Frivilligförsvarets förmåner betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

t?

FR|V||.lIG

ÖRSVAR

ETS

FÖRMÃNER

Betänkande av

förförmâner mfl

Utredningen rörande systemet åtvärnplilctiga (UF

fo

x]

S

U

[U]

x] oo

Statens offentliga utredningar 1975:73 Försvarsdepartementet

Frivilligförsvarets

förmåner

Betälikande av Utredningen rörande systemet

för förmåner åt värnpliktiga m fl (UFV) Stockholm 1975

Omslag Åke Lomander ISBN 91-38-02423-3 Göteborgs Of fsettryckeri AB Stockholm 1975

Till statsrådet och

chefen för

försvarsdepartementet

Genom beslut den 16 oktober 1970 bemyndigade Kungl. Majzt chefen för försvarsdepartementet, dåvarande statsrådet Sven Andersson, att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att företa utredning rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m fl. Med stöd av bemyndigandet tillkallades den 12 november 1970 riksdagsledamoten Sven Mellqvist såsom sakkunnig. Den sakkunnige har med sina medarbetare arbetat under den förkortade benämningen UFV. Med hänsyn till att utredningsuppdraget berör skilda verksamhetsområden har UFV ansett det lämpligt att lägga fram sina förslag i olika betänkanden. UFV har sålunda tidigare överlämnat två delbetänkanden, dels Värnpliktsförmåner (SOU 1972:68 och 1972:69), som redovisar principförslag rörande förmåner åt värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga samt inskrivningsskyldiga, dels ock Civilförsvarsförmâner (SOU 1973:40), i vilket betänkande förslag till nytt förmånssystem för de civilförsvarspliktiga redovisas. UFV får härmed överlämna sitt tredje och sista delbetänkande, benämnt Frivilligfärsvarets förmåner. I detta betänkande framläggs förslag rörande förmåner åt hemvärnspersonal och annan frivillig personal under utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. För frågorna om frivilligförsvarets förmåner har till utredningsmannens förfogande stått följande av departementschefen förordnade experter, nämligen avdelningsdirektören i försvarsdepartementet Ivan Hultan, majoren vid hemvärnsstaben Thord Hårleman, generalsekreteraren i riksförbundet Sveriges lottakårer Gunilla Norström, byrådirektören vid försvarets civilförvaltning Carl Reuterswärd, intendenten vid centralförbundet för befälsutbildning överstelöjtnanten Per-Gunnar Thorstensson, majoren vid försvarsstaben Leif Törnquist och avdelningsdirektören vid försvarets civilförvaltning Sten Virdesten. Sekreterare i utredningen har varit nyssnämnde Virdesten samt biträdande sekreterare förste byråinspektören Mats Ershammar och departementssekreteraren i försvarsdepartementet Johan Högberg. Stockholm i augusti 1975

Sven Mellqvist

/S. Virdesten Mats Ershammar

Innehåü

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kapitel l Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 1.1 Direktiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 1.2 Utredningsarbetets bedrivande och allmänna förutsättningar . 28

Kapitel 2 Frivilligfärsvarets verksamhet, och personal - 31 organisation 2.1 Allmänt 31 2.2 Verksamhet och organisation 33 2.2.1 Organisationer som rekryterar och utbildar för befattningar i krigsorganisationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 2.2.2 Organisationer som vidareutbildar för befattningar ikrigsorganisationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 2.2.3 Organisationer som utbildar för att öka den enskildes personliga färdighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 2.2.4 Hemvärnet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 2.2.5 Sjövärnskåren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 2.3 Samordning och samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 2.3.1 Myndigheternas uppgifter m. m. . . . . . . . . . . . . . . . 39 2.3.2 samarbetsorgan för frivilligverksamheten . . . . . . . . . 41 2.4 Frivilligförsvarets personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 2.4.1 FBU-personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 2.4.2 A- och B-personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 2.4.3 l-lemvärnspersonal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 2.4.4 Krigsfrivillig personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 2.4.5 Funktionärer och instruktörer . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Kapitel 3 Frivilligförsvarets utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 3.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 3.1.1 Utbildningsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 3.1.2 Utbildningskategorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 3.2 Grundutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 3.3 Repetitionsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 3.3.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 3.3.2 Repetitionsutbildning för A- och B-personal . . . . . . . 51 3.4 Befordringsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Kompletteringsutbildning 3.5.1 Kompletteringsutbildning för A- och B-personal 3.5.2 Kompletteringsutbildning inom den frivilliga befälsutbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.3 Kompletteringsutbildning för hemvärnsmän . . . . . . . 3.6 Frivillig tjänstgöring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.6.2 Gällande bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Utbildning för hemvärnsmän 3.8 Ungdomsutbildning 3.8.1 Manlig ungdomsutbildning 3.8.2 Kvinnlig ungdomsutbildning

Kapitel4 Nuvarande förmåner vid frivillig utbildning och tjänst- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 göring 4.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 4.2 Grunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 4.3 Dagsersättning och premier 66 4.3.1 Grundutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 4.3.2 67 Repetitionsutbildning 4.3.3 Befordringsutbildning 68 4.3.4 Kompletteringsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 4.3.5 Frivillig tjänstgöringikrigsbefattning . . . . . . . . . . . . 68 4.3.6 Utbildning för hemvärnsmän . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4.4 Familjebidrag 70 4.5 Naturaförmåner och ersättningar för dessa 71 4.5.1 Reseförmåner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 4.5.2 Fri mat och inkvartering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 4.6 Förmåner vid sjukdom och skada 72 4.7 Avtal och rekommendationer om bibehållen lön 72 4.8 Förmånernas nuvarande kostnader 73 4.8.1 Dagsersättning och premier . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 4.8.2 Övriga förmåner 77\

- Kapitel 5 Den frivilliga försvarsverksamhetens utveckling grunder för UFV överväganden och förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 5.1 Behov av och tillgång på frivillig personal 79 5.2 Frivilligverksamhetens . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 utveckling 5.2.1 Frivilligutbildningen 1969-1974 . . . . . . . . . . . . . . 80 5.2.2 Frivilligverksamhetens framtida inriktning m m . . . . . 82

Kapitel 6 Alternativa former för tillämpning av nytt varnpliktsförmånssystem på frivillig personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 6.1 Värnpliktsförmånernas framtida utformning . . . . . . . . . . . 85 6.1.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 6.1.2 Arbetsgruppens förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 6.1.3 Propositionen och riksdagsbeslutet . . . . . . . . . . . . . 88 6.2 UFV överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.1 Dagsersättning som inkluderar premie . . . . . . . . . . . 89 6.2.2 Schablonersättning och premie . . . . . . . . . . . . . . . . 90 6.2.3 Ersättning för inkomstbortfall . . . . . . . . . . . . . . . . 91 6.2.3.1 Sjukpenningmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 6.2.3.2 Modifierad sjukpenningmodell och inkomstbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 6.3 Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

Kapitel 7 UFV förslag angående förmåner vid frivillig utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 7.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 7.2 Förmånssystemets principkonstruktion . . . . . . . . . . . . . . 96 7.3 Dagsersättning och premier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 7.3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 99 7.3.2 Grundutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 7.3.3 Repetitionsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 7.3.3.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 7.3.3.2 Krigsförbandsövning . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 7.3.3.3 Annan repetitionsutbildning . . . . . . . . . . . . 103 7.3.4 Befordringsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 7.3.4.1 Allmänna principer . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 7.3.4.2 Beräkning av dagsersättning . . . . . . . . . . . . 105 7.3.4.3 Beräkning av premier m m . . . . . . . . . . . . . 106 7.3.4.4 Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 7.3.5 Kompletteringsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 7.3.6 Frivillig tjänstgöring i krigsbefattning . . . . . . . . . . . lll 7.3.6.1 Tjänstgöringsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . lll 7.3.6.2 Förslag rörande ersättning vid frivillig tjänstgöring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 7.3.7 Utbildning för hemvärnsmän . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 7.3.7.1 Årlig utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 7.3.7.2 Special- och befälsutbildning . . . . . . . . . . . 118 7.3.8 Övrig totalförsvarsutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 7.4 Dagpenningnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 7.5 Familjebidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 7.6 Naturaförmåner och ersättningar för dessa . . . . . . . . . . . . 123 7.6.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 7.6.2 Ersättning för förplägnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 7.6.3 Beklädnadsersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 7.7 Reseförmåner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Kapitel 8 UFVförslag rörande förmåner vid viss tjänstgöring m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 8.1 Tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig . . . . . . . . . 129 8.2 Medverkan i efterspanings- och bevakningstjänst samt musiktjänstgöring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 8.3 Tjänstgöring för personal inom försvarets fältarbetsorgan . . 133 8.3.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 133 Flygfältsingenjörer

8.3.2 Motorreparationsledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 8.3.3 Personal inom byggnads- och reparationsberedskapen . 136 8.4 Rekommendationer angående avtal om avlöning m m . . . . . 138

1 Kapitel 9 Ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl . . . . . 141 9.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

l

Återblick 9.2 Nuvarande ordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 l. 9.2.1 Allmänna principer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 9.2.2 Gällande ersättningsbestämmelser . . . . . . . . . . . . . . 144 9.2.3 Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 l 9.3 Frågans behandling vid 1974 års riksdag . . . . . . . . . . . . . . 147 9.4 UFV förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 1 9.4.1 Frivilligorganisationerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 l l 9.4.2 Hemvärnet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 l 1 Kapitel 10 Kostnadsförändringar och prioriteringar . . . . . . . . . . 155 10.1 Förmåner vid utbildning och frivillig tjänstgöring i krigsbefattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 10.2 Ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl . . . . . . . . 157 10.3 Prioriteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157

Bilagor I Bilaga 3:1 Grund- och repetitionsutbildning för A- och B-personal enligt gällande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 J kursplaner av frivillig

l

Bilaga 3:2 Omfattning försvarsutbildning utbildningsåret 1973/74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Bilaga 6:1 Sammanställning av synpunkter och förslag från frivilligorganisationer och myndigheter om förmåner till frivillig personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Bilaga 7:1 Förslag till förordning om förmåner till frivillig personal samt kommentarer till förslaget . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Bilaga 7:2 Förslag till ändring av bestämmelser om frivillig tjänstl göring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 I I Bilaga 7:3 Tabell över UFVförslag angående förmåner till frivillig l I personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 l l Bilaga 7:4 Beräkning av dagpenning och premie för befordrings- 1

utbildning med utgångspunkt i nytt ersättningssystem l

vid värnpliktstjänstgöring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Bilaga 8:1 Förslag till förordning om ändring i 19 § hemvärnskun- i görelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Bilaga 9:1 Sammanställning av vissa uppgifter från frivilligorganisationerna för budgetåret 1973/74 . . . . . . . . . . . 203

Förkortningar

AFU Allmän försvarsutbildning AMU Allmän militär utbildning AMS Arbetsmarknadsstyrelsen BK Befälskurs BrevS Brevskolan BU Befordringsutbildning CB Civilbefälhavare CFB Centralförbundet för befälsutbildning Cfs Civilförsvarsstyrelsen FAK Frivilliga automotbilkårernas riksförbund FBU Frivillig befälsutbildning FFK Frivilliga flygkåren Fj Fanjunkare Fk Fänrik FL Flottan FMCK Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund FOS Frivilligorganisationernas samarbetskommitté FRO Frivilliga radioorganisationen FV Flygvapnet Fu Furir FVRF Flygvapenföreningarnas riksförbund FÖ Fackövning GK Grundkurs GKU Grundläggande krigsförbandsutbildning GU Grundutbildning Hlk Högre ledarkurs Hvk Hemvärnskungörelsen Ik lnstruktörskurs Ik P lnstruktörskurs, praktik KA Kustartilleriet KadS Kadettskola KAROF Kustartilleriets reservofficersförbund Kbr Kungl. brev KFÖ Krigsförbandsövning Kn Kapten KU Kompletteringsutbildning Kvm Kvartermästare Lk Ledarkurs Lt Löjtnant PBS Plutonsbefälsskola MB Militärbefälhavare RepK Repetitionskurs ROK Reservoffieerskurs

Förkortningar

ROU Reservofficersutbildning RU Repetitionsutbildning SAFR Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund SBK Svenska brukshundklubben SBS Svenska blå stjärnan SCF Sveriges civilförsvarsförbund SFF Svenska fallskärmsförbundet SFRO Svenska Flottans reservofficersförbund SFS Svensk författningssamling

SFÖ Särskild l

fackövning l SKBR Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund l l

SkytteÖS Skytteförbundens överstyrelse l

l SLK Riksförbundet Sveriges lottakårer SOU Statens offentliga utredningar SRK Svenska röda korset, försvarsavd. SSF Svenska sportskytteförbundet SU Specialutbildning SVF RF Sjövärnsföreningarnas riksförbund SVK Sjövärnskåren SVOF Svenska värnpliktsofficersförbundet SvPistSfb Svenska pistolskytteförbundet SÖ Särskild övning TFG Tjänstemeddelanden för försvarsmakten TKG Tjänstemeddelanden för krigsmakten TLA Tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret UFV Utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. URK Ungdomens röda kors VK 66 1966 års värnpliktskommitté Ãs Ämbetsskrivelse ÖB Överbefälhavaren ÖEF Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Öfu Överfurir

1 1 l l l 1 l l l

l

l

l

ll

Sammanfattning

Inledning UFV avger i detta sitt tredje och sista delbetänkande förslag rörande förmåner dels åt frivillig personal, inbegripet hemvärnspersonal, under utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning inom totalförsvaret, dels ock åt funktionärer i frivilliga försvarsorganisationer samt befäl inom hemvärnet. UFV kommer att i särskild ordning lämna förslag om ersättning till instruktörer inom bl a frivillig försvarsutbildning. l de fyra första kapitlen av betänkandet redovisar UFV bl a nuläge beträffande frivilligförsvarets verksamhet, organisation och personal, utbildningssystem samt förmåner vid utbildning och tjänstgöring. Analyser har gjorts av behov av och tillgång på frivillig personal i nuläge och enligt tillgängliga prognoser, av frivilligverksamhetens utveckling under den senaste femårs-perioden samt av myndigheternas bedömningar rörande frivilligverksamhetens framtida inriktning. Detta material redovisas i kapitel S. UFV överväganden och förslag rörande förmåner till frivilligpersonalen redovisas i kapitel 6-9 samt beräknade kostnadsförändringar med anledning av förslagen i kapitel 10. En sammanfattning av förslagen i dessa kapitel lämnas i det följande.

UFV om förmåner under

förslag utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning (kap 6-7)

Allmänt År 1970 genomfördes ett flertal förbättringar av frivilligpersonalens ekonomiska villkor. Dessa innebar bla höjning av dagsersättningen, tillskapandet av ett nytt premiesystem och nya värnpliktssociala förmåner till frivilliga. Utvecklingen sedan 1970 visar att det nu behövs kompletterande förmånsförbättringar. Penningvärdesförändringen sedan nämnda år, vissa brister i gällande förmånsbestämmelser från rättvise- och administrativ synpunkt samt rekryteringsbehovet på vissa områden talar härför. De successiva förbättringarna av de värnpliktigas ekonomiska villkor gör det vidare följdriktigt att ekonomiska insatser görs för frivilligpersonalen. Från frivilligorganisationer och myndigheter har också framförts krav på sådana förbättringar.

12 Sammanfattning

[Vörmánssystemets principkonstruktion De frivilligas nuvarande förmåner är till stor del utformade efter modell av gällande system för ersättningar till värnpliktiga. Utifrån en analys av nuvarande frivilligförmåner samt ett antal alternativa ersättningsmodeller, som i olika omfattning och former anknyter till principerna i det av 1975 års riksdag (prop 1975:37) beslutade nya ersättningssystemet för viimpliktiga, har UFV övervägt hur behovet av förmånsförbättringar bäst kan tillgodoses. Av principiella skäl och med hänsyn till kostnaderna föreslår UFV att detta sker genom en vidareutveckling av nuvarande system. En sådan vidareutveckling bör enligt UFV innebära att ersättningen till den enskilde vid utbildning och tjänstgöring bedöms efter om deltagandet avser egen utbildning eller i första hand föranleds av myndigheternas behov av personal för ledning av Övningar rn m. Vid utbildning bör ersättningen i princip beräknas efter vad värnpliktiga erhåller under värnpliktstjänstgöring. Är fråga om frivillig tjänstgöring för att primärt tillgodose myndigheternas personalbehov, bör marknadsmässig lön tilllämpas. När den frivillige går in idet obligatoriska utbildningssystemet, bör förmånerna också följa det obligatoriska systemet. Naturaförmåner skall utgå liksom nu. Förändringar av förmånssystemet bör enligt UFV inriktas på att åstadkomma ökad likformighet och förenklingar som medger administrativa besparingar. Utredningen konstaterar att det i nuvarande system finns obefogade skillnader i förmånshänseende, bl a mellan hemvärnsmän och övrig frivillig personal. Principiellt anser UFV att personal som deltar i samma utbildning eller fullgör samma tjänstgöring bör ha samma ekonomiska förmåner oberoende av vilken kategori frivilligpersonal vederbörande tillhör. Förmånerna inom totalförsvarets civila del bör exempelvis överensstämma med försvarsmaktens även om rekryteringsläget inte är detsamma. Emellertid har UFV funnit att en vidareutveckling av nuvarande system bör innefatta både generella och selektiva åtgärder. De generella insatserna föreslås avse höjd dagsersättning samt vissa justeringar av reseoch naturaförmånerna. De selektiva åtgärderna bör ges olika inriktning för olika utbildningskategorier. Beträffande den frivilliga befälsutbildningen är det särskilt angeläget att öka deltagandet i befordringsutbildning på plutons» och kompanichefsnivå. I fråga om hemvärnet är det i stället angeläget att koncentrera de selektiva åtgärderna på ovan åsyftade förenklingar. Beträffande A- och B-personalen är det framför allt ersättningsförhållandena under frivillig tjänstgöring i krigsbefattning som behöver rättas till. En aspekt på avvägningen mellan generella och selektiva åtgärder är i vad mån förbättringar av kontantersättningarna i första hand bör läggas på höjning av dagsersättningen eller på premiehöjningar. Utredningen prioriterar höjning av dagsersättningen men föreslår även betydande förbättring av utbildningspremierna, särskilt premierna för viss befordringsutbildning. En fråga av principiell betydelse är avvägningen mellan fasta och

Sammanfatming

rörliga ersättningsformer. UFV föreslår att förmånerna till kursdeltagare i princip skall vara fasta medan arvoden och andra ersättningar till funktionärer däremot i princip bör vara rörliga. Mot bakgrund av att ett relativt stort antal A- och B-personal avregistrerats under de senaste åren har UFV övervägt om någon ersättningsform borde tillskapas för att minska avgångarna. Ersättningen skulle kunna falla ut som premie för förlängning av avtalet, vilket sker vart fjärde år. Med hänsyn till bla kostnaderna samt möjligheten att genom andra åtgärder minska personalomsättningen avger utredningen dock inte något förslag om sådan ”avtalspremie”. UFV föreslår att kontantersättningssystemet skall bestå av dagpenning (motsv nuv traktamente), premier per kurs (utbildningspremie) eller per dag (dagpremie), familjebidrag samt i vissa fall ersättning efter sjukpenningmodellen och marknadsmässig lön enligt den principkonstruktion som framgår av följande tablå.

Lltbildning/tjänstgöring Dag- Dag- Utbild- Värn- Lön Familjepenning premie nings- plikts- enligt bidrag premie för- avtal (behovsmåner prövat)

Grundutbildning (GU) X X X Reperitionsutbildning (RU) Krigsförbandsövning (KFÖ) X” Annan RU (Betr årlig utbildn vid Hv, se nedan) X X X Befordriizgszitbildning (BU) (BU/Tjg-skede, se Friv tjg vid vpl RU nedan)

BU vid vpl GU xb x

BU i allmänhet X X X Kompletteringsutbildning (KU) X X Frivillig tjänstgöring i krigsbefattm3 .. .. Tjg vid vpl RU (KFO/SO) X Övrig, högst 8 dgr i följd X X X Övrig, mer än 8 dgr i följd X Utbildning vid hemvärnet Årlig utb (ÅU) Allm hv X X Årlig utb (ÅU) Driftv X Special- o befalsutb Allm hv X X X Special- o befälsutb Driftv X X Ungdomsutbildning Endast naturaförmåner a Ersättning efter sjukpenningmodellen plus befattningspenning. b Penningbidrag enligt den s k trappstcgsmodellen. För fánrikskurs även premie.

Inom ramen för ersättningsformerna enligt tablån bör, framhåller UFV, i möjligaste mån elimineras sådana villkor som innebär att rätt till vissa förmåner faller bort efter visst antal fullgjorda dagar eller timmar av utbildning eller tjänstgöring.

14 Sammanfattning

Med undantag för ersättning efter sjukpenningmodellen samt marknadsmässig lön och familjebidrag i form av näringsbidrag bör nuvarande regler om skattefrihet bibehållas.

Grundutbildning Utredningen föreslår att deltagare i grundutbildning erhåller -- förutom - med varierande dagpenning utbildningspremier belopp. Dagpenningen föreslås utgå med samma belopp som vid all övrig utbildning. Som skälig kompensation för penningvärdeförändringen sedan 1970 föreslås att utbildningspremien räknas upp med i runt tal 30% för huvuddelen av kurserna enligt följande tabell.

Plutonsbefälskurs (praktikskede av instruktörskurs l 200 l 200 Kompanibefälskurs (högre ledarkurs) l 000 l 200

Repetitionsutbildning En av grundprinciperna i UFV förslag är att när den frivillige under utbildning eller tjänstgöring går in i det obligatoriska utbildningssystemet så skall förmånerna också följa det obligatoriska systemet. UFV föreslår därför att all frivillig personal som deltar i krigsfärbandsövningar och motsvarande övningar skall erhålla ersättning efter modell av sjukförsäkringssystemet samt i förekommande fall befattningspenning i likhet med värnpliktiga enligt beslut av 1975 års vârriksdag. Vad gäller annan repetitionsutbildning än krigsförbandsövningar och motsvarande föreslår UFV att nuvarande system bibehålls med hänsyn till bl a de former denna utbildning bedrivs i. Vid sidan av dagpenning skall således utgå dagpremie samt iförekommande fall familjebidrag. Genom den relativt kraftiga uppräkningen av dagpenningen, som UFV föreslår, är det mindre angeläget att också höja dagpremien. En uppräkning av dagpremien är också mycket kostnadskrävande. UFV föreslår därför att gällande premiebelopp om 20 kr bibehålls. UFV föreslår som norm för kommande justeringar av dagpremien att beloppets storlek prövas av överbefâlhavaren i särskild ordning med hänsyn främst till förändringar av garantinivån i den sjukpenningliknande ersättningen.

å Befordringsutbildning

i

Befordringsutbildningen har samma syfte som motsvarande utbildning inom det obligatoriska systemet och ger samma kompetens som denna.

Sammanfartning 15

Ersättningsförhållandena för värnpliktiga i det obligatoriska systemet bör därför enligt UFV vara styrande för förmånerna vid frivillig befordringsutbildning. En sådan parallellitet är en förutsättning för att inte ett konkurrensförhållande skall uppstå mellan den frivilliga och den ordinarie utbildningsvägen. Följande allmänna principer föreslås tillämpas beträffande premierna för befordringsutbildning. 0 Nuvarande system med dagpenning och fasta premier för slutförd kurs bibehålls i huvudsak. O Med hänsyn till utbildningsbehovet prioriteras i premiehänseende rekryteringen till befordringsutbildning inom troppchefs- och plutonschefsnivåerna och till kompanichefsnivån. O Premiebeloppen beräknas på sådant sätt att en nivåmässig balans i fråga om den sammanlagda kontantersättningen föreligger vid jämförelse mellan det ordinarie utbildningssystemet och FBU-systemet. 0 Premiesystemet anpassas till det av 1975 års vårriksdag beslutade nya ersättningssystemet för värnpliktiga rn fl. 0 l de fall ett skede av befordringskurs samordnas med det ordinarie utbildningssystemet skall även förmånerna vara desamma. FBU-personalen skall under denna del av utbildningen erhålla samma ersättning, som de värnpliktiga erhåller, med vilka FBU-personalen utbildas.

I det följande redovisas UFV förslag till nivåbestämning av främst premierna för var och en av de olika befordringskurserna. Vidare anges vissa premiebelopp, vilka med hänsyn till pågående av omläggning ersättningssystemet för värnpliktiga, i huvudsak bör betraktas som preliminära eller som exempel på premiebelopp. UFV föreslår att premierna för furirskurs och överfurirskurs höjs med ca 100 kr. Premien för furirskurs föreslås således höjas från 140 kr till 250 kr och premien för Överfurirskurs från 275 kr till 400 kr. Beträffande sergeantkurs, som fn berättigar till premie med 550 kr, föreslås att för deltagare i sergeantkurs inom armén och marinen skall kontantersättningen utgöra penningbidrag - fast och rörlig del - enligt det nya system som skall gälla för värnpliktiga under grundutbildning. Dagpenning eller premie såsom frivillig skall därvid ej utgå. För deltagare i sergeantkurs inom föreslås flygvapnet utgå, förutom dagpenning, en utbildningspremie som beräknas så att den w uttryckt i - motsvarar skillnaden dagsbelopp mellan penningbidraget för värnpliktiga under plutonsbefälsskola och dagpenningen. Som exempel anges ett premiebelopp om 600 kr. Fan/unkarkurs utgör en påbyggnadsutbildning till plutonsbefälsskola och bör därför UFV uppfattning enligt berättiga till en högre ersättning än vad värnpliktiga i det obligatoriska systemet erhåller under plutonsbefälsskola. Med hänsyn till det stora utbildningsbehovet och förhållandena för dem som efter genomförd fanjunkarkurs fortsätter till fänrikskurs föreslår UFV att premien för fanjunkarkurs beräknas efter ungefär samma dagsbelopp som skall utgå i penningbidrag till värnpliktiga i det ordinarie systemet under kadettskola enligt det nya ersättningssystemet.

16 Sammanfattning

Som exempel anger UFV ett premiebelopp om l 200 kr. Gällande premie är 750 kr. Med tillämpning av nytt ersättningssystem för värnpliktiga föreslår UFV att följande riktlinjer skall gälla i fråga om ersättning för fänrikskurs. För kadettskoleskede av fänrikskursföreslås den frivillige erhålla penningbidrag w fast och rörlig del w samt premie helt enligt de grunder som avses gälla i det ordinarie utbildningssystemet. Dagpenning såsom frivillig utgår då inte. Under övrig del av fänrikskurs föreslås kontantersättningen utgöra endast dagpenning. I fråga om Iöjtnants- och kaptenskurserna, vilka enligt nuvarande ordning berättigar till premie med l 200 kr respektive 2 400 kr, föreslår UFV att premierna nivåbestämmes efter den dagsersättning som avses gälla under reservofficerskurs (ROK l) enligt det ordinarie systemet. Med utgångspunkt från angiven norm anger UFV som exempel för löjtnantskurs en premie om l 500 kr och för kaptenskurs en premie om 3 700 kr. UFV föreslår att premien för den planerade nya reservofficersutbildningen av plutonsbefäl inom FBU nivåbestäms efter ersättningen under kadettskola enligt det ordinarie systemet. UFV anger ett premiebelopp om 2 000 kr för utbildning om fyra veckor och 2 600 kr för utbildning om sex veckor. En sammanfattning över redovisade premiebelopp enligt UFV förslag framgår av tabellen 7:2 på sid 109 i betänkandet.

Komplette ringsutbildning UFV anser inte att det fn finns behov av en generell premie för kompletteringsutbildning. Beträffande centrala kompletteringskurser om ca två veckor vore det enligt UFV uppfattning önskvärt med en premie, men på grund av avgränsningssvårigheter avger UFV inget förslag om sådan premie. UFV förslag innebär i fråga om kompletteringsutbildning endast en uppräkning av dagsersättningen.

Frivillig tjänstgöring i krigsbefattning UFV har funnit att en förändring av ersättningarna vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning är mycket angelägen. Denna bör enligt UFV inriktas på i första hand följande åtgärder. Mer skälig ersättning bör erhållas vid frivillig tjänstgöring som A- och utöver det i avtalet antalet i l B-personal fullgör angivna dagar för repeti-. ä tionsutbildning. l . 1 Ersättningsvillkoren bör anpassas efter verksamhetens art och eliminei ra de gränsdragningsproblem som f n finns. l 4 Vidare bör en anpassning ske till nytt ersättningssystem för värnpliktiga inom försvarsmakten. I syfte att nå ovan angivna effekter föreslår UFV att förekommande former av frivillig tjänstgöring i krigsbefattning i ersättningshänseende delas upp enligt följande.

Sammanfattning

l. Frivillig tjänstgöring vid krigsförbandsövning (KFÖ). 2. Frivillig tjänstgöring i form av punktinsatser. 3. Frivillig tjänstgöring under viss längre tid (fredsproduktion).

UFV föreslår beträffande tjänstgöring vid KFÖ att all däri (motsv) deltagande frivillig personal erhåller den sjukpenningliknande ersättning och den som befattningspenning avses utgå till värnpliktiga under repetitionsutbildning enligt värnpliktslagen. Förslaget i denna del medger att endast ett ersättningssystem kommer att finnas för dem som deltari KFÖ, oavsett om deltagandet avser repetitionsutbildning eller frivillig tjänstgöring och oavsett kategoritillhörighet. Annan frivillig tjänstgöring än KFÖ (motsv) är i allmänhet aktuell endast för A- och B-personal. UFV framhåller att eftersom tjänstgöringen främst föranleds av myndighetens borde personalbehov i princip marknadsmässig lön utgå. Den helt övervägande delen av denna icke avtalsenliga tjänstgöring pågår endast 3-4 dagar per år varför skattepliktiga ersättningar mm inte synes vara rationellt. av kortare Tjänstgöring varaktighet kan också sägas ha ett mera markant inslag av egen utbildning. Mot bakgrund härav föreslår UFV att vid här avsedd tjänstgöring skall utgå ersättning som vid avtalsenlig repetitionsutbildning, dvs dagpenning och dagpremie, naturaförmåner och i förekommande fall familjebidrag. Nu anförda praktiska motiv kan dock inte för åberopas frivillig tjänstgöring som pågår längre tid. Sådan längre tjänstgöring förekommer i huvudsak endast för den sk servicetjänst som SLK-personal gör vid kursgårdar mm och som i regel pågår två till tre veckor i följd. Utbildningsmomentet är här också mindre framträdande. UFV föreslår därför att för angiven tjänstgöring skall marknadsutgå skattepliktig mässig lön enligt avtal. Gränsen mellan punktinsatser och tjänstgöring under längre tid föreslås i författningen sättas vid åtta dagar.

Utbildning för hemvärnsmän

Enligt gällande bestämmelser erhåller hemvärnsman i allmänna hemvärnet vid årlig utbildning förutom traktamente - en premie om 50 kr respektive för befäl 85 kr under förutsättning att hemvärnsmannen fullgör ZO-timmars respektive 34-timmars utbildning under året. Ersättningssystemet vid årlig utbildning kräver ett, i förhållande till sitt belopp eller till kostnaderna, stort och oproportionerligt registreringsuppföljningsarbete, vilket medför ett betydande merarbete för hemvärnsbefäl och myndigheter. Enligt UFV uppfattning är inte nuvarande villkor, att 20 respektive 34 timmars skall ha fullgjorts utbildning för rätt till premie, nödvändigt för att behålla intresset hos hemvärnsmännen att genomgå föreskriven årlig utbildning. UFV föreslår därför att hemvärnsman i allmänna hemvärnet vid årlig utbildning alltid erhåller premie med 20 kr/dag - dagpremie under förutsättning att utbildningen omfattar minst sex timmar i följd. Med det av UFV föreslagna kommer hemvärnsdagpenningbeloppet 2

i sou 1975:73 18 Sammanfattning

männen sålunda att erhålla 40 kr för varje heldagsövning/utbildning. UFV föreslår således endast en utvidgning av premierätten och inte någon innebär för höjning av beloppet. Förslaget enhetliga ersättningsvillkor hemvärnsmän sa mt A- och B-personal under repetitionsutbildning. Hemvärnsmän i driftvärnet genomgår i regel årlig utbildning på arbetstid och bibehåller därvid sina avlöningsförmåner i anställningen. UFV föreslår såvitt under arbetstid ingen ändring av gäller utbildning förmånerna till sistnämnda personal. I den mån hemvärnsmän i driftvärnet fullgör årlig utbildning på fritid bör samma förmåner hemvärnsmän i allmänna hemvärnet utgå som dvs både dagpenning och dagpremie. F n utgår i sistnämnda fall erhåller, inte premie. Beträffande och inom hemvärnet föreslår special- befälsutbildning UFV att nuvarande premie på 300 kr för 40-timmars kurs (respektive 600 kr för 80-timmars kurs) delas upp på två belopp. Ett lägre belopp på 200 kr föreslås utgå till deltagare i specialkurser och ett högre belopp på 400 kr föreslås utgå till deltagare i befälskurser på 40 timmar. För om 80 timmar av befälskurser bör premien utgöra 800 kr. Reduceringen för deltagare motiveras av angelägenheten att premien i specialkurser minska i premiehänseende mellan hemvärnsmännen och spännvidden hemvärnets Föreslagen uppräkning av premien för befäls- B-personal. kurser motsvarar ca 30 %.

Ungdomsutbildning

för totalförsvaret föreslår UFV att I fråga om ungdomsutbildning skall vara berättigade till naturaförmåner och kontant ersättdeltagarna tex vid in- och utryckningsresa, i samma omfattning som ning härför, deltagare i vuxenutbildning.

Dagpenningnivâ är 10 kr vid grundutbildning och 12 kr vid Nu gällande truktamente j i annan utbildning. Det skall ersätta den enskilde för dennes frivillig nödvändiga mer-utgifter i samband med tjänstgöringen och utbildningen. Med hänsyn till att dessa merkostnader i princip är oberoende av om den deltar eller annan frivillig utbildning föreslår frivillige i grundutbildning UFV att ett enhetligt belopp för dagsersättningen - benämnd dagpenning - för all frivillig utbildning införs. sedan 1970, då beloppet senast reglerades, har emel- Prisutvecklingen lertid delvis urholkat värdet av ersättningen. UFV anser det därför att justeras upp minst så mycket att 1970 års angeläget beloppet realvärde återställs. Därutöver föreslår UFV en standardförbättring på ca 20 %. Beräknat efter prisläge våren 1975 föreslås ett sålunda uppräknat dagpenningbelopp utgöra 20 kr. I syfte att tillförsäkra frivilligpersonalen en viss anpassning av dagsersättningens storlek till förändringar i penningvärdet föreslår utredningen att dagpenningens belopp fortsättningsvis fastställs utgöra två gånger det

Sammanfattning 19

lägsta penningbidrag som utgår enligt värnpliktsavlöningskungörelsen till värnpliktig under grundutbildning. UFV föreslår att rätten till dagpenning utvidgas så att den utgår även vid av myndighet anordnad utbildning till funktionär (motsv) inom frivillig försvarsorganisation eller hemvärnet. UFV anser att kravet på två dagars sammanhängande utbildning för rätt till dagpenning i princip bör bibehållas. Dock föreslås den justeringen att årlig utbildning enligt 16 § hemvärnskungörelsen generellt skall vara dagpenningberättigande under förutsättning att utbildningen/övningen pågår minst sex timmar i följd. UFV föreslår att, även i de fall repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring inte utan betydande olägenheter kan fullgöras som heldagsövning och därför av vederbörande bedrivas som myndighet medges halvdagsövningar, dagpenning och dagpremie skall utgå med hälften av det för hel dag gällande beloppet. Enligt nuvarande bestämmelser utgår kontant endast premie med lO kr. Vidare föreslås att nuvarande krav på att här avsedd utbildning och tjänstgöring skall fördelas på två på varandra följande för att dygn kontantersâttning skall utgå ersätts med föreskrift att fördelningen får ske på lämpligt sätt. Förslaget till ändring isistnämnda avseende berör både dagpenning och dagpremie.

Familfebidrag Av UFV förslag till under i KFÖ i form dagersättning deltagande av repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring i krigsbefattning följer att de nuvarande familjebidragen kan slopas under ifrågavarande utbildning och tjänstgöring. Beträffande övrig utbildning och tjänstgöring föreslås ett generellt villkor om minst fem dagars utbildning i en följd för rätt till familjebidrag.

Naturaförmâner och ersättningar för dessa l frågan om ersättning för förplägnad föreslår UFV att frivilligpersonalen vid in- och utryckningsresa som omfattar mer än sex timmars restid erhåller färdkostersättning med 25 kr. Rätten till för beklädnadsersättning A- och B-personal vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning föreslås tas bort. Hemvärnsmän föreslås erhålla rätt till fri sjukvård enligt samma villkor som fn gäller för annan frivillig personal.

Reseförmâner UFV föreslår av reseförmånerna ändring i huvudsakligen tre avseenden, nämligen O höjning av resekostnadsersättningen vid användande av egen bil (bilersättning),

20 Sammanfattning

0 rätt att använda flyg vid in- och utryckningsresa ivissa fall samt 0 fri resa för särskilda ändamål.

Beträffande bilersättning föreslår utredningen att det belopp som i bilersättningsavtalet anges för en årlig körlängd av 7001-15 000 km för frivillig personal och att en automatisk anknytning sker till tillämpas förändringar i bilersättningsavtalet. i frivillig försvarsutbildning föreslås få i huvudsak samma rätt Deltagare som värnpliktiga att utnyttja flyg vid fri resa. UFV föreslår vidare dels att frivillig i samband med tjänstledighet i vissa särskilda fall kan erhålla fri resa och dels att frivillig vid nödvändig tjänsteresa, t ex deltagande i riksstämma, erhåller fri resa och traktamente enligt allmänna resereglementet.

UFV förslag rörande förmåner vid viss tjänstgöring (kap 8)

?jänstgöring under beredskapstillstánd och krig

UFV uttalar att det ur rekryterings- och beredskapssynpunkt är angeläget att det redan i fredstid finns riktlinjer för hur frivilligpersonalen skall ersättas vid tjänstgöring under beredskap och krig. Med hänsyn till de förhållanden under vilka frivilliga kommer att verka under beredskap och krig bör dessa i likhet med vad som förutsätts gälla för värnpliktiga enligt UFV uppfattning anknytas till sjukpenningersättsker inom försvarsmakten. åtskillnad ningen om tjänstgöringen Någon bör härvid inte göras mellan A- och B-personal inom försvarsmakten, respektive hemvärnsmän inom allmänna hemvärnet. Ersättkrigsfrivilliga för A- och B-personal inom totalförsvarets civila del ningsförhållandena bör däremot anknytas till vad som enligt allmän författning, reglemente eller avtal gäller för annan personal vid arbete av motsvarande slag. Hemvårnsmän inom driftvärnet bör vid tjänstgöring under beredskap och krig bibehålla sina anställningsförmåner.

Medverkan i efterspanings- och bevakningstjänst samt musiktjänstgöring

Med hänsyn till angelägenheten av att erhålla enhetliga ersättningsprin- UFV att hemvärnspersonal och i förekommande fall annan ciper föreslår som medverkar i efterspanings- och bevakningstjänst blir frivilligpersonal till - utöver -berättigad dagpenning föreslagen dagpremie på 20 kr. Samma förmån föreslås utgå vid musiktjänstgöring för frivillig. UFV lämnar vissa förslag och synpunkter rörande ersättningsförhållaninom försvarets olika som den för personal fältarbetsorgan. Förslagen, endast innebär begränsade justeringar i ersättningshänseende berör flygfältsingenjörer, motorreparationsledare samt personal inom byggnadsoch reparationsberedskapen.

Sammanfattning 21

Författningsförslag (Bil 7:1)

UFV avger förslag till ny förordning, som innebär att förmåner till all frivillig personal, inbegripet hemvärnsmän, under utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning regleras i en och samma författning i stället för som nu i tre olika.

Ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl m fl (kap 9)

Frivilligarganisationernas funktionärer I begreppet funktionär innefattar UFV dels förtroendevalda och dels löneanställda funktionärer. Den gemensamma uppgiften är att svara för ledning av frivilligverksamheten inom den egna organisationen. UFV har konstaterat att fördelningen av statsmedel till frivilligorganisationerna under senare år präglats av en naturlig prioritering av utbildningen framför ledning av verksamheten. Med hänsyn till utbildningens expansion och ändrade förutsättningar för funktionärsverksamheten har emellertid utvecklingen nu nått en vändpunkt, där större uppmärksamhet och väsentligt ökade ekonomiska resurser måste tilldelas ledningsverksamheten. UFV framhåller att det numera ofta är förenat med betydande svårigheter att rekrytera lämpliga personer för uppdrag som förtroendevald funktionär mot en ringa eller ingen ersättning. Det finns anledning understryka att tillgång på funktionärer är en absolut förutsättning för utbildningen och att funktionärsverksamheten inte på samma sätt som hittills kan bedrivas mer eller mindre gratis. Ökat ekonomiskt stöd till denna verksamhet är den mest angelägna åtgärden för frivilligförsvaret. Därvid bör organisationernas prägel av frivilliga och ideellt arbetande organ bibehållas. Samtidigt bör förutsättningar skapas för en mer effektiv och planmässig ledningsverksamhet. Möjligheterna att rekrytera aktiva och skickliga medlemmar som engagerar sig i ledningsarbetet och fastare knyts till detta bör förbättras. När det gäller konstruktionen av statsbidraget visar erfarenheterna att nuvarande regler med maximerade arvodesbelopp till vissa förtroendevalda funktionärer och anslagsuppdelningen på administration respektive funktionärsarvoden i allt för hög grad begränsar organisationernas möjligheter till val av medel för att nå uppställda mål. Målen fastställs av bidragsgivande myndigheter, vilka också mäter resultaten. Det väsentliga ur statsmakternas synpunkt såsom utgivare av statsmedel bör vara att organisationen fullgör av myndigheten tilldelade uppdrag och redovisar dessa. På vilket sätt uppdragen genomförs bör vara organisationens sak att avgöra. UFV anser det vara av väsentlig betydelse att organisationerna ges reella möjligheter att själva finna lämpliga former för sin verksamhet. Förutsättningarna för mer koncentrerade och rationella lösningar blir då större. UFV erinrar om att tex idrottsrörelsen i mycket hög grad har frihet att disponera sina statsbidrag. Erfarenheterna

22 Sammanfattning

därifrån är goda. Det bör då vara möjligt att tillämpa motsvarande principer för frivilligorganisationerna i enlighet med försvarets planeringsoch ekonomisystem. UFV föreslår således att organisationerna i princip får fritt disponera statsmedlen för ledningsverksamhet inom ramen för de allmänna mål och uppdrag som myndigheterna anger. Som konsekvens av UFV förslag om friare disposition av ifrågavarande statsmedel föreslår UFV att den nuvarande uppdelningen av statsanslaget på administration respektive funktionärsarvoden slopas samt att nuvarande regler om maximerade arvodesbelopp och arvodesberättigade personer upphävs. Om sålunda en organisation finner det angeläget att ta ianspråk medel, som enligt gällande bestämmelser avses för arvoden till förtroendevalda funktionärer, för att i stället tillfälligt anställa en person, skall inte budgetföreskrifter utgöra hinder däremot. Vad gäller de rättvisesom kan aktualiseras vid tillämpning av föreslagen princip vill aspekter UFV endast framhålla att organisationerna är uppbyggda på demokratiskt valda självstyrelseorgan där medlemmarna har möjligheter att via sina ombud söka åstadkomma önskvärda förändringar. Vid behandlingen av funktionärsarvodesfrågan har aktualiserats ett 3 flertal frågor om fördelningen av statsmedlen på denna verksamhet. Frågorna har avsett vilka funktionärer på central eller regional respektive lokal nivå som bör prioriteras i ersättningshänseende, hur orgnisationerna 1 bör samordna sina resurser etc. Med hänsyn till att organisationerna föreslås få fritt disponera medlen har UFV inte funnit det meningsfullt eller riktigt att ange detaljerade riktlinjer i dessa frågor. Organisationernas bedömningar i dessa frågor kan variera från tid till annan beroende på rekryteringsläge m m. De organisatoriska förhållandena kan också skifta relativt snabbt. UFV lämnar inte heller preciserade beräkningar om medelsbehov. Sådana beräkningar bör göras när ställning tas till principerna för funktionärsarvodena enligt UFV förslag samt vid den årliga budgetbehandlingen. Med det underlag som stått till UFV förfogande finner utredningen att det år helt nödvändigt med en väsentlig medelsförstärkning om verksamheten skall kunna fortgå i den omfattning och i de former som statsmakterna avsett. UFV häller inte för osannolikt att det -v ökade medelsbehovet för ledningsverksamhet uttryckt i ett genomsnittligt riktvärde med utgångspunkt från de former verksamheten bedrevs i under budgetåret 1974/75 - kan komma att överstiga 50 % eller för fjärde huvudtiteln ca 1,75 mkr. UFV föreslår även att de organisationer, som har kostnader för funktionärsverksamhet, men som enligt gällande bestämmelser eller praxis inte erhåller statsbidrag för detta ändamål, i princip bör vara berättigade till dylikt bidrag under förutsättning att de uppfyller bestämmelserna i kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet. Enligt UFV uppfattning bör vidare statsbidraget beräknas så att kostnadsersättningar kan utges till förtroendevald person, som deltar i organisationens riksstämmor och liknande självstyrelseorgan. När det gäller myndigheternas normer för medelstilldelning bör dessa bestämmas med hänsyn till de betydande variationer organisationerna uppvisar med avseende på förutsättningar för verksamhetens bedrivande,

Sammanfattning 23

verksamhetens omfattning, organisatorisk struktur m m. Som exempel anses att organisationer som i stor utsträckning bedriver utbildning i egen regi kan behöva särskilda resurser härför. Organisationer som med avseende på kursdeltagare och funktionärer saknar delvis givna rekryteringsbaser kan för rekryteringsverksamhet behöva större ekonomiskt stöd än som annars skulle erfordras. Andra faktorer som bör ligga till grund för beräkningen av statsbidragens storlek för ledningsverksamhet är bl a antalet lokala och regionala enheter och uppbyggnaden av dessa, utbildningens omfattning, omfattningen av avtalstecknandet samt registreringen och krigsplaceringen av personal, omfattningen av upplysnings- och i z rekryteringsverksamheten samt antal och sammansättning av funktionärerna. å Med utgångspunkt i angivna förhållanden bör statsbidraget utgöras dels å av ett grundstöd som ett uttryck för det allmänna värde statsmakterna tlllmäter organisationen som sådan och dess verksamhet samt dels av ett å vars storlek bör bestämmas av ovannämnda faktorer. å tilläggsstöd, Övergången till större frihet för organisationerna att fördela tilldelade

i

resurser måste kombineras med åtgärder som ger statsmakterna möjlighet i z att bedöma i vad mån de ökade insatserna av allmänna medel ger avsedd

i effekt.

UFV menar att denna uppföljning bör ske genom en enhetlig och rationell planering och redovisning. Det är angeläget att organisationerna ger myndigheterna allsidigt underlag för ställningstagande till organisationernas behov. Detta bör ske i samband med den årliga budgetbehandlingen och genom organisationsbeskrivningar, verksamhetsrapporteringar samt kostnadsredovisning enligt principerna för försvarets planerings- och ekonomisystem. UFV har funnit att det inom frivilligorganisationerna finns intresse för att skapa ändamålsenligare verksamhetsformer genom att exempelvis samordna administrativa rutinuppgifter för att därigenom få ökade resurser för ledningsverksamhet. UFV understryker sin positiva inställning till sådana angelägna åtgärder och föreslår att möjligheter skall föreligga till särskilda bidrag för att genomföra rationaliseringsåtgärder, som organisationerna kan finna nödvändiga.

Hemvärnets befäl m fl

Med hänsyn till hemvärnets organisation och hemvärnsbefälets ställning inom denna anser UFV det inte vara lämpligt att lösa frågan om ersättning till dessa på samma sätt som för frivilligorganisationernas funktionärer. UFV föreslår att nuvarande principer för hemvärnsbefälets årsarvoden bibehålls och att arvodesbeloppen höjs. Årsarvodet för kretshemvärnschef föreslås höjas från l 140 kr till 2000 kr. Nuvarande årsarvoden för hemvärnschefer w l 320 kr respektive 900 kr beroende på hemvärnsområdets storlek - föreslås ändrade på så sätt att arvode utgår med högst 2 300 kr enligt rikshemvärnschefens bestämmande. Övriga kategorier hemvärnsbefäl samt ungdomsledare föreslås få arvodet höjt från 360 kr till 500 kr/år. Vidare föreslås att kretshemvärnschefernas ställföreträdare och adju-

24 Sammanfattning

tanter samt musikledare blir arvodesberättigade och att arvodet för dessa nytillkomna kategorier utgår med 500 kr/år.

Kostnadsförändringar och prioriteringar (kap 10)

Förmåner vid utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning UFV förslag beträffande förmåner vid utbildning och frivillig tjänstgöring i krigsbefattning beräknas medföra en sammanlagd kostnadsökning på ca 6,1 mkr eller ca 35 % med utgångspunkt i förhållandena utbildningsåret 1973/74. Ökningen fördelar sig på utbildningsområden och förmånsslag enligt följande två tabeller.

Utbildn område Ökning mkr Förmånsslag Ökning mkr

GU 0,71 Dagpenning 2,98 RU 0,73 Sjukers vid KFÖ (brutto) * 1,10 BU, KU 0,79 lriv tjänstg 0,50 Dagpremie 1,12 i N Hv-mäns utb Utbildn premie 0,40 allm hv 3,25 Penningbidrag, driftv 0,03 servicearvode minus 0,5 3 Ungdomsutb 0,10 Marknadslön” 0,50 Reseers 0,44 j Färdkosters 0_,l_0_ Summa 6,11 Summa 6,11 a För tjänstgöring över åtta dagar i följd.

Ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl Beträffande uppräkningen av medelstilldelningen för funktionärsverksamheten och för administrationen inom frivilligorganisationerna har UFV förutsatt att betydande kostnadsökningar blir följden men har inte ansett sig kunna bestämma storleken närmare. Om anslaget till ledningsverksamhet skulle räknas upp med tex 50% i förhållande till läget budgetåret 1974/75 blir kostnadsökningen ca 1,75 mkr. De föreslagna höjda årsarvodena för hemvärnets befäl och förslaget om utökning av kretsen arvodesberättigade sådana kostnadsberäknar UFV till omkring 1,6 mkr för år.

Prioriteringar Med hänsyn till att huvuddelen av den beräknade kostnadsökningen föri vart fall förmåner vid utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning tas i anspråk för att återställa förmånernas realvärde till 1970 års penningvärde är den enligt UFV bedömning inte mer omfattande än att förbättringarna bör kunna genomföras i ett sammanhang. UFV lämnar ändå förslag till angelägenhetsgradering av förbättringarna för den händelse det av

Sammanfattning 25

ekonomiska skäl inte skulle vara möjligt att genomföra hela förslaget samtidigt. Vissa av de föreslagna beräknas inte förbättringarna kräva några påtagliga kostnadsökningar. Detta gäller de värnpliktssociala förmånerna utom höjningen av bilersättningen. Vad gäller de resurskrävande reformerna prioriterar UFV dessa enligt följande, varvid 1 anger högsta prioritet. l. Ersättningar till funktionärer och årsarvoden till hemvärnsbefäl 2. Åtgärder för att genomföra föreslagna nya principer för konstruktionen av ersättningssystemet vid utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning 3. Reseersättningar (bilersättning).

E

l

Inledning

.-

...m-

1.1 Direktiven

Kungl Maj:t bemyndigade den 16 oktober 1970 chefen för försvarsdepartementet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att företa utredning rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m ll. I nu föreliggande tredje delbetänkande behandlas förmånerna till hemvärns- och frivilligpersonalen. 1 de delar direktiven berör sagda personal anförde departementschefen följande vid anmälan av ärendet. Med hänsyn till vad jag här har anfört bör en sakkunnig nu tillkallas för att företa en allsidig utredning beträffande systemet av förmåner vid obligatorisk tjänstgöring i fredstid inom totalförsvaret för utbildning och övning liksom även vid inskrivning av värnpliktiga. bör Utredningen självfallet väsentligen avse förmåner åt värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och civilförsvarspliktiga men bör också omfatta förmåner åt hemvärnspersonal och frivillig A- och B-personal under sådan tjänstgöring som personalen enligt avtal har åtagit sig att fullgöra under fredstid. Utredningen bör utgå från de värnpliktigas m fl behovs- och förmånssituation och därvid söka göra en bedömning av hur förmånerna bör avvägas för att man skall kunna uppnå att föreliggande behov tillgodoses så rättvist som möjligt. Utredningen bör avse både förmånssystemets konstruktion, förmånernas art och värdebeständighet samt systemets administrering. Den sakkunnige bör utgå från ungefär nuvarande totala kostnader för förmåner åt värnpliktiga m fl. När det gäller de kategorier som tas i anspråk för obligatorisk tjänstgöring, ävensom beträffande tjänstgöringens omfattning, längd och fördelning, bör den sakkunnige utgå från nuvarande ordning men även beakta sådana ändringar som kan komma att aktualiseras under utredningstiden. Man bör också beakta behovet av att systemet även därefter måste kunna fortlöpande anpassas till ändrade betingelser. Truppbefälet bör inte mer än nödvändigt belastas med systemets administrering. Ett grundläggande krav på förmånssystemet är att det skall vara enkelt och praktiskt men samtidigt uppfattas som rättvist av den som fullgör tjänstgöringen och även i övrigt ha positiv effekt på denna. Systemet måste också innefatta möjligheter att ge förmånstagarna social trygghet även när de fullgör den medborgerliga skyldighet som tjänstgöringen är. Med beaktande av detta bör den sakkunnige som överväga vilka principer var för sig eller i kombination bör vara vägledande vid utformningen av ett lämpligt förmånssystem. Sådana principer kan tex vara en princip som innebär att bidrag m m utgår i mån av behov, en princip som innebär att bidragen betraktas som ersättning för utfört arbete och en princip som avväger bidragen med beaktande av den civila arbetsförtjänst som går

28 Inledning

förlorad. Det kan vidare tänkas att man bör tillämpa skilda principer vid olika slag av tjänstgöring. Ersättningsformer som ger uttryck för behovsprincipen kombinerade med olika former av premier m m kan tänkas innebära den lämpligaste lösningen vid längre tjänstgöring, tex värnpliktigas grundutbildning, under det att ersättning motiverad utifrån förlorad arbetsförtjänst kan utgå vid korttidstjänstgöring. Vidare kan lättadministrerade, mer schematiska ersättningsformer tänkas vara motiverade när det gäller tjänstgöring under mycket kort tid vid tex mobiliseringsövning, viss tjänstgöring inom civilförsvaret och vid inskrivningsförrättning. l detta sammanhang bör också beaktas de problem som uppstår vid avvägningen mellan generella förmåner av typen penningbidrag, som alla kan tillgodogöra sig direkt, och andra mera selektiva förmåner, tex premier för viss utbildning eller sådana reseförmåner, som betyder mer för dem som har långa resor till och från tjänstgöringsplatsen än för andra. Den sakkunnige bör också uppmärksamma sådana problem som rör förmånssystemets samordning med andra förekommande bidrags- och ersättningsformer, inom och utom försvarets område, och med skattelagstiftningen samt samråda med pågående utredningar på detta område. Vidare bör undersökas om man genom tex särskilda ersättningsformer kan hjälpa värnpliktiga m fl med stora utgifter för tex amorteringar under tjänstgöringstiden. Även om utredningen avser förmåner under fredstjänstgöring, bör likväl också övervägas möjligheterna att utforma systemet så att det om möjligt kan anpassas till de särskilda förhållanden som råder under beredskap och krig. Utredningsarbetet bör bedrivas så att den sakkunnige i första hand kan successivt överlämna resultatet av principöverväganden och därefter fortsätta sitt arbete med mera detaljerat utformade förslag. Därvid bör också läggas fram de förslag till nya författningar eller ändringar i gällande författningar som övervägandena ger anledning till.

1.2 Utredningsarbetets bedrivande och allmänna

förutsättningar

översynen av frivilligförmånerna påbörjades i maj 1974. Under utredningsarbetet har UFV företagit vissa studiebesök. Sålunda har tlyglottaskolorna i Bunge och Halmstad samt FBU kursgårdar i Fårö, Tylebäck, Transtrand, Ånn och Källviken besökts. Vidare har studiebesök avlagts hos hemvärnets stridsskola i Vällinge. UFV har även bevistat 1974 års rikshemvärnsting och CFB ordinarie riksstämma 1975, UFV har under arbetets gång jämväl haft överläggningar med representanter för vederbörliga militära staber och civila myndigheter samt med representanter för hemvärnet och frivilligorganisationerna. Parallellt med översynen av hemvärns- och frivilligpersonalens förmåner har utredningens sekretariat följt upp frågor rörande värnpliktsförmånerna. Sekretariatet har därvid bla bevistat 1974 års värnpliktskonferens samt under tiden oktober l973-maj 1974 biträtt inom försvarsdepartementet med beredning av vissa frågor rörande värnpliktsförmånerna. l underdånig skrivelse den 17 februari 1967 har rikshemvärnschefen hemställt att bestämmelser, som tar hänsyn till bl a penningvärdesförsämringen, utfärdas avseende förmåner till hemvärnsmän vid tjänstgöring

Inledning 29

under beredskap och krig. Departementschefen har den 19 november 1973 överlämnat skrivelsen till UFV för att finnas tillgänglig vid fullgörandet av utredningsuppdraget. l fråga om vilka kategorier av frivilliga, som uppdraget avser, synes de för utredningen utfärdade direktiven närmast ta sikte på den personal som tecknar avtal för tjänstgöring inom totalförsvaret. UFV har emellertid bedömt att utredningen därutöver måste omfatta även förmåner under den frivilligutbildning som nära ansluter till värnpliktsutbildningen (FBU-kurser m m) samt annan frivillig utbildning och tjäntgöring för verksamhet inom totalförsvaret, som inte är förenad med A- eller B-avtal, tex viss specialutbildning. i förmånerna Förändringar för A- och B-personalen torde inte kunna ske utan att tas även till hänsyn övriga frivilligkategorier. UFV avger därför förslag om förmåner vid all frivillig utbildning för totalförsvaret och innefattar därvid hemvärnet. Beträffande förmånerna vid frivillig tjänstgöring jämlikt kbr den 17 maj 1963 (det s k frivilligbrevet, TLA 1963 sid 129 med ändringar) görs skillnad mellan:

a. frivillig tjänstgöring för att tillgodose föreliggande behov av befäl (frivilligbrevet, avdelning II) och

b. frivillig utbildning för tjänstgöring i krigbefattning (frivilligbrevet,

avdelning Ill). Det senare slaget av utbildning ingår bla i FBU befordringskurser. Förslag om höjning av ersättningarna enligt äs den 5 maj 1970 (det s k förmånsbrevet, TKG 940/460/:700l36; ändr 720253 och 740165) återverkar därför även på förmånerna UFV-har sålunda enligt friviligbrevet. funnit att utredningsuppdraget måste omfatta även avdelning III i frivilligbrevet. Förmånerna som upptas i avdelning lI torde däremot inte kunna innefattas i uppdraget med utgångspunkt idirektiven, då fråga inte är om utbildning för totalförsvaret. l ett svar den 26 mars 1974 på en interpellation (nr 33) av riksdagsman Oskarson om ökad ersättning åt funktionärer i frivilliga försvarsorganisationer har försvarsministern uttalat att han utgår ifrån att UFV kommer att framlägga förslag även rörande funktionärsarvodena. I detta sammanhang har UFV också granskat de årliga arvodena m m som utgår till hemvärnsbefäl. Vid sina överväganden och förslag har UFV i huvudsak från utgått 1970 års riksdagsbeslut om frivilligförsvaret samt från de utbildningsföreskrifter och förmånsbestämmelser som gällt för utbildningsåret/budgetåret 1974/75. Redovisningen av nuvarande förmånskostnader bygger 1 l det följande använder dock på kostnadsutfallet budgetåret 1973/74. UFV för denna verksam- De förslag till ändrade förmåner vid frivillig utbildning, som UFV avger het den kortare benämi sitt betänkande, utgår vidare från en granskning av dels de frivilligas ningen frivillig tjänstnuvarande totala göring i krigsbefattning”. behovs- och förmånssituation samt förmånssystemets ›. Härvid innefattar UFV konsekvenser, allmänt och i det enskilda fallet, dels ock utvecklingen även tjänstgöring efter inom frivilligt åtagande inom frivilligförsvaret. UFV har sålunda sökt skaffa sig en bild av tillgång

»m-maw-...ø

totalförsvarets civila del och efterfrågan på frivilligpersonal i nuläget och enligt tillgängliga enligt av ÖB och AMS prognoser. Tendensen ifråga om antal frivilliga som tecknar avtal samt meddelade bestämmelser.

30 Inledning

deltagarfrekvenser vid frivilligkurser och övningar samt övriga faktorer för den frivilliga försvarsverksamheten har också i som är styrande möjligaste mån klarlagts. På grundval av detta material har UFV övervägt vilka som erfordras för att säkerställa en åtgärder på förmånsområdet gynnsam utveckling.

I skilda sammanhang under utredningsuppdragets fortgång har UFV kommit i kontakt med frågan om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning enligt äs den 8 december 1972 (det s k instruktörsbrevet, TKG 940/460/:7203391 Vidare har i skrivelse till departementschefen den 4 november 1974 civilförsvarsinstruktörer och övningsledare i Göteborgs- och Bohus län anhållit om höjning av de arvoden, som utgår till instruktörer och övningsledare vid obligatorisk utbildning och övning inom civilförsvaret, i vilket ärende yttranden avgivits av civilförsvarsstyrelsen och försvarets civilförvaltning. I en den 30 januari 1975 dagtecknad skrivelse till departementschefen har riksförbundet Sveriges lottakårer anhållit om ändringar i nu gällande bestämmelser angående förmåner till frivilliginstruktörer, över vilken skrivelse försvarets civilföryttrande. Sagda skrivelser har överlämnats till UFV. valtning avgivit om ersättning till instruktörer inom hela totalförsvaret har från Frågan olika håll bedömts vara angelägen. Med anledning av vad som förevarit kommer UFV att i särskild ordning utreda och sedermera till departementschefen avge förslag i denna fråga.

2 F

rivilligförsvarets verksamhet, organisation

och personal

2.1 Allmänt

Den frivilliga försvarsverksamheten i sin nuvarande form leder sitt ursprung till mitten av 1800-talet. Under 1900-talet tillkom ett flertal frivilliga försvarsorganisationer. Idag finns ett tjugotal sådana organisationer med olika försvarsfrämjande uppgifter. Härtill kommer hemvärnet och sjövärnskåren, vilka organisatoriskt ingår i armén respektive marinen. Sammantaget omfattar frivilligförsvaret för närvarande i runt tal 600 000 medlemmar exklusive de i Svenska röda korset som inte har avtal med totalförsvaret. Staten har sedan länge lämnat ekonomiskt stöd till den frivilliga försvarsverksamheten. Detta stöd har successivt ökat. Budgetåret 1974/75 erhöll frivilligorganisationerna och hemvärnet omkring 70 mkr i statsbidrag. Utöver statsbidrag erhåller organisationerna i betydande omfattning bistånd från militära myndigheter i form av bl a materiel och tjänster. Författningsunderlaget för den frivilliga försvarsverksamheten är dels kungörelsen den 27 maj 1970 (nr 301, ändrad genom SFS 1974:670) om I frivillig försvarsverksamhet (frivilligkungörelsen) och dels hemvärnskungörelsen den 27 maj 1970 (nr 304, ändrad genom SFS 1973:1061). i Frivilligförsvaret kompletterar de statliga försvarsåtgärderna. I huvudsak innebär detta att organisationerna isamråd med myndigheterna skall rekrytera och utbilda frivilliga samt vidareutbilda till totalförsvaret uttagen personal. I frivilligkungörelsen anges de frivilliga försvarsorganisationernas uppgifter på följande sätt: Frivillig försvarsorganisation skall i samråd med myndigheterna leda upplysnings- och rekryteringsverksamheten, medverka vid den utbildning av frivillig personal som leds av myndighet, leda sådan utbildning av frivillig personal som icke anordnas av myndighet, teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering av personal som tecknat avtal för tillfällig tjänstgöring inom totalförsvaret (B-personal). Frivillig försvarsorganisation skall vidare

32 Verksamhet. organisation och personal

avge förslag till framställning om statsbidrag, omhänderta tilldelade statsmedel enligt föreskrifter av central förvaltningsmyndighet samt bestämma över sin ekonomiskt stödjande verksamhet och andra föreningsmässiga angelägenheter. Hemvärnets uppgift är enligt hemvärnskungörelsen att skydda hembygd och arbetsplats. Inom ramen för de gemensamma huvuduppgifterna rekrytering, - sina utbildning och upplysning har var och en av organisationerna speciella och i stort sett avgränsade uppgifts- och verksamhetsområden. Även den organisatoriska uppbyggnaden skiftar. Frivilligorganisationerna respektive deras medlemmar kan med avseende på verksamhetens primära inriktning indelas i tre huvudgrupper enligt följande:

Grupp Organisation Personal

a) Organisationer som rekryterar och Personal som tecknar avtal för utbildar för befattningar i krigs- tjänstgöring inom totalförsvaret organisationen b) Organisationer som vidareutbildar Personal som deltar i frivillig för befattningar i krigsorganisa- vidareutbildning som påbyggnad tionen till den obligatoriska försvarsutbildningen c) Organisationer som utbildar för Personal som deltar i utbildning att öka den enskildes personliga avsedd att stärka den egna allfardighct. männa förmågan att verka inom totalförsvaret

Till grupp a) hänförs följande organisationer och till flertalet av dessa hörande medlemmar: Riksförbundet Sveriges lottakårer, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, Svenska blå stjärnan, Föreningen svenska röda korset, Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund, Frivilliga automobilkårernas riksförbund, Frivilliga radioorganisationen och Frivilliga flygkåren. Grupp b) omfattar organisationerna respektive huvuddelen av medlemmarna i Frivilliga befälsutbildningsrörelsen, Flygvapenföreningarnas riksförbund, Sjövärnsföreningarnas riksförbund och de fyra befälsförbunden. ifrågavarande personal är bl a Värnpliktig personal, reservpersonal, hemvärnsmän och fast anställd icke aktiv personal. Grupp c) innefattar organisationerna respektive medlemmarna i Sveriges civilförsvarsförbund, Frivilliga skytterörelsen, Svenska pistolskytteförbundet, Svenska sportskytteförbundet, Svenska fallskärmsförbundet och Svenska brukshundklubben. Dessa medlemmar deltar i frivillig försvarsutbildning utan att teckna avtal för tjänstgöring inom totalförsvaret. Vissa organisationer tex frivilliga radioorganisationen bedriver verksamhet som avses i både grupp a) och b) ovan, liksom den frivilliga

Verksamhet, organisation och personal 33

befälsutbildningsrörelsen bedriver verksamhet som avses i b) och c). Även hemvärnets personal kan hänföras till båda nyssnämnda grupper. Personal tillhörande vissa frivilligorganisationer delvis bland rekryteras ungdomar, som har genomgått särskild ungdomsutbildning. Inom totalförsvarets civila del är frivilligorganisationemas uppgift att anskaffa och utbilda reservarbetskraft till sådana sektorer inom arbetsmarknaden i krig där brister beräknas uppstå, F rivilligförsvarets verksamhet, organisation och samverkan redovisas 4 närmare i avsnitt 2.2-2.3. De olika förhållanden i dessa organisationernas

i avseenden

regleras i deras grundstadgar, vilka fastställs av regeringen. sammansättning m m beträffande frivilligförsvarets personal redovisas närmare i avsnitt 2.4.

g

2.2 Verksamhet och organisation

2.2.1 Organisationer som rekryterar och utbildar för befattningar i krigs-

l

organisationen

i

Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK) utbildar kvinnor för icke stri- _ dande befattningar inom armén, marinen och flygvapnet. Utbildningen å sker inom fem huvudområden: expeditions- och stabstjänst, förplägnadsi och underhållstjänst, och stridsledsambandstjänst, luftbevakningstjänst ningstjänst fördelade på ca femton tjänstegrenar. Efter godkänd kurs krigsplaceras lottan t ex som växeltelefonist, kock, kartmarkör och biträdande luftvärnsledare. SLK anordnar för sina medlemmar och funktionärer en intern kursverksamhet i föreningsteknik, ledarutbildning, f örsvarsupplysning m m. Vid sidan av de rena totalförsvarsuppgifterna deltar lottorna tillsammans med andra frivilligorganisationer i samhällets sociala humanitära verksamhet. På regional nivå finns 24 lottaförbund. Omkring 600 lottakårer med ca 425 underinstanser bedriver verksamhet nivå. på lokal Lottorna har även en självständig ungdomsorganisation, Sveriges unglottor. Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund (SKBR). Riksförbundet har till _ ändamål att sprida försvarskunskap, stärka motståndsviljan, samla motorintresserade kvinnor för att deras kunskaper i främja i transport-, trafikoch motorkännedom samt att utbilda förare för totalförsvaret. Utbildningen sker dels i hemorten på kvällstid och över veckoslut dels centralt på tvåveckorskurser, som anordnas på militära förband, kursgårdar och på vissa yrkesskolor. Efter utbildningen krigsplaceras bilkåristen som bilförare inom försvarsmakten, det civila transportväsendet (K-registrerade transportföretag) eller inom den civila krigssjukvården (ambulansförare). I fred bedriver bilkåristerna även trafiksäkerhetsarbete och deltar i hjälp- och transportverksamhet. i Verksamheten på lokal nivå bedrivs av f n 123 st bilkårer. Svenska blå stjärnan (SBS). Organisationen rekryterar och utbildar

34 Verksamhet, organisation och personal

för djurvård och djursjukvârd, utövar huvudsakligen kvinnlig personal sådan stöder och driver särskilda vård, utbildar traktorförare, upprättar, anstalter för djurvård och djursjukvård samt verkar för de övriga uppgifter inom det totala försvaret som åläggs organisationen. Utbildningsär inriktad civila del. Personalen utbildas verksamheten på totalförsvarets bl a inom lantbruket som ersättare för manliga djurvårdare för uppgifter inom jordbrukets blockorganisation). För veterinärväsen- (krigsplacering det utbildas veterinär- och laboratoriebiträden. Utbildningen sker iform av tre-veckors kurser på lantbruksskolor. Dessa kurser följs upp av fort-

sättningskurser. medverkar också vid utrymning med undanförsel av Organisationen kreatur av andra Organisationen har 24 och omhändertagande husdjur. förbund vars verksamhetsområden i regel ansluter till länsindelningen. Inom förbunden organiseras kårer. För närvarande finns ca 40 kårer och

ca 66 ungdomsavdelningar. p svenska röda korset (SRK) är en av Internationella röda- Föreningen korskommittén erkänd nationell röda-korsförening. Föreningens uppgift - såvitt gäller totalförsvaret - är att i krig medverka i totalförsvarets och verksamheten för civilbefolkningens skydd samt att i fred sjukvård förbereda denna verksamhet. När det gäller försvarsmakten består uppoch ställa till förfogande ett mindre antal giften av att i krig upprätta att tillhandhålla viss sjukvårdspersonal samt kuranstalter och sjukkvarter, till förfogande för hemvärnet. För totalförsvaret att ställa sjukvårdsorgan och utbildar SRK avtalsbunden personal för krigssjukhus rekryterar för hemvärnets sjukvård (hemvärnssamariter) och för (sjukhussamariter), SRK medverkar i självskyddsutbildningen av den civila krigssjukvården. allmänheten. Dessutom utbildas i fred vägsamariter och samariter på j en särskild - i arbetsplatser. Till SRK är knuten byrå för efterforskning och i fred av civilpersoner.

i

krig av krigsfångar och civilinternerade SRK medlemmar tillhör lokala röda-korsorganisationer. Dessa utgörs av röda-korskretsar, röda-korskårer, skyddssamaritföreningar och ung- (URK). SRK har 24 förbund, ca 1880 domens röda-korsföreningar l lokala kårer och ca 380 ungdomsavdelningar. l motorcykelkårernas riksförbund (FMCK) är en ungdoms- l Frivilliga både för den militära och organisation, som utbildar i motorcykeltjänst i FMCK främjar och upprätthåller intresset civila delen av totalförsvaret. för trafiksäkerhet. Riksförbundet indelas i kårer. En kårs verksamhetsoch bör omfatta försvarsområde eller område fastställs av riksstyrelsen del därav. Antalet kårer är fn 13. FMCK är såsom specialförbund

anslutet till CFB. automobilkårernas (FAK) omfattar ett antal Frivilliga riksförbund verkande automobilkårer. FAK har till uppgift att självständigt frivilliga - befäl och bedriva utbildning i transporttjänst av manlig personal bilförare - främst för krigsplacering inom det civila transportväsendet och det ekonomiska försvaret i övrigt. Denna utbildning leder fram till de mest kvalificerade körkorten. För försvarsmakten utbildas bl a mottag- Vidare att utbilda instruktörer ningsförrättare. ingår det i FAK uppgifter för att lösa angivna uppgifter.

Verksamhet, organisation och personal 35

På lokal nivå bedrivs verksamheten i 14 kårer. Vidare finns en ungdomsavdelning. FAK är såsom specialförbund anslutet till CFB. Frivilliga radioorganisationen (PRO). Radioorganisationen är en sammanslutning av värnpliktig, krigsfrivillig och civilförsvarspliktig sambandspersonal, frivillig A- och B-personal samt annan radiosignalpersonal. Den verkar inom försvarsmakten och totalförsvarets civila delar. FROzs särskilda uppgift är att ge totalförsvarets personal frivillig utbildning och träning i sambandstjänst samt att upprätta och betjäna de sambandsförbindelser som i krig kan erfordras inom totalförsvaret. En annan uppgift för radioorganisationen är att efter frivillig överenskommelse ställa personal och radiomateriel till förfogande vid utbildning och andra tillfällen. Slutligen skall organisationen genom försök och trafikövervakning verka för att den radio- och trafikmässiga standarden hålls på en hög nivå. Regionala organ inom radioorganisationen är de med militärområdena geografiskt sammanfallande sex distrikten. Distrikten är i sin tur i regel uppdelade i 21 kretsar. På lokal nivå finns 63 föreningar. Frivilliga flygkåren (FFK) utbildar flygförare för civilförsvaret. Flygkårens centrala ledning under handhas av Svenska civilförsvarsstyrelsen aeroklubben. Inom varje län utövas ledningen närmast under länsstyrelsen av en länsflygchef. Lokalt bedrivs verksamheten inom de till aeroklubben anslutna flygklubbarna.

2.2.2 Organisationer som vidareutbildar för befattningar i krigsorganisationen

Centralförbundet för befälsutbildning (CFB) är en frivillig försvarsorganisation som utgör en sammanslutning av frivilliga befälsutbildningsförbund och -föreningar, förbund och föreningar med riksomfattande verksamhet, ungdomsavdelningar och ekonomiska stödorganisationer. Till CFB hör också de kollektivt anslutna som är specialförbunden, självständiga riksorganisationer. Frivilliga befälsutbildningsrörelsen (FBU), som är kärnan iCFB, vänder sig till värnpliktigt befäl, menig som vill bli befäl, hemvärnsbefäl och reservbefäl i armén och kustartilleriet och kurser för erbjuder att komplettera och förbättra den militära utbildningen. FBU bedriver vidare ungdomsutbildning. Huvuddelen av utbildningen sker i hemorten på kvällar och veckoslut. Central

utbildning anordnas vinter och sommar på

FBU ;s olika kursgårdar. UFV har vid sina studiebesök konstaterat, att det vid kursgårdarna bedrivs en engagerad verksamhet, som har stor betydelse för den frivilliga försvarsutbildningen. Anslutningen till kurserna främjas av att deltagarna har möjligheter att ta med sina familjemedlemmar till kursgårdarna. Det finns 340 FBU-föreningar och ungdomsavdelningar öppna för personal inom armén och kustartilleriet. I Stockholm, Karlskrona och Göteborg finns det särskilda kustartilleriföreningar. FBU-föreningarna är sammanslutna till 30 FB U-förbund. Ett förbunds verksamhetsområde omfattar oftast ett län.

36 Verksamhet, och personal organisation

Anslutet till FBU är också Försvarets personaltjänstförbund, som har 8 m fl. På riksplanet verkar några till föreningar för personalvårdspersonal FBU direkt anknutna föreningar; nämligen Befälsföreningen Militärtoloch Försvarets kassabefälsförening samt kar, Föreningen Fältpostbefäl Frivilliga hälsovårdsbefälsföreningen. Hygvapenföreningarnas riksförbund (FVRF) har till uppgift att på värnpliktigt befäl m fl som tillhör flygvapnet. Utbildfrivillig väg utbilda omfattar luftbevakningstjänst och även viss basutbildning exemningen till transportbefäl. FVRF bedriver också ungdomsverksamhet. pelvis Inom förbundet finns 27 flygvapenföreningar. FVRF är som specialför-

bund anslutet till CFB men räknas även in i FBU. (SVFRF). För att tillgodose flot- Sjövärnsföreningarnas riksförbund tans ökade behov av frivillig befälsutbildning bildades SVF RF i mars 1974. Förbundets är f n under uppbyggnad. Verksamheten organisation inriktas främst utbildning av värnpliktig personal tillhörande på frivillig flottan samt förberedande utbildning av ungdom. Den lokala och regionala utbildningen avses anordnas av sjövärnsföreningarna samt av örlogsbaschef medan den centrala utbildningen anordnas av chefen för marinen. Uppgiften för riksförbundet avses att - utöver ledning av ungdomsutbildning - omfatta utbildningsfrågor för frivillig personal. Till försvarsorganisationer hänförs även Svenska Värnpliktsfrivilliga dock endast officersfärbundet (S VOF) och de tre reservbefälsförbunden, i vad avser frivillig befälsutbildning. Förbunden, vilka är anslutna till CFB

som specialförbund, är: Arméns och Flygvapnets Reservofjficersförbund Svenska Flottans Reservofficersförbund (SFRO) och Kustartil- (SAFR), Ieriets Reservofficersförbund (KAROF). ; Reservbefälsförbundens medlemmar deltar i den frivilliga befálsut-

i

som anordnas av FBU. De bedriver också viss egen utbildning för j bildning

att öka medlemmarnas kunskaper i de egna krigsbefattningarna. i

SAFR har 26 lokala föreningar. SFRO har tre och KAROF fem lokala

föreningar medan SVOF:s lokala föreningar uppgår till 16. l

l 2.2.3 som utbildar för att Öka den enskildes personliga l Organisationer l färdighet

(SCF) är civilförsvarets frivilliga hjälporga- Sveriges civilförsvarsförbund nisation. Verksamheten är inriktad på information i Självskydd åt allmänlämnar försvarsinformation och annan upplysning om heten. Förbundet civilförsvaret. Förbundet anordnar vidare samlingar för befälspersonal i civilförsvaret. Regionalt finns 24 länsförbund. Länssom är inskriven förbunden av bl a civilförsvarsföreningar, vars verkär sammanslutningar samhetsområde i regel motsvarar civilförsvarsområde. Det finns 154

sådana föreningar. Svenska pistolskytteförbundet, Svenska Frivilliga skytterörelsen, De tre organisationerna är sinsemellan självstänsportskytteförbundet. för frivilligt skytte. För att underlätta samdiga frivilligorganisationer arbetet har dock vardera organisation en representant från övriga två

organisationer i sin styrelse.

Verksamhet, organisation och personal 37

Frivilliga skytterörelsen representeras av Skytteförbundens Överstyrelse (SkytteÖS). Rörelsen tävlar och utbildar med gevär. Den omfattar ca 27 skytteförbund och för närvarande ca l 700 skyttekretsar. Rörelsens ungdomsorganisation har ca 660 ungdomssektioner. Svenska pistolskytteförbundet (Sv Pist Sfb) är en tävlingsorganisation för pistol, främst militära tjänstevapen. Förbundet är en riksorganisation för landets pistolskytteföreningar och andra som sammanslutningar bedriver pistolskytte. Regionalt är de ca 660 lokala föreningarna inom m.. förbundet sammanslutna i pistolskyttekretsar. Svenska sportskytteförbundet har till uppgift (SSF) att administrera och befrämja svenskt sportskytte. Utbildningen siktar främst till att träna upp särskilt goda skyttar för kvalificerade internationella tävlingar. Verksamheten omfattar både gevärs- och pistolskytte. Verksamheten är på det regionala planet organiserad i 23 distrikt, lokalt i ca 730 klubbar. Svenska fallskärmsförbundet har till (SFF) uppgift att främja den svenska fallskärmssporten, dess utveckling och intressen. I enlighet härmed bedriver SFF grundläggande instruktörsutbildhopputbildning, ning, hoppmästarutbildning och funktionärsutbildning. SFF representerar svensk fallskärmssport vid tävlingar och uppvisningar och är ansluten Flygtransportförbundet Kungl Svenska aeroklubben. SFF är som specialförbund anknutet till CFB. Lokalt finns ca l3 fallskärmsklubbar. Svenska brukshundklubben (SBK) har till ändamål att medverka till att fylla totalförsvarets behov av utbildade hundförare och specialutbildade hundar liksom behovet i övrigt av samhällsnyttiga brukshundar. Utbildningsverksamheten omfattar främst kurser för hundförare och instruktörer samt utbildning av hundar. Dessutom anordnas kurser för domare, tävlingsledare, studieledare och ungdomsledare. Brukshundklubben är verksam såsom en riksorganisation lokal- och genom distrikts-, avelsavdelningar. Det finns 15 distrikt 175 lokalavdelningar och 6 avelsavdelningar. Härtill kommer 98 ungdomsavdelningar. Klubben är i egenskap av specialförbund ansluten till CFB och associerad med Svenska kennelklubben.

2.2.4 Hemvärnet

Hemvärnet indelas i allmänt hemvärn och driftvärn. Hemvärnets att uppgift skydda hembygd och arbetsplats kan i stort hänföras till två olika skeden. Det ena skedet är ett kupp- och mobiliseringsskede, det andra infaller när försvarsmaktens övriga förband har mobiliserat och grupperats för sin planlagda verksamhet och fientlig verksamhet eller är omeförekommer delbart förestående i den egna hembygden ochdess närhet. Driftvärnets

uppgift är under båda angivna skeden begränsad till att skydda driften vid

den egna anläggningen och arbetsplatsen. Driftvärnet skall normalt inte användas för annan uppgift. Allmänna hemvärnets uppgift under kupp- och mobiliseringsskedet är för huvuddelen att skydda mobiliseringen och utgångsgrupperingen av försvarets övriga förband, så att denna kan ske så snabbt och friktions-

och 38 Verksamhet, organisation personal

fritt som möjligt. När försvarsmaktens förband har mobiliserat och grupperats har

hemvärnet Om inte förhållandena i regel löst sina förstahandsuppgifter. kräver hemvärnets insättande övergår hemvärnsförbanden till en lägre och hemvärnsmännen kan i regel fortsätta sitt civila beredskapsgrad hemvärnet och driftvärnet härefter arbete. De uppgifter, som allmänna delen att hänföra till skall vara beredda att lösa, är till övervägande skyddet av den egna hembygden och arbetsplatsen. Hemvärnet tillhör armén och består av militärt organiserade förband.

Hemvärnet rekryteras på frivillighetens väg. Viss personal är dock skyldig att tjänstgöra i hemvärnet under beredskapstillstånd och krig. Under chefen för armén utövas den högsta ledningen av och uppsikten över hemvärnet av rikshemvärnschefen som biträds av hemvärnsstaben. inom hemvärnet. I viktigare frå- i Rikshemvämschefen leder utbildningen centrala l skall rikshemvärnschefen höra hemvärnets gor om hemvärnet

Militärbefälhavare och chef för försvarsområdesrege- l

förtroendenämnd. leder hemvärnet inom militärområdet resmente (fo-regemente) (motsv) försvarsområdet. j pektive För allmänna hemvärnets verksamhet indelas försvarsområde i hem-

värnsområden. Hemvärnsområde omfattar kommun eller del därav. Hem- i

till en hemvärnskrets. Det är militärbe- l värnsområden kan sammanföras fälhavaren som i samråd med rikshemvärnschefen bestämmer indelningen i

i hemvärnsområden och hemvärnskretsar. g l Chef för hemvärnskrets (kretshemvärnschef) leder närmast under chef hemvärnet inom hemvärnskretsen. På krets- i för fo-regemente (motsv)

hemvärnschef ankommer det särskilt att medverka iutbildningsverksam- l

heten och att i samråd med försvarsområdets förtroendenämnd verka för l l och för samarbete med civila myndigheter och frivilliga rekrytering

l

Chef för hemvärnsområde (hemvärnschef) leder försvarsorganisationer. Hemvämschefen att l hemvärnet inom hemvärnsområdet. åligger

leda utbildningsverksamheten inom hemvärnsområdet och att i samråd l

l med hemvärnsområdets förtroendenämnd verka för rekrytering och för

samarbete med civila myndigheter och frivilliga försvarsorganisationer. j inom hemvärnsområdet lyder under hemvärns- Hemvärnspersonalen är med hänsyn till bostadsort, arbetsplats och chef. Hemvärnspersonalen tilldelad sammanförd till grupper, vilka i sin tur kan vara krigsuppgift sammanförda till plutoner. Inom vissa hemvärnsområden med många hemvärnsmän kan de i administrativt hänseende sammanföras till kompa-

nier. vid vissa statliga myndigheter eller enskilda Driftvämet är organiserat samt vid vissa enskilda företag med omfattande verksamhet. företag Driftvärn har till uppgift att skydda myndighets eller företags egna anoch egen verksamhet och får inte utan medgivande av myndigläggningar het eller företaget användas för andra uppgifter. Denna hårda bindning till företaget och till de civila arbetsuppgifterna sätter sin prägel på drift-

värnets organisation och lydnadsförhållanden. Driftvärnets organisation sammanfaller i regel helt med företagets De administrativa befälslinjerna inom (verkets) organisation i övrigt.

Verksamhet, organisation och personal 39

företaget är också driftvärnets befälslinjer. Chef för driftvärn vid myndighet eller företag (driftvärnschef) utövar under rikshemvärnschefen ledningen av och uppsikten över myndighetens eller företagets driftvärn. Driftvärnschefen har också att verka för utbildningen inom det egna driftvämet. Chef för fo-regemente (motsv) svarar i samråd med vederbörande chef inom driftvärnet för utbildning och utrustning av driftvärn inom försvarsområdet. Det är rikshemvärnschefen som efter förslag av myndigheten eller företaget bestämmer driftvärnets indelning. Organisationen kan skifta med hänsyn till företagens varierande storlek och organisation. Hemvärnskungörelsen föreskriver härvidlag att för driftvärnets verksamhet kan indelning ske i driftvärnsdistrikt, driftvärnssektioner eller andra områden samt i lokala driftvärnsavdelningar. Driftvärnsdistrikt sammanfaller med myndighetens (företagets) distriktsindelningi övrigt. Distrikts- och sektionsledningens uppgifter blir närmast av administrativ karaktär eftersom driftvärnsförbanden är bundna till den plats där hemvärnsmännen i driftvärnet har sin civila arbetsplats. Inom varje driftvärnsdistrikt förordnas en befälhavare för driftvärnsdistrikt. Denne är också ofta chef för det civila distriktet, t ex polisdistrikt. Driftvärnen i förband - driftvärnsorganiseras driftvärnsgrupper, plutoner, driftvärnskompanier - beroende på antalet driftvärnsmän vid företaget. Organiserandet i förband bestäms av driftvärnschefen efter samråd med försvarsområdesbefälhavaren. Driftvärnsförband leds av förbandschef (driftvärnskompanichef osv). Förbandschef är underställd vederbörande chef inom driftvärnet men lyder i fråga om utbildning och utrustning under försvarsområdesbefálhavaren. Chef för driftvärnsförband lyder också under försvarsområdesbefälhavaren i fråga om samordning av stridsverksamhet under krig när särskilda förhållanden påkallar det. Chef inom driftvärnsområde skall, när det är möjligt, samråda med vederbörande militära myndigheter i frågor om driftvärnsförbands insättande och beredskap.

2.2.5 Sjövárnskáren SVK bedriver för närvarande marin ungdomsutbildning. Kårens personal består av sjövärnsaspiranter och sjövämsmän. SVK är en del av marinen. Ledningen av sjövärnskåren utövas av chefen för sjövärnskåren som är direkt underställd chefen för marinen. I sjövämskåren ingår 16 sjövärnsflottiljer samt en avdelning i Örebro och Helsingborg. Sjövärnskåren är under övervägande i samband med bildandet av SVF RF.

2.3 Samordning och samverkan

2.3.1 Myndigheternas uppgifter m m Det frivilliga försvarsarbetet bedrivs i nära samarbete mellan frivilligorganisationerna å ena sidan samt militära och civila statliga och kommunala myndigheter å andra sidan. Enligt frivilligkungörelsen skall myndig-

och

40 Verksamhet, organisation personal

het inom sitt verksamhetsområde och i samråd med de frivilliga försvars-

organisationerna:

lämna organisationerna underlag för upplysningsverksamheten, bistå organisationerna i rekryteringsverksamheten, leda frivillig befälsutbildning samt A- och B-personalens utbildning, av annan frivillig personal under medverkan av anordna utbildning organisationerna, registrera personal för frivillig befälsutbildning, teckna avtal med, registrera och krigsplacera A-personal, svara för erforderlig lokal- och centralregistrering samt krigsplacering av B-personal, materiel, lokaler och övtillhandahålla frivillig försvarsorganisation ningsområden enligt särskilda bestämmelser. den frivilliga försvarsverksamheten samt meddela i övrigt understödja de tillämpningsföreskrifter som behövs.

effekt skall uppnås erfordras en samordning av För att bästa möjliga den frivilliga försvarsverksamheten. Denna uppgift ligger på överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen. Därvid svarar arbetsmarknadsstyrelsen inom totalförsvarets civila del och överbefälhavaren för för samordningen inom försvarsmakten samt mellan de militära och civila samordningen delarna av totalförsvaret. Överbefälhavaren skall verka för enhetliga bestämmelser om utbildoch förordnande av personal, som deltar i frivillig ning, antagning försvarsutbildning, och för en ändamålsenlig fördelning av de frivilliga försvarsorganisationernas uppgifter. Överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen åligger att i samråd ge för beräkning av maximistyrkor för A- och B-personal samt anvisningar att ge riktlinjer för rekrytering av denna personal. På försvarsgrenschef utanför försvarsmakten ankommer det särskilt att lämna och myndighet försvarsorganisation uppgifter om behovet av frivillig personal frivillig Berörda centrala myndigheter har att och det årliga utbildningsbehovet. till framställning om statsbidrag från frivillig yttra sig över förslag försvarsorganisation. Ledningen av den frivilliga försvarsverksamhet som åligger regionala som övrig ledningsverksamhet i myndigheter sker efter samma principer instans. Inom försvarsmakten leder militärbefälhavaren frivilligregional verksamheten inom militärområdet. Inom civilomrädet leds frivilligverkav civilbefälhavaren. Militärbefälhavaren svarar i samråd med samheten mellan de militära och andra berörda myndigheter också för samordning civila delarna av den frivilliga försvarsverksamheten inom militärområdet. den civila sektorn är det länsstyrelsen, som i När det gäller samarbete med lantbruksnämnden, länsarbetsnämnden, landstingskommunen och kommunerna leder frivilligverksamheten. Länsarbetsnämnderna har ett särskilt ansvar för behovsberäkningar, avtalsteckning, krigsoch Inom försvarsmakten är det chefen för placering redovisning. som svarar för samordning mellan de civila och fo-regementet (motsv) militära delarna av den frivilliga försvarsverksamheten.

Verksamhet. organisation och personal 41

Frivilligorganisationerna bestämmer själva över sina föreningsmässiga angelägenheter.

2.3.2 Samarbetsorgan för frivilligverksamheten

För samarbete m m mellan de frivilliga försvarsorganisationerna inbördes samt mellan myndigheterna och organisationerna finns särskilda samarbetsorgan. Hur denna samverkan är uppbyggd framgår av figur 2:1. Verksamheten inom samverkansorganen inriktas bl a på att samordna och effektivera informationen om totalförsvaret och rekryteringen till det frivilliga försvaret. Vidare granskar organen erfarenheter av sådan verksamhet, ger fortlöpande information, anordnar konferenser med myndigheter och intresseorganisationer, handlägger utbildningsfrågor och övriga frågor som underställts samarbetsorganet. För att svara för samordningen på central nivå har bildats Frivilligorganisationernas samarbetskommitté (FOS). Kommittén är ett forum

Ä Myndighet Frivilligorganisationa å Fred Krigb Central totalförsvarsmyndighet Överstyrelse FViVOTQ Cerf- * (t ex överbefälhavaren, försvars- tral? kansli grenschef, arbetsmarknadssty- FOS (FYIVCK) relsen, Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, civilförsvarsstyrelsen)

Högre regional totalförsvars- xsamarbets- .Füymg . kam myndighet (militärbefälhavare/ organ) , civilbefälhavare)

i

Lägre regional totalförsvarsmyn- Förbunds- Frivorg fördighet A_ styrelse bundskansli (t ex fo-reg. motsv, Iansstyrelse, (Sarnarbets- (FrivFK) länsarbetsnämnd, landsting) organ)

Lokal totalförsvarsmyndighet Kåmvrehe

:rivarg

(t ex militärt förband, kommun-

“å” V LK)

styrelse, civilförsvarschef, arbetsförmedlingskontorl lsamarbets ”gem Figur 2:1 Frivilligfärsvarets samverkansnivåer.

a) samverkansorgan skall finnas centralt och regionalt för avtalsslutande organisationer. b) Kansliorganisationen berör enbart avtalsslutande organisationer.

42 Verksamhet, organisation och. personal

för ömsesidig orientering och diskussion om gemensamma angelägenheter och består av representanter för de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet. Ordförandeskapet skiftar mellan kommitténs ledamöter och omfattar tvååriga mandatperioden l de frivilliga försvarsorganisationernas ledningsorgan ingår representanter för statsmyndigheterna. Myndigheternas representation regleras i de olika organisationernas grundstadgar.

2.4 Frivilligförsvarets personal

2.4.1 FBU-personal Personalen inom FBU-rörelsen är värnpliktig personal, reservpersonal, hemvärnsmän, fast anställd icke aktiv personal samt krigsfrivillig personal etc. Av de vuxna medlemmarna är omkring 76 % värnpliktiga eller krigsca 4 % reservbefäl samt omkring 20 % annan personal. Dessfrivilliga, utom finns 5 000 ungdomar anslutna. Tiänstgöringsvillkor m m ungefär för den krigsfrivilliga personalen redovisas i avsnitt 2.4.4. Värnpliktig FBU-personal erhåller kompetens för förordnande i högre tjänstegrad (-klass) genom frivillig befälsutbildning enligt i avsnitt 3.4 redovisat utbildningssystem.

2.4.2 A- och B-personal Personal, som genom skriftligt avtal åtar sig att frivilligt tjänstgöra inom totalförsvaret, kallas A- och B-personal. A-personal placeras för ständig står till förfogande för tillfällig tjänstgöring i eller tjänstgöring. B-personal i närheten av bostadsorten. Den ständiga tjänstgöringen sker i viss befattning vid krigsorganiserat förband (enhet), vid krigsorganiserad civil myndighet, vid krigsviktigt företag (K-företag) eller motsvarande. fjänstgöringen kan anses börja i och med att enheten krigsorganiseras och fortgår till dess denna hemförlovas eller upplöses. Den tillfälliga tjänstgöringen förutsättes vara begränsad till en kortare tidsperiod och skall kunna fullgöras utan att personalen i fråga fast inordnas i krigsorganisationen. Avtal träffas för fyraårsperioder och gäller med sex månaders uppsägtecknar s k A-avtal och B-personal tecknar s k ningstid. A-personal B-avtal. Frivilligpersonalen får inte säga upp avtalet vid krig eller krigsfara eller då personal inkallas till beredskapsövning enligt värnpliktslagen. Aoch B-personal inom totalförsvarets civila del tillhör under tjänstgöring civil personal. Kvinnlig A-personal inom försvarsmakten tillhör kategorin under tjänstgöring kategorin civilmilitär personal. Manlig A-personal inom försvarsmakten hänförs till militär eller civilmilitär personal. B-personal inom försvarsmakten utom hemvärnet tillhör under tjänstgöring kategorin civil personal. inom försvarsmakten förordnas i tjänsteklass när veder- A-personal börande fått kompetens för att krigsplaceras i befattning som svarar mot tjänsteklassen. Förordnande upphör då A-avtal hävs.

Verksamhet, organisation och personal 43

Kompetensen erhålls genom grund- och repetitionsutbildning enligt i kapitel 3 redovisat system. Förordnande kan ske till någon av följande tjänsteklasser beroende på kompetens: korprals, furirs, sergeants, fanjunkares samt fänrikts tjänsteklass. Det finns inom flertalet grenar inom totalförsvaret behov av personal som tecknar avtal för tjänstgöring i krig. A- och B-personalens fördelning på tjänstegrenar framgår av tabell 2:1.

Tabell 2:1 A- och B-personalens fördelning på tjänstegrenar

Friv.- Försvarsmakten Totalförsvarets civila del or . g A-personal B-personal A-personal B-personal

SBS - - - Djurvårdarc, veterinärbitr och tekniska bitr till vctcrinärväsendet SKBR Motorfordons- Motorfordons- Bilförare till tjänst tjänst ek försvaret, allm civila mcdicinalväscndet, krigslänsstyr i SLK Stridslcdnings, Sambands-, Expeditionsg 5 luftförsvars- matericL, förplägnads-, och luftvärns- mob plats-, sambandstjänst samverkans-, cxpcditions-, till krigsrapport- stabs-, länsstyrelser central-, förplägnadsmob plats-, tjänst , matcricI-, ,v sjukvårds-, i cxpcditionsstabs-, i förplägnadsw, ; sambands-, ,« signal-,

l underrättelse-

i tjänst FAK Mottagnings- Bilförare till - Mottagnings- ,i förrättare förrättare ck försvaret, i allm civila medi- ; cinalväsendet, krigslänsstyr à Motorcykeli FMCK Motorcykel- Motorcykel- ordonans i ordonans ordonans till krigslänsstyr 3 FRO Radiotelcgrañst, Radiotclefonist, Sambandstjänst, i radiotclefonist radiotelegrañst radiotelegrafist r radiotelefonist till krigslänsstyr 4 FFK › - Flygförare 0 mark- personal till civilförsvaret SRK Sjukvårds- - Civilsamariter Sjukvårdstjänst tjänst till allmänna civila medicinalväsendet

44 Verksamhet, organisation och personal

Rekrytering och utbildning inom totalförsvarets civila del sker främst av bilförare till det civila transportväsendet och sjukvården, av djurskötare och traktorförare till jordbruket, av samariter till sjukvården, av veterinärbiträden till veterinärväsendet, av flygförare till civilförsvaret

och administrativ personal m m till CB-kanslier och krigslänsstyrelser.

2.4.3 Hem vámspersonal Avtal om tjänstgöring i hemvärnet träffas genom hemvärnskontrakt och gäller med en månads uppsägningstid. Kontraktet kan dock för hemvärnsman med omedelbar verkan hävas av chef för fo-regemente (motsv). Hemvärnets personalsammansâttning framgår av figur 2:2. Hemvärnsmännen utgör huvuddelen av den egentliga hemvärnspersonalen och hemvärnets stridande förband består nästan utan undantag av hemvärnsmän. Ordinarie hemvärnsmän är frivilliga hemvärnsmän som är placerade för tjänstgöring i hemvärnet. Frivilliga ordinarie hemvärnsmän rekryteras från följande grupper. a) Personer över värnpliktsåldern 47 år. De utgör hela 80% av de frivilliga hemvärnsmännen och har i regel fullständig värnpliktsutbildning bakom sig. Av de ca 50 000 personer, som årligen lämnar värnpliktsåldern anmäler i genomsnitt 10 % intresse för placering inom hemvärnet. b) Personer under värnpliktsåldern. De utgör 3 % av den aktuella personalen. De består till övervägande delen av hemvärnsungdom som vid 17 års ålder antagits som hemvärnsmän och från 18 års ålder får placeras i stridande befattningar. I regel har de under ca tre år deltagit i hemvärnsutbildning. De underåriga tecknar i regel hemvärnskontrakt vid 18 års ålder. I stor utsträckning fortsätter de under och efter sin värnpliktstjänstgöring att verka inom hemvärnet. c) Frikallade personer. De från värnplikt frikallade uppgår endast till 2 % av de frivilliga hemvärnsmännen.

.. .. Fast anställda Hemvamsma g krigsplacerade jvid hemvärnet Frivilliga värnpliktiga hemvärnsmän hemvärnsmän Hemvärnsungdom Ordinarie hemvärnsmän Extra Bp°5°“a' u hemvärnsmän frivilliga försvarsorganisa- Hemvärnsveteraner tioner

Musikhemvärnsmän Figur 2:2 Hemvärnets personalsammansáttning.

Verksamhet, organisation och personal 45

d) Värnpliktiga med uppskov eller motsvarande, vilka omfattar 10 % av berörd kategori. De uppskovsvärnpliktiga har i regel fullgjort sin grundutbildning samt en eller flera repetitionsutbildningsomgångar. Huvuddelen eller 80% av de uppskovsvärnpliktiga skall under beredskapstillstånd och krig ingå i driftvärn och företagshemvärn. Återstående 20 % kan disponeras för uppgifter inom det allmänna hemvärnet. e) Värnpliktiga som ställs till hemvärnets förfogande. Dessa värnpliktiga omfattar ca 5 % av de frivilliga hemvärnsmännen. De är krigsplacerade efter frivilligt åtagande och efter militär myndighets medgivande. I regel har de fullgjort grundutbildning och ett varierande antal krigsförbandsövningar. Extra hemvärnsmän är .frivilliga hemvärnsmän som är värnpliktiga och som inte disponeras av hemvärnet när de fullgör värnpliktstjänstgöring samt under beredskapstillstånd och krig. Extra hemvärnsmän är såsom värnpliktiga krigsplacerade vid försvarsmaktens förband. Extra hemvärnsmän antas således bland värnpliktiga som inte kan antas till ordinarie hemvärnsmän men i övrigt fyller fordringarna för hemvärnsmän. l regel kvarstår vederbörande i hemvärnet efter utträdet ur vämpliktsåldern. Hemvärnsveterarzer ingår inte i hemvärnets stridande förband utan biträder hemvärnschef (driftvärnsbefäl) med rekrytering, stödjande verksamhet eller annan liknande verksamhet. Värnpliktiga hemvärnsmän är värnpliktiga och fast anställda vid försvarsmakten med uppskov (motsv) och som är skyldiga att tjänstgöra i hemvärnet under beredskapstillstånd och krig. Grundläggande bestämmelser rörande värnpliktiga hemvärnsmän och driftvärnsmän finns i Kungl Majzts kungörelse (l951:549 ändr 1966:427 och 1970:305) om värnpliktiga hemvärnsmän. Enligt nämnda kungörelse är följande personal skyldig att - utan hinder av erhållna uppskov eller annan befrielse från tjänstgöring vid krigsmakten - fullgöra sådan tjänstgöring:

a. Värnpliktiga och vid försvarsmakten fast anställda, som fått uppskov eller annan befrielse enligt uppskovskungörelsen, b. värnpliktiga, som genom civilplaceringskort ställts till myndighets förfogande samt c. värnpliktiga och vid försvarsmakten fast anställda, som placerats i civila befattningar utanför försvarsmakten. Värnpliktig och vid försvarsmakten fast anställd som är skyldig att tjänstgöra i hemvärnet enligt ovan benämns under tjänstgöringen värnpliktiga hemvärnsmän. För dem gäller i tillämpliga delar hemvärnskungörelsen. Enligt av chefen för armén utfärdade bestämmelser tas vissa av de värnpliktiga hemvärnsmännen inte i anspråk för tjänst i det värnpliktiga hemvärnet. Undantag gällert ex för personer som i sitt civila arbete under krig utför beväpnad tjänst t ex polisen, personer som i fred antagits i det frivilliga hemvärnet, personer som tjänstgör vid civila sjukhus samt personer, som enligt uppskovskungörelsen beviljats kollektiv yrkesledighet eller anstånd. Värnpliktiga hemvärnsmän (driftvärnsmän) ingår vid beredskapstillstånd och krig som värnpliktigt hemvärn i det frivilliga hemvärnet

46 Verksamhet, organisation och personal

Tabell 2:2 Tjänstegrader för hemvärnsbefäl

Belälsnivå Tjänste Tjänstcgradcns beteckning grad nr (avser typbcfattning)

8 Kretshcnnvärnschcf Ä lV Kompanibefil 9 Hemvärnschef, Iiemvämskomp chef l stf 3 10 Hcmvärnschef IV Plutonsbcfal ll - 12 Hemvärnsplutonchef, adjutant V Gruppbefal 13 Hemvärnsplutonschefs stf 14 Hemvärnsgruppchef 15 Hemvämsgruppchefs stf

antingen som förstärkning till redan befintliga hemvärnsförband eller som nya förband. Det frivilliga hemvärnets ledningsorganisation förblir i l huvudsak oförändrad. Hemvärnsungdom utgörs av ynglingar fro m 15 to m 20 års ålder, som inte påbörjat värnpliktstjänstgöring eller ej tecknat kontrakt som j hemvärnsmän. som står till för tillfällig l B-personal är personal förfogande tjänstgöring

inom hemvärnet. Manlig och kvinnlig B-personal som tecknat avtal för inom hemvärnet tillhör kategorin hemvärnets personal. i tjänstgöring B-personalen utgörs av

l. Hemvärnslottor ur SLK i expeditions- och förplägnadstjänst. 2. Hemvärnssamariter ur SRK i sjukvårdstjänst. 3. Hemvärnsbilkårister ur SKBR i motorfordonstjänst. l l 4. Hemvärnssignalister ur FRO i sambandstjänst. I

l

B-personalen genomgår vid sin frivilligorganisation grundutbildning tillsammans med De tecknar som avtal såsom 1 övrig B-personal. regel B-personal för tjänst inom hemvärnsomrâdet. Personalen vidareutbildas inom hemvärnet. av tabell 2:2.

Gällande tjänstegrader för hemvärnsbefál framgår i

l 1 2.4.4 Krigsfrivillig personal l En särskild kategori av frivillig personal är den personal som avses i Kbr den 4 september 1959 med vissa bestämmelser om antagning av krigsfrivilliga (ändr och omtryck kbr den 5 juni 1970, TKG 123:700208). Enligt nämnda kbr får under vissa i brevet angivna villkor svensk medborgare avtal förbindas att under beredskapsövning samt under beredgenom skaps- och krigstillstånd eller endast under beredskaps- och krigstillstånd tjänstgöra vid försvarsmakten i befattning, som är upptagen i mobiliseringstabell. För att bli antagen som krigsfrivillig förutsätts att man är i Värnpliktshänseende överårig eller frikallad från värnpliktens fullgörande och kan av militärutbildning eller civila kvalifikationer lämpligen på grund användas i försvarsmaktens krigsorganisation.

Verksamhet, organisation och personal 47

Den som förbundit sig till tjänstgöring enligt ovan benämns krigsfrivillig. Antagning av krigsfrivillig personal får ske för att tillgodose försvarsmaktens - utom hemvärnets - mobiliseringsbehov av personal. Sådan antagning får dock ske endast i den mån detta behov inte kan tillgodoses med personal som är tjänstgöringspliktig vid försvarsmakten tex på grund av värnplikt, civilförsvarsplikt, fast anställning. Avtal, varigenom krigsfrivillig, utom vid sjövärnskåren, förbundit sig till tjänstgöring benämns krigsfrivilligavtal. Medicinalpersonal får inte antas som krigsfrivillig. Utöver den tjänstgöring, som avses med krigsfrivilligavtalet, kan krigsfrivillig efter eget åtagande genomgå utbildning och fullgöra tjänstgöring såsom frivillig. Därvid gäller motsvarande bestämmelser om tjänstgöring och förmåner m m som för annan frivillig personal inom totalförsvaret. A- och B-personal tillhör numera inte kategorin krigsfrivillig personal.

2.4.5 Funktionärer och instruktörer Inom frivilligorganisationerna finns ett stort antal medlemmar, som efter frivilligt åtagande arbetar som funktionärer inom organisationerna. Funktionär kan vara t ex ordförande, kårchef, sekreterare, kassaförvaltare eller utbildningsadjutant. En mindre del av funktionärerna icentral instans är hel- eller deltidsanställd personal med marknadsmässig lön. Såväl på central nivå som framför allt på regional och lokal nivå finns frivilliga, som arbetar med eller utan särskilt arvode och fullgör funktionärsuppdraget som fritidssysselsättning. Gällande bestämmelser om ersättning av statsmedel till funktionärer framgår av kapitel 9. För utbildningsverksamhetens organisation, planläggning och genomförande anlitas instruktörer. Instruktör vid frivillig försvarsutbildning är ordinarie instruktör eller tillfällig instruktör. Ordinarie instruktör är militär befattningshavare som i sin befattning har att bedriva instruktörsverksamhet inom ramen för fastställd veckoarbetstid. De militära tjänstemän som här avses är de ordinarie instruktörerna vid hemvärns- och frivilligavdelningar (motsv). Tillfällig instruktör är den som efter frivilligt åtab i y gande bedriver instruktörsverksamhet utanför sin tjänst och utom ramen å x för fastställd veckoarbetstid. Tillfällig instruktör kan vara militär befatta ningshavare som avses ovan. För att annan än militär eller civilmilitär tjänsteman skall kunna anlitas som tillfällig instruktör krävs att han godkänts såsom sådan av vederbörande utbildningsmyndighet. Medlem av frivilligorganisation skall för att godkännas som instruktör ha genomgått fastställd instruktörsutbildning.

3 Frivilligförsvarets utbildning

3.1 Allmänt

3.1.1 Utbildningsomráden

Frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret bedrivs, beroende på utbildningens syfte, inom följande olika områden: a) grundutbildning b) repetitionsutbildning (hemvärnet: årlig utbildning) c) befordringsutbildning d) kompletteringsutbildning och e) ungdomsutbildning. Därutöver kommer vissa specialformer av frivillig utbildning ävensom frivillig tjänstgöring, vilken i sig har värde ur utbildningssynpunkt för den enskilde.

3.1.2 Utbildningskategoñer

l Den frivilliga försvarsutbildningen kan också, främst med avseende på

l vilka personalkategorier den omfattar och villkor för deltagande, indelas i

l l l) frivillig befälsutbildning 2) utbildning för A- och B-personal 3) utbildning för hemvärnsmän. l den frivilliga befälsutbildningen deltar huvudsakligen personal som är ansluten till CFB. I utbildningen kan delta Värnpliktig personal, reservpersonal, befäl och befälsaspiranter vid hemvärnet, ungdom samt annan › personal inom totalförsvaret. Utbildningen syftar i första hand till att direkt höja krigsförbandens användbarhet och effektivitet. Den frivilliga befälsutbildningen består av befordringsutbildning och kompletteringsutbildning. Ungdomsutbildning bedrivs i anslutning till den frivilliga befälsutbildningen. För deltagande i frivillig befälsutbildning gäller att det skall finnas behov av utbildning inom totalförsvarets krigsorganisation och att vederbörande är medlem i frivillig hemvärnet försvarsorganisation, eller sjö- 4

50 Utbildning

värnskåren. Den som inte är medlem i sådan organisation kan fa delta i utbildning efter överenskommelse mellan vederbörlig myndighet och frivilligorganisation. Utöver det allmänna kompetensvillkoret gäller särskilda fordringar för varje slag av frivillig befälsutbildning. Ändamålet med den frivilliga försvarsutbildningen för A- och B-personal är att bibringa erforderliga kunskaper och färdigheter för placering i befattningar inom totalförsvaret. försvarsutbildning för A- och B-personal fullgörs i form av Frivillig grund-, repetitions- och kompletteringsutbildning. För i utbildning för A- och B-personal krävs svenskt deltagande lämplighet för avsedd befattning och medlemskap i medborgarskap, Undantag från kravet på medlemskap kan dock frivilligorganisation. fordringar gäller därutöver för deltagande i viss utbildmedges. Särskilda ning t ex i fråga om hörsel, syn och ålder. Utbildningen för hemvärnsmän omfattar introduktionsutbildning, årlig utbildning och övrig utbildning. hänför sig till det syfte utbildningen har Begreppet ungdomsutbildning och inte till deltagarnas åldrar. Inom totalförsvaret förekommer både manlig och kvinnlig ungdomsutbildning. UFV har från frivilligorganisationerna och myndigheterna inhämtat uppgifter och analyser om frivilligutbildningens omfattning, fördelning under 1969-1974. En sammanställning av och måluppfyllelse perioden dessa uppgifter beträffande vuxna under utbildningsåret 1973/74 lämnas i kapitel 5 och i bilaga 3:2.

3.2 Grundutbildning

Grundutbildning inom frivilligsystemet är aktuell endast för avtalsslutande organisationer. I övrigt fullgörs grundutbildning i det obligatoriska utbildningssystemet, dvs genom värnpliktstjänstgöring. till att utbilda A- och B-personalen så att Grundutbildningen syftar den enskilt och i förband (arbetsenhet) kan lösa uppgifter som är förenliga med befattningen. A-personal inom försvarsmakten genomgår grundutbildning i form av grundkurs, befälskurs l och 2, instruktörskurs/teori, instruktörskurs/ samt högre ledarkurs. Utbildningen består av allmän försvarsutpraktik och förbandsutbildning samt praktisk utbildning i bildning, befattningsvid repetitionsutbildning av staber och förband egen krigsbefattning (KFÖ/motsv). A-personal inom totalförsvarets civila del fullgör grundutbildning i form av grundkurs, fortsättningskurs, ledarkurs, instruktörskurs/teori respektive praktik. Grundutbildningssystemet för A-personal framgår av tabell 3:1. i form av B-personal inom försvarsmakten genomgår grundutbildning grundkurs och befálskurs om vardera 40-80 timmar. inom civila del genomgår grundutbildning i B-personal totalförsvarets under ca 40-80 timmar. Fn förekommer sådan form av grundkurs endast för SRK-personal för uppgifter som samariter inom den utbildning

Utbildning

Tabell 3:1 Grundutbildning för A-personal inom totalförsvaret

Försvarsmakten Totalförsvarets civila del

Kurs Timmar Kurs Timmar

Grundkurs (GK) Grundkurs (GK) 100- 140 Befzilskurs l (Bk 1) Fortsättnlngskurs (Fk) 70-140 Befalskurs 2 (Bk 2) Ledarkurs (Lk) 70-140 lnstruktörskurs (lk) 100-140 Instruktörskurs (lk) 100- 140 lnstruktörskurs. praktik lnstruktörskurs, praktik 100-140 (lk P) (lk P) Högre ledarkurs (Hlk)

civila krigssjukvården. Delar av utbildningen - främst allmän försvarsutbildning - bör där så är lämpligt samordnas med annan frivillig utbildning.

3.3 Repetitionsutbildning

3.3.1 Allmänt

Repetitionsutbildning bedrivs inom totalförsvarets olika utbildningssektoreri flera olika former. Dessa är i huvudsak följande:

a) Krigsförbandsövningar (KFÖ) och motsvarande. Dessa är för FBU-per-

sonal aktuella huvudsakligen inom ramen för deras vanliga obligatoriska utbildningsskyldighet enligt värnpliktslagen. Krigsförbandsövningar är aktuella även för krigsplacerad A- och B-personal. b) Repetitionskurser. Sådana kurser anordnas i stället för krigsförbandsövningar och motsvarande övningar. Repetitionskurser anordnas för A- och B-personal tillhörande förband som inte inkallas till krigsförbandsövningar eller A- och B-personal som erhållit anstånd med fullgörande av nämnd övning. c) Hemvärnets är en form årliga utbildning av repetitionsutbildning. Den årliga utbildningen innefattar samträning av hemvärnets krigsförband.

När UFV i den följande redovisningen använder begreppet repetitionsutbildning inom frivilligsystemet avses emellertid endast sådan utbildning för A- och B-personal. Den årliga för hemvärnsmän redoutbildningen visas i avsnitt 3.7.

3.3.2 Repetitionsutbildning för A- och B-personal

A- och B-personal är skyldig att För fullgöra repetitionsutbildning. A-personalen omfattar denna skyldighet högst 16 dagar för varje fyraårsperiod av avtalstiden. För B-personalen omfattar den högst 80 timmar för varje fyraårsperiod av avtalstiden. Repetitionsutbildning kan uppdelas på

52 Utbildning

flera utbildningstillfällen. Vid krig eller krigsfara eller då personal inkallas till beredskapsövning är A- och B-personal skyldig att fullgöra den enligt värnpliktslagen som behövs med hänsyn till verksamheten inom totalförtjänstgöring svaret. l l Repetitionsutbildning genomförs under en fyraårsperiod för A-pers0central myndighets bestämmande, innal med i regel 6-10 dagar enligt och utryckningsdagar inräknade. Beträffande A-personal inom försvarsmakten gäller särskilt följande. För personal i befattning för plutonsbefäl samt viss personal i kvalificeför menig och gruppbefäl tillkommer särskild övning rade befattningar under sex dagar enligt avtalsmyndighets bestämmande. (motsvarande) i första hand som krigsförbandsövning eller Utbildningen genomförs motsvarande och i andra hand som repetitionskurs (Rep K) med ca 60 timmar eller likvärdig utbildning enligt försvarsgrenschefs bestämmande. För A-personal inom totalförsvarets civila del fullgörs utbildningen bestämmansom kurs (tjänstgöring) enligt central utbildningsmyndighets de. för B-personal genomförs under en fyraårs- Repetitionsutbildning period med i regel 20-80 timmar. För inom försvarsmakten fullgörs utbildningen i första B-personal hand i egen krigsbefattning, i andra hand som kurs eller tjänstgöring enligt central myndighets/frivilligorganisations bestämmande. inom totalförsvarets civila del fullgörs utbildl fråga om B-personal ningen som kurs eller tjänstgöring enligt central utbildningsmyndighets/ frivilligorganisations bestämmande. Hemvärnets B-personal fullgör i regel repetitionsutbildningsskyldigheten med ca 10 tim/utbildningsår. Viss personal (t ex chefssamariter, förplägnadsgruppchefer och vissa expeditionslottor) kan ianspráktagas mer än ca 10 tim/år, t ex i samband med befälsuvtbildning. Repetitionsutbildning av hemvärnets B-personal skall ske vid årliga utbildningstillfällen i samband med hemvärnets utbildning, i första hand vid hemvärnsförbanskall därvid tjänstgöra i dens övningar på krigsuppgifterna. B-personalen Del av repetitionsutbildningsskyldiglieten som inte sina krigsbefattningar. utnyttjas för utbildning i krigsbefattning kan tas i anspråk för vidare i form av repetitionskurs (högst 40 utbildning. Repetitionsutbildning tim) anordnas endast om repetitionsutbildning enligt ovan inte kunnat genomföras samt för sådan B-personal som inte haft möjlighet att tidigare deltaga. Grund- och repetitionsutbildningens uppbyggnad enligt gällande kursplaner för respektive frivilligorganisationer framgår av bilaga 3:1.

3.4 Befordringsutbildning

avser utbildning som ger kompetens för Befordringsutbildningen a) befordran inom gruppchefs-, troppchefs- och plutonchefsnivån, b) befordran till högre befälsnivå,

SOU l975z73 Utbildning 53

e) övergång från värnpliktsofficer till reservofficer, d) övergång till placering vid hemvärnet, e) omskolning till annan befattningstyp än innehavd.

Befordringsutbildningen omfattar furirskurs, överfurirskurs, sergeantskurs, fanjunkarkurs, fänrikskurs, löjtnantskurs och kaptenskurs. Kaptenskurs fördelas på högst sex är, övriga befordringskurser fördelas på högst fyra ar utom fänrikskurs vid flygvapnet och flottan, som genomförs sammanhängande.

Tabell 3:2 Befordringsutbildningens uppbyggnad

För Benämning Omfattning Tid kategori (veckor/dagar/timmar)

Löjtnant Kn-kurs K-skede (motsv) l2 brev 80 tim (Bk Kn) 3 A-skeden, vardera 2 v 6 v B-skede 2 v F-skede KFÖ 32 dgr (FVz22 dgr)

Fänrik Lt-kurs läskede minst 36 tim (Bk Lt) K-skede (motsv) 5 brev (40 tim) A-skede 2 v B-sketle 2 v

A KA FL FV A KA FL FV

Fanjunkare Fk-kurs K-skede Kads- Kads- Befälsi (serg) (Bk Fk) 5 brev skede skede och _= B-skede 40 tim 12 v 4 v 2 v B-skede B-skede Kadsskede 2 v 8 v 7 v Kads- Prakt› skede skede 5 v 3 v

i Sergeant Fanj-kurs . Fskede minst 36 tim

l (Bk Fj) K-skede (mutsv) 5 brev 40 tim

A-skede 2 v B-skede 2 v

A KA FL FV A KA FL FV

Överfurir Sorg-kurs PBS- Flskede Plutons A-skede 5 v minst g (Bk serg) skede befäls- 36 tim 12 v 2 v E kurs i Befáls- 2 Bskole- skeden skede om 2 v E g vardera 7 v 4 v T-skede T-skede T-skede KFÖ KFÖ KFÖ l 32 dgr 32 dgr 22 dgr l Furir Öfu-kurs F-skede minst 36 tim å (Bk Öfu) A-skede 2 v B›skede 2 v I Menig Fu-kurs A-skede 2 v (Bk Fu) B-skede 2 v T-skede KFÖ: 25 dgr (FV: Luftbevakn, 8 dgr, Bas 15 dgr)

54 Utbildning

Befordringsutbildnlngen genomförs i skeden benämnda förberedelseskede (F-skede), korrespondensskede (K-skede), allmänt skede (A-skede) samt befattningsskede (B-skede). Härtill kan komma tjänstgöringsskede (T-skede). F-skede omfattar minst 36 timmars sammanlagt och genomförs som i form av kvällslektioner, veckoslutsövningar i kompletteringsutbildning hemortsregionen eller som central kurs om minst en vecka. K-skede motsvarande 40 timmar (Bk Kn 80 timmar) utgör en förberedelse till A- och B-skede. K-skedet på plutonchefs- och tillämpas troppchefsnivåerna med kursbrev från F Brev S (5 brev). A-skede omfattar minst 80 timmar, dvs två veckor. Skedet genomförs som regel vid central utbildning. A-skedet är gemensamt för alla truppslag. B-skede omfattar minst 80 timmar (två veckor) och genomförs som central utbildning. Skedet är specialiserat för infanterister, pansarbefäl osv. T-skede i befordringskurs fullgörs som obligatorisk eller ingående frivillig KFÖ eller i undantagsfall som frivillig tjänstgöring vid trupp under grundläggande krigsförbandsutbildning (GKU). T-skedet genomförs efter avslutat B-skede. Härvid vederbörande i uppgifter som prövas motsvarar den högre befattningen Kurssystemets utformning framgår av tabell 3:2. Ordinarie väg till reservanställning är kadettskola (KadS), reservofficerskurs l (ROK I), KFÖ och reservofficerskurs II (ROK ll). Via FBU kan reservanställning ske enligt vad som framgår nedan för kompanibefäl och inom armén och kustartilleriet. Inom flottan och plutonsbefäl flygvapnet förekommer ej reservofficersutbildning via FBU. Beträffande kustartilleriet gäller att ROK är ca 38 dagar längre än som anges för armén nedan. a) Vpl Lt: KadS - BkLt - ROK l (armén: 8 v, kustart: 12 v) -+ KFÖ - ROK ll -* KFÖ - Bk Fanj/Kvm - A-skede (Bk Lt) - B-skede 2 b) Vpl FanjzPBs/Kvm (Kvm) (Bk Kn) - KFÖ. c) Vpl Fanj: Bk Fanj/Kvm -* A-skede - B-skede l (Bk Lt/Uh-Träng) (ej Kvm) B-skede 2 “ KFÖ. Tills vidare kvarstår möjligheten för kaptensutbildad Värnpliktig officer att nå reservanställning: KadS före 1/10 1960 - Bk Kn.

3.5 Kompletteringsutbildning

3.5.1 Kompletteringsutbildning för A- och B-personal

avser att öka kunskaperna samt att meddela nyheter inom Utbildningen tjänstegren/yrke. Utbildningen anordnas av vederbörande frivilligorgani-

Utbildning 55

Tabell 3:3 Kompletteringsutbildning för A- och B-personal inom försvarsmakten Armén Marinen och flygvapnet

Syfte Komplettera grund- och re- Utveckla A- och B-persopetitionsutbildningen. ln- nalcns kunskaper och färriktas främst på områden av digheter. Kan anordnas för betydelse för den regionala/ att meddela nyheter inom lokala krigsorganisationens tjänstegrenar med anledning funktion samt mot allmän av nya förfaringssätt, ny försvarsutbildning. materiel eller ändringar i krigsorganisationen. Omfattning Spccialutbildning, militär Enligt CÖrIB/CK resp idrott och skytte, försvars- tlottiljchefs bestämmande. upplysning. Utbildningen kan ske centralt, regionalt eller lokalt.

sation. Försvarsmaktens personal genomgår kompletteringsutbildning enligt tabell 3:3. Kompletteringsutbildningen för A- och B-personal inom totalförsvarets civila del har i huvudsak samma syfte och omfattning som motsvarande utbildning för försvarsmaktens personal. Utbildningen anordnas enligt bestämmelser som vederbörande frivilligorganisation meddelar. Kompletteringsutbildning består av specialutbildning, militär idrott och skytte samt försvarsupplysning. Deltagande i kompletteringsutbildning (del därav) kan tillgodoräknas som del av grund- och repetitionsutbildning enligt central myndighets bestämmande.

3.5.2 Kompletteringsutbildning inom den frivilliga befálsutbildningen Kompletteringsutbildningen avser att vidmakthålla och utveckla deltagarnas förmåga i allmänhet samt förmågan att tjänstgöra i krigsbefattning som motsvarar innehavd tjänstegrad. Kompletteringsutbildning kan också avse omskolning till annan krigsbefattning i innehavd grad. Utbildningen består av krigsförbandskurs, allmän utbildning, specialutbildning, militär idrott och skytte samt försvarsupplysning. Enligt försvarsgrenschefs bestämmande kan kompletteringsutbildning genomföras i anslutning till befordringsutbildning, främst vid B-skede. Krigsförbandskurs omfattar befattningskurs och förbandskurs. Befattningskurs genomförs främst som förberedelse för KFÖ. Elever sammanförs befattningsvis från olika krigsförband. Förbandskurs anordnas i första hand för det vid ett förband krigsplacerade befälet. Allmän utbildning består främst av moment i AMU och anordnas som regionala och lokala kurser under veckoslut. Specialutbildning omfattar 1-2 veckor sammanhängande utbildning. Kompletteringsutbildningen, som bedrivs enligt tabell 3:4, är inriktad pá uppgifterna vid KFÖ och mobilisering. Den sker främst som kvällslektioner och veckoslutsövningar. Utbildningen anordnas och leds i stor utsträckning inom de frivilliga organisationernas förbund och föreningar.

56 Utbildning

Tabell 3:4 Kompletteringsutbildning inom den frivilliga befälsutbildningen Inom hemortsregionen Vid central utbildning

Kvällslektioner, träningspass, Kompletteringskur- Belaltningskurser unveckoslutsövningar, studiebrev. ser under l vecka der 2 v, i regel sam- Cu 36 tim manhâingzinde

3.5.3 Kompletteringsutbildning för lzemvárnsmârz Kompletteringsutbildning för hemvärnsmän omfattar försvarsupplysning, skytte, militär idrott och utbildning av nyantagna hemvärnsmän med ofullständig grundutbildning. Kompletteringsutbildning samordnas där så är möjligt och lämpligt mellan hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna.

3.6 Frivillig tjänstgöring

3.6.1 Bakgrund att ta i anspråk personal för frivillig tjänstgöring inom försvars- Möjlighet makten har funnits alltsedan senare delen av 1930-talet för manlig och av 1950-talet För manlig har sedan början för kvinnlig personal. personal det huvudsakliga syftet varit att avhjälpa brist på befäl till följd av vakanser och dylikt. uttalade 1957 (Rskr 1957:249) efter påpekande av Riksdagen sig revisorer för en översyn av systemet för anställning i vakanta riksdagens tjänster. Med anledning härav uppdrogs åt försvarets civilförvaltning att företa en sådan översyn. Efter förslag av civilförvaltningen framlades i proposition 1960:110 förslag till nya grunder för att ta i anspråk personal för frivillig tjänstgöring. Enligt dessa grunder skall frivillig tjänstgöring av reservpersonal eller värnpliktiga m fl ha till syfte att antingen tillgodose föreliggande behov av utbildningsbefäl (frivilligbrevet avd ll) eller utgöra egen utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning eller dylikt (frivilligbrevet avd Ill). Vad gäller det senare slaget av tjänstgöring innebar 1960 års riksdagsbeslut inga principiella förändringar jämfört med de regler som gällt under större delen av l950-talet. Det systern för att ta i anspråk personal för frivillig tjänstgöring som infördes år 1960 har bibehållits sedan dess. Vissa förändringar vad gäller rätten att ta i anspråk personal för längre tids tjänstgöring har införts.

3.6.2 Gällande bestämmelser I kbr den 17 maj 1963 med bestämmelser om frivillig tjänstgöring vid mm, det sk frivilligbrevet (TLA 1963, sid 129, med krigsmakten ändringar, senast genom TKG 140:700l24), föreskrivs bland annat följande:

Utbildning 57

Allmänna bestámnzelser För att tillgodose föreliggande behov av befäl i annan ordning än genom vikariatsförordnande på militär eller civilmilitär tjänst eller för att bereda personal utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning får -ø i den utsträckning som anges i dispositionsbestämmelserna för vederbörliga anslag och enligt föreskrifter som meddelas i detta brev personal tillhörande följande kategorier inkallas till tjänstgöring efter frivilligt åtagande:

Värnpliktig och krigsfrivillig personal, medlemmar av Centralförbundet för befälsutbildning eller till förbundet ansluten organisation eller av Föreningen Svenska blå stjärnan, Föreningen Svenska röda korset eller Riksförbundet Sveriges lottakårer, civilförsvarspliktiga, uttagna till tjänstgöring vid krigsmakten.

4. Beslut om frivillig tjänstgöring meddelas av bl a regementschef (kårchef), försvarsområdesbefälhavare, militärbefälhavare, chefen för Gotlands militärkommando, örlogsbaschef, chef för kustartilleriförsvar samt flottiljchef (kårchef) och motsvarande chef i vad angår tjänstgöring inom vederbörande chefs verksamhetsområde under en sammanhängande tid av tolv månader om tjänstgöringen fullgörs i trupptjänst och eljest sex månader i följd.

II. Besrámnzelser om avlöning under att tjänstgöring för tillgodose föreliggande behov av befäl

Värnpliktig eller krigsfrivillig officer och underofficer samt värnpliktigt eller krigsfrivilligt underbefäl erhåller under här avsedd tjänstgöring lön i lägsta löneklassen av den lönegrad, som lägst gäller för beställningshavare på aktiv start i motsvarande tjänstegrad, samt vissa beklädnadsförmåner och reseförmåner.

Övrig personal åtnjuter under här avsedd tjänstgöring dels lön i löneklass A 5 (motsv) samt de förmåner i övrigt som tillkommer civil tjänsteman i lönegrad Ag 5 (motsv), dels beklädnadsförmâner och reseförmåner i likhet med personal enligt II b).

58 Utbildning sou 1975:73

lll. Bestämmelser om avlöning under utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning m m.

c) Övrig personal erhåller avlöning, familjebidrag och övriga förmåner enligt enahanda grunder som gäller vid Värnpliktig författningsenligt åliggande tjänstgöring, dock med iakttagande av att penningbidraget skall utgöra 12 kr för dag eller det högre belopp som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen får utgå till Värnpliktig i viss tjänstgrad eller tjänsteklass samt att familjebidrag enligt vad därom föreskrives i familjebidragskungörelsen icke får utgå vid utbildning som omfattar mindre än fem dagar i följd. Motsvarande förmåner skall utgå till medlem av under punkt l 1 d) nämnd organisation vid utbildning i form av tjänstgöring i samband med grund- eller repetitionsutbildning av värnpliktiga inom krigsmakten eller av fast anställd personal vid krigsmak- l befälsutbildning ten.

lV. Bestridandet av uppkommande kostnader m m

Kostnaderna för lön under här avsedd tjänstgöring skall bestridas från vederbörligt anslag till avlöningar till aktiv personal m fl. Kostnaderna i av de medel från vilka motsvaran- l för övriga förmåner skall bestridas de kostnader för på aktiv stat respektive värnpliktiga av personal samma eller motsvarande kategori bestrids.

3.7 Utbildning för hemvärnsmän

När eller krig inte råder är ordinarie och extra beredskapstillstånd hemvärnsman skyldig att varje år fullgöra utbildning under lägst 20 och 50 timmar. Tid för att behålla eller öka skjutskicklighet och allmän högst inräknas inte i denna utbildningstid. lnom allmänna hemfältduglighet värnet under icke arbetstid. Driftvärnets fullgörs utbildningsskyldigheten övningar genomförs enligt vederbörande verkschefs bestämmande på ordinarie arbetstid. Verksamheten anpassas till de olika förhållanden t ex beträffande lokalisering m m som råder inom skilda driftorganisation, värn. Extra hemvärnsmän är inte skyldig att fullgöra utbildning under samma utbildningsår som han tas i anspråk för värnpliktstjänstgöring. För hemvärnsmännen, som är uppskovsvärnpliktiga, de värnpliktiga lagfäst skyldighet att fullgöra repetitionsutbildning i form av föreligger liksom för andra värnpliktiga. Denna skyldighet tas krigsförbandsövning emellertid inte ut för närvarande. Undantag gäller möjligen då behov föreligger att fylla ut vakanser i förband som skall göra krigsförbandsöv-

SOU l975z73 59

Utbildning

ning. Utbildningen avser i dessa fall dock inte vederbörandes uppgift i hemvärnet. De värnpliktiga hemvärnsmännen erhåller därför utbildning för sina krigsuppgifter endast om de frivilligt ansluter sig till hemvärnets utbildning. För närvarande deltar omkring 10% av de värnpliktiga hemvâirnsmännen frivilligt i hemvärnets utbildning. Under hemvärnsberetlskap skall hemvärnsman fullgöra den tjänstgöring som behövs med hänsyn till hemvärnets Vid uppgifter. beredskapstillstand och krig är hemvärnsman skyldig att fullgöra utbildning enligt regeringens bestämmande. Hemvärnsförbanden utbildas för att lösa av försvarsomrädesbefälhavare tilldelade krigsuppgifter i hembygden. Driftvärnsförband utbildas för att skydda myndighets eller företags egna anläggningar och egen verksamhet. Utbildningen för hemvärnsmän indelas i introduktionsutbildning, årlig utbildning samt övrig utbildning. Hemvärnsman skall vid antagandet i princip besitta erforderliga färdigheter och kunskaper för att kunna placeras i befattning i hemvärnsförband. Nagon grundutbildning skall därför i regel inte behöva äga rum inom hemvärnet. Hemvärnets speciella förhållanden i vad avser rekrytering, utbildning och uppgifter medför dock att alla nyantagna hemvärnsmän behöver orienteras om dessa för hemvärnet speciella förhållanden. Detta sker i form av den allmänna introduktionsutbildningen, som skall utgöra del av föreskriven (kontrakterad) utbildning under första utbildningsåret. Introduktionskurs för befäl (adjutantkurs, plutonschefskurs, hemvärnschefskurs, kretshemvärnschefskurs, driftvärnsledarkurs) omfattar normalt 40 timmar eller en vecka samt för dem som förordnas i avsedd befattning utan att ha erforderliga militära kvalifikationer ett extra skede om 40 timmar, som skall komplettera och föregå kursen. l fråga om den kontrakterade utbildningen är inte avsikten att årligen öva alla moment som denna skall omfatta, utan den genomförs i en 4-årsrytm. Huvuddelen av befälets årliga utbildning (särskild befälsutbildning) sker genom att befälet fungerar i sina befälsbefattningar vid hemvärnsförbandens övningar. Härutöver sker viss särskild utbildning av befälet i form av kurser och lokal utbildning. För att ge hemvärnsmännen möjlighet att öka sina kunskaper och färdigheter utöver vad som är möjligt genom introduktionsutbildning och årlig utbildning bedrivs sk övrig utbildning i form av fortsatt befälsutbildning, instruktörsutbildning, specialutbildning och kompletteringsutbildning. Hemvärnets utbildning leds av befäl vid fo-regementenas hemvärnsoch frivilligavdelningar, av tillfälligt anställda instruktörer (fast anställt eller värnpliktigt befäl mfl som godkänts som instruktörer) samt av hemvärnsmän som visat sig lämpliga för uppgiften. Instruktörsutbildningen av hemvärnsmän omfattar dels utbildning av biträdande hemvärnsinstruktörer för avgränsade utbildningsuppgifter, dels utbildning av hemvärnsinstruktörer med uppgift att främst leda enskild utbildning och

60 Utbildning

Tabell 3:5 Utbildningssystemet för hemvärnsmän

Lltbildningens Utbildningens omfattning Central Regional! ut- lokal benämning bildninga utbildning

lntroduktions- a) Allmän introduktionsutbildning ea utbildning 6-8 tim för nyuntagna hemvärnsmâin. Ingår i första ärets kontrakterade “ utbildning. X för befäl. » b g lntroduktionsutbildning Kurs om 40-80 tim för hemvärnsbefal som förordnas i ny befattning. Fr 0 m plutonehef och plutonehefs stf. X (X) Arlig a) Kontrakterad utbildning. Minst 20 utbildning tim för att kunna lösa krigsupp gifterna. X/ XD l b Särskild befiilsulbiltlning. Minst 14 i i tim för befäl. Genomförs för allt l l befäl, dels som kurser för olika I befâilskategorier, dels som utbild- i ning med förbandens befäl summan- i l fört. Kurserna kan anordnas som veckoslutskurser. X/X Övrig a) Fortsatt befzilsutbildning. Repetiutbildning tionskurs för befäl om 40 tim (veckokurs). X (X) lnstruktörsb) lnstruktörsutbildning. l kurs för särskilt Littagen personal l om 40 eller 80 tim (en resp två veckokurser). X (X) Ä c) Specialutbildning. Kurs för sär- l skilt uttagen personal om 40 tim. X X/X i (veekokurser) i l d) Kompletteringsutbildning. (Se avsnitt 3.5.3)

a Vid HVSS anordnas introduktionskurser och repetitionskitrser för befäl, specialkurser, kurser för ltentvärnsungdom, driftvärn och företagshentvärn.

i

/7 l första hand som lokal utbildning för hela hemvâirnsområitlet (hcmviiritsförbzmdet) samlat. l vissa fall kan llera hemvärnsomräden sammanföras till gemensam 4 övning. Utbildningen bedrivs främst som hel- eller halvdagstävning på söndagar eller andra arbetsfria dagar såvitt gäller allmänna hemvärnet. Den viktigaste delen i den kontrakterade utbildningen, förbandsutbildningen, äger oftast rum vart fjärde ur och då kan arbetsdag tas i anspråk. i i l i

enklare förbandsutbildning vid hemvärnsområde. Utbildning som instruktör kan ske vid instruktörskurser vid hemvärnets stridsskola samt genom ; tjänstgöring som biträdande instruktör. för hemvärns-(driftvärns-)män framgår av tabell Utbildningssystemet 3:5.

3.8 Ungdomsutbildning

Utöver den allmänt ungdomsvårdande uppgiften syftar utbildningen till om totalförsvaret som samhällsfunktion och att ge en allmän orientering

Utbildning 61

utveckla elevernas medborgarsinne. Ungdomsutbildningen av manlig personal skall också ge eleverna möjlighet att efter intresseinriktning ägna sig åt verksamhet som kan utgöra förberedelse för den kommande obligatoriska värnpliktstjänstgöringen eller för tjänstgöring inom hemvärnet. Den kvinnliga ungdomsutbildningen syftar till att också vara en allmän förberedelse för en framtida insats inom frivilligsystemet. FBU har armé-, kustartilleri- och flygvapenutbildning för ungdomar (flygvapenföreningarna). FMCK har motorcykelutbildning och FRO har radioutbildning. Hemvärnets ungdomsverksamhet är knuten till hemvärnet. Sjövärnskåren har marin ungdomsutbildning. För att delta i ungdomsverksamheten fordras att vederbörande är medlem i frivillig försvarsorganisation eller antagen i hemvärnet. Sådant medlemskap förutsätter att vederbörande är svensk medborgare, fyller minst l5 år antagningsåret, har förutsättning för verksamheten samt förmyndares medgivande.

3.8.1 Manlig ungdomsutbildning Den manliga ungdomsutbildningen består av

a) grundkurs (GK) vari ingår allmän försvarsutbildning (AFU) samt specialutbildning (SU), b) vidareutbildning: allmän ledarkurs (LK), instruktörskurs (IK) och befälskurs, c) särskilda kurser, t ex vinterkurs, fjällkurs. Huvuddelen av utbildningen genomförs i hemortsregionen. Dessutom anordnas centrala kurser om 1-2 veckor vinter- och sommartid. Utbildningssystemet för manlig ungdomsutbildning inom försvarsmakten framgår av tabell 3:6. Ungdom vid FBU, FVRF, FMCK, FRO och

hemvärnet, som genomgått utbildning kan medges teckna avtal (kon-

trakt) för tjänstgöring inom totalförsvaret.

3.8.2 Kvinnlig ungdomsutbildning Ungdomsutbildningen inom Svenska blå stjärnan (SBS) sker inom ramen för en särskild ungdomskår. Utbildningen syftar till att väcka ungdomens intresse för frivilljgverksamhet och att ge förberedande utbildning i djurvård. Utbildning i ridning förekommer även. Vid sidan av denna utbildning söker man väcka elevernas intresse för föreningsverksamhet och fysisk träning av olika slag. Ungdomsutbildningen inom Ungdomens röda kors (URK) syftar till att väcka ungdomens intresse för hälso- och sjukvård och att ge förberedande utbildning inom dessa områden. Ungdomarna deltar efter genomgången utbildning i den fredstida olycksfallsberedskapen samt biträder vid vård och tillsyn av barn, åldringar och handikappade. Kurser anordnas i olycksfallsvård och hemsjukvård samt för barnvakter och för vård av handikappade. För att stimulera intresse för sport och friluftsliv anordnas bl a vinterkurser i fjällterräng.

62 Utbildning SOL 1975:73

Tabell 3:6 Utbildningssystem för ungdomsutbildningen inom försvarsmakten (manlig utbildning)

Kursbenämning (beteckningW Tid

FBU, FRO Hemvärnet Sjövärns- FBU, FRO Hemvärnet Sjövärns- FVRF, FMCK kåren FVRF, FMCK kåren

A Grundläggande utbildning: GK GK GKb minst minst 160 tim 80 tim 80 tim (FMCK 140 tim) B Vidareutbildning: Allmän Hemvärns- Allmän minst minst ledarkurs mannakurs ledarkurs: 80 tim 120 tim . K-skedec 40 tim l Lägerkurs 160 tim Forts: Betäls- minst j kurs kurs 40 tim 80 tim lnstr.- lnstr.kurs IC kurs: 80 tim 1 K-skedec 40 tim g

Lägerkursb 90 tim

2 veckor l Sjökursc l lnstr.- minst

l

kurs ll 80 tim C Särskilda kurser: i Vinterkurs Vinterkurs Segelfar- 40 tim 40 tim 2 veckor j tygskursc l-jällkursc 40 tim 40 tim 1 Fjällkurs Övriga kurser Dykarkursc enl försvars- enl. Riks- 2 veckor Övriga kurser grenschefs hwchets best. best a Kan genomföras son1 central och regional utbildning där ej annat anges i not b. b Endast regional utbildning. C Endast central utbildning. Centrala kurser för hemvärnsungdom omfattar endast särskilda kurser.

Utbildningen av unglottor sker från år 1965 inom en självständig organisation, Sveriges Unglottor. Stommen i utbildningen utgörs av tre och fem s k triangelkurser. Dessutom förekommer ett s k stjärnkurser flertal kurser av hobbykaraktär. Stjärnkurserna omfattar vardera 20 timmar och innehåller orientering om lottomas uppgifter, föreningskunskap, sjukvård, samhällskunskap, Självskydd samt idrott. Triangelkurserna än stjärnkurserna. De innehåller i är mera specialinriktade utbildning kontorsteknik, teletjänst, förplägnad, sjukvård och navigation. Unglottautbildning anordnas i form av lokala eller regionala kurser, men också i form av centrala lägerkurser, de senare i regel på omkring en vecka.

Nuvarande _förmåner 63

4 Nuvarande förmåner vid

frivillig utbildning

och

tjänstgöring

4.1 Bakgrund

Utbildningen inom det frivilliga försvaret var till en början endast inriktad på fritidsutbildning och under denna utgick inte någon ersättning till deltagarna. Sedermera tillkom utbildning vid lägerkurser. där till en början inte heller någon ersättning utbetalades. 1946 års riksdag beslutade dock att skulle införas daglön för viss frivillig utbildning. Daglön utgick till medlemmar av Centralförbundet för befälsutbildning och av lottakår som fullgjorde frivillig tjänstgöring eller deltog i utbildning under minst tre dagar i följd. var beroende av Daglönebeloppet ålder. Fro m 20 års ålder var beloppet 6 kr/dag och dessförinnan 3 kr/dag. Beloppen bestämdes efter förebild av det år 1945 beslutade daglönesystemet för hemvärnsmän. Enligt 1946 års riksdagsbeslut erhölls vid angiven utbildning vissa naturaförmåner bl a mat och inkvartering, som senare utsträcktes att gälla även medlemmari de frivilligorganisationer som inte var berättigade till daglön från staten. 1953 utsträcktes den bidragsberättigade personkretsen, men dagsersättningens storlek bibehölls oförändrad under hela 1950-talet. Utvecklingen av frivilligförmånerna för medlemmari frivilliga försvars- 1 organisationerna under 20-årsperioden 1953-1973 schematiskt framgår av tabellerna

i 4:1 ovh 4:2. l tabell 4:l redovisas de viktigaste förmånsför-

i ändringarna i fråga om lägerutbildning för medlemmar i vissa frivilligorga-

nisationer och i tabell 4:2 utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning. Vid sk för medlemmar fritidsutbildning i vissa frivilligorganisationer gällde ända fram till 1970 att någon dagsersättning inte utgick utan i endast vissa naturaförmåner. Förmánerna till hemvärnsmän i allmänna hemvärnet har i stort sett följt samma utveckling som förmånerna till frivilligorganisationernas personal vid lägerutbildning.

4.2 Grunder

Förmåner till frivilligpersonal under för verksamhet inom utbildning totalförsvaret regleras i fråga om medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer av äs den 5 juni 1970 (TKG 9402700136; ändr 9401720253 och

64 Nuvarande förmåner

Tabell-hl Utvecklingen 1953-1973 av kontantförmåner vid lägerutbildnlng (motsv) för personal inom frivilliga försvarsorganisationer

Författning, Lägerutbildning av medlemmar i vissa frivilliga försvarsorganisationer ikraftträdande Allmänna ersättningsvillkor Dagsersättning Övriga förmåner

Medlemmar i CFB med an- för elev Fri kost, inkvartering och Äls 30/6 1953 Daglön med 6kr TLA nr 49 slutna org samt FMCK, fr om 20 års ålder samt 3 sjukvård samt fria iin- och kr för elev under 20 års utryckningsresor. lån av utl-ro m l/7 1953 SLK, SBS och SRK. Minst 3 dgr utbildning, in- och ålder. rustning. utryckningsdagar inberäk- Ej daglön vid utbildning/ Ej begravningslijåilp. nade. Ersättning endast för övning anordnad helt av Ej familjebidrag. sådan utbildning som är frivilligorg. obligatorisk för att nå eller behålla förordnande som vpl befäl eller är obligatorisk för att nå eller behålla kompetens för krigsplacering eller är tjänstegrensutb. /1524/5 1957 Ej ändr. Skattepliktigt arvode i stäl- Ej ändr. TLA nr 38, 63 let för daglön. Arvode Fro m 1/7 1957 högst 8 kr/dygn under förutsättning att utbildningen inte anordnades helt i vederbörande organisations regi. Ålderskillnaden bort. Maximibelopp infördes. l-;rsättning enl vederbörlig 0rganisations närmare bestämmande. Ãs 3/6 1960 minst tre dagar Ändrade regler för rese- Utbildning kostnadsersättning vid anli- TLA nr 63 i följd som krävs för att nå lr o m 1/7 1960 eller behålla kompetens för tande av eget fordon. 80vid krigs- timmarsgräns samt 6-dakrigsplacering makten eller ock är tjänste- garsgräns infördes. grensutbildning (därmed sammanhängande utbildning) för krigsmaktens räkning. ÄS13/4 1962 Ej ändr. Arvodets nzaxitnibelopp Ej ändr. TLA nr 18 höjdes till 10 kr/dygn. I*ro m l/7 1962 Ãs 17/5 1963 Ej ändr. Ej ändr. 1960 ârs reseersättningsreg- TLA nr 35 ler ändrades. Allm resere- Fr o m l/7 1963 glementet reseklass C tillliimpades, dock att vid utbildn som ej var av lägerkurstyp och pågick 5 dgr utgick ersättning med 20 öre/km vid färd längre än 5 km men högst 150 km. ÅS 30/6 1967 Ej ändr. Skattepliktiga arvodet er- Ej ändr. TLA nr 53 sattes med skattefritt trakl*r 0 m l/7 1967 tamente på högs 10 kr/ dygn vid grundutbildn. Vid repetitionsutbildn utgår penningbidrag (traktamente) med lägst 12 kr/dag. ÃS5/61970 Ersättningsrätten utsträck- Traktamente utgår alltid Premiesystem (skattefritt) TKG 9401700136 tes till att gälla all gällande med 10 resp 12 kr/dygn infördes för frivillig beford- Fro m 1/7 1970 frivillig utbildn som är nöd- vid utbildn minst 2 dgr i ringsutbildn samt vid utvändig för att erhålla eller följd. Frivilligorganisations bildn till och som A- och behålla kompetens för rätt att bestämma om och B-personal. Premie vid avkrigsbefattning eller place- med vilket belopp ersätt- talsenlig repetitionsutbildn. ring inom totalförsvaret. ning skulle utgå bortföll Familjebidrag vid all ersätt-

Nuvarande 65 _förmâner

Tabell 4 :l forts.

Författning, Lägerutbildning av medlemmar i vissa frivilliga försvarsorganisationer ikraftträdande Allmänna ersättningsvillkor Dagsersättning Övriga förmåner

därmed. FBU-utbildn jäm- frivillig ningsberáttigande ställdes med A- och B-per- utbildn infördes. Vid utsonals repetitionsutbild- bildn som inte är avtalsning. bunden repetitionsutbildn utgår familjebidrag dock bara om utbildn pågår 5 dgr i följd. Ändrade reseersättningsrcgler. Ãs 16/6 1972 Ej ändr. Ej ändr. för Premiebeloppen ge- TKG 9401720253 nomförd utbildning höjdes. From l/7 1972

Tabell 4:2 Utvecklingen av förmåner vid frivillig utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning inom försvarsmakten

Författning, Allm ersättningsvillkor Dagsersättning och övriga förmåner ikraftträdande Värnpliktig 0 manlig krigs- Övrig personal frivillig personal

Ãs 30/5 1953 Medlennar i CFB med an- Avlöning 0 övriga förmåner Daglön med 8 kr/dag TLA nr 49 slutna organisationer, enl samma grunder som vid from 20 års ålder. För Fr 0 m 1953 FMCK, SLK, SBS, SRK. vpl författningsenligt ålig- elev under 20 år daglön gande tjänstgöring betr med 4 ler/dag. Fri kost, fri manlig krigsfrivillig perso- inkvartering, fria in- och nal dock lägst såsom vpl utryckningsresor samt lån som fullgjort sammanlagt av utrustning. Tjänstgö- 304 dgr. Summa beloppet ringsdag omfattar minst 8 för penningbidrag 0 famil- tim för att berättiga till jebidrag alltid lägst 8 kr/ ersättning enl ovanstående. dag. Ãs 3/6 1960 Förutom medlem i ovan- Sammanlagda beloppet av Daglönen ersattes av skat- TLA nr 63 stående organisationer även penningbidrag och familje- tepliktigt arvode på 10 kr/ Fro m 1/7 1960 annan vpl 0 krigsfrivillig bidrag höjdes till att utgöra dygn vid tjänstgöring mer personal, cfpl uttagna för alltid minst 10 kr/djign. än 6 tim/dygn. Vid kortare tjänstgöring i krigsmakten tjänstgöring arvode med 5 samt annan reservpersonal. kr/dygn. Restid till o från tjänstgöringsplatsen inberäknas. Ãs 13/4 1962 Ej ändr. sammanlagda beloppet för Arvodet höjdes till 12 kr/ TLA nr 18 penningbidrag 0 familjebidygn vid tjänstgöring mer Fr 0 m l/7 1962 drag höjdes till minst 12 än 6 tim och till 6 kr/dygn kr/dygn. Rätt till familjebi- vid kortare tjänstgöring. drag endast vid tjänstgöring minst 6 dgr iföljd. Ãs 17/5 1963 Ej ändr. Enhetliga ersättningsregler vid all frivillig tjänstgöring för TLA nr 35 utbildning i krigsbefattning. Skillnaden mellan värnplikti- Fro m l/7 1963 ga och manliga krigsfrivilliga å ena sidan och övriga frivilliga tex A-personal å andra sidan upphörde därmed. Till samtliga utgår värnpliktsförmåner. Penningbidraget skall dock utgöra 12 kr/dygn eller det högre belopp, som enl värnpliktsavlöningskungörelsen utgår i viss tjänstegrad (-klass). ö-dagarsgränsen för rätt till familjebidrag bibehölls. Ãs 27/5 1970 Ej ändr. G-dagarsgränsen för rätt till familjebidrag ändrades till TKG 1402700124 S-dagar. Fro m l/7 1970

Nuvarande

66 förmåner

för tillämpning av nämnda äs 940 :740l65). Föreskrifter och anvisningar av överbefälhavaren i skr den 14 juli 1970. Förmåner till har utfärdats i allmänna hemvärnet och driftvärnet utgår jämlikt äs den hemvärnsmän 27 maj 1970 (TKG 9402700135, ändr genom äs den 26 april 1972 och Bestämmelserna om familjebidrag till frivilliga genom TKG 9402740171). finns i familjebidragsförordningen (1946 :99 med ändr) och familjebi-

dragskungörelsen (l946:l0l med ändr). Förmåner vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning regleras genom kbr

den 17 maj 1963 avd III (jfr bilaga 7:2). medförde avsevärt förbättrade förmåner till 1970 års riksdagsbeslut behölls men förmånerna utökafrivilligpersonalen. Tidigare förmånsslag utökades, traktamentsdes och beloppen höjdes. Rätten till familjebidrag infördes. ersättningen höjdes och ett nytt premiesystem motiverades av de ökade utbildav ett premiesystem

Tillskapandet i l

medförde, av behovet av ningskrav, som det nya utbildningssystemet ökad rekrytering samt av förekomsten av premier inom den obligatoriska

värnpliktsutbildningen. vid frivillig utbildning och tjänstgöring i Nu gällande förmånssystem består huvudsakligen av krigsbefattning i form av traktamente på 10 eller 12 kr/dag vid a) dagsersättning samt penningbidrag efter tjänstegrad vid frivillig tjänstutbildning göring i krigsbefattning, vid befordringsutbildning samt vid grund- och repetitionsb) premier utbildning, c) familjebidrag, d) naturaförmåner samt e) ersättning vid skada och sjukdom.

omfattar i princip all frivillig personal oavsett vilken Förmånssystemet vederbörande tillhör och oberoende av medlemskap i kategori av frivilliga i driftvärnet. Hemorganisation. Undantag gäller dock för hemvärnsmän i driftvärnet behandlas i förmånshänseende som om han under värnsman sitt ordinarie arbete. sin frivilliga tjänstgöring fullgjorde som avses under a)-d) ovan. icke l princip är samtliga förmåner, inkomst. endast familjebidrag i form av skattepliktig Undantag gäller som således är beskattningsbar inkomst. näringsbidrag,

4.3 Dagsersättning och premier

4.3.1 Grundutbildning

erhåller traktamente under grundutbildning, som varar A- och B-personal 10 kr/dag. A- och inom minst två dygn i följd, med B-personal försvarsmakten som med godkända vitsord genomgått grundutbildning

erhåller utbildningspremie enligt tabell 4:3. Förutom premie på 600 kr för plutonsbefälskurs på instruktörslinje erhåller instruktörselev en särskild premie på l 200 kr för fullgjord

Nuvarande _förmâner 67 Tabell 4:3 Utbildningspremier till A- och B-personal inom försvarsmakten

Tabell 4:4 Utbildningspremier till A- och B-personal inom totalförsvarets civila del

Frivorg Central utb Kurs Slag av Kronor myndighet utbildning

SKBR 0 Transportnämnden Fortsättnings- Förare av lastbil FAK kurs (skede ll) om högst 10 ton 300 .. ,, Fortsättnings- Förare av alla kurs (skede lll) slags lastbilar 450 ,, Socialstyrelsen Fortsättnings- Sjukvård för kurs l bilförare 150 ., ., Fortsättnings- Org och fáltövn kurs 2 för bilförare 150 SBS Lantbrukssty- Förare av Fortsättningsrelsen kurs l traktor 150 ,, ,, Fortsättnings- Ledarkurs 2 utbildning 250 ,, ,, Fortsättnings- Vetbitr och kurs tekniska bitr 300

praktisk tjänstgöring under minst 20 dagar. Den praktiska tjänstgöringen följer efter genomgången instruktörskurs och är avsedd att den ge blivande instruktören en viss rutin som utbildare och därför ett utgör slags komplement till den teoretiska utbildningen. l 200 Premiebeloppet kr är beräknat efter ett dagsbelopp på 60 kr. Enligt av överbefälhavaren utfärdade bestämmelser utgår till kvinnliga personalvårdsassistenter premie med 300 kr för personalvårdskurs l och med 400 för personalvårdskurs ll. Arbetsmarknadsstyrelsen har utfärdat föreskrifter om utbildningspremie för frivillig försvarsutbildning inom totalförsvarets civila del. Vid grundutbildning i form av fortsättningskurser erhåller sådan A- och B-personal utbildningspremie enligt tabell 4:4.

4.3.2 Repetitionsutbildrzing

A- och B-personal erhåller under repetitionsutbildning traktamente med 12 kr/dag. Det för grundutbildning gällande villkoret om att utbildningen skall pågå minst två dagar i följd för att traktamente skall utgå, omfattar inte repetitionsutbildning. Under repetitionsutbildning, som A- och är skyldig att B-personal fullgöra, utgår premie med 20 kr/dag. Premien utgår i rekryteringsfrämjande syfte och utgör en kompensation för det inkomstbortfall och de

68 Nuvarande _förmâner Tabell 4:5 Utbildningspremier vid befordringsutbildning

750 (600) Fanjunkarkurs Löjtnantskurs l 200 (1 200) Kaptenskurs 2 400 (l 200)

Anmärkning: Beloppen inom parentes avser premiebelopp vid befordringsutbildning för personalvårdspersonal enligt överbefálhavarens bestämmelser.

kostnader de frivilliga kan åsamkas på grund av deltagande i den frivilliga utbildningen. Om repetitionsutbildningsdag fördelas på två på varandra sammanhängande verksamhet per följande dygn med minst tre timmars i dygn, kan under viss förutsättning premien i stället utgå med IO kr/dag. Vid repetitionsutbildning utöver det högsta angivna antalet dagar/tim- 1

mar, som A- och B-personal är skyldig att fullgöra för varje fyraårsperiod, i

av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen utfärdade i utgår enligt

i

föreskrifter premie även för sådan utökad tjänstgöring (t ex på grund av om myndighet lämnat särskilt medgivande härtill. ny krigsplacering), i l l

4.3.3 Bejbrdringsutbildning

frivillig befälsutbildning i Personal som minst två dagar i följd genomgår form av befordringsutbildning erhåller traktamente med 12 kr/dag under bedömanatt utbildningen

i

förutsättning enligt utbildningsmyndighetens de är nödvändig för att nå eller bibehålla kompetens för krigsplacering l

och annan placering inom totalförsvaret. i

Personal som med godkända vitsord genomgått befordringsutbildning

erhåller utbildningspremie enligt tabell 4:5. 1

I för befordringsutbildning är utformat med premie-

i

Premiesystemet inom det obligatoriska utbildningssystemet som förebild. Belopsystemet

pen är dock lägre bl a med hänsyn till de väsentligt kortare utbildnings- i

tiderna inom befordringsutbildningen.

4.3.4 Kompletteringsutbildning

vid kompletteringsutbildning utgörs av traktamente i Dagsersättningen med 12 kr/dag, som utgår under förutsättning att utbildningen pågår minst två dagar i följd. Premie utgår inte vid kompletteringsutbildning.

4.3.5 Frivillig tjänstgöring i krigsbefattning

Beträffande förmåner under frivillig tjänstgöring i krigsbefattning hänvisas till avsnittet 3.6.2, avdelning III.

SOU l975:73 Nuvarande förmåner 69

4.3.6 Utbildnzng för hemvärnsmän Hemvärnstnan i allmänna hemvärnet erhåller under årlig utbildning enligt l6§ hemvärnskungörelsen traktamente med 12 kr/dag. För utbildning utöver 20 timmar per år utgår dock traktamente bara om utbildningen pågår minst två dagar i följd. Utbildning, som hemvärnsman i driftvärnet fullgör, kan i princip betraktas som en särskild form av tjänstgöring vid myndigheten eller företaget och kan i stort sett likställas med övrigt arbete vid myndigheten eller arbetsplatsen. I överensstämmelse härmed behåller denne under utbildning den avlöning och den rätt till pension och övriga förmåner som är förenade med anställningen. För hemvärnsman med timeller aekordslön skall avlöningen utgå för antalet förlorade ordinarie arbetstimmar med medeltimförtjänsten (motsv) beräknad enligt tillämpliga avlöningsbestämmelser eller praxis inom området. Genom att hemvärnsman i driftvärnet under tjänstgöring i princip bibehålls vid sina ordinarie intar löneförmåner, han en särställning i ekonomiskt avseende jämfört med övrig frivillig personal inom totalförsvaret. Det frivilliga åtagande som tjänstgöringen i driftvärnet utgör j innebär för flertalet i princip inte någon ekonomisk uppoffring i form av inkomstbortfall och normalt inte någon inskränkning på fritid och ç i semester. Undantag kan dock förekomma. l de mindre vanliga fall då tjänstgöringen infaller på tid utanför ordinarie arbetstid gäller att övertidsersättning ej utgår. Vidare kan anställda vid bl a vissa myndigheter, verk eller företag gå miste om särskilda lönetillägg vid fullgörande av föreskriven driftvärnstjänstgöring. Dessa tillägg sammanhänger med de speciella arbetsförhållanden som arbetet bedrivs under. Bortfallet av sådana lönetillägg kompenseras dock helt eller delvis av att myndigheten ofta betalar ut ett särskilt traktamente när tjänstgöringen i utbildningssyfte sker på ort utanför stationeringsorten. Det är vederbörande företag eller myndighet som avgör om och med vilket belopp sådant traktamente skall utgå. l den mån hemvärnsman i driftvärnet på fritid deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret utgår traktamente i likhet med hemvärnsman i allmänna hemvärnet, dvs med 12 kr/dag. Hemvärnsman i allmänna hemvärnet erhåller dels tjänstgöringspremie i och dels utbildningspremie. Tjänstgöringspremien motsvarar närmast X. repetitionsutbildningspremien till A- och B-personal. Den är också beräkl nad efter samma dagsbelopp som sistnämnda, dvs 20 kr/dag. Hemvärnsman i allmänna hemvärnet som fullgjort utbildning minst 20 timmar under ett utbildningsår erhåller tjänstgöringspremie med 50 kr. För hemvärnsbefäl i allmänna hemvärnet är motsvarande premie 85 kr för fullgjord utbildning minst 34 timmar under ett utbildningsâr. För fullgjord utbildningstid utöver 20 timmar (menig) resp 34 timmar (befäl) utgår inte någon tjänstgöringspremie. Utbildningspremierna till hemvärnsmän i allmänna hemvärnet är, liksom premiesystemet vid befordringsutbildningen inom den frivilliga befälsutbildningen, utformade efter förebild av det värnpliktiga premiesystemet. Utbildningspremien utgår till hemvärnsman i allmänna hemvär-

70 Nuvarande _förmåner

net efter introduktions- eller repetitionskurs för godkänd genomgången är hemvärnsbefäl samt specialkurs eller instruktörskurs. Premiebeloppet 300 kr om kursen omfattar 40 timmar och 600 kr om kursen omfattar

80 timmar. Hemvärnsman i driftvärnet, som med godkända vitsord genomgått l introduktionskurs för befäl eller kurs för hemvärnsinstruktör, erhåller l

l

med samma belopp som hemvärnsman i allmänna utbildningspremie l hemvärnet för motsvarande utbildning enligt ovan.

4.4 Familjebidrag

Familjebidragsförfattningarna är tillämpliga på följande frivilligpersonal;

samt civilförsvarspliktig, uttagen till tjänsta) Värnpliktig, krigsfrivillig vid försvarsmakten allt under förutsättning att vederbörande göring avlönas enligt för Värnpliktig gällande grunder och efter eget åtagande minst fem dagar i följd fullgör utbildning för tjänstgöring i krigsbefatt-

ning inom försvarsmakten enligt vad därom särskilt stadgas; under tjänstgöring vid hemvärnet, om tjänstb) hemvärnspersonal göringen (utbildningen) pågår under minst fem dagar i följd; som frivilligt fullgör utbildning för att nå eller bibehålla c) personal kompetens för placering inom totalförsvaret, om utbildningen pågår

under minst fem dagar i följd.

Beträffande samtliga under a), b) och c) angivna personalkategorier inträder först vid utbildning som omfattar gäller, att rätt till familjebidrag minst fem dagar i följd med undantag för viss tjänstgöring (repetitionsutsom anges i det följande för personalkategori e). Familjebidrag bildning) kan utgå till såväl manlig som kvinnlig frivillig personal. Beträffande under c) angiven personal gäller att under sådan repetitionsutbildning som vederbörande är skyldig att fullgöra enligt 14§ om försvarsverksamhet (1970:301) skall familjekungörelsen frivillig bidrag utgå oberoende av utbildningens längd, dvs kravet på att utbildningen skall omfatta minst fem dagar i följd för rätt till familjebidrag

gäller inte under dylik utbildning. kan familjebidrag utgå i form av Enligt familjebidragsförordningen familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsutgår fr o m budgetåret 1975/76 med högst 21 bidrag. Familjepenningen och därmed samt med högst 8 kr/dag för kr/dag för make jämställd annan familjemedlem. Bostadsbidraget utgår i princip med belopp som motsvarar den faktiska kostnaden för bostaden. Till näringsidkare kan med högst 50 kr/dag. Sjukbidraget kan lämnas vid utgå näringsbidrag behov för att täcka vissa slag av kostnader i anledning av familjemedlems sjukdom. Om frivilligs familjemedlem avlider kan begravningsbidraget 2 000 kr och för annan familjemedlem l 000 kr. utgå med för make i alla former år behovsprövade. Vid behovsprövning av Familjebidrag till frivillig alltid s k familjepenning och bostadsbidrag personal tillämpas fri behovsprövning, dvs bidrag utgår med vad som prövas vara skäligt i det

Nuvarande Aförmâner 71

ensk.ilda fallet med hänsyn till den frivilliges och dennes familjemedlemmars ekonomiska situation m m. Familjebidrag prövas och utbetalas av hemortskommunen. För att vederbörlig kommunala familjebidragsnämnd skall kunna avgöra om frivillig personal fullgör (fullgjort) sådan utbildning (tjänst-

göring), som kvalificerar för rätt till familjebidrag, åligger det den

frivillige som söker familjebidrag att genom intyg från den utbildande myndigheten eller organisationen (för hemvärnspersonal vederbörlig försvarsområdesstab) hos familjebidragsnämnden styrka under vilken tid han (hon) fullgjort utbildning och att utbildningen varit erforderlig för att nå eller bibehålla kompetens för placering inom totalförsvaret. Kommande förändringar av familjebidragssystemets konstruktion med anledning av beslutat nytt ersättningssystem för värnpliktiga framgår av kapitel 6.

4.5 Naturaförmåner och ersättningar för dessa

4. 5. l R eseförmáner All personal som deltar i frivillig utbildning erhåller fri resa mellan bostaden och utbildnings-, tjänstgöringsplatsen. Hemvärnsman i driftvärnet erhåller sådan fri resa endast när han deltar i utbildning på ort där han inte skall utföra arbete i sin anställning. För all frivilligpersonal gäller att fri resa erhålles genom militär tjänstebiljett i den mån transport inte kan anordnas genom utbildningsmyndighetens försorg. Om inte sådan biljett tillhandahållits eller om det skulle medföra oskälig försening att anlita allmänt kommunikationsmedel, utgår resekostnadsersättning enligt reseklass B i allmänna resereglementet. Vid resa med tåg eller fartyg skall tjänstebiljetten avse plats i 2 klass och resekostnadsersättning utgå med högst det belopp som motsvarar kostnaden för avgift i denna klass. Vid resa med egen bil utgår ersättning för resan med 32 öre/km jämte ersättning med 5 öre/km för varje medresande som är berörd av förrättningen. Ersättningen vid resa med egen bil får dock inte utgå med högre belopp än som motsvarar kostnaden för resa med tåg i 2 klass.

4.5.2 Fri mat och inkvartering All frivillig personal erhåller under utbildning och tid för färd till och från utbildningsplatsen fri inkvartering och fri förplägnad. Om fri förplägnad inte kan tillhandahållas, t ex under resa till och från utbildningsplatsen, äger den frivillige erhålla ersättning för måltid efter i stort sett samma grunder som värnpliktiga. För hemvärnsman gäller den begränsningen att fri mat tillhandahålls bara om utbildningen eller tjänstgöringen omfattar minst fyra timmar i följd. Motsvarande begränsning tillämpas av frivilligorganisationerna. Kan fri inkvartering inte erhållas utgår ersättning enligt allmänna

72 Nuvarande .förmåner

resereglementct med gällande traktamentsbelopp för natt under förutsättning att vederbörande haft utgift för nattlogi.

4.6 Förmåner vid sjukdom och skada

Frivilligorganisationerna; personal har rätt till samma sjukvårdsförmåner och begravningshjälp som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen tillkommer Värnpliktig i samband med värnpliktstjänstgöring. Sjukvårdsförmånerna utgår dock endast om utbildningen varar minst två dagar i följd. Beloppet för begravningshjälp är 2 000 kr. Beträffande hemvärnsman iallmänna hemvärnet gäller att efterlevande till denne har rätt till samma begravningshjälp som efterlevande till värnpliktig. Hemvärnsman erhåller inte fri sjukvård enligt för annan frivillig personal gällande regler. Hemvärnsman i driflvärnet har under utbildning rätt till samma sjukvårdsförmåner och ersättning vid skada och sjukdom som i sin anställning. Frivillig personal omfattas av militärersättningsförordningen (l950:26l, ändr bl a 1970:31 l) och erhåller därmed i huvudsak samma ersättning m m vid skada och sjukdom som värnpliktiga erhåller under värnpliktstjänstgöring. I kungörelse (1950:334, ändr bla 1970:312) med tillämpningsföreskrifter till militärersättningsförordningen anges den frivilliga personal som omfattas av förordningen. Enligt 9 § militärersättningsförordningen får den årliga arbetsförtjänsten för den som skadat sig under värnpliktstjänstgöring inte beräknas till lägre belopp än 2,5 gånger basbeloppet vid skadeårets ingång. Motsvarande gäller beträffande hemvärnspersonal vid ersättning för skada efter fyllda 20 år eller beträffande livränta till efterlevande. UFV ifrågasätter om inte denna garantiregel bör gälla även övrig frivillig personal. Frivillig personal är genom kollektiv olycksfallsförsäkring i försäkringsbolag försäkrade avseende olycksfallsskada som inträffar under tjänstgöring i vederbörande organisation samt under kurser, övningar, sammankomster och tävlingar i organisationens regi eller godkända av denna. För A- och B-personal gäller försäkringen endast sådan verksamhet som faller under gällande A- och B-avtal. Därvid medräknas även kurser för kvalificering till sådant avtal. Försäkringen gäller även för färd till eller från ovan angiven verksamhet. Försäkringen ger ett påbyggnadsskydd till militärersättningsförordningen.

4.7 Avtal och rekommendationer om bibehållen lön

S ta tstjánstemän Frivillig personal som innehar statligt reglerad tjänst och tillhör förmånsgrupp A har enligt Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra

Nuvarande .förmåner 73

tjänstemän vid tjänstledighet för viss angiven frivillig utbildning rätt att erhålla lön med B-avdrag under högst 32 dagar av ett och samma kalenderår. Sådan förmånsberättigande utbildning är from 1975 all frivillig utbildning, som erfordras för att vinna eller behålla kompetens för befattning i totalförsvaret.

Privatanstállda Svenska arbetsgivareföreningen har år 1972 utfärdat rekommendationer till sina medlemsföretag angående bidrag från arbetsgivare vid frivillig tjänstgöring. Rekommendationerna innebär i korthet följande. a) Vid frivillig tjänstgöring enligt frivilligbrevet för att tillgodose behovet av befäl bör särskilda bidrag från arbetsgivaren normalt inte utges. b) Vid frivillig utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning, under frivillig befälsutbildning och utbildning för hemvärnsmän bör arbetsgivarna bevilja ledighet, varvid det kan vara lämpligt att viss del av utbildningstiden räknas som semester. Arbetsgivarna rekommenderas att lämna de anställda bidrag med 25 % av lönen under samma förutsättningar i fråga om anställningstid och försörjningsplikt som gäller vid värnpliktigas repetitionsutbildning. Detta innebär i huvudsak att det bör vara fråga om en längre anställningstid (minst 24 månaders oavbruten anställningstid) inberäknat eventuell semester, sjukdom m m samt att vederbörande är gift (stadigvarande samboende) eller har underhâllsplikt gentemot barn. c) Vid grundutbildning och repetitionsutbildning för medlemmarna i frivilliga försvarsorganisationer bör arbetsgivarna tillämpa samma normer för beviljande av ledighet samt bidrag av den civila lönen som i fråga om frivillig befälsutbildning enligt b) ovan. För kommunalt anställd personal saknas avtal om bibehållen lön under frivillig försvarsutbildning.

4.8 Förmånernas nuvarande kostnader

På grundval av statistikuppgifter som UFV under hösten 1974 inhämtat från de frivilliga försvarsorganisationerna samt försvarsgrenscheferna redovisas i det följande kostnaderna för nuvarande ekonomiska och sociala förmåner till frivilligpersonal. Uppgifterna avser i huvudsak kostnaderna för budgetåret/utbildningsâret 1973/74. För några organisationer med kalenderår som verksamhetsperiod avser uppgifterna i stället kalenderåret 1973. Huvuddelen av förmånskostnadema bestrids av medel som för ändamålet ställs till vederbörande frivilliga försvarsorganisations förfogande. Vissa smärre kostnader av social natur m m betalas av vederbörande myndighet. Fördelningen av kostnaderna på organisation respektive

74 Nuvarande _förmâner

myndighet för deltagare i frivillig utbildning framgår av följande uppställning.

Kostnadsslag Betalas av Mynd. Org. Traktamente till avtalsbunden personal vid KFÖ samt förmåner vid BkSerg och Bkl-k X” Kontantförmåner (traktamente, premier, matersåittning samt rcsecrsättning) och naturafönnåner i övriga fall X Sociala kostnader (sjukförmåner, begravningshjälp, gruppliv samt familjebidrag) X Olycksfallsförsäkring X “From 1974/75 betalas ej kostnader för traktamenten till B-personal inom hemvärnet av myndigheten. Kostnaderna betalas i stället av vederbörande avtalsorganisation.

Kostnader för förmåner vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning betalas av vederbörande myndighet.

4.8.1 Dagsersättnirzg och premier Frivilligorganisationernas kostnader för traktamente och premier till deltagare i frivillig försvarsutbildning framgår av tabell 4:6. Totalkostnaden exklusive hemvärnet är 2,4-2,5 mkr, som fördelar sig pä ca 1,1 mkr för traktamente och ca 1,3 mkr för premier. Tabell 4:7 visar hur traktamentskostnaden på ca 1,1 mkr fördelar sig på olika former av frivillig utbildning. Omkring 50 % av den totala frivilligutbildning inriktad på verksamhet inom totalförsvaret bedrivs så att rätt till traktamente föreligger. Summan 2,4-2,5 mkr för traktamente och premier motsvarar ca 10 % av vad frivilligorganisationerna exklusive hemvärnet erhåller i statsanslag för sin verksamhet. Kostnaderna för traktamente och premier till hemvärnsmän redovisas i

tabell 4:8. Totalkostnaden utgör här ca 5,5 mkr, fördelad på ca 2,6 mkr l I

för traktamente och ca 2,9 mkr för premier. | för trakta-

Frivilligorganisationernas och hemvärnets totala kostnad i

mente och premier till frivillig personal uppgår sålunda till ca 8,0 mkr. Myndigheternas kostnader för kontant dagsersättning till frivillig personal redovisas i tabell 4:9 i vad avser repetitionsutbildning samt i tabell 4:10 beträffande frivillig tjänstgöring i krigsbefattning. Sammanlagt uppgår myndigheternas kostnader för dagsersättning till ca 1,0 mkr. Härav utgör ca 0,3 mkr traktamente till avtalsbunden personal vid krigsförbandsövningar och motsvarande övningar enligt tabell 4:9. Beloppet 0,3 mkr motsvarar ca 65 % av den totala kostnaden för traktamente under repetitionsutbildning till avtalsbunden personal som utgör 0,5 mkr.

Nuvarande ,förmåner 75

Tabell 4:6 Frivilligarganisationernas kostnaderavb för traktamenten och premier vid frivillig utbildning 1973/74. Kr Organisa- Trakta- Premier kr Summa tion menten premier kr Gk Bkl-u/ BkSerg lk, lkP BkLt/ Reputb Öfu BkFanj/ Kapt Övr utb Lk 1 Lk 2 Hlk

CFB 408 000 w 27 105 98 500 - 64 800 - 190 405d FVRF 60 000 w w 25 0005 FAK w 29 2004 FRO w l 900 w w w 120 2 020 SBS 74 025 63 300 5 000 -- w w w 68 300 SRK 117 502 159 550 w w w w 44 260 203 810 SLK 314 352 176 350 72 600 39 600 30 600 9 000 278 010 606 160 SBK 10 600 w w w w w w w SKBR 143600 69 450 31 550 10 950 9 950 w 85 000 206 900 SVOF 2 400 w w w - w - 2 400 Summa l 130 479 470 550 136 255 149 050 40 550 73 800 407 390 1334 195

”Följande organisationer har inga redovisade kostnader för traktamenten och premier för frivillig utbildning: l-MCK, SkytteÖS, 51317, SvPistSfb, SSF, KAROF, SAFR, Sl-RO, l-FK och SVI* RF. [7 SAl-Rzs kostnad betalas av CFB. C Premiesumman fördelas på grund- och repetitionsutbildning. d Exklusive specialförbund..

Tabell 4:7 Frivilligorganisationernas kostnader för traktamenten 1973/74 fördelat på olika former av frivillig utbildning. Kr

a Exklusive specialförbund.

Som framgår av tabell 4:10 uppgår kostnader för frivillig tjänstgöring enligt frivilligbrevet (avdelning lll) till ca 0,7 mkr. Ca 80% av denna kostnad faller pâ armén (hemvärnet inberäknat). l beloppet 0,7 mkr ingår såväl kostnader för penningbidrug vid frivillig tjänstgöring som kostnader för särskild ersättning med högst 32 kr/dag (skattepliktigt) till personal som i samband med frivillig försvarsutbildning inom försvarsmakten anlitas för servicegöromål (i stället för lottor). l fråga om armén har det inte varit möjligt att särskilja kostnaden för penningbidrag och nyssnämnda särskilda ersättning. Enligt vad UFV inhämtat från chefen för armén är dock den särskilda ersättningen på 32 kr/dag den normalt utgående

76 Nuvarande förmåner Tabell 4:8 Kostnader för traktamente och premier till hemvärnsman 1973/74. Kr

a Kostnaden för traktamente till B-personal inom hemvärnet vid deltagande i hemvärnets övningar redovisas i tabell 5:9 och 5:10. b Exklusive premie till drifthemvärnsmän, ca 180 000 kr, som betalas av vederbörande arbetsgivare.

Tabell 4:9 Myndigheters kostnader för traktamente (l 2 kr/dag) till A- och B-personal vid repetitionsutbildning (KFÖ, SÖ, hemvârnsövning) budgetåret 1973/74 samt utbildningsdagar” Utbildningsdagar Kr

Armén 16 279b 195 394 Marinen 714 8 568 Flygvapnet ca 11 000 ca 132 000 Summa ca 27 993 ca 335 962 l a Kostnaden för Bk Serg och Bk Fk är försumbar. lnom totalförsvarets civila del har

i

myndigheterna ej redovisat någon kostnad för traktamente. I b Varav ca 11 000 dagar för B-personal inom hemvärnet.

l

Tabell 4:10 Myndigheters kostnad för penningbidrag vid frivillig tjänstgöring (12 kr/dag) Sammanräknad med kostnad för servicegöromål (32 kr/dag) under budgetåret 1973/74 samt antal tjänstgöringsdagar Tjg dagar Kostnad kr

Armén 16 2194 519 008 Marinen 3 676 87 332 Flygvapnet ca 2 630 ca 44 160 å Summa ca 22 525 ca 650 500 a Därav för B-pcrsonal inom hemvärnet ca 7 000 dagar.

inom armén medan penninghidrag numera utbetalas i endast ett fåtal fall. För marinens del utgör denna kostnad för s k servicegöromål ca 79 % (huvudsakligen sjövärnskåren) och kostnaden för penningbidrag ca 21 %. lnom flygvapnet är kostnaden för frivillig tjänstgöring jämnt fördelad på penningbidrag och s k servicearvode. Vid bedömningen härav bör dock hänsyn tas till att servicearvodet på 32 kr/dag infördes så sent som den ljanuari 1974. Fördelningen av myndigheternas kostnader för frivillig tjänstgöring på avtalsbunden och ej avtalsbunden personal samt ändamålen för tjänst-

Nuvarande förmåner 77

göringen har ej kunnat redovisas. Huvuddelen av kostnaderna bedöms dock avse avtalsbunden personal. Frivillig tjänstgöring inom totalförsvarets civila del förekommer huvudsakligen som avbytartjänst för B-personal. Ersättningen till denna personal betalas av den arbetsgivare (lantbrukare) som tar den frivillige i anspråk.

4.8. 2 Övriga förmåner

Frivilligorganisationernas kostnader. Till övriga förmåner hänförs resor och förplägnad samt kontanta ersättningar härför. Kostnaderna för fritt logi har inte tagits med. ifrågavarande kostnader till frivillig personal under utbildning redovisas i tabell 4:1 1. Kostnaderna för resor utgör ca 3,1 mkr, varav för hemvärnet ca 1,3 mkr. Som framgår av tabellen kan fördelningen av resekostnaderna på militärbiljett respektive kontant bilersättning variera avsevärt mellan organisationerna. För t ex CFB utgör kostnaden för bilersättning ca 73 % av totalkostnaden medan motsvarande andel för SLK är ca 33 %L Förplägnadskostnaden uppgår till ca 4,7 mkr, varav hemvärnet svarar för ca 2,8 mkr.

Tabell 4:11 Kostnader för övriga förmåner till frivillig personal under utbildning 1973/74. Kr Org Resor (biljett) Resekostn Summa l-örplägnad Ers för Summa _:á”*__ j?? ers Resor förpl Förplägnad

E

FRO 7 300 - 15 000 22 300 12 000 - 1 500 13 500

SkyttcÖS - - - - › -- « v

SBS 48 369 - -- 48 369 97 248 v- - 97 248

i - - SRK 57 792 68 565 126 357 126 357 7 992 134 349 i SLK 227 708 - 110 907 338 615 298 997 - 55 324 354 321 g SBK - -› - - 4 - - i SFF 1835 - -v- l 835 1 116 - - 1 116 i;

i

g Hemvärnet 271 000b - 1 000 000b 1 271 000 2 800 000 _ 20 000 2 820 000

i:

Summa 898443 210000 2042 935 3151378 3976 218 450410 242916 4669 544

11 Uppskattad kostnad.

Fördelningen på resor och resekostnadsersättning är uppskattad. C Exklusive specialförbund.

78 Nuvarande _förmâner

TabelI4:l2 Sammanfattning av kostnaderna för förmåner till frivilligpersonal under utbildning och frivillig tjänstgöring 1973/74. Mkr

Förmänsslag Kostnad 1973/74. Mkr Summa *m Mk r Friv- Hem- Mynd

kostnader för övriga förmåner omfattar - förutom Myndigheternas ovan angivna förmånsslag och beklädnadsersättning vid frivillig tjänst- - även familjebidrag samt sjukförmåner och begravningshjälp. göring Debitering av här avsedda kostnader sker med hjälp av internpriser. \ Underlag för att fastställa hur stora de verkliga kostnaderna är föreligger i

inte. Kostnaderna för familjebidrag beräknar UFV uppgår till ca 0,5-0,7 l

mkr, varav hälften avser hemvärnspersonalen. UFV uppskattar myndig- l

heternas kostnader för resor och förplägnad till ca 0,05 mkr. En sammanfattning av tabell 4:6-4:11 lämnas i tabell 4:12. Den kostnaden för olika kontant- och naturaförmåner till

I

sammanlagda frivilliga är som den sistnämnda tabellen visar ca 17,6 mkr. Härav svarar hemvärnet för ca 55 % eller 9,6 mkr, frivilligorganisationerna för ca 35 % eller 6,2 mkr och myndigheterna för ca 10 % eller 1,7 mkr. Arbetsgivarnas kostnader för avlöningsförmåner och utbildningspremie till hemvärnsmän i driftvärnet, som inte ingår i summan 17,6 mkr, beräknas till ca 6 mkr, varav till premie ca 0,2 mkr.

l

I l

5 Den frivilliga försvarsverksamhetens

- för UFV

utveckling grunder

och förslag överväganden

I detta kapitel redovisar UFV de utvecklingstendenser och riktlinjer rörande den frivilliga försvarsverksamheten som utgör grunden för de överväganden och förslag rörande förmåner till frivillig personal, som UFV framför i kapitlen 6-9.

5. l Behov av och tillgång på frivillig personal

Statsmakternas grundsyn på behovet av frivillig personal och frivillig utbildning fastlades 1970 i samband med riksdagens beslut om ökat statligt stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet. I förarbetena till riksdagsbeslutet uttalades att statsmakterna betraktar den frivilliga försvarsverksamheten som ett värdefullt komplement till övrigt försvarsarbete. Verksamheten bidrar till att sprida kunskap om och intresse för vårt försvar samt att öka den totala effekten av landets I försvar. Genom den frivilliga utbildningen utnyttjas bättre personalresur-

i

serna inom totalförsvaret. Vad statsmakterna uttalade 1970 äger alltjämt full giltighet. Totalför-

I

svaret har under överskådlig framtid behov av frivillig försvarsverksamhet I i minst samma omfattning som hittills. Betydelsen av den frivilliga utbildningen tenderar att öka ytterligare mot bakgrund av utvecklingen |l inom det obligatoriska utbildningssystemet. Detta gäller såväl den frivilli-

i p ga befälsutbildningen som annan frivillig försvarsutbildning.

För att säkerställa totalförsvarets behov av utbildad personal på ett bättre sätt än som är möjligt med stöd av pliktlagar erfordras frivillig i personal som i fred genomgår särskild utbildning och tecknar avtal för tjänstgöring i händelse av krig eller beredskap. Det krigsorganisatoriska behovet av sådan personal har under senare år varit och beräknas för kommande period vara i stort oförändrat. l de planer som ligger till grund för rekrytering och utbildning beräknar totalförsvarsmyndigheterna behovet av A- och B-personal till totalt ca 92 000. Tillgången utgör ca 64 000, vilket innebär att en brist på ca 28 000 frivilliga för närvarande föreligger.

80 Verksamhetens utveckling sou 197573

5.2 Frivilligverksamhetens utveckling

5.2.1 Frivilligutbildningen 1 969- 1974

Frivilligverksamheten under den första delen av perioden 1969-1974 präglades av genomförandet av den år 1970 beslutade nya utbildningen och organisationen samt de omställningsprocesser som därmed aktualiserades. En Stabilisering har successivt skett och i samband härmed en mindre uppgång i nyrekryteringen. Omfattningen av såväl den frivilliga befälsutbildningen som utbildningen av A- och B-personal har varit i stort sett oförändrad under åren 1969-1974 med en tendens till under i någon ökning periodens N senare del. Vissa förskjutningar har också skett inom eller mellan olika l organisationer och sektorer. Sålunda kan konstateras att inom den l frivilliga befälsutbildningen minskade antalet deltagande befäl stadigt 4 fram till 1973/74 då utvecklingen vände. Samtidigt ökade menigutbildningen successivt fram till 1973/74 då den minskade något. Befordringsutbildningen har under perioden inte nått upp till det uppställda målet. å Utbildningen av A- och B-personal har under perioden 1969-1974

inte helt nått upp till de volymer som planerats även om en viss stegring u

kan konstateras fr 0 m 1972. Inga större förskjutningar har skett mellan grund- resp repetitionsutbildning eller mellan utbildning av A- resp Bpersonal. I

Hemvärnet har under perioden visat en i stort sett gynnsam utveckling. i

De kvalitativa och kvantitativa målen har i huvudsak kunnat uppfyllas. Hemvärnets styrka har varje år under perioden ökat något. Antalet l l hemvärnsmän som fullgjort sin årliga utbildning har under perioden ökat med i genomsnitt ett par procent per år till för närvarande 50 % inom allmänna hemvärnet och 60 % inom driftvärnet. Totalförsvarsmyndigheternas redovisade bedömningar av utbildningsresultaten perioden 1969-1974 i förhållande till de uppställda målen äri ü korthet följande. Överbefälhavaren framhåller i programplanen 1975/80 för de frivilliga försvarsorganisationerna att utbildningen m m i allt väsentligt sker enligt VK-66 av A- 1 (1966 års värnpliktskommitté) grunder. En ökad utbildning l och B-personal kan redovisas samtidigt som svårigheter framkommit att l repetitionsutbilda personalen för krigsförbanden som en följd av den ändrade repetitionsövningsrytmen inom försvarsmakten. Chefen för armén framhåller att målet för den frivilliga utbildningen 1973/74 var att genomföra samma kvalitativa och kvantitativa utbildning som 1972/73. Om möjligt skulle utbildningen öka något, särskilt vad gäller antalet befäl och B-personal. Chefen för armén konstaterar att utbildningen 1973/74 är i väsentliga delar av samma omfattning som - befäl och - har ökat 1972/73. Deltagarantalet B-personal något. Tidigare rekryterad frivillig personal har deltagit i utbildning i större omfattning. Det är repetitions- och kompletteringsutbildningen som Ökat. - särskilt av avtalsbunden - har dock Nyutbildningen personal minskat. Den centrala frivilliga befälsutbildningen har ökat väsentligt.

Verksam/mens utveckling 81

Den regionala utbildningen är i huvudsak oförändrad. Befordringsutbildningen har minskat något. Utbildningsresultaten motsvarar i huvudsak målsättningen. Chefen för armén konstaterar att stora avregistreringar har skett under året bl a i samband med omskrivning av avtalen och understryker att detta är en icke önskvärd utveckling. Chefen för marinen bedömer att utbildningsresultaten under hela perioden 1969- l 974 har varit i stort likvärdiga. Marinens centrala skolor har varje år i det närmaste uppnått önskat kurs- och elevantal. Vakanserna för A-personal är för närvarande 20 %. Antalet årligen avregistrerad A-personal utgör omkring 300. För B-personal är vakansläget ca 45 %. Chefen för flygvapnet konstaterar i fråga om lottautbildningen att den totala utbildningsvolymen 1973/74 är väsentligt större än närmast föregående år och nu ligger på en godtagbar nivå. Grundkursutbildningen har ökat till en nivå som, om den bibehålls, på sikt bedöms täcka behovet. Detta under förutsättning av kvarstannandeproblematiken löses. Vidareutbildningen av lottor har haft i stort oförändrad omfattning. Den täcker inte helt behovet. Deltagandet i repetitionskurser och kompletteringsutbildning har ökat, men omfattningen är fortfarande otillräcklig. Chefen för flygvapnet konstaterar vidare att ett mycket stort antal lottor under senaste åren har avregistrerats till följd av nyteckning av g avtalen och skärpta krav på tjänstgöring för A-personal. Trots god 3 rekrytering har, nummerärt sett, flygvapnets tillgång på krigsplacerade A-lottor årligen avsevärt reducerats. Antalet elever vid central frivilligutbildning av värnpliktiga har under i perioden 1970-1974 ökat från ca 165 till 370. Även vid lokal frivilligutbildning av värnpliktiga har antalet deltagare ökat, men antalet utbildningstimmar har minskat på grund av att fler korta kurser anordnats. Befordringsutbildningen på gruppbefälsnivå har ökat medan däremot l motsvarande utbildning på plutonsbefälsnivå minskat något. Arbetsmarknadsstyrelsen samordnar frivilligverksamheten inom totali

g försvarets civila del. För utbildningen ansvarar centrala fackmyndigheter

l enligt nedan

- till ekonomiska transportnämnden (bilförare försvaret) socialstyrelsen (samariter och bilförare till sjukvården) - och traktorförare lantbruksstyrelsen (djurvårdare till jordbruket samt veterinärbiträden till veterinärväsendet) civilförsvarsstyrelsen (flygförare till civilförsvaret) arbetsmarknadsstyrelsen (administrativ personal m m till krigslänsstyrelser) Arbetsmarknadsstyrelsens bedömning är att den civila sektorn av totalförsvaret har stora brister på frivilligpersonal till ovan angivna områden. F n beräknas bristen på A- och B-personal uppgå till 45 %. Om samariter ur Svenska röda korset ej medräknas är bristen 64 %. Under E 1974 har vakanserna minskat något vilket främst sammanhänger med att civilförsvaret fr o m detta år inte utnyttjar A- eller B-personal inom sin organisation med undantag för flygförare. Under utbildningsåret 1973/74 utbildades totalt 2 700 frivilliga, vilket är ett antal som betydligt 6

82 Verksamhetens utveckling sou 197573

underskrider det önskvärda. Utbildningsvolymen utgjorde ca 23 300 dagar. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att den begränsande faktorn vid frivilligutbildningen inom den civila sektorn har hittills varit tilldelningen av statsbidrag, medan rekryterings- och utbildningsmöjligheterna varit goda. Antalet som är villiga att låta utbilda sig, är väsentligt större än vad som kan tagas emot. Under de tre senaste budgetåren har enligt styrelsen den civila sektorn mot bakgrund av kostnadsutvecklingen erhållit reellt minskade statsbidrag. Nuvarande anslagsram har i stort sett endast medgivit en grundutbildning av lika många som av åldersskäl eller andra anledningar fallit bort samt en repetitionsutbildning för del av de

frivilliga. i

l

5.2.2 Frivilligverksamhetens framtida inriktning m m

Överbefälhavaren har för vart och ett av budgetåren under programplane- i

perioden 1975/80 anvisat en planeringsram av 23,3 mkr för delprogrammet frivilliga försvarsorganisationer, dvs totalt 116,5 mkr under fem-årsperioden 1975/80. Överbefälhavaren redovisar följande grundsyn på verksamhetens kvalitativa och kvantitativa mål. Utbildningen m m sker i allt väsentligt enligt { VK 66 grundlinjer. Strävan under programperioden skall vara att om möj-

ligt något öka grund- och repetitionsutbildningen av avtalsbunden i

personal för att täcka vakanser. Särskild uppmärksamhet bör ägnas sam- i

rn m i samband med avtals- i ordningsproblem med förnyelse av kontrakt

bunden personal för att säkerställa fortsatt åtagande inom försvaret. i

Vad gäller verksamhet för utbildning av värnpliktigt befäl m m skall nuvarande utbildningsomfâng bibehållas och om möjligt ökas något. För att till en del motverka effekterna av nedskurna repetitionsövningar inom försvmakten är det önskvärt att krigsförbandens personal erhåller försorg. Särkompletterande utbildning genom frivilligorganisationernas skild uppmärksamhet bör enligt överbefälhavaren ägnas denna fråga från framför allt FBU. Av betydelse i detta sammanhang är överbefälhavarens i olika sam-

manhang uttalade uppfattning att frivilligverksamheten är och måste vara i

ett prioriterat område för försvaret. I avvägningen mellan kvantitet och kvalitet i den frivilliga försvarsutbildningen bör enligt överbefälhavaren kvantiteten ges företräde. Utbildning och rekrytering av frivilliga bedöms i stort tillfredsställande. En förutsättning för god rekrytering och bibehållande av medlemmar i de frivilliga försvarsorganisatlonerna är dock att behovet av funktionärer - särskilt på regional och lokal nivå - kan tillgodoses. l detta avseende erfordras enligt överbefälhavaren särskilda åtgärder. armén har under oktober 1974 utgivit anvisningar för Chefen för rekrytering och samverkan rörande den frivilliga försvarsverksamheten inom armén. Chefen för armén redovisar därvid följande mål i stort för rekrytering, nämligen att

Verksamhetens utveckling 83

a. hemvärnet skall bibehålla minst nuvarande styrka, b. nuvarande behov av avtalsbunden personal bedöms kvarstå, c. den nuvarande frivilliga befäls- och Lingdomsutbildningen hör öka. För att armén i framtiden skall kunna lösa sina uppgifter i fred och krig med minskade ekonomiska resurser är det enligt arméchefen väsentligt att verksamheten inom hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna fortsätter i minst samma omfattning som hittills. Frivilliga insatser av enskilda och organisationer ökar i betydelse i samma mån som resurserna till den obligatoriska verksamheten minskar. Målet i stort är att öka nuvarande verksamhet. Det är enligt arméchefen väsentligt att hemvärnet och de frivilliga organisationerna fullföljer sin uppgift som viktiga folkrörelser. Inriktningen är att upplysning, rekrytering och utbildning för frivilligförsvaret planläggs och genomförs så att den verksamhet prioriteras som tillför hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna det största antalet medlemmar. I chefens för armén anvisningar för rekrytering och utbildning intill den l juli 1976 framhålls bl a följande. Målet för verksamheten intill den l juli 1976 anger chefen för armén vara att fortsätta samma kvalitativa och kvantitativa utbildning som tidigare. Kraftsamlingen skall ske till sådan verksamhet som ökar antalet nyrekryterade befäl, avtalsbundna samt ungdomar. För att bibehålla nuvarande kader måste på grund av fortsatta stora avgångar orsakade av högt åldersläge, ny- och vidareutbildning öka väsentligt. Åtgärder skall vidtas för att stimulera redan rekryterad frivilligpersonal att fortsätta utbildningen och att bibehålla sina avtal samt att kvarstå i frivilligorganisationerna. Balans bör på sikt nås mellan nyrekrytering och avgångar. Chefen för marinen framhåller att målet för utbildningsåret 1974/75 skall vara att bibehålla utbildningsvolymen beträffande central utbildning samt att öka den lokala utbildningen. Rekryteringen inriktas på att i första hand täcka utbildningsbehovet för A-personal och därutöver att fylla ut de stora vakanserna bland B-personalen. Chefen för flygvapnet bedömer att för 1974/75 skall lottautbildningens volym bibehållas på uppnådd nivå - alternativt ökas ytterligare. Särskild uppmärksamhet skall riktas på åtgärder för att öka vidareutbildningen, repetitions- och kompletteringsutbildningen. Aktiva åtgärder skall vidtagas för att minska avgången av utbildad krigsplacerad A-personal. Det är enligt chefen för flygvapnet av väsentlig betydelse att flygvapnets lottor bringas att i ökande omfattning delta i utbildning och övningar. I fråga om frivilligutbildningen av värnpliktiga anger chefen för flygvapnet målet för 1974/75 vara att ytterligare något öka den årliga utbildningsvolymen. Den minskade omfattningen av krigsförbandsövningarna medför ett allt starkare behov av en bredare uppslutning till frivilligutbildningen. Arbetsmarknadssryrelsen anmäler att inom totalförsvarets civila del föreligger stora brister på A- och B-personal. En stor del av bl a yrkestrafikens bilförare ochjordbrukets arbetskraft

84 Verksamhetens utveckling

inkallas till försvarsmakten vid mobilisering samtidigt som stora krav ställs på den civila transportapparaten och jordbrukets verksamhet och produktion. En utbildning av frivilliga bilförare och djurskötare som - tillsammans med kvarvarande och på annat sätt disponibel personal skall möjliggöra ett civilt fungerande transportväsende och jordbruk, bedömer styrelsen vara nödvändig. Vid myndigheternas beräkning av behov av frivillig personal har hänsyn tagits till de bedömda möjligheterna att vid beredskap och krig täcka bristerna med andra åtgärder tex uppskov, arbetsförmedling och omfördelning. I den framtida utformningen av totalförsvaret kommer, framhåller sannolikt en ökad satsning på det ekonomiska försvaret - och styrelsen, därmed också på mot dessa områden inriktad frivilligverksamhet - att bli nödvändig. Försvarsmaktens utredningar i syfte att reducera den militära underhålls- och transportorganisationen och öka utnyttjandet av civila resurser torde ställa ökade krav på behovet av frivilliga bilförare. Den nu genomförda planeringen av jordbrukets arbetsblock pekar också entydigt på att arbetskraftsbrist kommer att uppstå inom jordbruket trots ett ökat antal uppskov. Detta innebär omfattande behov av frivilligpersonal som djurskötare och traktorförare. Slutligen understryker arbetsmarknadsstyrelsen att det i framtiden sannolikt kan komma att uppstå svårigheter att rekrytera tillräckligt många och tillräckligt kvalificerade funktionärer inom den frivilliga försvarsverksamheten och att lösningen av detta problem bör ges prioritet.

6 Alternativa former för tillämpning av nytt

värnpliktsförmånssystem på frivillig personal

Med hänsyn till att frivilligpersonalens förmåner till stor del är utformade efter modell av nuvarande ersättningar till värnpliktiga har UFV att överväga i vad mån beslutade principer för nytt ersättningssystem för bör överföras även till deltagare i frivillig

E

värnpliktiga försvarsutbildning. l I det följande behandlas först utformningen i stora drag av nuvarande och

l beslutade nya principer för värnpliktsförmånssystemet. UFV övervägan-

g

den och ställningstaganden i frågan redovisas därefter. i t

6.1 Värnpliktsförmånernas framtida utformning

6.1.1 Inledning Nuvarande kontanta värnpliktsförmåner utgöres i huvudsak av penningbidrag, tjänstgöringspremie, utbildningspremie och utryckningsbidrag. Penningbidraget avser att täcka smärre personliga utgifter som den värnpliktige har och utgår med belopp, som varierar efter den militära graden. Fr 0 m den 1 juli 1975 utgår penningbidrag med ett lägsta belopp av 9 kr/dag vid grundutbildning och 12 kr/dag vid repetitionsutbildning. Högsta dagsbelopp är 19 kr respektive 29:50 kr. Till värnpliktiga, som har längre grundutbildningstid än värnpliktiga i allmänhet och/eller genomgår befälsutbildning utgår tjänstgöringspremie och utbildningspremie. Förstnämnda premie utgår till Värnpliktig under grundutbildning och motsvarande utbildning med för närvarande 4 kr för varje dag av utbildningstiden efter 230 dagars tjänstgöring. Under repetitionsutbildning utgår även tjänstgöringspremie vid särskild övning och mobiliseringsövning och då med 38:50 kr för varje dag av övningen. Utbildningspremie utgår till Värnpliktig, som uttagits för och med godkända vitsord genomgått olika typer av utbildning. Premiens storlek varierar - från 325 kr till 4 000 kr (fro m den 1 juli 1975 5 000 kr)med hänsyn till typ av utbildning. Utryckningsbidrag utgår räknat fro m den l janauri 1975 med l 000 kr per Värnpliktig efter 180 dagars grundutbildning. Bidraget är lika för alla och avser att underlätta återgången från grundutbildning till civil verksamhet. Under såväl grundutbildning som repetitionsutbildning kan familjebidrag utgå till den värnpliktige i mån av behov.

86 Alternativa ersättningsformer

av UFV betänkanden och Civilför- På grundval Värnpliktsförmåner svarsförmåner tillsattes en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet för vidare för värnpliktiga och beredning av frågan om nytt förmånssystem m fl. l en den 7 november 1974 dagtecknad civilförsvarspliktiga (Fö Ds 1974:2) lade sagda arbetsgrupp fram principiella promemoria åt värnpliktiga m fl. förslag angående ersättningar

i

6.1.2 Arbetsgruppens förslag i innebar ett delvis nytt ersättningssystem kombi- Arbetsgruppens förslag l nerat med förslag till förbättringar inom ramen för nuvarande system.

av dels l

Det föreslagna systemet bestod, liksom det nuvarande, kontanta och naturaförmåner, dels generella och selektiva ersättningar ersättningar. Förslaget innebar en ökad satsning på generella ersättningar. Arbetsgruppen föreslog för grundutbildning ett system som skulle innebära som tas ut till befattningar som innebär en att de värnpliktiga, längre utbildningstid än vad som gäller för huvuddelen av de värnpliktiga, erhåller en successivt högre ersättning enligt ”trappmodellen ju längre medföra att nuvarande till utbildningstid de fullgör. Detta skulle tillägg och utbildningspremier försvindagsersättningen i form av tjänstgöringsner. Likaså skulle nuvarande mellan grad och lön försvinna, dvs koppling skulle inte medföra förordnande i högre grad under grundutbildning automatisk höjning av dagsersättningen. l Arbetsgruppen utgick vidare ifrån att de som av speciella skäl, tex I är i behov av särskilt ekonomiskt stöd skall få detta efter familjeskäl, stödet under borde behovsprövning. Det familjesociala grundutbildning att kravet på en rimlig ekonomisk ges en sådan nivå och omfattning trygghet för de värnpliktigas anhöriga uppfylles. Efter att ha konstaterat att de värnpliktiga, som genomgår repetitionsövning, ofta är familjeförsörjare framhöll arbetsgruppen att de ekonomiska och sociala villkoren för dem bör förbättras. Med utgångspunkt dels i den ökade differentieringen av repetitionstjänstgöringen med i vissa fall mycket korta repetitionsövningar, dels i målsättningen att under de värnpliktigas och deras familjers ekonomiska repetitionstjänstgöring och sociala ställning inte skall försämras av tjänstgöringen föreslog arbetsgruppen att dessa värnpliktiga erhåller ersättning enligt modell efter sjukförsäkringssystemet, innebärande i huvudsak en övergång till ersättning enligt den s k standardprincipen. För den som av olika anledningar inte tillgodoses borde komplettering ske i form av genom denna princip stöd. Detta stöd borde iprincip utgöra skillnaden mellan familjesocialt utgående ersättning enligt sjukförsäkringssystemet och familjebidragsbehovet. Utgångspunkterna för standardprincipen var enligt arbetsgruppen ; främst följande: Arbetstagare och andra har utgifter som regelmässigt är anpassade efter arbetsinkomstens storlek. En hastig och drastisk omläggning av ekonomin genom nedskärning av utgifterna i samband med kortare avbrott i arbetet är oftast inte möjlig utan avsevärda olägenheter och bör därför undvikas

Alternativa ersätrningsformer 87

genom en individuell kompensationslön. Sjukförsäkringen ger en kompensation för 90 % av inkomstbortfallet vid sjukdom. Det bör därför även vara möjligt för den värnpliktige att ordna sin och i förekommande fall familjens försörjning med 90 % av inkomsten under ett begränsat tidsavbrott i arbetet på grund av repetitionstjänstgöring m m. Ersättning vid avbrottet i arbetet syftar endast till att fylla ut familjeförsörjarens arbetsinkomst och inte att garantera arbetstagaren/familjen en efter vissa civila normer definierad minimistandard. Hänsynstagande till barnfamiljernas försörjningsbörda bör tillgodoses genom allmänna barnbidrag, statliga och statskommunala bostadstillägg till barnfamiljer, andra familjepolitiska åtgärder samt vid behov socialhjälp. Arbetsgruppen hade vid sin bedömning kommit fram till bl a följande fördelar v* utan inbördes rangordning - vid en övergång till ersättning enligt sjukförsäkringssystemet: Betydande administrativa fördelar. Försvarets medverkan i administrationen begränsas till aviseringsförfarande genom värnpliktsverkets försorg. Man drar nytta av försäkringskassornas register och rutiner. Man utgår från ett allmänt känt och accepterat ersättningssystem. Skatteplikt kan tillämpas utan administrativa olägenheter för försvaret. l skattehänseende bör ersättningarna behandlas på samma sätt som sjukpenningutbetalningarna, dvs de borträknas från det kommunala skatteunderlaget. Ersättningarna under repetitionstjänstgöring inordnas i det fördelningspolitiska systemet och blir pensionsgrundande inkomst. För stora värnpliktsgrupper medför ersättningssystemet avsevärd standardförbättring. Ökad rättvisa uppkommer om den enskildes uppoffring på grund av repetitionstjänstgöring mäts utifrån inkomstbortfallet. Vidare innebär systemet större likhet mellan olika slag av tjänstgöring. Den värnpliktige kan på förhand se vilken ersättning han kan få. Utbetalning kan ske utan dröjsmål. Gränsdragningssvårigheter i bidragsgivningen på grund av mer komplexa familjesituationer undviks. All repetitionstjänstgöring likställs i ersättningshänseende. Värnpliktiga inom civilförsvaret och övriga civilförsvarspliktiga kan få samma ersättning utan orättvisor gentemot värnpliktiga under repetitionstjänstgöring. Ersättningarna värdesäkras. Systemet medför kostnadsbesparingar för privata och kommunala arbetsgivare. Kommunerna befrias dessutom från det administrativa bestyret och behöver i väsentligt mindre omfattning än fn betala bostadsbidrag och socialhjälp till de värnpliktigas familjer. För dem som av olika skäl inte omfattas av sjukförsäkringen, t ex på grund av studier, arbetslöshet osv borde övervägas en nedre garantinivå. Arbetsgruppen föreslog vidare att en extra ersättning i form av befattningspenning skulle utgå till dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har speciellt ansvar och merarbete. Genom det av arbetsgruppen föreslagna systemet skulle den enskildes ersättning komma att i huvudsak relateras till den civila inkomsten. Ersättningssystemet föreslogs gälla också för vapenfria tjänstepliktiga och

88 Alternativa ersätmingsformer

elever i bistånds- och katastrofutbildning under repetitionstjänstgöring samt för civilförsvarspliktiga under utbildning och övning.

6.1.3 Propositionen och riksdagsbeslutet l regeringens proposition 1975:37 lämnades förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga m fl och ändringar i familjebidragsförordningen (1946199). Propositionen byggde i det hela på arbetsgruppens uttalanden och förslag. Dagsersättning ät värnpliktiga under grundutbildning föreslogs sålunda utgå med ett fast belopp per dag. Detta avsägs kompletteras med ett rörligt belopp som ökar med tjänstgöringstidens längd. Nuvarande samband mellan lön och grad liksom tjänstgörings- och utbildningspre- N mier föreslogs slopas. Ersättningssystemet med en fast och en rörlig l

ersättning föreslogs gälla även för dem som genomgår utbildning till l

Värnpliktig officer, reservofficer och regementsofficer. Nuvarande system

med utbildningspremie föreslogs bibehållas för dessa kategorier. I X

l

propositionen framhölls att beroende på vilken nivå som senare beslutas

för dagsersättningen i de olika trappstegen, kan det härvid bli aktuellt l

l med en viss reducering av premiebeloppen vid övergång till det nya

l

ersättningssystemet. Vidare framhölls att frågan om en likfonnig tillämpav systemet l ning mellan försvarsgrenarna med utbildningspremie! avses

närmare prövas. l

l

Värnpliktiga under repetitionsutbildning och civilförsvarspliktiga föreslogs få ersättning som anknyter till sjukpenningförsäkringen.

i

Sistnämnda ersättning föreslogs få en nedre garantinivå. I fråga om

garantinivån framhölls i propositionen att föräldrapenningen, som fn l

utgår med 25 kr för dag synes vara lämplig. För dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har särskilt ansvar och merarbete föreslogs en speciell befattningsersättning. Administrationen av ersättningar åt värnpliktiga under repetitionsutbildning och civilförsvarspliktiga avsågs utom beträffande befattningsersättningen föras över till försäkringskassorna. i Det nya systemet föreslogs i propositionen införas successivt, dock att den föreslagna anknytningen till sjukpenningförsäkringen skall sk: tidigast den l januari 1977. Försvarsutskottet framhöll i sitt betänkande (197S:l8) med anledning av propositionen bland annat att, vilket utskottet tidigare framfört, reserv- och värnpliktsbefälet även i framtiden kommer att ha avgörande betydelse för krigsorganisationens funktionsduglighet. Enligt utskottet var det därför betydelsefullt att man kan tillgodose behovet av välutaildad personal inom dessa befälsgrupper. Utskottet godtog försvarsministerns uttalande i propositionen att utbildningspremierna till reservoffherare borde prövas ytterligare och att man därvid borde överväga frågan om en likformig tillämpning mellan försvarsgrenarna av systemet med Ltbildningspremier. Utskottet underströk dock samtidigt behovet av snzra åtgärder som syftar till ökat deltagande i utbildning till reserv- och värnpliktsbefäl.

Alternativa ersärmingsførmer 89

Riksdagen har den 22 maj 1975 (FöU 1975:18, rskr 1975:195) bifallit vad försvarsutskottet hemställt och därmed också antagit propositionen.

6.2 UFV överväganden UFV redovisar i det föjande sina överväganden och ställningstaganden rörande några alternativa ersättningssystem för frivilligpersonalen, som helt eller delvis bygger på andra principer än nuvarande system. Alternativen innebär i olika former och omfattningar anknytning till de nya principer för värnpliktsförmåner som redovisats i avsnitt 6.1. Alternativen l och 2 har viss likhet med nuvarande system och redovisas här först medan alternativ 3, som är ett helt nytt sådant, redovisas sist. Alt l Dagsersättning som inkluderar premie Alt 2 Schablonersättning och premier Alt 3 Ersättning för inkomstbortfall

6.2.1 Dagsersáttning som inkluderar premie Som redovisats i avsnitt 6.1 innebär det nya ersättningssystemet för värnpliktiga att nuvarande penningbidrag, tjänstgöringspremie, tillägg till tjänstgöringspremie samt utbildningspremie vid obligatorisk grundutbildning sammanläggs till en enhetlig ersättningsform med ett fast belopp per dag som kompletteras med ett rörligt belopp som ökar med tjänstgö ringstidens längd. För frivillig fortsatt utbildning kommer premiesystemet att bestå. Värnpliktiga under repetitionsutbildning avses inte erhålla särskilda premier. Grundutbildningen för värnpliktiga och den frivilliga befordringsutbildningen har samma syfte och kompletterar varandra. Repetitionsutbildningen för värnpliktiga har samma funktion som repetitionsutbildningen för A- och B-personal. Mot bakgrund härav kan övervägas att även för frivillig personal sammanföra dagsersättningen (traktamentet) och premien till en ersättningsform. Vid sidan härav skulle utgå familjebidrag enligt nuvarande system. l fråga om grundutbildning för A- och B-personal, befäls- och specialkurser för hemvärnsmän samt befordringsutbildning skulle systemet innebära differentierad dagsersättning med hänsyn till kursernas nivå. Befordringskurs till furir skulle ge en dagsersättning på tex 25 kr, överfurirskurs en dagsersättning på 30 kr osv. Vid repetitionsutbildning samt årlig utbildning för hemvärnsmän skulle dock utgå ett dagsbelopp lika för alla. Sammanslagning av dagsersättningen och premien för årlig utbildning och repetitionsutbildning kan enligt UFV uppfattning i och för sig ske utan större olägenheter. De allmänna ersättningsvillkoren är i huvudsak gemensamma för dessa två ersättningsformer. En sammanslagning av dagpenningen och utbildningspremien vid grund- och befordringsutbildning skulle emellertid förutsätta ett slopande av kravet på genomförd utbildning för rätt till premie. En premieinkluderande dagsersättning är

90 Alternativa ersärmings/brmer

inte lämpad för de kurser eller skeden vilka genomförs som kvällskurser på hemorten. Det förhållandet att värnpliktiga under frivillig värnpliktstjänstgöring (kadettskola och reservofficerskurs) även i det nya ersättningssystemet

skall erhålla särskilda utbildningspremier, som förutsätter fullföljd för frivillig

l

utbildning, gör det logiskt att bibehålla särskilda premier l utbildning. De förhållanden, som föranlett sammanförandet av penning-

för värnpliktiga under grundutbildning, saknar i l

bidraget och premierna huvudsak aktualitet för deltagare i frivillig försvarsutbildning. Ett bibehållande av fasta premier vid frivillig utbildning utesluter dock inte i och för sig en viss nivåmässig koppling av ersättningarna vid värnplikts- , tjänstgöring och frivillig försvarsutbildning, främst befordringsutbildning. j UFV behandlar sistnämnda

i

fråga i avsnitt 7.3.4. Mot av det anförda bör ovan redovisade alternativ med bakgrund premieinkluderande dagsersättning inte genomföras.

6.2.2 Schablonerszitzning och premie

Detta alternativ, som innebär en enhetlig skattefri dagsersättning på 407-60 kr med ett inbakat generellt familjebidrag, ligger i linje med UFV strävan efter så okomplicerad administration och konstruktion av frivilligförmånerna som möjligt. När ersättning enligt sjukpenningsystemet införts för de repetitions-

i

tjänstgörande värnpliktiga kommer familjebidragen i egentlig mening att i

« som framgår av avsnitt 6.1 - slopas för dessa, enär behov av sådana i

att föreligga i fortsättningen. i

bidrag knappast kommer Endast i förhållandevis få fall och liten utsträckning kommer visst begränsat familjesocialt stöd att i stället finnas tillgängligt. När familjebidragen upphör för de kan det i och för sig anses vara i viss mån följdriktigt att värnpliktiga avskaffa dessa bidrag även för frivilligpersonalen. Vid närmare granskning av denna fråga finner man emellertid att det är ett förhållandevis litet antal frivilliga - även bland dem som uppfyller de villkoren för erhållande - i formella av familjebidrag som kommer åtnjutande av familjebidrag. Uppgifter rörande antalet frivilliga som i beviljas familjebidrag saknas, men den årliga totalkostnaden för utgivna j i sådana bidrag till hemvärns- och frivilligpersonalen kan uppskattas till mellan en halv och en miljon kr. Bland dem som beviljas familjebidrag f finns vissa med högt familjebidragsbehov på grund av stor familj och bostadskostnad. Dessa erhåller därför familjebidrag med ett förhållandevis högt belopp, medan flertalet frivilliga inte får något bidrag alls eller i endast lågt sådant. Om man skall kompensera dem som uppbär högt I familjebidrag genom uppräkning av dagsersättningen måste det därför bli en högst avsevärd generell uppjustering av sagda ersättning för att avsett N i syfte skall nås. Det finns med andra ord för den stora kostnadsökningen i endast en mycket liten kompensation i utgifterna för nu utgående familjebidrag. Utslagen på det totala antalet utbildningsdagar rör det sig l om individ och Kostnaden för l endast några tio-öringar per dag. dagsersättningen skulle öka med omkring 9-12 mkr per år. Schablon-

Alternativa ersärtnings/ormel 91

systemet är således av kostnadsskäl inte realistiskt. UFV har alltså funnit att man av kostnadsskäl inte gärna kan slopa rätten till familjebidrag för frivilligpersonalen.

6.2.3 Ersättning för inkomslbortfálll Tre varianter av ersättning för inkomstbortfall behandlas i det följande, nämligen generell tillämpning av sjukpenningmodellen, modifierad sjukpenningmodell samt inkomstbidrag enligt nytt ersättningssystem vid viss vuxenutbildning. Motiven mot ett slopande av familjebidragen enligt alternativet schablonersättning gäller även i dessa alternativ. Därutöver kommer principiella skäl.

6.2.3.1 Sjukpenningmodellen Med hänsyn till att sjukpenningförsäkringen kommer att ligga till grund för den framtida ersättningen till värnpliktiga under repetitionsutbildning har UFV funnit det angeläget att undersöka systemets tillämpbarhet även för frivilligpersonalen. Ett av motiven för att generellt tillämpa sjukpenningmodellen skulle vara att principen om enhetligt förmânssystem för värnpliktiga och frivilliga kan bibehållas. Systemet kan också motiveras av det ökande förvärvsarbetet bland kvinnor. Sjukpenningmodellen kan sägas vara lämpad för frivillig utbildning om man utgår från de korta utbildningstiderna. I detta system skulle dagsersättningen och familjebidraget sammanföras till en ersättningsform, vilket innebär förenkling. Dagsersättningen skulle värdesäkras och bli pensionsgrundande inkomst. Vägande skäl kan emellertid anföras emot generell tillämpning av sjukpenningsystemet på frivilligpersonalen. Det tyngst vägande skälet är sjukförsäkringens konstruktion. Försäkringen ger generellt kompensation med 90% av den ordinarie förvärvsinkomsten. Deltagande i frivillig försvarsutbildning sker emellertid i hög utsträckning under tid för semester, vid arbetsfritt veckoslut eller annan fritid. De frivilliga har därvid i stor utsträckning - i motsats till under tid för sjukdom och värnpliktigas « civila inkomster. UFV anser repetitionsutbildning vanliga att det vore ologiskt att utge en ersättning som avser att kompensera ett faktiskt inkomstbortfall till personer som ofta inte är utsatta för något reellt bortfall av arbetsinkomst. De frivilliga har som regel möjligheter att w med undantag för A- och - B-personalens repetitionsutbildning förlägga utbildningen och tjänst- 1 till tidpunkter som ur arbets- och inkomstsynpunkt Det förutsättcs här att göringen är lämpliga nuvarande avtal om för dem. De värnpliktigas och frivilligas förhållanden vid tjänstgöringstillbibehållande av civil lön fället är alltså oftast inte direkt jämförbara. Linder frivillig utbildning Utgångspunkten för övergång till sjukpenningmodellen för repeti- genom förhandlingar mellan parterna pa tionsutbildningsvärnpliktiga är att dessa mitt under pågående förvärvsararbetsmarknaden anpasbete tvångsmässigt tas i anspråk för militärtjänstgöring utan att kunna sas till det nya systemet.

92 Alternativa ersärmingsformer

anpassa tidpunkten för denna med hänsyn till arbets- och inkomstmässiga konsekvenser. För i det närmaste samtliga innebär repetitionsutbildningen ett faktiskt inkomstbortfall motsvarande arbetsinkomsten samtidigt som de har bundna utgifter under tjänstgöringen som står i relation till inkomsten. Ett införande av ersättning enligt sjukpenningsystemet för all heldags- g och skulle vidare medföra att en del av i utbildning -tjänstgöring frivilligpersonalen endast skulle erhålla ersättning med belopp som motsvarar den garantinivå, som kommer att fastställas för dem som av i olika skäl inte omfattas av sjukförsäkringen eller som har mycket låg sjukpenning. Detta skulle främst komma att gälla den kvinnliga frivilligsom w även om förvärvsintensiteten successivt - i personalen stiger fortfarande till stor del saknar inkomst av förvärvsarbete eller har låg sådan på grund av deltidsanställning och dylikt. I de fall rätt till premie skall föreligga uppkommer överkompensation. Vidare kommer skillnaden i ersättning att öka mellan dem som genomgår premieberättigade kvällskurser respektive centrala kurser.

I

En generell tillämpning av sjukpenningsystemet på frivilligpersonalen bedöms medföra att kostnaderna för dagsersâttningen ökar med brutto ca l2 mkr vid oförändrade premier och ca 8 mkr/år om premierna slopas.

6.2.3.2 Modiñerad sjukpenningmodell och inkomstbidrag

i

Genom att i ett system med ersättning efter modell av sjukpenningförsäkinföra skulle man för kunna ringen en spärregel frivilligpersonalen utnyttja sjukpenningsystemets fördelar utan att en del av de nackdelar som redovisats ovan uppkommer. Spärren skulle innebära att ersättning reellt har med högre belopp än garantinivån utgår endast om den frivillige gått miste om sin civila inkomst för ifrågavarande utbildning/tjänstgöring. Denna skillnad jämfört med värnpliktiga under repetitionsutbildning kan motiveras med de olika förutsättningarna för deltagandet. Systemet skulle således enligt detta modifierade alternativ få följande erhåller alltid minst med det för

utformning. Den frivillige ersättning i i

repetitionsutbildningsvärnpliktiga avsedda garantibeloppet. Är den frivillige vid tiden för utbildningen/tjänstgöringen försäkrad för sjukpenning överstigande garantinivån, utgår ersättning med belopp motsvarande den i frivilliges sjukpenning -- dock endast i de fall vederbörande genom intyg 3 från arbetsgivare kan styrka att ledighet med helt eller nästan helt löneavdrag har tagits ut för ifrågavarande tillfälle. En variant av ett system med selektiv ersättning för inkomstbortfall är det av 1975 års vårriksdag beslutade särskilda studiestödet till vuxna för kortare studier. Den allmänna vuxenutbildningen och den frivilliga försvarsutbildningen har i huvudsak olika uppgifter och karaktär även om t ex den frivilliga befordringsutbildningen kan sägas vara en kompensationsutbildning liksom den allmänna vuxenutbildningen. Likheter finns dock när det gäller situationen för dem som omfattas av nämnda utbildningar. Inom

Alternativa ersätrningsformer 93

båda grupperna dominerar personer som har varit ute i förvärvsarbetet flera år, bildat familj och därför har försörjningsplikt. Som en tänkbar modell för ersättning för viss frivillig utbildning och tjänstgöring framstår det nya dagstudiestöd som införts för vissa vuxenstuderande. I dagstudiestödet ingår ett inkomstbidrag på 90 kr per kursdag i skattepliktigt belopp. lnkomstbidraget avses utgöra en schablonersättning för förlorad arbetsförtjänst och medger att arbetsförhållandena inte behöver utgöra ett studiehinder. Tillämpat på frivilliga inom totalförsvaret skulle detta alternativ innebära ett kombinerat ersättningssystem bestående av dagsersättning (traktamente) för huvuddelen samt inkomstbidrag” för dem som måste ta ledigt från sitt arbete för att delta i frivilligutbildning. Kostnadsökningen för att genomföra ett nytt system enligt något av de två redovisade alternativen till selektiv ersättning för inkomstbortfall kan beräknas uppgå till i runt tal 7-8 mkr per år brutto. Fördelen jämfört med alternativet generell tillämpning av sjukpenningsystemet är ifråga om dessa två sistnämnda alternativ att den ekonomiska ”uppoffringen blir lika för alla. Deltagare i frivillig utbildning m m som utnyttjar semester, annan fritid eller tjänstledighet med eller utan bibehållen civil lön blir såtillvida ekonomiskt jämställda att minst full kostnadstäckning erhålls. Fördelen är dock inte av sådan betydelse att den motiverar den betydande kostnadsökningen, som kan uppskattas till omkring 7-8 mkr per år. Härtill kommer att en kombination med premier leder till överkompensationer jämfört med den civila inkomsten.

6.3 Slutsatser

Gemensamt för de tre alternativen av ersättning för inkomstbortfall som UFV granskat ovan är att de har till syfte att generellt eller i vissa fall ge i princip full kompensation för inkomstbortfall. Det kan hävdas att ett genomförande av principen om full kostnadstäckning skulle innebära att det ideella momentet i frivilligheten tonas ned och att en sådan utveckling skulle negativt påverka verksamheten. Enligt UFV uppfattning bör de ovan redovisade alternativen av ersättning för inkomstbortfall bedömas mot bakgrund av att deltagande i frivillig försvarsutbildning för huvuddelen sker på fritid och att fritiden måste anses ha lika värde för alla. Det behov som kan finnas att i vissa fall ge kompensation för inkomstbortfall bedömer UFV kan tillgodoses genom en vidareutveckling av nuvarande system. Av principiella skäl men också på grund av de ekonomiska konsekvenserna anser sig UFV inte kunna förorda att något av de redovisade alternativen för ersättning för inkomstbortfall läggs till grund för frivilligpersonalens ersättningsförhållanden. Undantag kan dock behöva ske i de fall den frivillige går in i det obligatoriska repetitionsutbildningssystemet för värnpliktiga. Som framgår av vad här tidigare anförts bör ej heller - bla med

94 Alternativa ersärtningsformez

hänsyn till kostnaderna w alternativet schablonersättning och premie eller alternativet dagsersättning med inkluderad premie läggas till grund för frivilligpersonalens förmånssystem. Detta bör, som närmare avhandlas i kapitel 7, utvecklas med utgångspunkt i det nuvarande systemet.

7 UFV förslag förmåner vid

angående frivillig

utbildning och tjänstgöring i

krigsbefattning

7.1 Inledning

Den frivilliga försvarsverksamhetens ställning och uppgifter har avsevärt förändrats under de senaste decennierna. Från att ursprungligen ha haft i första hand psykologisk och moralisk betydelse för landets försvarskraft har verksamheten genom förbättrad utbildning rn m efter hand kommit att innebära ett värdefullt effekttillskott. Genom försvarsupplysning, rekrytering och utbildning fullgör frivilligorganisationerna uppgifter som annars skulle behöva ombesörjas av myndigheter. Frivilligorganisationerna bidrar som folkrörelse till att ge uttryck för den svenska försvarspolitikens syfte, nämligen att vara en hela svenska folkets angelägenhet. Som närmare framgår av avsnitt 5.1 bedömer myndigheterna att totalförsvaret framdeles kommer att ha behov av frivillig försvarsutbildning och frivillig personal som tecknar avtal i minst samma omfattning som nu. Frivilligsystemet kommer att bibehållas som komplement till pliktlagar, anställning och andra åtgärder för att tillgodose totalförsvarets * personalbehov. På sikt kan nya uppgifter aktualiseras för vissa frivilligorganisationer. En allmän tendens till växande för folkrörelser

E uppgifter

l kan skönjas.

l Samtidigt som behovet av frivilliginsatser kvarstår ändras delvis förutsättningarna för att disponera personal för sådana. En faktor här är den stadigt ökande andelen förvärvsarbetande kvinnor. I dag har omkring 1,7 miljoner kvinnor förvärvsarbete utanför hemmet. Deltagande i frivilligt försvarsarbete på dagtid/arbetstid leder därmed i ökande omfattning till bortfall av arbetsinkomst. UFV konstaterar att betydande förmånsförbättringar genomfördes år 1970 för frivilligpersonalen. Dagsersättningen höjdes, ett nytt premiesystem infördes, nya värnpliktssociala förmåner tillkom. Till följd av bl a förändringar i penningvärdet och vissa brister i gällande förmånsbestämmelser från rättvise- och administrativ synpunkt behövs kompletterande förbättringar. Härför talar också rekryteringsbehovet inom vissa områ- . den. Av betydelse för bedömning av frivilligpersonalens förmånsvillkor är vidare de väsentliga som har genomförts och kommer att

i förbättringar

genomföras i fråga om de värnpliktigas ekonomiska villkor. De kontanta ersättningarna till de värnpliktiga har kontinuerligt höjts. Det familjesociala stödet har stärkts och på reseområdet har reformer praktiskt taget l

96 Förmåner vid utbildning

undanröjt ekonomiska hinder för de värnpliktiga att besöka hemmet. Det av 1975 års vårriksdag fattade principbeslutet om nytt förmånssystem för värnpliktiga m ll innebär ett stegvis närmande till civila ersättningsnormer för Värnpliktig personal. UFV finner det mot denna bakgrund följdriktigt att insatser görs för att förbättra även den frivilliga personalens ersättningsvillkor. Från frivilligorganisationer och myndigheter har också krav framförts på förmånsförbättringar. Vid en bedömning av ersättningsförhållandena bör beaktas att för den enskilde motiveras deltagandet i frivillig utbildning av viljan att öka sin kunskap och förmåga att lösa uppgifter som kan komma att läggas på vederbörande, Frivillig tjänstgöring efter fullgjord utbildning är däremot främst betingad av myndighetens personalbehov. UFV anser att följande principer bör vara vägledande för bedömningen av vad som skall anses vara skälig ersättning till frivilligpersonalen. Ersättningen bör medverka till att de av myndigheterna uppställda rekryterings- och utbildningsmålen förverkligas. Ersättningen bör vidare så långt möjligt undanröja ekonomiska hinder för utbildning och tjänstgöring. I fråga om förmånssystemets konstruktion är utgångspunkten de i utredningens direktiv fastslagna kraven på enkelhet, praktiskhet och rättvisa. UFV vill särskilt betona vikten av likformighet och förenklingar som medger administrativa besparingar. Det är angeläget att åstadkomma en mer rättvis avvägning i ersättningshänseende mellan olika former av frivillig utbildning och tjänstgöring. Utredningen kan konstatera att det i nuvarande system finns obefogade olikheter i förmånshänseende, bla mellan hemvärnsmän och övrig frivillig personal. Principiellt anser UFV att personal som deltar i samma utbildning eller fullgör samma tjänstgöring bör ha samma ekonomiska förmåner oberoende av vilken kategori frivilligpersonal vederbörande tillhör. Förmånerna inom totalförsvarets civila del bör exempelvis översensstämma med försvarsmaktens även om rekryteringsläget är olika. Den frivilliga försvarsutbildningen tenderar att i ökad utsträckning integreras för olika personalkategorier och organisationer. l exempelvis kompletteringskurser som anordnas av FBU deltar både hemvärnsmän och A- och B-personal. Det kan också förekomma att medlem i FBU deltar i kurs för hemvärnsbefäl. Exemplen kan göras fler. Utredningen har därför sett det som en av sina väsentligaste uppgifter att åstadkomma så enhetliga och enkla ersättningsvillkor för all frivilligpersonal som möjligt.

7.2 Förmånssystemets principkonstruktion

UFV har i kapitel 6 redovisat några alternativa ersättningsmodeller för frivilligpersonalen, som bygger på andra principer än nuvarande system. Alternativen är ersättning efter modell av sjukpenningförsäkringen, selektiv ersättning för inkomstbortfall, schablonersâttning och premier

Förmåner vid utbildning 97

samt dagsersättning med inkluderad premie. Utredningen har som framgår av kapitel 6 funnit att ingen av de däri redovisade alternativa ersättningsmodellerna bör för läggas till grund frivilligpersonalens ersättningar, om man bortser från de fall den frivillige fullgör krigsförbandsövning. Utredningen anser det vara mest ändamålsenligt att bibehålla grunderna i det nuvarande allra helst som systemet, detta under de omkring fem år som systemet varit i tillämpning i stort har fungerat tillfredsställande. Kritiken har främst avsett ersättningarnas nivå. Genom att vidareutveckla nuvarande förändsystem kan önskvärda ringar i frivilligpersonalens ersättningsvillkor bäst tillgodoses. En vidareutveckling av nuvarande system bör innebära att ersättningen till den enskilde vid utbildning och bedöms efter om tjänstgöring deltagandet avser egen utbildning eller i första hand föranleds av myndigheternas behov av personal för ledning av övningar m m. Vid utbildning bör ersättningen i princip beräknas efter vad värnpliktiga erhåller vid värnpliktstjänstgöring. Är fråga om frivillig för tjänstgöring att primärt tillgodose myndigheternas personalbehov, bör mer marknadsmässiga lönenivåer tillämpas. När den frivillige går in i det obligatoriska utbildningssystemet, bör förmånerna också följa det obligatoriska systemet. Naturaförmåner skall utgå liksom nu. Med nu angivna undantag förordar utredningen att huvudkomponenterna i nuvarande kontantersättningssystem bibehålls. En vidareutveckling av nuvarande system bör innefatta både generella och selektiva åtgärder. De generella insatserna bör avse höjd dagsersättning samt vissa justeringar av rese- och naturaförmånerna. De selektiva åtgärderna bör ges olika inriktning för den frivilliga befälsutbildningen, för A- och B-personalens utbildning samt för hemvärnets utbildning. Beträffande den är det frivilliga befälsutbildningen särskilt att öka deltagandet angeläget i befordringsutbildning på plutonsoch kompanichefsnivå. l fråga om hemvärnet är det i stället angeläget att koncentrera de selektiva åtgärderna på ovan åsyftade förenklingar. Beträffande A- och B-personalen är det framför allt ersättningsförhållandena under frivillig tjänstgöring i krigsbefattning som behöver rättas till. En aspekt på avvägningen mellan generella och selektiva åtgärder är i vad mån förbättringar av kontantersättningarna i första hand bör läggas på höjning av dagsersättningen eller på premiehöjningar. Utredningen föreslår att höjning av dagsersättningen prioriteras men att betydande förbättringar görs av utbildningspremierna, särskilt premierna för viss De önskvärda effekterna från befordringsutbildning. utbildnings- och rekryteringssynpunkt bedöms uppnås med denna avvägning. Premiernas betydelse ur motivationssynpunkt bör inte överdrivas,i synnerhet inte med hänsyn till den art av utbildning som det här är fråga om. En alltför ensidig satsning på endera av nu angivna ersättningsformer kan också leda till en snedvridning av efterfrågan former av på olika frivillig utbildning. Här avses främst dels fördelningen på kompletteringsutbildning respektive annan frivillig utbildning och dels fördelningen på hemortsutbildning respektive central utbildning. Några särskilda åtgärder för att generellt stimulera enbart den ena eller den andra formen har

98 Förmåner vid utbildning

UFV inte bedömt för närvarande. I fråga om hemvärnet kan erforderliga dock UFV förslag anses innebära en prioritering av hemortsutbildningen, som där främst omfattar kontrakterad utbildning. Om det beträffande den centrala framdeles visar sig erforderligt att vidta utbildningen särskilda ekonomiska åtgärder för att stimulera denna, kan en tänkbar form för sådan stimulans vara den premie, som utredningen behandlar i avsnitt 7.3.5. l möjligaste mån bör emellertid behov av ekonomiska förbättringar tillgodoses inom ramen för befintliga bidragsformer. Av betydelse är awägningen mellan fasta och rörliga principiell ersättningsformer. Fasta ersättningar är ur rättvisesynpunkt att föredra och innebär att samma belopp m m skall utbetalas för all personal. Rörliga ersättningar ger vederbörande frivilligorganisation möjligheter att med hänsyn till personal- och utbildningsbehov prioritera vissa verksamhetsformer genom att variera ersättningsförhållandena från tid till annan. Rörliga ersättningar får ökad aktualitet när ersättningsnivån och därmed kostnaderna stiger. UFV anser att i denna fråga bör en klar gräns dras mellan förmåner till kursdeltagare respektive till ledningspersonal inom frivilligorganisationerna. Förmånerna till kursdeltagare bör i princip vara fasta med hänsyn till att alla elever befinner sig i samma situation och gör samma insats. UFV har övervägt att i fråga om exempelvis dagsersättning vid utbildning/öv-

ning omfattande enstaka dag eller premie för kompletteringsutbildning ge

frivilligorganisationerna rätt att besluta om och hur ersättning skall utgå. Även med hänsyn till angelägenheten av att undvika oklarheter för kursdeltagare om ersättningsförhållandena föreslår UFV inte någon sådan ventil. Arvoden och andra ersättningar till funktionärer däremot bör i princip vara rörliga med hänsyn till de olikartade förhållanden som råder inom de olika frivilligorganisationerna. UFV förslag i funktionärsarvodesfrågan redovisas i kapitel 9. En annan fråga av särskilt intresse är omsättningen av personal med Aoch B-avtal. Som framgår av avsnitt 5.1 har ett relativt stort antal A- och B-personal avregistrerats under de senaste åren, varigenom personalstyrkan inte helt har kunnat hållas på önskvärd nivå. Utredningen har mot denna bakgrund övervägt om någon ersättningsform borde tillskapas för att reducera det s k kvarhållandeproblemet. Motivet för en sådan åtgärd skulle vara att det är ekonomiskt fördelaktigare att minska personalomsättningen än att öka nyutbildningen för att behålla personalstyrkan. Ersättningen skulle falla ut som premie vid förlängning av avtalet, vilket sker vart fjärde år. Med hänsyn till bl a kostnaderna och nedan angivna motiv avger utredningen dock inte något förslag om sådan ”avtalspremie”. De höga avgångarna torde delvis vara av tillfällig art och sammanhänga med nyteckning av avtalen samt skärpta krav på att tjänstgöringsskyldigheten fullgörs enligt avtalet. Genom bl a ökad uppmärksamhet på samordningsproblemen vid förnyelse av avtal, rekryteringinsatser och de förmånsförbättringar i andra former som UFV föreslår utredningen det vara möjligt att vända utvecklingen

_bedömer

mot en minskad omsättning och nå balans mellan avgångar och nyrekrytering. Man bör också beakta att utbildning som undantagsvis

SÖU 1975:73 Förmåner

vid utbildning 99

inte leder till avtal inte är ”bortkastad utbildning ur myndighetens synpunkt och att avregistrering inte innebär att vederbörande frivillig inte kan återanknytas och utnyttjas vid eventuellt framtida behov därav. UFV vill i detta sammanhang också något beröra frågan om differentierade eller enhetliga för befordringsutbildningspremier och grundutbildning. Eftersom alla deltagare i dessa kurser år frivilliga och deltar på lika villkor i fråga om ansvar m m under utbildningen kan det tyckas att enhetliga premier borde utgå. Ifrågavarande kurser har emellertid till syfte att medverka till att fylla ett krigsorganisatoriskt behov. Detta behov är olika för olika kategorier. Även premierna måste kopplas till det varierande utbildningsbehovet för olika kurser. En övergång till enhetliga utbildningspremier skulle också medföra betydande kostnadsökningar i den mån inte avsevärda försämringar tillåts. Sammanfattningsvis föreslår UFV att kontantersättningssystemet skall bestå av följande komponenter: dagpenning, premier per kurs eller per dag, familjebidrag samt i vissa fall ersättning efter sjukpenningmodellen och marknadsmässig lön. lnom ramen för dessa ersättningsformer bör i mån möjligaste elimineras sådana villkor som innebär att rätt till vissa förmåner faller bort efter visst antal fullgjorda dagar eller timmar av utbildning eller tjänstgöring. Dagsersättningen och premierna höjs. Premierna vid befordringsutbildning föreslås anpassas till det nya ersättningssystemet för värnpliktiga under grundutbildning. Förbättrade reseförmâner och andra naturaförmåner föreslås tillkomma. Med undantag för ersättning efter sjukpenningmodellen samt marknadsmässig lön och familjebidrag i form av näringsbidrag bör nuvarande regler om skattefrihet bibehållas. Skattefriheten i förmånerna till frivilliga har mycket stor betydelse ur rekryteringssynpunkt.

Dagsersättning och premier

7.3.1 Inledning

Den närmare innebörden av UFV förslag till förmånssystem behandlas i avsnitt 7.3-7.7. I avsnitt 7.3 nedan behandlas de ersättningsformer som är olika utformade med hänsyn till vilken utbildning eller tjänstgöring det gäller, nämligen dagsersåttning och premier. UFV förslag till nivå på den dagsersättning, som för vissa utbildningsformer m m föreslås utgå i form av dagpenning, samt vissa andra mer generella ersättningsformer behandlas i avsnitt 7.4-›7.7. UFV föreslår att det nuvarande traktamentet vid övergång till nytt system i stället benämns dagpenning. Visserligen har traktamentet till frivilligpersonalen det gemensamt med traktamentet enligt allmänna resereglementet att fråga är om kostnadsersättning. Traktamentet till frivilliga avser emellertid att täcka helt andra kostnader än de som resetraktamentet avser att täcka. Frivilligtraktamentet avser också att vara mer än en kostnadsersättning. Frivilligtraktamentet bör i första hand

100 Förmåner vid utbildning

jämföras med värnpliktigas penningbidrag. UFV använder således uttrycket dagpenning i stället för traktamente. föreslås bibehålla nuvarande benämning. Vidare Utbildningspremien förslås att den premie som utgår vid repetitionsutbildning för A- och benämns dagpremie. Motsvarande premie för hemvärnsmän B-personal benämns för närvarande och föreslås av UFV likaså tjänstgöringspremie benämnas dagpremie. Vid av systemet med dagsersättning och premier har utformningen UFV gått till väga på så sätt att olika utbildnings- och tjänstgöringsforhar sammanförts till mer, som med avseende på art och syfte är likartade, sådan modul har utredningen sökt moduler (jfr kap 3). För varje åstadkomma så enhetliga ersättningsförhållanden som möjligt. Med det breda och flexibla utbudet av olika utbildnings- och tjänstgöringsformer som finns, är det angeläget att tillämpningsområdet för de olika ersättningsformerna är klart. UFV förslag till avgränsning av de olika förmånerna med utgångspunkt från vid utbildningsåret 1974/75 redovisas närmare i bilaga 7.3. Den i gällande utbildningsförfattningar 7.3.1w7.3.9 för redovisningen av UFV kapitel tillämpade dispositionen och förslag rörande dagsersättning och premier vid olika överväganden former av utbildning och tjänstgöring utgår likaledes från 1974/75

gällande utbildningsbestämmelser.

7.3.2 Grundutbildning

syftar till att utbilda A- och B-personalen så att den Grundutbildningen enskilt och i förband kan lösa de vanligen förekommande uppgifterna som är förenade med befattningen/uppgiften. Karakteristiskt för grundutbildningen är den successiva stegringen i utbildningen mellan de olika kurserna. För tillträde till exempelvis plutonsbefälskurs förutsätts genomgången grundkurs och gruppbefälskurs. Denna uppbyggnad är styrande redovisas närmare i för premiesystemets utformning. Utbildningsgången avsnitt 4.2. Utredningen föreslår att deltagare i grundutbildning även i fortsättningen erhåller dagsersättning samt utbildningspremier med varierande Som närmare framgår av avsnitt 7.4 föreslås dagsersättningen belopp. utgå i form av en dagpenning som är lika för all frivillig personal. Vad till deltagare i grundutbildning har nivån på gäller premierna dessa inte kunnat jämföras med värnpliktssystemets på samma sätt som Beloppen har satts till relativt höga nivåer gäller för befordringskurserna. tillfredsställande anslutning till utbildningen. Premierför att möjliggöra na för kurser som ingår i vidareutbildning är beräknade med utgångs- Denna bör även i punkt i grundkursens premie. princip tillämpas fortsättningen. kraftiga uppräkningen av Med hänsyn till den i avsnitt 7.4 föreslagna finns inte behov av någon standardhöjning av utbilddagsersättningen ningspremierna till deltagare i grundutbildning. Som skälig kompensation för penningvärdeförändringen sedan 1970 föreslår utredningen av kurserna. I dock att premien räknas upp med 30 % för huvuddelen

Förmåner vid utbildning

fråga om högre ledarkurs föreslår dock UFV att premien höjs från 1 000 kr till l 200 kr. Grundkursen för B-personal omfattar för flertalet endast en vecka. Det synes lämpligt att premien för denna kurs motsvarar hälften av premien för A-personalens grundkurs. Sistnämnda föreslår UFV skall premie utgöra 200 kr. B-personalens grundkurspremie bör därför liksom för närvarande utgöra 100 kr. Vad gäller premien för av praktikskede instruktörskurs föreslår UFV med hänsyn till nuvarande belopp ingen uppräkning. Längden av en och samma kurs, exempelvis grundkurs för A-personal, kan i vissa fall variera påtagligt mellan olika organisationer eller tidpunkter. Enligt UFV uppfattning bör sådana variationer emellertid inte leda till olika premiebelopp. Gällande och av UFV föreslagna premiebelopp framgår av tabell 7:1. Premier vid motsvarande grundutbildning inom totalförsvarets civila del samt vid personalvårdsutbildning bör utgå enligt arbetsmarknadsstyrelsens resp. överbefälhavarens närmare bestämmande med belopp som beräknas i förhållande till utbildningens längd. De i tabell 7:1 föreslagna premiebeloppen för A- och B-personalens grundutbildning överensstämmer inte helt med närmast jämförbara befordringskurser inom den frivilliga befälsutbildningen. UFV har sålunda för gruppbefälskurs beräknat en premie som är ca 150 kr högre för A-personal än för värnpliktiga. Betr plutons- och kompanibefälskurserna är skillnaden i premiebeloppen större. Skillnaderna i kursernas längd är dock avsevärda. Av bilaga 7:4 framgår att UFV för fänrikskurs vid armén inom befordringsutbildningen, som omfattar sju veckor, beräknar en totalersättning om ca 3 800 kr, varav i premie ca 2 150 kr. Kompanibefälskurs för A-personal omfattar tre veckor och föreslås ge en total ersättning om ca l 600 kr, varav premie l 200 kr och dagpenning 400 kr. Beloppet 1600 kr motsvarar omkring 3/7 av 3800 kr. Om tas till hänsyn skillnaden mellan de två kursernas längd -är sålunda de föreslagna ersättningarna i stort sett likvärdiga.

Tabell7zl Nuvarande och av UFV föreslagna utbildningspremier för A- och B-personalens grundutbildning

Kurs Nuvarande Föreslaget belopp kr belopp kr

Plutonsbefälskurs (praktikskede av instr.kurs) 1 200 1 200 Kompanibefálskurs (högre ledarkurs) 1 000 1 200

102 Förmåner vid utbildning

7.3.3 Repetizionsutbildning

7.3.3.1 Allmänt

A- och B-personal har enligt frivilligkungörelsen skyldighet att fullgöra i avsnitt 3.3 redovisat system i första viss repetitionsutbildning enligt hand för att bibehålla användbarheten i avsedd befattning. Repetitionsutbildningen fullgörs i huvudsakligen två former, nämligen krigsförbandsövningar och motsvarande respektive annan repetitionsuttex särskilt anordnade kurser. Volymmässigt har dessa två bildning lika stor omfattning. Att former av repetitionsutbildning ungefär inte dominerar sammanhänger dels med att för krigsförbandsövningarna i vilka A- och B-personal ingår anordnas inte sådana vissa krigsförband och dels att intervallerna mellan olika övningar har förändrats. övningar är oftast förlagd till tiden utanför den vanliga Repetitionsutbildningen inom försvarsmakten innesemesterperioden. För exempelvis A-personal bär tjänstgöringsskyldigheten att vederbörande tas i anspråk 8-10 dagar i under som avtalet löper med åtföljande följd varje fyra-årsperiod och andra kostnader. För att i viss mån kompensera för inkomstbortfall dessa kostnader utgår premie med för närvarande 20 kr/dag.

7.3.3.2 Krigsförbandsövning

Som framgår av avsnitt 6.1 avses värnpliktiga under repetitionsutbildning efter sjukförsäkringssystemet. Därmed får erhålla ersättning enligt modell avsedd för de 90 % av sin civila lön, dock lägst enligt en viss garantinivå dem som av olika anledningar inte omfattas av sjukförsäkringssystemet. med en befattningspenning för dem som Ersättningen kompletteras har särskilt merarbete och genom sin befattning i krigsorganisationen ansvar. En av grundprinciperna för UFV överväganden är att när den frivillige under utbildning eller tjänstgöring går in i det obligatoriska utbildningssystemet så skall förmånerna också följa det obligatoriska systemet. Härav följer att all frivillig personal som deltar i krigsförbandsövningar och motsvarande också bör erhålla ersättning efter modell av övningar samt i förekommande fall befattningspenning. sjukförsäkringssystemet Naturaförmåner m m bör också utgå enligt för värnpliktiga gällande

grunder. Den frivillige tjänstgör vid krigsförbandsövningar under i princip samma villkor Vederböransom de repetitionstjänstgörande värnpliktiga. de är bunden av de av myndigheten fastställda tidpunkterna m m. finner det därför vara logiskt att tillämpa ett enhetligt Utredningen UFV förslag i denna del ersättningssystem på all deltagande personal. motiveras också av att detta bedöms skapa förutsättningar för att den mest kvalificerade frivilligpersonalen kan delta i krigsförbandsövningarna. Som framgår av avsnitt 7.3.6 berör UFV förslag i denna del även personal som fullgör frivillig tjänstgöring i krigsbefattning vid krigsförbandsövning och motsvarande övning. Underlag saknas för att med säkerhet beräkna hur A- och B-personalen

Förmåner vid utbildning

skulle komma att fördela sig på olika sjukpenningbelopp med hänsyn till civila inkomstförhållanden. På grundval av statistiska centralbyråns statistik över inkomst- och förmögenhetsfördelningen 1973 har dock UFV vid kostnadsberäkningen av sjukersättningsmodellen för nämnd personal antagit att det genomsnittliga dagsbeloppet omräknat till 1974 års värde utgör brutto ca 55 kr. Motsvarande belopp för Värnpliktig personal antas vara 100 kr. Den s k befattningspenningen bör utgå till frivillig personal med samma belopp och villkor i övrigt som avses gälla för värnpliktiga under repetitionstjänstgöring. Befattningspenningen torde komma ifråga endast för A-personal - inte för B-personal. Skål kan anföras både för och emot att slopa dagpremien till A- och B-personal som erhåller ersättning efter modell av sjukpenningförsäkringen. Enligt UFV uppfattning är det följdriktigt att slopa dagpremien till denna kategori. Män och kvinnor som deltar isamma krigsförbandsövning bör nämligen behandlas lika i förmånshänseende. Denna fråga måste emellertid sättas i samband med vilket garantibelopp som kommer att tillämpas. Om garantibeloppet i sjukersättningen sätts till så lågt belopp som tex 25 kr/dag brutto kommer alla de frivilliga som saknar civil inkomst eller har mycket låg sådan att åsamkas en påtaglig försämring av sina förmåner, vilket inte kan accepteras. Med nuvarande bestämmelse erhåller de nämligen 32 kr/dag skattefritt. Till detta kan i vissa fall komma familjebidrag. Om däremot garantibeloppet sätts till ca 40 kr/dag brutto eller högre bör någon dagpremie inte utgå. Det kan sålunda visa sig erforderligt att under viss tid bibehålla dagpremien. UFV räknar dock inte i första hand med att så skall bli fallet.

7.3.3.3 Annan repetitionsutbildning Vad gäller annan repetitionsutbildning än krigsförbandsövningar och motsvarande - varmed avses främst särskilt anordnade repetitionskurser - föreslår UFV att nuvarande behålls. system Vid sidan av dagpenning skall således dagpremie utgå samt iförekommande fall familjebidrag. Här avsedd repetitionsutbildning är så utformad att det inte är lämpligt att tillämpa samma ersättning som vid krigsförbandsövningar m m. Utbildningen bedrivs nämligen till stor del i form av kvälls- och veckoslutskurser respektive -övningar. Enhetliga schablonbelopp, som är skattefria, är då att föredra. Föreslaget system innebär också att hemvärnsmän får samma förmåner som A- och B-personal. Från administrativ synpunkt är enhetliga ersättningsvillkor för hemvärnsmän och B-personal av väsentlig betydelse. Genom den relativt kraftiga uppråkningen av dagpenningen, som UFV föreslår i avsnitt 7.4, är det mindre angeläget att också höja dagpremien. En uppräkning av dagpremien medför också betydande kostnader, främst avseende hemvärnsmännen. Repetitionsutbildning för A- och B-personal samt årlig utbildning för hemvärnsmän är i viss mån jämförbara utbildningsformer. l båda fallen är det fråga om att fullgöra en avtalsbunden tjänstgöringsskyldighet. Premien till sistnämnda kategori är

104 Färmâner vid utbildning

i nuvarande system också beräknad efter samma dagsbelopp som för Aoch B-personalen. En höjning av premien för A- och B-personal skulle därför aktualisera en motsvarande höjning för hemvärnsmännen. UFV föreslår att gällande premiebelopp om 20 kr behålls. l detta sammanhang vill UFV aktualisera frågan om norm för kommande justeringar av dagpremiebeloppet. Två alternativ är därvid tänkbara. Det första är att anknyta till den norm som UFV föreslår skall dvs att dagpremien fastställs utgöra två gälla i fråga om dagpenningen, gånger lägsta penningbidrag till Värnpliktig under grundutbildning. Det andra alternativet är att pröva beloppets storlek i särskild ordning med hänsyn främst till förändringar av garantinivån i den sjukpenningliknande ersättningen. Det första alternativet har fördelen att automatik uppnås men har den bristen att det kan ge upphov till påtagliga förskjutningari relationen mellan ersättningarna för olika former av frivillig utbildning. Om både dagpenningen och dagpremien anknyts till höjda penningbidrag vid värnpliktigas grundutbildning skulle en höjning av sistnämnda belopp med exempelvis 2 kr per dag resultera i en total höjning för den frivillige med 8 kr per dag. Inberäknat hemvärnets dagpremie skulle en sådan automatik leda till väsentliga kostnadsökningar. Eftersom dagpremien främst är en repetitionsutbildningspremie är det att ha en viss parallellitet mellan å ena sidan garantibeloppet i riktigare den s k sjukpenningersättningen och å andra sidan summan av dagpenoch dagpremien. Om garantibeloppet höjs från exempelvis 40 kr ningen till 45 kr synes det lämpligt att dagpremien uppjusteras med belopp som motsvarar ungefär nettohöjningen av garantibeloppet. UFV förordar således det senare alternativet. Översyn av denna fråga bör ankomma på överbefälhavaren och ske i samband med utarbetandet av anslagsframställningar varigenom eftersläpningar kan undvikas.

7.3.4 Befordringsuzbildning 7.3.4.1 Allmänna principer Befordringsutbildningen innefattar dels utbildning som ger kompetens för befordran inom gruppchefs-, troppchefs- och plutonchefsnivåerna samt dels utbildning för övergång från en befälsnivå till en annan och från kategorin värnpliktsbefäl till reservbefäl. Kurssystemets uppbyggnad redovisas i avsnitt 3.1. En skillnad mellan den frivilliga befordringsutbildningen och motsvarande utbildning i det obligatoriska systemet är att den frivilliga utbildningen delas upp i olika skeden med stundom relativt tidsmellanrum och att vissa kursskeden genomförs i form av långa En annan skillnad är att delar av vissa korrespondensundervisning. befordringskurser kan genomföras som hemortsutbildning. Befordringskurserna överensstämmer i vad avser syfte och kompetens med motsvarande utbildning inom det obligatoriska systemet. Ersättningsförhållandena för värnpliktiga i det obligatoriska systemet bör därför vara styrande för förmånerna vid frivillig befordringsutbildning. En sådan parallellitet är en förutsättning för att inte ett konkurrensför-

Förmåner vid utbildning 105

hållande skall uppstå mellan den frivilliga och den ordinarie utbildningsvägen. I och med att riksdagen 1975 har beslutat om nya principer för ersättning till värnpliktiga under grundutbildning har UFV ansett det vara lämpligt att vid sin översyn av premierna för befordringsutbildning helt utgå från nämnda principer även om detaljutformningen av det nya värnpliktsförmånssystemet ännu inte är klar. Av principen att dagsersättningen (penningbidraget) för värnpliktiga helt eller delvis skall inkludera nuvarande premier följer att hänsyn måste tas till värnpliktspremierna för att avsedd parallellitet skall nås. Det av myndigheterna uppställda målet för befordringsutbildningen är ca 500 slutförda kurser per år. Utbildningen har ökat under de senaste åren men når endast upp till ca 75 % av målet. En betydande brist råder fn i krigsorganisationen på kompanichefer och plutonchefer med full kompetens. Antalet elever vid reservofficerskurser har under en längre tid understigit det av försvarsgrenscheferna beräknade behovet. Ett betydande antal värnpliktiga sergeanter är placerade som plutonchefer. UFV får här erinra om att försvarsutskottet i sitt betänkande (l975:l8) med anledning av propositionen (1975:37) ang nytt ersättningssystem för värnpliktiga mfl fann anledning understryka behovet av snara åtgärder som syftar till ökat deltagande i utbildningen till reserv- och värnpliktsbefäl. Genom vidareutbildning via FBU finns möjligheter att något minska denna brist. Det är i första hand utbildningspremierna för ifrågavarande vidareutbildning som bör justeras med hänsyn till önskat resultat av utbildningens nivå. . Sammanfattningsvis bör följande allmänna principer tillämpa-s för översynen av premierna för befordringsutbildning. a Nuvarande system med fasta premier för slutförd kurs bibehålls i huvudsak. b Med hänsyn till utbildningsbehovet bör i premiehänseende rekryteringen till befordringsutbildning inom troppchefs- och plutonchefsnivåerna och till kompanichefsnivån prioriteras. c Premiebeloppen bör beräknas på sådant sätt att en nivåmässig balans i fråga om den sammanlagda kontantersättningen föreligger vid jämförelse mellan det ordinarie utbildningssystemet respektive FBU-systemet. d Premiesystemet anpassas till det av 1975 års vårriksdag beslutade (prop 1975:37) nya ersättningssystemet för värnpliktiga m fl. e I de fall ett skede av befordringskurs samordnas med det ordinarie utbildningssystemet bör även förmånerna vara desamma. FBU-aren skall under denna del av utbildningen erhålla samma ersättning, som de värnpliktiga erhåller med vilka han utbildas.

7.3.4.2 Beräkning av dagsersättning Befordringskurserna kan på grundval av angivna allmänna principer i dagsersättningshänseende delas upp i tre enheter enligt följande. a Tjänstgöringsskede (T-skede) ingående i befordringskurs (avser

106 Förmåner vid utbildning SOU l975z73

furirskurs och kaptenskurs samt inom marinen och flygvapnet även Sergeantkurs). Ersättning utgår enligt det nya system som avses gälla för värnpliktiga under KFÖ/SÖ. (Angående ersättning i de fall frivillig tjänstgöring tillgodoräknas som annat skede av befordringskurs och i de undantagsfall T-skede fullgörs vid grundutbildning, GKU-skede, se avsnitt 7.3.6.) b Befordringskurs (del av befordringskurs) såsom elev vid Värnpliktig grundutbildning, dvs plutonsbefälsskole- respektive kadettskoleskede

(avser Sergeantkurs och fänrikskurs). Samma ersättning utgår som de

elever erhåller med vilka den frivillige utbildas. Principen tillämpas även när FBU-personal fullgör reservofficerskurs (ROK). c Befordringskurs i övrigt. Samma system som för närvarande.

7.3.4.3 Beräkning av premier m m I det följande redovisas för var och en av de olika befordringskurserna de principer för nivåbestämning av premierna som UFV anser bör tillämpas. Vidare anges vissa premiebelopp vilka, med hänsyn till pågående omläggning av ersättningssystemet för värnpliktiga, i huvudsak bör betraktas som preliminära eller som exempel på premiebelopp. Framräkningen av dessa belopp redovisas i bilaga 7:4 till detta betänkande.

Furirskurs Furirskurs syftar till att lära in uppgifter för gruppchef och ställföreträdare för denne vid gruppens uppträdande inom plutons ram. Den omfattar dels två skolmässiga skeden om vardera två veckor och dels tjänstgöringsskede. UFV föreslår att premien höjs från 140 kr till 250 kr.

Överfurirskurs

Överfurirskurs avser vidareutveckling av färdigheterna som gruppchef. Kursen omfattar dels förberedande skede om minst 36 timmar och dels två skolmässiga skeden om vardera två veckor. UFV föreslår att premien räknas upp från 275 kr till 400 kr.

Sergean tkurs Sergeantkurs syftar till att utbilda särskilt lämpliga gruppbefäl till plutonsbefäl i vissa befattningar. Inom armén, kustartilleriet och flottan är utbildningen helt eller delvis samordnad med plutonsbefälsskola (motsv) för värnpliktiga under grundutbildning. Inom flygvapnet anord- 1 nas särskilda kurser. Enligt gällande bestämmelser utgår premie med 550 För närvarande ej flygvapnet kr.

Förmåner vid utbildning

UFV föreslår att deltagare i sergeantkurs inom armén, kustartilleriet och flottan erhåller samma ersättning som de elever i det ordinarie systemet med vilka de utbildas. Detta innebär att kontantersättningen skall utgöra penningbidrag -v fast och rörlig del -- enligt det nya system som skall gälla för värnpliktiga under grundutbildning. Dagpenning eller premie såsom frivillig skall därvid ej utgå. Vad gäller deltagare i sergeantkurs inom flygvapnet föreslås en utbildningspremie utgå förutom dagpenning. Premiebeloppet bör beräknas så att detta » uttryckt i dagsbelopp motsvarar skillnaden mellan penningbidraget för värnpliktiga under plutonsbefälsskola och dagpenningen. Som exempel anger UFV ett premiebelopp om 600 kr. Samma utbildningspremie om 600 kr föreslås utgå även för det fåtal som övergångsvis slutför sergeantkurs enligt 1964 års bestämmelser.

Fanjunkarkurs Fanjunkarkurs syftar till att vidareutveckla förmågan att leda tropp eller del av pluton. För ställföreträdande plutonchef avser kursen också att vidareutveckla förmågan att föra pluton i enklare lägen. Kursen omfattar dels förberedelse- och kompendieskede och dels två skolmässiga skeden om vardera två veckor. Nuvarande premie för fanjunkarkurs utgör 750 kr. Premiebeloppet motsvarade när det tillkom 1970 en dubblering av det då vid obligatorisk plutonsbefälsutbildning utgående premiebeloppet uttryckt i dagsbelopp. Dubbleringen motiverades (se SOU 1968:54 sid 278) av bl a den höga angelägenhetsgraden av ifrågavarande frivilligutbildning. Sedermera har premien vid obligatorisk plutonsbefälsutbildning höjts så att parallellitet fn föreligger. Fanjunkarkurs utgör en påbyggnadsutbildning till plutonsbefälsskola och bör därför enligt UFV uppfattning berättiga till en högre ersättning än vad värnpliktiga i det obligatoriska systemet erhåller under plutonsbefälsskola. UFV vill understryka att vidareutbildningen av värnpliktiga. sergeanter är av särskild vikt. Med hänsyn till det stora utbildningsbehovet och förhållandena för dem som efter genomförd fanjunkarkurs fortsätter till fänrikskurs föreslår UFV att premien för fanjunkarkurs beräknas efter ungefär samma dagsbelopp som skall utgå i penningbidrag till värnpliktiga i det ordinarie systemet under kadettskola enligt det nya ersättningssystemet. Som exempel anger UFV ett premiebelopp om 1 200 kr. Med av UFV föreslagen beräkningsnorm undviks att de som utbildar sig till Värnpliktig fänrik via FBU erhåller en totalt sett lägre ersättning än om ordinarie utbildningsgång valts.

Fánrikskurs Kursen syftar till utbildning av plutonsbefäl till kompanibefäl. Fänrikskursen är inom samtliga försvarsgrenar helt eller delvis samordnad med

108 Förmåner vid utbildning

kadettskola i det ordinarie systemet. Inom armén och flygvapnet omfattar fänrikskurs också viss särskild utbildning. Gällande bestämmelser innebär att premie för fänrikskurs utgår enligt de grunder som gäller för det obligatoriska systemet, dvs det belopp som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen utgår för kadettskola. Sistnämnda belopp är våren 1975 4 000 kr. Eftersom inom armén fänriksutbildningen för Sergeant omfattar fanjunkarkurs och fänrikskurs tillämpas här en reducering av fänrikspremien för frivilliga. Premien utgör i dessa fall således 4 000 kr minus det belopp, 750 kr, som utgår i premie för fanjunkarkursen = 3 250 kr. Med tillämpning av nytt ersättningssystem för värnpliktiga föreslår UFV att följande riktlinjer skall gälla. erhålla - För kadettskoleskede föreslås den frivillige penningbidrag fast och rörlig del 4 samt premie helt enligt de grunder som avses gälla i det ordinarie utbildningssystemet. Dagpenning såsom frivillig utgår då inte. Under övrig del av fänrikskurs föreslås kontantersättningen utgöra endast dagpenning. Enligt UFV uppfattning bör för kadettskoleskede utgå full kadettskolepremie, oavsett om den frivillige fullgör endast del av nämnda skede enligt ordinarie system. Avdrag för tidigare erhållen fanjunkarpremie förutsätts inte ske. Utrymme torde nämligen saknas för sådant avdrag om den frivillige inte skall underkompenseras i förhållande till den värnpliktige i det ordinarie systemet.

Löjtnantskurs och kaptenskurs Löjtnantskurs syftar främst till att vidareutveckla förmågan att bestrida befattning som plutonchef samt att ge viss utbildning till kompanichef. Löjtnantskurs omfattar dels förberedelse- och kompendieskcden och dels två skolmässiga skeden om vardera två veckor. Prcmie utgår enligt gällande bestämmelser med l 200 kr. Kaptenskurs syftar till att kvalificera eleverna för krigsplacering som kompanichef eller kompanichefs ställföreträdare. Utbildningen består dels av korrespondensskede, som motsvarar två veckors skolmässig utbildning, och dels fyra skolskeden om vardera två veckor samt tjänstgöringsskede. Premien för kaptenskurs utgör enligt gällande bestämmelser 2 400 kr. Löjtnants- och kaptenskurserna utgör ett värdefullt komplement till den ordinarie vidareutbildningen till kompanichefsnivå. Under lång tid har antalet elever vid reservofficerskurs I och ll (ROK l, ROK II) väsentligt understigit det av myndigheterna beräknade behovet. Resultatet har blivit brist på kompanichefer med full kompetens. Vidareutbildning via FBU ger möjlighet att ta tillvara den som av skilda anledningar inte ansåg sig kunna genomgå reservofficersutbildning i det ordinarie systemet eller eventuellt inte hade erforderlig kompetens härför. Med hänsyn till önskvärdheten att få ett ökat antal kompanibefäl med

Förmåner vid utbildning 109

kompanichefskompentens och förhållandena för dem som efter genomförd löjtnantskurs fortsätter till reservofficerskurs föreslår UFV att premierna för här avsedda kurser skall nivåbestämmas efter den dagsersättning som avses gälla under ROK l enligt det ordinarie systemet. Med utgångspunkt från angiven norm anger UFV som exempel för löjtnantskurs en premie om l 500 kr och för kaptenskurs en premie om 3 700 kr.

Reservofficersu tbildning för plutonsbefäl

En särskild reservofficersutbildning för värnpliktiga fanjunkare avses tillkomma. avses omfatta - förutom - Utbildningen fanjunkarkurs särskild skolmässig utbildning om fyra veckor för värnpliktiga kvartermästare och sex veckor för annan Värnpliktig. UFV föreslår av skäl som anges i avsnitt 7.3.4.4 nedan att premien för reservofficersutbildningen nivåbestäms efter ersättningen under kadettskola enligt det ordinarie systemet. UFV anger ett premiebelopp om 2 000 kr för utbildning om fyra veckor och 2 600 kr för utbildning om sex veckor. Avdrag för tidigare erhållen fanjunkarpremie förutsätts inte ske, då utrymme torde saknas för reducering. En sammanställning över redovisade premiebelopp för befordringsutbildning lämnas i tabell 7:2.

7.3.4.4 Avslutning Premiehöjningarna för fanjunkar-, löjtnants- och kaptenskurserna samt föreslagna premier för den nya reservofficersutbildningen för värnpliktigt plutonsbefäl föranleds främst av att dessa kurser föreslås i premieavseen-

Tabell 7:2 Sammanfattning över redovisade premiebelopp (kr)

Beford- Nuva- Ny premie enl Premie per dag för ringskurs” rande preliminärt A- + B-skeden m2 premie förslag Nuva- Nytt (exempel) rande system

a Premie vid motsvarande personalvårdsutbildning utgår enligt överbefälhavarens närmare bestämmande med belopp som beräknas i förhållande till utbildningens längd.

110 Förmåner vid utbildning

de jämföras med de i kvalitativt avseende närmast högre skolmässiga skedena i det ordinarie utbildningssystemet. Hittills gällande premier för angivna befordringskurser är i stället beräknade efter närmast lägre skolskeden i ordinarie utbildningssystem. UFV vill understryka att av förslaget att premierna för fanjunkarkurs och löjtnantkurs inom befordringsutbildningen skall ur premiesynpunkt jämföras med kadettskola ROK kvalitativt är respektive l följer inte att dessa kurser och skolor likvärdiga. Någon ändring av principerna för befordringsutbildningen sett l l ur kompetenssynpunkt skall ersättningssystemet således inte medföra. |

Föreslagna principer är i första hand grundade på det stora utbildningsbe- I

hovet av värnpliktiga och kompanichefsnivå. Det synes l

på plutonchefsvidare riktigt att fanjunkar- och löjtnantskurserna i premieavseende betraktas som led i och stimulans till fortsatt högre utbildning.

i

7.3.5 Kompletteringsutbildning

avser att vidmakthålla och utveckla deltagar- i

Kompletteringsutbildningen nas förmåga i allmänhet och förmåga att tjänstgöra i krigsbefattning som svarar mot innehavd tjänstegrad. Därutöver kan kompletteringsutbild-

ningen avse omskolning till annan krigsbefattning i innehavd grad.

Kompletteringsutbildningen kan förekomma för all frivillig personal. Den ingår i den frivilliga befälsutbildningen, i utbildningen för A- och B-personal och i hemvärnets utbildning. Utbildningen är i stor utsträck- 3 för bör 1 ning integrerad dessa kategorier. Enhetliga ersättningsvillkor därför tillämpas. sett * motsvarar i stort Omfattningen av kompletteringsutbildningen behoven såväl vad gäller hemortsutbildningen som den centrala utbild- - å ningen. 1973/74 deltog ca 15 000 personer under 350 000 timmar huvudsakligen inom FBU - i kompletteringsutbildning. Behov av någon för sådan utbildning bedöms därför inte föreligga. Med generell premie ä hänsyn till omfattningen skulle en generell premie också bli mycket

l

kostnadskrävande. Enligt nuvarande bestämmelser är inte kompletterings-

utbildning premieberättigande. l

Den centrala kompletteringsutbildningen inom FBU har under perio- l den 1971-1974 nästan fördubblats. Ökningen avser emellertid de centrala kurserna om en vecka. För tvåveckorskurserna föreligger behov av ett ökat deltagande. Deltagandei de två-veckorskurser som f n anordnas sker så att den frivillige ansluts till vissa befattningskurser inom befordringsutbildningen. Befattningskurserna utgör ett skede av furirs-, överfurirs-, fanjunkar- och löjtnantskurs. Det är de fasta utbildningskostnaderna som aktualiserar behovet att öka antalet deltagare i dessa kurser. Möjligheten att genom väsentligt ökat deltagande i gemensamma befordringsutbildning nå denna effekt är begränsad. Ett ökat antal deltagare i kurserna för kompletteringsutbildning har visat sig svårt att nå med nuvarande förmånsformer. En särskild premie för sistnämnda skulle medge ett mer rationellt utnyttjande av de fasta kategori kostnaderna. UFV har mot denna bakgrund övervägt om en premie på exempelvis

F örmâner vid utbildning

100 kr för deltagare i kompletteringskurser omfattande minst tio dagari följd är en lämplig åtgärd. Emellertid torde det vara svårt att utbetala en sådan premie enbart till dem som deltar i kursen som kompletteringsutbildning men inte till dem för vilka kursen utgör skede av befordringskurs. Det visar sig inte lämpligt att utge premie till sistnämnda kategori mot avräkning senare av premien för befordringsutbildningen. Om sålunda befordringskursdeltagarna skall erhålla premie på 100 kr utöver den andra premien bör motsvarande förmån tillkomma all frivillig personal som deltar i längre centrala kurser. En sådan generell premie har UFV inte funnit vara motiverad för närvarande. Med hänsyn till ovan redovisade förhållanden avger UFV inget förslag om premie för kompletteringsutbildning.

7.3.6 Frivillig tjänstgöring i krigsbefattning 7.3.6.1 Tjänstgöringsformer Innan ersättningsfrågan granskas synes det nödvändigt att redovisa arten av de olika tjänstgöringsformerna. Med avseende på vilket syfte tjänstgöringen primärt har, kan en skiljelinje sägas gå mellan å ena sidan frivillig tjänstgöring som har samband med utbildning som är aktuell för den frivillige och å andra sidan tjänstgöring som primärt föranleds av myndighetens personalbehov.

Frivillig tjänstgöring för utbildning I första hand är det här fråga om tjänstgöring i samband med dels befordringsutbildning inom den frivilliga befälsutbildningen och dels repetionsutbildning för A- och B-personal. l. Värnpliktiga m fl som deltar i frivillig befordringsutbildning har i vissa fall att genomgå ett tjänstgöringsskede (T-skede). I avsnitt 7.3.4 har UFV behandlat denna tjänstgöringsform. T-skedet kan genomföras både som ordinarie krigsförbandsövning (KFÖ) enligt värnpliktslagen och som frivillig tjänstgöring. I det senare fallet genomförs tjänstgöringen i regel vid KFÖ i vakant befattning men kan i undantagsfall fullgöras under grundläggande krigsförbandsutbildning (GKU). Frivillig tjänstgöring i form av T-skede har mycket begränsad omfattning årligen deltar omkring 25-30 personer. 2. Frivillig tjänstgöring kan få tillgodoräknas som annat skede av befordringsutbildning än T-skede. Därvid är närmast fråga om tjänstgöring i form av KFÖ eller SÖ. Således får tjänstgöring vid KFÖ tillgodoräknas antingen som förberedelseskede och allmänt skede eller som befattningsskede av överfurirs-, fanjunkar- och löjtnantskurs. SÖ får tillgodoräknas som förberedelseskede av angivna befordringskurser. Den frivilliga tjänstgöringen skall ha skett i krigsbefattning som minst motsvarar vederbörandes nivå i innehavd (avsedd) krigsbefattning. 3. A- och B-personal inom försvarsmakten och totalförsvarets civila

112 Förmåner vid utbildning SOU l975z73

del kan få tillgodoräkna frivillig tjänstgöring som del av den repetitionsutbildning den frivillige är skyldig att fullgöra enligt avtalet. Personal vars förband inte genomför KFÖ/SÖ eller som erhåller anstånd kan sålunda istället delta i annan utbildning eller övning som av myndigheten bedöms motsvara vederbörandes krigsbefattning. Tjänstgöringen kan dock ha mycket olika karaktär. Den kan tex fullgöras vid kursgård för frivillig försvarsutbildning, vid flygvapnets krigsövningar och sambandsövningar eller avse deltagande i KFÖ/SÖ vid annat förband än där vederbörande är krigsplacerad. För A- och B-personal inom totalförsvarets civila del kan tjänstgöringen avse t ex transport av lastbilar från ett militärt förband till ett annat eller avbytartjänst för SBS-personal. 4. I vissa fall kan förekomma att tex värnpliktig eller A- och inom försvarsmakten och totalförsvarets civila del önskar B-personal fullgöra frivillig tjänstgöring för att utbilda eller träna sig i sin krigsbefattning. Krigsfrivillig personal, dvs personal som är i Värnpliktshänseende överårig eller som är frikallad från värnpliktens fullgörande, har ingen tjänstgöringsskyldighet i fred. l vissa fall kan förekomma att krigsfrivillig efter eget åtagande deltar i t ex mobiliseringsgenomgång eller fullgör frivillig tjänstgöring i annan form.

Frivillig tjänstgöring föranledd av myndighets personalbehov Frivillig tjänstgöring enligt punkt l-4, som primärt utgör ett led i den frivilliges utbildning, är av begränsad omfattning. Av den totala volymen som fullgörs med stöd av frivilligbrevet avd III är tjänstgöringsdagar huvuddelen i första hand föranledd av myndigheternas behov av att ett fredsorganisatoriskt personalbehov. Även denna tillgodose tjänstgöring har naturligen till viss del utbildningsmoment därigenom att den frivillige får tillfälle att öva sig i befattningen. Tviänstgöringen kan dock inte anses vara en del av den utbildning som är nödvändig för att den frivillige skall uppfylla kompetenskraven i sin befattning. Som exempel på sådana verksamhetsformer kan anges medverkan i genomförandet av militära övningar och spel av olika art som anordnas av militär för att genomföra av myndighet anordmyndighet, andra punktinsatser nad verksamhet samt ekonomi- och servicetjänst vid kursgårdar för frivillig försvarsutbildning. Inom totalförsvarets civila del förekommer frivillig tjänstgöring huvudsakligen för SBS-personal i form av sk avbytartjänst på lantgårdar. Avbytartjänsten kan ske både inom ramen för och utöver det ixontrakär skyldig att fullgöra. I tet stipulerade antalet dagar som den frivillige vissa fall kan förekomma att A- och B-personal inom totalförsvarets civila del fullgör frivillig tjänstgöring inom försvarsmakten. Värnpliktiga och krigsfrivilliga flygfältsingenjörer fullgör även tjänstgöring enligt frivilligbrevet. Frågan om ersättning till denna kategori behandlar UFV i avsnitt 8.3.1.

F örmâner vid utbildning

7.3.6.2 Förslag rörande ersättning vid frivillig tjänstgöring

Allmänt

Erfarenheterna av gällande ersättningsvillkor vid frivillig tjänstgöring är att de leder till onaturliga gränsdragningar och inverkar styrandepå utbildning och annan verksamhet. Avgörande för vilken som ersättning skall utgå är i fråga om A- och B-personal om tjänstgöringen får räknas som repetitionsutbildning eller inte. Får tjänstgöringen tillgodoräknas utgår förutom dagsersättningen (traktamente) även en premie på 20 kr/dag annars inte. Bestämmelserna innebär också att när den frivillige fullgjort det i kontraktet angivna dagantalet bortfaller premien på 20 kr/dag för all tjänstgöring därutöver. Vid en och samma art av tjänstgöring kan en del av personalen ha den högre ersättningen och en del den lägre. Det kan också förekomma att en person för de sista dagarna av en sammanhängande övning tappar premien på 20 kr/dag beroende på att den tjänstgöringsskyldighet som avtalet föreskriver har fullgiorts. UFV finner det nödvändigt att nu angivna olägenheter elimineras. Till följd av gränsdragningsproblem är dessutom förändringar av ersättningsförhållandena motiverade för att ge personalen en allmänt sett mera skälig ersättning, särskilt för de fall tjänstgöringen enligt gällande bestämmelser inte medför rätt till med premie 20 kr/dag. Om den frivilliga personalens medverkan är nödvändig för att viktiga funktioner inte skall eftersättas och för att militära övningar skall kunna genomföras, bör en skälig ersättning utgå. Om å andra sidan detta inte är fallet, bör verksamheten i fråga rationaliseras. UFV har under utredningsarbetet funnit att myndigheterna bedömer möjligheten att ta i anspråk frivilligt tjänstgörande personal vara av stor betydelse för att planlagd verksamhet i form av t ex en militär övning skall kunna genomföras. Som exempel kan anges att den ”operativa” personalen inom vissa delar av flygvapnets luftbevakningstjänst till stor del består av SLK-personal. Frivilligpersonalens tjänstgöring har här även betydelse ur beredskapssynpunkt. Personalen medverkar till att materiel och system erhåller kontinuerliga funktionsprov och därmed att luftbevakningens beredskap bibehålls. På grund av den ersättning som utgår enligt frivilligbrevet har myndighetens behov av frivilligt tjänstgörande personal i allt större utsträckning måst tillgodoses genom att särskilda ersättningar utbetalas. Vederbörande tjänstgör i sådana fall inte längre i egenskap av A- eller B-personal utan som enskild civil person. Särskild ersättning för sådan personal är det skattepliktiga arvode på 32 kr/dag som fr o m 1973/74 får utbetalas vid s k servicetjänst av överbefälhavaren. I enligt medgivande andra fall utgår för motsvarande tjänst lön såsom för ekonomibiträde enligt gällande avtal. Den personal som utnyttjas för den här avsedda verksamheten rekryteras dock bland frivilligorganisationernas medlemmar. Vederbörande kan då välja mellan att tjänstgöra i egenskap av tex lotta mot en skattefri ersättning av 12 kr/dag + beklädnadsersättning och andra naturaförmåner eller att tjänstgöra som enskild civil person mot ett skattepliktigt arvode av 32 kr/dag eller i vissa fall marknadsmässig lön. Värnpliktig personal som fullgör frivillig tjänstgöring i krigsbefattning

114 Förmåner vid utbildning

har i allmänhet tjänstegrad och erhåller därvid penningbidrag med belopp som motsvarar vederbörandes enligt värnpliktsavlöningskungörelsen förordnas numera i tjänsteklass och erhåller därvid tjänstegrad. A-personal samma ersättning som värnpliktig i motsvarande tjänstegrad. Det nya ersättningssystem för värnpliktiga under grund- och repetitionsutbildning, som riksdagen beslutat, innebär att kopplingen mellan tjänstegrad och kontant ersättning tas bort för både grund- och repetitionsutbildning. Även detta förhållande påkallar en ändring av kontantersättningen vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning. vid frivillig bör En översyn av ersättningsförhållandena tjänstgöring inriktas på i första hand följande tre åtgärder.

a Mer skälig ersättning vid frivillig tjänstgöring som A- och B-personal fullgör utöver det i kontraktet angivna antalet dagar för repetitionsutbildning. efter verksamhetens art och eliminera b Anpassa ersättningsvillkoren de gränsdragningsproblem som fn finns. c Anpassa ersättningsvillkoren till nytt ersättningssystem för värnpliktiga inom försvarsmakten. Med hänsyn härtill föreslår UFV att förekommande former av frivillig tjänstgöring i krigsbefattning i ersättningshänseende delas upp enligt följande. l. Frivillig tjänstgöring vid KFÖ (motsv) 2. Frivillig tjänstgöringi form av punktinsatser 3. Frivillig tjänstgöring under viss längre tid (fredsproduktion) Der. narmsre av ersättningen för de i punkt l-3 angivna utformningen tjänstgöringsformerna enligt UFV förslag redovisas i det följande.

Uánstgöring vid KFÖ (motsv) UFV föreslår att all frivillig som deltar i KFÖ (motsv) erhåller personal och det befattningstillägg som avses den sjukpenningliknande ersättning utgå till värnpliktiga under repetitionsutbildning enligt värnpliktslagen. kommer att Förslaget i denna del medger att endast ett ersättningssystem finnas för dem som deltar i KFÖ oavsett kategoritillhörighet m m. Det kan diskuteras vilken som skall anses deltai KFÖ frivillig personal vid bestämmande av ersättningsfrågan. UFV föreslår att både den som övas och frivillig personal som medverkar i övningsfrivilligpersonal skall omfattas av sjukersättningsmodellen. Av bl a administrativa ledning skäl bör skillnad inte heller göras mellan den som tjänstgör i eget förband annat förband eller mellan den som tjänstgör i egen befattning respektive tillämpningsområde bör respektive annans befattning. Sjukersättningens definieras som deltagande vid KFÖ (motsv).

Förmåner vid

utbildning

Annan tjänstgöring än KFÖ (motsv)

I princip är all frivillig tjänstgöring, som fullgörs av värnpliktiga och krigsfrivilliga, att hänföra till KFÖ (motsv). Frivillig tjänstgöring enligt punkt 2-3 är i allmänhet aktuell endast för A- och B-personal. Därvid gäller att om tjänstgöringen tillgodoräknas som repetitionsutbildning utgår ersättning som vid är då vilken repetitionsutbildning. Frågan ersättning som skall gälla för utöver det i avtalet tjänstgöring föreskrivna antalet dagar. Eftersom främst tjänstgöringen föranleds av myndighetens personalbehov borde i princip marknadsmässig lön utgå. Den helt övervägande delen av denna icke avtalsenliga tjänstgöring pågår endast några dagar. Den genomsnittliga årliga tjänstgöringstiden är för närvarande ca fyra dagar för A-personal och ca tre dagar för B-personal. Att för så kortvariga tjänstgöringsomgångar tillämpa skattepliktiga ersättningar, varmed följer kontrolluppgifter, skatteavdrag m m, synes inte vara rationellt. av kortare Tjänstgöring varaktighet kan också sägas ha ett mera markant inslag av egen utbildning. Mot härav bakgrund föreslår UFV att vid här avsedd av kortare frivillig tjänstgöring - åtta varaktighet högst dagar skall utgå ersättning som vid avtalsenlig repetitionsutbildning, dvs dagpenning och dagpremie, natura-

förmåner och i förekommande fall familjebidrag.

Nu angivna förmåner inklusive fria resor, fri kost och övriga förmåner torde sammantagna motsvara ungefär vad som skulle utgå netto om marknadsmässiga löneprinciper tillämpades. Eftersom premien på 20 kr/dag tillkom med det direkta att syftet stimulera A- och B-personal att fullgöra sin repetitionsutbildningsskyldighet kan det synas att för tjänstgöring därutöver en premie inte har något berättigande. Gentemot detta kan dock sägas dels att ersättningen med nuvarande pris- och löneläge bör per dag ligga på omkring 40 kr för att skälig ersättning skall anses utgå och dels att gränsdragningen mot avtalsenlig repetitionsutbildning är flytande. Det synes då praktiskt att man för dessa punktinsatser till anknyter det ersättningssystem som gäller för närmast jämförbar frivillig utbildning. Nu anförda praktiska motiv kan dock inte för åberopas frivillig tjänstgöring som pågår längre tid. Sådan längre tjänstgöring förekommeri huvudsak endast för den sk servicetjänst som SLK-personal gör vid kursgårdar mm och som i regel pågår tvâ till tre veckor i följd. Utbildningsmomentet är här också mindre framträdande. Att utbetala skattefria förmåner för arbete under två-tre veckor bedöms inte vara acceptabelt. UFV föreslår därför att för angiven tjänstgöring skall utgå skattepliktig marknadsmässig lön enligt särskilt stadgande. Gällande avtal om avlöningsförmåner till timanställda ekonomibiträden och sjukvårdsbiträden kan därvid lämpligen vara normgivande för beräkning av lönens storlek. Gränsen mellan punktinsatser och längre tjänstgöring (fredsproduktion) kan behöva variera med någon dag från tid till annan. I författningen bör gränsen anges till åtta dagar. Avses den frivilliga tjänst-

göringen pågå högst åtta dagar i följd, utgår dagpenning och dagpremie.

116 Förmåner vid utbildning

Avses tjänstgöringen pågå mer än åtta dagar i följd skall utgå avlönings-

förmåner enligt särskilt stadgande. i krigsbefattning som värnpliktiga och krigsfrivilli- Frivillig tjänstgöring kan ga fullgör avser som ovan nämnts i regel KFÖ. I rena undantagsfall förekomma att frivillig tjänstgöring i krigsbefattning sker vid värnplikti- Här avses bl a fall då frivillig tjänstgöring får gas grundutbildning. som annat skede av befordringskurs än T-skede. Sådan tillgodoräknas kan fullgöras - förutom i form av FN-tjänstgöring eller vid tjänstgöring KFÖ/SÖ w vid senare delen av grundutbildning. kan också förekomma att T-skede ingående i beford- I undantagsfall (GKU), dvs ringskurs fullgörs vid grundläggande krigsförbandsutbildning

under senare delen av värnpliktigas grundutbildning. ansett det vara motiverat att tillskapa särskilda UFV har inte för dessa fall som förekommer mycket sällan. Det synes bestämmelser förlämpligt att ersättning här får utgå enligt de av UFV ovan redovisade vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning som inte avser slag om ersättning KFÖ.

7.3.7 Utbildning för hemvärnsmän

7.3.7.1 Årlig utbildning

I fred är ordinarie och extra hemvärnsmän skyldig att varje år fullgöra Utbildningen som indelas utbildning under lägst 20 och högst 50 timmar. i introduktions-, årlig och övrig utbildning omfattar bl a special- och befälskurser för hemvärnsmän. I det följande behandlas endast den årliga

utbildningen. Den årliga utbildningen omfattar den kontrakterade utbildningen (minst 20 timmar) och för befäl därutöver särskild befälsutbildning (minst 14 timmar). l vissa fall fullgör hemvärnsmän årlig utbildning utöver 20 respektive 34 timmar. Sådant deltagande har mycket begränsad bedrivs som hemortsutbildning och omfattning. Den årliga utbildningen i form av veckoslutsövningar. Inom allmänna hemvärnet huvudsakligen ca 50% av hemvärnsmännen föreskrivna 20 timmar. Åtskilliga fullgör hemvärnsmän deltar i hemvärnsövningar utan att under året nå upp till I begreppet årlig utbildning innefattas även sist- 20-timmarsgränsen. bestämmelser erhåller hemvärnsmän i nämnda kategori. Enligt gällande - förutom traktamente - en allmänna hemvärnet vid årlig utbildning premie om 50 kr respektive för befäl 85 kr. Omräknat till dagsbelopp motsvarar ca 20 kr, dvs samma belopp som utgår till A- och premien vid repetitionsutbildning. En viktig skillnad mellan sistnämnda B-personal är dock att A- och erhåller premien som kategorier B-personalen och oavsett om det föreskrivna antalet tjänstgöringsdagar dagsbelopp eller inte. Hemvärnsman erhåller premien endast under förutsättfullgörs ning att 20-timmars- respektive 34-timmarsgränsen uppnås under året. Systemet kräver ett, i förhållande till sitt belopp eller till kostnaderna, stort och uppföljningsarbete, vilket medoproportionerligt registrerings- - främst för ett mycket betydande merarbete för hemvärnsbefäl hemvärnschefer och kretshemvärnschefer - men också för hemvärns- och

SOU l975z73 Förmåner vid utbildning

frivilligavdelningarna inom försvarsområdesregementena (motsv). UFV har funnit det vara angeläget att i möjligaste mån avlasta hemvärnsbefälet uppgifter med hantering av premierna till förmån för ledningsuppgifter. Övergången till ny organisation (OLLl) med hemvärnsoch frivilligavdelningar ställer också krav på förenklade administrativa rutiner. Ett slopande av villkoret om 20 respektive 34 timmars fullgjord utbildning för rätt till premie skulle möjliggöra sådana rationaliseringar. Eftersom hemvärnsmän fn alltid erhåller traktamente vid kontrakterad utbildning av heldagskaraktär, torde ett införande av rätt även till premie med samma villkor inte medföra något administrativt merarbete. Frågan är då om premiespärren är nödvändig för att behålla intresset hos hemvärnsmännen att fullgöra föreskriven UFV årlig utbildning. bedömer att så inte är fallet. Även om ett slopande av spärren i enstaka fall kan dämpa intresset för att nå upp till 20 timmar/år, finns det skäl att anta att flertalet hemvärnsmän kommer att i mirst samma utsträckning som hittills fullgöra föreskriven Premiens förhålutbildning. landevis ringa belopp gör det tveksamt om spärren har någon nämnvärt positiv effekt i detta avseende. Om man för värnpliktiga som fullgör obligatorisk grundutbildning kan slopa de särskilda premierna, som avser väsentligt högre belopp, borde det ur motivationssynpunkt vara :nöjligt att för frivilliga hemvärnsmän i SO-årsåldern den nuvarande slopa premiespärren genom att omvandla premien till dagsbelopp. UFV föreslår att hemvärnsman i allmänna hemvärnet vid fullgörande av årlig utbildning alltid erhåller premie med 20 kr/dag - dagpremie wunder förutsättning att utbildningen omfattar minst sex timmar i följd. Med det av UFV i avsnitt 7.4 föreslagna kcmricr dagpenningbeloppet hemvärnsmannen sålunda att erhålla 40 kr för varje heldagsövning/utbildning. UFV föreslår således endast en utvidgning av premierätten cch ir te någon höjning av beloppet. Ur utbildningssynpunkt är för hemvärnets del heldagsövningur (lei lämpligaste övningsformen. Premien bör därför inte utformas så a.t kvälls- eller halvdagsövningarna ökar. 20-timmarsutbildningen torde kunna fördelas på tre heldagsövningar (t ex 2 dgr x 6 tim + l dag x 8 tim). Ersättningen enligt UFV förslag blir då dagpenning 60 kr och dagpremie 60 kr. Totalbeloppet 120 kr skall jämföras med nuvarande som är 86 kr, varav premie 50 kr. Föreslaget premiesystem innebär också att enhetliga kommer att ersättningsregler gälla för B-personal som fullgör och repetitionsutbildning frivillig tjänstgöring inom hemvärnet samt hemvärnsmän, vilket ur administrativ synpunkt är av betydelse. Hemvärnsmän i driftvärnet genomgår i regel årlig utbildning på arbetstid och bibehåller därvid sina avlöningsförmåner i anställningen. UFV föreslår såvitt gäller under arbetstid utbildning ingen ändring av förmänerna till sistnämnda personal. l den mån hemvärnsmän i driftvärnet fullgör årlig utbildning på fritid bör utgå samma förmåner som hemvärnsmän i allmänna hemvärnet erhåller, dvs både dagpenning och dagpremie. För närvarande utgåri sistnämnda fall inte premie.

118 Förmåner vid utbildning

7.3.7.2 Special- och befalsutbildning Till befälskurser hänförs huvudsakligen introduktionskurser och repetitionskurser. Som specialkurser räknas huvudsakligen kurser i fria kriget, sprängtjänst och mintjänst samt skyddstjänst och kulsprutetjänst. Utbildningspremien till hemvärnsbefäl m fl på 300 kr för kurs om 40 timmar respektive 600 kr för kurs om 80 timmar är i nuvarande system beräknad efter i princip samma norm som de högsta premiebeloppen för befordringsutbildning. Premien är inte differentierad efter befattningseller utbildningsnivå. Med hänsyn till angelägenheten av att åstadkomma enhetliga ersättningsregler för all frivillig personal är det enligt UFV uppfattning lämpligt att differentiera till hemvärnsbefäl om detta kan ske utan att premien administrativt merarbete Med nuvarande förhåldärigenom uppkommer. landen råder stor skillnad i ersättningshänseende mellan B-personal inom hemvärnet samt hemvärnsmän som utbildas samtidigt. Olikheten blir särskilt markant då de hemvärnsmän som deltager i en hemvärnskurs tillsammans med B-personal till övervägande delen är meniga. UFV anser det inte vara lämpligt att differentiera utbildningspremien till hemvärnsmän efter den enskildes befattningsnivå eller att dela upp de olika befälskurserna i premieavseende. Däremot kan skillnad göras mellan å ena sidan befälskurser och å andra sidan specialkurser. I specialkurserna är deltagarna till stor del eller övervägande delen meniga hemvärnsmän. Jämförelsen med de högsta premierna för befordringsutbildning är därför inte helt relevant. UFV föreslår att nuvarande premie på 300 kr för 40-timmars kurs 600 kr för SO-timmars kurs) delas upp på två belopp. Ett (respektive i specialkurser och ett lägre belopp på 200 kr föreslås utgå till deltagare utgå till deltagare i befälskurser på 40 högre belopp på 400 kr föreslås timmar. För befälskurser om 80_ timmar bör premien utgöra 800 kr. i specialkurser motiveras av Reduceringen av premien för deltagare av att minska spännvidden i premiehånseende mellan angelägenheten hemvärnsmännen och hemvärnets Förslaget innebär att B-personal. mellan inom hemvärnet och hemvärnsmän som spännvidden B-personal deltar i specialkurser minskar med 100 kr. om 400 kr för befälskurs om en vecka är i Föreslaget premiebelopp överensstämmelse med VK 66 förslag (SOU 1969:40 sid 114) beräknat för inom befordringsutbildningen. Som efter premien löjtnantskurs framgår av avsnitt 7.3.4 beräknar UFV för löjtnantskurs en premie om för allmänt skede och befattningsskede motsvarar ett 1 500 kr, vilket veckobelopp om 375 kr.

7.3.8 Övrig toralförsvarsutbildning

UFV behandlar i detta avsnitt dels ungdomsutbildning och dels sådan vuxenutbildning för totalförsvaret som inte är grundutbildning, repetitionsutbildning, befordringsutbildning, kompletteringsutbildning eller utbildning för hemvärnsmän. Innebörden av här avsedd övrig totalförsvars-

sou 1975:73 Förmåner vid 119

utbildning

utbildning framgår närmare av kapitel 3 och bilaga 7:3. I fråga om ungdomsutbildning för totalförsvaret föreslår UFV att deltagarna skall vara berättigade till naturaförmåner isamma omfattning som deltagare i vuxenutbildning. UFV har i avsnitt 7.6 också föreslagit att deltagare i ungdomsutbildning skall erhålla färdkostersättning vid inoch utryckningsresa. Något behov av att införa rätt till dagpenning eller premie vid ungdomsutbildning bedöms inte föreligga för närvarande. Frivilligorganisationerna har i viss utsträckning olika anmälningsavgifter vid ungdomsutbildning. Inom FBU används denna avgift till trivselfrämjande åtgärder för kursdeltagarna. Hemvärnet har inte någon motsvarande avgift, medan inom sjövämskåren deltagarna får erlägga en förhållandevis hög anmälningsavgift. UFV vill i denna fråga endast framhålla önskvärdheten av att så långt möjligt enhetliga principer tillämpas. När det gäller ovan angiven övrig vuxenutbildning för verksamhet inom totalförsvaret, vilken har mycket begränsad omfattning och närmast avser vissa specialkurser inom bl a SBK, föreslår UFV inte någon ändring av gällande principer. Deltagare i här avsedd utbildning bör således i förekommande fall erhålla dagpenning om utbildningen pågår minst två dagar i följd samt rese- och naturaförmåner såsom vid annan vuxenutbildning.

7.4 Dagpenningnivå

Före 1970 hade frivilligorganisationerna starkt begränsade och skiftande möjligheter att betala ut full till dagsersättning deltagare i frivillig försvarsutbildning. För exempelvis SLK-personal utbetalades år 1965 i medeltal 7:20 kr/dygn. Motsvarande medeltal var för SBS-personal 0:60 kr och för SKBR-personal 5:00 Orsaken till detta var att kr/dygn. organisationerna inom sina givna ekonomiska ramar för utbildning tvingades göra en avvägning mellan dagsersättningen och övriga utbildningskostnader. Övergången 1967 och 1970 från skattepliktigt dagarvode till två skattefria traktamentsbelopp (10 resp 12 kr/dag) innebar en väsentlig realvärdeförbättring och ett betydande steg mot en enhetlig dagsersättning. Även det förhållandet att dagsersättningen (penningbidraget), såvitt gäller A-personalens repetitionsutbildning, fr o m 1970 inte längre differentierades efter tjänsteklass, medförde att enhetligare ersättningsregler erhölls. UFV finner det naturligt att nu fullfölja den förenkling och utjämning som påbörjades 1967. UFV föreslår att ett för enhetligt belopp - benämnd dagsersättningen dagpenning för all frivillig utbildning införs. De merkostnader avser att täcka dagpenningen är i princip å oberoende av om den deltar frivillige i grundutbildning eller annan frivillig utbildning. Deltagare i frivillig försvarsutbildning befinner sig alla i en elevsituation. i Det ställs i regel samma krav och ansvar på deltagarna oberoende av utbildningens nivå m m. En renodling av dagsersättningen genom övergång till enhetligt belopp är därför det principiellt riktigaste.

Förmâner SOLJ 1975:73 120 vid utbildning

Från hemvärnets synpunkt är det också en fördel att nuvarande skillnad mellan hemvärnsmän och hemvärnets B-personal i vad avser dagsersättningen härigenom elimineras. Hänsynstagande till skillnader ivad avser utbildningsbehov och utbildningsnivå för olika former av frivillig utbildning bör tillgodoses genom differentierade premier. Det tidigare tillämpade dagarvodet, som sedermera ersatts av nuvarande traktamente, torde ursprungligen ha nivåbestämts närmast efter penningbidraget enligt värnpliktsavlöningskungörelsen till Värnpliktig furir som fullgör (tidigare utbildning utöver 304 repetitionsutbildning dagar). Nämnda belopp utgör fn (våren 1975) 13 kr/dag. Denna jämförelse har efter hand kommit att tillmätas mindre betydelse och torde när det nya ersättningssystemet för värnpliktiga genomförs komma att sakna aktualitet. Utredningen har mot bakgrund härav övervägt om någon annan norm för nivåbestämning av dagsersättningen lämpligen bör införas. Härvid kan följande framhållas. l viss mån jämförbart med dagpenningen till frivilliga är beloppet för trupptraktamente vid tjänstgöring utom tjänstgöringszonen jämlikt 3§ resereglemente för försvaret. Nämnda belopp uppgick år 1970 för tjänsteman hänförlig till traktamentsklass B till 12:75 kr/dag. Våren 1975 gällande enhetsbelopp är 14:00 kr/dag. Enligt UFV uppfattning bör trupptraktamentet dock inte utnyttjas som bindande norm vid nivåbestämning av dagpenningen. Nämnda traktamente, som är av en rent speciell art, är närmast en omkonstruktion av ett äldre resetraktamente till statstjänstemän. Det fastställs efter mellan arbetsmarknadens parter och är inte direkt överläggningar beroende av allmänna prisförändringar. Utredningen har också övervägt förutsättningarna för att anknyta för frivilliga till det lägsta reducerade traktamentet för dagpenningen allmänna resereglementet, som tillämpas vid statstjänstemän enligt Nämnda traktamente utgör sedan 1971 generellt 18 endagsförrättning. kr. Sistnämnda traktamentsbelopp avser emellertid att täcka kostnader som tjänstemannen har för mat under tjänsteresan. Frivilligpersonalen däremot åtnjuter fri kost, varför en direkt jämförelse inte är relevant. Utredningen anser att dagpenning istället bör bestämmas efter vad som är med utgångspunkt från de i avsnitt 7.1 angivna riktlinjerna och skäligt från kostnadssynpunkt möjligt. Nu gällande frivilligtraktamente avser främst att ersätta den enskilde för dennes nödvändiga merutgifter i samband med tjänstgöringen och utbildningen. Prisutvecklingen sedan 1970, då beloppet senast reglerades, har emellertid delvis urholkat värdet av ersättningen. Det får därför anses att justeras upp minst så mycket att 1970 års angeläget beloppet realvärde återställs. Därutöver bör en viss realvärdeförbättring komma till stånd. kan beräknas efter olika metoder, t ex Anpassning till prisförändringar v eller nettoprisindex. Jämförelsen med konsumentkonsumentprisindex prisindex har relevans i första hand för bedömningen av ersättningens värde för den enskilde medan nettoprisindex i första hand frivillige efter den totala priskompensationen inom försvarsmedger en anpassning

Förmåner vid utbildning

ramen. Med ledning av konsumentprisindex för 1970 (årsmedeltal = 236) och samma index för mars 1975 (= 336) kan den därav motiverade höjningen beräknas till ca 5 kr/dag för nuvarande IZ-kronorsbelopp. En uppjustering med 5 kr/dag till 17 kr motsvarar en höjning med ca 42 %. En motsvarande uppräkning med tillämpning av nettoprisindexförändringen från 1970 (ârsmedeltal = 144,1) och mars 1975 (= 200) ger en höjning med ca 4:70 kr/dag eller i stort sett likvärdig med konsumentprisindex. En uppräkning av dagsersättningen syftande till att återvinna 1970 års realvärde och ovan föreslagen utjämning skulle således medföra ett dagpenningbelopp om 17 kr. Vid en sådan beräkning bör dock beaktas att det är osäkert om den faktiska kostnadsutvecklingen för de poster som dagpenningen (traktamentet) bl a avser att täcka (t ex porto, telefonsamtal, tidningar, kostnader för familjemedlemmar m m) helt når upp till konsumentprisindexutvecklingen. Utredningen får härvid bla hänvisa till att diverseposten i konsumentprisindex oftast med någon enhet understiger totalindex för konsumentpriser. En uppräkning enbart svarande mot penningvärdeförändringen anser utredningen dock inte vara tillräcklig. En standardförbättring på ca 20 % föreslås för att nå en rekryteringsfrämjande effekt. Beräknat efter prisläget våren 1975 skulle ett sålunda uppräknat dagpenningbelopp utgöra 20 kr. UFV får i detta sammanhang kraftigt understryka angelägenheten av att frivilligpersonalens dagpenning framdeles inte tillåts släpa efter till följd av förändringar i penningvärdet. 1 syfte att tillförsäkra frivilligpersonalen en viss anpassning av dagsersättningens storlek till förändringari penningvärdet utan att parallelliteten gentemot dagsersättningen till värnpliktiga därmed åsidosätts, föreslår utredningen följande. Dagpenningens belopp fastställs utgöra två gånger det lägsta penningbidrag som utgår enligt värnpliktsavlöningskungörelsen till Värnpliktig under grundutbildning. Med ett på detta sätt definierat dagpenningbelopp minskar också behovet av värdesäkring av premierna samt erhålls en ur administrativ synpunkt önskvärd automatik. Någon ändring av nuvarande regler om vilka slag av frivillig utbildning som är traktamentsberättigande har utredningen inte funnityara påkallad i annan mån än för viss utbildning enstaka dag för hemvärnsmän samt Aoch B-personal. 1 denna fråga får UFV framhålla följande. Enligt gällande bestämmelser utgår traktamente endast för utbildning, som varar minst två dagar i följd. Undantag från denna regel gäller i följande fall, a vid repetitionsutbildning enligt 14 § frivilligkungörelsen för A- och B-personal, b vid utbildning för hemvärnsman i allmänna hemvärnet under förutsättning att vederbörande inte fullgjort mer än 20 timmar under ifrågavarande utbildningsår. Utbildning enligt a och b ovan är traktamentsberättigande, även om den omfattar endast enstaka hel dag. Motsvarande gäller i fråga om

122 Förmåner vid utbildning

penningbidrag vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning. UFV anser att kravet utbildning för på två dagars sammanhängande rätt till i princip bör bibehållas. UFV föreslår dock den dagpenning justeringen att utbildning enligt l6§ hemvärnskungörelsen, dvs årlig utbildning, generellt skall vara dagpenningberättigande under förutsättning att utbildningen/övningen pågår minst 6 timmar i följd. Justeringen är enligt utredningens uppfattning en förutsättning för att avsedd rationaliseringseffekt skall nås. Härigenom åstadkoms även överensstämmelse med vad som f n gäller för A- och B-personal vid repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring i krigsbefattning. UFV föreslår att, även i de fall repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring inte utan betydande olägenheter kan fullgöras som heldags- Övning och därför av vederbörande myndighet medges bedrivas som halvdagsövningar, dagpenning och dagpremie skall utgå med hälften av det för hel dag gällande beloppet. Enligt nuvarande bestämmelser utgår kontant endast premie med 10 kr. Vidare föreslås att nuvarande krav (se TKG 9402720253 § 7) på att här avsedd utbildning och tjänstgöring skall fördelas på två på varandra följande dygn för att kontantersättning skall utgå ersätts med föreskrift att fördelningen sätt. Nuvarande har visat får ske på lämpligt begränsning

l

svårigheter. Förslaget till ändring i sistnämnda sig innebära betydande avseende berör både dagpenning och dagpremie. l l l l

7.5 Familjebidrag

UFV har i avsnitt 4.4 redogjort för nuvarande bestämmelser om familjebidrag till frivilligpersonalen. Härav framgår sammanfattningsvis, att rätt till familjebidrag inträder vid utbildning (tjänstgöring) som omfattar minst fem dagar i följd och att bidrag kan utgå till såväl manlig som kvinnlig frivillig. l Beträffande A- och B-personal gäller dock att under sådan repettionsl utbildning som vederbörande är skyldig att fullgöra enligt 14 § kungörelsen (l970:30_l) om frivillig försvarsverksamhet skall familjebidrag utgå i oberoende av utbildningens längd. I avsnitt 7.3.3 och 7.3.6 har UFV föreslagit att dels Värnpliktig och krigsfrivillig personal under frivillig tjänstgöring i krigsbefattning, dels ock A- och B-personalen under deltagande i KFÖ (SÖ) i form av repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring i krigsbefattning skall omfattas av det ersättningssystem som gäller vid repetitionsutbildning enligt värnpliktslagen. Om sagda förslag genomföres följer härmed att nyssnämnda frivilligpersonal under nu angiven utbildning/tjänstgöring kommer att erhålla en sjukpenningliknande ersättning och att personalen därför inte har behov av de nuvarande familjebidragen. Dessa kan därför slopas under ifrågavarande utbildning/tjänstgöring. av vad här ovan föreslagits bör bibehållen rätt Efter ett genomförande till familjebidrag för frivilligpersonalen komma ifråga enligt följande.

sou 1975:73 Förmåner vid utbildning 123

l. Personal som frivilligt fullgör utbildning eller tjänstgöring för befattning inom totalförsvaret, om utbildningen pågår under minst fem dagar i följd och inte fullgörs i form av KFÖ eller SÖ. 2. Hemvärnspersonal under tjänstgöring vid hemvärnet, om tjänstgöringen (utbildningen) pågår under minst fem dagar i följd. För rätt till familjebidrag bör alltså uppställas ett enhetligt generellt villkor om minst fem dagars utbildning i en följd. Särskilt anordnad repetitionskurs (i stället för KFÖ) bör därför, i motsats till vad som för närvarande gäller, inte ge rätt till familjebidrag med mindre än att kursen omfattar minst fem dagar i följd. Med sådana föreskrifter uppnår man en enkel administration av ifrågavarande familjebidrag. Den i undantagsfall möjligen uppkommande smärre försämringen i förhållande till nuläget bör godtagas med hänsyn till den förbättring av ersättningarna i övrigt som UFV föreslår för A- och B-personalens repetitionsutbildning. Vidare är att märka att repetitionskurserna som regel anordnas i form av antingen längre kurser i enstaka fall - under minst fem dagar, vilka ger rätt till - eller och vid familjebidrag fritidsutbildning på kvällstid veckoslut, då behov av familjebidrag knappast föreligger. Här bör även framhållas att familjebidragen inte är avsedda för eller anpassade till korta tidsperioder. I vart fall är dessa bidrag inte ämnade att utgå för mindre tid än ungefär en vecka. Frågan om familjebidrag till de frivilliga har även vissa andra aspekter. En av dessa är att den frivillige ivissa fall kan anses bli överkompenserad. Detta kan inträffa exempelvis om vederbörande under en fem dagars utbildning, som kvalificerar till familjebidrag, åtnjuter ferier (lärare) eller semester med full civil lön samt därjämte skattefritt uppbär - förutom dagtraktamente, naturaförmåner och eventuella premier - maximalt familjebidrag. Ett annat exempel är fall då den frivilliges familjebidragsbehov uppgår till eller till och med överstiger vederbörandes civila inkomst. Gällande bestämmelser beträffande den fria behovsprövningen, jämförd med den s k standardprincipen, ger dock möjlighet att avväga familjebidraget med hänsyn till vad som får anses vara skäligt idet enskilda fallet. Det hela synes därför kunna tillrättaläggas anvisningsvägen utan ändringar av grundbestämmelserna för familjebidrag till de frivilliga.

7.6 Naturaförmåner och ersättningar för dessa

7.6.1 Allmänt I avsnitt 4.5 redogörs för gällande bestämmelser om naturaförmåner och vissa kontanta ersättningar härför till deltagare i frivillig försvarsutbildning. Grundbestämmelserna innebär i huvudsak att den frivillige under utbildning - -- erhåller fri mat inbegripet in- och utrycknlngsresa och inkvartering. Kan fri mat och/eller fri inkvartering inte tillhandahållas utgår ersättning enligt de normer som gäller för värnpliktiga. UFV föreslår inte någon ändring av nu gällande grundprinciper för

124 Förmåner vid utbildning

naturaförmåner och ersättningar för sådana till frivilliga. 1 frågan om ersättning för förplägnad vill UFV dock framhålla följande.

7.6.2 Ersättning för förplágvzad 1 överensstämmelse med de bestämmelser som fram till den l januari 1971 gällde för värnpliktiga har överbefälhavaren och arbetsmarknadsår 1970 utfärdat tillämpningsföreskrifter om bl a ersättning för styrelsen fri förplägnad till deltagare i frivillig utbildning. Bestämmelserna innebär att s k portionsersättning utgår om den frivillige inte kan tillhandahållas fri förplägnad, tex under resa till och från utbildningsplatsen. För att portionsersättning skall utgå krävs att restiden uppgår till sammanlagt mer än sex timmar. Portionsersättningen skall utgöra viss andel av gällande traktamentsbelopp för dag. För frukost är andelen 20 %, för lunch 40 % och för middag likaså 40 %. Portionsersättning för frukost utgår om huvuddelen av restiden infaller under tiden 06.00ll.0O, för lunch inom tiden 11.00-16.00 och för middag för återstående tid av dagen. Om restiden berör två eller flera sammanhängande tidsperioder enligt ovan utgår portionsersättning för varje tidsperiod under vilken restiden uppgår till mer än tre timmar. l avvaktan på UFV översyn av förmånerna till frivilliga har ovan behållits 3. angivna tillämpningsföreskrifter oförändrade. l-Inligt praxis till- 1 l t lämpas dock oftast något avvikande regler. i Med hänsyn till att portionsersättningen för värnpliktiga slopades i och 1 l med tillkomsten 1 av ny värnpliktsavlöningskungörelse fr o m den 1 januari i i 1971 synes det naturligt att även portionsersättninç-n till frivilliga omprövas. Utgångspunkten bör därvid vara att om fri m-.t inte tillhanda- l hålls frivillig, skall ersättning utgå enligt de grunder som gäller för värnpliktiga. Ersättning för förplägnad kan för frivilliga ilrågakomma vid in- och utryckningsresa. Värnpliktiga erhåller vid in- och utryckningsresa fädkostersättning under vissa förutsättningar. Färdkostersättningen utgörs :av ett till 25 kr fastställt schablonbelopp, som utgår om restiden (såväl dag- som nattid) uppgår till mer än tio timmar. Tillämpning av numera gällande värnpliktsnormer leder sålunda till att vid in- och utryckningsresa skall frivillig personal erhålla färtlkostersiittning med f n 25 kr. Att utbetala måltidsersättning för sådana fall skulle iiâinebära ett avsteg från principen om ersättning enligt för värnpliktiga gällande grunder, eftersom måltidsersättningen till värnpliktiga utgår endast rid s k egentlig tjänsteresa samt när förplägnad inte tillhandahålls honom under själva tjänstgöringen. I de undantagsfall frivillig fullgör tjänsteförrättning bör han ha samma ersättning, måltidsersättning, som då utgår till värnpliktiga. Enligt utredningens uppfattning är det väsentliga att konstruktionen av kontantersättningen som sådan är enhetlig för värnpliktiga och frivilliga. Det närmast av kostnadsskäl betingade villkoret för värnpliktiga om mer än tio timmars restid bör däremot inte tillämpas för frivilliga. En

F örmâner vid urbildning

tillämpning av tio-timmarsregeln på dessa skulle innebära en försämringi förhållande till nuläget. Nuvarande sex-timmarsregel bör därför bibehållas i fråga om de frivilliga. l övrigt bör de för värnpliktiga gällande bestämmelserna tillämpas fullt ut, dvs att för ytterligare ersättning krävs en tidsperiod om minst tio timmar. Om UFV tolkning av grundförfattningen enligt ovan genomförs bör förutom enhetlighet med de värnpliktiga - även administrativa besparingar vinnas. Ersättningen utbetalas alltid med ett schablonbelopp och oberoende av vid vilka tidpunkter på dygnet som resan företagits. Eftersom färdkostersättningen har visat sig fungera väl för värnpliktiga bör den kunna göra detta också för frivilliga, särskilt med bibehållande av sex-timmarsregeln. Övergång till enhetligt schablonbelopp kan ivissa enskilda fall medföra en reducering jämfört med nu gällande normer, men generellt sett innebär övergången minst oförändrad standard. En mindre kostnadsökning torde bli följden. Utredningen förutsätter att beloppet för färdkostersättning vid kommande översyn av värnpliktsavlöningskungörelsen räknas upp med ledning av bl a utvecklingen av livsmedelskostnadsindex sedanjanuari 1971. UFV föreslår även att färdkostersättning skall utgå till deltagare i ungdomsutbildning. Med hänsyn till det rekryteringsvärde som ungdomsverksamheten har samt till att deltagare i de av militära myndigheter anordnade praktikantkurserna för ungdomar erhåller ersättning för förplägnad har UFV funnit det vara skäligt att även deltagare i här avsedd frivillig ungdomsutbildning erhåller möjlighet att inköpa måltid vid längre in- och utryckningsresor. Ersättningen torde i huvudsak komma att utgå endast vid deltagande i centrala internatkurser om en-två veckor. Huvuddelen av ungdomsutbildningen genomförs i hemortsregionen.

7.6.3 Bøkládnadsersáttning A- och B-personal som fullgör frivillig tjänstgöring i krigsbefattning erhåller i likhet med värnpliktiga sk beklädnadsersättning med olika belopp. UFV vill framhålla att beklädnadsersättningens storlek inte ståri överensstämmelse med det administrativa merarbete som utbetalandet av denna förutsätter. Av betydelse i detta sammanhang är också att A- och B-personalen numera erhåller en mera fullständig beklädnadsutrustning än då ifrågavarande ersättning tillkom. Det förhållandet att UFV, som framgår av avsnitt 7.3.6, föreslår att A- och B-personal vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning skall erhålla samma förmåner som vid repetitionsutbildning, då enligt gällande regler beklädnadsersättning inte utgår, gör det också naturligt att nämnda ersättning omprövas. UFV föreslår således att rätten till sk beklädnadsersättning tas bort för personal som fullgör frivillig tjänstgöring.

126 Förmåner vid utbildning

7.7 Reseförmåner

Från bl a frivilligorganisationerna har framförts önskemål om ändring av reseförmånerna i huvudsakligen följande två avseenden: a. Höjning av resekostnadsersättningen vid användande av egen bil (bilersättning), b. rätt att använda flyg vid in- och utryckningsresa i vissa fall. l Gällande grundprinciper för in- och utryckningsresa innebär att den bostaden I frivillige har fri resa mellan och utbildningsplatsen med färd-

eller med tjänste- i

medel, som utbildningsmyndigheten tillhandahåller,

Om sådan biljett inte utfärdats eller om det anses medföra oskälig i

biljett. l tidsspillan att använda allmänt kommunikationsmedel utgår i stället resei kostnadsersättning intill vad tågresa i 2 klass skulle kosta. Den som an-

i

vänder egen bil får då 32 öre/km. Härtill kan komma ett tillägg på 5 öre/ km för medresande som skall delta i utbildningen. Beloppet för bilersättning till frivillig personal höjdes så sent som den 31 maj 1974 från 25 öre/km till 32 öre/km. Ändringen sammanhängde med den uppjustering som tidigare genomförts för statligt anställd personal. En skillnad mellan frivilliga och statligt anställda är den att beloppet för frivilliga är beräknat efter körlängdsklassen över 15 000 km/år medan statligt anställda vid tjänsteresa oftast ersätts efter beloppet , i körlängdsklassen t o m 7 000 km/år. Beloppet i bilersättningsavtalet har i dessutom höjts from den l januari 1975 med l resp 2 öre/km och fr 0 m den 1 juli 1975 med ytterligare l resp 2 öre/km. g Vid bedömning av frågan vilket belopp som skall vara normgivande för frivilliga kan följande framhållas. Beloppen för bilersättning fastställs å efter återkommande och noggranna prisundersökningar, där alla relevanta kostnader vägs in. Beloppen i samtliga tre körlängdsklasser är_ beräknade så att de skall ge ersättning för de rörliga kostnaderna samt fasta

i

kostnader helt eller delvis beroende på bilens körlängd. Beloppet 34 i öre/km är beräknat så att det skall ge full kostnadstäckning för de rörliga kostnaderna (drivmedel, däck m m) samt därutöver en mindre ersättning för de fasta kostnaderna. I det högsta beloppet (58 öre/km) kan sägas ingå ett mindre löneelement på så sätt att ersättningen inkluderar kostnader för arbeten som bilägare ofta kan utföra på egen hand, t ex enklare reparationer, biltvättning och viss annan löpande service. Det statliga bilersättningsavtalet är en av flera tänkbara utgångspunkter för bestämmande av bilersättningen vid frivillig försvarsutbildning. En annan norm är t ex den resekostnadsersättning som utgårjämlikt 36 §, 4 mom allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST). Däri föreskrivs att om särskilda skäl föreligger får arbetsgivaren besluta att ersättning vid annan resa än tjänsteresa skall utgå även om så inte följer av bestämmelserna i denna paragraf. För anställda inom försvaret tillämpas nämnda avtalsbestämmelse relativt sällan. Anställda vid bl a vissa strilförband, som ur kommunikationssynpunkt m m är isolerade, tillhör denna grupp. Det belopp som därvid utbetalas motsvarar f n det lägsta beloppet enligt bilersättningsavtalet.

o_%.:____l

Förmåner vid utbildning

Ett annat jämförbart värde är det vid taxering gällande avdraget för kostnad för resor med bil mellan bostad och arbetsplats. Enligt riks- Skatteverkets anvisningar för värdering av förmån av fri bil vid inkomst av tjänst skall vid 1975 års taxering nämnda avdrag vara 3:80 kr/mil för de första l 000 milen och 2:50 kr/mil för körsträckor däröver. Här angivna belopp är beräknade så att de - med det tillämpade underlaget - täcker helt såväl de fasta eller årsbundna kostnaderna som de milbundna eller rörliga kostnaderna. Skillnaden jämfört med högsta beloppet enligt bilersättningsavtalet, som är 2:00 kr/mil, sammanhänger bl a med att beräkningarna utgår från olika bilstorlekar och körlängdsklasser. Med hänsyn till att utnyttjandet av egen bil för resa till och från frivillig försvarsutbildning är av rent tillfällig karaktär är det enligt utredningens uppfattning rimligt att bilersättningen täcker de rörliga kostnaderna. Frivilligpersonalen åsamkas ofta, särskilt vid hemortsutbildning, onormalt stort slitage på fordonen på grund av medtagna vapen och annan tung utrustning. Utredningen anser det önskvärt att detta förhållande beaktas, vilket kan ske på två sätt. Antingen kan ersättningen för medresande, som har rätt till samma fria resa, bestämmas till ett högre belopp än som eljest utgår eller kan bilersättningen bestämmas till ett högre belopp än som följer av den ovan angivna principen, nämligen att bilersättningen skall fullt ut täcka de rörliga kostnaderna. Det senare alternativet är enklare och förordas därför. Utredningen föreslår att det belopp som i bilersättningsavtalet anges för en årlig körlängd av 7 001 -15 000 km tillämpas för frivillig personal. I syfte att framdeles undvika eftersläpningar i anpassningen av bilersättningsbeloppet för frivilliga till förändringar av bilersättningsavtalet föreslår utredningen att förmånsförordningen utformas så att en automatisk anknytning sker. För frivilligpersonalen tillämpas i vissa avseenden förmånligare reseregler än för Värnpliktig personal. Värnpliktiga har inte rätt till ersättning för resa med fingerat färdsätt, vilket i stor utsträckning tillämpas för frivilliga. Bedömningen av vad som skall avses med oskälig tidsspillan, vilket har betydelse för rätt till bilersättning, är i allmänhet mindre restriktiv för frivilliga än för värnpliktiga. Motsvarande torde gälla i fråga om tidsgränsen för rätt till färdkostersättning vid in- och utryckningsresa. Dessa förmånligare reseförmåner för frivilliga är enligt utredningens uppfattning väl motiverade. Från rekryteringssynpunkt och med hänsyn till att frivilligutbildning och -övningar ofta är relativt kortvariga, är det väsentligt att kursdeltagarna på ett smidigt sätt kan ta sig till och från utbildnings- och övningsplatserna. En viss ytterligare förbättring av resevillkoren föreslås genomföras enligt följande. Deltagare i frivillig utbildning har fn ej formell rätt att utnyttja flyg för fri in- och utryckningsresa. Värnpliktig personal har jämlikt värnpliktsavlöningskungörelsen rätt att anlita flyg vid resa till och från hemorten då avståndet överstiger 800 km samt vid resor till och från Gotland. Det synes skäligt att deltagare i frivillig försvarsutbildning ges motsvarande förmån i de relativt fåtal fall behov därav föreligger. De

128 Förmåner vid utbildning

frivilliga utnyttjar ofta semester eller annan ledighet. l möjligaste mån bör undvikas att vederbörande måste ta i anspråk extra semester- eller ledighetsdag för att i tid inställa sig på utbildningsplatsen. UFV föreslår slutligen dels att frivillig i samband med tjänstledighet på grund av nära anhörigs svåra sjukdom eller dödsfall kan erhålla fri resa inom landet till och från den plats där den frivillige med hänsyn till ändamålet med tjänstledigheten avser att vistas, dels ock att frivillig vid nödvändig tjänsteresa, t ex deltagande i riksstämma, erhåller fri resa och traktamente enligt allmänna resereglementet. l vilken omfattning sådan fri tjänsteresa skall ifrågakomma bör ÖB och AMS bestämma.

Förmåner vid viss tjänstgöring 129

8 UFV

förslag rörande förmåner vid

viss

tjänstgöring m m

8.1 Tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig

Chefen för försvarsdepartementet har genom beslut den l9 november 1973 till UFV överlämnat en framställning från rikshemvärnschefen daterad den 17 februari 1967 om att tidsenliga bestämmelser måtte utfärdas avseende förmåner till hemvärnsmän vid tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig. UFV behandlar i det följande först bestämmelser om tjänstgöring och förmåner för hemvärnsmän och därefter för A- och B-personal respektive krigsfrivilliga under beredskapstillstånd och krig.

Hem várnsmdn Vid beredskapstillstånd eller krig intar hemvärnet hemvärnsberedskap. Under hemvärnsberedskap skall hemvärnsman fullgöra den tjänstgöring som behövs med hänsyn till hemvärnets uppgifter. Tjänstgöringen fullgörs av hemvärnsman i allmänna hemvärnet i regel inom eget eller angränsande hemvärnsområde och av hemvärnsman i driftvärnet vid den egna anläggningen eller arbetsplatsen. Vid beredskapstillstånd eller krig är hemvärnsman skyldig att fullgöra utbildning bestämenligt regeringens mande. Fram till 1970 gällde ikorthet följande bestämmelser om förmåner till hemvärnsman vid tjänstgöring under beredskap och krig. Fri inkvartering samt fri förplägnad eller ivissa fall kontant ersättning för förplägnad dagavlöning med 2 kr för varje tjänstgöring om sammanlagt minst tre timmar samt försörjningsbidrag för varje tjänstgöringsdag med 2 kr för hustru och 50 öre för varje barn under 16 är. I nu gällande förmånsbestämmelser (TKG 9401700135) föreskrivs att om hemvärnsmans förmåner vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap gäller särskilda bestämmelser. Några sådana bestämmelser har inte utfärdats. Frågan om ersättning till hemvärnsman vid tjänstgöring under beredskapstillstånd eller krig togs upp av rikshemsvärnschefen redan år 1952. I

130 Förmåner vid viss tjänstgöring

en förnyad framställning den 31 januari 1962 som bifogades den till UFV överlämnade av den 17 februari 1967 framställningen framhöll rikshemvärnschefen bla att hemvärnet har tilldelats alltmer omfattande krigsuppgifter. Dessa kommer i regel att sträcka sig över ett eller flera dygn. Trots att tjänstgöringen inte utan tvingande skäl må förläggas till sådan tid, att hemvärnsmännen hindras fullgöra sina civila arbetsuppgifter, måste man därför räkna med att tjänstgöringen ofta blir av sådan omfattning, att hemvärnsmännen förlorar sin civila arbetsförtjänst under ett eller flera dygn. Enär hemvärnsmännen i regel är familjeförsörjare och hemvärnet är en del av armén, bör motsvarande förmåner utgå som gäller för inkallade värnpliktiga. Rikshemvärnschefen framhöll vidare att det förhållandet, att hemvärnsmännen frivilligt bundit sig till tjänstgöring vid hemvärnet och att denna tjänstgöring i viss mån är av tillfällig natur synes inte motivera nu föreliggande skillnader i de ekonomiska förmånerna mellan värnpliktig personal och hemvärnspersonal. Rikshemvärnschefens skrivelse den 31 januari 1962 överlämnades genom beslut av chefen för försvarsdepartementet den 28 juni 1962 till 1954 års värnpliktsavlöningsutredning för att tagas i beaktande vid utredningsuppdragets fullgörande. Värnpliktsavlöningsutredningen gjorde i sitt den 21 november 1962 avlämnade betänkande med förslag rörande hjälpåtgärder för de värnpliktigas anhöriga under krig vissa framställningar i frågan. Utredningen föreslog, att personalen vid hemvärnet, då avlöningsföreskrifter för krig eller beredskap tillämpas, skall erhålla samma förmåner som tillkommer värnpliktiga enligt sagda föreskrifter. l-lemvärnspersonalen föreslogs därutöver för tid, då lagen (1964 :47) om krigshjälp inte är tillämplig, erhålla familjebidrag i likhet med värnpliktiga. Även krigshjälp föreslogs utgå till hemvärnspersonal enligt samma regler som utredningen föreslagit för värnpliktiga. I den till UFV överlämnade framställningen av den 17 februari 1967 anhöll rikshemvärnschefen att bestämmelser, som tar hänsyn till bla pennningvärdesförändringen, utan dröjsmål skulle utfärdas avseende förmåner vid tjänstgöring under beredskapstillstånd eller krig. Rikshemvärnschefen uttalade också att det inte saknar betydelse att tidsenliga bestämmelser i detta avseende finns utfärdade under lugna fredsförhållanden. Vid rekrytering av hemvärnspersonal kommer frågan då och då upp och inte sällan försvåras rekryteringen genom att för sin familj ansvarskånnande personer drar sig för att skriva kontrakt som hemvärnsmän med hänsyn till de helt otillräckliga förmånerna vid tjänstgöring under beredskapstillstånd eller krig. 1966 års värnpliktskommitté (VK 66) tog upp frågan om förmåner till hemvärnsmän under beredskap och krig i betänkandet Frivilligförsvaret 2 (SOU 1969:40). VK 66 förordade att förmåner till hemvärnsmän i här avsedd tjänstgöring utformas i princip i enlighet med vad 1954 års värnpliktsavlöningsutredning föreslagit. VK 66 förutsatte att Kungl Maj :t utfärdar bestämmelser på detta område i särskild ordning. VK 66 framhöll även (sid 146) att bestämmelser som det här var fråga om är av

Förmåner vid viss (jänstgöring 131

sådan art att de inte bör tas upp i förmånsbrevet utan i stället utfärdas särskilt.

A- och B-personal

Enligt kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet (1970:301) är A- och B-personal vid krig eller krigsfara eller då personal inkallas till tjänstgöring jämlikt 27 §, 2 mom, värnpliktslagen (1941:967) skyldig att fullgöra den tjänstgöring som behövs med hänsyn till verksamheten inom totalförsvaret. Frivillig personal får inte under nu angivna förhållanden säga upp avtalet. Enligt gällande bestämmelser (FrivT) utgår i krig till A- och B-personal inom försvarsmakten förmåner enligt särskilda (ej utfärdade) bestämmelser. Till A- och B-personal inom totalförsvarets civila del utgår förmåner enligt allmän författning, reglemente eller avtal.

Krigsfrivilliga Som framgår av avsnitt 2.4.4. har krigsfrivilliga tjänstgöringsskyldighet vid beredskap och krig samt/eller vid beredskapsövning. I gällande bestämmelser om antagning av krigsfrivilliga (TKG 123: 700208) föreskrivs att om krigsfrivilligas förmåner stadgas särskilt. De bestämmelser som därvid avses är de för annan frivillig personal under utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning inom försvarsmakten gällande bestämmelserna. UFV förslag till ny förmånsförordning har således tillämplighet även för de krigsfrivilliga.

UF V förslag UFV biträder rikshemvärnschefens uppfattning att det ur rekryteringsoch beredskapssynpunkt är angeläget att det redan i fredstid finns riktlinjer för hur frivilligpersonalen skall ersättas vid tjänstgöring under beredskap och krig. De två utredningar som tidigare har övervägt frågan om ersättning till frivilliga under beredskap och krig - 1954 års värnpliktsavlöningsutredning och VK 66 - har liksom rikshemvämschefen funnit att enhetliga principer bör gälla för frivilliga och värnpliktiga. UFV ansluter sig till denna uppfattning. I den principproposition om nytt ersättningssystem till värnpliktiga (prop 1975:37) som antagits av riksdagen våren 1975 uttalas att det nya ersättningssystemet för värnpliktiga under repetitionsutbildning bör gälla även vid beredskap eller krig i den mån inte särskilda bestämmelser utfärdas för sådana förhållanden. Detta innebär att man för värnpliktiga under beredskap och krig i vart fall under en övergångstid kommer att generellt tillämpa sjukpenningsystemet. Med hänsyn till de förhållanden under vilka frivilligpersonalen kommer att verka under beredskap och krig bör denna personal UFV enligt uppfattning också anknytas till sj ukpenningersättningen om tjänstgöring-

l32 Förmåner vid viss tjänstgöring

en sker inom försvarsmakten. Någon åtskillnad bör härvid inte göras mellan A- och B-personal inom försvarsmakten, krigsfrivilliga respektive hemvärnsmän inom allmänna hemvärnet. Ersättningsförhållandena för Ainom totalförsvarets civila del bör anknytas till vad som och B-personal enligt allmän författning, reglemente eller avtal gäller för annan personal vid arbete av motsvarande slag. Hemvärnsmän i driftvärnet bör vid tjänstgöring under beredskap och krig bibehålla sina anställningsförmåner.

8.2 Medverkan i efterspanings- och bevakningstjänst

samt musiktjänstgöring

Gällande ordning Med stöd av l9§ hemvärnskungörelsen kan hemvärnsmän i allmänna hemvärnet efter eget åtagande tas i anspråk för medverkan i efterspaoch Tjänstgöringen kan avse efterspaning i nings- bevakningstjänst. samband med flyghaveri, bevakning och biträde vid större olyckshändelav personer som gått vilse och överhängande fara ser samt efterspaning för deras liv föreligger. Vid sådan tjänstgöring bestämmelserna i äs gäller i fråga om förmåner 1970-05-27 om förmåner till hemvärnspersonal (TKG 940t700l35) samt 3 § förstnämnda äs i övrigt äs 1970-05-27 (TGK 9002700144). Enligt med 12 kr för 24-timmarsperiod med sammanlagt sex utgår traktamente timmars tjänstgöring och med 6 kr/dygn för kortare tjänstgöring. Inom hemvärnet finns omkring 700 musikhemvärnsmän som tillhör hemvärnsmusikkår. Musikhemvärnsman har enligt kontrakt skyldighet att tjänstgöra varje år under lägst 20 och högst 50 timmar. l detta timtal räknas in den tid som går åt för utbildning, Övningar, repetitioner och konserter. Med hänsyn till verksamhetens art kan den emellertid inte hänföras till sådan årlig utbildning för hemvämsman som avses i 16§ hemvämskungörelsen. På grund härav utgår inte traktamente. Musikhemvärnsman erhåller endast fria resor, fri inkvartering, fri förplägnad och förmåner. Vid sammanträde med hemvärnets vissa värnpliktssociala särskilda organ för förslags- och beslutanderätt utgår samma förmåner som till ordinarie hemvärnsman.

UF V förslag

UFV vill framhålla att föreslagna förbättringar av dagsersåttning, reseför-

måner m m även omfattar hemvärnsmän som medverkar i efterspaningstjänst. Med hänsyn till angelägenheten av att erhålla enhetliga ersättningsprinciper föreslår UFV att hemvärnspersonal som medverkar i efterspaningstjänst blir berättigad till även dagpremie på 20 kr. som musikhemvärnsman föreslår UFV att I fråga om tjänstgöring i efterspaningstjänst. I samma förmåner skall utgå som vid medverkan

Förmåner vid viss tjänstgöring 133

båda fallen är fråga om tjänstgöring som inte har samband med krigsuppgiften och som närmast har civil inriktning. UFV föreslår att 19 § hemvärnskungörelsen ändras så att den även omfattar tjänstgöring för musikhemvärnsman. Förslaget till ändring av nämnda författning framgår av bilaga 8:1. UFV vill i detta sammanhang erinra om möjligheten för hemvärnsman som deltar i räddningstjänst och musiktjänst att teckna särskilda avtal såsom civil person. En person som deltar i t ex skogsbrandssläckning bör i allmänhet inte erhålla sämre ersättning än räddningsmanskapet i övrigt enbart på grund av att vederbörande är hemvärnsman. UFV förslag rörande förmåner till hemvärnsmän under efterspaningsoch bevakningstjänst samt vid musiktjänst bör gälla även övrig frivillig personal i den mån nämnda personal med stöd av gällande bestämmelser (frivilligbrevet, avd Ill) kan ianspråktagas därför i egenskap av medlemmar i frivillig försvarsorganisation.

8.3 Tjänstgöring för personal inom försvarets fältarbetsorgan

8.3.1 Flygfältsingenjörer Allmänt l flygvapnets krigsorganisation ingår enheter som med ett gemensamt namn benämns flygfältsarbetsorganisationen. Personal ur denna ingår i centrala och regionala staber samt i flygfältsarbetskompanier som ingåri basbataljonerna. Organisationen tillkom 1955 och omfattar ca 600 personer. Organisationens uppgift är att stabsmässigt bereda och lämna respektive chefer underlag för beslut i frågor som rör flygfältsarbeten på flygplatserna samt övriga fältarbeten vid flygbaser och stridsledningsanläggningar. Förbanden, flygfältsarbetskompanierna, skall vid flygbaser och stridsletlnixigsanläggningar utföra kompletteringsarbeten och reparationer av fältarbetskaraktär. Såväl inom staberna som vid förbanden handlägger organisationen samordningsfrågor med byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) och med andra fältarbetsorgan inom totalförsvaret. Flygfältsingenjörer, varmed i det följande avses även mätningstekniker, rekryteras bland värnpliktiga som erhållit grundutbildning. De tillhör därmed kategorin överföringsvärnpliktiga”. Rekrytering sker på frivillighetens väg genom att den värnpliktige hos sin truppregistreringsmyndighet ansöker om överföring för krigsplacering i befattning för flygfältsingenjör. Rekryteringsärenden handläggs centralt inom flygstabens organisationsavdelning. Principerna för rekrytering och utbildning m m av flygfältsingenjörer beslutades av riksdagen år 1971 (prop nr 88). I TKG 2232730147 har chefen för flygvapnet utfärdat närmare föreskrifter i nämnda frågor. För krigsplacering i befattning för flygfältsingenjör krävs att den värnpliktige är civilingenjör, gymnasieingenjör eller institutingenjör inom

Förmåner 134 vid viss tjänstgöring

byggnadsfacket, är verksam inom byggnads- och anläggningsindustrin samt uppfyller vissa krav på militär befälsutbildning. Befattningshavare lämnar normalt organisationen vid avgång ur värn- Finns inte Värnpliktig med erforderliga kvalifikationer som pliktsåldern. kan ersätta flygfältsingenjör vid avgång ur värnpliktsåldern, tillfrågas vederbörande om han är villig att kvarstå i sin krigsbefattning till dess ersättare har rekryterats. Med sådan villig värnpliktig träffas krigsfrivilligavtal genom försorg av krigsplacerande myndighet.

Repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring Som ovan nämnts har den värnpliktige vid överföring och krigsplacering i befattning för flygfältsingenjör erhållit grundutbildning. Repetitionsutenligt värnpliktslagen för Värnpliktig genomförs i form av bildning (KFÖ) och särskilda övningar (SÖ). För att tillkrigsförbandsövningar av befattningsutbildning används tid för en KFÖ och en godose behovet SÖ för fackövning (FÖ) med personal i kompanier respektive särskild fackövning (SFÖ) med personal i staber. Utöver repetitionsutbildning genomförs befälsutbildning i form av tvåeller tre-dagars fältarbetskurs (veckoslutskurs). Deltagandet sker i form av frivillig tjänstgöring. Övrig frivillig tjänstgöring för värnpliktiga och krigsfrivilliga flygfältsingenjörer kan vid behov ske för revidering av mobiliseringsplanläggning och fältarbetsplanläggning.

Förmåner Under (KFÖ, SÖ, FÖ, SFÖ) erhåller fältarbetsrepetitionsutbildning ingenjörer förmåner enligt de grunder som gäller för värnpliktiga i övrigt vid sådan utbildning. Ersättning vid frivillig tjänstgöring regleras av Kungl Maj :ts beslut den 17 1968. nämnda beslut skall krigsfrivillig, vilken är maj Enligt krigsplacerad som flygfältsingenjör vid flygvapnet, vid frivillig tjänstgöerhålla enligt frivilligbrevet avd lI även i de fill där i ring avlöning tjänstgöringen ingår utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning. På grundval av nämnda beslut har chefen för flygvapnet sedermera (TKG 2232730147) utfärdat närmare bestämmelser om förmåner till flygfältsingenjörer vid frivillig tjänstgöring. Enligt sistnämnda bestämmelser görs skillnad i ersättningshånseende mellan fältarbetskurser (veckoslutskurser) och övrig frivillig tjänstgöring. Vid deltagande i fältarbetskurser utgår förmånerjämlikt frivilligbrevet avd III, dvs värnpliktsförmåner. avd Vid övrig frivillig tjänstgöring utgår förmånerjämlikt frivilligbrevet II, dvs månadslön.

UF V synpunkter UFV konstaterar att det nya ersättningssystem för värnpliktiga som 1975 års riksdag har beslutat om kommer att bli tillämpligt på flygfältsingenjö-

Förmåner vid viss tjänstgöring 135

rerna när dessa fullgör repetitionsutbildning enligt värnpliktslagen. Flygfältsingenjörerna erhåller då den sjukpenningliknande ersättningen samt befattningspenningen. Naturaförmåner tillkommer. Vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning som flygfältsingenjörerna fullgör är den sjukpenningliknande ersättningen inte aktuell med hänsyn till att fråga då inte är om deltagande i krigsförbandsövningar (motsv). Några särskilda bestämmelser om förmåner till flygfältsingenjörer vid fullgörande av frivillig tjänstgöring synes inte erforderliga. Personalen omfattas av frivilligbrevet. De bestämmelser om förmåner som gäller för annan personal vid frivillig tjänstgöring jämlikt frivilligbrevet bör tillämpas även för flygfältsingenjörerna. Frågan är närmast om personalen skall avlönas enligt frivilligbrevet avd ll (tjänstgöring för att tillgodose föreliggande behov av befäl) eller avd Ill (tjänstgöring i krigsbefattning) l fråga om vilket av nyss nämnda alternativ som bör väljas vill UFV endast framhålla att enhetliga ersättningsregler bör gälla för fältarbetskurser och övrig frivillig tjänstgöring för flygfältsingenjörer.

8.3.2 Motorreparatiorzsledare Allmänt

Motorreparationstjänsten regleras genom kungörelsen den 5 juni 1959 (nr 372) om motorreparationstjänsten och utgör en organisation som träderi verksamhet vid krig eller krigsfara. Organisationen har till att uppgift utföra monterings-, reparations- och översynsarbeten på sådana motordrivna fordon, släpfordon samt motor- och tryckluftsdrivna arbetsmaskiner som utnyttjas för totalförsvaret. Inom motorreparationstjänstens ram år planlagt utnyttjande av mer än 4 000 företag med en arbetsstyrka av 25 000 personer. För ledning av verksamheten finns omkring 300 reparationsledare, varav 150 är ordinarie och l5O ställföreträdare. Tillsättning av reparationsledare sker på så sätt att försvarets materielverk förordnar om krigsplacering efter förslag av militärbefälhavare och efter samråd med riksreparationsledaren. Säkerställande av ställföreträdande reparationsledare sker dock genom uppskovsförfarande vad gäller Värnpliktig personal och genom beredskapsregistrering i länsarbetsnämnd i fråga om överårig personal. Övre åldersgräns är 60 år. F n är omkring 40 % av reparationsledarna värnpliktiga och ca 60 % överåriga. Reparationsledarna rekryteras från företagschefer och arbetsledare. Ca 55 % är företagschefer och 45 % arbetsledare (verkstadschefer). Under fredstid skall ordinarie och ställföreträdande reparationsledare genom militärbefälhavarens eller fo-regementschefens (motsv) försorg orienteras om krigsförberedelsearbetet inom eget verksamhetsområde. Orienteringen sker genom att reparationsledare efter frivillig överenskommelse bereds tillfälle att delta vid kurser och konferenser rörande motorreparationstjänsten. Den sker också genom tjänstgöring i samband med stabs- och fälttjänstövningar samt genom medverkan i planläggningen av motorreparationstjänsten. Detta sker till ett genomsnitt av

136 Förmåner vid viss tjänstgöring

cirka fem dagar per år. Vidare är reparationsledare i viss omfattning inkallade till KFÖ.

Ersättning vid tjänstgöring Vid krig eller krigsfara avlönas ordinarie reparationsledare som värnpliktig eller krigsfrivillig personal. Vid tjänstgöring i fredstid utgår förmåner enligt Kungl Majzts beslut den ll oktober 1974. Reparationsledare erhåller skattepliktigt arvode med 50 kr/dag samt resekostnadsersättning och traktamente enligt allmänna vid resor för tjänstgöringens fullgörande. Därresereglementet vid skall reseklass B tillämpas. Kostnader för ersättningen bestrids från anslaget Försvarets materielverk.

UFV synpunkter Förmånsförordningen (se bilaga 7:1 till detta betänkande) är ej tillämplig vid motorreparationstjänstgöring. Personalen berörs därför inte av UFV bestämmelser om förmåner vid frivillig tjänstgöring i förslag till ändrade av de av Kungl Maj:t ioktober 1974 krigsbefattning. Någon ändring utfärdade bestämmelserna om förmåner till reparationsledare finner UFV för närvarande inte påkallad.

8.3.3 Personal inom byggnads- och reparariaizsberetlskapeiz

Allmänt Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) är enligt BRB-kungörelsen som träder i verksamhet vid krig eller (1959:177) en organisation, att genom särskilda arbetsorgan utföra för krigsfara och har till uppgift det totala försvaret erforderliga byggnads, anläggnings- och reparationsarbetsorgan. Central arbeten, vilka inte utförs av andra civila eller militära BRB-myndighet är i fred fortifikationsförvaltningen. Arbetet sker genom särskilda arbetsorgan, som sätts upp av enskilda myndigheter på grundval av i fred företag eller av statliga och kommunala tecknade avtal. Arbetsorganens personal utgörs främst av delar av den i fred vid företagen anställda personalen. Värnpliktig personal kan i viss utsträckning erhålla uppskov från krigstjänstgöring för att ingå i företa-

Personal som därutöver erfordras anskaffas liksom

gets BRB-organisation. i fred arbetsmarknadsverket. Personalstyrkan omfattar drygt genom 50 000 man. Antalet uppskovsvärnpliktiga är f n ca 6 000. BRB arbetsorgan skall i krig själva kunna svara för arbetsplatsens För detta ändamål finns inom BRB ett driftvärn, som utgör en del skydd. av hemvärnet. l BRB driftvärn ingår i fredstid de som frivilligt anslutit sig därtill. De i fred frivilliga driftvärnsmännen bildar driftvärnsavdelningar sina och där årligen 20 timmars tjänstgöring, i vid företag fullgör fördelad fullgör i allmänhet på två dagar. Personal inom BRB arbetsorgan fred i allmänhet tjänstgöring än den som förekommer i ingen annan

Förmåner vid viss tjänstgöring

sanzband med frivilligt deltagande i kortare kurser och tillämpningsövningar om 172 dagar.

Nuvarande förmåner och löneersáttning till företagen Personal inom BRB driftvärn erhåller under utbildning samma förmåner som tillkommer hemvärnsmän inom driftvärnet i övrigt. Utbildningen fördelas i allmänhet på en arbetsdag, en kväll och en fridag. För arbetsdag bibehålls löneförmâner och för fridag erhålls traktamente med 12 kr/dag. Härutöver har driftvärnsmannen naturaförmåner och fria resor. Vederbörande arbetsgivare kan medge att utbildning på fridag räknas som omfördelad arbetsdag. Företag som sänder Llriftvärnsmän till driftvärnstntbildning får ersättning frän fortifikationsförvaltningen för löner och förmåner som utbetalas enligt äs l970.05.27 om förmåner till hemvärnspersonal (TKG 940:700135). För personal med tim- och ackordslön skall förvaltningen betala ut ersättning för avlöning beräknad efter medeltimförtjänsten för antalet ordinarie arbetstimmar. För månadsavlönad personal skall storleken av den ersättning förvaltningen betalar till företagaren beräknas sä att månadslönen multipliceras med antalet tjänstgöringstlagar och divideras med antalet dagar i tjänstemånaden. Kostnad för avlöning och ovan omnämnt traktamente till driftvärnsmän inom byggnads- och reparationsberedskapen betalas av särskilt anvisade medel.

UFV synpunkter Hemvärnsmän i BRB driftvärn bör vid utbildning erhålla ersättning helt enligt de regler som gäller för hemvärnsmän vid övriga driftvärn. Någon ändring av bestämmelserna i ovannämnda äs med hänsyn till att utbildningen vid BRB driftvärn regelmässigt fördelas pä en arbetsdag respektive en fridag eller på tvâ fridagar bedöms inte erforderlig. UFV har emellertid funnit att behov föreligger av ett förenklat förfaringssätt vid utbetalningen av löneersättningar till företagen i samband med driftvärnsövningar. För närvarande tillämpas pä försök i viss utsträckning att fortifikationsförvaltningen utbetalar till företagen en ersättning med 200 kr per hemvärnsman, som under utbildningsäret fullgjort föreskriven utbildning om 20 timmar. Summan 200 kr är lika för alla oberoende av tid och plats för övningarna. Enligt Ul-V uppfattning är detta ett lämpligt sätt att förenkla arbetet för berörda befattningshavare. Ul-V föreslår att fortifikationsförvaltningen medges utfärda bestämmelser enligt ovan om ersättning till företag för utbetalda löner m m i anslutning till BRB driftvärnsövningar. Det synes lämpligt att ett sådant medgivande tas upp i de ärliga regleringsbreven avseende anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde under anslaget F3. Fortifikationsförvaltningen. Det förenklade förfaringssättet bedöms inte medföra någon kostnadsökning.

138 Förmåner vid viss tjänstgöring

8.4 Rekommendationer angaende avtal om avlöning m m

Avtal om avlöning Enligt gällande avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) kan statsanställd åtnjuta lön med B-avdrag under ledighet för att delta i viss frivillig utbildning. Den närmare innebörden av nämnda avtalsregler framgår av avsnitt 4.7. UFV finner det änskvärt att rätten till bibehållen lön utvidgas till att avse all frivillig utbildning och tjänstgöring för befattning inom totalförsvaret samt därutöver utbildning till frivilliginstruktör och funktionär inom frivillig försvarsorganisation. (Jfr Bilaga 7:1 Förslag till förordning om förmåner till frivillig personal, 9 §). 1966 års värnpliktskommitté (VK 66) framhöll i sina betänkanden firivilligförsvaret l och 2 (SOU 1968:54 och SOU 1969:40) önskvärdheten att även de kommunalanställda erhåller sådan förmänsrätt som statsanställda har. UFV ansluter sig till VK 66 uppfattning och understryker det angelägna i att detta sker så snart som möjligt. UFV är dock medveten om att frågan om rätt till bibehållen lön för såväl statsanställd som kommunalanställd måste lösas genom förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden.

Srudieledighetslagen l-ro m den 1 januari 1975 gäller att varje arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning för att undergå utbildning. Studieledighetslagen (1974:981) gäller anställd i såväl allmän som enskild tjänst och avser både större och mindre arbetsplatser. För rätt till ledighet för utbildning fordras normalt att arbetstagaren vid tiden för ledighetens varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller början sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. är av intresse även för deltagare i frivillig försvars- Studieledighetslagen utbildning. UFV konstaterar att, eftersom lagen inte innehåller någon i frivillig försvarsutbegränsning i fråga om utbildningens art, deltagare bildning har samma rätt som andra som vill studera att erhålla ledighet från sitt arbete. Det ankommer helt på arbetstagaren själv att avgöra av utbildning för vilken ledighet önskas. Endast rena inriktningen självstudier undantas från lagens tillämpningsområde. Med hänsyn till departmentschefens uttalande i propositionen (1974:148) synes emellersom ingår i t ex de frivilliga befordringstid sådana korrespondensstudier kurserna omfattas av lagen eftersom korrespondensstudierna ingår som ett led i en med teori och praktik varvad utbildning. Studieledighetslagen är enbart en ramlag som vid behov kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal. Avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt lagen inskränks är emellertid ogiltigt. Lagen reglerar inte studieledighetens längd men innehåller utförliga skall förläggas samt om turordning. Det regler om hur begärd ledighet närmast vara dessa regler som kan komma att innebära vissa synes

Förmåner vid viss tjänstgöring 139

inskränkningar i möjligheten att alltid få begärd ledighet beviljad. UFV vill i denna fråga endast framhålla av att vid de angelägenheten överenskommelser som förutsätts kunna ske om uppskjutande och turordning samt i övrigt tillämpningen av lagen i dessa avseenden, arbetstagarnas behov av ledighet för att undergå frivillig försvarsutbild- . ning kan tillgodoses i möjligaste män.

9 till och

Ersättningar funktionärer

hemvärnsbefäl

9.1 Återblick

Nuvarande funktionärsarvoden har sitt ursprung i en i riksdagens andra kammare år 1965 väckt motion (nr 430) angående de frivilliga försvarsorganisationernas arbetsvillkor. l motionen framhölls bl a att den verksamhet som bedrivs av de frivilliga försvarsorganisationerna till mycket stor del är en komplettering av försvaret som, om den inte utfördes av frivilliga krafter, den statliga försvarsapparaten skulle ha att sörja för samt att den ekonomiska ersättningen till de frivilliga var mycket låg eller ingen alls. Det påpekades att staten utnyttjade de frivilliga försvarsintresserade på sådana villkor som inte skulle godkännas inom statsverksamheten i övrigt. Motionen utmynnade i en hemställan att de frivilliga försvarsorganisationerna i samband med en översyn av försvaret i dess helhet måtte bli föremål för en utredning och att arbetsvillkoren därvid måtte moderniseras. I avgivet yttrande över motionen framhöll ÖB bland annat, att förutsättningarna för att ersätta de aktiva funktionärerna för deras personliga omkostnader i samband med frivilligarbete måste förbättras samt att en sådan ersättning inte utgjorde kompensation för prestationer, som utfördes i form av frivillig arbetsinsats, utan avsåg att gottgöra dem som genom att verka inom frivilligorganisationerna gjorde direkta ekonomiska förluster tex löneavdrag, utgifter för ersättare i hemmet, kostnader för resor och transporter. I skrivelse till Kungl Majtt den 3 mars 1966 föreslog ÖB, under hänvisning till sitt ovannämnda yttrande, att årliga arvoden borde utgå till funktionärspersonalen inom frivilligorganisationerna. Enligt ÖB borde arvodena vara av samma storlek som de som utgick till hemvärnscheferna och följande grundläggande normer för ersättningen borde fastställas. Ersättning utgår endast till de aktiva funktionärer vars verksamhet har direkt anknytning till totalförsvaret. Med sådan verksamhet avses:

a Information, rekrytering och utbildning av A- och B-personal. b Utbildning för viss krigsbefattning. c Utbildning syftande till att höja den enskildes förmåga att lösa uppgifter inom totalförsvaret.

142 Ersättningar till funktionärer

Ersättningen skall gottgöra aktiva funktionärer vilka i samband med frivillig arbetsinsats gör direkta ekonomiska förluster tex löneavdrag, utgifter för ersättare i hemmet, kostnader för resor och transporter. Ersättningen utgår sålunda icke generellt utan endast till funktionär som åsamkas konkreta utgifter enligt ovan. ÖB lämnade också förslag till arvodesbelopp i central, regional och lokal instans. Av ÖB år 1966 föreslagen fördelning av ersättningsbeloppen mellan och inom organisationerna framgår av tabell 9:1. De sammantagna kostnaderna beräknades av ÖB till 1,1 mkr/år. 1966 års värnpliktskommitte (VK 66) avlämnade i november 1968 betänkandet Frivilligförsvaret 1 (SOU 1968:54) och i november 1969 betänkandet Frivilligförsvaret 2 (SOU 1969:40). Beträffande spörsmålet förmåner till frivilligorganisationernas funktionärer kan bla angående följande inhämtas från förstnämnda betänkande. Frågan om ersättning till funktionärerna har i uttalanden till VK 66 av samtliga organisationer tillmätts största betydelse. Det har från organisa-

Tabell 9:1 Av ÖB år 1966 föreslagen fördelning av ersättning till vissa funktionärer Friv- Maximi- Fördelning av funktionärer Ungefärljgt anta]

1 800 kårer och andra lokalorg SRK 55 750 1 2 24 72 - - 24 distrikt 2 500 lokalorg 40 500 - - 36 27 - _ 27 förbund _Skytte- OS 2 150 föreningar SVP1St l 2 - _ kretsar Sfb 720 föreningar SSF 11 750 1 2 - 20 - - 20 förbund ________ 450 klubbar Summa 1 100000

till funktionärer Ersättningar

tionernas sida framhållits, att bristen på medel för att ekonomiskt kunna kompensera denna personal allvarligt bidragit till minskad frivilligrekrytering. Denna uppfattning har delats av de militära myndigheterna och ÖB har som sin mening uttalat att det är viktigt, att ersättning i någon form kan utgå till de mest engagerade funktionärerna inom organisationerna. Förbättrade villkor för funktionärspersonalen var enligt VK 66 således en fråga av hög angelägenhetsgrad. Studier på fältet bestyrkte detta synsätt. l sammanhanget “anförde VK 66 att denna frivilligpersonal, förutom den tid eller fritid som nedläggs på frivilligarbetet, ofta också måste vidkännas personliga utgifter, t ex mistad lön, kostnader för resor och telefonsamtal mm för att kunna fullgöra sina uppgifter. Dessa utgifter har icke kunnat ersättas av organisationerna. Detta förhållande skapar icke önskvärda irritationsmoment hos funktionärerna och deras familjemedlemmar. När rekryteringen av denna - och naturligtvis också annan ä frivilligpersonal i så hög grad är beroende av hänsynstagande till familj och familjeekonomi bör noga beaktas att irritationsmoment av olika slag, som kan hindra rekryteringen, i görligaste mån elimineras. Det arvoderingssystem för funktionärerna inom frivilligorganisationerna, som föreslagits av ÖB, syntes VK 66 vara en åtminstone tills vidare godtagbar lösning av förevarande fråga. VK 66 föreslog därför att ersättning i form av årliga arvoden skulle utgå till funktionärer verksamma inom frivilligorganisationerna. Arvodena borde i princip utgå enligt de riktlinjer och den fördelning på organisationer och funktionärer som angivits i ÖB ovannämnda skrivelse till Kungl Majzt den 3 mars 1966. Härvid borde dock beaktas de eventuella organisationsförändringar exempelvis i fråga om antal kårer e d som kunde ha förekommit under senare tid. Beträffande i skrivelsen angivna arvodesbelopp hade dessa i ÖB förslag upptagits med samma belopp som de årsarvoden, vilka år 1965 utgick till vissa hemvärnschefer, nämligen 750 respektive 500 kr. sistnämnda arvoden hade sedermera höjts till 900 respektive 600 kr. VK 66 ansåg att en motsvarande höjning borde ske med avseende på frivilligfunktionärernas föreslagna arvoden, vilka således i stort borde bestämmas till 900 respektive 600 kr. Till vissa funktionärer som utöver sin ordinarie verksamhet inom frivilligorganisation tjänstgör i kvalificerad befattning vid övning och utbildning av frivilligorganisationernas krigskanslier borde kunna utgå något högre årligt arvode än de ovannämnda. En viss avvägning mellan arvodesbeloppen till olika funktionärer inom en organisation borde enligt VK 66 också vara möjlig inom ramen för de medel som ställts till förfogande för här avsett ändamål. l proposition 1970:18 framlades förslag angående ökat statligt stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet, bl a innebärande att ersättning i form av årliga arvoden skulle utgå till funktionärer inom frivilligorganisationerna samt till hemvärnsbefäl och ungdomsledare med vissa förhöjda belopp. Av ÖB år 1966 föreslagen fördelning mellan frivilligorganisationerna av ersättning till vissa funktionärer har i huvudsak legat till grund vid medelstilldelningen fr o m budgetåret 1970/71.

144 Ersättningar till funktionärer

9.2 Nuvarande ordning

9.2.1 Allmänna principer för 1974/75 avseende anslag inom Enligt regleringsbrev budgetåret verksamhetsområde disponeras under anslaget försvarsdepartementets F 19 försvarsorganisationer m m ett förslagsanslag om Frivilliga utbetalas av FCF efter utbetalningsbesked från 19 340 000 kr. Medlen dem för att lösa de uppgifter, som framgår av ÖB, som får disponera följande två primäruppdrag, nämligen ”Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m fl”. ÖB får enligt handlingsreglerna vidta de smärre jämkningar mellan primäruppdragen och inom dessa mellan olika bidrag (understödsbelopp) som påkallas av omständigheterna. Utöver anvisade belopp tär organisationerna vissa gratistjänster från försvarsgrenarna. Revision och kontroll av förvaltning och redovisning i vad avser bidragens (understödsbeloppens) användning sker genom FCF försorg. det första (allmän ledning och Uppgifterna enligt primäruppdraget rekrytering, samordning m rn av förbandsverksamhet) gäller planläggning, samt understöd till vissa verksamheten inom och mellan organisationerna föreningar allt för en budgeterad kostnad av 3 663 700 kr. Av dessa som skall bl a kostnader för medel, är uppdelade på två poster, administration och för ersättning till funktionärer bestridas. som avser utbildningen inom den Enligt det andra primäruppdraget, försvarsverksamheten, skall bidrag till de frivilliga försvarsorganifrivilliga sationerna utbetalas med tillhopa 15 676 300 kr. Även från andra huvudtitlar än försvarshuvudtiteln utges statsbidrag Det sammanlagda statsbitill de avtalsslutande frivilligorganisationerna. civila del till dessa organisationer uppgår till draget inom totalsförsvarets ca 3 mkr för år.

9.2.2 Gällande ersattningsbestámmelser

Sedan riksdagen bifallit ovannämnda proposition (l970:18) utfärdade ÖB och AMS gemensamt i skrivelse den 16 december 1970 (ÖB Allm AMS Gb 342/70) bestämmelser om arvode av statsmedel till 940, Bestämmelserna är utfärdade på funktionär [frivillig försvarsorganisation. av de anslagsmedel statsmakterna fördelar till funktionärsarvogrundval den. Bestämmelserna har följande innehåll. (Jfr av ÖB år 1966 föreslagna grundläggande normer för ersättning till aktiva funktionärer.) l. Enligt frivillig försvarsorganisations närmare bestämmande kan arvode funktionär vars verksamhet har direkt anknytning till utgå till totalförsvaret, nämligen försvarsupplysning, rekrytering och utbildning av personal jämte administration av sådan verksamhet. arvode bestämmande med 2. Ärligt utgår enligt frivilligorganisations högst nedan angivna belopp a) till funktionär som leder förhandlingar eller ansvarar för penning-

till funktionärer Ersättningar

medel, rekrytering, utbildning och direkt samverkan med totalförsvars- myndighet högst l 200 kr, b) till ungdomsledare högst 300 kr. 3. Av det statliga anslaget kan till en och samma funktionär endast ett arvode utgå från samma frivilligorganisation. Föreligger särskilda skäl kan i undantagsfall högre arvode utgå efter framställning, som skall inges av frivilligorganisation till berörd samordnande myndighet (ÖB eller AMS). 4. Frivilligorganisation insänder årligen i samband med framställning om statsbidrag till anslagstillstyrkande myndighet sammanställning över utbetalade arvoden. Sammanställningen skall bl a omfatta antal funktionärer, deras placering och uppgifter, totalt disponibelt belopp samt arvodesbeloppens storlek. 5. Funktionärsarvode är skattepliktigt. Utöver sagda bestämmelser har CFB i skrivelse 1971-01-13 (363/15) till samtliga FBU-förbund m fl utfärdat föreskrifter för fördelning av CFB anslag för arvoden till aktiva FBU-funktionärer. Dessa föreskrifter innebär i huvudsak följande. 1. För utbetalning av arvoden till egna förbundsfunktionärer (motsv) disponerar samtliga befälsutbildningsförbund, Stockholms luftvärnsförening och Försvarets personaltjänstförbund vardera 2200 kr. Denna summa är främst avsedd till arvoden för två aktiva funktionärer per förbundsstyrelse (motsv), exempelvis förbundssekreterare och kassaförvaltare. 2. För utbetalning av arvoden tillföreningsfunktionärer och ungdomsledare disponerar befälsförbund m fl enligt punkt 1 ovan ett anslag (enligt särskild bilaga) främst avsett att fördelas så att dels en funktionär, exempelvis sekreteraren, inom varje ansluten aktiv befälsutbildningsförening får ett arvode på 400 kr, dels den ungdomsledare som verkar inom varje till förbundet ansluten aktiv ungdomsavdelning får ett arvode på 300 kr. 3. Var och en av följande till CFB direkt anslutna föreningar: Befälsföreningen Militärtolkar, Föreningen Fältpostbefäl och Försvarets kassabefälsförening disponerar ett belopp på 500 kr, främst avsett för den föreningsfunktionär som ombesörjer huvuddelen av det administrativa arbetet inom föreningen. 4. Styrelsen för var och en i punkt l och 3 ovan angivna till CFB direkt anslutna organisationer bemyndigas att göra de avsteg från den principiella arvodesfördelningen enligt punkt l, 2 och 3 ovan som kan befinnas påkallade av rådande arbetsfördelning inom vederbörlig styrelse respektive inom styrelserna för till vederbörliga förbund direkt anslutna föreningar. Omfördelning inom förbunden får dock inte göras så att den sammanlagda tilldelningen av medel till föreningarna inom förbundet minskas och de enskilda arvodena får utan överstyrelsens medgivande inte överskrida följande belopp: förbundsfunktionär 1 200 kr föreningsfunktionär 800 kr ungdomsledare 300 kr. Samtliga ovannämnda arvoden utgör skattepliktiga belopp. l0

146 Ersättningar till funktionärer

5. Anmälan om arvodesfördelningen enligt punkt l, 2 och 3 ovan inges till CFB överstyrelse så snart förbundsstyrelsen (motsv) fattat beslut härom. Skälen till eventuella avvikelser från den principiella fördelningen enligt punkt l, 2 och 3 meddelas samtidigt. Några gemensamma tillämpningsföreskrifter för de organisationer, som inte är anslutna till CFB, finns inte.

Bestämmelser för hemvärnsbefäl och ungdomsledare iallmänna hemvärnet återfinns i äs 1970-05-27 angående förmåner till hemvärnspersonal (TKG 9401700135, 6 §) och i äs 1972-04-26 från finansdepartmenetet till riksrevisionsverket angående Arvoden m m för vissa uppdrag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde” (det s k bisysslobrevet). Beträffande hemvärnspersonal föreskrivs följande årsbelopp, som också är skattepliktiga: Kretshemvärnschef 1 140 kf/år Hemvärnschef i hemvärnsområde med högst 100 hemvärnsmän 900 kr/år Hemvärnschef i hemvärnsområde med över 100 hemvärnsmän l 320 kr/år ställföreträdande hemvärnschef, hemvärnskompanichef, adjutant vid hemvärnsområde och ungdomsledare vid ungdomsavdelning 360 kr/ år Utöver årsarvodet kan efter prövning av försvarsområdesbefälhavare till hemvärnschef utgå bidrag till bestridande av kostnader för anskaffoch förrådslokaler. Hemvärnschef och ning av erforderliga expeditionskretshemvärnschef äger också utfå ersättning för installation av telefon samt för kvartalsavgift eller samtalsmarkeringar. Vid vissa nödvändiga tjänsteresor och tjänsteförrättningar utom bostadsorten äger kretshemvärnschef, hemvärnschef och hemvärnskompanichef samt ersättare för dessa erhålla resekostnadsersättning och traktamente enligt allmänna resereglementet.

9.2.3 Kostnader Kostnaderna av statsmedel från fjärde och i förekommande fall från andra huvudtitlar för arvoden till funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisationerna samt årliga arvoden till hemvärnsbefäl m fl utgör för budgetåret/utbildningsåret 1973/74 totalt ca 3,7 mkr. Härav faller 2,2 mkr på hemvärnet och ca 1,5 mkr på frivilligorganisationerna. Fördelningen på organisationer redovisas i tabell 9:2. Beloppet om 2,2 mkr för hemvärnet i tabell 9:2 fördelar sig på befälskategori enligt tabell 9:3. Huvuddelen eller ca 72% av kostnaderna för årliga arvoden till hemvärnsbefäl avser hemvärnschefer med ställföreträdare. Detta framgår närmare av tabell 9:3.

Ersättningar till funktionärer 147

Tabell 9:2 Kostnader för utbetalade arvoden till funktionärer och ungdomsledare inom de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet 1973/74.

Frivilligorganisation” Belopp kr

CFBb 322 000

gsvRp 40 000 FAK 34 800 FMCK 20 000 FRO 18 200 SBS 59 060 SRK _ 140 000

á Frivilligorganisationer, som ej finns upptagnai tabellen, har ej redovisat kostnader för arvoden till funktionärer. Exklusive specialförbund.

Tabell 9:3 _Kostnader för utbetalade årliga arvoden till hemvärnsbefäl och ungdomsledare i allmänna hemvärnet 1973/74.

9.3 Frågans behandling vid 1974 års riksdag

De för UFV utfärdade direktiven berör inte om frågan ersättning åt funktionärer i de frivilliga försvarsorganisationerna. I skilda sammanhang har emellertid framförts åtskilliga synpunkter på detta spörsmål samt

önskemål uttalats om införande av likartade och mer entydiga bestäm-

melser för alla frivilligorganisationer. Vidare har förslag framlagts om ökad ersättning åt funktionärerna. Detta har bl a gjorts i riksdagen i

interpellation nr 1974:33, där interpellanten frågat när försvarsministern, denne kommer att vidta åtgärder för uppräkning av de ersättningsbelopp,

som utgår till funktionärer inom hemvärn och frivilligorganisationer, till en nivå som överensstämmer med dagens kostnadsläge.

I sitt interpellationssvar upplyste försvarsministern bl a om att ansla-

gen till frivilligorganisationerna prövas av statsmakterna i den årliga budgetbehandlingen på grundval av framställningar från berörda myndig-

148 till funktionärer Ersättningar

heter och organisationer och att dessa inom ramen för givna anslag har att utfärda erforderliga bestämmelser för arvode åt funktionärer. Sedan försvarsministern därefter erinrat om att nu gällande bestämmelser för funktionärsarvode utfärdats av ÖB och AMS gemensamt i december 1970 och att arvodena till hemvärnschefer m fl senast justerats den 26 april 1972 i det s k bisysslobrevet, uttalade han bland annat följande: Jag vill gärna påpeka att jag gör mitt uttalande om att förmânerna för de frivilligt tjänstgörande skall uppmärksammas just i medvetande om att detta är en grupp som är värdefull för oss inom försvaret. Många gör ett uppoffrande och intresserat arbete. Det är rimligt att staten så långt som möjligt kan ge erkännande åt detta genom att lämna bidrag till de kostnader som är förenade med detta arbete. Med anledning av vad sålunda förevarit har UFV utrett frågan om ersättning till funktionärer. Som ett led i utredningsarbetet har UFV i enkät till samtliga frivilliga försvarsorganisationer inhämtat bl a synpunkter innehållande förslag och önskemål beträffande sagda fråga. En sammanställning av det sålunda införskaffade materialet återfinns i bilaga 6:2 till vilken här hänvisas.

9.4 UFV förslag 9.4.1 Frivilligorganisationerna Innebörden av ordet ”funktionär” är inte entydig. Vissa av funktionärerna, särskilt i central men i viss utsträckning även regional instans, är heleller deltidsanställda med mer eller mindre arbetsmarknadsmässig lön. l central instans finns också hel- eller deltidstjänstgörande funktionärspersonal som har visst mindre årsarvode eller inget arvode alls. På det lokala planet finns som regel inga löneanställda funktionärer. I ordet funktionär inlägges ofta den innebörden att fråga skall vara om förtroendevald person som har vissa ansvars- och arbetsuppgifter och som utan eller mot ringa ersättning utför det för den frivilliga försvarsverksamheten nödvändiga arbetet i egenskap av tex ordförande, kårchef, sekreterare, mobiliseringslotta, kassaförvaltare etc iförbundet/föreningen/kåren (motsv). I detta sammanhang tar UFV ordet funktionär i båda nu nämnda betydelser. Till funktionär hänför UFV däremot inte instruktör, som har till uppgift att utbilda frivillig personal. Av föregående avsnitt i detta kapitel framgår att ersättningarna till funktionärerna tillkom närmast för att täcka direkta utgifter tex resekostnader, telefonavgifter etc, som vederbörande åsamkades isamband med sin frivilliga insats. Sedermera har ersättningen i många fall kommit att helt eller delvis betraktas som ett arvode för utfört arbete inom den frivilliga försvarsverksamheten. Under arbetet med funktionärsfrågan har UFV fått den bestämda uppfattningen att funktionärsverksamheten måste ges större resurser än i dag. För att frivilligorganisationernas verksamhet skall kunna fortgå i önskad omfattning är det nödvändigt att aktiva och skickliga medlemmar engagerar sig i ledningsarbetet och fastare knyts till detta.

Ersättningar till funktionärer

UFV vill i detta sammanhang erinra om VK 66 uttalande där kommittén fann det angeläget, att funktionärerna inom frivilligorganisationerna gavs skälig ekonomisk kompensation för det betydelsefulla arbete, som de lade ned i verksamheten. Enligt kommitténs mening var det nödvändigt med ekonomiska stödâtgärder för att säkerställa den framtida rekryteringen av denna för frivilligrörelsen så viktiga personalgrupp. Det är numera ofta svårt att få lämpliga personer att åtaga sig funktio-

närsuppdrag. Detta har bl a starkt framhållits av ÖB och försvarsgrens-

cheferna. Den viktigaste åtgärden för att råda bot på svårigheterna anser UFV vara en förstärkning av de ekonomiska resurserna för funktionärsuppdrag. Flera av de frivilliga försvarsorganisationer, som deltagit i den under avsnitt 9.3 omnämnda och i bilaga 6:1 redovisade enkäten, har framfört synpunkter på funktionärsfrågan. Vidare har vid organisationernas riksstämmor och i andra liknande sammanhang under senare år väckts motioner med förslag syftande till förbättring för och underlättande av funktionärsverksamheten. Det har därvid redovisats olika sätt att förbättra de ekonomiska möjligheterna att engagera och behålla funktionärer. De förslag och idéer som sålunda framförts har UFV prövat ingående. I huvudsak kan följande synpunkter redovisas. Så gott som .samtliga organisationer som yttrat sig i ärendet har ansett att statsmedlen avseende funktionärsarvoden bör ökas. Bland föreslagna konstruktioner kan nämnas att arvodena bör omvandlas till skattefria premier. Andra liknande förslag går ut på att utverka skattefrihet för nuvarande arvoden. Ungefär samma innebörd har ett förslag om att funktionärerna för det antal dagar per år räknat som bedöms vara erforderligt för utförande av funktionärssysslan skall i likhet med de som genomgår utbildning erhålla skattefri dagpenning. Ett i viss mån närbesläktat förslag går ut på att ge funktionärerna någon form av konsultarvode. Förslag har redovisats med innebörden att funktionärer som har uppgifter, som kräver medverkan vid genomgångar och planering tillsammans med samverkande myndigheter under dagtid (arbetstid), borde få ersättning för mistad civil lön. Förslagen från organisationerna mfl angående skattefria ersättningar till funktionärerna i form av premier, arvoden eller dagpenningar liksom det närbesläktade förslaget att utge konsultarvode till funktionärerna skulle ur administrativa och ekonomiska synpunkter vara lämpliga och innebära en rationell lösning. Ersättningsfrågan har även föreslagits till en del bli löst genom tillkomsten av entydiga och enhetliga bestämmelser i skattehänseende för hela landet avseende avdrag för havda kostnader för intäkternas förvärvande. Taxeringsmyndigheternas bedömningar av de i självdeklarationerna gjorda avdragen för kostnader, som funktionärerna har haft, varierar mycket från kommun till kommun. Detta medför missnöje och irritation bland hemvärns- och frivilligpersonalen, vilket i sin tur kan inverka menligt på rekryteringen. önskemålen om enhetlig tillämpning av avdragsbestämmelserna för intäkternas förvärvande synes enligt vad UFV under hand inhämtat från riksskatteverket kunna tillgodoses genom

150 Ersättningar till funktionärer

anvisningar och information från verkets och övriga skattemyndigheters sida - i första hand riktade till taxeringsnämnder och lokala skattemyndigheter. Vidare synes frivilligorganisationerna själva böra ta på sig uppgiften att i första hand internt sprida upplysningar om nu berörda skattebestämmelser, allt i syfte att få en riktig och likformig bedömning till stånd. Som tidigare redovisats har organisationerna påyrkat en översyn av nuvarande bestämmelser för fördelningen av anslagsmedlen och att entydiga bestämmelser lika för alla frivilligorganisationerna bör eftersträvas. Därvid bör ersättningar till funktionärer ingå i medlen för ledningsverksamhet utan begränsning ifråga om belopp. UFV har närmare övervägt tanken att organisationerna då det gäller disponerandet av de för administration och ersättning till funktionärer avsedda statsbidragen bör ha så fria händer som möjligt. Som stöd för att de frivilliga försvarsorganisationerna lämpligen inte genom föreskrifter och dylikt bör bindas för hårt kan här nämnas, att de statsbidrag som utgår till den svenska idrottsrörelsen i mycket hög grad får disponeras fritt av mottagarna. Erfarenheterna därifrån är goda. Beträffande de rättviseaspekter som kan aktualiseras vid tillämpning av föreslagen princip vill UFV framhålla att organisationerna är uppbyggda på demokratiskt valda självstyrelseorgan där medlemmarna har möjligheter att via sina ombud söka åstadkomma önskvärda förändringar. Om man skall gå in för att på det här området ge organisationerna friare händer vid disponerandet av statsbidragsmedlen, synes det vara konsekvent att upphäva de i avsnitt 9.2.2 omnämnda av ÖB och AMS gemensamt den 16 december 1970 utfärdade bestämmelserna om arvode av statsmedel till funktionär i frivillig försvarsorganisation. Enligt dessa bestämmelser maximeras arvodena till vissa årsbelopp. UFV föreslår således att organisationerna fritt får disponera ifrågavarande statsbidrag. Organisationerna ges på så sätt möjlighet till fördjupat samarbete ifråga om ledning och administration. UFV förslag om en friare dispositionsrätt av statsbidragen överensstämmer helt med principerna för försvarets planerings- och ekonomisystem (FPE-systemet). Enligt UFV uppfattning bör vidare statsbidragen beräknas så att kostnadsersättning kan utges till förtroendevald person, som deltager i riksstämmor och liknande självstyrelseorgan, samt arvoden kan utbetalas även till musikledare. Vidare anser UFV att de frivilliga försvarsorganisationer, som har utgifter för funktionärsarvoden men som enligt nuvarande bestämmelser eller praxis inte erhåller statsbidrag för detta ändamål, iprincip bör vara berättigade till dylikt bidrag under förutsättning att de uppfyller bestämmelserna i kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet. l detta sammanhang anmäler sig frågan hur statsbidragsmedlen skall fördelas mellan de olika frivilliga försvarsorganisationerna. Att finna någon matematisk formel, efter vilken fördelningen av medlen enkelt skulle kunna ske, låter sig knappast göra. Enligt gällande bestämmelser har de frivilliga försvarsorganisationerna att fullgöra vissa arbetsuppgifter. En del av dessa uppgifter är sådana som iannat fall skulle ha åvilat

Ersättningar till funktionärer

vederbörlig myndighet. Vid fördelningen av statsbidragsmedlen bör hänsyn tas till att det föreligger ganska stora skillnader mellan de olika frivilligorganisationerna med avseende på verksamhet, utbildningsvolym, medlemsantal, uppbyggnad, storlek, myndighetsuppgiftef etc. Detta gäller framför allt organisationerna inbördes men olikheter förekommer även inom respektive organisation. Förhållandena i dessa avseenden, som relativt snabbt kan förändras från tid till annan, belyses av den i bilaga 9:1 intagna sammanställningen av från vissa frivilligorganisationer erhållna uppgifter beträffande budgetåret 1973/74. Sammanställningen ger ingen fullständig bild av verksamheten. Sålunda är tex inte ungdomsutbildningen eller föreningsverksamheten redovisad. För att säkerställa att verksamheten över huvud taget hålls i gång bör varje organisation för kostnader för administration och ersättning till funktionärer av statsmedel ha ett ”grundbidrag”. De bidragsmedel som härutöver erfordras bör vara beroende av omfattningen och arten av den verksamhet som bedrivs inom organisationen. Enligt UFV måste fördelningsprincipen vara, att ju mer aktivitet, som ådagalägges inom ramen för den frivilliga försvarsverksamheten, desto högre statsbidrag bör utgå vid i övrigt lika förhållanden. Vid fördelningen av medlen måste hänsyn tas till en stor mängd omständigheter. UFV anser att bl a följande faktorer bör ligga till grund för beräkning av statsbidragets storlek, nämligen rekrytering, medlemsantal, medlemsstockens sammansättning, antalet lokala och regionala enheter, utbildningens omfattning såsom antalet deltagare och fullgjorda utbildningstimmar, antalet funktionärer av olika slag och kostnaderna för dessa, omfattningen av avtalstecknandet och registreringen och krigsplaceringen av B-personal samt omfattningen av upplysnings- och informationsverksamheten. Andra faktorer av betydelse är bl a i vad mån utbildningen bedrivs i organisationens eller myndighetens regi samt hur basen för rekryteringen är beskaffad. Med det underlag som stått till UFV förfogande finner utredningen att det är helt nödvändigt med väsentlig medelsförstärkning om den frivilliga försvarsverksamheten i fortsättningen skall kunna fortgå i den omfattning och i de former, som statsmakterna avsett. UFV anser alltså att ÖB bör liksom hittills - efter samråd med de olika frivilliga försvarsorganisationerna, som därvid har att i samband med årlig budgetbehandling redogöra för sin organisation, verksamhet och planering, fastställa storleken av statsbidraget till respektive organisation. UFV förutsätter därvid att betydande kostnadsökningar blir följden. UFV håller inte för osannolikt att det ökade medelsbehovet för ledningsverksamhet - i ett uttryckt genomsnittligt riktvärde med utgångspunkt från de former verksamheten bedrevs i under budgetåret 1974/75 - kan komma att överstiga 50% eller för IV huvudtiteln omkring 1,75 mkr. Övergången till större frihet för organisationerna att fördela tilldelade resurser måste kombineras med åtgärder som ger statsmakterna möjlighet att bedöma i vad mån de ökade insatserna av allmänna medel ger avsedd effekt. UFV menar att denna uppföljning bör ske genom en enhetlig och rationell planering och redovisning. UFV har funnit att det inom frivilligorganisationerna finns intresse för

152 Ersättningar till funktionärer

att skapa ändamålsenligare verksamhetsformer genom att exempelvis samordna administrativa rutinuppgifter för att därigenom få ökade resurser för ledningsverksamhet. UFV understryker sin positiva inställning till skall föreligga till sådana angelägna åtgärder och föreslår att möjligheter särskilda bidrag för att genomföra rationaliseringsåtgärder, som organisationerna kan finna nödvändiga. VK 66 fann på sin tid att det var mycket angeläget att funktionärerna inom frivilligorganisationerna gavs skälig kompensation för sitt betydelsefulla arbete för frivilligverksamheten. UFV har funnit att frivilligorganisationerna och den verksamhet som dessa bedriver i många fall kan komma att stå eller falla med funktionärerna och detta beroende på hur frågan om ersättning till dessa löses.

9.4.2 Hemvärnet Det i förhållande till nuläget fria disponerandet av anslagsmedlen för kostnader för funktionärsarvoden och för administration, som UFV i föregående avsnitt, saknar aktualitet för hemvärnets vidkomföreslagit mande. Funktionärernas motsvarighet inom hemvärnet är som regel chefer för hemvärnsförband och därmed fastare förankrade vid sin organisation än frivilligfunktionärerna är vid sina. Hemvärnet såsom myndighet och organisatorisk enhet inom armén har alltså en annorlunda ställ- Detta gör att man inte lämpligen kan ning än frivilligorganisationerna. lösa frågan om ersättning till funktionärerna inom hemvärnet på samma sätt som för dessa organisationer. UFV har därför funnit att det för hemvärnets vidkommande inte är med någon annan ändring av nuvarande föreskrifter rörande påkallat arvoden till hemvärnsbefäl m fl än en skälig uppräkning av arvodesbeloppen. Sådan uppräkning är väl motiverad dels med hänsyn till penningvärdesförändringen sedan den 1 januari 1972, då beloppen senast justerades genom ändring av det s k bisysslobrevet, dels också med hänsyn till att kretshemvärnschefer och hemvärnschefer - oaktat UFV förslag innebär - ändock fått ökad förenklingar av de administrativa uppgifterna arbetsbörda att uppgifter i samband med den kommunala genom tillkommit. UFV föreslår även att rikshemvärnschefen får .beredskapen bestämma hur årsarvodena till hemvärnschefer skall fördelas med hänsyn till hemvärnsområdenas storlek m m. Vidare bör enligt UFV uppfattning kretshemvärnschefernas ställföreträdare och adjutanter ävensom musikledare bli berättigade till arvoden. UFV förslag att nu nämnd personal måtte bli arvodesberättigad framställs med hänsyn till nuvarande omfattning av vederbörandes arbetsuppgifter. UFV förslag till nya arvodesbelopp för hemvärnsbefäl m fl framgår av följande tablå. Vid upprättandet av denna har UFV jämväl beaktat den minskning och förenkling av det administrativa arbetet som ett genomförande av UFV förslag beträffande dagpremiesystemet skulle föra med sig.

Ersättningar till funktionärer 153

Befattning Nuvarande Av UFV föreslaget ârsarvode årsarvode kr kr

Kretshcmváirnschef l 140 2 000 Hemvärnschefi hemvärnsområde

i med högst 100 hemvämsmän 900

l a Hemvämschefi hemvärnsområde 2 300 med över 100 hemvärnsmän l 320 ställföreträdande hemvärnschef, hemvärnskompanichef, adjutant vid hemvärnsområde och ungdomsledare vid ungdomsavdelning 360 500 Nytillkommande kategorier

a Högst 2 300 kr enligt rikshemvärnschefens bestämmande.

Kostnaden för den föreslagna uppräkningen av arvodena beräknas till omkring 1,40 mkr för år och för utökningen av kretsen arvodesberättigade till ca 0,20 mkr för år. De totala kostnadsökningama för arvodena inom hemvärnet blir således omkring 1,60 mkr för år.

10 Kostnadsförändringar och prio-riteringar

UFV har i kapitel 7-9 redovisat sina förslag om förbättrade förmåner till frivilligpersonalen. I detta kapitel redovisas de beräknade kostnadsförändringarna med anledning av förslagen. Först redovisas förändringarna avseende deltagare i frivillig försvarsutbildning och vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning. Därefter tar UFV upp kostnadsfrâgan i vad avser ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl m fl.

10.1 Förmåner vid och i

utbildning frivillig tjänstgöring krigsbefattning

Redovisade kostnadsförändringar skall jämföras med den i avsnitt 4.4 lämnade redogörelsen för förmånssystemets nuvarande kostnader på grundval av förhållandena utbildningsåret 1973/74. Vid beräkningen har UFV likaså utgått från utbildningsvolymen m m utbildningsåret 1973/74 i syfte att möjliggöra rättvisande jämförelser. Vid kostnadsberäkningen av dagpenningen utgår UFV från 20 kr som nytt dagpenningbelopp med hänsyn till antaganden om konsekvenserna av ett genomförande av den av 1975 års vårriksdag beslutade penningbidragsmodellen för värnpliktiga under grundutbildning. l fråga om ersättning vid KFÖ antas det genomsnittliga dagsbeloppet för A- och B-personalen vara 55 kr samt för värnpliktiga 100 kr. Beräkningarna om kostnadsförändringen för utbildningspremierna vid befordringsutbildning grundar sig på de i avsnitt 7.3.4 redovisade exemplen på premiebelopp.

Kostnaden för dagpremie till hemvärnsmän är beräknad efter att 50 % av

hemvärnsmännen i allmänna hemvärnet fullgör minst 20 timmar per år, 40% 10-12 timmar per år samt att 10% inte sådan fullgör någon utbildning. Beräkningen av kostnaden för marknadslön till A- och B-personalen slutligen utgår från en antagen genomsnittlig timlön om 15 kr brutto. l tabell 10:1 redovisar UFV de beräknade kostnadsföråndringarna totalt och fördelat på dels av utredningen tillämpade utbildningsmoduler och dels ersättningsformer. Hemvärnsmännens utbildning redovisas särskilt i tabellen med hänsyn till att kostnaderna för dessa bestrids i särskild ordning.

l 56 K ostnadsförändringar

Tabell 10:1 Kostnadsförändringar enligt UFV förslag till förmåner vid frivillig utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning (mkr) Förmânsslag BU och KU GU RU Friv. tjga Hemvärnsmäns utb. Ungdoms-Summa ---__- utbild- Allm. hv. Driftv. ning

+ 0,330 + 0,460 + 0,030 + 0,150 + 2,000 + 0,010 + 2,980 Dagpenning Sjukers. vid KFÖ

Pcnningbidrag, servicearvode + 0,115 - 0,650 -- 0,535 Marknadslön vid friv. tjg över 8 (lagar i följd + 0,500 + 0,500 Reseersättning + 0,220 + 0,220 + 0,440 Färdkostcrsâttning + 0,100 + 0,100

Summa + 0,790 + 0,710 + 0,730 + 0,500 + 3,250 + 0,030d + 0,100 + 6,110

d Kostnaden a Betalas av myndighet. b Tillkommer kostnad för befattningspenning. C Jämför avsnitt 7.3.3.2. belastar ej statsbudgeten.

Som tabellen 10:1 visar utgör den sammantagna bruttokostnadsökningen ca 6,1 mkr. Ökningen beräknas fördela sig på frivilligorganisationer och myndigheter enligt följande. Militära och civila myndigheter utom hemvärnet + 1:615 mkr + 1,215 mkr Frivilligorganisationer * 3,250 mkr i Hemvärnet (allm hv) J + 0,030 mkr l Företagen (driftv) l z Summa + 6,110 mkr å Förslaget innebär att totalkostnaden inom försvarsmakten och total- 1 försvarets civila del för förmåner till frivilligpersonal under utbildning och frivilligtjänstgöring stiger från 17,6 mkr till omkring 23,7 mkr eller med ca 35 %. [Itslaget på det totala statsanslaget till frivilligorganisationerna och hemvärnet för budgetåret 1974/75 medför UFV förslag ett i procent räknat ökat medelsbehov på 8M9 %. UFV förslag grundar sig bl a på bedömningar om frivilligpersonalens behov och insatser samt på hänsynstagande till förmânsförbättringar som genomförs eller planeras för Värnpliktig personal. Kostnadsökningen åtgår för att kompensera frivilligpersonalen för vad den förlorat genom sedan den l juli 1970 då huvuddelen av de nuvarande prisstegringar förmånerna fastställdes. Om man i begreppet oförändrade kostnader innefattar även skälig priskompensation, uppfyller UFV förslag i denna del det i direktiven angivna villkoret beträffande kostnadsramen.

K osmads/örändringar

10.2 Ersättningar till funktionärer och hemvärnsbefäl

Beträffande uppräkningen av medelstilldelningen för funktionärsverksamheten och för administrationen inom frivilligorganisationerna samt för arvodena till hemvärnsbefäl m fl har UFV förutsatt att betydande kostnadsökningar kan bli följden. Om anslaget till ledningsverksamhet räknas upp med t ex 50 % i förhållande till läget budgetåret 1974/75 blir kostnadsökningen ca 1,75 mkr. De föreslagna höjda årsarvodena för hemvärnet och förslagen om utökning av kretsen arvodesberättigade beräknar UFV kosta omkring 1,6 mkr för år.

10.3 Prioriteringar

Med hänsyn till att huvuddelen av den beräknade kostnadsökningen för i vart fall förmåner vid utbildning och tjänstgöring tas i anspråk för att återställa förmånerna till 1970 års penningvärde är ökningen inte mer omfattande än att den bör kunna genomföras i ett sammanhang. Även om UFV sålunda anser att någon fördelning av kostnadsökningen över flera budgetår inte skall behöva ske har utredningen bedömt det vara lämpligt. att lämna till angelägenhetsgradering förslag av förbättringarna för den händelse det av ekonomiska skäl inte skulle vara möjligt att genomföra hela förslaget samtidigt. Vissa av de föreslagna förbättringarna beräknas inte kräva nâgra påtagliga kostnadsökningar. Detta gäller de värnpliktssociala förmånerna. Vad gäller de mera resurskrävande reformerna prioriterar UFV dessa enligt följande, varvid siffran 1 anger högsta prioritet.

l. Ersättningar till funktionärer och årsarvoden till hemvärnsbefäl m ll 2. Åtgärder för att genomföra föreslagna nya principer för konstruktionen av ersättningssystemet vid utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning 3. Reseersättningar (bilersättning)

Med hänsyn till de otillfredsställande ersättningsförhållandena, som f n gäller för funktionärer m fl och att i vart fall vissa organisationer har oroande svårigheter att rekrytera UFV sådana, prioriterar denna fråga högst. Beträffande de åtgärder som avses i punkt 2 vill UFV framhålla att tidpunkten för genomförandet av både premiesystemet vid befordringsutbildning och ersättningssystemet vid KFÖ (motsv) bör samordnas med genomförandet av det av 1975 års vårriksdag beslutade nya ersättningssystemet för värnpliktiga.

Bilaga 3:1 Grund- och för

repetitionsutbildning

A- och

B-personal enligt gällande

kursplaner

Tabell l Grund- och repetitionsutbildning för A-personal inom försvarsmakten enligt gällande kursplaner (1974)

Utbud. Armén Marinen Flygvapnet ning SBS* SRK SLK SKBR SRK SLK SKBR

Grundkurs (GIK) 96 tim 126 tim 126 tim 100 tim? 126 tim 126 tim

Befälskurs a (Bk I) 72 tim 126 tim 12e tim 96 tim3 12e tim 126 tim

KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ/ 8-10 dgr 8-10 dgr 8-10 dgr 10 dgr motsv

Befälskurs , ll (Bk 2) 72 tim 126 tim 96 tim4 126 tim 126 tim

KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ KFÖ KFÖJ 8-10 dgr 8-10 dgr 8-10 dgr 8-10 dgr 10 dgr motsv

Instr.kurs Ik 126 tim 126 tim 96 tim 126 tim 126 tim

Instr.kurs P-skede praktik 126 tim 126 tim 136 tim 20 dgr 20 dgr (IkP)

l l i

Högre ledarkurs 126 tim 126 tim 126 tim 126 tim (Hlk)

i t

KFÖ/ KFÖ/ prakt. motsv. tjänstgör.

1) Utbildningen upphör fr o rn utbildningsåret 1975/76 2) Vintertid 18 tim 3) Vintertid 40 tim 4) Avser sommar. Dessutom 100 tim sommar resp 18 tim vintertid.

160 Kursplaner

och för inom totalförsvarets civila del enligt gällande Tabell 2 Grund- repetitionsutbildning A-personal kursplaner (1974)

Utbild- Civila krigssjukvården Bilförare Djurvårdare SKBR FAK, SKBR SBS ning

av bil- Grundutbildningen avser Grund- Utbildningen avser A-pers0- Grundutbildningen utbild- nal för civila krigssjuk- förare omfattar sammanlagt djurvård inom jordbruket vården. Den omfattar tre nio veckor och är uppdelad och omfattar: ning skeden enligt följande: på tre skeden enligt följande: 118 tim Skede l 134 tim Gk 130 tim Gk l-k l 45 tim Skede lI 132 tim Fk l 70 tim Fk ll 45 tim Skede lIl 90 tim Fk ll ej fast- (+ ev 42 tim) ställt

Reputbildning omfattande Repkurs i allmän djur- Rep- Repkurs omfattande 45 tim/4 år vård utbild- 60 tim/4 år dels som fullgjord avbytarning tjänst minst 10 dgr under 4 år, dels som separat allmän försvarsutbildning 10 tim.

Repkurs infaller efter Gk.

civila del en- Tabell 3 Grund- och repetitionsutbildning för B-personal inom försvarsmakten och totalförsvarets

ligt gällande kursplaner (1974)

Marinen Flygvapnet Civila Utbild- Armén SKBR totalning SRK” SLK försvaret SRK

A) Grundutbildning 45 t 45 t 45 t Ca 40 t enl 40-80 t 45 t GK l CÖrlB/CK cnl tlottilj- 42 t 45 t bestämmande. Kan chefs be- GK 2 ävcn genomföras stämmande vid kurs för Apersonal som del av sådan kurs Befals- Befalskurs l för A-personal kurs

40 t eller 6 dgr 22 t B) Repe- Högst 80 t under en 4-ârsperiod. för varje 4-års- under en titions- Regelmässigt minst 40 t. Genomutbild- förs främst som tillämpningsövning- period 4-årsperi0d ning ar vid eget förband

a med bibehållande av B-avtal gäller endast B-personal inom hemvärnet. Vidareutbildning

Bilaga 3:2

Omfattning av frivillig försvarsutbild-

ning utbildningsåret 1973/74

Tabell 3:1 Frivillig befálsutbildning och övrig utbildning 1973/74 Org Bef utb (Bk) Kompl utb Övr utb. Summa Delt Tim Delt Tim Delt Tim Delt Tim CFB l 250 60 000 7 950 270 000 - - 9 200 330 000

Summa l 853 79 720 12 226 329 500 6 965 267 970 20 769 673 190 Tabell 3:2 Utbildning för hemvärnsmän inom hemvärnet” 1973/74

a Därutöver förekommer inom hemvärnet repetitionsutbildning och frivillig tjänstgöring för B-personal om totalt 173 000 timmar.

162 Urbildningssratisrik

än m: än .8 2: ...S âw m8

w å I s

EC. 8_ o: S_ v!

08 :m wwm v: m2 08 om:

mEEsw

S: v

:ä ü mm

I I I I

Em o: ooo wmw

m w

EE. I m_

å:

03 :w oå Sn

EES_ :om

g

oow må o: as; mmw

oc

EC. ä_ m:

§33

055m

_ w :ä 3

EE.

msxmész

än S_ m2 omm wm_ :aa H E.: m S;

E3_

:å

»om omv os wow

_ v w w

EC.

23_

.E22

mv ow wv vm

:E: :å

omm

Eoäxem

o: om_ mom m: www ooo

w

EE. mm ow om :

m:

.se E3_ H

mv

. _om omm :m wm_ ovo

.Em :om _

å

ovo oov Sw m: oow 8.. mom

msâzaz:

w w

om vv

vom

$

EE. å_

mSåEED

mvm

a: wmm 00e

52.;

:om RI än_ m

.umcnqtaänvøøx

en

.ä

._25 m5

u

Bilaga 6:1 Sammanställning av synpunkter och

förslag från frivilligorganisationer och

myndigheter om förmåner till frivillig

personal

UFV har från frivilligorganisationer och myndigheter inhämtat synpunkter innehållande förslag och önskemål beträffande frivilligförmånerna. Synpunkterna har lämnats både skriftligen och muntligen vid sammanträden och vid av UFV företagna studiebesök.

l. Förslag från Frivilligorganisationernas samarbetskommitte

och rikshemvärnsehefen

l det följande redovisas skriftliga förslag som lämnats till UFV av en inom Frivilligorganisationernas samarbetskommitté (FOS) upprättad arbetsgrupp samt från rikshemvärnschefen. FOS arbetsgrupp anser att gällande ersättning vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning är otillfredsställande och föreslår att ett frivilligtraktamente om 32 kr/dag införs istället. Likaså menar att arbetsgruppen reseersättningen till elev, som är berättigad att åka med eget fordon, är klart otillfredsställande. I bestämmelserna om familjebidrag bör intagas en föreskrift om att även kurs avsedd att höja kompetensen till sådant berättigar bidrag, framhåller arbetsgruppen, som också anser att flygrisktillägg bör utgå enligt samma grunder som för värnpliktiga. Vidare bör ersättning till frivilligpersonal och till hemvårnsmän samordnas i högre grad än som nu är fallet. Beträffande de till frivilligorganisationernas funktionärer utgående arvodena föreslår arbetsgruppen, att arvodena omvandlas till skattefria premier. Om detta ej går att genomföra, bör enhetliga regler vid de lokala taxeringsmyndigheternas prövning av avdragsgiltighet införas. Vidare föreslås höjning av maximibeloppet för funktionärsarvodet i (premien) likhet med vad som skett för hemvärnet. Arbetsgruppen erinrar om att gällande bestämmelser om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning helt är avpassade för fast anställd personal inom försvarsmakten. framhåller därvid Arbetsgruppen att instruktör, som innehar fast anställning inom försvaret, erhåller vid kurser av viss längd dagarvode med 25 kr (50 kr på lördagar), varvid vederbörande inte går miste om sin vanliga inkomst i anställningen. En instruktör ur frivillig försvarsorganisation däremot erhåller visserligen

164 Enkärsvar

men är tvingad att ta ledigt från sitt arbete med samma dagarvode förlorad arbetsinkomst som följd eller åsamkas utgifter för sådan hemför att instruktörstjänsten skall kunna hjälp, som måste anskaffas som anser att åtskillnad bör göras mellan fullgöras. Arbetsgruppen, instruktör (militär befattningshavare) och frivilligordinarie/tillfällig instruktör (medlem av frivilligorganisation), föreslår att frivilliginstruktör och att - vid kurser av sådan längd att alltid erhåller timarvode utbetalas - timarvodet maximeras till 90 kr/dag. dagarvode att bestämmelser bör utarbetas om Slutligen anser arbetsgruppen förmåner under beredskap och krig för A- och B-personalcn. Rikshemvärnschefen har, utöver vad som framkommit i det gemen-

samma arbetet i FOS, framfört önskemål om att in- och utryckningsresor till hemvärnets utbildning får företagas med flyg ävensom att flygrisksom för värnpliktiga. litt starkt tillägg får utgå, allt enligt samma grunder ställföreträdare och adjutant erhåller önskemål är att kretshemvärnschefs arvode om 360 kr samt telefonersättning i likhet med kretshemårligt värnschef. Beträffande premier och traktamenten till hemvärnets B-personal uttalar vidare rikshemvärnschefen önskemål om mer enhetliga för förmåner till all frivillig personal. På kort sikt bör regler på lång sikt vad gäller utbetalningsförfarande och administration mer likformighet eftersträvas.

II. svar på UFV enkätundersökning

Frivilligorganisationernas

till att UFV i september 1974 inhämtade statistikuppgifter I anslutning m m från frivilligorganisationerna hemställde UFV om organisationernas

i

till frivilligpersonal, som aktuali- 2 synpunkter på vissa frågor om förmåner .l m m i serats vid bearbetningen av FOS och rikshemvärnschefens förslag

enligt ovan. av frivilligorganisationernas synpunkter beträf- En sammanfattning funktionärer och frivilliga instruktörer fande förmåner till kursdeltagare, lämnas i det följande.

Förmåner till kursdeltagare

Beträffande av de alternativa ersättningsmodeller (vilka frågan om vilken behandlas för att förenkla närmare i kapitel 6), som kan anses lämplig för frivilliga, förordades i första hand ett system med ersättningssystemet CFB framhåller att nuvarande system schablonersättning och premier. och familjebidrag enligt samma med traktamente, utbildningspremier FVRF, FRO och SBK normer som nu gäller synes vara mest lämpligt. vara tänkbart och SBS anser ett system med sjukpenningersättning till kursdeltagare är fullt tillräckliga. Vidare framhåller att förmånerna till A- och B-personal bör förordar bl a SRK och KAROF att ersättningen respektive frivillig tjänstgöring i krigsvara lika vid repetitionsutbildning

befattning. På frågan om nuvarande utbildningspremier är rätt avvägda framhåller

E nkärsvar 165

FRO att organisationen har en grundkurs i telegrafi på 190 timmar för vilken högre ersättning än för normal vore motiverad. grundkurs SAFR understryker att väsentliga ekonomiska förbättringar är nödvändiga både för ordinarie och FBU-utbildning till reservofficer. CFB lämnar ingående synpunkter och förslag till förbättrade premier avseende vidareutbildning av sergeanter och fänrikar inom FBU befordringsutbildning. Bl a föreslår CFB en uppräkning av premierna för löjtnantsoch kaptenskurs så att summan av dessa blir densamma som t ex ROK I. CFB föreslår att premien för sergeantkurs skall höjas till l 200 kr. Frivilligorganisationerna lämnar vidare förslag till angelägenhetsgradering för förbättringar av olika ersättningsformer med hänsyn till bedömd effekthöjning på frivilligverksamheten. Angelägenhetsgraderingen, som avser funktionärsarvoden, instruktörsarvoden, traktamente, premier och familjesocialt stöd till kursdeltagare, görs olika av organisationerna. Bl a CFB och FVRF prioriterar traktamente och premier till kursdeltagare högst. Bla FMCK, SBS, SRK och SLK ger förbättrade funktionärsarvoden och därefter förbättrade instruktörsarvoden högsta angelägenhet. FRO bedömer frågan om ersättning till funktionärerna för havda kostnader, rese- och telefonersättning, traktamente vid förrättningar samt ersättning för mistad avlöning i vissa fall vara mest angeläget.

Funktiondrsarvoden

l fråga om arvoden till funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisationerna hemställde UFV om synpunkter bestämmelser på om nuvarande för fördelning av anslagsmedlen till funktionärsarvoden är lämpliga i fråga om

a. fördelningen mellan organisationerna, b. fördelningen inom organisationerna på central/regional och lokal nivå, c. fördelningen på ersättningsberättigade funktionärer.

UFV aktualiserade också frågan om att möjligheterna genom en förbättrad administrativ samordning inom och mellan frivilligorganisationerna frigöra medel fört ex höjning av funktionärsarvodena. l det följande redovisas i sammandrag organisationernas synpunkter och förslag på de angivna frågorna. l sitt svar framhåller CFB att en översyn av nuvarande bestämmelser för fördelningen av ifrågavarande anslagsmedel är önskvärd och att likartade entydiga lika bestämmelser, för alla frivilligorganisationerna, bör eftersträvas. Frågan om sammanslagning av ”administration och ”ersättning till funktionärer till en post bör övervägas. Regionala förbund bör ha mö_ilighet att fördela arvodena inom eget förbund. Möjligheter för Centralorganisation att ge tillstånd till avvikelse från utfärdade normer bör finnas. Vidare framhöll CFB att ungdomsledare bör jämställas med övriga funktionärer. FRO framhåller att det finns ett behov att fördela till fler anslaget funktionärer än vad som förutsätts i bestämmelserna, dvs även till sådana funktionärer som inte har ledande ställning kassaför- (sekreterare,

Enkätsvar SOL* 1975:73 166

valtare), men som annars arbetar med rekrytering/utbildningsplanering. En mycket väsentlig förbättring skulle enligt FRO vara om funktiomed som kräver medverkan vid genomgångar och närer, uppgifter tillsammans med samverkande myndigheter under dagtid kunde planering för mistad motsvarande sjukpenningbelopp. FRO få ersättning lön, tex föreslår att utöver funktionärsarvodet bör ersättning utgå för telefonsamtal i rekryterings- och utbildningsarbetet. Vid resor bör ersättning

utgå som för statstjänstemän. Beträffande administrativ samordning framhåller frågan om förbättrad FRO bl a att FRO ser möjligheter att genom rationalisering och samav tex kassaärenden, och vissa andra rutinårenden minska ordning arbetsbördan för vissa funktionärer, vilket med bibehållen storlek på arvodena skulle medföra större ersättning för samma arbete. önskemålet resurser för rutinärenden så att är enl FRO gemensamma expeditionella funktionärerna kan ägna sig åt ledningsverksamhet i större utsträckning. SBS anser inte att nuvarande bestämmelser för fördelning av anslagsmedlen till funktionärsarvoden är lämpliga och framhåller att man fått för litet i förhållande till andra organisationer. Eftersom organisationerna är olika - en del har avlönade funktionärer medan andra litar uppbyggda sådana - anser SBS att frågan om förbättrad administrahelt på frivilliga tiv samordning är svår att lösa. Även SRK anser sig inta en missgynnad ställning beträffande fördeltill funktionärsarvoden och framhåller att det ningen av anslagsmedlen bör vara högre maximibelopp på dessa. SLK och SKBR framhåller att inga möjligheter finns att frigöra administrationsmedel för att höja funktionärsarvodena. SBK anser att nuvarande anslag bör uppjusteras. Kontinuerlig uppbör ske av tilldelade medel för att möjliggöra en omfördelning av följning dessa mellan organisationerna. SBK anser att fördelningen av funktionärsarvodena enligt gällande normer bör överlåtas åt klubben. FMCK framhåller att nuvarande fördelningsprinciper är lämpliga. Dock borde storleken på tilldelad ram vara variabel och det årliga arvodet maximeras till 1 500 kr respektive 500 kr till ungdomsledare. l borde om administrativ samordning framhåller FMCK att de mer frågan funktionerna är fördelaktigt att samordna men att varje kamerala måste få behålla endel så att individualiteten inte för» organisation svinner.

Förmåner till tillfälliga instruktörer

Frivilligorganisationerna lämnar följande svar på frågan om nuvarande beträffande förmåner till instruktörer är lämpliga i vad bestämmelser samt ersättning för mistad avser arvode, rese- och traktamentsersättning avlöning. CFB framhåller att det inom FBU förekommer utbildning på olika nivåer som kräver olika kvalificerade instruktörer. Mot den bakgrunden - såväl tim- som bör enligt CFB övervägas om inte instruktörsarvodet dagarvodet - bör omformas till att i stort följa lönegradsgrupperingen.

E nkätsvar 167

Som beräkningsgrund skulle eventuellt användas de övertidstillägg för timme som lönegradssystemet innehåller. skulle Härigenom man enligt CFB bättre kunna säkerställa att man erhåller instruktörer av samma kvalitet som förutsätts inom det obligatoriska CFB utbildningssystemet. aktualiserar vidare en anknytning av arvodena till ianspråktagen tid (verksamhetstid) istället för enbart till lektionstimmar för att därigenom medge ersättning för den nödvändiga förberedelsetiden eller tid för ordnande efter övningar och dylikt. FRO och FVRF anför liknande synpunkter. SKBR och FRO anser att arvodet på 25 kr/dag vid längre kurser är otillfredsställande. FRO framhåller att en bättre form för ersättning för mistad lön erfordras. SKBR finner det att lämpligt timarvode utgår även vid kurser omfattande mer än två dagar i följd, dock att arvodet kan maximeras per dag. SBS framhåller att instruktörsarvodet är helt uppgjort för militära befattningshavare. FVRF och SRK förordar att värdebeständighet införs för arvodena. KAROF menar att ökade möjligheter att höja timarvodesbeloppet för kvalificerade instruktörer är önskvärt.

lll. Förslag från 1974 års och CFB rikshemvärnsting

riksstämma 1975

1974 árs rikshemvärnsting

Rikshemvärnschefen har genom skrivelse den 10 december 1974 till UFV överlämnat vissa vid 1974 års rikshemvärnsting framförda motioner om förmåner till hemvärnspersonal samt centrala förtroendenämndens utlåtanden över motionerna. Rikshemvärnschefen hemställde att UFV skulle ta upp motionerna till behandling. Motionerna till rikshemvärnstinget avser förslag om - förbättrad vid användande ersättning av eget fordon, - rätt till traktamente vid årlig utbildning enstaka 20 dag utöver respektive för befäl 34 timmar, A och skattefrihet för värdebeständighet hemvärnsbefälets årliga arvoden, - frågan om mer rättvis ersättning till hemvärnspersonal som medverkar i efterspaningstjänst m m, -- förenklade administrativa ersättningsrutiner, - förmånernas anpassning till penningvärdeförändringen, ersättning till musikhemvärnsmän, - av medel för försvarsområdenas tilldelning förtroendenämnder, w i samband flygresa med hemvärnsutbildning samt - till hemvärnsmän ersättning som är egna företagare, lantbrukare m fl.

CFB riksstámma 1975

Överstyrelsen för CFB har med skrivelse den 26 februari 1975 till. UFV

överlämnat vissa motioner till CFB riksstämma 1975 med framhållande

m

l68 Enkärsvar

av vikten att i motionerna föreslagna förbättringar kommer till stand. Motionerna avser - från 12 kr till 24 kr, höjning av dagtraktamentet - indexreglering av samtliga förmåner för frivillig personal, - ökade arvoden till ungdomsledare inom FBU samt -- justering av utbildningspremierna för befordringskurser.

lV. Vissa synpunkter fran myndigheter

Vid överläggningar som UFV har haft med representanter för försvarsstaben, arméstaben, marinstaben, flygstaben, försvarets eivilförvaltning och arbetsmarknadsstyrelsen har bl a följande synpunkter framförts. l. Betydelsen av samordning av olika förmåner till frivillig personal totalförsvaret samt behovet av administrativa förenklingar, som inom minskar kostnaderna för ersättningarnas administrering. 2. Rekrytering av funktionärer inom de frivilliga försvarsorganisationerna är inte helt tillfredsställande. Behov föreligger av ökade statsanslag till funktionärsarvoden. Samtidigt bör möjligheter till rationaliseringsrörande den administrativa och kamerala verksamheten inom friåtgärder villigorganisationerna tillvaratas. 3. Frågan om ersättning vid frivillig tjänstgöring i krigsbefattning bestämmelser orsakar svårigheter för verkmåste lösas snarast. Gällande samheten och de enskilda frivilliga. 4. Införande av enhetliga regler för fördelning och hantering av för frivilligorganisationerna att bestatsbidrag med vidgade möjligheter stämma över statsmedlens fördelning i vissa avseenden. Enhctliga prinoch redovisning av förmåner till frivilliga under ciper för budgetering repetitionsutbildning erfordras. för att lösa kvarhållandeproblemet beträffande A- och 5. Åtgärder har större svårigheter att hålla kvar redan B-personal. Myndigheterna utbildad personal än att rekrytera ny personal. 6. Bestämmelserna rörande premier vid befordringsutbildning samt traktamente bör ses över i syfte att nå enhetlighet. Särskild kompensation för kostnader för tillsyn av egna barn vid deltagande i frivillig utbildning kan stimulera till ett bredare rekryteringsunderlag. 7. Önskemål om vidgade möjligheter för civil personal att erhålla för mistad avlöning vid tjänstgöring som tillfälliga instruktörer ersättning i samband med frivillig utbildning inom totalförsvaret. Beslutanderätten rörande utbetalande av ersättning för mistad avlöning till instruktörer föreslås delegeras i ökad utsträckning.

Bilaga 7:1 till Förslag förordning om förmåner

till samt

frivillig personal kommen-

tarer till

förslaget

Bestämmelser om förmåner till personal i frivilliga färsvarsorgaizisatiorter och hemvärnet under utbildning och tjänstgöring

Allmänna bestämmelser

1 § l denna förordning förstås med frivillig: den som är medlem i frivillig försvarsorganisation eller antagen i hemvärnet om inte annat gäller enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 39 §. utbildning: utbildning för verksamhet inom totalförsvaret enligt kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet (1970:301) och hemvärnskungörelsen (1970:304), tjänstgöring i krigsbefkzttizing: tjänstgöring enligt kbr den 17 maj 1963 med bestämmelser om frivillig vid krigsmaktcn m m, avdeltjänstgöring ning Ill punkt c).

2§ Frivillig erhåller under utbildning och tjänstgöring i krigsbefattning förmåner enligt 4A 34 §§. Till hemvärnsman i allmänna hemvärnet utgår förmåner enligt denna förordning även vid tjänstgöring enligt 19 § hemvärnskungörelsen (1970 :304). Avses tjänstgöring i krigsbefattning omfatta mer än åtta dagar i följd och fullgörs den i annan ordning än i samband med krigsförbandsövning utgår avlöning m m enligt vad därom särskilt stadgas.

3§ Frivillig erhåller vid tjänstgöring under beredskapstillstånd och krig förmåner enligt andra stycket. Krigsfrivillig, hemvärnsman i allmänna hemvärnet samt A- och B-personal inom försvarsmakten erhåller förmåner enligt de grunder som gäller för värnpliktiga vid tjänstgöring enligt 27 § 2 mom och 28 § Värnpliktslagen A- och B-personal inom totalförsvarets civila del

(1941:967).

erhåller de förmåner som enligt allmän författning, reglemente eller avtal

170 Författningsförslag med kommentarer

gäller för annan personal vid arbete av motsvarande slag. llemvärnsman i driftvärnet erhåller avlöningsförmåner enligt 22 §.

Utbildning och tjänstgöring med várnpliktsförrøzâner 4 § Frivillig som vid krigsförbandsövning fullgör repetitionstltbildning för Aoch B-personal eller tjänstgöring i krigsbefattning erhåller förmåner enligt de grunder som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (1970:676) gäller för värnpliktiga under repetitionsutbildning.

5§ Frivillig som fullgör befordringsutbildning vid plutonsbefälsskola eller kadcttskola för värnpliktiga erhåller förmåner enligt de grunder som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (1970:676) gäller för värnpliktiga under utbildning vid sagda skolor.

6§ Kostnaderna för förmåner enligt 4 och 5 §§ skall bcstridas av de medel från vilka motsvarande kostnader för värnpliktiga bestrids.

Utbildning och tjánstgörirzg med dagpenning m m 7 § Frivillig, utom hemvärnsman i driftvärnet, erhåller vid utbildning och tjänstgöring dagpenning, premier och övriga förmåner enligt 8-18 §§ om inte värnpliktsförmåner i stället skall utgå enligt 4 och 5 §§.

8§ Om ej annat följer av andra stycket utgår dagpenning enligt 9 §, dagpremie enligt l0 § samt fri förplägnad enligt 15 § för dag med sammanhängande utbildning eller tjänstgöring om minst sex timmar samt för dag under vilken minst s_ex timmar tagits i anspråk för inryckning till eller utryckning från sådan utbildning och tjänstgöring. Om rcpetitionsutbildning eller tjänstgöring i krigsbcfattning för A- och B-personal, omfattande minst sex timmar, ej utan betydande olägenhet kan bedrivas sammanhängande får enligt överbefälhavarens närmare bestämmande utbildningen eller tjänstgöringen fördelas på lämpligt sätt. I sådant fall utgår för dag under vilken minst tre timmar sammanhängande verksamhet bedrivs dagpenning och dagpremie med hälften av beloppen enligt 9 och 10 §§.

sou 1975:73 Förfarmings/örslag med kommentarer 9 § Dagpenning utgår vid utbildning eller tjänstgöring som enligt vederbörande myndighets bedömande erfordras för befattning inom totalförsvaret. Dagpenning utgår även vid av myndighet anordnad utbildning för tjänstgöring som frivilliginstruktör, funktionär och ungdomsledare inom frivillig försvarsorganisation eller hemvärnet samt vid tjänstgöring enligt 19 § hemvärnskungörelsen (1970:304). Dagpenning utgör två gånger det lägsta penningbidrag som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (1970:676) tillkommer Värnpliktig under grundutbildning. Omfattar utbildningen eller tjänstgöringen mindre än två dagar i följd utgår dagpenning endast vid utbildning eller tjänstgöring som avses i l0 §. Deltagare i ungdomsutbildning erhåller ej i något fall dagpenning.

l0§ Frivillig erhåller dagpremie med 20 kronor vid årlig utbildning enligt 16 § hemvärnskungörelsen (1970:304), vid tjänstgöring enligt l9§ nämnda kungörelse, vid repetitionsutbildning för A- och B-personal samt vid tjänstgöring i krigsbefattning.

ll§ Frivillig som genomgått utbildning som anges i följande tabell erhåller utbildningspremie med det belopp som i tabellen anges för utbildningen.“

Befordringskurs Grundutbildning Special- och Premie inom frivilliga för A- och B- befälskurs inom kronor

Speeiulkurs A-persoitatl Furirskurs - .. 250

(instruktörskurs) Plutonsbefâilskurs - (instruktörskurs/ Fanjunkarkurs praktik) l 200 - Kompanibefälskurs (högre ledarkurs) Löjtnantskurs - - l 500 - _› 3 700 Kaptenskurs a Premie vid motsvarande personalvardsutbildning Litgar enligt överbefälhzivarens närmare bestämmande med belopp som beräknas i förhållande till utbildningens längd. b Angivna belopp är preliminära (exempel).

172 För/áttningsförslag med kommentarer

l2§ Frivillig, som genomgått frivillig befälsutbildning till reservofficer för värnpliktig plutonsbefäl, erhåller utbildningspremie med 2 000 kronor. Om utbildningen omfattat även befattningsskede utgår i stället premien med 2 600 kronor. i l

l3§ Frivillig erhåller vid färd för inryckning till och utryckning från utbildning och tjänstgöring fri resa mellan bostaden eller arbetsplatsen och utbildnings- eller tjänstgöringsplatsen. Vid nödvändig tjänsteresa erhåller frivillig i den omfattning överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer fri resa och traktamente enligt allmänna resereglementet (1952:735). Frivillig erhåller vid tjänstledighet för nära anhörigs svära sjukdom eller dödsfall fri resa inom landet till och från den plats där den frivillige med hänsyn till ändamålet med tjänstledigheten avser att vistas.

l4§ Om transport ej kan ordnas genom utbildningsmyndighetens försorg, erhålles fri resa genom militär tjänstebiljett. Har sådan biljett ej tillhandahållits eller skulle med hänsyn till kommunikationsförhållandena framoch âterresa med allmänt kommunikationsmedel medföra avsevärd tidsförlust, utgår resekostnadsersättning enligt reseklass B i allmänna resereglementet (119522735). Vid resa med tåg eller fartyg skall tjiinstebiljetten avse plats i 2 klass och resekostnadsersättning utgå med högst det belopp som motsvarar kostnaden för avgift i denna klass. Vid resa med egen bil utgår ersättning för resan med samma belopp per kilometer som enligt bilersättningsavtalet gäller för en körlängd mellan 7 001 och l5 000 kilometer för budgetår jämte särskild ersättning med fem öre per kilometer för varje av förrättningen berörd medresande. Ersättning för resa till utbildningsplats utom eget försvarsområde får dock ej utgå med högre belopp än som motsvarar kostnaden för resa med tåg i 2 klass. Vid fri resa får flygplan och taxibil användas enligt de grunder som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (1970:676) gäller för värnpliktiga.

l5§ Frivillig erhåller fri inkvartering och fri förplägnad. Kan dessa förmåner ej tillhandahållas utgår ersättning enligt de grunder som gäller för sådan ersättning ät värnpliktiga vid värnpliktstjänstgöring.

l6§ Frivillig erhåller särskild ersättning för flyg- och sjötjänstgöring enligt de grunder som gäller för värnpliktiga vid värnpliktstjänstgöring.

Förfatrnings/örslag med kommentarer 173

l7§ Frivillig har samma rätt till sjukvârdsförmåner och begravningshjälp som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (1970:676) tillkommer värnpliktiga.

l8§ Särskilda bestämmelser gäller om frivilligs rätt till familjebidrag, grupplivförsäkring och ersättning för skada och sjukdom under utbildning och tjänstgöring. Frivillig har samma rätt till ersättning för skada på eller förlust av egendom som tillkommer Värnpliktig vid värnpliktstjänstgöring. Om frivilligs rätt att låna och lösa in beklädnadspersedlar och annan utrustning gäller särskilda bestämmelser i förvaltningsreglementet för försvarsmakten.

l9§ Vid utbildning och tjänstgöring som avses i denna förordning tillhandahåller vederbörande myndighet materiel, lokaler och övningsområden enligt de förvaltningsbestämmelser som gäller för myndigheten.

20§ Kostnader för sjukvårdsförmåner, begravningshjälp, familjebidrag, grupplivförsäkring samt ersättning för skada och sjukdom under utbildningen och tjänstgöringen skall bestridas av de medel från vilka motsvarande kostnader för värnpliktiga bestrids.

2l§ Kostnader för andra förmåner än som avses i 20 § regleras av överbefälhavaren och arbetsmarknadsstyrelsen efter de riktlinjer som gäller för försvarets planerings- och ekonomisystem.

Särskilda bestämmelser för hemvärnet 22 § Hemvärnsman i driftvärnet behåller under utbildning den avlöning och den rätt till pension och övriga förmåner som är förenade med anställningen. För hemvärnsman med tim- eller ackordslön skall avlöningen utgå för antalet förlorade ordinarie arbetstimmar med medeltimförtjänsten beräknad enligt tillämpliga avlöningsbestämmelser eller gällande praxis inom området. Vid utbildning på fritid utgår ej övertidsersâittning.

mot

174 Förfarmings/örs/ag med kommentarer

23§ Vid utbildning på fritid utgår dagpenning enligt 9 § och dagpremie enligt lO §.

j Hemvärnsman i driftvärnet som genomgått introduktionskurs för befäl eller kurs för hemvärnsinstruktör erhåller utbildningspremie med 400 å kronor om kursen omfattar 40 timmar och med 800 kronor om kursen omfattar 80 timmar.

25§ Hemvärnsman i driftvärnet erhåller fri resa enligt 13-14 §§ vid utbildning på ort där han ej skall utföra arbete i sin anställning.

26§ Hemvärnsman i driftvårnet erhåller under utbildning fri inkvartering och fri förplägnad enligt 15 §. Fri inkvartering tillhandahålles endast om hemvärnsmannen ej kan bo i sin ordinarie bostad under utbildningen.

27§ Vid tillämpningen av 25-26 §§ skall skälig tid för resa mellan bostaden l eller arbetsplatsen och utbildningsplatsen anses som utbildning.

i

i

28 § Hemvärnsman i driftvärnet har under utbildning rätt till samma sjuk- i vårdsförmåner och ersättning vid skada och sjukdom som i sin anställning.

29§ Hemvärnsman i driftvärnet kan enligt vederbörande myndighets eller företags bestämmande erhålla tjänstefrihet med bibehållna avlönings- I förmåner för att han skall få den vila som med hänsyn till utbildningen g l behövs för att han på ett från driftsäkerhetssynpunkt betryggande sätt skall kunna fullgöra ordinarie arbete.

30§ Kostnad för sådana förmåner som avses i 22-24 och 28-29 §§ bestrids i samma ordning som om hemvärnsmannen fullgjort ordinarie arbete eller

z

tjänst. Kostnad för sådana förmåner som avses i 25-26 §§ bestrids av i

medel som står till förfogande för hemvärnets övningar. l

Förjfatrningsförslag med kommentarer

3l§ Kostnad för avlöning till arbetstagare inom byggnads- och reparationsberedskapen bestrids av särskilt anvisade medel.

32§ l avtal som avses i 10 § kungörelsen (1959:177) angáende byggnads- och reparationsberedskapen skall anges ivad mån myndigheten eller företaget får ersättning för utgifter i anledning av tjänstgöring inom driftvärnet.

33§ Hemvärnsbefäl, ungdomsledare och musikledare i allmänna hemvärnet erhåller årligt arvode med belopp som anges i nedanstående tabell.

Befattning Kronor Kretshemvâirnschet” 2 000 Hemvåirnschet 2 300” Ståilltöretriitlande kretshcmvärnschef och hemvämscltct, hemvärnskompanichef, adjutant vid hemvärnsomrâde och vid hemvärnskrets, ungdomsledare vid ungdomsavdelning samt musikledare 500 7 Högst 2 300 kronor enligtrikshemvärnschefens bestämmande.

34 § Kretshemvärnschef och hemvärnschef kan erhålla ersättning för telefon-

kostnader enligt särskilda bestämmelser.

Hemvärnschef kan enligt försvarsområdesbefälhavarens bestämmande erhålla ersättning för att anskaffa erforderliga expeditions- och förrådslokaler.

Antagning av A- och B-personal samt tillämpningsföreskrifter 35 § Den som antages som A- eller B-personal skall vara svensk medborgare, medlem i frivillig försvarsorganisation och under antagningsåret fylla lägst 16 eller, om tjänstgöringen avser försvarsmakten, lägst 18 år samt äga nöjaktiga förutsättningar för tjänstgöringen.

36§ Den som vill bli antagen som A- eller B-personal skall avge förklaring om sitt hälsotillstånd. Den avtalsslutande myndigheten eller organisationen äger infordra andra uppgifter som fordras om personliga förhållanden av betydelse för tjänstgöringen.

176 FörfaItningsfdrs/ag med kommentarer

37§

Före antagning av A- och B-personal skall den avtalsslutande myndigheten eller organisationen samråda med andra berörda myndigheter.

38§

Försvarets civilförvaltning meddelar, efter samråd med berörda myndigv heter och organisationer, närmare föreskrifter om utbetalning av för-

måner enligt denna förordning utom förmåner enligt 22 och 29 §§. l

39§

Övriga närmare föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning meddelas - i fråga om verksamheten inom försvarsmakten av överbefälhavaren och i fråga om verksamheten inom j totalförsvaret i övrigt av arbetsmarknadsstyrelsen - efter samråd med försvarets civilförvaltning samt övriga berörda myndigheter och organisationer.

l 40§

l

Vid tillämpning av 38--39 §§ skall i fråga om verksamhet inom hemvär- j centrala förtroendenämnd. ...n net samråd äga rum även med hemvärnets

l __

_s_ ..

l _

l _

l till förslaget till förmánsförordning

Kommentarer

i

Fram till den l juli 1970 var bestämmelserna om förmåner till frivillig l dels i det sk och i fråga om personal intagna frivilligbrevet dels,

i

hemvärnsmän, i hemvärnskungörelsen. Genom 1970 års riksdagsbeslut j om frivilligförsvaret begränsades bestämmelserna i frivilligbrevet till att gälla förmåner vid frivillig i krigsbefattning. De grundläggan-

g

tjänstgöring de bestämmelserna om förmåner till frivilliga under utbildning samladesi j i ämbetsskrivelse den 5 juni 1970 (TKG 940/460:700136). Bestämmelserna om förmåner till hemvärnspersonal intogs i ämbetsskrivelse den 27 j.

I

maj 1970 (TKG 940/460:700l35). Med hänsyn till det ersättningssystem UFV föreslår är det knappast lämpligt att ha till stor del likartade bestämmelser på tre skilda håll. UFV ä förslag innebär att förmåner till frivilliga regleras genom en enda i författning. UFV finner det också angeläget att markera principen om enhetliga förmåner till all frivillig personal på detta sätt. UFV är dock

l medveten om att sammanslagningen inte enbart har fördelar.

UFV förslag till förordning 4 i det följande benämnd förmånsförordr ersätter således dels äs 1970-06-05 med bestämmelser om ningen förmåner till deltagare i frivillig försvarsutbildning (TKG 940:700l36, V i ändr 9402720253 och 940 :740l 65) i det följande benämnd brev l, dels äs l 1970-05-27 med bestämmelser om förmåner till hemvärnspersonal (TKG 940r700l35, ändr 9402740171) i det följande benämnd brev II, dels ock

i

l

l

FörfaIrnings/örs/ag med kommentarer

avdelning lll punkt c) i det s k frivilligbrevet, kbr 1963-05-17 (TLA sid 129 med ändr, senast genom TKG 1402700124), i det följande benämnt brev lll. Med hänsyn till att i förslaget olika bestämmelser sammanförts ien förordning samt till behovet av nya föreskrifter om förmåner vid utbildning och tjänstgöring inom det obligatoriska värnpliktssystemets ram har förordningen indelats i fem avdelningar. Den första avdelningen tar upp allmänna bestämmelser såsom förordningens tillämpningsområde m m. Den andra avser utbildning och tjänstgöring inom det obligatoriska värnpliktssystemets ram. Tredje avdelningen behandlar förmåner vid huvuddelen av den frivilliga försvarsutbildningen, då frivilligförmåner skall utgå, dvs dagpenning, premier m m. l den fjärde avdelningen har samlats bestämmelser som gäller enbart hemvärnet. Därvid behandlas först förmåner till hemvärnsmän i driftvärnet (22-32 §§) och därefter arvoden m m till hemvärnsbefäl. Femte och sista avdelningen omfattar bestämmelser om antagning av A- och B-personal samt föreskrifter om tillämpningsbestämmelser.

1 § Enligt nuvarande bestämmelser utgår förmåner oberoende av om vederbörande är medlem i frivillig försvarsorganisation eller inte. l utbildningsbestämmelserna finns däremot krav på medlemsskap för att man skall få deltaga i utbildning. Frivilligorganisationer har, understödda av ÖB, framfört önskemål om att föreskrift om medlemskap införes i förmånsbestämmelserna.

2§ Paragrafen motsvarar l § i brev l och ll. Beträffande första stycket andra innebär punkten den i bilaga 8:1 föreslagna lydelsen av l9§ hemvärnskungörelsen att bestämmelserna i förmånsförordningen blir i tillämpliga delar gällande dels vid efterspanings- och bevakningstjänst och dels vid tjänstgöring som musikhemvärnsman fullgör. Här torde få hänvisas till den allmänna motiveringen i kapitel 8.2. Andra stycket har ej motsvarighet i brev I. Beträffande föreslagna ändringar av brev lll hänvisas till bilaga 7:2. Bestämmelsen om att det är den avsedda längden av tjänstgöringen som är avgörande för val av ersättningsform innebär att om tjänstgöring, som avsetts pågå tex tre veckor, på grund av sjukdom m m avbryts efter några dagar, så skall marknadsmässig lön utgå. Hänvisningen i paragrafen till särskilt stadgande beträffande avlöningsförmåner för personal som fullgör frivillig tjänstgöring mer än åtta dagar i följd åsyftar det avtal eller den författning som förutsätts komma att fastställas. Med krigsförbandsövning jämställs SÖ, FÖ, SFÖ och mobiliseringsövning. UFV har förutsatt att bestämmelser härom utfärdas i tillämpningsföreskrifter. 12

med kommentarer

178 Förfartningsförslag

3§ Paragrafen motsvarar andra stycket av l § brev ll. Föreslagen lydelse av paragrafen motiveras närmare i kapitel 8.4.

4WÖ §§ Bestämmelserna innebär i enlighet med den allmänna motiveringen att sa skall när den frivillige går in i det obligatoriska utbildningssystemet förmånerna också följa det obligatoriska systemets bestämmelser. Motsvarande föreskrifter saknas i brev l.

4§ Paragrafen innebär att när den frivillige - oavsett kategori deltar i KFÖ (motsv) antingen inom ramen för avtalsenlig repetitionsutbildningsskyldighet eller som frivillig tjänstgöring i krigsbefattning skall skattepliktig ersättning utgå med 90 % av den civila inkomsten, dock lägst enligt en viss garantinivå. För befäl tillkommer befattningspenning. Även övriga förmåner, såsom reseförmåner (t ex ”Vpl-lO:an”), förplägnad m m förutsätts vara lika för värnpliktiga och frivilliga. Deltagare i vissa övningar, som bedrivs i myndighetens regi, förutsätts avlönas med dagpenning och dagpremie. Detta gäller alla övningar inom flygvapnet, som inte är KFÖ eller SÖ, dvs olika former av krigsövningar, sambandsövningar och spel. Vidare gäller detta B-personalens repetitionsövningar inom hemvärnet. På grund härav bör inte sjukersättnngssystemets tillämpningsområde definieras som övningar i myndighetens regi eller dagpenningens tillämpningsområde anges till av organisationen anordnad utbildning. Avgörande skall istället vara om deltagardet avser KFÖ eller annan liknande verksamhet (se kommentaren till 2 §)

5§ föranleds av det nya ersättningssystemet för värnpliktiga. Med de 5§ ändrade relationer mellan och nivåer på dagsersättning respektive premie som sistnämnda system innebär, blir det erforderligt att i förordningen föreskriva att enbart det obligatoriska systemets ersättningar skall utgå som fullgörs i form av plutonsbefälsskola eller vid frivillig utbildning kadettskola. Därvid skall ej dagpenning och premier såsom “frivllig” eller andra förmåner enligt förordningen utgå. Även här skall rese- och andra naturaförmåner följa värnpliktsavlöningskungörelsen. Principen förutsätts deltar i reservofficerskurs (ROK). Föreskrifter om även gälla när frivilliga ersättning vid deltagande i ROK bör dock inte tas upp i förevarande förordning.

6§ bestämmelse i brevl l7§ skall kostnader för andra Enligt gällande förmåner än som avses i brev 16 § (dvs sociala kostnader) bcstridas av

med kommentarer

Förfarrnings/örs/ag 179

medel som för ändamålet ställs till vederbörande frivilliga försvarsorganisations förfogande i den man inte förmânerna tillhandahålls av utbildningsmyndighet. Förmanernzi enligt 4- 5 §§ kommer alltid att tillhandahållas av utbildningsmyndighet, som i överensstämmelse med gällande principer för kostnadstörtlelning därför skall bestrida kostnaderna för förmånerna.

7§ Paragrafen saknar motsvarighet i de gällande förmånsbreven. Den anger att förmimei* enligt å ena sidan 4 5 §§ och å andra sidan 8-18 §§ inte far Lttga parallellt till en frivillig. Bestämmelserna i 14- l8 §§ om fri resa, fri inkvartering och fri förplägnad eller kontant ersättning härför, sjukvårdsförmåner och begraväven ningshjälp gäller deltagare i sädan ungdomsutbildning som är inriktad pa totalförsvaret.

8§ Paragrafen motsvarar stadgandet i 2--3 §§ samt 7 § brevl om att sammanhängande utbildning om minst sex timmar skall anses motsvara en dag. Motsvarande bestämmelse finns också i 2 § brev ll. Paragrafen innebär bl a ett slopande av föreskrifter i brev II ll § (samt därtill hörande not l) om att fri förplägnad tillhandahålls endast om utbildning eller tjänstgöring omfattar minst fyra timmar i följd -jämför även kommentarerna till 15 §§. För rätt till dagpenning, 9, 10 och dagpreinie och fri förplägnad krävs enligt UFV förslag att utbildningen eller tjänstgöringen omfattar minst sex timmar i följd om inte annat följer av bestämmelserna i andra stycket. UFV föreslår också att särskild dag för inryckning till och utryckning frän sådan utbildning och tjänstgöring skall berättiga till dagpenning, dagpremie och fri förplägnad.

Motsvarande gäller beträffande penningbidrag och naturaförmåner till

värnpliktiga enligt värnpliktsavlöningskungörelsen. Andra stycket motsvarar närmast 7 § tredje stycket brev l. Ändringen behandlas i den allmänna i avsnitt 7.4. motiveringen Tid för resa för inryckning till och utryckning från utbildning eller tjänstgöring som omfattar mindre än sex timmar i följd bör liksom fn inte kvalificera till dagpenning eller dagpremie.

9§ Paragrafen motsvarar 2 och 3 §§ i brev I och II samt föreskriften i brev Ill om penningbidrag. l brev l 2 § regleras traktamentet för A- och B-personal Linder grund- och repetitionsutbildning. I brev l 3 § regleras traktamentet för annan frivillig utbildning än i 2§ omnämnd. Därvid gäller föreskriften att traktamentet utgår endast under förutsättning att utbildningen enligt utbildningsmyndighetens bedömande är nödvändig

med kommentarer

180 Författnings/örsIag

skall nå eller bibehålla kompetens för krigsbefattning för att personalen eller annan placering inom totalförsvaret. Villkoret om att utbildningen skall vara nödvändig för att ”nä eller bibehålla kompetens är dock inte helt förenligt med det nya utbildningssom för här avsedd personal. Att i och förordnandesystemet gäller räkna former av utbildning och förmånsförordningen upp alla de olika som medför Villtjänstgöring rätt till dagpenning synes inte vara lämpligt. koren för rätt till dagpenning föreslås knytas dels till utbildning eller tjänstbedömande erfordras för den göring som enligt vederbörande myndighets befattning inom totalförsvaret, som den frivillige är placerad i eller avses som erfordras för tjänstgöring som bli placerad i, och dels till utbildning frivilliginstruktör, funktionär eller ungdomsledare i frivillig försvarsorga-

nisation eller hemvärnet. av dagpenningens storlek. l andra stycket av 9 § regleras beräkningen kronas höjning av penningbidragets lägsta belopp till värnpliktiga Varje med två kronors höjning på dagpenningen till frivilliga. ger utslag beträffande i krigsbefattning att Förslaget innebär frivillig tjänstgöring nuvarande differentiering av penningbidraget efter tjänstegrad upphör. Av tredje stycket framgår att vid endagsutbildning/övning utgär dagendast om rätt till dagpremie föreligger enligt l0 §. Fjärde penning föranleds inom hemvärnet leder till stycket av att viss ungdomsutbildning inom hemvärnet. All ungdomsutbildning bör krigsplacering i befattning och endast berättiga till naturaförbehandlas lika i ersättningshänseende måner.

l0§

l och 4-ø-5 §§ i brev ll. Paragrafen motsvarar närmast 7 § i brev enligt 14 § frivil- Beträffande A- och B-personalens repetitionsutbildning innebär bestämmelsen jämfört med ligkungörelsen ingen annan ändring gällande föreskrifter än att dagpremie inte skall utgå när repetitionsutsker som KFÖ (motsv). För hemvärnsmän ersätter dagpremien bildningen om 50 kr resp 85 kr. Premie förutsätts fä nuvarande tjänstgöringspremie till hemvärnsman endast för den i 16 § hemvärnskungörelsen utgå Däremot om att minst 20 angivna årliga utbildningen. slopas villkoren 34 timmars utbildning per år skall ha fullgjorts för att premie respektive skall utgå. kommer dagpremie att utgå om Beträffande frivillig tjänstgöring eller avlöningsförmåner skall tjänstgöringen inte fullgörs vid KFÖ (motsv) utgå enligt särskilt stadgande (jfr 2 § förordningen).

ll§

och villkor för föreslagna premier, vilka Paragrafen reglerar belopp närmast motsvarar gällande bestämmelser i 4-› 6 §§ i brev l och 5 § i brev l tabellen har sålunda premierna för beford- Il om utbildningspremier. ringsutbildning, grundutbildning för A- och B-personal samt speci.al- och befälskurser inom hemvärnet sammanförts. Framräkningen av i tabellen

Fö/jfánningsförslag med kommentarer 181

angivna premicbelopp framgår av kapitel 7 och bilaga 7:4. Nuvarande krav på att aktuell kurs skall ha genomförts med godkända vitsord för att premie skall falla ut föreslås ersättas med villkoret att kursen skall ha genomgåtts Motsvarande (fullgjorts). justering har skett i 24 §.

l2§ Bestämmelsen föranleds av den planerade nya utbildning för övergång frän värnpliktsofficer/plutonsbefäl till reservofficer och har därför ej motsvarighet i gällande förmånsbestämmelser.

l3§ Första stycket motsvarar 8 § första stycket i brev l och Il och innebär ingen ändring i sak. Andra stycket motsvarar närmast 9-10 §§ brev ll. Tredje stycket är nytt.

l4§ Paragrafens första stycket motsvarar 8 § andra stycket i brev l och ll. Föreskriften om för ersättning resa med egen bil har anknutits till bilersättningsavtalet och däri meddelad föreskrift om körlängd mellan 7 001- l5 000 km per budgetår. Föreskriften om kostnadsjämförelse vid användande av egen bil har även förts över till förevarande med paragraf en mindre justering. Justeringen innebär att begränsningen enligt gällande lydelse av 8§ brev ll att kostnadsjämförelse skall ske vid resa till utbildning utom eget försvarsomräde har förts över till förslaget och blir därmed tillämpligt för all frivillig Vid lokal personal. utbildning skall kostnadsjämförelse inte behöva ske. Bestämmelsen i andra stycket om rätt att använda flyg och taxibil är ny och utgår från motsvarande förmåner till värnvärnpliktiga enligt pliktsavlöningskungörelsen.

l5§ Paragrafen motsvarar 9 § första stycket i brev l och ll § i brev ll. Med hänsyn till föreslagen lydelse av 8 § förordningen har gällande bestämmelse om att utbildning inbegriper färd mellan bostaden och utbildningsplatsen inte tagits upp i 15 §. Föreskriften i ll § brev II om fri förplägnad när utbildning eller tjänstgöring omfattar minst fyra men högst sex timmar i följd har slopats (jfr kommentaren till 8 §). Vidare har hänvisningen till sådan tjänstgöring som avses i l9 § hemvärnskungörelsen Litgätt ur paragrafen med hänsyn till föreslagen lydelse av l § av förordningen. UFV förutsätter att i avsnitt 7.6.2 föreslagna regler om färdkostersättning till frivillig personal (sextimmarsregeln m m) kommer till uttryck i de kommande tillämpningsföreskrifterna.

med kommentarer

182 För/ártnings/örs/ag

l6§

Hemvärnet har i vissa fall behov av att utnyttja flyg vid övningar men kan fn till berörd personal. l)et kan fraindeles ej utbetala flygrisktilliigg också bli aktuellt att frivillig i övrigt t ex vid eventuellt personal befordringsutbildning inom flottan ifrägakommer för tlyg- eller sjötjänst- En föreskrift om särskild ersättning vid flyg- och göring. generell har därför tagits in i förmånsförordningen. Beträffande sjötjänstgöring finns bestämmelserna intagna i TLA nr 51/1967. TSA nr 45 värnpliktiga och 47/1967.

l7§

motsvarar 9§ andra stycket i brev l och l3§ i brev ll. Paragrafen att hemvärnsmän i allmänna hemvärnet erhaller fri Paragrafen innebär som övrig frivillig personal. UFV föreslar sjukvård i samma omfattning skall om utbildningen eller tjänstatt sjukvårdsförmåner utgå oavsett än två dagar i följd. Föreskriften i 9 § göringen pågår mer eller mindre i brev l om att siukvärdsförmånernzi endast utgår om andra stycket varar minst två dagar i följd har därför inte tagits upp i utbildningen förmånsförordningen.

l8§

första stycke motsvarar l0 § brev l och 13 § brev ll. Paragrafens Föreskriften i l2§ brev ll om rätt till fri utrustning och beväpning ersätts av föreskriften i förmånsförordningens tredje stycke. Andra stycket saknar motsvarighet i gällande bestämmelser. Frivillig som vid övningar m m åsamkas skada på privata glasögon m m bör erhålla härför. Bestämmelser om sådan ersättning för värnpliktiga m fl ersättning (TKG 9352730187) med bestämmelhar utfärdats genom äs 1973-05-25 ser om bemyndigande för försvarets civilförvaltning m fl att avgöra vissa ersättningsärenden. Dessa föreslås i tillämpliga delar gälla frivilligpersonalen. Paragrafens tredje stycke motsvarar ll § brev I. (Jfr även kommentaren ovan till paragrafens första stycke.)

19 §

Paragrafen överensstämmer i sak med gällande lydelse av 15 § brev I.

20 och 2l §§

20 § motsvarar 16 § och 21 § motsvarar 17 § brev I.

22--25

motsvarar 14---17 §§ brev ll. Ändringarnzi är i huvudsak av Paragraferna hänvisas till den redaktionell art. Beträffande föreslagna premiebelopp allmänna motiveringen.

Förfarmingsförs/ag med kommentarer 183

26V 29 §§ Paragraferna motsvarar 19-- 22 §§ brev ll.

30 32 §§ 30 § motsvarar 24 § sista punkten brev lI. Ändringen är av redaktionell art. 31 § motsvarar 24 § första punkten brev II. 32 § motsvarar 25 § brev ll.

33e 34 §§ 33 § motsvarar 6 § brev Il. Beträffande föreslagna arvoden torde fä hänvisas till den allmänna motiveringen i kapitel 9. 34§ motsvarar 7§ brev lI. Ändringen i andra stycket föranleds av övergången till ny organisation pä lokal och lägre regional nivä (OLLl).

357-37 §§ Paragraferna motsvarar i huvudsak 12wl4 §§ brev I. Gjorda ändringar innebär att uttrycket ”den avtalsslutande ersätts med den myndigheten ”avtalsslutande myndigheten eller organisationen och att krav på organisationstillhörighet tillkommer (jfr kommentaren till l §). UFV vill dock ifrågasätta om bestämmelserna i förevarande paragrafer bör vara intagna i förmånsförordningen. Skillnaden i nedre åldersgräns för antagning vållar administrativa och praktiska olägenheter, varför UFV mot bakgrund av syftet att åstadkomma förenklingar finner det naturligt om en enda åldersgräns finns.

38--40 §§ 38§ motsvarar 26§ brev ll. Motsvarande föreskrift om utbetalning av förmåner finns ej i brev I. 39§ motsvarar l8 § brev l. Ändringen innebär att samråd skall ske även med berörda organisationer samt att uttrycket ”i samråd ersätts med ”efter samråd”. Vidare har ”kngsmakten ändrats till försvarsmakten. 40 § motsvarar närmast 26 § brev II.

Bilaga 7:2 Förslag till ändring av bestämmelser

om frivillig tjänstgöring

l Nu varande lydelse Föreslagen lydelse III. Bestämmelser om avlöning lll. Bestämmelser om avlöning under utbildning för tjänstgöring i för tjänstgöring i krigsbefattning krigsbefattning m m. m m.

c) Övrig personal erhåller avlö- c) Övrig personal erhåller förmåning, familjebidrag och övriga för- ner enligt vad därom särskilt stadmåner enligt enahanda grunder gas i förordningen om förmåner som gälla vid Värnpliktig författ- till frivillig personal. ningsenligt âliggantle tjänstgöring, dock med iakttagande av att penningbidraget skall utgöra l2 kr för dag eller det högre belopp som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen må utgå till Värnpliktig i viss tjänstegrad eller tjänsteklass samt att familjebidrug enligt vad därom föreskrives i familjebidragskungörelsen icke må utgå vid utbildning som omfattar mindre än fem dagar i följd. Motsvarande förmåner skola utgå till icke krigsfrivillig medlem av i Al Linder 1 d) nämnd organisation vid tjänstgöring i krigsbefattning i stället för krigsfrivillig medlem samt till medlem i sådan organisation vid utbildning i form av tjänstgöring i samband med grundeller repetitionsutbildning av värnpliktiga inom krigsmakten eller befälsutbildning av fast anställd personalvid krigsmakten.

Se avsnitt 3.6.2.

sou 1975:73 137

7:3 Tabell över UFV förslag angående för- Bilaga

måner till frivillig personal

188 T. .m p. M .v p. S m t w U W. ü U

E

-:..m

E

”M50

.E

.zmc_:c_aäx:n

.35

wuuânuztazw...

und:

:umñömpåx

ma.: my: ma.: mm.: my: ma? mm.:

:nä: aåeho..

:sz EJ_ Sö_ så_ EJ_ sa_ :az Sö_

SN com oo_ com 8. oc» oom _ u

om

2=_

.åEoämmø

ä.:

+

mictwäommuâ miccoauuc msccoaän_ »Eccoaunø usêumuâ_ wincäwxa uscâawsa uiczonwaa -áscäøå wiccoawsa

& wiccä

.Sum

›:,._

.omuä

:m .w

m

:_55

a_

§55

NN h m

m a v

93_

.malen

._ a

Ma??

woemonoom mvvoonmmm

3 as_ Ö :g

_es_ me_ as_

ma; mi; ,ES

-:=xM==›i..._

:i

099.03_

b?

voädä_

v_

m:_::n.:c.._

._. d_

.än e 2..._ FC

En: 522mm En:

im

E... 9a_ .Em E :m ,Sn .._.. E ..C E sm... :m a .Sa

E.. ..._

Eos_

.E E5..

_acomráfm _azoämmê _acowrgná_

;...233

.mmczäomcbyäpcoz

_ :ä:

m:wE._a

5._

masa..

:Znhusmutg

§37.

_smêcâämiv_

“w:_.._v__n_=m:o::oa.:

.smczåomccsnênm

_nzcäuaá_

Am

i I 2 CE.: 68

:ac 8:_

å: _åa _

C35 §9

å: .

m:_:c__n.:m:o___.zauz m=_=o__êiw=:_:c,_on

_

u=_=›o:=_=eo.:m_c_

?_50

;m=_=›omu=_=aEm=:

2 : a

mazxänu_

Ecm

...aåsxmco_._.onow_

:u:

av.:

2=_

m:_:c=n:::::.b m._=xm.:.tx=:m:_ \ä=xwkc.x=:w:_

.öm›

,_m:omhoaw=: mcicwäcmq.

. .._

mqsxcczä. äsxuczäb :axznpzm szäâå 4.609.292

E3

äzfavo: :sånna:

m5: 6.3_

t§ äga... Ewa: :av: oiåm :.E: E2: ;m

O.: ä_

E55 : .a .n _:

S % W U U Ta. M W .w m m OO 9

E

E

i? ._n .E›

mario _NEEO uwtâu

m:

.. .co E0 .co

mnHvBo:_Es..0 mczxmuciöia mcsxmmcEmzåu.

mm.: mm.: .musa mm? mm.: am.: _mms_ mm; .wmä mms.. mad: mm.:

kocwEuo.. zxmmEcorøa 555.5.. uocmêâz

:az EJ_ EJ_ Sö_ Sö_ EJ_ Sö_ :az ES_ Sö_ 56_ :a:

00m 00m 00m 000 000

omm 00e 00m _ :ö _ m En

väcka.:

m m

o_Eu._amm:_=u__n:D 2Eo.amm=_:v=nuD

Moz

o_Eo._amm=Ev:nuD o_Eu._mmw:_:u=n.D

m=:v_mu:._:©_›a

oêokammåcuznu: “xêåamwizvzåa oizoummuzêuzsu: 2Ea.xw=_=u=e: u_Eo._mum:_:u__n5 m::xmm:_:©_m_a›

ABEEQø

0:: 3:_ o_ 2:_

02:2.. & :R5 _m› v33 :Om :R5

Eric _

.nu .nu _cu

uczxmmczåäa mcsxmwåcâåü .ovoxwöumz

w:_=:mm._umwsc ma._c_øm:_=:o; u.:2._u=_==o._ mcEcuamnc mu._u_nm=_::o._ m:3_mm:_:2›a_m uiczoauac wiccuawac

wiccummaø mcEcumwaø uiccuawa: wiccoawsø mcäzoamnv uEccuaumn_ måzconuac

:r _.._› .50

m S

WN a .v w _

ma_

07m .lå m3_

me. S m3_ a _ me_

.ZS

m m

wcizzmtc..

v_ v_ H

?C må

N

e: ›:.._

:oo 7_

:m: :m 9a_ Du... 2..._ ›: Dm :m m ...sm :E:

.

Sv:

mig...

nå

CoECaE .Sami

.umcww

2_

A50 Aqua...

o ›

Acüwws_

,_s:om$m.m

Cu_ .E

CJ_ 23m v w

wUCNEECMOuCM

CE

MEST:

.wzrsuøwenmmtx

A3... v50

,sm§=_a.:m:

å:

.ouuxwmwcrzzcoo

å:

:oc

ms:n__e_am=_s:2a:_cx

v50

uo:msm›c\m.:å:aow.om

“sågs

å:

.ta

»uszzåas

v50

cwEäêzåcnoüom

:oo

»Qmcuzcuåa

Små

mäxâouwccxzomoz

:v3

m._=xm:.=.:oO »zzäuowwtvåumom åzwuoocáårgmom

å

äsxkøxzzñca... Esxøgcscäc.. ccnsøzäea.

_ _ .

:Em

esxêäaax .uoEoa8_

:m

Amöm

Esxøsusu E=xmv=._:m.,_

E3 å

wcrnm m_=_:... :§3 M05 .serum 53:?

mcEnätz

å: å: bh E; E; unc.: äm

d .n .o .n .u u .m .s _

190 Tabe/löversikt

E

._a›

E

.§20

»mama

.BE

ws:xna_.__Eu.._ w:=v_mm:_:n_x

3:_ .ä

mw.: ma.: mmus

uocmzco..

Em.: 53_ :mura :mus: :az :nu

com

.. om om

r_o::o.amw:_:v__n:g

o? oem

uczoäüzmøzcvznu:

av; u n å_ 3=_

Buzøsâmuø oicouamaa

E: E:

...nian .mås å.: 3 om

ovcnmuåm

+

ucêzmxsømuaa_ .o:wE..c._mw:E©_›

wcmccomx:

uiccommaa wEccunumn

222mm

.mmiczauoa »Ensam wicsomuxn_ uizcoaunn_

.am Eu

5:_ .v .m

n_

N12.:

En m nä_ 4 9a_ 9a_ _ _

uzzxâtmâcu:

mu:

g

33.:...

ucêzøtc...

z

.ensam

e PC w å: .ma å: ...m

3..._ a... sm... :m ,Sn En: a 2 ›: 9a_ I ma_

_accäua

;oc

acw

;Eos

EE_ .._

Jmzñwxüwx

.ångan

:m

A05:

.E _ a.:

Mamma:

_

-sscs

.nwcäêzmix

:§23

.E .=:

Eos_

.u__e=m_cs_=§=_

,nm____c.um_s_

wåznzn.:

.BE .å

,wicuzsä

.nmcEiwmwcnaEam

._83

.uw:u=_a=._m

E ä:

SOV

40m.

mscczezzmtn

:nmCGL

Sá

.§:m=o:x:uo.::_

ovcnEEoxäoç_

Hoäsv_

uoFñEoz .Ecmrâzäxm

?mm

.uum:5_m.m:o_$_:.c

EEE.:

3=_

_uêcuümcws

.öumv

AO.: .ugwz

wcrowäcm: wctomuzcma_ .::m_._w=mkaw

_xccäoavm

m=_comc==e§m_c_

?E5

_

aucåâcu: Mizåmcg:

E9

.am.5xm:o:x=nc::_

«=_åsa:.

.am:_=›©mu:_:mEm_

42822.

wcsc..

u=_=:n$gmw_:_ .au_:=_9:m›V »ucauaåsuâ .w:_:©mm:_._om axwiåaxzman mcmêwchwEoz anmäuxnzcox :omävzåuuam “uomuzxwzüum kufsxcocaxnbg

w:_:©v_us.._ msäsxua_ ,mcenzes

_åê

.äcmrcic

soc .O,._v_

m___:_.__ rå niåm S55.. :§E N:=wE= cwE= uiâa ...ai

msszzz.

- :§5 m5? E05 .å så E05 när MIAA» di:

.d

Tabellöversikr 1.. 9 1

.såna

..:

E

nmTSO §50

.E

E... E0

.EDMrJEZMwJmEN

mu._u_na_.:::w._

.SE .35

.couciåmamca

mm.:

.åmictmäø

:hä: .ocmEkwg ...M93 .oEmEuâ Sö_

.åtaêEc

.zcåcox om

:oo :z

u å:

_u:m::o._m.::a:

ä:

äFzäEos

o_Eo._nmm=_=u:n5

3:_

CVC _

3:_ 2.:

E... .BE

250.5 om .G93 :En 35:5 .§5

w:=u_mEm›Eo:

Il.:

o -

_

_ _ mo_

wrwctmugomusn_ uUCMEEOMQuW*

_

ewsczwzøca qwcEzümcn »Eczoamøa

nä.:

a=__m,_5_m -mwiccän .ocmszmu 555.32: -mmiccäa røåczâ

En

om _ :å

.amiga _

m .azos

e

9a_ E3

aa_

_ av

9:

w=_=:n.:c.._

z

.otzuåmmn

e: FC

...än

3...: : :m ...sm

:oo

.ZZZGEO

»Eccmnmnw

wicvzê:

Sv: :oo

.Aioxwuczs

xo

c :ä:

.Päsänuzzcu

ECC_

o::©:uc_=_

m:_=v__n_.:z._am._c.=a::

50V

CoEm›Eo: Cuåmâco:

55 Ez:

_.-_

uüåxmtcox

mzcEå_

mrdaawxvu

ME:w:^::mw:_$2u_aEov_

v? mä

_ 5._

.Hd

mccain.: åeuza...

m=_=c__._.=m=§.w=:

mcåágä

w:_=c__8=mEovu::

_

.Emm

:uHxnEmäåBu

motiv.

ma

mcåcsä sccmê=a micvznw:

z=_mz._:n_ wåznáâ: .Gmbiimm

.a

ME:

uäEow

uämazom_

?zu 06 mto 03 »_50 mzsnå _:E: Eom

§35..

E

.u . .m u c :

192 Tabe/löversikr

Författningsförteckning till bilaga 7:3

Kungörelsen om frivillig försvarsverksamhet (SFS 1970:301) Hemvärnskungörelsen (SFS 1970:304).

För- Ut- lnnekortn givare håll Friv T: ÖB/AMS Bestämmelser för frivillig försvarsverksamhct w A- och B-personal - inom totalförsvaret. FBU K: ÖB Bestämmelser för frivillig befälsutbildning inom krigsmakten. SU CFB A:CA Särskilda utbildningsbestämmelser för Centralförbundet för befälsutbildning inom armén. SU FrivzCA Särskilda bestämmelser för utbildning av avtalsbunden frivillig personal inom armén. BUF Vll:CFV Bestämmelser för frivillig utbildning av lottor, värnpliktiga och FVRF-ungdom. UBFMZCM Utbildningsbestämmelser för kvinnlig frivillig personal vid marinen. llv Utb l:CA Hemvärnets utbildning del I. Utbildningsbcstämmelscr. MFU K:ÖB Bestämmelser för manlig frivillig ungdomsverksamhet inom krigsmakten. Betr grund- och repetitionsutbildning för A- och B-personal inom totalförsvarets civila del gäller förutom Friv T och frivilliglzungörelsen följande bestämmelser: l. Soc styr skr 1972.1 1.16. Utbildning av SKBR-pcrsonal, avsedd för den civila krigssjukvården (Asjv-personal) 2. Soc styr skr 1972.02.2l. Utbildning av samariter för den civila krigssjukvården, m m. 3. Lantbruksstyr skr l972.03.0l. Utbildning av frivillig personal tillhörande SBS för djurvârd inom _i0rdbruket. 4. Transportnämnden: skr l972.06.l.6. Utbildning av bilförare från frivilliga försvarsorganisationer för totalförsvarets civila del.

sou 1975:73 193

Bilaga 7:4 Beräkning av dagpenning och premie

för

befordringsutbildning med utgångs-

punkt i nytt ersättningssystem vid

värnpliktstjänstgöring

Förulsámzingar

Beräkningarna utgär från Föl) promemoria angående nytt ersättningssystem för värnpliktiga rn fl. Penningbidraget till GU-värnpliktiga förutsätts utga enligt tabell 1 nedan (jmfr sid 30 i nämnda promemoria). Det förutsätts ocksa att den pa sid 12 i promemorian omtalade principen tillämpas, nämligen att en höjd dagsersättning bör stämmas av mot ett motsvarande reducerat premiebelopp. under Penningbidraget PBS är således 35 kr/dag (10 + 25 kr) och Linder KadS 40 kr/dag (10 + 30 kr). ()m de nivåer för penningbidrag till värnpliktiga under tex KadS och ROK l, som statsmakterna framdeles beslutar, avsevärt avviker från de ovan angivna bör motsvarande jämkningar ske av de i det följande redovisade beloppsexemplen för Bkpremier. Total dagsersättning för värnpliktiga inom armén samt premiebeloppen under frivillig officersutbildning av tabell 2. Avräkframgår ningsprincipen leder, som tabell 2 visar, till att premien under KadS blir ca 2 150 kr och under ROK l 3 535 kr. Beloppen i högra kolumnen av tabell 2 utgör en översättning av nuvarande totalnivåer på det nya systemet och inte någon bedömning av vilka nivåer för värnpliktiga som är sannolika. Angivna belopp är uteslutande betingade av nödvändigheten av att ha vissa utgångsvärden för beräkningarna. Till grund för beräkningarna ligger de premiebelopp för värnpliktiga som gäller våren 1975. Höjningen av premien för KadS och ROK den l juli 1975 har således inte beaktats. Denna och event framtida uppräkningar av premierna för KadS och ROK förutsätts leda till motsvarande för FBU-are. uppräkningar Antalet traktamentsdagar för befordringskurs kan variera med mellan

Tabell l Exempel pâ penningbidrag till GU-värnpliktiga

GU antal dagar

vid

194 Ersärming befordringsurbildning

våren 1975 (kr) Tabell 2 Dagsersättning och premie till off asp inom armén enligt ordinarie utbildningssystem

Utb skede Nuvarande system Nytt system

Förmån A Linje B A Linje B

(GU 12 mån) (GU 13,5 män) (GU 12 man) (GU 13,5 man) j

Pb 3 705 4 290 6 210 8 010” i Oblig GU

700 w i

Tjpr 520 » w Upr 2015 2712:50 g _,-___--_._._._3 i

6240 7702:50 6 210 8010 i Sca

Pb 1 372 1 372 3 600 3 600 i

Kad s -- v- 1 Tjpr 360 360

4000 4000 2135 2135 ä Upr

Totalt

Ökningen är en följd av penningbidragshöjningen b Ökningen beror på att premien inte skall bli lägre än för linje A. 4 Ökningen beror på att ROK ll-premien inte skall bli lägre än ROK l-prcmicn. d Skillnaden mot linje B beror på olika förordnandetider.

l-3 veckor beroende på hur K-skede och F-skcdc läggs. Redovisade belopp är därför närmast genomsnittsvärden. Vid och beräkningarna i det följande har vidare ersätt- i1 _iämförelserna l ningen under T-skede inte vägts in med hänsyn till att då utgar i princip i full kompensation för all personal som deltar i KFÖ/SÖ.

Bk Serg under Bk Serg inom armén blir 35 kr Ersättningen (penningbidraget) under 5 veckor = totalt l 225 kr. l* n utgår premie 550 kr + traktamente g 12 kr/dag eller per kurs 420 kr. Förbättringcn blir därmed 255 kr (l 225 minus 970 kr). för 35 kr/dag x 7 veckor = l 715 Ersättningen Bk Serg inom KA blir kr. Totalersättningen för kursen höjs härigcnom fran ca l 140 kr till l 715 kr eller med ca 575 kr. Betr Bk Serg inom FL (ny utbildningsgáng) blir för 12 veckors i ordinarie systern ca ersättningen plutonsbefälskurs 3 000 kr. Premien för Bk Serg inom FV skall utgöra skillnaden mellan dag-

vid

Ersättning befordringsutbi/dning 195

D. u n .m g ax n O C h.. d e n t.. 0 t. a h d nd S e r. S Ra f. f. n .m u» n U n d e r. D. B d V D0 g S, S 3 5 m .m U S

20 kr = 15 kr. Premiens om 15 kr ger totalt dagsbelopp en premie (6

veckor) om ca 600 kr (15 x 42 dgr). Premiehöjningen blir 100 kr.

Bild] Exempel under KadS i ordinarie på beräkning av ersättning utbildnings-

xystetn samt motsv FBU-ulbildning.

m.

m_E1m..a mzEE o_Eo._a

;Bamåccma

x

w_Em.a._:mu_

vi b. b_ b. v b_ m_

...cum

;muslim

ommm

å b_

.mpmcâh

08.

+ x

wumv. 009» omm .ämrr

Emñä

k: xm n xm b_ ›m u

mucmäåz b_

w.

.mcEcwa

m?

m_Em._Q

En.

ö.

W201

b.

asus mCGEwKO

wnmv_ 008 E... omm wumv_

.mxm

_m

u VI .m

_än_ m :mxm

:så mmntv_

b_ 2 x å

b_

EEQQ

VE å_ m

mfänmpzccma

mBm

s_ b_ å om

oem

muoxwwumv_

32:_

x

cwmmäamm_

ø_Em.a._cmm

ä

see.. øuøxwm

NF

wumv_ oem_ oc.: .ammo

mms”

nu ...Z 0.» u u mo

.muøxmmcwucoammtox

Eos?

xm

.§2

:wzwfo

b_

x m? 5+

b_

mztmñ

.wEEoåzk

mmB

mmáxnmøzccøa

u

mmntx

ö_

mm5

mmâ av

m_._mc_v._0

av

mbmv_ mo mus_ Ov om 000m om C Am

u u x

JG_ 1b_ b. ö_ b.

0000 mmnm 000m 000m 000m

196 Ersättning vid befordringsurbildning

Bk Fanj

nuvarande utgår traktamente 4 veckor x 12 kr = ca 340 kr Enligt system + premie 750 kr = totalt ca 1 090 kr. (lika för samtliga försvarsgrenar) kommer med Enligt nytt system valda förutsättningar att utga: dagpenning 20 kr/dag = 560 kr + premie 1 200 kr = l 760 kr. Total förbättring blir 670 kr. Premieberäkningarna framgår av bild 1.

BkFk

Armén: Enligt nuvarande system utgar traktamente 12 kr/dag under 7 veckor = ca 585 kr samt premie med 3 250 kr (4 000 minus 750 kr), dvs totalt ca 3 835 kr. Summan motsvarar ett dagsbelopp om 78 kr. utgår under B-skede i dagpenning 20 kr x 2 veckor Enligt nytt system = 280 kr. Under KadS-skede med 40 kr/dag eller utgår penningbidrag totalt under 5 veckor med 1 400 kr. Härtill kommer premie med ca 2 150 kr (se tabell 2). Total ersättning för Bk l-k blir då 280 + l 400 + = 3 830 kr eller oförändrat i förhållande* till nuläget. Det 2 150 kr (Se bild 1). förutsätts att avdrag inte görs för erhållen Bk Fanj-prenzie. Som ovan framhållits finns inget eller ett mycket litet utrymme för sådan Detta sammanhänger med att Värnpliktig i det ordinarie reducering. utbildningssystemet erhåller under KadS 7 första veckor en dagersättning tid = 20 kr som är 20 kr högre än vad FBU-are erhåller under motsvarande x 7 veckor = 980 kr. och nuvarande system trakta- KA FL (ny utbildningsgång): Enligt mente 12 kr under 12 veckor = ca 1 000 + 4 000 kr i premie = totalt ca

5 000 kr. som B-skedet av Bk Fk inom FL genomförs i Såväl KadS-skedet ordinarie system. blir ersättningen 40 kr/dag under 84 dagar (12 Enligt nytt system blir ca 500 kr. veckor) = 3 360 + premie 2150 kr = 5 510 kr. Höjningen FV: Utbildningsgången och ersättningen enligt föreslaget system innebär följande: 2 veckor B-skede x 20 dagar = 280 kr, KadS 7 veckor x 2150 kr, på fredsförband 3 40 kr = 1 960 kr + premie praktikskede veckor x 40 kr = 840 kr. Totalt kommer att utgå 5 230 kr, vilket innebär en förbättring med ca 200 kr.

Bk Lr

Ersättningen för Bk Lt enligt nuvarande system är premie 1 200 kr + 12 kr x 4 veckor = ca 340 kr eller totalt ca 1 540 kr. traktamente dels dagpenning 20 kr x 4 veckor = Enligt nytt system blir ersättningen = totalt 2 060 kr. 560 kr och dels premie med 1 500 kr av Bk Lt-premien kan följande framhållas. I fråga om framräkningen För de FBU-are, vilka efter genomförd Bk Lt fortsätter till ROK l (dessa ha mindre betydelse är flertalet), synes nivån på löjtnantskurs-premien till den mot ROK l-premien som, vid en med hänsyn balansering

Ersättning vid be/brdringsutbi/dning 197

uppräkning av Bk Lt-premien, förutsätts ske för att inte FBU-arna skall

bli avsevärt överkompenserade i förhållande till de värnpliktiga i det

ordinarie systemet. UFV uppfattning Enligt bör premien ligga någonstans

mellan l 200- l 800 kr. l 200 kr är nu gällande belopp och l 800 kr

motsvarar ungefär hälften av premien för

Bk Kn. Om man väljer att

bibelialla nuvarande nivå näs den betydande fördelen att reducering för

tidigare erhâllen Bk Lt-premie inte behöver ske. (Överkompensationen

för VBU-aren blir här ca 300 kr, vilket eventuellt kan accepteras.) Med

oförändrad Bk Lt-premie erhåller emellertid de FBU-are som inte

fortsätter till ROKI ej någon kompensation för penningvärdeföränd-

ringen sedan 1970. Vidare bör Bk Lt-premien sättas så att den frivillige

stimuleras att fortsätta till ROK l för att därigenom erhålla den större

summan. En premienivä ungefär mitt emellan 1 200 och l 800 kr synes

därför vara en lämplig avvägning. Med utgångspunkt från valda förut-

sättningar berâiknar UFV utbildningspremie för Bk Lt till 1500 kr.

Beräkningen av premierna framgår även av bild 2.

Bild 2 Exempel pá bcrákniizg av ersättning för ROK i ordinarie utbildningssystem resp motsvarande

zztbildizitzg via IVBU_

Nytt system Nuvarande system

_i_ 7035 kr 7135 kr r i 7000 “i l

krl : ROK I T i räckt

i Tjgfpremie

i

_ ROK I i ROK l Premie l 7Wemie Premie I ca 3535 kr 5100 k

3535 kr i

6 000 _ ROK I premie

kr? ; . minus 800 kr

s i 5100 kr . (1500 i ,i minus i i minus 700 kr) j f i Bk Lt premie = 2535 kr « i 5000 kr 4 1200 kr = 3900 kr

l

i Bk Lt i

4000 kr - i premie i

1500 kr

ROK I i 3000 kr » \ ä i

Penning- « å

bidrag i

:âiiâiflâkede

i i 40 kr x . a 12V- _ bidrag 40 kr . Bk Lt premie 2000k _ ROK It -i-Ai r ”min x 8 v _ 2260 kr 19 1200 kr i ca 3600 kr premie M 4 kr/d _ i ROK I 1000 kr v ROK I 8 v pen-

g penning-

s i ningbidr. 18 kr 77 ha bidrag 1520 kr dag = 1000 kr

i _ákitâagpf

g i i 20 kr x 4 v Bk Lt trakt. 12

_l__J l = 560 kr ll V, _ i ___ kr/dag = 420 kr Ordinarie Väg FBU-vägen Ordinarie väg FBU-vägen ROK | 90 dgr

1) Tillkommer korrespondensskede

vid

198 Ersättning befordringszzrbildning

Bk Kn

linligt nuvarande system utgår traktamente 12 kr/dag x 8 veckor = 670 = totalt 3 070 kr. Premien är i nivåhänseende fn kr + premie 2 400 kr med KadS-premien, dvs beräknad efter ett dagsbelopp om 45 kr jämställd för A- och B-skeden. för Bk Kn motsvara omkring l nytt system bör den totala ersättningen av den totala ersättningen för ROKI i det ordinarie systemet. 8/12 Sistnämnda är med valda förutsättningar ca 4750 kr (8/12 x belopp 7135 Härav 20 kr x 8 veckor = l 120 kr. kr). utgör dagpenningen Återstår således ca 3 600 kr till premie för Bk Kn. Därvid har hänsyn inte tagits till att den frivillige genomgår korrespondensutbildning om åtta brev, som skall motsvara två veckors skolmässig utbildning. Om premie skulle beräknas för korrespondensutbildningen efter samma norm som för A- och B-skedena skulle totalersättningen av 7 135 kr, vilket med valda förutsättningar innebär en utgöra 10/12 om 4 800 kr. Kaptenskurspremien skulle då avsevärt överstiga Kn-premie ROK l-premien. UFV anser det rimligt att för ifrågavarande korrespondensstudier beräkna en premie om 100 kr. Bk Kn-premien blir då 3 600 kr+ 100 kr = 3 700 kr.

under utbildning till reservofficer 4 armén

Ersättning efter ROK l, dvs under ROK II och Ersättningsförhållandena fullgjord skall vara desamma för FBU-are och värnpliktiga i det ordinarie KFÖ, systemet och redovisas därför ej nedan.

Vpl Lt nuvarande ordning utgår för Bk Lt traktamente 12 kr/dag under 4 Enligt veckor = ca 340 kr. Beträffande premie se ROK I. Under ROK I 8 veckor utgår penningbidrag 18 kr/dag = (18 x 56 dgr) ca 1 000 kr + 5 100 kri å Härtill kan komma mindre belopp i ROK l-premie (inkl Bk Lt-premie). 3. utgår således s; tjänstgöringspremie med 4 kr/dag viss del av ROK l. Totalt s ca 6 500-6 600 kr för reservofficersutbildningen i denna del. kommer följande ersätt- Med tillämpning av nytt ersättningssystem

ningar att utgå för samma tid. Bk Lt: Dagpenning 20 kr x 4 veckor = 560 kr + premie l 500 kr =

totalt 2 060 kr. ROK 1 8 veckor: Dagsersättning enligt ”trappan” med 40 kr x 56 dagar = 2 240 kr. Tillkommer premie före avrundning med 3 535 kr = totalt 5 775 kr. ROK I-premien skall reduceras med 800 kr enligt vad som framgår av bör sålunda inte omfatta hela Bk Lt-premien utan bild 2. Reduceringen 1 500 kr och det belopp som endast skillnaden mellan Bk Lt-premien som genomgår ROK I FBU-aren får mindre i dagsersättning. Värnpliktiga i ordinarie de fem första veckorna en dagsersättning om system erhåller medan FBU-aren erhåller för motsvarande tid, dvs Bk Lt. en 40 kr/dag

vid

Ersättning befordringsurbildning 199

dagpenning om 20 kr/dag. Elever i det ordinarie systemet erhåller således i dagsersättning 20 kr mer per dag under ca 5 veckor = 700 kr vilken summa bör räknas tillgodo när avdrag skall ske för Bk Lt-premien. Total nettocrsättning blir 7 175 kr.

Vpl Fanj (Kvm) Lltbiltlningstiden är 5 veckor Bk Fanj + 4 veckor särskild utbildning bCSlüCnLlL dels av 2 veckor Bk Lt-skede och 2 veckor Bk Kn-skede. Total utbildningstid exklusive korrespondensskede är 9 veckor. Den totala ersättningen bör utgöra 8e9/l2 uv total ersättning för KadS enligt det ordinarie systemet. Med utgångspunkt från tabell 2 blir detta ca 3 800- 4 300 kr. l-nligt UFV beräkningar ovan kommer med av nytt tillämpning ersättningssystem att utgå under Bk lianj: 20 kr/dag x 4 veckor = 560 kr + premie l 200 kr = l 760 kr. För den angivna särskilda utbildningsgangen (Nskede + B2-skede) kommer att utgå i dagsersättning 20 kr/dag x 4 veckor = 560 kr. Premien för bör utgöra reservofficersutbildningen Iiögst ca 2 000 kr. Med angivet premiebelopp kommer att utgå ca 4 300 kr totalt.

Vpl Fanj (ej Kvm) Utbildningen omfattar totalt ca ll veckor inklusive tid för Bk Fanj enligt ovan. Den totala ersättningen bör utgöra lO---ll/l2 av total ersättning för KadS i det ordinarie systemet, dvs 4 800›-5 300 kr. Med de belopp som anges för vpl Fanj/Kvm ovan kommer med tillämpning av nytt system att utga i dagpenning 560 kr+ 840 kr = l 400 kr vartill kommer l 200 kri fanj-premie. Av summan 5 300 kr, som är tak, återstår sålunda för premie avseende reservofficersutbildning högst ca 2 600 kr.

Bilaga 8:1 till

Förslag förordning

om 19

ändringi §

hemvärnskungö relsen

Förslag till förordning om ändring i hemvärnskungörelsen (1970:304) l-låirigenom förordnus att 19 § nämnda kungörelse skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 § Om hemvärnsmans medverkan Om hemvärnsmans medveri efterspanings- och bevaknings- kan i elterspanings- och bevaktjänst m m finns särskilda be- ningstjänst m m samt om musik stämmelser. hemvänzsnzans tjänstgziring finns särskilda bestämmelser.

Bilaga 9:1 vissa Sammanställning av uppgifter

från frivilligorganisationerna för

budgetåret 1973/74

Org. Antal Antal enheter Utbildning Antal funk- Rcdovisad aktiva tionärer kostnad för _“ * med. lokalaa regio- Antal Antal funktionärs. Iemmur nala dcl- timmar ”WW mm” arvoden tagun. totalt arvo- 1973/74!) dcrade (kr)

PBL? 30 351 338 30 9 200 330 000 l 673 1 068 322 000 l-*VRI* 5 285 27 1 1 200 38 800 250 97 40 000 FAK 2 222 14 - 636 38 226 - - 34 800

SRK 538 439 1 883 24 4 486 110 074 - 163 140 000 SLK 61685 1 029 24 12 256 340 031 5 306” 928 581000 SKBR 11 280 124 27 4155 105 775 900 800 267 000 SVK 2 500 - - - - - r 58 000 S121 662 567 3 531 151 33 505 1085 060 9 005 3 425 1 540 060

a Dessutom finns ungdomsuvtlclningar cnl följande: l-BU 85, |VRl 5, l-AK 1, SBS 66, SRK 378 och SBK 98. /7 Härutövcr har organisationerna bittragit med egna medel. C Ungctü rlig uppgift.

Statens offentliga utredningar 1975

Kronologisk förteckning

. Demokrati på arbetsplatsen. A. 55. Bötesverkställighet. Ju. . Psalmer och visor. Del 1:1. U. 56. Trafikbuller. Del Il. Flygbuller. K. . Psalmer och visor. Del 1:2. U. 574 i kristid. H. Varuförsörjning . Psalmer och visor. Del 1:3. U. 58. Malet är jämställdhet. Ju.

ioooxiçwgibum..

Bättre bosättning för flera. S. 59. Utbildning för vuxna. U. Huvudmannaskapet för specialskolan och Särskolan. U. 60, för kristid. H. Energiberedskap . Framtida studerandehälsovård. U. 61. Energiberedskap för kristid. Bilagor. H. 4 Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. 62. Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. S. . Individen och skolan. U. 63. Konsumentkreditlag m. m. Ju. . Rörlig pensionsålder, S. 64. U. Språkresor. . Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi. 65. Fö, Förfogandelagstiltningen. . Totalfinansiering. B. 6G. Trafikpolitik - behov och möjligheter. K. . Vagtrafikolyckor och sjukvárdskostnader. S. 67. Utbildning i samspel. S. . Konstnarerna i samhället. U. 68. Handikappanpassad kollektivtrafik K. . Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. 69. Samhället och distributionen. H. , Kriminalvárdens nämnder. Ju. 70. Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda , Markanvändning och byggande. Remissammanställning ut- och hushåll, H. given av bostadsdepartementet. 8. 71. Landstingens arkiv. Kn. . Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting, Kn. 72. Distansundervisning. U. . Konsumentskydd på låsomrádet. H. (Utkommer hösten 1975) 73. förmåner. Fö, Frivilligförsvarets . Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Ju. . Pensionsförsäkring. Fi. . Lag om allmänna handlingar. Ju. . JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. R. . Tre Sociologiska rapporter. Ju. . A jour. Om journalistutbildning. u. . Forskningsrád. U. . Politisk propaganda pá arbetsplatser. A. 4Program för liud och bild l utbildningen. U. . Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa länder, Ju. . Barnens livsmiljö, S. (Utkommer hösten 1975) . Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 1. S, (Utkommer hösten 1975) . Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. S. (Utkommer hösten 1975) 33. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 3. S. (Utkommer hösten 1975) 34, Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4. S. (Utkommer hösten 1975) 35. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. S. (Utkommer hösten 1975) 36. Barnen och den fysiska milpön. Barnmiliöutrednlngens rapport 6. S. (Utkommer hösten 1975) 371 Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens rapport 7. S. (Utkommer hösten 1975) 38. Barnkultur. Barnmiliöutredningens rapport 8. S. (Utkommer hösten 1975) 39. statsbidrag till kommunerna. Fi. 40 Trafikolyckor och statistik. K. 41. Kommunal demokrati. Kn. 42. Kommunal demokrati. Sammanfattning. Kn. . Kvinnor i statlig tiänst. Fi. 44. Etablering av miliöstörande industri. B. 45. Vidareutbildning I internationell marknadsföring. H. 46. Kommunal organisation och information. Kn. 47. Kollektivtrafik l tätort. K 48. Kollektivtrafik l tätort. Bilagor. K 49. Massmediegrundlag. Ju. 50. internationella koncerner i industriländer. l. 51. Bostadsförsörining och bostadsbidrag. B, 52. Bostadsförsörining och bostadsbidrag. Bilagor. B. 53. Beskattning av realisationsvinster. Fi. 54. Fåmansbolag. Fi.

KUNGL. BlüL.

2 Å SEP 1975 v: 4ii _.,,.._...

Statens offentliga utredningar 1975

Systematisk förteckning

Riksdagen 1, Huvudmannaskapet för specialskolan och Särskolan, [6] 2. In› dividen och skolan. [9] JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. [23] Framtida studerandehälsovård. [7] Konstnärerna i samhället. [14] Justitiedepartementet Ä your. Om journalistutbildning. [25] Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] Forskningsråd. [26] Knminalvårdens nämnder, [16] Program för ljud och bild i utbildningen, [28] Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. [20] Utbildning för vuxna. [59] Lag om allmänna handlingar. [22] Språkresor. [G4] Tre sociologiska rapporter. [24] Distansundervisning. [72] Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa länder. [29] Massmediegrundlag. [49] Handelsdepartementet Bötesverkställighet. [55] Konsumentskydd på Iåsområdet. [19] [Utkommer hösten 1975] Målet är ;ämställdhet [58] Vidareutbildning i internationell marknadsföring. [45] Konsumentkreditlag m. m. [63] Varuförsörjning i kristid. [57] Energiberedskapsutredningen. 1,Energiberedskap för kristid. [60] Försvarsdepartementet 2. Energiberedskap för kristid, Bilagor. [61] Förfogandelagstiftningen. [65] Distributionsutredningen. 1.Samhället och distributionen. [69] 2. Frivilligförsvarets förmåner. [73] Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda och hushåll. [70] Socialdepartementet Bättre bosättning för flera. [5] Arbetsmarknadsdepartementet Rörlig pensionsålder. [10] Demokrati på arbetsplatsen. [1] Vägtrafikolyckor och sjukvärdskostnader. [13] Politisk propaganda på arbetsplatser, [27] Barnmiljöutredningen. 1.Barnens livsmiljö. [30]lUtkommer hösten 1975] 2. Samhället och barns utveckling, Barnmiljöutredningens Bostadsdepartementet rapport 1. [31] (Utkommer hösten 1975] 3. Barns hälsa, Barn- Totalfinansiering. [12] miljöutredningens rapport 2. [32] (Utkommer hösten 1975] 4. Markanvändning och byggande. Remissammanställning utgiven av Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningens rapport bostadsdepartementet. [ 17] 3. [33] (Utkommer hösten 1975]5. Förskolan, skolan och fritiden. Etablering av miljöstörande industri. [44] Barnmihöutredningens rapport 4. [34] [Utkommer hösten 1975] Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. Bostadsför- 6. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5,[35] sörjning och bostadsbidrag, [51] 2. Bostadsförsörjning och bo- (Utkommer hösten 1975]7. Barnen och den fysiska miljön. Barnstadsbidrag. Bilagor. [52] miljöutredningens rapport 6. [Söllutkommer hösten 1975]8. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens rapport 7. [37] [Utkommer hösten 1975]9. Barnkultur. rap- Industridepartementet Barnmiljöutredningens port 8. [38] (Utkommer hösten 1975] Internationella koncerner i industriländer. [50] Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. [82] Utbildning i samspel. [67] Kommundepartementet Kommunal rösträtt för invandrare. [15] Kommunikationsdepartementet Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. [18] Trafikolyckor och statistik. [40] Utredningen om den kommunala demokratin. 1, Kommunal de- Utredningen om kollektivtrafik i tätorter. 1. Kollektivtrafik i tätort. mokrati. [41] 2. Kommunal demokrati. Sammanfattning. [42] 3. [47] 2. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. [48] Kommunal organisation och information. [46] Trafikbuller. De] ll. Flygbuller. [56] Landstingens arkiv. [71] Trafikpolitik - behov och möjligheter. [66] Handikappanpassad kollektivtrafik. [68]

Finansdepartementet Svensk press. Tidningar i samverkan, [11] Pensionsförsäkring, [21] statsbidrag till kommunerna. [39] Kvinnor i statlig tjänst. [43] Beskattning av realisationsvinsteri5zzz zzmansbolag. [54]

Utbildningsdepartementet 1969 års psalmkommitté., 1, Psalmer och visor. Del 1:1.[2] 2. Psalmer och visor. De] 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 1:3,[4] Utredningen om skolan, staten och kommunerna.

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

Nordisk utredningsserie (Nu) 1975

Kronologisk förteckning

. Nordisk överenskommelse om förmåner vid sjukdom, havandeskap och barnsbörd . Peruskoulu pohjoismaissa . Litteratur om nordiskt samarbete . Nordisk kommunal rösträtt och valbarhet . Bötesstraffet . Nordic Cooperation for Tourism. Proposals for Action . Voksonopplmring i de nordiske land. En konferanserapport . Oversikt over forsknings-og utviklingsarbeid som gjelder eng- 4 elskundervisningen i de nordiske land - 1974 . Fort- och vidareutbildning för teaterarbetare . Nordisk samarbeid om billedkunst

V

L i b er F0 ra l g ISBN 91-38-02423-3

Allmänna Förlaget ._ s»