Förordning (1984:614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868)

Enligt denna förordning får lån lämnas för förvärv av fastigheter på vilka finns en- eller tvåbostadshus och som har förköpts med stöd av 1 § första stycket 5 förköpslagen (1967:868).

Vad som i denna förordning föreskrivs om fastigheter skall också tillämpas på tomträtter.

Lån och bidrag enligt denna förordning lämnas tills vidare endast i fråga om förvärv för vilka beslut om lån och bidrag har meddelats före den 1 januari 1992. Förordning (1992:13).

Lån kan lämnas till den kommun som har förköpt fastigheten eller till enskild person som förvärvar fastigheten av kommunen och som avser att själv bebo den permanent.

Låneverksamheten handhas av plan- och bostadsverket, länsbostadsnämnderna och kommunerna.

Bestämmelser om kommunernas skyldighet att medverka vid låneverksamheten finns i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m.

Organ för kommunens låneförmedling och därmed sammanhängande verksamhet (förmedlingsorgan) är kommunstyrelsen, om inte kommunen har beslutat att någon annan kommunal nämnd skall ha hand om verksamheten. Förordning (1988:307).

Lån lämnas endast om de årliga kostnaderna för fastigheten inte beräknas bli så höga att det finns en påtaglig risk för förlust.

För lån till enskilda personer gäller dessutom

1. 1 att låntagaren kan antas ha förutsättningar att fullgöra de skyldigheter som följer med lånet och att förvalta fastigheten tillfredsställande,
2. 2 att kommunen har åtagit sig att svara för förlust på lånet intill ett belopp som motsvarar 40 procent av låneskulden vid förlusttillfället. Förordning (1985:460).

Lånets storlek bestäms på grundval av ett låneunderlag som skall motsvara summan av de belopp för markkostnader enligt 2 § förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån som skulle ha beräknats för en motsvarande nybyggnad. Förordning (1988:307).

Lånet lämnas med 25 procent av låneunderlaget.

Lån till kommuner lämnas utan säkerhet. För lån till enskilda personer skall ställas betryggande säkerhet i form av panträtt i fastigheten.

Lån löper med bunden ränta från utbetalningsdagen. Räntesatsen samt tidpunkt och villkor för ändring av räntesatsen under lånetiden fastställs med ledning av räntevillkoren för obligationslån utgivna av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag. Förordning (1987:1271).

Från och med dagen för utbetalning av lånet lämnas räntebidrag till kostnaden för ränta på lånet och den underliggande kredit som belöper på låneunderlaget. Bidraget skall motsvara skillnaden mellan räntekostnaden för lånen och en garanterad ränta beräknad på det ursprungliga beloppet av lånen enligt den räntesats som anges i 10 §.

Kostnaden för ränta på underliggande kredit skall -- oberoende av de avtalade amorteringsvillkoren -- beräknas i enlighet med en amorteringsplan som bostadsstyrelsen föreskriver. Återbetalning utöver vad som följer av de avtalade amorteringsvillkoren skall dock beaktas. Amorteringsplanen skall bestämmas med utgångspunkt från amorteringsvillkoren på den allmänna lånemarknaden för ett lån som amorteras årligen under samma tid som enligt 11 § bestäms för förvärvslånet. Förordning (1987:1271).

För det första året av lånetiden, räknat från dagen för utbetalningen, är den garanterade räntesatsen 5,5 procent. Den garanterade räntesatsen skall för varje följande år av lånetiden höjas med 0,50 procentenheter.

Amorteringstiden för lånet skall bestämmas med hänsyn till husets återstående användningstid. Den får dock inte överstiga 30 år.

Amorteringstiden räknas från utbetalningsdagen. Förordning (1988:307).

Ränta och amortering betalas i form av annuiteter, som beräknas efter 8 procent ränta och amoteringstiden för lånet.

Om den räntesats som fastställs enligt 8 § är högre än 8 procent, betalas jämte annuiteten en tilläggsränta som svarar mot skillnaden. Om den fastställda räntesatsen är lägre än 8 procent, minskas annuiteten med ett belopp som svarar mot ränteskillnaden.

Ränta och amortering skall betalas i efterskott högst fyra gånger per år. Närmare föreskrifter meddelas av plan- och bostadsverket. Förordning (1989:575).

Låntagaren är skyldig att godta de ändringar i fråga om räntebidrag som regeringen bestämmer. Förordning (1985:460).

Länsbostadsnämnden kan säga upp lånet till betalning helt eller delvis om

1. 1 något lånevillkor eller någon föreskrift beträffande lånet åsidosätts,
2. 2 huset genom vanvård eller av annan anledning minskar i värde eller inte längre används för det ändamål som förutsattes när lånet beviljades, eller
3. 3 betryggande brandförsäkring inte finns.

Om huset inte längre används för permanent bruk och om det finns särskilda skäl, kan länsbostadsnämnden i stället för att säga upp lånet bestämma kortare amorteringstid. I sådana fall skall räntebidrag inte längre lämnas.

Låntagaren får när som helst säga upp lånet till omedelbar betalning eller göra inbetalningar utöver föreskriven amortering. I fråga om lån som har betalats ut efter den 30 juni 1988 krävs dock att låntagaren betalar en ränteskillnadsersättning, om den ränta som har fastställts för lånet överstiger upplåningsräntan för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag. Närmare föreskrifter om ränteskillnadsersättning meddelas av plan- och bostadsverket. Förordning (1988:307).

Om fastigheten övergår till en ny ägare, kan han efter ansökan få överta lånet på oförändrade villkor, om det kan antas att han har förutsättningar att fullgöra de skyldigheter som följer med lånet och kommunen har åtagit sig ansvar enligt 4 § andra stycket. Ansökan om att få överta lånet skall göras inom tre månader från den dag då fastigheten övergick till honom.

Om medgivande att överta lånet inte söks eller lämnas, skall länsbostadsnämnden säga upp lånet till betalning om inte särskilda skäl talar mot detta. Sägs lånet inte upp, kan nämnden förkorta amorteringstiden och bestämma att räntebidrag inte längre skall lämnas. Förordning (1988:307).

Bestämmelserna i 17 § gäller inte i fråga om lån som har betalats ut före den 1 juli 1985. Sådana lån skall sägas upp till betalning, om fastigheten övergår till ny ägare.

Innan länsbostadsnämnden beslutar om uppsägning av lån enligt första stycket, skall nämnden upplysa den nya ägaren om möjligheten att få lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål och ge denne skälig tid för att ansöka om ett sådant lån. Förordning (1989:867).

Ansökan om lån skall ställas till länsbostadsnämnden och ges in till förmedlingsorganet.

Förmedlingsorganet skall vid behov lämna sökanden tillfälle att komplettera ansökningshandlingarna och därefter sända handlingarna med eget yttrande till länsbostadsnämnden.

Länsbostadsnämnden beslutar om lån och om utbetalning av lån.

I beslut om lån skall anges lånebelopp och villkor för lånet. Förordning (1989:575).

Under lånetiden skall förmedlingsorganet besikta huset i den omfattning och den ordning som plan- och bostadsverket bestämmer. Om det finns risk för att huset genom vanvård eller av annan anledning minskar i värde så att säkerheten för lånet försämras, skall förmedlingsorganet anmäla det till länsbostadsnämnden. Får förmedlingsorganet kännedom om att fastigheten har övergått till ny ägare skall förmedlingsorganet anmäla även detta till nämnden. Förordning (1988:307).

Lån enligt denna förordning förvaltas av länsbostadsnämnden på uppdrag av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Förordning (1989:575).

Länsbostadsnämndens beslut i frågor enligt denna förordning får överklagas hos plan- och bostadsverket genom besvär.

Plan- och bostadsverkets beslut får inte överklagas. Förordning (1988:307).