Ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

I

Statens oftfentliga utredningar

t i

.v f

EE 1985:35

_ t-t-l;

@

Försvarsdepartementet

Ersättningar

och förmåner V

%

inom

frivilligförsvaret

Betänkande av

/frivilligförmånskommittén

Stockholm 1985

Statsrådet och chefen för

försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 8 juli 1982 chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter för att utreda förmåner m.m. vid frivillig försvarsverksamhet. Genom beslut den 22 december 1982 förordnades ytterligare en ledamot att ingå i kommittén. Ledamoten, riksdagsman Holger Bergman avled den l juni l985. Kommitténs sammansättning framgår av bilaga l. Kommittén har arbetat under benämningen Frivilligförmånskommitten (FFM K). Kommittén får härmed överlämna sitt betänkande benämnt Ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret. Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i augusti l985.

Axel A ndersson

Stig Alftin Göran Allmér

Ulla Ekelund Eric Hägelmark

/C.-F. Lindahl

Innehåll

Förkortningar

Sammanfattning

Författningsförslag 25 1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 2 Förslag ti11 förordning om ersättningar inom frivilligförsvaret 25

3 Förslag till lag om ändringifamiijebidragslagen (1978:520) 32

Kommitténs direktiv och utredningsarbetets bedrivande 35 Kommitténs direktiv m.m. 35 bedrivande 36 Utredningsarbetets

Frivilligförsvarets organisation och verksamhet samt personal. - Nuvarande 37

ordning

2.1 Allmänt 37 2.2 och verksamhetistort . . . . . 37 Organisation 2.2.1 Myndigheternas uppgifteroch ansvar . . . . 37 2.2.2 Frivilligorganisationernas uppgifter och verksamhetistort 39 2.2.3 Hemvärnet . . . . . . 4 l 2.3 för frivilligverksamheten 42 samarbetsorgan 2.4 44 Frivilligförsvarets personal 2.4.1 . . . 44 FBU-personal 2.4.2 Personal med A- eller B-avtal 44 2.4.3 46 Hemvärnspersonal 2.4.4 Funktionärer och instruktörer 48

- Nuvarande 49 Frivilligförsvarets utbildning. ordning Allmänt . . . . . 49 3.1.1 Utbildningsområden 49 3.1.2 49 Utbildningskategorier 5 1 Grundutbildning Repetitionsutbildning 3.3.1 Allmänt 52

3.3.2 Repetitionsutbildning för personal med A- eller B-avtal . 52 3.4 Befordringsutbildning . . . 53 3.5 Kompletteringsutbildning . . . . . . . . . 54 3.5.1 Kompletteringsutbildning för hemvärnsmän 54 3.5.2 Kompletteringsutbildning inom den frivilliga befälsutbildningen . . . . . . . . . . . 54 3.5.3 Kompletteringsutbildning för personal med A- eller B-avtal 55 3.6 Utbildning för hemvärnsmän 55 3.7 Funktionärsutbildning . . . . . 58 3.7.l Funktionärsutbildning inom CFB 58 A Central utbildning 58 B Regional utbildning 58 3.7.2 Funktionärsutbildning inom SLK 59 A Central utbildning 59 B Regional utbildning 59 C Lokal utbildning 60 3.8 Ungdomsutbildning . . . . . . . . . . . 60 3.8.1 Utbildning av manlig ungdom . . . . . . . 60 3.8.2 Utbildning av kvinnlig ungdom inom frivilligorganisationerna . . . . 61

3.8.3 Övrig utbildning av ungdom 61

Ersättningar och förmåner vid _frivillig försvarsverksamhet m.m. - Nuvarande . . . . . 63 ordning 4.1 Ersättningar och förmåner till värnpliktiga 63 4.l.l Grunder . . . . . . . . . . . . 63 4.1.2 Generella ersättningar och förmåner i fredstid 63

4.1.3 Behovsprövade ersättningar och förmåner i freds-

tid 65 4.1.4 Ersättningar vid beredskapstillstånd och krig 65

4.1.5 Övrigt . . . . . . . 65

A Personskadeskydd 65 B Grupplivförsäkring . . . 66 C Ersättning för glasögon och klocka 66 D Förbud mot avsked . . . . . 66 E Lön eller annan ersättning från ordinarie arbetsgivare . . . . . . . . . 66 F Tjänstgöringens inverkan på semester 66 4.2 Grunder för ersättningar och förmåner vid frivillig försvarsverksamhet . . . . . . . 66 4.3 Dagersättning, dagpremier, dagpenning m.m. 69 4.3.1 Dagersättning 69 4.3.2 Dagpremie . . . . . . . . . . . . . . 69 4.3.3 Ersättning till viss hemvärnspersonal vid deltagande i ledningsövningar för totalförsvaret . . . 70 4.3.4 Värnpliktsförmâner (dagersättning resp. dagpenning) . . . . . . 70

SOU l985z35

4.3.5 Skattefria resp. beskattade ersättningar 7l 4.4 m.m. 7l Utbildningspremier 4.5 Familjebidrag . . . . . . . . . . 73 4.6 Naturaförmåner och ersättningar för dessa 74 4.6.1 Reseförmåner . . . . . 74 4.6.2 Fri mat och inkvartering . . . . . . . . 74 4.6.3 Förmåner vid sjukdom och skad . . . . . 74 4.7 Ersättningar till funktionärer och viss hemvärnspersona 75 4.8 Ersättningar till instruktörer . . . . . . . . 76 4.9 Bestämmelser om ledighet för frivillig utbildning 77 4.10 Studieledighetslagen 78

Grunderför kommitténs överväganden och förslag 79 5.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . 79 5.2 Myndigheternas principiella syn på och mål för frivilligverksamheten . . . . . . . . . . . 80 5.2.l Det militära försvaret 80 5.2.2 Totalförsvarets civila delar . . . . . . 80 5.3 Frivilligorganisationernas principiella syn på frivilligverksamheten . . . . . . . . . . . . . 81 5.4 Kommitténs principiella syn på frivilligverksamheten 81

- att delta Rekryteringsfrâgor. Möjligheter i frivillig färsvarsverksamhet 85 6.l Allmänt 85 6.2 Ledighet för frivillig försvarsverksamhet 85 6.2.1 Aktuella grupper av frivillig personal 85 6.2.2 Rätt till ledighet i lagar och avtal 86 A 86

Studieledighetslagen

B Semesterlagen . . . . . . . . . . 87 C Lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. 87 D Tjänstledighetsbestämmelser i avtal 88 E Kommitténs sammanfattning m.m. och slutsatser 89

6.2.3 överväganden . . . . . . . . . . 90

A Mål för ledighetsbestämmelserna 90 B - Konsekvenser för Ledighetens längd. arbetsmarknaden m.m 9l C Ansökningsförfarande . . . . 92 D Ledighetsreglernasinplacering . . . 93 6.3 De ekonomiska villkoren för att delta i frivillig försvarsverksamhet . . . . . . . 93 6.3.1 Nuvarande bestämmelser i avtal 93 A Det statliga området . . . . . 93 B Det landstingskommunala området 93 C Det primärkommunala området. 94 D Svenska arbetsgivareföreningens område 94

6.3.2 Kommitténs rekommendationer . . . . 94

6.3.3 Åtgärder i övrigt för att underlätta främst kvinnors

deltagande i frivilligverksamhet 95

Ersättningar till frivillig personal i krigsorganisationen vid beredskapsIi/Lstând och i krig 97 7.1 Allmänt 97 7.2 Frivillig personal inom försvarsmakten och civilförsvaret 97 7.3 Frivillig personal inom totalförsvarets civila delar 98 7.3.1 Organisatorisk bakgrund . 98 7.3.2 Gällande bestämmelser om ersättningar . 99

7.3.3 Värnpliktsförmånsutredningenssynpunkterm.m. 99

7.4 Frivilligorganisationernas egen personal 101 7.5 Kommitténs överväganden och förslag . . . . . . 101 7.5.1 Ersättningar till frivillig personal inom försvarsmakten och civilförsvaret . . . . . . . 101 7.5.2 Ersättningar till frivillig personal inom totalförsvarets civila delar (utom civilförsvaret) 102 7.5.3 Ersättningar till frivilligorganisationernas egen personal . . . . . . 104 7.5.4 Frågan om näringsbidrag 104 7.5.5 Sammanfattning 105

Ersättningar till frivillig personal i fredstid 107

8.1 Allmänt och vissa grunder 107 8.2 Grundläggande överväganden 108 8.3 till ersättningssystem . . . . . . . 111

Förslag

8.3.1 En generell dagpenningmodell . . . . . . . 111 8.3.2 Ersättning vid kontrakts- och avtalsenlig årlig utbildning m.m. . . . 113 8.3.3 Dagersättning och dagpremie . . . . . 114 8.3.4 vid deltagande 115 Ersättning i ledningsövningar m.m. 8.3.5 Sammanfattning 115 8.4 Utbildningspremier . . . . . . . . . . . . 116 8.4.1 Utbildningspremier för fullgjord kontrakts- och avtalsenlig årlig repetitionsutbildning 116

8.4.2 Övriga utbildningspremier 117

A Allmänt . . . . . 117 B Utbildningspremiebelopp 118 8.5 Resor och reseersättningar . . . 119 8.5.1 Gällande bestämmelser m.m. 119

8.5.2 Överväganden och förslag 120

8.6 Övriga generella ersättningar och förmåner 122

8.6.1 Särskild ersättning vid flygtjänstgöring 122 8.6.2 Ersättningar vid personskada, sjukdom m.m. 123 8.7 Familjebidrag 123 8.8 Sammanfattning 124

Ersättningar till instruktörer m. m. 127 9.l Bakgrund 127 9.2 Ökat anlitande av frivilligorganisationernas instruktörer 127 9.2.1 Allmänna överväganden 127 9.2.2 Möjliga stimulansåtgärder 128 9.3 lnstruktörsarvoden . 130 9.4 Reseersättningar till instruktörer 133 9.4.1 Gällande bestämmelser m.m. . . . . 133 9.4.2 Undersökningar, överväganden och förslag 133 9.5 Förslag rörande instruktörskategorierna(-begreppen) 135

10 Ersättningar i fredstid till hem värnets befäl och frivilligorga-

nisationernas funktionärer 137 10.1 Allmänt . . 137 10.2 Nuvarande ordning 137 10.3 Kortfattad återblick . . . . . 138 10.3.1 Ersättningar till hemvärnets befäl 138 10.3.2 Ersättningartill funktionärer . . . 138 10.4 Framförda synpunkter på ersättningar och arvoden 139 10.5 Kommitténs överväganden och förslag 140 10.5.1 Allmänt . . . . . . . . . . 140 l0.5.2 Principer för ersättningar och arvoden . . . . 140

10.5.3 överväganden och förslag rörande ersättningar för

kostnader 142

10.5.4 överväganden och förslag rörande befattningspen-

ning till hemvärnsbefäl och vissa funktionärer 142

10.5.5 överväganden och förslag rörande arvoden till

funktionärer i övrigt 144 IO.6 Sammanfattning 144

11 Uänstgöringsomrâden för frivillig personal inom totalförsvarets civila delar 145

11.2 Utvecklingen under senare år . . . . 146 1l.2.1 Tillgången på frivillig avtalspersonal 146 11.2.2 Hemskyddsorganisationen inom civilförsvaret 147 l1.2.3 Vissa totalförsvarsmyndigheter 148 A SJ:s krigsorganisation 148 B Postverkets krigsorganisation 148 C Vägverkets krigsorganisation 148 D Krigssjukvårdens organisation 148

E Övrigt . . . . . 148

11.3 Kommitténs synpunkter och förslag 148

12 Kursavgift vid vissa ungdomskurser 151 12.1 Bakgrund . . . . . 151 12.2 Nuvarande ordning . . . . . 151 l2.2.l Organisatorisk bakgrund 151

A Ungdomsverksamhet inom frivilligförsvaret . . . . . . . . . . . 151 B Ungdomsverksamhet inom de självständiga ungdomsorganisationerna . . . 151 122.2 Mål för ungdomsverksamheten inom frivilligförsvaret . . . . . . . . . . . . . 152 l2.2.3 Ungdomsverksamhetens omfattning inom frivilligförsvaret . . . . . . . . . . . . 152 12.2.4 Lokalisering av och nuvarande avgifter vid ungdomsverksamhet . . . . . . . . . 153 A Ungdomsverksamhet inom frivilligförsvaret . . . . . . . . . . 153 B Ungdomsverksamhet utanför frivilligförsvaret 154

12.3 överväganden och förslag 154

l2.3.l Ekonomiska aspekter 154 12.32 Slutsatser och förslag 155

13 Övriga frågor . . . 157

I3.l Samordning av statsbidrag 157 l3.l.1 Bakgrund . 157 13.1.2 Nuvarande ordning 157

13.1.3 Överväganden . . . . . . . . . . . . . 157

A Samordning av uppgiftsbundna statsbidrag . . . . . . . . . . . 158 B Samordning allmänt stöd - uppgiftsbundet bidrag 159 13.1.4 Slutsatser . . . . . . ._ . . . . 159 13.2 av beslutsbefogenheter och föreskrifter 160

Delegering

l3.2.l Allmänt . . . . . . . . . 160 13.2.2 Overväganden, slutsatser och förslag 161 13.3 Avtalspersonalens benämningar och indelning 162

13.4 Övrigt . . . . . . . . . . 162

l3.4.l Begreppet frivillig tjänstgöring 162 13.4.2 Begreppet krigsfrivillig personal 163

14 Ekonomiska konsekvenser av kommitténs förslag 165 14.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . 165 14.2 Kostnader för och förmåner. - Nuvarande ersättningar ordning . . . . . . . . . . . . . 165 l4.2.l Dagersättning, dagpenning och premier 165 14.2.2 Funktionärsarvoden . . . 166

14.2.3 Övriga ersättningar och förmåner 166

14.2.4 Ersättningar till instruktörer 167 14.3 Kostnadsförändringar 167 14.3.1 Allmänt . . . . 167

SOU l985:35 ll

Bilaga l Kommitténs sammansättning l7l Bilaga 2 Kommitténs direktiv (till kap. l) 173 Bilaga 3 Förteckning över studiebesök (till kap. I) l79 4 - och verk- Bilaga Frivilligorganisationerna. Organisation samhet(tillkap.2) . . . . . . . . . . . . l8l Allmänna hemvärnet - Bilaga 5 och driftvärnet. Organisation och verksamhet (till kap. 2) . . . . . . . . . l87 Bilaga 6 Exempel på grund- och repetitionsutbildning enligt gällande ordning för avtalsbunden personal (till kap. 189 Bilaga 7 Sammanfattningar av Aförsvarsgrenschefernas principiella syn på och målförfrivilligverksamheten (till kap. l9l Bilaga 8 Sammanfattningar av vissa civila totalförsvarsmyndigheters principiella syn på och ma°l för frivilligverk- .samheten (till kap. 5) . . . . . . . [93 Bilaga 9 Defrivilliga försvarsorganisationernas normer för utbetalning avfunktionärsarvoden (till kap. 10) 195 Bilaga IO Exempel på ungdomsorganisation inom Afrivilligorganisation och självständig ungdomsorganisation (till kap. 12) 199

SOU l985:35 13

Förkortningar

A Armén AFU Allmän försvarsutbildning AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMU Allmänmilitär utbildning ARA Allmänt reseavtal AST Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän BEA Bilersättningsavtalet för statsanställda Bk Befâlskurs/Befordringskurs BU Befordringsutbildning CA Chefen för armén CFB Centralförbundet för befälsutbildning Cfs Civilförsvarsstyrclsen CFV Chefen för flygvapnet CM Chefen för marinen Dgr Dagar EKC Efterforskningsbyrån för krigsfângar och civilinternerade Ers Ersättning FAK Frivilliga automobilkårernas riksförbund FBU Frivillig befälsutbildning FCF Försvarets civilförvaltning FFK Frivilliga flygkåren FFS Försvarets författningssamling FIF Flygfältsingenjörsföreningarna Fj Fanjunkare Fk Fortsättningskurs eller Fänrik Fl Flottan . FMCK Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund F0 Försvarsområde FOS Frivilligorganisationernas samarbetskommitté FRO Frivilliga radioorganisationen FV Flygvapnet Fu Furir FVRF Flygvapenföreningarnas riksförbund FÖ Fackövning Gk Grundkurs

14 Förkortningar SOU l985:35

GKU Grundläggande krigsförbandsutbildning GU Grundutbildning Hlk Högre ledarkurs Hv Hemvärn HvSS Hemvärnets stridsskola lk lnstruktörskurs Ik P lnstruktörskurs, praktik Ik T lnstruktörskurs, teori JN Jordbruksnämnden KA Kustartilleriet KadS Kadettskola KAROF Kustartilleriets reservofficersförbund KFÖ Krigsförbandsövning Kn Kapten KU Kompletteringsutbildning Kvm Kvartermästare Lbev Luftbevakning Lk Ledarkurs Lt Löjtnant Milo Militärområde Org Organisation PBS Plutonsbefälsskola PV Personalvård Repkurs Repetitionskurs ROK Reservofñcerskurs Rskr Riksdagsskrivelse RU Repetitionsutbildning SAF Svenska arbetsgivareföreningen SAFR Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund SAV Statens arbetsgivarverk SBK Svenska brukshundklubben SBS Svenska blå stjärnan SCF Sveriges civilförsvarsförbund Serg Sergeant SFF Svenska fallskärmsförbundet SFRO Svenska Flottans reservofñcersförbund SFS Svensk författningssamling SFÖ Särskild fackövning Sjv Sjukvård SKBR Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund

SkytteÖS Skytteförbundens överstyrelse

SLK Riksförbundet Sveriges lottakårer SoS Socialstyrelsen SOU Statens offentliga utredningar SRK Svenska röda korset SSF Svenska sportskytteförbundet SVK RF Sjövärnskårernas riksförbund SVOF Svenska värnpliktsofñcersförbundet SPSF Svenska pistolskytteförbundet

Förkortningar 15

sö Särskild övning UFV Utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga mfl. Uh Underhåll URK Ungdomens röda kors Utb Utbildning v Vecka VpI Värnpliktig ÖB Överbefälhavaren

ÖEF Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Öfu Överfurir

Sammanfattning

Kommittédirektiven och beskrivningar av

utgångsläget m.m. (kap. 1-4)

Kommittén redovisar utöver direktiven (kap. l), utgångsläget vad gäller organisation, verksamhet och personal inom frivilligförsvaret (kap. 2), de skilda formerna av frivillig försvarsutbildning (kap. 3) samt gällande ersättningar och förmåner vid frivillig försvarsverksamhet (kap. 4). Som bakgrund till denna senare redovisning redovisas i kapitel 4 inlednings- vis även gällande ersättningar och förmåner till värnpliktiga.

Grunder för kommitténs överväganden och förslag

(kap. 5)

Utöver bl.a. direktiven samt de av statsmakterna angivna målen och uppgifterna för frivilligverksamheten inom totalförsvaret måste enligt kommittén stor vikt fästas vid den principiella syn på och mål för frivilligverksamheten som de för denna ansvariga myndigheterna anger. Myndigheternas, frivilligorganisationernas och Svenska kommunförbundets uppfattning i dessa frågor har inhämtats och redovisas av kommittén. Kommittén framhåller att frivilliga insatser för att försvara vårt land i första hand kommer vårt totalförsvar till godo. Frivillig personal med lokalkännedom och kort inställelseväg kan ha avgörande betydelse vid snabb mobilisering av vårt totalförsvar. Av stor betydelse är att varje enskild svensk medborgares positiva vilja till en insats inom totalförsvaret och att utbilda sig för en befattning i detta alltid får ett positivt gensvar i allmänopinionen och hos statsmakterna. Kommittén förutsätter härvid att anslagen till den frivilliga försvarsverksamheten ses över och avpassas så att hinder för fortsatt uppbyggnad av frivilligförsvaret i enlighet med riksdagens beslut röjs undan. Frivilligverksamheten fyller också viktiga sociala funktioner eftersom den även gör medborgarna beredda och lämpade att göra insatser vid fredstida olyckor och katastrofer samt verkar stimulerande på förmågan att ta ansvar och initiativ. Kommittén delar ÖB:s mfl. uppfattning att frivilligverksamheten främst skall vara inriktad på att säkerställa krigsorganisationens behov.

2- Ersättning av förmåner

i 18 sou 1935:35

Sammanfattning

Även utbildning m.m. av de frivilliga till ledare och instruktörer inom egen organisation i fredstid bör tillmätas stor vikt eftersom den gagnar såväl frivilligsystemet som också krigsorganisationen. Kvinnornas roll inom bl.a. frivilligverksamheten berörs av kommittén som konstaterar att deras insatser är omistliga och framdeles måste tillmâtas än större vikt. En direktivpunkt framhålls i sammanhanget vara särskilt - den om att utreda att betydelsefull nämligen möjligheterna skapa bättre förutsättningar för kvinnor att delta i frivilligverksamheten. Avslutningsvis framhålls att villkoren för att delta i frivillig försvarsverksamhet bör vara så lika som möjligt för all frivillig personal.

- m.m. för att delta i

Rekryteringsfrågor. Ledighet försvarsverksamhet (kap. 6) frivillig

Inledningsvis redovisas gällande bestämmelser i lagar och avtal om rätt till ledighet. Härvid konstateras att det endast är den s.k. studieledighetslagen (1974:981) som ger den enskilde rätt till tjänstledighet för frivillig försvarsutbildning. Denna lag har dock vissa begränsningar som medför att det kan inträffa att arbetstagaren inte får avsedd användning för studieledigheten. Kommittén anser det vara ytterst otillfredsställande att frivillig försvarsutbildning vad gäller lagstadgad rätt till ledighet för den enskilde inte värderas högre än annan utbildning, Lex. sådan av hobbykaraktär. Kommittén föreslår att en lagfäst rätt till ledighet för frivillig försvarsverksamhet införs, lämpligen i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av Värnpliktstjänstgöring m.m. Denna lag föreslås även bli kompletterad med bestämmelse om skydd mot uppsägning eller avskedande av den som går genom frivilligutbildning. Den lagfästa rätten till ledighet för frivillig försvarsverksamhet föreslås omfatta El all avtalsenlig tjänstgöring (repetitionsutbildning) C1 grundutbildning samt E1 befordrings- och sådan kompletteringsutbildning som erfordras för att den enskilde skall uppnå eller behålla kompetens för sin krigsbefattning. Någon tidsbegränsning av ledigheten bör inte förekomma eftersom det i flertalet fall blir aktuellt med endast en till två veckors och i undantagsfall tre veckors ledighet. Även gällande bestämmelser om löneavdrag m.m. för den som beviljas ledighet för frivillig försvarsverksamhet redovisas. Härav framgår att landstings- och kommunanställda har sämre ekonomiska villkor då de deltar i frivilligutbildning än statsanställda. Inom den privata sektorn innebär de av SAF i ett delägarcirkulär utfärdade rekommendationerna att bidrag om 25 0/0 av lönen kan lämnas anställd som beviljas ledighet för frivillig befälsutbildning och hemvärnsutbildning. Det av kommittén i kapitel 8 föreslagna ersättningssystemet innebär att dessa orättvisor undanröjs.

Sammanfattning

Efter överväganden om ev. barnpassningsbidrag till frivilliga främst kvinnor - som har omvårdnad om barn

minderåriga avstår

kommittén från att lägga fram förslag i denna fråga.

vid och i

Ersättningar beredskapstillstånd krig (kap. 7)

Pågående arbete med att införa dagpenningsystemet för frivillig personal inom försvarsmakten (inkl. hemvärnet) och civilförsvaret bör fullföljas. Ersättningar enligt nämnda system för hemvärnets del bör dock träda i kraft redan då hemvärnsberedskap beordras. För frivillig personal inom de civila delarna av totalförsvaret föreslår kommittén två skilda system för ersättning under beredskap och krig. Frivillig personal inom civilbefälhavarkanslier och krigslänsstyrelser tjänstgör under i stort samma betingelser som frivillig personal inom försvarsmaktens staber. De nämnda civila ledningsorganen är även normalt samgrupperade med militär stab. Kommittén föreslår därför att frivillig personal inom civilbefälhavarkanslier och krigslänsstyrelser får ersättning enligt dagpenningsystemet vid beredskap och krig. Frivillig personal inom övriga civila delar av totalförsvaret är placerad inom verksamhetsområden - och den civila näringslivet krigssjukvården - som tillförs personal även genom vanlig arbetsförmedling eller med stöd av t.ex. allmänna tjänstepliktslagen (l959:83). De senare grupperna, liksom de som tidigare är verksamma inom dessa sektorer, erhåller lön enligt ”gällande författning, reglemente eller avtal”. Kornmittén föreslår att detsamma skall gälla frivillig vid beredskap personal och krig inom dessa sektorer. Frivilligorganisationernas egna avtalsbundna personal föreslås få ersättningar enligt dagpenningsystemet. Slutligen föreslås att även frivillig personal bör ha möjlighet att få näringsbidrag under beredskapstillstånd och krig.

Ersättningar till frivillig personal i fredstid (kap. 8)

Med utgångspunkt i direktivkraven att ersättningssystemet för frivillig personal skall uppfattas som rättvist av alla frivilliga och samtidigt vara enkelt och lätt att administrera föreslår kommittén en väsentligt vidgad tillämpning av dagpenningsystemet som generell ersättning till frivillig personal i fredstid. Dagpenning skall sålunda, enligt vissa preciserade regler, utbetalas vid all centralt anordnad och viss regional utbildning/ tjänstgöring. Kommitténs förslag innebär vidare att dagersättningen, höjd till samma belopp som till värnpliktiga, blir aktuell endast inom hemortsutbildningen vid utbildning två dagari följd och att ersättningsformen dagpremie blir obehövlig. Det förefaller vidare inte längre nödvändigt att för statstjänstemän m.fl. i allmänt avlöningsavtal (AST) behålla bestämmel-

Detta ersättningssystem omfattar dagpenning (i princip lika med sjukpenning, dock f.n. lägst 55 kr. per dag), befattningspenning och fälttraktamente.

20 SOU l985:35

Sammanfattning

sen om rätt till lön med B-avdrag vid tjänstledighet för viss frivillig utbildning. Personal inom allmänna hemvärnet föreslås erhålla en årlig utbildningspremie för fullgjord kontraktsenlig utbildning i stället för nuvarande dagersättning och dagpremie. En motsvarande utbildningspremie föreslås också för avtalspersonalen. med föreslås vidare för frivillig som deltar i Ersättning dagpenning ledningövning för totalförsvaret och för personal i förband inom allmänna hemvärnet då sådant tas i anspråk t.ex. för bevakning och efterspaning. Kommittén föreslår även höjningar av vissa utbildningspremier och att de som utbetalas efter grundkurser skall slopas. Slutligen föreslås bl.a. att de frivilliga bör ges rätt att själva välja färdsätt, dock inte flyg, vid resor till och från utbildningsplats samt att nuvarande portionsersättning vid resa ändras till måltidsersättning.

till instruktörer m.m. (kap. 9) Ersättningar

l kapitlet behandlas såväl åliggandet att undersöka möjligheterna att i ökad omfattning anlita personal ur frivilligorganisationerna och hemvärnet för instruktörsuppgifter som ersättningsfrågorna. Kommittén anser att övervägande skäl talar för att stimulera till ökat anlitande av frivilligpersonal som instruktörer men konstaterar att det inte är möjligt eller önskvärt att helt överlåta frivilligutbildningen på organisationernas egna instruktörer. En av grunderna för utredningsarbetet är att förmånssystemet skall vara rättvist. Det är därför helt uteslutet att premiera hemvärnets och organisationernas egna instruktörer och ge dem högre instruktörsarvoden än vad yrkesofficerarna får. Detsamma gäller traktamente och reseersättningar. Ersättning för inkomstfall till frivilligpersonal som tjänstgör som instruktörer enligt nuvarande dagpenningsystem bör behållas. Bestämmelserna bör dock ändras så att även egenföretagare, hemarbetande person och studerande får dagpenning vid tjänstgöring som instruktör vid utbildningskurs inom frivilligförsvaret. Vad gäller instruktörsarvodena finner kommittén att rejäla höjningar av timarvodena är nödvändiga för att man skall få väl kvalificerade och erfarna instruktörer till hemortsutbildningen. Det är också nödvändigt att utforma arvodessystemet så att det följer utvecklingen av löner och olika kostnadsersättningar. Systemet skall vidare uppfattas som rättvist av alla berörda samtidigt som det skall vara enkelt och lätt att administrera. Kommittén föreslår att timarvodet ersätts med det föreläsararvode som gäller som ersättning till föreläsare för personal inom försvarsmakten enligt följande regler. El Enstaka utbildningstimme, sammanlagt högst tre under en dag, ersätts med föreläsararvode enligt reglerna för sådant arvode. EI Utbildning om halv dag (kväll) ersätts med halvdagsarvode som

Sammanfalming 21

motsvarar tre föreläsararvoden i lägsta arvodesgrupp. Med halv dag (kväll) avser kommittén utbildning som pågår fyra till sex timmar. CJ Utbildning om hel dag (sju timmar eller däröver) ersätts med heldagsarvode som motsvarar maximalt sex föreläsararvoden i lägsta arvodesgrupp.

Om verksamheten under ett helt veckoslutsdygn bedrivs under sådana villkor som förutsätts för ersättning under förbandsövning bör, utöver nyssnämnda arvoden, även kunna utbetalas ett arvode som motsvarar förbandsövningstillägget. Detta senare bedöms bli undantagsfall. Nuvarande dagarvode föreslår kommittén bör fastställas till 1,5 x beloppet för föreläsararvode (i lägsta arvodesgrupp) inom försvaret. Det bör samtidigt byta benämning och kallas veckokursarvode. Bestämmelserna om reseersättning till instruktörerna föreslås bli förenklade och utformade så att instruktörerna skall känna sig likformigt och rättvist behandlade. Kommittén föreslår att tillfällig instruktör vid färd med egen bil till och från frivilligutbildning erhåller ersättning enligt en schablon med lägsta belopp enligt det statliga bilersättningsavtalet (BEA) - f.n. 94 öre per kilometer. Vidare föreslås att alla reseersättningar till instruktörer betalas ut av berörd frivilligorganisation. Slutligen föreslås att benämningarna på de skilda instruktörskategorierna ändras från nuvarande ordinarie resp. tillfällig instruktör till ”frivillig” resp. ”beordrad” instruktör. Dessa benämningar klargör bättre än de nuvarande vad det är fråga om.

i fredstid till hemvärnets befäl och

Ersättningar frivilligorganisationernas funktionärer (kap. 10)

l kapitlet redovisas nuvarande system för ersättningar och arvoden i fredstid till hemvärnets befäl och frivilligorganisationernas funktionärer samt de synpunkter härpå som har framförts. Kommittén redogör för systemet med befattningspenningar till värnpliktigt befäl samt föreslår att allmänna hemvärnets befäl och vissa av funktionärer - kårfrivilligorganisationernas typ förbundsordförande, - redan chef (motsv.) och liknande skall erhålla befattningspenningar i fredstid som lämplig gottgörelse för det särskilda ansvar och de insatser de gör utöver vad frivillig personal i allmänhet avkrävs. Förslaget innebär vidare att man framdeles bör klart skilja mellan ersättningar till enskilda för havda kostnader, befattningspenning till hemvärnsbefäl och vissa funktionärer resp. arvoden av nuvarande typ till huvuddelen av organisationernas funktionärer. Kostnadsersättning bör kunna ske dels med schablonbelopp som fastställs av myndighet, dels mot räkning. Befattningspenningar till allmänna hemvärnets befäl i vissa nyckel-

befattningar redovisas i tabell l0. 1. Övriga befäl inom allmänna hemvär-

net föreslås få befattningspenningen inräknad i den föreslagna årliga utbildningspremien. ÖB och AMS bör utfärda erforderliga bestämmelser för befattnings-

22 Sammanfattning

penning till organisationsfunktionärer, medan organisationerna själva bör fastställa arvodena för sina funktionärer.

Tjänstgöringsområden för frivillig personal (kap. ll)

Utvecklingen under senare år i fråga om behov och tillgång på frivillig avtalspersonal inom de civila delarna av totalförsvaret redovisas. Härav framgår att bristen på avtalspersonal har ökat trots att tillgången på frivilliga med avtal har stigit. Fastställda nya områden för avtalspersonal och resultaten av kommitténs egna undersökningar redovisas även. Täckandet av de f.n. fastställda behoven och de nya behov som närmast kan bli aktuella ställer krav på ökade medel för frivillig försvarsverksamhet. Besparingar är i detta sammanhang inte möjliga att påvisa. Kommittén anser att tillgängliga resurser bör utnyttjas för att vidmakthålla sådan frivilligverksamhet som redan finns och avstår från att lägga fram förslag om utvidgning av tjänstgöringsområdena, utöver redan nu befintliga, för frivillig personal i krigsorganisationen.

Kursavgift vid vissa ungdomskurser (kap. 12)

Inledningsvis redogörs för ungdomsverksamheten såväl inom frivilligsom inom försvaret, de självständiga ungdomsorganisationer bl.a. Svenska blå stjärnans riksungdomsförbund, Sveriges unglottor, Ungdomens röda kors och Skytterörelsens - som har ungdomsorganisation anknytning till frivilliga försvarsorganisationer. Kommittén konstaterar efter sina överväganden att kursavgifter av den storlek som kommittén bedömer vara rimlig och lätt att motivera skulle innebära en ca tioprocentig ändring av annars möjligt antal elever vid centralt anordnad ungdomsutbildning. Effekten skulle alltså bli begränsad. Kommittén anser att all frivillig försvarsutbildning i princip bör vara avgiftsfri. Något förbud för frivilligorganisationerna att själva bestämma och ta ut en mindre avgift av elev i ungdomsutbildningen bör emellertid inte utfärdas.

Övriga frågor (kap. 13)

I kapitlet behandlar kommittén bl.a. två frågor enligt dess direktiv möjligheterna till dels samordning av statsbidragen till frivilligorganisationerna, dels delegering av beslutsbefogenheter och föreskrifter m.m. från myndigheterna till frivilligorganisationerna. statsbidragen till frivilligorganisationerna betalas f.n. ut enligt en inom totalförsvaret gällande grundprincip att ansvar i fred också omfattar ansvar för motsvarande verksamhet under beredskap och krig. Kommittén finner detta system vara rationellt och effektivt. Någon ändring föreslås inte.

SOU l985z35 Sammanfattning 23

Även nuvarande system vad gäller delegering av beslutsbefogenheter och föreskrifter finner kommittén böra som princip behållas. Avslutningsvis tar kommittén upp vissa benämningsfrågor och pekar bla. på att benämningarna på A- och B-personal ofta uppfattas som en kvalitetsvärdering samt att frivilligkungörelsens förklaring av innebörden av begreppet B-personal är missvisande då det gäller den B-personal som ingår i hemvärnet. Kommittén föreslår att de nuvarande benämningarna slopas och utgår från att det bör ankomma på ÖB och AMS att utfärda erforderliga nya föreskrifter. Slutligen föreslås att även begreppen frivillig tjänstgöring resp. krigsfrivillig personal byts ut mot nya begrepp som inte ger anledning till missförstånd. Förslag till nya begrepp lämnas.

Kostnader (kap. 14)

Kommitténs förslag beräknas innebära årliga merkostnader om högst ca 12,5 milj. kr.

Författningsförslag

l Allmänt

Bestämmelser om ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret återfinns f.n. i tre skilda regeringsförordningar, en som gäller hemvärnspersonal, en som gäller frivilligpersonal m.fl. och en som gäller instruktörer inom frivillig försvarsutbildning. Kommittén anser det vara värdefullt att bestämmelserna om ersättningar inom frivilligförsvaret samlas till en enda regeringsförordning. Kommitténs författningsförslag är utarbetat i enlighet härmed. Det har därvid bedömts vara opraktiskt att paragraf för paragraf söka jämföra förslaget till förordning med de gällande bestämmelserna. Kommittén begränsar sig därför i det följande till att redovisa ett förslag till förordning utan sådana jämförelser. Kommittén får vidare anmäla att den anser att begreppet förmåner i författningstexterna i flertalet fall bör ersättas av begreppet ersättningar.

2 Förslag till Förordning om ersättningar inom frivilligförsvaret

utfärdad den

Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelser

I § Denna förordning tillämpas i den mån inte särskilda bestämmelser gäller vid hemvärnsberedskap, beredskapstillstånd eller krig.

2 § l denna förordning förstås med _frivillig: den som är medlem i frivillig försvarsorganisation. Enligt överenskommelse mellan frivillig försvarsorganisation och berörd myndighet kan även annan än den som är medlem i sådan organisation under viss utbildning anses som medlem. beordrad instruktör: tjänsteman som i tjänsten och inom fastställd arbetstid fullgör instruktörsverksamhet inom frivillig försvarsutbildning innefattande hemvärnsutbildning.

26 Författningsförslag sou 1985:35

frivillig instruktör: den som fullgör instruktörsverksamhet inom frivillig försvarsutbildning innefattande hemvärnsutbildning under andra förutsättningar än som anges i föregående stycke. Frivillig instruktör skall i förekommande fall vara godkänd som instruktör av vederbörlig utbildningsmyndighet.

Ersättningar under hemvärnsberedskap, beredskapstillstând och

krig

3§ Hemvârnspersonal erhåller vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap dagpenning, befattningspenning, fälttraktamente och andra förmåner enligt l3-14, 31-34, 37-39 och 41-42 §§.

4 § Frivillig erhåller vid tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig

l i försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation samt inom civilbefälhavarkanslier och krigslänsstyrelser dagpenning, befattningspenning, fälttraktamente och andra förmåner enligt 13, 15, 31- 32, 37 och 40-41 §§ samt 2 inom övriga civila delar av totalförsvaret lön enligt gällande författning, reglemente eller avtal.

De i mom. 1 angivna ersättningarna och förmånerna må även utbetalas till frivilligorganisationernas egen avtalsbundna personal.

Ersättningar i fredstid

5 § Hemvärnspersonal och frivillig erhåller under centralt anordnad utbildning/“tjänstgöring och sådan regional utbildning/tjänstgöring som är gemensamt godkänd av myndighet och berörd frivillig försvarsorganisation dagpenning och andra ersättningar enligt 13, 19-21, 31-32, 37-42 §§ under

1 hel vardag samt under lördag och söndag som omsluts av utbildning/tjänstgöring som berör tvâ eller flera veckor samt 2 lördag och/eller söndag som inleder eller avslutar utbildning/ tjänstgöring under hel(a) vardag(ar) under förutsättning av styrkt inkomstbortfall.

Då frivillig avtalspersonal under repetitionsutbildning erhåller dagpenning enligt denna paragraf utgår även befattningspenning enligt 13 §.

6§ Hemvärnspersonal erhåller dagersättning, årlig utbildningspremie, befattningspenning och andra ersättningar enligt 14, 17-20, 22-24, 31-34, 37-39 och 41-42 §§ vid

l utbildning och tjänstgöring som avses i 16 § hemvärnskungörelsen (1970:304) och 2 musiktjänstgöring.

Författningsförslag 27

7§ Frivillig erhåller, i de fall då dagpenning enligt 5 § inte erhålles, dagersättning, årlig utbildningspremie och andra förmåner enligt 16-18, 21, 31-32, 37 och 40-41 §§ vid deltagande i utbildning som enligt berörd myndighets bedömande är nödvändig för att vederbörande skall kunna tjänstgöra i krigsbefattning eller annan placering inom totalförsvaret eller som funktionär inom frivillig försvarsorganisation.

8 § Hemvärnspersonal och frivillig som efter kallelse från myndighet deltar i ledningsövning (motsv.) för totalförsvaret erhåller dagpenning, befattningspenning och andra förmåner enligt l3, 31-32, 37-39 och 41-42 §§.

Ersättningar enligt denna paragraf utgår även till hemvärnspersonal vid

I tjänstgöring enligt förordningen (FFS 1985:3) om hemvärnsmäns medverkan vid bevakning och efterspaning m.m. och 2 samövning med förband som genomför krigsförbandsövning.

9§ Hemvärnspersonal erhåller vid sammanträde med hemvärnets särskilda organ för förslags- och beslutanderätt arvode per sammanträdesdag enligt 22 §.

10 § Hem värnsungdom och deltagare i fri villig försvarsorganisations ung-

domsulbildning erhåller fria resor. Härutöver får naturaförmåner eller ersättning för sådana förmåner utgå i samma omfattning som till hemvärnsmän och annan frivilligpersonal. Kontant ersättning för måltid under resa utgår dock inte.

ll § Beordrad instruktör åtnjuter förmåner enligt avtal. För sådan instruktör gäller härvid inte ersättningarna och förmånerna enligt denna förordning.

12 § Frivillig instruktör inom hemvärnet eller annan verksamhet för frivillig utbildning inom totalförsvaret har rätt till ersättningar enligt 26-32 och 35-36 §§.

Dagpenning, befattningspenning och fälttraktamente

13 § Dagpenning och befattningspenning utgår med belopp som motsvarar vad Värnpliktig får enligt värnpliktsförmånsförordningen (1976: 1008). Fälttraktamentets storlek fastställs av regeringen i särskild ordning.

14 § Personal inom allmänna hemvärnet som är placerad i befattning på gruppchefsnivå eller högre kompetensnivå är berättigad till befattningspenning under ett visst antal dagar per år enligt följande.

Kretshemvärnschef 340 dagar Hemvärnschef 340

28 Författningsförslag sou I985 :35

Hemvärnsadjutant 340 dagar ställföreträdande kretshemvärnschef 340 x 0,25 dagar ställföreträdande hemvärnschef 340 x 0,25 ” Hemvärnskompanichef 340 x 0,25 Musikkårchef 340 x 0,25 Hemvärnsplutonchef 340 x 0,25

Befattningspenningen för hemvärnsbefäl i övrigt på troppchefs- och gruppchefsnivå ingår i den årliga utbildningspremien enligt 18 §.

15 § Frivillig som är placerad i befattning på gruppchefsnivâ eller högre kompetensnivå och funktionär inom frivilligorganisation som är avtalsbunden för samverkan med totalförsvarsmyndigheter är berättigad till befattningspenning under verksamhet som funktionär i fredstid enligt överbefälhavarens och arbetsmarknadsstyrelsens närmare bestämmande.

Dagersättning. årlig utbildningspremie m.m.

16 § Dagersättningen utgår med belopp som motsvarar vad Värnpliktig får enligt värnpliktsförmånsförordningen (l976: l008).

17 § Hemvärnsman ochfrivillig erhåller dagersättning för sammanhängande utbildning/tjänstgöring som varar minst två dagar i följd med i genomsnitt sex timmar per dag och som inte ger rätt till dagpenning.

18 § Personal inom allmänna hemvärnet ochfrivillig erhåller för fullgjord kontrakts- resp. avtalsenlig tjänstgöring en årlig utbildningspremie som utgår med belopp enligt överbefälhavarens bestämmande.

19 § Hemvärnsman idriftvärner behåller under utbildning den avlöning och den rätt till pension och övriga förmåner som är förenade med anställningen. För driftvärnsman med tim- eller ackordslön skall avlöningen utgå för antalet förlorade ordinarie arbetstimmar med medeltimförtjänsten beräknad enligt tillämpliga bestämmelser eller gällande praxis. Vid utbildning på fritid utgår inte övertidsersättning. Driftvärnsman erhåller under utbildning och tjänstgöring på fritid dagersättning enligt 17 §. För hemvärnsman i företagshemvärn vid statlig myndighet gäller samma bestämmelser som för hemvärnsman i driftvärnet.

Utbildningspremier

20 § Personal i allmänna hemvärnet som med godkända vitsord har gått genom befäls- eller specialkurs inom hemvärnet samt hemvärnsman i driftvärøiei som med godkända vitsord har gått genom befattningskurs inom hemvärnet erhåller utbildningspremie med belopp enligt överbefälhavarens bestämmande.

sou 1985:35 Författningsförslag 29

21 § Frivillig som med godkända vitsord har gått genom befälskurs för avtalspersonal eller befordringskurs inom frivillig befälsutbildning erhåller utbildningspremie med belopp enligt överbefälhavarens och arbetsmarknadsstyrelsens bestämmande.

Arvoden m.m. till hemvärnspersonal

22 § Hemvämspersonal som deltar i sammanträde med hemvärnets särskilda organ för förslags- och beslutanderätt erhåller arvode per sammanträdesdag med belopp som motsvarar hälften av det arvode till ledamot i hemvärnets centrala förtroendenämnd som regeringen fastställer i särskild ordning.

23§ Tillsynsmän för hemvärnsförråd och ungdomsledare i allmänna hemvärnet erhåller årligt arvode enligt bestämmelser som regeringen meddelar särskilt.

24§ Kretshemvärnschef och hemvärnschef erhåller ersättning för telefonkostnader enligt chefens för armén bestämmande. Hemvärnschef erhåller ersättning för att anskaffa erforderliga expeditions- och förrådslokaler enligt försvarsområdesbefälhavarens bestämmande.

Arvoden till fri villiga

25 § Överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer det belopp som högst får utges som årligt arvode till funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisationerna.

Arvoden m.m. till frivilliga instruktörer

26§ Under utbildningskurs som pågår minst tre kalenderdygn i följd med minst sex timmars verksamhet varje dygn får frivillig instruktör som medverkar huvuddelen av kurstiden veckokursarvode. Veckokursarvodet utgår med 1,5 x beloppet för föreläsararvode lägsta arvodesgrupp inom försvaret för varje dygn från och med dagen för instruktörens inställelse vid och till och med dagen för instruktörens utryckning från kursen.

27 § Frivillig instruktör som är yrkesofficer skall vid tjänstledighet för tjänstgöring som avses i 26 § inte vidkännas löne- eller semesteravdrag på grund av tjänstledigheten. Vederbörlig myndighet får efter prövning i varje särskilt fall medge att löne- eller semesteravdrag vid sådan tjänstledighet inte heller görs för annan tjänsteman inom försvarsmakten. Statlig myndighet i övrigt får medge tjänstledighet på samma villkor för tjänsteman vid myndigheten.

28 § Frivillig instruktör som inte omfattas av bestämmelserna i 27 § får vid ledighet för tjänstgöring som avses i 26 § ersättning med belopp som

30 Förfatmingsförslag sou 1985:35

motsvarar sådan dagpenning som Värnpliktig får enligt 7 § värnpliktsförmånsförordningen (1976: 1008). Vid tjänstgöring som avses i 26 § får även frivillig instruktör som är hemarbetande eller studerande ersättning med sådan dagpenning.

29§ Vid annan utbildning än som avses i 26 § får frivillig instruktör arvode enligt följande. För enstaka timme - föreläsararvode. För halv dag - halvdagsarvode som motsvarar tre föreläsararvoden i lägsta arvodesgrupp. För hel dag - heldagsarvode som motsvarar sex föreläsararvoden i lägsta arvodesgrupp. Om verksamheten under helt veckoslutsdygn bedrivs under villkor som förutsätts för ersättning under förbandsövning tillkommer härutöver ett arvode som motsvarar förbandsövningstillägg. Samtliga arvoden enligt denna paragraf innefattar ersättning för förberedelse- och efterarbete samt restid.

30 § En undervisningstimme omfattar minst 45 och högst 60 minuter.

Fria resor

31 § Hemvärnspersonal i allmänna hemvärnet. frivillig och frivillig instruktör har vid färd för inryckning till och utryckning från utbildning och tjänstgöring rätt till fri resa mellan bostaden eller tjänstestället och utbildnings- eller tjänstgöringsplatsen. Hemvärnsman i drifttvärnet erhåller fri resa enligt första stycket vid utbildning på ort där han inte skall utföra arbete i sin anställning. Vid tjänstledighetsresa erhåller frivillig fri resa och traktamente enligt bestämmelser som överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen utfärdar i samråd med försvarets civilförvaltning.

32§ Fri resa som inte kan anordnas genom utbildningsmyndighetens försorg erhålles genom militär tjänstebiljett. Har vid sådan resa tjänstebiljett inte tillhandahållits eller skulle med hänsyn till kommunikationsförhållandena fram- och återresa med allmänt kommunikationsmedel medföra oskäligt lång restid, utgår resekostnadsersättning. Vid resa med tåg eller fartyg skall biljetten för hemvärnspersonal och frivillig avse plats i andra klass och resekostnadsersättning utgå med högst det belopp som motsvarar kostnaden för resa i denna klass. Vid färd med egen bil till och från frivillig försvarsutbildning erhålles ersättning med lägsta belopp enligt det statliga bilersättningsavtalet. För frivillig instruktör ersätts inte kostnad för sovplats i enbäddskupé.

Traktamente m.m.

33§ Hemvämsman har vid sammanträde med rikshemvärnstinget och hemvärnets centrala förtroendenämnd rätt till resekostnadsersättning och traktamente. Vid sammanträde med annat av hemvärnets särskilda

Författningsförslag 31

organ för förslags- och beslutanderätt har hemvärnsman i allmänna hemvärnet rätt till traktamente och fri resa enligt 31 §.

34 § Hem värnsbefäl. ungdomsledare och musikledare i allmänna hemvärnet har vid tjänsteresa och tjänsteförrättning utom bostadsorten rätt till resekostnadsersättning och traktamente.

35§ Frivillig instruktör har rätt till traktamente för rese- och tjänstgöringstiden.

36§ Traktamente och övriga resekostnadsersättningar enligt 33-35 §§ utgår med belopp motsvarande de som framgår av allmänt reseavtal (ARA).

Övriga ersättningar och förmåner

37 § Hemvärnpersonal ochfrivillig erhåller under utbildning eller tjänstgöring, inbegripet färd mellan bostaden och platsen för utbildningen eller tjänstgöringen, fri inkvartering och fri förplägnad. Hemvärnsman i driftvärnet erhåller dock fri inkvartering endast om han inte kan bo i ordinarie bostad under utbildningen. Kan dessa förmåner inte tillhandahållas, utgår ersättning enligt de grunder som gäller för sådan ersättning till värnpliktiga vid värnpliktstjänstgöring.

38 § Avlider hemvärnspersonal i allmänna hemvärnet utgår samma begravningshjälp som enligt värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008) utgår då värnpliktig avlider under värnpliktstjänstgöring.

39 § Hemvärnsman i driftvämet har under utbildning och tjänstgöring rätt till samma sjukvârdsförmåner och ersättning vid skada och sjukdom som i sin anställning.

40§ Frivillig har under utbildning rätt till samma sjukvârdsförmåner och begravningshjälp som enligt värnpliktsförmånsförordningen (1976: 1008) tillkommer Värnpliktig under värnpliktstjänstgöring. Sjukvårdsförmånerna utgår dock endast om utbildningen varar minst två dagar i följd.

41 § Särskilda bestämmelser gäller om hemvärnspersonals och frivilligs rätt till familjebidrag, grupplivförsäkring, ersättning för skada och sjukdom under utbildning, fri utrustning och beväpning samt inlösen av klädespersedlar och annan utrustning.

42 § Hemvärnsman idriftvärnet kan enligt vederbörlig myndighets eller företags bestämmande erhålla tjänstefrihet med bibehållna avlöningsförmåner för att han skall få den vila som med hänsyn till utbildningen behövs för att han på ett från driftsäkerhetssynpunkt betryggande sätt skall kunna fullgöra ordinarie arbete.

32 Förfartningsförslag sou 1985:35

Särskilda bestämmelser

43§ Berörd frivillig försvarsorganisation eller myndighet bestämmer vilken ersättning instruktör skall betala för inkvartering och förplägnad vid utbildning som avses i 26 §.

44§ Alla kostnader som är förbundna med beordrad instruktör skall bestridas av aktuell utbildningsmyndighet. Alla kostnader som är förbundna med frivillig instruktör utom kostnader enligt 27 § och kostnader för transport som enligt 31 § första stycket ordnas av utbildningsmyndighet skall bestridas av berörd frivilligorganisation.

45§ Föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av denna förordning meddelas efter samråd med berörda myndigheter, hemvärnets centrala förtroendenämnd och berörda organisationer av överbefälhavaren i fråga om verksamheten inom försvarsmakten (utom hemvärnet), av chefen för armén beträffande hemvärnet och av arbetsmarknadsstyrelsen i övrigt.

Denna förordning skall kungöras i Försvarets författningssamling (FFS). Förordningen träder i kraft en vecka efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket, men tillämpas för tid från och med den 1 juli 198. Genom förordningen upphävs följande regeringsförordningar: D FFS 1977:10 om förmåner till frivilligpersonal m.fl., D FFS 1977:11 om förmåner till hemvärnspersonal, D FFS 1977:24 om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning och D FFS 1978:76 om ersättning vid deltagande i ledningsövningar för totalförsvaret. Förekommer i författning eller särskilt beslut av regeringen hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna förordning ” tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

På regeringens vägnar

3 Förslag till Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

3§

Med tjänstepliktig avses den som har inkallats för att l. enligt värnpliktslagen (1941 2967) eller lagen (1966:413) om vapenfri tjänst fullgöra grundutbildning eller repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildningen,

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. fullgöra sådan föreskriven utbildning till befattning för kompanibefäl eller motsvarande utbildning som icke fullgörs enligt värnpliktslagen,

3. tjänstgöra vid hemvärnet eller 3. tjänstgöra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänst- frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i befattning inom totalförsva- göra i befattning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgö- ret, om utbildningen eller tjänstgö-

ringen skall pågå minslfem dagar ringen skall pågå minsrfvra dagar

i följd och icke ger rätt till dagpen- i följd och icke ger rätt till dagpenning som motsvarar vad värnplik- ning som motsvarar vad värnpliktig erhåller under repetitionsut- tig erhåller under repetitionsutbildning eller rätt till lön enligt de bildning eller rätt till lön enligt de grunder som gäller för anställd grunder som för anställd gäller personal. personal. Vid tillämpning av bestämmel- Vid tillämpning av bestämmelserna om näringsbidrag avses med serna om näringsbidrag avses med tjänstepliktig även den som har in- tjänstepliktig även den som har inkallats för att fullgöra tjänstgöring kallats för att fullgöra tjänstgöring enligt civilförsvarslagen (1960:74) enligt civilförsvarslagen (1960:74) och den som har inkallats till an- och den som har inkallats till annan utbildning eller tjänstgöring nan utbildning eller tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen enligt värnpliktslagen eller lagen om vapenfri tjänst än som anges i om vapenfri tjänst än som anges i första stycket (1981:417). första stycket (1981:417) sam! den som har inkallats för att fullgöra tjänstgöring enligt frivilliga vtal eller hem värnskontrakt.

3 - Ersättning av förmåner

l Kommitténs direktiv och

bedrivande

utredningsarbetets

m.m.

l.l Kommitténs direktiv m.m.

Utredningsuppdraget innebär sammanfattningsvis att två huvudgrupper av frågor skall lösas. Den ena huvudgruppen omfattar två frågor som kommittén vill beteckna som rekryteringsfrågor. Den ena gäller att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att delta i frivillig utbildning och tjänstgöring samt att avtalsbinda sig för tjänstgöring i krig. Den andra gäller att klarlägga och föreslå hur andra än statsanställda kan ges möjlighet att delta i frivilligverksamheten på motsvarande villkor som de statsanställda. Den andra huvudgruppen av frågor är ersättnings- och förmånsfrågorna. För kommitténs översyn av ersättnings- och förmånssystemen såväl för frivillig personal som för instruktörer i frivillig försvarsverksamhet gäller målet att systemen skall vara enkla och lätta att administrera samt att de skall uppfattas som rättvisa av alla berörda. Särskilt skall prövas om det är möjligt att reglera genom mera generella bestämmelser. Allmänt gäller restriktionen att de totala kostnaderna i stort sett skall rymmas inom nuvarande kostnadsram för frivilligverksamheten. Utöver de nämnda huvudgrupperna kommer frågor om utvidgning av tjänstgöringsområdena för frivillig personal, samordning av statsbidragen, möjligheterna att delegera beslutsbefogenheter samt ev. avgiftsbeläggning av vissa ungdomskurser. De fullständiga direktiven återges i bilaga 2. Härutöver har, efter förslag i prop. 1982/831115 om förbättrade förmåner åt värnpliktiga m.fl., följande två frågor överlämnats till kommittén att behandla. Frågan om semesterlön som uppbärs under frivillig tjänstgöring bör räknas som inkomst och därmed påverka behovet av familjebidrag (prop. s. 30). Frågan om familjebidragslagen bör ändras så att även frivilliga kan erhålla näringsbidrag samtidigt med dagersättning s. 39). (prop. Vidare har regeringen jämlikt departementsprotokoll den 7 april 1983 resp. den 5 maj 1983 överlämnat följande två skrivelser till kommittén. Rikshemvärnschefens skrivelse den 20 november 1981 Förv 460 om att för hemvärnsmän i företagshemvärn vid statlig myndighet skall gälla samma förmånsbestämmelser som för hemvärnsmän i driftvärn.

36 Kommitténs direktiv

Hemvärnsbefälets Riksförbunds skrivelse den 22 juni 1982 med hemställan om översyn av hemvärnsbefälens arvoden. Chefen för försvarsdepartementet har vidare jämlikt departementsprotokoll den 4 februari 1985 till kommittén överlämnat en inom försvarsdepartementet utarbetad promemoria avseende frivilligorganisa- -» i kommitténs arbete. tionerna tilldelning av statsbidrag för beaktande

1.2 bedrivande

Utredningsarbetets

Flertalet i kommittén tillsattes fr.0.m. den l oktober 1982. Två personer byten av ordförande i kommittén medförde emellertid att första sammanträde med kommittén kunde avhållas först i början av april 1983. Kommitténs arbete blev härigenom försenat. För kommitténs överväganden har insamlats ett omfattande underlag rörande och kostnaderna för denna från såväl frivilligverksamheten som frivilligorganisationer. Bl.a. har kommittén inhämtat myndigheter inom totalden principiella syn på och de mål för frivilligverksamheten försvaret som de för denna verksamhet ansvariga myndigheterna med utgångspunkt i statsmakternas beslut anser vara vägledande. Kommittén har företagit en rad studiebesök vid dels kursgårdar och andra utbildningsplatser, dels krigsförbandsövningar inom samtliga fördels ett antal övningar inom hemvärnet. En sammanställsvarsgrenar, ning av kommitténs studiebesök återñnns i bilaga 3.

2 Frivilligförsvarets organisation och

-

verksamhet samt personal.

Nuvarande

ordning

2.1 Allmänt

Den frivilliga försvarsverksamheten leder sitt ursprung till mitten av 1800-talet. Under 1900-talet har flera frivilliga försvarsorganisationer tillkommit. I dag finns ett tjugotal sådana organisationer med olika försvarsfrämjande uppgifter. Härtill kommer hemvärnet som är en särskild del av arméns krigsorganisation. Sammantaget omfattar frivilligförsvaret för närvarande i runt tal 750 000 medlemmar. statsmakterna har sedan länge lämnat ekonomiskt stöd till den frivilliga f örsvarsverksamheten. Utöver statsbidrag erhåller organisationerna bistånd från myndigheter i form av bl.a. materiel och tjänster. Författningsunderlaget för den frivilliga försvarsverksamheten är dels kungörelsen den 27 maj 1970 (nr 301, ändrad genom SFS 1971:1139, 1974:670, 1977:124, 1982:35 och 1984:849) om frivillig försvarsverksamhet (frivilligkungörelsen), dels hemvärnskungörelsen den 27 maj 1970 (nr 304, ändrad genom SFS 1973:1061, 1977:184, 1979:401 och 1984:72).

Frivilliga försvarsorganisationer är en sammanfattande benämning

på de organisationer som behandlas i frivilligkungörelsen. Stadgarna för dessa organisationer fastställs av regeringen. I organisationernas styrelser ingår representanter för myndigheterna. Myndigheternas representation regleras i de skilda organisationernas grundstadgar. Vid sidan av de renodlade totalförsvarsuppgifterna deltar alla frivilliga försvarsorganisationer i samhällets sociala och humanitära verksamhet.

2.2 Organisation och verksamhet i stort

2.2.1 Myndigheternas uppgifter och ansvar

Det frivilliga försvarsarbetet bedrivs i nära samarbete mellan frivilligorganisationerna å ena sidan samt militära och civila statliga och kommunala myndigheter å andra sidan. Enligt frivilligkungörelsen skall myndighet inom sitt verksamhetsområde och i samråd med de frivilliga försvarsorganisationerna: 1:1 lämna organisationerna underlag för upplysningsverksamheten,

38 Frivilligförsvarets organisation och personal

______.:.____.._._...-_.._.____..l

D bistå organisationerna i rekryteringsverksamheten, D leda frivillig befälsutbildning samt utbildning av personal med Aeller B-avtal, D anordna utbildning av annan frivillig personal under medverkan av organisationerna, D __.__.___-.. registrera personal för frivillig befälsutbildning, D teckna avtal med, registrera och krigsplacera personal med A-avtal. D svara för erforderlig lokal- och centralregistrering samt krigsplacering av personal med B-avtal, D tillhandahålla frivillig försvarsorganisation materiel, lokaler och övningsområden enligt särskilda bestämmelser, D i övrigt understödja den frivilliga försvarsverksamheten samt meddela de tillämpningsföreskrifter som behövs.

För att bästa möjliga effekt skall uppnås erfordras en samordning av den frivilliga försvarsverksamheten. Denna uppgift ligger på överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen. Därvid svarar arbetsmarknadsstyrelsen för samordningen inom totalförsvarets civila del och överbefälhavaren för samordningen inom försvarsmakten samt mellan de militära och civila delarna av totalförsvaret.

Överbefälhavaren skall verka för enhetliga bestämmelser om utbild-

ning, antagning och förordnande av personal, som deltar i frivillig försvarsutbildning, och för en ändamålsenlig fördelning av de frivilliga försvarsorganisationernas uppgifter.

Överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen åligger att i samråd ge

anvisningar för beräkning av maximistyrkor för personal med A- resp. B-avtal samt att ge riktlinjer för rekrytering av denna personal. På försvarsgrenschefoch myndighet utanför försvarsmakten ankommer det särskilt att lämna frivillig försvarsorganisation uppgifter om behovet av frivillig personal och det årliga utbildningsbehovet. Arbetsmarknadssryrelsen samordnar f rivilligverksamheten inom totalförsvarets civila del. För utbildning m.m. ansvarar fackmyndigheter enligt följande D - administrativ m.m. till civilbearbetsmarknadsstyrelsen personal fälhavarkanslier och krigslänsstyrelser D - och samt räddcivilförsvarsstyrelsen flygförare markpersonal ningshundar med förare till civilförsvaret D - bl.a. administrativ inom socialstyrelsen civilsamariter, personal krigsblodverksamheten och förare av ambulans till hälso- och sjukvårdens krigsorganisation D statens och - till jordbruksnämnd lantbruksstyrelsen djurvårdare jordbruket och veterinärbiträden m.m. till veterinärväsendet D - bilförare till det ekonomiska försvaret. transportrådet

Ledningen av den frivilliga försvarsverksamhet som åligger regionala myndigheter sker efter samma principer som övrig ledningsverksamhet i regional instans. lnom försvarsmakten leder militärbefälhavaren frivilligverksamheten inom militärområdet. lnom civilområdet leds frivilligverksamheten av civilbefälhavaren. Militärbefälhavaren svarar i samråd

organisation och personal 39 Frivillig/försvarets

med andra berörda myndigheter också för samordning mellan de militära och civila delarna av den frivilliga försvarsverksamheten inom militärområdet. När det gäller den civila sektorn är det länsstyrelsen, som i samarbete med lantbruksnämnden, länsarbetsnämnden, landsoch kommunerna leder frivilligverksamheten. Länsartingskommunen betsnämnderna har ett särskilt ansvar för behovsberäkningar, avtalsteckning, krigsplacering och redovisning. lnom försvarsmakten är det chefen för fo-regemente (motsv.) som svarar för samordning mellan de civila och militära delarna av den frivilliga försvarsverksamheten. Detta sker i samverkan med frivilligorganisationerna. Frivilligorganisationerna bestämmer själva över sina föreningsmässiga angelägenheter.

2.2.2 och verksamhet i

Frivilligorganisationernas uppgifter

stort

Frivilligförsvaret kompletterar de statliga försvarsåtgärderna. l huvudsak innebär detta att organisationerna i samråd med myndigheterna skall informera, rekrytera och utbilda frivilliga för krigsorganisationen samt vidareutbilda till totalförsvaret uttagen personal. I frivilligkungörelsen anges de frivilliga försvarsorganisationernas uppgifter på följande sätt: Frivillig försvarsorganisation skall i samråd med myndigheterna D leda upplysnings- och rekryteringsverksamheten, D medverka vid sådan utbildning av frivillig personal som leds av myndighet, D leda sådan utbildning av frivillig personal som icke anordnas av myndighet, D teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering av personal som tecknat avtal för tillfällig tjänstgöring inom totalförsvaret (personal med B-avtal).

Frivillig försvarsorganisation skall vidare D avge förslag till framställning om statsbidrag, D omhänderha tilldelade statsmedel enligt föreskrifter av central förvaltningsmyndighet samt D bestämma över sin ekonomiskt stödjande verksamhet och andra föreningsmässiga angelägenheter.

lnom ramen - utför de gemensamma huvuduppgifterna rekrytering, - har var och sina bildning och upplysning en av organisationerna speciella och i stort sett avgränsade uppgifts- och verksamhetsområden. Även den organisatoriska uppbyggnaden skiftar. Frivilligorganisationerna respektive deras medlemmar kan med avseende på verksamhetens primära inriktning indelas i tre huvudgrupper enligt tabell 2.l. Frivilligorganisationernas fördelning på de skilda huvudgrupperna framgår av tabell 2.2.

40 Frivilligförsvarets organisation och personal

Tabell 2.1 Huvudgrupper av frivilligorganisationer

Grupp Organisation Personal a) Organisationer som rekryterar Personal som tecknar avtal för och utbildar för befattningar tjänstgöring inom totalförsvaret i krigsorganisationen b) Organisationer som vidareut- Personal som deltar i frivillig bildar för befattningar i vidareutbildning som påbyggnad krigsorganisationen till den obligatoriska försvarsutbildningen c) Organisationer som utbildar Personal som deltar i utbildning för att öka den enskildes avsedd att stärka den egna allmänpersonliga färdighet na förmågan att verka inom totalförsvaret

Tabell 2.2 FriviIligorganisationernas fördelning på huvudgrupper

a) b) c) Avtalsslutande organi- Vidareutbildande orga- Allmänt försvarsstärkansationer nisationer de organisationer

Riksförbundet Sveriges Frivilliga befälsutbild- Sveriges Civilförsvarsförlottakårer (SLK) ningen (FBU) bund (SC F) Sveriges kvinnliga bil- Sjövärnskäremas riks- Frivilliga skytterörelsen kárers Riksförbund förbund (SVK RF) (SKBR) Svenska blå stjärnan Flygvapenföreningar- Svenska pistolskytteför- (SBS) nas riksförbund (FVRF) bundet Föreningen svenska rö- Svenska värnpliktsofñ- Svenska sportskytteförda korset (SRK) cersförbundet (SVOF) bundet Frivilliga motorcykel- Svenska Arméns och Svenska fallskärmsförkärernas riksförbund Flygvapnets Reservofñ- bundet (SFF) (FMCK) cersförbund (SAFR) Frivilliga automobil- Svenska flottans Reservkárernas riksförbund officersförbund (SFRO) (FAK) Frivilliga radioorganisa- Kustartilleriets Reservtionen (FRO) ofñcersförbund (KA RO F) Frivilliga flygkáren Flygfältsingenjörsföre- (FFK) ningarna (FlF) Svenska brukshundklubben (SBK)

Medlemmarna i organisationer enligt grupperna b) och c) deltar i frivillig försvarsutbildning utan att teckna avtal för tjänstgöring inom totalförsvaret. Flertalet organisationer i grupp a) bedriver även verksamhet som avses i grupp b), liksom den frivilliga befälsutbildningsrörelsen bedriver verksamhet som avses i b) och c). Även hemvärnets personal kan hänfö-

Frivilligförsvarets organisation och personal 41

ras till båda nyssnämnda grupper. Personal tillhörande vissa frivilligorganisationer rekryteras delvis bland ungdomar, som har gått genom särskild ungdomsutbildning. lnom totalförsvarets civila del är frivilligorganisationernas uppgift b1.a. att anskaffa och utbilda reservarbetskraft till sådana sektorer inom arbetsmarknaden i krig där brister beräknas uppstå. Närmare uppgifter om de skilda frivilligorganisationerna återfinns i bilaga 4. Helt fristående men jämställda med vidareutbildande frivilligorganisation är flygfältsingenjörsföreningarna. Dessa får statsanslag från försvarsdepartementet.

2.2.3 Hemvärnet

Hemvärnets uppgift är enligt hemvärnskungörelsen att skydda hembygd och arbetsplats. Hemvärnet indelas i allmänt hemvärn och driftvärn. Det allmänna hemvärnets uppgift är att skydda hembygden medan driftvärnets uppgift är att skydda driften vid den egna anläggningen och arbetsplatsen. Då hemvärnet bildades år 1940 hade det uppgifter bakom en mobiliserad armé. År 1985 har hemvärnet däremot sina förstahandsuppgifter framför en försvarsorganisation under mobilisering vilket kan innebära (om det värsta händer) att hemvärnet blir den del av armén som har att genomföra de inledande striderna. Hemvärnets viktigaste uppgift i dag är försvar mot överraskande angrepp, dvs. att försvåra en angripares styrketillväxt samtidigt som vår egen mobilisering skall stödjas. Detta har inneburit en ändring av hemvärnets stridsuppgifter från bevakning med små enheter till försvarsuppgifter i halvplutons till plutons styrka, i vissa fall även i kompaniförband. Huvuddelen av det allmänna hemvärnet grupperas inledningsvis för bevakning och försvar av hamnar, flygfält, radio- och telestationer samt viktiga kommunikationspunkter. Mindre delar skyddar försvarsmaktens mobilisering. År 1984 påbörjades organisation av hemvärnsförband med marina uppgifter. Dessa förband skall ingå i nu organiserade hemvärnsområden. Stora krav ställs redan i fredstid på hemvärnets beredskap. Den enskilde hemvärnsmannen förvarar sin personliga utrustning (uniform, vapen, ammunition m.m.) i bostaden. Tyngre vapen (kulsprutor, granatgevär, minor, handgranater, pansarskott m.m.) förvaras i särskilda förråd, till vilka hemvärnspersonalen har omedelbar tillgångx Regeringen förordnar om hemvärnets beredskap. Vid grundberedskap under fredstid är hemvärnsmän i allmänna hemvärnet (jämlikt regeringsförordningen FFS 1985:3) efter eget åtagande skyldiga att tjänstgöra i hemvärnet för följande uppgifter:

1 Bevakning i samband med verksamhet enligt [KFN-förordningen (1982:756). 2 Bevakning med anledning av förbud enligt i 1 § lagen (1940:358) med

42 Frivillig/försvarets organisation och personal

vissa bestämmelser till skydd för försvaret m.m. (bevakning av militära skyddsföremål). 3 Räddningstjänst. 4 Efterspaning.

Regeringen (i vissa fall överbefälhavaren) kan förordna om hemvärnsberedskap. Detta innebär att hemvärnsförbanden förbereder lösandet av sina stridsuppgifter, dvs. höjd stabsberedskap, sambands-, fältarbetsm.ñ. förberedelser. Då hemvärnsberedskap är beordrad kan ÖB, militärbefälhavare eller försvarsomrâdesbefälhavare beordra hemvärnslarm för (del av) hemvärnet. Hemvärnslarm innebär att hemvärnsförbanden grupperas för att lösa sina stridsuppgifter. Samtidigt som hemvärnslarm beordras torde andra beredskapshöjande åtgärder genomföras inom övriga delar av försvarsmakten. När försvarsmaktens förband har mobiliserat och grupperats har hemvärnet i regel löst sina förstahandsuppgifter och blivit avlöst av mobiliserade förband. Om förhållandena det medger återgår hemvärnsförbanden till en lägre beredskapsgrad varvid hemvärnsmännen i regel kan återgå till sina civila arbeten. I detta skede används hemvärnet främst för ytövervakning varvid avlösning inom och mellan hemvärnsförbanden förutsätts ske. Vid behov höjs hemvärnsförbandens beredskap. Förbanden kan då antingen förstärka de förband som har avlöst dem eller tilldelas nya uppgifter. Som regel är även dessa s.k. andrahandsuppgifter kända och deras lösande förberett i fredstid. Hemvärnet tillhör armén och består av militärt organiserade förband. Hemvärnet rekryteras på frivillighetens väg. Viss personal är dock skyldig att tjänstgöra i hemvärnet under beredskapstillstånd och krig. Detta gäller framför allt värnpliktspersonal med uppskov. Under chefen för armén utövas i fred den högsta ledningen av och uppsikten över hemvärnet av rikshemvärnschefen som biträds av rikshemvärnsstaben. Rikshemvärnschefen leder utbildningen inom hemvärnet. I viktigare frågor om hemvärnet skall rikshemvärnschefen höra hemvärnets centrala förtroendenämnd. Militärbefälhavare och chef för försvarsområdesregemente (fo-regemente) (motsv.) leder hemvärnet inom militärområdet respektive försvarsomrádet. Närmare uppgifter om det allmänna hemvärnet och driftvärnet återfinns i bilaga 5.

2.3 Samarbetsorgan för frivilligverksamheten

För samarbete m.m. mellan de frivilliga försvarsorganisationerna inbördes samt mellan myndigheterna och organisationerna finns särskilda samarbetsorgan. Hur denna samverkan är uppbyggd framgår av figur 2.l. Verksamheten inom samverkansorganen inriktas bI.a. på att samordna och effektivera informationen om totalförsvaret och rekryteringen till det frivilliga försvaret. Vidare granskar organen erfarenheter av sådan

SOU l985:35 Frivilligförsvarers organisation och personal 43

verksamhet, ger fortlöpande information, anordnar konferenser med myndigheter och intresseorganisationer, handlägger utbildningsfrågor och övriga frågor som underställts samarbetsorganet. För att svara för samordningen på central nivå finns Frivilligorganisationernas samarbetskommitté (FOS). Kommittén är ett forum för ömsesidig orientering och diskussion om gemensamma angelägenheter och består av representanter för de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet. Ordförandeskapet skiftar mellan kommitténs ledamöter och omfattar tvååriga mandatperioder. Det förhållandet att FOS har såväl ordförande som sekreterare innebär inte att FOS kan betraktas som en organisation e.d. FOS är alltså inte någon remissinstans utan ett forum inom vilket frivilligorganisationerna överlägger.

Figur 2.1 Frivilligförsvarets samverkansnivåer

Myndighet Frivilligorganisationa) Fred Krig

Central totalförsvarsmynh . bflh- .

såå? ååêcafårerssåheå_ Överstyrelse R6$p›fl|V..

arbetsmarknadsstyrelsen, (motsv.) °9- KS Överstyrelsen för ekono- (Foslb) ledning miskt försvar, civilförsvarsstyrelsen)

Högre regional totalförsvarsmyndighet (militärbefälhavare/civilbefäl- °l havare)

Lägre regional totalför- __ Resp_friv_. svarsmyndighet (t.ex. FOTÖUNÖS org förbunds_ fo-reg. motsv., läns- styrelse (motsv.)

(då .kts )

styrelse, Iänsarbetsnämnd, (Regionen 5:95) b) _ landsting) ledmng

Lokal totalförsvarsmyndighet (t.ex. militärt förband, Kårstyrelse Lokal kår/ kommunstyrelse, civilför- (matsl) förening/ svarschef, arbetsförmed- b) (Lokal FOS) kretslmotsv.) nngskontor)

a) samverkansorgan skall finnas centralt och regionalt för avtalsslutande organisationer. b) FOS är inte någon organisation e.d. (jfr p. 2.3).

C) Frivilligorganisationerna har inte någon organisation på denna nivå. Samverkan sker vid behov och efter ärendenas art med den centrala riksledningen eller berörda regionala instanser.

44 Frivilligförsvarets organisation och personal

2.4 Frivilligförsvarets personal

2.4.1 FBU-personal

Personalen inom FBU-rörelsen är Värnpliktig personal, reservpersonal, hemvärnsmän och krigsfrivillig personal m.fl. Av de vuxna medlemmarna är omkring 70 % värnpliktiga eller krigsfrivilliga, ca 6 % reservbefäl samt omkring 24 % annan personal. Dessutom finns ungefär 6 000 ungdomar anslutna. Värnpliktig FBU-personal erhåller kompetens för förordnande i högre tjänstegrad genom frivillig befälsutbildning enligt i avsnitt 3.4 redovisat utbildningssystem.

2.4.2 Personal med A- eller B-avtal

Personal, som genom skriftligt avtal åtar sig att frivilligt tjänstgöra inom

totalförsvaret, kallas personal med A- resp. B-avtal. Personal med A-av-

tal placeras för ständig tjänstgöring under beredskap och krig medan personal med B-avtal står till förfogande för tillfällig tjänstgöring. Hemvärnets personal med B-avtal ingåri hemvärnets förband. Den ständiga tjänstgöringen skeri viss befattning vid krigsorganiserat förband (enhet), vid krigsorganiserad civil myndighet, vid krigsviktigt företag (K-företag) eller motsvarande. Tjänstgöringen kan anses börja i och med att enheten krigsorganiseras. Den fortgår till dess denna hemförlovas eller upplöses. Den tillfälliga tjänstgöringen förutsätts vara till en kortare tidsperiod och skall kunna fullgöras utan att begränsad personalen i fråga fast inordnas i krigsorganisationen. Undantag härifrån är dock, som har nämnts, hemvärnets personal med B- avtal som ingår i

hemvärnsförbanden.

Avtal träffas för fyraårsperioder och gäller med sex månaders uppsägningstid. Frivilligpersonalen får inte säga upp avtalet vid krig eller krigsfara eller då personal inkallas till beredskapsövning enligt värnpliktslagen. Personal med A- eller B-avtal inom totalförsvarets civila del tillhör kategorin civil personal. Personal med A- eller B- avtal inom försvarsmakten tillhör kategorin militär personal. Personal med A-avtal inom försvarsmakten och med B-hv-avtal förordnas i tjänstegrad när vederbörande fått kompetens för att krigsplaceras i befattning som svarar mot tjänstegraden. Förordnande upphör då A- resp. B-hv-avtal hävs. Kompetensen erhålls genom grund- och repetitionsutbildning enligt i kapitel 3 redovisat system. Förordnande kan ske till någon av följande tjänstegrader beroende på kompetens: furirs, sergeants, fanjunkares, fänriks, löjtnants eller kaptens tjänstegrad. Det finns inom flertalet grenar inom totalförsvaret behov av personal som tecknar avtal för tjänstgöring i krig. Fördelning på tjänstegrenar av personalen med A- resp. B-avtal framgår av tabell 2.3. Rekrytering och utbildning inom totalförsvarets civila del sker främst av bilförare till det civila transportväsendet och civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation, av djurskötare och traktorförare till jordbru-

och personal 45 SOU l985z35 Frivilligförsvarets organisation

Tabell 2.3 Fördelning på tjänstegrenar av personalen med A- resp. B-avtal

Friv. Försvarsmakten Totalförsvarets civila del O g l . Personal Personal Personal Personal med A-avtal med B-avtal med A-avtal med B-avtal

SBS - - Djurvårdare, veterinärbitr. och tekniska bitr. till veterinärväsendet

SKBR Motorfordonstjänst Motorfordonstjänst Bilförare till ek. försvaret, allm. civila medicinalväsendet, krigslänsstyr.

SLK Stridslednings, Sambands-, materiel-, luftförsvars- mob. plats-, och Iuftvärns- expeditions-, stabs-, samverkans-, förplägnadstjänst rapportcentral-, mob. plats-, materiel-, sjukvárds-, expeditions-, stabs-, förplägnads-, sambands-, signal-, underrättelsetjänst FAK - Bilförare till - Särskilda tjänster vid mobi- ek. försvaret, lisering krigslänsstyr.

FMCK - Motorcykel- Motorcykelordonnans ordonnans till krigslänsstyr.

till - FRO Sambandstjänst Sambands- Sambandstjänst tjänst krigslänsstyr. FFK - - och mark- - Flygförare personal till civilförsvaret

- Civilsama- SRK Sjukvårds- Sjukvårdstjänst riter till tjänst allmänna civila medicinalväsendet

46 Frivilligförsvarets organisation och personal

ket, av samariter till sjukvården, av veterinärbiträden till veterinärväsendet, av flygförare till civilförsvaret samt av administrativ personal och sambandspersonal m.m. till civilbefälhavarkanslier och krigslänsstyrelser. Totalförsvarets behov av frivillig personal med A- och B-avtal var vid tidpunkten för närmast föregående översyn av frivilligförsvarets förmåner drygt 90 000 personer. Tillgången på avtalspersonal var då ca 70 % av behovet. Härtill kom en tillgång på ca 90 000 frivilliga hemvärnsmän. Behovet av personal med A- och B-avtal har sedan mitten av 1970-talet stigit samtidigt som tillgången totalt sett minskat något. Bristen på avtalspersonal är f.n. större inom de civila delarna av totalförsvaret än inom den militära krigsorganisationen. Tillgången på frivilliga hemvärnsmän har ökat och är f.n. ca 100 000. l en av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen gemensamt

gjord utredning (ÖB/AMS-utredningen) om totalförsvarets personalbe-

hov (maj 1980) som överlämnades till 1978 års försvarskommitté konstaterades bl.a. vad gäller frivillig personal för totalförsvaret att rekryteringen inom de flesta tjänstegrenarna då var tillfredsställande. Den relativt

långsamma tillväxttakten var enligt ÖB/AMS-utredningen främst be-

tingad av ekonomiska begränsningar. Under de senaste åren har rekryteringen ökat, sannolikt som följd av en tilltagande spänning i det utrikespolitiska läget.

2.4.3 Hemvärnspersonal

Hemvärnets personal är frivillig eller Värnpliktig och består av hemvärnsmän, hemvärnsungdom och avtalspersonal ur frivilliga försvarsorganisationer (jfr även figur 2.2). Defrivilliga hemvärnsmännen tecknar avtal om tjänstgöring i hemvärnet med hemvärnskontrakt. Hemvärnskontraktet gäller med en månads

Figur 2.2 Hemvärnets personalsammansättning

Hemvåmsmän Övriga frivilliga grupper

Frivilliga Värnpliktiga hemvärnsmän hemvämsmän Avtalspersonal ur frivilliga Ordinarie fqsvêrsmga hemvärnsmän 5at°°'

Extra hemvärnsmän

Hemväms. Hemvärnsungdom veteraner

Hemvärns- Hemvärnsman i drift- musiker värnet benämns driftvärnsman.

Frivilligförsvarets organisation och personal 47

uppsägningstid men får inte sägas upp av den enskilde vid krigsfara eller då hemvärnsberedskap har beordrats. Värnpliktig hemvärnsman är sådan värnpliktig som har uppskov från krigsplacering inom försvarets organisation i övrigt men är skyldig att tjänstgöra i hemvärnet under beredskapstillstånd och krig. Grundläggande bestämmelser rörande värnpliktiga hemvärnsmän finns i uppskovskungörelsen (1973:939) och i av chefen för armén utfärdad kungörelse (FFS 1980: 10). Frivillig hemvärnsman är endera ordinarie eller extra hemvärnsman, hemvärnsveteran eller musikhemvärnsman. Ordinarie hemvärnsman är krigsplacerad i hemvärnets förband och rekryteras från följande grupper El män över värnpliktsâldern (47 år). De utgör ca två tredjedelar av hemvärnets ordinarie personal och har i regel fullständig värnpliktsutbildning bakom sig. Av dem som lämnar värnpliktsåldern anmäler årligen ca 6 000 intresse för placering inom hemvärnet El frikallade personer El ungdomar(l8-20 år) som inte har påbörjat sin värnpliktstjänstgöring. De består till huvuddelen av f.d. hemvärnsungdomar El värnpliktiga som på grund av frivilligt åtagande och efter militär myndighets medgivande krigsplaceras i hemvärnet samt El värnpliktiga med uppskov från krigsplacering som har anmält intresse att få bli ordinarie hemvärnsmän.

De två senare kategorierna utgör ca en tredjedel av hemvärnets ordinarie personal. Extra hemvärnsman är värnpliktig som är krigsplacerad vid annat förband inom försvarsmakten. Han disponeras av hemvärnet då han inte fullgör tjänstgöring vid försvarsmakten i övrigt. Extra hemvärnsman kvarstår i regel efter frivilligt åtagande som ordinarie hemvärnsman då han går ur värnpliktsåldern. Hemvärnsveteran är f.d. ordinarie hemvärnsman som på grund av åldersskäl har utgått ur hemvärnets krigsorganisation. Hemvärnsveteran biträder hemvärnschef med rekrytering eller annan stödjande verksamhet. Hemvärnsmusiker har f.n. inte någon tjänstgöringsskyldighet i hemvärnet vid beredskap eller i krig. Till ordinarie driftvärnsman och till hemvärnsmusiker kan även kvinnor antas. De värnpliktiga hemvärnsmännen organiseras vid beredskapstillstånd och krig antingen som företagshemvärn eller som förstärkning till redan befintliga hemvärnsförband. Hemvärnsungdøm utgörs av ynglingar, 15-20 år gamla, som inte har påbörjat sin värnpliktstjänstgöring eller inte har tecknat kontrakt som hemvärnsmän. Hemvärnets avtalspersonal är personal som har tecknat B-hvavtal med frivilligorganisation för krigsplacering inom hemvärnet. Denna personal har vid hemvärnsberedskap och högre beredskap samma tjänstgöringsskyldighet som övrig personal ingående i hemvärnsförbanden.

48 Frivilligförsvarets organisation och personal

Hemvärnets avtalspersonal utgörs av I] hemvärnslottor ur SLK i expeditions- och förplägnadstjänst El hemvärnssamariter ur SRK i sjukvårdstjänst EI hemvärnsbilkårister ur SKBR i motorfordonstjänst El hemvärnssignalister ur FRO i sambandstjänst E] hemvärnsordonnanser ur FMCK i motorcykeltjänst.

Hemvärnets avtalspersonal genomför sin grundutbildning vid sin frivilligorganisation i samverkan med resp. försvarsområdesregemente (motsv.). De tecknar avtal om krigsplacering i hemvärnets förband och fullgör sin avtalsenliga repetitionsutbildning i första hand vid dessa förband och i annat fall i form av kurs.

2.4.4 Funktionärer och instruktörer

lnom frivilligorganisationerna finns ett stort antal medlemmar, som efter frivilligt åtagande arbetar som funktionärer inom organisationerna. Funktionär kan vara t.ex. ordförande, kårchef, sekreterare, kassör eller utbildningsadjutant (-chef, -ledare). En mindre del av funktionärerna i central instans är antingen anställda tjänstemän eller förtroendevalda. Såväl på central nivå som framför allt på regional och lokal nivå finns frivilliga, som arbetar med eller utan särskilt arvode och fullgör funktionärsuppdraget som fritidssysselsättning. Gällande bestämmelser om ersättning av statsbidrag till funktionärer framgår av kapitel 4. För utbildningsverksamhetens organisation, planläggning och genomförande anlitas instruktörer. Dessa kan vara ordinarie eller tillfälliga. Ordinarie instruktör är militär befattningshavare som i sin befattning har att bedriva instruktörsverksamhet inom ramen för fastställd veckoarbetstid. De militära tjänstemän som här avses är de ordinarie instruktörerna vid hemvärns- och frivilligavdelningar (motsv.). Tillfällig instruktör är den som efter frivilligt åtagande bedriver instruktörsverksamhet utanför sin tjänst och utom ramen för fastställd veckoarbetstid. Tillfällig instruktör kan vara militär befattningshavare som avses ovan, medlem i frivilligorganisation eller hemvärnet eller annan av försvarsområdesbefälhavare (motsv.) godkänd instruktör. För att annan än yrkesofficer skall kunna anlitas som tillfällig instruktör krävs att han har godkänts såsom sådan av vederbörlig utbildningsmyndighet. Inom SCF är det dock riksförbundet som godkänner instruktörerna.

Frivilligförsvarets utbildning 49

3 -

Frivilligförsvarets utbildning.

Nuvarande

ordning

3.1 Allmänt

3.1.1 Utbildningsområden

Frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret bedrivs, beroende på utbildningens syfte, i följande former grundutbildning repetitionsutbildning (hemvärnet: årlig utbildning) befordringsutbildning

DEJDEIEJEIEI

kompletteringsutbildning funktionärsutbildning ungdomsutbildning och självskyddsutbildning inom det civila samhället.

Därutöver kommer vissa specialformer av frivillig utbildning, t.ex. omskolning, ävensom frivillig tjänstgöring, vilken i sig har värde från utbildningssynpunkt för den enskilde. Förekomsten och innebörden av begreppen grundutbildning, repetitionsutbildning, befordringsutbildning och kompletteringsutbildning belyses i p. 3.2-3.5 och i tabell 3.1.

3.1.2 Utbildningskategorier

Den frivilliga försvarsutbildningen kan också, främst med avseende på vilka personalkategorier den omfattar och villkor för deltagande, indelas i D utbildning för hemvärnsmän D frivillig befälsutbildning E! utbildning för personal med A- eller B-avtal.

Utbildningen för hemvärnsmän omfattar introduktionsutbildning, årlig utbildning och övrig utbildning varibland även ungdomsutbildning ingår. I den frivilliga befälsutbildningen deltar huvudsakligen personal som är ansluten till CFB. I utbildningen kan delta Värnpliktig personal, reservpersonal och hemvärnsbefäl samt annan personal inom totalförsvaret. Utbildningen syftar till att direkt höja krigsförbandens användbarhet och effektivitet.

4- Ersättning av förmåner

50 SOU l985z35

Frivilligförsvarets utbildning

Tabell 3.1 Förekomst och innebörd av vissa begrepp inom frivillig försvarsutbildning (utom ungdomsutbildningen) Förekomst och innebörd inom Begrepp Hemvärnet FB U-rärelsen De avtalsslutande (utom för personal med frivilligorganisa- B-avtal) Iionerna - Grundutbildning (GU) Har normalt fullgjorts Gk före inträde i Hv, full- (Har fullgjorts genom Bk l osv .fr görs i annat fall som vpltjänstgöring) Bk 2

Vtabjcljl 3 2

kurs inom Hv Ik T Ik P

Repetitionsutbild- Benämns inom Hv: årlig Fullgörs enligt avtal ning (RU) utbildning, jfr p. 3.6. (Fullgörs vid framför vid KFÖ, SÖB, repetiallt KFÖ och SÖB) tionskurser och övningar (s. k. annan tjänstgöring) Befordringsutbild- Begreppet förekommer Omfattar ett stort an- Begreppet förekommer ning (BU) inte. Däremot finns be- tal kurser, jfr p. 3.4. inte. Befäls- och ingreppet befälsutbild- struktörsutbildningen ning, jfr p. 3.6. rubriceras som GU Kompletteringsutbild- Omfattar bl. a. försvars- Omfattar bl. a. krigs- Omfattar bl. a. förning (KU) upplysning, skytte, förbandskurser, allm. svarsupplysning, viss mil. idrott, kompl. GU, utb., specutb., föupp- tjänstegrensutbildning, instruktörsutbildning Iysn., idrott, skytte ledarskapsutbildning

Den frivilliga befälsutbildningen består av befordringsutbildning och kompletteringsutbildning. Ungdomsutbildning bedrivs därutöver inom den frivilliga befälsutbildningsrörelsen. För deltagande i frivillig befälsutbildning gäller att det skall finnas behov av utbildning inom totalförsvarets krigsorganisation och att vederbörande är medlem i frivillig försvarsorganisation eller hemvärnet. Den som inte är medlem i sådan organisation kan få delta i utbildning efter överenskommelse mellan vederbörlig myndighet och frivilligorganisation. Utöver det allmänna kompetensvillkoret gäller särskilda fordringar för varje slag av frivillig befordringsutbildning. Ändamålet med den frivilliga utbildningen till A-eller B-avralinom de avtalsslutande organisationerna är att bibringa och vidmakthålla erforderliga kunskaper och färdigheter för placering i befattningar inom totalförsvaret. Utbildning för personal med A- eller B-avtal fullgörs i form av grund-, repetitions- och kompletteringsutbildning. För deltagande i utbildning för personal med A- eller B-avtal krävs svenskt medborgarskap, lämplighet för avsedd befattning och medlemskap i frivilligorganisation. Särskilda fordringar gäller därutöver för deltagande i viss utbildning t.ex. i fråga om hörsel, syn och ålder. Deltagarna i ungdomsutbildning kan vara i åldrar upp till 25 år (manlig ungdom 20 år). Inom totalförsvaret förekommer utbildning av både manlig och kvinnlig ungdom.

Frivillig/försvarets utbildning 51

Grundutbildning

Grundutbildning inom frivilligsystemet är aktuell endast för avtalsslutande organisationer och i undantagsfall för personal som inte har fullgjort grundutbildning som Värnpliktig inom hemvärnet. 1 övrigt fullgörs grundutbildning i det obligatoriska utbildningssystemet, dvs. genom värnpliktstjänstgöring. Grundutbildningen syftar till att utbilda personalen för avtal och att fördjupa kunskaperna för personal som redan har tecknat avtal så att den enskilt och i förband (arbetsenhet) kan lösa uppgifter som är förbundna med aktuell krigsbefattning.

A -a vtal inom försvarsmakten

Grundutbildningen skeri form av grundkurs, befälskurs 1 och 2, instruktörskurs/teori, instruktörskurs/praktik samt högre ledarkurs och körlärarkurs. Utbildningen består av allmän försvarsutbildning, befattningsoch förbandsutbildning samt praktisk utbildning i egen krigsbefattning

vid repetitionsutbildning av staber och förband (KFÖ/motsv.).

A-avtal inom totalförsvarets civila del

Grundutbildningen sker i form av grundkurs, fortsättningskurs, ledarkurs, bitr. instruktörskurs, instruktörskurs/teori respektive praktik samt högre ledarkurs och körlärarkurs. Grundutbildningssystemet för A-avtal framgår av tabell 3.2.

B-avtal inom försvarsmakten

Grundutbildningen sker i form av grundkurs och befälskurs om vardera 40-80 timmar.

B-avtal inom totalförsvarets civila del

Grundutbildning sker i form av grundkurs under ca 40-80 timmar. F.n.

Tabell 3.2 Grundutbildning för A-avtal inom totalförsvaret Försvarsmakten Totalförsvarets civila del

Kurs Timmar Kurs Timmar Grundkurs (Gk) 100-140 Grundkurs (Gk) 70-140 Befälskurs l (Bk 1) 100-140 Fortsättningskurs (Fk) 70-140 Befälskurs 2 (Bk 2) 100-140 Ledarkurs (Lk) 30-140 instruktörskurs, instruktörskurs, teori (lk T) 100-140 teori (Ik T) 50-140 instruktörskurs, instruktörskurs, praktik (lk P) 100-140 praktik (lk P) 100-140 Högre ledarkurs (Hlk) 120-200 Körlärarkurs 180- 200 Körlärarkurs 180- 200 Inom FRO ca 190.

52 Frivilligförsvarers utbildning sou l985 :35

förekommer sådan utbildning endast för SRK-personal för uppgifter som samariter inom den civila krigssjukvården. Delar av utbildningen - främst allmän försvarsutbildning - samordnas i regel med annan frivillig utbildning.

3.3 Repetitionsutbildning

3.3.1 Allmänt

Repetitionsutbildning bedrivs inom totalförsvarets olika utbildningssektorer i flera olika former. Hemvärnets årliga utbildning är en form av repetitionsutbildning. Den redovisas i avsnitt 3.6. Krigsförbandsövningar (K FÖ) och särskilda övningar för befäl (SÖB) är för den frivilliga befälsutbildningsrörelsens personal aktuella huvudsakligen inom ramen för personalens obligatoriska tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Krigsförbandsövningar är aktuella även för all personal med A-avtal inom försvarsmakten. Frivilliga krigsförbandskurser, som är en form av kompletteringsutbildning och är avsedda för krigsförbandens befäl, redovisas i p. 3.5.2. Repetitionskurser eller likvärdig utbildning enligt försvarsgrenschefs bestämmande anordnas för personal med A- resp. B-avtal tillhörande förband som inte kallas in till krigsförbandsövningar eller personal med A- resp. B-avtal som har erhållit anstånd med fullgörande av nämnd övning. När kommittén i den följande redovisningen använder begreppet repetitionsutbildning inom frivilligsystemet innefattar det här endast sådan utbildning för personal med A- eller B-avtal.

3.3.2 Repetitionsutbildning för personal med A- eller B-avtal

Personal med A- eller B-avtal är skyldig att fullgöra repetitionsutbildning. För personalen med A-avtal omfattar denna skyldighet högst l6 dagar för varje fyraårsperiod av avtalstiden. För personalen med B-avtal omfattar den högst 80 timmar för varje fyraårsperiod av avtalstiden. Repetitionsutbildning kan delas på flera utbildningstillfällen. Vid krig eller krigsfara eller då personal kallas in till beredskapsövning enligt värnpliktslagen är personal med A- resp. B- avtal skyldig att fullgöra den tjänstgöring som behövs med hänsyn till verksamheten inom totalförsvaret. För personal krigsplacerad inom hemvärnet gäller dock tjänstgöringsskyldighet frán det att hemvärnsberedskap förordnas. Repetitionsutbildning genomförs under en fyraårsperiod för personal med A-avtalinom armén och marinen med f.n. i regel 6-10 dagar enligt central myndighets bestämmande, in- och utryckningsdagar inräknade. Inom flygvapnet tas i regel 10-16 dagar ut. Beträffande personal med A-avtal inom försvarsmakten gäller särskilt följande. För personal i befattning för plutonsbefäl samt viss personal i kvalificerade befattningar för menig och gruppbefäl tillkommer särskild övning (motsvarande) under sex dagar enligt avtalsmyndighets bestämmande.

SOU I985:35 Frivillig/försvarets utbildning 53

Utbildningen genomförs i första hand som krigsförbandsövning eller motsvarande och i andra hand som repetitionskurs (Repk) med ca 60 timmar eller likvärdig utbildning enligt försvarsgrenschefs bestämmande. För personal med A-avtal inom totalförsvarets civila del fullgörs utbildningen som kurs (tjänstgöring) enligt central utbildningsmyndighets eller frivilligorganisations bestämmande. Repetitionsutbildning för personal med B-avtal genomförs under en fyraårsperiod med f.n. i regel 20-80 timmar. Personal med B-avtal inom försvarsmakten fullgör utbildningen i första hand i egen krigsbefattning, i andra hand som kurs eller tjänstgöring enligt central utbildningsmyndighets eller frivilligorganisations bestämmande. Personal med B-avtal inom totalförsvarets civila del fullgör utbildningen som kurs eller tjänstgöring enligt central utbildningsmyndighets eller frivilligorganisations bestämmande. Hemvärnets personal med B-avtal fullgör i regel repetitionsutbildningsskyldigheten med ca 20 timmar/utbildningsår. Viss personal (t.ex. chefssamariter, förplägnadsgruppchefer, sambandsgruppchefer och vissa expeditionslottor) kan komma att tas i anspråk mer i samband med befälsutbildning. Repetitionsutbildning av hemvärnets personal med B-avtal skall ske vid årliga utbildningstillfällen i samband med hemvärnets utbildning, i första hand vid hemvärnsförbandens övningar på krigsuppgifterna. Personalen med B-avtal skall därvid tjänstgöra i sina krigsbefattningar. Del av repetitionsutbildningsskyldigheten som inte utnyttjas för utbildning i krigsbefattning kan tas i anspråk för vidare utbildning. Repetitionsutbildning i form av repetitionskurs (högst 40 timmar) anordnas endast om övningar med hemvärnsförbanden inte har kunnat genomföras samt för sådan personal med B-avtal som inte har haft möjlighet att tidigare deltaga. Exempel på grund- och repetitionsutbildningens uppbyggnad enligt gällande kursplaner för respektive frivilligorganisationer återfinns i bilaga 6.

Befordringsutbildning

Befordringsutbildningen avser (jämlikt ÖB:s bestämmelser år l972 för inom - FBU som frivillig befälsutbildning krigsmakten K) utbildning ger kompetens för D befordran inom gruppbefäls-, plutonsbefäls- och kompanibefälsnivån eller mellan dessa nivåer, EJ övergång från värnpliktsofñcer till reservofñcer, E] övergång till placering vid hemvärnet, E] omskolning till annan befattningstyp än innehavd.

Befordringsutbildningen omfattar furirkurs, överfurirkurs, Sergeantkurs, fanjunkarkurs, fänrikskurs, löjtnantskurs och kaptenskurs. Kaptenskurs fördelas på högst sex år, Övriga befordringskurser fördelas på högst fyra år utom sergeant- resp. fänrikskurs vid armén och flygvapnet.

54 Frivilligförsvarets utbildning SOU |985:35

Befordringsutbildningen genomförs i skeden benämnda allmänt skede (A- skede), instruktörsskede (I-skede) samt befattningsskede (B-skede), Härtill kan komma tjänstgöringsskede (T-skede).

3.5 Kompletteringsutbildning

3.5.1 Kompletteringsutbildning för hemvärnsmän

Kompletteringsutbildning för hemvärnsmän omfattar försvarsupplysning, skytte, militär idrott och utbildning av nyantagna hemvärnsmän med ofullständig grundutbildning. Kompletteringsutbildning samordnas där så är möjligt och lämpligt mellan hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna.

3.5.2 Kompletteringsutbildning inom den frivilliga

befälsutbildningen

Kompletteringsutbildningen avser att vidmakthålla och utveckla deltagarnas förmåga i allmänhet samt förmågan att tjänstgöra i krigsbefattning som motsvarar innehavd tjänstegrad. Kompletteringsutbildning kan också avse omskolning till annan krigsbefattning i innehavd grad. Utbildningen består av frivilliga krigsförbandskurser, olika former av allmän utbildning, specialutbildning, militär idrott och skytte samt för- Kurser kan också svarsupplysning. ingående i befordringsutbildning utnyttjas som kompletteringsutbildning. Kompletteringsutbildningen bedrivs enligt tabell 3.3.

Tabell 3.3 Kompletteringsutbildning inom den frivilliga befälsutbildningen

Regional/Lokal utbildning Central utbildning Krigsförbandskurser, vecko- Allmän utbildning och slutsövningar, kvälls- specialutbildning i lektioner, träningspass, kurser om i regel en vecka studiebrev

Frivilliga krigsförbandskurser ordnas som regional/lokal utbildning för det vid ett förband (bataljon eller självständigt kompani) krigsplacerade värnpliktiga befälet. Även yrkes- och reservofñcerare kan delta. Kursen leds som regel av krigsförbandets chef.

Övrig kompletteringsutbildning ordnas antingen som regional/lokal

eller central utbildning och består av ett rikt facetterat kursutbud. Den regionala/lokala utbildningen genomförs främst som veckoslutsövningar och kvällslektioner. l viss utsträckning utnyttjas instruktörer ur frivilligorganisationernas egna led. Den centrala utbildningen genomförs för arméns del vid FBU-rörelsens egna kursgårdar med foregementena som kursanordnande myndigheter.

SOU l985z35 Frivilligförsvarets utbildning 55

3.5.3 Kompletteringsutbildning för personal med A- eller

B-avtal

Utbildningen avser att vidmakthålla och utveckla deltagarnas förmåga i allmänhet samt förmågan att tjänstgöra i befattningen. Kompletteringsutbildningens syfte och omfattning för personal med A- eller B-avtal inom försvarsmakten framgår av tabell 3.4.

Tabell 3.4 Kompletteringsutbildning för personal med A- eller B-avtal inom försvarsmakten Armén Marinen och flygvapnet

Syfte Komplettera grund- och repeti- Utveckla personalens med Ationsutbildningen. Den inriktas eller B-avtal kunskaper och färfrämst på områden av betydelse digheter. Kan anordnas för att för krigsorganisationen samt meddela nyheter inom tjänstemot allmän försvarsutbildning. grenar med anledning av nya förfaringssätt, ny materiel eller ändringar i krigsorganisationen. lnnehåll Befattnings- och specialutbild- Enligt CÖrlB/CK resp. flottiljning, militär idrott och skytte, chefs bestämmande. försvarsupplysning. Utbildningen kan ske centralt, regionalt eller lokalt.

Kompletteringsutbildning består av befattnings- och specialutbildning, militär idrott och skytte samt försvarsupplysning. Deltagande i kompletteringsutbildning (del därav) kan tillgodoräknas som del av grund- och repetitionsutbildning enligt central myndighets bestämmande. Kompletteringsutbildningen för personal med A- eller B-avtal inom totalförsvarets civila del har i huvudsak samma syfte och innehåll i tillämpliga delar som motsvarande utbildning för försvarsmaktens personal. Utbildningen anordnas enligt bestämmelser som vederbörlig frivilligorganisation meddelar.

3.6 Utbildning för hemvärnsmän

Hemvärnsförbanden utbildas för att lösa av försvarsområdesbefälhavare fastställda krigsuppgifter i hembygden. Driftvärnsförbanden utbildas för att skydda myndigheter eller egna anläggningar och verksamhet. Hemvärns- och driftvärnsförbanden skall härvid vara så utbildade att de vid beredskapstillstånd och krig omedelbart skall kunna lösa sina krigsuppgifter. Krigsuppgifterna skall förberedas genom utbildning på platsen i fred. Försvarsområdesbefälhavare anordnar varje år det antal förbandsövningar på hemvärnets krigsuppgifter, som erfordras för att samtliga hemvärnets krigsförband skall bli samövade i förband. Målsättningen skall vara att minst 85 % av personalen deltar i förbandsövning-

56 Frivilligförsvarets utbildning

arna. Samordning med de krigsförband som skall avlösa hemvärnsförbanden skall eftersträvas. Ordinarie och extra hemvärnsman (driftvärnsman) är skyldig att årligen fullgöra lägst 20 (befäl 34) och högst 50 timmars utbildning. Tid för att behålla eller öka skjutskicklighet eller allmän fältduglighet räknas inte in i denna utbildningstid. Extra hemvärnsman är inte skyldig att fullgöra utbildning under samma år som han tas i anspråk för värnpliktstjänstgöring (repetitionsutbildning). För värnpliktiga hemvärnsmän (värnpliktiga med uppskov från krigsplacering) föreligger lagfäst skyldighet att fullgöra repetitionsutbildning liksom för övriga värnpliktiga. Denna skyldighet tas emellertid i regel inte ut. De värnpliktiga hemvärnsmännen erhåller därför utbildning för sina krigsuppgifter endast om de frivilligt ansluter sig till hemvärnets utbildning som ordinarie hemvärnsmän. F.n. deltar omkring 10 % av de värnpliktiga hemvärnsmännen i hemvärnets utbildning. Vid beredskapstillstånd och under krig är hemvärnsman skyldig att fullgöra utbildning enligt regeringens bestämmande. Hemvärnets utbildning leds av foregementschef och genomförs för det allmänna hemvärnet på hemvärnsmannens fritid. Driftvärnets utbildning genomförs på driftvärnsmannens arbetstid. Uppgifter och ansvar åläggs pluton (grupp), som om möjligt hålls samman vid all utbildning. Utbildningen skall främst ske enhetsvis enligt krigsorganisationen i pluton, tropp, grupp, patrull eller arbetslag (driftvärn) och så långt möjligt bedrivas på platsen för krigsuppgiften. En ökad satsning sker på befäls- och förbandsutbildning. Viss enskild kompletterande utbildning erfordras. Hemvärnets utbildning (jfr tabell 3.5) omfattar: årlig utbildning för all kontrakterad personal,

ElEl grundläggande befälskurs för allt hemvärnsbefäl innan vederbörande

har tillträtt sin befattning, repetitionskurs för allt befäl före åttonde året i befattningen,

ElEIClEl

högre kurser för kretschefer, ungdomsutbildning samt i undantagsfall grundutbildning för personal som inte har fullgjort

värnplikU.

Grundläggande befälskurser och repetitionskurser genomförs såväl vid Hemvärnets stridsskola som vid försvarsområdesmyndigheterna. Den årliga (kontrakterade) utbildningen skall genomföras som förbandsövningar på krigsuppgifterna. Del av den kontrakterade utbildningen kan enligt försvarsområdesbefâlhavare genomföras som enskild befattningsutbildning, främst i vapen-, sambands- och fältarbetstjänst. Alla nyantagna hemvärnsmän erhåller en orientering om för hemvärnet speciella förhållanden (uppgifter, utbildning, rekrytering) i form av allmän introduktionsutbildning. Denna utbildning utgör del av den kontrakterade utbildningen under första utbildningsåret. Denna utbildning skall av kostnadsskäl tills vi- Hemvärnsbefäl, som enligt regeringens kungörelse 1982:43 skall erdare begränsas. hålla högre grad, skall förutom tre till tolv års välmeriterad tjänstgöring

sou 1985:35 Frivilligförsvarets utbildning 57

Tabell 3.5 Hemvärnets utbildningssystem för hemvärnsmän och personal i driftvärnet”

Utbildningens Utbildningens omfattning Central Regional benämning utbild- (lokal) ning” utbildning

Årlig utbild- Kontrakterad utbildning. Minst 20 tim. för X” ning att kunna lösa krigsuppgifterna. Särskild befälsutbildning. Minst l4 tim. för befäl. Genomförs för allt befäl dels som utbildning med förbandens befäl sammanförda, dels som kurser för olika befälskategorier. Kurserna kan anordnas som veckoslutskurser. X lntroduktions- Allmän introduktionsutbildning ca 6 tim. utbildning för nyantagna hemvärnsmän. Ingår i första årets kontrakterade utbildning. X Introduktionsutbildning för befäl. Kurs om 40 tim. för hemvärnsbefäl som förordnas i ny befattning fr. o. m. plutonchef och plutonchefs stf. X (X) Befälsutbild- Obligatorisk utbildning för att erhålla ning högre grad. X (X) Fortsatt befälsutbildning. Repetitionskurs för befäl om 40 tim. (veckokurs). X (X) lnstruktörsutbildning. Allmän instruktörskurs för särskilt uttagen personal om 40 tim. X Specialutbildning. Kurs för särskilt uttagen personal om 40 tim. X X (veckokurser)

Grundutbild- Omkring |60 tim. varav två skeden om ning” 80 resp. 40 tim. och kontrakterad utbildning 40 tim. under två år. X Kompletterings- Se avsnitt 3.5.3. utbildning - l driftvärnet kan även ingå kvinnor som ”driftvärnsmän”. h*Vid HvSS genomförs befäls- och instruktörsutbildning. t Endast för sådan personal som inte tidigare har gått genom militär grundutbildning. (Utb. begränsas t. v. av kostnadsskäl). d* l första hand förbandsutbildning för att lösa förbandets uppgifter (med hela hemvärnsområdet/hemvärnsförbandet samlat). l vissa fall kan flera hemvärnsområden föras samman till gemensam övning. Utbildningen bedrivs främst som hel- eller halvdagsövning på söndagar eller andra arbetsfria dagar såvitt gäller allmänna hemvärnet.

i befattningen även ha genomfört obligatorisk befälsurbildning vid Hemvärnets stridsskola (HvSS). Denna utbildning varierar mellan en vecka (plutonchef) och åtta veckor (kretshemvärnschef). Allt hemvärnsbefäl skall före förordnande i grad ha genomfört för befattningen fastställd utbildning. Härutöver skall allt hemvärnsbefäl

58 Frivilligförsvarets utbildning

före åttonde året i befattningen genomföra repetitionskurs vid HvSS eller vid utbildning som anordnas av försvarsområdesbefälshavare. Vid HvSS genomförs dessutom instruktörs- och kompletteringsutbildning, stabskurs m.fl. kurser. lnstruklörsutbildningen vid HvSS omfattar utbildning av biträdande hemvärnsinstruktörer med uppgift att främst leda enskild utbildning och enklare förbandsutbildning vid hemvärnsområde. Kompletteringsutbildning genomförs utöver kontrakterad utbildning. Kompletteringsutbildning genomförs huvudsakligen som hemortsutbildning - ofta ledd av hemvärnets egna instruktörer - men kan också genomföras som central utbildning, t.ex. vid FBU-kurs. Kretshemvärnschef och hemvärnschef (driftvärnsledare och driftvärnsförbandschef) skall med biträde av egna instruktörer (hemvärnsinstruktörer) kunna leda utbildning. Inom varje hemvärnsområde skall på sikt utbildas en hemvärnsinstruktör och en medhjälpare till denne. Enskild befattningsutbildning skall uppgå till ca en tredjedel av hemvärnets årliga utbildning.

3.7 Funktionärsutbildning

Varje frivilligorganisation svarar själv för utbildningen av sina funktionärer. Kommittén begränsar sig till att i det följande redovisa två exem- - från CFB och SLK - bedrivs. pel på hur funktionärsutbildningen

3.7.1 Funktionärsutbildning inom CFB

Inom CFB bedrivs funktionärsutbildning för befattningshavare inom FBU- rörelsen såväl centralt som regionalt.

A Central utbildning

I CFB:s regi utbildas vid centralt anordnade veckokurser bl.a. företrädare för utbildning, försvarsupplysning, information och rekrytering samt kontaktmän med pressen. Dessa kurser uppgår årligen till mellan fem och åtta. De äger rum på någon av FBU-rörelsens kursgårdar. CFB:s årliga höstkonferens under ett veckoslut är avsedd för utbildning av förbundssekreterare. ställföreträdande chefer för hemvärns- och frivilligavdelningar (motsv.) inbjuds att närvara vid denna. Vartannat år genomförs en central administrativ kurs om en vecka för främst styrelseledamöter inom förbund och föreningar. Normalt vart tredje år ordnas under ett veckoslut särskild utbildning för förbundskassörer.

B Regional utbildning

På motsvarande sätt som i central instans ordnas, som regel årligen, funktionärsutbildning förbundsvis i form av veckoslutskurser. Härvid behandlas främst ett av tidigare nämnda verksamhetsområden. Vid behov medverkar personal från CFB:s centrala kansli.

Frivillig/försvarets utbildning 59

3.7.2 Funktionärsutbildning inom SLK

SLK:s funktionärsutbildning ingår i organisationens interna utbildning som syftar till att El ge den enskilda medlemmen kunskaper om organisationen och totalförsvaret D utbilda funktionärer.

Denna utbildning anordnas lokalt, regionalt och centralt genom kurser och konferenser. Dessa är inordnade i ett utbildningsystem - en utbild- ningstrappa enligt figur 3.1.

Figur 3.1 SLK:s interna utbildningssystem (utbildningstrappa) ledarskapskurs

kârchefskurs och fördjupad funktionärsutbildning grundläggande funktionärsutbildning allmän lottakurs __.__.___. SLK introduktion temakurser

Avsikten är att utbildningen skall ske stegvis så att deltagarna får tillräcklig underbyggnad för fortsatt utbildning. Den egentliga funktionärsutbildningen genomförs enligt följande.

A Central utbildning

Den centrala funktionärsutbildningen sker huvudsakligen på organisationens kursgård, Älvkarleö herrgård, under veckoslut. Kurser anordnas för kårchefer årligen och för informationslottor i kårer och förbund vartannat år. Av sekreterare och funktionärer i mobiliserings- eller kassatjänst utbildas en kategori varje år. Samtliga dessa kurser är inriktade på utbildning i funktionen. För nyvalda förbundslottachefer hålls kurs varje år medan konferens för samtliga 24 förbundslottachefer anordnas två gånger per år. Ledarskapsutbildning för organisationens funktionärer genomförs varje år. Vid behov anordnas ytterligare konferenser för förbundsfunktionärer.

B Regional utbildning

I två militärområden per år ordnas utbildning under ett veckoslut för sekreterare, mobiliserings-, kassa- och informationslottor i lottakår. Varje förbund genomför minst två konferenser årligen för samtliga

60 Frivilligförsvarets utbildning

kårchefer inom förbundet. Med variationer mellan förbunden hålls konferenser och kurser vid behov för kårernas funktionärer. Temakurser, t.ex. ”Lottaförbund i arbete”, genomförs för förbundsfunktionärer.

C Lokal utbildning

Temakurser, t.ex. Lottakår i arbete”, genomförs på kvällstid för lottakårernas funktionärer och enskilda lottor. Utbildning i folkrätt, försvarskunskap m.m. anordnas för funktionärer och medlemmar.

Ungdomsutbildning

Utöver den allmänt ungdomsvårdande uppgiften syftar utbildningen till att ge en allmän orientering om totalförsvaret som samhällsfunktion och utveckla elevernas medborgarsinne. Utbildningen av manlig ungdom skall också ge eleverna möjlighet att efter intresseinriktning ägna sig åt verksamhet som kan utgöra förberedelse för den kommande obligatoriska värnpliktstjänstgöringen eller för tjänstgöring inom hemvärnet. Utbildningen av kvinnlig ungdom syftar till att vara en allmän förberedelse för en framtida insats inom frivilligsystemet eller en framtida yrkesutbildning. FBU-rörelsen har utbildning som anknyter till försvarsgrenarnas verksamhet. FMCK har motorcykelordonnansutbildning och FRO har sambandsutbildning. Hemvärnets ungdomsverksamhet är direkt knuten till hemvärnet. För att delta i ungdomsverksamheten fordras att vederbörande är medlem i frivillig försvarsorganisation eller antagen i hemvärnet. Sådant medlemskap förutsätter att vederbörande är svensk medborgare, fyller minst l5 år antagningsåret, har förutsättning för verksamheten samt förmyndares medgivande.

3.8.1 Utbildning av manlig ungdom

Utbildningen av manlig ungdom består av E] grundutbildning som består av grundkurs och f0rtsättningskurs(er), vardera om i allmänhet minst 80 timmar E] ledarutbildning som består av ledarkurs l och ledarkurs 2, vardera om i allmänhet minst 80 timmar El särskild utbildning, t.ex. vinter- och fjällkurser samt specialkurser inom de olika försvarsgrenarna (truppslagen). Varje kurs omfattar ca 40-80 timmar.

Huvuddelen av utbildningen genomförs i hemortsregionen. Dessutom anordnas centrala kurser om en till två veckor vinter- och sommartid.

SOU l985:35 Frivillig/försvarets utbildning 6l

3.8.2 Utbildning av kvinnlig ungdom inom

frivilligorganisationerna

lnom frivilligorganisationerna bedrivs utbildning av kvinnlig ungdom i form av aspirantutbildning endast inom Riksförbundet Sveriges lottakårer och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund. Denna ungdomsutbildning omfattar medlemmar mellan 16 och 18 år (inom SLK endast lö-åringar). Den sker antingen i form av grundläggande utbildning om 20-30 timmar, som anordnas lokalt/regionalt, eller som aspirantkurs om 45 timmar, som anordnas centralt. Verksamheten syftar till att ge eleverna dels utbildning av allmänorienterande art - allmän försvarsutbild- - som förberedelse ning (AFU) , dels utbildning till utbildning inom organisationens speciella verksamhetsområde (tjänstegrensutbildning). Kvinnlig ungdom får inte genomföra stridsutbildning. Skälet till att aspirantutbildning endast finns inom SLK och SKBR är att dessa organisationer utbildar personal främst för försvarsmaktens krigsorganisation. Avtalstecknande för försvarsmakten är tillåtet först vid l8 års ålder. För avtal inom totalförsvarets civila delar är lägsta åldern däremot l6 år. Ungdomar inom SBS kan alltså gå grundutbildning vid den ålder då ungdomar inom SLK och SKBR går genom aspirantutbildning.

3.8.3 Övrig utbildning av ungdom

Som framgår av bilaga 4 finns vissa självständiga ungdomsorganisationer med anknytning till de frivilliga försvarsorganisationerna. Dessa är följande. D Svenska blå stjärnans riksungdomsförbund D Sveriges unglottor D Ungdomens röda kors D Skytterörelsens ungdomsorganisation.

Dessa ungdomsorganisationers verksamhet bedrivs med medel som erhålls från statens ungdomsråd från åttonde huvudtiteln (utbildningsdepartementet) och härutöver även med bidrag från bl.a. landstingsmedel. lngen av nyssnämnda fyra ungdomsorganisationer är formellt någon frivillig försvarsorganisation men de tjänar som naturliga rekryteringsbaser till moder-organisationerna. Det är därför naturligt att medlemmarna i dessa ungdomsorganisationer får viss orientering om moderorganisationen och om frivilligförsvaret. Svenska blå stjärnans riksungdomsförbund bedriver ungdomsverksamhet som syftar till att väcka intresse för våra husdjur samt bibringa kännedom om grunderna för djurskötsel och naturvård. Ungdomsförbundet skall vidare upplysa om SBS uppgifter och verksamhet samt verka för att ungdomarna engagerar sig i SBS verksamhet sedan de har fyllt 16 år. Utbildningen inom Sveriges unglottor utgörs av tre s.k. stjärnkurser och sex s.k. triangelkurser. Dessutom förekommer ett flertal kurser av hobbykaraktär. Stjärnkurserna omfattar vardera 20 timmar och innehål-

62 Frivilligförsvarets utbildning

ler orientering om lottornas uppgifter, föreningskunskap, sjukvård, samhällskunskap, Självskydd samt idrott. Triangelkurserna är mera specialinriktade än stjärnkurserna. De innehåller utbildning i kontorsteknik, teletjänst, förplägnad, sjukvård, navigation och teknik. Unglottautbildning anordnas i form av lokala eller regionala kurser, men också i form av centrala lägerkurser, de senare i regel på omkring en vecka. Iungdomsutbildningen inom Ungdomens röda kors deltar såväl manliga som kvinnliga ungdomar upp till 25 års ålder. Utbildningen syftar till att väcka ungdomarnas intresse för hälso- och sjukvård och att ge förberedande utbildning inom dessa områden. Ungdomarna deltar efter genomgången utbildning i den fredstida olycksfallsberedskapen samt biträder vid vård och tillsyn av barn, åldringar och handikappade. Kurser anordnas i olycksfallsvård och hemsjukvård samt för barnvakter och för vård av handikappade. För att stimulera intresse för sport och friluftsliv anordnas bl.a. vinterkurser i fjällterräng.

4 och förmåner vid

Ersättningar frivillig

-

försvarsverksamhet m.m. Nuvarande

ordning

Som bakgrund till redovisningen av ersättningar och förmåner vid frivillig försvarsverksamhet lämnas här först en redovisning för vad som gäller för värnpliktiga. Samtliga i detta kapitel redovisade ersättnings- och förmånsbelopp är de som gäller fr.0.m. den ljuli 1984.

4.1 och förmåner till värnpliktiga Ersättningar

4. l .l Grunder

Ersättningar och förmåner till värnpliktiga framgår av värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008). Värnpliktig har härutöver rätt till familjebidrag enligt villkor som anges i familjebidragslagen (1978:520). Ersättningarna och förmånerna enligt värnpliktsförmånsförordningen kan sägas vara generella medan de enligt familjebidragslagen är behovsprövade. l fredstid är ersättningarna och förmånerna olika under grundutbildning och repetitionsutbildning. De skilda formerna av ersättningar och förmåner i fredstid framgår av tabell 4.1.

4.1.2 Generella ersättningar och förmåner i fredstid

Värnpliktig under grundutbildning erhåller dagersättning om f.n. 23 kr. och efter 230, 300 resp. 360 tjänstgöringsdagar efter hand ökande tillägg till dagersättning. Värnpliktig under repetitionsutbildning erhåller i stället dagpenning och - i förekommande fall - befattningspenning. Detaljer redovisas i p. 4.3.4. Utbildningspremier förekommer inom värnpliktsförmånssystemet numera endast inom utbildningen till reservofñcer. Värnpliktig erhållerfri resa med anvisade eller allmänna färdmedel till hemorten eller annan ort inom landet under grundutbildning en gång per vecka och under repetitionsutbildning till hemorten en gång för varje hel tjänstgöringsperiod om 14 dagar.

64 Ersättningar ochförmâner nu

Tabell 4.1 Ersättningar och förmåner till värnpliktiga i fredstid

Typ av ersättning eller förmån Erhålls under

grundutbild- repetitionsning utbildning A. Generella Dagersättning och tillägg till dagersättning Dagpenning Befattningspenning S Utbildningspremie Fria resor

xxxxx|5|xx|

Utryckningsbidrag

xxxxxxgx|

Förplägnadsersättning Hyresbidrag Måltidsersättning Beklädnadsersättning Begravningshjälp

B. Behovsprövade Familjebidrag: Familjepenning I Bostadsbidrag

xxxxxx

Näringsbidrag Begravningsbidrag Flyttningsbidrag Särskild ekonomisk hjälp l samt vid repetitionsutbildning i direkt anslutning till grundutbildning. h*Numera endast i utbildningen till reservofñcer. ° Bestämmelserna för resor under grundutbildning och repetitionsutbildning är olika.

Värnpliktig som rycker ut efter minst l80 tjänstgöringsdagar erhåller utryckningsbidrag.

Värnpliktig erhåller naturaförmåner i form av friförplägnad, fri inkvartering samtfri hälso- och sjukvård (inkl. viss tandvård). I samband

med övningsuppehåll, tjänstledighet eller sjukdom i hemmet erhåller en värnpliktigförplâgnadsersättning om 25 kr./dag. Förläggs en värnpliktig utom kasernomrâdet utgår hyresbidrag om inte den värnpliktige uppbär bostadsbidrag (jfr p. 4.1.3). Om en Värnpliktig under tjänstgöring av något skäl är förhindrad inta sin fria förplägnad utgår måltidsersättning om l5 kr/frukost, 20 kr./lunch resp. middag. Värnpliktig som har tillstånd att i tjänsten använda civila kläder erhåller beklâdnadsersättning. Begravningshjälp utgår för Värnpliktig som avlider under tid då han är berättigad till fri sjukvård och oberoende av om dödsfallet har samband med militärtjänstgöringen eller inte. Av ersättningarna enligt denna punkt är dagpenningen beskattnings-

bar. Övriga ersättningar och förmåner är skattefria.

Ersättningar ochförmâner nu 65

4.1.3 Behovsprövade ersättningar och förmåner i fredstid

Värnpliktig under grundutbildning har under vissa förutsättningar rätt till _familjebidrag som kan bestå av familjepenning. bostadsbidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag (jfr även p. 4.5). Han har härutöver möjlighet att efter individuell ansökan och prövning om särskilda skäl föreligger få flyttningsbidrag. Då Värnpliktig under repetitionsutbildning erhåller dagpenning kommer av familjebidragen endast näringsbidragi fråga. Den frivillige har under motsvarande förhållanden inte rätt till sådant bidrag. Under såväl grundutbildning som repetitionsutbildning kan den värnpliktige få särskild ekonomisk hjälp. Denna kan utgå som lån eller bidrag för att tillgodose under tjänstgöringen uppkomna särskilda behov som inte har kunnat förutses och som inte rimligen kan tillgodoses på annat sätt. Av ersättningarna enligt denna punkt är näringsbidraget och viss särskild ekonomisk hjälp vid repetitionsutbildning skattepliktiga. Övriga ersättningar och förmåner är skattefria.

4.1.4 Ersättningar vid beredskapstillstånd och krig

Vid beredskap och under krig gäller i princip samma förmånssystem som under repetitionsutbildning. Dock kommer förutom dagpenning m.m. att utgå ett särskilt fälttraktamente. Detta skall utbetalas kontant och direkt till den värnpliktige och avser täcka behovet av ”fickpengaf” för inköp av hygienartiklar, tidningar, choklad, cigaretter e.d. Storleken av fälttraktamentet kommer regeringen fastställa i samband med ett inkallelsebeslut. Värnpliktsförmånsutredningen angav i sitt betänkande (Ds Fö 1982:1) Ersättningar till personal i krigsorganisationen storleken till 15 kr./dag.

4.1.5 Övrigt

A Personskadeskydd

Värnpliktiga är, liksom annan personal i försvarstjänst, försäkrade enligt lag om statligt personskadeskydd (1977:265). Försäkringen gäller fr.o.m. att den värnpliktige börjar sin inryckningsresa t.0.m. när han avslutar hemfärden efter utryckning. Ersättning utgår vid sjukdom, bestående nedsättning av arbetsförmágan och vid dödsfall. Ersättning för sveda och värk kan i vissa fall utgå enligt lag (1977:266) om statlig ersättning vid idéell skada. Värnpliktig personal har även försäkringsskydd enligt kungörelsen (1963:243) angående grupplivförsäkring åt värnpliktiga m.fl. Detta gäller under inskrivningsförrättning, prövning för antagning som ofñcerseller reservofficersaspirant, tjänstgöring jämlikt värnpliktslagen samt under föreskriven tjänstgöring för utbildning till befattning för kompanibefäl eller motsvarande tjänstgöring, som inte fullgörs jämlikt värnpliktslagen.

5 - Ersättning av förmåner

66 och nu

Ersättningar förmåner

B Grupplivförsäkring

Värnpliktig personal åtnjuter försäkringsskydd enligt kungörelsen grupplivförsäkring åt värnpliktiga m.f1. Försäk- (1963:243) angående ringsskyddet gäller under tjänstgöringen. Det kan dock fortsätta att gälla efter tjänstgöringen under arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall om denna arbetsoförmåga har uppkommit under tjänstgö- i ringen och föreligger vid tjänstgöringens slut. Bestämmelser om vilka belopp som utgår vid ev. dödsfall m.m. återfinns i reglementet (1962:698) angående statens grupplivförsäkring.

C Ersättning för glasögon och klocka

Värnpliktig kan under vissa förutsättningar medges använda privata eller kontaktlinser i tjänsten. Om dessa eller privat klocka glasögon skadas kan den värnpliktige få ersättning för reparationskostnad eller, enligt vissa regler, kostnad för nyanskaffning (jfr p. 4.6.3).

D Förbud mot avsked

Värnpliktiga får, enligt lag (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m., inte avskedas på grund av sin tjänstgöring. Värnpliktig kan oaktat detta avskedas enligt i annan ordning fastställda kriterier såsom arbetsbrist, företagsnedläggning m.m. Den värnpliktige är alltså endast garanterad att inte hamna i ett sämre läge än sina icke plikttjänstgörande arbetskamrater.

E Lön eller annan ersättning från ordinarie arbetsgivare

Efter förhandling reglerar vissa avtal förutsättningarna för och möjligheterna till bibehållandet av viss lön (motsv.) under värnpliktstjänstgöringen.

F Tjänstgöringens inverkan på semester

1 enlighet med semesterlagen (1977:480) skall repetitionsutbildning som inte fullgörs i direkt anslutning till grundutbildningen vara semesterlönegrundande. Härvid får högst 60 dagar per år tillgodoräknas.

4.2 Grunder för och förmåner vid frivillig ersättningar

försvarsverksamhet

Ersättningar och förmåner till frivilligpersonal under utbildning och tjänstgöring för verksamhet inom totalförsvaret är fastställda i en regeringsförordning (FFS 1977:10, ändrad genom FFS 1979:23). Föreskrifter och anvisningar för tillämpning av nämnda förordning har utfärdats av överbefälhavaren i kungörelse (FFS 1977:48, ändrad genom FFS 1980:11) och av arbetsmarknadsstyrelsen den 18 november 1977 och 18 december 1979.

Ersättningar och förmåner nu 67

Även ersättningarna och förmånerna till hemvärnsmän i allmänna hemvärnet och driftvärnet är fastställda i en regeringsförordning (FFS 1977:11). Föreskrifter och anvisningar för tillämpning av denna förordning har utfärdats av chefen för armén i kungörelse (FFS 1977:53, ändrad genom FFS 1978:59 och 1979:49). Härutöver finns en regeringsförordning (FFS 1978:76) om ersättning till viss hemvärnspersonal vid deltagande i ledningsövningar för totalförsvaret. Föreskrifter rörande arvoden til/funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisationerna har utfärdats av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen i gemensam skrivelse (senast 1981-l 1-23). Arvoden till viss hemvärnspersonal fastställs årligen av regeringen i det s.k. bisysslobrevet. Bestämmelser om familjebidrag till frivillig personal finns i familjebidragslagen (1978:520). Ersättningar och förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning regleras genom en regeringsförordning (FFS l977:24, ändrad genom FFS 1981:33, 1982:27 och 1983:7). Föreskrifter och anvisningar för tillämpning av denna förordning har utfärdats av försvarets civilförvaltning i en kungörelse (FFS 1983:16). Ersättning till frivillig personal inom totalförsvaret vid beredskapstillstånd eller krig fastställs av regeringen. Bestämmelserna i förordningarna om förmåner till frivilligpersonal m.fl. (FFS 1977:10) resp. hemvärnsper-

sonal (FFS 1977:1 I) skall även tillämpas vid vid beredskap och krig, om

det inte har utfärdats särskilda bestämmelser. Frivillig personal som tjänstgör inom försvarsmakten i krig omfattades tidigare av ett krigsavlöningsreglemente från år 1945. Detta hade inte trätt i kraft och har numera upphört att gälla (SFS 1983:332). Efter förslag i prop. 1982/83:1l5 beslöt riksdagen (FÖU 1982/83:11, rskr 291) att dagpenningsystemet, som i fred tillämpas för värnpliktiga m.fl. under repetitionsutbildning, under beredskap och krig bör omfatta - utöver m.fl. - även den som skall värnpliktiga frivilliga personal tjänstgöra inom försvarsmakten, inkl. hemvärnet, och civilförsvaret. Frivilligförmånskommittén skulle dock inom ramen för sina direktiv även ha att pröva frågan om ersättning vid beredskap och krig (jfr p. 1.1). Några regeringsföreskrifter i övrigt om särskilda ersättningar i krig till frivillig personal inom totalförsvarets civila del finns f.n. inte. Den följande redovisningen avser ersättningar och förmåner m.m. i

fredstid vid frivillig försvarsverksamhet (jfr tabell 4.2 och 4.3).

Nu gällande system för ersättningar och förmåner m.m. i fredstid vid frivillig försvarsverksamhet består i huvudsak av

a) dagersättning, dagpremier, dagpenning m.m. b) utbildningspremier m.m. c) familjebidrag d) naturaförmåner, bl.a. fria resor e) ersättning vid skada och sjukdom f) ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl g) ersättningar till instruktörer.

68 Ersättningar och förmåner nu SOU l985:35

och förmånerna - i princip all frivillig Ersättningarna a) e) omfattar personal oavsett kategori och oberoende av vilken organisation den enskilde är medlem i. Undantag gäller dock för hemvärnsmän i driftvärnet. Dessa behåller de förmåner som är förenade med anställningen. Systemet gäller heller inte för all personal som fullgör frivillig tjänstgöring vid försvarsmaktenjämlikt regeringsförordningen den 29 november 1984 (FFS 1984:60). De undantagna är: personal som är anställd vid försvarsmakten på reservstat eller i en reserv eller i väg- och vattenbyggnadskâren samt yrkesofficerare över värnpliktsåldern som samtidigt innehar en civil statlig tjänst.

Tabell 4.2 Nuvarande principer för kontant ersättning vid frivilligutbildning

Utbildning/Tjänst- Dag- Dag- Vpl- Utb.- Lön Familgöring er- pre- för- premie enligt jebisätt- mie måner avtal drag” ning X - - X - X Grundutbildning (GU)

Repetitionsutbildning (RU) Krigsförbandsövning/sär- - - - - skild övning (KFÖ/SÖ) X” Annan RU (Betr. årlig utvid Hv se nedan) X X - - - X bildning

Befordringsutbildning (BU) vid - Vpl grundutb. BU i allmänhet X - - X -

- - - - X K ømpletteringsutbildning X (K U)

Frivillig tjänstgöring i krigsbefattning I Tjg vid vpl RU (KFÖ/SÖ) Annan RU I I I

Utbildning vid hemvärnet x _ _ Årlig utb. Allm. hv - n - Driftvärn

||>< I><l

_ _ x I

Spec- och befutb. Allm. hv - av - Driftvärn x

Ungdomsutbildning Endast naturaförmåner

ü* Utgår vid utbildning som pågår minst fem dagar i följd. *t* som motsvarar Ersättning (benämnd dagpenning) hel sjukpenning enligt den allmänna sjukförsäkringen och (för frivillig som tjänstgör i befattning på lägst gruppchefsnivå) befattningspenning. ° Samma dagersättning som Värnpliktig får enligt värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008).

i

Ersättningar och _förmåner nu 69

4.3 dagpenning m.m. Dagersättning, dagpremier,

4.3.1 Dagersättning

Dagersättning utgår under vissa villkor för all frivillig utbildning som är nödvändig för att vederbörande skall kunna tjänstgöra i krigsbefattning eller annan befattning inom totalförsvaret eller som funktionär inom frivillig försvarsorganisation. Dagersättning utgår således till den som deltar i grundutbildning, kompletteringsutbildning, befordringsutbildning i allmänhet (jfr tabell 4.2), repetitionsutbildning (dock inte vid krigsförbandsövning och särskild övning inom värnpliktsutbildningen) och av myndighet godkänd funktionärsutbildning. Dagersättningen benämndes före den l april l977 dagtraktamente. För personal som omfattas av frivilligkungörelsen (l970:30l) ställs villkoret att dagersättning utgår endast om utbildningen äger rum minst två dagar i följd och omfattar i medeltal minst sex timmars utbildning per dag. Vid repetitionsutbildning för personal med A- eller B-avtal och vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning utgår dock ersättning för varje dag då verksamheten omfattar minst tre timmar. Motsvarande villkor (utbildning två dagar i följd) gäller inte för hemvärnsman i allmänna hemvärnet eller för hemvärnets avtalspersonal då den deltar i hemvärnets årliga utbildning. Personal inom hemvärnet får

dagersättning för dag med viss närmare specificerad sammanhängande

utbildning om minst tre timmar. Jfr även p. 4.3.3 i det följande. Hel dagersättning utgår med tjugo kronor per dag. Vid verksamhet som pågår minst tre men inte sex timnmar utgår dagersättning med tio kronor. Denna halverade dagersättning utbetalas dock aldrig till värnpliktiga som utbildas i CFB:s regi. Dagersättning utbetalas och täcks av respektive frivilligorganisation. Undantag är dock de fall då dagersättning utgår vid frivillig tjänstgöring enligt ”frivilligbrevet” (jfr tabell 4.2 och 4.3) då den utbetalas och täcks av militär myndighet.

4.3.2 Dagpremie

Dagpremie utgår till frivillig personal vid repetitionsutbildning som avses i 14 § av frivilligkungörelsen (1970:301) och vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning. Frivillig som går genom utbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen får däremot inte dagpremie (liksom inte heller dagersättning, jfr p. 4.3.1). Dagpremie utgår även till hemvärnsman i allmänna hemvärnet och till hemvärnets avtalspersonal vid utbildning eller tjänstgöring (om minst tre timmar) som avses i 16 och 19 §§ hemvärnskungörelsen (l970:304)2. Jfr FFS l977zl I. Hel dagpremie utgår med tjugo kronor per dag. Den halveras enligt , __ j j .. . . For utbildning som har samma grunder som dagersattnmgen (jfr p. 4.3.1). karaktär” grundulbild_ Dagpremie utbetalas och täcks på samma sätt som dagersättningen (jfr ning utgår däremot en_ p. 4.3. l ). dast dagersättning.

70 Ersättningar ochförmâner nu

Tabell 4.3 Nuvarande ordning för att täcka och betala ut frivilligersättningar och förmåner

Typ av ersättning eller förmån Täcks och utbetalas vid/av

Grund- Kompl.- Repetitionsutbildning Frivillig tjänstgör. utbild- utbildning ning KFÖ/SÖ Kurs Annan KFÖ/SÖ Annan tjg tjg Hv-övning Dagersättning - - Org. Org. Org. Org. Mynd. - - - Dagpremie Org. Org. Mynd. Dagpenning, personal med A- Bavtal - - - - - - Org. “ friv. tjg pers. m. A- B-avtal - - - - - - Org. vpl frivpers. och krigsfriv. personal - - - - - - Mynd. - - - - - Befattningspenning Mynd. Mynd. Utbildningspremie - - - - - - Org. Familjebidrag Hem- Hem- Hem- Hemkom. kom. - kom. - - kom.” Resor, in- och utryckning för eleverOrg. Org. Mynd. Org. Org. Mynd. Mynd. Portionsersättning Org. Org. Mynd. Org. Org. Mynd. Mynd. Måltidsersättning Org. Org. Mynd. Org. Org. Mynd. Mynd. Org. = Organisation, Mynd. = Myndighet, Hemkom. = Hemortskommun

u* Utbildningspremie efter genomgång av befordringsutbildning för Värnpliktig personal utbetalas av respektive frivilligorganisation. l Endast vid tjänstgöring högst åtta dagar i följd och inte vid vpl RU (KFÖ/SÖ).

4.3.3 Ersättning till viss hemvärnspersonal vid deltagande i ledningsövningar för totalförsvaret

Hemvärnschef och kretshemvärnschef som efter kallelse från myndighet deltar i ledningsövning för totalförsvaret får ersättning enligt följande. Anställd, som företer intyg från arbetsgivaren om mistad avlöningsförmån får full ersättning härför. Egen företagare, som med intyg eller på annat sätt kan påvisa eller göra sannolikt att han åsamkats inkomstbortfall får efter försvarets civilförvaltnings bestämmande ersättning med högst 235 kr för dag.

4.3.4 Värnpliktsförmåner (dagersättning resp. dagpenning)

Då medlem i frivillig försvarsorganisation går genom frivillig befälsutbildning vid plutonsbefäls- och kadettskola för värnpliktiga får vederbörande dagersättning med belopp som motsvarar vad Värnpliktig erhåller enligt värnpliktsförmânsförordningen (1976:1008) under sådan skolutbildning. Denna dagersättning utbetalas och täcks av militär myndighet. Frivillig avtalspersonal som gär genom repetitionsutbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen

sou 1985:35 Ersättningar och förmåner nu 71

får dagpenning och, i förekommande fall, befattningspenning med motsvarande belopp som Värnpliktig. Dagpenningen utbetalas och täcks av frivilligorganisation, befattningspenningen av militär myndighet (jfr tabell 4.3). Dagpenningen bestäms per dag till belopp som svarar mot sådan hel sjukpenning som den enskilde är berättigad till enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, f.n. dock lägst femtiofem kronor. Frivillig som tjänstgör i befattning på gruppchefsnivå eller högre får för varje dag som han uppbär dagpenning också befattningspenning. Denna är per dag

” bataljonschefsnivå 12 Befattningspenning utbetalas och täcks alltid av militär myndighet.

4.3.5 Skattefria resp. beskattade ersättningar

Dagersättning, dagpremie och befattningspenning är skattefria ersättningar. Dagpenning är däremot skattepliktig.

4.4 Utbildningspremier m.m.

Frivillig resp. hemvärnsman i allmänna hemvärnet resp. hemvärnsman i driftvärnet som med godkända vitsord har gått genom utbildning enligt tabell 4.4 får utbildningspremie med belopp som framgår av tabellen. Jämlikt överbefälhavarens tillämpningsföreskrifter (FFS 1977:48) utgår utbildningspremier även enligt följande. Till B-personal efter genomgång vid HvSS av:

Kurs för förplägnadsgruppchef 200 kr? - - n sjukvårdsgruppchef 200 kr?

(Sistnämnda premie utgår även vid regional utbildning som anordnas av SRK). Till personal avsedd för f rivilligorganisationernas barnorganisation efter genomgång av:

Grundkurs 100 kr?

Vid personalvårdsutbildning efter genomgång av: 3 Utbetalas och täcks av respektive frivilligorga- Bk Fk PV 1 000

kr.:

mmm Bk Lt PV I 500 kr 4 Utbetalas och täcks av Hlk PV 1 000 krñ* CFB.

72 Ersättningar och förmåner nu

Tabell 4.4 Utbildningspremier (fastställda av regeringen) för frivillig personal

Grundutbildning för Premie Frivillig be- Premie Hemvärns- Premie A- och B-personal kr.” fälsutbildning kr. utbildning kr.”

Grundkurs B-personal 100 Furirkurs 250 Allmänna hemvärnet: befäls- Grundkurs A-personal 200 Överfurirkurs 400 eller specialkurs resp. Gruppbefälskurs driftvärnet: (ledarkurs, numera introduktionsbenämnd befälskurs I) 400 Sergeantkurs vid kurs f. befäl flygvapnet 600 eller hemvärnsinstruktörskurs Plutonsbefälskurs om 40 timmar 400 (ledarkurs 2, numera om 80 timmar 800 benämnd befälskurs 2) 600 Fanjunkarkurs l 200

Plutonsbefälskurs (instruktörskurs, numera benämnd instruktörskurs, teoriskede) 800 Löjtnantskurs l 500

Plutonsbefälskurs (praktiskt skede, numera benämnd instruktörskurs, praktiskt skede) l 200 Kaptenskurs 3 l00

Kompanibefälskurs (högre ledarkurs) l 200 d*Utbetalas och täcks av respektive frivilligorganisation. h Utbetalas och täcks vad gäller elever ur a armén och kustartilleriet av CFB - flottan av SVK RF och - flygvapnet av FVRF. “1 Utbetalas och täcks av hemvärnet.

Jämlikt regeringsförordningen tillkommer att frivillig som har gått genom reservofficersutbildning för Värnpliktig fanjunkare får utbildningspremie med l 700 kronor eller, om utbildningen har omfattat även befattningsskede, med 2 500 kronor. Dessa premier utbetalas och täcks av CFB. Reservofñcersutbildning för Värnpliktig fanjunkare förekommer f.n. endast inom armén. Jämlikt arbetsmarknadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter den 18 november 1977 och I8 december 1979 får frivillig personal med A-avtal inom totalförsvarets civila del utbildningspremier för fortsättningskurser enligt tabell 4.5. Jämlikt tillämpningsföreskrifter utfärdade den 30 november 1978 av civilförsvarsstyrelsen får personal som tillhör frivilliga flygkâren utbildningspremier för följande kurser:

Ersättningar och förmåner nu 73

Grundkurs (3 dagar) 200 kr. Lågflygning (5 dagar) 120 kr. Vidareutbildningi flygtjänst (3 dagar) 120 kr. Kurs för flygplanmekaniker (2 dagar) 80 kr. Kurs för signalmekaniker (2 dagar) 80 kr. Sambandskurs för signalister (2 dagar) 80 kr.

Personal inom frivilliga flygkåren får härutöver för varje dag som den deltar i flygning en särskild ersättning om 20 kr. per dygn. Alla i denna punkt redovisade utbildningspremier är skattefria förmåner.

Tabell 4.5 Utbildningspremier för frivillig personal med A-avtal inom totalförsvarets civila del

Organi- Kurs Premie sation kr.

SKBR Fortsättningskurs l (Fk l) 400 2 (Fk 2) 600 sjukvård 400 ” FAK l (Fk I) 200 2 (Fk 2) 400W SBS l traktorförare (Fk I) 250 “ veterinär- och tekniska biträden 350 M Om endast fortsättningskurs 2 genomförs utgår premien med 200 kr.

4.5 Familjebidrag

Familjebidragslagen (1978:520) är tillämplig på bl.a. följande tjänstepliktiga personal som har inkallats för att El fullgöra sådan föreskriven utbildning till kompanibefäl eller motsvarande utbildning som inte fullgörs enligt värnpliktslagen. El tjänstgöra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i befattning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgöringen skall pågå minst fem dagar i följd och inte ger rätt till dagpenning som svarar mot vad Värnpliktig får under repetitionsutbildning eller rätt till lön enligt de grunder som gäller för anställd personal.

Familjebidrag utgår efter ansökan av den tjänstepliktige. De är behovsprövade och utgår i form av familjepenning, bostadsbidrag, flyttningsbidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag. Frivillig som får dagpenning under repetitionsutbildning får dock inte näringsbidrag. Familjebidrag prövas och utbetalas av den frivilliges hemortskommun. Av familjebidragen är näringsbidraget beskattad förmån och övriga bidrag skattefria förmåner.

74 Ersättningar och förmâner nu sou 1985:35

4.6 Naturaförmåner och ersättningar för dessa

4.6.1 Reseförmåner

All personal som deltar i frivillig utbildning eller som tjänstgör frivilligt får fri resa mellan bostaden eller arbetsplatsen och utbildnings- eller tjänstgöringsplatsen. Hemvärnsman i driftvärnet får dock fri resa endast vid utbildning på ort där han inte skall utföra arbete i sin anställning.

För frivilligpersonalen5 gäller att fri resa erhålls genom militär tjäns-

tebiljett i den mån transport inte kan ordnas genom utbildningsmyndighetens försorg. Om sådan biljett inte har tillhandahållits eller om det skulle medföra oskäligt lång restid att använda allmänt kommunikationsmedel, utgår resekostnadsersättning enligt allmänt reseavtal (ARA, SAV:s cirkulär 1984 A l7). Vid resa med tåg eller fartyg skall biljetten avse plats i andra klass och resekostnadsersättning utgå med högst det belopp som motsvarar kostnaden för resa i denna klass. Vid resa med egen bil utgår ersättning per kilometer enligt det bilersättningsavtal (BEA) som gäller för statsanställda under förutsättning att särskilt medgivande har lämnats. Härvid antas körlängden per budgetår vara enligt avtalstabellens mellangrupp. Reseförmånerna utbetalas och täcks enligt tabell 4.3.

4.6.2 Fri mat och inkvartering

får under och tid för färd till och från Allfrivillig personal utbildning utbildningsplatsen fri mat och inkvartering. Kan dessa förmåner inte tillhandahållas, utgår ersättning enligt samma grunder som gäller för Värnpliktig. l tillämpningsföreskrifter till förordningarna om förmåner till frivil- 7 ligpersonal m.fl.° resp. till hemvärnspersonal anges att portionsersättning utgår endast om restid och övrig tid för vistelse utom bostadsorten uppgår till sammanlagt mer än sex timmar. Portions- och måltidsersättning utbetalas och täcks enligt samma grunder som reseersättning (jfr p. 4.6.1).

4.6.3 Förmåner vid sjukdom och skada

Frivilligorganisationernas personal har under utbildning rätt till samma sjukvårdsförmåner och begravningshjälp som enligt värnpliktsförmånsförordningen 0976:1008) tillkommer Värnpliktig under Värnplikts- Sjukvårdsförmånerna utgår dock endast om utbildningen 5 SRK har dock ett särtjänstgöring. varar minst två dagar i följd. skilt avtal med SJ. 6 utfärdad Om hemvärnsman i allmänna hemvärnet avlider samma be- Kungörelse utgår av överbefälhavaren gravningshjälp som enligt värnpliktsförmånsförordningen utgår då (FFS l977z48). avlider under Hemvärnsman i all- 7 värnpliktig värnpliktstjänstgöring. Kungörelse utfärdad männa hemvärnet har däremot inte fri sjukvård enligt de regler som av chefen för armén gäller för annan frivillig personal. (FFS 1977:53 med ändring 1979:49). Hemvärnsman idriftvärnet har under utbildning rätt till samma sjuk-

Ersättningar och förmåner nu 75

vårdsförmåner och ersättning vid skada och sjukdom som i sin anställning. All frivillig personal omfattas jämlikt förordningen (SFS 1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personalskadeskydd av lagen (SFS 1977:265) om statligt personalskadeskydd och av lagen (SFS l977:266) om statlig ersättning vid ideell skada. Försäkringsskydd enligt kungörelsen (SFS 1963:243, ändrad 1970:302) om grupplivförsäkring åt värnpliktiga m.fl. föreligger för E1 _frivillig personal under tjänstgöring vid försvarsmakten på grund av åtagande i krigsfrivilligavtal eller under annan frivillig utbildning för att nå eller behålla kompetens för placering inom totalförsvaret, EJ sjövärnskârens personal under föreskriven tjänstgöring vid försvarsmakten, som inte sker efter eget åtagande i utbildningssyfte och El hemvärnets personal under tjänstgöring vid hemvärnet.

All frivillig personal som går genom frivillig utbildning vid försvarsmakten omfattas av förordningen (FFS 1981:18) om skadereglering inom försvaret, m.m. Frivillig inom försvarsmakten kan med stöd av denna förordning och enligt vissa regler få ersättning för bl.a. reparation av glasögon eller klocka som har skadats under tjänstgöringen.

4.7 Ersättningar till funktionärer och viss

hemvärnspersonal

Arvoden m.m. för vissa uppdrag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde fastställs årligen genom regeringsbeslut (det s.k. bisysslobrevet) från civildepartementet. F.n. utgår följande arvoden till hemvärnspersonal. E] Kretshemvärnschef: 200 kr. för månad E] Hemvärnschefi hemvärnsområde: högst 2 780 kr. för år enligt rikshemvärnschefens närmare bestämmande. El ställföreträdande kretshemvärnschef eller hemvärnschef, hemvärnskompanichef, adjutant vid hemvärnskrets eller hemvärnsområde, musikledare och ungdomsledare vid ungdomsavdelning: 50 kr. för månad. Arvoden till funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisationerna har fastställts av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen i gemensam skrivelse (senast 1981-11-23). Enligt denna skrivelse gäller tills vidare följande. Till funktionär, som leder förhandlingar eller ansvarar för penningmedel, rekrytering, utbildning eller direkt samverkan med totalförsvarsmyndighet får sammanlagt till en och samma person av statliga medel utbetalas högst det belopp som i bisysslobrevet fastställs per år för hemvärnschefi hemvärnsområde, f.n. 2 780 kr. per år. Till ungdomsledare för inom totalförsvaret bedriven utbildning får på motsvarande sätt utbetalas högst det belopp som i bisysslobrevet fastställs per år för ungdomsavdelning inom hemvärnet, dvs. nu 50 kr. per månad.

76 Ersättningar och förmåner nu

Samtliga frivilligorganisationer har egna direktiv eller föreskrifter om funktionärsarvoden grundade på överbefälhavarens och arbetsmarknadsstyrelsens gemensamma skrivelse. Samtliga arvoden som har redovisats i det föregående i denna punkt (p. 4.7) är skattepliktiga ersättningar. Härutöver kan,jämlikt kungörelse (FFS 1977:53) som har utfärdats av chefen för armén, kretshemvärnschefoch hemvärnschef få ersättning för telefonkostnader enligt följande. Ersättning kan erhållas dels för nytt telefonabonnemang, dels för abonnemangsavgift och 733 samtalsmarkeringar per år. Chef för försvarsområdesförband kan, om särskilda skäl finns, medge ersättning för fler samtalsmarkeringar samt kostnader för anknytning. Enligt försvarsområdesbefälhavares bestämmande erhåller hemvärnschef även ersättning för att anskaffa erforderliga expeditions- och förrådslokaler.

4.8 Ersättningar till instruktörer

Förordningen (FFS 1977:24, ändrad genom FFS 1981:33, 1982:27 och 1983 :8)8 om förmåner till instruktörer skiljer mellan ordinarie och tillfälliga instruktörer. Ordinarie instruktörer är yrkesbefäl som i tjänsten och inom fastställd veckoarbetstid fullgör instruktörsverksamhet. Tillfälliga instruktörer är övriga som fullgör instruktörsuppgifter. Bl.a. kan personer som är utbildade inom frivilligorganisationerna vara tillfälliga instruktörer under förutsättning att de har godkänts som sådana av berörd utbildningsmyndighet. Föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av förordningen har meddelats av försvarets civilförvaltning (FCF) genom en kungörelse år 1983 (FFS 1983:16). Arbetsmarknadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter utgavs den 16 november 1978. Tillfällig instruktör erhåller följande ersättningar.

a) Dagarvode under utbildningskurs som pågår minst tre kalenderdygn i följd med minst sex timmars verksamhet per dygn. Dagarvodet är 100 kr. för varje dygn under vilket instruktören undervisar minst fyra timmar. b \./ Bibehållen lön under tjänstledighet för tjänstgöring som tillfällig instruktör. Bestämmelsen gäller för militär tjänsteman på aktiv stat eller militär arvodist. Efter prövning av FCF kan den också tillämpas på annan tjänsteman inom försvaret. Motsvarande kan också gälla vid myndighet inom totalförsvarets civila del. c) En tillfällig instruktör som inte omfattas av bestämmelserna i föregående punkt får vid ledighet för tjänstgöring som avses i a) ersättning 8 Förordningen gäller för mistad avlöning med belopp som motsvarar dagpenning för värninstruktörer inom civilpliktig enligt 7 § värnpliktsförmänsförordningen (1976:1008). Den försvaret och hemvärnet svarar alltså mot hel sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän eller annan verksamhet för frivillig utbildning försäkring, dock f.n. lägst femtiofem kronor. inom totalförsvaret. d) Vid annan utbildning än sådan enligt a) får tillfällig instruktör timar-

Ersättningar ochförmåner nu 77

vode som omfattar ersättning för normalt förberedelse- och efterarbete samt restid. Timarvode utgår dock inte för instruktörsverksamhet som en tillfällig instruktör, statstjänsteman, fullgör inom ordinarie veckoarbetstid. Timarvodet är 60 kr. för varje fullgjord undervisningstimme (minst 45 och högst 60 minuter) eller förberedelsetimme som överstiger normal förberedelsetid. e) Fri resa mellan tjänstestället eller bostaden och utbildningsplatsen samt rätt till traktamente och ersättning för logikostnad för rese- och utbildningstiden. Kostnaderna för instruktörs resor betalas och täcks av utbildningsmyndighet. till instruktör utbetalas och täcks av

Övriga ersättningar

respektive frivilligorganisation. Alla instruktörsarvoden är skattepliktiga.

4.9 Bestämmelser om ledighet för frivillig utbildning

l allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) anges bl.a. att vid tjänstledighet för frivillig utbildning, som fordras för att vinna eller behålla kompetens för befattning i totalförsvaret utgår lön med B-avdrag 32 dagar av ett och samma kalenderår. Dock skall C-avdrag tillämpas för dag då dagpenning utgår enligt 7 § förordningen (FFS l977zl0) om förmåner till frivilligpersonal m.fl. l övriga fall av tjänstledighet för frivillig utbildning tillämpas C-avdrag (19 § A punkt 2 b). Vidare tjänstledighet för tjänstgöring vid allmänna hemanges att vid värnet, däri inbegripet sammanträde med organ för förslags- och beslutanderätt inom allmänna hemvärnet, utgår lön med B-avdrag l4 dagar av ett och samma kalenderår och C-avdrag i övrigt (19 § A punkt 2 d). B-avdrag innebär avdrag med 24-33 %° av daglönen i 30-dagarsmånad. C- avdrag motsvarar daglönen. Kommunalt anställda har inte möjlighet att få tjänstledighet med motsvarande förmåner som statsanställda för frivillig utbildning. - anställd - Vad gäller övrig personal icke statligt eller kommunalt kan konstateras att Svenska Arbetsgivareföreningen i ett delägarcirkulär har utfärdat vissa rekommendationer enligt följande.

Frivillig befälsutbildning och frivillig militärtjänstgöring

Den frivilliga befälsutbildningen och den frivilliga utbildningen i krigsbefattning utgör viktiga komplement till den obligatoriska utbildningen enligt värnpliktslagen. Vi rekommenderar företagen en välvillig bedömning i samband med sådan utbildning.

SA F :s rekommendationer

Frivillig befälsutbildning och frivillig utbildning i krigsbefattning: ledighet bör beviljas i den mån detta är möjligt, varvid det kan vara lämpligt att viss del av utbildningstiden räknas som semester. Den anställde kan för den utbildningstid 9 procenten varierar som förläggs utom semestern få vidkännas viss ekonomisk uppoffring. Vi rekom- med lönegraden.

78 Ersättningar och förmåner nu

menderar arbetsgivaren att vid frivillig befälsutbildning lämna den anställde ett - - bidrag med 25 % av lönen (semesterlönen)

Hemvärnet

Hemvärnet är en del av armén och rekryteras på frivillig grund. Det indelas med hänsyn till sina uppgifter i allmänt hemvärn och driftvärn. lnom det allmänna hemvärnet kan organiseras verks- eller företagshemvärn med främsta uppgift att skydda egna anläggningar.

SA F :s rekommendationer

Samma behandling som i fråga om frivillig befälsutbildning.

4.10 Studieledighetslagen

Studieledighetslagen 0974:981) ger varje arbetstagare i allmän eller enskild tjänst rätt till behövlig ledighet från sin anställning för att gå genom utbildning. För rätt till ledighet fordras normalt att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Studieledighetslagen är enbart en ramlag som vid behov kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal. Avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt lagen inskränks är i den delen dock ogiltigt. Lagen reglerar inte studieledighetens längd men innehåller utförliga regler om hur begärd ledighet skall förläggas samt om turordning. Dessa regler innebär vissa inskränkningar för den enskilde i möjligheterna att få begärd ledighet beviljad.

5 Grunder för kommitténs överväganden

och förslag

5.1 Allmänt

Utöver kommitténs direktiv utgör framför allt följande grunden för kommitténs arbete. Statsmakternas grundläggande krav rörande mål och uppgifter för frivilligverksamheten inom totalförsvaret som har fastlagts genom beslut av 1970 års riksdag (SOU 1968/54 och 1969:40, prop. 1970:18, SU 1970:87, rskr 1970: 194) samt i skilda fortsatta principiella beslut rörande totalförsvaret, senast är 1982 (prop. 198l/82:102, FÖU 1981/82:18, rskr 1981/82:374). Härvid har b1.a. betydelsen för totalförsvaret av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet understrukits. Det framhålls att verksamheten utgör en integrerad del av totalförsvarsverksamheten. Den bidrar till att sprida kunskap om och intresse för vårt försvar, att göra medborgaren bättre förberedd att lösa de uppgifter som kan komma att åvila honom/henne i krig samt att öka landets totala försvarseffekt. Genom den frivilliga utbildningen uttnyttjas även våra personella resurser inom totalförsvaret bättre. Totalförsvaret har under nu överblickbar framtid behov av frivillig försvarsverksamhet i minst samma omfattning som hittills. Betydelsen av den frivilliga försvarsutbildningen tenderar att öka ytterligare mot bakgrund av såväl den allmänna samhällsutvecklingen som utvecklingen inom värnpliktssystemet. Detta gäller såväl den frivilliga befälsutbildningen som hemvärnsutbildningen och annan frivillig försvarsutbildning. Även konstaterade och prognostiserade förändringar av födelsetal och folkmängd, ställda i relation till de samlade uppgifterna inom totalförsvaret, är av vikt att beakta i sammanhanget. Också kvantitativt ökar betydelsen av frivilliginsatserna. Som utgângsvärden för kommitténs överväganden gäller den nuvarande ordningen beträffande frivilligverksamhetens organisation och förutsedda behov av frivillig personal, liksom gällande ordning i fråga om längd på och utformning av skilda slag av utbildning och tjänstgöring samt rekrytering av personal. Vad gäller de framtida behoven av frivillig personal har kommittén att särskilt beakta och överväga vad som i direktiven uttalas om utvidgning av tjänstgöringsområdena för frivillig personal.

80 Grunder för kommitténs överväganden

5.2 och mål för

Myndigheternas principiella syn på frivilligverksamheten

Stor vikt måste enligt kommitténs mening fästas vid den principiella syn på och de mål för frivilligverksamheten som de för denna verksamhet ansvariga myndigheterna med utgångspunkt i statsmakternas beslut anser vara vägledande för resp. myndighet. Kommittén har därför inhämtat myndigheternas uppfattning i dessa hänseenden. Eftersom kommunerna jämlikt l982 års totalförsvarsbeslut efter hand kommer att ta över ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och det planläggningsansvar i fred som hänger samman härmed har kommittén också begärt och erhållit Svenska kommunförbundets principiella syn på den frivilliga försvarsverksamheten.

5.2.1 Det militära försvaret

Överbefälhavaren framhåller bl.a.: ”att de frivilliga försvarsorganisatio-

nerna El tillför krigsorganisationen utbildad personal och höjer kvaliteten på krigsförbanden I] utgör en väsentlig grund för försvarsviljan D är av stor betydelse för att upprätthålla en god kontakt mellan försvaret och det övriga samhället”.

ÖB bedömer att frivilligverksamheten är så betydelsefull att den även i fortsättningen kommer att vara ett av de verksamhetsfält som prioriteras. lnom den frivilliga försvarsverksamheten prioriterar ÖB rekrytering och utbildning för att säkerställa krigsorganisationens behov. Särskilt angelägna uppgifter är möjlig vakansuppfyllnad av avtalspersonal inkl. åtgärder för att behålla redan tecknade avtal, liksom utbildning av det stora antalet plutonchefer med bristande formell kompetens. Försvarsgrenscheferna delar ÖB:s uppfattning att frivilligverksamheten är ett av de verksamhetsområden som skall prioriteras. Försvarsgrenschefernas principiella syn på och mål för frivilligverksamheten i Övrigt sammanfattas i bilaga 7.

5.2.2 Totalförsvarets civila delar

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl.a. att den i fred utbildade, övade och avtalsbundna frivilligpersonalen utgör en mycket viktig del av den arbetskraft som krävs för att vid krigsorganisering ersätta de personer som lämnar sina ordinarie arbetsplatser för att tjänstgöra inom försvarsmakt och civilförsvar. Betydelsefullt är att frivilligpersonalen omedelbart kan ställas till arbetsmarknadens förfogande. Den utgör då en mycket viktig beredskapsfaktor. Men detta förutsätter att den är övad enligt planerna. Särskilt väsentligt är att frivilligpersonalen får tillfälle att genomföra sina repetitionsövningar. Av ekonomiska skäl är det nödvändigt att personalen står kvar i flera avtalsperioder.

Grunder för kommitténs 81 överväganden

Om vissa arbetskraftsbehov inte kan tillgodoses med frivilliga kan den allmänna tjänsteplikten utnyttjas. Denna yttersta möjlighet skall dock användas mycket restriktivt framhåller AMS som anser att ett bättre resultat nås genom arbete av fri vilja än genom tvingande åtgärder. AMS tillmäter därför tillgången på frivilligpersonal inom krigsarbetsmarknaden mycket stor vikt. Vidare konstateras att den frivilliga personalen minskar behovet av uppskov på den militära sidan.

Övriga civila roralförsvarsmyndigherer delar i allt väsentligt AMS

syn på betydelsen av den frivilliga försvarsverksamheten. Dessa myndigheters principiella syn på och mål för frivilligverksamheten i övrigt sammanfattas i bilaga 8.

5.3 Frivilligorganisationernas principiella syn på frivilligverksamheten

De frivilliga försvarsorganisationerna framhåller att frivilligförsvaret är en folkrörelse som genom sin verksamhet vill stärka vårt totalförsvar och ge uttryck för medlemmarnas försvarsvilja. De betonar att en god försvarsvilja bildar grunden för försvarets styrka, effektivtet och trovärdighet samt att varje medborgare har rätt att bidra till rikets försvar. Förutom sitt försvarsgagnande arbete gör de frivilliga försvarsorganisationerna även andra samhällsnyttiga insatser genom t.ex. ungdomsarbete, katastrofhjälp, hälso- och sjukvård samt genom trañksäkerhetsarbete och genom att medlemmarna deltar som funktionärer i tävlingar och andra verksamheter. Medlemmarnas idealitet och vilja att göra insatser tas till vara främst i planerings- och styrelsearbete. Samtidigt betonas att administrationen måste göras så enkel och så lite kostnadskrävande som möjligt. Vad gäller statsbidragen framhåller organisationerna bl.a. EJ att de bidrag som utgår bör vara så avpassade att utbildnings- och övrig verksamhet verkligen kan bedrivas enligt uppsatta mål och D vikten av att deltagare i utbildning för totalförsvaret får samma förmåner för samma utbildning oavsett organisationstillhörighet.

5.4 Kommitténs

principiella syn på frivilligverksamheten

Frivilligförmånskommittén konstaterar att den frivilliga försvarsverksamheten är ett uttryck för vårt folks starka försvarsvilja. till Viljan frivilliga insatser för att försvara vårt land kommer självfallet i första hand vårt totalförsvar till godo. Inte minst gäller detta våra möjligheter att, i händelse av ñentligt angrepp, ha en väl fungerande insatsberedskap. Frivillig personal med lokalkännedom och korta avstånd mellan bostad och krigsuppgift kan ha avgörande betydelse för våra möjligheter att med kort varsel mobilisera vårt totalförsvar.

6- Ersätlningavförmåner

82 kommitténs överväganden Grunderför

Denna all frivillig personal och oavsett om beredskapsaspekt gäller den är krigsplacerad inom hemvärnet, inom försvarsmakten i övrigt eller inom de civila delarna av totalförsvaret. Kommittén finner det vara av mycket stor betydelse att varje enskild svensk medborgares positiva vilja att göra en insats inom totalförsvaret och att i konsekvens härmed utbilda sig för en krigsbefattning alltid får ett positivt gensvar både i allmänopinionen och hos statsmakterna. Kommittén förutsätter mot denna bakgrund att anslagen till den frivilliga försvarsverksamheten ses över och avpassas så att ekonomiska hinder för fortsatt uppbyggnad av frivilligförsvaret i enlighet med riksdagens beslut undanröjs. Den frivilliga försvarsverksamheten bör prioriteras inte endast i formella uttalanden utan även i konkreta åtgärder. Betydelsen av frivilligorganisationernas och den frivilliga personalens insatser krigsorganisation. Den frigäller dock inte bara totalförsvarets villiga utbildningen gör medborgarna beredda och lämpade att göra insatser katastrofer o.d. inte bara i krig utan även vid fredstida olyckor, Genom de aktiva insatser och den självverksamhet som den frivilliga försvarsverksamheten medför verkar den stimulerande på de enskilda medborgarnas förmåga att ta ansvar, initiativ m.m. Enligt kommitténs mening fyller frivilligorganisationerna därigenom också viktiga sociala funktioner. Vad gäller prioriteringar inom den frivilliga försvarsverksamheten finner kommittén - i likhet med bl.a. ÖB - att de främst bör avse och utbildning för att säkerställa krigsorganisationens berekrytering hov. Även utbildningen och vidareutvecklingen av frivilligorganisationernas egna medlemmar till ledare och instruktörer inom frivilligverksamheten i fredstid bör tillmätas stor vikt. Ökad självverksamhet inom frivilligorganisationerna på dessa områden är enligt kommitténs mening av central betydelse för livskraften i frivilligsystemet samtidigt som den stärker medlemmarnas förutsättningar att fullgöra befälsuppgifter inom det krigsorganiserade totalförsvaret. Kvinnors att göra insatser inom de militära delarna av möjligheter totalförsvaret har under senare år vidgats genom att flertalet officerslinjer har öppnats för dem. Sedan länge görs emellertid mycket omfattande och betydelsefulla insatser inom totalförsvaret av kvinnor från frivilligorganisationerna. I viss mån kan frivilligorganisationerna betecknas som pionjärer vad gäller kvinnornas insatser i samhällsverksamheten, i detta fall inom totalförsvaret. Kommittén finner dessa insatser vara omistliga och att de framdeles måste tillmätas än större vikt än tidigare i takt med att kvinnornas möjligheter och inflytande i samhället förbättras inom ramen för jämställdhetsarbetet. Härtill kommer att befolkmed ett sjunkande antal värnpliktiga medför att friningsutvecklingen och framför allt kvinnornas frivilliga insatser inom totalvilliginsatserna försvaret som redan nu är av stor betydelse kommer att bli än mera betydelsefulla. l anslutning härtill finner kommittén en av punkterna i dess direktiv - att vara särskilt betydelsefull nämligen den som ålägger kommittén utreda att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att möjligheterna delta i frivillig utbildning och tjänstgöring samt att avtalsbinda sig för

SOU I985:35 Grunder för kommitténs överväganden 83

tjänstgöring i krig. Kommittén behandlar därför hithörande frågor i följande kapitel (kap. 6) innan kommittén tar upp ersättnings- och förmånsfrâgorna. Kommittén vill vidare som sin uppfattning framhålla att villkoren för att delta i frivilligutbildning och frivillig försvarsverksamhet bör vara så lika som möjligt för all frivillig personal. Frivilligheten inom totalförsvarets ram är det som förenar all frivillig personal oavsett tillhörighet till organisation. Skillnaderna i villkor bör därmed inte vara större än vad uppgifterna kräver eller motiverar.

-

6 att

Rekryteringsfrågor. Möjligheter

delta i försvarsverksamhet

frivillig

6.1 Allmänt

l kommitténs direktiv anges bl.a. följande.

Möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att delta i frivillig utbildning och tjänstgöring samt att avtalsbinda sig för tjänstgöring i krig bör utredas. l denna del bör kommittén samråda med Jämställdhetskommittén. För statsanställda finns avtal om att lön med B-avdrag utgår vid tjänstledighet för frivillig utbildning, som erfordras för att vinna eller behålla kompetens för befattning i totalförsvaret. Motsvarande förmåner finns inte för andra anställda. Kommittén bör överväga och lämna förslag till hur andra än statsanställda kan ges möjligheter att delta i frivilligförsvaret på motsvarande villkor.

Som framgår av kapitel 5 (p. 5.4) finner kommittén den först âtergivna direktivpunkten vara särskilt betydelsefull. Eftersom Jämställdhetskommittén lades ned vid utgången av december |982 har frivilligförmänskommittén i stället samrått med det särskilda sekretariat för jämställdhetsfrågor som inrättades i arbetsmarknadsdepartementet fr.0.m. den l januari 1983. Redan under ett tidigt skede av utredningsarbetet stod det klart för kommittén att för dem som vill ägna sig åt frivillig försvarsverksamhet är frågan om möjligheterna att få ledigt härför av stor vikt. Vid intervjuer av frivillig personal under kommitténs studiebesök har också framkommit att många deltagare anser möjligheterna att få ledigt för frivillig försvarsverksamhet vara ännu viktigare än ersättningsfrågorna. Kommittén behandlar därför frågorna om ledighet för frivillig försvarsverksamhet innan kommittén överväger åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för särskilt kvinnor att delta i frivillig utbildning och tjänstgöring.

6.2 för frivillig försvarsverksamhet Ledighet

6.2.1 Aktuella grupper av frivillig personal

l frivillig försvarsverksamhet deltar följande huvudgrupper av personal. D Personal inom FBU-rörelsen El Personal med A- eller B-avtal

86 Rekryteringsfrâgor

El Hemvärnspersonal El Krigsfrivillig personal E] Funktionärer och instruktörer

Gränserna mellan grupperna är emellertid inte överallt skarpa. T.ex. ingår i FBU-rörelsen förutom värnpliktiga bl.a. även reservofñcerare, hemvärnsmän och krigsfrivillig personal. l gruppen funktionärer och instruktörer ingår dels frivillig personal från de fyra övriga grupperna, dels yrkesoflicerare m.fl. som inte är medlemmar i frivilligorganisation eller hemvärnet. Kommittén behandlar därför frivilligorganisationernas och hemvärnets funktionärer och instruktörer tillsammans med den personalgrupp som de tillhör.

6.2.2 Rätt till ledighet i lagar och avtal

A S tudieledighetslagen

Om arbetstagares rätt till ledighet för att undergå utbildning stadgas i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen). Denna lag gäller alla arbetstagare i såväl allmän som enskild tjänst som vill gå genom utbildning. Någon begränsning i fråga om utbildningens art finns inte utan utbildningen kan ha i stort vilken inriktning som helst. Frivillig utbildning inom försvaret anses omfattas av lagen. För att få rätt till ledighet enligt lagen måste arbetstagaren ha varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Någon kvaliñkationstid finns dock inte då det gäller ledighet för facklig utbildning. Arbetsgivaren har rätt att skjuta på den begärda ledigheten. Om han vill skjuta på ledigheten mer än sex månader fordras samtycke av berörd facklig organisation. Detsamma gäller om arbetsgivaren vill skjuta på en ledighet som sammanlagt motsvarar högst en arbetsvecka med mer än tvâ veckor. Den som utnyttjar sin rätt till ledighet för utbildning får inte sägas upp eller avskedas för detta. l lagen anges inte något om ekonomiska förmåner under utbildningstiden. Riksdagens revisorer avgav i en granskningspromemoria (nr 5/1978) Tjänstledighet för frivillig utbildning inom totalförsvaret följande omdöme om den enskildes möjligheter att med stöd av studieledighetslagen få tjänstledighet för frivillig utbildning inom försvaret. Granskningens mål var att klarlägga om regler- Enligt lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning har arbetsna i allmänt avlöningstagare i allmän eller enskild tjänst som vill undergå utbildning rätt till behövlig avtal för statliga och visledighet från sin anställning. l lagen preciseras inte vilken art av utbildning som sa andra tjänstemän ledigheten skall avse. l förarbetena till lagen (prop. 1974:148) betonas också (AST) för tjänstledighet med B-avdrag vid frivil- särskilt att det bör ankomma på arbetstagaren själv att avgöra inriktningen av lig utbildning inom to- utbildningen samt att utbildning av alla slag, allmän och facklig utbildning såväl talförsvaret användes som yrkesutbildning, i princip bör omfattas av lagen. Följaktligen torde alla rätt. statligt, kommunalt och landstingskommunalt anställda samt även alla privatan-

SOU 1985 :35 Rekryteringsfrâgor 87

ställda med stöd av denna lag kunna få tjänstledighet för att undergå frivillig utbildning inom försvaret. Härvid är dock att märka att lagen prioriterar Lex. facklig utbildning, att vissa turordningsregler finns samt att arbetsgivaren har viss rätt att skjuta på begärd ledighet om skäl finns för detta.

B S emesterlagen

Semesterlagstiftningen syftar i första hand till att ge arbetstagaren tid för vila och återhämtande av krafter och hälsa. Ett annat syfte är att arbetsgenom en årlig, betald ledighet av viss längd skall få tillfälle att tagaren odla intressen som inte har direkt samband med yrkesverksamheten. l semesterlagen (1977:480) regleras, till skillnad från studieledighetsvilka ekonomiska förmåner som arbetstagaren skall ha under lagen, ledigheten. är av visst intresse i de sammanhang kommittén har att Semesterlagen behandla. Det har nämligen visat sig att många som deltar i frivillig försvarsutbildning eller fullgör avtalsenlig tjänstgöring ser sig nödsakade att utnyttja semesterledighet för att över huvud taget kunna delta i utbildningen resp. fullgöra tjänstgöringen. Till detta kommer att semesterersättning inte räknas som lön då behov av familjebidrag prövas. liksom studieledighetslagen, alla arbetstagare i Semesterlagen gäller, såväl allmän som enskild tjänst.

C Lagen om förbud mot uppsägning eller avskedande av med anledning av värnplikrstjânstgöring m.m. arbetstagare

Rubricerad lag 0939:727) är inte en renodlad ledighetslag utan stadgar förbud mot uppsägning eller avskedande med anledning av fullgörandet av viss tjänstgöring inom totalförsvarets krigsorganisation. Denna som frivillig vid försvarslag gäller också den som har antagits makten eller eljest enligt frivilligt åtagande blivit tjänstgöringsskyldig inom det totala försvarets krigsorganisation. En sådan arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas med anledning av tjänstgöring som han eller hon är skyldig att fullgöra. l lagen stadgas att arbetstagaren med anledning av tjänstgöringen inte skall behöva vidkännas minskning i de med anställningen förenade förmánerna i vidare mån än vad om följer av uppehållet i arbetet. l anslutning till denna lag gör kommittén följande konstaterande rörande de olika aktuella grupperna av frivillig personal (jfr p. 6.2.1). Personalen inom FB U-rörelsen utgörs till huvuddelen av värnpliktiga, - De har därmed Dessa är underkastade en pliktlag värnpliktslagen. skyldighet att dels gå genom grundutbildning för att erhålla kompetens för (bli krigsplaceringsbara i) avsedd befattning i krigsorganisationen, dels fullgöra repetitionsutbildning för att behålla och förstärka kompetensen för krigsbefattningen. Denna skyldighet för den värnpliktige kan samtidigt i förekommande fall sägas vara förenad med en motsvarande för hans arbetsgivare att ge honom ledighet för att kunna skyldighet fullgöra skyldigheten. Hans arbetsgivare får vidare inte säga upp eller avskeda honom med anledning av den tjänstgöring som han är skyldig att fullgöra.

88 Rekryteringsfrågor

De tre följande av frivillig grupperna personal dvs. personalen med A- eller B-avtal, och krigsfrivillig - har hemvärnspersonalen personal liksom reservofficerare genom bestämmelserna i den rubricerade lagen (1939:727) i princip samma skydd som de värnpliktiga då de fullgör sådan tjänstgöring som de genom avtal resp. anställning har åtagit sig att fullgöra, dvs. tjänstgöring i krigsbefattning och/eller annan repetitionsutbildning (motsv.). Deras arbetsgivare får inte säga upp eller avskeda dem med anledning av deras avtalsenliga tjänstgöring. Däremot finns f.n. inte något motsvarande skydd för frivillig som går genom grundutbildning till krigsbefattning (personal med A- eller Bavtal). Inte heller finns något sådant skydd för någon grupp av frivillig personal som går genom befordringsutbildning eller kompletteringsut-

bildning (inkl. funktionärsutbildning och instruktörsutbildningz) eller

tjänstgör som instruktör.

D Tjänst/edighersbestämmelser i avtal

a) Det statliga området

Anställningsvillkoren för statligt anställda regleras i AST (Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän). I AST finns inte några bestämmelser som reglerar rätten till ledighet för att delta i frivilligutbildning. Däremot finns bestämmelser som anger vilken typ av löneavdrag som skall gälla för den som deltar i olika aktiviteter inom totalförsvaret (jfr kapitel 4, p. 4.9).

b) Det Iandstingskommunala omrâdet

Bestämmelser om ledighet finns i §§ 23-28 i kollektivavtalets Allmänna bestämmelser. I kollektivavtalet regleras inte rätten till ledighet för deltagande i frivillig försvarsutbildning. l avtalets § 27 sägs emellertid att arbetstagare kan få ledigt för enskilda angelägenheter under förutsättning att arbetsgivaren bedömer att så kan ske utan avsevärd olägenhet för arbetet.

c) Det kommunala området

Bestämmelserna på det kommunala området som berör ledighet för värnpliktstjänstgöring m.m. och ledighet för enskilda angelägenheter och utbildning är likalydande med dem som gäller på det landstingskommunala området. 2 lnstruktörsutbildning-

en inom hemvärnet räk- d) Svenska arbetsgivareföreningens område

nas som kompletteringsutbildning. lnom de av- SAF har utfärdat rekommendationer om förmåner från arbetsgivaren talsslutande organisatiovid viss tjänstgöring inom totalförsvaret (jfr kapitel 4, p. 4.9). nerna räknas instrukdär- I fråga om frivillig utbildning och tjänstgöring konstaterar SAF att törsutbildningen emot som grundutbild- arbetstagare enligt studieledighetslagen har rätt till ledighet i samband ning. med frivillig utbildning.

sou 193535 = 89

Rekryteringsfrågor

E Kommitténs sammanfattning m.m. och slutsatser

Som framgår av det föregående är det endast studieledighetslagen (1974:981) som ger den enskilde rätt till tjänstledighet för frivillig försvarsutbildning. Denna lag har emellertid (jfr tidigare återgivet utdrag ur riksdagens revisorers gransknings-PM) vissa begränsningar. Som närmare framgår av föredragande departementschefens uttalanden i prop. 1974:148 angående ledighetens förläggning kan arbetsgivaren visserligen inte neka arbetstagaren ledighet för studier. Han synes emellertid kunna skjuta på ledighetens förläggning under året. Om så sker kan det inträffa att arbetstagaren inte får avsedd användning för studieledigheten. Det kan med anledning härav sättas i fråga om den som vill gå genom viss bestämd kurs inom frivillig försvarsverksamhet är hjälpt med att hänvisa till studieledighetslagen då han eller hon skall begära ledighet för att gå genom den aktuella kursen. Att studieledighetslagen inte alltid har varit eller är ett tillräckligt stöd för den enskilde som avser att gå genom frivilligutbildning synes i viss mån bestyrkas av att förhållandevis många kursdeltagare använder semester för att gå genom sådan utbildning. Detta exemplifieras i det följande. Även andra faktorer kan emellertid härvidlag påverka. En del känner uppenbarligen inte till att de med stöd av studieledighetslagen kan få tjänstledighet för frivillig försvarsutbildning. Andra har kanske kännedom om studieledighetslagen men väljer att ta betald semester framför att ta tjänstledighet utan lön. Till detta kommer att den som går genom frivillig försvarsutbildning under sin semester är berättigad till familjebidrag. Vad gäller kursdeltagares ledighetsförhållanden lämnar kommittén följande två exempel. l en enkät som gjordes av riksdagsrevisorerna våren 1978 erhölls 308 svar från kursdeltagare i frivillig försvarsutbildning. Enkäten gjordes bland deltagarna i 19 olika FBU-kurser. Av allt att döma var samtliga elever som deltog i enkäten män. Av de 308 kursdeltagarna hade 17 man (6 %) inte förvärvsarbete. Av kursdeltagarna hade 59 °/o tjänstledighet eller annan ledighet (t.ex. kompensationsledighet) medan 31 °/o hade tagit semester för att kunna gå genom kursen. I de intervjuer av 140 elever, huvuddelen kvinnor, som kommittén genomförde under studiebesök sommaren 1983 framkom att 39 % hade tjänstledighet eller annan ledighet och att 61 °/o hade tagit semester. Som framgår av kapitel 5 råder stor enighet om värdet och betydelsen av den frivilliga försvarsverksamheten och den utbildning för uppgifter inom totalförsvaret som de frivilliga åtar sig. Kommittén finner det mot denna bakgrund vara ytterst otillfredsställande att den frivilliga försvarsutbildningen vad gäller lagstadgad rätt till ledighet för den enskilde inte värderas högre än annan utbildning, t.ex. sådan av hobbykaraktär. En klar brist i nuvarande bestämmelser är även enligt kommitténs me- ning att frivillig personal som går genom frivillig försvarsutbildning utom vad gäller avtalsenlig repetitionsutbildning saknar skydd mot uppsägning eller avskedande.

Rekryteringsfrâgor

Kommittén kan då det gäller rätt till ledighet för frivillig försvarsverksamhet också erinra om riksdagsmotionen 1984/852528 i samma fråga. I nämnda motion hemställer motionärerna att riksdagen beslutar att hos om lagstadgad rätt till ledighet för insatser i regeringen begära förslag frivilliga försvarsorganisationer.

6.2.3 Överväganden

A Mål för ledighetsbesrämmelserna

Statsmakterna har under lång tid inriktat sig på att söka i största möjliga utsträckning likställa villkoren för den värnpliktiga personalen och för den frivilliga personalen inom totalförsvaret. Sålunda innebar reformerna inom frivilligverksamheten år 1970 att utbildnings- och tjänstgöringssystemet för den frivilliga personalen med A- och B-avtal principiellt utformades efter På motsvarande sätt sökte man värnpliktssystemet. under I970-talet på flera punkter så långt möjligt närma de ekonomiska villkoren för frivilligpersonalen till vad som gällde för värnpliktiga. Dessa strävanden har därefter fortsatt. Frivilligförmånskommitténs direktiv synes vara ett uttryck för denna inställning hos statsmakterna. Kommittén finner det vara rimligt och riktigt att ställa upp samma mål då det gäller möjligheter till och regler för ledighet i samband med de frivilligas utbildning och tjänstgöring. Värnpliktig personal och frivillig personal bör alltså i princip i dessa avseenden ha samma villkor. Med utgångspunkt i det nyss framförda finner kommittén att lagfäst dels rätt till ledighet i första hand bör föreligga för all frivillig personal då den fullgör avtalsenlig tjänstgöring (repetitionsutbildning) oavsett om denna fullgörs i krigsförband eller som repetitionskurs (motsv.), dels för grundutbildning till en krigsbefattning. Som framgår av kapitel 3 ingår i den frivilliga försvarsutbildningen även befordringsutbildning och kompletteringsutbildning. Denna övriga utbildning är av stor betydelse för att höja den enskildes personliga förmåga i allmänhet och i innehavd krigsbefattning. Den är också i många fall ovillkorligen behövlig för krigsplacering. Detta gäller t.ex. de fall då lagstadgad värnpliktstjänstgöring eller avtalsenlig tjänstgöring inte ger rum för utbildning som är ett ovillkorligt behov för krigsorganisationen. Sådana behov kan växla beroende på förändringar inom denna organisation. F.n. föreligger t.ex. inom armén ett stort behov av frivilligt åtagen befordringsutbildning av tidigare plutonsbefâlsutbildade värnpliktiga till kompanibefälsnivå. lnom kompletteringsutbildningen förekommer bl.a. omskolning från en krigsbefattning till en annan eller på ny materiel m.m. Denna utbildom det skall vara möjligt att efter förändringar inom ning är angelägen krigsorganisationen på bästa sätt ta till vara dem som har innehaft som utgår eller som har handhaft utgående materiel. befattningar Inom hemvärnet föreligger behov av utbildning vid kurser för kretshemvärnschef för hemvärnsgruppchefer och för resp. hemvärnschef, personal i värnkanontjänst. Denna utbildning är obligatorisk för krigsplacering i de nyssnämnda befattningarna och i övrigt att närmastjämställa med befordringsutbildning.

Rekryteringsfrâgor 91

Kommittén finner det vara rätt och rimligt att den enskilde som frivilligt åtar sig en utbildning som är oundgängligen nödvändig för krigsorganisationen skall ha en i lag stadgad rätt till ledighet för att gå genom sådan utbildning. Kommittén anser därför att all nivåhöjande befordringsutbildning i princip skall ge lagfäst rätt till ledighet. Sådan kompletteringsutbildning som erfordras för att den enskilde skall uppnå eller behålla kompetens för sin krigsbefattning bör enligt kommitténs mening också ge lagstadgad rätt till ledighet. Jämlikt sina direktiv har kommittén bl.a. att undersöka möjligheterna att i ökad omfattning anlita personal ur frivilligorganisationerna för instruktörsuppgifter. Kommittén som behandlar hithörande frågor i kapitel 9 vill emellertid redan här framhålla att den finner det vara viktigt att underlätta för frivilligorganisationernas egna medlemmar att åta sig tjänstgöring som instruktör. Lagfäst rätt till tjänstledighet för instruktörstjänstgöring inom frivilligverksamheten skulle därvid kunna vara ett led. Kommittén har därför övervägt om inte även tjänstgöring som instruktör i frivilligutbildning borde omfattas av en lagstadgad rätt till ledighet. Ett tungt vägande motiv är därvid att den frivillige har åtagit sig en tidskrävande och kvalificerad utbildning till instruktör. Rättvisan synes emellertid fordra att rätten till ledighet omfattar alla jämförbara frivilliginstruktörer. Även reservofñcerare och värnpliktigt befäl har frivilligt åtagit sig en lång och kvalificerad utbildning. Inte heller hemvärnets befäl kan lämnas utanför en rätt till ledighet. l vidare mening måste även andra grupper av instruktörer med särskild kompetens inom visst fackområde övervägas oberoende av om de är medlemmar i en frivilligorganisation eller inte. Grunden härför ligger i att instruktörskompetensen inte är knuten enbart till viss mot instruktörsbefattning inriktad utbildning. En kärnpunkt i frivilligheten är att även ta hänsyn till och ta till vara den varierande kompetens inom olika områden som inryms i de frivilligas egna led i organisationernas egenskap av folkrörelser. Kommittén diskuterar och konstaterar i annat sammanhang (kapitel 8) behovet av en ersättning som bl.a. kompenserar bortfall av ordinarie lön. Kommittén finner emellertid att konsekvenserna av att införa en lagfäst rätt till ledighet för instruktörstjänstgöring medför mycket besvärliga gränsdragningar. Kommittén är därför inte beredd att föreslå att instruktörstjänstgöring inom frivilligutbildningen skall ge lagfäst rätt till ledighet. Kommittén föreslår sammanfattningsvis att lagfäst rätt till ledighet för frivillig försvarsverksamhet skall omfatta E] all avtalsenlig tjänstgöring (repetitionsutbildning), E] grundutbildning samt E] befordrings- och sådan kompletteringsutbildning som erfordras för att den enskilde skall uppnå eller behålla kompetens för sin krigsbefattning.

B - Konsekvenser arbetsmarknaden m.m.

Ledighetens längd. för

Enligt kommitténs mening bör det inte finnas någon tidsbegränsning i den lagfästa rätten till ledighet för frivilligutbildning enligt den omfattning som kommittén föreslår enligt A.

Rekryteringsfrågor

I tabell 6.1 redovisar kommittén det årliga normalantalet kursdeltagare m.m. (utom i ungdomsutbildningen) i kurser om en till tre veckor samt det normala totalantalet kursveckor (motsv.) per år.

Tabell 6.1 Ärligt normalantal kursdeltagare (veckokurser och längre) och totalantal deltagarveckor per år

Ändamål Normalantal deltagare per år Summa deli kurser m. m. om tagarveckor/år l vecka 2 veckor 3 veckor och längre Grundutbildning 550 2 ll0 420 6 030 l 750 l30 - 2 010 Repetitionsutbildning Befordringsutbildning l 600 760 20 3 180 Summa 3 900 3 000 440 ll 220

Kommittén bedömer att även efter tillkomsten av lagfäst rätt till ledighet för frivillig försvarsverksamhet enligt här framlagt förslag kommer en del frivilliga att av ekonomiska skäl välja semester före tjänstledighet vid

deltagande i frivilligutbildning. Åtskilliga kursdeltagare är vidare skol-

elever som går genom utbildningen sommartid eller icke yrkesverksamma. Detta innebär att antalet tjänstledighetsfall blir lägre än vad tabellen angen Kommitténs förslag innebär att uppskattningsvis högst ca 7 000 frivilliga årligen kommer att utnyttja den lagfästa rätten till ledighet och att antalet ledighetsdagar troligen kommer att vara högst ca 50 000 per år. Motsvarande siffror för värnpliktiga är: repetitionsutbildning per år ca 90 000 värnpliktiga och drygt en miljon tjänstgöringsdagar samt grundutbildning ca 45 000 värnpliktiga och ca l3 miljoner tjänstgöringsdagar. Kommitténs förslag berör alltså totalt ca tre promille av totalantalet tjänstgöringsdagar. Kommittén anser därför att konsekvenserna för arbetsmarknaden av här framlagt förslag är relativt sett obetydliga. Värdet för totalförsvaret är däremot desto större.

C Ansäkningsförfarande

lnkallelse till KFÖ och SÖ torde normalt ske ca sex månader före men kan i undantagsfall ske så sent som en månad före aktuell utbildning. Normal tidpunkt för senaste anmälan till kurs och antagningsbesked varierar. l normalfallen torde dock anmälan göras ca tre månader före och antagningsbesked lämnas en till två månader före kursstart. Det förekommer dock att den frivillige blir antagen som elev vid kurs i mycket sent skede på grund av att återbud har lämnats av annan elev. Kommittén anser att den enskildes ansökan om ledighet i normalfallet bör komma arbetsgivaren till handa senast omkring tre månader före början av aktuell ledighet. Till ansökan bör fogas inkallelseorder (motsv.) resp. intyg om utbildningens tid och karaktär. Den av statens arbetsgivarverk (SAV:s cirkulär l984:A 19) fastställda blanketten

Rekryteringsfrâgor 93

(M7l02-384430-8) Intyg om Frivillig utbildning inom totalförsvaret bör enligt kommitténs mening härvid kunna användas. Anmälan till arbetsgivaren om att antagning till sökt kurs har skett bör ske så snart den enskilde har erhållit antagningsbesked.

D Ledighetsreglernas inplacering

De bestämmelser om rätt till ledighet för frivillig försvarsverksamhet som föreslås tillkomma bör enligt kommitténs mening lämpligen föras in i lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. Kommittén föreslår att så sker. Nämnda lag föreslås samtidigt bli kompletterad med bestämmelse som ger all personal som går genom frivillig försvarsutbildning skydd mot uppsägning eller avskedande med anledning av sådan utbildning.

6.3 De ekonomiska villkoren för att delta i frivillig

försvarsverksamhet

6.3.1 Nuvarande bestämmelser i avtal

A Det statliga omrâdet

Som framgår av p. 6.2.2 D finns enligt AST bestämmelser som anger vilken typ av löneavdrag som skall gälla för den som av myndighet beviljas ledighet för att delta i frivillig försvarsverksamhet. Bestämmelserna innebär följande.

fjänsrgöring Löneavdrag Frivillig utbildning, som fordras B-avdrag 32 dagar av ett och för att vinna eller behålla kompe- samma kalenderår; dock skall tens för befattning i totalförsvaret. C-avdrag tillämpas för dag då den frivillige får dagpenning. C-avdrag i övrigt Tjänstgöring vid allmänna hem- B-avdrag l4 dagar av ett och värnet, däri inbegripet samman- samma kalendereår. träde med organ för förslags- och C-avdrag i övrigt. beslutanderätt inom allmänna hemvärnet. B-avdraget är ungefär 30 0/0 av lönen och C-avdraget hela lönen.

B Det landsringskommunala området

Under ledighet för enskilda angelägenheter kan enligt avtalets § 27 arbetstagaren, om synnerliga skäl föreligger, medges rätt att behålla lönen under sammanlagt högst tio arbetsdagar per kalenderår. Som synnerliga skäl räknas inte deltagande i frivillig utbildning. Enligt § 28 kan arbetstagaren vid ledighet för att genomgå utbildning

94 Rekryreringsfrâgor

av arbetsgivaren medges rätt att behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan av arbetsgivaren även medges rätt till fyllnadslön eller del därav. Arbetsgivaren har rätt att föreskriva särskilda villkor för att arbetstagaren skall få uppbära och behålla lön, som har beviljats för ledigheten. l avtalet finns bestämmelser om att lönen under ledighet skall minskas med annan ersättning som utgår. Bl.a. skall lönen reduceras med vissa ersättningar enligt lagen om allmän försäkring och militärersättningsförordningen.

C Det primärkommunala området

Bestämmelserna på det kommunala området som berör ledighet för värnpliktstjänstgöring m.m. och ledighet för enskilda angelägenheter och utbildning är likalydande med dem som gäller på det landstingskommunala området.

D Svenska arbetsgivareföreningens omrâde

Som framgår av kapitel 4 (p. 4.9) rekommenderar SAF arbetsgivaren att då ledighet beviljas den anställde vid frivillig befälsutbildning och hemvärnsutbildning lämna den anställde ett bidrag med 25 % av lönen (semesterlönen). När det gäller arbetstagare som frivilligt deltar i grundeller repetitionsutbildning samt avtalsbundna arbetstagare under krigsförbands- och särskilda övningar bör, enligt SAF, normalt inte några bidrag ges av arbetsgivaren. Ledighet i samband med frivillig utbildning och tjänstgöring räknas inte i anställningstiden vid beräkning av antalet betalda semesterdagar.

6.3.2 Kommitténs rekommendationer

Kommittén har under sina studiebesök ansett sig kunna konstatera att landstings- och kommunanställda är underrepresenterade inom frivilligverksamheten. Kommittén har vidare inte påträffat någon landstingseller kommunanställd deltagare i frivilligutbildning som har medgetts rätt att behålla lönen eller del därav under tjänstledighet för frivillig försvarsutbildning. Statsanställda deltagare som har intervjuats av kommittén har däremot haft sådan förmån under tjänstledighet. Eftersom betydande inslag av kvinnor finns bland den landstings- och kommunanställda personalen bedömer kommittén det vara särskilt angeläget att dessa offentliganställda kvinnliga tjänstemän får möjligheter att delta i frivilligverksamheten på samma villkor som de kvinnliga statsanställda. Kommitténs förslag i kapitel 8 om att dagpenning skall införas som generell ersättning till frivillig personal i fredstid innebär att frivillig personal oavsett civil anställning får möjligheter att delta i frivilligverksamhet på samma villkor. Kommittén konstaterar i kapitel 8 även att föreslaget ersättningssystem i fredstid för frivillig personal även innebär att det inte längre förefaller vara nödvändigt att i allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) behålla bestämmelsen om

sou 1985:35 Rekryteringsfrågor 95

rätt att vid tjänstledighet för viss frivillig utbildning och tjänstgöring erhålla lön med B-avdrag.

6.3.3 i för att underlätta främst kvinnors

Åtgärder övrigt

deltagande i frivilligverksamhet

Kommittén bedömer att den barnorganisation som frivilligorganisationerna sätter upp under beredskap och krig samt i viss utsträckning övar i anslutning till krigsförbandsövningar av större omfattning är av stort värde - främst kvinnor - som har omvårdnad om för de frivilliga minderåriga barn. Frågan om ersättningar till personal inom frivilligorganisationernas barnorganisation behandlar kommittén då det gäller beredskap och krig i kapitel 7 och KFÖ (motsv.) i kapitel 8. Kommittén har även övervägt ev. åtgärder för att ge frivillig personal bidrag till att täcka kostnader för barnpassning i samband med veckokurser 0.d. Kommittén konstaterar emellertid att den i kapitel 8 föreslagna dagpenningen till frivillig personal vid flertalet sådana kurser till del bör kunna ses som bidrag för att täcka sådana kostnader. En ev. barnpassningsersättning skulle därmed vara aktuell främst inom hemortsutbildningen och vid korta kurser t.ex. över veckoslut. Kommittén finner att ett sådant bidrag, som måste behovsprövas, blir administrativt betungande för berörda frivilligorganisationer. Det står också i strid med uttalandet i kommitténs direktiv att förmånssystemet skall vara enkelt och lätt att administrera. Vidare anges att kommittén skall eftersträva generella förmåner. Frivilligförmånskommittén avstår därför från att föreslå någon form av barnpassningsbidrag.

SOU l985:35

7 till i

Ersättningar frivillig personal

vid

krigsorganisationen

och i

beredskapstillstånd krig

7.1 Allmänt

Jämlikt prop. (l982/83zl 15) åligger det kommittén att pröva om ersättning till frivillig personal inom försvarsmakten, inkl. hemvärnet, och civilförsvaret under beredskapstillstånd och krig enligt dagpenningsystemet är lämplig. l samma prop. (s. 39) uttalade departementschefen också att enligt hans mening borde möjligheten att få näringsbidrag finnas även i krig. Vidare angavs följande.

- När det gäller frågan om familjebidragslagen bör ändras så att även frivilliga kan

erhålla näringsbidrag samtidigt med dagersättning är jag inte beredd att nu ta

ställning till en sådan förändring. Jag anser att den tidigare nämnda kommittén om förmåner m.m. vid frivillig försvarsverksamhet bör studera denna fråga så att konsekvenserna av en sådan ändring blir ytterligare belysta.

7.2 Frivillig personal inom försvarsmakten och

civilförsvaret

Ersättningen till personal inom försvarsmaktens, inkl. hemvärnet, och civilförsvarets krigsorganisation under beredskap och krig skall ske enligt det s.k. dagpenningsystem som gäller för värnpliktiga, vapenfria, civilförsvarspliktiga och frivilliga vid repetitionsutbildning i fred (prop. 1982/83:ll5, FöU l982/83:11, rskr l982/83:29l, efter förslag Ds Fö l982:l av värnpliktsförmånsutredningen). Förutom dagpenning m.m. kommer också ett särskilt fälttraktamente att utbetalas till den enskilde (kap. 4, p. 4.1.4). Värnpliktigt befäl och hemvärnsbefäl erhåller härutöver befattningspenning (jfr kap. 4, p. 4.1.2). För hemvärnet och dess personal med B-avtal hade värnpliktsförmånsutredningen föreslagit ett annat ersättningssystem än för de värnpliktiga. Sedan bl.a. ÖB och rikshemvärnschefen hade avstyrkt särbehandlingen av hemvärnet anförde departementschefen (prop. 1982/ 83:1 15) bl.a. följande. l prop. anges (s. 39) visserligen ”dagersâttning”. Kommittén utgår från att detta är en felskrivning. Enligt familjebidragslagen är det nämligen f.n. så att det endast är då den frivillige får dagersättning som han/hon också kan få familjebidrag, däribland näringsbidrag.

7 - Ersättning av förmåner

98 Ersättningar till frivillig personal i krig

Jag finner att utredningens förslag i fråga om personal ur de frivilliga försvarsorganisationerna har utformats främst mot bakgrund av att de frivilliga förutsätts tjänstgöra endast korta tider och nära hemmet. l likhet med bl.a. överbefälhavaren är jag dock för egen del tveksam om detta system är administrativt mindre betungande än dagpenningsystemet. Jag är även principiellt tveksam till om ett annat ersättningssystem bör tillämpas för frivillig personal än för värnpliktiga m.fl. Jag förordar därför att den frivilliga personal som skall tjänstgöra inom försvarsmakten, inkl. hemvärnet, och civilförsvaret omfattas av samma dagpenningsystem som värnpliktiga m.fI. Frivillig personal inom driftvärnet bör dock, liksom personal inom verkskyddet, avlönas av ordinarie arbetsgivare. Från flera remissinstanser har föreslagits att ersättningssystemet för frivilliga ytterligare klarläggs. Jag anser att kommittén (Fö 1982:08) om förmåner m.m. vid frivillig försvarsverksamhet inom ramen för sina direktiv även har att pröva frågan om ersättning vid beredskap och krig. l den mån dagpenningsystemet då belinns olämpligt för den frivilliga personalen bör förslag till undantagsregler m.m. utarbetas.

7.3 inom totalförsvarets civila delar

Frivillig personal

7.3.1 Organisatorisk bakgrund

Frivillig, i fredstid utbildad och avtalsbundcn (A- eller B-avtal) personal tas inom de civila delarna av totalförsvaret f.n. i anspråk för följande uppgifter. D Inom jordbruket som djurvårdare och traktorförare, varvid de krigsplaceras som djurvårdare (personal ur SBS). D Inom veterinärväsendet som veterinär- och laboratoriebiträden (personal ur SBS). D Inom civila transportföretag som lastbils- och bussförare (personal ur FAK eller SKBR). D Inom den civila hälso- och sjukvården som civilsamariter och personal till blodgivningsexpeditioner och krigsblodcentraler (samtliga ur SRK och huvudsakligen med B-avtal) samt förare av ambulans (ur SKBR). D Inom civilbefälhavarkanslier och krigslänsstyrelser som bilförare (ur SKBR), sjukvårdspersonal (ur SRK), expeditions-, sambands- och förplägnadspersonal samt ordonnanser (ur SLK, FRO och FMC K). D Inom civilförsvaret som flygförare och markpersonal (ur FFK) samt hundförare (ur SBK) för räddningshundar.

Sveriges civilförsvarsförbund har utrett möjligheterna att rekrytera och utbilda frivillig personal till hemskyddsombud inom civilförsvaret. F.n. räknas med att dessa frivilliga skall teckna B-avtal. Som framgår av p. 7.2 omfattar principbeslutet om ersättningar under beredskap och krig såväl försvarsmaktens som civilförsvarets personal i krigsorganisationen. Kommittén behandlar därför i dessa frågor fortsättningsvis frivilligpersonalen inom civilförsvaret tillsammans med försvarsmaktens frivilliga personal.

Ersättningar till frivillig personal i krig 99

7.3.2 Gällande bestämmelser om ersättningar

l regeringens förordning (FFS 1977:10) om förmåner till frivillig personal m.fl. anges följande.

l § Denna förordning tillämpas i den mån ej särskilda bestämmelser gäller vid beredskapstillstånd eller krig.

Några andra av regeringen utfärdade bestämmelser om ersättningar och förmåner under beredskap och krig till frivilligpersonal inom totalförsvarets civila delar finns inte. Eftersom nyssnämnda regeringsförordning, då det gäller dagersättning, dagpremie och dagpenning, uteslutande knyter dessa ersättningsförmåner till olika typer av utbildning ger förordningen inte något klart besked om den frivillige vid beredskap och krig skall ha dagersättning och dagpremie eller dagpenning. I Bestämmelser för frivillig försvarsverksamhet - A- och B-personal - inom totalförsvaret” fastställd av ÖB och AMS gemensamt, (FrivT), anges följande om ersättningar i krig till frivillig personal inom totalförsvarets civila del: ”l.20.2. Förmåner utgår enligt allmän författning, reglemente eller avtal. Från AMS har under hand upplysts att dessa ersättningar beräknas bli desamma som de som torde komma att gälla för dem som tas i anspråk med stöd av allmänna tjänstepliktslagen (l59:83). AMS redovisade i remissvar 1982-08-03 över värnpliktsförmånsutredningens betänkande (Ds Fö l982:l) Ersättningar till personal i krigsorganisationen styrelsens syn på krigsförmånerna inom totalförsvarets civila del enligt följande.

Arbetsmarknadsstyrelsen har hittills utgått från att den frivilligpersonal som av Iänsarbetsnämnderna krigsplaceras för att arbeta vid åkerier, jordbruksföretag o.dyl. skall avlönas i likhet med övriga anställda inom samma verksamhetsområde, dvs. ha lön efter sin kompetens och arbetsuppgift. Vissa riktlinjer finns i ersättningsfrågan inom dessa verksamhetsområden. Det av utredningen föreslagna krigssystemet kan kanske vara tillämpligt på den frivilligpersonal som arbetar inom områden där jämförelser med fredspersonalens ersättning ej går att göra. Denna fråga bör ytterligare utredas för att belysa konsekvenserna.

7.3.3 Värnpliktsförmånsutredningens synpunkter m.m.

Den förutnämnda värnpliktsförmånsutredningen redovisade i sitt betänkande bl.a. de allmänna förutsättningarna för utformning av ett ersättningssystem för krigsorganisationens personal. Utredningsmannen anförde i anslutning härtill bl.a. följande.

Enligt l978 års försvarskommitté (säkerhetspolitiken och totalförsvaret) är den fredstida lagstiftningen på det arbetsrättsliga området ett exempel på författningar som uppenbart inte är avsedda att tillämpas i krig och andra utomordentliga förhållanden men där undantagsföreskrifter inte finns. Försvarskommittén uttalar också att de särskilda beredskapsförfattningar som krävs bör vara utfärdade

100 till i krig Ersättningar frivillig personal

i fred och att särskilda rekvisit för tillämpningen skall anges. Detta gäller också om förberedelser för avsteg från fredstida avtal på arbetsmarknaden. Av redovisningen i det föregående framgår också att det inte finns författningsenliga grunder för företag och myndigheter att planera för förlängd arbetstid eller andra ändringar av gällande arbetsmarknadslagstiftning under krig. Därmed finns inte heller incitament eller lagenlig grund för arbetsmarknadens parter att träffa speciella avtal för krigsförhållanden. Jag anser därför att det inte finns förutsättningar för närvarande att åstadkomma speciella avtal om anställningsvillkor och förmåner i krig. Enligt min mening är det inte heller rimligt att utgå från att fredsavtal med nuvarande utformning kan tillämpas i krig. Av redovisningen i kapitel 2 framgår att nuvarande löneavtal är beräkningstekniskt komplicerade och kräver dels noggrann redovisning av arbetad tid m.m., dels datorstöd för beräkning och utbetalning. Myndigheters och företags lönesystem är ofta uppbyggda kring centraldatorer. Större företag och myndigheter betalar genomgående ut lön via bankernas centrala system. l krig är risken stor att centralt uppbyggda datorsystem inte fungerar. Beräkning och utbetalning av löner kommer i det läget för flertalet företag och myndigheter inte att kunna ske enligt i fred gällande avtal. Min bedömning är alltså att nu gällande fredsavtal på arbetsrättens område inte kan tillämpas i krig. Det är också liten sannolikhet för att de i fred tillämpade rutinerna för beräkning och utbetalning av löner och andra förmåner kan användas efter ett krigsutbrott. l avsaknad av en för krig eller andra utomordentliga förhållanden avpassad reglering av arbetsrättens område finns det inte heller f.n. förutsättningar att träffa speciella avtal för krig. Därför anser jag att det inte är möjligt att utforma ett ersättningssystem till personal i totalförsvarets krigsorganisation som bygger på förtjänstnivån på den civila arbetsmarkaden i krig.

Värnpliktsförmånsutredningens överväganden ledde så småningom fram till förslaget att all personal (med vissa angivna undantag) som tjänstgör i försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation under beredskapstillstånd och krig skall få dagpenning som motsvarar sjukpenningen. Utredningen pekade även (kap. 8) på några områden inom de civila delarna av totalförsvaret inom vilka den bedömde det angeläget att pröva förutsättningarna för en vidgad tillämpning av det föreslagna systemet för ersättning i krig till värnpliktiga m.fl. Dessa områden var bl.a. den civila hälso- och sjukvården samt icke statsanställda som i krig kommer att tjänstgöra inom civilbefälhavarkanslier och länsstyrelser. Vad gäller personal inom den civila hälso- och sjukvården pekade värnpliktsförmånsutredningen på att det finns ett ganska stort antal icke värnpliktiga personer uttagna i fred för arbeten inom försvarsmaktens

sjukvårdsorganisationz i krig. Även de senare skulle enligt utredningens

förslag komma att få värnpliktsersättning. Eftersom vissa sjukvårdskunniga personer skulle komma att omfattas av ersättningssystemet för värnpliktiga m.fl. i krig fann utredningen att rättviseskäl talade för att samma ersättning borde utgå även till motsvarande personalkategorier inom den civila sektorn. Värnpliktsförmánsutredningen lämnade inte några synpunkter på hur 2 systemet med ersättningar under beredskapstillstånd och krig till perso- Deär krigsplacerade nal inom övriga delar av det civila totalförsvaret borde utformas. Denna inom denna (kommitténs anm.). fråga behandlades därmed inte heller i prop. 1982/83:1 15.

SOU l985:35 Ersättningar till frivillig personal i krig 101

Frivilligförmånskommittén kan i denna punkt slutligen notera att frågan om särskilda beredskapsförfattningar inom det arbetsrättliga området f.n. behandlas av beredskapsdelegationen (A 1983:02) inom arbetsmarknadsdepartementet. Några direktiv för dennas arbete har, såvitt kommittén känner till, inte utfärdats av regeringen.

7.4 Frivilligorganisationernas egen personal

Frivillig, i fredstid utbildad och avtalsbunden personal tas under beredskapstillstånd och i krig i anspråk inom frivilligorganisationerna för följande uppgifter. El Inom resp. avtalsslutande frivilligorganisation för samverkan med totalförsvarsmyndigheter på skilda nivåer (jfr kap. 2, figur 2.1) samt för forsatt planläggning och ledning av frivilligverksamheten. El lnom frivilligorganisationernas egen barnorganisation för barnpassning åt inkallad frivillig personal.

Frågan om ersättning under beredskapstillstånd och krig till frivilligorganisationernas egen avtalsbunden personal behandlades inte av värnpliktsförmånsutredningen elleri prop. 1982/832115.

7.5 Kommitténs och

överväganden förslag

7.5.1 Ersättningar till frivillig personal inom försvarsmakten

och civilförsvaret

Under frivilligförmånskommitténs arbete har inte framkommit något som tyder på att dagpenningsystemet, med tillägg av fälttraktamente och i förekommande fall befattningspenning, skulle vara olämpligt för den frivilliga personalen inom försvarsmaktens, inkl. hemvärnet, och civilförsvarets krigsorganisation under beredskapstillstånd och i krig. Kommittén har även erfarit att det inte heller under riksförsäkringsverkets arbete med utformningen av rutiner för utbetalning av ersättningen enligt dagpenningsystemet har framkommit något som talar mot att det omfattar även den frivilliga personalen inom försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation. Kommittén finner därför att pågående arbete med att införa detta system även för frivillig personal bör fullföljas. På några punkter bör emellertid, enligt kommitténs mening, det tidigare fattade principbeslutet i frågan kompletteras. Det gäller dels tidpunkten då dagpenningsystemet för hemvärnets personal skall börja gälla, dels viss begränsning av systemets tillämpning inom hemvärnet. Kommittén konstaterar att hemvärnet kan komma att bli den del av försvaret som före alla andra delar beordras inta beredskap hemvärnsberedskap. Med anledning härav finner kommittén det vara naturligt att allmänna hemvärnets personal i princip omfattas av dagpenningsystemet från och med den tidpunkt då hemvärnsberedskap införs. Kommittén föreslår bestämmelser av denna innebörd i sitt författningsförslag.

102 Ersättningar till frivillig personal i krig

I hemvärnet också driftvärnet. Dess personal avlönas under ingår fredstid av sin arbetsgivare. Kommittén utgår från att driftvärnets personal under hemvärnsberedskap och krig liksom under fredstid avlönas av sin arbetsgivare. Kommittén räknar även med att personal inom som utgör en del av allmänna hemvärnet, avlönas på företagshemvärn, samma sätt under beredskapstillstånd och krig.

7.5.2 Ersättningar till frivillig personal inom totalförsvarets civila delar (utom civilförsvaret)

Det kan konstateras att de frivilliga inom totalförsvarets civila delar utbildas och avtalsbinds för att AMS och socialstyrelsen i ett läge då och civilförsvarspliktiga inkallas och då samhället omställs värnpliktiga för krig skall ha ett antal direkt gripbara personer för att täcka avgångar eller tillgodose speciella behov. De frivilliga är genomgående placerade inom civila verksamhetsområden där samtidigt tidigare verksamma fortsätter sitt arbete men där påfyllning av personal behövs. Eftersom de inom dessa sektorer tidigare verksamma och de som tillförs genom vanlig arbetsförmedling eller med stöd av t.ex. allmänna tjänstepliktslagen (l959:83) torde komma att erhålla lön enligt ”gällande författning, reglemente eller avtal” synes det vara naturligt att även frivillig personal med A- eller B-avtal som placeras inom dessa sektorer får samma ersättning. Om de skulle få ersättning enligt dagpenningsystemet skulle detta komma att uppfattas som omotiverat och i vissa fall orättvist. Detta system torde dessutom bli krångligare för deras arbetsgivare. Vad kommittén i det föregående har anfört gäller de delar av det civila totalförsvaret som är att hänföra till näringslivet. Bilden av de civila delarna av totalförsvaret är emellertid inte entydig. lnom andra sektorer kommer de frivilliga att tjänstgöra i civila organisationer (enheter) som sätts upp enligt i stort samma mönster som t.ex. staber inom försvarsmaktens krigsorganisation. Kring en i fredstid befintlig kärnorganisation byggs den krigsorganiserade enheten upp med bl.a. frivillig personal. Typexempel är civilbefälhavarkanslier och krigslänsstyrelser. Eftersom frivillig personal inom nyssnämnda enheter tjänstgör under i stort samma betingelser som frivillig personal inom försvarsmaktens staber talar detta för att dessa två grupper av frivillig personal också bör vara inordnade i samma ersättningssystem under beredskapstillstånd och i krig. l-lärtill kommer att civilbefälhavarkansli resp. krigslänsstyrelse normalt är samgrupperade med militärområdes- resp. försvarsområdesstab. Frivillig personal inom sådan civil enhet kommer därmed ofta i kontakt med frivillig personal inom den samgrupperade militära staben och kan jämföra sin ersättning med den som de frivilliga inom den militära staben får. Av bl.a. psykologiska skäl bör frivillig personal inom civilbefälhavarkansli och krigslänsstyrelse därför under beredskapsstillstånd och krig få ersättning enligt dagpenningsystemet med tillägg av fälttraktamente. Vad gäller befattningspenningen konstaterar kommittén att den utbetalas även till civilförsvarspliktiga som ”genom sin befattning har särskilt merarbete eller ansvar” (prop. l975/76:l34, s. 19).

Ersättningar till frivillig personal i krig 103

Kommittén finner att samma regel bör gälla för frivillig personal inom de civila delarna av totalförsvaret då den får ersättning enligt dagpenningsystemet. Även enheterna inom den civila krigssjukvården organiseras kring en kärna av i fred anställd personal. Utöver frivillig personal tillförs dessa enheter vid beredskap och i krig personal som i fredstid inte är sysselsatt inom hälso- och sjukvård men som jämlikt lagen (1981 1292) har tjänsteplikt för hälso-och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. Denna personal torde komma att erhålla lön enligt gällande författning, reglemente eller avtal”. Detta förhållande talar för att även den frivilliga personal som tillförs samma enheter bör få samma ersättning. Huvuddelen av frivilligpersonalen inom den civila krigssjukvården är civilsamariter med B-avtal. Dessa samariter ur Svenska röda korset avses för förstärkning av distriktssköterskorna och hemsjukvården. De har, som framgår av deras avtal, tillfällig tjänstgöring inom krigssjukvården. Civilsamariterna kan visserligen inte direktjämställas med någon befintlig yrkeskategori inom sjukvården. Kommittén bedömer emellertid att det bör vara möjligt att under beredskapstillstånd och krig ge denna personal lön enligt samma normer som annan personal som tillfälligt tas i anspråk inom krigssjukvården. Den andra stora gruppen frivilliga inom den civila krigssjukvârden är förare av ambulans (ur SKBR), krigsplacerade vid beredskapssjukhus. Dessa förare beräknas, enligt underhandsuppgift från socialstyrelsen, få arbetsuppgifter som är något lindrigare än de som åvilar yrkesförare av ambulans. Frivilligförmånskommittén betvivlar emellertid för egen del att det under de förhållanden som kan förutses råda under ett krig är möjligt att skilja mellan arbetsuppgifterna för yrkesförare av ambulans och frivillig förare av ambulans. Kommittén anser därmed att denna grupp av frivilligpersonal inom den civila krigssjukvården bör erhålla lön enligt ”gällande författning, reglemente eller avtal”. Återstående grupper av frivilligpersonal inom den civila krigssjukvården är de ur SRK som avses för blodgivningsexpeditioner och krigsblodcentraler. Förstnämnda grupp fullgör kontorsarbete medan de frivilliga vid krigsblodcentraler saknar direkt motsvarighet i yrkeskategori inom sjukvården. Kommittén anser emellertid att det bör vara möjligt att ge båda dessa grupper av frivilligpersonal lön enligt ”gällande författning, reglemente eller avtal” vid beredskapstillstånd och krig. Kommitténs överväganden leder alltså fram till två skilda system för ersättning under beredskapstillstånd och i krig för frivillig personal inom de civila delarna av totalförsvaret enligt följande. El Frivillig personal inom civilbefälhavarkanslier och krigslänsstyrelser bör - liksom frivillig personal inom försvarsmakten och Civilförsvaret - få ersättning enligt dagpenningssystemet med tillägg av fälttraktamente och i vissa fall befattningspenning. El All övrig frivillig personal inom totalförsvarets civila delar (utom civilförsvaret) bör få ersättning (lön) enligt ”gällande författning, reglemente eller avtal”.

104 Ersättningar till frivillig personal i krig

7.5.3 Ersättningar till frivilligorganisationernas egen personal

Avtal för frivilligorganisationernas egen personal (jfr p. 7.4) i krigsorganisationen sluts mellan den enskilde och aktuell avtalsorganisation. A-avtal för tjänstgöring i organisationernas samverkansorgan (personal som avses för samverkan med totalförsvarsmyndigheter och fortsatt planläggning och ledning av frivilligverksamheten) tecknas härvid mellan den enskilde och egen organisation enligt dennas bestämmelser. avtal - B-avtal och alla avtal

Övriga för tjänstgöring i samverkansorgan

- tecknas mellan den enskilde och hennes kår för barnorganisationen (motsv.). Frågan om vilken ersättning som bör utbetalas till organisationernas personal under beredskap och krig är enligt kommitténs mening egen bl.a. beroende av om ett arbetsgivare-arbetstagareförhållande kan anses föreligga mellan berörd frivilligorganisation och den enskilde. Enligt kommitténs kommer så inte att vara fallet. Kommittén anser mening även att frivilligorganisationerna saknar förutsättningar att under beredoch krig ikläda och ta arbetsgivaransvar för skap sig en arbetsgivarroll den interna verksamhet som avses bedrivas. Frivilligorganisationerna torde samtidigt också sakna möjligheter att fastställa och till den egna personalen betala ut ersättning (lön) enligt ”gällande författning, reglemente eller avtal. Dessa förhållanden talar för att frivilligorganisationernas egen personal under beredskap och krig bör erhålla ersättning enligt dagpenningsystemet. För den frivilliga personalen i barnorganisationen kan saken framdeles ev. komma i ett annat läge. Kommittén vill inte utesluta nämligen möjligheten att frivilligorganisationernas barnorganisation framdeles samordnas med den kommunala barnomsorgen varvid ansvaret för denna och arbetsgivaransvaret för personalen kan förutsättas övergå till kommunerna. Kommittén konstaterar vidare att den del av frivilligorganisationersom avses för samverkan i flertalet fall nas egen avtalsbundna personal kommer att under beredskapstillstånd och krig vara i nära kontakt med militär stab. Bl.a. skall myndigheterna medverka till att frivilligorganisationernas samverkanspersonal, om den så önskar och det är praktiskt får tillgång till lokaler inom myndigheten. Kommittén finner det möjligt, därmed vara naturligt att denna avtalsbundna personal erhåller ersättning enligt dagpenningsystemet under beredskapstillstånd och krig. På grundval av det anförda föreslår kommittén att frivilligorganisationernas egen personal i samverkansorgan och barnorganisationen under beredskap och krig erhåller ersättning enligt dagpenningsystemet med tillägg av fälttraktamente och i vissa fall befattningspenning.

7.5.4 Frågan om näringsbidrag

Frivilligförmånskommittén kan för egen del inte finna nâgra skäl för att frivillig personal inom försvarsmaktens och civilförsvarets krigsorganisation under beredskap och krig i ekonomiska hänseenden skall behandlas annorlunda än värnpliktig personal. Även frivillig personal som

sou 1985:35 Ersättningar till frivillig personal i krig 105

enligt det föregående föreslås få dagpenning bör därför ha möjlighet att få näringsbidrag. Vad gäller frivillig personal som enligt det föregående föreslås få ersättning (lön) enligt ”gällande författning, reglemente eller avtal fmner kommittén följande. Föreslagen ersättning (lön) är såsom framgår avpassad efter den arbetsuppgift som den frivillige har att fullgöra inom totalförsvarets civila delar. Lönen kan av naturliga skäl inte vara avpassad för att garantera att en frivilligs näring (rörelse) kan återupptas eller fortgå efter hans/ hennes tjänstgöring. Kommittén anser därför att även frivillig personal som föreslås få ersättning (lön) enligt ”gällande författning, reglemente eller avtal” bör ha möjlighet att få näringsbidrag under beredskapstillstånd och krig.

7.5.5 Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslår kommittén följande rörande ersättningar till frivillig personal under beredskapstillstånd och i krig. El Pågående arbete med att införa dagpenningsystemet för frivillig personal inom försvarsmakten (inkl. hemvärnet) och civilförsvaret bör fullföljas. l] För hemvärnet bör gälla att ersättningar enligt dagpenningsystemet träder i kraft då hemvärnsberedskap beordras. El Frivillig personal inom civilbefälhavarkanslier och krigslänsstyrelser bör få ersättningar enligt dagpenningsystemet. E] Frivillig inom övriga civila delar av totalförsvaret bör erhålpersonal la lön enligt ”gällande författning, reglemente eller avtal”, dvs. följa de regler som kan komma att gälla för anställda inom näringslivet resp. den civila krigssjukvården. El Frivilligorganisationernas egna avtalsbundna personal bör få ersättningar enligt dagpenningsystemet. ü Även frivillig personal bör ha möjlighet att få näringsbidrag.

Kommittén åskådliggör sina förslag rörande ersättningar till frivillig personal i krigsorganisationen vid beredskapstillstånd och i krig med figur 7.1.

106 Ersättningar till frivillig personal i krig/

Figur 7.1 Kommitténs förslag till ersättningsförhållanden för frivillig personal under beredskapstillstánd och i krig

Frivorg. CB-kanslier Iednings- Krigslänsgpersonal styrelser

Frivorg. M iIostaber barnorga- Försvarsmakten a) Civilförsvaret Fostaber nisation

= dagpenning = samgruppering

E

a) Personal i föratagshemvärn och driftvärn förutsätts alltjämt bli aviönad av ordinarie arbetsgivare.

sou l985z35 107

till i

8 Ersättningar frivillig personal

fredstid

8.1 Allmänt och vissa grunder

De krav som kommitténs direktiv ställer på ersättnings- och förmânssystemet för frivillig personal är följande. som rättvist av dem som fullgör eller E1 Det skall uppfattas utbildning tjänstgöring och samtidigt vara enkelt och lätt att administrera. D Det skall sätt fortlöpande kunna anpassas till ändrade på enkelt utbildnings- och tjänstgöringsbetingelser.

Direktiven ålägger härutöver kommittén att särskilt pröva möjligheterna att reglera förmånerna inom frivilligverksamheten genom mer generella bestämmelser. Del av denna prövning görs i kapitel 13. Vidare anges att kommittén särskilt skall granska om det är möjligt att omvandla olika förmånstyper till generella ersättningar och låta dessa utgå oberoende av tillhörighet till viss frivilligorganisation eller kategori av frivilligpersonal. Med utgångspunkt i de begrepp som användes i regeringens prop. 1982/83:1l5 om förbättrade förmåner åt värnpliktiga m.fl. bör följande anses ingå i begreppet generella ersättningar och förmåner (jfr även tabell 8.1). El Dagersättning, dagpenning, befattningspenning och utbildningspremier. E] Särskild ersättning för personal inom frivilliga flygkâren som deltar i flygning. De särskilda ersättningarna till värnpliktiga (för sjötjänstgöring, dykeriarbete, flygtjänstgöring och fallskärmstjänst) slopades efter förslag i prop. 1982/83:l 15. EJ Förplägnadsersättning, inkvarteringsersättning och beklädnadsersättning. El Samtliga reseförmåner och ersättningar vid resor.

De behovsprövadeförmånerna är enligt samma proposition de ersättningar som omfattas av det övergripande begreppet familjebidrag och därutöver - och särskild ekonovissa ersättningsformer flyttningsbidrag misk hjälp. De två senare har inte varit aktuella inom den frivilliga försvarsverksamheten. Huvuddelen av frågorna om ersättningar i fredstid till frivillig personal behandlar kommittén i detta kapitel. Ytterligare frågor om ersätt-

108 Ersättningar tiII frivillig i fredstid

personal

Tabell 8.1 Förekomsten av vissa huvudgrupper av generella resp. behovsprövade kontanta ersättningar till frivillig personal. - Nuvarande ordning (terminologi enligt prop. 1982/83:1l5)

Typ av ersättning Förekommer vid Grund- Befordrings- Komplet- Repetitionsutbildning (RU) utbild- utbildning teringsning utbildning KFÖ/SÖ Kurs Hemvärns- (GU) (BU) (KU) Annan tjg övning A. Generella X” X X - XW X1 Dagersättning - - - - XW X1 Dagpremie - *l - X - - Dagpenning - - - X - - Befattningspenning X X - - - - Utbildningspremie B. Behovsprövade X” X” X1* - Xdl - Familjebidrag l Vid utbildning minst två dagar i följd och i medeltal minst sex timmar per dag. h Vid utbildning minst tre timmar i följd och av visst slag. ° Kan förekomma under tillämpningsskede (då detta fullgörs under KFÖ). d Vid utbildning minst fem dagari följd.

till i fredstid - till vissa befäl inom hemvärnet ningar frivillig personal och till frivilIigorganisationernas funktionärer - behandlar kommittén i kapitel 10. - En detaljfråga rörande familjebidragen nämligen om frivillig personal skall kunna få näringsbidrag behandlar kommittén i kapitel 7 (p. 7.5.4). Ytterligare detaljfrågor vad rör familjebidragen behandlar kommittén i p. 8.7 i det följande.

Grundläggande överväganden

Vad först gäller de ersättningar och förmåner som rubriceras som behovsprövade konstaterar kommittén följande. Familjebidrag utgår f.n. till frivillig personal enligt i stort samma grunder som till Värnpliktig personal. Den enskilde har att ansöka om det aktuella bidraget. Behovet av bidrag prövas och avgörs av den frivilliges hemortskommun eller i vissa fall av försvarets civilförvaltning. Det åvilar den enskildes hemortskommun att betala ut beviljat bidrag. Frågor om familjebidragens närmare utformning och administrativa handhavande vad rör Värnpliktig personal behandlades i prop. 1982/ 832115. Däri framförda synpunkter och förslag synes i allt väsentligt vara tillämpbara även vad gäller familjebidrag till personal inom frivillig försvarsverksamhet om man väljer ett ersättningssystem för frivillig personal där dessa bidrag ingår. Frågan om att slopa de behovsprövade familjebidragen och i stället införa en enhetlig skattefri dagersättning med ett inbakat generellt familjebidrag övervägdes särskilt och förkastades därefter under förarbetena till 1977 års beslut om frivilligförmånerna (SOU 1975:73, prop. 1976/77249, FÖU 1976/77:8, rskr 1976/771153). Under de nämnda för-

Ersättningar till frivillig personal i fredstid 109

arbetena övervägdes även att generellt tillämpa dagpenningmodellen på frivilligpersonalen. Denna modell förkastades dock i utredningsbetänkandet med hänvisning till att deltagande i frivillig försvarsutbildning i hög utsträckning sker under tid för semester, vid arbetsfritt veckoslut eller annan fritid. - De frivilliga har därvid i stor utsträckning i motsats till under tid för och sjukdom värnpliktigas repetitionsutbildning vanliga civila inkomster. l betänkandet uppgavs även att en generell tillämpning av dagpenningsystemet på frivilligpersonalen skulle medföra årliga merkostnader om brutto ca 12 milj, kr. Som framgår av bl.a. tabell 8.1 förekommer f.n. tre olika huvudformer av generell, daglig ersättning till frivilligpersonalen, nämligen dagersättning, dagpremier och dagpenning. Härtill kommer de behovsprövade familjebidragen. Dagersättning, dagpremie och familjebidrag kommeri fråga för såväl avtalspersonal som hemvärnspersonal medan dagpremie inte förekommer inom frivillig befälsutbildning. Dagpenning är f.n. aktuell endast för frivilligpersonal som går genom repetitionsutbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen. Kommittén har vid flera tillfällen kunnat konstatera att redan förekomsten av tre olika huvudformer av generell, daglig ersättning till frivilligpersonalen ger upphov till missförstånd och förväxlingar. Det synes därför vara önskvärt att antalet generella ersättningsformer reduceras. En genomgripande lösning vore att i fredstid ha endast en form av generell daglig ersättning till frivilligpersonalen. Förutsättningarna för en sådan lösning behandlas i det följande. Kommittén anser sig vidare kunna konstatera att gällande bestämmelser om ersättning till avtalspersonal under repetitionsutbildning inte i alla delar kan uppfattas som rättvisa. Dagpenning erhåller den frivillige endast vid sådan repetitionsutbildning som äger rum vid krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen och förutsatt att vederbörande är krigsplacerad i befattning vid krigsförbandet i fråga. Många frivilliga inom den militära krigsorganisationen är krigsplacerade vid enheter som inte repetitionsövas. Dessa frivilliga genomför repetitionsutbildning i andra former t.ex. kurser. Nyssnämnda frivilliga och samtliga frivilliga som är krigsplacerade inom de civila delarna av totalförsvaret kan under avtalsenlig repetitionsutbildning som sker i annan form än genom krigsförbandsövning eller särskild övning endast erhålla dagersättning och dagpremie samt i förekommande fall familjebidrag. De senare utbetalas dock endast om repetitionsutbildningen pågår minst fem dagar i följd (jfr kapitel 4, p. 4.5). Gällande bestämmelser innebär vidare att en krigsplacerad frivillig som deltar i en mobiliseringsövning med eget krigsförband inte, såsom de värnpliktiga som deltar i samma övning, kan erhålla dagpenning under denna övning. Värnpliktig frivillig som fullgör repetitionsutbildning frivilligt får ersättning enligt värnpliktförmånsförordningen (1976:1008). Denna ordning fungerar väl och bör enligt kommitténs mening tillämpas även fortsättningsvis. r De självklara utgångspunkterna för kommitténs överväganden är direktivens uttalanden att ersättningssystemet för frivillig personal skall

l lO Ersättningar till frivillig personal i fredstid SOU I985:35

uppfattas som rättvist av alla frivilliga och samtidigt vara enkelt och lätt att administrera. Rättvisa åt alla frivilliga innebär bl.a. att social snedrekrytering till frivilligverksamheten skall undvikas. Den förhållandevis stora andelen statsanställda bland de frivilliga är ett exempel på sådan snedrekrytering. Kommittén konstaterar även att de nuvarande ersättningarna till frivilliga medför att personer med god ekonomisk ställning har lättare än andra att åta sig den belastning som en sammanhängande frivillig utbildning om en till flera veckor innebär. Ett nytt och modernt ersättningssystem bör enligt kommitténs mening motverka nyssnämnda två former av snedrekrytering. l anslutning till konstaterad stor andel statsanställda inom frivilligverksamheten anser kommittén för sin del att det inte är en framkomlig väg att få till stånd avtal om rätt till behållen lön vid tjänstledighet för frivillig utbildning för de grupper som saknar sådan rätt (jfr även kapitel 6). Annan lösning måste därför väljas. Rättvisa åt alla frivilliga i förening med stor administrativ enkelhet uppfylls enligt kommitténs mening bäst av en väsentligt vidgad tillämpning av dagpenningsystemet som generell ersättningform till frivillig personal. En sådan generell modell möjliggör att ersätta den enskilde frivillige för huvuddelen av allt inkomstbortfall under frivillig försvarsverksamhet samtidigt som antalet ersättningsformer radikalt bör kunna begränsas. Modellen innebär även att samma ersättningssystem kommer att tillämpas på frivillig personal inom försvarsmakten och vissa delar av det civila totalförsvaret i krig och fred vilket är ytterligare en fördel. Kommittén föreslår att en generell dagpenningmodell införs som ersättningsform för frivillig personal och redovisar i det följande (p. 8.3) sina detaljöverväganden rörande hur en sådan modell bör utformas. Kommittén är dock medveten om att en generell dagpenningmodell för frivillig personal kommer att dra högre årliga kostnader än vad mindre genomgripande förändringar av ersättningssystemet skulle medföra. Vad gäller dagersättning, dagpremier och utbildningspremier m.m. har kommittén även undersökt förutsättningarna att föra samman i varje fall nuvarande utbildningspremier och dagpremier samt ev. även nuvarande dagersättning och befattningspenning till en ny form av utbildnings- och tjänstgöringspremie. Under kommittéarbetet har denna fom av premie benämnts periodpremie. Den skulle betalas ut till all avtalspersonal efter varje avtalsperiod om fyra år med fullgjord repetitionsutbildning enligt avtalet. Syftet med att föra samman hittillsvarande premier till periodpremier skulle vara att stimulera de frivilliga att i ökad utsträckning dels fullgöra den avtalsenliga tjänstgöringen, dels efter hand förnya sina avtal för

ytterligare en eller flera avtalsperioder och fullgöra därmed förbunden

avtalsenlig tjänstgöring. Härigenom skulle antalet frivilliga i krigsorganisationen öka och nuvarande vakanser inom denna av frivilligpersonal minska. Samtidigt skulle nyutbildning av frivilliga i viss mån kunna skulle även innebära en önskvärd förenkling av begränsas. Systemet nuvarande ersättningsformer. Kommittén finner ett system med periodpremier i och för sig värt att

SOU l985:35 Ersättningar till frivillig personal i fredstid l 1 l

överväga. En analys av det tänkta systemet ger emellertid vid handen att periodpremier som kan bedömas ge avsedd kvarhållande effekt kommer att dra avsevärda merkostnader i förhållande till nuvarande ersättningssystem. Kommittén avstår därför från att lägga fram förslag till sådana premier. En fråga om att för hemvärnspersonal och avtalspersonal ersätta nuvarande dagersättning och dagpremie med en årlig premie för fullgjord kontrakts- resp. avtalsenlig utbildning behandlar kommittén i följande avsnitt (p. 8.3). Kommittén ñnner också lämpligt att här behandla en av regeringen den 7 april 1983 (Dnr 44/82) till kommittén överlämnad framställning

av rikshemvärnschefen (Rikshvch Förv 460 1981-11-20) om att för hem-

värnsmän i företagshemvärn vid statlig myndighet skall gälla samma förmånsbestämmelser som för hemvärnsmän i driftvärn. Av rikshemvärnschefens skrivelse framgår bl.a. att det under årens lopp har uppstått en praxis att hemvärnsförband i företagshemvärn vid statliga myndigheter utbildas huvudsakligen på ordinarie arbetstid enligt samma regler som gäller för driftvärn. Formell grund härför saknas emellertid. Rikshemvärnschefens förslag, mot vilket ÖB inte har haft något att erinra, innebär att hemvärnsförmånsförordningen (FFS 1977: l l) skulle få en kompletterande bestämmelse: För hemvärnsmän i företagshemvärn vid statlig myndighet gäller samma bestämmelser som för hemvärnsmän i driftvärnet.” Kommittén finner rikshemvärnschefens förslag vara lämpligt och redovisar detta i förslaget till författningsändringar. Under förutsättning att nämnda bestämmelse fastställs kan en regeringsbestämmelse (Civildepartementet 1952-09-05) om löneförmåner för hemvärnsman vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna under tjänstledighet för deltagande i kurs vid l-lvSS upphävas.

8.3 Förslag till ersättningssystem

8.3.1 En generell dagpenningmodell

Ett ersättningssystem för frivillig personal i fredstid med generell dagpenning bör enligt kommitténs mening vara aktuellt vid all centralt anordnad utbildning/tjänstgöring. Det bör också tillämpas vid sådan kvalificerad regional utbildning/tjänstgöring som förutsätter att varda- - t.ex. militärområdesvis anordnad gar tas i anspråk veckoutbildning. Härvid bör den frivillige erhålla dagpenning vid all utbildning och tjänstgöring under hel vardag samt under lördag och söndag som omsluts av utbildning/tjänstgöring som berör två eller flera veckor. Kommittén anser det vidare vara rimligt att den frivillige erhåller dagpenning även vid styrkt inkomstbortfall på lördag och/eller söndag som inleder eller avslutar utbildning/tjänstgöring under vardag(ar). Kommitténs förslag till riktlinjer för dagpenning innebär bl.a. att dagpenning för hemvärnets del blir aktuell endast vid kurser som anordnas främst vid hemvärnets stridsskola men inte under kontraktsenlig

l l2 Ersättningar tiII frivillig personal i fredstid SOU l985z35

årlig utbildning. Frågan om ersättningar till hemvärnets personal under sådan utbildning behandlar kommittén i p. 8.3.2. Den av kommittén föreslagna, väsentligt vidgade tillämpningen av dagpenningsystemet för frivillig personal innebär att en rad av de nuvarande ersättningsformerna till frivillig personal bör kunna slopas. Kommittén anser sålunda att följande ersättningsformer bör kunna slopas helt: D Dagpremie D Utbildningspremierna efter grundkurser för avtalspersonal (jfr p. 8.4.2 B). D Familjebidrag med undantag för näringsbidrag.

Av utbildningspremierna bör enligt kommitténs uppfattning de för befäls- och befordringskurser samt motsvarande befälskurser inom hemvärnet behållas. Kommitténs detaljförslag rörande utbildningspremier för frivillig personal redovisas i p. 8.4. Som inledningsvis föreslås bör den generella dagpenningmodellen tillämpas vid all centralt organiserad utbildning/tjänstgöring och sådan kvalificerad regional utbildning/tjänstgöring som förutsätter att varda- Eftersom frivilligorganisationerna är olika och frivilgar tas i anspråk. ligutbildningen bedrivs under skiftande förutsättningar avstår kommittén från att föreslå detaljerade regler för dagpenning till deltagare i eller tjänstgöring. Sådana regler bör lämpligen överregional utbildning befälhavaren resp. arbetsmarknadsstyrelsen och berörda frivilligorganisationer komma överens om och gemensamt fastställa. Dagpenning för enstaka veckoslut skulle därmed inte bli aktuell annat än i undantagsfall, t.ex. under mobiliseringsövning. Kurssystemet för frivilliga är utformat så att eleverna har viss valmöjlighet att planlägga sitt deltagande i utbildningen. Hemortsutbildningen, som genomförs lokalt på kvällar och veckoslut, har stor betydelse för många frivilligas, inte minst kvinnors, möjligheter att delta i frivilligutbildning. Härtill kommer att deltagarna i hemortsutbildning för avtalspersonal har mindre avgångsbenägenhet än t.ex. de som genomför centrala grundkurser. Bl.a. av dessa skäl bör det inte vidtagas några sådana förändringar av ersättningarna till personal som genomför hemortsutbildning som kan uppfattas som försämringar. Kommittén föreslår därför att ersättningsformen dagersättning behålls och utbetalas för utbildning som pågår två dagar i följd under veckoslut i hemortsutbildningen. Utbildningspremierna för grundkurserna bör däremot kunna avvecklas. Kommittén anser sig nämligen ha funnit att dessa premier inte har någon större betydelse för de enskildas vilja att åta sig frivillig försvarsutbildning (jfr p. 8.4.2 B). Kommittén vill slutligen peka på att här föreslaget system för ersättningar till frivillig personal i fredstid även innebär att det inte längre förefaller vara nödvändigt att i allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) behålla bestämmelsen om rätt att vid tjänstledighet för viss frivillig utbildning erhålla lön med B-avdrag. Som framgår är den föreslagna modellen framtagen med utgångs-

till i l l3

Ersättningar frivillig personal fredstid

punkt i kraven på rättvis ersättning till alla frivilliga och samtidigt stor administrativ enkelhet. Kommittén anser att modellen fyller dessa krav. Bland fördelarna i övrigt med den föreslagna modellen får kommittén särskilt framhålla att den kan bedömas verka rekryteringsfrämjande. Även sådana intresserade som i dag inte har råd att delta i frivilligutbildning bör nämligen med denna modell få möjlighet därtill. Vad gäller avtalspersonal torde dessa intresserade ofta vara äldre och mindre avgångsbenägna än de ungdomar som i dag utgör huvuddelen av nyrekryteringen. På sikt bör alltså kommitténs förslag innebära ett önskvärt ökat kvarstannande av frivilliga inom avtalsorganisationerna. Modellen bör även kunna stimulera till vidareutbildning och repetitionsutbildning.

8.3.2 Ersättning vid kontrakts- och avtalsenlig årlig utbildning

m.m.

Allmänna hemvärnets årliga utbildning beräknas även framdeles komma att bedrivas under hemvärnsmannens fritid (Hemvärnskungörelsen §l6). Eftersom flertalet hemvärnspersonal genomför den årliga kontrakterade utbildningen utan inkomstbortfall finner kommittén inte anledning överväga dagpenning som ersättning vid denna utbildning. En annan vad gäller hemvärnspersonalens förändring ersättning vid årlig kontrakterad utbildning är emellertid enligt kommitténs mening aktuell. Härom får kommittén anföra följande. Ordinarie och extra hemvärnsmän är f.n. skyldiga att varje år fullgöra utbildning under minst 20 och högst 50 timmar medan hemvärnets personal med B-avtal är skyldig att fullgöra högst 80 timmar under en fyraårsperiod. Hemvärnsbefäl skall härutöver fullgöra årlig särskild befälsutbildning om minst l4 timmar. Hemvärnsmusiker avkrävs 50 timmars årlig utbildning/tjänstgöring. Av statistik som kommittén under hand har erhållit från rikshemvärnsstaben framgår att många hemvärnsmän inte fullgör föreskrivet antal övningstimmar. Kommittén finner det vara mycket angeläget att deltagandefrekvensen i hemvärnets övningar förbättras. Hög sådan frekvens är nödvändig för att hemvärnsförbanden skall få den samträning som erfordras för lösande av stridsuppgifterna. Kommittén anser därför att ersättningssystemet för personal inom det allmänna hemvärnet bör utformas så att det uppmuntrar personalen till att fullgöra föreskriven årlig utbildning. Detta bör lämpligen ske genom att, i stället för hittillsvarande dagersättningar och dagpremier vid varje övningstillfälle, införa årliga utbildningspremier som betalas ut till all hemvärnspersonal som under utbildningsåret har fullgjort föreskrivet minimiantal utbildningstimmar inom egen hemvärnskrets. Kommitténs förslag rörande utbildningspremier för fullgjord kontraktsenlig årlig utbildning inom allmänna hemvärnet redovisas i p. 8.4.1. Hemvärnsmän inom driftvärnet fullgör i regel kontraktsenlig årlig utbildning på arbetstid. De behåller därvid sina avlöningsförmåner. Kommittén föreslår inte någon ändring av detta förhållande.

8- Ersätlning av förmåner

l l4 Ersättningar till frivillig personal i fredstid

lnom hemvärnet bedrivs även utbildning, bl.a. vid hemvärnets stridsskola, i form av kurser om en till två veckors längd. Frågan om ersättning i sådan kurs har tagits upp i riksdagsmotionen 1984/ vid deltagande 85:l267. Motionären anför att samma ersättning för förlorad arbetsförtjänst, dvs. ersättning motsvarande sjukpenning, borde utgå till deltagare i hemvärnets i regel en vecka långa kurser som vid civilförsvarets kurser. Frivilligförmånskommittén konstaterar att den av kommittén i p. 8.3.1 dagpenningmodellen tillgodoser motionärens önsföreslagna generella kemål. Kommitténs förslag i det föregående att slopa nuvarande dagersättvid årlig utbildning inom det allmänna hemvärnet ning och dagpremie införa innebär att behovet av och i stället en årlig utbildningspremie dagersättning i stor utsträckning faller bort inom hemvärnet. Dagersättbör emellertid enligt kommitténs mening behållas och betalas ut ningen i de fall då hemvärnsövningar bedrivs två dagar i följd under veckoslut av dagpremie som och dagpenning inte blir aktuell (jfr p. 8.3.3). Behovet ersättningsform till hemvärnspersonal faller helt bort vid genomförande av kommitténs förslag i denna punkt. som deltar i sammanträde med hemvär- Vad gäller hemvärnspersonal nets särskilda organ för förslags- och beslutanderätt föreslår kommittén att nuvarande dagersättning byts ut mot ett arvode per sammanträdesdag. Detta föreslås uppgå till hälften av arvodet, enligt det s.k. bisysslobrevet, till ledamot i hemvärnets centrala förtroendenämnd, dvs. f.n. l 10 Vad gäller arvoden till viss personal inom kr. per sammanträdesdag. frivilligorganisationerna hänvisar kommittén till kapitel 10 (p. 10.5). kommitténs uppfattning är det också mycket angeläget att Enligt i avtalspersonalens repetitionsutbildning förbättdeltagandefrekvensen ras. Kommittén föreslår därför att en årlig” utbildningspremie för avtalsenlig repetitionsutbildning införs även för all avtalsperfullgjord sonal. Eftersom tjänstgöringsskyldigheten för denna personal skall fullinom en fyra-årsperiod bör emellertid bestämmelserna för en göras sådan utbildningspremie vad gäller avtalspersonalen få en något annan än den för hemvärnspersonal, jfr kommitténs förslag i utformning p. 8.4.1.

8.3.3 och dagpremie Dagersättning

Kommitténs förslag i de tvâ föregående punkterna innebär att dagersättning framdeles kommer att betalas ut till frivillig personal i väsentligt mindre omfattning än f.n. Dagersättning bör alltså framdeles betalas ut till frivillig personal endast för utbildning i hemorten, med undantag av ungdomsutbildning, om minst två dagars längd och med i genomsnitt minst sex timmars utbildning per dag. Ersättningsformen dagpremie blir inte längre aktuell. Dagersättningen till frivillig personal är f.n. 20 kr. per dag medan den till Värnpliktig personal fr.o.m. den l juli 1985 uppgår till 25 kr. per dag. Kommittén är medveten om att de värnpliktigas dagersättning till del kan vara tänkt att täcka något annorlunda behov än dem som de frivil-

SOU I985:35 Ersättningar til/frivillig personal i fredstid l 15

ligas dagersättning kan motsvara. Kommittén anser likväl att inte minst förenklingsskäl talar för att de frivilliga skall ha samma dagersättning som de värnpliktiga. Kommittén föreslår att dagersättningen till frivilligpersonal fastställs till samma belopp som dagersättningen till värnpliktiga och att den framdeles automatiskt följer detta belopp. Härigenom uppnås att man får en nödvändig följsamhet till kostnadsutvecklingen. Något tillägg till dagersättning är enligt kommitténs mening inte aktuellt inom frivilligutbildningen.

8.3.4 Ersättning vid deltagande i ledningsövningar m.m.

Gällande bestämmelser (jfr kapitel 4, p. 4.3.3) om ersättning till viss hemvärnspersonal vid deltagande i ledningsövningar för totalförsvaret bör enligt kommitténs mening ändras och utvidgas enligt följande. Bestämmelserna om ersättning för deltagande i ledningsövning för totalförsvaret bör gälla inte bara hemvärnschef och kretshemvärnschef utan alla berörda befattningshavare inom hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna. Bestämmelserna bör vidare för hemvärnets del utvidgas att gälla även personal inom förband i allmänna hemvärnet som medverkar vid bevakning och efterspaning m.m. enligt förordningen FFS 1985:3 eller deltar i samövning med förband som genomför krigsförbandsövning. l samband med att bestämmelserna omarbetas bör, enligt kommitténs mening, samtidigt ersättningens storlek ändras så att berörd personal får dagpenning. Kommittén är medveten om att övergången till dagpenning som ersättning för inkomstbortfall vid deltagande i ledningsövningar av vissa hemvärns- och kretshemvärnschefer som innehar civil anställning kan komma att uppfattas som en förmånsförsämring. Kommittén anser emellertid att de administrativa fördelarna med att välja dagpenningsystemet är stora. l sammanhanget bör också beaktas de förbättrade ersättningar till hemvärns- och kretshemvärnschefer som kommittén föreslår i kapitel 10. Sammanfattningsvis föreslår kommittén i denna punkt att befattningshavare inom hemvärnet och frivilligorganisation vid deltagande i ledningsövning (motsv.) för totalförsvaret samt personal i förband inom allmänna hemvärnet som medverkar vid bevakning och efterspaning m.m. enligt förordningen FFS 1985:3 eller deltar i samövning med förband som genomför krigsförbandsövning skall få ersättning med dagpenning. Bestämmelser härom inarbetar kommittén i sitt förslag till förordning om ersättningar inom frivilligförsvaret (jfr kommitténs författningsförslag).

8.3.5 Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslår kommittén följande rörande ersättningar till frivillig personal i fredstid. El Dagpenning bör utbetalas till frivillig personal vid all centralt anord-

i

l l6 Ersättningar til/frivillig personal ifredstid

nad utbildning/tjänstgöring och vid sådan regional utbildning/ tjänstgöring som fastställs av myndighet (överbefälhavaren resp. arbetsmarknadsstyrelsen) och frivilligorganisation gemensamt enligt följande. - under hel vardag samt under lördag och söndag Vid all utbildning som omsluts av utbildning/tjänstgöring som berör två eller flera veckor. - som uppstår vid utbildning/tjänstgö- Vid styrkt inkomstbortfall ring på lördag och/eller söndag som inleder eller avslutar utbildning/tjänstgöring under vardag(ar). D Dagersättning till frivillig personal bör komma i fråga endast vid utbildning om minst två dagars längd i hemorten. Den bör fastställas till samma belopp som dagersättningen till värnpliktiga och framdeles följa detta belopp. D Ersättningsformen dagpremie blir t.v. inte aktuell inom frivilligutbildningen. D Dagersättning och dagpremie till hemvärnspersonal som fullgör kontraktsenlig årlig repetitionsutbildning bör ersättas med en årlig utbildningspremie. En sådan utbildningspremie bör också tillkomma för avtalspersonalen. Premiens storlek m.m. redovisas i p. 8.4.l. D Befattningshavare inom hemvärnet och frivilligorganisation som deltar i ledningsövning (motsv.) för totalförsvaret samt personal i förband inom allmänna hemvärnet som medverkar vid bevakning och efterspaning m.m. enligt förordningen FFS 1985:3 eller deltar i samövning med förband under krigsförbandsövning bör få ersättning med dagpenning. D Kommittén konstaterar vidare att bestämmelsen i allmänt avlöningsavtal om rätt för statstjänsteman till lön med B-avdrag vid tjänstledighet för viss frivillig utbildning synes bli obehövlig.

8.4 Utbildningspremier

8.4.1 för fullgjord kontrakts- och

Utbildningspremier avtalsenlig årlig repetitionsutbildning

Med till vad som anförs i p. 8.3.2 föreslår kommittén att hänvisning inom allmänna hemvärnet för fullgjord konutbildningspremierna traktsenlig årlig repetitionsutbildning fastställs till följande belopp.

Hemvärnsbefäl 400 kr. per år Meniga hemvärnsmän och hemvârnets övriga i B-personal 200 kr. per år Hemvärnsmusiker 500 kr. per år

Som framgår av kapitel 10 (p. l0.5.4) räknar kommittén i den årliga utbildningspremien för huvuddelen av hemvärnsbefâlet på troppchefsoch gruppchefsnivâ även in den befattningspenning som kommittén föreslår skall tillkomma för allt hemvärnsbefäl under kontraktsenlig m.m. Kommittén finner det nämligen vara motiverat att årlig utbildning

sou 1985:35 Ersättningar til/frivillig personal i p-edstid 117

den årliga utbildningspremien för hemvärnsbefälet över troppchefsnivån samt för hemvärnsadjutant och hemvärnsplutonchef på troppchefsnivån är något större än för övriga hemvärnsbefäl. För övrig avtalspersonal, oavsett tjänstegrad, bör premien vara 200 kr. Den bör utbetalas endast under förutsättning att den frivillige under året har fullgjort del av sin avtalsenliga repetitionsutbildning för aktuell fyra-årsperiod. Vad gäller skillnaden i premie mellan den avtalsbundna befälspersonalen i hemvärnet och övrig avtalsbunden personal kan följande anföras. Kommittén anser denna skillnad vara motiverad av det faktiska hårdare krav som åligger hemvärnspersonalen genom årlig fullgjord utbildning jämfört med övrig personal som har att inom en fyraårsperiod fullgöra sin avtalsenliga tjänstgöring. Det bör i övrigt ankomma på myndigheter och organisationer att tillsammans fastställa och utfärda detaljbestämmelser i denna fråga.

8.4.2 Övriga utbildningspremier

A Allmänt

Frivilligförmånskommittén anser att utbildningspremier till frivillig personal för godkänd genomgång av viss bestämd utbildning är en lämplig och nödvändig uppmuntran för att stimulera till och behålla en god rekrytering till frivilligverksamheten. Kommittén vill också peka på att utbildningspremier är den enda uppmuntran som kommer i fråga till personal under hemortsutbildning på kvällstid. Utbildningspremierna bör alltså enligt kommitténs mening finnas kvar inom den frivilliga försvarsverksamheten. Med utgångspunkt i dess direktiv finner kommittén det vara lämpligt att inledningsvis också något beröra principerna för fastställande av utbildningspremierna. Som framgår av kapitel 4 (p. 4.4) är f.n. vissa utbildningspremier till frivillig personal fastställda av regeringen medan andra premier får fastställas av överbefälhavaren eller arbetsmarknadsstyrelsen resp. civilförsvarsstyrelsen. Sålunda är utbildningspremierna för befordringsutbildning, hemvärnsutbildning och grundutbildning av avtalspersonal för försvarsmaktens krigsorganisation fastställda av re-

geringen. Övriga utbildningspremier är fastställda av Överbefälhavaren

för b1.a. befälskurser för hemvärnspersonal med B-avtal och personalvárdspersonal, av arbetsmarknadsstyrelsen för fortsättningskurser för avtalspersonal inom totalförsvarets civila del samt av civilförsvarsstyrelsen för personal inom frivilliga flygkåren. Kommittén finner det vara praktiskt och lämpligt att regeringen fastställer vissa riktlinjer för utbildningspremierna till frivillig personal. Detta bör ge garantier för att förmånssystemet i denna punkt kommer att uppfattas som rättvist av alla berörda. Åt ÖB och AMS bör därmed uppdras att med ledning av regeringens riktlinjer fastställa utbildningspremiebeloppen och att fortlöpande anpassa dem efter kostnadsutvecklingen.

l l8 Ersättningar i

til/frivillig personal fredstid

B Utbildningspremiebelopp

Beloppen för flertalet utbildningspremier till avtalspersonal samt beloppen för utbildningspremier till FBU-personal och hemvärnspersonal har gällt sedan den l april l977, dvs. fr.o.m. den tidpunkt då gällande frivilligförmåns- resp. hemvärnsförmånsförordning trädde i kraft. Kommittén anser att utbildningspremierna till frivillig personal med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom samhället från 1977 till april sommaren 1986, dvs. till den tidpunkt då kommitténs förslag kan tänkas träda i kraft, borde räknas upp med 60 %. Kommittén har emellertid vid sina studiebesök vid intervjuer av elever ansett sig kunna konstatera att utbildningspremierna för grundkurserna spelar mindre roll som rekryteringsstimulans än premierna för befäls- och befordringskurserna. En sextioprocentig höjning av grundkurspremierna skulle också bli relativt dyrbar. Kommittén bedömer att en sådan insats inte skulle motsvara effekten utan anser att utbildningspremierna för grundkurserna för avtalspersonal bör kunna avvecklas (jfr p. 8.3.1). Härigenom frigörs medel p för angelägna förbättringar av ersättningarna till frivillig personal. Kommittén föreslår alltså 5 att utbildningspremierna efter grundkurser

för avtalspersonal slopas. För vissa andra kurser bör vidare enligt kom- i

mitténs mening avvikelser från den tidigare nämnda 60-procentsregeln

göras varvid bl.a. vissa skevheter i nuvarande system bör rättas till. Som princip bör enligt kommitténs mening gälla att kurser som leder till samma befälsnivá bör ha samma utbildningspremie. från Undantag denna princip kan dock behöva göras i vissa fall, t.ex. om kursernas längd är avsevärt olika eller av andra skäl. Kommitténs förslag till riktlinjer redovisas även sammanfattade i tabell 8.2 i slutet av denna punkt.

Befälskurs l (Bk l) för avtalspersonal och befordringskurs tiIIfurir(Bk

Fu) leder båda till samma befälsnivå. Kommittén föreslår därför att dessa två kurser får samma - 500 kr. utbildningspremie De två instruktörskursernaför avtalspersonal (lk T och Ik P) leder till samma befälsnivå som befordringskursen till fanjunkare De (Bk Fj). förstnämnda kurserna bör därmed, enligt kommitténs mening, sammantagna ha samma utbildningspremie som den senare kursen. Eftersom utbildningspremien för genomgången befordringskurs till fanjunkare enligt kommitténs uppfattning har släpat efter övriga premier bör den räknas upp relativt kraftigt. Kommittén föreslår följande premiebelopp för dessa kurser: D instruktörskurs, teori (lk T) l 000 kr. El praktik (lk P) l 500 kr. El befordringskurs till fanjunkare (Bk Fj) 2 500 kr.

Kommittén föreslår vidare att utbildningspremierna för befordringskurserna till löjtnant och kapten (Bk Lt och Bk Kn) räknas upp med ca l*)0 °/o till 3 000 kr. resp. 6 000 kr. Av kurserna för hemvärnsbefäl bör den om 40 timmar ha samma premie som befälskurs l och befordringskurs till furir, alltså 500 kr. 80-timmarskursen bör få en utbildningspremie om l 500 kr.

SOU l985:35 Ersättningar tiII frivillig personal i fredstid l 19

lnom hemvärnet har under senare år tillkommit en högre kurs om sex veckor för hemvärnschefer. Kommittén anser att denna kurs för hemvärnsbefäl är av särskild vikt. Till elever vid denna kurs utgår f.n. utbildningspremier om 6 x 400 kr. = 2 400 kr. Kommittén föreslår att dessa sex premier omvandlas till en enda utbildningspremie om 6 000 kr. för hel genomförd kurs. Av tabell 8.2 framgår dels nu gällande, av regeringen fastställda utbildningspremier, dels kommitténs förslag till utbildningspremier (riktlinjer) för befäls- och befordringskurser för frivillig avtalspersonal, FBU-personal och hemvärnsbefäl.

Tabell 8.2 Nuvarande och av kommittén föreslagna utbildningspremier (riktlinjer) för befäls- och befordringskurser

Kurs Nuvarande Föreslaget belopp, kr. belopp, kr. För avralspersonal

För FB U-personal

För hem värnsbefäl 40 timmarskurs vid HvSS 400 500 80 timmarskurs vid HvSS 800 l 500 Högre kurs för kretshemvärnschef 6 400 6 000

8.5 Resor och

reseersättningar

8.5.1 Gällande bestämmelser m.m.

Regeringsförordningarna (FFS 1977:10 och 1977:11) om förmåner till frivillig personal resp. hemvärnspersonal anger angående personalens fria resor till och från utbildning och tjänstgöring som första färdsätt resa ordnad genom försorg av utbildningsmyndighet eller, om sådan fri resa inte kan ordnas, resa med allmänt färdmedel varvid militär tjänstebiljett tillhandahålls. Om tjänstebiljett inte har tillhandahållits eller om färd med allmänt kommunikationsmedel skulle medföra oskäligt lång restid får den en-

120 till i

Ersättningar frivillig personal fredstid SOU l985z35

skilde resekostnadsersättning högst med belopp som motsvarar färdbil-

jett i andra klass. Detta är vanligtvis förhållandet. Vid resa med tåg eller fartyg skall biljetten avse plats i andra klass och

resekostnadsersättning utgå med högst det belopp som svarar mot kost-

naden för resa i denna klass. För färd till och från utbildningsplatsen som varar mer än sex timmar får personalen portionsersättning.

8.5.2 överväganden och

förslag

Gällande innebär ordning för frivilligorganisationernas del ett betydande arbete för att klarlägga hur varje enskild elevs resa till och från utbildning lämpligen skall ske samt för att beräkna de ersättningar för resorna till och från som eleven utbildningen är berättigad till. Vid kommitténs studiebesök har vid flertalet kassaförvaltare besöksobjekt (adjutant, motsv.) som svarar för utbetalning av reseersättningar till eleverna uttalat att från administrativ är elevernas reseförmåsynpunkt ner de besvärligaste. Samtidigt har förslag förts fram om att ersätta de nuvarande, detaljerade bestämmelserna med enklare bestämmelser om generella ersättningar. Detta ligger helt i linje med kommitténs direktiv (jfr p. 8.I). Kommittén anser sig också kunna konstatera att

förmånsförordning-

arnas begrepp oskäligt lång restid som grund för att den frivillige skall få resekostnadsersättning alternativt medgivande att nyttja egen bil mot bilersättning ger utrymme för skilda bedömningar från olika handläggares sida. Den nuvarande brister därmed ordningen även vad gäller önskemålet om rättvis behandling av de enskilda frivilliga. De två nyssnämnda nackdelarna med den nuvarande ordningen vad gäller färdsätt för de frivilliga vid resa till och från utbildningsplats bör, enligt kommitténs kunna mening, avhjälpas genom att de frivilliga ges rätt att själva välja färdsätt, dock inte flyg. Eftersom det är angeläget att i möjlig mån begränsa kostnaderna för sådana resor bör emellertid följande åtgärder vidtas. EI De frivilliga bör i kursbroschyrer (motsv.) och blanketter för kursanmälan etc. upplysas om det angelägna i att de begagnar billigaste färdsätt till och från utbildningsplats. CJ De frivilliga bör i anslutning till kursanmälan e.d. ges tillfälle att beställa militär för färden tjänstebiljett till och från utbildningen. E] Frivillig som begagnar egen bil till och från utbildningen ges ersättning med belopp motsvarande det statliga bilersättningsavtalet (BEA) med lägsta belopp - f.n. (från den l december 1984) 94 öre per kilometer. Kommittén anser vidare att det finns starka skäl för att uppmuntra till ökat samäkande vid färd med privat bil till och från frivilligutbildning. Nuvarande ersättning enligt bilersättningsavtalet (BEA) 5 öre per och kilometer passagerare ger, enligt kommitténs mening, inte erforderlig stimulans. Kommittén har emellertid från finansdepartementet under hand inhämtat att om samåkningsersättningen till frivillig personal fastställs till högre belopp än enligt BEA torde mellanskillnaden bli

Ersättningar till frivillig personal i fredstid 121

beskattningsbar och frivilligorganisationerna skyldiga att utfärda kontrolluppgifter för gjorda utbetalningar av sådana samåkningsersättningar. Detta medför krångel för såväl den enskilde frivillige som hans/ hennes organisation. Kommittén avstår därför från att lägga fram förslag om höjd samåkningsersättning för frivillig personal. Rörande här föreslagna ersättningsbelopp vid färd med egen bil resp. samåkning med privat bil vill kommittén även peka på att den i kapitel 9 föreslår att samma ersättningsbelopp också skall gälla för alla tillfälliga instruktörer i frivillig försvarsverksamhet. Kurselever, hemvärnsmän och tillfälliga instruktörer bör alltså enligt kommitténs uppfattning i dessa hänseenden ha samma ersättningar. Detta bör dels underlätta det administrativa hanterandet av dessa frågor, dels undanröja de orättvisor som nuvarande system innebär. l olika sammanhang har till kommittén förts fram önskemål om rätt för viss frivillig personal - bl.a. hemvärnschefer och högre samt styrelseledamöter - att få företa enskild resa med tåg eller fartyg i första klass. Kommittén konstaterar att all Värnpliktig personal, oavsett innehavd grad, numera vid fri resa i tjänsten skall begagna billigaste färdsätt, dvs. andra klass vid färd med tåg eller fartyg. Kommittén anser att samma princip bör gälla även frivilligpersonal. Kommittén föreslår alltså i denna punkt inte någon ändring av nuvarande ordning. Kommittén vill i denna punkt slutligen även ta upp frågan om vilken ersättning de frivilliga bör erhålla för måltider under längre inställelseresp. utryckningsresor. Enligt gällande ordning får den frivillige vid sådan resa som omfattar mer än sex timmar portionsersättning. Denna utgör viss procent av traktamentet för hel dag enligt allmänt reseavtal för statstjänstemän (ARA), nämligen 20 % för frukost och 40 °/o för lunch resp. middag, dvs. i kronor fr.0.m. den l januari 1985 39,20 kr. för frukost och 78,40 kr. för lunch resp. middag. Det kan noteras att värnpliktiga under motsvarande förhållanden inte får portionsersättning utan måltidsersättning som f.n. uppgår till 15 kr. för frukost och 20 kr. för lunch resp. middag. Kommittén som i fråga om vissa andra ersättningar (jfr p. 8.3) föreslår att de till frivillig personal i möjlig mån blir desamma som för värnpliktiga anser att samma princip bör gälla även ersättningar för fri förplägnad då frivillig personal företar längre inställelse- resp. utryckningsresa. Kommittén föreslår därför att denna princip genomförs. l regeringsförordningen (FFS 1977:10) om förmåner till frivilligpersonal m.fl. anges redan (12 §) att om frivillig under färd mellan bostaden och platsen för utbildningen eller tjänstgöringen inte kan ges fri förplägnad utgår ersättning enligt de grunder som gäller för sådan ersättning till värnpliktiga vid värnpliktstjänstgöring. Denna förordning behöver alltså inte ändras med anledning av kommitténs förslag. Det bör därför i stället ankomma på överbefälhavaren att utfärda erforderliga ändrade tillämpningsbestämmelser till frivilligförmånsförordningen. Även ungdomar som deltar i frivillig försvarsutbildning får under längre inställelse- resp. utryckningsresor ersättning för måltider enligt samma bestämmelser som gäller för vuxna frivilliga. Kommittén anser att dessa ungdomar framdeles inte bör få någon sådan ersättning. De bör

122 Ersättningar till frivillig personal i fredstid

i stället medföra färdkost från hemmet och före hemfärden få sådan på aktuell kursgård. Kommittén föreslår att förmånsbestämmelserna ändras i enlighet härmed.

och

Övriga

8.6 förmåner

generella ersättningar

8.6.1 Särskild ersättning vid flygtjänstgöring

den 9 oktober 1970 föreskrevs att medlem i frivilliga l regeringsbeslut flygkåren som fullgör flygtjänstgöring som är att anse som utbildning eller övning för uppgifter inom totalförsvaret skall äga åtnjuta särskild ersättning härför med samma belopp för dygn som gäller för flygrisktilllägg till värnpliktig och civilförsvarspliktig personal. föreslog i sitt betänkande (Ds Fö Värnpliktsförmånskommittén att de särskilda ersättningarna för värnpliktiga skulle slopas. 1982:4) Härom anfördes att kommittén ansåg att det inte är möjligt att gradera olika slag av risker. Man påpekade att de flesta skadorna bland värnpliktiga inträffar i samband med fysisk träning och olyckor med fordon. Kommittén framhöll att riskfyllda verksamheter bör göras så säkra som säkerhetsföreskrifter, skyddsanordningar m.m. Om en möjligt genom olycka trots allt skulle inträffa och skada uppstå bör staten, liksom f.n., tillhandahålla ett tillfredsställande ekonomiskt skydd. ansåg för sin del (prop. 1982/83:1 15, s. 18) att Departementschefen det skulle medföra betydande administrativa förenklingar om de särskilda ersättningarna avskaffades. Det finns enligt hans mening inte heller behålla dessa ersättningar till något skäl att från rekryteringssynpunkt värnpliktiga. har därefter (1983:456) om ändring i Regeringen genom förordning värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008) och förordning (1983:457) om ändring i förmånsförordningen (l976:l0l l) för civilförsvarspliktiga upphävt bestämmelserna om flygrisktillägg (FFS 1977:41). Civilförsvarsstyrelsen resp. frivilliga ñygkåren har sedermera i skrivelser den 13 juli (Dnr 430- 1893/83) resp. den 18 juli 1983 hemställt om fastställande av belopp för särskild ersättning vid flygtjänstgöring till medlemmari frivilliga flygkåren. Styrelsen resp. kårledningen förutsatte att den särskilda ersättningen till kårens medlemmar under samtidigt flygtjänstgöring alltjämt skulle kvarstå och hemställde om regeringens översyn av bestämmelserna härför. Genom den l september 1983 överlämnades framställregeringsbeslut till frivilligförmånskommittén. Samtidigt föreskrevs att medningarna lemmar i frivilliga flygkåren tills vidare vid flygtjänstgöring skulle erhålla särskild ersättning om 20 kr. per dygn. anser att den aktuella särskilda ersätt- Frivilligförmånskommittén funktion som risktillägg och att ningen inte längre fyller sin ursprungliga den knappast har någon betydelse för rekryteringen till frivilliga flygkåren. Kommittén föreslår därför att denna ersättningsform till frivillig personal slopas.

Ersättningar till frivillig personal i fredstid l23

8.6.2 Ersättningar vid personskada, sjukdom m.m.

Kommitténs undersökningar ger vid handen att frivilligpersonalen i och förmåner vid personskada eller sjukdom i allt fråga om ersättningar väsentligt är jämställd med värnpliktig personal. På en punkt är emellertid del av den frivilliga personalen i sämre läge än såväl annan frivillig personal som Värnpliktig personal. Det gäller vid skada på eller förlust av glasögon och klocka. Ersättning för sådan skada eller förlust regleras genom förordningen (FFS 1981:18) om skadereglering inom försvaret, m.m. Vad gäller frivilligpersonal omfattar denna förordning endast den personal som genomgår frivillig utbildning inom försvarsmakten. Frivillig personal som genomgår utbildning inom de civila delarna av totalförsvaret omfattas däremot inte av förordningen. Kommittén anser att all frivillig personal, oavsett om den går genom utbildning inom försvarsmakten eller inom de civila delarna av totalförsvaret, bör ha samma möjligheter till ersättning för skada på egendom som tillhör den, allt under förutsättning att skadan har föranletts av tjänstgöringsförhållandena. Kommittén föreslår därför att förordningen (FFS 1981 : l 8) om skadereglering inom försvaret m.m. vidgas till att gälla även frivillig personal inom de civila delarna av totalförsvaret. En ny sådan förordning torde böra ingå i Svensk författningssamling. Kommitténs förslag i denna punkt innebär att skaderegleringen för all kommer av en och samma frivillig personal att handläggas myndighet försvarets civilförvaltning. Detta bör ge garanti för att alla enskilda ersättningsfall för frivillig personal blir likformigt och rättvist behandlade. Kommittén från att erforderliga medel för skadereglering vid utgår behov skall kunna överföras från aktuellt anslag till anslag inom fjärde huvudtiteln.

8.7 Familjebidrag

Kommitténs förslag i p. 8.2 att frivillig personal i fredstid skall få ersättning enligt en generell dagpenningmodell innebär att behovet av familjebidrag med undantag för näringsbidraget upphör. Kommittén anser det dock vara nödvändigt att här behandla två detaljfrågor vad gäller familjebidragen. Den första frågan är föranledd av ett departementschefsuppdrag i prop. l982/83zl 15 till kommittén. Enligt gällande bestämmelser för familjebidrag skall den tjänstepliktiges semesterlön inte beaktas då inkomsten bestäms (specialmotivering § ll till prop. 1977/781127). 1982 års värnpliktsförmånskommitté anförde (Ds Fö 1982:4) i anslut- i ning härtill följande.

Som tidigare påpekats utgår familjebidrag i den mån behov kan anses föreligga. För kommittén synes det därför vara naturligt att behovet reduceras för den som under tjänstgöringen uppbär semesterlön. Kommittén föreslår därför att den värnpliktiges semesterlön betraktas som inkomst. Kommittén är också medveten om att den kategori som här avses i huvudsak består av frivilligt tjänstgörande och att frivilligheten uppmuntras i olika sammanhang.

124 Ersättningar till frivillig personal i fredstid

Kommittén anser dock att särskilda förmåner till frivilligt tjänstgörande bör regleras på annat sätt.

Departementschefen anförde i prop. 1982/83 : l 15 härom följande (s. 30).

Enligt min mening är detta en fråga som i allmänhet inte berör den vanlige tjänstepliktige utan snarare sådan frivilligt tjänstgörande som genomför sin frivilligutbildning under sin semester. Regeringen har i juli 1982 tillkallat en kommitté att utreda förmåner m.m. vid frivillig försvarsverksamhet. Jag anser att denna fråga bör behandlas i denna kommitté.

Frivilligförmånskommittén delar de av 1982 års värnpliktsförmånskommitté framförda Synpunkterna dels att det är naturligt att behovet av familjebidrag reduceras för den som under tjänstgöringen uppbär semesterlön, dels att särskilda förmåner till frivilligt tjänstgörande bör regleras på annat sätt. Eftersom kommitténs förslag innebär att behovet av familjebidrag (utom näringsbidrag) till frivillig personal upphör bedömer kommittén att det inte behövs någon författningsändring vad gäller synen på tjänstepliktigs semesterlön då behov av familjebidrag prövas. Den andra frågan gäller det nuvarande stadgandet i familjebidragslagen att utbildningen eller tjänstgöringen skall omfatta minst fem dagar. Kommittén finner denna tidsbegränsning vara olycklig. Vid hemvärnets stridsskola har det nämligen befunnits lämpligt och rationellt att i vissa fall genomföra koncentrerade kurser under fyra dagar mot normalt fem dagar. Elever som har gått genom sådan koncentrerad kurs har emellertid gått miste om rätten till familjebidrag. Detta har lett till att skolan har måst återgå till kurser om fem dagar för att eleverna inte skall gå miste om rätten till sådant bidrag. Kommittén anser det vara olyckligt att familjebidragslagens stadganden skall lägga hinder i vägen för önskvärda förändringar och rationaliseringar av frivilligutbildningen. Familjebidragslagen föreslås därför ändrad så att även utbildning eller tjänstgöring om fyra dagar i följd ger rätt till familjebidrag (näringsbidrag). Förslag till ändring av familjebidragslagen (1978:520) återfinns bland kommitténs författningsförslag.

8.8 Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslår kommittén följande rörande ersättningar till frivillig personal i fredstid. El En generell ersättning enligt dagpenningsystemet och i enlighet med regler som närmare redovisas i p. 8.3.1 bör införas för all frivillig personal. El Dagersättningen till frivillig personal och till värnpliktiga bör vara densamma. Till frivillig personal bör den betalas ut endast vid hemortsutbildning om minst två dagars längd. E] Ersättningsformen dagpremie bör slopas inom frivilligutbildningen. E] Dagersättning och dagpremie till personal inom allmänna hemvärnet som fullgör kontraktsenlig årlig repetitionsutbildning bör ersättas

Ersättningar till frivillig personal i fredstid l25

med en årlig utbildningspremie. Motsvarande utbildningspremie bör också införas för frivillig avtalspersonmal. D Befattningshavare inom hemvärnet och frivilligorganisation som deltar i ledningsövning (motsv.) för totalförsvaret bör få ersättning med dagpenning. Detsamma föreslås gälla personal i förband inom allmänna hemvärnet som medverkar vid bevakning och efterspaning m.m. enligt förordningen FFS 1985:3 eller deltar i samövning med förband under krigsförbandsövning. D De årliga utbildningspremierna inom allmänna hemvärnet föreslås bli 400 kr. för hemvärnsbefäl, 200 kr. för meniga hemvärnsmän och hemvärnets övriga personal med B-avtal samt 500 kr. för hemvärnsmusiker. För avtalspersonal i övrigt föreslås motsvarande premie bli 200 kr. och utbetalas för år då den frivillige har fullgjort del av sin avtalsenliga repetitionsutbildning.

D Övriga utbildningspremier, utom de för grundkurser för avtalsperso-

nal, föreslås höjda med i genomsnitt 60 % till belopp som redovisas i tabell 8.2. Utbildningspremierna efter grundkurser föreslås slopade. D De frivilliga bör ges rätt att själva välja färdsätt, dock inte flyg, vid resor till och från utbildningsplats. Vid färd med egen bil bör härvid utgå ersättning med belopp som svarar mot lägsta belopp i det statliga bilersättningsavtalet. D Nuvarande portionsersättning vid resa bör bytas ut mot måltidsersättning. D Den särskilda ersättningen vid ñygtjänstgöring till medlemmar i frivilliga flygkåren föreslås bli slopad. D All frivillig personal bör få samma möjligheter till ersättning för skada på egendom som tillhör den under förutsättning att skadan har föranletts av tjänstgöringsförhållandena. D Familjebidragslagen bör ändras så att utbildning eller tjänstgöring fyra dagar i följd ger en frivillig rätt till familjebidrag (näringsbidrag).

Kommittén konstaterar slutligen att bestämmelsen i allmänt avlöningsavtal för statstjänstemän m.fl. (AST) om rätt till lön med B-avdrag vid tjänstledighet för viss frivillig utbildning synes bli obehövlig.

SOU l985z35 127

9 Ersättningar till instruktörer m. m.

9.1 Bakgrund

Som framgår av direktiven har kommittén vad gäller instruktörer inom frivilligverksamheten två särskilda åligganden. Det ena är att undersöka möjligheterna att i ökad omfattning anlita personal ur frivilligorganisationerna för instruktörsuppgifter. Det andra är att se över bestämmelserna om instruktörsförmåner med mål att göra dessa mera likformiga än f.n. och därmed enkla och lätta att administrativt hantera.

9.2 Ökat anlitande av frivilligorganisationernas

instruktörer

9.2.1 Allmänna överväganden

Kommittén finner att bl.a. följande faktorer talar för att i ökad omfattning anlita personal ur hemvärnet och frivilligorganisationerna för instruktörsuppgifter. EI Antalet fredsförband och yrkesofñcerare minskar efter hand. Därmed kommer förutsättningarna och möjligheterna att disponera yrkesofñcerare för instruktörsuppgifter att minska. El Vid beredskapshöjningar torde tillgången på yrkesofñcerare som har tillfälle att tjänstgöra som instruktörer minska ytterligare medan intresset för frivilligutbildning sannolikt ökar. E] Utbildningen av den frivillige till instruktör och hans/hennes tjänstgöring som instruktör ger befäst förmåga inom egen tjänstegren och stärkt självförtroende. Detta kommer krigsorganisationen till godo i form av höjd kvalitet. [Zl Möjligheterna för de frivilliga att få utbildning till och uppgifter som instruktörer är rekryteringsfrämjande samt allmänt sett motiverande och stimulerande. Denna aspekt har förts fram av bl.a. åtskilliga frivilliga under kommitténs studiebesök. El God tillgång på egna ökar frivilligorganisationernas

instruktörer IK mami, t å t_ än

oberoende och handlingsfrihet. Aven från myndigheternas synpunkt

attcâma dfêåigvurttglan_

är det av värde att utbildningskompetensen inom organisationernas de även innefattar hem_ egna led hålls hög. värnet.

128 Ersättningar till instruktörer m. m.

El Kostnaderna för organisationernas egna instruktörer kan i många fall vara lägre än för t.ex. yrkesofficerare främst inom hemortsutbildningen där organisationernas egna instruktörer i större utsträckning är lokalt rekryterade. De drar därigenom lägre traktaments- och resekostnader än yrkesofficerarna. Det finns emellertid också faktorer som verkar återhållande, dvs. talar emot, då det gäller ökat anlitande av hemvärnets och frivilligorganisationernas egna instruktörer. Sådana faktorer är bl.a. följande. E] Den snabba utvecklingen inom främst teknikens och taktikens område samt organisatoriska och andra förändringar ställer höga krav på instruktörernas kompetens och på att dessa fortlöpande underhåller sina kunskaper och sin instruktörskompetens. Detta är rimligtvis lättare för en yrkesofficer än för en instruktör ur frivilligorganisation. D Det torde vidare vara svårare för organisationernas instruktörer än för en yrkesofficer som tjänstgör inom garnisonsort att vid materielkrävande övningar ta ut och lämna in materiel, fordon etc. E! Kostnaderna för frivilIigorganisationernas egna instruktörer vid regionalt och centralt anordnad utbildning kan till synes bli högre än för t.ex. yrkesofficerarna eftersom de förstnämnda enligt gällande ordning får ersättning för förlorad arbetsinkomst. Eftersom yrkesbefälet får behålla sin ordinarie lön vid tjänstledighet för dessa instruktörsuppgifter blir den sammanlagda effekten dock inte någon ökad kostnad. Däremot medför en ökad befäls- och instruktörsutbildning inom frivilligverksamheten med mål att efter hand få fram ett ökat antal instruktörer inom hemvärnet och frivilligorganisationerna i sig ökade kostnader. Kommittén ñnner det därför vara realistiskt att räkna med ett relativt betydande behov av yrkesofficerare och annan yrkespersonal även framdeles i frivilligutbildningen. Kommittén anser det emellertid vara viktigt att instruktörer inom frivilligorganisationerna i ökat antal kan ges självständigt ansvar för utbildning. Kommittén utgår därvid från att fördelningen av instruktörsuppgifterna på yrkesofñcerare och annan yrkespersonal resp. hemvärnets och frivilligorganisationernas egna instruktörer liksom hittills sker under nära samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Kommittén bedömer att ev. kostnadsökningar på vissa punkter är och att hemvärnets och frivilligorganisationernas egna inmarginella struktörer totalt sett troligen drar något lägre kostnader än yrkesofficerare och annan yrkespersonal. Kommittén anser sammanfattningsvis att övervägande skäl talar för att stimulera till ökat anlitande av frivilligpersonal som instruktörer. Kommittén anser dock, av skäl som har angetts i det föregående, att det inte är möjligt eller önskvärt att helt överlåta frivilligutbildningen på organisationernas egna instruktörer.

9.2.2 Möjliga stimulansåtgärder

Kommittén har i kapitel 6 övervägt lämpligheten av att införa lagfäst rätt

till instruktörer m. m. 129

Ersättningar

till tjänstledighet för instruktörstjänstgöring inom frivilligverksamheten. Sådan rätt till ledighet skulle nämligen enligt kommitténs mening sannolikt underlätta för många frivilliga att åta sig tjänstgöring som instruktör inom frivilligutbildningen. Av skäl som redovisas i kapitel 6 avstår kommittén dock från att föreslå sådan lagfäst rätt. kommitténs Enligt mening bör åtgärderna för att stimulera till ökat anlitande av frivilligpersonal som instruktörer främst avse förmånssystemet för instruktörerna. Eftersom en av grunderna för kommitténs arbete är att förmånssystemet skall vara rättvist finner kommittén det vara helt uteslutet att premiera hemvärnets och organisationernas egna instruktörer och ge dem högre instruktörsarvoden än vad yrkesofficerarna får. Även reglerna för traktamente och reseersättning synes rimligen böra vara desamma för hemvärnets och frivilligorganisationernas instruktörer som för övriga instruktörer. Kommittén har även övervägt att förbättra ersättningen för förlorad arbetsinkomst till frivilligpersonal som tjänstgör som instruktörer. F.n. gäller att sådan instruktör vid ledighet för utbildningskurs som pågår minst tre kalenderdygn med minst sex timmars verksamhet varje dygn får ersättning för mistad avlöning med belopp som motsvarar dagpenning för Värnpliktig (jfr kapitel 4, p. 4.8). Eftersom denna dagpenning motsvarar hel sjukpenning enligt lagen (l962:38l) om allmän försäkring innebär ersättningen att vederbörandes inkomstbortfall vid ledigheten inte helt vägs upp. Yrkesofficer som är tillfällig instruktör vidkänns däremot under tjänstledighet för motsvarande instruktörstjänstgöring inte något löneavdrag utan behåller sin lön oavkortad. Kommittén bedömer att ett system som ger instruktörerna fullständig ersättning för förlorad arbetsinkomst skulle bli något mera komplicerat samt besvärligare att administrera än nuvarande dagpenningsystem. Nuvarande ordning med ersättningar enligt dagpenningsystemet för mistad avlöning till frivilligpersonal som tjänstgör som instruktörer är däremot enkelt och lätt att administrera samt dessutom beprövat och väl fungerande. Härtill kommer att inkomstbortfallet av flertalet berörda torde uppfattas som marginellt. Kommittén anser därför att nuvarande dagpenningsystem för ersättning för förlorad arbetsinkomst till instruktörer ur hemvärnet och frivilligorganisationerna bör behållas. Nuvarande bestämmelser är emellertid utformade så att t.ex. egenföretagare har svårt att få ersättning för inkomstbortfall vid tjänst som instruktör. Inte heller hemarbetande person eller studerande kan enligt nuvarande bestämmelser få ersättning trots att de i många fall kan ha kostnader för t.ex. barnvakt. Med utgångspunkt i att ersättningssystemet skall vara enkelt och lätt att administrera och uppfattas som rättvist av dem som fullgör tjänstgöringen föreslår kommittén att bestämmelserna ändras så att även egenföretagare som tjänstgör som instruktör får dagpenning. Även frivillig instruktör som är hemarbetande eller studerande bör vid tjänstgöring som instruktör vid av här utbildningskurs aktuellt slag få dagpenning (jfr kommitténs författningsförslag).

9- Ersättningav förmåner

l30 till instruktörer m. m. Ersättningar

9.3 Instruktörsarvoden

- Om de gällande instruktörsarvodena dagarvoden resp. timarvoden, - till instruktörer har till kommittén jfr kapitel 4, p. 4.8 s.k. tillfälliga bl.a. anförts att de är för låga och måste räknas upp så att behållningen efter skatt blir rimlig. Det har också framhållits att den enskildes behållning av dag- och timarvodena, med hänsyn till skatteprogressiviteten, är mindre ju högre lön han har. Detta gör det mindre attraktivt för äldre, erfarna personer än för unga, oerfarna att ägna sig åt frivilligutbildning. Från olika förband har vid kommitténs studiebesök anmälts att man har stora svårigheter att få instruktörer främst till hemortsutbildningen. Andra förband har anmält att man hitintills har lyckats få instruktörer men att det nu börjar bli svårt. Ett skäl till de efter hand ökade svårigheterna att få instruktörer till frivilligutbildningen har angetts vari att den enskildes fritid blivit honom allt mera värdefull. Detta ställt i relation till den ekonomiska gottgörelsen för instruktörsarbete på fritid har medfört att den enskilde väljer att ha ledigt i stället för att ta instruktörsarbete på fritid. Kommittén har mot av myndigheternas efter hand ökade bakgrund att täcka behovet av kvalificerade instruktörer för friv:lligsvårigheter utbildningen övervägt åtgärder av såväl organisatorisk som ekonomisk art för att tillgodose behoven av instruktörer. Vad gäller åtgärder av organisatorisk art har kommittén funnit följande. Även om det ytterst är myndigheternas ansvar att frivilligutbildningen till kvalificerade instruktörer är det ett starkt önskemål att har tillgång den grundläggande frivilligtanken återspeglas även vad gäller sammanav instruktörsgruppen. Huvuddelen av den bör alltså iven sättningen rekryteras på frivillig väg. Lösningar som förutsätter fortsättningsvis av antalet yrkesofficerare direkt avsedda för fribetydande utökningar villigverksamheten bör däremot inte väljas. statsmakterna har nyligen beslutat om en principiell nedskärning av antalet yrkesofficerare. Ltökav antalet ordinarie frivilliginstruktörer kan därför inte komma ningar i fråga. Kommittén finner sålunda att möjligheter att genom organisatoriska åtgärder täcka behovet av instruktörer inom frivilligverksamleten inte föreligger. Vad av ekonomisk art anser sig kommittén kunna gäller åtgärder konstatera följande. [Zl Det är nödvändigt med rejäla höjningar av timarvodena för att få väl kvalificerade och erfarna instruktörer till hemortsutbildningen. EJ Det är också att åstadkomma att arvodessystemet fortnödvändigt blir följsamt till utvecklingen av löner och olika former sättningsvis av kostnadsersättningar. Den nuvarande ordningen med återkommande av förmånsfrågorna med ett antal års intervall är översyner kostsam och opraktisk och kan inverka negativt på viljan att åta sig att ersättningen ständigt släpar efter i instruktörsuppgifter genom förhållande till kostnadsutvecklingen.

Kommittén understryker också vikten av vad som utsägs i direktiven att instruktörsarvodena måste kunna uppfattas som rättvisa av alla berörda.

sou 1985:35 Ersättningar till instruktörer m. m. 131

Arvodessystemet bör vidare vara enkelt och lätt att administrera. Då det gäller möjligheterna att kunna förverkliga ett arvodessystem som kan motsvara de nu ställda principiella önskemålen konstaterar kommittén att det inom försvarsmakten finns ett särskilt system med föreläsararvoden enligt föreskrifter utfärdade av försvarets civilförvaltning (FCF:s kungörelse, FFS 1978:39, senast ändrad 1984:27) som i sammanhanget är av stort intresse. Detta system är allmänt godtaget som lämplig ordning för ersättning till föreläsare för personal inom försvarsmakten. Systemet är nämligen följsamt i förhållande till kostnadsutvecklingen. Enligt kommitténs mening bör frivilliginstruktörernas insatser värderas på samma sätt. Kommittén finner sålunda lämpligt att med nuvarande föreläsararvode inom försvarsmakten som utgångspunkt ange en arvodesmodell för sådan instruktörsverksamhet för vilken i dag utgår timarvode. Denna modell bör anpassas efter de särskilda förhållanden som råder vid frivilligutbildningen, varför även begreppen halvdags- och heldagsarvoden bör finnas. Reglerna bör vara enkla att tillämpa och redovisningen lätt att kontrollera såväl för instruktör som för utbetalande instans. Med utgångspunkt i angivna principer föreslår kommittén följande modell för arvoden för instruktörsverksamhet för vilken i dag timarvode utgår. D Enstaka utbildningstimme, sammanlagt högst tre under en dag, ersätts med föreläsararvode enligt de regler som gäller för sådant arvode. D Utbildning om halv dag (kväll) ersätts med halvdagsarvode som motsvarar tre föreläsararvoden i lägsta arvodesgrupp. Med halv dag (kväll) avser kommittén utbildning som pågår fyra till sex timmar. El Utbildning om hel dag (sju timmar eller däröver) ersätts med heldags› arvode som motsvarar maximalt sex föreläsararvoden i lägsta arvodesgrupp.

Kommittén anser vidare att om verksamheten under ett helt veckoslutsdygn bedrivs under sådana villkor som förutsätts för ersättning under

förbandsövningz bör, utöver nyssnämnda arvoden, även kunna utbeta-

las ett arvode som motsvarar förbandsövningstillägget (f.n. 306 kr. enligt lägsta alternativ). Kommittén utgår härvid från att frivilligverksamheten endast undantagsvis bedrivs i denna form. Inom ungdomsutbildning blir denna form av ersättning till instruktörer inte aktuell. Kommitténs förslag bör normalt under ett veckoslut kunna ge en instruktör högst arvoden som framgår av tabell 9.1. Härutöver kan i undantagsfall tillkomma arvode motsvarande ett förbandsövningstillägg om 306 kr.

:Innebörden av begreppet förbandsövning är (Militära arbetstidsavtalet 5 §) följande. sammanhängande övningsverksamhet med krigsorganiserade eller för utbildningsändamål organiserade staber och förband eller kadrar till dylika enheter, om övningsverksamheten bedrivs på ett sådant sätt att personalens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras och att arbetet inte kan avbrytas av i förväg bestämda raster eller uppehåll för vila m.m.

132 till instruktörer m. m; Ersättningar

Tabell 9.1 Högsta arvoden till en instruktör under ett veckoslut enligt kommitténs förslag

Tid Arvodestyp Antal Kr.

fredagkväll halvdagsarvode 1 363 lördag heldagsarvode l 726 söndag heldagsarvode l 726 Summa l 815

l förhållande till i dag gällande ordning kommer den nu föreslagna modellen att innebära en väsentlig höjning av instruktörernas ersättning. en sådan höjning vara angelägen och Av angivna skäl finner kommittén nödvändig. I anslutning till föreslagen modell föreslår kommittén att all ersättning för förberedelse- eller efterarbete slopas. till tillfällig instruktör får kommittén anföra Vad gäller dagarvoden följande. Förhållandet mellan timarvodes- och dagarvodesbeloppen har under senare år varit de som framgår av tabell 9.2.

Tabell 9.2 Förhållandet under senare år mellan timarvodes- och dagarvodesbelopp Från och med Timarvode Dagarvode ljuli 1963 18 kr. 12 (20-30)=1 kr. ljuli I972 30 kr. 25 (50)* kr. l juli 1977 45 kr. 50 kr. 1 juli 1982 60 kr. 100 kr. d* var 12 kr. Om en 24-timmarsperiod Dagarvodet (då benämnt Iägerkurstillägg) med instruktörsverksamhet omfattade del av lördag utgjorde lägerkurstillägget 20 kr. och om del av sön- eller helgdag ingick var det 30 kr. för den första sådana perioden. h* var 25 kr. Om en 24-timmarsperiod med instruktörsverksamhet Dagarvodet omfattade del av lördags-, söndags- eller helgdagsdygn eller flera sådana perioder i följd, utgjorde dagarvodet 50 kr. för den första av dessa perioder.

Motiven för att år 1977 ändra relationen mellan timarvode och dagarvode var att man ansåg det vara rimligare att dagarvodet var högre än timarvodet. Denna uppfattning delas av frivilligförmånskommittén. Kommittén anser att även dagarvodet till tillfällig instruktör bör följa kostnadsutvecklingen och föreslår att dagarvodet fastställs till 1,5 x för föreläsararvode (i lägsta arvodesgrupp) inom försvaret, dvs. beloppet f.n. 1,5 x 121 = 181,50 kr. Eftersom kommittén finner det angeläget att undvika förväxlingar föreslår kommittén att den nuvarande beteckningen dagarvode byts ut mot veckokursarvode.

Ersättningar till instruktörer m. m. 133

9.4 Reseersättningar till instruktörer

9.4.1 Gällande bestämmelser m.m.

Regeringsförordningen (FFS 1977:24, ändrad 1981:33, 1982:27 och 1983:7) om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsverksamhet anger följande om instruktörernas resor.

10 § En tillfällig instruktör har rätt till fri resa mellan tjänstestället eller bostaden och utbildningsplatsen. Om transport inte ordnas genom utbildningsmyndighetens försorg, erhålls fri resa genom tjänstebiljett. Om tjänstebiljett inte har kunnat tillhandahållas utgår resekostnadsersättning. Instruktören har vidare rätt till traktamente och ersättning för logikostnad för rese- och utbildningstiden. Vid beräkning av reseförmåner som avses i första stycket tillämpas de bestämmelser om sådana förmåner som enligt kollektivavtal gäller för statstjänstemän i allmänhet. För en tillfällig instruktör som inte är statlig eller kommunal tjänsteman ersätts inte kostnad för sovplats i enbäddskupé.

l anslutning till denna paragraf har FCF i sin kungörelse (FFS 1983: 16) om tillämpningen av instruktörsförmånsförordningen meddelat följande föreskrifter.

Med uttrycket “de bestämmelser om sådana förmåner som enligt kollektivavtal gäller för statstjänstemän i allmänhet avses i första hand allmänt reseavtal 1981-07-14 (ARA) och det statliga bilersättningsavtalet 1982-06-23 (BEA). Tillfällig instruktör erhåller traktamente för dagtid även då instruktörsverksamheten fullgörs inom instruktörens ordinarie tjänstgöringszon.

Tjänsteresetillägg utgår inte till tillfällig instruktör. Här redovisade bestämmelser har lett till olika tillämpning inom de skilda myndigheter (förband m.m.) som har haft ansvar för utbetalning av reseersättningarna i samband med centralt anordnade kurser. Detta har i sin tur väckt irritation hos många instruktörer som har uppfattat det nuvarande systemet som orättvist och godtyckligt då det har gällt ersättningen vid färd med egen bil.

9.4.2 Undersökningar, överväganden och förslag

Kommittén har från huvuddelen av de fredsförband inom försvarsmakten som har ansvar för centralt anordnad frivilligutbildning erhållit uppgifter om instruktörernas resor till och från sådan utbildning och kostnaderna för dessa. De lämnade uppgifterna är i vissa fall osäkra. Då undersökningen gjordes fanns nämligen instruktörernas reseräkningar inte längre kvar vid förbanden (motsv.). De datalistor e.d. som finns vid förbanden är normalt inte heller uppställda så att de av kommittén önskade uppgifterna kunde tas fram. Dessa förhållanden medförde att uppgifterna från en del förband (motsv.) torde ha haft karaktären av bedömningar. Det inkomna materialet visar emellertid tydligt att såväl de nuvarande som de före den l juli 1983 gällande bestämmelserna för reseersättning till instruktörer i frivilligutbildningen har gett och alltjämt ger utrymme

134 Ersättningar till instruktörer m. m.

till olika tolkningar. Enbart detta förhållande motiverar att bestämmelserna ändras så att instruktörerna känner sig rättvist behandlade. Detta ligger helt i linje med kommitténs direktiv som framhåller att förmånssystemet skall uppfattas som rättvist av berörd personal. Kommittén har därför närmare övervägt en ordning i vilken reseersättning till alla tillfälliga instruktörer vid färd med egen bil till frivillig- - oavsett om den anordnas eller lokalt utbildning centralt, regionalt skulle medges enligt en schablon. Ersättningsbeloppet skulle därvid vara lika med bilersättningsavtalets (BEA) lägsta belopp f.n. 94 öre per kilometer. Ersättningen skulle vidare betalas ut av berörd frivilligorganisation i stället för som f.n. av utbildningsansvarig myndighet. Kommitténs kostnadsberäkningar ger vid handen att kostnaderna för den skisserade schablonmodellen för reseersättningar till instruktörer i allt väsentligt ryms inom ramen för nuvarande resekostnader för instruktörer. Modellen synes dessutom innebära en önskvärd förenkling av reseersättningen till instruktörerna. Kommittén föreslår att tillfällig instruktör vid färd med egen bil till och från frivilligutbildning erhåller ersättning enligt en schablon med lägsta belopp enligt det statliga bilersättningsavtalet f.n. 94 öre per kilometer. Vad gäller frågan om vem som skall betala ut reseersättningar till instruktörer kan följande noteras. Sådan utbetalning vid central kurs gjordes tidigare av aktuell frivilligorganisation. Vid central kurs betalar f.n. berörd - och frivilligorganisation ut övriga ersättningar arvode traktamente - till instruktörerna. Det därmed vara att synes logiskt frivilligorganisationerna vid sådan kurs även svarar för instruktörernas reseersåttningar. Detta gör det enklare för instruktörerna som f.n. måste skriva två räkningar. Det finns enligt kommitténs uppfattning heller inte anledning att tillämpa annat förfaringssätt för reseersättningarna till instruktörer vid regional och lokal utbildning. Om frivilligorganisationerna åläggs att överta dessa uppgifter har de att följa av staten fastställda bestämmelser rörande reseersättningar till instruktörerna. Medlen för att bestrida kostnaderna för dessa reseersättningar måste framdeles utgöra del av organisationernas statsbidrag. Med utgångspunkt i dessa omständigheter finner kommittén det vara naturligt att frivilligorganisationerna bör jämställas med statliga myndigheter då de fullgör dessa utbetalningar. Instruktörernas reseersättningar bör då även fortsättningsvis, liksom f.n. deras traktamenten, vara undantagna från beskattning. Kommittén finner därmed att det inte föreligger några skäl som talar mot att genomföra denna omfördelning av åligganden och föreslår därför att alla reseersättningar till instruktörer betalas ut av berörd frivillig försvarsorganisation. Kommitténs förslag till bilersättning till tillfälliga instruktörer innebär att ersättningen blir lägre i de fall då instruktören tidigare erhållit ersättning enligt bilersättningsavtalets högre belopp. Den blir däremot högre än ersättningen enligt allmänt reseavtal (ARA). Som framhålls i det föregående är motivet för kommitténs förslag att åstadkomma förenkoch rättvisa lingar alla tillfälliga instruktörer får framdeles bilersättning enligt samma normer.

Ersättningar till instruktörer m. m. 135

Som framgår av kapitel 8 föreslår kommittén samma bestämmelser för bilersättningar till elever som till tillfälliga instruktörer i frivillig försvarsutbildning. Även detta är ett led i kommitténs strävan efter att åstadkomma förenklingar och rättvisa bland dem som frivilligt åtar sig uppgifter eller utbildning inom frivillig försvarsverksamhet. Sammanfattningsvis föreslår kommittén följande rörande reseersättningar till tillfälliga instruktörer. El Instruktör som använder egen bil vid färd till eller från frivillig försvarsutbildning erhåller bilersättning enligt en schablon med läg- sta belopp enligt det statliga bilersättningsavtalet f.n. 94 öre per kilometer. D Alla reseersättningar till instruktörer betalas ut av berörd frivilligorganisation.

9.5 Förslag rörande

instruktörskategorierna(-begreppen)

Instruktörsförmånsförordningen definierar i 2 och 3 §§ begreppen ordinarie instruktör och tillfällig instruktör. Begreppet ordinarie instruktör definieras härvid enligt följande.

2 § Militär tjänsteman på aktiv stat och innehavare av för pensionerad militär personal avsedd arvodestjänst, som i tjänsten och inom fastställd veckoarbetstid fullgör instruktörsverksamhet, är ordinarie instruktör.

Denna definition alla instruktörer synes omsluta vanligen yrkesofficerare - som beordras och som fullgör dessa till instruktörsuppgifterna på schemalagd tid enligt tjänstgöringslista. Till paragraf 2 lämnar emellertid försvarets civilförvaltning (FCF) i kungörelse (FFS l983:l6) med föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av instruktörsförmånsförordningen följande förtydligande.

De militära tjänstemän och innehavare av arvodestjänster som här avses är de ordinarie instruktörerna vid hemvärns- och frivilligavdelningarna vid försvarsområdesförbanden och MKG stab eller motsvarande avdelningar inom marinen och flygvapnet.

Begreppet tillfällig instruktör definieras i instruktörsförmånsförordningen enligt följande.

3 § Militär tjänsteman på aktiv stat och innehavare av för pensionerad militär personal avsedd arvodestjänst som fullgör instruktörsverksamhet under andra förutsättningar än som anges i 2 § ävensom civilmilitär tjänsteman är tillfällig instruktör. Tillfällig instruktör är också annan som av vederbörande utbildningsmyndighet godkänts som instruktör.

Utöver ordinarie instruktör och tillfällig instruktör finns alltså ytterliga- - - till re en kategori instruktörer i regel yrkesofficerare som beordras instruktörsuppgifterna och fullgör dessa på schemalagd tid enligt tjänst-

l36 Ersättningar till instruktörer m. m.

göringslista, men som inte är placerade vid hemvärns- och frivilligavdel-

ningar (motsv.). Beordrande av instruktör tillgrips i de fall då vare insig ordinarie struktör eller tillfällig instruktör är tillgänglig. Kommittén anser att nuvarande oklarhet och i inofullständighet

struktörsförmånsförordningen bör avhjälpas så att kategoriindelningen

av instruktörerna inom frivillig blir helt täckande och

försvarsutbildning

korrekt. Kategoribenämningarna bör vidare så på instruktörerna väljas att begreppet ordinarie instruktör kan till slopas. Uppdragstilläggen ordinarie instruktör regleras nämligen i annan ordning (genom avtal). Kommittén finner vidare den nuvarande inbenämningen tillfällig struktör vara något missvisande. Många s.k. tillfälliga instruktörer torde nämligen vara fortlöpande och regelbundet sysselsatta inom frivilligverksamheten. En ändrad benämning tillfrivillig instruktörsynes lämplig eftersom en sådan benämning bättre än den nuvarande denna klarlägger instruktörskategoris ställning. Den hittills inte definierade föreslås få benäm-

instruktörskategorin

ningen beordrad instruktöreftersom denna vad det benämning klargör är fråga om. Med beordrad instruktör skall förstås tjänsteman som i tjänsten och inom fastställd arbetstid instruktörsverksamhet fullgör inom frivillig Denna

försvarsutbildning. instruktörskategori kommer att

bestå av dels nuvarande ordinarie instruktörer (vid verksamhet på fastställd arbetstid), dels övriga yrkesofñcerare m.fl. som beordras att full-

göra instruktörsuppgifter inom frivilligverksamheten. Om nuvarande ordinarie instruktör fullgör instruktörsuppgifter på fritid ingår han givetvis i kategorin instruktör. frivillig Sammanfattningsvis föreslår kommittén benämningarna l] beordrad instruktör och i El frivillig instruktör

på de skilda instruktörskategorierna inom frivillig l försvarsutbildning

(jfr även kommitténs författningsförslag).

SOU l985r35 l37

10 i fredstid till hemvärnets

Ersättningar

befäl och

frivilligorganisationernas

funktionärer

10.1 Allmänt

Kommitténs direktiv anger vad gäller ersättningar till hemvärnets befäl och frivilligorganisationernas funktionärer endast att kommittén bör uttrycka sin mening om hur arvoden till funktionärer skall regleras”. Härutöver har kommittén som utgångspunkt för sin granskning av detta område även det allmänna direktivet att forma ett förmånssystem som är enkelt och lätt att administrera men samtidigt uppfattas som rättvist av berörd personal. Frågor om ersättning till funktionärer som är anställda av organisationerna anser kommittén inte ingå i uppdraget.

10.2 Nuvarande ordning

Som framgår av kapitel 4 (p. 4.7) fastställs arvoden m.m. till hemvärnets befäl av regeringen (genom det s.k. bisysslobrevet) medan arvoden till funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisationerna fastställs av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen gemensamt. Denna fördelning av fastställelseprinciperna fastslogs av riksdagen är 1977 (FöU l976/77:8, rskr l976/77:l53). De aktuella arvodesbeloppen enligt nyssnämnda två skrivelser redovisas i kapitel 4 (p. 4.7). De frivilliga försvarsorganisationernas normer för utbetalning av funktionärsarvoden redovisas i bilaga 9. Arvoden och ersättningar till befäl i allmänna hemvärnet bekostas av berört försvarsområdesregemente (motsv.) medan arvoden till funktionärer inom frivilligorganisationerna bekostas av berörd frivilligorganisation. Motsvarande arvoden utgår inte till befäl inom driftvärnet eftersom de förutsätts fullgöra sina uppgifter inom ordinarie arbetstid. På alla arvoden, oavsett beloppets storlek, som betalas ut av försvarsområdesförband (motsv.) belastas anslagen med det för de flesta statliga myndigheter gällande lönekostnadspålägget om 39 °/o som bl.a. innefattar arbetsgivaravgift om 2 °/o. På arvoden om l 000 kr. och däröver till funktionärer under 65 års ålder belastas frivilligorganisationerna med lönekostnadspålägg (inkl. arbetsgivaravgift) som är detsamma som för andra arbetsgivare än staten, f.n. ca 37 %. För arvoden till funktionärer som har uppnått 65 års ålder belastas organisationerna dock inte med något sådant pålägg.

138 Ersättningar ifredstid till hemvärnet

10.3 Kortfattad återblick

10.3.l Ersättningar till hemvärnets befäl

Arvoden till kretshemvärnschefer och hemvärnschefer tillkom redan i samband med att hemvärnet år 1940 organiserades (prop. 1940:257, SU 1940:183, rskr 1940:297). Arvodet avsågs vara ersättning för det arbete med hemvärnets organisation och hemvärnsmännens utbildning som åvilade dessa hemvärnsbefäl. Efter översyn och förslag av 1945 års hemvärnskommitté tillkom i 1947 års hemvärnskungörelse (nr 673) att hemvärnschef också kunde få viss ersättning för kostnader för anskaffning av expeditions- och förrådslokaler samt för installation av telefon och avgifter för telefonabonnemang. Årsarvoden för b1.a. hemvärnskompanichef och adjutant vid hemvärnskrets eller hemvärnsområde har sedermera tillkommit.

10.3.2 Ersättningar till funktionärer

Arvoden till frivilligorganisationernas funktionärer tillkom efter förslag i prop. 1970:18 (SU 1970:87, rskr 1970:194). Under förarbetet till beslutet framhöll ÖB b1.a. att förutsättningarna för att ersätta de aktiva funktionärerna för deras personliga omkostnader i samband med frivilligarbete måste förbättras samt att en sådan ersättning inte utgjorde kompensation för prestationer, som utfördes i 1 form av frivillig arbetsinsats, utan avsåg att gottgöra dem som genom att verka inom frivilligorganisationerna gjorde direkta ekonomiska förlus- g

ter t.ex. löneavdrag, utgifter för ersättare i hemmet samt kostnader för l

resor och transporter. Arvodena borde enligt ÖB vara av samma storlek som de som utgick ti11 hemvärnscheferna. Ersättning skulle dock endast utgå ti11 de aktiva funktionärer vars verksamhet hade direkt anknytning ti11 totalförsvaret. Med sådan verksamhet avsågs: E1 Information, rekrytering och utbildning av personal med A- och i B-avtal. i l D Utbildning för viss krigsbefattning. 4. t. E] Utbildning syftande till att höja den enskildes förmåga att lösa uppgifter inom totalförsvaret.

Utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m.f1. (UFV) behandlade i sitt betänkande (SOU 1975:73) Frivilligförsvarets förmåner ingående frågan om arvoden till funktionärer inom frivilligorganisationerna. UFV ansåg att då gällande regler om högsta arvodesbelopp för frivilligorganisationernas funktionärer borde upphävas och att frivilligorganisationerna själva, inom ramen för de allmänna mål och uppdrag som myndigheterna anger, fritt borde få disponera statsmedlen avsedda för ledningsverksamhet. Vidare föreslogs att ökade ekonomiska resurser tillfördes för arvoden och administration inom ledningsverksamheten.

Ersättningar ifredstid till hemvärnet l39

(prop. 1976/77249) fann det motiverat att räkna Departementschefen och medelstilldelningen för dessa. Han kunde däremot upp arvodena inte godta förslaget om att frivilIigorganisationerna själva skulle få bestämma arvodesbeloppen inom ramen för de medel som utgick för deras ledningsverksamhet. ÖB och AMS borde även i fortsättningen gemensamt reglera arvodesbeloppens storlek. Dock förutsattes att beloppen fastställdes efter nära samråd med frivilligorganisationerna. Försvarsutskottet (FöU 1976:8) anförde bl.a. att hemvärnet som del av armén har en fastare anknytning till försvarsmakten än frivilligorganisationerna. ”Utskottet finner det därför vara naturligt att arvodena till hemvärnsbefälet även i fortsättningen regleras av regeringen medan inom av myndigheterna lämnade ramar ges frivilligorganisationerna frihet att bestämma arvodesbeloppens storlek. Med uttrycket “av mynlämnade ramar” avsågs de av överbefälhavaren och arbetsdigheterna marknadsstyrelsen gemensamt angivna högstbeloppen för arvoden. Riksdagen beslöt (rskr l976/77:l53) i enlighet med försvarsutskottets förslag.

10.4 Framförda och

synpunkter på ersättningar

arvoden

Vid Hemvärnsbefälets riksförbunds riksstämma år l98l beslöts att tillställa regeringen en skrivelse med anhållan om uppdelning av nuvaran- - - och en lika stor kostnadserde arvode i en arvodesdel skattepliktig sättningsdel icke skattepliktig. l skrivelse 1982 till hemställde därför Hem-

den 22 juni regeringen

värnsbefälets riksförbund att regeringen ville låta verkställa översyn av

hemvärnsbefälens arvoden. Översynen borde enligt riksförbundet ske

med utgångspunkt i följande. Vissa hemvärnsbefäl måste, för att lösa sina uppgifter, hålla en liten expedition med telefon, skrivmaskin, förvaringsutrymme för böcker, instruktioner m.m. och i en del fall även inbrottssäkert skåp för förvaring av hemliga handlingar. Detta medför kostnader för vilka ersättning endast delvis eller inte alls utgår av statsmedel eller på annat sätt. av hemvärnsbefälens arvoden och ersättningar an- Efter redovisning att hemvärnsbefälen i sina deklarationer yrkar avdrag gav riksförbundet för kostnaderna för intäkternas förvärvande. ”Dessa yrkanden behandlas mycket olika av olika lokala taxeringsmyndigheter. En del hemvärnsbefäl har fått yrkade avdrag betydligt nedsatta, andra har helt nekats avdrag. Endast ett mindre antal har fått yrkade avdrag godkända”. Riksförbundet erinrade om uttalande av 1966 års värnpliktskommitté i betänkandet Frivilligförsvaret om det önskvärda i att (SOU 1969:40) regler vid prövningen av taxeringsmyndigheterna tillämpade enhetliga berörd Riksförbundet konstaterade att några enhetliga avdragsgiltighet. regler inte hittills har tillämpats. .Sedermera överlämnad l sammanhanget hänvisade riksförbundet till riksstämmans beslut år n frivilligförmånskoml98l att anhålla av nuvarande arvoden och erinrade om mittén. om uppdelning

l40 Ersättningar i fredstid till hemvärnet SOU l985:35

att ett liknande förfaringssätt tillämpas inom rättsväsendet vad gäller arvoden till övervakare. Liknande synpunkter har framförts till frivilligförmånskommittén från enskilda befäl inom hemvärnet, från frivilligorganisationerna i övrigt och enskilda funktionärer. l skrivelse den 12 december 1984 har vidare CFB:s överstyrelse hemställt att kommittén behandlar en av Stockholms FBU-förbund gjord framställning att kommittén prövar möjligheten att omvandla nuvarande funktionärsarvoden till ett särskilt bidrag till resp. förbunds- och föreningsverksamheten. CFB:s överstyrelse uttalar att den på CFB:s vägnar ställer sig bakom Stockholmsförbundets intentioner.

10.5 Kommitténs och

överväganden förslag

l0.5.l Allmänt

Som framgår av kapitel 6 tillmäter kommittén stor vikt åt utbildningen och vidareutvecklingen av frivilligorganisationernas egna medlemmar till bl.a. ledare inom frivilligverksamheten i fredstid. Kommittén understryker samtidigt betydelsen av ökad självverksamhet inom frivilligorganisationerna på detta område. Aktiva och skickliga medlemmar som är villiga att åta sig befälsuppgifter inom hemvärnet och funktionärsuppgifter inom frivilligorganisationerna är av central betydelse för livskraften i vårt Den i fredstid av hemvärnsbefäl frivilligsystem. och frivilligfunktionärer bedrivna ledningsverksamheten utgör samtidigt en god förberedelse för befälsuppgifter inom krigsorganisationen. Kommittén vill också peka på de allt större krav som ställs på den fredstida beredskapen, inte minst incidentberedskapen, varvid frivilliga åtaganden och

förberedelser är av mycket stor betydelse. i

l0.5.2 Principer för ersättningar och arvoden

Kommittén konstaterar att det redan f.n. i viss utsträckning förekommer två principiellt olika former för ersättningar till hemvärnets befäl och frivilligorganisationernas funktionärer. Den ena formen är ersättning antingen i form av schablon eller mot - för havda kostnader. Kommittén konstaterar vanligare räkning att det är tveksamt om schablonersättningen i dag ger full kostnadstäckning. Den andra ersättningsformen är arvoden. Kommittén konstaterar att de nuvarande funktionärsarvodena och arvodena till hemvärnsbefäl utgör en kombination av kostnadsersättning och arvode. Del av arvodena utgör nämligen otvivelaktigt ersättning för direkta utgifter t.ex. telefonavgifter, resekostnader, porto m.m. Kommittén finner detta vara otillfredsställande. Kommittén anser att det finns starka skäl att renodla systemet för ersättningar och arvoden. Som framgår av det föregående bör det framdeles bestå av åtminstone två klart åtskilda delar - en del med ersätt-

Ersättningar ifredstid till hemvärnet l4l

för havda kostnader och en del med arvoden. Kommittén finner ningar det vara synnerligen motiverat att vad gäller den senare delen överväga om inte denna naturligen bör vara uppdelad i två skilda ersättningsformer - en avsedd för vissa hemvärnsbefäl och funktionärer som redan i fredstid fullgör del av de uppgifter som åvilar vederbörande under krig och en, alltjämt benämnd arvode, avsedd för huvuddelen av frivilligorfunktionärer. Härom får kommittén anföra följande. ganisationernas Kommittén konstaterar att hemvärnet redan i fredstid avkrävs hög På hemvärnets befäl - främst kretshemvärnschef och insatsberedskap. hemvärnschef - vilar ett stort ansvar för rekrytering, utbildning, krigs- Härtill kommer ett administrativt ansvar planläggning och beredskap. samt underlag för utbemed bl.a. personal- och utbildningsredovisning talning av ersättningar till hemvärnspersonalen. Hemvärnsbefälens ansvar och de insatser som dessa befäl gör utöver vad den frivillige i allmänhet avkrävs bör enligt kommitténs mening gottgöras på särskilt sätt. Kommittén konstaterar att ett lämpligt system för att ersätta sådant ansvar och sådana insatser redan finns inrättat inom i form av befattningspenningar. Under repetivärnpliktssystemet tionsutbildning i fredstid samt under beredskap och krig utgår sålunda befattningspenning till sådana värnpliktiga som genom sina befattninghar särskilt ansvar och avkrävs större insatser än ar i krigsorganisationen år övriga värnpliktiga. Som framgår av kapitel 4 (p. 4.2) har riksdagen 1983 beslutat att motsvarande regler även skall gälla under beredskap som tjänstgör inom försvarsmakten och krig för den frivilliga personal inkl. hemvärnet och civilförsvaret. I kapitel 7 (p. 7.5.1) föreslår kommittén att det allmänna hemvärnets personal härutöver i princip skall omdå hemvärnsberedfattas av systemet redan från och med den tidpunkt skap införs. Däremot skulle dessa regler inte komma att gälla för hemvärnets under normal fredstid. Kommittén anser att hemvärpersonal bör likställas med det värnpliktiga befälet och därför nets befäl i princip erhålla även vid fullgörande av uppgifter i fredstid, befattningspenning dvs. under utbildning och annan tjänstgöring som årlig kontraktsenlig de är skyldiga att fullgöra i sina befattningar. funktionärer finner kommittén Vad gäller frivilligorganisationernas att det inom de avtalsslutande organisationerna finns ett antal funktionärer som i dessa hänseenden bör jämställas med hemvärnets befäl. Det är de funktionärer som i fredstid har befattningar av typ förbundsordkårchef och liknande och som under beredskap och förande, (motsv.) egen avtalsbundna personal för krig utgör frivilligorganisationernas samverkan med totalförsvarsmyndigheter samt för fortsatt planläggning och ledning av frivilligverksamheten. Antalet sådana funktionärer uppgår överslagsmässigt till ca 800. Sammanfattningsvis finner kommittén att systemet för ersättningar och arvoden till hemvärnets befäl och frivilligorganisationernas funktionärer bör bestå av följande tre klart åtskilda delar. E] Ersättningar för havda kostnader. till personal som redan i fredstid har att full- E] Befattningspenningar göra vissa av krigsuppgifterna. D Arvoden.

142 Ersättningar i till

fredstid hemvärnet sou 193535

Kommitténs detaljöverväganden rörande dessa ersättningsformer redovisas i följande punkter.

l0.5.3 överväganden och förslag rörande för

ersättningar

kostnader

Frivilligförmånskommittén finner det inom hemvärnet tillämpade systemet med dels schablonersättning, dels ersättning enligt räkning (verifikation) vara i stort lämpligt. Kommittén föreslår därför att detta system tillämpas inom all frivillig försvarsverksamhet. Schablonersättning synes kunna komma i fråga för att kompensera den enskilde för utgifter för bl.a. porto, telefon, expenser och vissa bilkostnader. Ersättning enligt räkning (mot verifikation) synes vara aktuell i flertalet övriga fall. Vad gäller schablonersättningen för frivilligorganisationerna bör det ankomma på ÖB och AMS att, efter organisationernas hörande, gemensamt fastställa vilken högsta schablonersättning som skall gälla för des-

l

sas funktionärer. i För hemvärnet bör gälla att chefen för armén ser över och fastställer dess storlek för olika befälsbefattningar inom detta. Kommittén förutsätter härvid att samma principer för fastställande av beloppens storlek inom hemvärnet som för frivilligorganisationerna kommer att tillämpas. Kommittén får slutligen framhålla att kostnadsersättningarna såväl schablonersättning som kostnadsersättning enligt räkning självfallet måste vara skattefria och inte skall belastas med arbetsgivaravgifter eller sociala avgifter.

l0.5.4 överväganden och rörande

förslag befattningspenning

till hemvärnsbefäl och vissa funktionärer

Befattningspenningen för värnpliktiga infördes fr.o.m. den l januari l977 (SFS 1976:1008 efter förslag i prop. l975/76:l34). Beloppen har sedermera inte ändrats. Kommittén utgår från att så måste ske så att de följer utvecklingen av löner och kostnader. Kommittén föreslår att befäl i allmänna hemvärnet i fredstid erhåller befattningspenning enligt följande normer. EJ Eftersom stora krav redan i fredstid ställs på hemvärnets beredskap skulle det i och för sig kunna vara motiverat att föreslå befattningspenning till vissa av hemvärnets befäl för varje dag under året. Kommittén anser det emellertid vara rimligt att räkna bort visst antal dagar för ledighet och annan bortovaro och föreslår därför som utgångspunkt att befattningspenningarna för befäl från plutonchef resp. hemvärns- och kretshemvärnsadjutant och högre räknas för 340 dagar per år. För övrigt hemvärnsbefäl (på troppchefs- och gruppchefsnivå) föreslås befattningspenning utgå endast vid den kontraktsenliga tjänstgöringen. I] Befattningspenningen per dag bör vara densamma som under beredskapstillstånd och i krig, dvs. f.n. exempelvis följande.

Ersättningar ifredstid till hemvärnet 143

- hemvärnschef, kretshemvärnschefs ställföre- Kretshemvärnschef, trädare och hemvärnskompanichef 10 kr. (kompanichefsnivå). - Hemvärnschefs ställföreträdare, hemvärnskompanichefs ställföhemvärnskretsadjutant, musikkårchef och hemvärnsreträdare, plutonchef (del) 8 kr. (plutonchefsnivå). - Hemvärnsadjutant och hemvärnsplutonchef (del) - 6 kr. (tropp-

chefsnivå). - -

Övrigt hemvärnsbefäl 6 resp. 4 kr. (troppchefs- resp. grupp-

chefsnivå). ü Kretshemvärnschef och hemvärnschef föreslås få befattningspenning om 340 x l0 = 3 400 kr. Även hemvärnsadjutant, som under senare avkrävs insatser, främst vad avser år genom nya uppgifter vidgade och materielhantering, föreslås befattningspenpersonalredovisning ning. för 340 dagar.

D Övrigt hemvärnsbefäl från hemvärnsplutonchef och högre bedömer

kommittén inte vara lika hårt ianspråktagna av hemvärnsuppgifter under året. De föreslås därför få 25 % av befattningspenning. El Befattningspenningen för hemvärnsbefälet i övrigt (på troppchefsoch gruppchefsnivâ) räknar kommittén in i den årliga utbildningspremie som kommittén föreslår skall tillkomma för fullgjord kontraktsenlig tjänstgöring (jfr kapitel 8, p. 8.4).

Kommitténs till till hemvärnets befäl redoförslag befattningspenning visas i tabell l0.l.

Tabell till befäl inom allmänna hemvärnet 10.1 Förslag till befattningspenning

Befattning Förslag till befattningspenning i kr.

Kretshemvärnschef 340 x 10 x l,0 = 3 400 Hemvärnschef 340 x l0 x l,0 = 3 400 340 x 6 x l,0 = 2 040 Hemvärnsadjutant ställföreträdande kretshemvärnschef 340 x lO x 0,25 = 850 ställföreträdande hemvärnschef 340 x l0 x 0,25 = 850 340 x 8 x 0,25 = 680 Hemvärnskompanichef 340 x 8 x 0,25 = 680 Hemvärnskretsadjutant MusikkårcheF” 340 x 8 x 0,25 = 680 340 x 8 x 0,25 = 680 Hemvärnsplutonchef (del) 340x 6x0,25 = 510

l Kommittén utgår härvid från att denna befattning kommer att ingå i hemvärnets krigsorganisation och ingå i personaltabellerna.

Om en av rikshemvärnschefen tillkännagiven kommande omorganisation av bl.a. vissa små hemvärnsområden till hemvärnsplutoner kommer stånd kommer merkostnaderna för kommitténs förslag till till de årliga befattningspenning inom hemvärnet att begränsas. föreslår vidare att funktionär som är avtalsbunden för Kommittén samverkan etc. redan i fredstid skall ermed totalförsvarsmyndigheter hålla Nivån för resp. befattning förutsätts fastställas befattningspenning. av ÖB och AMS medan fastställandet av insatsernas omfattning på resp.

144 Ersättningar i fredstid till Iiemvärnet

SOU l985:35

nivå bör ske efter samråd mellan myndighet och frivilligorganisation. Kommittén utgår därvid från att för hemvärnets befäl fastställda befattningspenningar bör utgöra utgångspunkter. v Funktionärer inom frivilligorganisationerna bör i övrigt under fredstid kunna få arvode som hittills.

l0.5.5 Överväganden och förslag rörande arvoden till

funktionärer i övrigt

Tillgängliga uppgifter (jfr bilaga 9) om de normer som frivilligorganisationerna tillämpar för att inom ramen för ÖB:s och AMS gemensamma bestämmelser betala ut funktionärsarvoden visar tydligt att organisationerna iakttar stor återhållsamhet och känner sitt ansvar även i dessa frågor. Den sammanlagda omfattningen kommer liksom hittills att kunna följas upp av statsmakterna genom de årliga anslagsframställningarna. Kommittén finner det därmed vara uppenbart att frivilligorganisationerna kan och bör ges förtroendet att själva bestämma över och disponera statsmedlen för funktionärsarvoden. Kommittén föreslår alltså att frivilligorganisationerna ges rätt att själva fastställa arvodena för sina funktionärer.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslår kommittén rörande ersättningar och arvoden till hemvärnets befäl och frivilligorganisationernas funktionärer följande. D Framdeles bör klart skiljas mellan för kostnader och ersättningar befattningspenning resp. arvoden.

Kostnadsersättningar

D Ersättning för kostnader bör kunna ske dels som schablonersättning, dels som ersättning mot räkning. D Schablonersättningarnas storlek bör för hemvärnets del fastställas av chefen för armén och för frivilligorganisationernas del av ÖB och AMS.

Befattningspenning

D Befäl i allmänna hemvärnet bör i stället för arvode få befattningspenning enligt vissa normer. D Vissa funktionärer inom frivilligorganisationerna, vilka är avtalsbundna för samverkan, bör i likhet med befäl i allmänna hemvärnet få befattningspenning.

Arvoden D Frivilligorganisationernas funktionäreri övrigt föreslås oförändrat få arvode av nuvarande typ. D Arvodesbeloppen till funktionärer inom frivilligorganisationerna bör bestämmas av organisationerna själva.

sou 1985:35 145

l l för frivillig

Tjänstgöringsomrâden

inom totalförsvarets civila

personal

delar

l 1.1 Bakgrund

l kommitténs direktiv anges bl.a. följande.

lnom de civila delarna av totalförsvaret skall den avtalsbundna frivilligpersonalen vid krigsorganisering ersätta annan arbetskraft främst inom jordbruket, transär det portsektorn och sjukvården. lnom vissa sektorer av det civila totalförsvaret f.n. antingen stor brist pâ personal under beredskap och krig eller också finns det av krigsorganisationen. Mot denna behov av ytterligare personell förstärkning bakgrund finns det anledning att överväga en utvidgning av tjänstgöringsområbör dels kartlägga bristområden, dels dena för frivillig personal. Kommittén lämna förslag till nya tjänstgöringsområden för frivillig personal.

om utvidgning av tjänstgöringsomrâdena behandlades av 1978 Frågan års försvarskommitté (betänkandet säkerhetspolitiken och totalförsvaret, Ds Fö l98lzl) som framhöll.

Det borde enligt försvarskommitténs mening övervägas om inte frivillig personal skulle kunna användas inom nya områden. Kommittén vill peka på att det inom statens järnvägars krigsorganisation finns en mycket stor brist på tågklarerare. av den hemskyddsorganisation inom civilförsvaret, som kommit- Uppbyggnaden tén förordar i kapitel 7, torde även ge många betydelsefulla arbetsmöjligheter för frivillig personal. Bilförare till postverket och sambandspersonal till vägverket är andra områden där frivilliga skulle kunna sättas in. Initiativ i dessa frågor bör enligt kommitténs mening tas av både organisationer och myndigheter.

l riksdagsmotion 198l/82:2263 (Ulla Ekelund) angavs bl.a.

Det bör vidare övervägas att utnyttja frivillig personal för flera uppgifter inom de civila delarna av totalförsvaret.

Försvarsministern anförde i prop. 1981/822102, bilaga 2 följande i denna fråga.

Vad gäller en eventuell utvidgning av områden för den frivilligt tjänstgörande personalens utnyttjande i krigsorganisationen delarjag kommitténs uppfattning. att ta initiativ i denna Det bör ankomma på både myndigheter och organisationer riktning.

Försvarsutskottet biträdde (l98l/82:l8) försvarsministerns förslag och fann det angeläget att frågan övervägdes i det kommande utredningsarbetet.

IO- Ersättning av förmåner

146 Uänstgöringsomrâden för frivillig personal

l 1.2 under år

Utvecklingen senare

l 1.2.1 Tillgången på frivillig

avtalspersonal

Underlag för 1978 års försvarskommittés överväganden och förslag rörande frivillig personal inom totalförsvaret var bl.a. en av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen i samverkan med bl.a. värnpliktsverket och civilförsvarsstyrelsen

gjord utredning (ÖB/AMS-utredning-

en) om totalförsvarets personalbehov (maj 1980). l denna sammanfattades bl.a. behov och tillgång i totalförsvarets krigsorganisation år 1979 på avtalsbunden personal ur frivilliga försvarsorganisationer. Vad gäller det i utredningen redovisade behovet av frivilliga inom den civila sektorn har från AMS sida särskilt framhållits att detta har fastställts som mål att sträva efter inom ramen för de betydligt större vakanser inom aktuella verksamheter och yrkesgrupper som uppkommer vid en mobilisering. Frivilligverksamheten är endast ett av flera medel som tillgrips för att täcka dessa vakanser. Andra medel är att den civila sektorn begär uppskov för krigsplacerade värnpliktiga, vanlig arbetsförmedling och tillförsel av personal med stöd av t.ex. allmänna tjänstepliktslagen (l959:83). De fastställda behovssiffrorna (målet) för rekrytering av frivillig personal kan höjas eller sänkas. Nås målet kan de höjas, dock högst till den reellt beräknade bristen (vakanssiffran).

ÖB/AMS-utredningen fann att bristerna i förhållande till det fastställ-

da behovet av frivillig personal var relativt samt större inom betydande totalförsvarets civila delar än inom försvarsmakten. Frivilligförmånskommittén har inhämtat motsvarande om uppgifter personalläget dels år 1982, dels år 1984. Av dessa framgår följande vad gäller personalutvecklingen 1979-1984 inom totalförsvarets civila delar. Det fastställda behovet av frivillig avtalspersonal har ökat relativt i kraftigt. Även tillgången på frivilliga med avtal har stigit. Eftersom ökningen av det fastställda behovet har överstigit den ökade

i

väsentligt tillgången har dock samtidigt även bristen på avtalspersonal ökat. 1 Bristen på frivillig avtalspersonal inom totalförsvarets krigsorganisation beror enligt samstämmiga uttalanden från ansvariga myndigheter och de avtalsslutande frivilligorganisationerna ekonopå otillräckliga 1 miska resurser. i Tillströmningen av frivilliga som önskar gå genom utbildning är inom flertalet verksamhetsområden större än det antal som

f

inom nuvarande ekonomiska ramar kan ges utbildning. Av kapitel 7 (p. 7.3.1) framgår för vilka uppgifter inom de civila delarna av totalförsvaret som frivillig, i fredstid utbildad och avtalsbunden personal f.n. tas i anspråk. De största bristerna i förhållande till fastställt behov av avtalspersonal föreligger beträffande bilförare ur såväl FAK som SKBR och djurvårdare ur SBS. Av redovisade, fastställda tjänstgöringsområden för frivillig personal har ett, nämligen det för hundförare (ur SBK) för räddningshundar, tillkommit under budgetåret 1984/85. Behovet av sådana hundförare har därför inte hunnit täckas. l detta sammanhang kan kommittén konstatera att det även på militär sida nyligen har tillkommit ett nytt tjänstgöringsområde för frivillig personal. Också detta hundförare gäller (ur SBK) men för bevakningshundar

Uänstgöringsområden för frivillig personal

inom flygvapnet. lnte heller detta behov av hundförare är f.n. täckt. ett område - Ytterligare efterforskningsbyrån för krigsfångar och civilinternerade - beräknas (EKC) tillkomma under år 1985. Behovet av frivillig personal inom byrån är relativt litet - endast 20-30 personer. De avses teckna avtal för ständig tjänstgöring under tid då efterforskningsbyrån äri verksamhet. Enligt 1982 års Försvarsbeslut (prop. 1981/822102, FÖU l98l/82:l8, rskr 1981/822374) införs en hemskyddsorganisation inom civilförsvaret. 1 denna organisation avses under beredskap och krig ingå bl.a. ett antal frivilliga hemskyddsombud. Frågan om bl.a. rekrytering och utbildning av hemskyddsombuden har utretts av Sveriges civilförsvarsförbund (SCF) på uppdrag av civilförsvarsstyrelsen (jfr p. l 1.2.2). Kommittén har i enlighet med sina direktiv gjort vissa egna undersökningar för att ytterligare kartlägga de bristområden som utpekades av 1978 års försvarskommitté. Kommittén har vidare hos arbetsmarknadsstyrelsen hemställt om dess medverkan med klarlägganden och uppföljning av initiativ och åtgärder avseende frivilligverksamheten inom de civila delarna av totalförsvaret. Resultaten av resp. undersökningar redovisas i det följande.

l 1.2.2 inom

Hemskyddsorganisationen civilförsvaret

Enligt f.n. gällande planläggning införs senast fr.0.m. den ljanuari 1987 en ny yttäckande hemskyddsorganisation inom civilförsvaret. Denna hemskyddsorganisations utseende framgår av figur l l.l.

Figur 11.1 Principskiss över hemskyddsorganisation Lokal ledning

Hemskyddsgrupp Hemskyddsgrupp Hemskyddsgrupp

Hemskyddsombud Hemskyddsombud Hemskyddsombud

Hemskvddsombud Hemskydds- Hemskyddsombud ombud

Hemskyddsombud Hemskyddsombud Hemskyddsombud Allmänheten

Varje hemskyddsgrupp skall svara för ett hemskyddsområde med i genomsnitt ca 1 000 invånare. Gruppernas uppgift är att genom information och råd samt praktiska insatser biträda allmänheten vid främst skadeförebyggande åtgärder och utgöra en kontaktlänk mellan civilförsvarsledningen och civilbefolkningen. - ca 8 000 - avses bestå av tre Varje hemskyddsgrupp sammanlagt personer och rekryteras bland civilförsvarspliktig personal. Inom varje hemskyddsområde skall finnas hemskyddsombud som skall biträda

Uänstgöringsomrâden för frivillig personal

och därvid verka inom ett mindre område, t.ex. hemskyddsgrupperna kvarter eller upptagningsområde för ett skyddsrum. Behovet av hemskyddsombud beräknas till 80 000 - l00 000. En del av dessa hemskydds- - Civilförsvarsförombud avses rekryteras på frivillig väg samt enligt bundets - och teckna avtal som frivilutredning beredskapsregistreras

liga (B-avtal). Övriga hemskyddsombud skall enligt de preliminära pla-

nerna inte inskrivas i fredstid utan först vid beredskapstillstånd eller vid tidpunkt som regeringen avgör. Handläggningsläget är f.n. följande. av personal till hemskyddsgrupperna började som för- Utbildning söksverksamhet i sex län våren 1983. Utbildning i hela landet började hösten 1984. Den av Sveriges civilförsvarsförbund gjorda utredningen om hemskyddsombuden överlämnades till civilförsvarsstyrelsen våren 1984. Försöksverksamhet med rekrytering av frivilliga hemskyddsombud börhösten I984 i tvâ län. Försöksutbildning av ombuden beräknas jade inledas ett år senare. Vad gäller målet för rekrytering av hemskyddsombud har i skilda sammanhang talats om att så många som möjligt skall rekryteras på frivillig väg i fredstid och resten under beredskapstillstånd. För hemskyddsorganisationen i övrigt har civilförsvarsstyrelsen satt målet att den skall vara uppbyggd till 60 % den l januari 1987 och i sin helhet senast år 1989.

1 1.2.3 Vissa totalförsvarsmyndigheter

A SJ:s krigsorganisation

Tankarna på frivillig personal som tågklarerare inom SJ:s krigsorganisation kom upp redan under l960-talet. Sålunda övervägde man inom SJ att i museijärnvägarnas regi bedriva en tägklarerarutbildning av frivillig för krigsorganisationens behov. Tanken var närmast att persopersonal nalen skulle gå genom en förenklad grundutbildning till tägklarerare och därefter teckna någon form av A-avtal. SJ har dock funnit att det av trafiksäkerhetsskäl inte är lämpligt med en begränsad utbildning till tågklarerare i museijämvägarnas regi. Detta gör att SJ t.v. avstår från frivillig personal som tågklarerare i krigsorganisationen. F.n. övervägs i stället att ta i anspråk frivillig personal i krigsorganisationen för klargöring av lok m.m. och/eller reparatörstjänst. Ett problem härvidlag är att skapa resurser för att få i gång och leda frivilligverksamhet med nämnd inriktning. Nu befintliga frivilligorganisationer har inte en inriktning som gör dem lämpade för att ta hand om och leda frivilligverksamhet av här aktuellt slag. SJ har även visat intresse av att till sin organisation för linjetrafiken bussförare - SKBR och FAK. Unknyta ur frivilligorganisationerna dersökningar i denna fråga inleddes hösten 1984.

B Postverkets krigsorganisation

Vid underhandskontakt med postverket har kommittén inte kunnat få någon bekräftelse på att postverket i sin krigsorganisation har brist på

frivillig personal 149

SOtJ I985:35 Uänstgöringsområden för

bilförare. Däremot är ett område inom vilket man anges att brevbäringen beräknas få brist och att man där avser att sätta in skolungdom.

C Vägverkets krigsorganisation

Kommitténs underhandskontakter med statens vägverk har gett vid handen att det inom detta verks krigsorganisation inte föreligger någon brist på sambandspersonal och inte heller på annan personal.

D Krigssjukvârdens organisation

Enligt vad kommittén har inhämtat har underhandlingar tagits upp mellan socialstyrelsen och FRO om denna frivilligorganisations möjlig- heter att ställa sambandspersonal till den civila krigssjukvårdens närmast beredskapssjukhusens förfogande.

E Övrigt

Under 1984/85 igångsatte AMS i samråd med FRO och budgetåret FMCK av behoven av sambands- och en kompletterande inventering inom de civila delarna av totalförsvaret

motorcykelordonnanspersonal

- bl.a. för civilbefälhavarkanslier och krigslänsstyrelser.

l 1.3 Kommitténs synpunkter och förslag

Kommittén har under sitt arbete haft att beakta såväl det inledningsvis (p. ll.I) återgivna direktivuppdraget angående utvidgning av tjänstgöför frivillig personal som följande uttalande i direktiven. ringsområdena

Kommittén bör utgå ifrån att de totala kostnaderna i stort sett skall rymmas inom nuvarande kostnadsram för frivilligverksamheten. Kommittén bör emellertid vara oförhindrad att föreslå åtgärder som förutsätter vissa ökade kostnader för men som innebär besparingar inom totalförsvaret i övrigt. frivilligverksamheten,

i Som framgår av det föregående är bristen på frivillig avtalspersonal förhållande till de nu fastställda behoven inom de civila delarna av totalförsvaret f.n. Kommittén konstaterar att bristerna betydande. främst beror ekonomiska resurser och inte på brist på på otillräckliga frivilliga som vill utbildas. Med den takt som nyrekrytering och grundter det sig som osannolikt att det över utbildning f.n. kan genomföras brister av frivillig i huvud taget är möjligt att fylla nuvarande personal krigsorganisationen. Kommittén finner dessa förhållanden vara ytterst otillfredsställande. Tillkomsten för frivilliga inom ciav befattningar hemskyddsombud vilförsvaret till det antal som planerats innebär härutöver att hittillsvarande fastställda i det närmaste fördubblas. behov av frivillig personal Kommittén finner att täckandet av de f.n. fastställda behoven av inklusive de nya tjänstgöringsområden som har frivillig avtalspersonal, tillkommit efter 1982 års försvarsbeslut, det nya området hemskyddsom-

150 Uänstgöringsomrâden för frivillig personal SOU l985z35

bud och de områden som ev. kan bli följd av överväganden enligt p. l 1.2 i samtliga fall ställer krav på Ökade medel för frivillig försvarsverksamhet. Besparingar inom totalförsvaret i övrigt är enligt kommitténs mening i detta sammanhang inte möjliga att påvisa. Kommitténs slutsats är att i tider med begränsade ekonomiska möjligheter måste tillgängliga resurser i första hand utnyttjas för att vidmakthålla sådan frivilligverksamhet som redan finns och som bedöms angelägen och nödvändig att utveckla och stärka. Insatser på nya, oprövade områden bör under sådana omständigheter anstå eller begränsas till områden som bedöms vara särskilt angelägna att tillgodose med personal. Detta synes också överensstämma med grundtankarna i det sakkunnigförslag (Ds Fö 1985:2) Prioritering av personella resurser inom totalförsvaret som ijanuari 1985 har överlämnats till försvarsministern. På grundval av det nu anförda finner sig kommittén böra avstå från att lägga fram förslag om utvidgning av tjänstgöringsområdena, utöver de redan nu befintliga, i krigsorganisationen för frivillig personal.

sou 1985:35 151

12 vid vissa

Kursavgift ungdomskurser

12.1 Bakgrund

Som framgår av direktiven (jfr bilaga 2) åligger det kommittén att överväga om det är rimligt att låta deltagarna i de frivilliga försvarsorganisationernas ungdomsutbildning själva bidra till att täcka kostnaderna för denna genom att ta ut en kursavgift - i första hand för längre kurser.

12.2 Nuvarande

ordning

12.2.l Organisatorisk bakgrund

Ungdomsverksamhet och ungdomsutbildning bedrivs f.n. dels inom vissa av de frivilliga försvarsorganisationerna och inom hemvärnet, dels inom vissa särskilda ungdomsorganisationer som är nära knutna till en frivillig försvarsorganisation men i flertalet hänseenden intar en helt självständig ställning (jfr bilaga 4).

A Ungdomsverksamhet inom frivilligförsvaret

Ungdomsverksamhet inom frivilligförsvaret bedrivs i regi av FBU-rörelhemvärnet och i relativt liten - s.k. sen, FRO, FMCK, omfattning - av SLK och SKBR. aspirantutbildning Denna ungdomsverksamhet med utbildning m.m. bedrivs med medel från fjärde huvudtiteln (försvarsdepartementet). Bestämmelser för denna ungdomsverksamhet utfärdas av bl.a. närmast berörda militära myndigheter (jfr p. l2.2.2 i det följande).

B Ungdomsverksamhet inom de självständiga ungdomsorganisationerna

De självständiga ungdomsorganisationerna med anknytning till frivilliga försvarsorganisationer är följande. D Svenska blå stjärnans riksungdomsförbund 1:1 Sveriges unglottor E1 Ungdomens röda kors El Skytterörelsens ungdomsorganisation.

152 Kursavgift vid vissa ungdomskurser

Denna bedrivs ungdomsverksamhet med medel som disponeras av statens ungdomsråd från anslagen B 52 och B 53 under åttonde huvudtiteln (utbildningsdepartementet). De nyssnämnda fyra ungdomsorganisationerna får härutöver även bidrag från bl.a. landstingsmedel. I detta sammanhang är även svenska pistolskytteförbundet - liksom vissa andra idrottsorganisationer berättigat till lokalt aktivitetsstöd. De nyssnämnda fyra självständiga ungdomsorganisationerna har tillsammans med övriga f.n. 59 statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer - samma barn- och ungdomsvårdande uppgifter i stort. Dessa

uppgifter är (l962 års ungdomsutredning/SOU 1967:19, prop. l969:l,

bilaga l0, SU l969:43, rskr främst samhällsfostran l969:l29) och personlighetsfostran samtidigt som de skall tillgodose ungdomens verksamhetsbehov, sociala kontaktbehov och behov av kulturellt stimulerande miljöer. Verksamheten skall vidare främja en demokratisk samhällsutveckling. Varje organisation har dock sin egen profil. Organisationerna har däremot inte några direkta uppgifter i fråga om frivillig försvarsverksamhet och är inte formellt några frivilliga försvarsorganisationer. Det är däremot naturligt att medlemmarna i dessa ungdomsorganisationer får viss orientering om moder-organisationen och om frivilligförsvaret. De tjänar också som naturliga rekryteringsbaser till moderorganisationerna. Se även bilaga lO. Ungdomsorganisationernas medlemmar är i åldern 7-25 år. lnom samtliga här behandlade självständiga ungdomsorganisationer bedrivs utbildning av bl.a. ungdomsledare (instruktörer). Härutöver förekommer kursverksamhet som t.ex. inom Sveriges Unglottor smula-, stjärn- och triangelkurser samt regionala unglottaläger.

l2.2.2 Mål för ungdomsverksamheten inom

frivilligförsvaret

I ÖB:s ”Bestämmelser för frivillig ungdomsverksamhet inom försvarsmakten (FU F 1977 års upplaga)” anges följande. Målet för ungdomsverksamheten inom försvarsmakten är - utöver den allmänt - att ungdomsvårdande uppgiften D bereda ungdomen meningsfylld fritidssysselsättning D lämna orientering om totalförsvaret som samhällsfunktion D förbereda kommande värnpliktstjänstgöring D väcka intresse för en framtida insats inom frivilligförsvaret D informera om fast anställning, alla kategorier, inom försvarsmakten.

Vidare anges att ungdomarna skall beredas möjlighet att allt efter intresse ägna sig åt verksamhet som kan tjäna som förberedelse för kommande värnpliktstjänstgöring, för tjänstgöring inom hemvärnet eller för tjänstgöring som frivillig personal inom försvarsmakten.

l2.2.3 Ungdomsverksamhetens inom omfattning

frivilligförsvaret

Ungdomsverksamhetens omfattning vad gäller kurser som omfattar en till flera veckor under budgetåret 1982/83 framgår av tabell 12.1 som är

Kursavgift vid vissa ungdomskurser 153

Tabell 12.1 Ungdomskursernas omfattning (hela veckor) budgetåret 1982/83 Antal elever Antal elevveckor Kurslängd 4 veckor 27 108 3 veckor 575 l 725 2 veckor 930 l 860 l vecka l 480 l 480 Summa -3012 5173

sammanställd av uppgifter från försvarsgrensstaberna. Härtill korn aspirantutbildningen inom SLK och SKBR som budgetåret 1982/83 omfattade 125 resp. 65 elever under enveckorskurser. Kommittén har även inhämtat att nämnda budgetår ca 5 000 elever deltagit i lokal ungdomsutbildning över veckoslut. Uppgifter om övrig hemortsutbildning av ungdomar har inte tagits in.

l2.2.4 Lokalisering av och nuvarande avgifter vid

ungdomsverksamhet

A Ungdomsverksamhet inom frivilligförsvaret

FBU-rörelsen och hemvärnet samverkar i ungdomsverksamheten så att konkurrens mellan organisationerna undviks. Lokalt och regionalt eftersträvas att anordna ungdomsutbildningen endast av endera organisationen. Där kurs anordnas av FBU deltar även hemvärnsungdom och vice versa. Härtill kommer att många ungdomar är medlemmar i såväl FBU som hemvärnet. I de av CFB anordnade centrala kurserna deltar även hemvärnsungdom. Hemvärnet (1-lvSS) anordnar årligen i Jämtland en fjällkurs om fyra dagar med fjällmarsch och - framdeles troligen vart annat år - gemensam ungdomstävling om några dagar vid HvSS. CFB tar vid de centralt anordnade kurserna ut en liten avgift - f.n. 15 kr. - av eleverna. Denna avgift är avsedd för dels extraförplägnad, dels priser vid tävlingar. SVK RF tar ut en båtavgift om 200 kr. av eleverna vid Sommarkurserna. Båtavgiften är avsedd för underhåll av båtmaterielen. Chefen för marinen har emellertid beordrat en utredning om båtutnyttjandet inom marinen. Resultaten av denna kan ev. komma att påverka behovet för SVK RF att ta ut båtavgifter av eleverna. Hemvärnet tar inte ut några avgifter av hemvärnsungdomen. SLK:s resp. SKBR:s aspirantkurser äger rum på tre till fyra utbildningsplatser varje sommar. Ett litet antal ungdomar ur SLK deltar regelmässigt i fjällkurs för hemvärnsungdom i Jämtland. Vare eller SKBR tar ut någon kursavgift av deltagarna i sig SLK aspirantutbildningen. frivilligorganisationer tar ut medlemsavgifter av sina med- Samtliga Iemmar. För ungdomar kan dessa variera från 15 till ca 100 kr. per år.

154 Kursavgift vid vissa ungdomskurser

B Ungdomsverksamhet utanför frivilligförsvaret

Kommittén har från de självständiga ungdomsorganisationerna med anknytning till frivilliga försvarsorganisationer under hand inhämtat att de ofta tar ut en kursavgift av kursdeltagarna. Varje ungdomsorganisation synes ha egna principer för avgiftsbeläggning av sin kursverksamhet. Från Ungdomens röda kors har dessutom anförts att man inom denna organisation inte har några centralt fastställda riktlinjer för avgiftsbeläggning utan överlåter på de skilda röda kors- distrikten att fastställa kursavgifter. Avgiften för veckokurs är normalt 300 till 600 och i något fall 700 kr. Kursdeltagarna betalar dock vanligtvis endast del av kursavgiften som i övrigt subventioneras av förbund, distrikt, förening e.dyl.

12.3 och

Överväganden förslag

l2.3.l Ekonomiska aspekter

Som argument för kursavgifter i ungdomsutbildningen har bl.a. anförts att intresset att få delta i denna är stort, men att de ekonomiska resurserna inte medger att alla villiga kan tas emot. Införande av kursavgifter för längre kurser skulle medföra att fler ungdomar kunde tas emot. Kommittén konstaterar att de ekonomiska resurserna för frivilligverksamheten totalt sett är begränsade. Enligt ÖB:s anslagsframställan för anslaget F 16 Frivilliga försvarsorganisationer 1984/85 var de för budgetåret l983/84 anvisade medlen otillräckliga. Kommittén har även erfarit att otillräckliga medel för den frivilliga försvarsverksamheten har medfört att under senare år bl.a. ungdomsverksamheten efter hand har måst begränsas. En av frivilligorganisationernas huvuduppgifter är att tillföra krigsorganisationen utbildad personal och därmed höja kvaliteten på krigsförbanden. För de civila delarna av totalförsvaret är en huvuduppgift för frivilligorganisationerna att rekrytera och utbilda bl.a. civil arbetskraft till bristområden på krigsarbetsmarknaden. l ÖB:s grundsyn på den frivilliga försvarsverksamheten anförs om frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet avslutningsvis följande. ”lnsatserna på ungdomssidan måste emellertid vägas mot organisationernas huvuduppgifter.” l CFB:s överstyrelses riktlinjer för verksamheten budgetåret 1982/83 inom FBU-rörelsen angavs bl.a. ”öka antalet vuxna utbildningsdeltagare, främst befäl. Det kunde därmed i och för sig sättas i fråga om en avgiftsbeläggning av vissa ungdomskurser över huvud taget borde komma ungdomsverksamheten till godo. Starka skäl kunde tala för att inflytande medel i stället borde utnyttjas för att helt eller delvis finansiera någon av de förbättringar av frivillig- eller instruktörsförmånerna som kommittén funnit angelägen. Ett sådant synsätt och ett sådant utnyttjande av ev. kursavgifter inom ungdomsutbildningen skulle emellertid enligt kommitténs mening te sig i hög grad stötande. Kommittén finner vidare att även det fall då ev. kursavgifter utnyttjas för

SOU l985:35 vid vissa ungdomskurser 155 Kursavgift

behålla en viss omfattning av ungdomsutbildningen kan att temporärt som ett indirekt stöd åt övrig frivilligverksamhet. De statsbiuppfattas erhåller för utbildningsverksamhet är nämdrag som organisationerna ligen obundna. Den genom kursavgifter ökade insatsen på ungdomssidan belastar därmed inte övrig frivilligutbildning. Kommittén har även sökt beräkna vad ev. kursavgifter inom ungskulle innebära vad gäller antalet deltagare i sådan domsutbildningen En kursavgift dimensionerad efter den genomsnittliga livsutbildning. medelskostnaden i hemmet för pojke i åldern l5-l7 år skulle för en kursvecka om sex dagar uppgå till ca 200 kr. enligt l983 års prisläge. En denna beräkningsgrund synes enligt kommitténs mekursavgift enligt ning i och för sig vara rimlig och inte verka avskräckande på presumtiva deltagare i veckokurser för ungdom. En kursavgift om 200 kr. för en veckokurs om 30 elever skulle inbringa totalt 6 000 kr. Denna summa skulle möjliggöra deltagande för ytterligare tre elever eller - vid ogynnsam kostnadsutveckling - att annars nödvändig begränsning om högst 10% av elevantalet temporärt kunde undvikas.

l2.3.2 Slutsatser och förslag

Kommittén anser att all frivillig försvarsutbildning bör vara avgiftsfri. Kommittén konstaterar vidare att samhället i dag erbjuder ungdomar kostnadsfri utbildning och även i övrigt strävar efter ökad social utjämning. av p. l2.3.l av den storlek som Som framgår medger kursavgifter kommittén bedömer vara rimlig och lätt att motivera endast en tioprocentig ändring av annars möjligt antal elever vid centralt anordnad ungdomsutbildning. Effekten av en avgiftsbeläggning är alltså begränsad. Detta förhållande och den allmänna strävan att sätta utbildningen av frivilliga för krigsorganisationen före ungdomsutbildningen talar enligt kommittén mening mot att genom kursavgifter utvidga ungdomsutbildningen. Med hänvisning till dessa slutsatser tar kommittén avstånd från avav kurser inom ungdomsutbildningen. Kommittén fmgiftsbeläggning ner emellertid att något förbud för frivilligorganisationerna att själva bestämma och ta ut en mindre avgift av elev i ungdomsutbildningen inte bör stadgas.

Övriga

frågor

Samordning

13.1 av

statsbidrag

l3.l.l Bakgrund

1 kommitténs direktiv anges följande. statsbidrag betalas idag ut till frivilligorganisationerna genom flera olika myndigheter. Kommittén bör undersöka samordningsmöjligheterna härvidlag.

l3.l.2 Nuvarande ordning

statsbidrag till de frivilliga försvarsorganisationerna lämnas f.n. av försvars-, arbetsmarknads-, social- och jordbruksdepartementen. Försvarsdels det militära försvaret, dels civilfördepartementets bidrag omfattar svaret. Bidragen har i vissa fall formen av allmänt samhällsstöd till berörd organisations verksamhet. Huvuddelen av medlen är dock uppgiftsbundna. Storleken på bidragen är avpassade efter konkreta åtaganden från organisationernas sida, t.ex. rekrytering av ett visst antal för utbildning till krigsorganisationens behov. De uppgiftsbundna medlen innefattar då även bistånd till den administration som är nödvändig för verksamheten. Inriktning och omfattning i stort av organisationernas uppgifter följer av kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet. Fördelningen av statsbidragen på givare och mottagare samt bidragens karaktär framgår av tabell 13.1. I tabellens högra kolumn redovisas även vilka frivilligorganisationer som får statsbidrag från flera huvudman.

13. 1.3 Överväganden

Som framgår av tabellen förekommer bidrag från flera huvudmän dels inom gruppen avtalsslutande, dels inom gruppen övriga organisationer. Endast den sistnämnda innefattar organisationer som erhåller allmänt stöd. Detta kommer dels från riksidrottsförbundet, dels från överbefälhavaren. Ingen organisation erhåller allmänt stöd från mer än en huvudman.

158 Övriga frågor

SOU l985z35

Tabell l3.l Fördelning av bidrag på givare och mottagare samt bidragens karaktär U = uppgiftsbundna medel S = anger allmänt samhällsstöd

Bidragsgivare Försvars- Arbetsmark- Social- Jord- Flera dep. nadsdep. dep. bruks- hudep. vudmän Mottagande ÖB Cfs AMS SoS Riksorganisation idrottsförb. A vIaIss/utande FAK U U X FFK (U) Jfr KSAK FMCK U U X FRO U U X SBK U U X SBS U SKBR U U U X SLK U U X SRK U (U) U X Jfr Rikskom.

Befälsurbildande CFB U SVK RF U FVRF U FlF U

Övriga Skytte ÖS S SPSF S SSF S SCF U SFF U (S) X Rikskommittén U KSAK/SFS” S U S X

4 KSAK och SFS (Svenska flygsportförbundet) har gemensamt kansli men skilda styrelser. SFF (Svenska fallskärmsförbundet) är tillika egen sektion inom SFS.

Kommittén överväger dels (i p. A) om de uppgiftsbundna bidrag som nu lämnas från flera huvudmän kan samordnas, dels (i p. B) om det allmänna stödet kan samordnas med uppgiftsbundet statsbidrag i de fall då huvudmännen är olika.

A Samordning av uppgiftsbundna statsbidrag

Kommittén konstaterar att mot ett uppgiftsbundet svarar statsbidrag ett åtagande från en frivilligorganisation till en myndighet. Det kan avse rekrytering till viss utbildning ofta i form av en viss mängd som svarar mot ett behov för landets totalförsvar. Den närmare av omfattningen åtagandena fastställs av berörda organisationer och myndigheter ge-

SOU l985z35 Övriga frågor 159

mensamt. sammanlagda kostnader för verksamheten är enligt särskilda regler fördelade mellan organisation och myndighet. Systemet följer helt grundregeln om att ansvar för viss verksamhet i fred i tillämpliga delar även gäller för beredskapstillstånd och krig. Sålunda avser t.ex. det av överbefälhavaren utgivna bidraget till SKBR medel för att täcka behovet av avtalsbundna bilförare för den militära Arbetsmarknadsstyrelsens bidrag till krigsorganisationen. SKBR rekrytering och utbildning av avtalsbundna förare för det gäller ekonomiska försvarets behov i krig medan socialstyrelsens bidrag avses för motsvarande behov av ambulansförare. Ett sammanförande av statsbidragen till en huvudman, t.ex. arbetsinnebär ett avsteg från grundregeln om ansvarsförmarknadsstyrélsen, delning. Det är lätt att förutse svårigheter och oklara ansvarsförhållanden när det gäller bl.a. prioriteringsfrågor.

B allmänt stöd -

Samordning uppgiftsbundet bidrag

Kombinationen allmänt stöd och uppgiftsbundet bidrag från skilda huvudmän gäller endast två organisationer. SFS är sammanhällande organisation för den civila flygsportverksamheten. I denna egenskap är organisationen mottagare av de medel som riksidrottsförbundet förmedlar inom ramen för samhällets stöd till idrotten. SFF erhåller som sektion inom SFS huvuddelen av sina medel från denna organisation. Det uppgiftsbundna stödet är i förhållande till detta mycket litet. Det är knutet till i första hand behovet av medverkan av fallskärmshoppare i utbildsamt möjligheter för den enskilde militärt utbildade ningsverksamheten hopparen att vidmakthålla sin personliga färdighet. En samordning fyller enligt kommitténs uppfattning inte någon praktisk funktion och innebär inte några besparingar. Det är knappast rimligt att tänka sig att de av riksidrottsförbundet fördelade medlen skall avses för militär verksamhet. [nte heller bör idrottsstöd av denna art utgå från försvarsmaktens resurser. För totalförsvarsändamål mottar KSAK bidrag från försvarsdepartementet från två olika anslag. Fråniöverbefälhavaren (F l6) erhålls ett allmänt stöd till segelflygverksamheten. Motivet härför är den betydelse har för bl.a. flygvapnets rekrytering. Bidraget är inte segelflygsporten direkt knutet till frivillig försvarsverksamhet. Bidraget till KSAK från försvarsdepartementets civilförsvarsanslag (G) fördelas av civilförsvarsstyrelsen. Det är avsett för frivilliga flygkåren (FFK) och är helt uppgiftsbundet. Kommittén finner det olämpligt att lägga över ett allmänt stöd som avser flygvapnets nytta av segelflygverksamheten så att det ”konkurrerar” om civilförsvarsresurserna.

l3.1.4 Slutsatser

Kommittén finner att statsbidragen i dag betalas ut efter den inom totalförsvaret grundläggande principen att ansvar i fred också omfattar ansvar för motsvarande verksamhet under beredskapstillstånd och krig. Att överge denna regel för en formell samordning av bidragen skapar

l 60 Övriga frågor

enligt kommitténs mening andra problem, bl.a. oklara ansvarsförhållanden och prioriteringssvårigheter. Några avgörande fördelar synes inte Det nuvarande systemet är med hänsyn till de uppgifter som föreligga. skall lösas rationellt och effektivt. Kommittén noterar slutligen att en av frivilligorganisationerna tillsatt arbetsgrupp som utrett frågan om minskad statlig reglering av frivilligorganisationernas statsbidrag i sin rapport i april 1982 inte fann skäl att föreslå någon samordning av statsbidragen till organisationerna.

13.2 av beslutsbefogenheter och Delegering

föreskrifter

l3.2.l Allmänt

l kommitténs direktiv anges bl.a. att de frivilliga organisationerna bör ges ökat ansvar för sin verksamhet. Kommittén bör därför pröva möjligheterna till delegering av beslutsbefogenheter och föreskrifter m.m. från myndigheterna till frivilligorganisationerna. Myndigheternas uppgifter och ansvar vad gäller den frivilliga försvarsverksamheten resp. de frivilliga försvarsorganisationernas uppgifter framgår av kapitel 2 (p. 2.2.1 resp. 2.2.2). Kommittén har funnit det lämpligt att frivilligorganisationerna själva övervägde och till kommittén inkom med förslag rörande vilka delegeringar av beslutsbefogenheter och föreskrifter som borde övervägas av kommittén. Av organisationernas svar framgick bl.a. att Frivilligorganisationernas samarbetskommitté (FOS) efter motion av Försvarets personaltjänstförbund vid CFB:s riksstämma år 1981 tillsatte en arbetsgrupp för att utreda frågan om minskad statlig reglering av frivilligorganisationernas statsbidrag. l samband med tillsättandet av arbetsgruppen anmälde FAK, SFF och SBS att de ansåg sig redan ha erforderlig frihet och följaktligen inte hade behov av ändring. Arbetsgruppen, som antog namnet Ag RAFS (Reglering Av Frivilligorganisationernas Statsbidrag), redovisade sitt arbete i april 1982 i en PM. Arbetsgruppen konstaterar däri att frivilligorganisationernas verksamhet i stor utsträckning är detaljreglerad av bestämmelser från regeringen, ÖB, AMS och försvarets civilförvaltning (FCF). Detta är en fördel för samordningen såväl mellan frivilligorganisationerna som mellan frivilligorganisationerna och de militära myndigheterna. Likformighet minskar irritation och konkurrens. Nackdelen är att detaljreglerandet i vissa sammanhang kan upplevas som ofrihet. Bestämmelserna borde kunna förenklas och större frihet i vissa avseenden tillämpas vid bidragsgivning. Arbetsgruppen lämnade dock inte några konkreta förslag. Arbetsgruppen framhåller vidare bl.a. att de bestämmelser som skall tillämpas av frivilligorganisationerna måste vara enkla och obyråkratiska.

SOU l985z35 l6l

Övriga frågor

bör - i samråd - Myndigheterna med frivilligorganisationerna utforma bestämmelser för verksamheten i stort. Vissa bestämmelser kan även behöva samordnas mera i detalj, t.ex. rörande förmåner, eftersom där finns ett krav på likhet mellan organisationerna. Avslutningsvis rekommenderar arbetsgruppen myndigheterna att inte behandla frivilligorganisationerna i administrativt hänseende på samma sätt som underlydande inom den egna organisationen. Försvarets planerings- och ekonomisystem (FPE-systemet) Lex. kan inte tillämpas helt inom frivilligorganisationerna. De saknar nämligen personal, maskiner och tid m.m. för att uppfylla alla krav. Flertalet frivilligorganisationer hade inte några synpunkter att framföra eller hänvisade till arbetsgruppens PM och angav att de inte hade några synpunkter utöver denna. Bland de synpunkter som framfördes var bl.a. följande. - Tre organisationer FRO, FVRF och SBS - förde fram förslag att organisationerna själva mer eller mindre fritt skall få bestämma hur den del av statsbidragen som svarar mot funktionärsarvoden skall få användas. Synpunkter framfördes också av SRK som önskade få rätt att själv få fördela medel mellan olika primäruppdrag. SCF synes ha varit inne på liknande medan FAK rekommenderade tankegång ett visst klarläggande av frivilligorganisationernas nuvarande befogenheter.

l3.2.2 överväganden, slutsatser och

förslag

Kommittén har i det föregående (p. l3.l.4) bejakat den grundläggande principen för utbetalning av statsbidragen att ansvar i fred också omfattar ansvar för motsvarande verksamhet under beredskap och krig. Frivilligorganisationerna bör därmed inte ha rätt att själva utnyttja medel från en huvudtitel för verksamhet som bedrivs med medel från annan huvudtitel. Det synes heller inte vara lämpligt att ändra nuvarande med åtskilda

ordning primäruppdrag. Överföring av medel från primär-

uppdraget allmän ledning till utbildning är därvid alltid tillåten men inte vice versa. l sammanhanget noterar kommittén att organisationernas arbetsgrupp inte fann skäl att föreslå någon delegering av beslutsbefogenheter i denna punkt och inte heller förde fram konkreta förslag till delegeringar över huvud taget. I delegeringsfrågorna vill kommittén avslutningsvis anföra följande. Med utgångspunkt i sina direktiv finner kommittén det vara angeläget att verka för så stor likformighet som möjligt mellan de skilda frivilligorganisationerna inte minst vad gäller ekonomiska ersättningar av olika slag. Såväl praktiska som psykologiska skäl talar starkt för detta. Med hänsyn härtill finner kommittén den nuvarande ordningen vara i princip lämplig. Som framgår av den tidigare redovisningen synes detta även vara uppfattningen i stort hos frivilligorganisationerna, även om förbehåll och behov av ändringar på enstaka punkter i vissa fall kommit till uttryck. Kommittén vill sålunda föreslå att nuvarande ordning vad gäller delegering av beslutsbefogenheter och föreskrifter i princip behålls.

l I - Ersättning av förmåner

Övriga frågor

Kommittén vill emellertid samtidigt peka på vad som framhålls i frivilligorganisationernas arbetsgrupps PM i detta ämne. Det som där uttalas rörande vikten av att enkelhet präglar systemet vill kommittén med kraft understryka. Kommittén förutsätter också att inom behållen ordning den fortsatta utveckligen av samarbetet mellan mynprincipiell digheter och organisationer präglas av nära samverkan när det gäller att utforma olika bestämmelser och en strävan till största möjliga självständighet för den enskilda organisationen.

13.3 benämningar och indelning Avtalspersonalens

Personal som genom skriftligt avtal åtar sig att frivilligt tjänstgöra inom totalförsvaret benämns jämlikt frivilligkungörelsen (l970z30l) A- eller B-personal. Dessa benämningar uppfattas av såväl berörd som utomstående personal ofta som en kvalitetsvärdering. De är därför olyckliga. Härtill kommer att frivilligkungörelsens förklaring av innebörden av - för begreppet B-personal ”sådan personal som står till förfogande tillfällig tjänstgöring inom totalförsvaret - är något missvisande då det den stora och viktiga gruppen hemvärnets B-personal. Denna gäller grupp av personal ingår nämligen som en oskiljbar del i hemvärnets förband och har samma tjänstgöringsskyldighet under beredskap och krig som övrig personal i dessa förband. Frivilligförmånskommittén anser att starka skäl talar för att de nuvarande avvecklas. Då så erfordras benämningarna på avtalspersonalen bör det vara möjligt att särskilja personalen på annat sätt, t.ex. genom att - med hemvärnsavtal, personal med luftbeange typ av avtal personal vakningsavtal etc. Eftersom frågan om avtalspersonalens benämningar och indelning ligger något vid sidan av det som kommittén har att utreda begränsar sig kommittén till att föreslå att de nuvarande benämningarna på avtalspersonalen slopas. Kommittén utgår från att det bör ankomma på ÖB och AMS att utfärda de närmare föreskrifter som behövs i denna fråga.

13.4 Övrigt

l3.4.l Begreppet frivillig tjänstgöring

Möjlighet att ta i anspråk personal för frivillig tjänstgöring inom försvarsmakten har funnits sedan senare delen av 1930-talet för manlig personal och sedan början av 1950-talet för kvinnlig personal. För manlig personal har det huvudsakliga syftet varit att avhjälpa brist på utbildningsbefäl till följd av vakanser och dylikt.

uttalade sig år 1957 (Rskr 1957:249) efter påpekande av

Riksdagen revisorer för en översyn av systemet med anställning i vakanriksdagens ta tjänster. Med anledning härav uppdrogs åt försvarets civilförvalrning

Övriga frågor 163

att företa en sådan Efter översyn. förslag av civilförvaltningen framlades i proposition 1960:110 förslag till nya grunder för att ta i anspråk personal för frivillig tjänstgöring. Dessa fastställdes av Kungl. Maj:t den 17 maj 1963 (det s.k. frivilligbrevet). De innebar att frivillig tjänstgöring av reservpersonal eller värnpliktiga m.fl. fick anordnas för att antingen tillgodose föreliggande behov av utbildningsbefäl eller utgöra egen utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning eller dylikt. I nu gällande förordning om frivillig tjänstgöring vid försvarsmakten, det s.k. frivilligbrevet ändrad (FFS 1978:44, genom FFS 1980:17) hartjänstgöringi egen krigsbefattning och tillgodoseendet av befälsbehovet i krigsorganisationen skjutits i förgrunden. Tillgodoseendet av befäl i fredsorganisationen anges i tredje hand. FrivilIigförmånskommittén har erfarit att begreppet frivillig tjänstgöring ofta förväxlas med den tjänstgöring som frivillig personal jämlikt avtal är skyldig att fullgöra. Kommittén får därför föreslå att begreppet frivillig tjänstgöring byts ut mot ett begrepp som inte ger anledning till motsvarande missförstånd. som härvid Begrepp kan övervägas är bl.a. följande. El Extra tjänstgöring eller anställning. E] Tillfällig tjänstgöring eller anställning.

l3.4.2 Begreppet

krigsfrivillig personal

En särskild av frivillig kategori personal är den personal som avses i Kbr den 4 september 1959 med vissa bestämmelser om antagning av krigsfrivilliga (ändrad och omtryckt genom kbr den 5 juni 1970, TKG l23:700 208). Enligt nämnda kbr får, under vissa i brevet villangivna kor, svensk medborgare genom avtal förbindas att under beredskapsövning samt under beredskaps- och krigstillstånd eller endast under beredskaps- och krigstillstånd tjänstgöra vid försvarsmakten i befattning som är upptagen i mobiliseringstabell. Den som på detta vis förbundit sig till tjänstgöring benämns krigsfrivillig. Antagning av krigsfrivillig personal får ske för att tillgodose försvarsmaktens - utom hemvärnets mobiliseringsbehov av personal. Sådan får dock ske endast i den män detta behov antagning inte kan tillgodoses med som personal är tjänstgöringspliktig vid försvarsmakten t.ex. på grund av värnplikt, civilförsvarsplikt, fast anställning. Avtal, varigenom krigsfrivillig förbundit sig till tjänstgöring benämns krigsfrivilligavtal. Medicinalpersonal får inte antas som krigsfrivillig. Utöver den tjänstgöring, som avses med kan krigsfrivilligavtalet, krigsfrivillig efter eget åtagande gå genom utbildning och fullgöra tjänstgöring såsom frivillig. Därvid gäller motsvarande bestämmelser om tjänstgöring och förmåner m.m. som för annan frivillig inom personal totalförsvaret. Personal med A- eller B-avtal tillhör numera inte kategorin krigsfrivillig personal. Frivilligförmånskommitten har erfarit att även begreppet krigsfrivillig personal ofta förväxlas med den frivilliga personal som omfattas av frivilligkungörelsen. Kommittén föreslår därför att begreppen krigsfri-

sou 1985:35

l 64 Övriga frågor

villig och krigsfrivilligavtal byts ut mot begrepp som klart skiljer denna personalgrupp från frivilligpersonalen i övrigt. Begrepp som kommittén ñnner är personal med i stället för

lämpliga krigstjänstgöringskontrakt

krigsfrivillig och krigstjänstgöringskontrakt i stället för krigsfrivilligavtal.

165 sou l985z35

14 Ekonomiska konsekvenser av

kommitténs förslag

14.1 Allmänt

som inhämtat un-

På grundval av uppgifter frivilligförmånskommittén

1983/84 samt från der vintern från de frivilliga försvarsorganisationerna staber och förband inom försvarsmakten redovisas i det följande så långt det inhämtade gjort det möjligt kostnaderna för nuvarande underlaget och ekonomiska förmåner till personal i frivillig försvarsersättningar 1982/83. Viverksamhet. Uppgifterna avser i allt väsentligt budgetåret dare redovisas de kostnadsförändringar som uppstår efter översiktligt genomförande av kommitténs förslag. Kommittén konstaterar att nuvarande redovisningssystem inte medspecificering av kostnaderna för nuvarande ersättningar ger en önskvärd och förmåner från myndigheter och frivilligorganisationer. De sammanav kostnader som redovisas i det följande grundas därför i ställningar enstaka fall på bedömda värden.

-

14.2 Kostnader för ersättningar och förmåner.

Nuvarande ordning

Kostnaderna och förmåner till hemvärnsmän täcks med för ersättningar ställs till aktuell Hu-

medel som för ändamålet myndighets förfogande.

vuddelen av övriga förmånskostnader täcks av medel som för ändamålet ställs till berörd försvarsorganisations förfogande. Kostnaderfrivilliga na för befattningspenning samt resor i samband med krigsförbandsöv- Se även ning (K FÖ) och särskild övning (SÖ) betalas dock av myndighet. kapitel 4, tabell 4.3. Av instruktörskostnaderna betalar aktuell myndighet alla kostnader i av hemvärn och driftvärn, kostnaderna för samband med utbildning instruktörer samt alla resekostuppdragstillägg enligt avtal till ordinarie

nader för instruktörer. Övriga kostnader (traktamenten, dag- och timar-

voden) för instruktörer betalas f.n. av aktuell frivilligorganisation.

l4.2.l och premier Dagersättning, dagpenning

och premier till Frivilligorganisarianernas kostnader för dagersättning var budgetåret 1982/83 följande. deltagare i frivillig försvarsutbildning

166 Ekonomiska konsekvenser av kommitténs förslag

D Dagersättning 3 406 600 kr D Dagpremie l 111 000 kr. D Utbildningspremie l 401 600 kr. D Dagpenning l 600 000 kr. Summa 7 519 200 kr.

Myndigheternas kostnader för dagersättning och premier ti11 hemvärnets

personal var budgetåret 1982/83 följande.

D Dagersättning till hemvärnsmän 4 659 000 kr. D Dagpremie 4 540 800 kr. D -”- 859 700 kr. Utbildningspremie D Dagersättning ti11 personal med B-avtal 372 000 kr. D Dagpremie 372 000 kr. Summa 10 803 500 kr.

De totala kostnaderna för dagersättning, dagpenning och premier till frivilligorganisationernas och hemvärnets personal uppgick budgetåret 1982/83 till ca 18,3 milj. kr.

14.2.2 Funktionärsarvoden

Kostnaderna för funktionärsarvoden budgetåret 1982/83 uppgick till ca 2,8 milj. kr. för frivilligorganisationerna och ca 6,1 milj. kr. för hemvärnet. De totala kostnaderna för funktionärsarvoden var ca 8,9 milj. kr.

14.2.3 Övriga ersättningar och förmåner

Frivilligorganisationernas kostnader för övriga förmåner till deltagare i frivillig försvarsutbildning avser b1.a. kostnader för resor och förplägnad samt kontanta ersättningar härför. Dessa kostnader var budgetåret 1982/83 följande. D Resor och resekostnadsersättningar vuxna 5 722 400 kr. D -”- 647 700 kr. ungdom D Förläggning 3 724 000 kr. D Förplägnad och ersättning härför 8 519 400 kr.

Myndigheternas motsvarande kostnader var följande.

D Resor och resekostnadsersättningar vuxna 6 354 100 kr. D ungdom 199 900 kr. D Förplägnad och ersättning härför 5 655 000 kr.

Utöver de redovisade kostnaderna hade frivilligorganisationer och myndigheter kostnader för en rad andra ersättningar och förmåner till frivillig personal - t.ex. fritt logi, beklädnadsersättning, familjebidrag samt sjukförmåner och begravningshjälp. Något underlag för att belysa kostnaderna för dessa ersättningar och förmåner har inte inhämtats av kommittén.

Ekonomiska konsekvenser av kommitténs förslag 167

SOU |985:35

l4.2.4 Ersättningar till instruktörer

kostnader för instruktörer hänför sig till arvo- Frivilligorganisationemas den (dagarvoden och timarvoden), traktamenten och ersättning för mistad avlöning. av erhållet kommittén från att organisa- På grundval underlag utgår tionernas kostnader för nämnda instruktörsförmåner budgetåret l982/ 83 var följande. D Arvoden (inkl. lönekostnadspålägg) 7,7-8 milj. kr. D Traktamenten ca 4,6 milj. kr. D för mistad ca 0,4 milj. kr. Ersättning avlöning Summa l2,7-l3,0 milj. kr.

har kostnader för såväl ordinarie som tillfälliga instruk- Myndigheterna törer. Kommittén har ansett sig sakna anledning att klarlägga nuvarande kostnader för ordinarie instruktörer inom den frivilliga försvarsutbildningen. Myndigheternas kostnader för tillfälliga instruktörer, huvudsakligen inom hemvärnet, bör enligt kommitténs beräkning under budgetåret 1982/83 i stort ha varit följande.

D Traktamenten D ca 2,6 milj. kr. D Resor och resekostnadsersättning D ca 4,4 milj. kr. D Timarvoden ca l 1,0 milj. kr. Summa ca l8,0 milj. kr.

kostnaderna instruktörer torde 1982/ De totala för tillfälliga budgetåret 83 ha varit ca 3l milj. kr.

14.3 Kostnadsförändringar

14.3.l Allmänt

för att klarlägga kostnaderna för Som framgår av p. 14.2 var underlaget de nuvarande skilda ersättningarna och förmånerna till frivillig personal Kommittén konstaterar i detta sammanhang att det inte helt fullständigt. ekonomiska redovisningssystemet inom försvarsmakten uppgällande är utformat så att det vad gäller frivilligförsvaret skall ge en enbarligen samlad bild av vad detta kostar. Det har däremot inte utformats så att konsekvenserna av enstaka förmåner eller ersättningar av förändringar till inom frivilligverksamheten smidigt och lätt kan klarläggas. personal Eftersom kommitténs av kostnadsförändringar, som beräkningar följd av dei kapitlen 8-10 framlagda förslagen, bygger på utgängsvärden om nuvarande kostnader som på några punkter är osäkra kan den ifråga följande redovisningen innehålla någon osäkerhetsfaktor, t.ex. vad gälsamman med förslaget till förler de kostnadsförändringar som hänger 8, p. 8.7). Bristerna i underändringar på familjebidragssidan (jfr kapitel laget är emellertid inte så stora att de, enligt kommitténs mening, påverkar slutresultaten.

168 Ekonomiska konsekvenser av kommitténs förslag SOU l985:35

l4.3.2 Kostnadsminskningar

Kostnadsminskningar som följd av kommitténs förslag beräknas uppkomma enligt följande.

A Bortfall av kostnader för dagersättning, dagpremie och vissa

utbildningspremier då frivillig personal i enlighet med kommitténs förslag (kapitel 8, p. 8.3) i väsentligt vidgad omfattning erhåller dagpenning vid utbildning och tjänstgöring

Den årliga kostnadsminskningen beräknas till ca 5,2 milj. kr.

B Bortfall av kostnader för behållen del av lön till statliga och vissa

andra tjänstemän som inte längre behöver ta tjänstledighet med B-avdragför att delta i frivillig försvarsverksamhet (jfr kapitel 8,

p. 8.3) Kommittén bedömer att den årliga kostnadsminskningen bör kunna uppgå till ca l,5 milj. kr.

C Ändring av ersättningen för måltid under resa varvid vuxen

frivillig får måltidsersättning i stället för portionsersättning (jfr kapitel 8, p. 8.5.2) medan elev inom ungdomsverksamheten inte får någon kontant mâltids- eller portionsersättning

Den årliga kostnadsminskningen beräknas till ca 0,5 milj. kr.

D Bortfall av behovet av familjebidrag utom näringsbidrag då

dagpenning införs som generell ersättning (jfr kapitel 8, p. 8. 7)

Kommittén bedömer att den årliga kostnadsminskningen uppgår till mellan l,5 och 2 milj. kr. De sammanlagda kostnadsminskningarna beräknas uppgå till ca 9 milj. kr. per år.

l4.3.3 Kostnadsökningar

Kommitténs förslag (i den ordning de redovisas i det föregående) innebär följande kostnadsökningar i stort.

A Dagpenning till frivillig personal i väsentligt vidgad omfattning vid utbildning och tjänstgöring (jfr kapitel 8, p. 8.3.1)

Kommittén räknar med att antalet dagar då frivilligpersonalen erhåller dagpenning kommer att uppgå till följande antal dagar per år för D FBU- personal ca l7 000 D avtalspersonal ca 55 000 D hemvärnspersonal ca 6 000

Vidare räknas med att genomsnittlig dagpenning (inkl. LKP) f.n. är 345

Ekonomiska konsekvenser av kommitténs förslag 169

kr. per dag för män och 150 kr. per dag för kvinnor som deltar i frivillig försvarsverksamhet. Den årliga kostnadsökningen beräknas till ca 17 milj. kr. Kommittén finner här anledning peka på att dagpenningen, till skillnad från dagersättning och dagpremie, beskattas. Del av den beräknade kostnadsökningen kommer alltså att återgå till statsverket i form av skatt.

B Höjning av dagersättningen till värnpliktsnivå (jfr kapitel 8,

p. 8.3.3) Den årliga kostnadsökningen beräknar kommittén till ca 0,1 milj. kr.

C Dagpenning till hemvärns- och avtalspersonal vid kommunala ledningsövningar m.m. (jfr kapitel 8, p. 8.3.4)

Den årliga kostnadsökningen beräknas till mellan 0,1 och 0,2 milj. kr. Kommittén har härvid utgått från att hemvärnets medverkan vid bevakning och efterspaning m.m. enligt förordningen FFS 1985:3 blir av relativt blygsam omfattning.

D Ä rlig utbildningspremie inom hemvärnet och Afrivilligorganisationerna (jfr kapitel 8, p. 8.4.1 och p. 8.3.2)

För hemvärnets del och med nuvarande övningsdeltagande beräknas kostnaderna för den årliga utbildningspremien inte komma att överstiga kostnaderna för dagersättning och dagpremie. För personal med A-avtal räknar kommittén med en årlig kostnadsökning om högst ca l milj. kr.

E Höjning av utbildningspremier i övrigt (Jfr kapitel 8, p. 8.4.2)

Kommitténs förslag till riktlinjer för utbildningspremier medför en årlig kostnadsökning om ca l milj. kr.

F av bestämmelserna av resekostnader för

Ändring för ersättning

elever i frivillig försvarsutbildning (jfr kapitel 8, p. 8.5)

Kommittén bedömer att dess förslag till förenklingar av de administrativa rutinerna för och utbetalning av reseersättningar till beräkning elever i frivilligutbildning kan komma att medföra vissa smärre kostnadsökningar. Kommittén utgår från att dessa blir relativt sett obetyd- - hundratusental kronor. liga högst något

i 9

G Höjning av instruktörsarvodena enligt förslag kapitel

De faktiska kostnaderna för de framlagda förslagen är svåra att preciförutses att det framdeles blir mindre aktuellt än sera. Det kan nämligen f.n. med beordrande av instruktörer som fullgör uppgifterna enligt tjänstgöringslista. Sådana förändringar innebär ökad belastning på frivilligorganisationernas anslag. Även andra som inte direkt kan kostnadsberäknas kan förändringar

170 Ekonomiska konsekvenser av kommitténs

förslag

förutses som följd av kommitténs förslag i denna punkt. Kommittén beräknar emellertid den årliga merkostnaden till totalt ca l milj. kr.

H Befattningspenning till hemvärnsbefäl och vissa funktionärer inom frivilligorganisationerna (jfr kapitel 10)

Kostnadsökningen per år beräknas till ca l,2 milj. kr. De sammanlagda kostnadsökningarna beräknas uppgå till ca 21,5 milj. kr. per år.

l4.3.4 Sammanfattning m.m.

Mot årliga kostnadsökningar enligt p. l4.3.3 om ca 21,5 milj. kr. står kostnadsminskningar om ca 9 milj. kr. Kommitténs förslag totalt innebär således årliga merkostnader om högst ca I2,5 milj. kr. Kostnadsförändringarna beräknas påverka anslagen för frivilligverksamheten m.m. enligt följande varvid besparingen om 1,5 milj. kr. för tjänstledighet med B-avdrag inte ingår. Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde bör anslaget F 16 Frivilliga försvarsorganisationer m.m. skrivas upp med ca 12 milj. kr. Inom arbetsmarknads- och socialdepartementens verksamhetsområden bör anslagen B 5 Försvars- och beredskapsplanering resp. l 11 Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig m.m. skrivas upp med ca 2 resp. l milj. kr. Utöver dessa förändringar måste huvudsakligen inom försvarsdeverksamhetsområde partementets genomföras vissa justeringar och omfördelningar av medel från anslag för myndigheter till anslag för frivilligverksamhet.

sou 1985:35 Bilagor 171

l

Bilaga

Kommitténs sammansättning

Ledamöter Förordnad Emledigad fr.o.m. fr.0.m. Andersson, Axel riksdagsledamot, ordf. l983-03-02 Alftin, Stig riksdagsledamot l 982- l 2-22 Allmér. Göran 1983-04-08 Bergman, Holger 1982- IO-Ol avliden [985-06-01 Ekelund, Ulla l982- l O-Ol Frändås, Berit studierektor, f. d. ledamot av riksdagen l982-l0-0l 1982-03-02 Hägelmark, Eric riksdagsledamot 1982- l 0-0l n Körlol, Björn I982-lO-0l [983-04-08

Sakkunniga Andersson, Ann-Mari riksbilkårchef l982-l0-0l 1983-05-l l Antoni, Peter 1982- l0-0l major Engdahl, Carl-Wilhelm intendent l982- 10-01 Mörtberg, Cecilia förvaltningschef l 983-05- l I

Experter Rodin, Göran departementssekreterare l982- l O-Ol u Sandgren, Gösta 1982- l O-Ol n Strömberg, Peter l 982- l O-Ol Törnquist, Leif överstelöjtnant 1982- l 0-0 l

Sekreterare

Lindahl, Carl-Fredrik departementssekreterare l 982- l O-Ol

l sekretariatet har även ingått assistent Kerstin Welin-Berger.

Bilagor 173

sou i9ssz3å

Bilaga 2

Kommitténs direktiv

om förmåner m.m. vid frivillig Utredning

försvarsverksamhet

Departementschefen, statsrådet Gustafsson, anför.

Det nuvarande förmånssystemet

F.n. finns ett tjugotal frivilligorganisationer med olika försvarsfrämjande uppgifter. Till frivilligförsvaret hänförs i detta sammanhang även hemvärnet som organisatoriskt ingår i armén. Frivilligförsvaret kompletterar värnpliktsförsvaret. Frivilligverksamheten bedrivs enligt kungörelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet. Av bestämmelserna bl.a. att frivilligorganisationerna i framgår samråd med myndigheterna leder försvarsupplysnings- och rekryteringsverksamhet och sådan utbildning som inte anordnas av någon myndighet samt medverkar vid sådan utbildning av frivillig personal Vidare svarar för som leds av myndigheter. frivilligorganisationerna av personal som tecknar avtal för tillfällig registrering och placering inom totalförsvaret (B- personal). Personal som rekryteras tjänstgöring av de frivilliga försvarsorganisationerna, men tecknar avtal för tjänstgöinom totalförsvaret (A-personal), registreras i huvudsak ring i befattning av myndigheter. och utbildar för befattningar i Vissa frivilligorganisationer rekryterar krigsorganisationen. Andra vidareutbildar personal i sådana befattningar. En del organisationers verksamhet tar sikte på att öka den enskildes personliga färdighet att verka inom totalförsvaret. Vissa frivilligorganisationer bedriver även särskild ungdomsverksamhet. för verksamhet inom totalförsvaret indelas Den frivilliga utbildningen med hänsyn till utbildningens inriktning i grundutbildning, repetitions-

utbildning, befordringsutbildning, kompletteringsutbildning och ung-

domsutbildning. inom hemvärnet omfattar introduktionsutbildning, år- Utbildningen Hemvärnets kan lig utbildning och övrig utbildning. årliga utbildning anses som en form av repetitionsutbildning. kan också delas in i frivillig befälsv- Den frivilliga försvarsutbildningen för A- och B-personal samt utbildning för hemutbildning, utbildning

1 74 Bilagor

värnsmän. Vid denna indelning utgår man främst från vilka personalgrupper den omfattar och de villkor som har ställts upp för att delta. Nu gällande regler för förmåner till personal inom de frivilliga försvarsorganisationerna m.fl. går tillbaka på ett riksdagsbeslut år 1977 (prop. 1976/77:49) om förmåner åt frivilligpersonal m.fl. (FöU 8, rskr 153). Beslutet innebar, utom generella förbättringar av förmånerna, en vidareutveckling av förmånssystemet och ökad inriktning mot likformighet och administrativa förenklingar. Vid utbildning och tjänstgöring som frivillig inom totalförsvaret bestäms förmånerna enligt förordningen (FFS senast ändrad 1977:10, 1979:23) om förmåner till frivilligpersonal m.fl. För närvarande lämnas dagersättning med tjugo kronor. Vid repetitionsutbildning och vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning utgår även dagpremie med tjugo kronor. Frivilliga som inom värnpliktsutbildningens ram genomgått utbildning tillsammans med värnpliktiga erhåller ersättning enligt värn-

pliktsförmânsförordningen (1976:1008). Härvid kan dagpenning eller

dagersättning med familjebidrag enligt familjebidragslagen (1978:520) utgå. Frivilliga, som med godkända vitsord har genomgått viss skedeserhåller Vid utbildning, utbildningspremier. in- och utryckningsresor samt vid tjänstledighetsresor erhåller frivilliga fria biljetter eller i vissa fall ersättning för omkostnader för resan. Frivilliga åtnjuter under utbildning fri inkvartering och fri kost. Deltagare i frivilligorganisations ungdomsutbildning har fria resor samt fri kost och logi under utbildningen och vid resor. För hemvärnet gäller förordningen (FFS om förmåner för 1977:11) hemvärnets Förmânerna motsvarar i huvudsak personal. dem som utgår till personal inom de frivilliga försvarsorganisationerna. Viss frivillig personal kan i mån av behov och resurser fullgöra frivillig

tjänstgöring vid försvarsmakten enligt av regeringen 1978 utfärdad för-

ordning (FFS 1978:44). För statstjänstemän finns avtal (AST 19 § A 2 b och 26 § 2 mom) om avlöningsförhållanden vid tjänstledighet för frivillig utbildning. Frivilligorganisationernas funktionärer erhåller årliga arvoden enligt bestämmelser som utfärdas av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen gemensamt. Funktionärerna kan vara dels förtroendevalda, dels anställda. För planläggning, organisation och genomförande av utbildningen inom den frivilliga försvarsverksamheten anlitas instruktörer. Dessa kan vara ordinarie eller s.k. tillfälliga instruktörer. instruktör kan Tillfällig t.ex. vara någon som är utbildad inom frivilligorganisationerna. Förmånertill instruktörer regleras i förordningen (FFS 1977:24, senast ändrad 1982:27) om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning. Förmånerna kan utgå i form av b1.a. dag- och timarvoden eller ersättning för mistad avlöning.

Riksdagens behandling

1978 års försvarskommitté har i betänkandet (DsFö 1981:1) Säkerhetspolitiken och totalförsvaret behandlat b1.a. frivilligverksamheten inom

Bilagor 175

totalförsvaret samt avgett vissa förslag. Vid min anmälan om de frivilliga till prop. l98l/82zl02 om säkerhets- och förförsvarsorganisationerna samt totalförsvarets fortsatta utveckling anfördejag bl.a. svarspolitiken följande (bil. 2 s. 47). Jag delar kommitténs syn på betydelsen av frivillig personal och de försvarsorganisationernas verksamhet. Det frivilliga engagefrivilliga är enligt min mening ett uttryck för den starka förankring förmanget svarstanken har hos befolkningen. Jag delar försvarskommitténs uppatt förmånssystem, ledighetsregler samt möjligheterna för kvinfattning nor att erhålla och uppgifter bör ses över. Det torde få utbildning ankomma på regeringen att närmare fastställa formerna m.m. för en i detta sammanhang vidare att jag delade sådan översyn”. Jag uttalade försvarskommitténs uppfattning att det borde övervägas att i ökad utden frivilliga personalen inom de civila delarna av sträckning utnyttja totalförsvaret. l motion 2263, med anledning av propositionen, understryker motionären att nämnda översyn bör komma till stånd snarast. Hon framför också vissa synpunkter på vilka frågor som bör aktualiseras i utredningsarbetet. Bl.a. pekar hon på att statligt och kommunalt anställd personal har olika att utnyttja tjänstledighet för att delta i sådan möjligheter utbildning som behövs för att vinna eller behålla kompetens för frivillig i totalförsvaret. Hon framhåller de olägenheter som är förenbefattning ade med att olika ersättningar utgår till deltagare i samma utbildning beroende på vilken kungörelse som ytterst styr verksamheten (jfr FöU l976/77:8 s. 7). Hon understryker behovet av förenklingar i administrationen av frivilligpersonalens förmåner. Försvarsutskottet anförde som sin mening att det är viktigt att den av försvarskommittén utredningen om frivilligpersonalens förföreslagna måner m.m. kommer till stånd snarast, varvid det är angeläget att de frågor som har aktualiserats av motionären övervägs i detta utredningsarbete. Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening borde ge regeringen tillkänna, vad utskottet sålunda uttalade. Riksdagen beslutade (FöU 18, rskr 374) i enlighet med försvarsutskottets hemställan. Mot bakgrund av riksdagens behandling av denna fråga bör nu en utredning tillsättas. En sådan utredning kan kräva vissa övergripande överväganden och ställningstaganden. Jag föreslår därför att en parlamentarisk kommitté tillsätts för denna uppgift. Jag vill här ange några utgångspunkter för kommitténs arbete.

för en av frivilligförmåner m.m. Utgångspunkter översyn

Den frivilliga personalen utgör en omistlig del av vårt totalförsvar. Om de frivilliga åtagandena minskas skulle detta få allvarliga konsekvenser för vårt lands försvarskraft. lnte minst skulle vår insatsberedskap komma att försämras. Det är således angeläget att statsmakterna stödjer och uppmuntrar det frivilliga försvarsintresset. Ett viktigt stöd är de olika förmåner som utgår till den frivilliga Nuvarande förmånssystem fastställdes senast år 1977. Förpersonalen.

l 76 Bilagor

månssystemet regleras i olika bestämmelser. Bestämmelserna är i Vissa fall I olika ganska detaljerade. sammanhang har gjorts gällande att förmånssystemet innefattar gränsdragningar som bl.a. innebär inte rimliga olikheter ifråga om ersättningar vid samma slag av eller likartad tjänstgöring. Det har också uttalats att det är svårt att få en samlad bild av förmånernas inbördes sammanhang och avvägning. Det nuvarande regelsystemet innebär vidare, framhålls det, ett alltför omfattande och betungande administrativt arbete i förhållande till frivilligorganisationernas resurser härför. Den första utgångpunkten för kommitténs arbete bör vara att skapa ett förmånssystem som är enkelt och lätt att administrera men samtidigt uppfattas som rättvist av den som fullgör utbildningen eller tjänstgöringen. Möjligheterna att reglera frivilligverksamheten genom mer generella bestämmelser bör särskilt prövas. Likaså bör särskilt granskas om det är möjligt att omvandla olika förmånstyper till generella och ersättningar låta dessa utgå oberoende av tillhörighet till viss frivilligorganisation eller kategori av frivilligpersonal. För att föreliggande behov skall kunna tillgodoses så rättvist som möjligt bör strävan vara att lika ersättning skall utgå för likartad utbildning och tjänstgöring. Vid översynen bör också beaktas att förmånerna på ett enkelt sätt skall kunna fortlöpande

anpassas till ändrade utbildnings- och tjänstgöringsbetingelser.

Bestämmelserna om förmåner till instruktörer bör också ses över. Även härvidlag bör inriktningen vara att försöka minska nuvarande detaljeringsgrad till förmån för mer generella regler som är enkla och lätta att administrativt hantera. Kommittén bör också undersöka möjligheterna att i ökad omfattning anlita personal ur frivilligorganisationerna

för instruktörsuppgifter.

Statsbidrag betalas idag ut till frivilligorganisationerna flera genom olika myndigheter. Kommittén bör undersöka samordningsmöjligheterna härvidlag. De frivilliga organisationerna bör ges ökat ansvar för sin verksamhet. Kommittén bör därför pröva möjligheterna till delegering av beslutsbefogenheter och föreskrifter m.m. från myndigheterna till frivilligorganisationerna. l detta sammanhang bör kommittén bl.a. uttrycka sin mening om hur arvoden till funktionärer skall regleras. Möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att delta i frivillig utbildning och tjänstgöring samt att avtalsbinda sig för tjänstgöring i krig bör utredas. I denna del bör kommittén samråda med Jämställdhetskommittén. För statsanställda finns avtal om att lön med B-avdrag vid utgår tjänstledighet för frivillig utbildning, som fordras för att vinna eller behålla kompetens för befattning i totalförsvaret. Motsvarande förmåner finns inte för andra anställda. Kommittén bör överväga och lämna förslag till hur andra än statsanställda kan ges möjligheter att delta i frivilligförsvaret på motsvarande villkor. De frivilliga försvarsorganisationerna bedriver en omfattande ungdomsverksamhet. Även denna verksamhet bekostas till stor del av statsmedel. Intresset att få delta är stort, men de ekonomiska resurserna medger inte att det inom vissa verksamhetsområden och kurser är möj-

Bilagor l77

ligt att ta emot alla ungdomar som vill vara med. För att fler ungdomar skall kunna beredas plats bör det övervägas om det är rimligt att låta deltagarna själva bidraga till kostnaderna genom att ta ut en kursavgift. Kommittén bör i första hand överväga avgiftsbeläggning för längre kurser. lnom de civila delarna av totalförsvaret skall den avtalsbundna frivilligpersonalen vid krigsorganisering ersätta annan arbetskraft främst inom jordbruket, transportsektorn och sjukvården. lnom vissa sektorer av det civila totalförsvaret är det f.n. antingen stor brist på personal under beredskap och krig eller också finns det behov av ytterligare personell förstärkning av krigsorganisationen. Mot denna bakgrund finns det anledning att överväga en utvidgning av tjänstgöringsområdena för frivillig personal. Kommittén bör dels kartlägga bristområden, dels lämna förslag till nya tjänstgöringsområden för frivillig personal. Kommittén bör vid sitt arbete beakta vad riksdagen har anfört med anledning av prop. l98l/82:l02 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling och motionen 198l/82:2263 angående förmåner till frivillig personal. Kommittén bör utgå ifrån att de totala kostnaderna i stort sett skall rymmas inom nuvarande kostnadsram för frivilligverksamheten. Kommittén bör emellertid vara oförhindrad att föreslå åtgärder som förutsätter vissa ökade kostnader för frivilligverksamheten, men som innebär besparingar inom totalförsvaret i övrigt. Förslag till nya författningar eller ändringar i gällande författningar som överväganden ger anledning till bör också presenteras. Kommitténs arbete bör bedrivas så att det kan avslutas senast budgetåret 1983/84. Kommittén skall beakta direktiven den l3 mars l980 (dir. 1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag att utreda förmåner m.m. vid frivillig försvarsverksamhet att utse en av ledamöterna att vara ordförande att besluta om sakkunniga, experter och sekreterare samt annat arbetsbiträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns kommittéanslag.

I2- Ersättning av förmåner

Bilagor 179

Bilaga 3

över studiebesök

Förteckning

Datum Besöksobjekt

1983-06-16 Marinens lottaskola i Karlskrona 1983-06-21 Kurser för personal ur Svenska Blå Stjärnan på Plönningeskolan i Halland 1983-07-04-05 SKBR-skolan, Marma 1983-07-13 FBU:s kursgård på Fårö med FBU- och sjukvårdskurser 1983-07-14 Flyglottaskolan, Bunge 1983-07-15 Armélottaskolan, Visborgsslätt (P 18) 1983-07-22 FBU:s kursgård i Skälderviken med psykförsvarskurs 1983-08-01 FBU:s kursgård i Köpingsvik med kurser i luftbevakningstjänst 1983-09-11 Hemvärnsövning inom Bollnäs hemvärnskrets 1983-09-17 Hemvärnsövning inom Gävle hemvärnsområde 1983-09-24 Marin kustbevakningsenhet under KFÖ inom Ör1B 0 Barninternat inom Ör1B O 1983-10-05 Hemvärnets stridsskola (HvSS), Vällinge med kurs för kretshemvärnschefer och instruktörskurs 1983-10-06 Underhållskompani under KFÖ inom mi10 V 1983-10-13 Luftbevakningskompani under KFÖ inom mi10 NN 1983-02-27-28 FBU:s kursgård i Gräsmark med vinterkurser för ungdom 1984-02-27--29 FBU:s kursgård i Hemavan med vinterkurser för ungdom 1984-01-28-31 FBU:s kursgård i Transtrand med vinterkurser för ungdom 1984-06-26 Sjövärnsskolan på Märsgarn

sou 1935:35 Bilagor 181

Bilaga

-

Frivilligorganisationerna. Organisation

och verksamhet

l som och utbildar för

Organisationer rekryterar

i

befattningar krigsorganisationen

Riksförbundet Sveriges lottakârer (SLK) utbildar kvinnor för tjänstgöinom armén med hemvärnet, marinen och ring i krigsorganisationen Utbildningen sker inom fem huvudområden: expeditionsflygvapnet. och underhållstjånst, sambandstjänst, luftoch stabstjänst, förplägnadsbevakningstjänst och stridsledningstjänst fördelade på ca femton tjänstegrenar. Efter godkänd kurs krigsplaceras lottan t.ex som växeltelefonist, kock, kartmarkör eller biträdande luftvärnsledare. SLK anordnar för sina medlemmar och funktionärer interna kurser i föreningsteknik, ledarutbildning, försvarsupplysning m.m. 550 lottakårer med ca På regional nivå finns 24 lottaförbund. Omkring 325 underinstanser bedriver verksamhet på lokal nivå. Lottorna har även en självständig ungdomsorganisation, Sveriges unglottor. Denna är inte någon frivillig försvarsorganisation. bilkårers riksförbund (SKBR) rekryterar och utbil- Sveriges kvinnliga dar kvinnliga bilförare för krigsplacering inom armén, marinen, flygvapnet, civila transportväsendet eller civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation. Utbildningen är anpassad till respektive kategoris uppgifter i totalförsvaret. Sålunda utbildas bilkårister för placering inom försvarsmakten i huvudsak till förare av personbil, för placering inom civila transportväsendet till förare av tung lastbil med tungt släp eller buss och hälso- och sjukvårdens till för placering inom civila krigsorganisation förare av ambulans. SKBR anordnar funktionärsutbildning innefattande bl.a. förårligen eningsteknik, ledarutbildning, försvarsupplysning och förvaltningskunskap. Vid sidan av de rena totalförsvarsuppgifterna bedriver SKBR verksamhet för ökad trafiksäkerhet. Medlemmar i åldern 16-18 år ges utbildning speciellt avpassad för ungdomar som en förberedelse för en kommande uppgift inom frivillig försvarsorganisation. Riksförbundet består av 125 bilkårer som regionalt är samordnade i 26 distrikt.

182 Bilagor

SKBR är som specialförbund anslutet till CFB. Svenska blå stjärnan (SBS) rekryterar och utbildar huvudsakligen kvinnlig personal i djurvård och djursjukvård för uppgifter inom totalförsvarets civila del. Organisationen utbildar främst djurvårdare, som i krig skall ersätta den manliga personalen inom lantbruket. Krigsplacering sker inom jordbrukets blockorganisation. Grundutbildningen sker i form av tvåveckorskurser på lantbruksskolor och följs upp med en traktorkurs. För veterinärväsendet utbildas veterinär-och tekniska biträden, vilka i krig skall biträda veterinärer, resp. kunna utföra enklare analyser vid ett laboratorium. Organisationen har 25 förbund, vilkas verksamhetsområden i regel ansluter till länsindelningen. Inom förbunden organiseras kårer. Svenska blå stjärnan har även en självständig ungdomsorganisation, Svenska blå stjärnans riksungdomsförbund, med 90 ungdomsavdelningar. Denna är inte någon frivillig försvarsorganisation. Föreningen svenska röda korset (SRK) är en av Internationella rödakorskommittén erkänd nationell röda-korsförening. Föreningens upp- - såvitt gäller totalförsvaret gift är att i krig medverka i totalförsvarets sjukvård och verksamheten för civilbefolkningens skydd samt att i fred förbereda denna verksamhet. När det gäller försvarsmaktens krigsorganisation är uppgiften att tillhandahålla sjukvårdspersonal samt att ställa sjukvårdspersonal till förfogande för hemvärnet. För totalförsvaret rekryterar och utbildar SRK avtalsbunden personal för krigssjukhus (sjukhussamariter), för hemvärnets sjukvård (hemvärnssamariter) och för den civila krigssjukvården (civilsamariter). SRK medverkar i självskyddsutbildningen av allmänheten. Till SRK är knuten en särskild byrå för efterforskning - i krig av krigsfångar och civilinternerade och i fred av civilpersoner. SRK:s medlemmar tillhör lokala röda-korsorganisationer. Dessa utgörs av röda-korskretsar, röda-korskårer och ungdomens röda-korsföreningar. SRK har 24 förbund, ca l 830 lokala kårer och ca 330 ungdomsavdelningar. Ungdomens röda kors är inte någon frivillig försvarsorganisation. Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund (F MC K) är en organisation med i huvudsak ungdomar. FMCK:s medlemmar utbildas i motorcykelordonnanstjänst både för den militära och civila delen av totalförsvaret. FMCK främjar och upprätthåller intresset för trafiksäkerhet. Riksförbundet indelas i kårer. En kårs verksamhetsområde fastställs av riksstyrelsen och bör omfatta försvarsområde eller del därav. Antalet kårer är f.n. 23. FMCK är som specialförbund anslutet till CFB. Frivilliga auromobilkårernas riksförbund (FAK) omfattar ett antal självständigt verkande frivilliga automobilkårer. FAK har till uppgift att rekrytera och utbilda frivillig manlig personal, som inte genom pliktlagar är bunden till annan del av totalförsvaret, till fordonsförare samt vid samhällets krigsorganisering tillhandahålla sådan personal för den civila delen av totalförsvaret - företrädesvis det ekonomiska försvaret, att vid mobilisering tillfälligt utföra tjänster för försvarsmakten inom transportområdet samt att medverka i trafiksäkerhetsarbetet.

Bilagor 183

På lokal nivå bedrivs verksamheten i 24 kårer. Vidare finns en ungdomsavdelning. (FRO) har som främsta uppgift att re- Frivilliga radioorganisationen krytera och utbilda frivilliga män och kvinnor i sambandstjänst. Organisationen omfattar även Värnpliktig personal, som ges befordrings- och kompletteringsutbildning, samt ungdomar. efter grundutbildning, i sambandsbefatt- Avtalspersonalen placeras, inom såväl de militära som de civila delarna av totalförsvaret. ningar Största avnämaren är hemvärnets staber och förband. Andra för FRO-personal är som signalister i militära befattningar staber och i krigslänsstyrelser. FRO kan även ställa personal och materiel till samhällets förfogande när samband behövs, t.ex. vid skogsbrand och naturkatastrofer. bedrivs verksamheten i 26 kretsar. Verksamheten samord- Regionalt nas i sex distrikt på högre regional nivå. Lokalt finns 116 avdelningar. FRO är anslutet som specialförbund till CFB. Förändring avses ske år 1985 så att FRO kommer att ingå i FBU-rörelsen som självständigt, rikstäckande förbund, som bedriver frivillig försvarsutbildning. Frivilliga flygkåren (FFK) vidareutbildar flygförare för tjänstgöring främst inom civilförsvaret. Flygkårens centrala ledning under civilförhandhas av Kungl. Svenska aeroklubben (KSAK). lnom svarsstyrelsen varje län utövas ledningen närmast under länsstyrelsen av länsflygchef. Lokalt bedrivs verksamheten inom de till aeroklubben anslutna flygklubbarna. Svenska Brukshundklubben (SBK) har till uppgift att utbilda hundförare och hundar för totalförsvaret liksom för andra samhällsnyttiga ändamål. Förbundet skall också främja avel av sunda, mentalt och exteriört av brukshundsras. Utbildningsverksamheten omgoda hundar fattar, förutom kurser för hundförare, kurser för lärare, instruktörer, domare, tävlingsledare, studieledare m.m. liksom utbildning av hundar, bl.a. bevakningshundar. Förbundet bedriver dessutom en omfattande Fr.o.m. år l98l pågår försök med utbildning av tävlingsverksamhet. räddningshundar för civilförsvaret och fr.o.m. år 1983 bevakningshundar för flygvapnet. SBK-förbundet är verksamt som riksorganisation genom distrikt, lokalklubbar och rasklubbar. 1982 fanns 15 distrikt, 220 lokalklubbar och 11 rasklubbar. Förbundet är i egenskap av specialförbund anslutet till CFB samt anslutet som medlem till Svenska Kennelklubben.

2 Organisationer som vidareutbildar för befattningar

i

krigsorganisationen

Centralförbunderför bejZilsutbi/dning (C FB) är en frivillig försvarsorganisation som utgör en sammanslutning av frivilliga befälsutbildningsförförbund och föreningar med riksomfattande verkbund och -föreningar, samhet, ungdomsavdelningar och ekonomiska stödorganisationer. Till CFB hör också de kollektivt anslutna specialförbunden, som är självständiga riksorganisationer.

l 84 Bilagor

Frivilliga befälsutbildningen (FBU), som är kärnan i CFB, vänder sig till värnpliktigt befäl, meniga som vill bli befäl, hemvärnsbefäl och reservbefäl och erbjuder dels befordringskurser, dels kurser för att komplettera och förbättra den militära utbildningen. FBU bedriver vidare ungdomsutbildning. Huvuddelen av utbildningen sker i hemorten på kvällar och veckoslut. Central utbildning anordnas vinter och sommar på FBU:s olika kursgårdar. Anslutningen till kurserna av att främjas deltagarna har möjligheter att ta med sina familjemedlemmar till kursgårdarna. Det finns 370 FBU-föreningar och ungdomsavdelningar öppna för personal inom armén och kustartilleriet. I Stockholm, Karlskrona och Göteborg finns särskilda kustartilleriföreningar. är FBU-föreningarna sammanslutna till 30 FBU-förbund. Ett förbunds verksamhetsområde omfattar oftast ett län. Anslutet till FBU-rörelsen är också Sjövärnskårernas riksförbund, Flygvapenföreningarnas riksförbund, Försvarets personaltjänstförbund samt Totalförsvarets psykförsvarsförbund. På riksplanet verkar även Befälsföreningen Militärtolkar, Föreningen Fältpostbefäl och Totalförsvarets hälsovårdsförening. Sjövärnskârernas riksförbund (SVK RF). För att tillgodose flottans behov av frivillig bildades befälsutbildning i mars l974 Sjövärnsföreningarnas riksförbund (SVF RF). Då sjövärnskâren år 1981 upphörde omvandlades SVF RF från den l oktober 1981 till Sjövärnskårernas riksförbund (SVK RF) och övertog samtidigt ansvaret för den ungdomsverksamhet som tidigare hade bedrivits i sjövärnskårens regi. Den frivilliga befälsutbildningen anordnas centralt av chefen för marinen. Den regionala och lokala utbildningen anordnas av örlogsbaser, örlogsskolor och de lokala kårerna. Verksamheten är fortfarande under utbyggnad. Inom förbundet finns l6 kårer. Flygvapenföreningarnas riksförbund (FVRF) har till uppgift att på frivillig väg utbilda värnpliktigt befäl m.fl. som tillhör flygvapnet. Utbildningen omfattar luftbevakningstjänst och även viss bastjänstutbildning, exempelvis till transportbefäl. FVRF bedriver också ungdomsverksamhet. lnom förbundet finns 27 flygvapenföreningar.

Flygfältsingenjörsföreningarna (FIF) medverkar vid rekrytering och

utbildning av flygfältsingenjörer. Antalet föreningar är tre. Till frivilliga försvarsorganisationer hänförs även Svenska Värnpliktsofficersförbundet (SVOF) och de tre reservbefälsförbunden, dock endast i vad avser frivillig befälsutbildning. Förbunden, vilka är anslutna till CFB som specialförbund, är: Svenska Arméns och Flygvapnets Reservojyicersförbund (SA FR), Svenska Flottans Reservofficersförbund (SF RO) och K ustartilleriets Reservofjicersförbund (KARO F). Reservbefälsförbundens medlemmar kan delta i den frivilliga befälsutbildning som anordnas av FBU. De bedriver också viss egen utbildning för att öka medlemmarnas kunskaper i de egna krigsbefattningarna. SAFR har 26 lokala föreningar. SFRO har fyra och KAROF sex lokala föreningar medan SVOF:s lokala till l7. föreningar uppgår

Bilagor 185

3 som utbildar för att öka den

Organisationer enskildes personliga färdighet

Sveriges civilförsvarsförbund (SCF) är civilförsvarets frivilliga stödorganisation. Verksamheten är inriktad på frivillig utbildning i Självskydd åt allmänheten. Förbundet lämnar försvarsinformation och annan upplysoch det övriga civila försvaret. Förbundet anordning om civilförsvaret nar vidare sammankomster för personal som är inskriven i civilförsvaret. finns 24 länsförbund. Länsförbunden är sammanslutningar av Regionalt bl.a. civilförsvarsföreningar, vilkas verksamhetsområde i regel motsvarar civilförsvarsområde. Det finns ca 135 sådana föreningar. Frivilliga skytterörelsen, Svenska pistolskyrteförbundet och Svenska sporrskytteförbundet är sinsemellan självständiga frivilligorganisationer för frivilligt skytte. För att underlätta samarbetet har dock varje organisation en representant från övriga två organisationer i sin styrelse. Vidare finns ett gemensamt samarbetsorgan, skytteorganisationemas samarbetsdelegation. Frivilliga skytterörelsen representeras av Skyrteförbundens Överstyrel-

se (SkytteÖS). Rörelsen tävlar och utbildar med 6,5 m.m. gevär, kort-

hålls- och luftgevär. Den omfattar 27 skytteförbund och för närvarande ca l 570 skytteföreningar. Rörelsens självständiga ungdomsorganisation har ca l 000 ungdomssektioner. Ungdomsorganisationen är inte någon frivillig försvarsorganisation. Svenska pistolskytteförbundet (SPSF) är tävlingsorganisation för pistol, främst militära tjänstevapen. Förbundet är en riksorganisation för landets pistolskytteföreningar och andra sammanslutningar som bedriver pistolskytte. Regionalt är de ca 650 lokala föreningarna inom förbundet sammanslutna i pistolskyttekretsar. Svenska sporrskytteförbundet (SSF) har till uppgift att administrera och främja svenskt sportskytte. Utbildningen avser främst att träna upp särskilt goda skyttar för kvalificerade internationella tävlingar. Verksamheten omfattar både gevärs- och pistolskytte. Verksamheten är på det regionala planet organiserad i 23 distrikt, lokalt i ca 980 lokalavdelningar. Svenska fallskärmsförbunde! (SFF) har till uppgift att främja den svenska fallskärmssporten, dess utveckling och intressen. I enlighet härmed bedriver SFF grundläggande hopputbildning samt utbildning av instruktörer, hoppmästare och funktionärer. SFF representerar svensk fallskärmssport vid tävlingar och uppvisningar och är anslutet till Riksidrottsförbundet via Flygsportförbundet samt till Kungl. Svenska aeroklubben. Lokalt finns 2l fallskärmsklubbar. SFF är som specialförbund anslutet till CFB.

1985:35 Bilagor 137

sou

Bilaga 5

-

Allmänna hemvärnet och driftvärnet.

och verksamhet

Organisation

För allmänna hemvärners verksamhet indelas försvarsområde i hemvärnsområden. Hemvärnsområde omfattar del av kommun. Flera hemvärnsområden kan föras samman till en hemvärnskrets. Hemvärnskrets omfattar kommun eller del därav. Indelningen i hemvärnsomräden och hemvärnskretsar bestäms av militärbefälhavaren i samråd med rikshemvärnschefen. Chef för hemvärnskrets (kretshemvärnschef) leder närmast under chef för fo-regemente (motsv.) hemvärnet inom hemvärnskretsen. Kretshemvärnschefen skall leda hemvärnsförbandens strid. Han skall också kunna leda tillförda mobiliserade förband, samordna underrättelsetjänst, underhållstjänst m.m. över ytan, allt under de snabbt växlande lägen som förutses kånneteckna ett överraskande angrepp. På kretshemvärnschef ankommer det särskilt att medverka i utbildningsverksamheten och att i samråd med försvarsområdets förtroendenämnd verka för rekrytering och för samarbete med civila myndigheter och frivilliga försvarsor- Chef för hemvärnsområde (hemvärnschef) leder hemvärganisationer. net inom hemvärnsområdet. Hemvärnschefen åligger även att leda utbildningsverksamheten inom hemvärnsområdet och att i samråd med hemvärnsområdets förtroendenämnd verka för rekrytering och för samarbete med civila myndigheter och frivilliga försvarsorganisationer. Hemvärnspersonalen inom hemvärnsområdet lyder under hemvärnschef. Hemvärnspersonalen är med hänsyn till bostadsort, arbetsplats och tilldelad krigsuppgift sammanförd till grupper, vilka i sin tur organiseras i plutoner. lnom vissa hemvärnsområden med många hemvärnsmän kan de, då uppgiften så kräver, organiseras i kompanier. Drifrvärn är organiserat vid vissa statliga myndigheter eller företag, inom vissa kommuner och vid vissa enskilda företag med omfattande verksamhet. Driftvårn har till uppgift att skydda myndighets eller företags egna anläggningar och egen verksamhet och får inte utan medgivande av myndigheten eller företaget användas för andra uppgifter. Denna hårda bindning till företaget och till de civila arbetsuppgifterna sätter sin prägel på driftvärnets organisation och lydnadsförhållanden. Driftvärnets ledningsorganisation sammanfalleri regel helt med företagets (verkets) organisation i övrigt. De administrativa befälslinjerna inom företaget är också driftvärnets befälslinjer. Chef för driftvärn vid myndighet eller företag (driftvärnschef) utövar under rikshemvärnschefen ledningen av och uppsikten över myndighe-

l 88 SOU l985z35

Bilagor

tens eller företagets driftvärn. Driftvärnschefen har också att verka för utbildningen inom det egna driftvärnet. Chef för fo-regemente (motsv.) svarar i samråd med vederbörande chef inom driftvärnet för utbildning och utrustning av driftvärn inom försvarsområdet. Driftvärnets indelning bestäms av rikshemvärnschefen efter förslag av myndigheten eller företaget. Organisationen kan skifta med hänsyn till företagens varierande storlek och organisation. Hemvärnskungörelsen föreskriver härvidlag att för driftvärnets verksamhet kan indelning ske i driftvärnsdistrikt, driftvärnssektioner eller andra områden samt i lokala driftvärnsavdelningar. Driftvärnsdistrikt sammanfaller med myndighetens (företagets) distriktsindelning i övrigt. Distrikts- och sektionsledningens uppgifter är närmast av administrativ karaktär eftersom driftvärnsförbanden är bundna till den plats där hemvärnsmännen i driftvärnet har sin civila arbetsplats. lnom varje driftvärnsdistrikt förordnas en befälhavare för driftvärnsdistrikt. Denne är också ofta chef för det civila distriktet, t.ex. postdistrikt. Driftvärnen i förband -- driftvärnsorganiseras driftvärnsgrupper, - beroende driftvärnsmän vid plutoner, driftvärnskompanier på antalet företaget. Organiserandet i förband fastställs av chefen för armén efter förslag från rikshemvärnschefen och efter samråd med driftvärnschefen och försvarsområdesbefälhavaren. Driftvärnsförband leds av förbandschef (driftvärnskompanichef osv.). Förbandschef är underställd vederbörande chef inom driftvärnet men lyder i fråga om utbildning och utrustning under försvarsområdesbefälhavaren. Chef för driftvärnsförband lyder också under försvarsområdesbefälhavaren i fråga om samordning av stridsverksamhet under krig när särskilda förhållanden pákallar det. Chef inom driftvärnsområde skall, när det är möjligt, samråda med vederbörliga militära myndigheter i frågor om driftvärnsförbands insättande och beredskap.

SOUI985:35 Bilagor 1891

Bilaga 6

och

Exempel på grundrepetitionsutbildning enligt gällande

för avtalsbunden

ordning personal

Tabell l Exempel på grund- och repetitionsutbildning enligt gällande kursplaner (1984) för A-avtal inom försvarsmakten Utbildning SRK SLK SKBR Grundkurs 126 tim. 100- 132 tim. I20 timá” (Gk)

Befälskurs 1 126 lim. 100- 132 tim. ca 200 tim!” (Bk 1)

KFÖ (motsv.) KFÖ KFÖ 8-10 dagar 8-10 dagar

Befälskurs 2 I32 tim. ca 190 tim.” (Bk 2)

KFÖ KFÖ 8- 10 dagar

lnstnkurs, I32 tim. 102 tim. teori (lk T)

lnstnkurs, 126 tim. 196 lim. praktik (lk P)

w Högre Iedar- 120-200 tim. 180*-200 tim. kurs (Hlk) u Därav vinterutbildning 15 timmar. M Därav vinterutbildning 96 timmar. “1 Gäller för körlärarkurs.

0190 Bilagor

Tabell 2 Exempel på grund- och repetitionsutbildning enligt gällande kursplaner (1984) för A-avtal inom totalförsvarets civila delar

Utbildning Civila hälso- och Bilförare Djurvårdare Bilförare sjukvårdens krigs- SKBR SBS FAK organisation SKBR

Grundutbild- Utbildningen av- Grundutbildningen Grundutbildningen Grundutbildningen ning ser personal med av bilförare om- avser djurvård av bilförare är A-avtal för civi- fattar sammanlagt inom jordbruket uppdelad pâ två la krigssjukvär- sex veckor och är och omfattar: skeden enligt földen. Den omfattar uppdelad på tre jande: tre skeden enligt skeden enligt följande: följande: Gk l l5 tim. Gk ll5 tim. Gk 130 tim. Kurs nr l ll9 tim.” Fk sjv sommar 96 tim. Fk lzl 96 tim. Fk l 75 tim. Kurs nr 2 72-115 tims” Fk l:2 74 tim. Fk ll ej fast- Fk sjv vinter 45 tim. ställt

Repetitionsut- Repkurs omfattan- Reputbildning om- Repkurs i allmän Reputbildning omfatbildning de 60 tim./4 år. fattande 60 tim./ djurvård tande 20-45 tim-/4 år. 4år dels som fullgjord avbytartjänst minst Möjligheter till Möjligheter till l0 dgr under 4 år, utbildning till utbildning till dels som separat instruktör finns. instruktör och allmän försvarsutmilitär körlärare bildning 10 tim. ñnns Repkurs infaller efter Gk. l Utbildningen anpassas efter elevernas förkunskaper. övervägande delen av eleverna utbildas endast under 72 tim. (dvs kurs nr 2).

Tabell 3 Exempel på grund- och repetitionsutbildning enligt gällande kursplaner (1984) för B-avtal inom försvarsmakten och totalförsvarets civila delar

Utbildning Armén Marinen Flygvapnet Civila totalförsvaret SRK SLK SKBR SRK

A. Grundutbildning Gk 65 tim. 45 tim. 45 tim. Ca 40 tim. Ca 40 tim. 45 tim. enligt CörlB/ enligt flot- Bk 42 tim. 45 tim. CK bestämtiljchefs mande. bestäm- Kan även ge- mande nomföras vid kurs för personal med A-avtal som del av sådan kurs.

B. Repeti- I regel 40 tim. under Ca 40 tim. el- Ca 40 tim. 22 tim. untionsut- en 4-årsperiod. Genom- ler 6 dagar för der en 4-årsning förs främst som till- varje 4-årspe- period lämpningsövningar vid riod eget förband

“Vidareutbildning med bibehållande av B-avtal gäller endast för personal med B-avtal inom hemvärnet.

Bilagor l9l

sou |9s5:35

Bilaga 7

av

Sammanfattningar

försvarsgrenschefernas principiella syn på och mål för frivilligverksamheten

Chefen för armén framhåller bl.a. att den nuvarande totala volymen på

bör behållas även i fortsättningen. Särden frivilliga befälsutbildningen skild vikt skall fästas vid utbildning av plutonchefer som saknar formell kompetens och vid utbildning av avtalspersonal. Mål för de avtalsbindande organisationerna är att öka nyrekryteringen så att vakanserna bland avtalspersonalen blir i huvudsak täckta under perioden l985/94. Den avtalsbundna personalen skall hållas krigsduglig i första hand genom deltagande i eget krigsförbands repetitionsutbildning. Den frivilliga befälsutbildningen och utbildningen av avtalspersonal Stor vikt läggs vid utbildning av prioriteras före övrig frivilligutbildning. instruktörer ur friviIligorganisationernas led. marinen anser att frivilligverksamheten inom marinen allt- Chefenför och kommer att eftersträva att de marina myndigjämt skall prioriteras heternas bistånd till frivilligorganisationerna om möjligt ökas. CM prioriterar frivilligutbildning som ger effekt i krigsorganisationen. Detta innebär en satsning på i första hand frivillig kompletteringsutbildning för vissa värnpliktiga och utbildning av kvinnlig avtalspersonal. För den senare gruppen är målet att utbilda i sådan omfattning att nu rådande vakanser i möjligaste mån kan täckas under de närmaste åren. Genom att i lämplig omfattning omfördela resurser från ungdomsutbildning till prioriterad vuxenutbildning kan effekten i krigsorganisationen ökas. Rörande hemvärnets marina uppgifter framhåller CM bl.a. följande. ”För att kunna möta snabba förändringar i ett läge av internationell och för att punktvis förstärka (skärpa) överspänning (skymningsläge) vakning av havs- och skärgårdsområden i övrigt vid lösandet av marina beredskapsuppgifter är det angeläget att utöver fredsorganisationens ordinarie resurser kunna disponera frivillig personal med hög insatsberedskap. CM anser vidare det vara väsentligt att frivilligorganisationernas persom lärare och instruktörer, där sonal engageras i frivilligutbildningen så är möjligt. Även chefenförjlygvapner anser att frivillig försvarsverksamhet är så betydelsefull att den skall utgöra ett av de verksamhetsområden inom flygvapnet som prioriteras. Verksamheten inriktas mot sådan utbildning som ger kunskaper och Kursiverat här.

192 Bilagor

färdigheter för krigsplacering i en viss bestämd krigsbefattning. Uppfyll-

nad av vakanser i krigsorganisationen dels genom grundutbildning av nyrekryterad personal, dels genom vidareutbildning av redan grundutbildad är främsta kravet. Genom personal lokalrekrytering av frivilligpersonal ökas mobiliseringsberedskapen. CFV konstaterar också att förestående förändringar inom flygvapnets freds- och krigsorganisation medför ökat behov av insatser av frivillig personal.

sou l985:35 Bilagor 193

Bilaga 8

av vissa civila

sammanfattningar

totalförsvarsmyndigheters principiella syn och mål för frivilligverksamheten

på

framhåller att frivilligverksamheten inom civilför- Civilförsvarsstyrelsen svaret i framtiden kommer att få alltmer ökad betydelse. som i krig skall lösa viktiga för För Frivilliga Flygkåren, uppgifter såväl civilförsvaret som övrigt totalförsvar, räknas med att gällande inriktning och ambitionsnivå beträffande organisation och utbildningsverksamhet skall behållas. Utbildning av räddningshundar med förare för räddningshundgruppågår. Dessa gruppers uppgift är att markera per i krigsorganisationen innestängda och/eller skadade människor i rasmassor och terräng. skall samverka med undsättningsorganisationen och skall Grupperna även kunna kontrakteras för den fredstida räddningstjänsten inom resp. kommun. Den rikstäckande hemskyddsorganisationen, som enligt statsmakterkommer också att kräva ett nas beslut skall byggas upp under 1980-talet, av stor omfattning. Organisationen skall bestå av frivilligt engagemang dels ca 25 000 personer i s.k. hemskyddsgrupper, dels ca 80 000-100 000 s.k. hemskyddsombud. Förstnämnda grupp rekryteras med civilförsvarsplikt och kommer att utbildas och övas i fredstid. Hemskyddsombuden skall till viss del rekryteras på frivillig väg och utbildas i fredstid. Kadem skall fyllas på vid beredskap och i krig. Styrelsen anser att så hemskyddsombud som möjligt bör rekryteras i fredstid för att många hemskyddsgrupperna senast vid mobilisering skall kunna komma i gång med sina viktigaste arbetsuppgifter. Socialstyrelsen anger att den personal som utbildas genom frivilligorförsorg utgör ett mycket värdefullt tillskott till hälsoganisationernas och sjukvården i krig. Styrelsen konstaterar emellertid att hittillsvarande medelstilldelning inte har medgett grundutbildning och repetitionsutbildning av frivillig i sådan omfattning att det årliga utbildningsbehovet av civilsapersonal mariter, i blodförsörjningstjänst och ambulansförare kunnat personal uppnås. Statens jordbruksnämnd konstaterar att de frivilliga försvarsorganisationerna har kommit till genom medborgarnas initiativ och har en så bred förankring i samhället att de har karaktär av folkrörelser. Av största att de tillför totalförsvaret utbilvärde är enligt nämndens uppfattning dad personal för speciella uppgifter och skapar goda kontakter för aktiv medverkan i löpande försvarsupplysning m.m.

l3- Ersättning av förmåner

194 Bilagor SOU l985z35

Sammanfattningsvis anser JN att frivilligorganisationen Svenska Blå Stjärnan har en viktig och stor uppgift att fylla med rekrytering och utbildning av personal för frivilliga arbetsinsatser inom det ekonomiska försvarets livsmedelssektor. Lanrbruksstyrelsen och transportrådet anför att de delar den syn på frivilligverksamheten som har framförts av statens jordbruksnämnd resp. arbetsmarknadsstyrelsen. Svenska kommunförbundet konstaterar att frivilligverksamheten har varit en bidragande orsak till att vår säkerhetspolitik kunnat förankras i breda medborgargrupper. Förbundet anser att de frivilliga insatserna utgör en mycket viktig del av vårt totalförsvar. Förbundet erinrar om att frivilligförsvaret kompletterar främst värnpliktsförsvaret men skall tjäna totalförsvaret och omfatta försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivillig personal. Frivilligorganisationerna bedriver dessutom, framhåller förbundet, en omfattande ungdomsverksamhet av stor betydelse. Vissa delar i frivilligorganisationernas verksamhet har ett närliggande samband med den kommunala verksamheten. Sysselsättning av ungdom på fritiden är ett sådant exempel. - Förbundet vill i detta sammanhang särskilt betona värdet av den ungdoms- och idrottsverksamhet som är knuten till frivilligorganisationerna, t.ex. inom hemvärnet, skytterörelsen och Svenska blå stjärnan. Avslutningsvis framhåller förbundet uppfattningen att det är viktigt att frivilligförmånskommittén i sitt arbete särskilt uppmärksammar frågor som berör kvinnors möjligheter att aktivt delta i frivilligorganisationernas arbete.

Bilaga 9

De

frivilliga försvarsorganisationernas

normer för

utbetalning

av

funktionärsarvoden

l Centralförbundet för

befälsutbildning

CFB:s normer för utbetalning av funktionärsarvoden är följande. Till funktionärer inom FBU-förbund (motsv.) avsätts 5 000 kr. per förbund. Medlen är främst avsedda för förbundssekreterare och förbundskassör. Resp. förbundsstyrelse beslutar dock om fördelningen med hänsyn till hur verksamheten bedrivs inom styrelsen. Högst 2 500 kr. får utbetalas per funktionär. Till funktionärer inom FBU-förening (motsv.) avsätts ll00 kr. per förening. Förbundsstyrelse avgör medelsfördelningen mellan de olika föreningarna med hänsyn till aktiviteterna inom föreningarna. Föreningsstyrelse beslutar om fördelningen inom föreningen. Beloppet uppdelas regelmässigt på flera befattningshavare. Till funktionär (ungdomsledare) inom ungdomsavdelning avsätts 550 kr. per avdelning. Beloppet kan delas på flera befattningshavare.

2 Riksförbundet lottakårer

Sveriges

lnom SLK fördelas funktionärsarvoden enligt följande principer.

Överstyrelsen fastställer storleken på de belopp som skall fördelas.

Det högsta arvodesbeloppet är lika med det som i ”bisysslobrevet gäller för hemvärnschef, f.n. 2 780 kr. per år. Arvode - kassautgår till sex befattningshavare kårchef, sekreterare, förvaltare, informationslotta, mobiliseringslotta och gruppledare. Arvodets storlek är beroende av antalet medlemmar i kåren enligt följande:

Befattning Medlemsantal Grupper

0-99 100-399 400- Kärchef 450 kr. I l00 kr. 2 780 kr. Sekreterare 325 800 l 900 Kassaförvaltare 325 800 l 900 lnformationslotta 325 800 l 900 Mobiliseringslotta 325 800 l 900 Gruppledare 325 kr. Summa/lottakår/grupp l 750 4 300 l0 380 325

196 SOU l985:35

Bilagor

Om en person innehar flera av nyssnämnda befattningar erhålls arvode för dessa, tillsammans dock högst 2 780 kr. Om flera personer innehar samma befattning erhåller endast en person arvode. Motivet till detta är att funktionärsarvodet är ett bidrag till kårernas

verksamhet för att garantera några befattningshavare ett arvode. Övriga

funktionärer skall ersättas av kårens egna medel.

3 bilkårers riksförbund

Sveriges kvinnliga

SKBR:s centralstyrelse fördelar de medel som avsätts till funktionärsarvoden till kårer och distrikt. Härvid får varje kår ett grundbelopp vars storlek varierar från l 000 till l 500 kr. beroende av antalet medlemmar samt härutöver ett mindre belopp per avtalsbunden medlem. Distrikten får ett belopp på mellan 600 och 4 000 kr. beroende på antalet kårer inom distriktet. g Kårer och distrikt bestämmer själva över hur medlen för funktionärsarvoden skall fördelas.

4 Svenska blå stjärnan

SBS centralstyrelse fördelar medlen för funktionärsarvoden på sina förbund varvid varje förbund får ett grundbidrag om 900 kr. och ett mindre belopp per aktiv medlem. Förbunden bestämmer själva över hur medlen för funktionärsarvoden skall fördelas.

5 Svenska röda korset

SRK fördelar medlen för administrationsbidrag och funktionärsarvosumma Distrikten den som en gemensam på sina distrikt. avgör själva hur stor del av denna summa som skall användas till funktionärsarvoden.

6 riksförbund

Frivilliga motorcykelkårernas

FMCK:s riksstyrelse fördelar funktionärsarvoden enligt följande:

Befattning Medlemsantal O-99 100-399 400-

Bilagor 197

Som funktionär l-3 utses i första hand ordförande/kårchef, sekreterare och kassör vid lokal kår. Arvodessumman får fördelas på högst tre funktionärer per kår.

7 automobilkårernas riksförbund

Frivilliga

Rikskårsstyrelsen fördelar medlen för funktionärsarvoden på kårerna enligt antalet medlemmar i dessa. Stor kår får ca 6 000 och liten kår ca 4 000 kr. Medlen fördelas på funktionärer enligt kårstyrelsernas bestämmande.

sou 1935:35 Bilagor 199

Bilaga 10

Exempel på ungdomsorganisation inom

och

frivilligorganisation självständig

ungd0ms0rgan1sat10n

Centralförbundet för befälsutbildning Svenska röda korset

Riksstämma Riksstämma

FÖRBUND Vuxenorganisationen Ungdomens röda (URK)

Z \kors

SRK . .. Rlksmote FBU-före- F8U-före- H.. centralstyrelse ning ning URK centrala råd

u. av

FBU-före- EBU-förening Ing

U- Uavd av

Statens 1985

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Församlingar i samverkan. C. Livsmedelsforskning ll. Jo, Levasom äldre. S. Rättshjälp. Ju. Barn genom befruktning utanför kroppen m, m. Ju.

°°°°*.°$PF°N.“

Förköp av bostadsrätter, 8, . Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde. A. . Beredskapsarbete i AMS-regi. A. . Kulturarbetsförmedling. A. 10. Pamsättning av patent. Ju. 11. Ny räntelagJu. 12. Skolbarnsomsorgen. S. 13. Fornlämningar och exploatering. U. 14. Den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten. S. 15. Handel med alkoholdrycker. S. 16. Den svenska psalmboken. Texter och melodier. Volym 1. C, 17. Den svenska psalmboken. Historik, principer, motiveringar. Volym 2. C. 18. Den svenska psalmboken. Text och musikkommentarer. Volym 3. C. 19. Den svenska psalmboken. Ackompanjemang. Volym 4. C. 20. sammanhållen skatteförvaltning. Fi. 21. Ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna, S. 22. Förskola - skola, U. 23. Svensk säkerhetspolitik inför 90-talet. Fö. 24. Ordningslag m. m. Ju. 25. Kunskap för kemikaliekontroll. Jo. 26. JO-ämbetet. R. 27. Gripen anhållen häktad. Ju. 28. Aktivt folkstyre i kommuner och landsting. C. 29. Principer för ny kommunallag. C. 30. Skola för delaktighet. C. 31. Dagens äldre. S. 32. Hushållning för välfärd. Fi. 33. Några barn- och ungdomsfrågor 1982-1985. SB, 34. Gruppförsäkring. Fi. 35. Ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret. Fö.

l

Statens utredningar 1985 offentliga

Systematisk förteckning

Riksdagen JO-ämbetet. [26]

Statsrådsberedningen Några barn- och ungdomsfrågor 1982-1985. [33]

Justitiedepartementet Rättshjälp. [4] Barn genom befruktning utanför kroppen m. m. [5] Pantsättning av patent. [10] Ny räntelag. [11] Ordningslag m. m. [24] Gripen anhållen häktade [27]

Försvarsdepartementet Svensk säkerhetspolitik inför 90-talet. [23] Ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret, [35]

Socialdepartementet Leva som äldre. [3] Skolbarnsomsorgen. [12] Den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten. [14] Handel med alkoholdrycker. [15] Ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna. [21] Dagens äldre. [31]

Finansdepartementet sammanhållen skatteförvaltning. [20] Hushållning för välfärd. [32] Gruppförsäkring. [34]

Utbildningsdepartementet Fornlämningar och exploatering. [13] Förskola - skola. [22]

Jordbruksdepartementet Livsmedelsforskning ll. [2] Kunskap för kemikaliekontroll. [25]

Civildepartementet Församlingari samverkan. [1] Den svenska psalmboken. Texter och melodier, Volym 1. [16] Den svenska psalmboken. Historik, principer, motiveringar. Volym 2. [17] Den svenska psalmboken. Text och musikkommentarer. Volym 3. [18] Den svenska psalmboken, Ackompanjemang. Volym 4. [19] Aktivt folkstyre i kommuner och landsting. [28] Principer för en ny kommunallag, [29] Skola för delaktighet, [30]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde. [7] Beredskapsarbete i AMS-regi. [8] Kulturarbetsförmedling. [9]

Bostadsdepartementet Förköp av bostadsrätter. [6]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen.

. _ _ _

Liber

2555555555555 Allmänna

Förlaget