Prop. 1976/77:74

om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling.

Prop. l976/77z74

Regeringens proposition l976/ 77:74

om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling:

beslutad 3 mars 1977.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av före- dragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDlN ERIC KRÖNMARK

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av 1974 års försvarsutrednings betänkande (SOU 1976:5) Sä- kerhetspolitik och totalförsvar och (SOU l977:l)Totalförsvaret 1977—82 läggs i propositionen fram förslag om inriktningen av säkerhetspolitiken och to- talförsvarets fortsatta utveckling på längre sikt samt om inriktningen av planeringen för programplaneperioden 1977/78—1981/82. Inriktningen av sä- kerhetspolitiken beskrivs mot bakgrund av de internationella förhållandena och förändringar i dessa samt det svenska samhällets utveckling. Säker- hetspolitiken föreslås följa hittillsvarande inriktning. Den av statsmakterna år 1972 fastlagda målsättningen för vår säkerhetspolitik föreslås gälla allt framgent.

[ propositionen läggs för första gången fram förslag om gemensamma grunder för hela totalförsvarets fortsatta utveckling. Den av statsmakterna år 1972 fastställda målsättningen för totalförsvaret föreslås fortfarande gälla. 1 särskilda avsnitt läggs sedan fram förslag till inriktning av de olika to- talförsvarsgrenarnas fortsatta utveckling.

Det m i l i t ä ra fö rs va ret föreslås utvecklas så att försvaret alltjämt skall kunna föras som ett djupförsvar och att stridskrafterna skall kunna utnyttjas med tyngdpunkten i kust- och gränsområdena så att våra naturliga försvarsbetingelser tas tillvara. Krav ställs på rationalisering av fredsorga- nisationen. Förslag läggs fram om förbättringar av de värnpliktigas förmåner under tjänstgöring. För perioden 1977/78—1981/82 föreslås en planeringsram

l Riksdagen 1977. I sam/. Nr 74.

Prop. l976/77z74 2

för det militära försvaret om 51 875 milj. kr. I propositionen redovisas ram- beräkningar för budgetåret 1977/78. För det militära försvaret innebär be- räkningarna en utgiftsram för budgetåret 1977/78 om 10 385,7 milj. kr. Slut- liga förslag läggs också fram beträffande vissa anslag som har tagits upp med beräknade belopp i prop. 1976/77:100 (bil. 7).

C i v 1 ! fö r s v a r e t 5 planering föreslås alltjämt vara inriktad på åtgärder som gör det möjligt att i krigstid skydda och hjälpa befolkningen mot verk- ningarna av stridhandlingar, främst verkningarna av konventionella strids- medel. I propositionen föreslås att möjligheterna tas till vara att anordna skyddsrum i anslutning till den fortlöpande byggnadsverksamheten i orter som bedöms vara särskilt utsatta för risk för skadegörelse. Efter hand bör väsentliga brister i bebyggelseområden som nu saknar skyddsrum kunna avhjälpas. Kommunernas skyddsrumsplaner skall ligga till grund för åt- gärderna. Vidare föreslås att utrymningsplanerna ses över, att förändringarna i civilförsvarets undsättningsorganisation fullföljs och att ett nytt utbild- nings- och övningssystem införs. Förslag läggs fram om ändrad organisation för civilförsvarsstyrelsen. ] propositionen föreslås att skyddsrumsverksam- heten inriktas mot en volym på sikt som motsvarar en årlig planeringsram om ca 150 milj. kr. För övrig verksamhet i civilförsvaret föreslås för perioden 1977/78—1981/82 en planeringsram om 930 milj. kr. För budgetåret 1977/78 beräknas en utgiftsram om ca 42 milj. kr. för skyddsrum och ca 188 milj. kr. för övrig verksamhet.

För (] et e k 0 n o mis k a fö rs v a ret föreslås en kraftig förstärkning av försörjningsberedskapen mot avspärrning och krig innebärande såväl en utökad beredskapslagring av råvaror. halvfabrikat och färdigprodukter som en förstärkning av den administrativa beredskapen bl. a. inom transport- området. Försörjningsberedskapen mot fredskriser föreslås bli förstärkt bl. a. genom utökad beredskapslagring av oljor. Förslag läggs fram om förändring av överstyrelsens för ekonomiskt försvar organisation. För det ekonomiska försvaret anges översiktligt för perioden 1977/78—1981/82 en planeringsram om ca 6 300 milj. kr. över statsbudgeten och oljelagringsfonden. Härav utgör ca 2 700 milj. kr. investeringar för fredskrislagring.

För perioden 1978—1984 föreslås ett nytt program för lagring av olja och kol. I anslutning härtill läggs förslag fram om följdändringari lagen (1957z343) om oljelagring m.m.

Planeringsramen för programmet Beklädnad omfattar enbart de utgifter som föreslås för budgetåret 1977/78.

För budgetåret 1977/78 innebär beräkningarna utgifter för det ekonomiska försvaret om ca 1 170 milj. kr. över statsbudgeten och oljelagringsfonden. Därtill kommer utgifter med ca 40 milj. kr. över affärsverkens driftbudgeter. Den sammanlagda utgiftsnivån beräknas således till ca 1 210 milj. kr. för budgetåret. Slutliga förslag läggs fram beträffande vissa anslag som tagits upp med beräknade belopp i prop. 1976/77:100. bil. 9, 13—15.

Prop. l976/77z74 . . . 3

Ö v r i gt total fö r s v a r föreslås utvecklas efter samma grundläg- gande principer som har angetts för" detimilitära försVaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Av verksamheterna inom övrigt totalförsvar anges att psy k olog is kt fö rs v a r intar en särställning på grund av försvarsviljans avgörande betydelse för vår motståndsförmåga. Åtgärder fö- reslås för att förbättra ett otillfredsställande beredskapsläge inom sjukvårds- sektorn. ] propositionen framhålls betydelsen av att ett ansvar i fred följs av motsvarande ansvar i krig om verksamheten då skall fortgå. Lagen om kommunal beredskap föreslås ändrad så att även landstingskommunerna kan inordnas i den kommunala beredskapsplanläggningen. Förslag läggs fram om ny organisation för länsstyrelsernas försvarsenheter.

Prop. l976/77z74 4

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson. Gustavsson. Mogård, Olsson, Åsling. Söder, Troedsson, Mundebo. Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande: statsministern, statsråden Krönmark, Burenstam Linder. Troedsson. Turesson, Wikström. Ahlmark, Gustavsson

Proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalför- SVarets fortsatta utveckling.

Statsministern anför

SÄKERHETSPOLlTlKEN OCH TOTALFÖRSVARET

Det svenska samhället präglas av en djup och grundläggande värdege- menskap. Den vidmakthålls och stärks genom att sådana ekonomiska och sociala villkor förverkligas som motsvarar det svenska folkets önskningar och strävanden. Den inre stabilitet, som en sådan utveckling av hela sam- hället skapar, förblir en väsentlig förutsättning för att statsmakterna skall kunna föra en fast politik i fred lika väl som i krig.

Det finns ett överväldigande stöd i folkmeningen för säkerhetspolitikens grundprinciper. Dessa principer har fortsatt giltighet även i en värld där både utrikes- och försvarspolitiken måste utformas under delvis nya be- tingelser. karaktäriserade bl. a. av ett ökat internationellt beroende och det industrialiserade samhällets ökade sårbarhet.

Alltsedan 1968 års riksdagsbeslut har målet för vår säkerhetspolitik ut- tryckts på följande sätt.

Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar till att bevara landets Oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör därför vara att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet lör att inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, so- cialt, kulturellt och varje annat hänseende efter våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och fredlig ut- veckling.

'Jt

Prop. l976/77z74

Detta mål skall alltjämt gälla. För detta syfte byggs vår säkerhetspolitik upp genom en samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i internationella nedrustningsfrågor. handelspolitiken och bistånds- politiken.

Länderna väljer skilda vägar för att nå sina säkerhetspolitiska mål. Valet betingas inte minst av resp. länders historiska erfarenheter och geografiska läge. Sveriges val har präglats och präglas av en unik lång fredsperiod. Under denna tid utvecklades vår alliansfria politik syftande till neutralitet i krig. Den omständigheten att Sverige under lång tid kunnat hålla sig utanför krig, har bidragit till att fast förankra denna politik hos det svenska folket. Vårt lands möjligheter att även i framtiden stå utanför krig och allvarliga konflikter med bibehållen frihet och självständighet främjas bäst genom neutralitetspolitiken. Denna ökar också våra möjligheter att i olika sam- manhang verka för en bättre och fredligare värld.

Den svenska neutralitetspolitiken är inte internationellt garanterad eller fastslagen i traktat. Sverige har själv valt och utformat sin säkerhetspolitiska linje. Dennas trovärdighet är således inte avhängig av internationella ga- rantier. Den vilar främst på vår fredstida utrikes- och försvarspolitik.

En väsentlig förutsättning för neutralitetspolitiken är att omvärlden har förtroende för vår vilja och respekt för vår förmåga att orubbligt hålla fast vid den valda linjen. För att denna avsikt skall bli klart förstådd och re- spekterad krävs att politiken inte görs beroende av tillfälliga faktorer utan förs med konsekvens och fasthet.

Sådana internationella bindningar utrikespolitiska, ekonomiska eller andra vilka gör möjligheten att iaktta neutralitet i krig illusorisk kan inte accepteras. Detta innebär, att vi inte kan delta i ett förpliktande samarbete inom en grupp stater med syfte att utforma gemensamma utrikespolitiska ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möjligheter att medverka i en överflyttning av beslutanderätten från nationella till internationella organ. Ett nära och omfattande ekonomiskt samarbete över gränserna är från många synpunkter önskvärt. Detta samarbete bör enligt min mening ytterligare fördjupas. Samtidigt måste vi i vår säkerhetspolitik uppmärksamma riskerna för beroendeförhållanden som kan utnyttjas för att av oss kräva politiska och militära fördelar.

Sverige eftersträvar att skapa ökad respekt för varje nations frihet och självbestämmanderätt. Vi verkar även för social och ekonomisk rättvisa. politisk avspänning, militär nedrustning samt omfattande och förtroendefullt samarbete över gränserna. En värld i varaktig fred kan endast förverkligas om dessa strävanden förblir starka. Varje steg mot en ökad internationell säkerhet främjar även förverkligandet av vårt eget säkerhetspolitiska mål.

1. Sverige har sedan gammalt funnits ett starkt stöd för tankarna på en internationell freds- och rättsordning. Förenta nationerna är ett uttryck för

Prop. l976/77:74 6

strävanan att genom ett frivilligt upprättat internationellt system på lång sikt uppnå kollektiv säkerhet. Sverige kommer även i fortsättningen att på allt sätt sträva efter att stärka Förenta nationerna i organisationens arbete att söka förebygga och lösa internationella konflikter.

Små stater har begränsade möjligheter att påverka den internationella utvecklingen. Denna bedöms även i fortsättningen komma att präglas av stormakternas handlande. När vi utformar vår säkerhetspolitik måste vi där- för ständigt bedöma utvecklingstendenserna i omvärlden och ta hänsyn till de risker för vår säkerhet de kan innehålla. Mellan stormaktsblocken präglas utvecklingen av strävanden till fortsatt politisk aVSpänning. Dessa strävanden bygger bl. a. på viljan att undvika varje utveckling som kan leda till kärnvapenkrig. Samtidigt bedöms motsättningarna mellan super- makterna komma att bestå under överskådlig tid. De båda militärblocken håller stora och insatsberedda styrkor i Europa. Denna höga rustningsnivå bedöms bli bestående under överblickbar tid. Den svenska neutralitetspo- litiken måste därför för att förbli trovärdig alltjämt stödjas av ett starkt och allsidigt sammansatt totalförsvar.

Det krävs samlade internationella insatser om vi skall nå en värld i varaktig fred. Den kan inte förverkligas enbart genom nationella åtgärder. Sveriges engagemang i det internationella fredsarbetet står således inte i motsats- förhållande till strävandena att stödja den svenska alliansfria politiken genom ett allsidigt sammansatt totalförsvar. En grundläggande förutsättning för att Sverige på olika sätt skall kunna verka för en bättre värld är givetvis att landets självständighet vidmakthålls.

Maktbalansen mellan stormakterna väntas bestå under överskådlig tid. 1 internationella krissituationer kommer därför stormakternas styrkor att främst bindas mot varandra. Angrepp mot Sverige eller delar av svenskt område bedöms i sådana situationer inte vara ett primärt intresse för en stormakt. Skulle ett sådant angrepp ändå övervägas, begränsas den styrka en angripare kan sätta in mot oss genom att huvuddelen av hans resurser måste avdelas mot huvudmotståndaren. Även ett litet land som Sverige har därför förmåga att bygga upp och vidmakthålla ett försvar som kan ge ett respektingivande stöd för dess säkerhetspolitik. Vårt totalförsvar bör även i fortsättningen utformas så att det vid kriser och konflikter i Europa mellan stormaktsblocken har sådan styrka, sammansättning och beredskap att hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte av någon kan bedömas vara lönsamt. Då har totalförsvaret den avsedda fredsbevarande förmågan.

Vårt försvars fredsbevarande förmåga kan dock inte enbart bedömas ut- ifrån möjliga styrkeinsatser mot oss. En stat som överväger angrepp måste vara övertygad om vår vilja och förmåga att vid angrepp bjuda segt motstånd i varje del av landet. Vi måste därför inge respekt för vår förmåga att leda, utbilda och utrusta vårt totalförsvar så att möjligheterna att lyckas i ett angrepp mot vårt land framstår som ovissa.Totalförsvaret måste därför ha

Prop. l976/77z74 7

en sådan sammansättning och en sådan styrka att ingen till följd av brister i detta misstror allvaret i vår politik. Det militära försvaret måste dessutom vara så utformat att dess uteslutande defensiva syfte klart framgår. Det kan därigenom inte av någon uppfattas som ett hot. Förberedelser för och överväganden om militär samverkan med andra stater är helt uteslutna.

Anskaffning av för försvaret väsentlig materiel får inte försätta Sverige i en beroendeställning till andra länder av sådan art att denna kan utnyttjas för påtryckningar.

Kombinationen av en fast, förtroendegivande utrikespolitik och ett starkt totalförsvar bör kunna inge stormakterna respekt för Sveriges neutralitets- vilja och förmåga att stå emot påtryckningar eller andra aggressiva hand- lingar. Det måst stå klart för alla, att vi menar allvar med vår neutrali- tetspolitik och att vi målmedvetet upprätthåller ett sådant totalförsvar, som ingen kan bortse från i ett kris- eller krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut skall ses som ett uttryck för denna målmedvetenhet. Vår totalförsvar har en väsentlig roll redan i fred. Utvecklingen i norra

Europa har under de senaste decennierna präglats av stabilitet och samarbete. Sveriges utrikes- och försvarspolitik har starkt bidragit till den säkerhets- politiskt stabila situation som råder i Norden. Danmark och Norge är med- lemmar i Atlantpakten. Finland förenar sin neutralitetspolitik med ett sär- skilt förhållande till Sovjetunionen. För båda blocken är Norden ett flank- område inom vilket positionsförändringar kan påverka den i Europa rådande balanssituationen.

Väsentliga försvagningar av det svenska försvarets styrka i förhållande till omvärlden kan rubba stabiliteten och balansen i Nordeuropa. En fast och konsekvent svensk utrikes- och försvarspolitik främjar freden och stabiliteten i norra Europa. Det torde även ligga i andra länders intresse att denna politik fullföljs.

Ett militärt angrepp är till sina konsekvenser det allvarligaste hotet mot vår säkerhet och försvar mot invasion måste därför vara totalförsvarets vik- tigaste uppgift. Dess fredsbevarande förmåga vilar därför alltjämt främst i styrkan hos det militära försvaret.

Samhällsutvecklingen i alla industrialiserade länder gör emellertid att känsligheten för andra slags hot och påtryckningar ökar. Härtill kommer att framtida krig och kriser kan i ökad utsträckning och på annat sätt drabba hela samhället och hela befolkningen. Därav följer att totalförsvaret skall ses som en del av samhället och att samhällsutvecklingen även fortsätt- ningsvis skall ske så att rimlig hänsyn tas till totalförsvarets behov. Där- igenom begränsar vi vår sårbarhet och ökar vår säkerhet.

Vårt totalförsvar är ett uttryck för vår vilja att slå vakt om nationens säkerhet och oberoende. Totalförsvaret är därför en hela folkets angelägenhet och bygger på att varje medborgare efter förmåga bidrar till landets försvar. Detta tillgodoses bl. a. genom den allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten

Prop. l976/77z74 8

och andra former av tjänstgöringsskyldighet. De frivilliga försvarsorgani- sationerna och våra folkrörelser har också stor betydelse för totalförsvarsidens förankring i samhället.

Med en sådan syn på totalförsvaret blir det naturligt att i största möjliga utsträckning samordna militära och civila funktioner. Ett led i denna strävan är att civila myndigheter som har ett ansvar i fred behåller detta i kris- eller krigslägen. Genom en sådan samordning förankras totalförsvaret ytter- ligare i samhället.

Under en lång tid har stor enighet rått i vårt land om inriktningen av vår säkerhetspolitik och behovet av ett starkt och respektingivande total- försvar. Detta har bl. a. inneburit enighet om att årligen avsätta en avsevärd del av samhällsresurserna för försvarsändamål. Det förhållande att vår sä- kerhetspolitik har ett brett folkligt stöd tillmäter jag det största värde.

Statsrådet Krönmark utvecklar senare de närmare riktlinjerna för inrikt- ningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling. Han och statsråden Burenstam Linder, Troedsson. Turesson, Wikström. Ahlmark och Gustavsson redovisar de särskilda förslag inom resp. försvars-, handels-, social-, kommunikations-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads- och kommundepartementens verksamhetsområden som föranleds av dessa rikt- linjer. Statsrådens anlöranden och förslag redovisas i underprotokollcn för resp. departement. '

Statsministern avslutar.

Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag att regeringen i gemensam proposition

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om säkerhetspolitiken och totalförsvaret,

dels förelägger riksdagen vad övriga föredraganden har anfört för de åt- gärder de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till statsministerns och övriga föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder som de har hemställt om.

Regeringen föreskriver att de anföranden och förslag som upptagits i un- derprotokollcn skall bifogas propositionen som bilagorna 1—8.

Prop. l976/77:74 1

Bilaga 1 till regeringens proposition nr 74 år l976/77

Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och total- försvarets fortsatta utveckling såvitt avser försvarsdepartementets verk— samhetsområde.

] Grunder för genomförd planering, studier m. m.

1.1. Planeringssystem

Genom beslut av riksdagen (SU 19701203. rskr 19702420l infördes ett nytt planerings- och budgeteringssystem för det militära försvaret och civilför- svaret budgetåret 1972/73. [ samband med att riksdagen behandlade systemets införande begärde den att Kungl. Maj:t skulle låta utreda riksdagens roll i det nya systemet. Denna utredning utfördes av 1970 års försvarsutredning. Utredningen föreslog att riksdagens utrikes- och försvars- utskott fortlöpande skulle informeras om studie- och planeringsarbetets in- riktning och resultat. Förslaget låg till grund för Kungl. Maj:ts redovisning till riksdagentprop. 19721103). Riksdagen (FöU 1972123, rskr 19721309) hade inte något att erinra mot vad som därvid anfördes.

Planeringssystemets huvudkomponenter utgörs av säkerhetspolitiska stu- dier — varmed avses studier av utvecklingen internationellt och i det svenska samhället perspektivplanering, programplanering, systemplanering och programbudgetering.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har efter uppdrag av Kungl. Maj:t lämnat förslag till hur ett planeringssystem för det ekonomiska försvaret skulle kunna utformas. Kungl. Maj:t uppdrog år 1973 åt överstyrelsen att efter anvisningar av chefen för handelsdepartementet och i samråd med be- rörda myndigheter bedriva försök med långsiktsplanering inom det eko- nomiska lörsvaret. Samtidigt meddelade chefen för handelsdepartementet anvisningar för försöken. Dessa omfattar bl. a. perspektivstudier och pro- gramplanering enligt i huvudsak samma principer som tillämpas för per- spektivplanering och programplanering inom det militära försvaret och ci- vilförsvaret.

Prop. 1976/77:74 2

Planeringssystemcn har utformats för att tillgodose såväl statsmakternas som myndigheternas behov av underlag för beslut. Planeringssystemen skall sålunda bl. a. medverka till att riksdagens arbete kan inriktas på de väsentliga lörsvarspolitiska problemen och resursavvägningarna.

De säkerhetspolitiska förutsättningarna för försvarsplaneringen måste pre- ciseras så att det blir möjligt att ange mål för försvarets utveckling på kort och lång sikt. Målen bör i största möjliga utsträckning definieras av eller kunna härledas ur beskrivningar av de situationer som vårt försvar skall kunna verka i.

Studierna av den internationella utvecklingen resulterar i beskrivningar av tänkbara internationella utvecklingar i politiskt. tekniskt, militärt, eko- nomiskt och socialt avseende. Alternativ som kan leda till internationella kriser och risk för angrepp mot Sverige har därvid särskilt intresse. De ana- lyseras närmare genom 5. k. angreppsfall och krisfall. I vissa fall är det möjligt att uttrycka de anspråk som med hänsyn till den yttre miljön bör ställas på försvarsplaneringen i mera konkret och kortfattad form. Underlag för dessa 5. k. särskilda planeringsanvisningar kan komma fram genom studier av de försvarsproblem som är gemensamma för ett antal angreppsfall eller krisfall. Särskilda planeringsanvisningar kan exempelvis avse beredskap, skydd mot verkan av ABC-stridsmedel Och verkan under neutralitetstill- stånd.

Riktlinjerna för försvarsplaneringen innefattar förutom yttre betingelser också förutsättningar som rör Sveriges inre förhållanden. Dessa förutsätt- ningar anges genom 5. k. ramvillkor för planeringen. exempelvis ekonomiska planeringsramar.

Angreppsfall, krisfall. särskilda planeringsanvisningar och ramvillkor bil- dar underlag för perspektivplaneringen.

Nuvarande metoder för perspektivplaneringen innebär att arbetet genom- förs i två faser. Fas 1 är planeringens idéskapande del. Under denna fas skall man utveckla och pröva nya idéer till försvarets utformning och sam- mansättning för att möta olika framtida konfliktsiluationer. Man skall vidare ta fram alternativ i fråga om viktiga funktioners uppgifter. inbördes samband och innehåll i stort. Tidsperspektivet är härvid 15 a 20 år. En viss sådan sammansättning av försvaret och dess sätt att verka kallas struktur. Per- spektivplaneringens fas 1 skall ge statsmakterna underlag att välja ett antal försvarsstrukturer för fortsatt analys.

Under fas 2 i perspektivplaneringen skall man med utgångspunkt i be- fintlig organisation ta fram alternativa handlingsvägar i ett kortare tids- perspektiv. Detta skall göras främst mot bakgrund av skilda ekonomiska förutsättningar. varvid möjligheterna att nå de olika strukturerna i perSpek- tivet och konsekvenserna av detta kartläggs. Genom att alternativa hand- lingsvägar utformas och analyseras säkerställs att statsmakterna får underlag för att inrikta programplaneringen.

För handlandet på kort sikt upprättas konkreta handlingsprogram i form

Prop. 1976/77:74 3

av femåriga programplaner. som rullas varje år. Programplanerna utarbetas mot bakgrund av den befintliga krigsorganisationens styrka och svagheter. l planerna konkretiseras avvägningen mellan resurser för att upprätthålla operativ styrka under de närmaste åren och resurser för att nå styrka på längre sikt. I arbetet med programplanen ingår att klarlägga den verksamhet i form av bl. a. utbildning. byggnadsverksamhet, forskning, studier, utveck- ling samt anskaffning av materiel som behöver genomföras under program- planeperioden.

Systemplancr kan utarbetas som underlag för regeringens ställningsta- ganden till särskilt resurskrävande vapensystem. De behandlar systemet under hela dess livslängd.

Programbudgeteringen är ett viktigt hjälpmedel när inriktningen av den konkreta verksamheten på kort sikt skall anges. Systemet medger en hög grad av decentralisering. Målen för verksamheten inom olika delar av för- svarsorganisationen måste därför kunna anges noga. l systemet ingår även en redovisning av prestationer och kostnader som underlag för kontroll och analyser.

1.2. Genomförda säkerhetspolitiska studier

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för försvarsde- partementet gett anvisningar för de säkerhetspolitiska studierna.

1 det följande redovisas en kortfattad sammanställning av resultaten av de säkerhetspolitiska studierna i de delar dessa direkt har utnyttjats i an- visningar för myndigheternas perspektivplanering.

1.2.1. Angrepp med konventionella stridsmedel mot mobiliserat svenskt försvar

Angreppsfallen utgår från hypotesen att förhållandena i Europa under en lång period varit relativt lugnaefterden reglering av centraleuropeiska problem som skedde omkring år 1970. Supermakterna antas därefter i stort sett ha av- stått från att aktualisera motsättningar i denna del av världen. I en framtida konfliktutveckling kan supermakterna tänkas överväga olika handlingsalter- nativ föratt nåsinaallmännasäkerhetspolitiska mål. Ettav dessaalternaiiv kan innebära angrepp mot Sverige. Frågan är då om fördelarna med att kontrollera hela eller delar av Sverige är så stora att de motiverar de därmed förknippade uppoffringarna. 1 de situationer då ett angrepp verkar tänkbart görs i angrepps- fallen en bedömning av vilka resurser en angripare kan vara beredd att sätta in mot Sverige, vilka förluster som därvid kan godtas samt hur lång tid företaget kan få ta. .

De angreppsfall som utnyttjats i planeringen förutsätter skilda angripare och leder till risk för angrepp mot skilda delar av landet.

1 anvisningarna för perspektivplaneringen för det militära försvaret har

Prop. 1976/77z74 4

föreskrivits att sju olika angreppsfall skall utnyttjas. För vart och ett av dessa finns ett antal varianter som bygger på olika hypoteser om den po- tentiella angriparens totalt tillgängliga militära resurser och det sätt varpå dessa disponeras i olika riktningar.

Angreppsfallen för den övre och mellersta delen av det för det militära försvarets pcrspektivplanering anbefallda ekonomiska studieintervallet byg- ger på hypotesen att den världspolitiska utvecklingen också i framtiden kommer att karakteriseras av svängningar mellan avtagande och tilltagande spänning. De militära styrkorna i Europa antas vara oförändrade eller minska.

Förutsättningen för de angreppsfall som har legat till grund för studierna inom den nedre delen av det ekonomiska studieintervallet är en långvarig avspi'tnningsperiöd. som skulle kunna leda till bl. a. att de militära styrkorna i Europa minskar betydligt. De kris- och krigssituationer som därvid skulle kunna uppstå till följd av olika motsättningar har antagits bli starkt be- gränsade ifråga om nivå och/eller geografisk utbredning.

] anvisningarna för planeringen inom de andra delarna av totalförsvaret har vissa begränsningar i antalet angreppsfall kunnat göras. Uteslutna fall har inte bedömts kunna ge någon ytterligare väsentlig information för planer- ingen.

1.2.2. Överraskande angrepp med konventionella stridsmedel

Som grund för myndigheternas planering harangivits ett antal angreppsfall som belyser mera överraskande angrepp. Härmed avses angrepp mot ett svenskt försvar som på grund av otillräcklig förberedelsetid inte är färdig- mobiliserat. Överraskningen kan uppstå dels till följd av att en angripare vidtar medvetna åtgärder för att dölja angreppsförberedelserna. dels på grund av den svenska statsledningens svårigheter att samla in och tolka befintliga signaler.

Principiella problem i samband med överraskande angrepp har redovisats i en särskild analys. Som grund för planeringen inom totalförsvarets grenar har tre olika överraskande angrepp anvisats. Dessa bygger på samma in- ternationella förhållanden som angreppsfallen mot ett mobiliserat försvar. Sarr rtantagna representerar de olika förvarningssignaler och olika förvar- ningstider.

1.2.3. Krig i Europa varvid Sverige är neutralt

De anvisningar som lämnats beträffande försvarets uppgifter under neu- tralitetstillstånd utgår från att ett konventionellt krig i den nära omvärlden kan väntas leda till betydande påfrestningar på vårt försvaroch fördet svenska sam- hället i övrigt. Hos de krigförande parterna uppstår knapphet på många viktiga fi.")rnödenheter som man därmed blirobenägen att sälja till Sverige. Vidare kan stridshandlingar längs handelsvägar helt eller delvis omöjliggöra utrikeshan- deln. Stridshandlingarna kan leda till oavsiktliga såväl som avsiktliga kränk-

Prop. 1976/77:74 5

ningarav svenskt territorium.

1 anvisningarna för perspektivplaneringen för det militära försvaret har lämnats en redovisning av kraven på det militära försvarets verkan under neutralitetstillstånd. Bakgrunden till kraven exemplifieras genom ett antal krisfall.

Som grund för planeringen för det ekonomiska försvaret har anvisats ett antal krisfall. I dessa har särskild vikt lagts vid att beskriva den in- ternationella handeln och störningar i denna.

För det ekonomiska försvarets planering har härutöver exempel på freds- kriser anvisats. Den ogynnsamma påverkan på vår försörjning som freds- kriserna kan ge har sitt upphov i händelser utanför vår kontroll. Händelserna kan orsakas av bl. a. dels relativt lokalt bundna konflikter. dels vissa länders medvetna agerande föratt förbättra sin position. Detta kan avse positioner an- tingen i det globala handelsutbytet eller i något annat politiskt avseende som inte berör Sverige. Den geografiska bundenheten gör att dessa händelser bc- döms drabba främst vår försörjning med någon enstaka vara eller ett begränsat antal varor under en och samma tidsperiod.

1.2.4. Krig i vilka ABC-stridsmedel utny1tjas

Omfattning och inriktning av våra åtgärder mot kärnvapen samt bak- teriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel måste primärt bestämmas utifrån en bedömning av risken för att dessa sätts in antingen i vår omvärld eller direkt mot Sverige. Skulle Sverige anfallas när kärnvapen redan ut- nyttjats vid krig i omvärlden kan vi inte räkna med någon återhållsamhet mot svenskt område. 1 en sådan situation har Sverige små möjligheter att bjuda effektivt motstånd och samtidigt bevara en nationell handlingsfrihet enligt de säkerhetspolitiska målen. En utgångspunkt för försvarsplaneringen är därför att totalförsvarets ansträngningar i ett sådant läge måste koncen- treras på att begränsa krigets verkningar och öka befolkningens möjligheter att överleva.

I samband med att anvisningar lämnades för myndigheternas perspek- tivplanering gavs vissa riktlinjer för hur hänsyn skulle tas inom totalförsvaret till verkningarna av möjliga insatser av kärnvapen och BC-stridsmedel mot Sverige. Dessa riktlinjer kompletterades med ett antal angrepps- respektive krisfall. i vilka beskrivs situationer då ABC-stridsmedel sätts in mot Sverige el- leriomvärlden.

1.2.5. Hot om ekonomiska och militära åtgärder som stöd för krav på Sve- rige

Den svenska statsledningens beslutsamhet och möjligheter att stå emot hot beror i hög grad på totalförsvarets förmåga. Huvuddelen av de anspråk

Prop. 1976/77:74 6

som försvar mot hot ställer har därför redan uttryckts genom de tidigare redovisade angrepps» och krisfallen. Endast för vissa speciella typer av hot har det bedömts som lämpligt att utarbeta och föreskriva särskilda angrepps- fall.

1.3. Perspektivplaner

Perspektivplaner för det militära försvaret har utarbetats av överbefäl- havaren och för civilförsvaret av civilförsvarsstyrelsen. Perspektivstudierna inom det ekonomiska försvaret har letts av överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Studier av övrigt totalförsvar har genomförts under ledning av en särskild utredningsman.

Planeringsarbetet inom totalförsvaret har varit samordnat i tiden. Arbetet med perspektivplaner och perspektivstudier avslutades och slutredovisades under hösten är 1975.

1.3.1. Perspektivplan för det militära försvaret

Kungl. Maj:t uppdrog ijuni 1972 åt överbefälhavaren att genomföra per- spektivplanering för det militära försvarets utveckling efter år 1977. Al- ternativa sammansättningar av försvaret skulle sökas och utformas utifrån i anvisningarna angivna säkerhetspolitiska utgångspunkter. De ekonomiska Studieområdena skulle förläggas inom ett intervall mellan 10 och 20 miljarder kronor per år beräknade i ett antaget pris- och löneläge i början av 1990-talet.

Överbefälhavaren överlämnade i maj 1974 perspektivplan del [. Avvi- kande mening har i militärledningen anmälts av cheferna för marinen och flygvapnet.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande meddelade chefen för för- svarsdepartementet i mars och i oktober 1974 anvisningar för perspektiv- planeringens fas 2. En utgångspunkt för arbetet var att den militära ut- giftsramen budgetåret 1976/77 var 8 150 milj. kr. i prisläge februari 1974. Överbefälhavaren skulle utforma och analysera handlingsvägar utifrån fyra ekonomiska nivåer för femårsperioden 1977/78—1981/82, nämligen ungefär 38 500 milj. kr., 40 750 milj. kr.. 42000 milj. kr. resp. 43 750 milj. kr. i prisläge februari 1974. Exakta studienivåer skulle väljas så att intressanta omslagspunkter blev belysta.

Överbefälhavaren överlämnade i november 1975 perspektivplan del 2 för det militära försvaret. Denna är väsentligen en analys i ett kortare tidsper- spektiv än i del 1. Med utgångspunkt i dagens krigsorganisation har fem exempel på handlingsvägar för försvarsmaktens utformning studerats och värdcrats. Avvikande mening har anmälts av chefen för marinen.

Ett sammandrag av innehållet i överbefälhavarens perspektivplan redo- visas i det följande i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Prop. l976/77z74 7

1.3.2. Perspektivplan för civilförsvaret

De allmänna grunderna för civilförsvarets perspektivplanering sammanföll med anvisningarna för försvarsmaktens planering. Det ekonomiska studie- området för början av 1990-talet skulle förläggas inom ett intervall mellan 450 milj. kr. och 900 milj. kr. per år i då antaget pris- och löneläge.

Civilförsvarsstyrelsen överlämnade i maj 1974 perspektivplan del 1. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande meddelade chefen för för— svarsdepartementet i mars och i oktober 1974 anvisningar för civilförsvarets pcrspektivplanering under fas 2. Civilförsvarsstyrelsens fortsatta planering skulle avse i första hand strukturer som var särskilt intressanta med hänsyn till lämnade anvisningar. Beträffande Skyddsrumsbyggande föreskrevs ett studieintervall från 150000 till 300000 nya skyddsrumsplatser per år. För övrig civilförsvarsverksamhet skulle förutsättas att utgiftsramen för bud- getåret l976/77 var 135 milj. kr. i prisläge februari 1974. För denna del av verksamheten skulle studierna avse tre ekonomiska nivåer för femårs- perioden 1977/'78—1981/82. nämligen ungefär 575 milj. kr.. 675 milj. kr. resp. 775 milj. kr.

Civilförsvarsstyrelsen överlämnade i oktober 1975 perspektivplan del 2. Ett sammandrag av innehållet i civiIförsvarsstyrelsens perspektivplan re- dovisas i det följande i avsnittet om civilförsvarets fortsatta utveckling.

1.3.3. Perspektivstudier inom det ekonomiska försvaret

En redogörelse för perspektivstudierna inom det ekonomiska försvaret lämnas av chefen för handelsdepartementet i det följande i bilaga 2.

1.3.4 Studier av övrigt totalförsvar

Kungl. Maj:t förordnade i december 1973 om särskilda studier avseende utvecklingen efter år 1977 för vad som sammanfattningsvis benämns övrigt totalförsvar dvs. de delar av totalförsvaret som inte omfattas av det militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. l direktiven angavs att studier av övrigt totalförsvar för perioden från år 1977 till 1990- talets början skulle genomföras för att underlaget inför ett försvarsbeslut år 1977 skulle bli så fullständigt som möjligt. Studierna skulle göras mot bakgrund av förutsättningar som till övervägande delen var gemensamma för totalförsvaret. Verksamheten inom övrigt totalförsvar skulle samman- föras i programmen ledning. viss polisverksamhet. sjukvård och allmän ad- ministration. Studierna borde i första hand gälla myndigheter med uppgifter inom övrigt totalförsvar. vilka har särskilda försvars-anslag.

Eftersom någon myndighet för samordning inom det aktuella området inte finns. tillkallades en särskild sakkunnig tFö 1973:021' för att genomföra studierna. lAvdelningschefen Sture Gyllö.

Prop. l976/77z74 8

Den sakkunnige överlämnade i april 1975 en rapport om dittills genom- förda studicr. En slutrapport avgavs i december 1975. 1 rapporterna har klarlagts myndigheter och kostnader inom övrigt totalförsvar. beredskaps- läget den 1 juli 1977 samt planeringsförutsättningarna för området. Vidare har handlingsvägar avseende perioden 1977/78—1981/82 konstruerats. 1 rap- porterna har programmet "allmän administration" utgått.

Ett sammandrag av innehållet i rapporterna redovisas i det följande i avsnittet om övrigt totalförsvars fortsatta utveckling.

1.4. Programplaner för perioden 1977/78—1981/82

Regeringen resp. berörd departementschef med regeringens bemyndigan- de lämnade i mars 1976 anvisningar för programplanering av de olika to- talförsvarsgrenarna för perioden 1977/78—1981/82. De säkerhetspolitiska ut- gångspunkterna för planeringen var gemensamma för samtliga totalförsvars- grenaroch utgjordes av de överväganden och förslag till riktlinjer lörden sven- ska säkerhetspolitiken. som 1974 års Rirsvarsutredning redovisade i betänkan- det fSOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar. 1 anvisningarna angavs vidare en allmän inriktning av planeringen. ekonomiska förutsättningar samt övriga förhållanden som skulle beaktas i planeringen.

För d ct militära fö rs v a ret angavs att den inriktning av to- talförsvarets och det militära försvarets fortsatta utveckling som försvars- utredningen föreslagit i sitt första betänkande med vissa kompletteringar i huvudsak skulle ligga till grund för planeringen. För vart och ett av bud- getåren 1977/78—1981/82 skulle gälla en planeringsram om 9053 milj. kr. i prisläge februari 1975. Överbefälhavaren har överlämnat programplaner för det militära försvaret till regeringen i september 1976. Planeringen har genomförts i tre ekonomiska nivåer. Ett sammandrag av överbefälhavarens programplaner liksom av programplanerna för huvudprogrammen 1—3 re- dovisas i det följande avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

För civ i 1 fö rsv arct angavs att planeringen skulle grundas på den inriktning av totalförsvarets och civilförsvarets fortsatta utveckling som för- svarsutredningen föreslagit. Härtill meddelades vissa kompletterande an- visningar rörande skyddsrumsbyggnationen m. m. Planeringen av verksam- het som inte avser skyddsrum för befolkningen skulle ske i en planeringsram som för vart och ett av budgetåren 1977/78—1981/82 var 153 milj. kr. i prisläge februari 1975. För planeringen av verksamhet som avser skyddsrum för befolkningen skulle för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79 gälla en planeringsram om 38 milj. kr. och för vart och ett av budgetåren 1979/80—1981/82 en planeringsram om 105 milj. kr.. allt i prisläge februari 1975. Civilförsvarsstyrelsen har till regeringen överlämnat programplaner för civilförsvaret i september 1976. Planeringen har genomförts i två eko- nomiska nivåer och ett sammandrag av planerna redovisas i det följande avsnittet om civilförsvarets fortsatta utveckling.

Prop. 1976/77:74 9

Ifråga om det ekonom iska försvaret anfördes att de försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret som tidigare på- börjats nu skulle fortsätta med programplanering för perioden 1977/78—1981/82. Anvisningarna omfattade dels formella föreskrifter. dels riktlinjer för planeringen. Härvid angavs att planeringen för avspärrning och krig skulle utarbetas i två ekonomiska alternativ för den verksamhet som finansieras över statsbudgeten. 1 ett alternativ skulle driftkostnaderna för perioden uppgå till ca 1050 milj. kr. och investeringar skulle planeras inom en ram av 625 milj. kr. 1 ett annat alternativ skulle investeringarna planeras inom en ram om 750 milj. kr. Vidare meddelades anvisningar och riktlinjer för planeringen avseende fredskriser. För denna del av pla- neringen angavs inga ekonomiska ramar. Berörda myndigheter har i sep- tember/oktober 1976 överlämnat sina programplaner till regeringen. En sam- manfattning av planerna redovisas i det följande i avsnittet om det ekon- omiska försvarets fortsatta utveckling, bilaga 2. Slutligen meddelades anvisningar till vissa myndigheter, som under av- snittet genomförda perspektivstudier redovisades under begreppet ö v r i g t total fö rs v a r, att genomföra programplanering av i anvisningarna an- givna verksamheter. Till grund för planeringen angavs såväl en inriktning av resp. programs utveckling som de ekonomiska restriktioner som skulle gälla för planeringsperioden. Berörda myndigheter har i september 1976 över- lämnat programplanerna till regeringen. En sammanfattning av planerna redovisas i det följande i avsnittet om övrigt totalförsvars fortsatta utveck- ling.

2. Den svenska säkerhetspolitiken

2.1 1974 års försvarsutredning

Som bakgrund till sitt förslag beträffande inriktningen av svensk säker- hetspolitik lämnar 1974 års försvarsutredning en redogörelse för den internationella politiska och ekonomiska utvecklingen och dess säker- hetspolitiska konsekvenser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de hot av olika slag som kan uppkomma mot Sveriges frihet och oberoende. Utred- ningen behandlar vidare utvecklingen av det svenska fredssamhället och dess påverkan på våra försvarsåtgärder.

På grund val av det samlade material som stått till utredningens förfogande lämnar utredningen förslag beträffande inriktningen av svensk säkerhets- politik.

Försvarsutredningen påpekar att den svenska säkerhetspolitiken traditio- nellt setts och fortfarande måste ses i samband med öst-västproblematiken. 1 och med avspänningspolitikens utveckling har också andra internationella

Prop. 1976/77:74 10

problem blivit föremål för ökad uppmärksamhet. Den internationella eko- nomiska utVecklingen i industriländerna såväl som utvecklingsländernas krav på en ny ekonomisk världsordning måste enligt utredningens upp- fattning också beaktas i en bredare säkerhetspolitisk diskussion.

1 sin sammanfattning av den internationella politiska och & k 0 n 0 mis k a utv e c kl i n g e n framför utredningen uppfattningen att de aktuella ekonomiska svårigheterna i industriländerna och den in- ternationella ekonomiska omfördelningen av resurser som nu pågår uppen- barligen kan få säkerhetspolitiska konsekvenser. Oljekrisen under budgetåret 1973/74 har påvisat konsumentländernas stora känslighet och producent- kartellens effektivitet i detta fall. De ekonomiska svårigheterna har medfört att Sovjetunionens och USA:s ställning relativt och åtminstone på kort sikt har förstärkts. Förutsättningarna för avspänningspolitiken bedöms dock inte ha rubbats av de ekonomiska svårigheterna,

Under senare år har förhållandet mellan industriländer och utvecklings- länder lett till krav på en ny ekonomisk världsordning. Dessa problem har fått ökad aktualitet inte minst i FN:s arbete. Om den nuvarande situationen inte ändras kan den på längre sikt få allvarliga säkerhetspolitiska konse- kvenser i form av konflikter mellan industri- och utvecklingsländer eller mellan utvecklingsländer.

FN kan enligt utredningens åsikt inte väntas bli en effektivt fungerande organisation för kollektiv säkerhet inom överskådlig tid. Varje land måste därför svara för sin egen säkerhet. Ett omfattande förhandlingsarbete pågår för att kontrollera och begränsa rustningarna i världen. Vissa begränsade resultat har nåtts men utredningen bedömer det som föga sannolikt att förhandlingarna inom överskådlig tid kommer att leda till någon avgörande nedrustning.

Med utgångspunkt i de nu kända förutsättningarna för den internationella utvecklingen bedömer försvarsutredningen att USA och Sovjetunionen under överskådlig tid förblirde cnda stater som kan karaktäriseras som supermakter. Trotsatt främst Japan. Kina och Västeuropa har förutsättningaratt i vissa avse- enden nå supermaktsstatus bedömer utredningen att dessa under den kom- mande tioårSperioden inte kommeratt kunna uppträda som sådana i global me- ning.

Avspänningssträvandena har hittills tagit sig uttryck i bl. a. en provisorisk reglering särskilt av vissa problem i Centraleuropa och förhandlingar om rustningskontroll, SALT, MFR och ESK. Avspänningspolitiken. som enligt utredningens mening inte bör bedömas efter kortsiktiga variationer. innebär dock inte att alla konflikter försvunnit. Den innebär emellertid att skiftningar- na i den internationella politiken kan bli mindre dramatiska. Enligt utredning- ens mening finnsdetskäl attbetonaattdetinte finnsnågotdirektsamband mel- lan rustningsnivå och spänning eller avspänning. Tider med förhållandevis låga rustningsnivåer har utmärkts av hög spänning och tvärtom.

Förbindelserna mellan USA och Västeuropa har utsatts för påfrestningar

Prop. 1976/77:74 11

under senare år. Oljekrisen och samförståndspolitiken mellan USA och Sov- jetunionen har lett till svårigheteriinöm NATO. Försvarsutredningen be- dömer emellertid att intresset i Västeuropa för fortsatt amerikansk närvaro där kommer att vara stort även i framtiden. Även Sovjetunionen bedöms av många. åtminstone på längre sikt. ha intresse av en fortsatt sådan närvaro.

Även om förhållandena i Centraleuropa fortfarande kommer att ha stor betydelse har den internationella politikens huvudfrågor under senare tid rört sig inom Mellanöstern och områdena däromkring. Konflikter i detta område kan uppstå av många olika anledningar och få betydande konse- kvenser för utvecklingen i Europa i sin helhet.

Nordens strategiska betydelse är inte konstant utan påverkas av den rå- dande situationen. Den militära styrkeuppbyggnad som under senare år skett på Kolahalvön. framförallt av marinstridskrafter, har enligt försvars- utredningens mening ökat Nordens strategiska betydelse. Sovjetunionens behov av fritt tillträde till Atlanten från såväl Murmanskområdet som Ös- tersjön liksom västsidans intresse av att hindra detta ger Nordkalotten och Östersjöutloppen militär betydelse. Ytterligare intresse har ägnats det Nord- atlantiska området på grund av oljefyndigheter utanför Norges kust.

Under efterkrigstiden har de nordiska ländernas säkerhetspolitik utmärkts av stabilitet. Deras säkerhetspolitiska dispositioner är beroende av varandra. Av något land ensidigt vidtagna åtgärder skulle kunna påverka denna balans.

Försvarsutredningen bedömer att supermakterna även i framtiden kom- mer att sträva efter att förhindra en militär konfrontation i Europa. Det faktum att stora militära styrkor står ständigt beredda mot varandra innebär dock en risk. Supermakternas globala intressen och kamp om resurser in- nebär vidare risk för att de blir indragna i lokala konflikter som kan trappas upp eller spridas.

Även om motsättningarna mellan supermakterna minskat under senare tid kvarstår de ändå i sina huvuddrag och utgör ett latent hot mot freden i världen. Ytterligare problem kan tillkomma genom motsättningar inom blocken. Härtill kommer att de vidgade ekonomiska och sociala klyftorna inom och mellan nationer tillsammans med knapphet på resurser och råvaror innebär växande konfliktorsaker.

Strävandena att undanröja konfliktorsaker har enligt försvarsutredningen stärkt möjligheterna till en bestående fred i vår del av världen. Bristande jämlikhet i de ekonomiska förbindelserna kvarstår och orsakar en orättvis fördelning av världens tillgångar. För att undanröja dessa missförhållanden fordras en reform av det internationella ekonomiska systemet.

En följd av den rådande avspänningspolitiken är att förhållandena inom staterna tillmäts allt större vikt vid säkerhetspolitiska bedömningar. ] en situation då människor inte upplever krigshotet som lika påträngande som under det som benämns kalla krigets år. riktas blickarna mot inrikespolitiska problem.

Prop. 1976/77:74 12

Tendensen har under senare år förstärkts av den ekonomiska utvecklingen med hög arbetslöshet och inflation i praktiskt taget alla industriländer i Västeuropa och Nordamerika. Många har betecknat denna kris. som i sin tur förvärrats av oljekrisen. som den allvarligaste sedan andra världskriget. Flertalet invånare i dessa länder upplever i ett avspänningsskcde dessa frågor som nära nog lika centrala som krig och fred.

Med dessa utvecklingstendenser har följt en benägenhet att definiera sä- kerhetspolitiken i vidare termer än vad som tidigare varit brukligt. Det är uppenbart att även om den fysiska säkerheten i form av ett försvar mot anfall från annat land fortfarande spelar en mycket viktig roll i upplevelsen av säkerhet. inrymmer denna numera också olika aSpekter av ekonomisk och social säkerhet.

Det s v 6 n s k a fre d 5 s a m h ä 1 lets struktur är enligt försvarsutred- ningens mening av stor betydelse för förmågan att stå emot krigshandlingar, störningar i utrikeshandeln, främmande propaganda m.m. Därjämte ger samhällsstrukturen särskilt då samhällsekonomins styrka de ekonomiska förutsättningarna för de egna försvarsansträngningarna.

Den framtida utvecklingen av det svenska samhället kommer att styras dels genom politiska beslut av statsmakterna, dels genom inverkan av fak— torer. Som från de politiskt beslutande organens synpunkt är förhållandevis opåverkbara. Det torde endast i begränsade hänseenden vara möjligt att anpassa samhällsutvecklingen till kris- eller krigssamhällets behov. To- totalförsvaret måste därför i framtiden. liksom hittills. i huvudsak inrikta sig på att komplettera fredssamhällets resurser.

Det svenska samhället har under efterkrigstiden genomgått snabba och stora förändringar. Ett karaktäristiskt drag i den ekonomiska utvecklingen har varit den ökade internationella integrationen.

Drivkrafterna bakom dessa genomgripande förändringar har varit teknisk utveckling och de fördelar som stått att vinna genom stordrift och en om- fattande handel mellan nationerna. Näringslivet har blivit mera beroende av jämn OCh säker tillförsel inte endast av råvaror och halvfabrikat utan även av komponenter och reservdelar. Även exportberoendet har ökat i takt med att grenar av industrin krävt större marknader än den som Sverige utgör.

Den strukturomvandling som har skett under de senaste decennierna och fortfarande sker inom industri och handel har inneburit att produktion och handel har koncentrerats samtidigt som tillverkningen blivit mer spe- cialiserad. Vissa från lörsörjningssynpunkt viktiga varor och tjänster pro- duceras av allt färre svenska företag - i den mån tillverkningen inte helt har lagts ned.

Denna utveckling, som har varit fördelaktig genom att svensk industri har kunnat utnyttja specialiseringens och stordriftens fördelar, har samtidigt inneburit problem för försörjningsberedskapen.

Tillgängliga prognoser pekar på att denna utveckling i flera avseenden

Prop. 1976/77:74 13

kommer att fortgå under överskådlig. framtid.

En viktig förutsättning för att befolkningen skall vilja och kunna uthärda de påfrestningar som ett krig eller ett krisläge medför är enligt försvars- utredningens uppfattning att den känner solidaritet i stort med det svenska samhället. Det överväldigande flertalet medborgare i Sverige känner en sådan solidaritet, grundad på att landet och dess samhällsskick för dem repre- senterar väsentliga värden. Det innebär att man på viktiga punkter känner gemenskap samtidigt som man på andra punkter kan ha olika meningar. En viktig faktor är att landet saknar inre motsättningar. grundade på etniska eller religiösa minoritetsproblem eller liknande. Välståndsutvecklingen och de stora sociala reformerna har skapat lörutsättningar lör en hos hela be- folkningen förankrad försvarspolitik.

Mot bakgrund av den redovisade internationella utvecklingen diskuterar försvarsutredningen tänkbara hot mot Sveriges säkerhet och åtgärder för att möta dessa. Inledningsvis görs en över- sikt över tä n k bara framtida k on fl i ktc r i världen. Dessa kan härledas ur en internationell situation som antingen i stort motsvarar den nuvarande eller som under överskådlig tid kan utvecklas ur denna. Kon- flikttypcrna kan grovt hänföras till motsättningar i öst—väst. nord—syd eller kombinationer av dessa.

Konsekvenserna av ett krig samt balansen globalt mellan supermakterna och regionalt i Centraleuropa mellan maktblocken har hos parterna skapat ett starkt samfällt intresse av att förhindra krig dem emellan. Det finns nämligen en risk för att ett konventionellt krig skulle kunna trappas upp till kärnvapennivå och leda till en oacceptabel förstörelse för båda parter. En väsentlig förutsättning för balansen är enligt en allmän åsikt Förenta staternas militära närvaro i Västeuropa.

För att minska krigsriskerna har överenskommelser träffats som avdra- matiserat gamla konfliktfrågor i Europa. Avtal har träffats om konsultationer vid akuta kriser. Genom förhandlingar söker man komma fram till rust- ningsbegränsning med bibehållen balans. Avspänningssträvandena möjlig- gör å ena sidan ett visst tekniskt och ekonomiskt samarbete. men å andra sidan finns grundläggande motsättningar och misstro kvar. Vardera super- makten söker främja egna intressen även om det sker på den andra supermak- tens bekostnad. Benägenheten att utnyttja öppet krig som medel att främja egna intressen har minskat.

I relationerna mellan supermakterna kan man enligt försvarsutredningens uppfattning räkna med gemensamma intressen att via förhandlingar lösa militära och ekonomiska problem. Supermakterna kan söka påverka va- randras positioner genom hot om avbrott eller löften om eftergifter i för- handlingarna. Många motsättningar kan därmed komma att stanna på en relativt låg konfliktnivå.

Gentemot små stater torde benägenheten öka att använda hot. påtryck- ningar och andra åtgärder för att få till stånd sådana politiska förändringar

Prop. 1976/77:74 14

som tjänar supermakternas syften.

Försvarsutredningen finner det nödvändigt att beakta det latenta hot som ligger i de stora militära styrkor som finns tillgängliga i Centraleuropa. Försöken till reglering av gamla konfliktfrågor innebär att vissa motsättningar tonats ned medan andra däremot finns kvar. Man kan därmed inte utesluta att lokala händelser delvis utanför supermakternas direkta kontroll kan leda till konflikter i Centraleuropa. Men hänsyn till tänkbara hot mot Sverige är en avgörande fråga vilken karaktär en akut konflikt eller ett krig i Europa kan få. Denna fråga behandlas mera utförligt senare i detta avsnitt. Motstridande strategiska intressen mellan Förenta staterna och Sovjet- unionen på världshaven samt komplikationer till följd av förväntade olje- eller andra råvarufyndigheter kan leda till att supermakterna söker utvidga egna basområden. En konflikt av denna karaktär skulle kunna innebära snabba militära framstötar med risk för fortsatt upptrappning eller försök med andra metoder att på lång sikt få förändringar till stånd.

Vid krig mellan länder utanför Europa kan man räkna med att super- makterna så långt som möjligt söker undvika att bli direkt engagerade och i stället stöder parterna ekonomiskt. med rådgivare och med leveranser av militär materiel. De får därmed också möjligheter att utöva påtryckningar på de stridande parterna. Syftet kan vara att föra kriget till ett slut som gynnar de egna intressena eller att stoppa krigshandlingarna och få till stånd förhandlingar.

Framtida mera akuta motsättningar mellan supermakterna kan enligt ut- redningen främst tänkas uppstå i Medelhavsområdet — Mellersta Östern — Persiska Viken. Dessa motsättningar kan ha sin rot i konflikten mellan Israel och arabländerna. i supermakternas tävlan om inflytande i oljepro- ducerande länder eller i lokala politiska instabiliteter. Parternas beslutsamhet att hävda egna intressen och de värden som står på spel kan leda till att supermakterna så småningom blir direkt indragna med egna militära styrkor. Risker för spridning av konflikten uppstår därmed.

Försvarsutredningen har i det föregående antagit att balansen mellan öst och väst i Europa består. En mera avgörande maktförskjutning kan leda till att den starkare sidan bedömer det möjligt eller angeläget att utvidga sin intressesfär. Detta kan ske genom hot och påtryckningar under lång tid varigenom ett beroendeförhållande byggs upp. Det kan också ske genom en snabbare begränsad framstöt.

Även om försvarsutredningen inte bedömer nya supermakter som troliga under överblickbar tid kan den globala maktstrukturen ändå påverkas genom en starkare ställning för vissa befintliga stater eller genom att nya maktcentra kommer till. Om konsekvenserna härav råder olika uppfattningar. Å ena sidan kan ett internationellt system med många stormakter skapa förut- sättningar för ett flexibelt maktbalanssystem. Å andra sidan är en bipolär

Prop. 1976/77:74 15

situation lättare att kontrollera. eftersom endast två makter behöver nå enig- het i dc viktigaste frågorna. "

En ny typ av konflikt är den mellan i- och u-länder. Oljekrisen under budgetåret 1973/74 var det första exemplet på att en sammanslutning av råvaruproducerande u-länder kunde hävda sina intressen gentemot indu- striländerna. Därvid utnyttjades det förhållandet att industriländerna var mera beroende av kontinuerlig tillförsel av olja än producentländerna var av tillförseln av industriprodukter. ] kampen för att förbättra sina villkor kan u-länderna i framtiden tänkas utnyttja en rad olika medel. Leverans- bojkottcr och ensidigt beslutade prishöjningar ligger i den mildare delen av skalan. Om andra medel skulle slå fel kan u-Iändcrnas politik bli mera fientlig mot i-länderna och de kan tänkas utnyttja olika våldsmedel för att utöva utpressning mot industriländerna i syfte att förbättra sina villkor.

lnstabila regimer och militär upprustning i många råvaruproducerande län- der innebär risker för krig mellan dem. Ett sådant kan leda till långvariga avbrott i exempelvis oljeleveranserna. På längre sikt kan kärnvapen bli till- gängliga för ytterligare ett antal länder. Därmed kan risker för lokala kärn- vapenkrig uppkomma.

l Sydöstasien. i södra Afrika och kring Indiska oceanen kan lokala mot- sättningar eller maktkamp mellan stormakter leda till utdragna lokala krig som. i den mån de berör råvaruproducerande länder. kan få konsekvenser även för Europas försörjning.

Sammanfattningsvis bedömer försvarsutredningen att supermakterna även i framtiden kommer att sträva efter att förhindra en militär konfron- tation i Europa. Riskerna för krig mellan öst och väst i Europa bedöms därför komma att förbli förhållandevis små. Detta innebär emellertid inte att motsättningarna skulle försvinna utan betyder att parterna söker främja sina intressen med andra medel på lägre konfliktnivå. Det faktum att stora militära styrkor står ständigt beredda mot varandra innebär en latent risk. Supermakternas globala intressen och kamp om resurser innebär risk att bli indragna i lokala konflikter. vilka därmed kan trappas upp till en kon- frontation mellan supermakterna. Om försöken att få till stånd en mera rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna i världen misslyckas. finns allvarlig risk för en förändring av u-ländernas politik och. framför allt på längre sikt. hot av nya slag mot industriländernas villkor.

Försvarsutredningen behandlar fö ru ts ä t t n i n ga r fö r k r i g i E u ro pa och tar därvid inledningsvis upp den vapentekniska utvecklingen och dess olika konsekvenser. Vidare behandlas försvarsekonomiska problem och militära styrkeförhållanden. På grundval härav görs bcdömningarav upp- komst och utveckling av konflikteri Europa.

Försvarsutredningen bedömer att kostnadsstegringar beträffande teknolo- giskt avancerad materiel gör det svårt även för stormakterna att både upprätt- hålla kvantiteten och fortsätta modernisera vapen och vapenbärare i samma takt som tidigare. Det är enligt försvarsutredningen sannolikt att såväl antalet

Prop. 1976/77:74 16

nya kostnadskrävande system som kan utvecklas. som antalet enheter av varje sådant system som kan anskaffas. kommeratt minska i framtiden. På motsva- rande sätt tyder försvarsdebatten i många länder på att man framgent tvingas avstå från mycket av vad teknologin kan erbjuda för att i stället modifiera be- fintliga system. Samtidigt framstår det som allt tydligare att man eftersträvar nya teknologiska tillämpningar på lägre kostnadsnivåcr. Uppmärksamheten torde enligt utredningen komma att i högre grad riktas mot teknikområdcn där kostnadssänkande teknologiska genombrott kan förväntas.

En ytterligare konsekvens av de stigande kostnaderna är svårigheterna att behålla nationell kapacitet för utveckling och produktion av avancerad krigsmateriel. Tendenscrna mot en övernationell koncentration av den tek- nologitunga krigsmaterielindustrin har påtagligt förstärkts de senare åren. Betoning på avancerad teknologi i vapenproduktionen leder vanligen till ökat resursbehov per enhet av varje ny generation av ett vapensystem. Därför har det länge funnits ett intresse att genom ett övernationellt utvecklings- och produktionssamarbete förlänga serierna och därmed minska kostnaderna per enhet. Intresset för samarbete är givetvis mest uttalat bland medlemmar i allianser. lnom NATO och Warszawapakten tillkommer förutom det eko- nomiska motivet också militära och politiska motiv för ett ökat utvecklings- och produktionssamarbete. För alliansfria stater står däremot det ekonomiska motivet för ett ökat samarbete vanligen i motsatsställning till önskemålet om en nationellt oberoende matcrielanskaffning.

Försvarsutredningen bedömer det angeläget att noga följa den tekniska och ekonomiska utvecklingen och dess genomslag i pakternas stridskrafter vad avser utrustning. organisation och taktik. En radikal omstrukturering av endera paktens konventionella styrkor skulle kunna påverka såväl risken för som karaktären av ett krig i Europa.

De militära styrkelörhållandena innebär att endera parten vid en konflikt i Europa torde se sig tvungen att disponera merparten av sina stridskrafter som en gard för att begränsa den andra partens handlingsmöjligheter. För- svarsutredningen bedömer emellertid att tillräckligt manöverutrymme kan skapas för att utnyttja resurser även i andra riktningar än Centraleuropa.

Försvarsutredningen diskuterar framtida krigs karaktär utgående från den militärtekniska utvecklingen och anser att vid ett krig i Europa kommer den avgörande gränsen även framgent att gå mellan konventionella vapen och kärnvapen.

Försvarsutredningen diskuterar hur akuta konflikter eller krig mellan makr- b/ocken i Europa skulle kunna uppkomma. Lokala motsättningar skulle kunna aktualiseras och leda till en fortsatt konfliktutveckling. Denna skulle kunna få olika konsekvenser.

En möjlighet är att fruktan för krig leder till en uppgörelse om ändrade intressesfärer. Vardera supermakten antas få relativt fria händer att agera inom den egna intressesfären.

Motsättningarna mellan maktblocken kan också leda till att ekonomiska

Prop. 1976/77:74 l7

medel används dem emellan i påtryckningssyfte. Ena sidan kan stoppa le- veranser av industriproduktcr och vägra fortsatta krediter. Den andra sidan kan stoppa råvaruleveranser. blockera sjöfart på världshaven eller under- stödja någon råvarukartell bland u-länder. Detta kan leda till konsekvenser även för stater utanför maktblocken.

Motsättningarna mellan supermakterna kan leda till att begränsade mi- litära operationer används i påtryckningssyfte för att påverka förhandlingar om en lösning av konflikten. Exempel kan vara stopp för fartygstrafik genom sund eller ockupation av något geografiskt begränsat. mera perifert område. De territoriella vinsterna har betydelse därför att de kan utnyttjas i eventuella militära operationer om förhandlingarna skulle bryta samman. Föratt militära operationer av detta slag skall kunna påverka förhandlingarna måste resultat nås snabbt och motåtgärderiområdet från andra supermaktenssida förhindras.

En snabb. geografiskt avgränsad militär operation kan genomföras i det centrala konfliktområdet för att ställa motparten inför fullbordat faktum. Operationen kan följas av förhandlingar. som leder till en uppgörelse.

En mera långvarig krigssituation kan uppstå i Centraleuropa. varvid åter- hållsamhet med militära insatser iakttas gentemot kärnvapenmakternas egna territorier. Avsikten kan vara att utnyttja svårigheterna att fatta beslut om kärnvapeninsats eller undvika att provocera fram en sådan. Operationer i något flankområde kan därvid inte uteslutas. Dels kan detta utnyttjas som bas för stridskrafter för att direkt påverka den centrala krigsskådeplatsen. dels kan det utnyttjas i kampen om sjövägarna. För att sådana flank- operationer skall te sig motiverade för de krigförande. måste dessa förutse eller befara att krigstillståndet kommer att vara relativt länge.

Militära operationer i det centrala konfliktområdet kan leda till att den ena sidan tillgriper taktiska kärnvapen. Detta kan antingen leda till en överenskommelse att stoppa krigshandlingarna eller till en fortsatt upptrapp- ning av kriget.

I och omkring Norska havet finns inbyggda motsättningar som bl. a. häng- er samman med supermakternas sjöstrategiska intressen. Försvarsutredning- en bedömer att utvecklingen i detta område innebär konfliktrisker som pri- märt berör Nordkalottområdet och Östersjöutloppen och som skulle kunna utvidgas till att omfatta hela Skandinavien. Därvid kan även svenskt område få strategisk betydelse.

Under tiden efter andra världskriget har de krig som förekommit kunnat hållas geografiskt begränsade trots viss inblandning från supermakternas sida. Risker för krig utanför Europa bedöms finnas även i framtiden. En fråga är under vilka omständigheter de skulle kunna spridas till Europa.

Supermakternas globala intressen gör att de ofta engagerar sig i lokala konflikter och krig genom ekonomiskt stöd. militära rådgivare. leveranser av militär materiel m. m. Vid en skärpt kamp om råvarutillgångar och ener- gikällor eller om strategiska positioner kan detta slags konflikter intensifieras. Försvarsutredningen bedömer att sådana ursprungligen lokala konflikter kan

Prop. 1976/77:74 18

övergå i krig. vilka supermakterna i oenighet om den slutliga lösningen inte snabbt kan bringa under kontroll. För att förmå varandra till eftergifter kan de söka utöva påtryckningar mot varandra. Dessa kan bestå i militära styrkedemonstrationcr. stopp för leveranser eller hot att spärra sjövägar. Den sista typen av åtgärder skulle kunna beröra Östersjöutloppen eller Nord- kalotten och Norska havet.

Sammanfattningsvis bedömer försvarsutredningen att om en konflikt skulle övergå till krig med konventionella stridsmedel innebär den moderna vapentekniken och stridsmedlens förstörelsekapacitet möjligheter till ett högre tempo i striden och framför allt snabbare nednötning och förbrukning av de militära förbanden och deras utrustning. Förstörelsen blir omfattande och kommer trots utvecklingen av precisionsvapnen att drabba även icke- militära mål och civilbefolkningen. Genom att ett konventionellt krig måste genomföras under kärnvapenhot kan en återhållsamhet i de militära ope- rationerna i vissa fall förväntas. Detta kan t. ex. innebära att sådana ope- rationer som sätter motpartens mest vitala intressen på spel undviks. 1 stället kan parterna sträva efter att successivt förbättra sitt strategiska läge eller Sina förhandlingSpositioner. antingen genom att dra in andra områden i kriget eller genom stegvis upptrappning av detta. Ont kärnvapen skulle tillgripas bedöms kriget bli av kortare varaktighet. Antingen leder det till en snabb politisk uppgörelse innan överväldigande skador har uppstått eller också till ett snabbt slut på grund av den stora ödeläggelsen.

Försvarsutredningen diskuterar de anspråk som bör ställas på svenskt totalförsvar med hänsyn till olika typer av konflikter och krig. I fråga om försvar mot militärt angrepp anför utredningen bl.a. följande. En akut konflikt i Europa bedöms komma att föregås av en period av stigande spänningar. lokala kriser och successivt ökande störningar i världshandeln. I samband med ett krigs utbrott kommer även de neutrala ländernas ut- rikeshandel att kraftigt reduceras.

I samband med pågående krig i Europa kan kränkningar ske av svenskt territorium och ingripanden göras mot svensk trafik på internationellt vatten och internationellt luftrum. Medvetna kränkningar av svenskt territorium kan göras av de krigförande för att underlätta deras militära operationer. Om de svenska möjligheterna till motverkan är små kan dessa kränkningar få så stor omfattning att landets neutralitet sätts i fråga.

I händelse av ett framtida krig i vårt närområde kommer Sverige att förklara sig neutralt. En krigförande part måste vara övertygad om att inte motparten utan stora insatser kan skaffa sig fördelar genom att utnyttja svenskt territorium. Enligt neutralitetsrätten skall Sverige om en krigförande part kränker eller försöker kränka svenskt territorium motverka detta med alla tillgängliga medel. Det militära försvaret skall samtidigt som beredskap att möta invasion upprätthålls förhindra kränkningar av svenskt territorium.

Befolkningen måste ges skydd mot verkningarna i Sverige av i vårt när- område insatta ABC-stridsmedel. vilket i denna situation är en huvuduppgift för civilförsvaret.

Prop. 1976/77:74 19

Ett krig i vårt närområde kan leda till att utrikeshandeln helt eller delvis tvingas att upphöra. Försvarsutredningen anser därför att vi genom olika åtgärder inom det ekonomiska försvaret måste säkerställa att samhället kan uthärda en avspärrning under rimligt lång tid. Därigenom undviks även att landet i försörjningshänseende kommer i sådant beroendeförhållande till främmande makt att detta kan utnyttjas för politiska eller militära på- tryckningar. Åtgärderna omfattar väsentligen lagring av särskilt betydel- sefulla råvaror. halvfabrikat och färdigvaror. förberedelser för krisimport och krisproduktion samt ransoneringsförberedelser för fördelning av tillgångarna. För att möjligheterna till viss import skall kunna tillvaratas måste någon produktion av exportvaror upprätthållas. Även förberedelser för försörjning- en under en efterkrigsperiod kan behöva vidtas med hänsyn till att det tar lång tid innan världshandeln åter fungerar.

1 ett läge med krig i vårt närområde är psykologiskt försvar av stor bc- tydelse. Åtgärder inom detta område måste ledas effektivt och genom in- formation syfta till ökad försvarsvilja och förståelse för situationens krav. Åtgärder torde erfordras mot utifrån kommande propaganda.

Av väsentlig betydelse för Sveriges möjligheter att stå utanför ett krig är att kontroll över de strategiskt betydelsefulla områdena inte nödvändigtvis förutsätter tillgång till svenskt område. Skulle Sverige bli angripet kan skilda operationsmål tänkas.

_ I samband med en operation i norra Skandinavien från eller mot befintliga basområden kan norra Sverige beröras som genomgångsområde för att nå operationsmålen. I samband med en operation syftande till kontroll av Östersjöutloppen eller upprättande av baser vid Atlanten kan södra och mellersta Sverige ingå som del i operationsmålen.

Mellersta Sverige kan även i sig utgöra ett operationsmål. särskilt vid ett överraskande angrepp. om syftet är att snabbt vinna kontroll över hela Sverige.

Beroende på en angripares syfte och den aktuella situationen kan en kom- bination av dessa operationsmål medföra samtidiga angrepp i flera riktningar.

Om någotdera maktblocket väljer att angripa Sverige eller inte beror på hur dess politiska ledning väger fördelarna med att kontrollera Sverige eller delar av landet mot de med ett angrepp förenade uppoffringarna. Dessa senare kan vara av följande karaktär.

— Politiska reaktioner i omvärlden. Om ett begränsat krig pågår i Europa kan angreppet betraktas som en väsentlig upptrappning, vars konsekven- ser är svåra att förutse.

- Bindningar och förluster i Sverige av militära resurser i form av förband m. m. .lu starkare ett svenskt försvar är desto större resurser måste sättas in och desto längre tid tar angreppet. Även under ett ockupationsskede måste resurser avdelas. Dessa resurser skulle annars har kunnat användas

Prop. 1976/77:74 20

av maktblockct för militär gardering eller operationer i andra riktningar. — Militära motåtgärder från den andra supermaktens sida. För att minska riskerna för sådana kan angreppet planeras så att det snabbt leder till resultat eller så att erforderlig militär gardering erhålls. — Risk för misslyckande. som skulle kunna leda till försämrat strategiskt läge gentemot den andra supermakten.

Försvarsutredningen anför att man aldrig med någon exakthet kan bedöma hur starkt ett svenskt försvar behöver vara för att verka krigsavhållande. Det beror på den militärpolitiska situationen. Överväganden om erforderlig styrka hos försvaret måste därför innefatta bedömningar av vilka risker man är beredd att ta.

1 vår försvarsplanering måste den militärpolitiska situationen i närområdet beaktas. I öster finns stora stående militära styrkor. I väster däremot är de stående styrkorna små och en militär uppladdning skulle ta så lång tid att vi hinner anpassa våra försvarsdispositioner. Dessa förhållanden bör enligt försvarsutredningen beaktas i försvarsplaneringen.

Försvarsutredningen anför att totalförsvaret skall vara så sammansatt. så starkt och så förberett förett angrepp med konventionellastridsnicdcl att förde- larna för angriparcn inte rimligen kan bedömas värda uppoffringarna. lnva- sionsförsvar skall härvid vara den viktigaste uppgiften för det militära försva- ret. Hänsyn måste tas till såväl ett angrepp mot ett mobiliserat svenskt försvar som ett överraskande angrepp.

Om Sverige utsätts för angrepp skall detta enligt utredningen mötas och an- griparen i det längsta förhindras att få fast löt på svensk mark. Angriparcn skall förhindras att snabbt bemäktiga sig landet eller del av det. I varje delav landet skall bjudas uthålligt motstånd. I sista hand skall motstånd göras i förrn av det fria kriget. vilket enligt försvarsutredningens mening bör förberedas redan i fred. Fria kriget används här som svenskt uttryck för gerillakrig. panisankrig och motståndsrörelse.

1 diskussionen om försvar mot angrepp har som alternativ till det militära försvaret förts fram 5. k. civilmotstånd. Försvarsutredningen anser mot bak- grund av genomförda studier. att en övergång från militärt försvar till ci- vilmotstånd skulle sätta oss ur stånd att hävda Sveriges territoriella integritet och avhålla från angrepp vid konflikter. En sådan förändring av det svenska försvaret skulle i omvärlden tolkas som en väsentlig rubbning av den så- kerhetspolitiska balansen i Nordeuropa. Försvarsutredningens slutsats är där- för att civilmotstånd inte kan utgöra något alternativ till ett militärt försvar. Vårt försvar måste därför i allt väsentligt även i fortsättningen bygga på ett samspel mellan de traditionella totalförsvarsgrenarna. Civilmotstånd kan dock i vissa situationer få en kompletterande funktion.

Civilförsvaret skall ge skydd åt befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall och rädda överlevande från sådana anfall. Verksamheten skall enligt utredningen härvid främst inriktas på sådanaom råden som kan för-

Prop. 1976/77:74 21

väntas bli särskilt utsatta för bekämpning från luften eller-lör intensiva mark- stridcr på grund av områdenas betydelse för vår samlade försvarsförmåga.

Det ekonomiska försvaret skall säkerställa tillgång på oundgängligen nöd- vändiga förnödenheter och tjänster för befolkning och totalförsvar.

Utredningen framhåller att förmågan till försvar i framtiden liksom hittills kommeratt ytterst bero på medborgarnas motstånds- och Rirsvarsvilja. Denna vilja måste bygga på vetskapen att totalförsvaret harsådan styrka att landets fri- het kan bevaras samt att alla i någon form kan deltaga i försvaret. Åtgärder för att bygga upp och vidmakthålla försvarsviljan liksom föratt möta propaganda mot oss förutsätter ett redan i fred väl fungerande psykologiskt försvar.

Övriga totalförsvarsfunktioner skall enligt försvarsutredningen ges sådan kapacitet. motståndskraft och uthållighet att krigets verkningar på dessa funk- tionerinte allvarligt försämrar möjligheterna till fortsatt försvar.

Försvaret bör organiseras så att det står klan för varje angripare att han kommer att möta ett totalt försvar och folkets samlade motstånd. l ocku- perade områden skall militära förband och andra väpnade grupper fortsätta kampen. Även genom andra former för motstånd skall angriparens svå- righeter ökas ytterligare.

Försvarsutredningen berör särskilt frågan om överraskande angrepp mot Sverige. Därmed avses ett angrepp som inleds innan vårt försvar är far- digmobiliserat. Tillgången på militära styrkor och transportmedel i omvärl- den innebär att det rent tekniskt finns förutsättningar för ett angrepp utan omfattande och för oss i god tid iakttagbara förberedelser. Å andra sidan kan militär kontroll över Sverige få värde för någotdera stormaktsblocket främst i samband med en akut krissituation eller krig i Europa. Den politiska händelseutvecklingen kan då ge oss förvarning.

En angripare kan sträva efter att inleda ett angrepp överraskande dels för att snabbare nå åsyftade mål. dels för att kunna reducera egna styr- keinsatser och förluster. Ett på så vis snabbt genomfört angrepp kan i vissa fall medföra mindre besvärande politiska konsekvenser för angriparen än ett mera omfattande anfall. För att avhålla från denna typ av angrepp bör försvaret utformas så att beredskapshöjningar och mobilisering kan ske så

snabbt att vi hinner utnyttja även den begränsade förvarning som kan er- hållas inför ett överraskande anfall till att förhindra att detta vinner framgång. Därigenom tvingas en presumtiv angripare till mera omfattande. tidskrä- vande och röjande förberedelser vilka i sin tur ger vårt försvar längre tid att utveckla full styrka.

Genom en allsidig underrättelsetjänst och genom smidiga former för beslut och beredskapsändringar skall möjligheterna till förvarning kunna tillvaratas och utnyttjas.

För att minska känsligheten för överraskande angrepp är det enligt utred- ningens uppfattning av stor betydelse att ledningssystem. liksom så långt möj— ligt övriga samhällsfunktioner. byggs upp decentraliserat. Därigenom minskas risken för att vår motståndsförmåga bryts genom punktvisa angrepp.

Prop. 1976/77:74 22

Försvarsutredningen framhåller att det med hänsyn till upptrappnings- risken är rimligt att anta att stormakterna åtminstone inledningsvis kom- mer att föra ett krig med konventionella stridsmedel i syfte att finna en bas för förhandlingar. Motiv för endera parten att i ett sådant krig sätta in kärnvapen skulle kunna uppkomma en situation där valet står mellan underkastelse och en upptrappning av kriget. Genom en begränsad insats av kärnvapen — begränsad såväl i fråga om antal. storlek som i val av mål kan en part då markera en stark beslutsamhet till fortsatt motstånd och uppmanas till en lösning av konflikten genom förhandlingar. Vid de över- väganden som föregår beslut om en första insats dominerar alltså den vidare bedömningen av de politiska konsekvenserna över militära lönsamhetskal- kyler att slå ut olika mål. Denna uppfattning kan väntas bli mer förhärskande ju längre tiden går utan att kärnvapen används. Det kan dock inte uteslutas att en sådan upptrappning leder till ett ohämmat kärnvapenkrig. Inte heller kan man helt utesluta möjligheten av att kärnvapen sätts in redan från början med förödande följder. Om kärnvapen skulle sättas in i Europa kan även Sverige bli utsatt för radioaktiv beläggning.

När våra skyddsåtgärder utformas måste flera tänkbara fall beaktas. Konsekvenserna i Sverige av kärnvapeninsatser i Centraleuropa och i vårt närområde bör begränsas. För att inte Sverige skall tvingas ge upp redan inför hot om kärnvapeninsatser mot vån land bör våra åtgärder utformas så att inte insats av några enstaka laddningar rycker undan möjligheterna för fortsatt försvar.

Skulle Sverige anfallas när kärnvapen redan satts in vid krig i omvärlden kan vi inte räkna med någon särskild återhållsamhet mot svenskt område. I en sådan situation har Sverige små möjligheter att bjuda effektivt motstånd och samtidigt bevara en nationell handlingsfrihet enligt de säkerhetspolitiska målen. Totalförsvarets ansträngningar i ett sådant läge måste koncentreras på att begränsa krigets verkningar och öka befolkningens och nationens möjligheter att överleva.

Användning av bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel har förbjudits genom olika internationella avtal. Den starkaste restriktionen mot att använda dem i ett krig mellan maktblocken torde vara risken för repressalier mot en kanske dåligt skyddad civilbefolkning. Vad som verkar avhållande mot insats mot Sverige är dels risken för att B- och C-strids- medel också skall komma till användning mellan maktblocken och dels den begränsade effekt som nås om vi byggt upp ett skydd.

Skyddsåtgärder mot B- och C-stridsmedel bör utformas i huvudsak enligt samma allmänna principer som ovan angivits för kärnvapen.

Försvarsutredningen anser att skyddet i samtliga fall bör kunna utformas så att det ledertill måttliga kostnadsökningarjämfört med ett försvarenbart av- passat för konventionell krigföring.

Försvarsutredningen diskuterarfi'edskrlser och avser därmed sådana lägen. i vilka allvarliga störningar av importen inom försörjningsviktiga varuom-

Prop. 1976/77:74 23

råden uppstått utan att det är krig eller krigsfara i vårt närområde. l ett sådant läge inriktas svenska åtgärder mot att så långt möjligt i normal om- fattningbibehållaproduktion.exportoch sysselsättningsamtattundvikastör- ningari viktiga samhällsfunktioner. Fredskriser kan orsakas delsav relativt lo- kalt bundna krig eller konflikter som berör råvaruproducerande länder eller viktiga transportleder. dels av vissa råvaruproducerande länders medvetna be- gränsning av utbudet av varor t. ex. i syfte att utöva politiska påtryckningar.

Fredskriser bedöms främst drabba vår försörjning med någon enstaka - vara eller ett begränsat antal varor under en och samma tidsperiod.

Den viktigaste åtgärden för att förebygga framtida fredskriser bedömer försvarsutredningen vara ett närmare samarbete mellan i- och u-länder. Från i-ländernas sida kan detta kräva tullprefercnser för u-landsprodukter. högre och stabilare råvarupriser samt att kontrollen över råvaruutvinningen i u- länderna ges upp. Åtgärder av dessa slag kräver ett omfattande internationellt samarbete. i vilket Sverige bör medverka och vara pådrivande.

Parallellt med dessa samarbetssträvanden måste åtgärder vidtas på na- tionell nivå eller i samarbete mellan konsumentländer för att åtminstone begränsa konsekvenserna av framtida fredskriser. Några tänkbara åtgärder kan vara

— att bygga upp lager och förbereda krisåtgärder (ransonering. ersättnings- produkter).

— att via bilaterala avtal skapa ömsesidiga beroendeförhållanden och sprid- ning av importen på flera leverantörsländer. — att samarbeta konsumentländerna emellan för att fördela de samlade tillgångarna inom dessa. — att minska importberoendet genom satsning på alternativa råvaror. energi- källor etc.

Försvarsutredningen framhåller att flertalet av dessa åtgärder är av främst utrikespolitisk. näringspolitisk eller handelspolitisk art. Med hänsyn till de risker som även på kort sikt föreligger för störningar i världshandeln med råvaror bör åtgärder vidtas för att minska verkningarna därav för vån land. Tyngdpunkten bördärvid läggas pålagring av olja och oljeprodukter. Sådana la- ger blir en värdefull tillgång i händelse av avspärrning vid krig i Europa.

Förutsättningarna för att utnyttja ekonomisk krig/öring vid öst — väst - konflikter torde enligt försvarsutredningens mening f.n. vara små.

Inom OECD-området är de ekonomiska inbördes beroendena och därmed möjligheterna till påverkan långt större. Det enskilda landet kan därför inte föra en ekonomisk politik som starkt avviker från de övrigas.

Skäl finns emellertid till varförekonomisk krigföring från en grupp av länder inom OECD-området mot ett av dess medlemsländer har små utsikter att framtvinga avgörande utrikespolitiska förändringar inom detta. Det är nämli- gen svårt att fåen enhetlig politisk vilja inom gruppen.det äri praktiken svårt att

Prop. 1976/77:74 24

brytade ekonomiska Rirbindelsernaoch slutligen kan det drabbade landet söka sig nya handelspartners.

f-"örsvarsutredningen bedömer därför att ekonomisk krigföring som syftar till att påverka svensk politik kan aktualiseras endast då mycket starka internationella motsättningar eller krig råder. Man kan räkna med att det svenska folket då är berett att acceptera betydande standardsänkningar. Där- igenom minskar beroendet av omvärlden. Vissa åtgärder för att begränsa landets sårbarhet bör vidtas. Flera av dessa har emellertid i första hand med näringslivets struktur i stort att göra. På totalförsvaret faller främst beredskapslagring för konsumtion och produktion under avspärrning samt förberedelser för produktionsomställningar och konsumtionsregleringar.

Som tidigare framhållits söker supermakterna jämsides med avspännings- strävandena att utnyttja och skapa tillfällen att främja egna intressen. även om det skulle ske på den andra supermaktens bekostnad. Risken för krig supermakterna emellan sätter dock gränser för hur långt de kan gå. Detta innebär att supermakterna strävar efter att hålla uppkommande konflikter på en låg nivå. Hot och påtryckningar bedöms därför av försvarsutredningen bli relativt sett mera vanliga som maktmedel i den internationella politiken.

För att avhålla andra stater från att rikta krav understödda av hot mot Sverige utnyttjas ett flertal säkerhetspolitiska medel. Genom konsekvens och fasthet i utrikespolitiken i förening med en aktiv diplomati undanröjs farhågor eller förhoppningarom förändringarisvensk politik. Motsvarande gälleri fråga om vår utrikeshandel. Möjligheterna att motstå hot förutsätter förmåga av så- dan art och omfattning att vi kan göra troligt att vi kan motstå ett verkställande av hotet. Som stöd fören sådan politik erfordras därför ett försvarav sådan styr- ka att förväntningar inte skapas hos någon främmande makt att landet kan be- tvingasenbartgenom hot.Avbetydelseärocksåensådaninresammanhållning och upplysning i samhället att angriparens vilseledande propaganda får begrän- sad effekt.

Försvarsutredningen redovisar förslag till riktlinje r fö r d e n svenska säkerhetspolitiken och anför därvid bl.a. följande.

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara landets frihet och oberoende. Den kommer till uttryck i den alliansfria politiken. stödd av ett folkligt förankrat totalförsvar samt i strävandena att minska riskerna för krig och konflikter i världen.

En värld i varaktig fred förutsätter enligt försvarsutredningens uppfattning respekt för varje nations självbestämmanderätt. social och ekonomisk rätt- visa. politisk avspänning och militär nedrustning samt internationellt sam- arbete. En utveckling i sådan riktning kräver samlade globala insatser och kan inte förverkligas enbart genom nationella åtgärder. Sveriges engagemang i dessa frågor står inte i motsatsförhållande till strävandena att stödja den svenska alliansfria politiken genom ett allsidigt sammansatt totalförsvar. En grundläggande förutsättning för att Sverige på olika sätt skall kunna verka för en bättre värld är att landets självständighet vidmakthålls.

Prop. 1976/77:74 25

lnom vårt land vill vi slå vakt om. demokratin som metod att lösa sam- hällsfrågor och intressemotsättningar på fredlig väg. Vi vill värna våra dc- mokratiska friheter och rättigheter. Envar måste fritt få ge uttryck för sin tro och sina åsikter och ha rätt att med demokratiska. lagliga medel verka för förändringar inom samhället. Detta förutsätter att folket i allmänna. fria och hemliga val har möjlighet att välja sina företrädare. Genom fri nyhetskirmedling skall varje medborgare få möjligheter att självständigt bil- da sig en åsikt om väsentliga samhällsproblem. Var och en skyddas genom lagarna mot övergrepp från myndigheters och enskildas sida. Vårt samhälle har utvecklats i enlighet med beslut fattade i demokratisk ordning, Vi har möjlighet att utveckla och förbättra det med fredliga medel. Vad vi försvarar är ytterst friheten att göra detta.

Vi vill skydda vån kulturarv och stimulera en egen kulturell utveckling och vill samtidigt vara öppna för värdefulla impulser utifrån.

En fullständig nationell handlingsfrihet är dock inte möjlig. Maktförhål- landen i omvärlden och det internationella samarbetet. inte minst det eko- nomiska.sättergränser för handlandet.

Den svenska säkerhetspolitiken bör enligt utredningens mening ha föl- jande innehåll.

Bidra till en fredlig utveckling i världen genom att bl. a. söka undanröja konfliktorsaker.

— Bidra till utjämning av motsättningar och till större förståelse mellan folken.

— Bidra till att skapa en värld. där även små stater kan hävda sina intressen.

Bidra till att minska maktblockens intressen att dra in Sverige i eventuella krig. - Redan i fred tillvarata våra intressen genom att slå vakt om den in- ternationella solidariteten.

Värna våra demokratiska friheter och rättigheter. Förhindra eller lindra fredskrisers negativa verkningar.

[ detta syfte formas vår säkerhetspolitik genom en samverkan mellan utrikespolitiken. försvarspolitiken. vår politik i internationella nedrustnings- frågor. handelspolitiken och biståndspolitiken.

Detta har kommit till uttryck i den av riksdagen år 1968 godkända och år 1972 bekräftade inriktningen av vår säkerhetspolitik

Sveriges säkerhetspolitik. liksom andra länders. syftar till att bevara lan- dets oberoende. Väri säkerhmpo/itiska mål bör därför vara att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet för att inom våra gränser bevara och utveckla vån samhälle i politiskt. ekono- miskt. socialt. kulturellt och varje annat hänseende efter våra egna vär- deringar samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig utveckling.

Prop. 1976/77:74 26

Försvarsutredningen finner att denna inriktning alltjämt bör gälla. Försvarsutredningen bedömer att trots strävanden till avspänning kan krig i Europa inte uteslutas under nu överblickbar tid. Inte heller sådana aggressiva påtryckningar eller andra yttringar av en maktpolitik som utgår från hot om krig kan uteslutas. Om emellertid stater i vår närhet skulle dras ini en konflikt mellan stormaktsblocken. behöver detta enligt Rirsvarsutredning- en inte oundgängligen leda till att också Sverige dras in.

Vårt lands möjligheter att stå utanför krig och allvarligare konflikter med bibehållen frihet och sjävständighet bedöms även i framtiden bäst främjas genom att vi håller fast vid den alliansfria politiken inriktad på att göra neutralitet i ett framtida krig möjlig.

Neutraliteten i krig. liksom alliansfriheten i fred. är inte internationellt garanterad eller traktatbunden. Sverige har självt valt sin neutrala linje. Detta medföratt trovärdigheten inte är avhängig av internationella garantier utan vilar på den politik som Sverige för och de försvarsåtgärder som vi redan i fred vidtar.

En väsentlig förutsättning för denna politik äratt omvärlden har förtroende för vår vilja och respekt för vår förmåga att orubbligt hålla fast vid den valda utrikespolitiska linjen. För att denna avsikt skall bli klart förstådd och respekterad krävs att politiken inte görs beroende av tillfälliga faktorer utan förs med konsekvens och fasthet. Tilltron till denna vår vilja och förmåga att vid krig fullfölja den deklarerade politiken grundläggs redan i fred och påverkas av statsmakternas agerande och ställningstaganden. Den är också beroende av våra inre politiska. ekonomiska och sociala förhål- landen.

Vår politik får enligt utredningen varken skapa misstro eller förväntningar hos någon av stormakterna. Allra minst får den ge stormakterna någon grund för misstanken att svenskt territorium kan ställas till en annan makts förfogande och bilda utgångsbas för angrepp. Några krav på åsiktsneutralitet är vi däremot inte beredda att acceptera. Det finns därför skäl att för om- världen särskilt understryka. att Sverige oavsett sympatier avser att i hän- delse av krig inta neutralitet.

Internationella bindningar utrikespolitiskt. ekonomiskt och i andra av- seenden — vilka gör möjligheten att välja neutralitet i krigstid illusorisk kan utredningen inte acceptera. Detta innebär. att Sverige inte kan delta i ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en grupp stater med syfte att utforma gemensamma ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möj- ligheter att gå med på en överflyttning av beslutanderätten från nationella till internationella organ. Ett nära och omfattande ekonomiskt samarbete över gränserna är från många synpunkter önskvärt men kan leda till att Sverige i ökad grad blir beroende av andra stater för försörjningen med viktigavaror eller tjänster. Ett alltför starkt beroendeförhållande kan ut- nyttjas av andra stater för att kräva politiska och militära favörer.

Den svenska säkerhetspolitiken blir trovärdig och realistisk när den byggs

Prop. 1976/77:74 27

upp och genomförs med stöd av _ett_ allsidigt uppbyggt och inriktat total- försvar tillsammans med andra säkerhetspolitiska medel. Som medlem av Förenta Nationerna har Sverige anslutit sig till FN-stadgans principer. Dessa stadfäster nationernas likaberättigande och självbestämmanderätt samt "den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av väpnat angrepp mot en medlem av Förenta Nationerna". Nationella för- svarsansträngningar har alltså stöd i FN-stadgan.

Försvarsutredningen anser att Sverige i ökad utsträckning bör medverka till att påverka den internationella utvecklingen i riktning mot ökad allmän säkerhet. Sveriges säkerhet kan enligt utredningens uppfattning främjas om riskerna för konflikter minskas och rustningarna internationellt kontrolleras och begränsas på ett balanserat sätt.

Ett samband föreligger mellan önskemålen om nedrustning och strävan- dena att skapa en ny ekonomisk världsordning. De oerhörda satsningarna på upprustning fordrar stora resurser. Om kapprustningen kan stoppas och nedrustning inledas skulle de resurser som därvid frigörs kunna utnyttjas för framsteg på vägen mot större ekonomisk och social rättvisa. En viktig åtgärd för att främja freden i världen är därför enligt försvarsutredningens me- ning att åstadkomma minskningar av de militära utgifterna. Internationell säkerhet borde kunna upprätthållas på väsentligt lägre militära utgiftsnivåer inte minst inom båda stormaktsblocken. I första hand bör därför de perma- nenta medlemmarna i säkerhetsrådet liksom andra stater med jämförbara utgifter för militära ändamål gå före och genomföra minskningar.

Försvarsutredningen erinrar om att Sverige har utlovat stöd för en ny ekonomisk världsordning. En sådan kräver politiska åtaganden från de rika ländernas sida. Till dessa åtaganden hör bl. a. ett fortsatt offentligt bistånd. ett integrerat råvaruprogram i syfte att stabilisera råvarumarknaderna och förbättra u-ländernas exportinkomster samt en handels- och investerings— politik som stärker u-ländernas självständighet på det ekonomiska området.

Alltsedan Förenta Nationernas tillkomst har Sverige bemödat sig om att spela en aktiv roll i organisationens olika verksamheter. [ Sverige har sedan gammalt. även i medvetande om att det kommer att kräva lång tid. funnits ett starkt stöd för tanken på en universell freds- och rättsordning. som garanterar den kollektiva säkerheten. Det är därför naturligt att vi på alla sätt söker stärka FN:s möjligheter att förebygga och lösa konflikter. Detta sker i medvetande om att utvecklingen i världen lett till ett allt större öm- sesidigt beroende staterna och folken emellan.

Genom vår neutralitetspolitik har vi speciella förutsättningar att delta i FN:s fredsbevarande verksamhet. Sverige har också anlitats i praktiskt taget samtliga de fall då FN ingripit i fredsbevarande syfte. Vi har bidragit med övervakningspersonal. observatörer. tekniker och militär trupp. Sven- skar har använts som medlare samt intagit framskjutna positioner inom FN:s styrande organ.

Sverige bör enligt utredningen även bidra till att stärka och utveckla den

Prop. 1976/77:74 28

internationella rättsordningen. På många viktiga områden är existensen av entydiga rättsliga regler för umgänget mellan stater och folk ägnad att minska riskerna för motsättningar och att underlätta lösningen av uppkomna tvister. Särskilt för små stater är det av vikt att rättssystemet utvecklas och re- spekteras.

Vår utrikespolitik och vårt totalförsvar spelar en viktig roll för att vid- makthålla stabiliteten i det nordiska området. Sveriges alliansfria ställning äirhindrar att maktblocken i detta område direkt ställs mot varandra. För båda blocken är Norden ett flankområde inom vilket väsentliga positions- förändringar skulle kunna påverka den i Europa rådande balanssituationen. Väsentliga försvagningar av det svenska försvarets styrka i förhållande till omvärlden skulle emellertid kunna rubba denna bild av stabilitet och balans i Nordeuropa. De skulle kunna leda till att supermakternas tryck på främst våra grannländer ökar samt till att förberedelser vidtas för att förhindra att motsatta blocket skaffar sig kontroll över det nordiska området. För- svarsutredningen bedömer att en fast och konsekvent utrikes- och försvars- politik främjar freden och stabiliteten i norra Europa. Det torde även ligga i andra länders intresse att denna politik fullföljs.

För att Sveriges alliansfria politik skall respekteras och landets oberoende i längden bevaras erfordras stöd av en aktiv utrikespolitik och ett starkt totalförsvar. Totalförsvaret är ett av instrumenten för den samlade säker- hetspolitiken och skall därför bidra till att förverkliga de säkerhetspolitiska målen. Det är hela svenska folkets angelägenhet och bygger ytterst på medborgarnas personliga insatser. Den svenska' Rirsvarspolitiken bör bl. a. syfta till att försvaret vid en konflikt i Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan styrka. sammansättning och beredskap att hot. påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte kan bedömas lönsamt för någon. Totalför- svaret har i så fall den önskade fredsbevarande förmågan.

Tilltron till vår neutralitetspolitik kräver enligt försvarsutredningen att omvärlden är övertygad om att Sverige i händelse av en konflikt är berett att fullfölja den deklarerade politiken. Totalförsvaret måste därför ha en sådan sammansättning att en presumtiv angripare inte till följd av brister i detta misstror allvaret bakom vår deklarerade politik. Förberedelser och överläggningar för militär samverkan med andra stater är helt uteslutna. Anskaffningen av för försvaret väsentlig materiel får inte ske så att Sverige kommer i en sådan beroendeställning till andra länder att den kan utnyttjas för påtryckningar. Det militära försvaret måste vidare vara så utformat att dess uteslutande defensiva syfte försvar av det egna landet —klart framgår. Det kan därigenom inte uppfattas som ett hot mot någon.

Utredningen anföratt hela landet skall försvaras. Totalförsvaret mäste kun- na anpassas till skilda lägen och kunna möta olika former av hot och angrepp. Respekten för det svenska territoriets integritet skall upprätthållas genom att kränkningar kan avvisas.

Prop. 1976/77:74 29

Avgörande för hur skyddet mot kärnvapen och mot bakteriologiska (bio- logiska) eller kemiska stridsmedel bör utformas bör vara att en sådan mot- ståndskraft skapas hos det svenska totalfi'irsvaret att en angripare inte be- dömer sig ha möjligheter att med enstaka kärnladdningar eller en begränsad insats av B(Å'»stridsmedel rycka undan möjligheterna för fortsatt försvar. Därigenom bidrar vi enligt utredningens bedömningar till att hålla en hög tröskel mot insats.

Försvarsförberedelsernas fredsbevarande effekt beror till stor del på möj- ligheterna att tillräckligt snabbt bringa försvaret i funktion. Stormakternas stående styrkor gör en snabb och överraskande krigsutveckling styrkemässigt och tekniskt möjlig. De politiska förutsättningarna och ett troligt förspel torde emellertid enligt försvarsutredningens uppfattning kunna ge oss för- varning så att vi hinner genomföra eller i varje fall påbörja mobilisering.

Utredningen anser att det måste finnas förutsättning för att gradvis för- stärka beredskapen. Sverige har med sin inriktning på neutralitet i krig och i avsaknad av stående styrkor större anledning än många andra länder att noggrant följa utvecklingen i omvärlden och vidta de åtgärder som bedöms erft'trderliga.

Kombinationen av en fast. förtroendegivande utrikespolitik och ett mot denna svarande totalförsvar bör kunna inge stormakterna respekt för Sveriges neutralitetsvilja och förmåga att stå emot påtryckningar eller annan aggres— sivitet. Det måste stå klart för alla. att vi menar allvar med vår neutralitet och att vi målmedvetet skapar sådana försvarsresurser. som ingen kan bortse från i ett kris- eller krigsläge. Långsiktiga försvarsbeslut kan enligt försvars- utredningens mening ses som ett uttryck för denna målmedvetenhet. Detta utesluter inte att totalförsvarets omfattning och inriktning tid efter annan omprövas.

Ett krig i omvärlden kan leda till att utrikeshandeln helt eller delvis upp- hör. Det ekonomiska försvaret skall säkerställa att samhället kan uthärda en avspärrning under rimlig tid. Därigenom undviks även att landet i för- sörjningshänseende kommer i sådant beroendeförhållande till främmande makt att detta kan utnyttjas för att kräva politiska eller militära favörer.

Vid krig i vårt närområde måste stora delar av vån totalförsvar mobiliseras. En krigförande part måste vara övertygad om att varken han eller motparten utan stora insatser kan skaffa sig fördelar genom att utnyttja svenskt ter- ritorium. i överensstämmelse med de förpliktelser som neutralitetsrätten föreskriver skall Sverige om en krigförande kränker eller försöker kränka svenskt territorium motverka detta med tillgängliga medel. Det militära försvaret skall förhindra att svenskt territorium blir skådeplats för krigs- handlingar mellan främmande makter. bas för deras militära operationer eller genomgångsområde för trupp och materiel.

Befolkningen skall ges skydd mot verkningarna i Sverige av i omvärlden insatta stridsmedel.

Prop. 1976/77:74 30

Man kan enligt försvarsutredningens uppfattning inte bortse från möj- ligheten av att Sverige. trots alla ansträngningar för att stå utanför. kan bli indraget i ett framtida krig. [ en sådan situation har vår politik misslyckats. Alla tillgängliga resurser måste härvid koncentreras på ett kraftfullt försvar och på en politik som leder till att landets frihet bevaras.

Även under ett krigstillstånd måste de politiska medlen utnyttjas för att bidra till att kriget kan föras till ett sådant slut att vår frihet bevaras. För— svarets förmåga att hindra angriparen från att nå sina syften blir då av väsentlig betydelse för möjligheterna att nå framgång.

Ett krig kommer att innebära svåra påfrestningar och umbäranden för hela befolkningen. Särskilt svår blir situationen om kärnvapen eller bak- teriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel skulle komma till använd- ning. Dessa stridsmedel ger sådana möjigheter till förstörelse att statsled- ningen skulle kunna ställas inför situationen att väga landets självständighet mot befolkningens överlevnad.

Även om delar av landet skulle gå förlorade anser utredningen att mot- ståndet skall fortsättas så att angriparen så långt möjligt förhindras att ut- nyttja landet för sina syften. Detta motstånd är ett uttryck för folkets levande vilja till självförsvar och till försvar av rätten att fortleva i ett fritt land. En angripare skall alltid tvingas räkna med ett aktivt motstånd i olika former. Detta kan vara av betydelse redan i angriparens överväganden om fördelar och uppoffringar i samband med ett angrepp mot Sverige. Motståndets ytter- sta mål är landets fullständiga befrielse och fortbestånd som fri nation.

Försvarsutredningen föreslår att den år 1972 av statsmakterna fastställda målsättningen för totalförsvaret alltjämt bör gälla som en allmän politisk manifestation. Den har följande lydelse.

l. Totalförsvaret är en hela svenska folkets angelägenhet och skall bygga på medborgarnas personliga insatser, som för vapenföra manliga medborgare grundas på allmän värnplikt. De skall ge uttryck för vår vilja att bevara landets frihet.

2. Totalförsvaret skall vara så förberett för kriget att det verkar freds- bevarande. Det skall därför ha sådan styrka. sammansättning och beredskap att ett angrepp mot Sverige fordrar så stora resurser och uppoffringar samt tar så lång tid att de fördelar som står att vinna med angreppet rimligen inte kan bedömas värda insatserna.

Totalförsvaret skall snabbt kunna höja beredskapen och utveckla full styr- ka.

Totalförsvaret skall vara så utformat att det kan motstå skilda angrepps- former och verka i olika militärpolitiska lägen.

Totalförsvaret skall vara så utformat att resurser kan avdelas för svenskt deltagande i Förenta Nationernas verksamhet i syfte att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. _ 3. Under fredstid och under krig mellan främmande makter varunder

Prop. 1976/77:74 31

Sverige är neutralt skall försvarsmakten avvisa kränkningar av vårt ter- ritorium. Civilförsvaret jämte andra berörda grenar av totalförsvaret skall vidta åtgärder för att skydda befolkningen mot skadeverkningar på grund av krig i vår omvärld. Det ekonomiska försvaret skall bidra till att trygga vår försörjning om vårt land blir hänvisat till egna försörjningsresurser på grund av i vår omvärld inträffade konflikter.

4. lnvasionsförsvar skall vara försvarsmaktens viktigaste uppgift. Om Sverige utsätts för angrepp skall försvarsmakten möta detta och i det längsta förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. i varje del av landet skall bjudas segt motstånd. om så erfordras även i form av det fria kriget. Civilförsvaret skall skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall samt rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. En fast försvars- vilja skall vidmakthållas och varje försök att undergräva vår motståndsanda och tilltron till vår förmåga att motstå angreppet skall motverkas genom psykologiskt försvar. Sjukvård. socialvård. polisväsende. kommunikationer samt annan samhällelig verksamhet skall anpassas med hänsyn till inrikt- ningen av de samlade försvarsansträngningarna.

5. Totalförsvarets olika delar skall samverka och understödja varandra i syfte att nå största möjliga försvarscffekt. Till försvarsutredningens förslag har fogats vissa reservationer. Dessa åter- ges undcr avsnittet 4. l .4.

2.2 Föredraganden

1974 års försvarsutredning har ingående redovisat sina bedömningar av den internatit.)nella utvecklingen. i anslutning därtill har uppmärksammats sådana tendenser som skulle kunna leda till framtida hot mot Sveriges sä- kerhet. Utredningen har vidare lämnat förslag till riktlinjer för den svenska säkerhetspolitiken och för totalförsvarets fortsatta utveckling. Dessa förslag har legat till grund för utredningens överväganden och förslag till total- försvarets inriktning den närmaste femårsperioden.

Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet redovisar jag i det följande den internationella utvecklingen och inriktningen av den svenska så- kerhetspolitiken.

2.2.1 Den internationella utvecklingen

De nu kända förutsättningarna för den inte r na tio n ella utv e c k - l i n g e n tyder på att Förenta staterna och Sovjetunionen under överskådlig tid förblir de enda stater som i fråga om globala intressen. nukleär och kon- ventionell militär kapacitet och ekonomisk styrka kan karaktäriseras som supermakter. Andra stater eller statssammanslutningar kan visserligen bli betydligt starkare än nu. men bedöms inte bli jämförliga med supermakterna,

Prop. 1976/77:74 32

i varje fall inte i fråga om militär styrka.

Förhållandet mellan supermakterna präglas såväl av av- spänningstendenser som av mer eller mindre latenta intresscmotsättningar. Inte sällan har viss oklarhet förekommit i diskussionen kring avspännings- politiken. En bidragande orsak är att någon åtskillnad inte alltid görs mellan vad avspänningspolitiken hittills har medfört och vad den kan medföra i ett längre perspektiv.

Avspänningspolitiken har bl. a. sin grund i den alltmer framträdande stra— tegiska jämvikten mellan Förenta staterna och Sovjetunionen och den efter Kubakrisen allt klarare insikten om kärnvapenkrigets risker. liksom ön- skemålet att söka hejda rustningskostnadernas ökning. Den har skapat ett nytt psykologiskt klimat i relationerna mellan supermakterna. Därigenom har vissa mycket känsliga internationella problem kunnat regleras. Dessa gäller bl.a. Förbundsrepubliken Tysklands förhållande till Sovjetunionen. Polen och övriga östeuropeiska länder, Berlins status samt förhållandet mel- lan de båda tyska staterna. Denna utveckling var en förutsättning för in- ledandet av konferensen om säkerhet och samarbete i Europa. Genom kon- ferensen lades grunden för fortsatta ansträngningar att bygga ut samarbetet i Europa. Närmast förestår uppföljningsmötet i Belgrad år 1977.

Det förbättrade förhandlingsklimatet har också lett till att omfattande förhandlingar om rustningsbegränsning har kunnat påbörjas. Det gäller de amerikansk-sovjetiska förhandlingarna om en begränsning av de strategiska vapensystemen (SALT) och förhandlingarna mellan NATO och Warzawa- pakten (WP) om ömsesidiga styrkereduktioner i Centraleuropa (MlB)FR). Avspänningspolitiken har vidare tagit sig uttryck i ett omfattande inter- nationellt besöksutbyte och i en nedtonad propaganda.

Avspänningssträvandena innebär dock inte att den ideologiska debatten har avstannat eller att en utveckling mot större likhet mellan samhälls- systemen kan skönjas.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att det är svårt att bedöma vilka resultat avspänningspolitiken kan leda till i fortsättningen. Det står emellertid klart att en förutsättning för fortsatt avspänning är att sådana styrkcförhållanden råder att inte någondera parten behöver uppleva en på- taglig militär underlägsenhet. En utveckling som leder till ensidig försvag- ning är således inte önskvärd. lnte heller Sveriges säkerhet skulle gynnas av en bristande jämvikt mellan de båda stormaktsblocken i vår del av värl- den. Samförstånd om rustningskontroll och ömsesidiga styrkereduktioner i vår världsdel skulle utgöra framsteg i nedrustningssträvandena. Hittills- varande ansträngningar har dock visat att vägen till avgörande framsteg är lång. Fortsatta energiska insatser är därför nödvändiga.

Vad gäller de strategiska vapnen har efter en lång period av amerikansk överlägsenhet en viss balans mellan de två supermakternas totala kärn-

Prop. l976/77:74 33

vapenarsenaler uppnåtts. Denna balans har skapat förutsättningar för de samtal om begränsning av de strategiska vapnen som påbörjades hösten 1969 och som sedan har fortsatt i flera omgångar. En pådrivande faktor i förhandlingarna är att kostnaderna för de alltmer komplicerade vapen- systemen blir allt högre.

fndom ramen för SA[i"-förhandlingarna slöts i Moskva år 1972 resp. Vladivostok år l974 vissa avtal och överenskommelser som dels begränsar antalet försvarssystcm mot offensiva strategiska robotar till ett i vardera USA och Sovjetunionen. dels fryser antalet vapenbärare för sådana stra— tegiska robotar. Det provisoriska avtal som slöts år l972 skall enligt en överenskommelse från hösten 1974 omvandlas till ett tioårigt avtal före utgången av år 1977.

De fortsatta SALT-förhandlingarna har visat sig svårare än sotn förutsågs hösten l974. Såväl tekniska som politiska faktorer har bidragit därtill. Det är inte uteslutet titt förhandlingarna går in i ett aktivare skede sedan den nye amerikanske presidenten nu tillträtt sitt ämbete. Samtidigt är det svårt att förutsäga om och när ett SALT ll-avtal kan slutas och om det skulle innebära en väsentlig kvantitativ eller kvalitativ begränsning av de stra- tegiska vapensystemens utveckling.

Vad angår de konventionella styrkorna kan konstateras att de båda stor- maktsblocken alltjämt häller stora och insatsberedda styrkor i Europa. En fortlöpande modernisering av förband och vapensystem äger rum. Det finns inte skäl att anta att de pågående förhandlingarna i Wien om styrkere- duktioner snabbt skall resultera i omfattande styrkeminskningar.

Det är sannolikt att risken för politiska bakslag ökar om inte förhandlingar av detta slag med tiden avsätter resultat. Det är också uppenbart att för- handlingarna måste ta tid då de rör för de deltagande staterna ytterst vä- sentliga säkerhetsproblem. Från svensk sida har i olika sammanhang varnats för att med alltför stor optimism vänta att dessa förhandlingar. som till sin natur är mycket invecklade. skall kunna avsätta snabba resultat.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att supermakternas handlande återspeglar grundläggande värderingar som kommer att kvarstå också om den internationella politiken kortsiktigt undergårvariationeroch avspänningspoli- tiken företer svackor.

Avspänningspolitiken innebär inte att alla konfliktanledningar har försvun- nit. lntressemotsättningar mellan supermakterna väntas bestå under över- skådlig tid. Däremot är det sannolikt att skiftningarna i den internationella po- litiken kan bli mindre dramatiska än underdel kalla krigets år. Den nuvarande avspänningen har.oavsett om den dateras från tiden efter Kubakrisem 1963 års provstoppsavtal) eller från regeringen Brandts tillträde i Förbundsrepubliken Tyskland år 1969. varat längreoch haravsatt betydligt större resultat än tidigare perioder av avspänning. Detta har inte uteslutit att supermakterna tidvis be-

Prop. 1976/77:74 34

funnit sig i öppet motsatsförhållande till varandra i andra delar av världen så- som t.ex. Mellersta Östern och Angola.

Vilka konsekvenser avspänningspolitiken kan komma att få i vår del av världen om den varar under en längre tid. är det givetvis svårt att ha någon bestämd mening om. Ett antal möjliga utvecklingar skulle kunna knytas till supermakternas militära närvaro och intressen i Europa.

Samförståndspolitiken mellan Förenta staterna och Sovjetunionen har ibland lett till svårigheter och ibland intressekonflikter i samarbetet mellan Förenta staterna och Västeuropa. Å ena sidan vill Förenta staterna intensifiera sina kontakteroch minska riskerna för konfrontation med Sovjetunionen. Åandrasidan kvarstårföresatsen att upprätthålla sammanhåll- ningen inom NATO—som bildats som försvar motjust Sovjetunionen. Att för- verkliga dessa båda målsättningar kan medföra problem. Utvecklingen på se- nare tid har dock visat att svårigheterna tycks vara överkomliga. Vad gäller ut- vecklingen inom NATO läggs stora gemensamma ansträngningar ned på att ra- tionalisera styrkorna i Europa och att fortlöpande förbättra deras utrustning.

Kraven i Förenta staternas kongress på trupphemlagningar har tidvis varit starka. Statsledningen har emellertid klart deklarerat att en amerikansk mi- litär närvaro i Europa är ett nationellt säkerhetsintresse och att inga re- duktioner bör ske så länge förhandlingarna med Warzawapakten om öm- sesidiga styrkereduktioner pågår i Wien. Ett ensidigt amerikanskt tillbaka- dragande skulle inte endast få konsekvenser för Förenta staternas förbin- delser med Europa utan även försvaga den amerikanska positionen gentemot Sovjetunionen. Sådana ensidiga reduktioner förefaller inte heller troliga. ln- tresset i Västeuropa för fortsatt amerikansk militär närvaro förefaller oför- ändrat stort. Av vikt i sammanhnaget är också att Sovjetunionen, enligt mångas uppfattning. ser fördelar i en fortsatt amerikansk närvaro i Eruopa under en överblickbar framtid.

Det kan mot denna allmänna bakgrund tilläggas att en viss oklarhet i NATO-staternas syn på samverkan inom alliansen tidvis kommer till ut- tryck. Å ena sidan fmns en fruktan att samförståndet mellan supermakterna skall gå ut övereuropeiska intressen i t. ex. MtBlFR- och SALT-förhandlingar- na. Å andra sidan inses att det i kärnvapenåldern inte finns något alternativ till samförståndspolitiken mellan supermakterna och att detta samförstånd är en förutsättning för fortsatt avspänning i Europa.

1 S 0 vj e t u nio n e n s relationer till de egna bundsförvanterna och till Kina föreligger eller uppstår ibland problem. Sovjetunionen upprätthåller ett starkt militärt försvar vid gränsen till Västeuropa mot NATO och i Asien mot Kina. En strävan är också att vidmakthålla och befästa relationerna till bunds- förvanterna. Traditionellt harSovjetunionen alltid satsat påomfattande strids- krafter. f högre grad än många andra stater tycks Sovjetunionen alltjämt sträva efter att — trots växande materielkostnader— behålla hög numerär och kvalita- tivt hög nivå på stridskrafterna. Denna strävan. som under de sista åren bl. a.

'.Il

Prop. 1976/77:74 3

haravsatt resultat i form av modernisering av olika vapensystem. väntas bestå också framgent.

Senare års stora utbyggnad av de marina stridskrafterna visar att den sovje- tiska säkerhetspolitiska målsättningen numera också innefattar global militär närvaro för att kunna stödja egna utrikespolitiska strävanden. Den sovjetiska sjömakten utgören motvikt mot NATO påett av Västalliansen tidigare domi- nerat område.

Utvecklingen har under senare tid visat att den internationella politikens huvudfrågor för närvarande är förlagda till M e ] la n ös t e r n oc h Sö d - ra A fri k a. Detta betyder dock inte att förhållandena i ('fentraleuropa har förlorat sin betydelse. Det finns all anledning räkna med att vår världsdels centrala delar alltjämt kommer att spela en viktig roll i världspolitiken. Men i och med att ffera av de viktigaste stridsfrågorna mellan Öst och Väst har regle- rats. samtidigt som internationella ekonomiska problem — t. ex. tillgången på olja och andra råvaror— blirallt viktigare, förändras bilden. Genom att krisom- rådet har förskjutits söderut har stabiliteten i staterna kring Medelhavet kom- mit att utsättas för svårare prov än tidigare.

Många stater kring Medelhavet och Persiska viken förefaller vara mindre motståndskraftiga mot störningar än industriländerna i Västeuropa. Detta kan medföra att avspänningen mellan supermakterna i ökad omfattning kommer att sättas på prov i Medelhavsområdet. Men det kan också medföra att supermakterna. i medvetande om dessa risker. söker förfina de instrument som finns för s. k. kriskontrolf. Således kan ökad känslighet för störningar i balansen medföra ökad vaksamhet inför framtida konflikters spridnings- möjligheter.

Jag vill i sammanhanget erinra om att de råvarurika områden i södra Afrika där det finns vita minoritetsregimer (Sydafrika. Rhodesia och Namibia) till- drar sig allt större uppmärksamhet. De svåra motsättningarna inom regionen kan komma att skärpas. Direkt eller indirekt inblandning från stormakterna kan inte uteslutas i eventuella framtida konflikter. Dessa skulle därigenom kunna få omfattande konsekvenser. Aven om en spridning till Europa inte fö- refaller sannolik. delarjag försvarsutredningens uppfattning att problemkom- plexet noga bör följas.

Den strategiska betydelse som supermakterna tillmäter d et n o r (1 is k a o m r ä d et beror av deras maktpolitiska ambitioner och relationerna dem emellan. [ deras strategiska bedömningar ingår under beaktande av det gemensamma intresset att undvika varje utveckling som kan leda till kärn- vapenkrig — deras föreställningar om hur en hypotetisk framtida konflikt skulle kunna utvecklas. den militärtekniska utvecklingen och den möjliga ekonomiska betydelsen av området.

Sovjetunionens marina stridskrafter bedöms ha behov av att i en kon- lliktsituation kunna påräkna fritt tillträde till Atlanten framför allt från Mur- manskområdet men även från Östersjön samt att skydda sitt eget operations-

Prop. 1976/77:74 36

område. NATO bedöms i en sådan situation utifrån egna försvarssynpunkter ha motsvarande behov av att förhindra det fria tillträdet. Detta är väsentliga skäl till att Nordkalotten 'med kringliggande områden och områdena kring Östersöiutloppen. har stor stratigisk betydelse. lntressemotsättningarna ifrå- ga om dessa områden bedöms bestå även i framtiden även om tyngdpunkten förskjuts till Nordkalotten och de omgivande havsområdena.

Den militära uppbyggnad som har skett på Kolahalvön under senare år har väckt uppmärksamhet ocksåi vårt land. Styrkeuppbyggnaden anses utgöra ett viktigt led i Sovjetunionens ambitioner att upprätthålla den strategiska balan- sen mellan supermakterna. Oavsett hur uppbyggnaden tolkas är det uppenbart att den är en del av hela Nordkalottkomplexct, vilket inrymmer intressemot- sättningar. som kan ge upphov till konflikter.

Några ekonomiska eller andra tillgångar. som vid en allvarlig kris skulle vara av så väsentlig betydelse för supermakterna. att de kan verka kon- fliktutlösande. bedöms inte finnas i Norden. Däremot kan både kända och nya naturtillgångar och andra resurser bli av värde för en angripare.

Den fortsatta allvarliga situationen i flertalet u t v 0 c kli n g s ! ä n de r och de totala biståndsinsatsernas otillräcklighet har medfört en intensifierad internationell diskussion om metoderna att komma till rätta med detta all- varliga problem. Kraven på en ny ekonomisk världsordning har vuxit sig allt starkare. En omställning mot en ny ekonomisk världsordning kommer emellertid att bli en lång och besvärlig process. Den nuvarande situationen kan. om den inte ändras. få allvarliga konsek venser i ett längre tidsperspektiv. Den kan ge upphov till konflikter mellan såväl industri- och utvecklingsländer som mellan utvecklingsländerna själva.

Vad gäller FN har de politiska hindren att uppnå kollektiv säkerhet lett till att världsorganisationens betydelse hittills främst har legat på det norm- skapande. det opinionsbildande och det fredsbevarande området. Bl. a. på det senare området har Sverige spelat en viss roll genom att bidra med särskilt utbil- dade militära förband och annan personal. Ävenom betydelsen i alladessa hän- seenden har varit begränsad. kan dock hävdas att världen utan FN troligen skulle vara ännu osäkrare och mindre fredlig än idag. Förutsättningarna för be— tryggande kollektiv säkerhet inom ramen fören universell. internationell orga— nisation och rättsordningsynesdock alltjämt vara avlägsna. Varje nation måste därföri sista hand själv ta ansvar för sin säkerhet.

Flertalet medlemsstater har deklarerat en vilja att stödja FN som politiskt freds- och samarbetsinstrument även framdeles. Under senare år har kunnat skönjas en breddning av FN:s roll från det rent politiska området till ett växande antal sektorer där den snabba utvecklingen inom teknik. vetenskap och kommunikationer har skapat nya möjligheter men också nya problem. Dessa har det gemensamt. att de i stor utsträckning kräver internatio-

Prop. 1976/77:74 37

nellt samarbete föratt kunna bemästras. Breddningen av FN:s roll kan bidra till att på längre sikt minska spänningarna i världen. '!

Hittills har n e d r us t n i n g 5 fö r handlingarna i huvudsak kon— centreratstill ABC-stridsmedlen. Risken förspridning av kärnvapen hari ökad grad blivit föremål för ytterligare förhandlingari internationella fora. Jag in- stämmeri försvarsutredningens bedömning att risken för kärnvapenspridning är ett av de allvarligaste internationella problemen. Energiska insatser måste även i fortsättningen göras för att hindra sådan spridning.

Supermakterna har ett särskilt ansvar när det gäller att hindra kärnva- penspridning. Deras fortsatta satsningar på utbyggnad av kärnvapen-.use- nalerna bidrar till uppfattningen att innehav av kärnvapen medför särskild prestige. Alla stater har rätt att kräva att supermakterna uppfyller de löften de har givit om effektiva åtgärder för att hejda kapprustningen och inleda ned- rustning på dctta område.

Givetvis måste också de konventionella stridsmedlen komma in i bilden om en verklig nedrustning skall nås. Möjligheterna till snara och väsentliga framsteg på detta område synes emellertid små. Forskning och utveckling av nya vapentyper fortsätter i snabb takt. Särskild uppmärksamhet tilldrar sig härvid de s.k. precisionsvapnen.

Den internationella situationen präglas av många spänningar som leder till fortgående rustningsansträngningar och upprustning även av fattiga län- der. Den omfattande och ökande vapenexporten till dessa länder har under se— nare år framstått allt tydligare.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att det torde vara föga sannolikt att strävandena efter rustningsbegränsning och nedrustning under nu över- skådlig tid kommer att leda till avgörande resultat. Misstroende mellan stater och inrikespolitiska faktorer gör förhandlingar om nedrustning svåra även om de flesta är överens om önskvärdheten av resultat på detta område. Inom möjligheternas ram Iiggerglobal rustningsbegränsning beträffande kärn- vapen och biologiska och kemiska stridsmedel. Även begränsade framgångar vad gäller rustningskontroll kan leda till en förstärkning av FN:s ställning och möjligheterattbiläggainternationellatvister. Sverige haralltsedantillkomsten av nedrustningskonferensen i Geneve år 1962 spelat en pådrivande roll i dess arbete. Idetta sammanhang kan framhållas att Sverige aktivt medverkat till be- slutet att en extra generalförsamling i FN helt ägnad nedrustning kommer att äga rum år 1978.

Supermakternas insikt om ett framtida krigs möjliga konsekvenser gör att de även i framtiden bedöms sträva efter att förhindra varje militär kon- frontation dem emellan. framför allt i Europa. Det faktum att störa militära styrkor står ständigt beredda mot varandra innebär dock riskeri samband med lokala konflikter. Supermakternas globala intressen och kamp om resurser in- nebär vidare att de kan bli indragna i utomeuropeiska konflikter som därmed kan trappas upp lokalt eller spridas till Europa.

Prop. 1976/77174 38 2.2.2 Inriktningen av säkerhetspolitiken

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara landets frihet och oberoende. Den kommer till uttryck i den alliansfria politiken. stödd av ett folkligt förankrat totalförsvar samt i strävandena att minska riskerna för krig och konflikter i världen.

Försvarsutredningen har övervägt och lämnat förslag till inriktning av säkerhetspolitiken. Jag ansluter mig i allt väsentligt till vad utredningen anför i dessa avseenden.

En värld i varaktig fred förutsätter respekt för varje nations självbestäm- manderätt.socialochekonomiskrättvisa.politisk avspänningoch militärned- rustning samt internationellt samarbete. En utveckling i sådan riktning kräver samlade globala insatser och kan inte förverkligas enbart genom nationella åt- gärder. Sveriges engagemang i det internationella fredsarbetet står inte i mot- satslörhållande till strävandena att stödja den svenska neutralitetspolitiken genom ett allsidigt sammansatt totalförsvar. En grundläggande förutsättning för att Sverige på olika sätt skall kunna verka för en bättre värld är givetvis att landets självständighet vidmakthålls.

Den svenska säkerhetspolitiken bör enligt försvarsutredningen

bidra till en fredlig utveckling i världen genom att bl. a. söka undanröja konfliktorsaker.

— bidra till utjämning av motsättningar och till större förståelse mellan folken.

— bidra till att skapa en värld.däräven små stater kan hävda sina intressen. bidra till att minska maktblockens intressen att dra in Sverige i even- tuella krig.

redan i fred tillvarata våra intressen genom att slå vakt om den in- ternationella solidariteten,

— värna våra demokratiska friheter och rättigheter.

förhindra eller lindra fredskrisers negativa verkningar. I detta syfte formas vår säkerhetsptäitik genom en samverkan mellan utrikespolitiken. försvarspolitiken. vår politik i internatit.>nella nedrustnings- frågor. handelspolitiken och biståndspolitiken.

Detta har kommit till uttryck i den av riksdagen år 1968 godkända och år 1972 bekräftade inriktningen av vår säkerhetspolitik som lyder.

Sveriges säkerhetspolitik. liksom andra länders. syftar till att bevara landets oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör därför vara att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet för att inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt. ekonomiskt. so- cialt. kulturellt och varje annat hänseende efter våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig ut- veckling.

Jag anser att denna inriktning alltjämt skall gälla. Jag bedömer att trots strävanden till avspänning kan krig i Europa inte uteslutas under nu över-

Prop. 1976/77:74 ' 39

blickbar tid. Inte heller sådana aggressiva påtryckningar eller andra yttringar av en maktpolitik. som utgår från hot om' krig. kan uteslutas. Men om stater eller områden i vår närhet skulle dras in i en konflikt mellan stormakts- blocken. behöver detta inte oundvikligen leda till att också Sverige dras in.

Vårt lantis möjligheteratt med bibehållen frihet och självständighet kunna stå utanför krig och allvarligare konflikter främjas även i framtiden bäst genomdcnalliansfria politiken som ärinriktad påattmöjliggöra neutralitetictt framtida krig.

Vår neutralitetspolitik är inte internationellt garanterad eller traktatbunden. Sverige har själv valt sin neutrala linje. Detta medför att trovärdigheten inte är avhängig av internationella garantier utan vilar på den politik som Sverige för och de försvårsförberedelser som vi redan i fred vidtar.

En väsentlig förutsättning för denna politik äratt omvärlden har förtroende för vår vilja och respekt för vår förmåga att orubbligt hålla fast vid den valda utrikespolitiska linjen. För att denna avsikt skall bli klart förstådd och respekterad krävs att politiken integörsberoende av tillfälliga faktorerutan förs med könsekvens och fasthet. Tilltron till denna vår vilja och förmåga att vid krig fullfölja den deklarerade politiken grundläggs redan i fred och påverkas av statsmakternas agerandeoch ställningstaganden. Vi harsamtidigt slagit fast att denna politik inte innebär att vi är beredda att acceptera några krav på åsiktsneutralitet.

Vår politik får inte skapa vare sig misstro eller förväntningar hos någon av stormakterna. Allra minst får den ge stormakterna någon grund för miss- tanken att svenskt territorium kan ställas till en annan makts förfogande och bilda Utgångsbas för angrepp.

Sådanainternationellabindningar—utrikespolitiska.ekonomiskaellerandra —vilkagörmöjligheten att iaktta neutralitetillusorisk kaninteaccepteras. Detta innebär. att vi inte kan delta i ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en grupp Stater med syfte att utforma gemensamma ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möjligheteratt gå med påen överflyttning av beslutanderät— ten från nationella till internationella organ. Ett nära och omfattande ekonom- iskt samarbete över gränserna är från många synpunkter önskvärt. Samtidigt som vi stråivarefter att fördjupa detta samarbete måste vi i vår säkerhetspolitik uppmärksamma riskerna för att ett alltför starkt beroendeförhållande kan ut- nyttjas för att kräva politiska och militära fördelar.

En fullständig nationell handlingsfrihet ärinte möjlig. Maktförhållanden i omvärlden och det internationella samarbetet. inte minst i ekonomiska frågor sätter gränser för oberoendet.

Den svenska säkerhetspolitiken är trovärdig och realistisk när den tillsam- mans med andra säkerhetspolitiska medel byggs upp och genomförs med stöd av ett allsidigt uppbyggt totalförsvar. Som medlem av Förenta nationerna har Sverige anslutit sig till FN-stadgans principer. Dessa stadfäster nationernas Ii- kaberättigande och självbestämmanderätt samt rätten till självförsvari händel— se av väpnat angrepp.

Prop. 1976/77:74 40

Jag instämmer i försvarsutredningens uttalande att Sverige i ökad ut- sträckning bör medverka till att påverka den internationella utvecklingen i riktning mot ökad allmän säkerhet. Sverige eftersträvarökad respekt för varje nations frihet och självbesrämmanderätt. Vi verkar även för social och eko- nomiskrättvisa.politiskavspänning.militärnedrustningsamtomfattandeoch förtroendefullt samarbete över gränserna. En värld i varaktig fred kan endast förverkl igasom dessasträvanden förblirstarka. Varje steg mot en ökad interna- tionell säkerhet främjaräven våra säkerhetspolitiska syften.

Genom vår neutralitetspolitik har vi speciella förutsättningar att delta i FN:s fredsbevarande verksamhet. Sverige har också anlitats i de flesta fall då FN ingripit i fredsbevarande syfte. Vi har bidragit med övervak- ningspersonal. observatörer. tekniker och militär trupp. Svenskar har använts som medlare samt intagit framskjutna positioner inom FN:s styrande organ.

Sverige bör även bidra till att stärka och utveckla den internationella rättsordningen. På många viktiga områden är existensen av entydiga rättsliga regler för umgänget mellan stater och folk ägnad att minska riskerna för motsättningar och att underlätta lösningen av uppkomna tvister. Särskilt för små stater är det av vikt att rättssystemet utvecklas och respekteras.

Vår utrikespolitik och vårt totalförsvar spelar en viktig roll för att vid- makthålla stabiliteten i det nordiska området. Sveriges alliansfria ställning förhindrar att maktblocken här ställs direkt mot varandra. För båda blocken är Norden ett flankområde inom vilket positionsförändringar kan påverka den i Europa rådande balanssituationen. Väsentliga försvagningar av det svenska försvarets styrka i förhållande till omvärlden skulle kunna rubba stabiliteten och balansen i Nordeuropa.

En fastoch konsekvent utrikes-och försvarspolitik främjardärför freden och stabiliteten i norra Europa. Det torde även ligga i andra länders intresse att den- na politik fullföljs.

Den svenska försvarspolitiken syftar bl.a. till att försvaret vid en konflikt i Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan styrka. sammansättning och beredskap att hot. påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte av någon kan bedömas lönsamt. Totalförsvaret hari så fall den önskade fredsbevarande för- mågan.

Försvarspolitiken hör även i fortsättningen utgå från att en maktbalans råder mellan stormaktsblocken. Denna bidrar bl.a. till att stormakternas styrkor vid ett eventuellt krig i allt väsentligt binds mot varandra. De resurser som kan disponeras för anfallsföretag mot sekundära mål utan omedelbart strategiskt intresse —som t. ex. Sverige — är begränsade. Vår försvarsplanering utgår därför från sådana situationer. i vilka stormaktsblockens mål och re- sursinsats vid angrepp mot Sverige är begränsade i förhållande till deras övergripande säkerhetspolitiska mål och deras resurser.

Tilltron till vår neutralitetspolitik kräver att omvärlden är övertygad om att Sverige i händelse av en konflikt kommer att fullfölja den deklarerade

Prop. 1976/77:74 41

politiken. Totalförsvaret måste därför ha en sådan styrka och sammansätt- ning att en presumtiv angripare, inte till följd av brister i detta, misstror allvaret bakom vår deklarerade politik. Förberedelser och överläggningar syftande till militär samverkan med andra stater är helt uteslutna. Det mi- litära försvaret måste vidare vara så utformat att dess uteslutande defensiva syfte försvar av det egna landet klart framgår. Det kan därigenom inte av någon uppfattas som ett hot.

Anskaffningen av för försvaret väsentlig materiel får inte ske så att Sverige kommer i en beroendeställning till andra länder av sådan art att den kan utnyttjas för påtryckningar eller så att vi i en krissituation står utan viktig materiel.

Vårt totalförsvar är ett uttryck för vår vilja att slå vakt om nationens säkerhet och oberoende. Totalförsvaret är därför en hela folkets angelägenhet och bygger på att varje medborgare efter förmåga bidrar till landets försvar.

Kombinationen av en fast, förtroendeingivande utrikespolitik och ett starkt totalförsvar inger omvärlden respekt för Sveriges neutralitetsvilja och förmåga att stå emot påtryckningar eller andra aggressiva handlingar. Det måste stå klart för alla, att vi menar allvar med vår neutralitet och att vi målmedvetet skapar sådana försvarsresurser, som ingen kan bortse från i ett kris- eller krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut är ett uttryck för denna målmedvetenhet.

2.3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om säkerhetspolitiken.

Prop. 1976/77:74 42

3. Totalförsvarets fortsatta utveckling. gemensamma grunder

3.1 1974 års försvarsutredning

Försvarsutredningen anger de gemensamma grunder som enligt utred- ningen bör vara styrande för totalförsvarets fonsatta utveckling. Dessa bör enligt utredningen vara att den svenska säkerhetspolitiken för att vara tro- värdig och realistisk måste vid sidan av andra säkerhetspolitiska medel — stödjas av ett tillräckligt starkt totalförsvar. Hot av flera olika typer kan riktas mot oss. Totalförsvaret måste därför vara allsidigt sammansatt. Sådana brister i totalförsvaret, vilka skulle kunna tolkas som avsikt att söka hjälp. får inte förekomma. Totalförsvaret skall enligt försvarsutredningen ha sådan styrka. sammansättning och beredskap samt vara så väl förberett för krig att ett angrepp mot Sverige skulle fordra så stora resurser och uppoffringar samt ta så lång tid att de fördelar en angripare kan vinna med angreppet inte rimligen kan bedömas värda insatserna. Därigenom blir vårt försvar krigsavhållande vid konflikter och i vidare mening ett viktigt stöd för vår säkerhetspolitik.

Nordkalottområdet och Östersjöutloppen är och bedöms av utredningen även framgent komma att vara de strategiskt mest betydelsefulla områdena i Norden. Även Gotlands betydelse bör uppmärksammas.

Försvarsutredningen anför att vårt land inte innehåller områden av pri- män strategiskt intresse för stormaktsblocken. Kontrollen av sådana om- råden i vår närhet förutsätter inte nödvändigtvis kontroll av svenskt område. Däremot kan svenskt territorium beröras i samband med operationer som syftar till att nå kontroll över områden på Nordkalotten. Skandinaviens väst- kust och vid Östersjöutloppen. vilka är viktiga för stormaktsblocken. För vårt vidkommande kan därvid främst norra och södra Sverige samt väst- kusten komma att beröras av sådana operationer. En angripare kan även tänkas sträva efter en utvidgad kontroll över vårt land. Därvid kan Mel- lansverige. Gotland och andra delar av landet komma att bli viktiga mål. Beroende på angriparens syften kan de militära operationerna medföra sam- tidiga angrepp mot vårt land i flera än en riktning.

Totalförsvaret bör enligt utredningen vara så uppbyggt och organiserat att det är en hela folkets angelägenhet. Framtida krig och kriser kommer på olika sätt att beröra hela samhället och hela befolkningen. "Därav följer enligt utredningens mening att totalförsvaret och dess olika delar skall be- traktas som delar av samhället och att man bör eftersträva att öka sam- ordningen mellan totalförsvarets olika funktioner i samhället. Utredningen bedömer att samordning mellan bl. a. militära och civila funktioner kan

Prop. l976/ 77:74 43

utvecklas ytterligare inom många områden. Härigenom kan man förbättra eller bibehålla effekten till oförändrade eller lägre kostnader för samhället. Att ett ansvar i fred om möjligt bör behållas även i krig bör vara grund- läggande för försvarsplaneringen. | den svåra situation då samhället skall ställas om för kris eller krig måste ändringar i ledningstörhållanden. or- ganisation och arbetssätt undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Ett mer kontinuerligt ansvar vid övergång till krigsorganisation skulle enligt utredningens mening även bidra till att ytterligare befästa totalförsvarsidens förankring i samhället.

Det är av största betydelse att varje medborgare allt efter sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar. Detta tillgodoses enligt utred- ningen bäst om vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den allmänna värnplikten. civilförsvarsplikten och andra former för tjänstgöringsskyldig- het. De olika folkrörelserna är av stor betydelse för att ytterligare förankra totalförsvarsidén i samhället. Inte minst bör framhållas de insatser som görs i de olika frivilliga försvarsorganisationerna. Olika former av obligatorisk och frivillig tjänstgöring ger en god personaltillgång för vår krigsorganisation och säkerställer totalförsvarets behov av kunnig personal.

Försvarsutredningen framhåller att de geografiska förhållandena ger goda förutsättningar för att effektivt försvara vårt land. Samhällsutvecklingen leder till förändringar inom många områden. I många avseenden medför detta att sårbarheten ökar och i andra att grunden för ett effektivt försvar förbättras. Försvarsutredningen understryker vikten av att våra gynnsamma försvarsbetingelser noga utnyttjas och att hänsyn tas i samhällsplancringen även till totalförsvarets behov.

Av de olika hot mot vår nationella säkerhet som vi kan komma att utsättas för ställer ett militärt angrepp de största kraven. Enligt utredningens mening är därför försvar mot militärt angrepp en viktig utgångspunkt för total- försvarsplaneringen. Totalförsvarets främsta syfte är att verka fredsbeva- rande. bl.a. genom att vid konflikter verka avhållande mot olika former av angrepp. Om ett angrepp trots detta inleds bedömer utredningen det vara av avgörande betydelse att inledningsvis disponera sådana resurser. främst militära. att totalförsvaret så långt möjligt hinner ställas om för krig innan angriparen kan föra över betydande styrkor till svensk mark. Eftersom en sådan omställning tar tid fordras att vi får förvarning om angreppet så att vi inte drabbas av ett överraskande angrepp.

I enlighet med den målsättning utredningen föreslagit för totalförsvaret skall strävan vara att i det längsta förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. Detta fordrar enligt utredningens mening att försvaret skall kunna föras med tyngdpunkten i kust- och gränsområdena med fullt ut- nyttjande av våra gynnsamma försvarsbetingelser. Det går emellertid inte att bortse från risken att en angripare lyckas tränga långt in i vårt land. Därför måste. om vi inte lyckas hejda angriparen. ett effektivt och uthålligt

Prop. 1976/77:74 44

motstånd kunna göras i organiserade former i varje del av landet. Detta gäller även inom de delar angriparen har tagit. Alla möjligheter skall därvid utnyttjas att ta tillbaka tagna delar av landet. Ett sådant sätt att genomföra försvaret tillgodoser vår strävan att landet skall fortleva som fri nation. För detta är statsledningens handlingsfrihet av avgörande betydelse. För- svarsutredningen bedömer att vi av dessa skäl måste vara beredda att föra ett för angriparen förlusthringande krig under lång tid.

Det är av stor betydelse att vi för att kunna fullfölja vår utrikespolitiska linje i situationer som innebär avspärrning har sådana tillgångar av för- nödenheter och sådan produktionskapacitet inom landet att nödvändig för- sörjning kan upprätthållas. Det är därför enligt utredningen nödvändigt att särskild uppmärksamhet ständigt ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv. Målet bör vara att behålla sådan produktionskapacitet som är av särskild betydelse för vårt oberoende och för uthålligheten vid avspärrning och krig. Fredstida produktionskapaeitet måste behållas inom viktiga försörjnings- områden för att klara folkförsörjningen i vid mening. Därutöver måste en produktionsomställning förberedas och flera typer av förnödenheter bered- skapslagras. l situationer av här angivet slag kan avsiktliga eller oavsiktliga kränkningar av svenskt territorium och luftrum liksom störningar av svensk sjö- och flygtrafik förväntas. Det är därför av stor betydelse att vi disponerar sådana resurser att kränkningar kan förhindras eller avvisas och vår sjö- och flygtrafik kan skyddas.

Försvarsutredningen har studerat och övervägt den roll icke-militärt mot- stånd, s. k. civilmotstånd. skulle kunna tilldelas inom vår säkerhetSpoIitik. Utredningen har därvid funnit att om vi medvetet avstår från att förbereda ett väpnat försvar torde detta i omvärlden tolkas som bristande vilja att hävda självständigheten. Den deklarerade utrikespolitiken skulle inte längre framstå som trovärdig. En klar slutsats är därför att civilmotstånd inte kan utgöra något hållbart alternativ till militärt försvar. Utredningen vill emel- lertid inte utesluta att även icke-militärt motstånd kan ge värdefulla bidrag i det samlade motståndet t.ex. vid ockupation. Det skttllc både kunna göra det svårare för en angripare att behärska eller utnyttja landet och förorsaka honom höga politiska kostnader.

Vår standard när det gäller forskning. utveckling och produktion ger oss goda möjligheter att förse totalförsvaret med tekniskt kvalificerad materiel. Försvarsutredningen anser att stor betydelse måste tillmätas möjligheterna att disponera kapacitet för att utveckla och producera sådan materiel inom landet. Om dessa möjligheter skall finnas behövs kontinuerliga och stabila beställningar av utveckling och produktion. En'sådan stabilitet är även en samhällsekonomisk fördel. Försvarsutredningen anför emellertid att den är medveten om att det av olika skäl kan vara svårt att behålla den nuvarande bredden på den inhemska utvecklingskapacitetcn i framtiden. Främst berörs flygplan-, robot- och elektronikindustrin. För övriga områden

Prop. 1976/77:74 45

bedömer tttredningen förutsättningarna för fortsatt utveckling och produk— tion som gynnsamma.

Försvarsutredningett har även behandlat frågan om överraskande angrepp. För att våra försvarsliirberedelser skall vara meningsfulla fordras att to- talförsvaret vid ett angrepp hinner ställas om för krig. Vi utgår ifrån att ett angrepp på Sverige föregås av politiska och militära förändringar i vår närmaste omvärld. för att dessa skall uppfattas i tid behövs enligt för— svarsutredningens mening en effektiv underrättelsetjänst. Därigenom kan vår insatsberedskap i fred hållas låg. En hög mobiliserings- och krigsor- ganiseringsberedskap samt ett administrativt system som gör stegvisa be- redskapshöjningar möjliga behövs emellertid för totalförsvaret. Beredskap för insats mot kränkningar av vårt territorium och luftrum måste konti- nuerligt upprätthållas i fredstid.

Försvaret bör inte utformas för en situation där en angripare i full ut- sträckning utnyttjar ABC-stridsmedel mot oss. Skyddet mot sådana strids- medel bör enligt försvarsutredningen liksom hittills inriktas på sådana åt- gärder som gör fortsatt motstånd möjligt trots insats mot oss av enstaka kärnladdningar eller av bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel i begränsad omfattning. De särskilda kostnaderna för dessa åtgärder skall emellertid vara måttliga. Verkningarna i Sverige i de fall sådana stridsmedel sätts in i omvärlden bör kunna begränsas.

Den osäkerhet som är förenad med bedömningar av bl.a. framtida sä- kerhetspolitisk och vapenteknisk utveckling medför enligt försvarsutred- ningens mening dels en risktagning med hänsyn till de svåraste situatio- nerna. dels ett behov av handlingsfrihet när vårt framtida totalförsvar pla- neras och utvecklas. Denna handlingsfrihet måste rymma möjligheter att ändra sammansättningen av totalförsvaret. inriktningen av totalförsvarets olika delar och totalförsvarets styrka. Totalförsvarets" krigsorganisation bör vara utformad med hänsyn till de möjligheter som finns att öka dess styrka och uthållighet genom förbättrad utbildning samt genom att tillföra materiel. anläggningar och förnödenheter. En bibehållan handlingsfrihet förutsätter att resurser kontinuerligt sätts av för forskning och utveckling samt för att behålla produktionskapacitet inom landet. Försvarsutredningen vill i det- ta sammanhang peka på betydelsen av att åtgärder vidtas i fred för att göra det möjligt att öka produktionen inom de områden där betydelsefulla resultat kan uppnås inom rimlig tid. Försvarsutredningen understryker emel- lertid att det stöd för säkerhetspolitiken som totalförsvaret utgör represen- teras endast av den organisation och det innehåll som finns vid varje tid- punkt. Alla möjligheter att förbereda förstärkning av totalförsvaret skall emellertid tas tillvara i planering och löpande verksamhet.

Under en lång följd av år har det rätt stor enighet i vårt land om sä- kerhetspolitikens inriktning liksom om behovet av ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar. Detta har bl.a. inneburit att enighet har rått om att

Prop. 1976/77:74 46

årligen sätta av en avsevärd del av samhällsresurserna lör försvarsändamål. Fleråriga planeringsramar för försvaret ger stabilitet åt försvat'splaneringen. Försvarsutredningen tillmäter det förhållandet att försvarspolitiken vilar på ett brett folkligt stöd stor betydelse.

Försvarsutredningen har tidigare konstaterat att totalförsvaret måste vara allsidigt sammansatt. En balanserad sammansättning uppnås inom ramen för de ekonomiska resurser totalförsvaret disponerar genom noggrann av- vägning mellan och inom totalförsvarets olika delar. Utredningen har konsta- terat att ett militärt angrepp i form av invasion utgör det allvarligaste hotet mot vår säkerhet. I en sådan situation kommer det militära försvaret att åläggas den tyngsta uppgiften. Det militära försvaret måste därför utgöra den dominerande delen i totalförsvaret. De olika totalförsvarsgrenarna är beroende av varandra. Övriga totalförsvarsgrenar måste på grund av krigets krav anpassas till hur det militära försvaret är avsett att verka i krig.

Tänkbara angreppssituationer. den vapentekniska utvecklingen och risken för att hela landet i ökad omfattning kommer att beröras av stridshandlingar ställer krav på civilförsvaret. Detta bör enligt försvarsutredningen inriktas på att ge befolkningen skydd mot konventionella stridsmedel och skäligt skydd mot bl.a. radioaktiv strålning vid bostäder och arbetsplatser inom särskilt hotade områden.

Utvecklingen i vårt samhälle medför i många avseenden en ökad käns— lighet i samhället för störningar. Denna utveckling är i sina huvuddrag in- ternationell och kan medföra att ekonomiska åtgärder i ökad grad utnyttjas för att lösa konflikter. Med hänsyn till detta bedömer försvarsutredningen att ökad uppmärksamhet måste ägnas sådana åtgärder som säkerställer nöd- vändig försörjningsförmåga vid avspärrning under relativt lång tid. Även förmåga att motstå stridshandlingar och förlust av väsentliga produktions- resurser bör ingå i målen för vår försörjningsberedskap.

Försvarsutredningen anger att övrigt totalförsvar bör inriktas enligt de av utredningen angivna allmänna principerna. Flera av funktionerna fordrar endast mycket begränsade ekonomiska resurser för beredskapsåtgärder. To- talförsvarets styrka vilar ytterst på medborgarnas vilja att försvara landets frihet och oberoende. Psykologiskt försvar intar därför enligt utredningen i flera avseenden en särställning. En funktion som utredningen också anser måste ägnas ökad uppmärksamhet är sjukvården i krig och under avspärr- ning.

Till lörsvarsutredningens förslag har fogats vissa reservationer. Dessa åter- ges underavsnittet4.l.4.

Prop. l976/77z74 47

3.2. Föredraganden

Jag vill inledningsvis anföra att jag i allt väsentligt ansluter mig till de förslag till gemensamma grunder för totalförsvarets fortsatta utveckling som försvarsutredningen har lämnat. För att den svenska säkerhetspolitiken skall vara trovärdig och realistisk måste den. som statsministern redan har berört vid sidan av andra säkerhetspolitiska medel — stödjas av ett tillräckligt starkt totalförsvar. Om vi skall kunna avvisa hot och påtryckningar av skilda slag krävs att totalför5varet är allsidigt sammansatt. Det innebär att sådana brister i totalförsvaret inte kan accepteras. vilka skulle kunna tolkas som Vi hade för avsikt att i en hotande situation söka hjälp. Totalförsvaret skall ha sådan styrka. sammansättning och beredskap samt vara så väl förberett för krig att angrepp mot Sverige skulle kräva så stora resurser och upp- offringar samt ta så lång tid att de fördelar en angripare kan vinna med angreppet inte rimligen kan bedömas värda insatserna. Jag anser att så ut- format blir vårt försvar krigsavhållande vid konflikter och ett viktigt stöd för vår säkerhetspolitik.

Vårt land innehåller inte områden av primärt strategiskt intresse för stor- maktsblocken. Kontrollen av sådana områden i vår närhet förutsätter inte nödvändigtvis kontroll av svenskt område. Däremot kan svenskt territorium beröras i samband med operationer som syftar till att nå kontroll över för stormaktsblocken viktiga områden på Nordkalotten. Skandinaviens västkust och vid Östersjöutloppen. För vårt vidkommande kan därvid främst norra och södra Sverige samt västkusten komma att beröras av sådana Operationer. En angripare kan även tänkas eftersträva en utvidgad kontroll över vårt land, varvid Mellansverige. Gotland och andra delar kan komma att bli viktiga mål. Beroende på angriparens syften kan de militära operationerna medföra samtidiga angrepp mot vårt land i flera än en riktning.

Totalförsvaret bör vara så uppbyggt att det är en hela folkets angelägenhet. En grundläggande förutsättning för detta är enligt min mening att varje medborgare allt efter sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar. Jag ansluter mig till utredningens bedömning att detta bäst tillgodoses om vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den allmänna värnplikten. civilförsvarsplikten och andra former för tjänstgöringsskyldighet. [samman- hanget finner jag det angeläget att understryka den stora betydelse som de olika folkrörelserna har för att förankra totalförsvarsidén i samhället. Inte minst bör framhållas de insatser som görs i de olika frivilliga försvars- organisationerna. Jag anser i likhet med utredningen att den obligatoriska och frivilliga tjänstgöringen skapar förutsättningar för en god personaltillgång för vår krigsorganisation och säkerställer totalförsvarets behov av kunnig personal.

Prop. 1976/77:74 48

Framtida krig och kriser kommer t allt större utsträckning att på olika sätt engagera hela samhället och hela befolkningen. Härav följer att de olika totalförsvarsgrenarna måste ses som delar av samhället. Enligt min mening bör det därför vara en strävan att öka samordningen mellan totalförsvarets olika funktioner i samhället. l likhet med utredningen bedömer jag att in- tegration och samordning mellan bl. a. militära och civila funktioner kan utvecklas ytterligare.

1 den svåra sitaution som uppstår om samhället skall omställas för kris eller krig måste så långt möjligt undvikas ändringar i ledningsförhållanden. organisation och arbetssätt. En grundläggande princip för all försvarspla- nering bör därför vara att ett ansvar i fred för viss verksamhet bör följas av motsvarande ansvar i krig. om verksamheten då skall fortgå. Denna princip bidrar även till att ytterligare befästa totalförsvarsidens förankring i samhället.

De geografiska förhållandena i vårt land ger enligt min mening goda betingelser för att genomföra ett effektivt försvar. Samhällsutvecklingen leder till förändringar inom många områden och får därmed också kon- sekvenser för försvarsplaneringen. l många avseenden ökar vår sårbarhet. i andra förbättras grunden för ett effektivt försvar. Jag anser i likhet med försvarsutredningen att det är betydelsefullt och nödvändigt att våra gynn- samma försvarsbetingelser noga tas till vara samt att hänsyn tas i sam- hällsplaneringen även till totalförsvarets behov.

Försvarets planering med hänsyn till risken för att ABC-stridsmedel kan komma att insättas mot oss har behandlats av försvarsutredningen. Ut- redningens syn överensstämmer med den grundsyn på dessa frågor som fastställdes av statsmakterna år 1968 och som bekräftades i 1972 års för- svarsbeslut. Jag ansluter mig till vad utredningen anför. [ huvuddrag innebär det att åtgärder med hänsyn till risk för kärnvapenkrig bör övervägas ut- gående från bedömningen att stormakterna vid ett krig i Europa åtminstone inledningsvis för detta med konventionella stridsmedel i syfte att finna en bas för förhandlingar. Motiv för endera parten att i ett sådant krig insätta kärnvapen skulle kunna uppkomma i en situation där valet står mellan underkastelse och en upptrappning av kriget. Genom en begränsad insats av kärnvapen begränsad såväl i fråga om antal. storlek som val av mål — kan en part då markera en stark beslutsamhet till fortsatt motstånd och uppmana till en lösning av konflikten genom förhandlingar. Skulle dessa misslyckas kan kärnvapen sättas in i större skala. De sekundära verkningarna därav i vårt land bör kunna begränsas genom olika skyddsåtgärder.

Jag delar försvarsutredningens mening att våra möjligheter att påverka kärnvapentröskeln är begränsade. Den bestäms huvudsakligen av åtgärder inom stormaktsblocken. Skulle Sverige anfallas när kärnvapen redan har satts in i stor skala i krig i omvärlden. kan man inte räkna med någon återhållsamhet mot svenskt område. I en sådan situation måste ansträng- ningarna koncentreras på att begränsa krigets verkningar och öka befolk- ningens möjligheter att överleva.

Prop. l976/77:74 49

Åtgärder med hänsyn till risk för. krig med bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel bör övervägas mot bakgrund av att användningen av dessa har förbjudits genom olika internationella avtal. Den starkaste rest- riktionen mot användningen av dem i ett krig mellan stormaktsblocken torde vara risken för repressalier mot en kanske dåligt skyddad civilbe— folkning.

Mot denna bakgrund bör enligt min mening planeringen av åtgärder för att avhålla från angrepp mot Sverige i första hand avse angrepp med kon- ventionella stridsmedel. Skydd mot ABC-stridsmedel bör som hittills itt- riktas på sådana åtgärder som gör det möjligt att fortsätta försvaret trots insats mot oss av enstaka kärnladdningar eller bakteriologiska (biologiska) eller kemiska stridsmedel i begränsad omfattning. [ likhet med försvars- utredningen anserjag dock att de särskilda kostnaderna för dessa åtgärder bör vara måttliga.

Ett militärt angrepp ärdet allvarligaste hotet mot vår nationella säkerhet och ställer de största kraven på totalförsvaret. Därför måste enligt min mening för- svar mot militärt angrepp utgöra den viktigaste utgångspunkten för planering- en av detta.

Skulle vi bli angripna skall strävan vara att i det längsta förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. Denna målsättning innebär enligt min mening att försvaret med fullt utnyttjande av våra gynnsamma lör- svarsbetingelser skall kunna föras med tyngdpttnkten i gräns- och kustom- rådena. Jag ansluter mig till försvarsutredningens bedömning att det dock inte går att bortse från risken att en angripare kan lyckas tränga in på djupet av vårt land. Vi måste därför. om vi inte lyckas hejda angriparen. enligt min mening kunna göra effektivt motstånd i organiserade former i varje del av landet. även inom delar som tagits av angriparen.varvid alla möjligheter skall utnyttjas att återta tagna delarav landet. Ett sådant sätt att genomföra för- svaret torde ge oss de största förutsättningarna attbestå som fri nation. Vi måste därför vara beredda att föra ett för angriparen förlusthringande krig under lång tid.

Försvarsutredningen har studerat och övervägt den roll icke-militärt mot- stånd. s.k. civilmotstånd. skulle kunna tilldelas inom ramen för vår sä- kerhetspolitik. Utredningen har därvid funnit att om vi medvetet avstår från att förbereda ett väpnat försvar torde detta i omvärlden tolkas som bristande vilja att hävda självständigheten. Den deklarerade utrikespolitiken skulle inte längre vara trovärdig. Jag delar utredningens mening och vill i likhet med utredningen understryka att en klar slutsats därför är att civilmotstånd inte kan utgöra något alternativ till militärt försvar.

För att våra försvarsförberedelser skall vara meningsfulla fordras att vi vid ett angrepp inledningsvis disponerar resurser — främst militära så att totalförsvaret i största möjliga utsträckning hinnerställa om för krig. innan an- griparen har hunnit överföra avgörande styrkor till svensk mark. Vi utgår från

Prop. 1976/77:74 50

att ett angrepp påSverige föregås av politiska och militära förändringar i vår när- masteomvärld.som kan geoss förvarning. Förattdessa förändringarskall kun- na uppfattas i tid erfordras en allsidig underrättelsetjänst. Jag vill särskilt fram- hålla att Sverige — med sin inriktning mot neutralitet och utan stående styrkor har större anledning än många andra länder att noggrant följa utvecklingen i omvärlden. Genom en effektiv underrättelsetjänst skall alla möjligheter till förvarning tas till vara. Härigenom kan insatsberedskapen under normala för- hållanden hållas relativt låg. För att vi skall kunna utnyttja den möjliga förvar- ningen krävs dock enligt min mening att totalförsvaret har en hög mobilise- rings- och krigsorganisationsberedskap samt ett administrativt system som möjliggör att beredskapshöjningar kan anpassas till den rådande situationen. Den administrativaberedskapen påalla nivåeri det fredstida samhället äravgö- rande för våra möjligheter att i tid vidta erforderliga försvarsåtgärder. Det är också viktigt med smidiga former för beslut om ändringari beredskapen så att inte nödvändiga åtgärder försenas på grund av omständliga beslutsprocesser.

Hänsyn måste också tas till risken för överraskande angrepp. Därmed avses ett angrepp som inleds innan vårt försvar är färdigmobiliserat. Till- gången på militära styrkor och transportmedel i omvärlden innebär att det rent tekniskt finns förutsättningar för ett angrepp utan omfattande förbe- redelser. Försvaret måste därför. för att verka avhållande även mot över- raskande angrepp. också innehålla snabbt tillgängliga flyg- och sjöstridskrafter liksom snabbt mobiliserbara markstridskrafter och hemvärn. Det är vidare av stor betydelse att ledningssystem.liksom så långt möjligt övriga samhällsfunk- tioner. byggs upp decentraliserat för att på så sätt minska risken för att vår mot- ståndsförmåga bryts genom punktvisa angrepp.

Jag anser i likhet med utredningen att under normala fredsförhållanden. då insatsberedskapen somjag tidigare har anfort bör kunna hållas låg. måste sådan beredskap ändock upprätthållas att kränkningar av vån territorium kan avvi- sas.

Vid krig i vårt närområde då vi är neutrala måste åtgärder vidtas. så att krigförande parter inte utan stora insatser kan skaffa sig fördelar genom att utnyttja svenskt territorium. I överensstämmelse med de förpliktelser som åligger en neutral stat skall Sverige. om en krigförande kränker eller försöker kränka svenskt territorium. motverka detta med tillgängliga medel. I situationer av här angivet slag kan avsiktliga eller oavsiktliga kränkningar av svenskt territorium och luftrum förväntas liksom störningar av svensk sjö- och flygtrafik. Det är därför av stor betydelse att vi disponerar sådana resurser att kränkningar kan förhindras eller avvisas och att vår sjö- och flygtrafik kan skyddas. Jag vill också i likhet med utredningen framhålla att det militära försvaret skall förhindra att svenskt territorium blir skådeplats för krigshandlingar mellan främmande makter. bas för deras militära ope- rationer eller genomgångsområde för trupp och materiel. I en situation då

Prop. 1976/77:74 51

krig pågår i vårt närområde ställer neutraliteten stora. krav på försvaret. Jag bedömer att stora delar av vårt totalförsvar då måste mobiliseras. En akut konflikt i Europa bedöms.somjagtidigare haranfört. kommaatt fö- regås av en period av stigande spänningar. lokala kriser och successivt ökade störningar i världshandeln. [ samband med krig i vår omvärld kan vår utrikes- handel heltellerdelvis tvingas att upphöra. Försvarsutredningen anför härvid- lag.att för att vi skall kunna fullfölja vår utrikespolitiska linje i situationer som innebär hel eller delvis avspärrning av utrikeshandeln. är det av stor betydelse att vi inom landet har sådana tillgångar på förnödenheter och produktionska- pacitetatt nödvändigförsörjning kan upprätthållas. Storuppmärksamhetmåste därför fortlöpande ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv i syfte att behålla så- dan produktionskapacitet som är av särskild betydelse för vårt oberoende och för uthålligheten vid avspärrning och krig. För folkförsörjningen i vid mening måste fredstida produktionskapacitet behållas inom viktiga försörjningsområ- den. Därutöver måste förberedelser för produktionsomställning göras och be- redskapslagring genomföras av flera typer av förnödenheter. Jag kan i stort an- sluta mig till utredningens förslag. Jag vill emellertid också framhålla att för— sörjningsberedskapen ytterst vilar på det fredstida sam hället och den inneboen- de styrkan hos det svenska näringslivet. Totalförsvaret bör också innefatta åtgärder för att minska konsekvenserna av fredskriser. Dessa avser sådana lägen då normal fredsstandard inte kan upprätthållas i produktion. sysselsättning. export och konsumtion på grund av importbortfall av en eller flera försörjningsviktiga varor utan att det är krig eller krigsfara i vår nära omvärld. Fredskriser bör i planeringen skiljas från sådana knapphetssituationer. konkurrenssituationer och handelsstruk- turomvandlingar som är ständigt återkommande i det internationella han- delsutbytet. De bör också skiljas från situationer där kriser och konflikter föranleder medvetna åtgärder selektivt riktade mot Sverige med syfte att uppnå politiska fördelar gentemot oss. Ambitionsnivån när det gäller att möta fredskriser bör vara att så långt möjligt upprätthålla normal freds- standard samt att undvika störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Fredskriser kan orsakas dels av relativt lokalt bundna krig eller konflikter som berör råvaruproducerande länder eller viktiga transportleder. dels av vissa råvaruproducerande länders medvetna begränsning av utbudet av varor t.ex. i syfte att utöva politiska påtryckningar.

Om vi i en fredskris skulle utnyttja resurser. anskaffade för att möta avspärrningar eller krig. skulle förmågan att uppfylla vårt säkerhetspolitiska mål nedgå. En särskild planering för fredskriser svarar således mot både näringspolitiska och säkerhetspolitiska krav.

Den osäkerhet som är förenad med bedömningar av bl. a. framtida sä- kerhetspolitisk och vapenteknisk utveckling medför ett behov av handlings- frihet vid planering och utveckling av vårt framtida totalförsvar. Denna

Prop. l976/77:74 52

handlingsfrihet måste innehålla möjligheter att ändra sammansättningen av totalförsvaret. inriktningen av totalfifusy'arets olika delar och totalför- svarets styrka. Totalförsvarets krigsorganisation bör vidare vara utformad med hänsyn till de möjlighetersom föreligger att vid behov öka dess styrka och uthållighet genom förbättrad utbildning samt genom tillförsel av materiel. an- läggningar och förnödenheter. En bibehållen handlingsfrihet förutsätteratt re- surser avsätts kontinuerligt för forskning och utveckling samt för att behålla viktig produktionskapacitct inom landet.

Försvarsutredningen harstuderat möjligheternaatt inom en tidsrymd av två åroch undervissa förutsättningarökadeolika totalförsvarsdelarnas styrka. Ut- redningen anför. ochjag delar den slutsatsen. att endast mycket begränsad ök- ningav styrkan är möjlig under den angivna tiden. Försvarsutredningen pekar dock i detta sammanhang på betydelsen av att åtgärder vidtas i fred föratt möj- liggöra forcerad produktion inom de områden där betydelsefulla resultat kan uppnås inom rimlig tid. Jag anser det viktigt att i planeringen och den löpande verksamheten alla möjligheter tas till vara att förbereda snabb för- stärkning av totalförsvaret. Jag vill emellertid även i likhet med försvars- utredningen understryka att det stöd för säkerhetspolitiken som totalför- svaret utgör endast representeras av den vid varje tidpunkt befintliga Ol'- ganisationen och dess innehåll.

Under en lång följd av år har det rått stor enighet i vårt land om in- riktningen av säkerhetspolitiken och om behovet av ett starkt försvar. Jag har i det föregående framhållit vikten av att försvarspolitiken vilar på ett brett folkligt stöd samt vad detta betyder för trovärdigheten i vår säker- hetspolitik. Enigheten om försvarspolitiken har även gällt beslut om att årligen avsätta en avsevärd del av samhällsresurserna för försvarsändamål. Jag finnerdet angeläget att idetta sammanhang understryka att förutsättningar måste skapas så att de tilldelade resurserna kan utnyttjas påeffektivast möjliga sätt och så att rationaliseringar av verksamheten stimuleras. Enligt min me- ning fordrar detta såväl en långsiktig inriktning av våra försvarsansträng- ningar som stabilitet i försvarsplaneringen.

Ett krig kommer att leda till betydande skadeverkningar på samhället och därmed till svåra påfrestningar och umbäranden för hela befolkningen.

Vid ett militärt angrepp kommer det militäraförsvaret att åläggas den tyngsta uppgiften. Jag delar försvarsutredningens mening att försvarsmakten därför måste utgöra den dominerande delen av totalförsvaret. De olika to- talförsvarsgrenarna måste alltid fungera i ett samverkans- och beroende- förhållande. På gru nd av krigets krav måste övriga totalförsvarsgrenaranpassas till hur det militära försvaret är avsett att verka i krig.

('ivifRirsvare/skall ge skydd åt befolkningen mot i första hand konventionella stridsmedel. Verksamheten skall främst inriktas på sådana områden som kan bli särskilt utsatta för bekämpning eller strider på grund av deras betydelse för vår samlade försvarsförmåga.

Det ekonomiskaförsvaret skall säkerställa att vi har tillgång till oundgängli-

Prop. 1976/77:74 53

gen nödvändiga förnödenheter och tjänster för befolkningen och totalförsva- ret. I likhet med försvarsutredningenanserjagatt i målet för vår försörjningsbe— redskap även bör ingå förmåga att motstå stridshandlingaroch förlust av vikti- ga produktionsrcsurser.

Övrig! [alal/?)”rsvar bör inriktas enligt de allmänna riktlinjer som jag givit i det föregående. Som jag också tidigare har angivit vilar totalförsvarets styrka ytterst på medborgarnas vilja att försvara vårt lands frihet och oberoende. Där- för intar psykologiskljörsvar i flera avseenden en särställning. Jag vill slutligen anföra att jag i likhet med försvarsutredningen anser att sjukvården i krig och under avspärrning måste ägnas särskild uppmärksamhet.

Statsmakterna fastställde år 1972 en målsättning för totalförsvaret. Den har följande lydelse.

]. Totalförsvaret är en hela svenska folkets angelägenhet och skall bygga på medborgarnas personliga insatser. som för vapenföra manliga medborgare grundas på allmän värnplikt. Det skall ge uttryck för vår vilja att bevara landets frihet.

2. Totalförsvaret skall vara så förberett för kriget att det verkar freds- bevarande. Det skall därför ha sådan styrka. sammansättning och beredskap att ett angrepp mot Sverige fordrar så stora resurser och uppoffringar samt tar så lång tid att de fördelar som står att vinna med angreppet rimligen inte kan bedömas värda insatserna.

Totalförsvaret skall snabbt kunna höja beredskapen och utveckla full styr- ka.

Totalförsvaret skall vara så utformat att det kan motstå skilda angrepps- former och verka i olika militärpolitiska lägen.

Totalförsvaret skall vara så utformat att resurser kan avdelas för svenskt deltagande i Förenta nationernas verksamhet i syfte att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.

3. Under fredstid och under krig mellan främmande makter varunder Sverige är neutralt skall försvarsmakten avvisa kränkningar av vårt ter- ritorium. Civilförsvaret jämte andra berörda grenar av totalförsvaret skall vidta åtgärder för att skydda befolkningen mot skadeverkningar på grund av krig i vår omvärld. Det ekonomiska försvaret skall bidra till att trygga vår försörjning om vårt land blir hänvisat till egna försörjningsresurser på grund av i vår omvärld inträffande konflikter.

4. lnvasionsförsvar skall vara försvarsmaktens viktigaste uppgift. Om Sverige utsätts för angrepp skall försvarsmakten möta detta och idel längsta förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. I varje del av landet skall bjudas segt motstånd. om så erfordras även i form av det fria kriget. Civilförsvaret skall skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall samt rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. En fast försvars- vilja skall vidmakthållas och varje försök att undergräva vår motståndsanda

Prop. 1976/77:74 54

och tilltron till vår förmåga att motstå angreppet skall motverkas genom psykologiskt försvar. Sjukvård. socialvård. polisväsende. kommunikationer samt annan samhällelig verksamhet skall anpassas med hänsyn till inrikt- ningen av de samlade försvarsansträngningarna.

5. Totalförsvarets olika delar skall samverka och understödja varandra i syfte att nå största möjliga försvarseffekt. Som har framgått av det föregående anserjag att den internationella utveck- lingen under 1970-talet och bedömningen av den framtida utvecklingen inte ger anledning att ompröva den svenska säkerhetspolitiken. Såväl inriktningen av vår säkerhetspolitik som mina förslag till gemensamma grunder för totalför- svarets fortsatta utveckling överensstämmer med de grundprinciper härför som det sedan lång tid rått stor enighet om i.vårt land. Jag anser därför att målsättningen för totalförsvaret alltjämt bör gälla.

Beträffande den mera detaljerade inriktningen av de olika totalförsvars- grenarna fårjag hänvisa till resp. avsnitt i det följande.

3.3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de gemensamma grunder för totalförsvarets fortsatta utveckling som jag har angett i det föregående.

Prop. 1976/77:74 55

4. Det militära försvaret

4.1. Det militära försvarets fortsatta utveckling 4.1.1 Perspektivplaner för det militära försvaret Perspektivplan del 1 för det militära försvaret

] perspektivplaneringens fas 1 studeras alternativa sammansättningar av försvarsmakten l5—20 år framåt i tiden. Dessa sammansättningar prövas i studierna mot tänkbara angripare. Överbefälhavaren har bedrivit studier i enlighet med de anvisningar som regeringen meddelat. Dessa innefattade bl. a. ett brett ekonomiskt intervall och säkerhetspolitiska utgångspunkter. Ett antal styrande angreppsfall har härvid angetts som miljöexempel. Studier har gjorts för de ekonomiska nivåer som framgår av följande tabell. Under denna studiefas behövde någon hänsyn till utgifternas fördelning över tiden inte tas.

Studienivået' [ perspektiv/7latte/"ingens _las I

Nivå Ekonomiskt inter- Ungefärlig andel Kompensation för vall enligt rege- av l972 års köp- hypotetiska pris- ringens anvis- kraft enligt över— och lönestegringar ningarl befälhavaren enligt överbefäl- Miljarder kr. per år havaren

Övre nivån 18—20 l00 % Kompenseras Mellannivån l3—l6 75 % Bristande kompensa—

tion med nettoprisin- dex

Nedre nivån lO—12 55 '.?!) Bristande kompensa-

tion samt kraftig redu- cering

' l tänkt pris— och löneläge i början av 1990-talet.

Ang/'iparens kvalitativa egenskaper

De kvalitativa egenskaper en angripare bedöms ha i början av 1990-talet in- verkar på utformningen av våra framtida förband. Utgångspunkten är att en angripare inte organiserar och utrustar sina förband för insats i Sverige. utan deras utformning bestäms huvudsakligen av förhållandet till huvudmotstån- daren. Det har vidare antagits att en angripare inte utnyttjar enbart sina mo- dernaste förband mot oss. En blandning av förband med olika modernitets- grad har förutsatts.

Några förändringar hos angriparen som särskilt bör beaktas vid utveckling- en av vårt försvar är enligt överbefälhavaren följande.

Prop. 1976/77:74 56

— Förbättrade möjligheter att upptäcka. lägesbestämma och med hög preci- sion bekämpa mål. Tillkomst av konventionella vapen med verkan över stor yta. 1. ex. split- tervapen och multipelvapen. Förbättrade möjligheter att störa försvarets ledningssystem. Förbättrade möjligheter att skydda den egna införmationsöverföringen. — Ökad rörlighet och eldkraft i förbanden.

Utökad kapacitet för specialtonnage och luftrörlighet.

Utvecklingen av kärnvapen bedöms kunna fortsätta och bl. a. medge s. k. minikiirnvapen. Möjligheterna att utföra även oidentifierade angrepp och sabotage med biologiska stridsmedel anses alltfort vara mycket stora. Möj— ligheterna att använda kemiska stridsmedel bedöms kvarstå och kan komma att öka.

Strllktttrheskrivni/tgar

Vilken operativ styrka försvaret kan uppnå beror på de ekonomiska resurser som tilldelas. Strukturerna på de olika ekonomiska nivåer som stude- rats kommer därför också att avspegla skilda ambitionsgrader vad gäller prin- ciper för hur försvaret förs. För att bedöma hur dessa strukturer bidrar till vår säkerhetspolitik krävs också en analys av vad en angripare kan vara beredd att acceptera av uppoffringar i form av insatser. förluster. tid och riSker.

Sammanlagt har fem olika strukturer redovisats varav en på den övre ekonomiska nivån (Öl). två på mellannivån (M4. M5) och två på den nedre nivån (NZ. N3).

Den principiella uppbyggnaden av Öl har stora likheter med dagens för- svarsmakt. De kvalificerade förbanden har en kvalitet som anpassats till l990-talets stridsmiljö. Strukturen ger möjlighet till ett djupförsvar såväl utanför som inom vån territorium. Strävan är att påtvinga angriparen upp- offringar i såväl flyg- och specialförband som markstridsförband.

På mellannivån redovisas två strukturer. M4 innebär att försvaret kon- centreras till de inledande striderna utanför och vid kusten. Tonvikten har därför lagts på marin- och flygstridskrafter. Syftet är att tvinga en angripare till lång förbekämpningstid och åsamka honom förlusteri special- och flyg- förband. Den avvägning som gjorts innebär att ett stort antal värnpliktiga korttidsutbildas.

MS innebär att försvaret koncentreras till striden på svenskt territorium. Detta medför en betoning av arméstridskrafterna. Avsikten är att tvinga angriparen till en långvarig strid på svenskt territorium och därigenom för- orsaka honom förluster i luftlandsättnings- och markstridsförband.

Även på den nedre ekonomiska nivån redovisas två strukturer. NZ innebär en koncentration av försvaret till de inledande striderna med syfte att åstadkomma förluster i special- och flygförband. Ett nytt värnpliktssystem

Prop. 1976/77:74 ' 57

med kategoriklyvning införs.

Försvarsstrukturen i N3 avser att tvinga en angripare till en utdragen strid på svenskt territorium. I första hand syftar den till att åsamka förluster i motståndarens markstridsförband. Den allmänna värnplikten behålls men med omfattande kategoriklyvning.

Exempel på förband som förekommer i de olika strukturerna framgår av följande bild. Det bör enligt överbefälhavaren observeras att de förband som förekommer i strukturerna reduceras i antal och kvalitet i allt större omfattning ju lägre struktur som studeras.

Exempel på förband som järv/(munter i strukturerna Ör

Mekaniserade brigader i . Spaningsdivisioner

Lu ftvärnsrobotbataljoner/medellång räckvidd

; J:.

Korvettdivisioner

Medeltunga attackdivisioner

j

Kustrobotbataljoner MS N2 Ytattackflottiljer Ubåtsflottiljer Infanteriregementen

Mekaniserade bataljoner

Infanteribrigader Patrullbåtsdivisioner Fasta spärrbataljoner

Rörliga spärrbataljoner

Lätta attackdivisioner

Jaktdivisioner

Lu ftvärnsrobotbataljoner/kort räckvidd

Kanonluftvärnsbataljoner

M4 M5 N2

Sammanfattning och slutsatser

Sammanfattningsvis anför överbefälhavaren att om svenskt försvar skall kunna utgöra ett någorlunda tillfredsställande stöd för svensk säkerhets- politik fordras att det har en styrka. som svarar mot tillgängliga militära resurser i omvärlden och Sveriges betydelse vid en konflikt. Den övre eko- nomiska nivån ger vissa möjligheter till ett sådant försvar. Detta förutsätter att omvärlden präglas av avspänning och att beslut fattas inom pakterna

Prop. 1976/77:74 58

i Europa om att undvika fortsatta kostnadsökningar för militära ändamål. Mellannivån ger motsvarande möjligheter endast vid en relativt omfattande nedrustning. Även vid en sådan gynnsam internationell utveckling är enligt överbefälhavaren många konflikter möjliga där strukturer på nedre nivån saknar möjligheter att tillfredsställande stödja svensk säkerhetspolitik. På nedre nivån blir det därför enligt överbefälhavarens uppfattning nödvändigt att ompröva vår säkerhetspolitik.

l planeringen bör enligt överbefälhavaren inrymmas handlingsfrihet att förverkliga strukturer på nivån från mitten av studieintervallet till en nivå som ligger högre än dess övre gräns. För att skapa denna handlingsfrihet bedöms ekonomiska resurser krävas utöver vad som behövs för att tillgodose behovet av försvarseffekt under näraliggande perioder.

Avvikande mening till perspektivplan del 1 har anmälts av cheferna för marinen och flygvapnet.

Perspektivplan del 2 för det militära försvaret

Perspektivplaneringens fas 2 innehåller en analys av möjligheter och vill- kor för att nå olika strukturer av den typ som skisserats under perspek- tivplaneringens fas ]. Analysen skall avse olika handlingsvägar. En sådan handlingsväg innehåller en serie beslut under de närmaste 5—10 åren för att man med utgångspunkt i dagens krigs- och fredsorganisation skall kunna förverkliga vissa av de strukturer som studerades i fas l .

Regeringen anvisade ett ekonomiskt intervall för planeringen. nämligen mellan ca 43 500 och 48 200 miljoner kronor för en femårsperiod (prisläge februari 75). De ekonomiska nivåerna valdes så att viktiga omslagspunkter skulle belysas. Tyngdpunkten i studierna skulle avse möjligheterna att för- verkliga strukturerna M4 och MS. llandlingsfrihet att på längre sikt förverkliga strukturerna under 1990-talet skulle prioriteras före möjligheterna att nå viss krigsavhållande effekt under 1980-talet.

Överbefälhavaren har gjort planeringen i s.k. realvärde vilket innebär att särskilda medel (s. k. priskil) för att möta den framtida prisutvecklingen har räknats bort. Slutlig planeringsram för resp. handlingsväg kan enligt överbefälhavaren fastställas först sedan prisregleringssystem beslutats och framtida prisutveckling prognosticerats.

Ekonomiska nivåer i prisläge februari 1975 (milj. kr.) för de fem hand- lingsvägar som överbefälhavaren studerat framgår av följande tabell.

Prop. 1976/ 77:74 59

Ekonomiska nivåer/ör defem studerade hand/ingsvägarrta i överbefälhavarens perspektivplan/as 2

Handlings- Totalt för budgetåren 1977/82 väg

Reellt planerings— Erforderlig pla- Erforderlig pla- utrymme (real- neringsram med neringsram med värde)I framtida prisut- programplaneringens veckling enligt förutsättningar förutsättningarna i regeringens anvis— ningar (avrundat) (avrundat) 1 47 000 (9 400) 49 350 48 200 2 45 350 (9 070) 47 600 46 500 3 43 850 (8 770) 46 000 44 900 4 42 850 (8 570) 44 900 43 850 5 41 500(8 300) 43 500 42 400

' Siffrorna inom parentes anger genomsnittsvärde per år.

Operativa grunder

I studierna används en gemensam operativ ram för samtliga handlingsvä-

gar. Ambitionerna varieras beroende på ekonomisk nivå och det hot som kan riktas mot oss. Innehållet i den operativa ramen beskrivs enligt överbefälha- varen genom följande punkter.

lnvasionsförsvar skall vara försvarsmaktens viktigaste uppgift. I varje del av landet skall ett meningsfullt försvar kunna genomföras. Huvuddelen av försvarsmakten skall kunna kraftsamlas till en invasions- riktning. En angripare bör vid kustinvasion tvingas till så krävande förbekämpning att vi hinner vidta förberedelser för fortsatt strid. En angripares möjlighet att genom luftlandsättningar ta vitala delar av vårt territorium skall kunna begränsas genom insats av såväl mark- som flygstridskrafter. Vår försvarsförmåga skall vara sådan att ett överraskande angrepp inte ter sig uppenbart fördelaktigt. Vid krig i omvärlden då vi är neutrala skall kränkningar av vårt territori- um kunna upptäckas och avvisas.

Handlingsvägarnas inriktning

Planeringen i handlingsväg 1 har inriktats mot att i framtiden kunna för- verkliga en struktur på fas l:s övre ekonomiska nivå. Den enligt överbefälha- varens uppfattning till följd av tidigare försvarsbeslut fortgående reducering— en av försvarsmakten kan hejdas år 1982. Därefterbehålls förbandens antal och

Prop. 1976/77:74 60

kvalitet i relation till omvärlden. Det bedöms att handlingsfrihet finnsatt sena- re kunna förstärka försvarsmakten. Vid fortsatt planering efter år l982 med oförändrad ekonomisk inriktning kan försvarsförmågan enligt fas l:sövrc nivå förverkligas i slutet av 1980-talet. Det är möjligt att förstärka försvarsmakten eller att andra planeringsinriktningcn mot strukturer på mellan- och nedre ni- vån.

Planeringen i handlingsväg 2 har inriktats mot att kunna förverkliga en strukturöver mellannivån. Vid fortsatt planering efter år l982 med oförändrad ekonomisk inriktning bedöms en strukturöver mellannivån kunna förverkli- gas i början av 1990-talet. Det är möjligt att ändra planeringsinriktningen mot en struktur på övre nivån. En sådan kan förverkligas några år in på 1990-talet.

Planeringen i handlingsväg 3 har inriktats mot att i framtiden förverkliga en sammansatt struktur på mellannivån. inriktningen innebär enligt överbe- fälhavaren att reduceringar av försvarsmakten blir nödvändiga efter år 1982. Vid fortsatt planering med oförändrad ekonomisk inriktning bedöms en för- svarslörmåga något över mellannivån kunna förverkligas i början av l990-ta- let. Planeringsinriktningen kan år l982 ändras mot övre nivån endast om en större andel av materielanskaffningen sker från utlandet.

Den ekonomiska inriktningen i handlingsväg 4 innebär enligt överbefälha- varens uppfattning kraftiga reduceringar av försvarsmakten. Om denna in- riktning behålls även efterär 1982 bedöms detta leda till en struktur klart under mellannivån. Även om den ekonomiska ramen behålls påoförändrad nivå efter år l982 uppstårenligt överbefälhavaren allvarliga luckori försvarsförmågan re- dan under 1980-talet.

Den ekonomiska ramen för perioden 1977—l982 i handlingsväg 5 medger enligt överbefälhavaren inte en inriktning mot strukturer på mellannivån. Trots regeringens anvisningar att tyngdpunkten i arbetet skall avse en pröv- ning av strukturer på mellannivån måste planeringen därför inriktas mot en struktur under mellannivån. Överbefälhavaren förutsätter härvid att den nedåtgående ekonomiska trenden bryts år l982.

Värnplikrsutbi/drting achfredsorganisatian

[ nedanstående tabell sammanfattas hur fredsorganisation och värnplikts- utbildning utformats i de olika handlingsvägarna.

Handlings- Värnplikts— Fredsorganisation väg utbildning År 1977—1982 Efterår l982

l Återgång till Nedläggning av

VU-öO-systemet ett regemente. för vissa två flygflottiljer viktiga personal- (till följd av före kategorier är l977 fattade

beslut)

Prop. 1976/77:74 61

Handlings- Värnplikts- Fredsorganisation väg utbildning År l977—l982 Efter år WRZ 2 I stort nuvarande —"— Nedläggning av en omfattning flottiljadministration 3 —"— —"— Eventuellt nedlägg- ning av två flottiljad- ministrationcr, tre marina fredsadmini- strationer 4 _.._ _.._ _.._ (viss reducerad ut- Nedläggning av den bildningskvalitet) fredsorganiserade skol/attackdivisioncn

"

5 Kraftiga reduce- — — ringar Beslut måste fattas år l977 om att lägga ned ytterligare tolv armeregementcn. två fredsad- ministrationer och en skola i marinen samt ytterligare fem flottiljadministrationer. Central och regional ledning samt gemensamma myn- digheter och funktioner reduceras kraftigt.

M aterielanskaffning ochjörsvarsmaterielindustri

Medelsutrymmet för att utveckla och anskaffa försvarsmateriel varierar starkt ide olika handlingsvägarna.

Handlingsvägarna f och 2 leder enligt överbefälhavaren till att dagens ut- vecklingskapacitet inom flygindustrin bevaras genom att JA 37 (A 20) kan vidareutvecklas och ett lätt attackflygplan (B3LA) kan utvecklas. ] hand- lingsvägarna 3 och 4 vidareutvecklas endast .lA 37 (A 20) varvid behovet av utvecklingskapacitet avsevärt minskar. Möjligheterna att inom landet nyutveckla kvalificerade flygplan förloras redan efter något år. I handlingsväg 5 får flygindustrin inga nya utvecklingsuppdrag. Endast den planerade pro- duktionen av .lA 37 kan garanteras. l handlingsväg 5 finns enligt över- befälhavaren inte möjlighet att påbörja licenstillverkning under senare delen av 1980-talet. Denna möjlighet finns eventuellt i handlingsvägarna 3 och 4.

l handlingsvägarna l—3 är anspråken på svensk robotindustri oförändrade eller något utökade. Handlingsfriheten för framtiden bedöms som god. l handlingsväg 4 minskar utrymmet för utveckling av medeltunga robotar avsevärt. Kapaciteten avvecklas enligt överbefälhavaren i början av 1980-ta- let. l handlingsväg 5 avbryts pågående verksamhet avseende medeltunga ro- botar redan år 1977, varför utvecklingskapaciteten utgår.

H and/ingsvägarnas säkerhetspolitiska innebörd

Överbefälhavaren har preciserat fyra tänkbara nivåer för hot mot vårt land som underlag för studierna. De anger vad en angripare kan tänkas

Prop. l976/ 77:74 62

acceptera i form av styrkeinsatser och tid vid ett anfall mot oss. Innebörden i hotnivåerna är enligt överbefälhavaren följande.

Hotnivå ]: Betydande stridskrafter kan avdelas mot Sverige. Deras kvalitet har ökat något snabbare än under senare år. Hotnivå 2: Kvaliteten hos angriparens stridskrafter har ökat i hittillsvarande takt.

Hotnivå 3: Kvaliteten hos angriparens stridskrafter har ökat långsammare än under de senaste åren. Hotnivå 4: Nedrustningar och andra stora förändringar i Europa har föregått den uppkomna konflikten. Kvaliteten hos angriparens stridskraf- ter har ökat väsentligt långsammare än under de senaste åren.

I samtliga hotnivåer gäller att en angripare i huvudsak är bunden av huvud- motståndaren. En successiv begränsning av de stridskrafter som kan avsättas mot Sverige sker alltefter som hotnivån sänks.

Knappast i någon handlingsväg föreligger enligt överbefälhavarens upp- fattning möjligheter att genomföra en kontrollerad försvarsstrid på den hög- sta hotnivån. På hotnivå 2 kan ett invasionsförsvar genomföras i enlighet med den operativa ramen endast i handlingsväg 1. Upp t. o. m. hotnivå 3 kan ett invasionsförsvar genomföras på ett kontrollerat sätt i handlingsvägarna 1—3. För handlingsväg 4 gäller att den tillåter ett invasionsförsvar inom den operativa ramen upp till hotnivå 3. Vissa operativa luckor kommer emellertid att uppstå. Detta beror på att det i handlingsvägen enligt överbefälhavaren inte är möjligt att samtidigt innehålla bibehållen värnpliktsutbildning och ett flygsystem med god attackfön'någa. Den försvarsmakt som blir resultatet av handlingsväg 5 kan enligt överbefälhavaren i framtiden inte på ett tillfreds- ställande sätt stödja vår säkerhetspolitik i enlighet med de säkerhetspolitiska grunderna.

Övriga/fågor

Överbefälhavaren anför att det senast inför programplaneringen för perio- den l977/78—l981/82 behövs ett nytt system för prisreglering av försvarsut- gifterna. Detta system skall tillgodose kraven på stabilitet i försvarsplanering- en. Detta förutsätter enligt överbefälhavaren att systemet baseras på pris- och löneändringar som är karakteristiska för försvarets verksamhet.

Överbefälhavaren har beräknat investeringsbehovet för perioden 1977— l982 för att kunna minska antalet anställda i enlighet med vad riksdagen fastställde i försvarsbeslutet år 1972 till ca 300 milj. kr. Dessa medel har inte räknats in i redovisade ekonomiska ramar.

i enlighet med regeringens anvisningar har möjligheterna att på kort tid förstärka försvarsmaktens effekt analyserats. Överbefälhavaren anför att möjligheter till förstärkning finns under perioden fram till år 1984 beträffande

Prop. 1976/77:74 63

utbildning. materielanskaffning och befästningar. De åtgärder som anges i perspektivplanen inom dessa områden beräknas kosta 2 200—2 500 milj. kr. under två år. Med de förutsättningar som gällt för studierna dras slutsatsen att även om försvarsmakten tilldelas väsentligt ökade ekonomiska resurser blir effekthöjningen på två år liten.

Overbtf/Eilliavarv/ls älta/sik! och slursalser

Dagens försvarsmakt är väsentligen ett resultat av de beslut som har fattats under den senaste tioårsperioden. Krigsorganisationen fortsätter enligt överbefälhavarens uppfattning att minska under perioden l977—l982 i alla handlingsvägar. Det fria planeringsutrymmet bedöms bli allt mer beskuret i låga ekonomiska nivåer beroende på förutsättningarna i regeringens an- visningar och på de åtaganden som finns år 1977.

Överbefälhavaren framhåller att den genomförda perspektivplaneringen visar på allvarliga konsekvenser i allt lägre ekonomiska nivåer.

Av följande bild framgår vissa väsentliga skillnader mellan handlingsvä- garna enligt överbelälhavarens perspektivplanering.

l-"issa väsen/liga skillnader mellan ham/ling:vägar/m

Handlingsväg _—__—— -——.,—____.___ (HVG) _ VerksaLnEelsomrade1977—92____ | Flygplan Utveckling © |>——__ medeltunga Omslags- .. robot Värnplikts- Utveck- Tillverk- inom fåndet lägg??? utbildning ling ning

Återgång Kapacitet [JA 37 Kapacitet (Krigsavhållande till vu 60 bibehålls Ersättning bibehålls förmåga) i för AJ 37 * * L [ Lätt attack- ' I skolflygplan

[ stort i nuvarande '

omfattning 0 I l

i JA 37 !

Avvecklas Ersättning successivt | for AJ 37

Flygplanutveck- ling inom landet

& Avvec klas l successivt Ersättning för - O ; AJ 37

, '; , Värnplikts- ” ' utbildning

_

Kraftiga Avvecklas Endast Avvecklas reduce tidigt JA 37 tidigt ' ringar

Prop. 1976/77:74 64

Arbetet har lett fram till några grundprinciper för de åtgärder som beskri- vits genom handlingsvägarna. Dessa principer anges också vara av stor bety- delse för statsmakternas ställningstaganden med anledning av perspektivpla- nen. De av överbefälhavaren anförda grundprinciperna är sammanfattnings- vis följande.

— Allsidig sammansättning av försvarsmakten är av stor betydelse. i valet mellan att genomgående sänka ambitionerna gradvis eller att låta hela funktioner utgå bör om möjligt det förstnämnda väljas. — Krigsförbandens kvalitet är av stor betydelse. l valet mellan en allmän kvalitetssänkning i förhållande till omvärlden eller en differentiering av förbandens kvalitet bör det senare prioriteras.

Militär och civilmilitär personal bör behållas för att kunna anpassa för- svarsmakten med hänsyn till eventuellt ökade krav i framtiden. Oberoende av utländsk försvarsmateriel har stor betydelse. Sådan utveck- lingskapacitet bör behållas som ger gott utbyte i svensk försvarsprofll och som berör materiel som är svår att köpa utomlands. — Möjligheter bör bevaras att åter kunna öka försvarsförmågan. Det är emel- lertid inte möjligt att härigenom kompensera brister i den kontinuerliga försvarsfömtågan.

Överbefälhavaren anför att de ekonomiska ramar som legat till grund för perspektivplaneringen inte möjliggör den krigsorganisation, som han anser vara nödvändig. I de redovisade nivåerna ger handlingsväg ] möjligheter att svara mot huvudpanen av de konfliktsituationer som förekommeri miljöun- derlaget. Inte ens denna handlingsväg ger emellertid enligt överbefälhava- rens bedömning en tillfredsställande försvarsförrnåga vid en begränsad ök- ning av kvaliteten hos konventionella stridskrafter i omvärlden. Den hand- lingsfrihet, som nivån ger. skapar emellertid möjligheter att senare möta även en sådan förändring i vår omvärld.

Överbefälhavaren hävdar att handlingsväg l bör läggas till grund för ut- formningen av programplaner för perioden 1977—1982.

Avvikande mening till perspektivplan del 2 har anmälts av chefen för mari- nen.

Prop. 1976/77:74 65

4.1.2. Programplaner för det militära försvaret

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har utarbetat programplan för det militära försvaret. ÖB 77—82. Planeringen har genomförts mot bakgrund av regeringens an- visningar. 1974 års försvarsutrednings första betänkande (SOU 197625) och den av överbefälhavaren tidigare redovisade perspektivplanen för det militära försvaret. ÖB 75. Programplanen har utarbetats i tre ekonomiska nivåer. A. B och C, enligt följande (prisläge februari 1976, löneläge 1976; milj. kr.).

Nivå 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 Summa

1977/82 A 10446 10 744 11 068 11 391 11 654 55 303 B 10206 10 246 10324 10405 10425 51606 C 9 938 9 951 9 958 9 962 9 964 49 773

Härtill kommer medel för att genomföra omlokalisering samt i nivå C vissa invcsteringskostnader.

Försvarsgrenschefernas programplaner har fogats till ÖB 77—82. Överbefälhavaren framhåller inledningsvis att det sedan ÖB 75 överläm- nades inte har tillkommit något som förändrar den bedömning som ledde till överbefälhavarens förslag att handlingsvägen 1 borde läggas till grund för programplaneringen för perioden 1977/78—1981/82. Därför är handlingsvä- gen I grunden för programplaneringen i nivå A. Myndigheternas anslags- framställningar är också utarbetade i denna nivå.

Regeringen har angivit en ekonomisk planeringsram som med de förut- sättningar som tillämpats i ÖB 75 och tidigare programplanering enligt över- befälhavaren närmast motsvarar den ekonomiska nivån för handlingsväg 3. Dessa förutsättningar har emellertid enligt överbefälhavarens uppfattning förändrats på ett flertal väsentliga punkter i och med regeringens anvisningar och andra av statsmakterna fattade beslut.

Regeringens anvisningar innebär bl. a. att en reserv skall avdelas för be- dömd skillnad mellan lönekostnadsutveckling och kompensation enligt net- toprisindex (lönekill och vidare att också investeringar som. enligt över- befälhavarens uppfattning. är föranledda av lokaliseringspolitiska beslut med vissa undantag skall betalas inom angiven planeringsram. Dessa kostnader liksom kostnader för försvarsdepartemcntet m. m. var inte inräknade i ÖB 75. Till detta kommerav riksdagen beslutade lörbättringarav värnpliktslörmåner- na och det slutliga utfallet av löneförhandlingarnaår 1976. Dessa kostnadsök-

Prop. l976/77:74 66

ningarvarinte hellerinräk nade i ÖB 75. Sammantaget uppgårdc kostnadersom försvarsmakten enligt överbefälhavaren inte haft möjlighet att påverka till ca 1 800 milj. kr. under femårsperioden.

Av regeringen angiven ekonomisk planeringsram innebär enligt överbefäl- havaren med de nu ändrade ekonomiska förutsättningarna — att resurserna för fcmårsperioden väsentligt understiger de som behövs för handlingsväg 3 i ÖB 75. Resurserna kommer t. o. m. att betydligt understiga de som behövs för handlingsväg 4.

Med anledning härav och mot bakgrund av vad försvarsutredningen anfört om sambandet mellan prisregleringssystem och utgiftsramarnas basbelopp. behovet av investeringsmedel för personalbesparande omorganisationer och behovet av att justera ramarna om förutsättningarna ändras redovisar över— befälhavaren — utöver nivå A ytterligare en nivå B. Denna svarar enligt överbefälhavaren mot det innehåll som skulle kunna inrymmas i regeringens ram om de ekonomiska förutsättningarna inte hade ändrats i förhållande till ÖB 75 och tidigare programplanering. Nivå B möjliggör därmed ett in- nehåll som principiellt svarar mot det totala innehållet i nu gällande pro- gramplaner inom ramen för 1972 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren redovisar slutligen tre exempel på handlingslinjcr med regeringens ekonomiska anvisningar som grund (nivå C.).

Överbefälhavaren har i samband med programplaneringen särskilt behand- lat frågan om prisregleringssystem och investeringar. Han redovisar en av försvarets fbrskningsanstalt gjord studie över prisutvecklingen i försvaret. Mot bakgrund av vad som sägs i studien om möjlig framtida produkti- vitetsökning inom försvaret och försvarsindustrin. prognoser om löneök- ningar och den stora osäkerheten i sådana prognoser konstaterar överbe- fälhavaren att den priskompensation (NPI) regeringen anvisat är otillräcklig och omöjliggör en rationell långsiktsplanering.

Det kan enligt överbefälhavaren heller inte vara rimligt att de löneökningar som inte kompenserats framtvingar successiva personalminskningar. Överbe- fälhavaren hävdaratt om det system för prisreglering som försvarsutredningen föreslagit skulle fastställas av riksdagen måste det tillämpas så att ovan redovi- sade förhållanden kan mötas och så att förutsättningar skapas för en stabil pla- nering. Överbefälhavaren hari nivå A och B förutsatt att de ekonomiska förut- sättningarna successivt omprövas och att planeringsramen fortlöpandejuste- ras enligt försvarsutredningens förslag.

Det behövs enligt överbefälhavaren särskilda investeringsmedel föratt möj- liggöra produktivitetsutveckling. Detta gäller främst för de byggnadsålgärder som krävs i samband med personalbesparande omorganisationer. Försvarsut- redningen föreslår att behovet av sådana tillgodoses inom planerings- och ut- giftsramarna så att kreditcrellerandra åtgärderintc bchöveranvändas. Överbe-

Prop. 1976/77:74 67

fälhavaren anser därför att sådana investeringsmedel skall tillföras försvars- maktens planeringsram.

Statsmakterna har under senare år fattat fredsorganisatoriska beslut som enligt överbefälhavaren är lokaliseringspolitiskt betingade. Han anser att me- del för även sådana investeringar skall tillföras försvarsmaktens ram såsom skett för förbandet i Arvidsjaur.

Planeringen i nivå A innebär enligt överbefälhavaren att försvarsmaktens styrka och effekt minskar under perioden till följd av tidigare försvarsbeslut. Det är dock möjligt att hejda denna reducering år l982. Därefter kan för- bandens antal behållas samtidigt som deras kvalitet successivt kan anpassas till utvecklingen i omvärlden.

Nivå A möjliggör angelägna förbättringar av värnpliktsutbildningen och en mot krigsorganisationen balanserad fredsorganisation.

De nödvändiga personalminskningarna bedöms kunna genomföras utan påtagliga nackdelar för berörd personal.

Den i nivån planerade materielanskaffningen innebär att förutsättningar skapas för att även i framtiden utveckla och producera huvuddelen av för- svarsmaterielen inom landet. Detta förhållande tillsammans med en god ut- bildningsstandard bidrar till den inre och yttre tilltron till vår vilja och förmå- ga att även i framtiden behålla ett starkt försvar som stöd för vår säkerhetspo- litik.

Försvarsmakten kan under 1980-talet på ett godtagbart sätt motsvara hu- vudpanen av de säkerhetspolitiska situationer som regeringen angivit som utgångspunkt för planeringen.

Nivå A ger enligt överbefälhavaren emellertid inte en tillfredsställande för- svarsförmåga om rustningstakten i omvärlden i vad avser konventionella stridskrafter skulle öka. Den handlingsfrihet nivån ger skapar dock möj- ligheter att senare möta även en sådan utveckling om beslut om förstärkning fattas i tid.

Nivå B innebär enligt överbefälhavaren att försvarsmaktens styrka och effekt måste minska även efter år l982. Främst kommer antalet brigader. ytattackflottiljer. utbåtar samt attack- och jaktdivisioner att minska.

Nuvarande brister i värnpliktsutbildningen kommer enligt överbefälhava- ren att bestå.

] denna nivå är utrymmet för materielanskaffning reducerat. Detta tvingar fram senareläggningar med därav följande konsekvenser för krigsorganisatio- nen. Det blir nödvändigt att avstå från lätta attackflygplan och pansarvärns- helikoptrar. De skolffygplan som skaffas kan inte krigsorganiseras i lätta at- tackförband.

Eftersom något lätt attackflygplan inte skaffas och jakt- och attackrobotar inte utvecklas inom landet måste flygindustrins utvecklingsresurser samt ro- botindustrins utvecklings- och tillverkningsresurser för flygplansrobotar av-

Prop. 1976/77:74 68

vecklas under perioden 1977—82. Framtida flygplansystem måste skaffas ut- omlands vilket också kan medföra risk för att planlagd inhemsk produktion av flygplan för att ersätta AJ 37 Viggen blir starkt försvårad i brist på kva- lificerade tekniker vid flygindustrin.

Bristerna i utbildning och materielanskaffning leder enligt överbefälhava- ren till att kvaliteten hos kvarvarande förband inte kan anpassas till utveck- lingen i omvärlden.

Fortsatta ingrepp i f'redsorganisationen blir enligt överbefälhavaren ofrån- komliga. Detta drabbar främst administration och förvaltning. Betydande re- duceringar av uppgifterna inom dessa områden blir nödvändiga.

De personalminskningar som är nödvändiga av ekonomiska skäl har sådan omfattning att det enligt överbefälhavaren kan ifrågasättas om de kan genomföras med gällande pcrsonaladministrativa regler och med bibehållen ratit'.)nalitet i organisationen. Belastningen på kvarvarande personal kommer att öka.

Enligt överbefälhavaren kan försvarsmakten i nivå B vara krigsavhållande i betydligt färre av de säkerhetspolitiska situationer som regeringen angivit som grund för planeringen. Om den nuvarande rustningsnivån i omvärlden behålls samtidigt som vår försvarsmakt försvagas på det sätt som följer av denna nivå. bedöms en angripare i betydligt flera säkerhetspolitiska situatio- ner kunna finna ett angrepp lönsamt. Detta innebär att den säkerhetspolitiska risktagningen ökar.

Att utvecklingskapaciteten vid flyg-och robotindustrin avvecklas lederen- ligt överbefälhavaren till att utlandsberoendet "ökar och att vår handlings- frihet minskar inför framtiden. Det finns risk att omvärlden uppfattar detta som en minskad vilja och förmåga att behålla vårt hittillsvarande oberoende av andra länder.

Problemen i nivå C är dels desamma som angetts för nivå B, dels till stor del en följd av bristerna i det prisregleringssystem som anbefallts som ut- gångspunkt för planeringen.

Inom en -i förhållande till 1972 års försvarsbeslut oförändrad ekonomisk ram bör enligt överbefälhavaren sättas av ökade reserver för att möta följ- derna av den otillräckliga priskompensationen. Totalt uppgår dessa reserver under femårsperioden till ca 1 200 milj. kr.

De förbättringar av förmånerna under repetitionsutbildning som riksdagen beslutat om kompenseras enligt överbefälhavarens åsikt inte av prisregle- ringssystemet.

Riksdagen har fattat flera. enligt överbefälhavaren regionalpolitiskt beting- ade. beslut som kräver stora investeringar i mark och byggnader inom försva- ret. Huvuddelen av dessa investeringar skall enligt givna anvisningar betalas från den oförändrade militära ramen. Eftersom dessa investeringar inte ger några rationaliseringsvinster under den tidsperiod planeringen omfattar.

Prop. 1976/77:74 69

måste investeringarna ske på bekostnad av krigsorganisationens kvalitet och kvantitet. ' '

Den ekonomiska omfattningen av dessa pålagda nya uppgifter uppgår till så stor del av det fria planeringsutrymmet under femårsperioden att en ratio- nell och målinriktad planering enligt överbefälhavaren inte är möjlig.

Medel måste frigöras genom ingrepp i system och verksamheter. inte som en följd av en operativ prioritering utan därför att de under den aktuella tids- perioden råkar vara gripbara. Sådana åtgärder leder enligt överbefälhavaren direkt till obalans i planering och krigsorganisation.

För att kunna få någon rimlig form av balans inom krigsorganisationen på längre sikt blirdet nödvändigt att kraftigt minska kostnaderna för fredsorga- nisationen med början redan under femårsperioden. Ett stort antal förband måste läggas ned samtidigt som omfattande ingreppicentral administration och förvaltning blir ofrånkomliga. Konsekvenserna för såväl försvarsmak- tens personal som för rationaliteten i verksamheten blir ytterst allvarliga. Den nödvändiga reduceringen av fredsorganisation och personal förutsätter enligt överbefälhavaren avsteg från nuvarande ambitioner beträffande arbetsmil- jön. lngreppen blir i vissa fall sådana att de kan genomföras i den takt som be- hövs endast om statsmakterna skapar reella förutsättningar för att placera om övertalig personal till verksamhet utanför försvarsmakten.

Nivå C leder enligt överbefälhavarens bedömning till konsekvenser för krigsorganisation. personal och försvarsindustri som är lika allvarliga som de konsekvenser som i motsvarande ekonomiska område presenterades i ÖB 75 (handlingsvägarna 4 och 5). Där konstaterade överbefälhavaren att försvars- makten vid dessa handlingsvägar på längre sikt inte kan vara krigsavhållande i något av de av regeringen givna angreppsfall som förutsätts kunna inträffa i en europasituation som i stort överensstämmer med dagens. Risken för sådana angreppsfall kan inte uteslutas. Överbefälhavaren bedömer därför att den sä- kerhetspolitiska risktagningen blir mycket stor.

Handlingsfriheten att senare kunna öka försvarsmaktens styrka beskärs i sådan grad genom de fredsorganisatoriska ingreppen och genom att försvars- industrins kompetens att utveckla försvarsmateriel ytterligare reduceras att den knappast kan återtas inom överblickbar tid. Den säkerhetspolitiska hand- lingsfriheten begränsas genom ökat utlandsberoende.

Den ekonomiska ramen är enligt överbefälhavaren med hänsyn till konse- kvenserna oförenlig med uppgifterna för försvarsmakten.

Som en sammanfattning av innehåll och konsekvenser i programplane- ringen redovisas nedan krigs- och fredsorganisatorisk utveckling i de olika ekonomiska nivåerna.

Prop. 1976/77:74 70

Krigsarganisatorisk utveckling i överbq/ä/havarens programplaner Nivå A Nivå B Nivå C

1977 1982 1987 1982 1987 1982 1987

Infanteribrigader 16 14 14 10 10 10 10 Norrlandsbrigader 4 4 4 4 4 4 4 Pansarbrigader 5 5 5 4 4 4 4 Skytteregementen 4 6 6 10 10 10 10 Ytattackflottiljer 3 3 3 2 2 2] 21 Ubåtar 17 14 14 14 12 14 12 Kustartilleriförband 34 32 30 32 29 32 22 Jaktdivisioner (35. 37) 17 11 10 10 9 10 8—9 Attackdivisioncr (37. AZO) 5.5 5.5 5.5 5.5 5.5 5.5 5.5 Lätta attackdivisioner

(105. B3LA) 5 5 5 3 0 0—5 0—5 Spaningsdivisioner (32.37) 8 6 6 6 6 6 6

lBeställt minfartyg får avbeställas.

Förändringar i antalet anställda inom försvaret i överbefälhavarens program- planer

19771982. Nivå A Nivå B Nivå C Militär och civil- militär personal 20 350 + 700 — 150 — 150 Civil personal 25 900 — 2 100 —2 350 —2 850 46 250 —1 400 —2 500 —3 ()()0

Freds/örbandsindragningar, beslutade och enligt överbefälhavarens program- planer

Nivå A Nivå B Nivå C Anm Beslutade Pansarregementen l l 1 P 1 (S 1) Flygflottiljer 2 2 2 F 11.F 12 Förändring till 1987 Luftvärnsregementen 1 1 1 Pansarregementen 1 Trängregementen (1) Kustartilleriregementen 1 Marinen (Göteborg) Reduceras Reduceras Reduceras Flygflottiljer 1 2—3

Prop. 1976/77:74 71

Till programplanen har fogats avvikande meningar som framförts av che- ferna för armén och marinen.

Till programplanen har fogats särskilda yttranden av chefen för flygvapnet samt av cheferna för försvarets sjukvårdsstyrelse. fortifikationsförvaltningen. försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt.

Överbefälhavaren redovisar i ÖB 77—82 även sina ställningstaganden till den genomförda programplaneringen. Överbefälhavaren anför sålunda be- träffande chefens för marinen s. k. tilläggsrader att om resurser utöver de som begärs i nivå A skulle tillföras försvarsmakten anser överbefälhavaren att det finns flera minst lika angelägna behov som de som chefen för marinen anmä- ler på tilläggsrader. 1 nivå B anger överbefälhavaren att det finns operativa be- hov som är angelägnare än de för vilka marinchefen begär resurstillskott.

Överbefälhavarens ställningstaganden innebär vidare smärrejusteringar av planeringsramarna och vissa krav på omplanering av fredsorganisation och personalminskningar samt omfattningen av repetitionsutbildningen.

Överbefälhavarens syn på prisregleringssystemet har redovisats tidigare. En annan planeringsteknisk fråga som överbefälhavaren tar upp i ÖB 77—82 är principerna för över- och underplanering. Behovet av överplanering under planeringsperiodens första år (äskandeåret) är väl styrkt. Tillfälliga föränd- ringar i industrins produktionsmöjligheter leder till att viss materiel inte kan levereras i avsedd tid och därför inte behöver betalas förrän senare. Storle- ken av dessa avvikelser från vad som planerats är erfarenhetsmässigt väl känd varför en motsvarande beställningsreserv måste skapas (överplanering).

Regeringens anvisningar innebär emellertid att denna överplanering skall kompenseras med en motsvarande underplanering under periodens senare del. dvs. hela det tillgängliga ekonomiska utrymmet under dessa år får inte utnyttjas för att planera in materielobjekt.

Den beskrivna överplaneringen genomförs inte utan är endast en plane- ringsteknisk reserv för att på ett ändamålsenligt sätt möta förseningar m. m. Överplaneringen leder således inte till ökad förbrukning av medel och kräver därför enligt överbefälhavaren inte motsvarande underplanering.

Kravet på underplanering skapar i praktiken reella planeringsproblem genom att materielobjekt måste tidigareläggas upp till tre år vid den årliga rullningen av planerna. Planerna visar således inte på ett korrekt sätt det engagemang gentemot industrin som planeringsförutsättningarna i verklig- heten medger. Plötsliga tidigareläggningar av detta slag förrycker möjlighe- terna till en rationell planering både inom försvaret och försvarsindustrin och leder till att tilldelade resurser inte blir utnyttjade på effektivast möjliga sätt.

Överbefälhavaren vidhåller i ÖB 77—82 sitt tidigare framförda förslag att reglerna för planering ändras så att kravet på underplanering utgår.

Prop. 1976/77z74 72

Chefen för armén

Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméför- band som omfattar följande delprogram.

1.1 Fördelningsförband m. m. 1.2 Infanteribrigad m. m. 1.3 Norrlandsbrigad m. m. 1.4 Pansarbrigad m. m.

1.5. Centrala och högra regionala lednings- och underhållsförband 1.6 Lokalförsvarsförband

1.7. Hemvärnet 1.99 Gemensamma produktionsresurser

Chefen för armen har i enlighet med överbefälhavarens direktiv utarbetat programplan för huvudprogrammet Armeförband i två ekonomiska plane- ringsramar—nivå A och nivå B—cnligt Riljandetprisläge februari 1976. löneläge 1976; milj. kr.).

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 Summa 1977/82

Nivå A 3 760 3 905 4 086 4 265 4 379 20 395 NivåB 3718 3751 3832 3912 3940 19153

Chefen för armén framhåller inledningsvis att landets stora yta samt inrikt- ningen mot ökad uthållighet och djupförsvar över territoriet kräver ett stort antal förband. Kvantiteten i krigsorganisation bör därför upprätthållas. Kvali- teten bör avpassas till ställda huvuduppgifter. Arméchefen betonar i detta sammanhang den allmänna värnpliktens betydelse. Endast genom allmän värnplikt kan krigsorganisationen utformas så att motstånd kan bjudas i varje del av landet. Den främsta förutsättningen för att behålla och öka försvarsvil- jan är att den uppfattas som en hela folkets angelägenhet. Den allmänna värnplikten har avgörande betydelse för försvaret och medför att detta för- ankras i samhället.

Chefen för armén anför att förband med strid som huvuduppgift skall prio- riteras. Detta bör ske genom att samhällets civila resurser i ökad utsträckning tas i anspråk för direkt understöd av försvarsmakten. varvid lednings- och stödförbandens antal och organisation strängt anpassas till minimibehoven.

Givna planeringsförutsättningar tvingar enligt chefen för armén fram en omfattande omstrukturering av arméns krigsorganisation såväl i nivå A som B. Det innebär en ökad materieldifferentiering och därmed en minskning av antalet allsidigt operativt användbara förband. När arméns krigsförband har byggts upp har chefen för armén strävat efter att ge förbanden sådana perso-

Prop. 1976/77:74 73

nella och materiella resurser att de blir kvalificerade för avsedda huvudupp- gifter.

Typ l-förbanden är allsidigt operativt användbara och har anfall som hu- vudstridssätt. De består av brigader och vissa fristående bataljoner samt ett till dessa anpassat antal lednings- och stödförband. Typ l-förbanden skall prioriteras såväl personellt som materiellt. Om resurser kan frigöras strävar arméchefen efter att bibehålla ett ökat antal brigader.

Typ 2-förbanden är avsedda främst för fördröjnings- och avvärjningsstrid. De består av skytteregementen. vissa självständiga bataljoner och ett antal lednings- och stödförband. Med hänsyn till sina uppgifter måste enligt che- fens för armén mening typ 2-förbanden ges en personell kvalitet bl. a. i fråga om utbildning motsvarande den som krävs i typ 1-förbanden.

Typ 3-förbanden består av cykelskytte- och värnförband. De skall i huvud- sak organiseras av personal och materiel. som förs över från övriga förband. Chefen för armén prioriterar mobiliseringsberedskap och repetitionsutbild- ning för de förband som är avsedda för försvar av gräns. hamnar och flygfält.

Typ 4-förband utgörs av hemvärnet. Arméchefen framhåller att hemvär- nets djupa förankring i folk och bygd verksamt bidrar till att stärka försvars- viljan och att det utgör en betydelsefull del i kuppförsvaret.

För att säkerställa att typ l-förbanden utvecklas kvalitativt i takt med tänk- bara angripares förband beträffande organisation. taktik och teknik bedrivs fortlöpande studier inom dessa områden. Mot bakgrund av hittills vunna stu- dieresultat har chefen för armén för den fortsatta planeringen angett sin grundsyn på bl.a. pansarvärns-. luftvärns- samt lednings- och underhålls- funktionerna. Arméchefens syn på dessa funktioner behandlas i det följande i anslutning till redovisningen av delprogrammens planerade utveckling.

Chefen för armén betonar även i årets programplan att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att minska kostnaderna för fredsorganisationen i syfte att nå högsta möjliga effekt i krigsorganisationen. Strukturella förändringar i fredsorganisationen prövas fortlöpande. Under programplaneperioden skall den redan påbörjade samordningen av truppslagens utbildningsanstalter samt av stabs- och förvaltningsresurserna inom försvarsområde/garnison fortsätta.

1nom rationaliseringsverksamheten i övrigt prioriterar arméchefen åtgär- der som syftar till att effektivisera utbildningen och åtgärder som syftar till att nå för perioden uppställda personalminskningsmål. 1 samarbete med försvarets rationaliseringsinstitut genomförs ett särskilt utbildningsprogram för att underlätta vardagsrationaliseringar vid arméns myndigheter.

Chefen för armen redovisar en bedömning av kostnadsutvecklingen inom armén under 1970-ta1et. Trots långtgående rationaliseringar och ambitions- sänkningar har lönekostnaderna och värnpliktslörmånerna tagit en allt större andel av arméns budget. Genomförd rationaliseringsplanering ger inte un- derlag för en annan bedömning av den framtida utvecklingen. Den eko-

6 Riksdagen I977. ] sam/. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 74

nomiska ramen för det militära försvaret bör därför enligt chefen för armen kompenseras i särskild ordning om inte planeringen skall behöva inriktas mot successiva. kraftiga ambitionssänkningar.

Chefen för armen anför att personalkostnadernas andel av den totala eko- nomiska ramen blir oacceptabelt hög om inte antalet anställda inom försvaret minskas. Behovet av personal för krigsorganisationen måste emellertid till- godoses. De nödvändiga personalminskningarna måste därför enligt chefens för armén uppfattning göras bland anställda. som inte har kvalificerade be- fattningar även i krigsorganisationen. [ nivå A har chefen för armén planerat in en rekrytering som ger en vakansuppfyllnad motsvarande den som var inplanerad i förra årets programplan. 1 nivå B har inplanerats en rekrytering som innebär att antalet militär personal behålls oförändrat jämfört med bud- getåret 1976/77.

Chefen för armén anser att det framtida totalbehovet av militär och ci- vilmilitär personal är ca 11600 befäl och tekniker trots genomförda och planerade rationaliseringar och att vissa brister accepteras. Chefen för armén anmäler därför att regeringens anvisningar medför att uppgifter och per- sonella resurser som disponeras för att genomföra uppgifterna inte stämmer överens. Om statsmakterna beslutar att begränsa den militära personalen i enlighet med regeringens anvisningar anser sig chefen för armen tvingad att föreslå motsvarande begränsningar av uppgifter som skall lösas.

Chefen för armén anför att de värnpliktigas förmåner succe5sivt måste anpassas med hänsyn till utvecklingen i samhället i övrigt och att värn- pliktsförmånerna inte bör avvägas inom den ekonomiska ramen för det militära försvaret utan bekostas utanför denna.

Chefen för armen framhåller beträffande materielanskafl'ningen att den skall inriktas mot att i första hand tillgodose de allsidigt användbara för- bandens behov av organisationsbestämmande materiel. Övriga förband skall så långt möjligt tillföras materiel genom överföring från typ 1-förbanden.

Liksom i föregående års programplan anför chefen för armén att bristerna är stora inom mark- och byggnadssektorn. Sådan byggnadsverksamhet som är en förutsättning för kostnadsminskande rationaliseringar prioriteras.

I enlighet med överbefälhavarens direktiv har chefen för armen planerat att lägga ned ett lullvärnsregemente i början av l980-talet. Även andra fredsorga- nisatoriska förändringar övervägs inom försvarets fredsorganisationsutred- ning. Chefen för armen understryker vikten av att de investeringsmedel som kan behövas med anledning av denna utrednings förslag beaktas när planer- ingsram för försvarsbeslutsperioden fastställs.

Chefen för armén anför om forskning och utveckling att kunskaperna om den miljö där systemet människa - vapen skall verka är ofullständiga. Forskning kring människan utgör därför ett väsentligt underlag för att ut- forma taktik. stridsteknik. utbildning och personalbehandling. Forskning kring vapen och annan materiel för armen inriktas så att billiga och enkla

Prop. 1976/ 77:74 75

men effektiva systern ingår bland. delalternativa lösningarna.

Chefen för armen beskriver delprogrammens utveckling i nivåerna A och B. Planeringen i nivå A har inriktats mot krigsorganisationsmål enligt handlingsväg 1 i överbefälhavarens perspektivplan del 2. Denna innebär bl.a. att fjorton infanteribrigader. fyra norrlandsbrigader och fem pansar- brigader bibehålls. Den ekonomiska situationen har dock inneburit att mål- uppfyllelse i vissa fall har måst senareläggas. 1 nivå B har planeringen inriktats mot krigsorganisationsationsmål enligt handlingsväg 3. vilket innebär bl. a. att endast tio infanteribrigader. fyra norrlandsbrigader och fyra pansarbri- gader kan behållas på sikt.

Delprogrammet Fördelningsförband m. m. omfattar i huvudsak lednings- förband. stödförband och jägarförband. Utvecklingen karaktäriseras av att särskilt typ l-förbanden minskar inom lednings-. underrättelse-. understöds- och underhållsfunktionerna medan antalet jägarförband ökar. De senare inriktas i första hand på att lösa stridsuppgifter och i andra hand på spa- ningsuppgifter.

Studier av den framtida ledningsorganisationen har resulterat i att det totala behOVet av särskilt kvalificerade ledningsresurser bedöms kunna min- ska något. Således beräknas antalet fördelningsstaber kunna reduceras. An- talet ledningsstaber med territoriellt anknutna ledningsuppgifter avses bli utökat. För dessa staber planeras en kostnadsbesparande organisation.

Nuvarande fördelningsartilleriförband behålls medan fördelningshaubits- bataljoner med de äldsta pjäserna övergår till typ 2-förband under program- planeperioden. I nivå A ombeväpnas några bataljoner med haubits 77.

Antalet luftvärnsbataljoner med modern materiel minskar. Eftersom luft- värnsrobot 70 tillförs och äldre materiel behålls där detta är stridsekonomiskt lämpligt ökar emellertid det totala antalet eldenheter. Ökningen är större i nivå A än i B. Genom modifiering avses luftvärnsförband utrustade med robot 67 Hawk behållas in på 1990-talet.

Underhållsfunktionen har studerats beträffande dels behovet av särskilda rörliga underhållsförband. dels övergången från fred till krig. Studierna har resulterat i förslag om en framtida underhållsorganisation. 1 denna ingår förbands- och områdesbundna underhållsenheter och ett i förhållande till nuvarande läge minskat antal operativt rörliga underhållsförband. Organi- sationen förutsätter ett ökat understöd från totalförsvaret i övrigt.

Inom delprogrammet Infanteribrigad m.m. planerar chefen för armén att behålla fjorton infanteribrigader i nivå A mot tio i nivå B. Infanteri- brigaderna utvecklas vad gäller såväl eldkraft som rörlighet med hänsyn till sina kvalificerade uppgifter. En ny organisation. infanteribrigad 77. är fastställd och innebär bl.a. att tre skyttebataljoner utrustas med band- vagnsburna pansarvärnspjäser och stridstrossar. Personalen transporteras vid marsch i terrängbilar. Eldkraften vid brigaden förbättras genom att haubits 77. infanterikanonvagn 91. pansarvärnsrobotar och luftvärnsrobot 70 an-

Prop. 1976/77:74 76

skaffas.

Med början under perioden organiseras ett antal grundrekryterade. fri- stående skyttebataljoner.

För delprogrammet Norrlandsbrigad m.m. är planeringen lika i nivå A och nivå B. Fyra norrlandsbrigader behålls med ett organisationsmönster som på sikt anpassas till infanteribrigad 77. Eldkraften förbättras i likhet med i infanteribrigaden. Rörligheten behålls genom omsättning av terräng- bilar och bandvagnar. Chefen för armen avser att under budgetåtet 1976/77 utreda slutlig utformning av norrlandsbrigad 77.

Chefen för armén anmäler beträffande delprogrammet Pansarbrigad m. m. att i nivå A fem pansarbrigader kan bibehållas under programplaneperioden. 1 nivå B reduceras antalet med en till totalt fyra pansarbrigader. De kvar- stående pansarbrigaderna avses tillföras luftvärnsrobot 70 och pansarvärnsro- bot.

För delprogrammet Centrala och högre regionala lednings- och under- hållsförband är planeringen lika i nivå A och nivå B. Antalet ledningsförband på högre regional nivå behålls. Omsättning sker av viss sambandsutrustning. Underhållsförbandens organisation och antal förändras som resultat av ut- redningar av underhållstjänsten.

lnom delprogrammet Lokalförsvarsförband ändras i såväl nivå A som B det yttäckande ledningssystemet under försvarsområdesbefälhavaren. För- ändringarna innebär bl. a. att försvarsområdesbefälhavarens krigslednings- kapacitet kommer att förstärkas. 1 nivå A kommer före och under pro- gramplaneperioden sex infanteribrigader att övergå till skytteregementen och i nivå B tio. Skyttcregcmentcna behåller under programplanperioden or- ganisationsmönster 66 R och anpassas därefter successivt till infanteribrigad 77. I både nivå A och nivå B ökar antalet cykelskyttebataljoner efter pro- gramplaneperiodens slut. Förutsättningar skapas härigenom för att öka ut- hålligheten i krigsorganisationen.

Delprogrammet Hemvärnet behåller enligt programplanen nuvarande or- ganisation. förmåga och beredskap. Hemvärnet skall liksom tidigare utnytt- jas som en del av ytövervakningen av främst landterritoriet. Hemvärnet tillförs efterhand lätt kulspruta. automatkarbin och pansarskott. Signalmate- riel lämplig för hemvärnets verksamhet avses tillföras. Modern intenden- turmateriel skall så långt resurserna medger tillföras hemvärnet. Vapen och signalmateriel skall dock prioriteras. Planeringen är lika i nivå A och nivå B.

Prop. 1976/77:74 77

Fördelningen av kostnaderna på delprogram i nivå A framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram . 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82 Fördelningsförband 611 595 650 642 632 3 130 Infanteribrigad m. m. 903 886 886 884 906 4 465 Norrlandsbrigad m.m. 253 281 208 220 284 1 196 Pansarbrigad m. m. 379 377 288 360 465 1 869 Centrala och högre regio—

nala lednings- och underhållsförband 49 43 48 59 39 239 Lokalförsvarsförband 229 227 272 237 212 1 177 Hemvärnet 58 59 59 60 59 294 Gemensamma produktions-

resurser 1 617 1 587 1 679 1 709 1 694 8 286 Kostnader 4 099 4 055 4 090 4 171 4 241 20 656 Justering på grund av

överplanering m. m. — 339 150 —4 +94 +138 — 261 Betalnings medel 3 760 3 905 4 086 4 265 4 379 20 395

Fördelningen av kostnaderna på delprogram i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82 Fördelningsförband 612 599 600 550 538 2 899 Infanteribrigad m. m. 868 802 804 794 766 4 034 Norrlandsbrigad m.m. 253 282 206 213 228 1 182 Pansarbrigad m. m. 380 353 285 324 401 1 743 Centrala och högre regio—

nala lednings- och underhållsförband 49 47 49 58 37 240 Lokalförsvarsförband 224 213 253 214 190 1 094 Hemvärnet 58 59 58 60 59 294 Gemensamma produktions-

resurscr 1 614 1 555 1 589 1616 1 598 7972 Kostnader 4 058 3 910 3 844 3 829 3 817 19 458

Justering på grund av överplanering m.m. —340 —159 - 12 +83 +123 —305

Betalningsmedel 3 718 3 751 3 832 3 912 3 940 19153

Prop. 1976/77:74 78

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/'7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

B 1. Armeförband:

Ledning- och för- bandsverksamhet 2 276 2606 2 627 2 672 2 713 2 728 13 346 B2. Arméförband:

Materielanskaff— ning 764 860 930 980 1044 1 130 4944 83. Arméförband:

lståndsättning av befästningar och kaserner 77 75 78 84 . 96 92 425 B4. Arméförband:

Forskning och utveckling 60 72 92 80 90 90 424 1111 Arméförband:

Anskaffning av anläggningar 144 147 178 270 322 339 1 256

3 321 3 760 3 905 4 086 4 265 4 379 20 395

lPrisIäge februari 1975.

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

Bl. Arméförband:

Ledning- och för- bandsverksamhet 2 270 2 600 2 575 2 572 2 573 2 583 12903 BZ. Arméförband:

Matcrielanskaff— ning 764 826 841 868 865 866 4 266

83. Arméförband: lståndsättning av befästningar och kaserner 77 75 72 78 87 85 397 34. Arméförband: Forskning och utveckling 60 70 90 70 80 80 390 111 l Arméförband: Anskaffning av anläggningar 144 147 173 244 307 326 1 197

3321 3718 3751 3832 3912 3940 19153

lPrisläge februari 1975.

Prop. 1976/77:74 79

Chefen för marinen

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Ma- rinförband som omfattar följande delprogram.

2.1. För flera delprogram gemensamma Iednings-. bas- och underhållsför- band m.m.

2.2. Helikopterförband

2.3 Ytattackförband m. m.

2.4 Ubåtsförband 2.5 Minröjningsförband 2.6 Fasta kustartilleriförband . 2.7 Rörliga kustartilleriförband 2.99 Gemensamma produktionsrcsurser.

Chefens för marinen programplan för huvudprogrammet Marinförband grundas på de ekonomiska planeringsramar som har fastställts genom över- befälhavarens direktiv. Härutöver har chefen för marinen anmält behov av ytterligare medel för viss verksamhet och ersättningsanskaffning. Pla- neringsramarna och de av chefen för marinen föreslagna tilläggen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; löneläge 1976; milj. kr.).

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 Summa

1977/82 Nivå A Planeringsram 1 480 1 522 1 567 1 608 1 666 7 843 Tillägg 87 62 101 105 135 490 Nivå B Planeringsram | 480 1 482 1 488 1 488 1 492 7 430 Tillägg 87 102 180 225. 309 903

Chefen för marinen redovisar inledningsvis sin grundsyn på de marina stridskrafternas uppgifter och på hur de utnyttjas inom ramen för vår sä- kerhetspolitiska inriktning samt försvarets verkan som stöd för denna politik.

Chefen för marinen poängterar den alltmer ökade betydelse som det skan- dinaviska området enligt hans mening fått. Särskilt framhålls den domi- nerande flankpositionen varifrån Norska havet och passagen därifrån mot Atlanten kan behärskas.

Risken för spänningslägen. "skymningskonflikter". och begränsade krigs fall blir härigenom stor i vår omgivning. Förhållandet kräver stridskrafter som kan hävda vårt tenitorium och avvisa varje försök att otillbörligt utnyttja vån område. Dessa är en förutsättning dels för att vår alliansfria politik skall inge förtroende i omvärlden. dels för att kunna försvara oss om vi blir anfallna.

Chefen för marinen understryker att försvarsmaktens viktigaste uppgift

Prop. 1976/77:74 80

är invasionsförsvar. Sveriges militärgeografiska betingelser medför enligt hans mening att försvaret till väsentlig del måste inriktas mot att tidigt möta en invasion över havet. eventuellt i kombination med invasion över landgränsen eller genom luften.

Om vår säkerhetspolitiska linje är framgångsrik och vi lyckas förbli neu- trala i en konflikt i vår omgivning måste vi kunna avvärja kränkningar av vår långa havsgräns. Samtidigt måste försörjningen genom sjöfarten kun- na tryggas.

Chefen för marinen finner det därför nödvändigt att såväl invasionsför- svarct som neutralitetsskyddet ges tillgång på marina stridskrafter av till- räcklig kvalitet och kvantitet. Strävan måste vara att i det längsta förhindra att en angripare får fast fot i landet. Angriparcn skall mötas där han är svagast. dvs. innan han kommer in i landet.

Marinens uppgifter och utnyttjande sammanfattas av chefen för marinen på följande sätt. Marinen skall övervaka vårt sjöterritorium och omgivande havsområden inklusive havsbotten. Den skall hävda vårt oberoende och fullgöra våra förpliktelser under fred och neutralitetstillstånd genom att be- vaka vårt sjöterritorium. avvisa kränkningar och andra brott mot våra till- trädesbestämmelser. Marinen skall genom erforderlig beredskap tillförsäkra den politiska och militära ledningen handlingsfrihet i krissituationer. Den skall vidare i samverkan med övriga stridskrafter i det längsta förhindra att en angripare får fast fot på svensk mark. De marina stridskrafterna skall därvid möta. fördröja och tillfoga angriparen förluster som hindrar eller försvårar hans företag. Sådana områden som ur angriparens synpunkt är betydelsefulla för hans styrketillväxt eller som är väsentliga för totalförsvaret skall försvaras i det längsta. Marinen skall även skydda kustsjöfartcn i våra egna farvatten. sjötransporter till och från Gotland och importsjöfart så långt ut våra resurser gör det möjligt.

Chefen för marinen framhåller att ålderssammansättningen och moder- niteten på flera förband och system är sådan att stora omsättningsbehov föreligger. Hela system hotar att försvinna. Chefen för marinen har därför strävat efter att använda så stor del som möjligt av tillgängliga resurser för materialanskaffning. Denna inriktning följer helt regeringens och över- befälhavarens direktiv. Den är dessutom helt nödvändig mot bakgrund av de betydande oundgängliga omsättningsbehov som finns under program- planeperioden och accentureras under åren närmast därefter.

Chefen för marinen har planerat in de av överbefälhavaren anbefallda personalminskningarna. Marinchefen anser att minskningarna är en tving- ande nödvändighet på grund av att den ekonomiska situationen nu är så allvarlig att största möjliga kraft- och viljeansträngning måste till för att frigöra medel till att utveckla och skaffa materiel. Personalminskningen kommer dock inte att kunna genomföras utan allvarliga konsekvenser.

Prop. 1976/77z74 81

Ett av utgångsvärdena för planeringen har varit att nivå A med vissa ändringar och tillägg skall motsvara handlingsväg 1 i ÖB 75. Chefen för marinen pekar på den skillnad som finns mellan den ekonomiska ram över- befälhavaren tilldelat och nödvändiga resurser för att uppnå handlingsväg 1. Chefen för marinen anser att kostnadsgapet. som främst beror på låga ramar för marinen under en följd av år. medför att marinens ram för perioden 1977—82 måste höjas med minst 490 milj. kr. utöver nivå A för att täcka ett växande omsättningsbehov.

Ramhöjningen avser chefen för marinen utnyttja för bl. a. följande.

— Anskaffa minjakt.

Möta nedgången i ubåtsbeståndet genom att A 17 skaffas i snabbare takt. — Innehålla i ÖB 75 angivna mål för kvantiteten sjörobotbcstyckade yt- attackflottiljer. Tillgodose ledningsfunktionen vid ytattackflottiljer. — Modernisera Östergötlandjagarna och överföra dessa till fregatter.

Skaffa nya sjöminor och därmed möta ett betydande omsättningsbehov. — Skaffa flygsimulator för helikoptertjänsten.

Motsvarande resursbrist föreligger enligt chefens för marinen uppfattning i nivå B.

Chefen för marinen strävar efter att vidmakthålla största möjliga strids- effekt med tyngdpunkt på utbildning inom huvudproduktionsomrädet Led- ning och förbandsverksamhet. Trots att driftkostnaderna begränsas och fortlöpande rationaliseringar bedrivs måste dock verksamheten minskas. För att kunna prioritera den långsiktiga beredskapen är det nödvändigt att avdela största möjliga resurser för investeringar i den framtida krigsorganisationen. Chefen för marinen framför att totalt snäva ramar och ett otillräckligt system för pris- och lönekompensation medför att betydande resurser inom hu- vudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet måste frigöras för att tillföras huvudproduktionsområdet Materielanskaffning.

Vakansläget är allvarligt och en besvärande situation råder lör kompa- nioffrcersgruppen inom sektorn teknisk tjänst. Chefen för marinen har i särskild skrivelse till regeringen föreslagit extraordinära åtgärder för att förbättra rekryteringen.

Chefen för marinen har i samarbete med försvarets materielverk vidtagit åtgärder för att begränsa kostnaderna för materielunderhåll. Någon åter- tagning av tidigare eftersläpning bedöms dock inte nu möjlig.

Verksamheten inom huvudproduktionsområdet Materiel-anskaffning in- nebär enligt överbefälhavarens direktiv i nivå A. följande. Chefen för ma- rinen bedömer det endast möjligt att direktanskaff'a det robotsystem som krävs föratt ytattackllottiljernasstridseffbkt skall kunna upprätthållas. Beställ- ning är inplanerad budgetåret 1977/78. Tidigare planerad beställning av en se-

Prop. 1976/77:74 82

rie minjaktfärtyg måste senareläggastvåårtill budgetåret 1978/79. Beställning av nästa ubåtsserie—A 17—har planerats ske under budgetåret 1979/80. Ersätt- ning för de föråldrade rörliga kustartilleribatterierna har planerats bli beställd budgetåret 1978/79. Äldre lätta fasta batterier bör ersättas under början av 1980-ta1et. Beställning planeras ske under budgetåret 1980/81 .

Anskaffning och iståndsättning av befästningar och kaserner balanseras mot materielanskaffning, övningsverksamhet m. m. Rationaliseringsbe- främjandc byggnadsåtgärder prioriteras. Utbyggnaden av integrerade freds- förråd slutförs under budgetåret 1977/78. Kasernrenoveringsprogrammet planeras vara genomfört under budgetåret l98li82. lnom huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling redovisar che- fen för marinen fortsatta studier. försök m. m'."beträffande bl.a. ytattack- flottiljernas ledning. luftoberoende l'ramdrivningsmaskiner för framtida u- båtar samt ersättning av tungt och lätt fast kustartilleri.

Chefen för marinen anför bl. a. följande om delprogrammens utveckling under programplaneperioden.

Förbanden inom delprogrammet Gemensamma lednings-. bas- och un- derhållsförband skall säkerställa övriga förbands insats. Åtgärder har pla- nerats in för att öka ledningssäkerheten.

Luftvärn för försvar av krigsförtöjningsplatser och anläggningar i baserna moderniseras. Under perioden införs ny basorganisation. 1 den nya orga- nisationen eftersträvas ökad rörlighet hos underhållsförbanden.

lnom delprogrammet Helikopterförband pågår försök med en gemensam organisation för försvarets tunga helikoptrar. Den befintliga organisationen behålls under planeringsperioden. Verksamhet och inriktning dimensioneras främst av ubåtsjaktuppgifterna.

lnom delprogrammet Ytattackförband levereras den sista torpedbåten typ Norrköping till krigsorganisationen under budgetåret 1977/78. De nuvarande jagarflottiljerna organiseras om till ytattackflottiljer. Motor- torpedbåtarna ersätts genom anskaffning av patrullbåtar. Beslutsunderlag för att skaffa lämpliga enheter för de framtida ytattackflottiljerna tas fram under programplaneperioden. Anskaffning av sjörobot med medellång räck- vidd för ytattackförbanden har planerats in med början budgetåret 1977/ 78.

Anskaffning av ett tredje minfartyg pågår. Leveransen har dock måst se- nareläggas jämfört med tidigare planer.

Antalet enheter inom delprogrammet Ubåtsförband minskar med ca 40 % fram till mitten av 1980-ta1et. Under programplaneperioden utgår ubåtar av typ Hajen. Pågående anskaffning av ubåtar av typ Näcken fullföljs under programplaneperioden. En räddningsbåt skaffas. Studier och utveckling av nästa ubåtserie (A 17) planeras för att scriebeställning skall kunna läggas ut budgetåret 1979/80.

Prop. l976/ 77:74 83

lnom delprogrammet Minröjningsförband överförs minsvepare av typ Hanö till vedettbåtar samtidigt som de av åldersskäl utgår ur minröjnings- organisationen. Övriga minsvepare behålls under perioden. Seriebeställning av minjaktfartyg planeras till budgetåret 1978/79.

Delprogrammet Fasta kustartilleriförband vidmakthålls i huvudsak under programplaneperioden. Antalet fasta artilleriförband minskar något. Pågå- ende anskaffning av nya fasta 12 cm tornbatterier fortsätter men försenas jämfört med tidigare planer. Vissa äldre batterier moderniseras i begränsad omfattning. Prototyp till ny minutläggare anskaffas och modern minmateriel tillförs minspärrtropparna. Närluftvärnet för de fasta förbanden moderni- seras.

Delprogrammet Rörliga kustartilleriförband vidmakthålls i huvudsak un- der perioden. Ett nytt rörligt kustartillerisystem börjar utvecklas och an- skaffas.

lnom delprogrammet Gemensamma produktionsrcsurser prioriteras ut- bildningen till och av fast anställd personal. Bl.a. förbättras utbildningen av kompaniofficerare. Investeringar och iståndsättningar är under perioden inriktade på rationaliseringsbefrämjande åtgärder vilket medför att olika ut- bildningsanordningar har fått lägre prioritet. Övningsfältens utrustning kom- pletteras successivt.

Konsekvenserna av en inriktning enligt nivå B blir enligt chefen för ma- rinen följande.

lnom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet måste reduceringar göras som i första hand drabbar mobiliseringsberedskapen.

Chefen för marinen anför vidare att materielanskaffningen måste redu- ceras eller senareläggas. Detta innebär bl.a. att den begränsade robotan- skaffningen för ytattackflottiljerna i huvudsak måste genomföras efter bud- getåret 1981/82. Antalet ubåtar i A 17-serien måste minskas med ca 30 "o. Även anskaffningen av nytt rörligt kustartilleri måste minskas med ca 30 ”o. Moderniseringen av äldre fasta kustartilleribatterier försenas.

lnom huvudproduktionsområdena Anskaffning och iståndsättning av be- fästningar och kaserner samt Forskning och utveckling förutsätter chefen för marinen samma inriktning som i nivå A. Sammanfattningsvis kommer enligt chefen för marinen den krigsorganisa- toriska effekten att gå ned i nivå B för atti mitten av 1980-talet ha reducerats till 50 '?ri av nuvarande organisation vad gäller sjöstridskrafter. lnom kust- artilleriet kan huvuddelen av krigsorganisationen behållas under hela 1980- talet främst beroende på materielens långa livslängd. Antalet fasta spärr- förband minskar dock med ca 2 %. Effekten nedgår enligt chefens för marinen uppfattning genom kvalitativa försämringar eftersom materiel inte omsätts i tillräcklig omfattning.

Prop. 1976/77:74

84

Fördelning av kostnaderna på delprogram i nivå A framgår av följande tabell tprisläge februari 1976". milj. kr.).

Del prog ram

För flera delprogram gemensamma lcdnings-, bas- och underhållsför-

band m. m. 118 Helikopterförband 25 Ytattackförband m.m. 249 Ubåtsförband l 14 Minröjningsförband 32 Fasta kustanilleriförband 215 Rörliga kustartilleriförband 56 Gemensamma produk—

tionsrcsurser 802 Kostnader 1 611 Justering på grund av

överplanering m. m. — 131 Betalningsmedel 1 480

1 13 20 280 94 58 184 52

821 1 622

-100 1522

109 21 256 117 52 169 70

827 1621

_ 54 1 567

102 19 220 95 60 173 74

842 1 585

+23 1 608

89 18 237 118 68 158 89

829 1 606

+60 1 666

Su mma

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

531 103 1 242 538 270 899 341

4121 8045

— 202 7 843

Fördelning av kostnaderna på delprogram i nivå B framgår av följande tabell tprisläge februari 1976; milj. kr.).

Delprogram

För flera delprogram gemensamma lednings-. bas- och underhållsför- band m.m. 118 Helikopterförband 26 Ytattackförband m. m. 250 Ubåtsförband 114 Minröjningsförband 32 Fasta kustartilleriförband 214 Rörliga kustartilleriförband 55 Gemensamma produk-

tionsresurser 802 Kostnader 1 611 Justering på grund av överplanering — 131 Betalningsmedel 1 480

1 12 20 236 93 59 184 52

826 1 582

—100 1482

109 21 226 91 52 168 59

816 1542

-54 1488

102 19 202 52 59 158 57

816 1465

+23 1488

90 17 165 76 68 150 62

804 1 432

+60

1492 '

Summa

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

531 103 1 079 426 270 874 285

4 064 7 632

— 202 7 430

Prop. 1976/77:74 85

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/77' 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

Cl. Marinförband:

Ledning och för- bandsverksamhet 765 843 .836 837 838 834 4188 C2. Marinförband:

Materielanskaf'fning 351 500 551 595 636 708 2990 C3. Marinförband:

lståndsättning av kaserner 24 26 26 26 26 26 130 C4. Marinförband:

Forskning och utveckling 32 30 29 30 29 30 148 1112 Marinförband:

Anskaffning av anläggningar 79 81 80 79 79 68 387

1251 1480 1522 1567 1608 1666 7843

lPrisläge februari 1975.

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari 1976: milj. kr.).

__ Summa Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

C 1. Marinförband:

Ledning och för- bandsverksamhet 765 843 833 830 829 823 4 158 C2. Marinförband:

Materielanskaffning 351 500 514 523 525 545 2607 C 3. Marinförband:

lståndsättning av kaserner 24 26 26 26 26 26 130 C4. Marinförband:

Forskning och utveckling 32 30 29 30 29 30 148 1112 Marinförband:

Anskaffning av anläggningar 79 81 80 79 79 68 387

1251 1480 1482 1488 1488 1492 7430

'Prisliige februari 1975.

Prop. 1976/77:74 86

Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flyg- vapenförband som omfattar följande delprogram.

3.1 För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 3.2 Jaktförband 3.3 Luftvärnsrobotförband 3.4 Attackförband 3.5 Spaningsförband 3.6 Flygtransportförband 3.7 Basförband

3.99. Gemensamma produktionsrcsurser

Chefen för flygvapnet hari enlighet med överbefälhavarens direktiv utarbe- tat programplaner i nivåerna A och B för huvudprogrammet Flygvapcnför- band. Planeringsramarna framgår av följande sammanställning (prisläge fe- bruari l976;lönc1äge 1976; milj. kr.).

1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 Summa

1977/82 Nivå A 3711 3818 3923 4025 4115 19592 Nivå B 3 513 3 524 3 532 3 542 3 546 17 657

Chefen för flygvapnet anför att stormakternas möjligheter till luftkrig- föring är oförändrat stora. Kvaliteten förbättras ständigt genom ökad räck- vidd. större lastförmåga samt bättre målupptäekts- och målinmätningsmöj- ligheter. De flygburna vapnens precision och verkan ökar också snabbt lik- som möjligheterna att transportera trupp och materiel genom luften. Stor- makterna får i början av 1980-talet enligt chefens för flygvapnet uppfattning en ökad och i några fall starkt ökad möjlighet till offensiv flygkrigföring jämfört med dagsläget.

Chefen för flygvapnet framhåller att utvecklingen leder till att flyginsatser av olika slag kommer att spela en viktig roll vid ett eventuellt angrepp på Sverige. Vi måste med ett lämpligt utformat och tillräckligt omfattande luftförsvar söka behålla en luftöverlägsenhet över vårt territorium. Om en angripare inte behöver ta hänsyn till ett effektivt luftförsvar kan hans flyg- förband starkt försvåra våra stridskrafters mobilisering och utgångsgrup- pering samt ostört bekämpa olika totalförsvarsmål och verksamt under- stödja mark- och sjöstriden. '

Den militärtekniska utvecklingen gynnar inte bara en angripare. Våra möjligheter att verka med attack- och spaningsflyg förbättras också. Det svenska försvaret har enligt flygvapenchefen inte råd att avstå från att ut- nyttja detta. Chefen för flygvapnet framhåller att vi inte utan väsentliga

Prop. 1976/77:74 87

effektförluster kan avstå från attack- och spaningsflyg i försvarsmakten.

Chefen för flygvapnet erinrar om att flygvapnets krigsorganisation minskar snabbt. Sedan början av 1960-talet hart. ex. antalet krigsflygdivisioner min- skat med nära 50 "u. Mot bakgrund av den tydliga strävan i vår närmaste omvärld att trots avsevärda kvalitetshöjningar behålla antalet flygförband ser chefen för flygvapnet det som angeläget att på sikt hejda minskningen av flygvapnets krigsorganisation. De personalminskningar som är anbefallda och som också är nödvändiga med hänsyn till löneutvecklingen bör därför så" långt möjligt sökas inom områden som inte direkt påverkar krigsorga- nisationens omfattning. Svårigheterna är emellertid enligt chefen för flyg- vapnet störrc för flygvapnet än för många andra delar av försvarsmakten. Detta beror på den starka koppling som finns mellan flygvapnets freds- och krigsorganisationer.

Omfattningen och inriktningen av flygvapnets materielanskaffning styr i hög grad den framtida krigsorganisationen. Chefen för flygvapnet erinrar om att flera viktiga materielheslut skall fattas under perioden 1977—82. Beslut skall fattas bl.a. om hur ett nytt flygattacksystem efter nuvarande A] 37 och SK 60 skall utformas. Vid detta beslut blir det nödvändigt att ta ställning till om den utvecklande delen av svensk flygindustri skall behållas. Andra beslut kommer att avgöra omfattningen av den inhemska vapen- och ro- botutweklingen. Vidare skall viss materielomsättning inom stridslednings- och luftbevakningssystemet och utbyggnadstakten för det framtida bassys- temet beslutas.

Attack-. spanings- och jaktversionerna av flygplanssystem 37 Viggen hål- ler på att anskaffas. Chefen för flygvapnet framhåller att flygplansystem 37 Viggen torde vara det mest genomlysta projektet i hela försvarsmakten. Det har studerats grundligt, utretts och granskats vid ett flertal tillfällen av både försvarsmaktens myndigheter och statsmakterna. Resultaten av genomförda stridsekonomiska jämförelser mellan flygplan 37 Viggen och konkurrerande alternativ har utfallit positivt för flygplan 37 Viggen. Chefen för flygvapnet anser därför att det är viktigt att systemet så långt möjligt kan fullföljas med den ambitionsnivå beträffande taktisk och operativ an- vändbarhet som legat till grund för att det togs fram.

Fl_vgplananskaffningen efter flygplan 37 innebär att en inhemsk utveck- lingskapacitet kan behållas i nivå A medan den måste avvecklas i nivå B. 1 nivå B blir vi enligt chefen för flygvapnet ganska snan hänvisade till anskaffning utomlands i form av direktköp eller licenstillverkning.

Chefen för flygvapnet framhåller att det ligger många fördelar i att beväpna våra flygplan med robotar och andra vapen som utvecklas inom landet. Å andra sidan blir seriestorlekarna så små att det blir för dyrt att inom krympande realramar underhålla en inhemsk utvecklingskapacitet. Proble- met är med andra ord detsamma som på flygplansidan. Det gör att inhemskt utvecklade robotar endast har kunnat komma ifråga i nivå A. 1 nivå B

Prop. 1976/77:74 gg

förutsätts direktanskaffning av utländska robotar.

Chefen för flygvapnet framhåller vidare att så länge målet att hela landet skall försvaras kvarstår måste flygbaser. radarstationer och ledningsorgan finnas i alla Iandsändar. Detta gör att resurserna för bas- och strilsystemen i viss mån måste prioriteras.

Beträffande delprogrammens utveckling under programplaneperioden an- för chefen för flygvapnet bl.a. följande.

lnom delprogrammet För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband inriktas verksamheten på att dels åstadkomma nödvändig freds- produktion dels göra de investeringar som krävs i ny materiel. nya an- läggningar och nya metoder.

Vissa äldre radarstationer som är dyra att underhålla avvecklas tidigt under programplaneperioden. En luftförsvarscentral läggs ner.

Luftbevaknings- och stridsledningsförband börjar sättas upp med modern radarmateriel som har hög störtålighet och god motståndskraft mot fysisk bekämpning. På befintliga radarstationer ökas motståndskraften mot tele- teknisk störning och vidtas åtgärder för att minska risken för fysisk be- kämpning.

Den tidigare planerade moderniseringen av en qutförsvarseentral genom— förs. System Väder 70 utvidgas till att omfatta även norra delen av landet. Sambandssystemet moderniseras fortlöpande så långt resurserna medger. Angivna åtgärder vidtas i båda nivåerna.

lnom delprogrammet Jaktförband läggs under perioden 1977—82 sex di- visioner ncd i nivå A och sju i nivå B. Dessutom avvecklas en flottilj- administration (F 12). Ombeväpning från J 35 Draken till JA 37 Viggen sker med början under budgetåret 1979/80. 1 nivå A inriktas planeringen mot tio divisioner JA 37 och i nivå B mot nio.

För delprogrammet Luftförvärnsrobotförband gäller i båda nivåerna att förbanden skall vara avvecklade vid ingången av budgetåret 1978/79. Per- sonal och viss materiel utnyttjas övergångsvis i särskilda förband inom stril- systemet. Personalen förs över till luftbevaknings- och stridsledningsförband med modern radarmateriel i takt med att sådana sätts upp.

Delprogrammet Attackförband inriktas i nivå A mot att i krig omfatta en attackeskaderstab, fem medeltunga attackflygdivisioner och en attack- flyggrupp samt fem lätta attackdivisioner. De medeltunga attackflygdivi- sionerna/-grupperna är utrustade med flygplan AJ 37 Viggen och de lätta med det beväpnade skolflygplanet SK 60. AJ 37 planeras på sikt ersättas av ett nytt medeltungt attackflygplan (A 20) utvecklat från JA 37 och SK 60 med ett lätt attackflygplan (B3LA) som jämväl kan användas som skol- flygplan. Båda flygplancn A 20 och B3LA planeras utvecklas inom landet.

1 nivå B medger tillgängliga planeringsmedel inte att SK 60 ersätts med annat än ett rent skolflygplan. Det innebär att de lätta attackflygdivisionerna avvecklas efter perioden 1977—82. På sikt kommer därmed attacksystemet

Prop. 1976/77:74 89

att i nivå B endast innehålla de medeltunga förbanden.

lnom delprogrammet Spaningsförband minskas antalet divisioner med två i båda nivåerna. En flottiljadministration utgår. Flygplantyperna S 32 Lansen och S 35 Draken ombeväpnas till 537 Viggen.

Planeringen för delprogrammet Flygtransportförband inriktas på att sä- kerställa kapacitets- och resurstillgång hos krigsorganisationcns transport- och sambandsflygplan. Flygplan Tp 79 (Douglas DC 3) planeras i båda ni- våerna utrangeras under programplaneperiodens senare del och ersättas av andra transportflygplan. Typen på dessa har ännu inte bestämts.

lnom delprogrammet Basförband kommer i båda nivåerna antalet bas- bataljoner att minska något jämfört med dagsläget.

Erfarenheterna från genomförda basstudier pekar på att såväl flygplan på marken som basförbanden och deras materiel bör skyddas i första hand genom att de sprids mellan och inom flygbaserna. Detta ställer krav på såväl ett stort antal baser som ett stort antal rörliga basförband. Strävan att kunna kraftsamla flygförbanden till olika delar av landet ställer mot- svarande krav.

1 båda nivåerna planeras en successiv anpassning till här antydda krav på ett modernt bassystem. Endast en mindre del hinner genomföras under programplaneperioden. Vid anpassningen utnyttjas befintliga baser och an- läggningar. Utöver ovannämnda insatser sker en fortlöpande anpassning av baserna och basmaterielen till flygplansystem 37.

Materielanskaffningcn tar vidare sikte på att säkra tillgången på svår- anskaffad och för ett krigs inledningsskcde viktig materiel och på ersättning av starkt försliten och/eller omodern materiel.

lnom delprogrammet Gemensamma produktionsrcsurser skall förbanden F 11 i Nyköping och F 12 i Kalmar dras in. Enheter vid dessa förband som inte omfattas av indragningsbeslutet skall lokaliseras till andra oner. Organisationsförändringarna bör vara genomförda under budgetåret 1979/80.

] nivå A behöver ingen ytterligare flottilj läggas ner. 1 nivå B däremot måste ytterligare en flottilj dras in under perioden 1982—87.

Ny fredsorganisation för huvuddelen av flygvapnets förband införs under budgetåret 1976/77.

Flygvapnet har i dag enligt chefen för flygvapnet personalbrist i förhållande till förelagda uppgifter inom flera sektorer. Dessa brister kan i stort förutses bestå även i den nya organisationen.

Den ögynnsamma åldersfördelningen för eiviltnilitär personal i teknisk tjänst medför stora pensionsavgångar under perioden. Detta måste enligt chefen för flygvapnet mötas med en överrekrytering under programplane- perioden. För en hög rekrytering talar också den senaste tidens ökade för- tidsavgångar av nämnd personal.

Chefen för flygvapnet bedömer att viss svårighet kan uppstå att på sikt

7 Riksdagen 1977. [ sam/. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 90

nå angivna personalminskningsmål. Den civila personalen har inte kunnat minskas i planerad takt.

Chefen för flygvapnet framhåller vidare att hårda prioriteringar måste vidtas i fredsorganisationen så att de väsentligaste uppgifterna, däribland flygtidsproduktionen. kan lösas. Uppgifter som på flera förband tenderar att bli eftersatta är bl. a. mobiliserings- och krigsförberedelser. befålsutbild- ning och delar av den allmänmilitära utbildningen av värnpliktiga.

Chefen för flygvapnet pekar på att de administrativa uppgifterna visar en stadig tendens att öka. Sålunda tar uppgifter för luftfartsverkets räkning och den nya medbestämmanderätten en betydande del av arbetstiden 1 an- språk samtidigt som arbetstidsförkortningen medför ett mindre antal ar- betstimmar än tidigare. Chefen för flygvapnet framhåller att denna utveck- ling måste mötas i tid genom att minska uppgifterna eller förstärka re- surserna.

Fördelningen av kostnaderna på delprogram i nivå A framgår av följande tabell tprisläge februari 1976: milj. kr.).

Summa Delprogram 1977/78 1978/79 l979/80 1980/81 1981/82 1977/82 För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 460 506 524 464 462 2 416 Jaktförband 1 276 l 344 1 130 1 199 1 180 6 129 Luftvärnsrobotförband 8 0 O 0 0 8 Attackförband 607 627 742 753 847 3 576 Spaningsförband 299 172 134 87 99 791 Flygtransportförband 61 48 95 49 49 302 Basförband 582 531 509 501 499 2 622 Gemensamma produk- tionsrcsurser 765 769 770 757 777 3 838 Kostnader 4 058 3 997 3 904 3 810 3 913 19 682 Justering på grund av överplanering m. m. — 347 — 180 +19 +215 +202 —91 Betalningsmedel 3 711 3 817 3 923 4 025 4115 19 591

Prop. 1976/77:74 91

Fördelningen av kostnaderna på delprogram i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa

Delprogram 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82 För flera delprogram

gemensamma lednings- och strilförband 459 505 521 461 460 2 406 Jaktförband 1 183 1 248 1 297 1 224 1 235 6 187 Luftvärnsrobotförband 8 0 0 0 0 8 Attackförband 410 284 289 315 354 1 652 Spaningsförband 299 172 134 87 99 791 Flygtransportförband 62 48 72 49 49 280 Basförband 580 527 505 497 495 2 604 Gemensamma produk-

tionsresurser 758 745 747 761 794 3 805 Kostnader 3 759 3 529 3 565 3 394 3 486 17 733 Justering på grund av

överplanering m. m. — 246 — 6 33 +148 +60 — 77 Betalningsmedel 3 513 3 523 3 532 3 542 3 546 17 656

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/77'1977/78 1978/79 l979/80 1980/81 1981/82 1977/82

D 1. Flygvapenförband:

Ledning och för- bandsverksamhet 1 238 1 466 1 441 1 433 1 429 1 431 7 200 D 2. Flygvapenförband:

Materielanskaffning 1 252 1 198 1 410 1 462 1 613 1 713 7 396 D3. Flygvapenförband:

lståndsättning av befästningar och kaserner 29 32 38 37 32 27 166 D4. Flygvapenförband:

Forskning och ut- veckling 473 883 826 859 815 820 4 203 111 3. Flygvapenförband:

Anskaffning av anläggningar 103 132 102 132 136 124 626 3095 3711 3817 3923 4025 4115 19 591

' Prisläge februari 1975

Prop. 1976/77:74 92

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari 1976: milj. kr.).

Summa Anslag 1976/7711977/78 1978/79 l979/80 1980/81 1981/82 1977/82

D ). Flygvapenförband:

Ledning och för- bandsverksamhet 1 238 1 459 1 428 1 415 1 407 1 409 7 118 D2. Flygvapenförband:

Materielanskafl'ning 1 252 1 302 1 577 1 602 1 639 1 604 7724 D3. Flygvapenförband:

lståndsättning av befästningar och kaserner 29 32 38 37 32 27 166 D4. Flygvapenförband:

Forskning och ut- veckling 473 588 378 345 328 383 2022 111 3. Flygvapenförband:

Anskaffning av anläggningar 103 132 102 133 136 123 626 3 095 3 513 3 523 3 532 3 542 3 546 17 656

' Prislägc februari 1975

4.1.3. Övrigt underlag

Jakt/lvgp/an och robotar./ör 1990-ralers behov

Regeringen uppdrog i anvisningarna för programplaneringen för perioden 1977—82 åt överbefälhavaren attöversiktligt redovisa alternativa anskaffnings- former lörjaktflygplan och luftvärnsrobotar for 1990-talets behov.

Överbefälhavaren konstaterar i sin redovisning att bedömningar avseende 1990-talet är behäftade med osäkerhet såväl beträffande operativa krav som kostnadsberäkningar. Luftförsvarets utformning från 1990-talets början och in på 2000-talet har inte granskats i det omfattande studie- och plane- ringsarbete som hittills genomförts. Överbefälhavaren anser dock att det nu framlagda underlaget utgör tillräcklig grund för de beslut som berör luft- försvarets utformning på sikt och som behövs inför perioden 1977/78—1981/82. Resultaten av överbefälhavarens undersökning redovisas i sammanfattad form i det följande.

Beslut rörande anskaffning av jaktflygplan för 1990-talet behöver inte fattas förrän omkring år 1982. Den översiktliga granskningen av olika an- skaffningsformer för ett sådant flygplan har lett till följande slutsatser. Li- censtillverkning skiljer sig inte i ekonomiskt avseende väsentligt från egen utveckling. Skilda prestandanivåer på framtida jaktflygplan kan bli aktuella. Sådana flygplan kan utvecklas inom landet. Utformningen av jaktflygplan måste grundas på operativa behov, där avvägningen mellan bl. a. vapen och vapenbärare inom den ekonomiska ramen för försvaret beaktas. Di- rektköp av utländskt jaktflygplan är från försvarsekonomiska utgångspunk-

Prop. 1976/77:74 93

ter billigare än egen utveckling av flygplan på motsvarande prestandanivå under förutsättning att flygplan motsvarande våra behov finns och att en normal konkurrenssituation råder.

Handlingsfriheten att senare välja mellan egen utveckling eller köp av framtida jaktflygplan är beroende av förestående beslut om hur attacksys- temet skall utformas. Överbefälhavaren har kommit till slutsatsen att ut- veckling av ett nytt lätt attackflygplan (B3LA) och vissa ytterligare forsk- ningsuppdrag till flygindustrin är en förutsättning för sådan handlingsfrihet.

Alternativet att redan nu påbörja utveckling av ett enhetsflygplan, har överbefälhavaren inte funnit godtagbart. Detta beror bl. a. på att alternativet medför alltför tidiga bindningar beträffande hur det framtida luf'tförsvaret skall utformas och på att utvecklingskapaciteten sedan inte kan upprätthållas med militära uppdrag under den överblickade tidsperioden (1985—1992).

Det alternativ som innehåller A20 och ett skolattackflygplan av SK 60-typ gör inte fortsatt utveckling av stridsflygplan möjlig inom landet. Omfatt- ningen av de problem som är förenade med detta alternativ kan enligt över- befälhavaren klarläggas först efter realförhandlingar med industrin.

Det av överbefälhavaren redovisade ”minimialternativet" för bibehållen utvecklingskapacitet och därmed handlingsfrihet för att skaffa framtidajakt- flygplan beräknas i nivå B i överbefälhavarens programplan kostnadsmässigt överstiga vad som har inplanerats för flygplansystem inklusive beväpning och motmedel med ca 300 milj. kr. per år.

Beträffande anskaffning av luftvärnsrobotar konstaterar överbefälhavaren att materielen i de luftvärnsbataljoner som inte ombeväpnas med robot 70 behöver ersättas under l980-talet. Handlingsfriheten att för detta ändamål inom landet utveckla ett luftvärnsrobotsystem som en logisk fortsättning på robot 70 är god.

Studier av 1990-talets luftförsvar kan komma att aktualisera luftvärns- robotsystem med högre prestanda än robot 70. Handlingsfrihet att på 1980- talet välja svensk utveckling av sådana system förutsätter att kapaciteten inom industrin byggs upp genom att jakt- och attackrobotar utvecklas under det närmaste lO-årsperioden. Sådan uppbyggnad har inplanerats endast i nivå A i överbefälhavarens programplan.

Överbefälhavaren konstaterar sammanfattningsvis följande. Det är inte lämpligt att nu påbörja utveckling av ett nytt jaktattackflygplan (enhetsflygplan).

Det är däremot operativt lämpligt och ekonomiskt lönsamt att i nivå B utveckla och tillverka A20. Det är operativt lämpligt och ekonomiskt lönsamt att på erforderlig ekonomisk nivå över B dessutom utveckla och tillverka ett svenskt flygplan med de prestanda och de kostnader som de- finieras som B3LA. Om utvecklingen av BBLA beslutas och om ca 150 milj. kr. dessutom avsätts under femårsperioden för allmän flygplansut- veckling erhålls enligt överbefälhavaren handlingsfrihet att år 1982 besluta om svensk utveckling av ettjaktflygplansomersättning förJA 37.0mca300 milj. kr. avsätts under fcmårsperioden för att utveckla och skaffa jakt- och attackro-

Prop. 1976/77:74 94

botar erhålls handlingsfrihet att vid l990-talet mitt besluta om svensk utveck— ling av luftvärnsrobotar med prestanda väsentligt bättre än robot 70. Överbefäl— havaren hari den gjorda undersökningen inte funnit skäl till annan prioritering mellan '.tvvägningsprogram än som gjorts i överbefälhavarens programplan. Detta innebärbl. a. att handlingsfrihet förinhemsk utveckling och tillverkning av jaktflygplan eller JA 37 inte får skapas på bekostnad av andra avvägnings- program .

Överbefälhavaren anför vidare att förmågan att inom landet utveckla och tillverka huvuddelen av försvarsmaterielen är av stor betydelse för våra möjligheter att styra den närmare utformningen av våra försvarssystem och anpassa dem till våra speciella förhållanden. Detta gäller i hög grad för flygplan- och robotsystem för vilka nya teknologier kan skönjas. Dessa tekno- logier bedöms inte enbart vara av militärt intresse.

1 det redovisade underlaget värderas beslutssituationen och alternativa handlingsvägar främst utifrån operativa och försvarsekonomiska utgångs- punkter. Väsentliga för frågans vidare behandling är även bedömningar av skilda anskaffningsformers säkerhetspolitiska. statsfinansiella och samhälls- ekonomiska följder. Överbefälhavaren anför att om dessa faktorer inte till- mäts samma betydelse som hittills bedöms den svenska flyg- och robot- industrin inte kunna konkurrera med utländska tillverkare. Överbefälhavaren anser att det har bestyrkts att det är nödvändigt att konkret inrikta industrins fortsatta verksamhet och att beslut om inriktning behövs år 1977.

Samhällsekonomisk analys av framtida .fl)'gplansanskqlliring

På uppdrag av försvarsutredningen har samhällsekonomiska effekter av al- ternativa anskaffningsformer förjaktflygplan för 1990-talet studerats. Utred- ningsarbetet har resulterat i rapporten Samhällsekonomisk analys av framtida flygplansanskaaning.

De slutsatser som dras i rapporten sam manfattas i det följande. Beslut om fortsatt anskaffning av flygplan berör såväl flygvapnet som den inhemska flygindustrin. Beslut måste således fattas inte endast utifrån de olika alternativens kostnadseffekter. utan även utifrån en bredare bedöm- ning av långsiktiga konsekvenser av flygindustrins utveckling vid olika alter- nativ.

Den för dagen aktuella beslutssituationen berör i realiteten övergången till nästa fl ygplansgeneration. När man tar de första stegen på en sådan handlingsväg är det nödvändigt att ha en klar uppfattning om de långsiktiga konsekvenserna under hela denna flygplansgeneration.

En central frågeställning är om det framtida ekonomiska utrymmet för för- svarsmaktens utveckling medger att en egen kvalificerad flygindustri kan upp- rätthållas på lång sikt. Enligt resonemangen som presenterats i rapporten är det inte möjligt att upprätthålla status quo i den meningen att till oförändrade kost- naderi fast pris bibehålla dagens utvecklingskapacitet. Det ställersåledes starkt ökade krav på ekonomiska medel att bevara svensk flygindustris kapacitet.

En annan central frågeställning är enligt rapporten om en bevarad svensk

Prop. l976/77:74 95

flygindustri kan upprätthålla en internationell konkurrenskraft när det gäller att utveckla och producera flygplan. om detta kriterium inte kan uppfyllas in- nebär det enligt rapporten att svensk flygindustri. vidmakthålls på bekostnad av flygvapnets styrka.

Den nuvarande och den bedömda framtida internationella marknadssi- tuationen har beskrivits och analyserats i rapporten. Svensk flygindustri har enligt rapporten redan i dagsläget påtagliga nackdelar från konkurrens- synpunkt. De stora flygindustrinationerna har överlägsna resurser och kan genom hög produktionstakt och längre serier dels fördela utvecklingskost- naden på flera enheter och dels uppnå produktionsekonomiska fördelar genom stordrift. Strävandena till nationella sammanslagningar och inter- nationellt samarbete kommer med all sannolikhet att ytterligare utvecklas. Små industrinationer, som av olika skäl ställs utanför samarbetet kommer i takt därmed enligt rapporten att få allt svårare att utveckla och producent flygplan till konkurrenskraftiga priser.

De samhällsekonomiska konsekvenserna på lång sikt av olika anskaff- ningsformer är nära kopplade till detta konkurrensförhållande. Utgångspunk- ten är att befintliga reala resurser på sikt ger den största samhällsekonomiska nyttan om de utnyttjas inom områden där vi har konkurrensmässiga för- delar. Det innebär att flygindustrin, om den inte antas ha internationell konkurrenskraft, långsiktigt kan bli en samhällsekonomisk belastning. Den- na belastning måste i så fall vägas mot operativa och säkerhetspolitiska skäl för att bevara inhemsk flygindustri.

Vid en förändring av anskaffningsform för flygplan uppstår omställnings- problem. En väsentlig faktor vid bedömningen av dessa problem är i vilken omfattning kompensationsaffarer kan erhållas. Dessa syftar till att uppväga eller mildra de negativa konsekvenserna för köparlandets samhällsekonomi. Under överskådlig tid bedöms den hårda konkurrenssituationen på den in- ternationella flygplansmarknaden bestå. Det innebär att man sannolikt kan räkna med kompensationsaffärer även i framtiden. Därmed minskar också enligt rapporten påtagligt de samhällsekonomiskt negativa konsekvenserna i samband med en omställning av flygindustrin.

I rapporten konstateras att de förändringar för företag och regioner som blir följden vid en omställning av flygindustrin är förhållandevis begränsade jämfört med många andra omställningsproblem inom industrin. De företag som berörs är i flertalet fall delar av stora koncerner, vilket underlättar möjligheten att ge de anställda ny sysselsättning och skapa alternativt ut- nyttjande av teknologi och anläggningar. De berörda kommunerna är vidare. med något enstaka undantag. expansiva.

Vad beträffar utvecklingen på lång sikt där reala resurser har en alternativ användning — har samhällsekonomiska argument inte bedömts kunna läg- gas till grund för att bibehålla svensk kvalificerad flygindustri. Övergång från egen utveckling till kvalificerad licensproduktion bedöms vidare inte ha sådana samhällsekonomiska konsekvenser att de är av avgörande be- tydelse. Övergång från egenutveckling till licensproduktion på låg ambi-

Prop. 1976/ 77:74 96

tionsnivå eller direktimport medför omställningsproblem. som emellertid mot bakgrund av de industri-. arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel samhället har till sitt förfogande fåranses hanterbara. Omställningsproblemen minskas enligt rapporten väsentligt om kompensationsaf'läi'er kan uppnås.

Öi'urbq/äl/iavarans persona/utraining 1976

Regeringen uppdrog i anvisningarna för programplaneringen för perioden 1977—82 åt överbefälhavaren att utreda försvarsmaktens framtida personal- behov. Utredningen skulle samordnas med det arbete som pågår avseende enhetlig belälsordning och avseende kvinnan i försvaret. Grund för per- sonalutredningen är krigs- och fredsorganisationen i slutet av 1980-talet enligt handlingsväg 3 i ÖB 75 (nivå B i överbefälhavarens programplan).

Behovsberäkningarna för fredsorganisationen grundas enligt regeringens anvisningar på allmän värnplikt med nuvarande begränsade mål och tider för grund- och repetitionsutbildning. Mobiliseringsberedskapen förutsätts i stort oförändrad. Beräkningarna sker med 40 timmars arbetsvecka för befäl och 48 timmars övningsvecka för de värnpliktiga som utgångsvärden.

Överbefälhavaren utgår från att huvuddelen av den civilmilitära perso- nalen i den nya befälsordningen inräknas som stambefäl. Överföring av den civilmilitära personalen till civil status avstyrks. Överbefälhavaren häv- dar att allt stambefäl måste kunna medverka i utbildningen av värnpliktiga.

Behovet av befäl i utbildningsarbetet har beräknats med utgångspunkt i den befälsinsats räknat i timmar per vecka som behövs vid varje enskild utbildningsenhet för att uppställda utbildningsmål skall kunna nås.

Befälsbehovet vid genomsnittsplutonen (med 30—40 värnpliktiga) uppgår enligt överbefälhavaren till minst fyra befäl med minimikompetens att själv- ständigt tillämpa modern utbildningsteknik i utbildningen av del av plu- tonen. Viss del av detta behov bedöms vad beträffar vissa utbildnings- områden av fack- eller yrkeskaraktär kunna täckas av befäl som är äldre än 42—45 år. Vad gäller den egentliga förbandsutbildningen under fältmässiga förhållanden kan den endast lösas av stambefäl placerade vid plutonen och av befäl som är yngre än 42—45 år.

Vid lägre antal utbildningsbefäl än fyra befäl per pluton leder utbild- ningskraven oavsett utbildarens kvalitet till högre nyttjandegrad. dvs. till övenid. Denna skall kompenseras. Eftersom allt fler befäl kräver kompen- sation i form av ledighet. leder övertidsuttaget till oacceptabla effektförluster i utbildningsarbetet på sikt. Planerad övertid är inte heller förenlig med en god arbetsmiljö.

Stambefäl behövs i krigsorganisationen för uppgifter där fördjupade kun- skaper inom vissa områden är nödvändiga för krigsförbandens effekt och stadga. Detta är uppgifter för vilka utbildning med hänsyn till uppgifternas krav inte inryms i tjänstgöringstiden för reservbefäl och värnpliktigt befäl. Sådana befattningar för stambefäl finns på alla nivåer från troppchef'snivån (nivå 7)och uppåt.

Prop. 1976/77:74 97

Det totala behovet av stambefäl i krigsorganisationen uppgår till 20200. Behovet för fredsorganisationen utgör 21 500. Överskjutande del ca 1 300 — utnyttjas även inom krigsorganisationen (främst på pluton- och kom- panichefsnivån), varvid behovet av reservbeläl och värnpliktiga hcläl i motsva- rande mån minskar.

Kraven i den framtida stridsmiljön har även motiverat en översyn av dagens nivågruppering av olika befattningar för såväl stambefäl som för värnpliktsbefäl. Överbefälhavaren anser det exempelvis motiverat att hän- föra uppgiften som kvartermästare vid kompani iill närmast högre nivå. dvs. plutonchefsnivån (nivå 6).

Överbefälhavaren anser att stambefälet har avgörande betydelse för värn- pliktsförsvarets effekt. framför allt omedelbart efter mobilisering innan övrigt befäl hunnit erhålla rutin och befäst lältvana.

Överbefälhavaren anser att nuvarande brister inom utbildningen och i befälets arbetsmiljömåste avhjälpas genom att höja befälets kvalitet och tillgodose erforderlig rekrytering enligt de framräknade befälsbehoven.

Oavsett hur försvarsmaktens personalstruktur utformas eller personalra- marna avpassas finner överbefälhavaren det nödvändigt att tillgodose be- hovet av stambefäl i åldersskiktet 23—45 år. Detta åldersskikt har avgörande betydelse för effekten i krig och i fred. Stambefälet måste således mellan omkring 23—45 års ålder utnyttjas för utbildning i fredsorganisationen och ledning av förband i krigsorganisationen.

Försvarsmaktens ledningsutredning (FLU) ser över den centrala och högre regionala ledningsorganisationen. Vidare väntas under år 1977 ett slutbetän- kande från försvarets fredsorganisationsutredning (FFU). Härutöver pågår inom myndigheterna arbete i syfte att anpassa organisationen till aktuella och planerade uppgifter varvid strävan äratt tillvarata möjligheterna att höja effek- tiviteten och begränsa kostnaderna.

Försvarsmaktens civila personal uppgick i mars 1976 till ca 26 500. 1 för- hållande till beslutade organisationslörändringar föreligger en viss överta- lighet. Skälen härtill är att resurser saknats för viktiga investeringar och att anpassningen till ny organisation skall ske i takt med naturlig avgång. Vid ingången av programplaneperioden beräknas den civila personalen uppgå till ca 25 900 och vid periodens slut beräknar överbefälhavaren behovet till ca 25 550.

Konsekvenserna av hittills gjorda minskningar har ännu inte helt kunnat utvärderas. Än mindre är det möjligt att överblicka följderna av en fortsatt minskning under l980-talet. Med nuvarande ekonomiska förutsättningar finner överbefälhavaren det likväl nödvändigt att i planeringen utgå från en fortsatt minskning av personalen även under 1980—talet.

Mer än 25000 civila arbetsuppgifter inom försvaret är idag öppna för båda könen. Nära 12000 kvinnor är f. n. anställda. Ett väsentligt större antal deltar aktivt i det frivilliga försvarsarbetet i fred. liksom inom det

Prop. 1976/ 77:74 98

militära försvaret vid beredskap och krig. Därför finns möjligheter för kvin- nor att konkurrera om befattningar inom ll'irsvaret.

Grundkraven för kvinnlig befälsanställning bör i princip stämma överens med vad som gäller för män. Detta innebär bl. a. krav på viss urvalsprövning. utbildning motsvarande värnpliktsutbildningen och genomförd officerssko- la. Om kvinnor anställs som stambefäl måste de kunna utnyttjas i krigs- och fredsorganisationen på samma sätt som manligt befäl.

Överbefälhavarens utgångspunkt för val av befälsstruktur är en för för— svarsmakten gemensam befälsordning baserad på uppgifterna i krig och i fred.

Befälsordningsfrågan kan inte slutföras utan att man samtidigt noggrant behandlat hur och på vilka villkor reserv- och värnpliktsbefälet skall ut- nyttjas. Överbefälhavaren förutsätter därför att samtliga befälskategorier tas upp i det fortsatta arbetet.

Överbefälhavaren och försvarsgrenseheferna understryker betydelsen av att den nya befälsordningen får tillräcklig rekryteringskraft och att urvals- systemet utformas så att det tillgodoser försvarets behov och den enskildes krav.

4.1.4 1974 års försvarsutrednings överväganden och förslag rörande det nii- lifära försvarets fortsatta utveckling

Försvarsutredningen redovisar i sitt första betänkande förslag till grunder för det militära försvarets fortsatta utveckling. Därvid anförs i enlighet med den målsättning för totalförsvaret som tidigare redovisats att försvar mot inva- sion skall vara försvarsmaktens huvuduppgift. En invasion mot vårt land kan planläggas som ett angreppöverlandgränselleröver havet mot vår kust. 1 kom- bination härmed kan luftlandsättningsoperationer bli aktuella.

Den styrka en angripare kan avdela i ett angrepp mot oss begränsas av att huvuddelen av resurserna måste avdelas mot huvudmotståndaren. Det är enligt utredningen vidare rimligt att utgå från att en angripares kvalitet till stora delar förbättras i takt med den tekniska utvecklingen. De resurser en angripare kan avdela mot vårt land torde dock representera olika kva- litetsnivåer. En annan faktor som försvarsutredningen tillmäter stor bety— delse är att en angripare rimligen måste eftersträva att så snabbt som möjligt nå syftet med sitt angrepp.

Utredningen anför att våra stridskrafter skall kunna utnyttjas med tyngd- punkten i kust- respektivc gränsområdena så att våra naturliga försvars- betingelser tas till vara. De fördelar som ligger i att vån land till stora delar omges av hav bör utnyttjas för att vid kustinvasion tillfoga en angripare förluster under transporterna mot vårt land.

Uppbyggnaden av det militära försvaret bör enligt utredningen innefattar ett i förväg förberett försvar av betydelsefulla områden och platser. Delar

Prop. 1976/ 77:74 99

av försvarsmakten måste vidare ha sådan rörlighet att kraftsamling kan ske till aktuella invasionsriktningar.

Utredningen framhåller att en angripares luftlandsättningsoperationer bör kunna mötas redan under flygtransporterna mot luftlandsättningsmålen. lnom av luftlandsättning särskilt hotadeområden börvidare förband kunna ut- gångsgrupperas.

Utredningen finner det angeläget att understryka att de militära resurserna utformas så att vi vid behov med god effekt under lång tid kan fortsätta försvaret mot en angripare som lyckas tränga in i landet. Samtidigt härmed skall motstånd ialla former kontinuerligt kunna genomföras inom av angripa- ren tagna områden och operationerna fortsätta till sjöss och i luften.

För att kunna möta ett överraskande angrepp bör enligt försvarsutred— ningens mening snabbt tillgängliga flyg- och sjöstridskrafter samt snabbmo- biliserade markstridskrafter jämte hemvärn kunna disponeras. Vidare bör det militära försvaret som hittills utformas så att det i huvudsak är strids- dugligt omedelbart efter mobilisering. Mobiliseringsorganisationen bör ges god motståndskraft mot sabotage samt mot inledande bekämpning från luf- ten. Utredningen prioriterar den långsiktiga beredskapen i form av utbildning av personal och anskaffning av organisationsbestämmande materiel. Under förutsättning av att vi har en effektiv underrättelsetjänst kan enligt ut- redningen insatsberedskapen för huvuddelen av det militära försvaret hållas låg.

Försvarsutredningen har funnit att ett flertal faktorer måste beaktas vad beträffar bl. a. antal förband. organisation och utrustning av förbanden samt i utbildningen så att det militära försvaret motsvarar angivna krav på ett uthålligt motstånd.

I en situation då krig pågåri vårt närområde och vi är neutrala måste vi enligt utredningensmeningkunnaavvisakränkningaravvårtterritoriumsamtskyd- da flyg- och sjötrafik. Resursbehoven härför börenligt utredningen tillgodoses med förband och enheter som anskaffas utgående från invasionsförsvarets be- hov.

För att försvaret skall ha så god effekt som möjligt finner utredningen det nödvändigt att söka nå balans mellan det militära försvarets olika delar och funktioner. God samlad effekt förutsätter även en långt gående sam- ordning och samverkan mellan det militära försvarets olika delar liksom mellan detta och övriga delar av totalförsvaret och samhället.

Utredningen framhåller att försvarsmakten även fortsättningsvis skall kunna medverka i Förenta Nationernas fredsbevarande verksamhet.

Försvarsutredningen redovisar i sitt andra betänkande på grundval av överbefälhavarens programplaner sina ställningstaganden till inriktningen av planeringen av det militära försvarets program och funktioner.

I fråga om m a r k st rid s fö r b a n d e n anför utredningen att dessa för- band i samverkan med sjö- och flygstridskrafter skall lösa olika typer av

Prop. 1976/77:74 100

stridsuppgifter i invasionsförsvaret i gräns- och kustområdena. De skall även, om detta blir nödvändigt. kunna fullfölja striden inne i landet. Vissa förband skall enligt utredningen avses för strid även inom av en angripare tagen del av vårt land. Lokallörsvarsförband och fasta kustartilleriförband avses främst för uppgifter i form av försvar av bl. a. gränsövergångar, hamnar, flygfält. kust- och skärgårdsområden samt andra betydelsefulla områden. De rörliga förbanden skall kunna kraftsamlastill aktuella invasionsriktningar. var- efter härför avsedda arme'förband skall kunna genomföra anfall i samverkan med övriga stridskrafter.

försvarsutredningen anför att inriktningen för våra brigader bör vara att de ges en sådan kvalitetsnivå att de med utsikt till framgång kan genomföra av- sedda stridsuppgifter. Vidare anger utredningen som sin uppfattning att avväg- ningen mellan kvalitet och kvantitet bör göras så att antalet av de mest kvalifi- cerade förbanden kan hålla realtivt högt.

Försvarsutredningen har funnit att de infanteribrigadersom planerats få mo- dern materiel fåren kvalitet som väl svarar mot utvecklingen iomvärlden. An- talet sådana brigaderärdock litet.

Enligt utredningens mening bör planeringen inriktas mot att om möjligt öka antalet infanteribrigader. utan att annan angelägen materielanskaffning till andra stridande förband eftersätts. En väg att åstadkomma detta kan vara att materiel eller inplanerade medel föranskaffning disponeras om. att äldre mate- riel utnyttjas för vissa f unktioneroch att civila resurser utnyttjas i högre grad än som nu planerats. Vid en utveckling i denna riktning bör enligt utredningens uppfattning vissa funktioner inom brigaderna prioriteras högre än andra. Eld— kraften i form av pansarvärns— och qutvärnsvapen samt artilleri och granatkas- tare bör enligt utredningen ges hög prioritet.

När nuvarande infanteribrigader moderniseras måste enligt utredningens mening terrängrörligheten förbättras genom att organisationen tillförs band- vagnar och terrängbilar främst för transport av vapen, ammunition och övrig för striden nödvändig materiel samt för transport av skadade. Möjligheten börenligt utredningen prövas att lösa frågan om personaltransport påannat och mindre kostnadskrävande sätt än genom i brigadförbandcn organisatoriskt ingående terrängfordon.

Utredningen delar överbefälhavarens uppfattning att de brigader som inte kan moderniseras bör behålla samma personella kvalitet som de mo- derniserade brigaderna såväl avseende befäl som värnpliktiga. Den grund- läggande organisatoriska uppbyggnaden av infanteriförbanden bör så långt möjligt vara identisk. Utredningen finner mot bakgrund därav att samtliga nuvarande infanteribrigader förtsättningsvis bör hänföras till delprogrammet 1.2 Infanteribrigad m. m.

Beträffande norrlandsbrigaderna anför utredningen att man delar över- befälhavarens uppfattning att dessa bör moderniseras och behållas vid nuva- rande antal.

Prop. 1976/77:74 101

Försvarsutredningen finner det vidare angeläget att även under l980-talct kunna disponera pansarlörband för försvaret av främst Skåne. övre Norrland, östra Mellansverige och Gotland. Utredningen förordar följaktligen att pansar- förbanden i krigsorganisationen skall inriktas mot att väsentligen omfatta f_vra pansarbrigader. bcfintligastridsvagnsbataljoneroch ett antal pansarbataljt.ineri östra Mellansverige och på Gotland. Med denna inriktning följer ett behov av att modifiera och renovera ett antal av centurionstridsvagnarna. Utredningen förordar emellertid att återhållsamhet bör gälla för moderniseringsåtgärderna.

Försvarsutredningen anför att pansarvärnsfunktioncn har mycket stor be- lydelse samt att effektiva pansarvärnsvapen bör finnas i alla stridande för- band. Överbefälhavarens planering omfattar anskaffning av ett flertal objekt såsom nya stridsvagnsminor. pansarvärnsammunition. förbättrad siktesut- rustning till idag befintliga vapen m. m. Utredningen finner att denna delav planeringen väl motsvararen önskvärd inriktning och understrykerbehovet av god tillgång på pansarvärnsvapen och pansarvärnsammunition av olika slag för de stridande förbanden. Utredningen redovisar som sin uppfattning att robotar och andra precisionsstyrda vapen framdeles torde få ökad betydelse. Det be- döms vara väsentligt att vår nuvarande kapacitet för att utveckla pansarvärns- robotar behålls. Utredningen delar därföröverbefälhavarens uppfattning att en ny lätt pansarvärnsrobot bör utvecklas inom landet. Utredningen finner vidare skäl att förorda en i förhållande till överbefälhavarens planering reducerad an- skaffning av tunga pansarvärnsrobotar. Tillsammans med pansarvärnssyste- mets övriga komponenter—därtyngdpunkten bör ligga på lätta pansarvärnsro- botar i stort antal — ger anskaffningen enligt utredningens uppfattning ett bety- dande tillskott till markstridsförbandens samlade stridseffekt samtidigt som vi skaffaross taktiska,stridstekniska,utbildningsmässiga och andraerfarenheter av tunga pansarvärnsrobotar. Försvarsutredningen framhåller vidare att det för försvaret av vån tcr-

ritorium är väsentligt att disponera ett stort antal förband — inte minst |o- kalförsvarsförband och hemvärn — så att ett uthålligt försvar kan byggas upp i alla hotade riktningarsamt uthålligt motstånd göras inom aven angripare tagnaområden. Utredningen biträderöverbefälhavarens planering beträffande utökning av andelen stridande förband av olika typer.

Beträffande understödsförbanden anför utredningen att inriktningen för närvarande inte bör innefatta särskilda pansarvärnshelikopterförband. Det or- ganisationsarbete rörande ledningsfunktionen som beskrivs i överbefälhava- rens planering bör fortsätta. ldetta sammanhang understryker utredningen be- tydelsen av att ledningsorganisationen utformas så att den medger kraftsam- ling av resurser till avgörande operationsområden. Det är även betydelsefullt attden underlättaren långt gående samordning och samverkan mellan militära och civila delar av samhället som är en nödvändig grund för vår motståndsför- måga. Beträffande underhållsförbanden framhåller utredningen att denna del av den militära krigsorganisationen bör reduceras så långt kravet på ett godtag-

Prop. 1976/77:74 102

bart underhållssystem medger. Därvid är utredningens utgångspunkt att sam- hällets alla resurser skall utnyttjas maximalt. Detta framhålls som särskilt bety— delsefullt beträffande sjukvården i krig.

Utredningen anförattdet militära försvaret börinnefattaett i förväg förberett försvar av betydelsefulla platser och områden. 1 detta innefattar utredningen effektiva fasta kustanilleriförband. Det bör i detta sammanhang noga prövas att behålla äldre kustartilleriförband längre än som från början var avsett så länge de till måttliga kostnader ger väsentliga tillskott till den samlade stridsef- fekten. Utredningen finner även behov av rörliga kustartilleriförband för att i vissa operationsriktningar kunna förstärka kapaciteten för bekämpning av sjö- mål. Strävan bör enligt utredningens mening vara att vid aktuell förnyelse av kustartilleriet prioritera de rörliga enheterna. Därför är det utredningens me- ning att tungt rörligt kustartilleri bör utvecklas och anskaffas.

Ö v e rv a t te ri strid s fö r ban d e n. som omfattar ytattackförband. helikopterförband samt min- och minröjningsförband, skall genom anfall mot en angripares sjötransportmedel och sjöstridskrafter och genom mi- neringar försvåra anfall över havet. De skall även skydda vår sjöfart och övriga förflyttningar till sjöss samt medverka i övervakning och incident- beredskap. Förbanden skall enligt försvarsutredningen snabbt kunna sättas ini olika områden och riktningar.

Utredningen anför beträffande övervattenstridsförbanden att antalet för- band är av grundläggande betydelse. Vidare måste förband och enheter tillför- säkras en sådan teknisk kvalitet att de kan ge avsedd effekt i invasionsförsvaret. De måste med de mest kvalificerade enheterna kunna möta en angripare på likartade villkor. Av denna anledning har överbefälhavaren bl. a. planerat in anskaffning av sjörobot för ytattackförbanden. Försvarsutredningen anser att den kvalitetsförbättring av attackflottiljerna. som en anskaffning av sjörobot innebär. är angelägen och bör genomföras.

Försvarsutredningen anför att förutsättningar bör skapas så att de kvalifice- rade ytattackförbanden även i framtiden kan uppträda i flottiljförband. Den va- pentekniska utvecklingen innebär enligt utredningens mening ökade möjlig- heter att ge även lätta fartyg en avsevärd stridseffekt. Försvarsutredningen an- ser därför att det finns goda förutsättningar att med den inriktning mot lättare enheter som utredningen förordar kunna upprätthålla en hög stridseffekt hos ytattackflottiljerna även sedan jagarna utgått ur organisationen. Detta förutsät- ter dock enligt utredningen att de kvalificerade ytattackförbunden även fort- sättningsvis förutom en effektiv beväpning förses med sådana resurseratt tak- tisk ledning av ytattackflottiljerna till sjöss möjliggörs.

Försvarsutredningen anser vidare att särskilda militära resurser för skydd av import- och exportsjöfart inte skall anskaffas. Skydd skall dock kunna ges kust- sjöfart samt transportertill och från Gotland. Utredningen framhållerattsådant skydd i framtiden bör lämnas av enheter som primärt avses förändra uppgifter i invasionsförsvaret. För uppgiften att upptäcka och bekämpa ubåtar bör avses helikoptrar, som är utrustade för ubåtsjakt, i samverkan med övervattensfar- tyg.

Prop. 1976/77:74 103

Utredningen framhåller att minkrigföringen ingår som en.viktig del i invasionsförsvaret. Örlogsfartygen bör därför enligt utredningens mening ges förmåga att ta ombord och fälla minor. Speciella fartyg med stor min- kapacitet. i de flesta fall civila fartyg. utnyttjas för att säkerställa utläggning av större mineringar. Av beredskaps- och utbildningsskäl behövs i fred ett begränsat antal speciella minfartyg. Den påbörjade anskaffningen av det tredje minfartyget bör därför enligt utredningens mening fullföljas. Beroende på minkrigföringens stora betydelse finner utredningen det angeläget att vi har god tillgång på moderna sjöminor.

Försvarsutredningen anför att det från flera utgångspunkter är angeläget att effektivt kunna möta en angripares minkrigföring. De kvantitativa be- hoven av minröjningsförband tillgodoses väsentligen med civila fartyg. De kvalitativa kraven på minröjningskapacitet måste enligt utredningens me- ning säkerställas genom särskilt anskaffade fartyg. Anskaffningen av min- jaktfartyg bör därför genomföras.

Fj ä r r strid s fö r b a n d e n omfattar attackflyg- och Ubåtsförband. De skall utanför vår kust kunna anfalla främst en angripares tonnage för trupp- och underhållstransporter och därigenom reducera en angripares styrka. U- båtsförbanden skall även kunna utföra minering på stort avstånd från vår kust. Attackflygförbanden skall i samband med försvar mot en gränsinvasion kunna anfalla mål av olika slag även på stort avstånd framför våra förband. De skall även kunna sättas in mot en angripares luftlandsättningsföretag samt användas för direkt understöd av markstridsförband. Det senare är de lätta attackförbandens huvuduppgift.

Attackflygförbanden är under ombeväpning till AJ 37 Viggen. 1 krigs- organisationen ingår även ett antal lätta attackförband utrustade med skol- flygplan Sk 60. 1 utbåtsförbanden ingår olika typer av utbåtar med varierande åldersläge. Ett antal av de äldre ubåtar som utgår kommer att ersättas med ubåt Näcken (A 14).

Försvarsutredningen förordar att en vidareutveckling av JA 37 Viggen till en ny attackversion — flygplan A 20 genomförs. Härigenom kan det medeltunga attackflyget bibehållas. Beträffande skolflygplan underStryker utredningen att utgångspunkten vid val av flygplanstyp skall vara att flyg- planen med lämplig beväpning skall kunna organiseras för uppgifter i krig i lätta attackdivisioner på det sätt som sker med de skolflygplan som i dag disponeras.

Överbefälhavaren har i programplan för perioden 1977—1982 redovisat oli- ka planeringsalternativ beträffande attackflygförbanden. Sammanfattnings- vis innebär planeringen i de tre ekonomiska nivåer som överbefälhavaren redovisat att det i alternativ A har inplanerats en omsättning av attack- flygförbanden med både ett medeltungt flygplan (A 20) och ett lätt flygplan (B3LA). 1 alternativ B har endast det medeltunga flygplanet planerats in. 1 alternativ C slutligen har överbefälhavaren planerat in antingen ett me-

Prop. 1976/77:74 104

deltungt flygplan (A 20) i exempel C 1 och C 3 eller ett lätt flygplan (skol- flygplan med attackförmåga i exempel C2).

Om flygplanssystemet B3LA inte utvecklas vid svenska industrier innebär det enligt försvarsutredningen att vårt lands förmåga att utveckla kvali- ficerade flygplan successivt avtar. Det kan enligt utredningens uppfattning ifrågasättas om det är realistiskt att på nytt bygga upp denna kapacitet, men om så skulle bli fallet kan det ske först genom omfattande ekonomiska satsningar under lång tid.

Försvarsutredningen redovisar en kortfattad bedömning av de säkerhets- politiska konsekvenserna av olika former för anskaffning av llygmateriel. Man framhåller inledningsvis att ett fullständigt oberoende av omvärlden vid anskaffning är att betrakta som helt orealistiskt och heller aldrig varit aktuellt i vårt land. Utredningen har funnit att alla aktuella förfaringssätt för anskaffning av kvalificerad flygmateriel innebär ett betydande beroende av utlandet. Av vikt är dock under vilka framställningsskeden detta beroende gör sig gällande. Enligt utredningens mening blir den säkerhetspolitiska risktagningen större ju senare under den mångåriga utvecklings- och an- skaffningsfasen som utlandsberoendet inträffar. Utredningen anser att risk- tagningen är särskilt Stor om vi är beroende av import och utländskt kun- nande under den tid flygplanen är i operativ drift.

Försvarsutredningen har vid sina överväganden rörande olika alternativ för flygplansanskaffning funnit att det är angeläget att så långt möjligt be- gränsa beroendet av främmande länder. Från säkerhetspolitiska utgångs- punkter är enligt utredningens mening inhemsk utveckling och tillverkning av flygplanssystem att föredra och måste bedömas som angelägen. Största möjliga grad av inhemsk utveckling och tillverkning av flygplanssystem bidrar enligt utredningens uppfattning till respekten i omvärlden för svensk säkerhetspolitik och ger större möjligheter att under andra säkerhetspolitiska förhållanden förstärka försvarets kapacitet. Försvarsutredningen redovisar ett förslag till inriktning av det militära försvarets planering i stort enligt det av överbefälhavaren i programplan 1977—82 redovisade alternativ B. Utredningen förordar således att flygplan JA 37 Viggen utvecklas till ett nytt attackflygplan — A 20. Detta innebär att det militära försvaret utvecklas i stort enligt handlingsväg 3 i ÖB 75. Överbefälhavaren har emellertid i denna ekonomiska nivå inte kunnat in- rymma utveckling och senarc anskaffning av flygplanssystemet B3LA. Det av överbefälhavaren redovisade minimialternativet för bibehållen utveck- lingskapacitet och därmed handlingsfrihet för anskaffning av framtida jakt- flygplan beräknas kostnadsmässigt överstiga vad som inplanerats för flyg- planssystem inklusive beväpning och motmedel i nivå B i överbefälhavarens programplan med ca 300 milj. kr. per år.

Försvarsutredningen har utifrån det presenterade underlaget inte varit

Prop. 1976/77:74 ' 105

beredd att förordaen sådan höjning av utgifts— och planeringsramarna att de gör det möjligt att utveckla och anskaffa flyg'plansystemet B3LA. Härför fordras vissa ytterligare överväganden. Den närmare beredningen bör enligt utred- ningen ske genom regeringens försorg. ()m B3LA inte skulle utvecklas för se- nare anskaffning måste enligt försvarsutredningen ett särskilt skolflygplan an- skaffas. Utredningen understryker att sådana flygplan med lämplig beväpning skall kunna organiseras för uppgifteri krig i lätta attackllygförband på det sätt som sker idag.

Beträffande ubåtar anför försvarsutredningen att möjligheterna att inom landet utveckla och tillverka sådana bör behållas. Mot bakgrund av u- båtssystemets betydande roll i invasionsförsvaret bör därför ubåt A 17 ut- vecklas och anskaffas för att ersätta ett antal av de äldre utgående ubåtarna.

Beträffande luft fö rs v a rs fö rba n d e n, som omfattar jakt-, luft- värnsrobot- och luftvärnsförband samt stridslednings- och luftbevaknings- förband, anför utredningen att de skall försvåra en angripares flygkrigföring mot vårt land. De skall därvid skydda våra övriga stridskrafter och för to- talförsvaret viktiga områden och anläggningar. De skall vidare tillsammans med andra funktioner bidra till att befolkningen skyddas. Av särskild be- tydelse är enligt utredningen att förhindra eller försvara en angripares luft- landsättningSOperationer.

Luftförsvaret utgör idag och kommer enligt försvarsutredningens mening även i framtiden att utgöra en väsentlig del av försvarets krigsavhållande förmåga. Härav följer att luftförsvarets utformning och omfattning är en fråga av största betydelse inför överväganden om försvarets inriktning på längre sikt. Jaktllyg och luftvärn bildar tillsammans med stridslednings- och luftbevakningsfunktionen ett sammanhängande luftförsvarssystem, i vilket de stridande funktionerna kompletterar och understödjer varandra. Avvägningen mellan jaktflyg och luftvärn måste enligt försvarsutredningens uppfattning prövas mot bakgrund av förbandens åsyftade verkan och med beaktande av den inverkan som massiva motåtgärder som skyddsrum och maskering kan ha. Ett starkt luftförsvar torde enligt försvarsutredningens mening även i framtiden fordra såväl ett effektivt fungerande jaktflyg med en uthållig basorganisation som olika slag av luftvärnsförband. Under de närmaste åren påbörjas ombeväpning av våra jaktförband till JA 37 Viggen. Anskaffningen av JA 37 Viggen tillgodoser enligt utredningen de kvalitativa krav som bör ställas på ett modernt jaktflyg.

Överbefälhavaren har på regeringens uppdrag i en särskild utredning över- siktligt beskrivit alternativa former för att anskaffa jaktflygplan och luftvärns- robotar för l990-talets behov. Överbefälhavaren anser beträffande jaktflyg- plan att beslut om att skaffa ersättning för JA 37 Viggen varken kan eller bör fattas nu. Försvarsutredningen delar denna uppfattning. Utvecklingen inom både flyg- och vapentekniken kan leda till nya förutsättningar för avvägningen dels inomjaktflygfunktionen. främst avseende prestandakraven

Prop. 1976/77:74 106

på vapenplattformen respektive vapnen. dels mellan luftförsvarets olika komponenter. Beslut om hur de skilda delarna inom luftförsvaret skall ut- formas samt i det sammanhanget beslut om att skaffa ersättning för JA 37 Viggen fordrar enligt utredningens mening ett utvidgat studie- och vår- deringsunderlag.

I fråga om luftvärnet erinrar utredningen om att i dagens krigsorganisation ingår luftvärnsrobotförband utrustade med robot 67 Hawk och robot 68 Bloodhound. De senare förbanden kommer inom kort att vara avvecklade. Robot 67 Hawk kommer att moderniseras. Härigenom behålls detta luft- värnssystem operativt till åtminstone början av 1990-talet och kommer enligt utredningens uppfattning att under denna tid utgöra en väsentlig del av luftvärnets samlade effekt.

Till följd av tidigare beslut kommer krigsorganisationen att tillföras den inom landet utvecklade och producerade robot 70. Därmed ersätts äldre mate- n'el iettantal av de nuvarande brigaderna och i ettantal fördelningsluftvärnsba- taljoner. Försvarsutredningen anför att den tekniska utvecklingen på många områden ger goda möjligheter att till rimliga kostnader utveckla och anskaffa lätta robottyper. Enligt utredningens mening bör det eftersträvas att inom lan- det utveckla och tillverka en lätt luftvärnsrobot med mörkerkapacitet som komplement till robot 70.

Utredningen anser att det liksom i dag torde finnas behov av luftvärns- robotar av samma slag som t. ex. robot 67 Hawk i framtidens luftförsvars- system. Möjligheterna att inom landet utveckla och producera sådana tyngre och mera komplicerade robotsystem är beroende av den inriktning vi idag ger robotindustrin. Enligt utredningen finns denna utvecklingskapacitet f. n. inte i erforderlig utsträckning. En utbyggnad kräver att industrin kan påräkna be- ställningar på robotområdet i sådan omfattning att en nödvändig kompetens kan byggas upp och vidmakthållas. Härvid måste alla robotprojekt även värde- ras utifrån de bidrag de lämnar för att det skall bli möjligt att bygga upp och vid- makthålla den samlade utvecklings- och tillverkningskapaciteten. Försvarsut- redningen anföratt den nu pågående inhemska utvecklingen av en lR-robot för JA 37 Viggen är av särskilt intresse i detta sammanhang. Denna representerar enligt utredningens uppfattning en högre utvecklingsnivå än de utländska al- ternativ som idag finns att tillgå. Om denna utveckling fullföljs skapas enligt utredningens uppfattning förutsättningar för att utveckla och anskaffa tyngre luftvärnsrobotar. sjö- och kustrobOtar samt attackrobotar inom landet. Utred— ningen ftnner mot denna bakgrund att utvecklingen av en inhemsk IR-robot är angelägen. Försvarsutredningen är angelägen att framhålla betydelsen av att utveckling och anskaffning av robotar mycket noga samordnas så att de resur- ser som skapas eller finns inom landet kan utnyttjas på ett rationellt sätt.

1 krigsorganisationen ingåri dag ett stort antal förband med eldrörsluftvärn vilka har till uppgift att bl. a. skydda punktmål och att verka mot luftlandsätt- ningar. Med hänsyn till en angripares stora flygresurser och det ökande antalet

Prop. 1976/77:74 ' 107

mål och områden inom landet som behöverförsvaras behövs enligt utredning- ens uppfattning även i framtiden ett stort antal luftvärnsförband.

För att jaktflyg och luftvärn skall nå god verkan fordras enligt försvars- utredningen förband för stridsledning och luftbevakning. Vidare framhålls behovet av en basorganisation som bidrar till att flygförbandens höga rör- lighet och beredskap kan utnyttjas.

Försvarsutredningen anför beträffande avvägningsprogrammet C e n t r a ] oc h högre reg i ona led ni ng bl. a. betydelsen av att så långt möjligt reducera kostnader och personalbehov för staberna i fred. Vidare måste enligt utredningens mening varje möjlighet tillvaratas att omfördela personal på såväl kort som lång sikt från staberna till utbildningsverksamheten vid förbanden. Föratt göra personalreducering i staberna möjlig inom ramen fören effektiv or- ganisation bör ambitionerna i vissa delar av stabsarbetet kunna sänkas, bl. a. genom att omfattningen och antalet uppgifter som ställs av överordnade myn- digheter och organ minskas." Hithörande frågor behöver enligt utredningens mening fortlöpande uppmärksammas. En faktor som försvarsutredningen till- mäter stor betydelse är att i ökad grad decentralisera beslutanderätt och ansvar till lägre myndigheter.

Försvarsutredningens uppfattning är att besparingar bör eftersträvas även i den högre regionala ledningsnivåns fredsorganisation. [ detta sammanhang måste beaktas att militärbefälhavare med staber har en central roll i för- svarsmaktens verksamhet i såväl fred som krig. Utredningen anför att de ifred bör vara så organiserade att övergång till krigsorganisation säkerställs. De bör vidare ha erforderligt inflytande på de delar av utbildningen som har direkt samband med den operativa verksamheten. krigsplanläggningen och mobili- seringsverksamheten. Försvarsutredningen betonarbetydelsen av attden hög- re regionalaledningsorganisationenäven framdeles kan behålla goda möjlighe- ter att samverka med övriga totalförsvarsdelar. Därmed åsyftar utredningen främst den samverkan och samordning mellan försvarsmakten och de civila delarna av samhället företrädda av civilbefälhavare och länsstyrelser som be- hövs föratt få hög samlad effekt av försvaret.

Försvarsutredningen framhåller även beträffande stabernas krigsorgani- sation att största sparsamhet måste iakttas beträffande personal i syfte att få bästa möjliga befälstillgång i de stridande förbanden.

Enligt utredningens mening fordras i fred en allsidig och effektiv un- derrättelsetjänst för att nödvändiga beredskapsåtgärder skall kunna vidtas i tid. Snabba och vederhäftiga underrättelser är enligt utredningens upp- fattning av största betydelse för den operativa ledningen i krig för att bästa möjliga effekt skall kunna tas ut av våra stridskrafter. Det är enligt för- svarsutredningens mening därför nödvändigt att disponera särskilda resurser så att vi kan få erforderliga underrättelser. Sådana resurser utgörs enligt utredningen bl. a. av kvalificerat spaningsflyg och signalspaning.

Försvarsutredningen framhåller i fråga om avvägningsprogrammet A 1 1 -

Prop. 1976/77:74 108

ut å rt fö r s v a r s fo r s k nin g att försvaret har stort behov av målinriktad forskning som ett led i sin långsiktiga planering.

De förhållandevis stora forskningsresurser som är knutna till försvaret motiveras enligt utredningens mening framför allt av behovet av strids- ekonomiska värderingar. avvägning och samordning mellan människa och teknik i olika projekt. långsiktiga prognoser samt av att sekretessen i stor utsträckning ställer krav på slutna forskningsenheter. Forskningsinsatser måste vidare göras för att vi Skall ha en god kunskapsberedskap inför fram- tiden. Utredningen anser att sådana insatser bidrar till handlingsfriheten för försvarets utveckling på längre sikt.

Försvarsutredningen framhåller att samarbetet med andra forsknings- organ bör utvecklas. Utredningen understryker vidare att särskild försvars- forskning endast bör avse sådana områden där annan forskning inte kan utnyttjas. Den tillämpade försvarsforskningens behov bör ha företräde före forskning av allmän kunskapsuppbyggande karaktär. Försvarsutredningen finner att möjligheterna att genom prioriteringar och ambitionssänkningar reducera de ekonomiska och personella behoven för försvarsforskningen bör tillvaratas.

Försvarsutredningen anför beträffande g e m e n sam m a m y n dig - heter och funktioner m. ut.. där man också valt att behandla den anställda personalen. fredsorganisationen i sin helhet samt utbildnings- frågorna. att fredsorganisationens uppgift väsentligen är att svara för pro- duktion av krigsorganisationens olika delar.

Utredningen framhåller att fredsorganisationens andel av de totala för- svarskostnaderna ökar. Det är enligt försvarsutredningen därför nödvändigt att så långt det över huvud taget är möjligt reducera kostnader och per- sonalbehov för fredsorganisationen samt fasta kostnader i övrigt. Därigenom ökas andelen av de resurser som kan avsättas för sådan utbildning och materielanskaffning i fred som ger effekt i krigsorganisationen. För- svarsutredningen understryker med skärpa att det är nödvändigt att snara och kraftfulla åtgärder vidtas så att konkreta resultat uppnås och en om- fördelning av resurser i denna riktning kan ske i ökad omfattning. För att fullfölja en sådan inriktning erfordras att statsmakterna med hän- synstagande till berörd personal skapar sådana personaladministrativa och andra förutsättningar att fredsorganisationen fortlöpande kan utvecklas med för dess uppgifter god effektivitet till så låga kostnader som möjligt. Därmed avser utredningen bl. a. en mera aktiv omplaceringsverksamhet inom den statliga verksamheten i sin helhet.

Den största delen av kostnaderna för fredsorganisationen utgörs av kostna- der för a n ställd p e r s 0 n al . Detta innebär enligt utredningens mening att en förutsättning föratt kostnaderna skall minskasäratt det totala antalet an- ställda minskas. Hittills genomförda personalminskningar har huvudsakligen gälltcivil personal. Utredningen finnerdet naturligt att minskningarav militär

Prop. 1976/ 77:74 109

och civilmilitärpcrsonal undviks i det längstaeftcrsom dessa genom fortlöpan- de vidareutbildning avses för uppgiftei i både freds- och krigsorganisatiönen. Utredningen anför att noggranna beräkningar måste göras av den framtida krigs- och fredsorganisatiönens behov av personal.

Utredningen framhåller den stora betydelse reservbefäl och värnpliktigt be- fäl hari krigsorganisationen. Försvarsutredningen finner. liksom överbefälha- varen. att vid överväganden rörande framtida bcfälsbehov. rekryteringsprinci- per m. m. måste de olika grupperna av befäl. nämligen stambefäl. rescrvbefäl och värnpliktiga befäl behandlas i ett sammanhang. Det pågående reformarbe- tet rörande befälsordning m. m. bör enligt utredningen inte fördröjas.

Enligt utredningens mening är god tillgång på för sina uppgifter kvalificerat befäl av grundläggande betydelse för krigsorganisationens effektivitet. Den framtida krigsorganisationen måste därför utgöra en grund för beräkning av be- fälsbehoven. En annan beräkningsgrund är fredsorganisationens behov av ut- bildningsbefäl. Utredningen framhåller att utbildningen av värnpliktiga och förband måste genomföras med effektivitet och realism och så att varje soldat och befäl får förtroende för sin egen och förbandets förmåga att lösa sina krigs- uppgifter samt förståelse för dessa uppgifter. En förutsättning härför är en till- räcklig tillgång på utbildningsbefäl samt att dessa harerforderlig kompetens för sina uppgifter.

Utredningen finner att såväl grund- som repetitionsutbildningen behöver effektiviseras och förordar därför att sådana åtgärder vidtas att såväl tillgång på som kvalitet hos yrkesutbildat befäl säkerställs. Därvid bör även fort- löpande alla möjligheter att omfördela personal från stabs- och förvaltnings- tjänst till utbildningsarbetet utnyttjas. I detta sammanhang påpekar utred- ningen att fortbildningen av det anställda befälet bör organiseras så att deras tjänstgöring i ökad utsträckning kan ägnas åt utbildningen av värnpliktiga.

Den i fred anställda civila personalen har väsentliga arbetsuppgifter. vilka även i många fall återfinns i krigsorganisationen. Utredningen finner emel- lertid att fortsatta rationaliseringar inom försvaret i stor utsträckning måste medföra att antalet arbetstillfällen för anställd civil personal minskar Därmed avser utredningen främst sådana frcdsbefattningar som inte åter- finns i krigsorganisationen.

Överbefälhavaren har prioriterat den anställda personalens högre utbild- ning. Utredningen delar denna uppfattning och anför i detta sammanhang att försvarshögskolan och militärhögskolan även fortsätt- ningsvis bör ha möjligheter till effektiv utbildningsverksamhet.

Den utbildning som ges anställd personal vid fö r s v a r e ts g y m n a - s i e s k 0 l a är en form av vuxenutbildning som tidigare inte kunde meddelas påannat sätt. Med de ökade möjligheterna till gymnasieutbildning inom den ci- vila utbildningssektorn finner utredningen att de huvudsakliga motiven för försvarets gymnasieskola i dess nuvarande form bortfallit. Nödvändig civil vidareutbildning av försvarets personal bör enligt försvarsutredningens me-

Prop. 1976/77:74 110

ning kunna genomföras inom den allmänna gymnasieutbildningen.

F ö r s v a re ts b r e v s k ola har uppgifter bl. a. för produktionen av lär- omedel. Utredningen anser att formerna för denna verksamhet närmare bör övervägas. .

Utredningen bedömeratt de frivilliga försvarsorganisatio- n e r n a s betydelse för totalförsvaret kommer att kvarstå även i framtiden. Utredningen framhålleratt de frivilliga försvarsorganisationerna även fortsätt- ningsvis bör beredas goda verksamhetsmöjligheter. Vid tilldelning av resurser bör enligt utredningens mening de organisationer prioriteras som har till ända- mål att bedriva fortsatt befälsutbildning eller att rekrytera och utbilda så kallad A- och B-personal för frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret.

Försvarets centrala administration och förvaltning ianspråktar enligt utred- ningen en ökande andel av försvarets resurser. En rimlig balans i förhållande till krigsorganisationens styrka och effekt innebär enligt utredningens mening att- kostnaderna måste reduceras.

Fö rs v a re t 5 m a t e r i e 1 v e r k 5 verksamhetsområde omfattar vä- sentligen anskaffning och underhåll av försvarets materiel. Verksamheten skall vara anpassad till utvecklingen av försvarets krigsorganisation. Utred- ningen finner det nödvändigtatt sådana åtgärder vidtas att kostnaderna för ver- ket minskas. Detta måste väsentligen ske genom personalreduceringar. Det kan enligt försvarsutredningen bli nödvändigt att ändra de uppgifter och före- skrifter m. m. som nu reglerar materielverkets verksamhet. Verkets kompe- tens bör i ökad utsträckning inriktas mot styrning och ledning av produktionen medan mera tekniskt betonade uppgifter överlåts till industrin. Alla möjlighe- ter till ökad samordning inom materielverket måste enligt utredningen tillva— ratas.

Utredningen finner att kostnaderna även för fö rs v a r e ts fo r s k - n i n g 5 a n sta | t och dess verksamhet bör reduceras. lnom särskilt priorite- rade områden är det dock nödvändigt att,om än med något sänkta ambitioner, ha tillgång till en forskningsorganisation som kan medverka i försvarets lång- siktiga utveckling. Detta gällersärskilt beträffande vapenmateriel av olika slag. Inom övriga områden måste enligt försvarsutredningen, en reducering godtas. Utredningen anför därför som sin mening att det kan vara lämpligt att forsk- ningsanstalten inom dessa områden söker förvärva vidgade uppgifter för andra samhällssektorer. Därigenom bören fördelning av kostnaderna kunna genom- föras i syfte att behålla en godtagbar kompetens för försvarsforskningen.

lnom fortifikationsförvaltningens verksamhetsområde bör enligt utredningens uppfattning strävan vara att kontinuerligt reducera kostna- derna för såväl nyproduktion som underhåll och drift. lnom förvaltningens an- skaffningsverksamhet bör genomföras en översyn av reglerna för byggnads- verksamheten och en reducering av kraven i syfte att minska kostnaderna. Där- vid bör dock kraven på god arbetsmiljö för försvarets personal tillgodoses. Av- veckling i snabb takt bör ske av mark och äldre byggnader som inte är nödvän-

Pron. 1976/77:74 111

diga för försvarets verksamhet. Det bör enligt utredningens mening undersö- kas om försvarsmaktens kostnader kan reduceras genom att fortifikationsför- valtningens kompetens utnyttjas för bl. a. byggnadsverksamhet för totalför- svaret i övrigt. Det bör enligt utredningens uppfattning även prövas om det är lämpligt att reducera vissa delar av förvaltningens organisation genom att till- lämpa totalentreprenad vid upphandling av fredsinriktade objekt i stället för egen projektering och produktion. En ökad decentralisering av beslutanderät- ten för åtgärder inom förvaltningens nuvarande verksamhetsområde bör kun- na tillämpas i här angivet stycke. Det kan i detta sammanhang även finnas skäl att se över hela den statliga byggnadsförvaltningen.

Beträffande hälso- och sjukvård i krig förordar utredningen en så långt möjligt gemensam organisation för totalförsvaret. Förbandssjukvården i fred understöds i stor utsträckning av de civila sjukvårdsresurserna. Utredningen anför att organisationen för ledning av totalförsvarets hälso- och sjukvård ifred och krig bör ses över i syfte att öka samordningen och minska kostnader- na. Därvid bör det övervägas att överföra så stora delar som möjligt av f ö r - s v a re ts sj u k v å rd 5 st y re ! s es verksamhet till samhällets civila häl- so-ochsjukvårdsorgan. Det bör vidare övervägas att överföra de specifikt mili- tära funktionerna till decentralastaberna och materielverket. Därmed avser ut- redningen främst krigsplanläggning.vissa delarav utbildningen samt frågor rö- rande för försvarsmakten speciell materiel.

Utredningen framhåller att rationaliseringsverksam heten inom försvaret är av stor betydelse inte minst med hänsyn till utvecklingen av personal- kostnaderna. Inom detta område verkar på den centrala nivån fö r s v a r e t 5 ratio n a [ is e ri n g sin 5 t i t u t. Övervakning av rationaliteten i försva- rets verksamhet sker även genom försorg av andra delarav statsförvaltningen. Det är utredningens uppfattning att överbefälhavaren. försvarsgrenscheferna och övriga myndigheter inom försvaret själva har huvudansvaret för rationa- liteten inom försvaret. I detta syfte bör principen att personal från försvarets ra- tionaliseringsinstitut tjänstgör vid resp. myndighet vidare utvecklas. Utred- ningen anser mot denna bakgrund att verksamheten vid rationaliseringsinsti- tutet bör få en något ändrad inriktning än för närvarande.

F ö r s v a r e ts h u n d 5 k ola levererar hundar till bl.a. försvaret. Ett ston användningsområde för hundar har hittills varit arméns minhundorgani- sation. Överbefälhavaren och chefen för armen har sedan ett antal år i bl. a. pro- gramplanerna redovisat att minhundorganisationen av ekonomiska skäl bör utgå ur krigsorganisationen. Med hänsyn till hundskolans verksamhet har det- ta emellertid inte medgivits. Försvarsutredningen finner det inte rimligt att tvinga de militära myndigheterna till upphandling av hundar om dessa inte längre behövs i krigsorganisationen.

F ö r s v a r e ts r a dio a n sta 1 t har enligt utredningen väsentliga upp- gifterinom underrättelsetjänsten. Utredningen betonar underrättelsetjänstens stora betydelse med hänsyn till vårt försvarssystems uppbyggnad. Utredning-

Prop. 1976/77z74 112

ens uppfattning ärdärföratt radioanstalten även fortsättningsvis börtillförsäk- ras goda möjligheter att verka inom underrättelsetjänsten.

Under förutsättning att vi har en god underrättelsetjänst kan i n s a ts b e - r 6 d 5 k a p e n enligt utredningens mening upprätthållas inom fredsorganisa- tionens ram och hållas låg. Utredningens mening är därför att kostnaderna för insatsberedskapen fortlöpande bör uppmärksammas mot bakgrund av utred- ningens prioritering av den långsiktiga beredskapen.

Den största delen av fredsorganisationen utgörs av försvarets u t b i l d - nin g 5 o r g a it is at io n . Utredningen framhåller att det är nödvändigt att minska kostnaderna för fredsorganisationen med hänsyn till balansen mellan fredsorganisationens kostnader och krigsorganisationens styrka. Fredsorganisationens framtida omfattning utreds f. n. av försvarets freds- organisationsutredning (FFU). Grunden för fredsorganisationens dimensio- nering är enligt försvarsutredningen den framtida krigsorganisationen. Där- till måste läggas ett rimligt krav på rationalitetsutveckling inom försvaret. Denna måste väsentligen uppnås genom personalreduceringar.

Utredningen framhåller att förändringari fredsorganisationen av praktiska skäl och med hänsyn till personalen måste genomföras successivt. [ all- mänhet fordrar rationaliseringar relativt omfattande investeringar tidigt mc- dan däremot de ekonomiska vinsterna kommer först långt senare. Enligt utredningens mening får dessa förhållanden inte hindra en inriktning mot nedskärningar i fredsorganisationen i syfte att bibehålla den långsiktiga ba- lansen mellan fred- och krigsorganisationen. Inte heller bör enligt försvars- utredningens uppfattning tveksamhet råda om att det är nödvändigt att skyndsamt inleda åtgärder i nämnt långsiktigt syfte. Utöver redan fattade beslut bör fredsorganisationen ytterligare reduceras. Försvarets fredsorga- nisationsutrednings kommande resultat bör ge ytterligare underlag. Enligt försvarsutredningens mening bör de ytterligare reduceringarna inriktas mot att inom armén och marinen tillsammans omfatta tre till fyra regements- administrationer samt en reducering av vissa förvaltningsenheter. Beträf- fande flygvapnet anför utredningen att krigsorganisationens utveckling leder till att ytterligare förband utöver Södermanlands flygflottilj (F I l)och Kalmar flygflottilj (F 12) behöver avvecklas. Verkstads- och teleservicebasorgani- sationen bör vidare reduceras.

Försvarsutredningen framhåller att en huvuduppgift för försvarsmaktens verksamhet i fred är utbildning av värnpliktiga och anställd personal. Ut- redningen anför att de värnpliktiga bör utnyttjas i försvarsmaktens krigs- organisation till 47 års ålder. Grundutbildning bör även fortsättningsvis ske för olika delar av krigsorganisationen enligt nuvarande principer. Försvars- utredningen finner att den efter l972 års försvarsbeslut försöksvis förkortade grundutbildningen och modifierade repetitionsutbildningen även i fortsätt- ningen i stort bör tillämpas. Denna förkortning av utbildningstidens längd innebär emellertid att kvarvarande tid måste utnyttjas effektivt. Försvars-

Prop. 1976/77:74 113

utredningens överväganden rörande den totala utbildningstidens längd ba- seras på att 48 timmars övningsvecka för de värnpliktiga alltjämt gäller.

Försvarsutredningen påtalar betydelsen från olika utgångspunkter av att ha god tillgång på kvalificerat befäl. Utredningen betonar att det är nöd- vändigt att ägna utbildning till och vidareutbildning av befäl stor omsorg. Därvidbörsärskiltdenpraktiskautbildningsomärnödvändigförattuppnågod förmåga att leda och genomföra utbildning i fred samt leda förband i krig upp- märksammas.

lnom stora delar av krigsorganisationen råder mycket stor brist på pluton- och kompanichefer. Utredningen understryker därför att effektiva åtgärder måste vidtas för att snabbt förbättra rekryteringen av reservofficerare. Be- träffande det värnpliktiga befälet har utredningen funnit att det oavsett tidigare nämnda åtgärder är angeläget att förbättra de plutonsbelälsvärn- pliktigas utbildning genom att återgå till 15 månaders utbildning för huvudde- len av denna personalkategori.

Försvarsutredningen understryker betydelsen av en regelbundet återkom- mande repetitionsutbildning för praktiskt taget alla förband under hela värn- pliktstiden. För att denna utbildning skall ge bästa resultat bör enligt ut- redningens mening ytterligare åtgärder vidtas för att göra repetitionsutbild- ningen effektivare.

Förutsättningarna för att värnpliktsförsvaret skall ge den avsedda värn- kraften är enligt utredningen direkt beroende av i vilken utsträckning den enskilde känner sig engagerad och delaktig i ansvaret för försvaret. Sam- verkan och medinllytande syftar till en aktiv gemensam insats av såväl anställda som värnpliktiga. Detta torde leda till ökad tillfredsställelse under utbildningsarbetet och till ökad motivation hos anställda och värnpliktiga. Utredningen tillmäter denna utveckling stor betydelse men vill även betona att om den militära utbildningen skall ha någon mening måste såväl befäl som värnpliktiga väl uppfylla de krav som deras uppgifter i krig innebär. Lojalitet och samhörighet är den främsta garantin för de enskilda män- niskornas förmåga att verka i en krigssituation. Utbildningen måste enligt utredningens mening genomföras så att alla får förtroende för sin egen och förbandets förmåga att lösa sina krigsuppgifter. Anpassning till civila normer. samverkan och medinllytande måste enligt utredningens mening kombi- neras med krav på effektivitet och realism i utbildningen liksom på an- svarskänsla från de värnpliktigas sida. Utredningen framhåller att detta stäl- ler särskilda krav på förmågan och viljan hos det befäl som skall leda och genomföra det praktiska utbildningsarbetet varför dessa förhållanden noga måste uppmärksammas vid uttagning och utbildning till befäl liksom i an- ställt befäls vidareutbildning.

Som en inledning till ekonomiska överväganden påminner försvarsutredningen om att regeringen har givit anvisningar för program- planeringen för perioden 1977/78—l98l/82. Grund för dessa anvisningar

Prop. 1976/77:74 114

var den inriktning av det militära försvaret som utredningen redovisade i sitt första betänkande. Inriktningen motsvaras i huvudsak av handlingsväg 3 i perspektivplan del två, ÖB 75. Överbefälhavaren har genomfört pro- gramplanering för perioden 1977/78-1981/82 i tre ekonomiska nivåer, vilka benämns alternativ A. B och C.

Utgångspunkt för alternativ C har varit i regeringens anvisningar angiven planeringsram för perioden om 49 646 milj. kr. i prisläge februari 1976. Härtill har överbefälhavaren lagt vissa kostnader utanför ramen. Totalt omfattar alternativ C en kostnad om 49 773 milj. kr.

Alternativ B svarar enligt överbefälhavaren mot det innehåll som hade kunnat inrymmas i den anvisade planeringsramen om de ekonomiska för- utsättningarna för programplaneringen stämt överens med vad som gällde för perspektivplaneringen. Utgifterna i alternativ B har av överbefälhavaren beräknats till Sl 606 milj. kr. i prisläge februari 1976. lnom den angivna planeringsramen finns avsatt en viss lönereserv. Härutöver har överbefäl- havaren förutsatt att ramarna fortlöpande omprövas med hänsyn till bl. a. lönekostnadsutvecklingen.

Överbefälhavaren föreslog i perspektivplan del 2. ÖB 75. att handlingsväg 1 skulle läggas till grund för programplaneringen. Av denna anledning har överbefälhavaren utarbetat alternativet A i programplanen. Utgifterna i al- ternativ A har beräknats till 55 303 milj. kr. i prisläge februari 1976. Även i denna nivå har överbefälhavaren avsatt en viss reserv samt förutsatt fort- löpande ramhöjningar.

Försvarsutredningen finner att de förslag man redovisar angående det militära försvarets fortsatta utveckling i allt väsentligt överensstämmer med den inriktning överbefälhavaren angett i alternativ B i sin programplan. Utredningen förordar därför en planeringsram för femårsperioden som möj- liggör en utveckling av försvarsmakten i stort enligt programplanens al- ternativ B.

Försvarsutredningen framhåller att ett försvarsbeslut självfallet fattas mot bakgrund av en bedömning från säkerhetspolitiska utgångspunkter av försvarets omfattning och erforderliga resurser. Enligt utredningens mening bör emellertid ett försvarsbeslut under normala förhållanden även ses som ett statsmakternas beslut ifråga om vilket samhällsekonomiskt och stats- finansiellt utrymme som försvarssektorn bör disponera. Det är vidare. från resursfördelnings- och finanspolitiska utgångspunkter ett starkt krav att med rimlig säkerhet kunna förutse försvarsutgifternas andel av samhällsresur- serna. Detta krav tillgodoses enligt utredningens mening bäst om prisre- gleringen av försvarsutgifterna knyts till den allmänna prisutvecklingen.

Försvarsutredningen menar att hänsyn till bedömda skillnader mellan lönekostnadernas utveckling och den allmänna prisutvecklingen i största möjliga utsträckning bör tas när de ekonomiska ramarnas basbelopp fastställs i samband med ett försvarsbeslut. Lönereserven bör därför vara större än

Prop. 1976/77:74 115

den som överbefälhavaren har beräknat i alternativ B. För att ändå kunna genomföra den utveckling av försvarsmakten som utredningen förordat mås- te därför planeringsramens nominella belopp höjas i förhållande till alternativ B. Försvarsutredningen föreslår därför en planeringsram om cirka 52000 milj. kr. för femårsperioden 1977/78—1981/82 i prisläge februari 1976.

Försvarsutredningen föreslår att prisreglering skall ske enligt nettopris- index. Utredningen har emellertid funnit att delar av de. värnpliktigas för- måner inte kan sägas vara i egentlig mening föremål för en pris- eller lö- neutveckling. Storleken av dem bestäms genom särskilda beslut av statsmakterna. ] den mån dessa förmåner innebär ökade kostnader utöver vad nettoprisindex ger bör en motsvarande ramlörändring ske.

Utredningen har utgått från att investeringskostnaderna för förbandet i Arvidsjaur och kostnaderna för myndigheter som omlokaliseras från Stock- holm tillgodoses utanför ramarna enligt statsmakternas tidigare beslut. Öv- riga investeringskostnader förutsätts bestridas inom ramarna. Försvarsutredningen har, för att befrämja stabiliteten i försvarsplane- ringen, föreslagit att möjligheterna vidgas att under det påföljande budgetåret återfå medel av utgiftsramarna som inte utnyttjats under det föregående budgetåret. Utredningen har vidare. också i syfte att öka stabiliteten i pla- neringen. föreslagit att slutlig utgiftsram fastställs redan då utfall av feb- ruariindex blivit tillgängligt. Därmed undanröjs den nuvarande olägenheten att ramens slutliga storlek fastställs först under budgetårets sista månad.

R e s e r v at io n e r mot vissa av utredningsmajoritetens överväganden och förslag har avgetts av ledamöterna Bengt Gustavsson och Olle Göransson gemensamt och av ledamoten Maj Britt Theorin.

Ledamöterna Gustavsson och Göransson anför i sin reservation att målet för totalförsvaret är att hålla landet utanför krig och konflikter. Priset för de säkerhetspolitiska åtgärderna måste emellertid anpassas bl. a. till behovet av insatser på andra angelägna samhällsområden.

Reservanterna anför vidare att en värld i fred förutsätter respekt för varje nations självbestämmanderätt samt ekonomisk och social rättvisa. Vårt FN-medlemskap är en hörnsten i svensk utrikespolitik. Det ger oss möjlighet att delta i frågor av vital betydelse för hela mänskligheten, inte minst i ansträngningarna att minska skillnaderna i fråga om mänskliga livsvillkor och ekonomiska förhållanden.

En minskande andel av detotalaoffentliga utgifterna disptmerasenligt reser- vanterna för försvarsändamål. Det är likväl fråga om en satsning på totalförsva- ret av samma storleksordning som under den gångna femårsperioden. Reser- vanterna bedömerattden av dem förordade inriktningen av det militära lörsva- ret väl svarar mot de säkerhetspolitiska behoven. Med folkförsvaret som ideo- logisk grund och med tillvaratagande av den moderna teknikens möjligheter blir vår neutralitetspolitik enligt reservanternas mening trovärdig även inför framtiden.

Prop. 1976/77:74 116

Det ligger i båda stormaktsblockens intresse att ha Sverige neutralt om ett krig skulle bryta ut. Vidare framhålls att enighet föreligger om föresatscn att söka bli utanför alla krig. Ansvaret för detta måste vi bäraensamma. Vårt enga- gemang för att lösa de globala problemen står enligt reservanterna inte i mot— satslörhållande till strävandena att stödja den alliansfria politiken genom ett starkt försvar.

Syftet bör alltid vara att skapa ett totalförsvar som är en naturlig be- ståndsdel i samhället. Den allmänna värnplikten är enligt reservanterna grun- den för att bygga upp försvarsförmågan. Man framhåller att vi även i fram- tiden torde ha goda möjligheter att inom landet utveckla och tillverka de vapen och den utrustning vårt värnpliktsförsvar behöver.

Reservanterna anför att det redan i samband med 1972 års försvarsbeslut togs initiativ till en omläggning av försvarsplaneringen i den riktning re- servanterna förordar. Dessa bör nu konsekvent fullföljas. Det militära för- svaret bör utvecklas enligt de grunder som redovisades i utredningens första betänkande.

Markstridsförbanden bör enligt reservanternas mening utvecklas mot ett utökat antal infanteribrigader. Särskilt angelägen materielanskaffningtill and- ra stridande förband bör genomföras. Eldkraften bör ges hög prioritet. Den tek- niska utvecklingen kan enligt reservanterna skapa goda möjligheter atti fram- tiden organisera mekaniserade förband till rimliga kostnader. Dagens tillgång- arav stridsfordon böremellertid utnyttjas sålängt det är möjligt. Vår inhemska kapacitet för utveckling av pansarvärnsrobotar bör behållas och en ny lätt pan- sarvärnsrobot utvecklas inom landet. Den förutsedda anskaffningen av tunga pansarvärnsrobotar bör emellertid reduceras betydligt. Vid den fortsatta förnyelsen av ytattackflottiljerna bör enligt reservanterna särskilt konstruerade ledarfartyg inte anskaffas. Härigenom kan sammanlagt ller fartyg anskaffas. Reservanterna förordar att samma sjörobot som är avsedd att ingåi patrullfartygsdivisionerna anskaffas till ytattackförbanden. Anskaff- ning av minfartyg och minjaktfartyg bör fullföljas.

Reservanterna vill förorda att flygplan JA 37 Viggen modifieras till ett nytt attackflygplan A20. Den principiella uppläggningen av B3LA.-projektet innebär en övergång till en lättare flygplanstyp med utnyttjande av nya tekniska tillämpningar. Detta är enligt reservanternas mening ett steg i rätt riktning. Trots detta är kostnaderna mycket höga. 1 den ekonomiska pla- neringsram reservanterna förordar finns ingen plats för utveckling och kon- struktion av flygplanssystemet B3LA. Framtida anskaffning av skolflygplan bör genomföras på ett sådant sätt att dessa med lämplig beväpning kan organiseras för uppgifter i krig i lätta attackflygförband. Reservanterna räknar inte med någon ytterligare anskaffning av JA 37 Viggen utöver vad som framgårav idag gällande planering. Man finnerdet i detta sammanhangangelä- get att understryka att för tidig Utrangering av dugliga flygplan av typ 35 Dra— ken kan vara oekonomisk.

Prop. 1976/77:74 117

Det bör enligt reservanterna i den fortsatta försvarsplaneringen eftersträvas att inom landet utveckla och tillverka en lätt luftvärnsrobot med mörker- kapacitet som komplement till robot 70. Vilka möjligheterna blir att i fram— tiden utveckla och tillverka tyngre robotsystem är däremot svårt att nu bedöma. Ett fullföljande av den pågående utvecklingen av en inhemsk lR- robot för JA 37 Viggen skapar enligt reservanterna en grundval för framtida bedömningar av våra möjligheter att utveckla och tillverka robotar av olika slag.

Betydande inskränkningar och reduceringar av personalen i fredsorga- nisationen kan enligt reservanterna förutses. Utöver hittills fattade beslut om fredsorganisationen torde ytterligare reduceringar bli nödvändiga. lnom armén och kustartilleriet bör tillsammans 3—4 regementsadministrationer kunna dras in. Inom flygvapnet bör enligt reservanternas mening ytterligare indragningar ske utöver tidigare beslutade. En örlogsbas bör vidare kunna utgå ur fredsorganisationen. För de centrala myndigheterna och funktionerna bör åtgärder vidtas som leder till en inbesparing av i storleksordningen 3—5 % av de totala årliga kostnaderna. På sikt bör en integrerad central stab or- ganiseras.

Reservanterna vill starkt framhålla att den förhandlingsrätt för de anställda som införts inte får förfuskas. Nya former för inflytande på förbanden kan sökas bl. a. genom ett utvidgat nämndsystem. Det är även angeläget att pröva idén med lekmannastyrelser vid förband och skolor. Reformarbetet rörande de värnpliktigas förmåner bör fortsätta under den kommande fem- årsperioden. Olika ersättningar och bidrag bör successivt höjas så att reella för- bättringar uppnås.

Emot deexempel på kostnadsökningarsom reservanterna angivit stårde för- slag till indragningar och organisalionsförändringar som de redovisat. Reser- vanterna räknar med en planeringsram för det militära försvaret under femårs- perioden l977/78—l98l/82 i storleksordningen 50 500 milj. kr. i prisläge fe- bruari 1976.

Civilförsvaret skall bidra till totalförsvarets fredsbevarande funktion. Om vi inte lyckas avhålla från angrepp är dess uppgift att skydda befolkningen och lindra verkningarna av skador. Civilförsvaret bör enligt reservanterna utvecklas enligt de riktlinjer som fastställdes i samband med 1972 års för- svarsbeslut. Vid en planeringsram om ca 930 milj. kr. i prisläge februari 1976 för perioden l977/78—l981/82 blirdet möjligt att genomföra eller påbörja flera av de åtgärder som belysts i civilförsvarsstyrelsens planering enligt det högre alternativet i programplanen.

Det ekonomiska försvaret består inte av enheter som tillkommer i sam- band med krigsorganisering. Det är snarare ett samlingsbegrepp för hur näringslivet skall anpassa sig till ändrade förhållanden vid aVSpärrning och krig. l krig beräknas det ekonomiska försvaret ta i anspråk dubbelt så många personer som militärt försvar och civilförsvar tillsammans.

Prop. 1976/77:74 118

Reservanterna vill förorda att planeringen även för det ekonomiska för- svaret bör ha en stabil långsiktig inriktning. Beträffande planeringen för avspärrning och krig bör åtgärder vidtas bl.a. inom områdena beklädnad, livsmedel samt övriga försörjningsviktiga varor. En inhemsk försörjning på beklädnadsområdet bör säkerställas. För områdena livsmedel och övriga försörjningsviktiga varor finns enligt reservanterna behov av att ytterligare öka uthålligheten. Beträffande planeringen för fredskriser bör den aktua- liserade lagringen av vissa metaller komma till stånd. Finansieringen bör ske genom avgifter. Planeringen för avspärrning och krig bör genomföras inom en planeringsram för perioden 1977/78—1981/82 om ca 2 300 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Reservanterna delar inte de borgerligas uppfattning om en försvarspla- nering på en högre ekonomisk nivå. Deras förslag innebär en i stort sett oförändrad ram för totalförsvaret som ger möjlighet till förstärkning av bl. a. civilförsvaret och det ekonomiska försvaret.

Ledamoten Theorin anför i sin reservation att det sätt på vilket försvars- utredningen bedrivit sin verksamhet lett till att viktigt underlag för sä- kerhetspolitiska avvägningar kommit att saknas. Vidare anförs kritik av den studiemetodik på försvarsområdet. som enligt reservanten ger de militära myndigheterna ett inflytande över planerings- och beslutsunderlaget som saknar motstycke inom andra samhällssektorer. Reservationen innebär ett ja till att försvarsutredningens säkerhetspolitiska analys med tonvikt på or- sakerna till konflikter. kriser och krig läggs till grund för satsningen på olika säkerhetspolitiska instrument. En omfördelning av resurserna från to- talförsvaret till övriga säkerhetspolitiska instrument bör påbörjas. En suc- cessiv omfördelning av resurserna inom totalförsvaret från det militära för- svaret till andra grenar av totalförsvaret bör vidare ske.

Theorin underkänner det angreppsfall varpå det militära försvaret i princip är uppbyggt ett stormaktsanfall med konventionella vapen i ett senare skede av ett storkrig i Europa. En matematisk analys av offentligt material, tillämpning av militära beräkningsmetoder och analyser av krigsspel leder enligt reservanten till att ett sådant invasionsangrepp måste anses helt o- sannolikt och att invasionsförsvaret därför är överdimensionerat. Betydande nedskärningarskullekunnagörasutanattförsvarets fredsbevarandecffektoch vår trovärdighet kan ifrågasättas.

Theorin motsätter sig att ett redan överdimensionerat invasionsförsvar ytterligare upprustas genom fortsatt svensk llygplanutveckling i form av A20 och B3LA. svensk utveckling och produktion av tyngre. mer kom- plicerade robotar samt ökning av antalet infanteribrigader. Med utredningens inriktning på robotområdet skulle enligt reservanten grunden läggas till ytter- ligare en indusniell påtryckningsmekanism. utöver den som redan finns inom flygindustrin. för allt snabbare stegring av militärutgifterna.

l reservationen anförs vidare att det är orimligt att mot bakgrund av

Prop. 1976/77:74 119

långtidsutredningens bedömningar m. m. och det samhällsekonomiskt kärva läget prioritera det militära försvaret på det sätt som utredningen nu föreslår.

Slutligen föreslår Theorin att utredningens betänkanden sänds på remiss till myndigheter och organisationer för att inhämta ett så allsidigt besluts- underlag som möjligt. För att göra en remissomgång möjlig föreslås att 1972 års försvarsbeslut förlängs ett år.

4.2. Föredraganden 4.2.1 Det militära försvarets utveckling

Jag vill inledningsvis erinra om vad jag har anfört beträffande det militära försvarets roll under avsnittet om totalförsvarets fortsatta utveckling. Av de olika hot mot vår nationella säkerhet som vi kan komma att utsättas för ställer ett militärt angrepp de största kraven. Försvar mot militärt angrepp utgör därför den viktigaste utgångspunkten för totalförsvarsplaneringen. Om ett militärt angrepp inleds mot vårt land har det militära försvaret den tyngsta uppgiften. Det militära försvaret måste därför utgöra den dominerande delen i totalförsvaret.

l prop. 1976/77:100 (bil. 7) lämnade jag i avvaktan på 1974 års försvars- utrednings betänkande förslag endast för de anslag som kunde behandlas oberoende av utredningens arbete. Jag tog vidare inte ställning till inrikt- ningen under programplaneperioden. Med anledning av utredningens arbete var det heller inte ändamålsenligt att då presentera ramberäkningar för bud- getåret 1977/78 och planeringsramar för perioden 1977/78—1981/82.

1974 års försvarsutredning har mot bakgrund av bl.a. genomförd per- spektivplanering i ett första betänkande (SOU 197625) Säkerhetspolitik och totalförsvar lämnat förslag till riktlinjer för den svenska säkerhetspolitiken och för totalförsvarets fortsatta utveckling. Utredningen har därefter granskat programplanerna för perioden 1977/78—1981/82. ] ett andra betänkande (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977—82 har detta granskningsarbete redovisats och rekommendationer avseende totalförsvarets fortsatta utveckling har lämnats.

Försvarsutredningen har beträffande det militära försvaret redovisat för- slag till grunder för dess fortsatta utveckling och till inriktning av planeringen av avvägningsprogrammen. I det följande redovisar jag mina ställnings- taganden dels till grunderna för det militära försvarets utveckling, dels till avvägningsprogrammens utveckling.

Det tar som regel lång tid innan ett beslut rörande försvarets utformning ger resultat i form av försvarseffekt. Detta förhållande gör det nödvändigt att tillämpa en långsiktig planering inom försvaret. Dagens försvar liksom det försvar vi kommer att ha under resten av detta decennium är därför till allra största delen resultat av tidigare beslut. Det försvarsbeslut som

Prop. 1976/77:74 120

nu är aktuellt kommer att påverka vårt försvars utformning under |980-talet.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att krigsriskerna för vår del på kort sikt kan bedömas som små samtidigt som osäkerheterna på längre sikt kvarstår. Det är därför angeläget att bevara en god handlingsfrihet vad gäller försvarets utveckling på sikt. En sådan långsiktig handlingsfrihet kan främjas på olika sätt. Utbildning av personal och anskaffning av organi- sationsbestämmande materiel bör prioriteras. Tillräckliga resurser för forsk- ning och utveckling måste vidare avsättas.

Styrkan hos försvaret kan inte tillåtas variera alltför mycket till följd av tillfälliga säkerhetspolitiska förändringar. Även när vi väljer att prioritera den långsiktiga beredskapen och handlingsfriheten är det nödvändigt att försvaret alltid har en viss lägsta operativ styrka. Som en beredskap mot överraskande anfall bör vi disponera snabbt tillgängliga flyg- och sjöstrids- krafter liksom snabbmobiliserade markstridskrafter och hemvärn. Där- utöver erfordras också en effektiv underrättelsetjänst. Tillsammans skall dessa resurser vara så utformade och dimensionerade att totalförsvaret så långt möjligt hinner omställas för krig innan en angripare kan överföra be- tydande styrkor till svensk mark. Det militära försvaret bör liksom hittills vara stridsdugligt omedelbart efter en mobilisering.

Målsättningen för vårt totalförsvar anger att försvar mot invasion skall vara försvarsmaktens huvuduppgift. Det militära försvarets styrka utgör den viktigaste delen i totalförsvarets fredsbevarande förmåga. 1 planeringen av hur försvarsmakten skall utvecklas i framtiden är det rimligt att utgå från att en angripares kvalitet till stora delar förbättras i takt med den tekniska utvecklingen. De resurser som en angripare kan avdela mot oss torde dock representera olika kvalitetsnivåer. Resursinsatsen kommer vidare att be- gränsas genom den hänsyn en angripare måste ta till sin huvudmotståndare.

Våra stridskrafter skall kunna utnyttjas med tyngdpunkten i kust- och gränsområdena så att våra naturliga försvarsbetingelser tillvaratas. Vi bör också utnyttja den fördel som ligger i att vårt land till stora delar omges av hav så att vi vid en kustinvasion tillfogar en angripare förluster under transporterna mot vån land. För betydelsefulla områden och platser bör finnas ett i förväg förberett försvar. lnom områden som är särskilt hotade av luftlandsättningar bör förband kunna utgångsgrupperas. Delar av för- svarsmakten bör dessutom ha en sådan rörlighet att den kan kraftsamlas till aktuella invasionsriktningar och där snabbt komma till verkan. ! det fall en angripare ändock lyckas tränga in på djupet av vårt land måste ett effektivt och uthålligt motstånd kunna göras i varje del av landet. lnom av en angripare tagna områden skall militära förband och andra väpnade grupper kunna fortsätta kampen i organiserade former. Även till sjöss och i luften skall operationerna kunna fortsätta. Härigenom ges möjligheter att föra ett för angriparen förlusthringande krig under lång tid.

Liksom hittills bör det militära försvaret grundas på allmän värnplikt.

Prop. 1976/77:74 121

Endast därigenom kan krigsorganisationen ges en bredd som svarar mot de uppgifter vi ställer upp för vårt försvar. Den allmänna värnplikten har också en avgörande betydelse för försvarets förankring i samhället och för att försvaret skall vara hela folkets angelägenhet.

I en situation då krig pågår i vån närområde och vi är neutrala måste vi kunna avvisa kränkningar av vårt territorium samt skydda flyg- och sjötrafik. Resursbehoven härför bör tillgodoses med förband och enheter som organiseras utgående från invasionsförsvarets behov.

Försvarsmakten skall även i fortsättningen kunna medverka i FN:s freds- bevarande verksamhet.

Jag redovisar i det följande mina ställningstaganden till utvecklingen av avvägningsprogram och funktioner. Förändrade förutsättningar kan själv- fallet senare föranleda vissa ändringar i här angiven inriktning.

M a r k st rid s fö r h a n d e n skall i samverkan med sjö- och flygstrids- krafter kunna lösa stridsuppgifter i invasionsförsvaret i gräns- och kustom- råden. De skall även. om detta blir nödvändigt, kunna fullfölja striden inne i landet. Vissa förband skall avses för strid även inom av en angripare tagen del av vårt land.

Vissa av de kvalificerade markstridsförbanden förses genom tidigare beslut med bl.a. nytt artilleri och luftvärn, nytt bandpansarvärn samt nya ter- rängfordon. Denna modernisering ger enligt min mening ett väsentligt bidrag till förbandens stridseffekt. Jag delar försvarsutredningens uppfattning att dessa förband erhåller en kvalitet som väl svarar mot utvecklingen i om- världen.

Jag vill i likhet med försvarsutredningen understryka betydelsen av att antalet kvalificerade markstridsförband kan hållas relativt högt. ! överbe- fälhavarens programplan, ÖB 77—82. beräknas i nivå A fjorton av de nu- varande tjugo infanteribrigaderna moderniseras medan i nivå B moderni- seringen omfattar tio infanteribrigader. Planeringen bör enligt min mening inriktas mot att om möjligt modernisera ett ökat antal infanteribrigader i förhållande till vad som planerats i överbefälhavarens nivå B utan att därför angelägen materielanskaffning till andra stridande förband eftersätts. Vid en ökning av antalet moderniserade brigader bör det prövas att utnyttja terrängfordon och bandpansarvärnspjäser som inplanerats för vissa fristående bataljoner och kompanier. Ytterligare omfördelning av materiel eller mindre tilläggsanskaffning kan erfordras. En ökning av antalet moderniserade bri- gader får däremot enligt min mening inte innebära att brigadernas stridseffekt försämras.

Vid planeringen av markstridsförbandens utveckling bör vissa funktioner prioriteras. Enligt min mening bör eldkraften i form av pansarvärns- och luftvärnsvapen samt artilleri och granatkastare ges hög prioritet. Vid mo- dernisering av infanteribrigaderna bör terrängrörligheten förbättras genom att bandvagnar och terrängbilar tillförs förbanden.

9 Riksdagen 1977. ] sam/. Nr 74.

Prop. 1976/77z74 122

Försvarsutredningen har framhållit att möjligheten bör prövas att lösa frågan om pcrsonaltransport på annat och mindre kostnadskrävande sätt än genom i brigadförbanden organisatoriskt ingående terrängfordon. Jag in- stämmer i denna bedömning, men är inte nu beredd att ta ställning i denna fråga. Jag vill dock framhålla att möjligheterna att snabbt förflytta olika typer av infanteriförband om möjligt bör förbättras.

De nuvarande infanteribrigader som inte kan moderniseras bör behålla samma personella kvalitet som de moderniserade brigaderna. Den orga- nisatoriska utformningen av alla infanteriförband bör så långt möjligt vara enhetlig. Därigenom erhålls handlingsfrihet att. om resurserna på längre sikt så medger, ytterligare öka antalet moderniserade brigader. Samtliga nu- varande infanteribrigader bör hänföras till delprogrammet Infanteribrigad m.m.

De fyra norrlandsbrigaderna bör behållas och moderniseras. Det är enligt min mening angeläget att vi även på lång sikt kan disponera pansarförband för försvaret av främst Skåne, övre Norrland, östra Mellan- sverige och Gotland. Utvecklingen i omvärlden visar en ökad betoning på de mekaniserade markstridsförbanden. Pansarförbanden bör inriktas mot att omfatta förutom fyra pansarbrigader även de stridsvagns- och pansar- bataljoner samt fristående stridsvagnskompanier som kan organiseras ut- gående från idag befintlig materiel. Därav följer behov av viss modifiering och renovering av ett antal centurionstridsvagnar. Jag bedömer detta som en angelägen åtgärd för att tillgodose behovet av pansarförband i krigs- organisationen.

Pansarvärnsfunktionen kommer även i framtiden att ha stor betydelse. Målsättningen bör enligt min mening vara att alla stridande markstrids- förband disponerar effektiva pansarvärnsvapen. Jag bedömer vidare att det är väsentligt att vår inhemska kapacitet för utveckling och produktion av pansarvärnsrobotar behålls. En ny lätt pansarvärnsrobot bör i enlighet där- med utvecklas inom landet. Jag biträder försvarsutredningens uppfattning att en i förhållande till överbefälhavarens planering begränsad anskaffning av tunga pansarvärnsrobotar bör ske.

Det är väsentligt att ett stort antal markstridsförband — inte minst 10- kalförsvarsförband och hemvärn kan disponeras för försvar av vårt ter- ritorium. Strävan skall enligt min mening vara att ett effektivt försvar byggs upp i alla hotade riktningar samt att uthålligt motstånd kan göras inom av en angripare tagna områden. ] planeringen har de stridande förbanden fått ökad prioritet, Jag ansluter mig till denna inriktning och anser att andelen av stridande förband av olika typer i möjlig mån bör utökas.

Beträffande främst lednings- och underhållsförband finner jag det an- geläget att en samordning och samverkan mellan militära och civila delar av samhället eftersträvas. [ syfte att ge ökad prioritet åt förband med strid som huvuduppgift anser försvarsutredningen det nödvändigt att underhålls-

Prop. 1976/77174 123

förbanden reduceras så långt möjligt varvid ett utökat understöd från sam- hällets civila delar avses utnyttjas i krig. Jag delar denna principuppfattning. men är samtidigt medveten om de begränsningar som här föreligger med hänsyn till kravet på ett väl fungerande underhållssystem. Det finns också skäl att betona att det civila samhällets resurser är begränsade. Dessa frågor bör fortlöpande studeras i samverkan mellan berörda myndigheter.

i fråga om kustartilleriet delarjag utredningens bedömning att de rörliga enheterna bör prioriteras i nu aktuell anskaffningssituation. Jag biträder där- för utredningens förslag att tungt rörligt kustartilleri bör utvecklas och an- skaffas. Jag vill också understryka behovet av fast kustartilleri i anslutning till viktiga hamnar samt kust- och skärgårdsområden. En viss förnyelse torde här vara önskvärd. I detta sammanhang vill jag också framhålla an- gelägenheten av att behålla äldre anläggningar som till rimliga underhålls- kostnader ger väsentliga tillskott till den samlade efTekten.

Jag ser det som angeläget att hemvärnets utrustning moderniseras genom bl.a. tillförsel av moderna handeldvapen. sambandsmateriel och bekläd- nadsutrustning.

Övcrvattenstridsförbanden omfattar ytattackförband, heli- kopterförband samt min- och minröjningsförband. De skall genom anfall mot en angripares sjötransportmedel och sjöstridskrafter och genom mine- ringar försvåra anfall över havet. De skall vidare skydda vår sjöfan och övriga förflyttningar till sjöss samt medverka i övervakning och incident- beredskap.

För övcrvattenstridsförbanden är antalet förband av grundläggande be- tydelse samtidigt som de enskilda enheterna måste tillförsäkras en sådan kvalitet att de kan möta en angripare på likartade villkor och ge avsedd effekt i invasionsförsvaret. Jag anser att anskaffning av sjörobot innebär en angelägen förbättring av ytattackflottiljerna och således bör genomföras. genomföras.

F. n. pågår en omstrukturering av ytattackflottiljerna. Av nuvarande sex jagare utgår fyra under programplaneperioden. Försvarsutredningen fram- håller att det finns goda förutsättningar att med den inriktning mot lätta enheter som utredningen förordar kunna upprätthålla en hög stridseffekt hos ytattackflottiljerna även sedan jagarna har utgått ur organisationen. Jag instämmer i denna bedömning. Den vapentekniska utvecklingen ger enligt min mening ökade möjligheter att ge även lätta fartyg en avsevärd strids- effekt. Jag anser att den nu gällande inriktningen mot lätta enheter är lämplig.

De i ytattackförbanden ingående enskilda enheternas effekt förstärks genom att deras insatser sker samlat och samordnat inom förbanden. Genom att ytattackförbanden snabbt kan omgrupperas och har den ledningskapa- citet som erfordras för den taktiska ledningen, kan de sättas in var som helst längs våra kuster. ] likhet med vad utredningen har anfört anser jag att ytattackförbanden även fortsättningsvis, förutom en effektiv beväp-

Prop. 1976/77:74 124

ning. bör förses med sådana resurser för den taktiska ledningen att de kan uppträda i flottiljft'irband. På jagarna finns idag dessa resurser. Jag anser att studier där olika alternativ belyses bör fortgå så att erforderligt besluts- underlag föreligger i god tid innan jagarna utgår ur organisationen.

Beträffande sjöfartsskyddet gäller att nuvarande fregatter utgår ur orga- nisationen under programplaneperioden. Försvarsutredningen har anfört att särskilda militära resurser inte skall anskaffas för skydd av import- och exportsjöfart. Kustsjöfart samt transporter till och från Gotland skall dock kunna skyddas. Jag biträder denna bedömning och anser att enheter som primärt avses för uppgifter i invasionsförsvaret bör kunna lämna erforderligt skydd. Helikoptrar, utrustade för utbåtsjakt, bör avses för uppgiften att i samverkan med övervattensfartyg upptäcka och bekämpa ubåtar.

Minkrigföringen har stor betydelse i invasionsförsvaret. Örlogsfartygen bör ges förmåga att ta ombord och fälla minor. I första hand avses dock civila fartyg utnyttjas för att lägga ut större mineringar. Av beredskaps- och utbildningsskäl erfordras i fred ett begränsat antal speciella stammin- fartyg. Anskaffningen av det tredje minfartyget bör enligt min mening därför fullföljas. Jag anser det vidare angeläget att vi har god tillgång på sjöminor.

Det är vidare angeläget att effektivt kunna möta en angripares minkrig- föring. Minröjningsfunktionen tillgodoses väsentligen med civila fartyg. Ut- redningen anscr att de kvalitativa kraven på minröjningskapacitet måste säkerställas genom särskilt anskaffade fartyg och framhåller att den av chefen för marinen inplanerade anskaffningen av minjaktfartyg bör genomföras. Jag delar denna uppfattning.

Fj ä r rst rid s fö r b a n d e n omfattar attackflyg- och Ubåtsförband. De skall utanför vår kust kunna anfalla främst en angripares tonnage för trupp- Och underhållstransporter och därigenom reducera en angripares styrka. Fjärrstridsförbanden utgör sålunda den främre delen av vårt djupförsvar. Ubåtsförbandcn skall även kunna utföra minering på stort avstånd från vår kust. Attackflygförbanden skall i samband med försvar mot en gränsinvasion kunna anfalla mål av olika slag även på stort avstånd framför våra förband. De skall även kunna insättas mot en angripares luftlandsättningsföretag samt användas för direkt understöd av markstridsförband. Det senare är de lätta attackförbandens huvuduppgift.

Ombeväpning av attackförbanden till AJ 37 Viggen är i det närmaste genomförd och krigsorganisationen kommer under l980-talet att omfatta 5,5 divisioner. Med idag planerade livslängder behöver AJ 37 Viggen ersättas med början under l980-talets senare del. I krigsorganisationen ingår även fem lätta attackdivisioner utrustade med skolflygplanet Sk 60. Även dessa behöver omsättas under senare delen av l980-talet. Ett antal av de äldre ubåtar som utgår ersätts med ubåt Näcken (A 14) under de närmaste åren. Antalet ubåtar går dock ned från nuvarande 17 till 14 år 1982. Överbefälhavaren har i programplanen redovisat sin syn på fjärrstrids-

Prop. 1976/77z74 125

förbandens utveckling i de olika nivåerna. l alternativ B har överbefälhavaren som framtida ersättare för AJ 37 Viggen inplanerat en vidareutveckling av JA 37 Viggen till en ny attackversion flygplan A 20. De lätta attackdi- visionerna utgår däremot successivt i detta alternativ eftersom Sk 60 enligt överbefälhavaren endast kan ersättas med ett skolflygplan utan attackför- måga. l alternativ A är det däremot möjligt att behålla lätta attackdivisioner genom att ett nytt lätt attack/skolflygplan B3LA utvecklas och anskaffas. [ alternativ C 2 anskaffas skolflygplan med attackkapacitet vilket innebär att de lätta attackförbanden kan behållas. Det medeltunga attackflygplanet A 20 anskaffas däremot inte i alternativ C 2 varför de medeltunga attack- divisionerna successivt utgår allteftersom AJ 37 Viggen utrangeras. Alter- nativen C 1 och C 3 innebär att de medeltunga attackdivisionerna behålls genom anskaffning av A 20 medan de lätta attackdivisionerna utgår genom att Sk 60 ersätts med skolflygplan utan attackkapacitet.

Attackdivisonernas utveckling i ÖB 77—82 kan sammanfattas enligt föl- jande.

l977 1982 1987 Anmärkning

Medeltunga attackdivisioner Alternativ A. B. C 1. C3 5,5 5.5 5.5 A 20 ersätter AJ 37 Viggen under slutet av HSO-talet. Alternativ C 2 5.5 5.5 4.5 AJ 37 Viggen utgår successivt

Lätta attackdivisioner Alternativ A Alternativ B Alternativ C 1. C 3 Alternativ C 2

B3LA ersätter Sk 60

'.hkllkltkll mowv- UIOOUI

Skolflygplan med attackförmåga ersätter Sk 60

Försvarsutredningen har förordat att JA 37 Viggen vidareutvecklas till ett nytt medeltungt attackflygplan (A 20). Utredningen har vidare funnit att B3LA skulle ge ett värdefullt tillskott till vår försvarseffekt och att det är an- passat till våra behov. Efter överväganden rörande aktuella förfaringssätt för anskaffning av kvalificerad flygmateriel framhåller utredningen att inhemsk utveckling och tillverkning av flygplansystem från säkerhetspolitiska ut- gångspunkter är att föredra och måste bedömas som angelägen. En utveck- ling av det lätta attack/skolflygplanet B3LA ger enligt utredningens bedöm- ning möjlighet att bevara en sådan kapacitet inom landet.

Överbefälhavaren har i anslutning till programplanen redovisat alternativa anskaffningsformer för jaktflygplan och luftvärnsrobotar för l990-talets be-

Prop. 1976/77:74 126

hov. Det minst kostnadskrävande alternativ som medger bibehållen utveck- lingskapacitet och därmed handlingsfrihet för anskaffning av framtida jakt- flygplan — "minimialternativet" innefattar utveckling av B3LA. Härutöver ingår i minimialternativet ett i förhållande till B-nivån reducerat antal A 20. Minimialternativet beräknas kostnadsmässigt. med ca 300 milj. kr. per år. överstiga vad som har inplanerats för flygplansystem inkl. beväpning och motmedel i nivå B i överbefälhavarens programplan.

Utveckling och anskaffning av B3LA kan enligt överbefälhavaren inte genomföras i B-nivån inom ramen för en balanserad utveckling av det mi- litära försvaret. Försvarsutredningen, som i sina överväganden utgått från B-nivån. har kommit till samma slutsats..

Försvarsutredningen har inte funnit det möjligt att utifrån det underlag den haft att tillgå förorda ett så betydande tillskott av betalningsmedel som erfordras för att genomföra utvecklingen av B3LA. Vissa ytterligare över- väganden erfordras enligt utredningen. Bl.a. bör i detta sammanhang stu- deras hur kostnaderna för flygplanssystemet skulle kunna begränsas och större säkerhet skapas beträffande kostnadskalkylernas hållbarhet. Vidare bör det enligt utredningen ytterligare övervägas om en sådan utveckling och anskaffning är möjlig att genomföra mot bakgrund av statsfinansiella och samhällsekonomiska förhållanden. Om de fortsatta övervägandena leder till att B3LA inte anskaffas förordar utredningen att de skolflygplan som anskaffas ges en lämplig beväpning och organiseras i lätta attackförband.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att kompletterande underlag är nödvändigt för att beslut skall kunna fattas i denna fråga. I sammanhanget vill jag emellertid peka på följande angående försvarets framtida behov av attackkapacitet. De medeltunga attackdivisionerna har. som överbefälha- varen har påvisat i sina studier. viktiga uppgifter i invasionsförsvaret. Flyg- plan A 20 är också tänkt att användas för havsövervakning då 5 37 Viggen utgåri början av l990-talet. Jag anser därför att den av utredningen föreslagna utvecklingen av det medeltunga attackflygplanet A 20 bör genomföras. Den- na bör ske på sådant sätt att det omfattande utvecklingsarbete som genom- förts för olika versioner av flygplan 37 Viggen utnyttjas i största möjliga utsträckning. 1 det kompletterande underlag som skall tas fram bör ingå en noggrann prövning av lämpligt antal av flygplan A 20 och erforderliga prestanda hos dessa.

Under senare år har både i Sverige och utomlands visats ett ökat intresse för lätta attackflygplan. Behovet av flygplan som är anpassade för bl.a. understödsuppgifter har allt mer uppmärksammats. B3LA-projektet är ut- format för sådana uppgifter. Det är också väl anpassat till svenska förhål- landen i övrigt. Ett flygplan av detta slag kan därför tillsammans med lämp- liga vapen och motmedel ge ett väsentligt bidrag till vår samlade försvars- effekt. Utvecklingen av ett lätt attack/skolflygplan är vidare enligt min mening ett riktigt steg i riktning mot lättare och mindre kostnadskrävande

Prop. 1976/77:74 127

vapenplattförmar. .

B3LA spelar — vid sidan av sitt operativa värde — en avgörande roll vad gäller möjligheterna att inom landet behålla en utvecklande flygindustri. Överbefälhavaren har angivit att det inte är möjligt att upprätthålla en in- hemsk kapacitet av detta slag i det fall B3LA inte utvecklas.

Såsom en allmän synpunkt har försvarsutredningen anfört att interna- tionella bindningar, som inskränker vår förmåga att vara neutrala i krigstid. inte kan accepteras. Utredningen har vidare anfört att anskaffning av för försvaret väsentlig materiel inte får ske så att vi kommer i en sådan be- roendeställning till andra länder att den kan utnyttjas för påtryckningar eller så att vi i en krissituation står utan viktig materiel. Jag delar upp- fattningen att vi bör undvika en sådan beroendeställning men konstaterar samtidigt att ett fullständigt oberoende i detta avseende är omöjligt. För anskaffning av den mest avancerade materielen kommer vi alltid att vara beroende av utlandet.

Av vikt är dock under vilka framställningsskeden detta beroende gör sig gällande. För ett inhemskt system är vi under utvecklingsfasen beroende av ett omfattande inflöde av tekniskt kunnande från utlandet. Under till- verkningsfasen är däremot utlandsberoendet litet och gäller import av vissa komponenter. För ett system byggt på licenstillverkning är vi inledningsvis likaså beroende av överföring av tekniskt kunnande från det land där licensen köps. Även under produktionsfasen är vi beroende av import av kompo- nenter. Vid inköp av ett färdigt systern måste en överföring ske av tekniskt kunnande för att vi skall kunna etablera och vidmakthålla en organisation för drift och underhåll av systemet. Vid den tidpunkt då beslut om köp fattas föreligger ett stort mått av beroende av det land där köpet avses göras. Det säger sig självt att den säkerhetspolitiska risktagningen bli större ju senare under den mångåriga utvecklings- och anskaffningsfasen som ut- Iandsberoende inträffar. Den är särskilt stor om vi är beroende av import och utländskt kunnande under den tid flygplanen är i operativ drift. Jag vill också peka på de svårigheter som kan möta när det gäller att i en annan säkerhetspolitisk situation få köpa flygplan och annan viktig materiel om vi i en sådan situation ser behov av att förstärka vårt försvar. Kon- kurrenssituationen torde i ett sådant läge vara en helt annan än i dag.

Jag delar således försvarsutredningens uppfattning att en inhemsk förmåga att utveckla och tillverka flygplanssystem bidrar till respekten i omvärlden för svensk säkerhetspolitik och ger större möjligheter att under andra sä- kerhetspolitiska förhållanden förstärka försvarets kapacitet.

Försvarsutredningen har även erinrat om den gynnsamma inverkan man anser att en utvecklings- och tillverkningskapacitet inom flygplanområdet har för landets tekniskt industriella standard och för sysselsättningen. Jag är i princip enig med utredningen angående denna positiva effekt men vill

Prop. 1976/77z74 128

samtidigt understryka att behovet av inhemsk kapacitet att utveckla och tillverka stridsflygplan skall bedömas inom ramen för vår säkerhets- och försvarspolitik. Andra aspekter kan inte tillåtas vara avgörande för ka- pacitetens utformning och dimensionering.

Jag anSIuter mig alltså till försvarsutredningens uppfattning att en kom- plettering av underlaget är nödvändig innan beslut kan fattas angående at- tackflygförbandens framtida utformning och omfattning. De alternativ som därvid bör studeras närmare synes vara dels en kombination av A 20 och ett lätt attack/skolflygplan representerat av B3LA. dels en kombination av A 20 och ett lätt skolflygplan med viss attackkapacitet. Lämpliga prestande för det medeltunga attackflygplanet A 20 bör studeras närmare. Det är också väsentligt att nödvändiga prestanda för flygplanet B3LA övervägs och pre- ciseras ytterligare. bl. a. i syfte att begränsa kostnaderna. Säkerheten i de gjorda kostnadsberäkningarna måste noga prövas. Jag fäster stor vikt vid att dessa kan ges en sådan tillförlitlighet att senare förändringar i de re- dovisade kalkylerna inte påverkar den avsedda balansen inom det militära försvaret.

De fortsatta studierna bör också belysa alternativens innebörd vad gäller förmåga att på längre sikt utveckla och tillverka stridsflygplan inom landet. Vidare bör klarläggas den kapacitet som krävs för att vi under alla för- hållanden skall kunna uppträda som kompetenta köpare av flygplansystem och för möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt ge erforderligt stöd åt produktionen av JA 37 Viggen och A 20 liksom åt fortlöpande drift och underhåll. Endast genom ett sådant klarläggande kan de båda alternativen jämföras och värderas på ett tillfredsställande sätt.

Det kompletterande underlag som erfordras blir som framgått av vad jag tidigare anfört relativt omfattande. Framtagningen av det bör trots detta ske så att förslag till beslut i frågan kan föreläggas riksdagen under hösten 1977. Underlaget bör tas fram av berörda myndigheter och arbetet bör nära följas och utvärderas av ett regeringsorgan. För uppgiften bör finnas en särskild beredning inom regeringskansliet. Jag kommer senare denna dag att begära regeringens bemyndigande att tillkalla en sådan beredning.

Vid den slutliga prövningen av frågan om anskaffning av flygplan som ersättare för de utgående attackflygplanen kommer också statsfinansiella och samhällsekonomiska hänsynstaganden in i bilden. Denna uppgift bör emellertid inte ankomma på den nyssnämnda beredningen. Ytterligare un- derlag för denna bedömning kommer att föreligga bl. a. i form av den lång- tidsbudget som kommer att presenteras i vårens kompletteringsproposition.

Försvarsutredningen har framhållit att om B3LA inte skulle anskaffas bör det planerade skolflygplanet kunna förses med lämplig beväpning. Jag delar denna uppfattning.

Ubåtar bör även framdeles disponeras i invasionsförsvaret. Det är därför av väsentligt betydelse att möjligheterna att inom landet utveckla och till-

Prop. 1976/77:74 129

verka ubåtar behålls. Antalet ubåtar kommer på grund av åldersläget att minska kraftigt inom den närmaste tiden trots den nyanskafl'ning av ubåt Näcken (A 14) som sker under de närmaste åren. Överbefälhavaren har även planerat att anskaffa ubåt A 17 för att ersätta ett antal äldre utgående ubåtar. Liksom försvarsutredningen vill jag. mot bakgrund av ubåtssys- temcts betydande roll i invasionsförsvaret, förorda att ubåt A 17 utvecklas och anskaffas.

L u ft fö rs v a rs fö r b a n d e n omfattarjakt-. qutvärnsrobot- och luft- värnsförband samt stridslednings-och luftbevakningsförband. De skall för- svåra en angripares flygkrigföring mot vårt land. skydda våra övriga strids- krafter och för totalförsvaret viktiga områden och anläggningar samt till- sammans med andra funktioner bidra till att befolkningen skyddas.

Enligt min mening kommer luftförsvaret även i framtiden att utgöra en väsentlig faktor för försvarets krigsavhållande förmåga. Jag anser att ett starkt luftförsvar även framgent fordrar såväl ett effektivt jaktflyg som ef- fektiva luftvärnsförband av tillräcklig kvantitet och kvalitet. Luftförsvars- förbanden genomgår f. n. stora förändringar. Förbandens materiella kvalitet kommer att förbättras bl. a. genom att JA 37 Viggen successivt tillförs. Över- befälhavaren har i nivå B föreslagit en i förhållande till tidigare planering utökad anskaffning av JA 37 Viggen med en division till totalt nio divisioner. Jag anser att en sådan ökad anskaffning är angelägen men finner det f. n. inte möjligt att tillstyrka den. Frågan har bl.a. samband med fonsatt flyg- planutveckling inom landet. Beslut härvidlag behöver inte fattas nu.

JA 37 Viggen behöver omsättas på l990-talet. Försvarsutredningen fram- för som sin uppfattning att beslut om anskaffning av ersättning för JA 37 Viggen varken kan eller bör fattas nu. Jag ansluter mig till denna uppfattning. Beslut om luftförsvarets långsiktiga inriktning och avvägning bör därför anstå. Utvecklingen inom både flyg- och vapentekniken kan leda till nya förutsättningar för avvägningen dels inom jaktflygfunktionen. främst avseende prestandakraven på vapenplattformen resp. på vapnen. dels mellan luftförsvarets olika komponenter. Den tekniska och taktiska utveck- lingen på området bör studeras vidare för att bästa möjliga underlag skall föreligga när beslut fattas. Fortsatta studier bör fullföljas inom ramen för perspektivplaneringen.

Beträffande luftvärnet gäller i enlighet med tidigare beslut att robot 68 Bloodhound avvecklas medan däremot robot 67 Hawk skall moderniseras. Härigenom behålls det senare robotsystemet till åtminstone början av l990-talet. Jag delar utredningens bedömning att robotsystem Hawk under denna tid ger ett väsentligt bidrag till luftvärnets samlade effekt. Luftvärns- robot 70 som successivt tillförs organisationen innebär vidare en väsentlig kvalitetsförbättring av luftvärnet.

Det är min uppfattning att den tekniska utvecklingen på många områden ger goda möjligheter att till rimliga kostnader utveckla och anskaffa lätta

Prop. l976/77:74 130

robottypcr. Genom en inhemsk utvecklings- och produktionskapacitet sä- kerställs möjligheten att utforma vapensystemen efter vån försvars specifika behov. Med hänsyn till att nya tekniska möjligheter kan bedömas ge goda förutsättningar att höja effekten hos våra vapensystem även med relativt måttliga ekonomiska satsningar finner jag det angeläget att tillräckliga re- surser avsätts för att noggrant följa utvecklingen vad gäller lätta robottypcr. Beträffande lätta luftvärns- och pansarvärnsrobotar besitter vi redan idag inom landet kapacitet att utveckla och producera system med god strids- ekonomi. Jag anser det eftersträvansvärt att en lätt luftvärnsrobot med mörkerkapacitet utvecklas och tillverkas inom landet som komplement till robotsystem 70.

Det finns f. n. inte utvecklingskapacitet inom landet för att med tillräcklig bredd utveckla mera kvalificerade robotsystem. En uppbyggnad av sådan kapacitet förutsätter för att vara meningsfull att man kan förutskicka en sådan omfattning och tidsmässig stabilitet i anskaffningarna att den upp- byggda kapaciteten kan vidmakthållas även på längre sikt. Den pågående inhemska utvecklingen av en lR-robot för JA 37 Viggen (robot 72) är av särskilt intresse i detta sammanhang. Försvarsutredningen anser att ett full- följande av denna utveckling skapar förutsättningar för utveckling och till- verkning inom landet av även tyngre luftvärnsrobotar. sjö- och kustrobotar samt attackrobotar. Jag anser att det i och för sig är önskvärt att utsträcka den inhemska utvecklings- och produktionskapaciteten till att gälla även

' dessa mera kvalificerade robottypcr. Jag vill emellertid understryka att hän- syn i dessa fall liksom vid all annan materielanskaffning givetvis måste tas till kostnads/effektrelationer mellan olika anskaffningsformer. Jag ser det som angeläget att tillräckliga resurser avdelas för att följa utvecklingen på detta område. Den pågående utvecklingen av en lR-robot spelar en stor roll i sammanhanget. Jag har för det förestående budgetåret föreslagit att medel avsätts för detta ändamål men vill samtidigt framhålla att de fortsatta övervägandena om framtida flygplansanskaffning har stor betydelse även för vilken fortsatt verksamhet inom robotområdet som bör genomföras.

Jag vill understryka att jag liksom försvarsutredningen finner det be- tydelsefullt för ett effektivt resursutnyttjande att utveckling och anskaffning av robotsystem mycket noga samordnas. Framtida ställningstaganden till utvecklings- och anskaffningsfrågor på robotområdet blir bl.a. beroende av i vilken utsträckning en sådan samordning kommer till stånd. Detta gäller såväl specifikationerna av nya robotsystem som utnyttjandet av de indu- striella resurserna. Jag avser att noga följa utvecklingen i detta hänseende.

Luftvärnsfunktionen innefattar även förband med eldrörsluftvärn med uppgift att bl.a. skydda punktmål och verka mot luftlandsättningar. Jag anser att det även framgent behövs ett stort antal luftvärnsförband. I detta sammanhang bör erinras om vad jag tidigare anfört om önskvärdheten av att behålla äldre materiel som genom begränsade renoverings- och modi-

Prop. 1976/77:74 131

fieringsåtgärder ger påtagliga tillskott till den samlade stridseffekten.

För att luftförsvarsförbanden skall ge avsedd effekt fordras förband för stridsledning och luftbevakning. Vidare krävs en basorganisation som med- ger att flygförbandens höga rörlighet och beredskap kan utnyttjas.

lnom avvägningsprogrammet C e n t ra l oc h h ö g re re g io n a l ledning finns behov att så långt möjligt reducera kostnader och per- sonalbehov för staberna i fred. För att möjliggöra detta måste dock de upp- gifter som åläggs staberna reduceras. Stor vikt bör läggas vid en utökad decentralisering av ansvar och beslutanderätt till lägre myndigheter. Varje möjlighet bör tillvaratas att omfördela personal på såväl kort som lång sikt från staberna till utbildningsverksamheten vid förbanden. Försvarsmaktens ledningsutredning (FLU) har avgivit ett organisationsförslag som innebär bl.a. personalreduceringer. Förslaget remissbehandlas f.n. Som en andra etapp skall FLU se över även den högre regionala ledningsnivåns fredsor- ganisation.

Även vad gäller stabernas krigsorganisation bör stor återhållsamhet iakttas beträffande personalbehoven så att största möjliga befälstillgång erhålls i de stridande förbanden.

En allsidig och effektiv underrättelsetjänst behövs både i fred och i krig. ] fred krävs den för att nödvändiga beredskapsåtgärder skall kunna vidtas i tid medan den i krig erfordras för att största möjliga effekt skall kunna tas ut av våra stridskrafter. Det är därför nödvändigt att vi disponerar resurser för att införskaffa erforderliga underrättelser. En sådan resurs är spanings- flyget. Flygplan S 37 Viggen utgår ur organisationen under l990-talet. Frågan om framtida behov av spaningsflyg sedan 5 37 Viggen utgått bör belysas inom ramen för framtida flygplananskaffning. En annan väsentlig kom- ponent i ett fungerande underrättelsesystem utgör signalspaningen. Verk- samheten vid försvarets radioanstalt är därför av central betydelse för to- talförsvaret i såväl fred som krig.

Försvaret har ett stort behov av målinriktad forskning som ett led i sin långsiktiga planering. Detta behov fylls i första hand inom ramen för av- vägningsprogrammet A 1 l m ä n fö rs v a rs fo rs k nin g. Verksamhe- ten har betydelse för möjligheterna att skapa handlingsfrihet för försvarets utveckling på längre sikt. Detta gäller särskilt den tillämpade försvarsforsk- ningen som bör ges företräde före forskning av allmänt kunskapsuppbyg- gande karaktär. Även inom försvarsforskningen måste emellertid bespa- ringar eftersträvas. Möjligheterna att genom prioriteringar och i viSsa fall ambitionssänkningar reducera de ekonomiska och personella behoven bör därför tillvaratas. Jag vill i detta sammanhang också framhålla att jag delar försvarsutredningens uppfattning att kapaciteten vid försvarets forsknings- anstalt i ökad utsträckning bör kunna utnyttjas även av civila avnämare.

Till programmet Gemensamma myndigheter och funk- tioner m. m. hör bl.a. gemensam utbildning och förvaltning. Jag

Prop. 1976/77:74 132

har i likhet med försvarsutredningen valt att i detta sammanhang också behandla pcrsonalfrågorna. fredsorganisationen i sin helhet samt utbildnings- frågorna.

Kostnaderna för försvarets centrala administration och förvaltning måste reduceras . Därigenom kan ökade resurser avsättas för utbildning och mate- rielanskaffning som ger direkt effekt i krigsorganisationen. Jag vill med skärpa understryka nödvändigheten av att kraftfulla åtgärder vidtas så att konkreta resultat uppnås och en omfördelning av resurser i den nämnda riktningen kan erhållas.

Den största delen av kostnaderna för central administration och förvalt- ning utgörs av kostnader för anställd personal. Även inom övriga delar av försvaret utgör personalkostnaderna en tung post. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att antalet anställda minskas för att en reducering av kostnaderna skall kunna ske.

Kungl. Maj:t uppdrog i december 1971 och i december 1973 åt över- befälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna för- slag till och vidta åtgärder så att antalet anställda inom försvarsmakten kunde minskas. Under perioden september 1972—september 1976 har antalet anställda inom försvaret minskat med närmare 2 700 personer_ Överbefäl- havaren har i programplaneringens nivå B planerat en fortsatt minskning av personalen med 2 500 personer under perioden 1977-1982. Jag anser att de av överbefälhavaren i nivå B planerade kostnadsminskningarna genom rationaliseringar av fredsorganisationen och vissa ambitionssänkningar mås- te genomföras bl. a. i form av personalminskningar. Den av överbefälhavaren beräknade omfattningen av personalminskningarna bör därför t. v. ligga till grund för den fortsatta planeringen.

Även andra möjligheter till kostnadsbesparingar än personalminskningar måste naturligtvis tas tillvara. Enligt vad jag har erfarit har under senare år. bl.a. som en följd av personalminskningsmålen. en ökning skett av försvarets köp av tjänster på bekostnad av verksamhet i försvarets egen regi. Jag avser att närmare studera denna fråga. Om det därvid visar sig att de på sikt mest ekonomiska lösningarna leder till andra personalbehov än som förutsatts enligt överbefälhavarens personalberäkningar i nivå B. kan även detta få viss återverkan på den ovan angivna omfattningen på personalreduceringarna.

Nödvändiga förändringar bör i första hand ske i form av löpande ra- tionaliseringar. Detta kommer dock inte att vara tillfyllest. Ambitionssänk- ningar måste dessutom ske inom flera områden. Jag återkommer i det föl- jande till några områden där detta kan ske. Jag vill i detta sammanhang framhålla att en myndighets personalbehov måste bestämmas med utgångs- punkt i planerad verksamhet och aktuella förhållanden och inte på grund av en organisation som fastställts vid tidigare tidpunkt.

För att de personalminskningar och omorganisationer som redan beslutats

Prop. 1976/77:74 133

och de ytterligare som kan bli aktuella skall kunna genomföras krävs om- fattande personaladministrativa insatser. Naturlig avgång i förening med en effektiv omplaceringsverksamhet bör utnyttjas. Största möjliga vikt måste ges åt de problem som i dessa sammanhang kan uppstå för enskilda individer. Personalens positiva medverkan speglar härvidlag en viktig roll.

Den aktiva militära och civilmilitära personalen fyller viktiga uppgifter i både krigs- och fredsorganisationen. Den framtida krigsorganisationen samt fredsorganisationens behov av utbildningspersonal bör därför utgöra grund för behovsberäkningar. I detta sammanhang vill jag peka på att pensions- avgångarna bland den militära personalen förutses bli jämförelsevis stora under den närmaste tioårsperioden. Jag räknar med en sådan rekrytering att tillgången på personal i för utbildningsarbetet gynnsamma åldrar för- bättras.

En ny befälsordning bör genomföras under den närmaste programpla- neperioden. Frågan bereds f. n. inom försvarsdepartementet. Jag avser åter- komma härtill under hösten 1977.

Jag vill också framhålla den stora betydelsen reservbefäl och värnpliktigt kompanibefa'l har i krigsorganisationen. Tillgången på sådan personal är f. n. främst inom armén otillräcklig. Jag anser det nödvändigt att rekryteringen härvidlag förbättras.

Jag går så över till att behandla de centrala förval/ningarna m. m. Det finns behov av en långtgående samordning mellan olika delar av totalförsvaret liksom behov av ett utökat samarbete med olika delar av det civila samhället. Så har också skett i flera fall. Försvarsutredningen förespråkar bl. a. att man bör överväga möjligheterna att överföra delar av försvarets sju kvårdsstyrelses verksamhet till samhällets ci- vila hälso- och sjukvårdsorgan. De mera specifikt militära delarna av sjuk- vården vad avser planering. utbildning och mate'rielanskaffning bör enligt utredningen därvid kunna överföras till de centrala staberna och materiel- verket. Det bör dock noteras att vissa speciella krav kan ställas på den militära sjukvården. Hela frågan om sjukvården i krig liksom om den freds- tida förbandssjukvården och tandvården inom försvarsmakten är f.n. fö- remål för ett omfattande utredningsarbete. Sjukvårdsstyrelsen har betydel- sefulla uppgifter i detta arbete. Resultatet därav bör därför avvaktas innan ytterligare studier sätts igång. Jag vill i sammanhanget erinra om att sjuk- vårdsstyrelscn nyligen omlokaliserats till Karlstad.

lnom fortifikationsförvaltningens verksamhetsområde bör enligt försvarsutredningen en strävan vara att kontinuerligt reducera kost- naderna för såväl nyproduktion som drift och underhåll. Jag finner det nödvändigt att reducera kostnaderna för denna sektor. Försvarsutredningen har här framfört förslag ämnade att verka i denna riktning. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag anfört i det föregående angående perso- nalreduceringar. Fortifikationsförvaltningen hari uppdrag att till regeringen

Prop. 1976/77:74 l34

inkomma med förslag till organisation av fastighets- och byggnadsförvalt- ningen i regional och lokal insats. I samband med mina ställningstaganden till organisationsförslagen får jag anledning att återkomma till en del av de förslag som försvarsutredningen har tagit upp.

Beträffande fö r s v a rets m a t e r i e | V e r k finner försvarsutredning- en det nödvändigt att vidta sådana åtgärder att kostnaderna för verket mins- kas. Jag instämmer i utredningens uppfattning. Väsentligen måste minsk- ningen ske genom pcrsonalreduceringar. Det kan bli nödvändigt att se över de uppgifter och föreskrifter som nu reglerar verkets verksamhet. Försvars- maktens samlade kostnader för ledningen av anskaffning. underhåll. för- varing och drift av materielen måste minskas till förmån för krigsorgani- sationens materiella omfattning och kvalitet. Kompetensfördelningen mel- lan materielverket å ena sidan och andra myndigheter. industri- och kon- sultföretag å andra sidan måste fortlöpande prövas i detta syfte. Utgångs- punkten bör här vara att de mest ekonomiska lösningarna väljs.

Rationaliseringsverksamheten inorn försvaret är av stor betydelse. Jag delar försvarsutredningens uppfattning att överbefälhavaren. försvarsgrens- cheferna och övriga myndigheter inom försvaret själva har ansvaret för ra- tionaliteten inom försvaret. Ett förbättrat stöd för rationaliseringsverksam- heten bör kunna uppnås genom en vidareutveckling av principen att personal från försvarets rationaliseringsinstitut placeras för tjänst- göring vid resp. myndighet. Institutet har lämnat förslag till ny rationa- liseringsförordning för försvaret. I samband med mina ställningstaganden till detta för51ag får jag anledning att återkomma till regeringen beträffande formerna för rationaliseringsverksamheten och institutets roll häri.

De huvudsakliga motiven för försvarets gymnasieskola har bonfallit i och med utvecklingen inom det civila utbildningsväsendet. Civil vidareutbildning av försvarets personal bör enligt försvarsutredningen kunna genomföras inom det allmänna utbildningsväsendet. Frågan utreds f. n. av en särskild utredningsman (Fö l975:02).

Försvarsutredningen anför att formerna för den verksamhet som nu be- drivs vid försvarets b re v s kola närmare bör övervägas. Publika- tionsverksamhelen har tidigare utretts av försvarets rationaliseringsinstitut. Frågan om brevskolans fortsatta framtid bereds f.n. inom försvarsdepar- tementet.

Verksamheten vid fö r s v a r e t 5 h u n d 5 k 0 l 3 har utretts. Därvid har bl.a. konstaterats att hundskolans organisation är för stor i förhållande till efterfrågan på hundar. Bl.a. kommer arméns minhundsorganisation att av- vecklas. Den dåliga balansen mellan utbud och efterfrågan har skapat pro- blem för hundskolan som i princip skall vara ekonomiskt självbärande. Ut- redarna har lämnat förslag till inriktning. organisation och finansiering av skolan. Jag avser att senare i vår föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

Prop. 1976/77:74 135

1 det föregående har jag påpekatdet nödvändiga i. att genom rationa- liseringar och i vissa fall även ambitionssänkningar reducera kostnaderna inom den centrala administrationen och förvaltningen. Detta är dock inte tillräckligt. Även vad gäller fö rsvarsgrenarnas fredsorgani- sat io n finner jag det nödvändigt att genomföra såväl en fortlöpande ra- tionalisering som vissa strukturella förändringar. Ett antal beslut med denna innebörd är redan fattade. Således kommer flygflottiljerna F 11 i Nyköping och F 12 i Kalmar samt pansarregementet P 1 i Enköping att läggas ned. Genom förändringar vad gäller den lägre regionala och lokala ledningens utformning har en långtgående samordning erhållits på de flesta garnisons- orterna.

Försvarsutredningen uttalar som sin mening att det utöver dessa redan fattade beslut bör genomföras reduceringar motsvarande 3—4 regements- administrationer samt en reducering av vissa förvaltningsenhcter inom ar- mén och marinen. Även inom flygvapnet bör enligt utredningen ytterligare förband avvecklas. Jag instämmer i utredningens bedömning att det är nöd- vändigt att reducera antalet administrationer m.m. Försvarets fredsorga- nisationsutredning (FFU) utreder f. n. den framtida fredsorganisationen. Jag kommer senare denna dag att föreslå regeringen att ge FFU kompletterande direktiv så att det blir möjligt att lägga fram en proposition rörande arméns och marinens fredsorganisation till hösten. Jag bedömer det som ytterst angeläget att så kan ske. Den sedan länge osäkra situationen ger otillfrcds- ställande förhållanden för planerande myndigheter liksom för den berörda personalen. Även i fråga om flygvapnets organisation är det angeläget med snara beslut. Underlaget för överväganden om flygvapnets organisation är emellertid f.n. inte fullständigt. Det torde därför dröja ytterligare ca ett år innan förslaget i denna del kan föreläggas riksdagen.

Som jag tidigare har nämnt måste största möjliga vikt ges åt de problem som kan drabba den berörda personalen i samband med personalminsk- ningar. omorganisationer o.d. En väg som därvid bör utnyttjas är att följa upp vidtagna åtgärder med undersökningar av den typ som genomförts vid 1 14/Fo 49. Undersökningen är ett försök att kartlägga de problem som de anställda upplever på sin arbetsplats. Jag räknar med att liknande un- dersökningar skall genomföras på övriga arbetsplatser inom försvaret och ge myndigheterna möjlighet att i samråd med personalen lösa viktiga ar- betsmiljöfrågor.

G r u n d u t b i 1 d nin g e n av värnpliktiga bör även fortsättningsvis ske enligt de riktlinjer som gällt efter 1972 års försvarsbeslut. Försvarsutred- ningen förordar dock en återgång till 15 månaders grundutbildning för hu- vuddelen av de plutonsbefälsvärnpliktiga. Jag vill i detta sammanhang erinra om det beslut regeringen nyligen fattat avseende obligatorisk 15 månaders utbildning för kompanibefälsvärnpliktiga vid armen. Eventuella förändringar

Prop. 1976/77:74 136

av de plutonbelälsvärnpliktigas utbildning bör anstå intill dess erfarenheter föreligger av den obligatoriska kompanibelälsutbildningen. Jag vill liksom försvarsutredningen understryka betydelsen av en under hela värnpliktstiden regelbundet återkommande re pet i t ion 5 U t b i 1 d n i n g.

Förutsättningarna för att värnpliktsförsvaret skall ge den avsedda effekten är att den enskilda såväl anställda som värnpliktiga aktivt medverkar och bär sin del av ansvaret. Utbildningen måste bedrivas så att alla får fullt förtroende för sin och förbandets förmåga att lösa uppgifterna samt förståelse för vilka krav dessa uppgifter ställer i krig. Jag anser att den utveckling som nu pågår beträffande samverkan och medinllytande ökar möjligheten att nå dessa mål. Jag vill dock i detta sammanhang peka på de i vissa fall speciella krav som den militära utbildningen ställer. Denna måste genomföras med effektivitet och realism så att förband och enskilda ges förmåga att lösa sina krigsuppgifter. De värnpliktigas ekonomiska och sociala förhållanden bör förbättras i takt med utvecklingen i samhället.

De frivilliga försvarsorganisationerna harstor betydelse för totalförsvaret. Genom dem tillförs försvaret betydande resurser inom en rad väsentliga områden. Tillsammans representerar de en omfattande insats från ett stort antal människor. Organisationerna bör även framgent beredas goda verksamhetsmöjligheter. I likhet med försvarsutredningen an- ser jag att organisationer med ändamål att bedriva fonsatt bcfälsutbildning eller att rekrytera s. k. A- och B-personal för frivillig tjänstgöring inom to- talförsvaret bör prioriteras vid resurstilldelning.

Försvarsutredningens e k 0 n o mis k a ö v e r v ä g a n d e n har utgått från överbefälhavarens programplanering för perioden 1977/78—1981/82. Överbefälhavaren har genomfön denna planering i tre ekonomiska nivåer, benämnda A, B och C. Försvarsutredningen har funnit att dess förslag till det militära försvarets inriktning i allt väsentligt överensstämmer med den inriktning som överbefälhavaren har redovisat i alternativ B i sin program- plan. Försvarsutredningen har emellertid funnit att den ekonomiska ramens nominella belopp bör höjas något utöver den av överbefälhavaren angivna nivån B. Detta motiveras av behovet att avsätta tillräckliga reserver för att möta en lönekostnadsutveckling. För att den utveckling av försvars- makten som utredningen föreslagit skall kunna genomföras föreslår utred- ningen därför en planeringsram om ca 52 000 milj. kr. för femårsperioden 1977/78-1981/82 i prisläge februari 1976.

De förslag angående det militära försvarets fortsatta utveckling som jag har redovisat i det föregående överensstämmer i huvudsak med den in- riktning som försvarsutredningen har rekommenderat. Jag förordar därför liksom utredningen en planeringsram för programplaneperioden som möj- liggör en utveckling i stort enligt alternativ B i överbefälhavarens program- plan.

Prop. 1976/77:74 137

Som jag tidigare har framhållit kan ändrade förutsättningar självfallet se- nare föranleda vissa omplaneringar. Såltinda har jag tidigare förordat vissa förskjutningar i överbefälhavarens prioriteringar enligt alternativ B avseende bl.a. robotutveckling och viss materielanskaffning samt framhållit att det planerade skolflygplanet. om B3LA inte skulle anskaffas. förutsätts få viss attackkapacitet. Mot denna bakgrund avserjag att göra en förnyad prövning av bemyndigandebehovet när förvaltningsmässigt genomarbetade program- planer i enlighet med försvarsbeslutets inriktning inkommer i september 1977. Jag vill i detta sammahnag erinra om att regeringen enligt gällande ordning kan hålla inne bemyndiganden för planerade materielobjektet.

Överbefälhavaren har avsatt en viss lönereserv i alternativ B. Denna reserv täcker emellertid inte förutsedd skillnad mellan lönekostnadsutvecklingen och den allmänna prisutvecklingen. Därför har överbefälhavaren förutsatt att planeringsramarna fortlöpande omprövas. Jag är inte beredd att förorda en sådan fortlöpande omprövning med hänsyn till pris- och löneutveckling utan anser i likhet med försvarsutredningen att hänsyn till förutsedda skill- nader mellan lönekostnadernas utveckling och den allmänna prisutveck- lingen i största möjliga utsträckning bör tas när basbeloppet fastställs i sam- band med ett försvarsbeslut. Jag anser därför att större reserver än vad överbefälhavaren beräknat bör avsättas.

Överbefälhavaren har i nivå B förutsatt ett särskilt belopp om 556 milj. kr. för att finansiera rationaliseringsinvesteringar. däribland 240 milj. kr. för arméns tekniska skolor och försvarets förvaltningsskola i Östersund. Jag vill i sammanhanget erinra om att försvarsutredningen anfört att sådana investeringsmedel bör tillgodoses inom planerings- och utgiftsramarna så att krediter eller andra särskilda åtgärder inte behöver tillgripas. Vid be- räkning av basbeloppet harjag i enlighet härmed avsatt ett överslagsmässigt beräknat belopp för investeringar i samband med rationaliseringar av freds- organisationen. Rationaliseringsinvesteringar skall således bekostas inom ra- marna.

Sammantaget innebär beräkningarna att planeringen för det militära för- svarets utveckling under perioden 1977/78—1981/82 bör ske med utgångs- punkt i en planeringsram om totalt 51 875 milj. kr. i prisläge februari 1976. Ramen bör vara horisontell. Basbeloppen för varje budgetår under perioden blir sålunda 10375 milj. kr. i prisläge februari 1976.

lnvesteringskostnaderna för förbandet i Arvidsjaur samt kostnaderna för omlokalisering av myndigheter från Stockholm bör tillgodoses utanför ra- marna i enlighet med statsmakternas tidigare beslut, dock med undantag av investeringarna i Östersund i enlighet med vad jag tidigare har anfört.

Beträffande medel för att kunna anstå med förslag till beslut i fråga om flygplansutveckling till hösten 1977 vill jag vad avser innevarande budgetår hänvisa till riksdagens beslut i frågan (FöU 1975/76:32, rskr 1975/762273).

Prop. 1976/77:74 138

Detta innebär att ytterligare resurser inom utgiftsramen för det militära försvaret bör ställas till materielverkets förfogande om så erfordras för ifrå- gavarande studier. Jag räknar således inte med behov av medel utanför utgiftsramen för budgetåret 1976/77. För budgetåret 1977/78 bör däremot i syfte att behålla avsedd handlingsfrihet ett belopp om högst 30 milj. kr. tillföras utgiftsramen.

För ändamål inom det militära försvaret har hittills ett årligt belopp om 20 milj. kr. utöver utgiftsramen stått till förfogande för arbetsmarknads- politiskt betingade byggnadsåtgärder m. m. Jag räknar med att beloppet t. v. kvarstår oförändrat. 1 en besvärlig konjunktursituation kan självfallet där- utöver liksom hittills särskilda medel för sysselsättningsskapande åtgärder under tolfte huvudtiteln användas för Rårsvarsbeställningar.

Försvarsutredningen anför att prisreglering av ramarna bör baseras på nettoprisindex. Jag instämmer i detta. I likhet med försvarsutredningen föreslår jag emellertid att delar av de värnpliktigas förmåner härvidlag be- handlas i särskild ordning. 1 den mån dessa förmåner medför kostnads- ökningar utöver vad nettoprisindex ger bör en motsvarande ramjustering äga rum. Detta bör gälla de värnpliktsförmåner som inte kan sägas i egentlig mening vara föremål för en pris- och löneutveckling, utan bestämda genom särskilda beslut av statsmakterna. Justeringen av ramarna bör för varje bud- getår ske i efterhand. Vidare bör planeringsramarna fortlöpande anpassas till här avsedda förändringar i planeringsförutsättningarna.

Det är enligt min mening väsentligt att bästa möjliga förhållanden för stabilitet i försvarsplaneringen skapas. Stabiliteten är i betydande utsträck- ning beroende av de planerings- och budgetrutiner som tillämpas. Försvars- utredningen har därför föreslagit att möjligheterna vidgas att under ett på- följande budgetår återfå medel av utgiftsramarna som inte utnyttjats under det föregående budgetåret. Jag instämmer i detta förslag. Betalningsförskjut- ningar justeras f. n. på så sätt att ett överutnyttjande av utgiftsramen för det militära försvaret for visst budgetår föranleder en minskning av ramen för påföljande budgetår med motsvarande belopp. medan ett underutnytt- jande upp till "något tiotal milj. kr." får tillgodoräknas utgiftsramen på- följande budgetår. Den sistnämnda restriktiva regeln medför enligt min me- ning ett felaktigt incitament för myndigheterna att hellre överskrida ut- giftsramarna än att riskera ett underutnyttjande utöver vad som får till- godoräknas påföljande budgetår. Detta kan i sin tur medföra ett irrationellt utnyttjande av tilldelade medel. Enligt min mening föreligger därför starka skäl att revidera denna restriktiva regel för överföring av rambundna medel över budgetårsgränserna. Jag föreslår att överföring av medel till det på- följande budgctåret medges upp till W) av basbeloppet för det föregående budgetåret.

Försvarsutredningen har vidare. också i syfte att öka stabiliteten i pla-

Prop. 1976/77:74 139

neringen, föreslagit att prisregleringsbeloppet preliminän fastställs redan då nettoprisindex februarivärde är tillgängligt. Därmed undanröjs den nuva- rande olägenheten att prisregleringsmedlens storlek fastställs först under budgetårets sista månad. ett förhållande som skapat betydande problem såväl för planeringen som för ett rationellt resursutnyttjande. Jag instämmer i detta och föreslår att prisregleringen med början budgetåret 1977/78 pre- liminärt fastställs redan när februariindex föreligger och beräknas utgående från utfallsvärden för månaderna augusti, november och februari samt prog- nos av majindex. 1 efterhand justeras det preliminärt fastställda prisregle- ringsbeloppet utgående från skillnaden mellan prognos och utfall av maj- index.

4.2.2. Förbättrade värnpliktsförmåner

Riksdagen antog vid 1975 års riksmöte (prop. 1975137, FöU 1975:18, rskr l975:195) riktlinjer för ett nytt förmånssystem för värnpliktiga rn. fl.

Vid 1976 års riksmöte antog riksdagen (prop. 1975/76:134. FöU 1975/76:37. rskr 1975/761326) utformningen av de ändrade ersättningarna m. m.

Det nya förmånssystemet, som har införts successivt under innevarande budgetår, innebär bl. a. att under grundutbildning utgår kontantersättning i form av en fast ersättning — dagersättning samt tillägg till dagersättningen. Under repetitionsutbildning utgår en dagpenning som motsvarar hel sjuk- penning enligt den allmänna sjukförsäkringen.

l nyss nämnda prop. l975:37_ om riktlinjerna för ett nytt förmånssystem lämpades också förslag till utformning av det familjesociala stödet till värn- pliktiga under grundutbildning. Dåvarande departementschefen anförde här- vid att frågan om den framtida administrationen av det familjesociala stödet kunde avgöras först efter ytterligare överväganden. Likaså förordades att tillämpningsbestämmelserna för näringsbidragen åt värnpliktiga skulle ses över i annat sammanhang. I prop. 1975/76:134 har anmälts att de framtida principerna för och utformningen av det familjesociala stödet samt närings- bidraget övervägs inom försvarsdepartementet.

De värnpliktigas ekonomiska förmåner bör förbättras ytterligare. För bud- getåret 1977/78 har därför drygt 45 milj. kr. beräknats för ökade värn- pliktsförmåner.

Med hänsyn till det allmänna kostnadsläget förordar jag att de värn- pliktigas dagersättning höjs från 10 till 12 kr. Detta innebär i sin tur att den sammanlagda dagersättningen dagersättning och tillägg till dager- sättningen -— blir 27 kr. (12 + 15 kr.) efter 230 dagars tjänstgöring t. o. m. den 300:e tjänstgöringsdagen. För tjänstgöringstid därefter blir den sam- manlagda dagersättningen 42 kr. (12 + 30 kr.). Jag anser vidare att förpläg- nadsersättningen till värnpliktiga bör höjas. För detta ändamål bör 2,6 milj. kr. avsättas.

Prop. 1976/77:74 140

Frågan om hur det familjesociala stödet skall utformas och administreras m.m. övervägs f.n., som nyss har nämnts, inom försvarsdepartementet. Jag finner det emellertid angeläget att redan nu föreslå förbättringar av de familjesociala förmånerna. Jag förordar att maximibeloppet per dag för familjepenning för hustru. frånskild hustru och för sådan familjemedlem som i vissa fall förestår den värnpliktigcs hushåll höjs från 21 till 27 kr. Jag förordar också att familjepenningen för barn höjs från 9 till 12 kr. per dag. Familjepenningen för hustru (motsvarande) kommer härvid att ligga något över det grundbclopp som utgår till ensamstående enligt de so- cialhjälpsnormer som tillämpas inom Stockholms kommun. Familjepen- ningen för barn kommer att ligga i samma nivå som gäller för bidragsförskott och barnpension.

Även näringsbidraget bör höjas. Jag förordar att det maximerade beloppet höjs från 50 till 100 kr. per dag. Enligt gällande bestämmelser i familje- bidragslagen (1946299 omtryckt 19752559, ändrad senast 19762304) kan värn- pliktig få näringsbidrag till avlöningskostnader som uppkommer till följd av att särskild arbetskraft måste anlitas som under den värnpliktigcs tjänst- göring helt eller delvis ersätter honom. Bidrag utgår dock inte till avlönande av bl.a. den värnpliktiges hustru. Det finns emellertid fall där skäl talar för att näringsbidrag borde utges, men där det nu inte kan ske p.g.a. att det är den värnpliktigcs hustru som helt eller delvis ersätter honom. En lantbrukares hustru kan exempelvis nödgas avbryta förvärvsarbete utom hemmet för att sköta sysslori lantbruket under tid då ingen annan ersättare finns att tillgå. ] sådana fall bör näringsbidrag kunna utges och jag förordar att bestämmelserna ändras så att detta blir möjligt.

I detta sammanhang vill jag vidare erinra om att fr. o. m. den 1 februari i år får värnpliktiga åter köpa rabatterade järnvägsbiljetter vpl lO-biljetter på järnvägens biljettexpeditioner. Om vpl 10-bi1jetten inte köps under fredagar ingår härvid även kostnadsfri sittplatsbiljett på expresståg i färd- biljetten. Inom försvarsdepartementet arbetar en arbetsgrupp med att ta fram underlag för fortsatta överväganden avseende utvecklingen av resesystemet för värnpliktiga. Jag räknar med fonsatta förbättringar inom detta område. Administrationen för resesystemet bör också om möjligt förenklas. 1 av- vaktan på arbetsgruppens underlag är jag f. n. inte beredd att lämna förslag i ärendet.

Jag vill också erinra om att chefen för socialdepartementet i prop. 1976/77:64 om statligt personskadeskydd m.m. har lämnat förslag som i princip innebär att värnpliktiga. civilförsvarspliktiga, övriga tjänstepliktiga m. fl., får rätt till ersättning vid personskada enligt skadeståndsrättsliga grun- der. Den föreslås även gälla under fritid för bl. a. värnpliktiga. Vidare föreslås att vissa livräntor som utgår för skada som har inträffat under militärtjänst- göring räknas upp. De värnpliktigas förmåner i detta hänseende kommer

Prop. 1976/77:74 141

följaktligen att förbättras i betydande grad. Reformen medför en kostnads- ökning om 7 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1977/78.

De förbättringar som jag har förordat bör genomföras den 1 juli 1977 och i tillämpliga delar gälla andra som avlönas enligt samma grunder som de värnpliktiga. Förbättringarna kräver ändring i familjebidragslagen (1946199) samt i värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008). Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör få fogas till protokollet i detta ärende som bilaga l.l . De ändringar som behövs i nyssnämnda förordning avserjag föreslå regeringen i annat sammanhang.

4.2.3. Ramberäkningar för budgetåret 1977/78

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående beräknarjag bas- beloppet för det militära försvaret för budgetåret 1977/78 till 10 375 000 000 kr. i prisläge februari 1976. Utgiftsramen för det militära försvaret beräknar jag till 10 385 744 000 kr. Till detta belopp kommer beräknad priskompen- sation för pris- och lönehöjningar med 1 510 milj. kr. Beräkningarna framgår av följande sammanställning

Basbelopp (prisläge februari 1976) 10 375 000 000

Tillkommer: Omlokaliseringskostnader för vissa

myndigheter + 10744 000 Utgiftsram (prisläge februari 1976) 10335 744 000 Tillkommer: Beräknad priskompensation februari

1976-medelsprisläge 1977/78 1 510 000 000 Studier av attackflygsystem m.m. 30 000 000 Beräknat utfall den 30juni 1978 11925 744 000

I anslutning till ramberäkningen vill jag anföra följande. Kostnaderna för investeringar, flyttningar och särskilda förmåner till per- sonalen i samband med att omlokaliseringen av vissa myndigheter inom för- svarsmakten genomförs skall enligt riksdagens beslut (prop. 197221 bil. 6 s. 11, FöU 1972:17, rskr 1972:231) beräknas utanför utgiftsramen. För nästa budgetår har kostnader av denna art budgeterats för försvarets civilförvalt- ning, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets materielverk, försvarets forsk- ningsanstalt och värnpliktsverket till ett sammanlagt belopp av 10 744 000 kr.

Medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder under tolfte huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för att betala bygg- nadsarbeten, materiel m. m. för försvarsmakten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag, som jag har anfört i det

Prop. l976/77:74 142

föregående, att sådana medel får disponeras utöver utgiftsramen till ett belopp av 20 milj. kr. under nästa budgetår. Av medel under tolfte huvudtiteln kommer därutöver 40 milj. kr. att disponeras under budgetåret 1977/78 för investeringar för K 4 i Arvidsjaur i enlighet med riksdagens beslut år 1973 (prop. 1973:l35, FöU 1973z26. rskr 1973:l82).

För innevarande budgetår har riksdagen vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/761273) bemyndigat rege- ringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex. Som jag har framhållit i det före- gående bör ramförändring göras i den mån förändringar av vissa av de värnpliktigas förmåner innebär ökade kostnader utöver vad nettoprisindex ger. Jag vill vidare erinra om vad jag har anfört 'i det föregående om vissa tekniska förändringar vid beräkning av prisreglering under löpande budgetår. Jag förordar att regeringen inhämtar bemyndigande att dels justera utgifts- ramen för det militära försvaret med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex, dels justera ramen för det militära försvaret med den del av ökade kostnader för vissa av de värnpliktigas förmåner som överstiger vad nettoprisindex ger för budgetåret 1977/78.

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret på grund av över- eller un- derutnyttjande av ramen för budgetåret 1975/76 enligt de regler som antogs av 1972 års riksdag. ] det föregående harjag förordat att underutnyttjande av utgiftsramen får tillgodoräknas kommande budgetår upp till 2 % av bas- beloppet. Ett överskridande av utgiftsramen bör på samma sätt som tidigare föranleda en motsvarande minskning av ramen nästföljande budgetår. Jag förordar att regeringen inhämtar bemyndigande för budgetåret 1977/78 i enlighet med de principer som jag har förordat i det föregående.

För innevarande budgetår har riksdagen genom nämnda beslut vid 1975/76 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret. Sådant över- skridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramen för ett eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande för re- geringen behövs också för budgetåret 1977/78 och bör därför inhämtas.

1 anslagsberäkningarna ingår att behållningar under anslag på kapitalbud- geten tas i anspråk med 1 050 000 kr. under anslag inom den militära utgifts- ramen. För att det totala utfallet skall rymmas inom den tidigare angivna ut- giftsramen kommer den samlade medelsförbrukningen att regleras i sam- band med prisregleringen för budgetåret 1977/ 78.

För budgetåret 1976/77. har riksdagen vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) bemyndigat rege- ringen att överskrida utgiftsramen för det militära försvaret om beredskaps- budgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig.

Bemyndigandet att överskrida utgiftsramen omfattar också beredskapsåt-

Prop. 1976/77:74 143

gärderi andra situationer än direkt krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgär- der som att värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller att andra särskilda åtgärder måste vidtas av sam- ma skäl.

Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1977/78. Jag föror- dar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att överskrida utgiftsramen för det militära försvaret, om det behövs av beredskapsskäl.

Beträffande beräkningarna i avsnittet 4.4 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78 vill jag anföra följande.

Enligt överbefälhavarens direktiv har myndigheterna räknat med att en re- serv behövs för nästa budgetår för att möta lönekostnadsökningar och kost- nadsökningar för materielunderhåll som inte täcks av prisregleringsmedel. Myndigheterna tillämpar ett system med överplanering. Jag har funnit det lämpligt att göra en sammanvägd bedömning av reserv för lönekostnads- ökningar, kostnadsökningar för materielunderhåll och överplanering. Re- sultatet av denna sammanvägda bedömning kallas i redovisningen under anslagen för överplanering, reserver m.m.

Enligt överbefälhavarens direktiv har försvarsgrenscheferna räknat med en överplanering under resp. anslag till ledning och förbandsverksamhet med ett belopp som man har bedömt inte behöver tas i anspråk för ökade värnpliktsförmåner. Under resp. anslag till ledning och förbandsverksamhet har således chefen för armén räknat med en sådan överplanering med 31,5 milj. kr., chefen för marinen med 10 milj. kr. och chefen för flygvapnet med 8,9 milj. kr. Med anledning av de förändringar av förmånerna till värnpliktiga m. fl. som jag har föreslagit i det föregående harjag inte räknat med någon sådan överplanering.

4.3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen före- slår riksdagen att

]. godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta ut- veckling som jag har angett i det föregående,

2. godkänna vadjag har förordat beträffande förmåner åt värnplik- tiga m. fl.,

3. antaga förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen (194699).

4. för budgetåret 1977/78 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret till 10385 744000 kr. i prisläge februari 1976.

5. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1977/78 med hänsyn till prisutveck- lingen enligt nettoprisindex.

Prop. l976/77z74 144

6. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1977/ 78 med den del av ökade kostna- der för vissa förmåner åt värnpliktiga vilka överstiger vad net- toprisindex ger.

7. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1977/78 på grund av över- eller under- utnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1976/77 och

8. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1977/78 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Prop. 1976/77:74

4.4. Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

145

! prop. 1976/77 (bil. 7) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition. ta upp vissa anslag bl. a. inom den militära utgiftsramen till beräknade belopp för budgetåret 1977/78. Jag anhållcratt nu få ta upp dessa

anslag.

Storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag fram- går av följande sammanställning.

Anslag Belopp Prel. beräknat Slutligt be- räknat

Driffbudgcten Reglering av prisstegringar för det mili-

tära försvaret 2 030 123 000 1 510 000000 Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet 2 275 800 000 2 727 000 000 Materielanskaffning 764 000 000 779 000 000 lståndsättning av befästningar och kaserner 77 000 000 75000 000 Forskning och utveckling 60 000000 70 000 000 Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet 765 500 000 882 800 000 Materielanskaffning 351 000 000 500 000 000 lståndsättning av befästningar och kaserner 24 000000 26 000 000 Forskning och utveckling 31 500000 30 000000 Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet 1 238 000 000 1 462 000 000 Materielanskaffning 1 252000 000 | 364 000 000 lståndsättning av befästningar och kaserner 28 600 000 32 000 000 Forskning och utveckling 473 305 000 571 182 000 Försvarets hundskola 1 637 000 2 500000 Frivilliga försvarsorganisationer 25 980 000 33 200 000 Viss gemensam Verksamhet 10 250 000 11 350000 Kapitalbudgeten Armeförband: Anskaffning av anläggningar 144 000 000 155 000 000 Marinförband: Anskaffning av anläggningar 78 750 000 79 900000 Flygvapenförband: Anskaffning av anlägg-

ningar 103 250000 131 600000 Statens datamaskinfond: Försvarets delfond:

Anskaffning av datamaskiner 1 000 34 000 000

9 734 696 000 If) 476 532 000

Dei prOp. 1976/77:100(bi1. 7)slut1igt begärda anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret avsåg sammanlagt 1 449 212000 kr. Summan av de föreslagna anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret uppgår därmed till (1449 212000 + 10476 532000) 11925 744000 kr.

Prop. 1976/77:74 146

DR [ FT B U DGETEN Fjärr/t' huvud/Hela

A Försvarsdepartemenfet m. m.

A 5. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

1975/76 Utgifl 1976/77 Anslag 1 380 000000 1977/78 Förslag 1 510000 000

lUtgifterna har redovisats under övriga anslag inom utgiftsramen för det militära försVaret.

Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgetåret 1977/78 beräknade i pris- och löneläge februari 1976. Förevarande anslag är avsett att täcka pris— och löneökningar som inträffar från februari 1976 intill utgången av budgetåret 1977/78. Detta innebär att ungefär två års pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ett s. k. täcknings- ansfag som inte skall belastas.

Budgetäret 1975/76

Riksdagen har för budgetåret 1975/76 anvisat 1 420 milj. kr. till reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Beloppet avsåg kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex (NPl) från prisläget februari 1974 till mcdelprisläget för budgetåret 1975/76.

Prisregleringen av de ramreglerade utgifterna för det militära försvaret sker i enlighet med riksdagens beslut (prop. 196911 bil. 6 s. 14. SU 1969:4, rskr l969:4) fr. o. m. budgetåret 1969/70 på grundval av NPl. Prisregleringen skall motsvara 1/100 av summan av de pådriftbudgetcn och kapitalbudgeten uppförda anslagen med undantag av prisregleringsanslaget och anslag som har beräknats utöver ramen multiplicerad med skillnaden mellan NPl i februari 1974 och genomsnittsindex för budgetåret 1975/76. 1 pris- och lö- neläge februari 1974 var summan av dessa anslag 8154 285000 kr.

Resultatet av beräkningarna av NPl för budgetåret 1975/76 framgår av följande sammanställning (februari 1974 = 100).

Augusti November Februari Maj Mcdcltal 1975 1975 1976 1976 1975/76

115.01 117.89 120.83 124.04 119.44

Prop. 1976/77:74 147

För prisreglering av de rambundna anslagen disponerades alltså [(8 154 285 000 x 19.44):100] f 585 193000 kr. Från detta belopp skall emel- lertid dras 99825 000 kr. enligt följande sammanställning.

(överutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret

1974/75 (jfr prop. l975zl s. 64 och 70) 82964 000 Överskridande av förslagsanslagcn F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse 40000 F 4. Försvarets materielverk 3870 000 F 19. Frivilliga försvarsorganisationcr m. m. 1 280 000 5 190000

Medelslörbrukning utöver anslag på kapitalbud- gctcn 11113 Flygvapenförband: Anskaffning av an- läggningar 3 300000 lll:6 Gemensamma myndigheter m.m.: An- skaffning av anläggningar för försvarets förskningsanstalt 549000 1le Statens datamaskinfond: Försvarets del- fond 11 500000 15 349000 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus- ter enligt prop. 1975/76:100 bil. 21 m.m. 1 633000 Ersättning till riksförsäkringsverket 75000 Overskattning av utfallet för Lin. s. k. retroak- tivavtalet 322000 105 533 000 Avgå/' Utryckningsbidrag till värnpliktiga (FöU 1974:14 s. 3. FöU 1975/76:32 s. 19) _5 443000 Omlokalisering av försvarets forskningsanstaft — 265000 —5 708 000 Totalt 99 825 000

För prisreglering disponerades alltså totalt (1 585 193 000—99 825 000) 1 485 368 000 kr.

Regeringen har i mars och två gånger i juni 1976 beslutat om överskri- dandcn av vissa anslag på grund av pris- och löneökningar m. rn. Genom besluten har sammanlagt 1 485 368 000 kr. ställts till förfogande för ändamål som avses med resp. anslag.

Avdraget för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster avser bl. a. avskrivning av restvärde för ett skivminne vid försvarets datacentral. Till följd av leveransförseningar av ersättningsutrustning beräknades kapital- medelsförlusten för budgetåret 1975/ 76 med 790000 kr. för stort belopp.

Posten Ersättning till riksförsäkringsverket föranleddes av kostnader för att förbereda utbetalning av dagpenning via försäkringskassorna. Kostna- derna beräknades tilf 75000 kr. men uppgick slutgiltigt till 28000 kr.

För att täcka utfallet av det s. k. retroaktivavtalet för vissa anslag under

Prop. 1976/77:74 148

huvudprogram fyra och fem avsattes sammanlagt 13 milj. kr. av prisreg- leringsmedel. Regeringen medgav samtidigt att berörda anslag fick över- skridas med ett belopp motsvarande kostnaderna till följd av avtalet. Utfallet har senare beräknats till 12 678000 kr. Vid beräkningen av prisreglerings- mcdlen hade således 322000 kr. för mycket innehållits.

l beräkningarna av det ekonomiska utfallet för budgetåret 1975/76 (prop. 1976/77 bil. 7 s. 7) har beloppen för de tre nämnda posterna justerats.

Budgetåret 1976/77

llittills beräknade indextal för NPl (februari 1975 = 100) utgör för augusti 1976 11485 och för november 1976 117,96. Under budgetåret skall indextal beräknas även för februari och maj 1977.

Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen pekar mot att de anslagsövcrskridanden som kommer att behöva medges på grund av för- ändringen av NPl kommer att överstiga det för innevarande budgetår an- visade prisregleringsanslaget på 1 380 milj. kr. Anslaget beräknades på grund- val av ett antaget NPl-medeltal på ca 15,3 ".. för tiden februari 1975 till medelkostnadsläge budgetåret 1976/77.

Budgetåret 1977/78

De i prop. 1976/77:100(bi1. 7 s. 27) beräknade beloppen under anslagen till reglering av prisstegringar för det militära försvaret och civilförsvaret var onormalt stora. Anslagen består av två delar. Den ena delen är det på vanligt sätt beräknade beloppet på grundval av den då förmodade ut- vecklingen av NPl från februari 1976 fram till medelkostnadsläget för bud- getåret 1977/78. Beloppet uppgick för förevarande anslag till 1 295 395 000 kr. Den andra delen utgörs av en restpost på 734 728000 kr. genom att huvuddelen av de i prop. 1976/77:100 (bil. 7) upptagna anslagen angavs i prisläge februari 1975. 1 nämnda proposition (s. 3) anmärktes att total- beloppet för budgetåret 1977/78 (11476 milj. kr.) i princip enbart är en framräkning på grundval av NPl av motsvarande belopp för budgetåret 1976/77. Eftersom totalramen räknades upp men flera anslag var oförändrade uppstod den i det föregående nämnda restposten. Denna har givetvis för- svunnit i föreliggande proposition eftersom samtliga anslag nu har beräknats i pris- och löneläge februari 1976.

Som jag har framhållit under avsnittet Det militära försvarets fortsatta utveckling bör de värnpliktigas förmåner i den mån de medför kostnads- ökningar utöver vad NPf ger föranleda en motsvarande ramjustering. Denna kompensation påverkar inte förevarande anslag. Jag vill vidare erinra om vad jag har anfört under samma avsnitt om vissa tekniska förändringar vid beräkning av prisregleringen under löpande ubudgetår.

Prop. l976/ 77:74 149

Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1977/78 har jag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och lf'ineökningar för nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemställer jag att re- geringen föreslår riksdagen

att till Reglering ai' plvisslar/ngarfiir (lvl mi/ilz'iruförsvaret för bud- getåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1510000000 kr.

Prop. 1976/77:74 150

B Arméförband Arméns fredsorganisation består i stort av följande förband m.m.

1 försvarsområdesstab 20 försvarsområdesförband 29 övriga förband 27 utbildningsanstalter som är underställda eller lyder under chefen för ar- men

Lokaliseringen av arméns fredsförband m. m. framgår av följande karta. Verksamheten leds centralt från arméstaben och regionalt av militärbefäl- havare.

Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inorn huvudproduktionsområdena Ledning och för- bandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande an- slag.

B 1. Arrnéförband: Ledning och förbandsverksamhet B2. Arrnéförband: Materielanskaffning B3. Arrnéförband: lståndsättning av befästningar och kaserner B4. Arrnéförband: Forskning och utveckling 1111. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B 1. Arrnéförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76 Utgift 2 590 442 116 1976/77 Anslag 2 275 800 000 1977/78 Förslag 2 727 000 000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, ope- rativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m.fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värn- pliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.

Prop. 1976/77:74 151

- Ati/runa ' ' I | 19/95 9 m BDUEN WX LlllEÅ -

ALVDALEN ] FALUN GÄVLE

"UPPSALA KRISTINE— WWW

HAMN .. STRÄNG—

. ms SKOVBE KVARN LvKAS

BORÅS JÖNKÖPING

X*otstitt- — - lta/roat m BERG EKSJU HALMSTAD_ mm HASSLEHULM X musm— mn

'» .. & .. BB (Kahn T 5 AW smältas SOLNA m

TrängKAS

=försvars = militärkommando- © a_rnrådes— eller försvars— O =övriga E =utbildnings— förband områdesstab förband anstalter

=militärområrlesgräns = lörsvarsområdesgräns

Prop. 1976/77:74 152 lf'erltsamhelens omlott/ring Verksamhet 1975/76 1976/77 1977/78 Planerat Utfall Planerat Chefen för armen Antal större omorga- nisationer 2 2 — Antal utexaminerade officerare exkl. reservofficerare 630 584 490 540 Grundutbildning av värnpliktiga Antal man 37 600 39 698 34 490 35 355 Antal tjänstgörings- dagar (milj. dagar) 10.045 9581 9.415 8.932 Repetitionsutbildning Antal man 105 730 98 530 105 060 101 750 Antal tjänstgörings- dagar (milj. dagar) 1666 1568 1.721 1,766 K osmader och mede/sbehav ( ] OOO-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1975/76 1976/77 1977/78 Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra- för ganden armén Arméförband: Allmän ledning och förbandsverksamhet 696 899 864 032 730 599 803 321 795 134 Operativ och krigs- organisatorisk verksamhet 79 800 73 227 84 277 84 791 84 79] Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. 200095 214483 214272 213467 213302 Grundutbildning av värnpliktiga 834 359 843 386 951 897 1 063 309 1 063 309 Repetitionsut- bildning 245 313 256 333 342 348 487 967 483 144 Allmän ledning och förbandsverksamhet, hemvärnet 42 803 54 769 49 348 55 456 60 131 Kostnader 2 099 269 2 306 230 2 372 741 2 708 311 2 699 811

153

Primiiruppdrag m. m.

.'1l'll.'äl'./ lil/kamrm'r Mcdgiven pris- reglering

Överplanering. reserver m. m.

Gemensamma kost- nader Skillnad mellan faktiska kostnader och internpriscr Förskott Gemensamma in- läktcr Utbetalningar lör-

anledda av före bud-

getåret genomförd verksamhet Beräknade utbetalningar efter budget- året

Medelsbehov

Personal

Personalkategori

1975/76

Planerat Utfall

1976/77

Planerat

1977/78

Föredra-

Chefen ' ganden for armen

+462 900 —

—80 629 —

- + 94193

+282339 — + 6993

-- —99 313

+ 17050 -

—17 580 _

2 481010 2 590 442

Antal

1975/76

Planerat Utfall

—97 251

—14 710

+ 15020

2 275 800

1976/ 77

Planerat

—99 481 +30019

+ 14710 +14710

—17 540 —17540

2 606 000 2 727 000

Beräknad ändring 1977/ 78

Chefen för armén

Föredra- ganden

Militär personal Regementsoffl- cerare Kompaniofficerare Plutonsofficerare m. 11.

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare (veterinärer) Övrig personal

Pensionerad militär personal i arvodes- tjänst

Regementsofl'icerare Kompaniofficerare

2 801 1 905 4 526

2588 1819 4119

1 068 999

23 22 7 7

72 60 i 113 83

2 787 1 858 4 391

1 108 20

112 —19

Prop. 1976/77:74 154

Personalkategori Antal 1975/76 1976/77 Beräknad ändring 1977/ 78 Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra— för ganden armen Civil personal llandläggande "personal 69 87 90 of. ol'. Ovrig personal 8 615 8 4341 8 171 —185 —260 19196 18 217 18 544 -181 -2583

lHärav är 2.050 inte löneplansanställda. 2Avser tjänster som tillkommer på grund av pensionsåldershöjningar. 3 Avser antal tjänster.

Budgetåret 1975/76

C lie/en för armén anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att verksamheten inom huvudproduktionsområdet i huvudsak givit ett god- tagbart resultat. Den sista etappen av omorganisationen i lägre regional och lokal instans har genomföns. Detta har krävt omfattande arbetsinsatser vid berörda förband och har medfört att viss övrig verksamhet inte har kunnat genomföras helt planenligt. Beslutade krigsorganisaton'ska förändringar har i allt väsentligt genomförts enligt planerna.

Målet för utbildningen vid skolor och kurser har i stort nåtts. På grund av vakansläget har det kvantitativa resultatet av den fortsatta befälsutbild- ningen vid förband inte blivit fullt tillfredsställande. Målen för rekrytering av regements- och reservoffrcerare samt för utbildning av värnpliktigt kom- panibefal har inte uppnåtts.

Avgångarna under grundutbildning av värnpliktiga avsedda för krigspla- cering har minskat medan bortfallet av övningstid är oförändrat högt. Det kvalitativa utbildningsresultatet har förbättrats något.

Repetitionsutbildningen har genomförts med kvalitativt godtagbart och i ett flertal fall bra resultat. Ett stort antal förband vilkas utbildning avkortats från tre till en vecka har dock inte uppnått de avsedda målen.

Målen för hemvärnets verksamhet har i huvudsak uppnåtts. Beroende bl. a. på att verksamhet har felbudgeterats eller tillkommit efter budgeteringen har det medgivna utnyttjandet av betalningsmedel överskri- dits med ca 109 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 155

Budgetåret 1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prOp. 1975/761100 bil. 6 (FöU 1975/76:32. rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas även om vissa inskränkningar i verksamheten äger rum för att begränsa behovet av betalningsmedel och skapa förutsättningar för att återta överskridandet från budgetåret 1975/76. Nuvarande fredsorganisation behålls i stort under budgetåret. Beslutade krigsorganisatoriska förändringar genomförs och förberedelser vidtas för se- nare omorganisationer. Mobiliseringsbcrcdskapcn upprätthålls enligt över— befälhavarens närmare bestämmande och personal utbildas för att uppnå och vidmakthålla förmåga att lösa uppgifteri krigs- och fredsorganisationen.

33 325 värnpliktiga beräknas grundutbildas. Utbildningen inriktas så att samövade enheter kan föras över till krigsorganisationen och därvid efter mobilisering vara direkt användbara i huvuduppgift. Försöken med avkortad grundutbildning av värnpliktiga fortsätter. Repetitionsutbildning beräknas genomföras av ca 86 000 man. Utbildningen inriktas så att de. förband som övas enligt det oavkonade VU 60-systemet efter mobilisering kan lösa upp- gifter enligt krigsplanläggningen. Försöken med modifierad repetitionsut- bildning fortsätter. Hemvärnets organisation. kapacitet och beredskap vid- makthålls om möjligt.

Budgetåret 1977/78 Chefen för armén

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför chefen för armén följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten un- der budgetåret 1977/78.

Antalet anställda minskasi syfte att minska kostnaderna för fredsorga- nisationen. För att förbättra utbildningsbetingelserna har dock en viss va- kansfyllnad för militär personal planerats in. Krigsorganisationen bör för- ändras i ungefär samma omfattning som under budgetåret 1976/77. För- söken med avkortad grundutbildning och modifierad repetitionsutbildning fortsätter under budgetåret.

Förändringarna i förhållande till budgetåret l976/ 77 detaljmotiverar che- fen för armén på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 279 387 000 kr.

Prop. 1976/77:74 156

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut 1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

För drift av personalserveringar behövs ytterligare fem tjänster för eko- nomibiträden. Pensionsåldershöjningen för viss militär personal medför att 23 tjänster tillkommer under budgetåret. Samtidigt dras 19 arvodestjänster för pensionsavgången militär personal in. (+ 685 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar 1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) 15 tjänster beräknas komma att inrättas för arbetsvårdsfall (+ 1 020 000 kr.).

b) Den civila personalen minskar i antal (—16165000 kr.).

c) Uppföljning av OLLl-organisationen och förstärkning av förbandssjuk- vården beräknas medföra att ca 64 tjänster för civil personal behöver inrättas (+ 4150 000 kr.).

(1) Kostnaderna minskar i samband med att antalet övertaliga går ned (— 1 809 000 kr.).

e) Vissa lönekostnader förs över till andra primäruppdrag under anslaget (— 7 830 000 kr.).

1) l-lyrorna minskar med 2548 000 kr.

g) Förrådsutrustningen för OLLl-förråden slutförs i huvudsak under bud- getåret 1976/77 (- 13 787000 kr.).

h) Övriga förändringar beräknas innebära att kostnaderna ökar med 8 804000 kr. Hänsyn har därvid tagits till bl. a. kostnader för underskott i marketenterirörelsen samt till kostnader för utbyggnad av en värnskjutskola och förberedelser för omlokalisering av K4 till Arvidsjaur.

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

a) Ytterligare rationalisering av fackmässiga mobiliseringsförberedelser, minskad försöksverksamhet och längre intervaller mellan materielöversyner. innebär att kostnaderna kan minskas (—4875 000 kr.).

b) Antalet krigsorganisatoriska förändringar ökar något (+ 836000 kr.).

c) Vissa lönekostnader förs över till andra primäruppdrag under anslaget (— 6 123 000 kr.).

3. Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

a) Bättre redovisning av personalkostnader och viss personalminskning innebär att kostnaderna minskar med 25 526000 kr.

b) Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga minskas (—1 127 000 kr.).

c) Utbildningsvolymen sjunker (—3634 000 kr.).

d) Sammanhållen utbildningsgång för reservollicerare införs. Detta be- räknas öka kostnaderna med 5 000 000 kr. medan kostnaderna minskar med

Prop. 1976/77:74 157

1 337 000 kr. beroende på minskat antal elevdagar.

4. Grundutbildning av värnpliktiga Antalet budgeterade tjänstgöringsdagar minskar med 483 000 till 8 932 000 dagar beroende på lörbättrade beräknings- och prognosmetoder. Antalet in- ryckande värnpliktiga minskar med ca 200. Lönekostnaderna ökar med 35 200 000 kr. som resultat av överföringar från andra primäruppdrag. Sam- manlagt ökar kostnaderna under primäruppdragsgruppen med 14 450000 kr.

5. Repetitionsutbildning Antalet tjänstgöringsdagar ökar med 45 000 till 1 766000 dagar medan antalet värnpliktiga som genomför repetitionsutbildning minskar med 3 310. De förbättrade förmånerna för värnpliktiga under repetitionsutbildning med- föratt kostnaderna ökar med 78 990 000 kr. Sam manlagt ökar kostnaderna un- der primäruppdragsgruppen med 25 497 000 kr.

6. Allmän ledning och förbandsverksamhet, Hemvärnet Kostnaderna för primäruppdraget ökar med 1 504 000 kr. bl. a. beroende på ökning av antalet hemvärnsförband och att hemvämspersonal tar över uppgifter som tidigare utförts av förråds- och servicepersonal.

FärmInterim/('n

Chefen för armen redovisar i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 ett anslagsöverskridande på ca 109 milj. kr. och har anmält sin avsikt att genom inskränkningar i verksamheten under innevarande budgetåret skapa utrymme för att till en del återta detta överskridande.

Jag räknar med att dessa åtgärder kommer att ge till resultat att ca 80 milj. kr. återstår att reglera vid ingången av budgetåret 1977/78. Vid min medelsberäkning har jag förutsatt att anslaget kommer att underutnyttjas med motsvarande belopp vilket innebär att överskridandet regleras.

I avsnittet om ramberäkningar för budgetåret 1977/78 har jag anfört att en sammanvägd bedömning av bl. a. överplanering och reserv för löne- kostnader bör göras. l samma avsnitt har jag även anmält att jag inte kan godta en av överbefälhavaren anbefalld överplanering på 31 500 milj. kr.

Med hänsyn till de tidigare budgetårens belastning och utfallet budgetåret 1975/76 har jag räknat upp anslaget med 100 milj. kr. 1 övrigt kan jag i huvudsak godta armechefens förslag till inriktning av verksamheten liksom också hans beräkning av kostnaderna under primäruppdragen.

Under primäruppdraget för allmän ledning och lörbandsverksamhet har jag vid min kostnadsberäkning ansett att det av chefen för armen föreslagna antalet nya civila tjänster bör begränsas till att endast avse vissa tjänster för drift av personalserveringar och för arbetsvårdsfall. Jag har vidare be- räknat kostnader endast för sådan utökning av militär personal som är en

Prop. 1976/77:74 158

direkt följd av pensionsåldershöjning och redan påbörjad utbildning. 1 en- lighet härmed bör rekryteringen under primäruppdraget Utbildning till och av fast anställd personal m. 11. hållas i stort oförändrad. Jag har inte något att erinra mot chefens för armen förslag beträffande primäruppdraget för operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och primäruppdragsgruppen för grundutbildning av värnpliktiga. Under primäruppdragsgruppen för repe- titionsutbildning av värnpliktiga harjag vid min kostnadsberäkning förutsatt ett något lägre antal tjänstgöringsdagar än vad chefen för armen har föreslagit.

Under primäruppdraget till hemvärnet har jag tagit hänsyn till de ökade kostnader som föranleds av förslaget om nya förmåner åt frivilligpersonal m.fl. (prOp. 1976/77:49).

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arimj/örhuml." Let/ning ()L'II'/f5l'hllll(/ÅVFF/(SUHI/lt'l för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanlag av 2 727 000000 kr.

BZ. Arrnéförband: Materielanskaffning

1975/76 Utgift 807 914 661' 1976/77 Anslag 764 000 000 1977/78 Förslag 779 000 000

lVarav 91000000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av alla förnödenheter för krigsorganisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av viss materiel för fredsbruk.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 1 707 536 697 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyn- digande om 1490 milj. kr. och anvisat ett anslag av 764 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (1 707 536 697 + 1490 000000 764 000000) 2 433 536 697 kr.

Prop. 1976/77:74

Besräl/ningsbemyn(liganden och beta/ningsmedel (] OOO-tal kr..)

159

Primäruppdrag m. m. 1976/77 1977/78 Chefen för armén Föredraganden Bem. Bet. Bern. Bet. Bem. Bet. Arméförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.. utom av viss sjukvårdsmateriel, för delpro- grammet Fördelningslörband rn. m. 14 300 17 600 18 200 Infanteribrigad m. m. 7 300 7200 5 100 Norrlandsbrigad m. m. 2 700 2 900 2 300 Pansarbrigad m. m. 10 300 14 900 10 000 Centrala och högre regionala 76 100 78600 60 700 lednings- och underhållsförband 2 000 5300 1 200 Lokalförsvarsförband 13 700 15 000 9 300 Hemvärnet 200 — Gemensamma produktionsresurser 30 100I 15 500 14 600 Arrnéförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.. utom av viss sjukvårdsmateriel. för delpro- grammet Fördelningsförband m. m. 290 200 257 300 232 200 1nfanteribrigad m.m. 471 100 601900 314 300 Norrlandsbrigad m. m. 182 200 87 300 84 900 Pansarbrigad m. m. 133 500 155700 109 100 Centrala och högre regionala 817300 1 514 900 854 900 lednings- och underhållsförband 37 100 20400 22 900 Lokalförsvarsförband 120 900 76 300 97 500 Hemvärnet 5 800 1 100 2400 Gemensamma produktionsresurser 493 3002 754 4003 72 600 Arrnéförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. nr. av viss sjukvårdsmateriel för delprogram- mer Fördelningsförband m. m. 8 300 1 800 1 800 Infanteribrigad m. m. 1 600 5800 5900 Norrlandsbrigad rn. m. 700 2 000 2 000 Pansarbrigad m. m. 600 2 [00 2 200 Centrala och högre regionala 30600 ' 31 500 28 400 lednings- och underhållsförband 5 400 4 500 4 600 Lokalförsvarsförband 9 800 7 600 7 800 Gemensamma produktionsresurser 7 9004 7 7005 4 100 Kostnader 1 848 800 924 000 2 064 500 1 025 000 I 625 000 944 000 Reducering på grund av överplane- ring och inkomster —358 800 — 160 000 —75 000 — 165 000 —75 000 —165 000 Medelsbehov 764 000 860 000 779000 Bemyndigandebehov ! 490 000 -— 1 989 500 — I 550 000 -

___—___

[[ beloppet ingår 14.5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 21 beloppet ingår 341,4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 31 beloppet ingår 626.6 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. varav 1306 milj. kr. utgör korrektion för saldo. 41 beloppet ingår 3.7 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 5l beloppet ingår 4 milj. kr. i prisregleringsbemyndigandcn.

Prop. 1976/77:74 160

Budgetåret 1975/76

Försvarets materielverk och försvarets sjuka-*ärdssryre/se anger i sina årsre- dovisningar för budgetåret 1975/76 att planerad materielanskaffning för ar- meförband i stort har kunnat genomföras. Under budgetåret har sålunda beställts artilleripjäser och centralinstrument till haubitssystem 77, spa- ningsradar till luftvärnsrobotsystem 70, ammunition för infanterikanonvagn 91, tändrör för artilleriammunition samt bärbara radiostationer. Vidare har kompletterande beställningar av infanterikanonvagn 91 och terrängbilar lagts ut liksom beställningar av beklädnads-, förplägnads- och sjukvårdsmateriel.

De beställningar för ökat stöd åt TEKO-industrin som planerades för budgetåret har av upphandlingstekniska skäl inte helt kunnat läggas ut. Detta har beaktats i planeringen för budgetåret 1976/77.

Leveranserna av infanterikanonvagn 91, terrängbilar, automatkarbiner, ammunition och vissa standardfordon har fortsatt under budgetåret.

Budgetåret 1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringbrev för budgetåret 1976/ 77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär bl. a. att under budgetåret kommer att beställas bildförstärkare, ammunition för hau- bitssystem 77, tändrör för rök- och lysammunition samt modernisering av luftvärnsrobotsystem 67. Vidare skall kompletterande beställningar av ar— tilleripjäser och centralinstrument till haubitssystem 77 samt automatkar- biner läggas ut. Modernisering av sjukvårdsutrustningen för förbandsplats- grupper fonsätter.

Budgetåret 1977/78 Chefen/ör armén

Anslaget bör föras upp med 860 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 1989,5 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för fö r (1 el ni n g 5 fö r h a n (1 m . m . är avsedda främst för att anskaffa pansarvärnsrobotsystem, terrängbilar för per- sonaltransport, ammunition, främst till artilleriet, och motorcyklar. Vidare avses bemyndiganden för fortsatt modernisering av förbandsplatsgrupper.

För infanteribrigader m.m. och norrlandsbrigader m. m. begärs bemyndiganden främst för att beställa pansarvärnsrobot- system, artillerilaser, terrängbilar för pcrsonaltransport. rök- och lysammu— nition och motorcyklar samt för kompletterande beställning av infanteri- kanonvagn 91, terrängbilar och bärbara radiostationer. Slutligen avses be- myndiganden för fortsatt modernisering av utrustningen för brigadsjuk- vårdskompanier.

Prop. 1976/77:74 161

Beställningsbemyndigandena för p a n s a r b r i g a d e r rn. m . avses främst för att anskaffa pansarvärnsrobotsystem, robotar till rörligt luftvärns- robotsystem med robot 70 som grund och motorcyklar. Bemyndiganden avses också lör att fortsätta moderniseringen av utrustningen för brigad- sjukvårdskompanier.

För centrala och högre regionala lednings- och un- d e r h ål 1 s fö r b a n d begärs bemyndiganden främst för att anskaffa mo- torcyklar och för att fortsätta moderniseringen av krigssjukhusen.

Beställningsbemyndiganden för 10 k al fö r s v a rs fö r b a n d avses främst för att anskaffa motorcyklar och utrustning till skytteregementenas sjukvårdskompanier.

För gemensamma produktionsresurser begärs bemyndi— ganden främst för att beställa materiel och installationsarbeten för fasta sig- nalanläggningar och centralt underhåll av vissa beredskapsfabriker samt för att vidmakthålla och komplettera krigsproduktionskapaciteten. Vidare avses beställningsbemyndiganden för att anskaffa materiel för fredssjukvården.

För 5 a mtl ig a d el p r 0 g r a m avses beställningsbemyndiganden för att anskaffa beklädnads- och lörplägnadsmateriel.

Av begärda bemyndiganden avses 630,6 milj. kr. för p ris re g 1 e r i n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 340 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 160 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 till ett belopp av 130,6 milj. kr.

Föredragande"

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme- del.

I enlighet med vad jag har förordat under avsnittet Det militära försvarets fortsatta utveckling har jag beräknat beställningsbemyndiganden och be- talningsmedel för en begränsad anskaffning av tung pansarvärnsrobot. Jag har vidare räknat med att terrängbil klass 2 för bl. a. luftvärnsförbandens behov och för personaltransport skall beställas.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 3204 536 697 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle- ringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på detta sätt beräknade

Prop. 1976/77:74 162

bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 3100 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. lör armélörband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 550 000 000 kr.

2. till .4rmé/örband: Materielans/t'alihing för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett lörslagsanslag av 779 000000 kr.

83. Arrnéförband: lståndsättning av befästningar och kaserner

1975/76 Utgift 68 800 000 1976/77 Anslag 77 000 000 1977/ 78 Förslag 75 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för armen. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för för5varets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov ( [ OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1975/76 1976/77 1977/78 Chefen för Föredra- armén ganden Bcfästningars delfond Arrnéförband: lståndsättning av befästningar m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 300 350 450 450 Kasernbyggnaders dcl- fo n d Arrnéförband: lståndsättning av kaserner m. m. för del- programmet Gemensamma produktionsresurser 45 700 76 650 74 550 74 550 Kostnader : medelsbehov 46 1100] 77 000 75 000 75 000

lMedgivet överskridande av anslagsbeloppet 22,8 milj. kr.

Budgetåret 1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 anmäler fortifikationsförvalt— ningen att verksamheten har kunnat genomföras enligt planerna. Renovering

Prop. 1976/77:74 163

av tre kaserner vid P1 i Enköping, en kasern vid P6 i Kristianstad, en kasern vid P 7 i Ystad och en kasern vid Ing 2 i Eksjö har avslutats. Re- novering av en kasern vid A 4 i Östersund har påbörjats. 1 avvaktan på beslut om större ombyggnad eller nybyggnad har mindre iståndsättnings- arbeten utförts i matinrättningarna vid 14, A 1 och T 1 i Linköping. K 1 i Stockholm, K 3, P 4 och T 2 i Skövde samt T 4 i Hässleholm. lnom ramen för tillgängliga medel för iståndsättning av stabs- och förvaltningslokaler till följd av organisationsändringar har bl. a. kanslihusen vid 1 15 i Borås, 117 i Uddevalla och A3 i Kristianstad byggts om.

Budgetåret 1976/77

Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd. Bl.a. be- räknas pågående renovering av en kasern vid A 4 i Östersund bli avslutad liksom pågående om- och tillbyggnad av sjukhuset vid 1 15 i Borås. Re- novering av en kasern vid 1 2 i Karlstad och en kasern vid 1 16 i Halmstad påbörjas.

Budgetåret 1977/78

Chefen för armén

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt Medelsförbrukning (l OOO-tal kr.)

Befästningars delfond Gemensamma produktionsresurser 1. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m.m. 450

450

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

l. Kasemrenoveringar 22 000 2.1ståndsättning av matinrättningar 3 500 3. lståndsättning av sjukhus 4 500 4. P 1. (')mbyggnadsarbeten lör Sl (totalkostnad 30 milj. kr.) 1000 5. S 2. Ombyggnad och iståndsättning av garnisonshotellet (to- talkostnad 3 450000 kr.). 2 400 6. Skövde garnison. Ombyggnadsarbeten till följd av organi- sationsändringar (totalkostnad 15 milj. kr.) 3000 7. lståndsättning av förråd och stabs- och förvaltningslokaler till följd av organisationsändringar 3000 8. Diverse objekt 2 900 9. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader. utbildnings- anordningar m.m. 15 250 10. Vissa tekniska försörjningsanordningar m.m. 17000 74 550

Totalt 75 000

Prop. 1976/77:74 164

Befästningars delfond

1. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 450000 kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

[. F. n. pågår renovering av kaserner vid A 4 i Östersund och S 2 i Karls- borg. Under innevarande budgetår avses renovering av en kasern vid 1 2 i Karlstad och en kasern vid 1 16 i Halmstad påbörjas. För fortsatta re- noveringsarbeten vid 12, 1 16 och SZ samt för att påbörja renovering av en kasern vid 1 17 i Uddevalla beräknas ett medelsbehov av 22 milj. kr. för nästa budgetår.

2. Behovet av att iståndsätta matinrättningar vid arméns förband har ti- digare anmälts för riksdagen i prop. 197411 (bil. 6 s. 84). För nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 3,5 milj. kr. för detta ändamål.

3. Behovet av att iståndsätta sjukhus vid arméns förband har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 104). F.n. pågår iståndsättning av sjukhuset vid 1 15 i Borås. Under nästa budgetår avses iståndsättning av sjukhuset vid 1 16i Halmstad påbörjas. För iståndsättning av sjukhus beräknas ett sammanlagt medelsbehov av 4,5 milj. kr. för nästa budgetår.

4. 1973 års riksdag(prop. 1973:135.FöU 1973z26, rskr 1973:382) beslutade att P1 i Enköping skall avvecklas. 1974 års riksdag (prop. 1974150. FöU 1974125. rskr 1974z270) beslutade att 5 1 m.m. i Uppsala skall flyttas till Enköping. För att kunna ge 51 ändamålsenliga utbildnings-, stabs- och förvaltningslokaler m.m. krävs vissa iståndsättningsarbeten i vad avser byggnader och tekniska lörsörjningsanordningar inom P l:s nuvarande eta- blissement. Fortifrkationslörvaltningen har redovisat förslag till byggnads- program lör erforderliga istäntlsättningsarbeten. Kostnaderna för dessa ar- beten. som avses utföras inom en femårsperiod, uppskattas till 30 milj. kr. varav 1 milj. kr. behövs lör nästa budgetår.

5. Garnisonshotellet (byggnad nr 203) vid 5 2 i Karlsborg behöver byggas om och iståndsättas för att i fortsättningen kunna utnyttjas som gemen- samma utspisnings- och sällskapslokaler för all anställd personal vid för- bandet. Fonilikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadspro- gram för ombyggnaden. Regeringen uppdrog den 29 januari 1976 åt for- tilikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid be- räknats till 3450000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

6. 1974 års riksdag (prop. 19742135, FöU 1974:34, rskr 19741392) beslutade om vissa organisationsförändringar i arméns fredsorganisation i Skövde. För att anpassa byggnadsbeståndet vid förbanden inom Skövde garnison till de krav som den nya organisationen ställer behöver vissa ombyggnads- och

Prop. 1976/77:74 165

iståndsättningsarbeten göras. Kostnaderna för dess arbeten, som avses ut- föras inom en femårsperiod. uppskattas till 15 milj. kr. varav 3 milj. kr. behövs för nästa budgetår. 7. För iståndsättning av förråd och stabs- och förvaltningslokaler till följd av organisationsändringar i lägre regional och lokal instans beräknas ett medelsbehov av 3 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att fullfölja de iståndsättningsarbeten som ingår i etapp 3 av omorganisationen.

8. För diverse objekt för vilka kostnaderna var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs 2,9 milj. kr. för nästa budgetår.

9. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanord- ningar m. rn. beräknas ett medelsbehov av 15 250 000 kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att genomföra vissa planerade ombyggnads- och istånd- sättningsarbeten avseende bl.a. mobiliseringsförråd, läger och skjutbanor samt för att kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade krav som kan komma att föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kostnaderna för dessa objekt beräknas var för sig till högst 800000 kr. 10. För vissa tekniska försörjningsanordningar m.m. beräknas ett me- delsbehov av 17 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elför- sörjning, iståndsätta vägar och planer samt för att byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

F r'iror/rrraamlwl

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen löreslår riksdagen att till .-'1rnn?/iirl_mml: Isläm/siillni/lg av Iw/Zismi/lgur och Amur/tur för budgetåret 1977/78 anvisa ett lörslagsanslag av 75 000000 kr.

B4. Arméförband: Forskning och utveckling

1975/76 Utgift 67 928 000' 1976/77 Anslag 60 000 000 1977/78 Förslag 70 000 000

lVarav 7928000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för armén.

Verksamheten inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigan- deskulden under anslaget var den 30 juni 1976 58 972 869 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om "110 milj.

Prop. 1976/77:74 166

kr. och anvisat ett anslag av 60 milj. kr. Den på detta sätt beräknade be- myndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (58 972 869 + 110000 000 — 60000 000) 108 972 869 kr.

Basräl/ningshemyndiga/iden och beta/ningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. nr. 1976/77 1977/78

Chefen för armen Föredraganden ch. Bet. ch. Bet. ch. Bet.

Arméförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammet Fördelningsförband m.m. 19 600 12 100 14 900 Infanteribrigad m. m. 18 500 98 200 13 200 Norrlandsbrigad m. m. 3 400 2 500 4 300 Pansarbrigad m. m. 36 000 13 900 14 600 Centrala och högre regionala

lednings- och underhålls- 69000 200 000 81 000 förband 4 300 1 300 2 700 Lokalförsvarsförband 3 800 700 1 800 Hemvärnet 200 100 Gemensamma produktionsresurser 44 200I 77 7002 31 400 Kostnader 130 000 69 000 206 400 83 000 200 "0” 81 000 Reducering på grund av över-

planering —20000 —9000 — —11000 _ 41000 Medelsbehov 60 000 72 000 " 70 (100 Bemyndigandebehov 110 000 — 206 400 200 000 —

' 1 beloppet ingår 18,1 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 2 l beloppet ingår 56,9 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. varav 12,4 milj. kr. för korrektion av saldo.

Budgetåret 1975/76

I-"iirsvarm materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för arméförband i stort har kunnat genomföras. Under budgetåret har verksamheten främst varit inriktad på att studera framtida sambands-, luftvärns- och pansarvärnssys- tem samt att utveckla komponenter för att modifrera befintliga stridsfordon. Försöken med nya bandvagnar och motorcyklar har fortsatt.

Budgetåret 1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1976/ 77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär att forsk- nings- och utvecklingsverksamheten i huVudsak kommer att inriktas mot fortsatta studier av framtida sambands-, luftvärns- och pansarvärnssystem samt mot att utveckla viss ammunition och komponenter för att modifrera befintliga stridsfordon.

Prop. 1976/77:74 167

Budgetåret 1977/78 Che/en för armén

Anslaget bör föras upp med 72 milj. kr och ett beställningsbemyndigande om 206,4 milj. kr inhämtas.

Under budgetåret 1977/78 inriktas utvecklingsarbetet främst på att ta fram ett inhemskt lätt pansarvärnsrobotsystem och därutöver i huvudsak på att fortsätta studierna av framtida sambands-, qutvärns- och pansar- värnssystem. Framställning enligt det 5. k. tvåstegsförfarandet kommer att sändas in om utveckling av lätt pansarvärnsrobotsystem och truppradio- system. Av begärda bemyndiganden är 56.9 milj. kr. avsedda för pris reg l e - ring. BeIOppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 37 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 7,5 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret l975/ 76 till ett be10pp av 12,4 milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande-och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Med utnyttjande av de belopp som har" tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 238 972 869 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle- ringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1978 blir ca 220 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det beställningsbemyn- digande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

]. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för ar- méförband får beställas inom en kostnadsram av 200 000 000 kr.

2. till Arrnéförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 168

C Marinförband Marinens fredsorganisation består i stort av följande förband m.m.

3 örlogsbaser 2 marina bevakningsområden 5 kustartilleriförsvar 7 övriga förband (kustflottan, 5 regementen, 1 helikopterdivision) 4 utbildningsanstalter som är underställda eller lyder under chefen för ma- rinen. Lokaliseringen av marinens fredsförband m. m. framgår av följande karta. Verksamheten leds centralt och regionalt från marinstaben.

Verksamheten under huvudprogrammet Marinförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och för- bandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar rn. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande an- slag.

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C 2. Marinförband: Materielanskaffning C 3. Marinförband: lståndsättning av befästningar och kaserner C 4. Marinförband: Forskning och utveckling 111 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

Cl Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76 Utgift 891 110953 1976/77 Anslag 765 500 000 1977/78 Förslag 882 800 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd per- sonal m. fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom marinen.

Prop. 1976/77:74

»— HÄRNÖSAND—©- Es]

GhK/Fo 32

GÖTEBORG

KARLSKRONA

/ MALMÖ

Malmö hev ningsområ e

Örlogsbaser och Övriga förband kustartilleriförsvar (regementen, utbildningsan— stalter m. m.)

=militärområdesgräns

169

R

Luleå bevak- ntngsomrade

& ...?/-

vtxuutmibm

kx BERGA—...: 1 hkpdiv ÖrlB 0 & Kustflottan

& Marina bevak- ningso mråden

= försvarsområdesgrä ns

KA

Prop. l976/ 77:74 170 1-"erksamhctcns omfattning Verksamhet 1975/76 1976/77 1977/78 Planerat Utfall Planerat Chefen för marinen Antal utexaminerade officerare exkl. reservofficerare 195 181 233 258 Grundutbildning av värnpliktiga Antal man 7 300 7 042 7 077 7 019 Antal tjänstgörings- dagar (milj. dagar) 2,130 2.094 2.029 2.022 Repetitionsutbildning Antal man 8 401 5 845 9 232 8 705 Antal tjänstgörings- dagar (milj. dagar) 0,l92 0,144 0,212 0,203 Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.) Primäruppdrag m. nr. 1975/76 1976/77 1977/78 Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra- för ganden marinen Marinförband: Allmän ledning och förbandsverksamhet 306 300 344 828 310 000 353 400 353 400 Operativ och krigs- ' organisatorisk verksamhet 62 600 72 193 67 000 73 100 69100 Utbildning till och av fast anställd pcr- sonal m.fl. 75 750 83 232 81 900 113 400 111000 Grundutbildning av värnpliktiga 274 600 305 167 304 700 316 500 312 500 Repetitionsutbildning 29 400 34 262 41 600 46 000 16 000 kostnader 748 650 839 682 805 200 902 400 862000 14 t'ga'r/ lil/kammar: Medgiven prisregle- .1'"g _ +143 200 — - — _ Overplanertng. reserver m. m. —42 700 —14 210 —26 000 —3() 200 +19 800 Intäkter för isbrytar- verksamhet m. m. —10 000 —19 951 —l 3 200 —29 000 —29 000 Kostnader som inte fördelats på primär- uppdrag — +87 290 _ Utbetalningar föran- ledda av före budget- året genomförd verksamhet +14200 +14200 +18800 +19300 +19300 Beräknade utbetal- ningar efter bud- getåret —18800 —15900 —19300 -19 500 —l9500 Belastnings- anpassning — — ' _ +30 200 Medelsbehov 834 550 891 111 765 500 843 000 882 800

Prop. 1976/77:74 171

Personal ___—”___,”— Personalkategori Antal

1975/76 1976/77 Beräknad ändring 1977/ 78 Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra- för ganden marinen Mill/är personal _ _ Regementsofftcerare 681 672 703 of . of . Kompaniofftcerare m. 11. 968 977 928 —6' —6' Plutonsofftcerare m. 11. 1 833 1 882 1 927 +61 +61 C iviImiIi/är personal Teknisk personal 129 117 127 of. of. Läkare (veterinärer) 22 21 22 —1 —1 Ovrig personal 5 6 5 of. of. Pensionerad militär personal i arvodes- tjänst Regementsofficerare 14 12 10 -— 6 —6 Kompaniofftcerare 8 9 6 — 6 —6 Civil personal Handläggande personal 155 155 155: _70 _70 Övrig personal 3 581 3 582 3 511 7 446 7 433 7 394 -832 _332

' Omfördelning av tjänster i samband med avvecklingen av den särskilda staten för övertaliga kompaniofficerare vid flottan.

2 Avser antalet tjänster. Antalet anställda beräknas minska med 118.

Budgetåret 1975/76

Chefen för marinen anger i sin årsredovisning för budgetåret l975/ 76 att marinens resurser även detta år varit otillräckliga. Personalutgifterna har under året ökat i väsentligt högre grad än den kompensation som erhållits i form av prisregleringsmedel. Chefen för marinen har därför tvingats prio- ritera viss verksamhet nämligen befäls- och repetitionsutbildningen. Inom dessa områden har godtagbart resultat uppnåtts.

Örlogsbaser och kustanilleriförsvar har organiserats om. Förslag till ökad samordning av förvaltningsverksamheten i Göteborg har inlämnats. Mot- svarande utredning för Karlskrona har ännu inte genomförts. Förslag till ny organisation för Berga örlogsskolor har lämnats in till regeringen medan motsvarande förslag för Karlskrona örlogsskolor inte har lämnats in ännu. Vakansläget främst för militär personal är fortfarande besvärande.

Prop. 1976/77:74 172

Marinens anslag för ledning och förbandsverksamhet har överskridits med ca 57 milj. kronor. Chefen för marinen eftersträvar att återta delar av över- skridandet innevarande budgetår genom skuldökning m.m. och ändrade ambitioner. Han hävdar vidare att överskridandet får kvarstående allvarliga effekter som dels kan beröra verksamheten kommande budgetår, dels kan förvärra eftersläpningen av materielanskaffningen på sikt.

Budgetåret 1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32. rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår beräknas i stort kunna fullföljas. Dock måste verksamhetens om- fattning begränsas för att delvis reglerat överskridandet från budgetåret 1975/76. Förvaltningsverksamheten i Karlskrona garnison och stabs- och förvaltningsorganisationen vid Karlskrona örlogsskolor ses över. Enligt re- geringens beslut den 2 september 1976 skall organisationen vid de marina förbanden i Göteborg successivt utvecklas. Försöken med en för försvarets tunga och marinens lätta helikoptrar gemensam organisation skall fortsätta.

Budgetåret 1977/78 Che/"en för marinen

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför chefen för marinen bl.a. följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1977/78. Den skall i första hand inriktas på att säkerställa förbandsproduktionen och mobiliseringsberedskapen för prioriterade förband. Vakansläget är fortfarande besvärande, varför utbild- ningen till och av fast anställd personal prioriteras. Bl.a. förbättras utbild- ningen av kompaniofficerare. De värnpliktigas grundutbildning inriktas på att personalen ska vara krigsplaceringsbar vid utbildningens slut och an- vändbar i huvudtjänst direkt efter mobilisering. Repetitionsutbiltlningens omfattning minskar i förhållande till budgetåret 1976/77.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1976/77 detaljmotiverar che- fen för marinen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 86 700 000 kr.

Prop. 1976/77:74 173

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut 1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) Av budgettekniska skäl bör kostnader för personal föras över från pri- märuppdraget Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och primärupp- dragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga till primäruppdraget Ut- bildning till och av fast anställd personal m.fl. (+5900000 kr.).

b) Av budgettekniska skäl bör kostnader för materiel och tjänster föras över från primäruppdraget Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och primäruppdragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga (+ 600000 kr.).

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet 3) Av budgettekniska skäl bör kostnader för personal föras över till pri- märuppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet (- 700000 kr.). b) Av budgettekniska skäl bör kostnader för materiel och tjänster föras över till primäruppdragen Allmän ledning och förbandsverksamhet och Ut- bildning till och av fast anställd personal m. 11. och från primäruppdrags- gruppen Grundutbildning av värnpliktiga (- 500000 kr.).

3. Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

a) Av budgettekniska skäl bör kostnader för personal föras över från pri- märuppdragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga och primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet (+ 10 500000 kr.).

b) Av budgettekniska skäl bör kostnader för värnpliktiga föras över från primäruppdragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga (+ 2 000 000 kr.).

c) Av budgettekniska skäl bör kostnader för materiel och tjänster föras över från primäruppdraget Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och primäruppdragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga (+ 5 300000 kr.).

4. Grundutbildning av värnpliktiga

a) Av budgettekniska skäl bör kostnader för personal föras över till pri- märuppdragen Allmän ledning och förbandsverksamhet och Utbildning till och av fast anställd personal m.fl. (— 15 700000 kr.).

b) Av budgettekniska skäl bör vissa kostnader för värnpliktiga föras över till primäruppdraget Utbildning till och av fast anställd personal m. 11. (— 2 000 000 kr.). ' e) Av budgettekniska skäl bör kostnader för materiel och tjänster föras över till primäruppdragen Allmän ledning och förbandsverksamhet, Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och Utbildning till och av fast anställd personal m. 11. (— 5 400 000 kr.).

Prop. 1976/77:74 174

C. Uppgiftsförändringar 1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) Personalkostnaderna minskar på grund av rationalisering och ambi- tionsförändring (— 3 200 000 kr.).

b) Vissa internpriscr ändras (+ 7 700000 kr.).

c) Kostnader för lönetillägg minskar (—1000000 kr.). (1) Kostnader för militär sjökartläggning och sjömätning ökar (+ 400 000 kr.).

e) Kostnader för resor ökar (+ 800000 kr.). 1) Av budgettekniskaskälbörkostnaderförbogseringav fartyg förasövertill primäruppdraget (+ 500 000 kr.).

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet a) Vissa internpriser ändras (+ 1300000 kr.). b) Kostnader för förbandsövningstillägg och övertidsersättning minskar (- 200 000 kr.). c) Kostnader för materielunderhåll m.m. minskar (— 1 900000 kr.). (1) Utbildningsverksamheten minskar (— 100000 kr.).

3. Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

a) Kostnaderna ökar för lönetillägg och ökad utbildningsverksamhet på grund av tjänsteställningsutredningens förslag (+ 1000000 kr.).

b) Vissa internpriscr ändras (+4400000 kr.).

c) Kostnader för resor ökar (+ 200000 kr."). (1) Antalet kurser och elever ökar (+ 400000 kr.).

4. Grundutbildning av värnpliktiga

a) Vissa internpriscr ökar (+ 7 300000 kr.).

b) Värnpliktskostnaderna minskar därför att antalet tjänstgöringsdagar förändras (— 300000 kr.).

c) Övriga kostnader minskar genom nedgången av antalet tjänstgörings- dagar (— 100000 kr.).

(1) Genom förändring i rustningsvolymen och rationalisering minskar kostnaderna för materielunderhåll (— 800 000 kr.).

e) Anskaffning av utbildningsmateriel minskar och en jagare avrustas (—1 300000 kr.).

0 Tillkomsten av minfartyget Visborg ökar kostnaderna (+ 700000 kr.).

g) Resekostnaderna ökar (+ 300000 kr.).

5. Repetitionsutbildning a) Övningsverksamheten minskar och ambitionsnivån sänks (—5 600000 kr.). _

Prop. 1976/77:74 175

['i'ii't't/rugumlen

Chefen för marinen redovisar i årsredovisningen för budgetåret 1975/76 ett anslagsövcrskridantlc på ca 57 milj. kr. Av överskridandet regleras ca 17 milj. kr. vid fördelningen av prisregleringsmetlel för budgetåret 1976/77 till huvudprogrammet Marinförband. Resterande överskridande avser che- fen för marinen reglera under budgetåret 1977/78 genom att minska repetitionsutbildningen med 30 milj. kr. och ambitionssänkningar i övrigt med 10 milj. kr. Jag godtar dessa åtgärder, vilka innebär ett underutnyttjande av budgeten och därmed en reglering av överskridandet.

1 avsnittet om ramberäkningar för budgetåret 1977/78 har jag anfört att en sammanvägd bedömning av bl.a. överplanering och reserv för löne- kostnader och materielunderhåll bör göras. I samma avsnitt har jag även anmält att jag inte kan godta den av överbefälhavaren anbefallda över- planeringen på 10 milj. kr.

Med hänsyn till de tidigare budgetårens belastning och utfallet budgetåret 1975/76 har jag räknat upp anslaget med 30,2 milj. kr. 1 övrigt kan jag i huvudsak biträda den inriktning av verksamheten chefen för marinen har föreslagit.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till rf'larin/t'ir'haml: Let/ning och IIt?/handsvor/("samhet för budge- tåret 1977/78 anvisa ett lörslagsanslag av 882 800000 kr.

C 2 Marinförband: Materielanskaffning

1975/76 Utgift 413 596 2241 1976/77 Anslag 351 000 000 1977/78 Förslag 500 000 000

' Varav 55 000000 i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels underhåll på grund av ge- neralöversyner av stridsfanyg, haverier m. m. och sådant materielunderhåll som regleras genom centrala direktiv, dels anskaffning och modernisering av fartygsmateriel m.m., anskaffning av vissa maskiner m.m. samt an- skaffning av intendentur- och sjukvårdsmateriel för marinförband.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 1 302 016 129 kr. För budgetåret 1976/ 77 har riksdagen lämnat ett .beställningsbemyn- digande om 900 milj. kr. och anvisat ett anslag av 351 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (1302016129 + 900000000 351000 000)= 1851016129 kr.

Prop. 1976/77:74

Besräl/ningsbenrj-wdigamlen och betalningsmedel

176

Primäruppdrag m. m.

Marinförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m.m.. utom av viss sjukvårdsmateriel, för delpro- grammet

Helikopterförband

Ytattackförband m. m. Ubåtsförband

Minröjningsförband Gemensamma produktionsresurser Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delpro- grammet

För flera delprogram gemensamma lednings-. bas- oeh underhållsför- band m.m.

Helikopterförband

Ytattackförband m.m. Ubåtsförband

Minröjningsförband

Fasta kustartilleriförband Rörliga kustartilleriförband Gemensamma produktionsresurser Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogram- met För flera delprogram gemensamma lednings—. bas- och underhållsför- band m. m. Gemensamma produktionsresurser

Kostnader

Reducering på grund av överplane- ring

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

1976/77 1977/78 Chefen för marinen Föredraganden Bern. Bet Bern. Bet. ch. Bet. 10 300 10 300 8 500 16 300 26 400 19 500 10 200 59 200 4 900 6 400 92700 60000 4 000 8 600 6 200 35 2001 42 5002 19 400 11 250 19 250 19 800 1 300 19 600 14 000 69 850 424 800 173 500 3 450 52 050 83 800 381 900 99 347 300 3 850 3 150 l 1 800 497800 69 500 89 350 93 000 7 450 20 300 19 500 385 3003 571 7504 91 050 3 200) 3 000 3 500 3005 3 900 1 5001, 700 4500 4200 975 400 445 000 1298150 562000 1297 000 562 000 -75 400 —9400() + 83 500 —62000 _ —6200() - 351000 _ 500000 500000 900000 1381650 - 1297 000

”___—”___—

lll beloppet ingår 16,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 21 beloppet ingår 22,6 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 31 beloppet ingår 313.5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

41 beloppet ingår 456.9 milj. kr. i prisregleringsbcmyndiganden.

51 beloppet ingår 300000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

61 beloppet ingår 800000kr.iprisregleringsbemyndiganden.

Prop. 1976/77:74 l77

Budgetåret l975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad materielanskaffning för marinförband istort har kunnat genomföras. Bl. a. hartre torpedbåtarav modifierad Spica-typoch minfartyget Visborg leve- rcrats.

Begränsningen av anslagsmedcl och de stora kostnadsökningar som under senare budgetår har drabbat såväl de förbandsbundna verkstäderna som öv- riga underhållsverkstäder har emellertid gjort det nödvändigt att sänka am- bitionsnivån bl. a. genom att reducera generalöversynerna för vissa strids- fartyg.

Budgetåret l976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär bl.a. att det under budgetåret kommer att beställas ett nytt min- och utbildningsfartyg som ersättning för Älvsnabben och Pingvinrobotar för patrullbåtar.

Budgetåret 1977/78 Che/bn jär marinen

Anslaget bör föras upp med 500 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om l381.7 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för ge m e n s a m m a le d nin g s -, bas- och underhållsförband m. m. är avsedda bl.a. för att fortsätta anskaffningen av främst transportfartyg. transportbåtar och övrig båtmateriel samt modernisering av ubåtsbärgningsfanyget Belos.

Beträffande vapenmateriel behövs bemyndiganden främst för att anskaffa service- och provningsutrustning för torpeder och minröjningsmateriel samt viss signalspaningsmateriel. Vidare behövs bemyndiganden för att moder- nisera kustspaningsradar och anskaffa diverse radio-. trådsignal-, stridsled- nings- och telcmotmedelsmateriel samt ABC-skyddsmateriel.

Beträffande sjukvårdsmateriel begärs bemyndiganden främst för att an- skaffa sjukvårdsmateriel till sjukvårdsplutoner och förbandsplatsgrupper. täcka brister i fråga om krigsutrustning och ersättningsmateriel samt för att beredskapslagra vaccin.

Beställningsbemyndigandena för h e l i k 0 pt (: r fö r b a n d är avsedda för att anskaffa torpeder och ilygfältsbelysning och för att underhålla ma- rinens helikoptermateriel.

BestälIningsbemyndigandcna för _v t a t t a e k fö r b a n d m.m. avses som kompletteringsbemyndigande för att anskaffa Pingvinrobotar för pa- trullbåtar. Vidare är bemyndigandena avsedda för att anskaffa sjömålsrobot

Prop. 1976/77:74 178

och två reserveldledningar till fartyg. modifiera torpeder och anskaffa sjö- minor.

Bemyndigandena avses även för generalöversyner av ytattackfartyg och för underhåll av motorer och gasturbiner.

Beställningsbcmyndigandena för u b åts fö r b a n d avses för smärre mo- derniseringsarbeten och för att fortsätta anskaffningen av ersättningsbatterier för utbåtar. Vidare avses bemyndigandena bl. a. för torpeder och strids- batterier för ubåtsjakttorpeder, modifiering av befintliga torpeder, reservdelar och förrådsutrustning till dessa samt simulatoranläggning för ubåtar.

Bemyndigandena avses även för generalöversyner av ubåtar.

Beställningsbemyndigandena för m i n r öj ni n g 5 fö r b a n d avses be- träffande vapenmatcriel för anskaffning av ny ammunition till automat- pjäser. fortsatt anskaffning av minröjningsmateriel och anskaffning av ra- diomateriel.

Bemyndigandena avses även för generalöversyner av flottans minröjnings- fartyg.

Bemyndigandena för fasta kustartilleriförband avses främst för att anskaffa materiel till 12 cm tornbatterier (ERSTA) som t.ex. viss eldledningsmateriel, ammunition och telemateriel.

Bemyndiganden behövs vidare för att anskaffa invisningsutrustning till eldledning för KA-förbandens luftvärn och mörkertillsats för dessa, artil- leristrålkastare, minmateriel för fasta minspärrtroppar. diverse telemateriel samt nautisk- och stridsledningsmateriel.

Beställningsbemyndigandena för rö rl ig a k u s t a rt i l l e ri fö r- b a n d äravsedda främst föranskaffning av diverse robot-och trådsignalmate- riel. Vidare behövs bemyndiganden för att anskaffa trossbåtar. bastrans- portbåtar, bevakningsbåt och hydrokoptrar.

Beställningsbemyndigandena för g e m e n s a m m a p r o (1 U k t io n s - r e 5 U r s e r avses bl. a. för att modernisera övervattensfartyg och ställa i ord- ning hjälpl'artyg. Bemyndiganden begärs också för att anskaffa skeppstek nisk materiel som inte är hänförd till speciellt delprogram samt för stridslednings- och sambandsmateriel och viss fordons- och utbildningsmateriel.

Bemyndiganden avses även för att anskaffa maskiner och verkstadsut- rustning m.m. för marinens verkstäder och baser samt intendentur-, för- plägnads- och sjukvårdsmateriel.

Bemyndigandena avses även för vissa kostnader vid verkstäder och för övriga centralt föreskrivna underhållsåtgärder på vapen- och skeppsteknisk materiel samt för att bestrida kostnader för haverier. dataproduktion m. m.

Av begärda bemyndiganden är 480,3 milj. kr. avsedda för p ris reg l e - ri n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 2268 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 179

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 2305 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 med 23 milj. kr.

Utöver de i sammanställningen redovisade beställningsbemyndigandena och betalningsmedlen begär chefen för marinen ett beställningsbemyndi- gande om 200 milj. kr. och betalningsmedel om 60 milj. kr. för att mo- dernisera jagare typ Östergötland samt betalningsmedel om 27 milj. kr. för att kunna påbörja anskaffning av minjaktfartyg enligt ursprunliga planer. Till detta kommer ett beställningsbemyndigande om 50.9 milj. kr. för pris- reglering.

F öredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme- del. Av beställningsbemyndigandet avses ca 380 milj. kr. för att anskaffa sjö-

robot.

Beställningsbemyndigande för anskaffning av minjaktfartyg har anvisats i relgeringsbrev för budgetåret l976/77. l överbefälhavarens planering har inte avsatts betalningsmedel budgetåret 1977/78 för sådan anskaffning. Jag kommer emellertid att pröva möjligheten att lägga ut beställnignar av dessa fartyg redan under budgetåret 1977/78.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30juni 1978 2 648 016 129 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av pris- reglerngsmedel för budgetåren l976/77 och l977/ 78. Den på detta sätt be- räknade bemyndigandeskuldcn den 30 juni 1978 blir ca 2510 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

]. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. till marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av I 297 000 000 kr.

2. till Marinförband: Marerielanskqf/hing för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 500000000 kr.

Prop. 1976/77:74 180

C 3. Marinförband: lståndsättning av befästningar och kaserner

1975/76 Utgift 24 000 000 1976/77 Anslag 24 000 000 1977/78 Förslag 26 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för flottan och kustartilleriet. Anslaget skall tillgodoföras inkomst- sidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.)

Primäruppdrag rn. m. 1975/76 1976/77 [977/78

Chefen för Föredra- mar'inen ganden

Befästningars

d e l fo n d

Marinförband: lståndsättning

av befästningar m. m. för

delprogrammen För flera delprogram gemen-

samma lednings-_ bas- och underhållsförband m. m. 650 ! l00 900 900 Fasta kustartilleriförband 2 350 2 900 4 100 4 l00

Kasernbyggnaders d e l fo n d Marinförband: lståndsättning av kaserner m. rn. för delpro- grammet Gemensamma pro- duktionsresurser 19 000 20 000 2l 000 Zl 000

Kostnader=medelsbehov 22 000[ 24 000 26 000 26 000

' Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 2 milj. kr.

Budgetåret 1975/76

[ sin årsredovisning för budgetåret l975/ 76 anmäler _forrj/ikarionera/r- ningen att verksamheten har kunnat genomföras enligt planerna. Renovering av en kasern vid Göteborgs kustartilleriförsvar(Stora Känsö) och två kaserner

Prop. 1976/77:74 181

vid Sydkustens örlogsbas i Karlskrona har avslutats. Renovering av en kasern vid KAl i Vaxholm och ytterligare en kasern vid Sydkustens örlogsbas har påbörjats. Ombyggnad av mönstersalsbyggnaden och artilleriverkstaden vid Sydkustens örlogsbas och av marketenteriet vid KAS i Härnösand har avslutats. Ombyggnad av en stabsbyggnad vid Sydkustens örlogsbas har påbörjats.

Budgetåret l976/77

Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd. Bl.a. be- räknas pågående renovering av en kasern vid KA 1 i Vaxholm bli avslutad liksom pågående ombyggnad av en stabsbyggnad vid Sydkustens örlogsbas.

Budgetåret 1977/78

C hefcn för marinen

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt Medelsförbrukning () OOO-tal kr.)

Befästningars delfond För flera delprogram gemensamma lednings-.

bas- och underhållsförband m.m. l. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 900 Fasta kustartilleriförband 2. Ombyggnad av vissa anläggningar för kustartilleri-

batterier ttotalkostnad 3.1 milj. kr.) I 800 3. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 2 300

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser l. Kasemrenoveringar 12 800 2. ÖrlB S. Ombyggnad av cisternskjulct 3 000 3. ÖrlB S. Om- och tillbyggnad av kockskolan

(totalkostnad 3,4 milj. kr.) 2 500 4. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader.

utbildningsanordningar rn. m. l 500 5. Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. l 200

21 000 Totalt 26 mm

Prop. 1976/77:74 182

Befästningars delfond

1 och 3. För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m.m. behövs (900000 + 2 300000) 3200000 kr. för nästa budgetår.

2. Behovet av att bygga om vissa äldre befästningsanläggningar i samband med nybyggnad av ett kustartilleribatteri har senast anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 122). Kungl. Maj:t uppdrog den 14 juni 1974 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra denna ombyggnad inom en kost- nadsram av 3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1973. Regeringen upp- drog den 29 maj 1975 år fortifikationsförvaltningen att låta utföra mot- svarande ombyggnad för ett annat kustanilleribatteri inom en kostnadsram av 1,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974. Denna ombyggnad, som medför att vissa behov av utrymmen för det nya batteriet tillgodoses. avses påbörjas under nästa budgetår. Arbetenas omfattning har kunnat re- duceras. De beräknas nu kunna utföras inom en sammanlagd kostnadsram av (1.6+1.5) 3,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

Kasernbyggnaders delfond

1. F.n. pågår renovering av en kasern vid Sydkustens örlogsbas i Karl- skrona och en kasern vid KA 1 i Vaxholm. För fortsatta renoveringsarbeten beräknas ett medelsbehov av 12,8 milj. kr. för nästa budgetår.

2. Behovet av att bygga om cisternskjulct (byggnad nr 313) vid Sydkustens örlogsbas har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6. s. 122). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 2.6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

3. Kockskolan (byggnad nr 569) vid Sydkustens örlogsbas behöver byggas om för att i fortsättningen kunna utnyttjas för marinens centraliserade ut- bildning i förplägnadstjänst. För denna disponeras f. n. otidsenliga lokaler i fyra olika byggnader. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Kostnaderna har uppskattats till 3,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog den 2 december 1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

4. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader, utbildningsanord- ningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 1,5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs bl. a. för att kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade krav som kan komma att föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kostnaderna för dessa objekt be- räknas var för sig till högst 800000 kr.

5. För vissa tekniska försörjningsanordningar beräknas ett medelsbehov

Prop. 1976/77:74 183

av 1.2 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning. iståndsätta vägar och planer samt för att byta ut eller komplettera vatten- lednings- och avloppsnät.

F ör'vrlr'agamlwr

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till i'll/arin/iirhaml: lståndsättning ur' hv/Zislrrinym' (It'll Amur/ror för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 26 000000 kr.

C4 Marinförband: Forskning och utveckling

1975/76 Utgift 25 403 377 1976/77 Anslag 31 500 000 1977/ 78 Förslag 30 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för marinen.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden. medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 75 586 786 kr. För budgetåret 1976/ 77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 55 milj. kr. och anvisat ett anslag av 31,5 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (75 586786 + 55 000 000 — 31 500 000) 99 086 786 kr.

Besläl/ningsbemyn(liganden och betalningsmedel (] 000-101 kr.)

Primäruppdrag m. m. 1976/77 1977/78

Chefen för marinen

Bern. Bet. Bern. Bet.

Marinförband: Utvecklingsarbete för

delprogrammet

För fiera delprogram gemensamma

lednings-. bas- och underhållsför- band m. m. 850 800 750 Helikopterförband 350 550 350 Ytattackförband rn. m. 10 050 11 050 6 100 Ubåtsförband 13 850 18 950 15 800 Minröjningsförband — 35 000 — 450 Fasta kustartilleriförband 2 600 1 400 2 000 Rörliga kustartilleriförband 3 100 4 200 2 100 Gemensamma produktionsresurser 24 200] 35 3002 5 350 Kostnader 55 000 35 000 72 250 32 900

Föredraganden

Bem.

72 250

72 250

Bet.

33 000

Prop. 1976/77:74 184

l'rimänrppdrag rn. nr. 1976/77 1977/78 Chefen för marinen

Bern. Bet . ch Bet.

Föredraganden

Bet.

Bem. Reducering på grund av överplaner— ing _ -3 500 - —3 000 - —3 000 Medelsbehov — 31 500 — 29 900 30000 Bemyndigandebehov 55 000 — 72 250 72250 _

l1 beloppet ingår 15.5 milj. kr. i prisregIeringsbemyndiganden.

l1 beloppet ingår 24.5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Budgetåret 1975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för marinförband i stort har kunnat genomföras. Projektering av minjaktfartyg har genomförts. Vida- re har bl. a. fortsatt utveckling av vapensystem för ytattackförband och Ubåtsförband bedrivits och fortsatta studier och försök beträffande rörligt kustartilleri genomförts.

Budgetåret 1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1976/ 77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär bl.a. att studierna av ubåtar fortsätter liksom tidigare påbörjad utveckling av vapensystem för ytattackförband och ubåtsförband. Även försöken rörande ersättning av rörligt tungt kustartilleri och studierna av ledningsfunktionen för ytattackförband fonsätter.

Budgetåret 1977/78 Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 29.9 milj. kr. och ett beställningsbemyndi- gande om 72.3 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandet för g e m e n s 3 m m a le d nin g 5 - . bas- och underhållsförband m. m. avses för att projektera olika typer av trängfanyg och utveckla stridsledningssystem.

Beställningsbemyndigandet för h el i k 0 p t e r fö r b 3 n d behövs för all- män utveckling av helikoptermateriel och viss vapenmateriel.

Beställningsbemyndigandet för yt at ta c k fö r h a n (1 m . m. avses

Prop. 1976/77:74 185

för att projektera flottiljledare. projektera. utveckla och göra försök med s.k. övriga fartygsobjekt samt bedriVa systemutveckling för övervattens-

fartyg. Beträffande vapenmateriel avses bemyndigande! bl. a. för allmän utveck-

ling av vapenmateriel och utveckling av torpeder samt för att ta fram un- derlag för att anskaffa ny sjömålsrobot med medellång räckvidd.

Beställningsbemyndigandet för u b åt s fö r b a n d avses för projektering av ubåtar av typ A 17 och systemutveckling för ubåtar.

Beställningsbemyndigandet för fasta kustartilleriförband är avsett för försök med 20 mm luftvärnssystem samt studier och försök av- seende passivt skydd av fasta anläggningar.

Beställningsbemyndigandet för rörliga kustartilleriförband avse-s för att anskaffa prototypeldledning till nytt rörligt tungt artilleri (KA- RIN) och allmän utveckling inom robot- och telematerielområdet.

Beställningsbemyndigandet för g e m e n sam ma p ro d u k tio n s - res u rse r avses beträffande skeppsteknisk materiel för sådana smärre utredningar och försök som kan hänföras till fiera delprogram. Bemyndi- gandet avses beträffande vapenmateriel bl. a. för fortsatt allmän utveckling av stridslednings- och sambandsmateriel.

Av begärda bemyndiganden är 24.5 milj. kr. avsedda för p ris re g 1 e ri n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 11,9 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 11.4 milj. kr.

c) underskott på prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 med 1,2 milj. kr.

F öredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme- del. Med utnyttjande av dessa be10pp blir bemyndigandeskulden den 30juni 1978 141 336 786 kr. Detta belopp bör emellertidjusteras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/ 77 och 1977/ 78. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 137 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

13 Riksdagen 1977. ] saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 186

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för ma- rinförband får beställas inom en kostnadsram av 72 250 000 kr. 2. till Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 187

D F lygvapenförband

Flygvapnets fredsorganisation består i stort av följande förband m.m.

1 eskaderstab

7 sektorflottiljer 5 övriga förband (flottiljer) 5 utbildningsanstalter som är direkt underställda chefen för flygvapnet

Lokaliseringen av flygvapnets fredsförband m.m. framgår av följande karta. Verksamheten leds centralt från flygstaben och regionalt av mili- tärbefälhavare och i vissa fall av chefen för första flygeskadern.

Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband budgeteras på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och för- bandsverksamhet. Materielanskaffning. Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande an- slag.

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning D 3. Flygvapenförband: lståndsättning av befästningar och kaserner D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling 1113. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D ]. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76 Utgift 1 389 292 232 1976/77 Anslag 1 238 000 000 1977/78 Förslag 1 462 000 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet. operativ och krigsorganisatorisk verksamhet. utbildning till och av fast anställd per- sonal m.fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom flygvapnet.

Prop. 1976/77:74 188

F21

LULEÅ

_ 0 %$

E 1 stab

SÅTENÄS

'x .. KARLSBORG kr MUF/Nt;

('I/tr ” GÖTEBORG _ 41 ”Show _ KALMAR .

_. 4,41 _ ÄNGELHUW ”"/. _ KALUNEE ”Ju/_, (& . . 599333 F13M

o =jakt O = attack _ =spaning [__—"| = utbildningsförband

=militärnmrådesgräns =försvarsområdesgräns

Prop. 1976/77:74 189

1-"crksa/nhetens omfattning

Verksamhet 1975/76 1976/77 1977/ 78 Planerat Utfall Planerat Chefen för flygvapnet

Antal större omorganisa-

tioner 14 — 14 — Antal flygtimmar 112000 102426 110200 110250 Antal utexaminerade

Regementsoflicerare 38 35 34 35 Kompaniofficerare 43 37 40 20 Plutonsofficerare 45 38 45 45 Fältflygare 26 32 12 Grundutbildning av värn-

pliktiga Antal man 5 709 5430 5 760 5524 Antal tjänstgörings—

dagar (milj. dagar) 1.867 1.861 1.852 1.809 Repetitionsutbildning Antal man 5010 5147 4 900 9100 Antal tjänstgörings-

dagar (milj. dagar) 0.045 0.046 0.045 0.070

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1975/76 1976/77 1977/78

Planerat Utfall Planerat Chefen för Föredra- flygvapnet ganden

Flygvapenförband: För flera delprogram gemensamma lednings-

och strilförband 152 980 180 363 179 285 216 125 209 460 Jaktförband 221 540 215 432 220 120 245 527 241 950 Luftvärnsrobotförband 8 800 9 860 10 391 8 246 8 000 Attackförband 109 644 74 373 107 599 109 385 108 070 Spaningsförband 61 510 55 715 53 450 60 169 59 260 Flygtransportförband 27 890 31 005 30 816 41 511 40 950 Basförband 298 350 315 994 335 070 388 380 381 540 Gemensamma produk-

tionsresurser 337 360 371 638 365 157 427 889 422 250 Kostnader ] 218 074 1 254 380 1 301 888 I 497 232 1 471 480

.4 vgdr/ tillkommer:

Medgiven prisreglering +225 600 — _ — Överplanering.

reserver m.m. _ —1_6 730 _200 +21 100

Intäkter

Skillnad mellan bud-

geterande kostnader och behov av betalningsmedel —32 774 +134912 —47 158 —25 089 —25 140 Medelsbehov 1410 900 1 389 292 1 238 000 1466 500 1 462 000

_ _ _ -5443 -5440

Prop. 1976/77:74 190

Personal Personalkategori Antal 1975/76 1976/77 Beräknad ändring 1977/78 Planerat Utfall Planerat Chefen för Föredra-

flygvapnet ganden

Militär personal Regementsofficerarc 585 613 605 of. of. Kompaniofficerare 850 853 855 of. of. Plutonsollicerare m. fl. 700 658 705 + 1 of C ivf/militär personal Teknisk personal 2 135 2 117 2 150 of. of. läkare m. 11. 6 4 6 of. of. Övrig personal 480 450 480 149 150

Pensionerad militär

personal i arvodestjänst

Regementsoflicerare 15 12 15 of . — 5 Kompaniofficerare 3 3 3 of. of.

Civil personal

ljlandläggande personal 199 205 199 of . of. Ovrig personal 4 451 4 588 4 321 — 74 —74 9 424 9 503 9 339 222 _ 229

Budgetåret 1975/76

Chefen för flygvapnet anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras med godtagbart re- sultat. Belastningen på personalen har dock varit hög och mot bakgrund av ställda uppgifter har personalresurserna varit otillräckliga. Trots prio- riteringar och högt övertidsuttag har bl. a. arbetet med krigs- och mobi- liseringsförberedelser och viss utbildning inte kunnat lösas helt. De främsta orsakerna till detta har varit förbandsindragningar. organisationsförändring- ar. ombeväpning till flygplan 37. flygförbudet för detta flygplan och en betungande incidentberedskap. Avgångar av teknisk personal har ökat per- sonalproblemen.

Budgetåret1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32. rskr 1975/76:273) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas. Detta innebär bl. a. att en ny fredsorganisation för flygvapnets förband och skolor — utom flygvapnets Halmstads- och Södertömsskolor skall införas. Ombeväpningen till flyg- plan A J 37 och uppsättningen av lätta attackdivisioner med flygplan SK

Prop. 1976/77:74 191

60 fortsätter och ombeväpning till flygplan S37 påbörjas. En attack- och en spaningsflygdivision och tre fredskompanier avvecklas. Anpassningen av bassystemet till flygplan 37 fortsätter. Dessutom skall en reducering av antalet vcrkstadsförband och indragning av två flottiljadministrationer för- beredas. Verksamheten i övrigt avses bedrivas med i stort samma omfattning och inriktning som tidigare.

Budgetåret1977/78 C he/en för flygvapnet

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1976/ 77 motiverar chefen för flygvapnet på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 196 171 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

1. Gemensamma lednings- och strilförband

a) Genom omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen beräknas antalet anställda kunna minska (—1550000 kr.).

b) Pensionsåldershöjningen för viss militär personal innebär ökade kost- nader (+400 000 kr.).

2. Basförband

a) Genom pensionsåldershöjningen för viss militär personal stiger per- sonalkostnaderna (+900000 kr.).

b) Minskad basorganisation medför att antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga sjunker (— 1 487000 kr.).

3. Gemensamma produktionsresurser

a) På grund av pensionsåldershöjningen för viss militär personal stiger personalkostnaderna (+900000 kr.).

b) Kostnaderna för flygvapenmuseet skall budgeteras på anslaget statens för- svarshistoriska museert—3 1 7 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar

1. Gemensamma Iednings- och strilförband

a) Fyra rörliga strilplutoner PS-44/R sätts upp (+3 634000 kr.).

b) Kostnaderna för utveckling av datamaskinstött informationssystem för sektorchefs ledning av underställda förband i krig ökar (+1380000 kr.).

c) Uttaget av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga ökar bl. a. beroende på tillkomsten av fackövningar (+l 750000 kr.).

Prop. 1976/77:74 192

2. Jaktförband Flygtidsuttaget för flygplan J 35 A minskar (— 10 920 000 kr.) medan ut- taget ökar för flygplan] 35 D (+960 000 kr.) och flygplan J 35 F (+9 400 000 kr.).

3. Luftvärnsrobotförband

Två luftvärnsrobotdivisioner avvecklas och personalen förs över till andra förbandstyperinom flygvapnct(—4 191 000 kr.).

4. Attackförband

a) Ombeväpning till flygplan AJ 37 fortsätter varför flygtidsuttaget på flygplan A 32 A minskar1—2550000 kr.)_

b) På grund av vingbalksbrott på flygplan A J 37 under budgetåret 1975/76 är ombeväpningen försenad (— 5 450000 kr.).

c) Flygtidsuttaget ökar på flygplan SK 50 (+29000 kr.) och flygplan SK 60 (+165 000 kr.) och minskar på flygplan SK 61 (— 14000 kr.).

d) Kostnaderna för datamaskinstött informationssystem för taktisk led- ning av E1 verksamhet i krig minskar (—7l4000 kr.).

5. Spaningsförband

a) Ombeväpning till flygplan S 37 medför ökat flygtidsuttag på flygplan S 37 (+3 815 000 kr.) och minskat uttag på flygplan A 32 A (— 850000 kr.). S 32 C (— 345 000 kr.) och S 35 E (—2650000 kr.).

b) Flygtidsuttaget minskar på flygplan SK 50 (— 43000 kr.).

6. Flygtransportförband

a) Ökat flygtidsuttag ökar kostnaderna för flygplan Tp 84 (+1 575000 kr.)och helikopter Hkp 4 ( +770 000 kr.).

b) Övergång till bruttoredovisning ökar de redovisade kostnaderna under primäruppdraget (+4 113000 kr.),

7. Basförband Tillkomsten av fackövningar ökar tjänstgöringsuttaget för värnpliktiga (+1632000 kr.).

8. Gemensamma produktionsresurser

a) Beslutet om personalminskningar medför kostnadsbesparingar (— 3 200 000 kr.),

b) En meteorologtjänst bör inrättas vid F 21 (+80 000 kr.).

c) Kostnader för behovsundersökning och analys av datamaskinstöd ökar (+125 000 kr.).

(1) Uttaget av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga ökar (+79000 kr.).

e) Övergång till bruttoredovisning ökar de redovisade kostnaderna under primäruppdraget (+1 330000 kr.).

1) Flygtidsuttaget för flygutbildning ökar på flygplan SK 61 (+517 000 kr.) och minskar på flygplan SK 50 (—100 000 kr.).

g) En tjänst för kompaniadjutant bör inrättas vid väderskolan i Kalmar.

Prop. 1976/77:74 193

l-i'it'er/t'uguntlcn

I avsnittet om ramberäkningar för budgetåret 1977/78 har jag anfört att en sammanvägd bedömning av bl.a. överplanering och reserv för löne- kostnader samt materielunderhåll bör göras. I samma avsnitt harjag vidare anmält att jag inte kan godta den av överbefälhavaren anbefallda över- planeringen på 8,9 milj. kr.

Jag kan i övrigt i huvudsak godta flygvapcnchefens förslag till inriktning av verksamheten och hans beräkningar av medelsbehovcn under primär- uppdragen. Jag kan dock inte tillstyrka den typ av rcpetitionstrthildning som chefen för flygvapnet begärt i form av så kallade fackövningar.

Enligt riksdagens beslut (prop. l973:27. TU l973:12. rskr l973:l60 och prop. 1975:8l. TU 1975zl6. rskr 19753197) skall flygtrafikledningstjänsten i fred inom försvarsmakten med början den 1 juli 1976 föras över till luft- f'artsverket. Jag har vid mina beräkningar av personal förutsatt att den be- rörda personlen skall vara överförd till luftfartsverket under budgetåret 1977/78.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att sektorledningen och strilbataljonen vid F 12 förs övertill F 17budgetåret 1977/78.1avvaktan på det utredningsar- bete som pågår beträffande sektorindelningcn ärjag inte beredd att för närva- rande ta ställning till detta.

Robot 68 Bloodhound skall i enlighet med tidigare beslut avvecklas. Av bl. a. operativa skäl bör dock i avvaktan på tillförsel av spaningsradar P5 860 den del av organisationen som betjänar bel_vsningsradarkomponenten m. m. i robotbataljonen t.v. finnas kvar.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till I-'I_1gropen/Fit'httnt/f Ler/ning rrc/tIliir/runtlsr'crksotn/tct för btrd- getåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av | 462 000000 kr.

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1975/76 Utgift 1 291 492 031[ 1976/77 Anslag 1 252 000 000 1977/ 78 Förslag ] 364 000000

] Varav 202 700000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden. dels anskaffning av materiel för krigsorganisatio- nens behov samt viss materiel för fredsbruk.

Prop. 1976/77:74 194

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden. medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 2 188 991 527 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyn- digande om 1 510 milj. kr. och anvisat ett anslag av 1 252 000000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (2188 991527 + 1510000000 — 1252 000000) 2446 991 527 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel

Primäruppdrag m.m. 1976/77 1977/78 Chefen för Föredra- flygvapnet ganden Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet.

Flygvapenförband: Centralt

vidtaget materielunderhåll

m.m. utom av viss sjuk- vårdsmateriel. för del- programmet

För flera delprogram

gemensamma lednings- och strilförband 3 000 3 000 3 000 Jaktförband 200 100 100 Luftvärnsrobotförband Attackförband 3 900 2 800 3 400 Spaningsförband 700 40 100 700 700 41 000 40 900 Flygtransportförband 1 500 1 200 1 300 Basförband 1 000 1 000 1 100 Gemensamma produk-

tionsresurser 32 100 32 200 31 300 Flygvapenförband:

Centralt vidtagen ma— terielanskaffning m.m. utom av viss sjukvårds- materiel. för delpro-

grammet För flera delprogram

gemensamma lednings- och strilförband 146000 225 100 213400 Jaktförband 889 800 1 665 700 605 700 Luftvärnsrobotförband 100 100 100 Attackförband 161 400 210 700 136 200 Spaningsförband 63 000 1 381 900 41 500 224 600 3556 200 1 395400 Flygtransportförband 18 700 9 300 18 700 Basförband 100 700 139 900 151 300 Gemensamma produk- tionsresurser 432 1001 1 103 9002 45400

Prop. 1976/77:74 195

Primäruppdrag m m. 1976/77 . 1977/78 Chefen för Föredra- 11ygvapner ganden Bern. Bet. Bem. Bet Bern. Ber.

Flygvapenförband: Cen- tralt vidtagen mate- rielanskaffning m. m. av viss sjukvårds— materiel för delpro- grammet Basförband 2 300 | 2 300 2 300 Gemensamma produk- , 2 800 2800 tionsresurser 500 500 500 Kostnader ] 857 000 1 424 800 3 441) 000 I 439 100 3 600 000 Reducerin på grund

av överplganering 347 000 - 172 800 — - 241 100 — Medelsbehov — 1 252000 1 198000 Bemyndigandebehov ! 510 000 3 440 000 3 600 000

[1 beloppet ingår 431 milj. kr i prisreglcringsbcmyndiganden. ? 1 beloppet ingår 1021 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Budgetåret 1975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad materielanskaffning för flygvapenförband i ston har kunnat genomföras.

Priserna på materiel till flygvapenförband har under budgetåret fortsatt att öka kraftigt. Prishöjningen har varit högre än den kompensation som erhållits enligt nettoprisindex.

För gemensamma lednings- och stridsledningsförband har större beställ- ningar avsett materief till bl.a. luftförsvarscentraler. radargruppcentraler. radaranläggningar. försvarets olika kommunikationsnät och markbunden materiel för navigering och landning.

Beställningsverksamheten för delprogrammet jaktförband har främst rört anskaffningen av första delserien av flygplan JA 37. '

För attackförband har fonsatta beställningar skett till flygplan AJ 37 för bl. a. beväpning. målinmätning. grundflygplan. flygplanmotor RM 8. el— och teleutrustning. motmedel. underhållsutrustning. utbytesenheter och reserv- delar. Leveranserna av flygplan 37 har fortgått planenligt.

Beställningarna för spaningsförbanden har främst avsett materiel till spa- ningsversionen av flygplan 37. Leveranserna av flygplan SH 37 har påbörjats.

Till flygvapnets basförband har bl.a. levererats specialfordon. flygsäker- hetsmateriel och miljövårdsmatcrief.

I 439 100

— 75 100 1 364 000

Prop. 1976/77:74 196

Budgetåret 1976/77

Bemyndigandeplanen har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär bl. a. att vissa kompletteringsbeställningar görs för flygplan AJ 37 och S 37 och att viss materiel för en andra dclserie av JA 37 beställes.

Leveranserna av flygplan AJ 37 och SH 37 fortsätter och leverans av flyg- plan SF 37 påbörjas.

Budgetåret 1977/78 C Ile/'en för .flvgt'apttet

Anslaget bör föras upp med 1 198 milj. kr. och ett beställningsbemyn- digande om 3440 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för g e m e n s a mma 1 e d nin g s - 0 c h st ri l fö r b a n d avser fortsatt anskaffning. installation och underhåll av utrustning för radarspaning. sambands- och ledningscentraler.

Inom delprogrammet j a k t fö r b a n d utförs nödvändiga underhållsåt- gärder för flygplan J 35. Slutlig beställning av den andra delserien av flygplan JA 37 avses också göras under budgetåret. Denna beställning planeras om- fatta grundflygplan och ingående utrustning som radar. motor. presenta- tionsutrustning. styrautomat och kommunikationsutrustning samt ammu- nition. flygträningsanläggning. underhållsutrustning och reservdelar.

Beställningsbemyndigandena för atta c k fö r b a n d avses för komplet- terande anskaffning till flygplan AJ 37 och för vissa modifieringar av flyg- planet på grund av inträffade vingbalksbrott.

lnom delprogrammet 5 p a n i n g s fö r b a n (] planeras endast verksam- het av mindre omfattning. främst underhåll av befintlig materiel.

lnom fl y g t ra n sp o rt fö r ban d planeras endast verksamhet av mindre omfattning. främst underhåll av befintlig materiel.

lnom delprogrammet b a s fö r b a n (] planeras fortsatt installation av markradio för flygtrafikledning. fortsatt anskaffning av flygsäkerhetsmate- riel. beredskapsaggregat. fordon och materiel för fältarbete. ersättning av räddnings- och haveribilar samt anskaffning av vissa markvapen.

Under gemensamma produktionsresurser tas bl.a. upp vissa kompletterande beställningar till flygplan SK 60 och kostnader för normalieverksamhet. Större delen av verksamheten inom delproduktions- området Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. bedrivs inom detta del- program.

Av begärda bemyndiganden avses 1021 milj. kr. för p ris reg 1 c ri rt g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret

Prop. 1976/77:74 197

1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 615 milj. kr. b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 304 milj. kr. c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 med 102 milj. kr.

F öredraganden

Min beräkning av det totala bemyndigande-och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Av beställningsbemyndigandct avses ca 1 650 milj. kr. för att anskaffa delserie 2 av flygplan JA 37. Jag har också beräknat medel för att genomföra erforderlig typservice på de olika versionerna av flygplan 37.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 4 682 991 527 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle- ringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 4 260 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndi- gande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 3 600 000 000 kr.

2. till Flvgvapen/örband: Materielanskaffning för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1 364 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 198

D3. Flygvapenförband: lståndsättning av befästningar och kaserner

1975/76 Utgift 29 700 000 1976/77 Anslag 28 600 000 1977/78 Förslag 32 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar. flygfält och byggnader för flygvapnet. Anslaget skall tillgodoföras inkomst- sidan i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1975/76 1976/77 1977/78

Chefen för Föredra- flygvapnet ganden

Befästningars d e l fo n d Flygvapenförband: lståndsättning av flygfält för delprogrammet Basförband 1 500 2 000 2 000 2 000 Flygvapenförband: lståndsättning av befästningar m.m. för del-

programmet Gemensamma pro- duktionsresurser 1 500 1 500 1 500 1 500

Kasernbyggnaders delfond Flygvapenförband: lståndsättning

av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser 23 700 25 100 28 500 28 500

Kostnader _ medelsbehov 26 700] 28 6002 32 000 32 000

' Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 3 milj. kr. 2 Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 6.5 milj. kr.

Prop. l976/ 77:74 199

Budgetåret 1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 anmäler fortf/ikations/örva/t- ningen att verksamheten har kunnat genomföras enligt planerna med det undantaget att den planerade ombyggnaden av en hangar vid F 14 i Halmstad inte har genomförts. Anledningen härtill är att ombyggnaden främst avsåg att i anslutning till brandövningsplatserna åstadkomma utbildningsfokaler för brandförsvars- och räddningstjänst. Enligt en tidigare bedömning kunde brandövningsplatser anläggas i närheten av hangaren. Numera bedöms detta inte vara möjligt med hänsyn till den nedsmutsning och den nedsatta sikt över landningsbanan som uppstår vid brandövningarna. Behovet av utbildningsfokaler för brandförsvars- och räddningstjänst planeras i stället bli tillgodosett genom ombyggnad av en annan byggnad som är belägen intill det område dit brandövningsplatserna kan lokaliseras. Renovering av fem kaserner vid F 7 i Såtenäs. en kasern vid F 17 i Ronneby och två kaserner vid F6 Karlsborg har avslutats. Renovering av fem kaserner vid F 16 i Uppsala har påbörjats. Ombyggnad av en flygverkstad vid F 7 och en flyg- verkstad vid F 15 i Söderhamn har avslutats. Ombyggnad av en verkstads- . byggnad i Ursvik till lokaler för mellersta teleservicebasen har påbörjats.

Budgetåret 1976/77

Den planerade verksamheten beräknas kunna bli genomförd. För detta krävs dock en ökad tillgång på medel p.g.a. av vissa eftersläpningar i be- talningsutfall från budgetåret 1975/76. Genom beslut den 2 december 1976 medgav regeringen att anslaget får överskridas med 6.5 milj. kr. mot att motsvarande belopp låses på anslaget Flygvapenförband: Materielanskaff- ning.

Pågående renovering av två kaserner vid F 16 i Uppsala beräknas bli av- slutad liksom pågående ombyggnad av en verkstadsbyggnad i Ursvik för mellersta teleservicebasen. Renovering av fyra kaserner vid F 17 i Ronneby och ombyggnad av en flygverkstad vid F 16 påbörjas.

Budgetåret 1977/78

C hefen för flygvapnet

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Prop. 1976/77:74 200

Objekt Medelsförbruk- ning (1 OOO-tal kr.) Befästningars delfond Basförband 1. lståndsättning av flygfält 2000 Gemensamma produktionsresurser 2. Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m.m. ] 500 3 500 Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser 1. Kasemrenoveringar 8 000 2. F7. Ombyggnad av en hangar till förråd (totalkostnad 8 150000 kr.) 4 500 3. F 16. Ombyggnad av en flygverkstad (totalkostnad 5.5 milj. kr.) 2 700 4. Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader. utbildningsanordningar m. m. 8 300 5. Vissa tekniska försörjningsanordningar m.m. 5000 28 500 Totalt 32 000

Befästningars delfond

1 och 2. För iståndsättning av flygfält och för mindre iståndsättnings- arbeten på befästningar m. m. behövs 2 milj. kr. och 1.5 milj. kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

l. F.n. pågår renovering av tre kaserner vid F 16 i Uppsala. Under in- nevarande budgetår avses renovering av fyra kaserner vid F 17 i Ronneby påbörjas. För fonsatta renoveringsarbeten vid angivna förband beräknas ett medelsbehov av 8 milj. kr. för nästa budgetår.

2. Vid F 7 i Såtenäs behöver en hangar (byggnad nr 81) byggas om till förråd. Förrådsverksamheten är f. n. utspridd på sex olika byggnader. Efter ombyggnaden kan hela denna verksamhet överföras till en och samma bygg- nad vilket medför en väsentlig rationalisering och förenkling av förråds- hanteringen. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnads— program för ombyggnaden. Regeringen uppdrog den 26 maj 1976 åt for- tifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid be- räknats till 8150000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

3. Behovet av att bygga om en flygverkstad (byggnad nr 111) vid F 16 i Uppsala har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s.

Prop. 1976/77:74 201

140). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 år fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom en koStnadsram av 4.9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 5.5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

4. För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader. utbildningsanordning- ar m. m. beräknas ett medelsbehov av 8.3 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att genomföra vissa planerade mindre iståndsättnings- och om- byggnadsarbeten samt för att kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade krav som kan komma att föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kostnaderna för dessa objekt be- räknas var för sig till högst 800000 kr.

5. För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medels- behov av 5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för att bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning. iståndsätta vägar och planer samt för att byta ut eller komplettera vatten- lednings- och avloppsnät.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till F lt'gvapett/örhantl: lståndsättning av be/ästningar och kaserner för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 32 000000 kr.

D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1975/76 Utgift 533 000 000' 1976/77 Anslag 473 305 000 1977/78 Förslag 571 182 000

l Varav 83 000000 kr. i prisregleringsmedel

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för flygvapnet.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden. medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 1 307 834 370 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyn- digande om 525 milj. kr. och anvisat ett anslag av 473 305000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (1 307 834 370 + 525 000000 473 305 000) 1 359 529 370 kr.

14 Riksdagen l977. ] saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 202

Beslä/lningsbpmyndiga/1den och hela/ningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1976/77 1977/78 Chefen för Föredra- f1ygvapnet ganden Bern. Bet. Bem. Bet. Bern.

Flygvapenförband: Ut- vecklingsarbete för delprogrammet För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 15 100 15 400 16500 Jaktförband 154 500 424 100 424 100 Attackförband 93 700 946 900 357 700 Spaningsförband 12 000 627 000 8 600 13 500 1 320000 Basförband 1 000 1 000 1 100 Gemensamma produktions-

resurser 248 700] 729 0002 131 600 Kostnader 525 000 627 000 2 125 000 944 500 1 320 000 Reducering på grund

av överplanering — —153 695 —62 000 Til/kommer.” Studier av attack—

nygsystem m.m. — — — 30000 Medelsbehov — 473 305 - 882 500 — Berny ndigandebehov 525 000 - 2 125 000 — I 350 000

' 1 beloppet ingår 111 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 3 1 beloppet ingår 572 milj. kr. i prisreglcringsbemyndigandcn.

Budgetåret 1975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret l975/ 76 att planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för f1ygvapenförband i stort har kunnat genomföras. Verksamheten inom gemensamma lednings- och strilförband har huvudsakligen varit inriktad på fortsatt typarbete på radaranläggning PS 860. För jaktförband bestod verksamheten till största delen av typarbete för flygplan JA 37. Beställning har gjorts av fortsatt utveckling av bl. a. grundflygplan. målinmätningsutrustning. flygplansmo- tor RM 8, el- och teleutrustning, beväpning. motmedel och underhålls- utrustning. .

Verksamheten för attackförband avser till största delen fortsatt typför- bättringsarbete för flygplan AJ 37. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts för att klarlägga orsakerna till de inträffade totalhaverierna med flygplanet. Huvudorsaken. som utgjordes av utmattning hos vingens hu- vudbalk. har vidare inneburit att ett omfattande utvecklingsarbete har på- börjats för att kunna bibringa f1ygplanet erforderliga hållfasthetsegenskaper.

Bet.

603 000

603 000

—61818

30000 571 182

Prop. 1976/77:74 203

Fortsatt arbete beträffande ersättning för flygplan AJ 37 och SK 60 har be- ställts och utförts.

Budgetåret 1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret l976/ 77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär bl. a. att utvecklingsarbetet på flygplan JA 37 och studierna rörande ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 fortsätter.

Budgetåret 1977/78 Che/'en för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 8825 milj. kr. och ett beställningsbemyn- digande om 2125 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för g e m e n s 3 m m a le d nin g 5 - 0 c h st ri l fö r b a n d avses bl.a. för försöksverksamhet för att förbättra befintlig materiel och utvecklingsarbete avseende trådnätförbindelser och markbundna navigerings- och landningsutrustningar.

lnom delprogrammet ja k t fö rb a n d fortsätter utvecklingen av flyg- plan JA 37 och robotar till flygplanet.

lnom delprogrammet a t ta c k fö r b a n d avses vissa kompletteringar genomföras av grundflygplan, motor, elektronik- och underhållsutrustning för flygplan AJ 37. Beställning av vidareutveckling av flygplan JA 37 till ett medeltungt attackflygplan. A 20. är planerad. liksom utveckling av det lätta attack- och skolflygplanet B3LA.

För 5 p a nin g 5 fö r b a n d e n kommer beställningsbemyndigandet att utnyttjas för att komplettera beställningar för typutvecklingen av flygplan S 37.

Beställningsbemyndigandet för g e m e n s a m m & p r o (1 U k t io n s - resurser är främst avsett för att anskaffa kompletterande utrustning för försöksplatser och för drift och underhåll av dessa. Inom delprogrammet beställs också vissa studier och utredningar av gemensam karaktär för flera delprogram.

Av begärda bemyndiganden avses 572 milj. kr. för prisreg ! e ri n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar'under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 447 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 83 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret l975/ 76 med 42 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 204

Försvarets materielverk

Materielverket påpekar att studiearbetet avseende ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 ursprungligen var inriktat på att typutveckling av ett nytt lätt attackflygplan. B 3LA. skulle kunna påbörjas den 1 juli 1977. De resurser som ställts till materielverkets förfogande medger emellertid inte att underlag kan föreligga för att kunna beställa hela typarbetet vid denna tidpunkt. Det bedöms i stället lämpligt att beställa materiel och utveck- lingsarbete endast för en första etapp, t. o. m. år 1978. Kostnaderna härför uppskattas till 420 milj. kr. Beställningen av modifiering av flygplan JA 37 till attackversionen A20 föreslås av materielverket täcka tiden fram till seriebeställning budgetåret 1982/83. Kostnaderna härför beräknas till 338 milj. kr.

Materielverket påpekar också att beställningsläget vid den svenska flyg- industrin är sådant att om inte typarbete på ett nytt flygplan kan påbörjas i mitten av år 1977 måste utvecklingsresurserna omedelbart börja avvecklas.

F öredraganden

Typutvecklingen av flygplan JA 37 bör planenligt fortsätta med inriktning på att serieleverans skall börja under budgetåret 1978/ 79.

Jag har under avsnittet Det militära försvarets fortsatta utveckling re- dovisat min syn på utvecklingen av robotar för de olika delarna av luft- försvaret. I enlighet härmed beräknar jag att fortsatt utveckling av robotar för flygplan JA 37 skall få beställas till ett belopp av ca 250 milj. kr.

Under samma avsnitt harjag också redovisat min syn på utveckling av näs- ta generation attackflygplan. För att bibehålla handlingsfriheten. intill dess det kompletterande underlag som behövs för ett slutligt beslut föreligger. bör den nuvarande studieverksamheten fonsätta med sådan inriktning att statsmak- terna inte binds för ett beslut i viss riktning. Jag beräknar att fortsatta studier på dessa grunder skall få beställas till ett belopp av högst 30 milj. kr. Somjag tidiga- re har angivit kom mer dessa medel att anvisas som ett tillfälligt tillskott till den för det militära försvaret föreslagna ramen.

Min beräkning av det totala bemyndigande-och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 2 138 347370 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle- ringsmedel för budgetåren l976/ 77 och 1977/ 78. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1978 blir ca 1 970 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigan- de som riksdagen kan komma att lämna.

Prop. l976/ 77:74 ' 205

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för flyg- vapenförband får beställas inom en kostnadsram av 1 350 000 000 kr.. 2. till Ffvgvapen/örband: Forskning och utveckling för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 571 182 000 kr.

Prop. 1976/77:74 206

F Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets hundskola

Försvarets hundskola har till uppgift att mot ersättning tillhandahålla dresserade hundar och att meddela utbildning i hundtjänst. [ den mån det kan ske utan att övriga arbetsuppgifter eftersätts får skolan meddela ve- terinärvård och tillhandahålla andra tjänster som är förenliga med verk- samheten.

Hundskolan leds av en styrelse. Chef för skolan är en direktör. Skolan är organiserad på fyra enheter, ekonomi-. produktions-, veterinär- och ser- viceenheterna.

Produktionen av tjänstehundar skall täcka försvarsmaktens, polisväsen- dets, tullverkets m. fl. statliga och kommunala myndigheters samt Synska- dades riksförbunds behov. Skolan skall i mån av resurser även tillgodose den privata marknaden. Utbildning i hundtjänst sker genom kursverksamhet för personal från försvarsmakten, tullverket. frivilliga försvarsorganisationer, Synskadades riksförbund m. fl. Djursjukvården tillgodoser myndigheters och enskildas behov.

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets hundskola budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och för- bandsverksamhet.

Programplan för perioden l977/78—198l/82

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets hundskola bl.a. följande.

Under en uppbyggnadsperiod med ekonomiska, personella och materiella igångsättningsproblem har skolan inte lyckats och kommer under de när- maste åren inte att lyckas att skapa balans mellan kostnader och intäkter. Skolan hemställer därför om ett ökat bidrag under hela programplanepe- rioden bl.a. med hänsyn till den snabba kostnadsutvecklingen. Skolan har vidare anhållit om bidrag för att täcka hittillsvarande förluster för att inte behöva tillgripa ytterligare prishöjningar på hundar.

Skolan har som mål att producera hundar med hög kvalitet men kan idag inte producera det antal hundar som främst polisväsendet och Synska- dades riksförbund behöver. Den vid skolan pågående forskningen på avelsom- rådet för att öka hundarnas kvalitet beräknas ge visst resultat redan under bud- getåret 1976/77. För att ytterligare öka effekten av och påskynda avelsarbetet har kontakter knutits bl. a. med styrelsen förjordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt samt Stockholms universitet. Det bedöms dock ta minst tre år innan avelsarbetet ger det resultat skolan eftersträvar.

Prop. 1976/77:74 207

Ett gynnsamt utfall av avelsarbetet minskar direkt antalet kasserade hun- dar. För att nå lönsamhet i verksamheten måste avelsarbetet intensifieras under perioden så att antalet kassationer kan minska.

Skolan föreslår att hundstallarna byggs om under programplaneperioden föratt skapa miljövänligare och mer hygieniska arbetsplatser. Vidare föreslås en renovering av befintlig matsal och en ombyggnad av elcvförläggningarna.

Den bedömda utvecklingen av driftbidraget framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; 1000-tal kr.).

1976/77] 1977/78 1978/79 l979/80 l980/81 1981/82 Summa 1977/82

3 137 3 509 4 045 4573 5393 6 098 23 618

' Prisläge februari 1975

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av fjärde huvudtitelns bi- drag framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; 1 OOO-tal kr.). Nivå A och B är identiska för delprogrammet under programplaneperio- den.

1976/77l 1977/78 1978/79 l979/80 l980/81 1981/82 Summa 1977/82 1 637 1 750 1 750 1 750 1 750 1 750 8 750

' Prisläge februari 1975

Den beräknade årsomslutningen under delprogrammet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976: 1000-tal kr.).

1976/77I 1977/78 1978/79 l979/80 1980/81 1981/82 Summa 1977/82

9064 9789 10574 11420 12333 13318 57 434

' Prisläge februari 1975

F 14. Försvarets hundskola

1975/76 Utgift ] 860 045 1976/77 Anslag ] 637 000 1977/ 78 Förslag 2 500 000

Prop. 1976/77:74 208

Medelsbehov (I (!()O-Ial kr.)

Primäruppdrag m.m. 1975/76 1976/77 1977/78

Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- hundskola ganden

Försvarets hundskola: Allmän ledning och förbandsverksamhet 8 594 8 730 9 064 9 789 8 290

Tillkommer: Ingående balans den 1 juli resp. år (ut- nyttjat] rörlig kredit) +666 +666 +90 +90 +90 9 260 9 396 9 154 9 879 8 380 Avgår: Intäkter —5 737 -5 873 —5 927 —6 280 —4 290 Bidrag från andra huvudtitlar —1 000 —1000 —1 500 -1 670 —l soo Utgående balans den

30 juni resp. år

(utnyttjad rörlig

kredit) 1 423 —90 —90 —90 90

Likviditetsförändring —576 — - — Medgiven prisreglering — —757 — — _ Medelsbehov ] 100 1 100 1 637 1 839 2 5th Personal Personalkategori Antal 1975/76 1976/77 Beräknad ändring 1977/ 78 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- hundskola ganden C ivi/mililär personal Veterinärer 4 4 4 ol'. of. Civil personal Flandläggande personal 3 3 3 01". of. Ovrig personal ' 80 80 80 of. of. 87 87 87 of. of.

Budgetåret 1975/76

Försvarets hundskola anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras.

Verksamheten vid skolan skall vara självbärande. Detta mål har dock inte uppnåtts efter skolans omorganisation år 1971 . För att täcka underskottet

Prop. 1976/77:74 . 209

för budgetåret har skolan fått 2 100000 kr. i bidrag och 757000 kr. i pris- regleringsmedel.

Totalt har skolan under budgetåret levererat 212 hundar, vilket är en minskning med Sju hundar jämfört med föregående budgetår.

Målet att leverera 45 hundartill rikspolisstyrelsen och 25 hundartill Synska- dades riksförbund har inte uppnåtts på grund av brist på hundar som uppfyller de av dessa avnämare uppställda kraven. Skolan har ur egen avel testat ca 400 hundar och därav har ca 50 procent kasserats på grund av mental- och medi- cinsk status.

Det har därför varit nödvändigt att köpa dressyrmogna hundar. Skolan har erbjudits att köpa 171 hundar men av dessa har endast 50 köpts.

I skolans kursverksamhet har flera kurser utgått och nya har tillkommit på grund av att elevantalet inte alltid har följt avnämarnas beställningar.

Verksamheten vid djursjukhuset visar en genomgående ökande tendens för privata djur.

Ombyggnad av gamla isoleringsbyggnader för karantänsuppstallningar och obduktioner m.m. har slutförts.

Budgetåret 1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/761273) och regleringsbrev avseende justitie-. försvars- och socialdepartementens verksamhetsområden bedöms kunna full- följas. Inträffade kostnadsökningar torde dock medföra att intäkterna även under detta budgetår kommer att understiga kostnaderna.

Budgetåret 1977/78

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför./ör- svarets htmdskola följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksam- heten under budgetåret 1977/78.

Intäkter tillförs skolan främst från produktionen av tjänstehundar samt från kursverksamhet och djursjukvård. Intäkterna från djursjukvården beror på besöksfrekvens och prissättning för lämnade tjänster. Prissättningen måste i huvudsak följa den norm som tillämpas på övriga djursjukhus i vån land. Intäkterna av djursjukvården kan därför enligt skolans uppfattning i hög grad sägas vara styrda av faktorer som inte går att påverka. Detsamma gäller i stort också för kursverksamheten. Vid försäljning av dresserade hun- dar föreligger möjligheter till en friare prissättning. Teoretiskt skulle därför underskott kunna täckas genom högre priser på hundarna. Skolan anser dock att priserna redan nu är alltför höga.

Skolan begär därför ett statligt bidrag på 3 509000 kr. för budgetåret 1977/ 78.

Skolan föreslår vidare att dess rörliga kredit höjs från högst 1,5 milj. kr. till högst 2 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 210 Fil/wlrdguntlcn

I prop. 197411 (bil. 6 s. 177) anmälde min företrädare att det är ni.")dvändigt att stabilisera hundskolans ekonomi. Riksdagen (FöU 1974: 19, rskr 19741190) godkände sedermera att ett driftbidrag skulle utgå till skolan. Detta har även bekräftats av 1975 och 1976 års riksdagar. Bidraget har haft stor be- tydelse för driften av skolans verksamhet.

För att få ett förbättrat beslutsunderlag vad gäller skolans ekonomi och inriktning har en arbetsgrupp med representanter för försvars-,justitie-. so- cial- och dåvarande finansdepartementet sett över verksamheten vid för- svarets hundskola. Arbetsgruppen har. som jag tidigare nämnt i avsnittet om det militära försvarets fortsatta inriktning. avlämnat en rapport över sitt arbete. Rapporten har remissbehandlats och bereds f. n. Jag avser att senare i vår föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag avseende bl. a. in- riktning och organisation av skolans verksamhet.

För budgetåret 1977/78 räknarjag med att arméns inköp av minhundar från skolan upphör. Detta innebär attjag har räknat med mindre kostnader och in- täkter för verksamheten än skolan. För att kompensera de minskade intäkterna måste skolan få ett något ökat driftbidrag för budgetåret 1977/78. Verksamhe- ten måste dock inriktas på att så snart som möjligt bli självbärande.

Efter sam råd med cheferna förjustitie- och socialdepanementen förordarjag att till försvarets hundskola utgår ett driftbidrag om 4 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. betalas med medel som anvisas under fjärde huvudtiteln och 1 050 000 kr. resp. 450 000 kr. med medel som anvisas underandra resp. femte huvudtiteln. De belopp som preliminärt har beräknats under andra och femte huvudtitlarna i driftbidrag till försvarets hundskola i prop. 1976/77:100tbil. 5 och 8) för bud- getåret 1977/ 78 kvarstår således oförändrade.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer titt regeringen föreslår riksdagen

att till Fil/"svaren hundskola för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett för- slagsanslag av 2500 000 kr.

Frivilliga försvarsorganisationer m. ut.

De frivilliga försvarsorganisationerna har till uppgift att i samråd med berörda myndigheter bedriva upplysnings- och rekryteringsverksamhet, medverka vid utbildning av frivillig personal som leds av myndighet. leda sådan utbildning av frivillig personal som inte anordnas av myndighet samt teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering av personal som står till förfogande för tillfällig tjänstgöring inom totalförsvaret (B-per- sonal).

Verksamheten under delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m. m. budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena All-

Prop. 1976/77:74 211

män ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anv ställd personal m. ti. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsorgani-

sationer m. m.

Programplan för perioden 1977/78—1981/82

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl. a. följande.

Av tidigare programplaner framgår att vakanserna inom försvarsmakten i fråga om A- och B-personal så långt möjligt bör täckas. En god utbild- ningsvolym för dessa personalkategorier redovisas för budgetåret l975/ 76. Svårigheter har uppstått att repetitionsutbilda personal som ingår i krigsförband som en följd av den ändrade repetitionsövningsrytmen. Sär- skild uppmärksamhet ägnas därför åt att repetitionsutbilda personalen bl. a. genom att ordna särskild repetitionsutbildning i form av kurser och liknande.

Utbildning m. m. sker huvudsakligen enligt de grundlinjer som har fö- reslagits av 1966 års värnpliktskommitté. Organisationernas bidrag bör i stort behållas på nuvarande nivå.

Överbefälhavarens anslagsframställning för anslaget Frivilliga försvars- organisationer m. m. har utarbetats i nivå A. Den av överbefälhavaren be- räknade utvecklingen av anslaget i nivå A och B framgår av följande sam- manställning (prisläge februari l976; 1000-tal kr.).

1976/77l l977/78 l978/79 l979/80 l980/8l l98l/82 Summa

l977/ 82 Nivå A 2; 980 33 400 33 400 33 400 33400 33 400 167 000 Nivå B ' 33 400 33100 33100 33100 33 l00 165 800

1 Prisläge februari l975

F 19. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1975/76 Utgift 24 462 663 1976/77 Anslag 25 980 000 1977/78 Förslag 33 200 000

Prop. 1976/77:74 212 Kostnader och medelsbehov (I ()()O-tal kr.).

Primäruppdrag m.m. 1975/76 1976/77 1977/78

Planerat Utfall Planerat Överbefäl- Föredra- havaren ganden

Frivilliga försvarsorga-

nisationer m.m.: Allmän ledning och för-

bandsverksamhet 4 739 12508 7 448 12 014 11 814 Utbildning till och av

fast anställd perso- nal m. 11. 18347 11955 18532 21386 21386

Kostnader = medelsbehov 23 140 24 463 25 980 33 400 33 200

Budgetåret 1975/76

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 att planerad verksamhet i stort har kunnat genomföras. Utbildningen av A- och B—personal har haft tillfredsställande omfattning.

Budgetåret 1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/"76:1001FöU 1975/76:32. rskr 1975/762273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår är i stort oförändrad jämfört med föregående budgetår och bedöms kunna fullföljas. Särskild uppmärksamhet ägnas dock åt att repetitionsutbilda per- sonalen. bl. a. genom att anordna kurser m.m.

Budgetåret 1977/78 Överbc/älhavaren

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1976/77 motiverar överbe— fälhavaren på följande sätt.

A. Pris och löneomräkning Pris— och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 2 720 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

]. Frivilliga radioorganisationen behöver ytterligare 400000 kr. för att kunna öka utbildningen i sambandstjänst för hemvärnet. Svenska röda kor- set behöver ytterligare 300000 kr. för att kunna öka utbildningen i sjuk- vårdstjänst för hemvärnet.

Prop. 1976/77:74 213

C. Förmånsförbättringar För nya förmåner åt frivilligpersonal m. fl. behövs ytterligare 4 milj. kr. enligt förslag av utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. 11. (UFV).

Föl't'draganrlvh

Jag godtari huvudsak vad överbefälhavaren har anfört om verksamhetens inriktning. ] enlighet med vad jag har anfört i prop. 1976/77:49 om nya förmåner åt frivilligpersonal m.fl. bör anslaget ökas med 4 milj. kr. Vid beräkningen av medelsbehovet harjag. också tagit hänsyn till en ökad ut- bildningsvolym för hemvärnets sambands- och sjukvårdstjänst.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Frivilliga först'ur'snrjuunimIium'r m. m. för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett förslagsanslag av 33 200000 kr.

Viss gemensam verksamhet

Verksamheten under delprogrammet Viss gemensam verksamhet bud- geteras på fem primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet och centralt vidtagen materielanskaffning m.m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Viss gemensam verksam- het.

Programplan för perioden 1977/78—1981/82

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavare:1 bl. a. följande.

lnom programelementet Vissa besök m. m. har enbart kostnader för ut- ländska besök vid försvarsmakten som med någorlunda säkerhet kan beräknas tagits med i planeringen. Dit hör honnörsbesök. örlogsbesök. flygbesök. besök av skolor motsvarande försvarshögskolan och besök i samband med s. k. växeltjänstgöring.

Enligt anvisningar från chefen för handelsdepartementet skall fr.o.m. budgetåret 1977/78 statens järnvägar vara programmyndighet med sam- rådsskyldighet gentemot överbefälhavaren för det i det ekonomiska försvaret ingående delprogrammet järnvägstransporter. Det har till följd att statens järnvägar övertar överbefälhavarens tidigare programansvar för programe- lementet beredskapsåtgärder vid statens järnvägar och vissa enskilda järn- vägar.

lnom programelementet Beredskapsåtgärdervid försvarets datacentral skall

Prop. 1976/77:74 214

planläggning av datamaskindriften underberedskapstillstånd och krig utföras.

lnom programelementet Publikationerm. m. skall behovetav publikationer rn. m. som är gemensam för försvarsmakten tillgodoses för såväl krigs- som fredsorganisationen. Upplagornas storlek skall om möjligt begränsas genom restriktiv tilldelning. Utan att i avgörande grad sänka kvaliteten skall längre intervaller mellan revideringar och omarbetningar eftersträvas.

lnom programelementet Anskaffning av krigskartor skall i fred anskaffas kartor för försvarsmakten och vidtas förberedelser för totalförsvarets för- sörjning av kartor i krig. Därutöver skall vissa behov av kartor för total- försvarets fredsorganisation tillgodoses.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Viss ge- mensam verksamhet i nivå A och B framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; 1000-tal kr.).

1976/7711977/78 1978/79 l979/80 1980/81 1981/82 Summa2

1977/82 Nivå A 11350 11700 10700 10 700 10 700 55150 10 250 Nivå B 11 350 11650 10 500 10 350 10100 53 950

' Prisläge februari 1975. 2 Inkl. th7.1) 35.5 milj. kr. för beredskapsåtgärder vid SJ och vissa enskildajärnvägar.

F 21. Viss gemensam verksamhet

1975/76 Utgiftl 20419 2432 1976/77 Anslag 10 250 000 1977/78 Förslag 11 350000

lDelvis andra primäruppdrag. 2Varav 1450000 kr. i prisregleringsmedel. Beställningsbemyndiga/iden och beta/ningsmedel (I OOO-tal kr.).

Primäruppdrag 1976/77 1977/78

m. m. .. _ Overbcfalhavaren

Bem. Bct. Bern. Bet.

Viss gemensam verksamhet: Allmän ledning och förbandsverk-

samhet

Tjänstcr vid vissa besök — 165 165 Operativ och krigsorganisatorisk

verksamhet Beredskapsåtgärder vid SJ och vissa

enskilda järnvägar — 6 700 7 100 Beredskapsåtgärder vid försvarets

datacentral — 50 -— 50

Föredraganden

ch.

Prop. 1976/77:74 215

Pi'iriiaruppdi'ag 1977/78 m m Överbefälhavaren 1-"i'ireili'agandcn ch. Het. Bent. Bet. Bcni. Bei.

Centralt vidtagen materielanskaff-

ning

Publikationer — 640 — 1 362 — | 362 Anskaffning av krigskartor 740 2 385 620 2_10> 620 2 105 Hyror till FortF — 560 — 568 - 568 Reducering på grund av över-

planering _ — 250 — Medelsbehov _ 10 250 — || 350 — || 350 Bemyndigandebehov 740 _ 620 620 _

”___—w_—

Budgetåret 1975/76

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 att planerad verksamhet har kunnat genomföras.

Budgetåret 1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:1001FöU 1975/76:32. rskr 1975/761273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas.

Budgetåret 1977/78

Överbefälhavaren

Anslaget börföras uppmed 1 1 350 000kr.0ch ettbeställningsbemyndigande om 620000 kr. inhämtas.

F örerlragam/mz

Överbefälhavaren anser att ansvar och finansiering av programelementet Beredskapsåtgärder vid statens järnvägar och vissa enskilda järnvägar i sin helhet skall ligga på myndigheter inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. Enligt min mening bör medel för finansiering av denna verksamhet även fortsättningsvis utgå under detta delprogram. Vidare anser jag det vara av vikt att statens järnvägar i samråd med överbefälhavaren har programansvar för programelementet.

Min beräkning av det totala bemyndigandet och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till

Prop. 1976/77:74 216

vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beställnings— bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att ]. bemyndiga regeringen attmedge attbeställningarni. m.av krigs- kanor får läggas ut inom en kostnadsram av 620 000 kr. 2. till Viss gemensam verksamhet för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett förslagsanslag av 1 1 350000 kr.

Vissa ersättningar m. m.

Jag har i prop. 1976/77:100 bil. 7 beräknat ett medelsbehov under anslaget Vissa ersättningar m.m. tF 22) av 34 254 000 kr.

Chefen för socialdepartementet har i prop. 1976/77:64 om statligt per- sonskadeskydd m.m. föreslagit förändringar som medför att kostnaderna under förevarande anslag kommer att öka med 7 milj. kr. budgetåret 1977/78. Denna kostnadsökning bör bestridas med medel avsedda för prisreglering.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om Vissa ersättningar m.m.

Prop. 1976/77:74 217

KAPITALBUDGETEN

III Försvarets fastighetsfond

111 ]. Arrnéförband: Anskaffning av anläggningar

1975/76 Utgift 116 042523 Behållning 5 490 739 1976/77 Anslag 144 000 000 1977/78 Förslag 155 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler ni. m., be- fästningar och ammunitionsförråd för armen samt markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m.m.

A-ler/efs/örbrakning och ITIé'dU/Sbl'hOi' ( I ()()tl-tal kr..)

Primäruppdrag rn. m. 1975/76 1976/77 1977/78 Chefen för Föredra- armen ganden

Armé/örband: Markanskaffning för

delprogrammen

Lokalförsvarsförband 100 100 100 100 Gemensamma produktions- '

resurser 13 400 13 900 11 900 11 900 Anskaffning av befäst-

ningar m. m. för

delprogrammen

Infanteribrigad m.m. 70 — - Lokalförsvarsförband 2 450 1 000 2 500 2 500 Gemensamma produktions-

resurser 150 — — Anskaffning av kaserner

m.m. för delprogram- met Gcmensamma pro- duktionsresurser 111 165 165 700 147 310 197 310 Summa 127 335 180 700 161810 211810 Reducering på grund av

överplanering —10 535 —17700 —14 810 —16 810

Beräknat medelsbehov 116 800 163 000 147 000 195 000

Budgetåret 1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 anmäler_fortf/ikalions/älvan- ningen att a n s k a ffn i ng a v m a rk inte har kunnat genomföras i pla- nerad omfattning. Anledningen till detta är främst de ökade svårigheter

15 Riksdagen 1977. I sam/. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 218

som möter när markanskaffning för försvaret planeras och genomförs. Under budgetåret har större anskaffningar gjorts för att utvidga Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk och övningsfältet vid Rinkaby samt för de nya öv- nings— och skjutlälten vid Uddevalla och Arvidsjaur. Totalt har i runt tal ] 700 ha mark anskaffats. Dessutom har ca 7000 ha mark förts över från domänverket varav ca 5000 ha för det nya övnings- och skjutfältet i Ar- vidsjaur.

8 e få 5 t n i n g 5 o bj e kt har i stort sett anskaffats enligt planerna. Det- samma gäller för anskaffning av kaserner. Kallgarage vid 119 i Boden och 121 i Sollefteå har blivit färdiga.

Den beräknade medelsförbrukningen var 116800 000 kr. Utfallet blev 116042 523 kr.

Budgetåret 1976/77

Enligt riksdagens beslut skall fortsatt a n s k a ffn i n g a v m a r k ske för att utvidga övnings- och skjutfälten för fem förband och för att skaffa ett nytt övnings— och skjutfält för det nya fredsförbandet i Arvidsjaur. De av olika skäl ökade svårigheterna att förvärva mark för försvaret kan komma att innebära att markanskaffningen inte kan genomföras i planerad om- fattning.

Planerad anskaffning av befästnings- oeh kasernob- jc kt beräknas kunna bli genomförd.

Budgetåret 1977/78 Chefen jör armén

För budgetåret 1976/77 har medgetts en medelsförbrukning av 163 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1977/78 beräknas till 147 milj. kr.. varav 11 milj. kr. för markanskaffning. 2 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 134 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. menligt följande sammanställningar.

A. M arkanskallning

Objekt m.m. Medelsförbrukning (l 000-ta1 kr.)

Befästningars delfond Lokalförsvarsförband _ 1. Mark för förråd samt diverse mindre marklörvärv och ofor- utscdda utgifter 100

Prop. 1976/77:74 219

Objekt m. m. Medelsförbrukning (l OOO-tal kr.)

Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

2. 1 11. Utvidgning av övningsfältct vid Växjö 1000 3. 1 17. Nytt skjutfält vid Uddevalla 2600 4. K4. Nytt kasern- och övningsomräde i Arvidsjaur 800 5. P6. Utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby 500 6. P 18. Nytt övningsfält vid Visby 2000 7. Bodens garnison. Utvidgning av skjutfältet vid Kusträsk 1 500 8. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 3500

12 000 Reducering på grund av överplanering —1000 Summa 11000

1. För att uppföra ammunitionsförråd kan i vissa fall mark behöva för- värvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f. n. inte bestämmas. Medel har beräknats för nödvändiga markanskaffningar för ammunitionsförråd och andra anläggningar för samtliga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av arméns befästnings- fastigheter.

2. 1974 års riksdag (prop. 1974z50. FöU 1974125. rskr 1974z270) beslutade att 1 1125 övningsfält vid Växjö skall utvidgas med ca 300 ha. Hittills har endast vissa skogsposter kunnat förvärvas genom frivilliga avtal.

3. 1974 års riksdag (prop. 1974z50. FöU l974z25. rskr 1974z270) beslutade att ett nytt skjutfält för 1 17 skall anskaffas norr om Uddevalla. Skjutfältet omfattar ca 1 500 ha. För att förvärva erforderlig mark m. m. har en särskild delegation. Skjutfältsdelegationen Uddevalla. utsetts. Hittills har ca 150 ha förvärvats.

4. 1973 års riksdagtprop. 1973:135.FöU 1973126. rskr 1973:382) beslutade att ett nytt förband skall etableras i Arvidsjaur. Riksdagen har vidare (prop. 1975175, FöU 1975114, rskr 1975:14) beslutat att ett kasern- och övnings- område skall anskaffas för det nya förbandet. Området omfattar ca 7000 ha. Därav utgör ca 5000 ha domänmark. Återstoden ägs av kommunen. bolag och enskilda. Domänmarken har förts över till försvaret. Av övrig mark har hittills ca 700 ha förvärvats.

5. 1971 års riksdag (prop. 19711110. FöU 197lz9. rskr 197l:l40) beslutade att övningsfältet vid Rinkaby skall utvidgas med ca 600 ha. Markförvärven m. m. sköts av en särskild delegation, Rinkabydelegationen. Markförvärven inom det beslutade utvidgningsområdet är slutförda. 1 enlighet med riks- dagens beslut förvärvar delegationen även sådan mark som liggeri omedelbar anslutning till utvidgningsområdet och frivilligt bjuds ut till salu, Hur stor omfattning dessa förvärv kommer att få kan f.n. inte bedömas. Hittills har sådan mark förvärvats för ca 9 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 220

6. Chefen för armén har föreslagit att ett nytt övningsfält för P 18 an- skaffas vid Martille söder om Visby. Fältet föreslås få en areal av ca 700 ha. Förslaget utreds av försvarets fastighetsnämnd. Fortifikationsförvalt- ningen avser att redovisa ett förslag till kostnadsram för anskaffningen sedan fastighetsnämnden slutfört sin utredning.

7. 1973 års riksdag (prop. 1973175. FöU 1973116, rskr 1973zl95) beslutade att Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk skall utvidgas med ca 1 750 ha. Mark började anskaffas under budgetåret 1973/74. Hittills har ca 1 130 ha förvärvats.

8. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter beräknas ett medelsbehov av 3.5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses för förvärv av vissa mindre objekt som i varje särskilt fall beräknas kosta högst 300 000 kr. Medlen avses vidare för smärre kompletteringar av arméns fastighets- bestånd. oförutsedda utgifter i samband med att beslutade förvärv genomförs samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m. Kompletteringar av fastighetsbeståndet planeras bl. a. för skjutfältet på Väd- dö samt för övnings- och skjutfälten i Falun och Ystad.

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Objekt m.m. Medelsförbrukning (1 OOO-tal kr.)

Lokalförsvarsförband Företag påbörjat/ellära [976-07-0] 1. Betongförråd för ammunition 190

F ärmar: avsedda att påbörjas 197 7 / 78

2. Betongförräd för ammunition 2310 2 500 Reducering på grund av Överplanering -500

Summa 2 000

1 och 2. För fortsatt utbyggnad av ammunitionsförråd behövs 2.5 milj. kr. för nästa budgetår. C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m.m. Medelsförbrukning (l OOO-tal kr.)

Gemensamma produktionsreSurser F örelag påbörjade/iir? ! 976 -07_()l 1. Utbyggnad av förråd till följd av organisationsförändringar (etapp 3) 12 000

Prop. 1976/77:74 221

Objekt m. m. Medelsförbrukning (l OOO-tal kr.)

Föra/(tg påbörjar/(' ("/lar avsedda att påbörjas I 976/ 77

2.13. Nybyggnad av varm- och kallgarage m.m. 1 800 3. 1 11. Tillbyggnad av en smörj- och tvätthall för varmgarage och motorsal 1 430 4.1 16. Nybyggnad av värmecentral m. m. 2 740 5.120. Tillbyggnad av värmecentral m. m. 1 260 6. P4. Nybyggnad av motorprovanläggning 6 220 7. P 7R. Om- och tillbyggnad m.m. av miloverkstad 8000 8. P 10. Nybyggnad av värmecentral 820 9. A 8. Nybyggnad av värmecentral 860 10. Lv 3. Nybyggnad av skolbyggnad 1000 11.52. Nybyggnad av värmecentral 5000 Företag avsedd att påbörjas 1977/78 12.1 2. Nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstadsförråd 4 560 13.12. Tillbyggnad av matinrättningen 2 500 14. 1 5. Nybyggnad av en miloverkstad och ett verkstadsförråd 10 000 15. 1 11. Nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstadsförråd 8 300 16.1ng 3. Nybyggnad av militärrestaurang 7600 I7.S l. Utbyggnad i Enköping 5000 18.1nfSS. Nybyggnad av smörj- och spolhall 3 500 19. ATS. Utbyggnad i Östersund 5000 20. Nybyggnad av krigssjukhus i Arvidsjaur 3000 21. Mobiliseringsförråd 9 800 22. Tekniska försörjningsanordningar 8 800 23. Nybyggnad av skjutbanor 7300 24. Utbyggnad av läger . , . 16000 25. Diverse objekt 2 350 26. Diverse smärre byggnadsföretag 12 470 147 310 Reducering på grund av överplanering —13 310 Summa 134 000

l. Behovet av att bygga ut fredsförråd till följd av organisationsföränd- ringar (etapp 3) har senast anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 343). Kostnaderna för etapp 3 uppskattas till 110 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976, varav 12 milj. kr. behövs för nästa budgetår och 15 milj. kr. för budgetåret 1978/79. .

2. Behovet av nya varm- och kallgarage m. m. vid 1 3 i Örebro har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100(bi1. 6 s. 344). Regeringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortilikationsförvaltningen att låta bygga garagen m. m. inom en kostnadsram av 5,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 63 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

3. Behovet av att bygga till en smörj- och tvätthall vid 1 11 i Växjö för att ge utrymme för varmgarage och en motorsal har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 344). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra denna tillbyggnad inom

Prop. l976/ 77:74 222

en kostnadsram av 2 450000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 2 755000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

Ytterligare en tillbyggnad av samma smörj- och tvätthall behöver göras. Denna tillbyggnad är avsedd att inrymma drivmedelsexpedition. instruk- törsrum, personalutrymmen. förråd för materiel och oljor. utlämningslokal för drivmedel m.m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram m.m. för byggnadsföretaget. Regeringen uppdrog den 8 juli 1976 åt fortiftkationsförvaltningen att låta utföra denna andra tillbyggnad inom en kostnadsram av 1 175 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. Den sammanlagda kostnadsramen för de båda tillbyggnaderna blir därmed 3930 000 kr. enligt sistnämnda prisläge.

4. Behovet av att bygga en ny värmecentral m. m. vid 1 16 i Halmstad har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 344). Re- geringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortiftkationsförvaltningen att låta bygga värmecentralen m. m. inom en kostnadsram av 7 350 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 8 240000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

5. Vid 120 i Umeå behöver en värmecentral (byggnad nr 205) byggas till för att det ökade värmebehovet vid regementet skall kunna tillgodoses. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 november 1974 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för tillbyggnaden, viss demontering av vär- mecentralen i matinrättningen (byggnad nr 6) samt utbyte av vissa yttre ledningar för värmevatten. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Re- geringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 2010000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 2 260000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

6. Behovet av att bygga en ny motorprovanläggning vid P4 i Skövde har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Re- geringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga anläggningen inom en kostnadsram av 8.2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 9 220 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

7. Behovet av om- och tillbyggnad m.m. av militärområdesverkstaden vid P 7 i Revingehed har senast anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvalt- ningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 14,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 16,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

8. Behovet av en ny värmecentral vid P 10 i Strängnäs har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3juni 1976 år fortifikationsförvaltningen att låta bygga värmecentralen inom en kostnadsram av 3.4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket

Prop. 1976/77:74 223

motsvarar 3820 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

9. Behovet av en ny värmecentral vid A 8 i Boden har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortilikationsförvaltningen att låta bygga värmecentralen inom en kostnadsram av 4 770000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 5160000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 10. Behovet av en ny skolbyggnad vid Lv 3 i Norrtälje har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 346). Regeringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga skolbyggnaden inom en kostnadsram av 4.1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 4610 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 11. Behovet av en ny gemensam värmecentral för S 2 och F 6 i Karlsborg har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 346). Re- geringen uppdrog den 18 mars 1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Regeringen uppdrog den 21 oktober 1976 åt fortifikationsför- valtningen att låta bygga värmecentralen inom en kostnadsram av 19 550 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. varav 9 milj. kr. hänför sig till S 2.

12. Vid 1 2 i Karlstad behövs en ny tygverkstad och ett nytt verkstads- förråd. För detta ändamål disponeras f. n. lokaler i ett flertal byggnader. Lokalerna är omoderna och dessutom för små. Utspridningen på flera bygg- nader försvårar en rationell drift. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en tygverkstad och ett verk-' stadsförråd. Regeringen uppdrog den 22 juli 1976 åt fortifikationsförvalt- ningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana hand- lingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 11,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 13. Matinrättningen vid 12 i Karlstad behöver byggas till för att ge ut- rymme för gemensamma utspisnings- och sällskapslokaler för all anställd personal vid regementet. För dessa ändamål disponeras f.n. lokaler i fyra olika byggnader. Dessa lokaler behöver tas i anspråk som stabslokaler samt som förläggning, bibliotek och fritidslokaler för värnpliktiga. Fortifikations- förvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för tillbyggnaden. Regeringen Uppdrog den leuni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att ut- arbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har se- dermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 6 250 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 14. Vid 15 i Östersund behövs en ny militärområdesverkstad och ett nytt verkstadsförråd. För dessa ändamål disponeras f. n. lokaler i fyra bygg- nader vid A4 och i tre byggnader vid 15. Lokalerna är omoderna. hårt slitna och dessutom för små. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en militärområdesverkstad och ett

Prop. 1976/77:74 224

verkstadslörråd. Regeringen uppdrog den 22 juli 1976 åt fortifrkationsför- valtningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 25.4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

15. Vidl ll iVäxjö behövs en ny tygverkstad och ett nytt verkstadsförråd. För dessa ändamål disponeras f. n. lokaler i fyra olika byggnader. Lokalerna är omoderna och dessutom för små. Utspridningen på flera byggnader för- svårar en rationell drift. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstads- förråd. Regeringen uppdrog den 22 juli 1976 åt fortilikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 16.3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 16. Vid lng3 i Boden behövs en ny militärrestaurang. Den nuvarande matinrättningen är för liten och dessutom hårt sliten. Detsamma gäller ut- spisnings- och sällskapslokalerna för anställd personal med undantag av de lokaler som i dag utnyttjas av regementsoflicerarna. Sistnämnda lokaler behövs som stabslokaler. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en militärrestaurang i anslutning till ett nyligen uppfört marketenteri. 1 den nya byggnaden avses förutom kök m. m. inrymmas matsal för värnpliktiga och gemensamma utspisnings- och sällskapslokaler för all vid regementet anställd personal. Regeringen uppdrog den 10 juni 1976 åt fortiiikationsförvaltningen att utarbeta hu- vudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera re- dovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 14.7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 17. 1973 års riksdag(prop. l973:l35.FöU l973:26.rskr l973:382)beslutade att P1 i Enköping skall avvecklas. 1974 års riksdag (prop. 1974150. FöU l974:25. rskr 19741270) beslutade att Sl m.m. i Uppsala skall flyttas till Enköping. Fortilikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnads- program för de byggnadsåtgärder som behövs för Sl i Enköping. Kost- naderna har uppskattats till 143 145000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. För att påbörja utbyggnaden av bl. a. uppställningsplatser för fordon. förråd och skjutbanor behövs 5 milj. kr. för nästa budgetår. 18. Vid Infanteriets Stridsskola i Kvarn saknas f. n. lokaler för vård och kontroll av fordon. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till bygg- nadsprogram för nybyggnad av en smörj- och spolhall. Regeringen uppdrog den 15 januari 1976 åt fortifrkationsförvaltningen att utarbeta huvudhand- lingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. 19. 1971 års riksdag(prop. 1971:29.1nU 1971:15, rskr 19711196) beslutade att om en teknisk skola för armén organiserades skulle den förläggas till

Prop. 1976/77:74 225

Östersund. Riksdagen beslutade vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/761190. FöU 1975/76:39. rskr 1975/76:375) att en arméns tekniska skola skall in- rättas. Skolan skall samlokaliseras med den förvaltningsskola för försvars- makten som enligt nämnda beslut också skall förläggas till Östersund. For- tifikationsföwaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ny- byggnad av lokaler för de båda skolorna i anslutning till A 4. Enligt förslaget skall nybyggnad utföras av en förläggningskasern. en gymnastik- och sam- lingshall. en skolbyggnad. en byggnad innehållande utbildningslokaler av- seende hjul- och bandfordon. en byggnad innehållande utbildningslokaler avseende vapen och luftvärn. en övnings- och vårdhall. en vaktbyggnad. fyra förrådsbyggnader samt vägar och planer. Kostnaderna har uppskattats till 153 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974. Regeringen uppdrog den 8 april 1976 åt fortitikationslörvaltningenatt utarbeta huvudlörhandlingar för byggnadsföretaget. För vissa markarbeten erfordras 5 milj. kr för nästa budgetår.

20. Ett krigssjukhus behöver byggas inom Övre Norrlands militärområde. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av ett krigssjukhus i anslutning till det fredssjukhus som skall byggas för K4 i Arvidsjaur. Enligt förslaget skall krigssjukhusets centrala funktioner förläggas till ett nybyggt skyddat utrymme om ca 650 m2 som ges en skyddsnivå enligt civilförsvarsstyrelsens normer för skyddsrum. Lo- kalerna för krigssjukhuset avses användas för övningar med krigsplacerad medicinalpersonal och i övrigt stå i beredskap för att med kort varsel kunna tas i krigsbruk. Endast de lokaler som avses för apotek. förråd och arkiv beräknas kontinuerligt bli använda i fred. Kostnaderna har uppskattats till 6450 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog den 21 oktober 1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. 20—24 och 26. För nya mobiliseringsförråd. tekniska försörjningsanord- ningar. nybyggnad av skjutbanor. utbyggnad av läger och diverse smärre byggnadsföretag behövs 9.8 milj. kr.. 8.8 milj. kr.. 7.3 milj. kr.. 16 milj. kr. och 12 470000 kr. för nästa budgetår. 25. För diverse objekt för vilka kostnaderna var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs 2350000 kr. för nästa budgetår.

F öredraganden

Chefen för armén har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 147 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 195 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Av medelstörbrukningen beräknas 9 milj. kr. för att anskaffa mark. För anskaffning av befästningar m.m. och för anskaffning av kaserner m.m. beräknar jag medelsförbrukningen till 2 milj. kr. resp. 184 milj. kr. Jag

Prop. 1976/77:74 226

har härvid räknar med att 50 milj. kr. behövs för fortsatt utbyggnad för K4 i Arvidsjaur. Vid anslagsberäkningen har jag beräknat att 40 milj. kr. av detta belopp tillförs anslaget av medel på anslaget under tolfte huvudtiteln till sysselsättningsskapande åtgärder.

Fortifrkationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya byggnadsobjekt som finns intagna i investeringSplanen och som är un- derkastade det s.k. tvåstegsförfarandet. Om riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvud- handlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen be- sluta om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Ittvestet'ingsplan (1000-tal kr.) Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-

start stäl- Faktisk Beräknad för år— lande t. o. m. ___—— mån. år— 76—06— 1976/77 1977/78 mån. 30

75—02— 76—02— 01 01

A. titlar/(anskaffning Befästningars d el fo n d Delprogram 1.6 1. Mark för förråd samt diverse mindre markför- värv och oförutsedda utgifter 200 200 — 100 100 — Kasernbyggnaders d el fo n d Delprogram 1.99 .1 11. Utvidgning av övningsfältet vid Växjö 3 500 4 000 878 2 122 1 000 - 3.1 15. Utvidgning av Remmene skjutfält 7 500 7 500 6 730 770 — - 4.1 17. Nytt skjutfält vid Uddevalla 7 000 7 500 876 3 000 2600 — 5. K4. Nytt kasern- och övningsområde i 'x)

Arvidsjaur

. P6. Utvidgning av

övningsfältet vid Rinkaby .P18. Nytt övnings-

fält vid Visby

. Bodens garnison.

Utvidgning av skjut- fältet vid Kusträsk

5000

ej be- räknad ej be- räknad

5500

5500

ej be- räknad ej be- räknad

1 340

9 004

2 448

3 360

500

2 052

2000

1500

Prop. 1976/77:74

Objekt Kostnadsram

75—02— 76—02— 01 01

Faktisk t.o.m. 76—06— 30

lvledelsförbrukning

1976/77

227

Beräknad för

1977/78

Byga— 512111 är— män.

Färdig- stäl- lande är— män.

9. Diverse mindre mark- förvärv och oförut- sedda utgifter

Summa A

Reducering av medels- behovet

Beräknat medelsbehov B. Anskaljiting av be- fästningar m. m. a. Företag påbörjade _jöre 1976-0741! Delprogram 1.6 l. Betongförråd för ammu- nition Delprogram 1.99

2. Betonglörråd för ammu- nition Summa a

b. Före/ag avsedda att påbörjas I 97 7 / 78 Delprogram 1.6

3. Betongförråd för ammu- nition Summa b Summa B (a—b)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

(' . Anskajl'ning av kaserner m. m.

a. Företag påbörjade före 1976-074)! Delprogram 1.99 1.1 13. Nybyggnad av tyg- verkstad 2.14/1nlSS. Nybygg— nad av motionshall 3.14/lnfSS. Nybygg- nad av sjukhus 4.14/1nfSS. Tillbygg- nad av matinrättning- en 5.14/1nfSS. Tillbygg— nad av stödfunktioner till förläggningsbygg- nader

6 248 5 596 34 948 36 296

1 840 2 560

612 590 2 452 3 150

— 2310 — 2310 2452 5460

9000 8828

1 070

3000

4 400 9 530

2 050

1 470

490 1 960

7 843

4 669

2 096 14 000

—1 000 13 000

900

100 1000

1000

1000

985

4 861

3 500 12 000

-3000 9000

2310 2310 2500

—500 2 000

75—02

76—03

76—09

77—01

Prop. 1976/77:74

228

Färdig-

(j')bjckr Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- start stäl- 75—02— 76—02- Faktisk Beräknad för år— lande 01 01 t. o. m. _— män. är— 76—06— 1976/77 1977/78 mån. 30 6.1 11. Nybyggnad av sjuk- hus 5400 6 300 4127 2173 75—10 76—10 7.1 19. Nybyggnad av kallgarage 4 950 3 050 2424 626 — 75—10 76—11 8. 122. Nybyggnad av varm- och kallgarage 4 700 4 200 3 050 1 150 — 75—10 76—08 9. l34/K 3. Nybyggnad av värmecentral 9 500 9 880 8 223 1 657 — 75—02 76-09 10. lng 3. Nybyggnad av förläggningskasern 7 750 7 800 4 107 3 693 — 75—10 76—11 11. Utbyggnad av förråd till följd av orga- nisationsförändring- ar (etapp 3.) 102 000 110 000 55000 28 000 12 000 — — Summa a 153 820 159 588 89 443 43 145 12 000 — b. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas l976/77 Delprogram 1.99 12.13. Nybyggnad av varm- och kallgarage m. m. 5 600 6 300 — 4 500 1 800 76—10 77—10 13.1 11. Tillbyggnad av en smörj- och tvätthall för varmgarage och motorsal 2450 3 930 — 2 500 1 430 77—01 78—01 14.1 16. Nybyggnad av värmecentral m. m. 7 350 8 240 — 5 500 2 740 76—12 77—10 15.120. Tillbyggnad av värmecentral m. m. 2 010 2 260 1 000 1 260 77—03 77—11 16.122. Om- och till byggnad av lektionsbygg- nad 2 430 3 740 3 740 — 76—10 77—06 17. K 4. Utbyggnad i Arvidsjaur 156 505 176 000 — 18000 50 000 76—10 80—05 18. P4. Nybyggnad av motor- provanläggning 8 200 9 220 3 000 6 220 77—01 78—03 19. P7R. Om- och tillbygg- nad m. ni. av miloverkstad 14 900 16 700 — 8 700 8 000 76—10 78—06 20. P 10. Nybyggnad av värmecentral 3 400 3 820 — 3 000 820 76—1 ] 77—11 21. A 8. Nybyggnad av värmecentral 4 770 5 360 _ 4 500 860 7640 ”"OS 22. Lv 3. Nybyggnad av skolbyggnad 4 100 4 610 — 3 610 1 000 76—10 77—11 23. Lv 3/LvSS. Nybyggnad av truppserviceförråd 1 980 2 225 — 2 225 — 76—10 77—06 24. S 2. Nybyggnad av värmecentral 8 000 9 000 3 000 5 000 77—03 78—10

Prop. 1976/77:74

229

Objekt

Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig- start stäl- 75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för år— lande 01 01 t.o.m. —— — mån. är— 76—06— 1976/77 1977/78 män. 30 25. Mobiliseringslörråd 10 300 10 300 — 10 300 — — 26. Tekniska försörjnings- anordningar 9 000 9 000 — 9 000 — — — 27. Nybyggnad av skjut- banor 3 750 4 740 — 4 740 _ _ _ 28. Utbyggnad av läget 6 000 7 000 — 7 000 - — 29. Diverse objekt 3 940 3 940 3 940 — — — 30. Diverse smärre byggnads- företag 10 740 10 740 10 740 — _ Summa b 265 425 297 125 — 108 995 79 130 — - ('. Företag avsedda att påbörjas / 97 7/ 78 Delprogram 1.99 31.12. Nybyggnad av en tyg- verkstad och ett verk- stadslörråd — 11 300 — 4 560 77—10 79—04 32.12. Tillbyggnad av mat- inrättningen — 6 250 — — 2500 77—10 78-08 33.15. Nybyggnad av en miloverkstad och ett vcrkstadsförråd — 25400 — — 10 000 77—10 78—1 2 34.1 11. Nybyggnad av en tygverkstad och ett verk- stadslörråd — 16 300 — 8 300 77—10 79—04 35. lng 3. Nybyggnad av mili- tärrestaurang — 14 700 - 7 600 77—09 79—03 36.5 1. Utbyggnad i En- köping — 143 145 — — 5 000 77—10 82—10 37.1nfSS. Nybyggnad av smörj— och spolhall — 5 000 — 3 500 77—10 78—08 38. ATS. Utbyggnad i Öster- sund — 182470 — 5000 77—10 81—10 39. Nybyggnad av krigssjuk- hus i Arvidsjaur — 6 450 - 3 000 77—10 80—03 40. Mobiliseringsförråd 9 800 - 9 800 _ _ 41. Tekniska försörjnings- anordningar — 8 800 - — 8 800 — — 42. Nybyggnad av skjut- banor — 7 300 - 7 300 — - 43. Utbyggnad av läger — 16 000 — 16 000 — 44. Diverse objekt — 2 350 — 2 350 — — 45. Diverse smärre bygg- nadsföretag — 12 470 — 12 470 _ _ Summa c 467 735 — 106 180 — — Summa Cla—c) 419 245 924 448 89 443 152 140 197 310 —

Prop. 1976/77:74 230

Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig- —_——————————— start stäl- 75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för år— lande 01 01 t.o.m. ——————-— mån. är— 76—06— 1976/77 1977/78 mån. 30

Reducering av

medelsbehovet — — —3 140 —13 310 — — Beräknat medelsbehov — — — 149 000 184 000 — - Totalt A—C 456 645 966 204 112 679 167 140 211 810 — - Reducering av medelsbehovet — — — —4 140 — 16 810 — Beräknat medelsbehov - - 163 000 195 000 — -

Anslagsberäkning ( I (100-fal kr. )

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Behållning 1976—07-01 5 491 1976/77 163000 Anslag för 1976/77 144000 1977/78 195000 Medel som tillförts från Beräknad behållning

elfte huvudtiteln 1976/77 18000 1978—06—30 4491 Anslag för 1977/78

(förslag) 155000

Medel som tillförs från tolfte huvudtiteln 1977/78 40000

362 491 ' 362 491

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Arméfdrband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 155 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 231

1112. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1975/76 Utgift 76 949 716 Behållning 450 412 1976/77 Anslag 84 750 0001 1977/78 Förslag 79 900 000

' Därav 6 milj. kr. på tilläggsbudget [.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., be- fästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt mark- förvärv härför och för övnings- och skjutfält m.m.

Medelsförbrukning och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1975/76 1976/77 1977/78 Chefen för Föredra- marinen ganden Marinförbandt Markanskaffning för del- programmen Fasta kustartilleriförband 700 800 800 800 Gemensamma produktions- resurser 500 500 500 500 AnskaiTning av befäst- ningar m. m. för delpro- grammen För llera delprogram ge- mensamma Iednings-, bas- och underhållsför- band m.m. 13 000 7 700 13 000 13000 Fasta kustartilleriförband 38 700 47 100 41 500 41500 AnskalTning av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktions- resurser 31 456 34 500 31 900 30750 Summa 84 356 90 600 87 800 86 550 Reducering på grund av överplanering —7 366 —6 850 -6 700 —6650 Beräknat medelsbehov 76 990 83 750 81 000 79 900

Budgetåret 1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 anmäler fortifikationsförvalt- ningen att behovet av att fö rv ä rv a rn a rk har varit obetydligt. Större delen av budgeterade medel för markförvärv har fördelats om till andra

Prop. 1976/77:74 232

primäruppdrag inom anslaget. B e fä st ni 11 g 5 0 bj e kt har byggts ut i överensstämmelse med vad som var planerat. Ett större objekt har påbörjats. Anskaffning av kaserner har i stort sett genomförts enligt pla- nerna. Byggstarten för en dykericentral vid Vitså har dock flyttats fram till innevarande budgetår p. g. a. viss osäkerhet beträffande organisation och utrustning. En hamnanläggning vid Vitså, ett fredsförråd vid KA 2 i Karls- krona, en förläggningskasern vid Berga örlogsskolor, ett förråd för tygmate- riel vid Stockholms kustartilleriförsvar i Vaxholm och en hall för marin motorutbildning vid KA 1 i Vaxholm har blivit färdiga. Sju större objekt har påbörjats.

Den beräknade medelsförbrukningen var 76 990000 kr. Utfallet blev 76 949 716 kr.

Budgetåret 1976/77

Planerad anskaffning beräknas kunna bli genomförd sedan 6 milj. kr. an- visats på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Budgetåret 1977/78 C lie/en _ för marinen

För budgetåret 1976/77 har medgetts en medelsförbrukning av 77 750 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1977/78 beräknas till 81 milj. kr., varav 1,2 milj. kr. för markanskaffning, 49,5 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 30,3 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. MarkanskaMz/ng

Objekt m. m. Medelsförbrukning (1 OOO-tal kr.)

Befästningars delfond Fasta kustartilleriförband 1. Mark för kustartilleribatterier samt diverse mindre mark- förvärv och oförutsedda utgifter 800 Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

2. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 500 1 300 Reducering på grund av överplanering —100

Summa 1 200

Prop. 1976/77:74 233

1. För att anlägga kustartilleribatterier behöver i vissa fall mark förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f. n. inte bestämmas. Medel har vidare beräknats för erforderliga markanskaff- ningar för befästnings- och andra anläggningar inom övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av marinens befäst- ningsfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade mark- förvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade mark- förvärv m.m.

2. Medel har beräknats för smärre kompletteringar av marinens kasern- fastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade markförvärv m. m.

B. .4ttskajiiting av befästningar m. m.

Objekt m. m. Medelsförbrukning tl OOO-tal kr.)

För flera delprogram gemensamma lcdnings-, bas- och under- hållsförband rn. m. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas ] 976/ 77

1. Stabsplatser 2 000 Företag avsedda att påbörjas l977/ 78 2. Ammunitionsförråd ' 11 000 Fasta kustartilleriförband Företag påbörjade före 1976-07-01

3. Kustartilleribatterier 20000 Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas ]976/ 77

4. Kustartilleribatterier 13 000 Företag avsedda att pa'bötjas 1977/78

5. Minstationcr 2 000

6. Smärre objekt 6 500 54 500 Reducering på grund av överplanering —5 000

Summa 49 500

1. Behovet av ett kylvattensystem vid en stabsplats har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6. s. 354). Regeringen uppdrog den 3 juni 1975 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 4,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

2. Ett nytt ammunitionsförråd i berg behöver byggas. Kungl. Maj:t upp- . drog den 5 november 1971 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta hu- vudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera re- dovisats. Kosmadema har därvid beräknats till 45 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974, vilket motsvarar 57,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

16 Riksdagen l977. t' sum/. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 234

3. Regeringen har uppdragit åt fortiiikationsförvaltningen att låta bygga tre kustartilleribatterier. .

4. Behovet av att bygga ytterligare ett kustartilleribatteri har tidigare an- mälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 354). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga detta kustar- tilleribatteri inom en kostnadsram av 36,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 41.2 milj.. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

5. Ytterligare ett antal minstationer behövs. Kostnaden för varje min- station beräknas inte komma att överstiga 800000 kr. För nästa budgetår behövs 2 milj. kr. för detta ändamål.

6. För smärre objekt behövs 6,5 milj. kr. för nästa budgetår.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m. m. Medelsförbrukning (1 OOO-tal kr.)

Gemensamma produktionsresurser Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1976/ 77 1. ÖrlB O. Nybyggnad av en dykericentral 8

2. ÖrlB O. Om- och tillbyggnad av en hangar i Berga 2 000 3. KA 3. Nybyggnad av förråd 3 400 Företag avsedda att påbörjas 1977/ 78

4. KA 5. Om- och tillbyggnad av kanslihuset 5 800 5. KA 5. Nybyggnad av en värmecentral 3 300 6. Tekniska försörjningsanordningar 4 600 7. Diverse smärre byggnadsföretag 4 600

31 900 Reducen'ng på grund av överplanering —1 600 Summa 30 300

1. Behovet av att bygga en dykericentral vid Vitså har senast anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 355). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga dykericentralen inom en kostnadsram av 10,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 12,2 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

2. Behovet av om- och tillbyggnad av en hangar i Berga har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76: 100 (bil. 6 s. 355). Regeringen uppdrog den 3juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra om- och till- byggnaden inom en kostnadsram av 7590 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 8,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

3. Behovet av att bygga ett nytt fredsförråd vid KA 3 i Fårösund har

Prop. 1976/77:74 235

tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76: 100 (bil. 6. s. 355). Regeringen uppdrog den 14 oktober 1976 år fortilikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 5550000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

4. Vid KA 5 i Härnösand behövs en om- och tillbyggnad av kanslihuset för att i en och samma byggnad kunna inrymma erforderliga lokaler för stabs- och förvaltningstjänsten. Denna bedrivs nu dels i fem olika byggnader inom kasernområdet, dels i förhyrda lokaler i två byggnader utanför området. Utspridningen medför bl. a. att tjänsten inte kan bedrivas rationellt. For- tilikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för en sådan om- och tillbyggnad. Regeringen uppdrog den 10 september 1975 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnads- företaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har där- vid bcräknats till 8,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

5. Vid KA 5 i Härnösand behövs en ny värmecentral. Den nuvarande värmecentralen är nedsliten och kan inte byggas ut så att den kan tillgodose det värmebehov som numera finns. Fortilikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en värmecentral. Kungl. Maj:t uppdrog den 31 augusti 1972 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta hu- vudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera re- dovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 4 310 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1975. vilket motsvarar 4850000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

6 och 7. För tekniska försörjningsanordningar och diverse smärre bygg- nadsföretag behövs (4.6 + 4,6) 9,2 milj. kr. för nästa budgetår.

F öredragattden

Chefen för marinen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 81 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 79,9 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 1,2 milj. kr. för markanskaffning och 49,5 milj. kr. för anskaffning av be- fästningar m. m. För anskaffning av kaserner m. m. beräknar jag medels- förbrukningen till 29,2 milj. kr. Jag har härvid räknat med att några medel för om- och tillbyggnad av kanslihuset och för nybyggnad av en värmecentral vid KA 5 i Härnösand inte behövs för nästa budgetår. Däremot har jag räknat med att 8 milj. kr. behövs för nästa budgetår för byggnadsåtgärder som är nödvändiga för att det skall bli möjligt att ta hand om vissa arbets- uppgifter för sjöfartsverket på Muskövarvet.

Foniftkationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya byggnadsobjekt som finns intagna i investeringsplanen och som är un- derkastade det s.k. tvåstegsförlärandet. Om riksdagen inte har något att

Prop. 1976/77:74

236

erinra torde det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvud- handlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen be- sluta om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Ittvesteringsplatt (1000-tal kr.)

Objekt

.4. Markanskajjlting Befästningars d e l fo n d Delprogram 2.6

1. Mark för kustartilleri- batterier samt diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter Kasernbyggnaders delfond

Delprogram 2.99

2. Diverse mindre markför- värv och oförutsedda

utgifter

Summa A

Reducering av medels- behovet

Beräknat medelsbehov

. Anskaj/"ning av beläst- ningar m. m. . Företag påbörjade _löre

1976—074)! Delprogram 2.1

1. Ammunitionsförråd Delprogram 2.6

2. Kustartilleribatterier

Summa a

b. Företag påbörjade eller

avsedda att påbörjas 1976/77 Delprogram 2.1

3. Stabsplatser Delprogram 2.6

4. Kustartilleribatterier

5. Minstationer

6. Smärre objekt

Summa b

Kostnadsram

75—02- 01

43 500

108 800 152 300

4000

36700 2000 5500

48200

76—02— 01

1600

1000 2600

45 900

120 600 166 500

4 500

41 200 2 000 5 460

53 160

Medelslörbrukning

Faktisk t. o. m. 76—06— 30

36 940

63 620 100 560

Beräknad för

1976/77

800

500 1 300

— 100 1 200

8 960

29 780 38 740

1000

7 000 2 000 5 460

15 460

1977/78

500 | 300

—100 1200

20 000 20 000

13000

15000

Bygg- start

år— mån.

Färdig- stäl- lande år— mån.

Prop. 1976/77:74

Objekt

on

8.

9.

10.

11.

12.

13. '. Före/a_i: avsedda att på-

börjas 1977/ 78 Del program 2. l

. Ammunitionsförråd

Delprogram 2.6

. Minstationcr . Smärre objekt

Summa c Summa B(a—c)

Reducering av medels- behovet

Beräknat medelsbehov

, A ttskll/liting av

kaserner m. m. Företag påbörjade _löre 1976—074)! Delprogram 2.99

.ÖrlB S. Nybyggnad av

drivmedelsanläggning

.ÖrlB S. Nybyggnad av

torpedverkstad

.ÖrlB S. Nybyggnad av

skjutlcdartorn m.m. vid Torhamn .ÖrlB O. Nybyggnad av

plastvcrkstad

.ÖrlB V. Nybyggnad av

freds förråd .KA 4. Nybyggnad av

fredsförråd

.SK. Nybyggnad av freds-

förråd

KA ]. Nybyggnad av freds- förråd KA 2. Nybyggnad av skjutbana vid Rosenholm KA 4. Nybyggnad av gym- nastikhall med bastu Tekniska försörjnings- anordningar

Summa a

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas [ 976/ 77 Delprogram 2.99 ÖrlB O. Nybyggnad av en dykericentral ÖrlB O. Om- och till- byggnad av en hangar i Berga

Kostnadsram .N'lctlclsliirbrukning Bygg- Färdig- _ . _ stan stäl- 75—02— 76 02 — Faktisk Beräknad lör ar— lande 01 01 t. o. m. —---- -- —_ man. år— ?(w—(lo 1976/77 1977/78 mån. 30 57 300 — 600 1 1 000 — — 2 000 — — 2 000 — — 6 500 — — 6 500 —- 65 800 600 19 500 - 200 500 285 460 100 560 54 800 54 500 — _ _ — —4 000 —5 000 _ _ - 50 800 49 500 — — 4 000 5 106 4 899 217 75—01 76—08 8 000 7 985 7 710 275 — 75—01 76—10 2 300 2 300 833 1 467 76—03 76—10 1 400 1 410 1 243 167 - 76—30 76—07 4 180 11 600 3 084 8 516 — 76—04 77—06 6 150 12 700 12 600 4 162 8 438 — 76—07 77—06 1 490 2 124 1 103 1 021 76—03 77—06 3 600 2 770 2 142 628 — 75—11 76—07 1 000 1 500 361 1 139 — 76—05 77—06 44 820 47 395 25 527 21 868 - 10 900 12 200 2 000 8 200 77—03 78—08 7 590 8 600 6 600 2 000 76—08 77—10

Jag hemställer att regeringen Föreslår riksdagen

att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar För budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 79 900000 kr.

Prop. 1976/77:74 238 Objekt Kostnadsram Medelslörbrukning llygg- Färdig- — - -—— -- -———- start still- 75—02— 76—02-- Faktisk Beräknad lör ar— lande 01 01 t. o. m. — --—— -— man. iir-- 76416— 1076/77 1977/78 mim. 30 14. KA 3. Nybyggnad av lör- råd 5000 5 550 — 2 200 3 350 77—03 77—11 15. Diverse objekt 4 600 2 800 — 2 800 - 16, Tekniska Försörjnings- anordningar 1 500 1 500 1 500 — — 17. Diverse smärre bygg- nadsföretag ] 500 1 500 - 1 500 — — — Summa b 31 090 32 150 - 16 600 13 550 - c. Företag avsedda att påbörjas 1977/78 Delprogram 2.99 18. OrlB 0. Byggnadsåtgärder för sjöfartsverket — l0 000 — — 8 000 77—07 78—08 19. Tekniska Försörjnings- anordningar 4 600 — — 4 600 —- 20. Diverse smärre byggnads- löretag 4 600 — — 4 600 — * Summa e 19 200 - 17 200 - — Summa C(a—c) 75 910 98 745 25 527 38 468 30 750 — Reducering av medels- behovet —6 718 —1 550 - — Beräknat medelsbehov — - 31 750 29 200 Totalt A—C 276 410 386 805 126 087 94 568 86 550 — Reducering av medels— behovet — — —10 818 —6 650 — Beräknat medelsbehov — 83 750 79 900 - — Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.) Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Behållning 1976—07—01 450 1976/77 83 750 Anslag För 1976/77 1977/78 79 900 statsbudget 78 750 Beräknad behållning 1978-06-30 1 450 tilläggsbudget 1 6 000 Anslag för 1977/78 (Förslag) 79 900 165 100 165 100

Prop. 1976/77:74 239

1113. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1975/76 Utgift 93 777 370 Behållning 1 041 022 1976/77 Anslag 110 250 0001 1977/78 Förslag 131 600 000

lDärav 7 milj. kr. på tilläggsbudget 11.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., be- fästningar. flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv härför samt för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kom- pletteringsarbeten m.m. på eller i anslutning till befintliga baser, anlägg- ningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Medelsförbrukning och medelsbehov ([ OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1975/76 1976/77 1977/78

Chefen för Föredra- flygvapnet ganden

Flygvapenförband: Markanskaffning för del- programmen För llera delprogram gemensamma lednings-

och strilförband 200 200 200 200 Basförband 300 300 300 300 Gemensamma produktions-

resurser 1 000 1 100 2 200 2200 Anskaffning av befästningar m. rn. för delprogrammen För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 7 000 7 430 7 650 7 650 Basförband (befästningar) 4 465 5 960 2 500 2500 Basförband (flygfält) 24 910 27 465 34 200 34200 Anskaffning av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktions- resurser 64 300 77 780 . 96 750 96 750 Summa 102 375 120 235 143 800 143 800 Reducering på grund av

överplanering —8 575 —11 485 —12 200 —12 200

Beräknat medelsbehov 93 800 108 750 131 600 131 600

Prop. 1976/ 77:74 240

Budgetåret 1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret 1975/ 76 anmäler forn/ika!ions/öfvalt- ningen att behovet av att förvärva mark har varit relativt begränsat. Upp- komna behov har kunnat tillgodoses. Outnyttjade resurser har delvis om- fördelats till andra primäruppdrag inom anslaget. Totalt har ca 40 ha för- värvats med äganderätt.

Anskaffning av befästningar, flygfält och kaserner har kunnat genomföras i planerad omfattning.

Den beräknade medelsförbrukningen var 93,8 milj. kr. Utfallet blev 93 777 370 kr.

Budgetåret 1976/77

Den planerade anskaffningen beräknas kunna bli genomförd.

Budgetåret 1977/78 C ltefen _ för _llvgvapner

För budgetåret 1976/77 har beräknats en medelsförbrukning av 101 750000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1977/78 beräknas till 131,6 milj. kr., varav 2.5 milj. kr. för markanskaffning, 40,1 milj. kr. för anskaffning av befästningar m.m. och 89 milj. kr. för anskaffning av kaserner m.m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt Medelsförbrukning (1 OOO-tal kr.)

Befästningars delfond För flera delprogram gemensamma lednings— och strilförband

1. Mark för strilanläggningar m. m. 200 Basförband 2. Mark för krigsflygfält samt diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 300 Kasernbyggnaders delfond Gemensamma produktionsresurser

3. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 2 200

2 700 Reducering på grund av överplanering -200 Summa 2500

1. För att utföra strilanläggningar bedöms det i vissa fall vara nödvändigt att förvärva mark med äganderätt.

Prop. 1976/77:74 241

2. För att komplettera befintliga krigstlygfält kan det i vissa fall bli nöd— vändigt att förvärva mark med äganderätt. Behov av medel kan även upp— komma lör att skaffa mark för befästnings— och andra anläggningar inom övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av flygvapnets befästningsfastigheter. oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade förvärv.

3. Medel har beräknats för att lösa in flygbullerstörda fastigheter. smärre kompletteringar av flygvapnets kasernfastigheter, oförutsedda utgifteri sam- band med redan beslutade markförvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade förvärv.

B. Anskalj'ning av befästningar m. m.

Objekt Medelsförbrukning (l OOO-tal kr.)

Bcfästningar m. m. För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband Företag påbörjade före 1976-() 7 —()l l. Radaranläggning 3 700 Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas [976/ 77

2. Radiolänkstationer och utpunkter 750 3. Luftbevakningstorn 500 4. Stridledningsradaranläggningar (kompletterande åtgärder) 1 700 5. Smärre objekt 1 000 Företag avsedda att påbörjas l977/ 78

6. Bctongförråd för ammunition ] 500 7. Smärre objekt 1 000 Flygfält Basförband Företag påbörjade/öre 1976-07-01 8. Kompletteringsarbeten på befintliga baser 1 600 9. El- och teleanläggningar ' 1 080 Företag påbörjade eller avsedda al! påbörjas 1976/77 10. Kompletteringsarbeten på befintliga bascr 400 11. Komplettering av flygbaser för anpassning till flygplan 37 4 700 12. Hangarplattor 2 000 13. El- och teleanläggningar 4 995 Företag avsedda att påbörjas ] 97 7 / 78 14. Anpassning till ny basfilosofi avseende vägbaser. uppställ- ningsplatser och maskeringsutrustning 6 900 15. Kompletteringsarbeten på befintliga baser 900 16. Komplettering av flygbaser för anpassning till flygplan 37 700 17. Lagringsanläggningar för drivmedel 3 000 18. Uppställningsplatser för llytsyreanläggningar 200 19.Baracker I 300 20. Hangarplattor 2 900 21. Smärre objekt 400 22.El- och teleanläggningar 3 125

44 350

Reducering på grund av överplanering —4 250 Summa 40 100

Prop. 1976/77:74 242

]. Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att bygga en radaranläggning som prototyp för en serie nya radarstationer. För avslutande arbeten behövs 3,7 milj. kr. under nästa budgetår.

2. För att utföra mindre utbyggnader och kompletteringar vid radio- länkstationer och utpunkter behövs 750000 kr. under nästa budgetår.

3. För luftbevakningstorn beräknas ett medelsbehov av 500000 kr.

4. För mindre kompletteringsarbeten vid vissa stridsledningsradaranlägg- ningar behövs 1,7 milj. kr. 5, 7 och 21. För smärre objekt som vart och ett beräknas kosta högst 800000 kr. behövs sammanlagt 2,4 milj. kr.

6. För betongförråd för ammunition behövs 1,5 milj. kr. 8, 10, 11, 15 och 16. På befintliga baser utförs efterhand arbeten för att komplettera baserna till normerad standard. Arbetena är delvis föranledda av att flygplan 37 kommer att tillföras flottiljerna. För kompletteringsarbeten beräknas en medelsförbrukning av 8,3 milj. kr. 9, 13 och 22. För fortsatt utbyggnad av el- och teleanläggningar vid flyg- baserna behövs 9,2 milj. kr. under nästa budgetår. 12 och 20. För hangarplattor i anslutning till hangarer och verkstäder behövs 4,9 milj. kr. 14. För vissa anpassningsåtgärder vid flygbaser enligt nya principer behövs 6,9 milj. kr. 17, 18 och 19. För att vid befintliga baser bygga ut lagringsanläggningar för drivmedel, uppställningsplatser för llytsyreanläggningar samt baracker beräknas ett medelsbehov av 4,5 milj. kr.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt Medelsförbrukning (] OOO-tal kr.) Gemensamma produktionsresurser

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1976/ 77 1. F 6. Nybyggnad av flygverkstad

2. F 6. Nybyggnad av hangar

3. F 6. Utökning av flygdrivmedelsanläggningen 4. F 13. Nybyggnad av flygverkstad

. F

. F

7. 8.

SOME—005

OLH

åååå

5 15. Nybyggnad av hangar 6 17. Nybyggnad av hangar Fare/ag avsedda att påbörjas I 977/ 78

Ulm oo

4. Nybyggnad av militärrestaurang

4. Nybyggnad av värmecentral

6. Nybyggnad av värmecentral

7. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad F 13. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad med smörj- och tvätthall 12. F 13 M. Nybyggnad av kontrolltorn 13.F 17. Nybyggnad av flygverkstad 14. Upprustning av målplatser 15. Tekniska försörjningsanordningar 16. Diverse smärre byggnadsobjekt

bulk/INN

' w IK,—mat.. ääåååååå åååå

F F 9. F lO.F ll.

Reducering på grund av överplanering Summa 89000

Prop. 1976/77:74 243

1—6. Regeringen har uppdragit ät fortiflkationslörvaltningcn att låta bygga ny flygverkstad vid F6 i Karlsborg och vid F 13 i Norrköping samt en ny hangar vid envar av F 6. F 15 i Söderhamn och F 17 i Ronneby ävensom att bygga ut drivmedelsanläggningen vid F6.

7. Den nuvarande matinrättningen vid F4 med matsal för värnpliktiga, kökslokalcr och personalmatsal är i så dåligt skick att byggnaden har bedömts böra rivas. Samma förhållande gäller marketenteriet med plutonofflcersmäss. Det har därför ansetts nödvändigt att uppföra en ny fullständig militär- restaurang. Fortiflkationslörvaltningen har redovisat huvudhandlingar för en sådan nybyggnad. Kostnaderna har beräknats till 18,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

8. Genom att ett flertal nybyggnader vid F4 kommit till måste värme- kapaciteten vid flottiljen ökas. Den befintliga värmecentralen kan inte om- eller tillbyggas då den är gammal och nedgången och det dessutom inte finns utrymme för någon om- eller tillbyggnad. Fortiflkationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för en ny värmecentral. Kost- naderna för byggnadsobjektet har uppskattats till 5,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

9. Behovet av en ny värmecentral vid F 6 i Karlsborg har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 346). Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att låta bygga en för F6 och SZ gemensam värmecentral m. m. Kostnaderna har beräknats till 19 550 000 kr. enligt pri- släget den 1 februari 1976. varav 10 550000 kr. belöper på F6. 10. Vid F 7 i Såtenäs behövs en ny aggregat- och fordonsverkstad. De nuvarande verkstadslokalerna är otillräckliga och otidsenliga. Foniflkations- förvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för byggnadsfö- retaget. Kostnaderna har uppskattats till 5 260000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog ijuli 1976 åt fortiflkationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. ll. Behov föreligger av en ny aggregat- och fordonsverkstad med smörj- och tvätthall vid F 13 i Norrköping. De nuvarande verkstadslokalerna är otillräckliga och otidsenliga. 1 befintlig tvätthall kan endast mindre fordon tvättas. Den befintliga smörjhallen är avstängd av yrkesinspektionen. For- tifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ny- byggnad för nämnda ändamål. Kostnaderna har uppskattats till 6,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog i juli 1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföre- taget. 12. Vid F 13:s detachement i Malmslätt behövs ett nytt kontrolltorn. Lo- kalerna i det befintliga kontrolltornet. som är uppfört år 1942 och som tidigare har använts av förutvarande Östgöta flygflottilj, är hårt slitna och dessutom otillfrcdsställande från funktions-, miljö- och utrymmessynpunkt. Fortif- kationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

Prop. 1976/ 77:74 244

Kostnaderna beräknas till 6 750 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

13. Verkstadstjänsten vid F 17 i Ronneby bedrivs f. n. i flera olika bygg- nader vilket omöjliggör en rationell drift. Det har bedömts nödvändigt att bygga en ny flygverkstad i samma storlek och utförande som de verkstäder som är under utförande vid F 6 och F 13. Fortiflkationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har beräk- nats till 21,3 milj. kr. enligt priSIäget den 1 februari 1976. 14. För upprustning av målplatser behövs 1 milj. kr. under nästa budgetår. 15. För tekniska försörjningsanordningar behövs 2 milj. kr. Medlen avses främst för att komplettera distributionsnäten för el, värme och vatten vid förbanden.

16. För diverse smärre byggnadsföretag behövs 12,5 milj. kr.

F öredraganden

Chefen för flygvapnet har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetårtill 131 ,6 milj. kr. Jag biträder förslaget och förordaratt medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäk- ning. Av medelsförbrukningen beräknas 2,5 milj. kr. för markanskaffning, 40,1 milj. kr. föranskaffning av befästningar m. m. och 89 milj. kr. för anskaff- ning av kaserner m. m.

Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya objekt som finns intagna i investeringsplanen och som är underkastade det s.k. tvåstegsförfarandet. Om riksdagen inte har något att erinra torde 'det få ankomma på regeringen att efter prövning av huvudhandlingarna oeh inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skall utföras.

Invesleringsp/an (I ()()0-lu/ kr.)

Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig- -—-—_—__ start stäl- 75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för år— lande 01 01 t.o.m. ————————— mån. är— 76—06— 1976/77 1977/78 mån. 30

A. Markanskali'ning Befästningars d e l fo n d Delprogram 3.1

1. Mark för strilanlägg- ningar m. m. - 400 — 200 Delprogram 3.7

2. Mark för krigsllygfa'lt samt diverse mindre mark- förvärv och oförutsedda utgifter 600 — 300

200 -—

300

()hickl

Prop. 1976/77:74 245 Kosrnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig- —— start stäl- 75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för år— lande 01 01 t.o.m. —— mån. är— 76—06—- 1976/77 1977/78 mån. 30 Kasernbyggnaders d e 1 f o n d Delprogram 3.99 3. Diverse mindre markför- värv och oförutsedda ut- gifter — 3 300 — 1 100 2 200 Summa A 4 300 — ] 600 2 700 Reducering av medels- behovet — _ _ 400 —200 Beräknat medelsbehov - - — 1 500 2 500 B. Anskajliting av beläst- ningar m. m. 1. Befästningar u. Företag påbörjat/e före 1976-074” Delprogram 3.1 1. Luftbevakningstorn 210 210 100 110 2. Stridsledningsradaran- läggningar t'kompl. åt- gärder) 600 490 230 260 — 3. Radiostationer (luft- operativa radionätet) 2 040 2 020 990 1 030 - 4. Radaranläggning 7 300 8 200 500 4 000 3 700 Delprogram 3.7 5. Betongförråd för ammu- nition 1 000 1 270 670 600 — 6. Kommandocentraler ] 860 1 260 1 060 200 — 7. Smärre objekt 1 080 1 080 630 450 — Summa a 14 090 14 530 4180 6 650 3 700 b. Företag påbörjade eller avse:/(Ia att påbörjas I 976/ 77 Delprogram 3.1 8. Radiolänkstationer och utpunkter 2 000 2 000 — 2 000 — 9. Luftbevakningstorn 1 000 1 000 —— 1 000 - 10. Stridsledningsradaran- läggningar (kompl. åt- gärder) 200 200 — 200 - 11. Styrdataledning 1 000 1 000 1 000 — 12. Smärre objekt 500 800 — 800 Delprogram 3.7 13. Betongförråd för ammu- nition 1 500 1 500 — 1 500 — 14. Smärre objekt 1 000 240 - 240 — Summa b 7 200 6 740 - 6 740

Prop. 1976/77:74 246

Objekt Kostnadsram Medelslörbrukning Bygg- Färdig-

— — start stäl-

75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för ("ir— lande

01 01 t. i). m. —————- mån är— 76—06— 1976/7.7 1977/78 man. 30

c. Företag avsedda att

påbörjas 1977/78 '

Delprogram 3.1 15. Radiolänkstationer och

utpunkter — 750 — 750 — 16. Luftbevakningstorn — 500 — 500 — 17. Stridslcdningsradaran-

läggningar (kompl. åt-

gärder) — 1 700 — - 1 700 — 18. Smärre objekt 1 000 _ — 1 000 —

Delprogram 3.7 19. Betongförråd för ammu-

nition 1 500 — - I 500 20. Smärre objekt — 1 000 — 1 000 — Summa c — 6 450 — — 6 450 - Summa B 1 ta—c) 21290 27 720 4180 13 390 10150

Reducering av medels-

behovet — — —1 390 —1 050 Beräknat medelsbehov - — 12 000 9 100 — ll. Flygfält a. Företag påbörjade före 1976—07—01

Delprogram 3.7 [. Kompletteringsarbeten

på befintliga baser 3 200 4 055 1 455 1 000 1 600 2. Lagringsbehållarc för

tjära 2 320 2325 2 308 17 — 3. Klargöringsskydd 1 740 2 335 2 163 172 - 4. Fälthangarer 2 240 2 490 1 790 700 — —— 5. Lagringsanläggningar

för drivmedel 900 1 880 1 242 638 — 6.Smärrc objekt 200 265 246 19 — 7. El- och teleanlägg-

ningar 6805 11 524 5 453 4 805 1 080 —

Summa a 17 405 24 874 14 657 7 351 2 680 -

b. Företag påbörjade

eller avsedda att

påbörjas l976/77 Delprogram 3.7 8. Anpassning till ny bas-

filosofi, avseende väg- baser. uppställningsplatser

och maskeringsutrustning 2010 2 010 — 2 010 — — 9. Kompletteringsarbeten

på befintliga baser 4 700 4 200 — 3 800 400 -

Prop. 1976/77:74

247

Objekt

10. Komplettering av flyg- baser för anpassning till flygplan 37 l 1. Klargöringsskydd 12. Fälthangarer

13.1.agringsanläggningar för drivmedel 14.Uppstä1|ningsp1atser för flytsyreanläggningar

15. Baracker 16. Hangarplattor 17. Smärre objekt 18. El- och teleanläggningar

Summa b

c. Företag avsedda att påbörjas 1977/ 78 Delprogram 3.7 19. Anpassning till ny bas- filosofi, avseende väg- baser, uppställningsplatser och maskeringsutrustning

20. Kompletteringsarbeten på befintliga baser 21. Komplettering av flygbaser för anpassning till flyg- plan 37 22. Lagringsanläggningar för drivmedel 23. Uppställningsplatser för llytsyreanläggningar 24. Baracker 25. Hangarplattor 26. Smärre objekt 27. El- och teleanlägg- ningar

Summa c

Summa B 11 (a-c)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov Summa B (1—11)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

Kostnadsram 75—02- 76—02— 01 01 8 900 10 000 1 300 650 1 600 1 600 3 510 2 980 300 300 2 100 2 100 3 000 3 000 200 400 6 225 7 740 33 845 34 920 — 6 900 5 500 - 1 700 — 3 000 200 — 1 300 — 2 900 — 400 — 9 900 31 800 51 250 91 594 72 540 191 854

Medelsförbrukning

Faktisk t.o.m. 76—06- 30

Byga- start år— man.

Färdig- stäl- lande är— mån.

Beräknad för 1976/77 1977/78 3 300 4 700 650 1 600 — 2 970 - 300 — 2 100 1 000 2 000 400 - 2 095 4 995 20 225 12 095 - 6 900 — 900 — 1 700 — 3 000 — 200 — 1 300 2 900 — 400 — 3 125 — 19 425 27 576 34 200 —2 576 -3 200 25 000 31 000 40 966 44 350 —3 966 —4 250 37 000 40 100

248

1977/78

10000 8 350

1 000 10 000

7 350 9 050

45 750

Prop. 1976/77:74 Objekt Kostnadsram Medelslörbrukning 75-412— 76—02— Faktisk Beräknad för 01 01 t.o.m. 76—06— 1976/77 30 C . Anskal/iiing ai' kaserner m. m. (1. Företag påbörjade före [9715—07—01 Delprogram 3.99 1. F4. Nybyggnad av flyg- verkstad och värme- central 17700 17 690 15 589 2 101 2. F7. Nybyggnad av två hangarer 26 000 25 150 24 359 791 3. F5. Utbyggnad av llyg- drivmedelsanläggning ] 650 2 780 1 832 948 4. F 10. Utbyggnad av flyg- _ drivmeclelsanläggning 2 200 2 520 1 461 1 059 5. RFN. Nybyggnad av hangar 10200 10 845 4 665 6 180 Summa a 57 750 58 985 47 906 11 079 b. Företag påbörjar/e eller avsedda att påbörjas 1976/77 Delprogram 3.99 6. F6. Nybyggnad av flygverk- stad 19 850 22 300 — 10 000 7. F 6. Nybyggnad av hangar 15 700 17 650 — 9 300 8. F 6. Utökning av llygdriv- medelsanläggning 2 660 3 000 — 2 000 9. F 13. Nybyggnad av llyg- verkstad 18 550 20 850 — 9 500 10. F 14. Brandövningsplats 1 480 2 980 2 980 11. F 15. Nybyggnad av hangar 13 000 14 650 — 7 300 12. F 17. Nybyggnad av hangar 16 300 18 350 9 300 13. Upprustning av målplatscr - 1 000 1 000 14. Tekniska försörjningsan— ordningar — 2 500 2 500 15. Diverse smärre objekt — 10 000 9 000 Summa b 87 540 113 280 — 62 880 ('. Företag avsedda att påbörjas [97 7 / 78 Delprogram 3.99 16. F4. Nybyggnad av militär- restaurang 18 600 — - 17. F4. Nybyggnad av värme- central - 5 600 — 18. F6. Nybyggnad av värme- central — 10 550 — 19. F7. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad — 5 260 — — 20. F 13. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad med smörj- och tvätthall 6 400 — —

3 400

Brag- stan är"-- män.

75—02 74—12

75—12

76—10 76-10

76—10 76—10 76—10

76—10 76—10

77—10 77—10 77—10

77—10

77—10

Färdig- Still- lande 'är-- män.

76—10 77—01 76—11

76—11 76—10

78—09 77—10

77—08 78-09 77—06 78—06 78—06

79—09 .79—01 78—11

79-01

79—04

Prop. 1976/77:74

249

(')hicki Kostnadsram Medelslörbrukning 75—02— 76—02— Faktisk Beräknad för (H 01 t.o.in. »-—— 76—06— 1976/77 1977/78 30 21. F 13 M. Nybyggnad av kön- trolltorn — 6 750 — 4500 22. F 17. Nybyggnad av flyg- verkstad — 21 300 - — 8 000 23. Upprustning av mål- platscr — 1 000 — — 1 000 24. Tekniska försörjnings- anordningar - 2 000 — — 2 000 25. Diverse smärre byggnads- företag — 14 500 — — 14 500 Summa 0 - 93 410 — - 51000 Summa C (a—c) 145 290 265 675 47 906 73 959 96 750 ' Reducering av medels- behovet —10 709 —7 750 Beräknat medelsbehov - - 63 250 89 000 Totalt A—C 217 830 389 289 66 743 116 525 143 800 Reducering av medels- behovet -— — —14 755 —12200 Beräknat medelsbehov — — — 101 750 131600 Anslagsbert'ilt'ning ( ] OOO-tal kr.) Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Behållning 1976—07—01 1 041 1976/77 108 750 Anslag för 1976/77 1977/78 131600 statsbudget 103 250 Beräknad behållning tilläggsbudget 11 7 000 1978—06—30 2 541 Anslag för 1977/78 (förslag) 131 600 242 891 242 891

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till F Li>,gi-'apett/örband.' Anskaffning av anläggningar för budgetåret

1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 131600000 kr.

Färdig- stäl- lande är— män.

Byaa- stan är- män.

77-10 79—01

77-10 79—09

Prop. 1976/77:74 250

IX Diverse kapitalfonder

Statens datamaskinfond: Försvarets delfond

Anskaffning av datamaskiner

Försvarets rationaliseringsinstitut skall gentemot statskontoret svara för att anskaffning och utnyttjande av datamaskiner för försvaret samordnas. Datamaskinutrustning m.m. för försvaret upphandlas av statskontoret i samråd med institutet.

För finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskinut- rustning finns statens datamaskinfond inrättad. Fonden har två delfonder, varav en för försvaret. Statskontoret förvaltar båda delfonderna. Från in- vesteringsanslagen till fonden bestrids dels utgifter för förvärv av datama- skinutrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i samband med anskaffning av utrustning som är av sådan art att de bör periodiseras. Ut- rustning som redovisas på fonden ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna fast- ställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket och försvarets rationaliseringsinstitut. Utöver normal avskrivning eller hyra för utrustning m.m. skall avgifterna täcka kostnaderna för fondens administration.

Anskaffningen av datamaskiner kan inte hänföras till visst huvud- eller delprogram utan täcker hela försvaret. Verksamheten budgeteras på ett pri- märuppdrag och finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av da- tamaskiner.

Programplan för perioden 1977/78—1981/82

Beträffande utvecklingen under programplaneperioden anför./örsvarets ra— tionaliseringsinstitut bl.a. följande.

Av de tre beställda datamaskinerna Univac 1100 har två (Bertil/Ny och Berta) levererats. Den tredje (Cecilia/Ny)skall levereras i september år 1977. ] överensstämmelse med överbefälhavarens planeringsdirektiv har institutet tagit upp medel för ytterligare en stor datamaskin avsedd för bl. a. hög- kvarterets behov. Enligt nu gällande planer kommer samtliga fyra stora datamaskiner att vara placerade i mellansverige. Detta förhållande kan med- föra en flyttning av utrustning.

Värnpliktsverkets behov av datamaskinkapacitet efter avveckling av data- maskinerna Burroughs under budgetåret 1980/ 81 har förutsetts kunna täckas genom de centrala/regionala datamaskinerna Univac. Institutet utreder för närvarande i samarbete med värnpliktsverket hur Värnpliktsverkets framtida behov av datamaskinkapacitet i sin helhet bör tillgodoses.

Det av institutet föreslagna datakraftalternativet rcaltidsdrift med lokal datalagring innebär att ett antal mindre datamaskiner placeras där de lokalt

Prop. 1976/77:74 251

kan betjäna ett begränsat antal användare till stor del via terminal. I syfte att vinna erfarenhet och bygga upp kompetens inom detta område har in- stitutet tagit initiativ till försöksverksamhet med mindre datamaskiner. [ avvaktan på ytterligare underlag har medel tagits upp motsvarande ca 15 mindre datamaskiner för operativ och taktisk ledning samt ett begränsat antal för fredsbehov. Behovet av mindre datamaskiner liksom fördelningen av datamaskiner mellan användningsområden blir beroende av försöksverk- samhetens utfall och i vilken takt berörd systemutveckling kan bedrivas. Speciellt gäller detta för fredsadministrativt bruk där utvecklingen av system för förnödenhetsredovisning och Värnpliktsverkets framtida system kan för- ändra behoven.

Det totala behovet av terminaler under programplaneperioden kan inte entydigt fastställas. De mest omfattande anskaffningarna av terminaler un- der perioden hänför sig till system för förnödenhetsredovisning, ekonomisk budgetering och personaladministration.

Institutet anser att terminaler bör anskaffas och utnyttjas samordnat. Omlokaliseringen av delar av försvarets forskningsanstaft medför behov av datamaskinkapacitet i Stockholm och dessutom i Linköping och Umeå. Omlokaliseringen inom stockholmsområdet kommer att kräva datamaskin- kapacitet i Ursvik i Slutet av programplaneperioden. För att täcka behoven i Linköping planerar institutet dels för en datamaskin i forskningsanstaltens lokaler, dels för en terminal för samband med Stockholms datamaskin- central. På grund av omlokaliseringen av huvudenhet fyra krävs en mindre datamaskin för reelltidsbearbetning. För bearbetningar på större datama- skiner kommer huvudenhet fyra att utnyttja Umeå datamaskincentral.

Försvarets radioanStalt har f. n. en datamaskin Saab D22 som är avskriven år 1980. Medel har beräknats för ett utbyte budgetåret 1981/82.

1 föregående års programplan anmäldes behov av datamaskinutrustning speciellt avsedd för bearbetning av underrättelsedata. Institutet kommer under innevarande budgetår att utreda frågan i samverkan med försvars- staben. Bland annat skall prövas om behovet kan tillgodoses genom kom- plettering av datamaskin Bertil/Ny och/eller med en minidatamaskin.

Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utvecklingen av betalnings- medlen under anslaget Anskaffning av datamaskiner framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; 1000-tal kr.).

1976/771 1977/78 1978/79 1979/80 l980/81 1981/82 Summa . 1977/82

24 0002 34 000 22 000 25 000 18 000 20 000 119 000

' Prisläge februari 1975.

2 Anslag 1 000 kr.

IQ lJt N

Prop. 1976/77:74

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden för anskaffning av datamaskiner samt bemyndigandeskuldens storlek under programpla- neperioden framgår av följande sammanställning tl OOO-tal kr.).

1976/77 l977/78 1978/79 |979/80 l980/8I

Bemyndigandebehov — 45 000 12 000 32 000 10 000 chyndigandeskuld vid utgången av resp. budgetår 39 000 50 000 40 000 47 000 39 000

[X ]. Anskaffning av datamaskiner

1975/76- Utgift 11 831 817 Behållning 25 006 088 l976/ 77 Anslag 1 000 1977/78 Förslag 34 000000

Kostnader och medelsbehov (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1975/76 1976/77 1977/78 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- rationali- ganden

serings-

institut

Anskaffning av

datamaskiner 8 000 11 832 24 000 34 000 34 000 Kostnader 8 000 11 832 24 000 34 000 34 000 Avgår: Förbrukning av an-

slagsbehållning —7 999 —11 831 —23 999

Medelsbehov ] l 1 34 000 34 000

Budgetåret 1975/76

Försvarets rationaliseringsinstitut anger i sin årsredovisning för budgetåret l975/ 76 att den forcerade upphandlingen som genomfördes av datamaski- nerna Univac 1100 har starkt begränsat investeringsutrymmet för annan datamaskinutrustning på kort sikt.

Under budgetåret har reglerna för såväl upphandling som finansiering av datamaskinutrustning diskuterats och ifrågasatts av flera försvarsmyn- digheter. Enligt institutets mening har detta varit till men för verksamheten

1981/82 Summa

1977/82

102 000

Prop. 1976/77:74 253

och tagit resurser från det egentliga planerings- och anskaffningsarbetet. Institutet förutsätter att formerna för anskaffning av generellt användbar datamaskinutrustning bibehålls.

Budgetåret 1976/77

Under budgetåret 1976/77 beställs bl. a. mindre datamaskiner och ter-

minalutrustningar.

Budgetåret 1977/78 Försvarets ran'()naliseringsinsliml

Anslaget bör föras upp med 34000 000 kr. och ett beställningsbemyn- digande om 45 000000 kr. inhämtas.

De begärda betalningsmedlen är avsedda för att betala datamaskinutrust- ning m.m. som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndi- ganden. Under budgetåret 1977/78 skall bl.a. följande utrustning m.m. beställas och/eller betalas.

a) Central/regional datamaskinkapacitet för att dels täcka delar av hög- kvarterets behov. dels för programkonvertering och kompletteringar av

befintliga datamaskiner. . _ b) Utrustning för försöksverksamhet med mindre datamaskiner.

c) Terminalutrustning för centrala, regionala och lokala myndigheter.

F öredragamlen

Överbefälhavaren har tagit fram ett förslag till översiktlig informationssys- tem- och datakraftplan för försvaret. Jag är nu inte beredd att ta ställning till den inriktning av verksamheten under programplaneperioden som överbefäl- havaren har angett.

I enlighet med rationaliseringsinstitutets förslag bör bemyndigande in- hämtas att för nästa budgetår medge beställningar av datamaskinutrustning- ar till ett belopp av 45 milj. kr. Liksom tidigare bör det få ankomma på rege- ringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. ni. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1977/ 78 anvisa ett investeringsanslag av 34 000 000 kr.,

2. medge att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av —- utöver tidigare medgivet belopp — högst 45 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74

ix.) U| L—

5 Civilförsvaret

5.1. Civilförsvarets fortsatta utveckling 5.1.1 Perspektivplaner för civilförsvaret

De allmänna grunderna för civilförsvarets perspektivplanering har varit desamma som för försvarsmaktens planering. Olika typer av angreppsfall skulle tas till utgångspunkt. Behovet av beredskap och uthållighet skulle bedömas. Planeringen borde vidare utgå från det fredstida samhällets struk- tur samt den utveckling av denna som kan förutses.

Perspektivplan de! 1

Det ekonomiska studieområdet för början av l990-talet skulle förläggas inom ett intervall mellan 450 och 900 milj. kr. per år i ett antaget pris- och löneläge vid denna tid.

Civilförsvarsstyrelsen belyste i en första fas av planeringen den svenska samhällsutvecklingens betydelse för civilförsvarets framtida utformning. Förändringar i samhället är av betydelse både för civilförsvarets möjligheter att verka i krig och dess möjligheter att bygga upp en lämplig organisation i fred. De faktorer som är mest styrande för civilförsvarets planering är tätorternas utveckling. riskobjektens lokalisering, bostadsbyggandets om- fattning och bebyggelseutformningen. Koncentrationen av befolkning till tätorter förutses komma att fortgå. Vid hot eller verkställighet av hot innebär befolkningskoncentrationen till tätorter påtagliga nackdelar i försvarssam- manhang.

Civilförsvarsstyrelsen påpekar att civilförsvarets roll vid fredskatastrofer bör klarläggas ytterligare.

Det militära försvarets styrka och sätt att föra striden har den allra största betydelse för civilförsvarets utformning. Oberoende av försvarsprincip kan en angripare genomföra förbekämpning på ett sådant sätt att invasions- riktningen mycket sent blir uppenbar för oss. Detta ger kona tider för beslut om och genomförande av invasionsutrymning. En försvarsprincip som be- tonar de inledande striderna utanför gräns och kust bedöms medföra mindre krav på ändringar av nu gällande principer för befolkningsskyddet än vad som är fallet med en försvarsprincip som betonar striden på svenskt ter- ritorium.

Civilförsvaret bör utformas så att det kan bidra till totalförsvarets freds- bevarande funktion genom sådana åtgärder och förberedelser att befolk- ningens vilja och förmåga till motstånd stärks. Utsätts landet för angrepp skall civilförsvaret skydda liv och egendom samt lindra verkningarna av

Prop. 1976/77:74 255

skador. Studier av krigsförlopp pekar på att strävan bör vara att så långt möjligt behålla samhället intakt och att därför på längre sikt ge befolkningen tillgång till skyddsrum för att därigenom kunna begränsa behovet av ut- rymningar.

Civilförsvarsstyrelsen anför att den lägsta ekonomiska nivån som studerats innebär en medveten risktagning och att civilförsvaret inte ens vid angrepp enbart med konventionella stridsmedel kan möta många viktiga krav på ett tillfredsställande sätt.

På medelhög ekonomisk nivå är resurserna tillräckliga för att förverkliga lösningar med i huvudsak godtagbar effekt i flertalet angreppsfall eller god effekt vid angrepp med endast konventionella stridsmedel.

På den högsta ekonomiska nivån är resurserna tillräckliga för att civil- försvarslösningar med god effekt i samtliga angreppsfall skall kunna för- verkligas.

Tillgången till skyddsrum anses grundläggande för civilbefolkningens skydd. Utrymning bör ses som ett komplement till skyddsrummen. Ci- vilförsvarsstyrelsen bedömer att denna princip fullt utvecklad skulle öka det militära försvarets handlingsfrihet.

Perspektivp/an del .?

1 den fortsatta perspektivplaneringen redovisar Civilförsvarsstyrelsen ci- vilförsvarets uppbyggnadsläge och brister år 1977.

Planerad utveckling av försvarsmaktens strilsystem tillgodoser enligt sty- relsen i huvudsak civilförsvarets behov av förvarning. Alarmeringen har dock ett antal svagheter. och uthålligheten är otillräcklig. Bl. a. finns larmnät endast i nuvarande skyddsrumsorter och reserv för det telefonbaserade nätet saknas. Det finns 5.4 miljoner skyddsrumsplatser. Kvaliteten på dessa är enligt Civilförsvarsstyrelsen varierande och stora brister finns i innerområden. låghusbebyggelse och i orter med mindre än 5000 invånare. Det finns ca 2 milj. moderna skyddsmasker. Gällande utrymningsplaner omfattar ca 3.8 miljoner personer. Planläggningen grundar sig på de tidigare mera ak- tuella hoten om insats av kärnvapen och terroranfall men anpassas f.n. till 1972 års försvarsbeslut.

Personellt är det lokala allmänna civilförsvaret i förhållande till det be- dömda behovet uppbyggt till drygt 90 %, det regionala till ca 85 % och verkskydden till ca 80 %. Materiellt är uppbyggnadsläget 95 96 i förhållande till bedömt behov.

Civilförsvarsstyrelsen utnyttjar för sin planering begreppet verkansnivå för värdering av olika civilförsvarsstrukturers effekt. Verkansnivå 1 inne- fattar alla anbefallda typer av angreppsfall, nämligen konventionellt angrepp. angrepp med ABC-stridsmedel, hotfall och neutralitetsfall. verkansnivå 2 endast konventionellt angrepp och verkansnivå 3 endast neutralitetsfallet.

lx) 'Jl ON

Prop. 1976/77:74

När framtida civilförsvaret utformas bör strävan enligt civilförsvarsstyrelsen vara följande.

Att i möjligaste mån behålla samhällets funktion intakt även under kris- och krigsförhållanden.

Att kunna få förvarning om anfall från luften och att ha möjlighet att alarmera civilbefolkningen.

Att ge alla invånare skydd i skyddsrum, så att alla får samma överlev- nadsmöjlighet och detta oavsett tid på dygnet. Att kunna rädda instängda och nödställda människor samt ge skadade en första hjälp och därefter transport till sjukvårdsinrättningar. — Att begränsa utrymningar till enbart särskilt hotade områden och hotade områden med dålig tillgång till skydd.

Civilförsvarsstyrelsen har genomfört studier tillsammans med överbefäl- havaren avseende förvarning/alarmering. Därvid har framkommit att tiden från larm till vapenverkan kan bli 3—4 minuter. Denna tid stämmer i hu- vudsak överens med den tid det tar för befolkninen att i rimlig utsträckning nå skyddsrum med nuvarande principer för skyddsrumsbyggande. Studierna har även visat behovet av landsomfattande täckning av alarmeringssystemet. Beträffande skyddsrumskvalitet fortsätts studierna tillsammans med för- svarets forskningsanstalt.

Betydelsen av förvarning har föranlett Civilförsvarsstyrelsen att rekom- mendera att försvarsmakten tilldelas resurser så att den högsta stridsled- nings- och luftbevakningsnivån kan nås. vilket bl. a. innebär förbättrad ut- hållighet.

Civilförsvarsstyrelsen redovisar vidare en förstudie i frågan om ökad sam- verkan mellan kommuner och civilförsvar samt anmäler önskemål om sam- ordning av radiokommunikationerna inom totalförsvaret.

PerSpektivplanen behandlar i fråga om skyddsrummen i huvudsak fyra skyddsrumsprogram. A—D. inom det studieintervall som anvisningarna för planeringen föreskrivit, nämligen mellan 150 000 till 300000 tillkommande skyddsrumsplatser per år. Dessa program innehåller inom sig olika alternativ i vad avser urval av skyddsrumsorter och andra urvalsgrunder med hänsyn till bedömda risker. Det mest omfattande programmet innebär att skyddsrum byggs i alla tätorter och att brister täcks i låghusområden och nytillkomna skyddsrumsorter. I samtliga program är inräknat täckning av brister på skyddsrumsplatser i innerområden.

De i anvisningarna angivna ekonomiska studienivåerna för planeringen har räknats om till prisläge februari 1975. Civilförsvarsstyrelsen beskriver de olika handlingsvägarna för utvecklingen på följande sätt.

Funktionerna utrymning. skyddsmaskanskaffning, skydd (utom skydds- rum) och rekrytering varieras inte i nämnvärd grad i de olika ekonomiska nivåerna.

Prop. 1976/77:74 357

Utrymning bör enligt civillörsvarSStyrelsen betraktas som ett komplement till att bygga skyddsrum. Skyddsrumsbrist kommer att föreligga under lång tid. Därför måste en utrymningsplanläggning behållas tills vidare.

Målet för skyddsmaskanskaffningen på läng sikt bör enligt civillörsvars- styrelsen vara att alla kan disponera detta skydd. På kortare sikt skall pro- duktionsberedskap upprätthållas. Produktionskapaciteten är f. n. ca 300000 masker per år och kan höjas till 500000 per år utan större investeringar. Fyra alternativ för skyddsmaskproduktion har studerats. nämligen att pro- duktionen avbryts samt låg. medelhög och hög produktionstakt. ()m pro- duktionen avbryts under budgetåret l979/80 är tillgången noll vid sekel- skiftet. Med låg produktionstakt (därmed avses 150000 masker per år) är tillgången 4 milj. masker år 1990. Med hög produktionstakt (därmed avses 600000 masker per år) är tillgången år 1987 7 milj. masker. Civilförsvars- styrelsen beräknar med hänsyn till produktionsberedskap och beläggning vid industrin att en produktionstakt om 350 000 masker per år är att föredra oavsett ekonomisk ram för civilförsvaret totalt. Härigenom nås målet ca 7 milj. masker omkring år 1992 och produktionsbeläggningen kan även därefter behållas på grund av omsättning.

Utgångspunkt för skyddsrumsprogrammen är bl. a. behovsberäkningsnor- mer för olika typer av bostadshus. Dessa skiljer sig från nu gällande normer. Hänsyn tas till att antalet personer per lägenhet minskar med tiden. Dess- utom räknas bl.a. värnpliktiga bort. Detta innebär som exempel att i fler- familjshus byggs endast 1,7 skyddsrumsplatser per lägenhet mot nuvarande 2.4. Detta medför en risktagning under de första 10—15 åren i nybyggda hus.

Kostnaderna per skyddsrumsplats beräknas i perspektivplanen för fler- familjshus till 680 kr.. för småhus till 1080 kr. och för anläggningar till 750 kr.

De viktigaste åtgärderna på ekonomisk mellannivå (743 milj. kr. för pe- rioden 1977—1982) är fortsatt utbyggnad av ledningscentraler så att dessa är i princip utbyggda år 1982. förbättring av radiosystemet och att ändrad krigsorganisation införs planenligt. Vissa brister kvarstår år 1982, främst avseende alarmering och radiosystem.

De viktigaste åtgärderna på låg ekonomisk nivå (633 milj. kr.) är att byg- gandet av ledningscentraler uppskjuts (ca 20 % brist år 1982), att mate- rielanskaffning inom ledningsfunktionen reduceras. att antalet undsättnings- enheter reduceras med ca 20 %. och att anläggningsbyggandet inom und- sättningsorganisationen upphör så gott som helt.

De viktigaste åtgärderna och objekten på hög ekonomisk nivå (852 milj. kr.) innefattar larmaggregat i orter med mer än 200 invånare. radiostyrning av nuvarande larmaggregat redan 1977—82. forcerad projektering av radio- system. skyddsrumstelefoner. förbättrad sjukvårdsutbildning samt ökad materielanskaffning och forcerad utbyggnad av anläggningar inom delpro- grammet Undsättning.

ix) 'JI w

Prop. 1976/77:74

Härtill kommer kostnaderna för skyddsrummsprogramen A—D. Sammanfattning av medelsbehovet i olika handlingsvägar framgår av töl— jande tabell. (Belopp i milj. kr. prisläge februari 1975; löneläge 1975.)

Benämnd Perioden 1977—82 Perioden 1982—87 handlingsväg Åtgärder utom Skyddsrum Summa Summa skyddsrum (A—D) (115—155) A 115. 633 642 1 275 1 374 B 115 633 783 1416 1609 B 135 743 783 1 526 1 718 C 135 743 933 1 676 1 968 C 155 852 933 I 785 2 077 D 155 852 1014 1866 2212

1 perspektivplanen görs en värdering av effekten av olika handlingsvägar. Värderingen avser senare delen av l980-talet och görs i de redovisade ver- kansnivåerna.

Handlingsväg A 115 bedöms i verkansnivå 3 (neutralitetsfallet) framför allt medföra risk för skador på befolkningen i södra Sverige till följd av brist på skyddsrum. Den urholkade undsättningsorganisationen medför en- ligt Civilförsvarsstyrelsen att indikering och sanering inte kan genomföras i erforderlig utsträckning. ] verkansnivå 2 (konventionellt angreppsfall) be- döms risk föreligga för att civilbefolkningen genom bristen på skyddsrum lider skada under förbekämpning och markstrid. Undsättningsorganisatio- nen bedöms vara otillräcklig. 1 verkansnivå 1 (alla typer av angreppsfall) tillkommer den minskade motståndskraft mot hot som skyddsrumsbristen orsakar samt de bristande resurserna för indikering och sanering vid insats av ABC-stridsmedel.

Handlingsväg B 115 innebär skyddsrumsutbyggnad i orter med mer än 5 000 invånare. Samma värdering som i handlingsväg A 115 är giltig vad gäller civilförsvar utom skyddsrum. Skadorna på civilbefolkningen får emel- lertid annan geografisk fördelning.

Handlingsväg B 135 innehåller samma skyddsrumsprogram som hand- lingsväg B 115. Undsättningsorganisationen bedöms i huvudsak kunna lösa sina uppgifter i verkansnivå 2. medan den bristande utbildningen för ABC- miljön minskar organisationens effekt i övriga verkansnivåer.

Handlingsväg C 135 har för civilförsvar utom skyddsrum samma effekt som handlingsväg B 135. Den utökade skyddsrumstillgången ger dock enligt civilförsvarsstyrelsens uppfattning bättre civilförsvarseffekt i alla verkans- nivåer.

Handlingsväg C 155 innehåller samma skyddsrumsprogram som band-

Prop. 1976/77:74 259

lingsväg C 135. Beträffande civilförsvar utom skyddsrum innebär hand- lingsvägen bättre alarmering. anskaffning av skyddsrumstelefoner och bättre sjukvårdsutbildning. Dessa förbättringar ökar effekten i alla vcrkansnivåer medan brister fortfarande råder avseende uppträdande i ABC-miljö. Handlingsväg D 155 ger i huvudsak god effekt i alla verkansnivåer.

5.1.2. Programplaner för civilförsvaret för perioden 1977/78—1981/82

PIanerings/örursärmingar

Enligt anvisningar som regeringen har meddelat för civilförsvarets pro- gramplanering skall i huvudsak 1974 års försvarsutrednings förslag till in- riktning av verksamheten (SOU 19765) ligga till grund för planeringen för perioden 1977—1982.

Som utgångspunkt för planeringen av verksamhet som inte avser skydds- rum för befolkningen skall enligt anvisningarna för vart och ett av bud- getåren gälla en planeringsram om 153 milj. kr. För verksamhet som avser skyddsrum för befolkningen skall gälla en planeringsram om 38 milj. kr. för vart och ett av de två första budgetåren och 105 milj. kr. för vart och ett av de tre senare. Samtliga belopp är angivna i prisläge februari 1975.

lsamband med planeringen skall Civilförsvarsstyrelsen i samråd med över- befälhavaren också belysa de kostnader som uppstår och de effekter som erhålls beträffande alarmering av befolkningen vid luftanfall om uthållig- heten hos strilsystemet inom det militära försvaret ökas utöver vad över- befälhavaren planerar inom planeringsramarna.

Civilförsvarsstyrelsen har av försvarsutredningens bedömningar dragit den allmänna slutsatsen att förhållanden och bedömd utveckling i vårt när- område och världen i övrigt inte ger anledning till att sänka kraven på befolkningsskyddet eller att begränsa dess möjligheter till fortsatt anpassning till samhällsutvecklingen.

Det är enligt civilförsvarsstyrelsen av stor betydelse för civilförsvarets utveckling att försvarsmakten allt mer blir beroende av samhället i övrigt. Det blir därför allt svårare att dra en klar gräns mellan "civila" och "militära" mål. Civilförsvarsstyrelsen framhåller att en snabb utveckling har skett av vapen med ökad yttäckning mot levande mål. Bristande precision och funk- tionsfel hos vapensystem ökar också riskerna för skador bland civilbefolk- ning. Markstrider kan komma att beröra civilbefolkningen och ställa speciella krav på rörlighet. uthållighet och fältledningskapacitet hos civilförsvaret. Om inte åtgärder vidtas för att förbättra uthålligheten främst hos våra ra- darstationer försämrar bekämpning av luftförsvarets strilsystem möjlighe- terna att alarmera befolkningen i skyddsrumsorter.

Styrelsen framhåller i fråga om den svenska samhällsutvecklingen och civilförsvarets beroende av denna särskilt sårbarheten på grund av att man

Prop. 1976/77:74 260

fortsätter att koncentrera befolkning och produktion till större tätorter och att man fortlöpande bygger tekniska system med bristande reservfunktioner. Ökande risker redan i fredssamhället för skadeverkningar av olyckor med radioaktiva ämnen eller haverier vid företag med tillverkning av hälso- eller miljöfarliga produkter påverkar även civilförsvarets utveckling.

Styrelsen pekar också på att kommunerna numera har ett vidgat ansvar för räddningstjänst i fredstid. Möjligheterna att utnyttja kommunala resurser i krig blir härigenom större.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att sedan perspektivplanen lämnades in till regeringen har vissa förändringar skett i förutsättningarna för planeringen. Dessa förändringar. som styrelsen anser medföra kostnadsökningar under programplaneperioden. uppges främst bero påatt statsbidrag till kommunerna för kostnader för anläggningar till civilförsvarets krigsorganisation numera ut- går med 10 %. att förbättrade ekonomiska förmåner förcivilförsvarspliktiga har införts och att civilförsvarsövningar framdeles skall genomföras på dagtid med bl. a. ersättning som följd.

Styrelsen framhåller att de ändrade förutsättningarna innebär merkost- nader på ca 20 milj. kr. per år i jämförelse med de förutsättningar som gällt för tidigare planering och med hänsyn även till beräknad priskom- pensation i den planeringsram som regeringen har angivit.

Civilförsvarsstyrelsen har i sin bedömning av planeringsförutsättningarna för skyddsrumsbyggande inte funnit något att erinra mot den anvisade ramen under programplaneperiodens två första år. Styrelsen anser däremot att en inriktning av skyddsrumsproduktionen som svarar mot planeringsramen 105 milj. kr. per år inte gör det möjligt att tillföra skyddsrumsplatser i den takt som bostäder. fabriks- och andra anläggningar m. m. byggs i samhället. Detta förhållande gäller för alla alternativ i fråga om skyddsrumskvalitet och omfattning av skyddsrumsorter som styrelsen har studerat. Enligt sty- relsens uppfattning kan balans uppnås endast om planeringen av skydds- rumsproduktionen vid programplaneperiodens slut är inriktad mot en pro- duktionsvolym motsvarande en årskostnad om ca 192 milj. kr.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att den lägger den största vikt vid de beslut som fattats efter år 1972 i fråga om den nya krigsorganisationens omfattning. det nya utbildningssystemets utformning och det nya systemet för planering. produktion och finansiering av skyddsrum för befolkningen. Den inriktning som försvarsutredningen har angivit är enligt styrelsens upp- fattning inte möjlig inom de planeringsramar som regeringen har gett i anvisningarna för programplaneringen.

Civilförsvarsstyrelsen har belyst två kostnadsalternativ. Det ena ansluter enligt styrelsens uppfattning till försvarsutredningens uttalande om en oför- ändrad inriktning av civilförsvarets utveckling. Kostnadsramen i detta

Prop. 1976/77:74 261

alternativ är i prisläge februari l976 l90 milj. kr. för annan verksamhet än den som avser skyddsrum för befolkningen. För den senare verksamheten beräknas 42 milj. kr. för vart och ett av de två första budgetåren och 106 milj. kr. för vart och ett av de tre senare. Det andra alternativet ligger inom regeringens planeringsramar. som i prisläge februari 1976 är 167.8 milj. kr. per år för annan verksamhet än skyddsrum och oförändrat 42 och 106 milj. kr. för skyddsrumSproduktionen.

Civilförsvarsstyrelsen har enligt regeringens anvisningar för programpla- neringen haft att belysa kostnaden och effekten om man ökar uthålligheten hos strilsystemet utöver vad överbefälhavaren planerar inom ramarna för det militära försvaret samt redovisa vilka motsvarande kostnadsminskningar som bör vidtas inom civilförsvarets planeringsramar. Civilförsvarsstyrelsen redovisar sina studier i en särskild rapport. ] denna behandlas främst ut- hålligheten hos strilorganisationens radarsystem. Civilförsvarsstyrelsen fö- reslår bl. a. att reservmateriel skaffas till radarsystemet för en kostnad av ca 48 milj. kr. Effekten av denna förstärkning herörenligt civilförsvarsstyrelsen inte bara alarmering för skydd av befolkningen utan har minst lika stort värde förövrigt totalförsvar. Civilförsvarsstyrelsen anserfärför att kostnaderna bör gå utanför de planeringsramar som anvisas för civilförsvaret.

Planering i det högre alternativet

De viktigaste målen som civilförsvarsstyrelsen angivit för civilförsvars- verksamheten under programplaneperioden i det högre kostnadsalternativet kan konfattat beskrivas enligt följande.

Lednings- och undsättningsorganisationen skall enligt tidigare beslut or- ganiseras om under perioden 1977—1981. Ett nytt grundutbildnings- och övningssystem skall införas för att förbättra befa'lsutbildningen och övnings- verksamheten och för att kompensera att manskap i princip inte grund- utbildas. Alarmeringssystemet skall förbättras. Förändring av nuvarande rekryteringssystem skall genomföras i syfte att uppnå en fulltalig krigsor- ganisation med förbättrad personell kvalitet. Grundutbildningen. huvud- delen av övningsverksamheten samt förrådsverksamheten skall bedrivas vid ett antal regionala anläggningar som administreras av civilförsvarssty- relsen. Krigsorganisationens komplettering med materiel skall fortsätta och modernisering av sjukvårdsmaterielen skall påbörjas. En produktionsbered- skap för att skaffa skyddsmasker skall upprätthållas och en begränsad an- skaffning skall genomföras i fredstid. Produktionen av skyddsrum för be- folkningen skall inriktas mot att tillgodose nytillkomna behov av skydds- rumsplatser i samband med nyproduktion av bostäder. industrianläggningar m.m. i nuvarande skyddsrumsorter. Visst utrymme bör också finnas för bristtäckningsåtgärder. Slutligen skall civilförsvarsstyrelsen organiseras om under perioden.

För de olika funktionerna gäller enligt civilförsvarsstyrelsen följande.

Prop. 1976/77:74 262

Alarmering

Under programplaneperioden förbättras enligt civilförsvarsstyrelsen ma- növerutrustningar i alarmeringsnätet och reservanordningar tillförs för att höja driftsäkerheten. Systemets effekt höjs genom att datamaskinbaserad presentationsteknik införs i luftförsvarscentralerna. Vidare ges ledningsor- ganisationen högre personell kvalitet. Vid periodens slut kan transportabla reservlarmaggregat komma att anskaffas. Antalet larmorter kan dock inte ökas på sätt som försvarsutredningen har ansett vara önksvärt.

Skyddsrum

Två skyddsrumskvaliteter studeras i programplanen. Båda kännetecknas av att en jämn skyddsnivå eftersträvas oberoende av byggnadssättet för den byggnad som inrymmer skyddsrummet och de yttre förhållandena kring skyddsrummet. Den högre kvaliteten motsvarar närmast nuvarande skydds- rum typ D beläget i källare under 3—4-vånings betongbyggnad. Den lägre kvaliteten motsvaras av nuvarande skyddsrum typ E under liknande för- hållanden.

Frågan om val av skyddsrumskvalitet har belysts genom avvägningar mellan kvalitet och kvantitet. Civilförsvarsstyrelsens analyser har visat att den skadereducerande effekten blir ungefär lika stor oberoende av om man inom planeringsramen 106 milj. kr. per år bygger något färre skyddsrum av högre kvalitet eller något fler skyddsrum av lägre kvalitet. Detta för- hållande gäller vid skydd mot verkningar av konventionella vapen. I fråga om kärnvapen ger den högre kvaliteten betydligt bättre skyddseffekt än den lägre kvaliteten. Handlingsfriheten på sikt tillgodoses enligt styrelsen bäst om skyddsrum av den högre kvaliteten byggs. eftersom det i framtiden anses vara lättare att täcka kvantitativa brister än kvalitativa.

Omfattningen av skyddsrumsorter redovisas i två alternativ. dels ett som omfattar nuvarande orter. dels ett minskningsalternativ där orternas totala invånarantal utgör 90 % av det första alternativet. Civilförsvarsstyrelsen har inte kunnat finna någon säker metod att genom att gradera risker utesluta några av de nuvarande skyddsrumsorterna. Styrelsen förordar därför att nu- varande skyddsrumsorter behålls. Detta anses också gynna handlingsfriheten på sikt.

Som framhållits i det föregående har civilförsvarsstyrelsen funnit att det inom planeringsramen 106 milj. kr. per år inte är möjligt att ens med den lägre kvaliteten och en minskad ortsföneckning tillgodose nybyggnadsbe- hovet av skyddsrum i anslutning till nyproduktion av bostäder och an- läggningar. Detta gäller under förutsättning att denna produktion inte ra- dikalt minskar. Nya bristområden skulle uppstå. Detta avviker enligt sty- relsens uppfattning från de riktlinjer för befolkningsskyddets utveckling som harangivitsi 1972 års försvarsbeslutoch i l974 års försvarsutrednings första be- tänkande.

FJ Ch b.:

Prop. 1976/77:74

Civilförsvarsstyrelsen förordar att skyddsrum .av den högre kvaliteten byggs i takt med nyproduktionen av bostäder och anläggningar i nuvarande skyddsrumsorter och att visst utrymme skapas för bristtäckningsålgärder. Den genomsnittliga kostnaden per skyddsrumsplats är enligt programplanen ca 1 100 kr. Detta motsvarar en årlig kostnad av l92 milj. kr. för det föreslagna skyddsrumsprogrammet.

Skyddsmaskcr

Styrelsen föreslår en begränsad produktion av skyddsmasker enligt hittills gällande inriktning. Masker i fem storlekar för vuxna och barn över 5 år tillverkas till ett antal av ca 300 000 per år. Tekniskt underlag för skyddsväska (s.k. babyskydd.) beräknas vara klart under år 1977. Utveckling av skydds- huva avsedd för äldre personer och barn under 5 år avslutas under perioden. Serieproduktion av både skyddsväska och skyddshuva beräknas komma igång under programplaneperioden. Vid slutet av perioden beräknas antalet moderna skyddsmasker och övriga skydd uppgå till totalt ca 3 milj.

Undsättning

I samband med övergång till ändrad krigsorganisation införs ett förbättrat rekryteringssystem och ett system för grundutbildning och övning som är anpassat till den ändrade organisationen. Åtgärder som leder till höjd kvalitet hos befälet prioriteras. Huvuddelen av manskapet grundutbildas inte utan får sin utbildning genom att delta i övning med den enhet i krigsorga- nisationen där man är krigsplacerad.

Enligt regeringens anvisningar skall övningsverksamheten begränsas un- der programplaneperioden. De resurser som har kunnat avsättas under pe— rioden för övningar satsas i första hand på att vidmakthålla ledningsen- heternas kvalitet och den tekniska kvaliteten hos de skadeavhjälpande en- heterna. Begränsningen av övningsverksamheten innebär dock enligt sty- relsens mening att undsättningsorganisationens beredskap inte blir fullgod.

Materielanskaffningen inriktas främst på att omsätta och modernisera ut- rustning för att omhänderta skadade och för brandbekämpning. Kraven på organisationens uthållighet ställer anspråk på materielreserver. Trots den planerade anskaffningen kommer enligt civilförsvarsstyrelsen vissa brister ifråga om sjukvårds-. brand- och räddningsmateriel att kvarstå vid periodens slut.

Möjligheterna att sätta in civilförsvarsmateriel vid mera omfattande nöd- lägen i fredstid förbättras genom olika åtgärder.

Prop. 1976/77:74 264 Anläggningar

Behovet av skyddade anläggningar m. m. för organisationen uppgår till ca 250 ledningscentraler. 70 skyddsrum för framskjutna enheter. 220 ob- servationsplatser och 1000 krigsbranddammar. Nybyggnadsbehovet är ca 75. 50. 100 resp. 500 anläggningar. Behovet bedöms inte vara helt täckt vid periodens slut.

Utrymning

Den nuvarande utrymningsplanläggningen skall i huvudsak behållas un- der programplaneperioden. Planläggningen skall ses över. Därvid skall hän- syn tas till befolkningens ändrade lokalisering. bilismens och vägnätets ut- veckling. fritidsbebyggelsens förändring och till de krav som främst ställs när man använder konventionella stridsmedel.

Forskning. försök och utveckling

Civilförsvarsstyrelsens forskning inriktas under programplaneperioden så att den kan ge underlag för ett fortsatt långsiktigt utvecklingsarbete främst inom skyddsrums- och undsättningssektorerna. Exempel på problemom- råden som skall studeras är hur människan beter sig under pressade för- hållanden i krigstid. skyddsrumsalternativ för olika typer av bebyggelse. kemiska och radioaktiva risker i krigssamhället samt civilförsvarets roll i fredsräddningstjänsten.

Konsekvenser av planeringen i det lägre alternative!

Konsekvenserna enligt civilförsvarsstyrelsens uppfattning av att skydds- rumsproduktionen begränsas till en volym som motsvarar årskostnaden 106 milj. kr. har redovisats i det föregående.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att en ekonomisk ram begränsad till 167.8 milj. kr. per år för civilförsvarsverksamhet utom den som avser skydds- rum innebär väsentliga nedskärningar och förändringar i de uppställda pro- grammålen för perioden.

En stor del av den ekonomiska ramen är intecknad redan vid ingången av programplaneperioden genom de materielbeställningar som har lagts ut och genom statsbidragsbetalningar för redan påbörjade anläggningar till ci- vilförsvarets krigsorganisation. Härtill kommer mer eller mindre fasta kost- nader i form av t.ex. löner till anställd personal. hyror m.m.

Civilförsvarsstyrelsen har funnit att bindningarna är så stora och så ut- sträckta i tiden att det inte är möjligt att minska medelsbehovet genom att ändra avvägningen av krigsorganisationens uppbyggnad i vad avser personal. materiel och anläggningar. Minskningen med 22 milj. kr. per år

Prop. 1976/77:74 265

har i stället åstadkommits genom att nedskärningar har gjorts inom de om- råden där andelen fasta kostnader eller ekonomiska bindningar inom ramen 190 milj. kr. är minst.

Detta har lett till att främst utbildningsområdet har skurits ned genom att övningsverksamheten har minskats betydligt jämfört med vad som pla- neras i det högre alternativet. Därav följer att beredskapen för det allmänna civilförsvaret sänks ytterligare. Detta är enligt styrelsen inte godtagbart eller förenligt med de uppställda målen.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att om den lägre planeringsramen kom- mer att ligga till grund för kommande programplaneperiod blir det nöd- vändigt att se över det nya utbildningssystemet och att studera krigsor- ganisationens omfattning i förhållande till det antal personer som inom angiven ekonomisk ram kan grundutbildas och övas.

Ekonomiska begränsningar har i den lägre ramen också gjorts i fråga om anläggningsproduktion för krigsorganisationen. Civilförsvarsstyrelsen framhåller att detta leder till att den obalans som nu finns i uppbyggnadsläget mellan personal och materiel å ena sidan och anläggningar å andra sidan finns kvar också efter programplaneperioden.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller sammanfattningsvis att den låga plane- ringsramen innebär att betydande förändringar av civilförsvarsverksamheten måste vidtas. Styrelsen har bedömt att försvarsutredningens inriktning för civilförsvarets fortsatta utveckling bör vara styrande för verksamheten. Sty- relsen vill behålla handlingsfrihct i syfte att senare kunna nå målen enligt 1972 års försvarsbeslut. Mot denna bakgrund har en avvägning av verk- samheten som påverkar krigsorganisationens omfattning undvikits. Om statsmakternas beslut skulle komma att innebära att den lägre ramen skall ligga till grund för civilförsvarets uppbyggnad även efter programplanepe- riodens slut måste enligt styrelsens uppfattning inriktningen och avväg- ningen av civilförsvaret omprövas.

Fördelning av kostnaderna på delprogram i det högre alternativet framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

D 1 ' Summa e program 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82 Ledning i krig 44 49 57 54 50 254 Utrymning 6 6 6 6 6 30 Skydd för allmänheten 79 74 131 135 135 554 Undsättning 113 104 106 97 94 514 Allmän administration 32 27 27 27 27 140 Kostnader 274 260 327 319 312 I 492 Justering på grund av

överplanering m. m. —36 ——25 —29 —23 —16 — 129 Betalningsmedel 238 235 298 296 296 1 363

Prop. 1976/ 77:74 266

Betalningsmedlens fördelning på anslag i det högre alternativet framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/7711977/78 1978/79 l979/80 l980/81 1981/82 1977/82 G 1. Civilförsvar 143 182 180 175 184 186 907 G 2. Civilförsvar: Skyddsrum 17 42 42 106 106 106 402 116. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 8 14 13 17 6 4 54

168 238 235 298 296 296 1 363

lPrisläge februari 1975.

Fördelning av kostnaderna på delprogram 1 det lägre alternativet framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Delprogram 1977/78 1978/79 l979/8O l980/81 1981/82 1977/82 Ledning i krig 42 47 50 45 45 229 Utrymning 5 4 5 5 5 24 Skydd för allmänheten 77 72 130 135 135 549 Undsättning 98 87 50 80 ' 62 377 Allmän administration 32 28 27 26 27 140 Kostnader 254 238 262 291 274 | 319 Justering på grund av överplanering m.m. —39 —26 —25 —17 —13 — 120 Betalningsmedcl 215 212 237 274 261 1 199

Betalningsmedlens fördelning på anslag i det lägre alternativet framgår av följande tabell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa Anslag 1976/7711977/78 1978/79 l979/80 l980/81 1981/82 1977/82 G 1. Civilförsvar 143 165 162 117 162 151 757 G 2. Civilförsvar: Skyddsrum 17 42 42 106 106 106 402 116. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 8 8 8 14 6 4 40

168 215 212 237 274 261 1 199

lPrisläge februari 1975.

Prop. 1976/77:74 267

5.1.3 1974 års försvarsutrednings förslag till civilförsvarets fortsatta ut- veckling

Försvarsutredningen redovisar i sitt första betänkande förslag till grunder för civilförsvarets fortsatta utveckling. Utredningen erinrar om att redan 1972 års försvarsbeslut innebar vissa nya utgångspunkter för civilförsvarets planering i förhållande till vad som gällde tidigare. 1972 års försvarsbeslut angav att befolkningsskyddet i fortsättningen inte skulle inriktas på skydd mot verkningar av vapen som används i direkt bekämpning av befolkningen. Grundläggande för planeringen skulle i stället vara att befolkningen i sam"- band med invasion kunde komma att beröras av biverkningar vid bekämp- ning av militära mål med i första hand konventionella stridsmedel och vid markstrider. Viss hänsyn bedömdes också böra tas till att befolkningen i vissa situationer kunde bli ställd inför direkt hot om skadegörelse. Vidare angavs att befolkningen borde ges skydd mot de sekundära verkningarna av ABC-stridsmedel som kan komma att användas utanför våra gränser.

Försvarsutredningen anser att denna grund för planeringen fortfarande bör gälla. Befolkningscentra som sådana bör sålunda inte ses som primära mål förangriparen. 1 första hand skall i stället verkningarna av konventionella stridsmedel. som sätts in mot militära mål men som indirekt kan beröra befolkningen. beaktas. Utredningen framhåller att begreppet militära mål måste anses innefatta även sådana mål som inte är direkt hänförliga till försvarsmakten men som är av stor betydelse för de militära operationerna och för landets försvarsförmåga i övrigt. Möjligheterna att genomföra åt- gärder som inte medför nämnvärda merkostnader bör tas till vara för att också begränsa skadorna vid användning av ABC-stridsmedel. Det är dess- utom betydelsefullt att civilförsvaret utformas så att-statsmakterna får ökade handlingsmöjligheter i situationer när befolkningen kan ställas inför direkt hot om skadegörelse. Försvarsutredningen framhåller att det inte finns någon klar gräns mellan vad som är tillåtna eller inte tillåtna krigsföringsmetoder. Även folkrättsligt godtagna metoder ger stora skador på det civila samhället. Detta bör beaktas vid civilförsvarets planering. Utgångspunkten bör emellertid alltid vara att bekämpning i samband med en invasion främst riktas mot militärt bety- delsefulla mål. Det finns enligt utredningen anledning att räkna med en allt större precision vid bekämpning av mål. särskilt vid attackanfall. Risk för skador på civilbefolkningen föreligger dock till följd av misstag vid målval och mållägesbestämning och fel i vapensystemens funktion. Andra risker ligger i att vissa vapensystem medger s.k. områdesbombning. bl.a. vid bombning från hög höjd. Om respekten för folkrättens regler mot omänsklig krigföring minskar, kan risk finnas för att områdesanfall mot militära mål används som förtäckt terrorkrigföring. Vidare innebär utvecklingen av s. k. multipel- och brandstridsmedel m.m. hot mot civilbefolkningen på grund av de sidoverkningar som sådana stridsmedel kan ha.

Prop. 1976/ 77:74 268

Försvarsutredningen betonar att utvecklingen i samhället påverkar såväl behovet av civilförsvarsåtgärder som möjligheterna att vidta sådana åtgärder. Bl.a. måste uppmärksammas förändringar beträffande befolkningsfördel- ning. samhällsplanering och bebyggelseutveckling, näringslivets lokalisering och kommunikationer. Skyddet av befolkningen har på grund av bunden- heten till bostäder och arbetsplatser en påtaglig anknytning till lokala för- hållanden. Det är vidare viktigt att åtgärderna för att skydda befolkningen utformas så att de underlättar att nödvändig produktion och annan viktig verksamhet kan fortgå under ett krigsläge.

Civilförsvarets skadeavhjälpande åtgärder företer betydande likheter med de åtgärder som vidtas i fredstid för att lindra skador till följd av olycks- händelser av olika slag. Detta samband bör enligt försvarsutredningen i ökad grad beaktas i civilförsvarets planering. De resurser som anskaffas för skadeavhjälpande ändamål bör i ökad utsträckning kunna användas i såväl freds- som krigsverksamheten.

Försvarsutredningen bedömer att en ökad samordning mellan civilför- svaret och kommunal verksamhet bör kunna ge betydelsefulla vinster. Det påbörjade utredningsarbetet i denna fråga bör därför fortsätta. Även ut- vecklingen av övriga delar av totalförsvaret har betydelse för civilförsvaret. Det gäller bl. a. lokaliseringen av militära och försörjningsviktiga mål t. ex. med hänsyn till närheten till befolkningskoncentrationer.

Försvarsutredningen anser att civilförsvarsåtgärderna bör ges en långsiktig inriktning. medan vissa begränsningar i den operativa styrkan kan godtas under den närmaste tiden. En sådan planering har långsiktig effekt och stämmer väl överens med utredningens syn på den tidsmässiga avvägningen.

Försvarsutredningen anger i sitt första betänkande vissa utgångspunkter för planeringen.

Målet för planeringen av befolkningsskyddet i krig bör vara att åtgärder vidtas för att skydda befolkningen mot verkningarna av stridshandlingar. Befolkningen kan skyddas genom kollektiva åtgärder i form av skydds- rumsbyggande och utrymning och genom åtgärder för individuellt skydd. främst anskaffning av skyddsmasker, och genom anvisningar om vad man i olika situationer själv kan göra för sitt skydd.

Försvarsutredningen ansluter sig i allt väsentligt till den principiella syn på avvägningen mellan olika skyddsåtgärder och inriktning av skyddsrums- byggandet som angavs i 1975 års beslut om nytt system för skyddsrums- byggandet.

[ fråga om avvägningen mellan skyddsrumsbyggande och utrymning anser försvarsutredningen att dessa åtgärder inte bör ses som att de ersätter var- andra utan som komplement till varandra. Så kan t.ex. brister i skydds- rumstillgången behöva vägas upp av en begränsad utrymning. Det kan också visa sig nödvändigt att i vissa situationer utrymma eller flytta om grupper

Prop. 1976/77:74 269

av befolkningen eller utrymma särskilt hotade områden. Omfattningen av den nuvarande utrymningsplanläggningen bör i stort behållas enligt utred- ningen. Som allmän utgångspunkt för planeringen bör gälla att beroendet av att behöva verkställa utrymningsplanerna begränsas så långt som möjligt. Planeringen bör vara sådan att handlingsfrihet föreligger att besluta om utrymning helt efter den rådande situationen. Det innebär att utrymnings- planeringen i vissa avseenden kan behöva förbättras och utvecklas. Detta gäller särskilt utrymning av invasionshotade områden. Den angivna synen på användningen av utrymning och omflyttning samt skydd i olika former har särskild betydelse i lägen då det är brist på skyddsrum.

Enligt försvarsutredningens mening bör urvalet av skyddsrumsorter ske med hänsyn till det hot som bedöms kunna bli riktat mot skilda delar av landet och riskerna för skadeverkningar på grund av stridshandlingar samt i viss utsträckning ortens befolkningstal. ] skyddsrumsorter bör be- folkningen i största möjliga utsträckning kunna få skydd i skyddsrum. Jäm- sides med ett fortlöpande skyddsrumsbyggande. som avser både skydd i anslutning till nybebyggelse och förbättringar av skyddet i befmtlig bebyg- gelse. bör särskilda åtgärder vidtas för att i första hand i de mest utsatta skyddsrumsorterna avhjälpa de allvarligaste bristerna på skydd. Sådana åt- gärder är förberedelser för att under civilförsvarsberedskap kunna ställa i ordning skyddsrum i utrymmen som är lämpliga härför t. ex. i befintliga bergtunnlar och andra underjordiska anläggningar.

Andra slag av åtgärder. som har allmängiltig karaktär och avser såväl skyddsrumsorter som övriga delar av landet. består av förberedelser som åläggs enskild fastighetsägare att vidta för att under civilförsvarsberedskap kunna förse anläggning eller byggnad med s. k. skyddat utrymme. De som vistas i anläggningar etc. skall härigenom kunna beredas skäligt skydd mot radioaktiv strålning. kemiska stridsmedel. splitter och byggnadsras. Åtgär- derna blir av relativt enkel karaktär. Försvarsutredningen anser dock att erfarenheterna visar att även enkla skydd har stor betydelse för möjligheterna att skydda befolkningen.

Försvarsutredningen framhåller i likhet med vad civilförsvarsstyrelsen anfört att både förvarningstid och strilsystemets uthållighet under vissa om- ständigheter kan vara otillräckliga. Användningen av skyddsrummen måste anpassas till de prestanda som strilsystemet har i en given situation. Detta krav har bl. a. aktualiserat frågan om skyddsrummmen bör inredas för lång- varig vistelse. dvs. kunna utnyttjas som något slags nödbostäder samtidigt av alla i skyddsrumsorten. Försvarsutredningen anser inte en sådan lösning vara realistisk. Anpassning till faktiska förvarnings- och skyddssökningstider bör enligt försvarsutredningens mening i stället ske genom att flexibelt ut- nyttja de lokala förhållandena så att förflyttningssträckan för dem som söker skydd vid flyglarm begränsas så långt möjligt. Det bör t. ex. vara möjligt att. för att komma närmare skyddsrum. söka tillfa'llig vistelse i byggnader

Prop. 1976/77:74 270

nära intill befintligt skyddsrum. Över huvud taget bör det enligt försvars- utredningens mening finnas goda förutsättningar för att i krigstid upplysa människorna om lämpliga åtgärder för att åstadkomma frivilliga omflytt- ningar i syfte att förbättra den enskildes möjligheter till skydd. Till an- passningsåtgärderna hör även utrymning av viss del av befolkningen för att öka skyddsrumsutrymmet för dem som oundgängligen måste stanna kvar i den aktuella orten. Sådant utrymme kan behöva skapas på orter där risksituationen blir så extrem att alla kvarvarande bör vistas i skydd under huvuddelen av dygnet.

Försvarsutredningen redovisar i sitt andra betänkande på grundval av civilförsvarsstyrelsens programplaner sina slutliga överväganden och förslag till inriktning av civilförsvarets planering.

Försvarsutredningen erinrar om att civilförsvarsstyrelsen har genomfört programplaneringen i två ekonomiska nivåer. Programplanerna redovisar förutsättningar för och konsekvenser av alternativa utformningar av skydds- rumsprogram med avseende på kvalitet. kvantitet. kostnader m.m. Vad avser civilförsvar utom skyddsrum är enligt försvarsutredningens mening planeringen i den högre nivån väl avvägd. De mål som ställts upp för ci- vilförsvarets utveckling under perioden l977—l982 syns i allt väsentligt stäm- ma överens med av riksdagen fattade beslut om civilförsvarets organisation, utbildningssystem m. m. och den av försvarsutredningen föreslagna inrikt- ningen på längre sikt. Beträffande planeringen och avvägningen i den lägre av de två redovisade nivåerna har utredningen, främst avseende utbildningen av civilförsvarets personal, vissa erinringar som framgår av det följande.

Civilförsvarsstyrelsen redovisar i programplanen två alternativa skydds- rumsortsförteckningar. Dessa har legat till grund för beräkningar av skydds- rumsbehovet. Det ena alternativet motsvarar dagens skyddsrumsortsför- teckning medan i det andra det totala invånarantalet i skyddsrumsonerna minskats med 10 %. Hittills har urval av skyddsrumsorter i huvudsak skett efter onernas storlek och de risker för skadeverkningar på grund av strids- handlingar som följer av orternas geografiska belägenhet. Civilförsvarssty- relsen anför att den inte funnit anledning att ändra på de hittills tillämpade grunderna för urval. Civilförsvarsstyrelsen anför vidare att den inte kunnat finna någon säker metod att genom riskgradering utesluta några av de nu- varande skyddsrumsorterna. Civilförsvarsstyrelsen förordar därför att nu- varande skyddsrumsorter med mindre justeringar behålls. Försvarsutred- ningen har efter att ha granskat civilförsvarsstyrelsens överväganden kommit till samma slutsatser. Utredningen förutsätter dock i likhet med civilför- svarsstyrelsen att skyddsrumsonsförteckningen görs till föremål för översyn från tid till annan. Sådana översyner bör då ske mot bakgrund av bl. a. samhällets utveckling och förändring, den vapentekniska utvecklingen och förändringar i den operativa planläggningen.

Prop. 1976/77:74 271

Beträffande skyddsrummens kvalitet kan denna i dag ses som en kon- sekvens av de olika byggnadstekniska föreskrifter som finns utfärdade för skyddsrumsbyggnationen. Detta innebär att skyddsrum, som är uppförda efter samma tekniska normer, ger olika skydd beroende på rådande yttre förhållanden. Så ger t. ex. skyddsrum i hus uppförda av betong en avsevärt högre skyddsnivå än motsvarande skyddsrum som anordnats i lätta bygg- nader. Försvarsutredningen föreslår att endast en kvalitetsnivå bör finnas för skyddsrum som anordnas framgent. Utredningen anser att denna kva- litetsnivå bör definieras utgående från det skydd som eftersträvas. Detta innebär att kvaliteten på skyddsrum så långt möjligt skall beskriva vad skyddsrummet ger skydd mot och att alla nya skyddsrum ger detta skydd oavsett var de är anordnade. Enligt försvarsutredningens mening bör skydds- rummen i första hand ge skydd mot brand, ras, sprängverkan och splitter OCh vara försedda med anordning för luftrening. Av civilförsvarsstyrelsen studerade skyddsrumskvaliteter svarar den s. k. kvalitet 2 närmast mot vad utredningen anser erfordras för att befolkningen skall kunna ges ett skydd mot i första hand verkningarna i konventionella strismedel. Det innebär också att skyddsrummen ger visst skydd mot radioaktivt nedfall och lång- varig stötvåg från A-stridsmedel.

Vad avser omfattningen av skyddsrumsbyggandet bör enligt försvars- utredningen bl. a. tillgångar och brister på skyddsrumsplatser och prognoser avseende nybyggnationen, särskilt av bostäder, beaktas. Idag finns drygt 5 milj. skyddsrumsplatser. Trots detta föreligger en avsevärd brist på skydds- rumsplatser, vilket beror främst på att skyddsrumsbyggnadsplikt inte fö- relegat for låghusbebyggelse och att undantag från skyddsrumsbyggnads- plikten medgivits för innerområdena i 14 av våra största tätorter under åren 1957-1976. Civilförsvarsstyrelsen har beräknat bristen i dessa innerområden till ca 700000 platser.

Försvarsutredningen anser att skyddsrumsbyggandet bör ske i anslutning till nybyggnationen inom skyddsrumsorterna. Bristerna bör successivt av- vecklas genom att skyddsrum anordnas inom bristområdena i den omfatt- ning som tekniska och ekonomiska förutsättningar medger. Vid planeringen av skyddsrumsbyggnationen bör beaktas möjligheterna till fredsanvändning av skyddsrummen inte minst i låghusbebyggelse. Vidare bör vid planeringen för att avveckla bristerna i skyddsrumstillgången beaktas åtgärdernas be— tydelse som konjunkturpolitiskt instrument. Sedan försvarsutredningen lämnade sitt första betänkande har regeringen föreskrivit att av 1975 års skyddsrumsutredning utarbetade planeringsbestämmelser skall ligga till grund för den kommunala skyddsrumsplaneringen. Enligt försvarsutred- ningens uppfattning skapar en planering enligt dessa bestämmelser, som bl. a. betonar betydelsen av att skyddsrum samordnas med övrig bebyggelse, goda förutsättningar för en framtida skyddsrumsproduktion i enlighet med den av utredningen angivna inriktningen.

Prop. 1976/77:74 272

Skyddsrummens användning påverkas av möjligheterna att alarmera be- folkningen före ett anfall och den tid det tar att efter larm uppsöka skydds- rummen. I perspektivplaneringen studerade civilförsvarsstyrelsen dessa pro- blem. Beträffande förvarning konstaterade Civilförsvarsstyrelsen att kravet på förvarningstid för alarmering av civilbefolkningen och härför erforderlig yttäckning med det militära försvarets strilsystem i huvudsak blir tillgodosett under ett krigs inledningsskede. Styrelsen anförde emellertid att uthållig- heten, dvs. systemets förmåga att under ett krigs fortsatta förlopp ge underlag för alarmering av befolkningen och olika samhällsfunktioner, kan visa sig vara otillräcklig. Försvarsutredningen anförde i sitt första betänkande att frågan om strilsystemets uthållighet bör ägnas särskild uppmärksamhet med hänsyn till dess betydelse för det militära försvaret och övriga totalförsvars- grenar och för civilbefolkningens möjligheter att överleva.

Civilförsvarsstyrelsen har i anslutning till programplaneringen och i sam- verkan med överbefälhavaren genomfört en särskild studie rörande möj- ligheterna att höja strilsystemets uthållighet. Studien behandlar främst ut- hålligheten hos strilorganisationens radarsystem. Den har koncentrerats på de radarsystem som är under anskaffning och som avses för spaning på höjder över de lägsta. De åtgärder som föreslås med anledning av studien är att reservmaterial anskaffas till dessa radarsystem utöver vad som har planerats i chefens för flygvapnet programplaner. En extra reservdelsan- skaffning av detta slag måste emellertid enligt försvarsutredningen övervägas mot bakgrunden av att uthålligheten i huvudsak bör vara densamma för alarmeringssystemets alla komponenter och sammanhangen i övrigt mellan civilförsvarets olika funktioner. Civilförsvarsstyrelsen anför i sin program- plan att ett flertal studier behövs för att förbättra underlaget för alarme- ringssystemets fortsatta utveckling och anpassning. Vidare anför civilför- svarsstyrelsen att frågor som rör alarmeringens ledningsorganisation, per- sonalrekrytering, grundutbildning och övning skall ägnas särskild uppmärk- samhet. Försvarsutredningen anser att sådana organisatoriska åtgärder som civilförsvarsstyrelsen diskuterar bör kunna leda till ökad säkerhet i alar— meringssystemet. Utredningen anser vidare att den med nuvarande underlag inte kan ta ställning till civilförsvarsstyrelsens förslag om anskaffning av reservdelar till vissa radarstationer. Om civilförsvarsstyrelsen under det fon- satta studiearbetet finner att anskaffningen ger ett effekttillskott till be- folkningsskyddet, som motiverar kostnaderna, bör den genomföras inom den planeringsram som utredningen förordar i det följande. Utredningen räknar således inte med särskilda medel för detta ändamål. Beträffande ut- redningens syn i övrigt på förvarning, alarmering, skyddssökning m.m. hänvisas till vad utredningen anfört i sitt första betänkande.

Skydd omfattar även åtgärder för individuellt skydd, främst anskaffning av skyddsmasker och viss självskyddsutbildning av allmänheten. Försvars- utredningen anser att planeringen för anskaffning av skyddsmasker bör ha

Prop. 1976/77:74 273

samma inriktning som förut. Detta innebär att produktionskapaciteten bör upprätthållas genom en begränsad men kontinuerlig anskaffning av skydds- masker. Tillsammans med vissa andra förberedelser behålls på så sätt möj- ligheten att anskaffa skyddsmasker till hela befolkningen om de säkerhets- politiska förhållandena skulle ge anledning härtill.

Försvarsutredningen understryker självskyddsutbildningens betydelse för det individuella skyddet.

I samband med behandlingen av frågan om skydd för befolkningen un— derstryker försvarsutredningen vikten av att den forskning som civilför- svarsstyrelsen tillsammans med försvarets forskningsanstalt påbörjat om människans beteende i situationer med starkt yttre hot och möjligheterna att överleva i olika slag av skydd fortsätts.

I fråga om undsättningsorganisationen framhåller försvarsutredningen att kapaciteten beror framför allt på organisationens omfattning, materielens kvalitet och personalens utbildning. I syfte att höja effekten i krig har stats- makterna fattat ett antal beslut som berör organisation. utbildning m. m. Besluten avser bl.a. övergång till ny krigsorganisation, den s.k. org. 80, ny organisation för utbildnings- och förrådsverksamheten och ett nytt grund- utbildnings- och övningssystem anpassat till den nya krigsorganisationen. Försvarsutredningen har funnit att den nya organisationen skapar förut- sättningar för att effektivare utnyttja de resurser som avdelas för ledning och undsättning. Utredningen har vid sin granskning av programplanerna utgått från att en planering som leder till krav på att ompröva nyligen be- slutade förändringar av organisation och utbildning inte kan godtas som planeringsinriktning för programplaneperioden.

Civilförsvarsstyrelsen har i planeringen prioriterat grundutbildning av be- fäl. Försvarsutredningen anser att detta är en riktig prioritering och att den stämmer överens med de överväganden som låg till grund för utformningen av det nya grundutbildnings- och övningssystemet. Befälsutbildningen kan emellertid inte ensidigt prioriteras på bekostnad av övriga funktioner. Även vid mycket begränsade resurser måste balans råda mellan grundutbildning och övning av befäl och manskap. Civilförsvarsstyrelsens planering i den lägre nivån innebär att huvuddelen av manskapet i princip inte ges varken grundutbildning för eller övning i tilldelad tjänst. En konsekvens härav är att huvuddelen av de civilförsvarspliktiga inte kommer i kontakt med civilförsvaret under den tid de är inskrivna. Detta leder till en mindre effektiv krigsorganisation och är inte ägnat att bidra till kunskap om och förståelse för civilförsvarets uppgifter. Utredningen anser att var och en som skrivs in och krigsplaceras i civilförsvaret skall övas för sina uppgifter.

Undsättningsorganisationen behöver för sin verksamhet skyddade anlägg- ningar för ledningsorgan och vissa undsättningsstyrkor m. m. Försvarsut- redningen anser att det av civilförsvarsstyrelsen eftersträvade målet att inom krigsorganisationen åstadkomma balans mellan å ena sidan personal och

Prop. 1976/77:74 274

materiel och å andra sidan anläggningar är principiellt riktigt. Under pro- gramplaneperioden bör i första hand behovet av anläggningar tillgodoses i orter och på platser som bedöms bli särskilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om skadegörelse.

Försvarsutredningen har i sitt första betänkande diskuterat huruvida be- väpnade enheter bör ingå i civilförsvarets organisation. Utredningen förordar att ordnings- och bevakningsuppgifterna förs över från civilförsvaret till po- lisväsendet. Utredningen anser dock att före slutligt ställningstagande be- hövs ytterligare underlag. Sådant underlag föreligger inte ännu. Utredningen erinrar om att det inom regeringens kansli pågår ett arbete med att klarlägga författningsmässiga, organisatoriska, ekonomiska m. fl. förutsättningar för att föra över civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter till andra samhällsorgan.

Försvarsutredningen anför avslutningsvis följande. 1972 års försvarsbeslut angav delvis nya riktlinjer för civilförsvarets fort- satta utveckling. Dessa riktlinjer har sedan följts upp genom ett antal beslut som avsett skyddsrumsbyggandets planering och finansiering, ny krigsor- ganisation, nytt grundutbildnings- och övningssystem och ny organisation för utbildnings-, övnings- och förrådsverksamheten. Försvarsutredningens förslag innebär att 1972 års försvarsbeslut och de därpå följande besluten fullföljs och utvecklas. Härigenom skapas en fast grund för civilförsvarets fortsatta utveckling och ges stadga åt planering och genomförande under den kommande femårsperioden. I fråga om ekonomiska överväganden anför försvarsutredningen följande.

Regeringen föreskrev i sina anvisningar för programplaneringen att som utgångspunkt för civilförsvarsstyrelsens planering av verksamhet som inte avser skyddsrum för befolkningen skulle för vart och ett av budgetåren 1977/78—1981/82 gälla en planeringsram om 153 milj. kr. i prisläge februari 1975. Beträffande verksamhet som avser skyddsrum för befolkningen fö- reskrev regeringen att för budgetåren l977/ 78 och 1978/ 79 skulle gälla en planeringsram om 38 milj. kr. per år och för budgetåren I979/80—198l/82 en planeringsram om 105 milj. kr. per år allt i prisläge februari 1975.

Civilförsvarsstyrelsen har genomfört planeringen i två ekonomiska nivåer. En högre som enligt civilförsvarsstyrelsen erfordras för att den inriktning, som försvarsutredningen föreslagit i sitt första betänkande skall kunna in- nehållas samt en lägre som i huvudsak överensstämmer med den nivå som regeringen anvisat för planeringen.

Försvarsutredningen förordar att den i det föregående föreslagna verk- samheten som inte avser skyddsrum för befolkningen genomförs inom den av regeringen föreslagna planeringsramen men med tillägg för i första hand utbildningsverksamheten. Detta motsvarar enligt utredningen en plane- ringsram för åren 1977/78—1981/82 om ca 930 milj. kr. enligt prisläge i februari 1976. Ramens fördelning per budgetår förutsätts vara jämn.

=|ilz)')fll.f31' .

Prop. l976/77z74 275

Försvarsutredningen förordar vidareatt, verksamhetensomavser skydds- rum för befolkningen t. v. inriktas'nioil-"en" volym på sikt”-"'soiii' motsvarar en årlig planeringsram om ca 150 milj. kr. i prisläge februari 1976. Detta utgår från samma antaganden om nybyggande av bostäder som har gjorts i civilförsvarsstyrelsens programplan. Statsmakterna har beslutat att en ny finansieringsförm för skyddsrumsbyggandet skall tillämpas fr. o. m. bud- getåret l979/80. På grund härav kommer de faktiska utbetalningarna under planeringsperioden att understiga den planeringsram på sikt som utredningen förordat.

Prisreglering av utgifts- och planeringsramar förutsätts ske enligt de prin- ciper som utredningen har angivit för det militära försvaret. Till försvars- utredningens förslag har fogats vissa reservationer. Dessa återges under av- snittet 4.1.4.

Hänvisningar till S5-1-2

  • Prop. 1976/77:74: Avsnitt 5.4

5.2. Föredraganden 5.2.1 Civilförsvarets fortsatta utveckling

1974 års försvarsutredning har mot bakgrund av genomförd perspektiv- planering och redovisade programplaner lämnat förslag till grunder för den fonsatta utvecklingen av civilförsvaret och inriktning av planeringen för perioden 1977/78-1981/82 (SOU 1976:5 och SOU 1977:1). Jag redovisar i det följande mina ställningstaganden i dessa frågor.

Vissa grunder för civilförsvarets inriktning och utveckling har tidigare lagts fast genom 1972 års försvarsbeslut (prop. 1972275, FöU l972zl7, rskr 19721231). Dessutom har vid 1975 års riksmöte en genomgripande omar- betning gjorts av civilförsvarslagens regler om skyddsrum (prop. 1975121, FöU l975:17, rskr l975:174). Vid detta tillfälle beslutades om ett nytt system för skyddsrumsbyggandet och dess finansiering. I sammanhanget godkändes också vissa allmänna riktlinjer för det fortsatta skyddsrumsbyggandet.

1974 års försvarsutredning har ansett att den grund som sålunda finns för utvecklingen av civilförsvaret fortfarande bör gälla. Det innebär bl. a. att civilförsvaret anpassas till den säkerhetspolitiska inriktningen av vån totalförsvar. Målet för planeringen av befolkningsskyddet bör vara att öka statsmakternas handlingsmöjligheter i situationer när befolkningen står inför hot om skadegörelse och att