avgjorda tvistemål och brottmål Utgående balans tvistemål och

brottmål Inkomna fastighetsmål Avgjorda fastighetsmäl Utgående balans fastighetsmäl Inkomna mål om lagsökning Inkomna mål om betalningsföreläggande Inkomna domstolsärenden Avgjorda domstolsärenden Utgående balans domstolsärenden Inskrivningsärenden 2 Gravations- och äganderättsbevis

157 400 151 000 143 300 72 500 70 300

153 800 153 500 144 800 75 400 71 600

62 700

59 700

57 600

56 300

56 000

7 500

7 200

8 100

4 000

4 100

6 300

7 000

7 100

3 600

4 000

4 300

4 600

5 700

5 100

5 800

91 800

90 900

95 800

47 200

50 000

440 700

395 400

387 500

189 300

195 800

19 800

19 400

21 700

10 800

11 400

19 100

18 100

19 400

9 200

10 900

7 000

8 200

10 400

9 900

10 900

008 400

1 965 400 2 204 600 1

010 700 1

140 400

599 400 545 500 524 300 259 400 258 600

(1)inkl. skrifter

(2)utom skrifter

84-01-01 -06-30

85-01-01 -06-30

Prop. Bil.4

1985/86:100

Allmänna förvaltningsdomstolarna

Regeringsrätten Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Kammarrätterna Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

Länsrätterna Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

4 794

5 337

6 041

3 247

2 887

4 469

4 597

5 677

2 837

3 271

3 552

4 284

4 639

4 685

4 297

30 798

32 849

31 073

17 426

15 446

25 888

28 196

30 538

16 734

15 108

20 115

24 849

25 459

25 578

25 876

157 250

171 233

160 739

98 365

92 593

201 783

194 040

177 229

93 193

85 653

235 662

212 449

195 158

217 430

201 840

84-01-01 -06-30

85-01-01 -06-30

Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.

Bostadsdomstolen Inkomna mål Avgjorda mål Utgående balans

638 573 271

567 587 251

579 574 251

291 332 205

310 282 279

Hyresnämnderna Inkomna ärenden Avgjorda ärenden Utgående balans

30 719

34 771

9 977

30 122

31 146 8 953

32 454

31 194

8 731

17 565 14 404 12 680

15 443

14 483

9 691

Arrendenämnderna Inkomna ärenden Avgjorda ärenden Utgående balans

1 774 1 424 1 046

2 579 2 441 1 185

1 723

1 971

1 221

1 154

1 208

2.3.2 Särskilt om brottmålen

Prop. Bil.4

1985/86:100

Period

Tingsrätternj

1 Antal brott-

Inkomna

därav mål som enligt

mål i balans

brottmål

tingsrättsinstruktionen (1979:572) kan handläggas av notarie

24 461

79 625

15 854

23 941

74 863

10 185

25 035

77 888

10 834

26 587

80 312

11 792

28 501

83 927

13 220

26 400

79 036

13 684

23 951

72 702

12 450

1984 första

23 515

37 317

6 337

1985 halvåret

22 430

34 519

4 978

Av tabellen framgår att såväl antalet brottmål som kan handläggas av tingsnotarie som antalet övriga brottmål vid tingsrätterna har sjunkit sedan 1983. Antalet brottmål som fullföljs till hovrätt har i stort sett legat stilla sedan år 1981.

Hovrätterna

Antal brottmål i

Inkomna brottmål

balans

6 010

2 095

6 090

2 151

6 383

2 155

6 948

2 327

6 996

2 387

7 252

2 504

7 103

2 541

1984 första

3 889

2 658

1985 halvåret 3 743

2 543

2.4 Kriminalvården Prop. 1985/86:100

Antalet intagna i kriminalvårdsanstalter minskade successivt fram till år Bi 1.4 1976, vilket medförde att ett stort antal anstaltsplatser lades ned.

Kriminalvärdsanstalter

Häkten

Frivärd

Högsta

Antal klienter

Nyintagna

Högsta

beläggning

den 1 okt.

under året

: beläggning

1976

10 920

3 285

809

16 293

1977

10 521

3 330

776

16 168

1978

11 208

3 479

832

16 298

1979

11 414

3 601

887

15 741

1980

12 272

3 603

1 003

15 750

1981

13 346

3 750

1 099

16 612

1982

13 835

3 783

1 108

17 767

1983

15 177

4 137

1 102

14 092

1984

3 669

916

12 076(1)

(1) Preliminär uppgift, som på grund av eftersläpning i registreringen kan vara något för låg.

Under åren 1978 - 1982 har intagningarna i kriminalvårdsanstalterna ökat kraftigt. Köproblem har uppstått under vissa perioder då antalet fillgängliga platser inte har räckt till. Den 1 juli 1983 genomfördes den s.k. halvfidsfrigivningen. Medelbeläggningen minskade därmed med ca 350 platser under budgetåret 1983/84 jämfört med föregående budgetår. Jusfifiedepartementet har i samarbete med kriminalvårdsstyrelsen studerat metoder för beräkning av behovet av anstaltsplatser inom kriminalvården på kort och lång sikt. En metod för bedömning av behovet på fem års sikt har redovisats i SARI rapport 1983:1 Beläggningen vid kriminalvårdsanstalter seU i eU medelsiktigt tidsperspekfiv. Med utgångspunkt i denna metod har behovet för den närmaste femårsperioden beräknats i departementet. Beräkningarna visar en svag uppåtgående trend för den genomsniuliga anstaltsbeläggningen under den närmaste femårsperioden.

3 Rättsväsendets resurser för åtgärder mot brott

3.1 Olika typer av åtgärder

Samhällets åtgärder mot broU kan indelas på olika säu beroende på syftet med indelningen. För en beskrivning av hur resurserna fördelas mellan olika ändamål kan en gruppering göras på följande sätt.

Förebyggande åtgärder riktade mot personer som inte är föremål för rättsväsendets åtgärder på grund av broU. Det är här fråga även om sådana åtgärder som är avsedda aU förbäUra miljön i samhället i före byggande syfte. Åtgärder av detta slag ankommer främst på andra än rättsväsendets myndigheter, bl.a. skolväsendet och socialtjänst- och ar betsmarknadsmyndigheterna. '35

övervakning av regelefterlevnaden. Den syftar till att dels förhindra Prop. 1985/86:100 brott, dels upptäcka brott. Hit hör polisens övervakande verksamhet. Bil.4 Gruppen omfattar även exempelvis tull- och beskattningsmyndigheternas kontroll av att straffsanktionerade bestämmelser inom deras resp. verksamhetsområden efterlevs.

Brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet som krävs för att fatta beslut om reaktion mot brott.

Verkställandet av påföljder. Åtgärder av detta slag hör hemma i kriminalvården. Även andra organ har uppgifter på området, t.ex. exekutionsväsendet i fråga om böter.

Rehabiliterande åtgärder Härmed avses åtgärder som syftar till att ge personer som har begått brott bättre förutsättningar för anpassning i samhället. Åtgärder av detta slag vidtas av kriminalvårdsmyndigheterna och av organ inom socialvårds-, arbetsmarknads- och utbildningsområdena.

Utvecklingsarbete som är direkt målinriktat mot problem som rör åtgärder mot brott.

Samhället satsar stora belopp på åtgärder mot brott. Det är dock inte möjligt att presentera en fullständig beräkning av kostnaderna för åtgärder av detta slag. Förutom inom justitiedepartementets område satsas stora resurser inom annan statlig verksamhet som, åtminstone delvis, har till syfte att förebygga och bekämpa brott. Även kommuner, landsting och näringsliv lägger ut avsevärda belopp årligen för ändamålet.

Kostnaderna för åtgärder mot brott inom rättsväsendet, dvs. i första hand inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården, har emellertid kunnat beräknas.

De har fördelats på de tidigare berörda åtgärdsgrupperna. I vissa fall har schabloner använts eftersom beräkningsunderlaget är osäkert.

All polisverksamhet utom den som har samband med tillståndsgivning, passärenden och andra uppgifter av servicekaraktär kan ses som ett led i samhällets åtgärder mot brott. Hit hör också åklagarväsendets och kriminalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verksamhet som rör brottmål. Den del av anslagen inom rättsväsendet som är avsedd för åtgärder mot brott uppgår till 6,8 miljarder kr. för budgetåret 1985/86.1 figur I är detta belopp fördelat på åtgärdsgrupper. Beloppet omfattar inte medel som förbrukas inom departementet och statliga kommittéer eller anslag för byggnadsverksamhet.

Som framgår av figur 1 uppgår kostnaderna för förebyggande åtgärder till drygt 67 milj. kr. Största posten utgör kostnaderna för polisens undervisning i skolorna i lag och rätt samt i trafik. Hit hör också BRÅ:s verksamhet utom den rena forskningen och utvecklingen. I detta sam-tnanhang bör framhållas att kostnaderna för brottsskadenämnden inte till någon del har medräknats.

Övervakningen av regelefterlevnaden avser polisens övervakningsverksamhet och beräknas kosta 2 696 milj. kr.

Det redovisade beloppet för brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet omfattar åtgärder inom polis- och åklagarväsendet samt domstolarna. Av beloppet 2 289 milj. kr. faller I 572 milj. kr på 136

polisväsendet, 274 milj. kr. på åklagarväsendet och 443 milj. kr på domstolsväsendet, inklusive rättshjälpskostnader.

Kriminalvården svarar för de kostnader som i figuren har redovisats som verkställandet av påföljder. Denna grupp av kostnader beräknas till I 700 milj. kr.

Det utvecklingsarbete inom departementets område som tar sikte på åtgärder mot brott beräknas till sammanlagt 15,8 milj. kr., varav omkring 10 milj. kr avser anslag fill brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) verksamhet. I beloppet ingår inte den forskning eller annat utvecklingsarbete som bedrivs i departementets kommittéer.

I jämförelse med föregående år har det totala beloppet för rättsväsendets åtgärder mot brott ökat med 6,2 procent.

Förebyggande — åtgärder 67 milj. kr.

Utvecklingsarbete '15,8 milj. kr.

Fig. 1: Kostnader för åtgärder mot brott inom justitiedepartementets område budgetåret 1985/86.

3.2 Personalresurserna

Den I januari 1965 då polisväsendet förstatligades var antalet polismanstjänster 11 700 och antalet tjänster för övrig personal i polisväsendet 2 100. Motsvarande siffror för budgetåret 1984/85 var 16 200 resp. drygt 4 800.

137 Antalet polismanstjänster har alltså ökat med över 4 000 efter förstat- Prop. 1985/86:100 ligandet. För att få en bild av den faktiska utvecklingen i fråga om Bil.4 personalläget måste man emellertid ta hänsyn till en rad faktorer. En av dessa är arbetstidsförkortningen. Uttryckt i årsarbetskrafter har omkring 2 200 polismanstjänster fallit bort sedan förstatligandet på grund av arbetstidsförkortning.

Utbildningsverksamheten har ökat kraftigt sedan år 1965. Det finns emellertid inte uppgifter som belyser detta för hela perioden efter förstatligandet.

De uppgifter som har återgetts nu ger vid handen att resursförstärkningen sedan år 1965 har varit begränsad när det gäller personal som är fillgänglig för faktisk polistjänstgöring. Samtidigt måste naturiigtvis beaktas aU polisens arbete i hög grad har underlättats genom att utrustningen och utbildningen har förbäUrats. Den renodling av polismannens arbete som har skett genom aU uppgifter i stor utsträckning har fiyUats över till administrafiv personal har också haft betydelse. Ett annat led i utvecklingen som bör nämnas är de större bevakningsföretagens kraftiga expansion under början och miUen av 1970-talet.

Polismansutbildningen har ändrats fr. o. m. hösten 1985. En polisaspirant genomgår nu under fyrfio veckor en grundläggande utbildning, den s.k. grundkurs I, vid polishögskolan i Ulriksdal.

Därefter följer ett och eU halvt års praktiktjänstgöring i polisdistrikt. Vidare skall en praktik inom något annat samhällsområde ingå i praktiktjänstgöringen.

I direkt anslutning till prakfiktjänstgöringen följer en påbyggnadskurs om 20 veckor, grundkurs II, vid polishögskolan i Ulriksdal.

1 följande sammanställning anges personalläget inom polisen. I tredje kolumnen i sammanställningen anges antalet polisaspiranter som har slutat sin utbildning men som inte har erhållit tjänst på s. k. personaltablå.

Sammanställning över personalläget m.m. vid polisväsendet 1985-09-02 (polispersonal utom chefskarriären)

Antal

Polisasp

Rekry-

Praktiktjg vid

tjänster

vakanser

med full-

terings-

inkl.

gjord ut-

kader

Krim. ■

- Ordn.-

S:a

omsätt-

bildning

avd

ningsva-

men utan

kanser

tjänst

(3)-(2)=

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7;

Sthlms pd

2 951

98

327 + 229

55

123

178 Gbgs pd

1 382

26

202 + 176

40

25

65 Malmö pd

910

43

93 + 50

28

5

33 Övriga pd

10 688

251

827 + 576

95

186

281 Summa

15 931

418

1 449 +

1 031

218

339

557

138 Antalet anställda inom åklagarväsendet har ökat i begränsad utsträck- Prop. 1985/86:100 ning efter förstatligandet år 1965. Antalet tjänster är nu drygt I 200, Bil.4 varav ca 640 är åklagartjänster.

När det gäller de allmänna domstolarna saknas en löpande redovisning som visar hur stor del av personalresurserna som tas i anspråk för brottmålen. Stickprovsundersökningar har emellertid lett fram till att denna andel är omkring 35 procent. Även om uppgifter saknas om hur andelen har förändrats under de senaste tio åren är det sannolikt att variationerna inte har varit särskilt stora. Antalet tjänster vid de allmänna domstolarna är nu omkring 4 300, varav omkring I 000 domartjänster.

Kriminalvården har nu drygt 5 700 tjänster. Av dessa är omkring 4 550 placerade vid kriminalvårdsanstalterna och omkring 800 inom frivården. Under den senaste tioårsperioden har kriminalvården tillförts drygt 900 tjänster. Av dessa har omkring 275 placerats inom fri vården. Antalet lekmannaövervakare inom frivården uppgår f.n. till omkring 6 700.

139 Register

Sid.

3 13 30

Översikt

ANDRA HUVUDTITELN

1 Lagstiftningsfrågor

2 Åtgärder mot brott

3 Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Anslag kr.

A. Justitiedepartementet m. m.

31 Statsrådsberedningen

31 Justitiedepartementet

32 Utredningar m. m.

32 Extra utgifter

33 Information om lagstiftning m. m.

Summa

17 256 000

33 980 000

19 500 000

1 050 000

I 310 000

73 096 000

B. Polisväsendet

35 Rikspolisstyrelsen 553 421000

39 Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet

m.m. 163 199 000

40 Statens kriminaltekniska laboratorim 21143 000

41 Lokala polisorganisationen 4 786 236 000 68 Utrustning m. m. för polisväsendet 113 221 000

71 Underhäll och drift av motorfordon m.m. 110 594 000

72 Gemensam kontorsdrifl m. m. inom kvarteret Kronoberg 1 000

73 Diverse utgifter 4 321000

74 Byggnadsarbeten för polisväsendet 31300 000

Summa 5 783 436 000

C. Åklagarväsendet

77 Riksåklagaren

78 Åklagarmyndigheterna

Summa

11 677 000 275 336 000 287 013 000

D. Domstolsväsendet m. m.

84 Domstolsverket

85 Allmänna domstolarna

88 Allmänna förvaltningsdomstolarna

90 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.

91 Utrustning till domstolar m. m.

92 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

42 855 000 1 018 040 000 329 520 000 38 268 000 35 465 000 62 700 000

Summa 1 526 848 000

E. Kriminalvården

94 Kriminalvårdsstyrelsen

95 Kriminalvårdsanstalterna

100 Fri vården

101 Maskin- och verktygsutrustning m. m.

102 Engångsanskaffning av inventarier m. m.

102 Utbildning av personal m. fl.

103 Byggnadsarbeten för kriminalvården

78 947 000

I 494 680 000

222 243 000

4 800 000

12 600 000

16 105 000

65 800 000

Summa 1895 175 000

140 F. Rättshjälp m. m. Prop. 1985/86:100

106 Rättshjälpskostnader 250 000 000 Bil.4

107 Rättshjälpsnämnderna 8 651000

108 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet 1000

109 Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag 2 130 000

110 Vissa domstolskostnader m. m. 39 400 000 110 Diverse kostnader för rättsväsendet 11 000 000

Summa 311 182 000

G. övriga myndigheter

112 Justitiekanslern 3 127 000

113 Datainspektionen 1000

116 Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader 7 201000

117 Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader 3 729 000

117 Bokföringsnämnden 1686 000

118 Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader 2 707 000

119 Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på

grund av brott 7 400 000

Summa 25 851 000

H. Diverse

120 Svensk författningssamling 6 660 000 120 Bidrag till utgivande av litteratur på

förvaltningsrättens område 50 000

120 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. 2 300 000

121 Stöd till politiska partier 95 500 000 121 Allmänna val . 1230 000

Summa 105 740 000

Summa för justitiedepartementet 10 008 341 000

141 Bilaga 5 till budgetpropositionen 1986

Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 5

Översikt

Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör förhållandet till och överenskommelser med andra stater, utrikeshandel och exportfrämjande, Sveriges deltagande i FN och andra internationella organisationer, svenska insatser i det internationella utvecklingssamarbetet, nedrustningsfrågor, nordiskt samarbete, kontroll av tillverkning och utförsel av krigsmateriel, information om Sverige i utlandet, kulturutbyte samt skydd av svenska medborgares intressen i främmande länder. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, biståndspolitisk, ekonomisk, kommersiell, rättslig, social, humanitär och kulturell natur.

Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 115 lönade utlandsmyndigheter (ambassader, delegationer och konsulat) och 452 olönade konsulat. Under departementet sorterar bl. a. styrelsen för internationell utveckling (SIDA), kommerskollegium, exportkreditnämnden, importkontoret för u-landsprodukter, Sveriges exportråd och handelssekreterarna samt Svenska institutet. Vissa andra statsunderstödda organ såsom Stockholms internaUonella fredsforskningsinstitut (SIPRl), utrikespolitiska institutet och Sveriges Riksradios programverksamhet för uUandet erhåller anslag över tredje huvudtiteln.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget präglas budgetförslaget av restriktivitet. Huvudförslaget har tillämpats med bara enstaka undantag. Biståndsramen ligger kvar på 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI).

Utrikespolitik m. m.

Vårt land är nära delaktigt i och beroende av den skiftande internationella utvecklingen. Denna präglas alltjämt av spänningsförhållandet mellan maktblocken, vilket blir särskilt aUvariigt mot bakgrund av den fortsatta kapprustningen, framför allt på kärnvapenområdet. Vårt eget närområde har i ökande grad berörts av denna utveckling. Stormaktemas motsättningar får återverkningar också på olika regionala konflikter. Dessa drabbar oftast länder som redan har stora problem i form av underutveckling, skuldkriser och omfattande miljö- och svältkatastrofer.

Vi varken kan eller vill isolera oss från vär omvärld. Samtidigt som vi inom våra gränser vill bevara och utveckla vårt eget samhälle, söker vi utåt

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

medverka i de internationella strävandena för en säkrare och mer rättvis Prop. 1985/86: 100 värid. Bil. 5

Sveriges säkerhetspolitik utformas i ett samspel mellan utrikespolitiken i vid mening och försvarspolitiken. Huvudlinjen utgörs av neutralitetspolitiken, som innebär alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Vår aktiva utrikespolitik syftar till avspännmg, internationell nedrustning och fredlig utveckling.

Ett fortsaU starkt engagemang hos allmänheten föt freds- och nedrustningsfrågor manifesteras i den stora tillströmningen av ansökningar om projektstöd från folkrörelser och andra ideella organisationer. Bidrag kan också erhållas ur nettot av det s. k. fredslotteriet för projekt vilkas syfte är upplysning, fostran, utbildning och utvecklingsarbete rörande freds- och nedrustningssträvanden.

Vårt medlemskap i FN och de förpliktelser detta medför förblir en hörnsten i svensk utrikespolitik. Genom aktivt deltagande i FN-arbetet har Sverige särskilt stött avspännings- och nedrustningssträvandena, verkat för respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna samt betonat utvecklingsfrågornas betydelse.

Folkrätten intar en viktig plats i svensk utrikespolitik. Inom rättsavdelningen handläggs en stor mängd frågor på detta område såsom mänskliga rättigheter, havsrätt, miljörätt, rymdrätt och humanitär rätt. Förhandlingar förs och avtal ingås med enskilda länder liksom multilateralt (t. ex. inom FN och Europarådet). Omfattande uppgifter vilar på departementet i fråga om internationell rättshjälp såsom utlämning för brott och lagföring i hemlandet. Ärenden rörande bistånd till svenska medborgare, som hamnat i nödsituation utomlands ökar och tenderar att bli alltmer komplicerade. De kräver betydande resurser både vid utlandsmyndigheterna och i departementet. Detsamma gäller ärenden rörande utlänningar, såsom viseringar, uppehålls- och arbetstillstånd och utredningar i flyktingärenden.

Den svenska utrikespolitiken kräver aktiva insatser på en rad områden. Vår alltmer internationaliserade värid kommer även fortsättningsvis att ställa ökade krav på våra utrikespolitiska insatser.

Biståndspolitik

Sveriges del i det internationella biståndsarbetet uppgår till 1 % av vårt lands bruttonationalintäkter (BNI). I den internationella biståndsstatistiken är sedan flera år tillbaka Nederländerna, Norge, Sverige och Danmark de ledande nationerna. Av de västliga industriländerna är det bara dessa fyra som uppnått FN:s utbetalningsmål om 0,7 % av BNI.

Det totala svenska biståndsanslaget för budgetåret 1986/87 uppgår till 8 940 milj. kr. Jämfört med budgetåret 1985/86 ökar anslaget med 880 milj. kr.

Fördelningen mellan multilaterala och bilaterala biståndsinsatser 1986/87 skall i stort vara densamma som innevarande budgetår. Sverige ger ungefär en tredjedel, 2 550 milj.kr. 1986/87, av sitt utvecklingsbistånd till internationella biståndsprogram.

Målet är att biståndet skall inriktas mot fattiga länder och att kvalitet och 2

effektivitet säUas i centrum. Stödet till länder i kris far inte enbart innefaUa Prop. 1985/86: 100 kortsiktiga lösningar. Biståndet bör mer anpassas för att medverka i en Bil. 5 långsiktig och social uppbyggnad. Uppföljning och utvärdering av biståndsinsatserna får därmed en viktig roll. U-ländernas skuldbörda har blivit ett allt större problem som kräver en lösning. Den ekonomiska krisen har medfört att rehabilitering och underhåll numera utgör eU centralt inslag i biståndet, liksom ett betydande importstöd. Katastrofbistånd, stöd via enskilda organisationer och forskningsstöd utgör andra betydelsefulla komponenter.

I det bilaterala stödet har biståndet till jordbruk och landsbygdsutveckling hög prioritet. Enligt svensk uppfattning kan en lösning av livsmedelskrisen endast uppnås om u-länderna får hjälp att bygga upp en egen kapacitet för livsmedelsproduktion.

Trycket på naturresurserna i u4änderna har ökat och medfört svåra konsekvenser i flera regioner. Samtidigt blir alltfler u-landsregeringar medvetna om att en långsiktig och varsam naturresurshantering är en nödvändig förutsättning för social och ekonomisk utveckling. Det är alltså viktigt att inte se miljöproblem som isolerade fenomen utan i eU brett utvecklingsperspektiv där problemen måste angripas från flera fronter. Genom en sådan strategi kan Sverige bidra till att lindra de allvarliga miljöproblem som många u-länder brottas med.

Det är viktigt att FN:s kvinnokonferens i Nairobi följs upp så att regering och biståndsgivare uppmärksammar kvinnornas situation i u-länderna. Kvinnornas integrering i produktion och samhälle skall stödjas och lyftas fram i diskussionen mellan Sverige och moUagariänderna.

Det ökade förtrycket i Sydafrika kräver eU omfattande humanitärt bistånd till dem som drabbas. Detta biståndssamarbete sker i huvudsak i samma former som samarbetet med Sveriges programländer. Ett bredare samarbete mellan de nordiska länderna och länder som ingår i SADCC, den regionala samarbetsorganisationen i södra Afrika, planeras för budgetåret 1986/87. Samarbetet är inriktat på handel, investeringar, tekniskt bistånd och kulturellt samarbete.

Handelspolitik

Efter ett första kvartal med låg tillväxt utvecklas nu svensk export åter gynnsamt. Handelsbalansen visar ett betydande överskott men för att åstadkomma en långsiktig balans i utrikesbetalningarna krävs dock fortsatta stora ansträngningar från näringsliv och samhälle för att öka exporten.

För ett litet land som Sverige med högt specialiserad produktion är det av avgörande betydelse aU kunna avsätta varor och tjänster på utlandsmarknaderna. Sverige arbetar aktivt för en öppen internationell handel. I de förberedande diskussionerna för en ny GATT-runda spelar Sverige en pådrivande roll. En ny förhandlingsrunda i GATT bidrar till att stärka motståndskraften mot de starka protektionistiska krav, som framförs i många länder.

Regeringen verkar också för att förstärka det västeuropeiska samarbetet inom handel och ekonomi samt forskning och utveckling. Mellan EG och

EFTA-länderna pågår eU konkret och praktiskt arbete för att eliminera Prop. 1985/86: 100 handelshinder. Härigenom kan de svenska företagen bli delaktiga i en Bil. 5 större hemmamarknad. Det skulle också ge Västeuropa en bättre slagkraft i den internationella konkurrensen. I samma syfte deltar Sverige i Eureka-samarbetet samt i andra former för industriell forskning.

Arbetet på att skapa en gemensam hemmamarknad i Norden fortsätter. En intensiv verksamhet pågår for att minskade handelshindrande effekterna av olika bestämmelser, t. ex. för säkerhet och kontroll av skilda slag och för att ta bort onödiga byråkratiska hinder för den nordiska samhandeln.

Med hänsyn till kravet på långsiktig balans i utrikesbetalningarna föreslås den exportfrämjande verksamheten som bedrivs genom Sveriges exportråd, handelssekreterama och utrikesförvaltningen budgetåret erhålla 1986/87 ca 234 milj. kr., en ökning med 9 milj. kr.

Det är ocksä viktigt att exportkreditnämnden kan erbjuda företagen exportkreditgarantier på villkor som är jämförbara med de .som gäller i vissa viktigare konkurrentländer.

Sverigeinformation

För information om Sverige i utlandet anvisas medei för informationsverksamhet som bedrivs av i första hand utrikesdepartementet, Svenska institutet och Sveriges Riksradios utlandsprogram.

Svenska institutets stöd till undervisning i svenska i utlandet har setts över.

En av chefen för utrikesdepartementet tillkallad utredning om Sveriges Riksradios utlandsprogram lägger fram sina förslag under innevarande budgetår.

Utrikesförvaltningen

Den internationella utvecklingen under senare år har understrukit Sveriges beroende av omvärlden. I detta läge ställs allt större krav på utrikesförvaltningens organisations- och personalutveckling.

Inom ramen för ett långsiktigt besparings- och rationaliseringsarbete sker en ständig omprövning av resursanvändningen. En rad reformer och utredningar de senaste åren har inriktats på att höja förvaltningens effektivitet. Av särskild betydelse i detta sammanhang är förvaltningens administrativa utveckling och införandet av datorstöd i verksamheten.

Under året har flera utredningar och översyner inom utrikesförvaltningen avslutats. Bl. a. kan nämnas utbildningsutredningen samt utvärderingen av systemet med stockholmsbaserade ambassadörer. Förhandlingar om ett nytt utlandslönesystem har avslutats. En översyn av bostadsnormerna för utomlands stationerad personal har påbörjats. En motsvarande utredning avseende normerna för ambassadkanslier har slutförts under år 1985.

Förändringar, nedläggningar, minskningar och nyetableringar har under senare år berört flera utlandsmyndigheter. Under innevarande budgetår har en ambassad upprättats i Maseru, Lesotho, och ambassaden i Montevideo åter bemannats med utsänd tjänsteman. För det kommande budget-

året planeras en ny delegation i Wien mot bakgrund av den europeiska Prop. 1985/86:100 säkerhetsksonferensens (ESK) tredje uppföljningsmöte som inleds i no- Bil- vember 1986. Vidare avses en ambassad inrättas i Oman med hänsyn till landets ökande ekonomiska och politiska betydelse.

Sammanställning

Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning. Beloppen har avrundats och anges i milj. kr.

Anvisat

Förslag

Förändring

1985/86

1986/87

Utrikesdepartementet

m. m.

1 050,5

1 101,3

-1- 50,8

Bidrag till vissa internationella

organisationer

254,5

317,0

-1- 62,5

Internationellt ut-

veckl ingssamarbete

7 907,0 (1)

8 760,2 (2)

+ 853,2

Information om

Sverige i utlandet

86,4

90,2

-1- 3,8

Utrikeshandel och

exportfrämjande

279,4

293,9

-1- 14,5

Diverse

135,9

110,5

- 25,4

Totalt för utrikes departementet 9 713,7 10 673,1 + 959,4

(1)Exkl. utgifter (153,0 milj.kr.) för biståndsändamäl under andra anslag.

(2)Exkl. avräkningar (179,8 milj.kr.) för biståndsändamål under andra anslag.

Utrikesdepartementet Prop. 1985/86; lOO

Bil. 5 Utdrag ur protokoll vid regenngssammanträde den 19 december 1985.

Föredragande: statsrådet Andersson såvitt avser frågorna under littera A

punkterna 1-7, 9-12, B punkterna I, 3-5, 8, D och F punkterna 1-8;

statsrådet Lundkvist såvitt avser frågor under littera A punkt 8 och B

punkt 2;

statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser frågor under littera C;

statsrådet Hellström såvitt avser frågor under littera B punkterna 6-7, E

och F punkt 9.

Anmälan till budgetpropositionen 1986

Utrikespolitik

På det politiska området kännetecknas den internationella utvecklingen alltjämt av misstro mellan de ledande stormakterna Förenta Staterna och Sovjetunionen. Även om ett viktigt steg nu tagits mot en återupprättad dialog mellan de båda supermakterna och förhandlingar pågår i Geneve om centrala nedrustningsfrågor, kvarstår spänningsförhållandet mellan supermakterna och maktblocken. Dessa motsättningar får återverkningar också på många andra internationella problem. De återspeglas inte minst i de regionala konflikterna i flera delar av världen. De försvårar också försöken att fmna globala lösningar på de stora ekonomiska problem som slår mycket hårt mot tredje världens länder. Särskilt allvarliga blir dessa stormaktsmotsättningar mot bakgrund av den fortsatta utvecklingen på kärnvapenområdet. Även kapprustningen i fråga om konventionella vapen inger oro. Motsättningar mellan stormaktsblocken kommer sannolikt att bestå under överskådlig tid, vilket i sin tur medför ett rustningsläge på hög nivå.

Mot denna bakgrund har under de senaste åren utvecklats ett antal regionala kriser, som i sig varit allvarliga, men som dessutom inneburit en risk för spridning och stormaktsengagemang. En viss tendens kan dock förmärkas till att supermakterna söker förhindra att regionala konflikter leder till verkligt allvariiga motsättningar dem emellan. Under denna tid har omvärlden i Mellanöstern bevittnat tendenser till sönderfall i Libanon, beläget i en region där kriget varit ständigt närvarande eller överhängande och där den israelisk-palestinska frågan alltjämt utgör ett grundläggande problem. I samma område utkämpar Irak och Iran sedan sex år ett för båda staterna förödande krig. Ungefär lika länge har den sovjetiska interventionen i Afghanistan pågått och lett till stora förluster i människoliv och enorma flyktingproblem. Även det långvariga kriget i Kampuchea har förorsakat stora flyktingströmmar, en utveckling som kan förmodas fortgå

sä länge som den vietnamesiska militära närvaron fortsätter. Även på Prop. 1985/86: 100 andra håll pågår konflikter, på vilka man inte skymtar något snabbt slut. I Bil. 5 södra Afrika kan det inte bli bestående fred innan apartheidsystemet i Sydafrika försvunnit. I Centralamerika kräver en fredlig politisk utveckling att de grundläggande ekonomiska och sociala problemen angrips. I övriga Latinamerika har flera länder svåra ekonomiska och politiska problem som en följd av den djupgående skuldkrisen. Alltjämt gäller att misstron mellan stormakterna får en särskilt allvarlig dimension för den händelse kriser och konflikter utvecklas i Östeuropa. Den latenta spänningen mellan sovjetiska säkerhetsintressen och nationella aspirationer kvarstår.

Frågan hur dessa problem hanteras blir också avgörande för tredje väridens utveckling. Sprängkraften i de missförhållanden och obalanser som råder är mycket stor. Deras humanitära dimensioner berör oss starkt. Miljö- och svältkatastroferna i Afrika under 1980-talet är de mest omfattande i modern tid. Kombinationen av minskad livsmedelsproduktion i flera afrikanska länder, snabb befolkningstillväxt och urbanisering kan komma att ställa många länder inför mycket svårlösta samhällsproblem.

Såväl krigssituationer som en okontrollerbar samhällsutveckling får många negativa följdverkningar, såsom eftersättande av grundläggande mänskliga rättigheter, flyktingströmmar och uppkomsten av politiska ytterlighetsriktningar.

Den svenska säkerhetspolitikens mål är att i alla lägen och i former som vi själva väljer bevara nationellt oberoende och fred. Detta innebär att vi inom våra gränser vill bevara och utveckla vårt samhälle i alla hänseenden efter våra egna värderingar. I samband härmed vill vi utåt verka för internationell avspänning och fredlig utveckling och därmed minska riskerna för att Sverige dras in i krig och konflikter. I det syftet blir målet att bidra till fortsatt lugn och stabilitet i Norden av särskild vikt.

Sveriges säkerhetspolitik utformas väsentligen i ett samspel mellan utrikespolitiken i vid mening och försvarspolitiken. Huvudlinjen i denna politik är neutralitetspolitiken, d. v. s. alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Vår aktiva utrikespolitik syftar till avspänning, internationell nedrustning och fredlig utveckling.

. Sveriges säkerhet är i hög grad beroende av den internationella utvecklingen i stort, särskilt utvecklingen i närområdet. Detta gäller inte minst i ett läge då det nordeuropeiska och nordatlantiska områdets strategiska betydelse ökat. Detta ökar uppmärksamheten på våra förbindelser med stormakterna och maktblocken, liksom det ställer ökade krav på vårt underlag för säkerhetspolitiskt inriktade analyser och beslut.

Nordeuropas och Nordatlantens ökade strategiska betydelse har bl. a. yttrat sig i en alltmer omfattande övningsverksamhet i området. Svenskt territorium har utsatts för upprepade, allvariiga kränkningar. Ökade krav har ställts på analys av kortsiktiga, fredstida hot mot Sveriges säkerhet.

Vår strävan att bidra till ansträngningarna att nedbringa spänningarna mellan stormaktsblocken och minska rustningarna utgör i dag en viktig del av den svenska utrikespolitiken. Tillgången på erfarenhet och kompetent diplomatisk och teknisk expertis har varit och förblir nödvändiga instru- 7

ment för denna politiks förverkligande.

Kärnvapenfrågorna intar en central plats i vår nedrustningspolitik. Detta Prop. 1985/86: 100 är självklart med tanke på att kärnvapnens användning skulle utgöra ett Bil. 5 hot mot mänsklighetens överlevnad. Vid nedrustningskonferensen (CD) har Sverige, ofta i samarbete med stater i den alliansfria gruppen, lagt fram förslag som syftar till att förhindra en accelererande kärnvapenkapprustning och i stället få till stånd väsentliga reduktioner av arsenalerna. Sverige verkar aktivt för bl. a. förslag om frysning av kärnvapen och ett fullständigt provstoppsavtal. Under icke-spridningsfördragets tredje granskningskonferens betonade Sverige särskilt sambandet mellan framsteg beträffande kärnvapennedrustning och arbetet för att förhindra spridning av kärnvapen. I FN och CD arbetar Sverige vidare för att få till stånd eU avtal som förhindrar hotande kapprustning i rymden. Rymdens militära utnyttjande har på senare tid kommit att bli en av de mest akuta frågorna i förhållandet stormakterna emellan. Vidare skall nämnas att förhandlingar om ett totalförbud mot kemiska vapen pågår i CD.

Sverige fortsätter att verka för att åstadkomma en kärnvapenfri zon i Norden. Syftet med zonen är att förbättra de nordiska ländernas säkerhet. Samtidigt skulle den utgöra ett bidrag till strävandena att minska kärnvapnens roll i Europa. Sverige stöder vidare förslaget om en korridor fri från slagfaltskärnvapen i Centraleuropa. Upprättandet av en sådan korridor skulle höja kärnvapentröskeln och allmänt utgöra en förtroendeskapande åtgärd.

Sverige är värd för och deltar aktivt i Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa. Detta möte ingår som ett viktigt led i den s. k. ESK-processen. Stockholmskonferens resultat kommer aU avrapporteras till ESK:s tredje uppföljningsmöte som inleds i Wien den 4 november 1986. Då detta uppföljningsmöte beräknas pågå under 2-3 år, kommer en svensk delegation att inrättas i Wien för den tid konferensen pågår.

Sveriges engagemang i freds- och nedrustningsfrågor åtnjuter ett starkt folkligt stöd i vårt land. Det understöds av aktiva fredsorganisationer, kyrkor, fackliga, politiska och andra organisationer.

För Sverige förblir vårt medlemskap i FN och de förpliktelser som åläggs staterna enligt FN:s stadga en hörnsten i vår utrikespolitik. Stadgan ålägger staterna att lösa internationella tvister med fredliga medel och att avstå från hot eller användning av våld mot en annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende. Sverige deltar aktivt i den internationella diskussionen om hur FN skall stärkas. Vi anser det vara väsentligt att FN:s universella karaktär upprätthålls. Sverige fäster stor vikt vid att FN ges bättre möjligheter aU fullgöra sin huvuduppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Vår medverkan i ett flertal av FN:s fredsbevarande operationer i internationella konfliktsituationer är ett konkret uttryck för vårt arbete på detta område.

Folkrätten, dess tillämpning och utveckling, intar en betydelsefull plats i svensk utrikespolitik. Ett centralt inslag på detta område gäller skyddet för de mänskliga rättigheterna. Sverige arbetar i olika internationella fora för att förstärka det internationella skyddet för mänskliga rättigheter och verkar för att dödsstraffet skall avskaffas. Ett viktigt inslag i dessa strävan- 8

den är att utarbeta och följa upp efterlevnaden av intemationella normer Prop. 1985/86: 100 för individens skydd. På svenskt iniUativ antog generalförsamlingen hös- Bil. 5 ten 1984 en konvention mot tortyr. Det finns f.n.fem FN-konventioner med tillhörande övervakningsmekanismer inom mänskliga rättighetsområdet. Till dessa kommer den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som gradvis har utökats med skydd för nya rättigheter. Andra viktiga folkrättsliga ämnen är havsrätten med tillhörande avgränsningsfrågor, miljörätten och rymdrätten.

Sverige ingår årligen ett antal avtal och fördrag med främmande makter och andra internationella konventioner. Förhandlingsarbetet kräver i betydande omfattning en traktaträttslig medverkan. Inom ramen för det internationella samarbetet på det straffrättsliga området visar Sverige också ett stort engagemang. Det rör sig här om utlämningsfrågor och om lagföring i hemlandet. Stora insatser görs för att svenskar som har dömts till fängelsestraff utomlands skall kunna tas hem för att avtjäna straffet i Sverige. Genom utredningar om utländsk rätt och genom bistånd i arvs- och underhållsärenden får svenska medborgare stöd att hävda sin rätt i utlandet. Utrikesförvaltningen bistår även svenskar som hamnat i nödsituationer utomlands sedan de råkat ut för olycksfall, sjukdom eller frihetsberövats. Dessa frågor tenderar att bli alltmera komplicerade i och med att svenska medborgare numera i större utsträckning förlägger sina utlandsresor utanför de traditionella turistmålen. Handläggningen av ärenden som rör utlänningar kräver stora resurser. Kalenderåret 1984 mottog utlandsmyndigheterna drygt 21 000 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd samt 118 000 ansökningar om visering. Den ökade flyktinginvandringen medför ökad arbetsbelastning för vissa utlandsmyndigheter.

Information om Sverige i utlandet

Sverige är ett litet land inom ett litet språkområde. Samtidigt är det svenska samhället starkt beroende av kontakter med omvärlden för sin fortsatta utveckling. Information om Sverige i uUandet omfattar en mångfald olika kontakter och verksamheter. Syftet är att sprida kännedom om det svenska samhället samt väcka intresse och förståelse för svenska lösningar på olika samhällsproblem. Informationsverksamheten gör det möjligt för Sverige att aktivt delta i ett ökat erfarenhetsutbyte mellan olika länder och kulturer. Det svenska kulturlivet är starkt beroende av kontakter och impulser utifrån. Forskning och vetenskapligt arbete förutsätter ett fritt utbyte av erfarenheter.

Det är vidare ett utrikespolitiskt intresse att svenska ståndpunkter får gehör i utlandet. Ett mångsidigt person- och kulturutbyte bidrar på sikt till ökad förståelse mellan olika länder och folk. I ett hårdnande intemationellt klimat blir informationen om Sverige och kontakterna med utlandet en allt viktigare del av svensk utrikespolitik. Detta gör också informationen i Sverige om svensk utrikespolitik väsentlig. Sådan information ges dels genom utrikesdepartementet, dels genom bidrag till folkrörelser och andra fristående organisationer. 9

Det är angeläget att utvärdera organisation och samordning av de sam- Prop. 1985/86: 100 lade statliga insatserna inom det svenska kultur- och informationsutbytet Bil. 5 med uUandet. Frågan kommer att tas upp i ett senare sammanhang.

Utrikesförvaltningen

Sveriges internationella beroende och vår vilja att spela en konstmktiv roll i det internationella samfundet är grundvalen för utrikesförvaltningens uppgifter. Dessa finns inom utrikespolitik, handelspolitik, internationellt utvecklingssamarbete, internationell rätt, konsulär och kommersiell verksamhet samt informations- och kulturutbyte. Det är av avgörande betydelse för Sverige att utrikesförvaltningen är organiserad och dimensionerad på ett sådant sätt att de uppgifter som riksdag, regering och samhället i övrigt ställer på den kan fullföljas.

Utrikesförvaltningens framtida roll sammanhänger med förändringarna i de internationella relationerna. Härvid förutses att beroendet av vår omvärld och kontaktytorna länder och regioner emellan kommer att öka. 1980-talet har exempelvis sett en breddning och fördjupning av våra ekonomiska relationer med länderna i Fjärran Östern, vilket lett till behov av förstärkningar av våra utlandsmyndigheter i regionen. I Mellanöstern har den politiska och ekonomiska utvecklingen .samt flyktingsituationen ställt krav på förstärkt närvaro. Situationen i Södra Afrika har gett ökad tyngd och betydelse åt det svenska biståndet och våra relationer med länderna i regionen.

De bilaterala relationerna stater emellan är och förblir fundamentala för vårt förhållande med omvärlden. Att Sverige upprätthåller ambassader i inte mindre än 85 länder är ett uttryck härför. De multilaterala organisationernas ständigt vidgade betydelse för det internationella arbetet illustreras av att nya fora etableras inom områden av central betydelse för utrikesre-lationerna, såsom ESK:s uppföljningsmöten och Eureka-samarbetet för forskning i Europa.

Genomförandet av de generella sparkraven ställer hårda krav på omprioritering och effektivisering. Utrikesförvaltningen kommer att fortlöpande pröva sin organisationsform för att uppfylla de krav som ställs. Utrikesförvaltningens personal är dess huvudsakliga resurs och den framgång som kan uppnås i det internationella arbetet är främst beroende på personalens kompetens och de medel den tilldelas att arbeta med. En central uppgift är därför en aktiv personalpolitik med särskild tonvikt på utveckling av ledningsfunktionerna. En annan betydelsefull resurs är den information som samlas och bearbetas av utrikesfövaltningen. Insatser görs för att med modernt teknikstöd kunna effektivisera hantering och spridning av information och därigenom kunna koncentrera resurser på analys av väsentlig information för det svenska samhället. Målet för utrikesförvaltningen är och måste framgent vara att alla centrala utrikespolitiska målsättningar skall fullföljas genom en väl fungerande utrikesförvaltning.

10 A. Utrikesdepartementet m. m. Prop. 1985/86: lOO

Bil. 5 A 1. Utrikesförvaltningen

1984/85 Utgift 829 540 146 1985/86 Anslag 924 495 000 1986/87 Förslag 984 889 000

Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de stockholmsbaserade ambassadörerna redovisas i förteckning som fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.2.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal Summa

1 305(1)

-(- 1 -1- 1 + 2(2)

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

616 (326 308

164 000 176 000) 331 000

45 775 000 {+ 22 420 000) + 14 219 000 + 400 000

Summa

495 000

i- 60 394 000

(1) siffran inkluderar inte befattningar för lokalanställd personal vid utlandsmyndigheterna (816 personer)

(2) Ökningen avser: 1 informationssekreterare vid biståndsavdelningen, 1 assistent hos departementsledningen

Den intemationella utvecklingen under senare år har understmkit Sveriges beroende av omväriden. Den fortsatta spänningen mellan stormakterna ställer stora krav på vår säkerhetspolitik och på vår förmåga aU följa utvecklingen i närområdet. SamUdigt måste vi intensifiera våra traditionella strävanden aU verka för internationellt förtroende och mstningsbegrän-sande åtgärder.

På det utrikesekonomiska och handelspolitiska området möter Sverige i dag nya utmaningar. I detta läge ställs allt större krav på vår utrikesförvaltning. Utlandsmyndighetemas rapportering och kontaktskapande verksamhet måste vara av hög klass. Utrikesförvaltningens personal på alla nivåer möter nya uppgifter. Samtidigt innebär det statsfinansiella läget att ytterligare resurser inte kan påräknas.

Allt detta betyder aU en hård prioritering och ständig omprövning av verksamheten blir nödvändig. I budgetpropositionen avseende budgetåret 1984/85 underströks betydelsen av det arbete som pågår för aU öka förvalt ningens effektivitet. En serie reformer har genomförts under de senaste 11

åren. Dessa syftar till aU möta de krav som riksdag och regering ställer på Prop. 1985/86:100 förvaltningen som ett instrument för den svenska utrikespoliuken. Bil. 5

Detta arbete måste fortsätta med oförminskad kraft under de närmaste åren. Inom ramen för det besparingsarbete som fullföljs enligt en 5-årsplan för perioden 1982/83 - 1986/87 har ett antal åtgärder vidtagits. Arbetet har inte utan ansträngningar kunnat fortskrida planenligt och sparmålet för 5-årsperioden om 50 milj. kr. i fast penningvärde (1981/82 års prisläge) kommer att uppnås. Ett nytt effektivitetsmål har nu ålagts utrikesförvaltningen av regeringen för åren 1987/88-1989/90. För att kunna genomföra detta är det nödvändigt att utöva en aktiv organisations- och personalutveckling.

Med minskade reala resurser blir det i fortsättningen än mer angeläget att bedriva ett aktivt förändrings- och förnyelsearbete inom utrikesförvaltningen. Den administrativa utvecklingen i vid bemärkelse inkl. införandet av ADB är i detta sammanhang av största betydelse. En kontinuerlig omfördelning av resurser måste inbegripa en förstärkning av den operativa verksamheten. Genom omdisponeringar av tjänster mellan i första hand utlandsmyndigheterna räknar jag med att tillgodose särskilt den exportfrämjande verksamheten som bedrivs vid ambassaderna. Handläggningen av invandrar- och flyktingärenden är en ärendegmpp som ökat mycket starkt vid flera utlandsmyndigheter. Genom omprövning av resursfördelningen har i huvudsak arbetsuppgifterna kunnat genomföras utan personalförstärkning. För att övrig verksamhet inte skall åsidosättas är det dock nödvändigt att hårt belastade myndigheter under längre eller kortare perioder förstärks för att möta den ökande tillströmningen av bl. a. asylsökande. Besparingssträvandena får även personalpolitiska konsekvenser och det är angeläget att ökade ansträngningar görs för att utnyttja allt det kunnande som finns inom förvaltningen.

Valutakursutvecklingen

Genom verksamhetens karaktär och utbredning är utrikesförvaltningen extra känslig för förändringar i valutakurserna. Merparten av utrikesdepartementets kostnader bestäms direkt eller indirekt i uUändsk valuta vilket påverkar anslagsbelastningen. Detta gäller givetvis för sådana kostnadsslag som lokalhyror och lokalanställdas löner utomlands m. m. men också en rad andra poster som rör exempelvis tjänstemännens utlandslöner, sjukvård, rese- och flyttkostnader. Därutöver fär valutakursförändringarna fullt genomslag vad beträffar bidragen till internationella organisationer och påverkar även ett antal andra utlandsberoende anslag under tredje huvudtiteln.

Utrikesdepartementet

Under året har vissa organisatoriska förändringar gjorts inom rättsavdel ningens område. Den starkt ökade mängden ärenden rörande mänskliga rättigheter, såväl på det allmänna planet som i fråga om anmälningar mot Sverige inför den europeiska kommissionen för de mänskliga rättighe- 12

terna, har föranlett omdisponeringar inom rättsavdelningen. Handelsav- Prop. 1985/86: 100 delningens planerings- och rättssekretariat har tillförts en tjänst som rätts- Bil. 5 sakkunnig med anledning av de ökande arbetsuppgifterna inom högteknologiområdet.

I samband med regeringsombildningen i oktober 1985 har ett statsråd för internationellt utvecklingssamarbete utsetts. Avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete har därför förstärkts.

Departementets arbete med ADB-frågor kommer successivt att få organisatoriska effekter inom utrikesförvaltningen. En handlingsplan för genomförandet av ADB-strategiutredningens (Ds UD 1984:7) slutsatser håller på att utarbetas.

Utrikesrepresentationen

Upprättande av nytt konsulat i Jeddah har planenligt skett den 23 februari 1985 i samband med ambassadens överflyttning till Riyadh.

Den 2 september 1985 har en ny ambassad upprättats i Maseru, Lesotho. Ambassadören i Gaborone är liksom tidigare sidoackrediterad i Masern.

Ambassaden i Montevideo, som sedan år 1981 saknat utsänd personal, har fr. o. m. den 30 september 1985 förstärkts med en utsänd handläggande tjänsteman. Förstärkningen har skett med hänsyn till de ökande kontakterna mellan Sverige och Uruguay.

Projektbevakningsverksamheten i USA har förstärkts genom att en tjänsteman förordnats på arvodesbasis vid ambassaden i Washington. Ambassadens arbete kompletterar den verksamhet som bedrivs vid FN-re-presentationen i New York.

Det lönade generalkonsulatet i Amsterdam läggs ned fr. o. m. årsskiftet 1985-1986. Ett olönat generalkonsulat inrättas från samma tidpunkt. Generalkonsulstjänsten omdisponeras.

Mot bakgmnd av bl. a. exportutveckling och ökade aktiviteter från svenska företags sida avses ett ambassadkansli i Oman inrättas under år 1986, som underställs ambassaden i Riyadh. Ambassaden kommer att ledas av en utsänd tjänsteman (chargé d'affaires). Tjänsten omdisponeras från annan utlandsmyndighet.

Med anledning av att den europeiska säkerhetskonferensens (ESK) tredje uppföljningsmöte i Wien inleds den 4 november 1986 kommer en tillfällig delegation att upprättas i Wien vid denna tidpunkt. Till delegationen kommer att föras de tre tjänster som tillfälligt inrättats för den svenska delega-uonen till Stockholmskonferensen samt ytterligare några tjänster som omdisponeras inom utrikesförvaltningen. Upprättandet av delegationen ställer även krav på lönemedel för lokalanställd personal samt medel för kansli- och bostadshyror och övriga förvaltningskostnader.

Det exportfrämjande arbetet inom utrikesförvaltningen ägnas betydande uppmärksamhet. Systemet med avgiftsbeläggning av kommersiella tjänster vid vissa utlandsmyndigheter har utvärderats och ett mer flexibelt system har införts. Idag är handelskontor vid 18 utlandsmyndigheter avgiftsdebi- terande. För närvarande övervägs avgiftsdebitering vid ytterligare några 13

ambassader i Östeuropa.

Aktuella utredningsfrågor m. m. Prop. 1985/86:100

Förändrade och ökande krav på utrikesförvaltningen nödvändiggör stora msatsei på uthildningssidan. En särskild utredningsman, som under år

1984 sett över hela utbildningsverksamheten, överiämnade sitt betänkande i april 1985. I betankandet föresläs inriktning, mål och prioriteringar för de närmaste årens utbildningsinsatser. Särskilt förordas i utredningen att en mellangradsutbildning införs, au tredjesekreterarutbildningen yUerligare förbättras, att utbildningen för lokalanställda byggs ut och ett program för chefsutveckling utarbetas. 1 utredningen föreslås vidare att utbildningssek tionen omorganiseras och förstärks. De ökade utbildningsinsatserna före slås finansieras genom omprioritering av nuvarande resurser. Inom den numera sammanslagna utbildnings- och rekryteringssektionen förbereds ställningstagande till utredningens förslag.

En försöksverksamhet med stockliolmsbaserade ambassadörer inleddes år 1979. Verksamheten har efterhand utvidgats och omfattar idag fem ambassadörer som tillsammans täcker 28 stater. En fast organisation och ett eget kansli (KSA) har byggts upp. Tillräckliga erfarenheter finns nu för en utvärdering och en sådan genomfördes under år 1985. I utredningen konstateras att systemet med KSA möjliggör vissa men icke särskilt betydande besparingar. Samtidigt påpekas att antalet länder i varje område tenderat att bli för stort samt att kansliet i departementet behöver tillräckliga personella resurser för att ge verksamheten erforderlig stadga. Utvärderingen bereds f.n. inom departementet inför beslut om vilka åtgärder som skall vidtas under den fortsatta försöksverksamheten.

Ökade krav på utrikesdepartementets kurirtjänst har medfört att en särskild översyn gjorts av kurirexpeditionens verksamhet och de bestämmelser som reglerar densamma. Utredaren har framlagt olika besparings-och rationaliseringsförslag. Förslagen bereds f. n. inom departementet.

Förhandlingarom ett nytt utlandslönesystem avslutades ijanuari månad

1985 genom att en överenskommelse träffades mellan de centrala avtals slutande parterna. Det nya utlandslönesystemet liksom det föregående bygger på ersättning med utgångspunkt i de merkostnader tjänstemannen åsamkas genom utlandstjänstens karaktär och förhållandena på statione ringsorten. Hänsyn tas härvid till tjänstemannens särskilda kostnader som officiell företrädare för Sverige. 1 överenskommelsen ingår en särskild ersättning för de medföljande som inte har möjlighet att i Sverige intjäna tjänstepension. Överenskommelsen finansieras genom omfördelningar inom gällande kostnadsram för utlandsförmånerna.

Mot bakgrund av det nära sambandet mellan besparingar och personalpolitik tillsattes under våren 1985 en strukturgrupp för att närmare studera de bemanningsfrågor som hänger samman med förvaltningens personalbehov och nuvarande personalstruktur. Arbetsgmppen har under året avslutat sitt arbete och har i anslutning därtill lämnat förslag på olika åtgärder för att uppnå en större flexibilitet vad gäller bemanning och organisation. Dessa förslag bereds vidare.

Under hösten 1985 har inom utlandslönenämnden påbörjats en översyn av bostadsnormerna för personal inom utrikesförvaltningen som är sta-

Bil. 5

14

tionerad utomlands. Syftet med översynen är att få fram förenklade regler Prop. 1985/86: 100 för en god bostadsstandard enligt dagens behov inom ramen för gällande Bil. 5 anslag. Arbetet beräknas vara klart hösten 1986. En motsvarande utredning avseende normerna för ambassadkanslier har slutförts under år 1985.

Teknisk utveckling och rationalisering

En grundlig genomgång av utrikesförvaltningens användning och behov av ny teknik gjordes i den utredning om en långsiktig ADB-strategi, som lades fram i början av år 1985 (Ds UD 1984:7 Administrativ utveckling och ADB inom utrikesförvaltningen). Sedan enheter och myndigheter inom utrikesförvaltningen beretts tillfälle aU lämna synpunkter preciseras inriktningen av det fortsatta arbetet i en åtgärdsplan.

Tyngdpunkten i utrikesförvaltningens teknikutveckling ligger på breda lösningar, med förutsättning att förenkla och effektivisera arbetet på de många, spridda och ofta relativt små arbetsställen förvaltningen består av. Pä kommunikationsområdet har detta sedan länge möjliggjort en hög teknisk standard, där datoriseringen av telextrafiken också innefattat utprovning av ny, inom landet utvecklad teknologi. I en så textintensiv verksamhet som utrikesförvaltningen innebär ord- och textbehandling en kraftig rationalisering av arbetet. Framgångsrika försök vid beskickningarna i New York, Geneve och Bonn har visat att denna teknik möjliggör en omfördelning av utlandsmyndigheternas resurser.

Under budgetåret 1986/87 kommer förvaltningens informationshantering att prioriteras. En grund för detta arbete har lagts med den sedan några år pågående datoriseringen av departementets arkivrutiner. Ett viktigt syfte är att göra mer av den värdefulla information som produceras inom utrikesförvaltningen lättare och snabbare tillgänglig för användare både inom och utom utrikesdepartementet. Arbetet bedrivs med sikte på att möjliggöra en framtida databas. Formerna för dess finansiering undersöks f. n. Samtidigt pågår också försök att utnyttja det material som samlas i svenska och utländska databaser. Denna rationalisering av informationstillförseln bör så småningom möjliggöra såväl besparingar som en koncentration av förvaltningens resurser för att analysera och sprida den insamlade informationen i det svenska samhället.

En viktig fömtsättning för framgångsrik ADB-användning är emellertid, att de rutiner som datoriseras från början är ändamålsenliga. Införandet av ADB-stöd kombineras därför med en fortgående översyn av organisation och rutiner, bl. a. på de ekonomi- och personaladministrativa områdena.

Åtskilliga av de funktioner som datoriseras är inom utrikesförvaltningen av en sådan karaktär, att säkerhetsfrågorna måste ägnas betydande uppmärksamhet. I åtgärdsplanen förutsätts särskilda resurser tas i anspråk för att hålla ADB-säkerheten på en tillfredsställande nivå.

Kreditgarantier

I budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 finns medel avsatta för lån till utrikesförvaltningens personal (A 13. Lån till personal inom utrikesförvalt- 15

ningen m.m.). Fr.o.m.innevarande budgetår lämnar staten ej lån, utan Prop. 1985/86:100 ställer en kreditgaranti för lån hos affärsbank. En ram på 50 milj. kr. för Bil. 5 dessa kreditgarantier har anvisats. Något medelsbehov för täckning av eventuella föriuster avseende de tidigare lämnade lånen beräknas ej uppstå.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört, hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 984 889 000 kr.

A 2. Utlandstjänstemännens representation

1984/85 Utgift 12 469 693 Reservation 1 055 376 1985/86 Anslag 13 880 000 1986/87 Förslag 14 704 000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den kontaktskapande verksamhet, som bedrivs av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och av tjänstemän i utrikesdepartementet som, utan att omstationeras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands. Ersättningsbeloppen fastställs av departementschefen.

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader och valutakursförändringar räknas upp med 824 000 kr.

HemstäUan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 14 704 000 kr.

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen

1984/85 Utgift 69 089 417 Reservation 9 881 900

1985/86 Anslag 42 000 000 J986/87 Förslag 33 600 000

Från anslaget bestrids kostnader för kanslilokaler för beskickningar, dele gationer och konsulat samt för bostäder åt tjänstemän inom utrikesrepre sentationen i enlighet med riktlinjerna i prop. 1952:152. Större delen av föreslagna medel avses tas i anspråk för att bygga nya kanslilokaler och bostäder samt för vissa om- och tillbyggnader. Hämtöver beräknas medel för köp av fastigheter och vissa upprustningsarbeten samt för ofömtsedda behov och projekteringsarbeten. 16

Byggnadsstyrelsen Prop. 1985/86:100

1. Pågående projekt Bil. 5

Uppförande av en ambassadanläggning och fyra personalbostäder i Riyadh påbörjades i september 1983. Inflyttning har ägt mm i januari - febmari 1985. På gmnd av bl.a.de lokala myndigheternas krav på åtgärder och lokal kostnadsutveckling måste kostnadsramen för ambassadanläggningen höjas med 1,5 milj. kr. till 38,9 milj. kr. och för bostäderna med 0,3 milj. kr. till 8,25 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1985.

Ombyggnaden av ambassadanläggningen i Helsingfors påbörjades i september 1983. Inflyttning har skett under tiden oktober 1984 till januari 1985. På gmnd av merkostnader för bl. a. tekniska installationer mäste kostnadsramen höjas med 1,5 milj.kr. till 24,5 milj.kr. i prisläge den 1 januari 1985.

2. Projekt som avses påbörjas 1985/86

Byggnadsstyrelsen har den 22 augusti 1985 erhållit regeringens uppdrag att uppföra en ny ambassadanläggning i Alger, omfattande kansli och tre personalbostäder. Projektet är redovisat i prop. 1984/85: 100 bil. 5 med en preliminär kostnadsram av 18 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1984. Med hänsyn till lokal inflafion och kursutveckling motsvarar detta ca 22 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1985.

Anbud grundat på b)'gghandlingar har erhållits från fem skandinaviska entreprenadföretag. Då anbudsnivån i jämförelse med den preliminära kostnadsramen var alltför hög har i kostnadsreducerande syfte en omarbetning av programmet gjorts. Med ledning av justerade anbud beräknas totalkostnaderna till 30,3 milj.kr.i prisläge den 1 januari 1985. I kostnaderna ingår inte skatter och avgifter om vilka överläggningar med lokala myndigheter pågår.

Kostnadsramen för projektet måste höjas till 30,3 milj. kr.

3. Projekt som kan påbörjas 1986/87

Nuvarande kanslilokaler Lusaka är för små, starkt nedslitna och tillgodoser inte lokalbehovet för ett integrerat ambassad- och biståndskansli.

Lokalanskaffning måste ske genom nybyggnad av gemensamt kansli för ambassaden och biståndskontoret. Den zambiska regeringen har erbjudit svenska staten en byggnadstomt om ca. 8 000 m. SIDA har åriigen höga hotellkostnader för konsulter och biståndspersonal. Dessa kostnader skulle avsevärt begränsas genom att 6-8 övernattningsbostäder uppförs.

Byggstart beräknas kunna ske i mars 1987. Byggtiden uppskattas till 20 månader.

Byggnadsstyrelsen föreslår en preliminär kostnadsram om 18 milj. kr., i prisläge den 1 januari 1985 varav bostäder för SIDA beräknas till ca 4 milj.kr.

4. De under rubriken Tillkommande projekt uppförda köpramama är avsedda att på sikt minska utrikes- och biståndsförvaltningens lokalkost-

17

2 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

nåder. Medlen får efter samråd med utrikesdepartementet disponeras av Prop. 1985/86: 100 byggnadsstyrelsen för köp av fastigheter eller hyresrätter, när sådana köp Bil. 5 bedöms vara särskilt gynnsamma och kostnadsram i övrigt inte finns inom anslaget - dock i varje enskilt fall till eU belopp av högst 2 milj. kr. I övrigt får medlen disponeras först efter regeringens beslut i varje särskilt fall.

Kostnadsramarna under Diverse objekt är avsedda för köp av fastigheter och för utförande av arbeten av upprustnings- och iståndsättningskaraktär som inte är att hänföra till löpande underhåll.

Kostnadsramarna Diverse objekt och Tillkommande projekt är till sin konstmktion i stort sett identiska avseende ändamål för ramarnas användning och de ekonomiska begränsningar som gäller för byggnadsstyrelsens beslut och disposition av medlen. Byggnadsstyrelsen föreslår att fr.o.m. 1986/87 de två kostnadsramarna sammanförs till en, benämnd Diverse objekt.

Byggnadstyrelsen föreslår att det för 1986/87 under Diverse objekt uppförs en kostnadsram av 14 milj. kr. varav 4 milj. kr. reserveras för anskaffning av bostäder åt biståndsförvaltningen och ca 1 milj. kr. för mindre upprustningsarbeten i befintligt fastighetsbestånd. Byggnadsstyrelsen föreslår också att medlen under denna mbrik - liksom hittills - efter samråd med utrikesdepartementet får disponeras av byggnadsstyrelsen för anskaffning av fastigheter eller bostadsrätter när sådana anskaffningar bedöms vara särskilt gynnsamma och kostnadsram i övrigt inte finns inom anslaget, dock i varje enskilt fall till ett belopp av högst 2 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1985. I övrigt får medlen disponeras först efter regeringens beslut i varje enskilt fall.

Föredragandens överväganden

Jag anser det angeläget att pågående och redan beslutade byggnadsarbeten följer uppgjorda tidsplaner och att begärda medel ställs till byggnadsstyrelsens förfogande.

Hyreskontraktet för nuvarande kanslilokaler i Alger löper ut den 30 juni 1987. Förlängning är inte möjlig. Den beslutade nybyggnaden av en ambassadanläggning måste därför färdigställas före detta datum.

För att erbjuda ambassadpersonalen i Lusaka tillfredsställande kanslilokaler och för att nedbringa hotellkostnaderna för SIDA:s konsulter och biståndspersonal bör en ny ambassadanläggning uppföras.

Jag har dessutom erfarit att ambassadanläggningen i Beijing kommer att bli föremål för en översyn.

Jag stöder förslaget om en sammanslagning av kostnadsramarna under Tillkommande projekt och Diverse objekt med oförändrade villkor om samråd med utrikesdepartementet och de begränsningar som gäller för byggnadsstyrelsens beslut och disposition av medlen. En kostnadsram om 12 milj. kr. bör anvisas för 1986/87, varav 3 milj. kr. reserveras för köp av bostäder åt biståndspersonal.

Jag förordar att medel för budgetåret 1986/87 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

■esteringsplan (lOOO-tal kronor)

Bygg- Färdigstart ställande

'.gnadsobj ekt

Kostnadsram

84-01-01 85-01-01

Medelsförbrukning

Faktisk Beräknad för

t.o.m. ---------------

85-06-30 85/86 86/87 år/män år/mån

i och bostäder

18 000(1)

2 595

8 000

15 000

■.aka, nybyggnad

kansli

000(1)

5 000

'. objekt t. o.m.

83/84

3 574

2 222

1 477

/. objekt 84/85

5 000

3 493

/. objekt 85/86

5 000

/. objekt 86/87

12 000

lik. projekt

lya mynd. m.m. t

.o.m.

4 232

2 934

1 542

)3/84

13 000 13 000

itredovisade projekt ler 1985-06-30

)jekt färdigställda öre 84-07-01 men ännu •j slutredovisade

'adh, ny ambassad-inläggning

'adh, uppförande av I bostäder

singfors, ombygg-lad ambassadfastig— leten

I York, ombyggnad 'ark Avenue

mda, nybyggnad imbassadkansli

jer, nybyggnad kans-

54 602

57 460

1 074

1 160 1 160

37 400 38 900 34 628 2 800 1 300 83/09 85/03

7 950 8 250

6 417 1 500 250 83/09 85/03

23 000 24 500 23 863 500 100 83/09 84/12

43 000 43 000 22 761 17 000 3 000 84/08 85/12

7 177 5 300 500 84/09 86/01

5 000 87/03 88/10

lik. projekt

lya mynd. m.m. 84/85

Lik. proj ekt

lya mynd. mm. 85/86

)j ekteringskostnader

"arenhetsmässig reduktion av medelsbehovet

24 000 16 490

8 000 8 000

250 776 230 786

15 551 939

8 000 -

3 000 3 000

-9 155 -A 150

174 336 49 482 36 000

Preliminär kostnadsram

19 Anslagsberäkningen (lOOO-tal kronor) Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1985-07-01 9900 (avrundat)

Anslag 1985/86 42000 1985/86

1986/87

Förslag 1986/87 33600

Summa 85 500

49500 36000

85500 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten m.m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 33 600 000 kr.

A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

14 474 120(1)

9 810 000 11 534 000(3)

Reservation 1 909 979(2)

(1) Varav byggnadsstyrelsens andel 10 408 666 kr. (21 Varav byggnadsstyrelsens andel 691 314 kr. (3) Varav 350 000 kr. avser engångsanvisning.

Medel som anvisas under detta anslag används för nyanskaffning, ersättning och underhåll av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepresentationen. Jag beräknar ett ökat medelsbehov för dessa ändamål med I 724 000 kr., varav 350 000 kr. utgör en engångsanvisning och avser nyinredning av chefsbostad och kansli för den planerade delegationen i Wien. Anslaget disponeras av byggnadsstyrelsen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 11 534 000 kr.

20

A 5. Kursdifferenser Prop. 1985/86:100

Bil. 5

785 Utgift

43 905

786 Anslag

1 000

;/87

Förslag

1 000

I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsöijning uppkommer kursföriuster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av I 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

au till Kursdifferenser för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

A 6. Ersättning åt olönade konsuler

1984/85

Utgift

6 768 538

1985/86

Anslag

8 700 000

1986/87

Förslag

9 310 000

Anslaget används för s.k.kontorskostnadsbidrag till vissa olönade konsuler samt för anskaffning av utrustning som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat. Från anslaget bestrids även s.k.tjänsteutgifter som de olönade konsulerna har i fullgörandet av sina uppgifter.

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader och valutakursförändringar räknas upp med 610 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 9 310 000 kr.

A 7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation

1984/85 Utgift 31 041 126 1985/86 Anslag 31 050 000 1986/87 Förslag 32 960 000

Anslaget används för att bestrida kostnader för förhandlingar med andra stater och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten. Anslagen administreras och disponeras av utrikesdepartementet för hela regeringskansliets räkning. 21

Den ökande belastningen på anslaget som förorsakats av den växande Prop. 1985/86: 100 internationella förhandlingsverksamheten har medfört att en grundläggan- Bil. 5 de genomgång av kostnaderna gjorts under år 1985. Resultatet av denna kommer att bli ett mer restriktivt anslagsutnyttjande.

Med hänsyn ull kostnadsstegringarna beräknar jag en ökning av anslaget med 1 910 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 32 960 000 kr.

A 8. Nordiskt samarbete

1984/85 Utgift 1 266 123 1985/86 Anslag 1 000 000 1986/87 Förslag 1 030 000

Från anslaget bestrids kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nordiska ministerrådets ställföreträdarkommitté samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 1 030 000 kr. I likhet med anslaget A 7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation kommer utnyttjandet av anslaget tillämpas mer restriktivt.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiskt samarbete för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 1 030 000 kr.

A 9. Vissa nämnder m. m.

1984/85

Utgift

1985/86

Anslag

1986/87

Förslag

000 Anslaget används för att bestrida kostnaderna för bl. a. utrikesdepartemen tets antagningsnämnd, möbleringsråd, det tekniskt-vetenskapliga rådet för klassificeringsfrågor som ställts till krigsmaterielinspektionens förfogande samt den rådgivande nämnden i krigsmaterielexportfrågor. 22

Av anslagsbeloppet avser 400 000 kr. bidrag till handelsprocedurrådet. Prop. 1985/86: 100 Detta inrättades den I juli 1975 genom avtal mellan svenska staten och Bil. 5 Sveriges industriförbund. Ett nytt avtal, som reglerar rådets verksamhet, trädde i kraft den 1 juli 1985 och gäller t.o.m.den 30 juni 1990. Enligt avtalet skall staten bidra med 400 000 kr. per budgetår. Näringslivet svarar för ett kontantbidrag av lägst 742 000 kr. per år.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Vissa nämnder m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

A 10. Utredningar m. m.

1984/85 Utgift 5 389 108 Reservation 47 076 1985/86 Anslag 4 635 000 1986/87 Förslag 5 235 000

Anslaget används för att bestrida kostnader för bl. a. folkrättsdelegationen, nedrustningsdelegationen, brådskande utredningar och andra insatser på nedrustningsområdet samt för forskningsverksamhet av särskild utrikes-och säkerhetspolitisk betydelse. En stor del av anslaget används f.n.för kommittéer och utredningar inom utrikeshandeln och exportfrämjandet, bl. a. utredningen om handelshinder i Västeuropa.

Några nya kommittéer av större omfattning är inte planerade. Erfarenhetsmässigt finns dock behov av att hålla god beredskap och reservera visst medelsutrymme för utredningar/kommittéer som kan komma att beslutas med kort varsel.

Jag förordar att regeringen inom anslaget anvisar en ram om 725 000 kr. för brådskande utredningar och andra insatser på nedmstningsområdet.

För budgetåret 1986/87 föreslås en oförändrad medelsram om 1 milj. kr. för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse.

Sammanlagt beräknar jag en ökning av anslaget med 600 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 5 235 000 kr.

23

All. Extra utgifter Prop. 1985/86:100

64 072

Bil. 5

1984/85

Utgift

639 673

Reservation

1985/86

Anslag

600 000

1986/87

Förslag

700 000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 700 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.

A 12. Officiella besök m. m.

1984/85

Utgift

1985/86

Anslag

1986/87

Förslag

000 Anslaget utnyttjas företrädesvis för kostnader i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Det används även i samband med motsvarande svenska officiella besök i utlandet och i samband med svenskt deltagande i vissa förhandlingar utomlands. Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 6 760 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Officiella besök m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 6 760 000 kr.

24

B. Bidrag till vissa internationella organisationer op. 1985/86: lOO B 1. Förenta nationerna

1984/85 Utgift 106 672 429 1985/86 Anslag 115 000 000 1986/87 Förslag 102 700 000

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget för kalenderåret 1986 har ännu inte fastställts men beräknas till 82 milj. kr. med en bidragsandel om 1,32%.

FN:s organ för industriell utveckling, UNIDO, kommer från den I januari 1986 att ha ställning som ett av FN:s fackorgan. Mot denna bakgrund harjag efter samråd med chefen för industridepartementet funnit det följdriktigt att i budgetbehandlingen överföra belopp motsvarande Sveriges bidrag till UNIDO till anslaget A 5. Bidrag till vissa internationella organisationer under XII:e huvudtiteln. Det svenska bidraget för år 1986 belastar innevarande års budget. Bidraget för år 1987 kommer att betalas in ijanuari 1987. Det beräknas till 0,66 milj. dollar eller 5.3 milj. kr.

Under dessa fömtsättningar kan det svenska bidraget för år 1987, d. v. s. budgetåret 1986/87, beräknas till ca 77 milj. kr.

Kostnaderna för den vaktstyrka i Mellersta Östern (UNDOF), som på beslut av FN:s säkerhetsråd upprättades i oktober 1973, har beräknats till ca 35 milj. dollar för år 1985. För budgetåret 1986/87 beräknas kostnadema för Sveriges del uppgå till ca 4,5 milj. kr.

I mars 1978 beslutade FN:s säkerhetsråd att sända en fredsstyrka till södra Libanon (UNIFIL). Den totala kostnaden har för år 1985 preliminärt beräknats till 140 milj. dollar. På gmnd av den rådande situationen i Libanon kan inget säkert sägas om fredsstyrkans framtida ställning och uppgifter. Sveriges bidrag för budgetåret 1986/87 kan f. n. beräknas uppgå till ca 15 milj.kr. Därvid fömtsätts att styrkan numerärt förblir på en reducerad nivå. En utveckling som skulle medföra utökade uppgifter och därmed högre kostnader för UNIFIL skall inte uteslutas.

Finansieringen av FN:s fredsbevarande verksamhet på Cypern (UNFICYP) sker — till skillnad från de tidigare nämnda - med frivilliga bidrag. Finansieringen har länge varit otillfredsställande. FN har ett växande underskott för denna verksamhet. Under de senaste sex åren har kostnaderna för UNFICYP mer än fyrdubblats, trots att vissa kostnadsbesparingar och rationaliseringar genomförts. Totala kostnaden år 1985 beräknas till närmare 100 milj. dollar. Det svenska bidraget var under en lång tid oförändrat 0,4 milj. dollar per år, men ökades för budgetåret 1983/84 till 0,45 milj. dollar. För budgetåret 1986/87 räknas med ett oförändrat bidrag på 0,45 milj. dollar motsvarande 3,6 milj. kr. Det svenska bidraget utnyttjas uteslutande för avräkning mot Sveriges krav gentemot FN för kostnader avseende den svenska tmppkontingenten.

FN:s plan för ett fritt Namibia kan komma att förverkligas, i vilket fall en fredskår (UNTAG) med både civila och militära enheter kommer att insättas för övervakning av vapenstillestånd, genomförande av val m.m. Kostnaderna för UNTAG torde komma att ligga i storleksordningen 400 milj. dollar för ett år efter initialkostnader på ca 220 milj. dollar för de två

första månaderna. Det svenska bidraget till UNTAG skulle då komma aU Prop. 1985/86:100 uppgå till ca 6 milj. dollar under det första året. Några medel för budgetåret Bil. 5 1986/87 beräknas inte i detta skede. Jag avser att återkomma till denna fråga när en förhandlingslösning är nära förestående.

Jag förordar vidare att inom anslaget avsätts en oförändrad medelsram på 2,6 milj. kr. att användas dels för insatser till stöd för det allmänna FN-arbetet, dels för insatser på nedmstningsområdet. På dessa områden händer det ofta att Sverige tar initiativ och stödjer satsningar som kräver särskilda resurser. Sådana kan gälla skyddet av de mänskliga rättigheterna, bekämpandet av apartheid, det internationella miljösamarbetet, FN:s världsfredsår 1986, internationella konferenser såsom FN:s konferens om nedmstning och utveckling år 1986 och FN:s generalförsamlings tredje extra möte om nedrustning år 1987, nationella förberedelser och bidrag till genomförandet av seminarier, utredningar för nedmstnings-forskning (UNIDIR) och besök av FN:s nedmstningsstipendiater.

Eftersom Sveriges åtaganden om bidrag till FN alltid görs i US dollar är anslaget svårberäknat. Med hänsyn till överföringen av medel avseende det svenska bidraget till UNIDO samt den lägre dollarkursen beräknar anslagsbehovet till 102,7 milj.kr., d.v.s.en minskning med 12,3 milj.kr.i förhållande till anslaget för innevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förenta nationerna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 102 700 000 kr.

B 2. Nordiska ministerrådet

1984/85 Utgift 81 014 404(1) 1985/86 Anslag 98 282 000(1) 1986/87 Förslag 160 000 000(2)

(1) Avser nuvarande anslag B 2. Nordiska ministerrådets allmänna budget

(2) Nytt anslag fr. o. m.budgetåret 1986/87

Nordiska ministerrådets budgetår sammanfaller med kalenderåret. För Nordiska ministerrådets verksamhet har hittills funnits två budgetar. Nordiska ministerrådets allmänna budget och Nordiska ministerrådets kulturbudget.

Nordiska ministerrådet fastställde - efter behandling vid Nordiska rådets session - i mars 1985 Nordiska ministerrådets allmänna budget resp. Nordiska ministenådets kulturbudget för år 1986.

I statsbudgeten för budgetåret 1985/86 har medel anvisats för att bestrida Sveriges andel av kostnadema för ministerrådets allmänna budget (prop. 1984/85:198, UU 19, rskr 325) och för ministerrådets kulturbudget (prop. 1984/85:194, KrU 19, rskr 338). Medlen har upptagits under III:e huvudti telns anslag B 2. Nordiska ministerrådets allmänna budget (98 282 000 kr.) 26

resp. under VlILe huvudtitelns anslag H 5. Nordiska ministerrådets kul- Prop. 1985/86: 100 turbudget (46 600 000 kr.). Det totala anslaget till Nordiska ministerrådet Bil. 5 uppgår därmed till 144 882 000 kr. år 1986.

Nordiska ministerrådet lämnade till Nordiska rådets session år 1985 ett särskilt ministerrådsförslag innefattande bl.a.en sammanläggning av de två budgetarna för ministerrådets verksamhet. Förslaget antogs av Nordiska rådet. Ett särskilt förslag i dessa frågor lämnades till riksdagen hösten 1985 (prop 1985/86:64). Riksdagen har godkänt förslagen. Ministerrådets budgetar sammanförs därmed till en gemensam budget fr. o. m. budgetåret 1987. Mot denna bakgrund harjag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet funnit det följdriktigt att även i den svenska budgetbehandlingen sammanföra de två anslagen för Nordiska ministerrådets verksamhet under den III:e resp. VIII:e huvudtiteln till ett nytt gemensamt anslag under III:e huvudtiteln benämnt B 2. Nordiska ministerrådet.

Förslag till Nordiska ministerrådets budget för år 1987 har av ministerrådets sekretariat lämnats den 10 december 1985. Budgetens omslutning uppgår enligt detta förslag till 573 milj. danska kronor. Därav utgör 170 milj. danska kronor anslag till kultursektorn. Den reala ökningen i förhållande till år 1986 uppgår till 7,5 %. Av utgifterna avses en del täckas genom inkomster i form av räntor och avgifter som de anställda vid Nordiska ministerrådets sekretariat har att erlägga i stället för inkomstskatt i Danmark. Sveriges andel av de nationella bidragen till budgeten för år 1987 har beräknats till 37,1 %.

Med utgångspunkt i det budgetförslag som lämnats av ministerrådets sekretariat kommer ministerrådet enligt gällande procedur för behandlingen av budgeten aU till Nordiska rådets session år 1986 lämna sitt förslag till budget för år 1987. Efter behandlingen vid sessionen kommer därefter ministerrådet att fastställa den slutliga budgeten i mars 1986.

För att förenkla den nationella behandlingen av anslaget till Nordiska ministerrådet och anpassa denna till den ordning som gäller för anslag ull andra internationella verksamheter bör det fortsättningsvis ankomma på regeringen att godkänna ministerrådets budget och aU fastställa den slutliga kostnaden för Sveriges andel i budgeten. 1 avvaktan härpå bör anslaget föras upp med ett preliminärt beräknat belopp. Genom denna ordning bortfaller behovet av att lämna särskild anslagsproposition till riksdagen utanför den tidsram som normalt gäller för sådana.

Medlen till Nordiska ministerrådets budget för år 1987 bör anvisas i statsbudgeten för 1986/87. Eftersom ministerrådets budget avser kalenderåret 1987, kan det svenska bidraget delvis komma att behöva utbetalas efter det svenska budgetårets utgång.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att en översyn nyligen gjorts av gällande procedur för behandlingen av Nordiska ministerrådets budget. En arbetsgmpp har - mot bakgrund av ett förslag från svensk sida - på uppdrag av Nordiska ministerrådet och Nordiska rådets presidium utrett frågan om en mer rationell budgetprocedur. Arbetsgruppen lämnade sin rapport i oktober 1985. Förslaget i rapporten går ut på att den nordiska budgetproceduren tidsmässigt förkortas från ca två till ett år. Därmed nås en högre aktualitet i budgetförslaget vid genomförandet. Samtidigt har 27

möjligheterna till inflytande från den pariamentariska sidan i Nordiska Prop. 1985/86: 100 rådet tillgodosetts. Förslaget innebär därvid att Nordiska rådet kommer att Bil. 5 behandla budgetfrågorna under hösten. Avsikten är att den nya budgetproceduren skall kunna genomföras fr.o.m. 1988 års budget. Förslaget från arbetsgruppen har under hösten 1985 behandlats i Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets organ. Man har därvid enats om en budgetprocedur i enlighet med arbetsgmppens förslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.

B 3. Europarådet

1984/85 Utgift 11 484 053 1985/86 Anslag 12 300 000 1986/87 Förslag 14 200 000

Storleken av Sveriges bidrag till den ordinarie budgeten för budgetåret 1986/87 kan beräknas till drygt 11 milj. kr.

Fömtom bidrag till Europarådets ordinarie budget tillkommer utgifter för pensionsbudgeten, för amortering av byggnadslån, obligatoriska och frivilliga bidrag till europeiska ungdomsfonden, det europeiska farmakopé-samarbetet, åriigen löpande kostnader för deltagande i Europarådets fond för bosättning och regional utveckling samt för bidrag till den s. k. Pompi-dougmppen för narkotikabekämpning.

Anslaget bör med ledning av tillgängligt beräkningsunderiag räknas upp med 1,9 milj . kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europarådet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000 kr.

28 B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och P™P- 1985/86:100

Utveckling (OECD) i'-

1984/85 Utgift 15 006 876(1) 1985/86 Anslag 19 000 000 1986/87 Förslag 17 000 000

(1) Ca 3 milj.kr. av årsbidraget till OECD:s verksamhetsår 1984 belastar budgetåret 1984/85

Sveriges bidrag till OECD avser aktiviteter som redovisas under två huvudavdelningar i OECD:s budget. Dels upptas kostnader för organisationens sekretariat samt arbetet i dess olika kommittéer angående ekonomiskt och handelspolitiskt samarbete, miljövård, utvecklingssamarbete m. m. Sveriges andel i detta arbete, vari samtliga medlemsländer deltar, utgör knappt 1 ,S%. Häri ingår också kostnaderna för verksamheten inom vissa till OECD anslutna organ såsom det internationella energiorganet (lEA), OECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), atomenergiorganet (NEA) samt dess programbibliotek och centmm för sammanställning av neutrondata, centmm för utbildningsforskning (CERI) och europeiska transportministerkonferensen (ECMT) samt vissa andra program, såsom vägforskningsprogrammet, skolbyggnadsprogrammet och det speciella programmet för kemikaliekontroll. I dessa organ krävs ej obligatoriskt medlemsskap och utdebiteringarna varierar sålunda med olika procenttal beroende på antal deltagare i projekten. Genomsnittligt bidrar Sverige med 2,0 %.

Under den andra huvudavdelningen upptas det europeiska bolaget för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Eurochemic).

Anslagsbelastningen budgetåret 1984/85 uppgick till ca 15 milj.kr., varav 4 milj.kr.avsåg Eurochemic-projektet och återstoden ca 11 milj. kr. utgjorde merparten av Sveriges ordinarie bidrag till OECD för verksamhetsåret 1985. För budgetåret 1985/86 uppskaUas OECD-bidraget till ca 12 milj. kr. och bidraget till Eurochemic till ca 4 milj. kr.

Eftersom budgeten för OECD:s verksamhet år 1987 fastställs i december 1986 understryks att beräkningsgrunden är oviss avseende beräkningen av bidragets storlek för budgetåret 1986/87. Anslaget bör dock för budgetåret 1986/87 kunna minskas med 2 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

29 B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

9 705 377

11 500 000

12 200 000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Enligt gällande bidragsskala skall Sverige betala 24,92 % av den fastställda budgeten för EFTA för budgetåret 1985/86. Detta motsvarar en anslagsbelastning av ca 11,5 milj. kr.

Organisationens budget för budgetåret 1986/87 fastställs i juni 1986. Med hänsyn till Portugals utträde ur organisationen torde Sveriges andel av budgeten komma att öka något. Jag beräknar anslagsbehovet till 12,2 milj.kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 12 200 000 kr.

B 6. Byråer för handels- och råvarufrågor m. m.

1984/85 Utgift 7 238 130 1985/86 Anslag 8 487 000 1986/87 Förslag 6 305 000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa intemationella organ. För budgetåret 1986/87 torde medel beräknas enligt följande.

1985/86

Beräknad

ändring

1986/87

of (1)

of (2)

1. GATT-organi sat i onen

2. Internationella rådet för samarbete på tullområdet

3. Internationella tulltariffbyrån

4. Internationella kaffeorganisationen (ICO) iprop. 1962: 1 bil. 12 s. 281)

5. Internationella kakaoorganisationen (ICCO) (prop. 1973: 36)

6. Internationella rådgivande bomullskommittén (ICAC) (prop. 1951: 47)

7. Internationella gummistudiegruppen (IRSG) (prop. 1966:1 bil. 12 s. 168)

8. Internationella naturgummi-organisationen (INRO)

(prop. 1979/80: 107)

3 900 000

573 000

156 000 + 20 000

535 000

78 000

77 000

35 000

30 Prop. 1985/86:100 Bil. 5

1985/86

Beräknad

ändring

1986/87

2 290 000

10 000 8 487 000

9. Organisationen för de järnmalms exporterande länderna (APEF) (prop. 1975/76: 24)

10. Internationella studiegruppen för bly- och zinkfrågor (LZ) (pröp. 1960: 1, bil. 12 S. 284)

11. Internationella tennorganisationen (ITO) (prop. 1981/82: 117)

12. Internationella juteorganisationen (UO) (prop. 1982/83: 106)

13. Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO) (prop. 1983/84: 121)

14. Organisationen för intellektuell äganderätt, intemationella byrån (WIPO/BIRPI) (prop. 1956:1 bil. 12 s. 161, 1963: 1, bil. 12 s. 152)

15. Internationella byrån i Paris för utställningar (prop. 1947:1 bil. 12 s. 156)

16. Övrigt summa

470 000 -F 85 000

86 000 + 3 000

78 000

30 000

50 000

-2 290 000(3)

42 000

of -2 182 000

(1) Om förhandlingarna om ett nytt kakaoavtal slutförs under våren 1986, kan proposition komma att föreläggas riksdagen hösten 1986.

(2) Avtalet, som skulle ha löpt ut i oktober 1985, har förlängts med två år.

(3) Från och med budgetåret 1986/87 överförs anslagsposten 14. Organisationen för intellektuell äganderätt, internationella byrån (WIPO/BIRPI) till XIl:e huvudtiteln. Anslaget reduceras därför med 2 290 000 kr. budgetåret 1986/87.

FN:s första förhandlingskonferens om en konsultaUv nickelstudiegmpp ägde rum i oktober/november 1985. Konferensen nådde enighet om gmnd-dokument för en nickelstudiegrupp. Konferensen kommer att åtempptas våren 1986 för att lösa utestående frågor. Om en nickelstudiegmpp kommer fill stånd under budgetåret 1986/87 och Sverige beslutar att deltaga kommer medel att tas i anspråk från detta förslagsanslag med högst 50 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Byråer för handels- och råvarufrågor m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 6 305 000 kr.

31

B 7. Internationell råvarulagring Prop. 1985/86:100

1984/85 Utgift O ""•

1985/86 Anslag 3 700 000 1986/87 Förslag 3 700 000

Sverige deltar i två internationella råvamavtal, som syftar till att stabilisera råvampriserna genom bl. a. internationella buffertlager som finansieras genom bidrag från medlemsländerna.

1979 års internationella naturgummiavtat trädde provisoriskt i kraft den 23 oktober 1980 och definitivt den 15 april 1982 (prop. 1979/80:107, NU 40, rskr 273). Avtalet, som skulle löpt ut i oktober 1985, har förlängts med två år. En första FN-konferens avseende omförhandling av naturgummiavtalet ägde rum i Geneve den 22 april — den 8 maj 1985 och en andra planeras äga mm under våren 1986. Sammanlagt har Sverige bidragit med ca 5 milj. kr. till buffertlagerkontot. Ca 1,1 milj.kr.av tidigare bidrag återbetalades i juni 1985. Anslaget har inte belastats under budgetåret 1984/85. För innevarande budgetår har anslaget hittills belastats med ca I 250 000 kr. Ytterligare bidrag kan komma att aktualiseras. Härför avsätts 2 milj. kr.

Det sjätte internationella tennavtalet trädde provisoriskt i kraft den I juli 1982 (prop. 1981/82: 117, NU 32, rskr 247). Sverige deltar för första gången i detta avtal. I enlighet med avtalet har Sverige bidragit med ca 3,4 milj. kr.till tennrådets buffertlagerkonto. Under budgetåret 1984/85 har inga bidrag erlagts.

Internationella tennrådets (ITC) operationer på London Metal Exchange (LME) inställdes den 24 oktober 1985 pga. otillräckliga resurser att hålla tennpriset inom av medlemsländerna bestämd ram. Marknaden hade under lång tid dragits med stora ackumulerade överskott beroende bl. a. på svårigheterna att vid rådande priser nedbringa tillflödet av tenn från i första hand icke medlemsländer.

Oklarhet råder fortfarande om storleken av ITC:s engagemang på buf-fertlagerområdet. Samma belopp avsätts som innevarande budgetår, dvs. 1,7 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationell råvarulagring för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kr.

32

B 8. Övriga internationella organisationer m. m. Prop. 1985/86: 100

Bil. 5

1984/85

Utgift

359(1

1985/86

Anslag

1986/87

Förslag

(1) Varav engångsanvisning 400 000 kr.

Under detta anslag beräknas bidrag till verksamheter och organisationer av delvis helt olika karaktär. Bl. a. beräknas bidrag till Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, det internationella institutet för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin), Haag-akademien för internationell rätt, det internationella institutet för humanitär rätt i San Remo och den internationella juristkommissionen i Geneve. Vidare utgår ersättning för vissa kostnader för COST-samarbetet med den europeiska gemenskapen och sex andra västeuropeiska länder (tekniskt-vetenskapligt samarbete). Totalt beräknar jag dessa bidrag till 200 000 kr. för budgetåret 1986/87.

Den svenska andelen av sekretariatskostnaden för det nya europeiska forskningssamarbetet Eureka beräknas till 200 000 kr. Sekretariatet avses upprättas sommaren 1986.

Sedan budgetåret 1977/78 har över detta anslag även anvisats medel att användas för ekonomiskt stöd till vissa internationella, icke-statliga organisationer (NGO) samt forsknings-och studiegrupper m.m. (jff-prop-1976/77: 100 bil. 6, s. 14). Stödet går i första hand till enskilda organisationer och rörelser som verkar för mänskliga rättigheter, fred och nedrustning. Jag förordar en oförändrad medelsram på 500 000 kr. för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kr.

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

33

c. INTERNATIONELLT Prop. 1985/86: 100

UTVECKLINGSSAMARBETE Bil. 5

U-ländernas situation

Några drag i u-ländernas aktuella situation

Utvecklingen i tredje världen har i ett längre tidsperspektiv varit mycket snabb. Medellivslängden har ökat med närmare 50 % sedan 1950-talet, barnadödligheten har halverats, läs- och skrivkunnigheten har mer än fördubblats och spannmålsproduktionen per capita har ökat med nästan en procent om året sedan början av 1970-talet.

Trots dessa framsteg lever hundratals miljoner människor i absolut fattigdom och nära tre kvarts miljard människor hotas av undernäring. Inkomsten per invånare i de fattigare länderna beräknas idag till ca 2 000 kr. per år jämfört med ca 90 000 kr. i de rika länderna. Samtidigt vidgas de ekonomiska klyftorna mellan olika grupper av u-länder snabbare än mellan i- och u-länder. De skilda fömtsättningarna för ekonomisk utveckling mellan olika länder framträder allt tydligare.

Den ekonomiska tillbakagången i stora delar av tredje världen försvårar en demokratisk utveckling. Sociala spänningar, förtryck och bristande respekt för mänskliga fri- och rättigheter ökar tendenserna till våldsanvändning inom och mellan stater. Dessa lokala och regionala konflikter utnyttjas inte sällan av supermakterna i deras globala säkerhetspolitiska överväganden.

Mångdubbelt mer satsas på militär upprustning i de rika länderna än på bistånd till de fattiga länderna. Även i u-länderna avdelas växande resurser för militär uppbyggnad i stället för social och ekonomisk utveckling vilket ytteriigare ökar osäkerheten och spänningarna. I nästan hälften av u-länderna står regeringarna under militär kontroll.

I den snabba befolkningsökningens spår tilltar massarbetslöshet och undersysselsättning. Omkring 90 % av befolkningsökningen fram till år 2000 kommer att ske i tredje väriden, där nettoökningen väntas överstiga hela folkmängden i dagens industriländer. Före seklets slut behöver nästan en miljard nya arbetstillfällen skapas för att suga upp dem som inträder på arbetsmarknaden.

Väldiga flyktingströmmar inom och mellan länder utgör växande problem. Antalet flyktingar uppskattas idag ha ökat till omkring 12 miljoner jämfört med två miljoner för ett decennium sedan. Problemen är särskilt allvarliga i Afrika där hälften av alla flyktingar finns. Hårdast drabbade är barn och kvinnor.

Den fortgående föriusten av naturresurser genom miljöförstöring minskar möjligheterna till säkrare livsmedelsförsörjning för en snabbt växande befolkning. Energislöseri, försurning, jorderosion, fortsatt snabb avskog-ning och ökenutbredning leder i samverkan till växande ekologiska obalanser vars långsiktiga effekter kan mbba klimatet på jorden.

Före 1950 kunde u-länderna som grupp exportera spannmål. I början av 1980-talet uppgick dessa länders samlade import till över 100 miljoner ton. Uppskattningar för år 2000, visar på ett mer än fördubblat importbehov.

En sådan utveckling skall samtidigt balanseras mot att en ökande livsme- Prop. 1985/86: 100 delsimport och humanitära hjälpsändningar i ett längre tidsperspektiv Bil. 5 rycker undan marknaden för u-ländernas egna bönder med sjunkande inhemsk jordbruksproduktion som följd.

Hittills har livsmedelsproduktionen i u-länderna totalt sett lyckats hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. I Asien har många länder under senare år gjort framsteg på jordbruksområdet jämfört med situationen under 1970-talet. I andra regioner, framförallt i Afrika, är utvecklingen den motsatta. I Afrika söder om Sahara är livsmedelsproduktionen per invånare 20 % lägre än för ett årtionde sedan. Flera olika orsaker har samverkat till den allt allvarligare situationen. En orsak är det koloniala arvet i många länder med ensidiga, ofta kapitalintensiva brukningsmetoder för odling av exportgrödor. Transnationella livsmedelsbolags dominerande ställning inom jordbrukets produktion och distribution är en annan betydelsefull faktor.

Den utveckling av nya s. k. mirakelgrödor, som gett mycket goda resultat på många håll i Latinamerika och Asien har inte lyckats särskilt väl i Afrika. Många av dessa känsliga grödor kräver närmast vetenskaplig skötsel, jämn vattentillförsel och tillgång till konstgödsel och växtbekämp-ningsmedel, dvs. tillgång till praktiskt taget allt det som majoriteten av Afrikas bönder saknat och kommer att sakna under överskådlig tid.

Allvarliga brister i jordbrukspolitiken har i många länder påtagligt bidragit till situationen. Satsningar på kollekfiva bmkningsformer och stora kapitalintensiva jordbruk med oUllräcklig teknisk och administrativ personal, bristfällig planering vad gäller underhåll och reservdelar till jordbmks-utmstningen och framförallt en prispolitik som gynnat stadsbefolkningen på landsbygdsbefolkningens bekostnad har försvårat eller omöjliggjort en rationell jordbruksproduktion.

Flera afrikanska länder är nu i färd med att genomföra reformer för att återvinna produktionsförmågan och hindra levnadsnivån på landsbygden från att falla ytterligare. Priserna på jordbruksprodukter höjs i förhållande till andra priser, distributionen omorganiseras och större vikt läggs vid småbruken. Omställningen är i många fall djupgående och svår. Fortsatta reformer kommer att krävas under kommande år.

Till dessa ekonomiska och jordbrukstekniska problem kommer natur-och miljökatastrofer som i sig delvis är en följd av de ekologiska obalanserna. Den snabba folkökningen har lett till övemtnyttjande av odlingsbar mark, betes- och skogstillgångar. Behovet av brännved och odling av redan utsugna jordar har bidragit till skogsskövling och markförstöring. I Etiopien beräknas 200 000 ha jordbruksmark årligen tas ur bruk. Även skogen krymper och uppgår nu fill bara 4-5 % av landets yta jämfört med ca 40 % vid sekelskiftet. I Tanzania och Sudan fortgår skogsavverkningen dubbelt så snabbt som tillväxten. Bristen på brännved tvingar bondebefolkningen att använda skördeavfall och kreatursspillning som bränsle. Detta berövar jorden livsviktiga näringsämnen vilket i sin tur minskar skördarnas storlek och betesmarkens möjlighet att föda boskap.

Den ekonomiska kris som drabbat flertalet u-länder under 1970- och 1980-talen har lett till aU produktion och exportvolym utvecklats mycket 35

ogynnsamt. Den världsekonomiska utvecklingen med historiskt seU låg Prop. 1985/86: 100 internationell ekonomisk tillväxt, höga oljepriser, växande protektionism. Bil. 5 låga och fallande råvarupriser samt en i flertalet u-länder betydande - och stigande - skuldsättning gentemot omvärlden har särskilt i de faUigare länderna inneburit svåra ekonomiska påfrestningar.

Orsakerna till dagens skuldproblem går tillbaka till oljekriserna på 1970-talet. På några få år tiodubblades oljepriserna och olja kom för många länder att bli den största enskilda importposten. Upplåningsbehoven i de oljeimporterande länderna växte i takt med bytesbalansunderskotten. Samtidigt ackumulerade de oljeexporterande länderna stora överskott som via banksystemet slussades vidare bl.a.till u-länderna. Detta omfattande kapitalinflöde kom i många fall att förstärka strukturella ekonomiska obalanser med en rad svårbemästrade effekter - högre inflationstakt, snabbt växande statlig sektor, oekonomiska investeringar, tilltagande urbanisering och i många länder mycket omfattande åtemtflöde av kapital.

Sedan mitten av 1970-talet har u-ländernas skulder femdubblats och uppgår idag till mer än 900 miljarder dollar. De höga reala räntenivåerna och krympande återbetalningsuder som rått under 1980-talet har bidragit till växande betalningssvårigheter.

Skuldländerna avsätter nästan en fjärdedel av sina samlade exportintäkter för att betala räntor och amorteringar på utlandslånen. För en lång rad länder är siffran betydligt högre. År 1987 beräknas de 25 största låntagarländernas amorteringar kulminera med återbetalningskrav som är mer än dubbelt så stora som 1984. Redan idag är de stora skuldländerna nettoexportörer av kapital. Den ekonomiska anpassning som många u-länder redan tvingats vidta rör sig inte om marginella justeringar utan om drastiska neddragningar av import, produktion och realinkomst.

I många länder i Afrika är levnadsstandarden tillbaka på samma nivå som vid den politiska självständigheten för ett kvarts sekel sedan. Mest akut är livsmedelsförsörjningen. Svälten i regionen är inte främst ett resultat av svår torka utan av ett sammansatt mönster av fattigdom och underutveckling som saknar motstycke på andra håll i tredje världen.

De strukturella problemen i Afrika är så djupa att inte ens en stark återhämtning i väridsekonomin kan återställa ländernas utrikesbalans under överskådlig tid. För Afrika söder om Sahara beräknas skulderna vara 2-3 gånger större än regionens samlade årliga export av varor och tjänster. Många av dessa länder har en skuldtjänstkvot på över 50 %, dvs. hälften av exportintäkterna måste användas för amortering och ränta på utlandslånen. Detta framtvingar en ond cirkel av minskad import, som försvårar försörjningen till industrin av råvaror och reservdelar vilket pressar ner kapacitetsutnyttjandet, ökar arbetslösheten, häller tillbaka tillväxten och ytteriigare minskar exportpotentialen.

Det politiska kapital som byggdes upp under kampen för självständighet i Afrika börjar förbrukas. Under det närmaste decenniet kan fördjupad ekonomisk stagnation i kombination med snabb befolkningsökning och därmed växande behov av mat och sysselsättning släppa lös starka under grävande politiska krafter. De s. k. frontstaterna utsätts dessutom för en politisk och ekonomisk destabilisering och sabotageverksamhet stödd av 36

den alltmer desperata apartheidregimen i Sydafrika.

I Latinamerika är den ekonomiska situationen idag sämre än på mycket Prop. 1985/86: 100 länge och framtidsutsikterna ter sig dystra. 1980-talet har inneburit en Bil. 5 kraftig nedgång i inkomst per invånare i så gott som samtliga latinamerikanska stater och investeringskvoten har sjunkit dramatiskt. Av u-ländernas samlade skuldbörda faller ca 40 % på Latinamerika. Som Världsbanken visat har de omfattande utlandslånen bara till en mindre del använts för uppbyggnad och utveckling. Valutaflykten från Argentina uppgick t. ex. under åren 1979-1983 till drygt 19 miljarder dollar, motsvarande ca 65 % av de upptagna lånen.

Arvet från militärdiktaturernas ekonomiska politik framstår som det främsta hotet mot de ännu bräckliga demokratierna i Argentina, Uruguay och Brasilien. Skuldbördan omöjliggör en långsiktigt inriktad utvecklingspolitik.

De omvälvande ekonomiska förändringar som inträffat i världsekonomin under det senaste decenniet har tydligare än tidigare uppenbarat de skillnader som råder mellan olika grupper av u-länder. Medan länderna i Afrika och Latinamerika drabbats hårt, fortsätter i flertalet asiatiska länder den snabba ekonomiska expansionen i industri och jordbruk trots stora skillnader i utvecklingsstrategi. De nya industriländerna med sin markerade exportorientering har genom snabb anpassning till nya marknadsförhållanden kunnat dra nytta av förändrade världsekonomiska förutsättningar. Indien och Kina har å andra sidan genom sin låga integration i världsekonomin vad gäller utrikeshandelns volym och sin begränsade utlandsupplåning lyckats undgå verkningarna av den allmänna ekonomiska tillbakagången. Indien är idag trots utbredd fattigdom på landsbygden, världens elfte största industrination och spelar teknologiskt en framskjuten roll på många områden. Kina med sin miljardbefolkning är inriktat på en modernisering som inte kan undgå att förändra den internationella ekonomiska miljön. Trots de ekonomiska framgångar som många länder uppnåu under senare år präglas den asiatiska kontinenten av mycket stora inkomstskillnader inom och mellan länderna, av massfattigdom på landsbygden och vidsträckta slumområden runt de snabbt växande städerna.

Det internationella biståndet

Det internationella biståndet, som stagnerat under 1980-talets tre första år, ökade något under 1984 och uppgick till drygt 36 miljarder dollar.

Ökningen beror på expansionen av biståndet från de länder som är medlemmar i OECD:s biståndskommitté (DAC) med ca I miljard dollar till 28,6 miljarder dollar 1984 medan biståndet från OPEC-länderna fortsatte att minska, och östländernas biståndsutbetalningar förblev oförändrade. DAC-ländernas biståndsökning under 1984 förklaras med dels långsiktig planering för en växande biståndsbudget i vissa länder, dels det omfattande katastrofbiståndet till främst Afrika.

FN:s biständsmål är att varje givariands biståndsutbetalningar bör upp gå till minst 0,7 % av BNI. DAC-ländernas bistånd räknat som andel av bruttonationalinkomsten låg dock kvar vid 1983 års nivå om 0,36 %, vilket exempelvis är 0,02 % lägre än 1980 års nivå. 37

Stora bidragsgivare som USA, Västtyskland och Storbritannien minska- Prop. 1985/86: 100 de under perioden 1980-84 sitt bistånds andel av BNI. USA:s bistånd Bil. 5 utgjorde 1984 0,24 % av BNI eller 8,7 miljarder dollar räknat i 1983 års priser. Inom DAC-kretsen har dessa minskningar således kunnat motverkas av några länder med växande biståndsbudget, främst Japan, Italien, Norge och Finland. Även andra DAC-länder har ökat sitt bistånd vilket föranlett DAC-ordföranden att anta att en fortsatt måttlig biståndsexpansion är att vänta under närmast kommande år.

Sovjetunionens och de östeuropeiska statemas biståndsutbetalningar ligger enligt DAC:s beräkningar kvar på en mycket låg nivå. I andel av BNI beräknas dessa länders bistånd motsvara ca 0,2 % eller 3 miljarder dollar 1984, i stort sett oförändrat sedan 1980.

Biståndet från givarländerna inom OPEC uppgick enligt DAC-statistiken 1984 till ca 4,5 miljarder dollar jämfört med 5,4 miljarder 1983 och drygt 9 miljarder 1980. Räknat som andel av BNI nådde OPEC-biståndet 0,86 % 1984 att jämföras med 1,84 % 1980 och tillbakagången fortsätter således även om biståndsutbetalningarna som andel av BNI fortfar att väsentligt överträffa DAC-ländernas utbetalningar.

Det är således stor skillnad mellan olika länders beredskap att genom offentligt bistånd stödja u-länderna.

De fyra traditionellt största biståndsgivarna inom DAC - Nederiänderna, Norge, Danmark och Sverige — fortsätter att vara de enda OECD-länder som uppnått 0,7 -målet. Nederiänderna nådde högst med biståndsutbetalningar 1984 motsvarande drygt 1 % av BNI.

FN har antagit ett mål om 0,15 % av BNI som bistånd till de 36 minst utvecklade länderna. Sverige jämte några andra länder, bl.a. de nordiska, har överträffat detta mål medan DAC-ländema som helhet inte förmått öka biståndet till dessa länder från 1980 års nivå på 0,08 % av BNI.

Även om Sveriges biståndsutbetalningar, i svenska kronor, ökade från 1983 till 1984 minskade för andra året i följd andelen av BNI från 0,84 % år 1983 till 0,80 % år 1984. DAC räknar emellertid med att de svenska utbetalningarnas andel av BNI kommer att öka under 1985.

Biståndet utgör något över en tredjedel av de sammanlagda resursströmmarna till u-länderna. Biståndets andel av de totala resursflödena har minskat sedan 1970-talet men biståndet utgör trots detta en helt avgörande inkomst för de fattigaste länderna och i dessa länder har biståndets andel t. o. m. ökat under senare år.

38 Tabell 1: Biståndsutbetalningar 1984 från DAC-länderna, OPEC, Sovjetunionen och Östeuropa samt samma länders per capita-inkomster

Andel

Volym

Per

av BNI

capita

(%)

(milj.S)

inkomst

($)

DAC-länderna

0,36

28 644

11 434

Nederländerna

1,02

1 268

8 620

Norge

0,99

13 215

Danmark

0,85

10 322

Sverige

0,80

11 060

Belgien

0,56

7 839

Frankrike

0,52

2 552

8 906

Canada

0,50

1 625

13 047

Förbundsrepubliken

Tyskland

0,45

2 782

10 073

Australien

0,45

11 064

Finland

0,36

10 145

Japan

0,35

4 319

10 271

Storbritannien

0,33

1 418

7 594

Italien

0,32

1 105

6 059

Schweiz

0,30

14 786

Österrike

0,28

8 503

Nya Zeeland

0,27

6 787

USA

0,24

8 711

15 476

OPEC-länderna

0,86

4 545

4 450

(varav)

Kuwait

3,81

1 018

14 920

Saudi-Arabien

3,29

3 315

9 300

Sovjetunionen och

Östeuropa

0,21

3 034

3 700

Källa: OECD:s biståndskommitté (DAC)

Nord/Syd-förhandlingama och multilateralt utvecklingssamarbete

Den s. k. nord/syd-dialogen har under 80-talets första hälft avsatt magra resultat.

Alla nationer anser att den ekonomiska situation jag tidigare redovisat är otillfredsställande. Men medan man är överens om målet - en förändring till det bättre framförallt för u-länderna - kan man ofta inte enas om medlen. Förhandlingsframstegen har därför hittills varit små.

Detta kan tyckas paradoxalt, eftersom i-länder och u-länder är principiellt eniga om den gmndläggande fömtsättningen för en pragmatisk dialog - nämligen att det allt tydligare ömsesidiga beroendet gör att världsekonomins och undemtvecklingens problem kan lösas bara genom samarbete.

Under det senaste halvåret har dock en viss förändring av situationen skett. I FN-möten och inom Världsbankens, Internationella Valutafondens

(IMF) och GATT:s ramar har diskussionerna under hösten 1985 varit Prop. 1985/86: 100 något mer konstruktiva än under åren närmast dessförinnan. Sannolikt har Bil. 5 u-ländernas skuldsituation och dess direkta påverkan på i-länderna blivit en tankeställare och åtminstone i några större i-länder gjort regeringarna mer benägna till multilaterala diskussioner och lösningar. Ännu återstår att se vilka konkreta förhandlingsresultat det förbättrade diskussionsklimatet kan komma att avsätta för handel och marknadstillträde, monetära frågor, bistånd och andra finansfrågor, råvaror och skuldsituationen. Jag återkommer senare mer utförligt till den sistnämnda frågan.

Ett av dialogens viktigaste delområden är handeln. Såsom redovisas av statsrådet Hellström på sid. 113 har förberedelserna för en ny multilateral handelsförhandling inom GATT:s ram intensifierats. Fortfarande finns ett motstånd hos vissa viktiga u-länder att engagera sig i förhandlingar på områden som inte ingår i GATT:s nuvarande regelsystem, främst tjänstehandeln. Enligt svensk uppfattning bör en viktig uppgift i den nya förhandlingsrundan vara att tillförsäkra u-länderna förbättrat marknadstillträde, inte minst för att bidra till en lösning av skuldproblemen. Sverige eftersträvar också en närmare integrering av de mer utvecklade u-länderna i det multilaterala handelssystemet.

De internationella bistånds- och finansieringsorganisationerna är hörnstenar i det globala internationella utvecklingssamarbetet. Sverige har länge hävdat att dessa organisationers resurser måste ökas. Detta är särskilt angeläget i dagens läge där skuldproblemen och den ekonomiska krisen i Afrika kräver betydande multilaterala insatser. Önskvärdheten av ett omfattande stöd till u-länderna via multilaterala organ bekräftas också både av internationella studier som gjorts under det senaste året och av utvecklingen på viktiga biståndsområden.

En arbetsgrupp under Världsbankens och Internationella valutafondens utvecklingskommitté — Task Force on Concessional Flows — har nyligen presenterat en rapport i vilken bl. a. biståndets effektivitet behandlas utför ligt. En slutsats är att huvuddelen av biståndet har bidragit till utveckling, även om det naturligtvis finns utrymme för förbättringar. Goda resultat kan konstateras på sådana områden som utbyggnad av infrastmkturen, insututionsbyggande, hälsovård och utbildning. Ett stort antal fattiga män niskor har kunnat dra fördel av program som syftar till att lindra fattigdo men både på landsbygden och i städerna. I rapporten hävdas också att effektivitetsskäl talar för att en stor volym bistånd kanaliseras till u-län derna genom multilaterala biståndsorgan. Även ordföranden i OECD:s biståndskommitté (DAC) framhåller i sin årliga rapport, som denna gång är en tillbakablick på erfarenheterna av de senaste 25 årens utvecklingssam arbete, det multilaterala biståndets roll. Mot bakgmnd av de finansie ringsproblem som flera av de viktigaste multilaterala biståndsorganen haft under de senaste åren, och som främst beror på några större givarländers mer återhållsamma inställning till multilateralt bistånd, understryker DAC-ordföranden att de mululaterala organisationerna måste förbli cen trala delar av det internationella utvecklingssamarbetet. Vidare har erfa renheterna visat att det finns utvecklingsproblem som är av sådana dimen sioner att de katastrofhjälps- och biståndsinsatser som behövs inte kan 40

klaras av enskilda länder. Krisen i Afrika är ett exempel på detta. I sådana Prop. 1985/86: 100

situationer behövs internationella organisationer med goda resurser som Bil. 5

också kan samordna det internationella samfundets olika insatser. FN har

väckt respekt genom sitt sätt att samordna katastrofinsatserna i Afrika och

följa upp dessa med mer långsiktiga åtgärder genom samarbete mellan

FN:s katastrofkontor för Afrika, FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och

de olika fackorganen.

Samtidigt måste man konstatera att flera av de stora biståndsorganisationerna har resursproblem. Internationella utvecklingsfonden (IDA) har genom sänkta bidrag - främst från USA - fått en minskad kapacitet att lämna bistånd. På grund av USA:s återhållsamma inställning blev den sjunde påfyllnaden av IDA betydligt lägre än vad majoriteten av övriga givarländer hade förordat, nämligen 9 istället för 12 miljarder dollar. Trots det tillägg som Världsbankens särskilda Afrikafacilitet innebär är IDA:s samlade resurser otillräckliga för att på ett tillfredsställande sätt kunna möta de stora behoven i de fattigaste u-länderna.

UNDP har under en följd av år kämpat med ekonomiska svårigheter. Detta har lett till att UNDP fått allt svårare att t. ex. sköta sin uppgift som samordnare av FN-systemets bistånd och detta i en tid då behovet av samordning framstår allt tydligare. UNDP har också tvingats skära ned sin verksamhet till 55 % av den ursprungligen planerade, vilket har varit smärtsamt för många u-länder.

Förhandlingarna om ytterligare bidrag till FN:s jordbruksutvecklingsfond (IFAD) har dragit långt ut på tiden. Slutresultatet kommer att innebära en kraftig minskning av fondens resurser, vilket drabbar de fattigaste befolkningsgrupperna i u-länderna.

Under de senaste månaderna har man emellertid kunnat skönja en något mer positiv inställning från USA:s sida till de internationella finansieringsorganen.

I samband med Världsbankens årsmöte 1985 fattades beslut om att inleda förhandlingarna om en åttonde påfyllnad av IDA med siktet inställt på att nå en överenskommelse i samband med årsmötet hösten 1986. Från amerikansk sida förklarade man sig beredd att bidra till denna påfyllnad med betydande belopp under förutsättning att lDA:s struktur och inriktning utformas i linje med den nuvarande amerikanska administrationens syn på utvecklingssamarbetet. Detta innebär enligt amerikansk uppfattning att IDA bör ställa bestämdare krav på u-ländernas ekonomiska politik och införa hårdare utlåningsvillkor. Även om USA således angivit vissa fömtsäUningar för sitt deltagande i IDA 8 får uttalandet om beredskap att delta med betydande belopp betecknas som ett steg i rätt riktning jämfört med tidigare mycket återhållsamma uttalanden.

Vid ett möte med Väridsbankens och IMF:s gemensamma utvecklings- kommiué, som ägde mm i samband med Världsbankens och Valutafon dens årsmöten 1985, uUalades allmänt eU starkt stöd för en ökning av Väridsbankens utlåning under de närmaste fem åren. Man uppdrog till Väridsbankens exekutivstyrelse att vidare diskutera åtgärder, inkl. möj ligheten av en allmän höjning av Väridsbankens kapital, för att skapa de resurser som en sådan utlåningsökning kräver. Från amerikansk sida har 41

tidigare uttalats stark tveksamhet till en ökning av Väridsbankens utlåning Prop. 1985/86: 100

överhuvudtaget. Denna attityd förefaller nu ha ändrats särskilt mot bak- Bil. 5

grund av de amerikanska förslag som presenterades vid årsmötet om en

förstärkt roll för Väridsbanken då det gäller att hantera skuldproblemen i

u-länderna. Man bör emellertid utgå från att USA ej är redo att delta i

diskussioner om en eventuell kapitalhöjning förrän förhandlingarna om

IDA 8 avslutas.

Ovan redovisade beslut och den som det f. n. förefaller något mer positiva amerikanska attityden till en ökning av Världsbankens och IDA:s utlåning är välkomna ljuspunkter i den osäkerhet som kännetecknar flera av de internationella biståndsorganens framtida finansiering. Sverige måste emellertid fortsätta att söka påverka de stora givarländerna, att på ett mera jämbördigt sätt medverka till att ge dessa organisationer tillräckliga resurser och därmed möjlighet att möta de stora behov som för lång tid framåt kommer att finnas i de fattigare mottagarländerna. Ökade bidrag till de multilaterala organen kan också innebära att fler givarländer närmar sig det internationella 0,7 %-målet för biståndsutbetalningarna - ett mål som hittills endast ett fåtal länder uppnått.

Den normativa utveckUngspolitiska och ekonomiska debatten inom FN-systemet har kommit något i skymundan av de överläggningar jag just redovisat. Den har inte medfört några påtagliga framsteg, men ett visst närmande har ägt rum mellan parterna.

Översynen av FN:s internationella utvecklingsstrategi, som antogs 1980, avslutades i september år 1985 efter 18 månaders överläggningar. Den enhälligt antagna sluttexten avspeglar visserligen svårigheterna att i FN göra framsteg på sakområden som avhandlas i andra organ (särskih IMF och GATT), men visar också att medvetenheten om det känsliga ömsesidiga beroendet blivit större. Med likartat resultat genomfördes i UNCTAD en översyn av det 1981 antagna handlingsprogrammet till förmån för de minst utvecklade länderna. U-länderna uttryckte stark besvikelse över att flertalet i-länder inte uppnått programmets mål. Handlingsprogrammet kvarstår i huvudsak oförändrat.

Misslyckandena att inleda s. k. globala förhandlingar har bidragit fill att bevara u-ländernas misstro mot de största i-ländernas förhandlingsvilja. Det står dock numera klart att skilda uppfattningar bland u-länderna om utsikten att nå resultat i sammanhållna globala förhandlingar också bidragit till svårigheterna att nå fram till förhandlingsstart. Förslaget lever kvar på FN:s dagordning, men utsikterna att inleda förhandlingarna tycks för närvarande små. Den speciella relation mellan energiproblem och finansiella frågor som fanns när tanken på globala förhandlingar lanserades 1979-1980 föreligger inte längre och har ännu inte ersatts av någon annan förhandlingsidé med tillräcklig politisk tyngd. Uppmärksamheten måste därför de närmaste åren inriktas på att lösa vissa enskilda huvudproblem på nord/syd-området. Det gäller i första hand handelsfrågorna, skuldfrågan och de internationella organisationernas finansieringsproblem. Framsteg på sådana enskilda områden krävs både för att bidra till en lättnad av skuldproblemen och för att lösa Afrikas utvecklingskris.

42 Prioriteringar i Sveriges bistånd Prop. 1985/86:100

Bil. 5 Bistånd till länder i kris

En kombination av såväl inre som yttre orsaker har bidragit till att många av moUagariänderna för svenskt bistånd nu befinner sig i en allt djupare ekonomisk kris. I Afrika, med flertalet svenska programländer, återfinns strukturella fattigdomsproblem, vilka även kännetecknar Asien, samt en växande utlandsskuld. I länderna har betydande underskott uppstått i utrikeshandeln, p.g.a. minskad exportvolym, försämrade bytesförhållanden och ökad skuldtjänst. I syfte att inte ytterligare förvärra denna obalans har kraftiga nedskärningar av importen genomförts. De inhemska ekonomiska aktiviteterna har härigenom hämmats och statens inkomster har minskat. Bristen på såväl utländsk som inhemsk valuta har på flera håll lamslagit det ekonomiska livet. Levnadsvillkoren för de fattiga har försämrats.

Det krävs djupgående förändringar för att vända den ekonomiska nedgången. Många länder har under de senaste åren vidtagit strukturella ekonomiska reformer som kraftiga devalveringar, långtgående exportfrämjande åtgärder, kraftig stimulans av jordbruksproduktionen och åtstramningar av de statliga utgifterna. Dessa åtgärder har gett positiva ekonomiska utslag, samtidigt som en mångfald ekonomiska och sociala problem kvarstår. Sådana steg i en stmkluranpassning bör enligt min mening stödjas och fortsatta åtgärder välkomnas.

Biståndet i dessa krisdrabbade länder bör utformas så att det medverkar till nödvändiga strukturella reformer. Utformningen av biståndet bör utgå ifrån en noggrann analys av på vilket sätt enskilda insatser och projekt kan bidra till att häva eller minska konsekvenserna av den ekonomiska krisen. Stora krav på flexibilitet och anpassning måste tillgodoses.

I flera landprogram har innehållet i biståndssamarbetet alltmer kommit att inriktas på drift, underhåll och uppmstning. I Tanzania och Mogambique har vissa industrier av central betydelse för en ekonomisk återhämtning idenUfierats och särskilda industrirehabiliteringsinsatser initierats. Dessa insatser har visat sig vara lyckosamma och jag anser att liknande åtgärder bör prövas inom andra för länderna centrala sektorer. Av betydande vikt är bl. a. att tillse att distributions- och transportnätet förstärks, såväl föratt få ut varor av betydelse för jordbruksproduktionen som för att landet skall kunna Ullgodogöra sig avsaluproduktionen för inhemsk konsumtion eller export. Vidare bör jordbrukare tillförsäkras nödvändiga insatsvaror som utsäde, gödsel och redskap.

Betydelsefullt är också att under rådande krissituation medverka till att de landvinningar som gjorts inom de sociala områdena inte går förlorade. Jag tänker då främst på framsteg på landsbygden inom hälsovård, utbildningsväsende och vattenförsörjning. Dagens verklighet är sådan att länderna med nuvarande ekonomiska obalans inte har medel att upprätthålla de investeringar som tidigare gjorts. Det medför en betydande kapitalförstöring då investeringarna får förfalla. En senareläggning av åtemppmst-

ningen kan bli än kostsammare. Vidare försämras landsbygdsbefolkning-

ens levnadsstandard vilket ökar inflyttningen till städerna och minskar Prop. 1985/86: 100 stimulans Ull ökad produkfion. Bil. 5

För svensk biståndspolitik är det en viktig uppgift att motverka den sociala nedmstning som nu pågår i u-länder i kris. Fömtom svensk finansiering av drifts- och lokala kostnader för upprustning och underhåll samt import av reservdelar och insatsvaror kan detta ske genom att särskilda insatser görs för att upprätthålla investeringar inom viktiga sociala sektorer. Exempelvis kan stöd ges på särskilda områden, såsom att tillgodose behovet av skolböcker, upprustning av brunnar i vissa regioner, samt underhåll av hälsocentraler på landsbygden.

Jag finner det betydelsefullt att inom vårt bistånd till länder i kris inte enbart den kortsiktiga krislösningen beaktas, utan att biståndet anpassas för att medverka i en långsiktig ekonomisk och social uppbyggnad. Biståndets utformning måste, i än högre grad än tidigare, bygga på en analys av mottagarlandets ekonomiska fömtsättningar.

Katastrofbistånd

Jag har i tidigare avsnitt diskuterat orsakerna till den akuta försörjningskris som råder i flera afrikanska länder. Regeringarna i dessa länder och biståndsgivarna är eniga om att fortsatta extraordinära åtgärder krävs för att öka livsmedelsproduktionen. Det bör emellertid slås fast att huvudansvaret för att en ändring sker ligger på de berörda länderna. Insikt om de bakomliggande faktorernas inverkan, en genuin vilja från regeringamas sida att ta itu med problemen och medverkan av befolkningen är grundläggande fömtsättningar för att insatta åtgärder skall få positiva och långsiktiga effekter. Samma insikt krävs för att katastrofbiståndet skall bli effek-Uvt.

Mot bakgrund av krisen i Afrika har Sveriges bidrag till internationellt livsmedelsbistånd via Världslivsmedelsprogrammet (WFP) ökat under senare år. Härutöver tas medel från anslagsposten Katastrofer m.m. i anspråk för leveranser bilateralt och genom enskilda organisationer av svenska livsmedel, företrädesvis vete och vegetabilisk olja. Jag vill i detta sammanhang emellertid peka på risken för att regelbundet återkommande bistånd i form av spannmålssändningar kan leda till störningar på de lokala marknaderna för småböndernas avsaluproduktion. Livsmedelsbistånd måste därför lämnas i sådana former att inte ansträngningarna att öka livsmedelsproduktionen i moUagariänderna motverkas. Om livsmedelsbistånd används i matutdelningsprogram för utblottade människor eller ges i form av ersättning för utfört arbete kan sådana negativa effekter undvikas.

Flyktingsituationen i väriden fortsätter att inge oro. Vid sidan av de traditionella flykfingarna tillkommer stora gmpper som tvingats lämna sina hemländer på gmnd av interna konflikter eller naturkatastrofer. En del länders redan förut hårt ansträngda ekonomier omöjliggör att särskilda resurser ianspråktas för projekt som syftar till integrering av flyktingar eller återvändande. Därmed ställs större krav på bl.a. FN:s flykfingkom-missarie (UNHCR).

Behovet att samordna flyktinghjälp med långsiktigt utvecklingsbistånd 44

har blivit alltmer uppenbart. Jag anser att det är angeläget att flyktingsitua- Prop. 1985/86: 100 tionen i programländerna uppmärksammas vid överläggningar om utveck- Bil. 5 lingssamarbete. Härvid bör övervägas huruvida katastrofmedel kan användas för att utvidga vissa pågående utvecklingsprojekt så att de även kommer flyktingar till del.

Sverige har under de senaste åren ökat katastrofbiståndet. Samtidigt finns en strävan att en växande andel av medlen för katastrofbistånd används för insatser av katastrofförebyggande karaktär. En motsvarande förskjutning mot katastrofförebyggande åtgärder inom det långsiktiga utvecklingssamarbetet är också påkallad i vissa särskilt utsatta programländer. För att underlätta en ändrad inriktning av det landprogrammerade biståndet bör i ett inledningsskede katastrofmedel kunna utnyttjas för särskilt angelägna insatser. Dén långsiktiga finansieringen fömtsätts dock ske inom medelsramarna för utvecklingssamarbete med programländerna.

Betalningsbalansproblem och skuldlättnader

De senaste årens ekonomiska utveckling har lett till akuta skuldproblem i ett växande antal u-länder. De ekonomisk-politiska program som genomförts för att söka upprätthålla balans i utrikesbetalningarna och skapa förutsättningar för en nödvändig, långsiktig utvecklingspolitik har medfört höga sociala kostnader i form av ökad arbetslöshet och kraftigt försämrade levnadsförhållanden. Många regeringar har tvingats minska subventioner på baslivsmedel och drastiskt skära ned på sociala insatser bl. a. inom utbildning och sjukvård. Åtgärderna har drabbat de fattigaste grupperna hårdast. Gränser finns för hur långt den ekonomiska anpassningen kan drivas utan oacceptabla sociala och politiska konsekvenser.

De hårda krav på snabb intern ekonomisk anpassning som uppställts av fordringsägarna har under senare år mött ett växande motstånd från skuldländerna. En fömtsättning för förtroendefulla relationer mellan i- och u-länder på detta område är, enligt min mening, en insikt om att skuldproblemen ursprungligen uppkommit genom flera olika parters agerande -utvecklingsländer, industriländer, banker, internationella finansinsfitu-tioner. Alla har därmed ett gemensamt ansvar att lösa problemen. Det ligger inte minst i industriländernas egenintresse att förhindra att länder och ländergmpper ställs utanför det internationella utbytet av varor och tjänster.

På kort sikt utgör den växande skuldbördan ett hot mot stabiliteten på de internationella kapitalmarknaderna. Skuldproblemen kan emellertid inte bara angripas kortsiktigt för att undvika en akut finansiell kris. På längre sikt krävs stmktureUa reformer och en resursuppbyggnad i u-länderna som bättre svarar mot världsekonomins produktionsstruktur och efterfråge-mönster.

Det finns en växande insikt om behovet av internationellt samordnade ålgärder för att söka komma till rätta med skuldproblemen inom ramen för en samlad strategi på de ekonomiska, finansiella, handels- och biståndspolitiska områdena.

Grundläggande är att tillväxten i världsekonomin upprätthålls på en 45

Ullräckligt hög nivå och alt industriländema avstår från handelspolitiska Prop. 1985/86:100 ingrepp som begränsar importen från utvecklingsländerna. Endasl hårige- Bil. 5 nom kan dessa länder få exportintäkter för betalning av skulderna.

De fattigaste u-länderna har drabbats hårdare än andra ländergmpper av det senaste decenniets snabba omställningar i världsekonomin och tvingats till de mest långtgående anspassningsåtgärdema. Del gäller särskill de fattigaste länderna i Afrika. Jämfört med medelinkomstländerna främst i Lafinamerika har de fattigaste länderna totalt sett en förhållandevis liten skuldbörda men den utgör en utomordenUigl allvariig belastning på deras redan mycket bräckliga ekonomier. Senare års försämrade lånevillkor och stagnerande biståndsflöden har bidragit till att förvärra situationen. Möjligheterna att la upp nya kommersiella krediter för import av nödvändiga insatsvarör till industrin och jordbmket är slarkl begränsade eller hell stängda på grund av låg kreditvärdighet. Statsfinanserna har urholkats och därmed möjligheterna att tillgodose även elementära behov av samhällsservice. Del står klart alt nuvarande meloder all lösa dessa länders skuldproblem inle förslår. De omförhandlingar av utlandsskulderna som hittills genomförts för de fattigaste u-länderna har i flertalet fall endast lett till att skuldbördan skjutils på framtiden. Någon varaktig förbättring i situationen har inte åsladkommils. Dessa länders anpassningsprogram måsle i högre grad än hittills grundas på långsiktig, tillväxtorienterad utveckling med stöd av finansiella resurser utifrån.

Som komplement till nuvarande grundprincip där varje skuldlands problem angrips för sig har på senare tid olika förslag och initiativ om internationellt samlade ålgärder framlagts, där de multilaterala finansieringsorganen, främst Internationella valutafonden och Världsbanken, samt även Parisklubben som är elt fomm för omförhandlingar av mellanstatliga lån, fömtses spela en central roll.

Jag anser att Sverige aktivt bör medverka till atl sådana samlade åtgärder kommer till stånd. Enligt min mening bör särskilda ålgärder övervägas för de fattigaste u-länderna. Krav på betalning av uteslående lån bör så långt som möjligl anpassas lill ålerbetalningsförmågan. Detta kan ske bl. a. genom alt långivarländerna i samband med omförhandlingar av enskilda länders skulder erbjuder förmånliga villkor och ställer medel till förfogande för särskilda insalser i samband med slmkturanpassningspro-gram. Jag kommer atl föreslå alt medel avsätts under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. för u-länder med akuta betalningssvårigheter.

Jordbruksutveckling

Den jordbmkspolitik som tillämpats i många u-länder har enligt min upp fattning inte lillräckligl stimulerat småbmkarna alt producera ett överskott ull försäljning. Bl. a. genom en lågprispolitik som gynnat stadsbefolkning en har småböndernas intressen ålsidosatts. Detla har lett till atl många småbönder riktat in sig på självhushållsproduktion och byteshandel snara re än på produklion för avsalu. En höjning av producentpriserna på jord- bmksvaror är därför nödvändig men måste kombineras med etl ökat vam- 46

utbud för landsbygdsbefolkningen. Bistånd kan således vara mofiverat för Prop. 1985/86: 100

att finansiera inköp av enkla jordbmksredskap och insatsvarör. Även stöd Bil. 5

lill lätt industri som producerar enklare konsumtionsvaror efterfrågade av

landsbygdsbefolkningen kan vara påkallat. I vissa fall kan också stöd till

inköp av baskonsumtionsvaror behövas temporärt som ett av flera led i

ålgärder för alt stimulera jordbmksproduktionen i krisdrabbade länder om

inte den lokala industrin genom egen produklion kan möta dessa behov.

En jordbruks- och biståndspolitik med angiven inriklning skulle kunna öka sysselsättningen och bidra till en rättvisare inkomstfördelning. Gmnden skulle läggas för ekonomisk fillväxt. Det är enligt min mening också vikUgt att regeringarna och biståndsgivarna uppmärksammar kvinnomas avgörande roll för livsmedelsproduktionen i flertalet u-länder. Ökat stöd lill kvinnor i jordbruket är väsentligt i syfte alt förbäUra levnadsförhållandena och produktiviteten på landsbygden.

Utvecklingsprojekt och delar av katastrofbiståndet måsle enligt min uppfattning i alll slörre utsträckning inriktas på alt komma till rätta med krisens orsaker. Stödåtgärder måste vidtas för alt förbättra produkfion och distribution av livsmedel, stimulera lokala initiativ och hindra miljöförstöring. Långsiktiga ålgärder är enligt min mening nödvändiga för atl bevara och utveckla förutsättningama för produktionen. Slöd bör lämnas till all upprätta spannmålslager och anskaffa transportfordon, liksom lill direkta insalser för atl hindra ytterligare jorderosion och ökenutbredning.

Del är angeläget alt SIDA och SAREC utvärderar de erfarenheter som redan vunnits beträffande jordbruksproduktionen bl.a.i Afrika. Ökad forskning om jordbmksnäringen behövs och måste ha en bred, tvärvetenskaplig uppläggning eftersom den bör beakta en lång rad faktorer avseende ekonomi, agronomi, teknikval, ekologi, politiska maktslmkturer, jordägandeformer samt kulturella syslem och värderingar. Härigenom kan ulformningen av bättre metoder för landsbygdsutveckling underlättas.

En långsiktig lösning av livsmedelskrisen kan endast uppnås om u-länderna får hjälp att bygga upp sin förmåga atl producera hvsmedel. Stöd till jordbmk och landsbygdsutveckling bör därför ha fortsalt hög prioritet i del bilaterala biståndet. På del multilaterala området har med svenskl stöd flera organisationer - t.ex. IDA, de regionala utvecklingsbankerna, IFAD, UNDP och UNICEF - ökat sina ansträngningar att bistå de många människor som bor på landsbygden. Inte minst krisen i Afrika har visal den betydelsefulla roll FN och andra internationella organ kan spela för atl identifiera de mest angelägna behoven, ge bistånd och samordna det internaUonella stödet.

Demokrati

Resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet samt demokraUsk ulveckling är de fyra mål som bestäm mer inriktningen och utformningen av Sveriges stöd till u-ländernas ut vecklingsansträngningar. De fyra bislåndspolitiska målen är likvärdiga. Målen kan inte tillgodoses i lika mån i alla program och projekt. I varje 47

särskilt fall måste därför bedömas vilket eller vilka av målen som främst Prop. 1985/86: 100 skall vara vägledande. Bil. 5

Demokratimålet i biståndet innebär ett krav på folkligt deltagande i utvecklingsprocessen och på respekt för mänskliga rättigheter. Insatser på skilda områden inom utvecklingssamarbetet syftar direkt till att främja demokratimålet förutom alt den ekonomiska och sociala utveckling biståndet avses leda lill också främjar demokratimålet. Svårigheterna att nå snabba resultat i denna långsiktiga process bör emellertid ej underskattas.

Det humanitära biståndet i Latinamerika och södra Afrika är i stor omfattning ett slöd till skyddet av mänskliga rättigheter och lill strävanden att skapa förutsättningar för en samhällsutveckling i demokratisk riktning. Stöd till valförberedelser och kommunal självstyrelse är exempel på insatser där förvaltningsbistånd kan främja demokratimålet. Slöd till fackföreningsrörelser och kooperation är ett bidrag lill ekonomisk demokrati. Utbildningsinsatser i flera av programländerna för bilateralt bistånd har ökat människornas förutsättningar att delta i en demokratisk beslutsprocess. Även projekt för landsbygdsutveckling kan bidra till en demokratisk ulveckling om de utformas så att de närmast berörda människorna aktivt deltar i verksamheten. I många fall har enskilda organisationer kunnat genomföra insalser som inte varit möjliga inom del mellanstatliga biståndet.

Möjligheterna att genomföra biståndsinsatser som främjar demokratimålet bör tas till vara i ökad utsträckning. Jag finner det angeläget atl olika former för att främja demokratimålet närmare analyseras. I detta sammanhang välkomnar jag det arbeie som SIDA inlett för att ytterligare undersöka förutsättningarna för atl verka för demokralimålet i samarbetet med programländerna.

Kvinnor och utveckling

FN:s tredje kvinnokonferens hölls i Nairobi i juli 1985. Den hade till uppgift att dels utvärdera vad som åstadkommits under FN:s kvinnoårtionde (1975—85) dels utarbeta s. k. framåtblickande strategier för ålgärder för att stärka kvinnans ställning fram lill år 2000. Dessa strategier antogs enhälligt.

De tre målen jämställdhet, utveckling och fred var liksom vid kvinnokonferenserna i Mexico 1975 och Köpenhamn 1980 konferensens huvudteman. Man kunde konstatera atl kvinnorna fortfarande är sämre lottade särskilt i u-länderna och ofta har de lägst betalda arbetena eller utför obetalda arbeten, har huvudansvaret för familjens hälsa men drabbas i stor utsträckning av ohälsa själva och har långt ifrån samma möjlighet som män till ulbildning, särskilt på högre nivå.

Slralegidokumentets genomgående tema är att kvinnors deltagande i beslutsprocessen på alla nivåer är nödvändig inle bara för alt förbättra kvinnornas egen ställning utan även för alt uppnå övergripande samhälleli ga mål. Särskilt i fråga om u-landskvinnorna hävdas atl deras bidrag till utvecklingen måste erkännas. De måste få bällre tillgång till politiska, finansiella och tekniska resurser och en rättvis del av ulvecklingsresulla- 48

ten. Tyngdpunkten på åtgärder till förmån för kvinnor bör ligga på de redan Prop. 1985/86: 100 tidigare fastställda prioritetsområdena sysselsättning, hälsa och utbildning. Bil. 5

Nya sysselsättningsmöjligheter för kvinnor bör tillskapas både på landsbygden och i städerna. Den informella sektorn skall ägnas särskild uppmärksamhet. Mödra- och barnavård samt insatser för familjeplanering skall stärkas inom primärhälsovården liksom information om familjeplanering. Ulbildning är en gmnd för alt främja kvinnans ställning och särskilda åtgärder bör därför vidtas för att undanröja analfabetism, som är särskilt stor hos kvinnor. Unga flickor bör ges möjlighet att inte i förlid avbryta sin utbildning. Kvinnors cenlrala roll som livsmedelsproducenter i u-länderna måste erkännas och deras bidrag till utvecklingen få sin rättmätiga ersättning. Regeringarna och biståndsgivarna bör eftersträva att kvinnorna får ökad tillgång till jord, kapital, teknologi och andra produktiva resurser

Enigheten om de framåtblickande strategierna innebär atl man nu har en fast gmnd alt bygga vidare på i det fortsatta jämställdhetsarbetet. Dokumentet täcker i slort sett alla samhällslivets områden och är förhållandevis konkret till sin utformning. Jag anser därför att de framåtblickande strate-giema bör ge viktiga impulser för del fortsatta jämställdhetsarbetet inom ramen för vårt utvecklingssamarbete med u-länderna.

På svensk sida anser jag atl viktiga sleg redan tagits genom SIDA:s handlingsprogram för ett kvinnoinriktat bistånd som presenterades inför kvinnokonferensen. Det syftar till att göra biståndet mer kvinnoinriktat genom alt bidra fill att hänsyn tas lill kvinnornas behov i alla sektorer och projeki och öka kvinnors ekonomiska oberoende. Kvinnors produktiva arbete bör underiättas så alt de kan försörja sig och jämställdhet uppnås.

Del nya handlingsprogrammet är en logisk följd av vår strävan att i dialogen med mottagarländerna bidra till atl kvinnornas ställning i produktionen och samhället i övrigl förbättras. Jag finner det därför angeläget att SIDA även fortsättningsvis i alla biståndsprojekt före igångsättningen belyser den förväntade effekten för kvinnor liksom verklig effekt efter avslutade projeki.

Även de internationella organisationerna bör ägna ökad uppmärksamhet åt u-landskvinnans situation. Särskilda handlingsprogram bör upprättas för att stärka kvinnans roll i biståndsarbetet. Det är också viktigt atl åtgärderna fortlöpande granskas och utvärderas. De avgörande förbättringarna av kvinnans ställning kan endast komma till stånd om jämställdhetsinsatserna blir naturliga inslag i de stora biståndsorganisafionernas (t.ex. IDA och UNDP) verksamhel saml inle minst i moltagariändernas egen samhällsutveckling. Det är min mening atl de framåtblickande strategier som antogs av FN:s kvinnokonferens i Nairobi samt SIDA:s handlingsprogram skall utgöra gmnden för mer aktiva insatser på della område.

Miljö-, markvård och energi

Det ökande trycket på naturresurserna i u-länderna får förödande konse kvenser, vilket på ett obarmhärtigt sätt påvisats genom den kritiska situa tionen i Afrika. Den utdragna torkan i kombinalion med övemtnyttjande av marken medför inte bara förstörda jordar utan har även sänkt vattenni- 49

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

vån i floder, sjöar och dammar. Detta får allvariiga följder för de länder Prop. 1985/86: 100 som försöker förbättra sin energiförsörjning och minska sitt beroende av Bil. 5 oljeimport genom att utveckla vattenkraften.

Den snabba folkökningen har skärpt konkurrensen om odlingsbar mark, betes- och skogstillgångar och människor tvingas nu i ökande utsträckning lita till marginella jordar. Behovel av brännved gör aU skogar och busk-marker avverkas i en omfattning som har betydande ekologiska och ekonomiska konsekvenser. Skogarnas betydelse för u-ländernas energiförsörjning framgår av alt brännved och träkol svarar för två tredjedelar av all energi som används i Afrika och en tredjedel i Asien. Förlusten av de enorma arealerna tropiska regnskogar är myckel allvarlig inle enbart ur ekologisk synpunkt ulan även ur ekonomisk, eftersom jorden efter avverkning snabbi uriakas och blir oanvändbar till jordbruk och omöjlig all återplantera med skog. Människor tvingas söka sig lill nya områden. Sura regn och luftföroreningar, som sedan länge är allvariiga problem i den industrialiserade världen, börjar bli allt vanligare också i u-länder.

Den allvariiga miljöförstörelsen drabbar de fattigaste värst, eftersom de inle på egen hand förmår ändra sin situation. En långsiktig och varsam naturresurshanlering och ökad uppmärksamhet på u-ländernas energiförsörjning är nödvändiga förutsättningar för social och ekonomisk utveckling. Del är därför viktigt att inte se miljö- och energiproblemen som isolerade fenomen utan i etl brett utvecklingsperspektiv där problemen måste angripas från flera fronter. Delta återspeglas också i det svenska utvecklingssamarbetet.

Under en följd av år har tyngdpunkten i det svenska stödet för miljövården i u-länderna legat inom landprogrammen. Därigenom har vi och moUagariänderna kunnat uppnå det bästa resultatet med tanke på den nära samverkan som redan finns mellan länderna. De markvårdsprogram som vi numera har erfarenhet av visar alt insatserna relativt snabbt ger positiva resultat i form av ökad livsmedelsproduktion och minskad jorderosion. Skogsprojekt i flera programländer syftar bl. a. Ull alt motverka brännvedskrisen och förbäUra energiförsörjningen på landsbygden. I dialogen med mottagarländerna har behovet av dessa markvårds- och skogsprojekt uppmärksammats alltmer och det är enligt min uppfattning önskvärt att stödet utvidgas ytterligare.

Också i samband med katastrofbekämpning har del blivit allt mer tydligt att del krävs långsiktiga, förebyggande åtgärder för att bevara den produk-fiva miljön. I vissa fall har katastrofbistånd använts för detla, t. ex. i samarbetet med Etiopien. Sådant bistånd kan ulgå såväl inom som utanför kretsen av programländer. För programländerna bör delta stöd successivt inordnas i det reguljära samarbetet.

Genom alternativa lösningar till markanvändning och genom konkreta fältförsök går det att visa hur metodik och teknik kan anpassas till samhällen med olika lokala förutsättningar. Resultaten av denna försöksverksamhet bör successivt kunna arbetas in i de ordinarie landprogrammen. Sådan försöksverksamhel finansieras över anslagsposten för Försöksverksamhet och metodutveckling m. m.

Sverige stöder även regionala insalser för markvård och energiförsörj- 50

ning genom SADCC-ländernas sekretariat och för vattenvård till projekt inom Mekongkommittén.

De internaUonella organisationerna bör i större utsträckning ta hänsyn Prop. 1985/86: 100 till miljöaspekter i biståndsprojekten. Sverige verkar därför i de stora Bil. 5 biståndsorganisationerna för att dessa fäster större vikt vid varaktig nalur-resursutveckling inkl. utvecklingen av u-ländemas energilillgångar. Sverige stöder också FN:s miljöprogram (UNEP) genom dess särskilda s.k. "clearing-house" som syftar till alt med UNEP som mellanhand identifiera viktiga miljöinsatser som i-länderna eller internationella biståndsorganisationer kan stödja. Avsikten är också att stimulera u-länderna att utarbeta nationella naturvårdsstralegier. Vidare erhåller FN:s Sahelkontor (UN SO) stöd för sill arbeie i krisdrabbade områden där endasl få av Sveriges samarbetsländer ligger. Sverige stödjer också arbetet inom Världskommissionen för miljö och utveckling den s.k. "Bmndtlandkom-missionen", som 1987 skall lägga fram förslag till långsiktiga strategier för miljö och utveckling. Jag kommer att föreslå att medel avsätts under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, för slöd lill internationella organisationers verksamhet på miljö- och energiområdena.

För att kunna lösa de omfattande markvårds- och energiproblemen krävs inte enbart ekonomiska resurser utan även mer kunskap. Så är t. ex. kunskapen olillräcklig vad gäller de invecklade samband som råder mellan odUng, avskogning, markförstöring, ökenutbredning m. m.

U-ländernas egna resurser att driva forskning på della område är ännu obetydliga. Deras svårigheter att utvidga denna forskning är också stora. Della innebär atl de flesta u-länder saknar såväl egen kunskap att analysera problemen som möjligheter att bedöma och prioritera de åtgärder som behövs för att komma till rätta med de viktigaste problemen på miljö-, markvårds- och energiområdena. Denna kunskap är också nödvändig för atl forskare i u-länderna skall ha möjlighet att själva la del av pågående internationell forskning och för atl anpassa och utnyttja fillgängliga forskningsresultat i de egna länderna. Jag finner därför att det långsiktiga arbetet på alt bygga upp en inhemsk forskningskapacitet i u-länderna måste förslärkas som komplement till de omedelbara praktiska insatser som görs inom andra delar av den svenska biståndsverksamheten. Mol denna bakgmnd anser jag att Sverige bör ta initiativet till en långsiktig forskningsinsats som bör syfta till att dokumentera och analysera avskog-nings- och ökenulbredningsproblem i ett globalt perspektiv. Ett centralt element bör vara att finansiellt stärka vissa u-landsinstilulioner så atl dessa i samverkan med svenska forskningsinstitutioner kan bedriva forskning inom det nämnda forskningsområdet. Utöver ett aktivt forskningssamarbete bör insatsen bl.a.omfatta forskarutbildning av personer från u-länder, slöd för inköp av utmstning och vetenskaplig dokumentaUon samt för vetenskapliga seminarier. Jag har i min anmälan till regeringens skrivelse nr 1985/86:76 om forskning rörande skog och miljö föreslagit en sådan forskningsinsats. Medel för denna bör avsättas under anslaget C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

För att Sverige på elt effektivt säU skall kunna bidra fill att lindra u-ländernas allvarliga och sammansatta miljö-, markvårds- och energi problem behövs insatser på många områden och genom olika kanaler. Enligt min mening bör Sveriges samlade stöd på dessa områden ökas. Jag 51

vill särskilt understryka vikten av stöd på forskningsområdet både för atl göra det möjligt för u-länderna att själva bedriva forskning om hur deras

miljö-, markvårds- och energiproblem skall lösas och för atl kunna bedö- Prop. 1985/86:100 ma hur stödet från bilaterala och muUilalerala biståndsorganisationer bäst Bil. 5 skall inriktas och utnyttjas.

Uppföljning och utvärdering

I vaije biståndsinsats är uppföljning och utvärdering ett naturiigt och nödvändigt led. Insikterna om utvärderingens betydelse för atl höja biståndels effektivitet har ökat avsevärt under senare år, såväl intemationellt som i Sverige. Den rapport om biståndsflöden som en arbetsgmpp tillsalt av Världsbanken och IMF lade fram Ull årsmötena i oktober 1985 ägnar stort utrymme åt behovet av kontinuerlig uppföljning och ulvärdering av biståndsverksamheten för atl ta tillvara gjorda erfarenheter. Inom OECD:s biståndskommitté (DAC) har en särskild expertgmpp med aktivt svenskl deltagande tillsatts, med uppgift alt främja och samordna givariändemas utvärderingsarbete.

I Sverige har utvärderingsfunktionen inom både utrikesdepartementet och SIDA förstärkts för att möjliggöra en fortlöpande granskning av biståndsarbetets resultat. För departementets del har genom biståndsavdelningens särskilda utvärderingstjänster fömtsättningar skapats för att vunna kunskaper tas tillvara och återförs till det kontinuerliga arbetet med riktlinjer och policy på biståndsområdet. Utvärderingen av multilateralt och bilateralt bistånd genomförs i nära samråd mellan biståndsavdelningen, SIDA och multilaterala organ.

Inom SIDA pågår ett kontinuerligt arbete för all förbäUra och effektivisera utvärderingsprocedurerna och spridningen av utvärderingarnas resullal. Bl. a. har upprättandet av en mllande treårig ulvärderingsplan medfört att alla belydande svenska insalser och elt representafivt urval inom vaqe landprogram utvärderas med jämna intervaller.

Utrikesdepartemeniets utvärderingsarbete har särskill inriktats på s.k.tematiska eller problemorienlerade utvärderingar avseende t.ex. biståndsformer eller angelägna sektoriella frågor. En nordisk ulvärdering om personalbiståndels effektivitet i Zambia, Kenya och Tanzania har nyligen inletts. I september 1985 påböijades inom utrikesdepartementet och SIDA arbeie på en översyn av det svenska katastrofbiståndet. Översynen beräknas vara avslutad under våren 1986 och studerar sambanden mellan katastrofbistånd och långsiktigt utveckUngssamarbete. Som underlag för översynen har studier gjorts av katastrofbiståndet till Etiopien och Bangladesh.

De muhilaterala biståndsorganen har egna enheter för utvärdering av biståndsinsatser. De förfogar ofta, som t. ex. i Världsbankens fall, över resurser som avsevärt överstiger dem som från svensk sida kan avdelas för utvärdering. Utrikesdepartementet har därför inriktat sin utvärdering på de internationella organens arbete och på all söka kartlägga deras begräns ningar och möjligheter när det gäller att nå svenska bislåndspolifiska mål. Detta sker både genom punktvisa utvärderingar av projekt och program (ibland gjorda i samarbele med andra givariänder) och studier av organens egna utvärderingar. Resultaten skall därefter utnyttjas i del svenska age randet i respekfive organs styrelser. Så har exempelvis skett efter ulvärde- 52 ringar som departementet utfört av Sveriges multilaterala livsmedelsbi stånd och av UNDP:s fältarbete.

Det är därför enligt min uppfattning angeläget att utvärderingar inte ses

som en separat verksamhet. De bör utgöra eU normalt inslag i biståndets Prop. 1985/86: 100 beredningsprocess på alla områden. Bil. 5

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för del internationella utvecklingssamarbetet som jag förordat under rubriken Prioriteringar i Sveriges bistånd.

Biståndsanslagen m. m.

Regeringen står fasl vid enprocenlmålel för biståndet. I regeringsförklaringen i seplember 1985 konstateras att en procent av bmllonationalin-komsten skall avsättas för internafionellt bistånd. Sverige har spelat en ledande roll i ansträngningarna aU öka del internationella bislåndsflödet till de fattigare länderna. Den svåra kris som drabbat många u-länder, bl. a. innebärande sjunkande jordbmksproduklion och ökande skuldbördor motiverar etl fortsall slort svenskt bistånd.

Biståndsramen 1986/87 föreslås uppgå fill 8 940 milj.kr. Del motsvarar 1 % av den beräknade bmUonationalinkomslen (BNI) för kalenderåret 1986. Beloppel utgör en ökning med 880 milj. kr. i jämförelse med biståndsramen för innevarande budgetår.

Ökningen av ramen kommer främsl alt utnyttjas för Bidrag till internationella biståndsprogram och Utvecklingssamarbete genom SIDA. Inom delta bör ökningen användas främsl för det landprogrammerade biståndet, för enskilda organisafioners biståndsverksamhet och för katastrofbistånd. De multilaterala bidragen uppgår lill 28,5 % av den lolala biståndsvolymen vilkel är något mer än budgetåret 1985/86. Ökningen av biståndet används vidare för kraftigt ökat stöd fill forskning saml slöd lill tekniskt samarbele och u-krediter via BITS.

Vissa utgifter för bistånds- och u-landsverksamhet, som i statsbudgeten belastar andra anslag än biståndsanslagen, bör på samma sätt som under tidigare budgelår räknas av mot biståndsramen. För budgetåret 1986/87 föreslår jag att 179,8 milj. kr. för sådana ändamål räknas av mol biståndsramen. För innevarande budgetår har molsvarande utgifter beräknats Ull 153 milj.kr.

Planeringsramarna för utvecklingssamarbetet under budgeiåren 1987/88 och 1988/89 bör utgöra en i förhållande till budgetåret 1986/87 oförändrad andel av bmUonationalinkomslen.

De administrafiva anslagen har prövats med slor restriktivitet. BITS föreslås som enda myndighet få en personalökning. Huvudförslaget har tillämpats på myndighetsanslagen utom för Nordiska afrikainstitutet och SAREC.

Två förändringar av anslagsleknisk nalur föreslås såtillvida alt samtliga medel för SAREC anvisas under anslaget C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), och medel för importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) flyttas från anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram lill anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insalser m. m.

Regeringen kommer vidare aU till statsbudgeten återföra ointecknade reservationsmedel från lidigare och innevarande budgetår fill etl belopp av 53

280 milj.kr. Av dessa medel avser 220 milj.kr.ointecknade medel efler budgetåret 1984/85 under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m., delposten C. U-krediter.

Tabell 2. Biståndsar

islag 1983/8'

1-1986/87 1

(milj. kr.)

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Anvisat

Förslag

Förändring

1993/84

1984/85

1985/86

1986/87

1985/86 1986/87

c 1. Bidrag

till interna-

tionella

bistånds-

program

1 807(1)

2 088

2 280

2 550

-I- 270

C 2. Utveck-

lingssam-

arbete genom

SIDA

3 669,6(2)

3 967,6(4)

4 226,1

4 624,5

+ 398,5

C 3. Informa-

tion

23,8

24,6

26,1

-1- 1,5

C 4. Styrelsen

för interna-

tionell utveck-

ling (SIDA)

164,5

181,6

195,9

-1- 14,3

C 5. Nämnden

för u-lands-

17,8

16,9

17,8

20,4

+ 2,6

utbildning

C 6 Styrelsen

för u-lands-

forskning

(SAREC)

162,4

173,7

231,7

-1- 58

C 7. Nordiska

afrikainstitutet

2,7

2,8

3,2

3,5

-t- 0,3

»Lån till personal

inom biståndsför-

valtningen

4,7

-

C 8. Övriga u-

landspolitiska

insatser m. m.

563,2(3)

1 000

1 108

+ 108

6 395(5)

6 895(4)

7 907

8 760,2

+ 853,2

Bi ståndskos tnader som finansieras över andra huvudtitlar eller anslag

145 6 540

151 7 046

153 8 060

179,8 8 940

-I- 26,8 + 880

• Tidigare C 8.

(1) Härutöver kom 40 milj.kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 och 27,6 milj.kr. efter budgetåret 1982/83 — totalt 67,6 milj.kr.— att tas i anspråk för bidrag under anslaget C 1. De totala bidragen uppgick därmed till 1 874,6 milj.kr. (2)Härutöver kom 130 milj.kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 att under 1983/84 tas i anspråk för bidrag under anslaget C 2. De totala bidragen uppgick därmed till 3 799,6 milj.kr.

(3) Härutöver kom ytterligare 30 milj.kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 att under 1983/84 tas i anspråk för bidrag under anslaget. De totala bidragen uppgick därmed till 593,2 milj.kr.

(4) Härutöver kom 55 milj.kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1982/83 att under 1984/85 tas i anspråk för bidrag under anslaget C 2. De totala bidragen uppgick därmed till 4 022,6 milj.kr.

(5) Härutöver togs av ointecknade reservationsmedel ytterligare 200 milj.kr. i anspråk under budgetåret 1983/84 enligt noterna 1-3 (40 -I- 130 ■+ 30 milj. kr) .

54 Hemställan Prop. 1985/86: 100

Bil 5 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag förordat under rubriken Biståndsanslagen m.m.

C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram

1984/85 Utgift 1 640 074 229 Reservation 2 992 435 981 (1) 1985/86 Anslag 2 280 000 000 1986/87 Förslag 2 550 000 000

(1) Varav 2 502 440 727 kr. är skuldsedlar till IDA, de regionala utvecklingsbankerna och Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).

De föreslagna bidragen till internationella biståndsprogram framgår av tabell 3. Denna visar aU huvuddelen av del multilaterala biståndet går till Internationella utvecklingsfonden (IDA), FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s barnfond (UNICEF). Det multilaterala livsmedelsbiståndet intar också en viktig plats i Sveriges multilaterala bistånd.

Sverige har sedan länge gjort utfästelser om fleråriga bidrag till i första hand de större multilaterala ulvecklingsorganisationerna. Delta ger dessa organisationer slörre säkerhet beträffande bidragen och underlättar deras planering. Sverige bör därför fortsätta aU göra flerårsutfästelser. Samlidigl innebär flerårsutfästelser och mycket kraftiga ökningar i de ordinarie bidragen minskade möjligheter för Sverige aU minska storleken av bidragen om del skulle visa sig nödvändigl i framtiden. Av denna anledning föreslår jag i det följande i några fall alt de svenska bidragen liksom förra årel skall delas upp i dels ordinarie bidrag av mer långsiktig natur och dels exlra bidrag avseende endast ett år.

Tabell 3. Multilateralt bistånd budgetåren 1985/86 och 1986/87 fördelat på organisationer (milj. kr.)

Anslag

Förslag

Föränd-

1985/86

1986/87

ring

FN:s operativa verksamhet

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

475,0

515,0

-t- 40,0

varav

- ordinarie bidrag

(375,0)

(405,0)

(+ 30,0)

- extra bidrag

( 30,0)

( 40,0)

(-H 10,0)

- UNDP:s verksamhet i de

minst utvecklade länderna

( 50,0)

( 0)

- Sahelkontoret (UNSO)

( 20,0)

( 0)

FN:s kapitalutvecklingsfond

(UNCDF)

32,0

40,0

+ 8,0

FN. s befolkningsfond (UNFPA)

53,0

65,0

-1- 12,0

FN:s barnfond (UNICEF)

190,0

220,0

+ 30,0

- ordinarie bidrag

(160,0)

(185,0)

(- 25,0)

- extra bidrag

( 30,0)

( 35,0)

{+ 5,0)

750,0 840,0 + 90,0 55

Anslag

Förslag

Föränd-

1985/86

1986/87

ring

Bil. 5

Internationella finansieringsorgan

Internationella utvecklings-

fonden (IDA)

650,9

661,5

+ 10,6

Afrikanska utvecklings-

banken (AfDB)

18,3

0 Afrikanska utvecklingsfonden

(AfDF)

152,0

182,0

+ 30,0

Asiatiska utvecklingsbanken

(AsDB)

-

0 Asiatiska utvecklingsfonden

(AsDF)

63,1

0 Internationella jordbruks-

utvecklingsfonden (IFAD)

57,0

65,0

-t- 8,0

941,3

989,9

+ 48,6

Internationellt livsmedelsbistånd

Vär1ds1 ivsmede1sprogrammet

(WFP)

88,0

100,0

-t- 12,0

Konventionen om livs-

medelshjälp (FAC)

79,0

68,0

- 11,0

Internationella beredskapslagret

av livsmedel för katastrof-

insatser (IE:FR)

135,0

110,0

- 25,0

Merkostnad

-

60,0

+ 60,0

302,0 338,0 -I- 36,0

Övriga organisationer

FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA) FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) Importkontoret för u-1andsprodukter (IMPOD)(1)

Övriga multilaterala bidrag Totalt

60,0

70,0

+ 10,0

75,0

90,0

+ 15,0

67,0

75,0

-(■ 8,0

12,0

14,0

-1- 2,0

6,8

-

- 6,8

220,8

249,0

+ 28,2

65,9

133,1

+ 67,2

2 280,0

2 550,0

+ 270,0

(l)Bidraget till IMPOD redovisas från budgetåret 1986/87 under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och befolkningsfond (UNFPA)

Budgetåret 1985/86 560 000 000

Budgetåret 1986/87 620 000 000 varav

Ordinarie bidrag till UNDP 405 000 000

Extra bidrag till UNDP 40 000 000

Bidrag till UNDP;s verksamhet

i de minst utvecklade u-länderna 50 000 000

Sahelkontoret (UNSO) 20 000 000

Kapitalutvecklingsfonden (UN(n)F) 40 000 000 -'°

Befolkningsfonden (UNFPA) 65 000 000

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) är FN-systemets centrala källa för Prop. 1985/86: 100 finansiering av tekniskt bistånd. UNDP har även elt ansvar för att FN-sy- Bil. 5 stemets tekniska biståndsverksamhet samordnas i de olika mottagarländerna. Under de senaste åren har inflation, stigande dollarkurs och stagnerande bidrag försatt organisationen i en mycket allvarlig resurskris. Resurskrisen har lett till att UNDP:s roll både som central fond och som samordningsorgan för fackorganens biståndsverksamhet har undergrävts.

Under 1970-talet sjönk andelen UNDP-finansieral tekniskt bistånd inom FN-systemet från 56 % till 33 %. Samtidigt har givarländernas direkta bidrag lill FN:s fackorgan, s. k. multi/bi-arrangemang, ökat i omfattning. Även om sådana i vissa situationer har sitt värde måsle också vissa avigsidor uppmärksammas: de kan vara både resurskrävande för givaren och splittrande för FN-systemet liksom för mottagarlandet vars möjligheter till en samordnad och prioriterad ulvecklingsplanering kan försvåras. Erfarenheterna av fackorganens samordningsproblem under 1960-talel ledde lill alt UNDP gavs en samordnande roll för FN-systemets tekniska bistånd. I en tid då behovet av samordnade biståndsinsatser blir alll tydligare, inle minsl i Afrika, bör UNDP:s roll inom FN-systemet enligt min mening förslärkas. Detla kräver ökade resurser.

I början av 1985 genomfördes en gemensam nordisk utredning om UNDP:s fältkontor. Elva UNDP-kontor i Afrika och Asien besöktes av represenlanler från de nordiska länderna. Slutsatserna i ulredningen är alt UNDP trots knappa resurser i huvudsak utför ell gott arbete. Samordningen av FN-biståndet på fältet bör dock förbättras och UNDP:s administration bör ses över.

Det svenska förtroendet för UNDP har alllid varit stort. Den nordiska utredningen har visal atl delta fortsalt är välmotiverat. Utredningen visar också atl det är angeläget all UNDP:s möjligheter att utöva sina samordnande funklioner förstärks. Därtill kommer all UNDP:s bistånd främst går till de fattigaste länderna. Del är en inriklning som har svenskt stöd.

Som jag lidigare nämnt är UNDP:s finansiella situation fortfarande kritisk. UNDP:s styrelse har rekommenderat alt bidragsgivarna minst skall vidmakthålla sina bidrag i reala termer. Styrelsen har vidare beslutat att UNDP:s resurser bör öka med 8 % årligen.

Mol denna bakgmnd anser jag det mofiverat att Sveriges ordinarie bidrag höjs fill 405 milj.kr., vilket motsvarar det tolala svenska bidraget som lämnats 1985 i form av dels ordinarie dels exlra bidrag. Dämlöver anserjag att Sverige även det kommande budgetåret bör lämna extrabidrag på 40 milj. kr. Ull UNDP för att medverka till att avvärja akuta krissituationer. För att understödja UNDP:s handlingsprogram för de torkdrabbade länderna i Afrika bör vidare ell bidrag på 20 milj.kr.lämnas fill FN:s Sahelkontor i likhet med vad som skedde under 1984 och 1985.

Med förbehåll för riksdagens godkännande har Sverige därför utfäst ett ordinarie bidrag om 405 milj.kr.per år till UNDP för vart och ett av budgetåren 1986/87-1988/89. Med samma förbehåll har Sverige dämlöver utfäst elt extrabidrag om 40 milj. kr. till UNDP för budgetåret 1986/87 och etl bidrag till FN:s Sahelkontor på 20 milj. kr. för samma budgetår.

UNDP spelar en viktig roll för uppföljningen av FN:s konferens om de 57

minst utvecklade länderna som hölls i Paris 1981. Genom särskilda medel Prop. 1985/86: 100

finansieras biståndsinsatser i dessa länder utöver ordinarie anslag inom Bil. 5

UNDP. UNDP medverkar också Ull atl få till stånd och samordna bi-

slåndsflöden lill de minst utvecklade länderna genom de s. k. mndabords-

konferenserna. Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande,

utfäst elt oförändral bidrag om 50 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

FN:s kapitatutvecktingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd till småskaliga investeringsprojekt som gynnar de fattigare befolkningsgrupperna i de minst utvecklade länderna. Fondens verksamhet har visat sig vara ett värdefullt komplement till UNDP:s tekniska bistånd och fill de större projekt som de stora finansieringsorganen, t. ex. IDA, stödjer. Med förbehåll för riksdagens godkännande har Sverige ulfasl ell bidrag på 40 milj. kr.för budgetåret 1986/87 att jämföras med ett bidrag om 32 milj. kr. budgetåret 1985/86.

FN:s befolkningsfond (UNFPA) är den cenlrala finansieringskällan inom FN-systemet för bistånd på befolkningsområdet. Dess verksamhetsområde omfattar familjeplanering, folkräkningar, uppbyggande av system för folkbokföring och befolkningsstatistik, utbildning och forskning.

Sverige har traditionellt spelat en pådrivande roll för att få lill stånd internationella insalser när del gäller familjeplanering i u-länder. Del svenska biståndet på della område har i alll större utsträckning lämnats genom internationella program i vars uppbyggnad Sverige spelat en framträdande roll. Den internationella befolkningskonferensen i Mexico City 1984 framhävde behovet av ökade resurser för befolkningspoliliska ålgärder och betonade särskilt UNFPA:s roll. Konferensen har resulterat i en ökad medvetenhet i u-länderna om sambandet mellan befolkning, resurser, miljö och utveckling och det hinder som en snabb befolkningstillväxt kan utgöra för utvecklingsansträngningarna, en medvetenhet som förstärkts av försörjningskrisen i många afrikanska länder. Detta har lett till en stigande efterfrågan på bistånd från fonden.

Det svenska bidraget för 1985/86 är 53 milj. kr. Med hänsyn till behovet av förstärkta insatser på befolkningsområdet, inte minst i Afrika, har Sverige med förbehåll för riksdagens godkännande utfäst bidrag till UNFPA med 65 milj.kr.för vart och ett av budgetåren 1986/87 och 1987/88.

FN:s barnfond (UNICEF)

Budgetåret 1985/86 190 000 000

varav 30 000 000 extra bidrag

Budgetåret 1986/87 220 000 000

varav 35 000 000 extra bidrag

FN:s barnfond, UNICEF, har sin verksamhet bland barn och mödrar i u-länderna. Fonden samarbetar med både regeringar och frivilliga organi sationer i över 100 länder för att tillgodose barns gmndläggande behov av hälso- och sjukvård, vatten, mat, ulbildning. UNICEF uppmärksammar också barn i särskilt svåra omständigheter, t. ex. barn i kalastrofdrabbade °

områden, gatubarn i storstädernas slum och bam som lever i områden där Prop. 1985/86:100 väpnade konflikter pågår. Bil. 5

UNICEF:s arbete för barns överlevnad och ulveckling, för minskad barnadödlighet och bättre hälsa bör få fortsalt starkt svenskl stöd.

Med förbehåll för riksdagens godkännande har Sverige därför utfäst etl ordinarie bidrag till UNICEF med 185 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1986/87-1988/89, en ökning med 25 milj. kr.jämfört med budgetåret 1985/86. Katastrofsituationen i Afrika har visal på behovet av förebyggande och långsikliga insatser för bl. a. hälsovård och vattenförsörjning. För att göra det möjligt för UNICEF att förstärka sin kapacitet och utöka sin verksamhet främst i de krisdrabbade ländema i Afrika har därför med samma förbehåll ell extra bidrag på 35 milj. kr. utfästs för 1986/87.

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Budgetåret 1985/86 650 900 000 Budgetåret 1986/87 661 500 000

IDA är Världsbanksgruppens fond för utlåning på mjuka villkor för de fattigaste u-länderna. Utlåningen finansieras genom bidrag från elt drygt 30-tal länder vid regelbundna påfyllnader.

Överenskommelsen om den sjunde påfyllnaden av IDA:s resurser (IDA 7), som slöts ijanuari 1984, omfattar perioden 1984/85-1986/87. Påfyllnaden som uppgår fill 9 miljarder dollar, är betydligt lägre än den påfyllnad om 12 miljarder dollar som samtliga givarländer, utom USA, förordade under förhandlingarna. Utlåningen under IDA 7 blir därmed också avsevärt mindre än den som skedde under den föregående påfyllnaden (IDA 6).

Genom riksdagens beslut med anledning av prop 1983/84:100 och prop 1983/84:154 (UU 15; rskr 334) fastställdes del tolala svenska bidraget till . IDA 7 till 1 757,68 milj.kr. vilkel motsvarar 2,5 % av de totala bidragen jämfört med 3 % under den föregående påfyllnaden. Utbetalningarna av det svenska bidraget sker under en fyraårsperiod, vilket innebär 439,42 milj. kr. per år. De två första utbetalningarna har skett under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

För den tredje utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1986/87 är medelsbehovet 439,42 milj. kr.

Trots en minskad procentuell andel av den tolala IDA 7-påfyllnaden jämfört med IDA 6 är det svenska bidraget beloppsmässigt myckel stort. Jag anser all detla är väl motiverat. Som framgår i faktabilagan till denna proposition går över 90 % av IDA:s utlåning till de allra fattigaste länderna. Utlåningen är också i första hand inriktad på sådana sektorer där den kommer de fattigare befolkningsgrupperna mera direkt till godo nämligen landsbygdsutveckling och social infrastmktur, som bl. a. innefattar utbildning, hälsovård och vattenförsörjning. IDA:s utlåning har därmed en fattigdomsinriktad profil som stämmer väl överens med svenska biståndspolitiska mål.

För au undvika en kraftigt ökad budgetbelastning under budgetåret 1987/88 då dels den sista och fjärde utbetalningen under IDA 7 skall göras.

dels den åttonde IDA-påfyllnaden inleds, har efler riksdagens bemyndi- Prop. 1985/86:100 gande avsatts i reserv 75 milj.kr.under budgetåret 1984/85 samt 65 milj. Bil. 5 kr. under budgetåret 1985/86. Jag föreslår att 75 milj. kr. avsätts i reserv för samma ändamål under budgetåret 1986/87. Förhandlingar om den åttonde påfyllnaden av IDA inleds ijanuari 1986.

För att förstärka världsbankgmppens utlåning lill de hårt drabbade länderna i Afrika söder om Sahara beslöt elt antal givarländer, med undanlag för USA, i febmari 1985 att upprätta Världsbankens särskilda Afrikafacilitet. Facilitelen, som administreras av IDA, är avsedd att under perioden 1985-87 stödja ekonomisk-politiska och stmktureUa reformer i enlighet med det särskilda aktionsprogram för Afrika som Världsbanken framlade 1984. De totala bidragen till Afrikafaciliteten uppgår f.n.till 1,2 miljarder dollar.

Regeringen beslöt i febmari 1985, med förbehåll för riksdagens godkännande, alt utfästa elt svenskl bidrag på tolalt 440 milj.kr.för perioden 1985-87. På gmnd av alt den sjunde påfyllnaden av IDA blev lägre än vad man räknai med kunde del första årsbidraget om 146,5 milj. kr. bestridas inom ramen för de medel riksdagen anslog till Internationella utvecklingsfonden (IDA) för budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84:100 och prop. 1983/84:154, UU 15; rskr 334). Del andra årsbidraget, likaledes på 146,5 milj.kr.har anslagits av riksdagen för budgetåret 1985/86 under anslagsposten Internationella utvecklingsfonden (IDA) (prop. 1984/85:100, UU 12; rskr 225).

Den försia utbetalningen har redan verkställts och den andra kommer att verkställas före utgången av budgelårel 1985/86.

För den tredje och sista utbetalningen, som skall verkställas budgetåret 1986/87, inom ramen för den svenska utfästelsen om lotall 440 milj. kr. lill Afrikafaciliteten, föreslår jag ell belopp på 147 milj. kr.

Afrikafacilitetens upprättande har medfört elt välbehövligt tillskott till lDA:s resurser för ufiåning lill de fattigaste länderna. Samma skäl som jag nyss framfört för stödet till IDA kan därför anföras även för det svenska bidraget lill denna facilitet.

Regionala utvecklingsbanker

Budgetåret 1985/86 233 336 879

Budgetåret 1986/87 263 336 879

varav

Afrikanska utvecklingsbanken 18 281 704

Afrikanska utvecklingsfonden 182 000 000

Asiatiska utvecklingsfonden 63 055 175

Överenskommelsen om medlemskap för icke-afrikanska länder i Afri kanska utvecklingsbanken (AfDB) trädde i kraft den 30 december 1982 varvid Sverige omedelbart blev medlem. Bankens auktoriserade kapital uppgår numera lill ca 5,5 miljarder dollar varav Sveriges andel är 1,35 % vilket motsvarar 365 634 072 kr. Av delta skall 25 % inbetalas vilket inne bär 91 408 518 kr. Inbetalningarna sker i fem lika stora årsbidrag varav de 60

tre första har företagits. Den fjärde inbetalningen för vilken medel redan Prop. 1985/86: 100 anslagits av riksdagen görs ijanuari 1986. För den femte och sista inbetal- Bil. 5 ningen, som skall verkställas i januari 1987, är medelsbehovel 18 281 704 kr.

AfDB:s ledning har nyligen anmält behov av en ökning av bankens kapitalresurser. Förhandlingar om en kapitalökning kommer sannolikt atl inledas under 1986.

Inom Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) träffades 1984 en överenskommelse om en Qärde påfyllnad av AfDF:s resurser för perioden 1985-87. Påfyllnaden uppgår till ca 1,5 miljarder dollar. Sveriges andel av påfyllnaden, som är 4,76 % och som gör Sverige till en av de största bidragsgivarna, motsvarar etl belopp på 545,5 milj. kr. Utbetalningen sker i tre lika stora årsbidrag vilkel innebär 182 milj. kr. per år. Den första inbetalningen gjordes under budgelårel 1985/86. För den andra utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1986/87 är medelsbehovet 182 milj. kr.

Överenskommelse om en tredje allmän kapitalökning i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) träffades i april 1983. Sveriges andel av höjningen uppgår lill drygl 4 milj. kr. och skall betalas i fyra lika stora årsbidrag.

Av skäl som redovisals i budgetpropositionen för budgetåret 1983/84 avbröts förhandlingarna om en särskild kapitalökning för Sverige. Den svenska begäran om särskild kapitalhöjning kan dock åter komma atl aktualiseras framdeles.

För budgetåret 1983/84 beviljade riksdagen medel om sammanlagl 14,5 milj. kr. för de två kapitalökningarna, dels för den första utbetalningen under den allmänna kapitalökningen dels för betalning av den för Sverige begärda särskilda kapitalökningen. De två återstående betalningarna till den allmänna kapitalökningen om totalt ca 2 milj.kr.kan finansieras med dessa tidigare anslagna medel. Återstoden av dessa medel kan användas för all finansiera en särskild kapitalökning för Sverige om en sådan skulle komma lill stånd.

För budgetåret 1986/87 ser jag således inget behov av ytteriigare medel under denna anslagspost.

Enligt beslut 1982 skall Asiatiska utvecklingsfonden fA5DF)under fyraårsperioden 1983-1986 lillföras 3,2 miljarder dollar. Efter godkännande av riksdagen utfäste Sverige 1982 eU tolalt bidrag på 252 220 700 kr. vilket motsvarar 1,37 % av påfyllnaden. De tre försia inbetalningarna har redan gjorts. För den fjärde inbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1986/87 är medelsbehovet 63 055 175 kr.

Förhandlingar om en Qärde påfyllnad avseende perioden 1987-1990 har inletls under 1985 och beräknas vara avslutade under första hälften av 1986.

61 Internationella Jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) Prop. 1985/86: 100

Budgetåret 1985/86 57 000 000 Bil. 5

Budgetåret 1986/87 65 000 000

Förhandlingar om en andra påfyllnad av IFAD:s resurser inleddes under 1983. Diskussionerna har främst gällt fördelningen av bidragen mellan de två bidragande kategorierna - OECD-länderna och OPEC-länderna - och lotalvolymen för påfyllnaden.

Den försia påfyllnaden avsåg 1981-1983 och den andra påfyllnaden skulle således gälla de tre påföljande åren. 1984 blev emellertid etl "förlorat" år på grund av att påfyllnadsförhandlingarna försenats ell år och nu kommer istället 1985-1987 alt gälla som den nya perioden.

Den totala bidragsvolymen till den första påfyllnaden uppgick till 1,1 miljarder dollar. Den andra påfyllnaden blir avsevärt lägre - förmodligen 500 milj. dollar under treårsperioden 1985-1987 - , vilkel främst beror på OPEC-ländernas försämrade ekonomiska situafion.

Det största hindret för atl nå en uppgörelse har utgjorts av oenighet om hur stor andel respektive kategori skall bidra med. USA har hävdat alt fördelningen mellan OECD- resp. OPEC-länder borde ändras så atl de senare tog på sig en större andel än de 42 % OPEC-länderna hade under den första påfyllnaden. OPEC-länderna å sin sida har hänvisat till sin försämrade situation och ansett att deras nuvarande andel måste sänkas. Slutresultatet av förhandlingarna, som ännu inte hell avslutats, torde bli att OPEC-andelen sänks till 40 %.

Sveriges andel av påfyllnaden blir 3,1 % vilket skulle ge ett sammanlagt bidrag under perioden 1985-1987 på ca 140 milj. kr.

Budgeiåren 1983/84 och 1984/85 har avsatts 50 milj. kr. per år och budgetåret 1985/86 57 milj. kr. för Sveriges deltagande i den andra påfyllnaden. Dessa medel är tillräckliga för vårt deltagande i påfyllnaden.

Tillsammans med en rad andra länder gjorde Sverige i början av 1985 en förhandsinbetalning för alt bidra till alt IFAD:s verksamhet skulle kunna hållas i gång i avvaktan på att påfyllnadsförhandlingarna kunde avslutas. Den svenska förhandsinbetalningen, som avräknas mot vårt bidrag under den andra påfyllnaden, uppgick fill 35 milj. kr.

Inom IFAD har utarbetats ett särskilt program som syftar till att ge extra hjälp för alt förbättra jordbruksproduktionen i krisdrabbade afrikanska länder. Delta program, som beräknats komma atl kosta 300 milj. dollar under treårsperioden 1986-1988, skall också ses som en möjlighet att kanalisera ytteriigare bidrag genom IFAD som komplement till den ordinarie påfyllnaden som blir onormalt låg. Flera länder har för avsikt atl stödja detta Afrikaprogram efter det att påfyllnadsförhandlingarna avslutats.

Med hänsyn till inriklningen av IFAD:s verksamhet där särskild tonvikt skall läggas vid näringsstandard och livsvillkor för de fattigaste befolk ningsgrupperna samt de afrikanska ländernas utsatta situation vad gäller livsmedelsproduktionen anserjag atl även Sverige bör bidra till IFAD:s särskilda Afrikaprogram. Återstoden av de medel som tidigare budgetår avsatts för Sveriges deltagande i den första påfyllnaden men som inte ,-

kommer att behöva utnyttjas för detta ändamål kan tas i anspråk för ett Prop. 1985/86: 100 svenskt bidrag till Afrikaprogrammet. Dessutom beräknar jag ytteriigare Bil. 5 65 milj.kr. för ett sådant bidrag under budgetåret 1986/87. Det sammanlagda svenska bidraget till IFAD:s Afrikaprogram skulle därigenom kunna uppgå Ull 80 milj.kr.

Internationellt livsmedelsbistånd

Budgetåret 1985/86 302 000 000

Budgetåret 1986/87 338 000 000

varav

Världslivsmedelsprogrammet (WFP) 100 000 000

Bidrag under konventionen om

livsmedelshjälp (FAC) 68 000 000 (1)

Internationella beredskapslagret

av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR) 110 000 000 (1)

Merkostnad 60 000 000

(1) Beräknat på basis av världsmarknadspris.

Världslivstnedelsprogrammet (WFP)

Förutom det ordinarie bidraget stödjer Sverige programmet genom atl kanalisera övrigl multilateralt livsmedelsbistånd samt viss katastrofhjälp genom WFP.

Sverige verkar för att en slörre andel av världens sammanlagda livsmedelsbistånd skall gå genom WFP och för att WFP skall spela en aktiv roll i katastrofsammanhang. Det är en allmän uppfattning bland givarländerna all WFP:s samordning av livsmedelsleveranser i de internationella hjälpaktionerna genomförts effektivt.

En studie av WFP:s verksamhel, inklusive Sveriges samarbete med programmet, genomfördes under 1984 inom utrikesdepartementet. Dess slutsats är att WFP inom givna ramar utför ett effektivt utvecklings- och biståndsarbete samt att Sveriges stöd till WFP bör byggas ut.

WFP:s bidragsmål för perioden 1985-1986 är 1 350 milj. dollar. Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst 78 milj. kr. årligen för budgetåren 1985/86-1986/87. Två tredjedelar av bidraget är bundet till upphandling i Sverige.

MoUagariänderna skall normall svara för koslnaderna för transportfordon, jordbmksredskap, köksutmstning m. m. Enligt WFP:s regler får detta inte finansieras över de reguljära resurserna för den händelse mottagarlandet inle kan svara för dessa kostnader. I sådana fall måste WFP förlita sig på särskilda bidrag. Sverige har sedan budgetåret 1982/83 anslagit medel lill della ändamål. Medlen, som huvudsakligen använts fill inköp av svenska transportmedel till WFP:s verksamhet i några av de allra fattigaste ländema, har enligt samstämmiga rapporter gjort stor nytta. För budgetåret 1985/86 har 10 milj. kr. anslagits för ändamålet. Med hänsyn till det allmänt omvittnade stora behovet vad gäller områden som transport och lagring föreslår jag att det separata kontantbidraget till sådana särskilda

kostnader höjs till 22 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

63 Konventionen om livsmedelshjälp (FAC) Prop. 1985/86:100

Under 1980 års konvention uppgår samtliga länders åtaganden till 7,6 milj. ton spannmål åriigen. Konventionen förlängdes 1983 med tre år t.o.m. den 30 juni 1986. Den kommeratt följas av en ny konvention, under vilken en svensk treårsutfästelse avses göras med förbehåll för riksdagens godkännande molsvarande högst 40000 ton vete per år. Bidragen kan utgå i form av spannmål eller kontanter.

Jag föreslår ett anslag för budgetåret 1986/87 på 68 milj. kr för atl täcka medelsbehovet för det svenska bidraget som kanaliseras genom WFP inkl. frakt- och administrationskostnader.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

Enligt FN:s rekommendationer skall lEFR uppgå till minsl 500 000 lon spannmål. Sverige har bidragit till lagret alUsedan dess tillkomst 1975. Under perioden 1981/82-1984/85 hölls 40 000 lon svenskt vete och 1 250 ton svensk vegetabilisk olja i beredskap för akuta nödhjälpsinsalser. Sveriges bidrag ställs i huvudsak till WFP:s förfogande. Sverige lämnar även WFP ersättning för fraktkostnaderna. Vid en bidragskonferens i början av 1984 utfäste Sverige, med förbehåll för riksdagens godkännande, oförändrade kvantiteter livsmedel för budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Behoven av akut livsmedelshjälp ökade snabbi under 1984, framförallt i Afrika. Efter särskilda framställningar från WFP orde Sverige under 1984 extra påfyllningar av lagret med ca 10 000 ton vete och ca 1 500 lon olja. Koslnaderna för dessa exlra bidrag inklusive frakt belastade anslagsposten Katastrofer m.m.

Mol bakgmnd av de extraordinära behoven av livsmedel i det torkdrabbade Afrika ökade Sverige tillfälligt bidragen till lEFR budgetåret 1985/86. Vetekvanlilelen ökades med 5 000 ton till 45 000 och oljekvantitelen fördubblades lill 2 500 lon. För budgetåret 1986/87 föreslår jag ett bidrag på 40 000 ton vete och 2 500 ton vegetabilisk olja. Det sammanlagda medelsbehovel för dessa livsmedelskvantiteter inkl. lagring och frakt m. m. beräknar jag till 110 milj.kr.

Sveriges åtaganden inom livsmedelsbiståndet är till stor del kvantitativa, varför den exakta kostnaden inkl. frakt är svår alt fömtsäga. Eventuella extra medelsbehov bör bestridas från anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

Reglering av merkostnad

Riksdagen beslutade 1985 all de kvantiteter spannmål som åtgår för att uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet mot världssvälten bör ingå i den prisreglerade volymen. Vad som avses i detta sammanhang är Sveriges utfästelse om bidrag i form av svensk spannmål lill det internationella beredskapslagrel av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR) och utfästelse under livsmedelshjälpskonventionen (FAC) (prop.

1984/85:166; JoU 33, rskr 393). Riksdagen beslutade vidare all koslna-

derna för dessa åtaganden bör finansieras från biståndsanslagen och att det Prop. 1985/86: 100 bör ankomma på regeringen att besluta om de omdispositioner inom bi- Bil. 5 ståndsanslagen som föranleds härav (prop. 1984/85:211, JoU: 36, rskr 404).

Upphandling av svensk spannmål för att fullgöra svenska utfästelser till FAC och lEFR har hiuills skeU lill väridsmarknadspris.

För merkostnad som uppkommer under budgetåret 1985/86, genom alt de kvantiteter spannmål det här är fråga om ingår i den volym för vilken priserna fastställs inom ramen för jordbmksprisregleringen, beräknas ell medelsbehov på 60 milj.kr.under denna anslagspost för budgetåret 1986/87. Beträffande skillnaden mellan världsmarknadspris och svenskt pris budgetåret 1986/87 avser jag återkomma i budgetpropositionen för 1987/88.

Övriga organisationer

Budgetåret 1985/86 220 800 000

Budgetåret 1986/87 249 000 000

FN:s hjälpprogram för

Palestina-flyktingar (UNRWA) 70 000 000

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) 90 000 000

Internationella familjeplanerings- federationen (IPPF) 75 000 000 UNCTAD/GATT: s internationella handelscentrum (ITC) 14 000 000

FN:s hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA)

Organisationen har under många år haft stora ekonomiska problem. Situationen försämrades ytterligare i juni 1982 i samband med Israels invasion i Libanon, då flera flykfingläger förstördes.

UNRWA uppskattar medelsbehovet för 1986 fill 170 milj. dollar, vilkel innebär en ökning med 16 % jämfört med 1985 års starkt reducerade budgei på 146 milj. dollar.

Sveriges bidrag till UNRWA:s reguljära program budgetåret 1985/86 (verksamhetsåret 1985) uppgick till 60 milj.kr. Dessutom gav Sverige ett extra bidrag på totalt 10 milj. kr.

Sverige har med förbehåll för riksdagens godkännande utfäst ett ordinarie bidrag för budgetåren 1986/87 (verksamhetsåret 1986) och 1987/88 (verksamhelsårel 1987) på 70 milj. kr. per år. En del av bidraget för 1985/86 (35 milj. kr.) betalades ut som förskoll i början av 1985, eftersom organisationen befann sig i elt akut krisläge. Ell liknande förskott för budgetåret 1986/87 kan komma aU aktualiseras.

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Organisalionen växte kraftigt i samband med de mycket stora flyktingströmmarna under senare hälften av 1970-talet och början av 1980-talet.

5 Riksdagen I985/S6. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Flyktingsituationen är fortfarande allvariig och komplicerad. Del finns Prop. 1985/86:100 idag cirka 12 miljoner flyktingar i väriden, inkluderande palesfinska flyk- Bil. 5 tingar. Häri finns inbegripet personer som tvingats lämna sina hem av andra skäl än politiska. Den bästa lösningen för flyktingarna, frivillig repatriering, är ofta svår aU uppnå. Under senare år har UNHCR haft viss framgång när det gäller frivillig repatriering, t. ex. från Djiboufi till Efio-pien. Det stora flertalet flykungar befinner sig i u-länder, av vilka en del tillhör gruppen de allra fattigaste, utan lösning i sikte. Lösningar måsle sökas genom insatser för all uppnå självförsörjning för flykfingarna, företrädesvis genom anknytning till u-ländernas egna utvecklingsansträngningar.

UNHCR: s lotala budgei för verksamhetsåret 1985 beräknas uppgå till drygt 500 milj. dollar

För verksamhetsåret 1985 (budgetåret 1984/85) lämnade Sverige elt bidrag på 60 milj.kr.fill UNHCR:s reguljära program. Dessulom ulgick extra bidrag på ca 50 milj. kr. lill såväl de reguljära som särskilda programmen. Budgetåret 1985/86 uppgår bidraget fill 75 milj. kr.för UNHCR:s program 1986, vartill fömtses behov av exlra bidrag från anslagsposten Katastrofer m. m. inom anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Sverige har för budgetåren 1986/87 (verksamhetsåret 1987) och 1987/88 (verksamhetsåret 1988) med förbehåll för riksdagens godkännande utfäst ell bidrag på 90 milj. ki. per år.

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)

En hög befolkningstillväxt utgör elt hinder för utvecklingsanslrängning-arna i många u-länder. En förbättrad tillgång på familjeplaneringstjänster är en av fömtsättningarna för att befolkningstillväxten skall kunna minskas. Såväl befolkningskonferensen i Bukarest 1974 som den i Mexico 1984 slog fasl alt familjeplanering är en grundläggande mänsklig rättighet. Det slår dock klart att befolkningsproblem endasl kan lösas genom samverkan av social och ekonomisk utveckling och direkta ålgärder som hälsovårdsinsatser, familjeplanering, förbättring av kvinnornas ställning och utbildning. Vid den internationella befolkningskonferensen i Mexico betonades de frivilliga organisationernas roll i befolkningssammanhang. Familjeplanering har i många länder startals genom initiativ av frivilliga organisationer såsom familjeplaneringsföreningar. Genom att de växt fram ur lokalsamhället har sådana föreningar särskilda förutsättningar atl genomföra familjeplaneringsprogram.

IPPF är en federation av familjeplaneringsföreningar och en väridsom-spännande frivilligorganisation med målet att främja familjeplanering och föräldraskap under ansvar. Sverige har under en följd av år bidragit till IPPF:s verksamhet. Användningen av bidragen regleras i avtal. För budgetåret 1985/86 har avtal ingåtts om elt bidrag på 67 milj.kr. varav 10 % skall användas för bl. a. kvinno- och ungdomsprojekt. Jag finner det angelägel att fortsätta samarbetet med IPPF och föreslår ell bidrag om 75 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

66 UNCTADlGATT:s internationella handelscentrum (ITC) Prop. 1985/86: 100

Sveriges bidrag till UNCTAD/GATT:s internationella handelscentmm ''- (ITC) uppgick budgetåret 1985/86 fill 12 milj. kr., varav I milj. kr. till ITC:s råvamprogram. För budgetåret 1986/87 föreslår jag etl bidrag på 14 milj, kr., varav 1 milj.kr. fill ITC:s råvamprogram. Vidare föreslår jag alt Sverige lämnar en molsvarande utfästelse för budgetåret 1987/88.

Övriga multilaterala bidrag

Budgetåret 1985/86 65 900 000

Budgetåret 1986/87 133 100 000

Anslagsposten Övriga multilaterala bidrag används för bidrag till en rad olika organisationer. Den är också en reserv i den multilaterala budgeten, som är nödvändig för all Sverige skall kunna finansiera multilaterala insatser som inle kan fömtses idag eller som kan ha betydelse för den internationella uppfattningen om Sveriges inställning fill nord/syd-samarbelel.

Under budgetåret 1986/87 behövs medel för alt finansiera bl. a. följande insatser:

Sverige har utfäst sig att finansiera en tredjedel av driftskostnaderna för det internationella sjöfartsuniversilel i Malmö, som drivs i regi av den internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Medelsbehovel för 1986/87 beräknas till ca 12 milj. kr.

Liksom under lidigare år bör också vissa andra mindre multilaterala bidrag belasta denna anslagspost. Som exempel kan nämnas FN:s utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR), FN:s center för transnationella företag (UNCTC), FN;s boende- och bebyggelsecenter (HABITAT), FN:s kvinnofond. Röda Korsets internationella kommilté samt vissa insatser på miljöområdet. Från anslagsposten bekostas även ytterligare stöd till det internationella handikapprogrammel.

Under anslaget beräknas också medel till FN:s narkotikafond (UNFDAC). Narkofikafonden har utvecklat sin verksamhet i de narkotikaprodu-cerande länderna i Sydamerika och Asien. Stöd lämnas för integrerad landsbygdsutveckling, ulveckling av social- och hälsovård och ulbildning.

Sveriges slöd till narkotikafonden är en viktig del av vårt internationella narkofikaarbete. Genom fonden kan Sverige stödja och uppmuntra produ-cenfiänderna att ytterligare bekämpa den illegala narkotikaproduktionen. Sverige hjälper också utvecklingsländerna atl angripa etl för dem stort problem som har förödande sociala och ekonomiska konsekvenser. Sverige är ett av de länder som gett störst bidrag till FN-fonden. För år 1985 gav Sverige ell bidrag på sammanlagt 8 milj.kr. varav hälften var öronmärkt för projekt i Pakistan, Thailand och Pem. Jag beräknar att Sveriges bidrag för år 1986 skall uppgå lill minsl samma belopp som för år 1985.

Jag beräknar att ca 25 milj. kr. behövs för bidrag till dessa mindre fonder och organisationer.

Världsbanksorganet Internationella finansieringsbolaget (IFC) har be slutat höja sitt kapital med 650 milj. dollar. Sverige har deltagit i detta beslut. Höjningen är avsedd att stödja en utvidgad verksamhet för IFC 57

under kommande femårsperiod och därmed öka världsbankgmppens möj- Prop. 1985/86:100 ligheter att främja investeringar inom den privata sektorn i u-länder. Bil. 5

Efter en närmare granskning av IFC:s planer för den kommande verksamhetsperioden har för svensk del kunnat konstateras att positiva förändringar beräknas ske på några områden där Sverige tidigare framfört kritiska uppfauningar. Sålunda avser IFC att öka uUåningen fill Afrika och därmed de fattigaste u-länderna. Vidare har en ökad satsning på jordbrukssektorn redan inletts. Genom ökade resurser kommer IFC också kunna öka sitt tekniska bistånd i form av rådgivning bl. a. i förelagsjuridiska och finansiella frågor.

Av den nu beslutade kapitalhöjningen på 650 milj. dollar har Sverige erbjudits alt teckna 1,27 % vilket motsvarar 8,27 milj. dollar. Betalningen kan erläggas i fem lika stora årsbidrag, dvs 1,654 milj. dollar per år. Den första utbetalningen skall ske per den 1 februari 1986. Medelsbehovet för denna utbetalning, som beräknats till ca 14 milj. kr., har anslagils av riksdagen för budgetåret 1985/86 (prop. 1984/85: 100; UU 12, rskr 225).

Medelsbehovet för den andra utbetalningen, som skall verkställas under budgetåret 1986/87, beräknas till ca 14 milj.kr.

Flera internaUonella organisafioners finansiella situation präglas av osäkerhet. Det gäller t. ex. UNHCR som fortfarande slår inför en allvarlig och komplicerad flyktingsituation samtidigt som det är oklart om organisationen får tillräckliga resurser för sin verksamhet. Den exlra generalförsamling som skall hållas i maj 1986 om Afrikas kritiska situation kan komma att leda lill krav på ökade internationella insalser för krisdrabbade afrikanska länder. U-ländernas allvarliga problem vad gäller miljö- och markvård och energiförsörjning som främsl förorsakas av ökenutbredning och avskogning, måste också få ökad uppmärksamhet i de inlernalionella organisationernas verksamhet. Delta bör ske både genom förstärkta internationella forskningsprogram som ger resultat på längre sikl och genom biståndsinsatser som ger mer omedelbara resultat.

Sverige bör ha beredskap att ge extra stöd till organisationer som har akuta finansieringsproblem och fill insatser för att lösa vissa centrala utvecklingsproblem. Mot denna bakgmnd finner jag det angeläget att anslagsposten Övriga multilaterala bidrag får en särskilt stor ökning på ca 65 milj.kr. som kan utnyttjas för extra insatser på bl.a. de områden jag nyss nämnt. Användningen av dessa medel kommer alt bestämmas på grundval av en närmare bedömning av de berörda organisationernas behov av resurser och deras förmåga att på ett effektivt sätt använda extra bidrag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

I.godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete som jag har förordal i det föregående,

2. godkänna de gjorda utfästelser som jag angivit i det föregående,

3. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som jag härutöver har föreslagil i del föregående,

4. lill Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 68 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 2 550 000 000 kr.

c 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA Prop. 1985/86:100

Bil 5

1984/85 Utgift 3 948 992 692 Reservation 1 450 479 801 1985/86 Anslag 4 226 135 000 1986/87 Förslag 4 624 545 000

SIDA:s anslagsframställning

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) föreslår för budgetåret 1986/87 en höjning av biståndet genom SIDA med 653,9 milj. kr. till 4 880 milj. kr. SIDA har därvid utgått ifrån att bislåndsanslagen för budgetåret 1986/87 skall motsvara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) år 1986 och därför med ledning av en ijuli 1985 gjord uppskattning av BNI skall höjas med 800 milj. kr. till 8 860 milj. kr. Förslaget innebär att andelen för utvecklingssamarbete genom SIDA ökas från 52 till 55 % av biståndsanslagen.

SIDA framhåller atl fördelarna av de senaste årens uppgång i den internationella konjunkturen fördelats ojämnt mellan u-länderna och att dessas betydande skuldbörda medfört ytterligare påfrestningar. I Latinamerika har den ekonomiska situationen förvärrats. Den utbredda fattigdomen består i Afrika och Asien. I Afrika har den ekonomiska krisen skärpts och särskilt berört jordbruket, vilket lett till minskad livsmedelsproduktion per invånare. Svälten i Afrika beror inte främst på långvarig torka utan på fattigdomen. Livsmedelsbistånd är inle tillräckligt. SIDA framhåller att det reguljära utvecklingsbiståndet har fill syfte atl minska fattigdomen och att orsakerna till katastrofsituationen måste angripas för att framtida svältkatastrofer skall kunna förebyggas. SIDA understryker behov av kraftigt ökade medel för katastrofbistånd, särskilt för insatser i Afrika.

Långvarig erfarenhet av utvecklingssamarbete och den försämrade situationen i många mottagarländer har lett till betydande förändringar i biståndets inriktning. Hälsobiståndet har i ökad omfatlning inriktats på insatser för underhåll och utbildning inom primärhälsovården på landsbygden. Samarbele mellan mindre industrier i Sverige och mottagarländerna, insatser för markvård och byskogsbruk samt underhåll av befintliga anläggningar har givits ökat utrymme. I Latinamerika behövs ökat stöd för de demokratiska krafterna och för diktaturens offer. I Asien inriktas biståndet alltmer på de fattigare befolkningsgrupperna. I Afrika kan ökat stöd till landsbygdsutveckling, befolkningsprogram, markvård och katastrofförebyggande verksamhel lägga gmnden för ulveckling. SIDA understryker viklen av flexibilitet och anpassning i biståndet.

I fråga om bistånd till demokratisk utveckling har väsenUiga insatser kunnat göras av SIDA och enskilda organisationer. SIDA framhåller, att verket undersöker vilka ylleriigare ålgärder som kan vidtas inom landprogrammen för att främja demokratisk utveckling.

Beträffande bundet bistånd föreslår SIDA att detta i särskilda fall skall kunna avbindas för att skapa större affärsmässighet.

SIDA framhåller att styrelsens förslag till medelsramar för samarbetet med programländerna är grundade på ländernas biståndsbehov och mot tagningskapacitet, på erfarenheterna från pågående samarbete och på me- 69

delsutnyttjandet. Höjningar utöver bibehållet realvärde föreslås för Elio- Prop. 1985/86: 100 pien, Guinea-Bissau, Indien, Mombique, Nicaragua, Zambia och Zim- Bil. 5 babwe. För Bangladesh och Vietnam föreslås oförändrade medelsramar.

På regeringens uppdrag har SIDA gjort en översyn av enskilda organisationers biståndskapacitel. Av översynen framgåratt organisationerna även i fortsättningen kan ta emot ett växande stöd från SIDA i takt med aU deras kunnande och erfarenhet ökar. SIDA föreslår därför en avsevärd höjning av biståndet genom enskilda organisationer.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1986/87 föreslår jag alt 4624,5 milj. kr ställs till förfogande för utvecklingssamarbete genom SIDA. Det innebär en anslagsökning med 398,5 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1985/86.

Importstöd

Drygt 40 % av det landinriktade biståndet utgår i form av importstöd. 1 1985 års budgetproposition lämnades en redovisning av regeringens överväganden om imporlslödets belydelse som biståndsform och om inriklningen och handläggningen av detla slöd.

På grundval av regeringens överväganden har SIDA fastställt nya riktlinjer för importstödet. Jag välkomnar dessa riktlinjer.

Riktlinjerna är generellt utformade. Del är därför angeläget att dessa — som SIDA framhåller i anslagsframställningen - anpassas till förutsättningarna i varje mottagarland och kompletteras med planer på medellång sikl för importslödet till landet.

Konkurrens i upphandlingen av förnödenheter inom biståndet är angelägen. Atl upphandling binds till svenska varor och Ijänster, får inte innebära atl kravet på affärsmässighet under upphandtingen åsidosätts.

SIDA framför i sin anslagsframställning atl styrelsen vid olika tillfällen har erinrat om att bindning av biståndsmedel till svenska varor och ijänster innebär risker för ökade kostnader och ofta för med sig problem även i övrigt för mottagarländerna. Jag delar denna uppfattning och erinrar om alt en viss sänkning av det bundna biståndets andel i del landinriktade biståndet förordades i fjolårels budgetproposition. De skäl som då anfördes, bl.a.behovel att säkerställa största möjliga affärsmässighet inom bistån-del, särskill i ett läge när flera programländer befinner sig i en akut försörjningskris, äger alltjämt giltighet.

Styrelsen föreslår nu att denna strävan lill ökad affärsmässighet förstärks genom att utnyttja möjligheten att i undantagsfall häva bindning av upphandling till Sverige.

Om lämpliga produkter inte finns på den svenska marknaden eller om det vid upphandlingen kan fömtses en klar risk för alt svenskt anbud inle är konkurrenskraftigt, så anser jag i likhel med SIDA atl upphandUngen bör ske i inlernationell konkurrens, dvs. med obundna medel. Om bistån det i sådana fall är bundel till upphandling av svenska varor och Ijänster, bör, efter begäran hos regeringen, SIDA kunna ges bemyndigande atl häva 70

bindningen.

Regionala insatser i södra Afrika Prop. 1985/86:100

Bil 5 Den regionala samarbelsorganisalionen Southern African Development

Co-ordination Conference (SADCC), som bildades år 1980, har Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, Mozambique, Swaziland, Tanzania, Zambia och Zimbabwe som medlemmar. Samarbetet syftar till att motverka regionens beroende av Sydafrika och stärka medlemsländernas ekonomiska bas.

Trots en rad svårigheter - den världsekonomiska tillbakagången, låga världsmarknadspriser på ländernas exportprodukter, snabbt ökad skuldbörda, långvarig torka och den sydafrikanska destabiliseringspoliliken -har SADCC-samarbetet gjort anmärkningsvärda framsteg. Framgångarna kan bl. a. tillskrivas den stora politiska belydelse som samarbetet har och etl pragmatiskt arbelssäll.

Det svenska SADCC-bislåndel, som framför allt har omfattat insalser i fråga om transporter och kommunikation, har i slor utsträckning kunnat tillgodoses genom utnyttjande av svensktillverkad utmstning och svenska tjänster. I vissa fall har samarbele etablerats framgångsrikt med de övriga nordiska länderna.

Genom ett uttalande i Reykjavik i december 1984 tog de fem nordiska statsministrarna etl initiativ till etl bredare samarbete med SADCC-länderna. Initiativet presenterades i anslutning lill SADCC:s givarkonferens i Swaziland i början av år 1985. Under 1985 har arbetats med atl konkretisera samarbetets innehåll och en deklaration om bredare samarbele mellan de fem nordiska länderna och de nio SADCC-länderna förväntas bli undertecknad i januari 1986.

Det bredare samarbetet är inriktat bl. a. på handel, invesleringar, tekniskt bistånd och kulturellt samarbete. Jag kommer all föreslå att medel beräknas för dessa insalser inom ramen för del bredare samarbetet under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.

Förvaltningsbistånd

Flera av Sveriges programländer har efterfrågat svensk förvaltningspersonal till befallningar i sin centrala administration. Av SIDA kontraktsanställd personal har tjänstgjort som rådgivare på viktiga poster inom planerings-, finans-, jordbruks-, industri- och andra fackministerier. En växande grupp kontraktsanställda har uppgifter inom biståndet som projektchefer eller koordinatörer med ansvar för svenska biståndinsatser.

Administrativt utbildad personal är en viktig faktor för etl lands utveckling. Stöd till atl förbättra administrativa syslem och mtiner och lill alt stärka programländernas förvaltning och projektadministration är en värdefull form av bistånd. Del är viktigt all förvallningsbiståndel utformas så atl uppgifterna utförs tillsammans med mollagarlandels personal för att åsiadkomma en varaktig förbättring av den administrativa situafionen på mottagarsidan. Ulbildning är en väsenilig del av förvallningsbiståndel.

I dialogen med programländerna bör från svensk sida framhållas bety delsen av insalser för alt stärka administrationen. Stöd till sådana insalser bör erbjudas främst inom sektorer till vilka svenskt bistånd i övrigt är 71

koncentrerat i respektive land. Stöd fill finansiella funktioner som admini- Prop. 1985/86: 100 stration av skuld- och räntebetalningar, saml till planering och samordning Bil. 5 av utländskt bistånd kan också vara viktigt med tanke på flera länders krissituation. Ökat samarbele mellan institutioner i Sverige och respektive mottagarland kan vara en lämplig form för förvaltningsbislånd inom respekfive sakområde. Jag välkomnar SIDA:s planer på att utarbeta riktlinjer för förvaltningsbistånd i programländerna som ell vikiigi led i strävandena alt stärka mottagningskapaciteten för ufiändskl bistånd.

Forskning

Såväl SIDA som SAREC stöder forskning. Ansvarsfördelningen dem mellan beträffande olika typer av forskningsstöd bör inte ändras. Däremot bör det finnas utrymme för kompletterande insatser. Mot bakgmnd av de överväganden som gjorts i den översyn som genomförts av SAREC:s verksamhet finns några områden där ett utökat samarbete mellan SIDA och SAREC kan vara fmktbart. SIDA bör exempelvis kunna gå in med slöd lill insalser där SAREC stöder forskarutbildning. Vidare kan slörre insatser i form av biblioteksstöd och stöd lill forskningslaboratorier ibland lämpa sig för kompletterande SIDA-finansiering. SIDA bör också kunna bidra till alt hjälpa motlagaradministrationen atl föra ul och tillämpa forskningsresultaten. Inom landramarna finns även möjligheten atl finansiera utbildning vid de inlernalionella forskningsinstitut som stöds av SAREC. Under avsnittet C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) har jag angett alt SAREC skulle kunna åta sig att stödja forskningsinsatser, där fördjupning behövs som uppföljning av SIDA-projekt. Vissa av de SAREC-stödda insatserna kan också vara till hjälp i SIDA:s långtidsplanering.

Programländer

Jag förordar att medelsramarna för samarbelsländerna ökas med sammanlagt 175 milj. kr. Förslagen till medelsramar för mottagarländerna och andra ändamål framgår av tabell 4. Det icke landprogrammerade biståndet genom SIDA, främst anslagsposterna Regionala insatser och Katastrofer m.m.bör även fortsättningsvis i betydande utsträckning kunna användas för insatser i programländerna.

Utvecklingssamarbetet med Angola bör i första hand bidra till resurs tillväxt och ökat ekonomiskt oberoende. Det ligger väl i linje med landets krisplan, som är inriktad på återuppbyggnad, på återhämtning av ekono min och på befolkningens basbehov. Biståndet bör även fortsättningsvis omfatta betydande stöd för fiske, primärhälsovård och import av reservde lar, utmstning och andra nödvändighetsvaror. Den framtida utformningen av stödet till transportväsendet som nu lämnas som importstöd bör närma re övervägas. Behovel av personalbistånd och ulbildning inom samarbets- sekiorerna bör särskill beaklas. Angola befinner sig i en krissituation mot bakgrund av dess utsatta läge i södra Afrika. Landets möjligheter att tillgodogöra sig biståndet har trots delta förbättrats. Jag föreslår atl me- y-)

delsramen för Angola höjs med 10 milj. kr. lill 125 milj. kr.

Biståndet lill Bangladesh syftar främsl lill förbättrade levnadsförhållan- Prop. 1985/86: 100 den för fattiga folkgmpper på landsbygden genom sysselsättningsskapande Bil. 5 insatser och stod till hälsovård och ulbildning. Importslödet, som huvudsakligen är bundet till upphandling i Sverige, bör främst inriktas på ell mindre antal enkla produkter och insatsvaror. Det är förenat med svårigheter att nå ul till och på kort sikt väsentligt öka stödet fill de mest eftersatta grupperna utan alt biståndets kvalitet försämras. Jag förordar en oförändrad medelsram för Bangladesh.

Utvecklingssamarbetet med Botswana syfiar främst till atl stödja Botswanas strävanden till oberoende och till ekonomisk och social utveckling. Insatserna bör också i fortsättningen vara inriktade på landsbygden och huvudsakligen avse vattenförsörjning, undervisning och distriktsulveck-ling. Botswana har på ett effektivt sätt utnyttjat svenska bislåndsmedel. Torkan i södra Afrika ställer krav på fortsalt ulbyggnad av vattenförsörjningen. Jag föreslår en höjning av medelsramen för Botswana med 5 mUj.kr. fill 90 milj. kr.

Etiopien befinner sig i en akut försörjningskris. Behovet av insatser för markvård och livsmedelsförsörjning bör särskilt beaktas. Vidare bör eftersträvas atl behov av långsikliga katastrofförebyggande insatser tillgodoses. Med hänsyn fill rådande osäkerhet om förutsättningarna för ökat stöd för landsbygdsutveckling bör medelsramen för utvecklingssamarbete med Etiopien höjas med lägre belopp än SIDA föreslagit. Jag föreslår en höjning med 15 milj. kr. till 130 milj. kr. Jag finner det angeläget att dämtöver hålla beredskap för extra insalser som bekostas med medel för katastrofbistånd.

I Guinea-Bissau bör genomförandet av ett ekonomiskt stabiliseringsprogram underlättas genom importslöd. En fortsatt begränsning av antalet sektorer och insalser i utvecklingssamarbetet bör eftersträvas. Tillväxt-och utjämningsmålen för biståndet bör ges särskild tyngd. Jag förordar en höjning av medelsramen med 5 milj. kr till 75 milj. kr.

Biståndet till Indien bör i växande omfaitning inriktas på de mest eftersatta grupperna, särskilt på landsbygden. Strävandena atl koncentrera stödet till ell begränsat antal långsikliga insatser inom skogsbruk med markvård, hälsovård och dricksvatlenförsörjning bör fortsätta. Importstödet bör i ökad utsträckning inriktas på särskilda sektorer, främst energisamarbete, där svenska resurser tas i anspråk. Genom denna fördelning och inriktning av biståndet kan såväl uljämningsmålet som tiUväxtmålet tillgodoses i utvecklingssamarbetet med Indien. Mot denna bakgmnd föreslår jag en höjning av medelsramen med 20 milj. kr. lill 370 milj. kr.

Medelsramen för utvecklingssamarbetet med Kap Verde bör enligt min mening höjas med 5 milj. kr. lill 55 milj. kr. Den ökade medelsramen motiveras av del stora importbehovet i fråga om livsmedel och insatsvaror och landets förmåga atl effekfivt tillgodogöra sig bistånd.

Biståndet lill Kenya syfiar huvudsakligen lill att förbättra försörjningen av den fattiga delen av landsbygdsbefolkningen. Jag finner skäl alt även fortsättningsvis inrikta biståndet på landsbygdsutveckling med koncentra tion på jordbmk med markvård, vattenförsörjning och hälsovård med familjeplanering. Därvid bör eftersträvas ökade insatser för markvård och 73

för familjeplanering inom hälsoslödel. Medelsramen för Kenya bör höjas Prop. 1985/86:100 med5 milj.kr.fill 135 milj.kr. Bil. 5

Utvecklingssamarbetet med Laos bör också i fortsättningen inriktas på skogsprojekt som omfattar plantering, skogsvård och avverkning och på utveckling av landets svaga kommunikationer. Dessutom bör importstöd utgå bl. a. för inköp av basvaror som asfalt och papper samt för vissa reservdelar. Jag förordar att medelsramen för utvecklingssamarbete med Laos ökas med 5 milj. kr. lill 70 milj. kr.

Biståndet till Lesotho syftar fill att minska beroendet av Sydafrika genom all öka landels produklion av livsmedel och brännved och genom alt skapa arbetstillfällen för arbetskraft som är sysselsatt i Sydafrika. Insatserna bör bl. a. inriktas på att hejda jorderosionen genom t. ex. skogs-planleringsprojekl och på användning av arbelskraftintensiv teknik. Medelsramama för Lesotho har ökat snabbare än utbetalningarna. Jag föreslår oförändrad medelsram under den konsolidering som nu äger mm.

Biståndet fill Mogambique syfiar till all minska beroendet av den sydafrikanska ekonomin och lill ekonomisk och social utveckling. Samarbelel bör även i fortsättningen inriktas främst på slöd till familjejordbmk och livsmedelsförsörjning, uppmstning och underhåll av industri och infrastmktur samt ulbildning. Med hänsyn lill den akuta försörjningskrisen bör liksom f.n.etl omfattande importstöd ulgå, främst i form av enkla basvaror, reservdelar och insatsvaror. Landets krissiluafion och utsatta läge i södra Afrika kräver anpassning och flexibilitet i biståndets användning. Jag föreslår atl medelsramen för Mozambique höjs med 30 milj.kr.till 300 milj. kr.

I biståndet till Nicaragua prioriteras utvecklingen inom gmv- och skogssektorerna. Syftet är att bidra lill landels oberoende och alt på sikt öka exportinkomsterna. Nicaragua befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, främst fill följd av väpnad aggression och ekonomiska sanktioner mot landet. Under sådana förhållanden är ökad flexibililet i biståndet påkallad, vilket bl. a. bör lillgodoses genom importstöd. Nicaraguas kapacitel att ta emot bistånd är god. En ökning av siödet med 35 milj. kr. till 125 milj. kr. är motiverad.

Stödet lill Sri Länka har sedan 1978 dominerats av valtenkraftprojektet Kotmale. Enligt den av riksdagen beslutade fördelningen av medelsanvisningarna för projeklel under budgetåren 1984/85-1987/88 (UU 1983/84:15; rskr 334) ulgör behovel av nya medel för budgetåret 1986/87 190 milj. kr. Därjämte beräknar jag 20 milj. kr. för stöd åt landsbygdsutveckling och undervisning. Medelsramen för Sri Länka föreslås därför under budgetåret 1986/87 till 210 milj. kr. SIDA bör fortsätta aU förbereda ökade insatser lill förmån för de fattigaste befolkningsgmpperna.

Biståndet till Tanzania har alltmer inriktats på stöd lill anpassningsål gärder som bidrar fill ekonomisk återhämtning och tillväxt. Denna inrikt ning bör bibehållas och såvitt möjligt förstärkas. Biståndet bör utnyttjas för drift, underhåll och uppmstning av befintliga anläggningar och social service. Ell omfattande importslöd är motiverat särskilt med hänsyn till behov inom jordbmk, industri och transportväsende. Det är av slor vikt alt stödja landets ansträngningar att övervinna den rådande ekonomiska kri- 74

sen. Jag föreslår atl medelsramen höjs med 15 milj. kr. till 475 milj. kr.

Liksom hiuills, bör utvecklingssamarbetet med Vietnam koncentreras Prop. 1985/86:100 på pappersproduklion, i första hand vid Vinh Phu-projektel, men också vid Bil. 5 de två pappersbruk i södern som erhållit svenskt stöd. Vid förhandlingarna om samarbetsavtal med Vietnam i maj 1985 ställdes från svensk sida krav på alt Vietnams regering verkar för all förbäUra situationen för skogsarbetarna vid Vinh Phu-projektet. Enligt avtalet som träffades skall en vietnamesisk rapport i dessa frågor presenteras för Sverige senast den 31 januari 1986. Rapporten skall redogöra för de ålgärder och förbättringar som vidtagits för skogsarbetarna rörande anställningsvillkor, rekryteringsformer och materiella förhållanden. Under våren 1986 kommer Sverige all la ställning till om genomförda och planerade förbättringar för skogsarbetarna är tillräckliga för att fortsatt svenskl slöd skall kunna ulgå lill skogsdelen av Vinh Phu-projektel. Vidare bör utvecklingssamarbetet även fortsättningsvis omfatta stöd till hälsoseklorn, främst primärhälsovård och slöd lill produktion av läkemedel. Samarbetet bör också omfatta fortsaU stöd till förbättrad energiförsöijning i Vietnam, särskilt i landets södra delar. Dämtöver bör importstöd utgå bl. a. för inköp av konstgödsel till jordbmket. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 300 milj. kr.

Utvecklingssamarbetet med Zambia syfiar till atj bidra lill landels ansträngningar alt öka livsmedelsproduktionen, förbättra den fattiga landsbygdsbefolkningens levnadsförhållanden och lindra verkningarna av den långvariga ekonomiska krisen. Biståndet bör omfatta bl. a. stöd lill ulsä-desprogram, kooperationen, samhällstjänster och insatsvaror för småbru-karfamiljerna i syfte alt bidra till en effektivisering av jordbmket. Jag föreslår en ökning av medelsramen med 15 milj. kr. till 205 milj. kr.

Biståndet lill Zimbabwe skall bidra lill social och ekonomisk utjämning och främst avse eftersatta grupper på landsbygden. Vidare bör biståndet inriktas på att stödja Zimbabwes ansträngningar att minska landets ekonomiska beroende av Sydafrika. En förbäUrad effektivitet i biståndssamarbetet har inträtt. Jag föreslår en ökning av medelsramen med 10 milj. kr. till 135 milj.kr.

Anslagsposten Vissa landprogramkostnader upptar skatter och sociala avgifter för fähpersonal som eriäggs i Sverige saml kostnader för försäkringsavgifter vid vamsändningar. Medelsbehovet för 1986/87 beräknas till etl oförändral belopp om 30 milj. kr.

75 Tabell 4. Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1985/86-1986/87

(milj. kr. )

Medelsrara 1985/86

Förslag till medelsram 1986/87

SIDA

Före- Föränd-draganden ring

Utvecklingssamarbete med länder

Angola

+ 10

Bangladesh

0 Botswana

+ 5

Etiopien

+ 15

Guinea-Bissau

+ 5

Indien

+ 20

Kap Verde

+ 5

Kenya

+ 5

Laos

+ 5

Lesotho

0 Mogambique

-1- 30

Nicaragua

+ 35

Sri Länka

0 Tanzania

+ 15

Vietnam

0 Zambia

+ 15

Zimbabwe

+ 10

vissa landprogram-

kostnader

0 Totalt landprogram-

merat bistånd

2 835

3 125

3 010

+175

+ 20

175 Regionala insatser 165

160 Humanitärt bistånd i Latinamerika 125

Humanitärt bistånd i

södra Afrika

+ 20

Katastrofer m. m.

393,1

+106,9

Ensk. organisationer

+ 38

Försöksverksamhet och metodutveckling m. m.

Rekrytering och utbildning av fältpersonal

Totalt övriga anslagsposter

169,5

+ 6,5

1 391,1 1 755 1 614,5 +223,4

Totalt bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA

4 226,1

4 880 4 624.5

+398,4

76 Regionala insatser Prop. 1985/86:100

Bil 5 Under anslagsposten Regionala insatser lämnas i första hand stöd till det -

regionala samarbetet mellan de majoritetsstyrda staterna i södra Afrika inom ramen för samarbetsorganisationen Southern African Development Coordination Conference (SADCC). Vidare har anslagsposten utnyttjats för stöd till den Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB), Mekongkommittén och elt regionalt program för fiske i Bengaliska bukten.

Stödet lill det regionala samarbetet mellan SADCC-länderna avser främja ländernas oberoende och ekonomiska tillväxt. Det bör liksom hittills koncentreras till transporter, kommunikationer och energiförsörjning. Även inom områdena utbildning, miljö och hälsovård har Sverige goda möjligheter atl lämna bistånd. Flera av de hittills beslutade insatserna genomförs i samarbete med andra nordiska biståndsgivare.

SIDA bör inom ramen för SADCC-ländernas prioriteringar främst välja insatser där behov förväntas av utrustning och tjänster som på elt affärsmässigt sätt kan handlas upp i de nordiska länderna. Om det är påkallat av särskilda skäl kan användningen av biståndsmedel bindas lill upphandling i Sverige. Så långt som möjligt skall upphandling i Sydafrika undvikas.

På initiativ av de nordiska statsministrarna pågår förberedelser för elt arrangemang för bredare ekonomiskt samarbete mellan Norden och SADCC-länderna. Medel bör beräknas för biståndsinsatser inom ramen för det bredare samarbetet. Jag räknar med att överenskommelse om elt sådant arrangemang kommer att träffas i början av 1986.

Anslagsposten bör också kunna utnyttjas för regionala insatser i Centralamerika. I elt läge där denna region alltmer präglas av konflikter finns det skäl alt stödja strävanden till ökat samarbele mellan länderna på utvecklingsområdet. Insatser som främjar de bislåndspolitiska målen och bidrar lill en ökad regional integration bör kunna komma i fråga för stöd från anslagsposten Regionala insatser.

Med hänsyn till medelsbehovel för det bredare ekonomiska samarbetet med SADCC-länderna och för stöd till regionalt samarbete i Centralamerika bör anslagsposten Regionala insatser höjas med större belopp än SIDA föreslagit. Jag föreslår att 185 milj. kr. anvisas under denna anslagspost, varav 155 milj. kr. för regionala insalser inom SADCC, 10 milj. kr.för regionala insatser i Centralamerika och 20 milj. kr. för övriga regionala insatser. För det nordiska initiativet till bredare ekonomiskt samarbete med SADCC-länderna har beräknats 20 milj.kr.av de 155 milj.kr. som anvisats för regionala insalser inom SADCC.

Humanitärt bistånd

Det humanitära biståndet är den biståndsform som starkast är förenad med medvetna ansträngningar atl medverka till en demokratisk samhällsutveckling. En central beståndsdel i detta bistånd är det konkreta stöd som lämnas till verksamhet, vars syfte är att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. Genom det humanitära biståndet konkretiseras den svenska

hållningen i försvaret av medborgerliga och mänskliga räUigheter i länder

där dessa grundläggande värden inte respekteras. I södra Afrika och Latin- Prop. 1985/86: 100 amerika har de demokratiska strävandena en påtaglig livskraft, trots Bil. 5 apartheidsystemet och andra former av politiskt förtryck. Stödet utifrån ger dessa strävanden ökad tyngd och internationell prestige. Jag anser att Sverige även i fortsättningen bör lämna väsentliga bidrag lill offren för politisk förföljelse i Latinamerika och södra Afrika samt till de grupper som strävar efter elt demokratiskt samhälle, fritt från förtryck och apartheid.

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Det humanitära biståndet i Latinamerika utgörs till slor del av långsiktigt stöd för mänskliga rältigheler och politiskt förföljda. Särskill utvecklingen i Centralamerika har ställt krav på omfattande nödhjälpsinsatser för ett ökande antal flyktingar och hemlösa. I de återstående militärdiktaturerna i Sydamerika har förtrycket skärpts under det senaste året. Ökade behov av stöd till förtryckels offer är att förutse i dessa länder. Till följd av den utveckling i demokrafisk riktning som inletts i Argentina, Bolivia och Umguay finns nu behov av atl genom olika rehabiliteringsprogram underlätta återanpassning av politiska fångar och flyktingar som återvänt. Jag fömtser ett ökat medelsbehov för humanitärt slöd åt dessa gmpper under en övergångslid.

Biståndet lämnas genom svenska och internationella organisationer som Diakonia, Kyrkornas världsråd och World University Service till enskilda grupper och organisationer i mottagarländerna. De förmedlande och mottagande organisationernas kapacitel är av avgörande betydelse för Sveriges möjligheter alt lämna bidrag och tillmötesgå de behov som finns. Även om den politiska situationen i flera av länderna ofta försvårar det humanitära biståndet, har möjligheterna att lämna effektivt bistånd - framför allt i Centralamerika - förbättrats under de senaste åren till följd av ökad kapacitet hos mottagande och förmedlande organisationer. Medel som anvisats under de senaste åren har så gott som helt utnyttjats. Jag finner att situationen i Latinamerika motiverar fortsatia och belydande humanitära biståndsinsatser. Anslagsposten bör höjas med 25 milj. kr.till 150 milj. kr.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

De ökande motsättningarna och förtrycket i Sydafrika ställer krav på ett

omfattande humanitärt bistånd till dem som drabbas. Det humanitära

biståndet utgör ett stöd till offren för denna utveckling och lill de krafter

som arbetar mot rasåtskillnadspolitiken och för ett majoritetsstyre. Även i

fortsättningen bör en betydande del av del humanitära biståndet ulgå till

befrielserörelserna African National Congress (ANC) och South West

Africa People's Organization (SWAPO). Detta biståndssamarbete som i

huvudsak sker i samma former som samarbetet med programländerna bör

mol bakgrund av ulvecklingen i Sydafrika och Namibia bedrivas med

betydande flexibilitet. I ökande omfatlning bör stöd lämnas lill humanitär

verksamhet i de bägge länderna, företrädesvis genom förmedling av svens- 78

ka enskilda organisationer.

Jag finner alt situationen i Sydafrika och Namibia väl moliverar en Prop. 1985/86: 100 ökning av anslagsposten med 20 milj. kr. till 200 milj. kr. Skulle utveckling- Bil. 5 en föranleda ytterligare behov kan medel från anslagsposten Kalastrofer m. m. utnyttjas för humanitära insatser i södra Afrika.

Katastrofer m.m.

Katastrofbistånd lämnas i första hand som hjälp åt människor i u-länder, som har drabbats av naturkatastrofer eller väpnade och politiska konflikter. Katastrofmedel kan även användas som extra bistånd fill länder, som erhåller svenskt utvecklingsbistånd och vilkas försörjning och utveckUng hotas av oförutsedda händelser. Ett tredje användningsområde är åtgärder för att förbättra katastrofberedskapen och förebygga katastrofer. Dessutom fyller anslagsposten Katastrofer m.m.funktionen av allmän reserv inom det bilaterala anslaget.

Jag delar SIDA:s uppfattning att särskilda insatser bör göras för att förebygga framtida naturkatastrofer och försörjningskriser. Insatser inom miljö- och markvårdsområdel är särskilt angelägna. Inköp och distribution av insatsvarör för jordbruket, bevaltningsprojekt och ulbyggnad av transportkapaciteten är exempel på åtgärder som kan bidra till ökad produktion av livsmedel.

I avsikt att ytteriigare studera sambanden mellan katastrofbistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete och finna former för hur dessa två biståndsformer kan effektivt samordnas pågår - som jag nämnt i redovisningen av utvärderings- och uppföljningsverksamheten — en översyn av katastrofbiståndet. Översynen, som beräknas vara genomförd i början av 1986, är avsedd atl läggas till gmnd för överväganden om den framlida inriklningen av detta bistånd.

Även om skörderesultaten varit tillfredsställande i vissa afrikanska länder, råder i flertalet länder söder om Sahara fortsalt försörjningskris till följd av torka, markförstöring eller andra förhållanden som leder till sjunkande livsmedelsproduktion. Behovel av flyktinghjälp är också stort. Jag finner anledning till en kraftig uppräkning av anslagsposten för att ge utrymme för insatser av bl. a. katastrofförebyggande karaktär. Anslagsposten bör höjas med 106,9 milj. kr lill 500 milj. kr.

Enskilda organisationer

Som anmälts i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 (prop. 1984/85:100 sid. 89) har regeringen på riksdagens uppmaning uppdragit åt SIDA alt verkställa en översyn av de enskilda organisationernas kapaciiei alt ta emot och förmedla stafiiga bidrag för biståndsändamål. För uppdra get har SIDA anlitat en särskild översynsgmpp. Denna har i rapporten Översyn av enskilda organisationers biståndskapacitel gjort en utförlig genomgång av dessa organisationers biståndsverksamhet och framlagt ett antal synpunkter och förslag. SIDA har därefter i skrivelse den 19 augusU 1985 till regeringen redovisat sina överväganden och slutsatser. Översyns gruppens rapport har fogats till skrivelsen. 79

Biståndet genom enskilda organisationer har traditionellt arbetat inom Prop. 1985/86:100 de sociala sektorerna samt i katastrofsituationer och med flyktingfrågor. Bil. 5 SIDA fömtser att denna allmänna inriktning kommer att bestå, men att det i framtiden finns etl större behov av insalser exempelvis inom jordbmk, vattenförsörjning och markvård. Detta kommer enligt SIDA att ställa krav på ökade resurser och på vidgad samverkan mellan enskilda organisationers verksamhet och det statliga biståndet.

Den positiva värdering av bistånd genom enskilda organisationer som allmänt kommer till uttryck i översynsgmppens rapport delas av SIDA.

SIDA framhåller att det inte minst i biståndssammanhang måste ligga i varje organisations intresse atl värna om den särprägel som hänger samman med organisationens arbetssätt och bakgmnd. Därför bör staUiga bidrag lill enskilda organisationers utvecklingsprojekt inte få en sådan utformning eller omfaitning atl de kan äventyra organisationernas oberoende.

I översynsgmppens rapport påpekas att de stora olikheterna och skillnaderna gör det svårt att göra generellt giltiga värderingar, allmängiltiga lägesbeskrivningar och utfärda rekommendationer som kan tillämpas utan undantag. En anpassning måste alltid ske till de enskilda organisationernas art, målsättning och resurser.

Översynsgruppen föreslår atl kraven på egeninsais, myndighelsgodkän-nande och rapportskyldighet bibehålls, men att vid fillämpningen störte hänsyn skall kunna tas fill särskilda omständigheter. Belräffande egenin-satsen föreslås att denna i regel bör vara en kontantinsats om minst 10 % av de tolala koslnaderna saml 10 % i form av betalda eller frivilliga arbetsinsatser.

Översynsgruppen påpekar att organisationer i mottagarlandet senare avses ta över ansvaret för projekt inom utvecklingsbiståndet. Innan en enskild organisation påbörjar ett biståndsprojekt i ett visst land, måste därför godkännande från myndighet i landet föreligga. I vissa fall medger SIDA undantag från kravet på sådant godkännande. I framliden bör enligt översynsgruppen SIDA avgöra om myndighetsgodkännande för det enskilda projektet erfordras eller ej.

Översynsgruppen föreslår atl tyngdpunkten i SIDA:s befattning med ärenden om bidrag till enskilda organisationers bistånd förskjuts från handledning och förhandsgranskning mot uppföljning av pågående och avslutad verksamhet och ett utbyte av erfarenheter med organisationer i olika former.

Samrådet mellan SIDA och organisationerna bör enligt översynsgruppen byggas ut och fördjupas.

Översynsgruppen och SIDA finner att det finns förutsättningar för fortsatt ökning av anslagsmedlen för bistånd genom enskilda organisationer. SIDA understryker att en förstärkning av organisationernas kapaciiei i många fall är en förutsättning för alt en expansion skall kunna ske med bibehållen kvalitet i arbetet. SIDA anför atl den fortsaita anslagsökningen inte bör ske på bekostnad av andra biståndsformer med inriktning på särskilda målgrupper eller ändamål ulan inom ramen för en utvidgning av

biståndet till enskilda organisafioner. SIDA förordar att anslagsposten 80

under en fid av tre till fem år höjs lill 500 milj. kr.

Med hänsyn lill de individuella olikheterna bland de enskilda organisa- Prop. 1985/86:100 tionerna understryker översynsgmppen och SIDA vikten av flexibilitet vid Bil. 5 tillämpningen av regler och bestämmelser.

Belräffande SIDA:s sammarbele med den svenska kooperativa rörelsen ansluter sig översynsgmppen och SIDA till kooperationsutredningens (SOU 1981:60) slutsatser. Därutöver finner SIDA del angeläget all kooperativa insatser i mottagarländerna integreras i del lolala utvecklingssamarbetet med dessa länder och att storieken av egenbidrag lill biståndsverksamhet måsle bedömas från fall till fall.

SIDA ansluter sig i huvudsak lill översynsgruppens förslag om förenklad handläggning och om anpassning av denna fill organisationernas behov i fråga om planering och genomförande av projekt.

Översynen av de enskilda organisationernas kapacitet att förmedla bistånd har genomförls i nära samarbete med de berörda organisationerna. Vid elt möte med represenlanler för de organisationer som förmedlar merparten av statligt bistånd genom enskilda organisafioner har jag tagit del av deras synpunkter på översynen. Jag har kunnat konstatera att ett förtroendefullt samarbete existerar mellan SIDA och organisationerna. Med della som ulgångspunkl bör ålgärder med utgångspunkl i de förslag och synpunkter, som översynen lämnar, kunna leda Ull den kapacitetsökning på ömse sidor som eftersträvas.

Jag välkomnar förslaget att förskjuta lyngdpunkien i handläggningen i verket från förhandsgranskning lill utökad uppföljning av pågående och avslutad verksamhet. De väletablerade organisafionerna har genom åren i en rad projekt visat sig kunna motsvara delta förtroende.

De enskilda organisationerna spelar en viktig roll inom biståndspolitiken. Den kunskap om bistånd och u-länder som finns hos organisationerna utgör en viktig bas för den svenska biståndsviljan.

De enskilda organisationerna har visat sig kunna etablera en nära kontakt med nödlidande människor och alt nå ut lill utsatta gmpper, och därigenom få värdefulla kunskaper om biståndsarbete. Åtskilliga av de enskilda organisationerna engagerar sig i stöd lill folkbildning, i strävanden för yttrandefrihet och i kampen för demokratiska och fackliga rättigheter. Jag ser de svenska folkrörelsernas insalser på detta område som ett viktigt medel att främja demokralimålet i det svenska biståndet. De förslag till informations- och kunskapsutbyte mellan SIDA och organisationerna som framförs i översynen som en möjlighet atl tillvarata och nyttiggöra dessa erfarenheter, bör välkomnas.

Jag välkomnar SIDA:s avsikt atl vidta de ändringar i gällande rikfiinjer för bistånd genom enskilda organisationer som föranlelts av översynen. Jag utgår ifrån atl SIDA bl. a. beaktar möjlighelerna att finna former för handledning av oerfarna biståndsorganisationer, behovet av ulvärdering av biståndsinsatser, en utveckling av ramavtalen och ett utökat kunskaps-och erfarenhetsutbyte.

Jag föreslår alt anslagsposten Enskilda organisationer höjs med 38 milj. kr. lill 350 milj. kr. Från anslagsposten bestrids även kostnaden för bidrag till Internationella kooperativa alliansen (IKA) och Kyrkornas väridsråd (KVR). 81

6 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Försöksverksamhet och metodutveckling m. in. Prop. 1985/86: 100

Stöd från delposten Försöksverksamhet och metodutveckling bör företrä- ''" desvis inriktas pä experimentell och nyskapande verksamhet på områden som bedöms som angelägna men som är underförsörjda i fräga om resurser. Bland sådana områden där ökade insatser kan vara påkallade vill jag framhålla miljö och markvård, energiförsörjning, befolkningsfrågor och familjeplanering, åtgärder för att främja kvinnans situation och insatser för massmedia och kultur. Slöd bör lämnas främst för insatser i programländerna. Därvid bör en nära anknytning till de reguljära samarbetsprogrammen eftersträvas. Särskild uppmärksamhet bör ges åt möjligheterna att utnyttja den svenska resursbasen. Ökad användning av den svenska resursbasen förbättrar förutsättningarna för att erfarenheter från samarbetet med FN:s fackorgan kan utnyttjas i de bilaterala programmen.

Anslagsposten innefattar även delposten Insatsförberedelser och resultatvärdering, vilken ger SIDA vidgade möjligheter att förstärka sin fackkompetens för beredning och uppföljning av biståndet, bl, a.genom att anlita konsulter.

Jag föreslår att 169,5 milj.kr.avsätts för insatser under anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling m. m.

Rekrytering och utbildning av fältpersonal

Anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal utnyttjas vid sidan av rekryteringen av SlDA:s kontraktsanställda fältpersonal, i allt högre grad för SIDA:s medverkan i samband med svenska företags urval av personal för u-landsarbete. Ett omfattande arbeie bedrivs också för alt aktivera den svenska resursbasen. Anslagsposten utnyttjas vidare bl. a. för att finansiera vissa programländers egen rekrytering av svensk och annan utländsk personal. Därigenom bidrar Sverige till att förstärka och utveckla mottagarländernas egen organisation och kapacitet för personalrekrytering. Fr. o. m. budgelårel 1985/86 ingår även slöd till biträdande experter och FN-volontärer i posten Rekrytering och utbildning av fältpersonal. Jag förordar att 60 milj.kr.avsätts för anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete ge nom SIDA som jag i del föregående har förordal,

2. till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 4 624 545 000 kr.

c 3. Information Prop. 1985/86:100

Bil. 5

1984/85 Utgift 23 373 424 Reservation 653 037 1985/86 Anslag 24 600 000 1986/87 Förslag 26 110 000

Från anslaget bestrids kostnader för att sprida upplysning i Sverige om situationen i u-länderna samt Sveriges insatser för att bidra till utveckling i dessa länder. Drygt två tredjedelar av anslaget går till enskilda organisationers u-landsinformation och knappt en tredjedel till SIDA:s egen informationsverksamhet.

SIDA

SIDA redovisar planer på alt tillsammans med svenska folkrörelser och enskilda organisationer genomföra en speciell Afrika-kampanj. Många organisationer har, liksom SIDA, sitt eget informationsmaterial och genomför egna kampanjer fill förmån för Afrika. Genom att genomföra en kampanj under en gemensam kampanjparoll, och med utnyttjande av samlade resurser, anser SIDA att den samlade genomslagskraflen ökar. En kampanj av detta slag behöver inte innebära att SIDA och organisationerna eftersträvar en alltigenom gemensam biståndspolicy eller- praxis. Del förutses av SIDA all alla dellagande parter bevarar sin egen identitet och framträder i eget namn och genomför sina egna projekt. SIDA hemställer om etl extraanslag på I milj. kr. för att täcka särskilda koslnader i samband med Afrika-kampanjen.

SIDA anför vidare att efterfrågan på SIDA:s informationsmaterial ökar. Starkt stigande pappers- och Iryckerikostnader har dock krafligl urholkat anslagets realvärde.

Styrelsen förordar alt anslaget 1986/87 höjs från 24,6 milj. kr. till 27,2 milj.kr. I detta belopp ingår 1 mkr för den särskilda Afrika-kampanjen.

SIDA har under oktober månad lill regeringen redovisat riktlinjer för SIDA:s informationsverksamhet. Riktlinjerna anger den allmänna inriktningen av informationsverksamheten, informationens innehåll samt målgrupper och metoder. I styrelsens skrivelse lill regeringen noteras att styrelsen finner den inriklning och utformning av informationsverksamheten som successivt vuxit fram, och nu återspeglas i riktlinjerna, lämplig och ändamålsenlig. Vidare konstateras all större vikt skall läggas vid information om biståndets resultat. Styrelsen har i delta sammanhang ej granskat systemet med generella bidrag ull de enskilda organisationernas u-landsinformation.

Föredragandens överväganden

Jag välkomnar SIDA:s och de enskilda organisationernas och folkrörelser nas initiativ lill en gemensam kampanj om situationen i Afrika. En gemen sam kampanj är viktig för att vitalisera biståndsdebatten och stärka bi ståndsopinionen. Jag delar SIDA:s uppfattning alt de dellagande parterna, 83

inom ramen för den gemensamma kampanjparollcn, bör bevara sin egen identitet, framträda i eget namn och genomföra sina egna projekt, men också delta i gemensamma aktiviteter.

I riktlinjerna för SIDA:s informafionsverksamhel framhålls att informationsarbetet skall bedrivas långsiktigt och mångsidigt. Som främsta målgrupp har informationsarbetet den de! av allmänheten som aktivt efterfrågar information. Jag delar SIDA:s uppfaUning att den egna informationsverksamheten knappast kan nå hela det svenska folket. Av strategisk betydelse kan det därför vara riktigt att satsa på s,k. vidareinformatörer med särskilda kanaler och medel. Jag finner även i övrigt SIDA:s riktlinjer ändamålsenliga.

Informationsanslagets storlek måste noga avvägas mol andra angelägna behov inom biståndet. Jag har dock räknat upp anslaget med 1 510 000 kr. Av detta belopp avser 510 000 kr. bidrag till enskilda organisationers informafionsverksamhel medan I milj.kr.anvisas, som en engångsanvisning, för den av SIDA föreslagna Afrika-kampanjen.

Prop. 1985/86: 100 Bii. 5

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de rikfiinjer för Information som jag förordat i det föregående,

2. fill Information för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservations anslag på 26 110 000 kr.

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

1984/85 Utgift 179 849 377 1985/86 Anslag 181 605 000 1986/87 Förslag 195 875 000

1985/86

Beräknad ändi

•ing

1986/87

SIDA

Föredraganden

Personal

+ 1

Anslag

Förvaltningskostnader

117 162 000

8 911 000

9 358 000

(varav lönekostnader)

(81 708 000)

(5 497 000)

2 857 000)

Lokalkostnader,

hemmamyndigheten

12 158 000

+ 244 000

2 200 000

Lokalkostnader,

biståndskontoren

28 300 000

+ 4 245 000

6 006 000

Utlandstillägg m. m.

23 985 000

+ 4 078 000

3 118 000

Engångsanvisning

—

+ 6 100 000

5 600 000

181 605 000

+ 23 578 000

14 270 000

84 SIDA Prop. 1985/86: 100

Bil 5 SIDA framhåller atl effektivare metoder har utformats för planering och

genomförande av biståndet. Samtidigt har bl.a. ökade svårigheter i utvecklingssamarbetet och u-ländernas allt sämre ekonomi lett till skärpta krav på omsorgsfull planering och medverkan i biståndsgenomförandet. SIDA anför alt verket har behov av ökad administrativ kapaciiei för au uppnå effektivitet och hög måluppfyllelse i biståndet.

Av kapacitetsskäl tvingas SIDA i dag utkontraktera många arbetsuppgifter. SIDA föreslår att verket Ullförs 1,5 milj. kr. för aU ersätla del av den utkontraktering som sker i dag. SIDA begär också medel för en ny tjänsi. Vidare äskas medel för en ny telefonväxel, fortsalt datorisering och inköp av inventarier.

SIDA hemsläller slutligen atl SIDA får lämna kreditgaranti för lån lill bislåndspersonal inom en ram för samtida garantiengagemang upp till 16 milj.kr.

Föredragandens överväganden

SIDA:s kapacitel har utföriigt behandlats under de senaste åren. Inom SIDA håller det för närvarande på att genomföras en omorganisation vilken också kommer atl leda lill ell antal nya tjänster.

Del statsfinansiella lägel kräver slor restriktivitet vid prövning av alla myndighetsanslag. Jag kan mot denna bakgmnd ej fillmötesgå SIDA:s begäran om en ny tjänst. Jag kan ej heller biträda förslaget att SIDA tillförs extra medel för atl ersätla delar av den utkontraktering som sker i dag. Vid beräkningen av SIDA:s förvaltningskostnader har jag mol bakgrund av SIDA:s omorganisalion fillämpal eU modifierat treårigt huvudförslag om 4 % varav 1 % skall utgöra reduktionen på myndighetsanslaget under 1986/87.

Jag biträder SIDA:s förslag om en ny telefonväxel och medel för inköp av datautrustning. Inköp av dalaulmstning skall ske i samråd med statskontoret. Finansiering av inköp av telefonväxel sker genom alt förvaltningsanslaget under 10 år reduceras med 460 000 kr. per år.

Riksdagen har fastställt en ram om 15 milj. kr. för statlig garanti för lån till personal inom biståndsförvaUningen. Jag kan ej biträda SIDA:s förslag att höja garantiramen fill 16 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

I. fill Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 195 875 000 kr..

c 5. Nämnden för u-landsutbildning

1984/85 Utgift 15 037 900 1985/86 Anslag 17 800 000 1986/87 Förslag 20 422 000

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Före-

Nämnden

draganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

9 097 000

+ 1 830 500

221 000

(varav lönekostnader)

(6 635 000)

(+ 471 900)

112 000)

Elevförmåner

2 403 000

+ 192 000

41 000

Lokalkostnader

5 270 000

+ 280 000

280 000

Utbildningsbidrag

500 000

+ 2 040 000

+ 2

040 000

Engångsanvisning

530 000

+ 40 000

40 000

17 800 000

+ 4 382 500

+ 2

622 000

Nämnden

Nämnden för u-landsutbildning för i sin anslagsframställning elt resonemang om verksamhetens inriktning i allmänhet och på olika målgrupper. Nämnden redovisar att kursutbudet skall koncentreras på utbildning för dem som är nära utresa, utbildning av opinionsbildare samt utbildning av deltagare från u-länder. Nämnden redovisar vidare atl del fr. o. m. budgetåret 1986/87 endast kommer att genomföras en terminskurs per år och att del därigenom kommer att kunna skapas möjligheter för olika typer av kortare kurser för speciella avnämare. I anslagsframställningen diskuteras också nämndens roll och det fömtses alt stor del av nämndens löpande arbelsuppgifter kommer atl kunna delegeras till ledningen vid Sandö i samverkan med ordförande/vice ordförande i nämnden. Nämnden anger att man härigenom skulle kunna åta sig att arbeta med centrala och samordnade uppgifter på utbildningsområdet. I detta sammanhang för nämnden också ett resonemang om elt särskilt nämndkansli organisatoriskt knutet till Sandö centrum. Utöver pris- och löneuppräkningar begär nämnden medel för samarbetet med statens skola för vuxna (SSVH) i Härnösand och utbildning av Svensk Volontärsamverkans (SVS) volontärer.

Föredragandens överväganden

1 budgetpropositionen för innevarande budgetår redovisas en rad av de rekommendationer som framfördes vid den ulvärdering av verksamheten vid U-cenlrum som genomfördes 1984. Nämnden har tagit ställning fill flera av dessa frågor och redovisar i anslagsframställningen bl. a. vad som gjorts beträffande U-centmms inre organisation och ekonomiadministration. Jag vill i deUa sammanhang uurycka min tillfredställelse över det översynsarbete som påbörjats av U-centrums ekonomiadministration. När det gäller den föreslagna organisafionsmodellen avser regeringen att återkomma med beslut i särskild ordning.

86 Jag finner nämndens redovisning av verksamhetens inriktning och prio- Prop. 1985/86: 100 ritering av kursverksamhet ändamålsenlig. När del gäller ulbildning av Bil. 5 människor som är nära en utresa har nämnden redovisat en rad olika målgmpper. De enskilda organisationerna är en målgmpp som genom särskilda anslagsmedel har beretts möjlighet alt i större grad än tidigare utnyttja U-centrums kursutbud. När del gäller näringslivet delar jag nämndens syn atl det framför allt är de små och medelstora förelagen, ulan egna utbildningsresurser, som är den viktigaste målgmppen för U-cenlmm. Jag delar vidare nämndens uppfattning att en fortsatt satsning bör ske på att tillgodose utbildningsbehov inom den offenUiga sektorn, bl. a. i samband med den ökande tjänsteexporten från Sverige till u-länder.

Jag delar nämndens uppfattning att verksamheten vid U-centrum kräver samverkan med en rad andra organisationer och myndigheter. Del är i detta sammanhang av stor betydelse att U-cenlrum känner lill, och utnyttjar, befintlig kompetens inom andra organisationer och myndigheter. Av stort intresse i detla sammanhang är den kursutveckling och andra samverkansmöjligheter som nämnden bl. a. förutser i samarbetet med Högskolan i Sundsvall/Härnösand.

I budgetpropositionen för innevarande budgelår fömtsåg jag alt frågan om nämndens roll borde beredas vidare. Jag delar nämndens uppfattning, redovisad i anslagsframställningen, alt stor del av det arbeie som rör Sandö U-cenlrum bör kunna delegeras till U-centrums ledning tillsammans med ordförande och vice ordförande i nämnden. Jag är dock ej beredd att nu ta ställning till nämndens vidare arbetsuppgifter och därmed ej heller till eventuella konsekvenser vad gäller t. ex. nämndens sammansättning och elt särskill nämndkansli.

Om- och tillbyggnaden av U-centrums lokaler kommer att påbörjas under år 1986. Kostnaderna för delta tas i statsbudgeten upp av chefen för försvarsdepartementet men bör belasta biståndsramen i form av en s.k.avräkning. Kostnaderna för den samlade utbyggnaden av Sandö-an-läggningen för U-centrum och civilförsvaret är beräknade till 37,5 milj. kr. varav 23,7 milj.kr. (i prisläge per den Ijanuari 1985) avses belasta biståndsramen. Härav beräknas 9 milj. kr.avse budgetåret 1986/87. Vidare beräknar jag 570 000 kr. för de inventarier som kan komma att behövas.

Jag biträder nämndens förslag alt medel för utbildning av SVS-volon-tärer anslagsvägen tillförs U-centmm. Vidare föreslår jag all U-cenlmm även budgetåret 1986/87 anvisas särskilda medel för utbildning av mindre enskilda organisationers volontärer. Däremoi kan jag ej tillmötesgå nämndens begäran att särskilda medel skall anvisas för samarbetet med SSVH i Härnösand. 1 beräkningen av nämnden för u-landsutbildningens administrativa anslag har en reduktion skett enligt etl modifierat ettårigt huvudförslag.

I avvaktan på besked om elevförmånerna är skattepliktiga eller ej bör, i likhet med innevarande år, ett belopp om 725 000 kr. reserveras på posten Elevförmåner.

87 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de rikfiinjer för u-Iandsulbildning som jag förordat i det föregående,

2. till Nämnden för u-landsutbildning för budgetåret 1986/87 anvi sa elt förslagsanslag på 20 422 000 kr.

Prop. Bil. 5

1985/86:100

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

1984/85 Utgift 159 557 016 1985/86 Anslag 173 715 000 (1) 1986/87 Förslag 231 715 000 (2)

Reservation

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

SAREC

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader (varav lönekostnader) Programverksamhet

5 840 000 + 660 000 + 298 000

(3 336 000) (+ 408 000) (+ 147 000)

167 875 000(1) +17 625 000 +57 702 000(2)

173 715 000(1) +18 285 000 +58 000 000(2)

(1) exkl. 8 000 000 kr. anvisade på anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.

(2) inkl. 8 000 000 kr. t.o.m. budgetåret 1985/86 anvisade på anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.

SAREC

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) föreslår i sin anslagsframställning en höjning av anslaget med 18,3 milj.kr.i förhållande till innevarande budgetår. I sitt remissvar till översynsrapporten Tio år med SAREC (Ds UD 1985:2) beräknar styrelsen att ytterligare 50 milj.kr.skulle erfordras för alt genomföra de förslag som framförs i översynen.

SAREC är inrättat med två huvudmotiv: strävan aU inom ramen för Sveriges utvecklingsbistånd ge forskningen en mer framträdande plats än u-länderna själva funnit det möjligt att fillmäta denna; och önskan atl tillförsäkra forskningsärendena vetenskaplig kompetens och enhetlig prövning. Enligt sin instmktion skall SAREC främja forskning som kan underlätta för u-länderna alt utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa. Ell centralt mål för verksamheten är därvid alt stärka nationell forskningskapacitet i u-länder. Del åligger vidare

88 SAREC alt främja forskning och bevaka forskningsfrågor inom områden Prop. 1985/86: 100 som är betydelsefulla för u-ländema och för utvecklingssamarbetet; atl Bil. 5 handlägga frågor rörande samarbete med och bislåndsfinansierat slöd till u-ländema på forskningens område samt slöd till u-landsinriktade intemationella forskningsprogram; aU fördela anslag för u-landsforskning i Sverige; all la initiativ till forskningsinsatser inom området för u-landsforskning.

SAREC :s verksamhet innefattar slöd lill enskilda u-länder, stöd till forskningssamarbete mellan u-länder och till särskilda projeki, slöd lill inlernafionella forskningsprogram saml stöd till svensk u-landsforskning.

Under budgetåret 1984/85 uppgick de totala utbetalningarna till ca 160 milj. kr. För 1985/86 beräknas den ingående reservationen till 43 milj.kr., varav 30 milj.kr.intecknals. Kostnaderna för sekretariatet och SAREC:s administration ligger kvar på samma låga nivå som tidigare, dvs. 3 % av budgeten.

SAREC redovisar i sin anslagsframslällning ett huvudalternativ på förvaltningskostnaderna uppgående fill 6 313 000 kr.

Efler uttalanden av riksdagen har regeringen låtit göra en översyn av SAREC:s verksamhet. Resultatet redovisas i betänkandet Tio år med SAREC (Ds UD 1985:2).

Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna instämmer i stort i översynens olika förslag. En sammanslällning av remissyttrandena finns tillgänglig i utrikesdepartementet.

SAREC föreslår i siU remissvar, mot bakgmnd av den utvidgade verksamhet som föreslås i översynen, att fem nya tjänster inrättas: tre inom kansliet för förstärkning av den administrafiva kapaciteten saml två forskningssekreterare.

Föredragandens överväganden

Liksom forskning är viktig för etl enskilt land är stödet lill forskning en angelägen del av biståndet. För alt på sikl upprätthålla en rimlig kunskapsnivå, värna om sin nafionella identitet, klara sin försörining, förhindra katastrofer och åstadkomma utveckling behöver u-länderna egen forskningskapacitet. Delta innebär atl miljöer för forskning skall utvecklas och stärkas, forskningsresultat produceras och forskare utbildas. EU lands egen forskningskapacitet är också en fömtsättning för atl kunna dra nytta av internationell forskning.

Forskningens roll inom biståndet röner idag slörre internationell uppmärksamhet än i början av sjuttiotalet. En viktig impuls utgjorde FN:s stora konferens om vetenskap och teknik för utveckling (UNCSTD) i Wien år 1979.

Riksdagen fastslog år 1975 all forskningsfrågorna borde handläggas inom en särskild biståndsorganisation, SAREC. Ell flertal andra i-länder har också etablerat särskilda organisafioner för forskningsstöd. Det gäller även inom FN-systemet. På det internationella planet bedrivs u-landsrela- lerad forskning, både inom FN-systemet, bl.a. i WHO och i särskilda forskningsinstitut, t. ex. på jordbmksforskningens område. 89

SAREC:s bistånd på forskningsområdet har nu utvärderats. Jag kan Prop. 1985/86: 100 instämma i översynens positiva omdöme om SAREC:s verksamhet. Över- Bil. 5 synen anser aU forskningsstödet är en viktig del av det svenska biståndet. Den pekar särskilt på behovel av mera direkt samarbete med forskningsin stitutioner i u-länderna, och förordar vidare ökat stöd Ull forskarutbildning och ♦ill forskningens infrastruktur (bl. a. bibliotek och laboratorier). Mot denna bakgrund anserjag att forskningsstödets andel i det svenska bistån det bör öka. I det följande anger jag några riktlinjer och prioriteringar för SAREC:s fortsaita verksamhet. |

När det gäller det bilaterala programmet påvisar översynen att SAREC bör öka flexibiliteten vad gäller kanalerna för forskningsbiståndet. Nationella forskningsråd är enligt översynen ofta svaga som samarbetspartners. Någon allmängiltig strategi kan inte fastslås - därtill är skillnaderna mellan de enskilda länderna alltför stora. En öppenhet bör dock visas för möjligheten att så direkt som möjligt, men med fortsatt hänsyn lill mottagarian-dets nationella forskningsprioriteringar, kanalisera stödet till enskilda forskningsmiljöer - universitet, universitetsinstitutioner eller forskningsinstitut. Jag noterar med tillfredsställelse alt SAREC under det senaste året mer orienterat sin bilaterala verksamhel i denna riktning. Jag vill i detta sammanhang också nämna den viktiga roll som spelas av de för närvarande omkring 70 svenska forskningsinstitutioner som inom ramen för SAREC:s olika bilaterala program deltar i samarbetet med u-landsinsti-lutioner.

I likhet med översynen anserjag att stödet lill forskamtbildning hör till SAREC:s viktigare verksamhetsfält. Delta har tagit formen av stöd lill inhemska forskamlbildningsprogram, stöd till program för enskilda forskare eller utbildning i kombination med övrig programverksamhet. Även forskningssamarbetet på institutionsnivå innehåller oftast viktiga utbildningskomponenter. Den forskarutbildning som stöds av SAREC bör vara väl förankrad miljö- och innehållsmässigt i resp. u-land bl. a. för att motverka forskarflykt. En strategi som använts med framgång i flera av SAREC:s utbildningsprojekt är att fältarbeten i hemlandet varvats med kurser och analysarbete i Sverige. Exempel på detta finns såväl i samarbetet med enskilda länder som inom de internationella fysik- och kemiseminarierna. En annan form för lyckat stöd till forskarutbildning ulgör den internationella stiftelsens för vetenskap (IFS) stipendie- och handledar-verksamhet. Som en bieffekt har del etablerats ömsesidiga kontakter på personlig basis med svenska miljöer av värde för båda parters framtida verksamhel. Jag biträder förslaget om alt SAREC:s slöd till forskarutbildning bör förstärkas och byggas ut, särskilt i de fattigare moUagariänderna.

Jag vill också, liksom översynen, fästa uppmärksamheten på den mer grundläggande akademiska utbildningen. Denna utgör i biståndshänseende ett förbisett område mellan traditionellt stöd till primärundervisning, alfa betisering och yrkesutbildning å ena sidan och forskningsbislånd på kvali ficerad nivå å andra sidan. Slöd lill grundläggande akademisk utbildning bör inte uteslutas om inhemska medel saknas för satsningar på denna. Det bör då i första hand koncentreras lill de fattigare länderna i Afrika söder 90

om Sahara. Stöd på della område bör diskuteras mellan SIDA och SAREC Prop. 1985/86: 100 eftersom det kan finnas utrymme för begränsade kompletterande insalser. Bil. 5 Jag noterar alt SIDA i sitt remissvar visal intresse för en sådan samverkan.

I översynen framhålls också ett annat område där SAREC hillills inte haft ekonomiska resurser till större insalser. Det gäller stöd till forskningens infrastruktur, dvs. laboratorier, bibliotek, tidskrifter m. m.där bristerna idag i många u-länder omöjliggör utveckling av egen forskning. Jag instämmer i bedömningen att bistånd till forskningens infrastruktur är viktigt och atl sådant slöd måste vara långsiktigt och välplanerat. Det synes mest effektivt atl integrera slöd till infrastruktur i inslitutionssamar-bete men också andra former kan prövas. Denna typ av bistånd är resurskrävande, varför jag anser att del även här kan finnas utrymme för samverkan mellan SAREC och SIDA.

Forskningens situation är särskilt allvarlig i Afrika. De allra flesta afrikanska forskningsinstitutioner har en mycket låg forskningskapacitet. Forskarna är få och saknar fungerande forskningsmiljöer. Goda lärare och forskare flyttar utomlands eller övergår till annan verksamhet. Flertalet afrikanska länder saknar kapacitel all formulera klara forskningsprioriteringar. Mot denna bakgrund välkomnar jag de ökade satsningar på sammanhängande och långsiktigt forskningsbislånd lill Afrika som SAREC planerar.

Vad gäller översynens rekommendationer till seklorsprioriteringar konstaterar jag att SAREC:s stöd till jordbruks- och hälsovårdsforskning i vid bemärkelse idag uppgår lill ca en tredjedel vardera av den totala verksamheten. Denna koncentration synes ändamålsenlig och i linje med allmänna svenska bislåndspriorileringar. SAREC bör ytterligare öka satsningarna på jordbruks- och miljöforskningens område, något jag berörde i min anmälan lill regeringens skrivelse 1985/86:76 om forskning rörande skog och miljö. Jag har också uppmärksammat att även livsmedelsforskningsutredningen i sitt belänkande SOU 1985:2 rekommenderar en koncentration av SAREC:s bilaterala insatser lill biståndsländerna i Afrika.

Jag vill även, i likhel med flera remissinstanser, framhålla den belydelse samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har för att uppfylla de biståndspolitiska målen. Jag instämmer i bedömningen i översynen att SAREC genom sitt Latinamerikaprogram har lämnat ett värdefullt stöd till samhällsvetenskaplig forskning under utsatta förhållanden. Jag finner det angeläget att den samhällsvetenskapliga forskningen i u-länderna uppmuntras. Stödet till sådan forskning i Afrika bör kunna ytterligare förslärkas.

Mot bakgrund av den stora Uppmärksamhet som för närvarande ägnas katastrofsituationen i Afrika föreslås i översynen alt SAREC tar initiativ till en internationell insats för att stödja en eller två forskningsinstitutioner på den afrikanska konfinenten för en snabb och omfattande uppbyggnad av den vetenskapliga och operationella kapaciteten inom markvårdsområdet. Jag instämmer i att behovel av all bygga upp en sådan kapacitet är slort. Etl regionalt näl av elt antal samarbetande nationella institutioner kan vara ett bättre alternativ för en sådan kapacitetsuppbyggnad. Jag har tidigare berört frågan i min anmälan till regeringens skrivelse 1985/86:76 om forsk- 91

ning rörande skog och miljö.

SAREC bör även fortsättningsvis ha möjlighet aU i begränsad utsträck- Prop. 1985/86: 100 ning bedriva forskningssamarbete med u-länder som besitter en starkare Bil. 5 bas för forskning än de fattigaste u-länderna. Två aspekter bör framhållas i detla sammanhang. För del första att SAREC bör ägna särskild uppmärksamhet ål möjligheten att utnyttja erfarenheter och forskningsresultat från sådant samarbete i stödet till de fattigare länderna, vilka utgör SAREC:s huvudsakliga målgrupp. För del andra atl SAREC även fortsättningsvis i samarbetsavtalen med den berörda gruppen länder hävdar kravet att sam-arbetsparten står för en slörre del av de lokala kostnaderna. Vissa av de här aktuella länderna stöds även av BITS, varför ett ökat samrådsförfarande mellan SAREC och BITS synes naturligt vid planering av insatser.

Genom sina skilda verksamhetsformer - bilaterala, inlernafionella, regionala och särskilda program samt siödet till svensk u-landsforskning -har SAREC upparbetat ett brett kontaktnät och gjort värdefulla erfarenheter. Liksom översynen anser jag det väsentligt atl SAREC ökar sina ansträngningar all samordna och finna kopplingar mellan dessa olika kanaler i syfte atl bygga upp forskningskapacitet och stödja forskningsmiljöer i enskilda u-länder.

Vad gäller SAREC:s stöd till olika internationella forskningsprogram bör del även fortsättningsvis i huvudsak utgå som basstöd. Programmens forskningsinriktning bör diskuteras och påverkas i resp. styrorgan där det svenska forskarsamhället bör delta så aktivt som möjligl. En ökad öppenhet bör dock kunna visas för riktade bidrag avsedda för särskilda projekt inom programmen. SAREC bör underiätta för enskilda u-länder att ta del av den vid internationella och regionala insfitut bedrivna forskningen. Vidare bör möjligheterna för svenska forskare att arbeta vid dessa institut förbättras. Jag har under avsnittet C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA pekat på möjligheten atl inom landramarna utnyttja tillgängliga medel för utbildning vid de internationella instituten.

I samband med sin behandling av SAREC :s stöd lill svensk u-landsforskning pekar översynen på några av de problem denna forskningssektor står inför. Det gäller främst oklarheterna beträffande det nationella ansvaret i Sverige för utvecklings- och u-landsforskning och de konsekvenser denna oklarhet medfört. Del gäller vidare integreringen av u-landsforskningen i svenska forskningsmiljöer och hur kreativa miljöer för u-landsforskning kan skapas och befastas. Samverkan mellan forskningsråd, universitet och SAREC föreslås. SAREC:s insalser kan, enligt översynen bygga på avtal syftande lill atl SAREC :s samarbetspartner successivt tar över ansvaret för verksamheten via sin reguljära budget. Vidare uppmärksammar översynen den svenska u-landsforskningens roll i forskningens internationalisering, dess betydelse som resurs i biståndsverksamheten och det allmänna internationella forskningssamarbete i vilkel Sverige deltar. Dessa frågor får övervägas i samband med regeringens nästa forskningspolitiska proposition.

Jag instämmer i översynens rekommendation alt SAREC bör ompröva formerna för stödet till svensk u-landsforskning. Del nuvarande systemet med bedömning av enskilda ansökningar bör successivt minska till förmån för ett mer långsiktigt stöd till etl antal forskningsinstitutioner. Detta slöd 92

lill en långsiktig kunskapsuppbyggnad kan omfatta flera olika typer av Prop. 1985/86:100 insatser: studiefinansiering av doktorander, tidsbegränsade forskartjäns- Bil. 5 ter, utmstning, program för gästforskare från u-länder m. m. Inriktningen bör anknyta lill SAREC:s forskningsstöd i u-länderaa.

SAREC:s stöd till svensk u-landsforskning bör, liksom hiuills, utgöra endasl en begränsad del av verksamheten.

Översynen anser alt SAREC:s publikations- och informafionsverksamhel hittills varil splittrad och alt dess genomslagskrafl är oklar, särskill i Sverige. Jag biträder därför översynens förslag alt SAREC bör organisera om sin publikations- och informationsverksamhet. Jag noterar alt SIDA i sitt remissvar uttalar sig beredd att låta SIDA:s informalionsbyrå utöka sin medverkan i SAREC:s informationsverksamhet. Omfattningen av och formerna för etl sådant samarbete får överenskommas mellan de båda myndigheterna.

I likhel med översynen anser jag att ansvarsfördelningen mellan SIDA och SAREC belräffande olika typer av forskningsstöd inte bör ändras. Det bör emellertid finnas utrymme för kompletterande insatser, varav jag redan berört några. SAREC kan åla sig att stödja forskningsinsatser, där fördjupning behövs som uppföljning av SIDA-projekt. Vissa av de SAREC-stödda insatserna kan också vara till hjälp i SIDA:s långtidsplanering, någol som jag berört i avsnittet C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Jag har där angett all SIDA bör kunna överväga att gå in med slöd där SAREC exempelvis stöder forskamtbildning. Exempelvis större insalser i form av biblioteksstöd och slöd till forskningslaboratorier kan ibland lämpa sig för kompletterande medverkan av SIDA. Jag har även föreslagil alt SIDA bör kunna bidra till atl hjälpa motlagaradministrationen alt föra ut och tillämpa forskningsresultaten.

Översynen föreslår alt långvarig u-landserfarenhet bör tillmätas särskild betydelse vid förordnanden av ledamöter i SAREC:s styrelse. Jag biträder denna uppfattning.

Olika former för samarbele och samordning med andra nordiska länder bör vidareutvecklas. I delta hänseende instämmer jag således i vad flera remissinstanser framfört.

Inom ramen för sitt tolala anslag bör SAREC överväga att under en försöksperiod stationera en regionhandläggare i östra/södra Afrika samt att även i övrigt förstärka sin fällbevakning. Härvid kan biståndsambassaderna spela en viss roll fömtsatt att berörda utsända handläggare ges en särskild SAREC-utbildning.

I översynen framläggs vidare några förslag beträffande SAREC:s inre organisafion. Jag anser att det ankommer på SAREC självt att beluta om della. I sitt remissvar nämner SAREC atl en intern organisationsutredning påböijats. Jag vill i delta sammanhang understryka den belydelse som en bibehållen och utvecklad forskarkompetens hos personalen har för sekretariatets möjligheter att fullgöra sina uppgifter.

Det nya programmet för miljö- och skogsforskning, som redovisas i regeringens skrivelse 1985/86:76, saml utökningen av SAREC:s övriga verksamhet, ställer krav pä effekliv administration. Jag är ej beredd atl i detta sammanhang ange i vilken omfattning, inom anslaget C 6, en ev. 93

ökning av medlen för förvahningskostnader bör lillföras SAREC. Denna fråga bör i stället beredas vidare och resultatet av gjorda överväganden redovisas i regleringsbrev för 1986/87. I den fortsatia beredningen bör vidare beaktas de organisatoriska konsekvenser och förslag som framkommit i samband med den nyligen genomförda översynen.

För nästa budgelår har medel för SAREC :s förvaltningskostnader beräknals till 6 138 000 kr. Mol bakgrund av den utökade verksamhel jag föreslagil bör SAREC:s anslag räknas upp med 50 milj. kr. varav 29 milj. kr anvisas för SAREC:s reguljära verksamhel och 21 milj. kr. för del särskilda forskningprogram om avskogning och ökenutbredning som jag lidigare redovisal i min anmälan till regeringens skrivelse 1985/86:76 om forskning rörande skog och miljö. Vidare överförs fr.o.m.budgetåret 1986/87 lill anslaget C 6 den del av anslaget C 2 som disponerats av SAREC för samarbete med SADCC resp. för vissa insalser rörande mark-och miljövård samt energi.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna de allmänna riktlinjer för verksamheten vid styrelsen för u-landsforskning (SAREC) som jag förordat i det föregående,

2. lill Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 231 715 000 kr.

C 7. Nordiska afrikainstitutet

1984/85 Utgift 2 807 000 1985/86 Anslag 3 195 000 1986/87 Förslag 3 525 000

1985/86

Beräknad ändr

ing 1986/87

Före-

Institutet

draganden

Personal

+ 1

Anslag

Förvaltningskostnader

2 570 000

+ 392 000

+ 189 000

(varav lönekostnader)

(1 619 000)

(+ 199 000)

(+ 85 000)

Lokalkostnader

625 000

+ 75 000

Engångsanvisning

—

+ 66 000

3 195 000

+ 467 000

+ 330 000

Institutet

Institutet framhåller i sin anslagsframslällning alt det nordiska intresset för Afrika är stort, inte minsl inom biståndsarbetet och ulvecklingsforskning-en. Styrelsen anser att institutet utgör en unik resurs i Norden vad gäller möjlighelerna till kvalificerad dokumentation, informalion och publicering

rörande situationen i Afrika. I elt kommande utökat samarbete mellan de Prop. 1985/86: 100 nordiska länderna och SADCC-regionen kan institutet enligt styrelsen få Bil. 5 en betydelsefull roll som dokumentations- och informationscentrum.

För att kunna tillgodose behovel av information om Afrika anser insfitu-tet att förstärkningen och moderniseringen av bibliotekets resurser bör förbättras. Vidare önskar insfitulel extra medel för atl kunna höja institutets resestipendier saml medel för två nya Ijänster.

Föredragandens överväganden

Jag anser att institutets centralbibiliotek är en mycket värdefull tillgång för såväl det svenska som del övriga nordiska u-landskunnandel. Institutet bör därför som en engångsanvisning tilldelas 66 000 kr. för en fortsalt förstärkning av bibliotekets resurser. Medel bör vidare anslås för all möjliggöra en höjning av insliiulels resesfipendier. Jag kan däremot ej tillmötesgå institutets begäran om medel för två nya Ijänster. Institutets anslag för budgetåret 1986/87 beräknas därmed till 3 525 000 kr. Huvudförslaget bör ej tillämpas på institutets administrafiva kostnader.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 3 525 000 kr.

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m.

1984/85 Utgift 105 248 368 Reservation 1 342 040 092 1985/86 Anslag 999 950 000 1986/87 Förslag 1 108 000 000

Inom ramen för u-landspolitiken har flera organ inrättats för atl bredda och fördjupa Sveriges samarbele med u-länderna, även utanför programlandskretsen. De insatser som genomförs av beredningen för inlernationellt lekniskt-ekonomiskl samarbete, (BITS), fonden för industriellt samarbete med u-länder, (SWEDFUND), och importkonloret för u-landsprodukter, (IMPOD), syfiar lill elt vidgat tekniskt och ekonomiskt samarbete, som främjar u-ländemas utveckling. Genom Svenska institutet förmedlas bidrag till person- och erfarenhetsutbyte samt kulturellt samarbete. Överföring av teknologi och annat kunnande spelar en central roll i dessa verksamheter, som i stor utsträckning bedrivs i samarbete med olika svenska företag och insfitufioner och främst avser områden där Sverige kan erbjuda god kompetens och kapacitet.

U-ländernas växande skuldproblem utgör ett allvarligt hinder för deras utveckling. De u-landspolitiska instmmenten under anslaget har därför kompletterats med särskilda medel för insalser i länder med akuta belal- ningsbalansproblem. 95

BITS anslagsframställning Prop. 1985/86:100

Bil 5 BITS föreslår atl delposten för tekniskt samarbete inklusive finansiellt

stöd för budgetåret 1986/87 skall uppgå fill 165 milj.kr. Förslaget innebär

en ökning med drygt 42 milj. kr. från budgetåret 1985/86. Härav föreslås atl

ca 9 milj.kr.används för personutbyte och kultursamarbete och

2,5 milj. kr. för utnyttjande av konsulter i granskning och uppföljning av

projektförslag inom såväl det tekniska samarbetet som u-kreditsyslemel.

För u-krediter föreslår BITS ett belopp om 500 milj.kr., vilkel är en ökning med närmare 55 milj. kr. från budgetåret 1985/86. För BITS administration föreslås ett anslag på 4,3 milj. kr., vilket innefattar medel för en ny handläggartjänst för u-krediter.

Det tekniska samarbetet, som omfattar konsullstudier, ulbildning, institutionssamarbete, försöksulmslning och finansiellt stöd samt personutbyte och kultursamarbete, bedrivs i försia hand med s.k.mellaninkomst-länder (enligt Världsbankens definition). Samarbetet är en del i genomförandet av samarbetsavtal som Sverige ingått med vissa länder och omfattar vidare tidigare programländer samt ett antal andra u-länder med vilka Sverige önskar vidga sina relationer. Genom de inlernalionella kurserna möjliggörs etl begränsat samarbete med ylleriigare ell stort antal u-länder.

Fördelningen mellan olika verksamhetsformer har inle genomgått några större förändringar under de senaste åren. För budgetåret 1986/87 förordar BITS i första hand en fortsalt ökning av insatser avseende konsullstudier och ulbildning samt även av del finansiella slödel, som lämnas på gåvobasis för upphandling av svenska varor och Ijänster i anslulning fill andra insatser inom del tekniska samarbetet.

En växande andel av stödet till ulbildning i enskilda länder har avsett industriprojekt i vilka SWEDFUND är engagerad.

Svenska inslilulel administrerar ett program för expertutbyte mellan Sverige och u-länderna och två program, som bedrivs på försök och avser dels kulturutbyte med u-länder, dels särskilda u-sfipendier för högre studier i Sverige. För 1985/86 lämnas vidare bidrag genom BITS lill u-landsde-len av institutets gäststipendieprogram. BITS beräknar preliminärt behovet för de fyra programmen fill ca 9 milj. kr. för 1986/87.

U-krediter är staissiödda krediter som med utnylljande av biståndsmedel kan lämnas på mjuka villkor för all finansiera svenska varor och tjänster i utvecklingsfrämjande projekt. U-krediter kan komma ifråga för programländer, u-länder med vilka tekniskt samarbete bedrivs och andra låg- och mellaninkomstländer vilkas utvecklingspolitik ligger i linje med de svenska biståndspolitiska målen, under fömtsättning att länderna bedöms ha en tillfredsställande kreditvärdighet.

Från den I januari 1985 genomfördes vissa modifieringar i u-kreditsyste- met i enlighel med riksdagens beslut 1984. Dessa innebär en förstärkning av u-kredilernas bislåndspolitiska karaktär och att hela kostnaden för de förmånliga villkoren belastar anslaget C 8. Övriga u-landspolifiska insatser m.m. Ansvaret för kreditbesluten ligger numera på BITS. I enlighet med de nya riktlinjerna har under budgetåret 1984/85 erforderliga tekniska ändringar gjorts av systemet. q

Del svenska systemet skiljer sig tekniskt från den internationellt gängse Prop. 1985/86: 100 utformningen, som består av två separata komponenter, en biståndskredit Bil. 5 och en exportkredit. Del svenska systemet, där gåvo- och lånemedel lämnas i en integrerad transaktion, har godkänts av OECD:s biståndskommitté DAC för redovisning enligt samma principer som gäller för tvåkom-ponenlsystem. Delta innebär att hela u-krediten redovisas som "associat-ed financing" och gåvoelementel som bistånd.

BITS har under 1984/85 övervägl länkbara konsekvenser av olika säu all behandla frågan om kursrisker i u-kreditsyslemet. Vid avvägningen mellan olika alternativ har BITS inte funnit anledning att frångå gällande praxis. Enligt denna skall större delen av u-krediterna lämnas i andra valutor än svenska kronor. BITS har kunnat tillgodose önskemål om kronkrediter i ett par undantagsfall, där möjligheter förelegal alt erbjuda kronor ulan kursrisk för systemet. Beredningen förordar dock alt kronkrediter beviljas ytterst restriktivt.

BITS verksamhel har expanderat myckel kraftigt. Under den senaste femårsperioden har utbetalningarna ökat med i genomsnill 100 % per år och var under 1984/85 16 gånger högre än 1980/81. I sin anslagsframställning framhåller BITS alt myndighetens administration inle tillnärmelsevis ökat i takt med verksamhetens växande omfaitning. De administrativa kostnadernas andel av utbetalningarna har under samma period sjunkit från 6 till mindre än 1 %.

En fortsalt ulbyggnad av det tekniska samarbetet inklusive de inlernalionella kurserna innebär ökad belaslning på de administrativa resurserna. Antalet u-kreditfinansierade projeki under genomförande ökar samiidigt snabbi och del ändrade u-kreditsyslemel ställer ökade krav på administration såväl kvantitativt som kvalitativt. Beredningen föreslår därför att u-kreditverksamheten tillförs en avdelningsdirektörstjänst. Dämtöver begär beredningen en uppräkning av anslagen för administrafiva omkostnader utöver löner, främsl för rese- och kontaktverksamhet samt data- och ordbehandlingsutmslning. Totalt förordar beredningen atl 4,3 milj. kr. anvisas för administration under budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Den breddning av den bilaterala u-landspolitiken som de insatser som genomförs av BITS, SWEDFUND och IMPOD inneburit har givit goda erfarenheter. Principerna för den svenska biståndspolitiken är vägledande för verksamheten, som i första hand bör kunna bidra till u-ländernas ekonomiska tillväxt samtidigt som de övriga biståndspolitiska målen främjas. Inriklningen styrs av samarbetsländernas prioriteringar och av de resurser och den kompetens som finns i Sverige för alt möta dessa. Verksamheten innebär att olika svenska institutioner och företag engageras i u-landssamarbetet och därmed tillför tekniskt och annat kunnande som bidrar till att främja ekonomisk och social utveckling samtidigt som Sveriges relationer med dessa länder utvidgas och stärks.

En ökad tilldelning av biståndsmedel för denna verksamhet är moti verad. Jag förutsätter samtidigt att SIDA, BITS, SWEDFUND och IM- 97

7 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

POD ser över möjligheterna till ett effektivare utnyttjande av befintliga Prop. 1985/86: 100 resurser genom ökad samordning av insalser som genomförs inom samma Bil. 5 områden i gemensamma samarbetsländer eller i projekt som erhåller stöd i olika former kanaliserade genom två eller flera organ.

Tekniskt samarbete

Det tekniska samarbelel har visat sig vara elt flexibelt och värdefullt biståndsinstmment. Genom användning av biståndsmedel mobiliseras även andra resurser för överföring av kunnande och stimulans till insalser på av moltagariändernas prioriterade områden, där Sverige har en belydande erfarenhet och kapacitet. I många fall har del tekniska samarbetet fungerat som en inledande fas till genomförande av angelägna projeki. U-krediter har i en del fall kunnat utnyttjas för finansieringen. I vissa fall kan väl avvägda insatser i anslutning till kommersiellt finansierade projekt få ulvecklingsfrämjande effekt genom atl förslärka mottagarens kapacitel all använda och utveckla del kunnande som överförs genom projekten. BITS har mot bakgmnd av förslag i fjolårets budgetproposition om all dessa möjligheter borde prövas i ökad utsträckning i sin anslagsframställning redovisat myndighetens tillämpning av gällande riktlinjer för del tekniska samarbetet vid sådana insatser.

Den av BITS föreslagna inriklningen på del tekniska samarbetet förefaller ändamålsenlig och väl avvägd vad avser fördelningen mellan olika verksamhetsformer, som i många fall kompletterar varandra på elt fruktbart säll. Jag delar BITS uppfattning aU en fortsatt ökning av främst insatser avseende utbildning och konsultstudier är mofiverad liksom att ytterligare medel behövs för det finansiella stödet, särskilt till angelägna rehabiliteringsprojekt i länder med belalningsbalansproblem. Utbetalningarna för tekniskt samarbete har successivt ökat till all motsvara anslaget för verksamheten och under innevarande budgetår beräknas tillgängliga medel kunna utnyttjas. Jag föreslår alt ett belopp om 150 milj.kr.anvisas för tekniskt samarbele under budgetåret 1986/87. Därav bör liksom tidigare bestridas kostnader för insatser avseende ulbildning och driflledning i anslutning till SWEDFUND-projekt. Vidare bör ca 2,5 milj. kr. få utnylljas för konsultmedverkan i granskning och uppföljning av projektförslag inom det tekniska samarbetet och u-kreditsystemet saml för systemutveckling.

Enligt BITS förslag bör medel ur anslaget för tekniskt samarbete avsättas för Svenska institutets program för expertuibyte och kultursamarbete mellan Sverige och u-länderna, u-stipendier för högre studier och u-lands-delen av gäststipendieprogrammet. För insatser genom Svenska institutet beräknar jag ett medelsbehov om ca 9 milj. kr. Jag föreslår all del slulliga beloppet och dess fördelning mellan olika program fastställs senare av regeringen.

u-krediter Prop. 1985/86: 100

Bil 5 U-kreditgivningen har expanderat snabbt under de senaste åren. Under

budgetåret 1984/85 mer än tredubblades utbetalningarna jämfört med föregående år och en fortsatt ökning har fömlseUs för innevarande budgetår.

U-krediter är elt bislåndspolitiskt instrument, som genom överföring av finansiella resurser syftar till aU underiätta för berörda u-länder atl genomföra prioriterade projekt som etl led i deras ulvecklingssträvanden. Genom ändringarna i u-kreditsystemet från den I januari 1985 förstärktes den bislåndspolitiska förankringen. Omfattningen av beviljade u-krediter visar på ett växande u-landsinlresse för stöd inom områden där den svenska resursbasen är särskilt väl ägnad att tillgodose samarbetsländernas behov. Jag räknar med alt denna utveckling skall fortsätta i takt med att de länder som kan komma ifråga vinner mer erfarenhet av systemet och även som en följd av det växande tekniska samarbetet. Enligt BITS pekar flera faklorer på möjligheter till en utökad verksamhetsvolym. En fortsatt utvidgning till ett begränsat antal nya länder, som i vissa fall redan aktualiserats, bör också vara motiverad. Mot bakgrund av vad jag här anfört föreslås etl belopp om 500 milj.kr.för 1986/87. Enligt bemyndigande av riksdagen äger BITS rätl att göra utfästelser om biståndsmedel för u-krediter med belopp om högst två gånger de vid varje tillfälle lillgängliga medlen.

Möjlighelerna all medverka i finansiering av stora projeki har aktualiserats i några fall. BITS har i sin anslagsframslällning lämnat en redovisning för fillämpningen av riktlinjerna för u-kreditverksamhelen i sådana fall. Den föreslagna medelstilldelningen bör medge möjlighet atl - ufifrån gällande ulveckHngskriterier för u-kredilgivningen - även i fortsättningen överväga medverkan i enstaka slörre projekt, särskilt då de finansieras i samverkan med internationella finansieringsorgan och/eller andra biståndsgivare.

I anslulning till del internationella samarbelel på biståndsområdet och särskilt redovisningen av medlemsländernas bistånd i OECD:s biståndskommitté DAC har frågan om det svenska u-kreditsyslemets tekniska utformning varil föremål för diskussioner, då det skiljer sig från de internationellt gängse systemen. Som framgått ovan har det svenska systemet accepterats för redovisning enligt samma principer som för andra medlemsländers s.k. blandade krediter. Någon anledning alt överväga en snar anpassning med hänvisning fill internationell praxis synes därför inte föreligga. Jag noterar dock alt BITS följer den internationella utvecklingen och avser genomföra en utredning avseende en vidareutveckling av u-kredil-systemel.

Beträffande frågan om kursrisker i det modifierade u-kreditsystemel delar jag BITS uppfattning alt del i dagslägel inle finns anledning att föreslå någon annan ordning än den gällande. Jag förutsätter atl frågan ägnas fortsatt uppmärksamhet av såväl BITS som andra berörda myndigheter och institutioner.

Diskussionerna om hur konkurrensen mellan olika länder genom blandade krediter skall kunna ske i disciplinerade former och hur en hög biståndskvalitet ska kunna upprätthållas har fortsaU inom OECD. Sverige

bör fortsätta all medverka i utvecklingen av internationella regler på delta område. Om de fortsatia överläggningarna skulle leda till överenskommelser om behov av en ytterligare höjning av del lägsta tillåtna gåvoelementel i u-krediter i syfte atl stävja tendenser till en osund kredilkonkurrens och stärka den bislåndspolitiska inriktningen kan en viss beredskap i form av ökad medelstilldelning behövas för att upprätthålla en behovsmässigt och bislåndspolitiskt motiverad kredilvolym.

BITS administrativa kostnader

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Bered-

Före-

ningen

draganden

Personal

Anslag

Förvaltnings-

kostnader

3 319 000

+681 000

+467 000

(varav löne-

kostnader)

(2 371 000)

(+320 000)

(+247 000)

Lokal-

kostnader

211 000

+ 89 000

3 530 000

+770 000

+556 000

Mina förslag rörande BITS innebär en fortsatt expansion av verksamheten. För atl klara de nya kraven i samband med det modifierade u-kreditsyslemel bör beredningen lillföras en kvalificerad handläggartjänst för uppföljning av beviljade krediter och utveckling av dataanvändningen på detta område. För att BITS samarbete med många länder skall fungera krävs en betydande rese- och kontaktverksamhet. Detla gäller inte minst länder där svensk beskickning saknas. Etl medelspåslag är därför mofiverat. BITS administrativa koslnader för budgelårel 1986/87 beräknas till 4 086 000 kr. I beräkningen har en reduktion skett enligt etl ettårigt huvudförslag om 2 %.

SWEDFUND

Som redovisades i förra årets budgetproposition lämnade SWEDFUND år 1984 en redogörelse för resultat och erfarenheter från fondens inledande femårsperiod och en plan för framliden. SWEDFUND pekade därvid på behov av kapiialförslärkning för aU öka fondens kapacitel. På regeringens förslag godkände riksdagen en höjning av SWEDFUND:s grundkapital med 150 milj.kr.fill 250 milj.kr.samt att 25 milj.kr.därav skulle tillföras fonden under budgetåret 1985/86. Vidare beslutades att den fortsaita uppbyggnaden av det egna kapitalet skulle ske steg för steg med hänsyn till fortlöpande erfarenheter av verksamheten.

SWEDFUND har lill uppgift atl främja industriell utveckling i u-länder genom förmedling av kontakter, medverkan i investeringsstudier och engagemang i s. k. joint ventures tillsammans med u-landspartners och svenska

företag. Verksamheten inriktas på fatfigare u-länder, främst nuvarande Prop. 1985/86: 100 och tidigare programländer men även vissa andra länder vilkas utveck- Bil. 5 lingspolilik överensslämmer med de svenska bislåndspolitiska målen och med vilka Sverige önskar utveckla etl bredare samarbete. Erfarenheterna visar att del finns goda möjligheter all nå positiva resullal men också svårigheter. Det leder fill slutsatsen alt karaktären av fondens projekt och förhållandena i samarbelsländerna kräver betydande planering och förberedelser lillsammans med de partners som skall förverkliga projeklen och en långsiktig medverkan från biståndsgivarens sida.

Den prognos som gjordes i ovan nämnda redovisning lill regeringen har i sina huvuddrag bekräftats under budgetåret 1984/85. De finansiella åtagandena översteg vid slutet av verksamhetsåret fondens gmndkapital. Den ökning av del lotala engagemanget som förutsetts genom nya insalser under innevarande budgelår är någol större än del belopp som lillförls det egna kapitalel för 1985/86.

De resurser SWEDFUND disponerar över utgörs, förutom av grundkapitalet, av fondens bemyndigande atl med statsgaranli låna upp medel på kapitalmarknaden och avkastning på fondens investeringar. Med hänsyn fill det allmänna ekonomiska lägel i flertalet samarbetsländer och de alltjämt begränsade erfarenheterna av projeki i drifl, vilket gör del svårt alt beräkna takten i ålerflödel av investerat kapital, bör verksamheten fills vidare främst baseras på egna medel.

Syftet med den beslutade höjningen av grundkapitalet är all ge SWEDFUND en mer stabil bas för planering av den fortsatia verksamheten. Jag föreslår att 40 milj. kr. avsätts för budgelårel 1986/87 för delta ändamål.

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD)

För budgelårel 1985/86 ställdes ett belopp på 6,5 milj. kr. till förfogande för importkonloret för u-landsprodukter (IMPOD). Efter samråd med statsrådet Hellström föreslår jag för budgelårel 1986/87 ell belopp på 8 milj.kr. Del är möjligt atl efterfrågan på insalser inom kontorets verksamhetsområde kommer atl öka ylleriigare. Begränsade insalser i länder av bislåndspolitiskt intresse kan därför bli motiverade och kräva medel utöver vad som angivits ovan. Jag är beredd pröva eventuella ansökningar från importkontoret om ytterligare medel lill ett totalt belopp om högst 1,5 milj.kr.för sådana insatser som inte nu kan förutses i detalj.

Stöd till länder med akuta betalningsbalansproblem m. m.

För budgelårel 1985/86 har anvisats 400 milj. kr. för särskill betalningsba lansstöd lill länder med vilka Sverige bedriver reguljärt biståndssamarbete (prop. 1984/85:100, UU 1984/85:12, rskr 225). SIDA och BITS har till re geringen inkommit med förslag om stöd lill Mozambique, Sudan, Tanza nia, Vietnam och Zambia. En sådan biståndsinsats anses kunna bidra till atl lindra dessa länders uUandsskulder genom all u-garanterade krediter och andra bislåndsprövade skulder till svenska staten läcks med medel från del särskilda belalningsbalansslödet. Såväl SIDA som BITS redovisar 101

dämlöver förslag och överväganden om svensk medverkan i inlernatio- Prop. 1985/86:100 nellt samordnade åtgärder för skuldlältnad. Bil. 5

Som framhållits i tidigare avsnitt har u-ländernas skuldproblem ytteriigare förvärrats.

En växande andel av de länder som drabbats av akuta skuldproblem tillhör de minst utvecklade länderna. Del är uppenbart att flertalet av de fattigaste u-ländernas kris är så djup och utvecklingsproblemen så långsiktiga all de metoder som hillills använts för atl bemästra deras skuldproblem inte är tillräckliga för all åstadkomma varaktiga lösningar.

Bland långivarländer och internationella finansieringsinstitutioner finns en växande insikt om behovet av internationella slödaktioner. På senare tid har även olika förslag och initiativ om sådana åtgärder förts fram.

Regeringen avser nu mot denna bakgmnd medverka till atl internationellt samordnade stödåtgärder kommer till stånd på skuldområdet. Del är angelägel atl Sverige med särskilda medel kan bidra till stödåtgärder för de fattigaste u-länderna. Utformningen av dessa stödåtgärder kan inte nu närmare anges utan beror på resultatet av pågående och kommande internationella diskussioner. Insatserna kan exempelvis avse stöd i anslutning till omförhandlingar av enskilda länders skulder eller i samband med stmk-luranpassningsålgärder. Detta bör i första hand ske inom ramen för gemensamma aktioner med andra industriländer och i andra hand — i fråga om programländer för svenskt bistånd eller länder med vilka elt reguljärt ekonomiskt samarbete sker genom BITS - som bilaterala insatser.

Jag förordar att för budgelårel 1986/87 etl belopp om 400 milj. kr. anvisas för ålgärder till förmån för u-länder med akuta belalningssvårigheter m. m.

Övrigt

För FN-slipendier m.m.och för utredningar m.m.beräknar jag 780 000 kr. resp 5 134 000 kr. under budgelårel 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de rikUinjer och bidrag som jag förordat i det föregå ende under mbriken Övriga u-landspolitiska insatser m. m.,

2. till Övriga u-landspolitiska insatser m. m. för budgelårel 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag av I 108 000 000 kr.

102 D. Information om Sverige i utlandet '°p- '-

Dl. Svenska institutet

1984/85 Utgift 38 925 657 Reservation 1 461 583

1985/86 Anslag 40 353 000

1986/87 Förslag 42 121 000(1)

(1) Inkl. engångsanvisning om 300 000 kr.

1985/86 Beräknad förändring 1986/87

Institutet Föredraganden

Personal

Handläggande personal

53,0(1)

Övrig personal

37,5

Summa

90,5

of of

(1) siffran inkluderar inte två utsända tjänster vid Svenska kulturhuset i Paris.

Svenska institutet

Svenska institutet är en statligt finansierad stiftelse med uppgift alt främja kultur- och erfarenhetsutbyte med andra länder och genom informationsverksamhet i utlandet förmedla kunskap om svenskl samhälls- och kulturliv, samt atl svara för verksamheten vid Svenska kulturhuset i Paris (Centre Culturel Suédois).

Insfitulet sprider information om del svenska samhället genom publikationer, filmer och utställningar saml en dokumentationstjänst och besöksservice i Sverige. Kultumtbytet främjas genom publikationer, filmvisningar, utställningar, seminarier och personulbyte. Studier och forskning stöds genom stipendier, person- och forskarutbyte, kurser och konferenser samt bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter. Institutet får inom sitt verksamhelsområde mol ersättning ulföra uppdrag och tillhandahålla produkter och tjänster. Institutet har bl.a.fått ansvaret för olika program som syfiar till alt öka kontakterna mellan del svenska samhällel och länderna i tredje världen i form av person- och erfarenhetsutbyte saml kulturutbyte.

Institutet har vidare i uppdrag all bedriva försöksverksamhet med s. k. integrerad utlandsulbildning samt att administrera stipendier åt svenskar för forskning i utlandet.

Insfitutet leds av en styrelse bestående av institutets direktör och elva ledamöter, som utses av regeringen. Bland ledamöterna ingår företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen samt för universiteten och högskolorna, kuhurlivet, folkrörelserna, de fackliga organisationerna och näringslivet. För kontakt med samhällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med institutets verksamhet, finns rådgivande referensgmpper som tillsätts av styrelsen.

103 Svenska institutet begär för budgetåret 1986/87 ett anslag på 46 059 000 Prop. 1985/86: 100 kr. (-1- 5 706 000 kr.) under anslaget D 1. Bil. 5

Därutöver begärs 10 456 000 kr. under anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. samt 6 956 000 kr. över åttonde huvudtiteln.

Ökningen under förevarande anslag avser pris- och löneomräkning med 3 086 000 kr. (varav ökning av lönekostnader I 007 000 kr. och lokalkost-nadsomräkning 389 000 kr.) samt höjd ambitionsnivå med 2 620 000 kr.

Institutet föreslår att den femprocenliga besparingen enligt det treåriga huvudförslaget i sin helhet får belasta budgetåret 1988/89.

Institutet lägger fram följande reformförslag som rör förevarande anslag:

1. Särskilda informationsakliviteter i samband med svenska

handels- och turismfrämjande insalser i utlandet 300 000 kr.

2. Förstärkning av publikalionsverksamheten 500 000 kr.

3. Förstärkning av utställningsverksamheten 500 000 kr.

4. Gästbostäder för utländska kulturarbetare 100 000 kr.

5. Återställande av avtalat antal långlidsstipendier 300 000 kr.

6. Förstärkning av stipendierna lill svenska deliagare

i den nordiska folkhögskolekursen i Manchester 100 000 kr.

7. Återställande av avtalat antal bilaterala korttids-stipendier 250 000 kr.

8. Etapp 1 av utbyggnad av stödet lill undervisning i

svenska utomlands 570 000 kr.

Institutet föreslår därutöver ändrade bestämmelser om gästslipendier lill utländska studerande. Det ankommer på regeringen atl beslula härom.

Föredragandens överväganden

En av Svenska institutets huvuduppgifter är atl främja undervisningen i svenska som främmande språk i ullandel. En arbetsgmpp inom utrikes-och utbildningsdepartementen har sett över formema för stödet lill svenskundervisning i utlandet. Arbetsgmppen fann att man borde pröva om institutets produktion och förmedling av läromedel i ökad utsträckning skulle kunna bedrivas på kommersiell basis, t. ex. i samarbele med Riksföreningen för Sverigekontakt. Skolöverstyrelsen borde vidare ta ett större ansvar för utlandsskolornas läromedelsförsörjning. Jag delar dessa synpunkter. Jag anser vidare i likhel med arbetsgruppen att slödel lill de lektorat institutet förmedlar bör göras lill föremål för vissa prioriteringar. Härigenom bör det vara möjligt att förbällra de ekonomiska villkoren för en högprioriterad grupp av Ijänster för att åsiadkomma önskvärd rekrytering. I övriga fall bör insfitutet kunna begränsa sin medverkan till själva förmedlingen av nya lektorer.

För siödet till institutets kurs- och konferensverksamhet för svensklärare i utlandet överförs från anslaget D 3. Övrig information om Sverige i utlandet ell belopp av 100 000 kr.

Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet föreslår jag att medlen för löneslöd ål ett lektorat i svenska i Reykjavik överförs från förevarande anslag till anslaget VIII H 5. Bilateralt nordiskt kultursamar bete m.m. (-140000 kr.). 104

För nästa budgelår bör medel för Svenska institutets verksamhel beräknas enligt ell treårigt huvudförslag innebärande en reduktion om I % försia året och 2 % per år under nästföljande år. Jag föreslår en sammanlagd ökning av anslaget för institutets verksamhet om I 768 000 kr.

Vad gäller de anslag som Svenska institutet disponerar under åttonde huvudtiteln hänvisar jag till vad chefen för utbildningsdepartementet kommer atl anföra senare denna dag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svenska Institutet för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 42 121 000 kr.

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

1984/85 1985/86 1986/87

Utgift Anslag Förslag

32 749 550

33 600 000 35 235 000

Reservation 2 000 300

1985/86 Anslag

Beräknad ändring 1986/87

Anslagsfram- Föredra-ställning ganden

1. Programverksamhet

och driftkostnader 21 940 000(1) +11 902 000 + 1 735 000

2. Investeringar

3. Kompensation för prisutveckling

4. Televerkets kostnader

200 000

3 160 000

8 300 000

100 000

(1) Genomsnittligt prisläge 1983/84

Sveriges Riksradio AB

Ullandsprogrammel (UTP) är den enhet inom Sveriges Riksradio AB som svarar för programverksamheten för utlandet. UTP skall enligt avtalet mellan staten och Sveriges Riksradio AB producera och på annat sätt anskaffa och sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet. UTP:s program skall ge i ufiandel bosatta svenskar möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med hemlandet samt hos utländsk publik sprida kunskap om Sverige. Radions sändningar till utlandet sker på sju olika språk och riktar sig till alla världsdelar.

Sveriges Riksradio AB begär för budgetåret 1986/87 ett anslag, exkl. priskompensation, av 33 842 000 kr. för programverksamheten för utlan-

det. Därutöver begär televerket ersättning med 8 200 000 kr. Förslaget Prop. 1985/86: 100 skulle innebära en anslagsökning om tolalt 11 802 000 kr.exkl.priskom- Bil. 5 pensation. Därav avser 1,3 milj.kr. återställande av verksamhetens omfattning till 1978/79 års nivå.

Sveriges Riksradio AB redovisar tre olika planeringsalternativ, varav alternativ 1 avser en Ivåprocenlig reduktion av anslaget för nästa budgetår. Etl genomförande av detta alternativ skulle enligt anslagsframställningen medföra nedläggning av en språkgrupp i utlandssändningarna eller nedläggning av radioexporten.

Alternativ 2 avser verksamhet av i stort sett samma omfatlning som nu med utrymme för vissa omstmkteringar.

Alternativ 3 avser en ökad ambitionsnivå till en kostnad av totah 9 milj. kr. Av beloppel avser 5 milj. kr. utnyttjande av mellanvågssändaren i Sölvesborg för atl erbjuda specialprogram lill Sveriges närområden.

Föredragandens överväganden

Efter regeringens bemyndigande tillkallades år 1985 en särskild utredare med uppgift all se över Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet. Jag räknar med atl i nästa års budgetproposition kunna lägga fram förslag med anledning av utredarens belänkande. I avvaktan härpå bör utlandsprogrammels verksamhet bedrivas i nuvarande omfattning

Jag beräknar kompensation för kostnadsutvecklingen enligt ett kombinerat pris- och löneindex. Anslagsposten 1. Programverksamhet och driftkoslnader bör sålunda öka med 1 735 000 kr.till 23 675 000 kr. (1984/85 års prisnivå). Därvid har etl modifierat huvudförslag tillämpats.

UTP får ur posten 3. tillgodogöra sig kompensation för budgetåren 1985/86 och 1986/87 enligt nämnda index. Liksom budgetåret 1985/86 beräknar jag denna anslagspost fill 3 160 000 kr. Basen för beräkning av kompensation för prisutvecklingen kommer under budgetåret 1986/87 att utgöras dels av anslagsposten I., d.v.s. 23 675 000 kr., dels kompensationen för prisutveckling under budgetåret 1985/86.

Ersättningen lill televerkel kan minskas med 100 000 kr. Jag beräknar en sammanlagd ökning av anslaget med 1 635 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 35 235 000 kr.

2 190 606

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet

Reservation

10 843 998 12 420 000(1) 12 870 000(2)

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

(1) Inkl. engångsbidrag på 200 000 kr.

(2) Inkl. engångsbidrag på 200 000 kr.

Från anslaget finansieras sådant informations- och erfarenhetsutbyte med ullandel som sker genom utrikesdepartementets press- och informationsenhet (anslagsposten 1. Samordnad informationsverksamhet) samt bidrag till Svensk-internationella pressbyrån (SIP) och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

1985/86 Anslag

Beräknad ändring 1986/87

Anslagsfram- Föreställning draganden

1. Samordnad informationsverksamhet 9 345 000

2. Bidrag till Svenskinternationella

pressbyrån 1 910 000

+ 430 000

+ 180 000 + 75 000

3. Bidrag till Ingen- j örsvetenskaps akademien 1 155 000

+ 525 000 + 45 000

Inom press- och informationsenheten fördelar informafionsbyrån medel från deUa anslag främst till de svenska ufiandsmyndigheterna för informationsinsatser och kultumtbyte, såsom personutbyte, seminarier, lokala kostnader i samband med film- och utstäUningsverksamhet m. m. Vidare finns medel bl. a. för olika regionala insatser, utländska journaUstbesök, uppföljning av konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) samt prenumeraUon på tidskrifter, såsom Ambio, Inside Sweden och Sweden Now. Byrån ställer också medel främst till Svenska institutets förfogande för särskilda uppdrag av intresse för utrikesdepartementet. Informationsbyrån svarar dämlöver för långsiktig information i Sverige om utrikespolitiska frågor i form av trycksaker, föredrag, seminarier m. m.

SIP distribuerar nyhetsbulleliner på nio språk lill ca 7 000 utländska tidningar och facktidskrifter. Bulletinerna innehåller dels nyheter inom de industriella, tekniska och vetenskapliga sektorerna i Sverige, dels nyheter om svenska politiska, samhälleliga och ekonomiska frågor. SIP begär för budgetåret 1986/87 ett bidrag med 2 100 000 kr.

IVA begär bidrag med sammanlagl 1 680 000 kr. för avialsbundel samarbele, främst forskarutbyte, mellan IVA och vetenskapsakademier eller molsvarande organisationer i östeuropeiska länder och i Kina.

Av beloppel avser 60 000 kr. höjd ambitionsnivå.

107 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Bil 5 Jag beräknar enligt ett ettårigt huvudförslag om 2 % sammanlagt

550 000 kr. i prisomräkning för budgetåret 1986/87. Hämtöver bör anslaget tillföras en engångsanvisning på 200 000 kr. för att möjliggöra ett fortsatt stöd till Arbetarrörelsens internationella centmm (AIC) för en försöksverksamhet med utgivning av den engelskspråkiga tidningen Inside Sweden för utlandet. Av anslaget bör 100 000 kr. föras över till anslaget D 1. Svenska institutet för bl. a. fortbildningsåtgärder riktade fill lärare i svenska i ullandel. Anslagsökningen för budgetåret 1986/87 bör beräknas till 650 000 kr. Vid min beräkning av anslagsbeloppel för nästa budgetår har jag dragit ifrån en engångsanvisning om 200 000 kr. för budgetåret 1985/86.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1986/87 anvisa eU reservationsanslag av 12 870 000 kr.

108 E. Utrikeshandel och exportfrämjande P»"»?-185/86: lOO

Bil. 5 Inledning

Världsekonomin och internationell handel

Den internationella konjunkturuppgången har nu pågått i flera år. Den gick dock under år 1985 in i ett skede med lägre tillväxttakt. Till stor del är det Ulvecklingen i USA som dominerar tillväxten också i andra delar av världen. Den ökade tillväxten i Japan kan exempelvis till en belydande del förklaras av ökad export lill USA och avmattningen i USA under år 1985 har direkt återverkat också på den japanska tillväxten. I Västeuropa har produktionstillväxten under de senaste åren skett i betydligt långsammare takl än i USA och Japan. I gengäld kom tillväxtlakten inte all dämpas på samma sätt och förblev ungefär oförändrad år 1985. Den ekonomiska aktiviteten i u-länderna totalt sett ökade år 1985 något långsammare än året dessförinnan. Tillväxten i Kina och Stilla Havsområdet fortsatte att ligga på en hög nivå. På andra håll - inom oljeländerna och i delar av Afrika -försvagades dock utvecklingen kraftigt.

Världshandeln ökade med hela 9% i volym under år 1984. Ökningen år 1985 beräknas fill 5%.

Sveriges utrikeshandel

Sveriges handelsbalans förbättrades med cirka 30 miljarder kronor mellan åren 1982 och 1984. Förbätlringen var närmare 16 miljarder kronor år 1983 och drygt 14 miljarder kronor år 1984. Under första kvartalet 1985 dämpades den höga exportökningstakten. Därefter har emellertid en belydande återhämtning skett. För andra halvårel beräknas exportvolymen ha ökat med ca 4%. HandelsbalansöverskoUet under år 1985 beräknas nu uppgå lill cirka 15 miljarder kronor.

Trots en belydande importökning visar handelsbalansen ett slorl överskott. Ränta på utlandslånen, bistånd och andra utgifter ställer stora krav på valutaintäkter. Ännu har inte en långsiktig balans i de samlade svenska utrikesaffärerna skapats. Det är mot denna bakgmnd väsentligt alt ytterligare ansträngningar görs för att öka den svenska exporten.

Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet är för närvarande i hög grad inriktat på frågor som rör den ekonomiska ulvecklingen och sysselsättningen. Detta är naturligt i elt läge där de enskilda länderna söker lösa problem som rör arbetslösheten, inflationen och den industriella konkurrenskraften. Genom all välja gemensamma lösningar i stället för isolerade nationella kan länderna uppnå en störte slagkraft och ett bättre resursutnyttjande.

Nordiska ministerrådet (finansministrarna) lade till Nordiska rådets ses sion i Reykjavik i februari 1985 fram en långsiktig handlingsplan för ekono misk utveckling och full sysselsättning. Planen är etl uttryck för en höjd ambitionsnivå i det nordiska samarbetet. Den omfattar insatser för att iqo

påskynda den stmktureUa omvandlingen i ländernas ekonomi och närings- Prop. 1985/86:100 liv. Ålgärder planeras för alt åstadkomma en mer rationell resursanvänd- Bil. 5 ning, öka den nordiska samhandeln, förnya industrin, öka den nordiska ekonomiska integrationen och understödja den nationella ekonomiska politiken. Handlingsplanen innehåller många konkreta förslag till samordnade och förstärkta nordiska insatser, exempelvis investeringar i vägar och järnvägar för att förbällra gods- och persontransporterna inom Norden och mot kontinenten. Vidare föreslås ökat nordiskt samarbete på det exportfrämjande området, ökade resurser till Nordiska investeringsbankens projektinvesleringslån och Ull den Nordiska projektexportfonden.

Att utveckla Norden som hemmamarknad är ett av huvudmålen för del nordiska regeringssamarbetel. Det är ett fortlöpande arbeie som bl.a. syftar till atl ge de nordiska företagen bättre tillgång lill den nordiska marknaden och atl därmed förbättra konkurrensförmågan på världsmarknaden. Detta gäller inte minsl de små och medelstora förelagen. Särskild vikt läggs vid atl avveckla icke-tariffära handelshinder. Tekniska handelshinder, transport- och lullrelaterade frågor samt frågor om stalligl slöd och upphandling har under året ägnats stor uppmärksamhet. Vid de nordiska ulrikshandelsministrarnas möte i november 1985 framlades två rapporter som omfattar en rad konkreta förslag. Ulrikeshandelsminislrarna ställde sig bakom förslagen. Rapporterna visar all en del av de handelshinder som näringslivet i Norden anmält undanröjts under det gångna året. Många frågor återstår dock. Som ett led i uppföljningsarbetet har regeringen beslutat att genom en serie "hearings" la upp dessa frågor med de myndigheter, som utfärdar föreskrifter av olika slag.

För närvarande pågår arbete med att genomföra sammanläggningen av de båda ministertådssekrelariaten och de två budgetarna för det nordiska samarbetet. Genomförandel av dessa förändringar bör medföra en effektivare organisation som bättre kan motsvara de krav som den ökade ambitionen i det nordiska samarbetet nu ställer. Förändringarna i de organisatoriska formerna för samarbetet har krävt vissa justeringar i de nordiska samarbetsavtalen. Förslag härom förelades riksdagen hösten 1985 i proposition 1985/86:64 om ändring av det s. k. Helsingforsavtalet och avtalet om nordiskt kulturellt samarbele. Riksdagen har godkänt förslagen (UU 1985/86: rskr. 69).

En utförlig redogörelse för det nordiska samarbetet har lämnats i den berättelse som Nordiska ministerrådet överlämnat till Nordiska rådet i december 1985 (dokument C 1/1986 i del nordiska trycket).

Västeuropa

Genom EFTA och Sveriges frihandelsavtal (EG) har Sverige fått Ullgång till elt frihandelsområde på mer än 300 miljoner människor. Till den västeuropeiska marknaden går också cirka 70% av den svenska exporten.

För utvidgningen av förbindelserna med EG har EFTA-samarbetel kom mit att spela en vikfig roll. Under senare år har det från EG:s sida visals ell klart intresse alt utvidga och utveckla kontakterna med EFTA-länderna. Della befästes genom den deklaration som antogs i Luxemburg i april 1984 110

vid det första gemensamma ministermötel mellan EG- och EFTA-län- Prop. 1985/86: 100 derna. Sedermera har man kommit överens om alt till en början koncentre- Bil. 5 ra samarbetet till tekniska handelshinder, ursprungsregler, gränskontroller och handelsdokumenlalion. För dessa områden har gemensamma arbetsgrupper inrättats. Av de frågor som här behandlas kan särskilt nämnas arbetet på att införa ell s.k.enhetsdokument i den västeuropeiska handeln. Även andra frågor som offentlig upphandling, forsknings- och utvecklingssamarbete saml miljöfrågor har utpekats som viktiga samarbetsområden.

Representanter för EG-kommissionen har deltagit vid EFTA:s ministermöten, senast i samband med EFTA:s 25-årsjubileum i Wien i maj 1985.

Vid del årliga högnivåmölel mellan Sverige och EG i Slockholm i juni 1985 diskuterades utöver de sedvanliga bilaterala frågorna och de handelspolitiska frågorna även utvidgningen av samarbetet mellan EFTA och EG.

Det svenska frihandelsavtalet med EG fungerar mycket väl. Inga slörre bilaterala problem mellan Sverige och EG föreligger för närvarande. Del mest belydande problemet gäller den svenska exporten av sill lill EG-länderna. EG ålerinförde fr. o. m. 1982/83 den tidigare suspenderade tullen på sill, vilkel berör den traditionella svenska exporten, som motsvarar cirka en fjärdedel av näringens lolala fångster av fisk. Tidigare har den svenska exporten i stort sett undgått tull på grund av tullfria kontingenter, men fr. o. m. i år har en mer omfattande lullbeläggning skett.

Även vårt frihandelsavtal med Kol- och slålunionen, CECA, fungerar tillfredsställande. Inom ramen för EG:s krisprogram har kapaciteten i stort sett skurils ned så som avselts, även om regionala eftersläpningar förekommer. Ylleriigare stålkapacitet bedöms behöva bortrationaliseras inom EG fram till år 1990. Under en övergångsperiod får därför vissa, mindre omfattande statsstöd ges. Krisprogrammets marknadsreglering börjar dock nu att avskaffas. Därmed öppnas möjligheter för en parallell avveckling av de s. k. skriftväxlingsåtagandena mellan Sverige och EG. Dessa, som innebär en tolkning av CECA:s prisregler, har gjort det möjligl för Sverige atl bevara de traditionella handelsströmmarna under en svår period för stålbranschen.

Samarbetet mellan Sverige och EG har utvecklats kraftigt även på en rad områden utanför frihandelsavtalets ram. Ett av dessa områden är forskningssamarbetet. Sverige har sedan början av 1970-talel deltagit i ett 50-lal projekt inom det s.k. COST-samarbetet och även tecknat avtal med EURATOM om fusionsforskningssamarbete. Det finns etl starkt intresse bland svenska företag också för deltagande i EG:s egna forskningsprogram såsom ESPRIT (på informationsleknologiområdel), RACE (på telekommunikationsområdet) och BRITE (på basteknologiområdel). Ett ramavtal för forskningssamarbete mellan Sverige och EG har förhandlats fram och kommer atl undertecknas ijanuari 1986.

Under årel har en ny öppning i det europeiska forskningssamarbetet tillkommit genom det franska Eureka-iniliativet, i vilkel från början såväl EG- som EFTA-länder inbjöds delta. Sverige kommer all delta i två av de tio projekt som efler ministerkonferensen i Hannover i november 1985

ligger inom ramen för Eureka-initiativet och som kan betecknas som Prop. 1985/86: 100 Eureka-projekt. EU särskilt Eureka-sekretariat kommer aU upprättas. Bil. 5

Från årsskiftet 1985/86 har Finland blivit fullvärdig medlem i EFTA, från att varit associerad sedan år 1961. Delta innebär i sak inte någon förändring vad gäller de handelspolitiska åtagandena.

Den I januari 1986 inträder Spanien och Portugal som medlemmar i EG. Detta innebär för svenskt vidkommande att tullarna för industriprodukter kommer att avvecklas också i förhållande till Spanien. Spanien kommer också att omfattas av kol- och stålunionens regler m. m. Den tullfrihet som inom EFTA har uppnåtts mellan Portugal och Sverige kommer i huvudsak att bibehållas.

Tillsammans med övriga EFTA-länder förhandlar Sverige nu med EG om vissa övergångsarrangemang med anledning av utvidgningen. Då förhandlingarna inle beräknas vara klara till årsskiftet har parterna enats om en förlängning av gällande handelsregimer t. o. m. den 28 februari 1986.

EG:s stats- och regeringschefer fattade åren 1982 och 1983 beslut om atl påskynda förverkligandet av den inre marknaden. I enlighet med delta mandat har EG-kommissionen utarbetat en vitbok med detaljerade förslag. Vid stats- och regeringschefernas möte i Milano i juni 1985 uppdrogs ål ministerrådet att utarbeta en fast tidtabell i linje med kommissionens förslag. Avsikten är alt till år 1992 undanröja tekniska, fiskala, administrativa och juridiska hinder så att gränskontrollerna helt kan avskaffas och en gemensam marknad för varor, tjänster, och i stor utsträckning även kapital, kan genomföras. Genomförandet av den inre marknaden torde på många områden indirekt bli fill fördel även för svenska företag. Del är samlidigl angelägel att denna utveckling inte på andra områden skapar nya hinder i handeln med EFTA-länderna. På en rad områden är det för övrigt i Sveriges och andra EFTA-länders intresse atl inleda elt samarbete för alt få en parallell avveckling av hinder mellan EG- och EFTA-länderna och därigenom skapa den stora västeuropeiska hemmamarknad som Luxemburgdeklarationen satte som mål. Det är därför angeläget att uppmärksamt följa utvecklingen inom EG.

Multilaterala handelsfrågor

Trots en fortsalt, om än avmattad, ekonomisk tillväxt i OECD-området finns del fortfarande få tecken som lyder på alt det protektionistiska trycket i de industrialiserade länderna har minskat. Bl. a. lill följd av bestå ende stora obalanser i väridshandeln är risken fortfarande påtaglig för atl ytteriigare begränsningar av handeln kan komma att vidtas av flera vikfiga handelsnationer. Samtidigt tenderar handelskonflikterna mellan enskilda länder eller gmpper av länder att skärpas. I USA är det protektionistiska trycket starkare än på myckel lång tid. Skuldsilualionen för många u-länder är fortfarande allvarlig och skapar problem i handelsrelationerna mellan u-länder och i-länder. De alltmer omfattande ingrepp i handeln som har ägt rum genom s. k. gråzonsålgärder vid sidan av internationellt över enskomna regler har påtagligt bidragit till att undergräva frihandelssyste mets trovärdighet. ' '2

Delta är en allvarlig ulveckling för ett frihandelsberoende land som Prop. 1985/86: 100 Sverige. Den svenska regeringen verkar därför aktivt för alt genom olika Bil. 5 åtgärder, bl.a. inom ramen för internationella organisationer som det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), organisalionen för ekonomiskl samarbete och utveckling (OECD) och Förenta nationeras organ för handel och ulveckling (UNCTAD), motverka protektionismen saml lägga grunden för ytterligare frigörelse av handeln.

En viktig del i dessa strävanden har varit arbetet på alt snarast möjligt få lill stånd en ny multilateral handelsförhandling inom ramen för GATT. En sådan förhandling har i vida kretsar ansetts vara ett viktigt medel för atl bryta den protektionistiska trenden, lägga grunden lill fortsatta handelsliberaliseringar och förstärka GATT-systemet. Under år 1985 gjordes viktiga framsteg i denna fråga. Bland dessa kan nämnas det informella ministermötet i juni i Stockholm. Mötet samlade 22 ulrikes- och handelsministrar från såväl i-länder som u-länder. Därtill deltog också ledande företrädare för EG-kommissionen och GATT. Slockholmsmölel bidrog lill att det stilleslånd som inträffat i GATT-diskussionen om en ny runda kunde hävas, något som i sin tur ledde fram till alt ett viktigt högnivåmöte kunde inkallas inom ramen för GATT i september.

Vid del mötet gjordes ett principuttalande av GATT:s högsta beslutande organ, de avtalsslutande parterna, om att en process inletts som skall leda till en ny förhandlingsmnda. Som elt ylleriigare mycket viktigt steg i denna process har nyligen fallats beslut om upprättande av en förberedande förhandlingskommitté i GATT. Enligt beslutet skall etl ministermöte hållas i september 1986 för atl formelll starta förhandlingarna.

Det har blivit alltmer uppenbart att det krävs ett nytt initiativ i GATT-ar-betet för atl balansera de tilltagande protektionistiska påtryckningarna i omvärlden och för alt driva frihandelssträvandena framåt. Något positivt alternativ till det öppna frihandelssyslemet finns inte. Den internationella handelspolitiska situationen har i växande utsträckning utsatt det multilaterala regelverket för allt större påfrestningar och tiden är nu mogen att se över och vitalisera GATT. Della gäller inte bara dess nuvarande utformning, utan det är också nödvändigt att undersöka förutsättningarna för att inlemma nya viktiga områden för världshandeln som handeln med tjänster under GATT:s paraply.

Utgångspunkten för en ny förhandlingsmnda är det omfattande arbetsprogram som beslutades vid GATT:s ministermöte år 1982. På del traditionella området har Sverige prioriterat skyddsklausulfrågan, där Sverige önskar få lill stånd procedurer för bättre insyn i och disciplin över de ovan omtalade gråzonsålgärderna. Andra centrala förhandlingsfrågor gäller u-ländernas ökade tillträde till i-landsmarknaderna samt handeln med jordbruksprodukter.

Ett problemområde inom handelspolitiken, som på senare år givits en allt större uppmärksamhet, är handeln med tjänster. Sverige fäster stor vikt härvid. Behandlingen av denna fråga har gradvis kommit atl inta en alltmer central roll inom arbetet i såväl GATT som i andra internationella organisationer, däribland OECD och UNCTAD. En annan viktig fråga där GATT bör ha en roll att spela gäller de handelspolitiska aspekterna av 113

varumärkesförfalskningar. 8 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Regeringen fäster fortsaU stor vikt vid samarbetet inom OECD:s ram. Prop. 1985/86:100 På del handelspolitiska området är OECD ett viktigt fomm för Sveriges Bil. 5 strävanden alt rasera handelshinder och förslärka del internationella handelssystemet. I förberedelserna för en ny global förhandlingsrunda inom GATT spelar samrådet inom OECD en betydelsefull roll, inte minst beträffande frågan om handeln med tjänster. Arbetet med alt söka avveckla ("roll-back") handelshinder fortsätler enligt mandal från ministerrådet. En annan fråga av hög aktualitet inom OECD är utvecklingen på höglekno-logiområdel ur såväl handels- som industripolifisk synvinkel. Arbete pågår också atl genom mer integrerat datasamarbete förbättra medlemsländernas tillgång fill del värdefulla utredningsmaterial som finns tillgängligt inom OECD.

I den svenska regeringens program i nio punkter för att följa upp Förenta nationernas sjätte konferens för handel och ulveckling (UNCTAD VI) i Belgrad utgjorde råvarorna en väsenilig del. Multilateralt råvamsamarbete är önskvärt inte minst för små handelsberoende länder. Några av de prisstabiUserande avtalen skall omförhandlas, bl.a. kakao och naturgummi. Utgången är oviss. Efler den dramatiska utvecklingen på tennområdet som bl. a. medför att lageroperafionerna upphörde i oktober 1985 är läget, i vad avserdet framlida samarbetet, oklart. Vete- och sockeravtalen saknar för närvarande ekonomiska artiklar.

Från u-landspolitiska synpunkter är det angeläget att verka för att förhandlingar om ett nytt sockeravtal inleds så snart som förutsättningar härför föreligger. Sverige åtog sig under förhandlingarna att på sikt sträva efter att skapa utrymme för en import av socker svarande mot 10-15 % av konsumtionsbehovet. Då den nuvarande produktionen av socker ger underiag för arbetstillfällen som är värdefulla från regionälpolitiska synpunkter måsle hänsyn härtill tas när det gäller den takl i vilken detla importutrymme kan stå till förfogande. Åtagandet kvarstår som riktlinje för Sveriges arbete inom GATT och UNCTAD.

För bl. a. mineraler och metaller såsom järnmalm fortsätter Sverige all förespråka bildandet av råvamorganisationer med primär uppgift att främja informations- och åsiktsutbyte mellan producenter och konsumenter. När råvamavtal inle kan uppnås visar sig sådana lösningar vara goda bidrag fill en stabilare marknadsutveckling.

Den gemensamma fonden - för finansiering av buffertlager och utvecklingsåtgärder inom råvamavialen - har ännu inte trätt i krafl. Redan utfästa bidrag Ull fonden är nu infrysta lill förfång bl. a. för de två utveck-lingsinriktade avtal som slutits med sikte på finansiering ur fonden (jute och tropiskt fimmer).

Även uppföljningen av övriga delar av niopunktsprogrammet, som också omfattar andra åtgärder än de rent handelspolifiska, har gått trögt. Regeringen kommer att fortsätta sina ansträngningar alt få gehör för de framlagda förslagen.

114 Exportfrämjande insatser Prop. 1985/86: 100

Bil 5 Den svenska exporten har under åren 1983 och 1984 utvecklats på elt

myckel gynnsamt säll. Efler en svag inledning uppvisade även år 1985 en god exporttillväxt. Inom vissa sektorer minskade de svenska marknadsandelarna under år 1985. Till en del är detta hänförbart till all man inom elt antal industribranscher nått kapacitelslakel. Detla aktualiserar frågan om behovet av ytteriigare ålgärder för aU nå långsiktig balans i Sveriges utrikesaffärer. Det blir inom exportfrämjandets ram väsentligt att identifiera områden och länder för vilka kapacitetsproblem inle föreligger och där stafiiga insatser kan ha en stor effekt. Med tanke på de långsiktiga behoven av överskoU i utrikeshandeln finns det anledning aU från statens sida lämna fortsatta bidrag och alt i samverkan med företagen kontinueriigl verka för aU exportfrämjandel utvecklas.

Huvudansvaret för att den svenska exporten utvecklas tillfredsställande ligger naturiigen hos de svenska företagen. Den allmänna ekonomiska politikens utformning i fråga om bl. a. kostnadsutveckling och konkurrenskraft spelar självfallet en helt avgörande roll. Statlig medverkan i det exportfrämjande arbetet, framför alh i del inledande skedet, har dock betydelse för att uppnå exportframgångar. Härigenom skapas bällre fömtsättningar för förelagen alt själva öka sina exportanslrängningar.

Tjänstesektorn har inlernalionaliserals och får än störte betydelse i framliden. Delta kan ske i form av ijänsleleveranser eller syslem där varor och Ijänster kopplas samman. Del exportfrämjande arbetet har anpassats härtill.

Det finns en betydande utvecklingspotential hos de små och medelstora företagen. Satsningen på exportfrämjande slöd lill sådana förelag kommer atl fortsätta.

En särskild ulredning om de små teknikbaserade företagens problem vid internationell marknadsföring och handel har lämnat sitt betänkande (Ds UD 1985: 3) Små teknikbaserade företags problem vid intemationell marknadsföring och handel. Särskilda ålgärder kommer att vidtas som elt resultat av utredningen i syfte att främja denna företagsgmpps export.

Fortsatt stor uppmärksamhet i exportfrämjandearbelel ägnas OECD-området, där våra slörsta handelspartner finns. Elt led i detla arbete är all verka för atl minska hindren för en fri handel i Norden och Västeuropa. Det är också väsentligt all öka ansträngningarna riktade mol Stilla Havsområdet.

Del finns skäl att kontinueriigl överväga ytteriigare insalser för aU främja svenska företags konkurrenskraft på den inlernalionella marknaden. Särskilda insatser kan genomföras på olika marknader, t. ex. Finland, Frankrike, Spanien och Japan, eller inom olika typer av aktiviteter, t. ex. Sveriges exportråds småföretagsprogram. Ökade utbildningsmöjligheter för alt underiäUa exportarbetet är elt annal område för ytteriigare insalser. Det torde vara möjligt att på vissa områden stärka den exportfrämjande effekten genom omprioriteringar.

115 Exportfinansiering Prop. 1985/86: 100

RiI Fmansienng av exporten har blivit eU betydelsefullt konkurrensmedel

speciellt på u-landsmarknaderna och i statshandelsländerna. Den stats-stödda kreditkonkurrensen har dock begränsats genom gradvisa skärpningar av de inlernationellt överenskomna reglerna på området (Consen-sus). När det gäller blandade krediter har bl.a.det lägst tillåtna gåvoelementel i sådana krediter höjts.

Från svensk sida läggs stor vikt vid de ansträngningar som görs i olika fora all stävja en osund ulveckling av den internationella kreditkonkurrensen. I detla sammanhang är det viktigt att en överenskommelse kan nås om avskaffande av exportkreditsubventioner mellan rikare länder.

Kapitalvaror och projeki utgör en stor del av den svenska exporten. Del är vikiigi alt svenska exportföretag kan erbjudas stöd som i huvudsak är jämförbart med vad de utländska konkurrenterna erhåller. Exportkredit-nämndens (EKN) garantigivning är av stor belydelse härvidlag. Premiesänkningar har nyligen genomförts för att anpassa villkoren till viktigare konkurrentländers. Del är angeläget alt ansträngningar görs i syfte att ytterligare utveckla garantisystemel. Det är härvid väsentligt atl beakta den nödvändiga balansen mellan önskemål att stödja företagens exportansträngningar och atl begränsa skadefallsriskerna.

Under budgetåret 1984/85 har Sverige deltagit i nio multilaterala överenskommelser om skuldkonsolideringar. På basis av tidigare gjorda multilaterala överenskommelser har nio bilaterala avtal slutits. Under innevarande år beräknas skuldkonsolideringarna ligga på en fortsall hög nivå. Ökade insalser föruises ägnas åt återvinning av fordringar.

Bilateralt samarbete

Bilaterala kontakter mellan Sverige och andra länder på det handelspolitiska, ekonomiska och kommersiella området har ökat i omfattning. Etl allt starkare samband framträder mellan handelspolitiska och ekonomiska kontakter på regeringsnivå och kommersiella förbindelser. Della gäller inte minst gentemot u-länderna. Kontakter i form av ministerbesök och delegalionsresor med officiell prägel har i alll större grad kommit atl användas i handelsfrämjande syfte.

Huvudparten av Sveriges handelsförbindelser regleras genom multilaterala arrangemang. Med bl. a. statshandelsländerna i Östeuropa och vissa u-länder finns dock dessutom vissa särskilda handels- eller samarbetsavtal. Antalet länder med vilka Sverige slutit bilaterala samarbetsavtal har fortsaU all öka. Under år 1985 har samarbetsavtal ingåtts med Malaysia och Sydkorea.

Många av samarbetsavtalen fömtser regelbundna s.k.blandkommis-sionsmölen mellan avtalsparterna. Under det gångna årel har sådana hållits med flera öststater, Algeriet och Indien. Vidare har etl möte inom ramen för det tekniska samarbetet hållits med Cuba.

Utbyggnaden av handelsfrämjandet fortsätter. Som elt led i ansträngningarna atl främja samarbetet med vissa utvalda u-länder har till utrikes-

departementet under en försöksperiod på tre år knutits fyra s. k. koordina- Prop. 1985/86: 100 törer. Koordinatörernas uppgift är all samordna svenska resurser inom Bil. 5 näringsliv, exportfrämjandeorganisationer och biståndsorgan och i samverkan med dessa identifiera och vidareutveckla uppslag och projekt saml driva slörre kommersiella projekt och hjälpa till att slussa dem genom beslutsprocessen hos inblandade organ i Sverige och i u-landet ifråga. De länder eller gmpp av länder som i elt inledningsskede berörs av denna nya arbetsform är Malaysia/Singapore, Indien, Colombia samt södra Afrika.

En viss återhämtning i den svenska exporten till Östeuropa har skett samiidigt som importen minskat något. Underskottet i vår handel med Östeuropa är dock fortfarande betydande. Med Sovjetunionen har ett avtal om gränshandel slutits och en överenskommelse nåtts om en kreditram. Ramkreditavtalet förväntas ge förbättrade möjligheter för projekt- och kapitalvaruexporl lill Sovjetunionen. Vissa slörre exportaffärer har redan genomförls med hjälp av del nya avtalet.

USA har nu blivit en av de främsta avsättningsmarknaderna för svensk export. Härtill har bidragit den höga dollarkursen och uppgången i den amerikanska ekonomin. Det är nu angeläget all de svenska företagen konsoliderar sina nya marknadsandelar i USA.

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)

ECE, som omfattar såväl Väst- som Östeuropa, behandlar frågor om handel, ekonomiska prognoser, statistik, energi, olika industribranscher, miljövård, byggnadsfrågor och Iransportfrågor. Sverige deltar aktivt i arbetet på samfiiga områden. En utvärdering av organisationens verksamhet pågår i syfte all se över de prioriteringar för arbelel vilka anlogs år 1969. ECE har genom slutdokumentet från Madrid även givits en roll i det arbeie, som pågår inom ramen för den Europeiska säkerhelskonferensen beträffande ekonomi, vetenskap, teknik och miljövård.

Tullfrågor m. m.

Sverige deltar i det internationella tullsamarbetet, främsl inom ramen för Tullsamarbetsrådel (Customs Co-operalion Council - CCC) i Bryssel. Rådet antog i juni 1983 en konvention om en ny, gemensam vamnomenkla-tur (Harmonized Syslem). Detta system har avselts träda i kraft den 1 januari 1987 men ikraftträdandet kan komma att uppskjutas ell år. Del omfattande arbetet med att överföra denna nomenklatur till svensk lagstiftning och utarbetandet av andra bestämmelser i samband härmed pågår.

Riksdagen har i samband med behandlingen av etl antal motioner om importen av skinn från sälungar uttalat atl det bör ankomma på regeringen alt vidta erforderliga ålgärder för att få till stånd ett importförbud för sådana skinn (JoU 1981/82:11, rskr. 48). Elt sådant förbud bör i första hand omfatta skinn från nyfödda salar av lyp whitecoal och blueback.

Sommaren 1979 träffades en överenskommelse mellan Svenska Stiftel sen för Världsnaturfonden (WWF), Svenska pälsbranschens centralkom mitté och Pälsbranschrådel rörande handeln med pälsskinn. Enligt över- 117

enskommelsen förband sig pälsbranschens representanter att verka för att Prop. 1985/86: 100 endast pälsvaror och pälsplagg från vissa särskilt angivna djurarter skulle Bil. 5 saluföras. I fråga om sälskinnshandeln innebar detta att päls från ungar av grönlandssäl (whitecoal) och storsal (blueback) inte fick saluföras av anslutna organisationers medlemmar.

Regeringen har underrättat sig om utvecklingen av importen till Sverige av sälskinn. Såvitt utrikeshandelsstatistiken som tullverkets uppgifter om vem som är importör och uppgifter från branschen visar att det inte förekommer import av skinn från sälungar.

Sålunda finns för närvarande inte behov av alt införa elt formellt importförbud. Regeringen avser emellertid att noga följa utvecklingen för att kunna ingripa om skäl därtill uppkommer och då särskilt bevaka hithörande frågor inom ramen för Sveriges medlemsskap i berörda internationella konventioner, bl.a. den s.k. Washingtonkonventionen ang. internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.

För alt försvåra internationellt organiserad smuggling och ekonomisk brottslighet pä tullområdet har förhandlingar om bilaterala tullsamarbets-avtal förts med ett antal länder. Förhandlingarna med Nederländerna och Storbritannien ledde under våren 1985 till undertecknande av sådana avtal. Ett avtal med Frankrike trädde, efter riksdagens godkännande, i kraft den 1 april 1985. Sverige har redan tidigare liknande avtal med de nordiska länderna och Förbundsrepubliken Tyskland.

Regeringen har i september 1985 utfärdat en förordning om dumpnings-och subventionsundersökningar, i vilken en svensk beslutsordning för sådana undersökningar fastställs. Förordningens bestämmelser bygger på GATT:s antidumpnings- och subventionskoder.

Efter en framställning från den svenska spånskiveindustrin har en dumpningsundersökning inletts belräffande importen av spånskivor från Polen och Tjeckoslovakien. För att förhindra atl svensk industri skadas under undersökningstiden har en provisorisk antidumpningslull införts.

Skyddssystemet på tekoområdet

Sverige har slutit 17 bilaterala begränsningsavlal med textilexporterande länder. Avtalen, som är fleråriga, utlöper under åren 1986-1988. Avtalen har i tillämpliga delar ingåtts inom ramen för del s. k. Multifiberavtalet (MFA III), etl inom GATT slutet ramavtal som reglerar den internationella tekohandeln. Multifiberavtalet utlöper den 31 juli 1986 och omförhandlingar av avtalet har påbörjats inom GÄTT:s textilkommillé. Resultatet av förhandlingarna beräknas föreligga lill sommaren 1986.

Krigsmaterielkontroll

Vid årsskiftet 1984/85 omfattade krigsmaterielinspektionens kontroll av tillverkningen av krigsmateriel i landet 126 enskilda tillverkare. Tillverkningsvärdet för år 1984 var 5 039 milj. kr. (1983 - 4 218 milj. kr.).

Under år 1985 har cirka I 800 ansökningar om utförsel behandlats. Värdet för de under årel beviljade ulförseltillstånden, som i en del fall 118

också avser export för flera följande år, uppgick till cirka 3 200 milj.kr. Prop. 1985/86: 100 (1984-2 241). Bil. 5

Den faktiska exporten uppgick för det senaste redovisade året (1984) till 2 178 milj.kr. I förhållande lill krigsmaterielens andel av Sveriges totala export innebär delta en ökning från år 1983 med 0,11 procentenheter, eller från 0,79 till 0,90%.

Den parlamentariskt sammansatta rådgivande nämnden för frågor som rör krigsmaterielexporl har under år 1985 sammanträtt 8 gånger och det tekniskt-vetenskapliga rådet som bislår krigsmaterielinspektionen vid bedömningen av frågor om avgränsning mellan civil och militär materiel 2 gånger.

Under årel har genom regeringsbeslul en särskild utredare tillkallats för atl företa en kartläggning och genomgång av den svenska försvarsmateriel-industrins verksamhel i utlandet.

En särskild redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under år 1985 kommer atl lämnas riksdagen under våren 1986.

Åtgärder mot Sydafrika

Den I april 1985 trädde en ny skärpt lag om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia i kraft (SFS 1985:98). Den nya lagen ersäUer 1979 års lag i samma ämne. I den nya lagen har invesleringsförbudel kompletterats med ett förbud mol finansiell leasing och långivning lill sydafrikanska staten och dess myndigheter samt en skyldighet all anmäla upplåtelser och överlåtelser av patent och lillverkningsrälter till sydafrikanska bolag. Anmälningsskyldigheten är avsedd att tjäna som kartläggning av den teknologiöverföring som sker lill Sydafrika. Regeringen har dessutom bemyndigats atl, om det skulle visa sig ändamålsenligt, införa förbud mot sådan teknologiöverföring. De svenska företagens redovisningsskyldighet har vidare utvidgats till atl omfatta rapportering om utvecklingen inom de sydafrikanska dotterbolagen vad avser löner, anställningsvillkor, utbildningsinsatser, facklig verksamhel m. m.

Bland övriga ålgärder mol apartheid i Sydafrika som redovisas i prop. 1984/85:56 och som regeringen vidtagit under våren kan nämnas rekommendationer till statliga myndigheter att avstå från upphandling av varor från Sydafrika liksom en utvidgning av gällande förbud mot export av krigsmateriel m. m. till Sydafrika. Förbudet omfattar numera också export av datorutrustning och därtill hörande programvara samt terränggående fordon och drivmedel till sydafrikanska militära och polisiära myndigheter.

Under de månader som gått sedan den svenska Sydafrikapolitiken skärpts genom de åtgärder som nu redogjorts för har lägel i Sydafrika allvarligt förvärrats. I takt med händelseutvecklingen i Sydafrika har omvärlden skärpt sin attityd och kraven på sanktioner mot Sydafrika har fått ökat gehör. FN:s säkerhetsråd har i en resolution, antagen under sommaren, uppmanat medlemsstaterna atl vidta vissa ensidiga åtgärder mot Sydafrika, såsom förbud mot nyinvesteringar. Flera länder bl. a. USA, Canada och Frankrike har också beslulat om sanktioner. Den uppläggning som

119 Sverige valt för genomförandet av sina ensidiga tidigare åtgärder mot Prop. 1985/86: 100 Sydafrika lorde härvid ha fungerat som en modell. Bil. 5

Mot bakgrund av utvecklingen i Sydafrika har regeringen under sommaren och hösten 1985 beslulat om ytterligare skärpningar av den svenska Sydafrikapoliliken. I juni enades de skandinaviska regeringarna om att gemensamt säga upp sina luftfartsavtal med Sydafrika. SAS flygtrafik till Johannesburg har därmed upphört. I september offentliggjorde regeringen en rad nya åtgärder mot Sydafrika. Vissa av dessa kräver riksdagens godkännande och ingår därför i den proposition (1985/86:52) som överlämnades till riksdagen i början av november. I proposifionen föreslås etl förbud mol import av jordbruksvaror från Sydafrika, rätt för kommuner och landsting alt vid upphandling vidta bojkottåtgärder mol Sydafrika samt skärpning av straffskalan i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner. I propositionen föreslås vidare alt riksdagen godkänner regeringens beslut om att sätta lagen om vissa internationella sanktioner i kraft för elt förbud mot införsel till Sverige av det sydafrikanska guldmyntet Kruger-rand.

Slutligen har regeringen under hösten haft överläggningar med representanter för näringslivet och för rederinäringen och därvid rekommenderat företag och rederier att avstå från handel med resp. trafik på Sydafrika. Kommerskollegium har getts i uppdrag att utreda användningen av metaller och mineraler frän Sydafrika i svenskt näringsliv i syfte att finna alternativa leverantörländer.

E 1. Kommerskollegium

1984/85

Utgift

32 247

1984/85

Anslag

33 452

1986/87

Förslag

35 274

000 Kommerskollegium är cenlral förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. Kollegiet leds av en styrelse. Chef för kollegiet är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande.

Till kollegiet är knutet etl handelspolitiskt råd, elt krishandelsråd, en CECA-nämnd och rådgivande nämnder för revisorsfrågor resp. tolk- och översättarfrågor.

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Kommers-kollegium

Föredraganden

personal

Anslag

1.Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

2.Lokalkostnader

3.Kontantbidrag till Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån

4.Stipendier avseende europeiska integrationsfrågor

29 083 000

(26 252 000)

3 656 000

643 000

70 000

+ (+ +

709 000

474 000)

1 087 000

64 000

6 000

+ (+ +

713 000

560 000)

1 087 000

22 000

33 452 000

1 866 000

1 822 000

Inkomster vid kommerskollegium, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel, beräknas lill sammanlagt 8,2 milj.kr.för budgetåret 1986/87 (1984/85 7,7 milj. kr.).

Kommerskollegium

Kommerskollegium föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. Huvudförslag 35 318 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 2 748 000 kr.

3. Besparingarna enligt huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 882 000 kr. under budgetåret 1986/87. För kollegiet gäller en bespa-ringsplan för budgeiåren 1985/86-1987/88. Planen innebär 5% besparing lotall för perioden med fördelningen 1,5, 2,5 och 1,0% för resp. budgetår. Reduceringen beräknas genomföras dels genom rafionaliseringar, dels genom omprioriteringar och omprövningar med viss ambitionsnivåsänkning som följd. Besparingarna vad gäller den personalminskning som blir aktuell är tidsmässigt planerade att kunna genomföras i samband med naturiig avgång.

4. Budgeiåren 1984/85 och 1985/86 anvisades 100 000 kr. under kollegiets anslag och 300 000 kr. under reservationsanslaget E 2. Exportfrämjande verksamhet för framtagande av en årlig översikt av den svenska utrikeshandelns utveckling. För fortsatt framtagande av översikten beräknar kollegiet motsvarande belopp för budgetåret 1986/87.

5. För anslagsposten Kontantbidrag till stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån beräknar kollegiet, i enlighet med av stiftelsen lill kollegiet ingiven anslagsframställning, 707 000 kr.

6. För anslagsposten Stipendier avseende europeiska integrationsfrågor hemställer kollegiet att medel anvisas förslagsvis.

7. För beredskapsplanering hemsläller kollegiet att 50 000 kr. anvisas under Qärde huvudtiteln, anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder.

121 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

För kollegiet gäller en besparingsplan för en treårsperiod. Planen, som

innebär en total besparing av 5 % gäller för treårsperioden 1985/86-1987/88

med fördelningen 1,5, 2,5 och 1% för resp. budgelår. Jag har beräknal

besparingen för kollegiets verksamhet under budgetåret 1986/87 till 887 000

kr.

För försöksprojektet avseende framtagande av en åriig översikt över den svenska utrikeshandelns ulveckling beräknar jag, i likhel med innevarande budgetår, 100 000 kr. under anslaget. Övriga medel för projektet, 300 000 kr., beräknas under anslaget E 2. Exportfrämjande verksamhel.

Enligt avtalet mellan staten och stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån ulgår statens anslag i form av dels lönekostnader för stiftelsens verkställande chef, inklusive sociala kostnader, dels etl årligen utbetalat kontantbelopp. Stiftelsen skall svara för sina kostnader med etl belopp som varje verksamhetsår uppgår fill minst hälften av del för samma år utgående statliga anslaget. Denna överenskommelse har iakttagits. Enligt min mening bör man emellertid för framtiden sträva efter alt statens bidrag - ulöver bestridandet av den verkställande chefens lönekostnader - skall utgå med ett kontantbelopp som är lika stort som, och ej större än, stiftelsens abonnemangsintäkter. Jag förutsätter härvid alt verksamheten vid Öst Ekonomiska Byrån bedrivs i huvudsakligen oförändrad omfatlning.

Medel för kollegiets beredskapsplanering beräknas under Qärde huvudlileln, anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella ålgärder.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till kommerskollegium för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 35 274 000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet

1984/85 Utgift 190 748 950 Reservation 97 921 168(1) 1985/86 Anslag 224 500 000 1986/87 Förslag 233 575 000

(1) Varav ca 80 milj.kr. är disponerade genom tidigare beslut.

Inledning

Under förevarande anslag beräknas medel för den exportfrämjande verksamhel som Sveriges exportråd anfingen själv utövar eller planerar och leder inom handelssekreterarorganisationen och utrikesrepresentationen. Följande myndigheter/organ och anslag omfattas av exportfrämjande verksamhet.

122 Departement

Anslag

Myndighet/organ/verksamhet

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Utrikesdeparte-

mentet

A 1

Utrikesförvaltningen (del av anslaget)

E 2

Exportfrämjande verksamhet

E 3

Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster

E 5

Interamerikanska utvecklingsbanken

Finansdeparte-

mentet

F 5

Exportkreditbidrag

Jordbruksdeparte-

mentet

I 2

Stöd till turism och rekreation (del av anslaget)

Industri-

departementet

B 6

Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

B 7

Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m.

B 8

Ersättning för extra kostnader för förmånliga krediter till u-länder

B 10

Industripolitiska åtgärder för

tekoindustrin

(del av anslaget)

B 11

Branschfrämjande åtgärder (del av anslaget)

B 12

Småföretagsutveckling (del av anslaget)

G 3

Nämnden för fartygskreditgarantier (del av anslaget)

För budgetåret 1985/86 har ca 455 milj. kr. beräknals för exportfrämjande verksamhet under tredje huvudtiteln. Av utrikesförvaltningens verksamhet kan i storieksordningen 20% beräknas avse åtgärder med exportfrämjande inslag. Delta motsvarar omkring 195 milj. kr.

Under sjunde huvudtiteln har 1 000 kr. förts upp under anslaget fill Exportkredilbidrag avselt för slöd fill exportförelag som har orsakals ränteförluster i samband med exportkrediter.

Under nionde huvudtiteln har förts upp 78 milj.kr.under anslaget Slöd lill turism och rekreation. Knappl hälften härav utgör en stimulans av tjänsteexport.

Under tolfte huvudtiteln har cirka 17 milj. kr. förts upp för branschfrämjande åtgärder för bl. a. träbearbetande industrin. Vidare finns medel anvisade för särskilda industripolitiska insalser för tekoindustrin, cirka 92 milj. kr. Båda dessa program har exportfrämjande inslag. Statens industriverk, som har ansvar för branschinsatserna, skall enligt föreskrifterna samråda med Sveriges exportråd i fråga om exportfrämjande ålgärder. Sveriges exportråd verkställer delvis de beslutade insatserna. Under anslagen till Kostnader för slatsslödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit beräknas 570 milj.kr., till Koslnader för slatsslödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m.beräknas oförändrat 450 milj.kr. i avvaktan på proposition våren 1986 med förslag lill ålgärder

beträffande varvsindustrin, och lill Ersällning för extra kostnader för Prop. 1985/86: 100 förmånlig kreditgivning till u-länder 135 milj. kr. Vidare tas delar av anslå- Bil. 5 get till nämnden för fartygskreditgarantier och delar av anslaget till småföretagsutveckling i anspråk för olika exportfrämjande aktiviteter.

De på detla säll beräknade samlade utgifterna för exportfrämjande åtgärder över statsbudgeten för budgetåret 1986/87 uppgår lill cirka I 800 milj.kr.

Organisation

Sveriges exportråd inrättades den I juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening. Inom exportrådet är tillsatt en särskild nämnd med uppgift att besluta om stöd lill svensk projeklex-port. Vidare har lillsatts en styrgrupp för svensk bygg- och energiexport.

Exportrådets uppgift är all som centralt organ planera, samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för alt främja svensk export. Sveriges exportråd planerar och leder den exportfrämjande verksamheten dels vid den specialiserade kommersiella utlandsrepresentalionen, dvs. handels-sekreterarna och den handelskammare i utlandet — Sao Paulo — som har slufil samarbetsavtal med rådet, dels inom utrikesrepresentationen.

25 handelssekrelerarljänsler finns för närvarande inrättade. Av dessa är sex placerade i Nordamerika, i Atlanta, Chicago, Detroit, Los Angeles, New York och Toronto. I Europa finns 14 handelssekreterare, nämligen i Bryssel, Budapest, Dusseldorf, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London, Madrid, Milano, Oslo, Paris, Prag, Wien och Ziirich. På övriga industrilandsmarknader finns handelssekreterare i Melbourne och Tokyo. Tre handelssekreterare arbetar i utvecklingsländer, nämligen i Caracas, Jeddah och Mexico City. Filialkontor finns i Hamburg, Montreal, Stuttgart, Sydney, Vancouver och Riyadh. Under innevarande budgetår omorganiseras verksamheten i USA. En handelssekreterare med placering i Chicago leder verksamheten. Övriga kontor benämnda region- eller lokalkontor rapporterar direkl till denne. Elt antal utlandsmyndigheter i länder med särskilt intressanta marknader har givils en särskild kommersiell kompetens och lar — liksom handelssekreterarna — betalt för vissa av sina exportfrämjande Ijänster. Samtliga övriga ambassader, liksom även vissa konsulat, ger allmän exportfrämjande service.

Sveriges exportråd och handelssekreterarna sysselsätter 200 resp. 232 anställda. Hos handelssekreterarna utgörs personalen, förutom av handelssekreterare, av marknadssekrelerare, praktikanter (marknadsassis-lenter) och biträdespersonal.

Verksamheten och dess finansiering

Sveriges exportråds och handelssekrelerarnas verksamhet omfattar ex portservice, exportaktioner och exportuppdrag. Med exportservice avses de tjänster som uiförs avgiftsfritt, t. ex. rådgivning lill företag och enklare varuförfrågningar liksom viss uppsökande och initiativtagande verksam hel. Exportaktioner omfattar bransch-, land- eller lemabundna kollekliva 124

aktiviteter som stödjer företagens exportansträngningar. I exportaktioner Prop. 1985/86: 100 ingår också bl. a. ålgärder som särskilt stödjer små och medelstora företag Bil. 5 i deras exporlarbete samt de särskilda insatser som görs på bygg- och energisektorerna genom Swebex. Uppdragsverksamheten omfattar tjänster som utförs på särskild beslällning och mol särskild avgift för enskild uppdragsgivare.

Verksamheten drivs i ökad utsträckning i form av projekt. Projekten planeras och följs upp per marknad, per bransch och per typ av Ijänsl enligt strukturen allmänt främjande Ijänster, kunskapsökande, etableringsfrämjande, säljökande samt specialljänsler. Aktiviteter inom programmen exportservice, exportaklioner och exportuppdrag kan återfmnas under fiera av dessa tjänstetyper.

Verksamhetens finansiering är delad mellan staten och näringslivet. Staten bidrar enligt avtalel om Sveriges exportråd (prop. 1979/80:16, NU 20, rskr. 95) till exportrådets finansiering med etl belopp som motsvarar beräknad skillnad mellan rådels kostnader för exportservice till företag med export av mindre omfatlning och rådets abonnemangsintäkter från dessa förelag. Vidare ställer staten enligt nämnda avtal medel till förfogande för rådels uppgift att planera och leda handelssekreterarnas verksamhel och exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen. Handelssekrelerarnas exportservice finansieras med statliga medel. Flertalet för stat och näringsliv gemensamma exportaklioner finansieras i regel efler fördelningen 40/60.

Näringslivets bidrag till finansieringen av Sveriges exportråd utgörs av abonnemangsavgifter. Abonnemang är en förutsättning för att få stadigvarande tillgång till Sveriges exportråds, handelssekreterarnas och utrikesrepresentationens tjänster. Detsamma gäller handelskammare i utlandet som har slutit samarbetsavtal med exportrådet. Rådet kan dock lämna vissa inledande Ijänster till annan än abonnent. Abonnemang påverkar inle prövningen om stöd till svensk projektexport eller lill svensk bygg- och energiexport. Näringslivets medverkan i finansieringen utgörs också av uppdrag mol särskild avgift i Sverige eller i utlandet.

Vissa medel under förevarande anslag är avsedda för att främja svensk projektexport (prop. 1978/79:123 bil. 2, NU 59, rskr 415) samt för statligt slöd lill konsultföretag (prop. 1984/85:110, NU 33, rskr. 358).

125 Sveriges exportråd

Prop. 1985/86: 100

Medelsbehov (lOOO-tal kr.)

Bil. 5

Verksamhet

1984/85

1985/86 budget

Beräknad ändring

budget

utfall

Exportrådet

Föredraganden

Exportservice Anslag Övriga inkomster

72 21

570 000

72 570 24 999

80 920 25 000

+ 9 240 + 2 000

+ 2 585 + 2 000

Exportaktioner Anslag Övriga inkomster

440(6) 000

80 000(1) 69 888(2)

107 009(6) 70 000

+ 8 240(6) + 7 000

+ 3 990(6) + 7 000

Exportuppdrag Anslag Övriga inkomster

10 65

920 000

10 920 69 941

1(7) 75 000

+ 7 500

Stöd till svensk proj ekt-export m. m. Anslag 15

20 860(3)

25 200

+ 7 800

+ 6 000

3 003

Till regeringens

disposition

Anslag 12 530

Ränteinkomster

m. m.

Övriga in- -

komster

6 274(4) 11 370

4 000

- 3 500

Summa medelsbehov

Anslag 207 660(6) 190 624(5) 224 500(6) +26 190(6) + 9 075(6)

174 000

Övriga inkomster

Garantiramar

Svensk projekt-export

Konsultstödet

136 000

35 000

167 831

+16 500

35 000 of of 5 200 +2 800 + 2 800

(1) Varav 14 milj.kr. från budgetåret 1983/84. Härtill kommer 30,4 milj.kr. för vilka Sveriges exportråd har fattat beslut men inte lyft från anslaget.

(2) Avser inkomster från såväl företag som från statliga myndigheter (cirka 0,9 milj.kr.), t.ex. statens industriverk inom ramen för de s. k. branschstödsprogrammen.

(3) Härtill kommer 15 712 000 kr. i lämnade utfästelser budgetåret 1983/84 som belastar reserverade medel per 1985-07-01. Dessa reserverade medel belastas också av lämnade utfästelser om totalt 5 585 000 kr. från tidigare budgetår.

(4) I detta ingår 300 000 kr. som utgör utbetalningar från anslagets reservation till kommerskollegium. Vidare har 3 711725 kr. av Sveriges exportråd tillförts reserverade medel avseende bl.a. ej utnyttjade medel från tidigare budgetår.

(5) Sveriges exportråd har för handelssekreterarna redovisat ej utnyttjade exportservicemedel om 7 912 890 kr. samt underskott i övriga program om 7 833 204 kr.

(6) Härtill kommer 5 milj.kr. från annan huvudtitel.

(7) Har fördelats på exportservice och exportaktioner.

126

Sveriges exportråd ulgår i sin anslagsframställning från anslagsnivån för Prop. 1985/86: 100 budgetåret 1985/86 vid sin prisomräkning om totalt 18,4 milj.kr. Härutöver Bil. 5 begärs 7,8 milj. kr. varav merparten består av medel för slöd fill svensk projektexport för alt under budgetåret kunna fylla tidigare gjorda åtaganden. Till detla skall läggas 5 milj. kr.för exportaklioner för bygg- och energisektorerna, vilka för vardera av budgetåren 1985/86 och 1986/87 belastar annan huvudtitel.

Sveriges exportråd avser atl även fortsättningsvis prioritera OECD-länderna och då särskill Västeuropa, som utgör ett naturligt marknadsområde för svensk exportnäring. Utanför OECD-området fortsäiter speciellt aktiv marknadsbevakning av Fjärran Östern och Indien. En förstärkning har skett i Indien (Bombay). Exportrådet avser också fortsätta sin kraftiga satsning på bevakning av upphandling inom internationellt finansierade projekt.

Tjänsteförsäljningen stimuleras i det fortsatia arbetet. Det särskilda småföretagsprogrammet prioriteras även i fortsättningen. Bland branschområden som prioriteras kan nämnas bl. a. bygg- och energiområdet, off-shore, bilindustrin, högförädlade livsmedel, materialhantering och skogsindustri.

Anslagen för exportservice och exportaklioner har endast prisomräk-nats. De exempel som ges från exportrådels sida på nya eller förstärkta aktiviteter inom dessa program kan finansieras inom del begärda anslaget.

Exportrådets begäran om medel för svensk projektexport om 25 milj. kr. grundar sig på en uppskattning av anslag för att infria gjorda åtaganden under budgetåret 1986/87 liksom under budgeiåren 1985/86 och 1984/85. Systemet är fortfarande under uppbyggnad. En oförändrad garantiram om 35 milj.kr.begärs.

Länderkretsen för konsultstödet har utökats från u-länder lill samtliga länder fr. o. m. innevarande budgelår. Vidare har också konsultstödet nu en garantiram och ett anslag och är därmed utformat som svensk projekt-export. Eftersom länderkretsen har ökats begär exportrådet 8 milj.kr. i såväl garantiram som anslag.

Exportrådets verksamhet har under senare år fått en alltmer långsikUg inriktning. Därmed har enligt rådet uppstått behov av att göra åtaganden under budgelårel som inte nödvändigtvis resulterar i utbetalningar samma år. Samtidigt återspeglar anslagsbehovet enligt gällande bestämmelser behovel av utbetalningsmedel för året. Rådet förutser att ytterligare cirka 30% av aktionsmedlen kommer all behöva bindas upp i åtaganden gentemot näringslivet för aktioner som påbörjas efter budgetårets slut. Exportrådet hemsläller därför atl få göra sådana åtaganden med 35 milj. kr. utöver del föreslagna anslaget för exportaklioner budgetåret 1986/87.

Exportrådet föreslår att anslagsposterna exporlservice, exportaktioner och exportuppdrag slås samman till en anslagspost, exportfrämjande åt gärder. Skälet anges vara atl exporlservice liksom andra program redovi sas lill taxepris och att åtgärder även under denna anslagspost planeras och redovisas som projekt. Vidare planeras och följs projekten per marknad, per bransch och per typ av tjänst (allmänt främjande, kunskapsökande, etableringsfrämjande, säljökande samt specialtjänster), varför uppdelning- 127

en i tre program inle längre anses ha operativ belydelse.

För atl utnyttja marknadspotentialen i Fjärran Östern bättre, inle minsl Prop. 1985/86: 100 avseende den kinesiska marknaden, föreslår exportrådet öppnandet av etl Bil. 5 inom generalkonsulaiet i Hongkong fristående handelskontor. Rådet söker verka för en uttandsorganisation som är anpassad till efterfrågan och marknadspotenfialen. Ytterligare förslag kan komma atl lämnas fill regeringen.

Föredragandens överväganden

Handelsbalansen har under senare fid utvecklats i positiv riktning om än inle lika positivi under år 1985 som åren närmast dessförinnan. Framgångarna på exportmarknaderna har emellertid ännu inte fört Sverige tillbaka lill elt tillstånd av långsiktig, strukturell balans i utrikesaffärerna. Det kommer även fortsättningsvis att lämnas slöd fill näringslivets exportanslrängningar. Hell naturligt ligger huvudansvaret på företagen för alt exporten utvecklas tillfredsställande. Den av regeringen förda allmänna ekonomiska politiken har bl. a. till syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för förelagen i deras exportansträngningar. De mer direkta slalliga insatserna för atl främja och sfimulera svensk export är dock av väsenilig betydelse.

Sveriges exportråd har i sin verksamhetsplan angett vissa prioriterade marknader liksom bransch- och produktområden. Jag delar i huvudsak exportrådets bedömning på dessa punkter. Samiidigt vill jag liksom tidigare framhålla nödvändigheten av etl genomtänkt samspel mellan olika aktiviteter inom hela del område som påverkar våra exportanslrängningar. Jag vill också peka på betydelsen av långsiktiga insatser på olika områden utan all nödvändig flexibilitet försvåras. Insalserna bör vidare koncentreras till marknader som har god utvecklingspotential och som på sikt bedöms vara betalningsstarka.

Jag beräknar pris- och löneomräkning minskat med huvudförslag om 2 % lill 6575000 kr.

Svensk bygg- och energiexport har inlett sin verksamhet den I juli 1984. Medel för verksamheten budgetåret 1984/85 har erhållits dels genom omprioriteringar under detta anslag, dels över annan huvudtitel i statsbudgeten och dels genom lilläggsbudgel till delta anslag. Jag anser alt verksamheten bör kunna bedrivas på samma nivå även kommande budgetår i avvaktan på vunna erfarenheter. Erforderiiga medel bör därför ställas lill förfogande under anslagsposten för exportaktioner. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet och statsrådet Dahl.

Jag beräknar behovet av anslagsmedel till svensk projektexport fill 25 milj.kr. Utbetalningar under budgetåret 1986/87 avser åtaganden som gjorts av nämnden för stöd till svensk projektexport såväl för del budgetåret som för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Garantiramen bör enligt min mening uppgå lill oförändral 35 milj. kr.

Konsultstödet har fr. o. m. innevarande budgetår utformats såsom etl garantistöd enligt samma modell som gäller för svensk projeklexport. Länderkretsen har samtidigt utökats från att enbart ha omfattat u-länder. Jag beräknar behovet av anslagsmedel till 6,2 milj. kr. Utbetalningar under 128

budgetåret 1986/87 avser åtaganden såväl för del budgetåret som för bud- Prop. 1985/86: 100 getåret 1985/86. Garantiramen bör enligt min mening uppgå till 8 milj. kr. Bil. 5

Stödet till svensk projektexport och konsultstödet är numera utformat på likartat sätt. I syfte att skapa en större fiexibilitet och samröre mellan de två verksamheterna finner jag det naturiigt alt det ges möjlighet lill överföring av medel dem emellan i det fall alt en av verksamheterna belastas mer än den andra.

Liksom exportrådet anserjag alt en långsiktighet bör eftersträvas i den exportfrämjande verksamheten. Satsningar på nya marknader eller produktområden bör därmed kunna planeras bäUre utifrån näringslivets önskemål. Detsamma gäller utlandsorganisationens omfattning och geografiska inriktning. Jag är dock inte nu beredd att föreslå alt exportrådet får göra åtaganden gentemot förelag med cirka 30% utöver anvisade medel för exportaktioner budgetåret 1986/87.

Den statliga medelstilldelningen till Sveriges exportråd och handelssekreterarna har under senare år anslagits under allt färre anslag och anslagsposter. Enligt min mening finns del anledning atl fortsätta att förenkla fördelningen av anslaget. Anslagsposterna exporlservice, exportaktioner och exportuppdrag bör därför slås samman till en anslagspost, benämnd exportfrämjande åtgärder. Det ankommer på regeringen atl ange de former för uppföljning av verksamheten som kan erfordras för all tillgodose en tillfredsställande redovisning av utnyttjandet av de statliga medlen.

Förändringar i utlandsorganisationen måste vidtas från lid till annan för atl anpassa organisationen till marknadspotentialen och efterfrågan på olika typer av Ijänster. En koncentration sker under innevarande år i USA genom atl handelssekreteraren i Chicago planerar och leder verksamheten på den marknaden. Övriga kontor rapporterar direkt till denne. Enligt min mening bör en förstärkning ske av den exportfrämjande organisationen i Hongkong inom generalkonsulatets ram. Förslag från exportrådets sida vad avser eventuella andra förändringar i utlandsorganisalionen får prövas i sedvanlig ordning.

Jag har beräknat vissa medel till regeringens disposition för särskilda exportfrämjande insatser av olika slag. Som exempel på sådana åtgärder kan nämnas särskilda exportaklioner, information och temporärt förstärkt kommersiell represenlalion i utlandet saml stöd till export av tjänster från statliga myndigheter.

Jag beräknar ett totalt medelsbehov om 7,87 milj.kr.för alt möjliggöra genomförandet av sådana åtgärder. Till detta kan läggas att medel ur den ointecknade reservationen under anslaget också kan användas för konkreta insalser, exempelvis för tjänsteexport.

Det finns anledning att nära följa handelsutvecklingen framöver för atl bedöma behovet av och den effektiva fördelningen av olika insatser i syfte att främja svenska förelags konkurrenskraft på den internationella markna den. Särskilda insalser bör genomföras på en rad marknader, t.ex. Fin land, Frankrike, Spanien och Japan. Ökade insatser inom ramen för ex portrådets småföretagsprogram är ett annat område liksom ökade utbild ningsmöjligheter för export. Det lorde vara möjligl att stärka den export främjande effekten på en rad områden genom omprioriteringar. En tjänste- 129

9 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 5

handelsdelegalion med represenlanler för myndigheter och näringsliv Prop. 1985/86: 100 kommer atl börja arbeta våren 1986. Bil. 5

För budgelårel 1986/87 beräknar jag ett ökat medelsbehov av totalt 9075000 kr. Därtill kommer 5 milj.kr.atl tillföras verksamheten genom omprioriteringar inom industridepartementets verksamhetsområde.

Jag vill i detta sammanhang anmäla för riksdagen all jag har för avsikt att med representanter för den andra huvudmannen diskutera den framlida utformningen av den samlade exportfrämjande verksamheten samt se över fördelningen mellan huvudmännen av kostnaderna för verksamheten.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 233575000 kr.,

2. bemyndiga regeringen atl medge atl utfästelser om stöd lill svensk projektexport får lämnas lill ell belopp av högst 35000000 kr.,

3. bemyndiga regeringen att medge att utfästelser om stöd lill konsultföretag får lämnas till ett belopp av högst 8000000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster

1984/85

Utgift

749 813(1

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

(1) 119 915 491 kr. som hänför sig till budgetåret 1984/85 kommer att belasta anslaget budgetåret 1985/86. Utgiften avser kostnader som uppkommit till följd av vissa av regeringen gjorda åtaganden.

Exportkreditnämnden, EKN, har till uppgift att erbjuda svenska exportörer skydd mol förlusler i exporlaffärer mot eriäggande av premie. EKN:s garantigivning för export av varor och tjänster bedrivs inom två system -normalgaranlisystemet och del s. k. s/u-garanlisyslemel — för vilka gäller separata riktlinjer och ramar för risktagande. S/u-garanlier innebär garantigivning vid särskilt samhällsintresse och garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska ulveckling.

EKN har i skrivelse till regeringen daterad den 10 oktober 1985 inkommit med en redogörelse för nämndens verksamhel under budgelårel 1984/85. Vidare ingår i skrivelsen en bedömning av del aktuella riskläget samt en prognos över verksamhetens framtida utfall. I skrivelsen sägs bl.a.att av riksdagen fastställda ramar torde vara tiUräckliga, varför någon ändring av rambeloppen inte är erforderiig. Även EKN:s rörliga kredil hos riksgälds-kontoret bedöms täcka behovet till utgången av budgetåret 1986/87.

EKN:s skrivelse om verksamheten m. m.

EKN pekar i sin skrivelse på atl en rad öststaters och u-länders betalnings-problem leder till skuldomförhandlingar och utbetalning av betydande

skadeersättningar. Samlidigl skapar betalningsproblemen minskade inves- Prop. 1985/86: 100 leringsmöjligheter i de drabbade länderna, vilket leder lill minskad efler- Bil. 5 frågan på exportkrediter och garantier. EKN anser att risken för fortsaita betalningsproblem och nya skuldomförhandlingar är betydande beträffande många u-länder.

Brislen på nya projeki och den osäkra riskbilden kommer att bidra till atl EKN:s totala garantigivning för export lill u-länder antagligen fortsätler alt vara lägre än under de sista åren på 1970-lalet och de första på t980-talet.

Enligt EKN:s normalprognos kommer, om hänsyn tas lill samtliga garantiåtaganden, resultatet för verksamhetsåret 1985/86 alt bli etl underskott på ca 300 milj.kr. Om åtaganden som tillkommit genom särskilda regeringsbeslut exkluderas, förutses elt överskoll på ca 200 milj. kr. För de två följande åren väntas underskollen uppgå lill ca 400 milj.kr.resp. ca 350 milj.kr. Räknat exkl.regeringsgaranlier vänlas ungefärlig balans mellan koslnader och intäkter.

Totalt hade EKN den 30 juni 1985 utestående fordringar uppgående till 3500 milj.kr., vilket kan jämföras med EKN:s ackumulerade underskott om 865 milj.kr.

I skrivelse lill EKN dagtecknad den 10 juni 1985 inkom fyra förelag, som är stora kunder hos EKN, samt Sveriges exportråd med önskemål om sänkning av premienivån, översyn av regler om karenstider, självrisker och kursriskskydd samt utökad garantigivning för krediter till vissa svaga länder. EKN beslöt därefter att sänka premierna för garantier för medellånga och långa krediter. Redan tidigare hade premierna för korta garantier sänkts. Vidare har EKN beslutat alt premiepåslag för s/u-garantier i vissa fall skall kunna slopas. EKN har också beslutat alt avgift inte längre skall utgå vid en första förlängning av garanliulfäslelse resp. förhandsbesked. Åigärderna har vidtagits i syfte atl sänka de svenska exportörernas koslnader för exportkreditgaranfier lill en nivå jämförlig med den som gäller i vissa viktigare konkurrentländer.

EKN avser närmare överväga företagens övriga förslag. Dessulom har EKN inlett en ulredning av s/u-systemet. Ytterligare ansträngningar skall vidtas för att bereda viktiga kunder slörre garantiutrymme genom ökat utnyttjande av s. k. globalgaranliavtal och andra riskdelningsarrangemang.

EKN anser atl kvarvarande utrymme inom de av riksdagen fastställda rambeloppen torde vara tillräckliga för att möta även extraordinära garantianspråk fill den 30 juni 1987, varför någon höjning av rambeloppen inle är erforderlig.

Belräffande den rörliga kredit på 3 300 milj.kr., som ställts fill EKN:s förfogande i riksgäldskonlorei, var drygl 1 500 milj. kr. tagna i anspråk vid slutet av budgetåret 1984/85. Del återstående utrymmet på krediten bedöms av EKN täcka behovel lill utgången av verksamhetsåret 1986/87.

Remissyttranden

Riksbanken och riksgäldskonlorei har beretts tillfälle all yttra sig över EKN:s skrivelse. Riksbanken finner det inte erforderligt att framföra några synpunkter då EKN:s skrivelse inte omfattar några önskemål om ändring i 131

riktlinjer eller de fastställda medelsramarna. Riksgäldskonlorei avstår ock- Prop. 1985/86: 100 så från att yttra sig eftersom skrivelsen inte omfattar några förslag som Bil. 5 direkt berör riksgäldskontorets verksamhetsområde.

Föredragandens överväganden

EKN:s garantigivning är av stor betydelse för den svenska exporten, framför allt för slörre projekt och systemleveranser vilka utgör en viktig del av vår export. En EKN-garanti är ofta en avgörande förutsättning för att sådan export skall komma till stånd, speciellt till u-lands- och öststatsmarknader. Del är mot den bakgrunden väsentligt alt EKN även fortsättningsvis får möjlighet att ge garantier i betydande omfattning för export till sådana länder. Riskerna i garantigivningen har dock ökat väsentligt under senare år. EKN:s verksamhet innebär därför en svår avvägning mellan uppgiften att ge etl rimligt stöd till exporten, i huvudsak jämförligt med det som det stora flertalet utländska konkurrenter erhåller, och uppgiften att begränsa statens förlustrisk.

Många länder slår inför mer eller mindre akuta betalningsproblem. Antalet länder som tvingats konsolidera sina skulder har ökat betydligt. Den belaslning som dessa konsolideringar medfört och kommer att medföra har lett lill stor försiktighet hos den industrialiserade världens långivare. Risk finns för atl alltför stor återhållsamhet med krediter och garantier fördjupar betalningsproblemen och leder till en minskning av den inlernalionella handeln. Jag anser atl Sverige i samverkan med andra länder bör ta sin del av ansvaret för atl i första hand försöka nå bättre samordning vid hantering av komplicerade skuldkriser och realistiska konsolideringar samt för att undvika negativa återverkningar på den inlernalionella handeln. Det belal-ningsbalansstöd som riksdagen beslutat om för innevarande budgetår kan för de fattigare länderna med akuta betalningssvårigheter härvidlag spela en viktig roll. Statsrådet Hjelm-Wallén föreslår att ytterligare medel avsätts för internationellt samordnade skuldlätlnader för u-länder med akuta betalningssvårigheter m. m.

Ökade återvinningar av utestående fordringar har bidragit till all förbättra nämndens resultat. Jag anser det viktigt att fortsatta ansträngningar görs på detta område.

Genom riskdelning med exportföretag och banker kan EKN medverka till fortsatt garantigivning på vissa marknader som är av stor betydelse för de svenska exportföretagen. EKN har på detta område redan vidtagit betydelsefulla ålgärder. Strävandena all dela risker, även med institut i andra länder, bör dock fortsätta. Vikiigi är också att samarbetet mellan garantiinstituten stärks, speciellt mellan instituten i de nordiska länderna.

EKN har under budgetåret 1984/85 vidtagit en rad åtgärder med syfte atl förbällra garantisystemel. Jag ser med tillfredsställelse på dessa ansträngningar. Särskilt glädjande är att EKN:s positiva resuhatulveckling gjort det möjligt att sänka premierna lill en nivå jämförlig med den som tillämpas i många vikliga konkurrentländer. Jag anser del viktigt att ansträngningarna alt ytterligare utveckla garantisystemet fortsätter.

Jag delar EKN:s uppfattning att någon höjning av rambeloppen för 132

garanfigivningen inte är nödvändig. Liksom förra året bör dock regeringen Prop. 1985/86: 100 få möjlighet alt överföra ylleriigare 10 000 milj. kr. till s/u-ramen i syfte att Bil. 5 bereda utrymme för eventuellt uppkommande stora affärer. Jag instämmer också i atl den rörliga krediten bör oförändrat få uppgå lill 3 300 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge alt staten ålar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter lill eU belopp av högsl 70000000000 kr., varav 22000000000 kr. reserveras förgaranfigivning vid särskilt samhälls intresse och för garantigivning vid export av belydelse för u-länder nas ekonomiska utveckling, saml bemyndiga regeringen atl överföra ytteriigare 10000000000 kr.för sådan garantigivning om så anses erforderiigt.

2. godkänna alt den rörliga kredit i riksgäldskonlorei som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättning för förluster i garantiverksamheten oförändral får uppgå Ull 3 300000000 kr.

3. lill Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr. för vissa föriuster som kan uppstå vid garantigivning enligt de riktlinjer jag förordal.

E 4. Krigsmaterielinspektionen

1984/85 Utgift 1 107 155 1985/86 Anslag 1 000 1986/87 Förslag 1 000

Krigsmaterielinspektionen utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd lill export och import av sådan materiel.

Koslnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel samt genom expeditionsavgifter för tillstånd atl utföra krigsmateriel från riket.

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

1985/86

Beräknad änd-

ring 1986/87

1 192 000

39 000

(1 137 000)

39 000)

91 000

5 000

1 283 000

44 000

133 Hemställan Prop. 1985/86:100

Bil 5 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1986/87 anvisa ell

förslagsanslag av 1000 kr.

E 5. Interamerikanska utvecklingsbanken

1984/85 Utgift 13 672 115 1985/86 Anslag 21 500 000 1986/87 Förslag 25 000 000

Sveriges åtaganden i banken

Fram till slutet av sjätte kapilalpåfyllnaden till IDB kommer Sverige, som blev medlem av banken år 1977, alt ha bidragit med tolalt ca 24,4 milj. dollar.

Den sjätte kapilalpåfyllnaden, varom beslul fållades år 1983, innebär en ökning av del interregionala kapitalel med 15 miljarder dollar. Till detla kapital bidrar de icke-regionala medlemsländerna, däribland Sverige. Sveriges bidragsdel uppgår till 24,5 milj. dollar, varav motsvarigheten i svenska kronor till 1,1 milj. dollar skall inbetalas och resterande 23,4 milj. dollar utgör s.k. garantikapital.

Inom ramen för sjätte kapilalpåfyllnaden tillförs fonden för särskild verksamhel (FSO) 700 milj. dollar i nya medel. Fonden, som ulgör IDB:s motsvarighet lill IDA inom världsbanksgruppen, lämnar lån på mjuka villkor. Av FSO:s nya medel skall Sverige bidra med 30,8 milj. kronor. Betalningarna till sjätte kapilalpåfyllnaden beräknas för svensk del vara avslutade under budgetåret 1993/94.

Efler årsmötet i Wien i mars i år har bankledningen fattat principbeslut alt slå samman bankens båda kapitalresurser, dvs. del regionala kapitalet, lill vilket de latinamerikanska medlemsländerna bidrar, med det interregionala. Bankens möjligheter atl låna upp pengar på de inlernalionella kapitalmarknaderna torde kunna stärkas genom denna åtgärd.

Sveriges röststyrka i IDB grundar sig på andelen tecknat kapital och är för nävarande 0,16%. Vårt bidrag fill fonden för särskild verksamhet motsvarar 0,42%.

Preliminära diskussioner om den sjunde kapilalpåfyllnaden kommer atl inledas inom kort. Inför denna undersöker bankledningen möjligheterna att i samarbele med Världsbanken och privata banker bilda en "Trust Fund" som skall lämna stöd lill långsiktiga utvecklingsprojekt i Latinamerika.

Beräknade utbetalningar under budgetåret 1986/87

För budgelårel 1986/87 beräknas utbetalningarna till banken bli ca 25 milj.kr. De hänför sig lill både femte och sjätte kapilalpåfyllnaden. 3,2 milj.kr.utgör inbetalningar till kapitalet, varav 888000 kr.gäller den sjätte kapilalpåfyllnaden. Inbetalningarna till fonden för särskild verksam- 134

hel uppgår till 21,5 milj. kr., varav 3,4 milj. kr. faller under sjäUe påfyllna- Prop. 1985/86:100 den. Samfiiga bidrag till IDB t.o.m. femte kapilalpåfyllnaden är garantera- Bil. 5 de mot förändringar av dollarkursen i förhållande till den svenska kronan. Någon värdejuslering har inte ägt rum sedan Sverige i september 1983 lill banken inbetalade 22 milj. kr. med anledning av värdejusleringsklausulen.

IDB:s utlåning

Banken beviljar lån till projeki i de latinamerikanska medlemsländerna dels på kommersiella villkor från kapitalet, dels på särskilt förmånliga villkor frän fonden för särskild verksamhet.

Under år 1984 beviljades sammanlagt 75 nya lån på totalt 3 567 milj. dollar, varav 22 lån lill elt totalt belopp av 307 milj. dollar från fonden från särskild verksamhel. Räknai från starten år 1961, då det försia lånet beviljades, har banken lånat ul sammanlagt 27 771 milj. dollar, varav 8 984 milj. dollar på mjuka villkor från fonden för särskild verksamhet.

I bankens rikfiinjer för utlåningen anges atl lånen i görligaste mån bör vara utformade så alt de kommer de fattigare inkomstgrupperna i resp. motlagariand lill godo. Enligt svensk uppfattning uppfylls emellertid inte alltid delta mål i praktiken. IDB:s ulvärdering av genomförda projeki pekar visserligen mot alt målet uppfylls men Sverige, liksom många andra länder, har riktat kritik mot de utvärderingsmetoder som tillämpas och mol den oklara definitionen av låginkomslbegreppel.

Efter årsmötet i Wien beslutade banken vidare alt utvidga kriterierna för utlåningen från fonden för särskild verksamhet. Genom beslutet kan utlåningen till de falfigaste länderna vad avser infrastrukturella projeki, livsmedelsproduktion och jordbrukskrediter beviljas av banken i större om-faUning än tidigare.

När del gäller lånens fördelning på olika sektorer har inga slörre förändringar skett under år 1984 jämfört med år 1983. Den sociala sektorn, som bl.a.omfattar miljö, hälsovård, utbildning, forskning och stadsplanering, har liksom under hela 1970-talet erhållit omkring 15% av ufiåningen. Jordbrukssektorns andel, som traditionellt varierat mellan 20 och 25 %, uppnådde år 1984 närmare 25%. Energisektorns andel uppgick likaledes till 25%. Industrisektorns andel ökade från 15,6% till 19,5%. Transport- och kommunikationssektorns andel sjönk med 2 procentenheter jämfört med år 1983 och uppgick år 1984 lill 10% av den lotala utlåningen.

Banken samarbetar med andra internationella och inter-amerikanska institutioner i sina strävanden att öka resursflödet fill de minsl utvecklade länderna och de fattigaste befolkningsgrupperna i regionen. De medel från fonden för särskild verksamhet, vilka tillförs under den sjätte kapilalpåfyllnaden, är i huvudsak avsedda för de minst utvecklade staterna i Latinamerika. IDB ger även tekniskt bistånd. Under år 1984 uppgick detta stöd till 48,5 milj. dollar.

Inom ramen för småprojektsfonden "Program for the Financing of Small Projects" har 8,5 milj. dollar beviljats under år 1984. Programmel riktar sig till låginkomstgrupper i samhället som har liten eller ingen tillgång fill kommersiella krediter. Fonden har hittills beviljat lån på totalt 52,6 milj. 135

dollar.

Upphandling från Sverige Prop. 1985/86:100

Bil. 5

Enligt IDB:s statistik levererade svenska företag för 95,9 milj. dollar till av IDB finansierade projekt under perioden 1979-1984. Under motsvarande period har Sverige inbetalt ca 15 milj. dollar till banken och utfärdat skuldbevis för ca 11 milj. dollar.

Föredragandens överväganden

/bl/Riksdagens beslut (prop. 1982/83:100 bil.5, NU 50, rskr 375) aU Sverige skulle delta i den sjätte kapilalpåfyllnaden i IDB grundade sig bl.a. på en bedömning av bankens ökade belydelse för låntagarländerna i Latinamerika mol bakgrund av deras försämrade möjligheter att på kapitalmarknaden låna medel till utvecklingsprojekt. I likhel med övriga utvecklingsbanker har IDB beslutat alt under en övergångstid tillämpa mjukare utlåningsvillkor för atl stimulera utlåningen till prioriterade utvecklingsprojekt i de av den ekonomiska krisen värst drabbade länderna inom regionen.

Sveriges bidrag till IDB skall också ställas i relation fill övriga svenska insatser i Latinamerika. Det bilaterala biståndet till Nicaragua har höjts och uppgår under budgetåret 1985/86 till 90 milj.kr. Tillsammans med anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika uppgår del lotala bistånd för budgetåret 1985/86 som avser Latinamerika till 215 milj.kr. Statsrådet Hjelm-Wallén föreslår aU biståndet fill Nicaragua höjs till 125 milj. kr. och det humanitära biståndet i Latinamerika till 150 milj.kr.för budgetåret 1986/87.

Sverige har regelmässigt motsatt sig lån från IDB Ull Chile, Guatemala och El Salvador. Grunden härtill är alt vi i dessa fall har bedömt att rådande omständigheter inle gör det möjligl för resp. land alt uppnå den nytta och ulvecklingseffekt som lånet enligt svensk uppfattning bör ge. Sverige har vidare aktivt verkat för atl en låneansökan avseende en jordbrukskredit på 58 milj. dollar till privata småjordbrukare i Nicaragua, som ännu inte beviljats, tas upp fill behandling i styrelsen.

Inom utrikesdepartementet kartläggs för närvarande vilka möjligheter som finns till ekonomiskt samarbete med regionala organisafioner i Latinamerika ulöver IDB för att aktivt stödja latinamerikanska integrationssträvanden som främjar ekonomiskl oberoende. I della syfte har kontakter därför tagits med andinska paktens finansieringsinstitut Corporacion An-dina de Fomenlo (CAF). Den latinamerikanska samarbelsorganisationens Sistema Economico Latinoamericano (SELA) permanente sekreterare besökte Sverige i augusti 1985 för alt diskutera de ekonomiska förbindelserna mellan Latinamerika och Sverige och studera vilka möjligheter som finns för ett närmare svenskt samarbete med SELA.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 25 000 000 kr.

136 E 6. Importkontoret för u-landsprodukter Prop. 1985/86:100

Bil. 5

1984/85

Utgift

1 000

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

Reservation 797 000 (1)

(1) Disponerat enligt regeringsbeslut 1985-09-19.

Importkonloret för u-landsprodukter har till uppgift aU främja import fill Sverige från u-länderna och därigenom bidra lill dessa länders ulveckling. Den verksamhel som bedrivs av kontoret finansieras enligt riksdagens beslul med bislåndsmedel (reservationsanslaget C 1. Bidrag lill inlernalionella biståndsprogram, anslagsposten 7. Övriga organisationer m. m.). Kontoret har möjlighet atl bedriva viss uppdragsverksamhet.

Kontoret leds av en styrelse. Chef för kontoret är en direktör. Importkontoret har antagit benämningen Import Promotion Office for Products from Developing Countries (IMPOD).

Importkontoret för u-landsprodukter

Importkonloret framhåller atl u-ländernas exportutsikler bestäms såväl av externa fakta som tillväxttakt och marknadstillträde i i-länderna som förmågan atl effeklivt ta tillvara möjlighelerna på ufiandsmarknaderna. Särskilda exportfrämjande åtgärder spelar en stor roll för denna förmåga. Det är i del sammanhanget som man skall se insatser från bl.a.nationella i-landsorgan som importkonloret. Genom utbildningsinsatser, marknadsanalyser, förmedling av affärskontakter och olika former av stöd för direkta affärsansträngningar söker man främja u-ländernas utveckling genom en utvidgad handel. Importkonloret konstaterar aU förskjutningen mot ökad tyngd för de handelspolitiska aspekterna i verksamheten kommer även fortsatt atl göra sig gällande. Kontorels projeki och aktiviteter utgör inte sällan en del av elt bredare svenskt u-landspolitiskt samarbete med olika länder.

Huvudförslaget för budgelårel 1986/87 uppgår till 7 229 000 kr. Import-kontorets förslag uppgår till 8 300 000 kr. Landsamarbets- och de allmänna utbildningsprojekten blir allt fler samtidigt som den genomsnilfiiga storieken på insatser i enskilda länder växer.

Därutöver förordar importkonloret alt samma teknik som för budgetåret 1985/86 tillämpas med möjligheter fill ökade resurser vid föreliggande behov av insatser av särskih u-landspoliliskl intresse. En lämplig beloppsram anges till 1 500 000 kr.

Importkonloret föreslår också alt medel framgent lilldelas från anslaget C 8. Övriga u-landspolitiska insatser. Därmed skulle kontorets roll i den bredare u-landspolitiska verksamheten markeras.

10 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

1985/86 Beräknad ändring 1986/87

Myndigheten Föredraganden

Personal

Handläggande personal

Övrig personal

3,5

11,5

Anslag

Utgifter

Marknadsinformation

3 269 000

+ 381

249 000

Landsamarbete

3 531 000

+1 119

951 000

6 800 000

+1 500

200 000

Inkomster

Från anslag under littera C

6 798 000

1 200 000

Uppdragsverksamhet

-1 000

Nettoutgift

1 000

Föredragandens överväganden

Importkonloret bislår u-länderna med atl öka deras exportinkomster och bidrar därmed lill deras ulveckling. Medelsramen för importkontorets verksamhel bör enligt min mening öka med 1200000 kr., varav 249000 kr. för marknadsinformation och 951000 kr. för landsamarbete. Härvid har huvudförslag om 2 % tillämpats på administrationen. Därigenom ges ökade möjligheter för all vidga samarbetet med u-länderna i syfte alt hjälpa dessa alt öka sin export.

Importkonlorets verksamhet föreslås finansieras fr. o. m. budgetåret 1986/87 från anslaget C 8. Övriga u-landspolifiska insatser m.m. Som nämns under detta anslag är statsrådet Hjelm-Wallén beredd atl pröva eventuella ansökningar från importkontoret om ytteriigare medel budgetåret 1986/87.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén, att 1000 kr. las upp under anslaget.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag av 1000 kr.

138 F Diverse °p- '985/86: lOO

Bil. 5 F 1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet

m.m.

1984/85 Utgift 3 108 028 1985/86 Anslag 3 600 000 1986/87 Förslag 3 600 000

Anslaget används huvudsakligen för periodiskt understöd till vissa i utlandet, främst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare. Därutöver bestrids från anslaget eftergifter och avskrivningar av fordringar för utgivet tillfälligt ekonomiskl bistånd ål nödställda saml för bistånd i brottmål och kostnader vid dödsfall.

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 3 600 000 kr.

Jag förordar alt inom anslaget avsätts en medelsram på 200 000 kr. för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer, främst ungdom, för atl belastningen på utrikesförvaltningens konsulära resurser inte skall öka.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000 kr.

F 2. Resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda svenska stipendiater

1984/85

Utgift

36 388

Reservation

107 297

1985/86

Anslag

75 000

1986/87

Förslag

75 000

Från anslaget betalas resekostnader för stipendiater från Sverige som utses av Förenta nationerna i Geneve och New York. Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändral.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 75 000 kr.

139 F 3. Information om mellanfolkligt samarbete, Prop. 1985/86:100

nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor Bil. 5

1984/85

Utgift

7 473

1985/86

Anslag

8 470

1986/87

Förslag

8 927

000 Reservation 23 000

Information om svensk utrikespolitik i Sverige bedrivs på fiera olika sätt. Utrikesdepartementet ger ut skrifter samt tar emot studiebesök. Utrikesdepartementet ger även bidrag, efter ansökan, till enskilda svenska organisationer som ägnar sig åt informalion och opinionsbildande verksamhel inom området mellanfolkligt samarbete, nedruslningsslrävanden och andra utrikespolitiska frågor. Större delen av anslaget avser organisaiionsslöd. Därutöver ställs medel till förfogande för bidrag till särskilda projeki som syftar lill att informera om nedrustning och fredsfrågor.

Utrikespolitiska institutet har till uppgift alt främja intresset för internationella frågor, vidga kunskapen på delta område saml stödja forskning rörande internationell politik, främmande länders förhållande och internationella organisationer. På detta sätt spelar Utrikespolitiska institutet en viktig roll för den utrikespolitiska debatten i Sverige.

Svenska FN-förbundet och stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén spelar en vikfig roll för en förankring i Sverige av FN:s arbete.

Under 1980-lalet har fredsrörelsen i Sverige vuxit sig allt starkare. Den har kommit atl skapa opinion på en mängd olika områden och i många olika former.

I alll fler sammanhang - på hög politisk nivå, av forskare och bland massmedier och folkrörelser - understryks den viktiga roll en bred och slark fredsopinion spelar för utsikterna lill framgång i det internationella nedrustningsarbetet. I vissa frågor skulle sannolikt nedrustningsförhandlingar över huvud taget inte ha kommit till stånd, om det inte funnits etl kraftigt opinionstryck med krav på nedrustning.

Denna positiva utveckling har ägt rum bl. a. tack vare de internationella kontakter fredsrörelsen byggt ut under senare år - trots ytterst knappa resurser. Informationsarbetet i freds- och nedrustningsfrågor spelar därför en politisk roll.

Anslagsframställningar

Utrikespolitiska institutet har begärt 4 263 000 kr., vilkel är en ökning med 343 000 kr. Europainstitutet har begärt 125 000 kr., en ökning med 17 000 kr.

Svenska FN-förbundet har begärt 2 milj kr., en ökning med 170 000 kr. och Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén 410 000 kr., en ökning med 16 000 kr.

Följande anslag har dessutom begärts för 1986/87: Svenska sektionen av internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet anhåller om ett bidrag på 200 000 kr.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen begär etl statsbidrag på 475 000 kr. 140

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund anhåller om ett statsbidrag på Prop. 1985/86: 100

149 000 kr. Bil. 5

Kristna fredsrörelsen begär ett bidrag på 160 000 kr.

Kvinnor för fred anhåller om ett statsbidrag på 291 000 kr.

Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning begär eU bidrag på

422 000 kr.

Sveriges Fredsråd anhåller om eU bidrag på 110 000 kr.

Arbetarrörelsens fredsforum begär eU statsbidrag på 250 000 kr.

Svenska läkare mot kärnvapen anhåller om elt bidrag på 150 000 kr.

Anslag

Beräknad ändring

1986/87

Anslagsfram-

1985/86

ställning

Fördraganden

utrikespolitiska

institutet

3 920 000

+ 343 000

+ 275 000

Europainstitutet

113 000

+ 17 000

+ 4 000

Svenska FN-förbundet

1 830 000

+ 170 000

+ 55 000

Stiftelsen Svenska

UNICIT-kommittén

394 000

+ 16 000

+ 12 000

Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och

frihet

61 000

139 000

2 000

Svenska freds- och skiljedomsföreningen

130 000

345 000

4 000

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund

55 000

194 000

2 000

Kristna fredsrörelsen

50 000

110 000

2 000

Kvinnor för fred

45 000

246 000

2 000

Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning

82 000

340 000

3 000

Sveriges Fredsråd

40 000

70 000

2 000

Arbetarrörelsens Fredsforum

130 000

120 000

4 000

Svenska läkare mot kärnvapen

150 000

42 000

Information om freds-

och nedrustningssträvanden

1 600 000

48 000

Summa

8 470 000

160 000

457 000

Föredragandens överväganden

Jag anser att tillgängliga medel bör med ett undantag koncentreras på de centrala organisationer som redan erhåller dessa. Jag gör undantag för

141 Svenska läkare mot kärnvapen. Det föreligger också möjlighet för folkrö- Prop. 1985/86: 100 relser och ideella organisationer att erhålla bidrag genom anslaget för Bil. 5 information om freds- och nedruslningsslrävanden saml från nettot av del s. k.fredslolteriel.

1 förhållande fill det totala anslagsbeloppet för budgetåret 1985/86 föreslår jag att anslaget för budgetåret 1986/87 höjes med 457 000 kr. Den föreslagna ökningen bör fördelas enligt följande.

Bidraget till Utrikespolitiska institutet bör ökas med 275 000 kr. med hänsyn till ökade kostnader för institutets personal och lokaler vid nuvarande oförändrade nivå.

Europafrågorna har under 1980-lalet i ökad grad kommit i centrum för den utrikespolitiska debatten. Jag har erfarit atl Europainstitutets styrelse beslutat att institutet under budgetåret 1986/87 skall integreras i utrikespolitiska institutet. Jag välkomnar detla initiativ och hoppas att europafrågorna härmed skall kunna ges ökad slagkraft i den utrikespolitiska debatten. Del anslag som jag beräknar för Europainslitulet bör därför kunna tillföras utrikespolitiska institutet för dess fortsatta arbete med europafrågorna. Jag föreslår en ökning av anslaget med 4 000 kr.

Till Svenska FN-förbundet föreslås en höjning med 55 000 kr.

För Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén beräknar jag en höjning av bidraget med 12 000 kr. Med hänsyn lill karaktären och inriklningen av kommitténs verksamhel finner jag det motiverat alt hela bidraget avräknas mot ramen för det internationella utvecklingssamarbetet.

De senasle åren har engagemanget i fredsfrågan fortsatt att öka. Ett aktivt folkligt intresse för nedrustningssträvandena är en viktig förutsättning för effektiva svenska insatser vid inlernalionella förhandlingar.

För bidragen till Kristna Fredsrörelsen, Kvinnor för fred. Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Sveriges Fredsråd och Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund föreslås höjningar med 2 000 kr.

För Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning föreslås en ökning med 3 000 kr.

För Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Arbetarrörelsens Fredsforum föreslås ökningar med 4 000 kr.

Svenska läkare mot kärnvapen har haft en snabb tillväxt och kommit att spela en allt viktigare roll i opinionsbildning. De föreslås erhålla ett bidrag på 42 000 kr.

Vad gäller anslagsposten Information om freds- och nedrustningssträvanden, som tilldelals I 600 000 kr. innevarande budgetår, får jag konstatera atl dessa projektmedel mötts av elt utomordentligt starkt intresse från folkrörelsernas och andra ideella organisationers sida. Prövningen av ansökningar avseende bidrag till avgränsade informationsprojekt sker huvudsakligen två gånger åriigen inom en särskilt tillkallad beredningsgrupp.

För anslaget för information om freds- och nedrustningssträvanden före slås en ökning med 48 000 till 1 648 000 kr. Del kan tilläggas att regeringen har beslutat låta Svenska Penninglotteriet genomföra ett nyll lotteri hösten 1985 vars nettoöverskott skall användas till projektbidrag för informalion kring freds- och nedrustningsfrågor. Lotteriet gav hösten 1984 etl netto- 142

överskott på knappt 20 milj. kr. Överskottet för år 1985 beräknas dock bli lägre.

Riksdagen har framhållit (UU 1984/85:8, rskr 1984/85: 168) att det kan finnas anledning för regeringen alt något närmare se över principerna för bidragsfördelningen. Riksdagen har också framhållit att det kan finnas anledning alt invänta erfarenheterna av fördelningen av överskottet från fredslotteriet. Då två fördelningsomgångar har genomförts under år 1985 bör det nu finnas underlag för en översyn av de kriterier som bör gälla vid fördelningen av projektbidragen. Jag avser därför att inom departementet låta göra en översyn av dessa principer.

Övriga ansökningar som inkommit bör anses behandlade genom de förslag jag nu har lagl fram.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor för hudgetåret 1986/87 anvisa etl reservalionsanslag av 8 927 000 kr.

F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRl)

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

14 000 000(1) 14 500 000 14 991 000

Reservation

(1) Inkl. engångsbidrag på 500 000 kr. för forskningsprogrammet europeisk säkerhet.

1985/86 Beräknad ändring 1986/87 Institutet Föredraganden

Personal(1)

Handläggande personal Övrig personal Summa

4

6

10

+1 of

of of

(1) Därutöver finns vid institutet 14 forskare jämte ett tiotal assistenter samt drygt 20 arvodes- eller kontraktsanställda (i vissa fall på deltid).

Stockholms internationella fredsforskningsinstitul (SIPRl) är en stiftelse, för vilken regeringen fastställt stadgar den 12 juni 1980. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt (prop. 1966:76, SU 88, rskr 203, prop. 1979/80: 106, UU 21, SKU 48, rskr 304) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av

belydelse för inlernationell fred och säkerhet i syfte atl söka ge bidrag fill Prop. 1985/86:100 förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga kon- Bil. 5 flikter och för en stabil fred.

Stiftelsen leds av en internationell styrelse, som har sitt säte i Stockholm. Hos stiftelsen finns en insfitutsdirektör, som är institutets chef, och en biträdande direktör. Hos stiftelsen finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar samt forskare och annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

SIPRl

SIPRl begär för budgelårel 1986/87 elt anslag av 18 671 000 kr., vilket skulle innebära en ökning i förhållande lill innevarande budgelår med drygt 4 milj. kr. Det begärda beloppet avser - förutom pris- och löneomräkning - medel för bl. a. personalförstärkningar, initialkostnader för en ny fid-skrift saml fortsatt datorisering. De begärda personalförstärkningarna avser en forskare, en sekreterare/korrekturläsare samt en assistent. SIPRl begär vidare att befattningen som redaktionschef omvandlas till en statligt reglerad ijänsl.

För budgetåret 1986/87 förutser SIPRl intäkter på ca 940 000 kr. av försäljning av publikationer, uppdragsverksamhet m. m.

Föredragandens överväganden

För budgelårel 1986/87 beräknar jag, med utgångspunkt i ett ettårigt huvudförslag om 2 %, en pris- och löneomräkning om lotall 491 000 kr. Jag är f. n. inte beredd alt förorda några personalförstärkningar eller andra utökningar av verksamheten. I anslagsframställningen redovisar SIPRl vilka ålgärder som vidtagits för att förstärka institutets administrativa kapacitet. Bl. a. har sektionscheferna getts ell direkl ansvar för enheternas budgetkontroll och arbetsplanering. Del finns anledning utgå från all SIPRl även i fortsättningen kommer alt fästa avseende vid atl ytterligare förbättra de administrativa reglerna och rutinerna.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRl) för budgelårel 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 14 991 000 kr.

144 F 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll

10 038 833

10 855 000 (1)

12 955 000 (2)

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

(1) Inkl engångsbidrag på 200 000 kr. för utbyte av detektorer.

(2) Inkl. engångsbidrag på 1 675 000 kr. för utbyte av detektorer, omsättning av digitalt datainsamlingssystem och tandemmasspektrometer.

Anslaget bekostar verksamhet vid försvarets forskningsanstalt (FOA) inom del forskningsprogram avseende vissa ålgärder för mstningsbegränsning och kontroU som består av fyra i det följande angivna programdelar.

Personal i befintlig organisafion för budgetåret 1985/86, som finansieras över anslaget, uppgår till sammanlagt 29 personår.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

FOA

Föredraganden

Anslag (forskningsprogramdelar)

1. Seismologisk multipelstation

2. Insamling och analys av luftburen radioaktivitet

3. Vetenskaplig underlagsverksamhet

4. Särskilt inhumana vapen

Summa

5 785 000

+1 014 000

1 315 000(1) + 323 000

3 495 999 +2 046 000

260 000 + 17 000

10 855 000(1) +3 400 000

+ 643 000

+ 315 000 +1 325 000 + 17 000 +2 300 000(2)

(1) Inkl. engångsbidrag på 200 000 kr.

(2) Inkl. engångsbidrag på 1 675 000 kr.

Försvarets forskningsanstalt (FOA)

FOA framhåller i sin anslagsframställning att Sverige är mycket aktivt i det internationella nedruslningsarbetet. Nedrustnings- och ruslningsbegräns-ningsfrågorna har under senare år fått allt slörre politisk vikt och allmänheten har inte minsl i Sverige i växande utsträckning engagerat sig i dessa frågor. Detta ställer ökade krav på expertmedverkan från FOA:s sida. Verksamheten inom del aktuella programmet syftar lill att stödja utrikesdepartementets arbete i internationella förhandlingar för nedrustning och rustningsbegränsningar genom uppbyggnad och vidmakthållande av kunskaper, kompetens och resurser av specifikt värde för sådana förhandlingar. Därför är del betydelsefullt att FOA har tillräckliga resurser för aU vidmaklhålla nuvarande bredd och djup i verksamheten och för att kunna möta de ökande behoven av underiag inom områden som aktualiseras i olika förhandlingar och internationella konferenser.

145 FOA har för varje programdel angivit en anslagsnivå enligt huvudförsla- Prop. 1985/86:100 get. Dessutom anges en nivå som omfattar ett antal tilläggsprojekt. Bespa- Bil. 5 ringsplanen har inte föriängls efter 1987/88. Motivet för att inte utsträcka besparingsplanen längre är atl invänta försvarskommitténs arbete, som genom direktivens utformning kan komma alt underbygga elt beslut om inriktning och omfattning av Sveriges internationella agerande i nedrustningssammanhang. FOA begär enligt del högre alternativet för budgetåret 1986/87 ett anslag av 14 255 000 kr., vilkel skulle innebära en ökning med 3 600 000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgelår, exklusive elt engångsbidrag på 200 000 kr. Denna ökning inkluderar till-läggsprojekl om lotall 2 575 000 kr. Därtill kommer 550 000 kr. i engångsbidrag för ett förnyat digitalt datorinsamlingssystem i Hagfors och utbyle av detektorer. Pris- och löneomräkningen anges efter tillämpning av huvudförslag lill 475 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar en pris- och löneomräkning om 375 000 kr. varvid en besparing på 250 000 kr. i enlighel med elt pågående treårigt huvudförslag om totalt 5 %. Därtill kommer engångsbidrag på tolalt 1 675 000 kr., varav 1 125 000 kr. för tandemmasspektrometer, 250 000 kr. för utbyte av detektorer och 300 000 kr. för omsättning av datainsamlingssystem. Därutöver har jag beräknat 250 000 kr. för studier om rymdleknik.

Jag delar FOA:s uppfattning om vikten av att Sveriges stora aktivitet för nedrustning och rustningskonlroll är baserad på etl gott tekniskt och vetenskapligt underlag. Detta gör del möjligt all utforma realistiska förslag, vilket är en förutsättning för trovärdighet och framsteg i nedruslningsarbetet. FOA har en cenlral roll att spela för utarbetandet av etl sådant underlag.

Del är angeläget alt FOA, såsom hittills skett, fäster särskild vikt vid för svensk del väsentliga insatser i fråga om rustningsbegränsning, nedrustning samt förtroende- och säkerhetsskapande ålgärder.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgelårel 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 12 955 000 kr.

146

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet Prop. 1985/86:100

Bil 5

1984/85 Utgift 1 810 000 1985/86 Anslag 1 885 000 1986/87 Förslag 1 960 000

Utrikespolitiska institutet

Forskningsavdelningen vid utrikespolitiska institutet (UI) omfattar idag sex forskartjänster. Genom utbytesverksamhet har UI under år 1985 tillförts 12 gästforskare som möjliggjort en avsevärd ökning av forskningsvolymen. Forskningsresultaten redovisas och sprids genom vetenskapliga publikationer och internationella tidskrifter, genom utgivning av böcker saml genom seminarier och konferenser.

Ul påpekar att dess ekonomi negativt har påverkats av all anslagens realvärde urholkals under fiera år, samt att de resurser som kunnat byggas upp vid tjänstledigheter kommer att ta slut under år 1986.

I sitt äskande för budgelårel 1986/87 begär UI en höjning av statsbidraget för forskningsverksamheten med 729 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag anser del angelägel att institutets forskningsverksamhet klarare inriktas på för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik särskilt relevanta regioner och problem. Verksamheten bör i första hand syfta till atl utveckla en kvalificerad kompetens inom elt fåtal sakområden. Jag beräknar en ökning av anslaget med 75 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 1 960 000 kr.

F 7. Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader

1984/85 Utgift 54 251 418 1985/86 Anslag 54 500 000 1986/87 Förslag 26 000 000

Regeringen har i prop. 1983/84:55 redovisal kostnadsberäkningar för de finansiella åtaganden som följer av det svenska värdskapet för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen). Riksdagen har behandlat regeringens förslag och på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgelårel 1983/84 samt i statsbudgeterna för åren 1984/85 och 1985/86 anvisai medel under tredje huvudtiteln på två nya anslag (JuU 11, UU 5, rskr 71).

Eu s.k.uppföljningsmöte, som inleds i Wien den 4 november 1986, kommer aU utvärdera de framsteg som uppnåtts under Stockholmskonfe- 147

rensen. De deltagande staterna har dock ännu inte fastställt när och på Prop. 1985/86: 100

vilket sätt konferensen i Stockholm skall avslutas. Det kan inte uteslutas Bil. 5

atl konferensen kan komma att pågå parallellt med Wienmötet under

kortare eller längre tid eller att konferensen kan komma atl återuppta sill

arbeie i Stockholm efter en paus i förhandlingarna. I kostnadsberäkningen

har dock några konferenskostnader efter december 1986 ej beräknats.

För budgetåret 1986/87 beräknar jag 0,8 milj. kr., ulgörande Sveriges del av konferensens gemensamma kostnader. Vidare beräknar jag ca 20,2 milj.kr. i löpande förvaltningskostnader (personal, bevakning, drifl m. m.) som åvilar värdlandet. Dessulom kommer anslaget att belaslas med avskrivningskoslnader i storleksordningen 5 milj. kr. avseende investeringar i konferensbyggnaden, i inredning och utrustning av lokaler m.m. Medel för dessa investeringar har fidigare anvisats under anslaget F 8.

Anslaget bör sålunda kunna minskas med 28 500 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 26 000 000 kr.

F 8. Stockholmskonferensen: Investeringskostnader

1984/85

Utgift

4 465 397

Reservation

6 071 230

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

Riksdagen har på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisat 50 milj. kr. avseende koslnader i samband med Stockholmskonferensen för investeringar i konferensbyggnad, i inredning och utrustning av lokaler m.m. (prop. 1983/84:55, JuU 11, UU 5, rskr 71).

Jag beräknar t. v. inga ytterligare medel för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Stockholmskonferensen: Investeringskostnader för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag av I 000 kr.

148 F 9. Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna Prop. 1985/86:100

DJ] C

1984/85 Utgift 4 294 657 1985/86 Anslag 42 000 000 1986/87 Förslag 42 000 000

Det nuvarande forskningssamarbetet med EG

Riksdagen godkände år 1976 (prop. 1975:86, NU 29, rskr 172) eU samarbetsavtal mellan Sverige och den Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) inom området för styrd lermomukleär fusion och plasmafysik. Genom avtalet anslöts den svenska forskningen inom områdets fusionsenergi lill del gemensamma europeiska forskningsprogram som bedrivs av Euratom. Även Schweiz deltar i della samarbele.

Enligt de av riksdagen våren 1981 (prop. 1980/81:91, NU 60, rskr 382) beslutade riktlinjerna för energipolitiken skall Sverige, som ett led i en internationell arbetsfördelning ta elt medansvar för ulvecklingen inom fusionsenergin. Målet anges härvid vara atl uiforma den svenska verksamheten så atl den ulgör ett effektivt bidrag fill och ger erforderlig insikt i Euratomprogrammet.

Den svenska fusionsverksamheten bedrivs huvudsakligen vid tekniska högskolan i Stockholm, vid Chalmers tekniska högskola och vid Studsvik Energiteknik AB. Smärre aktiviteter förekommer vid forskningsinstitutet för atomfysik (AFI) och vid universiteten i Lund och Uppsala. Denna verksamhel finansieras via anslag över utbildnings- resp. industridepartementet.

I samband med de förda diskussionerna med EG om forskningssamarbete tillsatte regeringen den 30 maj 1984 en särskild utredare med uppdrag att göra en förutsättningslös utvärdering av det hittillsvarande fusionsforskningssamarbetet mellan Sverige, Euratom och Schweiz (prop. 1983/84:107 bil. I, NU 45, rskr 407). Ulredningen, som tog namnet fusionskommittén, framlade sitt betänkande (Ds UD 1984:5) Fusionsenergi den I oktober 1984.

Föredragandens överväganden

Sveriges dellagande i fusionssamarbetet med EG har ingående prövats. Slutsatsen av denna prövning är att det är av slörsta vikt för Sverige att delta i del europeiska forskningssamarbetet också i fortsättningen. Våra relationer på olika områden med EG är redan väl etablerade, och EG inbjuder oss atl delta i olika rådgivande organ och till samarbetet inom t. ex. fusionsforskningen. Det nya ramavtalet med EG på forsknings- och utvecklingsområdet är ett ytterligare steg mot vidgade kontakter, som kan få positiva återverkningar på den tekniska utvecklingen i vårt land och betydelse för svensk industri.

Sverige bidrar enligt samarbetsavialet fill Euralom-programmet med etl belopp som förhåller sig till Euratoms kostnad för fusionsprogrammet som Sveriges BNP till summan av EG:s, Sveriges och Schweiz BNP under året närmast före föregående år. Bidraget betalas i ECU (European Currency 149

Units). Den direkta avgiften lill Joint European Torus (JET) är beräknad Prop. 1985/86: 100 lill ca I milj. kr. per år. Det är inte möjligt att exakt ange hur stora betal- Bil. 5 ningama kommer att bli under den närmaste femårsperioden. En av energiforskningsnämnden (EFN) gjord uppskattning är 40-44 milj. kr. om året.

Anslag för budgetåret 1986/87

För budgetåret 1985/86 finns 42 milj.kr.anvisat för forskningssamarbete med EG under anslaget F 9. Enligt de beräkningar som EFN har gjort kommer för budgetåret 1986/87 ca 41 milj.kr.att behöva anvisas för den allmänna, avtalsbundna delen av forskningssamarbetet samt 1 milj. kr. för den direkta avgiften till JET.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 000 kr.

150 Bilaga I Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

FAKTA OM SVERIGES BISTÅND

- Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd

- Internationella utvecklingsprogram

- Livsmedelsbistånd

- Övriga organisationer

- Bistånd till enskilda programländer

- Andra anslagsposter

- Biståndet fördelal på enskilda länder

- Nordiskt biståndssamarbete

153 11 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Innehållsförteckning Prop. 1985/86: lOO

Sid ''■' Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd

UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete 156

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) ......... . 156

Beredningen för inlernationellt lekniskt-ekonomiskl samarbete

(BITS) ............................................................ 156

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) .... 157

Nämnden för u-landsutbildning ............................. 157

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) ................. 158

Nordiska afrikainstitulel ....................................... 158

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) ........... 159

Det multilaterala utvecklingssamarbetet

Internationella utvecklingsprogram

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) .......................... 160

FN:s kapilalulvecklingsfond (UNCDF) ...................... . 162

FN:s befolkningsfond (UNFPA) ............................. . 163

FN:s barnfond (UNICEF) ...................................... . 164

Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i Afrika

och Asien ........................................................ . 166

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) ...... . 175

Livsmedelsbistånd

FN:s/FAO:s världslivsmedelsprogram (WFP) ............. . 177

1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC) ....... 178

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser

(lEFR) .............................................................. . 179

Övriga organisationer

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) ........................ . 180

FN:s hjälpprogram för Palesfina-flykfingar (UNRWA) . . 181

Internationella federationen för familjeplanering (IPPF) 182

UNCTAD/GATTS:s internationella handelscentrum (ITC) 183

Det bilaterala utvecklingssamarbetet

Biståndet till enskilda programländer

Angola .............................................................. 184

Bangladesh ...................................................... . 188

Botswana ........................................................ . 192

Etiopien ......................................................... . 196

Guinea Bissau ................................................... 200 154

Indien ............................................................. 204 Prop. 1985/86:100

Kap Verde ....................................................... 209 Bil. 5

Kenya ............................................................. 212

Laos ................................................................. 216

Lesotho ............................................................ 220

Mogambique .................................................... 223

Nicaragua ........................................................ 228

Sri Länka ......................................................... 233

Tanzania ......................................................... 237

Vietnam ......................................................... 241

Zambia ........................................................... 246

Zimbabwe .............................. ....................... 250

Andra anslagsposter

Regionala insatser .............................................. 254

Humanitärt bistånd i Latinamerika ........................ 255

Humanitärt bistånd i södra Afrika ......................... 257

Katastrofljistånd ............................................... 258

Försöksverksamhel och metodutveckling m.m............ 265

Enskilda organisationer ...................................... 269

Tekniskt samarbete och u-krediter ...................... 271

Biståndet fördelat på enskilda länder ..... 277

Nordiskt biståndssamarbete ................... 282

Vissa förkortningar ............................................. 283

155 Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd ""''p- 1985/86: lOO

Bil. 5 UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete

Ar 1970 samlades ansvaret inom regeringskansliet för det svenska bislån-del lill en avdelning i utrikesdepartementet, avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete, i daghgt tal "u-avdelningen".

Avdelningen är organiserad på två enheter (multilaterala enheten och bilaterala enheten) och har lolall ca 50 tjänstemän. Den leds av etl statsråd.

U-avdelningen bereder regeringens beslut och förslag lill riksdagen både i fråga om det direkta (bilaterala) biståndet lill mottagarländerna, och det bistånd som ges via olika FN-organ, utvecklingsbanker eller andra internationella organisationer (multilateralt bistånd). Huvuddelen av del bilaterala biståndet genomförs och administreras av SIDA.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

SIDA, som inrättades 1965, är ell centralt ämbetsverk under regeringen med uppgift att planera, genomföra och administrera det direkta (bilaterala) utvecklingssamarbetet med u-länderna. Delta bistånd omfattar dels samarbetet med 17 huvudmottagarländer, dels andra typer av bistånd, l.ex. katastrofinsatser, bidrag lill utvecklingsprojekt via enskilda svenska organisationer, bistånd till flyktingar och befrielserörelser, rekrytering av biståndspersonal m. m.

SIDA leds av en styrelse, som utses av regeringen. Den beslår av SIDA:s generaldirektör, som är ordförande, och tolv andra ledamöter, som representerar riksdagspartier, folkrörelser och intresseorganisationer.

SIDA är organiserat på 11 byråer. I mottagarländerna har SIDA biståndskontor, som är knutna till den svenska ambassaden. På SIDA finns 530 anslällda, varav drygt 90 vid biståndskontoren.

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

Beredningen för internationellt lekniskt-ekonomiskl samarbele (BITS) inrättades 1975 (under namnet utbildningsberedningen) och fick 1979 ställning som självständig myndighet under utrikesdepartementet.

Beredningen har som uppgift all utvidga och stärka Sveriges relationer med vissa u-länder. Samarbetet skall främja ekonomisk och social ulveckling i moUagariänderna samtidigt som Sveriges relationer med dessa länder fördjupas. BITS:s roll är begränsad lill medverkan i planeringen av och all lämna bidrag till genomförandel av olika projekt. Verksamheten omfattar tekniskt samarbete, inklusive internationella kurser, och u-krediter.

Det tekniska samarbetet skall huvudsakligen ske med vissa u-länder utanför kretsen av huvudmoUagarländer för det bilaterala biståndet. Det skall grundas på ömsesidigt intresse och i första hand bestå av kunskapsöverföring på områden där Sverige är väl ruslat med kunnande och kapaci-

156 tel.

U-krediter kan utgå till kredilvärdiga länder bland huvudmottagarlän- Prop. 1985/86: 100 derna för svenskl bilateralt bistånd, länder med vilka Sverige bedriver Bil. 5 tekniskt samarbete eller andra länder vars utvecklingspolitik ligger i linje med de svenska bislåndspolitiska målsättningarna.

U-kredilerna kan utnyttjas lill finansiering av svenska varor och tjänster i projekt som ökar mottagande u-lands betalningsförmåga eller har annan utvecklingsfrämjande effekt.

Beredningen leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid beredningen finns 13 anslällda.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND)

Fonden för industriellt samarbele med u-länder (SWEDFUND) är en statlig sfiflelse, som inrättades 1978. Fondens grundkapital, ursprungligen lOOmilj.kr., har för budgetåret 1985/86 förstärkts med 25 milj.kr.och skall steg för steg höjas till 250 milj. kr. Fonden har rätt all ta upp lån eller utfärda lånegarantier till ell belopp som motsvarar högst tre gånger grundkapitalet.

Fondens huvuduppgifter är atl förmedla kontakter mellan intressenter i u-länder och svenska förelag, bidra lill förinvesteringsstudier och medverka i etablering av samägda förelag, s.k.joint ventures, genom insalser i form av akUekapilal, lån- och garanfigivning.

SWEDFUND skall i första hand samarbeta med länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete. I den mån andra länder blir aktuella, bör endast sådana komma ifråga vars utvecklingspolitik är förenlig med målsättningen för svensk biståndspolitik.

Fonden leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid fondens kansli finns 19 tjänstemän.

Nämnnden för u-landsutbildning

År 1981 omvandlades bislåndsutbildningsnämnden (BUN) Ull nämnden för u-landsutbildning. Den nya nämnden har övertagit BUN:s huvuduppgift -att vid Sandöskolan i Kramfors bedriva utbildning i språk och u-landsutbildning som förberedelse för uppdrag i u-land. Nämnden för u-landsutbildning har även getts en rad nya uppgifter, framför alll en vidgad utåtriktad verksamhel. Nämnden skall bl. a. samarbeta med myndigheter, organisationer och företag när det gäller förberedelseutbildning för u-landsuppdrag.

Nämnden skall

- anordna allmänna enlerminskurser i u-landskunskap,

- ge förberedelseutbildning för fredskårsdellagare,

- anordna språkutbildning som förberedelse för uppdrag i u-länder,

- anordna speciella kurser i u-landsfrågor och språk, saml

- i samarbele med SIDA bistå myndigheter och andra med informalion och rådgivning om lämplig förberedelse- och språkutbildning inför

uppdrag i u-länder. 157

Till enterminskursen antas sådana sökande, inklusive vapenfria tjänste- Prop. 1985/86: 100 pliktiga, som bedöms lämpliga för utbildningen. All övrig utbildning vid Bil. 5 Sandöskolan är avgiftsbelagd.

Nämnden utses av regeringen och har sitt kansli vid Sandöskolan i Kramfors. Vid nämnden och skolan finns ett 60-lal anställda.

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

Beredningen för u-landsforskning inrättades 1975 och ombildades 1979 lill en självständig myndighet under utrikesdepartementet - styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

SAREC har lill uppgift all främja forskning som kan underiätta för u-länderna alt utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa.

Huvudmålet för SAREC:s verksamhet är alt ge slöd lill u-ländernas strävan all bygga upp och stärka en egen kapacitel inom vetenskap och teknik. SAREC:s verksamhet är uppdelad enligt följande:

- direkl stöd, med tonvikt på Afrika, till vissa u-länder samt till regionalt forskningssamarbete.

- stöd till internationella forskningsprogram, bl.a.inom världshälsoorganisationen (WHO), konsultativa gruppen för jordbruksforskning (CGIAR) och till internationella stiftelsen för vetenskap (IFS),

- slöd till svensk u-landsforskning, f.n.drygl 100 olika forskningsprojekt.

SAREC leds av en styrelse som utses av regeringen. 1 styrelsen ingår representanter för forskarvärlden, biståndsadminislrationen och riksdagen. SAREC är administrativt knutet lill SIDA. Vid SAREC:s kansli finns elt 20-lal anställda.

Nordiska afrikainstitutet

Nordiska afrikainsfitulel tillkom 1962 på initiativ av Nordiska Rådet.

Institutet har fill uppgift atl i Norden främja studier av afrikanska förhållanden genom atl:

- främja och driva vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika,

- utgöra elt dokumenlationscenlrum för afrikaforskningen,

- genom kurser, föreläsningar, seminarier och eljesl sprida informafion om Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, samt

- stödja utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika. Verksamheten leds av en styrelse, som utses av regeringen. Ledamöter

är bl. a. rektorn vid universitetet i Uppsala, som också är styrelsens ordförande, samt överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala. 1 styrelsen ingår även representanter för de övriga nordiska länderna. Vid institutet finns ungefär 25 anställda, varav 10 tjänster finansieras över biståndsanslagen.

158 Importkontoret för U-landsprodukter (IMPOD) „., '

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) började sin verksamhel 1975.

Kontoret har till uppgift att ge exportörer i u-länder hjälp med alt avsätta sina varor i Sverige. Del sker genom informafion och handledning om avsättningsmöjligheter och marknadsförhållanden i Sverige. IMPOD skall även förmedla kontakter mellan u-landsexportörer och förelag i Sverige. IMPOD deltar också i konkreta marknadsföringsprojekt. IMPOD:s land-samarbete omfattar fördjupade insalser för all främja importen från en mer begränsad krets u-länder.

IMPOD har dessutom till uppgift att vara svensk kontaktpunkt för UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) i konkreta frågor, som rör avsättning av u-landsprodukter på den svenska marknaden.

IMPOD leds av en styrelse och chef för IMPOD är en direktör. Kontoret har ett tiotal anställda.

159 Internationella Utvecklingsprogram Prop. 1985/86: lOO

RiI 5

FN:s Utvecklingsprogram (UNDP)

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), som bildades 1966 då två mindre biståndsfonder slogs samman, har sorti mål att vara FN-systemets centrala källa för finansiering av tekniskt bistånd. Projeklen genomförs främst av FN:s fackorgan. Programmet har också ansvar för alt FN:s verksamhet samordnas i de mottagande länderna.

Verksamhet

UNDP:s uppgift är att främja mottagarländernas utveckling genom olika former av kunskapsöverföring och förinvesteringsstudier. UNDP:s huvudsakliga biståndsformer är expertrådgivning, stipendier, utrustningsleveranser och konsulttjänster. Expertbislåndel dominerar. Verksamheten omfattar omkring 4 500 projekt i 153 länder och områden.

UNDP:s verksamhet bygger i huvudsak på landprogrammering. Denna innebär att man för varje motlagariand fastställer hur mycket UNDP-bistånd landel kan räkna med under en femårsperiod. I samarbete mellan mottagariandet och UNDP:s platsrepresentant utarbetas sedan elt landprogram för hur medlen skall utnyttjas. Detla program fastställs av UNDP:s styrelse.

Storleken på varje mottagarlands program bestäms främst av bruttonationalinkomsten per capita och befolkningens storiek.

De fattigaste u-länderna - med en bruttonationalinkomst per capita på högst 500 dollar - kommer under programperioden 1982-86 atl få nästan 80 % av programmets länderfördelade resurser jämfört med drygt 66 % under programperioden 1977-1981, en ökning med 21 %. Rikare u-länder, med en per capita-inkomst över 1 500 dollar, skall ha som mål att, efter en med per capita-inkomsten stigande skala, återbetala en del av sitt bistånd till UNDP vid programperiodens slut. UNDP:s styrelse har beslutat alt resurserna kommer all fördelas på ungefär samma sätt under nästa programperiod (1987-1991).

UNDP har sedan 1972 etl särskilt program för de minsl utvecklade länderna. Genom de utfästelser om ytterligare bidrag som gjordes av bl. a. Sverige vid FN-konferensen 1981 om de minst utvecklade länderna ökade bidragen till programmel från 12,9 milj. dollar år 1981 till 16,1 milj. dollar för år 1983. Under 1984 var bidragen 13,6 milj. dollar.

En mindre del av UNDP:s resurser används för program som berör flera u-länder - regionala, interregionala och globala program.

Organisation

UNDP:s högsta beslutande organ är styrelsen, som har 48 medlemmar. Av dessa representerar 27 u-länder, 17 västliga i-länder och 4 socialistiska i-länder. Styrelsen bestämmer bl. a. fördelningen av UNDP:s resurser och fastställer landprogrammen. Sedan något år diskuteras dessa först i en särskild plenarkommitté. Vidare beslöt styrelsen 1985 att tillsätta en ar- 160

betsgrupp för att diskutera programfrågor mellan de årliga styrelsemötena. Prop. 1985/86: 100 Båda dessa organ är tillsatta på försök och uttrycker styrelsens vilja att få Bil. 5 ökat inflytande över programfrågorna.

UNDP:s styrelse är också beslutande organ för FN-sekretariatets tekniska biståndsprogram (Department of Technical Cooperation for Development, DTCD), FN:s kapilalulvecklingsfond, FN:s befolkningsfond, FN:s kvinnofond, FN:s naturresursfond samt en rad mindre specialfonder.

UNDP:s sekretariat ligger i New York och har f. n. omkring 650 fasl anställda. Det leds av adminislratorn Bradford Morse från Förenta Staterna.

Under 1970-talet ägde en omfattande decentralisering av UNDP:s verksamhet rum. Tyngdpunkten i arbetet med att förbereda och genomföra landprogrammen föriades till 116 fältkontor med f.n.omkring 3 300 anställda. Fältkontoren leds av s. k. "resident representatives" (platschefer), som även har till uppgift alt samordna andra FN-organs verksamhet i landet. De är oftast också FN:s fasla representant i respektive land.

Finansiering

UNDP:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. De uppgick 1972 till 268 milj. dollar, 1975 lill 419 milj. dollar och 1980 fill 693 milj. dollar. För programperioden 1977-1981 var bidragsmålel totalt 3,5 miljarder dollar, vilket förutsatte atl bidragen ökade med 14 % per år. Bidragen stagnerade under 1981, men programperiodens mål uppnåddes i slort sell.

För programperioden 1982-1986 har UNDP:s resurser också förutsatts öka med 14 % per år och sammanlagt uppgå lill 6,7 miljarder dollar. Stagnerande bidrag och stigande dollarkurs har emellertid inneburit att bidragen sjunkit under början av åttiotalet. 1984 uppgick de till 651,1 milj. dollar. Det har därför varil nödvändigt att under programperioden skära ner verksamheten till 55 % av den ursprungligen planerade. För atl om möjligl undvika smärtsamma nedskärningar även under nästa programperiod (1987-91) har UNDP:s styrelse för den perioden förutsatt en 8 %-ig årlig resursökning.

UNDP:s verksamhet försvåras av att programmet i praktiken gör femåriga biståndsutfäslelser gentemot mottagarländerna medan givarländerna, med få undantag, lämnar ettåriga biståndsutfäslelser. Sverige har därför sedan länge verkat för alt alla bidragsgivare, liksom Sverige, skall lämna fleråriga bidragsulfästelser, vilkel dock flera stora givarländer motsätter sig. En särskild arbetsgrupp behandlade under 1982-1983 dels UNDP:s akuta resurskris, dels mer långsikliga lösningar. Arbetsgruppens arbete ledde inle lill några väsenlliga förändringar. Endast etl litet fåtal stater, däribland Sverige, följde uppmaningen att lämna extra bidrag för all lätta den omedelbara resursbristen. En viss förbättring inträffade dock under 1983 men kunde inte upprätthållas under 1984 och 1985.

De största enskilda bidragsgivarna är Förenta Staterna och Japan. Sveri ge bidrog 1985 med ell grundbidrag på 375 milj.kr. vilket ulgjorde en treårsutfästelse och 30 milj. kr. i extrabidrag. Det svenska bidraget under 1985 utgjorde knappt 7 % av UNDP:s resurser jämfört med en årlig pro- 161

centuell andel på ca 11 % åren 1976-80. Utöver grundbidragen gav Sveri- Prop. 1985/86: 100 ge 1985 50 milj. kr. till UNDP:s särskilda program för de minst utvecklade Bil. 5 u-länderna. EU lika stort bidrag för detta ändamål har utlovats för 1986. Vidare har Sverige lämnat eU bidrag på 20 milj.kr.under vart och eu av åren 1984 och 1985 till FN:s Sahel-kontor (UNSO). De fyra nordiska länderna svarade 1985 för ca 20 % av de ordinarie bidragen lill UNDP.

Samordning

Från atl ha finansierat knappl två tredjedelar av FN-systemets tekniska bistånd i början av 1970-lalet svarar UNDP numera endasl för ca en tredjedel. Förklaringen är att det s. k. multibi-bislåndet, dvs. biståndsinsatser som genomförs av fackorganen men finansieras med bilaterala bislåndsmedel, och fackorganens egna biståndsprogram ökat mycket snabbi under 1970-lalel.

UNDP:s styrelse har med tilllagande oro sett denna ökade uppsplittring av FN:s biståndsverksamhet, som i viss mån innebär etl underkännande av landprogrammeringsprincipen. Styrelsen har därför vid flera tillfällen betonat att den FN-resolution från 1970 som ger UNDP den ledande och samordnande rollen i FN:s biståndsverksamhet skall respekteras. UNDP-sekretariatet har också föreslagit atl UNDP skall la över del administrativa ansvaret för olika särfonder inom FN-systemet. Detla skulle minska de administrativa kostnaderna, samtidigt som det skulle kunna ge givar- och mottagariänder en bällre överblick över FN-bislåndet. Sverige stödjer dessa tankar som i viss mån börjat förverkligas i och med att FN:s kvinnofond anslutits fill UNDP 1985.

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)

FN:s kapilalulvecklingsfond tillkom 1966 med uppgift att ge gåvobistånd eller lån på förmånliga villkor till småskaliga investeringsprojekt i u-länderna. De västliga industriländerna motsatte sig att fonden skulle inrättas med motiveringen att den föreslagna verksamheten kunde skötas av andra organ. Under lång tid bidrog dessa länder inle heller till fondens finansiering.

Hösten 1973 beslöt generalförsamlingen all kapilalutvecklingsfonden i fortsättningen endasl skulle finansiera projeki i de minst utvecklade u-länderna, inriktade på folkflertalets basbehov (bostad, kläder, mal, undervisning, grundläggande hälsovård). Vid UNDP:s styrelsemöte i juni 1985 bestämdes att fonden skulle börja använda sina möjligheter atl ge lån på förmånliga villkor, en möjlighet som hittills inle utnyttjats.

Verksamhet

Fondens mål är atl nå de fattigaste människorna i de minst utvecklade länderna. Projekten skall utformas så all befolkningen akfivi deltar i de projekt som genomförs. Fonden kan ta hand om projeki som andra givare bedömer vara för små. Den har elt övre tak på 5 milj. dollar för sina projeki. Fonden finansierar f. n. 194 projeki i 35 länder. 162

Organisation Prop. 1985/86: 100

Bil 5 Fonden är underställd UNDP:s styrelse och arbelar främsl genom

UNDP:s fältorganisation.

Finansiering

Fonden finansieras genom frivilliga bidrag. Bidragen för 1985 beräknas lill ca 21 milj. dollar jämfört med drygl 28 milj. dollar för år 1980. De viktigaste bidragsgivarna är några mindre industriländer. Sveriges bidrag för 1985 uppgår till 32 milj. kr. Sverige och Nederländerna är de största bidragsgivarna.

FN:s befolkningsfond (UNFPA)

Efter beslul av generalförsamUngen inrättades 1967 en särskild fond för FN:s insalser på befolkningsområdel. 1969 fick fonden beteckningen FN:s befolkningsfond.

Verksamhet

Fonden hade lill en början nästan uteslutande en finansiell och rådgivande funktion. ECOSOC, FN:s ekonomiska och sociala råd, antog 1973 nya riktlinjer för fondens verksamhel enligt vilka fondens övergripande uppgift är alt leda och samordna FN-systemets insalser på befolkningsområdel.

Fondens centrala verksamhetsområde är familjeplanering. 1984 användes över 50 % av budgeten till familjeplaneringsprojekl. I övrigl lämnas slöd lill folkräkningar, uppbyggande av folkbokföringssyslem, befolkningsstatistik, utbildning och informalion, forskning m. m. Merparten av projekten verkställs av FN och dess fackorgan. En växande andel genomförs emellertid av mottagarländerna själva saml av fonden. Denna andel uppgick 1984 lill 31 resp. 18%.

Mer än två tredjedelar av de totala programresurserna avsätts för 53 prioriterade länder med fillsammans 75 % av u-ländernas befolkning. Av dessa hgger 30 i Afrika.

Organisation

Fonden är underställd UNDP:s styrelse, som godkänner det långsiktiga arbetsprogrammet, budgei och finansplan, landprogram m.m. Exekutiv-direktör sedan fonden grundades är Rafael M. Salas, från Filippinerna. Huvudkontoret ligger i New York. På fältet finns ett treUiotal UNFPA-representanter, knutna till UNDP-kontoren, med ansvar för eU eller flera länder.

Finansiering

UNFPA:s verksamhel finansieras genom frivilliga bidrag. För 1984 upp gick regeringsbidragen till 132,4 milj. dollar. De största bidragsgivarna var 163

USA, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Norge, Nederländerna, Ca- Prop. 1985/86: 100 nåda och Sverige. Den beräknade inkomsten för 1985, 142,6 milj.dollar. Bil. 5 har reducerats genom atl USA beslutat innehålla 10 milj. dollar av sitt bidrag på 46 milj. dollar för 1985. Anledningen är amerikanskt missnöje med vissa aspekter av Kinas befolkningspolitik och med UNFPA:s bistånd till Kina som USA menar stöder Ivångsaborter och påtvingade steriliseringar. Den amerikanska bidragsnedskärningen innebär atl UNFPA får stora svårigheter alt finansiera pågående programverksamhet. USA:s bidrag har under senare år utgjort ca en fjärdedel av regeringsbidragen lill UNFPA - en fortsatt nedskärning skulle få allvarliga följder för fondens verksamhet. Det svenska bidraget för 1985 är 53 milj. kr.

FN:s barnfond (UNICEF)

UNICEF upprättades av FN:s generalförsamling 1946. Fondens uppgift var då alt lämna katastrofhjälp till barn och mödrar i del krigshärjade Europa. Mandatet ändrades senare till alt främst omfatta långsiktig utvecklingshjälp lill barn i u-länder. UNICEF arbetar idag i 117 länder. Ca 60 % av biståndet går lill de hårdast drabbade och minst utvecklade länderna.

Verksamhet

Även om UNICEF fortfarande spelar en viktig roll som förmedlare av katastrofbistånd ligger tyngdpunkten i fondens verksamhet emellertid numera på långsiktiga biståndsprogram. Bistånd utgår i form av pengar, personal, tekniskt kunnande och varor. Målet är att lillgodose de grundläggande behoven hos barn och mödrar, framför allt i länder där social service saknas. Både långsiktigt bistånd och katastrofbistånd behövs idag i mänga u-länder och särskill i de torkdrabbade länderna i Afrika. UNICEF har under senare år förstärkt sin kapacitet både personellt och finansiellt i de mest behövande afrikanska länderna.

UNICEF:s programverksamhet omfattar insatser inom hälso- och sjukvård, vallenförsörjning, ålgärder för alt förbällra näringsstandarden hos barn och mödrar, familjeplanering, grundläggande utbildning m. m.

Fonden samarbetar såväl på central som lokal nivå med andra FN-organ, däribland UNDP, UNFPA, UNESCO, FAO, WFP och UNHCR saml med frivilligorganisalioner. Särskilt nära samarbetar UNICEF med WHO för atl bygga ul primärhälsovården i u-länderna. Insatserna omfattar olika förebyggande ålgärder, vaccinationer, kontroll av diarrésjukdomar, distribution av basläkemedel m.m. Inom ramen för FN:s samordnade katastrofinsatser i Afrika ansvarar UNICEF lillsammans med WHO för hälsovårds- och valtenförsörjningsseklorerna.

En viktig uppgift för UNICEF har under de senasle åren varil att söka finna nya metoder för alt lillgängliga resurser skall komma nödlidande barn runt om i väriden lill godo. Etl uppmärksammat initiativ har därvid varit atl lyfta fram enkla och billiga meloder för all radikalt minska spädbarns- 164

dödligheten. UNICEF har lyckats föra ut sitt budskap om en revolufion för Prop. 1985/86: 100 barnens överlevnad och utveckling (Child Survival and Development Re- Bil. 5 volulion) i vida kretsar. Därigenom har UNICEF skapat ell medvetande om möjligheten att med relativt enkla åtgärder på hälsovärdsområdel halvera barnadödlighelen och därmed också på sikl medverka lill en begränsning av födelsetalen. Behandling av diarréer med en socker-saltlösning, vaccinering, amning, viklökningskontroll är några av ålgärdema i UNI-CEF:s överlevnadsstrategi som ingår i en ulbyggnad av primärhälsovården. Samarbetet med WHO är i del sammanhanget av slor betydelse. I samband med FN:s fyrtioårsjubileum 1985 önskar UNICEF särskilt framhäva vaccinering och målet att till 1990 vaccinera alla barn mot sex vanliga infektionssjukdomar. Målet har uppställts av världshälsoförsamlingen och FN:s generalförsamling.

Organisation

UNICEF: s styrelse (Execulive Board) består av representanter för 41 stater. Av dessa är 24 u-länder, 12 i-länder och 4 socialisfiska i-länder. Den återstående platsen skall rotera mellan de fem regionala grupperna. U-ländema är alltså i majoritet i styrelsen. Mandattiden är tre år. Styrelsen granskar och drar upp riktlinjer för verksamheten och fördelar medel till fondens program.

Verkställande direktör för UNICEF är sen 1980 James Grant, USA. Biträdande direktör är svensken Karl-Eric Knutsson. UNICEF:s huvudkontor som är förlagt lill New York har jämte Europa-kontoret i Geneve och UNICEF:s leveranscenlral, UNIPAC, i Köpenhamn ca 500 anslällda. Vid sex regionalkonlor och ell åttiotal länderkontor arbetar ca 1 500 personer - 75 % av UNICEF:s personal finns alltså på fältet.

Finansiering

UNICEF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag, huvudsakligen från regeringar. Regeringsbidragen har under senare år utgjort ca 75 % av fondens reguljära resurser. Nafionalkommiltéer, enskilda organisationer och andra privata bidragsgivare svarar för återstoden. Inkomsterna från nationalkommittéer kommer främsl från försäljningen av UNICEF:s kort. Utöver den reguljära programverksamheten genomför UNICEF särskilda insatser, både katastrofhjälp och långsiktiga projekt, som finansieras med öronmärkta bidrag, s. k. supplemenlary funding. De sammanlagda inkomsterna för 1985 beräknas uppgå lill ca 370 milj. dollar varav 250 milj. fill de reguljära resurserna.

Det svenska ordinarie bidraget för 1985 är 160 milj.kr. Därtill kommer etl extrabidrag på 30 milj.kr för all göra det möjligl för UNICEF alt förslärka sin kapacitel och utöka sin verksamhet i Afrika. För åren 1986-1987 har Sverige ulfasl 160 milj.kr.per år. Sverige är en av de största givarna, tillsammans med USA, Italien och Norge. Bidraget från Svenska UNICEF-kommittén är drygl 5,5 milj. kr.

165 Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i P''*'P- 1985/86:100 Afrika och Asien' Bil. 5

De inlernafionella utvecklingsbankerna och -fonderna lämnar finansiellt bistånd i form av obundna lån. Dessutom lämnar de tekniskt bistånd, som komplement fill del finansiella. Den äldsta och största utvecklingsbanken är Väridsbanken (IBRD), som kommit alt utgöra modell för uppbyggnaden av övriga utvecklingsbanker.

Tabell 1: Fakta om de internationella utvecklingsbankerna och -fonderna

Tillkom

Antal

år

medlems-

an-

länder

ställda

Huvudkontor

Världsbanken

(IBRD)

5 870

Washington

Internationella

utvecklingsfonden

(IDA)

Afrikanska ut-

vecklingsbanken

(AfDB)

836 Abidjan

Afrikanska ut-

veckl ingsfonden

(AfDF)

Asiatiska ut-

vecklingsbanken

(AsDB)

1 512

Manila

Asiatiska ut-

vecklingsfonden

(AsDF)

Utvecklingsbankerna fungerar som ell mellanled mellan den internationella kapitalmarknaden och u-länderna. Bankerna kan genom sin goda ställning låna upp och vidareförmedia lån på villkor, som är förmånligare än vad de allra flesta u-länder själva skulle kunna få.

Många av de fattigare u-länderna saknar den nödvändiga återbetalningsförmågan även när det gäller utvecklingsbankernas relativt förmånliga lån. För att kunna bistå också dessa länder har som etl komplement lill bankerna utvecklingsfonderna upprättats. Fonderna lämnar utveckUngskrediter på näst inlill gåvobasis. De svenska bidragen lill de i tabell 1 redovisade organen har koncentrerats till utvecklingsfonderna. Föregångare och alltjämt helt dominerande är Internationella utvecklingsfonden (IDA), som utgör en del av väridsbanksgruppen.

' Den Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), behandlas inte i detta samman hang, eftersom de svenska bidragen inte finansieras över biståndsanslagen. IDB behandlas i propositionstexten under littera E. 166

Prop. 1985/86: 100 Organisation gji 5

Bankemas/fondernas högsta beslutande organ är guvernörsstyrelsen (Board of Governors). Den är sammansatt av representanter för samlliga medlemsländer och håller etl möte per år. Däremellan handhas det löpande arbelel av en direktörsstyrelse (Board of Direclors). Eftersom antalet medlemsländer överstiger antalet platser i direktörsstyrelsen har de fått gå samman i röslgmpper. En direktör representerar således i regel flera länder.

De nordiska länderna ingår i samma röstgrupp. Medan de i IBRD/IDA bildar en egen röstgrupp har de i AfDB/AfDF slutit sig samman med Schweiz och Indien och i AsDB/AsDF med Canada och Nederländerna.

Rösträtten är i princip vägd i förhållande till andel tecknat kapital resp lämnade bidrag. För atl ge små länder, i första hand u-länder, ett större inflytande tilldelas varje medlemsland också ell visst antal röster, oberoende av landets kapital- och bidragsandelar. De svenska andelarna framgår av tabellerna 3 och 4.

U-länderna har slörst röststyrka i AfDB och AfDF - två tredjedelar resp. hälften av röststyrkan. I IBRD/IDA och AsDB/AsDF är molsvarande siffror ca40 %.

Enligt en mer eller mindre uttalad regel har chefskapet i Världsbanken alltid tillfallit en amerikan, i AsDB alltid en japan och i AIDB naturligen en afrikan. A W Clausen är chef för Världsbanken sedan juli 1981, Babacar N'Diaye från Senegal är AfDB:s president sedan augusti 1985 och Masao Fujioka tillträdde chefsposten i AsDB i november 1981.

Finansiering och lånevillkor

Utvecklingsbankernas ullåningsverksamhet är baserad på det av medlemsländerna tecknade kapitalel. Av del tecknade kapitalel inbetalas endast en mindre del. Resterande del fungerar som en garanti för utvecklingsbankernas upplåning på den inlernalionella kapitalmarknaden. Della innebär all utlåningen till slor del finansieras med hjälp av upplånade pengar och alt ullåningsvillkoren därför blir bestämda av upplåningsvillkoren.

Tabell 2: Utvecklingsbankernas utlåningsvillkor

Bank Löptid Ränta per 1 juli 1985

IBRD

15-20 år

8,8

AfDB

12-20 år

10,6

AsDB

15-25 år

9,6

Spännvidden i löptiderna beror på skillnader i låntagarländernas utvecklingsnivå och/eller i projektinriklningen.

167 Tabell 3: Utvecklingsbankernas tecknade kapital och utestående upplåning Prop. 1985/86:100 per 31 december 1984 Bil. 5

IBRD AfDB AsDB

Tecknat kapital (milj. dollar) 56 843 5 006 14 058

Inbetald andel

(procent) 9 25 12

Utestående medel- och långfristig upplåning (milj. dollar) 42 756 795 3 893

Sveriges andel av

tecknade kapitalet

(procent) 1,27 1,35 0,17

Sveriges röstandel

(procent) 1,23 1,45 0,58

Till skillnad från bankerna finansieras fondernas verksamhet inle genom upplåning utan genom bidrag från i försia hand i-länderna. Sedan millen av 1970-talet har också vissa OPEC-länder och andra rikare u-länder tillkommit som bidragsgivare. Bidragens storlek fastställs i samband med s.k. påfyllnadsförhandlingar. En påfyllnad sker genom en inlernationell överenskommelse, där bidragsgivarna gör en utfästelse för tre eller fyra år. IDA tillförs dessutom varje år en del av IBRD:s vinst. AfDB lämnar bidrag till AfDF i samband med resurspåfyllnader.

Utlåningen från fonderna sker på mycket gynnsamma villkor. IDA och AfDF lämnar räntefria utvecklingskrediter med en löptid på 50 år till en administrationsavgift på 0,75 %. AsDFs likaså räntefria utvecklingskrediter löper på 40 år med en avgift på I %. De lio försia åren är amorteringsfria i samtliga fonder.

Tabell 4: Inbetalda bidrag till utvecklingsfonderna per 31 december 1984

IDA

AfDF

AsDF

Totalt inbetalda bidrag (milj. dollar)

32 215

2 054

4 409

Sveriges samlade bidrag (milj. dollar)

32 Sveriges bidragsandel (procent)

2,78

5,51

0,73

Sveriges röstandel (procent)

2,39

2,82

0,58

168 Utlåningsvolym

Storieken av del tecknade kapitalet i respektive utvecklingsbank och av bidragen till respektive utvecklingsfond avspeglar samtidigt deras utlåningskapacitel.

Tabell 5: Utvecklingsbankernas och -fondernas utlåningsvolym

Total utlåning t. o. m. Utlåning 1984

31 december

(milj. dollar)

IBRD

102 678

358'

IDA

34 319

028'

IBRD/IDA

136 997

386'

AfDB

2 601

494 AfDF

2 006

369 AfDB/AfDF

4 607

863 AsDB

10 677

551 AsDF

4 834

684 AsDB/AsDF

15 511

'Avser budgetåret 1984/85.

Fördelning av utlåningen på länder

Utvecklingsbankerna och -fonderna riktar sig lill mottagarländer som är olika i avseende på utvecklingsnivå och kreditvärdighet. Del finns dock en allmän strävan att bistå de fattigare länderna, dvs de med en lägre BNI per capita-inkomst. Denna strävan är tydligast hos utvecklingsfonderna. Av tabell 6 framgår sålunda att IDA:s utlåning nästan helt går lill de allra fattigaste u-länderna. Även IBRD:s utlåning till denna grupp har blivit mera markerad under det senaste årtiondet.

Föratt förslärka världsbanksgruppens utlåning till de fattigaste länderna i Afrika söder om Sahara under perioden 1985-87 har Världsbankens särskilda Afrikafacilitet upprättats. Till facilitelen, som administreras av IDA, har f.n.ett antal givarländer lämnat bidrag på lolall 1,2 miljarder dollar. Sverige har lämnat ett bidrag på 440 milj. kr.

Tillgänglig statistik för AfDB/AfDF resp. AsDB/AsDF gör del ej möjligt atl särredovisa respektive banks och fonds utlåning på samma sätt som görs för IBRD och IDA. Det allmänna omdöme som ovan redovisats om bankernas och fondernas strävan alt inrikta sin verksamhet på de fattigaste länderna gäller dock i stort även för regionalbankerna/fonderna i Afrika och Asien.

12 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

169 Tabell 6: Den procentuella fördelningen av utvecklingsbankernas och -fondernas utlåning på länder efter BNI per capita

IBRD/IDA

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

BNI/capita i 1983 års dollar

Verksamhetsåren 1978/79-1982/83

1983/84

1984/85(1)

-410 411-790 791-

IBRD IDA

10 87

27 11

64 2

22 94

24 6

25 94

20 5

(1) Avser endast AfDB/AfDF

1/7-31/12

1984 BNI/capita i 1982 års dollar

1979-81

1982-84

-510 511-990 990-

68 21 10

66 23

11 AsDB/AsDF

BNI/capita i 1979 års dollar

1979-81

1982-84(3)

-500(2) 501-780 781-

32 48 20

39 45 16

(2) inkl. ö-medlemsländerna i Stilla Havet med högre BNI per

capita.

(3)siffrorna avser perioden till 1 augusti 1984

170

Bankernas och fondernas tolala utlåning t. o. m. 1984 (som framgår i tabell 5) fördelal på de fem största lånlagariänderna redovisas i tabell 7:

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Tabell 7: Utvecklingsbankernas och -fondernas fem största låntagarländer per 31 december 1984 (milj. dollar)

Dessa länders procentuella andel av totala utlåningen

Brasilien

11 500

Indien

8 949

Indonesien

7 991

Mexico

7 914

Turkiet

5 939

Indien

13 203

Bangladesh

3 206

Pakistan

2 267

Kina

1 176

Egypten

981 Tunisien

257 Egypten

156 Zaire

152 Kenya

127 Marocko

118 Etiopien

160 Mali

99 Madagaskar

94 Rwanda

87 Zaire

79 Indonesien

2 791

Filippinerna

2 032

Sydkorea

1 946

Thailand

1 436

Malaysia

1 042

Bangladesh

1 583

Pakistan

1 218

Burma

484 Nepal

431 Sri Länka

395 IBRD(l)

Indien 8 949

37 %

IDA(l)

57 %

AfDB

31 %

AfDF

26 %

AsDB

87 %

AsDF

85 %

(1) Siffrorna avser per 30/6 1985.

Fördelning av utlåningen på sektorer

Utvecklingsbankernas och -fondernas lolala utlåning fördelad på olika sektorer framgår av tabell 8. Även här kan konstateras alt utvecklingsfonderna har en klarare fattigdomsinriktad profil på sin utlåning. De har strävat efter alt utlåningen i första hand skall gå till sådana sektorer där den kommer de fattigaste befolkningsgrupperna mera direkl fill godo. Detla har sålunda skett genom satsning på jordbmks- och landsbygdsutveckling samt social infrastruktur. Till social infrastmktur hänförs här utbildning, hälsovård, befolkning, stadsutveckling och vattenförsörjning.

171 Satsningen på jordbmks- och landsbygdsutveckling och på sociala pro- Prop. 1985/86: 100 jekl grundas på insikten om dels dessa sektorers betydelse för utveckling- Bil. 5 en dels atl det inle föreligger något motsatsförhållande mellan satsningen på basbehov, som i hög grad tillfredställs genom sociala projekt, och ekonomisk tillväxt. Därtill kommer att de fattigaste befolkningsgmpperna främsl återfinns på landsbygden.

För en allsidig utveckling krävs emellertid även en satsning på ekonomisk infrastruktur i form av industri, energi, transport och kommunikation. Utvecklingsbankernas utlåning har koncentrerats lill dessa sektorer.

För atl bistå u-länderna vid genomförandet av nödvändiga ekonomisk-polifiska reformprogram lämnar IBRD/IDA, vilkel framgår av tabell 8, en mindre del av sin utlåning i form av s. k. stmktur- och sektoranpassnings-lån, vilka inte är knutna lill specifika projeki. Genom denna modifierade form av programlån har Väridsbankens rådgivningsfunktion ytterligare markerats.

Världsbanken har spelat en central roll för all, i samråd med berörda u-länder, upprätla biståndskoordinerande gmpper, s. k. konsortier och konsultativa gmpper. Det finns f.n. eU tjugotal sådana grupper under ordförandeskap av Väridsbanken. Sverige är medlem i de grupper som berör länder som mottar svenskt bilateralt bistånd. Världsbanken leder också den konsultativa gmppen för inlernationell jordbruksforskning (CGIAR).

Tabell 8: Den procentuella fördelningen av utvecklingsbankernas och -fondernas utlåning på sektorer per 31 december 1984

Sektor

IBRD(l)

IDA(l)

AsDB

AsDF

Jordbruks- och

landsbygdsutveckling

Social

infrastruktur

11 Delsumma:

61 Ekonomisk infrastruktur 43 30 45 30

(inkl. turism och tekniskt bistånd)

Industri och nationella 18 7 16 10

utvecklingsbolag

Delsumma: 61 37 61 40

Eograra- och struktur- 6 10 - -

anpassningslån

Totalt: 100 100 100 100

(1) Siffrorna avser per 30/6 1985

r ;;B F----------------- Prop. 1985/86:100 ----------------------------------------------- Bil. 5

Jordbruk

40 Utbildning och

hälsovård

Delsumma:

55 Transport

offentliga nyttigheter

(inkl vattenförsörjning.

energi och telekom-

munikationer)

Industri

1 Delsumma:

45 Totalt:

100 Internationella finansieringsbolaget (IFC)

Internationella finansieringsbolagel, som upprättades 1956, är den tredje delen av väridsbanksgmppen. IFC:s syfte är all främja ekonomisk utveckling i u-länder genom atl, tillsammans med privat kapital, medverka till upprättande och expansion av privata företag i u-länder.

För medlemskap i IFC krävs att man är medlem i Världsbanken. IFC har 127 medlemsländer. Guvernörs- och direklörsstyrelserna är desamma för IFC som för Väridsbanken och IDA. Väridsbankens chef fungerar som ordförande i IFC:s direktörsstyrelse. Verksamheten leds av en verkställande vice-president, f. n. engelsmannen Sir William Ryrie. Antalet anslällda uppgår lill drygt 400. Rösträtten är liksom i Väridsbanken vägd i förhållande till andelen tecknat kapital.

IFC:s tecknade kapital uppgick den 30 juni 1985 till 546 milj.dollar. Sveriges kapitalandel uppgår till 6,9 milj. dollar, eller 1,27 %. IFC:s verksamhet finansieras även av ackumulerade vinster och lån från Världsbanken. I juni 1984 presenterades ett förslag om en kapitalhöjning med 650 milj. dollar för alt finansiera en utvidgad verksamhel under den kommande femårsperioden. Delta förslag beräknas, efter omröstning bland medlemsländerna, träda i kraft i slutet av 1985 eller i början av 1986.

IFC:s investeringar sker i allmänhet i form av en kombination av aktieteckning och långfristiga lån. Investeringsobjekt skall enligt stadgan vara privata företag. Statligt delägande utesluts inle men förelaget skall ha "privat karaktär" och inte vara regeringskontrollerat. Varie invesiering måsle uppfylla de två grundläggande kraven alt bidra lill utvecklingen av ekonomin i mottagarlandet samt atl med hög sannolikhet vara vinstgivande.

IFC:s investeringar under verksamhelsårel 1984/85 uppgick lill 937 milj. dollar. Detta belopp ulgjorde drygl 30 % av de totala koslnaderna för de invesleringar, i vilka IFC dellog. Resterande medel kom från andra finansieringskällor, i första hand privata banker.

IFC:s tolala investeringar t. o. m. verksamhelsårel 1984/85 uppgår lill 7,2 miljarder dollar. De fyra största lånlagariänderna i IFC är Brasilien, Mexico, Jugoslavien och Indien.

Någon motsvarighet lill IFC finns inle i AfDB och AsDB. Den senare har emellertid 1983 beslulal atl i begränsad omfattning göra investeringar 173

av riskvilligt kapital inom ramen för den ordinarie utlåningen. Det sker Prop. 1985/86: 100 genom årliga avsättningar om 5 milj. dollar från bankens vinst. Riktlinjerna Bil. 5 följer i stort seU vad som gäller för IFC:s verksamhel. Till skillnad från IFC kan AsDB också erbjuda riskvilligt kapital indirekt via de nationella finansieringsinstitutionerna.

174 Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) ™''.

Bil. j Den inlernalionella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) är ell av FN:s fackorgan och upprättades 1977 efler rekommendation från världslivsme-delskonferensen 1974. IFAD:s uppgift är atl stödja projekt och utvecklingsprogram för livsmedelsprodukfion och livsmedelshantering i u-länderna. I synnerhet uppmärksammas de fattigaste u-länderna med livsmedelsbrist och u-länder med goda fömtsättningar att öka livsmedelsproduktionen. Särskild vikt skall läggas vid näringsstandard och livsvillkor för de fattigaste befolkningsgrupperna.

Verksamhet

Under åren 1978-84 beviljade IFAD 160 lån lill 84 länder på sammanlagl omkring 1 968 milj. dollar. 67 % av lånen gavs på synnerligen mjuka villkor lill de fattigaste u-länderna. Räntan på dessa lån är 1 %, och amorteringstiden femfio år, varav de första fio amorteringsfria. Av de lån som ges på de gynnsammaste villkoren går huvuddelen till länder med en per capita-inkomst på 300 dollar eller mindre. Omkring 34 % av IFAD:s resurser går lill kategorin minst utvecklade länder. Av de lolala resurserna har ungefar 41 % gått till asiatiska, 28 % fill afrikanska, 15 % till latinamerikanska länder och 17 % fill länder i Mellanöstern och Nordafrika. Ulöver lån förekommer även ett visst tekniskt bistånd som hittills uppgår till ca 90 milj. dollar. Av IFAD:s projekt har 82 utarbetats av fonden, medan övriga 78 genomförts i samarbete med andra internationella utvecklingsorgan.

Organisation

IFAD:s medlemsländer — f.n. 139 — är indelade i tre kategorier: OECD-länder, OPEC-länder och mottagarländer. Samlliga länder ingår i en styrande församling. Varje kategori har 600 röster. Inom de bidragsgivande kategorierna fördelas rösträtten i stor utsträckning i relation till bidragsandel.

IFAD:s styrelse beslår av 18 medlemmar, sex från vaqe kategori, och den väljs för en treårsperiod. Danmark är fr. o. m. 1984 ordinarie styrelsemedlem för de nordiska länderna. Sekretariatet, som har knappt 200 anslällda, leds av Idriss Jazairy, Algeriet.

Finansiering

Fonden hade för sin första verksamhetsperiod I 061 milj. dollar till sitt förfogande, varav 57 % kom från OECD-länderna och 43 % från OPEC-länderna. Sveriges bidrag uppgick lill sammanlagl 115 milj.kr. Delta ulgjorde 2,5 % av den tolala summan.

En påfyllnad om 1 100 milj. dollar för treårsperioden 1981-83 trädde i kraft först i juni 1982. OECD-ländernas bidrag under påfyllnaden var 620 milj. dollar, OPEC-ländernas 450 milj. dollar medan övriga u-länder svara- 175

de för 30 milj. dollar. Sverige bidrog under perioden med 148,3 milj.kr. Prop. 1985/86: 100 vilkel är 3,1 % av det totala påfyllnadsbeloppet. Bil. 5

Inbetalningen Ull den första påfyllnaden gick långsammare än väntat och IFAD har därför fått lov all skära ned utlåningen alltsedan 1981.

Förhandlingar om en andra påfyllnad av IFAD:s resurser påbörjades under 1983. Ett problem i förhandlingarna är frågan om bidragsfördelningen mellan OECD-länderna och OPEC-länderna. Det slår klart att det tolala påfyllnadsbeloppet kommer alt bli avsevärt lägre än lill den första påfyllnaden. Delta har medfört att IFAD:s finansiella situation är mycket svår. Tillsammans med etl slort antal OECD-länder belalade Sverige under 1985 in ett förskotlsbidrag till IFAD om 35 milj. kr. som ulgör en del av bidraget lill den andra påfyllnaden.

176 Livsmedelsbistånd p°p, '''"■- •««

Bil. 5

FN:s/FAO:s världslivsmedelsprogram (WFP)

Under årtiondena efler andra världskriget använde vissa länder, främsl USA, sina stora spannmålsöverskott för bilateral livsmedelshjälp, i vida slörre än nuvarande omfaitning. Efterhand växte krav fram på etl internafionellt komplement till den bilaterala hjälpen. År 1963 inrättades WFP som en multilateral kanal för livsmedelshjälp, underställd FN och FAO.

Verksamhet

WFP lämnar bistånd i form av livsmedel främst lill jordbruksutvecklingsprojekt, där matransoner delas ul lill de anslällda vid anläggningsarbeten, s. k. food-for-work. WFP ger också hjälp lill från näringssynpunkt särskill behövande gmpper, t. ex. kvinnor och spädbarn, skolbarn och flyktingar. Vidare används ca 25 % av WFP:s totala resurser för katastrofbistånd.

En medveten satsning sker på de fattigaste u-länderna, som mottar ca 80 % av WFP:s utvecklingshjälp.

Organisation

WFP:s styrande organ är Commillee on Food Aid Policies and Programmes (CFA), som består av 30 medlemsländer, varav hälften u-länder. Kommitlén sammanträder två gånger per år i Rom, där WFP har sitt högkvarter. CFA skall, ulöver sin slyrelsefunklion för WFP, vara etl fomm för debatt och ge rekommendafioner om biståndsmetoder och biståndspolitik på livsmedelsområdet. Sammanlagt arbetar drygl 1 000 personer för WFP. I 78 mottagarländer finns ca 170 WFP-handläggare och drygt 600 lokalt anslällda. I huvudkontoret i Rom arbelar 100 handläggare och 160 lokalanställda biträden. Chef för programmel är för närvarande James C. Ingram, Australien.

Finansiering

WFP finansieras med frivilliga bidrag, dels i form av hvsmedel, dels i form av kontanter för atl betala administrafion, frakt, försäkringar etc.

Bidragen till WFP har ökat från några tiotal miljoner dollar per år under de första åren lill 770 milj. dollar under tvåårsperioden 1981-82. Bidragsmålet för WFP:s reguljära resurser är I 350 milj. dollar för perioden 1985-86. Della mål beräknas emellerfid inte komma alt helt uppnås. Bidragsmålet för näsla ivåårsperiod är 1 400 milj. dollar.

Därtill kommer bidragen till det internationella beredskapslagrel av livs medel för katastrofinsatser (International Emergency Food Réserve - lEFR) som till slörsta delen kanaliseras via WFP. 1984 uppgick lEFR-bi- dragen lill 655 500 ton livsmedel lill en kostnad inkl. frakt av 173 milj. dol lar. Vidare slussades en mindre del av de spannmålsgåvor som omfattas av 177

livsmedelshjälpskonvenlionen (Food Aid Convention - FAC) genom Prop. 1985/86: 100 WFP. Bil. 5

WFP förmedlar alllmer bilateral livsmedelshjälp. Inte minsl utnyttjas WFP i s. k. Iriangelaffärer, där etl givariand begär WFP:s bistånd alt köpa upp livsmedel i ett u-land för gåva till ett annat ofta närbeläget, mottagarland. 1984 förmedlade WFP 532 000 lon bilateral livsmedelshjälp till elt värde av 148 milj. dollar.

Sammantaget har WFP under vart och eU av åren 1982, 1983 och 1984 levererat ca 2 milj. lon livsmedel, dvs. mellan 20 och 25 % av den globala livsmedelshjälpen. Av dessa 2 milj. föll 45 % på WFP:s reguljära program, 23 % på lEFR, 13 % på FAC och 19 % på livsmedelssändningar för bilaterala givare och andra FN-organ. Huvuddelen av WFP:s leveranser eller 82 % bestod av spannmål med mejeriprodukter, främsl mjölkpulver, på andra plats (6,5 %).

1984 uppgick kontantbidragen lill 150 milj. dollar, varav 105 milj. dollar avsåg bidrag till WFP:s reguljära program. Huvuddelen av dessa pengar användes lill frakter.

Den svenska andelen av de reguljära WFP-medlen uppgår under bidragsperioden 1985-86 lill ca 3 %. De slörsta bidragsgivarna är USA och Canada.

För 1985 och 1986 har Sverige utfäst ett åriigl bidrag på 78 milj. kr. Det svenska bidraget är till två tredjedelar bundel lill upphandling i Sverige. Bland erbjudna svenska livsmedel har WFP på senare år näslan uteslutande valt vegetabilisk olja. 1984/85 levererades ca 5 400 lon olja. Dämlöver har Sverige under de senasle budgeiåren släUl medel lill WFP:s förfogande (10 milj. kr. budgetåret 1985/86) för atl läcka vissa kostnader för kompletterande utmstning i samband med WFP-projekl. Dessa bidrag har lill slörsta delen använts för upphandling av Iransportmedel i Sverige.

1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)

Konventionen om livsmedelshjälp (FAC) är en del av del sedan 1971 gällande inlernalionella veteavlalet. Tanken var atl komplettera della avtal med ett bidrag till u-ländernas livsmedelstrygghet genom atl i en bistånds-konvention göra åtaganden om årliga spannmålsleveranser.

1980 års konvention har föriängls i flera omgångar och gäller nu fill den 30 juni 1986. Den kommer att följas av en ny konvention eller av en ytterligare förlängning av den som nu gäller.

Syftet med 1980 års konvention är att bidra lill atl nå del mål på 10 miljoner ton spannmålsbistånd per år, som uppställdes av 1974 års världslivsmedelskonferens.

Finansiering

De 12 medlemmarna (varav EG är en) har åtagit sig att under 1980 års konvention leverera sammanlagl minsl 7,6 milj. lon per år. De största andelarna faller på USA (4 470 000 lon), EG (1 650 000 lon), Canada 178

(600 000 lon), Australien (400 000 lon) och Japan (300 000 ton). Sverige Prop. 1985/86: 100 har utfäst eU årligt bidrag på 40 000 ton t. o. m. budgetåret 1985/86. Bil. 5

Bidragen ulgår i form av spannmål, inklusive ris, eller kontantbidrag, omräknade enligt världsmarknadspris. Leveranserna sker som gåva eller som förmånlig kredit, bilateralt eller multilateralt enligt givarens bestämmande.

Av de totala åtagandena går ca 5 % genom WFP. Del svenska bidraget levereras i form av mjöl. Del kanaliseras i sin helhet genom WFP, som även får elt fraktbidrag. De tolala svenska kostnaderna uppgick till ca 70 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Styrande organ

Det Inlernafionella veterådets sekretariat och en under konventionen upprättad kommilté för livsmedelshjälp (Food Aid Commillee) är ansvariga för konventionens tillämpning. Alla tolv medlemmarna ingår i kommittén.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

FN:s generalförsamlings sjunde extra möte år 1975 antog en resolution, vari medlemsländerna uppmanas att ställa pengar eller livsmedel fill WFP:s förfogande för katastrofinsatser i u-länder. Målel sattes vid en reserv på minsl 500 000 lon spannmål. Del internationella beredskapslagrel (lEFR) upprättades 1976. Sedan 1978 har beredskapslagret en mera permanent karaktär med årliga påfyllnader.

Finansiering

Utfästelserna till lEFR är frivilliga. Enskilda länder ålar sig att hålla en viss kvantitet livsmedel i lager som med kort varsel kan användas i katastrofinsatser. Bidragsmålet har uppnåtts 1981, 1983 och 1984. 1984 uppgick bidragen till 614 000 lon spannmål och 41 500 ton andra livsmedel. 87 % av bidragen kanaliserades genom WFP. Vid millen av 1985 hade bidrag för delta år gjorts lill en sammanlagd volym av 724 000 ton livsmedel.

Bidragsgivare lill lEFR är i slorl sell samma länder som fill FAC.

Diskussioner har förts om hur lEFR skall kunna förstärkas. Som etl resultat härav görs numera separata utfästelser till lEFR i samband med WFP;s ordinarie bidragskonferens.

Sverige var en av initiativtagarna lill lEFR och har stött lagret sedan dess tillkomst. Det svenska åtagandel beslår av 40 000 lon svenskt vete eller vetemjöl, 1 250 lon matolja saml bidrag för att läcka fraktkostnaderna. Sveriges bidrag ställs till WFP:s förfogande. Budgetåret 1985/86 ökade Sverige tillfälligt sina bidrag fill lEFR. Ökningen bestod av ytterligare 5 000 ton vete och en fördubbling av oljekvantiteten till 2 500 ton.

övriga Organisationer Prop. 1985/86: lOO

Bil. 5

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Syfte och verksamhet

FN:s flyktingkommissarie började sin verksamhet 1951. UNHCR:s uppgift är att ge rättsligt skydd och bistånd ål flyktingar och åt människor som befinner sig i en motsvarande situation. En slor del av UNHCR:s arbeie är inriktat på all i internationella överenskommelser och nationell lagstiftning främja flyktingars rättigheter, och se lill att dessa tillämpas av de enskilda staterna.

På grund av kraftigt ökade fiyktingslrömmar världen runt, i synnerhet mellan u-länder, sedan mitten av 70-talel har UNHCR:s verksamhel fåll en mycket snabb tillväxt och kommit all domineras av stora biståndsprogram.

I en akut massflykfingsilualion söker UNHCR i försia hand tillhandahålla hjälp för överlevnad i form av livsmedel, tält och filtar. Hjälpen kan vid behov utvidgas lill all omfatta bostäder, vattenförsörjning, hälsovård, utbildning, utmstning för viss självförsörjning etc. Redan på etl tidigt stadium söker UNHCR finna varaktiga lösningar för flyktingarna. Frivillig repatriering anses vara den bästa lösningen. Alternativt kan lokal integration och omplacering i tredje land komma ifråga. På senare år har flyktingläger tenderat all permanentas och därmed ta i anspråk en slor del av UNHCR:s resurser för bistånd under en följd av år. Fömtom sitt reguljära program bland flyktingar bislår UNHCR, på generalförsamlingens uppdrag, flyktingar efter återkomst till hemlandet eller hjälper människor som av skilda orsaker är hemlösa i sill eget land. Under 1985 har UNHCR därtill bistått en miljon mer människor än förutsett i fem torkdrabbade länder i Afrika.

Organisation

UNHCR:s verksamhet granskas av en rådgivande kommilté, den s.k. exekutivkommittén. Kommitlén har 41 medlemmar. Sverige är medlem sedan 1958.

Kommitlén sammanträder en gång per år i Geneve. Dämtöver äger informella möten mm etl par gånger per år. Delta sker för atl bidragsländerna löpande skall kunna få insyn i UNHCR:s verksamhet.

Finansiering

Flyktingkommissariens verksamhel finansieras genom frivilliga bidrag medan koslnaderna för sekretariatet i Geneve inklusive fältkontoren, f. n. ca 1 600 personer, lill en dryg Qärdedel bestrids via FN:s ordinarie budgei.

UNHCR:s verksamhet växte explosionsartat under senare delen av 1970-talet. 1975 uppgick totala budgeten för såväl reguljära som särskilda program lill 69 milj. dollar och 1980 lill 497 milj. dollar. 1985 års utgifter beräknas lill lolall 500 milj. dollar. Del reguljära programmet för 1986 har 180

av exekutivkommiuén fastställts till 330 milj. dollar. Till detla kommer Prop. 1985/86: 100 utgifter för de särskilda programmen, vari bl. a. ingår hjälp lill fiyklingar Bil. 5 och hemlösa i det torkdrabbade Afrika.

De största bidragsgivarna 1985 är USA, Japan, Västtyskland, Storbritannien, Canada, Danmark, Sverige och Norge. Sveriges reguljära bidrag för verksamhetsåret 1985 uppgick till 60 milj.kr. Därutöver gavs omfattande exlra bidrag från bl.a.anslagsposten Katastrofer m.m.inom det bilaterala anslaget.

Liksom de flesta andra organisationer inom FN-systemet har UNHCR svårt atl nå de fastställda bidragsmålen. På grund av bl. a. lorkkaiastrofen i Afrika har UNHCR särskilt stora problem att finansiera 1985 års program. Elt annat problem är den ökade specialdestineringen av bidrag vilket minskar flyklingkommissariens möjligheter alt på ett rättvist säll fördela resurserna mellan de olika flyktinggrupperna.

FN:s hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA)

FN:s hjälpprogram för paleslinaflykfingar började sin verksamhel 1950. UNRWA bislår de flyktingar som 1948 lämnade Palestina vid Israels tillkomst samt dem som blev flyktingar efler junikrigel 1967.1 dag är ca 1,9 miljoner palestinier registrerade som flyktingar hos UNRWA. Ungefär en tredjedel av dessa befinner sig i läger i Jordanien, Libanon, Syrien samt Gaza-remsan och på Västbanken.

Verksamhet

Programmet för paleslinaflykfingar omfattar ulbildning, hälsovård och livsmedelshjälp. Genom utbildningsprogrammet vilkel omfattar två tredjedelar av budgeten, utbildas drygt 340 000 palestinska barn i 650 skolor. Ca 10 000 lärare, nästan samtliga palestinska flyktingar, tjänstgör inom utbildningsprogrammet.

Organisation

UNRWA:s chef, med titel generalkommissarie, rapporterar varje år till generalförsamlingen om organisationens verksamhel. Svensken Olof Ryd-beck som sedan 1979 varil generalkommissarie efterträddes hösten 1985 av italienaren Giorgio Giacomelli. En rådgivande kommitté deltar i planeringen av organisationens verksamhet.

Finansiering

1985 års budgei planerades lill 260 milj.dollar. På grund av bristande finansiella resurser skars denna dock ner till 146 milj. dollar. För 1986 förutses en budget på 170 milj. dollar. De största bidragsgivarna 1985 är USA, Japan och Sverige. Det svenska bidraget för 1985 var 60 milj.kr. Därtill har 10 milj. kr. lämnats i extra bidrag med anledning av organisatio nens akuta finansiella situation. 181

Organisationen har under flera års tid haft finansiella svårigheter, vilka Prop. 1985/86: 100 ytteriigare förvärrades under del gångna året. Svårigheterna beror framför Bil. 5 allt på att antalet barn i skolålder ständigt växer men även på att kostnaderna för programmet aulomaliskt ökar genom stigande matpriser och löner.

Bidragen till programmet ökar däremot inte i samma takt. Hotel om all tvingas skära ned utbildningsprogrammet eller t.o.m. stänga samtliga skolor vilar ständigt över organisationen och har avvärjts flera gånger endast genom betydande exlra bidrag i sista stund.

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)

Familjeplanering har i många länder startat genom initiativ av frivilliga organisationer. Internationella familjeplaneringsfederationen (International Planned Parenthood Federation, IPPF) är den enda världsomspännande frivilligorganisafionen för familjeplanering och ansvarigt föräldraskap. IPPF har lokala medlemsorganisationer i över 100 länder.

Verksamhet

Det övergripande målet för IPPF:s verksamhet är att främja familjeplanering och ansvarigt föräldraskap, dvs. människors rätt atl själva beslula om hur många barn de vill ha och när de skall födas. Federationen verkar för all öka medvetenheten om befolkningsfrågans belydelse och för all den beaktas i nationella och internationella utvecklingsplaner. I u-länderna satsar man på att utveckla och förbäUra tillgången på familjeplaneringsservice. Särskilda ansträngningar görs för alt förändra attityderna hos männen. Genom atl vidga samarbetet med andra organisationer, enskilda såväl som olika FN-organ, söker man skapa en bredare förankring för sin verksamhel. Federationen har ett nära samarbete med WHO i frågor som rör sexualundervisning, nutrition och familjeplaneringsservice inom ramen för mödra- och barnavård.

Organisation

Representanter för samfiiga medlemsorganisationer sammankallas vart tredje år till den s. k. medlemsförsamlingen. Då fastställs en arbetsplan för tre år framåt. Ansvaret för verksamheten i övrigt ligger på styrelsen, Cenlral Council, som har 48 medlemmar från olika medlemsorganisafio-ner, valda på regional basis.

Generalsekreterare är sedan 1984 Bradman Weerakoon, Sri Länka. IPPF:s huvudkontor är beläget i London.

Finansiering

IPPF:s verksamhel finansieras genom frivilliga bidrag från regeringar, organisationer och privata bidragsgivare. Därtill kommer inkomster från medlemsorganisationerna i form av medlemsavgifter, inkomster från för- 182

säljning av preventivmedel, lokala bidrag m.m. De frivilliga bidragen Prop. 1985/86:100 uppgick under 1984 till sammanlagt 52,2 milj. dollar. USA, Japan, Sverige, Bil. 5 Canada, Storbritannien och Norge var de största bidragsgivarna. På grund av USA:s beslut atl inle ge fortsalt bidrag till IPPF beräknas de frivilliga bidragen för 1985 komma att reduceras lill ca 46 milj. dollar. Detla har redan inneburit nedskärningar både av programverksamheten och sekretariatspersonalen. Indragningen av del amerikanska bidraget är en följd av USA:s nya riktlinjer för befolkningsbistånd som bl. a. stipulerar att bidrag ej skall utgå till frivilligorganisationer som utför eller aktivt förespråkar aborter som en familjeplaneringsmelod i andra länder. IPPF:s uppfattning är att aborter inte är en familjeplaneringsmetod. 1 länder där aborter är lagliga får de lokala familjeplaneringsföreningarna avgöra om de vill stödja abortrelaterad verksamhel.

Det svenska bidraget för budgetåret 1985/86 är 67 milj. kr. Enligt avtal med IPPF skall 10 % därav användas för särskilda ändamål som projekt för kvinnors utveckling, förbättrad mödra- och barnavård, ungdomsprojekt och integrering av familjeplanering i den lokala hälsovården.

UNCTAD/GATTis internationella handelscentrum (ITC)

UNCTAD/GATT:s inlernalionella handelscentmm (ITC) bildades 1964. Dess syfte är bl.a. att främja u-ländernas export genom medverkan i marknadsundersökningar, utveckling av nya produkter, marknadsföring och uppbyggnad av nya institutioner för export. I enlighel med nordiska rekommendationer har ITC i ökande grad uppmärksammat de minst utvecklade ländernas behov.

Organisation

RikUinjerna för ITC:s verksamhel fastställs av de beslutande organen i UNCTAD och GATT på grundval av rekommendationer från en rådgivande gmpp (Joint Advisory Group on ITC), i vilken representanter för alla medlemsländer deltar.

För den löpande verksamheten svarar elt sekretariat i Geneve med ca 250 anställda, vartill kommer ca 600 på fältet. Sedan maj 1981 är svensken Göran Engblom chef för sekretariatet.

Finansiering

ITC:s sammanlagda utbetalningar för verksamhelsårel 1984 uppgick lill 25,4 milj.dollar. ITC:s tekniska samarbelsprogram finansieras genom UNDP-bidrag och frivilliga bidrag. Sverige är den störste enskilde bidrags-giv? en. Del svenska bidraget uppgick budgetåret 1985/86 till 12 milj.kr, vara" 1 milj.kr.lill ITC:s råvaruprogram. Dessulom samarbetar Sverige med ''C inom ramen för del bilaterala utvecklingssamarbetet.

183 Biståndet till enskilda programländer

ANGOLA

ZAMBIA

____ 'i------- ,

■—cp"'.:_______________

BOTSWANA

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

8,2 milj (1983)

2,5 % (1973-1982)

810 dollar (1983)

offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer) 56 kr. (1983)

- Sverige 13 kr. (1984/85)

184 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1985/86:100

Bil. 5 Angolas ekonomiska och sociala situation är, trots landels belydande

utveckUngspptenlial, fortsall besvärlig. En viktig faktor i sammanhanget är Sydafrikas deslabiliseringspolitik, med bl. a. slöd lill gerillarörelsen UNITA och militära aktioner på skilda håll i landel. Sabolageaklioner har lett till all Iransport- och kommunikalionsleder delvis bmtits sönder saml produktion och distribution inom jordbmk och industri försvårats. Resurskrävande militära motoffensiver och upprensningsakfioner av MPL A-regeringens styrkor har genomförts bl. a. mot UN IT A-baser i södra Angola.

Till följd av den väpnade konflikten finns elt betydande antal flyktingar i Angola från landels cenlrala och södra delar och från Namibia. Ogynnsamma väderförhållanden har påverkat skörderesuhalet negativt vad gäller hvsmedel och den tidigare vikfiga exportprodukten kaffe. Även diamantproduktionen har stagnerat. Samtidigt har dock oljeproduktionen fortsall alt växa, vilket lett till ökade exportintäkter och lill att Angola blivit den näst Nigeria största oljeproducenten i Afrika. Importreslrik-fioner har bidragit lill att jämvikt kunnat uppnås i utrikeshandel och betalningsbalans. Den utländska skuldsättningen kontrolleras noggrant och det beräknas att skuldljänstkvolen uppgår fill ca 16 %.

Angola har prioriterat användningen av exportintäkterna lill försvarsut-gifler samt import av livsmedel och vissa baskonsumtionsvaror. Den andra partikongressen i december 1985 väntas leda fill beslut om mer decentraliserat plangenomförande, omstmkturering av företag i syfte atl nå högre ekonomisk effeklivitel, ökat stöd lill familjejordbmkels produklion för avsalu, saml ökad användning av marknadsmekanismer och incitament i ekonomin.

Angola var värd för den alliansfria rörelsens ministermöte i Luanda

1985, med deltagande på hög politisk nivå från nära 100 stater. Landel har anslutit sig lill Lomé-konventionen. Angola får betydande stöd från öst länder men strävar efter atl vidga sina samarbetskonlakter med olika västliga i-länder och övriga Afrika. Internationella röda korset genomför en katastrofinsats i de centrala delarna av landet.

Sveriges bistånd

Sverige är en av de största bilaterala biståndsgivarna. Slöd till befrielserörelsen MPLA inleddes år 1971. Efter Angolas självständighet 1975 lämnades svenskt slöd i form av katastrofbistånd. Del långsikliga utveckUngssamarbetet inleddes 1979. Inklusive stödet lill MPLA under liden före självständigheten uppgår de svenska biståndsbelalningarna 1. o. m. 1984/85 till drygt 683 milj. kr. Ijanuari 1985 undertecknades elt nytl samarbetsavtal för åren 1985 och

1986. Del svenska biståndet är geografiskt koncentrerat till området kring Luanda och kusten norr därom. Det omfattar slöd lill fiske- och hälso- vårdssektorerna, importstöd saml en personal- och konsultfond. Trans portsektorn studeras och kan senare komma all bU en koncenlralionssek- tor i biståndet.

13 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Del svenska biståndet ligger väl i linje med Angolas krisplan som är inriktad på befolkningens basbehov och på åtemppbyggnad. Genom importstöd inom transport- och energisektorerna och projektstöd syftande till en ökning av fiskels effektivitet främjas i första hand de bislåndspolifiska målen resursfillväxl och ekonomiskl oberoende. Hälsoslödel bidrar fill utjämning.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell:

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Disponibelt

1984/85

1985/86

Anslag

115 Ingående reservation

69 Summa

184 Fördelning

Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

Fiskeriundersökningar

12 Kustnära fiske

11 Fiskeskola

20 Hälsovård

25 Importstöd

84 Utbildning i inköpsfrågor

(ITC)

3 Landsbygdselektrifiering i

(Dembos)

1 Personal- och konsultfond

4 Fältarbetarbostäder

14 Transportsektorn

10 Summa

184 Utgående reservation

69 Importstöd och stöd till landsbygdsetektrifiering

Importstödet är inriktat på inköp av reservdelar och kompletterande utmstning inom energi- och transportsektorerna. En del av importstödet används tillsammans med katastrofbiståndsmedel för inköp av utsäde och jordbmksutmstning lill småbrukare i södra Angola. En annan del har använts för delfinansiering av etl projekt för elektrifiering av landsbygden (Dembos).

Utbildning i inköpsfrågor

En särskild insats genomförs i samarbele med ITC för förbättring av importhanleringen i landel.

Kustnära fiske och fiskeriundersökningar

Slöd lämnas till kusinära fiske och fiskeriundersökningar. Stödet till del kustnära fisket omfattar bl. a. inköp av bålar och utmstning till fiskeföre-

ningar. Målet med slödel är alt förbättra möjlighelerna för kustfiske och Prop. 1985/86: 100 öka fångsterna för egen konsumtion och försäljning. Syftet med stödet fill Bil. 5 fiskeriundersökningar är atl förbättra Angolas förmåga atl rafionelll utnyttja och skydda sina fiskeresurser. Sverige bidrar lill koslnaderna för bemanning av forskningsfartyget Goa, forskningsrådgivare och utmstning.

Fiskeskola

Slödel till en fiskeskola i Cacuaco norr om Luanda syfiar fill att utbilda angolansk personal för fiskeflottan, bl. a. genom uppförande av en skola med fem utbildningsgrenar för 300 elever. Det svenska stödet omfattar byggnader, personalbistånd och utrustning.

Hälsovård

Stödet omfattar primärhälsovård, vaccinationsprogram, förbättring av vallen och avlopp saml en transporlinsals. En slor del av stödet avser inköp av mediciner, iransportmedel och medicinsk utmstning. Stöd för 1986-1988 är under planering och kommer atl omfatta forlsall bistånd till vaccinationsprogram och transporter samt nya insalser för ulbildning, basläkemedel och hälsoupplysning.

Personal- och konsultfond

Fonden har utnyttjats för bl.a.upphandling av tjänster från Portugal och Sverige inom sektorerna undervisning, energi och industri.

Bostäder för biståndspersonal

Behovet av personalbistånd inom koncenlralionssektorerna för biståndet är slort. Genom uppförande av faltarbetarbostäder kan personalbiståndet stärkas. Bostäderna planeras tas i anspråk successivt under 1986.

Bistånd utanför landramen

Katastrofbistånd har lämnats mot bakgmnd av torkan och krigssituationen i landet. Del har använts till utmstning för flyktingar i södra Angola, utsäde samt jordbruksutrustning till småbmkare. Stöd har vidare lämnats genom Svenska Kvinnors Vänsterförbund till den angolanska kvinnoorganisationen OMA för elt sömnadskooperativ. Därtill har fraklbidrag utgått till enskilda organisationer som Emmaus och Brödet och fiskarna för klädtransporter till Angola.

Via BITS har stöd lämnals lill Angola i form av u-krediter inom sektorerna transporter och energi (Dembos). Med finansiering från SWEDFUND har studier avseende elt reparafionsvarvsprojekt genomförts i samarbete med svenska företag och det angolanska fiskeministeriel.

187 BANGLADESH

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

100 milj. (1984)

2,4 % (1973-1982)

130 dollar (1984)

90 kr. (1983) 1,45 kr. (1984/85)

188 Ekonomisk och social utveckling Prop- 1985/86:100

Bil. 5 1984 var elt besvärligt år för Bangladesh som då drabbades av omfattande

översvämningar. Produktionen av spannmål beräknas ändå ha ökat någol under 1984/85 jämfört med föregående år till närmare 16 miljoner lon. BNP-tillväxten uppgick till ca 4 % eller samma som föregående år, bl.a. tack vare en någol accelererad återhämtning inom andra sektorer än jordbmket.

Regeringen har fortsalt att föra en restriktiv budgetpolitik, vilket har lett lill begränsningar av statsutgifterna - bl.a.i form av minskade subven-Uoner till jordbruket. Höjda världsmarknadspriser på råjule och en om än blygsam diversifiering av exporten har förbättrat landels exportinkomster. Under 1984/85 minskade dock överföringarna från bangladeshiska gästarbetare utomlands, vilket påverkar bytesbalansen negativt.

Jordbruket är nyckelseklorn i Bangladeshs ekonomi och svarar för över hälften av BNP, tre fjärdedelar av sysselsättningen och närmare 90 % av exportinkomsterna. Regeringen eftersträvar självförsörjning av spannmål (ris och vete) och belydande satsningar har gjorts på konstbevattning, högavkastande sädesslag och handelsgödsel. Livsmedelsproduktionen i Slort förblir dock huvudsakligen beroende av rådande väderförhållanden. För alt minska importen av spannmål, som motsvarar ca 20 % av konsumtionen, krävs inle bara ständigt nya rekordskördar ulan även en betydligt snabbare ökning av produklionen än hittills.

Industrin svarar för ca 15 % av BNP och 10 % av sysselsättningen. Industrin befann sig länge i stagnation trots försök att stimulera privat företagsamhet och överföra stora, lidigare statliga lexfil- och jutefabriker i privat ägo. Den ökade tillväxten inom industrin 1984/85 stimulerades av en fortsatt kraftig expansion av penningmängden, vilkel samfidigt drivit upp priserna, bl. a. på jordbruksprodukter.

Bangladeshs skuldsituation fortsätter alt försämras. Växande amorteringar på bl.a.de lån som upptogs efter självständigheten och ett stagnerande biståndsfiöde kommer sannolikt att leda till en besvärande belal-ningsbalanssituation och en ökning av skuldtjänsten som 1984/85 låg på ca 18%.

Bangladeshs befolkning ökar med över 2 milj. per år, vilket bidrar till atl allt fler blir jordlösa och alt arbetslösheten förvärras. Mer än en fjärdedel av befolkningen beräknas vara undersysselsatl, realinkomsterna har sjunkit och en växande andel av befolkningen lever i absolut fattigdom.

Biståndsberoendet ökar. Biståndet finansierar över tre Qärdedelar av landels utvecklingsbudget och en slor del av importen.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Bangladesh regleras av ett tvåårsavtal för budgeiåren 1985/86-1986/87 och omfaUar totalt 290 milj. kr., varav 145 milj. kr. avser 1985/86. Sverige står för en obetydlig del av det bistånd Bangladesh erhåller. De slörsta givarna är Japan, USA och Väridsbanken. 189

Sedan del svenska biståndet inleddes 1971 har totalt I 587 milj. kr. utbeta- Prop. 1985/86: 100 lats t. o. m. budgetåret 1984/85. Bil. 5

Avsiklen är att det svenska biståndet under 1985/86 till drygt 50 % skall inriktas på att nå den fattigare delen av landsbygdsbefokningen med målsättningen atl därefter steg för steg öka denna andel.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Landsbygdsutveckling Hälsovård/familjeplanering Undervisning Konsultfond Importslod, bundet Importstöd, obundet Infrastrukturella projekt Summa

1984/85

1985/86

278 Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

257 Utgående reservation 133 21

Reservationen vid utgången av budgetåret 1984/85 var osedvanligt slor vilket främst sammanhänger med en omläggning av hanteringen av importslödet jämte en utebliven upphandling av gasturbiner. Merparten av denna reservation beräknas bli förbrukad under avtalsperioden 1985/86-1986/87.

Landsbygdsutveckling

Sysselsättningsprogram för offentliga arbeten av beredskapskaraktär har förekommit i landet sedan början på 1960-lalel. I syfte att än mer inrikta sådana insalser på jordlösa bönder och fattigbönder, har Sverige och Bangladesh inlett samarbete för all öka sysselsättningen för dessa gmpper. Projekten, som påbörjades i liten skala 1982 och sedan gradvis expanderat, omfattar anläggning av vägar, broar, fördämningar, dräneringskanaler och fiskedammar. Aktiviteter för kvinnor ges särskild uppmärksamhet.

Fr.o.m. 1981/82 lämnas svenskl slöd till ell program för fiodreglering och dränering. Stödet, som samordnas med en nederländsk insats, inriktas på att höja livsmedelsproduktionen. Valet av områden sker efter en analys av de sociala konsekvenserna och med beaktande av biståndels inriktning på den fattiga landsbygdsbefolkningen. Från 1985/86 stöder Sverige också elt kreditprogram för faltiga på landsbygden, Grameen Bank Project.

190 Hälsovård och familjeplanering Prop. 1985/86:100

Bil 5 Sverige stöder i samarbele med UNICEF ell program för inköp och

distribution av basläkemedel och A-vilaminkapslar lill hälsoslationer på landsbygden. Tillsammans med Danmark har Sverige även gått in i elt projekt som avser förbättrad distribution, användning och kvalitetskontroll av basläkemedel. Sverige har fillsammans med flera biståndsgivare, stött del bangladeshiska familjehälsovårdsprogrammet. Sverige och andra givare har länge kritiserat bristen på balans mellan hälsovård och familjeplanering i programmel samt slagsidan mol steriliseringar och användningen av ekonomiska bidrag för alt premiera och sfimulera steriliseringar, vilket minskat den valfrihet som bör gälla ifråga om olika preventivmetoder. Sverige beslutade 1985 atl inte lämna fortsatt stöd till programmet.

Undervisning

Sverige har länge givit slöd lill yrkesutbildning i syfte all avhjälpa brislen på yrkeskunnig arbetskraft. En praktisk inriklning av ulbildningen eftersträvas. Förutom ett begränsat personalbistånd har stödet bestått av utmstning lill elt trettiotal skolor och inrättande av en yrkeslärarskola och under senare år även renovering av gamla undervisningslokaler. Från 1985/86 planeras svenskt stöd till ett primärundervisningsprojekt, som bl. a. syftar lill att öka intagningskapaciteten och höja kvalilelen på undervisningen.

Importstöd

Under 1984/85 användes bundel importslöd för upphandling av aluminium-valslråd, kiseljärn, gaffellmckar samt utmstning och expertis för modernisering av landels största massa- och pappersfabrik. Obundet stöd användes för atl köpa zink.

På grundval av diskussioner mellan Sverige och Bangladesh, SIDA:s erfarenheter och riksrevisionsverkets studie av importslödet lill Bangladesh initierades under 1984/85 flera förändringar i hanteringen. Importstödet indelas numera i allmänt importslöd respektive infrastmkturella projekt, de senare med sedvanlig projektberedning, och en ökad koncenlra-fion fill vissa sektorer.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1984/85 ulgick bidrag om ca 5,4 milj.kr.till svenska enskilda organisationer för verksamhet i Bangladesh: Diakonia, Pingstmissionen, Rädda barnen. Svalorna, Synskadades riksförbund och Örebromissionen. Verksamheten omfattar kliniker för mödra- och barnavård, familjeplanering, stöd till skolor och falliga elevers skolgång, rehabilitering för handikappade och landsbygdsutveckling.

Vidare lämnades direktstöd lill bangladeshiska organisationer för verksamheter som ulgör komplement lill insatser inom landprogrammet.

SAREC stöder etl internationellt forskningscenlmm för diarrésjukdo mar i Bangladesh. 191

BOTSWANA

B huvudstad ■ nad • ftorby

----------- mindre väg

........... järnväg

~------- —flod

Befolkning

Befolkningsti11växt/år BNP/invån£ire

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

1,0 milj.

(1983)

3,5 %

(1982)

910 dollar

(1984)

829 kr.

(1983)

80 kr.

(1984/85

192 Ekonomisk och social utveckling Prop- 1985/86:100

Bil. 5 Botswana med ett utsatt läge i Södra Afrika är en av Afrikas få demokrafi-

er med parlamentariskt flerpartisystem.

Botswanas ekonomiska tillväxt har sedan självständigheten 1966, då landel var ell av jordens fattigaste länder, varil hög jämfört med många andra u-länders. Botswanas ekonomi kännetecknas av dualismen mellan de Iradifionella och moderna sektorerna. Ca 80 % av landets invånare är för sin försörjning beroende av jordbmk och boskapsskötsel. Industrisektorn sysselsätter endasl 7 % av arbetskraften men svarar för 48 % av BNP. Under 1970-talet skedde en snabb utveckUng inom gmvnäringen. Denna ulveckling kulminerade 1978-1980 då försäljningen av diamanter svarade för nästan 60 % av landets lotala export. Efterfrågan på koppar och nickel var också tillfredsställande. Under 1970-talet skedde en kraftig ökning av anlalet sysselsatta med lönearbele inom industri, gmvnäring och förvaltning från 38 000 år 1971 till nästan 100 000 vid 1980-lalels början.

De försia åren av 1980-talet hann den inlernafionella lågkonjunkturen ifatt Botswana. Försäljningsvärdet av diamanter halverades under 1981. Priser och försäljning av koppar och nickel gick också ner. Ulvecklingen vär fortsatt negaliv under 1982 och 1983. Regeringen i Botswana sökte minska de negativa konsekvenserna av gmvnäringens ekonomiska problem och torkan bl.a.genom utdelning av livsmedel, gratis eller fill subventionerat pris, och ekonomiska bidrag lill nya företag och andra kommersiella invesleringar på landsbygden.

Under 1984 och 1985 har diamantpriserna stigit någol och försäljningen ökat, vilkel bidragit fill ökade valuta- och statsinläkter. Skuldtjänsten motsvarade 1983 endast 2,8 % av exportintäkterna. Torka, överbetning och undernäring hos barn är dock fortfarande allvarliga problem utanför städerna.

Sveriges bistånd

Svenskt bistånd till Botswana har givits sedan 1966. T. o. m. budgelårel 1984/85 har 671 milj. kr. utbetalats. Utvecklingssamarbetet med Botswana regleras av etl tvåårsavtal för budgeiåren 1984/85 och 1985/86 omfattande 160 milj. kr., varav 80 milj. kr. för 1984/85. Sverige tillhör tillsammans med Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien de största biståndsgivarna.

Det svenska bislL .del är inriktat på landsbygdens ulveckling. Del är koncentrerat till insatser för utbildning, distriklsulveckling, vattenförsörjning och småindustri och omfattar även personalbistånd.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

---------------------------------------------- Prop. 1985/86: 100

1984/85

1985/86

104 Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

94 Disponibelt 1984/85 1985/86 Bil. 5

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Undervisning

Di str iktsutveckling

Vattenförsörj ning

Småindustri

Personalbistånd

Konsultfond

Summa

Utgående reservation 19 10

Undervisning

Undervisningsstödet används främst lill alt bygga och ulmsta primärskolor på landsbygden. Totalt har ca 1 600 klassmm byggts. Andra betydande insalser har varil nybyggnad och ulbyggnad av sekundärskolor, stöd till vuxenutbildning och Iredjelandsstipendiering. Under perioden 1974-1981 svarade Sverige för en dryg tredjedel av Botswanas ulvecklingsbudgel för undervisningsinsalser. Med svenskt bistånd har också 15 landsbygdsbibliotek byggts.

Del svenska slödel har i hög grad bidragit till all ca 85 % av alla bam nu går i skola. Emellertid saknar fortfarande 15 % av skolklasserna klassrum.

Distriktsutveckling

Stödet lill landets nio dislriktsförvaltningar utgör en fortsättning av Sveriges lidigare engagemang för landsbygdens ulveckling. De lokala förvaltningarna behöver förstärkas för att klara underhåll och skötsel av skolor, sjukstugor, valtenanläggningar m. m. I samarbele med statens institut för personalutveckling (SIPU) har Botswanas kommunministerium utarbetat kurser i praktisk administration, arbetsledning, budgetering, upphandling, byggtekniska ämnen m. m. Till och med 1984 hade ca 650 kommunaltjänstemän, representerande etl tiotal yrken, genomgått sådana kurser. I övrigt ulgår slöd till bl. a. arbetsintensiv anläggningsverksamhet, uppbyggnad av underhåll för vattenförsörjning i distrikten och byggande av bostäder och arbetslokaler samt särskilda program för glesbygdsbefolkning.

Vattenförsörjning

Programmet för vattenförsörjning har som mål atl förse landels byar med rent vatten. Sedan 1972 och fram till mars 1985 har landets 17 storbyar och 235 av tolalt 354 övriga byar försetts med valtenanläggningar. 1984 beräk nades ca 70 % av landets befolkning ha säkrad tillgång fill vatten. Utbygg- 194

nadslaklen är f.n.omkring 20 byar per år. Programmet omfattar även Prop. 1985/86: 100 delprojekt som avser bl. a. vatlenlagsliftning, kontroll av vattenkvalitet, en Bil. 5 hygienkampanj saml utnyttjande av kol för elproduktion och solenergi för atl pumpa upp vallen.

Småindustri

Stödet lill småindustri syfiar främsl lill all utveckla producerande småföretag. Programmel innehåller bl. a. kunskapsöverföring genom studiebesök i Sverige och samarbete med svenska utvecklingsfonder och företag. I en utvärdering som genomfördes under hösten 1984 konstateras att ca 915 arbetstillfällen skapats i 27 självbärande företag.

Personalbistånd

Personalbiståndet omfattar ca 40 kontraktsanställda, varav hälften inom vallenprogrammet. Stödet innehåller vidare medel för lönepåslag för di-rektanslälld personal (omkring 25 personer, varav ca hälften svenskar), och ulbildning för nalionalisering av tjänster, som nu innehas av utländska experter.

Konsultfond

En konsullfond har inrättats som ger möjligheter lill konsultinsatser även inom andra områden än biståndets koncentralionseklorer. Syftet med fonden är bl. a. all på ell enkeh och flexibelt sätt ställa expertis till Botswanas förfogande för utredningar, utvärderingar, invesleringsförsludier m. m.

Sverige stödjer Botswanas strävan atl importera från andra länder än Sydafrika. Av det svenska siödet på vattenområdet är ell belopp om 10 milj. kr. per år bundet lill upphandling i Sverige.

Bistånd utanför landramen

Utanför landramen har stöd getts av SAREC till forskningssamarbete. Sverige har vidare gett stöd lill enskilda organisationer, flyktingar samt till försök med ny teknik på energiområdet. Katastrofbistånd med anledning av den svåra torkan, har utgått åren 1982—1984 till ett sammanlagt belopp av 37,6 milj.kr.

195 ETIOPIEN

SOMALIA

200 400 600 km

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

42 milj. (1984) 2,9 % (1984)

110 dollar (1984)

49 kr. (1983)

2,40 kr. (1984/85)

196 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1985/86:100

Bil. 5 Etiopien, Afrikas tredje folkrikaste stat, genomgår f.n. en svår försörjningskris. För sin överlevnad har var femte etiopier varil hänvisad lill inlernationell hjälp. Den svåra torka som under de senasle åren har drabbat Etiopien är ett av de främsta skälen till det rådande nödlägel.

Befolkningstillväxten har tvingat fram ell överutnyttjande av all brukbar jord. Ekologiska följdverkningar har varit en gradvis sjunkande avkastning i förening med en tilllagande jordförstöring. Omfattande jordbmksarealer har årligen fåll tagas ur bmk. Naturmiljön och befolkningens livsförutsättningar har även påverkals av samtidigt pågående avskogning, bl. a. inom de svårast torkdrabbade områdena.

Regeringen har sökt lösa dessa problem, för landets mest överbefolkade och samiidigt hårdast kalastrofdrabbade nordliga delar, genom all förflytta de svälldrabbade till odlingsbara områden i sydvästra Etiopien. Den har även finansierat ett rehabiliteringsprogram för torkans offer. En rad olika ekonomiska åtslramningsålgärder har genomförts.

Internationell katastrofhjälp har lämnals främsl till de torkdrabbade, nordliga provinserna och har även nått mottagare i områden där inbördeskrig pågår. Det har hillills inle varil möjligt atl finna en fredlig lösning av den väpnade konflikten i landet.

Jordbruket ulgör en hörnsten i landels ekonomi. Det svarar normall för hälften av BNP, för 90 % av exporten samt för 85 % av sysselsättningen.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Etiopien regleras av elt tvåårigt avtal för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Det omfattar 215 milj.kr., varav 115 milj.kr. avser budgetåret 1985/86. För jordbmkets återhämtning efter den svåra torkan är landel hänvisat lill internationellt bistånd. De största biståndsgivarna är Väridsbanksgmppen, EG, Italien och Sverige. Sedan det svenska biståndet inleddes i millen av 1950-lalel har totalt I 090 milj. kr. utbetalats t. o. m. budgetåret 1984/85.

I syfte all söka förebygga framlida katastrofer har Sverige och Etiopien enats om en ökad satsning på markvård och skogsbmk i samarbetet.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

197 Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Lantbruk

Markvård/

skogsbruk

Undervisning

Vattenförsörj ning

Hälsovård

Övrigt

Summa

1984/85

1985/86

123 Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

119 Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Utgående reservation

En del av reservationen har uppkommit som följd av försenade svenska leveranser lill undervisningsprogrammet samt etl försenat uppförande av en skola inom hälsovårdsprogrammet.

Lantbruk

Del regionala slödel för integrerad landsbygdsutveckling, ARDU, omfattar bl. a. utsäde för de torkdrabbade områdena. Slödel omfattar även personalbistånd, jordbmksministeriels regionala program saml en kartinsals.

Markvård! skogsbruk

För att minska jorderosion och avskogning har ell nyll kortsiktigt katastrofförebyggande program inletls. Det omfattar delar av det lidigare skogsprogrammel. Förberedelser för ett mer omfattande och långsiktigt program har redan inletts.

Undervisning

Större delen av landsbygdens primärskolor har uppförts med stöd av svensk delfinansiering. Ett utvidgat samarbele inriktat på bl. a. lärarutbildning och utveckling av läromedel har inletts. Inköp av skolbokspapper och läromedel, som leder till upphandling i Sverige, ingår.

Va ttenförsörjn ing

Vattenprogrammel i den torkdrabbade Hararghe-provinsen har mot bakgrund av den rådande torkan föriängls lill 1988. Genom dess verksamhet har människor bosatta i regionen fått tillgång till dricksvatten.

198 Hälsovård Prop. 1985/86:100

Bil 5 Slödel är koncentrerat lill utbildning av hälsovårdspersonal samt personalbistånd. En skola för hälsoassislenler byggs i Harar.

Övrigt

Rehabiliteringen av barnmatsfabriken Faffa har slutförts och fabrikens kapacitet har höjts med 80 % fill 25 000 ton barnmat per år. Personal- och konsullfonden utnyttjas som stöd för ulbildning och personalutveckling. Kataslrofhjälpsinsatser har lill en del finansierats med landramsmedei.

Bistånd utanför landramen

SAREC bedriver eU omfattande forskningssamarbete med den efiopiska forskningskommissionen. Under budgetåret 1984/85 utbetalades tolalt 2,2 milj. kr. Stödet är inriktat på miljö-, hälso- och botanisk forskning.

För insatser genom enskilda organisationer utbetalades budgelårel 1984/85 3 milj. kr. Rädda barnen genomför en omfaUande mödra- och bar-navårdsinsats. Svenska missionsrådet bedriver volonlärverksamhet inriktad på lantbmk, undervisning, sjukvård och hälsa. EU kvinnoprojekt för vattenförsörjning i Dodota, vilkel syfiar lill att låta befolkningen få tillgång lill dricksvatten på gångavstånd, genomförs f. n.

Den ämnesinriktade verksamheten omfattade 1984/85 lolall 4,8 milj.kr. Stöd lill en försöksanläggning för produklion av byggnadsmaterial lill lägre kostnader utgör huvudkomponenten härav.

De sammanlagda utbetalningarna från kataslrofan slaget under budgetåret 1984/85 uppgick lill 85 milj. kr.

Specialenhelen för katastrofhjälp inom beredskapsslyrkan för FN-tjänst har fortsaU och delvis utvidgat sin pågående insats för effektivare distribution av förnödenheter fill drabbade områden. Elt särskilt slöd för en ökad produklion av utsäde har givits fill ARDU-projeklel. Utsädet avselt för nyodling ställs till kalastrofdrabbade bönders förfogande. Anslaget har även utnyttjats för leverans av insatsvaror för vatten- och markvård. En omfattande svensk veteleverans saml vissa mindre katastrofinsatser har finansierals över landramen till en kostnad av drygl 12 milj. kr.

För hjälpinsatser genom enskilda organisationer har under budgetåret 1984/85 beslut fattats om 15 insatser till elt sammanlagl värde av drygt 60 milj. kr. De slörsta bidragen har gåu till Röda korset. Rädda barnen och olika kyrkliga organisationer.

Det lotala katastrofbiståndet, som också innefaUar bidrag till Internationella röda kors-kommittén och röda kors-föreningarnas förbund för insalser i Etiopien inom ramen för ett flerstalsprogram, uppgick lill närmare 100 milj.kr. under budgelårel 1984/85.

199 GUINEA-BISSAU

Cantchungo ATLANTEN C'

__ DOlamav

ARQUIPÉLAGO DOS

100 km

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

— Sverige

0, 9 milj.

(1983)

4,6 %

(1973-1982

180 dollar

(1984)

530 kr.

(1983)

72 kr.

(1984/85)

200 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1985/86:100

Bil. 5

Under de senaste åren har Guinea-Bissaus BNP ökat, frånsett en tillfällig

nedgång 1983. Uppgången är ell resultat av de åtgärder som vidtagits för att lösa den ekonomiska krisen i landet och av goda väderleksförhållanden.

Alltsedan självständigheten 1974 har Guinea Bissau haft underskoll i betalningsbalansen. Mellan åren 1981 och 1984 har ufiandsskulden årligen vuxit med i genomsnitt 26 % och uppgick vid slutet av 1984 till 214 milj. US dollar, molsvarande 140 % av BNP. Den lolala exporten under samma år uppgick lill 17,4 milj. US dollar. Klyftan mellan inhemsk produklion och konsumfion har finansierals av bistånd och krediter. Landet har erhållit elt omfattande bistånd men kapilalimporlen har i ökande grad bestått av krediter. Inställda betalningar av räntor och amorteringar på utlandsskulden föranledde en kraftig minskning av flödet av krediter ull landet, vilket resulterade i en akut finansieringskris under 1983 och 1984. I syfte att komma tillrätta med obalansen har regeringen i Guinea Bissau vidtagit en rad ålgärder.

Elt program för ekonomisk-politisk stabilisering antogs i början av 1983 och är på väg alt genomföras under överinseende av IMF och Världsbanken. Valutan devalverades kraftigt i december 1983 och devalveras därefter fortlöpande. Producentpriserna på jordbmksprodukter och fisk har höjts, likaså konsumentpriser och löner. Producentpriserna läcker ännu inle alllid produktionskostnaderna och köpkraften beräknas ha minskal med ca 20 %. En omfattande omorganisation av distributionssystemet, som bl.a.innebär att slalliga butiker övertas av privata köpmän, genomförs för atl säkra tillgången på konsumtionsvaror på landsbygden. Om politiken skall lyckas beror mycket på om regeringen får fram varor till de producerande bönderna och fiskarna. För della ändamål har Väridsbanken, Nederländerna, Schweiz och Sverige ställt importslödsmedel till förfogande.

Jordbruket svarar för drygl hälften av BNP och för 80 % av sysselsättningen. En stor del av befolkningen bedriver självhushållning. Jordfördelningen är jämn, vilket ger landsbygden en jämlik grundstruktur.

Sveriges bistånd

Sverige är lillsammans med EG och Världsbanken de slörsta biståndsgi varna. Sedan utvecklingssamarbetet inleddes 1975 har t. o. m. utgången av 1984 510 milj. kr. utbetalats. För budgetåret 1985/86 uppgår landramen till 70 milj. kr. Nu gällande samarbetsavtal omfattar åren 1986-87 till elt totalt belopp om 140 milj. kr. Del svenska biståndet fill Guinea-Bissau karakteri seras av ett omfattande projektbislånd, som i ökande utsträckning inriktas på all u''fredsslälla landsbygdens behov. Samarbetet inriktas på konsoli dering, , ■-nldning, underhåll, adminislraliv och organisatorisk förstärk ning inom ett regionalt landsbygdsutvecklingsprogram, inklusive fiske, samt småindustri, telekommunikationer och undervisning. Den pågående stmkluranpassningen stöds med importstöd. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.): 201

14 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Telekommunikationer

Kust- och flodfiske

Landsbygdsutveckling

Småindustri

Importstöd

(jvrigt

Summa

Utgående reservation

1984/85

1985/86

19,4

16,6

84,4

86,6

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

6,7

7,5

5,9

7,0

16,6

17,5

24,1

21,7

5,5

7,0

9,0

15,1

67,8

75,8

18,8

16,6

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Reservationen var vid utgången av budgetåret 1984/85 16,6 milj. kr.

Kust- ochfiodfiske

Fiskeprogrammel har två målsättningar: höjning av ö-befolkningens levnadsstandard och ökad produktion av fiskeprotein i landel. T.o.m. 1984 har ca 30 milj.kr. utbetalats till projektet. Ökande resurser lämnas till programmets icke-kommersiella verksamhel, som innefattar stöd till själv-hushållningsfiske, sållning, torkning och rökning av fisk.

Under våren 1985 fastställde guineanska regeringen nya producent- och konsumentpriser på fisk, vilket ger fiskarna kraftigt höjda vinster. Detla ledde snabbt till ökat fiske.

Importstöd

Importstödet är på grund av landets allvarliga betalningsbalanssituation en viktig del av biståndet. Det används till mediciner och sjukvårdsutmstning saml utrustning och insatsvarör för jordbruket. För atl underlätta planering, upphandling och uppföljning av utnyttjandet av importslödsmedlen, kommer en upphandlingsexpert i handelsminisleriet att bekostas med biståndsmedel.

Industriprogrammet

Industriprogrammet består av slöd lill uppbyggnad och drifl av etl legel-bmk, två verkstäder, en träförädlingsindustri, eU hantverksprojekt och ett mindre reparafionsvarv med tillhörande gjuteri. Insalserna är av småindu-slrikaraklär och bygger delvis på samarbete med förelag i Sverige.

Landsbygdsutveckling

Ett omfattande bistånd lämnas till eU program för landsbygdsutveckling i den norra delen av landel. Programmel har flera delkomponenter som

vattenförsörjning, jordbrukskrediter, rådgivningsverksamhet, byskogs- Prop. 1985/86: 100 bmk, hälsocentraler och vuxenutbildning. Bil. 5

Personalbistånd

Elt 50-tal svenskar tjänstgör i landel. Förutom personalbistånd lill projeki får Guinea-Bissau stöd till att finansiera ett 40-tal utländska experter inom förvaltningen.

Bistånd utanför landramen

SWEDFUND stöder uppförande och drifl av en fanérfabrik i Guinea-Bis-

203 INDIEN

Prop. 1985/86: 100 BU. 5

vag

järnväg

flod

Stilleständslinje

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt

- Sverige

733 milj. (1983)

2,3 % (1973-1982)

260 dollar (1984)

19 kr. (1983) 0,55 kr. (1984/85)

204 Ekonomisk och social utveckling iP- '-100

Bil. 5

Indien har sedan millen på 1970-talel haft en stabil tillväxt, med undanlag

för 1979/80, när landet utsattes för torka och kraftiga oljeprishöjningar och

1982/83 då Indien ånyo drabbades av svår torka. En kraftig återhämtning

ägde dock mm under 1983/84 och fortsatte 1984/85, tack vare rekordstora

spannmålsskördar — över 150 milj. ton — och ökad tillväxt inom industrin.

BNP-tillväxten har hillills under 1980-talel legal på i genomsnitt drygl 5 %

per år.

Indiens export, som är slarkl diversifierad, i synnerhet i förhållande till andra u-länders export, ökade kraftigt 1981/82 men stagnerade därefter för all öka på nytt 1984/85. Varuexporten svarar dock bara för drygl hälften av värdet av importen, som ökade 1984/85 och beräknas fortsätta växa snabbare än exporten. Eftersom tjänster, bl.a.turism, och remitteringar från indiska gästarbetare utomlands motsvarar mindre än en tredjedel av importen, så måste återstående drygl 20 % av importen finansieras genom lån och gåvobistånd. Oljeimporten har minskal under 80-talet genom ökad inhemsk produktion, men tar fortfarande i anspråk stora delar av Indiens exportinkomster. Underskottet i bytesbalansen beräknas 1984/85 ha legal kvar på samma nivå som föregående år eller molsvarande drygt 2 % av BNP, vilket inte är högt för elt u-land men på sikl ell hinder för hög ekonomisk fillväxt.

Budgetunderskottet uppgick i början av 1980-lalel till nära 1/3 av statsutgifterna, bl. a. beroende på en expansiv, liberal och tämligen investerings-vänlig politik. Den under 1984 avslutade översynen av Indiens sjätte femårsplan innebar dock belydande nedskärningar och delvis ändrade prioriteringar som lett till en reducering av budgetunderskotten i förhållande Ull BNP. Stora satsningar görs på ulveckling av egna energikällor som olja, kol och gas.

Prisutvecklingen var 1984/85 något lugnare än föregående år ocb infla-fionstaklen beräknas ha sjunkit till under 10%.

Jordbruket slår för ca 40 % av BNP i Indien och sysselsätter ca 70 % av befolkningen. Del goda monsunårel 1983/84 med en rekordartad skörd följdes av en mer medioker monsun 1984/85, men spannmålsskörden beräknas ändå ha ökat någol. En förbättrad och ökad användning av konstgödsel och högavkastande sädesslag bidrog i hög grad lill de goda skörderesultaten.

Industri, gmvdrifl och transporter slår för ca 20 % av BNP. Vikande efterfrågan på indiska industriprodukter och bristande tillgång på elkraft och kol har lett till atl tillväxten inom industrin är tämligen svag, även om den förbättrats under senare år.

Indien, som har ell av världens lägsta inkomster per capita, erhåller förhållandevis lite bistånd per person. Sverige står för en tämligen ringa del av del biståndet. Totalt sett spelar biståndet en begränsad roll för ekono min. Under 80-lalet har bislåndsflödet minskat i reala termer och Indien har i ökad utsträckning tvingats lita till kommersiell upplåning, vilket i kombinalion med återbetalningar av IMF-lånel som togs 1981 kommer att leda till att skuldljänstkvolen, som ligger på ca 15 %, ökar. 205

Sveriges bistånd Prop. 1985/86:100

Bil. 5

Utvecklingssamarbetet regleras av eU tvåårigt avtal för budgeiåren 1985/86

och 1986/87 och omfattar 350 milj. kr. för vart och ett av de två avtalsåren. Över hälften av det svenska biståndet är projekt- och programslöd, s.k. ändamålsbestämt bistånd, som koncentreras till stora långsikfiga program och projekt, som direkt skall gynna de fatliga. Denna andel är växande. Koncenlralion sker samtidigt fill tre huvudområden: skogsbmk med markvård, hälsovård och dricksvatlenförsörjning. Del allmänna importstödet har reducerats till förmån för ett samarbele på energiområdet med tonvikt på projeki där svenska företag har slort kunnande och kapacitet. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Skogsbruk med markvård Hälsovård Dricksvatten Importstöd, bundet Importstöd, obundet Energistöd, bundet Övrigt

Summa

1984/85

1985/86

479 Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

444 Utgående reservation 129 35

Utbetalningslägel inom Indienprogrammet har förbättrats markant under senare år, då den ändamålsinriktade verksamheten kommit igång. Under 1984/85 ökade reservationen på nytt. Ökningen beror på alt utbetalningen inom ett slörre energiprojekt försenades och förutsälls därför vara tillfäl-lig.

Skogs- och markvård

Skogs- och markvårdsprogrammet koncentreras idag till stora, långsiktiga projekt för sysselsättningsintensivt byskogsbruk. Projekten, som inriktas på den lokala befolkningens behov, fömtsätter dess aktiva deltagande och syfiar till att öka fillgången på brännved, virke och foder samt lill atl främja markvård genom trädplantering. Fleråriga byskogsinsatser har inletls i Tamil Nadu, Orissa och Bihar.

Sverige planerar vidare alt, som komplement till byskogsprojeklen, vidga sitt slöd till olika institufioner för insalser avseende bl. a. administra tion inom skogssektorn. 206

Hälsovård

Slöd lämnas lill de nationella programmen för att bekämpa malaria, tuberkulos och lepra. Bidragen, som omfattar medicin, utmstning, ulbildning och konsulttjänster, kanaliseras via WHO. Vidare planeras ell samarbete med UNICEF på lepraområdet och slöd lill ell integrerat program för barn- och mödrahälsovård.

Dricksvattenförsörjning

Till följd av den svåra torkan 1979 lämnade Sverige under budgetåren 1979/80 och 1980/81 slöd fill vattenförsörjningen på landsbygden, främst i form av bormtmstning. Sverige ger nu etl långsiktigt stöd för att förse den indiska landsbygdsbefolkningen med rent dricksvatten. Siödet kanaliseras genom UNICEF och omfattar inslallation och underhåll av handpumpar jämte utbildningsinsatser, bl. a. avseende reparalioner och förbättrad hygi-

Importstöd

Importslödet har under 1984/85 utnyttjats främsl för upphandling av maskiner och annan utmstning till industri, infrastmktur och energi, men även råvaror som slål och papper. Från 1985/86 har importslödet helt bundits till upphandling i Sverige.

Energisamarbete

Åren 1983/84—1984/85 inleddes elt energisamarbete under medverkan av svenska företag. För perioden 1985/86-1986/87 har 200 milj. kr. avsatts för projeki inom energisektorn, främsl avseende medelstora eller större projekt inom kraftöverföring och elproduktion, men även småskaliga projeki rörande t. ex. förnyelsebara energikällor. För finansiering av större projekt fömtses u-krediter kunna utnyttjas i samverkan med energistödel. De u-krediter Indien hittills har beviljats har främsl gällt energiprojekt.

Grundvattenundersökningar

Projektet omfattar bl. a. kartläggning av hur gmndvatlentillgången utnyttjas, samt utveckling av metoder för bästa möjliga utnyttjande av grundvattnet i delstaterna Kerala och Tamil Nadu.

Undervisning utanför skolsystemet

Sverige stöder sedan 1979/80 ell program för all barn, som inte nås av det allmänna primärskolesyslemel, skall få lära sig atl läsa och skriva. Siödet har omfattat inköp av papper lill skolböcker och undervisningsmaterial. Ett fortsalt stöd planeras, bl. a. till utbildningscentra för flickor.

207 Prop. 1985/86:100 Exportfrämjande n-i

Sedan många år lämnar Sverige stöd till exportfrämjande aktiviteter genom International Trade Centre (ITC). Avsiklen är all det fortsatia stödet skall inriktas på sysselsättnings- och inkomslskapande aktiviteter och koncentreras till etl fåtal exportprodukter.

Bistånd utanför landramen

SAREC stöder elt projekt för svensk-indiskt forskningssamarbete om oljeväxter.

Ett 20-lal enskilda organisationer erhåller slöd om sammanlagl ca 15 milj.kr.om årel för sin verksamhel i Indien. De största bidragen har gått lill Diakonia, LO, SCC, Svenska Missionsrådet och TCO. Verksamheten bedrivs huvudsakligen inom undervisning och hälsovård. Vid sidan härav utgår stöd direkl lill indiska kvinnoorganisafioner med ca 1,5 milj. kr. per år.

208 KAP VERDE

0 50 100 km

//

- >

SANTO ANTÄO XVjRi'»!!'» Gr«nd«

UyMindelo SÄOQJ? SANTA LUZIA

vicentP

BRANCG 0 -SiS" B"va PalmeiraUÄPedra Lume SAO NICOLAU Ma"ria'

SalR.i9

Ar LAN TEN -vr""

eOA VISTA

SAN TIAGO MAIO

__. Aisomada, \K> OOO., S \ Porto Ingles Villa da Nova Sintra''(» v.pra|A BRAVA

1430 kr. 148 kr.

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/pei'Son

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

0,31 milj. (1983)

1,0 % (1973-1982)

320 dollar (1984)

(1983) (1984/85)

209 Ekonomisk och social utveckling '"Pj '"

Dll. 5

Kap Verde är etl slarkl importberoende land. Den egna exporten täcker endast 4 % av importen. De kroniska underskotten i handeln gentemot utlandet har till hälften finansierats av överföringar från kapverdiska emigrantarbetare och den andra hälften har finaniserals av gåvobistånd och bislåndskrediler. Myndigheterna har, trots det svåra försörjningsläget, lyckats undvika en minskning av valutareserven som ökat varje år sedan 1978.

Utlandsskulden har ökat och motsvarade 1982 75 % av BNP. Skuldtjänsten log dock i anspråk endast ca 8 % av inkomsterna i utländsk valuta 1983 lill följd av att utlandsskulden består av krediter på gynnsamma villkor. Kap Verde är kredil värdigt och hade fram till 1982 inte tagit upp några rent kommersiella medelfristiga och långa lån.

Till följd av att regeringen kunnat balansera ekonomin och dra nytta av etl slorl resursinflöde från utlandet, har tillväxtlaklen i ekonomin varil tillfredsställande och uppgick 1977-83 lill 2,5 % årligen.

Av den totala ytan är under normala förhållanden endast 15 % odlingsbar. De strukturellt betingade försörjningsproblemen har ytterligare förvärrats av alt landel under de senasle 15 åren har drabbats av en ihållande torka.

Sedan självständigheten har en tredjedel av invesieringarna gjorts inom jordbruket. Arbetskraftsintensiva beredskapsarbeten på landsbygden har under flera år gett sysselsättning till 20 000 personer om året. En jordreform håller på atl genomföras.

En förskjutning mol ökade industriinvesteringar har ägt rum under 1982-1985. Utveckling av en hemmamarknadsinriktad industri hämmas av att landet saknar råvaror för industriell produklion, energikällor av konventionellt slag och en tillräckligt slor hemmamarknad.

Sveriges bistånd

Det svenska utvecklingssamarbetet med Kap Verde regleras av ett tvåårsavtal för kalenderåren 1985 och 1986 och omfattar totalt 95 milj. kr. Biståndet domineras av importstöd. Sverige är en av de slörsta biståndsgivarna till Kap Verde och har svarat för upp till 1/5 av biståndsöverföringarna. De har dock, relativt sett, minskal i takt med atl biståndet från Frankrike, Holland, USA och Västtyskland ökat. Sedan del svenska biståndet inleddes 1975 har totalt 252 milj. kr. utbetalats t. o m. budgetåret 1984/85. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

210 Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Importstöd, obundet Importstöd, bundet Konsulttjänster

Summa

Utgående reservation

1984/85

1985/86

2,7

52,7

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

25,2

16,2

2,9

4,7

44,3

49,7

2,7

Importstöd

Det obundna importstödet har under 1984 använts till import av bl. a. majs, socker, trävaror och järn. Varorna säljs och intäkterna tillförs den nationella utvecklingsfonden och används för all finansiera markarbeien, bevattningsanläggningar och vägbyggen.

Del bundna importstödet har använts för inköp av däck, utrustning och reservdelar till en laslbilsverkslad samt lill sprängämnen och saniletspors-lin.

Importslödet bidrar till alt Kap Verde kan klara av den stora bristen på utländsk valuta för landets imporlbehov. De kapverdiska myndigheterna har visat god kapaciiei alt använda importslödet på ett effekfivt säll. Av landramen har en tredjedel använts till inköp av varor och tjänster i Sverige.

Konsulttjänster

Kap Verde har slutit avtal med svenska konsultfirmor om planerings-, utrednings- och inköpsljänster inom industriområdet saml uppföring och drifl av en verkstad för lunga fordon.

Bistånd utanför landramen

Under 1984 erhöll Kap Verde 6 milj. kr. i katastrofbistånd.

För insatser mol torkan erhöll Kap Verde etl särskill bidrag omfattande 5 milj. kr. för aktiviteter inom mark- och vattenvård.

SAREC stöder i samarbele med Lunds universitet bl.a. geotermisk forskning vid del nafionella tekniska forskningsinsfitutet. Rädda Barnen bedriver sedan 1977 elt barna- och mödravårdsprojekl. Projektet har förlängts i nytl avtal till 1987/88. Av projektets budgei bidrar Sverige med 6,5 milj. kr. Afrikagrupperna har elt tiotal volontärer på Kap Verde.

211 KENYA

SUDAN

INDISKA OCEANEN

168 kr. 7 kr.

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

18,9 milj. (1983)

4,0 % (1973-1982) 300 dollar (1984)

(1983) (1984/85)

212 Ekonomisk och social utveckling .1 '-

Bil. 5

Under 1984 drabbades Kenya av den värsta torkan på 50 år. Skörden av

majs och vete sjönk med 35 resp. 55 % och regeringen tvingades begära

livsmedelsbistånd från utlandet. Kenya lyckades bemästra krisen men

dess ekonomi drabbades hårt. Gynnsamma väderomständigheler har i år

resulterat i en rikligare skörd än normalt.

Valutareserven förblev trots torkan förvånansvärt konstant, och motsvarade vid slutet av 1984 tre månaders import. Della beror i slor utsträckning på höga världsmarknadspriser på le och kaffe saml utbetalningar på lån från Internationella valutafonden och Världsbanken. Bytesbalansun-derskoltel ökade dock kraftigt under 1985. Skuldljänstkvolen var år 1984 27 % av exportinkomsterna.

Kenya har successivt förbättrat sina relationer med Tanzania. Gränsen mellan Kenya och Tanzania, vilken varil stängd sedan februari 1978, öppnades åter 1984. Ett reglerat vamulbyte har inletls mellan de båda länderna och regeringsavtal om transporter och kommunikafioner mellan länderna ingicks i början av 1985.

1985 har varil inrikespolitiskt lugnt för Kenya, frånsett oroligheler vid Nairobis universitet under några månader i början av årel.

För all minska oljeberoendet planeras en ulbyggnad av vattenkraften. Etl vattenkraftverk är under uppförande i Kiambere vid Tanafloden, delvis med svensk finansiering.

Av Kenyas befolkning lever 85 % på landsbygden. Endast omkring en Ijärdedel av landels yta är odlingsbar. Den ojämna jordfördelningen - en Qärdedel av landsbygdsbefolkningen är jordlös — försvårar produktivitels-förbältringar inom jordbmket. En fortsall befolkningsökning med 4 % per år innebär en fördubblad folkmängd fram lill år 2000. Arbetslösheten är hög och mindre än en femtedel av den nytillkommande arbetskraften kan beredas arbeie.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya regleras av ell tvåårigt avtal för budgetåren 1985/86 och 1986/87 och omfattar 130 milj. kr. för vardera budgetåret. Sedan del svenska biståndet inleddes 1965 har 1,2 miljarder kr. utbetalats och budgetåret 1982/83 finansierades 62 % av utvecklingsbudgeten med bistånd. De största givarna idag är Världsbanksgruppen, USA, Japan, Storbritannien, Västtyskland, Nederländerna och Norge. Del svenska biståndet ligger numera under 5 % av det totala biståndet.

I syfte all i ökad utsträckning nå den fattigaste delen av landsbygdsbefolkningen kom Sverige och Kenya 1978 överens om att koncentrera det svenska biståndet till vattenförsörjning, hälsovård och jordbmk. Dämlöver utgår en del i form av bundel importslöd.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

213 Prop. 1985/86: 100

Disponibelt

1984/85

1985/86

Bil. 5

Anslag

130,0

Ingående reservation

63,1

Summa

193,1

Fördelning

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

Jordbruk m. m.

21,0

33,7

Vattenförsörj ning

17,0

44,8

Hälsovård och familjeplanering

45,0

58,3

Övrigt

23,3

22,5

Importstöd, bundet

63,0

20,0

Lokala kostnader

25,1

—

vattenkraftverk

Summa

194,4

179,3

Utgående reservation

63,1

13,8

Genomförandet av delar av samarbelsprogrammel har försenats, vilket gett upphov till belydande reservationer. Förseningarna förklaras av omläggningen av det svenska biståndsprogrammet, den gradvis försämrade kenyanska ekonomin och revideringar av ulveckhngsplanen, administrativa brister i den kenyanska förvaltningen samt omständliga upphandlings-muner. Dessa problem förväntas bestå ytterligare något år. Utbetalningar för svenska varor och tjänster i biståndet till Kenya beräknas 1984/85 uppgå till 38 % av lotala utbetalningar.

Jordbruk m.m.

Den svenska insatsen inom jordbmksområdet syftar till atl öka kunskapen om behovet av markvårdsåtgärder. Av de ca 750 000 småjordbmk som beräknas vara i behov av sådana kunskaper har hittills ca 365 000 nåtts av programmet. Huvuddelen av markvårdsinsatserna genomförs av bönderna själva. För närvarande beräknas årligen ca 55 000 småbönder nås. Verksamheten är i försia hand inriktad på alt genom arbetsintensiva meloder öka gårdarnas produktivitet. Insatsen har belydelse för såväl livsmedels-som energiförsöijningen.

Genom slöd till en landsbygdsulvecklingsfond finansieras utvecklingsprojekt på by- eller dislriktsnivå. Slödel till jordbrukssektorn har utökats med elt program inom artificiell insemination.

Vattenförsörjning

Stödet fill landsbygdens vallenförsörjning syftar fill aU ge 800 000 människor tillgång till rent vatten. Det svenska slödel är idag inriktat på drifl och underhåll saml uppmstning av befinfiiga anläggningar.

214 Hälsovård

Sverige finansierar uppförande och utrustning av 30 hälsovårdsenheter och tre skolor för utbildning av hälsopersonal. Byggprogrammen beräknas vara avslutade 1985/86. En viktig del av programmel utgörs av barna- och mödravård med familjeplanering, forskning i preventiv hälsovård samt fortbildning av hälsopersonal. Sverige stöder lillsammans med DANIDA elt program för distribution av basläkemedel lill hälsocentraler och dispen-särer.

Personalfond

Personalfonden möjliggör direktrekrytering, konsultupphandling, utbildning och finansiering av såväl kenyanska som ufiändska experter utanför det ändamålsbestämda biståndet.

Importstöd

Importslödet har sedan 1978/79 använts för upphandling av järnvägsvagnar och handelsgödsel. Ännu outnyttjade importslödsmedel avses användas för inköp av handelsgödsel. Importslödet kommer därefter alt utgå ur del svenska biståndet till Kenya.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1984/85 har 14 milj. kr. utbetalats lill enskilda organisationers verksamhel, främsl för hälsovård och undervisning. Stödet lämnas i huvudsak genom olika missionsorganisalioner.

En biståndskredil beviljades under 1983/84 för uppförande av vattenkraftverket vid Tana-floden - Kiambere. Sverige finansierar en del av projektet. Andra delar finansieras av Världsbanken och u-krediter från Västtyskland. U-krediter från Sverige - som uppgår lill 300 milj.kr. - är den största som beviljats från anslaget för u-krediter. Projektet medför omfattande leveranser av svenska varor och tjänster.

215 LAOS

KINA

/ V

/'

/cy

y

\ '

\>v

A

i?

THAILAND

-vag -flod . järnväg

__ I_

300 km /

KAMPUCHEA I

Befolkning

Befolkningsti1Iväxt

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- Totalt (exklusive östländer)

- Sverige

3, 7 milj.

(1983)

2, 1 %

(1973-1982)

90 dollar

(1983)

65 kr.

(1983)

16 kr.

(1984/85)

. , , ... Prop. 1985/86: 100

Ekonomisk och social utveckling g.| '

1984 var etl tämligen gott år för Laos. Risproduktionen i landet uppgick lill 1,3 milj. ton, vilkel innebar att Laos i det närmaste blev självförsörjande avseende denna basprodukl som har slor belydelse för ekonomin. Tillväxten beräknas för 1984 till ca 8 %.

Motsättningarna mellan Thailand och Laos har bl.a. resulterat i all större delen av gränsen mellan länderna hålls stängd och att Thailand endasl accepterar all en begränsad och i förväg överenskommen mängd varor transiteras från Bangkoks hamn till Vientiane.

Ett annat politiskt bekymmer var en relativt stor flyktingström - ca 25 000 personer - från Laos lill Thailand under 1984. Detla var bl.a.ett resultat av alt den laotiska regeringen ylleriigare har beskattat den privata företagsamheten i landet. Under 1985 avtog dock flyktingströmmen, bl.a. därför att Thailand intog en mer restriktiv hållning till laotier som anses komma av ekonomiska skäl. Den minskade flyktingströmmen förklaras också av alt Laos 1985 lanserade ell nylt ekonomiskl reformarbete som bl. a. inriktades på decentralisering och på atl företag och privathandel skall få behålla en del av den vinst de får.

På del utrikespolitiska planet har framsteg gjorts under senare år i form av förbättrade relationer till Förenta Staterna.

Laos befolkning är lill ca 85 % bosatt på landsbygden, vilket innebär alt endast ca en halv miljon människor bor i lälorter. Bristen på utbildad arbetskrafl är slor. Marknaden för olika produkter är begränsad och geografiskt uppsplittrad i detta land, som lider av slor brist på kommunikationer. Industriproduktionen är mycket liten - endasl ca 5 % av BNP -och investeringarna inom industrisektorn förblir låga. Import krävs därför av ett flertal varor, både industriprodukter, olja, matvaror, kapitalvaror och råmaterial. Exporten, som omfattar vattenkraft, trävaror m.m., uppgår endast till ca 1/3 av importen. Möjlighelerna att öka exporten bedöms dock som myckel goda, främst på elsidan, vilkel emellertid kräver stora invesleringar.

Enskilt ägda familjejordbmk står ännu för större delen av jordbruksproduktionen. Ambitionen är att inrätta kooperativer för att möjliggöra rationella, delvis mekaniserade brukningsmetoder och därigenom öka den nu låga avkastningen.

Sveriges bistånd

15 % av Laos BNP härrör från bistånd. Sverige, jämte Japan, Australien och Nederländerna, tillhör de största västerländska givarländerna. En slor del av Laos bistånd kommer från SEV-länderna.

Sveriges utvecklingssamarbete med Laos regleras av elt tvåårigt avtal för 1984/85-1985/86 på sammanlagt 125 milj.kr., varav 60 milj.kr.för det försia året och 65 milj.kr.för det andra. Det långsiktiga samarbetet kon centreras på alt utveckla Laos stora skogstillgångar genom satsningar på skogsbruk och träindustri, samt på kommunikationer och transporter med särskild tonvikt på underhåll. Importstöd för finansiering av enklare insats- 217

15 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

varor och konsumtionsvaror fortsätter i begränsad omfattning. Härtill Prop. 1985/86: 100 kommer konsulttjänster. Under senare år har insalser diskuterats avseen- Bil. 5 de svenskl slöd lill vattenkraftverk främsl i syfte atl hjälpa landel alt exportera elkraft lill Thailand.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1984/85

1985/86

Anslag

65 Ingående reservation

35 Summa

100 Fördelning

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

Importstöd

23 Skogsbruk och träindustri

29 Transport/kommunikationer/underhåll

21 Konsulttjänster

3 Summa

76 Utgående reservation

24 Den ökade reservationen förklaras bl. a. av all inköp under importslödet har försenats och atl en del utbetalningar avseende 1984/85 ägde rum först under hösten 1985.

Importstöd

Importslödet har huvudsakligen använts för bulkvaror som cement, asfalt och bensin saml i mer begränsad utsträckning för baskonsumlionsvaror som enklare verktyg, skor, takplål och cyklar. Upphandling sker enligt en av parterna överenskommen upphandlingsplan och enligt riktlinjer utfärdade av SIDA. Laos upphandlingsorganisation har förstärkts genom anlitande av konsulter.

Skogsbruk

Stödet till skogssektorn omfattar både finansiering av utrustning och bistånd avseende utbildning för skogsbruk och företagsledning. Den laotiska skogsstyrelsen får även hjälp med inventering och plantering. Del svenska biståndet lill de två skogsföretagen i Muong Mai och Tha Bok kommer alt avvecklas i takt med att skogsföretagen blir lönsamma och kommer igång med sin export. En mindre, regionall begränsad insats för att förbättra förhållandena för främst svedjejordbmkare i Muong Paksane-området stöds av Sverige.

218 Prop. 1985/86: 100 Transporter, kommunikationer och underhåll gjl 5

Bristfälliga kommunikationer utgör en betydande hämsko för ulvecklingen i Laos och svenskt stöd ges därför till vägunderhåll, broar och fordon. I biståndet ingår även en reparations- och underhållsverkstad för i första hand lastfordon och entreprenadmaskiner. Organisatoriska och administrativa svårigheter samt brist på yrkesutbildad arbetskraft har medfört ell hittills lågt kapacitetsutnyttjande av verkstaden. Utbildningen av mekaniker och förmän har utökats.

Övrigt

Ett begränsat slöd ges lill en syrgas- och acelylenfabrik för atl säkerslälla driften i anläggningen.

Utanför landramen har bidrag utgått till UNHCR för hjälp till återvändande laotiska flyktingar.

219 LESOTHO

Quthii

'~<."

SYDAFRIKA

■flod ■jirnväg

100 200k

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

1,5 milj. (1983)

2,4 % (1973-1982)

530 dollar (1984)

540 kr (1983) 14,5 kr. (1984/85)

220 Prop. 1985/86: 100 Ekonomisk och social utveckling gU

Lesotho tillhör fortfarande, trots inkomsthöjningar under slutet av 1970-lalet, de minst utvecklade u-länderna. 90 % av befolkningen bor på landsbygden och är beroende av jordbmk och boskapsskötsel saml penning-överföringar från migrerande arbetare i Sydafrika. Dessa överföringar ulgör ca 40 % av BNP. En myckel slor del av statens intäkter kommer från tullunionen med Sydafrika, Botswana och Swaziland samt indirekt från arbetarnas penningöverföringar.

Ökningen av BNP per capita med ca 9 % per år i slutet av sjuttiotalet berodde till stor del på faktorer utanför Lesotho. Gmvarbetarlönema i Sydafrika steg. Intäkterna till, och utdelningen från tullunionen steg bl. a. som en följd av att Sydafrika höjde tullavgifterna. Ell ufiändskl företag beslutade ta upp diamantbrytning i Lesotho 1977. Bislåndsflödet ökade mellan 1976 och 1979 som en följd av Lesothos gränstvister med Sydafrika.

Lesotho har få utvecklingsbara naturtillgångar fömtom en betydande potential för ulbyggnad av vattenkraft. Jordbmk och boskapsskötsel kan utvecklas och göras mer intensivt men avsätlningsproblem och jordförstöring försvårar en sådan ulveckling.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Lesotho inleddes 1967. Till och med 1984/85 har ca 150 milj.kr.utbetalats. Avtal om biståndssamarbete ingicks för första gången mellan Sveriges och Lesothos regeringar inför budgelårel 1983/84. Nuvarande samarbetsavtal avser 1985/86 och 1986/87 och omfattar 70 milj.kr.

Kohcentralionsområdena för biståndet är markvård och skog, sysselsällningsfrämjande verksamhel saml slöd lill landels förvaltning.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1984/85

1985/86

Anslag

25,0

35,0

Ingående reservation

11,4

14,6

Suinma

36,4

49,6

Fördelning

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

Förvaltningsbistånd

4,6

9,6

Telekommunikationer

4,1

2,4

Markvård

5,8

13,6

Arbetsintensiva anläggningsmetoder

7,3

8,0

Undersökningar

2,0

Summa

21,8

35,6

Utgående reservation

14,6

14,0

221 Markvård

Del svenska biståndet till markvård används lill ett skogsplanterings- och markanvändningsprojekl. Projektet bidrar till alt minska markförstöring, ge brännved och virke samt skapa sysselsällning inom landel. Insatsen medför dessutom att Lesotho får hjälp med atl skapa en egen skogsadmini-slralion samt en markvårdsenhel, som skall ge service och riktlinjer för markvårdsarbetel i landet. FAO förvallar för svensk räkning dämlöver elt skogsutbildningsprojekl.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Arbetsintensiva anläggningsmetoder

Slöd har lämnals lill en enhet inom arbetsminisleriel för utveckling av arbetsintensiva meloder för väg- och brobyggen. Inom enheten upprättas krisplaner för sysselsällning av återvändande migrantarbelare. Vidare bedrivs utbildning av förmän och tekniker. Verksamheten syfiar till atl minska beroendet av Sydafrika.

Förvattningsbistånd

Slöd lämnas lill Lesothos Management Service Unit i form av personalbistånd, seminarier och kurser. Vidare stöds landels stalistikmyndighel, BOS, med personalbistånd och viss utmstning genom institutionssamarbete mellan statistiska cenlralbyrån och BOS. Andra områden som erhåller förvaltningsbistånd är fysisk planering, statlig ekonomiadministration samt ekonomisk rådgivning.

Telekommunikationer

Genom insatsen, som pågått sedan början av 1970-talet, behöver Lesothos televerk inte längre koppla sina samlal via Sydafrika. Ca 50 milj.kr.har utbetalats l.o. m.budgetåret 1984/85. Siödet avvecklas efter hand som utbildad inhemsk personal tar över från den svenska personalen.

Bistånd utanför tandramen

Utanför landprogrammet har Lesotho erhållit katastrofbistånd i form av utsädesvele. Inom ramen för regionalt samarbete utgår vidare stöd för att upprätta en enhet för markvård i SADCC-länderna och för anskaffning av etl irafikflygplan lill Lesothos civila flygbolag.

222 MOCAMBIQUE

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Befolkning

BefolkningstilIväxt/år BNP/invånare

Offentligt bistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

13,4 milj.

2,6 %

160 dollar

107 kr. 20 kr.

(1983) (1980) (1983)

(1983) (1984/85)

223

p, . , . . , , , ,. Prop. 1985/86: 100

Ekonomisk och social utveckling „., ,

° Bil. 5

Mogambique har alltsedan frigörelsen från portugiserna år 1975 utsatts för såväl militära attacker som ekonomiskt sabotage. Landet befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, och dess stora utvecklingspotential har inte kunnat omsättas i tillväxt och utveckling enligt uppställda mål. Under perioden 1980-84 beräknas landets BNP ha sjunkit med 28 %. Exporten har minskat kraftigt, samlidigl som importbehoven fortsatt alt öka. Landet lider slor brist på utländsk valuta. Utlandsskulden uppgick i slutet av 1984 lill 2,4 miljarder dollar, molsvarande cirka 120 % av BNP. Skuldljänstkvolen har stigit från 32 % 1980 till 243 % 1984. Efter skuldkonsolidering i Paris hösten 1984 uppskattas skuldtjänslkvoten lill 175 %.

De ekonomiska problemen kan förklaras av flera faktorer. Sydafrika-stödda sabolageaklioner, av gerillarörelsen RNM, är en viktig faktor i sammanhanget. Sydafrika har tvingats erkänna brott mot den nonaggres-sionspakl som 1984 ingicks med Mogambique (Nkomatiavlalet). Valutainkomster från Iransilhandel och migrantarbelare i Sydafrika har också reducerats mycket kraftigt. Naturkatastrofer i form av långvarig torka som avlösts av cykloner och översvämningar är en annan faktor. Brister ifråga om tekniskt och administrativt kvalificerad personal — som elt resultat av portugisernas massflykt vid självständigheten och närmast obefintliga satsningar på förvallningsutbildning dessförinnan - är också ett stort problem. Överoptimisliska planmål och satsningar på storskaliga utvecklingsprojekt har också bidragit lill den svåra situationen.

En successiv anpassning av den förda ekonomiska politiken har skett: inga nyinvesteringar i stora projeki, istället ökade satsningar på åtemppbyggnad och industrirehabilitering samt decentraliserat beslutsfattande och ökad användning av priser och andra incitament för all stimulera jordbmksproduklion och effeklivitel i ekonomin. Ökade satsningar har vidare aviserats avseende privata jordbruk och små familjejordbruk.

Militära motoffensiver och upprensningsakfioner mot RNM-baser har genomförts av landets militära styrkor i samarbete med trupp från Zimbabwe. Säkerhetsproblemen har trots detta forlsall att vara en begränsande faktor för Mogambiques utvecklingssatsningar och samarbete med olika biståndsgivare.

Ökat slöd i form av livsmedelsbistånd och slöd till återuppbyggnad och upprustning av jordbruk, transporter och annan infrastruktur, har lämnats från västliga biståndsgivare, däribland USA och Världsbanken. Del ingår i den mogambikiska statsledningens strävan att bredda landets samarbetsre-lalioner i syfte atl undvika ensidigt beroende.

Sveriges bistånd

Sverige är en av de mest belydande biståndsgivarna från väst. Sedan det svenska biståndet inleddes 1975/76 har totalt 1,6 miljarder kr. utbetalats t. o. m. budgetåret 1984/85. Nuvarande avtalsperiod omfattar budgetåren 1985/86 och 1986/87. Landramen för budgetåret 1985/86 är 270 milj. kr. Dämlöver har Mogambique sedan 1975/76 erhållit ca 238 milj.kr.i kala- 224

stroflistånd, och cirka 17 milj. kr. har utbetalats för andra program (forsk- Prop. 1985/86: 100 ning, kulturslöd). Till enskilda organisationer har cirka 1,2 milj. kr. utbeta- Bil. 5 lats under 1984/85.

Del långsiktiga målet för biståndet till Mogambique är all minska beroendet av den sydafrikanska ekonomin och ge stöd åt landels ekonomiska och sociala utveckling. Biståndet omfattar främst slöd lill landsbygdsutveckling, undervisning och industrirehabilitering, samt bidrag i form av importstöd och från en personal- och konsullfond. Till delta kommer insalser av mer begränsad karaktär inom skogsindustriulveckling, telekommunikationer och energi, samt i form av förvaltningsbislånd. Del svenska stödet har anpassats efter det försämrade säkerhetsläget. De direkta insatserna på landsbygden, inklusive personalbistånd, har minskats till förmån för ökat importslöd och slöd som indirekt förbättrar landsbygdens villkor, exempelvis ökat slöd till undervisningssektorn och för tillverkning av jordbmksredskap och utbyggnad av högspänningsledningar som på sikt kommer att medföra elektrifiering av landsbygden.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1984/85

1985/86

Anslag

270 Ingående reservation

28 Summa

298 Fördelning

Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

Civilflyg

3 Telekommunikationer

14 Jordbrukssektorn (inkl. AGRICOM och fiske)

53 Skogsindustri

15 Energi

9 Upprustning av industrier

43 Undervisning

10 Importstöd

120 Konsultfond

5 Personalfond

20 Kostnader för uppmjukning

av kredit

Importutbildning (ITC)

3 Sujimia

295 Utgående reservation

3 Importstöd

Omkring hälften av biståndet som utbetalats över landramen har utgjorts av importstöd. I Mogambiques nuvarande krissituation utgör importslödet ett mycket viktigt bidrag till alt vidmaklhålla industriproduktionen och transportapparaten. Del är koncentrerat fill ell fåtal varugrupper såsom råvaror, reservdelar, papper och mediciner. Omkring hälften av importslö det har varit bundet fill inköp i Sverige. En mindre del har använts för import av livsmedel, som komplement till katastrofbistånd. 225

Jordbrukssektorn

Del svenska och nordiska biståndet lill jordbmkssektorn omfattar tre olika projekt - det s. k. MONAP-programmet, AGRICOM-projektel och fiskeprojektet. Biståndet avser bl.a. stöd fill s.k.gröna zoner, byggnation av lantbmksskolor, utsädesproduklion, ell velerinärprojekt, förvaltningsbistånd (till olika enheter inom jordbmksministeriel), slöd fill småbmkarsek-torn, del senasle årel främsl i form av insatsvarör (utsäde och handverktyg), samt till projekt inom husdjurs- och skogssektorerna. Särskilda insalser görs för fiskesektorn (för utveckling av det småskaliga och hantverksmässiga fisket) och marknadsföring av jordbmksprodukter (AGRICOM). Förseningar har uppstått i programmets genomförande lill följd av bl. a. säkerhetsproblem på landsbygden. Programmel har successivt anpassals därefter.

Undervisning

Stödet har koncentrerats till yrkesutbildning, alfabetisering, vuxenutbildning och läromedel. Programmets genomförande har inte nämnvärt påverkals av säkerhetslaget, då allernaliva projekfiösningar presenterats av undervisningsministeriet.

Konsultfond

Konsultfonden har utnyttjats för finansiering av mer än 30 studier inom sektorerna transporter och kommunikafioner, energi, skogsindustri saml geologi och mineralogi. Fonden avses i fortsättningen främst användas för planering och uppföljning av insatser inom olika samarbelssektorer.

Skogsindustri

Stödet omfattar ett industriprojekt för tillverkning av sågade trävaror och spånskivor i Manica-provinsen. Projektet genomförs tillsammans med arabfonden BADEA. Investeringsfasen är avslutad och ett sågverk och en spånskivefabrik har salts i drift. Det mogambikiska företaget IFLOMA kommer atl få svenskt slöd till driften av anläggningen under en treårsperiod som inleds 1985/86.

Energi

Bistånd utgår Ull ett projekt för energidistribution och elektrifiering i landet. Projektets genomförande har försenats till följd av säkerhetsproblem. På sikt innebär projektet ett viktigt bidrag fill industri- och landsbygdsutveckling i Mogambique.

226 Prop. 1985/86:100 Upprustning av industrier gjl

Olika insatser genomförs för atl med svenskl stöd genom samarbete med svenska systerförelag msta upp befinfiiga industrianläggningar, vilka stått sfilla eller haft outnyttjad kapacitel fill följd av brist på reservdelar, insats-varor, råvaror m. m. Samarbetet har sin huvudsakliga inriktning på utbildning och produktionsutveckling.

Personalfond

Denna fond används för att bidra till att täcka valutakostnaderna för av Mogambique rekryterad utländsk personal, vilken utgör en viktig förstärkning av den mogambikiska administrationen.

Telekommunikationer och civilflyg

Inom leleseklorn utgår konsult- och ulbildningsstöd i samband med uppmstning och utbyggnad av landets telenät. Biståndet till civilflyget avslutas i december 1985. Det har avsett installafion av flygplatsbelysning och administrativt stöd till flygbolaget LAM.

Importutbildning via ITC

Bistånd förbereds genom ITC för atl hjälpa Mogambique förbättra mtinerna för internationell upphandling och materialadministration.

Bistånd utanför landramen

SAREC lämnar stöd lill forskningsverksamheten vid universitetet i Maputo. Afrikagmppernas rekryleringsorganisalion (ARO) har ca 40 volontärer i Mogambique, rekryterade med finansiellt stöd från SIDA. Genom Socialdemokratiska kvinnoförbundet lämnas stöd lill den mogambikiska kvinnoorganisationen OMM:s sociala verksamhet. Under 1984/85 utgick katastrofbistånd om 29,4 milj. kr. till Mogambique.

227 NICARAGUA

313 kr. 23 kr.

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

Offentligt bistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

3,2 milj. (1984)

3,9 % (1973-1982)

870 dollar (1984)

(1983) (1984/85)

„, . , . . , , ... Prop. 1985/86:100

Ekonomisk och social utveckling „.. ,

Nicaraguas strävanden att bygga upp landel efler inbördeskrig och naturkatastrofer har mött växande svårigheter. Under de senaste åren har regeringsfienfiiga gmpper med utländskt slöd intensifierat sina attacker mot Nicaragua. Migrationen har ökat starkt till följd av kriget. Krigshandlingarna har alllmer inriktats mot ekonomiska mål. Ekonomin försämras fortlöpande p. g. a. de stora resurser som går ål för krigsskador och försvar. Kostnaderna för försvarel uppskattas lill ca 50 % av budgeten. Kapitalförstöring och produktionsbortfall lill följd av kriget beräknas under 1981-1984 till 393 milj. dollar. Inom exportsektorn var produktionsbortfallet 192 milj. dollar. Landels ekonomi försvagas ylleriigare av Förenta Staternas blockering av lån från internationella finansorgan samt del 1985 proklamerade handelsembargol.

I samband med de allmänna valen i november 1984 upphävdes undan-tagslillslåndel i landel. Det återinfördes dock i oktober 1985 med hänvisning till krigssituationen.

Närmast efter den nya regeringens tillträde 1979 skedde en ekonomisk återhämtning och BNP ökade 1980 med 10 %. Återhämtningen har därefter varit långsam med en BNP-ulveckling om 5,3 % 1981, 1,2 % 1982, 4,7 % 1983 och 0,6 % 1984, vilket innebär atl produklionen fortfarande understiger nivån före inbördeskriget med 14 %. Den svaga produktionsutvecklingen under del senasle årel är främst att hänföra lill jordbruket. KafTeskörden minskade 1984 med 36 % till följd av attackerna från regeringsfientliga gmpper. För bomull, som efter kaffe är den viktigaste exportvaran, föll produktionsökningen från 25 % 1983 till 5 % 1984, främst på gmnd av brist på importerade insatsvaror. Handelsembargot kommer ytterligare försvåra jordbmksproduktionen, som i hög grad är beroende av importerade insatsvaror.

Handelsbalansen uppvisade 1984 elt underskott på 318 milj. dollar medan underskottet i bytesbalansen uppgick till 525 milj. dollar.

Utlandsskulden har stigit med 27 % om årel sedan 1980 och uppgick Ull 4 miljarder dollar 1984 vilket motsvarar 130 % av BNP. Därtill kommer kortfristiga skulder på 700 milj. dollar. Skuldljänstkvolen uppgick 1984 lill 75%, vartill kommer betalningseftersläpningar på 500 milj. dollar. Utlandsskulden beslår till mer än hälften av bilaterala lån. Skuldomförhandlingar har skett varje år vilkel inneburit att betalningstiderna förlängts.

Möjligheterna att få slöd utifrån i form av krediter och bistånd har minskat. De viktigaste biståndsgivarna har varil Väridsbanken och IDB som dock på senare tid beviljat nya lån i minskande omfattning. De största bilaterala biståndsgivarna är Sverige och Nederländerna.

Nicaraguas utsatta situation har framtvingat en omdisponering av den ekonomiska politiken, från uppbyggnad lill överlevnad. Bland de åtslramningsålgärder som regeringen genomför märks bl.a.en restriktiv finanspolitik, devalvering av valulan, uppskjutande av nya invesleringar, slopandet av prissubvenlioner på basvaror, stimulering av effektiva förelag saml införandet av lönsamhelskrilerier för statliga företag.

Den offentliga sektorns andel av näringslivet har ökat sedan 1979 och 229

uppgick 1984 till 43 %. I denna ingår gruvindustrin, el- och valtenförsörj- Prop. 1985/86: 100 ningen saml bank- och försäkringsväsendet. Investeringarna inom närings- Bil. 5 livet har under flera år varil låga, och sker främsl inom den offentliga sektorn. Arbetet på en jordreform har fortskridit och 1984 hade omkring 720 000 hajord utdelats. Målel är att 50 % av jorden skall överiämnas till småbönder, medan 25 % skall lilldelas statliga och 25 % privata produktionsenheter.

Arbetslösheten har efler en nedgång 1979-1981 stigit till ca 20 % 1982-1984. Inflationen ökade från 36 % 1983 lill 60 % 1984. Kraftiga prisökningar 1985 tyder på att inflationen inte kommer undersliga 200 %.

Trots de ekonomiska svårigheterna har betydande satsningar gjorts belräffande ulbildning och hälsovård. Analfabetism och barnadödlighet har kunnat nedbringas. Statens utgifter, främsl för sociala ändamål och för krigsmakten, har ökat från 30 % av BNP 1980 lill 60 % 1984. Budgetunderskottet ökade under samma lid från 5 % lill 24 % av BNP.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Nicaragua regleras i elt tvåårsavtal för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Det omfattar 165 milj. kr. varav 90 milj. kr. avser budgetåret 1985/86. Sedan del svenska biståndet inleddes 1979 har totah 405 milj.kr. utbetalats t.o.m budgelårel 1984/85, varav 70 milj.kr. som katastrofbistånd och 28 milj. kr som bidrag genom enskilda organisationer.

Biståndet är främsl inriktat på ekonomisk tillväxt och naUonellt oberoende och utgörs sedan 1982 huvudsakligen av slöd till produktionsinriktade sektorer såsom gmvdrifl och skogsbmk. Slöd i mindre omfatlning ulgår till energistudier och rationalisering av skatleadminislrafionen. Nicaragua, som har fört en ambitiös ulvecklingspolifik, har p.g.a.kriget tvingats ompröva utvecklingsplanerna för atl kunna upprätthålla existerande infrastmktur och produklion. Detla innebär behov av ökad flexibililet i biståndet, vilkel lillgodoseils genom att importslöd införts i samarbetet under budgetåret 1985/86. Nicaraguas kapacitet att tillgodogöra sig biståndet är god.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

230 Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Gruvsektorn Skogssektorn Energisektorn Förvaltningsbistånd inkl. skatteuppbördsstudie Importstöd och energi Summa

Utgående reservation

1984/85

1985/86

47,7

2,9

122,7

92,9

Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

85,8

31,0

28,4

25,8

2,8

36,1

119,8

92,9

2,9

Gruvindustri

Insatsen är koncentrerad till två av landels fyra guldgruvor och omfattar malmprospektering, uppmstning av gmvor, utvidgning av anrikningsverk, samt utmstning och uppbyggande av ell minerallaboratorium. Biståndet bidrar till all säkra malmreserver för fortsatt brytning och upprällhålla driften vid gruvorna. Genom insatsen för malmprospektering har en slörre malmförekomst kunnat identifieras. Studier belräffande möjlighelerna atl öppna en ny gruva genomförs under 1985, liksom en utbyggnad av anrikningsverken.

Skogsbruk

Insatsen avser en kartläggning av Nicaraguas skogstillgångar, utarbetande av en skogsplan, rehabilitering av sågverk, ulbildning av skogslekniker och skogsplantering. Samarbetet har påverkats av landets svåra situation. Planering och genomförande har försenats p. g. a. säkerhetsproblem i vissa områden samt brist på arbetskraft och lokala medel.

Övrigt

Inom energiområdet går svenskt stöd till planering av små och mellanstora kraftverk på landsbygden, i områden dit det nationella eldislribulionsnälel inle når. Insatsen har utvärderats med positivt resultat, varför en fortsättning inletls under budgetåret 1985/86.

Slödel lill skatteadministrationen syftar lill all effektivisera landets skatteuppbörd, bl. a. med hjälp av databehandling. En insats för konsolidering av verksamheten genomförs under 1985/86.

Importslödet har främsl använts för insatsvaror såsom konstgödsel.

231 Prop. 1985/86: 100 Bistånd utanför landramen pji r

För forskningssamarbete med SAREC anslogs budgetåret 1984/85 5,3 milj.kr.

Svenska enskilda organisationer har under budgetåret 1984/85 erhållit statligt stöd med ca 11 milj.kr.för insatser i Nicaragua. De slörsta bidragen har gått till Ulbildning för biståndsverksamhet (UBV), Svensk Volon-tärsamverkan (SVS) och Arbetarrörelsens internationella centrum (AIC).

Under budgetåret 1984/85 ulgick 20 milj. kr. som katastrofbistånd till Nicaragua. Därav utgjorde leverans av svenskt vete 15 milj. kr. och 5 milj.kr.avsattes för stöd till landsbygdsbefolkning som drabbats av kriget. Insalserna administreras av Swedish Co-operative Centre, (SCC).

232 SRI LÄNKA (Ceylon)

244 kr. 18 kr.

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

15,6 milj. (1984) 1,7 % (1973-1982) 360 dollar (1984)

(1983) (1984/85)

16 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

233 Ekonomisk och social utveckling JPj '" '

Bil. 5

Den politiska situationen i Sri Länka präglas av den pågående konflikten mellan lamiler och singaleser. För alt försöka dämpa motsättningarna mellan landels etniska befolkningsgmpper har ell omfattande medlingsförsök letts från indisk sida. Sedan slutet av 1984 har våldet i landet ånyo trappats upp och olika former av undantagstillstånd och utegångsförbud tillämpas därför inom de av motsättningar mest berörda distrikten. Relafio-nerna till grannstalen Indien har tidvis varit tämligen spända.

Den ekonomiska tillväxtlakten i Sri Länka har stabiliserats efter den avmattning, föranledd av oroligheler och torka i landet, som skedde 1983. Tillväxten i BNP blev 4% under 1984 - bl.a. som följd av det höga världsmarknadspriset för landets viktigaste exportartikel, te - och samma tillväxttakt väntas kunna bibehållas även under 1985, oberoende av de sjunkande te-priserna. Till detta bidrar en hög produktionsnivå för ris och kokos.

Säkerhetsläget i landet har dämpat de utländska invesieringarna. Andelen biståndslån på mjuka villkor har ökat. Som en följd av den ekonomiska tillväxten under 1984 har såväl utlandsskuldernas som skuldtjänstkvotens procentuella andel av BNP minskat något. Landets valutareserv motsvarade i maj 1985 drygt fyra månaders import.

Del osäkra politiska läget i landet har även föranlett en avmattning i den lankesiska investeringsviljan. Servicesektorns tillväxt har avstannat - i synnerhet vad avser luristseklorn. Landets försvarskostnader har ökat kraftigt.

Sri Länkas utvecklingsansträngningar domineras av Mahaweliprogram-mel, som omfattar uppförande av tre stora kraftverk samt elt bevattnings-projekt nedströms i Mahawelifloden. Det saudiarabiska åtagandet att med-finansiera etl delprojekt har dragils tillbaka.

Världsbanken/IDA är landets största biståndsgivare, medan de ledande bilaterala biståndsgivarna är USA, Japan, Storbritannien och Sverige.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Sri Länka regleras av ett tvåårigt avtal för perioden 1984/85-1985/86 och omfattar totalt 550 milj. kr. Av beloppet går 510 milj.kr. till valtenkraftprojektet Kotmale, som är en del av Mahaweli-programmet. Medelsramen för 1984/85 uppgår lill 270 milj. kr.

Vid sidan av det omfattande biståndet till Kotmale ges stöd bl. a. fill landsbygdsutveckling och utbildning.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj.kr.):

234 Disponibelt

Anslag (jämte anspråktagande av outnyttjade övriga anslag) Ingående reservation

Summa

Fördelning

Landsbygdsutveckling

Undervisning

Importstöd, bundet (Kotmale)

Konsultfond m m

Summa

1984/85

1985/86

310 Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

285 Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

utgående reservation 30 25

Reservationen var vid utgången av 1984/85 30 milj.kr. eller av samma storlek som vid utgången av 1983/84. Reservationen hänförs hell till projekten vid sidan av Kotmale.

Vattenkraft

Sveriges bistånd till Sri Länka har sedan 1979 helt kommit att domineras av stöd lill vatlenkraftsprojeklel Kotmale. Detta kraftverk, som invigdes i augusfi 1985, har f.n.en kapacitet av 135 MW. Det kommer, sedan en tredje turbin har installerats, atl få en sammanlagd kapacitet om drygt 200 MW.

I och med Kolmale-anläggningen har Sri Länka kunnat ta ett steg mol självförsörjning inom elkraftområdel och kommer därigenom att delvis befrias från den tunga ekonomiska börda som landets oljeimport har medfört. Kraftverket kommer alt säkra energiförsörjningen för bl.a.huvudstadsområdet och landets ledande industrier. Tack vare dess dammanläggning kommer det i framfiden att finnas möjligheter att underlätta bevattning av nyajordbmksområden längs Mahaweli-floden. Härigenom beräknas livsmedelsproduktionen i området kunna höjas avsevärt.

Del i juli 1982 ingångna sexåriga insalsavtalet mellan Sri Länka och Sverige om det lolala svenska stödet lill Kotmale fömtsätter att högst 1 395 milj. kr. skall utgå. Merparten av slödel är bundet lill upphandling i Sverige. Sri Länka svarar för samfiiga lokala kostnader och en rad andra koslnader för leveranser som ingår i projektet.

Den kommersiella kredit som Sri Länka upptagit i Sverige för finansiering av elektriska och mekaniska leveranser till projektet garanteras med biståndsanslaget som säkerhet. Under 1984 beställde Sri Länka en tredje turbin från Sverige vars leverans och installation finansieras på kommersiell basis.

Kolmale-kraflverkel kunde börja att leverera ström till del nafionella el-nätel i maj 1985.

235 Landsbygdsutveckling Prop. 1985/86: 100

Bil 5 I syfte atl nå ut med biståndet lill de fattigaste, stöder Sverige sedan 1979

ett distriktsutvecklingsprogram för Mataradislriktet som ligger i den södra,

lättbefolkade delen av landel. Projektet inriktar sig, efter en revidering år

1984, främst på faltiga gruppers folkliga dellagande i utvecklingen och mol

en förstärkning av planeringskapacitelen. Höglandsdislriktet Badulla stöds

med elt särskill program sedan 1984. Verksamheten är främst inriktad på

undervisning och en hälsovårdsinsats för distriktets plantagearbelare.

Undervisning

Seklorslödel är inriktat på utbildning av lärare och skoladministratörer. Uppförande av en teknisk lärarhögskola har inletts. Del svenska bidraget lill skolan ulgår i form av personalbistånd medan Asiatiska utvecklingsbanken finansierar byggnader och utrustning. Två nya verksamhetsområden har identifierats: stöd lill undervisning i plantagesektorn samt slöd åt missgynnade primärskolor på landsbygden.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1984/85 erhöll Sri Länka 1 milj. kr. från kaiastrofanslagel för insalser i Jaffnadistriktet.

Bland de enskilda organisationer som har varil verksamma i landel och erhålUt slöd från SIDA finns SCC och Handikapporganisafionernas bi-ståndssekrelarial.

SAREC genomför etl forskningssamarbete med Sri Länkas nationella forskningsråd lill en kostnad av 1,5 milj.kr. Verksamheten avser bl.a. forskning om vatlenbufflar och söt vattensfiske.

236 TANZANIA

UGANDA

\ \f LA

\"V W Victoria C '%,

222 kr. 25 kr.

Befolkning

Befolkningsti1Iväxt/år

BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

20,8 milj. (1983)

3,3 % (1971-1982)

210 dollar (1984)

(1983) (1984/85)

237 Ekonomisk och social utveckling Pj 185/86:100

Bil. 5 Trots den djupa och långvariga ekonomiska krisen i Tanzania, består den politiska stabiliteten. De allmänna valen i oktober 1985 ledde inte till några överraskande förändringar. AU Mwinyi valdes till president efler Julius Nyerere som kvarstår som partiordförande.

Den nya regeringen ställs inför den svåra uppgiften all försöka få rätsida på den tanzaniska ekonomin. Även om nedgången mattats, slmkluran-passningsålgärder vidtagits och vissa ljuspunkter kan skönjas, består den strukturella obalansen.

Valutasiluationen har ytterligare förvärrats. Exportintäkterna minskade medan importutgifterna steg, vilket gav ett handelsbalansunderskott för 1984 som betydligt överskrider exportintäkterna. De stegrade importutgifterna har sin förklaring bl. a. i den importliberalisering som utgör en väsentlig del av de åtgärder som vidtagits för alt stimulera ekonomin. Företag som exporterar får numera behålla upp till hälften av exportinkomsterna. Det långvariga betalningsbalansunderskottet har, förutom alt nästintill lamslå produktionen, lell till en oroande skuldsituation. Skuldtjänsten uppgår f.n.lill 80% av exportinkomsterna och Tanzania har inte ens kunnat infria de mest prioriterade internationella åtagandena. Trots en successiv åtstramning består budgetunderskottet.

Tanzania har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för atl vända den nedåtgående ekonomiska trenden. Prioritet ges ål all stimulera exporten och jordbruksproduktionen. IMF med flera biståndsgivare har inte funnit att de vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att åsiadkomma ekonomisk ålempphämtning och har därför avvaktat ytterligare åtgärder innan de fattar beslul om bistånd och krediter. Från lanzanisk sida har dock betonats alt åtgärderna är så långtgående som är politiskt möjligl. De vidtagna åigärderna har hittills haft viss positiv effekt. Inom jordbruket skedde under 1984 viss tillväxt och tillbakagången inom industrisektorn avstannade. Sammantaget gav detta en ökning av bmtlonalionalprodukten på 2,5 %. Den förbättrade tillgången på konsumtionsvaror bl.a. på grund av liberaliseringen av importen, leder till ett ökat incitament för befolkningen alt öka produktionen. Del är dock ovisst om de vidtagna åigärderna kan följas upp och om de är tillräckliga för alt häva den strukturella ekonomiska obalansen.

De tanzaniska utvecklingsansträngningarna har under 1980-talet lamslagits av den ekonomiska krisen. De landvinningar och förbättringar för den tanzaniska befolkningen som.åstadkoms under självständighetens första tjugo år håller nu på atl gå förlorade. Tanzania har brist på utländsk valuta och alltför knappa egna inkomster för att vidmakthålla de tidigare framstegen.

Sveriges bistånd

Del svenska biståndet till Tanzania regleras av ell två-årigl avtal för 1985/86-1986/87, med åriiga ramar på 460 milj. kr. Sedan det svenska biståndet inleddes 1964 har tolalt 4,4 milj. kr. utbetalats 1. o. m. budgetåret 238

1984/85. Målsättningen med dei svenska biståndet har varit att medverka Prop. 1985/86: 100 lill slrukturanpassningsålgärder som bidrar lill ekonomisk ålempphäml- Bil. 5 ning och tillväxt. Härigenom ges också förutsättningar att uppräuhålla kvaliteten inom t. ex. undervisningssektorn samt för rehabilitering, konsolidering och drift av existerande anläggningar och social service. Denna inriktning har alltmer kommit att genomsyra hela biståndssamarbetet, vars huvudingredienser beslår av bl. a. finansiering av väl definierad import för täckande av kritiska behov inom huvudsakligen industri-, jordbruks- och transportkommunikationsområdena saml finansiering av rehabiliteringsinsatser inom industri-, undervisning-, vatten- och skogssektorerna. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation Summa

Fördelning

Industri

Undervisning

Landsbygdsutveckling

Förvaltning

Importstöd

övrigt

Summa

1984/85

1985/86

460,0

81,5

58,5

541,5

518,5

Utbetalt Planerat

1984/85

1985/86

107,5

125,3

51,5

68,0

93,2

87,6

22,7

24,4

186,1

186,9

22,1

26,3

482,0

518,5

Utgående reservation 58,5

Reservationen, som är justerad med hänsyn till förskottsbetalningar, förklaras till stor del av förseningar inom siödet lill pappers- och massafabriken i Mufindi.

Industri

Rehabiliteringsinsatser har fåU elt ökat utrymme och omfattar f. n. cementindustri, produktion av jordbruksredskap samt tryckeriindusiri. Provdriften inom den av bl. a. Sverige finansierade pappers- och massafabriken i Mufindi igångsaUes under 1985. Inom småindustriprogrammel har 29 företag med totalt över 700 anställda, etablerats med slöd från svenska syslerföretag. Bidraget fill serviceinstitutioner för industrin samt till utvecklingsbanken, TIB, har trappats ned. Slöd ges också till handelsfrämjande insalser.

Undervisning

Den ekonomiska krisen har lett lill en försämring av utbildningskvaliteten. Del svenska biståndet inom undervisningssektorn syfiar till att motarbeta denna försämring, genom bl. a. produklion av läroböcker och undervis- 239

ningsmaterial saml utbildning av lärare. Praktisk utbildning inom 13 olika Prop. 1985/86: 100

yrken stöds genom den svensk-finansierade skolan för yrkesutbildning i Bil. 5

Moshi.

Landsbygdsutveckling

Det svenska biståndet utnyttjas för att i de tre sjöregionerna vid Victoria-sjön säkerslälla atl installerade vattenförsörjningsanläggningar fungerar. I della program beaklas särskilt sanilets- och hälsovårdsaspeklema.

Det reguljära biståndssamarbetet inom hälsovårdsområdel avslutas när de överenskomna hälsocentralerna färdigställts.

Svenskl bistånd används lill återuppbyggande av den kooperativa rörelsen. Samarbele bedrivs också för atl förbättra försörjningen av brännved och effektivt utnyttjande och skötsel av skogsplaneringar.

Förvaltning

Biståndet lill utveckling av förvaltningen går främsl tUl åtgärder för atl effektivisera ministerier och myndigheter som har övergripande ansvar för planering och resursfördelning.

Importstöd

Sverige och Tanzania har överenskommit att en betydande del av biståndssamarbetet tills vidare skall utgöras av import av varor för bestämda ändamål, som kan säkerslälla prioriterad produktion och underlätta en ekonomisk ålerhämlning. Importstödets andel av utbetalningarna har under de senaste åren uppgått lill en tredjedel. Användningen av dessa biståndsmedel är huvudsakligen koncentrerad liU jordbmkssektorn, bl. a. import av handelsgödsel, transportsektorn, bl. a. impori för sammansättning och reparation av Scania lastbilar samt till industrisektorn, främst import som ulgör elt nödvändigt komplement till övrigt svenskt bistånd. Av della stöd är 100 milj. kr. bundel fill upphandling i Sverige.

Bistånd utanför landramarna

Svenska enskilda organisationer är engagerade i ett trettiotal projekt inom bl. a. hälsovårds-, undervisnings- och landsbygdsområdena i Tanzania. För närvarande är 22 volontärer från SVS verksamma i Tanzania.

Genom SAREC stöds Tanzanias centrala forskningsråd.

Inom SADCC-samarbetet planeras tre projekt: mikrovågslänk mellan Tanzania och Malawi, rehabilitering av Dar es Salaams hamn och uppmstning av TAZ AR A-järnvägen.

SWEDFUND har nyligen inlett två projeki i Tanzania. Ulbylesköp har initierats genom SUKAB:s försorg.

240 VIETNAM

KINA

V

(/

X. :--''\

?

\ ■

V-.. ;' . \---------- •%.

'n

Å i

.„ V'"' > tCaoBang'

,-'--< *--- v/

y \ \Dien ■%>;'•■■ 1 .fUngSon V„ Bien Phu -ÖSd Bai Baflg •-■•.

\>

U i"

"°?ö iUDinh

f..,i /jJThanh Hoa

*.--, / A) Tonkin-

'OsS, i(r 6uA;fen

**.— -*fV.

''* '«'"f'

t

\ \\i

'T

\ \y.

i

\ '■)l

\ ■0V

T

LAOS •n.'?

—vy*"«

io

\ sXOa Nang

\ /\

*

\h OO

J

1 \ \W

Q

1 \i '■, \ \

X

1 l\ \ \ \

f / 1 ''W

f-—*' 'y W A )

1 \\. 'At

1 ) XLl\

KAMPUCHEA % -1-., / T/i

\ V CX Tr'"'''"""

■i; ""i/(T-pJ

»>v>Os!==-Vläf> r/)/ef

i T—STHO CHI MINHS STAD

iärnva

flod

S,.m- / ~J *'"'

i/Z/ren -

0

400 km

1 Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

60 milj. (1984)

2,7 % (1973-1982)

110 dollar (1983)

offentligt nettobistånd/person

- Totalt (exkl. östländer)

15 kr.

(1983)

- Sverige

6 kr.

(1984/85)

241 Ekonomisk och social utveckling 1.°: 985/86:100

Bil. 5 Liksom övriga år under den senasle 5-årsplanen, blev år 1985 etl tämligen gott år ekonomiskl sett för Vietnam med en tillväxt om ca 5 %. Regeringen har fortsatt sin politik med å ena sidan ökat utrymme för marknadsinriktade insalser och å andra sidan ålgärder som syftar lill att förhindra alt enskilda personer otillbörligt utnyttjar den friare ekonomin. Principen är all skapa tillväxt som skall komma alla tillgodo.

Tonvikten i ekonomin kommer även fortsättningsvis att ligga på jordbmksproduklion och produktion av konsumtionsvaror. Jordbruket i Vietnam sysselsätter ca 70 % av befolkningen och står för ca 45 % av BNP. I norr bedrivs produktionen nästan helt i kooperativer, medan bara hälften av bönderna i södern är kooperativt organiserade. Jordbruket är mycket känsligt för väderieksförhåUanden (översvämningar, kyla, torka elc.) Därtill kommer stora lagrings- och transportproblem. Förutom ris odlas bl.a. exportgrödor som gummi och kaffe. Är 1984 var spannmålsproduktionen åter rekordhög: nära 18 milj. ton.

Inom den lätta industrin ökade produkfionen med ca 7%, huvudsakligen tack vare god tillväxt i södra Vietnam. Däremoi var ökningen mer dämpad inom den tunga industrin som mer än den lätta industrin lider av brist på råvaror, reservdelar och energi. Kraftproduktionen i norr har förbättrats avsevärt, men eldislribulionsnälel är ännu begränsat. I söder är den industriella tillväxten mest markant och skulle kunna öka ytterligare om kraftförsörjningen förbättrades.

Vietnam har en tämligen begränsad utrikeshandel, särskilt med västländer. Värdet av importen är tre gånger slörre än exporten. Bytesbalansen försämrades under år 1984 bl.a. till följd av minskad kolexport och ökad import av konstgödsel och ris. Landels tillgång på konvertibel valuta motsvarar endast 10 dagars import.

Vietnam har en i förhållande till sin folkmängd liten utlandsskuld. Medelsbristen har dock lett till att Vietnam inte kunnat betala tiUbaka sina lån till bl. a. IMF, som därför insläUl vidare långivning.

Den vietnamesiska valulan är främsl knuten lill valutorna i socialisllän-derna, men i praktiken också lill doUarn. Hösten 1985 genomfördes en liofaldig devalvering, vilken bl. a. torde bidra till mer realisfiska kostnadsberäkningar avseende lokala utgifier i relation lill importen. Dessutom infördes under 1985 en ny pris- och lönepolitik, där lönerna höjdes avsevärt, samtidigt som systemet med subventioner lill statsanställda upphörde.

Den fortsatta vietnamesiska militära närvaron i såväl Kampuchea och Laos, liksom vid gränsen mot Kina, innebär en påfrestning på ekonomin. Belräffande Kampuchea-frågan fanns under 1985 bland olika parter tecken till vilja atl börja en dialog.

Sveriges bistånd

Biståndet har alltsedan Vietnam blev en självständig stat spelat en viktig

roll i landets ekonomi. Nära 90% av biståndet erhålls från Comecon-län- 242

derna. I övrigl är FN och Sverige vikliga givare, liksom Finland och Prop. 1985/86: 100 Frankrike. ""■

Del svenska utvecklingssamarbetet med Vietnam regleras av eU tvåårigt avtal för 1985/86-1986/87 och omfaUar 300 milj. kr. för vartdera budgetåret. Sedan det svenska biståndet inleddes 1970/71 har tolalt ca 4 miljarder kr. utbetalats t. o. m. budgetåret 1984/85.

Huvuddelen av biståndet gäller fortsall slöd lill skogsinduslriprojeklet i Vinh Phu (Bai Bång), sjuk- och hälsovård, energisamarbete, importslöd och en konsultfond. Biståndet syfiar främsl fill ekonomisk fillväxt.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt 1984/85 1985/86

433 Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

387 Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Pappersprod. och kringliggande aktiviteter Sjuk- och hälsovård Importstöd Konsultfond Energistöd

Summa

Utgående reservation 133 46

Reservationen har minskat från 185 milj.kr. 1984/85 lill 133 milj.kr. 1985/86. Ar 1985/86 förväntas reservafionen sjunka ytterligare.

Pappers- och skogsindustri

Svenskt stöd för pappersproduktion i Vietnam koncentreras liksom tidigare på Vinh Phu-projektet i norr. Därutöver ges slöd för bl. a. leveranser av reservdelar och insatsvaror till två pappersbmk i södern, Cogido och Cogivina, vilka nu lillsammans årligen producerar ungefär lika mycket papper som kombinatel i Vinh Phu. Stödet till Cogido och Cogivina uppgår lill 80 milj. kr. under treårsperioden 1985/86-1987/88.

Pappersbruket i Vinh Phu producerar sedan 1983 såväl papper som massa. Fortsatt stöd utgår under ett driflsslödsavtal som löper under femårsperioden 1985-1990. Totalt ulgår 380 milj. kr. för personal, utrustning, vissa insatsvarör, underhåll m. m. i syfte atl hålla råvamtillförsel och produktion i processindustrin och skogen på en så hög och jämn nivå som möjligl. Del övergripande målet, förutom högt kapacitetsutnyttjande, är all skapa fömtsättningar för kontinueriig drift i vietnamesisk regi. Projeklel beräknas ge arbeie ål 20 000 människor i fabriksanläggningarna och i skogsbmket.

Driflsstödsavtalet syftar till att skapa långsiklighet och goda planerings- 243

möjligheter för verksamheten. Avtalet innehåller dock ett antal "kontroll- Prop. 1985/86: 100 stationer" där en bedömning av förutsättningarna för fortsatt slöd till Bil. 5 projektet görs. Ytteriigare medelsanvisning för projektets skogsdel förutsätter att skogsarbetarnas villkor förbättras väsentligt och all projektet ges en effektiv organisaiion.

En granskning av förutsättningarna för fortsatt slöd lill fabriksanläggningen görs i millen av femårsperioden, då merparten av produktionen och underhållet bör ha lagits över helt av vietnameserna. Under den senare delen av femårsperioden förutses del svenska stödet koncentreras lill projektledning och utbildning.

Inom ramen för Vinh Phu-projektel ges även stöd till ett bostadsområde för vietnamesisk arbetskraft med familjer, vägförbättringar, råvarulran-sporter och lokal framställning av alun.

Sjuk- och hälsovård

Det svenska stödet på hälsoområdet koncentrerades länge på barnsjukhuset i Hanoi, vilket är både centralt remissjukhus och nationellt ulbildnings-och forskningscentrum för barnsjukdomar. Dessulom ges stöd åt ett allmänsjukhus i Uong Bi, vilket skall ge vård och behandling åt befolkningen i den omgivande kolgmve- och induslriregionen. Vid sjukhusen behandlas årligen ca 40 000 patienter. Det fortsaita hälsobiståndet inkluderar etl begränsat driftsstöd till de två sjukhusen, med tonvikt på utbildning av sjukhuspersonalen. Huvuddelen av hälsoslödel ligger i övrigl på preventiva och kurativa insatser på mer lokal nivå, med en förstärkning av primärhälsovården på landsbygden i norr, användning och tillverkning av läkemedel och slöd till en medicinsk-leknisk verkstad.

Energi

I södra delen av Vietnam har samarbete inom energiområdet inletts. Svenskt stöd har utgått till modernisering av etl oljeeldal värmekraflverk nära Ho Chi Minhstaden. För åren 1985/86-1986/87 har 35 milj. kr. avsatts för kraftverket.

Importstöd

Bristen på konvertibla valutor och slort behov av insatsvarör inom jordbmk och industri gör importslödet lill en viktig form av bistånd i Vietnam. Importslödet uppgår under budgetåren 1985/86-1986/87 lill 120 milj.kr., varav 30 milj.kr. är bundna till upphandling i Sverige. Importstödet har främst använts för import av råvaror för läkemedels- och texfilproduklion, import av papper och pappersmassa saml halvfabrikat för produklion av insektsbekämpningsmedel.

244 Prop. 1985/86:100 Konsultfond -o-.i c

KonsuUfonden utnyttjas bl. a. för att finansiera resor och stipendier för vietnameser som deltar i kurser i Sverige, liksom för finansiering av studier rörande ekonomiska fömtsättningar för projeki som ligger utanför del biståndsfinansierade samarbelel, t. ex. kommersiell verksamhel som avser främja Vietnams export och handelsutbyte.

Bistånd utanför landramen

Vietnam har under 1984/85 erhållit 3 milj.kr.i katastrolbistånd. Forskningssamarbete genom SAREC pågår sedan 1977, främst genom insfitu-tionssamarbete inom mikrobiologi, geoteknik och risforskning. Under 1984 inleddes även SAREC-slöd till en kvinnoforskningsgmpp, liksom samarbete med Canh Tho-universitet i södern. Genom Mekongkommittén ges bidrag fill en studie avseende ell vattenkraftverk i cenlrala Vietnam.

245 ZAMBIA

TANZANIA

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt

- Sverige

6, 5 milj.

(1984)

3,2 %

(1973-1982

470 dollar

(1984)

275 kr

(1983)

29 kr

(1984/85)

. , . , ... Prop. 1985/86:100

Ekonomisk och social utveckling gj

Zambias ekonomiska situation är allvariig. För tredje årel i följd har BNP sjunkit. Bristen på ufiändsk valuta gör atl importen skurits ned fyra år i rad med i genomsnitt 17 % per år.

Del finns tecken på atl den nuvarande importnivån ligger under det minimum som krävs för att ekonomin och särskill gmvindustrin skall kunna fungera. Bristen på importerade reservdelar och råvaror orsakade under 1984 en nedgång i produktionsvolymen av koppar - vilket ytterligare hotar ekonomins återhämtning.

Skuldtjänsten uppgår till ca 60 % av exportintäkterna. Räntor och amorteringar ulgör en slor belastning i den nuvarande situafionen. Landet har tvingats till hårda åtstramningar och en kraftig devalvering för aU få tillgång till kortfristiga lån genom IMF.

Regeringen vidtog fr. o. m. 1985 års budgei ålgärder för atl öka produktionskapaciteten och lönsamheten i gmvindustrin. Andra åtgärder syftade till alt di versifiera ekonomin fiU förmån för jordbmk och annan industri än gruvindustri saml alt öka effekfivitelen i såväl offentlig som privat verksamhel.

Ett tecken som lyder på atl reformpolitiken kan bli framgångsrik om den fullföljs är atl jordbmksproduktionen, trots torka i delar av landel, ökat med ca 9 % per år under 1983 och 1984.

Sveriges bistånd

Sedan utvecklingssamarbetet inleddes 1965/66 har t.o.m. budgelårel 1984/85 ca 1,3 miljarder kr. utbetalats i bistånd liU Zambia. Utvecklingssamarbetet med Zambia regleras av etl tvåårsavtal, som för kalenderåren 1986 och 1987 omfattar totalt 380 milj. kr. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Jordbruk

Hälsovård

Utbildning

Importstöd

Personalbistånd

Summa Utgående reservation

1984/85

1985/86

222 Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

247 Jordbruk

Biståndet på jordbmksområdet omfattar integrerad landsbygdsutveckling, kooperation, produklionsrådgivning och lantbmksulbildning, utsädesproduklion, prisreglering och lantmäteriverksamhet.

Siödet expanderade kraftigt fram lill 1982, varefter en konsolidering har ägt rum. En stor del av biståndet sker genom samarbetet med svenska institutioner. Della gäller kooperation, ell ulsädesprogram och lantmäteri. Slor vikt läggs vid all småbönder nås inom de olika delprogrammen.

Tack vare stödels omfattning och långsiklighet har en dialog kunnat föras om prisfrågor, kooperationens inköps- och försäljningsmarginaler m.m. Programmel för stöd lill landets pris- och inkomslkommission förväntas komma atl bidra lill en förbättrad prispolitik i jordbruket.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Hälsovård

Inom hälsoseklorn har stöd främsl lämnals tiU uppbyggnad av primärhälsovården på landsbygden. Stöd har därvid lämnats lill byggande och uppmstning av hälsocentraler liksom lill utbildning av personal för primärhälsovården. Stöd har också givils för hälsoplanering, nutrition, transporter och medicinförsörjning.

Undervisning

1980 ingicks avtal om seklorslöd på undervisningsområdet, med koncentration lill primämndervisning och till undervisning av handikappade elever. Biståndet har möjliggjort en bällre försörjning av material och utmstning till skolorna. Avsikten med slödels huvudinriktning på primärundervisning är all del skall slå i samklang med de svenskslödda insatserna på jordbruksområdet och inom hälsovården. Del skall därmed bidra till atl bättre tillgodose basbehoven på den zambiska landsbygden.

Personalbistånd

Del svenska biståndet lill Zambia har varil mycket personalintensivt. Under de senasle åren har dock personalbiståndet minskal, bl. a. lill följd av en strävan atl avveckla personalinsatser utanför de tre koncentrationsområdena. En personal- och konsultfond används huvudsakligen för stipendier, vilka möjliggör för ell slort antal zambier alt få vidareutbildning utomlands. Härigenom kan den zambiska förvaUningen stärkas på sikt. Fonden används även för institutionellt samarbete med Sverige inom kraft-och transportområdena.

248 Prop. 1985/86: 100 Importstöd gjl 5

Importslöd infördes 1977. I början avsattes belydande belopp, men från 1980 har importslödels andel sjunkit. För vart och ell av åren 1984 och 1985 gavs 25 milj. kr. tiU importstöd. Av detta var 20 milj. kr. per år bundel fill upphandling i Sverige. Del bundna importslödet har använts för aU bygga upp landels kapacitel för tillverkning av järnvägsvagnar.

Zambia har genom åren gjort belydande upphandlingar i Sverige med biståndsmedel. Upphandlingen har främsl gällt teleutrustning, järnvägsvagnar, fordon, reservdelar och papper saml konsulttjänster. Ålerflödel av biståndsmedel från Zambia tiU Sverige har därför genomgående legat på en hög nivå. Under budgetåret 1982/83 minskade ålerflödel emeUertid från tidigare 70 % till under .50 %. En slor del av ålerflödel är personalbistånd.

Bistånd utanför landramen

Bistånd utanför landramen lämnas genom katastrofhjälp, utvecklingsinsatser genom enskilda organisationer och forskningssamarbete.

249 17 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

ZIMBABWE

MOCAMBIQUE

•-V/-...*-'''

BOTSWANA

—••JtBeit Bridge •'

fiiimpopo "J*»*!»!»— -'

SYDAFRIKA

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

8,3 milj. (1984)

3,3 % (1973-1982)

740 dollar (1984)

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer) 207 kr (1983)

- Sverige 16 kr (1984/85)

250 P, • , u • I . I r Prop. 1985/86: 00

Ekonomisk och social utveckling _., ,

Bil. 5

Den politiska polariseringen i Zimbabwe fortgår. Vid de allmänna valen år 1985 förstärkte del regerande ZANU-partiel sin maktposition och har nu över två tredjedelar av platserna i underhuset. Oppositionspartiet PF-ZAPU vann emellertid samfiiga mandat i Matabeleland. Detta valul-slag förstärker intrycket all Zimbabwe är politiskt indelat i överensstämmelse med de bägge huvudstammarnas, shona och ndebele, traditionella bosättningsområden. Vid del separata valet fill den femtedel av platserna i underhuset som reserverats för vita, vann lan Smith och hans parti majoriteten.

Efter en rekordartad ekonomisk tillväxt de första självsländighelsåren, följd av en tillbakagång 1982-1983, är landet nu inne i en period av ekonomisk ålerhämlning och förnyad tillväxt. Jordbmksproduktionen har ökat kraftigt i och med atl den treåriga torkperioden är över. Småbmkarna bidrar nu i ökande utsträckning lill att skapa etl överskott av spannmål, främst majs. Rekordskördar av de viktigaste exportgrödorna har lillsammans med ökad export av mineraler och industrivaror lett liU en kraftig tillväxt av tolalexporten under 1984. Regeringen har i syfte att undvika stora belalningsbalansunderskolt vall att under de senasle åren skära ned importen. Härigenom har handelsbalansunderskoltet vänts till elt belydande överskoll. Den positiva utvecklingen i utrikeshandeln har föranlett regeringen atl genomföra lättnader i importrestriktionerna huvudsakligen till gagn för industrin.

Det statsfinansiella lägel är emellertid alltjämt prekärt med ett belydande budgetunderskott.

Även Zimbabwes skuldsituafion inger farhågor. Landels lotala ullands-skuld motsvarar nästan hälften av bmttonationalprodukten och har tredubblats sedan självständigheten. Skuldljänstkvolen uppgår till 25 % av exportinkomsterna och beräknas öka fill 32 % år 1987.

Regeringen har försökt atl driva en rättvis fördelningspolitik utan atl förändra huvuddragen i den ekonomiska stmkturen. Förbättringar av levnadsvillkoren för de fatfiga på landsbygden har skett bl. a. genom ell jord-omfördelningsprogram och satsningar inom hälsovård och undervisnmg. Regeringen beslutade i maj 1985 alt höja minimilönen och förbättra andra löner. Sysselsättningslägel är ansträngt, då antalet arbelsfillfallen inle ökat sedan självständigheten, samtidigt som antalet invånare i arbetsför ålder har ökat med över en halv miljon.

Sveriges bistånd

Det svenska biståndet tUl Zimbabwe inleddes i och med alt landel blev självständigt 1980. Totalt har t. o. m. 1984/85 ca 400 milj. kr. utbetalats för utvecklingssamarbetet. Del nu gällande samarbetsavialet omfattar budgetåren 1985/86 och 1986/87 och avser en medelsram om 125 milj.kr.för vartdera årel.

Huvudmålen för biståndssamarbetet är alt medverka i Zimbabwes strä van till social och ekonomisk utjämning och fill att minska landets ekono- 251

miska beroende av Sydafrika. Zimbabwes ekonomi kännetecknas av en Prop. 1985/86: 100 uppdelning i en väl utvecklad modern seklor och en föga utvecklad lands- Bil. 5 bygd, där majoriteten av befolkningen lever under svåra betingelser. I syfte att förbättra levnadsvillkoren för de fatliga på landsbygden driver regeringen en ambitiös hälsovårds- och undervisningspolitik. En stor del av det svenska biståndet är slöd till dessa sektorer. Del svenska stödet till en personal- och konsultfond gynnar utjämningssträvandena bl.a. genom studier om utbyggnad av landsbygdsvägar. Det gör även delar av importstödet, t. ex. inköp av bormlmstning för landsbygdens vattenförsörjning. I övrigl används personal- och konsultfonden samt importslödet för all medverka till all Zimbabwe diversifierar och förstärker sin handel och ekonomi, för att på längre sikt minska beroendet av Sydafrika. Förvallningsbiståndel syftar till all förstärka den zimbabwiska förvaltningen och därigenom effektivisera landets utvecklingsanslrängningar. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1984/85

1985/86

Anslag

125,0

Ingående reservation

81,3

50,2

Summa

206,3

175,2

Fördelning

Utbetalt

Planerat

1984/85

1985/86

Hälsovård

24,0

33,9

Undervisning (inklusive förvaltnings-

bistånd)

69,4

71,1

Personal- och

konsultfond

26,9

32,5

Importstöd

35,8

37,7

Summa

156,1

175,2

Utgående reservation

50,2

23,0

Under de försia åren av biståndssamarbetet uppstod belydande reservationer som en följd av de problem den nya administrationen ställdes inför. I takt med att rutinerna förbättrats har också utbetalningstaklen successivt ökat.

Hälsovård

Tonvikten inom biståndet till hälsoseklorn ligger på att förbättra primärhälsovården på landsbygden. Delta sker bl. a. genom slöd lill uppbyggnad av dels bostäder till personal inom byhälsovården, dels hälsocentraler. För atl förbättra utbildningen av hälsovårdspersonal används medel för inrättande av två vårdskolor. (Inom nutrilionsområdel ges stöd till ett program för tilläggskost lill ca 200 000 undernärda barn). Del landsomfattande vaccinationsprogrammet bedrivs med svenskt slöd.

252 Prop. 1985/86: 100 Undervisning d-i r

Stödet har alllmer kommit att inriktas på att förbättra kvalitet och innehåll i undervisningen. Della sker bl. a. genom fortbildning av primärskolelärare och uppbyggnad av primärskolor i eftersatta områden. Andra viktiga komponenter i stödet är produktion av lokalt anpassade läromedel, som spritts till över I 000 skolor.

Förvaltningsbislånd

Genom förvaltningsbistånd ges stöd till uppbyggnad och förbättring av Zimbabwes förvaltning. Stöd ges bl.a.tiU uppbyggnad av distrikts-och provinsförvaltningarna, fill förvallningsutbildning på kommun- och byni-vån samt lill statistisk och ekonomisk planering. Svenska kommunförbundet, statens institut för personalutbildning (SIPU) och statistiska centralbyrån (SCB) medverkar i detla biståndssamarbete.

Personal- och konsultfond

Denna fond är lill största delen bunden till upphandling i Sverige. Den större delen av fonden används för personal inom vägförvaltningen och konsuUstudier för atl förbällra transportnätet. För att fylla väsentliga luckor inom zimbabwiska myndigheter finansieras via fonden svensk personal, som direkl anställs av Zimbabwes förvaltning. Fonden används också för en utredning av skattesystemet.

Importstöd

Importslödet har hitintills i sin helhet varit bundel till inköp i Sverige. Fr.o.m. 1985/86 lämnas dock en del av importslödet obundet för atl säkerställa internationell anbudsinfordran. Importstödet har i ökande utsträckning kommit att användas för insatser med inriklning på landsbygdsutveckling och för varor som i övrigt kompletterar andra insalser inom biståndssamarbetet.

Bistånd utanför landramen

Ett flertal svenska organisationer bl.a. Afro Art, Lantbmkarnas riksförbund. Svensk volontärsamverkan, Svenska scoutrådel, Sveriges kyrkliga studieförbund och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bedriver utvecklingssamarbete i Zimbabwe och får bidrag för detta. SAREC lämnar stöd till Zimbabwes institut för utveckiingsstudier (ZIDS) och finansierar forskningsprojekt. Del svenska biståndet till det regionala samarbetet i södra Afrika, via SADCC, finansierar en mikrovågslänk, en internationell televäxel och studentbostäder i Harare. U-krediter har beviljats för en kontrollcentral för landets eldistribution och en sprängämnesfabrik. Genom Swedfund ges också slöd till tUlverkning av optimuskök.

253 Andra anslagsposter P™p. 1985/86: loo

Bil. 5

Regionala insatser

Regionalt ekonomiskt samarbete i södra Afrika

Södra Afrika präglades under 1970-lalel av kampen för självständighet i Angola, Mozambique och Zimbabwe saml mol rasism och minoritelsslyre i Sydafrika och Namibia. Ett nära politiskt samarbete utvecklades mellan de s.k.frontstaterna i regionen (Angola, Botswana, Mozambique, Tanzania och Zambia), framför alll i kampen för Zimbabwes självständighet. Efter Zimbabwes frigörelse förbättrades förutsättningama för ell ekonomiskl samarbete mellan staterna i regionen. Ett sådant samarbele inleddes 1980 inom ramen för konferensen för utvecklingssamarbete i södra Afrika (SADCC). Förutom frontstaterna deltar även Lesotho, Malawi och Swaziland.

Målet för SADCC är bl. a. atl minska beroendet av Sydafrika när det gäller (ransporter, sysselsättning, kapital, teknologi och handel. Bildandet av SADCC måste anses som ett bakslag för Sydafrikas egna planer på aU förstärka sin roll i regionen. Sydafrika har svarat med väpnade attacker eUer stöd till sabotageaktioner i grannländerna. En del av dessa aktioner har varil riktade mol transportleder, hamnar och oljeraffinaderier. De direkta och indirekta koslnaderna för Sydafrikas destabilisering av SADCC-länderna har för åren 1980-1985 beräknats lill 7 miljarder US-dollar. Detla motsvarar en fjärdedel av SADCC-ländernas sammanlagda exportintäkter.

SADCC:s arbetsmetod är att samarbeta om konkreta projeki, utan atl bygga upp mellanstatliga institutioner. En Iransportkommission inrättades i Maputo 1981 och etl SADCC-sekrelarial i Gaborone 1982. För de övriga sektorerna sköts samordningen av de olika länderna med hjälp av enheler i respektive fackminislerier. Tretton samarbetsområden har hitfiUs fastlagts, av vilka Iransporter och kommunikationer är de viktigaste. Trots att SADCC endast har funnits i några få år omfattar verksamheten redan ett slort antal projekt. Utvecklingen har varit snabb med tanke på alt länderna i södra Afrika under 1980-talet haft all brottas med stora ekonomiska problem, torka och andra naturkatastrofer samt - inte minst - Sydafrikas aggressionspolilik. Några anledningar fill atl SADCC-samarbetet har fungerat så väl är dels att det har hög politisk prioritet i medlemsländerna, dels att den pragmatiska projektinriktningen, med lönsamhets- och effektivitetskriterier, lyfts fram. Till della kommer all hotet från Sydafrika tvingat länderna samman och gjort atl ideologiska skUlnader tonats ned.

Inom det mest centrala samarbetsområdet - transporter och kommuni kationer - var i början av 1984 drygt 100 projeki under genomförande eller beredning. Dessa projekt har en total kostnad av ca 6 miljarder kronor. Redan i mitten av 1983 fanns del regionala projekt under genomförande i samfiiga SADCC-länder och inom alla delområden av transport- och kom- 254

munikalionssektorn. Bidragande liU della resultat är del tekniska bistånd Prop. 1985/86:100 som Sverige och övriga nordiska länder släUl lill Iransportkommissionens Bl'- 5 förfogande.

Sveriges bistånd

En särskild anslagspost för slöd fill regionalt samarbele infördes 1981/82 då 60 milj. kr. anslogs. Budgetåret 1982/83 höjdes anslagsposten tUl 100 milj. kr., varav 15 milj. kr. för Östafrikanska utvecklingsbanken, (EADB). Fr.o.m. budgetåret 1983/84 fick SADCC-biståndet en egen finansiell ram på 115 milj. kr efter att ha belastat anslagsposten Regionala insatser. Det totala planeringsutrymmet för treårsperioden 1985/86 - 1987/88 uppgår tiU ca 561 milj. kr., inklusive lidigare outnyttjade anslag. HitfiUs har ca 88 milj. kr utbetalats lill olika SADCC-projekl.

Del svenska stödet är koncentrerat fill transport- och kommunikafions-seklom, energiområdet samt forskningssamarbete genom SAREC. Insatserna motiveras huvudsakligen av tillväxt- och oberoendemålen, medan övriga mål för biståndet kommer i andra hand. Svensktillverkad utmstning och svenska tjänster har i stor utsträckning använts i insatserna.

Etl telekommunikafionsprojekl slutfördes under 1984/85. Det består av mikrovågslänkar mellan Botswana och Zimbabwe, varigenom dessa länder har anslutits lill det panafrikanska telenätet och blivit oberoende av Sydafrika för sin teletrafik. SIDA förvahar ell nordiskl stöd lill den tekniska enheten vid SADCC:s transport- och kommunikationskommission i Mogambique. Vidare har en huvudväg i Swaziland lUl den mogambikiska gränsen finansierals tiUsammans med Afrikanska utvecklingsbanken. Bidrag lill elt civilt passagerarplan har utgått för att flygbolaget i Lesotho skall kunna utföra egna flygningar lUI orter utanför Sydafrika. Under 1985/86 koncentreras insalserna på några slörre projeki. Hit hör anläggningsarbeten och upprustning av hamnen i Dar es Salaam i Tanzania för 120 milj.kr., uppmstning av navigalionshjälpmedel längs Mogambiques kust för 50 milj.kr., uppmstning av Tazara-järnvägen för 50 milj.kr., utbyggnad av signalsystem för Botswanas järnväg för 60 milj. kr. samt uppförande av en internationeU telefonväxel i Maputo, Mogambique. Frånsett transporter och kommunikationer har svenskstödda insatser och studier avsett ett regionall markvårdssekrelarial och regional läramtbUdning. Sverige har åtagit sig atl bekosta elt antal studier på energiområdet, t. ex. kraftöverföring från Mogambique tUl Malawi och en studie av underhållsbehov av slörre kraftstationer i hela SADCC-områdel samt annat samarbele på energiområdet.

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Under anslaget för humanitära insatser i Latinamerika utbetalades budgetåret 1984/85 121 milj. kr. Därav utnyttjades 46 milj. kr. för ändamål i Centralamerika. För budgetåret 1985/86 har 125 milj. kr. anvisats.

Anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika inrättades 1976/77. Därmed befästes det stöd, främst till flyktingar och repressionsoffer inne i 255

landet, som inleddes med katastrofmedel efter militärkuppen i Chile 1973. Prop. 1985/86: 100 Det humanitära stödet har sedermera utvidgats tiU att omfatta utsaUa Bil. 5 grupper och familjer i flertalet länder i Lafinamerika där mänskliga rättigheter kränks. Betydande belopp kanaliseras tUl offer för förtryck i södra Latinamerika samt lill centralamerikanska länder såsom El Salvador och Guatemala.

Stöd lämnas till insatser för försvar av mänskliga rättigheter och för verksamhet som direkt eUer indirekt bidrar tiU en demokratisk samhällsutveckling. Bl. a. används medel för nödhjälp tUl interna och externa flyktingar, rättslig och medicinsk hjälp tiU polifiska fångar och deras anhöriga, efterforskning av fängslade och försvunna, dokumentation av brott mot de mänskliga rättigheterna och för stipendier samt underhållsbidrag till familjer, vUkas försörjare har fängslats eller dödats. I några fall lämnas slöd fill mindre verkstäder för att främja sysselsättning och Ull barnbespisningar saml s. k. folkmatsalar i slumområden, liksom fill daghem för barn fiU politiskt förföljda. Under de senaste åren har demokratiskt valda regeringar tillträtt i Argentina, Bolivia och Uruguay, varför behoven av humanitära insatser förändrats. För att under en kortare övergångsperiod underiäUa återanpassningen lämnas stöd tiU frigivna fångar, anhöriga tiil försvunna, psykiskt skadade barn samt tUl återvändande flyktingar, bl. a. i Argentina och Umguay.

Biståndet förmedlas av svenska och internationeUa enskilda organisationer, som ansökt om bidrag för humanitära insatser i Lafinamerika. Bland dessa organisafioner kan nämnas Arbetarrörelsens inlernafionella centmm, Diakonia/Frikyrkan Hjälper, Kyrkornas världsråd, Lutherhjälpen, Rädda barnen. Röda korset. Svenska kyrkans mission och World University Service. Ansökningarna bereds av beredningen för humanitärt bistånd.

Situafionen i Centralamerika har de senasle åren påkallat insalser av nödhjälpskaraktär för atl hjälpa ett ökande antal flyktingar atl överleva. Den del av det humanitära biståndet som har utgått till Centralamerika har därför ökat gradvis. Som en följd av inbördeskriget i El Salvador har över 60000 personer dödals, varav 50000 civila. Nära 20 % av El Salvadors befolkning, vilkel motsvarar en miljon av lotall 5 miljoner invånare, har flytt sina hem undan kriget. Hälften har flytt landet, medan resten (525 000) bor i flyktingläger eller nybyggarbosältningar. I Guatemala är lägel för de mänskliga rättigheterna fortsalt aUvariigt, vilket bl. a. yurar sig i övergrepp på civilbefolkningen och förföljelse av politiskt och fackligt aktiva. Enligt en beräkning av FN:s flyktingkommissarie var antalet flyk-fingar i Centralamerika i juni 1985 346 000, varav merparten var salvadora-ner. Av dem bistods endast 106 000 av flyktingkommissarien, varav 33 800 från El Salvador, 41 000 från Guatemala och 28 000 från Nicaragua. FN:s flyktingkommissarie har inte mandal atl bistå de människor i regionen som är hemlösa i del egna landel. Hjälpbehoven bland dessa människor är stora samtidigt som de i hög grad måsle lila lill humanitär hjälp från andra länder och hjälporganisationer.

Under de senaste åren har arbetet med det humanitära biståndet i Latinamerika vunnit ökad stadga. I Centralamerika planeras de slörre 256

insalserna på årsbasis och i Sydamerika har mtinerna förbättrats, bl.a. Prop. 1985/86: 100 genom samarbetsavtal mellan SIDA och de större moltagarorganisafioner- Bil. 5 na. I synnerhet i Centralamerika har kapaciteten hos mottagande och förmedlande organisationer ulvecklals, vilket skapat fömtsättningar för ökade hjälpinsatser. Framför allt i El Salvador har del humanitära biståndet bidragit lill att stärka motlagargmpperna och ge dem ökad prestige i arbetet för fred och mänskliga rättigheter.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

De två senasle åren har motsättningarna i det sydafrikanska samhällel på ell allt bmtalare sätt kommit i dagen. Regeringen har klart visat atl den inle avser genomföra en avveckling av apartheidsyslemel. Den svarta befolk-ningsmajorilelen har lika klart visal all man inte längre tolererar en rasål-skillnadspolitik. Regimen har valt alt med våld och terror försöka krossa och splittra del växande apartheidmotslåndel. I en snabbi växande takt blir alltfler människor i och utanför Sydafrika offer för apartheidsyslemel och regimens meloder att vidmaklhålla detla.

Del svenska humanitära biståndet i södra Afrika ulgör elt stöd till offer för och motståndare mot apartheidsyslemel. Biståndet omfattar bl. a. stöd lill uppbyggnad av folkliga organisafioner, såsom fackföreningar och kyrkor, rättshjälp fill fängslade apartheidmotståndare och deras familjer, flyktinghjälp, stipendier, utbUdningsinsatser samt informalion och forskning. Bidragen kanaliseras dels som direkta bidrag till de bägge befrielserörelserna SWAPO:s (South West Africa Peoples Organisaiion) och ANC:s (African National Congress) humanitära verksamhel, dels fill svenska och internationella enskilda organisationer.

Del svenska humanitära biståndssamarbetet med SWAPO inleddes redan 1970/71 och hittills har ca 260 milj.kr. utbetalats. För budgelårel 1985/86 har 50 milj. kr anvisats för SWAPO. Huvuddelen av biståndet har använts för inköp av fordon och dagliga förnödenheter, som kläder, livsmedel, mediciner lill de ca 50 000 namibiska flyktingar som finns i Angola och Zambia. En ökande andel av biståndet används för olika utvecklingsprojekt i flyktinglägren, såsom utbildnings- och hälsovårdsinsatsen i Kwanza-Sul-lägrel i Angola. Stöd ges också lill bl. a. jordbruksprojekt, för all öka självförsörjningsgraden i flyktinglägren, och till uppbyggnad av en fordonverkslad. I och med alt biståndssamarbetet alltmer antagit projektkaraktär, har eftersläpningar i utbetalningarna uppkommit. Detta är elt utslag av de svårigheter en befrielserörelse ställs inför då den tvingas verka i ett annal land.

Biståndssamarbetet med ANC har pågått sedan 1972/73 och ca 185 milj.kr. har utbetalats. För samarbetet 1985/86 har 43 milj.kr.anvisats. Även biståndet till ANC används huvudsakligen för inköp av dagliga förnödenheter för försörjning av sydafrikanska flyktingar. En viss projekt verksamhet har inletts, lill slörsta delen inom jordbrukssektorn. Svenskt stöd kommer alt ulgå till uppbyggnad av ell slörre jordbruks- och byut- vecklingsprojekl i Dakawa, Tanzania. Biståndet innefattar bidrag tUl admi- 257

nistration, information och transporter. Medel ulgår också för ett särskilt Prop. 1985/86: 100 program för stipendier i Sverige, inom vilket f. n. förskole- och primärsko- Bil. 5 lelärare från ANC deltar.

Det övriga humanitära biståndet rör insalser för offren för och motståndare mol apartheidsyslemel, förmedlat av olika enskilda organisationer. Dessa organisafioners ansökningar behandlas av beredningen för humanitärt bistånd som avger rekommendationer till regeringen för insatser överstigande 3 milj. kr. och till SIDA för insatser dämnder. En strävan har under de senaste åren varit dels atl bredda anlalet kanaliserande organisationer, dels att i högre grad involvera svenska enskilda organisationer.

En stor del av det övriga humanitära biståndet avser insatser för stipendieverksamhet och utbildning. Huvuddelen används för flyktingsiipen-diater, genom bl.a. World University Service, African Educational Trust och United Nafions Educational and Training Programme. Stöd lämnas också inne i Namibia och Sydafrika, för universitelsstipendier, korrespondensundervisning, kvällskurser, fackliga kurser och allernaliva utbildningsinsatser.

De sydafrikanska kyrkorna har en viktig ställning i Sydafrika och inom apartheidmotslåndel. Slöd ges till olika kyrkliga aktiviteter, som samlings-centrum, socialt arbete och utbildningsinsatser, genom bl.a. Diakonia/ Frikyrkan Hjälper, Lulherhjälpen, Svenska Ekumeniska Nämnden och Svenska Kyrkans Mission.

Det sydafrikanska förtrycket får till följd elt växande antal politiska fångar. För att de skall få möjlighet till försvar ges stöd tiU advokathjälp, och även till all upprätthålla de drabbade familjernas försörjning, genom bl. a. Inlernalional Defence and Aid Fund och United Nations Trust Fund.

Fackföreningsrörelsen blir en allt viktigare faktor i antiapartheidrörelsen och stöd till denna sker genom LO/TCO:s biståndsnämnds försorg.

Spridning av informalion och forskningsresultat om situafionen i Sydafrika är betydelsefuU för atl öka medvetenheten om apartheidsyslemel. Därför stöds sådan informalion såväl i som utanför Sydafrika. Organisationer som svarar för informationen och får stöd är bl.a. Arbetarrörelsen Internationella Centrum, Calholic Institute for International Relations och Afrikagmpperna i Sverige.

Bland andra organisationer som förmedlar svenskt humanitärt bistånd till offer för och motståndare mol apartheidsyslemel i södra Afrika kan nämnas Brödet och Fiskarna, Centerns Ungdomsförbund, Emmausrörel-sen, FN:s Namibiafonder, Folkpartiels Kvinnoförbund och Svenska Lärarförbundet.

Katastrofbistånd

Anslagsposten Katastrofer m.m.uppgick under budgelårel 1984/85 till 360,8 milj.kr. Av della belopp och reserverade medel om 20,9 milj. kr. från föregående budgelår har 381,5 milj.kr tagits i anspråk för elt 100-lal insatser.

Den synneriigen svåra försörjningssituationen i stora delar av Afrika har motiverat ökat katastrofbistånd med både kort- och långsiktig verkan tUl

en rad afrikanska länder. Insatser med långsiktig och förebyggande verkan Prop. 1985/86: 100 har i försia hand inriktats på programländer och är avsedda atl komplettera Bil. 5 det reguljära utvecklingssamarbetet. Nära 3/4 av anslagsposten har utnyttjats för insatser i eU tjugotal afrikanska länder. Andelen av biståndet som ges lill Afrika har ökat under 1984/85.

Etiopien har erhållit omkring 1/4 av anslagsposten. Andra stora mottagare av katastrofbistånd är Mogambique, Sudan, Angola och Zimbabwe.

Enskilda organisationer utgör det viktigaste instrumentet för katastrofinsatser. Nära hälften av anvisade medel har avsett insalser av varierande sloriek i svenska, enskilda organisationers regi. Svenska röda korset, är tillsammans med de internationella röda korsorganisationerna, den i särklass största bidragsmotlagaren med ca 78 milj. kr., vilkel är någol mer än vad som utgått till övriga enskilda organisationer lillsammans. Nära 20 % av under året anvisade medel har kanaliserats via FN:s fackorgan.

Bistånd till flyktingar och hemlösa utgör alltjämt ell vikiigi inslag i del svenska katastrofbiståndet, med ca 40 % av anvisade medel. I flera afrikanska länder är det emellertid svårt alt göra en distinktion mellan krigsflyktingar och människor som pä grund av t. ex. torka drivits på flykt från sina bosättningsområden.

Specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för FN-ljänsl har under årel avslutat sitt arbete för UNICEF i Mali samt i samverkan med UNHCR inlett en insats i östra Sudan avseende ulbyggnad av eU läger för etiopiska flyktingar.

Beslutade insatser (milj. kr. )

Budgetåret 1 juli - Destination 1984/85 1 okt 1985

AFRIKA

Svenska röda korset/Internationella

rödakorskommittén för hjälp och

skydd till konfliktdrabbade 13 40

Svenska röda korset/Rödakors-

föreningarnas förbund för hjälp

till torkdrabbade 15,5 15,5

UNHCR för flyktingbistånd 17,0 20,0

UNICEF (Mauretanien, Niger) 4,0

OAU, bidrag till fond för 9,0

torkdrabbade

Algeriet

Rädda barnen för hjälp till

västra Saharas flyktingar 8,0

Svenska röda korset/Inter nationella rödakorskommittén västra Saharas flyktingar 1,5

259 Beslutade insatser (milj. kr.)

Destination

Budgetåret 1984/85

1 juli -1 okt 1985

Angola

transportinsats utsädesinsats insatsvaror för jordbruket Svenska röda korset/Internationella rödakorskommittén för hjälp och skydd till konf1iktdrabbade

5,0 2,0 3,0

2,0

Botswana

vattenförsörj ning

Lutherhjälpen, vattenförsörjning,

rådgivning

Etiopien mediciner

insatsvaror för miljö och vattenvård transportinsats veteleverans utsädesinsats

Svenska röda korset/Etiopiska röda korset hälsovård och matutdelning Svenska röda korset/Internationella rödakorskommittén för hjälp och skydd till konf1iktdrabbade Lutherhjälpen veteleverans Lutherhjälpen livsmedelsdistributioner Lutherhjälpen livsmedel, mediciner

Lutherhjälpen veteleverans World University Service utbildning flyktingar Lutherhjälpen livsmedel, matolja Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) livsmedel, eritreaner EFS livsmedel, tigreaner EFS transportinsats, livsmedel insatsvaror, eritreaner EFS transportinsats, livsmedel insatsvaror, tigreaner Eritreagruppen, mediciner UNICEF, livsmedel Svenska specialenheten för katastrofhjälp, FN-samordnare Lutherhjälpen, flygtransport-insats

markvårdsproj ekt mobil reparationsverkstad

Guinea-Bissau

insatsvaror för livsmedelsindustrin betalningsbalansstöd

Kap Verde

mark- och vattenvårdsinsatser

8,0 1,9

1,15

5,0

4,0

10,0

4,0

8,0 9,0

2,0 3,0

0,23 4,0

4,0 4,0

T,O

7,0

0,22

2,5

1,0

2,0 8,5

5,0

7,5

18,0

2,0

260 Destination

Beslutade insatser (milj.kr.)

Budgetåret 1 juli -1984/85 1 okt 1985

Prop. 1985/86:100 Bil. 5

Kenya veteleverans 3,0

Svenska röda korset/Röda kors föreningarnas förbund livsmedel, matolja 0,55

Lesotho utsädesinsats 3,0

konsultinsats, spannmåls- och oljelagring 1,5

Mali

Svenska röda korset/Röda kors- föreningarnas förbund, matolja 1,35 Diakonia livsmedel, transporter 1,0

Marocko

Svenska röda korset/Röda kors föreningarnas förbund, livsmedel, tilläggskost 1,0

Mauritanien

Diakonia (se även Afrika UNICEF) O,35

Mogambique

insatsvaror, jordbruket 10,0

veteleverans 9,0

utsädesinsats 9,0 Lutherhjälpen utsäde, insatsvaror

för j ordbruket 1,4

Niger

Se Afrika UNICEF

Senegal

Diakonia medicin, matproduktion 0,35

Seychellerna

matolja 2,0

Somalia EFS, etiopiska flyktingar 0,885

Sudan

Svenska specialenheten för

katastrofhjälp, logistikinsats 0,065

EFS/UNHCR flygtransport och förnödenheter för etiopiska flyktingar 3,0 EFS insatser för etiopiska

flyktingar 10,0

Svenska specialenheten för kata strof hjälp/UNHC3l utbyggnad av flyktingläger och hälsoinsats 8,0

Tanzania

transportinsats lastfordon

reservdelar 5,0

261 Beslutade insatser POp. 1985/86: 100

(milj.kr.) Bil. 5

Budgetåret 1 juli - Destination 1984/85 1 okt 1985

Tchad

Svenska röda korset/Röda korsföreningarnas förbund, livsmedel 2,0 Diakonia livsmedel, fordon, verktyg 1,0 Rädda barnen/UNICEF

hälsoinsats mobila team 0,75

Pingstmissionens u-landshjälp flygtransport utsäde 0,645

Zambia

utsäde, insatsvaror för jordbruket 5,0 utsäde 3,0

Lutherhjälpen, livsmedelsdistri bution och vatteninsats 1,3

Zimbabwe beredskapsarbeten, transport m. m. 5,0 Lutherhjälpen vatten- och jord bruksinsats 4,5 Svenska röda korset/Rödakorsföre- ningarnas förbund, utspisningsprogram för flyktingar från Mogambique 1,3

ASIEN

Afghanistan

Svenska afghanistankommittén

hälsoinsatser 6,5

Svenska afghanistankommittén

livsmedelsinsats 2,0

Bangladesh

Diakonia, översvämning 1,376

Svenska röda korset/Rödakors-

föreningarnas förbund översvämning 0,455 Diakonia, återuppbyggnad efter cyklon 0,75 Svenska röda korset/Rödakors- föreningarnas förbund, återupp byggnad efter cyklon 1,35 Pingstmissionens U-landshjälp nöd hjälp och återuppbyggnad efter cyklon 1,1 Lutherhjälpens rehabilitering efter cyklon 1,0

Filippinerna

Svenska röda korset/Inter nationella rödakorskommittén, nödhjälp åt hemlösa 1,5

Diakonia, tyfon- rehabilitering 1,1

Indien Lutherhjälpen översvämning 1,4

Iran/Irak Svenska röda korset/Inter nationella rödakorskommittén för hjälp och skydd åt krigs- drabbade, 1984 års program 5,0

Svenska röda korset/Inter- 262

nationella rödakorskommittén för hjälp och skydd åt krigsdrabbade, 1985 års program 5, O

Destination

Beslutade insatser (milj.kr. )

Budgetåret 1 juli -1984/85 1 okt 1985

Kampuchea FN:s program för Kampuchea FAO UNICEF UNHCR WFP

Svenska röda korset för hälsoinsats

(5,5) (3) (2) (1,5)

2,0

1,6

Laos

UNHCR för hjälp till återvändande

flyktingar 0,5

Pakistan

Reservdelar lastbilar (UNHCH) 0,45

vmCR för insatser för

afghanflyktingar 4,0

UNHCR/Världsbanken flykting insats 2,0 Svenska röda korset/Inter nationella rödakorskommittén, flyktinginsats 4,0 Svenska röda korset/Röda kors- för en i ngEir nas förbund, sjukvårdsinsats 1,2

Sri Länka Ungdomens nykterhetsförbund för hjälp till konfliktdrabbade 1,0

Vietnam

Insatsvaror för jordbruket efter

tyfon 3,0

UNHCR familjeåterföreningsprogram 0,5

MELLANÖSTERN

Libanon Svenska röda korset/Internationella rödakorskommittén för krigsdrabbade Palestinagrupperna för sjukvårdsinsats Rädda Barnen för psykosociala insatser bland krigsdrabbade barn

LATINAMERIKA

UNHCR, flyktinginsatser

2,5 0,452

1,1

4,0

Chile Diakonia, drabbade

insatser för jordbävnings-

0,5

Nicaragua

Swedish Co-operative Centre insatser för konfliktdrabbade Svalorna, tält för hemlösa Veteleverans

5,0 5,0 0,19 15,0

263 Beslutade insatser P™P. 1985/86: 100

(milj.kr. ) Bil. 5

Budgetåret 1 juli - Destination 1984/85 1 okt 1985

ÖVRIGT

Svenska röda korset för katastrof beredskapslag 2,0 Svenska röda korset för smärre katastrofer 3,0 Svenska röda korset administra tionsbidrag 83/84 1,024 WFP, extra matolja till inter nationella beredskapslaget 10,0 Utvärdering av katastrofbiståndet 0,095 Fraktfond 0,5 Independent Commission on Inter national Humanitarian Issues,

flyktingstudie 1,0

Svenska specialenheter för katastrofhjälp, utbildning

och information 0,5

UNRWA extra bidrag 5,0

Summa 381,487 125,1

264

Försöksverksamhet och metodutveckling m. m. „.,

Anslagsposten Försöksverksamhel och metodutveckling m. m. omfattar två delposter: Försöksverksamhel och metodutveckling, som lidigare benämndes Ämnesinriktad verksamhet och Insatsförberedelser och resultat-värdering, lidigare under anslagsposten Särskilda program.

Delposter

Anvisat

(milj.

kr.)

1984/85

1985/86

Försöksverksamhet och

metodutveckling (FoM)

117,6

136,0

Insatsförberedelser

och resultatvärdering

23,0

27,0

Summa

i40,6

163,0

Försöksverksamhet och metodutveckling (FoM)

Verksamheten har under 1984/85 ylleriigare knutils fill behoven inom del landprogrammerade biståndet och koncentrerats lill allt färre insalser. Den ger utrymme för en experiment- och försöksverksamhel, som normall inte kan rymmas inom enskilda landprogram.

Samarbetet bedrivs med FN-organ, andra mellanstatliga organ saml institutioner och företag i Sverige. Verksamheten är avsedd för områden, där de internationeUa insalserna bedömls vara olillräckliga. De flesta insalserna syfiar lill att förbättra situationen för den fattigare delen av landsbygdsbefolkningen. Planerad fördelning av medel för den ämnesinriktade verksamheten

(milj. kr.)

(1) Exkl. 5 milj. kr. som har utbetalats till SAREC 18 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Ämnesområde

1984/85

1985/86

Miljö- och markvård

30,9

37,4

Energi

13,8

12,9

Lantbruk och livsmedelsförsörjning

16,0

18,8

Landsbygdens vattenförsörjning

1,2

0,8

Hälsovård

14,9

9,9

Befolkningsfrågor

6,5

Byggnads-, anläggnings-

och industriell teknik

7,1

11,2

Undervisning

11,3

14,9

Massmedia och kultur

3,8

4,7

Kvinnor och utveckling

6,3

7,6

Internationell upphandling

2,2

2,4

Sparfrämjande verksamhet

1,2

1,4

Utvecklingsalternativ

3,3

4,6

Övrigt

0,6

2,9

Summa

112,6(1)

136,0

265 Prop. 1985/86: 100 Miljö- och markvård pji

En stark koncenlralion har skett lill markvård och naturresursfrågor. Målsättningarna med arbetet är främsl att finna alternativa lösningar t. ex. vad gäller markanvändning, inleda nya verksamheter l.ex. samodlingsformer mellan träd och grödor (agroforestry), öka informationsflödet till allmänhet och beslutsfattare för att öka förståelsen för dessa frågor, och genom konkreta fäkförsök visa atl metodik och teknik kan anpassas till lokalsamhällen med olika förutsättningar.

Investeringar i miljövård är som regel långsiktiga, medan u-ländernas krav på snabb lönsamhet den senasle liden har ökat. Arbetet med atl höja områdets prioritet har därigenom inle underlätlats. Insikten om att markvård kan åstadkomma positiva resullal redan på kort sikl har dock ökat.

Förutom fortsall stöd fill ännu inle avslutade insalser, l.ex.markvårds-och byskogsprogrammet i Sahel, kommer nya insalser under 1985/86 bl. a. atl avse inventering av naturresurser med hjälp av satelliter.

Energi

Oljeimportens höga andel av exportintäkterna är för de flesta u-länder elt av de allvarligaste problemen och har i hög grad bidragit till atl öka skuldbördan. Landsbygdens energibehov och -problem underskattades länge. Insikten har dock ökat om att u-länderna behöver billig energi, ofta från alternativa källor, med ny teknik och en integrerad energiplanering.

Under 1985/86 kommer verksamheten atl inriktas på bl.a. energianalys och energiplanering, energihushållning, teknikutveckling och -överföring, kurser, seminarier samt publikationer.

Lantbruk och livsmedelsförsörjning

Under perioden 1972-1982 har livsmedelsproduktionen per capita i Afrika minskal. Endast elt fåtal länder söder om Sahara har lyckats öka livsmedelsproduktionen i takt med folkökningen. Till försörjningens problem hör konsumtionen av brännved och del minskande skogsbeståndet, som bidrar till erosion med dess negativa inverkan på jordbruket.

Under budgetåret 1985/86 ägnas särskild uppmärksamhet åt akvakultur, marknadsföring och prispolitik, folkligt deltagande samt resursbasutveckling.

Landsbygdens vattenförsörjning

Verksamheten har på vallenförsörjningens område hiuills inriktats på förstärkning av u-ländernas planering, ökat folkligt dellagande, anpassad teknik, uppmstning av befintliga anläggningar saml ulbildning, drift och underhåll.

Under 1985/86 genomförs seminarieverksamhet för att vidareutveckla tekniken för vatlenlagring i sandbäddar, grundvattenundersökning genom fjärranalys (Botswana), slöd till lokal produklion av handpumpar (Etio- 266

pien) samt breddning av del institutionella samarbetet. En viktig kompo- Prop. 1985/86: 100 nent utgörs av metodutveckling och utvärdering. Bil. 5

Hälsovård

1985/86 års program innebär fortsatt satsning inom områdena primärhälsovård, nutrition, handikapp saml resursbasulveckling och ulvärdering.

SIDA samarbetar på hälsoområdet med Världshälsoorganisationen (WHO), andra internationella organ och svenska organisationer. Kontakterna med svenska organisationer har ökat under de senaste åren.

Grundläggande för arbelel är alt i nära samarbete med berörda organisationer och i dialogen med programländerna främja ell integrerat synsätt på hälsa.

Befolkningsfrågor

I samband med befolkningskonferensen i Mexico 1984 fick befolkningsfrågorna förnyad aktualitet. Del ledde lill etl ökat antal framställningar om slöd. SIDA har inlett samarbete med en rad organisationer. Exempel är Population Council, Internafional Commillee on Management of Popula-lion Problems (ICOMP), Global Commillee of Parliamenlarians on Population and Development och Inter Press Service (IPS). SIDA har också utökat samarbetet med Inlernalionella familjeplaneringsfederalionen (IPPF).

Byggnads-, anläggnings- och industriell teknik

Viktiga områden för biståndet är anpassad teknik, utbildning av småföretagare, tekniköverföring inom prioriterade industrigrenar, ulbildning i underhåll och kvalitetskontroll, industriellt rättsskydd samt standardisering.

En avsevärd utvidgning av programmel sker under 1985/86. Ökningen motiveras i huvudsak av behovel av underhåll av maskiner och utrustning. SIDA avser alt göra en större insats på detta område genom SWEDEC International AB. Fortsatt stöd kommer också att lämnas lill utveckling av arbetsintensiva metoder för vägunderhåll i Afrika i samarbele med ILO, småförelagamlbildning och ulbildning i palenträltsfrågor.

Undervisning

Verksamheten inom della område koncentreras till fem delområden: utbildningsplanering och administration, yrkesinriktad utbildning på landsbygden, idéspridning, regionala program för förvallningsutbildning samt ulveckling av den svenska resursbasen.

Av särskill intresse är de insalser som avser utbildning genom produktion, ulbildning för landsbygdens behov i östra och södra Afrika saml förvallningsutbildning i Afrika som har direkl anknytning till programländerna.

267 Massmedieutveckling och kulturstöd

Inom massmediaområdet slår slödel fill IPS i centrum. Samarbete med International Program for the Development of Communicalion (IPDC) har inletts. Inom kulturområdet genomförs ell trettiotal smärre insatser såsom bokutgivning och biblioteksverksamhet, folkteater, konst och konsthantverk, musei- och utstäUningsverksamhet m.m.

Kvinnor och utveckling

SIDA stöder en rad internationella organisationers aktiviteter på kvinnoområdet. Verksamheten skall i framfiden även inriktas på eftersatta och angelägna områden av belydelse för kvinnor i mottagarländerna.

Inom hälso-, undervisnings-, landsbygdsutvecklings- och energisektorerna arbetar SIDA för att hänsyn skall tas till kvinnoaspekterna. För att nå uppställda mål behövs komplettering med insatser finansierade från denna anslagspost. Tre områden har identifierats inom vilka särskilda insatser för kvinnor behövs, bl. a. som en förstärkning av det landprogrammerade biståndet. De avser krediter, uppbyggnad av sakkunskap och stöd lill förvaltningsorgan och organisationer som bedriver övergripande arbete.

Internationell upphandling

Brisler i den offentliga upphandlingen och importhanleringen ulgör i de flesta av Sveriges programländer dels etl allvarligl hinder för deras försörjning med oumbärliga varor, dels en svårighet för att genomföra planerade biståndsinsatser. Det aktuella programmet syftar på längre sikl lill alt nå effektivare importhantering, sakkunskap hos inköparna, bättre behovs-planering och bättre materialadministrativa rutiner. Insatserna skall bidra lill ökad produktkännedom och kunskap om alternativa leveranlörskällor saml följsamhet lill etablerade upphandlingsregler.

Samarbetet med ITC fortsätler dels som stöd till dess "import manage-menl"-verksamhel, dels genom metodutveckling för alt möjliggöra fömn-dersökningar och projeklberedning i av SIDA anvisade länder och dels genom utveckling av undervisningsmaterial. Vidare utnyttjas ITC som exekufivorgan för långsiktiga utbildningsprogram i enskilda mottagarländer som komplement till SIDA-finansierade sektorprogram och importstöd.

Sparfrämjande verksamhet

Den sparfrämjande verksamhet som med stöd av SIDA bedrivits av Svenska Sparbanksföreningen (SSBA) har skapat förbättrade förutsättningar för insalser i enskilda länder och regioner. Ett framgångsrikt arbete har ägt rum för atl väcka medvetande om det inhemska sparandets belydelse för utvecklingssamarbetet och skapa opinion för bislåndsgivning.

Under budgetåret 1985/86 genomförs förberedelser som förväntas leda 268

tUl konkreta insatser, i första hand i Botswana, Kenya och Sri Länka.

Prop. 1985/86:100 Utvecklingsalternativ gji

Verksamheten inom della område beslår huvudsakligen av studier och utredningar om vikliga problem i utvecklingsprocessen och utvecklingssamarbetet.

Stöd ulgår också under 1985/86 lill Dag Hammarskjöldfonden och Inlernafionella stiftelsen för alternativ ulveckling (IFDA).

Ett par forskningsprojekt har påbörjats i samarbete med Världsbanken, etl om landsbygdsutveckling i Östafrika och ett om förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och inkomstfördelning.

Övrigt

Under denna rubrik anvisas medel, främsl för alt kunna möta den ökande efterfrågan på stöd ål verksamheter som avser atl främja demokrati och mänskliga rättigheter. Ansökningar om sådant bistånd avser ofta mölen och seminarier i Sverige för all förbällra kontakterna med svenska organisationer och institutioner. I de flesta fall är enskilda organisafioner förmedlare av sådant bistånd.

Insatsförberedelser och resuttatvärdering

Under denna delpost disponerar SIDA medel avsedda all i första hand tillfälligt förstärka SIDA:s och bislåndskontorens personal. Medlen används vid beredning, kontroll och utvärdering av program och insalser som bekostas eller avses finansieras med svenska biståndsmedel. En slor del av verksamheten sker i samarbete med institutionella konsulter, bl. a. Sveriges lantbruksuniversitet, fiskeristyrelsen, Slockholms universitet, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg.

Enskilda organisationer

Stödet lill de enskilda organisationerna har flerdubblats sedan 1974/75. Denna ökning har skett i takt med all organisationernas kapacitel ökat.

Under 1984/85 utbetalades sammanlagt 279,8 milj.kr.av tolalt tUlgängliga 307,6 milj. kr. Reservationerna har under senare år uppgått lill ca 15 % av anslaget.

Bidragen fördelades 1984/85 på 75 olika länder, främsl i Afrika. De sex största mottagarländerna var:

1984/85 milj. kr.

Indien 21

Tanzania 17

Kenya 14

Zaire ll

Nicaragua 11 -

Argentina 8 '""

Missionsorganisationerna mottog den största delen av bidragen, Prop. 1985/86: 100 120 milj.kr. De humanitära organisationerna erhöll 40 milj.kr. Bidragen Bil. 5 Ull fackliga och kooperativa insatser var 35 milj. kr. resp. 11 milj. kr.

Liksom lidigare år har stödet i huvudsak använts lill hälsovårds- och utbildningsprojekt. Slödel fill landsbygdsulvecklingsprojekl har ökat. Stöd har utgått för investeringar och lill drifts- och underhållskostnader i lokal valuta.

Regeringen gav 1984 SIDA i uppdrag all genomföra en utredning om de enskilda organisationernas kapacitel atl bedriva biståndsverksamhet. Utredningen avlämnade sin rapport i augusti 1985. Av rapporten framgår att organisationerna har kapacitel att ta emot mer stöd från SIDA för sin biståndsverksamhet utan alt därmed äventyra sitt oberoende. SIDA rekommenderas all förskjuta sin verksamhel mol ökad uppföljnings- och utvärderingsverksamhet i stället för den tidigare betoningen på förberedande granskning.

Ramavtal

Genom all teckna ramavtal med de större organisationerna har SIDA vunnit administrativa lättnader i hanteringen av de snabbt växande anslagen. Ramavtal har ingåtts med följande elva organisationer: Afrikagruppernas Rekryleringsorganisalion (ARO), Arbetarrörelsens Inlernalionella Centrum (AIC), Frikyrkan Hjälper (Diakonia), LO/TCO, Handikapprörelsens Internationella Bislåndssekrelariat (SHIA), Pingstmissionens u-landshjälp. Rädda Barnen, Swedish Co-operalive Centre (SCC), Svenska Missionsrådet (SMR), Svensk Volontärsamverkan (SVS) samt Utbildning för Biståndsverksamhet (UBV). Av det lotala anslaget går omkring 85 % lill dessa organisationer, övriga 15 % utgår fill ca 130 organisationer.

Volontärbidrag

Genom stödet till enskilda organisationer får också elt allt större antal svenskar möjlighet lill praktisk erfarenhet av arbete i u-land. Vid budget-årsskiftet 1984/85 finansierades 662 volontärer med biståndsmedel. För varje volontär ulgår elt schablonmässigt bestämt bidrag. Fr.o.m. med budgetåret 1985/86 är bidraget 100 000 kr. För volontärbidragen tas ca 20 % av anslagsposten i anspråk.

En utredning för atl kartlägga volonlärernas villkor och organisationernas behov av stalligl slöd utfördes 1984. Resultatet av utredningen har beaktats vid den prövning av schablonbidragets storiek som skett under budgetåret 1985/86.

Direktstöd till kvinnoorganisationer

Stöd har även lämnats direkl fill kvinnoorganisationer i u-länder. 1983 reviderades rikfiinjerna för della stöd och ändringarna innebär att stödet huvudsakligen begränsas till programländerna och att biståndskontoren ansvarar för beredning och uppföljning av insatserna. Siödet är inriktat på all ge försöijningsmöjligheter åt kvinnor och underlätta deras arbete. 270

Tekniskt samarbete och u-krediter Prop. 1985/86:100

Bil. 5

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

Verksamhetens utveckling

Efler en försöksverksamhel bildades BITS som en myndighet år 1979.

BITS anslag har ökat kraftigt, från 130 milj. kr. 1980/81 till 474 milj. kr. 1984/85. Utbetalningarna har också ökat krafligl mellan dessa två budgelår, från 22 milj. kr. lill 367 milj. kr., även om utbetalningarna av medel för u-kreditgivningen till följd av systemets konstmktion sker i en långsammare takt än anslagstilldelningen.

BITS verksamhetsformer har ulvecklals gradvis. Inledningsvis avsåg verksamheten i huvudsak slöd fill konsultstudier och utbildningsinsatser i enskilda länder. Därefter började BITS medverka tUl etl växande antal inlernafionella kurser i Sverige. Vidare tillkom slöd till instilufionssamar-bete, försöksulmslning liksom särskill finansiellt slöd. Etl samarbete med Svenska institutet utvecklades avseende personulbyte, kultursamarbete och u-stipendier. BITS inledde också ell samarbele med SWEDFUND avseende utbUdning av personal för induslriprojekt, där SWEDFUND medverkar.

Från 1981 fick BITS ansvar för användningen av biståndsmedel i u-krediter. Detla utgör nu en väsentlig del av BITS verksamhel.

De olika verksamhetsformer som ulvecklals möjliggör en samverkan dem emellan, som ökar genomslagskraften av samarbetet med de berörda u-länderna, i enlighel med riktlinjerna för BITS verksamhet.

Förinvesteringsstudier avseende projeki som erhållit stöd inom del tekniska samarbetet har i en del faU följts upp med utfästelser om u-kredit för projektens genomförande. Inom ramen för del tekniska samarbetet har konsultinsatser kombinerats med inslilulionssamarbete. I länder som erhållit finansiellt slöd har sådant slöd kopplats liU pågående konsuh- eller utbildningsinsatser.

Utbetalningarna för verksamheten har utvecklats enligt följande (milj.kr.):

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Tekniskt sam-

arbete

21,8

41,6

53,5

74,8

100,2

U-krediter

(gåvoelement)

14,9

59,0

78,4

267,1

Summa

21,8

56,5

112,5

153,2

367,3

Under 1984/85 förbmkades hela del belopp som var tillgängligt för tekniskt samarbete.

Vad gäller u-krediterna ökade anslagsutnylljandet markant 1984/85 jäm fört med lidigare år. Totalt översteg utbetalningarna under 1984/85 föregå- 271 ende års med 140 %.

Inom det tekniska samarbetet lämnades 1984/85 bidrag till ca 120 insat- Prop. 1985/86: 100 ser i 27 länder, varav fem tidigare inte fått bidrag. Till de internationella Bil. 5 kurserna sände ytterligare elt stort antal länder deliagare. Verksamheten inom u-kreditsystemet fortsatte alt expandera. Vid utgången av 1984/85 hade sedan u-kredilgivningen inleddes 1981 utfästelser lämnats för ca 110 projekt om totalt 5 300 milj. kr. Närmare 50 av dessa hade vid budgetårsskiftet lett lill kontrakt med en sammanlagd kreditvolym om ca 2 500 milj. kr., lill en beräknad kostnad för BITS (för det s. k. gåvoelementet) på ca 700 milj. kr. U-krediter har beviljats för 21 länder, varav samfiiga utom två är programländer för SIDA eller länder med vilka BITS har tekniskt samarbete.

Den 1 januari 1985 trädde det modifierade kreditsystemet i kraft, efter översyn av den s. k.u-kreditutredningen, som följdes av beslut av regeringen och riksdagen. U-kreditsystemet ändrades främst i två avseenden: krediternas bislåndsorientering förstärktes och huvudansvaret för besluten lades på BITS.

BITS har eller förbereder finansieringssamarbete med bl.a. Världsbanken och regionala utvecklingsbanker.

Tekniskt samarbete

Det tekniska samarbelel syfiar tUl all överföra kunnande från Sverige fill samarbelsländerna. I detta inbegrips att skapa kontakter, planera projekt och ge utbildning inom områden där Sverige har god kompetens och kapacitet. BITS medverkan i del tekniska samarbetet utgörs av bidrag till konsultinsatser, utbildning för enskilda länder, insUtutionssamarbele, finansiellt stöd, försöksulmslning, inlernalionella kurser samt personulbyte och kultursamarbete. Det tekniska samarbelel sker främst inom industrisektorn. Flera av de internationella kurserna avser detla område, liksom de insalser som gjorts i anslutning till SWEDFUND-projekt.

I syfte att få en indikation på exporteffekterna av det tekniska samarbetet gjorde BITS under 1984/85 en enkät bland ell antal svenska förelag, omfattande ett 40-tal projekt till vilka bidrag om ca 60 milj. kr. utbetalats. Svaren gav vid handen att den ylleriigare export från dessa företag, som projeklen lell till, uppgick till 150-200 milj. kr. Dessulom hade vissa andra svenska företag levererat utrustning fill projekten.

OECD:s ulvecklingskommillé (DAC) har fastlagt regler för kombinationer av bislåndsmedel med annan, kommersiell finansiering för att förhindra att bistånd primärt används i exportfrämjande syfte och därmed snedvrider den inlernalionella handeln. För iransaktioner vars enda biståndselement utgörs av tekniskt samarbele får del senare uppgå lill högst 3 % av det totala värdet men ej överstiga I milj. US dollar. Reglerna innebär vidare alt sådana transaktioner skall behandlas som exempelvis u-krediter vad gäller bl. a. granskning enligt biståndskriterier.

I proposition 1984/85:100 angavs all möjligheten till slöd lill utbildning i ansluting lill kommersiellt finansierade projekt borde prövas i ökad ut sträckning. Med ledning av ovannämnda regler anser BITS alt utgångs punkten för ett eventuellt stöd bör vara atl insatsen skall få en utvecklings- 272

främjande effekt genom all förslärka mottagarens kapaciiei aU använda, Prop. 1985/86: 100 underhålla och eventuellt vidareutveckla de leveranser som ingår i projek- Bil. 5 let. De belopp som kan komma ifråga kan motsvara gåvoelementel i en mindre u-kredil och del är därför enligt BITS naturligt all prövningen i vissa avseenden följer den som gäller för u-kreditgivningen.

U-krediter

U-krediter är staissiödda krediter som med utnyttjande av bislåndsmedel kan lämnas på mjuka villkor till vissa u-länder för alt finansiera svenska varor och tjänster i projekt som främjar u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling. Riksdagen beslöt 1984 om vissa modifieringar i u-kreditsystemet från 1 januari 1985. Dessa innebär atl u-krediternas karaktär av utvecklingspolitiskt instrument förstärks, samlidigl som hela kostnaden för de uppmjukade kreditvillkoren belastar biståndsanslaget. Huvudansvaret för kredilbeslulen ligger på BITS.

Den tolala kredilvolymen för u-krediler som lell fill kontrakt eUer var under förhandling - 66 krediter - belöpte sig vid utgången av budgelårel 1984/85 lill 3 660 milj.kr.med eU totalt beräknal gåvoelemenl på drygl I 170 milj.kr. Den 30 juni 1985 hade avtal tecknats omfattande en total lånevolym av närmare 1 700 milj.kr.med en biståndskoslnad på totalt 420 milj. kr.

U-kredilgivningen har övervägande inriktats på programländerna för svenskt bistånd och de länder i vilka BITS bedriver tekniskt samarbete. De beviljade och aktuella krediterna fördelar sig på 21 länder med en tyngdpunkt i kreditgivningen på Algeriet, Egypten, Indien, Kenya, Kina och Tunisien. Av de länder som hiuills aktualiserats för u-kredilgivning tillhör samlliga utom Algeriet och Portugal låg- och lägre medelinkomslländer enligt Väridsbankens klassificering. Portugal är inte längre aktuellt för u-kredilgivning. För vissa länder som beviljats u-krediler begränsas möjlighelerna till nya krediter av en försämrad kredilvärdighel.

Kreditgivningen har främst inriktats på projekt inom energiförsörjning, transporter och kommunikationer saml industriell verksamhel.

BITS diskussioner om samarbete med Väridsbanken har lett lill samfinansiering av några projekt, nämligen ett kraftverk i Kenya, kraftöverföring i Indien och telekommunikationer i Etiopien.

Även med de regionala utvecklingsbankerna har BITS etablerat samar bete. BITS har lämnat utfästelser om s.k. projeklramkrediler för eU val- lenkraftprojekl i Dominikanska Republiken, i parallellfinansiering med Interamerikanska utvecklingsbanken, och ett kraftprojekl i Thailand i sam finansiering med Asiatiska utvecklingsbanken. Andra projeki diskuleras för samfinansiering med de nämnda bankerna och Afrikanska utvecklings banken. Även med arabfonder har samarbele aktualiserats. Överiäggning ar med Nordiska investeringsbanken har lett till diskussioner om länkbara samfinansieringsprojekt. Samfinansiering har möjliggjort u-kredilgivning till större projekt. I vissa fall kan samfinansiering ske i sådana former alt risken för skadefall kan anses minska, vilkel öppnar möjligheter till viss kreditgivning i länder med begränsad kredilvärdighel. 273

Anslagen för gåvoelement i u-krediler för perioden 1980/81 -1984/85 har Prop. 1985/86: 100 totalt uppgått lill I 397 milj. kr. Av de tillgängliga medlen hade vid utgång- Bil. 5 en av 1984/85 I 173 milj. kr. intecknals för krediter som tillstyrkts av BITS och ännu var aktuella, dvs 84 % av tillgängliga medel.

Inom u-kreditsystemet avräknas från anslaget gåvoelemenlen för de krediter för vilka låneavtal tecknats och garantiförbindelse utfärdats av EKN. Av det under anslaget inlecknade beloppet på 1 173 milj.kr., hade 419 milj. kr. tagils i anspråk den 30 juni 1985 för 33 krediter. Formellt uppgick reservationerna således till 978 milj. kr., varav dock 753 milj. kr. intecknals i form av utfästelser, inkluderande 280 milj. kr. för vilka köpekontraktet tecknats. Av de lolala anslagen var alltså 224 milj. kr. tillgängliga för nya åtaganden.

I det u-kredilsysiem som gällde fram till januari 1985 garanterades samtliga u-krediler för projeki i programländerna ytterst mol bislåndsanslagen. Övriga krediter garanterades normall inom ramen för EKN:s s. k. s/u-sys-tem. Om särskilda skäl förelegat har regeringen medgivit alt u-krediler i andra än programländer garanteras mol bislåndsanslagen.

Det totala garantiengagemanget under s.k. biståndsgarantier uppgick den 30 juni 1985 lill I 499 milj.kr. I beloppet ingår biståndsgaranterade engagemang för vissa krediter till Mogambique, Tanzania, och Sri Länka, vilka inte avser u-krediter.

För u-kreditsystemet har upprättals en säkerhetsreserv till vilken garan-lipremier uppbärs för biståndsgaranterade krediter. Till reserven har även tillskjutits medel från biståndsanslaget. Reserven belastas för skadeersättningar vilka 1984/85 uppgick fill 25 milj. kr. Totalt uppgår reserven till 137 milj. kr. vilket motsvarar 9 % av utestående garantiengagemang.

"Blandade krediter" i internationella fora

S. k. blandade krediter och bislåndskrediler utgör numera ofta konkurrensmedel på en rad utlandsmarknader. Risken för kapplöpning med subventioner och utgröpning av biståndets kvalitet har lett till att användningen av blandade krediter ägnats slor uppmärksamhet i inlernalionella fora. Diskussionerna resulterade 1983 bl.a.i en överenskommelse inom OECD;s. biståndskommitté DAC om allmänna riktlinjer för utnylljande av offentligt bistånd i kombination med slatsslödd exportkreditgivning.

År 1985 beslöt OECD:s ministerråd atl förmånlighelsgraden (gåvoelementet) för blandade krediter skulle höjas tUl lägst 25 % (mol lidigare 20 %). Beslutet innebär alt de svenska u-kredilerna överensslämmer med den inlernalionella minimisatsen. Vidare förstärktes de s. k. nolifierings-reglerna för krediter med en förmånlighetsgrad mellan 25 och 50 %. Elt deltagarland inom den s.k.consensus-överenskommelsen skall meddela övriga deltagare om avsiklen att erbjuda blandade krediter eller dylikt och möjliggöra för företag i dessa länder alt konkurrera med liknande vUlkor (malching).

Riktlinjerna syftar till alt stärka biståndsinriktningen på de kombinerade krediterna, och begränsa denna form av kreditgivning. Diskussioner pågår

om en ylleriigare höjning av den lägsia accepterade förmånUghelsgraden Prop. 1985/86: 100 och en skärpning och utvidgning av reglerna. Bil. 5

Fonden för industriellt samarbete med u-länder

Mot bakgrund av u-ländernas önskemål om utvecklat industriellt samarbele och med hänsyn till alt det bilaterala svenska biståndet delvis ändrat karaktär under 1970-lalel föreslog 1977 års induslribiståndsulredning bl. a. inrättandet av en fond för industriellt samarbele med u-länder. Regering och riksdag beslöt inrätta en sådan fond, SWEDFUND, som kunde medverka finansieUt i samägda tiUverkande företag tillsammans med u-landspartners och svenska förelag. Riksdagen har senare avlägsnat avgränsningen till tiUverkande förelag. SWEDFUND:s verksamhet skall idag främja industriell utveckling i u-ländema inom ramen för alla slags företag oavsett om dessa sysslar med tillverkning eller någon form av tjänsteproduktion. Fondens uppgift är alt genom en relativt begränsad insats med slalliga medel stimulera svenska företag all gå in i ett samarbele i u-länder och att salsa egna resurser häri. Stimulansen skall särskilt inriktas på de fattigare u-länder som tidigare endasl i begränsad utsträckning försöki engagera svenska företag i induslrisatsningar.

SWEDFUND är enligt sina stadgar en självständig statlig stiftelse. De huvuduppgifter som ålagts fonden är förmedling av kontakter, medverkan fill och finansiering av investeringssludier samt finansiell medverkan i långsikliga samverkansprojekt genom akfiesatsningar saml lån- och garantigivning.

Fondens gmndkapital, urspmngligen 100 milj. kr, förstärktes för budgetåret 1985/86 med 25 milj. kr. och skall enligt riksdagens beslul sleg för steg höjas liU 250 milj. kr. DärtUl har fonden fått slalsgarantier för lån inom en ram molsvarande högst tre gånger det vid varje tillfälle inbetalda beloppet i SWEDFUND :s gmndfond. De lolala uteslående kontrakterade åtagandena för akliesalsningar, långaranligivning och förstudier uppgick den 30 juni 1985 tiU 145,8 milj.kr. SWEDFUND:s styrelse hade vid samma tidpunkt tillstyrkt investeringar lill ell värde av 162,2 milj.kr. Utbetalningarna uppgick vid samma tidpunkt till ca 94 milj. kr. Fondens löpande kostnader har hillills täckts i huvudsak av avkastning från det egna grundkapitalet. Under verksamhetens tre första år erhölls dock administrativa bidrag från statsbudgeten på tUlsammans 9,2 milj. kr.

SWEDFUND medverkar finansiellt per 30 juni 1985 i sammanlagt 41 projeki inkl. finansiering av förstudier. Av dessa befann sig 28 under förhandling om genomförande, under uppbyggnad eller i produklion.

Del lotala värdet av investeringarna i de 28 pågående projekten beräknas uppgå fill ca I 400 milj. kr. SWEDFUND;s totala finansiella åtagande i dessa projeki uppgår lill 145,8 milj. kr. fördelat med 50 % på aktiesalsning, 40 % på långivning och 10 % i garantiåtaganden. Övriga finansiärer är projektens svenska och lokala intressenter, nationella och regionala ul- vecklingsinstitutioner, exportkreditorgan, affärsbanker m.fl. I genomsnitt uppgår SWEDFUND:s finansiella insats fill ca 11 % av projektens totala investeringskostnader medan övriga intressenter och finansiärer bidrar 275

med återstående genomsnittliga 89 %.

Av de 28 pågående projekten ligger 19 i nuvarande eller tidigare pro- Prop. 1985/86: 100 gramländer, medan de återstående nio avser projeki i länder med vilka Bil. 5 Sverige önskar utveckla etl bredare samarbete eller vars utvecklingspolitik i övrigl ligger i linje med kriterierna för länderval enligt de gmndläggande kriterierna för SWEDFUND:s verksamhet. Det faktum att ca 2/3 av projeklen finns i programländer anser SWEDFUND svara väl mot statsmakternas prioritet för insatser i de fattigare länderna. Tendensen för den kommande femårsperioden pekar mol en fortsalt koncentration till de länder där SIDA och BITS också är verksamma.

Genomsniltsstorleken på SWEDFUND:s insats i varje projeki är för Afrika 4,9 milj. kr. och för Asien 7,0 milj. kr. och de genomsniuliga lolala investeringarna för projekten i deras helhet förhåller sig i liknande proportioner. Med hänsyn till den relativt ringa storleken på projeklen i Afrika och den allmänl sett mera begränsade industriella erfarenheter där, blir arbetsinsatsen från SWEDFUND:s sida relalivl slor.

De pågående projekten väntas skapa 4 900 nya arbetstillfällen i värdländerna. Flertalet projeki kommer atl producera för avsättning på internationella marknader och därmed bidra positivi till respektive lands valutabalans. Urvalet av projekt inriktas mot sådana som baserar sin tillverkning på lokala råvaror och resurser. Ansträngningar görs för all utveckla projekt med en produktionsteknik som bedöms kunna fungera i länder med outvecklade infrastruktur och med liten tillgång lill service- och underhålls-tjänster. Samtidigt läggs vikt vid projekt som medför att ny och någol mer avancerad teknik än vad som tidigare funnits, inlroduceras i landet.

Som svenska partners förekommer både stora och små förelag, statliga, kooperativa och privata. Den svenska exporten till projektens invesle-ringsfas beräknas uppgå lill ca 375 milj. kr. De svenska företagens intresse är emellertid inte genomgående kopplat till export från Sverige. Andra incitament gäller utnylljandet av en befinfiig materiell eller personell överkapacitet, marknadsföring av en ny intressant produkt samt utveckling av ny teknik.

276 Biståndet fördelat på enskilda länder p, '- 'o

BU. 3 Den följande statistiken avser de utbetalningar som gjorts budgetåret 1984/85 av biståndsorganen SIDA, SAREC, BITS, IMPOD och SWEDFUND. Utbetalningar som inle kunnat länderfördelas, har förts lill de regionala posterna eller övrigposten. Så har också skett med bidragen fill de länder som totalt erhållit mindre än 1 milj.kr. Också vissl forskningsbislånd och humanitärt bistånd redovisas på det sättet. Utbetalningarna för u-krediler avser avräkningar mol biståndsanslaget för gåvoelement för kreditförbindelser som utfärdats under 1984/85. SWEDFUND:s utbetalningar särredovisas eftersom de inte utgör bistånd enligt vedertagna definitioner. Utgifterna för den cenlrala biståndsadminislrationen har utelämnats. Med hänsyn lill IMPOD:s arbelssäll ingår dock i dess utbetalningar lönekostnader för personal med undanlag av chefen för kontoret samt viss administrativ personal. Del multilaterala biståndet (under anslaget C 1) ingår inle i stafistiken emedan det inte visal sig möjligl aU på elt räUvi-sande sätt fördela det biståndet på enskilda länder.

Utbetalningar av SWEDFUND 1984/85.

Land

Aktie-

Lån

Infriade

Totalt

kapital

garantier

(tkr)

Bangladesh

1 108

Egypten

1 646

Indien

2 387

Kenya

2 700

2 988

Kina

10 937

Peru

9 Sri Länka

1 169

Tunisien

1 181

Zimbabwe

3 593

21 549

Utöver ovan angivna belopp har Swedfund utbetalat ca SEK 2 000 000 i "technical assistance"..

277 Prop. 1985/86: Bil. 5

_ ta go H 3 — c

»o r r4 - "

r O " 00

0 o On

[ \fi On o o m r v£ - < *0 O O fs O TT -H 5

" w- " f t~-

o ;ij r-

*N (N — 00 r--

H fsj — V-j

00 m o 00 .D >o m o

O On t n

(N v-, rn

3 -

■3- 00

O ON

Q O O,

o o o

c/3

H OQ

o o\

o\ 00 >.o o m r H \o v-1 i — >/-i

as <

c/3

j es

T3 c/3

- S ■"

H, c

c £?o

W o -

2 8

c S

3.52 M X .o .:«:

00 'sO

r-- NO 00 '

\D *y 00

rj 00 (N '

On

000 O O ' »O O —

NO 00 —

»o rn NO o Tt 00 - - —' (N O - O (N 0\ TT m V-i

ON >n Tf »o

ON »n TJOG o r-

00 ON ON « 00 —

0 NO

j

(Ni

On 00 Q — r- — Tj-

00 r- »O 1

" On 'T' 0 vo f 00 0 —

vO Tj- —

1-2 S

"T M.£

■3<2 S

"; c M

:« 2 ■« c/5 oo c

< Q

00 S t É 2 J3 M • "g- SbS

.5 a

J.5

00 ta .11

•t; H

■:3 — Pä

ta f-l

H ■i; »> ta

mm u

"3

i ta

! w c : u ta '3

I 3 =

ta o o iZ

CQ oa CQ CQ

.- — w ta a> D. (/} .O Q. 1) J5 O 3 >.

QSOUUU

c c _

ta u ta

■-:.-£ c'C c ScV.SuOtau

5|a3>,>.Eg .-, p (u o 00.: 3 w QQdSWWWOW

278 Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

»n

w (3j oo cg u -r

?!■?

o - TT On

tr- m yr\o G o CN m m Ov

(N - — - 0\

OrnONO ow-ir- —

r-g-oSoN Tt>/nooTr rn

osoo —ONor- o

rN — - u-i »o

—mviv-i ooso- — 00--moor-- TtoooONcn — Nooomiri —(NOr-OON

TtmvTt — CNfM-—>fN

m >o ON

Q O

o

8 o

g;

V~i

r i

m

c/1

m

u

<

c/3

lo

1° ffl j

.i OJ (rt

J E£ i5 ta

3'i u

c tr o

tu o w

t-s '-E°S ca

3 1/3 ti

X.M ca

r- ON -

« (N NO

m m Tt >n o w-l t~- »n m

a Tf

53 SS

oo

O oo o o

Tj- Tf

s

m

§

o

8

OOO

m o VI 00 o »

—

o oo m

m 00 - vO NO — »—

o 00 m 00 00 o ON

un O v-1 o (N O t

nO m — fN fN -

Tf o r- Tf

ON Ov o

m r- O

r- o

v-1 ON Tf V-1

On

nO ON

1.2 53

2a;

1 VI r fN

fN -— 00

NO

NO OO oo

Q

l = é

•a »- c

e — öi3 t:

rt -* C o

« ON On fN fN On

Tf -

vn m

m v-1

Tf V-1

OO H

r- vn

On vn O m fN

ca « _. T3 ca ta 1 a ta 1) i> ' S c c c ca A)._ .« ta x; !: 3 3 OOOOO

1/3

I- c

.a O

C C

ta.Si u c

E ta o

ca :-2 :r2 71 3

_g.S S 3 .Ho-

i II ca I lo ||.g •Slllgl

catatauo-SO Si) .-SS JSjacacaiuO

279 Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

.S

vo o o o

s::i

00 r- —< r*-i

— ca 00

M \D r/ r*

r v-1

Total utbet 1984/ (tkr)

(N Ov -t f*

vn Tf

Q

O

0. r-

S

fS oovO(-oos — — --o

r —"S0»nr

■ v — ooooTj-ofrov

■«*■ oocN — sor-o/tcN

— r- - rj —

(--1 - (J\ (N «/-3

— 00 -" ■* r-

00 r*-i VI fS —

— -* rJ w- o

— c- — \D OO

Tt — —

O

D'-ä

c/1 H

c ca , . E Si c?i " Ji

3 U

tu

OS

c/1

3 Tt

f* r- O

lo

CQ j

1

ON 00

m fN

c/] --• ont .i OJ t/1

NC fN

VI r-

00 ON

V-1

o

00 v-1 m

v-1

vn

oo

vO 0\ Tf On

v-1

o

v-1 (N

On r- oo

rsl Tt

nski rgani oner

BJ O-

t: j= 1-.

:ca CJ 0)

w o **=-

•Ex. S

ca c -i

e| S

3, XI J«i

ilda pro-

Regio-

nsatser

i" E ta

E

t/n 00 c

E

o r- Vl

(N O r-

Tf vn O m

00 -

Tt VI

00 m r Tf

oo Vl

m Tf

r- Tf—-moOoooN

viONv-iuSCv-iOTtm

Tf - oOf«oor~~rn(N

m _ - __ rn — (N

NO O v o o

00 Q — o o

ON o — o o

o V) — Vl r m Tf

ON o —

o ON Vl rn m Vl Ov rn

ND 00 o (N

00 Vl ON Tt

Tf vO

m - O fN NO O m Vl On

—. ™ r

o O o o m 00

Tf

00 o

Vl o m r--

00 e'' i, m = E 2iS 2

C0-* 2 o J.S aj

o

vi oo

Vl 00

rsl rsl

Tt VI

vn vn

•o

c ca -i

00 ,- £ rv ra IU X

u.y .2? o

o ca

c ; o

° E

-«J u o ta

N U

H-f. 2 ca °5 =

tau.5;oC35>.>. t/lC/lC/3C/lC/:c/3C/3C/3C/3

.2 TS c C c U ta "O ca "r: N ta = •-c j: ta c ta o j= 3

HHHH

OD Si

5 ca .13

J>

'.S

ca

Xl

E

.E

"a

ca

NNN

280 Prop. 1985/86:100 Bil. 5

rt (U Tf

—' m vn 00

(N r- vo

m m Tf P Ov Vl

r o

— (N (N

nO t- Q fn 00 o

Tt o cS

m Tt CTV

fM Tt

8

3 Ett

r- —

vo nO m — rsl —

vO rn 0\ NO Ov -

r- o

(N O

Vl fN O

fN — fn

ON v» vo

Ov Vl O

O Vl

00 o m o Tf r-

Tf —

oS2

CQ j

c/) "O

■ ■ 5

.i Oi (rt

-I £-.5

U o ■::

c S l:

E°ca ca 3 (rt t:

X.M ta X3 .!

NO

rsl

vn

r- NO r-~ r- On vn

NO oo o

pn oo Tf

On r--

rsl

vn o vo r--

— o

On Tf 00

m Tf

— fN r-

m Vl

ON -* o m ND oo 00 00 o o r-~

— \o

2dä S 13 _--E

:cä 2lä C/3 00 C

_j oo w

rt ■* i: o J .5 aj

m rvi r- 00

NO —

vn ON Ov O

m tn

Ov m

vn m

— (N

Tf VD

ON ON

fn r

vn Vl (N vn

00

■a :ca r

.2i-S'Cu 2 .cu trt ta ca > Q

19 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Nordiskt Biståndssamarbete p™p- -

Bil. 5 De nordiska länderna har sedan början av 1960-talet samarbetat på biståndsområdet. I del långtgående biståndssamarbetet ingår gemensamma biståndsprojekt, som administreras av något av de nationella biståndsorganen. SIDA administrerar den nordiska insatsen för stöd till jordbruket samt den tekniska enheten vid SADCC:s Iransportkommission i Mozambique, och Danmark administrerar kooperativa projekt i Tanzania och Kenya.

1983 togs ett nordiskt initiativ lill bredare ekonomiskt samarbete med SADCC. De nordiska statsministrarna offentliggjorde initiativet i juni 1984. F. n. pågår intensiva överläggningar mellan parterna om samarbetets form och finansiella ram.

Projektverksamheten inom del nordiska biståndssamarbetet har reglerats i en konvention mellan samlliga nordiska länder, vilken undertecknades i mars 1981. Enligt denna skall ärenden av principiell karaktär, såsom utvidgning, förlängning och revision av insatserna, beslutas av det nordiska ministerrådet som även fastställer ekonomiska ramar. Den löpande granskningen av biståndsprojekten sker genom den 1976 inrättade ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor. Genom konventionen upprättades även en rådgivande kommilté med lekmannarepresentation.

Förutom samarbelel på projektområdet sker regelbundna överläggningar i ämbetsmannakommittén i multilaterala och bilaterala ärenden mellan tjänstemän i de nordiska ländernas utrikesministerier och biståndsadminis-Iralioner.

Det nordiska samarbelel i bislåndsärenden omfattar även informella överläggningar, t. ex. i anslulning till internationella mölen, där de nordiska länderna ofta uppträder som en enhet. De nordiska länderna har även en gemensam represenlalion i Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).

282 Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

Vissa förkortningar

AfDB African Development Bank

AfDF African Development Fund

AIC

ANC

African National Congress

ARO

AsDB

Asian Development Bank

AsDF

Asian Development Fund

BITS

Swedish Agency for Inlernalional Technical and Economic Co-operalion

CDB

Caribbean Development Bank

CFA

Commillee on Food Aid Policies and Programmes

CGIAR

Consultative Group on International Agricultural Research

CILSS

Commillee Inter-Etats de Lulle contre la Sécheress au Sahel

CTC

United Nations Centre for Transnalional Corporation s

DAC

Development Assistance Commillee

EADB

Easl African Development Bank

ECOSOC

Economic and Social Council

The Common Märket

EKN

Swedish Export Credit Guarantee Board

FAC

Food Aid Convention

FAO

Food and Agricultural Organization

GATl'

General Agreement on Tariffs and Trade

HABITAT

United Nations Center for Human Seltlemenls

lAEA

International Alomic Energy Agency

IBRD

International Bank for Reconstruction

lEA

and Development International Energy Agency

Afrikanska utvecklingsbanken

Afrikanska utvecklingsfonden

Arbetarrörelsens Internationella Centrum

Afrikagruppernas Rekryteringsorganisation

Asiatiska utvecklingsbanken

Asiatiska utvecklingsfonden

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete

Karibiska utvecklingsbanken Kommittén för livsmedelsbistånd

Konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning

Koordinerande kommittén för ulveckling i Sahelområdel

FN:s center för transnationella företag

OECD:s kommilté för biståndsfrågor Östafrikanska utvecklingsbanken FN:s ekonomiska och sociala råd De europeiska gemenskaperna Exportkreditnämnden

Livsmedelshjälpskonventionen

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation

Allmänna tull- och handelsavtalet

FN:s boende- och bebyggelsecenler

Inlernalionella alomenergiorganei Världsbanken

Inlernalionella energimyndigheten

283 Prop. 1985/86: 100 Bil. 5

ICA International Co-operative Alliance

IDA International Development

Association

IDB Interamerican Development Bank

lEFR International Emergency Food

Réserve

IFAD International Fund for Agricultural

Development

IFC Inlernalional Finance Corporation

HED International Institute for

Environmenl and Development

ILO Inlernalional Labour Organization

IMF International Monelary Fund

IMO International Maritime Organization

IMPOD Import Promotion Office for Products

from Developing Countries

IPPF Inlernalional Planned Parenthood

Federation

ISO Internationel Standardization

Organization

ITC International Trade Center

MONAP Mozambique Nordic Agricultural

Programme

NIB Nordiska Investeringsbanken

OECD Organization for Economic Co-

operation and Development

OEOA Office for Emergency Operations in

Africa

OMM Organizaäo o da Maulhier

Mozambicana

OPEC Organization of Petroleum Exporling

Countries

RNM Resistencia Nacional de Mozambique

SADCC Southern Africa Development

Coordination Conference

SAREC Swedish Agency for Research Co-

operation with Developing Countries

SATCC Southern African Transport and

Communications Commission

Inlernalionella kooperativa alliansen (IKA)

Inlernalionella utvecklingsfonden

Interamerikanska utvecklingsbanken

Internationella kalastroflagret för livsmedel

Inlernalionella jordbruksutvecklingsfonden

Internationella finansieringsbolaget

Internationella miljö- och nalurvårds-instilulel

Internationella arbetsorganisationen

Inlernalionella valutafonden

Inernalionella sjöfartsorganisationen

Importkonloret för u-landsprodukler

Inlernalionella familjeplaneringsfederationen

Internationella slandardiseringsorganisalionen

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum

Det nordiska jordbruksprogrammel för Mogambique

Organisationen för ekonomiskt samarbele och ulveckling

FN:s katastrofkontor för Afrika

De oljeexporterande ländernas organisation

Styrelsen för u-landsforskning

284 Prop. 1985/86:100 Bil. 5

SDR Special Drawing Rights

SEK Swedish Export Credit Corporation

SHIA Swedish Organization of Ihe

Handicapped International Aid Foundation

SIDA Swedish International Development

Authority

SLU

SWAPO

Soulh-Wesl Africa People's Organization

SWEDFUND

Swedish Fund for Industrial Cooperation with Developing Countries

SVS

Swedish Volunleer Service

TIB

Tanzania Industrial Bank

UBV

UNCDF

United Nations Capital Development Fund

UNCTAD

United Nations Conference on Trade and Development

UNDP

United Nations Development Programme

UNDRO

United Nations Disasler Relief Co-ordinator

UNEP

United Nations Environmenl Programme

UNESCO

United Nation Educational, Scientific and Cultural Organization

UNFDAC

United Nations Fund for Drug Abuse Conlrol

UNFPA

United Nations Fund for Population Activities

UNHCR

United Nations High Commissioner for Refugees

UNICEF

United Nations Children's Fund

UNIDO

United Nations Industrial Development Organization

UNITA

Uniao National para la Independencia Total de Angola/National Union for the total Liberation of Angola

UNITAR

United Nations Institute for Training and Research

Speciella dragningsrätter

AB Svensk Exportkredit

Svenska handikapporganisationernas inlernalionella bislåndssliftelse

Styrelsen för inlernalionell ulveckling Sveriges Lantbruksuniversitet

Fonden för industriellt samarbete med u-länder

Svensk Volontärsamverkan

Ulbildning för biståndsverksamhet FN:s kapilalulvecklingsfond

FN:s konferens för handel och ulveckling

FN:s utvecklingsprogram

FN:s kalaslrofhjälpskoordinalor

FN:s miljöprogram

FN:s organisaiion för utbildning, vetenskap och kullur

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel

FN:s befolkningsfond FN:s flyktingkommissarie

FN:s barnfond

FN:s organisaiion för industriell utveckling

FN:s utbildnings- och forskningsinstitut

285 Prop. 1985/86: 100 BU. 5

UNRWA United Nations Relief and Works

Agency for Palestine Refugees in the Near Easl

UNSO

United Nations Sudano-Sahelian

Office

UNV

United Nations Volunteers

Programme

WCC

World Council of Churches

WEP

Worid Employment Programme

WFP

Worid Food Programme

WHO

World Health Organization

WIPO

Worid Intellecluel Property

Organization

WMU

Worid Maritime University

ZANU

Zimbabwe African National Union

ZAPU

Zimbabwe African People's Union

FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar

FN:s särskilda organ för Sahelområdel och Sudan

FN:s volontärprogram

Kyrkornas Världsråd

ILO:s världssysselsättningsprogram

Världslivsmedelsprogrammel

Väridshälsoorganisationen

Världsorganisationen för den intellekttuella äganderätten

Internationella sjöfartsunviersitelel

286 Bilaga 5.2

Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de stockholmsbaserade ambassadörerna per denl januari 1986.

I. Beskickningar (sidoackrediteringsorler inom parentes)

Abidjan (Lomé,

Novo)

Ouagadougou, Porto

Abu Dhabi* Addis Abeba

(Djibouli) Alger Amman

(Beirut) Ankara Athen Bagdad Bangkok

(Vientiane) Beijing

(Pyongyang) Beirut* Belgrad

(Tirana)

Berlin Bern Bissau* Bogotä

(Panama) Bonn Brasilia

(Asuncion) Bryssel

(Luxenburg) Budapest Buenos Aires

(Montevideo) Bukarest Canberra

(Honiara, Port Moresby, Port

Vila) Caracas

(Bridgetown, Port of Spain) Colombo*

Damaskus Dar es Salaam Dhaka Dublin Gaborone

(Maseru) Guatemala

(San Salvador, Tegucigalpa) Haag Hanoi Harare Havanna

(Kingston) Helsingfors Islamabad

(Malé) Jakarta Kairo

(Khartoum) Kinshasa* Kuala Lumpur

(Rangoon) Kuwait

(Abu Dhabi, Doha, Manama) Köpenhamn Lagos

(Accra) Lima

(La Paz) Lissabon

(Bissau, Praia) London Luanda

(Sao Tomé) Lusaka

(Lilongwe) Madrid Managua

(San José)

287 Manila Maputo

(Mbabane) Maseru* Mexico Monrovia* Montevideo* Moskva

(Ulan Bator) Nairobi

(Bujumbura, Kampala, Kigali) New Delhi

(Colombo, Kathmandu, Thimpu) Oslo Ottawa

(Nassau) Paris Prag Pretoria Pyongyang* Quito Rabat

Riyadh

(Muscat, Såna) Reykjavik Rom

(Valetia) Santiago de Chile Seoul Singapore

(Bandar Seri Begawan) Sofia Teheran

(Kabul) Tel Aviv

(Nicosia) Tokyo Tripoli Tunis Vientiane* Warszawa Washington Wellington

(Apia, Nuku alofa, Suva) Wien

* beskickningen förestås av en l f chargé d'affaires

II. Delegationer

Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna i New York Sveriges ständiga delegation vid de internationella organisationerna i Geneve

Sveriges nedruslningsdelegalion i Geneve

Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskl samarbele och ulveckling (OECD) i Paris

Sveriges delegation vid de Europeiska gemenskaperna (EG) i Bryssel Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg

288 III. Lönade konsulat

a) Generalkonsulat

Beriin

Chicago

Frankfurt

Hamburg

Hongkong

Isianbul

Leningrad

Los Angeles

Marseille

Minneapolis

Montreal

Miinchen

New York

Rio de Janeiro

Sydney

b) Konsulat

Barcelona

Jeddah

Las Palmas

Malaga

Mariehamn

Palma de Mallorca

Szczecin

Vancouver

Stockholmsbaserade ambassadörer

De fem sändebuden har följande ackrediteringar:

1. Bamako (Mali), Banjul (Gambia), Conakry (Republiken Guinea), Dakar (Senegal), Freetown (Sierra Leone), Monrovia (Liberia), Niamey (Niger) och Nouakchott (Mauretanien).

2. Belmopan (Belize), Castries (St Lucia), Georgetown (Guyana), Para-märibo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Santo Domingo (Dominikanska Republiken) och St Georges (Grenada).

3. Aden (Demokratiska Folkrepubliken Yemen), Mogadishu (Somalia), Moroni (Comorerna), Port Louis (Mauritius), Antananarivo (Madagaskar), och Victoria (Seychellerna).

4. Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazzaville (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa (Zaire), Libreville (Gabon), Malabo (Ekvatorial-guinea) och Yaoundé (Kamerun).

5. Valikanstaten/Heliga Stolen.

289 Register

A. Utrikesdepartementet m. m.

A I. Utrikesförvaltningen,/ör5/agian.r/ag . 984889000

A 2. Utlandstjänstemännens representation, reserva tionsanslag ................................... 14704000

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av faslighe ler för utrikesrepresentationen, reservationsanslag 33 600000 A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och

konsulat, reservationsanslag ........... 11534000

A 5. Kursdifferenser,/ör/agiflni/ag ........... 1000

A 6. Ersättning ål olönade konsuler,/örs/agÄa«5/ög ... 9310000 A 7. Särskilda förhandlingar med annan stal eller inom

inlernalionell organisaiion,/örÄ/ag5a«5/ag 32960000

A 8. Nordiskl satt\athete, förslagsanslag ...... 1030000

A 9. yissat\åmt\der tt\.tt\., förslagsanslag 600000

A 10. Utredningar m. m., reservationsanslag 5235000

All. Extra utgifter, reservationsanslag ........ 700000

A 12. Officiella besök m. m., förslagsanslag ................. 6760000

1101323000 B. Bidrag till vissa internationella organisationer

B 1. Förenta atiot\eTt\a, förslagsanslag .... ..... 102700000

B 2. Nordiska ministerrådets allmänna budgei, förslags anstag ............................................ 160000000

B 3. EuTopatkdet, förslagsanslag ................ 14200000

B 4. Organisationen för ekonomiskl samarbete och ut veckling (OECD),/ö/-5/ag5a«i/ag ........ 17000000

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA),

förslagsanslag ................................... 12200000

B 6. Byråer för handels- och råvarufrågor m. tT\., förslags anslag ............................................. 6305000

B 7. Internationell råvarulagring,/öw/agiawi/ag 3700000

B 8. Övriga internationella organisationer m. m. förslags anslag ............................................ 900000

317005000 Prop. 1985/86:100 Bil. 5

C. Internationellt utvecklingssamarbete

c 1. Bidrag lill internationella biståndsprogram, reserva tionsanslag ....................................... 2550000000

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsan slag ............................................... 4624545000

C 3. Informalion, reservationsanslag .......... 26 110000

C 4. Styrelsen för inlernalionell ulveckling (SIDA), för slagsanstag ...................................... ..... 195875000

c 5. Nämnden för u-landsutbildning,/örs/agsans/flg .... 20422000 Prop. 1985/86:100

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reserva- Bil. 5

tionsanslag ....................................... 231715000

C 7. Nordiska afTikait\stitutet, förslagsanstag 3 525000

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. reservations anslag ............................................. 1108000000

8760192000 D. Information om Sverige i utlandet

D 1. Svenska institutet, reservationsanslag . ...... 42 121000

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

reservationsanslag ........................... 35 235000

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet, reserva tionsanslag ....................................... 12870000

90226000 E. Utrikeshandel och exportfrämjande

E 1. KommerskoWegium, förslagsanstag ..... 35274000

E 2. E\portfrämiat\de verksatiyhet, reservationsanslag .. 233575000

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster,

förslagsanslag ................................... 1 000

E 4. KrigsmatelerieIinspektionen,/ö«/ag5an5/ag 1000

E5. Interamerikanska utvecklingsbanken,/öri/ag.sa/i.?/a

...................................................... 25000000

E 6. Importkontoret för u-landsprodukter, reservations anslag ............................................ 1000

293852000 F. Diverse

F 1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlan det m.m.,förslagsanslag .................... 3600000

F 2. Resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda

svenska stipendiater, reservationsanslag 75 000

F 3. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrusl ningsslrävanden och andra utrikespolitiska frågor, re servationsanslag ................................ ....... 8927000

F 4. Bidrag till Slockholms internationella fredsforsk ningsinstitut (SIPRl), reservationsanslag.. 14991 000

F 5. Vissa ålgärder för rustningsbegränsning och kontroll,

förslagsanslag ................................... ...... 12995000

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet,

reservationsanslag ........................... ........ 1960000

F7. Slockholmskonferensen: Förvaltningskostnader,/ör-

stagsanslag....................................... ...... 26000000 291

F8. Slockholmskonferensen: Investeringskostnader, re- 'rop. 1985/86:100

servationsanslag ............................... 1000 'il- 5

F 9. Forskningssamarbete med europeiska gemenskaper na/ö/-5/ag5a«i/ag ............................ 42000000

110509000 Summa kr. 10673107000

292 Innehållsförteckning Prop. 1985/86: lOO

., , Bil. 5

Översikt............................................................. I

Utrikesdepartementet

Inledning .................................................. 6

A. Utrikesdepartementet m. m...................... ..... ll

A 1. Utrikesförvaltningen ................................... 11

A 2. Utlandstjänstemännens representation ......... 16

A 3. Inköp, uppförande och islåndsällande av fasligheter för utri kesrepresentationen ..................................... .. 16

A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat 20

A 5. Kursdifferenser............................................. .. 21

A 6. Ersätlning ål olönade konsuler ...................... 21

A 7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom inlernatio nell organisation .......................................... 21

A 8. Nordiskl samarbele ..................................... 22

A 9. Vissa nämnder m. m...................................... 22

A 10. Utredningar m.m.......................................... 23

All. Exlra utgifter.................................................. .. 24

A 12. Officiella besök m.m..................................... 24

B. Bidrag till vissa internationella organisationer .... 25

B I. Förenta nationerna..................................... .. 25

B 2. Nordiska ministerrådets allmänna budget ....... .. 26

B 3. Europarådet ........................................... 28

B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD) .................................................... .. 29

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) 30

B 6. Byråer för handels- och råvarufrågor m. m...... .. 30

B 7. Internationell råvarulagring ........................ .. 32

B 8. Övriga internationella organisationer m. m....... .. 33

C. Internationellt utvecklingssamarbete.......... .. 34

U-ländernas situation .................................. 34

Några drag i u-ländernas aktuella situation....... .. 34

Det inlernalionella biståndet ......................... . 37

Nord/Syd-förhandlingarna och multilateralt utvecklingssam arbete .................................................... . 39

Prioriteringar i Sveriges bistånd ...................... . 43

Bistånd lill länder i kris.................................. . 43

Katastrofbistånd......................................... . 44

Betalningsbalansproblem och skuldlätlnader ..... . 45

Jordbruksutveckling ................................... . 46

Demokrati.................................................. . 47

Kvinnor och utveckling................................. . 48

Miljö-, markvård och energi........................... 49 Prop. 1985/86: 100

Uppföljning och ulvärdering ........................... . 52 Bil. 5

Bislåndsanslagen m.m..................................... . 53

C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram ..... 55

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA................. . 69

C 3. Information ............................................. . 83

C 4. Styrelsen för inlernationell utveckling (SIDA) . 84

C 5. Nämnden för u-landsutbildning ..................... . 86

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) .......... . 88

C 7. Nordiska afrikainstitulel ............................... 94

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m.m................ . 95

D. Information om Sverige i utlandet....... 103

D 1. Svenska institutet...................................... . 103

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet 105

D 3. Övrig informalion om Sverige i utlandet ......... . 107

E. Utrikeshandel och exportfrämjande...... 109

Inledning ................................................... . 109

Världsekonomin och internationell handel ........ . 109

Sveriges utrikeshandel ................................ . 109

Nordiskl samarbele....................................... 109

Västeuropa ............................................... 110

Multilaterala handelsfrågor............................. . 112

Exportfrämjande insalser............................... . 115

Exporlfinansiering......................................... . 116

Bilateralt samarbete..................................... . 116

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)... 117

Tullfrågor m. m............................................ . 117

Skyddssystemet på tekoområdet.................... . 118

Krigsmaterielkontroll ................................... . 119

Åtgärder mot Sydafrika................................. . 119

E I. Kommerskollegium ..................................... . 120

E 2. Exportfrämjande verksamhet......................... . 122

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förlusler 130

E 4. Krigsmaterielinspektionen .......................... . 133

E 5. Interamerikanska utvecklingsbanken .............. 134

E 6. Importkonloret för u-landsprodukter ............. . 137

F. Diverse............................................ 139

F 1. Ekonomiskt bistånd lill svenska medborgare i utlandet m. m. . 139

F 2. Resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda svenska

stipendiater ................................................ . 139

F 3. Informalion om mellanfolkligt samarbele, nedruslningsslrävan den och andra utrikespolitiska frågor ............. . 140

F4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitul

(SIPRl) ....................................................... 143

294 F5. Vissa åtgärder för mstningsbegränsning och kontroll 145 Prop. 1985/86: 100

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet 147 Bil. 5

F 7. Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader . 147

F 8. Stockholmskonferensen: Investeringskostnader 148

F9. Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna 149

Bilaga 5.1 Fakta om Sveriges bistånd....................... . 153

Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd... . 156

Internationella utvecklingsprogram ....................... 160

Livsmedelsbistånd................................................ 177

Övriga organisationer .......................................... 180

Biståndet till enskilda programländer........................ 184

Andra anslagsposter ............. .......................... 254

Biståndet fördelat på enskilda länder.... ............... 277

Nordiskl biståndssamarbete.................................... 282

Vissa förkortningar .............................................. 283

Bilaga 5.2 Förteckning över Sveriges lönade uttandsmyndigtieter samt ackrediteringar för de stockholmsbaserade ambassadörerna per

den 1 januari 1985 ............................................ 287

Innehållsförteckning ........................................... 293

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 295

Bilaga 6 till budgetpropositionen 1986

Försvarsdepartementet

(Qärde huvudtiteln)

Prop.

1985/86: 100 Bil. 6

Översikt

Försvarsdepartementet har ansvaret för totalförsvaret som består av en militär och en civil del. Den militära delen utgörs av det militära försvarel som bl.a. omfattar försvarsmakten med dess olika försvarsgrenar m.m. Den civila delen utgörs av ett stort antal samhällssektorer/funktioner. Försvarsdepartementet ansvarar inom den civila delen för funktionerna civil ledning och samordning, civilförsvar, psykologiskt försvar, övrig varuförsörjning samt kyrklig verksamhet. Försvarsdepartementet har även ansvaret för samordningen inom regeringskansliet mellan totalförsvarets olika delar. Dessutom har departementet ansvaret för räddningstjänsten i fred.

Totalförsvarets militära del

Försvarsmaktens nuvarande resurser

Försvarsmaktens resurser efter mobilisering framgår av följande sammanställning.

Förband/enheter

1985/86

Förband/enheter

1985/86

Armén

Ubåtar

12 Infanteribrigader 77

11 Tunga helikoptrar

10 Infanteribrigader 66

8 Minröjningsflottiljer

8 Norrlandsbrigader

4 Kustartilleribataljoner

30 Pansarbrigader

4 Mekaniserade brigader

Flygvapnet

Fältbataljoner

105 Jaktflygdivisioner 35

5 Liift värnsbataljoner

Jaktflygdivisioner 37

med medellång räckvidd

2 Attackflygdivisioner 37

5,5

Armeflygbataljoner

1 Spaningsflygdivisioner 37

6 Lokalförsvarsbataijoner

85 Lätta attackflygdivisioner Bas- och strilbataljoner

ca 45

Marinen

Kustkorvetter

2 Operativ ledning

Torped-/robo(bätar

16 Högkvarter

1 Patrullbåtar

17 Militärområdesstaber

6 Anm. En infanteribrigad 77 håller på att omorganiseras till en femte norrlandsbrigad.

Totalt kan försvarsmakten mobilisera ca 850000 man (inkl. hemvärn).

Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Det militära försvarets fortsatta utveckling Prop. 1985/86:100

Tiil grund för årets proposition om det militära försvarets fortsatta utveckling ligger 1982 års försvarsbeslut med den inriktning som gavs av 1983 års riksdag samt 1984 års riksdagsbeslut vilket fattades på grundval av den fyrpartiuppgörelse som dessförinnan träffats avseende det militära försvarets utveckling t. o. m. budgetåret 1986/87.

Årets proposition präglas i hög grad av att det budgetär som behandlas är det sista i en femårig försvarsbeslutsperiod. Ett nytt femårigt försvarsbeslut håller på att förberedas så att det skall kunna fattas av riksdagen våren 1987. Det görs därför i årets försvarsbilaga i princip inga ställningstaganden till utvecklingen efter budgetåret 1986/87. De förslag som lämnas avser sålunda främst genomförandet av verksamheten under budgetåret 1986/87 i enlighet med den av statsmakterna ovan angivna inriktningen.

Den programplan som överbefälhavaren redovisat beträffande perioden 1986/87-1990/91 har i huvudsak kunnat godtas i vad avser planeringen för budgetåret 1986/87. Dock har de av myndigheterna begärda beställningsbemyndigandena minskats något med anledning av regeringens bedömning att det i planen förelåg en alltför hög overplanering under innevarande och nästa budgetår.

Överbefälhavarens pian för ubåtsskyddets inriktning godtas som grund för verksamheten under budgetåret 1986/87. Beträffande den verksamhet inom de marina stridskrafterna som är väsentlig för invasionsförsvarets långsiktiga utveckling godtas tills vidare överbefälhavarens planering som innebär att denna verksamhet återigen erhåller en normal omfattning i början av 1990-talet.

Den omfattning av repetitionsutbildningen som planeras för budgetåret 1986/87 svarar i huvudsak mot de behov som föreligger i krigsorganisationen enligt överbefälhavarens repetitionsuibildningsplan. Detta innebär att drygt 100000 värnpliktiga kommer att inkallas till repetitionsövningar under detta budgetår. Därtill kommer närmare 50000 värnpliktiga att genomgå sin grundutbildning.

Regeringen föreslår förbättringar av värnpliktsförmåner fr.o.m. den I juli 1986 med sammanlagt ca 46 milj. kr. Dagersättningen höjs från 25 till 26 kr. och utryckningsbidragel från 2000 till 2 500 kr. Höjningen av utryckningsbidraget förslås gälla fr. o. m. den I januari 1986. Maximibeloppet för familjepenning för maka höjs från 1 860 till 2 150 kr. för månad och maximibeloppet för familjepenning för barn från 855 till I 225 kr. för månad. En generösare tillämpning av bostadsbidraget och det därtill knutna tillägget medför en kostnadsökning av ca 2 milj. kr. Näringsbidragets maximibelopp höjs från 400 till I 500 kr. för dag.

Särskilda insatser planeras för att säkerställa försvarsmaktens behov av flygförare.

Verksamheten inom totalförsvarets militära del föreslås ske inom en ekonomisk ram för budgetåret 1986/87 om sammanlagt 22411000 kr. beräknad i det pris-, löne- och växelkursläge som rådde i februari 1985.

Totalförsvarets civila del Prop. 1985/86: 100

Bil. 6

Till grund för arets proposition om den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila delar ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102, FöU 18, rskr 374).

Årets proposition präglas i hög grad av att det budgetår som behandlas är det sista i en femårig försvarsbeslutsperiod. De förslag som lämnas avser sålunda i huvudsak genomförandet av verksamheten under budgetåret 1986/87 i enlighet med den av statsmakterna angivna inriktningen i 1982 års försvarsbeslut. Elt nylt femårigt försvarsbeslut - 1987 års försvarsbeslut - förbereds.

För de civila delarna av totalförsvaret beräknas för budgetåret 1986/87 totalt 1732 milj. kr.

Civil ledning och samordning

Statsmakterna beslöt våren 1985 atl vissa åtgärder skall vidtas för att förbällra ledning och samordning inom den civila delen av totalförsvaret (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr 388).

Fr.o.m. den I juli 1986 får således överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) vidgade uppgifter och byter namn till överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). ÖCB blir då ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Civil ledning och samordning. ÖCB:s uppgifter blir främst att på central nivå svara för beredskapsförberedelserna inom funktionen. ÖCB får från samma tidpunkt även ansvaret för att samordna de civila beredskapsförberedelserna. ÖCB får slutligen uppgiften att på central nivå leda och samordna studie- och planeringsverksamheten för totalförsvarets civila delar.

På högre regional nivå har civilbefälhavarna ansvaret för civil ledning och samordning och på lägre regional nivå har länsstyrelserna motsvarande ansvar.

Kommunstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal nivå och ansvarar på denna nivå för civil ledning och samordning.

För funktionen Civil ledning och samordning beräknas 151,6 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Civilförsvar och fredsräddningstjänst

En integration av civilförsvaret och fredsräddningstjänsten genomförs på central och lokal nivå. På regional nivå är verksamheterna redan integrerade.

Statens räddningsverk påbörjar den 1 juli 1986 sin verksamhet som central myndighet för befolkningsskyddet och räddningstjänsten i fred och krig och blir då ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Civilförsvar. 1 myndighetsuppgiften ingår ansvaret för beredskapen mot kärnkraftsolyckor och landtransporter av farligt gods. Räddningsverket skall planera och genomföra utbildning och övning inom verksamhetsområdet, bl.a. den nya räddningstjänstutbildningen.

Inom kommunerna pågår nu planläggningen av civilförsvarsverksamhe- Prop. 1985/86: 100 ten i krig och en översyn av den kommunala beredskapsplanläggningen. Bil. 6 Kommunerna övertar den 1 januari 1987 ansvaret på lokal nivå för ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig. Krigsorganisationen, inkl. ledningsgrupper och hemskyddsgrupper, kommer att omfatta ca 150000 personer.

Hemskyddsorganisationen byggs upp under planeringsperioden och införs i civilförsvarets krigsorganisation den I januari 1987. Den skall när den är färdig bestå av 8000 hemskyddsgrupper om vardera tre personer, alla rekryterade och utbildade i fred, samt närmare 100000 frivilliga hemskyddsombud under civilförsvarsberedskap. Minst 60 % av personalen i hemskyddsgrupperna beräknas vara krigsplacerad den 1 januari 1987.

Verkskydd skall organiseras och utrustas under hänsynstagande till förelagens och anläggningarnas planlagda verksamhet i krig och lill omfatlningen och arten av de skador som kan uppslå. Verkskyddsorganisationen beräknas uppgå till ca 700 verkskydd och ca 40000 personer. Kostnaderna betalas av företagen.

Räddningshundgrupper om vardera tre hundar och tre hundförare införs i organisationen den I januari 1987. Utbildningen av grupperna sker på frivillig väg. Uppbyggnaden till 475 grupper planeras vara genomförd under budgetåret 1992/93.

I avvaktan på att kommunerna har utarbetat lokala skyddsplaner föreslås för budgetåret 1986/87 alt beställningen av nya skyddsrum i småhusområden starkt begränsas.

Skyddsmasker och molsvarande skydd för barn föreslås bli anskaffade enligt en plan som innebär att behovet för hela civilbefolkningen huvudsakligen täcks under budgetåret 1993/94.

En grundsyn för inriktningen av det marina oljeskadeskyddet för 90-talet läggs fast. Beredskapen för bekämpning av olje- och kemikalieutsläpp förstärks.

För civilförsvar och fredsräddningstjänst (utom skyddsrum) föreslås för budgetåret 1986/87 en utgiftsram om 493 milj. kr. (prisläge februari 1985). Vidare föreslås en bemyndiganderam på 579,7 milj. kr. (prisläge februari 1985) för skyddsrum för budgetåret 1986/87. För beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss uppgår förslagen till totalt 12,6 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Psykologiskt försvar

Genom psykologiskt försvar skall vår försvarsvilja och motståndskraft mot främmande propaganda vid krigsfara och i krig byggas upp och vidmakthållas.

Den I juli 1986 blir styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Psykologiskt försvar.

För psykologiskt försvar beräknas 5,4 milj. kr. för budgetåret 1986/87 under anslaget I I.

övrig varuförsörjning Prop. 1985/86: 100

Övrig varuförsörjning omfattar åtgärder för att möjliggöra produktion och distribution av varor, främst beklädnadsvaror, kemiska produkter samt metaller och verksladsprodukter som är nödvändiga för befolkningens försörjning och samhällets funktion under kriser och i krig.

Den 1 juli 1986 blir överstyrelsen för civil beredskap ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Övrig varuförsörjning.

För Övrig varuförsörjning beräknas 389,8 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Kyrklig verksamhet

Funktionen omfattar såväl svenska kyrkans som de fria trossamfundens verksamhet.

Den 1 juli 1986 blir överstyrelsen för civil beredskap ansvarig myndighet på cenlral nivå för funktionen Kyrklig verksamhet.

För Kyrklig verksamhet beräknas 50000 kr. för budgetåret 1986/87.

Sammanfattning

Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande lill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Anvisat

Förslag

Förändring

1985/86

1986/87

A. Försvarsdepartementet m.m.

45,1

48,2

3,1

B. Arméförband

7772,1

8 343,5

571,4

C. Marinförband

3 354,6

3 420,0

65,4

D. Flygvapenförband

7 187,2

7 785,5

598,3

E. Operativ ledning m. m.

868,6

1 022,8

154,2

F. Gemensamma myndigheter m. m.

1726,1

I 839,7

113,6

Anslaget F 19. Reglering av

prisstegringar för del militära

försvaret

2 150,0

2000,0

-

150,0

Summa B-F (totalförsvarets

militära del. exkl. anslaget F 19)

20908,6

22411,5

-■ 1 502,9

G. Civil ledning och samordning

129,4

151,6

+

22,2

H. Civilförsvar och fredsräddnings-

tjänst

1 169.5

1085,2

-

84,3

Anslaget H 4. Reglering av prisstegringar

för civilförsvar m. m.

-

1. Psykologiskt försvar

5,5

5,4

-

0,1

J. Övrig varuförsörjning

385,5

389,8

+

4,3

Summa G-J (totalförsvarets

civila del)

1 802,9

1 732.0

-

70,9

K. Övriga ändamål

175,2

176,8

+

1,6

Försvarsdepartementet Prop. 1985/86: lOO

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985. Föredragande: statsrådet Roine Carlsson

Anmälan till budgetpropositionen 1986 1 Huvudtitelns utformning

Innehållet i denna bilaga till årets budgetproposition har i viktiga avseenden disponerats om i förhållande till uppställningen i föregående års försvarsbilaga. Syftet har varil att i ökad grad spegla den grundläggande tanken om totalförsvaret som en helhet. Därför har här införts ett särskilt avsnitt om totalförsvaret som bl.a. behandlar frågan om totalförsvarets ledning. Dessutom har recit- och föredragandeavsnitten rörande totalförsvarets alla delar sammanförts i en avdelning före behandlingen av de enskilda anslagen.

Beträffande totalförsvarets militära del har framställningen i hög grad koncentrerats lill avsnittet om dess fortsatta utveckling. Sålunda har värnplikts- och personalfrågorna liksom frågan om det militära försvarets ekonomiska resurser inordnats i detla avsnitt. Vissa industripolitiska frågor har däremot hänförts till ett eget kapitel. Enligt riksdagens önskemål lämnas också i år en separat redovisning om JAS-projektet. Omedelbart efter avsnitten om det militära försvaret följer i år ett särskilt kapitel om totalförsvarets civila del, vilket behandlar bl.a. olika samhällsfunktioner från totalförsvarssynpunkt. Sist i bilagan behandlas försvarsdepartementets samtliga anslag för budgetåret 1986/87.

2 Säkerhetspolitiska överväganden Prop. 1985/86: lOO

Bil. 6

Förhållandet mellan supermakterna, som utgör en central dimension i de internationella relationerna, fortsätter att präglas av en kombinalion av rivalitet och strävan till begränsad samverkan. Efler de senaste årens mycket kyliga relationer har supermakterna under år 1985 bl. a. återupptagit förhandlingar om strategiska kärnvapen som legal nere sedan slutet av år 1983. Dessulom har ledarna för USA och Sovjetunionen hållit sitt försia toppmöte på sex år. Det är dock ovisst om misstänksamheten och spänningen inom en nära framtid skall kunna vändas i en mer konstruktiv dialog och ett vidgat samarbete. Kapprustningen fortgår i oförminskad takt. Den snabba vapentekniska ulvecklingen innehåller i sig element som undergräver förtroende och försvårar överenskommelser om nedrustning och rustningsbegränsning.

Supermakterna framstår trots detta som oförändrat beslutna att söka undvika en direkt militär konfrontation, vilken ytterst skulle kunna resultera i ett kärnvapenkrig med förödande konsekvenser. Samtidigt leder supermakternas ömsesidiga, djupt förankrade misstro och ökade militära förmåga lill all kampen om inflytande mellan blocken fortgår i global skala med betydande återverkningar på hela del internationella klimatet.

I flera delar av världen är supermakterna benägna att se regionala och även inomstatliga konflikter i elt maktpolitiskt öst-väslperspektiv. Eftersom supermakterna uppfattar alt deras intressen är direkt berörda i många av dessa konflikter kan även geografiskt begränsade oroligheter riskera atl fördjupas och spridas och få vittomfattande säkerhetspolitiska konsekvenser. En viss tendens kan dock förmärkas till atl supermakterna söker undvika atl regionala konflikter leder lill verkligt allvarliga motsättningar dem emellan.

I Mellersta Östern, där båda supermakterna har starka intressen, finns avsevärda hot mot en fortsalt fredlig utveckling mellan öst och väst. Den israelisk-palestinska frågan synes knappast ha kommit närmare en varaktig lösning och i det splittrade Libanon har konflikterna fortsatt. Kriget mellan Iran och Irak fortsätter på sjätte året utan att någon uppgörelse kan skönjas. Den sovjetiska interventionen i Afghanistan går in på sitt sjunde år och ungefär lika länge har krigstillstånd rått i Kampuchea. I Centralamerika innebär fortsatt yttre inblandning i form av vapenleveranser och militärt bistånd ökade risker för öppet krig i regionen.

I Sydafrika har regeringens fortsatia apartheidpolilik under det senaste året skärpt konflikten mellan svarta och vita. Den tragiska utvecklingen i detla område kan också få belydande konsekvenser för västvärldens tillförsel av viktiga råvaror.

I Östeuropa består den latenta spänningen mellan å ena sidan sovjetiska säkerhelsintressen och å andra sidan nationella aspirationer hos övriga paktmedlemmar. Del kan inle uteslutas att delta även i fortsättningen kan leda lill kriser och konflikter inom och mellan dessa stater. En sådan utveckling riskerar också att få allvarliga effekter på relationerna mellan öst och väst.

Jag vill då det gäller bedömningen av den internationella utvecklingen .,

också hänvisa till vad som anförs i utrikesdepartementets bilaga till bud- Prop. 1985/86: 100 getpropositionen. Bil. 6

Inom båda maktblocken fortsätter försvarsstrategin att vara föremål för intensiva diskussioner. 1 Sovjetunionen diskuteras i ökad grad möjligheten av utdragna konventionella operationer i samband med ett krig i Europa. Sovjetunionen har deklarerat att man inte kommer att vara först att använda kärnvapen. Inom NATO förefaller det vara en alltmera utbredd åsikt att det upplevda beroendet av tidig kärnvapeninsats bör minskas genom förstärkning av det konventionella försvaret. Emellertid finns starka ekonomiska hinder för en långtgående utveckling i denna riktning. Inom överskådlig tid torde båda maktblocken ytterst bygga sina strategier på kärnva-penavskräckning. Båda upprätthåller samtidigt mycket stora, insatsberedda konventionella styrkor i Centraleuropa som antalsmässigt varit tämligen konstanta under de senaste tjugo åren men vars kvalitet kontinuerligt förbättrats.

Den kvalitativa kapprustningen har således fortsatt i ett uppdrivet tempo, medan endast obetydliga framsteg gjorts under året i rustningsbegränsnings- och nedrustningsfrågor. Huvudansvaret förde uteblivna resultaten i nedrustningsarbetet ligger på de båda supermakterna. Samtalen om begränsning av de strategiska kärnvapnen och de regionala kärnvapnen i Europa, de s.k. START- resp. INF-förhandlingarna, har efter avbrottet i slutet av år 1983 återupptagits under år 1985 och inbegriper nu även rymdvapenutvecklingen.

Det är ett globalt intresse att kärnvapnens roll i stormakternas relationer reduceras. Sveriges strävan att motverka kärnvapenhotet riktar sig självfallet även i hög grad till förhållandena i vårt närområde, det nordiska området liksom Europa som helhet. Sverige verkar således bl.a. för att främja tillkomsten av en kärnvapenfri zon i Norden. Syftet är att stärka Sveriges och de övriga nordiska ländernas säkerhet. Arbetet för en korridor i Centraleuropa fri från slagfältskärnvapen är också ett led i strävanden att allmänt minska spänningen mellan stormaktsblocken. Samtidigt syftar det till att minska risken för att en väpnad konflikt snabbt trappas upp till ett för alla parter förödande kärnvapenkrig.

Förhandlingar av betydelse för Europas säkerhet präglas av låsningar och djupa motsättningar. Wiensamtalen om militära styrkereduktioner i Centraleuropa (MBFR) avbröts i slutet av år 1983 men återupptogs i mars 1984. Några resultat har emellertid inte nåtts sedan dess. Inte heller vid nedrustningskonferensen (CD) i Geneve har man nått överenskommelser pä senare år.

Dock har konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande ätgärder och nedrustning i Europa som inleddes i Stockholm i januari 1984 nu gått in i ett intensivare och mera konkret förhandlingsskede. Konferensen utgör ett viktigt forum för en fortsatt dialog mellan öst och väst i syfte alt minska misstron mellan maktblocken, minska risken för en väpnad konflikt och på sikt bidra till en nedrustningsprocess.

De nordiska länderna kan inte undgå att beröras av de slormaktsmotsätt- ningar som gäller Europa. Härtill kommer att det nordeuropeiska och nordatlantiska området successivt vuxit i strategisk betydelse. Huvudorsa- 8

ken är utbyggnaden av de sovjetiska marinbaserna på Kolahalvön, vilkas Prop. 1985/86: 100

lokalisering till stor del är betingad av globalstrategiska och geografiska Bil. 6

faktorer i förening med den vapentekniska utvecklingen. Denna utbyggnad

har följts av norska beslut om bl.a. förhandslagring i mellersta Norge av

utrustning för amerikanska marinkårsförband. Den ökning av den militära

aktiviteten i det nordiska området som ägt rum på båda sidor bör i första

hand ses som led i supermakternas bevakande av sina globala intressen

och som en del av den strategiska maktbalansen dem emellan.

Det nordeuropeiska och nordatlantiska områdets ökade strategiska betydelse, motsättningarna mellan stormaktsblocken och den militärtekniska utvecklingen har sammantagna lett till att även Sveriges läge blir mera utsatt i händelse av kriser och väpnade konflikter i vår omvärid. Denna utveckling har också lett lill ökade påfrestningar i fred, främsl i form av kränkningar av vårt territorium. Dessa tendenser berördes i 1982 års försvarsbeslut men har genom senare lids ulveckling kommit till tydligare uttryck.

Sverige har bl.a. - såsom framgår av ubåtsskyddskommissionens rapport - utsatts för grova undervattenskränkningar vilkas särskilda säkerhetspolitiska belydelse understryks av atl de till skillnad från andra kränkningar till sjöss och i luften lill övervägande del måsle anses vara avsiktliga. En rad iakttagelser och indikationer som redovisats av överbefälhavaren till regeringen har lett till slutsatsen att liknande undervattensverksamhet förekommit även efter år 1982.

Respekten för vår säkerhetspolitiska linje har krävt att vi redan i fredstid ingripit med största fasthet mol kränkningar av vårt territorium. Vår förmåga att upptäcka och ingripa mot främmande ubåtar har stärkts och fortsätter att stärkas efterhand. Det är även fortsättningsvis vår skyldighet och vår bestämda föresats alt med alla till buds stående medel hävda Sveriges territoriella integritet. Regeringen har inte tvekat och kommer inte att tveka att ingripa mot den eller dem som kränker svenskt territorium. Målet är och förblir atl förmå främmande makter att avslå från kränkningar.

Vårt beroende av ett handelsutbyte med omvärlden leder till att motsättningar och kriser i andra delar av världen kan få konsekvenser också i Sverige. Särskilda problem kan skapas av det högteknologiembargo som västliga industriländer på senare år riktat mot Östeuropa.

Det grundläggande säkerhetspolitiska mönstret i Norden består. Den svenska säkerhetspolitiken, grundad på vår alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig och stödd på ett för våra förhållanden starkt försvar, ligger fast. Regeringen kommer alt fullfölja denna politik med krafl, klarhet och konsekvens. Förtroendet för vår vilja och vår förmåga alt i krig bevara neutraliteten måsle vidmakthållas. Det får varken skapas farhågor eller förväntningar om att Sverige ens under starkt yttre tryck skulle överge sin neutralitetspolitik. Det råder bred uppslutning kring den svenska säkerhetspolitikens principer. Detta är en väsentlig nationell tillgäng.

Regeringen kommer att fullfölja 1982 års försvarsbeslut, med den inrikt ning som angavs i 1984 års fyrpartiöverenskommelse och i den senaste budgetpropositionen. 1984 ärs försvarskommitté har enats om de grundlag- 9

gande förutsättningarna för säkerhetspolitiken inför 1990-talet. Detta är ett Prop. 1985/86: 100 uttryck för en uppslutning kring den traditionella svenska säkerhetspoliti- Bil. 6 ken. Det utgör också en fast grund för kommitténs fortsatta arbete med inriktning mot 1987 års försvarsbeslut.

Som del av säkerhetspolitiken fordras en fast och konsekvent försvarspolitik som inger respekt och förtroende såväl i omvärlden som hos svenska folket. Totalförsvaret skall i första hand vara fredsbevarande genom att ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att en angripares förluster och andra uppoffringar i samband med försök att utnyttja vårt land inte ter sig rimliga i förhållande till fördelarna. Ett så utformat totalförsvar utgör ett väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och en begränsad stormaktsnärvaro i det nordiska området i fred och i internationella kriser. Det är därtill en förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad vid krig i vårt närområde.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

3 Förberedelser för 1987 års totalförsvarsbeslut Prop. 1985/86: lOO

1 föregående budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 6) redovisade regeringen vilka beslul som ligger till grund för totalförsvarets långsiktiga utveckling t.o.m. budgetåret 1986/87. Den redovisade inriktningen ligger fast.

Regeringen avser alt efler årsskiftet 1986-1987 förelägga riksdagen förslag lill säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta utveckling efter budgetåret 1986/87. Arbetet med att ta fram underlag för detta förslag pågår.

Regeringen har i mars 1984 tillkallat en kommitté med uppdrag atl överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriklning och totalförsvarets fortsatta utveckling m. m. efter budgetåret 1986/87. Denna kommitté, som har antagit namnet 1984 års försvarskommitté, har i maj 1985 redovisal sina analyser och överväganden om svensk säkerhetspolitik i rapporten (SOU 1985:23) Svensk säkerhetspolitik inför 90-talet. Rapporten remissbehandlas under år 1985. Kommittén fortsätter arbetet med inriktning att hösten 1986 redovisa sina överväganden och förslag avseende totalförsvarets fortsatta utveckling efler budgetåret 1986/87.

Underiag för regeringens och försvarskommilténs arbete inför försvarsbeslutet tas fram bl. a. av 1983 års värnpliktsutbildningskommitté, av myndigheterna samt av Ingenjörsvetenskapsakademien i samarbele med Kungl. Krigsvetenskapsakademien.

Värnpliktsutbildningskommittén har i augusti 1984 överlämnat betänkandet (SOU 1984:71) Värnplikten i framtiden samt i juni 1985 betänkandet (SOU 1985:36) Värnplikten i samhället. Det senare betänkandet remissbehandlas under år 1985. Kommittén kommer att, med grund i sina tilläggsdirektiv (Dir. 1984:15), avge betänkanden angående vapenfriutbildningen samt frikallelse av värnpliktiga. Därutöver har värnpliktsutbildningskommittén överlämnat tre rapporter benämnda Värnpliktiga tycker ..., Värnpliktiga länker ... samt Vapenfria tycker .... Kommitlén beräknar att slutföra sitt uppdrag under budgetåret 1985/86.

Myndigheterna har under hösten 1985 överiämnat den andra delen av rapporterna efter genomfört studie- och planeringsarbete avseende tidsperioden 1987—1997. Rapporter har insänts från överbefälhavaren, försvarets forskningsanstalt, civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, styrelsen för psykologiskt försvar, socialstyrelsen samt televerket. Rapporterna har överlämnats till 1984 års försvarskommitté.

3.1 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om förberedelser för 1987 års totalförsvarsbeslut.

4 Totalförsvaret Prop. 1985/86: lOO

4.1 Inledning ''-

Till grund för totalförsvarets utveckling t.o.m. budgetåret 1986/87 ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374).

Totalförsvarets fortsatta ulveckling efter budgetåret 1986/87 behandlas för närvarande av 1984 års försvarskommitté.

Totalförsvaret är en sammanfattning av alla de åtgärder som är nödvändiga för landets försvar mot yttre hot och samhällets omställning till kris-eller krigsförhållanden. I sådana situationer omfattar totalförsvaret strängt taget hela det omställda samhället.

Totalförsvaret bör vara så uppbyggt och organiserat att det är en hela folkets angelägenhet.

Vår motståndsförmåga under kriser och i krig bestäms av de olika totalförsvarsgrenarnas effekt men framför allt av den samlade förmågan hos totalförsvaret. Genom fortlöpande samverkan måsle bästa möjliga samordning säkerställas mellan totalförsvarets olika delar. Möjligheterna att utnyttja den fulla effekten är i avgörande grad beroende av effektiviteten i ledningsorganisationen. Största möjliga överensstämmelse mellan ansvarets fördelning och ledningens uppbyggnad i fred och krig bör eftersträvas. Beredskapsaspekter bör beaktas vid all planering av samhällsverksamhet.

4.2 Totalförsvarets fortsatta utveckling 4.2.1 Allmän inriktning

Som stöd för den svenska säkerhetspolitiken fordras en fast och konsekvent försvarspolitik som inger förtroende såväl i omvärlden som hos svenska folket. Omvärlden skall vara övertygad om atl Sverige i händelse av krig är berett att fullfölja den deklarerade politiken. Totalförsvaret bör utformas så att det är fredsbevarande. Det bör ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att det avhåller från angrepp eller hot om angrepp. Det bör också vara så utformat att det kan motstå skilda angreppsformer från skilda riktningar och verka i olika militärpolitiska lägen.

Redan i fredstid, och i än högre grad under neutralitet vid krig i omvärlden, måsle respekten för vår territoriella integritet upprätthållas. Kränkningar av vårt territorium kan aldrig accepteras.

Ett militärt angrepp mot Sverige ulgör det största hot mot vår nationella säkerhet som vi kan bli utsatta för. Totalförsvarets planering bör därför utgå ifrån de krav på uppoffringar, snabb omställning m.m. som ställs på samhället vid etl militärt angrepp. Även de krav som ett skede med utrikeshandelsstörningar och en neutralitetssituation ställer måste beaktas i hög grad.

Det är vidare väsentligt att vår beredskap snabbt och flexibelt kan anpassas till aktuella situationer genom balanserade och samordnade åt gärder inom hela totalförsvaret. 12

Det militära försvaret skall vara utformat och övat så att det är strids- Prop. 1985/86: 100 dugligt omedelbart efter en snabbt genomförd mobilisering. Stridskraf- Bil. 6 terna skall kunna utnyttjas med tyngdpunkten i kust- och gränsområden för att därigenom i det längsta förhindra att en angripare får fast fot på svensk mark. Man kan emellertid inte bortse från risken alt en angripare lyckas tränga djupt in i vårt land. Därför måste ell effektivt och uthålligt motstånd kunna föras i organiserade former i varje del av landet, även inom sådana områden som angriparen har tagit.

För landets förmåga lill försvar är del vidare nödvändigt att näringsliv och samhälle kan tillhandahålla de förnödenheter och tjänster som fordras för att dels skydda befolkningen och tillgodose dess försörjning och andra väsentliga behov, dels stödja det militära försvarel. Elt av syftena med våra beredskapsätgärder är alt skapa förutsättningar för alt nödvändiga samhällsfunktioner skall kunna upprätthållas under kriser och krig.

4.2.2 Totalförsvarets ledning

Ledningens effektivitet är en förutsättning för effektiviteten inom hela totalförsvaret i krig. Ledningsbehov och ledningsprinciper uppvisar väsentliga grundläggande olikheter mellan militära och civila delar av totalförsvaret. Ledning av totalförsvaret är en fråga om ledning av militära operationer och av del krigsomslällda samhällel. I den första delen är det en fråga om ledning av en organisaiion. 1 den andra delen en fråga om att med olika medel få samhället i vid bemärkelse att agera på avselt vis. Styrkan i totalförsvaret är beroende av en väl fungerande samordning, varför förändringar och vidareutveckling i ledningshänseende måste behandlas i ett sammanhang och inom ramen för en helhetssyn på totalförsvarets ledning.

Ett antal faktorer leder till behov av atl ompröva eller utveckla delar av ledningsresurserna inom ramen för totalförsvarets ledning i krig.

1984 års försvarskommitlé har bl.a. uppgiften att överväga och lämna förslag om totalförsvarets ledningsstruktur i fred och krig.

Ett samlat arbete i avsikt att samordna den vidare utvecklingen av frågor om totalförsvarets ledning är komplicerat och tidskrävande. Beroende på den avgörande betydelse ledningsfrågorna har för totalförsvarets effektivitet bedömer jag att dessa frågor måste prioriteras de närmaste åren.

4.2.3 Gemensam försvarsforskning

Försvarets forskningsanstalt (FOA) har i samverkan med överbefälhavaren (ÖB), civilförsvarssiyrelsen (Cfs), överstyrelsen förekonomiskt försvar (ÖEF), socialstyrelsen (SoS), styrelsen för psykologiskt försvar (SPF), försvarels materielverk (FMV) och forlifikationsförvaltningen (FortF), i juni 1983 fått regeringens uppdrag att utarbeta en samlad syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling. Denna skall utgöra ett underlag för 1987 års försvarsbeslut vad gäller försvarsforskningen.

FOA överlämnade i oktober 1985 sitt förslag benämnt "Försvarsforsk ningens långsiktiga utveckling efter 1986/87, slutredovisning". FOA har 13 genomfört arbetet i samverkan med ovan nämnda myndigheter.

Militärteknikens växande säkerhetspolitiska betydelse samt den ökande Prop. 1985/86: 100 betydelsen av åtgärder för alt utveckla totalförsvarets civila delar i takt Bil. 6 med förändringen i hotbild och samhälle, särskilt dess sårbarhet under beredskap och i krig, innebär nya och utökade krav på försvarsforskningen.

Försvarsforskningen har många kontaktpunkter med forskningen inom samhällel i övrigl. Inom vissa områden har den också en unik kompelens som kan utnyttjas inom andra samhällssektorer än försvaret. Samverkan över sektorgränser har ökat betydligt under senare år men ytterligare samordning torde vara möjlig.

Större delen av det som inom den militära försvarssektorn betecknas som forskning och utveckling (FoU) är utvecklingsarbete som utförs vid industrier. Forskningens roll är härvid främsl att ge idéer, beslutsunderlag och råd. Bl.a. skall försvarsforskningen kunna medverka vid de olika faserna i anskaffningsdialogen mellan försvaret och industrin och härvid omsätta nya vetenskapliga rön till effektiva lösningar för totalförsvaret. Det går inte att dra någon klar gräns mellan forskning och utvecklingsarbete. Det senare styrs i huvudsak av de olika materielbeställningarna genom försvarels materielverk.

Huvuddelen av den icke objektbundna forskningen för totalförsvaret har samlats till ett delprogram. Gemensam försvarsforskning med FOA som programmyndighet. Intressenter är alla totalförsvarsmyndigheterna.

Produktionsansvaret för huvuddelen av delprogrammet åvilar FOA, och för mindre delar FortF resp. FMV. Mindre delar genomförs av bl.a. FortF, flygtekniska försöksanstalten (FFA), industrin samt universitet och högskolor.

4.2.4 Vissa struktur- och samordningsfrågor

4.2.4.1 Inledning

1 prop. 1980/81:20 (bil.3) anmälde dåvarande chefen för försvarsdepartementet att han avsåg att låta kartlägga de besparingar som skulle kunna uppnås genom samverkan mellan försvaret och övriga samhällssektorer. Vidare anmälde han i prop. 1980/81:100 (bil. 7) att ett översynsprojekt hade startats. Jag vill här redovisa arbetsläget beträffande de delar som nu återstår av projektet.

4.2.4.2 Värnpliktigas resor med försvarsmaktens trunsportflyg

Min företrädare har vid skilda tillfällen, senast i prop. 1984/85:100 (bil. 6), redovisat resultaten av de försök som bedrivits med att utnyttja försvars maktens transportflyg för bl.a. värnpliktsresor. Han anmälde därvid bl.a. att en rapport från försvarets rationaliseringsinstitut med analys av de då pågående försöken beräknades föreligga under år 1985. Rapporten har numera överiämnats till överbefälhavaren. Enligt vad jag har inhämtat har försök under det gångna budgetåret bedrivits avseende de värnpliktigas fria ledighetsresor mellan Nedre Norrlands militärområde och Göteborgs området. Erfarenhelerna har varit goda, från såväl ekonomisk som värn- 14

pliktssocial synpunkt. För innevarande budgetår har avdelats 600 flygtim- Prop. 1985/86: 100 mar för transport av värnpliktiga med flygvapnets transportflygplan TP 84 Bil. 6 Herkules.

4.2.4.3 Flygplan jör havsövervakning

Regeringen beslöt i februari 1985 att viss övervakning m. m. till sjöss med flygplan skall samordnas mellan försvarsmakten och tullverkets kustbevakning, varvid generaltullstyrelsen skall ha ansvaret för driften av flygverksamheten (produktionsansvaret).

Regeringen uppdrog samtidigt åt försvarets materielverk att anskaffa två flygplan inkl. erforderiig grundutrustning m. m. för övervakningsuppgifter till sjöss. Regeringen föreskrev vidare att utprovning av flygburen utrustning för ubåtsjakt skall fortsätta, varvid samma flygplanstyp skall användas som den som anskaffas till generaltullstyrelsen.

1 november 1985 har beslut fattats om anskaffning av två flygplan till kustbevakningen för havsövervakning och ett flygplan av samma typ för marinens försök med flygburen utrustning för ubåtsjakt. Inriktningen skall vara att flygplanen förses med samma utrustning så atl de kan användas för aktuella uppgifter av såväl generaltullstyrelsen som marinen.

4.2.4.4 Samordning mellan kommuner, landsting och fredsförband

Försvarets rationaliseringsinstitut har i februari 1984 överiämnat rapporten (29(48): I) - Sambruk av resurser mellan förband, kommun, landsting - en förstudie. Av rapporten framgår bl.a. att i den offentliga förvaltningen inom en kommun där fredsförband och landsting är representerade finns resurser i form av personal, organisation och utrustning på två eller flera ställen för administrativt och tekniskt likartade funktioner. Samutnyttjandet av resurser är för närvarande ringa. Institutet bedömer att det finns stora möjligheter till såväl direkta besparingar i drift- och kapitalkostnader som möjligheter till ökad tillgänglighet hos resurserna.

Regeringen uppdrog i augusti 1984 åt försvarets rationaliseringsinstitut att, efter överenskommelse med ett lämpligt antal kommuner, landsting och fredsförband, genomföra etl antal studier och försök. Ertarenheterna skall redovisas på ett sådant sätt att de kan utnyttjas på andra ställen i organisationerna. Vidare skall redovisas konsekvenserna av ett vidgat samutnyltjande samt eventuellt behov av att ändra de regler som gäller för verksamheten i detta sammanhang.

En första delrapport är lämnad i december 1985. Områden som hittills varit berörda är t. ex. hälso- och sjukvård, inköpsverksamhet, materielunderhåll, fastighetsdrift, utnyttjande av idrotts- och övningsanläggningar m.m. Eu stort antal kommuner, landsting och statliga myndigheter är berörda. Försöksverksamheten har koncentrerats till Eksjö, Härnösand, Söderhamn och Örebro.

Resultaten av studierna och försöken kommer att redovisas i juni 1986.

4.2.5 Utredningen om försvarets gemensamma myndigheter Prop. 1985/86: 100

I prop. 1982/83:100 (bil. 6) anmälde föredragande departementschefen att en utredning (Hpg 5-kommittén) pågick om försvarets gemensamma myndigheter (Fö 1982:06). Kommittén har haft i uppdrag att göra en förstudie om möjligheterna till dels strukturförändringar och ytterligare kostnadsreduceringar inom försvarets s. k. gemensamma myndigheter, dels ökad samordning med övriga statliga myndigheter. Kommittén har i september 1983 överlämnat betänkandet (Ds Fö 1983:5) Strukturförändringar och samordning.

Flera av kommitténs förslag berör verksamhet utanför försvarsdepartementets område. Förslagen innebär i regel att fortsatta utredningar behövs. Jag vill här redovisa vissa delar av det arbete som nu bedrivs med anledning av kommitténs förslag. Jag vill också hänvisa till vad jag senare, s. 25, anför om försvarets datacentral.

4.2.5.1 Samordning uv förplägnadsverksamheten

Statskontoret häri december 1984 fått regeringens uppdrag att tillsammans med försvarets rationaliseringsinstitut lämna förslag till åtgärder för att öka samordningen inom den offentliga storhushållssektorn i fråga om inköp, produktion, teknisk forskning, utveckling, utbildning samt informations-och erfarenhetsutbyte. Härutöver skall nuvarande rollfördelning mellan statliga och statligt finansierade organ inom storhushållssektorn granskas. Förslag i anslutning härtill skall ge förutsättningar för ett rationellare utnyttjande av de statliga insatserna. Statskontorets uppdrag kommer alt redovisas först under våren 1986.

4.2.5.2 Samordning mellan myndigheterna i Karlstad

Min företrädare förordade att det administrativa stödet till myndigheterna i Karistadsområdet borde samordnas ytteriigare.

Under åren 1984 och 1985 har telefonservice, lokalvård och transporter samordnats mellan försvarets materielverk och Värmlands regemente (I2/Fo52). Vidare har telefonservice och larmfunktioner samordnats mellan försvarets materielverk och statens lantmäteriverk. Ytterligare samordningsåtgärder mellan dessa myndigheter liksom med flera andra lokala myndigheter undersöks. Vidare utreder statskontoret etl förslag att slå samman samtliga telefonväxlar för de statliga myndigheterna i Karistad.

4.2.5.3 Samordning av byggnadsverksamheten

I prop. 1984/85:100 (bil. 6) anmälde föredragande departementschefen att den särskilda utredaren som tillkallats (Dir. 1984:32) för att utreda Statsförvaltningens lokalförsörjning skulle redovisa sina förslag i en första etapp under våren 1985. Utredningens förslag kommer att redovisas under våren 1986.

4.2.5.4 Civilförsvarets materielanskaffning Prop. 1985/86:100

Frågan om ansvaret för civilförsvarets materielanskaffning har behandlats av riksdagen (prop. 1984/85:161, FöU 12, rskr 389).

4.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av vad jag har anfört om totalförsvaret.

2 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 6

5. Totalförsvarets militära del Bil. 6

5.1 Det senast förflutna budgetåret (1984/85)

5.1.1 Verksamheten

De beslut om försvarets ekonomi och fortsalla inriktning som statsmakterna fattade på grundval av den fyrpartiuppgörelse som träffades på våren 1984 innebar att försvaret tillfördes 600 milj. kr. per budgelår i prisläget februari 1983. Stora delar av tidigare inplanerade senareläggningar och ambilionsminskningar har därmed kunnat återtas.

Ca 45 000 värnpliktiga har grundutbildais och ca 77 000 har repetitionsut-bildats. I förhållande till 1982 års försvarsbeslut har främst av ekonomiska skäl repetitionsutbildningcn halverats inom marinen och flygvapnet.

Under vintern 1985 genomfördes en större gemensam försvarsmaktsövning i västra Mellansverige. I övningen deltog ca 25000 man ur armén och flygvapnet. Dessutom dellog i mindre omfattning totalförsvarets civila delar, främst civilförsvaret. Erfarenheterna från denna övning såväl som från tidigare försvarsmaktsövningar visar på behovet av sådana större övningar där även det operativa ledningssystemet kan övas. Ytterligare ansträngningar måste dock göras för att de värnpliktiga skall få bästa möjliga utbildning även under dessa övningar.

En betydande malerielförnyelse har ägt rum under budgelårel. Exempel härpå är för armén leveranser av modifierade stridsfordon, bandvagnar och broar. Till marinen levererades en kustkorvett, ett minjaktfartyg och rörliga kustartilleripjäser. Inom flygvapnet ombeväpnades ytterligare en jaktdivision till JA 37 Viggen och påbörjades gångtidsföriängning av tre jaktdivisioner J 35 Draken. Utvecklingen av det nya systemet JAS 39 Gripen fortsatte i huvudsak planenligt.

Inom byggnadsområdet följde verksamheten i huvudsak de uppgjorda planerna. F.d. Västmanlands läns flygflottiljs (F I) kasernområde avvecklades genom överlåtelse till Västerås kommun.

5.1.2 Det ekonomiska utfallet

Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick för budgetåret 1984/85 till 19535720000 kr. i prisläget februari 1983 (prop. 1983/84:100 bil. 6 och 1983/84:112, FöU 15 och 20, rskr 219 och 348). Regeringen bemyndigades att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1984/85 med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex med beaktande av tidigare riksdagsbeslut (prop. 1983/84:40, FöU 7, rskr 88) och av växelkursförändringar m.m. efter februari 1983. Del tidigare riksdagsbeslutet innebar att priskompensationen under kalenderårel 1984 skulle begränsas till högst den förutsatta inflationsnivån, dvs. till 4 %. Denna begränsning skulle utformas så att det med hänsyn till växelkursförändringar m.m. kompletterade försvarsprisindex (FPl) under år 1984 ersattes av ett index som följde FPlt upp till nivån 4% och - om FPIk ökade mera - låg kvar på denna nivå.

FPIk för elt budgetår beräknas som ett genomsnitt av indexlalen för Prop. 1985/86: 100 augusti, november, februari och maj. Under budgetåret 1984/85 utvecklade Bil. 6 sig FPIk enligt följande med februari 1983 = 100,00.

FPIk

FPIk efter justering med hänsyn till 4%-spärren

Augusti 1984

110,34

108,89

November 1984

111,69

108,89

Februari 1985

114,91

Maj 1985

116,99

Genomsnittsvärde

för 1984/85

113,48

112,42

Efler kompensation för prisökningar uppgick den militära utgiftsramen under budgetåret 1984/85 sålunda till 19535720000 x 1,1242 = 21 962056000 kr. Effekterna av 4 %-spärren under budgetåret 1984/85 har därmed kunnat beräknas till 207 milj. kr. i del budgetårets genomförandeprisläge.

Utgiftsramen för det militära försvaret under budgetåret 1984/85 har vidare justerats enligt följande.

TiHkommer:

Löner till personal med s. k. NOM-garanti -I- 1700000

Särskilda medel för repetitionsövnings läger i Arvidsjaur -I- 16000000

A vgår:

Överutnyttjande av utgiftsramen för

budgetåret 1983/84 (prop. 1984/85:100

bil6. s, 26, FöU 7 och 9, rskr 131

och 258) -114277400

Övrigt - 4424000

Summa korrigering -101001400

Till posterna i sammanställningen vill jag lämna följande kommentarer.

I prop. 1978/79:100 (bil. 7, FöU 23, rskr 327) anförde dåvarande departementschefen att särskilda medel inte borde beräknas för personal med s. k. NOM-garanti. Han utgick från atl berörd personal skulle kunna omplaceras inom de angivna myndigheterna eller vid andra myndigheter. Om denna omplacering i något fall inte lyckades, borde frågan om hur och i vad mån koslnaderna skulle täckas få prövas när säkrare underlag för ställningstagande förelåg. Kostnader för personal med NOM-garanti har under budgetåret 1983/84 uppkommit vid myndigheterna överbefälhavaren, försvarets materielverk och fortifikationsförvaltningen. Ett belopp som motsvarar nämnda kostnader har lagts till utgiftsramen genom ökning av prisregleringsmedlen.

Under budgetåret 1984/85 tillfördes det militära försvaret 16 milj. kr. utöver den militära ramen för iordningställande av ett repetitionsövningsläger i Arvidsjaur. Medlen disponerades under anslaget B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar.

Överutnyttjandet av utgiftsramen för budgetåret 1983/84 skall enligt 1984 19

års riksdagsbeslut (prop. 1984/85:100 bil. 6 s. 26, FöU 7 och 9, rskr 131 och Prop. 1985/86:100 258) beaktas när utgifterna för det militära försvarel för budgetåret 1985/86 Bil. 6 prisregleras.

Enligt vad jag härmed redovisat blev den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1984/85 21962056000-101001400 = 21861054600 kr. Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna under de rambundna anslagen inkl. ianspråktagna prisregleringsmedel till 21922827000 kr. Utgifterna var alltså 21922827000 -21861055000 = 61772000 kr., avrundat 61,8 milj. kr., större än utgiftsramen. Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1984/85:100 bil. 6 s. 78, FöU 7 och 9, rskr 131 och 258) att beakta överutnyttjandet när utgifterna för det militära försvaret för budgetåret 1985/86 prisregleras.

5.2 Verksamheten under innevarande budgetår (1985/86)

Verksamheten under budgetåret 1985/86 bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i tidigare riksdagsbeslut (prop. 1984/85:100 bil. 6, FöU 7, 9, rskr 131, 258 och prop. 1985/86:25 bil. 1, FöU 4, rskr 49) saml i regleringsbreven för budgetåret.

Inom utbildningsområdet har grundutbildningskontingenten utökats något under året. Utbildningen vid trafikflygarhögskolan ulökas för att möta de civila flygbolagens ökade rekryteringsbehov. En återtagning av repeti-lionsutbildningsvolymen i marinen påbörjas.

Bristerna i marinslridskraflernas långsiktiga beredskap med anledning av den snabba förstärkningen av ubåtsskyddet kvarstår även under budgetåret 1985/86.

Inom materielområdet beställs för armén bl. a. pansarvärnsrobotar, lätta pansarskott, olika slags ammunition samt ett nytt truppradiosystem. Utveckling av artillerilokaliseringsradar och zonrör till artilleriet påbörjas samt fortsätter angående slutfasstyrd granalkastarammunition och luftvärnsrobotar med mörkerkapacitet. Inom marinen beställs ytterligare kustkorvetter samtidigt som anskaffningen av ubåtar och tunga rörliga artillerisystem fortsätter. Ombyggnad saml modifiering av helikoptrar fortsätter och ytterligare materiel för ubåtsskydd anskaffas. Utveckling av ubåtar och lätta kustrobolar fortsätter liksom forskning inom ubåtsskyddsområdet. Inom flygvapnet sker fortsalt ombeväpning av jaktflygförbanden till JA 37 saml fortsatt anskaffning av utrustning för stridslednings- och luftbevakningssystemet. Ytterligare materiel för moderniseringen av flyg-bassystemel beställs. Ulveckling av flygplan JAS 39 Gripen och flygburen radar fortsätter.

Byggnadsarbeten genomförs i huvudsak planenligt. Som ett resullal av budgetarbetet under hösten 1984 ansåg regeringen alt osäkerheten om det ekonomiska planeringsutrymmet efter budgetåret 1986/87 och den höga överplaneringen i överbefälhavarens då aktueUa programplan motiverade återhållsamhet med nya materielbeställningar i förhållande till överbefälhavarens planering. I budgetpropositionen 1984/85 begärde därför regeringen av riksdagen endast ca hälften av de 20

beställningsbemyndiganden som myndigheterna föreslagit för budgetåret Prop. 1985/86: 100 1985/86. Då överbefälhavaren redovisat ett mer tillfredsställande plane- Bil. 6 ringsunderlag inför försvarsbeslutet 1987 har regeringen i huvudsak begärt resterande bemyndiganden för materielbeställningar på tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86. Riksdagen beslöt (prop. 1985/86:25, bil. I, FöU 4, rskr 49) alt tilldela regeringen de begärda beställningsbemyndigandena för budgetåret 1985/86.

5.3 Det militära försvarets fortsatta utveckling

5.3.1 Inledning

I oktober 1985 inlämnade överbefälhavaren sin programplan. Programplanen utgör en del av överbefälhavarens perspeklivplan del 2 inför 1987 års försvarsbeslut och omfattar perioden 1986/87-1990/91. I det följande sammanfattar jag programplanen. Därefter redovisar jag mina ställningstaganden till det militära försvarets fortsaita utveckling under budgetåret 1986/87. Ställning lill utvecklingen efler budgetåret 1986/87 kan tas nästa år sedan 1984 års försvarskommitlé redovisat sitt betänkande.

5.3.2 Överbefälhavaren m. fl.

5.3.2.1 Krigsorganisationens utveckling m. m.

Överbefälhavaren anger atl invasionsförsvar, i enlighel med statsmakternas beslul, är försvarsmaktens huvuduppgift. Ett angrepp mot Sverige skall fordra så stora resurser och uppoffringar saml la så lång lid atl de fördelar som står alt vinna med angreppet rimligen inte är värda insatserna. Den samlade försvarsmakten skall kunna möta etl angrepp och i det längsta förhindra atl angriparen får fast fot på svensk mark. Om en angripare lyckas tränga in i landet skall försvarsmakten ha förmåga all hindra honom att snabbt tränga vidare och nå mål långt in i landel. Överbefälhavaren anser vidare atl del är väsentligt alt försvarsmakten har förmåga lill övervakning av territoriet och kan ingripa för alt avvisa kränkningar. Försvarsmakten måste således i ökande grad kunna verka effektivt både i krig och inför hot om krig samt i fred och på låga konfliktnivåer.

Intentionerna i 1982 års försvarsbeslut med den utformning dessa fick i 1983 års riksdagsbeslut har enligt överbefälhavaren inte kunnat fullföljas trots beslutad förstärkning av den militära utgiftsramen fr. o. m. budgetåret 1984/85. Utbildningen, främst repetitionsutbildning och flygtidsproduktion, har reducerats. Den materiella förnyelsen och basulbyggnaden inom flygvapnet genomförs i långsammare takt.

Inom armén har ell antal prioriterade förband kunnat anpassas till den kvalitativa utvecklingen i omvärlden.

Pansarbrigadernas stridsvärde har förbättrats bl.a. genom renovering och modifiering av slridsfordon. Samövning inom brigaderna har dock inle kunnat genomföras i erforderlig omfaitning.

De moderna infanteribrigaderna (IB 77) har i huvudsak intagit planerad organisation.

Norrlandsbrigadernas omorganisation pågår fram till budgetåret Prop. 1985/86: 100 1987/88. Bil. 6

De moderna infanteri- och norriandsbrigaderna har godtagbar förmåga att lösa sina uppgifter.

Sex av de äldre infanteribrigaderna har påbörjat modernisering i begränsad omfattning. En allvarlig brist är alt dessa brigader saknar modernt artilleri och luftvärn.

Brokompanier med modern materiel har organiserats.

Krigsförbandens pansarvärnsförmåga förstärks bl.a. genom leveranser av pansarvärnshelikoptrar och modifierade stridsfordon. Anskaffning av pansarvärnsrobotar, pansarskott och artilleriammunition med verkan i pansrade mål planeras.

Luftvärnet förstärks t.ex. genom leveranser av luftvärnsrobotvagnar och modifierad robot 77. Renovering av materielen i luftvärnsbataljoner planeras.

Inom marinen har helikoptersystemen förstärkts genom att fler helikoptrar byggts om för ubåisjakl. Vissa problem med helikoptrarnas motorer åtgärdas.

Ytattackförbanden har i huvudsak god materiell och personell standard. Allvarliga brister föreligger dock beträffande minerings- och ubåtsjaktka-paciteten.

Ubåtsförbanden består av åtta moderna och fyra äldre ubåtar. Nyproduktion pågår för att ersätta de senare.

Inom minröjningsorganisationen håller endast minröjningsfartyg av typ Landsort hög materiell standard. Tre sådana farlyg är levererade.

Kustartilleriets tunga rörliga artilleriförband är moderniserade. Vissa fasta förband och den tunga kuslrobotfunklionen har låg modernitet. Anskaffning av lätta kustrobotar och transportbåtar planeras för amfibieför-band.

Ubåtsskyddsförmågan är alltjämt begränsad. En kvalitativ förbättring har påbörjats. Omplanering till förmån för förbättrat ubålsskydd har lett till brister i den långsiktiga beredskapen.

Inom flygvapnet kommer sju JA 37-divisioner att ha organiserats under budgetåret 1986/87. Anskaffning av nya jaktrobotar pågår.

Åtgärder har initierats för att kunna gångtidsförlänga erforderligt antal flygplan för tre divisioner J 35.

Attackflygdivisionerna med AJ37 har begränsningar vad gäller vapen för bekämpning av vissa typer av markmål men har i övrigl godtagbar effekt.

Spaningsflygdivisionerna har god effekt i sina huvuduppgifter.

Övergång till ett mindre sårbart flygbassystem har påbörjats. Utbyggnad sker i långsammare takt än vad som tidigare planerats.

Radarstationer för höghöjdsspaning och med hög skyddsnivå har satts i drift. Låghöjds- och ytövervakningsstationer är under införande.

Den allsidiga användbarheten hos flygstridskrafterna har begränsningar eftersom flygliden minskats av främst ekonomiska skäl. Personella brisler föreligger dessutom på grund av avgångar främsl av flygförare och teknisk personal. 22

Nedanstående tabell visar krigsorganisationens utveckling enligt över- Prop. 1985/86: 100 befälhavarens planering. Bil. 6

Förband/enheter 1986/87 1991/92

110 ca

85 ca

5,5

40 Infanteribrigader 77 Infanteribrigader 66 Norrlandsbrigader Pansarbrigader Mekaniserade brigader Fältbataljoner Luftvärnsrobotbataljoner med medellång räckvidd Armeflygbataljoner Lokalförsvarsbataijoner Kustkorvetter Torped-/robotbåtar Patrullbåtar Ubåtar

Tunga helikoptrar Minröjningsflottiljer Kustartilleribataljoner Jaktflygdivisioner 35 Jaktflygdivisioner 37 Attackflygdivisioner 37 Spaningsflygdivisioner 37 Lätta attackflygdivisioner Bas- och strilbataljoner

5.3.2.2 Besparingsprogrammet och fredsorganisationens utveckling

Överbefälhavaren anför att planerade besparingar och personalminskningar t.o. m. budgetåret 1984/85 i allt väsentligt har kunnat genomföras. Det etappmål som riksdagen fastställde för budgetåret 1986/87 kommer med stor sannolikhet att nås. Vissa organisationsförändringar har kunnat genomföras snabbare än vad som förutsetts. Förändringar i fredsorganisationen har även genomförts i slörre omfattning inom marinen, framför allt i Göteborg, än vad som angavs i försvarsbeslutet 1982.

Överbefälhavaren anför vidare att det ännu är för tidigt att avgöra om genomfört rationaliseringsarbete har inneburit en nedgång i krigsförbandens beredskap. Trenden är dock att rationaliseringsverksamheten medför ambilionssänkningar i primärproduktionen, dvs. bl.a. utbildning och materielunderhåll. Detta var inte avsiklen med beslutet år 1982 och kan inte godtas.

Överbefälhavaren anger bedömda genomförda besparingar t. o. m. budgetåret 1984/85 och elappmål budgetåret 1986/87 enligt nedanstående sammanställning (prisläge februari 1985; milj. kr.).

Preliminärt utfall

Mål

Huvudprogram

1982/83-

-1984/85

1982/83-

-1986/87

Arméförband

1 114

Marinförband

279 Flygvapenförband

1259 Operativ ledning m.

134 Gemensamma myndigheter m. m.

586 Summa

' 1910

3 372

23

Överbefälhavaren anger att målsättningen i fredsorganisationsplanen Prop. 1985/86: 100 1982/83-1991/92 lills vidare ligger fast. Ökad uppmärksamhet skall dock Bil. 6 ägnas effekterna inom utbildningsverksamheten och mobiliseringssäkerheten. Omprövning av enskilda åtgärder inom det totala besparingsprogrammet görs fortlöpande.

Efter femårsperioden 1982/83-1986/87 kommer överbefälhavaren att göra en fullständig utvärdering av uppnådda resultat och en konsekvensbedömning av förutsättningarna för atl nå slutmålet budgetåret 1991/92. Därefter är överbefälhavaren beredd att ta ställning till en eventuellt förändrad inriktning.

Beträffande de olika huvudprogrammen anför överbefälhavaren följande.

- För arméns del bedöms säkerheten i att nå elappmålet budgetåret 1986/87 vara tillräcklig.

Beträffande slutmålet budgetåret 1991/92 återstår fortfarande att identifiera ca200 civila personår. Konsekvenserna på lång sikt kan i sin helhet inte bedömas. Säkerheten i måluppfyllelsen för perioden efter budgetåret 1986/87 är därför inte helt tillräcklig.

- För marinen bedöms säkerheten i att nå såväl elappmålet som slutmålet vara tillfredsställande.

- Inom flygvapnet har planeringen över tiden varit utsatt för stora förändringar. Säkerheten i att nå etappmålet budgetåret 1986/87 bedöms dock vara tillfredsställande.

För perioden efter budgetåret 1986/87 har chefen för flygvapnet angett att planerad personalminskning inte kan genomföras med hänsyn lill flygvapnets uppgifter. Måluppfyllelsen i planeringen efler perioden budgetåret 1986/87 kan inte anses ha tillräcklig säkerhet.

- För huvudprogrammet Operativ ledning m. m. bedöms säkerheten att nå elappmålet budgetåret 1986/87 vara tillfredsställande.

För perioden efter budgetåret 1986/87 har åtgärder för att säkerställa att personalminskningsmålet kan nås nu identifierats. Planeringssäkerheten kan anses vara tillfredsställande.

- För huvudprogrammet Gemensamma myndigheter bedöms säkerheten i genomförandet vara tillfredsställande trots en viss eftersläpning. Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) anför i sin rationaliseringsplan

bl.a. att besparingsresultat fram t.o.m. budgetåret 1984/85 ligger huvudsakligen väl i nivå med vad som har planerats.

För liden fram t. o. m. budgetåret 1986/87 bedömer institutet att uppsatta ekonomiska och personella mål kommer alt nås.

Även om de ekonomiska målen för denna period bedöms komma att nås är det enligt institutets uppfattning osäkert om detta sker enbart genom rationaliseringar. Ekonomiska besparingar kan också åstadkommas genom ambitionssänkningar i exempelvis utbildningsverksamheten.

Beträffande perioden 1987-1992 råder däremot enligt institutet viss tveksamhet huruvida målen kommer att nås. Institutet bedömer att ratio naliseringsverksamheten måste ges en bättre stadga inför denna period. De rationaliseringsprojekt som redan identifierats och de ytterligare som er fordras bör genomarbetas så alt en fastare grund skapas för all bedöma 24 realiserbarheten.

5.3.2.3 Informationssystem för försvaret Prop. 1985/86:100

. Bil. 6

Grunder

Regeringen beslöt i mars 1982 all försvarels rationaliseringsinstituts rapport "Struktur 90" med förslag till långsiktig inriklning av försvarels administrativa databehandling skall utgöra grunden för ulveckling av nya informationssystem och modernisering av äldre system.

Beslulel innebär bl. a. att den fortsatta ulvecklingen av den administrativa dalabehandlingen i såväl krig som fred skall inriktas mol standardiserade lokala datorer och tillämpningsprogram. Inom ramen för av överbefälhavaren fastställd standard får de enskilda myndigheterna ell ökat ansvar för utvecklingen av egna lillämpningssystem samt för driften av den egna datorutrustningen.

Arbetet med atl införa "Struktur 90" inom försvarsmakten har bedrivits i projektform. Etl stort antal datorer har anskaffats och ulbildning pågår för närvarande på stor bredd. Flera datasystem håller på att utvecklas, bl.a. ett personaladministrativt syslem med utgångspunkt från lokala behov.

I överbefälhavarens översiktliga informationssystem- och datakraftplan (IDP) från mars 1985 redogörs för den planerade övergången till lokal dalakraft inom ramen för "Struktur 90" för de administrativa datasystemen inom försvarsmakten.

Informalionssyslemfrågorna i försvarels rationaliseringsplan (FRP)

Försvarets rationaliseringsinstitut upprättar årligen en plan för rationaliseringsarbetet inom försvarsmakten. Denna plan innefattar också utveckling av ADB-system.

I ralionaliseringsplanen 1985 har institutet angett att lönsamhetsbedömningar och kalkyler i alll högre grad förbises vid utveckling av datoriserade informationssystem. Institutet påpekar också atl del behövs en genomtänkt strategi för en lämplig avlösning av del befinlliga arvet inom ADB-området. Det är enligt institutet motiverat med en investeringspaus efter det att den nuvarande införandeplanen är genomförd för att utforma och fastlägga denna strategi.

Utredningen om försvarets gemensamma myndigheter

Utredningen om försvarels gemensamma myndigheter (Fö 1982:06) ansåg i sitt betänkande (Ds Fö 1983:5), Strukturförändringar och samordning, att en nedläggning av försvarels dalacenlral skulle underlätta den övergång till decentraliserad datakraft som har påbörjats. Kommitténs förslag innebar att de resurser för ulveckling av datasystem som finns vid försvarets datacentral skulle överföras till försvarets ralionaliseringsinslitui. Vidare förutsattes att de delar av datacentralen som svarar för driften skulle delas upp på de två huvudsakliga användarna.

Föredragande departementschefen anmälde atl han inle då var beredd alt förorda en nedläggning av försvarels datacentral utan ansåg liksom praktiskt taget alla remissinstanser att det behövdes ett vidgat beslutsun- 25

derlag samt att det enligt hans mening borde tas fram en plan för den

administrafiva databehandlingen inom försvaret. Dessutom räknade han Prop. 1985/86: 100 med att vissa myndigheters uppgifter inom ADB-området skulle behöva Bil. 6 förändras och att etl förslag skulle kunna föreläggas riksdagen i 1986 års budgetproposition.

I regeringens anvisningar för programplanen för perioden 1985/86-1989/90 fick därför överbefälhavaren i uppdrag att redovisa ett fördjupat underiag beträffande ADB-verksamheten.

Överbefälhavarens förslag till organisation av ADB-verksamhetens ledning och stöd inom det militära försvaret

Överbefälhavaren har i april 1985 redovisat hur vissa samordnings- och stöduppgifter bör fördelas främsl mellan överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna, försvarels materielverk, försvarels datacentral och försvarets rationaliseringsinstitut. Överbefälhavaren lar också upp vilka åtgärder han planerar för att minska beroendet av konsulter i ADB-verksamheten.

Ansvaret för anskaffning, upphandling och underhåll av ADB-utrustning och programvaror är för närvarande enligt överbefälhavaren inte helt klariagt. För alt definiera vad som innefattas i begreppen anskaffning och upphandling avser överbefälhavaren komplettera "ÖB materielanskaff-ningsdirektiv" med ett avsnitt som behandlar anskaffning av ADB-utrustning och programvaror. I samband härmed klaras ut hur olika delar av ansvaret i anskaffningsprocessen skall fördelas.

Civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar har anslutit sig till överbefälhavarens förslag.

Övergripande ledning

Överbefälhavaren angeratt en särskild informationssystemsektion inrättas inom försvarsstaben från den I oktober 1985 för alt säkerställa en effektiv ledning och styrning inom informationsteknologiområdet.

Försvarets datacentrals verksamhet inom ADB-området

Försvarets datacentral (FDC) utför för närvarande på uppdrag administrativ databehandling, ulveckling, modifiering och ADB-leknisk förvaltning av daiorbaserade informationssystem åt myndigheter.

Överbefälhavaren anser att datacentralen behövs även forlsättningsvis men att dess verksamhel vad gäller stora cenlrala system sannolikt kommer atl minska på sikl. Samtidigt ökar kraven på ADB-lekniskt stöd i olika former framför alll lill myndigheter på lokal nivå. Överbefälhavaren anser därför atl datacentralen bör svara för etl stödcenlrum åt användarna.

För atl konsultberoendel på ett avgörande sätt skall kunna minskas anser överbefälhavaren att datacentralens personalminskningsmål måste förändras samtidigt som de ekonomiska möjligheterna att rekrytera och behålla personal måsle förbättras.

26 Försvarels rationaliseringsinstiluts verksamhet inom ADB-området Prop. 1985/86: 100

RiI fi

Försvarels rationaliseringsinstitut (FRI) har tidigare haft en viktig roll vid

anskaffningen av ADB-utrustning. Överbefälhavaren anser alt institutet visserligen fortfarande har elt stort ansvar när det gäller ADB-baserade informationssystem men all institutets arbete inom ramen för rationaliseringsverksamheten bör inriktas mol alt stödja användarna i deras arbeie med att identifiera behov och formulera krav vid utveckling och modifiering av ADB-system.

Vidare bör FRI enligt överbefälhavaren stödja myndigheterna i deras studier rörande informationshantering samt hjälpa dem med atl ta fram ADB-planer m.m. som etl led i deras administrativa ulveckling. I detla arbete ingår också alt utvärdera och sprida lämpliga meloder för verksamhels- och behovsanalyser.

5.3.2.4 Den anställda personalen

Överbefälhavaren anger i sin planering att omfallningen och sammansättningen av den fredstjänstgörande personalen bygger främsl på de fredsorganisatoriska utredningar som föregick 1982 års försvarsbeslut. I vissa avseenden bör dock omfattningen av personalen på sikt nu ändras enligt överbefälhavaren.

För arméns vidkommande föreslår överbefälhavaren att rekryteringen utökas under kommande femårsperiod i syfte atl bl.a. tillgodose en för krigsorganisationen lämpligare åldersstruktur på sikt.

Avseende marinen anger överbefälhavaren liksom i föregående års programplan att förändrade krav föreligger i förhållande till inriklningen i 1982 års försvarsbeslut. Överbefälhavaren föreslår att behovet av personal för ubåtsskyddsåtgärder tillgodoses genom att marinens personalram för militär personal successivt fram lill budgetåret 1991/92 ulökas med 125 personår.

Chefen för flygvapnet yrkar i sin anslagsframställan för budgetåret 1986/87 att flygvapnets personalminskningsmål till budgetåret 1991/92 skall begränsas med 250 personår och alt rekryteringen skall successivt anpassas till det nya målet. Överbefälhavaren anger i sin programplan att ytterligare överväganden erfordras innan en förändring av den långsikliga inriktningen för flygvapnet kan fastläggas.

Överbefälhavaren anger i övrigt alt hans inriktning är att senasi budgelårel 1987/88 dra erfarenheter av konsekvenserna av 1982 års personalberäkningar. En översyn av personalbehovsfrågan kommer då att ske.

Befälsbehovsutredningen

Regeringen tillkallade hösten 1982 en utredning för att utreda frågan om kraven på ulbildning och kvalitet hos militära chefer m. m. Uppdraget vidgades sedermera genom tilläggsdirektiv i december 1983.

Motiven för utredningens tillkomst var bl.a. atl 1978 års försvarskommitté i sitt slutbetänkande Totalförsvaret 1982/87 (Ds Fö 1981:4) uttalade

angelägenheten av att göra fördjupade undersökningar av krigs- och freds- 27

organisationens behov av yrkesbefäl inom de tre försvarsgrenarna, mot

bakgrund av uttalanden från överbefälhavaren om framtida rekrytering av Prop. 1985/86: 100 yrkesbefäl. Bil. 6

Utredningen, som antog namnet Befälsbehovsutredningen (BBU), har i sill slutbetänkande (öppen del Ds Fö 1985:3, hemlig del Ds Fö 1985:4) Försvarsmaktens befälsbehov behandlat frågor om behovet av militärt befäl, en balanserad befälsstruktur och utnyttjandet av personal i krigsorganisationen på reservstat och i reserv. De till utredningen knutna sakkunniga har anslutit sig lill förslagen. Efter remiss har yttrande över betänkandet avgivits av ett femtontal instanser.

Resultatet av utredningens granskning av befälsbehoven kan sammanfattas i följande översikt.

Översikt över krigsorganisationens befälsbehov på nivåerna 1—6 år 1992

Nivä 1-3 4 5 6 Summa

2 738

5 739

3 747(1)

13 560

1 180

22 473

Yrkesofficerare 2065

Reservofficerare -

Värnpliktsofficerare -

Summa 2065 3829 16530 30779 53 203

(I) Beräknat antal för att rekrytera nivåerna 4 och 5.

Behovel av militärt befäl på dessa nivåer uppgår alltså till ca 53200. Av dessa är 17170 yrkesofficerare eller därmed jämförbar personal, 13560 reservofficerare och ca 22 470 värnpliktiga officerare.

Utredningen anför inledningsvis att en befälsstruktur för det svenska försvaret måste byggas upp så alt krigets krav tillgodoses. Antalet yrkesofficerare måste bestämmas med utgångspunkl i krigsbehoven. Detta gäller dock inte den lägsta nivån - nivå 7 med tjänstegraden fänrik - där antalet anställda i fred bör bestämmas med hänsyn lill behovet att rekrytera till de högre befälsnivåerna.

Remissinstanserna ansluter sig i stort sett till denna grundsyn. Överbefälhavaren anser att även om behovel av yrkesofficerare i krig i princip är styrande, föreligger behov av alt för vissa kategorier av personal ha en större tillgång i fredsorganisationen. Chefen för marinen anser att krigsorganisationens behov av yrkesofficerare och mobiliseringsreserv bör täckas av fredstjänstgörande personal.

En genomgång görs av faktorer som har betydelse för beräkning av mobiliseringsreservens storiek, mot bakgrund av att utredningen föreslår alt befälsbehoven räknas upp med en mobiliseringsreserv för att säkerställa krigsorganisationens behov av anställt befäl vid mobilisering. Behovet av reserver måste bedömas olika för olika grupper av militär personal. Grunderna för beräkning av mobiliseringsreservens storlek redovisas i den hemliga delen av betänkandet.

De flesta remissinstanser anser att mobiliseringsreserven har beräknats för lågt. Överbefälhavaren anför att en studie avseende personell uthållig het har planerats under budgetåret 1985/86, varvid mobiliseringsreserv för yrkesofficerare särskilt kommer atl granskas. Chefen för armén anser att mobiliseringsreservens personal inle enbart kan beslå av pensions- och/eller förtidsavgångna militärer. Två procent av mobiliseringsreserven 28

bör beslå av aktiva yrkesofficerare, varigenom personalkostnaderna be- Prop. 1985/86: 100 räknas öka med ca 20 milj. kr. utöver av ÖB fastställd personalram år 1992. Bil. 6 Tjänstemännens centralorganisation anför att det är betydelsefullt att yrkesofficerare som t.ex. av hälsoskäl inte kan krigsplaceras, bereds utrymme i form av militära tjänster utanför den ordinarie personalramen.

Principerna för att utnyttja befäl i krigsorganisationen behandlas därefter av utredningen. Någon allmän regel för hur stor del av personalstyrkan i ett förband som bör vara yrkesofficerare kan inte ställas upp, men utredningen anger faktorer som kan användas till ledning för utnyttjandet. Faktorerna berör krav på omedelbart fungerande ledning av förband i förening med krav på omfattande egen ulbildning och erfarenhet, malerie-lens tekniska komplicilet och stridsförloppets hastighet samt krav på förmåga till mobilisering och förmåga till insats omedelbart efter mobilisering. Utredningen föreslår vidare en ny förenklad åldersmodell för krigsorganisationens personal. Utredningen anser att ålderskraven på befattningshavare i krigsorganisationen fortsättningsvis bör utgå från följande fördelning:

högst 44 år befallningar i fältförband inom armén och kvalificerade rörliga direkt stridande enheler inom marinen och flygvap net, 45-54 år befattningar i lokalförsvarsförband inom armén och övriga

stridande enheler inom marinen och flygvapnet, befatt ningar i operativa ledningsorgan saml över 55 år företrädesvis befattningar i förband för bevakning och

skydd, fast grupperade bas- och underhållsförband, centrala och regionala staber i övrigt.

Överbefälhavaren anför- som han i andra sammanhang tidigare framhållit - alt tillgången på yrkesofficerare i åldersläget 23-45 år är av avgörande betydelse i krigs- och fredsorganisationen. Landsorganisationen i Sverige anser att civil personal kan användas i ökad utsträckning för arbetsuppgifter som i dag utförs av militär personal. Därmed kan en väsentligt ökad rationalitet uppnås i fredsorganisationen utan alt krigsorganisationens krav blir eftersatta.

Utredningen behandlar frågor som rör användandet av icke ständigt fredstjänstgörande personal som t.ex. pensions- och förtidsavgången personal och officerare på reservstat. Utredningen föreslår bl. a. att tjänstgöringsskyldigheten för officerare på nuvarande reservstat av rekryteringsskäl minskas till 75 dagar per treårsperiod (för närvarande 90 dagar) och att en ökning sker av nuvarande antal tjänster från 150 till 200.

Vidare föreslås en ny lyp av reservstat för personal med tjänstegraden kapten som gått igenom krigshögskolans högre kurs och uppnått 30 års ålder, bl. a. för att stimulera till en önskvärd förtidsavgång på denna nivå av personal i 35-45 årsåldern. Antalet sådana tjänster bör vara 430.

Beträffande reservofficerare föreslås att en tredje tjänstgöringsperiod införs på nivå 5 (kaptener) vid stabs- och underhållsförband. Tjänstgö ringsperioden bör omfatta 60 dagar som fullgörs l.o. m. 55 års ålder. För reservofficerare på nivå 4 (majorer) föreslås att en Qärde tjänstgöringsperi- 29

od om 20 dagar införs, som fullgörs mellan 56:e och 60:e levnadsåret.

Remissinstanserna är övervägande positiva till föreslagna förändringar Prop. 1985/86: 100 av villkoren för reservstatsanställning och införandet av en ny reservstat Bil. 6 på nivå 5. Centralorganisationen SACO/SR anser dock att den föreslagna tjänstgöringsskyldigheten inte bör minskas i förhållande till vad som gäller i dag.

Överbefälhavaren avstyrker den föreslagna utökningen av reservofficerarnas tjänstgöringsålder över 55 års ålder. Vid denna ålder anser överbefälhavaren att reservofficerare, som kvarstår i reserv, bör ingå i personal-ersättningsreserven.

All militär personal bör enligt utredningen vara krigsplacerad. Även den civila personalen bör så långt det är möjligl utnyttjas i krigsorganisationen. All anställd personal i försvarsmakten — således även civilanställd - bör normalt tas i anspråk för uppgifter vid mobilisering och krig. Detta bör beaktas redan vid anställning av den civila personalen.

Den civila personalen bör utnyttjas i större utsträckning än för närvarande i olika specialistbefatlningar på högre regional och central nivå. Utredningen föreslår att 25 befattningar hos överbefälhavaren och militärbefälhavarna som tagits upp som militära byts mot civila. De har därför inte tagits med vid redovisning av behoven av militär personal.

Överbefälhavaren motsätter sig bestämt att militär personal byts ut mot civil inom den operativa ledningen. Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation ser det som angeläget att frågor om utveckling av civil personal utreds närmare.

Riksrevisionsverket anser att förslaget att begränsa åldersrestriktionerna för personalens användning ökar möjligheterna till elt flexibelt personalutnyttjande.

Utredningen gör en bedömning av befälsbehoven år 1992 och ställer detta mol tillgångarna. Behoven av militärt befäl på nivåerna 1-6 uppgår till 53 200. Av dessa är 17 170 yrkesofficerare eller därmed jämförlig personal, 13 560 reservofficerare och 22470 värnpliktiga officerare.

Behoven av yrkesofficerare på nivåerna I -6 i krigsorganisationen kan inte tillgodoses med den beräknade fredstillgången på sådan personal eller med pensions- och förtidsavgångna yrkesofficerare. En brist på sammanlagt 353 yrkesofficerare kvarstår. Utredningen anser att en anpassning av rekrytering och utbildning måste ske, liksom ett ökat användande av officerare på reservstat, vissa yrkesofficerare på fredsnivå V (som uttrycks med tjänstegraden fänrik) samt vissa yrkesofficersaspiranter.

Utredningen kommer härigenom fram till att ett överskott på sammanlagt ca 600 yrkesofficerare uppkommer, vilket ger utrymme för rationaliseringsåtgärder inom fredsorganisationen. Reservofficersbehoven kan i stort sett på sikt täckas inom ramen för oförändrad rekrytering. Vid flygvapnet fordras dock en fördubblad rekrytering. Behovel av värnpliktsofficerare bedöms kunna tillgodoses inom nuvarande lolala utbildningsramar.

Utredningen pekar också på behovet av en effektiv omplaceringsverksamhet för att utjämna åldersmässiga och geografiska snedheter i befälsstrukturen. Regeringen föreslås vidta åtgärder för att underlätta flyttning för de anställda och deras anhöriga.

Remissinstanserna understryker behovel av stödåtgärder för att under- 30

lätta personalrörlighet. Riksrevisionsverket anför samtidigt att det är bety-

delsefullt alt minska den omfattande personalrörligheten, bl.a. av ekono- Prop. 1985/86: 100 miska och sociala skäl. Bil. 6

Slutligen redovisar utredningen sina ekonomiska beräkningar. Utgångspunkten är härvid atl koslnaderna för krigsorganisationens befälsslruktur måsle rymmas inom de av statsmakterna fastlagda ramarna för försvarsmaktens ulveckling. Ändringar i personalstrukluren kan vidga eller krympa utrymmet för annan verksarnhet. Utredningen jämför kostnaderna dels mellan olika yrkes-, reservstats- och reservofficerskarriärer, dels mellan olika befälskaiegorier saml belyser den ekonomiska innebörden av de olika åtgärder som föreslås.

Sveriges reservofficersförbund anser att de framräknade ekonomiska relationstalen mellan reservofficerare och yrkesofficerare lalar för etl ökat utnyttjande av reservofficerare. Riksrevisionsverket anser att den beräkning av kostnaderna som utredningen redovisar är relativt osäker. Noggrannare beräkningar bör göras före beslut om en ändrad befälsslruktur.

Högre stabsutbildning vid militärhögskolan och högre intendentutbildning m.m.

1 skrivelser lill regeringen i juni 1983 och juni 1984 redovisade överbefälhavaren förslag om förändringar av bl.a. den högre stabsutbildningen vid militärhögskolan samt om utbildningsgång för högre intendentutbildning vid försvarels förvallningsskola. Skrivelserna överiämnades av regeringen till befälsbehovsutredningen för att utgöra underlag för det fortsatta utredningsarbetet,

Militärhögskolans högre stabsutbildning skall enligt förslaget omfatta två alternativa utbildningar. Den ena utgörs av en högst tvåårig sammanhängande högre stabskurs som påbörjas 1-4 år efter militärhögskolans allmänna kurs. Den andra utbildningen omfattar en högst ettårig högre stabskurs som påbörjas tidigast sex år efter militärhögskolans allmänna kurs och senast vid ca 48 års ålder. Målet för de båda högre stabskurserna skall vara att yrkesofficerare efter genomförd godkänd utbildning och väl vitsordad ytterligare praktisk tjänstgöring skall ha kompetens för placering eller tjänstgöring i befattning som bataljonschef eller molsvarande befattning i fredsorganisalionen och häremot svarande befattningar i krigsorganisationen. Dessa befallningar uttrycks med tjänstegraden överstelöjtnant eller kommendörkapten.

Den tvååriga högre stabskursen inriktas mot såväl försvarsgrensoberoende som försvarsgrensanknutna krigs- och fredsbefattningar, medan den ettåriga kursen inriktas främst mot krigs- och fredsbefattningar inom den egna försvarsgrenen.

Den högre intendentutbildningen skall enligt överbefälhavarens förslag omfatta dels en sammanhängande högre intendentkurs som innefattar ett skede med ekonomiadministrativ ulbildning och ett skede med fackinrik- tad utbildning vid försvarets förvaltningsskola, dels en, efter särskilt urval, fortsatt högre intendentkurs vid förvaltningsskolan. Den högre intendent kursen, som inledningsvis planeras få ca 19 månaders omfattning, påbörjas 1-4 år, eller för huvuddelen, 8-12 år efter militärhögskolans allmänna 31

kurs, dock vid högst 50 års ålder. Den fortsatta högre inlendentkursen om Prop. 1985/86: 100 högst fyra månader påbörjas 2-6 år efler den högre inlendentkursen. Bil. 6

Målel för högre och fortsatt högre inlendenlkurs skall vara att yrkesofficerare efler godkänd ulbildning och väl vitsordad praktisk tjänstgöring skall ha kompetens för placering eller tjänstgöring i sådan befallning som bataljonschef eller molsvarande befattning i fredsorganisationen och häremot svarande befattningar i krigsorganisationen som skall uppehållas av intendenlsofficer. Dessa befattningar ullrycks med ijänstegraden överstelöjtnant eller kommendörkapten.

Befälsbehovsutredningen lät genom överbefälhavaren utarbeta ett underlag som visade, att anlalet befattningar som den högre stabsutbildningen och den högre tekniska utbildningen vid militärhögskolan skall ge grundkompelens för uppgår till drygt I 400. Enligt de presenterade beräkningarna angavs att andelen befattningar som främsl bör bestridas av yrkesofficerare med tvåårig högre stabsulbildning är ca 55 %, med tvåårig högre teknisk utbildning ca 15 % och med ettårig högre stabsulbildning ca 30%.

Utredningen menade, att om man accepterar grundtanken att de båda utbildningsgångarna skall ge samma behörighet, borde tvåårsutbildningen strikt inriktas på befattningar där kraven på yngre personal är särskilt uttalade. Exempel på sådana befattningar är ledningen av brigader, flygdivisioner och andra prioriterade förband där personalen bör vara högst 44 år. Vidare borde denna ulbildning inriktas på befattningshavare i den cenlrala operativa ledningsfunktionen som bildar rekryteringsunderlag för de högsta militära cheferna. Utredningen fann det för sin del svårt att se att det antal befattningar som kräver tvåårsutbildning kan vara så stort som överbefälhavarens underlag hade angett.

Mot bakgrund av atl förbandsproduktionen bör prioriteras, fann utredningen att det är angeläget att begränsa den skolmässiga utbildningen för den kvalificerade militära personalen i ålderslägel upp till 44 år till vad som erfordras för förbandsproduktionen och ledningen av prioriterade förband i krig. Utredningen fann det därför angeläget atl granska om alternativ till den av överbefälhavaren föreslagna utbildningsstrukturen skulle kunna medge att yrkesofficerarna under längre tid kunde utnyttjas i den direkta förbandsproduktionen. Av bl.a. tidsskäl tvingades emellertid utredningen avstå från mer ingående granskning av denna fråga. I avvaktan på en sådan ytterligare prövning av strukturen för den högre utbildningen vid militärhögskolan förordade utredningen att en ettårig högre stabskurs inrättas vid militärhögskolan, eftersom en sådan tillgodoser önskemålet om mer tid för den direkta förbandsproduktionen.

5.3.2.5 De värnpliktiga

1 sin programplan anger överbefälhavaren bl. a. att försvarsmaktens för måga ytterst bygger på de enskilda värnpliktigas förmåga till personliga insatser under fredsutbildningen och till uppoffringar i krig. Han anser därför alt alla möjligheter måste tas till vara för alt få de värnpliktiga atl känna sig motiverade för sina uppgifter genom en rationell ulbildning som 32

upplevs som effektiv. Eftersom brister i båda dessa avseenden har konsta- Prop. 1985/86: 100 lerats, har överbefälhavaren genom uppdrag till försvarsgrenscheferna Bil. 6 påbörjat arbetet med ell effektiviseringsprogram för värnpliktsulbildning-en. Vidare bör enligt överbefälhavaren en översyn av del nuvarande värn-pliklsförmånssystemet komma till stånd i syfte atl anknyta del lill de principer som gäller inom sociallagstiflningen i övrigt.

5.3.2.6 Den ekonomiska planeringen

I enlighel med regeringens anvisningar har överbefälhavaren genomfört sin planering i en ekonomisk nivå som enligt överbefälhavarens mening på sikt medger bibehållen köpkraft, den s.k. programplanenivån. Efter uppräkning med kompletterad försvarsprisindex från februari 1984 redovisar överbefälhavaren följande planeringsram i pris-, löne- och växelkursläge februari 1985, (Milj. kr.).

1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1986/87-

1990/91

Programplane nivån (inkl. prisreserver) 22413 22800 22800 22800 22800 113 613

Överbefälhavaren har därutöver lill regeringen redovisat konsekvenserna av en planering i en nominelll oförändrad ram med bibehållande av samma prisreserver som i programplanen.

Beträffande utgiftsramen för budgetåret 1986/87 har överbefälhavaren beräknat denna lill 22413,4 milj. kr. i pris-, löne- och växelkursläge februari 1985. Han har därvid förutsatt atl medel för anställda med s.k. NOM-garanti och anslällda med lönebidrag täcks utanför utgiftsramen.

Enligt överbefälhavarens uppfattning har elt antal uppgifter tillkommit för försvarsmakten under innevarande försvarsbeslulsperiod. Därutöver anser överbefälhavaren atl den säkerhetspolitiska situationen och försvarsmaktens beredskap är så oroande att vissa förstärkningsåtgärder bör påbörjas snarast främsl i syfte att förbättra krigsförbandens beredskap. Sammantaget begär överbefälhavaren att den militära utgiftsramen för budgetåret 1986/87 skall ökas med 477 milj. kr. samt att medel för utökad verksamhel budgetåret 1985/86 skall lillföras utanför ramen med 60,2 milj.kr.

5.3.3 Föredragandens överväganden

5.3.3.1 Inledning

Till grund för det militära försvarets fortsatta utveckling ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr374) med den inrikt ning som statsmakterna gav detla beslut våren 1983 (prop. 1982/83:100 bil.6, FöU9, rskr271) samt det beslut statsmakterna fattade våren 1984 om särskilda åtgärder beträffande det militära försvarets fortsatta utveck- 33

3 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 6

ling saml om en höjning av planeringsramen fr.o.m. budgetåret 1984/85 Prop. 1985/86: 100 (prop. 1983/84:100 bil. 6 och 1983/84:112, FöU 15 och 20, rskr 219 och 348). Bil. 6 Denna inriktning innebär bl. a. alt etl efler våra förhållanden starkt militärt försvar skall vidmakthållas. Försvar mot invasion är liksom tidigare försvarsmaktens främsta uppgift. För att försvarsmakten skall vara fredsbevarande måste den vara uppbyggd så atl elt angrepp mot Sverige fordrar så stora resurser och uppoffringar saml tar så lång lid alt de fördelar som slår att vinna med angreppet rimligen inte är värda insalserna.

Det militära försvaret grundas på allmän värnplikt för män. Den allmänna värnplikten gör del svenska försvaret lill elt folkförsvar och är en nödvändig förutsättning för atl så många förband som behövs med hänsyn till landets yta och militärgeografiska läge skall kunna mobiliseras. För försvarets trovärdighet och därmed för dess fredsbevarande förmåga har den allmänna värnplikten avgörande belydelse.

Etl eventuellt angrepp mol Sverige bedöms föregås av en period av successivt tilltagande internationell spänning, liksom av militära förberedelser i vår omgivning. Dessa förhållanden bör ge oss viss förvarning som kan utnyttjas för beredskapshöjande ålgärder. Den tekniska utvecklingen ger emellertid en angripare ökade möjligheter att efter en sådan period påbölja ett anfall så atl vår förvarningstid blir kort. Detta ökar kraven på ledningsorganisationen och på en väl fungerande underrättelsetjänst. För atl etl sådant angrepp inte skall framstå som fördelaktigt för angriparen, krävs bevakning och skydd i fred av viktiga anläggningar, hög mobiliseringsberedskap och förmåga till försvar mot angrepp under pågående mobilisering. I fred organiserade stridskrafter, förband med hög inkallelseberedskap, snabbmobiliserade förband och hemvärn samt förberedda fältarbeten och mineringsåtgärder skall försvåra angriparens styrketillväxt, åsamka honom förluster och skydda vår mobilisering. Denna utveckling ställer också ökade krav på de andra totalförsvarsfunktionernas förmåga atl med kort varsel understödja försvarsmakten. Respekt för vår neutralitet i krig och för det svenska territoriets integritet måste grundläggas och upprätthållas redan i fredstid bl.a. genom att vårt militära försvar har förmåga att upptäcka och avvisa kränkningar.

5.3.3.2 Krigsorganisationens utveckling

Krigsorganisationens utveckling enligt överbefälhavarens förslag har jag tidigare sammanfattat.

Mot denna bakgrund finner jag att den av överbefälhavaren inlill år 1992 planerade krigsorganisatoriska utvecklingen i fråga om förbandstyper och deras antal i alll väsentligt överensslämmer med målen i 1982 års försvarsbeslut med den inriktning som detla gavs genom 1983 års riksdagsbeslut. Jag kan sålunda tills vidare godta överbefälhavarens inriklning av krigsorganisationens utveckling i nämnda avseenden med nu gällande planeringsförutsättningar. Förnyad ställning till krigsorganisationens ulveckling efler budgetåret 1986/87 bör enligt min mening emellertid tas i nästa försvarsbeslut.

I prop. 1984/85:100 angav min företrädare särskill alt ulveckling och 34

anskaffning av mingördlar och minsystem för ubåtsskydd skall genomföras

i enlighet med 1982 års försvarsbeslut. Överbefälhavaren har tidigarelagt Prop. 1985/86: 100 anskaffning av mingördlar. Anskaffning av minsystem har inle kunnat Bil. 6 tidigareläggas av tekniska skäl. Jag godlar överbefälhavarens planering i dessa avseenden.

I prop. 1984/85:100 redovisade min företrädare överbefälhavarens plan för ubåtsskyddets inriktning saml sina överväganden med anledning därav. Han angav bl.a. alt det inte är möjligt att i dag binda sig för en långsiktig avvägning mellan ubålsskydd och andra funktioner inom försvaret samt atl försvarskommitlén bör ges möjlighet att bedöma den lämpliga avvägningen.

Överbefälhavarens nu inlämnade planering innebär alt planen för ubålsskyddels inriklning följs under budgetåret 1986/87. Jag godtar överbefälhavarens planering och återkommer avseende dess långsikliga inriklning och avvägning gentemot andra funklioner i samband med 1987 års försvarsbeslut.

För alt snabbt kunna förslärka ubålsskyddsfunklionen har regeringen medgivit överbefälhavaren alt under en övergångsperiod göra avkall på de åtgärder inom marinen som syfiar till atl upprätthålla den långsikliga beredskapen för invasionsförsvarel. I prop. 1984/85:100 angav min företrädare att det är angeläget att sådan verksamhel inom marinens stridskrafter som är väsentlig för invasionsförsvarets långsikliga ulveckling snarast möjligt får en normal omfattning. Överbefälhavarens planering innebär atl marinens långsiktiga utveckling återgår till en normal nivå omkring år 1990. Jag godlar tills vidare den planering som gjorts i detta avseende.

5.3.3.3 Besparingsprogrammet och fredsorganisationens utveckling

Besparingsprogrammet

Enligt överbefälhavaren har planerade besparingar och personalminskningar i allt väsentligt kunnat genomföras. Del elappmål som riksdagen fastställde för budgelårel 1986/87 kommer med slor sannolikhet all nås.

Denna uppfattning delas av försvarets rationaliseringsinstitut.

Min preliminära bedömning är alt de besparingar som gjorts t.o.m. budgetåret 1984/85 är förenliga med de mål som angetts.

Vad gäller planeringen för det fortsatta besparingsarbelet bedömer jag atl elappmålet för försvarsbeslutsperioden 1982/83-1986/87 sannolikt kommer att nås. För det fortsatta besparingsprogrammet under den därpå följande femårsperioden finns för närvarande inte ett i alla delar fullständigt genomarbetat underlag. Min allmänna bedömning belräffande denna senare femårsperiod är att stora ansträngningar måste göras redan nu med alt kartlägga och planera genomförandet av den. Inriktningen och omfallningen av besparingarna under denna senare period bör ingå som en del av 1987 års försvarsbeslut.

Fredsorganisationens ulveckling

Genomförandet av strukturella förändringar i fredsorganisationen som

lades fast i 1982 års försvarsbeslut har successivt redovisats för riksdagen. 35

Den 30juni 1985 genomfördes de senaste förändringarna genom alt Små-

lands artilleriregemente (A6) och Svea trängregemente (TI) lades ned Prop. 1985/86: 100 samt att artilleriets officershögskola (ArtOHS) lokaliserades till Kristine- Bil. 6 hamn och inordnades i Bergslagens artilleriregemente (A 9).

Jag övergår nu till att redovisa vissa regeringsbeslut m.m. som berör fredsorganisationens utveckling.

Ytterligare samordning i armégarnisonerna

Regeringen beslöt i februari 1985 att en förstärkning av ledningsfunktionen och en ytterligare samordning av stödfunktionerna inom armégarnisonerna snarast skall genomföras inom ramen för nuvarande myndighelsindelning.

Marinens organisation i Göteborg

Till följd av riksdagens beslut (prop. 1983/84:112, FöU 20, rskr 348) bl.a. om marinens organisation i Göteborg har regeringen beslutat om försäljning av Nya varvet. Samtidigt förvärvas en hamnanläggning vid Tångudden i Göteborgs hamn.

Trafikflygarhögskolan

Den civila pilotutbildningen vid trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed byggs ut för att kunna svara mot de civila flygbolagens ökade rekryteringsbehov. Jag återkommer senare (s. 37) i denna fråga.

Försvarsmaktens centrala ledning

I 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil.6) tog dåvarande försvarsministern upp frågan om att sammanföra försvarsstaben och försvarsgrensstaberna till en gemensam myndighet. Han uttalade därvid förståelse för att förslag om ny organisation borde anstå till dess pågående omorganisation av de centrala staberna har utvärderats.

Regeringen gav i december 1983 i uppdrag ål överbefälhavaren att redovisa sådana förändringar i organisation och arbetsformer inom och mellan de centrala staberna som bör genomföras för alt stärka överbefälhavarens förmåga att utöva sin programsamordnande roll. Mol bakgrund av detla uppdrag har vissa ändringar i arbetsmetoder, organisation m. m. genomförls i försvarsstaben.

En samlad ulvärdering av samlliga de ålgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens beslut (prop. 1977/78:63, FöU 9, rskr 174) beträffande de cenlrala staberna kommer atl redovisas för regeringen i början av år 1986.

5.3.3.4 InformaUonssystem för försvaret

Utvecklingen inom dataområdet går snabbt, inte bara för den tekniska

utrustningen utan också vad gäller ulvecklingen av programvaror, sättet

alt utnyttja datorstöd och modeller för systemutveckling. Den sårbarhet 36

som utvecklingen medför för samhället i sin helhet måsle motverkas.

Det är av slor vikt att utvecklingen av informationssystem för försvarel Prop. 1985/86: 100 leds mol uppställda mål på ett effektivt sätt. Principen atl förena en långt Bil. 6 gående decentralisering lill myndigheterna när det gäller införande och utnyttjande av informationssystemen med en standardisering av utrustning, programvaror, ulbildning m. m. är lämplig och bör fullföljas konsekvent.

Överbefälhavaren har föreslagit en klarare uppgiftsfördelning inom ADB-området mellan försvarsmaktens olika myndigheter. Detta innebär att en samlad styrning åstadkoms genom att överbefälhavaren har en aktiv och samordnande roll. Bl.a. bör man härigenom, som försvarels rationaliseringsinstitut har påpekat, kunna få en bättre prövning av effektiviteten i de olika informationssystemen.

Den uppgiftsfördelning mellan olika myndigheter inom försvaret som överbefälhavaren har föreslagit är enligt min mening lämplig och bör leda lill bättre ledning och därmed större effektivitet.

Belräffande försvarels datacentral vill jag anföra följande.

Stordatorer används inom försvarsmakten företrädesvis inom tre områden, för teknisk vetenskaplig forskning, stridsledning o.d. samt för administrativa ändamål. Den samlade bedömningen från datacentralens användare innebär att det finns ett fortsatt behov av stordalorkapacitet och ett ökat behov av terminalanslutningar till de syslem som drivs i datacentralens regi.

Den ökande terminalanslutningen kan ge problem från tillgänglighetssynpunkt. Detta talar alltså för att datakraften decentraliseras till användarna.

Vid försvarets datacentral finns en pool av systemutvecklingspersonal. Efterfrågan på denna personal är mer än dubbelt så stor som den som kan tillgodoses och beräknas kvarstå under överskådlig tid. En utveckling av systemutvecklingsresurserna vid dalacentralen är av slor betydelse för möjligheterna alt minska behovet av externa konsulter inom området.

Den förmedling av datautrustning som görs av dalacentralen är tillsammans med det stödcenlrum som drivs i dess regi viktiga delar när det gäller att få till stånd en effektiv samordning av ADB-verksamheten inom försvarsdepartementets verksamhelsområde.

Jag finner sammanfattningsvis att försvarets datacentral behövs även fortsättningsvis men all dess verksamhet måste förändras successivt inom ramen för den utveckling som sker med bl.a. etl decentraliserat ansvar för informationssystemen inom försvaret.

5.3.3.5 Den anställda personalen

Pilotfrågan

I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 6) och regeringens skrivelse 1984/85:148 om vissa ålgärder för alt säkerställa försvarsmaktens behov av flygförare tog min företrädare upp problemen med militära flyg förares avgångar till civil luftfart. Han ansåg att flygbolagens rekrytering av militära piloter aUvariigt hotade flygförbandens verksamhet. De stora behov av piloter som bolagen aviserat för de närmaste åren angavs inte 37

kunna tillgodoses från del svenska flygvapnet i större omfattning än som

kan godtas från säkerhetspolitiska utgångspunkter. Vad som kan godtas Prop. 1985/86: 100 preciserades vid överläggningar med flygbolagen lill sammanlagl elt tjugo- Bil. 6 tal piloter under åren 1985 och 1986.

Dåvarande försvarsministern underströk alt den begränsade övergången från flygvapnet måste genomföras på ett sådant sätt att regeringen har full kontroll över såväl formerna som omfatlningen av den. Om flygbolagen i sitt rekryteringsarbete inte rättar sig efter dessa begränsningar påpekades atl tvingande ålgärder av trafikpolitiskt slag måste vidtas som gör bolagens pilotbehov mindre. Min företrädare anmälde vidare att för atl flygvapnets krigsorganisation skulle säkerställas skulle, utöver de löneåtgärder om tillsammans 7,5 milj. kr. som sattes in under åren 1984 och 1985, en särskild krigsplaceringspremie införas för de flygförare som stannar kvar i försvarsmakten till minst 38 års ålder.

Efter det att budgetpropositionen och skrivelsen avlåtits lill riksdagen har ett omfattande arbete fortsalt i regeringskansliet för att frågan skall få en tillfredsställande lösning.

Vid min uppföljning av avgångar under år 1985 av militära piloter till flygbolagen harjag erfarit att bolagen hittills rättat sig efter de begränsningar i rekryteringen som regeringen tidigare givit ullryck för. Avgångarna lill andra verksamheter är emellertid stora. De verkliga avgångarna är dock svåra atl ange för närvarande eftersom många har tjänstledigt viss tid innan de slutligt bestämmer sig för alt stanna kvar i flygvapnet eller att lämna del.

I augusli 1985 har regeringen utfärdat föreskrifter om en särskild krigsplaceringspremie som utgår till flygförare ur flygvapnet som stannar kvar i försvarsmakten till minst 38 års ålder. Övergången till systemet sker successivt. För de flygförare som är födda år 1952 eller senare och som den 1 mars 1985 var anslällda som eller under utbildning till flygförare kommer en premie om 327000 kr. enligt nuvarande prisläge att ulgå.

Även i Norge och Danmark utgör övergångarna från flygvapnet till de civila flygbolagen ett stort problem. Min företrädare har haft kontakt i frågan med de norska och danska försvarsministrarna. Han har efter dessa kontakter förordnal landshövdingen Eric Krönmark att arbeta med att främja samordningen av utbildningen av piloter för den civila luftfartens behov i Sverige, Norge och Danmark. Enligt vad jag har erfarit kommer förslag i frågan att föreläggas försvarsministrarna i början av år 1986.

Överbefälhavaren har i juni 1985 överlämnat den s. k. flygförmånsutred- ningens (FFU) förslag till regeringen. FFU tar upp många av de problem som hänger ihop med de militära flygförarnas avgångar till civila flygbolag. FFU föreslår sålunda väsentliga förändringar för flygförarna, bl.a. att flygtilläggel bör höjas och att frivillig pension skall kunna utgå från 55 års ålder. För alt få lill stånd en rimlig stabilitet i planeringen föreslår FFU atl arbetsmarknadens parter bör förhandla om införandet av en kontraktspe riod för stridspiloterna av det slag som redan införts i flera andra länder. Jag vill i delta sammanhang också erinra om all statens arbetsgivarverk och berörda personalorganisationer har kommit överens om dels i oktober 1984 att en gemensam arbetsgrupp skyndsamt skall behandla de problem som sammanhänger med svårigheten att behålla viss personal - särskilt 38

flygförare - inom försvarsmakten dels i januari 1985 alt fortsätta behand- Prop. 1985/86: 100 lingen av lönefrågorna för flygförare m. fl. inför 1986 års avtalsrörelse. Bil. 6

Enligt min mening utgör förmånsfrågorna en väsenilig del i en totallösning för att de militära piloterna skall stimuleras all kvarstå i försvaret, flygförarna m.fl. Jag anser alt del är av utomordentlig vikt att sådana förhandlingar genomförs. Det är därför med tillfredsställelse som jag noterar att statens arbetsgivarverk och berörda personalorganisationer i december 1985 har kommit överens om all fortsätta förhandlingarna om löne-och andra anställningsvillkor för flygförare m.fl. inom försvarsmakten med inriklningen all så snart som möjligl nå en uppgörelse i frågan.

I skrivelse 1984/85:148 anmälde min företrädare alt han är medveten om att det även finns andra orsaker än anställningsförmånerna som har betydelse när del gäller atl få försvarels piloter all stanna kvar i sin anställning. Chefen för flygvapnet har nu redovisal planer som innebär atl de flygförare som väljer att i 40-årsåldern inte göra stabskarriär kan få fortsatt flygtjänst på transport- eller sambandsflyg eller på helikoptrar. Försvarsutskottet uttalade (FöU 1984/85:9) med anledning av skrivelse 1984/85:148 om vissa ätgärder för att säkerställa försvarsmaktens behov av flygförare att det inte bör uteslutas att flygtidsuttaget kan ha stor betydelse för utvecklingen på sikl. Chefen för flygvapnet har i en hemlig skrivelse i november 1985 bl. a. anmält att strävan är att den individuella flyglidsproduklionen skall ökas så alt allsidig färdighet uppnås för flygförarna.

Jag vill i sammanhanget erinra om alt enligt ovan nämnd skrivelse till riksdagen (1984/85:148) var en förutsättning för övergången av elt tjugotal piloter under åren 1985 och 1986 all de samiidigt tog anställning som reservofficerare för all tjänstgöra i s.k. delat bruk mellan flygvapnet och flygbolagen under några år närmast efler övergången. Detta medför att en hel del flygtid måste avsättas förderas fortsatta träning. Detta har beaktats i budgetarbetet. Enligt vad jag har erfarit har chefen för flygvapnet haft kontakt med såväl flygbolagen som sådana piloter som gått över fill flygbolagen för all lösa de praktiska frågorna i samband med övergång till s.k. delat bruk.

I 1985 års budgetproposition anmäldes att medel beräknats för en utökning av anlalet elever vid den statliga civila trafikflygarhögskolan (TFHS). Under september 1985 har den första kullen om 14 elever utexaminerats från skolan. 24 elever som antogs till utbildning våren 1985 kommer att utexamineras under hösten 1986. De stora civila flygbolagen har anmält att de under budgetåren 1985/86, 1986/87 och 1987/88 behöver nyrekrytera 105, 60 resp. 65 piloter i Sverige. För att möta bolagens stora rekryteringsbehov har regeringen ålagt chefen för flygvapnet som är huvudman för TFHS atl planera för antagning av ca 30 elever i början av år 1986 och ca 30 elever vid halvårsskiftet 1986. Chefen för flygvapnet har genomfört och kommer atl genomföra ytterligare invesleringar i byggnader och materiel (bl.a. inköp av flygplan och simulatorer) saml hårdgöring av stråk m.m. för alt svara upp mot denna planering.

Utökningen av elevantalet vid TFHS har förutsatt en viss instruktörs- medverkan från flygbolagens sida. Denna medverkan från bolagens sida har emellertid försenats på etl sådant sätt att den planerade utökningen av 39

elevantalet i början av år 1986 trots gjorda investeringar inte kommer att

kunna ske. Mot bakgrund av flygbolagens försening att biträda med in- Prop. 1985/86: 100 struklörshjälp vid ulbyggnaden av utbildningen vid TFHS har förnyade Bil. 6 överläggningar med de större flygbolagen ägt rum och det har därvid gjorts klart för flygbolagen alt det från säkerhetspolitiska utgångspunkter kan godtas all högst tio piloter rekryteras från flygvapnet under år 1987. Jag räknar med att även dessa skall omfattas av s. k. delat bruk.

En utbyggnad av pilotulbildningen vid TFHS förutsätter ett betydande inslag av civila personalresurser. Rekryteringen av framför allt civila flyglärare skulle underlättas om utbildningen vid TFHS drevs av en civil huvudman. Min företrädare har tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp som bl. a. skall ompröva huvudmannaskapet för TFHS. Jag räknar med alt förslag skall kunna redovisas i denna fråga i nästa års budgetproposition.

För att ytterligare säkerställa försörjningen av piloter för flygvapnets eget behov och bl.a. kompensera för avgångarna till bolagen de senare åren har regeringen från budgetåret 1984/85 då 20 stridspiloter fick antas till utbildning ökat antalet till 35 budgetåret 1985/86. I årets budgetproposition harjag vidare under anslaget Dl. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet beräknal medel för en ytterligare utökning till antagning av 40 slridspiloler budgelårel 1986/87.

Enligt min mening är det av yttersta vikt att problemen rned flygförare för såväl flygvapnets som flygbolagens behov snabbi får en långsiktig lösning. Jag anser som jag har beskrivit ovan att en sådan lösning måste ulgå från atl den totala tillgången på i första hand civila men även i viss mån militära piloter ökas och att de militära piloterna genom olika åtgärder stimuleras att stanna kvar i försvaret.

I regeringens skrivelse 1984/85:148 om vissa ålgärder för att säkerslälla försvarsmaktens behov av flygförare tog min företrädare också upp de problem som har uppstått när del gäller helikopterförare för militärt och civilt bruk. Vid mina fortsatta överväganden i denna fråga harjag funnit att tillgången på helikopterförare i arméns krigsorganisation för närvarande motsvarar behovel medan en brist finns i fredsorganisalionen. Bristen i fredsorganisationen är dock allvarlig när det gäller tillgången på helikopter-flyglärare. För att behålla erfaren personal och kunna öka utbildningen av nya helikopterförare har chefen för armén beslutat att bl. a. åldersgränsen skall höjas till 55 år. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att de tidigare nämnda särskilda löneåtgärderna som satts in för flygförarna också omfattar helikopterpiloter inom försvarsmakten. Vidare omfattar den s. k. flygförmånsutredningens förslag också helikoplerförarna. Jag följer noga ulvecklingen i denna fråga.

Försvarets behov av befäl

1 likhet med de flesta av remissinstanserna anserjag alt den nu genomförda utredningen om försvarsmaktens befälsbehov ulgör etl värdefullt utgångsmaterial för framlida överväganden och förslag rörande behovet av militärt befäl.

Jag konstaterar atl den långsiktiga inriktningen av omfallningen av för svarsmaktens personal grundades på överbefälhavarens förslag i samband med freds- och krigsorganisationsarbelet inför 1982 års försvarsbeslut. 40

Den har starka kopplingar till de freds- och krigsorganisaloriska målen Prop. 1985/86:100 budgetåret 1991/92 som lades fast vid försvarsbeslutet. Bil. 6

Åldersstrukturen i befälskåren har genom motioner och utskottsbehandling i riksdagen kommit i särskild belysning. Överbefälhavaren redovisar sina synpunkter på dessa frågor i sin programplan. De kommer alt bli föremål för fortsatia överväganden inom regeringskansliet.

En ökning av marinens personalram som chefen för marinen och överbefälhavaren föreslagil ger beredskapshöjande effekt först på lång sikt. Vid bedömningen av del lotala personalbehovet måsle förslagen från befälsbehovsutredningen avseende utnyttjandet av befäl i krigsorganisationen beaktas. Vidare måste effekterna i början av 1990-talet av överbefälhavarens föreslagna förändring av marinens organisation på lägre regional nivå avseende personalbehovet karlläggas. Slutligen måsle den långsikliga inriktningen av ubåtsskyddel fastläggas. Frågan bör därför behandlas i samband med försvarsbeslutel 1987.

I likhet med överbefälhavaren anser jag att ytterligare överväganden krävs före ell ställningslagande lill chefens för flygvapnet yrkande om förändring av antalet yrkesofficerare i flygvapnet. Min avsikt är atl så långt möjligl la upp principiella personalfrågor av denna art i samband med försvarsbeslutet 1987 då bl. a. den krigsorganisaloriska inriklningen på sikl skall behandlas. Jag avser därför att återkomma i dessa frågor i samband med regeringens anvisningar till överbefälhavaren inför nästa programplan.

Jag anser del viktigt alt redan nu framhålla betydelsen av att så långt möjligl all militär personal är krigsplacerad vid krigsförband, så att personalen i slörsta möjliga utsträckning kan disponeras direkt efler mobilisering. Yrkesofficersaspiranter m.fl. bör vara krigsplacerade lägst på den nivå de är grundutbildade för.

Jag ansluter mig lill utredningens uppfattning all anlalet yrkesofficerare i fred - utom vad avser nivå 7 (fänrikar) - principiellt sett måsle bestämmas utifrån behovel i krig. Utredaren understryker all de militära personalramarna l.ex. inte bör påverkas av beredskapsskäl så länge del i de fredsorganisaloriska ramarna finns en rationaliseringspotential jämfört med de krigsorganisatoriska behoven. I den mån särskilda förhållanden under fredstid, t. ex. beredskapstjänslgöring i fred i förening med fredslida arbetstids- och semesterbeslämmelser m. m. skulle motivera etl slörre antal yrkesofficerare i fred än vad krigsorganisationen medger, bör detta enligt min mening i första hand försöka mötas med andra åtgärder. Ulredningen har vidare pekat på möjlighelerna atl i ökad utsträckning utnyttja civil personal för kvalificerade uppgifter i fredsorganisalionen som idag utförs av militär personal.

Förtidsavgångarna bland vissa kategorier av yrkesofficerare är för när varande besvärande. Del är angelägel atl de förtidsavgångna yrkesoffice rarna kan komma krigsorganisationen till godo i så stor utsträckning som möjligt. Ell sätt att i viss mån vidmakthålla deras krigsanvändbarhel är en anställning på reservstat. Jag förordar därför atl antalet reservstatstjänsler ulökas lill att omfatta 200 tjänster på nivå 4 och högre. Vidare bör, såsom utredningen föreslår, ca 430 reservstatstjänsler för officerare i nivå 5 41

tillkomma. Tillkomsten av den nya reservstalen förutsätter enligt utred- Prop. 1985/86: 100 ningen att besparingar kan göras i fråga om fredsanställd personal så att Bil. 6 totalkostnaden för personal inte ökas. Jag bedömer att en tjänstgöringsperiod om 90 dagar under en treårsperiod som för närvarande gäller är högt tilltagen. Den bör - inte minsl av ekonomiska skäl - kunna sänkas till 75 dagar såsom utredaren förordat. En motsvarande anpassning av förmånerna bör då göras. Det bör enligt min mening ankomma på regeringen att meddela närmare bestämmelser belräffande reservstaternas omfaitning och utformning.

I likhel med utredningen anserjag att en tredje - frivillig — tjänstgöringsperiod om 60 dagar t.o.m. 55 års ålder bör införas för särskilt lämpade reservofficerare i nivå 5 som är eller avses bli krigsplacerade vid vissa högre stabs- och underhållsförband. Frågan huruvida reservofficerare i nivå 5 skall krigsplaceras i de aktuella förbandslyperna och anställas för en tredje period bör prövas av resp. försvarsgrenschef Jag räknar emellertid med att anlalet reservofficerare som anställs för en tredje tjänstgöringsperiod blir relativt begränsat.

Jag är däremot tveksam lill atl förlänga tjänstgöringsskyldigheten för reservofficerare i nivå 4 (majorer) som är äldre än 55 år genom att införa en fjärde tjänstgöringsperiod. Den nuvarande tjänstgöringsskyldigheten bör därför tills vidare behållas för denna kategori.

Beträffande förslaget att i större utsträckning än för närvarande utnyttja civil personal i olika specialistbefattningar på central och högre regional nivå saml alt omvandla ett antal militära ijänster till civila inom huvudprogrammet Operativ ledning, vill jag påminna om att en särskild utredningsman har förordnals bl. a. för alt överväga dessa frågor.

Jag delar vidare utredningens uppfattning att del är för tidigt att nu ta ställning lill införandel av utvidgade möjligheter lill avgångsbidrag, avgång med åriig ersättning eller delpension.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till utredningens förslag om vilka befattningar som i krigsorganisationen bör innehas av olika kategorier av befäl, såsom yrkesofficerare, reservofficerare och värnpliktiga officerare, liksom de nivåer på befattningarna som utredningen utgått ifrån. Överbefälhavaren har i sin perspeklivplan del 2 (ÖB 85) lämnat synpunkter på utnyttjandet av yrkesofficerare i krigsorganisationen. Vidare behöver behovet och omfattningen av mobiliseringsreserv m. m. övervägas ytterligare. Jag är därför inte beredd atl nu lägga fram förslag till totalram för yrkesofficerare under 1980- och 1990-lalen. Denna fråga har också samband med krigsorganisationens sammansättning och storlek. Häremot svarande personalbehov bör därför inte läggas fasl förrän i samband med nästa försvarsbeslut.

Högre stabsulbildning vid militärhögskolan och högre inlendentutbildning m. m.

Riksdagen fattade år 1978 (prop. 1977/78:24, FöU 10, rskr 179) beslul om ny befälsordning fördel militära försvarel. I beslutet förutsattes att militär högskolans högre kurs även i fortsättningen i allt väsentligt skulle motsva- 42

ra dittillsvarande högre kurser vid militärhögskolan och ha i stort samma Prop. 1985/86: 100 mål, inriklning och längd som dessa. Beträffande övrig vidareutbildning Bil. 6 för alt lillgodose behovet av personal för speciella uppgifter, t. ex. specialutbildning till viss krigsbefaltning och övergångsutbildning angavs i riksdagsbeslutet alt denna ulbildning borde ha i slort samma former som i dåvarande befälsordning.

I likhet med befälsbehovsutredningen anser jag det angeläget att den kvalificerade militära personalen i åldersläget upp lill 44 år kan utnyttjas i den direkta förbandsproduklionen. Därför bör den skolmässiga utbildningen av detta skäl så långt möjligt begränsas till vad som erfordras för förbandsproduktionen och ledningen av prioriterade förband i krig. Jag anser alt överbefälhavarens förslag om inrättande av en ettårig högre stabskurs vid militärhögskolan tillgodoser de nämnda kraven.

Vid mina överväganden rörande överbefälhavarens förslag till utbildningsstruktur för den högre slabsulbildningen vid militärhögskolan harjag granskat om det finns alternativ som bättre tillgodoser behovet atl under längre tid kunna utnyttja yrkesofficerarna i den direkta förbandsproduktionen. Jag har därvid övervägl en utbildningsmodell som innebär en gemensam försia årskurs för samlliga elever vid den högre slabskursen. Den första årskursen i förening med långvarig och väl vitsordad tjänstgöring på kompanichefsnivån bör kunna ge kompetens för vissa befattningar på bataljonschefsnivån främst vid egen försvarsgren. Den som vill få vidare kompetens och underlag för en fortsatt karriär i centrala och högre regionala staber bör fortsätta den högre utbildningen med en andra årskurs antingen omedelbart eller efter elt uppehåll för tjänstgöring vid förband under något eller några år.

Överbefälhavaren har anmält alt han avser genomföra en närmare översyn av vissa frågor i den nya befälsordningen under budgetåret 1987/88. Jag utgår från atl även ulformningen av den högre utbildningen vid militärhögskolan därvid kommer alt prövas bl.a. med utgångspunkt från då vunna erfarenheter. I avvaktan på denna översyn bör den utbildning som överbefälhavaren har föreslagit påbörjas under hösten 1986 och bedrivas enligt de former m. m. som har föreslagits åtminstone fram lill dess översynen har genomförts.

Jag har erfarit att högre intendentutbildning enligt överbefälhavarens tidigare nämnda förslag har påbörjats vid försvarets förvaltningsskola under hösten 1985. Jag anser i likhet med överbefälhavaren att sådan utbildning i kombination med väl vitsordad praktisk tjänstgöring bör få vara kompetensgivande för befordran till överstelöjtnants eller kommendörkaptens tjänslegrad i befattning för intendent. Enligt min mening har frågan om hur den högre intendenlutbildningen bör utformas och i vad mån denna skall vara nivåhöjande elt vissl samband med den övriga utbildningen inom försvarets inlendenlkår och fortifikalionskåren samt övrig stabs- och förvaltningstjänst. Jag anser det angelägel att utvecklingsmöjligheterna las till vara även för yrkesofficerare i befattningar för ställföreträdande plutonchef resp. plutonchef (fredsnivå IV resp. III) och häremot svarande befattningar i krigsorganisationen. Därmed öppnas vissa möjligheter att föra

över personal från Irupptjänst i 40-50-årsåldern till exempelvis försvarets 43

intendentkår och fortifikationskåren samt lill övriga befattningar inom

slabs- och förvaltningstjänst. Jag avser senare atl återkomma lill regering- Prop. 1985/86: 100 en med förslag till grunder för hur äldre yrkesofficerares övergångsutbild- Bil. 6 ning bör regleras i den nya befälsordningen.

Personalutveckling och personalrörlighet

1 regeringens skrivelse 1984/85:202 om den offentliga sektorns förnyelse och prop. 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken framhålls betydelsen av en ökad personalutveckling för atl den statliga verksamheten -även i tider av stram budgetpolitik - skall kunna utvecklas och effektiviseras. Personalutbildning och personalrörlighet är därvid centrala inslag. För de militära tjänstemännen finns ett väl utvecklat system för personalutveckling. Delta omfattar återkommande varvad teoretisk ulbildning och praktisk tjänstgöring. De militära tjänstemännen följs upp genom kontinuerlig personal- och bemanningsplanering. För den militära personalen bedömer jag atl del i della avseende är jämförelsevis väl sörjt för deras utveckling. Etl motsvarande system för de civilt anställda inom försvaret saknas. Förbättringar behöver åstadkommas för dessa. Regeringen har därför i oktober 1985 tillsalt en särskild utredningsman för en översyn av utvecklingsmöjligheterna för den civila personalen inom försvarsdepartementels område. Utredningsmannen har nyligen påbörjat sitt arbete. Delta skall enligt direktiven vara avslutat under våren 1987. Jag räknar med all utredningsmannen skall lämna konkreta förslag lill förbättringar i dessa avseenden för den civila personalen.

För den militära personalen är, enligt överbefälhavarens uppfattning, geografisk rörlighet både ett vissl inslag i personalutvecklingen och en nödvändighet för att lillgodose krigsorganisationens behov av bred kompetens. Den enskildes möjligheter till flyttning har dock under det senasle decenniet påtagligt försvårats. Överbefälhavaren har därför lämnat regeringen förslag till vissa åtgärder som bör vidtas. Även statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) och statens institut för personalutveckling (SIPU) har på uppdrag av regeringen överlämnat förslag lill bl.a. rörlighetsstimulerande åtgärder. Därutöver har inom regeringskansliet genomförts en kartläggning av tänkbara åtgärder inom försvarsdepartementets område. Överbefälhavaren har vidare uppdragit åt försvarsmaktens myndigheter att vidta ett stort antal konkreta åtgärder för atl underlätta de omstationerades sociala anpassning på den nya orten (arbete för anhöriga, barnomsorg m.m.).

Regeringen har mot denna bakgrund i oktober 1985 uppdragit åt försvarets civilförvaltning att redovisa förutsättningarna för att i vissa fall ge personal ekonomisk ersättning vid försäljning av bostad i samband med flyttning. Vidare har regeringen i november 1985 uppdragit åt försvarets personalnämnd att med slöd av försvarels civilförvaltning lämna förslag lill åtgärder som kan behövas för att biträda anhöriga till tjänstemän i samband med omstationering saml atl bedriva försök med sådana åtgärder.

Vissa förbättringar behöver sannolikt vidtas även inom det rent kolleklivavtalsreglerade området. Det ligger därför ett ansvar på arbets marknadens parter om förbättringar, inom del lotala utrymmet, skall bli 44 möjliga redan som elt resullal av 1986 års avtalsrörelse.

Personalförsörjningssituationen Prop. 1985/86: 100

När det gäller åigärderna för att behålla försvarsmaktens flygförare erinrar '

jag om vad jag tidigare har redovisat. Härutöver har försvarsmakten för närvarande besvärande problem med förlidsavgångar bland vissa kategorier militära och civila tjänstemän. Avgångarna är särskilt påtagliga bland i huvudsak tre kategorier, yrkesofficersaspiranter och nyutexaminerade yrkesofficerare, officerare i teknisk tjänst samt officerare med högre stabsutbildning. Bland den civilanställda personalen är det särskilt svårt alt rekrytera, och inle minst behålla, främst högskole- och gymnasieingenjörer, systemerare/programmerare, ekonomer saml läkare.

Att ovan angivna personalkategorier kan bibehållas inom försvarsmakten är enligt min mening av avgörande betydelse för att vidmaklhålla och utveckla krigsorganisationen. En ökad rekrytering blir sannolikt nödvändig för all kompensera för den förtidsavgångna personalen. Jag bedömer att det finns etl belydande samband mellan löne- och anställningsvillkoren och förmågan atl rekrytera och behålla vissa yrkeskategorier. Lönepolitiken är sålunda ell av de medel som slår lill förfogande när del gäller atl bemästra personalförsörjningsproblemen.

Jag bedömer det mol denna bakgrund befogal atl diskutera vissa ålgärder för särskill konkurrensutsatla yrkeskategorier. Sådana satsningar anser jag väl kunna ligga inom ramen för den lönepolitik som regeringen lidigare gett uttryck för i sin proposition 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken. Även ell stort antal andra åtgärder måste vidtas på kort sikl för alt personalförsörjningsproblemen skall kunna bemästras.

5.3.3.6 De värnpliktiga

Utbildnings- och tjänslgöringsfrågor

Modern materiel skapar endast en del av förutsättningarna för krigsförbanden alt lösa sina uppgifter. En effektiv utbildning är enligt min uppfattning lika avgörande för förbandens förmåga härvidlag.

Jag vill därför gärna understryka överbefälhavarens uppfattning om nödvändigheten av att värnpliktsulbildningen är rationell och effektiv. Detta är en av de komponenter som påverkar den värnpliktiges motivation och som därigenom skapar förutsättningar för ell gott utbildningsresullat. Arbetet med det av överbefälhavaren initierade effekliviietsprogrammet bör därför enligt min uppfattning ges hög prioritet.

Grundutbildningen av värnpliktiga genomförs under innevarande och nästkommande budgetår på del säll som angavs i 1982 års försvarsbeslut. På grund av att antalet 18-åringar alltjämt är slorl, får många värnpliktiga vänta två till tre år med atl fullgöra sin grundutbildning. För att minimera antalet "två- och treåringar" utbildas för närvarande så många värnpliktiga som fredsorganisationens resurser medger. Härigenom kan, förutom normal omsättning av faltförbanden, även den personella kvaliteten i etl antal av de viktigaste lokalförsvarsförbanden förbättras.

1983 års värnpliktsutbildningskommitté har ijuli 1985 avgivit betänkan-

det (SOU 1985:36) Värnplikten i samhället i vilket lämnas förslag avseende Prop. 1985/86: 100 bl.a. utökad och fördjupad informafion om vår säkerhetspolifik, värn- Bil. 6 pliktsulbildningens civila meritvärde saml åtgärder ägnade att minska antalet anstånd vid främsl krigsförbandsövningar. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen övervägs för närvarande inom regeringskansliet. Jag avser föreslå regeringen att återkomma till riksdagen i de avseenden genomförandet av kommitténs förslag så kräver.

I prop. 1984/85:100 angav min företrädare atl planerad repetilionsutbildning var tillfredsställande beträffande armén och flygvapnet saml otillräcklig för marinen. I direktiv till överbefälhavaren (Fö 1985-03-14) angav regeringen alt repetitionsulbildningen inom marinen successivt skulle förstärkas och för försvarsmakten i sin helhet planeras enligt det modifierade utbildningssystemet och i en omfatlning som motsvaras av inriktningen i 1982 års försvarsbeslut. Med vår relativt sett korta grundutbildning är detta nödvändigl bl.a. för att befästa inlärda färdigheter och samträna förbanden så atl dessa kan lösa sina uppgifter omedelbart efter mobilisering. Repetilionsutbildning i tillräcklig omfattning är därför en förutsättning för trovärdigheten i vårt värnpliktsförsvar. Ställning till ett förändrat utbildningssystem inom marinen bör tas i 1987 års försvarsbeslut. I avvaktan härpå godtar jag överbefälhavarens planeringsinriktning avseende repetitionsutbildning. Jag vill, liksom min företrädare, betona vikten av att utbildningen bedrivs effektivt och rationellt. Den enskildes uppoffring gentemot civilt värv, familj m.m. kan härigenom upplevas som mer meningsfull. Med hänsyn till de privat- och nationalekonomiska konsekvenserna av repetitionsutbildningen bör det enligt min mening ställas krav på en förbättrad effektivitet. Jag avser att noga följa utvecklingen härvidlag.

I värnpliktslagen förutsätts atl krigsförbandsövningar inom armén sker vid ett sammanhängande övningstillfälle. Efter förslag i prop. 1983/84:59 har riksdagen beslutat om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén (FöU 1983/84:10, rskr 119). I en särskild lag (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén har tagits in bestämmelser som medger alt sådana övningar för värnpliktiga i befattningar för plutons- eller kompanibefäl under tiden den 1 mars 1984-den 30 juni 1986 får delas upp på delövningar om sammanlagt 30 dagar. I enlighet med nämnda lag bedriver chefen för armén sedan den 1 mars 1984 försök med uppdelning av krigsförbandsövningar på två övningstillfällen. Försöken omfattar högsl 750 värnpliktiga plutonsbefäl och kompanibefäl och har som syfte dels att ge de berörda värnpliktiga ett ökat ansvar för utbildningens genomförande, dels att visa om en uppdelad tjänstgöring minskar de värnpliktigas behov av anstånd. Lagen medger atl försöken bedrivs fram till den 1 juli 1986. Enligt vad jag har inhämtat kommer en utvärdering av försöken alt finnas tillgänglig under hösten 1986 för alt ingå som en del av underiaget för försvarskommitténs kommande slällningslaganden beträffande värnpliktsutbildningen. I avvaktan härpå vore det enligt min mening olyckligt alt avbryta försöken vid utgången av den nuvarande försöksperioden, speciellt som erfarenheterna av dem hittills bedöms som goda.

46 Jag förordar därför alt försöken med nuvarande inriktning och omfatt- Prop. 1985/86: 100 ning får bedrivas även under tiden den I juli 1986-den 30 juni 1988. Bil. 6 Liksom under nuvarande försöksperiod bör det högsta anlalet tjänstgöringsdagar för de berörda värnpliktiga minskas med två så att de ylleriigare in- och ulryckningsdagar som försöken innebär inte medför alt de värnpliktiga måste vara borta från sin civila verksamhel under längre lid än om övningen genomförs i en följd.

Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén har i enlighel med det anförda upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 6.2. Med hänsyn till att lagförslaget innebär en begränsad förlängning av pågående försöksverksamhel och är tekniskt enkelt torde lagrådels hörande i ärendet sakna belydelse.

Jag vill någol beröra frågan om rekryteringen av fältpräster lill försvars-maklens krigsorganisation. För närvarande rekryteras dessa genom överföring av värnpliktiga som genomgått grundutbildning och minsl en krigsförbandsövning i någon annan befallning. Såväl präster inom svenska kyrkan som pastorer m. m. ur andra trossamfund tas i anspråk. Tillgången på personer för uttagning till fältpräst är för närvarande otillräcklig i förhållande till behovet, som årligen uppgår till ca 35. Delta torde enligt vad jag har inhämtat till en del sammanhänga med atl en ökande andel av de som prästvigs är kvinnor och att manliga präster, frikyrkopastorer m. m. i ökad omfaitning begär och erhåller vapenfri tjänst.

Regeringen uppdrog i mars 1984 ål överbefälhavaren all se över bestämmelserna rörande ulbildning m. m. för militär- och fältpräster. Överbefälhavaren har i maj 1985 redovisat sina överväganden med anledning av uppdraget och föreslår bl.a. atl behovel av fältpräster till en del skall tillgodoses genom grundrekrylering av värnpliktiga som avser all utbilda sig till präster och pastorer m. m. Dessa skulle därvid enligt överbefälhavaren ges möjlighet atl fullgöra sin värnpliktstjänstgöring utan vapen, vilket bedöms komma atl öka rekryteringsmöjlighetema. Överbefälhavaren anser vidare all utbildningen av grundrekryterade fältpräster av ekonomiska och organisatoriska skäl bör samordnas med utbildningen av personalvårdsassistenter.

Jag delar överbefälhavarens uppfattning alt rekryteringen av fältpräster kan förbättras genom de redovisade förslagen och föreslår att de genomförs. Jag finner det dock angeläget att understryka att befrielse från vapenutbildning under värnpliktstjänstgöring är etl undantag som endast gäller den som i egenskap av t.ex. fältpräst i enlighet med internationella konventioner enbart får använda vapen i självförsvar. En övergång till grundrekrytering av fältpräster kräver vissa ändringar i värnpliklslagen (1941:967).

Förslag lill lag om ändring av värnpliktslagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas lill protokollel i delta ärende som bilaga 6.1. Med hänsyn lill att lagstiftningsfrågan är tekniskt enkel torde lagrådets hörande i ärendet sakna betydelse.

47

Värnpliktsförmåner Prop. 1985/86: 100

För atl vårt på allmän värnplikt grundade försvar skall vara trovärdigt såväl inom som utom landet fordras att de värnpliktiga är motiverade för sin utbildning. Detta förutsätter att de värnpliktiga och deras anhöriga kan erbjudas en rimlig levnadsstandard. Delta främjar enligt min mening såväl utbildningsresultalel som försvarsviljan i stort.

Del mål för värnpliktsförmånernas utveckling som regeringen angav i prop. 1982/83:115 står fasl och min strävan är atl, inom ramen för de ekonomiska resurser som kan avsättas härför, fortlöpande förbättra de värnpliktigas förmåner.

Jag föreslår att värnpliktiga under grundutbildning får höjd dagersättning med 1 kr. Dagersättningen blir därmed 26 kr. Efler 230, 300 och 360 tjänstgöringsdagar utgår som tidigare tillägg till dagersättningen med 15, 30 resp. 60 kr. Vidare föreslår jag att utryckningsbidraget höjs med 500 kr. från 2000 till 2500 kr.

Den behovsprövade familjepenningens maximibelopp bör höjas med 290 kr. per månad för hustru och 370 kr. per månad för barn till 2 150 resp. 1 225 kr.

Enligt nuvarande utformning av familjebidragslagen, kan bostadsbidrag till en ensamstående värnpliktig för större lägenhet än ett rum och kök endast lämnas om det föreligger särskilda skäl. Detta kan leda till orimliga konsekvenser för den värnpliktige. Jag förordar därför atl en värnpliktig som bor i egen bostad vid värnpliktstjänstgöringens början skall kunna medges bostadsbidrag med elt belopp som maximall motsvarar normal hyra för två rum och kök, om inte särskilda skäl föreligger. Efler förslag i prop. 1982/83:155 infördes ett tillägg till bostadsbidraget. Detla tillägg är för närvarande 150 kr. per månad och utbetalas lill den som är berättigad till bostadsbidrag men inle uppbär familjepenning. Tillägget är tänkt som en ersätlning för till följd av bostadsinnehavet nödvändiga kringkostnader t. ex. kostnader för hushållet, telefonabonnemang och hemförsäkring. För den som också uppbär familjepenning avsågs sådana kringkostnader bli täckta genom familjepenningen. Del finns emellertid ensamstående värnpliktiga som har rätl lill familjepenning på grund av barn som inte bor lillsammans med den värnpliktige eller frånskild maka. I sådana fall kommer i regel familjepenningen inte alt bidra lill täckning av nyss nämnda kringkostnader. Jag förordar därför att värnpliktiga även i denna kategori bör få tillägg till bostadsbidraget om de uppbär sådant. Uppbär den värnpliktige familjepenning även enligt en annan grund än den som nu har angetts bör han dock som för närvarande inte ha rätt till tillägg till bostadsbidraget.

Det nuvarande maximibeloppet för näringsbidragels sloriek om 400 kr. per dag, tillgodoser flertalet rörelseidkares bidragsbehov. För ett fåtal kategorier kan dock begränsning medföra en avsevärd ekonomisk belaslning. För denna lilla grupp näringsidkare har ulvecklingen medfört att beloppet uppenbarligen inte täcker kostnaderna. Jag förordar i enlighel härmed att maximibeloppet höjs från 400 till 1 500 kr. per dag.

Förordade förbättringar av familjepenning, bostadsbidrag, tillägg till

Bil. 6

delta och näringsbidrag kräver ändring i familjebidragslagen (1978:520). Prop. 1985/86: 100 Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom för- Bil. 6 svarsdeparlementel och bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 6.3. Men hänsyn till alt lagstiftningsfrågan är tekniskt enkel torde lagrådets hörande i ärendet sakna betydelse.

De förbättringar av värnpliktsförmånerna som jag förordar kostar ca 46 milj. kr. och bör gälla fr.o.m. med den 1 juli 1986. Belräffande utryckningsbidragel förordar jag dock alt del högre beloppet får tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1986. Detla kostar ca 16 milj. kr. under innevarande budgetår och bör täckas genom omfördelning inom utgiftsramen för del militära försvaret.

I tillämpliga delar bör förbättringarna också gälla andra som uppbär ersätlning enligt samma grunder som de värnpliktiga.

Överbefälhavaren anser att en översyn av det nuvarande värnpliklsför-månssystemet bör komma lill stånd. I särskild skrivelse har han dessutom föreslagit en översyn av vissa frågor av social, kulturell och fritidsmässig natur. Förslagen bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Jag övergår nu till all någol behandla frågan om de värnpliktigas fria resor. Enligt värnpliktsförmånsförordningen har en värnpliktig under grundutbildning rätt lill en fri resa i veckan. Denna resa skall ställas till hemorten eller till annan ort i landet som kan nås med allmänna kommunikationsmedel. Om den värnpliktige har mer än 80 mil hem, tjänstgör på Golland eller får anslå mer än 10 limmar för en resa med tåg får reguljärt flyg utnyttjas för två hemresor i månaden, för del fall myndigheten inle genom t.ex. charteröverenskommelser eller genom utnyttjande av egna resurser kan anvisa annat färdmedel. En värnpliktig som tjänstgör inom det län han är bosatt kan byta sina fria resor mot ell regionall busskort, eller motsvarande färdhandling. Härutöver har under senare år de värnpliktiga med stöd av avtal som slutils mellan lokallrafikförelagen och överbefälhavaren fritt kunnat utnyttja dessa företags tåg- och busslrafik, såväl i anslutning lill fri resa som under fritiden.

Mol bakgrund av att kostnaderna för de värnpliktigas resor från budgetåret 1980/81, då de uppgick till ca 193 milj. kr. stigit med 126 milj. kr. till ca 319 milj. kr. för budgetåret 1983/84 uppdrog överbefälhavaren i maj 1984 åt försvarets rationaliseringsinstitut alt föreslå åtgärder som reducerar kostnaderna för bl. a. värnpliktsresor.

Försvarets rationaliseringsinstitut har i seplember 1985 överlämnat sina förslag i ärendet till överbefälhavaren. Enligt vad jag har inhämtat innebär förslagen bl.a. att man övergår till lokalt kostnadsansvar för resorna, alt man i ökad utsträckning utnyttjar anvisade färdmedel i form av flyg, tåg och bål, alt man överför resor på korta och medellånga avstånd från tåg till buss och på medellånga och längre avstånd från flyg till tåg, att man i huvudsak nyttjar bål lill och från Gotland och tåg mellan Stockholm och Umeå samt alt värnpliktiga från Mellansverige som tjänstgör i Kiruna medges att flyga varje vecka. Rationaliseringsinstitutet beräknar atl besparingarna vid ett genomförande av förslagen skulle komma all uppgå lill 42 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och till 67 milj. kr. för kommande budgetår.

Jag delar överbefälhavarens oro beträffande kostnadsutvecklingen för 49

4 Riksdagen 1985186. ! saml. Nr 100. Bilaga 6

värnpliktsresor och sympatiserar med hans strävanden att nedbringa dessa Prop. 1985/86: 100 kostnader. Denna strävan fär emellertid inte gå ut över de värnpliktigas Bil. 6 rätt att komma hem under tjänstefria veckoslut, Mot bakgrund uv den allmänna ekonomiska situationen för försvaret anser jag dock att värnpliktsresorna bör kunna rationaliseras och förbilligas även om bekvämligheten för de värnpliktiga i vissa fall kan komma att minska något.

Sådana förändringar bör dock genomföras i samverkan med de värnpliktigas representanter i resp. förbandsnämnd och så långt som möjligt anpassas till de förhållanden som råder på förbandsorten varvid också möjligheterna att variera utbildningens veckoinpassning bör uppmärksammas. Jag avser föreslå regeringen att genom ändring i värnpliktsförmånsförordningen skapa ytterligare möjlighet att lokalt anpassa resandet. De nuvarande bestämmelserna om när ledighetsresorna får företas med reguljärt flyg bör därvid ersättas med mera generella föreskrifter som ger elt ökat utrymme för lokala initiativ. Med en långsiktig planering av resandet och utbildningsverksamheten bör enligt min mening därvid kunna uppnås att såväl strävan efter billigare transportlösningar som de värnpliktigas behov av rimlig bekvämlighet och snabbhet i resandet kan tillgodoses. Den föreslagna övergången till lokalt kostnadsansvar för värnpliktsresorna skapar enligt min mening goda förutsättningar för detta. Strävan bör vidare vara alt genomföra de förändringar som kan bli aktuella vid tidpunkter när förbanden har få inneliggande värnpliktiga.

Det ankommer på berörda myndigheter att med beaktande av vad jag nu har anfört fatta beslut med anledning av rationaliseringsinstitutets förslag.

Jag har i det föregående redovisal atl värnpliktiga med stöd av träffade avtal med lokaltrafikföretagen för närvarande kan utnyttja dessa företags trafiklinjer ulan kostnad för den enskilde. Kostnaden för denna förmån, som, vad gäller resande på fritiden, har utgått utöver vad som anges i värnpliktsförmånsförordningen har under senare tid stigit med ca 75 % och uppgår till ca 46 milj. kr. för innevarande budgetår. Med hänsyn till de begränsade resurser som kan avsättas till värnpliktsförmåner måste allvarligt övervägas om så omfattande belopp även fortsättningsvis skall avdelas för detta speciella ändamål.

5.3.3.7 Frivillig försvarsverksamhet

De frivilliga försvarsorganisationerna bidrar lill försvarets fredsbevarande förmåga. Verksamheten stärker vårt totalförsvar och ger uttryck för folkets försvarsvilja. Den frivilliga försvarsverksamheten främjar upprätthållandet av en god kontakt mellan försvarel och samhällel i övrigt. Intresset för frivilligorganisationerna är alltjämt slorl.

Det är enligt min uppfattning viktigt att verksamheten understöds och uppmuntras främst avseende de organisationer som rekryterar och utbildar personal för placering i totalförsvarets krigsorganisation. Härvidlag har den kommitté som haft lill uppgift alt uireda förmåner m. m. vid frivillig försvarsverksamhet haft en viktig funktion. Kommittén har i augusti 1985 avlämnat betänkandet (SOU 1985:35) Ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret. Betänkandet har remissbehandlats. Kommiltén föreslår 50

bl. a. atl lagfäst rätt till ledighet skall införas för all utbildning och tjänslgö- Prop. 1985/86: 100 ring som krävs för all den enskilde skall kunna uppnå och behålla kompe- Bil. 6 tens för en krigsbefaltning inom totalförsvaret. Kommitlén förordar även elt rättvisare och enklare system för ersättning lill dem som deltar i frivilligförsvarel. Förslaget innebär en väsenlligl vidgad tillämpning av dagpenningsystemet som generell ersättning lill frivillig personal i fredslid. Vidare föreslås alt systemet med ersättning i form av s. k. befatlningspen-ning skall införas avseende befäl inom frivilligförsvaret, främst hemvärnet, som i fredslid har beredskaps- och planläggningsansvar. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen all förelägga riksdagen förslag i frågan. Jag har i denna fråga haft samråd med cheferna för social-, jordbruks- och arbetsmarknadsdepartementen. Elt genomförande av kommitténs förslag påverkar olika anslag rörande frivillig försvarsverksamhet bl. a. anslaget F 16. Frivilliga försvarsorganisationer inom försvarsdepartementels område. Jag har vid min behandling av anslaget tagit hänsyn lill detta.

5.3.3.8 Den ekonomiska planeringen

Säkerheten i planeringen

I föregående års budgetproposition anmälde min företrädare att han ansåg att överplaneringen i överbefälhavarens programplan för perioden 1985/86-1989/90 var myckel slor, främsl för armén och marinen. Därtill hade överbefälhavaren i sin planering förutsatt en ramhöjning om 305 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1987/88. Med anledning härav anförde min företrädare följande i ijolårets budgetproposition:

"Eftersom del underiag som redovisas i överbefälhavarens programplan beträffande den av honom förutsatta ökningen av ramen fr.o.m. budgelårel 1987/88 inle är av sådan natur atl jag anser mig kunna la ställning till det aktuella beloppet, måsle jag för närvarande utgå från atl verksamheten tills vidare bedrivs så atl den även efter budgetåret 1986/87 kan genomföras i en nominelll oförändrad ram. Materielbeställningar får exempelvis inte läggas ut i en sådan omfattning och med så långsiktiga bindningar all riksdagen binds till att göra ett rampåslag i samband med nästa försvarsbeslut. Jag anser det sålunda viktigt att planeringen och verksamheten genomförs så alt riksdagen inför detta beslut har en tillfredsställande grad av handlingsfrihet".

Mot denna bakgrund beslöt regeringen att av riksdagen endast begära ca hälften av de beställningsbemyndiganden som överbefälhavaren begärt. I syfte att skapa en ökad säkerhet i planeringen samt en tillfredsställande grad av handlingsfrihet inför 1987 års försvarsbeslut angav regeringen i sina anvisningar till överbefälhavaren på våren 1985 att överplaneringen skulle minskas i nästa programplan och alt planeringen i ett alternativ skulle genomföras i en även efter budgetåret 1986/87 oförändrad nominell ram inkl. erforderliga reserver.

Beträffande överplaneringens omfattning i överbefälhavarens nuvaran de programplan avseende perioden 1986/87-1990/91 kan jag nu konstatera ci

atl överplaneringen minskat med ca 700 milj. kr. över perioden. För inne- Prop. 1985/86: 100 varande och nästföljande budgetår är emellertid överplaneringen fortfaran- Bil. 6 de hög. Jag anser därför att nya materielbeställningar inte kan ske fullt i den takt som överbefälhavaren planerat, dels i sin nuvarande programplan, dels i sitt kompletterande underiag beträffande beställningsbemyndigandena för innevarande budgetår. Detla har i sin tur lett till all regeringen i årets tilläggsbudget (prop. 1985/86:25, bil. 1) förordat all beställningsbemyndigandena begränsas något i förhållande till vad myndigheterna begärt.

En motsvarande begränsning förordas också avseende budgetåret 1986/87. Jag vill emellertid understryka atl dessa begränsningar inte på något säll rubbar den fyrpartiöverenskommelse som år 1984 träffades angående del militära försvaret.

Sammanfattningsvis bedömer jag sålunda att säkerheten i överbefälhavarens programplanering i väsentliga avseenden förbättrats och att med de ålgärder på bemyndigandesidan som tidigare redovisats en tillfredsställande ekonomisk handlingsfrihet nu föreligger inför 1987 års försvarsbeslut. Givelvis måste även fortsättningsvis stora krav ställas på en god styrning av verksamheten.

Ramberäkning för budgetåret 1986/87

Beträffande överbefälhavarens tilläggsäskanden utöver ram anser jag alt dessa frågor bör behandlas i samband med 1987 års försvarsbeslut.

I överensstämmelse med fidigare riksdagsbeslut (prop. 1984/85:100, bil. 6, s. 75, FöU 9, rskr 258) förordar jag en uppräkning av basbeloppet enligt försvarsprisindex kompletterad med hänsyn till växelkursförändringar och viss prisutveckling utomlands. Detta innebär en ökning av basbeloppet med 7,2 % från februari 1984 till februari 1985.

Utgående härifrån beräknar jag för budgetåret 1986/87 efter vissa smärre justeringar basbeloppet till ca 22412 milj.kr. (pris-, löne- och växelkursläge februari 1985).

I enlighet med gällande metod för ramberäkningarna (prop. 1974:1, bil. 6 s. 60, FöU 19, rskr 190) och med hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående beräknar jag utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1986/87 enligt vad som i del följande framgår till 22411482000 kr. i pris-, löne- och växelkursläget februari 1985.

52

Basbelopp (prisläge februari 1984)

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1984 -februari 1985

Överföring av medel för två personår från riksantikvarieämbetet till statens försvarshistoriska museer

Avgår:

Överföring av medel

a) för en tjänst till myndighet inom utrikesdepartementets område (SIDA)

b) för fem tjänster till civilbefälhavarnas kanslier samt

c) för del av tjänst vid totalförsvarets chefsnämnd

Basbelopp (prisläge februari 1985)

Avgår:

Överföring av medel till anslaget K 4 för anskaffning av fordon till den svenska FN-styrkan på Cypern

Utgif :sram (prisläge februari 1985)

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1985 - medelpris-läget 1986/87

Beräknat utfall den 30 juni 1987

-1-1505 342000

750000 100 000

-I- 265 000 -t-1505 607 000

lOIOOOO 22412132000

650000 22411482000

-f 2 000 000 000 24411482000

I anslutning lill ramberäkningen vill jag anföra följande:

Medel för sysselsättningsskapande ålgärder under nuvarande tionde huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts lill förfogande för all betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för försvarsmakten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag att medel får disponeras under budgetåret 1986/87 för sysselsättningsskapande åtgärder i form av byggnadsarbeten utöver utgiftsramen till etl belopp av 50 milj. kr.

Genom 1984 års riksdagsbeslut (prop. 1983/84:112 s. 49, FöU 20, rskr 348) bestämdes att försvarsprisindex skulle tillämpas med beaktande av växelkursförändringar m. m. För budgetåren 1984/85 och 1985/86 har riksdagen bemyndigat regeringen atl justera utgiftsramen i enlighet härmed. Jag förordar att regeringen begär motsvarande bemyndigande även för budgetåret 1986/87 varvid justeringen förutsälls ske med beaktande av de växelkursförändringar m. m. som inträffar efter februari 1985.

Jag förordar dessulom atl regeringen i likhel med föregående år begär bemyndiganden av riksdagen

- att justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex med beaktande av växelkursförändringar m. m. efter februari 1985,

- all justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1986/87 på grund av över- eller underutnyttjande av ramen för budgelårel 1985/86,

- alt av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för det Prop. 1985/86: 100 militära försvarel samt Bil. 6

- att medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för lo-talförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet omfattar också beredskapsätgärder i andra situationer än direkl krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder som alt värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller att andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl. Stabiliteten i försvarsplaneringen är i betydande utsträckning beroende

av de planerings- och budgeteringsruliner som tillämpas. Möjligheten alt enligt försvarsbeslutet överföra outnyttjade medel från ett budgelår till nästa i en omfattning som svarar mot högst två procent av utgiftsramen har härvid betydelse.

5.3 Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen dels föreslår riksdagen alt

1. anta förslaget till lag om ändring i värnpliklslagen (1941:967),

2. anla förslaget lill lag om ändring i lagen (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén,

3. anta förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

4. godkänna vad jag i övrigl har förordal om förmåner ål värnpliktiga,

5. godkänna vad jag har förordal om försvarsmaktens reservstater,

6. fastställa utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1986/87 till 22411482 000 kr. i prisläget februari 1985,

7. bemyndiga regeringen alt justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgelårel 1986/87 med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex med beaktande av växelkursförändringar m.m. efler februari 1985,

8. bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt neltoprisindex med beaktande av växelkursförändringar m. m. efler februari 1985,

9. bemyndiga regeringen atl justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1986/87 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1985/86,

10. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1986/87 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om del behövs av konjunklur- eller beredskapsskäl,

dels bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag i övrigl har anfört om det militära försvaret.

6. JAS-projektet Prop. 1985/86: 100

6.1 Bakgrund

I enlighet med riksdagens beslul i juni 1982 (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) om riktlinjer för ulveckling och anskaffning av JAS-systemel skall regeringen årligen i anslutning till budgetpropositionen orientera riksdagen om läget inom JAS-projektet. Grunden för JAS-projeklels värdering är riksdagsbeslutet om riktlinjer för JAS-projektet fram till år 2000 (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr 271). I proposifionen om del militära försvarets fortsatia ulveckling, m.m. (prop. 1984/85:100 bil.6, FöU 7, rskr 131) redovisades läget inom JAS-projektet. Överbefälhavaren har därefter med underlag från chefen för flygvapnet och försvarels materielverk lämnal rapport lill regeringen om lägel inom JAS-projektet för liden fram lill den 1 juli 1985.

6.2 Teknisk värdering av projektet

I överbefälhavarens rapport redovisar försvarels materielverk den tekniska och ekonomiska värderingen av projektet. Av rapporten framgår alt flygplanels flygtekniska prestanda i alll väsenlligl bedöms kunna uppnås. Den vid den föregående redovisningen anmälda tidsförskjutningen finns emellertid kvar.

Flygplanets utseende har förändrats marginellt under årel. Fortsalla vindtunnelprov har bekräftat tidigare goda resultat. Kvarstående olösta frågor är av normal omfattning i denna fas av utvecklingen. Produklion av de försia provflygplanen har påbörjats. Flygplanet är fortfarande någol för tungt, men särskilda insalser för all minska vikten har påbörjats.

Arbetet med motorn (RM 12) fortsätter i slort enligt plan. Den slulliga konstruktionen av efterbrännkammaren har dock försenals någol. Detla bedöms inte på ell avgörande säll komma att påverka planerade provflygningar och serieleveranser. Fyra motorer provkörs för närvarande.

I tidigare redovisningar bedömdes tidsförskjutningen inte komma att påverka lidpunkten för serieleverans. Av årets redovisning framgår att det försia provflygplanets försia flygning kommer atl senareläggas. Förseningen torde enligt Industrigruppen JAS' (IG JAS) uppfattning f.n. uppgå lill ca två månader, men beräknas kunna återtagas genom all utprovningen påbörjas tidigare med de återstående fyra provflygplanen. Försvarets materielverk bedömer alt IG JAS har underskattat kvarvarande problem och att risk föreligger att förseningarna på grund av problem med bl. a. styrsystemet och det tidsmässigt pressade provprogrammel kan komma alt bli störte. Tidpunkten för serieleverans bedöms dock enligt försvarets materielverk kunna ske enligt fidigare planering.

Flygplanets digitala styrsystem representerar ett slort ulvecklingssteg. Inom styrsystemet finns dock fortfarande tekniska problem som kan leda fill ytterligare förseningar.

I överbefälhavarens rapport framhålls vidare atl myndigheterna har vissa svårigheter alt fullfölja avtalets samtliga åtaganden i fråga om beväp ningen främst på grund av att vapenalternaliv fortfarande studeras. Möjlig- 55

heterna all utveckla och anskaffa vissa robotar inom landel sluderas för Prop. 1985/86:100 närvarande av överbefälhavaren och övriga berörda myndigheter på rege- Bil. 6 ringens uppdrag.

Jag konstaterar att JAS-projektet i allt väsentligt utvecklas enligt planerna. Förseningar och tekniska problem är för närvarande enligt samtliga myndigheter inte särskilt oroande i detta skede av projektet. Jag förutsätter dock att berörda myndigheter och industrier vidtar de åtgärder som krävs för alt nå den i grundbeslulet avsedda tekniska nivån och den avtalade tiden för leverans av operativt användbara flygplan. Jag kommer alt fortsatt noga följa projektets utveckling i dessa avseenden.

För flygplanels vapenprogram pågår utredningar för att bl. a. skapa handlingsfrihet för val av beväpningssystem. Del är, enligt min mening nödvändigt alt ett bra underlag föreligger inför 1987 års försvarsbeslut.

6.3 De ekonomiska förutsättningarna för projektet

I enlighet med riksdagens beslut våren 1983 (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr 271) är planeringsramen för projektet fram till år 2000 24,9miljarder kr. i prisläget februari 1981. JAS-projektet följer samma regler för priskompensation som all annan materiel inom försvarsmakten. Enligt riksdagens beslut under våren 1984 om det militära försvarels fortsatia utveckling m.m. (prop. 1983/84:112, FöU 20, rskr 348) ökades den militära utgiftsramen med 600milj. kr. i prisläget februari 1983. Samtidigt beslöts alt elt nytt priskompensalionssyslem skulle tillämpas för atl bl. a. kompensera försvarel för den kraftiga förändring av vissa växelkurser, särskilt kursen på dollar, som har skett efter 1982 års försvarsbeslut. Detla beslut minskar den ekonomiska osäkerheten i JAS-projektet.

JAS-projeklels planeringsram för perioden 1982 till år 2000 var i 1982 års riksdagsbeslut i prislägel februari 1981 25,7 miljarder kr. 1983 års riksdagsbeslut innebar för JAS-projektet atl planeringsramen skulle sänkas med 800 milj. kr. till 24,9 miljarder kr. Den i rapporten nedan redovisade kostnadsberäkningen utgår från den högre planeringsramen från år 1982.

Av överbefälhavarens rapport framgår alt planeringsramen för JAS-projektet exkl. prisreserver enligt gällande beräkningsmetoder uppgår till 38 miljarder kr. i prisläget februari 1985. Överbefälhavaren anför vidare atl planeringen för JAS-projektet i likhet med övrig planering utgår från en dollarkurs om 9:32 kr. Kostnaderna för JAS-projektet beräknas av FMV uppgå till 39,9 miljarder kr. i prislägel februari 1985.

Överbefälhavaren har fått i uppgift att redovisa förslag till åtgärder för att anpassa JAS-projektet fill den lägre planeringsramen. I rapporten anför överbefälhavaren härvid att ambitionsminskningar inte bör tas ut i form av en minskning av JAS-systemels grundläggande prestanda. De ålgärder som i stället kan övervägas är en minskning av serieleveranstakl, senare läggning eller nedläggning av skolflygplanel SK 39, eller förändringar i anskaffningen av vapen, motmedel, spaningsutrustningar och simulatorer. Överbefälhavaren finner att inget av de undersökta alternativen för närva rande kan genomföras utan bestående negativa konsekvenser. Överbefäl havaren konstaterar vidare att den ekonomiska säkerheten i projektet har 56

ökat under året. Överbefälhavaren anser därför att en ambitionsminskning Prop. 1985/86: 100 för att anpassa JAS-projektet till den ekonomiska ramen i 1983 års riks- Bil. 6 dagsbeslut inle bör göras förrän projektet framskridit så långt att behovel av avdelade reserver ytterligare klarlagts. En sådan situation bedöms inträffa i början av 1990-lalet när serieleveranserna har påbörjats.

Enligt överbefälhavarens samlade uppfattning utvecklas JAS 39-projek-let i stort enligt uppgjorda planer och riktlinjer. Projektet har inte drabbats av några fördyringar som är hänförbara till krav på modifieringar eller tekniska problem.

För egen del vill jag understryka alt riksdagens beslut år 1983 bl.a. innebar för JAS-projektet att ramen från år 1982 till år 2000 skall vara 24,9 miljarder kr. i prisläget februari 1981. Delta innebar en reducering av ramen i 1982 års beslut med 800 milj. kr. Dessa 800milj. kr. skall reserveras inom flygvapnet för framlida osäkerheter. Jag konstaterar i likhel med överbefälhavaren att den ekonomiska säkerheten nu har ökat i projektet genom den försvarspolitiska överenskommelsen i mars 1984. Jag delar överbefälhavarens uppfattning att en reducering till den lägre nivån enligt 1983 års riksdagsbeslut inte bör göras nu.

6.4 Vissa industripolitiska aspekter på projektet

800 arbetstillfällen utlovades fram lill år 1987 av de förelag som ingår i Industrigruppen JAS. Enligt den årsrapport som lämnals av IG JAS lill Kommittén (I 1983:03) för de industri- och regionälpolitiska effekterna av JAS-projektet har beslul fallats om alt inrätta 990 arbetstillfällen, varav ca 620 lillkommer genom att arbetsuppgifter förs från utlandet lill Sverige.

Av de 800 arbetstillfällena avser minst 100 st. Norrbollen. Hittills har ca 70 personer anställts i Luleå och Piteå. Dessulom lillkommer 40 personer vid en ny vindrulefabrik i Svappavaara.

Avtal har vidare slutits om industriell samverkan mellan svenska förelag och utländska underleverantörer. Dessa avtal bedöms komma atl leda lill framtida samarbete. Exportvärdet av hittills tecknade kontrakt med utländska underieveranlörer uppgick enligt IG JAS till ca 900 milj. kr. t. o. m. den Ijuli 1985.

6.5 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

alt la del av vad jag har anfört om JAS-projektet.

57

7. Vissa frågor rörande försvarsindustrin Prop. 1985/86: lOO

Bil. 6

7.1 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren framhåller att en kompetent försvarsforskning samt en kvalificerad inhemsk försvarsindustri är väsenlliga förutsättningar för att vi skall kunna utnyttja och anpassa oss till den miliiärtekniska utvecklingen. De är också viktiga för våra möjligheter all upprätthålla en hög grad av oberoende i vår försvarspolitik. Härigenom utgör de elt betydelsefullt slöd för vår alliansfria säkerhetspolitik.

Våra forskningsresurser och vår industriella kapacitel besitter en teknologisk kompetens som starkt bidragit till atl vi kan utveckla och framställa nya kvalificerade försvarssystem.

Överbefälhavaren framhåller att kostnaderna för försvarsmateriel årligen ökar med 2—4 % utöver inflationen. Detta sammanhänger i huvudsak med anpassningen till den snabba tekniska utvecklingen. Kampen mellan medel och motmedel tvingar fram alllmer sofistikerade vapensystem. Genom en målmedveten strävan atl så långt möjligl la fram system som ulformas för våra operativa och taktiska behov har kostnadsökningarna kunnat hållas på en lägre nivå än vad som gäller för utländska system.

Kostnadsutvecklingen har enligt överbefälhavaren lell till en försämrad försvarsekonomi som bl.a. innebär minskade försvarsbeslällningar. Därigenom förändras förutsättningarna för svensk försvarsindustri.

Likaså anser överbefälhavaren atl den svenska försvarsindustrin i hög grad kommer att påverkas av den ekonomiska handlingsväg som läggs till grund för den framtida försvarsplaneringen. Framlida exportmöjligheler kommer även att ha inverkan på försvarsindustrin.

Vår materielförsörjning påverkas enligt överbefälhavarens uppfattning också av stormakternas strävan atl begränsa spridningen av modern teknologi. Detla kan t.ex. ha belydelse för våra möjligheter att köpa moderna vapensystem.

Överbefälhavarens uppfattning är att svensk kompetens för forskning, utveckling och tillverkning bör eftersträvas särskilt inom områden där anskaffning från utlandet är olämplig av sekretesskäl eller där bindningar av olika slag uppslår samt när del föreligger speciella svenska krav med hänsyn till klimat, terräng och utbildningssystem. Mot denna bakgrund bör även i fortsättningen vår materielförsörjning baseras på en stor del egen utveckling och tillverkning. Nuvarande tendenser leder emellertid till att ett ökat ullandsberoende måste accepteras. För alt trovärdigheten för vår säkerhetspolitik inle skall skadas, bör nödvändig import och samverkan vid materielanskaffning spridas på flera länder och kombineras med särskilda satsningar för all utveckla egen kompelens i fråga om särskilt känslig och för försvaret betydelsefull teknik.

7.2 Föredragandens överväganden

För vår säkerhetspolitiska trovärdighet och för försvarsmaktens utform ning är det enligt min mening väsentligt atl Sverige kan bedriva forskning 58

samt ha en industriell kapacitet för alt inom landet utveckla, tillverka och Prop. 1985/86: 100 . underhålla försvarsmateriel. Svensk försvarsindustri har således belydelse Bil. 6 för våra strävanden atl upprällhålla neutraliteten och integriteten. En egen försvarsindustri ger oss också möjligheteratt välja en svensk försvarsprofil för våra vapensystem. En inhemsk försvarsindustri ger oss vidare möjligheter att inom vissa områden utveckla och tillverka försvarsmateriel när vi är avskurna frän leveranser frän utlandet. Upphandling av försvarsmateriel bör således bedömas även med hänsyn till dessa faktorer.

Jag delar i huvudsak överbefälhavarens syn på den tekniska utvecklingen och vad denna innebär för konsekvenser när det gäller försvarsforskning och försvarsindustri. 1 regeringens anvisningar för fas B av perspeklivplaneringen avseende det militära försvaret framhölls alt egen kompetens och kapacitet för forskning, ulveckling och tillverkning i försia hand borde eftersträvas inom följande områden. o Underrättelse-, lednings- och sambandssystem.

o Kvalificerade vapensystem vad avser målinmälning, styrning, målsökare och verkan. o Styrd ammunition samt land- och sjöminor. o Elektronisk krigföring. o Undervattensteknologi.

Jag vill erinra om all 1984 års försvarskommitlé särskilt skall överväga vilken framtida omfattning den inhemska kompetensen i fråga om forskning, utveckling och tillverkning bör ha. Försvarsindustripolitiken i stort kommer alltså att behandlas i 1987 års försvarsbeslut. Redan nu vill jag emellertid peka på några områden som är betydelsefulla när det gäller att bibehålla en tillfredsställande handlingsfrihet inför försvarsbeslutel.

Del är mycket viktigt all svensk industri har förmåga att utveckla kvalificerade robotar eller delsystem till robotar, som är anpassade för våra speciella förhållanden. Kostnaderna för utveckling och anskaffning av robolsystem är emellertid så höga att det kan bli nödvändigt att överväga dels en ökad specialisering vid val av robotar och funklioner inom robolsystem, dels ett ökat industriellt samarbete inom detta område inom och utom landet. Vid utveckling av robotsystem är det angeläget att likartade behov så långt möjligt samordnas i robotfamiljer. I planeringen för kommande robotsystem bör möjligheterna atl vidare utveckla eller modifiera befintliga robotsystem inom försvarsmakten också tas till vara.

Jag vill i detla sammanhang särskill nämna frågan om den kommande beväpningen av JAS-flygplanel. Enligt min mening måste mot bakgrund av vad jag nyss har sagt svenska alternativ till beväpning noga studeras och prövas. Jag avser närmast vapen mot luftmål. Regeringen har därför beslutat all visst tekniskt och ekonomiskl underlag skall tas fram. Överbefälhavaren kommer atl redovisa sådant underlag. Handlingsfrihet när det gäller val av beväpningssystem skall fmnas inför 1987 års försvarsbeslut. Inför detta beslut är det enligt min bestämda mening angeläget att berörda svenska försvarsindustrier presenterar realistiska alternativ, som kan utgöra underiag för forsalt utveckling m. m.

Det är vidare nödvändigt att klarlägga hur typservice, modifieringar och underhåll av flygmaterielen skall tryggas sedan det huvudsakliga utveck- 59

lingsarbetet avslutats för JAS 39. Eftersom denna utveckling i allt väsent- Prop. 1985/86: 100 ligt kommer all ha avslutats till år 1992 måste ställning las till inriklningen Bil. 6 av dessa frågor i samband med 1987 års försvarsbeslut.

De flesta systemen i försvaret är beroende av elektronik och den successiva förnyelsen är avgörande för en godlagbar systemfunklion. Vapensystemens anpassning lill våra speciella förhållanden är också beroende av elektroniken. Jag anser därför alt det är angeläget att svensk elektronikindustri också i framtiden har kompetens för atl utveckla och tillverka viktigare försvarsmateriel eller delar därav och kan göra det i konkurrens med utlandet. Enligt min mening bör därför möjligheterna för svensk industri atl della i större upphandlingar av försvarsmateriel noga övervägas.

Jag vill vidare framhålla alt det är angeläget alt svensk industri kan medverka på elt effektivt sätt när det gäller alt utveckla och producera spanings-, lednings- och sambandssystem. Enligt min uppfattning har programvaran en avgörande betydelse i sådana system inte minst när det gäller kostnaderna. Vi bör därför eftersträva en sådan uppbyggnad av programvaran att denna kan utnyttjas i olika tillämpningar inom hela samhället med reducerade kostnader som följd både för anskaffning och för underhåll.

7.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om vissa frågor rörande försvarsindustrin.

8. Totalförsvarets civila del Prop. 1985/86: lOO

Bil fl

8.1 Inledning

Det svenska totalförsvaret omfattar alla de ålgärder som krävs för atl förbereda landets försvar inför yttre hot och för att ställa om samhäUet fill kris- och krigsförhållanden. 1 sådana situationer omfattar totalförsvaret strängt laget hela del omställda samhällel.

Beredskapsförberedelserna i fred inom totalförsvarets civila del syfiar till alt göra denna beredd alt under kriser och i krig stödja de samlade försvarsansträngningarna och all säkerslälla befolkningens och samhällsverksamhetens överievnad.

Riksdagen beslöt våren 1985 om ledningen av den civila delen av totalförsvaret (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr 388). Beslutet innebär bl. a. all denna del av totalförsvaret fr.o.m. den Ijuli 1986 indelas i samhällssektorer eller funktioner och all för varje funktion skall utses en ansvarig myndighet. Följande indelning ligger till grund för planeringen.

Funktioner Funktionsansvarig myndighet

Civil ledning och samordning Överstyrelsen för civil beredskap

Civilförsvar Statens räddningsverk

Hälso- och sjukvård m. m. Socialstyrelsen

Psykologiskt försvar Styrelsen för psykologiskt försvar

Ordning och säkerhet m. m. Rikspolisstyrelsen

Domstolsväsende m. m. Domstolsverket

Kriminalvård Kriminalvårdsstyrelsen

Transporter Transporträdet

Livsmedelsförsörjning m. m. Statens jordbruksnämnd

Energiförsörining Statens energiverk

Övrig varuförsörjning Överstyrelsen för civil beredskap

Utrikeshandel Kommerskollegium

Prisreglering Statens pris- och kartellnämnd

Arbetskraft Arbetsmarknadsstyrelsen

Socialförsäkringar m. m. Riksförsäkringsverket

Övriga försäkringar Försäkringsinspektionen

Betalningsväsende m. m. Riksbanken

Skatte- och uppbördsväsende Riksskatteverket

Landskapsinformation Lantmäteriverket

Postbefordran Postverket

Telekommunikationer Televerket

Skolväsende Skolöverstyrelsen

Kyrklig verksamhet Överstyrelsen för civil beredskap

Vidare ombildas överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) den Ijuli 1986 lill överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). ÖCB:s uppgifter blir i fred i första hand att på cenlral nivå samordna de civila beredskapsförberedelserna och vara ansvarig myndighet för funktionerna Civil ledning och samordning. Övrig varuförsörjning samt Kyrklig verksamhet.

Riksdagen beslöt våren 1985 alt bl.a. civilförsvarsstyrelsen och statens brandnämnd läggs samman lill en ny cenlral myndighet, statens räddningsverk (prop. 1984/85:161, FöU 12, rskr389) som från samma tidpunkt får ansvaret för funktionen Civilförsvar.

8.2 Den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del Prop. 1985/86:100

RiI fi 8.2.1 Inledning

Den 21 mars 1985 utfärdade regeringen anvisningar för programplanering inom viktigare delar av det civila totalförsvaret. Civilförsvarssiyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, styrelsen för psykologiskt försvar, socialstyrelsen och televerket har i september 1985 inlämnat programplaner lill regeringen för perioden 1986/87-1990/91 inom sina resp. verksamhetsområden. Utredningen om organisaiion av statens räddningsverk har därefter redovisat etl material som kan ligga lill grund för statens räddningsverks ulveckling. Även generaltullstyrelsen har inlämnat programplan för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss. I del följande redovisas programplaner m. m. för de myndigheter som tillhör försvarsdepartementets verksamhetsområde.

8.2.2 Programplaner m. m.

8.2.2.1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i sin programplan för perioden 1986/87-1990/91 anfört bl.a. följande

Ekonomiskl försvar syftar till atl skapa en sådan försörjningsberedskap alt medborgarnas och samhällets nödvändiga försörjning kan upprätthållas även i kriser och krig. Försörjningsförmågan beror i allt väsentligt på samhällets och näringslivets egen förmåga lill anpassning och omställning i olika krissituationer. Näringslivels resurser är alltså den bas som man i planeringen för försörjningsberedskapen har atl utgå ifrån.

I kriser och krig minskar eller upphör tillflödet av förnödenheter utifrån. Redan i fred måste, inte minst av denna anledning, vissa kompletterande ålgärder vidtas för alt näringslivets resurser skall kunna utnyttjas på ett sådant sätt alt vi kan klara vår försörjning.

Del är sådana åtgärder som sammanfattas i begreppet ekonomiskl försvar. Kvantitativt och ekonomiskl är dessa ålgärder av marginell omfattning - ställda i relation till resursbasen, näringslivet. De kan ändå få utslagsgivande belydelse för resursbasens utnyttjande och därmed för den tolala försörjningsförmågan i kris eller krig.

Ekonomiskt försvar är alltså ingen organisation utan ett samlingsbegrepp för alla nödvändiga ålgärder som syftar till att skapa och upprällhålla en försörjningsberedskap.

I enlighet med regeringens direktiv den 21 mars 1985 har ÖEF lett och samordnat det ekonomiska försvarets programplanering avseende perioden 1986/87-1990/91.

Målen för och inriktningen av försörjningsberedskapen inför kriser och krig har lagts fast av statsmakterna i 1982 års försvarsbeslut. I programplanen lämnas förslag till del ekonomiska försvarels fortsatta utveckling för alt förverkliga försvarsbeslutets intentioner.

62 Planeringsförutsättningar Prop. 1985/86: 100

Bil fl

I det ekonomiska försvarets planering måsle hänsyn tas lill flera skilda

planeringsförutsättningar. Av stor betydelse för beredskapsåtgärdernas omfatlning och inriktning är vilken försörjningsslandard som minst bör upprätthållas under en kris, anlaganden om skilda krisers längd och karaktär saml den kristida utrikeshandelns möjliga omfattning.

Antaganden om dessa förhållanden görs av myndigheterna inom det ekonomiska försvaret mot bakgrund av statsmakternas allmänna inriktning och säkerhetspolitiska underlag.

Inför programplanearbetet har regeringen angivit att den översyn av planeringsförutsättningarna som genomförs i perspektivstudiens fas B skall ligga till grund för ell översiktligt förslag till fördelning av den särskilda medelsramen.

Arbetet med programplan 1986/87-1990/91 har bedrivits parallellt med perspektivsludien fas B. Myndigheterna inom del ekonomiska försvaret har därför funnit del naturligt alt grunda förslag lill ramfördelning på de nya planeringsnormerna. Planeringsnormerna redovisas i perspektivstu-dierapporten.

ÖEF anför i programplanen bl. a. följande.

Samhällsutvecklingen — främsl näringslivels styrka, mångsidighet och förmåga att anpassa sig till nya förhållanden - har avgörande belydelse för vilka beredskapsåtgärder som bör vidtas inom det ekonomiska försvarel. Bedömningar av utvecklingen inom olika försörjningsområden utgör därför grundläggande förutsättningar för planeringen.

En samhällsutveckling med syfte att utnyttja de internationella förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och hög levnadsstandard i fred medför en stor känslighet för störningar. Vårt alllmer ökade beroende av utrikeshandel är exempel på detla liksom successiva strukturförändringar inom näringslivet och nedgång i kommersiell varulagring.

Denna utveckling måste i ökande grad mötas med särskilda beredskapsåtgärder - det ekonomiska försvarets belydelse ökar.

I vissa hänseenden kan utvecklingen leda till en så stor känslighet för störningar att särskilda beredskapsätgärder antingen inte är möjliga eller ställer sig alltför kostsamma alt vidta i efler hand. I sådana fall är det nödvändigt att beakta beredskapsfrågorna redan i den fredstida samhällsplaneringen. Om större hänsyn togs till försörjningsberedskapen i den fredslida samhällsplaneringen skulle behovet av särskilda beredskapsåtgärder minska och samhällsekonomiskt effektivare lösningar i många fall kunna erhållas.

63 Etl gemensamt kännetecken för utvecklingen inom näringslivet är den snabbt växande användningen av elektronik både inom produktionsapparaten och med avseende pade produkter som framställs. Denna utveckling befinner sig för närvarande i etl mycket expansivt, och därmed mycket känsligt skede från beredskapssynpunkt. Problemen kan knappast bemästras med hjälp av konventionella kompletterande beredskapsåtgärder. Denna omständighet i kombination med viktiga exportländers restriktivare hållning i fråga om export av högteknologi har resulterat i all vi här sannolikt har det under de närmaste åren viktigaste problemet inom försörjningsberedskapen.

Samhällsutvecklingen innebär kontinueriigl förändrade förutsättningar Prop. 1985/86: 100 för vår försörjningsberedskap. Den internationella integrationen i handel. Bil. 6 ekonomi och produktion i kombinalion med Sveriges relativa litenhet och neutralitetspolitik ställer ökade krav på försörjningsberedskapen. Dessa krav kan endast tillgodoses med en blandad struktur av beredskapsåtgärder och inte bara med traditionella beredskapsmetoder såsom lagring och planläggning. Verksamheten inom det ekonomiska försvaret måste alltmer inriktas på att bevaka, informera och aktivera till förebyggande åtgärder redan i den fredstida samhällsuppbyggnaden. I sista hand ska kompletterande åtgärder vidtas och då på ett sådant sätt att den kompelens och förmåga till anpassning som finns i näringslivet och samhället i övrigl utnyttjas så långt det går.

Antaganden om krisers karaktär

De säkerhetspolitiska förutsättningar som regeringen givit som grund för planeringen inom det ekonomiska försvaret innebär atl det främst är följande påfrestningar som försörjningen kan utsättas för

- störningar i utrikeshandeln,

- sidoverkningar av krig i vår omvärld (t.ex. verkningar av A-, B- och C-stridsmedel),

- samhällets krigsorganisering,

- Sverige indraget i krig.

De viktigaste försörjningskraven som måste tillgodoses vid dessa påfrestningar är

- atl inle vara så utlandsberoende alt del kan misstänkas kunna utnyttjas för alt påverka vår säkerhetspolitik eller försvarsförmåga,

- atl kunna tillgodose individernas och samhällets försörjningsbehov på miniminivå —även i ett långt tidsperspektiv,

- att kunna motstå bieffekterna av utomlands insalta A-, B- och C-stridsmedel,

- alt snabbt kunna ställa om verksamheten lill kris- eller krigsförhållanden trots omfattande sabotage och annan bekämpning,

- att under krig i Sverige kunna stödja övriga delar av totalförsvaret samtidigt som individens behov av förnödenheter m. m. skall kunna tillgodoses.

Skydd mol A-, B- och C-stridsmedel

De åtgärder som vidtas med hänsyn till A-, B- och C-slridsmedel för att trygga försörjningen skall syfta till

- alt begränsa verkningarna på svenskl territorium från insatser av A-, B-och C-stridsmedel mot mål utanför landets gränser. Sådana effekter får inle allvarligt påverka viktiga samhällsfunktioner eller i avgörande grad begränsa den framtida inhemska försörjningsförmågan,

- att förhindra att verkningar av begränsade insatser av A-, B- och C-stridsmedel mot Sverige resulterar i en utslagning av försörjningen i

dess helhet eller i en avgörande stor del av landel, även om insatserna 64

vidtas selektivt mot försörjningsviktiga mål.

De beredskapsåtgärder som planeras är av skadereducerande och pro- Prop. 1985/86: 100 duklionshöjande typ. Under programplaneperioden kommer kunskapen Bil. 6 om behovet av alt skydda försörjningsfunklionerna mot A-, B- och C-stridsmedel att byggas upp och alternativa sätt att ta hänsyn till dessa stridsmedel i beredskapsförberedelserna alt prövas. Särskill kommer verkan av och skydd mol EMP (elektromagnetisk puls) alt uppmärksammas.

Hänsyn lill överraskande angrepp

Den viktigaste uppgiften för det ekonomiska försvaret i samband med ett överraskande angrepp är att så långt möjligt säkerställa mobilisering, militära förbandslransporter och viktiga samhällsfunktioner. Verksamhet inom ledning, transporter, reparation och varudistribution samt därmed sammanhängande stödfunktioner som drivmedel, elkraft m. m. prioriteras. Målsättningen för det ekonomiska försvarels beredskapsåtgärder mot överraskande angrepp skall vara atl, med vissa beredskapshöjningar som grund:

- från första mobiliseringsdygnet kunna stödja försvarsmaktens mobilisering och uppmarsch trots störningar i form av flygbekämpning och sabotage,

- på 2-3 dygn skapa en sådan säkerhet i försörjningsfunklionen alt försvarsmaktens strid kan understödjas och atl de kortsiktigt oundgängliga behoven kan säkerställas för befolkningen i stridsområden,

- kunna fullfölja omställningen till krigsförhållanden under angrepp mot landet utan avsevärda förseningar jämfört med ostörda förhållanden. Inom alla funktioner skall dessulom sådana åtgärder kunna vidtas på 2-

3 dygn atl ledningssystemet fungerar och alt för befolkningsförsörjningen vitala resurser inle blir förstörda/otillgängliga redan i inledningsfasen av elt angrepp.

1 planeringen skall förutsättas atl uppbyggnaden av lednings- och försörjningsresurser kommer alt störas av flygbekämpning och sabotage.

Planeringen för att kunna möta ett överraskande angrepp kan innebära förändringar i nuvarande beredskapsåtgärder så att den initiala effekten prioriteras före den mer långsikliga krigsorganisationen. Denna förändring får dock inle innebära att krigsorganisationen av försörjningsfunklionerna i sin helhet avseväri försenas eller att säkerheten i funktionerna nedgår.

Kompletterande beredskapsåtgärder avseende hänsynstagande till överraskande angrepp bedöms kunna påbörjas och i vissa fall avslutas under programplaneperioden. Dock kan för närvarande speciella ekonomiska medel inte avdelas.

Försörjningsmål

För de oundgängliga behoven för individens överlevnad i kris och krig har försörjningsmål angivits. Dessa är i vissa fall fastställda av statsmakterna och i övrigt resultatet av överenskommelser mellan myndigheter inom det ekonomiska försvaret. Försörjningsmålen anger den miniminivå för för sörjningen som vi med hög säkerhet och under alla förhållanden skall 65

5 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

kunna säkerställa. Försörjningsmål finns formulerade för mat, kläder och Prop. 1985/86: 100 skor, värme och bostad samt hälso- och sjukvård. Bil. 6

Allmän inriktning av beredskapsverksamheten

1982 års försvarsbeslut

1 1982 års försvarsbeslut har för det ekonomiska försvaret lagts fast alt åtgärder som syftar till att Irygga den för individens överievnad och samhällets funktion viktiga försörjningen i en avspärrnings- och krigssituation skall prioriteras. Detta innebär alt försörjningsförmågan i försia hand skall säkerställas för livsmedel, beklädnad, värme, hälso- och sjukvård samt härför nödvändiga stödfunktioner i form av insatsvarör, arbetskraft, energi och transporter.

1 försvarsbeslutet preciseras också ekonomiska försvarets uppgifter inför s. k. fredskriser. En fredskris kännetecknas av imporlbortfall av en eller flera försörjningsviktiga varor för vår fredstida produktion, sysselsättning, export och konsumtion ulan krig i vår nära omvärid. Beredskap inför sådana kriser skapas genom elt samspel mellan utrikeshandels-, försvars- och näringspolitiken. Det ekonomiska försvarets uppgifter begränsas till att

- bedöma riskerna för importstörning inom olika varuområden,

- hålla en administrativ och organisatorisk beredskap för att reglering och ransonering ska kunna vidtas, '

- genomföra fredskrislagring i en omfatlning som anges av statsmakterna.

Ekonomiska planeringsförutsättningar

Kostnaderna för beredskapsverksamheten täcks dels via statsbudgeten, dels via de affärsdrivande verken samt näringslivet.

Vad avser den finansiering som sker över statsbudgeten kan i princip följande kostnadsposter urskiljas,

- drifl- och förvaltningskostnader,

- särskilda medel för utbyggnad av försörjningsberedskapen,

- medel för oljelagring m. m.

För drift- och förvaltningsanslagen i statsbudgeten 1985/86 har i regeringens anvisningar för programplaneringen för perioden 1985/86- 1989/90 och anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 angivits att verksamheten skall beräknas lill en summa som motsvarar 1984/85 års anslagsnivå, pris- och löneomräknad och därefter reducerad med minst 5% under en treårsperiod, vilket fullföljs under budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Särskilda medel för utbyggnad av försörjningsberedskapen budgetåret 1986/87 utgör enligt programplaneanvisningarna 274,5 milj. kr. i prisläge 1985/86. För budgetåren 1986/87-1990/91 skall för varje år planeras ålgärder inom motsvarande medelsram som för budgetåret 1986/87.

Redan beslutad försäljning av råolja och tunn eldningsolja/dieselbrännol- ja beräknas medföra en intäkt av 1986 milj. kr. Samiidigt skall en anskaff ning ske av motorbensin lill elt belopp av 291 milj. kr. 66

Prioriteringar Prop. 1985/86: 100

Beredskapsverksamheten inriktas mot åtgärder som syfiar lill all upprätthålla handlingsberedskap och inhemsk försörjningsviktig produktionskapacitet, alt förbereda omställningar vid kris och atl anskaffa sådan materiel som inle efterfrågas i fred men som snabbt erfordras i krig. Ett minskat beroende av beredskapslagring eftersträvas även om sådan också i fortsättningen blir betydelsefull.

Kraven på försörjningsberedskapen kan endast nås med en blandad struktur av beredskapsåtgärder och med ökad beredskapshänsyn i samhällsplaneringen. Verksamheten inom del ekonomiska försvarel måste alltmer inriktas på att bevaka, informera och aktivera till förebyggande åtgärder.

Den för närvarande högsl prioriterade beredskapsåtgärden är därför atl höja den administrativa, organisatoriska och personella handlingsberedskapen hos berörda myndigheter och i näringslivet. Genom övningar och spel skall förmågan all förutse och hanlera kriser uppövas. Delta innebär alt personal med ansvar för verksamheten i kriser och krig skall utbildas. Personalen måsle ges ökad förmåga atl utnyttja de samlade resurserna efter lägels krav. Denna förmåga måsle övas redan i fred vid återkommande övningar och spel av skilda slag. På så sätt skapas också en bättre förståelse för försörjningsberedskapens krav i den fredslida verksamheten.

Särskild materielanskaffning kommer att ges hög prioritet för transportsektorns olika grenar, bl. a. för att Irygga försvarsmaktens behov av transporter vid mobilisering och koncentrering. I övrigl måste viss materiel anskaffas för prioriterade delar av tjänstesektorn (post, bank, försäkringsväsende m. m.).

Den bästa försörjningsförmågan nås om vi själva inom landel kan tillverka del vi behöver. Del är därför angeläget alt säkerslälla försörjningsviktig inhemsk produktionskapacitet inom de viktigaste områdena. Detta kräver ekonomiska insatser inom vissa branscher.

Vårt behov av varor tillgodoses i normala fall lill stora delar genom import. Önskvärd försörjningsförmåga i kriser och krig måste i största möjliga utsträckning uppnås genom att utnyttja inhemska resurser. Della bör vara möjligt inom många områden, men kräver förberedelser för omställningar av varierande omfattning. En viktig beredskapsålgärd är därför att söka finna inhemska ersättningsvaror (substitut) till varor som normalt importeras. Erforderliga omställningar för kriser och krig måste förberedas i fred. Omställningsförberedelser vidtas för närvarande bl.a. på jordbruks-, uppvärmnings-, textil- och drivmedelssidan saml inom del kemiska området.

I de fall försörjningsförmågan inte helt kan tryggas med inhemska resurser eller genom förberett handelsutbyte med andra länder i kriser, blir det nödvändigt att bygga upp beredskapslager. Det är av kostnadsskäl viktigt att hålla beredskapsnivån så låg som möjligt och söka ytterligare alternativ till lagring.

Beredskapslagring kommer emellertid under överskådlig tid fortfarande

alt vara nödvändig och av belydande omfatlning. Det är alltid nödvändigl

att beredskapslagra sådana vikliga varor för vilka inhemska substitut sak- Prop. 1985/86: 100 nas. Dessutom kan behov av vissa viktiga insats- och råvaror under den Bil. 6 inledande perioden av en kris endast tillgodoses genom lagring, innan omställning har kunnat ske till inhemsk produklion.

Lagring kommer därutöver att utgöra en viktig åtgärd för att inom olje-, petrokemi- och metallområdena säkerställa erforderlig beredskap för atl kunna möta fredskriser.

Ramfördelning (genomförandeprisläge 1985/86)

Intentionerna på försörjningsberedskapens område enligt 1982 års försvarsbeslut kan för närvarande inte upprätthållas inom vissa program. På grund av ekonomiska begränsningar har redan i föregående programplan etl flertal betydelsefulla ålgärder tvingats senareläggas med planerat genomförande efler försvarsbeslutsperiodens utgång budgetåret 1986/87. Med anvisade medel (274,5 milj. kr.) för budgelårel 1986/87 blir nödvändigheten av senareläggningar inom främsl varuprogrammen alltmer påtaglig.

För att inom rimlig tid, dvs. under åren närmast efler försvarsbeslutsperiodens utgång, uppnå en godlagbar försörjningsförmåga erfordras medelsförstärkning. En sådan medelsförstärkning kan för vissa program inledningsvis ske genom fördelning av den särskilda medelsramen enligt ÖEF:s förslag. Ytterligare behov av medelsförstärkning redovisas i perspektivstu-dierapporten.

I programplanen redovisas först principerna för fördelning av den särskilda medelsramen på 274,5 milj. kr. grundat på de nu gällande planeringsförutsättningarna. Därefter redovisas den av ÖEF bedömda lämpligaste fördelningen grundad på den översyn av planeringsförutsättningarna som genomförts i perspektivstudien fas B.

Fördelning enligt regeringens direktiv - nu gällande planeringsförutsättningar

Förslaget innebär att verksamheten inom transportsektorn, på grund av iransportverksamhetens stora betydelse, i allt väsentligt tilldelas medel som överensstämmer med Qolårets programplan, totalt 50020000 kr.

Beträffande delprogrammen 7.1 Penningmedel t.o.m. 8.6 Tullverksain-het innebär förslaget elt fullföljande av fjolårets programplan med följande förändringar:

- inom delprogrammet Socialförsäkringar avsätts medel för utökad övningsverksamhet,

- inom delprogrammel Samordning avsätts medel för etl något ökat stöd för regional handlingsberedskap,

- inom delprogrammel Ledning och administration avsätts medel för utökad informationsverksamhet.

De medel som tilldelas programmen 7.1 t.o.m. 8.6-totalt 8485 milj. kr. - avser i första hand högt prioriterade åtgärder för att höja handlingsberedskapen.

68 För arbetskraftsprogrammet avsätts medel, totalt 620000 kr., för funk- Prop. 1985/86: 100 tionsövningar samt för datorstödd personalplanläggning. Bil. 6

För livsmedelsprogrammet avsätts 46,4 milj. kr. vilket är ett fullföljande av förra årets programplan. Lagringen av kvävegödselmedel bibehålls på nuvarande nivå i avvaktan på ett eventuellt beslut om en ökad inhemsk ammoniakproduktion.

Beklädnadsprogrammet tilldelas 96,7 milj. kr. vilket innebär ell hänsynstagande till krisslandard- och skiflgångsulredningarna.

Inom delprogrammel Bränslen och drivmedel m. m. tillgodoses behoven för handlingsberedskap och gengasberedskap. De medel som tilldelas -lolall 28175000 kr. - medger dock inle all tillräckliga resurser kan avdelas för åtgärder inom kommunalteknisk försörjning.

För delprogrammel Kemiska produkter m.m. avsätts 32 milj. kr. för påbörjade industriella åtgärder, omställningsåtgärder och handlingsberedskap.

Inom metall- och verkstadsprogrammet avsätts tolalt 12,1 milj. kr. för fortsatia utredningar och studier inom elektronikområdet samt för att fullfölja ingångna avtal om industriella åtgärder.

Fördelning enligt ÖEF:s förslag — grundat på översyn av planeringsförutsättningar

Inom det ekonomiska försvarel innebär översynen av planeringsförulsätl-ningama förändrade antaganden främsl för varuprogrammen. Närmast är del anlaganden om krisskedenas längd och krisimporten som medför förändringar. Översynen av planeringsförutsättningarna måsle ses som en del av perspeklivplaneringsprocessen. Andra vikliga delar är studier av samhällets utveckling och den därmed sammanhängande sårbarheten i samhällel samt avvägningen av åtgärder inom det ekonomiska försvaret för atl uppnå högsta försörjningsberedskap. De sammanvägda åtgärdsförslagen redovisas i perspeklivsludierapporten.

För livsmedelsprogrammet innebär översynen att behoven atl beredskapslagra kvävegödselmedel och proleinfodermedel nedgår. Behovet att utöka lagringen av växtskyddsmedel kvarstår om än i något mindre omfattning. Styrande för livsmedelsprogrammet är främst atl lagring skall ske för liden fram lill att omställning i huvudsak har genomförts, dvs. två år.

Möjligheterna att i ÖEF:s förslag minska utbyggnaden för växtskyddsmedel och sälja delar av lagren av kvävegödselmedel och proteinfodermedel orsakas delvis av all krisens längd begränsas till två år men främsl av förutsättningen atl omställningen av jordbruksproduktionen påbörjas samtidigt som krisen börjar.

Jordbruksnämnden konstaterar för sin del all handlingsberedskapen aldrig kan bli sådan att omställningen kan inledas omedelbart. Viss tid åtgår dels innan erforderliga beslul tagits och åtgärder vidtagits, dels innan utnyttjande styrmedel ger önskad effekt. Denna fördröjning bedöms uppgå till minst tre månader.

Inom kemi- och melallprogrammen anmäldes i föregående program planer svårighet all med tilldelade medel genomföra önskvärda åtgärder. 69

översynen av planeringsförutsättningarna innebär för dessa program yl- Prop. 1985/86: 100 leriigare krav på insatser vilkel med nuvarande resurstilldelning inle är Bil. 6 genomförbart.

Inom kemiprogrammet måste åtgärder vidtas för alt säkra inhemsk produktion, möjliggöra omställning samt finna ersättningsprodukter. Detta kräver en utökning av de industriella åtgärderna samt en utökad lageruppbyggnad av främst funktionskemikalier.

För metallprogrammet innebär de nya planeringsnormerna krav på utökad lagring inom metallområdet. Även på elektronikområdet innebär anlaganden om krislida utrikeshandel krav på ålgärder, bl.a. i form av lagring av elektronikkomponenter.

ÖEF:s förslag innebär också att utökade medel kan avsättas för de inom delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m. anmälda vikliga behoven av reservanordningar och krigsskydd.

Vidare lillgodoses behoven av medel för ett fullföljande av materielan-skaffningsplanen för delprogrammet Vägar.

Fördelning av särskilda medelsramen (genomförandeprisläge 1985/86)

Program tkr.

Fördelning

av ram

Enl. anv.

Enl. ÖEF

1. Livsmedel

2. Beklädnad m.m.

3.1 Bränslen och drivmedel m. m.

4.1 Kemiska produkter m. m.

4.2 Metaller m. m.

25 500

5.1 Transportsamordning

5.2 Järnvägstransporter

14 200

5,3 Landsvägstransporter

5.4 Vägar

23 900

5.5 Flyglransporter

12 200

5.6 Sjötransporter

6. Arbetskraft

7.2 Postal kommunikation

7,3 Socialförsäkring

8.1 Samordning

3 685

8.2 Informationsbehandling

8.3 Ledning och administration

8.4 Utrikeshandelsregleringar

8.5 Prisregleringar

8.6 Tullverksamhet

15 Totalt

274500*

*) Behov av priskompensation om 14086 tkr. tillkommer (prisläge 1986/87).

8.2.2.2 Utredningen om organisation av statens räddningsverk

Utredningen om organisation av statens räddningsverk har i enlighel med sina direkUv (Dir. 1985:10) och regeringens beslut den 13 juni 1985 redovi sat etl material som kan ligga lill grund för programplan för verkels utveckling. Programplanen bygger på en sammanvägning av del långsik tiga planeringsunderlag som berörda myndigheter har presenterat och på det material som utarbetats av utredningen. Regeringens direktiv i beslut 70

den 21 och den 28 mars 1985 för programplan för civilförsvarssiyrelsen och Prop. 1985/86: 100 statens brandnämnd har i tillämpliga delar legat lill grund för programpla- Bil. 6 neringen. Utredningens planering förutsätter atl översynen av lagstiftningen inom området i enlighet med räddningsljänslkommilténs förslag är slutförd i planeringsperiodens inledning.

Ulredningen anger den övergripande inriktningen för statens räddningsverk enligt följande. Verkel skall svara för befolkningsskyddet och räddningstjänsten i både fred och krig. Verkel skall även svara för samordning av beredskapsplanläggningen mot kärnkraftsolyckor och för uppgifter i fråga om landlransporter av fariigl gods. Verket skall vidare ha funktionsansvaret för civilförsvaret, dvs. ha ledningen för civilförsvarsverksamhe-len och övervaka krigsplanläggningen och beredskapsålgärderna. Verket skall ha ett tillsynsansvar inom övriga verksamhetsområden. Statens räddningsverk skall planera och genomföra utbildning och övning inom verksamhetsområdet. Olika utredningar har konstaterat alt samhället har blivit allt sårbarare. Ett medel för att minska olyckorna och skadorna är att öka samarbetet och samverkan. Statens räddningsverk skall verka för ell ökat samarbete och samverkan mellan samhällets olika räddningstjänslorgan. En inriklning för verksamheten är därvid att finna former för utnyttjande av krigsräddningsljänslresurserna under fredstid ulan all den krigstida beredskapen eftersatts. Verket skall genom den föreslagna integrerade ulbildningen och genom erfarenhetsålerföring säkerställa en ökad personalkompetens för verksamheten både i krig och fred. Statens räddningsverk skall vidare fullfölja intentionerna i 1982 års försvarsbeslut med de begränsningar och tidsangivelser som riksdagen har beslutat om.

Utredningen föreslår alt huvudprogrammet Befolkningsskydd och räddningstjänst indelas i delprogrammen Befolkningsskydd, Räddningstjänst och Cenlral förvaltning m.m. saml i etl antal produktionsområden. I följande tabell lämnas en sammanställning av delprogram och produktionsområden för statens räddningsverk. Kryssen anger de produktionsområdesvisa resursernas fördelning på delprogram.

Produki

tionsomräden

Delprogram

1

Befolk-

Rädd-

Central

nings-

förvalt-

skydd

tjänst

ning m. m.

Pol.

Central förvaltning

X

Po 2.

Utbildning och övning

X

Po 3.

Extern information

X

Po 4.

Underhåll och förrådsverksamhet

X

Po 5.

Materielanskaffning

X

Po 6.

Anläggningar för krigsorganisationen

X

Po 7.

Anläggningar för fredsorganisationen

X

Po 8.

Skyddsrum

X

Po 9.

Forskning och utveckling

X

Po 10.

Ersättning till kommuner m.

fl.

X

71 I fråga om delprogrammet Befolkningsskydd bör enligt utredningen till- Prop. 1985/86: 100 gängliga resurser riktas mol områden där förutsättningar för ett övergri- Bil. 6 pande och bra resultat är störst. Inom fredsräddningsljänsten anses den förebyggande verksamheten vara etl sådant område som bör prioriteras i verkets arbeie. Det anses angeläget atl uppmärksamhet ägnas ål samordningen mellan verkets centrala tillsyn i fråga om förebyggande åtgärder mol brand och sprängämnesinspeklionens tillsyn. Vad gäller frågor om transport av farligt gods hänvisas till räddningsljänslkommilténs konstaterande alt särskilda resurser måste avsättas för ulveckling av systemet för vägvalsstyrning och uppbyggnaden av elt nytl informationssystem.

Utredningen utvecklar sin syn på befolkningsskyddsfrågorna enligt föl jande. De flesta olyckor uppstår av andra orsaker än brand. Det är av stor betydelse att en samordning sker av samhällets insatser beträffande åtgär der på del skadeförebyggande området. Räddningsverket skall ha etl över gripande ansvar för denna samordning. Den nya räddningstjänsllagen kommer att öka den kommunala räddningstjänstens förebyggande ansvar, vilket måste återspeglas i del nya verket. Ansvaret för den förebyggande verksamheten beträffande andra olyckor än brand är fördelal på flera olika myndigheter. Ansvaret för den helt övervägande delen av del skadeavhjäl pande arbetet handhas av räddningstjänsten. Dä det måsle råda samklang mellan de förebyggande och skadeavhjälpande insatserna, gäller det för räddningsverket atl bygga upp ett intimt samarbete mellan dessa olika, av varandra beroende organ. Det förtjänar i sammanhanget påpekas att så dana samarbetskanaler i dag i stort sett saknas. Redan i utbyggnaden av våra samhällen måste säkerheten mol och vid olyckor tillgodoses genom insatser av räddningstjänsten. Redan vid infrastrukturens utformning kan räddningsljänstsynpunkter öka skyddei mot olyckor. Delta medför en omfattande utrednings- och rådgivningsverksamhet för att kunna lillgodo se såväl freds- som krigssynpunkter på t. ex. gators bredd, vattenlednings nätets kapacitet, industri- och bostadsområdens utseende och planering osv. Särskilt betydelsefull är verksamheten vid placering av industrier som kan påverka omgivningen vid en olycka. Vid planeringen av trafikleder, såväl spårbundna som på väg, liksom Irafik i luften och på vattnet, måsle säkerhetssynpunkter tillgodoses, så att risken för olyckor och skador minskas. Även om denna uppgift inte faller under räddningsverkets direkta ansvar måsle räddningstjänstens erfarenheter finnas med i planeringen. Likaså måste dessa erfarenheter komma lill uttryck vid planering och utbyggnad av tätorter, hamnanläggningar, industrier, fritidsområden etc. Även i delta arbete sammanfaller ofta räddningsverkets freds- och krigs uppgifter och bör parallellt kunna lillgodoses, som exempel kan nämnas planläggningen för befolkningsskydd i krig. Av tradition sker största delen av räddningstjänstens förebyggande arbete vid ny- och ombyggnader. I denna verksamhet är del av slor betydelse att grundprioriteringen bättre tillgodoses så atl räddningen av liv står i förgrunden och alt skyddsåtgärder för egendom och miljö bedöms mot bakgrund av ekonomiska parametrar. Den senare avvägningen bör ske i samråd med ägare och försäkringsbolag, så att faktorer som förlorad marknad, stilleslånd, arbetstillfällen, interna tionell konkurrens, kan belysas vid bedömningen av förebyggande åtgär- 72

der. Räddningsverkets erfarenheter av dessa frågor måste kunna ställas till Prop. 1985/86: 100 fältets förfogande för att räddningstjänstens avnämare skall få entydiga Bil. 6 besked, och skyddsnivån i riket skall vara likvärdig. För att få en uppfattning om hur och var de centrala resurserna bäst skall användas erfordras kunskap. Av denna anledning krävs en bättre överblick av de olycksrisker och konsekvenser som kan bli följden av samhällsutvecklingen och den tekniska utvecklingen. Ett studium - riskbevakning-av utvecklingstrenden blir en mycket viktig uppgift för räddningsverket. Förändringar i vårt samhälle kommer ständigt all uppstå. En mycket viktig uppgift för det centrala räddningsverket blir därför att följa utvecklingen, dellaga i debatten, visa på risker, föreslå åtgärder för alt förhindra olyckor eller minska risken för att människors egendom och miljö kommer lill skada, om olyckan trots allt uppslår. För alt kunna fylla denna sin uppgift krävs all statens räddningsverk ges en bred kontaktyta såväl nationellt som internationellt. Samverkansråd och utåtriktad verksamhet blir därför betydelsefulla funktioner i det nya räddningsverket.

Chefen för flygvapnet övertar den 1 juli 1986 produklionsansvarel för förvarningen för flyganfall. Räddningsverket har programansvaret och finansierar flygvapnets merkostnader. Uthålligheten i sambandet mellan flygvapnets luftbevaknings- och slridsledningssystem samt den kommunala ledningsfunktionen skall enligt programplanen förbättras vilket följer försvarsmaktens uppbyggnadsplan. Bristerna i utomhusalarmeringen i larmorternas småhusområden bedöms kunna tillgodoses genom ett nyut-vecklal larmaggregal med början under budgetåret 1987/88. Vidare planeras anskaffning av rörliga larmaggregat i syfte att öka alarmeringssyste- mets driftsäkerhet. Målet i planen är att utomhusalarmeringssystemet skall vara färdigutbyggl år 1992. Nuvarande inomhuslarmning genom telefonsystemet utgår efter hand som televerket inför AXE-systemel. Kraftfulla åtgärder görs därför enligt programplaneförslaget för att utveckla systemen för inomhuslarm och information. Arbetet skall ske i samverkan med televerket och Sveriges Radio AB.

Tillgången på skyddsrumsplatser i de särskilt hotade orterna, skydds rumsorterna, uppskattas lill 60-70% av behovet. Samtliga kommuner skall till den I januari 1987 upprätta skyddsplaner vilka för olika områden i kommunen skall innehålla uppgifter om risker av olika slag och skyddsåt gärder. Kommuner som har skyddsrumsorter inom sitt område skall före den I januari 1987 revidera sina skyddsrumsplaner mot bakgrund av skyddsplanen. Från denna lidpunkl finns därmed elt underlag för mera noggrann styrning och prioritering av skyddsrumsproduklionen, bl.a. be döms i programplanen det årliga produktionsbehovet kunna minskas med ca 15%. Produktionen avses bli mer inriktad på alt täcka allvarliga brister i de största tätorternas innerområden. I syfte alt vidmakthålla befintliga skyddsrums skyddsförmåga på en acceptabel nivå har medel avsatts för besiktning av äldre skyddsrum, ålgärder för alt rätta till vissa fel och brister i skyddsrummen och modernisering av vissa skyddsrum. Kommu nerna övertar budgetåret 1986/87 ansvaret för underhållsbesiktning av skyddsrum med en målsättning all besiktiga 10% av skyddsrumsbeståndel varje år. Förberedelser görs enligt programplanen inom ramen för kommu- 73

nernas skyddsplanering för atl vid krigsfara och under krig anordna enk- Prop. 1985/86: 100 lare skydd, s. k. skyddade utrymmen, i skyddsrumsorter med brister och i Bil. 6 övriga delar av landet. Särskilda medel avsätts för ytterligare förberedelseåtgärder i vikliga fall. Behovet av medel för skyddsrumsbyggande redovisas i enlighet med regeringens föreskrifter enligt två alternativ, nämligen enligt 1982 års försvarsbeslut och inom en ekonomisk bemyndiganderam motsvarande 591 milj. kr. om årel. Det första alternativet innebär att ca 900000 skyddsrumsplatser tillkommer under planeringsperioden till en kostnad av 3591 milj. kr. Molsvarande siffror för alternativ två är ca 700000 skyddsrumsplalser och 2955 milj. kr.

Av programplanen framgår att hela civilbefolkningen skall ha tillgång till andningsskydd vid utgången av budgetåret 1993/94. Under uppbyggnadsperioden prioriteras kust- och gränsnära län, Gotland och' vissa särskill hotade orter. Utvecklingsarbete har påbörjats av nya typer av andningsskydd och skyddsmask.

När den kommunala skyddsplaneringen har genomförls den 1 januari 1987, innebär della att ell systematiskt underiag finns på alla ledningsnivåer för tillämpning av utrymnings- och inkvarteringsprinciperna sådana de anges i civilförsvarsstyrelsens grundsyn. Fredsolyckorna tenderar att kunna bli av sådan omfaitning att utrymning av delar av eller hela tätorter kan bli en realitet. Detla medför behov av rådgivning för planläggning av utrymningens genomförande, förläggning, utspisning, sjukvård, sociala frågor m. m.

Hemskyddsgrupperna avses vara fullt uppbyggda vid utgången av budgetåret 1989/90 och omfatta ca 25000 personer, fördelade på ca 8000 grupper. Hemskyddsgrupperna beräknas vara uppbyggda till ca 60% den 1 januari 1987 när kommunerna övertar del lokala ledningsansvaret. En översyn av gruppernas grundutbildning pågår för närvarande mol bakgrund av de uppgifter som kommunerna i sin planering ger grupperna.

Hemskyddsombuden beräknas komma all under civilförsvarsberedskap uppgå till ca 100000 frivilliga personer i hela landet. Förutsättningarna och formerna för rekrytering och ulbildning prövas av Sveriges civilförsvarsförbund. Slutlig ställning i frågan tas i 1987 års försvarsbeslut. Medel beräknas för en successivt ökande verksamhet under programplaneperioden.

Själv skyddsutbildning genomförs i nuvarande omfattning av Svenska röda korset (ABC vid olycka). Svenska brandförsvarsföreningen (brandförsvar) och Sveriges civilförsvarsförbund (personligt skydd). Fortsatta ansträngningar görs atl erbjuda självskyddsutbildningen genom studieförbundens studiecirklar. En ökad satsning på information om del moderna samhällets sårbarhet och inbyggda risker planeras för att öka allmänhetens riskmedvelenhet och förmåga all la ansvar för sin egen säkerhet. Vidare skall del i telefonkatalogen publiceras allmän civilförsvarsinformation och vissa utrymningsplaner. Fortsatia förberedelser för central civilförsvarsin-formalion vid krigsfara och krig skall utföras.

Primära uppgifter för räddningsverket i fråga om den kommunala rädd ningstjänsten blir atl följa samhällsutvecklingen, bevaka olycksriskerna och följa upp konsekvenserna av inträffade olyckor. Dessa blir grundlag- 74

gande för del slöd åt räddningstjänstens utveckling som verkel genom råd, Prop. 1985/86: 100

tillsyn, erfarenhetsutbyte osv. skall bidra med. Informationsverksamheten Bil. 6

bör inriktas mol all anpassa den kommunala räddningstjänsten till nya

hotbilder och atl göra den effektiv över landet. Informationen meddelas

framför allt i ulbildningen men också arbetet med tillsyn, rådgivning och

andra kontakter utnyttjas enligt planen för att föra ut erfarenheterna till

fältet. Viktig erfarenhet samlas i en informations- och uppgiflsbank som

kan utnyttjas i del dagliga arbetet såväl av personal på fältet som av

verkels personal. Räddningstjänslregioner har bildals under år 1985. Detla

bör enligt programplanen följas upp och, bl.a. genom verkets insatser,

utvecklas under programplaneperioden för att förbättra samverkan mellan

de i regionerna ingående kommunala räddningsljänslorganen samt mellan

dessa och övriga berörda parter.

Beredskapen för olyckor inom kärnkraflsområdet har byggts ut till den av riksdagen beslutade nivån. Räddningsverket kommer all kontinuerligt anpassa beredskapen fill ulvecklingen. Verksamheten kommer således under programplaneperioden att koncentreras lill anpassning och vidmakthållande av den uppnådda beredskapsnivån. Delta kommer i huvudsak atl ske genom övnings- och kursverksamhet. Kursverksamheten inriktas på personal i berörda förvaltningsmyndigheter och i ledande operativa befattningar. Statskontoret beräknas under slutet av 1980-talet göra en utvärdering av beredskapen.

Den samordning som skall öka effektiviteten i räddningstjänsten kräver att räddningsverket påverkar arbetet inom olika delar av den slalliga räddningstjänsten. För atl verket skall kunna samordna räddningsverk-samhelen måste del noga följa utvecklingen inom olika räddningsljänslom-råden. Bl.a. behöver tekniken för planläggningsarbelel utvecklas och göras mer enhetlig än vad den för närvarande är. Inom planeringsperioden måste enligt programplanen kraftfulla resurser avsättas så att räddningsverket får möjligheter att meddela de föreskrifter som behövs för samordning av räddningstjänsten. Verket skall också kunna bilda de samrådsorgan som fordras. I sammanhanget måsle beaktas de inlernalionella åtaganden som kan föreligga.

I fråga om olje- och kemikaliebekämpning fortsätter verksamheten med regionala spel och övningar i räddningstjänst dels på land, dels för samord ning av insatserna mot miljöskadliga utsläpp till sjöss. Räddningsverket förutsätts under programplaneperioden fortsätta uppbyggnaden av regio nala förråd med oljeskyddsmateriel. Denna inriktas på sådan nyutvecklad utrustning som kommer fram genom styrelsens för teknisk utveckling teknikutvecklingsprogram TOBOS 85. Frågan om en gemensam nordisk FoU-insals inom området kemikaliebekämpning på land och lill sjöss övervägs i Nordiska ministerrådet. För att förstärka kemikaliebekämp- ningsberedskapen på land behövs särskilda fortbildningskurser i ledning av räddningsinsatsen vid större kemikalieolyckor. Under programplaneperio den förutsätts vidare att en uppbyggnad av regional förrådshållning av särskild materiel för bekämpning av kemikalieolyckor på land och lill sjöss påbörjas. För alt förstärka tullverkets kustbevakningsberedskap vid kemi kalieolyckor till sjöss planeras ulbildning för uppgiften för brandpersonal 75 från fem större kommunala brandförsvar.

En ny krigsorganisation för räddningstjänsten, org 80 K, införs den I Prop. 1985/86: 100 januari 1987. Organisafionen planeras vara personellt fullt uppbyggd den Bil. 6 30 juni 1988. Grupperings- och förrådsplatser förändras i huvudsak inte. De kommunala brandförsvaren bibehålls i form av s.k. brandgrupper K, organiserade i två skift enligt gällande brandordning. Ordnings- och bevakningsenheterna överförs till polisväsendet resp. försvarsmakten. Krigsorganisationen, inkl. ledningsgrupper och hemskyddsgrupper, kommer att omfatta ca 150000 personer. Räddningshundgrupper om vardera tre hundar och tre hundförare införs i organisationen från den I januari 1987. Ulbildningen av grupperna sker på frivillig väg genom Svenska brukshundklubben. De bör enligt planen även kunna utnyttjas av fredsräddningstjänsten. Uppbyggnaden till 475 grupper planeras vara genomförd under budgelårel 1992/93. Särskilda enheter med specialinriktning på miljön vid ABC-krigföring lillkommer successivt fr.o.m. budgetåret 1988/89. Arbetet med atl skapa förutsättningar för alt utnyttja civilförsvarspliktiga vid slörre olyckor i fredslid kommer alt forceras under planeringsperioden.

I samband med att kommunerna den I januari 1987 övertar del lokala ledningsansvaret för civilförsvarsverksamheten införs en ny ledningsorganisation. Varje kommun tilldelas en civilförsvarsstab vars storlek och sammansättning varierar enligt fem typer. Samtliga ledningsenheler planeras vara personellt helt uppbyggda den 30 juni 1988. Varje kommun får för sin ledning och civilförsvarsstab en fungerande ledningsplats i acceptabelt skydd senasi under år 1987. På grund av ålder är ett slort antal av befinlliga ledningscentraler i behov av ålgärder. I programplanen avdelas medel för att på sikt vidmakthålla ledningscentralerna. Vidare avsätts vissa medel för utvecklings- och försöksverksamhet med etl radiosystem för civilförsvaret under 1990-lalet. Anskaffning av bärbara radiostationer genomförs, samordnad med motsvarande anskaffning inom fredsräddningstjänsten. LAC-funktionens utnyttjande och utformning utreds för närvarande.

Försöksutbildning i ammunitionsröjning planeras budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Verkskydd skall organiseras och utrustas under hänsynslagande till företagens eller anläggningarnas planlagda verksamhet i krig och till omfattningen och arten av de skador som kan uppslå. Om det redan finns organisation och utrustning för den fredstida räddningsverksamheten bör denna användas i verkskyddel och verkskyddels utrustning bör användas för företagels eiler anläggningens behov av räddningsorganisalion. Arbete pågår för närvarande i länen med att klarlägga vilka företag och anläggningar som skall ha verkskydd. Verkskyddsorganisationen beräknas uppgå till ca 700 verkskydd och ca 40000 personer. Kostnaderna betalas av förelagen, och räddningsverkels utbildnings- och övnings verksamhel in-läklsfinansieras.

En plan redovisas för överförandet av programansvaret för sjukvårds- plutonerna till socialstyrelsen fr.o.m. budgetåret 1986/87. Ca 130 nya sjukvårdsplutoner byggs successivt upp under programplaneperioden. Grundutbildning och materielanskaffning påbörjas budgetåret 1986/87 och övningsverksamheien budgetåret 1988/89. Räddningsverket svarar för pro- 76

duklionen av plutonerna. De krigsorganiseras av kommunerna för all Prop. 1985/86: 100 därefter ställas till sjukvårdshuvudmännens förfogande. Bil. 6

Inom delprogrammet Central förvaltning m. m. planeras särskilda per-sonalutvecklihgsåtgärder under de första åren i planeringsperioden. Omfattningen av dessa åtgärder kan fastställas först efler verksbildningen. Medel har avsatts för detla ändamål. Verksamheten kommer all ställa stora krav på samverkan och samordning med andra myndigheter och organisationer. Verket skall enligt planen utveckla formerna för detta snarast efter verkets bildande. Information om verksamheten är av stor vikt under den försia delen av planeringsperioden, och medel har avsatts för att ta fram sådan informalion. En utveckling av ADB-funktionerna för civilförsvaret har planerats. Denna utveckling måste under programplaneperioden fortsätta och vidgas atl omfatta hela verkets ansvarsområde. Del administrativa datastödet skall vara uppbyggt under planeringsperiodens första del, och medel har avdelats för della ändamål.

Anpassning av skolanläggningarna i Sandö, Rosersberg, Skövde och Revinge sker successivt till den nya utbildningsorganisationen. Invesleringar med medel utanför planeringsramen för nämnden för U-landsutbildning vid Sandö genomförs under programplaneperioden. För genomförande av den integrerade utbildningen vid skolorna genomförs successivt under perioden investeringar i utbildningsanordningar m. m. Medel har också avsatts under programplaneperioden för vissa kompletteringsinvesteringar i kommunala övningsfält för att övning av civilförsvarsenheter skall kunna bedrivas lokalt av kommunerna.

Verksamheten inom produktionsområdet Utbildning och övning inriktas under planeringsperioden på atl genomföra den integrering av räddningstjänstutbildningen och civilförsvarsutbildningen som riksdagen har beslulat. Övningsverksamheten decentraliseras och utlokahseras från räddningsverkets skolor. Övningar med civilförsvarsenheter genomförs vart fjärde år. Därtill kommer vissa särskilda övningar med befäl och mobiliseringspersonal. Det förutsätts alt övningskoslnaderna kan reduceras med 30 % när decentraliseringen har genomförts.

Av utförda beräkningar framgår att behovet av skolkapacitet successivt sjunker under perioden för alt året närmast efter programplaneperioden uppgå till ca 150000 elevdagar.

I kapacitetsbehovet ingår ca. 5000 elevdagar övning, som föreslås bibehållas vid skolorna för atl möjliggöra elt fortlöpande utvecklingsarbete såväl vad avser organisation som utrustning. Dessutom får de lärare som går i ren utbildningsproduktion möjligheter till kontinuerlig ledningsträning, något som kan betecknas som nödvändigl för atl lärarna skall kunna fortbildas och behålla sina kunskaper.

Utöver det beräknade elevdagsbehovel vid skolanläggningarna föreslås 5 200 elevdagars utbildningsproduktion inom fredsräddningsljänsten alt förläggas till lokala brandförsvar av främsl geografiska skäl. Della gäller utbildning i Norrland samt Göteborgsområdet.

I planeringen för budgetåret 1986/87 har räknats med utlokalisering av 8 kurser för deltidsanställda brandmän, vilket motsvarar tidigare nämnda 5200 elevdagar. Till detta skall läggas två kurser för heltidsanställda brand- 77

män. Det är endast aktuellt för det första året. Produktionskapaciteten vid Prop. 1985/86: 100 anläggningarna under detta år bedöms inte kunna klara de två ifrågavaran- Bil. 6 de kurserna. Från budgetåret 1987/88 medger dock effekterna av integrering och övningsutlokalisering att kurserna bedrivs vid skolanläggningarna.

Det successivt sjunkande elevdagsbehovel vid skolanläggningarna är en konsekvens av följande faktorer sett i förhållande till nuläget:

- Minskad civilförsvarsorganisation.

- Nytt utbildningssystem med direklrekrytering lill befattning vilkel inte längre motiverar uppdelning på fack- och befattningsutbildning utan medför en sammanhängande ulbildning, som till tiden kan förkortas inom ramen för en oförändrad ambitionsnivå.

- Integrering av civilförsvarsulbildning och fredsräddningsljänstutbild-ning i förening med att fredsräddningsljänstens personal uppgår i civilförsvarels krigsorganisation. Det innebär att flera nuvarande särskilda utbildningslinjer inom civilförsvaret efler hand kan upphöra.

- Utlokalisering av övningsverksamhet vid skolanläggningarna.

För närvarande disponerar civilförsvaret fem utbildningsanläggningar -Cufa — med följande kapaciiei

- Sandö 30 000 elevdagar -Rosersberg 55000" -Skövde 40000" -Revinge 40000" -Katrineholm 25000"

Totalt 190000"

Utredningen föreslår alt anläggningarna Sandö, Rosersberg, Skövde och Revinge bibehålls. Behov av en anläggning i Katrineholm för räddningsverkets utbildning efter den I juli 1988 föreligger inte. Utredningen pekar på alternativa användningsområden.

Räddningsverkets utåtriktade information kommer att få mycket stor betydelse för den samordning som eftersträvas i och med verkets bildande. Särskilda informationsinsatser på stor bredd bör göras i planeringsperiodens början för att vidga och fördjupa kontakterna med berörda intressenter. En samordning av informationsverksamheten rörande freds- och krigsolyckor bör eftersträvas. Samverkan och samordning bör vidare ske med Svenska brandförsvarsföreningen (SBF), Sveriges civilförsvarsförbund (SCF), Svenska röda korset (SRK), överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) m. fl.

Underhåll och förrådsverksamhet skall inledningsvis koncentreras på att slutföra materielomläggningen till den nya krigsorganisationen, org 80 K. Överlämning av materiel avseende ordnings- och bevakningsenheterna till polisväsendet resp. försvarsmakten bör därvid vara avslutad senast den I juli 1987. Under perioden skall hemskyddsorganisalionens ca 8000 hem skyddsgrupper byggas upp materiellt samt sjukvårds- och specialplutoner materiellt läggas om till ny organisation. Förrådshållningen av andnings skydd skall anpassas fill successivt ökande volymer, ny planläggning för jr, fördelning saml tillgängliga förrådsulrymmen. Ökande underhållsinsalser

måste göras under perioden, dels på grund av de växande och allt äldre Prop. 1985/86: 100 materieltillgångarna, dels på grund av behovet atl återta lidigare eftersläp- Bil. 6 ningar. De nu i stort färdigulbyggda varnings- och sambandssystemen för kärnkraftsberedskapen skall kontrolleras och underhållas. Försök med kommunalt ansvar för materielhantering skall påbörjas i periodens inledning. Ansträngningar skall vidare göras för att skapa bättre förutsättningar för att utnyttja civilförsvarsmaterielen i fred.

I fråga om materielanskaffning inriktas produktionen främsl på atl genomföra planerat anskaffningsprogram för befolkningens andningsskydd, fullfölja uppbyggnaden av utomhusalarmeringssystemet samt täcka kvarvarande större materielbrister i krigsorganisationen. Inledningsvis måste dock prioriteras anskaffning av utbildningsfordon för att skapa förutsättningar för den nya räddningstjänslulbildningen. Vid utveckhng och anskaffning av materiel skall samordning eftersträvas med berörda intressenter inom den kommunala och slalliga räddningstjänsten. Formerna för denna samverkan och samordning skall utvecklas. En slor del av nuvarande malerieltillgångar har hög ålder och behöver ersällas. Denna materielomsättning bör dock avvakta utvecklade former för samordning med bl. a. fredsräddningsljänstens materielanskaffning. Givna ekonomiska ramar till-låter inte heller att mer än myckel begränsade resurser kan avdelas för materielomsättning under perioden. Dessa frågor behandlas utförligare i civilförsvarsslyrelsens perspeklivplan B och måsle lösas i anslutning till 1987 års försvarsbeslut. Detsamma gäller frågorna om ersätlning av nuvarande sambandssystem resp. system för inomhusalarmering.

Vad gäller anläggningar för krigsorganisationen skall verksamheten i periodens inledning kraftsamlas till de åtgärder som erfordras för att varje kommun skall ha en fungerande ledningsplats i anslutning till att kommunerna övertar ledningsansvaret för civilförsvaret den I januari 1987 (särskild produktionsplan org 80 K). Tekniskt underlag skall i början av perioden vara framtaget för nya typer av ledningscentraler. Dessa centraler skall anpassas till kommunens nya roll inom totalförsvaret och möjligheterna att fredsutnyttja anläggningarna. Även principerna för modernisering bör anpassas lill dessa faktorer för de fall det blir aktuellt att bibehålla äldre anläggningar. Behoven av skydd för observationsgrupper, framskjutna enheter och av branddammar bör ses över under planeringsperioden. I avvaktan härpå planeras en mycket begränsad produktion av dessa objekt. Utöver nyproduktion och moderniseringar behöver punktvisa kompletteringsåtgärder vidtas i etl antal ledningscentraler för att säkerslälla driftsäkerheten och beredskapen hos dessa.

Nyinvesteringar i anläggningar för fredsorganisationen i form av lokaler samt utbildnings- och övningsanordningar för den lillkommande räddningstjänslulbildningen erfordras med tyngdpunkt i periodens första del. Del gäller främst

- garage för utryckningsfordon,

- rökdykningsbyggnader,

- övningsplalser och anordningar för fariigt gods,

- övningsanordningar för takgenomträngning,

- brandplattor för skumsläckningsövningar, samt 79

- lokaler och anordningar för sotningsutbildning.

I övrigl genomförs under perioden kvarvarande byggnation för att planerade kapacitetsmål skall nås för skolanläggningarna i Rosersberg, Sandö, Revinge och Skövde. Vissa ersättningsinvesteringar för äldre bestånd genomförs också i Rosersberg.

Huvuddelen av de forsknings- och utvecklingsresultat som kan utnyttjas inom räddningsverkels ansvarsområden erhålls från den gemensamma forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs genom bl.a. Brand-forsk och försvarets forskningsanstalt. Verkets egna resurser för kompletterande studie- och forskningsuppdrag är mycket begränsade. Samordning och samverkan blir därför angelägna uppgifter.

Inriktningens innebörd för ekonomi och personal

Betalningsmedlens fördelning pä delprogram

(1 000-tal kr.)

Delprogram

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

Befolknings-

skydd

837 071

865 631

931 431

4 481445

Räddnings-

tjänst

245 680

255 144

271 194

1277 156

Central för-

valtning m. m.

104 585

104 725

84 275

78 775

77 875

450235 Summa

1 187336

6208836 Avgår

intäkter'

-40 836

-43 000

-44 000

-45 500

-217336

Anslagsbelast-

ning

1 146 500

1 167 000

1 235 000

5 991500

' Ovan nämnda intäkter avser främst

- utbildning (verkskydd, NU och NVU samt logi m.m. för räddningstjänstutbild ning),

~ försäljning av vissa publikationer,

- åtgärder avseende kärnkraftsberedskap (SSI),

- försäljning av viss materiel.

Betalningsmedlens fördelning på anslag

Anslag

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

1, Befolknings-

skydd och rädd-

ningstjänst

481 350

2. Anläggningar

för fredsorga-

nisationen'

3. Skyddsrum

661 000

3 460300

Summa anslag

1 146 500

1 167000

1 230000

5 991500

Exkl. investeringar för nämnden för U-landsutbildning.

Ekonomiska resurser för civilförsvaret och fredsräddningstjänsten

Planeringsram för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum under perioden 1986/87-1990/91, m.m.

80 Utredningen har med utgångspunkt i en av regeringen fastställd ekono- Prop. 1985/86: 100 misk planeringsram för statens räddningsverks verksamhet utom skydds- Bil. 6 rum, med hänsynslagande lill alt uppgifterna för sjöfarlsverkels enhet för transport av farligt gods skall överföras till räddningsverket och vissa administrativa kostnader överförs till överstyrelsen för civil beredskap, beräknat planeringsramen för perioden 1986/87-1990/91 som framgår av följande tabell (prisläge februari 1985; milj. kr.).

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

516,2'

506,0

2531,2

' Utgiftsram,

För skyddsrum innefattande ersättning för kommunal skyddsplanläggning har utredningen beräknal ell bemyndigande om 723,3 milj. kr. och en utgiftsram om 639,3 milj. kr. i prislägel februari 1985 för budgetåret 1986/87.

Riktlinjer för budgetåret 1986/87 m. m.

Utredningen beräknar utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum till 474,5 milj. kr., vartill kommer 9 milj. kr. som avser invesleringar i Sandö för nämnden för U-landsutbildning, samt utgiftsramen för skyddsrum lill 628 milj. kr.

8.2.2.3 Generaltullstyrelsen

Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss

Sjöfartsverket, statens brandnämnd, statens naturvårdsverk. Svenska kommunförbundet, tullverket (kustbevakningen) och styrelsen för teknisk utveckling har, med ledning av de studier och den kunskapsuppbyggande forskning som bedrivits inom insatsprogrammet Teknik för oljebekämpning lill sjöss saml bekämpning och sanering av olja i strandzonen (TOBOS 85), gemensamt utarbetat en dimensionerande hotbild, ell övergripande mål och en gemensam grundsyn för inriktningen av del marina oljeskadeskyddet för 90-talel.

Sammanfattning av den totala hotbilden

Konsekvenserna av löskommen olja varierar inom vida gränser och är beroende av en mängd faktorer såsom typ av olja, löskommen kvantitet, exponeringstid, väder, lokalitet och känsligheten hos berörda objekt m. m. Skadeverkningarna på främst den marina miljön bestäms huvudsakligen av den löskomna oljans giftighet och koncentration, områdets omfattning samt exponeringstid. Låga koncentrationer kan naturens mikroorganismer i regel klara av utan akuta eller långsiktiga skadeverkningar.

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Nuvarande hotbild

Den genomsnittliga lotala kvantiteten löskommen olja i Sverige omgivande vatten uppskattas för närvarande till storieksordningen 30000 till 60000 ton/år. Fördelningen på ulflödeskällor är i stora drag 30 % från atmosfä-riskt nedfall, 40 % från landbaserade källor (dagvatten, via vattendrag, avloppsreningsverk och industrier). Endast ca 30% härslammar från fartygstrafik.

Atmosfäriska nedfall och utflöden från landbaserade källor ger, med vissa undantag, så låga koncentrationer att de icke är bekämpningsbara när de kommit ut i vallenkroppen. Sådana utflöden måste förhindras eller bekämpas vid källan och ingår därför ej i hotbilden för det marina oljeskadeskyddet.

Oljeutflöden från fartyg kan indelas i klasser med avseende på de enskilda utflödenas storlek. Med ledning av tillgänglig statistik, bedöms utflödena under första hälften av 1980-lalel fördela sig enligt följande:

Klass

Frekvens antal utflöde/år

0,5

-

Utflödets omfattning

Medelvärde

ton olja/utflöde

1-10

10-50

50-500

500-5 000

5 000-20000

mer än 20000

Klass 1

Klass 2

Klass 3

Klass 4 till klass 6

består nästan uteslutande av operationella utflöden, dvs. oljespill som härrör från rengöring av bunkertankar, maskinutrymmen och bariast-tankar samt oljerester från tankfartyg. Både avsiktliga och oavsiktliga utflöden förekommer. Den övervägande delen av utflödena hinner innan de upptäcks spridas över stora ytor. Koncentrationen blir i dessa fall så låg att bekämpning omöjliggöres. Skadeverkningarna är i relation till övriga klasser små. Endast en mindre del av utflödena har en sådan koncentration att bekämpning kan ske.

även denna klass består nästan uteslutande av operationella utllöden, främst frän bariasttankar och av oljerester från tankfartyg. Oljemängden per utflöde och därmed koncentrationen är sådan att man icke kan bortse från risken för skadeverkningar. Ett flertal av dessa utflöden är bekämpningsbara.

innefattar utflöden orsakade av fartygsolyckor, huvuddelen från tankfartyg i inrikestrafik, med ungefär lika delar lättare och tyngre produkter, resten från övriga fartyg, främst bunkerolja, innefattar uteslutande utflöden orsakade av fartygsolyckor med tankfartyg med råolja samt lättare och tyngre destillationsprodukter.

Den här redovisade totala hotbilden för 1980-talet kommer att successivt förändras.

Dimensionerande hotbild för 90-talel

Följande hotbild föreslås vara dimensionerande för inriklning och resursfördelning för 90-talels marina oljeskadeskydd. Hotbilden skall ses över med lämpliga tidsintervall så alt en anpassning kan ske lill väsenlliga förändringar såsom nya anläggningar för oljeutvinning, nya områden med stort skyddsvärde eller administrativa och tekniska ålgärder som påverkar fartygstrafiken.

82 Den dimensionerande risken för utflöde inom Sverige omgivande vatten Prop. 1985/86: 100 och Östersjöområdet fördelar sig enligt följande: Bil. 6

Klass

Frekvens ant./är

Omfattning

Sannolikhet 1 utflöde pei

i % för minst

ton/utfl.

medelv.

1 år

5 år

2 3 4

30-35 1,5-1,8 1,5-1,8 0,3-0,4

10-50

50-500

500-5 000

5000-20000

3 000

100 80 80 30

100 100 100

85 Klass 2 består nästan uteslutande av operationella utflöden, främst från barlasttankar och oljerester frän tankfartyg. Oljemängden per utflöde och därmed koncentrationen är sådan att man icke kan bortse från risken för skadeverkningar. Ett flertal av dessa utflöden är bekämpningsbara.

Klass 3 innefattar utflöden orsakade av fartygsolyckor. Huvuddelen från tankfartyg i inrikestrafik med ungefär lika delar lättare och tyngre produkter. Resten från övriga fartyg, främst bunkerolja.

Klass 4 innefattar uteslutande utflöden orsakade av fartygsolyckor med tank-

och fartyg med råolja samt lättare och tyngre destillationsprodukter,

klass 5

Den geografiska fördelningen av oljeutflödena beror på omfattning och lyp av fartygslransporterna i och utanför svenska farvatten samt navigationsförhållanden i dessa områden. Större delen av utflödena i klass 2 beräknas ske i farleder på internationellt vatten och således långt från kusten, medan huvuddelen av utflödena i klasserna 3-5 beräknas inträffa i kustnära farvatten, varav en del i andra länders kustfarvatten.

Mål för del marina oljeskadeskyddet

Det marina oljeskadeskyddet skall avvärja och/eller begränsa skadeverkningar på miljö och andra samhällsekonomiska värden till följd av utflöden från farlyg av olja samt även sådana kemikalier som är åtkomliga med i huvudsak samma medel som löskommen olja. Det skall lämna bistånd lill och samverka med andra länder i överensstämmelse med ingångna avtal och internationell praxis.

Prioriterade strategier

1. I de fall utflödets storlek och övriga förhållanden -plats, insalstid, väderlek etc. - gör det sannolikt atl huvuddelen av oljan kan hindras att nå slrandzonen.

- i första hand mekanisk bekämpning av det momentana utflödet ge nom avgränsning och upptagning samt begränsning av det kontinuer liga utflödet vid källan,

— i andra hand, när de miljömässiga och tekniska förutsättningarna tillåter det, dispergering av det momentana utflödet samt begräns ning av det kontinuerliga utflödet vid källan.

2. I de fall utflödets storlek och övriga förhållanden - plats, insatstid, väderlek etc. -gör det osannolikt att huvuddelen av oljan kan hindras

att nå strandzonen. 83

- i försia hand kontroll av oljans spridning genom styrning bort från Prop. 1985/86: 100 särskill skydds värda områden mol vattenområden som underlättar Bil. 6 inneslutning och upptagning och minskar risken för all oljan hamnar

på stränderna samt begränsning av det kontinuerliga utflödet vid källan,

- inneslutning och upptagning av oljan för alt förhindra spridning till ytterligare områden och minska risken för att den inneslutna oljan hamnar på stranden eller förorsakar skada på stranden,

- för olja som hamnat på stränder utanför de områden där oljan inneslutits, i försia hand förhindra eller begränsa spridning till icke avgränsade vattenområden och i övrigt minska risken för atl olja på stranden åstadkommer ylleriigare skada.

3. Återställande åtgärder sedan de omedelbara riskerna för ytterligare skada undanröjts.

- upptagning av oljan på strandområden med stora samhälls- och miljövärden med i huvudsak maskinella meloder, då della från miljösynpunkt är acceptabelt och eljest med manuella meloder,

- upptagning inom övriga strandområden med maskinella och manuella metoder, av den del av oljan som är lättåtkomlig och som försenar de naturliga nedbrytnings- och återställningsprocesserna, saml därefter applicering av medel som påskyndar dessa,

- påskyndande av återställningen av den ursprungliga miljön inom särskilt viktiga vattenområden, där den marina miljön lidit påtagliga skador.

Övervakning för upptäckt och lagföring av olagliga utsläpp lill sjöss m. m. och oljebekämpning till sjöss

Generaltullstyrelsen har mot bakgrund av den gemensamma grundsynen arbetat fram mål för sin övervakning och oljebekämpning till sjöss.

Målsättningen för kustbevakningens system för övervakning av svenskt sjöterritorium och svensk intressezon därutanför för upptäckt och lagföring av olagliga utsläpp till sjöss är följande

- möjlighet att upptäcka och dokumentera utsläpp av främst oljor men även andra ämnen med lika utspridningsegenskaper som oljor

- möjlighet atl i anslutning till utsläppet identifiera och dokumentera utsläppskällan under såväl dag som natt, samt om möjligheter härtill ej finnes, möjlighet till följning av misstänkt objekt tills säker identifiering kan ske

- möjligheter atl bearbeta och snabbast möjligt överföra tillgänglig information till kustbevakningens ledningscentraler eller sjögående enheter

- möjlighet att

o följa utsläppels förflyttning

o ta prover på utsläppt olja m. m. i så nära anslutning lill utsläppet som

möjligt o registrera utsläppets volym, utbredning och kartering av utsläppets

tjocklek inom vissa intervaller o registrera typ av utsläpp genom jämförelse med kända referensprov 84

- möjlighet lill provlagning ombord på misstänkta fartyg inom svenskl Prop. 1985/86: 100 sjöterritorium samt tillgång till utrustning och metoder för säker jämfö- Bil. 6

relse mellan dessa prover och prover tagna av i sjön utsläppt olja

- möjlighet till daglig avspaning av det svenska sjöterritoriet och den svenska intressezonen

- möjlighet att utnyttja anskaffad materiel även för räddningstjänst till sjöss, iskartering åt sjöfartsverket och SMHI, sjökartering ål sjöfartsverket m. m.

- möjlighet att registrera och dokumentera annan olaglig verksamhel inom svenskl sjöterritorium och svensk inlressezon.

Målsättning för oljebekämpningsverksamhelen lill sjöss är

- all vid fartygsolyckor inom svenskl territorium och svenskt ansvarsområde som innebär utflöde av olja eller annal som är skadligt för miljön, snarast efter att kustbevakningen fått kännedom om olyckan, söka begränsa utspridningen av det momentana utflödet, med lillgängliga ordinarie bevakningsresurser. Insalser på olycksplatsen skall (bör) ha påbörjats inom 4 (3) limmar efler larm

- att begränsa det kontinuerliga utflödet från etl havererat fartyg, dels ombord på fartyget (enligt sjöfartsverkets anvisningar, eller i avvaktan härpå enligt egen bedömning) och dels utanför fartyget

- atl då förhållandena så medger (vind, ström, geografi) på mekanisk väg bekämpa oljan på öppet vatten innan denna når land. Insatser på platsen skall (bör) vara påbörjade inom 8 (6) timmar

- att då förhållandena omöjliggör oljebekämpning på öppet vallen, begränsa oljans utbredning och vid behov styra denna till miljömässigt mindre känsliga områden, för att där mekaniskt bekämpa oljan

- alt då förhållandena är sådana atl mekanisk bekämpning av oljan bedöms omöjlig, på kemisk väg bekämpa oljan då de miljömässiga förutsättningarna härför förefinnes. Härvid skall beaktas att denna lyp av bekämpning / regel måste insättas senast 10 limmar efler utsläppet, för att kunna ge bästa effekt.

Kemikaliebekämpning till sjöss

Generaltullstyrelsen framhåller atl det för närvarande är svårt att klart kunna beskriva den hotbild som föreligger. Styrelsen försöker i olika pågående studier alt kartlägga främst trafiken av kemikalier i bulk fill svenska hamnar med tillhörande riskbedömningar för och vid utsläpp i miljön. Till delta kommer enligt styrelsen hotet från övriga transporter av kemikalier till sjöss, styckegodstransporter i konventionella styckegods-fartyg, containerfartyg och färjor. Styrelsen bedömer riskerna för olyckor i samband med denna lyp av transporter sammantaget vara så stora all särskild beredskap för evakuering av besättning och passagerare bör ingå i planeringsförutsättningarna. Elt icke oväsentligt hot anses vara riskerna för brand vilket medför behov av resurser för brandbekämpning till sjöss. Även resurser för lokalisering under vatten och bärgning kan enligt styrelsen krävas.

85 Målsättning för kemikaliebekämpningsverksamheten till sjöss är atl vid Prop. 1985/86: 100 olyckor där farliga kemikalier hotar människor och miljö Bil. 6

- evakuera människor i fara

- bedöma och upprälla riskzoner kring ulsläppskällan, saml bevaka och kontrollera denna zon

- bekämpa eller omhänderta i vattnet löskomna kemikalier

- om möjligt undanröja hotet från de löskomna kemikalierna genom bekämpning ombord på skadat farlyg enligt anvisningar från sjöfartsverket eller i avvaktan härpå, enligt egen bedömning

- bekämpa utbruten brand ombord på skadat farlyg.

Sammanfattning

Under planeringsperioden avser generaltullslyrelsen atl dels fortsätta den uppbyggnad av kustbevakningens resurser som krävs för atl kunna uppnå den målsättning som styrelsen uppställt belräffande beredskapen för olje-och kemikaliebekämpning lill sjöss, dels ersätta sådan utrustning som är försliten eller på annat sätt icke uppnår den effektivitet som krävs eller ej passar in i befintliga materielsystem.

Detla innebär enligt generaltullstyrelsen en vidare satsning på teknisk utveckling inom styrelsens för teknisk utveckling (STU) insatsprogram TOBOS 85 för oljebekämpning till sjöss under periodens första del och anskaffning av den materiel som blir resultat av programmet.

I avvaktan på regeringens ställningstagande beträffande utvecklingsprogram för kemikaliebekämpning till lands och till sjöss, avser styrelsen alt, inom befintliga ekonomiska ramar, förbättra den personella beredskapen genom utbildning samt genom viss materielanskaffning. Samtidigt avses även atl inom ramen för sluina avtal med aktuella brandförsvar genomföra utbildning och övningar i den omfattning som bedöms krävas.

Inom programområdet stödfunktioner avser styrelsen vidare utveckla befintligt havsövervakningssystem dels för övervakning av utsläpp av olja eller annat som kan vara skadligt för miljön, dels för annan havsövervakning inom ramen för tullverkets instruktion (havsfiske, gränsövervakning m. m.) i samarbete med andra berörda myndigheter.

Medelsbehov och finansiering

Generaltullstyrelsen beräknar medelsbehovet för planeringsperioden enligt nedanstående tabell. Totalt beräknas för perioden 51,5 milj. kr. (prisläge den I juli 1985) motsvarande en åriig anslagstilldelning i nivå med tilldelat anslag för budgetåret 1985/86 minskat med 750000 kr. motsvarande en byråingenjörsljänsl och fyra flygoperalörstjänsler. Detta belopp föreslås bli överfört till ordinarie lönemedel.

Fördelning mellan budgelår har enligt styrelsen gjorts med huvudvikt på anskaffning under budgetåret 1986/87 för alt ge snabbare effekt av det utvecklingsarbete som gjorts inom TOBOS 85 och styrelsens inriktning beträffande kemikaliebekämpning till sjöss samt anskaffning av övervak ningsutrustning för två ersättningsanskaffade flygplan. 86

Investeringsplan för programperioden 1986/87-1990/91 (1000-tal kr.) Prop. 1985/86: 100

Bil. 6

Delprogram

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Oljebekämpning till

sjöss

4 800

4 450

4 100

Kemikaliebekämpning

till sjöss

1 150

700 Stödfunktion för olje-

och kemikaliebekämp-

ning till sjöss

2950 Forskning och ut-

veckling

1600 Summa

(prisläge den Ijuli 1985)

Med hänsyn till den osäkerhet som ligger i investeringsplanen främst inom området forskning och ulveckling men även vad gäller anskaffning av under perioden nyutvecklad materiel inom TOBOS 85 yrkar styrelsen för närvarande inle några särskilda bemyndiganden utan redovisar endast ovanstående årsvisa behov av betalningsmedel i form av årliga reservationsanslag.

8.2.2.4 Styrelsen för psykologiskt försvar

Styrelsen för psykologiskt försvar anger i sin programplan för perioden 1986/87-1990/91 att styrelsen under perioden kommer att fullfölja den planläggning av dess krigsorganisation, som påbörjats under budgelårel 1985/86. Forskningen kommer all inriktas på studier av problem, som är av betydelse för det psykologiska försvaret. Arbelel med informationen om vårt lands säkerhetspolitik och totalförsvar inriktas dels på samordning mellan lolalförsvarsmyndighelerna, dels på egen produktion av materiel för olika målgrupper.

8.2.3 Föredragandens överväganden

8.2.3.1 Inledning

Genom 1982 års försvarsbeslut har betydelsefulla satsningar gjorts på den civila delen av totalförsvaret för atl uppnå ett bättre och mer uthålligt totalförsvar.

I prop. 1984/85:160 om ledningen av de civila delarna av totalförsvaret anförde min företrädare att vid en fortsatt utveckling av totalförsvarets civila del bör de stora och viktiga förändringarna göras på det organisato riska planet. Genom att förstärka lednings- och planeringsfunktionerna kan de omfattande resurserna som disponeras i samhället utnyttjas på ett effekfivare sätt. I propositionen redovisades ett förslag till funktionsin delning av totalförsvarets civila del. För varje funktion eller samhällssek tor skulle en ansvarig myndighet utses. Enligt vad som anfördes bör det ankomma pä regeringen att ta ställning till funktionernas avgränsning och uppbyggnad. Riksdagen antog i juni 1985 de av regeringen förordade riktlinjerna för ledningen av totalförsvarets civila delar (FöU 1984/85:11, 87

rskr 388). Inom försvarsdepartementet pågår elt arbeie med atl definiera Prop. 1985/86: 100 funktionerna och dess uppgifter saml utse funktionsansvariga myndighe- Bil. 6 ter. I del följande redovisas funkfionsansvariga myndigheter enligt nu gällande planering.

Överstyrelsen för ekonomiskl försvar har som framgår av det föregående avsnittet lämnal en programplan för det ekonomiska försvarel för perioden 1986/87-1990/91. I programplanen ingår flera av de funklioner som jag nu avser att beröra närmare. Innan jag gör detta vill jag dock redovisa mina ställningstaganden lill vissa förslag i nämnda programplan som är gemensamma för flera funklioner.

Särskilda ålgärder krävs för atl förbereda och underlätta samhällets anpassning lill skilda krissituationer för vår försörjning. Dessa åtgärder har brukat sammanfattas i begreppet ekonomiskt försvar.

Riksdagen har genom 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 3, FöU 18, rskr 374) fastställt följande övergripande mål för det ekonomiska försvarel.

"Verksamheten inom del ekonomiska försvarel skall, genom komplettering av det fredstida samhällets resurser och förberedelser för dess omställning, skapa en sådan försörjningsberedskap atl individens överlevnad och samhällets funktion kan tryggas om vi helt eller delvis blir hänvisade till egna försörjningsresurser.

Tillgången på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tjänster skall säkerställas genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena.

Samhällets resurser skall kunna sättas in på det sätt som i varje enskilt läge bedöms ge den bästa effekten när det gäller att mildra påfrestningarnas konsekvenser för landet. Resurserna skall härvid fördelas med beaktande av atl befolkningen och de olika samhällsfunktionernas behov av resurser kan förändras efter hand som ett kris- eller krigsläge utvecklas."

Försvarsbeslutet innebar vidare atl en utgångspunkt för planeringen inom del ekonomiska försvaret skall vara att samhällets minimibehov skall kunna tillgodoses med hög säkerhet. Det innebär atl försörjningsförmåga i första hand skall säkerställas för livsmedel, beklädnad, värme, hälso- och sjukvård samt härför erforderliga stödfunktioner i form av insatsvaror, arbetskrafl, energi och transporter. Övriga varor och ijänster är inte oviktiga, men för dem måste en lägre grad av säkerhet accepteras.

Mol bakgrund av uttalanden i prop. 1982/83:130 om ålgärder för tekoindustrin m.m, har under senare år en översyn genomförts av de s.k. planeringsnormerna för del ekonomiska försvaret, dvs. antaganden om krisers längd, den krislida utrikeshandelns omfattning m.m. Strävan i Översynen har varit att åstadkomma ensning av de för närvarande relativt olikartade förutsättningarna.

Översynen av planeringsnormerna har letts av ÖEF och skett i samband med dels perspektivstudiearbetets fas B, dels programplanearbetet. Resultatet härav har redovisals till regeringen dels som en rapport av arbetsläget i oktober 1984, dels i en slutlig rapport i september 1985.

ÖEF har i översynen behandlat följande frågor - antaganden om vilka krisskeden som behöver planeras och antaganden 88

om hur långa olika skeden är.

- anlaganden om beslutstidpunkter för omslällningsåtgärder saml Prop. 1985/86: 100

- antaganden om krishandelns omfatlning. Bil. 6 När del gäller de säkerhetspolitiska utgångspunkterna som ledning för

bedömningen av krisers längd och krishandelns omfaitning har hänsyn lagils lill vad som anförs i 1984 års försvarskommillés betänkande (SOU 1985:23) Svensk säkerhetspolitik inför 90-talel.

ÖEF:s förslag innebär sammanfattningsvis atl olikheten i planeringsförutsättningarna bör kunna minska väsentligt. Förändringarna berör främst varuprogrammen. Ell förverkligande av ÖEF:s förslag medför bl.a. all behovet av beredskapslagring minskar inom livsmedelsprogrammet och ökar inom kemi- och metallprogrammen.

Enligt min mening är del värdefullt att del nu finns ett underlag i vilket planeringsförutsättningarna för funktionerna inom del hittillsvarande ekonomiska försvaret har övervägts i ett sammanhang.

ÖEF:s perspektivstudie bereds för närvarande inom regeringskansliet och inom 1984 års försvarskommitlé som en del av arbetet inför 1987 års totalförsvarsbeslut. Delta gäller även de förslag som ÖEF har lämnal om krisstandarden på beklädnadsområdet och om de hinder som i en kris föreligger för ökning av skiftgången inom teko- och skoindustriema och för vilka kort redogjordes i prop. 1984/85:100 bil. 6 (s. 239 f).

Regeringen utfärdade som lidigare nämnts direktiv i mars 1985 för programplanering för perioden 1986/87-1990/91 och för anslagsframställningar för budgetåret 1986/87 för del ekonomiska försvarel. Programplaneringen omfattar ett stort antal myndigheter. Det uppdrogs ål ÖEF att leda planeringen.

I fråga om industriella åtgärder, anskaffning av varor, materiel och anläggningar samt åtgärder för atl förbällra handlingsberedskapen angav regeringen en särskild medelsram för budgetåret 1986/87 på 274,5 milj. kr. i genomförandeprisläge 1985/86. Det uppdrogs ål ÖEF atl i samråd med övriga myndigheter lämna förslag till fördelning av medelsramen och redovisa behov av bemyndiganden för perioden. För budgeiåren 1987/88-1990/91 skulle för varje budgelår planeras ålgärder inom en molsvarande medelsram som för budgetåret 1986/87 i genomförandeprisläge 1985/86. Härutöver skulle för budgelårel 1986/87 - som ett särskill alternativ — redovisas etl översiktligt förslag till resursfördelning mellan de olika program som omfattas av medelsramen och som grundas på resultatet av den pågående översynen av planeringsförutsättningarna.

ÖEF har i sin programplan lämnal två förslag till fördelning av den särskilda medelsramen för budgetåret 1986/87 på 274,5 milj. kr. Det ena alternativet grundas på nu gällande planeringsförutsättningar medan det andra bygger på förslagen i perspektivstudien. Delta senare förslag innebär att anslaget till livsmedelsprogrammet minskar från 46,4 milj. kr. till 8740000 kr. i prisläge 1985/86 och att dessa medel överförs med 3,1 milj. kr. till bränsleprogrammet, med 19,3 milj. kr. fill kemiprogrammel, med 13,4milj. kr. lill melallprogrammet och med 1,9 milj. kr. till delprogrammel Vägar.

ÖEF:s förslag till fördelning av den särskilda medelsramen är följande (I 000-tal kr. i genomförandeprisläge 1985/86). 89

Program

Alt. 1 (nu

gällande

Alt.2 (reviderade

planeringsnormer)

Bil. 6

Livsmedel

8740 Beklädnad m. m.

96700 Bränslen och drivmedel m. m.

31280 Kemiska produkter m. m.

51255 Metaller m, m.

25 500

Transporter

51920 Övriga försörjningsviktiga

tjänster

1055 Ledning och samordning m, m.

8050 Summa

274 500

ÖEF förordar en fördelning av ramen enligt alternativ 2 och framhåller att en sådan fördelning skapar bättre möjligheter atl förverkliga intentionerna i 1982 års försvarsbeslut.

Som jag nyss anförde har den civila delen av totalförsvaret indelats i funklioner. Vissa av dessa funktioner läcker del område inom totalförsvaret som hittills har benämnts Ekonomiskl försvar. Jag avser i del följande använda della begrepp endasl i hänvisningar till lidigare beslut och dokument m. m.

Jag vill i fråga om planeringsförutsättningar anföra följande. De planeringsförutsättningar som för närvarande gäller för livsmedelsprogrammet innebär all beredskapslagring skall ske för en krisperiod på tre år med tolal avspärrning avseende kvävegödsel och viss krisimport i fråga om övriga gödselmedel. Delta innebär en väsentligt högre ambitionsnivå än för något av de andra prioriterade försörjningsområdena. Jag anser del därför vara lämpligl alt för innevarande försvarsbeslulsperiods sista år räkna med en mer begränsad uppbyggnad av beredskapslagren på livsmedelsområdet än under lidigare år. Jag tillstyrker därför huvuddragen av ÖEF:s förslag till medelsfördelning. Bl.a. med hänsyn till den slatsfinansiella situationen bör nu medlen till beklädnadsprogrammel och energiprogrammel enligt min mening minskas med 60 milj. kr. och 2 milj. kr. omfördelas från programmen Kemiska produkter m. m. och Metaller m. m. lill programmet Ledning och samordning. Jag återkommer härtill i den funklionsvisa genomgången och vid min anmälan lill anslagsfrågor.

ÖEF redogör i programplanen för de principer som tillämpas vid val av beredskapsåtgärder. ÖEF framhåller alt kraven på försörjningsberedskapen endast kan nås med en blandad struktur av beredskapsåtgärder och med ökad beredskapshänsyn i samhällsplaneringen. Verksamheten måste alllmer inriktas på att bevaka, informera och aktivera till förebyggande åtgärder. Den högst prioriterade åtgärden är atl höja den administrativa, organisatoriska och personella handlingsberedskapen i näringslivet och hos myndigheterna. Närmast i prioritet kommer materielanskaffning för transportsektorn, säkerställande av försörjningsviktig produktionskapacitet, förberedelser för omställningar saml framtagande av inhemska ersättningsvaror (substitut). Om försörjningsförmågan inte kan tryggas med dessa beredskapsätgärder och bedömd möjlig krisimporl får beredskapslagring tillgripas.

90 Jag delar ÖEF:s uppfattning om de principer som bör gälla för val av Prop. 1985/86: 100 beredskapsåtgärder. Bil. 6

I 1982 års försvarsbeslut framhölls atl förberedelser på utrikeshandels-området är betydelsefulla beredskapsåtgärder. Under de senasle åren har förhandlingar pågått mellan Sverige och Norge om ingående av ett krishandelsavtal på bl.a. kemi- och metallområdena. Förhandlingarna har nu slutförts och avsiklen är att avtal skall undertecknas och ratificeras inom den närmasle framtiden. Jag finner efter samråd med statsrådet Hellström det värdefullt atl försörjningsberedskapen på detta sätt kommer atl stärkas.

Jag övergår nu till att behandla de olika funktionerna inom totalförsvarets civila delar.

8.2.3.2 Civil ledning och samordning

Funktionen omfattar övergripande ledning och samordning av de civila delarna av totalförsvaret på cenlral, högre och lägre regional samt lokal

Överstyrelsen för civil beredskap

Riksdagen har godkänt (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr 388) atl överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) fr.o.m. den I juli 1986 får vidgade uppgifter och byter namn lill överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB).

Den I juli 1986 blir ÖCB ansvarig myndighet på cenlral nivå för funktionen Civil ledning och samordning. Ledningsuppgifter på övriga nivåer handhas av civilbefälhavare (CB), länsstyrelser och kommunstyrelser.

ÖCB:s uppgifter blir främsl alt på central nivå svara för beredskapsförberedelserna inom funktionen. ÖCB skall således samverka med lolalförsvarels militära del, lillsammans med övriga funkfionsansvariga myndigheter på cenlral nivå, CB och länsstyrelser utarbeta principer för civil operaliv ledning i krig, bedriva operativa studier, samordna den centrala ledningens krigsorganisation, krigsgruppering, samband, skydd och krigsorganisering, ansvara för utbildning och övning av de civila ledningsorganen på alla nivåer m. m.

ÖCB får från samma tidpunkt även ansvaret för att samordna de civila beredskapsförberedelserna. Uppgiften innebär bl. a. atl ÖCB i samråd med berörda myndigheter skall utarbeta riktlinjer för prioriteringen av samhällets civila resurser under kriser och i krig, samordna planeringen inom funktionsövergripande områden som t.ex. skydd, utrymning, krigsanskaffning, undanförsel och förstöring. ÖCB skall vidare verka för att de uppgifter som centrala myndigheter ålägger de regionala statliga myndigheterna blir samordnade och balanserade, samordna de centrala myndigheternas administrativa beredskap m. m.

ÖCB får slutligen från den I juli 1986 uppgiften att på central nivå leda och samordna studie- och planeringsverksamheten för totalförsvarets civi la delar. ÖCB skall härvid bl. a. samordna behovet av gemensam försvars forskning för totalförsvarets civila delar. 91

ÖEF har i skrivelse till regeringen den 6 november 1985 lämnat förslag Prop. 1985/86: 100 till organisation m.m. för ÖCB. Regeringen har den 12 december 1985 Bil. 6 beslutat om myndighetens organisation fr. o. m. den 1 juli 1986.

Den nya myndigheten skall enligt beslutet vara organiserad på följande sätt:

Styrelse

I Generaldirektör

överdirektör Planeringschef

Informationssekretariat —

,.i__.L_J_,._L__J,

,_L_._i__L, , ,,_

Utveck- Planerings- Utbild- Administra- Bekläd- Kemi- Metall- Affärs- Lag . lings- och bered- nings- tiv enhet nåds- enhet och verk- enhet rings enhet skapsenhet och enhet stads- enhet

övnings- '____________ enhet_ |__________ ]

enhet

"Ledning och samordning" "Övrig varuförsörjning m, m,'

ÖCB skall verka för atl beredskapen inom de civila delarna av totalförsvaret hålls på en acceptabel nivå och all avvägningen mellan olika åtgärder är lämplig. För alt kunna göra delta måste ÖCB skaffa sig överblick över samhällsutvecklingen och dess inverkan på de civila delarna av totalförsvaret. Detta sker genom samhällsbevakning. Denna verksamhet syfiar till att identifiera de inslag i samhällsutvecklingen som på kort eller lång sikt kan få betydelse för de civila delarna av totalförsvaret. Samhällsbe-vakningen är således grunden för den verksamhel som syfiar lill att påverka statliga och kommunala organ saml enskilda förelag all i ökad grad la hänsyn till totalförsvarets intressen i sin planering och övriga verksamhel.

ÖCB skall också skaffa sig överblick över utvecklingen inom den civila delen av totalförsvaret liksom över samspelet mellan denna del av total försvaret och del miUtära försvarel. I delta sammanhang är det väsenfiigl att följa och dokumentera beredskapslägel och alt skaffa sig kunskaper om problem och brisler inom den civila delen av totalförsvaret. Det är också väsentligt att bygga upp kunskap om sambanden mellan olika delar av det civila totalförsvaret saml om effekten av och koslnaderna för olika bered skapsåtgärder. Kunskaper av della slag är en förutsättning för att ÖCB skall kunna arbeta för all verksamheten inom de civila delarna av totalför svaret ges en lämplig inriklning. Sådana kunskaper är också en förutsätt ning för atl ÖCB skall kunna föreslå statsmakterna lämpliga ålgärder vad gäller den civila beredskapen. Kärnan i del kunskapsuppbyggande arbetet är en kvalificerad studie- och utredningsverksamhet. Denna verksamhet är också grund för den inriktande verksamhet som sker med hjälp av plane ringsprocessen. 92

Lednings- och samordningsuppgiften är i hög grad en utåtriktad uppgift. Prop. 1985/86: 100 Förtroendefulla relationer till övriga beredskapsmyndigheter och till andra Bil. 6 samhällsorgan är därför en förutsättning för atl ÖCB skall nå framgång i sitt arbete. Den kontaktskapande verksamheten syfiar till alt öka intresset och förståelsen för beredskapsfrågorna hos chefer och andra anställda vid myndigheter och företag. Härvid är det väsenlligl alt motivera dessa organs ledningar atl engagera sig djupare i beredskapsfrågorna. Målsättningen bör vara alt motverka tendenser till att se beredskapsfrågorna som en uppgift för en liten grupp av beredskapshandläggare i stället för ett ansvar för myndigheten eller förelaget som helhet.

Lednings- och samordningsuppgiften går i stor utsträckning ut på att motivera andra samhällsorgan atl känna ansvar för och la initiativ lill åtgärder som kan bidra lill att höja beredskapen. ÖCB:s verksamhet skall således inte syfta till alt ta över ansvar och befogenheler från andra beredskapsmyndigheter. Det är i stället väsentligt att utöva lednings- och samordningsuppgiften i samverkan med berörda myndigheter. Viktiga samarbetspartners härvidlag är övriga funkfionsansvariga myndigheter samt ledningsfunktionens myndigheter.

ÖCB bör inte i första hand ta slöd av formella styrinstrument vid samordningen av myndigheternas verksamhel vad gäller den civila beredskapen. Samordningsuppgiften kan utövas på annat sätt. Härvid är informations-, utbildnings- och övningsverksamheten viktig. En ökad satsning på sådan verksamhel bör ske. Planeringsverksamheten är också betydelsefull. Härvid bör ÖCB verka för en förenkling av de formella förfaranden och den dokumentering som i många fall förknippas med planeringsverksamheten. Målsättningen bör vara atl betona innehållet i planeringsprocessen snarare än de yttre formerna.

Civilbefälhavarna

Landet är indelat i sex civilområden, som sammanfaller med militärområdena. En av landshövdingarna inom varje civilområde utses av regeringen atl vara civilbefälhavare.

De civila, regionala försvarsförberedelserna skall grundas på en samlad analys av de förhållanden som påverkar försvarsmöjligheterna inom resp. civilområde.

Civilbefälhavaren skall i fred verka för att totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så alt del i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriklning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. Civilbefälhavarna samverkar härvid med militärbefälhavarna.

Förutom samordning av viss planläggning skall civilbefälhavarna leda övningar och utbilda eller verka för utbildning av viss personal för uppgifter i krig.

Med anledning av alt en ny ledningsstruktur införs blir civilbefälhavarnas roll och inflytande på beredskapsplaneringen förstärkt bl. a. genom att CB i större utsträckning deltar i det centrala planeringsarbetet.

1 enlighet med 1982 års försvarsbeslut förstärks CB-kanslierna med ytterligare fem nya tjänster budgetåret 1986/87. Härigenom uppnås en 93

bättre lolalförsvarssamverkan på högre regional nivå.

Länsstyrelserna Prop. 1985/86: 100

Länsstyrelserna verkar i fred för alt totalförsvaret inom resp. län planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga lolalförsvarseffekt uppnås. Länsstyrelserna samverkar härvid med försvarsområdesbefälhavarna.

Länsstyrelsernas organisaiion är för närvarande föremål för olika översyner. Försök med en samordnad statlig länsförvaltning i Norrbottens län förbereds för närvarande. Försöksverksamheten avses pågå under tiden den I juli 1986 t.o.m. den 30 juni 1989. Regeringen har vidare i prop. 1985/86:55 om sammanhållen skatteförvaltning m. m. föreslagit alt länsstyrelsens skatteavdelning skall brytas ut ur länsstyrelsens myndighetsorganisation och bilda en myndighet i varje län. De nu aktuella förändringarna av länsstyrelseorganisationen gör det enligt min mening nödvändigl atl se över länsstyrelsens krigsorganisation. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

Sedan år 1978, när organisalionen för länsslyrelsernas försvarsenheter fastställdes, har försvarsenheternas resurser minskat betydligt. Med hänsyn till försvarsenheternas framtida arbetsuppgifter föreslås inte några riktade besparingar som gäller försvarsenheternas verksamhet. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

Kommunal beredskap

Genom 1982 års försvarsbeslut skall kommunerna fr.om. den I januari 1987 överta ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och det planläggningsansvar i fred som hänger samman härmed. Genom riksdagens beslut i december 1984 (prop. 1984/85:49, FöU 5, rskr 93) om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) m. m. - kommunerna och civilförsvaret - samt genom riksdagsbeslutet i juni 1985 (prop. 1984/85: 160, FöU 11, rskr 388) om ledningen av de civila delarna av totalförsvaret är kommunstyrelsen högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal nivå. Kommunernas roll i totalförsvaret har härigenom påtagligt förstärkts.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1984/85:160, FöU II, rskr 388) skall riksnämnden för kommunal beredskap den I juli 1986 ombildas till ett råd för kommunal beredskap och knytas till ÖCB.

1 syfte att revidera den kommunala beredskapsplanläggningen bedrivs en omfattande planläggning av bl.a. den tekniska försörjningen, skolväsendet samt barn- och äldreomsorgen.

Vidare skall ca I 000 förtroendevalda i landets kommuner erhålla totalförsvarsutbildning under budgetåret 1986/87.

Vad gäller den av 1982 års provplanläggningskommitté föreslagna övningsverksamheten samt utbildningen av tillkommande förtroendevalda och tjänstemän föreslås den komma att påbörjas först under budgetåret 1987/88, varför jag inte nu tar ställning till detta förslag.

8.2.3.3 Civilförsvar och fredsräddningstjänst Prop. 1985/86:100

, , . . Bil. 6

Inledning

Civilförsvarsverksamhelen har till syfte all vid väpnade angrepp mol riket utifrån skydda och rädda civilbefolkningens liv samt enskild och civil allmän egendom. Verksamhetens omfattning anges i 1 § civilförsvarslagen (1960:74, ändrad senasi 1984:1026). Samhällets fredsräddningstjänst består av s.k. allmän räddningstjänst och olika former av särskild räddningstjänst. Den allmänna räddningstjänsten avser ingripanden vid brand, oljeutflöde, ras, översvämning eller annal i brandlagen (1974:80) åsyftat nödläge. Särskild räddningstjänst är räddningstjänst vid olyckor i atomanläggningar samt sjö-, flyg- och fjällräddningstjänst. Civilförsvarsverksamheten och fredsräddningstjänsten indelas i befolkningsskydd och räddningstjänst. Med uttrycket befolkningsskydd avses alla slags förebyggande åtgärder, både åtgärder som vidtas för all förhindra olyckor och ålgärder som vidtas för alt begränsa skadan, om en olycka skulle inträffa.

Civilförsvarsstyrelsen utövar under regeringen den centrala ledningen av civilförsvaret och är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret. På regional och lokal nivå handhas civilförsvarsuppgiflerna av civilbefäl-havama och länsstyrelserna samt till viss del av kommunerna, som den 1 januari 1987 tar över ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig.

Frågor med anknytning till samhällets fredsräddningstjänst berör såväl kommunerna och länsstyrelserna som flera andra myndigheter. Den allmänna räddningstjänsten är på lokal nivå en uppgift för kommunerna. På regional nivå har länsstyrelserna etl ansvar för att leda, samordna och se till den allmänna räddningstjänsten. Central tillsynsmyndighet är statens brandnämnd. Ansvaret för beredskapen för olje- och kemikaliebekämpning lill havs och i vissa andra vatten ligger på generaltuUstyrelsen (kustbevakningen). Den särskilda räddningstjänsten är uppgifter för myndigheter vars koslnader läcks med anslag från annan huvudtitel än denna. Statens brandnämnd är dock ansvarig för samordning av samhällets fredsräddningstjänst.

Resurser för fredsräddningstjänst finns uppbyggda pä många olika håll i samhällel. Genom en förbättrad samordning av resurserna kan räddningstjänsten effektiviseras. Dessa frågor har under de senaste åren fått slor aktualitet och behandlats av räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01) i sitt slutbetänkande (SOU 1983:77) Effektiv räddningstjänst. Kommitléförslaget innebär att lagstiftningen på räddningstjänstområdet samlas i en ny lag i syfte att förbättra samordningen. En proposition i frågan avses läggas fram denna vår.

Riksdagen (prop. 1984/85:161, FöU 12, rskr 389) har beslutat om led ningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten. Beslutet innebär att civilförsvarsstyrelsen och statens brandnämnd läggs samman den I juli 1986 till en ny myndighet, statens räddningsverk. Till verket överförs den samordningsfunktion avseende beredskapsåtgärder mot kärnkraftsolyckor som ligger på statens strålskyddsinslitut och sjöfartsverkets uppgifter i fråga om landlransporter av fariigl gods. Verkets centrala del lokaliseras 95

fill Karistad.

Regeringen (Dir. 1985:10 och beslut den 13 juni 1985) har uppdragit ålen Prop. 1985/86: 100 särskild utredare all lämna förslag till organisaiion av statens räddnings- Bil. 6 verk och att medverka i arb.",tel med alt genomföra den nya organisationen. Utredaren har antagit namnet utredningen (Fö 1985:02) om organisation av statens räddningsverk (SRV 86).

Utredningen har den 15 seplember 1985 lämnat förslag till översiktlig organisation av statens räddningsverk. Enligt utredningen skall verksamhetsidén för verkel vara alt skydda och rädda liv, egendom och miljö genom att

- verka för all skador kan förebyggas och begränsas

- stödja och tillse den kommunala fredsräddningsljänsten

- organisera och leda ulvecklingen av civilförsvaret

- samordna den statliga räddningstjänsten

- verka för en samordning av hela samhällets resurser för förebyggande och avhjälpande åtgärder

- utbilda personal för fredsräddningstjänsten och civilförsvaret

- informera allmänheten.

Verksamhetens mål är enligt utredningen att skapa förutsättningar för effektivare befolkningsskydd och räddningstjänst.

Konkreta uppgifter för räddningsverket de närmasle tre åren är bl. a. all åstadkomma

- en mellan fredsräddnirigstjänst och civilförsvar integrerad handläggning

- ell integrerat och utbyggt utbildningssystem

- samordnad central och regional ledning av den statliga och kommunala räddningstjänsten

- utbyggd alarmering i fred och krig

- riktlinjer för brandsyneverksamheten

- en uppbyggd hemskyddsorganisalion

- en uppbyggd verkskyddsorganisation

- riktlinjer för materielupphandling och -utnyttjande

- riktlinjer för lös inredning i offentliga lokaler

- riktlinjer för fredsräddningstjänstens organisation

- central uppgiflsbank för fredsräddningstjänsten

- riktlinjer för vägvalssystem för farligt gods

- snabb och regelbunden information till fredsräddningstjänstens olika instanser

- att skyddsplaner blir upprättade i samtliga kommuner

- etablerat inlernationellt kontaktnät.

Regeringen har den 7 november 1985 beslutat alt statens räddningsverk inrättas den I juli 1986 och alt myndigheterna civilförsvarssiyrelsen och statens brandnämnd samtidigt upphör med sin verksamhet. Den nya myndigheten skall enligt regeringsbeslutet vara organiserad på följande sätt:

96 Chef

. Sekretariat

Befolk- Rädd nings- nings- skydds- tjänst enhet enhet

Utbildningsenhet

Teknisk enhet

Administrativ enhet

Räddningsverkets skolor

Sjöfartsverkels uppgifter och resurser för landlransport av farligt gods skall enligt beslutet fr. o. m. den 1 juli 1986 ingå i statens räddningsverk. Personalramen för verksamheten i Karlstad blir därmed 204 årsarbetskrafter.

Med syfte all följa upp allvarliga olyckshändelser och fillbud lill sådana händelser har regeringen tillkallat en kommitté (Kn 1981:02), som har fått lill uppgift att göra kompletterande undersökningar beträffande säkerhetsåtgärder och räddningsinsatser. Kommiltén har genomfört undersökningar av flera allvetfliga olyckshändelser som har inträffat och redovisat resultatet av undersökningarna i särskilda rapporter. Erfarenheterna och förslag lill åtgärder för att samhällsinsatserna skall kunna förbättras har lämnals av kommittén. Detla har lett lill uppdrag till ansvariga myndigheter från regeringens sida. Kommiltén kommer att under våren 1986 redovisa sina erfarenheter av undersökningsverksamheten och lägga fram förslag som kan ligga till grund för en prövning av den framlida inriktningen av verksamheten.

Statens brandnämnd har i samråd med generaltullstyrelsen och Svenska kommunförbundet på regeringens uppdrag utrett frågan om organisation av personalberedskapen för kemikaliebekämpning lill sjöss. Brandnämnden har slutfört utredningsuppdraget och föreslagit alt räddningsstyrkor från vissa brandförsvar i kommuner med omfattande hamnverksamhel skall kunna rycka ut med en insalsgrupp för alt förstärka tullverkets kustbevaknings kemikalieskyddsberedskap. Fem slörre brandförsvar skall upprätthålla beredskap för insatser mot kemikalieutsläpp till sjöss, nämligen brandförsvaren i Göteborg, Helsingborg, Malmö, Slockholm och Sundsvall.

Brandnämnden har också lagl fram förslag om kompletterande utbildning och övning av personal för uppgiften. Statens förhandlingsnämnd har träffat avtal med Stockholms stad i frågan, och förhandlingar pågår mellan nämnden och övriga aktuella kommuner i frågan. Ulbildningen påbörjas under innevarande budgelår.

Efter svenskt iniliafiv har Nordiska ministerrådet påbörjat ett gemensamt nordiskt forsknings- och utvecklingssamarbete om bekämpning av

7 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 6

kemikalieolyckor eller utsläpp av kemikalier. Samarbelel gäller bekämp- Prop. 1985/86: 100 ning både på land och lill sjöss. Arbetet avses bli bedrivet både genom Bil. 6 nordiska insatser och inom resp. nordiskt land. Försvarels forskningsan-stall har i samverkan med berörda myndigheter inlett en förstudie på området.

Inom fredsräddningstjänstområdet pågår ell betydande internationellt samarbete. Bl. a. förekommer samverkan i fråga om ålgärder mol förorening av den marina miljön mellan de nordiska länderna inom ramen för 1971 års Köpenhamnsavlal, mellan Nordsjöstalerna enligt 1969 års Bonnöverenskommelse och mellan Östersjöslalerna enligt 1974 års Helsingfors-konvention. En översyn av Bonnöverenskommelsen har avslutals under år 1983, och en ny överenskommelse undertecknades den 13 seplember 1983 i Bonn. Den nya Bonnöverenskommelsen har ratificerats av Sverige, och den beräknas träda i kraft under år 1986. Vidare pågår ett samarbete med övriga nordiska stater som syftar lill all underlätta och öka räddningstjänstsamverkan över riksgränserna.

Sverige deltar aktivt i det internationella samarbelel inom räddnings-Ijänstområdet. Genom detla samarbele får länderna tillfälle att utbyta erfarenheter och tillgodogöra sig forskningsresultat i andra länder. Del blir också möjligl atl samla olika länders resurser vid stora olyckor för alt bekämpa utsläpp till sjöss. Praktisk samverkan mellan de nordiska länderna i fråga om oljebekämpning övas regelbundet.

Även på civilförsvarssidan förekommer omfattande internationella kontakter. Dessa syftar dels till erfarenhetsutbyte, dels fill att sprida kännedom om den svenska civila lolalförsvarsprincipen och om civilförsvaret.

Civilförsvaret och fredsräddningsljänsten medverkar aktivt i arbetet med att exportera tjänster och varor inom verksamhetsområdet. Civilförsvarssiyrelsen, statens brandnämnd och tullverkets kustbevakning deltar således i olika exportsamverkansgrupper i Sveriges exportråds regi, civilförsvarsgruppen, FirePro Sweden och SWEMARPOL.

Föregående budgetår (1984/85)

Civilförsvarsstyrelsens verksamhet

Den verksamhet som planerades för budgetåret 1984/85 har i slort kunnat genomföras. Bl.a. har förberedande åtgärder vidtagits inför övergången den 1 januari 1987 till kommunal ledning av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig. Vissa ålgärder har också vidtagits för all förbättra krigsorganisationens beredskap.

Tillgängliga resurser har medgett att s. k. skyddsrumsbesked har kunnat lämnas för produktion av 140000 skyddsrumsplalser. Skyddsrumsbesked för byggande av skyddsrum i småhusområden och för byggande av skyddsrum ulan samband med nybyggnad har lämnats i mindre omfatlning än planerat under budgelårel 1984/85.

98 Del ekonomiska utfallet Prop. 1985/86: 100

Bil 6

Utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum var i prisläget februari 1983

403,5 milj. kr. (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 129, FöU 15, rskr 219). Efler omräkning till medelprisläget för budgetåret 1984/85 med försvarsprisindex, efter hänsynslagande till 4-procentsspärren för år 1984, motsvarar detta (1,1185 x 403,5) avrundat 451,3 milj. kr. Utgiftsramen för budgetåret 1983/84 underulnyltjades med 6,8 milj. kr. Enligt de regler som gällde för budgelårel 1983/84 (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 138, FöU 13, rskr 311) skall beloppet läggas till utgiftsramen för budgetåret 1984/85. Delta har skett genom atl prisregleringsmedlen ökats i motsvarande mån. Hänsyn till under TCO-konflikten våren 1985 innehållna lönemedel (1,1 milj. kr.) har skett genom all prisregleringsmedlen minskats med motsvarande belopp. Det tillgängliga utrymmet inom utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum budgelårel 1984/85 var aUtså (451,3 -F 6,8-1,1) 457 milj. kr.

Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna inom utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum till 444,2 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Utgifterna var alltså 12,8 milj. kr. mindre än den lillgängliga ramen. Regeringen kommer med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1984/85:100 bil. 6 s. 216, FöU 9, rskr 258) att beakta underul-nyttjandet när utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1985/86 prisregleras.

Utgiftsramen för skyddsrum uppgick budgetåret 1984/85 till 579,5 milj. kr. i prisläget februari 1983 (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 144, FöU 15, rskr 219). Efler omräkning fill medelprisläget förbudgeiäret 1984/85 med nettoprisindex, efter hänsynstagande lill 4-procenlsspärren för år 1984, motsvarar delta (1,1225 x 579,5) 650,4 milj. kr. Enligt riksrevisionsverkets budget-redovisning uppgick utgifterna för skyddsrum till 593,7 milj. kr. Utgifterna var alltså 56,7 milj. kr. mindre än fillgängliga medel. Detla underutnyttjande kan alltså beaktas när anslaget för skyddsrum för budgetåret 1985/86 skall prisregleras.

Bildandet av statens räddningsverk påverkar naturiigtvis verksamheten, och vissa förberedande åtgärder för det nya verkets verksamhet vidtas under innevarande budgelår.

Allmän inriktning

Grunderna för civilförsvarets ulveckling har lagts fast genom 1982 års försvarsbeslut. Perioden 1986/87-1990/91, som jag nu behandlar, innefat tar fyra budgetår utöver försvarsbeslutsperioden. I försvarsbeslutet anges bl. a. följande. Huvudinriktningen av civilförsvarsverksamheten skall vara atl ge befolkningen skydd mol verkningarna av konventionella stridsme del. Ökad uppmärksamhet skall dock ägnas åt skyddei mot kärnvapen och kemiska stridsmedel saml ål förmågan all möta verkningarna av överras kande angrepp. Skyddsrum skall byggas i takt med nyproduktionen av byggnader och anläggningar i riskområden. Ökade resurser skall avdelas för produktion av skyddsrum utan samband med nybyggnad. Hela befolk ningens behov av skyddsmasker skall vara täckt senast år 1992. Strävan skall vara att ge civilförsvaret en stark samhällsanknytning, bl.a. genom 99

all en yttäckande hemskyddsorganisalion byggs upp och lokala skydds- Prop. 1985/86: 100 planer införs i kommunerna. En övergång till kommunal ledning av civil- Bil. 6 försvarsverksamheten på lokal nivå i krig skall genomföras. Riksdagen har senare beslutat om vissa begränsningar, bl. a. har tidpunkten för täckande av skyddsmaskbehovet angetts senast till budgetåret 1994/95.

Utredningen om organisation av statens räddningsverk redovisar ett material som kan ligga till grund för programplan för verkels utveckling. Utredningen anger en övergripande inriktning för statens räddningsverk i enlighet med riksdagsbeslutet. Enligt utredningen skall verkel vidare fullfölja intentionerna i 1982 års försvarsbeslut med de begränsningar och tidsangivelser som riksdagen har beslulat om.

Jag kan i allt väsentligt ansluta mig lill de överväganden och förslag som utredningen redovisar i programplanen. I det följande behandlar jag några frågor utförligare, bl.a. utredningens och generaltullslyrelsens redovisade programplanering för olje- och kemikaliebekämpning.

1 fråga om delprogrammet Befolkningsskydd vill jag erinra om all föredraganden i propositionen 1984/85:161 om ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten m. m. förordade all det förebyggande arbetet skall bli elt väsentligt inslag i myndighetens verksamhel. I den snabba utveckling som i dag sker inom praktiskt laget alla samhällssektorer, kommer en av verkels viktigaste uppgifter att vara att studera olika risker, riskbevakning, och initiera åtgärder. Utredningen har utvecklat räddningsverkels uppgifter inom befolkningsskyddet. Uppenbarligen måste skyddet och räddningen av liv, som ulredningen framhåller, stå i förgrunden. Jag kan även ansluta mig lill uppfattningen att skyddsåtgärder för egendom bedöms mot bakgrund av ekonomiska parametrar. Detla bör däremot inte gälla för skyddet av miljön. Enligt min mening måste verkets uppgifter i fråga om skyddet och räddningen av miljön stå i samklang med andra miljöskyddsinsatser och alltså ges hög prioritet. I övrigt kan jag ansluta mig till utredningens syn.

Räddningsverket kommer att ha en viktig uppgift när det gäller att samordna samhällets insatser inom hela räddningstjänstområdet. Vad avser förebyggande åtgärder har också en rad andra myndigheter betydelsefulla uppgifter. Del är därför angeläget att ansvarsdelningen och samordningen inom della område ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om att behovet av en uppföljning av samordningsfrågorna inom della område behandlas både i prop. 1984/85:161 om ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten m. m. och i prop. 1984/85:118 om kemikaliekontroll.

Enligt 1982 års försvarsbeslut skall den årliga bemyndigandelilldelning-en för skyddsrum bl. a. ge täckning för byggande av skyddsrum i takt med den förväntade nyproduktionen av anläggningar och byggnader i skyddsrumsorterna. Vidare anges i försvarsbeslutet alt en hårdare styrning av skyddsrumsbyggandet till riskområden bör vara möjlig. Etl system med skyddsplaner skall enligt beslulel införas.

Skyddsplanerna upprättas av kommunerna under det nu pågående pla neringsarbetet. Den riskanalys som ingår som etl led i arbelel med skydds planen leder till en revidering av de skyddsrumsplaner som ligger lill grund 100

för byggandet av skyddsrum i skyddsrumsorterna. Undantag kommer all Prop. 1985/86: 100 kunna göras från kravet på skyddsrumsbyggande i vissa lågriskområden Bil. 6 inom sådana orter. Detta leder till minskningar av behoven av skyddsrum, främst i områden med småhusbebyggelse. Vissa områden med småhusbebyggelse kommer emellertid även i fortsättningen att behöva förses med skyddsrum med hänsyn till atl de ligger i högriskområden. Detta bör i vissa fall kunna ske även ulan samband med nybyggnad. Skyddsrum i områden med småhusbebyggelse kan t.o.m. i vissa fall komma att prioriteras före skyddsrum i områden med flerbostadshus och arbetsplatser.

En konsekvent genomförd begränsning av skyddsrumsbyggandet går inte att genomföra förrän skyddsplanerna har upprättats. I avvaktan på att skyddsplanerna upprättas bör med hänsyn till den nuvarande ekonomiska situationen byggandet av nya skyddsrum i småhusområden starkt begränsas.

Hemskyddsorganisationen är en resurs för hela totalförsvaret. Hemskyddsgrupperna är fullt uppbyggda vid utgången av budgetåret 1989/90 och ingår i civilförsvarets krigsorganisation den I januari 1987. Enligt min mening har den försöksverksamhet med rekrytering och ulbildning av hemskyddsombud som bedrivs på frivillig grund av Sveriges civilförsvarsförbund slor betydelse. Under civilförsvarsberedskap beräknas ca 100000 frivilliga personer i hela landet komma alt vara hemskyddsombud. Med hänsyn till all rekryteringen av hemskyddsombud på frivillig grund är en mycket slor uppgift anser jag del naturligt atl man successivt prövar formerna för uppbyggande av verksamheten. Jag förordar att en utökning av försöksverksamheten skall kunna ske under budgetåret 1986/87. På grundval av civilförsvarsförbundets försöksverksamhet kommer den fortsatta uppbyggnaden all prövas i 1987 års försvarsbeslut.

Även i fråga om delprogrammet Räddningstjänst blir enligt min mening en viktig uppgift att bevaka riskerna och studera inträffade olyckor samt anpassa räddningstjänsten till de nya krav som ställs. Effektiviteten bör ökas genom samordning inom hela räddningstjänstområdel. Jag anser det väsentligt att räddningsverket genom insatser av olika slag hjälper till atl utveckla samarbetet mellan kommuner i de räddningstjänstregioner som har bildals. I prop. 1984/85:161 om ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten m. m. pekade föredraganden särskilt på behovet av att förbättra beredskapen mol kemikalieolyckor och det samband detta har med 1982 års försvarsbesluts inriktning att ökad uppmärksamhet skall ägnas ål skyddei mot bl. a. kemiska stridsmedel. Del framhölls atl kunskaperna är begränsade om hur beredskapen för bekämpning av kemikalieolyckor bäst bör utformas och vilken teknik som bör användas. Det nordiska forsknings- och utvecklingssamarbetet om bekämpning av kemikalieolyckor eller utsläpp av kemikalier avses bli bedrivet både genom nordiska insalser och inom resp. nordiskt land. Räddningsverket får enligt min mening en viktig uppgift som sammanhållande för arbetet i Sverige.

Jag kan konstatera att ulredningen beräknar att behovel av skolkapacitet gårned från nuvarande 190000elevdagar, varav Katrineholmsanläggning en utgör 25000 elevdagar, till 150000 elevdagar. I prop. 1984/85:161 om ledningen av befolkningsskyddet och räddningstjänsten m.m. framhåller 101

föredraganden atl genomförandet av utbildningen av heltidsanställda Prop. 1985/86: 100 brandmän bör så långt möjligt decentraliseras och i försia hand genomföras Bil. 6 vid alla civilförsvarets anläggningar. I den mån det skulle visa sig nödvändigt bör utbildningen även kunna genomföras vid några större brandförsvar med resurser för utbildning. Enligt föredragandens mening bör det ankomma på statens räddningsverk atl la ställning till i vilken omfatlning denna möjlighet skall utnyttjas. Enligt min mening finns det inte anledning all nu göra någon annan bedömning. Utredningen har konstaterat atl behov av en anläggning för ulbildning i Katrineholm inle föreligger för civilförsvarels behov efter den 1 juli 1988. Jag kan utifrån de utgångspunkter utredningen haft att överväga dela denna uppfattning. Med hänsyn till alt civilförsvarets framlida inriklning övervägs av 1984 års försvarskommitlé anserjag atl behovet av en anläggning för utbildning i Katrineholm bör prövas av denna kommilté och i 1987 års försvarsbeslut. Jag övergår nu till alt behandla olje- och kemikaliebekämpning på land och till sjöss.

Riksdagen (prop. 1980/81:119 bil. 3, CU 38, rskr 376) har godkänt riktlinjer för bekämpning av och sanering efler olje- och kemikalieulsläpp till sjöss. Regeringen har i beslut den 28 mars 1985 meddelat föreskrifter för programplanering lill generaltullslyrelsen för verksamheten lill sjöss samt till statens brandnämnd för verksamheten inom kommunernas ansvarsområde och för samordning av denna verksamhel med generaltullslyrelsens. Ulredningen om organisation av statens räddningsverk har inarbetat brandnämndens programplan i planen för statens räddningsverk.

De berörda myndigheterna, sjöfartsverket, statens brandnämnd, statens naturvårdsverk, tullverket (kustbevakningen) och styrelsen för teknisk utveckling, saml Svenska kommunförbundet har utarbetat en dimensionerande hotbild, övergripande mål och en gemensam grundsyn för inriklningen av det marina oljeskadeskyddet för 1990-lalet. Detta arbeie har skett med ledning av studier och kunskapsuppbyggande forskning som bedrivits inom insatsprogrammet TOBOS 85. För egen del anserjag att den gemensamma grundsynen bör godtas. I denna anges de strategier som bör tillämpas när det är sannolikt resp. osannolikt atl huvuddelen av oljan kan hindras alt nå stranden och när de omedelbara riskerna för ytterligare skada har undanröjts. Jag vill understryka att huvudprincipen även i framliden bör vara att oljan i första hand så långt det är möjligl och rimligt skall bekämpas på mekanisk väg. När det gäller användningen av dispergerings-medel vill jag peka på alt denna fråga övervägs inom ramen för bl.a. Helsingforskonventionen. Enligt min mening är det nu för tidigt alt fastställa riktlinjer för kemikaliebekämpningen. Resultatet av det nyligen påbörjade forsknings- och utvecklingsarbetet bör avvaktas. Detta bör emellertid inte hindra all olika ålgärder vidtas för all förbättra beredskapen på området. Jag anser således det väsentligt att man fortsätler verksamheten med regionala spel och övningar i räddningstjänst dels på land med särskild inriklning på kemikalieolyckor, dels för samordning av insatserna mot miljöskadliga utsläpp till sjöss. Förstärkning av beredskapen med materiel som blir resultatet av styrelsens för teknisk utveckling insatsprogram TOBOS 85 bör ske under perioden både i fråga om kustbevakningen och

de regionala förråden. Enligt min mening bör även fortbildningen av perso- Prop. 1985/86:100 nal hos olika myndigheter i ledning av slörre räddningstjänstinsatser ul- Bil. 6 vecklas under programplaneperioden. Jag förordar också all generaltullslyrelsen fortsätter att utveckla havsövervakningssyslemen i samverkan med andra berörda myndigheter i syfte all motverka utsläpp lill sjöss.

Förebyggande ålgärder mot jordskred

Mol bakgrund av Tuveskredel år 1977 uppdrog regeringen år 1978 ål statens geolekniska institut atl utföra en översiktlig kartering av områden inom vilka risk för skred kunde föreligga. Vidare tillsatte regeringen rädd-ningsljänstkommiltén (Dir. 1979:36) med uppdrag bl.a. att uireda frågan om förebyggande ålgärder mol jordskred. Utredningsuppdragen slutfördes år 1984 resp. år 1983. Kommittén överiämnade den 16 december 1982 delbelänkandet (Ds Fö 1983:2) Geotekniska undersökningar och förebyggande åtgärder mot skred. Efter remissbehandling av kommitténs belänkande utarbetades inom försvarsdepartementet en departementspromemoria med ell nytt förslag. Promemorian har remissbehandlats.

Frågan om detaljerade geotekniska undersökningar och förebyggande åtgärder mol jordskred är komplicerad med många olika aspekter vad gäller både ansvarsförhållanden och finansiering. Frågan bereds inom regeringskansliet. Jag avser atl i samband med behandlingen av komplelleringspropositionen 1986 lägga fram förslag för regeringen i frågan.

Ekonomiska resurser för civilförsvaret och fredsräddningstjänsten

Ramberäkningar för budgetåret 1986/87 m. m.

Jag beräknar för budgetåret 1986/87 basbeloppet för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum till 497,5 milj. kr. (prisläge februari 1985).

Ramen är mindre än vad som svarar mol 1982 års totalförsvarsbeslut mot bakgrund av tidigare riksdagsbeslut att en något senare tidpunkt än vad som förutsattes i försvarsbeslutet väljs för när behovet av skyddsmasker och molsvarande skydd för barn skall vara tillgodosett för hela civilbefolkningen. I övrigt räknarjag med att den planeringsram som jag har förordal skall vara tillräcklig för att kunna fullfölja den inriklning som anges i försvarsbeslutet. Della innebär bl.a. atl någon ändring av tidigare planering inle skall behöva göras för hemskyddsorganisationen, den kommunala ledningen eller för de regelbundet återkommande övningarna för civilförsvarets krigsorganisation. Ramen har vidare justerats med hänsyn till sådan verksamhet som tillförs verket och som överförs åt annat håll.

För atl främja stabiliteten i planeringen bör liksom för närvarande ell underutnyttjande om högst 2 % av utgiftsramen få föras över från ett budgetår till nästa. Ell överskridande bör avräknas under nästkommande budgetår.

Jag förordar elt beinyndigande för skyddsrumsbyggande m.m. under budgelårel 1986/87 om 579,7 milj. kr. i prisläget februari 1985 samt 97,3 103

milj. kr. för prisreglering. Jag kan inle nu la ställning till bemyndigandenas storlek under de därpå följande budgetåren.

Vad gäller olje- och kemikaliebekämpningen lill sjöss kan jag i princip ansluta mig till den föreslagna planen.

Jag beräknar utgiftsramarna för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum och skyddsrum för budgetåret 1986/87 till 493 milj. kr. resp. 578,7 milj. kr. i prisläget februari 1985. Till detla kommer en beräknad kompensation för pris- och löneökningar enligt försvarsprisindex med 47 milj. kr. för räddningsverkels verksamhet utom skyddsrum och enligt nettoprisindex med 53 milj. kr. för skyddsrum.

Beräkningen för statens räddningsverks verksamhel utom skyddsrum framgår av följande sammanslällning.

Statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum

(anslagen H I. Befolkningsskydd och räddningstjänst och H 2. Anläggningar för fredsorganisationen)

Basbelopp

Tillkommer:

Personalkostnader m. m. för uppgifter i fråga

om landtransport av farligt gods (prisläge

februari 1984) Medel för energihushållningsdelar av den nya

skorstensfejareutbildningen (1984 års prisläge)

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1984 till februari 1985 (FPl 6,9 %)

Avgår:

Kostnader för sjukvårdsplutoner som överförs till socialstyrelsen (prisläge februari 1985)

Kostnader för verksamhet vid civilförsvarsstyrelsen som överförs till överstyrelsen för civil beredskap

Medel för utbildning vid Lunds universitet av en årsklass brandingenjörer och kursplanering

Basbelopp (prisläge februari 1985)

Avgår:

Utbildning för kommunala förtroendevalda

Kommunal planering

Tillkommer:

Investeringar för u-landsutbildning

Utgiftsram (prisläge februari 1985)

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1985

till medelkostnadsläge 1986/87 Beräknat utfall den 30juni 1987

473 700000

-1- 1000000 -I- 150000

-1-32700000

- 8000000

- 1200000

- 900000 497 450000

- 3 250000 -10200000

+ 9000000 493000000

-1-47000000 540000000

Liksom lidigare för civilförsvarssiyrelsen bör utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum tillfälligt höjas med etl belopp som svarar mol planerade investeringar för u-landsutbildning i Sandö. Medel för investeringarna anvisas av praktiska skäl under anslaget Anläggningar för fredsorganisalionen men skall enligt riksdagens beslut (prop. 1973:1 bil. 6 s. 44, FöU 16, rskr 95) inte belasta statens räddningsverks ekonomiska ram.

104 Medel för sysselsättningsskapande åtgärder under tionde huvudlileln Prop. 1985/86: 100 har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för att betala Bil. 6 byggnadsarbeten, materiel m. m. för civilförsvaret. Efler samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag all sådana medel under budgetåret 1986/87 får disponeras utöver utgiftsramarna till elt belopp av 5 milj. kr.

Vid 1984/85 års riksmöle (prop. 1984/85:100 bil. 6 s.216, FöU 9, rskr 258) har riksdagen bemyndigat regeringen att justera utgiftsramarna för budgelårel 1985/86 för civilförsvar utom skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex och för skyddsrum med hänsyn lill prisutvecklingen enligt neltoprisindex. Jag förordar all molsvarande bemyndigande begärs för budgetåret 1986/87.

Genom det nyss nämnda beslutet vid 1984/85 års riksmöte har riksdagen bemyndigat regeringen all justera de beställningsbemyndiganden som har lämnals med hänsyn lill prisutvecklingen enligt neltoprisindex. Motsvarande bemyndigande bör begäras för budgetåret 1986/87.

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen all justera utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1985/86 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgelårel 1984/85. Jag förordar all regeringen begär bemyndigande för utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum för budgetåret 1986/87 enligt samma principer.

För innevarande budgelår har riksdagen genom nämnda beslul vid 1984/85 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret och av lämnade beställningsbemyndiganden. Ett sådant överskridande regleras genom motsvarande juslering av utgiftsramarna för ell eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande för regeringen behövs för båda utgiftsramarna för budgelårel 1986/87 och bör därför begäras.

Genom nämnda beslul har riksdagen vidare bemyndigat regeringen atl under budgelårel 1985/86 överskrida utgiftsramarna för civilförsvaret saml lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller i krig. Ett molsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1986/87. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande alt överskrida utgiftsramarna för civilförsvar samt lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl.

Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

De anslag som jag i det följande föreslår regeringen atl förelägga riksdagen har beräknats i prislägel februari 1985 och i löneläget februari 1985 inkl. 39 % lönekostnadspålägg.

Summan av de förordade anslagen inom utgiftsramarna för civilförsvaret och fredsräddningsljänsten uppgår till I 071,7 milj. kr. Härtill kommer elt prisregleringsanslag om 100 milj. kr. Sammanlagt begärs alltså (I 071,7 -I-100) 1 171,7 milj. kr. för civilförsvaret och fredsräddningsljänsten.

8.2.3.4 Hälso- och sjukvård m. m. Prop. 1985/86: 100

Funktionen omfattar hälso- och sjukvård, socialtjänst, miljö- och hälso-skydd, livsmedelshygien saml civil veterinärverksamhel.

Den I juli 1986 blir socialstyrelsen ansvarig myndighet på central nivå för fiinktionen Hälso- och sjukvård m.m. med uppgift att bl.a. samordna beredskapsförberedelserna för de myndigheter som ingår i funktionen.

1 1982 års försvarsbeslut har statsmakterna givit en långsiktig inriklning av den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt hälsoskyddet i krig.

I försvarsbeslutel prioriterades försörjningsberedskapen för sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraklär samt läkemedel. Vidare prioriterades utbildning.

Förhandlingar har pågått sedan flera år tillbaka mellan staten och Landstingsförbundet om sjukvårdshuvudmännens ökade medverkan i och även överlagandet av statens samlade ansvar för genomförande av åtgärder för bl.a. sjukvårdens försörjning med förbrukningsmateriel och med s. k. varaktig utrustning för krig. Principöverenskommelser har träffats och avtal med ett antal sjukvårdshuvudmän är ingångna.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag alt föreslå att 85,5 milj. kr. anslås för förbättring av beredskapen inom området Hälso-och sjukvård m. m.

Jag tillstyrker förslaget och finner efter samråd med chefen för socialdepartementet att de åtgärder som föresläs ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

8.2.3.5 Psykologiskt försvar

Genom psykologiskt försvar skall vår försvarsvilja och motståndskraft mot främmande propaganda vid krigsfara och i krig byggas upp och vidmakthållas. Detta åstadkoms i fred genom den inneboende styrkan i vår demokrati med fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och tryckfrihet i förening med fria massmedier.

Den 1 juli 1986 blir styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Psykologiskt försvar. SPF har till uppgift att leda och samordna planläggningen av rikets psykologiska försvar, att sprida kunskaper om säkerhetspolitiken och totalförsvaret samt atl främja och samordna andra myndigheters informalion inom dessa ämnesområden.

Vid beredskapstillslånd eller krig eller annars efter särskill beslul av regeringen har SPF lill uppgift alt bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och molståndsanda.

SPF anger i programplan för perioden 1986/87-1990/91 alt SPF:s krigsorganisation beräknas vara genomförd den 1 juli 1986. Personal rekryteras, grundutbildas och övas. En strävan är atl under perioden kunna hålla personalläget kvalitativt och kvantitativt oförändral. Övrig planläggning (lokaler, utrustning, transporter, samordning med andra myndigheter) ges

av SPF lägre prioritet än personalarbelel.

106 Informationstjänsten innebär för SPF:s del dels direkta beredskapsåt- Prop. 1985/86: 100 gärder såsom samordning av och anvisningar för massmediaplanläggning Bil. 6 och totalförsvarsinformationen i övrigt, dels säkerhetspolitisk informalion.

Den av SPF redovisade ulvecklingen enligt huvudalternativet framgår av följande sammanställning.

1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 Summa 1986/91 Utgift (tkr.) 5 121 5019 4969 4870 4772 24751

SPF finner alt ulan en väsentlig ökning av anslagen för SPF:s verksamhet Utöver huvudalternativet kommer de medel som står till förfogande under programplaneperioden inle alt räcka lill för all fullfölja de i instruktionen angivna uppgifterna.

Jag anser att den av SPF redovisade inriktningen för budgetåret 1986/87 är lämplig och vill särskilt understryka vikten av atl personalen i den nya krigsorganisationen ges kunskaper om sin roll och uppgift i en kris- eller krigssituation.

8.2.3.6 Ordning och säkerhet m.m.

Funktionen omfattar dels verksamhet som syftar till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, dels vissa andra uppgifter. Polisen har i krig vissa uppgifter som har slark anknytning lill eller ingår i del militära försvaret. I prop. 1985/86:15 om polisens ställning i krig har föreslagits att stridsverksamhel fortfarande skall ankomma på polisen inom ramen för kuppförsvarel, men alt polisen i övrigl skall befrias från regelrätta strids-uppgifter.

För att polisen skall kunna sköta sina uppgifter i kuppförsvaret på elt effeklivt och ändamålsenligt sätt måsle försvarsulbildning ingå som en del i den ordinarie utbildningen.

Till funktionen Ordning och säkerhet m. m. har även förts handläggning av utlänningsärenden. Det är i första hand av administrativa skäl som utlänningsärenden har förts till denna funktion. Till funktionen har även förts åklagarmyndigheternas verksamhel.

Den I juli 1986 blir rikspolisstyrelsen ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Ordning och säkerhet m. m.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet.

8.2.3.7 Domstolsväsende m. m.

Verksamheten inom funktionen bygger på förutsättningen atl rättsväsendet skall fungera efter samma grundprinciper i krig som i fred. Rättsväsendel måste även i krig fungera i enlighet med de krav som ställs i en rättsstat. Funktionen omfattar den dömande verksamhet som utövas vid allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Till funktionen har också förts verksamhel som har stark anknytning lill domstolarnas verksamhet.

Den samordning som krävs inom funktionen avser de administrativa 107

förutsättningarna för den verksamhet som avses bedrivas i krig, däremot Prop. 1985/86: 100 inte innehållet i verksamheten dvs. rättstillämpningen. Bil. 6

Den I juli 1986 blir domstolsverket ansvarig myndighet för funktionen Domstolsväsende m.m. med ansvar att samordna beredskapsförberedelserna inom funktionen.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet.

8.2.3.8 Kriminalvård

Funktionen omfattar i krig straffverkställighet för personer som dömts till fängelsestraff Huvudmannaskapet för de allmänna häktena med undantag för Hall överförs i krig från kriminalvården till polisväsendet.

Kriminalvårdsverket svarar för all verksamhet inom funktionen. Den 1 juli 1986 blir kriminalvårdsstyrelsen ansvarig myndighet för funktionen Kriminalvård. I krig består kriminalvårdsverket av en central enhet, kriminalvårdsstyrelsen, och elt antal slutna anstalter som är direkt underställda den centrala enheten. Till dessa anstalter överförs de intagna som skall kvarhållas i krig.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet.

8.2.3.9 Transporter

Verksamheten inom funktionen är inriktad på att tillgodose totalförsvarets behov av transporter. Funktionen kan delas in i delfunktionerna Järnvägstransporter, Landsvägstransporter, Vägar, Flyglransporter och Sjötransporter. Den 1 juli 1986 blir transportrådet ansvarig myndighet för funktionen Transporter och ansvarig för delfunktionen Landsvägslransporter medan statens järnvägar, vägverket, luftfartsverket och sjöfartsverket svarar för beredskapsplaneringen inom de övriga delfunktionerna.

När del gäller transporlsamordning skall enligt programplanen bl.a. metoder och underlag för beredskapsplanläggning och för drivmedelsransonering utvecklas.

För delfunktionen Järnvägstransporter inriktas enligt programplanen planeringen på bl. a. olika skyddsåtgärder och på fortsalt utbyggnad och anpassning av krigstelenätet för att säkerställa ledningsförmågan.

Inom delfunktionen Landsvägstransporter skall bl.a. en ulredning slutföras om sårbarheten hos daiorbaserade iransporlledningssystem hos transportförelag m. fl.

För delfunktionen Vägar skall bl.a. ske en fortsatt anskaffning av reservbromateriel.

Inom delfunktionen Flygtransporter skall enligt programplanen genomföras anläggningsarbete på bassystemet och materielanskaffning för flyg-och marksystem samt flygledning.

För delfunktionen Sjötransporter fortsätter planeringen av reservlossningsplatser.

Jag finner, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, att de ålgärder som föreslås i programplanen ger ullryck för en lämplig inriktning av verksamheten. 108

Efter samråd med mig kommer chefen för kommunikalionsdepartemen- Prop. 1985/86: 100 tet senare denna dag all förorda att för budgetåret 1986/87 för olika slag av Bil. 6 invesleringar anslås 0,7 milj. kr. för delfunktionen Transportsamordning, 14,9 milj. kr. för delfunktionen Järnvägstransporter, 26,1 milj. kr. för delfunktionen Vägar, 12,9 milj. kr. för delfunktionen Flygtransporter och ca I milj. kr. för delfunktionen Sjötransporter.

8.2.3.10 Livsmedelsförsörjning m.m.

Funktionen omfattar befolkningens försörjning med livsmedel inkl. dricksvatten. Med livsmedelsförsörjning avses härvid all verksamhet från producent lill konsument. Till della kommer reglerings- och ransoneringsåtgärder i produktions- och konsumlionsleden. Den I juli 1986 blir statens jordbruksnämnd ansvarig myndighet för funktionen Livsmedelsförsörjning m.m.

Enligt programplanen avses bl.a. styrmedel och regleringssystem för insatsvaror lill jordbruket vidareutvecklas. Möjligheten atl inom landet producera bl. a. växtskyddsmedel samt maskiner och reservdelar för jordbruket skall klarläggas och i möjligaste mån förbättras. Undersökningar beträffande reservelkraft avses fortsätta.

Jag finner, efler samråd med chefen för jordbruksdepartementet, att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Efter samråd med mig kommer chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag att förorda alt 9,2 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar anslås för en viss ulbyggnad av beredskapslagren av växtskyddsmedel samt för produktionsförberedelser, ransoneringsförberedelser samt ABC-skydd.

8.2.3.11 Energiförsörjning

Verksamheten inom funktionen syftar till att tillgodose samhällets behov av energi under kriser och i krig. Funktionen är uppdelad i delfunktionerna Bränslen och drivmedel saml Elenergi.

Den 1 juli 1986 blir statens energiverk (STEV) ansvarig myndighet för funktionen Energiförsörjning och samordnar de beredskapsåtgärder som är aktuella inom delta försörjningsområde, främsl lagring av importerade bränslen och drivmedel, förberedelser för regleringar och ransoneringar saml övergång lill inhemska energislag.

Delfunktionen Bränslen och drivmedel

Delfunktionen omfattar frågor om försörjningen med bränslen och drivmedel samt smörjmedel. STEV har delfunktionsansvar.

Enligt programplanen skall arbetet fortsätta med att klargöra behovet av skydds- och reservanordningar i fråga om den kommunallekniska försörj ningen m.m. Åtgärder för alt förbättra försörjningstryggheten på området avses vidtas. . 109

Under budgetåret sker dels utförsäljning av råolja, dieselbrännolja/lunn Prop. 1985/86: 100 eldningsolja och koks dels inlagring av motorbensin. Bil. 6

Efter samråd med mig kommer statsrådet Dahl senare denna dag att föreslå att, i avvaktan på ytterligare beslulsunderiag, elt närmare ställningstagande inle nu bör tas lill inriklningen av ålgärder belräffande skydds- och reservanordningar för kommunalteknisk försörjning m.m. Efter samråd med mig kommer statsrådet Dahl vidare senare denna dag att föreslå atl 1,4 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskl försvar anslås för industriella åtgärder och handlingsberedskap.

Delfunktionen Elenergi

Delfunktionen omfattar frågor om försörjningen med elektrisk energi. Statens vattenfallsverk har delfunktionsansvar.

Enligt programplanen skall bl. a. en fortsalt anpassning ske lill det ökade hotet för sabotage och överraskande angrepp.

Jag finner, efter samråd med statsrådet Dahl, all de ålgärder som föreslås i programplanen för funktionen Energiförsörjning ger ullryck för en lämplig inriklning av verksamheten.

8.2.3.12 Övrig varuförsörjning

Funktionen omfattar åtgärder för atl möjliggöra produklion och distribution av varor som är nödvändiga för befolkningens försörjning och samhällets funktion under kriser och i krig. Ansvaret för sådana åtgärder belräffande försörjningsområden som energi, livsmedel och läkemedel åvilar dock andra funktioner. Väsenlliga varugrupper inom funktionen är beklädnadsvaror, kemiska produkter samt metaller och verkstadsprodukter. ÖCB blir den 1 juli 1986 ansvarig myndighet för funktionen Övrig varuförsörjning.

Beklädnad m. m.

Enligt programplanen skall bl.a. genomföras förhandlingar med företagen om fleråriga beredskapslån.

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1986/87 förorda en bemyndiganderam för beredskapslån om 20 milj. kr. Jag kommer vidare all beräkna 69,8 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskl försvar för olika slag av industriella åtgärder m. m.

Kemiska produkter

I programplanen framhålls att arbetet speciellt kommer atl inriktas på utredningar angående möjligheterna all finna andra beredskapsålgärder än lagring, främst ersättningsproduktion samt ökad handlingsberedskap.

Jag kommer i det följande atl för budgetåret 1986/87 förorda en bemyndi ganderam för beredskapslån om 30 milj. kr. saml all ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar beräkna 18,3 milj. kr. för lagring av 110

vissa fin- och specialkemikalier och 33,3 milj. kr. för industriella åtgärder Prop. 1985/86: 100 och omslällningsåtgärder. Bil. 6

Metaller m. m.

Åtgärder för omställning till krisproduklion, framtagande och ulveckling av ersättningsprodukter samt främjande av svensk fredsfida produklion av försörjningsvikliga varor skall enligt programplanen ges stor vikt. Förslag lill handlingsprogram för att förbättra försörjningsberedskapen på elektronikområdel kommer alt läggas fram.

Jag kommer i det följande alt förorda atl för budgetåret 1986/87 ur den särskilda medelsramen för ekonomiskl försvar beräkna 12,5 milj. kr. för lagring av legeringsmelaller och 12,9 milj. kr. för industriella ålgärder och omslällningsåtgärder.

Jag finner atl de förslag fill åtgärder som föreslås för funkfionen Övrig varuförsörjning ger uttryck för en lämplig inriklning av verksamheten.

8.2.3.13 Utrikeshandel

Funktionen omfattar de åtgärder som är nödvändiga för atl upprätthålla den import och export som under kriser och i krig behövs för alt klara försvarsansträngningarna och befolkningens försörjning.

Den 1 juli 1986 blir kommerskollegium ansvarig myndighet för funktionen Utrikeshandel, vilken innefattar beredskapsåtgärder av främsl administrativ och planläggande karaktär.

Enligt programplanen kommer den grundläggande beredskapsplaneringen att ses över och hållas ä jour med verksamhetens ulveckling i övrigl.

Jag finner, efler samråd med statsrådet Hellström, atl de ålgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriklning av verksamheten. I det följande kommer jag all för funktionen Utrikeshandel beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar i enlighet med förslaget i programplanen.

8.2.3.14 Prisreglering

Funkfionen omfattar prisövervaknings- och prisregleringsålgärder inom näringsliv och handel (ej bank- och försäkringsväsende).

Den 1 juli 1986 blir statens pris- och kartellnämnd ansvarig myndighet för funktionen Prisreglering, vilken innefattar beredskapsåtgärder av främst adminislraliv och planläggande karaktär.

Enligt programplanen kommer den grundläggande beredskapsplaneringen atl fortsätta och hållas akluell.

Jag finner, efter samråd med statsrådet Johansson, att de åtgärder som föreslås i programplanen ger ullryck för en lämplig inriklning av verksamheten. I det följande kommer jag att beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar i enlighet med förslaget i programplanen.

Ill

8.2.3.15 Arbetskraft Prop. 1985/86: 100

Funktionen omfattar frågor om totalförsvarets försörjning med civil arbetskraft och vapenfria tjänstepliktiga.

Den 1 juli 1986 blir arbetsmarknadsstyrelsen ansvarig myndighet för funktionen Arbetskraft, vilken omfattar handlingsberedskap, arbetskraftsplanläggning och frivillig försvarsverksamhet. Nämnden för vapenfriul-bildning är programmyndighet för vapenfria tjänslepliktiga.

Enligt programplanen kommer åtgärderna all inriktas på all bl. a. fortlöpande planlägga och förbättra arbetskraftstillgången inom prioriterade sektorer samt alt utveckla metodiken för personalplanläggningen.

Jag tillstyrker förslagen och finner, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. I del följande kommer jag att för funktionen Arbetskraft beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar i enlighel med förslaget i programplanen. Jag räknar med alt frivilligverksamheten skall kunna bibehållas på en i huvudsak oförändrad nivå.

Efter samråd med mig kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag att föreslå atl antalet tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänslepliktiga skall uppgå till 650000.

8.2.3.16 Socialförsäkringar m. m.

Funktionen omfattar administrationen av socialförsäkringssystemet samt försäkringsdomslolarnas verksamhet.

Den 1 juli 1986 blir riksförsäkringsverket ansvarig myndighet för funktionen Socialförsäkring m.m., vilken innefattar beredskapsåtgärder av främst administrativ och planläggande karaktär.

Enligt programplanen kommer den grundläggande beredskapsplaneringen att inriktas på att fredstida socialförsäkringsförmåner — anpassade efler rådande förhållanden - i huvudsak skall bibehållas även under beredskap och krig.

I del följande kommer jag, efler samråd med chefen för socialdepartementet, all för funktionen Socialförsäkringar m. m. beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskl försvar i enlighel med förslaget i programplanen.

8.2.3.17 Övriga försäkringar

Funktionen omfattar annan försäkringsverksamhel än socialförsäkringar samt ersättning till befolkningen för krigsskador.

Den 1 juli 1986 blir försäkringsinspektionen ansvarig myndighet för funktionen Övriga försäkringar, vilken innefattar beredskapsåtgärder av främsl administrativ och planläggande karaktär vid försäkringsinspektionen, statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd.

Enligt programplanen kommer beredskapsplanläggningen att inriktas på löpande samordnings- och övervakningsuppgifter med speciell fokusering på datorberoendet. .. -

Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner jag att de åtgär- Prop. 1985/86: 100 der som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av Bil. 6 verksamheten.

8.2.3.18 Betalningsväsende m.m.

Funktionen omfattar penningmedelsförsörjning och betalningsförmedling under krig. Beträffande penningmedelsförsörjningen är målsättningen atl brist på sedlar och mynt inle skall uppstå i någon del av landel. Betalningsförmedlingen syftar lill atl ge statliga och kommunala myndigheter, krigsviktiga företag m.fl. möjlighet alt även under krigsförhållanden sköta betalningar ulan användning av kontanta medel.

I krig har riksbanken, bankinspektionen och postverket, framför alll postgirot, uppgifter inom funktionen. Inom den privata sektorn upprätthåller vissa banker verksamhel i egenskap av krigsvikliga företag.

Riksbanken har här såväl vad gäller de fredslida beredskapsförberedelserna som verksamheten i krig en samordnande roll inom funktionen. Den 1 juli 1986 blir riksbanken ansvarig myndighet för funktionen Betalningsväsende m.m. Genom atl riksbanken är elt riksdagens verk kan emellertid vissa formella svårigheter uppslå vid utövningen av rollen som funktions-ansvarig myndighet. Riksbanken leder och samordnar emellertid redan i dag bankförelagens beredskapsförberedelser och för samarbelel med bankerna har nyligen bildats en beredskapskommitté med ledamöter från riksbanken och bankerna.

Postverket svarar genom postgirot och postkontoren för betalningsförmedlingen under krig. Verket har också vissa uppgifter inom penningmedelsförsörjningen.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner jag att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

8.2.3.19 Skatte- och uppbördsväsende

Funktionen omfattar beskattning samt uppbörd av skatter, tullar och avgifter.

På central nivå har riksskatteverket och generaltullslyrelsen uppgifter inom funktionen. Den 1 juli 1986 blir riksskatteverket ansvarig myndighet för funktionen Skatte- och uppbördsväsende.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

8.2.3.20 Landskapsinformation

Funktionens verksamhet syftar till alt lillgodose totalförsvarets behov av kartor, flygbilder samt geodetiska och fotogrammelriska data. Vidare upprätthålls i krig viss faslighetsregistrering samt delar av fastighetsbildnings-och mätningsverksamhelen.

Den 1 juli 1986 blir lantmäteriverket ansvarig myndighet för funktionen Landskapsinformation, vilken omfattar beredskapsplanläggning och sä- 113

8 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

kerhetsskydd samt ledning av och tillsyn över krigstryckningsorganisa- Prop. 1985/86: 100 tionen. Bil. 6

Efler samråd med mig kommer chefen för bostadsdepartementet senare denna dag att föreslå att medel för försvarsberedskapen inom lantmäteriet anslås under elfte huvudtitelns anslag D 4. Försvarsberedskap.

8.2.3.21 Postbefordran

Funktionen Postbefordran omfattar befordran av brev och pakel m. m. I krig organiseras dessutom fältposl- och kurirposlverksamhel. Den 1 juli 1986 blir postverket anvarig myndighet för funktionen Postbefordran.

Enligt programplanen skall särskild uppmärksamhet ägnas åt tolalför-svarsulbildning och totalförsvarsinformalion. I det följande kommer jag, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, alt för funktionen Postbefordran beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar i enlighet med förslaget i programplanen.

8.2.3.22 Telekommunikationer

Funktionen Telekommunikationer omfattar de för totalförsvaret gemensamma telekommunikationsresurser som tillhandahålles genom televerkets försorg. Den 1 juli 1986 blir televerket ansvarig myndighet för funktionen Telekommunikationer.

Telekommunikationerna är av största betydelse för möjligheterna alt genomföra ell framgångsrikt försvar i krig. Tekniken på teleområdet har bl.a. genom digitaliseringen blivit alltmer komplicerad och har delvis medfört ökad sårbarhet. Dessa problem behandlas ingående i den perspektivsludie som televerket i september 1985 överlämnade fill 1984 års försvarskommitlé och till regeringen och som nu bereds som ett led i förberedelserna av 1987 års totalförsvarsbeslut.

Televerket har i sin verksamhetsplan för televerkets försvarsberedskap för budgetåren 1986/87-1990/91 redovisat förslag lill åtgärder för all förbättra beredskapen på telekommunikationsområdet inför krig. För budgetåret 1986/87 föreslås 12 milj. kr. för beredskapsålgärder avseende telenätet, förstärkning av lokaler, radio och televerkets ledning i krig.

Efler samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag all föreslå atl 12 milj. kr. anslås för beredskapsålgärder inom bl. a. telenätet.

8.2.3.23 Skolväsende

Verksamheten inom funktionen inriktas mot alt säkerställa alt skolans verksamhel - i första hand den obligatoriska - skall upprätthållas så långt möjligl i krigssituationer. Arbetsmarknadsutbildningens behov av resurser i krig beaklas.

Den 1 juli 1986 blir skolöverstyrelsen ansvarig myndighet för funktionen Skolväsende. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsde partementet och statsrådet Göransson. ' 14

8.2.3.24 Kyrklig verksamhet Prop. 1985/86:100

Funktionen omfattar såväl svenska kyrkans som de fria trossamfundens ' ' verksamhel. För svenska kyrkans verksamhet svarar både statliga och kyrkokommunala myndigheter. Svenska kyrkans krigsuppgifter överensstämmer i stort med fredsuppgiflerna.

För den del av svenska kyrkans verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter gäller förordningen (1977:55) om vissa slalliga myndigheters beredskap m.m. Förde kyrkliga kommunerna gäller lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap. Inom varje stift åligger del domkapitlet att följa tillämpningen av lagen. I samordningsfrågor skall domkapitlet samråda med länsstyrelsen.

Lagen om kyrklig beredskap gäller inte för de fria trossamfunden som dock genomför vissa beredskapsförberedelser på frivillig väg. Detta arbeie utgår bl.a. från en rekommendation av Svenska ekumeniska nämnden enligt vilken trossamfunden skall samverka i krig.

Den 1 juli 1986 blir överstyrelsen för civil beredskap ansvarig central myndighet för funktionen Kyrklig verksamhet.

I del följande kommer jag alt beräkna vissa medel för funktionen Kyrklig verksamhet.

8.3 Ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del

Anslagsfrågor för totalförsvarets civila del avseende budgetåret 1986/87 anmäls i dag av cheferna för berörda departement. Jag redovisar här en sammanställning av dessa anslag. För budgetåret 1986/87 beräknas sålunda ett totalt medelsbehov över statsbudgeten på ca 3 453,5 milj. kr. för verksamheten inom lolalförsvarels civila del. I driftkostnaderna inräknas räntekostnader och övriga kapitalkostnader för beredskapslagringen på ca 992 milj. kr. Den särskilda medelsramen för investeringar m.m. upptas med 224,7 milj. kr. Under försvarsdepartementets huvudtitel beräknas 1732 milj. kr.

Utöver här redovisade anslag bekostas viss verksamhet av de affärsdrivande verken och näringslivet.

115 Anslag budgetåret 1986/87 (I 000-tal kr)

Departe- Anslagsrubrik

ment,

littera

Investeringar m. m.

Varav

särskild

medelsram

Drift- 0 Totalt förvaltningskostnader'

Ju B 2 Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet

163 199

m. m. -

Fö G I Överstyrelsen för civil

32 100

35 860

53 200

578 700

243 020

beredskap: Förvaltnings kostnader - G 2 Civil ledning och samordning 35 860 G 3 Civilbefälhavama - G 4 Signalskydd 1820 G 5 Vissa skyddsrumsanläggningar 9500 G 6 Vissa teleanordningar 53 200 H 1 Befolkningsskydd och rädd ningstjänst H 2 Anläggningar för fredsorga nisationen - H 3 Skyddsrum - H 4 Reglering av prisstegringar - H 6 Identitetsbrickor - I 1 Styrelsen för psykologiskt

försvar -

J 1 Drift av beredskapslager -

5 923

12 000

3 185

2 320

150 J 2 Beredskapslagring och indus triella åtgärder 146800 J 3 Överstyrelsen för civil bered skap: Uppdragsverksamhet - J 4 Täckande av förluster till föjld av statliga bered skapsgarantier m. m, - S E 1 Socialstyrelsen (del)

E 14 Statens bakteriologiska laboratorium:

Försvarsmedicinsk verksamhet -

E 21 Beredskapslagring och utbildning m,m.

för hälso- och sjukvård i krig 85 464

E 22 Driftkostnader för beredskapslagring

m.m. -

14900 260 700

710 K B 9 Vägverket: Försvarsuppgifter 26100

D 4 Försvarsinvesteringar vid statens järnvä gar 14 900 E 1 Fariedsverksamhet (del) 260 E 5 Övrig verksamhet (del) 700 F2 Beredskap för civil luftfart 12900 Hl Försvarsinvesteringar vid televerket 12000 Jl Transportrådet (del) 710

Fi Jo

D 13 Statens krigsförsäkringsnämnd m, m,

B I Lantbruksstyrelsen (del)

B 2 Lantbruksnämnderna (del)

Cl Statens jordbruksnämnd (del)

9200 C4 Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring

C 5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

F I Statens livsmedelsverk (del)

140 F 14 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård (del)

116 Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Departe- Anslagsrubrik

Investe-

Varav

Drift- och

Totalt

ment.

ringar m. m.

särskild

förvalt-

littera

medelsram

ningskostnader

A B 1 Arbetsmarknadsverkets förvaltnings kostnader (del) 660 B 7 Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisa tioner - B 16 Nämnden för vapenfriutbildning - B 17 Vapenfria tjänstepliktiga - Bo D 4 Lantmäteriet: Försvarsberedskap I E 19 Drift av beredskapslager - E 20 Beredskapslagring och industriella åtgär der I 360 E 21 Särskilda kostnader för lagring av råolja

och flygdrivmedel -

E 22 Oljekrisnämnden -

C EI Länsstyrelsema m. m. (del) -

Summa 411434

660 224650

16500

17 160

7 323

5 138

3018

173 460

1 10

3042065

3453499

Inom förslagsanslagen H I, H 2 och H 3 ingår vissa investeringskostnader.

Den fortsatta ulvecklingen av de olika verksamheterna som lolalförsvarels civila delar omfattar anmäls dels i del följande under resp. anslag, dels av ansvarigt statsråd i vederbörande departements bilaga lill budgetpropositionen.

8.4 Övriga frågor 8.4.1 Motståndsutredningen

Regeringen bemyndigade den 18 september 1980 dåvarande chefen för försvarsdepartementet atl tillkalla en utredare med uppgift atl överväga och lämna förslag till uppgifter m. m. för ell svenskl icke-mililärt motstånd som komplement lill övriga lotalförsvarsålgärder. Utredningsdirektiven bygger på 1978 års försvarskommillés delbetänkande (SOU 1979:42) Vår säkerhetspolitik. Utredningen som antog namnet Moiståndsutredningen lämnade i februari 1984 sitt betänkande (SOU 1984:10) Kompletterande molslåndsformer.

8.4.1.1 Utredningens förslag

Utredningens grundtanke är alt det icke-militära motståndet skall utgöra etl komplement till traditionellt militärt försvar. Ulredningen föreslår all del icke-militära motståndet blir en medveten faktor i lolalförsvarsplane-ringen. Planeringen bör därvid uividgas till alt omfatta också det fall att delar av vårt land ockuperas av en främmande makt.

Utredningen har valt all inle precisera vilka åtgärder som kan komma ifråga för etl svenskl icke-mililärt motstånd utan pekar på alt ansvaret för vissa icke-militära motslåndsåtgärder redan nu ligger på våra totalförsvars-myndigheter. Exempel härpå är planering rörande undanförsel och förslö-

ring. Utredningen konstaterar därtor att någon ny organisation inte behö- Prop. 1985/86: 100 ver byggas upp. Bil. 6

Genom svårigheterna att planera för det oförutsedda måste del ickemilitära motståndet lill slor del improviseras. Detta medför sannolikt en fördröjning av verksamheten, vilkel dock får anses som en mindre nackdel i jämförelse med de allvarliga olägenheter som torde uppslå om en sådan organiserad verksamhet avslöjas i fredslid. Utredningen anser därför att statsmakterna inte bör ange vilka meloder som bör användas inom del icke-militära motståndet.

I fråga om behovet av sekretess anser utredningen alt i alla sammanhang bör sekretessen kring en verksamhet vara så liten som möjligt. Den krigsavhållande funktionen förutsätter givelvis att motståndet är känt för en eventuell angripare så atl han väger in del på sin "kostnadssida".

Ulredningen föreslår alt en särskild delegation för icke-mililärt motstånd inrättas under regeringen och all den bör verka i anslulning till försvarsdepartementet och dess enhet för civilt totalförsvar. Delegationen bör innehålla företrädare för de viktigaste funktionerna inom det icke-militära motståndet. Härvid bör de olika lolalförsvarsgrenarna vara representerade. Dessulom bör det militära försvarel, folkrörelserna och den samhällsvetenskapliga forskningen vara representerad i delegationen. Enligt utredningen bör delegationens viktigaste uppgift vara att hålla tanken på del icke-militära motståndet levande inom totalförsvarsplaneringen och atl främja dess ulveckling. Delegationen skall inte fatta för myndigheterna bindande beslul utan vara ell forum för överläggningar i frågor om del icke-militära motståndet.

8.4.1.2 Remissinstanserna

Remissinstanserna uttrycker genomgående tillfredsställelse över att tidigare obelysta men för totalförsvaret vikliga frågor nu lagils upp till behandling. En bred remissopinion ställer sig bakom den s. k. komplemenllanken och konstaterar att folkrörelserna och kyrkorna i en krissituation kommer att spela en viktig roll som opinionsbildande och opinionsförmedlande organ. Många remissinstanser framhåller emellertid del olämpliga i all som utredningen föreslår låta begreppet icke-mililärt motstånd omfatta både väpnad och icke-väpnad kamp.

Flertalet remissinstanser framhåller dock alt någon mer omfattande planering vare sig bör eller kan genomföras redan i fredsfid. De flesta remissinstanserna ställer sig dock positiva till förslaget att låta del icke-mi litära motståndet vara en medveten faktor i tolalförsvarsplaneringen och atl den också bör ta hänsyn till elt eventuellt ockupationslillslånd. Överbe fälhavaren ställer sig starkt kritisk lill förslaget atl integrera del icke-mili tära motståndet i totalförsvarsmyndigheternas planering genom all de kompletterande motståndsformerna bl.a. av sekretess- och säkerhetsskäl måste drivas vid sidan av myndigheternas ordinarie verksamhel saml i former som inte har ett konventionellt mönster. Såväl civilförsvarsstyret- sen som överstyrelsen för ekonomiskt försvar pekar på risken atl begrep pen civilförsvar och civilmotstånd kan komma att sammanblandas om 118

frågan om civilmolstånd skall beaktas i den egna myndighetens långsikliga Prop. 1985/86: 100 planering. Vad gäller behovel av sekretess accepterar remissinstanserna Bil. 6 alt vissa moment i en försvarsverksamhet av naturliga skäl måste hemlighållas. Opinionen är dock splittrad i fråga om graden av sekretess.

I fråga om inrättandet av en särskild delegation är remissopinionen också splittrad. Ell antal remissinstanser, däribland Landsorganisationen i Sverige, Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets ungdomsförbund, Sveriges kristna socialdemokraters förbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och Hemvärnsbefälets riksförbund, tillstyrker förslaget. Några remissinstanser, däribland överbefälhavaren, civilförsvarssiyrelsen och riksnämnden för kommunal beredskap, avstyrker förslaget.

8.4.1.3 Föredragandens överväganden

Jag delar utredningens inställning och remissinstansernas uppfattning all varje ålgärd som är ägnad atl öka vår vilja och förmåga lill motstånd i alla lägen är angelägen. Del icke-militära motståndet måsle därför ses som en del av vårt totalförsvar och ha samma målsättning, dvs. verka krigsavhållande. Jag anser alt redan i dag beaktas mycket av del som utredningen betecknar som icke-militärt motstånd av lolalförsvarsmyndighelerna. Exempel härpå är de förberedelser som vidtas för undanförsel och förstöring.

Utredningen pekar på all del icke-militära motståndet skall ses som etl uttryck för vår vilja alt till det yttersta värna om svenska folkels frihet saml genom aktivt motstånd mol en ockupant skapa svårigheter för denne. Enligt ulredningen bör därför totalförsvarsmyndigheterna i sina beredskapsförberedelser också undersöka vad som kan göras under etl eventuellt ockupationslillslånd. Jag delar den uppfattningen och anser atl del svenska samhället med sin fasla förankring i stora folkrörelser har särskill goda betingelser för alt kunna utveckla en belydande, samlad motståndskraft mot en inkräktare. Om en del av vårt land tillfälligt skulle ockuperas av främmande makt är del viktigt atl folkrörelserna fullföljer sina uppgifter som bärare av vårt kulturella arv. Härigenom kan folkrörelserna och även kyrkorna göra en insats för atl underlätta för befolkningen att bevara sin nationella identitet. Jag anser emellertid, med hänsyn till att det inte i någon slörre omfattning går atl planera för det oförutsedda, all dessa förberedelser inte får drivas för långt, utan planeringen skall ses som ell uttryck för all det svenska folket aldrig ger upp och atl fredslida information och ulbildning också innebär atl en presumtiv angripare får kännedom om alt ett massivt svenskt motstånd är all vänta. Delta förutsätter emellertid alt myndigheter och allmänhet redan i fr;;dslid beaktar dessa frågor. Härav följer således all myckel av denna informalion måste vara öppen.

Det kan konstateras atl frågor om icke-mililärt motstånd behandlats av olika försvarsulredningar under 1970-talel och även riksdagen (FöU 1971:9, rskr 140, FöU 1972:17, rskr 231) har som sin mening uttalat atl del icke-militära motståndet endast kan betraktas som etl komplement lill militärt försvar. Jag delar denna uppfattning.

Jag ansluter mig till utredningens förslag om inrättande av en särskild delegation. Jag anser liksom ulredningen alt delegalionen bör fungera som 119

ett diskussionsforum med uppgift att vara idéskapande och stimulera till Prop. 1985/86: 100 fortsatt forskningsarbete i ämnet. Delegalionen skall därför inte fatta några Bil. 6 för myndigheterna bindande beslul. 1 delegationen bör bl. a. berörda civila lotalförsvarsmyndigheler, folkrörelserna, kyrkorna, universiteten och försvarsmakten ingå. Jag förordar atl en delegation inrättas under budgetåret 1986/87. Jag har beräknat vissa kostnader för verksamheten under anslaget A2. Vissa nämnder m.m. inom totalförsvaret.

8.4.2 Beredskapslagringsutredningen

Regeringen bemyndigade den 30 juni 1982 chefen för dåvarande handelsdepartemenlel att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda vissa frågor om beredskaps- och fredskrislagring utanför oljeområdet med utgångspunkl i förutsättningen att lagringen i ökad omfattning bör ske i näringslivets regi. Utredningen, som antog namnet beredskapslagringsutredningen (BLU) lämnade ijanuari 1985 betänkandet (Ds Fö 1985:1) Krislagring i samverkan med näringslivet.

8.4.2.1 Utredningens förslag

De förslag och rekommendationer som BLU för fram på grundval av sina överväganden innebär i korthet följande.

Ansvar och uppgifter i fråga om beredskaps- och fredskrislagring bör i ökande omfattning föras över från staten fill näringslivet. För detta lalar såväl beredskapsmässiga som ekonomiska skäl.

Beredskapslagringen utanför oljeområdet bör även i fortsättningen bekostas av staten med medel över statsbudgeten. Enskilda förelag som medverkar bör dock kunna tänkas även åtaga sig vissa kostnader härför.

En fortsatt fredskrislagring av ungefär nuvarande omfatlning bör också bekostas av staten. Om lagringen väsentligt utvidgas bör det övervägas atl låta näringslivet bestrida kostnaderna för den genom avgifter eller lagrings-ålägganden. Det är i övriga fall rimligt atl berörda förelag bidrar lill kostnaderna för fredskrislagringen.

I syfte atl uppnå lägsta möjliga kostnader för beredskaps- och fredskrislagringen bör staten genom anbudsförfarande upphandla lagringsljänster från enskilda och slalliga tillverkningsföretag, grossistföretag, spedilions-företag, eventuellt särskill bildade lagringsförelag och även myndigheter som ombesörjer lagring - huvudsakligen ÖEF.

Lagring av främst råvaror som form för försörjningsberedskap bör i ökande utsträckning kompletteras eller ersättas med åtgärder för alt tillgodose behoven av viktiga färdigprodukter genom samordnade förberedelser för en krisproduklion. ÖEF bör praktiskt pröva och utveckla en modell för all genom anbudsförfarande upphandla produklionsålaganden från enskilda företag.

Näringslivels medverkan i beredskaps- och fredskrislagring bör så långt som möjligl vara frivillig.

Informationen om krisrisker och beredskapsbehov från ÖEF lill närings livet bör intensifieras och systematiseras för all förelagen mera skall 120

beakta beredskapskraven i sin normala verksamhet och bli mera benägna Prop. 1985/86: 100 att göra beredskapsålaganden. Bil. 6

Samarbetsorgan, där företrädare för berörda förelag och branschorganisationer har ansvar för sammansättning och fortlöpande anpassning av i försia hand fredskrislager, bör prövas av ÖEF.

Försäljning av vad som kan kallas "lagerräller" bör också kunna prövas som elt sätt alt låta enskilda förelag påverka framför allt fredskrislagrens utformning och användning och även bidra lill alt bekosta lagringen.

Medverkan från enskilda förelag i beredskaps- och fredskrislagring bör i försia hand regleras i avtal mellan staten (ÖEF) och företagen. Nu förekommande former av lagrings- och/eller omsättningsavtal bör kunna användas. Tillämpningen av avtalen bör dock innebära mera strikta krav på alt lagren alltid skall hållas på avtalad nivå och atl kontrollen av lagren utvidgas och effektiviseras.

Om tvingande föreskrifterom näringslivets medverkan i och bekostande av en eventuell, väsenlligl utvidgad fredskrislagring anses nödvändiga bör valet av form härför - lagringsåläggande eller avgiftsskyldighet - bli beroende av hur omfattande systemet blir. Om del begränsas lill enstaka varor och produkter, som hanteras av etl fåtal förelag, kan lagringsåläggande vara lämpligast. Om del berör ett slort antal varor och produkter och/eller förelag kan avgiflsskyldighet vara all föredra. Etl avgiftssystem kan byggas upp på grundval av redan tillämpade förfaranden för punktskatter m. m.

Statlig lagringsverksamhet bör lills vidare behållas inom ÖEF. Härvid bör dock ÖEF ägna väsentlig uppmärksamhet åt atl genom utveckhng av systemen för programplanering, medelsfördelning, kostnadsredovisning och inlerndebilering så långt som möjligt särskilja lagringen från den övriga verksamheten.

Ett fristående statligt lagringsförelag skulle kunna erbjuda fördelar när del gäller alt renodla och koncentrera ÖEF:s ansvar och uppgifter lill programverksamhet och alt ge ökade incitament lill en effekliv lagringsverksamhet som kan medföra besparingar. Det kan även ge möjligheter atl finansiera lagringen vid sidan av statsbudgeten. ÖEF strävar emellertid nu efler all minska omfallningen och betydelsen av den egna lagringsverksamheten. Dessa strävanden bör drivas vidare mot en mera bestämd form för de alternativa åigärderna innan slutlig ställning tas till en så genomgripande förändring som atl bilda elt frislående lagringsföretag.

Kostnaderna för ÖEF kan komma alt öka i vissa avseenden om utredningens förslag och rekommendationer tillämpas. Kostnadsökningarna bör dock kunna täckas genom omfördelning av medel från områden där verksamheten minskar eller besparingar i övrigl kan uppnås genom effektivisering av verksamheten.

De samhällsekonomiska effekterna av att uppgifter för beredskaps- och fredskrislagring och andra beredskapsåtgärder överläs av näringslivet har utredningen inte funnit vara möjliga atl bedöma. Väsenlliga vinster bör dock kunna erhållas genom alt försörjningsberedskapen kan höjas.

8.4.2.2 Remissinstanserna Prop. 1985/86:100

Remissinstanserna är i huvudsak positiva eller har ingen erinran mot BLU:s förslag i stort. En vanlig invändning av allmän natur är emellertid att förslagen är otillräckligt konkretiserade och alt kostnadsuppskattningar saknas.

BLU:s förslag om ökad samverkan mellan stat och näringsliv i försörjningsberedskaps- och lagringsfrågor tillstyrks allmänl. Främsl BLU:s förslag om s. k. lagerrätter anses allmänt vara alltför teoretiskt.

ÖEF framhåller alt de av BLU:s förslag som är utvecklingsbara bör ses som komplement till det ålgärdsbatteri som finns i dag. ÖEF, socialstyrelsen och jordbruksnämnden betonar alt BLU:s förslag bör anses till-lämpliga även utanför ÖEF:s ansvarsområde.

När det gäWer finansieringen av fredskrislager anför remissinstanserna bl.a. följande.

ÖEF tillstyrker BLU:s förslag att näringslivet bör delta i finansieringen av ett väsentligt utökat fredskrislager och beklagar alt BLU inte fört analysen längre. Frågan om ekonomiska incitament för ökad lagring bör enligt ÖEF studeras vidare om en ökad lagring skulle aktualiseras. ÖEF erinrar vidare om atl 1984 års försvarskommitlé har i uppdrag att utreda fredskrislagerfrågan.

Kooperativa Förbundet kan länka sig något ökat näringslivsansvar vid en väsentligt ökad lagring men är negativt till slörre insalser. Näringslivet i övrigt är allmänt sell av uppfattningen att staten primärt bör ha ansvar för fredskrislagringen, främst på grund av de många andra aspekter som staten har all beakta i frågan än de rent affärsmässiga. Svensk industriförening menar emellertid all en finansiering via skattetekniska ålgärder (avdragsrätt) är tänkbar. Enligt Sveriges industriförbund bör finansieringsfrågan kunna behandlas från fall till fall varvid de gemensamma intressena stat och näringsliv får klaras ut. Jernkonloret instämmer i atl beredskaps- och fredskrislagring i ökande omfattning bör kunna föras över från staten lill näringslivet.

När det gäller frågan om en utökad fredskrislagring skulle åstadkommas genom avgifter eller lagringsåläggande anser riksskatteverket alt en avgift skulle bli alltför krånglig atl administrera och att del allernalivel därför inte bör väljas.

De handelspolitiska problemen som sammanhänger med en avgift tas upp av kommerskollegium och Sveriges kemiska industrikontor. KK delar BLU:s åsikt att en avgift inte får medföra diskriminering av utländska leverantörer. Kemikonloret menar att problemet är det motsatta. Om endasl en importerad råvara avgiftsbeläggs kommer nämligen svenska producenter som vidareförädlar råvaror i en ogynnsam posifion jämfört med utländska leverantörer av de förädlade produkterna. Avgiftsbeläggning borde därför ske även för sådana varor. Svårigheterna atl "fånga upp" dessa talar emot alternativet avgift.

122 Industriförbundet och Sveriges kemiska industrikontor ifrågasätter båda värdet av fredskrislager. Detta gäller särskill om hänsyn las lill kostnaderna för denna lagring. Industriförbundet menar atl erfarenhelerna tyder på att bristsituationer ofta blir kortvariga och att näringslivet självt genom egna åtgärder i regel förmått möta sådana situationer.

8.4.2.3 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Bil 6

Jag anser atl BLU har genomfört en värdefull genomgång av de synpunkter som kan läggas på näringslivels medverkan i lagring för kriser. Jag vill liksom BLU betona all beredskapslagring är en väg att tillgodose försörjningsberedskapens krav. Den kompletterar andra meloder som normall är alt föredra framför beredskapslagring. Jag vill särskilt nämna åtgärder för att höja handlingsberedskapen hos näringsliv och myndigheter, upprätthållande av försörjningsviktig produktionskapacitet, framtagande av ersällningsvaror (substitut) och förberedande av omställningar.

Enligt min mening förtjänar flera av BLU:s förslag alt utvecklas och prövas vidare. Detta bör ankomma på ÖEF, och från den 1 juli 1986, överstyrelsen för civil beredskap.

När del gäller förslagen rörande finansieringen av fredskrislagringen vill jag emellertid särskilt framhålla all jag delar BLU:s åsikt atl näringslivet bör delta i finansieringen av fredskrislagringen.

Jag finner inle skäl alt nu ta ställning lill hur denna finansiering bör ske. Jag vill i detta sammanhang anmäla alt frågan om fredskrislagring övervägs av 1984 års försvarskommitlé.

8.5 Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av totalför svarets civila delar och fredsräddningsljänsten som jag har angett i det föregående,

2. för budgetåret 1986/87 fastställa utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhel utom skyddsrum lill 493000000 kr. och utgiftsramen för skyddsrum lill 578700000 kr., båda i prislägel februari 1985,

3. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1986/87 justera utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhet utom skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex samt utgiftsramen för skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

4. bemyndiga regeringen alt justera lämnade beställningsbemyndiganden med hänsyn lill prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5. bemyndiga regeringen alt justera utgiftsramen för statens räddningsverks verksamhel utom skyddsrum för budgetåret 1986/87 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1985/86,

6. bemyndiga regeringen all under budgetåret 1986/87 medge överskridande av utgiftsramarna för statens räddningsverks verk samhel samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om del be hövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Jag hemsläller vidare atl regeringen bereder riksdagen tillfälle all

1. ta del av vad jag har anfört om civilförsvaret under budgelårel

1984/85,

2. ta del av vad jag har anfört om icke-mililärt motstånd, Prop. 1985/86: 100

3. tadel av vadjag har anfört om beredskapslagring i näringslivels Bil. 6 regi samt

4. ta del av vad jag har anfört om ekonomiska resurser för totalförsvarets civila delar.

Jag kommer i del följande att redovisa de beräknade medelsbehoven under varje anslag.

9. Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

125 Fjärde huvudtiteln

A. Försvarsdepartementet m. m.

A 1. Försvarsdepartementet

1984/85 Ulgift 27394658

1985/86 Anslag 30200000

1986/87 Förslag 32350000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

1985/86

Beräknad

ändring

1986/87

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav

personalkostnader Lokalkostnader Till regeringens disposition

1,5

1-2 296

■¥ 720

- 146

-1-1000

+2150

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 32350000kr. Vid min bedömning av försvarsdepartementets medelsbehov harjag lagil hänsyn till den reducering av anslaget som en tillämpning av huvudförslaget medför. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarsdepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 32350000 kr.

A 2. Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

7065000 Från anslaget täcks utgifter för bl.a. totalförsvarets chefsnämnd och delegationen för eflerforskningsbyråns verksamhel.

Från anslaget ulgår vidare bidrag lill Centralförbundet Folk och Försvar och lill Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum saml till Svenska röda korset.

126 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Nämnden

Föredraganden

Anslag

1. Totalförsvarets chefsnämnd

2. Övriga nämnder

415 660

- 7 -245

-115 -H65

Bidrag till

3. Centralförbundet Folk och Försvar

4. Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum

5. Svenska röda korset

2 100

3050 400

-252

-H250 + 20

4-150

-220 -F 20

Medelsbehov

-1-760

-1-440

/. Nämnder

Pris- och löneomräkningen samt vissa volymförändringar inom nämnderna medför atl koslnaderna ökar med 238000 kr.

2. Bidrag

Centralförbundet Folk och Försvar, Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum och Svenska röda korset begär sammanlagt 522000 kr. mer i bidrag för verksamheten.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgelår lill 7065000 kr. Riksnämndens för kommunal beredskap liksom del av totalförsvarets chefsnämnds verksamhet skall fr.o.m. den I juli 1986 budgeteras inom de civila delarna av totalförsvaret. Jag har minskat anslaget i enlighet härmed. I samråd med statsrådet Dahl föreslår jag att oljekrisnämnden förs över till tolfte huvudtiteln. Jag har minskal anslaget i enlighet med detla förslag.

Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum har begärt att bidraget förs upp som etl särskilt anslag på statsbudgeten i stället för som en anslagspost inom nuvarande anslag. Jag förordar alt nuvarande form för att för riksdagen redovisa bidragets storlek behålls. Att föra upp ett särskilt anslag på statsbudgeten för ändamålet innebär enligt min mening en onödig administrativ omföring. Jag har vidare vid min beräkning av bidraget förutsatt att en ökad avgiftsfinansiering skall vara möjlig av kostnaderna för administration samt stiftelsens egen konferens- och kursverksamhet. För den under avsnitt 8.4.1 föreslagna delegationen för icke-militärt motstånd har jag vidare beräknat vissa kostnader.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Vissa nämnder m.m. inom totalförsvaret för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 7065000 kr.

127 A T IT* • Prop. 1985/86: 100

A 3. Utrednmgar m. m. n\ f.

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

8200000 Reservation 2 051049

Med hänsyn till den beräknade omfatlningen av utredningsverksamheten bör anslaget för näsla budgetår uppgå till 8,2 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Utredningar tn. m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 8200000 kr.

A4. Extrautgifter

1984/85 Utgift 758085 Reservation 188432

1985/86 Anslag 535000

1986/87 Förslag 595000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 595000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 595000 kr.

128 B. Arméförband

Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméförband. Verksamheten finansieras från följande anslag. B I. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Materielanskaffning B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

Bl. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

5905 755237 5592000000 6057000000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operaliv och krigsorganisatorisk verksamhel, utbildning till och av fast anställd personal m.fl. saml grundutbildning och repetilionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för armén

Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare

285 Grundutbildning av värnpliktiga Antal man

37 100

37 500

37 300

Antal tjänstgöringsdagar (lOOO-taldagar) Repetilionsutbildning Antal man

9547 85 230

9750 71 150

9 662 79350

9620 86 600

Antal tjänstgöringsdagar (lOOO-tal dagar)

1 175

9 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

129 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Bil. 6

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för Föredra-

armén

ganden

Arméförband:

Allmän ledning och för-

bandsverksamhet

3 422400

1800300 Operativ och krigsorga-

nisatorisk verksamhet

327600 Utbildning till och av

fast anställd personal

m.fl.

401 000

275 100

525 100

Grundutbildning av

vämpliktiga

2 131000

2563 500

2 326200

1 477 100

2452100 Repetitionsutbildning

743 250

785 500

688 800

808 800

Allmän ledning och för-

bandsverksamhet för

delprogrammet Hem-

värnet

152 350

143 100

Kostnader

5 200000

5 592000

6074 100

6057000 Tillkommer/avgår:

Överplanering, reser-

ver m. m.

—

Medgiven prisreglering

643 500

Medelsbehov

5 843 500

5 905 755

5 592000

6124 100

6057000 Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86 1986/87

Planerat Utfall

Planerat Chefen Föredra- för ganden'

armén

Militär personal Civil personal'

9947 7 930

17 877

9703 7787*

17 262

9686 7 684

17370

9754 7216

16970

97794 7 598 17377

' Beräkningen utgår från överbefälhavarens programplan.

Inkl. yrkesofficersaspiranter och frivilligt tjänstgörande personal.

' Varav ca 100 personår för friviUigt tjänstgörande personal.

■• Varav 700 personår för yrkesofficersaspiranter och ca 100 personår för frivilligt

tjänstgörande personal.

Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare. ''Härtill kommer 285 personår för lönebidragsanställda och 6 personår för beredskapsarbetare.

Budgelårel 1986/87 Chefen för armén

Förbandsproduklionen skall säkerställas i enlighet med mililärbefälhavar-nas förbandsomsätlningsplaner. All verksamhet inriktas på att skapa och vidmakthålla krigsförband med god anda och disciplin. Den skall bedrivas så all de ökade kraven på insats- och mobiliseringsberedskap samt miljöutbildning kan uppfyllas.

130 A. Pris- och löneomräkning Prop. 1985/86: 100

Bil 6

Pris- och löneomräkningen innebär all koslnaderna ökar med 320,9

milj.kr.

B. Budgetlekniska förändringar

Budgettekniska förändringar föreslås som syfiar till att skapa bättre överensstämmelse mellan budgetering och redovisning. Förändringarna innebär främsl alt samlliga personalkoslnader budgeteras på primäruppdragei Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Som en följd av en decentralisering av mark- och byggnadsverksamheten till lägre regional och lokal nivå har vissa koslnader för fastighetsförvaltning, som hiuills har budgeterats inom huvudproduktionsområdel Anskaffning av anläggningar, budgeterats under primäruppdragei Allmän ledning och förbandsverksamhet.

C. Uppgiftsförändringar

Inom den ram som överbefälhavaren har anvisai för huvudprogrammet Arméförband har chefen för armén planerat vissa uppgiftsförändringar och därav följande kostnadsförändringar enligt följande.

1. Utökad arméflygverksamhel (H- 12 milj. kr.).

2. Lokal anskaffning av standardfordon (-f 29,5 milj. kr.).

3. Kostnader i samband med renoveringar av stridsfordon (-t- 23 milj. kr.).

4. Övriga verksamhetsförändringar, bl.a. höjda beredskapskrav, ökat antal yrkesofficersaspiranter och övningsberoende koslnader (-1- 52,9 milj. kr.).

5. Ralionaliseringar (- 44,1 milj.kr.).

Utom den ram som överbefälhavaren har anvisai för huvudprogrammet Arméförband har chefen för armén på s. k. tilläggsrad planerat ålgärder som ökar kostnaderna med totalt 50 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande m. m.

Överbefälhavaren har föreslagit ålgärder på filläggsrad som ökar kostnaderna, ulöver chefens för armén tilläggsyrkande med 87 milj.kr. Han har vidare anmält atl ett arbete pågår att sammanställa de minimikrav som bör ställas på den ekonomiska informationen i budgeten.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa lill vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag kan i huvudsak godta chefens för armén förslag lill uppgifter under budgetåret 1986/87. Vid min beräkning av kostnader för primäruppdragen 131

och medelsbehov för anslaget harjag utgått från chefens för armén beräk- Prop. 1985/86: 100 ning, utan tilläggsrad. Bil. 6

Belräffande chefens för armén förslag om budgetlekniska förändringar i syfte atl skapa bättre överensstämmelse mellan budgetering och redovisning vill jag anföra all jag bejakar syftet att åstadkomma en sådan överensstämmelse. Den av chefen för armén föreslagna förändringen som innebär alt samtliga personalkostnader budgeteras på primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet bör emellertid prövas efter del atl överbefälhavarens pågående arbeie med att sammanställa de minimikrav som bör ställas på den ekonomiska informationen i budgeten, har avslutals. Jag har därför inle i min beräkning av kostnader för primäruppdragen godtagit förslagen i den delen.

Min beräkning av del lotala medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 6057000000 kr.

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

1984/85 Utgift 1320752468

1985/86 Anslag 1260858000 1986/87 Förslag 1687000000

Verksamheten under anslaget omfattar materielunderhåll - utom sådant underhåll som är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden - samt anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelslilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1985 5460956736 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnat etl beställningsbemyndigande om 533,6 milj.kr. och anvisat ett anslag av 1260858000kr. Härutöver har tilldelals 1721,6 milj. kr. i beställningsbemyndiganden på tilläggsbudget (prop. 1985/86:25, FöU 4, rskr 49). Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (5460956736 -I- 533600000 -I-1721600000-1260858 000) 6455 298 736 kr.

132 Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdragm. m.

1985/86

1986/87

Chefen för

armén

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Arméförband:

Centralt vidtaget

materielunderhåll

m. m. för delpro-

grammen l.I-1.99

73 700

68 500

68500 Arméförband:

Centralt vidtagen

materielanskaffning

m.m. (inkl. sjuk-

vårdsmateriel) för

delprogrammen I. I -

2 396800

2 330300

964 300

2061000 Kostnader

1 157800

2 123 700

2129500 Prisreglering

-HII800

-

-h 275 500

-

-1-249200

—

Justering på

grund av

- betalnings-

förskjutningar

-

-784000

-

-142500

-

-142500

- inkomster

-300000

Omräkning från pris-

läge feb. 85 till feb. 84

-

-106442

-

_

Medelsbehov

-

1681200'

-

1687000 Bemyndigandebehov

2255 200

-

I 133 300

-

' Härutöver begärs 45 milj. kr. för förbättringar av pansarvärnssystemet.

Budgelårel 1986/87

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 1 681,2 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 1 133,3 milj. kr. inhämtas. Därutöver begär chefen för armén 45 milj.kr. till pansarvärnsfunktionen utöver den medelsram som överbefälhavaren har tilldelat armén.

Under budgetåret kommer pansarvärnssystemet att förstärkas genom beställning av bl.a. hårdmålsammunition lill artilleriet och fortsaita renoverings- och modtfieringsåtgärder för stridsvagn 103. Den övriga eldkraften förbättras genom anskaffning av ny 12 cm granalkastarammunition och viss artilleriammunilion. En försia beslällning är planerad för heltäckande ABC-skydd för soldater.

Fördelningen på funktioner (molsvarande) av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgelårel 1986/87 saml vilka viktigare objeki som avses beställas framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1985; 1000-lal kr.).

133 Primämppdrag

Bemyndigande

Funktion/objekt (motsvarande)

Bil. 6

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Pansarvärn

4900 Luftvärn

3 700

Övrig cidkraft

6300 Rörlighet

45 200

Underrättelsetjänst och telekrigföring

Ledning och samband

1300 Skydd

1800 Intendenturmateriel

Övrigt

5 300

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

(inkl. sjukvårdsmateriel)

Pansarvärn

75400 Viktigare objekt: Hårdmålsammunition till artilleriet

Luftvärn

13 800

Övrig eldkraft

508 800

Viktigare objekt: Ny granatkaslarammunition

Ammunition till automatkarbin

Röriighet

21600 Underrättelsetjänst och telekrigföring

1800 Ledning och samband

97100 Skydd

133 400

Viktigare objekt: Skyddshandskar

Maskeringsnäl

Intendenturmateriel

109600 Sjukvårdsmateriel

67 700

Övrigt

60 100

Därutöver har bemyndiganden om 275,5 milj.kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yllrande över myndigheternas anslagsframställningar godtar överbefälhavaren den av försvarels materielverk föreslagna överföringen av kostnaderna för informationssystemet DELTA/A till anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen och föreslår all anslaget förs upp med I 683,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatia utveckling. Vid min beräkning av anslagsbeloppel harjag förutsatt en överföring av 2,5 milj. kr. från anslaget F4. Försvarels materielverk.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (6455298736-f 982000000 -1687000000) 5750298736 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 bhr därmed ca 5700 milj.kr.

134 Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning fill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen att medge alt beställningar av materiel m.m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 982000000 kr.,

2. lill Arméförband: Materielanskaffning för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1 687000000 kr.

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

496834932 444200000 249500000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunilionsförråd för armén saml markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfäll m. m.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Chefen för

Före-

armén

draganden

Arméförband:

Markanskaffning för delpro-

grammen

Lokalförsvarsförband

300 Gemensamma produktions-

resurser

5 500

2 200

Nybyggnad m. m. för delpro-

grammet

Gemensamma produktions-

resurser

219900 Centralt beslutade ombygg-

nads- och underhållsåtgär-

der för delprogrammet

Gemensamma produktions-

resurser

75 100

Summa

Utrednings- och projekte-

ringskostnader

-1-20000

-t-16000

-H6000

Inkomster från bostäder.

försäljning av mark och

byggnader samt vissa rän-

teinkomster

-13000

-14000

Reducering m.h.t. AMS-medel

-25000

-25 000

Reducering pä grund av

överplanering

-63 900

-25 000

Beräknat medelsbehov

444 200

259000

249500

135

Budgetåret 1986/87 Prop. 1985/86: 100

Bil. 6

Chefen för armén

Medelsbehovet beräknas lill 259 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Befäslningsproduktionen omfattar fortsatt anskaffning av ammunitionsförråd.

Medelsbehovel för nybyggnad av kaserner budgetåret 1986/87 beräknas lill 214,9 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. För nybyggnadsprojekl som har påbörjats eller avses påbörjas före den 1 juli 1986 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1986/87 till 114,5 milj. kr.

I övrigl avses medel under budgetåret 1986/87 tas i anspråk för att uppföra smörj- och spolhall samt drivmedelsanläggning vid P 2 i Hässleholm, miloverkstad elapp I vid Ing 2 i Eksjö, smörj- och spolhall vid Lv 6 i Göleborg och förråd vid P 18 i Tingstäde.

För ombyggnads- och underhållsarbeten som har påbörjats eller avses att påbörjas före den I juli 1986 beräknas medelsbehovet till 16,2 milj. kr. för budgetåret 1986/87. För centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder som avses påbörjas under budgetåret 1986/87 beräknas eft medelsbehov av 49,9 milj.kr. Av slörre ombyggnadsprojekl kan nämnas miliiärrestaurang vid P 6 i Kristianstad, kasernrenovering vid InfSS i Kvarn, miliiärrestaurang vid A 9 i Villingsberg och kasernrenovering vid ArtSS i Trängslet.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår all anslaget förs upp med 259 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt den ovan redovisade sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medelsberäkningen innebär alt etl antal smärre objeki får utgå ur planeringen för budgetåret 1986/87.

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för nya objekt. Det ankommer på regeringen och i förekommande fall överbefälhavaren att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för del anslag som riksdagen anvisar, beslula om de redovisade byggnadsföretagen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Arméförband:Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 249500000 kr.

136 B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

408174963 475000000 350000000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Verksamheten under anslaget omfattar utveckling av materiel för armén. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medels-filldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1985 1292896232 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnal etl beställningsbemyndigande om 382,8 milj.kr. och anvisai elt anslag av 475 milj.kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (1 292896232 -f 382800000-475000000) 1 200696232 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Chefen för

armén

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem. Bet.

Arméförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammen 1.1 -

370500 Kostnader

340000

805000

144400

370500

144400

370500

Prisreglering

Justering på grund av betalnings-förskjutningar

Omräkning från prisläget feb. 85 till feb. 84

-1-42 800

-289900 - 40100

-1-18000

-20500

-1-17 300

-20500

Medelsbehov

475000

350000

Bemyndigandebehov

382800

162400

161700

Budgetåret 1986/87

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 350 milj. kr. och etl beställningsbemyndigande om 162,4 milj.kr. inhämtas.

Under budgelårel avses bl.a. ulveckling beställas av en artillerilokaliseringsradar och av beväpning lill Slridsfordon 90. En provserie av ny skyddsmask kommer alt beställas. Med sikte på elt försvarsbeslut år 1992 påböijas framtagning av beslutsunderlag för slridsvagnssystemets framtida ulveckling.

Av begärda bemyndiganden avser 18 milj. kr. prisreglering.

överbefälhavarens yttrande Prop. 1985/86:100

RiI 6

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar godtar överbefälhavaren chefens för armén planering och föreslår att förevarande anslag förs upp med 350 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del lolala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid lagil hänsyn lill den inriklning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarels fortsalla ulveckling.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 (1200696232-1- 161700000-350000000) 1012396232 kr. Delta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 bhr därmed ca 1090 milj. kr.

Liksom lidigare bör del få ankomma på regeringen att la ställning lill vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen all medge all utvecklingsarbete för ar méförband får beställas inom en kosinadsram av 161 700000 kr.,

2. till Arméförband:Forskning och utveckling för budgelårel 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 350000000 kr.

c. Marinförband

Chefen för marinen är programmyndighel för huvudprogrammet Marinförband. Verksamheten finansieras från följande anslag. C I. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C2. Marinförband: Materielanskaffning C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar C4. Marinförband: Forskning och ulveckling

Cl. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1820093699 1798600000 1882000000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning lill och av fasl anställd personal m. fl. saml grundutbildning och repetilionsutbildning av vämpliktiga inom marinen.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat Utfall

Planerat

Chefen för

marinen

Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare

170 Grundutbildning av väm-

pliktiga

Antal man

6222 Antal tjänstgöringsdagar

(1000-taI dagar)

1929 Repetitionsutbildning

Antal man

4 874

8480 Antal Ijänstgöringsdagar

(1 000-tal dagar)

69,1 34.4

98,9

113,8

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för Föredra-

marinen

ganden

Marinförband:

Allmän ledning och för-

bandsverksamhet

694291 Operativ och krigsorga-

nisatorisk verksamhet

203 945

252520 Utbildning till och av

fast anställd personal

m.fl.

205 509

202 309

Grundutbildning av

värnpliktiga

753 830

Repetitionsutbildning

34 700

74000 Kostnader

1716700

1758828

1886450

1998950

1976950

139 Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för Föredra-marinen ganden

Tillkommer/avgår:

Intäkter av isbrytarverksamhet

Övriga intäkter/utgifter m. m.

Överplanering, reserver m.m.

Medgiven prisreglering

Medelsbehov

-20000 -51700

177700 1822700

-22476 4- 8461 -1-75 280'

1820093

-18000 -69850

1798600

-21550 -73 400

1904000

-21550 -73400

1882000

' Skillnad mellan kostnader till internpriser och faktiska utgifter. Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

marinen

Föredraganden

Militär personal' Civil personal"

3 532 3 053

6585

3479' 3 007'

6486

3467 2925

6392

3484 2766

6 250

3484' 2766

6250

' Inkl. yrkesofficersaspiranter.

' Varav 16 personår utgörs av frivilliganställda.

■' Varav 358 personår för yrkesofficersaspiranter.

■"Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

' Härtill kommer 36 lönebidragsanställda och 2 beredskapsarbetare (personår).

Budgetåret 1986/87

Chefen för marinen

Verksamheten har planerats inom en ram för anslaget på 1904 milj.kr. Ytterligare 40 milj. kr. behövs under anslaget som ramjuslering.

Liksom lidigare inriktas verksamheten på att producera förband med förmåga atl lösa huvuduppgiften omedelbart efler mobilisering. Härutöver vidtas omfattande ålgärder för all förbättra beredskapen, bl. a. mol ubåtskränkningar.

Förändringarna i förhållande till budgelårel 1985/86 detaljmotiverar chefen för marinen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt koslnaderna ökar med 109,9 milj. kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslul

1. Beredskapsålgärder m.m. innebär alt koslnaderna ökar med 8 milj.kr.

2. Antalet yrkesofficersaspiranter ökas med 22 personår för att täcka Prop. 1985/86: 100 ökande förlidsavgångar och tillgodose ubåtsskyddsverksamhelens behov Bil. 6

(+ 2,2 milj. kr.)

3. Överföring av medel för lokal anskaffning av slandardfordon från anslaget C 2. till anslaget C I. ökar kostnaderna med 2 milj. kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. Planerade fredsorganisatoriska förändringar minskar medelsbehovel (-22,7 milj. kr.).

2. Koslnaderna för övnings- och utbildningsverksamheten ökar (-1-1,1 milj.kr.).

3. Kostnaderna för helikopterunderhåll ökar (-1- 14,6 milj. kr.).

4. Kostnaderna för datasystemutveckling ökar (-1- 4,2 milj. kr.).

5. Medel för leasing av ubåtsjaktflygplan överförs fill anslaget C 2. för anskaffning av flygplan (-7,5 milj. kr.).

6. Koslnader för robotunderhåll överförs lill anslaget C 2. (-2 milj. kr.).

7. Besparingar inom området fastighetsförvaltning i syfte atl finansiera ubåtsskyddsverksamhet minskar koslnaderna (-4,5 milj. kr.).

Överbefälhavarens yttrande

Anslaget bör lillföras 32 milj.kr. utöver chefens för marinen tillläggsyr-kande, bl.a. för beredskapsförbättrande ålgärder, utökat materielunderhåll och repetitionsutbildning samt som kompensation för utökade uppgifter.

Medel för drifl av skjulplatsen Torhamn, 1,3 milj. kr., bör överföras lill anslaget F 4. Försvarets materielverk.

Överbefälhavaren tillstyrker i övrigl chefens för marinen planering.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa lill vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag har inte beräknal medel för att tillgodose överbefälhavarens och chefens för marinen tilläggsyrkanden. Jag kan i huvudsak godta chefens för marinen förslag till uppgifter under budgetåret 1986/87. Jag anser dock, med hänsyn till pris- och löneomräkningen av anslaget, atl medelsbehovet är någol mindre än vad chefen för marinen angivit.

I enlighet med vad jag tidigare har anfört (s. 41) har jag inle beräknal medel för en utökad rekrytering av yrkesofficersaspiranter som syftar lill en långsiktigt utökad personalram. Däremoi bör rekrytering få ske för all täcka ökade förtidsavgångar. Medel för drifl av skjutplatsen Torhamn överförs till försvarets materielverk såsom överbefälhavaren anfört.

Min beräkning av det tolala medelsbehovel framgårav sammanställning en över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen 141

att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 882000000 kr.

c 2. Marinförband: Materielanskaffning

1383 872524 1315000000 1217000000

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Verksamheten under anslaget omfattar översyner av stridsfarlyg, åtgärder på grund av haverier m. m., materielunderhåll - utom sådant underhåll som är en direkl följd av malerielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden - saml anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget värden 30 juni 1985 3909 494 311 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnat etl beställningsbemyndigande om 1373 300000 kr. och anvisat ett anslag av I 315000000kr. Härutöver har tilldelals 832 milj. kr. i beställningsbemyndiganden på tilläggsbudget (prop. 1985/86:25, FöU 4, rskr 49). Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 bhr därmed (3 909494311 -I- 1373 300000 ■+■ 832000000 - 1 315000000) 4799794311 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1985/86

1986/87

Chefen för

marinen

Föredragande

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Marinförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. för delprogrammen 2.1-2.99

109 100

54 700

61000 Marinförband:

Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. (inkl. sjukvårdsmateriel) för delprogrammen 2.1 -2.99

924 100

1327 400

1340000 Kostnader

2024100

1971000

978800

1388100

958800

1401000

Prisreglering

Justering på grund av - betalningsförskjutningar inkomster

-Hl 83 200 - 2000

-543 000 - 2000

-1-315800 - 2000

-182 100 - 2000

-1-311200 - 2000

-182000 - 2000

Omräkning från prisläge feb. 85 till feb. 84

-111000

Medelsbehov

-

1315000

-

1204000'

-

1217000

Bemyndigandebehov

2205300

-

1292600

-

1268000

-

' Härutöver begärs 8 milj. kr. för bl. a. återtagning av materielunderhåll.

142 Budgetåret 1986/87 Prop. 1985/86:100

„, f ... Bil. 6

Chejen jor marinen

Anslaget bör föras upp med I204milj.kr. och etl beställningsbemyndigande om 1292,6 milj.kr. inhämtas. Chefen för marinen begär ylleriigare 8 milj. kr. under anslaget som ramjustering för återtagning av materielunderhåll som tidigare inte kunnat anskaffas på grund av inplanerade ubåtsskyddsålgärder.

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl.a. för anskaffning av lätt kuslrobot, torpedmateriel, sambands- och stridsledningsmateriel samt ubålsskyddsmaleriel.

Fördelningen på funklioner (motsvarande) av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1986/87 samt de viktigare objekt som avses beställas framgår av följande sammanslällning (prisläge februari 1985; I 000-tal kr.).

Primäruppdrag Bemyndigande

Funktion/objekt (motsvarande)

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Översyner av stridsfartyg 44600

Haverier 10100

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (inkl. sjukvårdsmateriel)

Fartygsobjekt m.m. 58300

Viktigare objekt: fartygsmoderniseringar

skeppsteknisk materiel m. m. Vapenmateriel för flottan 172 300

Viktigare objekt: helikoptermateriel

torpedmateriel

ubåtsskyddsmateriel Vapenmateriel för kustartilleriet 642 700

Viktigare objekt: läU kustrobot

ubåtsskyddsmateriel Intendenturmateriel 29300

Sjukvårdsmateriel 2 000

Övrigt 19500

Därutöver har bemyndiganden om 315,8 milj.kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren alt 600000 kr. förs till huvudprogram 3 Flygvapenförband för finansiering av skjutplats Torhamn. Härutöver föreslås en reducering med 2950000 kr. som ramanpassning och att anslaget förs upp med 1 200750 kr. I övrigl lämnar överbefälhavaren chefens för marinen anslagsframställning ulan erinran.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del lotala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av

sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. 143

Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i Prop. 1985/86: 100 avsnillet om det militära försvarets fortsatta utveckling. Bil. 6

I min beräkning av betalningsmedel harjag också tagit hänsyn till behovet av all förstärka ubålsskyddsfunklionen.

Med utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (4799794311 -I- 1 268000000 -1217000000) 4850794 311 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 4650 milj. kr.

Liksom lidigare bör del få ankomma på regeringen all la ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att medge all beställningar av materiel m. m. får läggas ul inom en kostnadsram av I 268000000 kr.,

2. lill Marinförband:Materielanskaffning för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av I 217000000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1984/85 Utgift 162537916

1985/86 Anslag 116000000

1986/87 Förslag 138000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet saml markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

144 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1985/86

1986/87

Chefen för marinen

Föredraganden

Marinförband;

Markanskaffning för delpro-

grammen

Fasta kustartilleriförband

500 Gemensamma produktions-

resurser

500 500

Nybyggnad m. m. för delprogrammen

4600 25 300

4 600 25 300

17900 28300

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

Fasta kustartilleriförband

Gemensamma produktionsresurser

Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och

underhållsförband m. m.

17050 Fasta kustartilleriförband

14 200

14200 Gemensamma produktions-

resurser

33 100

61250 Summa

135 300

172200

169400

Utrednings- och projekte-

ringskostnader

+ 8000

-f 5000

-1- 5000

Inkomster från bostäder

och försäljning av mark

och byggnader

- 5 000

- 4800

- 4 800

Reducering pä grund av

överplanering

-22 300

-32400

-31600

Beräknat medelsbehov

116000

140000

138000

Budgetåret 1986/87

Chefen för marinen

Medelsbehovet beräknas till 140 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Planerad befästningsproduktion omfattar fortsatt anskaffning av minstationer och slabsplatser, fortsatt ombyggnad av ett antal äldre kustartilleribalterier, ombyggnad av elkraflsförsörjning på Muskö saml ubåtsskyddsålgärder.

För nybyggnadsprojekl som har påbörjats eller avses bli påbörjade före den 1 juli 1986 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1986/87 lill 9 milj. kr. I övrigt avses medel tas i anspråk under budgetåret 1986/87 för alt påbölja bl.a. nybyggnad av en idrottshall vid Blekinge kustarfilleriförsvar med Karlskrona kustarlilleriregemenle, en kasern vid Berga örlogsskolor, en ny militärrestaurang vid Slockholms kuslartilleriförsvar med Vaxholms kuslartilleriregemente saml ett förråd vid Gollands kuslartilleriförsvar med Gotlands kustartilleriregemente.

10 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

För ombyggnads- och underhållsarbelen som har påbörjats eller avses Prop. 1985/86: 100 bli påbörjade före den I juli 1986 beräknas medelsbehovel lill 15 milj. kr. Bil. 6 för budgetåret 1986/87.

Medel för centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder avses bl. a. att tas i anspråk för ombyggnad av miliiärrestaurang vid Västkustens militärkommando med Älvsborgs kuslartilleriregemente och en skolbyggnad vid Berga öriogsskolor.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår alt anslaget förs upp med 140 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar alt medel för näsla budgelår anvisas enligt sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för nya byggnadsobjekl. Det ankommer på regeringen och i förekommande fall överbefälhavaren atl, efler prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, beslula om de redovisade byggnad sförelage n.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 138000000 kr.

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

1984/85 Utgift 124968349

1985/86 Anslag 125000000

1986/87 Förslag 183000000

Verksamheten under anslaget omfattar utveckling av materiel för marinen. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningslakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1985 447325 506 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnal elt beställningsbemyndigande om 161,7 milj. kr. och anvisai ell anslag av 125 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (447325 506-h 161 700000-125OOOOOO) 484025506 kr.

146 Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1985/86

1986/87

Chefen för

marinen

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Marinförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammen 2.1 -

272 500

138900 Kostnader

151800

272500

140600

138900

140600

138900

Prisreglering

Justering på grund av betalningsförskjutningar

Omräkning från prisläge feb. 85 till feb. 84

-H9900

-136900 - 10600

-t-35 600

-1-44 100

-h 36 400

-1-44 100

Medelsbehov

-

125000

-

183000

-

183000

Bemyndigandebehov

161700

-

176200

-

177000

-

Budgetåret 1986/87

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 183 milj. kr. och ell beställningsbemyndigande om 176,2 milj. kr. inhämtas. Under budgetåret inriktas verksamheten främsl på fortsatt systemutveckling och projeklering av ubåtar och på allmän utveckling och projektering av vapenmateriel. Av begärda bemyndiganden avser 35,6 milj. kr. prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren marinchefens anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarels fortsatia ulveckling.

Med utnyttjande av de belopp som har lagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (484025506-f 177000000-l83000000) 478025506 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 450 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen all ta ställning lill

vilkel utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det bemyndi- Prop. 1985/86: 100 gande som riksdagen kan komma att lämna. Bil. 6

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen atl medge att utvecklingsarbete för marinförband får beställas inom en kostnadsram av 177000000 kr.,

2. lill Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 183000000 kr.

148 D. Flygvapenförband

Chefen för flygvapnet är programmyndighel för huvudprogrammet Flygvapenförband. Verksamheten finansieras från följande anslag. D I. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D2. Flygvapenförband: Materielanskaffning D3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

3039579515 2976700000 3 129000000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhel, utbildning lill och av fasl anställd personal m. fl. saml grundutbildning och repetilionsutbildning av värnpliktiga inom flygvapnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen för flygvapnet

Antal flygtimmar

73 300

90300 Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare

155 Grundutbildning av väm-

pliktiga

Antal man

4450 Antal tjänstgöringsdagar

(1 000-tal dagar)

1370 Repetitionsutbildning

Antal man

7 100

3 168

8700 Antal tjänstgöringsdagar

(1000-taI dagar)

64,7

32,5

73,2

68,2

1984/85

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86 1986/87

Planerat Utfall

Planerat Chefen för Föredra-flygvapnet ganden

Flygvapenförband: För flera delprogram

gemensamma lednings-och strilförband

375 250

398 130

Jaktförband

487 230

434 234

573 321

573 290

Attackförband

308 550

333 352

333 320

Spaningsförband

Flygtransportförband

Basförband

200294 122813 703 070

154715 101345 728815

170455 107547 747 947

170430 107 540 746560

Gemensamma produktionsresurser

820030 Kostnader

2795 9003070927

2996700

3158 000

3149 300

Tillkommer/avgår:

Intäkter

-20000

-31347

-20000

överplanering.

reserver m. m.

—

-

—

-

- 300

Medgiven prisreglering

-

Medelsbehov

-t-3006600

3039580

2976700 3138000

3129001

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86 1986/87

Planerat Utfall

Planerat Chefen Föredra-för flyg- ganden vapnet

Militär personal' Civil personal"

4419 3 839

8258

4215 3 782

7997

4251 3916

8167

4111' 3 379

7490

4111' 3 379

7490

' Inkl. yrkesofficersaspiranter.

" Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

' Varav 320 personår för yrkesofficersaspiranter och 110 personår för frivilligt

tjänstgörande personal.

Budgetåret 1986/87 Chefen för flygvapnet

Likviditelsläget kräver slor återhållsamhet i planeringen av verksamheten.

Rekryteringen av flygförare och officerare inom del tekniska facket utökas.

Flygtiden på krigsflygplansystemen kommer, alt inom ramen för totalt tillgängliga resurser, om möjligt att ökas.

Utbildningen vid trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed planeras med inriktning att 60 nya elever skall antas per år. Hela kostnaden för utbildningen bör bestridas utanför den av överbefälhavaren angivna ekonomiska ramen.

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1985/86 delaljmotiveras på följande sätt.

150 A. Pris-och löneomräkning Prop. 1985/86:100

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 199,2 ' ' milj.kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslul

1. Organisationsförändringar minskar personalkostnaderna med 11,5 milj.kr.

2. Utökad utbildning vid den statliga trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungby hed medför alt koslnaderna ökar med 13,1 milj. kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. Flygtidsuttaget ökar vilket medför atl materielunderhållskostnaderna ökas med 13 milj. kr.

2. Ökad rekrytering och ulbildning av flygande personal och yrkesofficerare i teknisk tjänst medför ökade rese- och traktamentskostnader med 2 milj. kr.

3. Minskal antal ijänstgöringsdagar för värnpliktiga minskar kostnaderna med 6,2 milj. kr.

4. Viss förrådsverksamhet överförs till huvudprogrammet Operativ ledning m. m. vilket medför minskade kostnader med 900000kr.

5. Organisationsförändringar och anpassning till utfall minskar kostnaderna med 47 370000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Chefens för flygvapnet anpassning av resursbehovet till utfall tillstyrks.

Trafikflygarhögskolan (TFHS) belastar försvarsmakten med 46,2 milj. kr. budgetåret 1985/86 och 42 milj. kr. budgetåret 1986/87. Den utökade verksamheten vid TFHS medför därutöver atl planerad rationalisering vid krigsflygskolan (F5) i Ljungbyhed om 14 milj. kr. 1985/86 och 15 milj. kr. 1986/87 inte kan genomföras. Chefen för flygvapnet har för närvarande planerat 28,9 milj. kr. per budgetår för TFHS. Detla har endast kunnat ske genom att annan verksamhet fåll senareläggas eller hell utgå. Den militära utgiftsramen bör därför höjas med 57 milj. kr. under budgetåret 1986/87. Vidare bör extra medel om 60,2 milj. kr. lillföras försvaret under budgetåret 1985/86.

På grund av lillkommande uppgifter och beredskapshöjande åtgärder (inkl. utökad utbildning vid TFHS) bör den militära ramen ökas för anslaget Dl. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet med 66,1 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa lill vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatia ulveckling. 151

Belräffande försörjningen av piloter för flygvapnet och de civila flygbo- Prop. 1985/86: 100 lagen får jag hänvisa lill vad jag har anfört under avsnillet Pilotfrågan (s. Bil. 6 37).

Jag anser att del är angelägel alt en utökning sker av utbildningen av militära piloter liksom av tekniska officerare så långt det är möjligt av prakfiska skäl bl. a. för all motverka de stora avgångar som skett under de senaste åren. Belräffande den långsiktiga inriktningen av personalramen för flygvapnet får jag hänvisa till vad jag har anfört under avsnittet Försvarels behov av befäl (s. 40). Vad beträffar den utbildning av civila piloter som sker vid TFHS vill jag framföra följande. Del är av utomordentlig vikt alt utbildningen snarast ulökas på det sätt som jag har angivit i avsnittet Pilotfrågan. Belräffande kostnader för ulbildning av civila piloter har dåvarande kommunikationsministern i prop. 1980/81:6 om den civila pilotulbildningen anfört alt en del av den besparing som flygvapnet gör genom tillkomsten av civil pilolulbildning bör användas för all finansiera verksamheten vid TFHS. I prop. 1980/81:6 anges vidare all finansieringen av statens koslnader för verksamheten får övervägas när utbildningen har funnit sin form eftersom det är en ulbildning som inle direkt kommer försvaret fill godo. Som jag tidigare har angett under avsnittet Pilotfrågan räknar jag med alt i nästa års budgetproposition lämna ett samlal förslag i frågan.

Jag kan i huvudsak godta chefens för flygvapnet förslag till uppgifter under budgetåret 1986/87 liksom hans beräkning av kostnaderna under primäruppdragen. Vid min beräkning av kostnader för primäruppdragen och medelsbehov för anslaget har jag

- beräknal medel för den utökning av antalet elever vid TFHS som enligt planeringen borde uppgått till ett intag av 60 elever under år 1986 men som av praktiska skäl har begränsats någol,

- inte godtagit chefens för flygvapnet och överbefälhavarens förslag om ramtillskoll samt

- räknat med en något lägre prisomräkning än chefen för flygvapnet. Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställning en över kostnader och medelsbehov.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 3 129000000 kr.

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1984/85 Utgift 2556780939 1985/86 Anslag 2613000000 1986/87 Förslag 2613000000

Verksamheten under anslaget omfattar materielunderhåll - utom sådant underhåll som är en direkt följd av materielens förrådshållning eller ulbild ning och övning vid förbanden - saml anskaffning av materiel för krigsor- 152

ganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1985 13023347938 kr. För budgelårel 1985/86 har riksdagen lämnal ell beställningsbemyndigande om 1369000000 kr. och anvisat ell anslag om 2613 milj. kr. Härutöver har tilldelats 389,5 milj. kr. i beslällningsgbemyndiganden på filläggs-budget (prop. 1985/86:25, FöU 4, rskr 49). Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (13023 347938-1-1369000000 -1-389500000-2613000000) 12168847938 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Chefen för flygvapnet

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem. Bet.

Flygvapenförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m.m. för delprogrammen 3.1-3.99

43 900

103 900

43 900

103900 Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (inkl. sjukvårdsmateriel) för delprogrammen 3.1-3.99

1305 500

3 450200

1 241700

2569600 Kostnader

1418400

3562800

1285600

2696400

1285600

2673500

Prisreglering

Reducering på

grund av

- betalnings förskjutningar

- inkomster

-h36I 100 - 20000

-710300 - 20000

+415 300 - 20000

- 40500

- 20000

-1-425 100 - 20000

- 40500

- 20000

Omräkning från prisläge feb. 85 till feb. 84

-219500

Medelsbehov

2613000

2635900'

2613000

Bemyndigandebehov

1758500

1680900'

1690700

' Härutöver yrkas 173,9 milj. kr. som ramhöjning.

Budgelårel 1986/87

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 2635,9 milj. kr. och elt beställningsbemyndigande om 1680,9 milj. kr. inhämtas. Chefen för flygvapnet begär som ramjustering ytteriigare 173,9 milj. kr. för robolulvecklingsprogrammel och trafikflygarhögskolan.

Beställningsbemyndigandena för delprogrammel Gemensamma lednings- och strilförband avser viss fortsatt anskaffning av utrustning för radaranläggningarna PS 860.

153 Inom delprogrammel Jaktförband avser huvuddelen av beställningsbe- Prop. 1985/86: 100 myndigandena nödvändig typservice, vissa modifieringar m. m. Bil. 6

Inom JAS-programmel inriktas verksamheten på beställningar lill delserie 1.

Beställningsbemyndigandena för delprogrammet Allackförband avser kompletterande beställningar lill saml underhåll av flygplan AJ37.

Inom delprogrammel Basförband planeras en anskaffning av bl.a. am-munilionsröjningsfordon saml materiel för den nya basorganisalionen. Viss lageruppbyggnad av drivmedel sker.

Fördelningen på funklioner (motsvarande) av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1986/87 samt vilka viktigare objeki som avses beställas framgår av följande sammanslällning (prisläge februari 1985; I 000-lal kr.).

Primäruppdrag

Bemyndigande

Funktioner/objekt (motsvarande)

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Jakt

2100 Attack

1300 Transportflyg m. m.

Bas

2000 Övrigt

38500 Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

(inkl. sjukvårdsmateriel)

Ledning samt stridsledning och luftbevakning

368400 Jakt

335400 JAS

25 100

Attack

58600 Spaning

2400 Transportflyg m. m.

30900 Bas

263 700

Sjukvårdsmateriel

4400 Övrigt

152800 Därutöver har bemyndiganden om 415,3 milj.kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sill yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren alt förevarande anslag skall minskas med 5846000 kr. som ramanpassning och föras upp med 2630054000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del lolala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriklning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsalla utveckling . Belräffande ro- bolprogrammet anserjag alt koslnaderna ryms inom filldelad ram. 154

Med utnylljande av de belopp som har lagils upp i sammanställningen Prop. 1985/86: 100 blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (12168847938-1- Bil. 6 1690700000-2613000000) 11246547938kr. Delta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregieringsme-del för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 10200 milj. kr.

Liksom tidigare bör del få ankomma på regeringen atl la ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen alt medge atl beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1690700000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 2613000000kr.

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1984/85 Ulgift 250851089

1985/86 Anslag 262500000

1986/87 Förslag 320500000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar, flygfält och ammunifionsförråd för flygvapnet saml markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfäll. Verksamheten omfattar vidare kompletleringsarbeten m. m. på eller i anslulning till befintliga flygbaser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fasligheler.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1985/86 1986/87

Chefen för Före-

flygvapnet draganden

Flygvapenförband:

Markanskaffning för delprogrammen

För flera delprogram gemen samma lednings- och stril förband - - -

Basförband _ _ _

Gemensamma produktions resurser 1000 1000 1000

Nybyggnad m. m. för delprogrammen

För flera delprogram gemen samma lednings- och stril förband 54 600 77 800 77 800 155

Primäruppdrag m.m.

1985/86

1986/87

Chefen för flygvapnet

Föredraganden

89800 60300

96500 75 700

96500 73 700

Basförband

Gemensamma produktionsresurser

Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings- och stril-

förband

16 800

17800 Basförband

43 800

Gemensamma produktionsresurser

35 900

38400 Summa

273200

351000

349000

Utrednings- och projekteringskostnader

Inkomster

Reducering pä grund av överplanering

-H3 300 - 3000

-21000

-1-22000 - 2500

-47800

-K 22 000 - 2500

-48000

Beräknat medelsbehov

262500

322700

320500

Budgetåret 1986/87

Chefen för flygvapnet

Medelsbehovet beräknas till 322,7 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Medelstillgången för nybyggnadsprojekl som har påbörjats eller avses komma att påbörjas före den I juli 1986 beräknas till sammanlagt 113,8 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Medel avses tas i anspråk för att uppföra hangar vid Skaraborgs flygflottilj (F7), serviceförråd vid Hälsinge flygflottilj (F15), teknikbyggnad vid försvarets materielverks försöksplals i Vidsel samt till- och ombyggnad av hangar vid Blekinge flygflottilj (F 17).

Planerad nybyggnadsproduktion omfattar bl.a. utbyggnad av radarstationer, radiolänkanläggningar, radiolänkstationer, flygbassystem 90, mobiliseringsförråd, ammunilionsförråd och drivmedelsgårdar. Ombyggnadsverksamhelen omfattar främsl ombyggnad av en större slabsplats och reparationer av bansyslem.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår alt anslaget förs upp med 322,7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar alt medel för näsla budgelår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

156 Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för nya byggnadsobjekl. Det ankommer på regeringen eller i förekommande fall överbefälhavaren att, efler prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsföretagen. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 320500000 kr.

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1723949378 1335000000 1723000000

Verksamheten under anslaget omfattar ulveckling av materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget värden 30 juni 1985 10077925696 kr. För budgelårel 1985/86 har riksdagen lämnat elt beställningsbemyndigande om 734,8 milj. kr. och anvisat ell anslag av 1 335 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (10077 925 696 -I- 734 800000-1 335 000000) 9477 725 696 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.) Primäruppdrag m.m.

1986/87

1985/86

Chefen för flygvapnet Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Flygvapenförband: Utvecklingsarbete

för delprogrammen

3.1-3.99

Till regeringens disposition

Kostnader

Prisreglering Justering pä grund av betalningsförskjutningar - inkomster

omräkning från prisläge feb. 85 till feb. 84

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

458500 2237500 2614700 1878400 1414700 1879000

- - - - 900000'

458500 2237500 2614700 1878400 2314700 1879000

1-308 300 - -1-253 100 - -1-243 800

- 32000 -258400 _ _ _

-532000 - 63 000 -156000 - 63 000 - 156000

-112100 - - -

1335000 - 1722400 - 1723000

734800 - 2804800 - 2495500

Avsedda för JAS.

157 Budgetåret 1986/87 Prop. 1985/86: 100

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 1 722,4 milj. kr. och ell beställningsbemyndigande om 2804,8 milj. kr. inhämtas.

Inom delprogrammet Gemensamma lednings- och strilförband planeras beställningar av vissa taktiska ledningssystem m. m.

Verksamheten inom delprogrammet JAS-förband avser i huvudsak utveckling av JAS-flygplanet, anskaffning av flygplan SK 39 saml vissa vapen.

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser är främsl avsett för drift och underhåll av försöksplatser samt forskning, försök och prov. Invesieringarna av viss materiel för FFA fortsätter.

Av begärda bemyndiganden avses 253,1 milj. kr. för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren alt förevarande anslag ökas med 600000kr. med anledning av överförande av skjulplats Torhamn lill försvarets materielverk och förs upp med I 723 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del tolala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn lill vissa investeringar vid flygtekniska försöksanstalten och den inriklning som jag har förordat i avsnittet om del militära försvarels fortsatia utveckling.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (9477725696 H- 2495500000-1723000000) 10250225696 kr. Della belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 9700 milj. kr.

Liksom lidigare bör del få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen att medge alt utvecklingsarbete för flygvapenförband får beställas inom en kosinadsram av 2495 500000kr.,

2. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1723000000kr.

158 E, Operativ ledning m. m.

överbefälhavaren är programmyndighel för huvudprogrammet Operativ

ledning m. m. Verksamheten finansieras från följande anslag.

E 1. Operafiv ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

E2. Operaliv ledning m. m.: Materielanskaffning

E3. Operaliv ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar

E4. Operaliv ledning m. m.: Forskning och ulveckling

E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

1984/85 Utgift 686241583

1985/86 Anslag 572300000

1986/87 Förslag 632400000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, dels operaliv och krigsorganisatorisk verksamhel.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag in. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefälhavaren

Föredraganden

Operativ ledning m. m.:

Operativ planläggning

mm.

71 100

83 552

83 665

Beredskap m.m.: Sär-

skild verksamhet

33 607

39170 Beredskap m.m.: In-

satsberedskap

63 562

63617 Beredskap m. m.: Be-

redskapsåtgärder vid

SJ m. m.

13 245

14 234

Krigsorganisation av

centrala och högre re-

gionala staber m. m.

123 465

1I272I

Gemensamma produk-

tionsresurser:

Överbefälhavarens

och militärbefäl-

havarnas fredsorga-

nisation m. m.'

285 220

285 570

327 983

Gemensamma produk-

tionsresurser; Ge-

nomförande av ny

datakraftstruktur

8 360

7713 Kostnader

649 103

Tillkommer/avgår:

Intäkter

-12088

-6960

-12900

-7600

Överplanering, reser-

ver m.m.

-12832

-15 533

-9081

-9103

Medgiven prisreglering

62200 Medelsbehov

650 800

572 300

632 400

' Under primäruppdraget har beräknats kostnader för bidrag till soldathemsverk-samhet, tidningen Värnpliktsnytt och medel för Sveriges centrala värnpliktsråds (f.d. värnpliktigs arbetsgruppen) verksamhet.

159 Personal

Personalkategori

Antal ans

tällda omräknat till pe

rsonår

Bil. 6

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefälhavaren

Föredraganden

Militär personal Civil personal

717 1261

1978'-

645 1241

1886'

656 I 194

640 I 171

640 1 171

I8II'

' Inkl. beredskapspersonal.

Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

Budgetåret 1986/87

Överbefälhavaren anför som programansvarig myndighet för huvudprogrammet Operaliv ledning m. m. följande motiveringar för förändringar i förhållande till budgetåret 1985/86.

A. Pris- och löneomräkning Koslnaderna ökar med 35317000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Personalkostnaderna ökar med 2134000 kr.

2. Diverse förhyrningar utgår. Kostnaderna minskar med 2863 000 kr.

3. Lokaliseringen av försvarets förvaltningsskola ökar kostnaderna med 1,5 milj. kr.

4. Överföringar från andra huvudprogram ökar kostnaderna med 4,1 milj.kr.

5. Vissa beredskapsåtgärder ökar kostnaderna med 3,2 milj. kr.

6. Övriga volymförändringar gör alt kostnaderna ökar med 7460000 kr.

7. Medelsbehovet under anslaget ökar på grund av minskade intäkter (6452000 kr.) och minskad överplanering (5,3 milj. kr.).

Försvarets underrättelsenämnd tillstyrker den särskilda verksamheten vid försvarsstaben i överbefälhavarens anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriklningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa lill vad jag har anfört i avsnittet om del militära försvarets fortsaita ulveckling.

Upplysningar om primäruppdragei Beredskap m. m.: Särskild verksamhet kommer atl lämnas riksdagens försvarsutskott.

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag lill uppgifter under budgelårel 1986/87.

160 Min beräkning av del lolala medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. I min beräkning harjag avsatt medel för Sveriges centrala värnpliktsråd att användas för särskilda insatser för att stärka de värnpliktigas ställning i disciplinsystemet enligt prop. 1985/86:9 om lag om disciplinförseelser av krigsmän m. m.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 632400000 kr.

E 2. Operativ ledning m.m.: Materielanskaffning

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

134149555 174000000 179900000

Verksamheten under anslaget omfattar bl. a. anskaffning av lelemaleriel för försvarels telenät och för försvarets gemensamma slabsplatser samt uppbyggnad av signalförbindelser. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden var den 30 juni 1985 337283 310 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnat etl beställningsbemyndigande om 122,0 milj. kr. och anvisai etl anslag om 174 milj. kr. Härutöver har tilldelals 60,5 milj. kr. i beställningsbemyndiganden på lilläggsbudgel (prop. 1985/86:25). Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (337283310-t- 122OOOOOO-F 60500000-174000000) 345783310kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Operativ ledning m. m.: Materiel-

anskaffning för delprogrammen 4.1-4,99

263 000

201200 Kostnader

262 600

263 000

201 300

208 300

201200 Prisreglering Justering på grund av betalningsförskjutningar

-f-2 500

-73 900

-21300

-1-9800

-21 300

Omräkning från prisläge feb. 85 till feb. 84

-14 700

Medelsbehov

179900 Bemyndigandebehov

272 100

218 100

11 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Budgetåret 1986/87 Prop. 1985/86: 100

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört atl anslaget bör föras upp med 181,3 milj. kr. varav 1,3 milj. kr. som ramanpassning för atl genomföra "Struktur 90" och all ell beställningsbemyndigande om 263 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främsl mol en fortsatt anskaffning och installation av sambandsmateriel för utbyggnad och komplettering av försvarets telenät och för försvarsmaktens gemensamma staber.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det tolala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriklning som jag har förordal i avsnittet om del militära försvarels fortsatia ulveckling. Jag har särskill beaktat behovet av medel för genomförande av "Struktur 90".

Med utnyttjande av de belopp som har tagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (345 783 310-f 218 100000-179900000) 383983310 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 360 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge atl beställningar av materiel m. m. för operativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 218 100000 kr.,

2. lill Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 179900000kr.

E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar

1984/85 Ulgift 121051765

1985/86 Anslag 112300000

1986/87 Förslag 186160000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m. och befäst ningar för huvudprogrammen Operaliv ledning m. m. och Gemensamma myndigheter m. m. samt markförvärv för dessa ändamål. 162

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Bil. 6

Överbefäl-

Före-

havaren

draganden

Operativ ledning m. m.: Markanskaffning för delpro-

grammen Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m.

400 Försvarets radioanstalt

200 Nybyggnad m. m. för delpro-

grammen Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m.

82 300

85 200

Gemensamma produktionsresurser

1650 Gemensamma myndigheter Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammen Krigsorganisation för centrala och högre regionala staber m. m.

10650 36 795

10650 36795

Gemensamma produktionsresurser

11380 Gemensamma myndigheter

48670 Summa

Utrednings- och projekteringskostnader

Reducering pä grund av överplanering m. m.

Beräknat medelsbehov

I2I810

5 300

-14810 112 300

-7 945 192080

-14 785 186 160

Budgelårel 1986/87

Överbefälhavaren

Medelsbehovet beräknas lill 192080000 kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

För nybyggnads-, ombyggnads- och underhållsprojekl som har påbörjats eller avses komma att påbörjas före den I juli 1986 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1986/87 till 27,7 milj. kr. För all påbörja nybyggnad beräknas 72,8 milj. kr. saml för alt starta ombyggnads- och underhållsarbeten 93 milj. kr.

Överbefälhavaren har vidare äskat 7,1 milj. kr. för byggnadsarbeten som regeringen av konjukturskäl har innehållit under budgetåret 1985/86.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Forlifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för nya byggnadsobjekt. Det ankommer på regeringen eller i förekommande fall

överbefälhavaren atl, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ra- Prop. 1985/86: 100 men för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade Bil. 6 byggnadsföretagen. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 186 160000 kr.

E 4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling

1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

lOOOOOOO 24350000

Verksamheten under anslaget är dels olika nationella program och dels gemensamma för försvarsmakten och omfattar bl.a. inledande syslem-och malerielarbete saml bevakning och ulveckling av intressanta teknikområden. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelslilldelningen. För budgelårel 1985/86 har riksdagen lämnal ell beställningsbemyndigande om 10,9 milj. kr. och anvisai elt anslag av 10 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed 900000 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.) Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

26605 43 745

IO 000 10778 43 745 26605 43 745

900 - 3 555 - 4 255

18 500

48000 Operativ ledning m. m.: Utvecklingsarbete för delprogrammet 4.99 10000 10778 43745

Till regeringens disposition

Kostnader

Prisreglering

Justering på grund av betalningsförskjutningar m. m.

Omräkning från prisläge feb. 85 till feb. 84 - -778

Medelsbehov - 10000

Bemyndigandebehov 10900 - 47 300

5 850'

' Dessa medel avses för viss ADB-utrustning som upphandlas gemensamt för försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets rationaliseringsinstitut, militärhögskolan och statens försvarshistoriska museer. Medel har överförts från anslagen F2, F3, F9, Fl 1 och FI5.

164 Budgetåret 1986/87 Prop. 1985/86: 100

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört atl anslaget bör föras upp med 23,5 milj. kr. varav 5 milj. kr. för ADB-verksamhet och att ell beställningsbemyndigande om 47,3 milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främsl mol fortsall verksamhel inom ramen för det nationella mikroelektronikprogrammet. Vidare sker uppföljning och utveckling av försvarsmaktsgemensamma datasystem och inom motme-delsområdet.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del tolala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid beaktat försvarsmaktens deltagande i del av riksdagen faslställda nationella mikroelektronikprogrammel saml bevakning och ulveckling av försvarsmaktens gemensamma datorsystem.

Med utnyttjande av de belopp som tagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (900000 -1- 48000000 -24350000) 24550000. Detla belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 20 milj. kr.

Del bör få ankomma på regeringen alt ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att medge all utvecklingsarbete för ope raliv ledning m. m. får beställas inom en kostnadsram av 48000000 kr.,

2. till Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling för bud getåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 24350000 kr.

165 F. Gemensamma myndigheter m. m. Prop. 1985/86: lOO

Inledning

Anslagen för det militära försvarets gemensamma myndigheter föreslås uppgå fill sammanlagl 1838 milj. kr. vilket ulgör 8,2 % av den militära utgiftsramen. I förhållande till föregående budgetår innebär detta en viss minskning av huvudprogrammets andel, vilket ligger väl i linje med uppställda besparingsmål. Den totala personalramen för huvudprogrammets samtliga myndigheter minskar enligt överbefälhavarens programplan med ca 3 %, dvs. från 6 182 lill 6004 personår mellan budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Personalminskningen är således betydligt större än vad en tillämpning av det s. k. huvudförslaget skulle innebära. Delta är etl led i en långsiktig planering avseende tioårsperioden 1982/83-1991/92.

Till följd av de högt satta personalminskningsmålen har flera myndigheter tvingats lill betydande organisatoriska förändringar. Somliga av dessa har i denna situation funnit det svårt atl behålla och rekrytera viss lyp av personal för vilken del för närvarande råder stor efterfrågan på arbetsmarknaden. Parterna på arbetsmarknaden har i de senasle avtalen på den slalliga arbetsmarknaden (ALS 1984-85) avsatt särskilda medel för alt kunna möta behoven av riktade insatser s. k. marknadslönefillägg.

För alt underlätta för vissa myndigheter alt inom sina minskande personalramar behålla eller rekrytera den personal de behöver har det inom anslagen beräknats särskilda medel för detla ändamål. De myndigheter som härvid berörs är forttfikalionsförvaltningen, försvarets materielverk-och försvarets forskningsanstalt.

Eftersom budgelårel 1986/87 är del sista budgetåret i nuvarande försvarsbeslutsperiod och etl nyll försvarsbeslut vänlas fallas år 1987 har inte ställning nu tagits till myndigheternas planering för liden efter detta år. Föredragandens ställningstaganden lill verksamheten under budgetåret 1986/87 redovisas under resp. anslag.

Försvarets civilförvaltning

Försvarets civilförvaltning har produktionsansvar i fråga om förmåner till anslällda och värnpliktiga, ekonomisk redovisning, juridik och palentverksamhei. Civilförvaltningen handhar vidare redovisningsrevision inom försvaret och övervakar atl den ekonomiska redovisningen är rättvisande och medelshanteringen säker. Förvaltningen har också fackansvar inom sakområdet Kameraltjänsl. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarels civilförvaltning. Som uppbördsmedel redovisas bl.a. ersättningar för dalorkostnader vid drifl av ekonomiska redovisningssystem samt inkomster av viss avlöningsuträkning och av tjänster inom ekonomi-och patenlområdena.

F I. Försvarets civilförvaltning

1984/85 Ulgift 107267144

1985/86 Anslag 104470000

1986/87 Förslag 105540000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Bil. 6

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets civilförvaltning

Föredraganden

Försvarets civilförvaltning:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Försvarets civilförvaltning

Revision

Vissa ersättningar m. m.

47 503

5 146

5 189

5 572

5 299

62395 Kostnader

115 065

117 OOI

Tillkommer/avgår:

Tjänster för försvarsmyndigheter

Avlöningsuträkning m. m. för vissa civila myndigheter

Extema tjänster

Medgiven prisreglering

-7955

-1953

- 257 -t-5 760

-II 143

- 1683

- 336

-8740

-1600

- 255

-10390

- 1600

- 421

-95II

1600 - 350

Medelsbehov

107 543

105 540

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat Utfall Planerat För- Föredra-

svarets ganden civilförvaltning

Civil personal'

' Exkl. personal som finansieras genom intäkter från myndigheter utanför det militära försvaret samt lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

Budgetåret 1986/87

Försvarets civilförvaltning

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl koslnaderna ökar med 8596000 kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslul

Planerade personalminskningar medför alt lönekostnaderna minskar med 750000 kr.

c. Uppgiftsförändringar Prop. 1985/86: 100

1. Kostnaderna för verksamheten beräknas minska med 48000 kr. Bil. 6

2. Ersättningarna i anledning av kroppsskada beräknas minska med 2 milj. kr.

3. Intäkterna beräknas sammanlagt öka med I 816000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Anslagsyrkandet bör minskas med 2052000 kr. på grund av minskningar i verksamheten och andra grunder för prisuppräkningar. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

iag kan i huvudsak godta vad civilförvaltningen har anfört beträffande behov av medel för budgetåret 1986/87 men har liksom överbefälhavaren gjort vissa reduceringar enligt vad som närmare framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Regeringen har i december 1985 tillsatt en särskild utredare med uppgift atl se över bl. a. de ekonomiska, administrativa och organisatoriska konsekvenserna av atl riksrevisionsverket (RRV) skall överta ansvaret för den stafiiga redovisningsrevisionen redan budgetåret 1986/87. Detla kan komma atl beröra försvarets civilförvaltning.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 105 540000 kr.

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Försvarets sjukvårdsstyrelse har fackuppgifler och tillsynsansvar för försvarsmaktens hälso- och sjukvård, miljö- och hälsoskydd, djurhälsovård, djursjukvård och djurskydd. Styrelsen har vidare produklionsansvar för anskaffning av sjukvårdsförnödenheler för försvarel.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets sjukvårdsstyrelse.

168 F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

28200000 28700000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Föredraganden

Försvarets sjukvärds-styrelse: Allmän ledning och förbandsverksamhet

29481,3

28700 Kostnader

29481,3

28700 Tillkommer/avgår:

Betalningsmedelsförskjutning m. m.

Medel frän tredje huvudtitelns anslag A 10. Kommittéer m.

Medgiven prisreglering

m. -145 2330

-2261,9 - 145,0

-50

Medelsbehov

27074,4

28700 Personal

Personalkategori

Antal anställda omi

räknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets sjukvårds styrelse

Föredraganden

Militär personal Civil personal

22 44

22 43

22 42

69'

64 Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

' Inkl. lönebidragsanställda, reservsjuksköterskor, beredskapsarbetare m.fl. (sammanlagt 6 personår).

Budgetåret 1986/87

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 motiveras på följande säu.

A. Pris- och löneomräkning Kostnaderna ökar med 1560000 kr.

169 B. Förändringar enligt regeringens beslut Prop. 1985/86:100

RiI ft

Bedömda personalavgångar minskar kostnaderna med 150000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. Skotlskadesymposiet (Wound Ballistics) utgår. Kostnaderna minskar med 50000 kr.

2. Inköp av datorutrustning ökar kostnaderna med 40000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Sjukvårdsstyrelsens anslagsyrkande bör minskas med 40000 kr. på grund av minskade administrativa kostnader vid personalminskning.

Anslaget bör föras upp med 29560000 kr. vilket även innefattar anskaffning av ADB-utrustning för övergång till "Struktur 90".

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av koslnaderna för primäruppdragei harjag utgått från en något lägre pris- och löneomräkning än sjukvårdsstyrelsen. Vad beträffar anskaffning av datorutrustning harjag beräknat medel för delta ändamål under anslaget E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 28700000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar för försvarsmaktens anskaffning av fortifikaloriska anläggningar, byggnader och mark samt för sådana ombyggnads- och reparationsarbeten som kräver särskild kompetens. Förvaltningen har fackuppgifter inom sakområdet Fastighetsförvaltning. Förvaltningen skall i fred organisera byggnads- och reparationsberedskapen, vilken beslår av förelag från den civila byggnadsindustrin som förbereds för uppgifter i krig.

170 F 3. Fortifikationsförvaltningen

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

173000000 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primämppdrag m.m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Fortifi-kations-förvalt-ningen

Föredraganden

Fortifikationsförvaltningen:

Allmän ledning och förbandsverksamhet 161650

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. 1700

178793 1321

173 900 1700

183415 1700

175 300 1700

Kostnader

163 350

180 114

177000 Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering Intäkter

13 500 -3 500

-4 176

-3 850

-4000

Medelsbehov

173 350

171 750

181 115

173 000

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

Prop. 1985/86: 100 Bil 6.

1984/85

1985/86 1986/87

Planerat Utfall

Planerat Fortifi- Föredra-kations- ganden förvaltningen

Militär personal Civil personal

22 831

21 807

21 786

21 785

806 Budgetåret 1986/87

Fortifikationsförvaltningen

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1985/86 motiverar fortifikationsförvaltningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl koslnaderna ökar med 8840000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Fortsatt ADB-utveckling saml åtgärder för rationalisering och utveckling av byggverksamheten inom försvarsmakten genomförs. Vissa inventarier anskaffas. Kostnaderna ökar med 3,5 milj. kr.

2. Personalramen minskar. Samtidigt beräknas vissa lönekostnadsök- Prop. 1985/86: 100 ningar utöver allmän löneutveckling. Kostnaderna minskar med 2825000 Bil 6. kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren har föreslagit all anslaget förs upp med 167950000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovel för näsla budgetår framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 173000000 kr.

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk har produklionsansvar för materielanskaffningen inom försvarsmakten utom i fråga om viss sjukvårdsmateriel och fortifikatorisk materiel. Materielverket har även produktionsansvar för större underhålls- och reparationsarbeten på försvarels materiel. Verket har fackuppgifter inom sakområdena Förplägnad, Förrådsverksamhet, Materielunderhåll och Verkstadsdrift. Verket svarar vidare för fördelningen i krig av landets samlade fordonsresurser och för reparalionsljänsten för dessa.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarels materielverk.

172 F 4. Försvarets materielverk

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

605400000 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets materielverk

Föredraganden

Försvarets materielverk:

Allmän ledning och

förbandsverksamhet

625 795

Kostnader

625 795

Tillkommer/avgår:

Intäkter av extern

provning

- 6000

-2603

-4470

-4640

Intäkter av förvalt-

ningskontoret

- 7840

-7867

-8310

-8960

Intäkter av lokalvård

- 40

- 27

- 80

Intäkter av admini-

stration av ackord-

hästorganisationen

- 275

- 256

- 275

- 25

Medgiven prisreglering

; -h 42 200

—

Kapitalkostnader för

anläggningar

- 5 600

-5 600

-7910

-6690

Medelsbehov

613900'

605400 Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

'Häri ingår 27,2 milj.kr. som äskats utöver överbefälhavarens ram. Försvarets materielverk begär därutöver 890000 kr. för anställda med s. k. NOM-garanti och 2 190000 kr. för marknadslönetillägg.

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets materielverk

Föredraganden

Militär personal Civil personal

Varav intäktsfinansierade

2 822

3 107 (70)

262 2663

2925 (64)

285 2 765

3050'- (70)

285 2645

2 930''-(64)

285 2645

2930'-2 (64)

' Exkl. ca 30 personår för iniäktsfinansierad extem provning. Exkl. överföring av personal (9 personår) vid Torhamns skjutplats.

173 Budgetåret 1986/87 Prop. 1985/86: 100

Bil. 6

Försvarets materielverk

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 moliverar försvarets materielverk på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all koslnaderna ökar med 25 508 000 kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslul

Den personalminskning som del åligger materielverket alt genomföra minskar medelsbehovel för budgetåret 1986/87 med 17295000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. Ökade lönekostnader när personal vid Torhamns skjulplals överförs till försvarets materielverk (-1- I 300000 kr.).

2. Hyrorna minskar med 390000 kr.

3. Datorkostnaderna minskar med tolalt 2179000 kr. Driftkostnaderna för informationssystemet DELTA/A, 2559000 kr., förs över till huvudprogrammet 1.

4. Inköp av tjänster ökar med I 847000 kr.

5. Investeringarna ökar med 1468000kr.

6. Inkomsterna ökar med 570000 kr.

7. Utöver den av överbefälhavaren givna ramen äskas 27,2 milj. kr. för ulveckling av produktionsplaneringssystemel (PPS), köp av ett annex till byggnaden Tre Vapen jämte inventarier samt för statskontorets medverkan vid upphandling av ADB-utrustning.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren föreslagna överföringar till huvudprogrammet I och från huvudprogrammet 2 saml all 650000 kr. inplaneras för tjänster hos statskontoret.

Överbefälhavaren har, med hänsyn till all underlaget varil ofullständigt, inle kunnat ta ställning till hela projeklel med ulveckling av produktionsplaneringssystemet. Överbefälhavaren förordar därutöver vissa andra reduktioner och föreslår atl anslaget förs upp med 584,5 milj. kr.

Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det tolala medelsbehovet framgår av sammanställningen

över koslnader och medelsbehov. Jag har därvid tagit hänsyn lill atl '4

skjutplatsen Torhamn överförts från Sydkustens öriogsbas, varvid 1,3 Prop. 1985/86: 100 milj. kr. förs över från anslaget C i. Marinförband: Ledning och förbands- Bil 6. verksamhel, saml att informationssystemet DELTA/A numera inläktsfi-nansieras, varvid 2,5 milj. kr. förs över till anslaget B2. Arméförband: Materielanskaffning.

Koslnaderna för del tillfälliga annexet till Tre Vapen skall inle belasta materielverkets anslag.

Efter en ylleriigare redovisning av motiven för atl utveckla produklions-planeringssyslemet saml de bedömda koslnaderna för alt genomföra ulvecklingen har jag vid min beräkning av anslagsbeloppet låtit avsätta 20 milj. kr. för denna utveckling.

I samband med beslut om en ny organisation ålades försvarets materielverk en successiv resursanpassning under 1980-talel. Dåvarande chefen för försvarsdepartementet angav i totalförsvarspropositionen (prop. 1981/82:102 bil2) antalet helårsanställda lill 2920 budgetåret 1986/87 resp. 2470 budgetåret 1991/92. Uppgiftsförändringar därefter har lett till att målen nu är 2930 resp. 2470 helårsanställda för de bägge budgetåren. Under de senaste åren har rekryteringssituationen varil ogynnsam samtidigt som personalavgångarna blivit högre än normall. Materielverket har därför dels inte utnyttjat tilldelade lönemedel budgeiåren 1983/84 och 1984/85, dels för budgeiåren 1985/86 och 1986/87 äskat lönemedel för en personalram som är lägre än den av statsmakterna angivna. För att kunna lösa sina uppgifter har materielverket tvingats utnyttja externa resurser i slörre omfattning än normalt.

Enligt min uppfattning är det vikiigi all materielverket driver rekryteringsarbetet vidare med kraft. Jag har därför som lidigare nämnts vid min beräkning av anslagsbeloppel avsatt medel för speciella åtgärder för all rekrytera och behålla särskilt kvalificerad personal. Jag anser också all materielverket bör medges atl rekrytera upp till den av statsmakterna bestämda personårsramen och att erforderliga lönemedel därvid kommer atl ställas till förfogande genom omfördelning inom den militära utgiftsramen. Samtidigt bör materielverkets utnyttjande av externa resurser begränsas.

Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att medge att förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret får läggas ul inom en kosinadsram av 700 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att medge atl för budgetåret 1986/87 förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje fillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700000000 kr.,

2. till Försvarets materielverk för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 605400000 kr.

Gemensam försvarsforskning

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forsk ning och grundforskning för totalförsvarsändamål främst inom de naturve- 175

tenskapliga, tekniskt-vetenskapliga, medicinska och beteendevetenskapliga forskningsgrenarna.

Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammel samt produklionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortifikationsförvaltningen har produklionsansvar för den fortifikaloriska forskningen och försvarels materielverk har motsvarande ansvar inom programelementel Övrig försvarsleknisk forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvarsforskning.

Under rubriken Försvarels forskningsanstalt (s. 245) beskrivs försvarels forskningsanstalts organisaiion och lokalisering samt den intäktsfinansierade verksamheten.

F 5. Gemensam försvarsforskning

1984/85 Utgift 334123 170

1985/86 Anslag 320800000

1986/87 Förslag 336200000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försva-

Föredra-

rets forsk- ganden

nings-

anstalt

Gemensam försvars-

forskning:

Tillämpad forskning inom

försvarets forskning.s-

anstalt

205 720

228 064

234 800

229010 Grundforskning inom för-

svarets forsknings-

anstalt

84 550

90 765

88455 Tillämpad forskning för

programelementet Forti-

fikatorisk forskning

4 735

5 220

5 175

Grundforskning för pro-

gramelementet Forti-

fikatorisk forskning

810 Tillämpad forskning för

programelementet Övrig

försvarsteknisk forsk-

ning

4715 Grundforskning för pro-

gramelementet Övrig

försvarsteknisk forsk-

ning

7 848

8035 Kostnader

336200 Tillkommer/avgår:

Intäkter

-1090

Medgiven prisreglering

-1-32 300

Medelsbehov

344 300'

'Häri ingår tilläggsäskanden om 10,5 milj.kr. utöver den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen för bl.a. högre löneomräkning samt anskaffning av viss kostnadskrävande forskningsmateriel.

176 Personal _______________________________________ Prop. 1985/86: 100

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår Bil. 6

1984/85 1985/86 1986/87

Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra-

forsk- ganden nings-anstalt

Civil personal 1125 1094 I 104 1079' 1079'

' Varav 25 personår för fortifikatorisk forskning.

Budgetåret 1986/87

Försvarets forskningsanstalt

Förändringarna i förhållande till budgelårel 1985/86 motiverar försvarets forskningsanstalt på följande säll.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl koslnaderna ökar med 24milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Planerade personalreduceringar medför att koslnaderna minskar med 4,5 milj. kr.

2. Koslnaderna för hyror beräknas öka med 1680000 kr. på grund av lägre bidragstäckning från den intäktsfinansierade verksamheten.

3. Forskning inom sambandsområdet kommer alt läggas ul på industrier och högskolor. Della beräknas öka koslnaderna med 975000 kr.

4. Kostnaderna för inredning och utrustning under budgetåret beräknas öka med 900000 kr.

5. Anskaffning av datorutrustning m. m. minskar med 5,0milj. kr.

Utöver den ram som överbefälhavaren har tilldelat försvarets forskningsanstalt begär forskningsanstalten på s. k. tilläggsrader ytterligare medel.

6. Anskaffning av datorutrustning m. m. för slridsledningsstudier och signalbehandling för I milj. kr.

7. Anskaffning av utrustning för forskning rörande ubålsskydd för 3 milj. kr.

8. Anskaffning av en s.k. tandemmasspektrometer för 1,5milj.kr. varvid delfinansiering från anslaget UD/F5 förutsätts.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren forskningsanstaltens tilläggsäskanden för bristande löneomräkning om 4,5 milj.kr. och för investeringar i forskningsmateriel om 5,5

12 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

milj. kr. Tilläggsäskandel för bristande bidragstäckning till hyror godtas. Prop. 1985/86: 100 Överbefälhavaren fillstyrker i övrigl forskningsanstaltens planering och Bil. 6 föreslår att anslaget förs upp med 334315000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarels forskningsanstalt har anfört om verksamheten för budgetåret 1986/87. Jag avser redovisa mina ställningstaganden för de återstående åren i programplaneperioden i samband med 1987 års försvarsbeslut.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid bl. a. räknai med vissa åtgärder för atl rekrytera och behålla särskilt kvalificerad personal. Enligt min uppfattning är del viktigt all forskningsanstalten prövar olika åtgärder för att stimulera rekryteringen av kvalificerad personal och för alt behålla denna kvar inom organisalionen.

Jag förordar all 1 milj. kr. anvisas för datorutrustning m. m. för slridsledningsstudier och signalbehandling samt 1,5 milj. kr. för en tandemmasspektrometer.

Forskningsanstalten har utanför anvisad ram äskat 3 milj. kr. för utrustning till ubålsskyddsforskning. Jag är för närvarande inle beredd atl anvisa särskilda medel härför ulan förutsätter att chefen för marinen avdelar de resurser som kan erfordras för materiel lill prioriterad forskning om ubåtsskydd.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Kostnadsramen bör bestämmas fill 11 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1986/87 medge atl materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av 11000000 kr.,

2. till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 336200000 kr.

F 6. Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

1984/85 Utgift 15093 845

1985/86 Anslag 36500000

1986/87 Förslag 46500000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. för försvarels forskningsanstalt. 178

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Försvarets forskningsanstalt

Föredraganden

Nybyggnad m. m. för delprogrammet Gemensam försvarsforskning Smärre objekt Grindsjöprojektet Ursviksprojektet

Beräknat medelsbehov

1500 30000 18500

2150 21000 24900

2150 21000 23 350

46500 Prop. 1985/86:100 Bil. 6

Budgetåret 1986/87

Försvarets forskningsanstalt

Medelsbehovet beräknas lill 48050000 kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren all anslaget förs upp med 48050000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar atl medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Byggnadsstyrelsen skall redovisa huvudhandlingar för nya byggnadsobjekl. Det ankommer på regeringen alt, efler prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, beslula om de redovisade byggnadsföretagen. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 46500000 kr.

Försvarets radioanstalt

Försvarets radioanstalt svarar för signalspaning inom totalförsvaret.

I övrigl är verksamheten av sådan nalur alt närmare redogörelse inle bör lämnas lill regeringsprotokollel. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

179 F7. Försvarets radioanstalt

1984/85 Utgift 209940000'

1985/86 Anslag 195600000

1986/87 Förslag 224500000 ' Varav 27,9 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets radio anstalt

Föredra--ganden

Försvarets radioanstalt: Allmän ledning och

förbandsverksamhet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

137860 46140

148 110 61829

I455I0 52370

156220 73 590

153 080 73 590

Kostnader

226670 Tillkommer/ avgår:

Overplanering, reserver

m. m. Medgiven prisreglering

-2000

-2 280

-2 170

Medelsbehov

195 600

227640'

' Varav 8430000 kr. som tilläggsäskande.

Budgetåret 1986/87 Försvarets radioanstalt

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 10 820 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar kommer atl lämnas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna, om lilläggsäskande tillstyrks, alt kostnaderna ökar med 21 220000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren delar av radioanstaltens planerade volymökningar och till-läggsäskande och föreslår all anslaget förs upp med 219210 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning fill denna hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Försvarets radioanstalt för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 224500000 kr.

180 Värnpliktsverket

Värnpliktsverkels produklionsansvar omfattar inskrivning av personal enligt värnpliktslagen, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga samt redovisning och medverkan vid krigsplacering av försvarsmaktens personal.

Verksamheten under delprogrammet Värnpliklsverket budgeteras på eU primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliklsverket.

F8. Värnpliktsverket

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

108000000 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Vämpliktsverket

Föredraganden

Vämpliktsverket: Allmän ledning och förbandsverksamhet

11I2I6

108000 Kostnader

94 500

108000 Tillkommerlavgår:

Medgiven prisreglering

-1-16765

-

_

—

Medelsbehov

111 265

1II216

108000 Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86 1986/87

Planerat Utfall

Planerat Väm- Föredra-plikts- ganden verket

Militär personal Civil personal

Summa

97 265

106 246

352 Budgetåret 1986/87

Värnpliklsverket

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1985/86 moliverar värnplikts-verket på följande sätt.

181 A. Pris-och löneomräkning Prop. 1985/86:100

RiI fi

Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 6 131000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Det för budgetåret 1985/86 medgivna engångsbeloppet för idriflsäll-ning av verkets datoriserade informationssystem avgår (-6385000 kr.).

2. Den personalminskning som verket ålagts genomföra minskar lönekostnaderna med 900000 kr.

3. Verkel hemsläller alt personalramen bibehålls oförändrad i avvaktan på resultatet av den vid myndigheten pågående organisationsöversynen (-F 900000 kr.)

4. För underhåll av informationssystemet begär verket medel för ytterligare konsultmedverkan (1,4 milj. kr.) och för ny utrustning m. m. (2 838 000 kr.).

5. Övriga förändringar innebär all koslnaderna ökar med 232000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yllrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren föreslagen personalökning. I övrigl tillstyrker överbefälhavaren planeringen och föreslår att värnpliklsverket filldelas elt anslag av 108950000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel, dels för viss konsultmedverkan och dels för anskaffning av ny utrustning m. m.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

att lill Vämpliktsverket för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 108000000 kr.

Försvarets rationaliseringsinstitut

Försvarets rationaliseringsinstitut har fackansvar för rationaliseringsverksamheten inom försvarsdepartementets område saml ansvar för viss produklion.

Verksamheten under delprogrammel Försvarets rationaliseringsinstitut budgeteras på ell primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras huvudsakligen från förslagsanslaget Försvarels rationaliseringsinsiiiut. Medverkan i myndigheternas ralionaliseringsarbete finansieras i begränsad utsträckning genom medel från resp. myndighets anslag.

F 9. Försvarets rationaliseringsinstitut

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

21350000 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85 1985/86

1986/87

Planerat Utfall Planerat

Försva-

Föredra-

rets ra-tionali-

ganden

serings-institut

Försvarets rationa-

liseringsinstitut: Allmän ledning och förbandsverksamhet

23 860 23 000

24850 Kostnader

23 860 23000

24 850

Tillkommerlavgår:

Intäkter

Medgiven prisreglering

- 2000 -2200 -1-2690

-2000

-3 500

Medelsbehov

24550 24103 20800

21350 Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85 1985/86

1986/87

Planerat Utfall Planerat

Försva-

Föredra-

rets ra-tionali-

ganden

sermgs-institut

Militär personal Civil personal

6 4 6

73 75 69

6 65

79 79 75

71 Prop. 1985/86:100 Bil. 6

Budgetåret 1986/87

Försvarets rationaliseringsinstitut

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 motiverar försvarets rationaliseringsinstitut på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kostnaderna ökar med 1065000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Förändrade uppgifter medför ökade koslnader med 895 000 kr. Därvid har 15 milj. kr. budgeterats för alt, i samarbete med statskontoret, utveckla

arbetsrufiner för användning av datoriserade hjälpmedel i kontorsarbete, Prop. 1985/86: 100 s.k. kontorsinformationssystem. Bil. 6

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren anför all medel för ulveckling av kontorsinformalions-system har budgeterats på anslaget E4, i enlighet med överbefälhavarens lidigare ställningstagande till finansieringen av detta uppdrag. Äskandet bör därför reduceras med 1,5 milj. kr. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigl planeringen.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets rationaliseringsinstitut har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har liksom överbefälhavaren inle räknat med särskilda medel för utveckling av kontorsinformalionssystem under detla anslag.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 21 350000 kr.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har fill uppgift att utbilda personal i ledande befattningar inom totalförsvaret.

Verksamheten under delprogrammet Försvarshögskolan budgeteras på elt primäruppdrag inom delproduktionsområdet Ulbildning lill och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.

184 F 10. Försvarshögskolan

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

3 520000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat Utfall

Planerat

Försvars- Föredra-högskolan ganden

Försvarshögskolan: Ulbildning till och

av fast anställd

personal m. fl.

Summa kostnader

Tillkommerlavgår: Medgiven prisreglering Medelsbehov

2895 3778 2895 3778

-H550 3445 3 778

3050 3 050

4098 3 520 4098 3520

4098 3 520

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat Utfall

Planerat

Försvars- Föredra-högskolan ganden

Militär personal Civil personal

6 6 5 6

II 12

5 II

6 6

5,5 5,5

II.5 11,5

Budgelårel 1986/87

Försvarshögskolan

Förändringarna i förhållande fill budgetåret 1985/86 motiverar försvarshögskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 899000 kr. Myndigheten har därvid i sina beräkningar inräknat en ramhöjning för all uppnå kostnadsläckning och en normaliserad budget, efler del att skolan under senare år haft en starkt underbalanserad budget för sin verksamhet.

B. Uppgiftsförändringar

Övriga kostnader ökar med sammanlagl 149000 kr.

överbefälhavarens yttrande Prop. 1985/86:100

RiI fi I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anmäler överbefälhavaren sin avsikt att - mot bakgrund av den rådande budgetsitua-lionen vid försvarshögskolan - under budgetåret 1985/86 följa anslagels utveckling och vid behov föreslå ytterligare åtgärder. Överbefälhavaren föreslär i avvaktan på detla alt försvarshögskolans anslagsyrkande minskas med 578000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarshögskolan har anfört om verksamheten. Utbildningens omfattning och kvalitet bör enligt min mening ligga på i huvudsak nuvarande nivå. Med hänsyn lill vad försvarshögskolan och överbefälhavaren har anmält belräffande budgelsituationen har jag beräknal vissa medel för en begränsad uppräkning av anslaget ulöver vad som erfordras som uppräkning för pris- och lönestegringar.

Mina beräkningar av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarshögskolan för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 3 520000 kr.

Militärhögskolan

Militärhögskolan har till uppgift alt utbilda yrkesofficerare och reservofficerare för kvalificerade befattningar i krigs- och fredsorganisalionen. Militärhögskolan svarar också för den militärhisloriska forskningen inom försvarsmakten.

Verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på två primäruppdrag inom delpoduklionsområdena Utbildning lill och av fast anställd personal m. fl. saml Grundforskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

40237000 35 860000 41800000

Fil. Militärhögskolan

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86 1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Militär-

Föredra-

högskolan ganden

Militärhögskolan:

Utbildning till och

av fast anställd per-

sonal m.fl.

32 180

33 940

39805 Grundforskning

1995 Varav delegationen

för militärhistorisk

forskning

(415)

(430)

(600)

(450)

Summa kostnader

35 860

41800 Tillkommer/avgår:

Medgiven prisregle-

nng m. m.

-h3 800

Medelsbehov

41800 Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Militär-

Föredra-

högskolan ganden

Militär personal Civil personal

84 26

78 31

85 26

III

28,5

121,5

93 26

119 Budgetåret 1986/87

Militärhögskolan

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 moliverar militärhögskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 2 120000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Högskolan avser alt bl. a. genomföra tre ett-åriga slabskurser i enlighet med förslag från överbefälhavaren, vilkel innebär alt 8 nya lärartjänster avsedda för militär personal behöver inrättas (4-1,5 milj. kr.) samt medför ökade utbildningskostnader (-1-1,2 milj. kr.).

2. För atl uppnå en acceptabel servicenivå på biblioteksverksamheten Prop. 1985/86: 100 samt för alt lösa skrivcentralens arbetsuppgifter begär högskolan alt 2,5 Bil. 6

nya tjänster för civil personal inrättas (-1-225000 kr.).

3. Fr. o. m budgelårel 1986/87 skall högskolan svara för kostnaderna för reservofficerskurserna som hittills belastat försvarsgrenarnas anslag (-t-950000 kr.).

4. Högskolan har bedömt atl verksamheten fr. o. m budgetåret 1986/87 kommeratt belastas med koslnader för flygtransport, som hittills tillhandahållits som gratistjänst (-1- I 210000 kr.).

5. För rationaliseringsålgärder och engångsutgifter begär militärhögskolan I 675 000 kr.

Delegationen för militärhistorisk forskning

Uppgiftsförändringar

För atl kunna stödja olika forskningsprojekt krävs ytterligare 170000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren den fortsatta satsningen på utbildningsanläggningar för struktur 90-datorer.

Överbefälhavaren föreslår atl begärda medel för personalökningar, rationaliseringar och engångsutgifter minskas med 900000 kr.

Överbefälhavaren anför alt något beslut avseende ändrade betalningsrutiner för flyglransporter ännu ej faltals och avstyrker äskandet på denna punkl.

Föredragandens överväganden

I likhet med överbefälhavaren anser jag att anskaffningen av datorer i första hand bör komma utbildningsverksamheten till del. Jag instämmer i stort med vad överbefälhavaren i övrigt har yttrat över militärhögskolans anslagsframslällning.

Jag har beräknal medel för de koslnader som uppkommer genom införandet av den nya ett-åriga högre slabskursen.

Under avsnittet Den anställda personalen (s. 42) har jag redogjort för min syn på den högre slabsulbildningen vid militärhögskolan. Enligt min mening bör - i likhel med vad jag senare kommer atl redovisa under anslaget Försvarets förvallningsskola - en översyn komma till stånd beträffande militärhögskolans långsikliga behov av fasta personalresurser.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Militärhögskolan för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 41800000 kr.

188 Försvarets förvaltningsskola

Försvarets förvallningsskola har lill uppgift atl utbilda personal inom försvarsmakten i allmän administration, personaladministration, kameraltjänsl, förplägnad m. m.

Verksamheten under delprogrammel Försvarels förvallningsskola budgeteras på etl primäruppdrag inom delproduktionsområdel Ulbildning lill och av fast anställd personal m. fl. Elevberoende koslnader budgeteras på sekundäruppdrag.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarels förvallningsskola saml från sekundäruppdrag från överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna m. fl.

Prop. 1985/86: Bil. 6

100 F12. Försvarets förvaltningsskola

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

10600000 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1984/85 1985/86

1986/87

Planerat Utfall Planerat

Försvarets

förvaltnings-skola

Föredraganden

Försvarets förvaltningsskola: Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

9760 9849 9825

10600 Tillkommerlavgår:

Medgiven prisreglering m. m.

I 320

Medelsbehov

11080 9849 9825

10600 Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85 1985/86

1986/87

Planerat Utfall Planerat

Försvarets förvall-

Föredraganden

nmgs-skola

Militär personal Civil personal

19 10

19 9

22 9

19 11

31

189 Budgetåret 1986/87 Prop. 1985/86: 100

Försvarets förvaltningsskola

Skolan uppger alt en myckel stor del av utbildningsutbudet är beroende av uppdrag från andra myndigheter. Utnyttjandet av tillfälliga lärare har fåll en alltför slor omfaitning men har varit nödvändigt för alt klara efterfrågan på kurser. Särskilt inom ekonomiområdei är brislen på fasl anslällda lärare besvärande. För nödvändigl utvecklingsarbete finns inte erforderiig personal. Riksrevisionsverket konstaterade vid revisionen av skolan år 1983 brisler i skolans organisaiion och obalansen mellan uppgifter och resurser. Förändringar i förhållande lill budgelårel 1985/86 motiverar försvarels förvaltningsskola på följande sätt.

A. Pris-och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl kostnaderna ökar med 910000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. En Ijänsl (-(- 190000 kr.) för lärare - FPE.

2. En Ijänsl (-f 125000 kr.) för ADB-operalör.

3. En temporär ijänsl (+ 230000 kr.) för ulvecklingsledare.

4. För ADB-investeringar behövs 500000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anmäler överbefälhavaren sin avsikt all i särskild ordning uireda förvaltningsskolans organisation med hänsyn till nuvarande uppgifter och är ej nu beredd alt tillstyrka föreslagen personalökning utom såvitt avser den begärda tjänsten för ADB-operalör. Överbefälhavaren föreslår all förvaltningsskolans anslagsyrkande minskas med 420000 kr.

Föredragandens överväganden

I de överväganden och ställningstaganden som gjordes inför inrättandet av skolan (prop. 1975/76:190, FöU 39, rskr 375) poängterades bl.a. utbildningens belydelse ur personalutvecklingssynpunkl och skolans ställning under regeringen.

Skolan omlokaliserades till Östersund den I oktober 1984. Del finns därför anledning all mol bakgrund av vunna erfarenheter, som överbefälhavaren bl. a. föreslår, göra en översyn av skolans mer långsikliga organisation, resurser och finansiering.

Jag bedömer att skolan på sikt bör beredas möjlighet alt bedriva en större andel av verksamheten med fasta lärare än för närvarande. Strävan bör också vara all öka möjlighelerna för skolan alt följa ulvecklingen inom sitt kompetensområde. Jag är av den uppfattningen att en översyn av skolans fasla resurser m. m. bör göras och förutsätter alt denna genomförs 190

under bl. a. hänsynslagande till de överväganden som försvarsutskottet uttalade i samband med skolans tillkomst. I avvaktan på denna översyn är jag inte nu beredd alt förorda någon utökning av personal för utvecklingsarbete inom skolans kompetensområde.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har härvid beräknat medel för Ijänster för såväl en lärare i planerings- och ekonomiadministration som för en ADB-operalör.

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 10600000 kr.

Försvarets läromedelscentral

Försvarets läromedelscentral har lill uppgift alt framställa publikationer och läromedel åt myndigheter inom i försia hand försvarsdepartementets verksamhetsområde. Läromedelscentralens verksamhel skall i sin helhet intäktsfinansieras.

F 13. Försvarets läromedelscentral

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1 OOOOOO 1000 1000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Försvarets läromedels-central

Föredraganden

Försvarets läromedelscentral:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

27 000

38 800

Summa kostnader

38 800

Tillkommerlavgår:

Intäkter av uppdragsverksamhet

-25999

-27953

-29999

-38799

Medelsbehov

1000 I

191 Budgetåret 1986/87 Prop. 1985/86:100

Försvarets läromedelscentral

Verksamheten kommer all ha ungefär samma omfattning som under budgetåret 1985/86.

Läromedelscentralen begär för budgetåret 1986/87 etl förslagsanslag om 1000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yllrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren atl läromedelscenlralen lilldelas ell 1000-kronorsanslag.

Föredragandens överväganden

Verksamheten vid läromedelscentralen förutsätter fr.om. budgetåret 1985/86 en fullständig intäklsfinansiering. Med hänsyn härtill bör inle någon personalram för läromedelscentralen regleras av riksdagen eller regeringen. Personalresurserna bör anpassas lill tillgången på medel från den intäktsfinansierade verksamheten.

Del ankommer på regeringen alt fastställa omfatlningen av den rörliga krediten.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Med hänvisning lill denna hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets läromedelscentral för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.

Krigsarkivet

Krigsarkivet har produktionsansvar för depåtjänslen och forskarservicen i Slockholm och för arkivservicen till myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhelsområde. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt allmänna arkivstadgan (1961:590).

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.

192 F14. Krigsarkivet

1984/85 Utgift 6823 343

1985/86 Anslag 7950000

1986/87 Förslag 7930000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Krigsarkivet

Föredraganden

Krigsarkivet: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader

Tillkommerlavgår:

Intäkter av foto Medgiven prisreglering Medelsbehov

6165 6165

- 60 4-670 6775

6875 6875

-52 6823

8015 8015

-65 7950

8490 8490

-70 8420

8000 8000

-70 7930

Personal

Personalkategori

Antal ans

tällda omräknat lill pe

Tsonår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Krigsarkivet

Föredraganden

Civil personal'

29-

' Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

Varav ett personår för utbildning till arkivbokbindare och papperskonservator.

Budgetåret 1986/87

Krigsarkivet

Förändringarna i förhållande till budgelårel 1985/86 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Koslnaderna ökar med 821 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Ökade intäkter minskar medelsbehovet med 5000 kr.

2. Omfattningen av underhållskostnaderna minskar med 76 000 kr.

3. Anskaffning av mikrokort har avslutats vilkel gör att kostnaderna minskar med 195 000 kr.

4. Övriga volymförändringar gör atl kostnaderna minskar med 75 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Anslaget bör föras upp med 8420000 kr.

13 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

193 Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Vid min bedömning av krigsarkivets medelsbehov har jag tagit hänsyn lill den reducering av anslaget med 2% som en tilllämpning av huvudalternativet innebär. Jag har också gjort en lägre löneomräkning än krigsarkivet. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Krigsarkivet för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 7930000 kr.

Prop. 1985/86: Bil. 6

100 Statens försvarshistoriska museer

Statens försvarshistoriska museer omfattar armémuseum, marinmuseum och flygvapenmuseum och har bl.a. till uppgift alt bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarels verksamhet och ulveckling genom tiderna, atl verka för information härom samt alt främja studier och forskning i ämnen inom sill område.

Verksamheten under delprogrammel Statens försvarshisloriska museer bör fr.o.m. budgetåret 1986/87 budgeteras på ell primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshistoriska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av inträdesavgifter.

F 15. Statens försvarshistoriska museer

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

12500000 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Statens försvars-historiska museer

Föredraganden

Statens försvarshisto-

riska museer: Allmän

ledning och förbands-

verksamhet

12695 Central ledning

Armémuseum

Marinmuseum

Flygvapenmuseum

I 910

Summa kostnader

12 286

12695 Tillkommer/avgår:

Inträdesavgifter

-195

a) Armémuseum

—

-155

b) Marinmuseum

- 30

-57

- 40

c) Flygvapenmuseum

Medgiven prisreglering

-V I 750

Medelsbehov

12 229

14 824

194 Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

Bil. 6

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Statens försvars-historiska museer

Föredraganden

Central ledning Armémuseum Marinmuseum Flygvapenmuseum

0,5 28 8 8

44,5

0,5 29 8 6

43,5

27,5 8 8

46,5

3 30,5

9 11

53,5

48,5

Budgetåret 1986/87

Statens förs varshistoriska museer

Förändringarna i förhållande lill budgelårel 1985/86 mofiverar statens försvarshistoriska museer på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 1653000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Två Ijänster (-f 260000 kr.) för öppethållande av flygvapenmuseel.

2. En tjänst (-f 136000 kr.) för byråsekrelerare vid flygvapenmuseum.

3. En tjänst (H- 172000 kr.) för förste intendent/chef för den pedagogiska avdelningen vid marinmuseum.

4. Två tjänster (-H 272000 kr.) för lextilkonservatorer som överförs från statens historiska museer (VIII huvudtiteln) till armémuseum.

5. En personlig tjänst (-)- 136000 kr.) för förrådsföreståndare. Tjänsten överförs från Svea artilleriregemente.

6. Konserveringsålgärder (-f- 400000 kr.) avseende brons- och järnföremål saml investering i ADB-utrustning (-)- 180000 kr.) avsedd för föremåls-registrering. (Engångsanvisningar).

Överbefälhavarens yttrande

I sill yllrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker överbefälhavaren den föreslagna personalökningen och den höga pris- och löneomräkningen. Överbefälhavaren anser vidare att museerna ej skall åläggas någon besparing utan alt rationaliseringsvinster satsas på konserveringsålgärder och administrativ ulveckling. Museernas planering i övrigl godtas och anslaget föreslås föras upp med 12,2milj. kr.

195 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

t>:i f.

Statens försvarshistoriska museer har i särskild ordning äskat medel för bl. a. 1,5 Ijänsl för all kunna införiiva minsveparen Bremön med marinmu-sei samlingar. Mot bakgrund av de budgetpolitiska riktlinjerna anserjag att ytteriigare medel för en utökning av verksamheten på angivet säll inle bör ske över anslaget. Andra finansieringsformer för projektet bör eftersträvas, l.ex. genom all flera intressenter samverkar.

Armémuseum förvaltar sedan den Ijuli 1960 Statens trofésamling med ca 4000 fanor och slandar saml ytterligare ca 1000 troféer. Den lexlilkon-servaloriska delen av arbetet har sedan år 1949 åvilat riksantikvarieämbeiei och statens historiska museer. Arbetet beräknas resursmässigl kräva två heltidstjänster. Jag har i samråd med statsrådet Göransson funnit del rafionelll och från bevarandesynpunkt mest ändamålsenligt alt förlägga vården till armémuseum där samlingen förvaras, varför medel för två Ijänster bör överföras från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget statens historiska museer lill statens försvarshisloriska museer.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 12500000 kr.

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

De frivilliga försvarsorganisationerna bedriver försvarsupplysning och rekryteringsverksamhet, medverkar vid och leder viss utbildning av frivillig personal saml tecknar avtal med, registrerar och krigsplacerar viss sådan personal.

Verksamheten under delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m. m. budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet saml Ulbildning lill och av fasl anställd personal m.fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

196 F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1984/85 Utgift

78515 145

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

96740000 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Överbefälhavaren

Föredraganden

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

20027 52 773

22502 56013

21882 56368

24 562 60178

Kostnader

72 800

84 740

84740 Reserv

12000 Tillkommer:

Medgiven prisreglering

-h6570

-

Medelsbehov

78 250

96740 Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Budgetåret 1986/87

Överbefälhavarens yttrande

Med hänsyn till den beräknade pris- och löneutvecklingen hemställer överbefälhavaren att anslaget ökas med 6490000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tagit hänsyn till den av frivillig-förmånskomrniltén beräknade kostnadsförändringen.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Frivilliga försvarsorganisationer m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 96740000 kr.

Försvarets datacentral

Försvarets dalacenlral skall på uppdrag ulföra dalabehandling främst åt myndigheter inom försvarsdepartementels område saml medverka vid utveckling, modifiering och ADB-leknisk förvaltning av datorbaserade informationssystem.

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets dalacenlral budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten under primäruppdragei Försvarels datacentral: Allmän ledning och förbands verksamhet redovisas som självbärande.

197 F 17. Försvarets datacentral

13651000 7021000 3 501000

1984/85 Utgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Försvarets datacentral

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Försvarets datacentral: Allmän ledning och

förbandsverksamhet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Kostnader

Tillkommer/avgår:

Intäkter

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

II3301

7 020 120321

-107 300 7021

121755 -

4 880 -

126635 -

■115 754 - 4881

3 500 125 255

-115 754 3 501

Kostnader och intäkter (1000-tal kr.)

Kostnader/intäkter för primäruppdraget Försvarets datacentral: Allmän ledning och förbandsverksamhet

1984/85

Planerat Utfall

1985/86 1986/87

Planerat Försvå- Föredra- rets ganden

datacentral

Ingående balans den

1 juli resp. år Utgifier

Summa utgifter

Tillkommer/a vgår:

Inkomster

Medelsbehov

Utgående balans den 30 juni resp. år

3000 4 133

-91091 -95 823

-88091 -91690

91090 91654 I I

3 000 - 35

- 2000 - 6000 - 6000 ■III 301 -115 755 -115 755

■113301 -121755 -121755

107300 115754 115754

6000 - 6000

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86 1986/87

Planerat Utfall

Planerat Försvå- Föredra- rets ganden

datacentral

Civil personal

198 Budgelårel 1986/87 Prop. 1985/86: 100

RiI f\

Försvarets datacentral "• "

Datacentralen begär etl anslag om 4881000 kr. för anskaffning av datorutrustning m. m.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker datacentralens planering och föreslår all anslaget förs upp med 4 881000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningarna över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel saml kostnader och intäkter. Jag har beräknal 4880000 kr. för anskaffning av datorutrustning. För atl finansiera anskaffningen ulgår jag från alt en del av datacentralens rörelsekapital utnylljas och all den rörliga krediten hos riksgäldskonlorei utökas.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningarna hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen alt

till Försvarets datacentral för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 3 501000 kr.

F 18. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

1984/85 Ulgift 12889000

1985/86 Anslag 12890000

1986/87 Förslag 13890000

Från anslaget täcks fr.o.m. budgetåret 1983/84 koslnader för vapenfrinämnden, värnpliklsnämnden, försvarets fastighelsnämnd, försvarets personalnämnd, riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd, försvarets personalvårdsnämnd, försvarels skolnämnd, sakkunniga för rådgivning i publicitelsfrågor, militära arbels-lidsdelegationen, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementels verksamhetsområde, försvarets arbetstidsnämnd, försvarets underrättelsenämnd, militärledningens rådgivande nämnd och försvarets centrala förslagskommitté.

199 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Ulfall

Planerat

Nämndema

Föredraganden

1. Vapenfrinämnden

2. Värnpliklsnämnden

3. Försvarets fastig hetsnämnd

4. Försvarels personal- nämnd

5. Övriga nämnder

Summa kostnader

Tillkommerlavgår: Medgiven prisreglering Medelsbehov

8560 1925

300 12 800

2 345

12889 12889

2 375

700 635

12 890 12 890

14997 14997

9285 2500

745 650

13 890 13 890

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Nämndema

Föredraganden

Vapenfrinämnden Handläggande personal Övrig personal

Värnpliklsnämnden Handläggande personal Övrig personal

Försvarets fastighelsnämnd Handläggande personal Övrig personal

Försvarets personatnämnd Handläggande personal Övrig personal

17 6

2 I

17 6

2 1

17 6

2 1

17 6

5 6,5

2 1

39,5

17 6

2 I

/. Vapenfrinämnden

a) Pris- och löneomräkningen medför atl kostnaderna ökar med 448000 kr.

b) Nämnden beräknar att koslnaderna för vapenfriulredningar ökar med 946000 kr.

c) För inköp och driftkostnad för ny telefonväxel behövs 154000 kr.

2. Värnpliktsnämnden

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 189000 kr.

b) För personalförstärkningar erfordras ylleriigare 123000 kr.

c) För datastöd erfordras ytterligare 80000 kr.

3. Försvarets fastighetsnämnd Prop. 1985/86: 100

Ril 6 Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 35 000 kr.

4. Försvarets personalnämnd

Pris- och löneomräkningen medför alt kostnaderna ökar med 80000 kr.

5. Övriga nämnder

Pris- och löneomräkning saml vissa volymförändringar inom de övriga nämnderna medför all koslnaderna ökar med 52000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

1 sitt yllrande över myndigheternas anslagsframställningar förutsätter överbefälhavaren atl den 2-procentiga anslagsreduktionen - det s.k. huvudförslaget — skall tillämpas på nämnderna och föreslår alt anslaget förs upp med 13120000 kr.

Föredragandens överväganden

iag biträder inte överbefälhavarens förslag belräffande budgetering av anslaget. Jag förutser för närvarande ingen minskning av nämndernas verksamhel. Försvarels fastighetsnämnd och försvarets personalnämnd medverkar i genomförandet av besparingsprogrammet inom försvarsmakten.

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbehov beräknar jag anslaget för näsla budgelår lill 13 890000 kr. För vapenfrinämnden har jag beräknal medel för ökade koslnader för vapenfriutredningar samt för telefonväxel.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Vissa nämnder rft.m. inom det militära försvaret för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 13 890000 kr.

201 F 19. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret Prop. 1985/86:100

Bil. 6

1984/85 Ulgift -'

1985/86 Anslag 2150000000

1986/87 Förslag 2000000000

' Utgifterna redovisas under övriga anslag inom utgiftsramen för del militära försvaret.

Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgetåret 1986/87 beräknade i pris- och lönelägel februari 1985. Anslaget Reglering av prisstegringar för del militära försvarel är avsett att täcka sådana pris-och löneökningar som inträffar från februari 1985 lill det genomsnittliga prisläget budgetåret 1986/87. Anslaget är etl s. k. täckningsanslag som inte skall belaslas. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Reglering av prisstegringar för det mUitära försvaret för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 2000000000 kr.

202 G. Civil ledning och samordning pP; ' '

dII. o

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) blir cenlral förvaltningsmyndighet med uppgift all svara för den funktionsövergripande samordningen av beredskapsförberedelserna inom lolalförsvarels civila del på cenlral nivå och att vara ansvarig myndighet för funktionerna Ledning och samordning. Övrig varuförsörjning saml Kyrklig verksamhet. Vidare blir ÖCB uppdragsmyndighet för andra myndigheter med ansvar för den slalliga beredskapslagringen och andra beredskapsåtgärder.

ÖCB kommer all ledas av en styrelse. Chef för ÖCB blir en generaldirektör. Inom ÖCB kommer att finnas tre sakenheter för funktionen ledning och samordning, tre sakenheter för funktionen Övrig varuförsörjning och två sakenheter för affärs- och lagringsverksamhel. Dessulom skall det finnas en adminislraliv enhet saml etl informationssekretariat.

Till ÖCB skall knytas olika beredskapsråd.

Följande funktionsindelning gäller.

Funktion Program inom Qärde huvudtiteln

1. Civil ledning och samordning 1.1 Ledning och samordning

1.2 Administration

2. Övrig vamförsörining 2.1 Beklädnad m. m.

2.2 Kemiska produkter m. m.

2.3 Metaller m. m.

3. Kyrklig verksamhet 1.1 Ledning och samordning

Verksamheten inom varuprogrammen består huvudsakligen av försörjningsanalyser, förberedelser för reglering, ransonering och annan planläggning, anskaffning av material, tryggande av försörjningsviktig inhemsk produklion, utveckling av inhemska substitut samt beredskapslagring.

ÖCB blir uppdragsmyndighet gentemot statens jordbruksnämnd, socialstyrelsen och statens energiverk när det gäller beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel, läkemedel och sjukvårdsmateriel resp. anskaffning och lagring av bränslen och drivmedel.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

ÖEF föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. Huvudförslaget budgetåret 1986/87 innebär en ökning av förvaltnings-och driftanslagen med 1 384000 kr. Den lolala utgiftsminskningen är fördelad över en treårsperiod. ÖEF redovisar nu andra budgetåret i besparingsplanen.

När det gäller besparingskraven på förvaltnings- och driflanslagen framhåller ÖEF atl det finns ett klart uttalat samband mellan dessa anslag å ena sidan och anslagen till invesleringar m. m. å andra sidan. Genom de senare åläggs ÖEF vidgade uppgifter i form av bl.a. ell större beredskapslager och fier avtal om beredskapslån med försörjningsviktiga förelag. Ständigt minskade resurser på drift- och förvaltningsområdet ökar enligt ÖEF ris-

ken för misshushållning med resurser genom otillfredsställande skötsel av Prop. 1985/86: 100 beredskapslagren och ineffektivt utnyttjande av reservationsanslagen. Bil. 6

2. Pris- och löneomräkning m. m. för förvaltnings- och driflanslagen 3875000 kr.

3. Till följd av statsmakternas beslul (prop. 1984/85:160, FöU II, rskr 388) skall ÖEF fr. o. m. nästa budgetår ombildas lill överstyrelsen för civil beredskap. För nya arbelsuppgifter tillförs tre årsarbetskrafter och administrativa följdkostnader från riksnämnden för kommunal beredskap (-1-778000 kr.), två årsarbetskrafter och administrativa följdkostnader från civilförsvarsstyrelsen (-1- 450 000 kr.) samt en årsarbetskraft och admini.straliva följdkostnader från lolalförsvarels chefsnämnd (-1- 251 000 kr.).

4. Bortfallande resurser enligt statsmakternas beslul till följd av energibyråns och drivmedelscentralens överförande till statens energiverk ulgör 15,25 årsarbetskrafter och administrativa följdkostnader (-2808000 kr.).

5. För övriga uppgifter inom överstyrelsen på grund av del reviderade oljelagringsprogrammet behövs en förstärkning med två handläggartjänsler på anläggningsbyrån (-1- 425000 kr.).

6. Därutöver krävs för överförande av personal från investeringsanslag lill förvaltningsanslag 242000 kr. utgörande lönekostnad nello efler avdrag för engångsanvisning.

7. Medel för uppdragsverksamhet inom vissa program beräknas enligt följande.

Livsmedel. Delprogrammet Gödsel och bekämpningsmedel. Verksamheten bedrivs i samråd med statens jordbruksnämnd, som lämnar erforderliga anvisningar. För uppdragsverksamheten har beräknats ell formelll belopp om I 000 kr.

Energi. Delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m. För delprogrammet beräknas under fjärde huvudtiteln ell medelsbehov av 3 101 000 kr. för förvaltningskostnader. Delprogrammet redovisas härutöver under tolfte huvudtiteln, industridepartementet.

Hälso- och sjukvård m.m. Delprogrammel Läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Verksamheten bedrivs i samråd med socialstyrelsen som lämnar erforderliga anvisningar. För uppdragsverksamheten har beräknals ett formellt belopp om 1000 kr.

8. Av den av regeringen anvisade medelsramen för ekonomiskl försvar för budgetåret 1986/87 på 274,5 milj. kr. har ca 181,5 milj. kr. fördelals på program inom ÖEF:s ansvarsområde exkl. programmel Energi, delpro grammel Bränslen och drivmedel. Inom programmen har medlen fördelals på prioriterade beredskapsålgärder.

I enlighet med regeringens anvisningar för programplaneringen avser ÖEF:s förslag genomförandeprisläge 1985/86. Behovet av prisomräknings-medel beräknar ÖEF fill 7,5 milj. kr.

Regeringens anvisningar innebär att två förslag lill fördelning av den särskilda medelsramen skall redovisas, nämligen dels ell som utgår från nu gällande planeringsförutsättningar, dels ell som ulgår från resultatet av genomförd översyn av dessa förutsättningar. Del senare förslaget innebär

väsentligen att medelsbehovet inom livsmedelsprogrammet minskar me- Prop. 1985/86: 100

dan behoven inom bl.a. kemi- samt metall- och verksladsprogrammen Bil. 6

ökar.

Enligt regeringens anvisningar för programplaneringen skall fördelningen av den särskilda medelsramen grundas på nu gällande planeringsförutsättningar. Härutöver skall för budgetåret 1986/87 - som etl särskilt alternativ — redovisas elt översiktligt förslag grundat på översynen av planeringsförutsättningarna. ÖEF anser atl resultatet av översynen bör slå igenom redan nu. Därför redovisas den medelsfördelning som är en följd härav som budgetförslag i denna anslagsframslällning. Del innebär följande medelstilldelning "inom ramen" för de program för vilka ÖEF har primärt ansvar.

Program

Tkr.

Beklädnad

96700 Kemiska produkter m. m.

51255 Metaller m. m.

25500 Samordning

3685 Informationsbehandling

2700 Ledning och administration

1665 Den beloppsram inom vilken ÖEF får ingå nya avtal om beredskapslån som medför utbetalningar under fiera budgetår föreslås för budgetåret 1986/87 uppgå lill 100 milj. kr. För kreditgarantier inkl. säsongkreditgaran-lier till läderskoföretag beräknar ÖEF en oförändrad ram, dvs. 125 milj. kr.

Beklädnad

För programmel beräknas etl totalt medelsbehov av 96,7 milj. kr.

För ingående av fleråriga avtal om beredskapslån begärs bemyndiganden på 40 milj. kr. För industriella åtgärder föreslås sammanlagt 96,7 milj. kr. varav 8 milj. kr. i försörjningsberedskapsslöd. Vidare föreslås för branschutredningar m.m. 2 milj. kr. och för handlingsberedskap samt forskning och utveckling I milj. kr.

Övriga varor

Kemiska produkter m. m.

För programmel beräknas ett totalt medelsbehov av 51 255000 kr.

För förbättrad handlingsberedskap och försörjningsanalyser begärs 1,2 milj. kr.

ÖEF föreslår atl ett bemyndigande på 30 milj. kr. lämnas för alt ingå fleråriga avtal om beredskapslån. Vidare föreslås 6,8 milj. kr. för omställningsåtgärder och 24 milj. kr. för beredskapslån och försörjningsberedskapsstöd. För lagring av fin- och specialkemikalier begärs 19255000 kr.

205 Metaller m.m. Prop. 1985/86: 100

Ril fl

För programmel beräknas ell lotall medelsbehov av 25,5 milj. kr.

För ökad handlingsberedskap beräknas 1 785 000 kr. och för försörjningsanalyser 740000 kr.

Vidare föreslås 10 milj. kr. för industriella åtgärder och 12,5 milj. kr. för lagring av legeringsmetaller och lorrbatlerier. För forskning och ulveckling föreslås 475 000 kr.

Ledning och samordning m.m. Samordning

För programmel beräknas elt totalt medelsbehov av 3 685 000 kr.

ÖEF föreslår för funktionsövningar, fackutbildning, konferenser, repetilionsutbildning, regional handUngsberedskap, ulbildningspaket Hemskydd samt studier inför 1987 års totalförsvarsbeslut sammanlagl 3685000 kr.

Informafionsbehandling m. m.

För delprogrammet beräknas etl totalt medelsbehov av 2,7 milj.kr. för ökad handlingsberedskap.

Ledning och administration

För delprogrammel beräknas elt lolall medelsbehov av I 665 000 kr.

ÖEF har den 8 november 1985 inkommit med kompletterande anslagsframslällning avseende överstyrelsen för civil beredskap. ÖEF begär medel över följande anslag

- förslagsanslaget G 1. Överstyrelsen för civil

beredskap: Förvaltningskoslnader 33 758000 kr.

- reservationsanslaget G 2. Civil ledning och

samordning 41679000 kr.

- förslagsanslaget J 1. Drift av beredskapslager 245063000 kr.

- reservationsanslaget J 2. Beredskapslagring

och industriella åtgärder 173455000 kr.

- förslagsanslaget K 7. Lagringsfunktionen vid ÖCB I 000 kr.

I den kompletterande anslagsframställningen föreslår ÖEF bl. a. följande:

1. Till följd av statsmakternas beslut (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr 388) skall ÖEF fr. o. m. nästa budgetår få vidgade uppgifter när del gäller atl samordna de civila beredskapsförberedelserna. För dessa nya arbetsuppgifter behövs ytterligare 15 Ijänster saml administrativa följdkostnader för dessa (H- 2662000 kr.). För höjning av överförda och befintliga tjänster samt för genomförandekoslnader behövs ytterligare 1068000 kr.

2. Behovel av engångsanvisningar för anskaffning av OTB-ulruslning och initialkostnader i samband med övergäng till ny organisation beräknas

lill 800000 kr. 206

3. För de frågor som las över från riksnämnden för kommunal beredskap Prop. 1985/86: 100 beräknar ÖEF alt medel skall överföras från civilförsvarsslyrelsens anslag Bil. 6 (-(-31450000 kr.).

4. Utökad handlingsberedskap för lednings- och samordningsfunktionen kräver ell resurstillskott med 2 milj. kr.

5. ÖEF föreslår atl lagringsfunklionen vid ÖCB ges formen av uppdragsverksamhet och alt ett formellt belopp las upp på statsbudgeten (-1-1000 kr.).

Jag kommer i det följande atl beräkna medel lill ÖCB under anslagen

G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskoslnader G 2. Civil ledning och samordning

J I. Drifl av beredskapslager

J 2. Beredskapslagring och industriella ålgärder

J 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet

J 4. Täckande av förlusler till följd av statliga beredskapsgaranlier m. m.

Medelsbehovet under anslagen är uppdelade på olika funktioner och program. Regeringen har möjlighet atl göra omfördelningar av anslagna medel mellan olika funkfioner och program.

G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader'

1986/87 Förslag 32100 000

Anslaget omfattar cenlrala myndighelskoslnader och upptar främsl kostnader för personal, resor, konsulter och övriga expenser.

1000-lal kr.

Funktion/program

För 1986/87 beräknar

ÖEF

Föredraganden

Ledning och samordning Övrig vamförsörining Administration (därav engångsanvisning)

Summa anslag

9961 9108 14689 (800)

33758

(300)

32100

För nästa budgelår bör medel för överstyrelsens för civil beredskap (ÖCB) verksamhet beräknas med utgångspunkl i överstyrelsens huvudförslag. Jag har i mina beräkningar utgått från etl besparingsallernativ som innebär en besparing fördelad över en treårsperiod för förvaltnings- och driflanslagen i enlighet med regeringens anvisningar. Jag beräknar därutöver 2,2 milj. kr. för tio nya Ijänster och för höjning av överförda Ijänster inkl. administrativa följdkostnader. För engångskostnader i samband med

' Tidigare anslagsbeteckning H I. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvalt ningskostnader. 207

ombildningen av myndigheten beräknar jag 300000 kr. under programmet Prop. 1985/86: 100 Administration. Bil. 6

Tillkommande resurser från civilförsvarssiyrelsen och totalförsvarets chefsnämnd beräknar jag lill 1505000 kr.

Jag räknar också med etl minskat medelsbehov av 5953000 kr. lill följd av energibyråns och drivmedelscentralens överförande till statens energiverk.

I samråd med statsrådet Dahl föreslår jag att energiberedskapsrådel förs över till statens energiverk.

Vid ÖCB bör inrättas en tjänst för överdirektör med beteckningen Cp.

Med hänvisning lill vad jag har anfört i det föregående och lill sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen atl vid överstyrelsen för civil beredskap inrätta en tjänst för överdirektör med beteckningen Cp,

2. till Överstyrelsen för civd beredskap: Förvaltningskostnader för budgelårel 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 32 100000 kr.

G 2. Civil ledning och samordning'

1986/87 Förslag 35860000

' Tidigare anslagsbeteckning 18. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap samt vissa delar ur G 1. Civilförsvar och H 3. Beredskapslagring och industriella ålgärder.

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag lill kommuner för den planläggning som kommunerna ålagts atl genomföra enligt 10 b § civilförsvarslagen (1960:74, ändrad senast 1984:1026) samt till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner för den planläggning, utbildning och de andra förberedelser som de enligt länsstyrelsens förordnande enligt 6 och 7 §§ lagen (1964:63) om kommunal beredskap ålagts att genomföra.

Från anslaget bestrids också utgifter för handlingsberedskap för funktionen Ledning och samordning och programmet Administration.

Kommunal beredskap

Riksnämnden för kommunal beredskap är centralt samordningsorgan för den kommunala, landslingskommunala och kyrkliga beredskapen.

Riksnämnden för kommunal beredskap anger följande inriktning av verksamheten för programplaneperioden 1986/87-1990/91.

Riksnämndens roll i totalförsvaret är av samordnande och övergripande karaktär. Enligt riksdagens beslut (prop. 1984/85:160, FöU 11, rskr388) skall riksnämnden den 1 juli 1986 ombildas lill etl råd för kommunal beredskap och knytas lill överstyrelsen för civil beredskap.

De viktigaste uppgifterna inom del kommunala beredskapsområdel är att samordna de centrala myndigheternas allmänna råd för upprättande av beredskapsplaner på lokal nivå samt att integrera den kommunala civilförsvarsplanläggningen med övrig kommunal planläggning.

Ulbildning av förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna genomförs 208

mot bakgrund av kommunernas ökade ansvar vad avser de civila delarna av totalförsvaret på lokal nivå.

En översyn av reglerna för ulbildning och övning av ledningsorganisationen inom den kommunala, landstingskommunala och kyrkliga beredskapen skall genomföras. En uppföljning av den kyrkliga beredskapsplanläggningen inkl. begravningsväsendet i krig genomförs.

Under programplaneperioden genomförs såväl gemensamma ledningsövningar som årliga beredskapsdagar för krigsplacerade förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landstingskommuner.

Den av riksnämnden beräknade ulvecklingen av anslaget Bidrag lill kostnader för kommunal beredskap framgår av följande sammanslällning (prisläge juli 1985; 1 000-lal kr.).

1985/86 1986/87

Summa 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1986/91

40(1) 31450

17700 17700 17700 17700 102250

(1) Prisläge juh 1984.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Ändamål

1985/86 1986/87

Planerat RKB ÖEF Föredraganden

Kommunal beredskaps-

planläggning

21500 Grundläggande lotal-

försvarsutbildning

av kommunala för-

troendemän

3 200

3 250

Ledningsövningar för

totalförsvaret på

lokal nivä

Årlig beredskapsdag

Landstingskommunal

beredskapsplan-

läggning

5 300

Landstingskommunala

ledningsövningar

Kyrklig beredskaps-

planläggning

50 Handlingsberedskap

5 300

—

11060 Till regeringens

disposition

—

Koslnader = medels-

behov

5725

31450

41679

35860

Riksnämnden för kommunal beredskap

1. För genomförande av den kommunala beredskapsplanläggningen i enlighet med riksdagens beslul erfordras för budgetåret 1986/87 21,5 milj. kr.

2. För utbildning av kommunala förtroendemän i samband med kommunernas övertagande av civilförsvarsverksamhelen på lokal nivå och en

14 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

integrering av civilförsvarsplanläggningen med övrig kommunal bered- Prop. 1985/86: 100 skapsplanläggning erfordras 3,2 milj. kr för budgetåret 1986/87. Bil. 6

3. Kostnaderna för den ledningsövningsverksamhel på lokal nivå som beräknas påbörjas under budgetåret 1986/87 är beräknade till 500000 kr.

4. Fr. o. m. år 1987 beräknas en årlig beredskapsdag genomföras i varje kommun i enlighet med 1982 års provplanläggningskommittés förslag. Kostnaderna för budgetåret 1986/87 är beräknade till 750000 kr.

5. För utarbetande av nya landstingskommunala beredskapsplaner som skall integreras med kommunernas skyddsplaner och planerna för socialtjänst erfordras 5,3 milj. kr för budgetåret 1986/87.

6. För budgetåret 1986/87 är medelsbehovet för landslingskommunala ledningsövningar beräknal till 100 000 kr.

7. För utbildning och informalion samt tillgång lill allmänna råd för kyrklig beredskapsplanläggning erfordras för budgetåret 1986/87 100000 kr.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar beräknar bl. a. under anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella ålgärder sammanlagl 8050000 kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar för programmen Samordning, Informationsbehandling samt Ledning och administration.

ÖEF har vidare i kompletterande anslagsframställning bl. a. beräknat en engångskostnad om 2 milj. kr. under funktionen Ledning och samordning med anledning av övergång lill ny myndighetsorganisation.

Föredragandens överväganden

Reserverade medel per den 30 juni 1986 på anslagen I 8. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap och H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder (under programmen Samordning, Informationsbehandling saml Ledning och administration) bör föras över till anslaget G 2. Civil ledning och samordning.

Beträffande medel för landstingskommunal beredskapsplanläggning vill jag i della sammanhang erinra om alt statlig ersättning enligt 16 § lagen (1964:63, ändrad senast 1984: 1027) om kommunal beredskap inte ulgår för revision av beredskapsplaner.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Med hänsyn lill denna hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Civil ledning och samordning för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservationsanslag av 35860000 kr.

Civilbefälhavarna

Landets sex civilbefälhavare verkar i fred för all totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriklning saml så all slörsta möjliga försvarseffekl uppnås. För utom uppgiften all samordna viss planläggning skall civilbefälhavaren leda övningar, utbilda eller verka för ulbildning av viss personal för uppgifter i krig saml planera för den egna verksamheten i krig och vid krigsfara. 210

För dessa uppgifter biträds civilbefälhavaren av ett kansli, vilket i vissa Prop. 1985/86: 100 administrativa hänseenden replierar på en länsstyrelse. Bil. 6

Civilbefalhavarkanslierna har ca 45 anställda. Medelsanvisningen för budgetåret 1985/86 uppgår fill 15,8 milj. kr.

G 3. Civilbefälhavarna'

1984/85 Ulgift 12696165

1985/86 Anslag 15 765000

1986/87 Förslag 19120000

' Tidigare anslagsbeteckning I 2. Civilbefälhavama.

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar för budgelårel 1986/87 innehåller en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknal anslag med vissa besparingar för budgetåret 1985/86, vissa behov av ökade förvaltningskoslnader och en beräkning av utbildnings- och övningsverksamheten för det närmasle budgetåret. Medelsbehovet enligt della alternativ innebär en ökning med 4663 000 kr. Civilbefälhavarna lägger ocksä fram ett alternativ som innebär en förstärkning av organisalionen med 8 tjänster. Medelsbehovel enligt detta alternativ innebär en ökning med ytterligare 1231000 kr., dvs. ett anslag om totalt 20268000 kr.

Sammanställning av anslagsberäkningarna (1000-tal kr.)

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Civilbefäl-

Före-

havarna

draganden

Personal

-H 8

+ 5

Anslag

Förvaltningskostnader

-(-2424

-H510

Därav

lönekostnader

8 120

-1-1939

-t-1223

övriga förvalt-

ningskoslnader

-F 298

+ 200

engångsutgifter

-h 187

+ 87

Lokalkostnader

-(- 133

+ 52

Utbildnings- och övnings-

verksamhet

5 085

-H2 106

-(-1761

Till regeringens disposition

-1- 32

15 765

-(-4663

+3355

211 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86: 100

Ril f\

Huvudförslaget har tillämpats på anslaget.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag alt anslaget till civilbefälhavarna förs upp med 19 120000 kr.

I 1982 års försvarsbeslut framhölls vikten av civilbefälhavarnas verksamhet. För atl fullfölja försvarsbeslutet harjag beräknat medel för fem nya handläggartjänsler saml medel för förvaltningskostnader för dessa.

Utbildnings- och övningsverksamhet varierar mellan åren med hänsyn liil övningsfrekvensen.

Jag övergår nu lill all redovisa de beräknade medelsbehoven för resp. civilbefälhavare.

Civilbefälhavaren i Södra civilområdet

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndig-

Före-

heten

draganden

Personal

+ 2

-1- 1

Anslag

Förvaltningskostnader

2 100

-h355

-1-301

Därav

lönekostnader

-1-320

-1-261

övriga förvalmings-

kostnader

-H 35

-1- 40

engångsutgifter

Lokalkostnader

-1- 83

+ 3

Utbildnings- och

övningsverksamhel

1 186

-1-432

-1-410

3470

-1-870

-1-714

1. Pris-och löneomräkning(-(- 34000kr.). Utbildnings- och övningsverksamhel ej medräknad eftersom den varierar mellan åren.

2. Civilbefälhavaren begär medel för två ijänster (-i- 281 000 kr.).

3. Om de begärda tjänsterna erhålls, krävs ytterligare inventarier m.m. (-1-20000 kr.). De löpande kostnaderna ökar också (-(- 20000 kr.).

4. Lokalkostnaderna beräknas öka (-1- 83000 kr.). Detta belopp inkluderar större lokaler.

5. Utbildnings- och övningsverksamheien bedöms öka planenligt (-(-432000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovel till 4184000 kr.

212 Civilbefälhavaren i Västra civilområdet

Prop. 198« Bil. 6

i/86:100

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndig-

Före-

heten

draganden

Personal

+ 1,5

-1- I

Anslag

Förvaltningskostnader

-f337

-f249

Därav

lönekostnader

. 1025

-(-294

-h2I9

övriga förvahnings-

kostnader

+ 43

-1- 30

engångsutgifter

—

Lokalkostnader

-H 4

Utbildnings- och

övningsverksamhet

-(-480

-(-410

1655

-1-821

-1-663

1. Pris- och löneomräkning (-1- 87000 kr.). Utbildnings- och övningsverk samhet ej medräknad eftersom denna varierar mellan åren.

2. Civilbefälhavaren begär medel för en handläggare (-(- 162000 kr.) samt en assistent, halvtid (-1-58000 kr.).

3. Om den begärda tjänsten som handläggare erhålls, ökar de löpande förvaltningskostnaderna (+20000 kr.) och engångsutgifter (+ 10000 kr.).

4. Lokalkostnaderna beräknas öka (+4000 kr.).

5. Utbildnings- och övningsverksamheten beräknas öka (+ 480000kr.), vilkel är hell enligt långlidsbedömningen i föregående års anslagsframslällning.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet lill

2318000 kr.

Civilbefälhavaren i Östra civilområdet

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Myndig-

Före-

heten

draganden

Personal

+ 2

+ 1

Anslag

Förvaltningskostnader

2 226

+ 414

+ 303

Därav

lönekostnader

+ 392

+ 263

övriga förvahnings-

kostnader

+ 22

+ 40

engångsutgifter

Lokalkostnader

- 55

Utbildnings- och

övningsverksamhet

+ 664

+500

4205

+ 1023

+748

1. Pris- och löneomräkning (+ 160000 kr.), utbildnings- och övnings- Prop. 1985/86:100 verksamheten ej medräknad. Bil. 6

2. Civilbefälhavaren begär medel för två tjänster, en för handläggare (+ 148000 kr.) och en tjänst för assistent (+ 106000 kr.).

3. Lokalkostnaderna beräknas minska (- 55000 kr.) på grund av återlämnande av lokaler.

4. Utbildnings- och övningsverksamheien för krigsplacerad personal beräknas öka (+ 664000kr.) enligt plan.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet lill 4953000 kr.

Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde

1985/86

Beräknad

ändring 1986/87

Myndig-

Före-

heten

draganden

Personal

1,5

+ 1

Anslag

Förvaltningskostnader

1 126

+

+312

Därav

lönekostnader

+

+ 200

övriga förvahnings-

kostnader

+

+ 25

engångsutgifter

-

+

+ 87

Lokalkostnader

44 +

+ 4

Utbildnings- och

övningsverksamhet

-1-

+ 214

2055

+ 1116

+530

1. Pris- och löneomräkning (+212000 kr.), utbildnings- och övnings-verksamheten ej medräknad.

2. Civilbefälhavaren begär medel för skillnaden mellan lönekostnader och erhållna lönemedel för anställd personal (+ 147000 kr.). Vidare begärs medel för en handläggare (+140000kr.) och en assisieni på halvlid (+59000 kr.).

3. Civilbefälhavaren begär medel för en ordbehandlingsutrustning (+ 100000kr.), en deslruktör (+40000kr.), nya inventarier (+40000 kr.) och elt säkerhetsskåp (+7000kr.). I förvaltningskostnaderna har också inräknats konsulttjänster för 146000kr.

4. Lokalkostnaderna beräknas öka (+4000 kr.).

5. Utbildnings- och övningsverksamheien för krigsplacerad personal beräknas öka (+221000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovel lill 214

2585000 kr.

Civilbefälhavaren i Nedre Norrlands civilområde

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndigheten

Föredraganden

Personal

-

+ 1

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader

1315 1115

+ 165 + 165

+ 237 + 212

övriga förvaltningskostnader engångsutgifter Lokalkostnader Utbildnings- och övningsverksamhet

200 131 684

+ 0 + 3 -264

+ 25 + 3 -264

2130

- 96

- 24

1. Pris- och löneomräkning (+ 165000kr.), utbildnings- och övningsverksamheten ej medräknad.

2. Lokalkostnaderna beräknas öka (+3000 kr.).

3. Utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal beräknas minska (-264000 kr.) enligt utbildningsplan.

4. Civilbefälhavaren förutsätler alt en handläggare tillförs kansliet i enlighel med försvarsbeslutet år 1982.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 2106000 kr.

Civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Myndigheten

Föredraganden

Personal

+ I

_

Anslag

Förvaltningskostnader

Därav lönekostnader övriga förvaltningskostnader

1452 1220

+262 +243 + 19

+ 108 + 68 + 40

engångsutgifter Lokalkostnader Utbildnings- och

övningsverksamhet

+ 94

+573

+ 94 +490

2090

+929

+692

I. Pris- och löneomräkning (+132000 kr.), utbildnings- och övningsverksamheten ej medräknad.

2. Civilbefälhavaren begär medel för en tjänst som assistent (+ 130000 Prop. 1985/86: 100 kr.). Bil. 6

3. Lokalkostnaderna beräknas öka (+94000kr.). Civilbefälhavaren måsle utöka lokalerna på grund av att de nuvarande är underdimensione rade.

4. Utbildnings- och övningskostnaderna för krigsplacerad personal be räknas öka (+ 573 000 kr.) enligt plan.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 2782000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att lill Civilbefälhavarna för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 19120000 kr.

Signalskydd

Verksamheten under delprogrammet Signalskydd omfattar resor och traktamenten för elever vid totalförsvarets signalskyddsskola samt anskaffning och underhåll av särskild signalskyddsmaleriel för totalförsvarets civila sektor.

Verksamheten budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Signalskydd.

Planering för perioden 1986/87-1990/91

Verksamhetens planerade omfattning och inriklning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas lill regeringsprotokollel. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Signal-skydd framgår av följande sammanslällning (prisläge februari 1985; 1000-tal kr.).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

6800(1)

3 850

12 875

(I) Prisläge februari 1984.

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden för signalskyddsmaleriel saml bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1000-lal kr.).

1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 Summa P™P- 1985/86: 100

1986/91 Bil. 6

1603 Bemyndigandebehov

Bemyndigandeskuld vid utgången av resp. budgetår

300 3 510

3 2403

350 2850 7 570

1903 G 4. Signalskydd'

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

6800000

1986/87 Förslag

1820000

Reservation

' Tidigare anslagsbeteckning I 3. Signalskydd. Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem. Bel.

Signalskydd:

Allmän ledning och

förbandsverksamhet

—

-

1300 Centralt vidtaget

materielunderhåll

m. m.

270 Centralt vidtagen

materielanskaff-

ning m. m.

5 350

250 Koslnader = medels-

behov

—

6800

—

2025

—

1820

Bemyndigandebehov

475 -

560 -

Överbefälhavaren

Anslaget bör reduceras fill 2025000 kr. och etl beställningsbemyndigande om 560000kr. inhämtas.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del lotala medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen alt medge att beställningar av signalskyddsmaleriel får läggas ul inom en kosinadsram av 560000 kr.,

2. till Signalskydd för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 1820000 kr.

217 Vissa skyddsrumsanläggningar

Verksamheten under delprogrammel Vissa skyddsrumsanläggningar omfattar anskaffning av andelar för statliga myndigheter i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation, anskaffning och underhåll av viss sam-bandsutrustning saml anskaffning av inventarier för vissa gemensamma stabsplatser.

Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar budgeteras på tre primäruppdrag inom delprodukiionsområdena Centralt vidtaget materielunderhåll m.m.. Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. och Nybyggnad m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Vissa skyddsrumsanläggningar.

Planering för perioden 1986/87-1990/91

Utredningen om organisation av statens räddningsverk anför alt omfattningen och inriktningen av verksamheten under delprogrammel hell är beroende av den avvägning som är gjord inom huvudprogrammet Civilförsvar och fredsräddningsljänst saml av andra myndigheters programmässiga mål.

Den av ulredningen beräknade utvecklingen av anslaget Vissa skyddsrumsanläggningar framgår av följande sammanslällning (prisläge juli 1985; 1 000-lal kr.).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

4285(1)

13 539

Il 145

12 145

15 145

12 145

64 119

(I) Prisläge juli 1984.

G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar'

1984/85 Ulgift 6145080 Reservafion

1985/86 Anslag 2 800000

1986/87 Förslag 9500000

' Tidigare anslagsbeteckning I 6. Vissa skyddsrumsanläggningar.

538772 Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Utredningen

Före-ganden

Vissa skyddsrumsanlägg-

nmgar:

Centralt vidtaget

materielunderhåll m. m.

80 Centralt vidtagen

materielanskaffning m. m.

65 Nybyggnad m. m.

13 394

9355 Koslnader = medelsbehov

6535

6145

4285

13539

9500

218 Anslagsberäkning (1000-tal kr.) Prop. 1985/86:100

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Bil. 6

Reservation 1985-07-01

1985/86

Anslag för 1985/86

1986/87

Anslag för 1986/87

3 339 9500

(Förslag) 12839 12839

Budgetåret 1984/85

Utredningen anmäler att den planerade verksamheten i slorl har kunnat genomföras.

Budgetåret 1985/86

Den planerade verksamheten beräknas kunna genomföras.

Budgetåret 1986/87 Utredningen

1. För underhåll av viss sambandsulrustning beräknas etl medelsbehov av 80000 kr. för budgetåret 1986/87.

2. För anskaffning av inventarier m.m. för vissa gemensamma slabsplatser beräknas ett medelsbehov av 65000 kr. för budgetåret 1986/87.

3. För anskaffning av andelar för statliga myndigheter i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation beräknas ett medelsbehov av 13394000 kr. för budgetåret 1986/87 (+9254000 kr.).

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 9500000 kr.

Vissa teleanordningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa teleanordningar omfattar vidmakthållande och anskaffning av vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen och för teleanläggningar inom hälso- och sjukvården samt anskaffning av viss teleteknisk utrustning.

Verksamheten budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdel Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget G 6. Vissa teleanordningar.

219 Planering för perioden 1986/87-1990/91

Verksamheten under programelementet Teleteknisk utrustning för vissa statliga myndigheter är av sådan nalur atl närmare redogörelse inle bör lämnas lill regeringsprotokollel. Ytteriigare upplysningar kommer atl lämnas riksdagens försvarsutskott.

Belräffande planeringen av programelementel Teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen anför televerket bl.a. följande.

Televerket fördelar anslagna medel mellan länsstyrelserna och ulför inkomna beställningar av teleanordningar. Fyra centrala myndigheter är närmast berörda, nämligen socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och vägverkels cenlralförvallning. De behov som för närvarande kan föruises är i alll väsentligt tillgodosedda. Anslaget belastas därför huvudsakligen av abonnemangsavgifter.

Den av televerkel beräknade ulvecklingen av anslaget Vissa teleanordningar framgår av följande sammanslällning (prisläge december 1985; I 000-lal kr.).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

57000(1)

(I)Prisläge december 1984.

G 6. Vissa teleanordningar'

1984/85 Utgift 90712000 Reservation

1985/86 Anslag 57000000

1986/87 Förslag 53200000

' Tidigare anslagsbeteckning I 4. Vissa teleanordningar.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

666542 Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Televerket

Föredraganden

Vissa teleanordningar: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Kostnader = medelsbehov

57000 57000

52141 52141

53 200 53200

Televerket

För budgelårel 1986/87 föreslås all anslaget reduceras med 4859000 kr. Av anslagsbeloppel ulgör ca 3,8 milj.kr. abonnemangsavgifter för lidigare ulförda teleanläggningar eller sådana som avses bli ulförda under budgetåret 1986/87. Ca 48,3 milj. kr. avser kostnader för atl anskaffa teleteknisk utrustning.

220 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Jag kan i huvudsak godta televerkets förslag till inriktning av verksamhe-len under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning lill denna hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa teleanordningar för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 53200000 kr.

221 H. Civilförsvar och fredsräddningstjänst P; '= '

° ■' Bil. 6

Statens räddningsverk blir förvaltningsmyndighet på cenlral nivå för civilförsvaret och fredsräddningstjänsten. Verket får programansvar för huvudprogrammet Civilförsvar och fredsräddningsljänst. Huvudprogrammet indelas i delprogrammen Befolkningsskydd, Räddningstjänst och Central förvaltning m. m.

Statens räddningsverk kommer atl ledas av en styrelse. Chef för verkel blir en generaldirektör. Inom verket kommer all finnas en befolkningsskyddsenhet, en räddningstjänstenhet, en utbildningsenhet, en teknisk enhet och en administrafiv enhet samt fem skolor. Räddningsverkels cenlrala del lokaliseras till Karlstad och skolorna lill Revinge, Skövde, Katrineholm, Rosersberg och Sandö.

Statens räddningsverks verksamhet budgeteras på ell antal primäruppdrag inom delprogrammen Befolkningsskydd, Räddningstjänst och Central förvaltning m. m. och inom produktionsområdena Cenlral förvaltning. Utbildning och övning, Extern information. Underhåll och förrådsverksamhet, Materielanskaffning, Anläggningar för krigsorganisationen. Anläggningar för fredsorganisalionen. Skyddsrum, Forskning och utveckling samt Ersällning lill kommuner m. fl.

Under littera H. Civilförsvar och fredsräddningsljänst läcks också koslnader för framställning och distribution av idenfilelsbrickor m. m. som koslnadsfrill lilldelas nyfödda och barn lill invandrare eller till självkostnadspris tillhandahålls andra personer. Verksamheten under delprogrammet Identiietsbrickor budgeteras på elt primäruppdrag under delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet. Länsstyrelsen i Kristianstads län svarar för detla delprogram.

Vidare täcks under della littera kostnader för generaltullstyrelsens program Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss. Programmel indelas i delprogrammen Oljebekämpning till sjöss. Kemikaliebekämpning till sjöss. Stödfunktion för olje- och kemikaliebekämpning lill sjöss saml Forskning och utveckling.

Verksamheten finansieras från följande anslag. H.l Befolkningsskydd och räddningstjänst H.2 Anläggningar för fredsorganisalionen H.3 Skyddsrum

H.4 Reglering av prisstegringar för civilförsvar m. m. H.5 Ersättning för verksamhel vid räddningstjänst H.6 Identiietsbrickor

H.7 Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss H.8 Strandbekämpningsbåtar

Statens räddningsverk byggs upp inom nuvarande myndigheters och berörda verksamheters anslagsramar. Anslaget H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst har till viss del nollbasbudgelerals.

222 H.l Befolkningsskydd och räddningstjänst'

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag 458000000

' I huvudsak tidigare anslagen G I. Civilförsvar och J I. Statens brandnämnd.

Bemyndigandeskulden för anskaffning av civilförsvarsmaleriel var den 30juni 1985 211 585965 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnal ett beställningsbemyndigande om 58 milj. kr. och anvisat 106683000 kr. i betalningsmedel. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (211585965 + 58000000 - 106683000) 162902965 kr.

Tidigare åtaganden beträffande ersättning till kommuner för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation motsvarar en bemyndigandeskuld den 30 juni 1985 av 99477764 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnat elt beställningsbemyndigande om I milj. kr. För samma budgelår har 43,9 milj. kr. anvisats i betalningsmedel. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 (99477764 + 1 OOOOOO - 43900000) 56577764 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Produktionsområde

1985/86

1986/87

Utredningen

1 Föredraganden

Bem.

Bel.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Befolkningsskydd och

räddningstjänst:

Central förvaltning

-

_ 1

-

64000 Utbildning

-

_ i

-

199600 Extem informalion

—

_ 1

—

17 600

Underhåll och förråds-

verksamhet

—

-

46000 Materielanskaffning

130737-

198 820

128 370

194700"

130320 Anskaffning av anlägg-

ningar för krigsorga-

nisationen

78 800

47 700

71400'

70200'

50 200

Forskning och

ulveckling

-

5 200

—

5 200

Ersättning till

kommuner

—

___ 1

-

7 756

Kostnader

209 537

270220

538226

264900

520676

Tillkommer/avgår:

Reducering på grund av

överplanering

- Materielanskaffning

- 10737

-7787

-

-11190

-

-11190

- Anskaffning av an-

läggningar för

krigsorganisationen

-

-3 800

-

- 5 200

-

- 5 200

Intäkter m. m.

- 2000

-27400

- 2000

-40836

- 2000

-48786

Outnyttjade bemyndi-

ganden

-137800

-

-33 200

-

-33 200

-

Reserv

-

2500 Medelsbehov

-

481000

-

458000

Bemyndigandebehov

—

235020

-

229700

-

'Ändrade primäruppdrag.

Varav 11617000kr. i prisregleringsbemyndiganden. Varav 23 550000kr. i prisregleringsbemyndiganden. "Varav 19430000kr. i prisregleringsbemyndiganden. 'Varav 3 300000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. 'Varav 8400000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. 'Varav 7200000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

223 Utredningen

Medelsbehovet för budgetåret 1986/87 beräknas till 481 milj. kr. För materielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande om 171820000 kr. Dessutom behövs ell bemyndigande all medge ersättning till kommuner för alt anskaffa anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation om 63,2 milj. kr.

Pris- och löneomräkningen görs av ulredningen endast av icke nollbas-budgelerade primäruppdrag. En sammanlagd ökning kan därför inte anges.

Utredningen specificerar kostnaderna på primäruppdrag enligt följande.

Central förvaltning

65 500000 kr.

Därav för

1. Lönekostnader

2. Hyror

3. Personal och organisationsutveckling

4. Konsulter

5. Förvaltningskostnader

6. ADB-utveckling m. m.

7. Resor och traktamenten

8. Tryckkostnader

9. Inventarier och expenser

1 200000

10. Personaladministration

725000 Ulbildning och övning

204500000 kr.

Därav för

1. Lönekostnader

2. Hyreskostnader

12 300000

3. Dagkostnader

97 200000

4. Resor och traktamenten

5. Anskaffning av inventarier

6. Drift och underhåll

7. Kursmaterial

8. Markörer

9. Alarmeringsulbildning

1 800000

10. Utbildning inom kärnkraftsberedskap

11. Försöksulbildning OXA

12. Särskilda kurser m. m.

13. Fordon

14. Bidrag lill vissa frivilligorganisalioner

15. Marketenteri

1 100000

16. Förplägnad egen personal m. m.

17. Ulbildning av kommunala förtroendevalda

18. Diverse

1041000 Extern information

18400000 kr.

Därav för

1. Vissa bidrag

15 560000

2. Informalionskoslnader

224 Underhålls-och förrådsverksamhet 48 100000 kr. Prop. 1985/86: 100

Ökningen med 7057000 kr. i förhållande fill budgetåret 1985/86 motiverar utredningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 2 843000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

a) Medei för tio extra förrådsmän har budgeterats för bl.a. materielom-läggning lill org 80 K (+ 1 346000 kr.).

b) Hyreskostnader för fillkommande förråd (+ 381000 kr.).

c) Resor och traktamenten för tio extra förrådsmän (+ 310000 kr.).

d) Ökade resekostnader på grund av materielomläggning till org 80 K (+600000 kr.).

e) Nyinstallation av 100 larmaggregat medför ökade drift- och underhålls kostnader (+170000 kr.).

f) Driftkostnader till följd av anslutning i Stockholmsområdet av civilför svarets kommunikationssystem till televerkets Mobilex-syslem (+100000 kr.).

g) Omsättning av torrluftaggregal (+ 100000 kr.), h) Ökat materielunderhåll (+ 107000 kr.).

i) Kostnaderna inom produktionsområdet anses kunna begränsas (-500000 kr.).

j) Tillkommande drifl och underhåll av regionala oljeskyddsförråd (+100000 kr.).

k) Tillkommande drift och underhåll av telekommunikationer och alarmeringssystem inom kärnkraftsberedskapen (+1 360000 kr.).

1) Försöksverksamhet med kommunal materielhantering (+140000 kr.).

Materielanskaffning 128 370 000 kr.

För budgetåret 1986/87 behövs bemyndiganden om 171820000 kr. och betalningsmedel till etl belopp om 128370000 kr.

Ökningen med 11,9 milj.kr. i förhållande till budgetåret 1985/86 motiverar ulredningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 9864000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Ökade materielbeställningar sker med 2036000 kr.

Fördelningen på materielslag framgår av följande sammanslällning.

15 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 6

1. Alarmeringsmtrl

2. Skyddsutrustning för allmänheten

3. Beklädnadsmlri

4. Brandmtri

5. Diverse mtri

6. Fordonsmlri

7. Förplägnads- och föriäggningsmtri 9. Radiomtri

11. Sjukvårdsmtri

12. Skydds- och saneringsmtri

13. Telefonmlri

14. Datorutrustning

15. Frakter

16. Olje- och kemikaliebekämpningsmlri

Avgår

Överplanering Inkomster

Summa medelsbehov

13 000

63 575

8 300

3 695

4 550

4 400

11 190

115 180

Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen 45000000 kr.

För budgetåret 1986/87 behövs bemyndiganden om 63,2 milj. kr. och betalningsmedel till ett belopp av 45 milj. kr.

Fördelning på objeklgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1986/87 framgår av följande sammanslällning (prisläge februari 1985; 1 000-lal kr.).

Objektgrupp

Bemyndigande

Nybyggnad av ledningscentraler Modernisering av ledningscentraler Ledningsplatser för organisation 80 K Skydd för framskjutna enheter Övrigt

A vgårlTillkommer Outnyttjade bemyndiganden Prisreglering Summa

46500 9800 3 000 3 700

-8200 + 8400 63 200

Forskning och utveckling 5200000 kr.

Ökningen med 600000 kr. i förhållande lill budgetåret 1985/86 motiverar utredningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkning innebär alt kostnaderna ökar med 400000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Ökad forskning och ulveckling sker med 200000 kr.

226 Ersättning till kommuner m.fl. 17956000 kr. Prop. 1985/86: 100

Därav för Bil. 6

1. Kommunernas planläggning inom delprogrammet Räddningstjänst lOOOOOOO kr.

2. Centralt datorstöd för kommunal

planläggning 200000 kr.

3. Övningsanordningar vid kommunala

övningsfält 3 000000 kr.

4. Länsstyrelsemas förvaltningskoslnader för kämkraftsberedskapen 2511 000 kr.

5. Skogsbrandbevakning 2 245000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har fidigare i samband med mina slällningslaganden fill programplanen för statens räddningsverk (avsnitt 8.2.3.3 s. 100) redogjort för de riktlinjer som verksamheten bör utvecklas efter i fortsättningen. Belräffande medelsbehovel för budgetåret 1986/87 och beställningsbemyndiganden som behövs för verksamheten vill jag anföra följande.

Utredningen om organisaiion av statens räddningsverk (SRV 86) har i enlighel med sitt uppdrag tagit del av anslagsframställningarna för budgetåret 1986/87 från de myndigheter som berörs av organisationsförändringen och vägt samman delta underlag och det material som har utarbetats under utredningsarbetet. Som grund för anslagsframställningen ligger utredningens programplan och den ekonomiska ram som regeringen i beslut den 13 juli 1985 fastställde för statens räddningsverks verksamhel utom skyddsrum. För egen del finner jag utredningens förslag väl avvägda och förordar all de i allt väsenlligl följs.

Under produktionsområdet Central förvaltning harjag beräknat koslnaderna för löner fill 37 milj. kr., för ADB-utveckling m. m. fill 3,5 milj. kr., för resor och traktamenten lill 5,4 milj. kr. och för personaladminislrafion till 670000 milj. kr. I övrigt biträder jag utredningens förslag.

Inom produktionsområdet Ulbildning och övning förordar jag också en viss juslering av de föreslagna kostnaderna för löner till 57 milj. kr. Jag anser att några särskilda medel inle behövs för att iordningställa elt civilförsvarsmuseum i Rosersberg och beräknar därmed diversekoslnaderna lill 595000 kr. Enlig min mening bör utredningens förslag om ökade bidrag till Svenska brukshundklubben för ulbildning av räddningshundgrupper och till KSAK för årlig utbildningskonlroll följas. Mitt ställningstagande till utbildningen av förtroendevalda i kommunerna redovisas under anslaget G 2. Civil ledning och samordning (s. 210). Utredningens övriga förslag inom della produktionsområde tillstyrks.

Jag beräknar inom produktionsområdet Extern informalion bidraget till Rikskommiltén för självskydd lill 10535000 kr. och Sveriges civilförsvarsförbund till 4,5 milj. kr. Härigenom möjliggörs en utökad försöksverksamhet med rekrytering av hemskyddsombud. Verkets informalionskoslnader beräknas lill 2565000 kr.

Under produktionsområdet Underhåll och förrådsverksamhet beräknar jag medelsbehovel lill 46 milj. kr. Jag har inte räknai med medel för ytterligare tillfälliga tjänster som förrådsmän eller för teleabonnemang på 227

grund av anslutning fill Mobitex-systemel. Inte heller harjag ansett det Prop. 1985/86: 100 erforderligt med särskilda medel för försöksverksamhet avseende kommu- Bil. 6 nal materielhantering.

Under produktionsområdet Materielanskaffning beräknar jag medelsbehovel lill 117130000 kr.

Vad gäller produktionsområdet Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen föreslår utredningen en stark prioritering av modernisering av ledningscentraler. Jag förordar att de beställningsbemyndiganden och betalningsmedel som anvisas för produktion av ledningscentraler i slörre utsträckning än vad utredningen föreslagit skall kunna anvisas för nyproduktion av centraler särskilt anpassade lill den kommunala ledningen. Bemyndigandena och betalningsmedlen för nyproduktion och för modernisering av ledningscentraler bör därför sammanföras under en posl Produklion av ledningscentraler. Jag beräknar medelsbehovel under produktionsområdet lill 45 milj. kr.

Jag biträder utredningens förslag för produktionsområdet Forskning och ulveckling.

Under produktionsområdet Ersällning lill kommuner m.fl. redovisas mitt ställningslagande lill frågan om ersätlning till kommuner för planläggning inom delprogrammel räddningstjänst och därtill hörande datorstöd under anslaget G 2. Civil ledning och samordning (s. 210). I övrigl biträder jag förslagen inom området.

Jag har räknat med atl en reserv om 2,5 milj. kr. behöver ställas till regeringens förfogande för alt del skall bli möjligt atl möta de krav på tillfälliga resurser som kan aktualiseras vid en omorganisalion av myndigheten.

För budgetåret 1986/87 beräknar jag att civilförsvarsstyrelsen för materielanskaffning behöver disponera ett beställningsbemyndigande om 167,7 milj. kr. Härvid harjag beaktat att 25 milj. kr. redan slår lill civilförsvarsstyrelsens förfogande och överförs till statens räddningsverk i form av outnyttjade bemyndiganden. Behovel av betalningsmedel beräknar jag lill 117 130000 kr. Vid bifall lill vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för materielbeställningar den 30 juni 1987 att uppgå lill 213472965 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgeiåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 187 milj. kr.

Jag beräknar all bemyndiganden atl medge ersättning lill kommuner för att anskaffa anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation behövs lill ell belopp av 62 milj. kr. Härvid harjag beaktat all 8,2 milj. kr. redan står lill civilförsvarsslyrelsens förfogande och överförs lill statens räddnings verk i form av outnyttjade bemyndiganden. Medelsbehovet beräknar jag till 45 milj. kr. Med bifall till vad jag har förordal kommer bemyndigande skulden för ersättning för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation den 30 juni 1987 att uppgå lill 73 577764 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca 63 milj. kr. 228

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehov framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (s. 000).

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen atl medge alt materiel beställs inom en kosinadsram av 167700000 kr.,

2. bemyndiga regeringen all medge att ersällning ulgår för produktion av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation inom en kostnadsram av 62000000 kr.,

3. lill Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 458000000 kr.

H 2. Anläggningar för fredsorganisationen'

1984/85 Ulgift 23496667

1985/86 Anslag 25000000

1986/87 Förslag 35000000

'Tidigare anslagsbeteckning G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, utbildningsanordningar m. m. vid statens räddningsverks skolanläggningar och nybyggnad av vissa förråd för civilförsvarels mobiliseringsmateriel.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Ulredningen

Före-

draganden

Anläggningar för fredsorga-

nisationen:

Nybyggnad m. m. för delprogrammel

Central förvaltning m. m.

37413 Centralt beslutade ombyggnads-

och underhållsåtgärder för

delprogrammel Central förvalt-

ning m. m.

500 Summa

37913 Utrednings- och projekterings-

kostnader

+ 2 300

—

Reducering pä grund av över-

planering

-1788

-2813

-2913

Beräknat medelsbehov

(varav för NU)

9000 Budgetåret 1986/87

Utredningen

Utredningen beräknar ell medelsbehov av 35,2 milj. kr. för budgelårel 1986/87 enligt vad som framgår av sammanställningen över koslnader och

medelsbehov. För objeki som har påbörjats eller avses påbörjas före den Prop. 1985/86: 100 juli 1986 beräknas ca 5,5 milj. kr. Återstående medelsbehov hänför sig till Bil. 6 de nya objeki som avses påbörjas under budgetåret 1986/87, bl.a. en lektionssals- och administralionsbyggnad i Rosersberg. Av del beräknade medelsbehovel hänför sig 9 milj. kr. lill kostnader för investeringar i Sandö för den utbildningsverksamhel som nämnden för u-landsutbildning bedriver där. Denna kostnad bör inle belasta utgiftsramen för civilförsvaret.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Byggnadsstyrelsen skall redovisa byggnadsprogram och i en del fall huvudhandlingar för merparten av de nya byggnadsobjekl som finns upptagna i anskaffningsplanen. Del bör få ankomma på regeringen alt, efler prövning av byggnadsprogrammel eller huvudhandlingarna och inom ramen för del anslag riksdagen anvisar, beslula om de redovisade byggnadsföretagen. I enlighel med vad jag har förordal under avsnittet 8.2.3.3 Civilförsvar och fredsräddningsljänst (s. 104) bör 9 milj. kr. som avser anskaffning av lokaler för den utbildningsverksamhet som nämnden för u-landsutbildning bedriver vid skolanläggningen i Sandö inle belasta utgiftsramen för civilförsvaret. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Anläggningar för fredsorganisationen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 35000000 kr.

H3. Skyddsrum'

1984/85 Utgift 593668664

1985/86 Anslag 683000000

1986/87 Förslag 578700000 'Tidigare anslagsbeteckning G 3. Civilförsvar: Skyddsrum.

Verksamheten under anslaget omfattar utbetalning av ersättning m. m. för anordnande av skyddsrum för skydd av befolkningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1985 I 278470731 kr. För budgetåret 1985/86 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 636,5 milj.kr. och anvisat elt anslag om 683 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1986 blir därmed (1278470731 + 636500000 - 683000000) 1231970731 kr.

230 Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Bemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1985/86

1986/87

Ulredninger

1

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet

Skyddsmm

Kommunal planläggning m.m.'

535 000 10000

673 000 10000

712000 11300

628000 11300

578 700

Kostnader

578700 Prisreglering

+91 500

+ 122000

+97 300

Medelsbehov Bemyndigandebehov

683 000

845 300

'Kommunal planläggning redovisas fr.o. m. budgetåret 1986/87 under anslaget G2. Civil ledning och samordning.

Budgetåret 1986/87

Utredningen

För budgetåret 1986/87 behövs bemyndiganden om 845,3 milj.kr. och betalningsmedel till etl belopp av 639,3 milj. kr.

Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1986/87 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1985; 1000-tal kr.).

Objeklgrupp

Bemyndigande

Ersällning för skyddsrumsbyggande enligt

32 § civilförsvarslagen Ersättning för skyddsmmsåtgärder enligt

40 § civilförsvarslagen Funktionsskydd för sjukvården i krig Tillrätlande av fel ocli brister Underhållsbesiklning av skyddsrum Skyddsplaner

Summa

115 000 5 000

15 000 7000

723 300

Det sammanlagda behovet av bemyndiganden är således 723,3 milj.kr. enligt prisläget den I februari 1985. Av begärda bemyndiganden avses därutöver 122 milj. kr. för prisreglering.

Betalningsmedlen avses för alt betala ersätlning m. m. för den anskaffning av skyddsrum som har beställts med slöd av lidigare lämnade bemyndiganden.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över bemyndiganden och betalningsmedel.

231 Jag har Udigare under avsnittet 8.2.3.3 Civilförsvar och fredsräddnings- Prop. 1985/86: 100 tjänst (s. 101) förordat en stark begränsning av nya bemyndiganden för Bil. 6 skyddsrum i småhusområden. I övrigt räknarjag med alt de bemyndiganden som jag har beräknal skall vara tillräckliga för att det skall bli möjligt att bygga skyddsrum i stort sett i takl med nyproduktionen av anläggningar och byggnader och för atl därutöver bygga etl antal skyddsrum utan samband med sådan nyproduktion för att avhjälpa en del av de allvarligaste bristerna på skyddsrumsplatser i högriskområden, främst i de största städernas innerområden.

Med utnyttjande av de belopp som har lagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 I 330270731 kr. Della belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade tilldelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed ca I 179 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att medge all ersättning utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram av 677000000 kr.,

2. lill Skyddsrum för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 578700000 kr.

H 4. Reglering av prisstegringar för civilförsvar m. m.'

1984/85 Ulgift -

1985/86 Anslag 113000000

1986/87 Förslag lOOOOOOOO"

' Tidigare anslagsbeteckning G 4. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret. - Utgifterna redovisas under övriga anslag inom utgiftsramarna för statens räddningsverks verksamhel utom skyddsrum och skyddsrum.

Härav avser 47 milj. kr. civilförsvar utom skyddsrum och 66 milj. kr. skyddsrum. " Härav avser 47 milj. kr. statens räddningsverks verksamhet utom skyddsmm och 53 milj. kr. skyddsrum.

Anslagen inom statens räddningsverks verksamhetsområde är för budgetåret 1986/87 beräknade i pris- och lönelägel februari 1985. Anslaget Reglering av prisstegringar för civilförsvar m. m. är avsett att täcka sådana pris- och löneökningar som inträffar från februari 1985 intill utgången av budgelårel 1986/87. Della innebär all ungefär två års pris-och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ell s. k. läckningsanslag som inle skall belaslas.

Budgetåret 1986/87

Under avsnittet 8.2.3.3 Civilförsvar och fredsräddningsljänst m. m. (s. 104) harjag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och löneökningar för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Reglering av prisstegringar för civilförsvar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av lOOOOOOOO kr.

232 H 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.'

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

3 200000

1986/87 Förslag

'Tidigare anslagsbeteckning J3. Ersättning till verksamhet vid räddningstjänst m. m.

Från anslaget utgår ersättning dels enligt 20 § brandlagen (1974:80, ändrad senasi 1985:429) när länsstyrelsen har övertagit ledningen av etl räddningsingripande, dels enligt 21 § första stycket I och 2 p. för räddningstjänst vid oljeulflöde och för sanering av oljeskada, dels enligt 21 § första stycket 3p. för räddningstjänst vid annat nödläge. Vidare får medel betalas ut förskottsvis för bekämpning till sjöss av utflöde av olja eller annat som är skadligt. Förskottsmedel och annan återbetalning tas upp som uppbörd under anslaget.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primämppdrag m.m. 1985/86 1986/87

Utred- Före-

ningen draganden

Ersätlning enligt

20 § brandlagen, 100 100 1

21 § första siycket, I och

2 p. brandlagen saml 3 000 3 000 1

21 § första stycket 3 p.

brandlagen 100 100 1

Kostnader för bekämpnings operationer till sjöss 1

3200 4

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 4000 kr.

H 6. Identitetsbrickor'

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

877000 Tidigare anslagsbeteckning I 5. Identitetsbrickor.

Länsstyrelsen i Kristianstads län svarar för framställning och distribu tion av identitetsbrickor m. m. som kostnadsfritt tilldelas nyfödda och barn 233

till invandrare eller lill självkostnadspris tillhandahålls andra personer, allt enligt rikfiinjer som har godkänts av riksdagen (prop. 1962:1 bil. 13, SU 11, rskr 11).

Verksamheten under delprogrammel Identiietsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag under delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identiietsbrickor.

Planering för perioden 1986/87-1990/91

Belräffande utvecklingen av delprogrammet anför länsstyrelsen i Kristianstads län all framställning och distribution av identiietsbrickor skall genomföras i enlighet med det uppdrag som riksdagen har gett.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat Utfall

Planerat

Länsstyrelsen i Kristianstads län

Föredraganden

Identitelsbrickor: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader = medelsbehov

910 842 910 842

1 119 1 119

1 112 1 112

877 877

Personal

Personalkategori

Antal anslällda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat Utfall

Planerat

Länsstyrelsen i Krislian-stads län

Föredraganden

Civil personal

5 5

3 Budgetåret 1984/85

Under budgetåret 1984/85 har 125000 identitetsbrickor tillverkats för nyfödda och invandrarbarn. Länsstyrelsen har tillhandahållit 8 000 brickor till

självkostnadspris.

Budgetåret 1985/86

Verksamheten bedöms fä i slort sell oförändrad omfattning. Övergång till automafisk prägling kommeratt påbörjas.

234 Budgelårel 1986/87 Länsstyrelsen i Kristianstads län

Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl koslnaderna ökar med 103000 kr.

Minskning av personal till följd av övergång lill aulomafiska präglingsrutiner medför en besparing under budgetåret med 110000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har minskat begärda medel med del engångsbelopp för inköp av automatisk präglingsulruslning som medgavs för budgetåret 1985/86. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Identitetsbrickor för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 877000 kr.

H 7. Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss'

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

12357736 11050000 11600000

Tidigare anslagsbeteckning J 2. Beredskap för oljebekämpning till havs m. m.

Enligt sin instruktion (1973:884, ändrad senast 1984:719) svarar tullverket för åtgärder lill havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för att avvälja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt. Från anslaget betalas de särskilda koslnader som behövs för en sådan beredskap.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Generaltull-

Före-

styrelsen

draganden

Bekämpningsoperationer

- 1

Oljebekämpning till sjöss

+ 1079

+301

Kemikaliebekämpning till sjöss

+ 365

Stödsystem för olje- och kemikaliebekämpning Forskning och utveckling

3 200

+ 1060 + 112

+ 250

11050

+2616

+550

235 Generaltullstyrelsen Prop. 1985/86: 100

Generaltullslyrelsens utgångspunkl för medelsbehovel budgetåret 1986/87 "- " är den lidigare redovisade programplanen för olje- och kemikaliebekämpning lill sjöss.

1. Prisomräkning I 105000 kr.

2. Styrelsen anser sig ha avstått från all begära anslag för del faktiska behovel för atl uppnå del mål som anges i programplanen. Detta anses innebära en svåracceplabel försening av uppbyggnads- och ersällningspro-grammel.

Föredragandens överväganden

Jag har lidigare lagl fram förslag lill den mera långsikliga inriklningen av den svenska beredskapen för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss. Mot denna bakgrund harjag beräknat medel för fortsalt ny- och ersättningsanskaffning av olje- och kemikaliebekämpningsmaleriel och för underhåll av malerielen liksom för ulbildning. Nyanskaffningen avser främsl materiel som har ulvecklals inom styrelsens för teknisk ulveckling forsknings- och utvecklingsprojekt TOBOS 85. I fråga om ulbildningen har medel bl.a. beräknals för utbildning och övningar i kemikaliebekämpning tillsammans med de kontrakterade brandförsvar som ingår i kustbevakningens beredskapsplan.

Jag har inom anslagsposten stödsystem för olje- och kemikaliebekämpning beräknat medel för ytterligare ulbyggnad av den i Sverige utvecklade flygburna fjärranalysulruslningen för spaning efter olje- och kemikalieutsläpp. Med fjärranalysulruslningen kan olagliga utsläpp upptäckas, och utrustningen gör det också möjligl alt följa oljan under en bekämpningsoperation så atl denna blir effektivare. Fartyg som gör sig skyldiga lill olagliga utsläpp kan identifieras med utrustningen vilket möjliggör rättsliga åtgärder. Kustbevakningens flygspaning har emellertid belydelse även i andra avseenden, t.ex. för fiskeövervakning, isövervakning och allmän övervakning. Verksamheten bedrivs således i samverkan med andra myndigheter, särskilt i fråga om den allmänna havsövervakningen i samverkan med marinen. För atl höja effektiviteten i den flygburna havsövervakningen ersätts för närvarande kustbevakningens befinfiiga flygplan med två nya plan. Jag har under anslagsposten beräknat medel för installation av tjärr-analysutrustningen i planen.

De medel som beräknas för forskning och utveckling avser i huvudsak vidareutveckling av kustbevakningens fjärranalyssystem. Övrig forskning och utveckling inom oljebekämpningsområdet beräknas fräinst ske inom utvecklingsprojektet TOBOS 85. Det nordiska forsknings- och utvecklingssamarbetet om bekämpning av kemikalieolyckor eller utsläpp av kemikalier gäller bekämpning både på land och lill sjöss. Kustbevakningen medverkar i dessa forsknings- och utvecklingsarbeten.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss för 236

budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 11 600000 kr.

H 8. Strandbekämpningsbåtar' Prop. 1985/86:100

Ril ft

1984/85 Utgift 2003000 Reservation 186000

1985/86 Anslag 880000

1986/87 Förslag 970000

' Tidigare anslagsbeteckning J 4. Strandbekämpningsbåtar.

Generaltullstyrelsen

För att uppnå planeringsmålel tolv strandbekämpningsbåtar fordras medel för ytteriigare en båt.

Föredragandens överväganden

Enligt min mening bör medel anvisas för forlsall anskaffning av den tolfte strandbekämpningsbåten. Båtarna liksom miljöskyddsfartygen bör i slörsta möjliga utsträckning också användas för andra ändamål. Det får ankomma på generaltullstyrelsen att finna former för sådan användning utan att beredskapen för den skull äventyras. Jag beräknar 970000 kr. för anskaffning av en slrandbekämpningsbåt under budgetåret 1986/87. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Strandbekämpningsbåtar för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 970000 kr.

237 I. Psykologiskt försvar

I 1. Styrelsen för psykologiskt försvar

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag

5455 000

1986/87 Förslag

5415000 Styrelsen för psykologiskt försvar är cenlral förvaltningsmyndighet för del psykologiska försvarel med uppgift atl leda och samordna planläggningen av rikels psykologiska försvar, all sprida kunskaper om säkerhetspolitiken och totalförsvaret samt all främja och samordna andra myndigheters informalion inom dessa ämnesområden. I krig har myndigheten dessulom fill uppgift att bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och molståndsanda.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86 1986/87

Planerat Utfall

Planerat Styrelsen Föredra-för psyko- ganden logiskt försvar

Medelsbehov

5455(1

(I) Varav engångsbelopp 575000 kr.

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86 1986/87

Planerat Utfall

Planerat Styrelsen Föredra-för psyko-ganden logiskt försvar

Civil personal

10

10 Budgetåret 1985/86

Styrelsen för psykologiskt försvar inrättades den I juli 1985 varvid beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och totalförsvarets upplysningsnämnd upphörde. I beräkningar och utfall avseende budgetåret 1984/85 är kostnader för de bägge upphörande myndigheterna sammanräknade.

Budgelårel 1986/87

Styrelsen för psykologiskt försvar anger i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

Styrelsen överlog från den Ijuli 1985 de uppgifter som lidigare åvilat beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, totalförsvarets upplysnings-

nämnd saml krigsorganisationen statens upplysningscentral. Del framgår Prop. 1985/86: 100 av propositionen i ärendet, riksdagens uttalande och den av regeringen Bil. 6 utfärdade inslrukfionen för styrelsen att beslulel om atl inrätta den nya styrelsen inte innebär en omfattande utökning av tidigare verksamhel. Den nya styrelsen får dock sig tillagt vissa uppgifter, som de lidigare myndigheterna inle haft. Sålunda åligger del den nya styrelsen all "samordna berörda myndigheters krigsplanering av informalionsberedskapen och därvid ge råd och rekommendationer". Styrelsen skall vidare "bedriva och medverka i ulbildning av personal av belydelse för del psykologiska försvarel på cenlral, regional och lokal nivå". När del gäller studier och forskning anges särskilt att styrelsen skall "följa svensk opinionsutveckling av betydelse för det psykologiska försvarel". Forskningsuppgifterna bör vidare i högre grad än vad som gällde beredskapsnämnden för psykologiskt försvar inriktas på aktuella frågeställningar på det psykologiska försvarets område. Som exempel på delta kan nämnas atl riksdagen lill styrelsen hänskjutit frågan om desinformalion.

Sammanslagningen av de små fredsorganen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och totalförsvarets upplysningsnämnd, innebär givelvis inle någon egentlig kostnadsminskning. Däremot är det möjligt all enligt statsmakternas intentioner åsiadkomma en bättre samordning av de olika organens uppgifter. Vidare underiättas avsevärt informationsverksamheten vid övergång från fred till krig.

Både beredskapsnämnden och lolalförsvarels upplysningsnämnd hade med sina begränsade resurser en relativt omfattande verksamhet. Att inom ramen för de resurser som dessa organ lidigare tilldelats utöka verksamheten torde inle vara möjligl. Del finns därför starka motiv för en utökning av resurserna.

Budgelårel 1986/87

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 413000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Styrelsen för psykologiskt försvar redovisar vissa större resurskrävande uppgifter såsom bl.a. uppbyggnad och övning av ny krigsorganisation, övning av informafionspersonal, informalion för journalister, vissa studier bl. a. om desinformalion samt ökad informalion om säkerhetspolitiken och totalförsvaret.

Styrelsen bedömer atl en anslagsökning om sammanlagl 955000 kr. ertbrdras för alt kunna genomföra dessa uppgifter på tillfredsställande sätt.

Föredragandens överväganden

Styrelsens för psykologiskt försvar verksamhet budgetåret 1986/87 präglas av atl myndigheten fortfarande kommer alt vara inne i elt uppbyggnads-

skede. Styrelsens uppgifter är omfattande. Med hänsyn lill dess fåtaliga Prop. 1985/86: 100 personal krävs resurser för atl kunna anlita expertis i olika projekt m. m. Bil. 6

Medel för styrelsens för psykologiskt försvar verksamhet har beräknals med ulgångspunkl från huvudförslaget.

Jag beräknar därutöver 225000 kr. för bl. a. ulbildning av krigsorganisationen, melodstudier om desinformation och informalionsålgärder.

Med hänvisning lill vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 5415000 kr.

240 J. övrig varuförsörjning pP; ' 'o

Dll. 6

J 1. Drift av beredskapslager'

1986/87 Förslag 243020000

' Tidigare anslagsbeteckning H2. Drift av beredskapslager.

Anslaget omfattar driftkostnader för beredskapslagring, exkl. inlagrings-kostnader och cenlrala myndighelskoslnader.

1 000-tal kr.

Anslag

För 1986/87 beräknar

ÖEF

Föredraganden

1. Kapitalkostnader

2. Drift- och förvaltningskostnader

Summa

207 262 37801

205 888 37132

243020 Föredragandens överväganden

iag beräknar kapilalkoslnaderna för budgelårel 1986/87 till 205888000 kr. Härav ulgör ca 197836000 kr. räntor på beredskapslager och 8052000 kr. kapitalkostnader för anläggningar. Kapilalkoslnaderna beräknas fördelas med 41382000 kr. på delprogrammel Beklädnad m. m., 101644000 kr. på delprogrammet Kemiska produkter m.m. och 62862000 kr. på delprogrammel Metaller m.m.

Med hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående och till programsammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Drift av beredskapslager för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 243 020000 kr.

J 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder'

1984/85 Utgift 216002093 Reservation 152178963

1985/86 Anslag 166800000

1986/87 Förslag 146800000

' Tidigare anslagsbeteckning H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder.

Anslaget omfattar samtliga investeringar i varor inkl. inlagringskostnader samt olika former av industriella åtgärder. Under anslaget beräknas också medel för invesleringar i förråd saml åtgärder för ökning av handlingsberedskapen.

16 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilagn 6

1 000-taI kr.

Program

1985/86

För 1986/87 beräknar

Bil. 6

Anslag

ÖEF

Föredraganden

Beklädnad m. m. Kemiska produkter m. m. Metaller m.m.

Summa anslag

119525 31675 15600

166800

51255 25 500

173455

69840 51560 25400

146800

Föredragandens överväganden

Riksdagen har för innevarande budgelår beviljat en bemyndiganderam på 110 milj. kr. för beredskapslån som medför utbetalningar under flera år. Jag föreslår all ramen under budgetåret 1986/87 utgör 130 milj. kr., varav 80 milj. kr, lill regeringens disposition.

Jag kommer i det följande alt redovisa medelsbehovel uppdelat för delprogrammen Beklädnad m. m.. Kemiska produkter m. m. och Metaller m. m.

För delprogrammel Beklädnad m.m. beräknar jag i bemyndiganderam för beredskapslån 20 milj. kr. och i anslagsmedel under detta anslag 69840000 kr. Av det senare beloppel beräknar jag 17 milj. kr. för skoområdel. Av de beräknade medlen för delprogrammel bör högsl 8 milj. kr. få omfördelas till försörjningsberedskapsstöd. Jag beräknar vidare 600000 kr. för höjd handlingsberedskap, 500000 kr. för FoU och omslällningsåtgärder och 2 milj. kr. för försörjningsanalyser.

I fråga om delprogrammet Kemiska produkter m.m. beräknar jag 30 milj. kr. i bemyndiganderam för beredskapslån och i anslagsmedel under della anslag 51 560000 kr. Av dessa senare medel beräknar jag 18255000 kr. för beredskapslagring av fin- och specialkemikalier, 24 milj. kr. för beredskapslån, 6,8 milj. kr. för FoU och omslällningsåtgärder, 600000 kr. för försöijningsanalyser och 600000 kr. för höjd handlingsberedskap.

För delprogrammet Metaller m.m. beräknar jag 25 400000 kr. Av medlen beräknar jag 12,5 milj. kr. för beredskapslagring av legeringsmelaller och torrbatterier m. m., 9 milj. kr. för beredskapslån lill försörjningsviklig industri, 475000 kr. för FoU och omslällningsåtgärder, 740000 kr. för försörjningsanalyser och 1 785000 kr. för höjd handlingsberedskap.

För all under anslaget G 2. Civil ledning och samordning finansiera engångkoslnader med anledning av övergång till ny myndighelsorganisa-fion, vilkel jag har omnämnt i det föregående, förordar jag alt 2 milj. kr. från deponerade medel som uppstått vid utförsäljning av metallurgiskt koks inlevereras på inkomsttitel.

Reserverade medel per den 30 juni 1986 på anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder (under delprogrammen Beklädnad m. m.. Kemiska produkter m. m. och Metaller m. m.) bör föras över fill anslaget J 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder.

242 Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag all Prop. 1985/86: 100 regeringen föreslår riksdagen att Bil. 6

1. bemyndiga regeringen att inom en kosinadsram av 130000000 kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgelår,

2. lill Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 146800000 kr.

J3. Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet

Nytt anslag (förslag) 1 000 kr.

Under anslaget tas upp etl formelll belopp av 1 000 kr. till uppdragsverksamhet vid överstyrelsen för civil beredskap. Omslutningen beräknas komma all uppgå fill 915067000 kr. under budgelårel 1986/87.

Föredragandens överväganden

En anslagskonslrukfion av s. k. uppdragsmodell bör, såsom ÖEF föreslagit, införas för överstyrelsens lagringsverksamhel.

För detla ändamål bör elt nyll förslagsanslag anvisas, benämnl Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1000 kr. Intäkter i verksamheten bör lillföras del nya förslagsanslaget. Del bör ankomma på regeringen all meddela föreskrifter om användningen av dessa intäkter.

Plan 1986/87

Koslnader Föredraganden

Lagringsverksamhel 915 067000

Intäkter

Inkomst av lagringsverksamhet:

Statens energiverk 669 047 000

Statens jordbruksnämnd 500000

Socialstyrelsen 2 500000

ÖCB: Övrig vamförsörining 243020000

915067000 Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

243 J 4. Täckande av förluster till följd av statliga P';°P- 1985/86:100

beredskapsgarantier m. m.' Bil. 6

1985/86 Anslag 1000

1986/87 Förslag 1000

' Tidigare anslagsbeteckning H 5. Förluster pä beredskapsgarantier m. m.

Från anslaget bestrids utgifter för infriande av statlig beredskapsgaranti enligt förordningen (1982:517) om beredskapslån och beredskapsgaranti, statlig garanti enligt brev den 15 december 1972.

Föredragandens överväganden

1 enlighel med riksdagens beslul (prop. 1984/85:100 bil 6, FöU 9, rskr 258) har för beredskapsgaranlier beviljats en engagemangsram om 125 milj. kr. atl gälla fr.o.m. budgetåret 1985/86. T.o.m. budgetåret 1984/85 tillämpades en årlig ram om 125 milj. kr. och åtaganden för 7 milj. kr. har gjorts inom beklädnadsprogrammel under detla budgelår. Beklädnadsprogrammets lolala engagemang avseende beredskapsgaranlier uppgick lill 30 milj. kr. under delta budgetår. Vidare har utfästelser gjorts om beredskapsgaranlier för 3 milj. kr. inom metall- och verksladsprogrammel.

För beredskapsgaranlier bör beräknas en engagemangsram på 125 milj. kr. Anslaget bör tas upp med ett formelll belopp av I 000 kr. Även förluster på sådana garantier som har lämnals t.o.m. budgetåret 1984/85 gällande den lidigare ramen om 125 milj. kr. bör belasta anslaget.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att lill Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1000 kr.

244 K. Övriga ändamål p™p- '85/86: loo

Bil. 6 Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt är totalförsvarets gemensamma forskningsinstitution. Forskningsanstalten har programansvar för delprogrammel Gemensam försvarsforskning samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom detla delprogram. Forskningsanstalten bedriver vidare forskning m. m. för utrikesdepartementets behov samt intäkts-finansierad forsknings- och utredningsverksamhet för bl.a. avnämare utanför lotalförsvarsseklorn.

Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för forskningsanstalten är en generaldireklör. Anstalten är organiserad på elt centralt kansli för planering och administration och fem huvudavdelningar. Varje huvudavdelning svarar för forskningen inom elt eller flera områden (forskningsprogram).

Forskningsanstalten är lokaliserad lill flera orter. Sålunda är enheter ur huvudavdelning 5 förlagda lill Karlstad, huvudavdelning 3 och enheler ur huvudavdelning 5 lill Linköping samt huvudavdelning 4 till Umeå. Övriga delar av forskningsanstalten ligger i Stockholmsområdet.

Huvuddelen av forskningen m. m. vid försvarels forskningsanstalt finansieras från Qärde huvudtitelns anslag F5. Gemensam försvarsforskning. En mindre del finansieras från tredje huvudtitelns anslag F5. Vissa ålgärder för rustningsbegränsning och kontroll.

Den forsknings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet vid forskningsanstalten som bedrivs på uppdrag skall vara ekonomiskl självbärande. Den finansieras fr.o.m. budgelårel 1983/84 över förslagsanslaget K I. Försvarets forskningsanstalt: Iniäktsfinansierad uppdragsverksamhet.

Planering för perioden 1986/87-1990/91

Belräffande utvecklingen av den intäktsfinansierade uppdragsforskningen atiför försvarets forskningsanstalt bl.a. följande.

Försvarels forskningsanstalt biträder myndigheterna inom försvarsmak-len, övriga myndigheter inom totalförsvaret, myndigheter utanför totalförsvaret, forskningsråd och förelag med intäktsfinansierade forsknings-, utrednings- och utvecklingsuppgifter. Ungefär hälften av uppdragsvolymen utgörs av insalser för totalförsvaret, främsl försvarets materielverk. Uppdragsvolymen till civila sektorer ökar.

Den intäktsfinansierade uppdragsverksamhelen vid forskningsanstalten befinner sig ännu i etl uppbyggnadsskede. Den har tillmätts ökad belydelse i strävandena all vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom sådana vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret. Forskningsanstalten avser all utveckla sin marknadsföring.

Forskningsanstalten avser atl successivt planera för en organiserad samverkan med andra intressenter och forskningsproducenler. Interdeparte-mentala insalser och samarbele med exempelvis styrelsen för teknisk ulveckling och utvecklingsfonderna kan klarlägga den intressegemenskap som finns och ge utgångspunkter för arbetet.

Tillväxten i ekonomisk volym bedöms bli ca fem procent per budgetår under den del av planeringsperioden som är möjlig att överblicka. Med nuvarande ulveckling av anslaget Gemensam försvarsforskning innebär detla all den andel av forskningsanstaltens gemensamma kostnader som skall täckas från förevarande anslag ökar under perioden.

Den av försvarels forskningsanstalt bedömda årsomslutningen under anslaget Försvarets forskningsanstalt: Iniäktsfinansierad uppdragsverksamhet framgår av följande sammanslällning (medelprisläge för budgetåret 1986/87; 1 000-tal kr.).

1985/86 1986/87

1987/88

1988/89

1989/90 1990/91

Summa 1986/91

56126'

62 801

65 601

' Medelprisläge 1985/86.

'Belopp kan för närvarande inte anges. Tillväxten väntas bli ca fem procent.

Den av försvarels forskningsanstalt bedömda personalutvecklingen (antal anslällda omräknat till personår) inom forskningsanstalten - finansierad helt genom uppdragsverksamhet - framgår av följande sammanslällning.

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

' Antalet kan för närvarande inle anges.

K 1. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet

1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

1000 1000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86'

1986/87'

Planerat

Försvarels

Före-

forsknings-

draganden

anstalt

Försvarets forskningsanstalt:

Utvecklingsarbete (uppdragsverk-

samhet)

13 800

Tillämpad forskning (uppdrags-

verksamhet)

32001 Grundforskning (uppdragsverksam-

het)

17000 Kostnader

62801 A vgår:

Intäkter av uppdragsverksamhet

-56125

-62800

Medelsbehov

' Medelprisläge för budgetåret 1985/86. Medelprisläge för budgetåret 1986/87.

246 Budgetåret 1984/85 Prop. 1985/86: 100

Ril 6

Försvarets forskningsanstalt anger i sin redovisning atl verksamheten

under budgetåret 1984/85 inte ökat i planerad omfaitning. Detta beror främsl på svårigheter atl behålla och rekrytera kvalificerad teknisk personal.

Ca hälften av verksamheten under budgetåret utgjorde uppdrag från totalförsvaret. Den återstående delen dominerades av uppdrag från den övriga offentliga sektorn, huvudsakligen statliga myndigheter och forskningsorgan. Bland dem som utnyttjat FOA märks styrelsen för teknisk utveckling, statens energiverk, energiforskningsnämnden, arbetarskydds-fonden, statens kärnkraflsinspektion och statens vatténfallsverk. Samarbetet med universitet och högskolor har varil speciellt utvecklat i Linköping och Umeå. Huvudavdelning 2 har ett samarbete med Uppsala universitet.

Eftersom forskningsrådens normer för ersällning inle medger full kostnadstäckning, har anslag från dessa endast kunnat utnyttjas i den mån resultaten förutsatts vara av så stor betydelse för totalförsvaret atl en delfinansiering varit motiverad.

Uppdrag från industrin omfattade ca 18% av verksamheten.

Budgetåret 1985/86

Genom kvardröjande problem med alt rekrytera och behålla kvalificerad teknisk personal bedöms omsättningen i fasla priser endasl öka svagt. Svårigheterna vänlas beslå även under budgelårel 1985/86. Särskilda ansträngningar kommer alt göras för atl förbättra läget.

Under budgetåret kommer kapacitet motsvarande 5 personår för uttagning av flygande personal all föras över lill flygstaben.

Huvuddelen av verksamheten kommer alltjämt att omfatta uppdrag för totalförsvaret och för övrig offentlig seklor. Möjlighelerna atl bygga upp industrikontakterna kommer all uppmärksammas. Planering har inletts av samprojekt med näringslivet.

Inom svensk forskningspolitik läggs ökad vikt vid att tillvarata forskningsresultat genom samarbete över myndighels- och sektorsgränser. Denna inriklning skall omsättas fill initiativ inom anstalten. Kunskaper och kontaktnät för alt lillgodose detla syfte har byggts upp.

Marknadsplaneringen kommer att ägnas större uppmärksamhet.

Budgetåret 1986/87

Försvarets forskningsanstalt

Omsättningen bedöms kunna öka med ca 5% i fasl prisläge, under förutsättning att rekryteringssvårighelerna kan bemästras.

Insalserna för etl utvidgat forskningssamarbete över myndighels- och sektorsgränser fortsätter. Kompetensprofil och uppdragsstruktur anpassas till efterfrågan på tjänster, under förutsättning alt den intäktsfinansierade

verksamheten samtidigt kan komplettera och stödja forskningen för total- 247

försvaret.

Forskningsanstalten avser alt försöka behålla uppdragsvolymen inom Prop. 1985/86: 100 totalförsvaret och utöka volymen inom den offentliga sektorn med särskild Bil. 6 tonvikt på teknikutveckling och teknikupphandling i det offentligas tjänst, bl.a. i fråga om eleklronikutveckling, energifrågor, arbetarskydds- och miljöproblem.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om den intäktsfinansierade uppdragsverksamhetens omfattning och inriklning under budgelårel 1986/87. Denna verksamhel har belydelse framför alll för atl vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom sådana vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Forskningsanstalten redovisar i sitt bokslut för budgetåret 1984/85 avsättningar lill verkskapitalel och lill särskilda resursfonder för investeringar. Enligt min mening bör verkskapitalel inle få öka lill mer än ca 10 % av årsomsättningen för den intäktsfinansierade verksamheten. Vidare bör uppbyggnaden av särskilda resursfonder begränsas något. Jag förordar all 1,2 milj. kr. från resursfonderna levereras till statsbudgetens inkomsttitel som en engångsåtgärd för budgetåret 1986/87.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Förutom den s.k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen, främst grundläggande forskning av allmän flygteknisk karaktär.

Flygtekniska försöksanstalten ligger i Slockholm. Den leds av en styrelse. Chef för försöksanstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på elt kansli och en aerodynamisk avdelning, en hållfasthets-avdelning och en teknisk avdelning.

Verksamheten under delprogrammet Flygtekniska försöksanstalten budgeteras på etl primäruppdrag inom delproduklionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet samt två primäruppdrag inom huvudproduktionsområdel Forskning och utveckling. Denna verksamhet finansieras från förslagsanslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamhelen redovisas som självbärande verksamhel under detta anslag.

248 Planering för perioden 1986/87-1990/91 Prop. 1985/86:100

Beträffande ulvecklingen under delprogrammel atiför flygtekniska försöksanstalten bl. a. följande.

Under perioden skall verksamheten inriktas på atl stödja dels utveckling och genomförande av försvarels materielplaner dels den svenska flygindu-slrins förmåga all utveckla och tillverka flygplans- och robotsystem. Till följd av regeringens och överbefälhavarens ålgärder för alt säkerslälla inhemsk produktion av robotar kommer FFA:s resurser och kompetens att få ökad belydelse.

För alt på lång sikl säkerställa dessa funktioner förutsattes det flygtekniska rådet ta ställning lill inriktning och omfaitning av erforderlig modernisering av de experimentella resurserna. Dessa förväntas atl utöver det nu planerade investeringsprogrammet på sikt bli utökade med bl. a. en låghas-tighelstunnel och ett akustiklaboralorium.

Förändringar i efterfrågan och utebliven resursulveckling - främsl avsaknaden av moderna vindlunnlar - har gjorl det nödvändigt med en successiv förskjutning av tyngdpunkterna i FFA:s verksamhel. Framför allt har beräkningssidan ökat snabbt i betydelse. Dessulom bedöms vissa programvaror kunna säljas och därmed i viss mån kompensera för minskad efterfrågan inom andra områden. Materiella och personella resurser härför måste säkerställas.

De minskade beställningarna från försvarel bedöms inle hell kunna kompenseras med arbete avseende civila transportflygplan.

Utvecklingsarbetet på flygplan JAS 39 kommer atl successivt minska. Ny teknik belräffande främst material och styrsystem tillämpas mot bakgrund av en krävande prestandaspecifikation.

I fråga om civilflyg förväntas forsknings- och utvecklingsarbetet bli beroende av Saab-Scania AB särskilda satsningar och styrelsens för teknisk utveckling medverkan. Stor vikt bör därvid komma all läggas på ökad tillämpning av kompositmalerial, styrsystem, aerodynamisk utformning och akustisk dämpning.

Samarbetet mellan KTH, Saab-Scania och FFA för att säkerställa lärar-lillgången i fråga om utbildning och forskning i flygteknik bör utökas.

Vid FFA har långsiktiga förslag lill såväl militär som civil flygplansutveckling uiarbetas. Dessa ulgör underiag för det egna forskningsprogram, som finansieras med anslaget för tillämpad forskning.

Förslag till kompetensuppbyggnad för utökat stöd till luftfartsmyndigheten vid certifiering av civila flygplan avses utformas. Civil tillämpning av analys- och simuleringsverksamheten eftersträvas. Kompelens på det mättekniska området bibehålls och breddas.

Efterfrågan på FFA:s verkstadskapacitel minskar från externa beställare och även internt i takt med minskningen av den experimentella verksamheten. Verkstaden har en ökad efterfrågan på investerings- och modi-fieringsarbelen men dimensioneras på längre sikl av den interna efterfrågan på modellarbelen, vågar, försöksanordningar, underhåll m.m.

249 Den av flygtekniska försöksanstalten beräknade årsomslutningen under anslaget framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1985; 1000-lal kr.).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

Summa 1986/91

88 100'

97 830

462290 Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

'Prisläge februari 1984. 1986/87-1990/91 i bedömt prisläge 1986/87 och inkluderar kostnader för beslutade investeringar.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat lill personår) inom försöksanstalten framgår av följande sammanställning.

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

1990/91

240 K 2. Flygtekniska försöksanstalten

1984/85 Ulgift

8708000

1985/86 Anslag

6920000

1986/87 Förslag

7150000

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Ulfall

Planerat

Flygtekniska försöksanstalten

Föredraganden

Flygtekniska för-

söksanstalten:

Allmän ledning

och förbands-

verksamhet

1050 Utvecklingsarbete

(uppdragsverksamhet)

83 395

Tillämpad forsk-

nmg

5 900

5 890

6100 Bidrag till ut-

rustning

3 893"

2500'

Koslnader

73 400

73 090

94 290

90545 Avgår:

Intäkter av upp-

dragsverksamhet

-64000

-62 121

-66 170

-83 395

Balanserat över/

underskott

- 2684

- 515

Avgår engångs-

510'

anvisnmgar

2 384

Medelsbehov

10582"

7 150

' Avser akustiklaboratorium.

'Verksamheten kommer enligt flygtekniska försöksanstalten atl ge ett underskott

budgetåret 1986/87 om 515000 kr.

'Som kortfristig skuld redovisad del av utrustningsanslag för budgetåret 1984/85

(27001kr.).

" Inkl. medgivet överskridande för anskaffning av telefonväxel om 1 193 tkr.

- Återstående del av för budgetåret 1983/84 anvisade medel (1 500 tkr.) för ulredning.

250 Personal_________________________________________ Prop. 1985/86:100

Personalkategori Antal anslällda omräknat till personår Bil. 6

1984/85 1985/86 1986/87

Planerat Utfall Planerat Flygtek- Föredra-

niska ganden

försöksanstalten

Civil personal 250 245 238 240 240'

' Anpassas till verksamhetens utveckling.

Budgetåret 1984/85

Flygtekniska försöksanstalten anger i sin redovisning för budgelårel 1984/85 alt verksamheten har genomförts med den inriktning och enligt de handlingsregler som har föreskrivits i regleringsbrevet.

Av intäkterna under budgetåret 1984/85 om 70829000 kr. ulgjorde 8708000 kr. direkta anslag, varav 1172000 kr. i form av medgivet överskridande för särskill projekt. Resultatet av budgetårets verksamhel blev ell underskön om 2684000 kr.

Av osäkra fordringar från tidigare budgetår har som extraordinära intäkter under budgetåret 1984/85 erhållits 4930000 kr. och övrigl I 500000 kr. Årets resullal efler avskrivningar ulöver plan blev ett överskoll om 2246000 kr. I regleringsbrevet har meddelats atl eventuella överskott av verksamheten skall användas för atl bygga upp ell verkskapilal. FFA föreslår därför att överskottet om 2246000 kr. balanseras.

Budgetåret 1985/86

Omprövning och omstrukturering av verksamhetens inriktning fortsätler. Genom regeringens beslul om investering i ny Iranssonisk mälsträcka och statsmakternas åtgärder i övrigt har FFA erhållit grundläggande förutsättningar för all bedöma erforderlig omfattning och inriklning av verksamheten.

Del flygtekniska rådet avses dessulom komma att bidraga till ökad stadga vad avser planeringen av den flygtekniska forskningen.

FFA kommer att öka den analytiska och beräkningsmässiga delen inom aerodynamiken saml komposiltillämpningar inom håltfasthelsområdel. Härtill kommer också avsedd fortsättning på den påbörjade akustikverk-samhelen.

Den tillämpade forskningen kommer att koncentreras på viss långsiktig forskning och vidareutveckling av påbörjade internationella samarbetsprojekl. Den bedömt minskade omfatlningen av den experimentella verksamheten påverkar främsl den aerodynamiska och den tekniska avdelningen. Vid elt genomförande av beslutade och förväntade investeringar och införande av gjorda prognoser påverkas dock sysselsättningen positivi och personalminskningen kan begränsas i förhållande lill tidigare bedömning.

251 Budgelårel 1986/87 Prop. 1985/86: 100

Ril fi

Flygtekniska försöksanstalten

Verksamhetens inriktning och omfatlning under budgetåret 1986/87 bestäms främst av arbetet för JAS-projektet och de militära och civila forskningsprogrammen. Den analytiska och beräkningsmässiga delen inom aerodynamiken samt komposiltillämpningar inom hållfasthelsområdel ökar. Den påbörjade verksamheten inom akuslikområdet fortsätler och den tilllämpade forskningen kommer att koncentreras på viss långsiktig forskning saml vidareutveckling av påbörjade inlernalionella samarbetsprojekl. För de experimentella resursområdena bedöms marknadsföringen kunna ge något ökad beläggning.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 moliverar flygtekniska försöksanstalten på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning för primäruppdragen

Pris- och löneomräkningen ökar koslnaderna med 680000 kr., varav 80000 kr. för allmän ledning och förbandsverksamhet och 600000 kr. för tillämpad forskning.

B. Uppgiftsförändringar Tillämpad forskning

Anstalten föreslår etl anslag om 6680000 kr. för atl kunna starta egna forskningsuppdrag och för atl kunna behålla kompetensen hos försöksan-stallens forskare.

Materiel och anläggningar

Anstalten hemsläller om alt få anskaffa ell akustiklaboratorium inom en kostnadsram av 5-10 milj. kr. varav 2,5 milj. kr. äskas under budgetåret 1986/87. Anstalten avser att under budgetåret 1985/86 inlämna ett förslag till anskaffning av en låghastighelstunnel.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta den av flygtekniska försöksanstalten föreslagna inriktningen. Min beräkning av det tolala medelsbehovet för allmän ledning och förbandsverksamhet och tillämpad forskning framgår av sammanställningen Över kostnader och medelsbehov.

Jag vill inledningsvis erinra om att regeringen har beviljat medel för anskaffning av en s. k. transsonisk mälsträcka, som är elt alternativ till en Iranssonisk vindtunnel. Anstaltens förslag om anskaffning av elt akustiklaboratorium och en s.k. låghastighelstunnel är jag inte beredd atl la ställning lill eftersom bl. a. erforderligt ekonomiskl underlag saknas. Jag förordar i stället, efler samråd med chefen för industridepartementet, all de

föreslagna invesieringarna närmare bereds i samband med kommande Prop. 1985/86:100 industripolitiska proposition. Bil. 6

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt

till Flygtekniska försöksanstalten för budgelårel 1986/87 anvisa eU förslagsanslag av 7 150000 kr.

FN-styrkor m. m.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m. m. omfattar bl.a. rekrytering, organisaiion och ulbildning i Sverige av beredskapsslyrkan för FN-ljänsl. Denna verksamhel budgeteras på ell primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhet och finansieras från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Delprogrammel omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m. m. Denna verksamhet finansieras fr.o.m. budgetåret 1985/86 från förslagsanslagen FN-slyrkors verksamhel utomlands och Övervakningskontingenten i Korea. Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.

K 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst

1984/85 Utgift 25 200000 1985/86 Anslag 30765000 1986/87 Förslag 33000000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Föredraganden

Beredskapsstyrka för FN-tjänst: Allmän led ning och förbandsverk samhet

Kostnader = medelsbehov

25 200 28131 25 200 28131

30765 30765

33120 33 120

33000 33 000

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Föredraganden

Militär personal Civil personal

9 9 19 19

28 28

12 37

253 Budgetåret 1984/85 Prop. 1985/86: 100

Ril fi

Under budgetåret 1984/85 har två beredskapsbalaljoner om vardera ca 700

personer rekryterats och utbildats vid FN-skolan i Almnäs, Södertälje. Av dessa har totalt omkring 800 personer tagils i anspråk för tjänstgöring vid den svenska bataljonen i Republiken Cypern.

För tjänstgöring vid del svenska sjukhuskompaniet i södra Libanon har rekryterats och utbildats omkring 300 personer.

För tjänsi i FN:s observatörsslyrkor i Mellersta Östern, Indien och Pakistan har rekryterats och utbildats 36 resp. 8 observatörer.

Till specialenheten för katastrofhjälp har rekryterats och utbildats ca 50 personer.

Ell nordiskt FN-seminarium har genomförts på Karlbergs Slott i juni 1985 med ett trettiotal deliagare varav flertalet från övriga nordiska länder.

Anskaffning av skyddsvästar till samtlig personal i svenska förband utomlands har slutförts.

Avvecklingen av FN-verksamheten vid I4/Fo41 i Linköping och P lO/Fo 43 i Strängnäs har planenligt genomförls före den 10 oktober 1984.

Budgetåret 1985/86

Under budgetåret 1985/86 kommer verksamheten atl få samma omfattning som föregående budgetår och omfatta bl.a. rekrytering, organisaiion och utbildning av omkring 1 800 personer.

En organisationsöversyn av FN-skolan (FNS) genomförs i syfte alt efter inkörningstiden skapa en bättre stadga i organisationen. Samiidigt kommer även arméstabens FN-avdelning och FN-kassafunktionens organisaiion och uppgifter alt ses över.

Budgetåret 1986/87

Chefen för armén

Två beredskapsbataljoner om vardera ca 700 personer kommer att rekryteras och utbildas. Under förutsättning atl mandatet förlängs kommer under budgetåret totalt omkring 800 personer att tas i anspråk för tjänstgöring vid den svenska bataljonen i FN:s fredsbevarande styrka i Republiken Cypern.

Om mandatet förlängs, kommer omkring 300 personer att rekryteras och utbildas för det sjukhuskompani som tjänstgör i södra Libanon.

Rekryteringen och utbildningen av observatörer m. fl. förutsälls få oförändrad omfattning.

Omkring 100 personer kommer alt rekryteras och utbildas till specialenheter för katastrofhjälp.

Om deltagande i en ny fredsbevarande FN-insats beslutas under budgetåret, kan del krävas en utökad rekrytering och ulbildning av FN-styrkor.

De erfarenheter som erhållits efter del första verksamhetsåret vid FNS och den organisationsöversyn som genomförs under budgetåret 1985/86 kan komma all medföra vissa förändringar för budgetåret 1986/87 som nu 254

inle kan föruises.

Riksdagen beslöt vid 1979/80 års riksmöle alt det skall uppföras en Prop. 1985/86: 100 minnesvård över svensk personal som omkommit i FN-ljänsl (FöU Bil. 6 1979/80: 12, rskr 189). Regeringen gav samma år uppdrag lill överbefälhavaren alt lämna förslag till ulförande och plats för minnesvården. Överbefälhavaren har redovisal sill förslag och beräknal den lotala kostnaden lill 500000 kr.

Föredragandens överväganden

iag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamheten under budgetåret 1986/87.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Medlen bör liksom lidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Jag biträder i princip överbefälhavarens förslag fill uppförande av en minnesvård över svensk personal som omkommit i FN-ljänsl och förordar atl medel anvisas under budgetåret 1986/87 för detta ändamål.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 33000000 kr.

K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands

1984/85 Ulgift 120000000

1985/86 Anslag 126500000

1986/87 Förslag 133400000

Medel för en svensk militär jtyrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956:198, SU 179, rskr 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Sedan budgetåret 1965/66 har anvisats medel för FN-slyrkornas verksamhet utom Sverige under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m., fr.o.m. budgetåret 1972/73 benämnt FN-slyrkors verksamhet utomlands.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten utomlands t.o.m. budgetåret 1985/86 anvisats 1921215000kr.

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Inlill den 28 augusli 1985 har från FN återbetalats 691 133637 kr. Vid den tidpunkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills framlagda krav till 184076648 kr. Ersättningar från FN tillgodogörs statsbudgetens inkomsttitel Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.

255 Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

1984/85

Primäruppdrag m. m.

1985/86 1986/87

Planerat Utfall

Planerat Chefen Föredra- för ganden

armén

FN-styrkors verksamhet utomlands: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader = medelsbehov

120000 128572 126 500 135600 133 400 120000 128572 126500 135 600 133 400

Budgetåret 1985/86

Under budgetåret får verksamheten i stort sell samma omfattning som tidigare.

Enligt tidigare regeringsbeslul deltar Sverige i de nedan angivna fredsbevarande FN-missionerna.

- UNTSO (United Nations Truce Supervision Organization) i Mellersta Östern med 36 observatörer.

- UNMOGIP (United Nations Military Observer Group in India and Pakistan) i Kashmir med åtta observatörer.

- UNFICYP (United Nations Force in Cyprus) på Cypern med en bataljon.

- UNIFIL (United Nations Interim Force in Lebanon) i Libanon med elt fältsjukhus.

En ny förordning (FFS 1985:23) som reglerar löner, traktamenten och familjeförmåner har börjat tillämpas.

Budgetåret 1986/87

Om mandalen förlängs kommer en bataljon atl tjänstgöra i FN:s fredsbevarande styrka i Republiken Cypern.

Om mandatet föriängs, kommer ett sjukhuskompani atl tjänstgöra i FN:s fredsbevarande styrka i södra Libanon.

Om deltaganden med ytterligare en fredsbevarande styrka beslutas under budgetåret, krävs ytterligare medel.

Föredragandens överväganden

Genom beslut i juni 1982 förordnade regeringen atl ell sjukhuskompani omfattande högsl 150 personer jämte viss slabspersonal skulle ställas lill FN:s förfogande för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern lills vidare.

Genom beslut i juni 1983 förordnade regeringen alt tiden förden svenska FN-insaisen i Republiken Cypern skulle föriängas lills vidare. Styrkan på Cypern uppgår till ca 400 personer.

Genom beslut i juni 1985 medgav regeringen alt chefen för armén varje budgetår får rekrytera och utbilda personal lill sjukhuskompaniet i södra

256 Libanon, styrkan i republiken Cypern, specialenhelen för katastrofhjälp samt observatörer i FN-tjänst. Vidare medgav regeringen att chefen för armén varje budgelår skall beslula om avlösning av observatörer i FN-tjänst.

Jag kan för närvarande inle bedöma hur länge de svenska FN-slyrkorna behöver fortsätta sin verksamhet. Jag har vid min beräkning av anslagsbeloppel tagit hänsyn fill del redovisade behovel av fordonsmateriel.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för del militära försvaret.

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamheten under budgetåret 1986/87. Med hänsyn till de redovisade behoven av resurser för bl.a. fordonsmateriel anserjag all anslaget bör räknas upp någol.

Beräkningen av medelsbehovel för budgelårel 1986/87 måsle betraktas som ungefärlig med hänsyn lill svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten all regeringen fattar beslut om nya svenska FN-insalser eller all de nuvarande kontingenterna avvecklas.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill FN-styrkors verksamhet utomlands för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 133400000 kr.

K 5. Övervakningskontingenten i Korea

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

3200000 Medel för övervaknings- och repatrieringskontingenten i Korea anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgelårel 1953/54 (prop. 1953:234, SU 196, rskr 431). Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag år 1954 men övervakningskontingenlens uppgift står alltjämt kvar.

För övervakningskontingentens fortsalla verksamhet har anvisats medel under anslaget Svenska övervakningskonlingenten i Korea, fr.o.m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskonlingenten i Korea.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten i Korea l.o. m. budgetåret 1985/86 anvisats 48880000 kr.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1984/85

1985/86

1986/87

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Föredraganden

Övervakningskontingenten i Korea: Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader = medelsbehov

3 000 3 000

2956 2 956

3 000 3 000

3 230 3 230

3 200 3 200

17 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Genom beslut i maj 1984 föreskrev regeringen alt det skall finnas en övervakningskonlingenl i Korea om högsl tio personer. Jag kan för närvarande inle bedöma hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhel. Medel för verksamheten bör emellertid anvisas för budgetåret 1986/87. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för del militära försvarel.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1986/87 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn lill svårigheterna atl beräkna vissa utgiftsposter saml möjligheten atl kontingenten avvecklas.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Övervakningskontingenten i Korea för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 3200000 kr.

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål omfattar sådana ändamål som bekostas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvarel. I verksamheten ingår för budgelårel 1986/87 den projektilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits till Stockholms m.fl. kommuner, anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfältet i Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits till Skövde kommun saml nybyggnad av diverse befäslningsobjekl.

Av verksamheten under delprogrammet budgeteras projektilröjningen på elt primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning m.m., markanskaffningen på ell primäruppdrag inom delproduklionsområdet Markanskaffning saml nybyggnaden av befäslningsobjekl på etl primäruppdrag inom delproduklionsområdet Nybyggnad m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål.

Planering för perioden 1986/87-1989/90

Den av överbefälhavaren beräknade ulvecklingen av anslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål framgår av följande sammanslällning (prisläge februari 1985; 1000-tal kr.).

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

Summa 1985/90

45 000

258 K 6. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål(l)

Reservation 21865 187

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

1000 Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

(I)Tidigare anslagsbeteckning 1 7. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål. Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1985/86

1986/87

Överbefälhavaren

Föredraganden

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål:

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Markanskaffning

Nybyggnad m. m.

Koslnader = medelsbehov

3 500

14 400

11300 Budgetåret 1986/87

Överbefälhavaren

Medelsbehovel för budgelårel 1986/87 beräknas lill 13,5 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Föredragandens överväganden

iag kan i huvudsak godta vad överbefälhavaren har anfört om verksamheten under budgetåret 1986/87. Min beräkning av medelsbehovel framgårav sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Jag förordar all medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (1000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Reservation 1985-07-01 Anslag för 1985/86 Anslag för 1986/87 (förslag)

21865 8000

I 29866

1985/86

1986/87

Beräknad

reservation

1987-06-30

18400 II 300

166 29866

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Anläggningar m. m.för vissa militära ändamål för budgelårel 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 1000 kr.

259 Bilaga 6.1 Prop. 1985/86:100

i ... Bil. 6

Forslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs alt 27 § I mom. värnpliktslagen (1941:967) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 § 1.' De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsulbildningen ulgöres av grundutbildning och repetilionsutbildning. Repetitionsulbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagils för ulbildning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minsl 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minsl 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minsl 325 och högsl 360 dagar eller, i särskill kvalificerad befallning, minst 395 och högst 450 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som utlagits för ulbildning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G minst 285 och högst 310 dagar,

2. menig kategori F minst 325 och högsl 350 dagar,

3. menig kategori E minsl 415 och högsl 440 dagar,

4. gruppbefäl minsl 325 och högst 350 dagar,

5. plutonsbefäl minst 380 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och högst 350 dagar,

6. kompanibefäl samma tid som för plulonsbefäl saml ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som utlagits för utbildning vid kustarlilleriel, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minsl 225 och högsl 250 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högsl 315 dagar,

3. gruppbefäl minsl 290 och högsl 315 dagar,

4. plulonsbefäl minst 380 och högsl 405 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytteriigare 90 dagar.

Värnpliktig, som utlagits för ulbildning vid flygvapnet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minsl 225 och högsl 250 dagar,

2. menig kategori E minsl 325 och högsl 350 dagar,

3. gruppbefäl minsl 325 och högsl 350 dagar, eller, i särskild befallning i underhålls- eller underräHelsetjänsl, minsl 260 och högsl 300 dagar,

' Senaste lydelse 1984: 208 260

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 100

Ril fi

4. plutonsbefäl minst 335 och högsl 360 dagar,

5. kompanibefäl samma lid som för plutonsbefäl samt ytteriigare 90 dagar.

Värnpliktig, som utlagits för utbildning till någon av följande särskilda befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2. läkare minsl 200 och högsl 225 dagar,

3. läkarassislenl minst 230 och högst 255 dagar,

4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,

4. personalvårdsassislenl minst 5. personalvårdsassislenl minsl 320 och högst 345 dagar, 320 och högsl 345 dagar,

5. tekniker, vid armén minsl 320 6. tekniker, vid armén minst 320 och högsl 345 dagar och vid kustar- och högsl 345 dagar och vid kustartilleriet minst 380 och högsl 405 da- lilleriet minst 380 och högst 405 dagar, gar,

6. systemtekniker vid flygvapnet 7. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar, minst 340 och högst 365 dagar,

7. meleorolog minst 340 och 5. meteorolog minst 340 och högsl 365 dagar. högsl 365 dagar.

Värnpliktig, som utlagits till bevaknings- eller depåljänsl, skall fullgöra grundutbildning som omfattar vid

1. armén minst 220 och högst 245 dagar,

2. flottan minsl 285 och högsl 310 dagar,

3. kustartilleriet minst 285 och högsl 310 dagar,

4. flygvapnet minsl 310 och högsl 335 dagar.

B. Värnpliktig skall fullgöra högsl fem krigsförbandsövningar. Krigsförbandsövning skall vid armén och marinen omfatta för värnpliktig i befattning för

1. menig högst 21 eller, i befattning för menig på stamslridsfarlyg vid flottan eller i särskill kvalificerad befallning för menig, högst 25 dagar,

2. gruppbefäl högsl 25 eller, i befattning för gruppbefäl på stamslridsfarlyg vid flottan, högst 32 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högsl 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning för

1. menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl, högst 22 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högsl 22 dagar.

För värnpliktig vid flottan i befattning för menig på sådant hjälpfartyg som del krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen utsträckas all omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning som menig radiosignalisl eller, på slamslridsfartyg, i annan kvalificerad befattning, liksom för värnpliktig i befattning för menig på sådant stamslridsfarlyg som del krävs speciella ålgärder för alt rusta får krigsförbandsövningen utsträckas till atl omfatta högst 32 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare eller i motsvarande befallning eller med uppgift som materielredogörare kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högsl två dagar ulöver den lid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Tiden för en krigsförbandsövning får lagas i anspråk för en fackövning. En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på slamslridsfartyg vid 261

flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

c. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnplik- Prop. 1985/86: 100 tig i särskild kvalificerad befallning för menig eller gruppbefäl kan åläggas Bil. 6 alt fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högsl elva dagar vid armén och marinen samt högsl fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandels mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är avsedd alt kunna genomföras på avsevärt kortare lid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas all fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagl högst åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den värnpliktige medger det.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986.

262 Bilaga 6.2 Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1080) om försök med uppdelning av krigsförbandsövningar inom armén dels atl lagen skall ha följande lydelse, dels att lagen skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1988.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Under tiden den I mars 1984 - Krigsförbandsövningarna inom den 30 juni 1986 får krigsförbands- armén för värnpliktiga i befattning- övningarna inom armén för värn- ar för plutons- eller kompanibefal pliktiga i befallningar för plutons- far delas upp på två delövningar om eller kompanibeial delas upp på två sammanlagl högst 30 dagar, delövningar om sammanlagt högst 30 dagar.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986.

263 Förslag till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

Bilaga 6.3 Prop. 1985/86: 100 Bil. 6

Härigenom föreskrivs att 9, 10, 17 och 21 §§ familjebidragslagen (1978:520) skall ha följande lydelse.

9§'

Nuvarande lydelse

Familjepenning beräknas för månad lill högst 855 kronor för barn och till högst / 860 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersätlning för vård som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som Ijänstepliktig är skyldig all utge, får dock inte översliga ersättningens eller bidragets belopp för månad.

Föreslagen lydelse

Familjepenning beräknas för månad till högst 1225 kronor för barn och lill högst 2150 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som Ijänstepliktig är skyldig atl utge, får dock inle översliga ersättningens eller bidragels belopp för månad.

10?

Bostadsbidrag beräknas för månad lill högst bostadskostnaden eller, i fall som avses i 8§ 4, den Ijänsteplikliges andel i bostadskostnaden. Endasl om särskilda skäl föreligger får dock lill grund för beräkningen läggas högre bostadskostnad än som motsvarar normal hyra på orten för en lägenhet om fyra rum och kök i fråga om bostad som avses i 8§ I, för en lägenhet om tre rum och kök i fråga om bostad som avses i 8 § 2 saml för en lägenhet om elt rum och kök för bostad i övriga fall.

Bostadsbidrag beräknas för månad lill högst bostadskostnaden eller, i fall som avses i 8 § 4, den Ijänsteplikliges andel i bostadskostnaden. Endast om särskilda skäl föreligger får dock till grund för beräkningen läggas högre bostadskostnad än som motsvarar normal hyra på orten för en lägenhet om fyra rum och kök i fråga om bostad som avses i 8 § I, för en lägenhet om tre rum och kök i fråga om bostad som avses i 8§ 2, för en lägenhet om två rum och kök i fråga om bostad som avses i8§ 3 saml för en lägenhet om ett rum och kök för bostad i övriga fall.

17§'

Under den lid som bostadsbidrag utges till den tjänslepliktige, ulgår etl tillägg med 150 kronor per månad. Tillägget ulgår dock inle till Ijänstepliktig som har beviljats familjepenning.

Under den fid som bostadsbidrag utges till den tjänslepliktige, ulgår ett tillägg med 150 kronor per månad. Tillägget ulgår dock inte lill ijänslepliklig som har beviljats familjepenning enligt 7 § 1,3,4,5 och 7.

21 §"

Näringsbidrag ulgår med högsl 400 kronor för dag.

Näringsbidrag ulgår med högsl / 500 kronor för dag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

' Senaste lydelse 1985:72. Senaste lydelse 1983:329. 3 Senaste lydelse 1985:72. " Senaste lydelse 1983:329.

264 Register Prop. 1985/86:100

Bil. 6 I översikt

6 1 Huvudtitelns utformning

7 2 Säkerhetspolitiska överväganden

11 3 Förberedelser inför 1987 års totalförsvarsbeslut

12 4 Totalförsvaret

12 4.1 Inledning

12 4.2 Totalförsvarets fortsatta ulveckling

12 4.2.1 Allmän inriktning

13 4.2.2 Totalförsvarets ledning

13 4.2.3 Gemensam försvarsforskning

14 4.2.4 Vissa struktur- och samordningsfrågor 14 4.2.4.1 Inledning

14 4.2.4.2 Värnpliktigas resor med försvarsmaktens

transportflyg

15 4.2.4.3 Flygplan för havsövervakning

15 4.2.4.4 Samordning mellan kommuner, landsting och

fredsförband

16 4.2.5 Utredningen om försvarels gemensamma myndigheter 16 4.2.5.1 Samordning av förplägnadsverksamheten

16 4.2.5.2 Samordning mellan myndigheterna i Karlstad

16 4.2.5.3 Samordning av byggnadsverksamheten

17 4.2.5.4 Civilförsvarets materielanskaffning

17 4.3 Hemställan

18 5 Totalförsvarets militära del

18 5.1 Del senasi förflutna budgetåret (1984/85)

18 5.1.1 Verksamheten

18 5.1.2 Det ekonomiska utfallet

20 5.2 Verksamheten under innevarande budgelår (1985/86)

21 5.3 Det militära försvarets fortsatta utveckling 21 5.3.1 Inledning

21 5.3.2 Överbefälhavaren m. fl.

21 5.3.2.1 Krigsorganisationens utveckling m.m.

23 5.3.2.2 Besparingsprogrammet och fredsorganisationens

ulveckling 25 5.3.2.3 Informationssystem för försvarel

27 5.3.2.4 Den anställda personalen

32 5.3.2.5 De värnpliktiga

33 5.3.2.6 Den ekonomiska planeringen 33 5.3.3 Föredragandens överväganden

33 5.3.3.1 Inledning

34 5.3.3.2 Krigsorganisationens utveckling

35 5.3.3.3 Besparingsprogrammel och fredsorganisationens

ulveckling

36 5.3.3.4 Informationssystem för försvarel

37 5.3.3.5 Den anslällda personalen 45 5.3.3.6 De värnpliktiga

50 5.3.3.7 Frivillig förs vars verksamhet

51 5.3.3.8 Den ekonomiska planeringen 54 5.4 Hemställan

55 6 JAS-projektet Prop. 1985/86: 100

55 6.1 Bakgrund gj| 5

55 6.2 Teknisk värdering av projektet

56 6.3 De ekonomiska förutsättningarna för projektet

57 6.4 Vissa industripolitiska aspekter på projektet

57 6.5 Hemställan

58 7 Vissa frågor rörande försvarsindustrin

58 7.1 Överbefälhavaren

58 7.2 Föredragandens överväganden

60 7.3 Hemställan

61 8 Totalförsvarets civila del

61 8.1 Inledning

62 8.2 Den fortsafta utvecklingen av totalförsvarets civila del 62 8.2.1 Inledning

62 8.2.2 Programplaner m.m.

62 8.2.2.1 Överstyrelsen för ekonomiskl försvar

70 8.2.2.2 Utredningen för organisaiion av statens

räddningsverk

81 8.2.2.3 Generaltullslyrelsen

87 8.2.2.4 Styrelsen för psykologiskt försvar

87 8.2.3 Föredragandens överväganden

87 8.2.3.1 Inledning

91 8.2.3.2 Civil ledning och samordning

95 8.2.3.3 Civilförsvar och fredsräddningsljänst

06 8.2.3.4 Hälso-och sjukvård

6 8.2.3.5 Psykologiskt försvar

7 8.2.3.6 Ordning och säkerhet m.m.

7 8.2.3.7 Domstolsväsende m. m.

8 8.2.3.8 Kriminalvård

8 8.2.3.9 Transporter

9 8.2.3.10 Livsmedelsförsörjning m. m.

9 8.2.3.11 Energiförsörjning

10 8.2.3.12 Övrig varuförsöijning

11 8.2.3.13 Utrikeshandel

11 8.2.3.14 Prisreglering

12 8.2.3.15 Arbetskraft

12 8.2.3.16 Socialförsäkringar m.m.

12 8.2.3.17 Övriga försäkringar

13 8.2.3.18 Betalningsväsende m. m.

13 8.2.3.19 Skatte-och uppbördsväsende

13 8.2.3.20 Landskapsinformation

14 8.2.3.21 Postbefordran

14 8.2.3.22 Telekommunikationer

14 8.2.3.23 Skolväsende

14 8.2.3.24 Kyrklig verksamhel

15 8.3 Ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del 17 8.4 Övriga frågor

17 8.4.1 Moiståndsutredningen

17 8.4.1.1 Utredningens förslag

18 8.4.1.2 Remissinstanserna

19 8.4.1.3 Föredragandens överväganden

20 8.4.2 Beredskapslagringsutredningen

20 8.4.2.1 Utredningens förslag 266

122 8.4.2.2

123 8.4.2.3 123 8.5 Hemställan

Remissinstanserna Föredragandens överväganden

125 9 Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

126 A Forsvarsdepartementetm.nl.

126 I. Försvarsdepartementet, förslagsanslag 126 2. Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret,

förslagsanslag 128 3. Utredningar m.m., reservalionsanslag 128 4. Extra utgifter, reservationsanslag

129 B Arméförband

129 Arméförband:

129 I. Ledning och förbandsverksamhet,

förslagsanslag 132 2. Materielanskaffning, förslagsanslag 135 3. Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 137 4. Forskning och ulveckling, förslagsanslag

139 C Marinförband

139 Marinförband:

139 I. Ledning och förbandsverksamhet,

förslagsanslag 142 2. Materielanskaffning, förslagsanslag 144 3. Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 146 4. Forskning och utveckling, förslagsanslag

149 D Flygvapenförband

149 Flygvapenförband:

149 I. Ledning och förbandsverksamhet,

förslagsanslag 152 2. Materielanskaffning, förslagsanslag 155 3. Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 157 4. Forskning och ulveckling, förslagsanslag

159 E Operativ ledning m. m.

159 1. Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag

161 2. Materielanskaffning, förslagsanslag

162 3. Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag 164 4. Forskning och ulveckling, förslagsanslag

166 F Gemensamma myndigheter m. m.

Försvarels civilförvaltning, förslagsanslag Försvarels sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag Fortifikalionsförvaltningen, förslagsanslag Försvarets materielverk, förslagsanslag Gemensam försvarsforskning, förslagsanslag

48210000

8343500000

7785500000

1022810000

105540000 28700000 173000000 605400000 336200000

10,

11,

189 12,

194 15,

176 6. Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt, förslagsanslag Försvarets radioanstalt, förslagsanslag Värnpliklsverket, förslagsanslag Försvarels ralionaliseringsinstilul, förslagsanslag

Försvarshögskolan, förslagsanslag Militärhögskolan, förslagsanslag Försvarets förvallningsskola, förslagsanslag Försvarets läromedelscentral, förslagsanslag Krigsarkivet, förslagsanslag Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

197 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.,

förslagsanslag

198 17. Försvarets datacentral, förslagsanslag

199 18. Vissa nämnder m. m. inom det militära

försvaret, förslagsanslag 202 19. Reglering av prisstegringar för del militära försvarel, förslagsanslag

203 G Civil ledning och samordning

207 I. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltnings-

kostnader, förslagsanslag

208 2. Civil ledning och samordning,

reservalionsanslag 211 3. Civilbefälhavarna, förslagsanslag

217 4. Signalskydd, reservationsanslag

218 5. Vissa skyddsrumsanläggningar,

reservalionsanslag 220 6. Vissa teleanordningar, reservalionsanslag

Prop. 1985/86: 100 46500000 Bil. 6 224500000 108000000

3 520000

96740000 3 501000

13 890000

3839672000

9500000 53200000

222 223

Civilförsvar och fredsräddningstjänst

Befolkningsskydd och räddningstjänst,

förslagsanslag

229 2.

Anläggningar för fredsorganisationen,

förslagsanslag

232 Skyddsrum, förslagsanslag

Reglering av prisstegringar för civilförsvar

m. m., förslagsanslag

233 5.

Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst

m. m., förslagsanslag 233 6. Identitelsbrickor, förslagsanslag 235 7. Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning

till sjöss, förslagsanslag 237 8. Strandbekämpningsbåtar, reservationsanslag

151600000

35000000 578700000

lOOOOOOOO

4000 877000

11600000 970000

238 I Psykologiskt försvar

238 I. Styrelsen för psykologiskt försvar, förslagsanslag

1185151000

5415000 5415000

241 J Övrig varuförsörjning

241 I. Drift av beredskapslager, förslagsanslag 241 2. Beredskapslagring och industriella ålgärder, reservalionsanslag

243 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdrags-

verksamhet, förslagsanslag

244 4. Täckande av föriuster fill följd av slalliga

beredskapsgaranlier m. m., förslagsanslag

245 K Övriga ändamål

246 1. Försvarels forskningsanstalt: Intäktsfinan-

sierad uppdragsverksamhet, förslagsanslag 250 2. Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag 253 3. Beredskapsstyrkaför FN-ljänsl, förslagsanslag 255 4. FN-slyrkors verksamhet utomlands, förslagsanslag 257 5. Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag 259 6. Anläggningar för vissa militära ändamål,

reservationsanslag

Prop. 1985/86:100 243020000 Bil. 6

1000 389822000

1000 176752000

Underbilagor 260 6.1 Förslag till lag om ändring i värnpliklslagen (1941:967)

263 6.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983: 1080) om försök med

uppdelning av krigsförbandsövningar inom armen

264 6.3 Förslag lill lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

269 Bilaga 7 till budgetpropositionen 1986

Socialdepartementet

Prop.

1985/86:100 Bil. 7

Översikt

Till socialdepartementets verksamhetsområde hör det sociala trygghetssystemet i form av ekonomiskt stöd till barnfamiljer, försäkring vid sjukdom, arbetsskada, handikapp och ålderdom, barnomsorg och omsorg om äldre och handikappade. Hit hör även hälso- och sjukvård, socialtjänst, alkohol-och narkotikapolitik liksom ansvar för forskning och utvecklingsarbete inom den sociala sektorn.

Vårt sociala välfärdssystem är uttryck för en fördelningspolitik som bygger på solidaritet och social rättvisa. Men den generella välfärdspolitiken, som skapats under årtionden, ger inte enbart social trygghet. Den bidrar också fill all frigöra människors resurser och därmed atl öka vårt samhälles tillväxtmöjligheter - ekonomiskt, mänskligt och socialt.

De sammanlagda utgifterna för samhällets socialpolitik under år 1986 kan beräknas uppgå till 260 miljarder kronor.

Det samhällsekonomiska läget kräver slor återhållsamhet med samhällsutgifterna. Utrymme finns f.n, inte för nya kostnadskrävande reformer. De resurser som erfordras för angelägna socialpolitiska insatser får i detta läge tas fram genom ökad effektivitet och omprioriteringar.

För socialdepartementets område beräknas för budgetåret 1986/87 utgifter i statsbudgeten på sammanlagt 84 491,3 milj. kr. Det är en ökning med 5 144.8 milj. kr. jämfört med innevarande år. Till dessa belopp skall läggas den del av socialförsäkringssystemet som ligger utanför statsbudgeten. Utgiftssumman blir då 175 000 milj. kr. och ökningen 20 000 milj. kr.

Den restriktivitet som präglar budgetförslaget är ett led i regeringens ekonomiska politik för att återskapa balans i samhällsekonomin. Efter ett antal år med otillfredsställande ulveckling har en viss ekonomisk förbättring inträtt. En fortsatt framgångsrik politik för samhällsekonomisk balans är av grundläggande betydelse för att den sociala tryggheten för barnfamiljer, sjuka, handikappade och äldre skall kunna bevaras och att välfärden ska kunna utvecklas.

Ekonomiskt stöd till barnfamiljerna

Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna syftar till att utjämna skillnader i ekonomiska villkor mellan barnfamiljer och familjer utan barn samt alt skapa en rättvis fördelning mellan olika typer av barnfamiljer.

Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Det ekonomiska stödet till barnfamiljerna består av allmänna barnbidrag Prop. 1985/86:100 med flerbarnsfillägg samt bostadsbidrag, föräldrapenning, bidrag för vård Bil. 7 av barn med handikapp, bidragsförskott, barnpension samt ett särskilt stöd till ensamstående adoptivföräldrar.

Det familjeekonomiska stödet höjdes kraftigt den 1 januari 1985. Barnfamiljernas situation moliverar dock att samhällets stöd ökas ytterligare.

Det är angeläget att förbättringarna av stödet till barnfamiljerna kan ske med så bred anslutning som möjligt. Avsikten är därför att inbjuda de övriga riksdagspartierna till överläggningar om åtgärder för alt förbällra barnfamiljernas ekonomiska situation. Mot bakgrund av del statsfinansiella lägel måste utgångspunkten för dessa överläggningar vara alt åtgärderna finansieras i sin helhet.

Barnbidrag, som utges med samma belopp till alla barn under 16 års ålder, betalas ut till ca en miljon familjer med sammanlagl ca 1,6 miljoner barn. Familjer med tre eller flera barn får dessutom s.k. flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget innebär att en familj med tre barn får ett halvt extra barnbidrag. Familjer med fyra eller fler barn får dessutom ett extra helt barnbidrag för varje barn utöver de tre första.

Från den 1 januari 1985 utges barnbidrag inkl. flerbarnstillägg med följande belopp vid olika barnantal:

Antal barn

Kr. per år

4 800

9 600

16 800

26 400

36 000

Kr. per månad 400 800

1 400

2 200

3 000

1 en särskild proposition som avses bli framlagd till riksdagen under våren 1986 kommer att föreslås att administrationen av det förlängda barnbidraget förs över från centrala studiestödsnämnden till de allmänna försäkringskassorna.

Bostadsbidrag utges till ca 295 000 familjer med ca 590 000 barn.

Föräldraförsäkringen ger alla föräldrar ett ekonomiskt stöd när de är hemma för att vårda barn. Under år 1985 har riksdagen fattat beslut om omfattande förändringar av reglerna för föräldraförsäkring och havandeskapspenning. Beslutet innebär att mer enhetliga regler införs så att försäkringen blir både enklare att administrera och lättare atl överblicka för den enskilde.

Från den 1 januari 1986 omfattar föräldraförsäkringen en del som täcker föräldrarnas behov av ledighet och ersättning för atl vårda barnet när det är litet (föräldrapenning) och en del som ger rätt till ledighet och ersätlning vid mer akut uppkomna situationer då någon av föräldrarna behöver vårda eller vara tillsammans med barnet (tillfällig föräldrapenning).

Föräldrapenning lämnas i anslutning till barns födelse eller adoptivbarns ankomst under sammanlagt 360 dagar, varav 270 dagar berättigar till ersättning för inkomstbortfallet på samina sätt som sjukpenningen och 90 dagar enligt den s.k. garantinivån i föräldraförsäkringen. Garantinivån höjdes den 1 januari 1985 från 37 till 48 kronor per dag. De 360 dagarna får tas ut till dess barnet fyller fyra år.

Den tillfälliga föräldrapenningen som utgår under högst 60 dagar per år 2

och barn, lämnas för barn upp tiii 12 år till föräldrar som avstår från för- Prop. 1985/86:100

värvsarbete för att vårda barn i samband med sjukdom eller smitta hos bar- Bil. 7

net eller dess ordinarie vårdare eller för besök i samhällets förebyggande

barnhälsovård. I särskilda fall kan tillfällig föräldrapenning utges även för

barn mellan 12 och 16 år. Det gäller barn som på grund av sjukdom, psykisk

utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller

vård.

Tillfällig föräldrapenning utges dessutom lill fadern, som har rätt till 10 ersättningsdagar per barn i samband med barnels födelse. Vid adoption av barn som är under tio år har adoptivfadern motsvarande rätt.

För att ge föräldrarna möjlighet till besök i barnets skola eller besök i förskole- eller fritidsverksamhet finns dessutom rätt till två kontaktdagar per barn och år för barn som har fyllt fyra men inte tolv år.

Avsikten är att föräldraförsäkringen skall fortsätta att byggas ut i den takt ekonomin medger.

Gravida kvinnor som inte kan fortsätta sitt ordinarie förvärvsarbete har rätl till omplacering under graviditetens slutskede. Finns inte möjlighet till omplacering har kvinnan rätt till havandeskapspenning i högst 50 dagar med samma belopp som sjukpenningen. Fr.o.m. den 1 januari 1986 får också gravida kvinnor som tvingas avstå från förvärvsarbete p.g.a. att arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador rätt till omplacering. Om omplacering inte kan ordnas har kvinnan rätt fill havandeskapspenning. En förutsättning är att kvinnan har avstängts från arbetet enligt föreskrifter som utfärdats med stöd av arbetsmiljölagen.

Vårdbidrag lämnas till föräldrar som har handikappat barn som behöver särskild tillsyn och vård i hemmet. Vårdbidraget ulgår som helt eller halvt bidrag (192 resp. 96 % av basbeloppet). Helt vårdbidrag höjs med 2 880 kr. till 44 736 kr. för år 1986. Det beskattas som inkomst och är ATP-grundande. En del av vårdbidraget kan dock utges som skattefri ersättning för de särskilda kostnader som handikappet medför.

Barn vars föräldrar har avlidit får elt ekonomiskt grundskydd genom barnpension från folkpensioneringen och ATP. Drygt 33 000 barn har barnpension från folkpensioneringen medan ATP-pension utgår till 38 000 barn. Barnpensionen från ATP är knuten till den avlidne förälderns arbetsinkomst.

Genom bidragsförskotten ger samhällel elt ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Bidragsförskott betalas ut för drygt 260 000 barn med 41 % av basbeloppet.

Den 1 januari 1985 höjdes den övre åldersgränsen för att kunna få bidragsförskott från 18 lill 20 år för ungdomar som studerar. Vidare infördes ell stöd molsvarande bidragsförskottet för barn lill ensamslående adopfivföräldrar.

Vissa förslag om underhållsbidrag och bidragsförskott kommer att redovisas för riksdagen i en särskild proposition.

Det direkta ekonomiska stödet till barnfamiljerna omfattar 18 587 milj. kr. under år 1986. Därfill kommer 8 390 milj. kr. i statligt stöd till barnomsorgen. Det sammanlagda direkta statliga stödet till barnfamiljer na år 1986 beräknas därmed till 26 977 milj. kr. med följande fördelning. 3

Statens direkta stöd till barnfamiljerna år 1986

Milj. kr.

%

Barnbidrag

Bostadsbidrag (staten)'

Föräldrapenning

Vårdbidrag för handikappade barn

Bidragsförskott

Barnpensioner

Summa

8 260 1 457 6 220

460 1 590

18 587

44,4 7,8

33,5 2,5 8,6 3,2

100,0

Kommunernas kostnader beräknas till 1 333 milj. kr.

Försäkring vid sjukdom, handikapp och åldrande

Genom socialförsäkringssystemet garanteras medborgarna en allmän ekonomisk trygghet och ersäUning för inkomstbortfall vid sjukdom, handikapp och på ålderdomen.

Socialförsäkringen omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), föräldraförsäkring, folkpensionering och pensionstillskott, kommunall bostadstillägg, allmän tilläggspension, arbetsskadeförsäkring och delpensionsförsäkring.

De ersättningar som efter skatteavdrag utges från socialförsäkringen och vissa andra stödformer motsvarar omkring 25 % av den totala konsumtionen i landet. Ersättningarna har således en mycket stor betydelse från fördelningspolilisk synpunkt. Del innebär en betydande omfördelning av utrymmet för privat konsumtion till de grupper som allmänt sett har svårt att klara sig genom egna förvärvsinkomster - barn, äldre, sjuka och handikappade. Det är av central betydelse atl den ekonomiska trygghet som har byggts upp för dessa grupper också kan bevaras under åren framöver. Den svenska socialpolitiken skall även i fortsättningen bygga på generella åtgärder och vara en socialpolitik för hela folket.

I arbetet med atl sanera den svenska ekonomin och komma till rätta med obalansen i samhällsekonomin är det nödvändigt att också försöka begränsa kostnadsutvecklingen inom socialförsäkringens område. Detta måste dock ske med stor varsamhet så att det sociala trygghetssystemet inte äventyras. Åtgärderna måste också ges en fördelningspolitiskt rättvis utformning.

Pensionernas värde säkras genom atl basbeloppet beräknas utifrån utvecklingen av konsumentprisindex. Basbeloppet för år 1986 har fastställts liil 23 300 kr. Pensionerna för år 1986 kommer därigenom att öka med 6,9 % jämfört med 1985 års pensioner. Genom den tillämpade värdesäkringsme-toden erhåller pensionärerna full kompensation för inträffade prisförändringar.

Vid 1980 och 1981 års riksdagsmöten genomfördes förändringar av basbeloppet vilka urholkade värdesäkringen. Principen att pensionerna skall höjas med utgångspunkt i utvecklingen av konsumentprisindex har numer återinförts.

Riksdagen beslutade hösten 1983 i enlighel med regeringens förslag om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1983/84:40, StU 10, rskr. 10) att beräkningen av basbeloppet skulle återknytas till utvecklingen av

konsumentprisindex efler viss avräkning för den prishöjande effekten av de- Prop. 1985/86:100 valveringen hösten 1982. Genom denna avräkning gjorde pensionärerna Bil. 7 motsvarande uppoffring som andra grupper för alt sanera Sveriges ekonomi. 1 propostilionen framhölls följande beträffande devalveringseffekten (bil. 3, s. 5): "Möjligheterna att i framliden kompensera för avräkningen av de-valveringseffeklen blir beroende av hur snabbi den ekonomiska krisen i landet kan avhjälpas. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om all en parlamentarisk utredning skall tillsättas för all göra en översyn av vissa frågor inom del allmänna pensionssystemet. En av uppgifterna för denna utredning bör vara att - mot bakgrund av de diskussioner som periodvis förekommit - se över det nuvarande värdesäkringssys-lemels utformning. Därmed kommer man också in på frågan om pensionärernas möjligheter att få del av kommande standardökningar i samhället."

Den aviserade utredningen har tillsatts. Ulredningen som antagit namnet pensionsberedningen (S 1984:03) har inom sig tillsatt en särskild arbetsgrupp som särskilt har till uppgift atl i detta sammanhang följa den samhällsekonomiska utvecklingen och reallöneutvecklingen.

Närmare 2 miljoner personer har i dag folkpension, varav drygt 1,5 miljoner har ålderspension och 0,3 miljoner har förtidspension. Av ålders- och förtidspensionärerna har 1,3 miljoner även ATP. Ökningen av antalet ATP-pensionärer fortsätter. Det övervägande flertalet av de folkpensionärer som saknar ATP eller har låg sådan får i stället pensionstillskott. Vidare får 600 000 pensionärer också kommunalt bostadstillägg (KBT).

Pensionernas storlek i kronor per år under åren 1983-1986 framgår av följande sammanställning. I den framgår också höjningen av pensionerna för år 1986.

1983 1984 1985 1986 Höjning år 1986

Ogift ålderspensionär med

låg eller ingen ATP 27 974 29 232 31392 33 552 -1-2 160

Gift ålderspensionär med

låg eller ingen ATP 49 053 51359 55 154 58 949 4-3 795

Ogift förtidspensionär

med låg eller ingen ATP 36 839 38 976 41 856 44 736 -1-2 880

Ogift ålderspensionär med

genomsnittlig ATP 42 615 45 373 48 725 52 078 -1-3 353

Ogift ålderspensionär med

maximal ATP______ 95 545 98 105 105 948 113 238 -7 290

Folkpensionerna finansieras dels genom en socialavgift, som betalas av arbetsgivare och egenföretagare, dels genom skatter. Avgiften utgör 9,45 % av löneunderiagel. Avgiften, som tillförs statsbudgeten, beräknas med detta avgiftsuttag täcka ca 76 % av statens utgifter för folkpensioneringen år 1986.

ATP finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. ATP-avgiften för år 1986 har fastställts till oförändral 10 % och för år 1987 till 10,2 % av avgiftsunderlaget. AP-fonden bedöms härigenom kunna filiföras så mycket medel, efter det all erforderliga utbetalningar har gjorts, att en viss real ökning av fondens medel kan ske.

Förvärvsarbetande som är mellan 60 och 65 år och som vill minska sin arbetstid kan få delpension som då täcker 50 % av inkomstbortfallet. Del- 5

pensionens värde är knutet till basbeloppet. Prop. 1985/86:100

Regeringens avsikt är att under mandatperioden återföra ersättningsni- Bil. 7 vån inom delpensioneringen till 65 % av inkomstbortfallet. Därigenom kommer de ursprungliga intentionerna bakom reformen som gällde fram till år 1981 att återställas.

Det nuvarande allmänna pensionssystemet har i sin huvudsakliga utformning varit i kraft i 25 år. Ett omfattande reformarbete på den allmänna pensioneringens område har emellertid genomförts under denna tid. Som en följd av dessa reformer garanteras alla numer en god ekonomisk trygghet vid pensioneringen.

Pensionsberedningen har att se över vissa frågor inom den allmänna pensioneringen. En utgångspunkt för utredningens arbete är att grunderna för folk- och tilläggspensioneringen skall ligga fast i sina huvuddrag.

Det ankommer vidare på pensionsberedningen alt se över vissa frågor avseende reglerna för värdesäkring av pensionsförmånerna, reglerna för intjänande av ATP och ulformningen av efterlevandepensioneringen. Beredningen skall också ge sin syn på hur den framtida finansieringen kan tryggas. Pensionsberedningen skall även undersöka möjligheterna till lagtekniska och administrativa förenklingar inom den allmänna pensioneringen.

Pensionsberedningen skall med förtur överväga om nuvarande regler för en rörlig pensionsålder är tillfredsställande och pröva frågan om ett system med frivilliga avgångar från arbetsmarknaden före den ordinarie pensionsåldern.

Sjukförsäkringen är uppbyggd med syfte alt ge sjukpenning som ersätter 90 % av arbetsinkomsten upp till 7,5 gånger basbeloppet (174 700 kr. år 1986). Det genomsnittliga antalet sjukdagar har minskal under en lång följd av år lill 18,4 dagar per försäkrad år 1983. För år 1984 har emellertid en mindre ökning skett till 18,8 dagar per försäkrad. För år 1985 beräknas en fortsatt mindre ökning till 19,0 dagar per försäkrad.

De långa sjukfallen på sju dagar eller mera svarar för huvuddelen av sjukpenningkostnaderna. Långa sjukskrivningsperioder medför ofta också stora negativa konsekvenser för den enskilde. Det är därför angelägel från såväl den försäkrades synpunkt som från allmän kostnadssynpunkt att åtgärder vidtas för att underlätta rehabiliteringen av dem som drabbas av sjukdom. En utredning (S 1985:02) har därför tillsatts för att se över sjukförsäkringen i syfte alt ge den en mera aktiv roll i rehabiliteringsarbetet och när det gäller sjukdomsförebyggande insatser (Dir. 1985:13).

Sjukförsäkringen ersätter även de koslnader för läkarvård, sjukvårdande behandling, läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård och sjukresor som Överstiger de patientavgifter som har fastställts. För personer som behöver mycket sjukvård eller läkemedel finns elt högkostnadsskydd, som innebär befrielse från ylleriigare koslnader under en tolvmånadsperiod efler 15 läkarbesök eller läkemedelsinköp.

Tandvårdsförsäkringen ersätter patientens tandvårdskostnader med 40 % upp lill 2 500 kr. och med 75 % därutöver. Den som är under 20 år får avgiftsfri tandvård hos landstingens folktandvård. Landstingen har för atl bygga upp barn- och ungdomstandvården erhållit ell stimulansbidrag, som för år 1985 uppgår till 360 kr. per individ i åldern 0-19 år. Numera är barn- 6

och ungdomstandvården fullt utbyggd inom samfiiga landsting. Bidraget till Prop. 1985/86:100 landsfingen bör därför tas bort fr.o.m. den 1 januari 1987. Bil. 7

Arbetsskadeförsäkringen omfattar alla arbetstagare, uppdragstagare och egenföretagare. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall för den som drabbas av skador i sitt arbeie. Försäkringen finansieras helt genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgifterna förs till en särskild fond, arbetsskadefonden.

Den ekonomiska omfattningen under år 1986 av försäkringen vid sjukdom, handikapp och åldrande beräknas bli följande (milj. kr.).

Sjukförsäkring

33 100

Folkpensionering och pensionstillskott

46 910

Kommunall bostadstillägg

4 240

Allmän tilläggspension

48 220

Arbeisskadeförsäkring

2 350

Delpension

820 Summa

135 640

Antalet arbetsskadeärenden hos försäkringskassorna har ökat kraffigt under senare tid. Handläggningstiderna har därigenom kommit att bli ofill-fredsställande långa. En särskild utredare har därför haft i uppgift alt bl.a. se över möjligheterna till en förenklad administration och en utökad samordning mellan den allmänna försäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Utredaren har i november 1985 avlämnat ett betänkande, (SOU 1985:54) Översyn av arbetsskadeförsäkringen. I årets budgetförslag förordas också att resurserna för handläggning av arbelsskadeärenden förstärks kraftigt.

En väsenfiig målsättning för regeringens arbete under den kommande treårsperioden är att förbättra den offentliga sektorns service till medborgarna. Riksförsäkringsverket svarar tillsammans med försäkringskassorna för väsentliga delar av administrationen och tillämpningen av det sociala trygghetssystemet. Delta innebär för försäkringskassorna omfattande kontakter med allmänheten, varvid stora krav ställs på den service som ges. Som framhållits i prop. 1982/83:127 om vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen m.m. bör fortsatta ansträngningar göras för att utveckla kon-taklen mellan allmänheten och socialförsäkringsadministrationen. Regeringen uppdrog i juli 1984 åt SIPU att biträda vissa myndigheter vid planering, genomförande och uppföljning av s.k. serviceprojekt. Genom beslut i november 1984 utsågs bl.a. riksförsäkringsverkel med försäkringskassorna att delta i denna särskilda servicesatsning. Uppdraget underströk ytterligare angelägenheten av att intensifiera det redan påbörjade arbetet med utveckling av servicen.

Med anledning av regeringens uppdrag i juni 1985 har riksförsäkringsverket redovisal en rapport över pågående arbete med översyn av regelsystemet inom socialförsäkringsområdet bl.a. för att utmönstra ofidsenliga eller på annat sätt onödiga regler.

Med lanke på den stora betydelse socialförsäkringen har för medborgarna är det väsentligt all försäkringskassorna kan ge en god service och att de ges möjlighet att handlägga försäkringsärendena på ett sätt som är tillfredsställande för såväl samhället som de försäkrade. Därför prövas möjligheterna att decentralisera arbetsuppgifter från försäkringskassornas centralkontor

till lokalkontoren i avsikt att förbällra servicen till de försäkrade. Mot bak- Prop. 1985/86:100 grund av den stora ökningen av antalet arbetsskadeärenden föreslås en sär- Bil. 7 skild förstärkning av försäkringskassornas resurser för handläggning av arbetsskadeärenden. Särskilda projektmedel avsätts också för att ge försäkringskassorna möjlighet att bedriva utvecklingsarbete som kan leda till förbättrad administration och enklare regler i försäkrings- och bidragssystemen. Försäkringskassornas roll i rehabiliteringen betonas särskilt, inte minst i syfte atl förebygga ohälsa. Vissa genom rationaliseringar frigjorda medel kan också utnyttjas inom andra väsentliga delar av försäkringsadministrationen.

Regeringen har tidigare denna dag förelagt riksdagen en proposition om ökad förtroendemannainflytande inom försäkringskassorna, 1 propositionen föreslås att de nuvarande pensionsdelegalionerna och försäkringsnämnderna ersätts med förlroendemannaorgan kallade socialförsäkringsnämnder. De nya nämnderna föreslås avgöra vissa typer av ärenden som har det gemensamt att utgången har stor betydelse för den försäkrade från trygghels- och försörjningssynpunkl samtidigt som ärendena inrymmer belydande inslag av skälighetsbedömning.

Omsorg om barn och ungdom

Barnomsorgen intar en central plats i samhällets service till barnfamiljerna. Barnomsorgen syftar till att ge barnen omvårdnad och utvecklingsfrämjande stimulans. Den skall stödja föräldrarna i föräldrarollen och förbereda barnen för ett vuxenliv i gemenskap och solidaritet. Barnomsorgen gör del också möjligt för båda föräldrarna att förvärvsarbeta eller studera. Därigenom främjas jämställdheten mellan kvinnor och män.

Barnomsorg bedrivs i olika organisatoriska former. För förskolebarnen finns daghem, familjedaghem, deltidsgrupper och öppna förskolor. För skolbarnen finns fritidshem och familjedaghem.

År 1986 beräknas ca 65 % av samtliga förskolebarn i åldrarna 1-7 år få del av den kommunala barnomsorgen i form av daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller öppen förskola.

Riksdagen har hösten 1985 beslutat om principerna för att förverkliga en rätt för alla barn att delta i kommunal barnomsorg från etl och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan.

För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten avse plats i kommunalt daghem, föräldrakooperaliv eller familjedaghem. För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall rätten gälla deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp.

Den angivna målsättningen skall främjas genom en planmässig ulbyggnad som innebär att barnomsorgen för alla barn inom åldersgruppen är fullt utbyggd senasi år 1991.

För atl underlätta utbyggnaden har riksdagen beslutat om vissa höjningar av statsbidraget till barnomsorgen. Vidare införs statsbidrag för deltidsgruppernas verksamhet. Förändringarna i bidragssystemet gäller från den 1 januari 1986.

Ett tillfälligt anordningsbidrag utgår vidare per avdelning för anordnande Prop. 1985/86:100 av daghem eller friudshem genom nybyggnad eller ombyggnad. En förut- Bil. 7 sättning är härvid att byggnationen har salts igång efter den 30 juni 1985 men före den 1 juli 1986.

Av statsbidraget till kommunernas barnomsorg avsätts årligen medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Projekt av detla slag bedrivs f.n. i nära 175 kommuner.

Det statliga stödet lill kommunernas barnomsorg beräknas för näsla budgetår lill sammanlagts 490 milj. kr., vilket åren ökning med 1 060 milj. kr.

Under våren 1986 kommer regeringen all lägga fram en proposition om skolbarnomsorgen.

Regeringens barn- och ungdomsdelegalion, som fillkallades i december 1982, lämnade år 1985 en rapport (SOU 1985:33) "Några barn- och ungdomsfrågor 1982 - 1985". I rapporten finns en redogörelse dels för de åtgärder som regeringen vidtagit på barn- och ungdomsområdet dels för det förberedelsearbete, som bedrivits i barn- och ungdomsdelegationen och de allmänna diskussioner som därvid förts. Under budgetåret 1986/87 kommer delegationen främst atl inrikta sitt arbeie mol allmänna, övergripande och principiellt inriktade frågor.

Omsorg om äldre och handikappade

Vid sidan av den ekonomiska tryggheten är en bra bostad och en väl fungerande social service grundläggande förutsättningar för allas delaktighet i samhällsgemenskapen.

Bland äldre människor finns det många fler handikappade än bland yngre därför alt deras funktioner ofta sätts ner med stigande ålder.

Den snabba ökningen av antalet personer i gruppen 65 år och äldre avtar. Den framfida utvecklingen både när det gäller de äldres andel i befolkningen och antalet äldre kommer att vara mindre dramatisk än under de senaste årtiondena. Vid sekelskiftet kommer antalet personer över 65 år att vara mindre än nu. Däremot förändras äldregruppens sammansättning. Medan antalet personer i gruppen under 75 år minskar fram till sekelskiftet, kommer gruppen över 85 år att öka.

Möjligheterna för äldre, långtidssjuka och handikappade att leva ett fullvärdigt liv är starkt beroende av samhällets insatser. Regeringen har under år 1985 redovisal utgångspunkter och förslag fill åtgärder, som syfiar lill att ge fler möjligheter att trots funklionsnedsättningar eller sjukdom leva ett aktivt liv i vanliga bostäder där friheten och integriteten är skyddad (prop. 1984/85:142, BoU 24, rskr. 347). Som framhållits i regeringsförklaringen måsle arbelel med all ge äldre och handikappade ökade möjligheter atl bo kvar hemma fortsätta. Likaså är det väsentligt atl den positiva utvecklingen mot bättre livs- och boendemiljöer inom långtidssjukvården - bl.a. vid mindre lokala sjukhem - påskyndas.

Det fortsatta utredningsarbetet på dessa områden fokuseras kring två huvudfrågor, nämligen strukturförändringar mot öppnare vård- och boendeformer inom socialtjänst och hälso- och sjukvård samt ett program för för-

bättringar av livsmiljön inom landstingens institutioner för vården av lång- Prop. 1985/86:100 tidssjuka. Detta utredningsarbete leds av en tvärdepariemental arbetsgrupp Bil. 7 i vilken de två kommunförbunden ingår. Den parlamentariskt sammansatta äldreberedningen (S 1981:01) beräknas under år 1986 komma med sitt huvudbetänkande om den framlida äldreomsorgen.

Äldreomsorgen inriktas alltmer på att de äldre skall ha ett eget självständigt boende. Att bo kvar i sin invanda miljö förstärker den enskildes integritet och underlättar integrering i samhället. Detta förutsätler emellertid att bostäder och närmiljö anpassas till äldre människors behov och att de erbjuds god omvårdnad, social omsorg och service liksom hälso- och sjukvård.

Social hemhjälp och färdtjänst är viktiga medel för att förverkliga de äldrepolitiska målen. Statsbidraget till den kommunala hemtjänsten har lagts om för att främja eget boende och ge kommunerna bredare möjligheter alt ordna omsorgen efter lokala och individuella förutsättningar. Inom hemhjälpen pågår ell omfattande förnyelse- och förändringsarbete med stöd av särskilda statliga medel.

Ca 350 000 äldre och handikappade får social hemhjälp. Mellan landstingskommunerna och kommunerna utvecklas ett samarbete inom sjukvård i hemmet och hemhjälp som gör det möjligt för fler äldre och handikappade att bo kvar hemma.

ÅtgiJrderna för handikappade har hög prioritet i regeringens politik, Målel inom handikappområdet är att göra samhället tillgängligt för alla människor. Endast så kan samhället erbjuda en fullständig gemenskap, som kan utveckla och förbättra villkoren för alla.

Det system av handikappåtgärder som vuxit fram sedan början av 1960-lalet har i grunden förändrat levnadsvillkoren för handikappade. En förändrad syn på handikapp har varit en förutsättning för denna utveckling. Den förändrade synen innebär, att handikappade är resurser i samhället på samma sätt som andra och med samma rättigheter och skyldigheter. Handikapp uppfattas alltmer som en otillräcklighet eller en bristande förutsättning i den verksamhet eller i den miljö som utestänger människor med funklionsnedsättningar.

Genom omprioriteringar har utrymme skapats för resursförstärkningar och reformer inom handikappområdet. Insatserna avser olika handikappgrupper och skiftande ändamål. De innebär ett ökat stöd till handikapporganisationerna och till handikappforskning inom olika sektorer. Åtgärder för all handikappade skali erhålla och behålla arbete förstärks. Handikappidrotten får ökade bidrag och kulturområdet tillförs nya resurser. De nämnda handikappåtgärderna under social-, utbildnings-, jordbruks- och arbetsmarknadsdepartementen genomförs inom en ram av 75 miij. kr.

Av stor betydelse för många handikappade är att de differentierade vårdavgifterna inom sjukvården för ålders- och förtidspensionärerna avskaffas den 1 april 1986.

En ny omsorgslag träder i kraft den 1 juli 1986. Därmed bekräftas de grundläggande teserna om integrering och normalisering för psykiskt utvecklingsstörda. Personkretsen vidgas atl omfatta personer som på grund av förvärvad hjärnskada blivit förslåndshandikappade samt personer med barndomspsykos.

10 Hälso-och sjukvård Prop. 1985/86:100

Bil 7 En hälso- och sjukvård av god kvalitet är av grundläggande betydelse för

medborgarna. Det övergripande målel för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Fortfarande finns regionala och sociala skillnader både vad gäller hälsa och tillgång på hälso- och sjukvård. Del är därför vikfigl alt ägna särskild uppmärksamhet åt förebyggande insatser som kan öka möjlighelerna för utsatta grupper att leva etl hälsosammare liv.

Totalkostnaden för samhällets hälso- och sjukvård är omkring 75 miljarder kr., vilket motsvarar ca 10 % av BNP. De statliga bidragen och ersättningen från sjukförsäkringen svarar för närmare en fjärdedel av dessa kostnader. Huvuddelen finansieras av landstingskommunala medel.

Under 1970-talet expanderade hälso- och sjukvårdssektorn kraftigt. Under 1980-talet har däremoi expansionen begränsats. För atl möjliggöra en fortsatt satsning på angelägna områden ställs ökade krav på omfördelning av befinfiiga resurser.

Ett viktigt led i regeringens arbete för att möjliggöra en hälso- och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen är de förändrade regler för statliga bidrag och försäkringsersättningar till sjukvårdshuvudmännen för öppen vård som gäller fr.o.m. år 1985. Ersättningarna utgår fr.o.m. denna fidpunkl med enhetliga belopp per invånare och innefattar ersätlning för både offentlig och privat vård.

Regeringen har under år 1985 i prop. 1984/85:181 redovisat utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m. I propositionen konstateras att en förbättrad folkhälsa förutsätler en fortsatt aktiv och samordnad hälsopolitik. Dagens hälsoproblem måste åtgärdas utifrån en helhetssyn på samhällsutvecklingen. Hälsoupplysning är en väsentlig del av det förebyggande arbetet och en uppräkning med 1,2 miljoner föreslås för anslaget till hälsoupplysning.

Riksdag och regering har ett ansvar för att samordna det hälsopolitiska arbetet och för att initiera olika utvecklingsinsatser. För att ge regeringen underlag för dessa uppgifter har en rådgivande hälsopolitisk expertgrupp inrättats i anslutning till hälso- och sjukvårdsberedningen. Vidare har regeringen givit socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa uppgifter om bl.a. hälsotillståndet och dess förändringar. Uppgifterna skall redovisas vart tredje år i en folkhälsorapport som utöver statistik skall innefatta analyser av orsakerna fill konstaterade förändringar och utvecklingstendenser.

Tidig upptäckt av sjukdomar är ett viktigt led i det förebyggande arbetet. Resultatet av en pågående försöksverksamhet med mammografi visar att en allmän hälsokontroll kan minska dödligheten i bröstcancer. Mot bakgrund av dessa resultat har socialstyrelsen utarbetat förslag lill allmänna råd med riktlinjer för en allmän hälsokontroll med mammografi.

Etl nytt och allvarligl hot mol folkhälsan utgör sjukdomen AIDS (Ac- quired Immune Deficiency Syndrome). AIDS, förvärvad immunbrist, kan utvecklas hos den som smittus med ett virus som vanligtvis benämns HTLV- III/LAV, Dödligheten hos de smittade som utvecklat AIDS är mycket hög. Enligt vad inan hittills erfarit har ca 80 % av de smittade avlidit inoin två år, U

Kraftfulla åtgärder måste vidtas snabbt för att förhindra att smittan får Prop. 1985/86:100 fäste i de stora befolkningslagren. Bil. 7

För att samordna arbetet inom samhällets alla områden med att begränsa spridningen av HTLV-lll/LAV-virus beslöt regeringen den 9 maj 1985 att tillsätta en särskild delegafion inom socialdepartementet, AlDS-delegati-onen. Till delegationen har två referensgrupper knutils, en med företrädare för berörda organisationer och en med företrädare för storstadskommunerna. Delegationen har av regeringen fält i uppdrag att bl.a. följa och initiera forskning på området samt ta initiativ till de åtgärder som detta kan föranleda. Delegationen skall vidare bedöma behovet av och initiera information till riskgrupper, vårdpersonal och allmänheten, bedöma och påtala behovet av omedelbara åtgärder t.ex. frågor om lagstiftning samt bedöma angelägna resLUsbehov.

Antalet uppläckta smittbärare i landet var i mitten av december 1985 910. Det totala antalet uppskattas till 3 000-5 000. Det fanns vid samma tidpunkt 42 rapporterade fall av AIDS, Av dessa hade 22 avlidit. Man beräknar att antalet ,MDS-fall f.n. fördubblas omkring var åttonde månad.

Smittan har hittills fått sin största utbredning bland homo- och bisexuella män och intravenösa narkotikamissbrukare.

Efter förslag av AIDS-delegationen har regeringen beslutat att hänföra infektion av HTLV-III/LAV till de veneriska sjukdomarna genom ändring i smiltskyddskungörelsen (1968:234), Med anledning av regeringens proposition 1985/86:13 har riksdagen (SoU 4, rskr, 15) också beslutat om vissa ändringar i smittskyddslagen (1968:231) bl.a. om upphävande av straffbestämmelsen i 26 S smittskyddslagen samt vissa andra ändringar för att underlätta genomförandet av smittskyddslagens skyddsåtgärder. Socialstyrelsen har till ledning för hälso- och sjukvårdspersonalen m.fi. utfärdat föreskrifter om tillämpningen av smittskyddslagens bestämmelser på HTLV-lll/LAV-smittade,

Det är nv yttersta vikt i smittskyddsarbetet att landets kommuner och landsting omgående engagerar sig i arbetet med alt begränsa smittspridningen av HTLV-III/LAV i Sverige. Tidsfaktorn är betydelsefull när det gäller att begränsa antalet sinittade i vårt land. Det praktiska arbetet måste alltså igångsättas skyndsamt och det huvudsakliga ansvaret för detta vilar på kommunerna och landstingen, AIDS-delegationen har i samråd med företrädare för socialtjänsten och hälso- och sjukvården i de tre storstadsregionerna övervägt behovet av insatser inom narkomanvården för att begränsa den snabba sniittspiidningen.

Under anslaget Epedimiberedskap m.m. föreslås att 5 milj. kr. ställs till socialdepartementets förfogande för sådana extraordinära resursbehov som AIDS-delegationen bedömer vara angelägna för att begränsa smittspridningen,

ELtt centralt mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik är att vården ges på lika villkor till hela befolkningen och att alla vid sjukdom kan erhåUa en god v,Trd, En vård på lika villkor innebär enligt regeringens uppfattning bl.a, att enhetliga vårdavgifter tillämpas för hela befolkningen. Det system med differentierade vårdavgifter som sjukvårdshuvudmännen kunnat lill- lätnpa från år 1982 är elt avsteg frän viktiga principer för hur vården bör -

förmedlas. Regeringen har därför i prop. 1985/86:43 föreslagit att möjlighe- Prop. 1985/86:100 ten till en differentiering av vårdavgifterna för utförsäkrade pensionärer av- Bil. 7 skaffas den 1 april 1986, Riksdagen har nyligen godkänt förslaget (SoU 1985/86:9, rskr. 98).

Ett grundläggande krav är vidare att hälso- och sjukvården så långt möjligt anpassas lill människornas behov och önskemål. Befolkningen har i allmänhet stort förtroende för hälso- och sjukvården. I olika sammanhang framhålls dock alt öppethållandelider, kontaktmöjligheter och tidsbeställning, långa väntetider och bristande kontinuitet i läkarkontakter m,m, uppfattas som problem. Regeringen har uppmärksammat dessa frågor och bedriver i samarbete med landsting, televerket m.fi. ett antal projekt som syftar till att utveckla en bättre service inom hälso- och sjukvården.

Den enskilde bör också få frihet att själv välja mellan erbjudna behandlingsformer och behandlingsmetoder. S.k, alternativa behandlingsmetoder tilldrar sig ett allt större intresse. Regeringen har därför tillsatt en utredning med uppdrag att utreda frågor om hur patienternas säkerhet i alternativa vårdformer kan garanteras. Kommittén har i oktober i år avlämnat ett delbetänkande (Ds S 1985:5) angående injektion av naturmedel som f.n. remissbehandlas. En proposition i frågan kommer att föreläggas riksdagen under våren 1986. I avvaktan på att ställning tas till alternativmedicinkomi7iiiténs delbetänkande om injektion av naturmedel har regeringen i en proposition (prop. 1985/86:33) föreslagil riksdagen att en dispensregel införs i den s.k, injektionslagen redan under våren 1986 för att möjliggöra en försöksverksamhet med behandling med antroposofiska mediciner vid Vidarkliniken i Järna utan att dessa injektionsmedel prövats enligt lagen. Riksdagen har nyligen godkänt propositionen (SoU 1985/86:33, rskr 7).

Den medicinskt tekniska utvecklingen har under de senaste årtiondena gått mycket snabbt. Utvecklingen har medfört kraftigt förbättrade möjligheter till diagnos och behandling av olika sjukdomar samtidigt som den också medfört att etiska frågeställningar har fått en allt större belydelse inom hälso- och sjukvården och det är uppenbart att vissa delar av den medicinska forskningen och de nya behandlingsmetoder denna kan ge upphov till kommer att aktualisera svåra etiska frågor för den enskilde och för samhället. Några av de frågeställningar inom detta problemområde som f,n, är aktuella år befruktning utanför människokroppen, fosterdiagnostik, genforskning och dödsbegreppet.

Utvecklingen av ny teknik går ofta så fort att det är svårt för politiker och andra beslutsfattare att hålla sig väl informerade om tekniken och förutse den kommande utvecklingen. Regeringen inrättade därför våren 1985 ett rådgivande organ för medicinsk-etiska frågor. Rådet skall ta upp medicinsketiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. Rådet skall ha rollen av förmedlande instans mellan vetenskapen, folkopinionen och de politiskt ansvariga.

I dag pågår en genomgripande omstrukluering av hälso- och sjukvården som berör både den somatiska och psykiatriska vården. För att skapa en vårdstruktur anpassad till befolkningens behov eftersträvas en decentralisering av vårdresurserna där vården i ökad utsträckning förmedlas i öppna värdformer i anslutning till patienternas boendemiljö. Omstruktureringen

ställer bl.a. krav på en ökad samverkan mellan primärvården och den pri- Prop. 1985/86:100 märkommunala sociaUjånsten, Bil. 7

För att skapa förutsättningar för de landslingskommunala och kommunala huvudmännen att pröva nya former för samverkan har regeringen lagt fram förslag om att inom ramen för de s.k, frikommunförsöken öppna en möjlighet för en försöksverksamhet med primärkommunal hälso- och sjukvård i vissa s.k, frikommuner (prop, 1985/86:42). Riksdagen har nyligen godkänt propositionen (SoU 1985/86:8. rskr 100). Försöksverksamheten innebär att vissa landstingskommuner och kommuner kan träffa avtal om att kommunen helt eller delvis övertar driftansvaret för primärvården till utgången av år 1991, Avsikten är att socialstyrelsen och Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) skall följa upp försöksverksamheten och utvärdera den så att erfarenheterna kan läggas till grund för en framtida utformning av samverkan och integration av socialtjänsten och primärvården. För denna utvärderingsverksamhet beräknas i det följande 500 000 kr, under anslaget lill socialstyrelsen.

Med hänsyn till att antalet äldre med stora vårdbehov ökar och till att olika medicinska och tekniska landvinningar ökar möjligheterna att behandla olika sjukdomar är del väsentligt att befintliga möjligheter till en effektivisering av hälso- och sjukvården utnyttjas. I ett internationellt perspektiv har visats att utvärdering av medicinsk teknologi och medicinskt handlande kan ge underlag för åtgärdsförslag inom detta område.

Utvärdering av medicinsk teknologi är ett samlingsbegrepp som omfattar utvärdering ur medicinska, ekonomiska, eliska och sociala aspekter. Det är viktigt att såväl bedöma nya teknologier från dessa synpunkter innan de införs i del svenska sjukvårdssystemet som utrangera föråldrade teknologier. Under år 1986 kommer regeringen att presentera förslag på delta område och 10 milj. kr. har reserverats för alt bedöma medicinsk teknologi inom hälso- och sjukvården.

Personalen är en nyckelresurs inom hälso- och sjukvård. Engagerad och kunnig personal med god utbildning är en förutsättning för att sjukvårdshuvudmännen skall kunna erbjuda en god hälso- och sjukvård. Personalplanering, utbildning och forskning är viktiga instrument för förändring av inriktning och struktur inom hälso- och sjukvården. För framtiden är del därför väsentligt att stärka sambandet mellan den medicinska forskningsutvecklingen och utvecklingen inom hälso- och sjukvården. En mer samlad syn på forskningens inriktning på detta område är önskvärd.

Nuvarande system, organisation och regler för läkarnas specialistutbildning har bestått i stort sett oförändrade sedan år 1969. Såväl förutsättningarna för hälso- och sjukvården som dess innehåll har genomgått stora förändringar under dessa femton år. En utredare har därför filisatts med uppgift att föreslå hur utbildningen efter läkarexamen skall utformas i framtiden. Utredaren beräknas avsluta sitt arbete under början av år 1987.

Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Socialtjänstreformen skapade nya förutsättningar för det sociala arbetet. För atl reformens syfte skall förverkligas i praktiken, krävs en omfattande

utveckling av metoderna. Statens uppgift är bl.a. att sfimulera sådan me- Prop. 1985/86:100 lodutveckling och ställa medel fill förfogande för utvecklingsinsatser och för- Bil. 7 söksverksamhet.

Regeringen föreslår, i enlighet med riksdagens beslut om ett nytt statsbidragssystem lill missbrukarvården en ökning med 5 milj. kr. av de särskilda utvecklingsmedlen med inriktning på nya eller förändrade former av institutionsvård eller alternativ till sådan vård. Totalt beräknas 28,5 milj, kr. för utveckling av missbrukarvården och annat socialt arbete.

En viktig målsättning inom missbrukarvården är att gränserna mellan in-sfitutionsvård och öppen vård luckras upp. Ett nytt syslem för statsbidragen fill missbrukarvård gäller fr.o.m. år 1986. Huvuddelen av statsbidragen kommer alt gå direkt lill kommunerna som därigenom får större frihet i valet av vårdformer. Huvudmännen för de lidigare statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhelsvårdsanstalterna ges dock fortfarande s.k. platsbidrag. Ett särskilt omslruktureringsbidrag medverkar till att förändra en delvis föråldrad instilufionsslruklur. Statsbidraget för år 1986 är 810 milj. kr.

I arbetet med all skapa en mer barn- och ungdomsvänlig miljö bl.a. i bostadsområdena är aktiv medverkan från företrädare för olika sociala verksamheter liksom från ungdomsorganisationer och de boende själva av stor vikt.

Regeringen har lidigare beslutat att under en treårsperiod salsa 90 milj. kr. ur allmänna arvsfonden på alt förbättra barn och ungdomars fritidsverksamhet. Denna 90-miljonerssalsning genomförs nu i form av tre projekt.

- Utvecklingsarbete vid fritidsgårdar

- Insatser med anledning av FN:s världsungdomsår

- Utvecklingsprojekt inom idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet.

Inom delegationen för social forskning (DSF) har tillsatts särskilda arbetsgrupper som följer och initierar forskning inom socialtjänsten. Vidare ges anslag till en rad olika forskningsprojekt.

Socialberedningen (1980:07) har lämnat delbetänkanden i olika frågor. Frågan om rehabiliteringspenning till missbrukare har överlämnats till rehabiliteringsutredningen. Avsikten är att en proposition skall avlämnas till riksdagen om vissa avgiftsfrågor m.m.

Antalet socialbidragstagare ökade med över 45 % mellan åren 1981 och 1984. Det totalt utgivna socialbidraget har mer än fördubblats under samma period räknat i fasta priser. Ökningen har fortsatt under år 1985.

Den löpande socialbidragsstatistiken ger få hållpunkter för en tolkning av vad som ligger bakom de stigande socialbidragstalen. Regeringen har därför tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att analysera orsakerna till socialbidragens utveckling.

Under senare år har familjevåldet kommit alt uppmärksammas alltmer. På regeringens uppdrag har en arbetsgrupp med företrädare för riksåklagaren, domstolsverket, rikspolisstyrelsen och socialstyrelsen utarbetat en rapport "Misshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn". Vidare driver en arbetsgrupp inom brottsförebyggande rådet ett projekt som bl.a, skall kartlägga omfattningen av sexuella övergrepp mot barn.

Åtgärder för att förbättra de homosexuellas situation i samhället och ge 5

dem ökat stöd mot diskriminering behandlas i ett utredningsbetänkande Prop. 1985/86:100 (SOU 1984:63). som nyligen remissbehandlats. Inom regeringskansliet för- Bil. 7 bereds en proposition med anledning av betänkandet.

Alkoholförsäljningen fortsätler att sjunka. Den var år 1984 6,01 liter per invånare över 15 år (omräknat i 100 % alkohol). Det är den lägsta siffran sedan mitten av 1960-talet och innebär en minskning med 22 % sedan år 1976. Hembränning beräknas ha ökat, men inle i motsvarande grad, som alkoholförsäljningen minskat. Den minskade totalkonsumtionen förefaller även ha lett till en minskning av alkoholskadorna.

Grunderna för alkoholpolitiken enligt 1977 års riksdagsbeslut bör ligga fast. Men restriktionerna på alkoholområdet måste begränsas till sådana som allmänheten uppfattar som meningsfulla. En översyn av regelsystemet iienomförs av en sårskild utredning. I ett delbetänkande har utredningen presenterat förslag till förenklingar i lagen (1977:293) om handel med drycker. En proposition i frågan planeras under 1986,

Sverige för en restriktiv narkotikapolitik med inriktning på att avskaffa all illegal användning av narkotika i vårt land. Sveriges narkotikapolitik bygger på att vi inte accepterar någon form av bruk och att allt bruk skall mötas av entydiga reaktioner.

Undersökningar och rapporter från olika myndigheter tyder på att missbruket har minskat i första hand bland de unga.

Regeringen fullföljer nu sitt arbete med att effektivisera narkolikapoliti-ken. En faktor som tillkommit och som har lett till än mer intensiva ansträngningar är den snabba spridningen av immunbristsjukdomen AIDS bland injektionsmissbrukare.

För ett drygt år sedan tillsatte regeringen ett samordningsorgan inom regeringskansliet för narkotikafrågor. Samordningsorganet har bl.a. initierat lokala och regionala samordningsprogram, en landsomfattande kampanj för att förbättra samarbetet polis och socialtjänst samt olika utvecklingsprojekt för att förbättra samordningen mellan socialtjänst och kriminalvård. Särskilda insatser har gjorts för att förebygga en spridning av kokainmissbruket i Sverige och för att förbättra utslussningen av missbrukare. Frågan om samordning av myndigheternas insatser för att hindra AIDS-epidemin bland injektionsmissbrukare har också uppmärksammats.

Folkrörelserna har en viktig uppgift bl.a. genom att de kan skapa gemenskap och engagemang hos människor. Folkrörelserna har också en lång tradition av aktiva insatser för att motverka drogmissbruk.

Genom rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor finns numera en kontinuerlig dialog mellan organisationslivet och regeringen på det drogpolitiska området.

Internationell samverkan

Internationellt samarbete på det social- och hälsovårdspolitiska området bedrivs inom ett flertal organ - t.ex. världshälsoorganisationen (WHO). FN, Europarådet. OECD och Nordiska ministerrådet.

Som ett viktigt led i arbetet med att förverkliga WHO:s huvudmål Hälsa för alla år 2000 (HFA - 2 000) antogs en europeisk strategi under år 1984.

Den av riksdagen i år tagna propositionen (1984/85:181) om utvecklingslin- Prop. 1985/86:100 jer för hälso- och sjukvården m.m. ansluter lill denna strategi. I Europa lik- Bil. 7 som i världen i övrigt betonas primärvårdens utveckling och behovet av hälsofrämjande åtgärder i hela samhällel bl.a. för att nå större jämlikhet på hälsoområdet.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom socialdepartemenlels verksamhelsområde för budgetåret 1986/87 i förhållande fill statsbudgeten för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanslällning (milj.kr.).

Statsbudget

Förslag

Förändring

1985/86

1986/87

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet mm.

75,8

86,2

-1-

10,4

B, Administration av socialför-

säkring m. m.

762,2

761,3

0,9

C, Ekonomiskt stöd till barn-

familjer m, m.

11296,0

11 414,9

-1-

118,9

D. Försäkring vid sjukdom.

handikapp och ålderdom

50 063,3

54 147,5

4 084,2

E. Hälso- och sjukvård

6 157,4

6 190,9

33,5

F, Omsorg om barn och ung-

dom

7 467,1

8 527,1

-1-

1 060,0

G. Omsorg om äldre och han-

dikappade

2 656,3

2 444,0

212,3'

H, Socialt behandlingsarbete.

alkohol- och narkotika-

politik

838,9

889,2

-1-

50,3

1. Internationell samverkan

29,5

30,2

0,7

Totalt för socialdepartementet

79 346,5

84 491,3

-1-

5 144,8

453,8 överförda till åttonde huvudtiteln

2 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Socialdepartementet Prop. 1985/86: lOO

Bil. 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1985-12-19

Föredragande: statsrådet Sigurdsen, såvitt avser frågor under littera Al-2, A4, B, C2-3,C5. D, E, H och 1; statsrådet Lindqvist såvitt avser frågor under littera A3, Cl, C4, C6, F och G,

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m.m.

A 1. Socialdepartementet

1984/85 Utgift 21 136 669

1985/86 Anslag 20 757 000

1986/87 Förslag 22 801 000

1985/86 Beräknad ändring

1986/87

Anslag

Förvaltningskostnader 20 757 000 -1-2 044 000

(därav lönekostnader) (18 949 000) (-1-1 401 000)

Summa 20 757 000 +2 044 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 22 801 000 kr. Jag föreslår att för nästa budgetår medel för departementets verksamhet beräknas enligt ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 2 %. Jag har därutöver beräknat särskilda medel för förstärkning av vissa delar av departementet. Resursförstärkningen finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Socialdepartemenlel för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 22 801 000 kr.

A 2. Utredningar m.m.

1984/85 Utgift 23 076 511 Reservation 2 392 849

1985/86 Anslag 20 000 000

1986/87 Förslag 26 000 000

Trots de betydande resurser som i dag står till sjukvårdens förfogande är det svårt för nya värdefulla behandlingsmetoder att få plats i sjukvårdssystemet. Del kan bero på tröghet all utmönstra föråldrade teknologier.

Nya teknologier kan dock introduceras utan större hinder trots alt de ald- Prop. 1985/86:100 rig har bedömts med hänsyn till deras samlade nytta, risker och ekonomiska Bil. 7 konsekvenser. Detta är en orsak till kostnadsökningar inom hälso- och sjukvården. Särskild uppmärksamhet förtjänar i detla sammanhang läkemedlen, där koslnadseffektivilelen sällan uppmärksammas.

För att belysa ovan nämnda förhållanden har jag tillkallat en arbetsgrupp med uppdrag att överväga hur vi inom landet skulle kunna främja etl mer rationellt utnyttjande av givna resurser för hälso- och sjukvård. Syftet är att finna organisatoriska former och få underlag för val av teknologier med hänsyn till nytta och säkerhet samt ekonomiska och sociala konsekvenser och rättvisesynpunkter. Min bedömning är all vi behöver elt organiserat arbeie på nationell nivå för alt sammanställa kunskaperna från nationella och internationella prövningar av medicinska meloder och förmedla en syntes av dessa kunskaper som underlag för nödvändiga prioriteringar. Elt förslag härom föreligger inom kort. Jag beräknar atl 10 milj. kr. kan disponeras av anslaget för detta ändamål. Av beloppel utgör 9 milj. kr. reservationsmedel som jag har för avsikt att tillföra anslaget genom omfördelning inom huvudfiteln.

För den utredningsverksamhet m.m. som bekostas från detla anslag beräknar jag etl anslagsbehov av 26,0 milj. kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Utredningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 26 000 000 kr.

A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

1984/85 Utgift 37 463 230 Reservation 130

1985/86 Anslag 33 390 000

1986/87 Förslag 35 661 000

Från detla anslag utgår bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete, FoU, samt försöksverksamhet inom socialdepartemenlels verksamhelsområde.

Som beredningsorgan till regeringen då det gäller atl ge bidrag från della anslag finns delegationen för social forskning (DSF). Delegationen har också till uppgift alt initiera och stimulera FoU inom socialdepartementets ansvarsområde.

I den av riksdagen antagna propositionen om forskning (prop. 1983/84:107, UbU 28, rskr. 401) fastställdes en treårig forskningsram. Socialdepartementet tillfördes 5 milj. kr. för forskning om viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdel.

Under budgetåret 1984/85 har tre av delegationens tillsatta iniliativgrup- per avslutat sitt arbete. De har bl.a. inventerat forskningsbehov inom områ den där hittillsvarande insatser bedömts otillräckliga. De tre områdena är hälso- och sjukvårdsforskning, hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen och forskning inom socialförsäkringssys temet. Ytterligare en initiativgrupp har framlagt förslag om dokumentation av social forskning samt information om dess resultat. En initiativgrupp för handikappforskning beräknas inom kort redovisa resultaten av sitt arbete. in

Delegalionen har med utgångspunkt i initiafivgruppsrapporterna gjort Prop. 1985/86:100 prioriteringar för de närmasle fem åren. Bil. 7

För hälso- och sjukvårdsområdet prioriteras forskning om sjukdomars utbredning och uppkomst med särskild hänsyn lill sociala faklorer saml forskning om hälsoekonomi och inflytandefrågor. Forskning om nya arbetsmetoder inom psykiatrin och om åldrandet ges också hög prioritet.

Då det gäller socialtjänstens samt hälso- och sjukvårdens medverkan i samhällsplaneringen har högsta prioritet givits för teoriutveckling rörande orsakssambanden mellan strukturella förhållanden och sociala och medicinska problem. Det gäller också forskning om processer och förhållanden eller åtgärder som leder till bra alternativt dåliga närmiljöer. Härutöver prioriteras bl.a. forskning om och analys av vård- och serviceulnylljandet inom socialtjänst och sjukvård.

För socialförsäkringsforskningen prioriteras grundläggande socialpolitiska och välfärdsteoretiska analyser av försäkringen, ekonomiska analyser av försäkringen, frågan om socialförsäkringens samspel med utvecklingen på arbetsmarknaden samt juridisk och rältssociologisk forskning om försäkringens förvaltning och tillämpning.

För samtliga områden betonas betydelsen av återkommande kunskaps-sammanställningar och analyser av tidigare utförd forskning. Det är i delta sammanhang också angeläget att resultaten som framkommer av studier och försök som stöds av de samlade utvecklingsmedel som finns inom socialdepartementet används för att ta fram underlag för effeklivitetshöjande åtgärder och för att öka del rationella handlandet inom socialtjänst samt hälso-och sjukvård.

Det är viktigt att forskningsresultaten görs tillgängliga för brukarna. DSF har därför tagit initiativ lill atl dokumentation av och information om forskning samordnas mellan socialstyrelsen, riksförsäkringsverket. Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) samt statens invandrarverk och delegalionen. DSF ges ansvar för samordning och utveckling av ell sådant nätverk.

För atl främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom den sociala sektorsforskningen samt för att höja forskar- och handledarkompetensen inom området vid universitet och högskolor har delegationen föreslagit att upp till femton procent av anslaget avsätts för stipendier på s.k. post-doctor nivå och doklorandstipendier.

För all stödja kompetensuppbyggnaden inom ämnet socialt arbete har delegalionen föreslagit ett särskilt stöd till institutionerna för socialt arbeie för främsl forskarhandledning om högsl 250 000 kr. per institution årligen under tre år.

Delegationen har vidare föreslagit slöd om 200 000 kr. per år under tre år till ett råd för hälso- och sjukvårdsforskning i södra högskole- och sjukvårdsregionen. Avsikten är att inom regionen förstärka resurserna för bl.a, utvärdering av medicinska teknologier för att därigenom ge underlag för rationell sjukvård.

En avsättning på 200 000 kr. har gjorts inom anslaget till stöd för den av forskningsrådsnämnden administrerade satsningen på longitudinella studier särskilt avseende studier av betydelse för den sociala sektorn. -"

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen Prop. 1985/86:100

all till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet Bil. 7 för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 35 661 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1984/85 Ulgift 1 718 783 Reservation 611 455

1985/86 Anslag 1 682 000

1986/87 Förslag 1 725 000

Från anslaget utgår bl.a. bidrag till vissa pensionärsorganisationer. För näsla budgetår bör anslaget räknas upp med 43 000 kr. för detta ändamål. Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 1 725 000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 1 725 000 kr.

21 B. Administration av socialförsäkring m.m. Prop. 1985/86:lOO

Bil. 7 Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna svarar för administrationen av huvuddelen av samhällets ekonomiska trygghetssystem. Försäkringsrätterna och försäkringsöverdomslolen utgör besvärsorgan i socialförsäkringsärenden m.m.

Den ekonomiska omfattningen av det trygghetssystem som handhas av denna administration framgår av följande sammanställning.

Beräknade utbetalningar

budgetåret 1985/86 (milj, kr,)

Allmänna barnbidrag

8 250

Föräldraförsäkring

5 980

Vårdbidrag för handikappade barn

440 Bidragsförskott (brutto)

2 300

Barnpensioner, inkl. ATP

590 Sjukförsäkring

32 760

Folkpension och pensionstillskott

45 400

Allmän tilläggspension (ATP)

44 800

Kommunalt bostadstillägg

4 190

Delpension

820 Arbetsskade- och yrkesskadeersättning

2 300

Kontant arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag

2 840

Dagpenning till värnpliktiga m.m.

151 100

De olika stödformerna redovisas under C- och D-avsnitten. De ersättningsformer som ingår i de två sista punkterna redovisas under arbetsmarknads- och försvarsdepartementen.

De här nämnda ekonomiska trygghetssystemens utveckling och relativa andel av samhällsekonomin framgår av följande sammanställning. Miljarder kr.

1970 1980 1984

19,5

97,9

147,8

72,2

525,1

784,0

11,3

18,6

18,9

13,0

68,0

95,0

92,0

270,0

397,4

14,0

25,0

24,0

De sociala stödformernas ekonomiska omfattning

BNP till marknadspris

Stödformernas andel av BNP i %

Transfereringar från socialförsäkring m.m. till hushållen'

Total privat konsumtion

Transfereringar i % av privat konsumtion'

' År 1970 uppskattade värden

De ersättningar som efter skatteavdrag utgår från socialförsäkringen m.m. motsvarar omkring 25 % av den lolala konsumtionen i landet och har således stor belydelse ur fördelningspolilisk synvinkel. De innebär en betydande omfördelning av utrymmet för privat konsumtion till förmån för de ekonomiskl sämre ställda grupperna i samhällel. Det ekonomiska trygghetssystemet omfattar hela befolkningen och är lill större delen samordnal i lagen (1962:381) om allmän försäkring, som omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring och föräldraförsäkring), folkpensionering och ATP.

Handläggningen av ersällningsärenden m.m. på lokal nivå sköts av de all männa försäkringskassorna. Det finns en försäkringskassa i varje landstings kommun och kommun som inte ingår i landstingskommun. Lokalkontor finns i varje kommun. Riksförsäkringsverkel är cenlral förvaltningsmyndig- 22

het för verksamhetsområdet och utövar den centrala ledningen och tillsynen Prop. 1985/86:100 över försäkringskassornas verksamhet. Socialförsäkringsförmånerna beta- Bil. 7 las i huvudsak ut genom verkets försorg.

Riksförsäkringsverket har också hand om debitering och uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare t.o.m. ulgiflsåret 1984. Fr.o.m. ulgiflsåret 1985 samordnas uppbörden av arbetsgivaravgifterna med skalteuppbörden och administrationen ankommer på skattemyndigheterna. Omläggningen innebär alt riksförsäkringsverkets medverkan vid uppbörden av arbetsgivaravgifterna under de närmaste åren successivt upphör. Avgifter som betalas av staten skall dock även framdeles hanleras av riksförsäkringsverket.

För budgetåret 1984/85 anvisades riksförsäkringsverket medel för utveckling och utsändande av särskilda pensionsförsäkringsbesked lill alla försäkrade i åldern 55-64 år. Beskeden gav informalion om intjänade pensionspoäng och hur slor var och ens pension kunde beräknas bli. Med hänsyn till del positiva mottagande informationen fått har jag beräknat medel för fortsatia informationsinsatser om den allmänna pensionen.

En förutsättning för alt det omfattande ekonomiska ersättningssystemet skall kunna administreras säkert och med rimliga resursinsatser är att modern ADB-teknik används. Riksförsäkringsverket förfogar över en stor datoranläggning som är placerad i Sundsvall. Försäkringskassorna är genom ell omfattande terminalnät anslutna till denna ADB-anläggning.

För alt få underlag för ett ställningstagande i fråga om den långsiktiga inriklningen av ADB-verksamheten på socialförsäkringsområdet har riksförsäkringsverket i uppdrag atl i samråd med statskontoret och i nära samarbele med försäkringskassorna genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet avseende ADB-verksamheten. Utrednings- och utvecklingsarbetet skall bl.a. belysa olika alternativ med spridning av register och datorresurser på regional och lokal nivå. Härvid skall redovisas för- och nackdelar mellan de olika alternafiven och ett bibehållande av nuvarande ADB-struktur.

I enhghet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1982/83:127 (SfU 24, rskr 342) om vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen m.m. skall lednings- och tillsynsfunktionerna ges en ökad tyngd i riksförsäkringsverkets verksamhet för att säkerställa en likformig och rättvis lagfillämpning över hela landet. Verket skall också ge de utvärderande inslagen i verksamheten ökad prioritet. Vidare bör riksförsäkringsverket ta fill vara alla möjligheter att flytta över arbetsuppgifter från verket till försäkringskassorna. I anslagsframställningen hösten 1985 har riksförsäkringsverkel redovisat de åtgärder som genomförts för att utforma socialförsäkringsadministrationen i enlighel med statsmakternas intentioner. Därvid prövas också möjlighelerna att decentralisera arbetsuppgifter från centralkontoren till lokalkontoren i avsikt atl förbättra servicen till de försäkrade. Riksförsäkringsverket framhåller därför i sin anslagsframställning vikten av atl inte ytterligare inskränka lokalkontorsnätet.

Hos försäkringskassorna pågår f.n. en viss projektverksamhet med syfte att få en effektivare försäkringshandläggning. Projektverksamheten, som fi nansieras med särskilt avsatta medel under anslaget B 4. syftar till atl genom utvecklings- och försöksprojekt få en bättre socialförsäkringsadministration 23

från såväl den enskildes som samhällets synpunkt och som bör innebära Prop. 1985/86:100 samhällsekonomiska besparingar. Ett antal försök pågår med olika förenk- Bil. 7 lingar i försäkrings- och bidragshandläggningen för alt göra försäkringen effektivare och förbättra servicen gentemot de försäkrade.

En särskild utredare har haft i uppdrag att göra en översyn av arbeisskadeförsäkringen. 1 betänkandet (SOU 1985:54) som lämnades i november 1985 konstaleras bl.a. att antalet arbetsskadeärenden ökat kraftigt och atl handläggningstiderna härigenom har blivit ofillfredsställande långa. Detta har också uppmärksammals av riksförsäkringsverket som i en särskild skrivelse fill regeringen begärt extra medelstilldelning för arbetsskadehandläggningen. 1 årets budgetförslag för såväl riksförsäkringsverket som försäkringskassorna förordas också atl resurserna för handläggning av arbetsskadeärenden förstärks.

Jag har tidigare denna dag föreslagit regeringen att lägga fram en proposition med förslag om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna (prop. 1985/86:73). 1 propositionen föreslås att de nuvarande pensionsdelegationerna och försäkringsnämnderna skall ersättas med enhetliga förlroendemannaorgan kallade socialförsäkringsnämnder. Vidare föreslås vissa ändringar såvitt avser kassornas omprövning av beslut. De föreslagna ändringarna beräknas kunna genomföras inom ramen för nuvarande resurser för administrationen av den allmänna försäkringen.

Besvärsorganisalionen för överprövning av försäkringskassornas beslut i socialförsäkringsärenden m.m. består av tre regionala försäkringsrätter och - som högsta instans - försäkringsöverdomslolen. För bevakning av rättspraxis inom ifrågavarande område finns en särskild ombudsenhet vid riksförsäkringsverket som kan gå in som part hos försäkringsdomstolarna.

Försäkringsöverdomslolen och försäkringsrätterna har under flera år haft stora ärendebalanser. Balanssituationen har dock numera förbättrats avsevärt i försäkringsrätterna. I försäkringsöverdomslolen är däremot arbetsläget alltjämt bekymmersamt. Förslagen i nyssnämnda proposition rörande ändringar av omprövningsförfarandel i försäkringskassorna beräknas på sikl innebära en viss ökning av målantalet i försäkringsdomstolarna. Det är väsentligt att - innan denna ökning inträffar - nuvarande målbalanser nedbringats till en godtagbar nivå. Jag har därför vid medelsberäkningen tagit hänsyn till balanssiluationen hos överdomslolen. Jag ulgår ifrån alt domstolarna i möjligaste mån skall sträva efler att bevara nuvarande takl vad gäller alt avarbeta ärendebalanserna.

B 1. Försäkringsöverdomstolen

1984/85

Utgift

10 171 114

1985/86

Anslag

10 279 000

1986/87

Förslag

10 981 000

Försäkringsöverdomslolen är högsta prövningsinstans för socialförsäkringen. Domstolen har all pröva sådana mål som fullföljs från försäkringsrätt och från arbetsmarknadsstyrelsen eller som styrelsen underställer domstolens prövning. Domstolen har tio lagfarna och nio andra ledamöter.

24

1985/86 Beräknad ändring 1986/87 Prop. 1985/86:100

Domstolen Föredra- "''• '

ganden

Personal

39 -

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostn.) Lokalkostnader Engångsanvisning

9 114 000

(7 675 000)

1 165 000

-1-( +

-1-

893 000

637 000)

130 000

37 000

+ ( +

+

795 000

576 000)

130 000

37 000

Summa

10 279 000

+

800 000

+

702 000

Försäkringsöverdomstolen

Domstolen har redovisat en resultatanalys för budgetåret 1984/85. Av denna framgår alt domstolens måltillslrömning, som ökade kraftigt under början av 1980-talel, minskat under de två senaste åren. Under år 1984 inkom 2 344 mål och för år 1985 räknar försäkringsöverdomstolen med att ca 2 250 nya mål skall komma in. Antalet avgjorda mål uppgick år 1984 till 2 231 och beräknas till något lägre antal år 1985. Avverkningen understiger således tillströmningen varför balanssiluationen försämrats. Den 31 december 1984 fanns 3 354 ej avgjorda mål hos försäkringsöverdomstolen och i december 1985 ca 3 600 mål. Domstolen föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande.

1. Huvudförslag för treårsperioden 1986/87 - 1988/89 som innebär en minskning med 538 000 kr. Om beloppet slås ut ungefär jämnt på de tre åren skulle minskningen för 1986/87 uppgå till 179 000 kr. Detta skulle enligt domstolen innebära minskad målavverkning och få allvarliga konsekvenser beträffande balansutvecklingen. Huvudförslaget bör därför inte genomföras.

2. Pris- och löneomräkning + 625 000 kr,

3. För bl.a. ersättning till medicinskt sakkunniga och viss terminalutrustning behövs en förstärkning med 175 000 kr.

Föredragandens överväganden

Måltillströmningen i försäkringsöverdomstolen har minskat under budgetåret 1984/85 och kan beräknas avta ytterligare under innevarande budgetår. Balanssiluationen är dock alltjämt bekymmersam. Förslagen i prop. 1985/86:73 om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna beräknas på sikt innebära en viss ökning av måltillströmningen. Det är väsentligt att - innan denna ökning inträffar - nuvarande målbalans i största möjliga utsträckning har arbetats ner lill en godlagbar nivå. Med hänsyn härtill bör enligt min mening huvudförslaget inle tillämpas på anslaget lill försäkringsöverdomstolen för nästa budgetår. Detla undantag har finansierats med en utgiftsbesparing vid försäkringsrätterna. Jag har vidare beräknat 175 000 kr. för ökade kostnader för sakkunniga, terminaler m.m.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 981000 kr.

25

Hemställan Prop. 1985/86:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försäkringsöverdomstolen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 10 981 000 kr.

B 2. Försäkringsrätter

1984/85 Utgift 38 811042

1985/86 Anslag 39 268 000

1986/87 Förslag 40 712 000

Försäkringsrätterna är första besvärsinstans för främsl socialförsäkringsärenden m.m. som handläggs av de allmänna försäkringskassorna.

Del finns tre försäkringsrätter, nämligen en för Mellansverige (fem avdelningar), en för Södra Sverige (fem avdelningar) och en för Norra Sverige (två avdelningar).

1985/86 Beräknad ändring 1986/87

Försäkrings- Föredra-

rällerna ganden

Personal 190 - 2 - S

Anslag

Förvaltningskostnader 34 573 000 + 1 519 000 + 938 000

(därav lönekostn.) (30 536 500) (-1- 1 314 000) (-1- 799 000)

Lokalkostnader 4 695 000 -t- 506 000 -t- 506 000

Summa____________ 39 268 000 -h 2 025 000 -h 1 444 000

Försäkringsrätterna

Försäkringsrätterna har redovisat en resultatanalys för budgetåret 1984/85. Av denna framgår alt målbalanserna minskal till följd av minskad tillströmning av besvärsärenden. Den 1 juli 1985 fanns ca 13 800 ej avgjorda mål hos försäkringsrätterna. Under innevarande budgetår räknar domstolarna med att 7 500 nya mål skall komma in och att man skall kunna avgöra 9 500 mål. Försäkringsrätterna föreslår i sina anslagsframställningar bl.a. följande.

1. Huvudförslaget budgetåret 1986/87 innebär en minskning med 671 000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en treårsperiod, med fördelningen såvitt avser försäkringsrätten för Mellansverige 11/2,11/2 och 2 % samt beträffande de övriga rätterna 2, 2 och 1 % för första, andra respektive tredje budgetåret. Huvudförslaget innebär personalminskning. Domstolarna räknar med att kunna klara huvudförslaget för 1986/87 genom olika åtgärder och bibehålla balansavarbetningen på en i slort sell oförändrad nivå.

2. Pris- och löneomräkning -h 2 372 000 kr.

3. Den 1 juli 1985 utbyttes vid försäkringsrätterna etl antal assessorstjänster mot tjänster som försäkringsrältsråd. Detla har medfört att rätterna numera har tre ordinarie domare på varje avdelning. Enligt försäkringsrätten för Södra Sverige bör utvecklingen mol etl större antal ordinarie domare fortsätta. Ylleriigare en assessorsljänsl på varje avdelning bör bytas mol tjänst som försäkringsrättsråd. Organisationsförändringen bör kunna rymmas inom huvudförslaget. 26

Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Bil. 7

Det är tillfredsställande att arbetsbalanserna minskar hos försäkringsrätterna. Detla beror bl.a. på att antalet inkomna mål under de senaste budgetåren varit lägre än målavverkningen. Den förstärkning av försäkringskassornas resurser för handläggning av arbelsskadeärenden som jag tar upp under anslaget B 4. Allmänna försäkringskassor kan beräknas innebära alt måltillströmningen till försäkringsrätterna ökar. Vidare har jag i prop. 1985/86:73 om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna föreslagit ålgärder som på sikt kan innebära en ylleriigare ökning av måltillströmningen. Jag räknar med att denna målökning skall ligga inom ramen för försäkringsrätternas avverkningskapacitel.

Jag godlar försäkringsrätternas huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % på tre år. Enligt min mening bör den totala reala minskningen fördelas med 2,1 och 2 % för försia, andra respektive tredje budgetåret. Den besparing för budgelårel 1986/87 som skulle ha följt av en tillämpning av huvudförslaget för anslaget B 1. Försäkringsöverdomstolen tas vidare, som jag har nämnt i anslutning till det anslaget, ul under förevarande anslag.

Utgångspunkten för mitt förslag är f.n. att försäkringsrätterna senast till budgetåret 1988/89 skall ha genomfört en real minskning av anslaget med 2 248 000 kr.

Enligt vad jag tidigare har anfört kan mältillströmningen i försäkringsrätterna på sikt beräknas öka till följd av mitt förslag om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna. I den mån detta får mera betydande konsekvenser på balanssiluationen och därmed väntetiderna för allmänheten får frågan beaktas i budgetpropositionerna för de följande två budgetåren.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 40 712 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Försäkringsrätter för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 40 712 000 kr.

B 3. Riksförsäkringsverket

1984/85

Utgift

319 283 488

1985/86

Anslag

317 514 000

1986/87

Förslag

303 851 000

' I beloppet ingår anslaget Ersällning till poslverkel för utbetalning av allmänna barnbidrag, pensioner m.m.

Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet främsl för ären den som rör den allmänna försäkringen - dvs. sjukförsäkring inkl. föräldra försäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering - saml delpensionsförsäkring och arbeisskadeförsäkring, aUmänna barnbi- 27

drag och bidragsförskott samt för ärenden som rör utbetalning av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa värnpliktiga.

1 verkets uppgifter ingår bl.a. att utöva ledning och tillsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmänna försäkringen mm. Riksförsäkringsverket svarar för utbetalningen av huvuddelen av förmånerna genom sin ADB-central i Sundsvall. Verket handlägger också ärenden enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m.fl. äldre författningar inom motsvarande område. I verkel handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter som avser lid före år 1985. För bevakning av rättspraxis inom socialförsäkringsområdet finns en om-budsenhel som fullgör verkels uppgift att inträda som part i försäkringsdomstolarna. Verket är vidare redovisningscentral och har ett revisionskontor för ett antal myndigheter och de allmänna försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en överdirektör samt fem särskilt förordnade ledamöter jämte två personalföreträdare. Verket är organiserat på en administrativ avdelning, en tillsynsavdel-ning, en utvärderingsavdelning och en ombudsenhet. Därjämte finns tre enheter; .ADB-centralen, avgiftsbyrån och yrkesskadebyrån. Inom avdelningarna finns byråer och fristående sektioner. ADB-cenlralen är placerad i Sundsvall.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Riksförsäk-

Föredra-

ringsverket

ganden

Personal

999

-5

-7

Anslag

Uigifler

Förvaltningskostnader

158 153 000

-Hl 3 397 000

- 12 943 000

(därav lönekostnader)

(141 748 000)

(+ 8 218 000)

(+ 9 831 000)

Lokalkostnader

28 280 000

+ 460 000

Kostnader för drift av data-

maskinanläggning m.m.

68 321 000

-1- 22 895 000

■+■ 9 055 000

Engångsanvisning

110 000

- 110 000

Ersättning till postverket

m,m.

170 385 000

- 6 390 000

- 6 589 000

Revisionskontor

- särkostnader

3 394 000

+ 182 000

- 3 394 000

Summa utgifter

428 643 000

+ 30 434 000

+ 12 365 000

Inkomster

Försäljning av publika-

tioner m,m.

34 000

17 000

Ersättning från allmänna

pensionsfonden

37 000 000

-1-16 394 000

+ 20 923 000

Ersättning från de allmän-

na försäkringskassorna

67 030 000

-H 4 665 000

+ 4 665 000

Ersättning från statens löne-

och pensionsverk för data-

drift m,m.

5 495 000

+ 410 000

Ersättning från de affärs-

drivande verken

1 570 000

+ 30 000

Nettoutgift

317 514 000

-1- 8 952 000

- 13 663 000

28 Riksförsäkringsverket Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Riksförsäkringsverket föreslår j sin anslagsframställning bl.a. följande,

1. Huvudförslag budgetåret 1986/87 innebär en minskning med 870 000 kr. Sammanlagl för treårsperioden har riksförsäkringsverket räknai med en minskning om något över 5 %. Minskningen beräknas genomföras bl.a. genom avveckling av verkets avgiftsbyrå. Avvecklingen medför också en ylleriigare minskning av kostnaderna för ADB-driften med ca 370 000 kr. och portokostnaderna med ca 560 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning ■)- 16 578 000 kr.

3. Till följd av utbyte av terminaler och datorutrustning behövs för ADB-driften ytteriigare 10,6 milj. kr. Vidare har riksförsäkringsverket beräknat ca 5,7 milj. kr. för viss terminalutrustning till kommunerna avseende kommunikalion med socialförsäkringens ADB-system. Verket har även beräknat 1,5 milj. kr. för laserskrivareutrustning för kopiering och tryckning inom verket. Beträffande de båda sistnämnda investeringarna som beräknas ge rationaliseringseffekter pågår alltjämt viss utredning.

4. Regeringen har uppdragit ål riksförsäkringsverket att genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete avseende den långsiktiga inriklningen av ADB-verksamheten på socialförsäkringsområdet. För utredningens behov krävs för budgetåret 1986/87 en resursförstärkning med 3 816 000 kr.

5. Vid ADB-centralens produktionshall finns utrustning lill ett värde av ca 52 milj. kr. Med hänsyn härtill och till vikten av alt ADB- verksamheten kan fungera utan allvarligare störningar är bl.a. larmanläggning och brandskydd av väsentlig betydelse. För upprustning av befintlig larmanläggning och installation av brandsläckningsmedlet halon behövs 600 000 kr.

6. Under våren 1985 har individuell information om den framtida pensionens storlek m.m. sänts till försäkrade i åldern 55-64 år. Effekterna härav har följts upp och visar ett myckel positivi resultat. Därför anser verket att de försäkrade även i fortsättningen bör få motsvarande information. För budgetåren 1986/87 - 1988/89 föreslår verket att informationen under respektive budgetår sänds till försäkrade i åldern 49-55 år, 43- 48 år och 37-42 år. För 1986/87 beräknas kostnaderna till ca 1,9 milj. kr.

7. Utvärderingsverksamheten såvitt avser socialförsäkringens effekter för individ och samhälle tillhör de områden som verket särskilt vill prioritera. 1 samband härmed behövs särskilda projektmedel med 1,5 milj. kr.

8. Genom särskilda insatser har riksförsäkringsverket kunnat minska portokostnaderna. Den information som lidigare bifogades vissa blankett-skrivelser i form av en broschyr trycks numera på blanketten. Vidare har blankettpapprets vikt minskats. Det tolala anlalet försändelser som berörs utgör ca 10 milj. och besparingen beräknas till 19,8 milj, kr.

Föredragandens överväganden

Fr,o,m den 1 januari 1985 samordnades uppbörden av arbetsgivaravgifterna med skatteuppbörden och administrationen ankommer på skattemyndighe terna. Riksförsäkringsverket skall dock svara för debitering och uppbörd av avgifter som avser utgiftsår före 1985, 1 samband med omläggningen kan 29

riksförsäkringsverkets avgiftsbyrå successivt avvecklas i takt med att arbets- Prop. 1985/86:100 uppgifterna försvinner. Bil. 7

Som anfördes i prop. 1983/84:167 om nya regler för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, m.m. innebär omläggningen problem för riksförsäkringsverket. Bl.a. ställs krav på personalpolitiska åtgärder av olika slag. I nämnda proposition framhölls därför alt hänsyn härtill fick tas när det gäller alt bedöma riksförsäkringsverkets möjligheter atl kunna reducera personalstyrkan i övriga delar av verket under den lid avvecklingen pågår.

Jag godtar riksförsäkringsverkets treåriga huvudförslag varigenom besparingen genomförs dels genom de allmänna rationaliseringar som verket genomför, l.ex. inom posthanteringen, dels i anslutning till avvecklingen av avgiftsbyrån. Utgångspunkten för mitt förslag är att riksförsäkringsverket senast lill budgelårel 1988/89 genom avveckling av avgiftsbyrån skall ha genomfört en real minskning av förvaltningskostnader, lokalkostnader och ADB-kostnader om respektive 9 770 000 kr., 2 540 000 kr, och 525 000 kr. För ökade kostnader för ADB-driften i samband med byte av viss utrustning har jag beräknat 3 942 000 kr. I samband med utbytet räknar jag med att fyra tjänster som operatör kan dras in. Vidare har jag beräknat ytterligare medel om 3,8 milj. kr. för utredning av den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten, den s.k. FAS 90-utredningen. Beloppet avser bl.a. viss datorutrustning och försöksverksamhet. Jag har även räknat medel för förbättrat larm- och brandskydd vid ADB-centralen.

För budgetåret 1984/85 anvisades medel för försök med utsändning av information om den allmänna pensionsförsäkringen till försäkrade i åldern 55-64 år. Beskeden gav information om intjänade pensionspoäng och hur stor var och ens ålderspension kunde beräknas bli. Med hänsyn till del positiva mottagande informationen fått anser jag att särskilda informationsinsatser bör göras även framdeles. Under budgetåret 1986/87 bör enligt min mening informationen avse åldersgruppen 50-55 år. Jag beräknar kostnaderna till ca 1,7 milj. kr. Jag har vidare, liksom fallet var förden tidigare försöksverksamheten, beaktat beloppet vid beräkningen av ersätlningen från allmänna pensionsfonden.

Under anslaget B 4. Allmänna försäkringskassor kommer jag att föreslå vissa åtgärder i syfte att minska handläggningstiderna i kassorna såvitt avser arbelsskadeärenden. I anslutning härtill anser jag att även riksförsäkringsverkets resurser för insatser inom delta område bör förslärkas. Jag beräknar medel för ylleriigare två handläggartjänster.

Genom all administrationen av arbetsgivaravgifterna överförs till skaltemyndigheterna kommer riksskatteverket all framdeles svara för de informationsinsatser som behövs i fråga om avgiftsuppbörden. I samband härmed bör medel motsvarande riksförsäkringsverkets utgifier för ifrågavarande informalion, 370 000 kr., föras över till riksskatteverket från riksförsäkringsverket. Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet. Enligt vad jag har erfarit kommer chefen för civildepartementet senare denna dag att redovisa att han avser återkomma med förslag till regeringen att i särskild proposition föreslå riksdagen all riksrevisionsverkel från den 1 juli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bak-

30

grund härav har jag inle beräknal några särkoslnader för revisionskontoret Prop. 1985/86:100 vid riksförsäkringsverket. Bil. 7

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 303 851 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Riksförsäkringsverket för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 303 851 000 kr.

B 4. Allmänna försäkringskassor

1984/85 Utgift 395 293 732

1985/86 Anslag 395 147 000

1986/87 Förslag 405 749 000

Utgifterna för försäkringskassornas administration finansieras till 15 % med statsbidrag från utgiftsanslag och till 85 % med arbetsgivaravgifter och egenavgifter från inkomsttitel pä statsbudgeten. Från anslaget finansieras stalsbidragsandelen av försäkringskassornas förvaltningskoslnader.

Ärenden inom den allmänna försäkringen handläggs i försia instans av de allmänna försäkringskassorna. Allmän försäkringskassa finns i varje landstingskommun och i kommun som inte fillhör landstingskommun. Försäkringskassorna leds av styrelser som består av ordförande och vice ordförande som utses av regeringen samt fyra övriga ledamöter som utses av landstinget eller, i förekommande fall, av kommunfullmäktige. Riksförsäkringsverkel är central förvaltningsmyndighet för verksamhetsområdet och utövar den centrala ledningen och tillsynen. Verket utfärdar föreskrifter och rekommendationer för kassornas verksamhet. Anvisade medel fördelas av riksförsäkringsverket på de olika försäkringskassorna.

Bestämmelserna om allmänna försäkringskassor återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Huvuddelen av den verksamhet inom försäkringskassan, som innebär kontakt med de försäkrade, bedrivs vid lokalkontor och filialexpedilioner som finns knutna till vissa lokalkontor. F.n. finns ca 450 lokalkontor och ca 35 filialexpeditioner.

Är Förvaltningsut- Antal årsarbetaren'

gifter milj.kr.

2 236

16 750

2 387

17 050

1981/82

2 504

16 900

1982/83

2 510

16 250

1983/84

2 697

15 900

1984/85

2 810

15 200

1985/86

2 804(anvisat)

14 950

' För åren t.o.m, 1981 den 1 januari. Förde därpå följande budgetåren vid ingången av resp. budgetår.

1985/86

Berä

knad ändring

1986/87

Riksförsäk-

Föredra-

ringsverket

ganden

Anslag

Uigifler

Förvaltningskostnader

2 292 616 000

4-

198 284 000

+ 137 781 000

(därav lönekostnader) (1 984 504 000)

( +

165 100 000)

(-1- 121 496 000)

(därav särskilda

projektmedel)

(lOOOOOOO)

(H-

10 000 000)

-

Lokalkostnader

397 800 000

--

7 800 000

+ 15 400 000

Pensionskostnader

40 500 000

■+■

9 100 000

+ 9 100 000

Ersättning till post-

verket

73 100 000

-

3 100 000

- 3 100 000

Summa utgifier

2 804 016 000

■i-

212 084 000

■+■ 159 181 000

Inkomster

Ersättning från allindn-

na pensionsfonden

159 SOO 000

-1-

10 000 000

+ 10 000 000

Ersättning från centrala

sludiestödsnämnden

9 000 000

-

9 000 000

- 9 000 000

Ersättning för extern

verksamhet

1 20(1 000

-

Ersättning frän ur-

betsskadeförsäkringeji

-1- 87 500 000

Arbetsgivaravgifter

m.m.

2 239 169 000

179 422 000

-H 60 079 000

Nettoutgift

395 147 000

31 662 000

+ 10 602 000

Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverkets anslagsframställning bygger på uppgifter som verkel hämtat in från försäkringskassorna samt på bedömningar om verksamheten som gjorts centralt inom verket bl.a. med hjälp av det s.k. arbelsredo-visningssystemet. Riksförsäkringsverket redovisar för budgetåren 1986/87— 1988/89 dels ett huvudförslag, dels ett tilläggsförslag som innebär i huvudsak oförändrade resurser och sorn upptar enligt verkets mening angelägna resursförstärkningar på vissa delområden.

Riksförsäkringsverket föreslår i anslagsframställningen bl.a. följande.

1. Pris- och löneomräkning m.m. -I- 222 200 000 kr.

2. Ett genomförande av huvudförslaget (- 57 123 000 kr,) skulle, enligt verkets och försäkringskassornas bedömning, framtvinga sådana begränsningar i handläggningen av bl.a. långa sjukfall och kontrollverksamheten att samhället skulle förorsakas ökade försäkringsutgifter. Vidare skulle försäkringskassorna tvingas till inskränkningar i lokalkontorsnälel. Riksförsäkringsverket framhåller atl ytterligare sådana inskränkningar kan komma att uppfattas som en påtaglig försämring av kassornas service och understryker att en god service i försäkringskassorna är av väsentlig betydelse för medborgarnas förtroende för socialförsäkringssystemet.

3. Riksförsäkringsverket understryker särskilt att situationen inom arbetsskadeförsäkringens område för närvarande inte är acceptabel. Med befintliga resurser saknas enligt verkel förutsättningar att åstadkomma godtagbara handläggningslider. Därtill kommer att ärendetillströmningen kan förväntas atl öka framöver. Verket har i en särskild skrivelse till regeringen

32

begärt extra medelstilldelning med 15 milj. kr. för förstärkning av resurser- Prop. 1985/86:100 na för handläggning av arbetsskadeärenden. Av skrivelsen framgår också alt Bil. 7 verkel inom ramen för sitt tilläggsförslag avser atl göra vissa omprioriteringar för att ytterligare förstärka arbetsskadehandläggningen.

4. Riksförsäkringsverket anser att del med ökade insalser på vissa områden skulle kunna göras effektiviseringar inom försäkrings- och bidragsområdet som på sikt skulle ge samhällsekonomiska besparingar. Som exempel på sådana insatser anges förbättrad sjukfallshantering, effekfiviserad rehabiliteringsverksamhet samt ökad kravverksamhet inom bidragsförskollshante-ringen. Riksförsäkringsverkel föreslår alt sådana ökade insatser görs i den takt som resurser frigörs på grund av rationaliseringar.

Därutöver bör enligt verket särskilda medel för projektverksamhet anvisas under anslaget. För innevarande budgetår har 10 milj. kr. anvisats för detta ändamål. Närmare 100 ansökningar om projektmedel för 30 milj. kr. kom in. Verket gör redan nu den bedömningen att de beviljade projekten på sikt kommer att medföra sådana samhällsekonomiska effekter som väl mofiverar tilldelade medel.

För vart och ett av budgetåren 1986/87-1988/89 anser verket atl 20 milj. kr. bör anvisas för utvecklings- och försöksverksamhel, saml att möjlighet även skall finnas all bedriva försöksverksamhet med ändrade förmånsregler.

Föredragandens överväganden

I prop. 1982/83:127 (SfU 24, rskr. 342) angående vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen m.m. underströks försäkringskassornas betydelsefulla roll som beslutande organ i det absoluta flertalet individuella försäkringsärenden. Med lanke på den stora betydelse som socialförsäkringen har för medborgarna är del väsentligt att försäkringskassorna ges möjlighet att ge en god service och förutsättningar atl på ett - för samhället och de försäkrade - tillfredsställande säll handlägga försäkringsärendena.

Det är nödvändigt att även försäkringskassorna omfattas av den noggranna ulgiflsprövning som behövs i budgetpolitiken för att långsiktigt sanera statsfinanserna. Jag har i min beräkning av medelsbehovet utgått från en real minskning av utgifterna med 2 %.

Antalet arbetsskadeärenden har ökat kraffigt under senare tid. Handläggningstiderna har därigenom kommit att bli otillfredsställande långa. Resurserna för handläggningen av arbetsskadeärenden behöver därför förstärkas, vilket riksförsäkringsverket även framhållit i en särskild skrivelse till regeringen. Av de medel som tas ul som besparing inom försäkringskassorna genom huvudförslaget bör därför 15 milj. kr. återiäggas för detta ändamål.

Arbetsskadeförsäkringen finansieras helt genom avgifter frän arbetsgiva re och egenföretagare. Av avgifterna förs en trettiondedel till staten som bi drag till kostnaderna för försäkringens förvaltning. Genom den kraftiga ök ning av antalet arbetsskadeärenden som skett täcks inte längre kostnaderna av förvaltningskostnadsbidraget. En ändring bör därför göras i lagen (1981:691) om socialavgifter så att bidraget höjs till en tjugofemtedel av ar betsskadeavgiften fr.o.m. den 1 juli 1986 och fill en tjugondedel fr.o.m. den 33

3 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100

1 juli 1987. Därigenom uppnås föreskrifterna i lagen (1976:380) om arbels- Prop. 1985/86:100 skadeförsäkring alt avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel Bil. 7 skall täcka även förvaltningskostnaderna för försäkringen. Samtidigt bör inkomsttitel 1261 i statsbudgeten, bidrag till förvaltningskostnaderna för arbetsskadeförsäkringen, upphöra och förvallningskostnadsbidraget bör i stället tas upp som inkomst under della anslag. Ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 5.1.

Det arbete som pågår med all rafionalisera administrafionen måsle fortsätta. De genom ralionalisering frigjorda resurserna bör kunna tas i anspråk för förstärkning inom områden där försäkringsmässiga och samhällsekonomiska besparingar kan uppnås. Riksförsäkringsverket har i sin anslagsframställning redovisat sådana förslag. De mest angelägna områdena är sjukfalls-och rehabiliieringsverksamheten, kravverksamheten avseende bidragsförskott, inkomstprövade pensioner saml arbeisskadeförsäkringen. Även för de försäkrade är förstärkta insatser inom dessa områden av slort intresse. Det finns, som jag tidigare framhållit, också anledning atl ge servicefrågorna ökad uppmärksamhet. För sådana effektivitets- och rafionaliseringsinsatser med verkan på samhällsekonomi och statsfinanser föreslår jag alt 33 milj. kr. återläggs av de besparingar som huvudförslaget medför. De ålerläggningar som jag har redovisal här har finansierals genom omfördelningar inom socialhuvudtitelns verksamhetsområde.

För budgetåret 1985/86 avsattes 10 milj. kr. för projektverksamhet som syftar till att åsiadkomma en effektivare handläggning och som på sikl kan ge en samhällsekonomisk besparing. De projekt som nu pågår bedöms av riksförsäkringsverket att kunna ge den avsedda effekten.

Även jag anser det angeläget atl särskilda medel även fortsättningsvis avsätts för fortsatt projektverksamhet, för att därigenom ge försäkringskassorna möjlighet att bedriva etl utvecklingsarbete och försöksverksamhet som kan ge en bättre socialförsäkringsadministration från såväl den enskildes som samhällets synpunkt. Det bör därvid också finnas möjlighet att, efter särskild prövning, bedriva försöksverksamhet med ändrade förmånsregler. Jag föreslår därför att 10 milj. kr. avsätts även för budgetåret 1986/87 för sådan projektverksamhet. Det ankommer på riksförsäkringsverket att bestämma hur medlen får användas och att se till att resultaten på lämpligt sätt utvärderas och tas tillvara i verksamheten. Jag vill emellertid även i detta sammanhang framhålla alt jag anser del angelägel alt möjligheterna lill förenklingar i försäkrings- och bidragshandläggningen och förbättringar i servicen gentemot allmänheten prövas. 1 den mån försök med ändrade förmånsregler blir aktuella får riksförsäkringsverket göra särskild framställning om ändring hos regeringen.

Därutöver överförs fr.o.m. nästa budgetår administrationen av vuxenstudieslöd saml lim- och dagstudiestöd från försäkringskassorna till cenlrala sludiestödsnämnden (CSN). Därmed bortfaller den ersättning på 9 milj. kr. som kassorna erhållit för detta arbete.

Jag har tidigare denna dag föreslagit regeringen alt lägga fram en proposi tion med förslag om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassan (prop. 1985/86:73). I propositionen föreslås all de nuvarande pensionsdele- 34

gationerna och försäkringsnämnderna ersätts med enhetliga förtroende- Prop. 1985/86:100

mannaorgan kallade socialförsäkringsnämnder. Vidare föreslås vissa änd- Bil. 7

ringar avseende kassornas omprövning av beslut. De föreslagna ändringarna

beräknas kunna genomföras inom ramen för nuvarande resurser som jag här

beräknat.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det lolala medelsbehovet för försäkringskassornas förvaltningsutgifler under nästa budgelår till 2 963 197 000 kr. och anslagsbehovet till 405 749 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att anta förslaget fill lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2. atl till Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 405 749 000 kr.

35

c. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m. Prop. i985/86:ioo

Bil. 7 Samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främst av

allmänna barnbidrag inkl. flerbarnstillägg, bostadsbidrag, föräldrapenning, bidragsförskott, barnpensioner samt vårdbidrag för handikappat barn. Ell nylt stöd motsvarande bidragsförskott har införts för ensamslående adoptivföräldrar från den 1 januari 1985.

Följande sammanställning visar omfatlningen och ulvecklingen av samhällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna (milj.kr.).

År

Barn-

Bostads-

Föräldra-

Värd-

Bidrags-

Barn-

Summa

bidrag

penning'

bidrag

förskott

pension

1 387

1 973

1 600

2 810

2 828

1 740

1 352

6 674

4 995

2 210

3 540

12 285

5 204

2 466

4 565

14 186

1985-

8 280

2 865

5 735

1 495

19 375

1986-

8 260

2 790

6 220

1 590

19 920

Före år 1974 förmåner från moderskapsförsäkringen. Beräknat.

Om man lill dessa belopp lägger studiehjälpen, vissa skatteförmåner och statens bidrag till barnomsorgen kan samhällets totala slöd lill barnfamiljerna år 1986 beräknas till drygt 30 miljarder kr.

Det familjeekonomiska siödet höjdes kraftigt den 1 januari 1985. Barnfamiljernas situation motiverar dock enligt min mening att samhällets stöd ökas ytterligare.

Det är angeläget atl förbättringarna av stödet lill barnfamiljerna kan ske med så bred anslutning som möjligl. Jag har därför för avsikt atl föreslå regeringen att de övriga riksdagspartierna inbjuds till överläggningar om åtgärder för att förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget måste utgångspunkten för dessa överläggningar vara atl åtgärderna finansieras i sin helhet.

Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla familjer med barn ett grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidraget utbetalas lill omkring 1 miljon familjer med ca 1,6 miljoner barn under 16 års ålder. Därutöver utgår flerbarnstillägg för familjer med tre barn med ett halvt barnbidrag extra och med ytterligare ett barnbidrag för varje därpå följande barn. Den allmänna åldersgränsen för flerbarnsfillägg är, liksom för barnbidrag, 16 år. Därutöver medräknas vid beräkningen av flerbarnstillägg också 16-19-årin-gar som studerar.

Från den 1 januari 1985 utgår barnbidrag inkl. flerbarnstillägg med följande belopp vid olika barnantal:

Antal barn

Kr. per år

Kr. per månad

4 800

9 600

16 800

1 400

26 400

2 200

36 000

3 000

36

För elever i grundskolan eller viss annan utbildning och som fyllt 16 år Prop. 1985/86:100 utgår förlängt barnbidrag. Bidraget utgår med samma belopp per månad Bil. 7 som det allmänna barnbidraget men endast under studietid, d.v.s. högst nio månader per år.

Jag avser alt föreslå regeringen att i en särskild proposition under våren 1986 lägga fram förslag lill riksdagen om atl administrationen av det föriängda barnbidraget förs över från kommunerna lill de allmänna försäkringskassorna. Kostnaderna för detta bidrag bör därefter belasta anslaget allmänna barnbidrag fr.o.m. näsla budgetår.

Som komplement fill de allmänna barnbidragen ulgår inkomstprövade bostadsbidrag till barnfamiljer med lägre inkomster. Bostadsbidragen består av en statlig del som lämnas med elt visst belopp per barn och en stalskom-munal del som är beroende av hur slor bostadskostnaden är. Bostadsbidrag utgår fill ca 295 000 familjer med ca 590 000 barn.

Föräldraförsäkringen ger alla föräldrar ett ekonomiskt stöd när de är hemma för att vårda barn. Försäkringen har sedan den infördes (år 1974) byggts ut i flera omgångar. Under år 1985 har riksdagen fattat beslut om omfattande förändringar av reglerna för föräldraförsäkring och havandeskapspenning (prop. 1984/85:78, SfU 12, rskr. 125). Beslutet innebär att mer enhetliga regler införs så att försäkringen blir både enklare att administrera och lättare atl överblicka för den enskilde. En del av förslagen som gör förmånerna bättre och regelsystemet enklare gäller från juli 1985. Andra regler träder i krafl den 1 januari 1986.

Från den 1 januari 1986 omfattar föräldraförsäkringen en del som täcker föräldrarnas behov av ledighet och ersättning för all vårda barnet när detta är litet (föräldrapenning) och en del som ger rätt fill ledighet och ersätlning vid mer akut uppkomna situationer då någon av föräldrarna behöver vårda eller vara tillsammans med barnet (tillfällig föräldrapenning).

Föräldrapenning lämnas i anslulning lill barns fördelse eller adoptivbarns ankomst under sammanlagt 360 dagar. För 270 dagar utges föräldrapenning med samma belopp som sjukpenningen, dock lägst 48 kr. per dag (s.k. garantinivå). För resterande 90 dagar lämnas ersättning till alla med 48 kr. per dag. Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn ulöver det första. Ersättningsdagarna får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år. Ersättningen lämnas till den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet och enligt dennes sjukpenningnivå.

Tillfällig föräldrapenning utges för vård av barn under högst 60 dagar per barn och år. Den tillfälliga föräldrapenningen lämnas för barn upp fill 12 år till förälder som avstår från förvärvsarbete för att vårda barn i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare eller för besök i samhällets förebyggande barnhälsovård. I särskilda fall kan tillfällig föräldrapenning utges även för barn mellan 12 och 16 år. Det gäller barn som på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård.

Tillfällig föräldrapenning tillkommer dessutom fadern som har rätl lill 10 ersättningsdagar per nyfött barn i samband med födelsen. Vid adoption av barn som är under 10 år har adoptivfadern molsvarande rätt.

För att ge löräldrarna möjlighet fil] besök i barnets skola eller besök i förs- 37

kole- eller fritidsverksamhet finns dessutom rätt fill två kontaktdagar per år Prop. 1985/86:100 för barn som har fyllt fyra med inte tolv år. Bil. 7

Inom hela föräldraförsäkringen finns möjlighet att ta ut ersättningsdagarna i form av hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning.

För gravida kvinnor som har fysiskt påfrestande arbelsuppgifter och inte kan fortsätta med dessa i graviditetens slutskede finns sedan år 1980 en lagfäst rätl till omplacering på arbetsplatsen lill ett mindre ansträngande arbete med bibehållen lön. Om en omplacering inle är möjlig har kvinnan rätt att vara ledig och uppbära havandeskapspenning. Denna utges under högst 50 dagar och motsvarar kvinnans sjukpenning.

Rätlen lill omplacering och havandeskapspenning omfattar även kvinnor som avstängs från sitt arbeie enligt föreskrifter med slöd av 3 kap. 16 § arbetsmiljölagen (1977:1160). I dessa fall kan havandeskapspenning utges fr.o.m. dagen för avstängningen.

Föräldraförsäkringen kompletteras av en rätt för föräldrarna lill ledighet från anställningen under lid då föräldrapenningen utges. Dessutom finns en fristående rätt för föräldrarna atl vara helt lediga så länge de vårdar barn som är yngre än ell och ett halvt år (lagen, 1978:410, om rätt till ledighet för vård av barn m.m.). Föräldrarna har också möjHghet att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram fill dess barnet fyller åtta år eller avslutar sitt första skolår.

Föräldrar som har handikappat barn som behöver särskild fillsyn och vård i hemmet kan få vårdbidrag med samma belopp som folkpensionen för en förfidspensionär. Vårdbidraget är graderat i helt eller halvt bidrag (192 resp. 96 % av basbeloppet).

En del av vårdbidraget kan utges som skattefri ersättning för de särskilda koslnader som handikappet medför. I övrigl beskattas vårdbidraget som inkomst och blir ATP-grundande för den förälder som svarar för omvårdnaden av barnet. Vårdbidrag beräknas utges för 13 500 barn budgelårel 1986/87.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte helt beroende av föräldrarnas förmåga att sörja för barnens ekonomiska behov. Bidragsförskott utgår vanligen med 41 % av basbeloppet vilket innebär 9 552 kr. per år vid basbeloppet 23 300 kr. Antalet barn för vilka bidragsförskott utgår kan beräknas till drygl 260 000.

Ensamförälderkommitlén har i sitt slutbetänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, gjorl en översyn av samhällsstödet till de ensamstående föräldrarna och deras barn. Betänkandet har remissbehandlats.

Vissa av kommitténs förslag har genomförts från den 1 januari 1985 som en del av de omfattande reformåtgärder för barnfamiljerna som då trädde i kraft. Det gäller höjningen av åldersgränsen för bidragsförskott från 18 till 20 år för de ungdomar som studerar. Vidare infördes ett stöd molsvarande bidragsförskottet för barn lill ensamslående adopfivföräldrar.

Avsikten är alt vissa ylleriigare frågor om underhållsbidrag och bidragsförskott skall las upp i en särskild proposifion under våren 1986.

Barn vars föräldrar avlidit får elt ekonomiskl grundskydd genom barnpen- 38

sion från folkpensionering och ATP. Barnpensionen från folkpensionerin- Prop. 1985/86:100 gen ulgår till drygt 33 000 barn under 18 års ålder. Pensionen utgår med lägst Bil. 7 26 % av basbeloppet och högst 41 % av basbeloppet i de fall då inte änkepension eller barnpension från ATP ulgår. Barnpensionen från ATP är knuten till den avlidne förälderns arbetsinkomst och ulgår f.n. till 38 000 barn under 19 års ålder.

C 1. Allmänna barnbidrag

1984/85 Utgift 7 006 629 369 1985/86 Anslag 8 245 000 000

Allmänna barnbidrag utgår fr.o.m. den 1 januari 1985 med 4 800 kr. per år och barn under 16 års ålder. Därutöver ulgår ett flerbarnstillägg med ett halvt barnbidrag per år till familjer med tre barn och med elt helt barnbidrag för varje ytterligare barn. Även 16-19-åringar som studerar medräknas vid bedömningen av rätt lill flerbarnstillägg. Kostnaderna täcks helt av medel från statsbudgeten. Administrationen av barnbidragen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Bidragsbestämmelserna finns i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (omtryckt 1973:449, ändrad senasi 1984:1100).

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87 lill 8 180 milj. kr. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprognos för riket åren 1983-2025. Riksförsäkringsverket har sedan gjorl en viss uppräkning av barnantalet. Med ledning härav beräknas antalet bidragsberättigade barn vara ca 1 593 000 vid utgången av år 1986. Antalet familjer med flerbarnstillägg beräknas till 151 000.

Föredragandens överväganden

Jag avser att föreslå regeringen atl senare lägga fram en proposifion till riksdagen med förslag om alt administrafionen av det förlängda barnbidraget förs över till försäkringskassorna, m.m. I avvaktan på denna proposition bör anslaget allmänna barnbidrag föras upp med ett oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att,i avvaktan på en särskild proposition, till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1986/87 beräkna ett förslagsanslag av 8 245 000 000 kr.

c 2. Bidrag till föräldraförsäkringen Prop. 1985/86:100

Bil. 7

1984/85

Utgift

835 000 000

1985/86

Anslag

865 000 000

1986/87

Förslag

954 000 000

Från anslaget läcks statens andel (15 %) av kostnaderna för föräldraförsäkringen i form av föräldrapenning samt havandeskapspenning.

Från januari 1986 gäller följande ersältningsförmåner inom föräldraförsäkringen.

Föräldrapenning utges under 360 dagar i anslutning lill barns födelse eller adoptivbarns ankomst till familjen. Föräldrapenningen utges under 270 dagar med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av den sjukpen-ninggrundande inkomsten dock lägst med en garantinivå som är 48 kr. per dag. Under resterande 90 dagar är ersättningen lika stor för alla, dvs. 48 kr. per dag. Ersättningen utges till den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet.

En förälder som behöver stanna hemma och lillfälligt vårda barn under 12 års ålder har också rätt till lillfällig föräldrapenning under högst 60 dagar per barn och år. Ersätlningen utges med samma belopp som sjukpenningen. Den tillfälliga föräldrapenningen kan också lämnas när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk samt när förälder behöver följa med barnet till barnavårdscentral m.m. Fadern har rätt fill särskilda dagar i samband med barns födelse eller adoption. Antalet ersättningsdagar är 10 per nyfött barn.

Inom den tillfälliga föräldrapenningen har föräldrarna dessutom möjlighet att varje år disponera två särskilda dagar (kontaktdagar) för varje barn som har fyllt fyra men inte tolv år. Dagarna är avsedda för besök i och kontakt med barnens vardagliga miljö, l.ex. barnomsorg och skola.

Blivande mödrar, som under graviditetens senare del på grund av arbetets art inte kan fortsätta i sitt vanliga arbete och inte kan omplaceras, har rätt till havandeskapspenning. Denna utges tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade förlossningen och längst till och med den elfte dagen före denna tidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenning utges med samma belopp som sjukpenningen. Har kvinnan blivit avstängd från sitt arbeie enligt föreskrifter med stöd av 3 kap. 16 § arbetsmiljölagen (1977:1160) därför atl arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador utges ersättning redan fr.o.m. dagen för avstängningen.

Föräldraförsäkringen är en integrerad del av sjukförsäkringssystemet såväl vad gäller finansieringen som administrationen av försäkringen. Kostnaderna för föräldrapenningen finansieras således lill 15 % genom statsbidrag på utgiftsanslag och till 85 % genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare på inkomsttitel.

Bestämmelserna om föräldrapenning finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120).

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar med kända löneökningar de totala kostna derna för föräldrapenning och havandeskapspenning till 5 975 milj. kr. för 40

vardera åren 1986 och 1987. Anslagsbehovet för budgelårel 1986/87 beräk- Prop. 1985/86:100 nas därmed till ca 895 milj. kr. Bil. 7

Verkets beräkningar av kostnadsutvecklingen för de olika förmånsslagen framgår av följande tabell, milj. kr. (avrundat).

Föräldraförsäkring

1987 Föräldrapenning

a) vid barns födelse

b) särskild föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Havandeskapspenning

4 200 (2 650) (1 550)

885 90

4 640 (2 900) (1 740)

985 110

4 805 1

1 050 120

4 805

1

1050 120

Summa

5 17S

5 735

5 975

Statsbidrag 15 %

900 Föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning slås samman till en förmän, kallad föräldrapenning från den 1 januari 1986. " Från den 1 januari 1986 kallas föräldrapenning för tillfällig vård av barn för tillfällig föräldrapenning.

Föredragandens överväganden

Jag har i avsnitlsinledningen berört de utvidgade ersättningsreglerna inom bl.a. föräldraförsäkringen och havandeskapspenningen som nyligen har trätt eller kommer att träda i kraft.

Med beaktande av löneutvecklingens inverkan på föräldrapenningen och havandeskapspenningen och en viss volymökning beräknar jag de totala kostnaderna för föräldraförsäkringen under näsla budgelår till ca 6 350 milj. kr. Därav avser ca 5 100 milj. kr. föräldrapenning, ca 1 120 milj. kr. tillfällig föräldrapenning och ca 130 milj. kr. havandeskapspenning. Statsbidragskostnaderna blir därmed avrundat 954 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 954 000 000 kr.

C 3 Vårdbidrag för handikappade barn

1984/85

Utgift

405 641 557

1985/86

Anslag

439 000 000

1986/87

Förslag

470 000 000

Vårdbidrag lämnas till förälder som i hemmet vårdar barn under 16 års ålder om barnet behöver särskild tillsyn eller vård på grund av sjukdom eller handikapp. Vid bedömning av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag beviljas med belopp som motsvarar hel eller halv förtidspen sion (folkpension jämte pensionstillskott)'vilket innebär 192 resp. 96 % av basbeloppet. Bidraget beskattas som inkomst. En viss del av vårdbidraget kan dock bestämmas som skattefri ersätlning för merkostnader, 41

För barn som vårdas på institution kan s.k. ferievårdbidrag lämnas när Prop. 1985/86:100 barnet vistas i föräldrahemmet. Bil. 7

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar med basbeloppet 22 300 kr. anslagsbehovet för vårdbidrag under budgetåret 1986/87 till 442 milj. kr. Vårdbidrag beräknas utges för 13 500 barn.

Föredragandens överväganden

På grundval av riksförsäkringsverkels beräkningar och med hänsyn till utvecklingen av basbeloppet beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår fill 470 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Vårdbidrag för handikappade barn för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 000 kr.

C 4. Bidragsförskott

1984/85 Utgift 1 485 087 818

1985/86 Anslag 1530 000 000

Bidragsförskott utgår för barn som endast en av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Bidragsförskott kan också utgå när föräldrarna har gemensam vårdnad. Fram till den 1 januari 1985 gällde 18 år som en allmän åldersgräns för bidragsförskott. Från den tidpunkten kan bidragsförskott utgå också för studerande barn i åldern 18-20 år (prop. 1984/85:39, SoU 10, rskr. 67). De bidragsberälfigade barnen garanteras ett generellt ekonomiskt bidrag, som i regel motsvarar 41 % av basbeloppet.

Bestämmelserna om bidragsförskott finns i lagen (1964:143) om bidragsförskott (omtryckt 1976:277, senast ändrad 1984:1098) och lag (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar med basbeloppet 22 300 kr. kostnaderna för bidragsförskott under budgetåret 1986/87 lill 1 580 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Chefen för justitiedepartementet avser atl senare föreslå regeringen en särskild proposition med vissa ändringar i reglerna om uppräkning av under-

hållsbidrag. I del sammanhanget kommer jag all överväga vissa frågor som Prop. 1985/86:100 rör bidragsförskott. Bil. 7

Anslaget fill bidragsförskott bör därför nu las upp med etl preliminärt belopp.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att,i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, fill Bidragsförskott för budgetåret 1986/87 beräkna etl förslagsanslag av 1 530 000 000 kr.

C 5. Barnpensioner

1984/85 Utgift 200 538 365

1985/86 Anslag 214 000 000

1986/87 Förslag 211000 000

Från detla anslag bekostas barnpension från folkpensioneringen. Barnpension utges fill barn som är under 18 års ålder och vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit.

Barnpension från folkpensioneringen utges med 41 % av basbeloppet eller, om barnet uppbär bidragsförskott, med 31 % av basbeloppet. För barn vars båda föräldrar har avhdit utgör barnpensionen 31 % av basbeloppet efter vardera föräldern. Pensionen minskar om det även utges barnpension från ATP eller om modern får änkepension, men skall alllid utges med minst 26 % av basbeloppet.

Barnpension från filläggspensioneringen finansieras direkt genom ATP-avgiften.

Riksförsäkringsverket

Antalet barnpensioner från folkpensioneringen har minskat markant under senare år. I januari 1980 uppgick anlalet till ca 43 000 och beräknas i januari 1987 uppgå till ca 32 500. Barnpensionens medelbelopp beräknas i januari 1987 uppgå till 27,3 % av basbeloppet.

Riksförsäkringsverkel beräknar med basbeloppet 22 300 kr. kostnaderna för barnpensioner från folkpensioneringen under budgetåret 1986/87 till 198 milj. kr.

Föredragandens överväganden

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med hänsyn lill utveckhngen basbeloppet beräknar jag anslagsbehovet för näsla budgelår lill 211 milj. kr.

43

Hemställan Prop. 1985/86:100

Bil 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnpensioner för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 211 OOOOOO kr.

C 6. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

1984/85

Utgift

2 561 803

1985/86

Anslag

3 000 000

1986/87

Förslag

4 900 000

Från den 1 januari 1985 utgår elt särskilt bidrag till sådana barn som är adopterade av endasl en person. Reglerna för det nya bidraget motsvarar i stort sett dem som gäller för bidragsförskott. Bidraget uigår således i normalfallet med 41 % av basbeloppet per år för barn under 18 år och för studerande barn i åldern 18-20 år.

Bestämmelserna finns i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag lill vissa adoptivbarn.

Riksförsäkringsverket

Antalet bidragsberättigade barn beräknas till 500 under budgetåret 1986/87. Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna fill 4 600 000 kr. vid basbeloppet 22 300 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar kostnaderna för bidraget lill 4,9 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.

44

D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålder- Prop. 1985/86:lOO dom Bil- 7

Under detla avsnitt redovisas huvuddelen av den allmänna försäkringen, nämligen sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), folkpensionering och allmän tilläggspension (ATP). Här redovisas också de kompletterande förmånerna hustrulillägg och kommunall bostadstillägg saml arbeisskadeförsäkring och delpensionsförsäkring. (Föräldraförsäkringen, vårdbidrag för handikappade barn samt barnpension redovisas under avsnitt C).

Dessa ersättningssystem utgör grundstenarna för den sociala tryggheten och det skydd mot inkomstbortfall alla behöver vid sjukdom, handikapp och ålderdom. Utbyggnaden och effektiviseringen av detta ekonomiska trygghetssystem , som omfattar hela befolkningen, har skett successivt under flera decennier. Det är viktigt atl slå vakt om detla grundläggande välfärdssystem inle minst i ekonomiskt kärva tider.

Den ekonomiska situation som Sverige befinner sig i gör del dock nödvändigt att försöka begränsa kostnadsutvecklingen även inom socialförsäkringens område. Detta måste emellertid ske med slor varsamhet så att trygghetssystemets grundläggande drag eller inriktning inte äventyras. Åtgärderna måsle också få en fördelningspolitiskt rikfig effekt.

ATP-systemet och folkpensioneringen har i nuvarande huvudsakliga utformning varil i krafl under närmare 25 år. Del finns därför skäl all se över effekterna och pröva möjlighelerna atl förenkla regelsystemet. De flesta förvärvsarbetande omfattas dessulom av en eller flera kompletteringsanordningar i form av bl.a. avlalsreglerade pensioner. Tillsammans har delta medfört atl del är svårt för den enskilde all överblicka det samlade utfallet av de pensionsförmåner han har rätt till.

Den parlamentariska pensionsberedningen (S 1984:03) har mot denna bakgrund i uppgift att göra en översyn av del allmänna pensionssystemet. Några av de frågor som kommittén enligt direktiven bör behandla är reglerna för värdesäkring av pensionerna, reglerna för intjänande av ATP och utformning av efterlevandepensioneringen. Frågor angående rörlig pensionsålder skall behandlas med förtur.

En utredning (S 1985:02) har tillsatts med uppgift all se över vissa grundläggande regler bl.a. inom sjukförsäkringen som kan utgöra ett hinder i rehabiliteringsarbetet. Utredningen skall även se över sjukförsäkringens ersättningsregler när det gäller åtgärder som syftar till att förebygga framtida nedsättning av arbetsförmågan. Vissa resurs-, ansvars- och samordningsfrågor när det gäller rehabiliteringsinsatserna behöver också ses över. Syftet med översynen är att ge sjukförsäkringen en mera aktiv roll i rehabiliteringsarbetet och när del gäller sjukdomsförebyggande insalser.

Regeringsrätten har i dom i juni 1985 funnit atl viss ersättning som en id rottsförening betalat ut till en idrottsutövare är all jämställa med ersättning för förvärvsarbete på grund av anställning, vilkel innebär att beloppet skulle ingå i föreningens underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Denna dom skiljer sig från den praxis som rått tidigare, då ersättning till idrottsutö vare inte har ansetts vara inkomst av förvärvsarbete enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 45

Med anledning av domen har riksidrotlsförbundel den 8 oktober 1985 in- Prop. 1985/86:100 kommit med en skrivelse till regeringen. Förbundet yrkar i skrivelsen bl. a. Bil. 7 alt regeringen föreslår riksdagen atl tills vidare återföra situationen belräffande sociala avgifter för idrottsutövare till den som rådde före regeringsrättens dom.

Ett antal idrottsföreningar kommer genom att regeringsrättens dom medför en ändrad rättstillämpning alt kunna drabbas av en oförutsedd ekonomisk belaslning. Enligt min mening finns del anledning all la hänsyn till denna för föreningarna oförutsedda ekonomiska belastning till den del den utgörs av arbetsgivaravgifter för gången tid. Etl ekonomiskl stöd av engångskaraktär bör därför ges som omfattar arbetsgivaravgifter som kan komma att tas ul av idrottsföreningarna för tiden t. o. m. år 1985 som en följd av tillämpningen av principerna i regeringsrättens dom. För liden därefter har idrottsföreningarna däremot möjlighet att anpassa sig till rättsläget och betala in arbetsgivaravgifter på föreskrivet sätt.

Den ändrade rättstillämpningen torde för ifrågavarande idrottsföreningar medföra att en skyldighet att lämna s. k. årsuppgifl uppkommer avseende arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1985. Denna skall lämnas senast den 3 mars 1986 och i anslutning därtill skall också de kvarstående avgifterna som avser spelarersättning för år 1985 betalas in. Jag har för avsikt alt inom kort föreslå regeringen atl en proposifion avlämnas fill riksdagen om kompensation till idrottsföreningarna med anledning av arbetsgivaravgifter för spelarer-sättningar. Min avsikt är att uiforma förslaget så att ett särskill förslagsanslag inrättas under femte huvudtiteln för budgetåret 1985/86 från vilket kompensationen för ulgiflsåret 1985 kan regleras under detta budgetår.

För avgifter avseende åren 1984 och tidigare kan riksförsäkringsverkel komma alt debitera berörda idrottsföreningar. Denna debitering, med åtföljande belalningstillfällen, kan i vissa fall komma atl inträffa även efter första halvåret 1986. De sammantagna avgifter som kan komma att påföras idrottsföreningarna för tiden 1984 och bakåt kan förväntas bli jämförelsevis små. Jag finner därför att något särskilt anslag inte bör tas upp på statsbudgeten för della ändamål för budgetåret 1986/87. I stället bör riksförsäkringsverket ges möjlighet att från anslaget D 2. Folkpensioner under femte huvudtiteln betala ut belopp motsvarande de avgifter som idrottsföreningarna kan komma att debiteras för tiden 1984 och bakåt till följd av den rättstillämpning som regeringsrättens dom ger upphov till. Det får sedan ankomma på riksförsäkringsverket att för idrottsföreningarnas räkning betala in belopp molsvarande de debiterade arbetsgivaravgifterna. I den mån riksförsäkringsverkets debitering kan ske före innevarande budgetårs utgång bör givelvis kompensationen regleras från det tidigare nämnda förslagsanslaget.

Försäkringens omfattning

Ersättningarna från den allmänna försäkringen är värdesäkrade genom anknytning lill etl basbelopp som fastställs för varje år på grundval av den allmänna prisutvecklingen under föregående år. Basbeloppet har för år 1986 fastslällls till 23 300 kr.

46 Sjukförsäkringen Prop. 1985/86:100

Ril 7 Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätl

lill dels sjukpenning vid sjukdom med 90 % av arbetsinkomster upp till 7,5 gånger basbeloppet (174 700 kr. år 1986), dels viss ersättning i samband med läkarvård och annan sjukvårdande behandling, läkemedelsinköp, landvård, sjukhusvård samt sjukresor.

Ell nyll syslem för ersätlning fill sjukvårdshuvudmännen avseende öppen vård har införts fr.o.m. den 1 januari 1985. Det nya ersättningssystemet innebär att de ersättningar från sjukförsäkringen för läkarvård m.m. inom öppen vård samt statsbidraget till den psykiatriska vården som tidigare utbetalats till sjukvårdshuvudmännen omvandlats till en särskild ersättning per invånare kallad allmän sjukvårdsersällning. Ersätlningen är avsedd främsl för primärvård och annan öppen vård. Den skall t.v. grundas på ett enhetligt belopp per invånare och år. För åren 1985 och 1986 gäller emellertid särskilda övergångsregler som innebär att den totala ersättningen fördelas i särskild ordning.

Frågan om behovskriterier vid avvägningen av ersättningsbeloppet per innevånare övervägs i enlighet med riksdagens uttalande (prop. 1983/84:190, SfU 31, rskr. 393).

Särskilda ersätlningsbelopp utges vidare för utveckling av hemsjukvården, för öppna vårdformer för människor med psykisk sjukdom eller störning, för förebyggande insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet, för hjälpmedel till handikappade, för sjuktransporter, för öppen sjukvård för anhållna, häktade och intagna på kriminalvårdsanstalter, för personer under värnpliktstjänstgöring samt för öppen vård som föranletts av arbetsskada. Dessa ersättningar utges med ett särskilt belopp per invånare och år. Ersättning för sjukhusvård utges med ett särskilt belopp per vårddag.

Den nuvarande överenskommelsen om ersättningar lill sjukvårdshuvudmännen gäller åren 1985 och 1986. För att fastställa ersättningarna för tiden därefter kommer överläggningar alt ske med sikte på atl en proposition om ersättningar till sjukvårdshuvudmännen skall föreläggas riksdagen våren 1986.

Sjukförsäkringens ersättningsregler för öppen sjukvård innebär atl patienten vid läkarbesök betalar en enhetlig avgift på f.n. högst 50 kr. per besök i offentlig vård och vanligen 55 kr. per besök hos privatpraktiserande läkare. Försäkringsersättning utges i form av allmän sjukvårdsersällning till sjukvårdshuvudmännen och enligt särskild taxa till privatpraktiserande läkare.

Motsvarande ersättningsregler gäller även för sjukvårdande behandling som utförs av annan personal än läkare. Patientavgiften är där högst 25 kr. per besök i offentlig vård och 30 kr. per besök hos privatpraktiserande sjukgymnast.

Riksdagen har nyligen beslutat atl patienten vid läkemedelsinköp fr.o.m. den 1 januari 1986 skall betala halva kostnaden utöver ett karensbelopp på 30 kr., dock högsl 55 kr. för varje inköpstillfälle. Kostnaderna därutöver betalas från sjukförsäkringen.

Sjukförsäkringens utgifter för läkemedel har ökat kraftigt under senare -j

är. För att komma till rätta med kostnadsutvecklingen på läkemedelsområ-

det har regeringen genomfört olika begränsningar då del gäller förskriv- Prop. 1985/86:100 ningslid och förskrivningsmängd för läkemedel. Vidare har informalionsin- Bil. 7 satser genomförts för atl öka kostnadsmedvetenheten hos de förskrivande läkarna. Inom såväl riksförsäkringsverket som socialstyrelsen bedrivs etl omfattande analysarbete i detta syfte.

Som ett led i strävandena att begränsa läkemedelskostnaderna kommer också vissa vitaminer, medel mol gasbildning och saltsyredämpande medel samt vissa kombinationspreparat för att dämpa hosta att undantas från prisnedsättning enligt lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader.

För personer med stort behov av sjukvård och läkemedel finns elt högkostnadsskydd. Skyddet gäller för lakar- och tandläkarordinerade läkemedel saml för läkarvård och sjukvårdande behandling i privat och offentlig öppen vård. Det innebär i princip att en person blir befriad från ytterligare kostnader för läkemedel och vårdbesök när han har betalat avgift för 15 inköp eller vårdbesök. Befrielsen gäller under en tolvmånadersperiod räknat från försia inköpet eller besöket. För barnfamiljer gäller att inköp eller vårdbesök för samtliga barn under 16 år i en familj får läggas samman.

När en försäkrad vårdas på sjukhus betalar sjukförsäkringen en ersätlning lill sjukvårdshuvudmannen med 45 kr. per dag. För varje dag som den försäkrade vårdas på sjukhus görs samtidigt avdrag från hans sjukpenning. Avdraget skall enligt ett av riksdagen nyligen fattat beslul utgöra 55 kr, per dag fr.o.m. den 1 januari 1986, dock högst en tredjedel av den uigående sjukpenningens bruttobelopp. Riksdagen har samtidigt beslutat alt de differentierade vårdavgifterna skall avskaffas fr.o.m. den 1 april 1986. 1 stället sker en återgång till det tidigare systemet med fasta patientavgifter. Varje sjukvårdshuvudman fastställer avgiften som får vara högsl 55 kr. per vårddag. Flertalet pensionärer får därmed en lägre vårdavgift jämfört med vad som f.n. tas ut inom det differentierade avgiftssystemet.

Sjukförsäkringen innefattar också den allmänna tandvårdsförsäkringen. Den omfattar alla försäkrade fr.o.m. 20 års ålder. Barn och ungdomar under 20 års ålder har rätt till avgiftsfri tandvård genom landstingens folktandvård. Tandvårdsförsäkringen ersätter kostnaderna för tandvård enligt tandvårdstaxan med 40 % upp till 2 500 kr. och med 75 % för kostnader däröver.

För att bygga ut barn- och ungdomstandvården har landstingen erhållit ett stimulansbidrag, som uppgår till 360 kr. per individ i åldern 0-19 år. Bidraget kan därmed beräknas till 735 milj. kr. för vardera av åren 1986 och 1987. Numera är barn- och ungdomstandvården fullt utbyggd inom samtliga landsting. Bidraget till landslingen bör därför tas bort fr.o.m. år 1987.

Koslnaderna för sjukförsäkringen (exkl. föräldraförsäkringen) beräknas för år 1986 lill 33 100 milj. kr. Kostnadsutvecklingen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

År

Sjuk-

Öppen

Tandvård

Läke-

Övriga

Summa

pennmg

sjukvård

medel

sjukvårdsutgifter

1 150

1 768

2 683

4 111

8 024

1 181

1 276

11 921

12 635

3 739

2 174

2 326

1 721

22 595

1985'

16 934

5 345

3 360

3 785

3 100

32 524

1986'

18 300

4 575

3 075

4 300

2 850

33 100

' Beräknat,

Sjukförsäkringen finansieras till 15 % av statsbidrag och till 85 % av socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften till sjukförsäkringen utgör fr.o.m. år 1986 9,3 % av lönesumman.

1 följande tabell belyses utvecklingen av antalet sjukdagar, sjukfallsfrek-vens m.m.

År

Ersatta sjukdagar

Sjukfallsfrekvens

Genomsnittligt

pet

försäkrad

Antal fall per

antal dagar per

försäkrad

fall

15,7

0,66

23,9

19,8

1,09

18,2

22,0

1,37

15,6

22,8

1,52

15,2

21,2

1,49

14,9

19,6

1,47

13,6

18,5

1,38

13,4

18,4

1,46

12,5

18,8

1,47

12,4

1985'

19,0

' Beräknat.

Som framgår av tabellen har anlalet ersatta dagar minskat från i genomsnitt 22,8 år 1978 lill 18,4 år 1983, varefter en mindre ökning har skett. En förändring av det genomsnittliga antalet ersatta sjukdagar med en dag motsvarar en kostnadsförändring för sjukförsäkringen med totalt drygt 850 milj. kr. per år.

Sjukfallsstatistiken visar på stora regionala skillnader. Således har de tre storstadsområdena markant högre antal ersatta sjukdagar och antal sjukfall per försäkrad. Anlalet ersatta sjukdagar per försäkrad år 1984 var i genomsnitt 20,3 för Stockholms län, 24,9 för Göleborg och 22,2 för Malmö jämfört med 15,0 för Skaraborgs län och 15,9 för Kalmar län. Riksgenomsnittet var 18,8 sjukdagar per försäkrad. Antal sjukfall per försäkrad var i genomsnitt 1,83 för Stockholm, 1,64 för Göteborg och l,60förMalmö jämfört med 1,21 för Hallands län och Kristianstads län. Medeltalet för riket var 1,47 sjukfall per försäkrad.

Av följande tabell framgår hur andelen sjukdagar resp. sjukfall fördelar sig på sjukfall av olika längd för åren 1970-1984. De långa sjukfallen svarar för ca 85 % av antalet sjukdagar men endast för ca 25 % av antalet sjukfall. För de korta sjukfallen är förhållandet det omvända. Vidare kan utläsas att de korta sjukfallens andel ökar.

År

Sjukfallets varaktighet

1-6 dagar

dagar eller mer

Andel av

sjukfallen

dagarna

sjukfallen

dagarna

4 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 100

Den kostnadsmässiga tyngdpunkten inom sjukpenningförsäkringen ligger Prop. 1985/86:100 således på de långa sjukfallen. För den enskilde kan långa sjukskrivningspe- Bil. 7 rioder också föra med sig avsevärda negativa konsekvenser. Jag anser det därför angelägel både ur kostnadssynpunkt och inte minst ur den försäkrades egen synpunkt alt ålgärder vidtas för alt underlätta rehabiliteringen av dem som drabbats av sjukdom. Riksförsäkringsverket har utarbetat en akti-vilelsplan på rehabiliteringsområdel och försök pågår på flera platser i landel för alt uppnå en effektivare rehabilitering.

Försäkrade som före 65 års ålder lämnar sin anställning med tjänstepension och som vid pensionsavgången anmäler sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen får i regel behålla den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som de hade när de slutade anställningen. För denna kategori försäkrade kan sjukpenning således komma att utges utan alt elt reelll inkomstbortfall föreligger. Sjukpenningen utges utan någon minskning med tjänstepensionen. Detta får lill följd atl de inkomster tjänstepensionären uppbär under etl sjukdomsfall i form av sjukpenning och tjänstepension ofta kommer att betydligt överstiga lönen under den yrkesverksamma tiden. Fr. o. m. den månad under vilken tjänstepensionären fyller 65 år fastställs SGI endast om han förvärvsarbetar. Denna regel gäller generellt och således inte bara för ijänstepensionärer.

Reglerna för rätt tiil ersättning från arbetslöshetskassa innebär för den som samtidigt uppbär tjänstepension att han inte har rätt lill ersättning från arbetslöshetskassan, om det pensionsbelopp som han uppbär uppgår till 60 procent eller mer av lönen vid tiden för pensionsavgången. Understiger pensionsbeloppet 60 procent av lönen föreligger rätt lill arbelslöshetsersällning, men denna ersättning samordnas då med tjänstepensionen. Motivet till att personer som uppbär tjänstepension som uppgår till minsl 60 procent av lönen inte har rätt lill ersättning från arbetslöshetskassa är bl. a. all denna grupp får anses ha sin försörjning tryggad genom tjänstepension.

Sjukförsäkringen har som sin centrala princip alt ersättning skall utges som en kompensation för inkomstbortfall. Reglerna för fastställande av SGI i 3 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring bör därför ändras så atl den överkompensation som arbetslösa tjänstepensionärer nu kan få undviks. Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1986. De regler som införs bör lämpligen ansluta lill de regler som tillämpas för tjänstepensionärer i fråga om rätt fill arbetslöshetsersättning.

Delta innebär att en försäkrad som före ingången av den månad under vilken han fyller 65 år uppbär tjänstepension i form av ålderspension eller annan därmed jämställd pension som uppgår till minst 60 procent av lönen vid pensionsavgången, endast bör kunna få SGI beräknad på inkomst av fak tiskt arbeie. Blir han arbetslös får han inle behålla sin SGI. Om en försäkrad som uppbär en tjänstepension som understiger 60 procent av lönen närmast före pensionsavgången är helt eller delvis arbetslös, bör han få behålla en sjukpenningförsäkring som tillsammans med tjänstepensionen ger elt tillfredsställande skydd under arbetslösheten. SGI bör fastställas under för utsättning att den försäkrade är anmäld som arbetssökande på arbetsför medling och beredd att ta erbjudet lämpligl arbete. SGI bör beräknas på grundval av lönen närmast före pensionsavgången eller, om den försäkrade -0

inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfatlning som lidigare, på grundval av den inkomst som han kan antas få av ett arbeie som svarar emot det föreliggande arbetsutbudet. Inkomsten får inte överstiga sju och en halv gånger basbeloppet. Vidare bör samordning ske med tjänstepensionen på så sätt att denna pension skall minska den inkomst som ligger till grund för beräkningen av SGI.

Det bör också beaktas alt Ijänstepensionären kan ha elt mindre förvärvsarbete samtidigt som han står till arbetsmarknadens förfogande för ytteriigare arbeie. I sådana fall bör minskningen med tjänstepensionen inte få ge till resultat att den försäkrade erhåller en lägre SGI än om beräkningen skett på grundval av inkomsten av det förvärvsarbete som han har.

Liksom belräffande andra arbetslösa bör en arbetslös tjänslepensionärs SGI kunna följa med i löneutvecklingen inom yrkesområdet.

Bestämmelserna om på vilkel sätt SGI skall beräknas för Ijänstepensionärer skall fillämpas både vid den omprövning som skall ske när tjänstepensionen beviljas och vid prövning av SGI som aktualiseras vid senare fill-fällen under liden fram till den månad då Ijänstepensionären fyller 65 år. Della innebär således alt de nya reglerna skall tillämpas även i den situationen att Ijänstepensionären blir arbetslös sedan han fått en SGI fastställd på grund av förvärvsarbete efter pensionsavgången.

De nya reglerna bör endast omfatta försäkrade som uppbär tjänstepension. Begreppet tjänstepension bör här ha samma innebörd som del har inom skatteområdet. Enligt anvisningarna (punkt 1) lill 31 § kommunalskattelagen (1928:370) menas med tjänstepension en förmån som utges från pensionsförsäkring som har samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare har åtagit sig atl ansvara för betalning av hela avgiften.

Förslaget innebär att utgifterna för sjukförsäkringen beräknas minska med knappt 50 milj. kr. per år.

Prop. Bil. 7

1985/86:100

Folkpensioner

Antalet folkpensionärer och utgifterna för folkpensionerna framgår av följande sammanställning. Barnpension redovisas under avsnitt C.

Antalet folkpensionsförmåner

I börian

Ålders-

Förtids-

Hustru-

Änke-

Handi-

Summa

Bostads-

av ar

pension

tillägg

pension

kapp-ersättn.

stöd till pensionärer.

1965 1970 1975 1980 1986'

827 200 150 600

946 600 187 900

1 061 700 288 900

I 363 100 293 300

1 482 000 335 000

41700 84 400 10 800 1114 700 580 700

53 700 100 700 14 900 1 303 800 657 900

68 000 105 800 17 600 1 542 000 739 000

55 500 83 700 39 000 1 834 600 791 400

41 000 73 700 43 700 1 975 400 600 000

Beräknat.

51 Folkpensionsutgifler, milj.kr.

År

Ålders-

Förtids-

Änkepen-

Hustru-

Handi-

Barn-

Summa

Bostads-

pension

sion

tillägg

kapp-ersätt-ning

tillägg

stöd till pensionärer

3 146

4 146

5 180

6 974

9 945

2 660

14 050

1 663

21 940

5 200

1 148

29 255

3 512

1986'

35 750

8 590

1 460

46 910

4 240

' Beräknat

Den försia tabellen visar att antalet personer med ålders- och förtidspension har ökat successivt under de senasle 20 åren. Ökningen av anlalet ålderspensionärer avspeglar självfallet ökningen av antalet åldre i befolkningen. Andelen personer över 65 år av hela befolkningen var 12,7 % år 1965 och har därefter successivt ökat och är f.n. ca 17 %.

Den ekonomiska tryggheten är av avgörande betydelse för de äldres välfärd. Reformerna inom folkpensioneringen har varit omfattande under de två senaste decennierna. Tillsammans med det ökade antalet äldre personer har detla medfört kraftigt ökade pensionskostnader. Kostnadsökningen orsakas också av förmånernas anknytning till basbeloppet och därmed anpassning till förändringarna av penningvärdet. Vidare har standardförbättringarna i form av höjda pensionstillskott medfört en ökad kostnad. Av det totala anlalet folkpensionärer i januari 1986 beräknas 780 000 eller 41 % ha hell eller reducerat pensionstillskott.

Fr.o.m. januari 1986 kommer folkpensionens årsbelopp - inklusive helt pensionstillskott men exklusive kommunalt bostadstillägg - att uppgå till 33 552 kr. för ensam ålderspensionär och till 58 949 kr. för ett pensionärspar. Motsvarande årsbelopp för en ensam förtidspensionär uppgår till 44 736 kr.

Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1986/87 beräknas till 48 100 milj. kr.

Folkpensionerna finansieras delvis genom en socialavgift som betalas av arbetsgivare och egenföretagare. Denna folkpensionsavgifl är för närvarande 9,45 % av avgiftsunderlaget. Avgiften, som filiförs statsbudgeten, beräknas vid nämnda avgiftsuttag läcka ca 76 % av statens utgifter för folkpensioneringen är 1986.

Bostadsstöd tdl pensionärer

Kommunerna bestämmer själva om kommunalt bostadstillägg fill folkpension (KBT) skall ulgå och vilka grunder som skall gälla. Inkomslprövningsreg-lerna är dock fasfiagda i lag. Samtliga kommuner har beslutat atl KBT skall kunna ulgå. KBT administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna och betalas ut samtidigt med folkpension. KBT utgår f.n. till ca 600 000 pensionärer.

Statsbidrag utgår fill kommunernas koslnader för KBT under förutsätt-

ning att kommunen svarar för minst 80 % av den del av den månatliga bo- Prop. 1985/86:100 sladskostnaden som ligger mellan 80 kr. och 800 kr. för ogift pensionär samt Bil. 7 mellan 80 kr. och 950 kr. för makar. Kommunen får statsbidrag med 25 % av sina slatsbidragsberätligande KBT-kostnader.

KBT betalas ut av riksförsäkringsverket varje månad gemensaml med folkpensionen. Kostnaden förskotleras av staten och påförs kommunerna följande år genom avräkning mot kommunalskattemedel som betalas ul tolv gånger om årel. Därvid sker också beräkning av statsbidraget. Staten lämnar sålunda kommunerna elt års kredil för deras kostnader för KBT. Kommunerna kompenserar inle staten för den räntekostnad som uppslår vid förskotteringar. Riksrevisionsverkel har inom ramen för förvaltningsrevisionen till regeringen redovisal de statsfinansiella effekterna av en minskad kredittid.

Som finansministern har redovisat tidigare denna dag i finansplanen (prop. 1985/86:100) förutses den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn bli gynnsam de närmaste åren. Mot bakgrund därav föreslås därför all en ändring görs av regleringen för statens utlägg avseende KBT, så att varje månads KBT-utbetalningar avräknas mot utbetalningen av kommunalskattemedel samma månad som utbetalningen av KBT sker.

Ändringen bör genomföras så alt avräkning enligt det nya systemet sker första gången vid utbetalning av KBT i januari 1987. Under 1987 skall samtidigt avräkning ske enligt nuvarande system för kommunernas KBT-koslnad avseende år 1986.

De finansiella effekterna för staten utgörs dels av en engångseffekt genom indragning av krediter och dels en bestående ränteeffekt genom atl statens genomsnittliga likviditet höjs med ett belopp motsvarande kommunernas årliga kostnad för KBT, som för år 1987 kan beräknas till ca 3 650 milj. kr. Engångseffeklen för staten utgörs av motsvarande belopp och den årliga bestående ränteeffeklen för staten kan beräknas till ca 475 milj. kr.

Den finansiella effekten redovisas inte över statsbudgeten. Däremot redovisas statsbidraget till KBT över statsbudgeten. Effekten på denna blir under övergångsåret 1987 en dubblering av bidraget eftersom tvä års bidrag samtidigt skall redovisas mot anslaget.

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag berört frågan om statsbidraget till KBT i sin redovisning av vissa kassahållningsfrågor.

De totala KBT-kostnaderna har för år 1986 beräknats till 4 240 milj. kr. och statsbidraget till 690 milj. kr. Kostnaderna för KBT ökar genom den allmänna hyreskostnadsstegringen men samtidigt har den fortgående ökningen av antalet pensionärer med ATP en återhållande effekt på kostnadsutvecklingen.

Allmän tilläggspension

Antalet ATP-pensionärer och utgiftsutvecklingen framgår av följande sammanställningar. Barnpension redovisas under avsnitt C.

53 Antalet A TP-

pensioner

Prop. 1985/86:100 _ Bil. 7

I början

Ålders-

Förlids-

Änke-

Summa

av år

pension

51 300

17 600

19 600

88 500

224 600

70 300

68 100

363 000

419 900

173 700

136 400

730 000

756 700

208 500

217 100

1 182 300

1986'

998 000

272 000

316 000

1 586 000

' Beräknal

Utgifterna för ATP, milj. kr.

År

Ålders-

Förtids-

Änke-

Summa

pension

1 114

2 450

1 830

4 890

12 350

4 640

18 770

1986'

33 650

10 050

4 520

48 220

Beräknat.

ATP:s ålderspension utgör 60 % av den pensionsgrundande inkomsten, räknai på medeltalet av den försäkrades 15 bästa inkomstår i arbetslivet. Pensionsgrundande inkomst beräknades första gången för år 1960. Enligt huvudregeln krävs 30 års förvärvsarbete för full pension. Den årliga pensionsgrundande inkomsten beräknas på inkomster som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp. ATP-poäng för år 1986 beräknas således på inkomster mellan 23 300 kr och 174 700 kr. Reglerna för pensionsålder m.m. överensslämmer med molsvarande regler inom folkpensioneringen.

Av de redovisade sammanställningarna framgår att ATP-förmånerna successivt fått ökad belydelse. Andelen ATP-pensionärer utgjorde år 1970 33 % av samtliga pensionärer med molsvarande förmåner från folkpensioneringen. Denna andel uppgår nu till ca 70 %. Av de f.n. närmare 1,5 milj. ålderspensionärerna och ca 335 000 förtidspensionärerna med folkpension har ca 1 milj. (67 %) resp. 270 000 (81 %) också ATP-pension. Ökningen av antalet ATP-pensionärer fortsätter. Ulöver denna ökning av andelen folkpensionärer med ATP sker det också en markant ökning av den genomsnittliga ATP-pensionens storlek genom all de nytillkommande pensionärerna vanligen har en högre ATP-poäng.

ATP finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. ATP-avgiften utgör för år 1985 10 % av lönesumman. Avgiften har för år 1986 fastställts fill oförändrat 10 % och för år 1987 lill 10,2 % av lönesumman. Den ekonomiska situationen under år 1986 kan förväntas uppvisa en för ATP-systemet gynnsam bild med sänkt inflationstakt, viss reallönetillväxt och hög realränta. Därigenom bedöms en viss real ökning av den allmänna pensionsfondens (AP-fonden) medel kunna ske under de båda åren.

ATP-avgiften betalas in till AP-fonden. Fondförvaltningen är uppdelad på nio styrelser. Försia - tredje fondstyrelserna förvaltar var sin del av influtna medel från avgifter till tilläggspensioneringen, medan fjärde fondstyrelsen förvallar en avgränsad del av dessa medel genom placering i aktier

m.m. De fem löntagarfondsslyrelserna skall förvalla de medel som inflyter Prop. 1985/86:100 dels från vinsldelningsskatt och vinstskall, dels från en särskild del (0,2 pro- Bil. 7 centenheter) av ATP-avgiften. Löntagarfondsstyrelserna skall årligen överföra en real kapitalavkastning på minst 3 % lill AP-fondens pensionsmedel. AP-fonden uppgick år 1965 till 7 300 milj. kr. och ökade till 31 343 milj. kr. år 1970 saml 148 312 milj. kr. år 1980.1 januari 1986 beräknas AP-fonden uppgå till 260 000 milj. kr.

Delpensionsförsäkring

Förvärvsarbelande i åldern 60-65 år har möjlighet att minska arbetsinsatsen genom atl övergå till deltidsarbete i kombination med delpension. Delpensionen fyller då ut en viss andel av det inkomstbortfall som följer av arbetsfidsminskningen. För alt delpension skall kunna utgå krävs bl.a. atl den försäkrade har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst 10 år fr.o.m. 45 års ålder och att vederbörande under de senaste tolv månaderna före arbetstidsminskningen förvärvsarbetat under minsl fem månader.

För anslällda gäller atl arbetstiden måste minskas med minst fem timmar i veckan och efter minskningen uppgå lill minst 17 fimmar i veckan. Egna företagare måste minska sin arbetstid med i genomsnitt minst hälften och därefter arbeta i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. För dem som beviljats delpension före år 1981 utgör pensionen 65 % av inkomstbortfallet vid minskningen av arbetsfiden. För nytillkommande delpensionärer fr.o.m. den 1 januari 1981 utgör pensionen 50 % av inkomstbortfallet. Delpensionen är knuten till basbeloppet och är pensionsgrundande för ATP. Regeringen avser att under mandatperioden föreslå riksdagen atl kompensationsnivån inom delpensioneringen återförs till 65 % av inkomstbortfallet för alla.

Av följande sammanställning framgår hur antalet delpensionärer och kostnaderna har ulvecklals sedan pensionsformen infördes år 1976. Fr.o.m. år 1981 har den tidigare ökningen ersatts av en klar minskning av antalet personer med delpension.

Antalet delpensionärer och utgifterna

I början av år Anlalet delpensionärer Utgifter per år,

milj.kr.

33 900

50 500

68 500

61 300

1986'

37 000

' Beräknat.

687 1 239 1 558 1 340

820 Delpensionsförsäkringen finansieras genom en avgift från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften förs till en särskild fond. Den fr.o.m. år 1980 från 0,25 % till 0,50 % höjda socialavgiften avsågs att på sikt ge full täckning för de löpande pensionsutbetalningarna och därutöver lämna successiv täck ning av de underskott som uppstått i delpensionsfonden. Dessa underskott i-c är numera läckta.

Den allmänna pensioneringens kostnader Prop. 1985/86:100

Bil 7 Sammanfattningsvis kan konstaleras att utbetalningarna från de allmänna

pensionssystemen uppgår fill myckel stora belopp. Statens kostnader under folkpensionsanslaget uppgår således till 48 100 milj. kr. under näsla budgetår. Härtill skall läggas statens och kommunernas kostnader, 4 300 milj. kr. för kommunala bostadstillägg. Vidare tillkommer delpensions- och ATP- utbetalningarna, som för del kommande budgetåret beräknas uppgå lill i runda tal 800 resp. 50 000 milj. kr. Totalt kommer utgifterna för förmånerna från den allmänna pensioneringen inkl. bostadstillägg därmed all uppgå till omkring 103 miljarder kr., vilkel innebär en ökning med närmare 11 miljarder kr. i förhållande till motsvarande beräkningar för innevarande budgetår.

Arbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egenföretagare. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sitt arbete.

Arbetsskadeförsäkringen anknyter till de principer som gäller för invalidi-letsbedömning inom den allmänna försäkringen. Det är därigenom den faktiska nedsättningen i den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete som bestämmer ersättningens storlek. Ersätlningen för arbetsskada utgår vid bestående nedsättning av arbetsförmågan i form av en livränta, som i princip skall utgöra skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om han inte hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas få. Arbetsskadeförsäkringen är samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt atl ersätlning utgår från sjukförsäkringen för de första 90 dagarna sedan skadan uppkom (samordningstiden). Från arbetsskadeförsäkringen utgår efter samordningstidens slut ersättning för sjukvårdskostnader inkl. resor och andra koslnader. Vidare utgår sjukpenning och - som tidigare nämnts - livränta. Livränta kan också utgå till efterlevande anhörig. Den ersätter årlig inkomstförlust upp till samma inkomstlak som gäller för ATP, dvs. 7,5 gånger basbeloppet vilkel för år 1986 motsvarar 174 700 kr.

För år 1984 redovisades ca 200 000 anmälda arbetsskador. Av dessa avsåg 45 500 fall skador som skall prövas enligt arbeisskadeförsäkringen eller motsvarande äldre lagstiftning. För åren 1985 och 1986 beräknas anlalet skadefall öka något.

Kostnaderna för arbetsskadeförsäkringen var 1 213 milj. kr. under år 1980 och har stigit till 1 734 milj. kr. år 1984. Av dessa belopp avsåg 100 resp. 135 milj. kr. statliga skadeerssättningar.

Arbeisskadeförsäkringen ligger utanför statsbudgeten och finansieras hell genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften fill arbetsskadeförsäkringen ulgör fr.o.m. år 1980 0,6 % av löneunderiagel och förs fill en särskild fond. Behållningen på denna arbetsskadefond beräknas den 1 januari 1986 uppgå till ca 1 700 milj. kr.

En särskild utredare har på regeringens uppdrag gjorl en översyn av vissa 55

frågor inom arbetsskadeförsäkringen. Det gäller bl.a. möjligheterna att för- Prop. 1985/86:100 enkla administrationen och öka samordningen med den allmänna försäk- Bil. 7 ringen. Utredningsmannen har överlämnat sitt betänkande (SOU 1985:54) Översyn av arbetsskadeförsäkringen i november 1985. 1 detta föruises bl.a. en betydande ökning av antalet arbetsskadeärenden. Jag har under anslaget B 4. Allmänna försäkringskassor redogjort för mitt förslag angående en förstärkning av resurserna för handläggning av arbetsskadeärenden.

D 1. Bidrag till sjukförsäkringen

1984/85

Utgift

5 660 697 764

1985/86

Anslag

4 650 000 000

1986/87

Förslag

5 005 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassornas utgifier för sjukförsäkringsförmåner (utom föräldraförsäkringen, som redovisas under anslaget C 2). Sjukförsäkringen innefattar bl.a. följande förmåner.

Sjukpenning ulgår med 90 % av inkomsten upp till 7,5 basbelopp, vilkel vid basbeloppet 23 300 kr. motsvarar 174 700 kr. Sjukpenningen är skattepliktig och ATP-grundande.

Vid läkarbesök och viss sjukvårdande behandling betalar den försäkrade en fasl patientavgift och sjukförsäkringen betalar övrig ersättning i form av allmän sjukvårdsersättning till de offentliga sjukvårdshuvudmännen och enligt fastställd taxa till privata vårdgivare. Kostnaden för sjukresor ersätts i princip med det belopp som överstiger 30 kr. Tandvårdsförsäkringen ersätter 40 % av tandvårdskostnader upp till 2 500 kr. och 75 % av kostnader därutöver enligt gällande tandvårdstaxa.

Statsbidrag utgår med 15 % av koslnaderna för den obligatoriska försäkringen, medan 85 % finansieras genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften är 9,3 % av löneunderlaget fr.o.m. år 1986.

De grundläggande bestämmelserna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckl 1982:120) och lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader m.m.

Riksförsäkringsverket

Verkets kostnadsberäkningar för näsla budgetår utgår från det förväntade utfallet för budgetåret 1985/86. Verkel beräknar att sjuktalet för år 1985 ökar från 18,8 till 19,0 dagar per sjukpenningförsäkrad. Vidare förutser verket en någol förhöjd medelsjukpenning för såväl år 1985 som år 1986. För år 1987 beräknar verket samma sjukpenningkostnader som för år 1986. När det gäller sjukvårdsförmånerna har verket utgått från de ersättningsbelopp som gäller för åren 1985 och 1986.

Fördelning av de beräknade kostnaderna på förmånsslag under dessa förutsättningar framgår av följande sammanslällning (milj. kr.)

57

Förmånsslag

Utgifier

Beräknade utgifter

Bil. 7

1987 Sjukpenning

15 346

16 930

17 375

Allmän sjukvårds-

ersättning'

4 666

4 645

3 942

Hemsjukvård

585 Öppen psykvård

200 Förebyggande hälso-vård

400 Hjälpmedel lill

handikappade

668 Ambulanslransporter

242 Vissa kategorier

50 Resor

480 Tandvård

3 055

3 360

3 010

3 000

Ersättning till

arbetsgivaren-'

10 Sjukhusvård

715 Läkemedel

3 490

3 785

3 975

4 175

Frivillig sjuk-

penningförsäkring

32 Totalt

29 210

32 524

31 754

31 874

' Fr.o.m. år 1985. För år 1984 redovisas utbetalda ersättningar för molsvarande ändamål enligt lidigare regler.

För år 1984 primärvård m.m,

■* Fr.o.m, är 1986 ingår ersättning till företagshälsovården ej i sjukförsäkringen.

Utifrån nämnda förutsättningar beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet under budgetåret 1986/87 lill 4 770 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna har jag utgått ifrån riksförsäkringsverkels kostnadsberäkningar. Samtidigt har jag beaktat en viss löne- och prisutveckling, ändrade sjukpenningregler för tjänstepensionärer och slopad rabattering av vissa läkemedel. Jag har också beaktat atl bidraget till barn- och ungdomstandvården bör tas bort fr.o.m. den 1 januari 1987. Jag beräknar med dessa förutsättningar de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna (exkl. föräldraförsäkringen) fill 33 370 milj. kr. för nästa budgetår. Mitt förslag om sjukpenninggrundande inkomst för tjänstepensionärer föranleder lagändring. Ell inom socialdepartemenetet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring bör fogas fill protokollet i delta ärende som bilaga 5.2.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. atl anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

2. all lill Bidrag till sjukförsäkringen för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 5 005 000 000 kr.

58 D 2. Folkpensioner Prop. 1985/86:100

1984/85 Ulgift 42 314 821 031 ''- "

1985/86 Anslag 44 700 000 000

1986/87 Förslag 48 100 000 000

Från detla anslag bekostas folkpension i form av ålderspension, förlids-pension och änkepension saml hustrulillägg och barnfillägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekostas också handikappersättning.

Folkpensionssyslemet omfattar hela befolkningen. Ålderspension utgår från 65 års ålder. Den enskilde har dock möjlighet att mellan 60 och 70 års ålder själv bestämma lidpunkten för sin pensionering. Vid uttag av ålderspension före 65 års ålder reduceras den utgående pensionen livsvarigt och vid uppskjutet uttag efter 65 års ålder sker i stället en höjning. Det är även möjligt att la ut halv ålderspension.

Förtidspension utgår lill den som fått sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt med minst hälften. Änkepension ulgår fill änka fram lill den allmänna pensionsåldern. Huslrufillägg, som är inkomstpröval, kan utgå till gift kvinna mellan 60 och 65 års ålder vars make har ålders- eller förtidspension.

Folkpensionsförmånerna är indexreglerade, vilket innebär att pensionsbeloppen automatiskt ändras i takl med basbeloppets utveckling.

Älderspension liksom hel förtidspension eller änkepension utgår för år räknai med 96 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 157 % för två pensionsberäuigade makar. För den som inte har ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som ulgår med 48 % av basbeloppet för ensam ålderspensionär och med 96 % för makar gemensamt. För en förtidspensionär utgår pensionstillskott med 96 % av basbeloppet. Pensionstillskottet avräknas krona för krona mot utgående ATP-pension. Däremot görs ingen avräkning mot annan pension eller annat slag av inkomst.

Bestämmelserna om folkpensionsförmånerna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120), lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (omtryckt 1976:1014) samt lagen (1969:205) om pensionstillskott.

Från anslaget bekostas även vissa läkarundersökningar m.m. för den allmänna försäkringens behov främst vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att en utredare tillsätts för att klarlägga behovet av att i särskild ordning säkerställa de medicinska utrednings- och vårdresurser som socialförsäkringsorganen behöver ha tillgång till för bedömning av försäkringsärenden. Därvid bör också förutsättningarna för att föra över riksförsäkringsverkis sjukhus fill landstingskommunalt huvudmannaskap prövas.

Riksförsäkringsverket

Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna för budgetåret 1986/87 har riksförsäkringsverket uigått från ett uppskattat antal pensionstagare i janu-

ari 1987. Verket har därvid pensionärer med ohka slag

gjort följande uppskattning belräffande antalet av pensionsförmåner.

Pensionsförmån

Uppskattat

antal pensioner

Jan 1985 (1984/85)

Jan 1986 (1985/86)

Jan 1987 (1986/87)

Förändring under 1986

Ålderspension Förtidspension Hustrutillägg Änkepension, huvudfall

övergängsfall Handikappersättning Barniillägg (antal barn)

1 454 000 330 000 47 000 74 900 1 100 42 700 35 100

1 482 000 335 000 41000 72 900 800 43 700 36 000

1 505 000 340 000 38 000 71400 600 44 500 37 000

+ 23 000 -h 5 000

- 3 000

- 1 500

- 200 + 800 + 1 000

Summa

Därav med pensionstillskott

1 984 800

814 000

2 011 400

780 000

2 036 500

745 000

+ 25 100

- 35 000

På grundval av pensionsbestämmelserna för år 1985 och vid basbeloppet 22 300 kr. beräknar riksförsäkringsverkel anslagsbehovet för här aktuella pensionsförmåner budgetåret 1986/87 till 45 115 milj kr.

Föredragandens överväganden

Folkpensionernas grundbelopp kommer fr.o.m. den 1 januari 1986 och vid basbeloppet 23 300 kr. att uppgå till 22 368 kr. per år för en ensam pensionär och 36 581 kr. för ett pensionärspar. För den som saknar ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott som kan uppgå till 11 184 kr. för en ålderspensionär och lill 22 368 kr. för en förlids-pensionär. Härtill kommer kommunall bostadstillägg.

För budgetåret 1986/87 beräknar jag de sammanlagda kostnaderna under detta anslag till 48 100 milj. kr. Det innebär en ökning med 3 400 milj, kr. jämfört med innevarande budgetår. Jag har då också beaktat den kostnad under detta anslag som följer av mitt förslag alt vissa idrottsföreningar bör kompenseras för arbetsgivaravgifter för åren 1985 och lidigare på del säll som jag har redogjort för i inledningen till detta avsnitt.

Utgifterna för de olika pensionsförmånerna framgår av följande sammanställning.

Pensionsförmån Beräknade utgifter, milj. kr.

Älderspension Förtidspension Hustrutillägg Änkepension

Huvudtall

Övergängsfall Handikappersättning Barntillägg Vissa undersökningar m.m.

1986/87

Förändring

från 1985/86

36 600

+ 2 824

8 830

-1-

1 472

-1-

48 100

-1- 3 400

60 Hemställan Prop. 1985/86:100

Ril 7 Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Folkpensioner för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 48 100 000 000 kr.

D 3. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension

1984/85

Utgifl

726 186 152

1985/86

Anslag

710 000 000

1986/87

Förslag

1 040 000 000

Från detta anslag finansieras statsbidrag till kommunernas koslnader för kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Statsbidrag ulgår under förulsätlning att kommunen före avdrag på grund av inkomst täcker minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 kr. men inle 800 kr. för ogift pensionär och 950 kr. för makar. Kommuner erhåller statsbidrag med 25 % av sina bidragsberättigande koslnader för KBT.

KBT betalas ul av riksförsäkringsverkel varje månad gemensaml med folkpension. Koslnaderna förskotleras av staten och påförs kommunerna följande år genom avräkning mot kommunalskattemedel som betalas ut tolv gånger om året. Därvid sker också beräkning av statsbidraget. Anslaget för budgetåret 1986/87 avser halva statsbidragsbeloppen för vardera kalenderåret 1985 och 1986.

Bestämmelserna om statsbidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension finns i lagen (1962:392) om huslrufillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension och förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg lill folkpension.

Riksförsäkringsverket

På grundval av nu gällande lagstiftning har riksförsäkringsverket beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1986/87 till 695 milj. kr. Detta belopp hänför sig dels till återstående halv årskostnad på 350 milj. kr. för år 1985, dels halv årskostnad på 345 milj. kr. för bidragsåret 1986. Minskningen beror bl.a. på den successiva ökningen av utgående ATP.

Föredragandens överväganden

Regleringen av statens förskotlering av kommunernas KBT-kostnader bör ändras fr.o.m. den 1 januari 1987, så att varje månads KBT-ulbetalningar avräknas mot utbetalningar av kommunalskattemedel samma månad som utbetalningen av KBT sker. Ändringen medför att även stalsbidragskostna- den för första halvåret 1987 kommer att belasta anslaget för budgetåret 1986/87. Denna kostnad beräknar jag till 345 milj. kr. Mitt förslag om änd rade regler för utbetalning av statsbidraget till KBT föranleder lagstiftnings åtgärd. Elt inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunall bostadstillägg till folkpen sion bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.3. 61

Mot bakgrund därav och mol bakgrund av riksförsäkringsverkels an- Prop. 1985/86:100 slagsframställning beräknar jag utgifterna under della anslag lill Bil. 7 1 040 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

1. att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrulillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension,

2. alt till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1 040 000 000 kr.

D 4. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

1984/85

Utgift

2 438 534

1985/86

Anslag

3 250 000

1986/87

Förslag

2 500 000

Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i anledning av skadefall, där ersättningen på grund av speciella författningar eller särskilda beslut hell eller delvis ulgår av statsmedel.

Riksförsäkringsverket

För budgetåret 1986/87 beräknas medelsbehovet för äldre skadefall till 1,7 milj. kr., varav 0,5 milj. kr. för uppräkning av vissa äldre livräntor från arbetsskade- resp. fiskarförsäkringsfonden. För nyare skadefall beräknas medelsbehovel lill 0,8 milj. kr. Riksförsäkringsverkel föreslår alt anslaget förs upp med 2,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag har med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar och med beaktande av utvecklingen av basbeloppet under åren 1986 och 1987 beräknat kostnaderna för anslaget till|2 500 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Vissa yrkesskadeersättningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.

62 E. Hälso- och sjukvård m.m. Prop. 1985/86:100

, . -■ • .. • ,• . , Bil. 7

Under detta avsnitt redovisas statliga myndigheter och vissa andra organ

som är verksamma inom hälso- och sjukvården. 1 avsnittet redovisas samtliga statliga anslag fill denna verksamhet utom anslaget till bidrag fill sjukförsäkringen.

Regeringen har under år 1985 i proposition 1984/85:181 redovisal utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m. Propositionen som bygger bl.a. på den s.k. HS 90-utredningen och cancerkommitténs betänkanden behandlar inriktning och utveckling av hälso- och sjukvården med särskild tonvikt vid de förebyggande insatserna. Riksdagen har godkänt de framlagda riktlinjerna (SoU 1984/85:28, rskr. 400). I det följande berör jag dessa riktlinjer och redovisar de ålgärder regeringen vidtagit eller avser vidta inom en nära framtid för att skapa förutsättningar för elt förverkligande av de angivna målsättningarna.

Aktiv samordnad hälsopolitik

Propositionen om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvård, m.m. anger som ett övergripande mål atl en förbättrad folkhälsa förutsätter en fortsatt aktiv och samordnad hälsopolitik. Dagens hälsorisker finns i den vardagsverklighet som präglar våra liv, t.ex. i arbets-, boende- och trafikmiljön samt i hot om arbetslöshet. De är också förknippade med missbruk av alkohol och narkotika, med konsumfion av tobak samt med kostvanor som är olämpliga ur hälsosynpunkt.

Vissa grupper i samhället är utsatta för större och allvarligare hälsoproblem än andra. Dessa riskgrupper återfinns oftare bland arbetare och lägre tjänstemän, invandrare, långvarigt arbetslösa, ensamboende och frånskilda män samt bland barn i familjer med låg inkomst samt sociala och psykiska problem.

Grunden för folkhälsoarbetet är den allmänna solidariska välfärds- och socialpolitiken. Dagens hälsoproblem måste åtgärdas utifrån en helhetssyn på samhällsutvecklingen. Arbetet för en förbättrad folkhälsa måste därför engagera såväl alla berörda samhällssektorer och folkrörelser som allmänheten.

Riksdag och regering har elt ansvar för att samordna folkhälsoarbelet på nationell nivå och för att initiera olika utvecklingsinsatser. För atl fullfölja dessa uppgifter har en rådgivande hälsopolitisk expertgrupp inrättats i anslutning till socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning vilket är ett samrådsorgan mellan staten och hälso- och sjukvårdshuvudmännen. Som ett av flera initiativ avser expertgruppen bl.a. att anordna hearings i frågor som har aktualitet för flera samhällssektorer. Uppmärksamhet kommer också att ägnas de underlag till hälsopolitiska program för psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar som f.n. utarbetas.

Ett aktivt och målinriktat hälsopolitiskt arbete förutsätter vidare atl kun skaper och information om hälsoutvecklingen finns lätt tillgängliga. Infor mationen om befolkningens hälsotillstånd och om hälso- och sjukvårdens in satser är idag tämligen svåröverskådlig. Som ett led i det hälsopolitiska arbe- 53

tet har regeringen därför givit socialstyrelsen i uppdrag atl sammanställa oii- Prop. 1985/86:100 ka uppgifter i en folkhälsorapport. Rapporten avses att publiceras vart tred- Bil. 7 je år och skall utöver statistik också innefatta analyser av orsakerna till konstaterade förändringar och utvecklingstendenser.

Regeringen har vidare givit socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Landstingsförbundet och Spri göra en sammanslällning av planer och faktisk utveckling av de förebyggande insatsernas omfattning och inriktning. En sådan redovisning överlämnades till socialdepartementet i oktober 1985. Av redovisningen framgår att det finns en klar strävan hos huvudmännen all profilera sig mot förebyggande insatser och att anpassa den långsiktiga planeringen till ett hälsopolitiskt synsätt.

Jag kommer i det följande alt föreslå ökade resurser till socialstyrelsen och vissa organisationer för en förstärkning av informationsinsatserna inom vissa angelägna områden.

Socialstyrelsen har under våren 1985 presenterat resultat från försöksverksamheten med mammografiundersökningar som visar att en allmän hälsokontroll med mammografi kan minska dödligheten i bröstcancer. Utvärderingen av undersökningarna kommer alt fortsätta en tid för alt ge mer detaljerade resultat. Mot bakgrund av de positiva resultaten har styrelsen utarbetat förslag till allmänna råd med riktlinjer för en allmän hälsokontroll med mammografi. Förslaget har av socialstyrelsen remitterats till medicinska experter och samlliga hälso- och sjukvårdshuvudmän. Socialstyrelsen har övervägt behovet av efterutbildning för läkare och röntgenassistenter. En första utbildning kommer att påbörjas under början av år 1986,

Ett handlingsprogram för åtgärder mot asbest har överlämnats till regeringen av asbestkommissionen. Socialstyrelsen har i anslutning därtill fått i uppdrag att utarbeta allmänna råd för kommunernas handläggning av asbestfrågor. I samråd med arbetarskyddsstyrelsen har styrelsen också utarbetat ett program för hälsoundersökning av personer som i sin tidigare anställning har exponerats för asbest.

Radonutredningens förslag (SOU 1983:6) Radon i bostäder har beretts av en särskild samrådsgrupp mellan de närmast berörda departementen. Regeringen har nyligen meddelat beslut i ärendet. Regeringen har därvid förutsatt att miljö- och hälsoskyddsnämnderna i sitt arbete beaktar de allmänna råd (SOSFS (M) 1980:71) om åtgärder mot radon i bostäder som meddelats av socialstyrelsen. Regeringen har också uppdragit åt socialstyrelsen alt i samråd med strålskyddsinstitulet och berörda forskningsorgan inom ramen för befinlliga resurser undersöka förutsättningarna för genomförande av cancerkommittens förslag om en epidemiologisk undersökning för all närmare klarlägga cancerriskernas sloriek med hänsyn till förekomsten av radon i bostäder.

Ålgärder för att begränsa spridningen av sjukdomen AIDS

Ett nylt och allvarligt hot mot folkhälsan och som f.n, endast kan begränsas genom förebyggande insatser utgör sjukdomen AIDS (Acquired Immune Deficiency Syndrome), AIDS, förvärvad immunbrist, kan utvecklas hos den som smittas med ett virus som vanligtvis benämns HTLV-llI/LAV, Bland 64

dem som smittats av detta virus har ca 20 % utvecklat sjukdomen AIDS Prop. 1985/86:100 inom 5 år. Dödligheten hos de smittade som utvecklat AIDS är myckel hög. Bil. 7 Enligt vad man hittills erfarit har ca 80 % avlidit inom två år.

För att samordna arbetet inom alla samhällets områden med atl begränsa spridningen av HTLV-III/LAV beslöt regeringen den 9 maj 1985 atl tillsälta en särskild delegation inom socialdepartementet, AIDS-delegationen. I delegationen ingår företrädare för de två största riksdagsparfierna, berörda myndigheter och huvudmän samt forskningen. Till delegationen har två referensgrupper knutits, en med företrädare för berörda organisationer och en med företrädare för hälso- och sjukvården och socialtjänsten i de tre storstadsregionerna.

Delegationen har av regeringen fåll i uppdrag att bl.a. följa och initiera forskning på området saml la iniliafiv lill de åtgärder som detla kan föranleda, bedöma behovet av och initiera informalion till riskgrupper, vårdpersonal, allmänhet m.fl., bedöma och påtala behovet av omedelbara åtgärder t.ex. frågor om lagstiftning samt bedöma angelägna resursbehov.

Antalet upptäckta smittbärare i landet var i mitten av december 910. Det totala antalet uppskattas till 3 00O-5 000. Det fanns vid samma lidpunkt 42 rapporterade fall av AIDS. Av dessa hade 22 avlidit. Man beräknar att antalet AIDS-fall fördubblas f.n. omkring var åttonde månad.

Smittan har hiuills fåll sin största utbredning bland homo- och bisexuella män som har sexuellt umgänge med många partners. En annan grupp som drabbats är intravenösa narkotikamissbrukare. Smittspridningen inom narkomangruppen sker huvudsakligen genom blodkonlakt när samma spruta används av flera personer.

En tredje grupp som drabbats av smittan är mottagare av blodprodukler. Efler de åtgärder som nu vidtagits med test av samlliga blodgivare, värmebehandling av blodplasma m.m. bör smittrisken för denna grupp i alll väsentligt ha eliminerats.

Kraftfulla åtgärder brådskar för alt förhindra atl smittan får fäste i de stora befolkningslagren. Efler förslag av AIDS-delegationen har regeringen beslutat att hänföra infekfion av HTLV-III/LAV fill de veneriska sjukdomarna genom ändring i smiltskyddskungörelsen (1968:234). Riksdagen (SoU 1985/86:4, rskr. 15) har också med anledning av regeringens proposition 1985/86:13 beslutat om vissa ändringar i smittskyddslagen (1968:231), bl.a. om upphävande av straffbestämmelsen i 26 § samt vissa andra ändringar för att underlätta genomförande av smittskyddslagens skyddsåtgärder. Socialstyrelsen har till ledning för hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. utfärdat föreskrifter om tillämpningen av smittskyddslagens bestämmelser på HTLV-III/LAV. I föreskrifterna finns bl.a. bestämmelserom kodning av laboratorieprov för att skydda patientens identitet. I regeringens proposition om ändring i smittskyddslagen redovisas de åtgärder som i övrigl vidtagits av socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium och sjukvårdshuvudmännen m.fl. för att begränsa spridningen av HTLV-III/LAV.

Del är av yttersta vikt i smittskyddsarbelel atl landels kommuner och landsting omgående engagerar sig i arbetet med alt begränsa smittspridning en av viruset HTLV-III/LAV i Sverige. Tidsfaktorn är betydelsefull när del gäller att begränsa antalet smittade i vårt land. Det praktiska arbetet måsle 65

5 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100

alltså igångsättas skyndsamt och det huvudsakliga ansvaret för della vilar på Prop. 1985/86:100 kommunerna och landslingen. Bil. 7

AIDS-delegationen har haft överläggningar med företrädare för socialtjänsten och hälso- och sjukvården i de tre storstadsregionerna om behovet av insalser inom narkomanvården för att begränsa den snabba smittspridningen.

AIDS-delegationen håller sig fortlöpande underrättad om nya forskningsrön och möjligheterna att få fram elt botemedel och vaccin mot sjukdomen. Ett svenskt vaccin kommer eventuellt all bli föremål för vissa djurförsök under år 1986. Svenska forskare på immunologiens område åtnjuter elt myckel gott internationellt anseende.

Under anslaget E 17. Epidemiberedskap föreslås i det följande alt vissa medel ställs till socialdepartementets disposition för sådana omedelbara åtgärder som av AIDS-delegationen bedöms angelägna. Det kan l.ex. gälla insatser för angelägna forskningsändamål eller för information till berörda målgrupper.

Smittskyddsutredningen har under hösten avlämnat betänkandet (SOU 1985:37) om smittskydd. Remissbehandlingen av betänkandet har ännu inte avslutats. Arbetet med den nya smittskyddslagen kommer att bedrivas skyndsamt. Avsikten är att en proposition skall föreläggas riksdagen i sådan tid att en ny lagstiftning kan träda i kraft år 1987.

Vård på lika villkor

Ett övergripande mål för hälso- och sjukvårdspolitiken är att vården ges på lika villkor och att alla vid sjukdom kan erhålla en god vård oberoende av ålder, kön, nationalitet, bostadsort, utbildning, betalningsförmåga, etisk tillhörighet och kulturella olikheter, initiativförmåga och sjukdomens varaktighet.

Under de senaste årtiondena har befolkningens möjligheter att få god vård på lika villkor utjämnats väsentligt. Fortfarande finns det dock relativt stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper.

En vård på lika villkor innebär bl.a. att enhetliga vårdavgifter måsle lilllämpas för hela befolkningen. Det system med differentierade vårdavgifter som sjukvårdshuvudmännen kunnat tillämpa från år 1982 är således ett avsteg från viktiga principer för hur vården bör förmedlas. Regeringen har därför, som jag lidigare nämnt, i proposition 1985/86:43 föreslagit atl rätten till en differentiering av vårdavgifterna för utförsäkrade pensionärer avskaffas den 1 april 1986. Riksdagen har nyligen godkänt förslaget (SoU 9, rskr.98).

Vårdavgiften för utförsäkrade pensionärer kommer fr.o.m. april 1986 all vara högst 55 kr, per dag, med möjlighet till nedsättning av avgiften i det enskilda fallet. Anledningar fill nedsatt avgift kan vara den enskilde pen sionärens behov av egen bostad eller alt en pensionär har behov av särskilda medel för rehabilitering. Äiergången till ett system med fasla avgifter inne bär ingen inskränkning i rätten till 365 dagars fri sjukhusvård för utförsäkra de pensionärer. 1 överensstämmelse med propositionen, som bygger på ett avtal med Landstingsförbundet, höjs vidare del generella sjukpenningavdra get vid sjukhusvård fr.o.m. den 1 januari 1986 från 45 kr. lill 55 kr. vilkel 66

innebär att avgiftsnivån för flertalet försäkrade och utförsäkrade blir den- Prop. 1985/86:100 samma. I anslulning härfill höjs maximum för den enskildes kostnad vid elt Bil. 7 läkemedelsinköp från 50 till 55 kr.

En grundläggande förutsättning för principen om vård på lika villkor är att tillgängliga finansiella och personella resurser fördelas efter befolkningens behov av vård. Etl väsentligt steg i denna rikining i vad avser statens bidrag till hälso- och sjukvård togs i och med att en allmän sjukvårdsersättning fr.o.m. år 1985 utgår med ett enhefiigt belopp per invånare, som utgör ersättning för både offentlig och privat vård. Härutöver utgår särskilda bidrag för hemsjukvård och öppna vårdformer för människor med psykisk sjukdom eller störning (prop. 1983/84:190, Sfu 31, rskr. 393).

Såväl åldersbetingade som sociala variationer i befolkningssammansält-ningen inverkar på sjukvårdshuvudmännens koslnader för hälso- och sjukvård. Jag vill i detta sammanhang betona atl de demografiska och socialt be-fingade variafionerna i behovel av hälso- och sjukvård är markerade mellan olika sjukvårdsdistrikt och primärvårdsområden. För att fullfölja principen om vård på lika villkor är det därför viktigt att metoderna för behovsoriente-rad resursfördelning vidareutvecklas.

Den samhällsekonomiska situationen är sådan att utrymmet för en expansion av hälso- och sjukvården är utomordentligt begränsat. Finansministern har tidigare i dag konstaterat att det samhällsekonomiska utrymmet för en ökning av den kommunala konsumtionen uppgår till 1 % per år under de närmaste åren och åtgärder måste vidtas för atl bringa ned expansionen till denna nivå. Vid begränsade resurser är det särskilt angeläget att resurserna utnylljas effektivt och att eventuell överkapacitet omfördelas till de geografiska områden och verksamheter där behoven är sämre tillgodosedda. En långsiktig behovsbaserad planering bör också vara etl instrument för atl påskynda den strukturförändring mot decentraliserade och mindre resurskrävande vårdformer som pågår inom hälso- och sjukvården.

Jag vill vidare slå fast att hälso- och sjukvården till den helt övervägande delen bör bedrivas inom den gemensamma sektorn och baseras på elt offentligt ansvar, solidarisk finansiering, närhet, tillgänglighet och valfrihet. Privata alternativ kan utgöra ett värdefullt komplement till den offentliga hälso-sjukvården men dessa verksamheter måste underordnas kravet om en rättvis fördelning så atl hela befolkningen får vård efter behov på lika villkor.

Patienten i centrum

Ett grundläggande krav är all hälso- och sjukvården så långt möjligt anpassas lill patienternas behov och önskemål. Befolkningen har i allmänhet ett mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården. I olika sammanhang framhålls dock att öppethållandelider, kontaktmöjligheter och tidsbeställning, långa väntelider och brist på kontinuitet i läkarkontakter m.m. uppfattas som problem.

Regeringen har uppmärksammat dessa frågor och bedriver i samarbete med landsfing, televerket m.fl. ett antal projekt som syftar till att utveckla en bättre service inom hälso- och sjukvården.

Den tekniska utvecklingen inom hälso- och sjukvården har under de se- 67

naste årtiondena gått mycket snabbt. Utvecklingen har medfört krafligl för- Prop. 1985/86:100

bättrade möjligheter till diagnos och behandling av olika sjukdomar, samti- Bil. 7

digt som utrustningen har blivit mer tekniskt komplicerad och fått ökad

spridning. Problemen kring säkerheten vid användning av medicinteknisk

apparatur m.m. har uppmärksammals i ökande utsträckning under senare

år. En utredning (S 1985:03) har därför tillkallats för att utreda frågor som

rör den medicintekniska säkerheten.

Den medicinskt tekniska ulvecklingen har också medfört atl eliska frågeställningar har fåll en alll slörre betydelse inom hälso- och sjukvården och det är uppenbart att vissa delar av den medicinska forskningen och de nya behandlingsmetoder denna kan ge upphov fill kommer atl aktualisera svåra etiska frågor för den enskilde och för samhällel. Några av de frågeställningar inom delta problemområde som f.n. är aktuella är befruktning utanför människokroppen, fosterdiagnostik, genforskning och dödsbegreppet.

Inseminationsutredningen har under året överlämnal belänkandet (SOU 1985:5) Barn genom befruktning utanför kroppen m.m. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutals.

Betänkandet bereds för närvarande i socialdepartementet samiidigt med Gen-etikkommitténs betänkande (SOU 1984:188) Genetisk integritet.

Dödsbegreppsutredningens belänkande (SOU 1984:79) Dödsbegreppet har remissbehandlats och en proposition i ämnet beräknas kunna föreläggas riksdagen under våren 1986.

Ulvecklingen av ny teknik går ofta så fort att det är svårl för politiker och andra beslutsfattare att hålla sig väl informerade och förutse den kommande utvecklingen. Regeringen inrättade därför våren 1985 elt rådgivande organ för medicinsk-etiska frågor (S 1985:A). Rådet skall ta upp medicinsk-etiska frågor ur etl övergripande samhällsperspektiv. Rådet skall ha rollen av förmedlande instans mellan vetenskapen, folkopinionen och de politiskt ansvariga.

Den enskilde bör också få frihet alt själv välja mellan erbjudna behandlingsformer och behandlingsmetoder. S.k. alternativa behandlingsmetoder tilldrar sig ett alll större intresse. Krav på yrkesutövare och metoder inom den alternativa medicinen måste ställas för att garantera patienternas säkerhet i vård och behandling. Jag har därför tillsalt en utredning (S 1984:4) med uppdrag att utreda hithörande frågor. Kommitlén har i oktober i år avlämnat elt delbetänkande angående injektion av naturmedel (Ds S 1985:5) som remissbehandlas. Jag har för avsikt alt föreslå regeringen alt förelägga riksdagen en proposition i frågan under våren 1986. I avvaktan på att ställning tas till alternativmedicinkommilléns delbetänkande om injektion av naturmedel har regeringen dock i en proposition (prop. 1985/86:33) föreslagit riksdagen att en dispensregel införs i den s.k. injektionslagen för att redan under våren 1986 möjliggöra en försöksverksamhel med behandling med antroposofiska mediciner vid Vidarkliniken i Järna ulan att dessa injektions-medel prövats enligt lagen. Riksdagen har nyligen godkänt propositionen (SoU 7, rskr. 99).

6.S

Vård i decentraliserande och öppna vårdformer Prop. 1985/86:100

Bil 7 I dag pågår en genomgripande omstrukturering av hälso- och sjukvården

som berör både den somatiska och psykiatriska vården. För att skapa en vårdstruktur anpassad till befolkningens behov eftersträvas en decentralisering av vårdresurserna där vården i ökad utsträckning förmedlas i öppna vårdformer i anslutning lill patienternas boendemiljö. 11985 års hälso- och sjukvårdspolitiska proposition anges att det måste ske en fortsalt snabb omstrukturering i enlighet med dessa utvecklingslinjer och att det måste komma till stånd en successiv anpassning av den hälso- och sjukvård som är förlagd till sjukhusen.

Enligt propositionen utgör primärvården basen i hälso- och sjukvårdssystemet. Primärvården har ett förstahandsansvar för befolkningens behov av professionell vård i etl begränsat geografiskt område. Primärvården har vidare en viktig uppgift i alt samordna de samlade vårdinsatserna från olika vårdgivare och bör bl.a. erbjuda en väl täckande jourverksamhet, hembesök vid akut sjukdom och en väl utbyggd hemsjukvård.

Primärvården har således en vikfig uppgift i alt samverka med andra vårdgivare. De viktigaste samverkansparterna är länssjukvården och den pri märkommunala socialtjänsten. På såväl central som lokal nivå pågår olika utvecklingsprojekt för att finna former för en väl fungerande samordning.

Vad gäller samverkan mellan primärvården och socialtjänsten har konstaterats all del skilda huvudmannaskapet kan medföra särskilda problem. För alt skapa förutsättningar för huvudmännen att pröva nya former för samverkan har regeringen i proposition 1985/86:42 lagt fram förslag om all, inom ramen för de s.k. frikommunförsöken, öppna en möjlighet för en försöksverksamhet med primärkommunal hälso- och sjukvård. Försöksverksamheten innebär alt vissa landstingskommuner och kommuner kan träffa avtal om att kommunen helt eller delvis övertar driftansvaret för primärvården för viss tid, längst till utgången av år 1991. Riksdagen (SoU 8, rskr. 100) har nyligen godkänt propositionen.

Beträffande läns- och regionsjukvården anges i den hälso- och sjukvårdspolitiska propositionen alt denna måsle vidareutvecklas mot specialiserad sjukvård, vissa förebyggande insatser samt forsknings- och utvecklingsarbete. Vidare framhålls att länssjukvårdens roll förändras efter hand som primärvården utvecklas och atl del sannolikt bör kunna ske en fortsatt minskning av antalet vårdplatser inom länssjukvården.

Med hänsyn till att olika medicinska och tekniska landvinningar ökar möj ligheterna att mer framgångsrikt behandla olika sjukdomar är det väsentligt att förefintliga möjligheter till en effektivisering av verksamheterna utnytt jas. Bättre behandlingsmetoder är inte minst angeläget mot bakgrund av det ökande antalet äldre med stora vårdbehov. I elt internationellt perspektiv har visats alt utvärdering av medicinsk teknologi och medicinskt handlande och kunskapsåterföring kan ge underlag för framgångsrika åtgärder. En ar betsgrupp inom socialdepartementet arbetar f.n. med alt utarbeta förslag till organisatoriska former för en mer systemafisk utvärdering av medicinsk tek nologi och 10 milj. kr. har reserverats för att bedöma medicinsk teknologi inom hälso- och sjukvården. r.

Utvecklingslinjerna mot öppna och decentraliserade vårdformer är giltiga Prop. 1985/86:100 även för den psykiatriska vården. Den psykiatriska vården befinner sig i elt Bil. 7 dynamiskt utvecklingsskede. Den s. k. PBU-utredningen har under året avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1985:14). Den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten. Belänkandet remissbehandlas f. n. I enlighet med vad som anfördes i den hälso- och sjukvårdspolitiska propositionen är del angeläget med en fortsatt snabb utveckling av öppna vårdformer för psykiskt sjuka. Vården bör bedrivas i så öppna och hemliknande former som möjligt i anslutning till patientens normala boendemiljö. Genom denna förändrade inriktning av vården för patienter med psykiska sjukdomar har en reformering av lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård aktualiserats. På grundval av socialberedningens betänkande pågår ett beredningsarbete inom regeringskansliet med inriktning på en lagrådsremiss under våren 1986 och en proposition i ämnet under hösten samma år.

Förbättrade levnadsförhållanden för långtidssjuka och handikappade

Möjligheterna för långtidssjuka och handikappade alt leva ett fullvärdigt liv är starkt beroende av samhällets insatser.

Bostadsdepartementet har i samarbele med socialdepartementet genomfört ell utredningsarbete angående gamlas, handikappades och långvarigt sjukas boendeförhållanden (SOU 1984:78) och i proposition 1984/85:142 redovisas utgångspunkter och förslag lill åtgärder som syfiar fill att ge fler möjligheter att trots funklionsnedsättningar eller sjukdom leva ett aktivt liv i vanliga bostäder där friheten och integriteten är skyddad. Propositionen har godkänts av riksdagen (BoU 24, rskr. 347).

Som framhållits i den hälso- och sjukvårdspoliliska propositionen och som också tagits upp i regeringsförklaringen måste arbetet med att ge äldre och handikappade ökade möjligheter att bo kvar hemma fortsätta. Likaså måste ålgärder vidtas för atl förbättra livsmiljön inom långtidssjukvården så atl mer hemlika förhållande skapas inom institutionerna.

De åtgärder vad avser bl.a. äldreboendet som redovisats i proposition 1984/85:142 är att se som ett steg mot ett samlal åtgärdsprogram för förbättringar av boende, service och vård för långtidssjuka, handikappade m.fl.

Del fortsatia utredningsarbetet fokuseras kring två huvudområden, nämligen strukturförändringar mol öppnare vård- och boendeformer inom socialtjänst och hälso- och sjukvård samt ett program för förbättringar av livsmiljön inom landstingens institutioner för långfidssjukvård. Delta utredningsarbete, som leds av en tvärdepariemental arbetsgrupp i vilken de två kommunförbunden ingår skall samordnas med det arbete som bedrivs inom äldreberedningen (S 1981:01).

Personal, utbildning och forskning

Engagerad och kunnig personal med god utbildning är en förutsättning för

atl sjukvårdshuvudmännen skall kunna erbjuda en god hälso- och sjukvård.

Personalplaneringen är liksom utbildning och forskning också myckel vikfi-

ga instrument för förändring av inriktning och struktur inom hälso- och sjuk- Prop. 1985/86:100 vården. I den hälso- och sjukvårdspolifiska propositionen fastslås att dessa Bil. 7 än starkare än vad som f.n. är fallet måste relateras till målen för hälso- och sjukvården. Vidare är del väsentligt att den svenska medicinska forskningens erkänt framstående ställning bibehålls och vidareutvecklas bl.a. genom all i högre grad inriktas mot prevention, allmänmedicin, epidemiologi, omvårdnad och rehabilitering i ett tvärvetenskapligt perspektiv.

Nuvarande system, organisafion och regler för läkarnas specialistutbildning har bestått i slort sett oförändrade sedan år 1969. Såväl förutsättningarna för hälso- och sjukvården som dess innehåll har genomgått stora förändringar under dessa femton år. Jag har därför tillkallat en utredare med uppgift att föreslå hur ulbildningen efter läkarexamen skall utformas i framtiden (S 1985:02). Utredaren beräknas avsluta sitt arbete under början av år 1987.

Vidare avser jag alt initiera den ulredning om vårdpersonalens framlida arbetsuppgifter och kunskapskrav i en förändrad vårdsinstruktur som skisserades i proposition 1984/85:181. I anslutning till denna bör en översyn av vårdyrkesulbildningarna genomföras för atl klarlägga vilka förändringar som krävs för att dessa skall komma i samklang med de hälso- och sjukvårds-pohliska målen. I dessa frågor samråder jag med chefen för utbildningsdepartementet.

Jag har även erfarit att chefen för civildepartementet som ett led i den ökade satsningen på förebyggande hälsopolitiska insatser senare denna dag kommer atl föreslå atl 2,9 milj. kr. avsätts för utrustning m.m. i samband med en utökad verksamhet vid Nordiska hälsovårdshögskolan.

E 1. Socialstyrelsen

1984/85 Utgift 128 812 499

1985/86 Anslag 133 977 000

1986/87 Förslag 149 629 000

Socialstyrelsen är cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, landvård, läkemedelsförsörjning, hälsoskydd, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt frågor som rör alkohol och andra missbruksmedel.

Riksdagen har på grundval av proposition 1979/80:6 fattat principbeslut om socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation (SoU 45, rskr. 386). Den nya organisationen har trätt i kraft den 1 juli 1981 och är i huvudsak genomförd under budgetåret 1984/85.

Socialstyrelsen är organiserad på fem avdelningar, en för förebyggande arbeie och planering, en för socialtjänst, en för hälso- och sjukvård, en för läkemedelsärenden saml en för administration. Styrelsen utgörs av generaldirektören, överdirektören och elva särskilt förordnade ledamöter. I styrelsen ingår även personalföreträdare.

Läkemedelskontrollen behandlas under anslaget E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m.

198.5/86

Beräknad ändring 1986/87

Social-

Föredra-

Bil. 7

styrelsen

ganden

Personal (helår)

488 >

+ 20,5

Anslag Utgifter Förvaltningskostnader

113 647 0002

-1- 8 514 000

3

+ 12 456 OOO""

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

(88 943 000) 18 331 000

(-1- 7 514 000) -h 4 966 000

(+ 9 265 000) + 4 966 000

Övriga utgifter Telefonväxel

781 000 2 070 000

- 2 070 000

Uppdragsforskning Psykiatriska nämnden

-1- 2 000 000 -1- 350 000

-1- 300 000'

(därav lönekostnader)

(-1- 274 000)

Summa utgifter

134 829 000

4-13 760 000

+ 15 652 000

Inkomster

Försäljning av publikationer

850 000

- 849 000

Ersättning för telefonkost-

nader,kontorsservice samt

för viss administrativ

service

Avgifter för godkännande av tandtekniska labora-

torier m.m.

Summa inkomster

852 000

- 849 000

Nettoutgift

133 977 000

+ 14 609 000

+ 15 652 000

' Helårsarbetskraft för vilka medel beräknats under anslaget E 1.

Exkl. anslag lill Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)

' Exkl. L-ATF 1985.

■»Inkl, CAN.

' Medlen har tidigare beräknats under anslagsposten Förvaltningskostnader.

Socialstyrelsen

Myndigheten

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m. -fl2 480 000 kr.

2. Ökade medel behövs för ökad information med anledning av hälso-och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen m.m.

3. Medel för den psykiatriska nämnden bör upptas under en särskild anslagspost.

4. Medel behövs för uppdragsforskning inom det miljömedicinska området.

5. Anslagsposten Försäljning av publikafioner omvandlas till en 1000-kronorsposl.

Centralförbundet för alhohoi- och narkotikaupplysning (CAN)

Medel för personalkostnader vid Centralförbundet för alkohol- och narkoli-kaupplysning (CAN) har för innevarande budgetår beräknats under anslaget H 1. Upplysning och information på drogområdet (2 923 000 kr.).

72

CAN föreslår i sin anslagsframställning lill socialstyrelsen förstärkningar Prop. 1985/86:100 på personalsidan (en forskningssekreterare, en organisationskonsulent, en Bil. 7 dokumentalisl och två assistenter).

Med hänsyn fill del nyligen fatiade beslutet om CAN:s arbetsuppgifter och organisation föreslår socialstyrelsen följande:

1. Löneomräkning -t- 198 000 kr.

2. Viss personalförstärkning -1- 220 000 kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har med anledning av budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 (prop. 1984/85:100 bil. 7, SoU 15, rskr. 183) beslulal att medelsberäkningen skulle ulgå från socialstyrelsens huvudförslag som fördelas över en treårsperiod med en minskning av resurserna med 5 % under budgetåret 1987/88. Jag har i min medelsberäkning för budgelårel 1986/87 uigått från della principiella ställningstagande.

Enligt riksdagens beslut om socialstyrelsens uppgifter och organisation skulle en förstärkning ske av resurserna inom vissa prioriterade områden. Denna förstärkning kom delvis lill stånd under budgetåret 1984/85.

Vid socialstyrelsen kommer även under budgelårel 1986/87 all finnas arbelsuppgifter, bl.a. inom den rättspsykiatriska verksamheten, som enligt proposifionen om socialstyrelsen skall överföras till andra huvudmän. Vidare kommer att finnas vissa arbetsuppgifter, bl.a. den föredragandeservice som socialstyrelsen ger fill hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, tillsynsuppgifter samt administrationen av hälso- och sjukvårdspersonalregistren, vars omfattning inle kunnat bestämmas närmare i avvaktan på en översyn av dem. Medel för dessa arbetsuppgifter har inte alls eller endast delvis beräknats i den nya organisationen. För att skapa finansiellt utrymme för dessa arbetsuppgifter kommer den av riksdagen beslutade återstående förstärkningen av resurserna vid socialstyrelsen inte all kunna komma till stånd under budgetåret 1986/87.

Socialstyrelsen står under de närmaste åren inför en rad viktiga arbetsuppgifter. Socialstyrelsen skall bl.a. utarbeta kunskapsunderlag för att de mål och de intentioner som finns i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och hälsoskyddslagen skall kunna förverkligas. Underlaget skall också innefatta studier av strukturförändringar och resursanvändningen inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Samtidigt har den i propositionen (1979/80:6) förutsatta kompetensmässiga förstärkningen inte kommit till stånd. Vidare förutsätter en önskvärd flexibilitet i styrelsens verksamhet tillgång till rörliga medel. Jag har därför beräknat särskilda medel motsvarande I milj.kr. för detta ändamål.

Riksdagen har nyligen antagit en proposition (1985/86:42) om försöks verksamhel inom hälso- och sjukvårdens område som ger primärkommuner möjlighet att bedriva viss hälso- och sjukvård inom ramen för frikommun försöken. Försöksverksamheten syftar lill att skapa underlag för en bedöm ning av hur en lokal samverkan mellan främsl socialtjänsten samt hälso- och sjukvården kan utformas. Verksamheterna bör följas upp och utvärderas så att erfarenheterna kan läggas till grund för en framtida utformning av sam- '-'

verkan och integration av socialtjänsten och primärvården. Avsikten är att Prop. 1985/86:100 socialstyrelsen och Spri skall ges i uppdrag att ansvara för utvärderingsinsal- Bil. 7 serna. Jag har beräknal medel för denna utvärderingsverksamhet med 500 000 kr.

För personalkoslnader vid CAN beräknar jag för nästa budgetår 3 184 000 kr. Jag har därvid beräknal medel för ytterligare en halvfids handläggartjänst (100 000 kr.) för CAN:s basfaktaförmedling.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgetår till 149 629 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Socialstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 149 629 000 kr.

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m

1984/85

Utgift

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

En farmacevtisk specialitet får i regel inte säljas utan atl vara registrerad hos socialstyrelsen. Varje registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kontrolleras genom socialstyrelsens försorg. Inom socialstyrelsen finns en särskild läkemedelsavdelning (SLA) som svarar för granskning och analys av läkemedel m.m. Läkemedelsavdelningen utövar också kontroll av fabrikssieriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål, radioaktiva läkemedel, naturmedel, diabetestest, allergenprodukter, vissa fodermedel m.m.

Läkemedelsavdelningen är lokaliserad lill Uppsala. Vid avdelningen fanns den 1 juli 1985 ca 150 tjänster.

Samtliga kostnader för kontrollen av läkemedel m.m. skall täckas med avgifter.

Verksamheten omfattar följande tre huvudprogram.

Program 1. Läkemedel före registrering

Programmet omfattar de verksamheter som ligger före en registrering av en farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet. Häri ingår arbetet med ansökningar om förskrivning av preparat på licens, ansökningar om klinisk prövning av läkemedel, arbetet med registrering av farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet och godkännande av ny indikafion för sådan farmacevtisk specialitet som redan har registrerats för viss indikation.

74

Program 2. Läkemedel i användning Prop. 1985/86:100

Ril 7 Programmet omfattar arbetet med kontroll av registrerad farmacevtisk eller

radiofarmacevtisk specialitet. Kontrollen sker utifrån medicinska, biologiska och farmacevtiska krav. I programmel ingår vidare den inspektionsverksamhet som omfattar bl.a. fillverkare, parfihandel och apotek. Programmel innesluter även biverkningskontroll, fillsynsverksamhet saml konsumtionsstudier och de informationsinsatser som i första hand riktar sig till sjukhuspersonal och farmacevier.

Program 3. Kontroll av andra produkter än läkemedel

Programmet omfattar kontroll av andra produkter än läkemedel såsom fabrikssieriliserade engångsartiklar för sjuk- och hälsovård, naturmedel, naturmedel för injekfion, preventivmedel samt diabetestester.

Socialstyrelsen

I sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 begär styrelsen en ekonomisk ram om 58 475 000 kr. Av detta belopp är 2 753 000 kr. pris- och löneomräkning. I ramen har socialstyrelsen redovisal elt förslag om utökad verksamhet med ca 4,3 milj.kr. Av beloppel skall ca 1,4 milj. kr. användas i syfte att arbeta av balansen av ärenden rörande registrering av farmacevtiska speciahteter. Vidare skall ca 1,3 milj. kr. gå till förstärkta resurser för kliniska läkemedelsprövningar. Slutligen skall 1,5 milj. kr. användas för kontroll av kosmetiska och hygieniska preparat.

Föredragandens överväganden

Regeringen har, sedan riksrevisionsverkel år 1982 redovisade en rapport om läkemedelskostnaderna, vidtagit olika ålgärder i syfte alt begränsa samhällets läkemedelskostnader. Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen har gemensamt fåll olika uppdrag i detta syfte. Senasi har socialstyrelsen den 27 juni 1985 fått i uppdrag atl redovisa eventuella farmacevtiska specialiteter som inte uppfyller sådana medicinska krav på ändamålsenlighet att de bör omfattas av samhällets läkemedelsrabaltering. Styrelsen skall senast den 1 april 1986 redovisa uppdraget.

Från den 1 januari 1986 gäller enligt riksdagens beslul elt nytt avtal med Apoteksbolaget AB om bolagets verksamhet. 1983 års läkemedelsutredning (S 1983:04), som våren 1986 väntas slutföra sitt arbete, behandlar bl.a. frågor om hur Apoteksbolagets inköpspolitik kan bli mer akfiv och hur den probleminriklade läkemedelsinformafionen kan förbättras. Apoteksbolaget har bidragit med sänkta läkemedelskostnader genom alt bolagets procentuella marginal vid försäljning av farmacevtiska specialiteter till allmänheten sänkts.

Föregående budgetår ändrades anslagskonstruklionen för socialstyrelsens läkemedelsavdelning till uppdragsmodell. Detta har bl.a. fört med sig en mer flexibel användning av avdelningens resurser. Balansen av registrerings- 75

ärenden har börjat minska. En omorganisation av läkemedelsavdelningen Prop. 1985/86:100 från innevarande budgetår har medfört att en enhet med inriktning på lake- Bil. 7 medelsbiverkningar, läkemedelskonsumtion samt läkemedelsinformation med ökad intensitet kunnat arbeta med dessa angelägna områden.

Verksamheten med registrering av nya farmacevtiska specialiteter tillsammans med biverkningskonlrollen har varit en högt prioriterad del av den statliga kontrollen av läkemedel. Jag anser det bör gälla även för budgetåret 1986/87.

Läkemedelslagsliflningen tillämpas från den 1 januari 1986 på farmacevtiska specialiteter som ingår i fodermedel (prop. 1984/85:149, JoU:29, rskr. 276). Kontrollen av dessa medel utförs på samma sätt som av övriga läkemedel. Verksamheten finansieras, liksom för övrig verksamhet, helt med avgifter.

Socialstyrelsen har mol bakgrund av bl.a. lagen (1985:426) om kemiska produkter i uppdrag alt lägga fram förslag hur kontrollen av kosmetiska och hygienska preparat skall ulövas. Före den 1 mars 1986 skall styrelsen redovisa uppdraget. Innan delta arbete har slulförls är jag inte beredd att pröva vilka resurser som eventuellt kan erfordras för en kontroll av kosmetiska och hygienska medel.

I avvaktan på förslag från 1983 års läkemedelsulredning är jag inle beredd att föreslå några förstärkta resurser för den statliga läkemedelskonirollen m.m.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statlig kontroll av läkemedel m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

E 3. Statens rättskemiska laboratorium

1984/85

Utgifl

19 101 585

1985/86

Anslag

19 910 000

1986/87

Förslag

23 283 000

Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift att utföra undersökningar av räitskemisk och blodgruppsserologisk art samt alt bedriva annan hithörande verksamhet med praktiskt och vetenskapligt syfte. Laboratoriet är uppdelat på en kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Socialstyrelsen

Föredraganden

Personal

96

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Uppdragsverksamhet

18 365 000 (14 039 000) 1 544 000 1 000

-1- 981 000

(+ 727 000)

+ 2 536 000

-H 837 000'

(-H 636 000)

-1- 2 536 000

Summa

19 910 000

-1- 3 677 000

-1- 3 373 000

Inkomster vid laboratoriet som redovisas på budgetens inkomstsida

8 500 000

-1- 2 000 000

-h 2 000 000

' Exkl. L-ATF år 1985,

Socialstyrelsen

Antalet analyser vid den toxikologiska avdelningen har ökat under del senasle året. Ökningen beror främst på intensifierad kontroll vid landets kriminalvårdsanstalter av internernas narkotikamissbruk. Anlalet ärenden vid alkoholsektionen har minskat något.

Vid den blodgruppsserologiska avdelningen har både antalet faderskapsärenden för basundersökning och antalet utvidgade rätlsgenefiska undersökningar varit oförändrat. De kliniska utredningarna har ökat markant under det senasle året.

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m. -t- 3 852 000 kr.

2. Del föreskrivna huvudförslaget innebär en reduktion med 475 000 kr.

3. Medel för miljöförbättrande åtgärder bör anvisas utöver huvudförslaget. Kostnaderna för dessa beräknas till totalt 160 000 kr.

4. För finansiering av centrum för forensisk vetenskap vid universitetet i Linköping bör 140 000 kr. anvisas.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår har medel för myndighetens verksamhet beräknats enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 %. Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag atl anslaget tas upp med 23 283 000 kr. Av anslaget avser 40 000 kr. medel för finansiering av centrum för forensisk vetenskap vid universitetet i Linköping.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens rättskemiska laboratorium för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 23 283 000 kr.

77

E 4. Statens rättsläkarstationer

1984/85

Utgift

20 209 120

1985/86

Anslag

20 300 000

1986/87

Förslag

24 806 000

Statens rättsläkarstationer har till huvudsaklig uppgift att utföra rättsmedicinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner, undersökningar av misshandlade eller för brott misstänkta personer samt laboratorieundersökningar. Rätisläkarslalionerna är underställda socialstyrelsen.

Rättsläkarsiationer finns i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

Personal

66 1/2

-H 5

Anslag Förvaltningskostnader

16 594 000

+ 3 313 000

+ 1 879 000'

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

(13 953 000) 2 212 000

(+ 2 699 000) H- 2 570 000

(+ 1 624 000) ■i- 2 570 000

Ersättning enligt vissa avtal, förslagsvis

1 194 000

+ 97 000

Engångsanvisning

300 000

- 200 000

40 000

Summa

20 300 000

-1- 5 780 000

+ 4 506 000

' Exkl, L-ATF år 1985.

Socialstyrelsen

Med hänsyn till rättsmedicinens karaktär - framför allt atl verksamheten styrs av förrättningar begärda av andra myndigheter - finns ingen möjlighet atl uppfylla kravet på en minskning av anslaget med 2 % årligen för statens rättsläkarstationer. Genom tidigare års snabba ökningar av antalet förrättningar med bara obetydlig personalökning är verksamheten redan hårt rationaliserad. Om besparingar skall kunna göras måste antingen författningsändringar genomföras som minskar efterfrågan på rättsmedicinsk service eller beslut fattas om atl någon av de mindre stationerna skall avvecklas.

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Styrelsen föreslår att huvudförslaget ej genomförs (4- 470 000 kr.).

2. Pris- och löneomräkning m.m. -1- 3 204 000 kr.

3. För att skapa likartade förhållanden med tjänstestrukturen vid landstingens patologiska institutioner äskas inrättande av biträdande föreslån-dartjänster vid samlliga stationer genom att biträdande överiäkartjänster omvandlas till överiäkartjänster. {+ 358 000 kr.).

4. Med hänvisning till arbetsbelastningen vid rältsläkarstationerna hemställer styrelsen om medel för atl inrätta en tjänst som laboratorieingenjör vid institutionen i Stockholm, 1/2 tjänst som kansliskrivare vid stationen i Uppsala, en tjänsi som överläkare vid stationen i Lund, en tjänsi som underläkare vid stationen i Umeå, en tjänst som avdelningsläkare och 1/2 tjänsi som kansliskrivare vid stationen i Linköping. Kostnaden för detta är 1 143 000 kr.

5. Genom det ökade kravet på rättsläkarnas tjänster utanför ordinarie Prop. 1985/86:100 arbetstid för all biträda vid brottsplatser och för levandeundersökningar Bil. 7

krävs ett joursyslem för läkarna. Tjänstetillsättningen vid de olika stationerna är så låg att semester och längre tids frånvaro måste kompenseras med vikarier. Medel bör avsättas för dessa båda behov (575 000 kr.).

6. Medel bör avsällas för inköp och underhåll av inventarier (300 000 kr.).

7. Utbyte av telefonväxlar behövs vid stationerna i Stockholm och Göteborg (200 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning fill sammanställningen föreslår jag alt anslaget tas upp med 24 826 000. Av anslaget avser 500 000 kr. medel för jour och beredskap, 160 000 kr. medel för inköp av och underhåll av inventarier samt 200 000 kr. medel för utbyte och drift av telefonväxlar. Med hänsyn till de skäl som myndigheten har anfört bör enligt min mening statens rättsläkarsiationer undantas från fillämpningen av huvudförslaget.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens rättsläkarstationer för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 24 806 000 kr.

E 5. Rättspsykiatriska stationer och kliniker

1984/85 Utgift 75 512 415

1985/86 Anslag 79 550 000

1986/87 Förslag 84 770 000

Från anslaget bekostas verksamheten vid rättspsykiatriska stationer och kliniker.

De rättspsykiatriska stationernas och klinikernas uppgift är att utföra rättspsykiatriska undersökningar och läkarundersökningar enligt personun-dersökningslagen av häktade och icke häktade personer misstänkta för brott. Vidare bedrivs viss vård samt rättspsykiatrisk forskning och utbildning.

Det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har socialstyrelsen som chefsmyndighet.

Rättspsykiatriska stationer finns i Linköping, Örebro och Umeå. Rättspsykiatriska kliniker finns i Stockholm, Uppsala, Lund och Göleborg.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

Personal'

296

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

55 886 000

-t-

4 513 000

+ 4 365 000'

(därav lönekostnader-)

(47 653 000)

( +

3 847 000)

(-1- 3 878 000)

Lokalkostnader

II 719 000

855 000

+ 855 000

Ersättning enl. vissa avtal

12 000 000

972 000

Vårdkostnader för vissa

häktade patienter

-(-

200 000

Summa utgifter

79 605 000

-1-

6 540 000

-H 5 220 000

Inkomster

Uppbördsmedel

55 000

Nettoutgifter

79 550 000

-1-

6 540 000

-1- 5 220 000

' Umeåstalionens tjänster ej upptagna. - Exkl, löner till städpersonal. ' Exkl, L-ATF år 1985.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m. -I- 5 720 000 kr.

2. Styrelsen föreslår att huvudförslaget genomförs i sin helhet (- 5 %) först budgetåret 1987/88.

3. Från anslagsposten Ersättning enligt vissa avtal täcks andra omkostnader än lokalkostnader vid de rättspsykiatriska stafionerna och klinikerna enligt de avtal som träffals eller kommer att träffas med vederbörande landstingskommun eller kommun.

4. De rättspsykiatriska klinikerna debiteras vårdkostnaderna för häktade patienter, som är inlagda på sjukhus under tiden för den rättspsykiatriska undersökningen. Ersättning för sådan vård bör bestridas från en särskild anslagspost, som är förslagsvis betecknad. Med hänsyn till förväntad belastning bör posten las upp med 200 000 kr.

5. Inkomsterna från försäljning av terapialsier beräknas för budgetåret 1986/87 lill 55 000 kr.

Föredragandens överväganden

En särskild arbetsgrupp inom socialstyrelsen har utarbetat ett planeringsunderlag, "Förslag till rättspsykiatrisk regionvård", som år 1981 överlämnats lill socialdepartementet. En av huvudpunkterna i förslaget är att ansvaret för rättspsykiatriska undersökningar samordnas med vårdansvaret för motsvarande pafientkalegorier inom allmänpsykiatrin. Enligt förslaget kan vårdplatserna på ett hell annat sätt än f.n. flexibelt användas för såväl undersökningar som vård. Därigenom ökar kapaciteten väsenfiigt inom rälls-psykialrin. Ställning till förslaget kommer att tas i samband med prövningen av Socialberedningens förslag i betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten.

80 Regeringen har i februari 1985 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att Prop. 1985/86:100 - under förutsättning av godtagbara ekonomiska villkor - träffa avtal med Bil. 7 berörda landstingskommuner och Göteborgs kommun om överförande av huvudmannaskapet för den rättspsykiatriska verksamheten.

Socialstyrelsen har hemställt om att huvudförslaget genomförs i sin helhet budgetåret 1987/88, ulan någon besparing budgetåret 1986/87. Rättspsykiatriska stafioner och kliniker undantogs budgetåret 1985/86 från tillämpningen av huvudförslaget. Detla finansierades genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln. Det är nu fråga om fördelningen av huvudförslaget för de kommande tre budgeiåren. Jag föreslår att medel beräknas enligt ett treårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % för budgetåret 1987/88 enligt socialstyrelsens förslag.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 84 770 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 84 770 000 kr.

E 6. Statens miljömedicinska laboratorium

1984/85 Utgift 19 273 742

1985/86 Anslag 19 468 000

1986/87 Förslag 20 021 000

Statens miljömedicinska laboratorium (SML) har till uppgift alt inom den fysikaliska och kemiska miljömedicinen samt hälsoskyddet bedriva långsik-fig forskning samt undersöknings-, utrednings- och utbildningsverksamhet. Laboratoriet medverkar i det internationella hälsovårdsarbetet, främsl inom WHO:s miljömedicinska program. SML tar bland annat fram vetenskapligt kunskapsunderlag för socialstyrelsens övergripande fillsynsuppgifter. Av särskild betydelse är därvid den epidemiologiska bevakningen av miljöul-veckling och hälsotrender samt den medicinska bedömningen av miljöfarliga ämnen. Socialstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet. En rådgivande nämnd med företrädare för huvudintressenterna är knuten till laboratoriet och skall medverka i planeringen av verksamheten.

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1980:571) med instruktion för statens miljömedicinska laboratorium.

6 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 100

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Socialstyrelsen

Föredraganden

Bil. 7

Personal

94

+ I

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Uppdragsverksamhet Utrustning

15 282 000

(12 557 000)

3 250 000

1 000

935 000

+ 1 374 000

(-1- 1 153 000)

-1- 198 000

-1- 424 000

( +

-1-

990 000' 800 000) 198 000

635 000

Summa

19 468 000

+ 1 996 000

-1-

553 000

1 Exkl, L-ATF är 1985,

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m, -I- 1 044 000 kr.

2. Huvudförslaget genomförs under en treårsperiod med 2 % innevarande budgelår och O resp. 3 % under de två påföljande budgeiåren. Det möjliggörs genom omprioriteringar och förbättrad verksamhetsplanering. För budgetåret 1986/87 skall således inte någon besparing ske inom huvudförslagets ram.

3. Socialstyrelsen föreslår alt 303 000 kr. beräknas för merkostnader för en föreståndartjänst fr.o.m. den 1 juli 1986 i samband med all nuvarande föreståndare, som huvudsakligen avlönas av karolinska institutet, går i pension. Vidare föreslås att 225 000 kr. beräknas för en laboratur i bostadshygien, som hittills hållits vakant av särskilda skäl.

4. Basal forskningsutruslning är en förutsättning för att laboratoriet skall kunna bedriva verksamheten. Föråldrad och försliten utrustning behöver ersättas. Utrustning lånas från andra institutioner. Den toxikologiska enheten saknar viss basutrusining, däribland en modern radiodeiektor för lungstudi-er. Den allmänhygieniska enheten behöver viss datorutrustning. Uppdragsverksamhelen innebär ökade krav på modern och adekvat utrustning. Mol bakgrund härav begär socialstyrelsen atl 1 359 000 kr. anvisas för inköp av utrustning.

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 26 september 1985 uppdragit ål statskontoret all se över organisationen för statens miljömedicinska laboratorium. Översynen bör redovisas till regeringen senast den 1 september 1986.

Hälsopolitiken måsle i allt högre grad inriktas på alt påverka livsmiljön. Miljörnedicinsk forskning är viktig för att få underlag för skade- och sjukdomsförebyggande åtgärder inom olika samhällssektorer. Brislen på modern vetenskaplig utrustning är f.n. i viss utsträckning en hämmande faktor för SML:s forskning. Jag beräknar 300 000 kr. för inköp av viss basutrustning m.m.

För nästa budgetår har medel för myndighetens verksamhet beräknats en-

ligt ett treårigt huvudförslag som innebär en real minskning av utgifterna om Prop. 1985/86:100 5 %, vilket genomförs med 2 % under innevarande budgetår saml O och 3 % Bil. 7 för budgetåren 1986/87 respektive 1987/88.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 20 021 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens miljömedicinska laboratorium för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 20 021 000 kr.

E 7. Statens giftinformationscentral

1984/85

Utgift

4 678 400

1985/86

Anslag

5 053 000

1986/87

Förslag

5 405 000

Statens giftinformationscentral (GIC) svarar för informafion i akuta för-giftningssituafioner fill allmänheten och till läkare. Upplysningarna lämnas på grundval av insamlad och bearbetad informalion om ämnens giftiga egenskaper. GIC betjänar hela landet. De flesta förfrågningarna kommer från allmänheten. Verksamhetens tyngdpunkt ligger dock i besvarandet av kvalificerade medicinska frågeställningar från läkare. GIC deltar också i förebyggande arbete, undervisning och forskning.

Giftinformationscentralens arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1982:442) med instrukfion för statens giftinformafionscenlral.

Enligt avtal med Stockholms läns landstingskommun (SLL) har staten t.o.m. år 1984 fått utan ersättning till SLL för någon kapitalljänstkostnad utnyttja lokaler för GIC på Karolinska sjukhusets område. SLL svarar för fastighetsdrift m.m. Förhandlingar sker med SLL om vad som skall gälla fr.o.m. år 1985.

Socialstyrelsen är chefsmyndighet för GIC, som förestås av en överläkare.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Socialstyrelsen

Föredraganden

Personal

17 1/2

-1-4

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Hyreskostnader Engångsanvisning

(utrustning, ADB)

4 488 000

(4 428 000)

165 000

-1- 1 629 000

(-h 1 296 000)

-H 7 000

-t- 1 187 000

-1-

-1--1-

245 000'

221 000)

7 000

100 000

Summa

5 053 000

-h 2 823 000

-1-

352 000

' Exkl. L-ATF år 1985,

83

Socialstyrelsen Prop. 1985/86:100

Ril 7 Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Huvudförslag -I- 225 000 kr. Förslaget har beräknats efter pris- och löneomräkning med -I- 329 000 kr. varefter 2 % fråndragits. Socialstyrelsen hemsläller emellertid om undanlag från huvudförslaget eftersom det rör sig om en relativt liten myndighet som har svårigheter all göra en reduktion av medelsbehovel utan atl verksamheten blir påtagligt lidande.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 336 000 kr.

3. GIC har två läkare. Tre läkare erfordras emellertid för bakjoursarbe-tel. Även den ökade arbetsvolymen motiverar ännu en läkartjänst. Jourarbetets omfattning gör all ensamtjänstgöring för apotekare inte bör förekomma under kvällar och under daglid på helger. För bl.a. en önskvärd dubbelbemanning dessa tider behövs ytterligare tre apolekartjänster (+ 1 000 000 kr.).

4. Med hänsyn lill kostnadsutfallel under budgetåret 1984/85 föreslås atl medlen till expenser räknas upp med 104 000 kr. Hanteringen av informationskartoteket bör rationaliseras genom användande av ADB-teknik. För genomförandet erfordras en engångsanvisning av 1 087 000 kr. Årliga driftkostnaden för ADB- systemet beräknas bli 196 000 kr.

5. Avtal med SLL om hyreskostnaderna för tiden efter år 1984 föreligger ännu inte.

6. GIC:s informationsbank expanderar. En modern s.k. cardveyer för lagerhållning av informationsdokument bör anskaffas (100 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till de skäl som socialstyrelsen anfört bör enligt min mening GIC undantas för budgetåret 1986/87 från tillämpningen av huvudförslaget. Detta finansieras genom en omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Statskontoret har redovisal resullalel av en organisationsöversyn med anledning av regeringens uppdrag åt statskontoret att i samråd med socialstyrelsen se över GlC:s organisation (Statskontorets rapport 1983:54). Statskontoret har framhållit att den dominerande delen av GIC:s verksamhet är en del av samhällets hälso- och sjukvårdssystem.

Regeringen har uppdragit åt statens förhandlingsnämnd dels att förhandla med berörda sjukvårdshuvudmän om deras deltagande i kostnaderna för verksamheten vid GIC fr.o.m. år 1982, dels att förhandla om ell landstingskommunall huvudmannaskap för GIC.

I avvaktan på resultatet av förhandlingarna utgår jag från den medelsram, som f.n. slår till centralens förfogande. Jag anser mig emellertid böra räkna upp anslaget med 100 000 kr. för all GIC skall kunna i viss utsträckning förnya sin utrustning. Resursförstärkningen finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 405 000 kr.

84 Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens giftinformationscentral för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 5 405 000 kr.

E 8. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Utgift

4 223 617

Anslag

4 021 000

Förslag

4 558 000

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd inrättades den 1 juli 1980 (prop. 1978/79:220, SoU 1979/80:16, rskr. 1979/80:130). Nämnden har till uppgift att pröva ärenden enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. Närmare bestämmelser för nämndens verksamhet återfinns i förordningen (1980:497) med instruktion för hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Nämnden består av ordförande och åtta andra ledamöter.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Nämnden

Föredra-

ganden

Personal

+ 2

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

3 633 000

(2 856 000)

387 000

985 000 517 000) 135 000

-1-

( +

402 000 206 000) 135 000

Referat av ansvars-

nämndens beslut

Summa

4 021 000

1 120 000

537 000

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning -I- 403 000 kr.

2. Det föreskrivna huvudförslaget innebär en reduktion av anslaget med 87 000 kr. En konsekvens av huvudförslaget skulle enligt nämnden bli, att en tjänst vid nämndens kansli måste dras in. Det medför i sin tur längre handläggningstider och ökade ärendebalanser. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett ärende uppgår f.n. till tretton månader.

3. Nämnden yrkar medel för inrättande av två Ijänster, varav en för administrativa göromål (-1- 313 000).

4. Nämnden begär en uppräkning av anslaget med sammanlagt 404 000 kr. för ökade kostnader för vikarier, utbildning av personalen, resor m.m.

85 Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 4 558 000 kr. Jag har därvid beräknat 90 000 kr. för inköp av viss datamaskinen utrustning och 20 000 kr. för utbildning av personalen. Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl som myndigheten har anfört bör enligt min mening hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Finansieringen av de ökade utgifterna under anslaget sker genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4 558 000 kr.

E 9. WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar.

1984/85 1985/86 1986/87

Utgift

Anslag

Förslag

1 384 000 1 437 000 1 574 000

Från anslaget bekostas driften av de operativa delarna av verksamheten vid världshälsoorganisationens enhet för läkemedelsbiverkningar (WHO Drug Monitoring Centre) som fr.o.m. den I januari 1978 har förts över till Sverige och verkar som elt WHO Collaboraiing Centre. Verksamheten bedrivs i stiftelseform.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Stiftelsen

Föredra-

gandel

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

1 334 000 (811000) 103 000

( +

-1-

230 000

118 000)

4 000

-1-

132 000

41 000)

5 000

Summa

1 437 000

-1-

234 000

137 000

Styrelsen för stiftelsen

Verksamhetens omfaitning har volymmässigt stabiliserats under budgelårel 1984/85 och ca 50 000 biverkningsrapporler har bearbetats. Dalabasen innehöll den 30 juni 1985 ca 420 000 rapporter med medicinsk information rörande iakttagna läkemedelsbiverkningar.

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Den successiva volymökningen vid enheten kan inte mötas med nedskärningar. Det föreskrivna huvudförslaget bör därför inte tillämpas.

2. Pris- och löneomräkning m.m. -t- 105 000 kr.

86 Föredragandens överväganden

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget fill 1 574 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 1 574 000 kr.

E 10. Statens institut för psykosocial miljömedicin

1984/85 1985/86 1986/87

Utgift

Anslag

Förslag

3 044 405

2 664 000

3 133 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har till uppgift all utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreakiioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information.

Insfitutet leds av en föreståndare under en styrelse med representanter för huvudavnämarna av institutels tjänster.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Institutet

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

2 301 000

(1 777 000)

363 000

-1-

-1--f

301 000 259 000) 104 000 385 000

-1-

-(-

107 000

80 000)

106 000

256 000

Summa

2 664 000

-1-

790 000

-1-

469 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin

Institutet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m. -I- 277 000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en reduktion med 59 000 kr. Institutet bedömer atl denna besparing inte kan genomföras, om institutet skall kunna bedriva sin verksamhet enligt de intenfioner som förelåg vid institutets inrättande.

3. För en tjänst som kontorist begärs en ökning av lönemedlen med 128 000 kr.

4. Med anledning av atl myndigheten flyttar till permanenta lokaler bör medel anvisas för inköp av biokemisk laboratorie- och ADB-utrustning (385 000 kr.).

87 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Jag anser att det är angeläget att IPM:s verksamhet kan bedrivas så effekfivt som möjligt inom de ramar som riksdagen angav vid institutets tillkomst. Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl härför som myndigheten anfört bör enligt min mening statens institut för psykosocial miljömedecin budgetåret 1986/87 undantas från fill-lämpningen av huvudförslaget. Vidare beräknar jag 256 000 kr. för inköp av laboratorie- och ADB-utrustning.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 133 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 3 133 000 kr.

E 11-15. Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen landets centrala organ för epidemiologiski befolkningsskydd. Dess huvudsakliga uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. Laboratoriet utför diagnostik, framställer bakteriologiska preparat och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.

SBL leds av en styrelse och under denna av en föreståndare. Laboratoriet är organiserat på åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produktionsavdelningen, epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen, tekniska avdelningen och ekonomiavdelningen. En självständig parasitologisk sekfion är direkt underställd föreståndaren.

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framgår av instruktionen (1965:786) för statens bakteriologiska laboratorium (senast ändrad 1979:322).

Program

SBL har sedan budgetåret 1970/71 fillämpal programbudgetering. Följande programindelning gäller.

1. Programmet Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska undersökningar av prov från människa saml från läkemedel, livsmedel, vatten eller annat material.

2. Programmel Preparatförsörjning innefattar tillhandahållande av bakteriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m.fl.) och vissa hjälpprodukter för laboratoriearbete genom egen produkfion eller inköp från annan fillverkare. Här ingår även leveranser till civila och militära beredskapslager.

3. Programmel Cenlrallaboratorieuppgifter omfattar funkfioner för be- Prop. 1985/86:100 kämpning av och beredskap mot infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. Bil. 7

I uppgifterna ingår verifikation av epidemiologiski vikfiga diagnoser; s.k. fagtypningar för att spåra smittkällor; introduktion, standardisering och utprovning av nya metoder; framställning och standardisering av laboralorie-reagens; konferenser för alt främja enhetlighet i teknik och tolkning av diagnostiska undersökningar och för avancerad fortbildning. Programmet omfattar även vattenundersökningar, sterilitetsundersökningar av medicinska engångsartiklar, inlernationell referensverksamhet samt resurser för bekämpning av sjukhusinfektioner och cancerimmunologisk verksamhet.

Centrallaboratorieuppgifterna utgör grunden för SBL:s vikfigaste funktion, nämligen atl bekämpa infektionssjukdomar, speciellt epidemiska, och alt hålla beredskap mot dessa sjukdomar. Uppgifterna är också basen för SBL:s funkfion som fackinstans till departement och socialstyrelsen i epidemiska och mikrobiologiska frågor.

4. Programmel Försvarsmedicinsk verksamhet omfattar utveckling av diagnostiska meloder och tillverkning av vacciner av betydelse för totalförsvaret.

5. Programmel Epidemiologisk verksamhet omfattar bevakning av epidemilägel i Sverige och utomlands, informations- och rådgivningsverksamhet av olika slag (inkl. undervisning), epidemiologiski fältarbete vid utbrutna epidemier samt undersökningar för all följa befolkningens immunitet mot vissa sjukdomar.

6. Programmet Service lill utomstående omfattar service till karolinska institutels institution för virologi vad avser lokaler, substrat, diskgods, djur m.m. Vidare innefattar programmet leverans av värme och varmvatten fill polishögskolan i Solna och viss destruktion av avfall åt externa kunder.

Forsknings- och utvecklingsarbetet inom programmet Diagnostiska undersökningar tar bl.a. sikte på atl förbättra diagnosfiska meloder för identifiering av infektionssjukdomar. Det syftar också till att öka kunskapen om infektionssjukdomars uppkomst och utveckling. Forsknings- och utvecklingsarbetet omfattar även bl.a. områdena tumörvirologi, antibiotika och utveckling av snabba och arbelsbesparande testmetoder samt immunologiska reaktioner vid bindvävssjukdomar (reumatiska sjukdomar m.fl.), leversjukdomar och sköldkörtelsjukdomar.

När det gäller programmet Preparatförsörjning syftar forsknings- och utvecklingsverksamheten lill kvalitetsförbättring av nuvarande vaccinsortiment samt till utveckling av nya produkter.

Anslag

Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag:

E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag

E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Cenlrallaboratorieuppgifter

E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksam het

E 15. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

E 17. Epidemiberedskap m.m. (Vissa anslagsposter) Prop. 1985/86:100

SBL:s verksamhet berörs vidare av följande anslag för statens insatser Bil. 7 inom den sjukdomsförebyggande verksamheten.

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m. (för viss kontroll av fabrikssieriliserade engångsartiklar)

E 21. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvården i krig

E 22. Driftkoslnader för beredskapslagring m.m.

Anslaget Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmen 1, 2 och 6. Anslaget får i princip inte belastas. För alt lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten saml för all fills vidare tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en rörlig kredil i riksgäldskontoret på 18 milj. kr.

E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

1984/85

Utgift

1 000

1985/86

Anslag

1 000

1986/87

Förslag

1 000

Uppdragsverksamheten omfattar tjänster och tillhandahållande av olika preparat lill andra statliga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsting samt viss export av preparat. För undersökningar och preparat uppbär SBL ersätlning enligt taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverkel. För uppdragsverksamheten gäller målsättningen att full kostnadsläckning skall föreligga för varje program.

SBL

Program I. Diagnostiska undersökningar

Antalet debiterade undersökningar framgår av följande tabell.

Antal debiterade 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

undersökningar Utfall Utfall Budgei Budget

30 000

197 000

127 000

79 000

52 000

50 000

55 000

50 000

46 600

46 000

49 000

22 300

20 500

21000 Bakteriologisk diagnoslik Virologisk diagnoslik Immunologisk diagnostik Parasitologisk diagnostik

Summa program 1 350 900 314 000 251 500 199 000

SBL:s bakteriologiska diagnostik har minskal kraffigt under den senasle 10-årsperioden. Samiidigt har undersökningarna blivit mer arbetskrävande. Uppdragsverksamheten är inte reglerad i avtal. Stockholms läns landsting har beslutat alt ulföra så gott som all bakteriologisk diagnostik - bortsett från de s.k. riksproven - vid sina egna laboratorier, vilkel medför en minskning för SBL med närmare 130 000 prov. Genom personalminskningar och andra rationahseringar försöker SBL motverka de ekonomiska effekterna av den minskade uppdragsvolymen.

90 Förändringar i sjukdomspanoramat ställer krav på rikstäckande insatser. Prop. 1985/86:100 Som etl exempel nämns atl SBL fillsammans med socialstyrelsen har utarbe- Bil. 7 tat ett program för bekämpning av infektionssjukdomen AIDS, som innefattar dels laboralorieundersökningar av förekomsten av s.k. HTLV-III/LAV antikroppar hos personer som kan ha utsatts för smitta, dels information och epidemiologiska åtgärder. En expertstab finns upprättad hos SBL.

Program 2. Preparatförsörjning

Programmet är framför allt inriktat på att förse den svenska förebyggande sjukvården med erforderiiga vacciner och immun globuliner. Export sker också lill främst övriga nordiska länder. SBL har år 1981 träffat licensavtal med elt amerikanskt läkemedelsbolag om framställning av elt vaccin mol mässling, påssjuka och röda hund. I avtalet ingår bl.a. att SBL har ensamrätt till försäljning av detta vaccin dels på den nordiska marknaden, dels till inlernafionella hjälpprogram i svensk regi. SBL förbereder Ln. tillverkning av vaccinet. I avvaktan på att den egna tillverkningen kommer igång sker försäljning av vaccin som importeras i form av bulkvara.

Hittillsvarande tillverkning av poliovaccin har krävt tillgång på apor. En modernare tillverkningsmelodik med cellkulturer är under utveckling. Det nya poliovaccinel, som avses ersätta det nuvarande vaccinet år 1988, blir också renare och effektivare, vilket medför att färre injektioner behövs för vaccinalionsskydd.

SBL:s sortiment domineras av preparat som ingår i officiellt rekommenderade och av samhället finansierade vaccinationsprogram. Under år 1981 utökade socialstyrelsen del allmänna vaccinafionsprogrammet med rekommendation om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund vid 1 1/2 och 12 års ålder.

SBL organiserar Ln. en klinisk prövning av ett japanskt kikhostevaccin. Prövningen, som beräknas bli avslutad år 1987, är en förutsättning för att vaccinet skall kunna registreras och användas inom den svenska barnhälsovården. SBL förutsätter att vissa överskottsmedel från tidigare budgetår skall kunna användas för ändamålet.

SBL:s exportintäkter av vacciner under budgetåret 1984/85 uppgick till ca 18 milj. kr.

Fr.o.m. den 1 januari 1980 har det ekonomiska ansvaret för skyddsymp-ningsverksamheten överlagils av vederbörande sjukvårdshuvudman (prop. 1978/79:95 bil 2, FiU 35, rskr. 335).

Taxepolitik

Taxan fastställs av SBL efter samråd med riksrevisionsverket i fråga om grunderna för taxan.

Vid taxans fastställande eftersträvas full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten inom resp. program.

SBL:s laxa betraktas i stor utsträckning som normgivande för debitering av bakteriologiska och virologiska undersökningar vid andra laboratorier

inom landet. I fråga om diagnostiska undersökningar har SBL möjlighet att medge rabatter eller bonus för större kunder eller för kvanfilafivt betydelsefulla prov.

Resultatutveckling

Resultatutvecklingen för program 1-6 framgår av följande tabell (tkr).

1981/82 Utfall

1982/83 Ulfall

1983/84 Ulfall

1984/85

/. Diagnostiska undersökningar

Intäkter

Kostnader

Resultat

50 824 52 301

- 1477

52 308 58 053

- 5 745

56 746

63 373

- 6 627

60 916

66 298

- 5 382

2. Preparaiförsörjning Intäkter Kostnader Resultat

74 185

66 731

-1- 7 454

94 984

86 327

-t- 8 657

95 180

83 397

+ 11 783

115 088 102 530

-\- 12 558

3. Cenlrallaboratorieuppgifter

Intäkter

Kostnader

Resultat

19 163

20 374

20 411

20 774

4. Försvarsmedicinsk verksamhel Intäkter 3 412 Kostnader 3 412 Resultat 0

3 587

3 684

3 828

5, Epidemiologisk verksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat

4 099

5 179

0 0

5 306 5 306 0

8 891 8 891

6. Service lill utomstående

Intäkter

Kostnader

Resultat

3 244

3 239

+ 5

3 022 3 029

3 302

3 318

4 015

4 074

59 Summa intäkter

154 927

179 454

184 710

213 512

Summa kostnader

148 945

176 549

179 570

206 395

Rörelseresultat

-1- 5 982

+ 2 905

-H 5 140

-1- 7 117

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Personal

550 SBL:S målsättning är att ekonomisk balans skall uppnås i diagnosfik-programmet senasi fr.o.m. budgetåret 1988/89. Del erfordras dock en om-slällningstid som omfattar budgetåren 1985/86 och 1986/87.

Föredragandens överväganden

En organisationskommitté med uppdrag att lägga fram ett detaljerat förslag om organisationen m.m. av statens vaccininslilul och statens bakteriologiska laboratorium - SBL- kommittén - har i februari 1984 överlämnat betänkandet (Ds S 1984:7) Arbetsuppgifter och organisaiion för statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Jag har i inledningen lill avsnittet om hälso- och sjukvård m.m. berört ar-

betet som pågår för au begränsa spridningen av sjukdomen AIDS. I detta Prop. 1985/86:100 arbeie är även SBL engagerat. Bil. 7

För SBL:s uppdragsverksamhet gäller i princip atl full kostnadstäckning för verksamheten i dess helhet skall uppnås.

Underskottet inom en enskild sektor får endasl vara fillfälligt. SBL har redovisat att Stockholm läns landsting beslulat ulföra närmare 130 000 prov vid sina egna laboratorier i stället för att som hittills anlita SBL. SBL har pekat på att detla medför en omslällningsfid under budgetåren 1985/86 och 1986/87. Jag vill understryka all del ankommer på styrelsen för SBL att vidta de åtgärder som behövs för att minska kostnaderna inom programmet diagnostiska undersökningar i takt med inläktsbortfallet. Varje program skall i princip bära sina egna koslnader.

Jag föreslår atl anslaget tas upp med ett formellt belopp om 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag

1984/85 Utgift 1 000 Reservation

1985/86 Anslag 1 000

1986/87 Förslag 1 000

Anslaget avser att täcka kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete inom programmen 1 och 2 som inte kan täckas genom taxeinkomster.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslaget tas upp med ett formeUt belopp av 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

1984/85 Ulgift 19 420 000

1985/86 Anslag 19 994 000

1986/87 Förslag 21 286 000

Detta anslag finansierar program 3. Cenlrallaboratorieuppgifter.

93 SBL Prop. 1985/86:100

Bil 7 SBL föreslår i sin anslagsframställning följande:

1. Pris- och löneomräkning -I- 1 600 000 kr.

2. SBL föreslår alt den generella nedskärningen enligt huvudförslaget vidtas under en treårsperiod med O % under budgetåret 1986/87 saml med 2 resp. 3 % under de två påföljande budgetåren.

3. I och med att vissa diagnostikintäkter, som har finansierat basresurser vid de diagnostiska avdelningarna, faller bort krävs elt tillskott av anslagsmedel för alt SBL skall kunna bibehålla erforderlig kompetens för all kunna utföra riksfunktionerna. SBL föreslår att anslaget uppräknas med 4 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget till 21 286 000 kr. Jag godlar därvid SBL:s förslag om genomförandet av huvudförslaget under tre år med en total real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen O, 2 och 3 % för försia, andra respektive tredje budgetåret.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 21 286 000 kr.

E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet

1984/85

Utgift

3 756 000

1985/86

Anslag

3 791 000

1986/87

Förslag

4 036 000

Detta anslag finansierar program 4. Försvarsmedicinsk verksamhet.

SBL

SBL föreslår i sin anslagsframställning följande:

1. Pris- och löneomräkning -I- 303 000 kr.

2. Vissa koslnader för vidmakthållande av krigsorganisationen har under en följd av år belastat uppdragsverksamheten vid SBL. Försvarsförberedelser bör emellertid skattefinansieras. SBL föreslår därför all 150 000 kr. anvisas för koslnaderna för ifrågavarande lotalförsvarsuppgifter, nämligen för lokalhyror, lillsynsresor, lastbilstransporter och planläggning.

3. SBL föreslår att den generella nedskärningen enligt huvudförslaget vidtas under en treårsperiod med O % under budgetåret 1986/87 samt med 2 resp. 3 % under de två påföljande budgetåren.

94 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Ril 7 Jag beräknar anslaget till 4 036 000 kr. Jag godtar därvid SBL:s förslag

om genomförandet av huvudförslaget under tre år med en tolal real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen O, 2 och 3 % för första, andra respektive tredje budgelårel.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 4 036 000 kr.

E 15. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

1984/85

Utgift

8 281 031

1985/86

Anslag

4 578 000

1986/87

Förslag

4 190 000

Reservation 11 543 922

SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom utnyttjande av detta reservationsanslag för anskaffning av utrustningsobjekt, vars värde överstiger 10 000 kr. och har en livslängd överstigande tre år, dels genom anlitande av resp. programanslag för utrustningsobjekt, vars värde inte uppgår till nämnda belopp. Medel molsvarande avskrivning och förräntning av ulrustningskapilalet belastar SBL:s budget och inlevereras till statsverket.

SBL

SBL beräknar investeringsbehovet belräffande utrustning under budgetåret 1986/87 till 4 190 000 kr.

SBL:s långsiktiga kapacitel styrs i slor utsträckning av de resurser som ställs till förfogande för ny- och reinvestering i utrustning. Bl.a. bestäms möjligheterna till en fortlöpande rationalisering av verksamheten i hög grad av tillgången på investeringsmedel lill utrustning.

Föredragandens överväganden

För innevarande budgetår har jag beräknat 2,4 milj. kr. för löpande utrusiningsanskaffning och 2 178 000 kr. för s.k. strategisk utrustning (prop. 1984/85:126, SoU 24, rskr. 288).

Jag beräknar i överensstämmelse med SBL:s förslag för budgetåret 1986/87 etl medelsbehov av 4 190 000 kr. för ifrågavarande utrustningsanskaffning, varav 2 milj. kr. för strategisk utrustning.

95 Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budgetåret 1986/87 beräkna ett reservationsanslag av 4 190 000 kr.

E 16. Hälsoupplysning

1984/85

Utgift

4 265 000

1985/86

Anslag

5 276 000

1986/87

Förslag

6 492 000

Reservation 72 430

Från förevarande anslag disponerar socialstyrelsen medel för särskilda informationsprojekt och sammanställning av informationsmaterial m.m. om hälsoupplysning. Från anslaget bekostas också upplysningsverksamhet genom vissa organisationer, bl.a. Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) m.fl.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Socialstyrelsen

Föredraganden

1, Bidrag till organisationer 2 612 000

2, Socialstyrelsen

för hälsoupplysning 2 663 000

3, Vigör 1 000

Summa 5 276 000

-I- 210 000 -I- 216 000 -I- 2 014 000 + 1 000 000

-I- 2 224 000 -I- 1 216 000

Socialstyrelsen

Styrelsens arbete med hälsoupplysning kommer atl omfatta en fortsatt utveckling av kontakter med landsting och i vissa fall enskilda kommuner i syfte att stimulera och utveckla hälsoupplysningen i primärvården och inom kommunala sektorer som exempelvis skola, barnomsorg, frilid. Fortsatta insalser för att uppmärksamma hälsoupplysning inom grund-, vidare- och fortbildning av olika yrkeskategorier inom vårdsektorn m.m. har också hög an-gelägenhelsgrad.

Även framdeles kommer upplysning om kost och motion, tobaksrökning och sex- och samlevnad atl vara vikliga grundelement i verksamheten. Livsstil och levnadsvanor i dessa avseenden visar på starka samband med bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykisk hälsa. Ökad uppmärksamhet kommer att ägnas ål psyko-sociala hälsorisker. Vidare kommer hälsoupplysningen atl i högre grad inriktas mol hälsopolitiska riskgrupper.

Hälso- och sjukvårdslagen ålägger sjukvårdshuvudmännen ett ökat ansvar för förebyggande arbeie. När del gäller hälsoupplysning torde emellertid fortfarande skillnaderna mellan landslingen vara stora. Preliminära resultat från uppföljningen av de förebyggande insatserna till följd av den s.k. Dagmar-reformen bekräftar dessa förhållanden.

För att bl.a. ha möjlighet att stimulera de sjukvårdshuvudmän vilkas verksamhel fortfarande ligger på en relativt låg nivå och ge stöd till dem som

96

börjat utveckla sin verksamhet, begär socialstyrelsen för budgetåret 1986/87 Prop. 1985/86:100

totalt 7 500 000 kr., varav 4 677 000 kr. för styrelsens egen hälsoupplys- Bil. 7

ning.

Föredragandens överväganden

Regeringen har i propositionen (1984/85:181) om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m. behandlat hälsoupplysningen och dess i roll i arbetet med alt förebygga ohälsa och främja en god hälsa. Hälsoupplysningen har en cenlral roll i detta arbete. I propositionen anges närmare målen för hälsoupplysningen.

Varje landsting har inom sitt område ansvaret för hälsoupplysning. Landsfingen bör i dessa frågor samverka med berörda instanser inom kommuner, myndigheter och organisationer. Folkrörelser och organisationer har en vikfig uppgift i hälsoupplysningen. Socialstyrelsens ansvar för hälsoupplysning bör bl.a. vara alt utveckla vikliga områden för hälsoupplysning och förmedla kunskaper och erfarenheter till landstingen på dessa områden, att stödja ulvecklingen i landstingen och alt initiera insatser för alt i högre grad nå de hälsopolitiska riskgrupperna, invandrare, äldre, ensamstående m.fl.

Den ökade spridningen av vissa sexuellt överförbara sjukdomar gör att informationsinsatserna om dessa sjukdomar måste intensifieras. I regeringens proposition (1984/85:48) om familjeplanering och aborlvård framhålls särskilt viklen av en fortsatt satsning på upplysning om födelsekontroll, sexualitet och samlevnad för att ytterligare minska antalet aborter. Skolöverstyrelsen har med anledning av ell uppdrag av regeringen i samband med propositionen nyligen gett ut etl särskilt handledningsmaterial fill stöd för lärarna i samlevnadsundervisningen.

Socialstyrelsens insatser för informafion om tobakens skadeverkningar behöver intensifieras. En fortlöpande uppföljning av socialstyrelsens och ar-belarskyddssiyrelsens allmänna råd om begränsning av tobaksrökningen i lokaler av gemensamhetskaraktär bör ske.

För att stimulera till att hälsofostran och tobaksfrågan behandlas i lärarnas grundutbildning och fortbildning har styrelsen tillsammans med skolöverstyrelsen genomfört konferenser inom de olika högskoleregionerna. Styrelsen har också i samråd med skolöverstyrelsen. Svenska kommunförbundet och Landsfingsförbundet vidtagit informationsåtgärder inom grund-, fort- och vidareutbildningarna av hälso- och sjukvårdspersonal. Jag bedömer del angeläget med fortsatta initiativ på dessa områden från socialstyrelsen.

I den nyligen nämnda propositionen om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m. anmälde jag alt särskilda informafionsinsatser bör genomföras för att förhindra rökdebut bland ungdomar. De närmare formerna för en sådan informationsverksamhet övervägs för närvarande.

Även informationsinsatserna om kost- och näringsfrågornas stora belydelse för hälsan behöver intensifieras. Underlag för sådana informationsinsatser finns bl.a. i det utredningsmaterial som har överlämnats av cancerkom-mitlén och 1983 års livsmedelskommitté.

Jag har bedömt att socialstyrelsens insatser för hälsoupplysning inom de "'

7 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100

områden jag här redogjort för behöver intensifieras och föreslår därför en Prop. 1985/86:100 uppräkning av anslaget för nästa budgelår med 1,2 milj. kr. Bil. 7

Jag har därvid också räknat med en ökning av bidraget till organisationer för hälsoupplysning. Finansieringen av de ökade utgifterna under anslaget sker genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgelår till 6 492 000 kr. Regeringen beslutar efler förslag av socialstyrelsen om den närmare fördelningen av tillgängliga medel under anslagsposten 1. Bidrag till organisationer.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all till Hälsoupplysning för budgetåret 1986/87 anvisa etl reservationsanslag av 6 492 000 kr.

E 17. Epidemiberedskap m.m.

1984/85 Utgift 15 023 119

1985/86 Anslag 11758 000

1986/87 Förslag 17 049 000

Anslaget kan betecknas som elt allmänl beredskapsanslag för hälso- och sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.

Från anslaget utgår ersättning för vissa kostnader och förluster som uppkommit på grund av myndighels ingripande för att förhindra spridning av smittsam sjukdom. Bestämmelserna i ämnet finns i kungörelsen (1956:296) om ersättning i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse och lagen (1956:293) om ersättning till smittbärare (ändrad senast 1983:1066). Från anslaget bekostas också planläggning av epidemiberedskap inom riket, medicinsk katastrofberedskap m.m.

Från anslaget bekostas även den epidemiologiska verksamhet, som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Socialstyrelsen och SBL m.fl.

Beräknat medelsbehov för verksamheten under budgetåret 1986/87 är följande.

1. Socialstyrelsen

Planläggning av epidemiberedskap inom ri ket, medicinsk katastrofberedskap samt diver se kostnader, främsl för epidemiförebyggande ålgärder med avseende på den internationella trafiken 224 000

2. SBL

Epidemiologisk verksamhet 4 575 000

Civil beredskapslagring 250 000 no

3. Socialdepartementet Prop. 1985/86:100

Vissa ålgärder för atl begränsa spridningen av Bil. 7

sjukdomen AIDS OOOOOOO

Summa 10 049 000

1. Socialstyrelsen begär en uppräkning av anslaget för näsla budgelår med 13 000 kr. för pris- och löneomräkning.

2. Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibekämpning, rapportering samt rådgivning och information. Anslaget är avsett atl läcka utgifterna för den epidemiologiska basorganisalionen vid SBL. Anslaget har under budgetåret 1984/85 belastats med vissa extraordinära utgifter

till följd av insatser för alt begränsa spridningen av sjukdomen AIDS. Sådana utgifter beräknas uppkomma även för de närmast följande budgetåren. Laboratoriet begär en uppräkning av anslaget med 343 000 kr. för pris-och löneomräkning.

Föredragandens överväganden

Jag har i inledningen till avsnittet om hälso- och sjukvård m.m. översiktligt redovisat de ålgärder som regeringen vidtagit för att begränsa spridningen av sjukdomen AIDS. Utvecklingen av sjukdomen och smittspridningen av det virus, HTLV-III/LAV, som anses kunna framkalla sjukdomen har alltsedan upptäckten av det i vårt land noga följts av socialstyrelsen och statens bakteriologiska laboratorium. För en närmare redovisning av de åtgärder som hitfills vidtagits och planeras av de berörda myndigheterna och sjukvårdshuvudmännen m.fl. hänvisar jag till regeringens proposition 1985/86:13 om ändring i smittskyddslagen (1968:231).

Under förevarande anslag föreslår jag att för näsla budgetår beräknas 5 000 000 kr. för sådana extraordinära insatser mot spridningen av HTLV-III/LAV som AIDS-delegafionen bedömer angelägna och för vilka medel inte kan anvisas i annan ordning. Medlen bör disponeras av socialdepartementet och bl.a. användas för angelägna forskningsändamål för att snabbt få fram ett vaccin eller botemedel mot sjukdomen AIDS. Medlen föreslås också få användas för särskilda insatser för informalion fill berörda målgrupper.

Anslagsbehovet för den löpande epidemiologiska verksamheten vid SBL under nästa budgetår beräknar jag fill 4 825 000 kr. Därvid har jag beräknat 250 000 kr. för att täcka kostnader för kassationsförlusier i samband med civil beredskapslagring av vacciner m.m. för medicinska riskgrupper.

Jag beräknar medelsbehovel för ersättning fill smittbärare m.m. till 7 milj. kr. och för socialslyrelsens planeringsverksamhet till 224 000 kr. Anslaget för näsla budgetår bör tas upp med 17 049 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Epidemiberedskap m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 17 049 000 kr. 99

E 18. Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- Prop. 1985/86:100

och rationaliseringsinstitut Bil. 7

1984/85

Utgift

18 600 000

1985/86

Anslag

18 600 000

1986/87

Förslag

20 500 000

Från anslaget utgår statens bidrag lill Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Institutet har fill uppgift alt främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården saml socialvården. Huvudmän för institutet är staten och Landstingsförbundet (prop. 1967:68, SU 105, rskr. 251, prop. 1976/77:100 bil. 8, SoU 25, rskr. 200).

Avtal har senast träffats den 6 december 1982 mellan staten och Landstingsförbundet om Spri. Avtalet gäller fr.o.m. den 1 januari 1984 fills vidare intill utgången av år 1989. Om avtalet inte sägs upp senasi den 30 juni 1988 skall det anses förlängt för sex år.

Bidragen från staten och Landstingsförbundet lill en fond, som används till Spri:s verksamhet, utbetalas kvartalsvis i förskott.

Föredragandens överväganden

Enligt en överenskommelse som träffals mellan staten och Landstingsförbundet om finansieringen av Spri under åren 1984 - 1986 skall institutet bedriva sin verksamhet inom en ekonomisk totalram av 172,7 milj. kr. Under åren 1985 och 1986 skall staten svara för bidrag med 18,9 respekfive 21 milj. kr. Detla innebär att belastningen på anslaget kan förväntas bli 19 950 000 kr. under budgetåret 1985/86. Jag avser atl återkomma lill denna fråga i ell annat sammanhang.

Enligt den överenskommelse som träffats mellan staten och Landstingsförbundet om finansieringen av Spri under åren 1987-1989 skall institutet bedriva sin verksamhet inom en ekonomisk totalram för perioden av 196,7 milj.kr. För år 1987 är statens bidrag 20 milj.kr.

För budgelårel 1986/87 bör 20 500 000 kr. anvisas för statens bidrag till institutets verksamhet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sjukvårdens- och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av 20 500 000 kr.

E 19. Bidrag till allmän sjukvård m.m.

1984/85

Utgift

4 315 067 185'

1985/86

Anslag

4 524 600 000

1986/87

Förslag

4 533 682 000

Anslagen Bidrag till anordnande av kliniker för psykiski sjuka m.m. och Bidrag lill driften av kliniker för psykiskt sjuka m.m. 100

Från anslaget utgår dels elt särskill statsbidrag fill den allmänna Prop. 1985/86:100 sjukvårdsersättningen som fr.o.m. den 1 januari 1985 ulgår fill sjukvårdshu- Bil. 7 vudmännen från den allmänna försäkringen, dels elt bidrag till sjukvårdshuvudmännen enligt överenskommelse med Landsfingsförbundet om ändring i 1966 års avtal om den psykiatriska vården m.m. (prop. 1983/84:190, SfU 31, rskr. 393).

Från anslaget utgår även ersättning fill landsfingskommunerna och Gollands kommun enligt övenskommelse mellan staten och dessa kommuner om deras övertagande av statens ansvar för provinsialläkarnas pensionering (prop. 1972:50, SoU 17, rskr. 169).

Överenskommelsen innebär att berörda sjukvårdshuvudmän tar över ansvaret för provinsialläkarnas pensionering utom för vissa provinsialläkare som fått behålla pensionsrätt enligt statens allmänna pensionsreglemente. Staten ersätter huvudmännen för deras åtaganden genom utbetalning av dels ett engångsbelopp motsvarande pensionsskulderna, dels årliga bidrag.

Medel till pensioner fill provinsialläkarna har för budgelårel 1985/86 anvisats under anslaget E 23, Bidrag till undervisningssjukhus m.m.

Riksförsäkringsverket

I enlighet med proposifionen 1983/84:190 om vissa ersättningar fill sjukvårdshuvudmännen, m.m. (SfU 31, rskr. 393) ulgår del särskilda statsbidraget fill den allmänna sjukvårdsersättningen med 4 300 milj. kr. för år 1986. Ersättningen för tiden fr.o.m. år 1987 beror på resultatet av överläggningar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Tills vidare utgår verket från ett oförändrat belopp och föreslår att 4 300 milj. kr. beräknas för ändamålet för budgetåret 1986/87.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för pensioner lill provinsialläkarna för budgetåret 1986/87 till 15 025 000 kr.

Enligt överenskommelse skall staten till sjukvårdshuvudmännen utge ett särskilt bidrag fill den psykiatriska vården fr.o.m. 1985 t.o.m. 1991. Bidraget för åren 1985 och 1986 skall vara 148 milj. kr. per år. Bidraget för tiden fr.o.m. år 1987 fastställs i samband med överläggningarna mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om den allmänna sjukvårdsersätlningen. Därutöver krävs medel för bidrag till vissa pensioner, lokalhyror och utrustning.

Socialstyrelsen beräknar för budgetåret 1986/87 oförändral belopp för del särskilda bidraget i awaktan på resultatet av överläggningarna, eller 148 milj. kr., samt 70 657 000 kr. fill pensionskostnaderna.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår alt medel till bidrag till vissa provinsialläkares pensioner i fortsättningen beräknas under förevarande anslag.

Överläggningar pågår mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om statsbidrag och ersättningar från sjukförsäkringen fill sjukvårdshuvudmän-

nen för tiden fr.o.m. år 1987. Jag avser atl föreslå regeringen alt senare under riksmötet lägga fram en proposition, i vilken bl.a. resultatet av dessa överläggningar avses bli redovisat.

Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1986/87 fill 4 533 682 000 kr. Av della anslag föreslås riksförsäkringsverkel disponera 4 300 milj. kr. som statsbidrag till den allmänna sjukvårdsersätlningen. Socialstyrelsen föreslås disponera 233 682 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

au fill Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 4 533 682 000 kr.

E 20. Vidareutbildning av läkare m.m.

1984/85

Utgift

23 921 821

1985/86

Anslag

33 423 000

1986/87

Förslag

37 953 000

Reservation

16 176 038

Från anslaget bekostas olika utbildnings- och informationsinsatser, som socialstyrelsen svarar för. Dessa avser i huvudsak vidareutbildning av läkare fill specialistkompetens, viss vidareutbildning av tandläkare, kompletteringsutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal med ufiändsk utbildning samt konferenser m.m.

Anslag 1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Social-

Föredra-

styrelsen

gandi

än

Vidareutbildning av läkare

och landläkare

29 880 000

-1-

195 000

-

587 000

(därav kostnader för syste-

matisk undervisning med

kunskapsprov)

(27 440 000)

( +

120 000)

(-

580 000)

Efterutbiidningskurser för

allmänläkare m.fl.

1 033 000

-1-

2 019 000

-H

728 000

Kurser m.m. för hälso- och sjukvårdspersonal med ut-

ländsk utbildning

2 170 000

-1-

279 000

-(-

279 000

Konferenser m.m.

230 000

+

230 000

-1-

220 000

Kurser för sjukgymnaster

110 000

-

110 000

-

110 000

6.

Engångsanvisning till viss

vidare- och efterutbildning

-

+

4 000 000

33 423 000

+

2 613 000

+

4 530 000

Socialstyrelsen

/. Vidareutbildning av läkare och tandläkare

En översyn av läkarnas vidareutbildning beräknas vaia klar årsskiftet 1986/87. Ett förändrat vidareulbildningssystem kan genomföras tidigast något år därefter. En ändring berör därför inle budgelårel 1986/87.

102 Antalet årligen avlagda examina för läkare beräknas till omkring 950 un- Prop. 1985/86:100 der de närmaste åren. Dessutom tillkommer ca 100-150 läkare med utland- Bil. 7 ska examina varje år.

Medel beräknas för ca 260 vidareutbildningskurser för läkare om vardera en vecka med ca 25 deltagare i varje kurs. Varje kurs beräknas kosla ca 106 000 kr.

Efterfrågan på kursplatser har inte kunnat tillgodoses under en följd av år. Läkarna har i vissa fall fått svårigheter alt hinna genomgå föreskrivna kurser innan tjänstgöringen genomförts. 260 kurser behövs med hänsyn till löpande behov. Härutöver bör 20 extra kurser sältas in. På delta sätt kan undvikas att läkarna hindras från att få specialistkompetens genom bristen på kurser. Socialstyrelsen begär därför medgivande all av en förväntad reservation få ta i anspråk ytterhgare 2 120 000 kr. lill 20 kurser.

Antalet deltagare i en centralt utformad kunskapskontroll, som skall avsluta allmäntjänstgöringen (AT) för tandläkare, beräknas bli 400 per år. Materialkostnaderna för provet jämte porto m.m. beräknas bli ca 367 000 kr.

2. Efterutbiidningskurser för allmänläkare m.fl. Medel beräknas för följande kurser. Efterutbildning för allmänläkare

Efterutbildning inom långvårdsmedicin Efterutbildning i miljömedicin m.m. Kurs i klinisk läkemedelsprövning Efterutbildning i medicinsk rehabilitering m.m. Efterutbildning i rättsmedicin Utbildning i mammografi

495 000

108 000

550 000

54 000

77 000

82 000

1 686 000

3 052 000 kr.

Utbildningen i mammografi avser läkare och röntgenassislenter.

3. Kurser m.m. för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning.

Socialstyrelsen anordnar en individuell utbildning av tandläkare med utländsk utbildning vid odontologisk fakultet utanför den ordinarie fakultetsundervisningen (120 000 kr.). Kurs i svenska medicinalförfattningar hålls i Stockholm i socialstyrelsens regi (20 000 kr.). Kursen är obUgatorisk för svensk tandläkarlegitimation.

För att underlätta anpassningen fill den svenska arbetsmarknaden för invandrade tandtekniker med utländsk ulbildning föreslås all en filläggsut-bildning med individuell utformning anordnas. Ca 20 tandtekniker per år beräknas behöva genomgå sådan utbildning. Utbildningskostnaden är 100 000 kr.

Två förkunskapsprov för läkare med utländsk ulbildning avses bli anordnade (125 000 kr.).

Kurser i svenska språket anordnas i samarbete med föreningen Kursverksamheten vid universitetet i Uppsala enligt avtal. Två grundkurser beräknas

kosta 1000 000 kr. Ca 300 obligatoriska språkprov beräknas kosla Prop. 1985/86:100 250 000 kr. Bil. 7

Kurser i medicinalförfattningar m.m. avses bli anordnade för läkare (260 000 kr.), sjuksköterskor med examen från nordiskt land (74 000 kr.), sjuksköterskor med utomnordisk examen (70 000 kr.) samt sjukgymnaster (80 000 kr.). Sjuksköterskor med nordisk examen får i vissa fall rätt till sfi-pendier, vilket inräknats i kostnaden.

Kunskapsprov i olika medicinska ämnen anordnas två gånger årligen för sjuksköterskor med utomnordisk utbildning, vilket beräknas kosta 180 000 kr. Särskilt prov i svensk medicinallagstiftning avläggs av barnmorskor och distriktssköterskor med nordisk utbildning för att de skall kunna få svensk legitimation resp. behörighet. Proven anordnas av vårdhögskolan i Slockholms läns landsting på uppdrag av socialstyrelsen. Kostnaden beräknas lill 25 000 kr. Sjukgymnaster med utomnordisk utbildning genomgår ett särskilt prov i klinisk fysioterapi (20 000 kr.).

För barnmorskor med utomnordisk utbildning anordnas en kurs och elt kunskapsprov vid vårdhögskolan (100 000 kr.). Ca 15 psykologer med utländsk utbildning beräknas varje år begära svensk legifimation. Ca 10 behöver bedömas av institution vid högskola med psykologulbildning ä 1 000 kr. (10 000 kr.). Utbildningen måste som regel kompletteras i ämnena svensk socialkunskap och sociallagstiftning. För en kurs beräknas 15 000 kr.

4. Konferenser m.m.

Socialstyrelsen avser alt anordna tre regionala konferenser inom området hälsovård för mödrar och barn för att informera och få en återkoppUng av konkreta problem på fältet (135 000 kr.). Vidare planerar socialstyrelsen all anordna seminarier belräffande såväl samarbelel kring patienter inom lång-fidssjukvården (50 000 kr.) som svåra hjärnskador (50 000 kr.) samt ett symposium om inkonlinens (50 000 kr.) och tre konferenser om äldreomsorgen år 2000 (75 000 kr.). Socialstyrelsen ämnar också ordna två konferenser rörande primärvårdens förebyggande arbete (100 000 kr.).

Seminarier anordnas för att socialstyrelsen skall kunna informera om vad som pågår inom olika verksamhetsområden och samtidigt få del av seminariedeltagarnas kunskaper.

5. Kurser för sjukgymnaster

Universitets- och högskoleämbetet har lagt fram förslag om påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster alt starta budgetåret 1986/87. Socialstyrelsen avser därför lägga ner den efterutbildning för sjukgymnaster, som styrelsen hillills anordnat.

Föredragandens överväganden

Chefen för utbildningsdepartementet kommer atl senare denna dag förorda all en påbyggnadslinje i sjukgymnastik inrättas i Slockholm och Lund den

1 juli 1986. Socialstyrelsen kan därvid lägga ner sin hittillsvarande efterul- Prop. 1985/86:100 bildning för sjukgymnaster. Jag beräknar därför inte medel för denna för Bil. 7 budgetåret 1986/87.

Under senare år har större reservationer av medel bildats under anslaget vid utgången av budgetåret. Socialstyrelsen har uppgivit att detta berott på att kursverksamheten i många fall anordnas genom beställningar. Den ekonomiska slutuppgörelsen har därefter dröjt till ett stycke in på nästa budgetår.

Jag finner det vara mindre ändamålsenligt att för varje enskilt budgetår beräkna mer medel under anslaget än vad som erfarenhetsmässigt förbrukas. Jag avser därför atl föreslå regeringen alt besluta atl 9 milj. kr. av reservationen till budgetåret 1985/86 förs över till reservationsanslaget A 2 Kommittéer m.m.

Jag är vidare tveksam om det riktiga i atl staten skall generellt utge traktamenten och reseersättningar lill dellagarna i vidareutbildningskurser för läkare. I varje fall bör kostnaden begränsas. Jag ämnar därför föreslå regeringen att besluta alt denna kostnad får uppgå till högst 11 060 000 kr. för budgetåret 1986/87. 1 förhållande till vad socialstyrelsen beräknat innebär delta en besparing för nämnda budgetår med 700 000 kr. Del får ankomma på socialstyrelsen alt göra de överväganden och vidta de åtgärder som behövs för alt kostnadsramen skall kunna hållas.

Jag beräknade medel till vissa extra kurser inom vidareutbildningen för läkare under budgetåret 1985/86 för atl en eftersläpning skulle kunna inhämtas när det gällde läkarnas dellagande i de kurser, som är obligatoriska för specialistkompetens (prop. 1985/86:100, bil. 7 s. 104, SoU 19, rskr. 264). Socialstyrelsen föreslår att ett antal extra vidareutbildningskurser anordnas även under budgetåret 1986/87 av samma skäl. Jag beräknar såsom en engångsanvisning 2 120 000 kr. till ifrågavarande kurser.

Nuvarande system för vidareutbildningen av läkare har gällt alltsedan år 1969 (prop 1969:35, SU 83, rskr. 215). Utbildningen bör nu anpassas fill de krav, som hälso- och sjukvården ställer i dag. En särskild utredare har fill-kallats i början av är 1985 med uppgift att se över läkarnas specialistutbildning m.m. Utredningsmannen kan beräknas komma att lägga fram sina förslag i början av år 1987.

Regeringen har medgivit att socialstyrelsen får använda vissa tillgängliga medel under anslaget för att bestrida kostnader för efterutbildning i mammografi för läkare och röntgenassislenter under innevarande budgetår. Socialstyrelsen föreslår alt 1 686 000 kr. beräknas för utbildning i mammografi under budgetåret 1986/87. Jag godlar detta förslag. Till denna utbildning och fill annal lillfälUgl behov av efterutbiidningskurser, t.ex. viss utbildning beträffande sjukdomen AIDS, beräknar jag såsom en engångsanvisning sammanlagt 1 880 000 kr.

Med hänvisning fill sammanställningen föreslår jag all anslaget las upp med 37 953 000 kr.

105 Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt fill Vidareutbildning av läkare m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 37 953 000 kr.

E 21. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso-och sjukvård i krig

Reservation 126 403 000

1984/85

Utgift

26 188 172

1985/86

Anslag

76 600 000

1986/87

Förslag

85 464 000

Från anslaget bekostas utgifter för investeringar i beredskapslager m.m. för den civila hälso- och sjukvården i krig. Vidare bekostas från anslaget utbildning av personal som skall tjänstgöra inom den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

Anskaffning av utrustning m.m.

17 500 000

+ 1 420 000

- 2 600 000

Beredskapslagring av läkemedel.

bakteriologiska preparat m.m.

7 754 000

-1-

446 000

-

Beredskapslagring av förbruk-

ningsmateriel

43 000 000

-H 3 480 000

-H 2 100 000

Ulbildning av personal för den civila hälso- och sjukvårdens krigs-

organisation

4 832 000

+

388 000

-F 343 000

Vapenfri ulbildning

981 000

-1-

19 000

-

Bidrag till Svenska röda korset och Sveriges kvinnliga bilkåris-

ters riksförbund m.m.

2 533 000

+

452 000

-1- 157 000

Sjukvårdsplutoner

-

+ 8 864 000

Summa

76 600 000

-1- 6 205 000

-1- 8 864 000

Socialstyrelsen

Planeringen för hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt hälsoskyddet i krig utgår från den inriktning som anges i 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 5) och har redovisats i programplan för perioden 1986 - 1991 enligt regeringens anvisningar 1985-03-21.

Styrelsen föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

1. Medel för anskaffning av sjukvårdsulrustning beräknas fill 10,0 milj. kr. och 8,9 milj. kr. för ersättning till sjukvårdshuvudmännen för genomförda ändringsarbeten i byggnader avsedda för operafionsannex m.m. (+ 1 420 000).

Styrelsen hemsläller vidare om beställningsbemyndigande för 1987/88 -1988/89 på 10 milj. kr.

2. Försörjningsberedskapen avseende läkemedel fortsätter att omstruktureras enligt den inriklning mol krigsfallsbehovel som gavs i 1982 års försvarsbeslut (-1- 446 000).

3. Uppbyggnaden av förbrukningsmaterielberedskapen sker enligt de av-

tal som träffas mellan staten och varje enskild sjukvårdshuvudman. Då an- Prop. 1985/86:100

skaffningen av förbrukningsmateriel genom sjukvårdshuvudmännens för- Bil. 7

sorg endast inletts i begränsad omfattning under budgetåret 1984/85 är den

ingående reservationen stor. Medelsbehovet för anskaffning av

sjukvårdsmateriel enligt försvarsbeslutet uppgår lill ca 46,5 milj. kr.

(-1- 3 480 000 kr.).

4. Utbildningsinsatserna inriktas i större utsträckning på att ta fram utbildningsplaner, materiel och övrigl underlag som kan underiätta för sjukvårdshuvudmännen m.fl. atl svara för och genomföra utbildning på regional och lokal nivå (-(- 388 000 kr.).

5. Som utbildningsmyndighet för vapenfria tjänstepliktiga inom hälso-och sjukvårdsområdet räknar socialstyrelsen med att inkalla ca 350 vapenfria tjänstepliktiga i grundutbildning (-(- 19 000 kr.).

6. För socialstyrelsens räkning utbildar Svenska röda korset civilsamariler för placering inom den civila sjukvårdens krigsorganisafion i försia hand hemsjukvården och personal för krigsblodceniraler. Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund utbildar bilförare för sjuktransporter. Styrelsen hemställer vidare om bidrag för utbildning av frivillig sambandpersonal som skall genomföras av Frivilliga Radioorganisationen (-1- 452 000 kr.).

Föredragandens överväganden

11982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 5, FöU 18, rskr. 374) har statsmakterna gett en långsiktig inriklning av den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården, hälsoskyddet saml socialtjänsten i krig. Det förutsattes också i beslutet alt programansvaret för civilförsvarets sjukvårdsplutoner skulle föras över till socialstyrelsen. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet har jag beräknat medel för alt sjukvårdsplulonerna förs över fill socialstyrelsens ansvarsområden från den 1 juli 1986. Dessa ställs i en krigssituation till sjukvårdshuvudmännens förfogande.

Regeringen godkände i november 1983 en överenskommelse som träffats med företrädare för Landstingsförbundet om sjukvårdshuvudmännens medverkan i bl.a. hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap med sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Överenskommelsen innebär alt sjukvårdshuvudmännen åt staten lagrar och omsätter materiel av särskild betydelse i krig. Statens förhandlingsnämnd väntas innevarande budgetår ha tecknat avtal om sådan lagring med samlliga sjukvårdshuvudmän. Det innebär att föreliggande reservation under anslaget i huvudsak kommer att tas i anspråk. Med beaktande av reservationen har jag beräknat medel med utgångspunkt i gällande försvarsbeslut. Jag har därvid prioriterat anskaffning av förbrukningsmateriel och utbildning av personal.

En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet har haft i uppdrag alt när mare klargöra de förutsättningar som bör gälla för atl bl.a. decentralisera beredskapsuppgifler från socialstyrelsen till sjukvårdshuvudmännen saml att också pröva de förslag som utredningen om sjukvården i krig redovisat i betänkandet (SOU 1982:42) Utbildning för hälso- och sjukvård vid kata strofer och i krig. Arbetsgruppen har nyligen avslutat sitt arbete. Berednin gen av arbetsgruppens förslag pågår inom regeringskansliet. '

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget till 85 464 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvård i krig för budgelårel 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 85 464 000 kr.

E 22. Driftkostnader för beredskapslagring m.m.

1984/85

Utgift

43 131 000

1985/86

Anslag

52 400 000

1986/87

Förslag

56 099 000

Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrusining samt drift av beredskapslager av läkemedel m.m. för den civila hälso-och sjukvårdens krigsorganisation.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Social-

Föredra-

styrelsen

ganden

Förvaring och underhäll av ut-

rustnmg m.m.

9 995 000

-1- 805 000

-1- 105 000

Läkemedel m.m.

30 000 000

+ 4 660 000

-t- 2 449 000

Förbrukningsmateriel

6 400 000

-1- 2 370 000

-1- 1 600 000

Ersättning lill sjukvårdshuvudmännen för vissa planläggnings-

kostnader

4 295 000

+ 355 000

-t- 255 000

Sjukvårdens skydd i krig

1 710 000

-H 140 000

- 710 000

Summa

52 400 000

-t- 8 330 000

-1- 3 699 000

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Driftkostnaderna för s.k. varaktig sjukvårdsulrustning består huvudsakligen av hyror och underhåll av förrådslokaler, frakter, löner till förrådspersonal, arvoden till förrådsredogörare samt kostnader för underhåll av utrustningen. Anslagsposten belaslas också med kostnader för databaserad maierielredovisning (-1- 805 000 kr.).

2. Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m.m. har beräknals efler samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Del investerade kapitalet uppgick till 152 milj. kr. den 30 juni 1985. Till detta kommer beräknad investering under budgetåret 1985/86 med ca 20 milj. kr., vilkel lillsammans blir ca 172 milj. kr. Ränta på investerat kapital är den slörsta delkostnaden. Driftkostnader för sera och vaccinlagring vid SBL ingår också i del-poslen (-H 4 660 000 kr.).

3. Styrelsen har beräknat driftkostnaderna för beredskapslagring av förbrukningsmateriel enligt de avtal som träffals med sjukvårdshuvudmännen (-1- 2 370 000 kr.).

4. Socialstyrelsen avser alt fr.o.m. kalenderåret 1986 genomföra elt nyll Prop. 1985/86:100 statsbidragssystem för ersällning lill huvudmännen för planläggning. Syste- Bil. 7

met bygger på ell fasl belopp lill varje huvudman och därutöver elt rörligt belopp som varierar beroende på krigsorganisationens sloriek hos respektive huvudman.

5. Utrednings- och projektarbetet för sjukvårdens skydd i krig inför 1987 års försvarsbeslut genomförs i samverkan mellan styrelsen och civilförsvars styrelsen. Socialstyrelsen har ansvaret för den centrala projeklledningsfunk- tionen samt för atl genomföra det inventeringsarbete m.m. som skall ligga fill grund för inriklningen och prioriteringen av olika former av skydd. En slutrapport redovisas under budgetåret 1985/86. Kompletterande underiag inför försvarsbeslutet måste tas fram under budgetåret 1986/87 {-¥ 140 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Driftkostnaderna för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap är beroende av de investeringar som görs under del föregående anslaget. Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 56 099 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 56 099 000 kr.

E 23. Bidrag till undervisningssjukhus m.m.

1984/85 Utgift 1 126 262 036'

1985/86 Anslag 1 100 025 000' ' Härav avser 15 024 830 kr. bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare.

Från anslaget utgår drift- och investeringsersättningar till huvudmännen för undervisningssjukhusen enligt avtal om läkarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena. Ersättning utgår även till viss annan verksamhet på undervisningssjukhusens områden m.m.

Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående beräknat medel för bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare under anslaget E 19, Bidrag till allmän sjukvård m.m.

Avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning har träffats med vissa sjukvårdshuvudmän att gälla fr.o.m. år 1984 (prop, 1984/85:28, SoU 7, rskr. 69). Överenskommelse har vidare träffats om slallig driflersättning en ligt 8 § samarbetsavtalet för år 1984 och för år 1985 (prop. 1984/85:135. SoU 25. rskr. 289). Förhandlingar pågår nu om en uppgörelse, som också berör frågan om driftersättningar till berörda sjukvårdshuvudmän för tiden fr.o.m. år 1986. Jag avser att föreslå regeringen att senare under riksmötet 109

lägga fram en proposition vari en sådan uppgörelse kan komma att redovi- Prop. 1985/86:100 sas. Bil. 7

Jag vill erinra om atl chefen för utbildningsdepartementet i prop. 1985/86:68 om ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå bl.a. har framhållit att vissa drift- och investeringsersättningar - som skall utgå enligt de med företrädare för Västerbottens läns landstingskommun träffade avtalen om samarbete om tandläkarutbildning och forskning i Umeå och om ekonomisk reglering i samband med ändrat huvudmannaskap för tandvården vid universitetet i Umeå - bör bestridas från förslagsanslaget Bidrag till undervisningssjukhus m.m. Jag återkommer till medelsbehovet för ifrågavarande ändamål vid min anmälan av frågan om medelsanvisning för budgetåret 1986/87.

I avvaktan på resultatet av förhandlingarna m.m. förordar jag alt anslaget tas upp med 1 087 000 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till undervisningssjukhus m.m. för budgetåret 1986/87 beräkna ell förslagsanslag av 1 087 000 000 kr.

110 F. Omsorg om barn och ungdom Prop. 1985/86:100

Ril 7 Barnomsorgen intar en central plats i samhällets service till barnfamiljerna.

Den är viktig för barnen och för föräldrarnas möjligheter atl förena förvärvsarbete eller studier med vård och ansvar för barn. Barnomsorgen är en kommunal uppgift.

Under de senaste åren har det skett en kraftig ulbyggnad av den kommunala barnomsorgen. Mellan åren 1980 och 1985 ökade antalet barn i daghem, fritidshem och familjedaghem med drygl ca 118 000 eller närmare 40 %.

År 1986 beräknas ca 65 % av samfiiga förskolebarn i åldrarna 1-7 år få del av den kommunala barnomsorgen i form av daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller öppen förskola.

Följande sammanställning visar utvecklingen av anlalet barn i den kommunala barnomsorgen från år 1960 till år 1986. För åren 1985 och 1986 har ökningen beräknats utifrån kommunernas ulbyggnadsplaner saml med hänsyn till det anordningsbidrag som lämnas under budgelårel 1985/86.

År

Antal barn

(31 dec)

daghem

frilids-

familjedaghem

sammanlagt

antal barn i

hem

0-6 år 7-12 år

antal barn

deltidsgrupp

10 300

2 400

4 000

16 700

38 400

11 900

3 000

8 000

22 900

52 100

33 000

6 500

32 000

71 500

82 900

73 700

23 500

67 300

164 500

115 700

129 100

48 800

90 200 35 300

303 400

104 700

64 700

103 200 46 700

376 000

82 800

173 200

68 600

108 800 49 000

399 600

78 600

1985'

187 800

72 300

111 400 50 100

421 600

78 000

1986'

197 900

74 800

113 500 51000

437 200

78 000

' Beräknal

Ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen infördes år 1984. Enligt della system ulgår elt bidrag per barn som är inskrivet i daghem, fritidshem och familjedaghem saml ett bidrag per årsarbetare i daghem och fritidshem. Ett särskilt bidrag utgår för barn med behov av särskilt stöd beräknat i förhållande lill antalet inskrivna barn i kommunala daghem och fritidshem. Vidare utgår bidrag fill den öppna förskolan.

Riksdagen har nyligen på grundval av förslag i propositionen (1984/85:209) om förskola för alla barn (SoU 1985/86:5, rskr. 27) beslutat om principerna för att förverkliga en rätt för alla barn alt della i kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan.

För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten avse plats i kommunalt daghem, föräldrakooperaliv eller kommunalt familjedaghem. För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall rätten dessutom gälla dellagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp.

Den angivna målsättningen skall främjas genom en planmässig utbyggnad som innebär alt barnomsorgen för alla barn i åldern 11/2-7 år år fullt utbyggd senast år 1991.

För att underlätta utbyggnaden har riksdagen beslutat om vissa generella 111

höjningar av nuvarande statsbidrag till barnomsorgen. Vidare införs stats- Prop. 1985/86:100 bidrag för deltidsgruppernas verksamhet. Förändringarna i bidragssystemet Bil. 7 gäller från den 1 januari 1986.

Statsbidrag kan även utgå lill allernaliva barnomsorgsformer under förutsättning att dessa finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan och alt den som driver sådant daghem eller fritidshem är en sammanslutning av föräldrar som gemensaml tar ansvaret för sina egna barn eller har anknytning lill en ideell organisation. Bidraget utgår även i dessa fall per inskrivet barn i daghem och fritidshem. Enligt riksdagens nyligen fattade beslul om förskola för alla barn ulgår från den 1 januari 1986 även ett bidrag per årsarbetare i dessa daghem eller fritidshem.

Etl tillfälligt anordningsbidrag ulgår vidare per avdelning i nybyggda eller ombyggda daghem eller fritidshem. En förutsättning är härvid att byggnationen har igångsatts efter den 30 juni 1985 men före den 1 juli 1986.

I slalsbidragel till kommunernas barnomsorg avsätts årligen medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Dessa medel fördelas av regeringen. Projekt av detia slag bedrivs f.n. i ca 175 kommuner.

Av de 60 milj. kr. som anslagits för budgeiåren 1984/85 och 1985/86 har fram till början av december 1985 drygt 50 milj. kr. fördelats på 375 projekt. Projeklen omfattar bl.a. pedagogiskt innehåll i barnomsorgen, utarbetande av kommunala riktlinjer för verksamheten, möjligheter till bättre resursutnyttjande, förbättring och ulveckling av ledningsfunktioner i daghem och fritidshem, utveckling av verksamheten i familjedaghem, föräldramedver-kan, samverkan förskola-lågstadium och särskilda insatser för invandrarbarn. Vidare har, i syfte alt stimulera pojkars och flickors intresse för teknik, avsatts 3,3 milj. kr. av utvecklingsmedlen för projekt som gäller teknik i förskolan.

Det statliga slödel till kommunernas barnomsorg kan för nästa budgelår beräknas till sammanlagt 8 490 milj. kr., vilkel jämfört med innevarande budgelår innebär en anslagsökning med ca 1 060 milj. kr. Denna kostnadsökning är betydligt slörre än vad som lidigare beräknats. Regeringen har givit riksrevisionsverket i uppdrag atl analysera orsakerna till detta. Uppdraget skall redovisas lill regeringen under våren 1986. Härtill kommer medel från bostadshuvudtiteln som utgår i form av statliga bostadslån till förskolor och fritidshem.

Statsbidragssystemet finansieras genom en socialavgift från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften uppgår till 2,2 % av avgiftsunderlaget.

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen (1984/85:209) om förskola för alla barn även slagit fasl vissa grundläggande principer för verksamheten i förskolor (daghem, delfidsgrupp och öppen förskola) och familjedaghem.

Därvid anförs att för mål och innehåll i barnomsorgens förskoleverksamhet skall finnas en gemensam ram för hela landel i form av ett pedagogiskt program för förskolan. Socialstyrelsen arbelar med atl utveckla elt sådant program, som kommer alt redovisas under år 1986. Socialstyrelsen avser dessulom redovisa ett förslag till arbetsplan för familjedaghemmen under år 1986 och ell pedagogiskt program för fritidshemmen under år 1987,

Kommunerna skall enligt 14 § socialtjänstlagen (1980:620) anvisa plats i 112

förskola för barn fr.o.m. höstterminen det år då barnet fyller sex år. Verk- Prop. 1985/86:100 samheten i dessa deltidsgrupper har hittills inte varil statsbidragsberättigad. Bil. 7 Riksdagens beslut om förskola för alla barn omfattar även deltidsgruppernas verksamhet. För all uppnå den ulbyggnad som erfordras för full behovstäckning fram till år 1991 införs därför etl statsbidrag för deltidsgrupper i form av årsarbetarbidrag för personal från den 1 januari 1986.

Utbyggnaden av den öppna förskolan har fortsatt och den är fr.o.m. den 1 januari 1984 en statsbidragsberätligad verksamhet. Från den 1 januari 1986 ulgår statsbidraget i form av årsarbetarbidrag i stället för som tidigare i form av bidrag per enhet. Riksdagens beslut om förskola för alla barn innebär även att den öppna förskolan får en alllmer betydelsefull roll som elt led i att ge förskolebarn i familjedaghem eller barn som är hemma hos en förälder tillgång till en pedagogiskt inriktad verksamhet. Den öppna förskolan har visat sig spela en väsentlig roll i strävandena att skapa sociala kontakter mellan människor i bostadsområdena. Den ulgör ofta en bas för arbetet med föräldrasamverkan och föräldrautbildning och är ett stöd för dagbarnvår-darna i deras arbeie. I början av år 1985 fanns det 710 öppna förskolor i landet. Under år 1985 beräknas ytterligare 50 öppna förskolor komma all inrättas.

Socialstyrelsen har under våren 1985 fullföljt regeringens uppdrag (1981-12-17) att sammanställa erfarenheter och finna modeller för verksamheten inom barnomsorgen som är anpassade till morgondagens behov av en god barnomsorg.

Etl särskilt statsbidrag utgår till kommunerna för hemspråksträning för invandrarbarn. Bidraget ulgår för fem- och sexåringar som deltar i hemspråksträning som anordnas av kommunen. För varje bidragsberättigat barn som deltar i grupp där hemspråksträning bedrivs minsl fyra limmar per vecka utgår bidrag med 3 375 kr.

Från den 9 juli 1985 gäller vissa preciseringar i fråga om hemspråksträningen i förskolan. Detla innebär bl.a. alt hemspråksträning endast skall ges i det språk som är barnets dagliga umgängesspråk i hemmet med minst en förälder/vårdnadshavare. Undantag gäller dock för adoptivbarn med annat modersmål än svenska och för samiska barn. Hemspråksstödet gäller vanligtvis endast elt språk.

Fritidshemskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1985:12) Skolbarnsomsorgen gjort en översyn av fritidshemsverksamhetens innehåll, organisation och samordning med övrig verksamhel för yngre skolbarn. Betänkandet har remissbehandlats. I betänkandet föreslås bl.a, vissa förändringar i stalsbidragssystemet.

Min avsikt är atl föreslå regeringen att under våren 1986 överlämna en proposition till riksdagen om olika frågor inom skolbarnsomsorgen.

Ett särskill bidrag utgår under åttonde huvudtiteln för ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna. Bidraget fördelas av statens ungdomsråd efter samråd med socialstyrelsen.

Förskola-skolakommittén (U 1981:01) som har sett över frågan om sam verkan melian förskola och skola, har i juni 1985 avlämnat sitt slutbetänkan de (SOU 1985:22) Förskola-skola. Kommittén har även enligt särskilda til läggsdirektiv förutsättningslöst övervägt de för- och nackdelar som är för- H

8 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100

knippade med en sänkt skolpliktsålder. I betänkandet föreslås olika åtgär- Prop. 1985/86:100 der för att underlätta samverkan mellan förskolan och skolan. Vidare pre- Bil. 7 senteras tre olika lösningar i fråga om skolpliktsåldern. Belänkandet remissbehandlas för närvarande.

Statistiska centralbyrån (SCB) fick i samband med internationella barnåret år 1979 i uppdrag att undersöka orsakerna till de då slunkatide födelsetalen i landel. SCB har därvid utarbetat en kunskapsöversikt Barn - behov eller börda (1979) och en studie av befintlig statistik Få barn (1980). Resultaten av en intervjuundersökning bland 5 000 kvinnor i landel redovisas i rapporterna Kvinnor och barn (1982), Arbete och barn (1984), Ha barn men hur många? (1985) samt Att bilda familj (1985). En rapport på engelska Fer-tility of Swedish women born 1927-1960 (1983) har även givits ul.

Del insamlade materialet ger en bred belysning av frågor som gäller kvinnans situation i ell historiskt perspektiv och sambanden mellan arbetsliv, familjeliv och barnafödande. Del ger också ett informalionsunderlag inom del demografiska området, vilket har givit upphov till etl stort antal forskningsprojekt i Sverige och även internationellt.

SCB har dessutom på uppdrag av socialdepartementet påbörjat en studie kring männens levnadsförhållanden och familjemönster. Undersökningen är till stora delar jämförbar med den intervjuundersökning bland kvinnor som genomfördes år 1981. I den nu aktuella studien gör SCB bl.a. en kartläggning av mäns uppväxtvillkor, utbildning och arbete, nuvarande och tidigare familjeförhållanden samt männens inställning till att skaffa barn. Under våren 1985 har SCB därvid genomfört en enkät lill 4 000 män i åldern 20-49 år. Materialet bearbetas och analyseras för närvarande och en preliminär rapport kan förväntas under år 1986. Dessutom kommer en kunskapsöversikt om svensk och inlernalionell forskning om män och barn att presenteras under våren 1986.

Barnmiljörådet inrättades den 1 juli 1980 med uppgift att samordna frågor som rör barns miljö och säkerhet. Rådet har bl.a. bildat en referensgrupp för barnsäkerhetsfrågor och en för barnmiljöfrågor för atl samordna insatserna inom barnsäkerhets- resp. barnmiljöområdet. Rådet avser atl fortsätta med insatser för barn i grundskolan bl.a. skolmiljöfrågor. Rådet kommer även att intensifiera sitt arbeie med barnmiljöombud i kommunerna i syfte att förbättra barnsäkerhelen i bostadsområdet och närmiljön.

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) inrättades den 1 juli 1981. Nämnden har till uppgift atl underiätta adoption i Sverige av utländska barn, att utöva tillsyn över och informera om verksamheten saml att auktorisera ideella organisationer som arbetar med internationella adoptionsfrågor. Vidare prövar och godkänner nämnden utländska beslut om adoption. För närvarande finns sex ideella organisationer som har auktorisation att bistå vid internationell adoption. NIA beslutar också om fördelningen av statsbidraget till de auktoriserade organisationerna.

Sedan början av 1970-talet har del anlänt omkring 25 000 barn från elt 30- tal olika länder utanför Norden fill Sverige för adopfion. De flesta barnen har kommit från Asien och Latinamerika. Under de senasle åren har om kring 1 500 barn anlänt till Sverige varje år. Ca 30 % av del antal barn som under år 1981 kommit lill Sverige för adoption förmedlades ulan hjälp av de '

auktoriserade ideella organisationerna. Under år 1984 var andelen 17 % och Prop. 1985/86:100 under de tre försia kvartalen 1985 var den drygt 14 %. Bil. 7

Andelen adoptioner som sker ulan medverkan av auktoriserade organisationer har således minskat, men fortfarande utnyttjar svenska familjer enskilda kontakter i utlandet. I den mån den enskilda kontakten i utlandet inle är tillförlitlig kan detla innebära risker. Efler en ändring i 25 § socialtjänstlagen (1980:620) skall därför socialnämnden från den 1 januari 1985 höra NIA om tillförlitligheten i förmedlingssättel vid privat adoption. Vidare skall det i socialnämndens beslut anges för vilket förmedlingssätt beslutet gäller. Genom denna förändring har det blivit möjligl att öka säkerheten i samband med privata adoptioner.

F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg

1984/85

Ulgift

7 504 638 060

1985/86

Anslag

7 430 000 000

1986/87

Förslag

8 490 000 000

Statsbidrag för kommunal barnomsorg lämnas enligt förordningen (1983:943) om statsbidrag till kommunal barnomsorg (ändrad senast 1985:971) för inskrivna barn i följande omsorgsformer och med följande belopp.

Bidrag per barn kr.

Daghem

Inskrivna minst 7 tim./dag 22 000

Inskrivna mellan 4 och 7 lim./dag 12 500

Fritidshem 1000

Familjedaghem

Inskrivna minst 7 tim./dag 16 500

Inskrivna mindre än 7 tim./dag 7 500

Vidare lämnas statsbidrag med 30 000 kr. per år för varje kommunalt anställd helårsarbetare som är direkt sysselsatt i barngrupp i daghem, fritidshem, öppen förskola och deltidsgrupp.

För barn med behov av särskilt stöd lämnas statsbidrag med 7 500 kr. per år för varje tiotal barn som är inskrivna i kommunens daghem eller frifids-hem.

Statsbidrag lill alternativa barnomsorgsformer lämnas till kommunen med hänsyn till antalet inskrivna barn och anställda i sådan verksamhet.

Statsbidragen beviljas och betalas ut av socialstyrelsen. Förskott lämnas med 75 % av statsbidraget för årel före bidragsåret. Förskottet betalas ul med en fjärdedel i vardera april, juli och oktober under bidragsåret saml i januari året efter bidragsåret. Slutavräkning sker i april året efter bidragsåret.

Riksdagen beslutade den 4 december 1985 om etl tillfälligt bidrag till anordnande av daghem och fritidshem (prop. 1984/85:209, SoU 5, rskr.27). Bidraget utgår per avdelning i daghem och fritidshem där byggnationen har 115

igångsatts efter den 30 juni 1985 men före den 1 juli 1986. Bidrag utgår med Prop. 1985/86:100 300 000 kr. eller, vid ombyggnad, högst 50 % av de faktiska kostnaderna. Bil. 7 dock högst 300 000 kr. Bidraget beviljas och betalas ul av socialstyrelsen.

Vidare avsätts inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen årligen medel för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel fördelas efter beslut av regeringen.

Bidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Avgiften är 2,2 % av avgiftsunderlaget.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån en preliminär sammanställning av kommunernas barnomsorgsplaner för år 1985.

Stalsbidragsreglerna har varil föremål för översyn. Effekten och utfallet av de nya reglerna kan för närvarande inte överblickas men styrelsen kommer aktivt att följa upp konsekvenserna och se om de nya reglerna föranlett omprövningar eller förändringar i kommunernas verksamhet.

Socialstyrelsen planerar att under våren 1986 ge ut elt pedagogiskt program för förskolan. Socialstyrelsen pekar på behovet av att under budgetåret 1986/87 göra en omfattande informalion med utgångspunkt i det pedagogiska programmet. Under år 1986 planeras utgivning av förslag till arbetsplan för familjedaghem och årel därpå en färdig arbetsplan. År 1987 skall enligt planerna även ett pedagogiskt program för fritidshem komma ut.

Socialstyrelsen föreslår att bidraget för fortbildningsinsatser höjs från 2,2 milj. kr. till 3,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har genom sitt beslut den 4 december 1985 (rskr.27) lagl fast principerna för alt förverkliga en rätt för alla barn alt delta i kommunal barnomsorgsverksamhet, från ett och ett halvt års ålder lill dess de börjar skolan.

Den angivna målsättningen skall främjas genom en planmässig utbyggnad som innebär att barnomsorgen för alla barn är fullt utbyggd senast år 1991,

För atl underlätta ulbyggnaden har vissa statsbidrag till barnomsorgen höjts. Vidare har statsbidrag för deltidsgruppernas verksamhel införts. De nya reglerna träder i krafl den 1 januari 1986.

Av de sammanlagt 60 milj. kr. som anslagits för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen under budgetåren 1984/85 och 1985/86 hade regeringen fram till början av december 1985 fördelat sammanlagt drygt 50 milj. kr. till 375 projekt i 175 kommuner. För nästa budgelår har jag beräknat 25 milj. kr, för detta arbeie.

Fortbildning av personal inom barnomsorgen genomförs i samverkan mellan socialstyrelsen, kommunerna och personalorganisationerna. Socialstyrelsen har därvid planerande och övergripande uppgifter, I dessa uppgifter ingår att lillsammans med Svenska kommunförbundet och i samråd med personalorganisationerna utveckla metoder och innehåll i en lokal allmän fortbildningsverksamhet saml att uiforma utbildningen av lokala sludievägledare. I samarbete med nämnda organ skall socialstyrelsen framställa

lämpligt material samt följa och utvärdera verksamheten. Inte minst vikfigt Prop. 1985/86:100 blir detta i samband med förslaget tiil etl pedagogiskt program för förskolan. Bil. 7 För denna verksamhel hos socialstyrelsen beräknar jag för nästa budgetår 2,5 milj. kr.

Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 8 490 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag tdl kommunal barnomsorg för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 8 490 000 000 kr.

F 2. Bidrag till hemspråksträning i förskolan

1984/85 Ulgift 31 115 791

1985/86 Anslag 30 600 000

1986/87 Förslag 30 375 000

Från anslaget ulgår statsbidrag till kostnader för hemspråksträning för 5-och 6-åringar med annat hemspråk än svenska. Statsbidraget har fastställts till 3 375 kr. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1977:628) om statsbidrag till hemspråksträning i förskolan ändrad (1979:266 och 1985:603).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår atl bidrag skall ulgå för samfiiga barn i förskoleåldern som får hemspråksträning.

Socialstyrelsen föreslår med hänvisning till sin skrivelse lill regeringen den 14 mars 1984 alt elt bidrag på 3 500 kr. per barn och år skall utgå för de svenska barn som året före skolstarten går i förskola i utlandet i anslutning lill utiandsskolor.

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet utifrån antagandet om att samtliga barn i förskolan med annat hemspråk än svenska erhåller hemspråksträning samt utifrån en uppräkning av bidragsbeloppet per barn. Vidare antas alt bidrag även ulgår till förskolor som är knutna till svenska utlandsskolor.

Det totala medelsbehovel beräknas av socialstyrelsen lill 47,8 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Målel för hemspråksträningen i förskolan är, som även anges för skolans hemspråksundervisning, alt främja en akfiv tvåspråkighet och att stödja barnets språkutveckling med förankring i det egna språket.

Från den 9 juli 1985 gäller en viss precisering i fråga om vilka barn som kan få hemspråksiräning i förskolan. Förutsättningen är därvid att barnet i hemmet har ett annat dagligt umgängesspråk än svenska med minst en föräl der/vårdnadshavare. Detla krav gäller dock inte för samiska barn och vissa utländska adoptivbarn som har ett etablerat språk när de kommer fill Sveri- 117

ge och som har ett behov av språkstöd i förskolan. Prop. 1985/86:100

Hemspråksstödet för förskolan gäller endast etl språk per barn. Språkstö- Bil. 7

det i förskolan bör också omfatta ett första språkstöd i svenska. Detta är

särskilt viktigt i bostadsområden där svenska inte utgör det dominerande

språket i den omgivande miljön. Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår lill 30 375 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 30 375 000 kr.

F 3. Barnmiljörådet

1984/85

Utgift

2 923 335

1985/86

Anslag

2 975 000

1986/87

Förslag

3 075 000

Barnmiljörådet är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor rörande barns miljö och barns säkerhet. Instruktion för barn-miljörådet framgår av särskild förordning (1980:572).

Barnmiljörådel leds av en styrelse beslående av ordförande och lio övriga ledamöter. I styrelsen, som utses av regeringen, ingår ledamöter med anknytning bl.a. lill socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, konsumentverket, bostadsslyrelsen, statens planverk och statens Irafiksäkerhetsverk.

Barnmiljörådels verksamhel omfattar olika samordningsprojekl inom barnsäkerhets- och barnmiljöområdet. Vidare arbetar rådet med särskild information inom dessa områden genom skrifter, konferenser, utställningar, seminarier m.m. En referensgrupp för barnsäkerhet och en för barnmiljö är knuten lill rådet i syfte att samla in erfarenheter, stimulera till och samordna olika insatser, sprida information och uppmärksamma brister i barns miljö. Rådet medverkar också i etl samarbete med de övriga nordiska länderna i barnsäkerhelsfrågor.

1985/86

Beräl

knad ändring 1986/87

Barn

miljö-

Föredra-

rådet

gander

1

Personal

-1- /

Anslag

Förvaltningskostnader

2 662 000

863 000

-H

145 000

(därav lönekostnader)

(1 636 000)

( +

430 000)

( +

74 000)'

Lokalkostnader

263 000

-1-

5 000

-1-

5 000

Engångsanvisning

50 000

-H

50 000

Summa

2 975 000

■-

918 000

-H

100 000

Exkl. L-ATF 1985

Barnmiljörådet

Sedan omorganisationen lill egen myndighet har barnmiljörådel fåll en bely dande ökning av sina arbetsuppgifter. Därfill kommer etl från både privat- 118

personer och myndigheter/organisafioner ökande intresse för miljö- och sä- Prop. 1985/86:100 kerhelsfrågor för barn. Bil. 7

För att tillfredsställande svara mol de krav som ställs på rådet anser rådet atl dess informafionsanslag bör förstärkas. Rådet vill bl.a. inrikta sina informationsinsatser på frågor som gäller skolbarnens situation t.ex. deras fritidsverksamhel, boende- och skolmiljö saml arbetet med barnmiljöombud i syfte att förbättra barnsäkerheten i bostadsområden och närmiljön.

Barnmiljörådet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning 4- 139 000 kr.

2. Barnmiljörådel har redovisat etl huvudförslag som innebär en minskning av verksamheten med 5 % över en treårsperiod (-185 000 kr.) genom all rådet avvecklar sin utställningslokal. Konsekvensen av della blir enligt rådet att informafionsverksamheten drabbas hårt.

3. Medel begärs för en ny tjänst som vaktmästare/kontorist (-1- 121 000 kr.), för vikarials-och överfidsfillägg i samband med långlids-sjukdom och gravidilelsledighet (-1- 208 000 kr.), för information (-1- 250 000 kr.), för utvidgat nordiskt samarbete på barnsäkerhetsområdet (-1- 100 000 kr.) och för export av svenskl kunnande rörande barnolycksfall (+ 100 000 kr. i engångsanvisning).

4. Barnmiljörådel har under budgetåret 1984/85 haft möjlighet all på försök ta ut avgift för anordnandet av konferenser och för visst informafionsma-lerial. Rådet har även fått möjlighet att göra detta under budgetåret 1985/86. Rådet har hitintills erhållit 28 000 kr. i inkomster från denna verksamhet samtidigt som produktionskostnaderna uppgått till 121 000 kr. Barnmiljörådel hemsläller atl det får möjlighet lill forlsall avgiftsbeläggning av viss informafionsverksamhel och atl de medel som erhålls får användas i rådets informationsverksamhet.

5. Barnmiljörådet hemställer om alt en registrering av barnolycksfallen kommer till stånd.

Föredragandens överväganden

Jag godlar barnmiljörådets förslag med en real minskning av utgifterna på 5 % på tre år. Den totala minskningen fördelas med O, 5 och O % för första, andra och tredje budgetåret och genomförs genom avveckling av rådets utställningslokal.

Jag anser i likhet med vad barnmiljörådet föreslagit att rådet även forlsättningsvis bör få ta ut avgift för anordnandet av konferenser och för visst informationsmaterial. De intäkter som rådet därvid erhåller bör få användas i rådets informationsverksamhet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgetår till 3 075 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnmiljörådet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsan slag av 3 075 000 kr.

F 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor Prop. 1985/86:100

Bil. 7

Utgift

3 419 283

Anslag

3 496 000

Förslag

3 654 000

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är en cenlral förvaltningsmyndighet med ansvar för information, tillsyn och kontroll i frågor rörande internationella adoptioner. Instruktion för NIA framgår av särskild förordning (1981:681, ändrad 1984:1094).

Socialnämnderna skall från den 1 januari 1985 enligt lagen (1984:1092) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) inhämta ett yttrande från NIA om tillförlitligheten i ell förmedlingsärende när det är fråga om adoption av utländskt barn utan medverkan av auktoriserad organisation.

Nämnden ansvarar vidare för frågor enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländska beslul om adoption (ändrad 1981:674) samt frågorom auktorisation av organisationer enligt lagen (1979:552) om internationell adopfionshjälp (ändrad 1981:580 och 1984:1093). Efter ansökan och särskild prövning kan NIA ge auktorisation lill ideella organisationer som avser arbeta med internationell adoptionshjälp. NIA beslutar också om fördelningen av statsbidrag till sådana organisationer.

Nämnden består av elva ledamöter, som förordnas av regeringen.

1985/86

Beräl

knad ändring 1986/87

NIA

Föredi

ra-

gandei

Personal

-

Anslag

Förvaltningskoslnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Bidrag lill auktoriserade organisationer

2 148 000

(I 636 000)

240 000

1 108 000

( +

143 000 84 000) 15 000

71 000

( +

-1-

115 000 80 000)' 10 000

33 000

Summa

3 496 000

229 000

-1-

158 000

Exkl. L-ATF 1985

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Omorganisationen av NIA lill egen myndighet den 1 juli 1981 innebar ökade arbelsuppgifter. Dessutom har NIA från den 1 januari 1985 tillförts nya arbetsuppgifter i vilka ingår att bedöma fillföriifiigheten i sådana adoptioner som sker ulan medverkan av auktoriserad organisaiion. Förändringen har inneburit en väsentligt ökad ärendetillströmning. Dessutom har NIA ell Stort ansvar för information inom området till berörda myndigheter, organisationer och enskilda, såväl i Sverige som i barnens hemländer. Anspråken på NIA växer kontinueriigl. Genom hårda prioriteringar och omfördelningar av arbetsuppgifter har de ökade anspråken lillgodoseils med befinfiiga resurser, vilket innebär atl ytterligare besparingar på myndighetens anslag blir svåra att klara av.

NIA föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning -F 234 000 kr. 120

2. NIA beräknar alt en besparing enligt huvudförslaget innebär en ned- Prop. 1985/86:100 skärning av anslaget med 175 000 kr. under perioden 1986/87- 1988/89, dvs. Bil. 7

58 000 kr. per år i nuvarande penningvärde. Därav faller för hela perioden 82 000 kr. på lönekostnader, 26 000 kr. på övriga förvaltningskostnader, 55 000 kr. på bidrag till auktoriserade organisationer samt 12 000 kr. på lokalkostnader. Följderna av besparingarna enligt huvudförslaget blir ökade väntetider för myndigheter och enskilda, en sänkt ambitionsnivå för informalion och förebyggande verksamhet, liksom för tillsynsverksamheten.

3. För bl.a. förstärkt informationsverksamhet och ulbildning av kanslipersonal i personal- och ekonomiadminislrativa frågor önskas extra medel (-1- 20 000 kr.). Vidare yrkas aft en nedskärning enligt huvudförslaget inte tillämpas på myndighetens löneanslag (-1- 28 000 kr.) och på övriga förvaltningskostnader (-1- 7 000 kr.).

4. För bidrag lill auktoriserade organisationer för internationell adoptionshjälp vill NIA vänta med atl ge preciserade förslag lills resullalel av statskontorets översyn av organisationernas service- och koslnadsnivå föreligger. I avvaktan härpå föreslås en uppräkning av bidraget (-1- 71 000).

5. NIA har i skrivelse till regeringen 1985-02-27 hemställt alt regeringen låter utreda frågan om ett ekonomiskt slöd för att minska den enskildes kostnader i samband med adoption av ell utländskt barn. I skrivelsen påtalas också skillnader i ekonomiska villkor för dem som väljer att genom någon form av medicinsk behandling få etl biologiskt barn och dem som adopterar ell utländskt barn.

Föredragandens överväganden

Socialnämnderna skall enligt en ändring i 25 § socialtjänstlagen (1980:620, ändrad 1984:1092) från den 1 januari 1985 inhämta ell yttrande från NIA om tillförlitligheten i ell förmedlingsärende när det är fråga om adoption av etl utländskt barn utan medverkan av en auktoriserad organisation. De sökande skall därvid i första hand själva styrka tillförlitligheten i förmedlingssättet. NIA skall vid behov undersöka hos utländska myndigheter eller berörda organ om det förmedlingssätt som föreslagits av de adoptivsökande är tillförlitligt eller ej. Vidare skall socialnämnden i sitt beslut om medgivande ange för vilket förmedlingssätt beslutet gäller. De nya uppgifterna har inneburit en ökad ärendelillslrömning till NIA.

Regeringen har i september 1985, efter framställning från NIA, givit statskontoret i uppdrag atl analysera kostnader och servicenivå hos de auktoriserade organisationerna. Uppdraget skall redovisas fill regeringen i april 1986. Vidare har regeringen nyligen givit en särskild utredningsman i uppdrag atl se över kostnaderna för enskilda i samband med adoption av utländskt barn (S 1985:04).

Jag delar NI A:s bedömning av effekterna av en resursfördelning enligt huvudförslaget för budgetåret 1986/87. Nämnden bör därför undantas från en tillämpning av huvudförslaget för detta budgetår. Detla undantag har finansierats genom omfördelning av andra förvaltningsresurser inom socialdepartementets huvudtitel.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för '-'

nästa budgelår för nämndens verksamhet och för bidrag lill auktoriserade Prop. 1985/86:100 organisationer för internationell adoptionshjälp lill 3 654 000 kr. Bil. 7

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1986/87 anvisa ell förslagsanslag av 3 654 000 kr.

122 G. Omsorg om äldre och handikappade Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Allmänt

Insatserna för äldre och handikappade skall främja deras ekonomiska och sociala trygghet saml göra del möjligl för dem all della akfivi i samhällslivet.

I della syfte har byggts upp omfattande anordningar för omsorg om äldre och handikappade. De spänner över alla områden av samhällslivet. Såväl staten som landsfingskommunerna och kommunerna är engagerade i arbetet. Statens insatser finansieras från etl slort antal anslag under flera huvud-fifiar.

Bland äldre människor finns det både relativt sell och i absoluta tal många fler handikappade än bland yngre. De flesta synskadade, hörselskadade, vuxendöva och rörelsehindrade är äldre än 70 år. Äldre människor behöver inte automatiskt samhällets särskilda stöd för att de är gamla, ulan därför att deras funktioner ofta sätts ner med stigande ålder.

Den verksamhet som finansieras från anslag under detta avsnitt riktar sig till både äldre och handikappade. Detta område har hög prioritet. Även i rådande kärva budgetläge har omfördelningar och besparingar inom andra områden gjort det möjligt alt tillföra verksamheten nya resurser. Jag återkommer härtill i det följande.

Äldreomsorg

Riktlinjerna för samhällets omsorger om äldre människor syftar till att förstärka deras plats i samhällsgemenskapen. Under den gångna mandatperioden har gjorts flera markeringar i detta syfte. Gemensamt för de vidtagna åtgärderna är, att de skall utveckla och säkerställa etl fullvärdigt boende för de äldre.

Jag vill först erinra om alt riksdagen enligt regeringens förslag beslutat om nya regler för statsbidraget fill kommunernas sociala hemhjälp. Statsbidraget består därigenom fr.o.m. år 1984 av två delar; dels av ett belopp per årsarbetare inom hemhjälpen, dels av ett schablonstöd i form av ett belopp per person inom gruppen ålders- och förtidspensionärer. De nya reglerna infördes bl.a. för att ge kommunerna ökad frihet att utveckla hemhjälpen efter individuella och lokala förutsättningar. Jag vill i anslutning härtill särskill framhålla, att schablondelen av statsbidraget saknar begränsningar för kommunerna i fråga om användningssätt, och att den statliga styrningen av äldreomsorgen härigenom har minskat väsentligt.

Samtidigt med de nya bidragsreglerna infördes ett särskilt stöd i form av projektmedel för att utveckla och förnya den sociala hemhjälpen. Regering en fördelar medlen efter ansökan. Den hittillsvarande bidragsgivningen vi sar, atl kommunerna har många uppslag om förändringsarbele för all åstad komma ökad effektivitet i verksamheten saml fillgodose äldres och handi kappades behov av service och förhindra institutionellt boende. En referens grupp med företrädare för socialstyrelsen, kommunförbunden, fackliga or ganisationer samt äldre- och handikapporganisationerna har medverkat vid fillkomslen av riktlinjer för projektverksamheten. Referensgruppen har i en promemoria, som den nyligen lämnat till socialdepartementet, med utgångs- 123

punkt i erfarenheterna av de projekt som är i gång över hela landet, funnit, Prop. 1985/86:100 att liden nu är inne att koncentrera bidragsgivningen till ett mindre antal Bil. 7 delområden. Jag är enig med referensgruppen om detta. Jag anser det, liksom gruppen, angeläget att rikta in verksamheten på projeki, som avser att förbättra verksamhetens effektivitet och som söker metoder för atl öka äldres och handikappades möjligheter all själva bestämma inriktning och innehåll i sin service och således stärka brukarinflylandet. Det är också viktigt alt disponera medlen för insatser, som ger erfarenhet om sättet atl hjälpa människor, som lämnar olika slags institutioner eller som utan sådan hjälp löper risk atl hänvisas till institutioner. Andra högt prioriterade ändamål är utbildning för personal samt stöd till informella insatser genom närstående och till organisationers insatser som komplettering av offentlig verksamhet.

Riksdagen har under den gångna mandatperioden tagit ställning till regeringens förslag om förbättrade boendeförhållanden för äldre, handikappade och långvarigt sjuka (prop. 1984/85:142, BoU 24, rskr. 347). Genom beslutet fullföljs avsikten att ge även människor med funktionshinder och sjukdomar möjligheter atl leva ett aktivt liv i vanliga bostäder, där friheten och integriteten är skyddad. Vidare innebär riksdagens ställningstagande beslut om en femårig försöksverksamhel med boendeservice inom vissa kostnadsramar. För detta ändamål har regeringen inrättat en delegation inom bostadsdepartementet.

Äldreberedningen (S 1981:01) har under år 1985 lämnal två betänkanden. nämligen Leva som äldre (SOU 1985:3) och Dagens äldre, fakta kring levnadsförhållanden (SOU 1985:31), Betänkandena är delrapporter i beredningens idéprogram om livet som äldre. Beredningen beräknas överlämna sitt huvudbetänkande med förslag till riktlinjer för äldreomsorgen under år 1986,

Uppgifterna inom äldreomsorgen, liksom inom handikappomsorgen, ligger i allt väsentligt på kommunerna och landstingskommunerna. Planeringen måste självfallet ha en av sina utgångspunkter i förändringen av antalet äldre. Den hittillsvarande snabba ökningen har upphört, och vid sekelskiftet kommer de äldre att vara färre än nu. Först när 1940-talets stora barnkullar blir ålderspensionärer, kommer antalet äldre ånyo atl öka. Däremot förändras äldregruppens sammansättning under resten av 1900-talet. Antalet personer under 80 år minskar fram till sekelskiftet, medan de över 85 är ökar från 120 000 till 170 000. De äldsta har de största behoven av service, omvårdnad och vård.

Staten deltar finansiellt i landstingskommunernas och kommunernas verksamhet för äldre och handikappade genom ell omfattande stödsystem. Under della avsnitt beräknas medel för statsbidrag fill social hemhjälp och färdtjänsl. Hemhjälp och färdtjänst är jämte den landslingskommunala hjälpmedelsverksamheten hörnpelare för atl förverkliga de politiska målen inom såväl äldre- som handikappområdet.

Ca 350 000 äldre och handikappade får social hemhjälp. Även barnfamiljer får hemhjälp genom hemvårdar- och barnvårdarverksamhel. Hemhjälpen har utvecklats till en mångskiftande, serviceinriklad socialtjänst för personligt stöd. Exempel på denna ulveckling är boendeservice för personer

med omfattande funktionsbegränsningar, verksamhet vid dagcenlraler och Prop. 1985/86:100 ledsagarhjälp. Kommunerna utvecklar i samarbele med sjukvårdshuvud- Bil. 7 männen områdesanknuten service, där de boende har tillgång fill socialtjänst, fritidsverksamhet och sjukvård. På många håll har vårdplaneringsgrupper bildats, där sjukvårds- och hemhjälpspersonal ingår i syfte atl samordna insatserna inom äldreomsorgen. Landsfingskommunernas sjukvård i hemmen har utvecklats i omfatlning och kvalitet och utförs i allt högre grad i samarbele med kommunernas hemhjälpspersonal.

För äldre, som behöver mera omfattande personlig omsorg, inrättar kommunerna bostäder med gemensam service. DeUa sker bl.a. genom ombyggnad av ålderdomshem, vilkel ger förutsättningar för en mer individuellt anpassad service. Antalet lägenheter i servicehus är ca 30 000, Kommunerna planerar aft under kommande treårsperiod bygga ytterligare ca 10 000 servicebostäder, Anlalet platser i ålderdomshem, f n. ca 53 000, beräknas samtidigt minska genom nedläggning och ombyggnad.

Pensionärsorganisationerna spelar en betydelsefull roll för inriktningen och utformningen av insatserna för de äldre. Det är särskilt viktigt, att de förmedlar sina kunskaper om äldres situation, problem och behov lill statliga och kommunala organ. Genom pensionärsråd i kommunerna och förtroenderåd vid institutioner och i servicehus stärker de äldre sitt inflytande. Pensionärsorganisationerna gör dessutom stora insalser genom sysselsättnings- och kontaktverksamhet bland äldre. Ekonomiskl stöd till pensionärsorganisationerna på riksnivå beräknas under anslaget A 4. Exlra utgifter.

Handikappomsorg

Målet för handikappomsorgen är atl göra samhället tillgängligt för alla. Endast så kan samhället erbjuda en fullständig gemenskap, som kan utveckla och förbättra villkoren för alla människor.

Det syslem av handikappåtgärder som vuxit fram sedan början av 1960-talet har i grunden förändrat levnadsvillkoren för handikappade. En förändrad syn på handikappade har varit en förutsättning för denna utveckling.

Den nya synen innebär, alt handikappade är resurser i samhället på samma sätt som andra och med samma rättigheter och skyldigheter som de. Handikapp uppfattas alltmer, inte som en egenskap hos en människa med en funktionsnedsättning, utan som en brist i en verksamhet eller i en miljö som utestänger henne från alt delta i verksamheten eller vistas i miljön. Denna syn. som utvecklats gemensamt av folkrörelserna, ansluter jag mig till. Den lägger ett ansvar på alla offentliga och privata utövare av verksamhet att hålla den öppen för alla människor,

I årets budgetproposition har genom omprioriteringar och besparingar skapats utrymme för betydande resursförstärkningar och reformer inom handikappområdet. Insatserna görs under fiera huvudtitlar. Åtgärderna för att människor med funktionshinder skall erhålla och behålla arbete på den reguljära arbetsmarknaden förstärks genom ökad satsning på uppsökande verksamhet bland unga förtidspensionärer. Den enskildes möjligheter att få

arbetsbiträde ökas genom att bidraget för biträde fördubblas. Under arbets-

L25

marknadshuvudtiteln tillförs vidare medel för avancerade hjälpmedelssys- Prop. 1985/86:100 lem för personer med omfattande funklionsnedsättningar. Inom kullurpoli- Bil. 7 tiken sker en differentierad insats både i social- och utbildningsdepartementen. Dessa reformer gäller videogram för döva, där det slalliga stödet ökas avsevärt. De avser även utgivning av fidning och böcker på lätfiäsl svenska. Inom kulturområdet satsas vidare på utgivning av böcker och tidskrifter på ljudband, på informalion för dövblinda samt på den teckenspråkiga Tyst Teater för barndomsdöva. Skolan och annan ulbildning får medelsuppräkningar för insatser ål elever med funklionsnedsättningar. Folkhögskolan förstärks därvid med tanke på vuxendöva och synskadade studerande. Forskning och utvecklingsarbete inom handikappområdet får betydande tillskott. Dessa gäller t.ex. boendeservice och andra kvalificerade insalser, hörselteknisk forskning och insalser för personer med allergi. Idrott, rekreation och turism får ökat stöd för insatser bland nyhandikappade och för handikappanpassade hotell och pensionat. Organisationsslödel ökas avsevärt. De nämnda handikappåtgärderna främsl under social-, utbildnings-och arbetsmarknadsdepartementen genomförs inom en ram av 75 milj. kr.

I detta sammanhang vill jag även erinra om att systemet med differentierade vårdavgifler för ålders- och förtidspensionärer vid sjukhusvård avskaffas den 1 april 1986 (prop. 1985/86:43, SoU 9, rskr. 98). Då sker en återgång till del tidigare systemet med fasta patientavgifter. Sjukvårdshuvudmännen kan dock medge nedsättning av vårdavgiflen. Jag vill också nämna, att gällande avtal med huvudmännen om bl.a. hjälpmedelsersättningen löper ut med utgången av år 1986. Vissa hjälpmedelsfrågor, som handikapporganisationerna aktualiserat, bereds f.n. i socialdepartementet.

Färdtjänsten är en del av landels kommunikationssystem. Den skall tillgodose behovet av lokal förflyttning för yngre och äldre personer, som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Statsbidraget till färdtjänsten, som infördes år 1975, har en avgörande belydelse för atl bibehålla och förstärka denna service. Färdtjänst finns i alla kommuner, och ca 300 000 personer har legitimation att anlita den. Dess utformning skiftar mellan kommunerna.

Inom omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda har etl omfattande reformarbete slutförts under år 1985. Sålunda har riksdagen beslutat om en ny omsorgslag, som träder i kraft den 1 juli 1986 (prop. 1984/85:176, SoU 27, rskr. 386). Därmed bekräftas de grundläggande målen om integrering och normalisering för psykiskt utvecklingsstörda. Samtidigt vidgas personkretsen lill alt även omfatta personer som pä grund av förvärvad hjärnskada blivit begåvningshandikappade saml personer med barndomspsykos. Landstingskommunerna behåller, som ell komplement till sill hälso- och sjukvårdsansvar och till kommunernas socialtjänst, ett ansvar för särskilda omsorger åt de nämnda persongrupperna. Jag vill särskill nämna, att den nya omsorgslagen utmönstrar institutionerna som omsorgsform och betonar rätten till ett fullvärdigt boende. Den kommunala barnomsorgen får ansvar också för de barn som f.n. går i särförskolan, men förskollärarna stannar hos landstingskommunerna och lämnar pedagogiskt slöd ål kommunerna. Jag

har tillkallat en särskild beredningsgrupp, som skall arbeta med att bedöma

behovet av omsorger för andra grupper än dem som ingår i den nya omsorgs- Prop. 1985/86:100 lagens personkrets. Bestämmelserna om särskolan förs in i den nya skolla- Bil. 7 gen, som träder i kraft den 1 juli 1986 (prop. 1985/86:10, UbU 6, rskr. 39). Statsbidraget till särskolan beräknas fr.o.m. nästa budgetår under utbildningshuvudtiteln, medan statsbidraget till landstingskommunernas kostnader för lärarna i den nuvarande särförskolan alltjämt bör anvisas under detla avsnitt.

Genom den statliga styrelsen för vårdartjänst bedrivs en vikfig verksamhet för vissa handikappade studerande. Anordningarna gäller dels boendeservice och habilitering åt gymnasieelever inom en försöksverksamhet i Stockholm-Skärholmen, dels boendeservice åt studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor. Förhandlingar pågår om kommunalt övertagande av verksamheten i Skärholmen. 1 avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar beräknas medel för ändamålet under anslaget Kostnader för viss utbildning av handikappade m.m. Styrelsen för vårdartjänst får förstärkta medel för sitt utvecklingsarbete med boendeservice och andra insalser för personer med omfattande funktionshinder. Under anslaget beräknas vidare medel för stöd fill vissa handikapporganisationers anläggningar för rekreation och turism. Därifrån bekostas också bidrag till insfilulionen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg samt medel för hörselteknisk forskning. Fr.o.m. näsla budgetår betalas även viss forskning och allergiservice vid naturhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium.

I delta sammanhang vill jag även erinra om att staten finansierar ell om-faltande/or5A:m>jg5- och utvecklingsarbete inom handikappområdet med medel, som slår till forskningsrådens förfogande eller beviljas av regeringen från socialdepartemenlels anslag A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Stor betydelse har även det stöd fill projeki och försöksverksamhel som regeringen beviljar från allmänna arvsfonden. Som jag nyss har nämnt, slår vidare fr.o.m. budgetåret 1984/85 medel till förfogande för utvecklings- och förnyelsearbete inom den sociala hemhjälpen. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är en vikfig källa för finansiering av teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete bl.a. inom hjälpmedelsområdet. Vidare bedriver Een-Holmgren ortopediska aktiebolag ell utvecklingsarbete med stöd av statsmedel. Jag vill dessulom nämna, att Handikappinstitutet fortlöpande tar viktiga initiativ inom området, vilka delvis finansieras genom bidrag från Norrbacka-Eugeniastiftelsen. Även övriga vanförestiftelser och Stiftelsen Sunnerdahls handikappfond har betydelse genom sin bidragsgivning. Inom forskningsrådsnämnden pågår ett arbeie för att öka samordningen inom handikappforskningen och därigenom utnyttja lillgängliga resurser bättre. En initiativgrupp inom delegalionen för social forskning har nyligen slutfört arbetet med ett initiativ- och prioriteringsprogram för forskning och utvecklingsarbete inom handikappområdet.

Texttelefonen är en angelägen insats för dövas delaktighet i samhället. Televerkets förmedlingstjänst för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner erbjuder service åt hörande och döva telefonabonnenter. För dessa ändamål beräknas medel under anslaget Ersätlning till televerkel för texttelefoner.

127 Från anslag under avsnittet finansieras vidare en rad särskilda insatser för Prop. 1985/86:100 svnskadiide och döva. De avser verksamhet för hantverkare, anskaffning av Bil. 7 ledarhundar, befordran av blindskriftsförsändelser, utgivning av tidskrifter pä ljudband och i punktskrift, nyhetsförmedling för dövblinda, vissa andra åtgärder för synskadade med ytterligare funktionsnedsättning samt utveckling av dövas teckenspråk.

Utbildningen av ledarhundar äger rum vid statens Imndskola i SoUefteå. Där utbildas även narkotikahundar och andra Ijänslehundar. Skolan är i princip ekonomiskl självbärande, men hundpriserna subventioneras åt köparna genom anslag till hundskolan under detta avsnitt samt under justi-tiehuvudtiteln.

Statens handikappråd bedriver en viktig verksamhel bl.a. med samordning av insatser inom handikappområdet. Förstärkta medel beräknas härför. Rådet har nyligen redovisat ett uppdrag med kartläggning av det ekonomiska stödet till handikappade (Ds S 1985:6).

Handikapprörelsen har en avgörande belydelse både för inriklningen och den mera konkreta utformningen av handikappåtgärderna. Organisationerna har ett omfattande samarbete med staten, landstingskommunerna och primärkommunerna. Statens ekonomiska slöd avser riksorganisationernas verksamhet. Stödet till deras allmänna verksamhel föreslås väsentligt förstärkt även för nästa budgetår.

De samnianiagna utgifterna under avsnittet beräknas för näsla budgetår till 2 444 milj.kr.

G 1. Bidrag till social hemhjälp

1984/85

Ulgift

1 767 539 716

1985/86

Anslag

1 662 000 000

1986/87

Förslag

1 831 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till kommunerna för social hemhjälp åt äldre, handikappade och barnfamiljer. Statsbidraget består av två delar. Del är dels 30 000 kr. per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen, dels ett belopp av lägst 250 kr. och högst 350 kr. per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer.

Bidragsbestämmelsema finns i förordningen (1983:944) om statsbidrag till social hemhjälp. Bidragen betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1986/87 avser således bidrag för verksamheten under år 1986,

Under anslaget anvisas dessutom särskilda medel för utveckling och förnyelse av den sociala hemhjälpen.

Socialstyrelsen

Antalet personer som fick social hemhjälp ökade mellan åren 1983 och 1984, Ökningen är särskilt påtaglig för personer över 80 år, d,v.s, i den grupp som har stort behov av insatser. Även de under 65 år, ofta personer med omfat tande funktionsnedsättning, har ökat mellan de båda åren. Äldres och han- I tj

dikappades ökade kvarboende i egen bostad medför behov atl förslärka den Prop. 1985/86:100 sociala hemhjälpen både kvanfilafivt och kvalitativt. I överensstämmelse Bil. 7 med intentionerna i socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen saml i den nya omsorgslagen om öppnare vårdformer efterfrågas insalser från hemtjänsten i ökad utsträckning. Efterfrågan på plats i ålderdomshem fortsätter däremot all minska. Antalet platser i dessa hem minskar också, både genom nedläggning och genom ombyggnad av hemmen till mer tidsenligt boende för den enskilde.

Föredragandens överväganden

Elt grundläggande mål för omsorgerna om äldre och handikappade är att de skall ha etl värdigt boende. Kommunernas sociala hemhjälp är en viktig förutsättning för all detta mål skall uppnås. Utvecklingen inom hemhjälpen med nya arbetsformer samt samarbelel med sjukvårdshuvudmännen och organisationerna möjliggör ökat kvarboende och minskar behovet av institutioner.

De nya reglerna för statsbidraget till social hemhjälp har varit i kraft från den 1 januari 1984. Statsbidraget består dels av en prestationsrelaterad del per årsarbetare, dels av ett schablonbelopp per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer. För 1984 års verksamhet har schablonbeloppet fastställls lill 250 kr. Det nya bidragssystemet har minskat den slalliga styrningen av insatserna för äldre och handikappade.

Som komplement till det nya statsbidraget infördes elt särskilt slöd för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Ansökningar om utvecklingsmedel görs hos regeringen. Kommunerna har visat en stor idérikedom atl i olika projeki finna nya och bättre lösningar inom hemhjälpen. Under budgetåret 1984/85 beviljade regeringen slöd lill nära 200 projekt. Som jag nyss nämnde i min inledning till delta avsnitt, har en referensgrupp medverkat i socialdepartementets arbete med bidragsgivningen lill projekt för förnyelse av hemhjälpen. Referensgruppen har nyligen i en promemoria, som lämnats till departementet, föreslagit prioriteringsområden för den fortsatta projektverksamheten. Jag är enig med referensgruppen om att projekten nu bör riktas in på atl finna metoder för all öka äldres och handikappades möjligheter att själva bestämma inriktning och innehåll i sin service och således stärka brukarinflylandet. Det är också viktigt att disponera medlen för insatser, som ger erfarenhet om sättet alt hjälpa människor, som lämnar olika slags institutioner eller som utan sådan hjälp löper fara att hänvisas till institutioner. Andra högt prioriterade områden bör vara ulbildning av personal saml slöd till informella insalser genom närslående och till enskilda organisationers arbete som komplettering till offentlig verksamhet.

Medelsbehovet för statsbidrag till social hemhjälp beror dels på omfattningen av de kommunala insatserna, dels på storleken av bidragen per årsarbetare och per ålders- och förtidspensionär. Vid oförändrad nivå av dessa bidrag beräknar jag att medelsbehovet kommer att öka med ca 180 milj. kr. För bidrag till projekt för utveckling av hemhjälpen beräknar jag

20 milj. kr.

9 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100

Hemställan Prop. 1985/86:100

Bil 7 Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tdl social hemhjälp för budgetåret 1986/87 anvisa ett

förslagsanslag av 1 831 000 000 kr.

G 2. Bidrag till färdtjänst

1984/85 Ulgift 356 515 427

1985/86 Anslag 360 000 000

1986/87 Förslag 410 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till landsfingskommuner och kommuner för färdtjänsl ål handikappade. Bidraget är 35 % av brutlodriftkoslnader-na. Bidraget får dock inte öka med mer än ell belopp som står i vissl förhållande till antalet personer som är 65 år och äldre samt utvecklingen av konsumentprisindex. Bidragsbeslämmelserna finns i kungörelsen (1974:840) om statsbidrag till färdtjänst. Bidraget betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1986/87 avser således bidrag för verksamheten under år 1986.

Socialstyrelsen

Befolkningsutvecklingen med fler äldre samt äldres och handikappades kvarboende i egna bostäder medför ökat behov av färdtjänst. Det finns fortfarande stora skillnader mellan kommunerna i färdtjänstens utbyggnad och kvalitet. Många kommuner saknar l.ex. specialfordon, vilka har slor betydelse för alt gravt rörelsehindrade skall kunna anlita färdtjänsten på etl enkelt sätt. Under år 1984 fick ell mindre antal kommuner reducerat statsbidrag till följd av begränsningsregeln för statsbidragets utveckling. Flertalet kommuner ligger dock betydligt under begränsningsregelns bidragstak. Utrymme för att bygga ut färdtjänsten med stöd av statsbidrag finns därför på de flesta håll.

Föredragandens överväganden

Den kommunala färdtjänsten är en del av del kommunikationssystem som samhällel ställer till allmänhetens förfogande. Färdtjänsten har, liksom den sociala hemhjälpen och den landslingskommunala hjälpmedelsverksamheten, avgörande belydelse för all den enskilde skall kunna leva självständigt och oberoende. Skillnaderna mellan kommunerna i utbyggnad, avgifter och villkor i övrigt för färdtjänsten är stora. För att bibehålla och förbättra färdtjänsten måste självfallet slalsbidragel finnas kvar.

Jag vill i detla sammanhang erinra om alt riksdagen beslutat enligt rege ringens förslag i förra budgetpropositionen om en förbättring av statens bil stöd lill yrkesarbetande och studerande handikappade (prop. 1984/85:100 bil. 12, C 4, AU 1, rskr. 188). Frågan om ytterligare förbättringar av bilstö- det bör enligt ell senare beslul av riksdagen utredas (prop. 1984/85:100, bil. 7, SfU 22, rskr. 252). Utredningsarbetet pågår inom regeringskansliet i syfte '■'''

alt vidga bilstödel till andra grupper än yrkesarbetande och studerande med Prop. 1985/86:100 funktionsnedsättning. Avsikten är att detta skall leda fill etl förslag lill riks- Bil. 7 dagen så snart som möjligl. Jag återkommer lill regeringen i denna fråga.

För år 1986 beräknas kommunernas kostnader för färdtjänsten fill 1 170 milj. kr. Statsbidraget för budgelårel 1986/87 blir därmed 410 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 410 000 000 kr.

G 3. Kostnader för viss omsorg om handikappade

1984/85 Ulgift 503 646 279'

1985/86 Anslag 488 639 000' 1986/87 Förslag 34 859 000 ' Anslaget Bidrag lill driften av särskolor m.m.

Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i landsfings-kommun får statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna i särskolan. Bidraget betalas i efterskott, men huvudmännen får under läsåret etl förskott. Bidragsreglerna finns i kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Från anslaget betalas också statsbidrag till en försöksverksamhet med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda. Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen erhåller vidare medel för viss kurs- och konferensverksamhet.

Skolöverstyrelsen (SÖ)

Enligt riksdagens beslut om ny omsorgslag (prop. 1984/85:176, SoU 27, rskr. 386) skall särskolans förskola upphöra den 1 juli 1986 och föras in i den kommunala barnomsorgen. Lärarna i särförskolan skall stanna hos landsfingskommunerna, som skall ge den kommunala barnomsorgen erforderlig service. SÖ beräknar medelsbehovet för statsbidrag fill huvudmännen för lärare i förskolan fill ca 31 milj. kr. Denna utgift bör belasta förevarande anslag, medan statsbidraget till särskolan i övrigt bör beräknas under utbildningshuvudtiteln. Verksamheten med undervisning av vuxna psykiski utvecklingsstörda bör enligt SÖ fortsätta i hilfillsvarande försöksform i väntan på resultatet av den utredning om verksamheten som SÖ utför enligt regeringens uppdrag. SÖ föreslår att medlen för försöksverksamheten räknas upp med 327 000 kr. Medel för SÖ:s informations- och konferensverksamhet bör fr.o.m. nästa budgetår beräknas under utbildningshuvudtiteln.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen begär 238 000 kr. för kurs- och konferensverksamhet för

personal inom omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda (4- 110 000 kr.). 131

Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Under år 1985 har ell viktigt reformarbete slutförts inom omsorgerna om

psykiskt utvecklingsstörda. Riksdagen har antagit en ny omsorgslag, som träder i kraft den 1 juli 1986 (prop. 1984/85:176, SoU 27, rskr. 386). Den nya lagen tillförsäkrar psykiski utvecklingsstörda särskilda omsorger från landstingskommunerna som ett komplement lill deras hälso- och sjukvård och till kommunernas socialtjänst. Samma rätt får personer som på grund av förvärvad hjärnskada blivit begåvningshandikappade samt personer med barndomspsykos. Riksdagen har också beslulat om en ny skollag (prop. 1985/86:10, UbU 6, rskr. 39), som även den träder i kraft den 1 juli 1986.

I den nya skollagen förs reglerna om särskolan in. Förskolan upphör alt vara en del av särskolan, och psykiski utvecklingsstörda förskolebarn får plats i kommunernas förskola som andra barn. De psykiskt utvecklingsstörda barnen behöver emellertid särskilt pedagogiskt stöd. Detta behov tillgodoses genom att landstingskommunerna slår för specialpedagogiska och rådgivande insatser åt den kommunala barnomsorgen. Ca 200 förskollärare hos landstingskommunerna svarar för denna verksamhet.

Jag erinrar om att regeringen nyligen bemyndigat mig att tillkalla en arbetsgrupp för beredning av frågan om behovet av omsorger för andra barn och ungdomar än dem som ingår i den nya omsorgslagen. Tillkallandet har ägt rum. I gruppen ingår företrädare för bl.a. socialstyrelsen, skolöverstyrelsen. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och handikapprörelsen. Jag avser att återkomma till regeringen i ärendet, när gruppen redovisat sitt uppdrag. Jag vill även erinra om att regeringen givit skolöverstyrelsen i uppdrag atl utreda formerna för vuxensärskolan. I uppdraget ingår att beräkna kostnaderna och att föreslå finansiering. Detta uppdrag skall redovisas före utgången av november 1986,

Statsbidraget till lönekostnaderna för ca 200 förskollärare hos landstingskommunerna för specialpedagogiska och rådgivande insatser beräknar jag till 29 672 000 kr. Statsbidraget till särskolan beräknas fr.o.m. näsla budgetår under utbildningshuvudtiteln. Del särskilda bidraget lill försöksverksamheten med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda bör räknas upp någol mer än vad skolöverstyrelsen har föreslagit. Jag förordar, att bidraget ökas med 362 000 kr., och att således ett belopp av 5 031 000 kr. anvisas för ändamålet. För socialstyrelsens kurs- och konferensverksamhet beräknar jag 156 000 kr. I de olika frågorna under detta anslag har jag samrått med utbildningsministern och statsrådet Göransson. Anslagets rubrik bör ändras till Kostnader för viss omsorg om handikappade.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att lill Kostnader för viss omsorg om handikappade för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 34 859 000 kr.

132 G 4. Kostnader för viss utbildning av handikappade m.m.

1984/85 Utgift 25 366 031'

1985/86 Anslag 26 132 000

1986/87 Förslag 32 885 000

' Anslaget Koslnader för viss ulbildning av handikappade.

Från anslaget betalas en försöksverksamhet med omvårdnad åt svårl rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm. Vidare betalas vårdartjänst ål svårt handikappade, som studerar vid universitet, högskolor och folkhögskolor. Verksamheten leds av styrelsen för vårdartjänst. Den består av sju ledamöter, som förordnas av regeringen.

Från anslaget utgår bidrag lill insfilulionen för handikappforskning vid universitetet i Göleborg saml bidrag fill viss hörselteknisk forskning. Bidrag utgår även till De handikappades riksförbund (DHR) för rekreationsanläggningar.

[985/86

Beräknad ändring 1986/87

Styrelsen för vårdartjänst m. fl.

Föredraganden

1. Omvårdnad för vissa gymnasieskolelever

8 453 000

+ 1 052 000

-1- 662 000

2. Vårdartjänst åt elever vid universitet, högskolor och folkhögskolor

13 586 000

+ 1 464 000

+ 1 019 000

3, Styrelsen för vårdartjänst

1 503 000

-H 529 000

+ 1 202 000

4, Handikappforskningen vid universitetet i Göteborg

490 000

+ 220 000

5. Hörselteknisk forskning

1 000 000

-1- 2 000 000

4- 1 400 000

6, Palynologiska laboratoriet för allergiservice

+ 350 000

-1- 350 000

7, Slöd till rekreationsanläggningar

1 100 000

+ 3 375 000

+ 1 900 000

Summa utgifter

26 132 000

-t- 8 990 000

-f 6 753 000

Inkomster vid styrelsen för vårdartjänst (redovisas på inkomsttiteln)

32 000

_

Styrelsen för vårdartjänst

1. Försöksverksamheten med omvårdnad ål svårt rörelsehindrade i Skärholmens gymnasium i Stockholm gällde 31 elever vid ingången av läsåret 1985/86. Styrelsen anger pris- och löneomräkningen lill 1 052 000 kr.

2. Vårdartjänst har under läsåret 1984/85 beviljats ca 20 studerande vid universitet och högskolor saml 120 elever vid folkhögskolornas långa vinterkurser. Dessutom fillhandahålls vårdartjänst under ca 300 eleweckor vid folkhögskolornas korla kurser. Styrelsen räknar med fortsatt hög efterfrågan på vårdartjänst under nästa budgetår. Efterfrågan på vårdartjänst vid folkhögskolornas korta kurser ökar, särskilt vid datakurser. För vårdar-

133 Ijänsl enligt nuvarande riktlinjer beräknar styrelsen elt medelsbehov av ca Prop. 1985/86:100 15 milj. kr. Bil. 7

3. För styrelsens kansli anges pris- och löneomräkningen till 209 000 kr. Styrelsen föreslår, all medel dessulom beviljas för förstärkning vid kanshel. Inskränkningar i verksamheten går inte all göra, och styrelsen motsätter sig besparing enligt huvudförslaget.

Handikappforskningen i Göteborg

4. Bidraget avser huvudsakligen löner, och handikappforskningen begär lö neomräknade medel för verksamheten. Dessutom anhålls om förstärkning med 200 000 kr. för en person med docenlkompetens för alt trygga kontinui tet och samordning av forskningen vid inslitutionen.

Handikappinstitutet

5. Sverige har en avancerad hörselteknisk forskning, som bedrivs vid flera institutioner. Den har till syfte alt förbättra såväl hörsellekniska hjälpmedel som rehabilitering av hörselskadade. Handikappinstitutet beräknar medels behovet för budgetåret 1986/87 till minsl 3 milj. kr.

Palynologiska laboratoriet

6. Palynologiska laboratoriet vid naturhistoriska riksmuseet lar i en fram ställning upp frågan om behovel av medel för viss service ål personer med allergi. Laboratoriet mäter och rapporterar om pollenhallen i luften. Dagli ga analyser görs, och rapportering sker till radion, TV och genom telefonsva- rare. Personer med allergi har stor nytta atl få besked om pollen- och spor mängder. De kan då planera sin medicinering och hela sin livsföring bättre. Medelsbehovet anges till 350 000 kr.

De handikappades riksförbund (DHR)

7. Svårt handikappade behöver semester och rekreation minsl lika väl som andra. De kan emellertid ofta inte utnyttja de rekreationsanläggningar som finns. För många är därför riksförbundets anläggningar den enda möjlighe ten till rekreation. Förbundet är alltjämt i slort behov av statligt stöd till den na verksamhet och hemsläller om bidrag med 1,5 milj. kr. under budgetåret 1986/87.

Synskadades riksförbund (SRF)

7. SRF har stora koslnader för Almåsa semeslerhem och kursgård i Västerhaninge, framför alll för extra service ål synskadade personer. Anläggningen erbjuder en anpassad miljö för synskadade. Almåsa behöver rustas upp, och SRF har inle möjligheter att finansiera della och samtidigt klara redan föreliggande kapital- och servicekostnader. SRF hemsläller om stalligl slöd

med 725 000 kr. för sistnämnda ändamål och med 2 250 000 kr. för upp- Prop. 1985/86:100 rustningsarbeten. Bil. 7

Föredragandens överväganden

1 avvaktan på resullalel av statens förhandlingsnämnds redovisning av upp draget om försöksanordningarna i Skärholmen beräknar jag pris- och löne omräknade medel för denna verksamhel med 9 115 000 kr. för budgetåret 1986/87. För vårdartjänst åt studerande med omfattande funktionshinder vid folkhögskolor, universitet och högskolor beräknar jag elt medelsbehov av 14 605 000 kr.

I förra budgetpropositionen anmälde föredragande statsrådet, att frågan om den framtida rollen för styrelsen för vårdartjänst övervägdes inom socialdepartementet (sid. 140). Han underströk särskilt, att styrelsens kunskaper om boendeservice borde stå lill förfogande inom handikappområdet även i fortsättningen. De gjorda övervägandena inom departementet har givit vid handen, att delta skulle ske bäst, om styrelsen finge ytterligare ekonomiskl utrymme att pröva meloder för boendeservice och andra kvahficerade insalser ål personer med omfattande funklionsnedsättningar. På grund härav förordar jag, atl styrelsen under anslagsposten för kansliet filiförs ökade medel för forskning och utvecklingsarbete. Jag beräknar förstärkta medel med 1 milj. kr. för detta ändamål. Under anslagsposten bör anvisas

2 705 000 kr.

Institufionen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg erhåller för innevarande budgetår medel med 490 000 kr. under delta anslag. I övrigl är inslitutionen, som annan forskning, hänvisad atl söka medel för projeki hos forskningsråden och andra finansiärer. Professor Sven-Olof Bratlgård hemställer om förstärkning vid institufionen med 220 000 kr. Jag tillstyrker detta och förordar, att bidraget räknas upp till 710 000 kr.

Fr.o.m. innevarande budgetår beräknas under detta anslag medel för hörselteknisk forskning. Denna insats har stor betydelse, men för att säkerslälla kompetensen inom området behövs ytterligare medel. Handikappinstitutet beräknar medelsbehovet för ändamålet till ca 3 milj. kr. För egen del anser jag dock, att verksamheten kan bibehållas på fillfredsställande nivå med en uppräkning av medlen till 2,4 milj. kr. Härvid har jag beräknat ett medelsbehov av ca 850 000 kr. för den vid tekniska högskolan i Stockholm bedrivna forskningen under ledning av docent Arne Risberg. Medlen för den hörsellekniska forskningen bör fördelas av regeringen efter hörande av Handikappinstitutet. Jag har i ärendet samrått med statsrådet Ingvar Carlsson och med chefen för utbildningsdepartementet.

Jag vill nu även ta upp den nyssnämnda framställningen om medel lill na turhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium för service åt personer med allergi. Laboratoriet gör en viktig insats för denna grupp genom all rap portera om förekomsten av pollen och sporer i luften. Jag är enig med labo ratoriet om alt det behövs en viss förstärkning för all bearbeta data, analyse ra erfarenheter och utveckla analysmetoder. Jag förordar, att laboratoriet fr.o.m. nästa budgetår erhåller medel för detla. Jag fillstyrker en anvisning av begärt belopp om 350 000 kr. 135

Jag är ense med DHR om betydelsen för rörelsehindrade av DHR:s an- Prop. 1985/86:100 läggningar för rekreation och turism. I detta slags anläggningar, som är till Bil. 7 för människor med omfattande funktionshinder, uppslår avsevärda exlra driftkostnader för större utrymmen, högre tillgänglighet samt för utbyggd och kvalificerad service under vistelsen. I avvaktan på alt denna finansieringsfråga får sin lösning, har staten tagit på sig ett ekonomiskt ansvar och under detta anslag tillerkänt DHR medel för ändamålet. Jag har inhämtat, att DHR i sina överväganden i frågan bl.a. lagil upp diskussioner med landstingsvärlden. Tills vidare bör enligt min mening staten subventionera DHR:s verksamhet. Jag förordar alt medlen för ändamålet räknas upp till begärda 1,5 milj. kr. Bidraget bör avse minskning av kapitalkostnaderna.

Synskadades riksförbund har hemställt om finansiellt stöd för Almåsa semeslerhem och kursgård i Västerhaninge utanför Stockholm. Jag är övertygad om Almåsas belydelse inte minst för äldre synskadade och för synskadade med även andra funktionshinder. Därför förordar jag, att SRF, av samma skäl som DHR, fr.o.m. nästa budgelår erhåller medel för alt minska sina kapitalkostnader. Jag beräknar medelsbehovet till 0,5 milj. kr. Ytterligare ett belopp av 1 milj. kr. bör anvisas för ändamål under detta anslag. Jag förordar, att dessa medel under nästa budgetår tillerkänns SRF för erforderlig upprustning av Almåsa.

De av mig här beräknade resursförstärkningarna samt undantag från tilllämpningen av huvudförslaget har finansierats genom omprioriteringar och besparingar inom huvudtiteln.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, att anslaget förs upp med 32 885 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss utbildning av handikappade m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 32 885 000 kr.

G 5. Ersättning till televerket för texttelefoner

1984/85

Utgift

12 525 783

1985/86

Anslag

20 180 000

1986/87

Förslag

20 734 000

Från anslaget ersätts televerket, dels för texttelefoner, som lämnas åt döva, gravt hörselskadade, dövblinda och talskadade, dels för förmedlingstjänst för samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner. Ersättningen

betalas budgelårsvis i efterskott och innefattar ränta på nedlagt kapital.

Socialstyrelsen

Enligt televerket torde ca 600 texttelefoner komma atl fillhandahållas inom den berättigade personkretsen under innevarande budgelår. En ny genera- fion texttelefoner har introducerats. Samtidigt förändras upplåtelse- och de- 136

bileringsformerna. All nyförsäljning av texttelefoner, även av den äldre ty- Prop. 1985/86:100 pen, sker mol en engångsavgift, som innefattar tre års servicegaranti. Den Bil. 7 hittillsvarande abonnemangsavgiften på 65 kr. i kvartalet inkalkyleras i engångsavgiften och slopas därmed. Kvartalsavgiften tas bort även för befintliga texttelefoner. De sammanlagda engångsavgifterna för texttelefoner under innevarande budgelår anges till 8,2 milj. kr., och de uteblivna intäkterna för abonnemangsavgifter lill 1,1 milj. kr. Förmedlingstjänsten beräknas under samma lid kosta 12,9 milj. kr. Televerkets ränta beräknas till 1,7 milj. kr., och anslaget bör således föras upp med 23,9 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Teletjänsten med texttelefoner utvecklas på etl bra sätt. Antalet texttelefoner inom den berättigade personkretsen var ca 4 250 vid utgången av budgetåret 1984/85. Jag bedömer, att 400 telefoner kommer att lämnas ut innevarande budgelår, varav 350 ur den nya generationen. Engångsavgiften för en sådan texttelefon är 13 000 kr. För engångsavgifter beräknar jag sammanlagt 5,2 milj. kr.

Jag är enig med riksdagen om atl abonnentens kostnader för texttelefoner inte bör överstiga kostnaden för en vanlig telefon (SoU 1984/85:22, sid. 20). Televerket debiterar inte längre abonnenterna den exlra kvartalsavgiflen om 65 kr. Den uteblivna intäkten av beräknat 1,1 milj. kr. bör belasta detta anslag.

Förmedlingstjänsten för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner ger en bra service åt telefonabonnenter, som anlitar denna teletjänst. Förmedlingstjänsten är numera en integrerad del i televerkets manuella service åt abonnenterna. Detta är en positiv utveckling, som ger en bättre service till lägre kostnader. Verkets ersättning för förmedlingstjänsten bör bestämmas till begärda 12,9 milj. kr.

Medelsbehovet för ersättning till televerket för dess befattning med texttelefoner ulgör följaktligen 19,2 milj. kr. Härfill kommer ränta på insatt kapital, beräknad för ell halvt år och efter en räntefot av 16 %. Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 20 734 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till televerket för texttelefoner för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 20 734 000 kr.

G 6. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser

1984/85

Utgift

28 826 000

1985/86

Anslag

32 084 000

1986/87

Förslag

37 211 000

Från anslaget ersätts postverket för befordran av portofria blindskriftsför sändelser. Ersättningen får lyftas halvårsvis i efterskott. 137

Postverket

Som följd av portohöjningar bör postverkets ersällning höjas med drygt 5 milj. kr.

Riksrevisionsverket har i huvudsak inget att erinra mot postverkets beräkningar.

Föredragandens överväganden

Postverkels beräkning av ersättningen bör godtas. Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 37 211 000 kr.

G 7. Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva

1984/85 Ulgift 14 626 000'

1985/86 Anslag 19 133 000

1986/87 Förslag 22 026 000

' Anslaget Kostnader för viss verksamhet för synskadade.

Från anslaget får Synskadades riksförbund (SRF) bidrag till Aktiebolaget SRF-Produkters depåverksamhet med arbetsmaterial lill synskadade hantverkare och försäljning av deras produkter, lill verksamheten med ledarhundar, till utgivning av tidskrifter för synskadade samt till individinriktad verksamhet för flerhandikappade synskadade. Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) får bidrag för tidningsutgivning för dövblinda. Vidare utges bidrag fill Sveriges dövas riksförbund (SDR) för dess teckenspråksavdelning. Under anslaget beräknas även medel för köp av moltagarutruslningar för radiotidningar.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Organisationerna/ taltidnings-kommittén

Föredraganden

Depåverksamheten

4 136 000

1 822 000

-1-

1 322 000

SRF för ledarhundar

6 710 000

-\-

1 655 000

-1-

1 655 000

Tidskriftsulgivning inom SRF

2 518 000

-1-

315 000

-h

315 000

SRF för viss verksamhet

för flerhandikappade

965 000

-1-

505 000

-1-

505 000

Tidningsutgivning inom FSDB

1 954 000

-H

501 000

-f-

546 000

SDR:s teckenspråks-avdelning

850 000

-f

549 000

-1-

550 000

Mottagarutrustningar för radiotidningar

2 000 000

.

1 875 000

.

2 000 000

Summa utgifter

19 133 000

+

3 472 000

4-

2 893 000

138 Synskadades riksförbund (SRF) Prop. 1985/86:100

Bil. 7 1. Pris- och löneomräkningen för depåverksamheten är 222 000 kr. SRF

bedriver en motsvarande verksamhel för andra synskadade än dem som tra-difionellt får service genom depån. Staten bör finansiera även denna verksamhet. Kostnaden för nästa budgetår anges fill 1,6 milj. kr.

2. SRF erhåller medel under anslaget för köp av 40 ledarhundar om året. Behovet av ledarhundar har ökat, och SRF hemställer, all anslaget beräknas för köp av 45 hundar fr.o.m. näsla budgelår. Kostnaden för köp av hundarna hos statens hundskola beräknas till 6 milj. kr. För introduktionskurser och vissa veterinärkostnader m.m. beräknas eft ökat medelsbehov av 275 000 kr. Kostnaderna för konsulenlverksamhet, fortbildning och viss information torde öka med 90 000 kr. Etl antal dövblinda personer har erhållit ledarhundar. Kostnaderna bl.a. för introduktion, informalion och träning är större i dessa fall än vid tillhandahållande av ledarhund åt synskadade personer, som inte är döva. SRF beräknar dessa högre koslnader lill 130 000 kr. och hemställer atl beloppet anvisas under anslaget.

3. SRF ger ut ett 10-tal tidskrifter på ljudkassett eller i punktskrift som ett slags ersättning för den mängd tidskrifter som finns för seende men som är ofillgängliga för synskadade. SRF:s nettokostnader för ändamålet är 2 833 000 kr. Förbundet anser, atl staten skall täcka dessa kostnader.

4. Var fjärde synskadad har etl tilläggshandikapp, vanligast hörselskada, dövhet, rörelsehinder eller psykisk utvecklingsstörning. Med stöd av det särskilda statsbidrag som beräknas under denna anslagspost har SRF en central verksamhet för individinriklade insatser åt flerhandikappade. Verksamheten beräknas budgetåret 1986/87 kosta 1 470 000 kr., och SRF begär aft statsbidraget för ändamålet skall räknas upp fill detta belopp.

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)

5. Dövblinda är utestängda från all informafion som lämnas i radio, TV, tidningar och tidskrifter. FSDB:s nyhetsförmedling har därför mycket stor betydelse. FSDB hemställer om bidrag för budgetåret 1986/87 med ytterligare 501 000 kr. Dessutom har FSDB aktualiserat ett medelsbehov om 45 000 kr. för abonnemang från utlandet av visst informafionsmaterial.

Sveriges dövas riksförbund (SDR)

6. SDR konstaterar, att bidraget till leckenspråksavdelningen har stor bety delse för utvecklingen av dövas tvåspråkighet, socialt och kulturellt. Verk samheten behöver tillföras ytterligare medel, och SDR hemställer om en förstärkning med ca 550 000 kr.

Taltidningskommittén

7. Taltidningskommittén räknar med atl köpa erforderliga mottagarutrust ningar för radiotidningar med anlitande av medel under utbildningshuvudfi-

telns anslag G 11. Stöd till radio- och kassetfidningar. Under förevarande 139

anslag uppkommer medelsbehov för service av sådana ulrustningar med ett Prop. 1985/86:100 belopp av 125 000 kr. Bil. 7

Föredragandens överväganden

SRF beräknar medelsbehovel till 4 358 000 kr. för den depåverksamhet som staten genom avtal åtagit sig alt finansiera. Beräkningen bör godtas. De insatser som görs inom denna verksamhet har slor betydelse genom atl engagera synskadade själva, som därigenom får möjlighet alt bryta sin isolering och leva ett aktivare liv. Liksom SRF anser jag, atl dessa insalser är värdefulla även utanför området för mer traditionell service åt synskadade. Jag ställer mig därför positiv till önskemålet, att SRF:s verksamhet utanför della område får visst stöd fr.o.m. näsla budgelår. För ändamålet beräknar jag medel med 1,1 milj. kr.

Liksom SRF bedömer jag, att det årliga behovel av ledarhundar numera är 45, Det innebär en ökning med fem hundar, och SRF bör beviljas medel för köp av detta antal. Kostnaden härför beräknas till 6 milj. kr. För introduktion av hundarna i samband med att de lämnas till de synskadade och för vissa veterinärkostnader beräknar jag 1 151 000 kr. SRF:s kostnader för konsulenlverksamhet, fortbildning och informationskurser för blivande ledarhundsägare beräknar jag 1 214 000 kr. Vid beräkningarna har jag tagit hänsyn till extra kostnader, som uppkommer för insatser när den synskadade hundägaren även är döv. För SRF:s ledarhundsverksamhet är följaktligen medelsbehovet för nästa budgetår 8 365 000 kr.

SRF:s produktion av ersältningstidskrifter är en angelägen insats, så länge utgivarna av vecko- och fackpress, kulturtidskrifter samt barn- och ungdomstidningar inte gör dessa lillgängliga för synskadade. Jag förordar, att slalsbidragel skall täcka SRF:s kostnader och tillstyrker medel med 2 833 000 kr. För SRF:s individinriklade insatser bland synskadade med ytterligare funktionsnedsättning beräknar jag bidrag med 1 470 000 kr.

Bidraget till FSDB för tidningar åt dövblinda finansierar en angelägen verksamhel. Det är viktigt, att FSDB kan göra denna insats i den omfattning som begärts. Jag tillstyrker medel för delta ändamål med 2,5 milj. kr. och har därvid beräknal medel även för abonnemang av visst informationsmaterial från utlandet.

Fr.o.m. innevarande budgetår erhåller SDR bidrag till sin verksamhet med utveckling av teckenspråket. Denna verksamhet har grundläggande betydelse både för dövas kommunikation med varandra och för deras delaktighet i del hörande samhället. Det är enligt min mening en uppgift för staten atl finansiera insalser som syftar till teckenspråkels utveckling och till dövas tvåspråkighet. SDR bör för ändamålet tillerkännas begärda medel med 1,4 milj. kr.

Taltidningskommilténs verksamhet kan fr.o.m. nästa budgelår hell finansieras från utbildningshuvudtitelns reservalionsanslag G 11. Stöd till radio-och kassettidningar. Efter samråd med statsrådet Göransson förordar jag, att medelsberäkningen för ändamålet under femte huvudtiteln upphör.

De förordade resursförstärkningarna under anslaget har finansierals ge nom omprioriteringar inom huvudlileln. Med hänvisning till sammanställ ningen förordar jag, att anslaget förs upp med 22 026 000 kr. '0

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Koslnader för viss verksamhet för synskadade och döva för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 22 026 000 kr.

G 8. Statens hundskola

1984/85 Utgift 1 690 000

1985/86 Anslag 2 200 000

1986/87 Förslag 2 600 000

Statens hundskola i Sollefteå säljer dresserade hundar och ger ulbildning i hundtjänst. Produklionen av hundar skall lillgodose försvarsmaktens, polisväsendets, tullverkets och andra slalliga och kommunala myndigheters behov av Ijänslehundar samt Synskadades riksförbunds behov av ledarhundar. Utbildning i hundtjänst sker genom kurser för personal från bl.a. försvarsmakten och tullverket, personer från frivilliga försvarsorganisationer saml för synskadade. Skolan får även fillhandahålla djursjukvård och andra tjänster åt myndigheter och enskilda, om det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersatts.

Hundskolan leds av en styrelse. Ledamöter är chefen för skolan och sex andra ledamöter, som utses av regeringen.

1985/86

Beräknad ändri

ng 1986/87

Statens

Föredra-

hundskola

ganden

Personal

-

Kostnader

20 907 000

+ 2 662 000

-t- 2 662 000

Intäkter i skolans verk-

samhet

17 167 000

-1- 1 962 000

-H 2 262 000

Underskott

3 740 000

+ 700 000

-1- 400 000

Bidrag från andra huvud-

titeln

1 540 000

-

Bidrag från femte huvud-

titeln

2 200 000

-1- 700 000

+ 400 000

Statens hundskola

Skolan har egen avel av främst schäfer och labrador. De ålgärder som salts in för alt höja kvaliteten på dressyrämnen har hittills inte gett tillräcklig effekt. Stödköp av hundar måste därför fortsätta. Även den forskningssatsning som beslutals skall fortsätta. Skolan beräknar anslagsbehovet för verksamhetsåret 1986/87 till 4 440 000 kr.

Riksrevisionsverket betonar, atl det är av slörsta vikt, atl hundskolan höjer sin ekonomiadminislrativa nivå. Denna måste anpassas bättre till de krav som ställs på intäktsfinansierad verksamhet av denna inriktning.

Föredragandens överväganden

De utbildade hundar som statens hundskola levererar har erkänt goda egenskaper. Viktiga förutsättningar för della är yrkesskicklig dressyr och

avel. Verksamheten drar stora koslnader, och del är svårt att pressa hundpriserna. Detla är motivet för de särskilda medel åt skolan som beräknas under detta anslag och under justitiehuvudlitelns anslag B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet. Del ankommer på skolan att i samråd med riksrevisionsverket fortlöpande överväga taxor och priser vid skolan. Det är därvid angeläget alt minska skolans behov av direkl ekonomiskl tillskott över statsbudgeten. Jag är dock enig med verket och skolan om skolans behov av ekonomiadministrativ sakkunskap. Chefen för jusfifiedepartementet och jag har samrått i dessa frågor, och jag förordar att skolan erhåller medel för della. Medelsanvisningen under anslaget bör härigenom beslämmas till 2,6 milj. kr. Resursförstärkningen har finansierals genom omprioriteringar inom huvudtiteln. Under justitiedepartementets anslag förordades lidigare i dag ett belopp av 1 540 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens hundskola för budgelårel 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 2 600 000 kr.

G 9. Statens handikappråd

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

2 517 386

2 923 000

3 654 000

Statens handikappråd skall verka för förbättrade levnadsförhållanden för handikappade och främja samarbetet i handikappfrågor mellan samhällsorganen samt mellan dem och handikapporganisationerna. Rådet, som utses av regeringen, består av ordförande och 17 övriga ledamöter. I rådet ingår företrädare för handikapporganisationerna saml för socialstyrelsen, riksförsäkringsverkel, skolöverstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens planverk, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

1985/86

Beräknad ändring 1986/87

Handikapprådet

Föredraganden

Personal

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

2 520 000

(1 928 000)

403 000

2 923 000

+ 224 000

(+ 183 000)

-(- 189 000

+ 413 000

+ 2

4- 542 000

(-1- 500 000)

+

-f 189 000

731 000

Statens handikappråd

Pris- och löneomräkningen är 413 000 kr. En reduktion enligt huvudförslaget (67 000 kr.) skulle försvåra rådels möjligheter all fullgöra sina uppgifter inom flerhandikappområdet.

142 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Statens handikappråd har en viktig roll för att främja samordning och samarbele inom handikappområdet. En del av rådets arbeie under förra budgetåret var atl enligt regeringens uppdrag kartlägga det ekonomiska stödet till handikappade. Uppdraget redovisades i oktober 1985, och ärendet bereds inom socialdepartementet. Som jag nämnde i min inledning fill detta avsnitt, har departementet publicerat kartläggningen (Ds S 1985:6). Särskild uppmärksamhet har inom handikapprådet under senare år ägnats frågor om insatser för flerhandikappade. Sådana frågor förutsätter i hög grad en samordnad verksamhel mellan många organ och organisationer i samhällel. Denna inriktning av handikapprådets arbete bör enligt min mening fortsätta. Det är därvid angelägel, alt tonvikten i rådets arbete ligger på ålgärder som har till syfte att samordna insatser från skilda delar inom handikappområdet till en klarare helhet. Härigenom kan handikapprådet medverka lill alt utveckla en effektivare och bättre handikappomsorg med de resurser som slår lill förfogande. För atl handikapprådet skall kunna möta de anspråk som ställs på det i dessa avseenden, bör en förstärkning av dess organisation komma till stånd. Rådet bör därför, såsom för innevarande budgetår, undantas från huvudförslaget och tillföras medel för åtgärder som möjliggör en aktiv verksamhet för ökad samordning av handikappinsatserna. Jag förordar, att anslaget tas upp med 3 654 000 kr. Förstärkningarna och undanlag från huvudförslaget har finansierats genom omprioriteringar och besparingar inom huvudtiteln.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens handikappråd för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 3 654 000 kr.

G 10. Bidrag till handikapporganisationer

1984/85 Utgift 38 000 000 Reservation

1985/86 Anslag 43 000 000

1986/87 Förslag 49 000 000

Från anslaget erhåller handikapporganisationerna bidrag till sin verksamhel. Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppel mellan organisationerna efter förslag av statens handikappråd. Följande 30 organisationer har fåll bidrag under innevarande budgetår.

Afasiförbundet i Sverige, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation. Riksförbundet för döva och hörselskadade barn. De handikappades riksför bund. Föreningen för blödarsjuka i Sverige, Föreningen för de neurosedyn skadade i Sverige, Föreningen Sveriges dövblinda. Riksföreningen för psy kotiska barn. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vux na. Hörselfrämjandets riksförbund, ILCO/Svenskt förbund för ileo-, colo- 143

och urosiomiopererade, Neurologiskl handikappades riksförbund. Svenska Prop. 1985/86:100 psoriasisförbundet. Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Bil. 7 Riksföreningen för cysiisk fibros. Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka. Riksförbundet för laryngectomerade. Riksförbundet för mag- och tarmsjuka. Riksförbundet mot astma-allergi. Riksförbundet mot reumatism. Riksförbundet för njursjuka. Riksförbundet för social och mental hälsa. Riksförbundet för Irafik- och polioskadade. Svenska celiakiförbundel. Svenska diabetesförbundel, Sveriges dövas riksförbund. Svenska epilepsiförbundel. Synskadades riksförbund, Sveriges slamningsföreningars riksförbund saml Handikappförbundens centralkommitté.

Föredragandens överväganden

Handikapporganisationernas inlressepoliliska verksamhet fullföljer en folkrörelsetradition. Den spelar en viktig roll både för den politiska inriktningen och för den konkreta utformningen av handikappåtgärderna. Härigenom har handikapporganisationerna haft en avgörande belydelse för ulvecklingen av en ny syn på handikapp och handikappfrågor.

Statsbidraget till handikapprörelsens riksorganisationer ulgör innevarande budgelår 43 milj. kr. Härav är 41 milj. kr. avsedda för allmän verksamhel, dvs. främst för löne- och andra förvaltningskostnader, lokalkostnader, utredningsverksamhet, informalion, funktionärsutbildning och medlemsskolning. Etl belopp av 2 milj. kr. har ställts lill förfogande för vissl slöd ål organisationernas föreningsliv.

Handikapporganisationerna har betonat vikten av att statsbidragen till dem fortsätter att utvecklas. Jag anser, att bidragsgivningen till handikapprörelsen alltjämt bör vara etl prioriterat ändamål. För bidrag till handikapporganisationerna beräknar jag för nästa budgetår etl belopp av 49 milj. kr. Härav bör 2 milj. kr. avse stöd åt organisationernas föreningsliv. Resursförstärkningen har finansierats genom omprioritering inom huvudtiteln. I detta sammanhang vill jag även erinra om handikapporganisationernas möjligheter att finansiera särskilda projekt och försöksverksamhel med understöd från allmänna arvsfonden. Under år 1985 har ca 13 milj. kr. ställts till förfogande för ändamålet, och jag räknar med att regeringen har möjlighet att bevilja sådant understöd i ungefär samma omfattning under år 1986.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tdl handikapporganisationer för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservafionsanslag av 49 000 000 kr.

144 H. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och nar- Prop. 1985/86:100 kotikapolitik B'1- 7

Socialtjänsten

För atl socialtjänslreformens syfte skall förverkligas i praktiken, krävs en omfattande ulveckling av metoderna i det sociala arbetet. Statens uppgift är bl.a. att stimulera sådan metodutveckling och ställa medel lill förfogande för utvecklingsinsatser och försöksverksamhel.

Regeringen föreslår en ökning med 5 milj. kr. av de särskilda utvecklingsmedlen med inriklning på nya eller förändrade former av inslilufionsvård eller alternativ lill sådan vård. Totalt beräknas 28,5 milj. kr. för utveckling av missbrukarvården och annat socialt arbete.

En viktig målsättning inom missbrukarvården är all gränserna mellan institutionsvård och öppen vård luckras upp. Elt nyll system för statsbidragen till missbrukarvård genomförs fr.o.m. år 1986. Huvuddelen av statsbidragen kommer att gå direkt lill kommunerna som därigenom får slörre frihet i valet av vårdformer. Huvudmännen för de lidigare statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhelsvårdsanstalterna ges dock fortfarande s.k. platsbidrag. Statsbidraget för år 1986 är 810 milj. kr.

Socialberedningen (S 1980:07) genomför en översyn av bestämmelserna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen samt följer och utvärderar socialljänstreformen.

Beredningen överlämnade i oktober 1983 delbetänkandet (Ds S 1983:16) Erfarenheter av LVM och vissa andra socialtjänstfrågor. Ett av förslagen i betänkandet gällde vissa ändringar av reglerna för när socialnämnderna skall yttra sig i körkortsärenden. Denna fråga togs emellertid inte upp i den proposition till riksdagen där betänkandets övriga förslag behandlades (prop. 1983/84:174, SoU 30, rskr. 375).

Beredningen föreslog atl socialnämnderna skulle vara skyldiga atl göra utredning i körkortsärenden endast i de fall då den person som yttrandet avser är känd för nämnden. Om personen inte är känd av nämnden skulle länsstyrelsens sociala funktion i stället göra den nödvändiga utredningen. Vid remissbehandlingen av beredningens förslag framfördes i denna del starkt kritiska synpunkter från många håll. En rad remissinstanser pekade bl.a. på att förslaget, om det genomfördes, skulle medföra en kraftigt ökad arbetsbelastning för länsstyrelserna. Det bör i sammanhanget också noteras att länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) i juni 1985 har antagit nya riktlinjer för när yttranden i körkortsfrågor skall begäras från socialnämnderna. Dessa nya riktlinjer innebär att antalet yttranden som begärs av socialnämnderna kraffigt begränsas. Mot denna bakgrund och med hänsyn till remisskritiken finner jag f n. inte skäl att föreslå några ändringar när det gäller socialnämndernas skyldigheter att yttra sig i körkortsärenden.

I december 1984 överlämnade beredningen betänkandet (Ds S 1984:17) Rehabiliteringspenning lill missbrukare - vissa avgifisfrågor. Betänkandet innehåller förslag om att den som inte kan förvärvsarbeta därför att han genomgår vård och behandling för sitt missbruk i ett hem för vård eller boende skall ha rätt till rehabiliteringspenning. Del finns vidare förslag avseende vis-

10 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100

sa avgifts- och pensionsfrågor vid vistelse på hem för vård eller boende. Be- Prop. 1985/86:100 tänkandet har remissbehandlats. Flera remissinstanser har påpekat det tvek- Bil. 7 samma i all nu genomföra en särlösning vad gäller rehabiliteringsersättning för gruppen missbrukare. Regeringen har mol denna bakgrund överlämnal socialberedningens förslag i denna del lill den nyligen lillsalta rehabiliteringsutredningen (S 1985:02). Vad gäller de övriga förslagen i beredningens betänkande ämnar jag under våren 1986 föreslå regeringen atl lägga en särskild proposition.

Utvecklingen av socialbidragen kännetecknades under 1970-talet av en stadig minskning av såväl antalet bidragstagare som kostnaderna för utgivet socialbidrag. Under år 1981 vände emellertid denna trend och sedan dess har det skett en kraftig ökning av både antalet bidragstagare och kommunernas koslnader för utgivet socialbidrag. Antalet bidragstagare har ökat med över 180 000 personer sedan år 1980 och det lolall utgivna socialbidraget har mer än fördubblats under samma period, räknat i fasla priser.

Den löpande socialbidragsslatistiken ger få hållpunkter för en tolkning av vad som ligger bakom de stigande socialbidragstalen. Jag anser att det finns skäl att nu göra en så noggrann analys som möjligt av orsakerna lill de senaste årens utveckling av socialbidragen. Regeringen har tillsatt en särskild arbetsgrupp med uppgift all ta reda på varför antalet socialbidragstagare och kostnaderna för socialbidragen har ökat under de senaste åren.

Familjevåld är ett begrepp som ibland används när man talar om kvinnomisshandel, barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn. Dessa former av våld utspelas mellan människor som har nära känslomässiga relationer till varandra. Det skiljer dessa brott från andra brott och gör dem särskilt komplicerade att arbeta med.

Under senare år har våldet mot i första hand kvinnor och barn kommit att uppmärksammas allt mer. Regeringen har beslutat om en rad ålgärder i syfte att öka kunskapen om kvinnomisshandel och förbättra stödet till misshandlade kvinnor och deras barn saml de misshandlande männen.

Socialstyrelsen har erhållit särskilda medel för utbildning och information om kvinnomisshandel. Fortbildningsinsatserna riktar sig i första hand till personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

I december 1983 anslogs medel lill en treårig försöksverksamhet för atl utveckla vårdinsatserna för misshandlade kvinnor och deras familjer. Två av de projekt som startats syftar till att utveckla behandlingsmetoder för män dömda för kvinnomisshandel.

Regeringen har vidare beviljat medel till Göteborgs kommun för etl kriscentrum för män. Vidare har stöd givits lill försöks- och utvecklingsarbete som bedrivs av kvinnojourer och andra organisationer som stöder misshandlade kvinnor.

Sexuella övergrepp mol barn har under senare tid fått ökad uppmärksamhet. Delta har bl.a. ufiösl ell intensivt arbete såväl bland frivilliga organisationer som bland vårdorgan och myndigheter.

På regeringens uppdrag har en arbetsgrupp med företrädare för riksåklagare, domstolsverket, rikspolisstyrelsen och socialstyrelsen utarbetat en rapport "Misshandel och sexuella övergrepp mol kvinnor och barn". Rapporten skall tjäna som praktisk handledning för alla som i sill arbete kommer i kon-

46

takl med offer för misshandels-och sexualbrott. Prop. 1985/86:100

Vidare har regeringen beviljat medel fill ett projekt som bl.a. skall kart- Bil. 7 lägga omfattningen av sexuella övergrepp mot barn. Projektet drivs av en arbetsgrupp inom brottsförebyggande rådet. Gruppen kommer även all behandla frågor kring den informafion som behöver ges till vissa yrkesgrupper för aft upptäcka sexuella övergrepp, hur ärendena handläggs av myndigheterna samt alternativa behandlingsmetoder.

Delegationen för social forskning stödjer olika forskningsprojekt rörande kvinnomisshandel och sexuella övergrepp mot barn.

Riksdagen har i maj 1985 med bifall lill regeringens proposition (1984/85:171, SoU 31, rskr. 356) om särskilda insatser inom socialtjänsten för ungdomar i samband med missbruk och kriminalitet m.m. beslulat om vissa ändringar i bl.a. socialtjänstlagen (1980:620) och lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU. De ändringar som riksdagen beslutat om syftar lill att öka möjligheterna att bereda ungdomar med anpassningssvårigheter vård inom socialtjänsten och minska riskerna för all ungdomarna i stället döms till påföljd inom kriminalvården.

Elt nytl system för mottagandet av flyktingar trädde i krafl den 1 januari

1985. Det nya systemet innebär bl.a. att statens invandrarverk numera har etl centralt ansvar på statlig verksnivå. Invandrarverket har också fått ett samlat ansvar för systemet för statlig ersättning till kommunerna. Socialsty relsen kommer dock även fortsättningsvis att svara för viss utbildning och fortbildning av familjepedagoger och annan personal inom socialtjänsten som arbetar med flyktingar.

Vad gäller familjepedagogiska insatser för zigenare kommer statligt slöd liksom hittills att kunna lämnas från socialstyrelsen. Stödet har dock ändrats så att bidrag kan lämnas inte bara fill familjepedagogiska insalser utan även lill andra former av socialt arbete av projektkaraktär.

I augusfi 1984 överlämnade utredningen om homosexuellas situation i samhället sitt betänkande (SOU 1984:63) Homosexuella och samhällel. Belänkandet har remissbehandlats och elt beredningsarbete pågår nu inom regeringskansliet. Jag har för avsikt att i samråd med chefen för justifiedepar-temenlet föreslå regeringen att lämna en proposition i frågan under våren

1986. Min inriklning är därvid att lägga förslag om bl.a. ett förstärkt skydd mot diskriminering av de homosexuella.

Utveckling av barn- och ungdomsarbetet m.m.

Som elt led i alt slå vakt om goda sociala och kulturella uppväxtförhållanden för barn och ungdom har regeringen beslulat genomföra en 90-miljonersats-ning för alt förbättra barns och ungdomars levnadsförhållanden.

Under år 1983 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp för utveck lingsarbete vid fritidsgårdar (ungdomsgårdar). I arbetsgruppen ingår företrä dare för socialdepartementet, barn- och ungdomsdelegationen, socialstyrel sen, statens ungdomsråd, statens kulturråd och Svenska kommunförbundet. Regeringen har för en treårig försöksperiod anvisat 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden för nämnda utvecklingsarbete. Medlen har fördelats fill drygt 140 olika projekt över hela landet. I ett mycket stort antal projekt har strä- 1

van varit atl bredda och fördjupa kulturarbetet vid gårdarna. De flesta pro- Prop. 1985/86:100 jekten är utformade i samverkan mellan främst fritidsnämnder och kultur- Bil. 7 nämnder. Även föreningslivet deltar i många av projekten. I vissa projeki har särskill beaktats invandrarungdomarnas behov av en aktiv fritid. Även jämslälldhetsaspekten har beaktats i projektverksamheten.

Vidare tillsatte regeringen under år 1983 en beredningsgrupp för världs-ungdomsåret som skall svara för planering, genomförande och uppföljning av olika insatser med anledning av världsungdomsåret 1985. Regeringen beslutade samtidigt att anvisa 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden för försöks-och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomsorganisationerna, i lokala miljöer samt för insatser av bildningsförbund, handikapporganisationer, kommuner och landstingskommuner m.fl. Medlen har fördelats till ett stort antal projekt med olika inriktningar. Den huvudsakliga inriktningen av de lokala verksamheterna i bl.a. barn- och ungdomsorganisationerna är utveckling av arbetsformer, prövning av nya metoder, uppmuntran av barns och ungdomars fantasi och skaparglädje samt demokratisk träning.

Våren 1984 anvisade regeringen 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden för alt stödja ett utveckUngsarbete inom idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet . En arbetsgrupp har tillsatts för att initiera och genomföra utvecklingsarbetet. Hittills har ca 17 milj. kr. fördelats till ca 220 projekt över hela landet med olika inriktningar. Projeklen tar bl.a. sikte på alt utveckla idrottens sociala ansvar, en ökad jämställdhet, ökat föräldraengagemang och integrering av handikappade.

Från departementets anslag A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhel ges genom delegationen för social forskning stöd till en rad forskningsprojekt inom barn- och ungdomsrådet. Aktuella forskningsområden är bl.a. barns levnadsvillkor, utveckling av alternativa vårdformer, separationer och deras följder för barn. Vidare har delegationen anordnat seminarier bl.a. om finska barns förhållanden i Sverige.

Ett projeki om samhällets resp. familjens ansvar för barnen pågår i Nordiska ministerrådets regi. Del syftar bl.a, till alt undersöka vad som ligger till grund för variationer i antalet omhändertaganden av barn i de nordiska länderna.

Under anslaget H 5. Utveckling och försök med vissa vårdformer har medel beräknats för all utveckla socialbyråernas metoder i arbetet med familjer i kris. Syftet är bl.a. att finna alternativ till omhändertagande.

Vidare har socialstyrelsen beviljats medel för att stödja ulvecklingen av familjebehandling på institution. Delta sker bl.a. genom konferenser och seminarier för personalen på barnhem, som numera oftast omvandlats till hem för barn och föräldrar.

Alkoholpolitik

Konsumtionen av alkoholdrycker i Sverige fortsätter atl minska. År 1984 var försäljningen 6,01 liter 100 % alkohol i genomsnift per invånare 15 år och däröver. Detta innebär en minskning sedan år 1976 med 22 % och är den lägsia siffran sedan mitten av 1960- talet. Socialstyrelsens statistik över alko-

holförsäljningen för första halvårel 1985 uppvisar en fortsatt minskning. Prop. 1985/86:100 Försäljningen av spritdrycker och starköl har minskal jämfört med försia Bil. 7 halvåret 1984 medan försäljningen av vin och öl har ökat något. Systembolagets alkoholförsäljning för de tre första kvartalen tyder på all den lolala försäljningen under år 1985 minskar med ytterligare etl par procent jämfört med år 1984.

Den oregislrerade konsumtionen (genom hembränning m.m.) kan ha ökat under senare år. Gjorda uppskattningar visar emellertid atl denna ökning inte väger upp minskningen av den mätbara konsumtionen. Den totala

konsumtionen bedöms således ha minskat. Glädjande nog tycks detta inte

minst gälla ungdomsgrupperna. I våras presenterade t.ex. Sifo undersökningsresultat som visade att ungdomarnas spritkonsumlion mer än halverats under åren 1979-1984. Även för övriga alkoholdrycker var tendensen sjunkande, om än inte lika stor. De årliga elevundersökningarna och undersökningarna av värnpliktsinskrivna har visat samma positiva utveckling. Den senasle elevundersökningen lyder dock på atl minskningstakten har avtagit.

1 den minskande tolalkonsumfionens spår följer en minskning av alkoholkonsumtionens negativa konsekvenser. Således har antalet omhändertaganden enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) minskat på senare år. Socialstyrelsens statistik visar att antalet omhändertagna första halvåret 1985 var ca 15 % lägre än första halvåret 1984, Statistik över antalet döda i vissa alkoholrelalerade dödsorsaker och statistik från sjukvården tyder vidare på att alkoholskadorna minskar sedan slutet av 1970-talet.

De nu redovisade förändringarna visar att vi med de traditionella medlen - prispolitik, opinionsbildning och en kontrollerad försäljning- har bedrivit etl framgångsrikt alkoholpoliliskl arbete.

Grunderna för alkoholpolitiken enligt 1977 års riksdagsbeslut bör ligga fast. Vi skall således även i fortsättningen föra en aktiv prispolitik, genomföra försäljningen av alkohol i kontrollerade former och bedriva en omfattande opinionsbildning. Som regeringen och riksdagen tidigare slagit fast skall målsättningen vara att fram lill år 2000 minska alkoholkonsumtionen med ylleriigare minst 25 % (jfr prop. 1984/85:181, SoU 28, rskr. 400).

När det gäller reglerna för försäljning och servering är del som riksdagen tidigare uttalat viktigt alt restrikfionerna på alkoholområdet begränsas fill sådana som allmänheten uppfattar som meningsfulla. Det finns risk för att förtroendet för alkoholpolitikens grunder minskar om regelsystemet är onödigt krångligt eller om alkohollagstiftningen uppfattas som föråldrad eller inkonsekvent.

Vissa förändringar har genomförts fr.o.m. den 1 januari 1985. Den tidigare begränsningen av försäljningstiderna för öl (klass II) har slopats och lidpunkten för atl avsluta servering för restauranger med enbart fillstånd att servera öl har jämställts med tidpunkten för restauranger som har tillstånd för starkare alkoholdrycker. Vidare har remisstiden begränsats för bl.a. kommunerna i ärenden om serveringstillstånd.

En mer omfattande översyn av reglerna på alkoholområdel genomförs av alkoholhandelsutredningen. Ulredningen har överlämnat betänkandet (SOU 1985:15) Handel med alkoholdrycker med förslag om enklare regler 9

för alkoholservering och försäljning av öl (klass II). Den kommunala veto- Prop. 1985/86:100 rätten och behovsprövningen i tillståndsärenden bör enligt utredningens me- Bil. 7 ning avskaffas. Vidare föreslår utredningen bl.a. alt bestämmelserna om att kravet på alt matservering skall utgöra en viss andel av rörelsen las bort saml att tillståndskravet för försäljning och servering av öl slopas. Betänkandet har remissbehandlats. Jag avser att under år 1986 föreslå regeringen att lämna en proposition i frågan.

Alkoholhandelsutredningen fortsäiter nu sitt arbete med alt se över andra regler inom alkoholområdet. Delta arbete beräknas vara slutfört under första halvåret 1986.

Narkotikapolitik

Sverige för en medveten och beslulsam narkolikapolilik. Vi accepterar inle någon form av missbruk. Denna politik är starkt förankrad i medborgaropi-nionen, de politiska partierna, ungdomsorganisationerna och andra folkrörelser. Allt icke medicinskt bruk av narkotika skall mölas av entydiga reaktioner.

Av flera skäl är det svårt alt göra en säker bedömning av missbruksutvecklingen. De mått man brukar begagna - som enkätundersökningar av skolungdom och värnpliktiga, dala från rättsväsendet etc. - har, tagna var för sig, svagheter. De kompletterar emellertid varandra och kan tillsammans hgga lill grund för vissa slutsatser.

En försiktig tolkning av lillgängliga data tyder på atl missbruket är på tillbakagång. Andelen personer som i olika enkätundersökningar redovisar erfarenheter av narkotika har minskal sedan år 1981 och är nu lägre än i någon av de tidigare undersökningarna. Chefen för justitiedepartemenlet har lidigare i dag lämnat vissa uppgifter från rättsväsendet som lalar i samma riktning.

Det är särskilt tillfredsställande atl konstatera att undersökningar och rapporter från olika myndigheter tyder på att missbruket har minskat i försia hand bland de unga. Del är en klar tendens att alll färre ungdomar börjar injicera narkotika i tidig ålder. Även del experimentella missbruket minskar bland de unga. Ungdomar tar avstånd från narkotika i allt slörre utsträckning. Denna förändring kan till stora delar förklaras av samhällets ökade insalser inom narkotikaområdel och av en ökad medvetenhet bland såväl unga som vuxna om narkotikamissbrukets följder.

Dessa tecken på en positiv ulveckling får självfallet inte leda till minskade ansträngningar i kampen mot narkotika. Narkoiikamissbrukel är etl allvar-hgt problem med förödande konsekvenser såväl för de enskilda missbrukarna och deras anhöriga som för samhällel i stort.

Heroinmissbrukel är alltjämt i huvudsak begränsat till Stockholmsområdet och Skåneregionen. Injektionsmissbruk av centralstimulerande medel förekommer däremot på många håll i landel. Missbruket av cannabis är mest utbrett och förekommer i så gott som hela landet.

Kokainmissbruk förekommer enligt lillgängliga uppgifter hittills bara i re lativt begränsad omfatlning i Sverige. Den krafligl ökade produklionen av kokain i Sydamerika och en ökning av missbruket i Europa ökar emellertid 150

riskerna för en spridning av kokainmissbruket även i vårt land. En hög be- Prop. 1985/86:100 redskap mol delta är ytterst angelägen. Bil. 7

Härfill kommer ytterligare ett allvarligt missbruksproblem, nämligen missbruk av sömn- och rogivande läkemedel (psykofarmaka).

Kort efter regeringsskiftet år 1982 tillsattes en särskild narkolikakommis-sion som utarbetade ell brett underiag för regeringens narkolikapolilik. Samtidigt utformade en arbetsgrupp inom socialdepartementet förslag fill förbättringar av narkomanvården. I proposifionen (1984/85:19) om en samordnad och intensifierad narkotikapolifik redovisade regeringen hösten 1984, på grundval av detta arbete, sin narkolikapolilik. I samband med de särskilda satsningarna på narkotikaområdel har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat aft ställa 15 milj. kr. per år lill förfogande för en intensifiering av kampen mol narkotikan. Dessa medel har möjligjort förstärkta insatser inom bl.a. polisen, kriminalvården, åklagarväsendet, skolan, försvaret och narkomanvården. Särskilda informationsinsatser har genomförts och de frivilliga organisationerna har fått ökat stöd.

Regeringen fullföljer nu arbetet med atl effektivisera narkofikapolitiken. En faktor som fillkommit och som har lett till att mer intensiva ansträngningar behövs är immunbrislsjukdomen AIDS. Del virus som orsakar AIDS - HTLV-III/LAV - har fått en snabb spridning bland Stockholms heroinmissbrukare. Risken är överhängande att smittan sprider sig också utanför Stockholm och även lill injektionsmissbrukare av centralsfimulerande medel. AIDS-hotet utgör ytterligare ett utomordentligt starkt motiv - utöver alla andra - all söka förmå injeklionsmissbrukarna alt upphöra med sitt missbruk.

Del är viktigt atl så många människor som möjligt mobiliseras atl ta akfiv del i kampen mot missbruket. I detta sammanhang är folkrörelsernas och de frivilliga organisationernas insatser av särskilt stor belydelse. Genom att organisationslivet medverkar i kampen mot narkotikan skapas alternativ fill den passiviserande drogkulturen och människor erbjuds gemenskap och möjligheter alt själva ta aktiv del i samhällsutvecklingen.

För ett drygt år sedan tillsatte regeringen efter förslag av narkotikakommissionen ett samordningsorgan för narkotikafrågor inom regeringskansliet. Uppgiften är att svara för den cenlrala samordningen av narkofikapolitiken. Samordningsorganet skall verka för en effektivisering av samhällets insatser mot narkotika och kontinuerligt föreslå regeringen ålgärder i delta syfte.

Under årel har samordningsorganet varit verksamt inom en rad områden. Särskilda insatser har gjorts för alt effektivisera det lokala och regionala samarbetet. Inifiafiv har tagils till s.k. länssalsningar vilka innebär att samtliga kommuner i ett län får slöd för att förstärka sina insatser inom narkotikaområdet. En landsomfattande aktion inleddes hösten 1985 för att förbättra samarbetet mellan polis och socialtjänst. Genom ett nära samarbete med polisen ökar socialtjänstens möjligheter att nå både ungdomar i riskzonen och de etablerade missbrukare som socialtjänsten har svårt atl få kontakt med på annat sätt.

Olika initiativ har vidare tagits för atl förbättra samarbetet mellan social tjänst och kriminalvård. Särskilda insatser har gjorts för alt motverka en spridning av kokainmissbruket. Frågan om ulslussning av missbrukare från 151

vård har också uppmärksammats av samordningsorganet. Dessutom har Prop. 1985/86:100 samordningsorganet tagit initiativ till en arbetsgrupp inom finansdeparte- Bil. 7 mentet som bistår i tullens arbete att bygga upp bl.a. ett spaningsregister med ADB-stöd för narkolikaspaning. En annan arbetsgrupp samordnar Sveriges insatser mot narkotikan på det internationella området.

Samordningsorganet har även engagerat sig i frågan om det hot som AIDS-epidemin ulgör för narkotikamissbrukarna. En särskild arbetsgrupp har bildats vars uppgift är att följa och vid behov ta initiativ till en samordning av olika myndigheters insatser för att motverka en spridning av smittan bland narkotikamissbrukare.

Ett enskilt land kan inte ensamt stoppa narkofikamissbruket. I stället krävs ett intensivt internationellt samarbele. För Sveriges del sker del dels i nordiska och europeiska sammanhang, dels genom FN.

Nordiska rådet beslöt i mars 1985 om etl nordiskl handlingsprogram mol narkotika. Programmet genomförs nu och innebär etl intensifierat polis- och tullsamarbete och elt fördjupat erfarenhetsutbyte inom förebyggande-, vård- och forskningsområdet.

Inom den s.k. Pompidougruppen, som är knuten lill Europarådet, genomförs f.n. ett europeiskt arbetsprogram. Programmet innebär ett vidgat samarbete när det gäller kontrollpolifiken, det förebyggande arbetet saml vård och forskning.

Sverige deltar aktivt i FN:s arbete på narkotikaområdel. Detta innebär bl.a. att Sverige verkar för elt ökat engagemang för narkofikafrågorna inom FN och för en utvidgad verksamhet med konkreta insalser. FN:s generalförsamling beslöt i november 1985 atl genomföra en världskonferens på ministernivå om narkotika år 1987. Avsiklen är att konferensen bl.a. skall behandla ett konkret handlingsprogram för FN:s insatser.

Chefen för utrikesdeparlementel har tidigare idag föreslagit att Sveriges bidrag till FN:s narkotikafond skall uppgå till 8 milj. kr. Sverige lämnar också ett årligt bidrag till narkotikafondens allmänna verksamhet. Under anslaget 11. beräknas 327 000 kr. för detta ändamål. Vidare beräknas under anslaget 500 000 kr. som ell särskill stöd för utvecklingsländernas kamp mot missbruket.

Drogförebyggande insatser

Under senare år har stor vikt lagts vid atl genom förebyggande insalser försöka förhindra alla former av drogmissbruk. Opinionsbildning genom informalion och upplysning samt olika drogfria frilidsarrangemang har därvid stor betydelse. Folkrörelserna och organisationslivet är centrala i detta sammanhang.

Genom rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor finns numera en kontinuerlig dialog mellan organisafionslivet och regeringen på det drogpolitiska området. Rådels ledamöter är företrädare för de folkrörelser och organisationer som i sin verksamhet arbetar med drogfrågor.

De senasle årens information och upplysning om alkohol och narkotika har sannolikt haft stor belydelse för den positiva utvecklingen när det gäller såväl alkoholkonsumfionen som narkofikamissbruket, inle minst i ung-

domsgrupperna. Socialstyrelsen har del samlade ansvaret för den statliga Prop. 1985/86:100 droginformationen. Bl.a. utarbetar styrelsen en långsiktig strategi för sta- Bil. 7 lens insalser på detla område. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har främst rollen av ett basfaktaförmedlande organ som en länk mellan forskningen och olika avnämare. En av de cenlrala uppgifterna är atl samlal följa drogproblemens förändringar. CAN skall också ge service åt organisationslivet i drogupplysningsfrågor.

Statsbidrag utgår lill folkrörelserna och andra organisationer dels i form av centralt organisationsstöd dels som projektmedel lill olika verksamheter i drogförebyggande syfte. Nykterhetsorganisationerna och vissa andra organisationer får omfattande bidrag för sin centrala verksamhet. Socialstyrelsen och statens ungdomsråd fördelar medel till föreningslivet för informafionsinsatser och annan drogförebyggande verksamhet. Särskilda medel utgår för insatser inom området Alkohol och arbetsliv. Socialstyrelsen fördelar också bidrag lill organisationerna för deras insatser i samband med rehabilitering av missbrukare. För bidrag till organisationernas insatser inom drogområdet beräknar jag för näsla budgetår 45,9 milj. kr.

Vissa av de projekt som jag nyss redovisat och som har kunnat starta genom bidrag från allmänna arvsfonden innebär atl man bedriver lokal verksamhel som förebygger droganvändning. Utöver de tidigare nämnda satsningarna beslutade regeringen våren 1985 efter förslag av narkotikakommissionen att under en tidsperiod på tre år lämna bidrag ur arvsfonden med nio milj. kr. till försöksprojekt, främst inom föreningslivet, för atl utveckla möjligheterna att göra tidiga insatser mot drogmissbruk bland ungdomar. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för all initiera och genomföra arbetet.

Vården av alkohol- och narkotikamissbrukare

Eft nytt syslem för statsbidragen till missbrukarvård m.m. genomförs fr.o.m. år 1986 i enlighet med regeringens proposition (1984/85:151). Avsiklen med det nya stalsbidragssystemet är bl.a. att luckra upp gränserna mellan institutionsvård och öppen vård. Huvuddelen av bidragen går direkt till kommunerna som därigenom får större frihet i valet av vårdformer. Huvudmännen för de tidigare statliga nykterhelsvårdsanstalterna och ungdomsvårdsskolorna ges dock fortfarande s.k. platsbidrag. För atl underlätta en nödvändig omstrukturering av insfitulionsvården kan ell särskilt omstruktureringsbidrag utgå. Bidraget avser bl.a. att sfimulera en ulveckling mot mindre institutioner. För år 1986 har omstruktureringsbidrag sökts för 369 platser till etl sammanlagt belopp av 31,2 milj. kr. Statsbidraget för år 1986 är 810 milj. kr.

Regeringen har nyligen beslutat om vissa ändringar i socialtjänstförordningen (1981:750) för alt betona viklen av att den lidigare insfitufionsplane-ringen utvecklas mot en vårdresursplanering, som innefattar såväl institutionsvård som öppen vård.

Från flera håll har under år 1985 rests krav på elt utökat antal platser för vård framför allt för narkotikamissbrukare som omhändertagits enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Socialberedningen

överväger f. n. dessa frågor.

153 Utvecklingen av meloder och nya arbetsformer m.m. inom missbrukar- Prop. 1985/86:100 vården bör stimuleras. I samband med att del nya statsbidragssystemet ge- Bil. 7 nomförs sker också en ytterligare satsning på försöks- och utvecklingsverksamhet. För utvecklingsarbete när det gäller nya eller förändrade former av institutionsvård eller alternativ till sådan vård beräknar jag för nästa budgetår 10 milj. kr., vilket i enlighet med riksdagens beslut om det nya statsbidraget innebär en ökning med 5 milj. kr.

Försöksverksamhel med samverkan inom missbrukarvården har pågått under åren 1982-1984 i socialdepartementets regi. De 11 projekt som ingått i försöksverksamheten har haft som främsta syfte atl åsiadkomma en bättre samordning av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insalser för främsl alkoholmissbrukare samt all underlätta samarbele mellan institutionsvård och öppen missbrukarvård. Erfarenheterna från försöksverksamheten har sammanfattats i en rapport - Samspel lönar sig - som publicerades under våren 1985. Samiidigt anslogs medel till regionala uppföljningskonferenser i 13 län.

Inom alkoholområdet pågår vidare försök inom den öppna vården inriktade på olika målgrupper; unga missbrukare, vuxna eller äldre missbrukare, kvinnor/föräldrar saml finländare med missbruksproblem.

Narkomanvården ställs inför nya krav mot bakgrund av det hot som sjukdomen AIDS utgör. De intravenösa narkotikamissbrukarna löper slor risk atl bli smittade. När regeringens AlDS-delegalion i oktober 1985 diskuterade frågor om narkomanvårdens läge i storstadsregionerna mol bakgrund av AIDS-hotet, fastslog delegationen bl.a. atl målel måste vara all nå alla intravenösa missbrukare med provtagning, avgiftning och behandling. De båda kommunförbunden har, som en direkl följd av delegationens ställningstagande, uppmanat landstingen och kommunerna atl omedelbart vidta ålgärder för att bekämpa smittspridningen bland narkotikamissbrukarna.

Jag har under hösten haft överläggningar med företrädare för socialtjänsten och hälso- och sjukvården i de tre storstadsregionerna. Vid dessa överläggningar har framkommit all del finns beslul eller planer på förstärkningar inom narkomanvården i dessa kommuner främst när det gäller resurserna för uppsökande verksamhet, avgiftning och LVM-vård.

Det är angeläget att staten, utöver det nya statsbidraget till missbrukarvården, ger fortsatt stöd till utvecklingsinsatser inom bl. a. narkomanvårdsområdet. Sådant stöd bör som hittills syfta fill atl stimulera utvecklingsarbetet vid socialbyråer och s. k. vårdcentraler för narkofikamissbrukare. Insatserna bör bl. a. inriktas på all utveckla metoderna i socialt fält- och behandlingsarbete samt på atl förbättra samarbetet mellan socialtjänst, polis och kriminalvård. Jag beräknar drygt 5 milj. kr. för detta ändamål under nästa budgetår.

Beroende av lugnande medel och sömnmedel är relafivt vanligt i vårt land, men hittills saknas tillräckliga kunskaper både om vägar in i läkeme delsmissbruk och om behandlingsmetoder. Projektmedel har bl.a. utgått till ett läkemedelsprojekt vid S:t Görans sjukhus i Slockholm. Projektet syftar lill all utveckla meloder för avgiftning och rehabilitering. Fortsatt statligt stöd bör ulgå för alt utveckla behandlingsmetoderna för läkemedelsmissbru kare. 154

Frivilliga organisationer och folkrörelser svarar för värdefulla insalser Prop. 1985/86:100 inom missbrukarvården. Under senare år finns ett ökande intresse i kommu- Bil. 7 nerna för samarbele med föreningslivet. Särskilda medel bör beräknas även för nästa budgelår för organisationernas medverkan i att utveckla rehabiliteringsarbetet inom missbruksområdel.

H 1. Upplysning och information på drogområdet m.m.

1984/85 Ulgift 38 438 928 Reservation 402 919

1985/86 Anslag 39 251 000 1986/87 Förslag 4 769 000'

' Medel för personalkostnader vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har beräknats under anslaget E 1. Bidrag till organisationer beräknas under anslaget H 3,

Under innevarande års anslag H 1. Upplysning och informafion på drogområdet disponerar socialstyrelsen 1 064 000 kr. för den upplysningsverksamhet om alkohol och andra droger som socialstyrelsens byrå för alkohol-och narkofikafrågor bedriver. Till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har beräknats medel för basfaktaförmedling m.m. med närmare 3,5 milj. kr. samt för personalkostnader med drygt 2,9 milj. kr. Vidare fördelar socialstyrelsen 10,8 milj. kr. av anslaget till främsl föreningslivet för opinionsbildande verksamheter, varav arbetsmarknadens organisationer får minsl 3,4 milj. kr. för insatser inom området Alkohol och arbetsliv. För statens ungdomsråds verksamhet med upplysning om alkohol-och narkotikaproblemen utgår 4,3 milj. kr. Organisationsstöd utgår fill Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisafi-oner m.fl. med 13,4 milj. kr., till Nykterhetsrörelsens landsförbund med 330 000 kr. och till KALV- organisationerna (Länkens kamralförbund, Al-koholproblemalikernas riksorganisation. Länkarnas Riksförbund och Nyk-lerhelsorganisafionen Verdandi) med 2,9 milj. kr.

För budgetåret 1986/87 beräknas medel för socialstyrelsens drogupplysning och för CANs verksamhet under förevarande anslag. Medel för CAN:s personalkostnader har beräknats under anslaget E 1. Socialstyrelsen. Medel för bidrag till opinionsbildande insalser genom organisationslivet och för organisationsstöd beräknas i det följande under anslaget H 3. Bidrag till organisationer.

Socialstyrelsen

Utöver de över statsbudgeten anvisade medlen för socialstyrelsens drogupp lysning har regeringen beviljat styrelsen etl engångsbelopp om 550 000 kr. för information om hasch till tonårsföräldrar. Av beloppet återstår ca 200 000 kr., atl disponeras under innevarande budgelår. De totala verksamhets medlen för budgetåret uppgår till 1 264 000 kr. I förhållande till åren 1980- 1982, då socialdepartementets kampanjer genomfördes, har resurserna för statens egen droginformalion minskats mycket kraftigt. Enligt socialslyrel sens uppfattning bör statens drogupplysning åter intensifieras under budget året 1986/87. För det nya upplysningsarbetet begär styrelsen 5 225 000 kr. för nästa budgetår. Därutöver anges övriga medelsbehov med 88 000 kr. 155

Centralförbundet för alkohol- och narkotiakupplysning (CAN) hemstäl- Prop. 1985/86:100 ler om verksamhetsmedel med drygl 6 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Des- Bil. 7 sa medel bör enligt socialstyrelsen räknas upp med prisomräkning enligt konsumentprisindex (-t- 282 000 kr.).

1985/86 Beräknad ändring 1986/87

Socialstyrelsen

Föredraganden

Socialstyrelsens drogupplysning

1 064 000

-1- 4 249 000

64 000

Omkostnader för verksamheten vid Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning

3 484 000

-1- 282 000

-1-

157 000

Summa utgifter

4 548 000

+ 4 531 000

-1-

221 000

Föredragandens överväganden

Socialstyrelsen bör för budgetåret 1986/87 få disponera 1 128 000 kr. för sin informations- och upplysningsverksamhet om alkohol och andra droger. För CAN:s verksamhel har jag för nästa budgelår beräknal 3 641 000 kr., varav CAN bör disponera minst 850 000 kr. för all samlat följa drogulvecklingen och låta genomföra olika undersökningar m.m.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Upplysning och information på drogområdet m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag av 4 769 000 kr.

H 2. Bidrag till missbrukarvård m.m.

1985/86 Anslag 405 000 000 (nylt anslag)

1986/87 Förslag 810 000 000

Från anslaget utgår bidrag till missbrukarvård i enlighet med den överenskommelse som statens förhandlingsnämnd har träffat med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet den 5 mars 1985. Regeringen har den 6 juni 1985 efter Riksdagens bemyndigande godkänt överenskommelsen.

Statsbidraget utgår i form av kommunbidrag, plalsbidrag och omstruktureringsbidrag.

Kommunbidraget utgår till kommunerna för olika typer av insatser för missbrukare och vissa ungdomar och fördelas i huvudsak utifrån del genomsnittliga antalet vårddagar som varje kommun har utnyttjat vid statsbidragsberättigade insfitufioner under åren 1983 och 1984.

Plalsbidrag utgår lill huvudmännen för i huvudsak de f.d. slalliga nykterhelsvårdsanstalterna och ungdomsvårdsskolorna med ell bestämt belopp per plats.

Omstruktureringsbidrag kan ulgå till huvudmän för dels sådana insfitu fioner som är statsbidragsberäuigade enligt ovan, dels de f.d. erkända och 156

enskilda nykterhelsvårdsanstalterna. Omslruktureringsbidrag utgår med etl Prop. 1985/86:100 fasl engångsbelopp per avvecklad plats om minst fem platser avvecklas vid Bil. 7 institution som är berättigad lill platsbidrag eller om minst en fjärdedel av antalet platser dock lägst 10 platser avvecklas vid en f. d. erkänd eller enskild nykterhelsvårdsanstalt.

Statsbidragen utbetalas av socialstyrelsen efter anmälan av statens förhandlingsnämnd.

Socialstyrelsen

Överenskommelsen innebär att ett nytl bidragssystem införs från och med år 1986 som skall gälla fill och med år 1989.1 del nya bidragssystemet inräknas förutom statsbidrag fill driften av hem för vård eller boende även statsbidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler för narkotikamissbrukare saml statsbidrag för försöksverksamhet med familjevård för vuxna missbrukare. Det slutliga bidragsbeloppet för år 1986 har i överenskommelsen fastställts till 810 milj. kr.

Målsättningen med det nya statsbidragssystemet är att reducera olämpliga styreffekter. I detla syfte skall huvuddelen av bidragssumman kunna fritt disponeras av kommunerna för åtgärder inom missbrukarvården. Viss institutionsvård garanteras dock fortfarande garanteras särskilda bidrag.

För budgetåret 1986/87 äskar socialstyrelsen 810 000 000 kr.

Föredragandens överväganden

Statsbidrag till missbrukarvård m.m. bör ges i enlighet med den överenskommelse som träffats mellan företrädare för staten, landslingen och kommunerna. Den slutliga fördelningen av statsbidraget för år 1987 kommer atl fastställas efter överläggningar mellan statens förhandlingsnämnd och kommun- och landstingsförbunden hösten 1986. Jag beräknar för nästa budgelår 810 000 000 kr. till detla ändamål.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till missbrukarvård m.m. för budgetåret 1986/87 beräkna ett förslagsanslag av 810 000 000 kr.

H 3. Bidrag till organisationer

1984/85 Utgift 14 296 178'

1985/86 Anslag 16 124 000'

1986/87 Förslag 45 932 000-

' .Anslaget Bidrag till organisationer m.m.

- Inklusive bidrag till föreningslivet för opinionsbildande verksanihet samt organisationsstöd. Exklusive bidrag till visst försöks- och utvecklingsarbete

Från anslaget utgår för innevarande år bidrag lill sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare (Sällskapet Länkarna m.fl.) och till sam manslutningar för stöd och hjälp ät narkotikamissbrukare. Vidare får social styrelsen disponera en del av anslaget som bidrag till kommuner samt lill nämnda sammanslutningar och till andra organisationer som ägnar sig åt re habilitering av alkohol- och narkofikamissbrukare m.fl, Bidragsbestämmel- 157

serna återfinns i förordningen (1983:731) om statsbidrag till organisationer Prop. 1985/86:100 för stöd till missbrukare m.m. Bil. 7

För budgetåret 1986/87 beräknas under anslaget medel enligt ovanstående med undanlag för bidrag som hittills utgått för utvecklingsarbete inom rehabiliteringsområdet. Medel för sislnämnda ändamål beräknas i det följande under anslaget H 4. Utvecklings-och försöksverksamhet. Under förevarande anslag beräknas också medel för bidrag lill opinionsbildning inom drogområdet genom föreningslivet saml medel för organisationsstöd till nykterhets-organisationer m.fl.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har en central uppgift när det gäller atl stödja och utveckla den drogförebyggande verksamheten genom organisationslivet. Styrelsen övertog fr.o.m. innevarande budgetår dessa uppgifter från socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor. Nämnden förfogade alltsedan starten 1978 ulöver budgetmedel också över årliga arvsfondsmedel för atl stödja försöksverksamhel med fritidsaktiviteter. För budgetåret 1985/86 disponeras 10 815 000 kr. över statsbudgeten medan arvsfondsmedel inte har anvisats för ändamålet. Socialstyrelsen hemställer att anslagsposten fr.o.m. budgetåret 1986/87 återställs till den tidigare nivån och äskar därför 18 milj. kr.

Under 1984/85 har bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare fördelats till 257 lokala länkföreningar/distrikt och tre riksorganisationer. En fortsatt utökning av anlalet länkföreningar förväntas ske. För att kunna bibehålla den nuvarande bidragsnivån bör delposten utöver prisomräkning räknas upp med 150 000 kr. för nästa budgelår.

Bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare söktes för budgetåret 1984/85 av nio organisationer. Organisationernas insatser har slort värde både i den rehabiliterande verksamheten och för f.d. missbrukare som ofta behöver ett långvarigt slöd sedan de slutat med sitt missbruk. Detla mofiverar enligt socialstyrelsen ett fortsatt statligt stöd av samma omfattning som tidigare.

Bidrag till övriga organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete beviljades under budgetåret 1984/85 sammanlagt 12 organisationer med totalt 2 350 000 kr. Vid anslagsfördelningen har socialstyrelsen främst prioriterat riksorganisationer, men bidrag har också beviljats lokala föreningar som bedriver en särskilt angelägen eller nydanande verksamhel. Styrelsen finner det mycket angelägel med etl fortsatt stöd till dessa organisationer.

Statens ungdomsråd

Rådet anser att det är viktigt att den breda erfarenhet som ungdomsorgani sationerna under lång lid har skaffat sig vad gäller alkohol- och narkotika upplysning får fortsätta och utvecklas. Mot bakgrund av del stora värde som droginformationen via organisationerna får anses ha, ser rådet det som olyckligt atl samhällets insatser radikalt minskals eftersom ca 6,3 milj. kr. i arvsfondspengar försvann inför budgetåret 1985/86. Detta har drabbat vissa ungdomsorganisationer hårt. Rådet anser det därför angeläget alt bidraget höjs med 465 000 kr. lill totalt 4 800 000 kr. 158

Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorgani- Prop. 1985/86:100 sationer m.fl. Bil. 7

Samarbetsnämnden betonar alt statsbidraget till nykterhelsorganisafioner-na är mycket lågt i förhållande till organisationernas medlemsantal och akli-vilelel. Nämnden finner det anmärkningsvärt alt dessa organisationer inle har fåll kompensation för den urholkning av anslaget som bl.a. de periodise-rade utbetalningarna medfört. En satsning från samhället på en växande nykterhetsrörelse är enligt nämnden en utomordentlig invesiering för framtiden. Nämnden hemställer alt organisationsslödel lill nykterhetsorganisationerna i en första etapp höjs till 17 420 000 kr. och att anslaget till Nykterhetsrörelsens landsförbund höjs fill 365 000 kr.

KALV-organisationerna

Länkens kamralförbund, Alkoholproblemalikers riksorganisation. Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisalionen Verdandi (KALV) bedriver ett omfattande socialt arbeie. Den ökade utslagningen m.m. för med sig ett ökat tryck och en ökad efterfrågan på detla arbeie. Samiidigt som efterfrågan på verksamheten har ökat, har anslagen enligt organisationernas mening kraftigt urholkats främsl beroende på den allmänna kostnadsutvecklingen och periodiseringen av bidragsutbelalningarna. Organisationerna anhåller om en 50-procentig höjning av statsbidraget.

1985/86

Beräknad ändring

1986/87

Mynd.'

Föredra-

ganden

Bidrag lill drogförebyggande verksamhel genom organisa-

fionslivet

10 815 000

-1- 7 185 000

+

325 000

Bidrag till sammanslutningar av

f.d, alkoholmissbrukare

5 745 000

4- 150 000

-1-

172 000

Bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkoti-

kamissbrukare

4 115 000

-

+

123 000

Bidrag till organisationer som

bedriver rehabiliteringsarbete

2 630 000

-

+

79 000

Bidrag till ungdomsorganisati-

onernas droginformation

4 335 000

+ 465 000

130 000

Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl, - Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa

nykterhelsorganisationer m,fl.

13 405 500

-1- 4 014 000

-(-

670 500

- Nykterhetsrörelsens lands-

förbund

330 000

+ 35 000

+

17 000

Bidrag till KALV-organisationerna (Länkens kamratförbund. Alkoholproblematikernas riksorganisation, Länkarnas riksförbund och Nykterhetsor-

ganisationen Verdandi)

2 894 500

-1- 1 447 250

+

145 500

Summa utgifter

44 270 000

-1- 13 296 250

1 662 000

1 Punkterna 1-4 socialstyrelsen, punkt 5 statens ungdomsråd, punkt 6 samarbets nämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m,fl,, punkt 7 KALV-organisationerna, 159

Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Bil. 7 Fr.o.m. den 1 juli 1985 gäller nya bidragsregler för statsbidrag till drogförebyggande verksamheter genom organisationslivet. Detta innebär alt socialstyrelsen fördelar bidrag främst till riksorganisationer för lokala projekt och lill kommuner som i samverkan med del lokala föreningslivet genomför insalser. Bidragen bör inriktas på att utveckla organisationernas droginformation. Som lidigare bör social kontaktverksamhet och kamratstödsverksam-hel genom arbetsmarknadens organisationer prioriteras. Verksamhet som syfiar fill ökad konlakl och gemenskap i bostadsområden med sociala problem bör också lyftas fram. Vidare bör lokala projeki med verksamhet för olika invandrargrupper och insatser för kvinnor som finns i risksituationen för drogberoende uppmärksammas. För ändamålet bör för nästa budgetår beräknas 11,1 milj. kr. varav 3,5 milj. kr. till arbetsmarknadens organisationer för insatser inom området Alkohol och arbetsliv.

För bidrag lill sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare beräknar jag för näsla budgetår 5,9 milj. kr., för bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare 4,2 milj. kr. och för bidrag till vissa organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete inom missbrukarområdet 2,7 milj. kr.

Statens ungdomsråd fördelar statsbidrag för droginformation genom ungdomsorganisationerna. Inriktningen av bidragen bör som för de bidrag socialstyrelsen fördelar vara atl utveckla droginformationen samt att uppmärksamma den sociala kontaktverksamheten bl.a. inom skolområdet. För nästa budgetår bör för detta ändamål beräknas drygt 4,4 milj. kr.

Organisationsslödel lill nykterhetsorganisationerna bör för nästa budgetår räknas upp med sammanlagl 833 000 kr. För samarbetsnämndens fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer har jag beräknat drygt 14 milj, kr. och för Nykterhetsrörelsens landsförbund 347 000 kr. För KALV-organisationerna bör beräknas drygl 3 milj. kr. Jag utgår härvid från att bidragen fördelas mellan organisationerna på samma sätt som för innevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till organisationer för budgetåret 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag av 45 932 000 kr.

H 4. Utvecklings och försöksverksamhet

1984/85 Utgift 6 016 670 Reservation 2 904 006

1985/86 Anslag 23 060 000' 1986/87 Förslag 28 466 000-

' Anslaget H 5, Utveckling och försök med vissa värdformer. Inklusive vissa från tidigare anslaget J 6, överförda medel,

- Inklusive medel för försöks- och utvecklingsarbete från innevarande budgetårs anslag H 4.

För innevarande budgelår har socialstyrelsen disponerat del av anslaget för kurs- och konferensverksamhet inkl. ulbildning och information för 1*

handläggare av alkoholärenden hos länsstyrelserna, försöksverksamhet Prop. 1985/86:100 med familjevård för vuxna missbrukare saml för försöksverksamhet med be- Bil. 7 handling av och slöd till familjer i kris saml barn och ungdom som far illa, vården av kvinnliga missbrukare, kvinnojourer och insatser hos frivilliga organisationer för misshandlade kvinnor och familjebehandling på institution.

Vidare utgår från anslaget medel för utveckling av socialbyråernas arbete med familjer i kris, utveckling av metoder i det sociala arbetet samt projekt rörande läkemedelsmissbrukare.

Socialstyrelsen har disponerat medel för all slutföra redan påbörjade projekt med familjepedagogisk verksamhet för flyktingar. Vidare ger socialstyrelsen bidrag till utvecklingsprojekt med olika former av socialt arbeie bland zigenare.

Socialstyrelsens kostnader för kurser och konferenser för familjepedagoger och annan personal inom kommunernas socialtjänst som arbetar med flyktingar och zigenare ersätts från anslaget.

Anslaget har för innevarande budgelår använts flexibelt och haft karaktären av elt utvecklingsanslag inom området socialt behandlingsarbete med tonvikt på missbrukarvård.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag all föreslå regeringen utvecklingsprojekt inom narkomanvården som skall påbörjas under innevarande budgetår inom en ram av 5 milj. kr. för alt

- utveckla socialtjänstens metoder i missbruksarbelel

- förbättra samarbetet mellan socialtjänst, polis och kriminalvård

- utveckla samarbetet mellan socialtjänsten och den psykiatriska vården när det gäller missbrukare med allvarliga psykiska störningar

- förbättra utslussningen (eftervården).

För första halvåret 1986 kan bidrag utgå inom en kostnadsram av 5 milj. kr. för särskilda utvecklingsprojekt inom missbrukarvården m.m. med inriktning på nya eller förändrade former av inslilufionsvård eller alternativ till sådan vård. Bidragen är avsedda främst för rena projektkostnader men även i form av igångsättnings- eller omställningsbidrag under en begränsad tidsperiod, i synnerhet när det gäller verksamheter som startas av stiftelser eller andra ideella organisationer. Medlen disponeras av socialdepartementet.

För försök med nya vård- och behandlingsmetoder, främst inom den öppna missbrukarvården, fördelade socialstyrelsen från tidigare anslaget Bidrag lill organisationer m.m. tolalt 3 246 000 kr. under budgetåret 1984/85. Medlen fungerar som en viktig stimulansfaktor för att fånga upp aktuella utvecklingsidéer på rehabiliteringsområdel såväl i kommunal verksamhel som inom organisationslivet.

Socialstyrelsen

Kurs- och konferensverksamhet är ett viktigt instrument i socialstyrelsens tillsynsverksamhet. Kostnaden har beräknats fill 800 000 kr. I anslaget har lagts in kostnader för konferenser för handläggarna av alkoholärenden hos länsstyrelserna med ca 275 000 kr.

Socialstyrelsen anser att det är angelägel atl även under budgetåret

11 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100

1986/87 stimulera föreningars och andra organisationers insatser. Prop. 1985/86:100

Styrelsen har påbörjat en karlläggning av befinlliga vårdresurser för Bil. 7 kvinnliga missbrukare. Medel för utvecklingsprojekt rörande kvinnliga missbrukare har givits lill det s.k. Ewa-projektel vid Magnus Huss kliniken. Behov finns också för utbyte och spridning av idéer och erfarenheter inom området.

LVM-vården behöver utvecklas och förstärkas. Detta gäller både för alkoholmissbrukare och, i särskild utsträckning, för narkofikamissbrukare. Läkemedelsprojektet vid S:l Görans sjukhus måsle fortsätta.

Under budgetåret 1984/85 erhöll 17 svenska kvinnojourer och 3 finska organisationer bidrag. Kvinnojourerna bör ges bidrag för alt stimulera utbyggnad saml ulbildning och erfarenhetsspridning.

Personalen på de f.d. barnhemmen behöver bl.a. utveckla sina kunskaper om vuxna missbrukare och om hur man behandlar hela familjen. Socialstyrelsen vill stödja ulvecklingen på området. Stödet bör i första hand avse de institutioner som riktar sig till enbart föräldrar med barn.

Styrelsen vill inleda ett flerårigt utvecklingsarbete i syfte att identifiera problem, klargöra och formulera nödvändiga förutsättningar för socialbyråernas insatser med hjälp och stöd ål enskilda och familjer. Kostnaderna för försia elappen beräknas lill 600 000 kr.

Styrelsen pekar på behovet av metodutveckling för upprättande av kommunala individ- och familjeomsorgsplaner.

Fortsaita medel behövs för nya försöksverksamheter rörande zigenare liksom för att vidareutveckla flertalet av de projekt som pågår. Dessulom bör det finnas en beredskap för att stödja kommuner med nyinflyltande zige-nargrupper.

Styrelsen räknar med etl ökande behov av utbildningsinsatser för personal som arbelar med invandrare och/eller flyktingar samt familjepedagoger som arbetar med zigenare. Antalet flykiningmottagande kommuner ökar. Totalt beräknar styrelsen ett medelsbehov av 775 000 kr.

Föredragandens överväganden

Under de senasle åren har skett en ökad satsning på utvecklings- och försöksverksamhel såväl inom missbrukarvården som inom del sociala arbelel i övrigl. Jag finner det vara angeläget att detla utvecklingsarbete kan fortsätta.

I samband med alt etl nyll statsbidragssystem till missbrukarvården träder i krafl fr.o.m. år 1986 sker en satsning på utvecklings- och försöksverksamhet vad beträffar nya eller förändrade former av institutionsvård eller alternativ fill sådan vård. Jag beräknar för detta ändamål 10 milj. kr. för nästa budgetår.

Under innevarande budgetår har bidrag lämnals till utvecklingsinsatser inom narkomanvårdsområdel. Denna satsning bör fortsätta och som hittills syfta till atl stimulera utvecklingsarbete vid socialbyråer och s.k. vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Jag beräknar för detta ändamål 5,15 milj. kr. för näsla budgetår.

Socialstyrelsen svarar för ulbildning av socialtjänslpersonal och utveck- 12

Ung av metoder i det sociala arbetet för flyktingar och invandrare. Vidare Prop. 1985/86:100 skall styrelsen genom bidrag stödja kommunala insatser för zigenare, som Bil. 7 omfattar familjepedagogiskt arbete eller projekt med andra former av socialt arbete.

Under detta anslag har jag även beräknat medel för försök med nya vård-och behandlingsmetoder som under innevarande budgetår redovisats under anslaget H 4. Bidrag till organisafioner m.m.

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till totalt 28 466 000 kr.

Hemställan

Med hänvisning fill vad jag anfört hemställer jag atl regeringen föreslår

riksdagen

alt till Utvecklings- och försöksverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservafionsanslag av 28 466 000 kr.

163 I. Internationell samverkan Prop. 1985/86:lOO

Ril 7 Samarbetet med världshälsoorganisationen (WHO) är den mest omfattande enskilda delen av socialdepartementets internationella verksamhet. Arbelel inriktas bl.a. på att stödja WHO:s strategi för Hälsa för alla år 2000 där elt vikiigi område är att utveckla primärvård och hälsofrämjande åtgärder i hela samhället. Av särskill intresse för Sverige är det utvecklingsarbete som bedrivs inom WHO:s europaregion och som lett fram till ett dokument med hälsopolitiska mål för Europa. Sverige har i WHO tagit upp bl.a. behovel av etl ökat arbeie inom läkemedelsområdet och belräffande livsslilsfak-lorer som alkohol och rökning. Vidare har Sverige betonat vikten av att utjämna skillnader i hälsotillstånd mellan länder och mellan olika befolkningsgrupper inom ett land. I detta sammanhang har särskilt markerats behovet av utvecklingsarbete för all stärka hälsofrämjande åtgärder inom olika samhällssektorer. På nordiskt initiativ antogs vid 1984 års världshälsoförsamling en resolution om förbättrad användning av läkemedel framför allt i utvecklingsländerna. Som etl resultat av resolutionen har WHO i november 1985 anordnat ett möte om rationell användning av läkemedel. Sverige kommer att följa upp denna fråga under 1986 års världshälsoförsamling.

Samarbetet inom Förenta nationerna (FN) gäller organisationens sociala verksamhel, särskilt handikapp-, narkotika-, äldre-, barn- och kvinnofrågor. Sverige spelar en aktiv roll inte minsl för all få till stånd effektiva åtgärder mot narkofikamissbruk.

1985 avslutades FN:s kvinnoårtionde med en konferens i Nairobi. Sverige verkade vid konferensen bl.a. för åtgärder som stärker u-landskvinnornas ställning. I det slralegidokumenl som enhälligt anlogs betonas bl.a. kvinnornas avgörande roll som huvudansvariga för familjens hälsa. Vidare framhålls i dokumentet all kvinnans förmåga att kontrollera sin egen fruktsamhet är en viktig grund för att få del av andra rättigheter. Mödra- och barnavård samt insatser för familjeplanering bör därför stärkas inom primärhälsovården liksom information om familjeplanering.

Även inom Europarådet, organisationen för ekonomiskl samarbete och utveckling (OECD) och den internationella arbetsorganisationen (ILO) bedrivs ell omfattande social- och hälsovårdspoliliskl samarbete i vilket Sverige deltar. I Europarådet svarar socialdepartementet för Sveriges deltagande i rådets hälsovårdskommitté, sociala kommitté och socialförsäkringskommitté saml i den s.k. Pompidougruppens arbeie med narkofikafrågor. Det bilaterala samarbetet inom hälso- och sjukvårdens område samt inom socialtjänsten mellan Sverige och elt antal enskilda länder består bl.a. av erfarenhetsutbyte, stipendialverksamhel, symposier elc. Sverige har avtals-bundet samarbele med Polen, Ungern, Tjeckoslovakien och Tyska Demokratiska Republiken. Samarbete förekommer vidare med flera andra länder. Det nordiska regeringssamarbetel på social- och hälsovårdsområdel har sin utgångspunkt i nordiska ministerrådet och dess ämbetsmannakommitté för socialpolitik, den nordiska socialpolitiska kommittén. Verksamheten har bedrivits enligt riktlinjerna i det reviderade samarbetsprogram som fastställdes av social- och hälsovårdsministrarna i augusli 1982.

En svensk-finsk arbetsgrupp arbetar sedan år 1979 med frågor om de 154

finskspråkiga invandrarnas situation inom den svenska hälsovården och so- Prop. 1985/86:100 cialtjänslen och med att kartlägga de eventuella problem inom hälso- och Bil. 7 socialtjänslsektorerna, som återvändande finska medborgare kan ställas inför i Finland.

En reviderad socialförsäkringskonvention med Grekland har trätt i kraft under år 1985. Den 1 januari 1986 träder en konvenfion på pensionsområdet med Kanada i krafl, som kommer att följas upp med en särskild överenskommelse med provinsregeringen i Quebec. Under år 1985 har vidare ett pensionsavtal med USA undertecknats. SocialförsäkringsförhandUngar med Belgien beräknas bli slutförda under år 1986.

I 1. Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m.m.

1984/85

Utgift

29 880 054

1985/86

Anslag

29 330 000

1986/87

Förslag

29 245 000

Från anslaget bekostas bl.a. Sveriges deltagande i världshälsoorganisa-fionens (WHO) verksamhel, bilateralt samarbele på hälso- och socialvårdens område, inlernationellt - särskilt nordiskt - socialpolifiskt samarbete samt riksförsäkringsverkets medlemskap i Internafional Social Security Associafion (ISSA).

1985/86__ Beräknad änd- _______________________________________ ring 1986/87

26 562 000

350 000

158 000

7 000

3 IS 000 500 000

-1-

9 000

424 000 582 000 131 000 202 000 453 000

-1-+ + +

89 000

116 000

6 000

11 100

27 000

29 330 000

—

85 000

Bidrag till WHO

Utgifier för svenskl dellagande i WHO:s reguljära sammankomster

Bidrag till FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel

Stöd till narkotikabekämpning i utvecklingsländerna

Bilateralt samarbele på social- och hälsovårdsområdet

Nordiskt socialpolitiskt samarbete

Vissa internationella resor

Riksförsäkringsverkets medlemskap i ISSA

Övrigt

Summa utgifter

Socialstyrelsen beräknar prisomräkningen lill 38 000 kr. för bilateralt samarbete på social- och hälsovårdsområdet. Därutöver föreslår styrelsen en volymökning med 70 000 kr. för detta område. Under posten Vissa inlernafionella resor beräknar socialstyrelsen prisomräkningen fill 11 800 kr. och volymökningen till 14 300 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet lill 29 245 000 kr.

165 Hemställan Prop. 1985/86:100

Bil. 7

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag av 29 245 000 kr.

I 2. Vissa internationella kongresser i Sverige

1984/85 Ulgift 247 000 Reservation 61 764

1985/86 Anslag 200 000

1986/87 Förslag 1 000 000

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för näsla budgelår räknas upp med 800 000 kr. för att bestrida kostnader för förberedelserna för en inlernationell världskongress för socialarbetare (IFSW) i Sverige år 1988. Tolalt beräknas kostnaderna till 2,5 milj. kr. under en treårsperiod.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag av 1 000 000 kr.

166 Bilaga 5.1 Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs all 4 kap. 6 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap. 6§'

Av influtna arbetsskadeavgifter förs en trettiondel lill staten som bidrag lill kostnaderna för försäkringens förvaltning. Återstoden förs till en fond, benämnd arbetsskadefonden med vars tillgångar kostnaderna för ersättningar enligt lagen (1976:380) om arbeisskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser skall läckas. Fonden förvaltas enligt grunder som riksdagen fastställer särskill. ■

Av influtna arbelsskadeavgifter förs en tjugondel lill staten som bidrag fill kostnaderna för försäkringens förvaltning. Ätersloden förs till en fond, benämnd arbetsskadefonden med vars tillgångar kostnaderna för ersättningar enhgt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser skall täckas. Fonden förvallas enligt grunder som riksdagen fastställer särskill.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1986. Av influtna arbelsskadeavgifter för tiden den 1 juli 1986 - den 30 juni 1987 skall dock den andel som skall föras till staten som bidrag till kostnaderna för försäkringens förvaltning utgöra en ljugofemtedel.

Senaste lydelse 1984:1107.

167 Bilaga 5.2 Frop. 1985/86:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring' dels att 3 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels all del i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §2

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra fill anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om atl den försäkrades inkomstförhållanden undergått ändring av betydelse för rätten fill sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn fill ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhåUanden.

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn lill ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän 30 dagar efter del försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning dll ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b) eller c) sänkas under tid då den försäkrade

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under lid då den försäkrade

' Lagen omtryckt 1982:120.

Lydelse enligt prop, 1985/86:67.

168 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86:100

Bil. 7

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller

särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudieslöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grundläggande svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedhng av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder lill barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt fill ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt alt adoptera det, om mindre än ett år har förflulit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Om den försäkrade i fall som avses i tredje stycket 1) bedriver studier som beräknas pågå minst sex månader, skall försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna fid.

5a§

För en försäkrad, till vilken tjäns tepension utges i form av ålderspen sion eller annan därmed jämställd pension före utgången av den månad under vilken han fyller 65 år, skall sjukpenninggrundande inkomst

fastställas om han har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas därvid enligt 2 §.

År en försäkrad med sådan tjäns tepension som avses i första stycket heh eller delvis arbetslös samt arbets sökande, skall sjukpenning grundande inkomst fastställas endast om tjänstepensionen understiger 60 procent av lönen närmast före pen sionsavgången. Den sjukpenning grundande inkomsten beräknas där vid på grundval av lönen närmast före pensionsavgången eller, om den försäkrade inte har för avsikt att för värvsarbeta i samma omfattning som tidigare, den inkomst han kan antas få av arbete som svarar mot det före liggande arbetsutbudet. Vid beräk ningen skall iakttas att inkomsten inte får överstiga sju och en halv gånger ,,q

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86:100

Bil. 7 basbeloppet. Vidare skall inkomsten

minskas med tjänstepensionen. Minskningen får dock inte ge till resultat att en försäkrad som är endast delvis arbetslös erhåller lägre sjukpenninggrundande inkomst än om beräkning skett enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

170 Bilaga 5.3 Prop. 1985/86:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs atl 16 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bosladsfillägg lill folkpension' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 §2

En kommun skall varje månad erlägga det belopp som riksförsäkringsverket preliminärt beräknar som kommunens kostnad för kommunala bostadstillägg för månaden. Detta belopp avräknas mot det för-skoft på kommunalskaft, som kommunen samma månad får uppbära enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m. Om det belopp som avräknats inte motsvarar kommunens kostnad för månaden skall jämkning ske av något av de preliminärt beräknade belopp som skall avräknas inom två månader efter den månad under vilken anledning till jämkning uppkom.

Det belopp som en kommun skall erlägga för visst år avräknas mot det förskott på kommunalskatt, som kommunen närmast följande är får uppbära enhgt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m. med en tolftedel vid varje utbetalningstillfälle. Avräkning i januari, februari, mars och aprU månader får dock ske med det belopp som riksförsäkringsverket bestämmer på grund av en preliminär beräkning. Om det belopp som avräknats / januari, februari, mars eller aprU månad inte motsvarar en tolftedel av statsverkets fordran hos kommunen, skall en härav betingad jämkning ske av det belopp som avräknas / maj månad.

Riksförsäkringsverket skall lämna riksrevisionsverket, länsstyrelserna och kommunerna uppgift om de belopp som skall avräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller i fråga om avräkning av kommunernas kostnader för kommunala bosladstill-lägg för år 1986.

' Lagen omtryckt 1976:1014. 2 Senaste lydelse 1981:1178.

171 Register Kronor Prop. 1985/86:100

sid. Bil. 7

1 Översikt

Femte huvudtiteln

18 A. Socialdepartementet m.m.

18 1. Socialdepartementet, förslagsanslag 22 801000

18 2. Utredningar m.m., reservationsanslag 26 000 000

19 3. Forsknings-och utvecklingsarbete samt försöks-

verksamhet, reservalionsanslag 35 661 000

21 4. Extra utgifter, reservationsanslag 1 725 000

86 187 000

22 B. Administration av socialförsäkring m.m.

Inledning

Försäkringsöverdomstolen, förslagsanslag 10 981 000

Försäkringsrätter, förslagsanslag 40 712 000

Riksförsäkringsverket, förslagsanslag 303 851 000

Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag 405 749 000

761 293 000

36 C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.

Inledning

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag 8 245 000 000* Bidrag lill föräldraförsäkringen, förslagsanslag 954 000 000 Vårdbidrag för handikappade barn, förslags anslag 470 000 000 Bidragsförskott, förslagsanslag 1 530 000 000* Barnpensioner, förslagsanslag 211 000 000 Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslags- 4 900 000

"'8 11 414 900 000

45 D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Inledning

Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag

5 005 000 000

Folkpensioner, förslagsanslag

48 100 000 000

Bidrag till kommunala bosladsfillägg fill folk-

pension, förslagsanslag

1 040 000 000

Vissa yrkesskadeersättningar m.m., förslags-

anslag

2 500 000 54 147 500 000

63 E. Hälso-och sjukvård Prop. 1985/86:100

Inledning "''• '

71 1. Socialstyrelsen, förslagsanslag 149 629 000

74 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m., förslagsan slag 1 000

76 3. Statens räUskemiska laboratorium, förslagsan slag 23 283 000

78 4. Statens rätlsläkarstalioner, förslagsanslag 24 806 000

79 5. Rättspsykiatriska stationer och kliniker, för-

slagsanslag 84 770 000

81 6. Statens miljömedicinska laboratorium, förslags anslag 20 021 000

83 7. Statens giftinformalionscentral, förslagsanslag 5 405 000

85 8. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, för-

slagsanslag 4 558 000

86 9. Bidrag till driften av en WHO-enhet för rappor-

tering av läkemedels biverkningar, förslagsan slag 1 574 000

87 10. Statens institul för psykosocial miljömedicin,

förslagsanslag 3 133 000

1 000

21 286 000

4 036 000

4 190 000

6 492 000

17 049 000

20 500 000

4 533 682 000

37 953 000

85 464 000

56 099 000

1 087 000 000

6 190 933 000

11.

12,

13.

14,

15,

16,

17,

18.

19,

20.

106 21,

108 22,

88 Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Driftbidrag, reservationsanslag Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag Utrustning, reservationsanslag Hälsoupplysning, reservationsanslag Epidemiberedskap m.m., förslagsanslag Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens plane rings- och ralionaliseringsinslitui Bidrag till allmän sjukvård m.m., förslagsanslag Vidareutbildning av läkare, reservalionsanslag Beredskapslagring och ulbildning m.m. för häl so- och sjukvård i krig . reservationsanslag Driftkostnader för beredskapslagring m.m., förslagsanslag

Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus m.m., förslagsanslag

111 F. Omsorg om barn och ungdom

Inledning 115 1. Bidrag till kommunal barnomsorg, förslagsan slag 8 490 000 000

117 2. Bidrag till hemspråksträning i förskolan, för-

slagsanslag 30 375 000

118 3. Barnmiljörådel. förslagsanslag 3 075 000

120 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrå- .-,-.

gor. förslagsanslag 3 654 000

8 527 104 000

123 G. Omsorg om äldre och handikappade

Inledning 128 1. Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag

130 2. Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag

131 3. Koslnader för viss omsorg om handikappade,

förslagsanslag 133 4. Kostnader för viss ulbildning av handikappade m.m., förslagsanslag

136 5. Ersättning till televerkel för texttelefoner, för-

slagsanslag

137 6. Ersätlning lill postverket för befordran av

blindskriftsförsändelser, förslagsanslag

138 7. Kostnader för viss verksamhet för synskadade

och döva, förslagsanslag

141 8. Statens hundskola, förslagsanslag

142 9. Statens handikappråd, förslagsanslag

143 10. Bidrag till handikapporganisationer, reserva-

tionsanslag

Bil. 7

1 831 000 000

410 000 000

34 859 000

32 885 000

20 734 000

37 211000

22 026 000

2 600 000

3 654 000

49 000 000

2 443 969 000

145 H. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Inledning

155 1. Upplysning och informalion på drogområdel,

reservationsanslag 4 769 000

156 2. Bidrag fill missbrukarvård, förslagsanslag 810 000 000

157 3. Bidrag till organisationer m.m. reservations-

anslag 45 932 000

160 4. Utvecklings- och försöksverksamhel, reserva fionsanslag 28 466 000

889 167 000

164 I. Internationell samverkan

Inledning

165 1. Bidrag fill världshälsoorganisationen samt in-

ternationellt socialpolitiskt samarbete m.m.,

förslagsanslag 29 245 000

166 2. Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag 1 000 000

30 245 000 Totalt för socialdepartemenlel 84 491 298 000

167 Lagförslag 174

gotab Stockholm 1985

Bilaga 8 till budgetpropositionen 1986

Kommunikationsdepartementet

(sjätte huvudtiteln)

Prop.

1985/86:100 Bil. 8

Översikt

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde omfattar väg-, järnvägs-, sjö- och lufttransporter, post- och telekommunikationer, trafiksäkerhet saml forsknings- och utvecklingsverksamhet på transportområdet. Till kommunikationsdepartementet hör också bl.a. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institul (SMHI) och statens geolekniska institut (SGI).

Del ungefärliga antalet anslällda vid myndigheterna under kommunikationsdepartementet framgår av nedanstående sammanställning.

Myndighet

Antal

Myndighet

Antal

anställda*

1985 Vägverket

8 700

Televerket

43 600

Trafiksäkerhetsverket

630 Transportrådet

54 Statens järnvägar

38000 Sveriges meteorologiska

Sjöfartsverket

och hydrologiska institut

900 Handelsflottans

Statens väg- och trafik-

pensionsanstalt

mstitut

215 Handelsflottans kultur-

Statens geotekniska

och fritidsråd

institut

79 Luftfartsverket

2900 Transportforsknings-

Statens haverikommission

beredningen

13 Postverket

65 500

Exkl, de anställda vid statliga bolag.

Inriktning

Regeringens ambition att återställa balansen i Sveriges ekonomi ställer krav på en fortsatt återhållsam budgetpolitik. Detla medför atl en fortlöpande omprövning av verksamheter och rationalisering av metoder och rutiner måste ske inom alla verksamhetsområden.

Regeringen fullföljer riksdagens trafikpolitiska beslut från år 1979 atl ge invånare och näringsliv en tillfredsställande transporlförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Som etl led i fullföljandet av det trafikpolitiska beslutet tillsattes år 1983 två arbetsgrupper inom kommunikationsdepartementet med uppgift atl dels klargöra förulsällningarna för en bättre samordning av den investeringsplanering som bedrivs inom de

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. BiUiga 8

olika Irafikverken, dels undersöka om de avgifter och skatter som belastar Prop. 1985/86: 100 olika trafikslag och trafikgrenar är väl avvägda med hänsyn lill de sam- Bil. 8 hällsekonomiska koslnaderna. Arbeisgrupperna har redovisat resultat av sina undersökningar i två rapporter som remissbehandlats. Regeringens ställningstaganden i anledning av rapporterna och remissyttrandena redovisas i avsnittet "Särskilda frågor".

Näringslivet ställer höga krav på rationella transporter. En växande andel högförädlade produkter i varuhandeln förstärker behovet av snabba och säkra transporter såväl inom landet som över gränserna. Tillsammans med de direkta transportkostnaderna svarar kostnaderna för hantering, lager och förråd för en belydande del av varupriset. En minskning av dessa s.k. malerialadminislrativa koslnader, vilkel förutsätter effektiva transporter, kan därför verksamt bidra till all stärka svensk industris konkurrenskraft. Med hänsyn till den successivt växande betydelsen av exporten och importen är därvid goda förbindelser med i försia hand kontinenten och grannländerna av stor vikt. Fortsatta ansträngningar kommer atl göras för atl tillgodose dessa behov.

För atl kunna höja effektiviteten inom transportsektorn krävs vidare ell ständigt forsknings- och utvecklingsarbete rörande bl. a. fordon, transportsystem och transportorganisation. En målmedveten satsning på forsknings- och utvecklingsverksamhet är därför en viktig del av regeringens trafikpolitik.

Genom teknikupphandling och beställningar lill industrin kan den offentliga sektorn också påskynda den tekniska ulvecklingen och stärka industrins konkurrenskraft.

Under hösten 1985 beslutade riksdagen på förslag av regeringen alt kravet på atl använda bilbälte skall ulökas lill all omfatta även passagerare i personbilars baksäte. Kravet kommer att gälla för personer som är femton år eller äldre. Beslutet träder i kraft den I juli 1986.

Trafikutvecklingen

Det lotala personlransporlarbelet har utvecklats myckel snabbi under efterkrigstiden. Särskilt markant är privatbilismens tillväxt fram till mitten av 1970-talet. Efter etl avbrott på grund av energikrisen år 1974 och den därmed följande drivmedelsransoneringen i Sverige, ökade transportarbetet åter fram till slutet på 1970-talet. Då inträffade näsla energikris, nu i form av kraftiga prisökningar. I början av 1980-lalel kan åter en ökning av biltrafiken noteras.

Ulvecklingen fram lill och med 1960-talel innebar all bilen expanderade på samfiiga delmarknader. I början av 1970-talel bötjade expansionen att bromsas upp i större tätorter, där det skedde en mer medveten satsning på kollektivtrafiken. Slutet av 1970-lalel blev en tillväxtperiod framför allt för den interregionala kollektivtrafiken, bl. a. på grund av ändrad prissättning - lågpriser - och förbättrat utbud. I början av 1980-talel är del den regionala kollektivtrafiken som ökat snabbast genom förbättrat utbud och lägre taxor. Ulvecklingen har också påverkals av stagnerande hushållsin-

PERSONKILOMETER Miljarder

100 TOTALT

BIL

KOLLEKTIVT

GANG/CYKEL

1950

1960

1970

1980 85

Figur I. Inrikes persontransportarbete med fördelning på transportmedel 1950-1984 (Källa: Iransportrådet)

komster, ändrade avdragsregler för resor lill och från arbetet saml höjda drivmedelspriser.

Efter andra världskriget har del lotala godstransportarbetet ökat i slort sett oavbrutet fram lill år 1974. Under perioden 1950-1974 ökade det från 15 fill 50 miljarder lonkilomeler, vilket innebär en ökningstakt på drygl 5% per år. Särskilt markant var ökningen av de långväga lastbilstransporterna. Efter år 1974 har transportarbetet legat kvar omkring denna nivå men fluktuerat kraffigare än tidigare på grund av konjunklurvariafioner. Även om del lotala transportarbetet har varit relalivl konstant har strukturförändringar skett. Den transporterade godsmängden har minskat medan medeltransportsträckan däremot har ökat, framför alll beroende på en ökad andel långväga transporter.

Om man lill det inrikes transportarbetet i Sverige lägger även den utrikes sjöfarten längs svenska kusten uppgår transportarbelel lill knappl 70 miljarder tonkilometer. De kortväga lastbilstransporterna, som i allmänhet inle konkurrerar med järnväg och sjöfart, svarar då för 12% av transportarbetet. Nästan hälften av de kortväga laslbilslransporlerna är bygglrans-porter och de övriga är lill slor del dislributionstransporter.

TONKILOMETER MILJARDER

taHbaamfnmnirMw-L?

mmi

L.M.iii M U—,.—te

1960

1970

1980

Figur 2. Inrikes godslransportarbete med fördelning på transportmedel 1960- 1984 (Källa: transportrådet)

Lastbilstrafiken hade en expansionsperiod fram till mitten av 1970-talet. Under denna period ökade lastbilen sin marknadsandel även på relativt långa avstånd. Järnvägen förlorade marknadsandelar lill lastbilen men log samtidigt marknadsandelar från den ulrikes sjöfarten. Den inrikes sjöfarten har varit stabil medan den utrikes sjöfarten alllmer har koncentrerats till västkusten samiidigt som den fått ökad konkurrens av landlransport-medlen. I början av 1980-lalet har en förändring också skett genom alt järnvägens andel av godsiransporlarbelel har ökat. Det beror dels på den allmänna konjunkturuppgången, dels på alt järnvägen tagit marknadsandelar bl. a. genom bättre kundanpassning och aktivare marknadsföring.

Teletrafiken ökade under budgetåret 1984/85 betydligt mer än under tidigare år på 1980-talel. Trafiken beräknas fortsätta växa kraftigt under de närmaste åren. En avgörande orsak är all olika former av dalakommunikation ökar med ca 30% per år. Telefonlrafikens tillväxttakt är relativt sell

myckel lägre men av slor omfatlning i absoluta tal. Antalet samlalsmarke- Prop. 1985/86: 100 ringar har ökat med ca 50% sedan budgelårel 1975/76. Bil. 8

En stabil ökningslakt kännetecknar efterfrågan på postverkets tjänster. De tre senasle verksamhetsåren har den åriiga tillväxten av försändelsevolymen inom affärsområdet Brev och Paket legat på 4-5%.

Vägväsende

Väg- och gatunätet är vårt största transportsystem och en förutsättning för del moderna samhällel och dess olika funktioner. I dagens situation måste åtgärder som vidmakthåller vägstandarden ges företräde.

Det totala vägnälel i landel omfattar ca 417500 km. Stalsvägnälel har en längd av ca 98500 km, kommunala vägar och gator ca 38000 km och enskilda vägar ca 281 000 km. Av de kommunala vägarna erhåller ca 5 800 km stadigt bidrag och av de enskilda vägarna ca 71000 km.

Beläggningar. Ca 68% av stalsvägnälel är belagt. Drygl 20% av del belagda vägnätet är i behov av åtgärder. Särskill hårt drabbat av beläggningsskador är det höglrafikerade vägnätet.

Bärighet. Praktiskt tagel hela riksvägnälet och över 90% av länsvägnälet har under 1970-lalet upplåtits för 10 tons axel- och 16 tons boggitryck. När det tillåtna axel- och boggilrycket höjdes från 8/12 ton lill 10/16 lon hade endast i en del fall bärigheten höjts genom tekniska ålgärder. Underhållskostnaderna har till följd härav ökat krafligl. Del finns etl mycket klart samband mellan slitaget på vägnätet och de belastningar vägnälel utsätts för. På ca 30000 km av länsvägnälet måsle regelbundet bärighets-restriktioner tillgripas m. m.

Broar. En stor del av broarna är byggda före andra världskriget. För all inte äventyra broarnas funktion behöver olika brister åtgärdas inom en tioårsperiod. De äldre och mest skadade broarna måste ersällas med nya broar. Vägverkel inventerar nu de 7000 äldsta broarna. Av de 2000 som hittills har undersökts har var tredje bro allvarliga skador.

När del gäller driftverksamheten fullföljer nu regeringen sill Irepunkls-program. Försia målel är all upprätthålla standarden på vägnätet. Vägunderhållet skall täcka den årliga förslilningen. Det andra målel är all genom särskilda insalser återställa förslitna delar av vägnätet lill en acceptabel standard. Del tredje målel är att öka serviceålgärderna - i första hand vinterväghållningen - på framför allt del lågtrafikerade vägnätet.

På underhållsområdel är del viktigt att kunna förbättra vägbeläggningar-na, reparera broar och förslärka vägar med dålig bärighel. Anslagen till drift av statliga och bidrag till drift av enskilda vägar höjs med 256 milj. kr.

För den slatskommunala väghållningen föreslår regeringen att de väg-hållande kommunerna får la ett större ekonomiskt ansvar. Del gäller både drift och byggande av slatskommunvägar. De statliga bidragen kommer med regeringens förslag all täcka ca hälften av kostnaderna för den stats-kommunala väghållningen. En utredning påböijas för all se över fördelningen av väghållningsansvarel mellan staten och kommunerna.

För vägbyggandet har den särskilda medelstilldelningen för sysselsäll ningsfrämjande ålgärder under de senaste åren inneburit all elt väsenfiigt 5

mer omfattande vägbyggande kommit lill stånd än vad de ordinarie vägan- Prop. 1985/86:100 slagen medger. I olika omgångar har sålunda ca 2 miljarder kr. anvisats Bil. 8 sedan hösten 1982 för väginvesteringar i sysselsällningsfrämjande och industripolitiskt syfte.

Väginvesteringarna måsle även fortsättningsvis hållas på en hög nivå men med beaktande av budgetpolitikens mål. Behovet av sysselsättnings-främjande väginvesteringar bedöms bli begränsat under kommande år. De ordinarie byggnadsanslagen föreslås därför höjas med 120 milj.kr.för atl motverka minskningen av sysselsältningsålgärderna. De väghållande kommunerna får ett höjt kostnadsansvar från 30% till 50% för väginvesteringarna. Vägplaneringen föreslås reformeras. Treåriga revideringsinlervall av vägplanerna införs. Nya vägplaner kommer att gälla från år 1988.

Den av riksdagen beslutade omorganisationen av vägverket är nu genomförd. Den nya organisationen berör i huvudsak huvudkontoret i Borlänge. Tre vägavdelningar har bildals och de ansvarar för vägförvallningar, byggnadsdislrikt och projekteringskontor i var sin region. Vid sidan av vägavdelningarna har inrättats en huvudkontorsfunklion i form av staber och serviceavdelningar.

Trafiksäkerhet

Riksdagen fastställde våren 1982 riktlinjer för irafiksäkerhetsarbetel. Trafiken skall enligt dessa göras säkrare för alla trafikanter men framförallt för de oskyddade trafikanterna, däribland barnen.

Den under ca tio år nedåtgående trenden på trafikolycksområdel har brutits under de senasle tre åren. Under år 1982 ökade antalet skadade med 4% under det att antalet dödade minskade med 3%. Under år 1983 ökade såväl anlalet skadade som dödade med 3%. Ökningen gällde motorcyklister, cyklister och fotgängare. Är 1984 blev utvecklingsmässigt likt år 1983. Antalet dödade och skadade ökade med 3% resp. 4%. En liten minskning av antalet dödade motorcyklister kunde dock noteras. Antalet dödade cyklister fortsatte emellertid att öka. Under år 1985 har antalet dödade och skadade bilförare och passagerare ökat kraftigt. Molsvarande tal för övriga trafikanlslag har minskat.

Del är viktigt all Irafiksäkerhetsarbetel även forlsättningsvis bedrivs målmedvetet och effektivt. Antalet dödade och skadade måste nedbringas.

Som tidigare nämnts har riksdagen beslutat på förslag av regeringen att användningen av bilbälten skall vara obligatorisk också i personbilars baksäte.

I en departementspromemoria (Sanktioner i vägtrafiklagstiflningen) har föreslagits att påföljderna för hastighetsöverträdelser bör skärpas. En sanktionsavgift föreslås i normalfallet ersätta böterna för fortkörning. Promemorian remissbehandlas f. n. Därutöver pågår en översyn av reglerna för handläggning av varningsinstitutet och körkortsingripanden.

En ny kursplan och ett nyll förarprov har under år 1985 införts för molorcykelkörkorl. För personer som är över 18 år och vill köra tung motorcykel (över 125 cc) införs från den I januari 1986 ell särskill förar prov. Möjligheten atl aulomaliskt få körkort för lung motorcykel om man 6 skaffat sig kort för lätt motorcykel vid 16 års ålder tas därmed bort.

För all del skall bli lättare atl upptäcka cyklarna i trafiken har regeringen Prop. 1985/86: 100 beslulal alt cyklarna från den I april 1986 skall ha reflexer även framåt och Bil. 8 åt sidan.

Del är av slor vikt all de av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) genomförda fortbildnings- och informationsaktivileterna för motorcyklisler och cyklister kan fullföljas. Därför föreslås för budgetåret 1986/87 en fortsatt satsning på dessa områden.

Inom trafiksäkerhetsverkels verksamhelsområde föreslås en utökning av bl. a. informationen till och om äldre bilförare.

Den utredningsman regeringen lillsalte för alt studera möjlighelerna till en bättre samordning av trafiksäkerhetsarbetet redovisade sill förslag i början av år 1985. I enlighel med förslaget, som godkänts av riksdagen, förblir irafiksäkerhetsverket (TSV) en egen myndighet och ges samtidigt en mera aktiv roll som samordnare av trafiksäkerhetsarbetet. För atl bistå TSV i dess funktion som samordnare har ell råd för samordning och planering knutits till verket. I rådet ingår företrädare för rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, vägverket, iransportforskningsberedningen, skolöverstyrelsen, landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet och NTF.

Järnvägar

Järnvägsnätet utgör en viktig del av vårt gods- och personlrafiksystem. Den tolala trafikerade banlängden är ca 11 300 km. Ca 10% av banlängden är dubbelspårig och Qärrblockering (CTC) finns på ca 35% av linjerna. Automatisk hastighetskonlroll (ATC) beräknas vara införd på slörre delen av affärsbanenätet år 1985. Från och med den I juli 1984 tillåter SJ på prov på vissa linjer 22,5 tons axellasl för godstrafik i likhel med vad som gäller på de kontinentala järnvägarna. Den ökade axellaslen ger möjlighet lill bättre utnyttjande av vagnarnas lastkapacitet. Under år 1985 har försök inletls på en provsträcka med höjning av den tillåtna hastigheten lill 160 km/h för konventionella lokdragna tåg för att utröna hur spårslilage m.m. påverkas.

Riksdagen antog under år 1985 nya riktlinjer för järnvägspolitiken. Beslutet innebär alt staten tar ett ökat ansvar för koslnaderna för infrastrukturen, dvs. bannätet och därtill knutna fasta anläggningar. Det sker genom atl nya regler införs för avskrivningar och förräntning. I enlighet med beslulel avskrevs också hela det ingående statskapitalet i infrastrukturen. Inom SJ görs nu en uppdelning av verksamheten i en del som ansvarar för infrastrukturen och en del som ansvarar för trafiken. Kraven skärps på SJ alt bli elt mer affärsmässigt och effektivt affärsföretag. Bl. a. måste SJ låna pengar för alt läcka eventuella underskott i framliden i stället för atl riksdagen som hillills täcker underskotlen genom särskilda anslag.

Riksdagsbeslutet innebär vidare alt statsmakterna har lagt fasl en lång siktig strategi för samverkan inom SJ-koncernen. Del av SJ helägda bola get AB Swedcarrier ombildas fro. m. den I januari 1986 till förvaltningsbo lag mellan affärsverket SJ och dotterbolagen med uppgift atl sköta den operativa samordningen inom SJ-koncernen. Swedcarrier blir därmed mo derbolag för bl.a. ASG AB, AB Svelasl, Scandinavian Ferry Lines AB, 7

AB Trafikrestauranger och - senast fr.o. m.den I januari 1987 - GDG Prop. 1985/86: 100 Biltrafik AB. Bil. 8

En viktig del i den nya jårnvägspolitiken är satsningen på kombitrafiken, dvs. i första hand transport av trailers på järnväg. Målel är all uppnå en årsvolym på 3 milj. lon år 1990. Ett särskilt kombibolag med uppgift atl svara för och påskynda utvecklingen av kombitrafiken startades den I juli 1985. Kombibolaget ägs gemensamt av SJ och företag såväl inom som utom SJ-koncernen.

I den järnvägspolitiska propositionen framhölls behovet av en fortsatt hög investeringsnivå i järnvägssyslemel. Del krävs betydande satsningar för upprustning av såväl infrastrukturen som modernisering av den rullande materielen. Regeringen fullföljer denna inriktning.

För att förbättra den svenska industrins möjligheter lill snabba och tillförlitliga transporter lill kontinenten träffade SJ år 1984 lillsammans med järnvägsförvaltningarna i Danmark och Västtyskland en överenskommelse om utbyggda förbindelser bl. a.genom en ny lågfärjeled mellan Helsingborg och Köpenhamn (Dan Link). Den nya leden beräknas öppnas för Irafik sommaren 1986, då upprustningen av transilvägen genom Danmark lill kontinenten också skall vara klar. 1 syfte all bl. a. minska risken för störningar i tågfäijelrafiken till kontinenten har vidare regeringen gett SJ i uppdrag atl lillsammans med AB Swedcarrier uireda förutsättningar för att ytterligare utöka kapaciteten på leden och atl utarbeta elt förslag till utformning av en kompletterande tågfärjeförbindelse mellan Sverige och kontinenten. De kompletterande leder som i första hand skall övervägas är en direkt förbindelse mellan södra Sverige och Västtyskland och en förbindelse mellan Göleborg och Danmark. Uppdraget skall redovisas senast den Ijuli 1986.

Den av riksdagen år 1979 beslutade prövningen av den fortsatta persontrafiken vid de trafiksvaga järnvägslinjerna slutfördes i allt väsentligt under budgetåret 1984/85. Prövningen i del nu aktuella skedet har omfattat ett 30-tal bandelar. Av dessa har åtta (ca 85 mil) förts till riksnätet, vilket innebär alt fortsatt persontrafik i statens regi är tryggad. För tre bandelar (ca 15 mil) har avtal slutits om fortsalt trafik i trafikhuvudmännens regi. För övriga bandelar (ca 125 mil) har beslul fattats om atl föra över irafiken till enbart landsvägsbuss, också i huvudmännens regi. I de flesta fall har omläggningarna genomförts, men för vissa kortare bansträckor avvaktas vägupprustningar m. m.

Sjöfart

Den svenska handelsflottan bestod den Ijuli 1985 av 467 fartyg med en sammanlagd brultodräktighet om 2,9 milj. enheler. Detla innebär en viss minskning jämfört med samma tid förra året. Handelsflottan uppnådde sin högsta volym vid 1975 års slut med en bruttodräktighet om 7,7 milj. enheter. Anlalet fartyg uppgick då till 616.

Trots en ökande väridshandel kvarstår ell betydande tonnageöverskott i väriden, vilket verkar dämpande på fartygsvärden och fraktsatser. Sedan

år 1983 lämnas ell stöd till svenska rederier för konsolidering och utveck- 8

ling. Siödet beräknas nästa budgelår uppgå lill 50 milj. kr.

Sjöfartsverkel föreslår i sin anslagsframslällning all staten lar elt ökat Prop. 1985/86: 100 ansvar för sjöfartens infrastrukturkostnader. Likaså föreslår verkel att en Bil. 8 ny isbrytare beställs som ersättning för två äldre. Regeringen föreslår i budgetpropositionen förändringar i sjöfartens betalningsansvar som ger en bättre återspegling av de kostnader som verkel direkl kan påverka. Enligt förslaget förs kostnaderna för isbrytningens grundkapacilel in under han-delssjöfarlens betalningsansvar. De röriiga kostnaderna för isbrytningen (bränslet) kommer dock staten även fortsättningsvis atl svara för. Vidare föreslås atl sjöfartsverket i fortsättningen får göra avskrivningar på anskaffningsvärden. Dessutom övertar staten belalningsansvarel för ersätlningen till Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse.

Den framlida Gotlandslrafiken har på regeringens uppdrag utretts av transporträdet. Regeringens ställningstagande och anslagsbedömning kommer all redovisas senare under våren.

Etl förslag till gemensam organisaiion för sjöfartsverkel och tullverkets kustbevakning har redovisals under våren 1985. Utredarens förslag är f. n. föremål för överväganden.

Luftfart

Inrikesflygel forlsäller atl utvecklas snabbi. Under år 1984 ökade trafiken med 15% till ca 5,4 milj. passagerare. Starkast var utvecklingen av den s. k. sekundärlrafiken, dvs. den regelbundna Irafiken med mindre flygplan, som ökade med 32%. Det kan noteras atl ökningen av iransferlrafiken på Arianda Inrikes har varit starkare än trafiken lill och från Stockholm. Luftfartsverket räknar med all kulmen i den starka tillväxten nås under år 1985 och atl det från och med år 1986 inträder en mer normal trendmässig tillväxt om ca 5% per år i genomsnitt under resten av 1980-talet. Den ulrikes linjefarten ökade med 9% under år 1984.

För all förbällra förutsättningarna för en ökad marknadsinriktning och ell ökat resursutnyttjande har luftfartsverket under år 1985 fått en ny organisation. Den nya organisalionen innebär bl. a. all flygplalscheferna får ell ökat ansvar direkt under verkschefen. Vidare avvecklades i samband därmed flygplatsavdelningen. En teknisk avdelning och en marknadsstab har också inrättats.

Under våren 1985 fattade riksdagen beslut om all luftfartsverkels invesleringar fr. o. m. innevarande budgetår skall fastställas enligt en rullande treårsplan. Luftfartsverket har därigenom fått bättre möjligheter atl tidsmässigt anpassa sina investeringar än genom tidigare ettåriga investeringsbeslut. Verket har samiidigt fått möjligheter till marknadsmässig finansiering av sina invesleringar genom upplåning i riksgäldskonlorei. Med den friare finansieringen och del vidgade planeringsperspeklivet följer också atl verket måste utveckla och precisera mål för service, lönsamhet, soliditet m. m.

När det gäller nya investeringsobjekt -under budgetåret 1986/87 avser de största beloppen Arlanda och Sturup.

Postväsende Prop. 1985/86: 100

Bil. 8 Svensk postservice slår sig väl i elt inlernalioneUl perspektiv. Detla gäller

både portoulveckling och befordringsslandard för brev. Portot har realt

sett sjunkit under tioårsperioden 1975-1985. Sverige har också en hög

andel av inrikes normalbrev som befordras över natt.

Riksdagen fattade under våren 1985 beslut om nya former för statens styrning av postverket. Riksdagsbeslutet innebäratt den fortsalla styrningen av poslens verksamhet skall ske genom servicemål och ekonomiska mål via rullande treårsplaner. Postverkels mål beträffande servicen saml förväntad volymtillväxt under den kommande treårsperioden kommer att kräva relativt omfattande invesleringar i utrustning och lokaler. Postverkets omfattande satsning på personalutbildning och personalutveckling kommer också all fortsätta. Regeringen föreslår atl en något förbättrad tillförlitlighet i postbefordran bör åstadkommas under treårsperioden. Portot för 20g normalbrev bör höjas högsl i takt med övriga konsumentpriser. Personalproduklivitelen beräknas öka med 3% per år.

Posten har i treårsplanen föreslagit all verket självt skall få placera överlikviditet på penningmarknaden samt atl övertrasseringrält på postgirokonton öppnas för postgirots kunder. Frågan bereds av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Vidare har en översyn av ijänstebrevsrättssyste-met inletts.

TelekommunikaUoner

Sverige är väridens telefonlätasle land. Vi har också många fler dataterminaler per invånare än någol annal västeuropeiskt land och teletaxorna är internationellt seft mycket låga. Nu utvecklas eft nytt avancerat digitalt telenät med mycket hög kapacitet i hela landet för olika slags tjänster.

Telefontjänsten är fortfarande dominerande bland leleverkels tjänster. Elektronikens utveckling och användning inom telekommunikationsområdet gör dock att nya viktiga tjänster växer fram. Snabbast ökar utbudet av tjänster när det gäller kommunikalion av dala och text av olika slag.

Som redovisats lidigare ökar efterfrågan på teletjänster kraftigt. Trafikökningen leder på sina håll och under vissa lider fill framkomlighetsproblem. För alt komma lill rätta med dessa krävs både stora personella resurser och stora invesleringar i telenätet. Av ekonomiska skäl görs investeringarna i allt större utsträckning med användning av digital teknik. Den digitala tekniken används än så länge framför allt vid utbyggnaden av långdistansnätet. Även övriga delar av nätet digitaliseras successivt i takl med aft det blir tekniskt och ekonomiskt motiverat. Digitaliseringen ger hög kapacitet och möjlighet alt introducera nya tjänster. Så småningom kommer troligen alla tjänster aft lill skillnad mol idag kunna erbjudas via etl och samma näl med hög kapacitet för ljud-, text-, data- och bildkommunikation.

Televerkets treårsplan innebär en uppsnabbning av taklen i ulvecklingen mol ell sådant integrerat bredbandsnät. Framkomligheten skall förbättras från genomsniftligt 97% lill 98% under perioden. För aft klara bl.a.delta 10

kommer investeringarna att ökas från 5,8 miljarder budgelårel 1984/85 fill Prop. 1985/86: 100 drygt 8.5 miljarder 1988 och 1989. De finansieras lill största delen med Bil. 8 leleverkels egna medel om än i någol mindre utsträckning än i tidigare treärsplan. Regeringen föreslår att självfinansieringsgraden tolalt sett (soliditeten) skall vara ca 65 % vid slutet av treårsperioden och avkastningen på eget kapital 3% realt. För all uppnå detla bedöms teletaxorna behöva höjas i ungefär samma takt som konsumentpriserna i övrigt trots alt arbetsproduktiviteten i verkel bör kunna öka med ca 6% per år under perioden.

Regeringen har med anledning av en framställning från televerket beslulal om vissa laxehöjningar den 1 januari 1986. I framställningen redovisar televerket ett förslag till långsiktig inriktning av taxepolitiken. Bakgrunden till förslaget är bl. a. atl den tekniska utvecklingen enligt verkel tenderar atl föra med sig ökad konkurrens både i fråga om utrustning och nättjänster. Samtidigt blir kostnaderna för teletrafik alllmer oberoende av avstånden. En översyn av principerna för teletaxorna har påböijats inom kommunikalionsdeparlemeniel.

Televerkets industriella verksamhet bedrivs idag dels i televerkels industridivision, dels i Teleindustrier AB. Regeringen föreslår nu att televerkels induslridivision ombildas till bolag den I januari 1987.

För alt förbäftra kontakterna med olika kundgrupper och på bästa sätt fånga in deras önskemål har under år 1985 försök med s.k. serviceråd inletts inom tre teleområden. Råden har en bred representation av folkrörelser och andra organisationer. Efler en ettårig försöksperiod skall televerkel ta ställning lill en permanent organisation för kontaktverksamheten.

Transportstöd m. m.

Det regionalpolitiska transportstödet för Norrland syfiar till att minska de merkostnader näringslivet i de norra delarna av landel har för godstransporter. För atl skapa en mer likvärdig konkurrenssituation mellan land-transportmedel och fartygslransporler kompletteras slödel fr. o. m. år 1986 med etl särskill slöd för hamnlransporter. För atl minska de norrländska företagens kostnader för nödvändiga personkontakter med södra och mellersta Sverige införs också från år 1986 ell nytt slöd för persontransporter. Till datatekniska serviceförelag belägna i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner gäller vidare under en treårig försöksperiod att slöd lämnas till datakommunikation.

Den lokala och regionala kollektivtrafiken har utökats och fått en väsentlig standardförbättring under de senaste åren. Länslrafikreformen år 1978 med ett samlat ansvar för länstrafiken har verksamt bidragit till detla. Genom riksdagsbeslut våren 1985 har reformen fullföljts. Beslulel innebär alt huvudmännen för den lokala och regionala kollektivtrafiken från och med den I juli 1989 ges rätt atl driva sin trafik utan linjetrafiklillslånd. Därmed främjas en friare trafikplanering, ett effektivare resursutnyttjande och en mera marknadsmässig upphandling av trafikljänster samlidigl som byråkratin kan minskas.

Regeringens trafikpolitiska mål förutsätter atl kollektivtrafiken kan tryg gas och utvecklas vidare. Med hänsyn till den ansvarsfördelning som råder 11

och trafikhuvudmännens vidgade möjligheter atl uiforma irafiken på elt Prop. 1985/86: 100 effektivt säll har statens slöd i form av alt ge statsbidrag till driften av Bil. 8 kollekliv irafik inte längre samma betydelse för ulvecklingen som lidigare. Förslag presenteras därför för hur bidraget kan avvecklas under former som tryggar en fortsatt tillfredsställande kollekliv trafikförsörjning.

Transportrådet (TPR) har fåll regeringens uppdrag att uireda den långväga busstrafikens roll i den framlida kollektivtrafiken. Målsättningen är alt buss- och järnvägstrafiken skall samordnas bättre. Uppdraget innefattar bl. a. en översyn av linjesträckningar, taxesyslem och informationsfrågor för den långväga busstrafiken. Vidare skall karlläggas var undanlag bör göras från principen om en länsvis avgränsning av trafikansvarel för lokal och regional busslrafik.

Handikappanpassningen av kollektiva färdmedel fortsätter planenligt. TPR har nu utfärdat föreskrifterna som omfattar nya bussar, loktågsvag-nar, spårvagnar, tunnelbanevagnar, fartyg, motorvägnar, förortståg och större flygplan. Föreskrifterna säger hur och när handikappanpassningen skall genomföras. Arbetet med atl utarbeta föreskrifter beräknas vara slutfört 1986/87-1988/89.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

För alt effektiviteten inom transportnäringen skall kunna förbältras krävs ell fortlöpande forsknings- och utvecklingsarbete som berör såväl irans-portanläggningar och Iransportmedel som iransporlsyslem och transportorganisation. Transporlforskningsområdel har också stark anknytning till de teknikområden som prioriterades i 1984 års forskningsproposition.

För att åstadkomma en bällre planering och samordning av den statliga Iransporlforskningen inrättades den Ijuli 1984 Iransportforskningsberedningen (TFB) genom sammanslagning av transportforskningsdelegationen och kollektivlrafikberedningen. Därigenom uppnås elt bällre utnylljande av tillgängliga resurser lill gagn för både den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen vid högskolorna och den mera tillämpade forsknings-, utvecklings- och demonslrationsverksamhelen.

TFB har utarbetat ett långsiktigt forskningsprogram och inrättat ledningsgrupper för vissa prioriterade forskningsområden. I sina program har beredningen bl. a. lagt stor vikt vid den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom person- och godstransportområdena saml forskning som syfiar till att förbättra de oskyddade trafikanternas säkerhet.

Öresundsförbindelserna

Som anmäldes i föregående års budgetproposition tillsattes i juni 1984 efter överenskommelse mellan den danske trafikminislern och den svenske kommunikationsminisiern en dansk och en svensk ämbelsmannadelega- lion med uppgift att utarbeta förslag till regeringsöverenskommelse om fasla förbindelser över Öresund. Förslaget till överenskommelse skulle omfatta dels en fasl förbindelse mellan Köpenhamn och Malmö, dels en järnvägstunnel mellan Helsingör och Helsingborg. 12

Delegafionernas arbete har bl. a. resulterat i en rapport Öresundsförbin- Prop. 1985/86:100 delser, DsK 1985:7, i vilken en genomgång av de tekniska, ekonomiska. Bil. 8 finansiella och miljömässiga frågor som hänger samman med anläggandet av fasta förbindelser över Öresund redovisas.

Delegationerna förordar i lägel Köpenhamn-Malmö en vägförbindelse med fyra körfält och med en sträckning 700 m syd Sallholm med hänvisning till fridlysningen av ön. För järnvägstunnelns del förordas ell alternativ med anslulning på danska sidan genom Helsingörs stad.

Anläggningskostnaden för Malmö-Köpenhamnförbindelsen har i prislägel januari 1984 beräknals lill ca 3,3 miljarder kr. Byggnadstiden beräknas till sju å nio år. För järnvägstunneln mellan Helsingborg och Helsingör har

anläggningskostnaden på molsvarande sätt beräknals lill 2,3 miljarder kr. Byggnadstiden uppskattas lill ca åtta år.

Arbetet med all utarbeta en regeringsöverenskommelse mellan Danmark och Sverige om fasta förbindelser över Öresund fortsätter. Innan en sådan överenskommelse kan ingås krävs för Danmarks del atl beslul fallas i folkelinget atl anlägga en fasl förbindelse över Stora Balt.

Samordning av arbetet i statliga verkstäder

Tolv statliga verk har regeringens uppdrag all genomföra de samordningsåtgärder som främjar ell effektivt utnylljande av resurserna i statliga verkstäder.

Verken har under hösten 1985 lämnat en gemensam redogörelse för de praktiska resultat som kommit till stånd under året. Arbelel har gått ul på all tillämpa den metodik som successivt vuxil fram. Förenklat kan den beskrivas så all arbetet bedrivs på två nivåer, dels centralt i verken för att skapa förutsättningar för samverkan, dels ute på fältet för alt sälja idén och stödja verkstadscheferna när det gäller att tillämpa samverksidén i praktiken.

Arbetet har bedrivits inom några försöksområden. Dessa har valts så atl förutsättningarna för samverkan är olika. På så sätt erhålls erfarenhet av att tillämpa metodiken under skiftande förhållanden. Arbetet bedrivs i Slockholm, Göleborg, Eksjö och Sundsvall-Härnösand samt inom delar av Norrbotten och Västerbotten.

En rapport över pågående verksamhet avses presenteras sommaren 1986. Då kommer förslag lill hur verken bör samverka i verkstadsfrågor att presenteras.

Yrkestrafiken

Under del kommande året kommer speciellt intresse all ägnas ål reglering en av den yrkesmässiga person- och godstrafiken. Yrkeslrafiklagen (1979:559) med tillhörande förordning (1979:881) och vissa andra författ ningar behöver en översyn. I försia hand gäller detla persontrafiken med dess omfattande regelsystem. Det är angeläget att förenkla bestämmelser na och därvid, liksom redan skett för godstransporterna, skapa reella förutsättningar för konkurrens. 13

För laxibranschen har transporträdet i uppdrag att utvärdera del dalori- Prop. 1985/86: 100 serade beställningssyslem, TAXI 80, som införts i bl. a. Slockholm, Göte- Bil. 8 borg och Malmö. Resultatet av denna utvärdering blir en viktig faktor vid bedömningen av de framtida reglerna för branschen. En arbetsgrupp har tillsatts inom kommunikationsdepartementet för atl med underlag av utvärderingen, olika framställningar från rådet, m.m. se över hela lagstiftningen. Arbetet beräknas vara färdigt under hösten 1986.

Bristande laglydnad inom yrkestrafiken skapar allvarliga problem. Det gäller överträdelser av bestämmelserna om laslvikt, arbetstid, fariigl gods, hastighet m. m. Ulöver Irafiksäkerhetssynpunkterna kommer de belydande kostnader som överlaster förorsakar väghållningen. Den bristande respekten på många håll för bestämmelserna snedvrider därtill konkurrensen både inom åkeribranschen och gentemot järnvägen. Ulöver del uppdrag som i sammanhanget redan lagts på transporträdet finns skäl atl överväga omfattningen och inriklningen av övervakningen och vilka sanktioner som kan tillgripas och då i första hand vad gäller den lunga trafiken. Del rör sig om uppgifter som faller på polisen, tullverket, yrkesinspektionen och Irafiksäkerhetsverket. För denna uppgift har bildals en särskild arbetsgrupp med företrädare för förutom kommunikalionsdeparlemeniel justitie-och finansdepartementen.

Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet på trafik- och transportområdet är väl utvecklat.

Den nordiska ämbetsmannakommittén för Iransportfrågor, NÄT, härtill uppgift all följa utvecklingen inom transport- och kommunikationsområdet och atl la fram arbetsuppgifter som är lämpliga för samarbete mellan de nordiska länderna. I NÄT:s regi drivs ett flertal projeki, i allt väsentligt finansierade över nordiska ministerrådets budget. Vägforskning har tidigare varit det dominerande inslaget i NÄT: s projektverksamhet. De senaste åren har även den teknologiska utvecklingen på kommunikationsområdet blivit elt centralt ämne.

Bland annal har NÄT initierat projeki rörande effektivisering av transporter med hjälp av tele- och ADB-teknik. Ett annat utpräglat teknologiprojekt, som NÄT finansierar, avser etablerandet av en nordisk väder-prognosmodell, det s.k. Hirlamprojeklet. På vägområdet har på svenskt initiativ påbörjats ell projeki rörande möjlighelerna all minska vägsaltets skadeverkningar.

Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) driver ett tiotal projekt finansierade över Nordiska ministerrådets budget. Under senare år har verksamheten främst varit inriktad på oskyddade trafikanter. En viss omorientering pågår nu i rikining mot trafiksäkerhelsproblemen kring den lunga Irafiken. NTR har också under hösten 1985 lillsalt en grupp för alt studera frågor kring barns säkerhet i bil. Den gruppen beräknas kunna avrapporlera sitt arbeie under första halvåret 1986.

Som en uppföljning av det nordiska trafiksäkerhelsäret 1983 (NTÅ-83) genomförde NTR i samarbele med Nordiska rådels kommunikationsul- skott den 29-30 oktober 1985 ett tvärvetenskapligt seminarium kring irafik- 14

säkerhet och åldrande. I december 1985 och januari 1986 arrangerar NTR i Prop. 1985/86: 100 samarbele med statens väg- och Irafikinstitut en kurs i trafiksäkerhetsfrå- Bil. 8 gor. Den vänder sig till trafikpolitiker och andra med intresse för trafikfrågor och avser atl ge en bred grundläggande kunskap på området.

Förhandlingar har inletts mellan de tre skandinaviska trafikminislrarna om en fortsättning av SAS-samarbetel.

Internationella frågor

Landtransporter

Inom Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) deltar Sverige aktivt i arbelel med internationella transporlpolitiska frågor. Frågor som behandlas inom organisationen gäller t. ex. de europeiska järnvägarnas situation och möjligheter till utökat internationellt samarbete, finansieringen av infrastrukturkostnader, harmonisering av skatter och avgifter inom transportsektorn, liberalisering av den internationella laslbilslrafiken, kollektivtrafik samt trafiksäkerhet. En fråga av växande belydelse är att underiätta internationella transporter genom alt förenkla gränspassagerna. Möjlighelerna att därvid använda modern informationsteknologi vid överförande av uppgifter i transportdokument m. m. liksom möjlig användning i övrigl av lele och dala inom transportväsendet studeras f. n. inom organisationen.

Sedvanliga överiäggningar i Iransportfrågor har ägt rum med företrädare för EG-kommissionen. Förhandlingar om elt eventuellt avtal med EG och vissa andra länder om liberalisering av villkoren för kombinerade transporter pågår alltjämt. Förhandlingar belräffande ett avtal om internationell pendeltrafik med buss (charterlrafik) har påbörjats men t. v. ajournerats i avvaktan på nya interna EG-regler härom. Delta hänger samman med alt en betydande liberalisering av EG:s transporlpolitik kan väntas äga rum under de närmasle åren fram till år 1991, då enligt beslut av ministerrådet en fri Iransportmarknad inom EG skall ha skapats.

Landtransportkommittén inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) fortsätler sitt arbete med frågor om trafik- och bilsäkerhet och med harmonisering av de inlernalionella reglerna för landtransporter. I sislnämnda fråga sker elt nära samarbele dels med andra ECE-kommiltéer (särskilt handelskommitlén i fråga om förenklade dokument och procedurer), dels med andra FN-organ och med CEMT i de ämnen som nämnts ovan. Sverige deltar aktivt i delta arbete och den därtill kopplade verksamheten som pågår under samlingsbeteckningen "facilitation" (förenkling) inom såväl ECE som nedannämnda ICAO och IMO.

Centralbyrån för internationella järnvägstransporter (OCTI) samarbetar med ECE om bl. a. en översyn av reglerna för transport av fariigt gods.

Luftfart

Sverige har tillsammans med Danmark och Norge sagt upp lufifartsavtalen med Sydafrika den 1 juli 1985. Delta har resulterat i att SAS beflygning av Johannesburg upphörde i seplember 1985. 15

På luftfartens område har Sverige under år 1985 tillsammans med Dan- Prop. 1985/86: 100 mark och Norge fört gemensamma förhandlingar med: Bil. 8

- USA om primärt fiygpriser för reguljärbolagens irafik Skandinavien -USA vv.

- Japan som resulterade i all SAS erhållit möjlighet att någol öka kapaciteten på linjerna till Tokyo.

- Saudi Arabien som resulterade i ett luftfartsavtal i vilket SAS medgivits rätt atl trafikera Jeddah och Riyadh.

- Argentina varigenom SAS erhållit formaliserad rätt att återupptaga trafiken på Buenos Aires (varifrån SAS avvisades i samband med Malvinas/ Falklands krisen).

- Kenya om en linjeomläggning för att möjliggöra för SAS atl upprätthålla trafikeringen av Nairobi trots inställd trafikering av Johannesburg som tidigare ulgjorde en förlängning av Nairobi-linjen.

- Storbritannien om bl.a. prisfrågor i samband med fiyglrafiken mellan Skandinavien och Storbritannien.

Sverige har som en av medlemsstaterna i Internationella Civila Luftfartsorganisationen (ICAO) också deltagit i dess tredje s. k. Special Air Transport Conference i Montreal. Konferensen har behandlat och har i rekommendationer formulerat sin inställning till skilda frågor beträffande konkurrenssituationen inom luftfarten ävensom till prisfrågor och till charterfrågor.

Sjöfart

I sjöfarlskommitlén inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har arbetet fortsall med att utforma en gemensam sjöfartspolitik baserad på största möjliga frihet för den internationella sjöfarten. Arbetet har numera fortskridit så långt att det bör vara möjligt all under år 1986 uppnå elt gemensamt dokument. Ett sådant kommer då alt omfatta element som grunderna för OECD-ländernas sjöfartspolitik, förhållandel lill icke OECD-länder, linjetrafik och offshore.

Inom ramen för de diskussioner som förts mellan den s. k. Consultative Shipping Group (CSG), bestående av de västeuropeiska staterna samt Japan, och USA uppnåddes enighet om en gemensam arbetstext ijanuari 1985. Härmed är försia steget i de pågående diskussionerna avslutat. Den föreliggande arbetstexten har under år 1985 varit föremål för överväganden i respektive CSG-land och i USA i syfte alt utröna om texten kan ligga till grund för utarbetandet av en bindande överenskommelse parterna emellan. En sådan överenskommelse skulle innefatta skilda åtgärder och försäkringar från de medverkande parternas sida, medförande alt parternas sjöfart fortsättningsvis kan bedrivas med största möjliga frihet under kommersiella villkor.

Den av UNCTAD (FN: s konferens för handel och utveckling) anord nade diplomatkonferensen om villkoren för registrering av fartyg höll två ytteriigare sessioner under år 1985. På den senare av dessa lyckades man uppnå principiell enighet om de viktigaste sakfrågorna. Utsikterna all nå fram till en för alla parter acceptabel överenskommelse vid nästa session - 16

i början av år 1986 - kan därmed bedömas som goda. Under år 1985 hölls Prop. 1985/86: 100 etl andra expertmöte rörande ålgärder mot bedrägliga förfaranden inom Bil. 8 sjöfarten. Sverige anslöt sig under året fill 1974 års konvention om en uppförandekod för linjekonferenser. Konventionen trädde för svenskt vidkommande i kraft den 28 december 1985.

Inom IMO (Internationella sjöfartsorganisationen - FN: s fackorgan för tekniska sjöfarlsfrågor) har arbetet under årel fortsatt med aktiv medverkan från svensk sida. I december 1985 antogs vikfiga ändringar i MARPOL 73/78 (dvs. 1973 års internationella havsföroreningskonvention i den lydelse konventionen erhållit genom ell ändringsprotokoll år 1978). 1985 års ändringar avser bl. a. bestämmelserna om begränsning och kontroll av utsläpp från kemikalielankfartyg och har till syfte all göra bestämmelserna mera lällhanlerade och effektiva. Under år 1985 Irädde 1979 års internationella sjöräddningskonvenlion i kraft (den 22 juni). 1984 års ändringar i MARPOL 73/78 Irädde i kraft den 7 januari 1986.

Under år 1985 har sedvanliga konsultationer ägt rum inom ramen för del svensk-sovjetiska sjöfarlsavtalet. Konsultationer i enlighet med det svensk-kinesiska sjöfarlsavtalet hölls för försia gången ijnder år 1985.

Inom ramen för del västeuropeiska samarbetet om hamnslatskonlroll av fartyg har under årel förberedelserna påbörjats för en transportminister-konferens i Holland i april 1986. Vid konferensen, som har benämnts "Safe Ships on Clean Seas Conference", skall bl.a. resultatet av det hiilillsvarande samarbelel utvärderas.

Sammanfattning av budgetförslagen

Sammantaget innebär förslagen att anslagen under sjätte huvudtiteln ökar med 20,1 milj. kr. enligt nedanstående sammanställning.

Anvisat

Förslag

Förändring

1985/86

1986/87

Milj, kr.

Kommunikationsdeparte-

mentet m, m.

22,2

24,2

- 2,0

Vägväsende

6611,7

6896,2

+284,5

Trafiksäkerhet

50,1

51,3

+ 1,2

Järnvägar

2 880,2

2 791,9

- 88,3

Sjöfart

875,8

708,9

-166,9

Luftfart

140,9

117,1

- 23,8

Postväsende

578,5

583,0

+ 4,5

Telekommunikationer

11,3

12,0

- 0,7

Transportstöd m. m.

626,7

623,0

- 3,7

Transportforskning

59,1

62,4

+ 3,3

Övriga ändamål

124,2

+ 6,5

Summa

11974,1

11994,2

+ 20,1

Affärsverkens driftskostnader tas inte upp i statsbudgeten utan i särskilda driftbudgetar. De sammanlagda driftskostnaderna inkl. avskrivningar för affärsverken under kommunikationsdepartementet har för innevarande budgetår beräknals till 36,7 miljarder kr. enligt följande fördelning.

2 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

17 SJ* 9,5 miljarder kr. Prop. 1985/86: 100

Luftfartsverket 1,1 miljarder kr. Bil. 8

Postverket 10,9 miljarder kr.

Televerket 15,2 miljarder kr.

Koslnaderna skall täckas av verkens intäkter. * Avser kalenderåret 1985.

18 Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Föredragande: statsrådet Hulterström

Prop. 1985/86:100 Bil. 8

Anmälan till budgetpropositionen 1986

A. Kommunikationsdepartementet m, m, A 1. Kommunikationsdepartementet

1984/85 Ulgift 1985/86 Anslag 1986/87 Förslag

17244553 17555000 18560000

1985/86

Beräknad

ändring

1986/87

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav löner)

(15 570000)

-1-1005

(+ 865)

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgetår till 18560000 kr. I övrigt har medelsbehovet beräknals med utgångspunkl i en real minskning av utgifterna om 5% på tre år med fördelning I, 2 och 2% för försia, andra och tredje budgetåret. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag på 18560000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

5200000 Reservation

544743 Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 5 200000 kr. under nästa budgelår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Utredningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservalionsanslag på 5 200000 kr.

19 A 3. Extra utgifter Prop. 1985/86:100

Bil. 8

1984/85 Ulgift 629902 Reservation 3 864

1985/86 Anslag 430000

1986/87 Förslag 430000

Anslagsbeloppet bör under näsla budgelår vara oförändrat. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all till Extra utgifter för budgelårel 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag på 430000 kr.

20

B Vägväsende Pop. 1985/86: lOO

Bil. 8

Vägverkets anslagsframställning

Vägverket är väghållare för statliga vägar och central förvaltningsmyndighet för ärenden om allmänna vägar och galor saml statsbidrag m. m. lill den kommunala och enskilda väghållningen. Verket svarar även för viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor. Väg- och trafiklagstiflningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om väghållningen.

Den slalliga väghållningen är indelad i tre regioner. Vid vägverkels huvudkontor i Borlänge finns tre vägavdelningar med ansvar för samordningen av drift- och byggandeverksamheten i regionerna. Vid huvudkontoret finns också en stab för generaldirektören och sex serviceavdelningar. På regional nivå finns en vägförvallning i varje län, sju byggnadsdislrikt samt två projekleringskontor. De lokala enheterna inom driflverksamheten utgörs av drifl- och arbetsområden och inom byggnadsverksamheten av lokala vägbyggnadsarbetsplalser.

I sin verksamhel har verkel omfattande kontakter och samråd med myndigheter och organisationer på cenlral, regional och lokal nivå.

Elt av vägverkel helägt bolag - Swedish National Road Consulting Aktiebolag - bildades år 1982. Företaget skall på affärsmässiga grunder bedriva exportverksamhet inom väghållningsområdel.

1. Samhället och väghållningen

Under de senasle 30 åren har samhällets Iransportberoende vuxit oavbrutet. Standardförbältringar i samhället under denna period har bl. a. kunnat ske lack vare ulvecklingen av landets väg- och gatunät. Vägtrafiken kännetecknas av all den lättare än andra Irafikgrenar kan anpassas lill de varierande förutsättningarna och kraven i samhället. Denna förmåga lill anpassning kommer all spela en slor roll även i framliden. Vägverket bedömer atl vägtrafikens dominerande ställning kommer all bestå under överskådlig framtid.

I nedanstående tabell redovisas omfattningen vid slutet av vart och elt av åren 1982-1985 av de slalliga insalserna på de olika vägkalegorierna, väglängder m. m. Medlen redovisas i resp. års prisnivå.

1985'

Stat.

väglängd (km)

98 100

anslag/medel (milj, kr,)

- drift (inkl. invest. i

anläggningstillgångar)

3 279

- byggande

1 178

- beredskapsarbeten

(VV regi)

personal-

13 742

12 807

därav fast anställda

8616 Kommunala vägar och gator:

bidragsberättigade

slatskommunvägar (km)

5 700

5 800

icke bidragsberättigade

gator (km)

bidrag (milj, kr.)

- drift

- byggande

340 Enskilda vägar:

bidragsberättigade vägar

(km)

68 700

70 100

icke bidragsberättigade

vägar (km)

bidrag (milj. kr.)

- drift

- byggande

30 Totalt:

väglängd 30 juni (km)

408 100

motorfordon

3 269000

3 341000

3 470000

3 519000

anslag/bidrag (milj. kr.)

5 326

7 238

6479 Beräknat för år 1985

" Per den 31 december resp. år

Sveriges befolkning har jämfört med övriga Västeuropas sin bosättning och uikomst spridd över en stor yta med långa transportavstånd. Samhällets ulveckling liksom industrins omvandling förändrar hela tiden transportbehoven. Väg- och gatunätet är vårt största Iransporlsyslem. Praktiskt tagel varje hushåll kan nås av en vägtransport. Även om annat transportmedel som järnväg, flyg eller sjötransport används sker oftast den slulliga transporten på väg för atl nå målet. En god standard på väg- och gatunätet är av grundläggande betydelse för landets näringsliv och för de människor som dagligen, individuellt eller kollektivt, måsle färdas på vägarna. Vägtrafiken kännetecknas av all den lättare än andra trafikgrenar kan anpassas till de varierande förutsättningarna och kraven i samhället. Denna förmåga lill anpassning kommer atl spela en stor roll även i framtiden. För hundratusentals av trafikanterna ulgör galor och vägar den dagliga arbetsplatsen och för dessa är en bra väg- och gatuslandard dessutom en förutsättning för en god arbetsmiljö. Till väg- och gatuslandard hör i detta sammanhang också förekomst och standard på rastplatser, parkeringsfickor m. m.

Som väghållare för statsvägnätet är vägverket ett serviceföretag. Väg- intressenternas krav och förväntningar pä väghållningen har avgörande betydelse för inriklningen av verksamheten. Verkets strävan är därför att planeringen ska ske i samråd med olika intressenter bl.a. kommuner och

länsstyrelser. Vid upprättandet av femårsplan drifl och de långsikliga Prop. 1985/86: 100 byggnadsplanerna har strävan varil alt så långt möjligl tillgodose olika Bil. 8 väganvändares krav. Genom alt della planeringsarbete i väsenlliga delar bedrivits på länsnivå har möjligheter givits all beakta regionala skillnader i behoven. Verkel undersöker genom enkäter till trafikantgrupper och kringboende deras attityder till vägar och väghållning.

Prioriteringen mellan olika investerings- och driflåtgärder inom väghållningen sker sedan lång tid utifrån samhällsekonomiska grunder. Att så ska ske framgår redan av statsmakternas formulering av målen för den statliga transporlpolitiken. I tider när alll strängare prioriteringar måste ske mellan olika ändamål, fmns det enligt vägverkets mening anledning att konsekvent hålla fast vid detta synsätt.

Vägverket har emellertid också all lillgodose kravet på en tillfredsställande transporlstandard för alla regioner och trafikantgrupper. Avvägning mellan å ena sidan de satsningar som sker för all tillfredsställa detta krav i glesbygden och för mindre orter ulan andra transportmöjligheter och å andra sidan de som är transportekonomiskl motiverade framstår ofta som konfliktfylld. Del är mol den bakgrunden vikiigi atl framhålla betydelsen av atl tillämpa etl systemtänkande saml sträva efter helhetslösningar och kontinuitet. Det är t. ex. långt ifrån alltid som industri- och turistnäringar i en viss region stöds bäst genom alt vägnätet förbättras inom den regionen. Viktigare är många gånger atl eliminera flaskhalsar i transporterna mellan den aktuella regionen och dess marknader och leverantörer. De regionalpolitiskt motiverade väghållningsinsatserna måsle därför ofta ske utanför den region som har störst nytta av dem. En konlinueriigt god standard på del genomgående vägnätet ulgör enligt vägverkets mening en grundläggande förutsättning för etl livskraftigt och differentierat näringsliv i landets olika delar.

Det totala vägnätet i landet omfattar ca 417500 km. Stalsvägnälel har en längd av ca 98500 km, kommunala vägar och galor ca 38000 km och enskilda vägar ca 281000km. Av de kommunala vägarna erhåller ca 5800 km statligt bidrag och av de enskilda vägarna ca 71 000 km.

Trafikarbetet på stalsvägnälel ökade med tre procent från år 1983 till år 1984. Del uppgick år 1984 till ca 33 miljarder fordonskilometer, vilket är mer än något tidigare år. Trafikarbetet ligger i dag på den nivå som förutsades i vägverkets prognos frän år 1980.

Ca 89% av del inrikes persontransportarbetet sker i dag på gator och vägar medan 9% sker på järnväg eller med tunnelbana och drygl 2% med flyg. Antalet passagerarkm med buss är någol slörre än för de spårbundna kolleklivtrafikmedlen järnväg, T-bana och spårväg tillsammans. Antalet aktiva registrerade personbilar ökade under år 1984 med 2,5 % och uppgick vid slutet av året till 3,1 miljoner.

Av del inrikes godstransportarbetet år 1984 utfördes knappt 50% med lastbil, drygl 30% med järnväg och ca 20% med farlyg. Lastbilarnas transportarbete ökade med 9% från år 1983 lill år 1984 lill ca 24 miljarder lonkilomeler - det högsta värde som har noterats. Godstransporlarbetets omfattning varierar mycket starkare än persontransporlarbelets och är nära beroende av konjunkturen och näringslivels strukturrationaliseringar. 23

Trafiksäkerhet. Totala anlalet polisrapporterade olyckor exkl. ren- Prop. 1985/86: 100 olyckor år 1984 på stalsvägnälel var ca 31400 stycken. 529 personer Bil. 8 omkom i 462 olyckor med dödlig utgång.

Totala antalet olyckor har under perioden 1975—1984 ökat ungefär dubbelt så myckel som irafikarbelet. Dödsolyckorna minskade mellan åren 1975-81 med en tredjedel och har därefter varit i stort sett oförändrade i antal. Villolyckorna (exkl. ren) har ökat från ca 4000 år 1975 fill ca 12000 år 1984. Delta har skett trots all viltstängsel under senare år satts upp på ca 100 mil av det höglrafikerade vägnälel. På de sträckor där vilislängsel salts upp har dock effekten varil god.

Tolala antalet olyckor såväl med som ulan personskador har under åren 1983-84 ökat väsenlligl snabbare än trafikarbetet. Denna förändring måste bedömas som allvarlig, då den normerade olyckskvolen (antal olyckor per fordonskilometer viktade med hänsyn lill svårighetsgrad) fidigare stadigt sjunkit.

Olycks- och skaderisken varierar slort mellan trafikantkategorier. Oskyddade trafikanter har hög olycksrisk. Detla ar bakgrunden lill elt av målen med väghållningen - "risken ska minskas i högre grad för oskyddade trafikanter" - vilket bör kunna uppfyllas genom att fotgängare och cyklister separeras från biltrafik med hjälp av broar, tunnlar, gång- och cykelbanor, vägrenar och signalregleringar.

2. Problemområden

Bärighet och tunga transporter. Praktiskt tagel hela vägnätet är i dag upplåtet för 10 tons axel- och 16 tons boggitryck. Det är genom olika undersökningar klarlagt all slitaget på vägnälel ökar kraftigt om de belastningar del utsätts för ökas. En tung lastbil ger upphov till betydligt slörre underhållskoslnader än en personbil som färdas molsvarande sträcka. Vid nybyggnad är den mängd tunga fordon den aktuella vägen förväntas belastas med avgörande för hur vägkroppen dimensioneras.

Ökningen av del tillåtna axel- och boggilrycket från 8/12 ton lill 10/16 ton som skett på stalsvägnälel har endast i en del fall föregåtts av att bärigheten höjts. Uppräkningen har i stället gjorts bl. a. mot bakgrund av skärpta bestämmelser mol överlaster och ett utökat samarbele mellan transportörerna och vägverket i syfte att uppnå bättre efterlevnad av bestämmelserna. Vissa av vägarna är således inte byggda för den belaslning de är upplåtna för och på dessa uppslår av naturliga skäl bärighetsproblem. Det högre axel- och boggilrycket medför ökade underhållskoslnader. Dessa kostnader uppvägs av de minskningar av transportkostnaderna som följer av det högre tillåtna axel-/boggitrycket.

Del är mol denna bakgrund utomordentligt allvarligl att del dessutom förekommer överträdelser av gällande belaslningsbeslämmelser. Vägver kel vill därför erinra om nödvändigheten av atl tillräckliga ålgärder vidtas för alt nedbringa dessa överträdelser för alt förhindra den ökade förslitning av vägnälel som överlasterna ger upphov till. Bällre övervakning av all bestämmelserna följs är en viktig förulsätlning för alt överträdelserna ska minska. Del är därför synnerligen angeläget all polisen ges möjligheter atl 24

skaffa personella resurser saml modern och ändamålsenlig utrustning för Prop. 1985/86: 100 delta arbeie. Bil. 8

Under de fyra senasle vintrarna har på försök på en stor del av vägnätet i Värmlands län samt delar av Örebro län och Kopparbergs län förhöjda tillåtna belastningar vid rundvirkeslransporter tillåtits. Syftet har varil atl klargöra i vilken utsträckning den ökade bärighel som Ijälningen ger, kan utnyttjas för atl sänka transportkostnaderna och öka transportapparatens kapacitel. Det senare är angeläget med tanke på atl tjällossningen framtvingar bärighetsrestriktioner under våren samt att skogsvårdslagen ställer krav på ultransporl av avverkat virke före vissa tidpunkter. Ulvärdering av försöket tyder på att höjda belastningar vintertid i sig ger påtagliga, positiva effekter för skogsnäringen. De överlaster som förekommer innebär emellertid atl man redan inlecknal en stor del av dessa. Överlasterna ger dessutom ett ökat slitage under den icke tjälade delen av året och därmed ökade kostnaderför väghållningen. Försöket uividgas under kommande vintrar lill alt omfatta rundvirkeslransporter även i vissa andra delar av landel.

Beläggningar. De belagda vägarnas tillstånd vad gäller jämnhet, spårdjup, krackeleringar m.m.följs upp löpande genom årliga beläggningsin-venleringar. Utvärderingen av inventeringarna relateras till vägarnas trafikmängd, vilkel innebär att lägre standard får accepteras på vägar med mindre irafik. Under perioden 1982-84 har en näslan total inventering utförts av de belagda vägarna. Del sammantagna resullalel för de tre årens inventeringar visar att 21% eller 14000 km av de belagda vägarna är i behov av åtgärder. 13% utgör akuta behov. Resultaten av respektive års delinvenlering ansluter relativt väl till medeltalet, varför detla kan anses beskriva behovel av åtgärder på elt rikligt sätt.

De mest trafikerade vägarna har de största åtgärdsbehoven. Ca 20-30% av vägarna med Irafik över 8000 fordon per dygn är i omedelbart behov av beläggningsåtgärder.

Totalt är 8 700 km vägar i behov av omedelbara ålgärder. Kostnaden för alt åtgärda samtliga dessa 8700 km beräknas uppgå till I 800 milj. kr.

Den nivå på beläggningsunderhållel som kunnat inrymmas i de senaste årens driflanslag har i stort stoppat tillväxten av vägar med akuta beläggningsbehov. Viss osäkerhet råder dock belräffande vägar med myckel hög och snabb trafik där del kan konstaleras att förslilningen gått snabbare än vad som tidigare kunnat förutses. Möjlighelerna alt minska del uppdämda underhållsbehovet har därför varit mycket begränsade. För att uppnå och bibehålla en önskvärd beläggningsstandard krävs betydligt ökade insatser under en längre period. Om driftanslagel ökas lill målnivån i femårsplan drifl 1985-89 beräknas den önskvärda beläggningsstandarden kunna uppnås lill år 1995.

Broar. En slor del av brobeslåndet utgörs av äldre broar där betongen dels är av sämre kvalitet, dels har dålig isolering mot skadlig valtenin- irängning. Sedan år 1982 pågår en speciell undersöknng av de 7000 äldsta broarna för atl klarlägga behovet av reparalioner. Av de hittills undersökta 2000 broarna är i genomsnill var tredje bro i behov av förbättrad isolering. I många fall fordras dessutom reparation av belongskador. Skadorna är 25

främst orsakade av salt- och frostskador men också av irafikbelastning.

Det nu inventerade eftersläpande reparalionsbehovel beräknas uppgå Prop. 1985/86: 100 till drygt 600 milj.kr. För att inle ytterligare äventyra broarnas funktion Bil. 8 behöver della åtgärdas inom en tioårsperiod, samlidigl som del löpande brounderhållel måste genomföras i en omfattning som förebygger uppkomsten av allvarligare skador. För alt klara della erfordras årligen 60 milj. kr. utöver vad som kan rymmas inom 1986 års anslagsnivå.

Byggandeverksamheten. De medel som ställts lill förfogande av sysselsättningspolitiska skäl har varierat kraftigt under de senaste åren, men har alllid uppgått till belydande belopp. Variationerna har varit stora såväl över tiden som geografiskt. Det är från planeringssynpunkt väsentligt alt även sysselsällningspoliliska medel till viss del har inordnats i den ordinarie planeringsprocessen men den under planeringsperioden alll slörre andel som planeringsreserven upptar innebär ur planeringssynpunkl en ökad osäkerhet när det gäller såväl den fysiska som den ekonomiska planeringen. Vägverkel måsle hålla en hög projekteringsberedskap och en projekteringsreserv med objeki i olika slorleksklasser och med geografisk spridning. Denna objektbank beräknas år 1985 omfatta objeki som svarar mol en investeringsvolym om ca 2000 milj. kr.

Konstruktionen av planeringsramarna medför belydande problem för byggnadsorganisationen. Under anlagande av 6% kostnadsstegringar per år kommer ordinarie anslag att minska realt från 900 milj. kr. år 1984 lill ca 500 milj.kr. år 1993 medan planeringsreserven ökar med ca 100 milj. kr. under samma lid. Andelen ordinarie anslag av planeringsramen minskar från 64% år 1984 till 45% år 1993. För att i produktionsledet kunna bibehålla kompetensen och svara upp mol önskemålet att med en flexibel organisation ta emot myckel varierande produktionstillskolt i form av konjunkturmedel erfordras alt en tillräckligt slor grundvolym ordinarie medel utgör basen för verksamheten. En produktionsvolymsulveckling enligt flerärsplaneramarnas förutsättningar medger inte en sådan nödvändig grundvolym.

Hur stor den basvolym som byggs med ordinarie medel måste vara i förhållande till konjunklurvolymen beror bl. a. på hur mycket konjunktur-medlen varierar från elt år lill ett annal. Den möjliga volymflexibililelen hos byggnadsorganisalionen bedöms vara ca 50% från en minimivolym till en maximivolym. Denna flexibilitet förutsätter en god framförhållning på beslut om konjunkturmedlen. Med en successivt minskande basvolym kommer byggnadsorganisalionens möjlighet atl la emot konjunklurmedel att kraftigt reduceras.

3. Mål för väghållningen

Med utgångspunkt från riksdagens trafikpolitiska beslut år 1979 har vägverket formulerat generella mål för den slalliga väghållningen och bidragsgivningen lill den slatskommunala väghållningen.

Följande huvudmål gäller:

Medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande vägtransportstandard till lägsta möjliga samhällsekono miska kostnad. 26

"Tillfredsställande väglransportslandard" är eft relalivl begrepp som Prop. 1985/86: 100 måsle preciseras med hänsyn till vägnätets nuvarande standard och en Bil. 8 bedömning av det troliga framlida ekonomiska utrymmet.

Väghållningens generella mål har, för alt kunna ligga till grund för vägverkels samlade verksamhet, preciserats i sju delmål enligt följande:

- hiftills uppnådd vägstandard skall bevaras

- antalet olyckor och olycksrisker skall fortlöpande minska. Risken skall minskas i högre grad för oskyddade trafikanter

- tillgängligheten till arbete och service bör utjämnas genom minskad restid

- kostnaderna för vägtransport av gods och personer bör minskas. Detta gäller särskill i områden där höga koslnader hämmar näringslivels utveckling

- väghållningsätgärder bör medverka lill förbättrad samhällsulbyggnad och markanvändning

- väghållningsåtgärder bör medverka lill en förbättrad irafikmiljö

- väghållningsålgärder bör medverka lill en god kollektivtrafikstandard saml främja gång- och cykellrafiken.

Vid val av åtgärder, bl.a. vid prioriteringar mellan delmål, skall valet baseras på samhällsekonomiska bedömningar.

4. Anslagsutvecklingen

Anslagen för den statliga driftverksamheten var i början av 1980-talel lägre än vad som erfordrades för all uppnå den standard som angavs i riksdagens trafikpolitiska beslul år 1979. De snabba prisökningarna under framför alll åren 1980 och 1981 medförde atl produktionsvolymen minskade avsevärt. De olillräckliga anslagen tvingade vägverket alt prioritera åtgärder på de mest trafikerade vägarna. Det eftersläpande vägunderhållet har därför uppnått en avsevärd volym och omfattar framför alh områdena beläggningar, broar och bärighet vilka har stor belydelse för vägarnas standard och funktion. Otillräckligt beläggningsunderhåll i kombinalion med bl.a.höga fordonsvikter medförde en utmattning i vägarnas överbyggnad, vilket fordrar bärigheishöjande ålgärder.

Under åren 1982-85 ökade anslagen successivt. 1984 kunde härigenom en viss återhämtning av de eftersläpande underhållsbehoven inledas. Förutsatt alt inflationen håller sig inom den av regeringen förutsatta nivån, bedöms denna återhämtning kunna fortsätta under åren 1985 och 1986. Om inflationen däremoi blir större innebär detta en minskning av programmen för beläggning av grusvägar, punktvisa bärighetshöjningar samt beläggningsunderhållel på det lågtrafikerade vägnätet. En sådan minskning medför ökade fordonskostnader och restid samt minskad bekvämlighet. Godstransporter, som sker på vägar berörda av tjälavslängningar, drabbas av ökade kostnader och tillgängligheten lill skogsråvaran försämras. Vidare utsätts beläggningarna på det lågtrafikerade vägnälel för en fortsatt kapitalförstöring.

Byggandevolymen med ordinarie medel har halverats under 1970-talet. De ordinarie anslagen lill vägbyggande har därefter varit nominellt oför- 27

ändrade för samtliga bygganslag och i reala termer därigenom minskal Prop. 1985/86: 100 ytterligare. Genom att vägverket tilldelats sysselsättningsmedel har en Bil. 8 motsvarande nedgång av den totala byggandeverksamhelen kunnat undvikas. Den ökade tilldelningen av medel till vägbyggandet kan lill en del förklaras av sysselsättningspolitiska skäl men kan också ses som uttryck för den betydelse statsmakterna ger invesleringar i samhällets infrastruktur. De ramar som regeringen anvisat för upprättande av flerårsplanerna 1984-93 visar också atl regeringen är beredd till en fortsatt satsning på vägbyggandel.

Genom att en stor del av medelslilldelningen skett i form av sysselsättningsmedel som specialdestinerals lill andra objeki än dem som enligt flerårs- och fördelningsplanerna skulle ha påbörjats har inte samlliga planerade objeki kunnat påbörjas trots alt den lotala medelstilldelningen i stort motsvarat planeringsramarna. Erhållna sysselsättningsmedel har förutom viss avlastning åren 1984 och 1985 även inneburit tidigareläggning av objekt som enligt planerna skulle utförts år 1986 och senare. Omfattningen av dessa tidigareläggningar inom flerårsplanerna uppgår till ca 500 milj. kr. samt inom fördelningsplanen lill ca 40 milj.kr. Som elt mått på den objektvisa eftersläpningens omfattning kan anges att ulöver nu erhållna medel fordras ca 500 milj.kr. för att kunna bedriva samtliga 1985 års objeki enligt flerårsplanerna. För fördelningsplanen erfordras ca 130 milj. kr. för all kunna bedriva samlliga 1985 års objeki. För 1986 kommer med nu erhållna medel alt erfordras ytterligare ca 600 milj. kr. för att kunna bedriva samtliga 1986 års flerårsplaneobjekt. Ytterligare behov år 1986 i fördelningsplanen är ca 270 milj. kr.

5, Vägverkets medelsberäkning för budgetåret 1986/87 m. m.

Vägverkets verksamhet är uppdelad på nio programinrikiade anslag på statsbudgeten, nämligen Vägverket: Ämbelsverksuppgifter, Drift av statliga vägar. Byggande av statliga vägar. Bidrag till drifl av kommunala vägar och gator. Bidrag lill byggande av kommunala vägar och galor. Bidrag lill drifl av enskilda vägar m.m.. Bidrag till byggande av enskilda vägar. Tjänster lill utomstående samt Vägverkel: Försvarsuppgifter. Vägverkets anslagsframslällning avser för samlliga anslag verksamhetsåret 1987.

Anslagen för driftverksamheten under innevarande år (1986) är beräknade så att de ger kompensation för prisstegringarna samt därutöver möjliggör smärre volymökningar. Vägverkel kan därmed klara den årliga förslilningen och påbörja en långsiktig återhämtning av de uppdämda underhållsbehoven.

Däremot måste den nödvändiga återhämtningen av de eftersläpande underhållsbehoven utsträckas över en så lång tidsperiod som 15 år. En real ökning av anslaget med 805 milj. kr. är enligt vägverket nödvändig dels för uppruslning av brobeslåndet, dels för atl avkorta återhämlningstiden och ge möjlighet till fortsatta förbättringar beträffande trafiksäkerhet och framkomlighet. En sådan satsning ger betydande samhällsekonomiska vinster.

Vägverket föreslår att anslaget Drift av statliga vägar får uppgå lill 5 485 28

milj.kr., vilkel skulle innebära en anslagshöjning med 1291,5 milj.kr.

Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator medger i verkels förslag all 95% bidrag av beräknade koslnader kan utgå. Anslaget uppgår i detta alternativ till I 153 milj.kr. Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. föreslår vägverket uppräknat med 107 milj. kr. till 450 milj. kr.

För byggandeverksamheten var verksamhetsåret 1984 första året i de nya flerårs- och fördelningsplanerna. Med hänvisning lill lönsamheten av väginvesteringar finner vägverket det nödvändigl atl kraftigt höja de ordinarie anslagen till vägbyggande. Vägverket begär därför medel för byggandeverksamheten för år 1987 motsvarande de i regeringens direktiv för flerårs- och fördelningsplanearbetet angivna planeringsramarna, dvs. för statligt byggande 1550 milj.kr.och för kommunall byggande 550 milj.kr. Även om medlen för vägbyggandet ges som ordinarie anslag bör möjligheter enligt vägverkels uppfattning finnas att samlidigl tillgodose sysselsättningspolitiska strävanden. Fördelarna med denna konslruktion utgörs bl.a.av den ökade effektivitet i medelsanvändningen som följer av ökad framförhållning i projeklering och byggplanering. Dessutom förbättras möjligheterna all dimensionera byggandeorganisalionen genom att byggandeverksamhetens omfatlning och geografiska fördelning lättare kan föruises. För enskilt byggande äskas 72 milj. kr. för atl bl. a. kunna åtgärda objeki med väsentlig belydelse för näringslivels transporter.

Vägverkel hemsläller all statsmakterna för budgetåret 1986/87 (verksamhetsåret 1987) för landels väghållning godkänner den föreslagna verksamhetsinriktningen samt däremoi svarande kostnader.

Sammanfattningsvis föreslår vägverket för budgelårel 1986/87 en lotal ökning med 2724 milj.kr. till 9336 milj.kr. Enligt huvudförslaget begär verket en ökning med ca 519 milj.kr. Pris- och löneomräkningen har beräknats till ca 653 milj. kr. eller nära 10% av anslagen.

Prop. Bil. 8

1985/86: 100

Anvisat

Föreslagen

ökning till

Pris- och

1985/86

budgetåret 1986/87

löneom-

räkning

vägverket

huvudförslag

milj. kr.

B 1.

Vägverket:

Ämbetsverksuppgifter

7,2

0,5

B 2.

Drift av statliga vägar

4193,5

1291,5

324,3

416,5

B 3.

Byggande av statliga

vägar

900,0

650,0

63,4

83,0

3 4.

Bidrag till drift av kommunala vägar och

gator

751,0

402,0

60,0

76,6

8 5.

Bidrag till byggande av kommunala vägar och

gator

340,0

210,0

24,9

32,3

B 6.

Bidrag till drift av

enskilda vägar m.m.

331,0

119,0

40,4

36,0

B 7.

Bidrag till byggande av

enskilda vägar

30,0

42,0

2,5

2,4

B 8,

Tjänster till utomstående

30,2

2,1

1,4

2,1

B 9.

Vägverket:

Försvarsuppgifter

28,7

6,8

1,8

2,4

6611,6

2723,9

519,2

652,5

6. Vägverkets resurser, personal och organisation Prop. 1985/86:100

Bil. 8 Regeringen har framhållit viklen av atl vägverket fortsäiter den påbörjade

översynen av verkels organisation på lokal, regional och cenlral nivå och alt arbetet med översynen bör inriktas på alt organisationsförändringar i rationaliseringssyfle skall genomföras snarast. Översynen har bl.a. resulterat i ändrad organisaiion för verkel. Vägverkel har vid översynen av driftorganisationen utgått från i stort sett oförändrat realt driflanslag. Belräffande verkels organisaiion för byggandeverksamheten har utgångspunkten vid organisationsöversynen varil alt medelstilldelningen lill statligt vägbyggande kommer atl följa planeringsramarna för flerårsplanerna.

Personal

Antalet tillsvidareanställda personer vid vägverket var ca 8700 personer den 1 januari 1985 (motsvarar 8600 heltidstjänster) varav 4250 L-ljänsle-män och 4430 R-tjänstemän. De anställda fördelas enligt följande: på centralförvaltningen m.m. 670, på vägförvaltningarna drygt 7000 och på byggnadsdislriklen saml projekleringskonloren I 040. Totalt var, inkl. anställda hos entreprenörer, ca 12900 personer sysselsalla genom verksamhel i verkets regi.

Den minskning av personalen med ca 1 300 personer som ägt rum sedan år 1981 har skett med en aktiv resursanpassning kombinerad med en restriktiv rekryleringsverksamhei. Dock föreligger regionala obalanser inom vissa delar av organisalionen. Detta föranleder behov av fortsatta ansträngningar för atl öka intern och extern personalrörlighet i syfte all skapa en balanserad och väl avpassad fördelning av personalresurserna.

Organisation

Centraljorvaltning

De yttre och inre förutsättningarna för vägverkets verksamhet har förändrats. Exempel på delta är förhållandet mellan investerings- och driftverksamheten och en strävan mot decentralisering och delegering. För atl anpassa vägverkets organisation till dagens och framtida krav påbörjades under år 1984 en organisationsöversyn. Resultatet av översynen redovisades lill regeringen under hösten 1984. Ärendet behandlades i budgetpropositionen 1985 och riksdagen har godkänt verkets förslag till principiell utformning av en ny central organisation. De bärande idéerna för den nya organisalionen är:

- En helhetssyn på väghållning, vilket innebär att byggande och drift skall hållas samman

- Målstyrning, delegering och resultansvar

- Ökad serviceorientering mol trafikanter och omvärld

- Flexibilitet i verksamhet och resursanvändning Organisationsförändringen berör i huvudsak verkets centrala organisa tion. Verket bibehåller således en vägförvallning i varje län och sju bygg nadsdistrikt saml två projekteringskontor. iq

Förändringen innebär all tre regioner inräftas som täcker var sin del av Prop. 1985/86: 100 landel. Centralförvaltningen i övrigl skall bestå av en mindre stab som Bil. 8 biträder verkschefen i hans styrning av organisationen, saml ca 6 cenlrala serviceavdelningar. Dessa skall förse verket med specialistkompetens inom olika områden. Den närmare ulformningen av stabsenheter och spe-cialisl-/serviceenheler ankommer på vägverkel atl beslula om. Den nya organisalionen gäller fr. o. m. den 1 januari 1986.

Vägförvallning

Den regionala organisationen för väghållningen utgörs av 24 st vägförvallningar, en i varje län. Under varje vägförvallning finns Ln. 264 lokala enheler s. k. arbetsområden.

För varje vägförvallning fastställs personal- och maskinbehovel ufifrån den verksamhet som ska bedrivas enligt flerårsplan byggande och femårsplan drift. Kraven på effektivitet, rationalisering, flexibilitet och kompelens är vägledande vid beräkning av resursbehoven. Personalinnehavet varierar mellan enheterna beroende på hur anpassningen till nu gällande riktpunkter har kunnat ske. Under perioden 1985-1989 uppstår även skillnader beroende på personalens åldersstruktur och kompetens.

Byggnadsdistrikt

Vägverkels regionala organisafion för vägbyggandet utgörs av sju byggnadsdislrikt, vilket vart och ell omfattar två fill fem län. Samlliga byggnadsdistrikt har genomfört slörre förändringar i den regionala organisalionen under de senasle fyra åren. Byggnadsdistriklens omsättning i fasl pris har under senare tid varierat slarkl. Under år 1984 var omsättningen 20% lägre än år 1983. För år 1985 bedöms vägbyggandel minska med ytteriigare ca 25%.

Personalminskningen har under den senaste 1 O-årsperioden varil drygt 40%. Fram till år 1989 bedöms personalantalel fortsätta alt minska med ca 150 personer eller ca 13%.

Projekteringskon tor

Projekleringskonloren - etl i Stockholm och elt i Jönköping - är regionala enheler för projekleringsverksamhel. Kontoren utför på uppdrag av övriga enheler projekterings- och utredningsarbeten.

Vägverkets ADB-verksamhet

Inom verket är ADB ell vikiigi hjälpmedel i olika verksamheter. Såväl inom administrativa som tekniska funklioner används ADB för alt styra och stödja verksamheten. Under år 1982 fastlades en ADB-strategi som klargjorde verkels övergripande inriktning inom ADB-området samt klar gjorde ansvarsfördelningen för ADB-frågorna. Detla gjordes bl.a. mol bakgrund av en förväntad kraftig utveckling inom informalionsbehand- 31

lingsomrädet under de kommande åren.

Som en naturiig följd av ADB-slralegin har verkel tillsatt en särskild Prop. 1985/86: 100 ADB-kommitté med syfte alt ansvara för den övergripande styrningen Bil. 8 inom ADB-området. ADB-kommitlén har därför genomfört två utredningar i syfte att dels fastställa riktlinjerna för en övergripande dalorkraftstruk-tur, dels införa en rullande treårig plan inom ADB-området.

Anskaffning av ADB-utrustning enligt riktlinjer för verkels datorkraft-struktur pågår med statskontorets hjälp i form av en så kallad konceptupphandling för framtida avrop. Upphandlingen omfattar flerarbetsplatsda-lorer, datorarbetsplatser, datakommunikationsnät, basprogramvara samt standardsystem för dalahantering och dokumenthantering (s.k. kontorsautomation). I avvaktan på den nya utrustningen genomförs en kraftfull satsning på ökat utnyttjande av befintliga ADB-system genom förbättrad tillgänglighet lill dessa. I satsningen, som huvudsakligen avser den regionala verksamheten, ingår anskaffning av utrustning, utvecklingsinsatser för att förenkla användandet saml utbildningsinsatser.

Den första treåriga planen har färdigställts. I den ingår bl. a. kartläggning av behoven, val av inriktning och daloriseringslakt, utpekande av strategiska satsningar samt grov beskrivning av koslnader och andra konsekvenser. Tyngdpunkten i satsningen kommer alt ligga på ADB-stöd för den regionala och lokala verksamheten.

Under år 1984 har också påbörjats en utredning om verksgemensam informalion och data. Syftet är all skapa en fast grund för verkets informationsbehandling för all möjliggöra decentralisering av ADB med bibehållen effektivitet. Utredningen förväntas bli slutförd under år 1985. Vägverket har erhållit regeringens samtycke lill inriklning inom ADB-området med redovisade utredningar som grund.

Anläggningstillgångar och varulager

Vägverkets anläggningstUlgångar består av fastigheter, motorfordon, vägmaskiner och färjor m. m. Varulager och förråd omfattar gruslag, förrådsvaror, drivmedel saml material för vägöverbyggnad och halkbekämpning. Tillgångarna används huvudsakligen för drifl av slalsvägar, i mindre omfattning för vägbyggande i egen regi och för tjänster lill utomstående. Vägverkets maskinbehov för byggandeverksamhelen i egen regi anskaffas genom inhyrning eller genom upphandling. Invesleringsbehovel är uttryckt som ell genomsnittligt behov under femårsplaneperioden. Avvikelser kommer atl ske mellan åren.

Fastigheter

Den lokala driftverksamheten bedrivs för närvarande från 258 vägstationer. Förutom vägstationer finns för olika stödfunktioner länsverksläder, ett antal filialgarage, förråd och två varv. Investeringsbehovet uppgår till ca 70 milj. kr. per år.

32

Maskiner Prop. 1985/86:100

Ril 8 Dimensioneringen av den egna maskinparken grundas på driftverksamhetens långsiktiga inriktning samt på uppföljning av maskinanvändningen. Härutöver görs en avvägning mellan egna och lejda maskiner varvid hänsyn tas fill att full sysselsättning skall uppnås. För närvarande disponerar verkel bl. a. 750 lastbilar, 790 pakelbilar, 535 väghyvlar och 800 laslmaski-ner i driflverksamheten. Del årliga invesleringsbehovel uppgår till ca 170 milj.kr.

Färjor

Vägverket har år 1986 en färjeflolta på 73 enheter som trafikerar 50 färjeleder. Under de närmaste åren beräknas 5-8 färjor behöva utrangeras. Ulredningen år 1980 om besparingar i färjedrifien beräknas resultera i atl ca 20 av de små färjelederna kommer atl dras in. Merparten av dessa ersätts med broar. Under åren 1982-1984 har 12 färjeleder ersatts med broar. Fram till,år 1988 planeras ytteriigare 2 färjeleder alt ersättas med broar. Ca 25 milj. kr. investeras årligen i fäijedriften.

Varulager och förråd

Vägverkets varulager m. m. hade den 31 december 1984 etl totalt värde av ca 403 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Enligt 1979 års trafikpolitiska beslut är målet för väghållningen atl medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande väglransportslandard lill lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Denna översiktliga målsättning har vägverket konkretiserat i en rad delmål för den slalliga väghållningen. Dessa har inarbetats i verkets planer för drift- och byggnadsverksamheten.

Den takl i vilken väghållningens olika mål kan förverkligas är i hög grad beroende av i vilken utsträckning statsmakterna anvisar medel för verksamheten. Den inriklning av planeringen för statsvägarna som statsmakterna tidigare har angett är alt vägverket för driflverksamheten bör planera utifrån i stort realt oförändrade anslag och för vägbyggandel utifrån planeringsramarna för flerårsplanerna. Det innebär alt en väsentligt högre byggnadsvolym har planerats än vad de ordinarie väganslagen skulle ha medgivit eftersom medlen för sysselsällningsfrämjande ålgärder ingår i planeringsramarna.

Regeringen är angelägen om att vägtransporterna skall kunna genomföras säkert och med god framkomlighet. Industrins och övriga näringslivels transporter har slor belydelse för samhällets ulveckling. Den pågående omstruktureringen inom näringslivet och strävandena all minska lagren i både produktions- och distributionsleden medför ökade krav på god framkomlighet på vägnätet under alla tider på dygnet. Även när det gäller

33

3 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

persontransporterna medför samhällsutbyggnaden förändringar i resbehov Prop. 1985/86: 100 och resmönsler, vilkel ställer högre krav pä väghållningen. Bil. 8

Del är inle enbart de lokala resmönstren som förändras. Även regionall och framför allt i glesbygdsområden har resebehoven ökat genom den koncentration av kommunal och annan service som samhällsutvecklingen gett upphov lill. Del är enligt min mening väsentligt alt även dessa rese-och transportbehov kan lillgodoses på ett tillfredsställande sätt. I elt ansträngt budgetläge ställs stora krav på väghållama all hushålla med de tillgängliga medlen så atl en i förhållande till trafiken likformig service kan upprätthållas i landets olika delar.

Jag går nu över tillfrågan om väganslagen för budgetåret 1986/87, som avser verksamheten under kalenderåret 1987.

I föregående års budgetproposition beräknades medelsbehovet lill sammanlagl ca 6611 milj. kr. för verksamhetsåret 1986.

Hittills har därutöver - ca 70 milj. kr. - anvisats med slöd av den s.k.finansfullmakten för sysselsällningsfrämjande väginvesteringar. Vidare har regeringen beslutat atl vägverkel får överskrida anslaget B 8. Tjänster fill utomstående med nära 94 milj.kr.för upprustning av vägar i samband med nedläggning av persontrafiken på vissa järnvägslinjer.

Del kapital som har investerats i vägar och broar är mycket omfattande. Vägarna måste därför underhållas så atl vägnätet kan utnyttjas effektivt. Del gör det också möjligt atl bibehålla del investerade kapitalet intakt. Bristande underhåll innebär förutom sämre transporlförutsätlningar att en reparalionsskuld skjuls på framtiden. Det lär på kapitalet och det blir dyrare att återställa vägnätet i framliden.

Till följd av en knapp anslagstilldelning minskade vägverkets driftverk-samhet realt seU med 10% under åren 1980 och 1981. För år 1982 blev driftverksamheten kompenserad för prisstegringar medan 1983 års anslag medgav en liten volymökning. För åren därefter har medelsanvisningen beräknats medge en höjning av drift- och underhållsinsaiserna. Därmed har utrymme skapats för atl påbörja en ålerhämlning av de eftersläpande behoven.

Del är trots det ansträngda slatsfinansiella läget nödvändigt att prioritera verksamheterna under driflanslagen. Jag anser del nödvändigt all bibehålla driftverksamheten på en hög nivå. För anslaget Drift av statliga vägar förordar jag en höjning med 226,5 milj. kr. jämfört med del av riksdagen beslutade anslaget för innevarande budgelår. Anslaget kommer därmed upp i en nivå av 4420 milj. kr. Anslaget Drift av enskilda vägar föreslås öka med 29,5 milj. kr. till sammanlagt 360,5 milj. kr. för år 1987.

För anslaget Bidrag lill drifl av kommunala vägar och galor föreslår jag ell slörre kommunall engagemang belräffande koslnaderna för denna väghållning. Jag kommer senare atl redovisa på vilkel sätt della skall genomföras. Statsbidragen lill de väghållande kommunerna föreslås för år 1987 uppgå till 651 milj.kr., vilket innebär en sänkning av anslaget med 100 milj.kr.

Belräffande byggandeanslagen innebär mina förslag en uppräkning av anslagen lill Byggande av statliga vägar och Bidrag lill byggande av kom munala vägar och galor med 120 milj.kr., vilkel innebär en uppräkning 34 med nära 10%.

För vägverket liksom för övriga slalliga myndigheter måste en fort- Prop. 1985/86: 100 gående effektivisering av verksamheten genomföras, om mina förslag i Bil. 8 årets budget skall kunna få avsedd effekt.

Jag går nu över till all redovisa mina ställningstaganden i fråga om anslagens storlek och kommer senare att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.

Anslaget Drift av statliga vägar skall täcka koslnaderna för servicearbeien, underhållsarbelen saml vissa förbättringsarbeten på del statliga vägnätet. För år 1986 är anslaget 4193,5 milj.kr. Anslaget innefattar även verkels anskaffningar av anläggningstillgångar.

För driftverksamheten antar vägverket femårsplaner som revideras vart tredje år. Anslaget för år 1985 har varit vägledande för ambitionsnivån i den fastställda planen för driflverksamheten för åren 1985-1989. Jämfört med den föregående femårsplanen har service- och underhållsnivån i den nya planen kunnat höjas väsentligt. Den nya inriklningen innebär alt väsenlliga mål för vägpoliliken kan uppfyllas. Med 1987 års anslag fullföljs genomförandet av planen.

Prioriteringen av driflanslagen syftar lill all förverkliga tre väsenlliga mål för väghållningen. Det första målel är atl upprällhålla standarden på vägnätet. Vägunderhållet skall läcka den årliga förslilningen. Det andra målel är att genom särskilda insatser återställa förslitna delar av vägnätet lill en från allmänna synpunkter acceptabel standard. Det eftersläpande vägunderhållet bör återhämtas under de närmaste 10 lill 15 åren. Det tredje målel är atl öka serviceåtgärderna på framför allt del lågtrafikerade vägnätet. Det gäller då i försia hand insatserna beträffande vinlerväghållningen.

Medelsberäkningen för år 1987 innebär all anslaget Drifl av slalliga vägar kommer upp till 4420,0 milj. kr. Därmed kan den högre ambitionsnivån som statsmakterna har beslutat om bibehållas.

I samband med all statliga vägar byggs om och öppnas för trafik förekommer ofta att vägen i den gamla sträckningen dras in från allmänt underhåll. Väghållningen av sådana vägar får som regel övertas av enskilda. Vägarna uppfyller ofta fordringarna för all få statsbidrag lill enskild väghållning. I de fall vägverkel saknar medel under anslaget B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar för delta ändamål bör del därför vara möjligl för vägverkel att besluta om överföring av medel motsvarande gällande statsbidrag till nämnda anslag. Då del nu är svårt atl förutse det medelsbehov som kan bli aktuellt för bidrag lill enskilda väghållare, bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande atl vid behov låta vägverkel överföra medel mellan det statliga driftanslaget och anslaget för bidrag till drift av enskilda vägar.

Från anslaget Bidrag tdl drift av kommunala vägar och gator ulgår i mån av tillgång på medel bidrag med 95% av beräknade koslnader. Den faktiska bidragsprocenten har de senasle åren legat på ca 70%.

Regeringen har tidigare beslutat all innehålla 70 milj.kr.av 1985 års bidrag till kommunerna vilka skulle ha utbetalats i januari 1986. Utbetal ningen av dessa medel skall enligt regeringsbeslut ske i början av år 1987. Jag föreslår nu att dessa bidragsmedel dras in och återförs lill statsbudge ten. Pä motsvarande sätt bör av 1986 års bidragsmedel också 70 milj. kr. 35

dras in till statsbudgeten. Sammantaget innebär delta atl utbetalningen av Prop. 1985/86: 100 statsbidragen till de väghållande kommunerna kan minskas med 140 Bil. 8 milj.kr. ijanuari 1987.

För atl främja en samhällsekonomiskt effektivare väghållning föreslog regeringen våren 1982 vissa förändringar beträffande statsbidragen lill kommunal väg- och gatuhållning m.m. (prop. 1981/82:133, TU34, rskr 373). Vägverket fick därefter den 30 september 1982 i uppdrag alt fortlöpande se över fördelningen av ansvaret mellan stat och kommun för allmänna vägar och gator som är nödvändiga för den allmänna samfärdseln. De sänkningar av slalsbidragen lill kommunala väghållare som nu av statsfinansiella skäl är nödvändiga innebär att förulsällningarna för en översyn av väghållningsansvarel har förändrats samiidigt som behovet av en klarare uppdelning har blivit än mer ullalat. Den framlida ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna avseende del allmänna vägnälel bör utredas ytterligare och jag avser därför alt senare föreslå regeringen att en särskild utredare tillkallas för atl utreda formerna och de finansiella förutsättningarna för ell ökat kommunalt väghållningsansvar. I detta ingår även alt uireda förutsättningarna för etl ökat kommunalt ansvar för den enskilda väghållningen i tätorter.

Det kommunala väghållningsansvaret bygger på elt frivilligt åtagande av berörda kommuner. De eftersträvade statsfinansiella effekterna av en sänkning av bidraget förutsätter atl de kommuner som nu är väghållare även kommer all vara det framgent. Jag kommer senare all under Särskilda frågor redovisa etl förslag till ändring i väglagen som syfiar lill alt säkerställa detla.

Den minskning av anslaget med 100milj. kr. som jag nu föreslår berör bidragsåret 1987. Statsbidragen utbetalas i januari 1988, dvs. årel efter bidragsåret. Jag har beräknat anslaget till 651 milj.kr. vilket motsvarar en bidragsprocent pä ca 54%.

Det bör även för nästa budgetår vara möjligt för vägverket atl föra över medel mellan anslagen B 2. Drift av statliga vägar och anslaget B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator i samband med all väghållningsansvaret förändras mellan staten och en kommun.

En väghållande kommun kommer med de av mig föreslagna bidragssänkningarna att få ta på sig elt slörre ekonomiskl ansvar än en kommun där staten är väghållare. Detla förhållande kommer att beaktas i samband med att regeringen våren 1986 kommer atl lägga fram förslag i anledning av skatteutjämningskommitténs betänkande. I denna senare fråga har jag samrått med chefen för finansdepartementet.

Det statliga bidraget lill de enskilda vägarna har tillkommit för att ersätta väghållama för de koslnader del innebär all enskilda vägar hålls öppna för allmän irafik. Förutom det statliga bidraget förekommer i belydande omfattning kommunala bidrag till den enskilda väghållningen. 1 många fall innebär detta all de enskilda väghållama har samtliga koslnader för väghållningen täckta med bidrag.

Etl nytl differentierat bidragssystem för enskild väghållning har införts fr.o.m. år 1985.

Jag har beräknal medelsbehovet till 360,5 milj.kr. för verksamhetsåret 36

1987.

För väg- och galubyggandel gäller atl förutom de medel som anvisas pä Prop. 1985/86: 100 ordinarie byggnadsanslag erhåller vägverket lillskoll av medel för syssel- Bil. 8 sältningsfrämjande vägbyggnadsåtgärder. På senare år har de medel som står till regeringens förfogande genom den s. k. finansfuUmakten använts för nämnda ändamål. De senasle åren har - visserligen med stora årliga variationer - i genomsnill drygt 500 milj. kr. tillförts vägbyggandel på della säll. Från AMS har dessulom inom ramen för beredskapsarbeten medel avsatts för mindre vägbyggnadsobjekl. Under senare år har vägbyggandel med beredskapsmedel minskal.

Regeringen har år 1983 i sina anvisningar för flerårs- och fördelningsplanearbetet gjort del möjligt för väghållama att på ett bättre sätt än hiftills beakta de särskilda medelstillskotten i sin planering.

Det har vidare ansetts väsentligt all samhällel kan upprätthålla en kompetent vägbyggnadsorganisation. Bland annat mol denna bakgrund har regeringen föreskrivit all vägverkel skall basera sin vägbyggnadsorganisa-tion på de planeringsramar som angivils i anvisningarna för flerårsplanerna.

Ett annat betydelsefullt motiv för att i planeringen beakta de särskilda medelstillskollen har varil atl väginvesteringarna härigenom kan inplaceras i planerna enligt den prioritetsordning som kommuner och länsstyrelser finner bäst förenlig med de av riksdagen fastlagda vägpolitiska målen.

De gällande flerårsplanerna för åren 1984-1993 har baserats på ordinarie anslag saml därutöver medel för vägbyggande av sysselsättningspolitiska skäl. För år 1987 som vi nu behandlar uppgår planeringsramen till I 550 milj. kr.

På molsvarande sätt har fördelningsplanen för byggande av slatskommunvägar grundals på en planeringsnivå som omfattar ordinarie anslag och sysselsättningsmedel, vilket ger en lotal planeringsram av 550 milj.kr.för är 1987.

Tilldelningen av särskilda medel har minskat krafligl de två senasle åren. Sysselsättningsläget och de krav som regeringens budgetpolitik ställer innebär all det framlida utrymmet för väginvesteringar minskar. Som en följd av delta ställs krav på en revidering av nuvarande flerårsplaner. Såvitt nu kan bedömas måsle utrymmet för det statliga vägbyggandel minskas med i storleksordningen 350 milj. kr. per år i förhållande lill gällande planeringsramar för flerårsplanerna. Även när del gäller byggandet av slatskommunvägar måsle en motsvarande minskning ske av nuvarande planeringsram för fördelningsplanen. Initialt bedömer jag den behövliga minskningen till ca 200 milj.kr.per år. En slörre minskning erfordras senare under planperioden. För alt motverka en kraftig härav följande minskning av det slatskommunala byggandet bör kommunerna ikläda sig ett större kostnadsansvar för dessa väginvesteringar. För att uppnå detla bör de utgående slalsbidragen minskasgenom alt bidragsprocenten sänks från nuvarande 70 lill 50%.

Det nuvarande planeringssystemet innebär atl tioåriga vägplaner upprät tas saml alt planerna revideras vart femte år. I samband med del Irafikpoli- fiska beslutet år 1979 aktualiserades frågan om en samordnad investerings planering för olika myndigheter inom kommunikationssektorn. Möjlighe- 37

lerna lill en sådan samordnad planering har utretts av en arbetsgrupp inom Prop. 1985/86: 100 kommunikationsdepartementet. Jag kommer senare under avsnittet Sär- Bil. 8 skilda frågor atl närmare redogöra för de förslag som därvid har aktualiserats.

För att uppnå en samordning av invesleringsplaneringen bör vägplaneringen anpassas till etl sådant system. Vägplanerna kommer även fortsättningsvis att omfatta en tioårsperiod. Detla med hänsyn lill den långsiklighet som präglar vägbyggandel. Planerna bör dock revideras vart tredje år.

Nya vägplaner enligt en sådan ny ordning bör upprättas försia gången under år 1987 med giltighet för åren 1988-1997. Med kortare revideringsintervall som ansluter lill valperioderna blir det möjligl för varje regering efter etl val att påverka inriktningen av vägbyggandel. Det bör därvid vara möjligt för en regering alt närmare påverka innehållet i planerna och la de initiativ som kan anses påkallade. Regeringens syn på innehållet i vägplaneringen bör liksom nu meddelas de ansvariga myndigheterna genom en särskild förordning om flerårsplaner och fördelningsplan.

Vägplaneringen bör enligt min mening även fortsättningsvis vara decentraliserad enligt nuvarande ordning. Därmed erhålls en god lokal och regional förankring av planerna. Del är viktigt att planerna återspeglar den prioritering som kommer fram i en decentraliserad planeringsprocess.

Mina förslag beträffande den framlida vägplaneringen innebär att tidpunkten för kommande revideringslillfälle kommer alt lidigareläggas med ett år. Med hänvisning lill vad jag anförde i det föregående i fråga om bl. a. det framtida utrymmet för vägbyggandel framstår en sådan avkortning av nuvarande planperiod som nödvändig.

Som jag redan nämnt har regeringen lidigare uttalat atl vägverkets byggnadsorganisation bör baseras på den nivå som planeringsramarna har visat. Eftersom utrymmet för väginvesteringarna nu bedöms minska måste en kraftfull anpassning ske av verkets resurser för planering, projektering och byggande till de nya förutsättningarna. Jag gör dock den bedömningen all även på denna lägre nivå är del angelägel all upprätthålla en statlig vägbyggnadskompelens så att verket behåller kunskap om marknaden och kan bidra till en positiv kontroll av prisutvecklingen och marknaden. Del ligger självfallet i statens intresse att verka för alt de statliga medel som kan avsättas för vägbyggande i framtiden kommer all utnyttjas sä effektivt som möjligt. Därför måste en strävan vara atl så långt det är möjligt behålla en slallig kompelens på vägbyggnadsområdel.

Vägverket har i övrigt i sin anslagsframställning tagit upp vissa speciella frågor om rastplatser, investeringar i bryggor i Stockholms skärgård m. m. Jag kommer att behandla dessa förslag senare under avsnitten för respektive anslag.

För budgetåret 1986/87 förordar jag all för anslaget Byggande av statliga vägar anvisas 1000 milj.kr. vilket innebär en anslagshöjning med 100 milj.kr.

Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator uppgår för innevarande budgetår fill 340 milj.kr. Jag förordar alt anslaget för nästa budgelår höjs med 20 milj. kr. lill 360 milj. kr. Anslaget Bidrag till byggan- 38

de av enskilda vägar bör även för näsla budgelår tas upp med 30 milj. kr.

B 1. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter Prop. 1985/86:100

Bil. 8

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

7530000 Från detta anslag betalas kostnaderna för central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt järnvägsärenden.

Vägverket

Verket begär etl anslag om 7,7 milj.kr.för budgetåret 1986/87 avseende verksamheten under år 1987.

Föredragandens överväganden

Jag bedömer alt koslnaderna för år 1987, som jag beräknar till 7530000 kr. ungefärligen kommer atl fördela sig på följande sätt.

Plan Kr.

Central administration 2 300 000

Översiktlig vägplanering 3 675 000

Fastställande av arbetsplaner 900000

Järnvägsärenden m. m. 655000

7 530000

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Vägverket: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag på 7 530000 kr.

B 2. Drift av statliga vägar

1984/85 Utgift 3697592000 Reservation 2008344000

1985/86 Anslag 4193500000 1986/87 Förslag 4420000000

Från detta anslag betalas kostnaderna för de delar av vägverkets verksamhel som är hänförliga till driften av de slalliga vägarna, vissa förbättringsarbeten, vilka avser främst de sekundära och tertiära vägnäten, samt investeringsutgifter för vägverkets anläggningstillgångar.

Vägverket

Enligt 1979 års trafikpolitiska beslul skall omfallningen av driflinsatserna

medge alt vägnätet vidmakthålls samtidigt som insatserna ökar för aft höja 39

trafiksäkerheten på hela vägnälel och förbällra framkomligheten på de Prop. 1985/86: 100 delar av glesbygdsvägnätet som är av särskild betydelse för exempelvis Bil. 8 arbelspendlingsresor, skolskjutsar och näringslivets transporter. Dessa vägar är i många fall vägar med relativt liten trafikmängd.

Under etl flertal år har anslagen för driftverksamheten inle gett utrymme för att genomföra det trafikpolitiska beslutets intenfioner. Detla förhållande har tvingat fram en hård prioritering och trafikanpassning av driflinsatserna vilket förutom att det fört med sig ett uppdämt underhållsbehov också inneburit negativa effekter för trafikanterna på framför allt det lågtrafikerade vägnälel.

Under år 1984 fastställdes en ny femårsplan för driftverksamheten avseende åren 1985-89. De väghällningsmäl som prioriteras i femårsplanen är vidmakthållande, trafiksäkerhet och minskade transportkostnader. Planen är upprättad för två verksamhetsnivåer: Målnivån respektive Budgetnivån.

Del lägre verksamhetsallernativet, budgetnivån, utgår från 1985 års anslag realt oförändral under femårsperioden (ca 4450 milj. kr. exkl. investeringar i anläggningstillgångar i 1987 års penningvärde). Driflanslagen under de två första åren i perioden (1985 och 1986) ger utrymme för en verksamhetsvolym som motsvarar budgelnivån. Det innebär atl återhämtningen av del eftersläpande underhållsbehovet hittills varit myckel begränsad.

Budgetnivån beräknas ge möjligheter lill all dels vidmaklhålla en trafik-anpassad väghållningsstandard, dels bedriva en långsiktig återhämtning av det uppdämda underhållsbehovet. Avståndet lill den verksamhetsvolym som motsvarar det trafikpolitiska beslutet är dock avsevärt.

Vidmakthållandeåtgärderna är av stor betydelse då de indirekt också har stora positiva effekter på trafiksäkerhet, restid och transportkostnader. Budgetnivån innebär atl underhållsarbeten kan genomföras i en utsträckning som motsvarar den årliga förslitningen av vägnätet medan återhämtningen av de eftersläpande behoven måste pågå under en period av ca 15 år.

Traflksäkerhetsåtgärderna satsas i första hand på de oskyddade trafikanterna och på de mest Irafikerade vägarna där de största effekterna kan uppnås. En höjning av vinterväghällningsstandarden på de höglrafikerade vägama förväntas ge en betydande olycksreduktion samtidigt som transportkostnaderna kan sänkas.

Åtgärder för att minska transportkostnaderna inriktas särskilt på näringslivets transporter. Ökad bärighel eftersträvas på de vägar som är av slor betydelse för jord- och skogsbruk samt transportintensiv industri.

Inom ramen för budgelnivån prioriteras arbelen som är viktiga för servicenivån vinterlid, standarden på broar och beläggningar, framkomlighet samt trafiksäkerhet speciellt för oskyddade trafikanter. Därav följer att andra betydelsefulla driflåtgärder måste stå tillbaka. Bland dessa kan nämnas bärighetshöjande åtgärder och beläggning av grusvägar där taklen minskar avsevärt jämfört med lidigare.

Målnivån ger möjligheter att öka volymerna för etl flertal viktiga driftåt gärder som leder lill en bättre uppfyllelse av de viktigaste väghållningsmå len. Beräkningar visar på myckel goda samhällsekonomiska effekter av en högre måluppfyllelse inom dessa områden. Målnivån ulgår från elt drifl- 40

anslag som är 715 milj.kr./år högre än budgetnivån eller 5165 milj.kr. Prop. 1985/86: 100 exkl. investeringar i anläggningstillgångar (1987 års prisnivå). Bil. 8

Resursdimensioneringen inom driftorganisationen sker för atl på bästa sätt utföra femårsplanens verksamhet. En resursplan har upprättats baserad på verksamhetsplanens budgelnivå. Den beskriver resursbehov och långsiktig resursanpassning med beaktande av kraven på rationell produktion och arbetsgivaransvar. För all klara driftverksamhelens krav på hög beredskap och bred kompetens för all genomföra olika arbetsuppgifter fordras en bas av egen personal, maskiner och anläggningar.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill vad jag anfört i del föregående beräknar jag kostnadsramen för den statliga driflverksamheten år 1987 till 4170 milj.kr. För anskaffning av anläggningstillgångar beräknar jag 250 milj.kr. Förslaget innebär en ökning av anslaget för näsla budgelår med 226,5 milj. kr. lill lolall 4420 milj. kr.

I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägdriflen beräknas i slort fördela sig under år 1987. Sammanställningen visar även de ungefärliga kostnaderna för år 1986 (milj. kr.).

Plan 1986 1987

Föredraganden

53,0

74,0

78,0

1 806,5

1 900,0

1645,0

1 789,0

380,0

350,0

235,0

250,0

Central administration

Regional administration

Servicearbeten

Underhållsarbeten

Förbättringsarbeten

Anläjggningstillgångar

Summa anslag 4193,5 4420,0

Kostnadsramen för anslaget Drift av statliga vägar innefattar inle investeringar i anläggningstillgångar. Koslnadsramarna för år 1987 för anslagen Drift av slalliga vägar resp. Byggande av statliga vägar bör i princip bestämmas till samma belopp som anslagen. Det bör ingå i regeringens befogenheter atl i den mån arbetsmarknadsläget, kravet på ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra skäl motiverar del, bemyndiga vägverkel atl underår 1986 resp. år 1987jämka de föreskrivna koslnadsramarna för dessa år, t. ex. genom all under andra halvårel 1986 i förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel under de kalenderårsberäknade anslagen, som anvisas för verksamhetsåret 1987.

I syfte atl effektivisera väghållningsinsatserna och underiätta planeringen bör vägverket ha möjlighet atl göra mindre justeringar under ett enskilt år mellan drifl- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen. Därmed främjas en helhetssyn på väghållningsålgärderna.

Jag har beräknal 250 milj.kr. för invesleringar i anläggningstillgångar, varav 25 milj.kr.för anskaffning av datorutrustning. Det bör enligt min mening härutöver vara möjligt för vägverket alt långtidsförhyra (leasa) 41

anläggningstillgångar motsvarande elt anskaffningsvärde av 70 milj. kr.

Vägverket bör genom lämpligt avvägda beställningsbemyndiganden ges Prop. 1985/86: 100 möjlighet alt anskaffa de olika anläggningstillgångarna så ekonomiskl som Bil. 8 möjligt. Mot bakgrund av de av mig förordade invesieringarna anserjag att en lämplig nivå för beställningsbemyndigandet är 130 milj. kr. föraren 1988 och 1989 i 1987 års beräknade prisnivå. För år 1990 behöver verket erhålla elt nytt beställningsbemyndigande på 100 milj. kr.

Möjligheter bör skapas för en ny och bättre ordning när del gäller färjetrafiken. Gällande ordning innebär att en färjeförbindelse antingen anses vara allmän eller inle allmän. I del förra fallet svarar staten för samtliga koslnader för Irafiken. Indragning av en allmän färjeled innebär antingen atl förbindelsen läggs ner eller all den drivs som enskild färjeled med möjlighet till statsbidrag. Det allmänna intresset av en färjeled kan dock variera under dygnet. Del bör vara möjligl alt tudela ansvaret för trafiken. Staten bör kunna svara förden grundläggande irafik som är skälet till att färjeleden är allmän, medan kommuner och enskilda bör kunna få bestämma hur Irafiken skall ulformas i övrigt, dvs. främst under icke dagtid. Vägverket skulle då kunna erbjuda en mer omfattande service genom att uppträda som entreprenör och driva komplelteringsirafik i den omfattning som bygden finner lämplig.

För komplelteringstrafiken bör vägverkel kunna uppbära statsbidrag som för enskild färjetrafik. Anslaget B 7. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. bör få utnylljas för sådana ändamål. Resterande del av kostnaderna bör kommunen och trafikanterna svara för genom bl. a. avgiftsbeläggning av komplelteringstrafiken. Det bör ankomma på regeringen att göra de ändringar av förordningen (1979:788) om statsbidrag lill enskild väghållning som erfordras.

Enligt vad jag erfarit kommer chefen för civildepartementet senare denna dag atl redovisa att han avser all återkomma med förslag till regeringen alt i en särskild proposition föreslå riksdagen atl riksrevisionsverket frän den I juli 1986 övertar ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen. Mot bakgrund härav harjag inte beräknal några särkoslnader för revisions-kontoret vid vägverket.

Enligt min mening är det angeläget för vägverkets ledning all ulöver den externa redovisningsrevisionen ocksä ha en internrevision lill sitt förfogande. Detta förutsattes också i samband med den omorganisation som beslutades av riksdagen våren 1985 och som nu har genomförts vid verket. Arbetet vid denna bör vara inriktat på en allmän kontroll av atl verksamheten inom verkel bedrivs på ett ändamålsenligt, effeklivt och ekonomiskt sätt saml i enlighet med fastställda riktlinjer som gällande regler för befogenheter och ansvar.

I dagens situation med de krav som regeringen har ställt på verkel bör inlernrevisionen även biträda verkels ledning i del omfattande rationaliserings- och organisationsarbete som förestår verket i enlighet med mina lidigare förslag. Jag kommer senare alt återkomma till regeringen med förslag till hur kostnaderna vid revisionssektionen skall läckas.

42

Hemställan Prop. 1985/86:100

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen ""■ °

1. atl medge atl regeringen lämnar vägverket de beställningsbe myndiganden som jag förordal i det föregående,

2. all lill Drift av statliga vägar för budgelårel 1986/87 anvisa ell reservalionsanslag på 4420000000 kr.,

3. att medge atl regeringen vid behov när allmän väg för vilken staten är väghållare övergår lill kommunal eller enskild väghållning får låta vägverket överföra medel molsvarande gällande statsbidrag mellan detla anslag och anslagen B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator resp. B 6. Bidrag fill drift av enskilda vägar m. m.,

4. att godkänna alt jämkning av koslnadsramarna för åren 1986 och 1987 får ske i enlighel med del sagda,

5. atl godkänna all jämkning mellan drifl- och byggandeanslagen för den slalliga väghållningen får ske i enlighet med del sagda,

6. all godkänna alt komplelteringsirafik på allmänna färjeleder får bedrivas i enlighel med del sagda,

7. alt godkänna att vägverket får träffa hyresköpavtal och långtidsförhyra (leasa) anläggningstillgångar motsvarande etl anskaffningsvärde av 70000000 kr.

B 3. Byggande av statliga vägar

1984/85 Utgift 1294824000 Reservation 734855000

1985/86 Anslag 900000000

1986/87 Förslag 1000000000

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av slalliga vägar saml vissa förbättringsarbeten. Fr. o. m. år 1984 lämnas från anslaget bidrag till cykelleder m.m.i icke väghållande kommuner. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1979:627) om statsbidrag för cykelleder saml anordningar och åtgärder som främjar viss busslrafik (ändrad senast 1984:770).

Vägverket

I februari 1983 beslöt regeringen förordning (VVFS 1983:01) om flerårsplaner och fördelningsplan som rör väg- och gatuhållning. I förordningen anges att vid prioritering av byggnadsobjekt som kan komma i fråga i flerårsplanerna eller fördelningsplanen skall särskill beaktas möjlighelerna atl vidta åtgärder som

1. underlättar jord- och skogsbrukets samt industrins transporter, såsom ätgärder för aU minska Irafikinskränkningar vid tjällossning,

2. förbättrar trafiksäkerheten,

3. förbättrar den kollektiva irafikstandarden,

4. innebär väsentligt minskade driftkoslnader för vägar och gator,

5. innebär ersättning av större väganordningar, såsom ombyggnad och 43 förbättring av broar.

Förordningen innehåller även planeringsramar för upprättandet av fler- Prop. 1985/86: 100 årsplanerna. Ramarna, som anges i löpande priser, är så dimensionerade Bil. 8 att väg- och gatubyggande som kan komma alt ulföras av sysselsättningspolitiska skäl i huvudsak kan inrymmas i planerna.

De vägbyggnadsobjekl av olika slag som återfinns i de upprättade flerårsplanerna motiveras starkt av trafikanternas och näringslivets krav. Dessutom Utgör de ofta en förutsättning för fortsatt samhällsulbyggnad och en effektiv markanvändning. Vägverkets beräkningar visar att vägbyggandel ger god samhällsekonomisk avkastning inklusive förbättringar i miljön och markanvändningen saml positiva regionälpolitiska effekter. Genomförande av dessa objeki innebär dessulom ell betydande syssel-sältningstillskoft och påverkar inle nämnvärt landets imporlkoslnader.

Flerårsplanerna innehåller många angelägna vägbyggnadsobjekl som nya genomfarter och förbifarter vilka har stor belydelse för miljön i tätorter saml för all öka trafiksäkerheten och sänka transportkostnaderna. Planerna innehåller även förstärkningsåtgärder och beläggning på vägav-snift med permanent eller periodvis lägre tillåtet axel-/boggilryck än 10/16 ton. Andra ålgärder är ombyggnad av låga vägportar, smala broar, trånga vägskäl etc.

Antalet polisrapporterade olyckor beräknas minska med 900. Värdet på olycksreduklionen uppgår lill 250 milj. kr. Effekterna av minskade tids-och fordonskostnader beräknas uppgå lill 365 milj. kr.

Verket hemställer om ett anslag på 1550 milj. kr. för budgetåret 1986/87 avseende verksamheten under år 1987.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag anförde lidigare i fråga om vägbyggandet förordar jag att kostnadsramen för är 1987 bestäms till I 000 milj. kr. och att anslag begärs med samma belopp.

I det följande redovisas hur kostnaderna för vägbyggandet beräknas i stort fördela sig under år 1987 (milj. kr.).

Plan 1987

Föredraganden

Central administration 62,0 Regional administration 43,0 Byggande av riksvägar 550,0 Byggande av länsvägar 320,0 Bidrag till cykelleder m. m. 10,0 Utrednings- och utvecklings verksamhet 15,0

1000,0

Vägverket har i sin anslagsframslällning tagit upp vissa särskilda väg hållningsåtgärder. Det rör E4-Länken/Norra Länken, europaväg 6 i Hal lands län, vissa brofrägor, bryggor i Stockholms län samt behovet av rastplatser. 44

När del gäller frågan om E4-Länkens och Norra Länkens ulbyggnad i Prop. 1985/86:100 Slockholms län har vägverkel på uppdrag av regeringen redovisat en Bil. 8 samordnad utbyggnadsplan m. m. för dessa trafikleder. Vägverket har anmält aft för en ulbyggnad av dessa objeki enligt den föreslagna lidsplanen krävs all anslagen till byggande av statliga vägar och slatskommunvägar höjs ulöver planeringsramarna för åren 1987-1993. Jag har lidigare redovisat hur jag har beräknat anslagen för vägbyggandel under år 1987 saml all gällande vägplaner bör revideras med sikte på all nya flerårsplaner och fördelningsplan skall fastställas för åren 1988-1997.

Regeringen har givit vägverkel i uppdrag all la fram en arbetsplan för motorväg på väg E6 mellan Varberg och Långås i Hallands län. Arbetsplanen fastställdes av regeringen den 13 juni 1985. Vägverket har i sin anslagsframställning förutsatt att extramedel ställs till förfogande för finansiering av den kostnadsökning som ulbyggnad i motorvägsstandard medför. För den av regeringen beslutade ulbyggnaden av väg E6 som motorväg i Hallands län på nämnda sträcka är jag inte beredd atl beräkna extra medel. Utbyggnaden får ske inom ramen för lillgängliga medel.

Vägverket redovisar atl en betydande del av brobeslåndet på stalsvägnälel utgörs av äldre broar. Ell behov av tolal ersättning av etl antal av de äldsta mest skadade broarna finns nu. Dessa nödvändiga reinvesteringar ingår inle i de långsiktiga planerna för drifl eller byggande. Behovet av årliga reinvesteringar i broar utöver lidigare kända behov beräknas till ca 50 milj.kr. Vägverket anmäler atl delta kan föranleda senareläggning av andra objeki i flerårsplanerna. Jag har ingen erinran mot atl vägverkel, när akuta behov uppstår av reinvesteringar i broar, på vanligt säll gör de omprioriteringar i flerårsplanerna som erfordras för atl säkra framkomligheten på vägarna. Med den möjlighet som jag lidigare föreslagit för vägverket atl kunna omfördela medel mellan drifl- och byggandeanslagen bör sådana omprioriteringar underlättas.

Vägverkel redovisar vidare en utredning om bryggbeståndet och de trafikbehov som föreligger i Stockholms läns skärgård. Koslnaderna för en upprustning av de allmänna bryggorna har beräknats till ca 28 milj. kr. För byggande och upprustning av enskilda bryggor har medelsbehovet beräknals lill ca 12 milj. kr. Jag anser i likhel med vägverket all ålgärder som syfiar till en förbättrad transportförsörjning och elt underlättande av förbindelserna inom skärgårdsområdet är angelägna. Liknande behov men i mindre omfattning lorde finnas i andra delar av landel. Jag är inte beredd att föreslå särskilda medel för ändamålet men föreliggande behov bör uppmärksammas i vägverkets planering och fördelning av medel mellan länen.

Slutligen har vägverket redovisat all behovel av rastplatser har utretts. Eft genomförande av utredningens förslag medför investeringar i nya rast platser om totalt 100 milj.kr.samt alt driftkostnaderna för rastplatserna ökar med mellan 10 och 15 milj. kr. Det är angeläget all förbättra möjlighe terna för trafikanterna atl finna platser som tillgodoser deras behov av rast, vila och avbrott i bilkörningen. Fler och bättre rastplatser innebär en förbättrad trafikanlservice men medför också en förbättrad trafiksäkerhet. Enligt min mening bör vägverket gå vidare med atl utveckla olika former 45

av rastplatser. Del är därvid inte givet atl staten skall stå för alla de Prop. 1985/86: 100 koslnader som är förenade med en sådan ulbyggnad. Statens koslnadsan- Bil. 8 svar begränsas till sådana anläggningar som är väganordningar enligt väglagen (1971:948). Vägverket bör sträva efter atl kommuner och kommersiella intressenter i övrigl deltar i finansieringen av utbyggnaderna och kostnaderna för skötseln av dessa rastplatser. Jag är inle beredd all nu föreslå särskilda medel för ändamålet men föreliggande behov bör uppmärksammas i vägverkets driftplanering. I den mån det rör sig om större anläggningar får dessa på sedvanligt sätt prioriteras i vägbyggnadsplanerna.

Jag går nu över till alt redovisa den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning.

Invesieringarna enligt handlingsplanen syfiar lill all på olika säll förbällra betingelserna för gods- och persontransporter mellan och genom de nordiska länderna. I handlingsplanen som primärt omfattar åren 1986-1990 har lagits med infraslrukturinvesleringar för sammanlagl mer än 2,5 miljarder NOK. Väginvesteringarna har beräknats uppgå till 1,7 miljarder och järnvägsinvesleringarna till 0,8 miljarder NOK.

1 Sverige har byggandet av två av de tre vägobjekt som ingår i den nordiska handlingsplanen påbörjats. Regeringen har uppdragit åt vägverket all bygga två objeki på väg E6 för en beräknad kostnad av 50 milj. NOK. Objekten "Bro över SJ vid Skee" och "Skogar - Svinesund" kommer all vara klara i slutet av år 1986.

Regeringen har vidare ijanuari 1985 uppdragit åt vägverkel alt projektera en ca 40 km lång motorväg mellan Stenungsund och Uddevalla. Projekteringsarbetet beräknas kosla ca 60 milj. NOK. Arbetet bedrivs skyndsamt så alt vägbygget skall kunna påbörjas senasi under år 1987. Byggtiden beräknas till nära 5 år. Motorvägen skall kunna öppnas för Irafik år 1991. Byggkostnaden för den billigaste av de många alternativa sträckningarna som nu sluderas beräknas lill nära 800 milj. NOK i 1985 års prisnivå. Det är ca 300 milj. NOK mer än som beräknades i handlingsplanen.

De nämnda väginvesteringarna avses finansieras genom den särskilda låneordning som tillskapats i samband med den nordiska handlingsplanen. Avsikten är att lånet skall vara ränte- och amorteringsfritt under byggnadstiden för vägarna. Kapilaltjänstkoslnaderna för väginvesteringarna beräknas med denna ordning all falla ut första gången år 1992.

I fråga om vägplaneringen harjag tidigare redovisat atl en samordning med annan investeringsplanering inom kommunikationssektorn bör genomföras. Övergången lill treåriga revideringsinlervall fordrar ändringar i vägkungörelsen (1971:954) och förordningen (1982:853) om statsbidrag lill väg- och gatuhållning. Det bör ankomma på regeringen att göra detta.

Nya vägplaner kommer som jag lidigare redovisal atl gälla för åren 1988- 1997. Jag kommer senare atl på samma säll som vid lidigare revide ringstillfällen föreslå regeringen särskilda anvisningar för planeringen. Ef ter samråd med chefen för finansdepartementet har planeringsramarna bedömls kunna uppgå till 1000 milj.kr.per år i 1987 års prisnivå för del statliga vägbyggandel och 360 milj. kr. per år för det staiskommunala väg byggandel. 46

För det statliga vägbyggandet harjag vidare bedömt att vägverket bör Prop. 1985/86:100 hålla en planeringsreserv av färdigprojekterade vägbyggnadsobjekt. Om- Bil. 8 fattningen av denna planeringsreserv bör vara sådan att vägbyggnadsobjekt för i genomsnitt 200 milj. kr. per år kan bedrivas ulöver de objekt som ingår i vägplanerna för resp. år. Objekten i planeringsreserven bör ansluta lill vägplanerna och snabbi kunna sältas i gäng när sysselsättningsläget så kräver. För alt vägverket skall ha beredskap och kompelens för elt vägbyggande enligt vad jag nu har förordal bör verkels byggnadsorganisalion baseras på en miljard kr.i ordinarie anslag i 1987 års prisnivå och härutöver en planeringsreserv som uppgår lill 200 milj. kr. per år.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

1. alt godkänna den av mig förordade ändringen av vägplaneringen

2. atl lill Byggande av statliga vägar för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservationsanslag på I 000000000 kr.

B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

1984/85 Utgift 995706000 Reservation 246863000

1985/86 Anslag 751000000

1986/87 Förslag 651000000

Från anslaget lämnas i mån av tillgång på medel driflbidrag lill slatskommunvägar och väg- och galuanläggningar för kollektiv persontrafik med 95% av del belopp som kostnaden för driften beräknas till. Bidragsunderiaget skall grundas på normkostnader för olika typer av driflåtgärder. Normkostnaderna bestäms av vägverket efter samråd med Svenska kommunförbundet. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag lill väg- och gatuhållning m. m. (ändrad senast 1985:670).

Vägverket

För alt bidrag skall kunna ulgå med 95 % beräknar vägverkel en ökning av anslaget med 402 milj kr.till I 153 milj.kr. Enligt huvudförslaget beräknar verket anslaget till 839 milj. kr. Verkel hemställer atl 1 153 milj. kr. anvisas som anslag för bidragsårel 1987.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medelsbehovet till 651 milj. kr.

Förbrukningen under anslaget beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.

47

: 8 Prop. 1985/86: 100

milj.kr. Bil. 8

Central och regional administration 1.9

Forskning och ulveckling 1,0

Bidragsbelopp 648,1

651,0

De väghållande kommunerna är 109 till antalet vid ingången av år 1986. Jag har i del föregående redovisat mina förslag i fråga om minskade statliga bidrag lill de väghållande kommunerna. Jag har också redovisal alt jag senare avser föreslå regeringen alt tillkalla en särskild utredare med uppgift alt närmare utreda väghållningsansvarel i tätorter. Med hänvisning lill atl hithörande frågor kommer all studeras närmare finner jag det nu inle vara motiverat alt föreslå en ändring av den i förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m.m.angivna bidragsprocenten för driftbidragei lill en väghållande kommun.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen ger riksdagen till känna vad jag har anfört i fråga om de statliga bidragen till de väghållande kommunerna samt föreslår riksdagen

atl till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservafionsanslag på 651 OOOOOO kr.

B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

1984/85 Utgift 423 175000 Reservation -90123000

1985/86 Anslag 340000000

1986/87 Förslag 360000000

Från detta anslag lämnas från och med år 1984, i mån av tillgång på medel, bidrag med 70% av koslnaderna lill byggande av slatskommunvägar, cykelleder och väg- eller galuanläggningar för kollektiv personlrafik. Till byggande av spåranläggningar för lokal kollekfiv persontrafik ulgår fr.o.m. år 1985 bidrag med 70% av kostnaderna. Särskilda bidrag lill större byggnadsobjekl utgår enligt av vägverket fastställd fördelningsplan för tio år. Till mindre anläggningar, cykelleder m. m. lämnas generella bidrag. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag fill väg- och gatuhållning m. m. (ändrad senast 1985:670).

Vägverket

I februari 1983 utfärdade regeringen direktiv för upprättandet av planerna i förordning om flerårsplaner och fördelningsplan som rör väg- och gatuhållning.

48 För byggande av slatskommunvägar utgår bidrag i mån av tillgång på Frop. 1985/86:100 medel enligt fastställd fördelningsplan avseende perioden 1984-1993. Bil. 8

Vid en medelstilldelning enligt förordningen om flerårs- och fördelningsplaner (550 milj.kr. år 1987) erhålls följande effekter efter den första femårsperiodens slut.

Antalet trafikolyckor förväntas minska med ca 700. Värdet på olycksreduklionen uppgår lill 120 milj. kr.

Effekterna av minskade tids- och fordonskostnader beräknas uppgå lill 205 milj.kr. Miljövinsterna är stora vid tälortsobjekt, antalet personer störda av buller bedöms minska liksom antalet berörda av barriäreffekler. Därtill skall läggas effekten av förbättrad markanvändning i tätorterna.

Vägverket föreslår all 550 milj. kr. anvisas för budgetåret 1986/87 (verksamhetsåret 1987).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag lidigare anfört om byggandeverksamhelen förordar jag ett anslag på 360 milj.kr. för verksamhetsåret 1987. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt (milj. kr.).

Bidragsår 1987

Plan

Central och regional administration 12,0

Generellt bidrag 50,0

Särskilt bidrag 298,0

360,0

Jag har i det föregående tagit upp frågan om ett utökat kommunall kostnadsansvar för de investeringar som delvis finansieras med statsbidrag från detla anslag. Enligt nuvarande ordning lämnas, i mån av tillgång på medel, bidrag med 70% av koslnaderna för bidragsberälfigade objeki.

Enligt mina förslag i del föregående bör fr. o. m. år 1987 bidrag lämnas, i mån av tillgång på medel, med 50% av kostnaderna för byggande av slatskommunvägar, cykelleder, väg- eller galuanläggningar för kollektiv persontrafik saml spåranläggningar för.lokal kollektiv persontrafik. Del bör ankomma på regeringen att göra de ändringar i förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning som föranleds härav.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen lill kommunal väg- och gatuhållning m. m.,

2. all till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1986/87 anvisa elt reservalionsanslag på 360000000 kr.

4 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. Prop. 1985/86: 100

Bil. 8 1984/85 Ulgift 496020000 Reservation 38432000

1985/86 Anslag 331000000

1986/87 Förslag 360500000

Från detla anslag lämnas bidrag till drifl av enskilda vägar enligt förordningen (1979:788) om statsbidrag lill enskild väghållning (ändrad senast 1984:771). Bidrag ulgår till sådan väg som inte är av ringa längd under förutsättning att koslnaderna för vägen är skäliga med hänsyn lill nyttan av den. I övrigl baseras bidragsgivningen på vägens användningssätt, användare och belägenhet. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel. Bidraget är differentierat med avseende på vägens karaktär och utgår enligt följande: 80 % lill Genomfartsvägar 70 % lill Utfarts- eller uppsamlingsvägar för fast boende och

Utfarts- eller uppsamlingsvägar för näringslivet 50 % till Utfarts- eller genomfarlsvägar för det rörliga friluftslivet 40 % till Utfarts- eller uppsamlingsvägar för boende inom bebyggelseområden saml Uppsamlingsvägar för fritidsbebyggelse

Vägverket

Medelsberäkningen för år 1987 har skett mot bakgrund av riksdagens beslut om ell nyll differentierat bidragssystem. Vägverkets äskande, 450 milj. kr., utgör vidmaklhållandenivå för del befintliga statsbidragsvägnätet så alt kapitalförstöring inte sker och så atl framkomlighet tryggas. Nyin-tagning av vägar har beräknals lill ca 10 milj.kr. Härtill kommer ungefär drygt 50 milj. kr. till uppruslning.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört förordar jag alt anslaget för budgetåret 1986/87, tas upp med 360,5 milj.kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär föjande sätt (milj. kr.).

Bidragsår 1987

Plan

Administration och rådgivning 24,0

Bidragsbelopp 333,7

Bidrag till järnvägskorsningar 2,8

360,5

I syfte all effektivisera väghållningsinsalserna och underlätta planeringen bör vägverket ha möjlighet att göra mindre justeringar under ett enskilt år mellan drift- och byggandeanslagen för den enskilda väghållningen. Därmed främjas en helhetssyn på väghållningsålgärderna.

50 Hemställan Prop. 1985/86: 100

, u n f ,= •, Bil. 8

Jag hemställer atl regeringen toreslar riksdagen

1. all godkänna den av mig förordade möjligheten att omfördela bidragsmedel mellan drifl- och byggandeanslagen för enskilda vägar,

2. all till Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag på 360500000 kr.

B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar

1984/85 Ulgift 21 139000 Reservation 10358000

1985/86 Anslag 30000000

1986/87 Förslag 30000000

Från anslaget lämnas bidrag lill byggande av enskilda vägar enligt samma regelsystem som gäller för anslaget Bidrag lill drifl av enskilda vägar m.m.med högsl 70% av skäliga koslnader. Under vissa förutsättningar kan bidraget höjas lill högsl 85%. Bidrag ulgår i mån av tillgång på medel.

Vägverket

Anslaget har under en lång följd av år varit nominellt oförändral 30 milj. kr. Detta har medfört att endast en del av de mest angelägna objekten i glesbygdsområdena kunnat åtgärdas.

År 1982 utfördes en behovsinvenlering på del enskilda slatsbidragsvägnälel som underlag för vägverkels bedömning av behovet av byggandeåtgärder på längre sikl. Investeringsbehovet har därvid fastställls utifrån en mycket hård avgränsning av vilka objeki som kan komma i fråga för byggandeålgärder. De objeki som medtagits är vägar med belydande trafik och med väsenilig belydelse för näringslivels transporter. Endasl enkla ålgärder har beräknats som punktförbältringar på vägavsnitt. Härigenom kan ca 200 angelägna broobjekl startas under en femårsperiod. Det totala behovet av byggandeåtgärder uppgår till 1000 milj.kr.och bedöms av vägverket kunna genomföras under en 15-årsperiod.

Vägverket begär elt anslag på 72 milj.kr.och medger all de sämsta vägobjekten på del befinlliga vägnätet med väsenilig belydelse för näringslivet och förhållandevis betydande trafik kan åtgärdas. Med denna planeringsnivå kan 200 synneriigen angelägna broobjekl startas under en femårsperiod.

Föredragandens överväganden

Jag förordar atl anslaget tas upp med oförändrat belopp, dvs. 30 milj. kr. för nästa budgetår.

. j Prop. 1985/86: 100

Plan_____________________________________________ Bil. 8

Administration och rådgivning 5,8

Bidragsbelopp 24,2

30,0

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgelårel 1986/87 anvisa elt reservationsanslag på 30000000 kr.

B 8. Tjänster till utomstående

1984/85 Utgift 22245000

1985/86 Anslag 30215000

1986/87 Förslag 31900000

Från anslaget betalas vissa koslnader inom vägverkel för planering av beredskapsarbelen m. m.

Vägverket

Verket begär ett anslag på 32300000 kr.för budgelårel 1986/87 avseende verksamheten under år 1987.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget för budgetåret 1986/87 lill 31,9 milj. kr.

Under hösten 1985 drabbades delar av Svealand och södra Norrland av omfattande översvämningar, vilket föranleder vägverket alt vidta en rad exlra ålgärder. Koslnaderna för dessa åtgärder är i dagsläget svåra atl uppskatta. Jag föreslår atl anslaget får användas även för väghållningsålgärder som krävs till följd av översvämningarna. Jag avser senare atl återkomma lill regeringen med förslag i fråga om storieken av del överskridande av anslaget som kan bli aktuellt.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen alt godkänna vad jag har anfört om användningen av anslaget för vissa väghållningsåtgärder med anledning av översvämningarna under hösten 1985 saml

atl till Tjänster till utomstående för budgelårel 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 31900000 kr.

52 B 9. Vägverket: Försvarsuppgifter Prop. 1985/86:100

Ril 8

1984/85 Utgift 33 282000 Reservafion 30109000

1985/86 Anslag 28700000

1986/87 Förslag 35300000

Vägverket

Från anslaget betalas koslnader inom vägverket för planering m. m. saml investeringar vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar. Defta anslag är ett kalenderårsanslag och avser framföriiggande kalenderår. Anslaget avser således år 1987. Vägverkel begär i sin högsta planeringsnivå ell anslag på 35,5 milj. kr. för näsla budgetår.

Delposten Försvarsuppgifter, drift under anslaget omfattar den verksamhet som skall lillgodose totalförsvarels krav på väghållning under beredskapsfillslånd och krig och den planläggning i fred som erfordras härför. Försvarsutbildning av verkets personal fömtsäfts kunna pågå i oförändrad omfaftning under planeringsperioden.

Delposten Försvarsuppgifter, investeringar under anslaget omfattar anskaffning av reservbromateriel och reservdelar för verkets färjor, fordon och maskiner.

Föredragandens överväganden

Chefen för försvarsdepartementet har lidigare i dag anmält bl. a. programplanen för det ekonomiska försvaret och därvid redovisal sin syn på delfunktionen Vägar. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1986/87 till 35300000 kr., dvs. en ökning med 6600000 kr.

Plan Kr.

Försvarsuppgifter, drift 9200000

Försvarsuppgifter, investeringar 26 lOOOOO

35300000 Vägverket bör genom etl lämpligl avvägt beställningsbemyndigande ges möjlighet alt anskaffa reservbromateriel så ekonomiskl som möjligt. Mot bakgrund av de av mig förordade investeringarna anserjag att etl lämpligt beställningsbemyndigande för år 1988 är 10 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

1. alt medge atl vägverkel lämnas del beställningsbemyndigande som jag förordal i del föregående

2. att fill Vägverket: Försvarsuppgifter för budgelårel 1986/87 anvisa ell reservationsanslag på 35300000 kr.

c. Trafiksäkerhet p™p- i- '

Bil. 8

Trafiksäkerhelsverkel är cenlral myndighet för uppgifter rörande irafikreg-lering, fordonskonlroll, förarutbildning, körkort, bil- och körkortsregistrering, trafiksäkerhetsinformalion och allmänl trafiksäkerheisarbete. Det åligger verket särskill alt samordna Irafiksäkerhetsarbetel.

Verksamheten finansieras genom tre anslag (anslag C I-C 3).

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) är den riksorganisation som verkar som företrädare för och samordnare av det frivilliga irafiksäkerhetsarbetel. Föreningen erhåller statsbidrag för sin stadgeenliga verksamhel (anslag C 4).

Förbättrad samordning

Trafiksäkerhelsarbelel uiförs av många myndigheter, organisationer och enskilda. Endast ell fåtal av dem har trafiksäkerheisarbete som sin huvudsakliga uppgift. Del är en styrka för irafiksäkerhetsarbetel alt del engagerar många och atl del berör många samhällsområden. Detla förhållande gör del dock viktigt atl arbetet organiseras och samordnas på elt ändamålsenligt säll.

Riksdagens revisorer (Fördelningen av ansvaret för väglrafiksäkerhe-ten, rapport 1984/85: I) har granskat ansvarsfördelningen i frågaom väglra-fiksäkerheten. Syftet var all ge en överblick över de olika slalliga myndigheter, kommunala organ och enskilda organisafioner som är engagerade i trafiksäkerhetsarbetet, deras arbetsuppgifter samt de samarbetsformer och styrsystem som tillämpas. Riksdagsrevisorernas förslag förelades riksdagen i februari 1985.

Med anledning av riksdagens beslul (TU 1983/84:2, rskr 21) tillsatte regeringen en utredningsman med uppgift atl förutsättningslöst studera ekonomiska och andra konsekvenser av en ökad samordning av trafiksäkerhelsarbelel. Utredningsmannen redovisade sill förslag i januari 1985 (Ds K 1985: I, Samordnad trafiksäkerhet).

Såväl riksdagsrevisorerna som utredningsmannen kom lill den slutsatsen alt trafiksäkerhetsverkels samordnande roll när del gäller trafiksäkerhelsarbelel bör stärkas.

Mol bakgrund av nämnda utredningsarbete redovisade regeringen i skrivelse till riksdagen (1984/85: 164) att trafiksäkerhelsverkel skulle vara kvar som egen myndighet och ha ansvaret för samordningen av trafiksäkerhets-arbetet. Av redovisningen framgick också atl etl råd för samordning och planering skulle knytas lill trafiksäkerhelsverkel saml att ett stabsorgan, planeringsenhelen, skulle inrättas vid verket.

Riksdagen anslöt sig till föredragandens bedömning (TU 1984/85: 19, rskr 240).

Regeringen har därefter beslulal om ny instruktion för trafiksäkerhets- verket samt utsett ledamöter i rådet för samordning och planering. I rådet ingår förutom generaldirektören för trafiksäkerhelsverkel representanter för rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, vägverkel, transportforskningsbe redningen, skolöverstyrelsen. Landstingsförbundet, Svenska kommunför- 54 bundet och NTF.

Regeringen har vidare uppdragit ål verkel alt inrätta en planeringsenhel. Prop. 1985/86: 100

På uppdrag av regeringen har statskontoret i samråd med Irafiksäker- Bil. 8 hetsverket övervägl vilka ålgärder som bör komma lill stånd i avsikt atl dels uppnå ytterligare rationaliseringar i verksamheten, dels medverka lill all Irafiksäkerhetsarbetel ges ytterligare slagkraft. Statskontoret har den I november 1985 överlämnal sitt förslag till regeringen.

Statskontorets rapport behandlar behovet av en samordning av irafiksä-kerhelsinformationen och ell förbättrat slalistiksystem, Irafiksäkerhetsarbetel på väg saml den regionala samordningen. Statskontoret framför vidare atl en översyn av trafiksäkerhetsverkels organisafion är angelägen mot bakgrund av verkets nya roll. En sådan översyn bör inledas sedan erfarenheter vunnits av arbetet inom rådet för samordning och planering och inom planeringsenhelen.

Jag kommer all kommentera statskontorets förslag under resp. anslag. Delta gäller dock inte för förslaget om slalistiksystem eftersom trafiksäkerhelsverkel redan har regeringens uppdrag all se över denna fråga.

C 1. Trafiksäkerhets verket: Trafik och administration

1984/85 Ulgift 22781000

1985/86 Anslag 24570000

1986/87 Förslag 25057000

Trafiksäkerhelsverkel leds av en styrelse. Chef för verkel åren generaldirektör. Inom verkel finns fyra byråer, nämligen trafikbyrån, fordonsbyrån, körkortsbyrån och kanslibyrån samt en avdelning för bil- och körkortsregistren m. m. Därutöver finns under generaldirektören en planeringsenhet och en juridisk enhet. För förarprov, fordonsbesiklning, informations- och utbildningsuppgifter samt tillsyn av efterlevnaden av trafik-reglerande bestämmelser finns en regional organisaiion med sju distrikt.

Från delta anslag betalas löner och omkostnader för verkels styrelse, trafikbyrån saml vissa Ijänster inom kanslibyrån, den regionala organisationen, planeringsenhelen och den juridiska enheten. Vidare inryms verkels koslnader för informationsverksamheten samt malerialundersökning-ar och utredningar under detta anslag.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Trafiksäkerhetsverket följer och analyserar ulvecklingen av antalet trafik-olycksfall. Verksamheten utgör underlag för förslag till åtgärder inom trafiksäkerheisområdet.

Ulöver forfiöpande arbete med föreskrifter och anvisningar om trafik-och vägmärken sprider verkel genom handböcker och informalionsrap-porter kunskap och råd avseende trafikmiljön.

Trafiksäkerhetsverkels informationsverksamhet är inriktad på informa lion om lagar, förordningar och andra bestämmelser samt bakomliggande motiv. En uppgift för verket är alt samordna Irafiksäkerhelsinformalionen i hela landet. 55

Vad gäller trafikundervisningen i skolorna har verkel elt stort ansvar och verksamheten inom skolområdet tillhör ett av trafiksäkerhetsverkels högt prioriterade informationsområden.

Antalet bilförare över 65 år kommer under de närmaste åren att öka kraftigt. Vid trafikolyckor får äldre bilförare i genomsnitt svårare skador än yngre. För information om och lill äldre bilförare erfordras en anslags-förstärkning med 450000 kr.

Trafiksäkerhelsverkel har i sin anslagsframslällning föreslagil följande

1. Pris- och löneomräkning m. m. I 430000 kr.

2. Huvudalternativet innebär en höjning av anslaget med 1 040000 kr. Huvudalternativet innebär en jämn minskning av anslaget med fem

procent under en treårsperiod.

Huvudalternativet kan uppnås genom dels en minskning av lokalkostnader och expensmedel, dels en reducering av medel för materialundersökningar m. m.

3. För sin informationsverksamhet beräknar trafiksäkerhelsverkel ett ylleriigare medelsbehov av 450000 kr. Den utökade informationsverksam heten gäller området äldre bilförare.

Trafiksäkerhetsverket har vidare beräknat effekten av den tidigare beslutade indragningen av sju informationssekreterare lill en reducering av lönemedlen under anslaget med 1 200000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår beräknas medel för verksamheten enligt huvudförslaget. Kostnaden för den inrättade planeringsenhelen har beaktats. Jag delar trafiksäkerhetsverkels uppfattning atl medel erfordras för alt initialt ta fram ett faktamaterial kring äldre bilförare. För budgetåret 1986/87 bör ett engångsbelopp om 450000 kr. avsättas för detla.

1985/86

Beräknad änd

Iring 1986/87

innn-tni

1 wUVJ ItXl

kr.

Trafiksäker-

Huvud-

Före-

hetsverket

alternativ

dragande

Personal

60 - 7

Anslag

Förvaltningskostnader

-632

-446

(därav lönekostnader)

(11472)

(-635)

(-506)

Lokalkostnader

- 97

Informationsverksamhet

5 360

+ 880

+430

+880

Materialundersökningar,

utredningar m. m.

+ 139

+ 150

Övriga utgifter

24571

-1-290

-160

-f487

Uppbördsmedel

Ersättning för uppdrag

-1

0 24570

+290

-160

+487

Trafiksäkerhelsverkel har i sin anslagsframställning särskilt redovisat del arbeie verket för närvarande bedriver med all se över sin normgivning gentemot näringslivet. Della ansluter till del arbeie som inom regeringskansliet bedrivs av den s. k. normgruppen inom industridepartementet.

56 Jag ser positivt på atl trafiksäkerhelsverkel, såsom redovisats, ägnar Prop. 1985/86: 100 dessa frågor stor uppmärksamhet. 1 sammanhanget vil! jag särskill under- Bil. 8 stryka det önskvärda i att verket i samhällsekonomiska kostnads/intäkls-lermer belyser konsekvenserna av gällande resp. nya regler.

Den av statskontoret förordade översynen av trafiksäkerhetsverkels organisation är en fräga som verkel självt bör besluta om.

Vidare bedömer jag all de samordningsproblem på informationsområdet som kan finnas mellan trafiksäkerhelsverkel och NTF och som statskontoret undersökt bör få sin lösning i det arbeie som kommer atl ske inom rådet för samordning och planering. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag

au regeringen föreslår riksdagen aft fill Trafiksäkerhetsverket: Trafik och administration för budgetåret 1986/87 anvisa etl förslagsanslag på 25 057 000 kr.

C 2. Trafiksäkerhetsverket: Fordon och körkort

1984/85 Ulgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

1000 Från della anslag betalas löner och omkostnader för fordonsbyrån, körkortsbyrån samt de delar av kanslibyrån, den regionala organisationen, planeringsenheten och den juridiska enheten som inle betalas från anslag C I. Förarprov och fordonsinspeklion är de största verksamhetsgrenarna.

Inkomster genom avgifter knutna till verksamheten tillförs trafiksäkerhetsverket.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

För närvarande pågår en översyn av gällande föreskrifter inom fordonsområdet. Meddelade föreskrifter anpassas i görligaste mån fill motsvarande utländska bestämmelser och standard så all tekniska handelshinder och andra olägenheter undviks. Verket deltar i belydande utsträckning i del internationella bestämmelsearbelet.

Verkels regionala organisaiion bedriver flygande inspektion, inspektion av begagnade bilar hos bilhandlare, tekniska undersökningar av fordon som varil inblandade i trafikolyckor saml medverkar vid bedömningen av handikappades behov av särskild fordonsutrustning.

Arbelel med all utveckla de praktiska och teoretiska förarproven fortsätter. Vidare bedrivs en omfattande provförrättning. Under budgetåret 1986/87 beräknas 213000 körprov och 200000 förhör bli genomförda.

I sin anslagsframställning redovisar trafiksäkerhelsverkel resultatut vecklingen inom förarprovs- och fordonsverksamhelen. Redovisningen har senare kompletterats i samband med verkets årliga taxeöversyn. Ver kel har angivit alt del inte föreligger något allmänt behov av avgiftshöjning ar för år 1986 men att viss kostnadsanpassning bör göras av framför allt 57 förarprovsavgifterna. En höjning med ca 5% har föreslagits.

Trafiksäkerhelsverkel har ansvaret för den centrala samordningen av Prop. 1985/86: 100 Irafiksäkerhetsarbetel. Det är därför naturligt alt verkel även ansvarar för Bil. 8 den regionala och lokala samordningen. Verket avser att genom en omfördelning av resurserna inom den regionala organisationen förbällra den regionala myndighelssamordningen.

Föredragandens överväganden

I likhet med föregående budgetår bör del av överskottet inlevereras till staten. Jag kommer att föreslå regeringen all trafiksäkerhetsverket skall inleverera 20 milj.kr.

Verkets avsikt alt omfördela resurser för all stärka den regionala myndighelssamordningen stämmer väl överens med statskontorets förslag. Det bör vara en fråga för trafiksäkerhelsverkel att närmare besluta om arbetets organisering.

Tillsyn och kontroll

Arbetarskyddsstyrelsen har enligt sin instrukfion bl. a. den cenlrala tillsynen över arbelslidslagsliftningens efterlevnad. Arbetarskyddsstyrelsen är vidare chefsmyndighet för yrkesinspektionen. Inspektionen har den närmare tillsynen över efterlevnaden av arbetstidsbestämmelserna, bl.a. föreskrifterna om förares arbetstid m. m.

Vid yrkesinspektionen finns 19 yrkesinspektionsdistrikt av vilka 14 omfattar vardera etl län och övriga vardera två län. I varje distrikt finns en distriktschef och yrkesinspektörer.

Tillsynen av förares arbetstid uiförs av särskilda tjänstemän - vägtrafik-inspektörer. De är f. n. 14 och tjänstgör två och två vid sju olika yrkesin-speklionsdistrikt men utövar fillsyn även inom övriga 12 distrikt.

De kontroller av förares arbetstid m. m. som vägtrafikinspektörerna företar utförs ofta i samband med flygande inspektioner där personal från polisen och trafiksäkerhelsverkel också deltar. Inspektionerna sker för kontroll av fordons beskaffenhet och utrustning och uiförs av därtill förordnade polismän eller av trafiksäkerhetsverkets bilinspektörer.

Enligt min bedömning är arbelstidsbeslämmelserna inle av sådant slag atl deras efterlevnad nödvändigtvis behöver kontrolleras av en speciell yrkeskår - väglrafikinspeklörerna. Man lorde myckel väl efter viss utbildning kunna använda även annan personal för detla ändamål liksom man skulle kunna använda väglrafikinspeklörerna för fordonskonlroller.

Genom alt överföra tillsynen över förares arbetstid lill trafiksäkerhelsverkel erhålls en större och mer flexibel organisation än den nuvarande. En sådan organisaiion får slörre samlade resurser och kan därför utföra bredare kontroller inom stora geografiska områden. Samtidig kontroll kan sålunda ske av fordonen, viktbestämmelserna och arbetsfiden.

På anförda skäl förordar jag efter samråd med chefen för arbetsmark nadsdepartementet att tillsynsverksamheten i fråga om förares arbetstid överförs lill Irafiksäkerhetsverket. Detta ligger också i linje med slalskon- lorels förslag om irafiksäkerhetsarbetel på väg. Den nya organisalionen 58

för fillsyn och kontroll av fordons- och arbelslidsbestämmelser som jag Prop. 1985/86: 100 förordar bör gälla från den I juli 1986. Det bör ankomma på regeringen atl Bil. 8 beslula om organisationens närmare utformning och de författningsändringar som behövs.

Tillsynsverksamheten förs lill verksamhetsområdet Fordon. Kostnaden beräknas lill 4,1 milj. kr. och läcks av fordonsavgifier.

1985/86 1986/87

milj.kr. milj.kr.

Inkomster

55,3

19,9

7,8

57,0 20,5

5,2

83,0

82,7

63,5 15,9 3,8

66,4

20,6

3,9

83,2

90,9

-0,2

-8,2

8,0

35,0

20,0

33,3

5,1

Förarprov

Fordon

Övrigt

Utgifter

Förarprov

Fordon

Övrigt

Resultat

Särskilda info. medel SärskUd inleverans Ackumulerat resultat

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

dels godkänna riktlinjerna för den omorganisation av tillsynsverksamheten som jag har förordal,

dels lill Trafiiksäkerhetsverket: Fordon och körkort för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag på 1000 kr.

C 3. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m. m.

1984/85 Utgift

1985/86 Anslag

1986/87 Förslag

1000 Från detta anslag betalas löner och omkostnader för trafiksäkerhetsverkels regisleravdelning. Verksamheten är indelad i områdena/o/-(io«, körkort, uppdrag och skyltar.

I verksamhetsområdet/orJo/i ingår bl.a. registrering av fordon och registerhållning av ägardata och fordonsuppgifter. En slor del av verksamheten gäller uppbörd av vägtrafikskalt.

Verksamhetsområdet körkort omfattar tillståndsprövning, förnyelse eller utbyte samt tillverkning av körkort. Vidare ingår registerhållning av uppgifter om körkortshavare.

Verksamhetsområdet uppdrag består av funktionerna informationsuttag och parkeringsanmärkningar. Informalion kan las ur registren på magnet band, lista eller etiketter eller genom anslutning av textskärm eller telex. 59 Verksamheten bedrivs på kommersiella grunder.

Parkeringsanmärkningssyslemet administreras av irafiksäkerhetsverket Prop. 1985/86: 100 som uppbär och redovisar felparkeringsavgifter och överlämnar obetalda Bil. 8 ärenden lill kronofogdemyndighet för indrivning.

Verksamhetsområdet skyltar omfattar tillverkning och distribution av registrerings-, saluvagns- och exportvagnsskyltar samt provisoriska skyltar.

Verksamheten är avgiftsfinansierad och koslnaderna för bil- och körkortsregistrering, framställning och distribution av körkort, registreringsskyltar m. m. täcks av registerhållnings- och skyltavgifter samt av särskilda avgifter för körkort. För atl läcka kostnaderna för uppbörd av vägtrafikskalt får verket också avräkna ell vissl antal kronor per fordonsskatt. En del av inkomsterna skall läcka koslnaderna vid länsslyrelsernas bil- och körkortsregisler.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Inom verket pågår en översyn av de större rutinerna vad gäller registrering och konlrollmärkessystemel.

Under år 1983 påbörjades del s. k.lioårsulbylel av körkort. Vidtagna rationaliseringar i körkortsrutincrna har förbilligat verksamheten för både trafiksäkerhelsverkel och posten vilket medfört lägre körkorlsavgifter för allmänheten. Efter en lopp under åren 1984 och 1985 av utbyten minskar volymen av ulbyleskörkort kraftigt under de närmasle åren.

Årligen ökar informationsullagen ur registren. Del gäller till övervägande del abonnemangsuttag och frågeverksamhet via lerminalanslutning-ar. Ralionaliseringar planeras som förenklar rutinerna för atl ta ul informationen. Verksamheten som sker på kommersiella gmnder beräknas generera ökade inkomster som gör del möjligl för verket alt hålla nere registerhållnings- och körkortsavgifierna.

Nuvarande system för utfärdande, betalning och redovisning av parkeringsanmärkningar ses över med syfte all åstadkomma en säkrare datafångst, färre invändningar från allmänheten saml större förståelse för systemet.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 redovisar trafiksäkerhelsverkel inkomst- och resultatutveckling. Redovisningen har senare kompletterats i samband med verkels årliga laxeöversyn. Verkel har bedömt all samlliga avgifter för verksamheten kan hållas oförändrade under år 1986.

De avgifter som tas ul för bil- och körkortsregisterområdel skall i första hand täcka trafiksäkerhetsverkels och länsslyrelsernas koslnader. Vidare inlevereras till statsverket 5% av inkomsterna under anslaget för att täcka vissa övriga verksamhelsanknutna koslnader inom statsförvaltningen.

Enligt trafiksäkerhetsverkels bedömning bör ell utbyte och renovering av befintlig klimatanläggning ske. Därtill bör etl system för värmeålervin-ning inslalleras. Likaså bedöms viss försliten utrustning behöva ersättas. Verkel har beräknal dessa invesleringar lill 3,3 milj. kr.

60 Föredragandens överväganden Prop. 1985/86:100

Bil 8 Totala kostnaden för verksamheten beräknas för budgetåret 1986/87 uppgå

fill 378 milj.kr.varav 133 milj.kr.avser koslnader vid länsstyrelserna. Avgifterna för registerhållning, körkort, skyltar m.m. skall fillsammans med avräknat belopp för uppbörd av fordonsskall täcka kostnaderna. Med nuvarande avgifter uppskattas inkomsterna lill 357 milj.kr.under budgelårel.

Verksamheten har ackumulerat elt relativt stort överskott. Jag kommer atl föreslå regeringen alt trafiksäkerhelsverkel skall inleverera 10 milj. kr. av dessa medel.

1985/86

1986/87

milj.kr.

milj. kr.

Inkomster

Fordon

247,4

254,9

Körkort

54,3

51,7

Uppdrag

19,0

20,0

Skyltar

21,6

21,5

Övrigt

11,3

8,9

353,6

357,0

Utgifter vid tranksäkerhetsverket

Fordon

136,7

148,4

Körkort

32,7

33,4

Uppdrag

18,8

21,7

Skyltar

22,6

24,3

Övrigt

17,1

17,4

227,9

245,2

Inleverans för täckande av länsstyrelsernas

kostnader

125,7

132,7

Resultat

0 -20,9

Särskild inleverans

35,0

10,0

Ackumulerat resultat

65,4

34,5

Trafiksäkerhetsverkels behov av investeringar kan klaras med hjälp av tillgängliga likvida medel. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

C 4. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

1984/85 Ulgift 25 800000

1985/86 Anslag 25500000

1986/87 Förslag 26265000

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)

NTF är en partipolitisk obunden och pä ideell grund verkande förening vars övergripande uppgift är atl arbeta för en ökad trafiksäkerhet. NTF som riksorganisation verkar som företrädare för och samordnare av det 61

frivilligatrafiksäkerhetsarbetet och stöder de regionala och lokala trafiksä- Prop. 1985/86: 100 kerhetsorganen. Bil. 8

Genom sina medlemmar fungerar föreningen som bas och kraftkälla för del frivilliga trafiksäkerhetsarbetet, samtidigt som den på riksplanet agerar i eget namn. Föreningens främsta instrument är information och utbildning.

Medlemmar i NTF utgörs av 73 riksorganisationer, länens trafiksäkerhetsförbund och irafiksäkerhelsföreningarna i Slockholm, Göleborg och Malmö.

Medlen för verksamheten utgörs av anslag från staten, bidrag från trafik-försäkringsbolagen och intäkter från den egna förlagsverksamheten.

NTF:s beslutande organ utgörs av årsmöte och styrelse. Varje höst genomförs också elt rådslag med medlemmar och andra intressenter för att diskutera NTF:s verksamhet och aktuella trafiksäkerhelsfrågor.

Ordföranden i NTF:s styrelse och ersättare för denna utses av regeringen, styrelsens övriga ledamöter väljs av årsmötet. Regeringen utser också en av föreningens revisorer och ersättare för denne.

NTF:s kansli är under verkställande direktören organiserat på etl VD-sekrelarial och en fäll- och informationsavdelning, en barn-, ungdoms-och utbildningsavdelning, en produktions- och försäljningsavdelning, en yrkeslrafikavdelning och en adminislraliv avdelning.

Den långsikliga verksamheten i form av bl.a. Barnens Trafikklubb, verksamhet för barn och ungdom, fortbildning, materialproduklion och stödet lill del regionala Irafiksäkerhetsarbetel utgör en omfattande del. Därutöver genomförs särskilda kampanjer och aktiviteter. För alt skapa ylleriigare resurser till kampanjer och aktiviteter genomförs dessa ibland som samarbetsprojekl.

Basen i NTF:s trafiksäkerheisarbete är de frivilliginsatser som görs regionalt och lokalt. En betydande del av de nuvarande resurserna går också till all stödja den verksamheten. För budgetåret 1986/87 utökas denna verksamhet med I milj. kr. NTF arbetar också för all landsting och kommuner i ökad utsträckning ska engageras i och stödja denna verksamhet.

Under budgetåret 1986/87 fortsätler kampanjen om bilens inre säkerhet. Syftet är att öka bilbältesanvändningen i bilens fram- och baksäten samt alt öka barns säkerhet i bilen. Under perioden kommer också trafikonykter-hetsproblemen atl särskill beaktas. Bl.a.kommer bakrusets effekter att belysas. Den utökade satsningen på oskyddade trafikanter genom cykel-och mc-aktivileter som startade under år 1984 fortsätter. Cykelaktiviteterna utökas med 1 milj.kr. En särskild kampanj för att öka användandet av fotgängarreflexer kommer också att genomföras.

En brett upplagd kampanj med syfte atl minska de unga förarnas andel av trafikolyckorna startas år 1986. Fortsatta informationsakliviteter kommer atl riktas lill gruppen äldre i trafiken.

För att förbättra bilförares hastighetsanpassning och öka motivationen alt följa gällande hastighetsgränser kommer utökade informationsåtgärder att genomföras. Aktiviteterna startas under år 1986 och en koncentration sker under år 1987. 62

Medelsbehovet för budgetåret 1986/87 redovisas i det följande.

Intäkter 1986/87 (lOOO-tal kr.)

Kostnader 1986/87 (lOOO-tal kr.) Basverksamhet

Försäljningsverksamhet

9800 Regional och lokal

Barnens Trafikklubb

3 500

verksamhet

9000 Bidrag från Försäk-

Barn i trafiken

4 000

ringsbranschens Ser-

Barnens Trafikklubb

vice AB

8 300

Ungdom i trafiken

1500 Fortbildning

1600 Intäkter

21600

Föriagsverksamhel

I OOOO

Yrkestrafikverksamhet

500 Äldre i trafiken

300 Effektmätningar

1000 Särskilda aktiviteter

Bilens inre säkerhet

4500 Unga i trafiken

2 300

Trafiknykterhet

500 Motorcykel

2300 Cykel

2000 Reflexanvändning

1000 Hastighetsanpassning

1000 Övrigt

1500 Kostnader

50100

Resultatunderskott exkl. statligt anslag för budgetåret

1986/87 (lOOO-tal kr.)

28500

Prop. 1985/86:100 Bil. 8

För att bibehålla en reelll oförändrad nivå hemsläller NTF att en uppräkning av statsbidraget sker för budgelårel 1986/87 utifrån inträffade kostnadsökningar. NTF har beräknat kostnadsökningarna lill 2 milj. kr.

För budgetåret 1984/85 erhöll NTF utöver det ordinarie bidraget 3,0 milj. kr. för särskilda aktiviteter i syfte atl öka trafiksäkerheten för motor-cyklister och cyklister. Budgelårel 1985/86 erhöll NTF 2,0 milj.kr. för samma ändamål. NTF strävar efter alt integrera verksamheten inom den ordinarie kostnadsramen men det har ännu inle låtit sig göras i full utsträckning. Del är av slor vikt alt de myckel omfattande fortbildnings- och informationsakliviteter för mc- och cykelverksamhelen, som nu med myckel goda resultat bedrivits under två år, kan fortsätta. NTF hemställer därför att det ordinarie bidraget uppräknas med 3,0 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Statistik för år 1985 ger vid handen alt den extra satsning som under två år gjorts för att vända den negativa olycksutvecklingen för motorcyklisler och cyklister börjar ge resultat. Del är därför viktigt alt molorcyklislfort-bildningen, de s. k. Guldhjälmskurserna, och de särskilda aktiviteterna för förbättrad säkerhet för cyklisterna kan fullföljas.

Det ordinarie statsbidraget lill NTF bör därför räknas upp lill 26265000 kr. för budgetåret 1986/87.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgelårel 1986/87 anvisa etl anslag på 26265000 kr.

63

D. SJ-koncernen '■"p- '85/86: lOO

Bil. 8

Affärsverket

Riktlinjerna för järnvägspolitiken och verksamheten inom SJ-koncernen har lagts fasl genom 1985 års järnvägspolitiska beslul (prop. 1984/85: 114, TU 22, rskr 348) genom vilket de finansiella kraven på SJ ändrats och en koncernstrategi för samarbete mellan SJ och dolterbolagen liksom mellan de olika dolterbolagen lagts fasl. SJ:s styrelse skall ha del samlade ansvaret för koncernfrågorna och således fungera som koncernstyrelse. Ett särskilt förvallningsbolag, AB Swedcarrier, har fått det samordnande ansvaret inom koncernen. Det järnvägspolitiska beslutet utgör en vidareutveckling och konkretisering av 1979 års trafikpolitiska beslul (prop. 1978/79:99, TU 18, rskr4l9) som utgör grunden förden stafiiga trafikpolitiken i stort.

Innebörden av 1985 års järnvägspolitiska beslut är bl. a. att staten genom nedskrivning av statskapital saml ändrade avskrivnings- och förräntnings-regler fr.o. m.den Ijuli 1985 svarar för en större del än lidigare av koslnaderna för infrastrukturen, dvs. bannätet. Härigenom har SJ fått en rimligare ekonomisk målsättning än tidigare och därmed ökade förutsättningar att utvecklas långsiktigt som konkurrenskraftigt företag på transportmarknaden.

Samtidigt som staten tagit etl ökat ansvar för järnvägens infrastrukturkostnader har kraven skärpts på SJ atl leva upp till de nya ekonomiska målen. En slor del av det statliga villkorliga förräntningskravet har exempelvis ersalls med elt ovillkorligt ränlekrav. Vidare skall eventuella underskott i verksamheten tas upp i SJ:s balansräkning. Likviditelsunderskott p.g.a. underskott i verksamheten mäste läckas genom alt SJ lånar erforderliga medel i riksgäldskontoret vilket medför krav på återbetalningsskyldighel och ränta. Inom SJ kommer dessutom fr. o. m. den Ijanuari 1986 ett internt avgiftssystem för utnyttjande av bannätei atl sälla ökad press på person- och godstrafiken att förbättra lönsamheten.

Efler 1983 års finansiella rekonstruktion kunde SJ som framgår nedan av resultaträkningen för budgetåret 1983/84 redovisa ett överskott före uppfyllande av det statliga förräntningskravet på 109 milj.kr. Den sammanlagda resullatbristen med hänsyn till förräntningskravet på 384 milj. kr. uppgick dock till 275 milj. kr.

Fr. o. m. år 1986 tillämpar SJ kalenderår som räkenskapsår. Det innebär alt budgetåret 1984/85 förlängts lill att omfatta 18-månadersperioden juli 1984-december 1985.1 en rapport i september 1985 har dock SJ redovisat utfallet även för 12-månadersperioden 1984/85.

Rörelseintäktema uppgick under 1984/85 till 9358 milj. kr. vilket var 473 milj. kr. eller 5% mer än föregående år. Persontrafikens intäkter ökade med 270 milj. kr. (8%) och svarade därmed för mer än hälften av den tolala intäktsökningen. Antalet järnvägsresor minskade obetydligt jämfört med föregående är. Vinlerproblemen bedöms ha medfört bortfall av resor och

intäkter medan flygstrejken under våren innebar en resandeökning i tågen.

64 Persontrafikvolymen, mätt i personkm, ökade med drygt 1%. Ökningen 'Prop. 1985/86: 100 gällde enlreprenadtrafik - bortsett från SL-trafik - och resor i egen trafik Bil. 8 lill normalpris. SJ:s busstrafik, som huvudsakligen avser entreprenadtrafik för länshuvudmännen, ökade med ca 5% mätt i busskm.

Intäkterna i godstrafiken ökade med 89 milj. kr. Den främsta orsaken till den svagare intäklsutvecklingen var det nya malmlransporlavlalet med LKAB fr. o. m. år 1984. Trots kraftig volymökning i malmlrafiken minskade intäkterna med 165 milj. kr.jämfört med föregående år. Den övriga godstrafiken uppvisar emellertid en ökning med ca 250 milj. kr. eller 8%. Mätt i tonkm ökade de tolala vagnslasttransporlerna. För den snabbaste tillväxten svarade kombitransporter (-1- 11%) samt inländsk och nordisk trafik (+4%). Konlinenftrafiken (+2%) fick vidkännas elt bortfall i Iransporterna över Trelleborgsleden p.g.a.strejken. Även styckegodslrafiken (C-sam), som drivs i samarbete med Svelasl, uppvisade en slark tillväxt (+30%).

Rörelsekostnaderna inkl.avskrivningar enligt plan uppgick till 8928 milj.kr., en ökning med 510 milj. kr.eller 6%. Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan blev därmed 430 milj. kr. eller 37 milj. lägre än 1983/84. Överskottet före förräntning blev 40 milj.kr., dvs.en minskning med 69 milj.kr. i förhällande till föregående är. Förräntningskravet uppgick lill 507 milj.kr.vilkel innebär atl den lolala resullatbristen var 467 milj. kr. Del försämrade resultatet förklaras förutom av lägre malmtrans-portinläkler också av den extremt kalla vintern, konflikten på arbetsmarknaden och prisstoppet. Dessa faktorer påverkade resultatet negativt med sammanlagt ca 270 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Under år 1986 räknar SJ med en försvagad konjunktur på viktiga marknader som efterfrågar järnvägstransporter. För alt möta denna ulveckling förstärker SJ satsningarna på kvalitets- och marknadsföringsåtgärder. Samtidigt vidtas olika ålgärder för alt minska koslnaderna. Rörelseresultatet år 1986 efter avskrivningar enligt plan beräknas uppgå lill 318 milj. kr. vilket är 56 milj. kr. bättre än prognosen för år 1985. SJ:s resultat efler dispositioner men före förräntning beräknas är 1986 till 150 milj. kr., en förbättring med 130 milj. kr. jämfört med år 1985. SJ har vid upprättandet av budgeten för år 1986 bl. a. utgått från atl lönenivån för år 1986 inle ligger mer än 6,5% högre än för år 1985 vilket är effekten av redan träffade avtal.

5 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Resultaträkning för SJ. Utfall och budget. Milj. kr.

Resultat-

Utfall

Bil. 8

prognos

1984/85

1983/84

Rörelsens intäkter och kostnader

Godstransportintäkter Persontrafikintäkter

4118 4 062

3 856 3 692

3 720 3 595

3 325

Av staten köpta trafiktjänster Övriga rörelseintäkter

1422 610

1458 558

1483 560

1445 484

10212

9564

9358

8885

Rörelsekostnader

-9440

-8850

-8475

-7 983

Rörelseresultat före avskrivningar

902 Avskrivningar enligt plan

-454

-452

- 453

- 435

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan

467 Finansiella intäkter och kostnader

-39

19 Resultat efter finansiella poster

265-

486 Extraordinära intäkter och kostnader

- 27

64 Resultat före avskrivningar utöver plan

550 Avskrivningar utöver plan

-145

-218

- 435

- 441

Budgetårets resultat före förräntning

109 Statens förräntningskrav

384 Totalt resultat

-294

-534

- 467

- 275

Balansräkning för SJ 1985-06-30

Milj.

kr.

Tillgångar

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar

Aktier och andelar samt långfristiga fordringar

Anläggningar

Summa tillgångar

Skulder och verkskapital

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Verkskapital

Statskapital

Avskrivningar utöver plan

Budgetårets resultat

Summa skulder och verkskapital

686,8 8 727,0

4 494,7

4463,3

40,0

2 302,9

9413,8 11716,7

2095,7 623,0

8998,0 11716,7

66 Bolagsgruppen Prop. 1985/86: 100

Bil 8 En ökad samverkan inom SJ-koncernen är enligt det järnvägspolitiska

beslutet en av grundförulsältningarna för atl förbättra järnvägens konkurrenskraft. Beslulel innebär all en ny koncernstralegi lagts fasl för del fortsalla samarbelel mellan SJ och dess dotterbolag saml mellan de olika dotterbolagen. Huvudinslagen i den nya koncernstralegin är följande:

- Den verksamhet som bedrivs i dotterbolag skall utgöra ett naturligt komplement lill SJ:s egen verksamhet. Inom SJ-koncernen skall därför inte förekomma verksamheter som konkurrerar med varandra.

- Inom koncernen skall utvecklas en rationell och sammanhållen Irans-portorganisation där olika transportmedels fördelar kan utnyttjas på ett optimalt säll i samordnade Iransportlösningar.

- Dotterbolag bör inle utan att särskilda skäl föreligger, bedriva likartad verksamhel även om de inle direkl konkurrerar med varandra.

- Utgångspunkten för om en verksamhet skall bibehållas inom affärsverkels ram eller om den skall skiljas ul från SJ skall vara på vilket säll den största effektiviteten uppnås ur verkets samlade synpunkt.

- Verksamheter av enbart industriell tillverkningskaraktär bör normall inle ligga inom koncernen om inle särskilda skäl föreligger.

- SJ:s styrelse har fåll ell samlal ansvar för koncernfrågorna och skall fungera som koncernstyrelse.

I koncernen ingår flera mycket stora bolag av vilka en del ulgör moderbolag i egna koncerner. Den samlade omsättningen i dotterbolagen uppgick år 1984 till 6,6 miljarder kr. Inkl. affärsverket för budgelårel 1984/85, uppgick den sammanlagda omsättningen för hela SJ-koncernen därmed till 15,9 miljarder kr. vilkel gör koncernen till en av landels slörsta.

De flesta av dotterbolagen har historiskt sell haft en gynnsam resultatutveckling och den finansiella styrkan hos flera av företagen är god vilkel framgår av sammanställningen nedan över resullal- och balansräkningar för år 1984. I del följande sammanfallas utvecklingen under verksamhetsåret.

67 Resultaträkningar för SJ:s större dotterbolag år 1984. Milj. ki

AB Swedcarrier'

ASG AB

GDG Biltrafik AB

AB Trafikrestauranger (TR)

AGEVE

Bil. 8

Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader

1027,1 -889,9

4 110,5 -3 936,9

842,0 -773,3

313,9 -290,4

150,1 -167,1

Resultat före avskrivningar

137,2

173,6

68,8

23,5

-17,1

Avskrivningar enligt plan

-59,2

-55,5

-44.2

-14,3

-2,7

Resultat efter planenliga avskrivningar

77,9

118,1

24,6

9,2

-19,8

Försäljning av fartyg Finansiella poster

38,8 5,8

-76,7

3,2

-5,3

0,9

Resultat efter finansiella poster

122,6

41,4

27,8

3,8

-18,9

Extraordinära intäkter och kostnader

0,3

33,3

2,4

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

123,0

74,7

30,1

3,8

-18,9

Bokslutsdispositioner

-93.1

-48,5

-24,9

-1,0

19,0

Resultat före skatt

26,3

5,2

2,8

0,1

Skatt

Vinst före minoritetsintressen

Minoritetsandelar i dotterbolags årsresultat

-10,3 19,6

-14,3

12,0.

-0,5

-2,1

3,1

-0,0

-0,8 2,0

-0,1 -0.1

Årets vinst

19,6

11,5

3,1

2,0

0,0

I koncernen ingår bl. a. AB Svelast och Scandiavian Ferry Lines AB. Efler avdrag för tull och införselmoms.

Balansräkningar för SJ:s större dotterbolag 1984-12-31. Milj. kr.

AB Swedcarrier

ASG AB

GDG Bil

trafik

1- AB Trafikrestauranger (TR)

AGEVE

Tillgångar

Omsättningstillgångar Spärrkonton hos riksbanken Anläggningstillgångar

Summa tillgångar

320,5

1 22.7

640,2

983,4

4,6

615,7

1516,0

175,8

272.6 448,5

84,2

4,0

303,5

391,7

90,0 4,4 18,9

113,2

Skulder och eget kapital

Skulder

Kortfristiga skulder

211,9

764,9

118,5

83,9

56,4

Långfristiga skulder

252,7

495,1

222,2

231,9

24,4

Obeskattade reserver

429,5

164,3

81,3

40,0

14,2

Minoritetsintressen

0,1

0,0

Eget kapital

Bundet eget kapital

- Aktiekapital

16,0

26,0

10,0

- Bundna reserver

11,8

31,4

4,1

2,6

2,0

Fritt eget kapital

- Fria reserver

7,8

3,6

5,2

6,2

- Årets vinst

19,6

11,5

3,1

2,0

0,0

Summa skulder och eget ka-

pital

983,4

1516,0

448,5

391,7

113,2

68

AB Swedcarrier redovisar vad gäller hela koncernen inkl. dotterbolagen Prop. 1985/86: 100 AB Svelast, Scandinavian Ferry Lines AB (SFL) m.fl.bruttointäkter på Bil. 8 1027 milj. kr. molsvarande en ökning med ca 10% i förhållande fill år 1983. Resultatet efler finansnelto uppgick till 122,6 milj.kr., en ökning med 30 milj. kr. Bl. a. som en följd härav ökade soliditeten från 28 lill 31 %. Moderbolagels resultat efler finansnelto ökade från 63 lill 90 milj. kr.

Landlransportrörelsen, som omfattar dolterbolagen AB Svelast, Svelasl Landlransport A/S, Norströms Åkeri AB och Freys Express AB ökade under år 1984 sin omsättning med 14% lill 468 milj.kr. (410 milj.kr. år 1983). Resultatet efler finansnelto försämrades från 29,5 milj. kr. fill 26,6 milj.kr.

Uppdrag från SJ avseende styckegodslrafik inom ramen för del s. k. C-samprojektel svarade för 65% av omsättningen. Mängden transporterat C-samgods ökade från ca 0,3 milj. lon år 1983 lill ca 0,6 milj. ton år 1984. Kapaciteten var emellertid otillräcklig för den snabba volymökningen med påföljd att lönsamheten försämrades. F. n. uppgår volymen fill ca 1,5 milj. ton.

Lönsamhetsproblemen för styckegodslrafiken har bl.a. medfört en or-ganisationsmässig förändring från den I oktober 1985 då Svelast övertog huvudansvaret för verksamheten och en gemensam ledningsorganisation inrättades. Etl näsla sleg kommer enligt planerna atl las den Ijanuari 1987 då verksamheten renodlas i AB C-sam som kommer atl köpa erforderiiga terminalljänster och järnvägstransporter av SJ.

Åkeri- och flyllningsverksamhelerna uppvisade under år 1984 en obetydlig omsältningsökning och elt i slorl sett oförändrat resultat.

Sjölransportrörelsen präglades av en god ekonomisk tillväxt såväl i fråga om passagerar- som lasllrafiken. Över Öresund transporterades sammanlagt 22,5 miljoner passagerare vilkel innebar atl koncernen väl kunde hävda sina marknadsandelar. Färjetrafiken på Västtyskland som enbart omfattar lasltrafik uppvisade en markant resultatförbällring under året. Sammantaget ökade resullalel efler planenliga avskrivningar med 20 milj. kr. Härtill kommer en vinst på 38,8 milj. kr. som en direkt följd av försäljning av ett fartyg.

Entreprenadrörelsen i AB Resmastservice ökade sitt resultat efter finansnelto, dock ej lill acceptabel nivå. Resultatet av fastighetsförvaltningen försämrades något.

Koncernbolagens totala investeringar uppgick under år 1984 till 208 milj.kr. Invesieringarna i materiella anläggningstillgångar uppgick lill 87 milj.kr., varav huvuddelen avsåg ombyggnad av en irailerfärja för linjen Trelleborg-Travemunde. Under år 1984 påböijades vidare ombyggnad av tre färjor för linjen Helsingborg-Helsingör. Efter årets slut har dessutom beställts en kombinerad passagerar- och bilfäija för leverans i böijan av år 1987.

ASG-koncernens verksamhet utvecklades positivt under år 1984 som en följd av högkonjunkturen. Gods volymerna ökade såväl i inrikestrafiken som i trafiken mellan Sverige och utlandet. Såväl moderbolaget som de dotterbolag, vars verksamhel är direkt knutna till moderbolagets trans port-, speditions- och lagringsverksamhet, redovisar förbättrade rörelsere- 69 sultal.

ASG-koncernens fakturerade omsättning uppgick år 1984 till 6 364 Prop. 1985/86: 100 milj.kr. (5897 milj.kr. år 1983). Frånräknas utlägg för tull och införsel- Bil. 8 moms kvarstår en netlofakturering på 4 110 milj.kr. (3 663 milj.kr. år 1983), en ökning med 12%.

Moderbolagels rörelseresultat har belastats med koslnader för avveckling av engagemanget i Svenska Valvoline Oil AB. Swematex International AB, som avyttrades år 1983, försattes under hösten 1984 i konkurs. ASG fick därigenom vidkännas föriuster som har belastat resultaträkningen för år 1984.

ASG:s huvudkontorsfaslighet i Stockholm såldes i slutet av år 1984 och hyrs i stället av ASG under minst fem år. Försäljningen innebar en betydande bokföringsmässig realisationsvinst. Även vissa terminaler har sålts som elt led i omstruktureringen av terminalverksamhelen.

ASG-koncernens resultat efler finansnelto uppgick till 41,4 milj.kr. Ovannämnda realisationsvinst och förluster på engagemang i förutvarande dotterbolag medförde dock atl resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick lill 74,7 milj.kr. (20,9 milj.kr. år 1983). Överskottet har lill huvudsaklig del använts för konsolideringsåtgärder.

Den finansiella situationen stärktes ylleriigare när ägarna SJ, GDG Biltrafik AB och AB Transporlförvallning tillförde ASG nyll riskkapital genom en nyemission varigenom aktiekapitalet höjdes från 45,9 till 91,7 milj.kr. Härigenom förbättrades soliditeten från 11,5% lill 14,1%. Även finansneltot förbättrades avseväri.

I Norge har ell nytt dotterbolag, Nordex A/S, Oslo, etablerats, i vilket ASG AB äger 60% av aktierna. Nordex A/S arbelar som ASG-agenl för trafiken mellan Sverige och Norge.

Invesieringarna inom koncernen är numera relativt begränsade. Totalt uppgick under år 1984 invesieringarna i fasla anläggningar till 13,2 milj. kr. Bruttoinvesteringarna i aktier i dotterbolag och intressebolag uppgick till 6,1 milj. kr.

GDG-koncernen redovisade för år 1984 en ökning av omsättningen från 753,4 till 842,0 milj. kr. eller 11,8%. Resultatet efler finansnetto uppgick fill 27,8 milj.kr. (28,6 milj.kr. år 1983). Entreprenadtrafiken med buss ål länshuvudmännen bedöms ha stabiliserats pä en hög nivå. Kraven från länshuvudmännen på ett mer effektivt utnyttjande av bussparken vänlas öka medan behovel av nya bussar beräknas minska. För att möta den nya situationen planerar GDG all fortsätta på den redan inslagna vägen all genom ny verksamhet minska beroendet av entreprenadlrafiken.

När del gäller laslbilslrafiken har den goda konjunkturen under år 1984 medfört en viss ökning av godsmängden. Även affärsrörelsen i form av kiosker, cafeterior, motell, bilservicestationer, gummiverkstäder och fabriken för tillverkning av busskarosser utvecklades positivt.

De tolala investeringarna i koncernen uppgick år 1984 till 117,5 milj. kr. Härav avsåg 51,9 milj. kr. fasta anläggningar och 61,5 milj. kr. bussar och annan bilmaleriel.

AB Trafikrestaurangers omsättning ökade under år 1984 från 263,5 milj.kr.lill 313,9 milj.kr. Försäljningen ökade inom samlliga rörelse grenar. Resultatet efter finansnefto minskade dock från 8,9 till 3,8 milj. kr. 70

och soliditeten från 24,6 till 14,3%. Detla sammanhänger i första hand med finansieringen av Royal Viking Hotel. Hotellet har ännu varit i drift alltför kort tid för att kunna bedömas långsiktigt. Försäljningsvolymen hillills motsvarar dock förväntningarna vilkel innebär goda möjligheter till en positiv ulveckling på lång sikl.

Inom divisionen tågservice har i samarbete mellan SJ och TR ell omfattande designprogram påbörjats som innebär atl 36 slörre serveringsvagnar inom ett år kommer att få ny och uppfräschad inredning. En ny försäljningsidé, "Tågkaféet", testas bl.a.på linjen Göteborg—Malmö. TR har vidare tagit över befintlig reslaurangvagnspark samt köper 15 st. nya vagnar. I Boden har en ny furneringsbas nyligen invigts.

Restaurangerna i Slockholm, Göleborg och Malmö har fåll vidkännas en viss volymminskning bl. a. beroende på minskal antal resande med tåg.

TR:s färjedivision i Trelleborg har haft en volymökning av 20%. Antalet resande på Sassnitzleden har under samma period ökat med 15%. Av en rad olika aktiviteter har konferensverksamheten lämnat del slörsta bidraget lill divisionens ulveckling.

Inom arrendedivisionen har omprofileringen av serveringarna vid de slörre järnvägsstationerna lill "Järnvägs-Caféel" fortsall. Den nya satsningen innebär en utökad service i första hand för tågresenärerna.

Problemen för AGEVE fortsatte under år 1984 vilket i försia hand beror på minskad efterfrågan på godsvagnar från SJ. Under år 1984 minskade rörelseintäktema från 207,4 till 150,1 milj. kr. och resullalel efler finansnetto från 6,4 milj. kr. lill ett underskott på 18,9 milj. kr. För år 1985 kan elt liknande resultat förväntas.

Den 11 december 1985 träffade SJ avtal med ASEA AB om överiålelse av aktierna i AGEVE till ASEA. Härigenom har ett viktigt steg tagits mot en nödvändig samordning inom svensk järnvägsinduslri. 91 % av aktierna övertas av ASEA per den 31 december 1985, och SJ behåller resterande 9% av aktierna i ytterligare 2-5 år. Genom ett borgensåtagande säkerställer SJ egenlivränlor intjänade fram till ASEA:s överlagande samt från AGEVE utgående SPR-pensioner till etl sammanlagt nuvärde av 15 milj. kr. Enligt regeringens beslul den 19 december 1985 kommer aktierna atl förvaltas direkt av SJ med hänsyn till den nära kopplingen mellan SJ och godsvagnslillverkningen vid AGEVE.

Prop. 1985/86: 100 Bil. 8

Vissa nyckeltal över den finansiella utvecklingen hos de större dotterbolagen till SJ

Nyckeltal

AB Swedcarrier

ASG AB

GDG Biltrafik AB

AB Trafik-restauranger (TR)

AGEVE

1984 1983

Soliditet (%)' Avkastning på totalt

kapital (%)" Avkastning på eget

kapital (%)'

30,9 28,0 15,8 14,5 40,3 38,4

11,5 9,1

23,7

10,3 6,5 5,9

16,5

7,3 37,6

15,8

8,5

45,3

14,3 3,4 6,8

24,6 5,3 15,2

22,4 33,8 -16,0 6,6 - 7,4 18,2

' Eget kapital + 50% av obeskattade reserver/totala tillgångar

' Resultat före låneräntor/totala tillgångar

' Resultat efter finansnetto/eget kapital (inkl. 50% av obeskattade reserver)

71 Regeringen gav i juni 1985 SJ i uppdrag att ombilda AB Swedcarrier till Prop. 1985/86: 100 förvallningsbolag i SJ-koncernen. AB Swedcarrier är därmed fr. o. m. den Bil. 8 I januari 1986 moderbolag för följande bolag:

ASG AB

AB Landlransport

AB Trafikrestauranger

Nora Bergslags Järnvägs AB

AB Svelasl

Svelast Landtransport A/S

Norströms Åkeri AB

Freys Express AB

Scandinavian Ferry Lines AB

Swedcarrier Rederi AB

Swedcarrier Terminalservice AB

AB Resmastservice AB

Hillerström Freys Transport & Spedition AB

Senast fr.o. m.den Ijanuari 1987 kommer även statens aktier i GDG Biltrafik AB att förvaltas av Swedcarrier.

Två av bolagen i gruppen, ASG och Svelast, ingår tillsammans med SJ som delägare i det nya kombitrafikföretaget S-Combi AB som bildades den Ijuli 1985 tillsammans med andra intressenter. Sammanlagl utgör koncernens andel i del nya bolaget 45% av aktiekapitalet enligt följande:

SJ 12,5% ASG 22,5% Svelasl 10,0% Bilspedilion 22,5% Scansped 22,5% Övriga 10%

Det nya bolagets uppgift är bl. a. att åstadkomma avtal mellan berörda intressenter om inrättande av särskilda kombilrafiklinjer. En annan uppgift är att åsiadkomma avtal med SJ om servicenivå, transporttider, vagnantal och vagnkvalitet m, m. Målel är i enlighet med 1985 års järnvägspolitiska beslut att uppnå en kombilrafikvolym på 3 milj. ton år 1990.

Föredragandens överväganden

Utvecklingen i SJ-koncernen m. m.

Genom 1985 års järnvägspolitiska beslul har en grund lagts för en positiv utveckling av verksamheten inom SJ-koncernen - både vad gäller den spårbundna verksamheten och den kompletterande verksamheten i bolagsgruppen. SJ har fått en mer rimlig ekonomisk målsättning samtidigt som kraven på SJ att uppnå de nya målen skärpts väsentligt. En strategi för koncernsamverkan har lagts fast. SJ:5 styrelse är koncernstyrelse medan förvaltningsbolaget AB Swedcarrier ansvarar för den operativa samordningen mellan SJ och dotterbolagen samt mellan de olika dotterbolagen.

Enligt min mening har statsmakterna således genom del järnvägspoli- liska beslutet gett SJ-koncernen långsiktiga förutsättningar alt utvecklas som en konkurrenskraftig och sammanhållen enhet på transportmarkna- 72

den. Min bedömning är atl alla möjligheter atl åstadkomma ökade intäkter Prop. 1985/86: 100 och minskade kostnader nu måste prövas för aft inte ekonomin aUvariigt Bil. 8 skall försämras inom bara några få år. För del krävs offensiva satsningar och radikala ålgärder vilkel ställer myckel höga krav på de anslällda.

SJ:s satsning i persontrafiken på nya lågprodukter speciellt anpassade för olika resandekategoriers behov fortsäiter. Det gäller både inom affärs-reseseklorn och privatreseseklorn. Likaså fortsätter satsningen på en ulbyggnad av förortslrafiken i regioner med lillräckligl trafikunderlag. Vagnparken förnyas och moderniseras. Ell viktigt inslag i ulvecklingen är SJ:s snabblågsprojekt. En ulvärdering av anbud på tre provlåg pågår och beslul beräknas kunna fattas inom kort. Efter test och utvärdering i allmän trafik kan snabbtåg med 200 km/lim. som maxhastighet komma i kommersiell drifl i böljan av 1990-talel. Enligt min mening är detta sannolikt en av förulsällningarna för atl SJ:s personlrafik skall kunna möta den hårdnande konkurrensen på personlrafikmarknaden från såväl personbilismen som flygel. Vid sidan av snabblågsprojektet fillmäter jag också ulvecklingen mot högre hasligheler för konventionella lokdragna låg myckel stor betydelse. Försök har inletts på en provsträcka med höjning av den tillåtna hastigheten lill 160 km/tim. Även i övrigl genomförs successivt en rad kvalitetshöjande åtgärder, t. ex. vad beträffar lidhållning m. m.

SJ genomförde i november 1985 en genomgripande pris- och rabattreform som syfiar lill alt göra del enklare alt åka tåg. En av de mest påtagliga nyheterna som berör alla resenärer är all en generell lågpristaxa utan krav på särskilda lågpriskort har införts i andra klass måndag t.o.m.torsdag samt lördag. Lågprislaxan ligger 25% lägre än taxan under normalprisdagar. Pensionärer saml innehavare av rabattkort för studerande och Sverigekort har 30% rabatt inte bara på normalpriset utan också på lågpriset. Målsättningen är all försöka sprida resandet över veckans olika dagar. Liksom andra förelag som drivs affärsmässigt tar SJ ut fullt pris när efterfrågan är som störst, dvs. på fredagar och söndagar.

En del i reformen är SJ:s nya minigrupprabatt för grupper på minst två personer. Den ena betalar fullt pris för vuxen, den andra får 30% rabatt på biljettpriset. Detla gäller även på SJ:s billiga dagar. I en minigrupp åker dessutom alltid ett barn gratis för varje vuxen. Elt taxetak har vidare införts vid 90 mil.

SJ har med det nya pris- och rabaltsystemet visal alt man kan leva upp till målet att inom ramen för bibehållen lågprisprofil tillgodose olika resan-dekalegoriers önskemål och behov på etl affärsmässigt sätt. Della innebär också all avvecklingen av del särskilda slalliga stödet lill lågprissatsningen kan genomföras något snabbare än enligt tidigare uppgjorda planer. Jag återkommer till detta liksom till den stafiiga ersättningen för pensionärs-och studeranderaballerna under anslaget D3.

Även på godstrafiksidan är det marknadens behov som styr valet av insatser från SJ:s sida. Marknadsföringen lar sikte på de mycket stora nyckelkunder som har stora och regelbundna transporter. Dessa kunder har vanligen industrispår och godset går ofta i systemtransporter, dvs. kon tinuerliga transporter i fasta relationer med särskilt avdelad rullande mate riel i sluina omlopp och med hård styrning. För alt öka effektiviteten i 73

utnyttjandet av personal, lok och vagnar saml förbäftra transporlkvalitet Prop. 1985/86: 100 och kundservice arbelar SJ med del s.k. BRAVO-projeklet, ell produk- Bil. 8 lionsslyrnings- och informationssystem för planering och uppföljning av låg- och vagnrörelser. Målel är att öka vagnparkens utnyttjande så att vagnarna kan lastas i genomsnitt 50 gånger per år mot ca 40 för närvarande.

Utlandslrafiken representerar en myckel stor tillväxtmöjlighet i SJ:s godstrafik. Detta förutsätter atl överföringen mellan Sverige och kontinenten kan ske på ell effektivt och konkurrenskraftigt sätt. De svenska, danska och västtyskajärnvägsförvallningarna har slutit avtal om atl - med invesleringar i storieksordningen 2 miljarder kr. - kraftigt öka kapaciteten och kvaliteten i godstrafiken till och från kontinenten genom all etablera den s.k. Dan Link innefattande bl. a. en ny lågfäijeled för godstrafik mellan Helsingborg och Köpenhamn.

Regeringen gav i november 1985 SJ i uppdrag atl lillsammans med Swedcarrier dels utreda förutsättningarna för all ytterligare utöka kapaciteten på Dan Link, - där de tre järnvägsförvaltningarna har uttalat sin beredskap atl snabbt investera bort uppkomna kapacitetsbrister - dels utarbeta ett förslag till en kompletterande tågfärjeförbindelse mellan Sverige och kontinenten. Utgångspunkten för arbetet är att inom ramen för SJ:s ekonomiska mål beakta näringslivets behov av effektiva och störningsfria kontinenlförbindelser. De kompletterande leder som i försia hand skall övervägas är en direkl förbindelse mellan södra Sverige och Västtyskland saml en förbindelse mellan Göteborg och Danmark. SJ skall redovisa hur en etappvis utbyggnad av en ny lågfäijelrafik kan ske med angivande av när och under vilka former trafik i en försia elapp kan etableras.

Satsningen på kombitrafiken har påbörjats genom bildandel av S-Combi den Ijuli 1985. Järnvägstransporterna av trailers är redan uppe i ungefär 600000 årslön vilket skall jämföras med ca 400000 årslön för ungefär ett år sedan. Härtill skall läggas en växande mängd kombitransporter med andra lastbärare. Jag har därför goda förhoppningar om all målel 3 milj. årslön år 1990 skall kunna uppnås och kommer noga all följa den fortsaUa utvecklingen. Mycket beror på hur S-Combi lyckas i sina ansträngningar alt träffa avtal dels med SJ om en högkvalitativ produki, dels med spedilörer och andra transportföretag om etablering av kombiiinjer. Av betydelse för kombitrafikens ulveckling kan bli den möjlighet som öppnats atl framföra lastbilar med dubbla påhängsvagnar i 70 km/tim.

1 den järnvägspolitiska propositionen berörs SJ:s försäljningsorganisa tion för utlandslrafiken. Försäljningen sköts primärt av ell antal av SJ speciellt utvalda SJ-agenter (spedilörer) som genom successiv specialise ring på vissa varuslag och utlandsdesUnationer fått en mycket stark ställ ning på sina områden utan direkt konkurrens från andra spedilörer. I propositionen framhölls bl. a. att del är angelägel att näringslivet fritt kan välja mellan olika spedilörer vilkel lorde leda till ökade ansträngningar alt erbjuda SJ:s kunder attraktiva Iransportlösningar. Della borde vara lill gagn för svenskt näringsliv. Trafikutskotlel underströk i samband med riksdagens behandling av den järnvägspolitiska propositionen vad föredra ganden anfört i denna del. 74

Det ankommer på SJ atl inom ramen för de samverkansformer som SJ Prop. 1985/86: 100 finner mest lämpliga åsiadkomma en sådan ulveckling av försäljningsor- Bil. 8 ganisationen för godslrafiken med utlandet som förordas i den järnvägspolitiska propositionen och i trafikutskottets belänkande. Jag kan med anledning härav konstatera alt SJ inom kort avser träffa nya agenlavlal som enligt vad SJ uppger ligger i linje med intentionerna i del järnvägspolitiska beslutet. Avsikten är bl.a. all alla spedilörer antingen de är SJ-agenter eller inle i fortsättningen fritt skall kunna bearbeta järnvägens kontinent-trafik i sin helhet. Jag utgår från atl detla innebär aft del kommer att bli lättare för SJ:s kunder atl byta spedilör.

Ett mycket betydelsefullt steg mot ökad effektivitet inom SJ-koncernen

har tagits genom den koncernstrategi för samverkan mellan SJ och dotterbolagen samt mellan de olika dotterbolagen som riksdagen lagl fast genom 1985 års järnvägspolitiska beslul. Den viktigaste utgångspunkten i den nya strategin är alt dotterbolagen skall utgöra naturliga komplement till SJ:s egen verksamhel och inle, vilket hillills varil fallet i viss omfatlning, konkurrera med varandra eller med SJ. Detla underströks särskill av trafikulskollel i samband med behandlingen av den järnvägspolitiska propositionen. Utskottet framhöll bl.a.alt det var utskottets uppfattning att del inom SJ-koncernen inte skall förekomma verksamheter som konkurrerar med varandra. Genom att förutsättningarna för all samordna verksamheten ökar genom den nya koncernstralegin kan dubblerade verksamheter och konkurrens gentemot SJ undvikas vilket utskottet fäste särskilt slor vikt vid.

Det primära är således enligt min mening att koncernen genom att utnyttja resp. Irafikmedels fördelar på ett optimalt sätt i samordnade trafiklösningar kan bidra lill all stärka järnvägens konkurrenskraft. Koncernen skall alltså enbart arbeta på de delar av marknaden där det finns förutsättningar all stärka järnvägens ekonomi.

Av avgörande belydelse för koncernens utveckling de närmaste åren blir hur SJ:s styrelse i dess nya roll som koncernslyrelse tillsammans med det nya förvaltningsbolaget AB Swedcarrier som fått del operativa samord ningsansvaret inom koncernen, lyckas med uppgiften atl genomföra den nya koncernstralegin. Del är härvid enligt min mening av mycket stor vikt atl bolagsgruppen snabbt får en sädan sammansättning och inriklning alt verksamheten överensslämmer med den nya koncernstralegin. Den försia och viktigaste uppgiften för Swedcarrier blir därför alt göra en genomgång av befintlig verksamhet i bolagsgruppen och bedöma i vilken omfattning de olika verksamhetsgrenarna ligger i linje med den nya strategin. Utgångs punkten skall härvid enligt min mening vara all konkurrens inom koncer nen - såväl mellan de olika dotterbolagen som mellan bolagen och SJ - fortsättningsvis inte skall förekomma. Jag vill i del sammanhanget under stryka att den eftersträvade samordningen med andra trafikmedel myckel väl kan åstadkommas utan all del föreligger en ägarmässig bindning mellan SJ och andra företag. Jag räknar med atl återkomma i nästa års budgetpro position med en närmare redovisning till riksdagen beträlfande de beslut om strukturförändringar inom SJ-koncernen som fattats med anledning av den nya koncernstralegin. 75

SJ-KONCERNEN

den 1 januari 1986